===== SIDA 1 ===== V O L V O K O N C E R N E N S Å R S R E D O V I S N I N G ===== SIDA 2 ===== Drivande i utvecklingen av framtidens transporter och infrastrukturlösningar Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda transport- och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och motorer för industriella och marina applikationer samt finansiering och tjänster som ökar kundernas drifttid och produktivitet. Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen av framtidens hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, cirka 99.000 medarbetare och kunder på nästan 180 marknader. År 2025 uppgick nettoomsättningen till 479 miljarder kronor. Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Vi formar den värld vi vill leva i Varje dag använder våra kunder våra produkter och tjänster för att hjälpa till med att sätta mat på våra bord, ta människor till jobbet eller skolan, bygga vägar, hålla våra städer rena och mycket mer, vilket på ett effektivt sätt bidrar till att möta de växande kraven i vår värld. De flesta av Volvokoncernens kunder är verksamma inom transportindustrin eller i bygg- och anläggningsbranschen. Tillförlitligheten och prestandan i våra produkter är viktiga för deras framgång och lönsamhet. Klimatförändringar, befolkningstillväxt och ökande urbanisering förändrar landskapet och förväntningarna på transporter och infrastruktur. I allt vi gör strävar vi efter att öka säkerheten och höja produktiviteten med våra produkter och lösningar, samtidigt som vi tar hänsyn till hur vi kan minska klimatpåverkan, använda jordens resurser mer effektivt och bedriva affärer mer ansvarsfullt. Tillsammans med våra kunder, partners i leverantörskedjan, myndigheter, samhällen och andra intressenter arbetar vi med att utveckla och introducera transport- och infrastrukturlösningar som tar sikte på att nå våra hållbarhetsmål. Att driva välstånd socialt, miljömässigt och ekonomiskt innebär att vi strävar mot vår vision om transport- och infrastrukturlösningar som är 100% säkra, 100% fossilfria och 100% mer produktiva. VOLVOKONCERNEN 2025 ===== SIDA 3 ===== Volvokoncernens formella finansiella rapporter. Förvaltningsberättelsen. De formella finansiella rapporterna har reviderats av bolagets revisorer. Hållbarhetsförklaringarna och Bolagsstyrningsrapporten har genomgått en översiktlig granskning. ÖVERSIKT 2 En global koncern med starka positioner 4 Volvokoncernen 2025 8 VD-ord STRATEGI 13 Resan fortsätter 14 Svara upp mot trender som påverkar våra branscher 16 Driva lönsam tillväxt 18 Bygger vidare på en stabil grund 20 Sätta vår strategiska agenda 22 Prioriteringar för våra affärssegment 24 Koncernens mål 26 Skapa välstånd för många intressenter FINANSIELLA RAPPORTER 29 Viktiga händelser l l 35 Resultatutveckling l l 38 Finansiell ställning l l 42 Kassaflödesanalys l l 44 Förändringar i eget kapital l l 45 Finansiell styrning l l 46 Segment l l 58 Aktien l l 60 Risker och osäkerhetsfaktorer l l 68 Noter till de finansiella rapporterna l 132 Moderbolaget l HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR 145 Allmänna upplysningar l 151 Miljöfrågor l 167 Sociala frågor l 181 Affärsetiska frågor l 184 Kompletterande allmänna upplysningar l BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 191 Bolagsstyrning l 198 Styrelsens ledamöter l 204 Koncernledning l ÖVRIG INFORMATION 208 Förslag till vinstfördelning l 209 Revisionsberättelse 216 Nyckeltal 221 11-årsöversikt 229 Årsstämma 229 Preliminär finansiell kalender 1 VOLVOKONCERNEN 2025 INNEHÅLL På omslaget: Volvo FH Aero. ===== SIDA 4 ===== En global koncern med starka positioner Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner samt motorer, drivlinor och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer. Koncernen tillhandahåller också kompletta tjänster för finansiering och service. Människor – vår viktigaste tillgång Volvokoncernens cirka 99.000 medarbetare är vår viktigaste tillgång. Med vd Martin Lundstedts ord: ”Att lyckas i den här branschen handlar om människor och våra medarbetare gör skillnad.” Starka varumärken Volvokoncernen säljer sina produkter under varumärkena Volvo, Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus och Mack. Vi har också ägande i bland annat Eicher, Dongfeng, cellcentric, Milence, Flexis, Cespira och Coretura. Genom att erbjuda produkter med olika varumärken bearbetar koncernen många olika kund- och marknadssegment runt om i världen. Konkurrenskraftiga produkter och ledande teknik Volvokoncernens produkter är utvecklade för att bidra till effektiva transport- och infrastrukturlösningar och för att erbjuda våra kunder pålitlig drift. Kvalitet, säkerhet och omsorg om miljön vägleder oss nu och i framtiden. Vi driver utvecklingen av elektrifierade fordon och maskiner samt autonoma lösningar till nytta för kunder, samhälle och miljö. Försäljningen av fordon och maskiner bygger en popul- ation av produkter som behöver reservdelar och service. Service i världsklass Utöver fordon och maskiner omfattar erbjudandet även olika typer av finansiering, försäkringar, hyrtjänster, reservdelar, reparationer, förebyggande underhåll, serviceavtal och assistanstjänster. Bredden och flexibiliteten i erbjudandet innebär att lösningarna kan skräddarsys efter varje kunds behov för att säkerställa drifttiden och produktiviteten. Serviceaffären bidrar till att balansera upp- och nedgångar i försäljningen av nya produkter och till att förbättra lönsamheten. Att växa service- affären är ett prioriterat område. Starka positioner globalt Tack vare konkurrenskraftiga produktprogram, starka återförsäljare med väl utbyggda servicenät och allt mer kompletta erbjudanden har Volvokoncernen etablerat ledande positioner på en global marknad. Dessa positioner möjliggör skalfördelar i produktutveckling, tillverkning, inköp och finansiella tjänster. Partnerskap och samarbeten med ledande företag Ny teknik utvecklas i snabbare takt än någonsin tidigare. Att ligga i framkant är avgörande för att bli framgångsrik, och det är därför vi har samarbeten och partnerskap med andra ledande företag inom områden som batterier, bränslecellssystem, autonom teknik, laddningsnätverk för tunga lastbilar och turistbussar samt mjuk- varudefinierade fordonsplattformar. 2 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT Läs mer om våra varumärken här Försäljning på nästan 180 marknader Tillverkning i 17 länder 99.000 medarbetare 479 mdr kr i nettoomsättning ===== SIDA 5 ===== 3 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT Volvo Lastvagnar | Volvos eldrivna lastbilar har kört mer än 250 miljoner km sedan lanseringen av de första elektriska modellerna 2019. ===== SIDA 6 ===== Solid lönsamhet på lägre volymer • Under 2025 sjönk nettoomsättningen med 9% till 479,2 miljarder kronor (526,8). Justerat för valuta var minsk- ningen 3%, varav fordonsförsäljningen minskade med 5% och serviceförsälj- ningen ökade med 2%. • Cykliska nedgångar på många marknader påverkade leveranserna och försäljnings- volymerna negativt. Bra utnyttjande av fordon och maskiner gav stöd åt service- försäljningen. • Det justerade rörelseresultatet uppgick till 51.218 Mkr (65.718). För mer infor- mation om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. • Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 10,7% (12,5). • Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 48.506 Mkr (66.611). • Vinsten per aktie uppgick till 16,94 kronor (24,78). • Det operativa kassaflödet i Industri- verksamheten uppgick till 21,8 miljarder kronor (45,3). • Avkastning på sysselsatt kapital i Industriverksamheten: 25,3% (35,8). • Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 8,50 (8,00) kronor per aktie och en extra utdelning på 4,50 (10,50) kronor per aktie. 4 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT Nettoomsättning per intäktsslag, % Nettoomsättning per region, % Nettoomsättning per segment, % Fordon, 74 Service, 26 Europa, 43 Nordamerika, 29 Sydamerika, 10 Asien, 12 Afrika och Oceanien, 6 Lastbilar, 68 Anläggningsmaskiner, 17 Bussar, 5 Volvo Penta, 4 Financial Services, 6 Koncernfunktioner & övrigt samt elimineringar, 0 ===== SIDA 7 ===== Mack Trucks | Med oöverträffad kör- och vilo- komfort, avancerad aerodynamik och banbryt- ande bränsleeffektivitet sätter nya Mack Pioneer en ny standard för fjärrtransporter. 5 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT ===== SIDA 8 ===== Volvokoncernen Nyckeltal 2025 2024 Nettoomsättning, Mkr 479.183 526.816 Justerat rörelseresultat1 , Mkr 51.218 65.718 Justerad rörelsemarginal, % 10,7 12,5 Rörelseresultat, Mkr 48.506 66.611 Rörelsemarginal, % 10,1 12,6 Resultat efter finansiella poster, Mkr 47.391 67.210 Periodens resultat, Mkr 34.707 50.576 Resultat per aktie, kronor 16,94 24,78 Utdelning, kronor per aktie²˒ ³ 13,00 18,50 Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mkr 21.837 45.295 Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och leasingskulder, Industriverksamheten, Mdr kr 63,0 85,9 Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten, % 25,3 35,8 Avkastning på eget kapital, Financial Services, % 10,4 13,0 Avkastning på eget kapital, Volvokoncernen, % 19,1 28,5 Totalt antal anställda 98.844 101.595 Andel kvinnor, % 24 23 Andel kvinnor i ledande befattning, % 29 29 Energianvändning per nettoomsättning, Industriverksamheten, MWh/Mkr 4,9 4,5 Totala koldioxidutsläpp per nettoomsättning, Industriverksamheten, ton/Mkr (scope 1 & 2) 0,6 0,5 Andel inköp av direkt material som kommer från leverantörer som genomfört CSR-självutvärdering, % 93 94 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 2 2025: Av styrelsen föreslagen utdelning till årsstämman 2026, varav 8,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 4,50 kronor per aktie i extra utdelning. 3 2024: 8,00 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor per aktie i extra utdelning. Såvida inte annat anges avser alla jämförelsetal samma period eller samma tidpunkt föregående år. 6 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT 479,2 2021 2023 2025 0 150 300 450 600 Nettoomsättning, Mdr kr Justerat rörelse- resultat1, Mdr kr och justerad rörelsemarginal, % 51,2 10,7 2021 2023 2025 0 25 50 75 100 0 5 10 15 20 25,3 2021 2023 2025 0 10 20 30 40 Avkastning på sysselsatt kapital Industri- verksamheten, % Operativt kassaflöde Industriverksamheten, Mdr kr 21,8 2021 2023 2025 0 10 20 30 40 50 63,0 2021 2023 2025 0 25 50 75 100 Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och leasing- skulder Industri- verksamheten, Mdr kr ===== SIDA 9 ===== Segment Nettoomsättning, Mkr Andel av koncernens nettoomsättning, % Justerat rörelseresultat1, Mkr Justerad rörelsemarginal, % LASTBILAR 323.463 31.730 9,8 Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo Energy, VE Commercial Vehicles (46% ägarandel), Dongfeng Commercial Vehicles (45%), cellcentric (50%), Milence (33%), Flexis (45%), Cespira (45%) och Coretura (50%). ANLÄGGNINGSMASKINER 81.641 10.856 13,3 Volvo Construction Equipment, Rokbak och SDLG² (70%). BUSSAR 25.072 2.272 9,1 Volvo Bussar och Prevost. VOLVO PENTA 20.597 3.590 17,4 Motorer, drivlinor och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer. FINANCIAL SERVICES 26.469 3.916 – Erbjuder finansiella tjänster och finansieringslösningar till återförsäljare och kunder. KONCERNFUNKTIONER OCH ÖVRIGT3 1.940 -1.446 – Nova Bus, Designwerk⁴ och koncerngemensamma stödfunktioner. 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 2 SDLG avyttrades den 1 september 2025. 3 Inklusive koncernelimineringar. 4 Från och med den 1 januari 2026 ingår Designwerk i rörelsesegmentet Lastbilar. Mer information om Volvokoncernens segment och hur de redovisas återfinns i Not 6 till koncernens räkenskaper. 7 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT 68 17 5 4 6 — ===== SIDA 10 ===== God lönsamhet under en period med svagare efterfrågan Under 2025 fortsatte Volvokoncernens produktförnyelse inom samtliga våra affärsområden med effektivare produkter och lösningar som driver värde för våra kunder. Samtidigt fortsatte den cykliska nedgången som började 2024 på många marknader, med lägre volymer av nya fordon och maskiner som följd. De senaste årens geopolitiska spänningar fortsatte också att ha en negativ påverkan på den globala ekonomin. I denna period av svagare efterfrågan i våra nyckelregioner och med ökad osäkerhet om framtiden fokuserade vi på vad vi kan påverka. Vi anpassade vår verksamhet, tillämpade strikt kostnads- kontroll, höll fast vid våra kommersiella villkor och fortsatte att utveckla vår serviceverksamhet. Tack vare hårt arbete av kollegor i hela Volvokoncernen och hos våra partners i värdekedjan hade vi en fortsatt bra underliggande utveckling. Koncernens nettoomsättning på 479,2 miljarder kronor var 3% lägre än 2024 justerat för valuta, med en lägre fordons- försäljning men med en stabil utveckling i serviceverksamheten. Vi visade motståndskraft i lönsamheten på de lägre volymerna med ett justerat rörelseresultat på 51,2 miljarder kronor (65,7). Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 10,7% (12,5), med stöd av den fortsatta goda utvecklingen i vår serviceverksamhet. Stabilisering på den europeiska lastbilsmarknaden, besvärligare förhållanden i Nordamerika och Brasilien Under året stabiliserades efterfrågan på nya lastbilar på lägre nivåer i Europa, medan marknadsförhållandena var besvärligare i Nord- amerika och Brasilien. Våra leveranser minskade med 8% jämfört med 2024. Utnyttjandet av den installerade lastbilsflottan var dock stabil på de flesta marknader. Nettoomsättningen i vår lastbils- verksamhet uppgick till 323,5 miljarder kronor, vilket var cirka 5% lägre än föregående år justerat för valutaförändringar. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 9,8% (12,7). Resultatet påverkades negativt av de lägre volymerna samt högre material- och tariff- kostnader samtidigt som lägre rörelsekostnader och en bra service- verksamhet gav stöd åt resultatet. Den europeiska marknaden fortsatte att vara ersättningsdriven med de större flottorna som höll fast vid sina investeringsplaner. Vi hade en bra orderingång under större delen av året och ökade vår produktion inför sommaren för att ha bra leveranstider till kunderna. Vi tog marknadsandelar inom tunga lastbilar med båda våra två varumärken, Volvo och Renault Trucks. Faktum är att Volvos marknadsandel på 19,0% (17,9) innebar att de var marknads- ledare i Europa för andra året i rad. I Nordamerika var våra kunder inne på det tredje året av en ned- gång i fraktkonjunkturen, vilket påverkade deras lönsamhet och vilja att investera i nya lastbilar negativt. Osäkerhet kring införandet av nya utsläppsregler 2027 och avseende tariffer bidrog till det svaga sentimentet i marknaden. Den totala lastbilsmarknaden låg långt under ersättningsnivåerna, vilket gör att våra kunder skjuter ett investeringsbehov framför sig. Volvo, som är mer beroende av försäljningen av fjärrtransportlastbilar, tappade en del marknads- andelar och slutade året på 8,4% (9,0), medan Macks marknads- andel steg från 6,0% till 8,0% tack vare en förbättrad leveranskedja och relativt god efterfrågan på bygg- och anläggningslastbilar samt sopbilar. När marknaden återhämtar sig har vi ett helt nytt lastbils- program i Nordamerika. För fjärrtransporter introducerade vi Volvo VNL under 2024 och under 2025 följde vi upp den med lanseringen av nya Mack Pioneer. För regionala transporter har vi helt nya Volvo VNR och Mack Anthem. Samtliga dessa nya lastbilar erbjuder helt nya nivåer av bränsleeffektivitet och produktivitet, och kundernas feedback bekräftar vår uppfattning att det är fantastiska lastbilar. För att stödja våra tillväxtambitioner i Nordamerika investerar vi i en ny fabrik i Monterrey i Mexiko, som kommer att tas i drift 2026. Leveranserna av nya lastbilar i Sydamerika påverkades av lägre volymer i Brasilien, som är den största marknaden i regionen. Höga räntor i Brasilien kylde ner ekonomin och efterfrågan på lastbilar. Volvo förblev dock marknadsledare i Brasilien med en marknads- andel på 23,2% inom tunga lastbilar. Efterfrågan höll i sig bättre på andra marknader som Peru och Chile där vi också har starka marknadspositioner. Sammantaget har vi starka positioner med våra produkter baserade på energieffektivitet, förarkomfort och säkerhet. Det sistnämnda bevisades genom att Volvo Lastvagnar återigen fick det maximala 5-stjärniga säkerhetsbetyget för sina tunga lastbilar från den europeiska konsumenttestorganisationen Euro NCAP. Både Volvo FH Aero 6x2 och Volvo FM 6x2 fick toppresultat i 2025 års test. Renault Trucks T bekräftade sin höga säkerhets- prestanda genom att behålla sitt 4-stjärniga betyg. Samtliga modeller belönades med CitySafe-märkningen, som uppmärk- sammar de fordon som är bäst utrustade för stadskörning och för att skydda utsatta trafikanter. Säkerhet och produktivitet är också kärnan i Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.). Detta är ett område med enorm potential. Inom autonoma transporter på motorväg går vi vidare tillsammans med partners som Aurora och Waabi, när det gäller teknik, och med kunder som DHL och Uber Freight, när det gäller kommersialisering, och vi uppnår redan påtagliga resultat. Gruvor och stenbrott är en annan bransch för autonoma fordon, och 2025 passerade V.A.S. en viktig milstolpe i gruveffektivitet och produktivitet när man fram- gångsrikt transporterat över en miljon ton kalksten med självkörande lastbilar för kunden Brønnøy Kalk i Norge. Denna milstolpe visar på den banbrytande effekt självkörande teknik kan ha i gruv- och sten- brottsindustrin. Bra resultat för Anläggningsmaskiner Inom Anläggningsmaskiner minskade våra maskinleveranser med 8%, men justerat för avyttringen av vårt 70-procentiga ägande i SDLG i Kina, där vi avser att omfokusera vår verksamhetsnärvaro, ökade leveranserna med 10%. 8 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT ===== SIDA 11 ===== 9 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT ”Jag vill rikta ett hjärtligt tack till alla kollegor och affärspartners för ännu ett år av hårt arbete och engagemang för att uppfylla vår mission att bidra till ökat välstånd genom transport- och infrastrukturlösningar. Tillsammans bidrar vi till att forma den värld vi vill leva i med ekonomisk tillväxt, ökad levnadsstandard och en hållbar samhällsutveckling.” ===== SIDA 12 ===== I juni kom vi överens med Lantmännen om att förvärva deras återförsäljargrupp Swecon, med försäljning och serviceverksamhet i Sverige, Tyskland och Baltikum. Affären slutfördes i början av 2026. Swecon-förvärvet kommer att föra oss närmare våra kunder, stärka vår förmåga att sälja helhetslösningar och stärka Volvo Construction Equipments serviceverksamhet i Europa. Vidare tillkännagav vi en strategisk investering i tillverkningen av bandgrävare på tre nyckel- platser i Sydkorea, Sverige och Nordamerika, för att möta växande efterfrågan från kunderna, stärka de regionala leveranskedjorna och komma närmare kunderna med kortare ledtider. Anläggningsmaskiners nettoomsättning minskade till 81,6 miljarder kronor (88,3), men justerat för valuta och avyttringen av SDLG ökade nettoomsättningen med 4%. Den justerade rörelse- marginalen uppgick till 13,3% (14,4). Resultatet påverkades nega- tivt av lägre volymer och tariffkostnader medan en god utveckling i serviceverksamheten hade en positiv inverkan. Positiv utveckling inom Bussar och Volvo Penta Bussar har haft en stark förbättringstrend de senaste åren, stödd av god kostnadskontroll, omstruktureringsåtgärder och en fördelaktig produktmix. Den positiva utvecklingen fortsatte under 2025 med det högsta rörelseresultatet hittills, trots att leveranserna minskade med 4%. Den valutajusterade nettoomsättningen ökade med 10% till 25,1 miljarder kronor och den justerade rörelsemarginalen var fortsatt god på 9,1% (9,1), med stöd av prisrealisering och en positiv mix, vilka kompenserade ökade tillverknings- och tariff- kostnader. Under året lanserades busschassit BZR Electric, vilket innebär att Volvo Bussar nu erbjuder lösningar för elektromobilitet för alla segment – stad, intercity och långdistans inklusive rundturer och charter – samtliga kan tillgodose en mängd olika kundbehov. Volvo Penta hade en stark lönsamhet med ökande volymer, med god efterfrågan inom de marina kommersiella, yacht- och industriella segmenten, som gynnades av ett ökat globalt energibehov från data- center och generatorer. Efterfrågan på reservdelar var stark, vilket speglade en bra utnyttjandegrad hos kunderna. Den valutajusterade nettoomsättningen ökade med 9% till 20,6 miljarder kronor medan den justerade rörelsemarginalen förbättrades till 17,4% (17,2). De ökade motor- och reservdelsvolymerna bidrog till resultatet, vilka delvis motverkades av en ofördelaktig produktmix. Volvo Financial Services (VFS), vår egen finansverksamhet, höll uppe resultatet och fortsatte att växa portföljen, med kreditförluster på normala nivåer för rådande konjunkturläge. Finansiering är ett bra verktyg för att behålla nöjda kunder, och under året ökade VFS sitt fokus på att stärka helhetserbjudandet till kunderna. Det justerade rörelseresultatet på 3.916 Mkr (4.042) var på en fortsatt bra nivå och avkastningen på eget kapital uppgick till 10,4% (13,0). Lägre operativt kassaflöde Det lägre rörelseresultatet och högre investeringar, inklusive den nya monteringsfabriken i Mexiko, påverkade det operativa kassaflödet som uppgick till 21,8 miljarder kronor (45,3). Den lägre kassa- genereringen gjorde att vi avslutade året med en finansiell netto- ställning i vår Industriverksamhet på 63,0 miljarder kronor jämfört med 85,9 miljarder kronor föregående år, exklusive pensions- och leasingskulder. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 25,3% (35,8). Vi är fokuserade på att både ge våra aktieägare en god avkastning på sina investeringar och på att finansiera de aktiviteter som formar våra branscher och som kommer att bidra till Volvokoncernens framtida tillväxt och konkurrenskraft. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 8,50 kronor per aktie (8,00) och en extra utdelning på 4,50 kronor per aktie (10,50) för årsstämman att besluta om. Tydlig strategi för 2030 och framåt Det finns viktiga trender som har en enorm inverkan på våra bran- scher. Geopolitisk osäkerhet med minskad frihandel och ökad regionalisering är en av dem. Det snabba teknikskiftet med digital- isering, automation och elektrifiering är en annan. Energiomställ- ningen och utfasningen av fossila bränslen är en av de viktigaste globala frågorna, både i den tid vi lever i nu och för framtida genera- tioner. Framstegen inom elektrifiering varierar dock mellan olika regioner. I denna föränderliga omvärld bildas nya partnerskap och allianser längs med våra värdekedjor. För att svara upp mot dessa trender och utmaningar har vi en tydlig strategi för 2030 och framåt, vilken du kan läsa mer om i denna årsredovisning. Vi strävar efter att våra kunder ska vara de mest framgångsrika i sina branscher. När de är nöjda och når framgång är det mer sanno- likt att de förblir lojala, vilket leder till ökade affärer och bestående intäkter. Vi siktar på branschledande lönsam tillväxt, eftersom detta är grundläggande för att leverera en bra totalavkastning till aktieägarna. Våra avgörande framgångsfaktorer fungerar som våra viktigaste värdedrivare framåt. De handlar om att säkra starka positioner på nyckelmarknader, nå vår serviceverksamhets fulla potential, leda transformationen till hållbara lösningar inom transport- och infra- strukturbranscherna, driva produktledarskap och synergier och skapa värde genom portföljförvaltning. Genom att fokusera på medarbetarnas engagemang främjar vi en dynamisk arbetsmiljö som skapar värde både för våra anställda och för organisationen. Vårt mål är att locka till oss talangerna i våra branscher och, genom att arbeta för en inkluderande kultur och frigöra varje individs fulla potential, skapa ett vinnande team. Detta kommer att se till att vi bibehåller konkurrensfördelar, driver innova- tion och på ett meningsfullt sätt bidrar till en hållbar framtid. Anpassning till en långsammare transformation Volvokoncernen har de produkter och lösningar som krävs för att driva på övergången till nollutsläppsfordon. Däremot går samhällets transformation långsammare än tidigare beräknat, inte minst på grund av att andra viktiga förutsättningar, såsom laddinfrastruktur och åtgärder för att stimulera efterfrågan, ännu inte finns på plats. Vi beklagar detta. Det är dags för beslutsfattare, statsledare och andra intressenter att också göra mer. 10 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT ===== SIDA 13 ===== Vi har anpassat vår batterielektriska verksamhet till att takten i transformationen går långsammare än förväntat, och därför påverk- ades det rapporterade rörelseresultatet negativt med 4,5 miljarder kronor relaterat till kompensation för lägre volymåtaganden på batterier och nedskrivning av vissa batterielektriska tillgångar. Vår ambition om nettonollutsläpp år 2040 kvarstår dock. På längre sikt förblir transporter och infrastruktur spännande tillväxtbranscher där en omställning till koldioxidneutrala lösningar är nödvändig. Starka positioner för framtiden Vi har hög kundnöjdhet med starka relationer och det är viktigare än någonsin att arbeta nära våra kunder. Vi arbetar tillsammans med dem för att stödja deras verksamheter så effektivt som möjligt med ledande produkter och tjänster. Våra kunder runt om i världen fortsätter att använda sina fordon och maskiner, vilket gör att de måste bytas ut förr eller senare. Med vårt bränsleeffektiva och konkurrenskraftiga utbud av produkter och tjänster inom samtliga affärsområden är vi väl positionerade för att ta vara på tillväxten i nästa konjunkturuppgång. Vi har en stabil grund med rätt medarbetare, en välinvesterad industristruktur, teknik i absolut framkant och en stark finansiell ställning. I ett geopolitiskt landskap som är i snabb förändring kan vi lita på våra starka regionala värdekedjor och på vår globala kapacitet. Vi fortsätter också att driva omställningen mot nollutsläpps- lösningar, med vetskapen om att transformationen måste gå hand i hand med utvecklingen i samhället. Genom att balansera våra ambitioner med kundernas mognad kommer vi att fortsätta att föra branschen framåt och leverera långsiktigt värde för både våra kunder och våra aktieägare. Jag vill rikta ett hjärtligt tack till alla kollegor och affärspartners för ännu ett år av hårt arbete och engagemang för att uppfylla vår mission att bidra till ökat välstånd genom transport- och infra- strukturlösningar. Tillsammans bidrar vi till att forma den värld vi vill leva i med ekonomisk tillväxt, ökad levnadsstandard och en hållbar samhällsutveckling. Martin Lundstedt Vd och koncernchef 11 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVERSIKT Med vårt bränsleeffektiva och konkurrenskraftiga utbud av produkter och tjänster inom samtliga affärsområden är vi väl positionerade för att ta vara på tillväxten i nästa konjunkturuppgång. ===== SIDA 14 ===== 12 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI Bidra till välstånd genom lönsam tillväxt ===== SIDA 15 ===== 13 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI Resan fortsätter Välstånd och transporter har alltid utvecklats hand i hand. När välståndet växer, ökar kravet på effektiva transporter av varor, människor och råvaror, vilket driver behovet av mer transporter och infrastruktur. Väl fungerande transportsystem och infrastruktur- lösningar möjliggör i sin tur handel, industriell utveckling och produktivitet, vilket är en kraftfull drivkraft för ytterligare ekonomisk utveckling och ökat välstånd. I den här miljön har Volvokoncernen goda förutsättningar att ta vara på tillväxten när kunder efter- frågar pålitliga och effektiva transport- och infrastrukturlösningar med lägre utsläpp. Under det senaste decenniet har Volvokoncernen varit på en fantastisk resa, präglad av god lönsamhet, teknisk innovation och ett starkt engagemang för att forma framtidens transporter och infrastruktur. Sedan 2015 har totalavkastningen för aktie- ägarna varit i genomsnitt 20% per år, drivet av en 50-procentig ökning av omsätt- ningen och en 110-procentig ökning av rörelseresultatet. Denna tillväxt speglar inte bara vår ambition om ständiga förbättringar av vår verksamhet utan också vår för- måga att förutse och anpassa oss till en snabbt föränderlig omvärld. Vår resa har präglats av medvetna val och ett tydligt fokus. Från förvärvsdriven tillväxt vid millennieskiftet, via förbättringar av lönsamheten och övergången till nollutsläppslösningar och autonoma lösningar, fortsätter Volvokoncernen att förnya sig själv. Med försäljning i nästan 180 länder och en personalstyrka på cirka 99.000 medarbetare är vi erkända som en global ledare, och vår största tillgång fortsätter att vara våra medarbetare – de är en grundförutsättning för att vi ska kunna utvecklas och driva innovation. Idag ligger vi i framkant av branschen och är inriktade på att växa, redo att leverera den hållbara och lönsamma tillväxt som definierar vår strategi. FÖRVÄRVS- DRIVEN TILLVÄXT STÄNGA GAPET LÖNSAM TILLVÄXT FÖRBÄTTRAD LÖNSAMHET LEVERERA IDAG OCH FÖRÄNDRA FÖR FRAMTIDEN 2025- 1999–2011 2012–2015 2016–2018 2019–2024 1 ===== SIDA 16 ===== 14 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 2 Svara upp mot trender som påverkar våra branscher Geopolitisk osäkerhet och regionalisering Efter globaliseringstrenden som följde på det kalla kriget har världen de senaste åren sett mindre av fri och rättvis handel och globalisering och mer av bilaterala avtal och regionalisering. Nationer och regioner agerar allt mer ”protektionistiskt”. Statliga åtgärder, industrisubventioner och tullar formar den globala handeln och har en stor påverkan på våra branscher. Samtidigt kan bilaterala handelsavtal påverka denna trend, där stora eko- nomier som EU och Indien spelar nyckelroller i branschens ut- veckling över tid. Vi fortsätter att regionalisera våra värdekedjor och navigera de handelspolitiska effekterna på våra affärer. Teknikutveckling Snabb teknikutveckling, inklusive automation, elektrifiering och digitalisering, förändrar våra branscher och gör det möjligt för oss att skapa ökat värde för våra kunder. Att vidareutveckla, omskola och hitta morgondagens talanger är en nödvändighet för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Att utnyttja framstegen inom dessa tekniker kommer att göra det möjligt för oss att förbättra säkerheten, minska utsläppen och leverera smartare och mer uppkopplade produkter till våra kunder. Förändrat affärslandskap Affärsmiljön utvecklas och nya partnerskap och allianser bildas mellan olika aktörer i värdekedjorna. Ny lagstiftning, särskilt inom områden som utsläpp och autonom teknik, påverkar i hög grad många branscher. Dessutom håller det globala konkurrensland- skapet på att förändras, inte minst i Kina där det regionala eko- systemet ligger långt fram i övergången till nollutsläppsfordon. Vi utnyttjar vår globala närvaro, våra regionala värdekedjor och fortsätter att investera i våra produkter och tjänster för att ligga i framkant. Energiomställning och minskade utsläpp av växthusgaser Energiomställningen och minskade utsläpp av växthusgaser är viktiga globala frågor för kommande generationer. Utvecklingen på dessa områden skiljer sig dock åt mellan regionerna, där EU, USA och Kina var och en har egna strategier för att utveckla marknaden för elektriska lastbilar. Trots att hastigheten i omställ- ningen varierar, fortsätter behovet av att investera i hållbara lösningar vara stort, vilket enbart understryker vår vision om att bli 100% fossilfria. ===== SIDA 17 ===== 15 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI Volvo Bussar | Volvos erbjudande för elektri- fierad kollektivtrafik är en helhetslösning som omfattar mycket mer än enbart elbussarna. ===== SIDA 18 ===== 16 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 3 Vår strategi för 2030 och framåt beskriver Volvokoncernens framtida inriktning, identifierar de viktigaste värdeskapande åtgärderna och säkerställer att vi är lyhörda för förändrade förutsättningar på marknaden. Vår strategi – driva lönsam tillväxt ===== SIDA 19 ===== Kärnan i vår strategi bygger på fem integrerade element: MISSION Bidra till ökat välstånd med våra transport- och infrastrukturlösningar och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt, ökad levnadsstandard och hållbar utveckling av samhället. VISION Vi ser en framtid med transporter som är: 100% Säkra – Människors hälsa, säkerhet och välbefinnande är vår främsta prioritet. Vi har en vision om noll olyckor med våra produkter och i vår egen verksamhet. Vi arbetar proaktivt för att tillhandahålla säkra och hållbara förhåll- anden i hela vår värdekedja. 100% Fossilfria – Vi arbetar för i en fossilfri framtid med nollutsläpp från våra produkter och verksamheter. Tillsammans med myndigheter, kunder och partners arbetar vi aktivt med omställningen till ett hållbart samhälle. 100% Mer produktiva – Genom att öka produktiviteten är det möjligt att göra mer med mindre, vilket ökar både vår egen och våra kunders konkurrenskraft. Det kommer också att göra det möjligt att möta det växande behovet av transporter samtidigt som man håller sig inom gränserna för vad vår planet kan bära. AMBITIONER Koncernen har tre tydliga ambitioner: Kundernas förstahandsval: Vår ambition är att våra kunder ska vara de mest framgångsrika i branschen. När de är nöjda och når framgång är det mer sannolikt att de förblir lojala, vilket leder till fler affärer och bestående intäkter. Vårt mål är att vara förstahandsvalet för både nuvarande och nya kunder, med alla varumärken och i alla marknadssegment. Genom att kontinuerligt mäta kundnöjdhet, kan vi fatta smarta beslut som hjälper oss att bli bättre och säkerställer långsiktig framgång. Branschledande lönsam tillväxt: Att uppnå lönsam tillväxt är grunden för att leverera en bra totalavkastning till aktieägarna, och vi är fast beslutna att ligga i täten av vår bransch. Med en stark finansiell ställning och tydlig strategi strävar vi efter att leverera lönsam tillväxt genom att arbeta både med att uppnå resultat idag och att driva transformationen. Våra avgörande utmaningar är de främsta drivkrafterna för att nå framgång. Ett vinnande lag med ledande medarbetarengagemang: Genom att alltid fokusera på våra medarbetare främjar vi en dynamisk arbetsmiljö som tillför värde för både våra anställda och för verksamheten. Vårt mål är att locka till oss talanger i branschen och, genom att odla en inkluderande kultur och frigöra den fulla potentialen hos varje individ, skapa ett vinnande lag. Detta kommer att säkerställa att vi är konkurrenskraftiga, driver innovation och på ett meningsfullt sätt bidrar till en hållbar framtid. AVGÖRANDE UTMANINGAR Det finns fem strategiska områden som tillsammans är vårt fokus, vägleder våra prioriteringar och är de viktigaste värdeskaparna på vägen mot 2030. De beskrivs närmare på sidan 20. FRAMGÅNGSFAKTORER Vårt recept på framgång tar utgångspunkt i en kultur där människan är i fokus kom- binerad med starkt fokus på prestation. Våra kärnvärden, framgång för kunden, tillit, passion, förändring och prestation, styr vårt dagliga arbete och vårt beslutsfattande. 17 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI ===== SIDA 20 ===== Bygger vidare på en stabil grund Volvokoncernens lönsamhet de senaste åren speglar genomförandet av vår nuvarande strategi. Från 2015 till 2025 har Volvokoncernen haft högre tillväxt och rörelseresultat än branschkollegorna, vilket resulterat i en stabil finansiell ställning, samtidigt som volatiliteten i resultat och kassaflöde minskat. Volvokoncernen gick in i 2025 från en långsiktig styrkeposition men hade motvind på marknaderna under året med minskade fordons- volymer, särskilt i Nordamerika och Sydamerika, medan utveck- lingen i Europa var mera stabil. Trots de lägre fordonsvolymerna höll vi uppe lönsamheten och genererade ett justerat rörelseresultat på 51,2 miljarder kronor (61,7) med en justerad rörelsemarginal på 10,7% (12,5), med stöd av vår serviceverksamhet, där den valuta- justerade nettoomsättningen steg med 2%. Investeringarna har skiftats mot segment med högre lönsamhet samtidigt som exponeringen mot områden med lägre vinst minskas. Under året avyttrades vårt 70-procentiga innehav i det kinesiska anläggningsmaskinsföretaget SDLG och vi tecknade avtal om att förvärva maskinåterförsäljaren Swecon, en affär som slutfördes i början av 2026. Oavsett marknadernas utveckling säkerställer Volvokoncernens stabila grund att vi är väl positionerade för att klara av konjunktur- svängningar och ta vara på långsiktiga tillväxtmöjligheter. 18 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 4 Starka kundrelationer Våra varaktiga partnerskap är grunden för hög kundnöjdhet och lojalitet, och stödjer stabila återkommande intäkter från tjänster och lösningar. Våra främsta styrkor En kultur med människan i fokus Vi tror på kraften i mångfald, engagemang och samarbete och främjar en miljö där våra medarbetare kan utvecklas och frigöra sin fulla potential. Produktledarskap Vi är kända för våra ledande produkter inom transporter och infrastruktur, med högsta standard inom säkerhet och kvalitet, som uthålligt skapar ökat värde för kunder och samhälle. Långsiktig försäljnings- tillväxt, Mkr Tillväxt i service- försäljningen, Mkr Förbättrad lönsamhet över konjunkturcykeln God avkastning på sysselsatt kapital, % 479,2 2021 2023 2025 0 200 400 600 124,0 2021 2023 2025 0 50 100 150 51,2 10,7 Justerat rörelseresultat, mdr kr Justerad rörelsemarginal, % 2021 2023 2025 0 30 60 90 0 6 12 18 Volvokoncernen är verksam i branscher med långsiktig tillväxt. Mellan 2021 och 2025 ökade nettoomsättningen från 372,2 mdr kr till 479,2 mdr kr. De senaste fem åren har den genomsnittliga årliga tillväxten varit 7%. Tillväxt inom serviceverksam- heten är ett prioriterat område. Under 2025 uppgick service- försäljningen till 124 mdr kr, motsvarande 26% av koncern- ens totala omsättning. Den genomsnittliga årliga tillväxten i serviceverksamheten har varit 13% de senaste fem åren. Lönsamheten har förbättrats de senaste åren. Under 2025 upp- gick det justerade rörelseresul- tatet till 51,2 mdr kr (65,7), med en justerad rörelsemarginal på 10,7% (12,5). Åren 2021 till 2025 var den genomsnittliga justerade rörelsemarginalen 11,8%. Avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverksamheten har varit stark, vilket visar att Volvokoncernen använder sitt kapital effektivt för att generera lönsamhet. År 2025 uppgick den till 25,3%. Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga avkastningen på sysselsatt kapital 30,1%. 25,3 2021 2023 2025 0 15 30 45 ===== SIDA 21 ===== Volvo Construction Equipment | En global ledare inom anläggningsmaskiner som levererar premiumprodukter och tjänster som kombinerar kraft och prestanda med ett mer hållbart sätt att arbeta. 19 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI ===== SIDA 22 ===== 20 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 5 Fem avgörande utmaningar – sätter Volvokoncernens strategiska agenda Nordamerika är en av världens största transportmarknader. För att maximera vår påverkan och leverera aktieägarvärde, siktar Volvokoncernen på att ta en marknadsandel på 25% inom tunga lastbilar i Nordamerika, och att göra det med ledande lönsamhet. Vår ambition stöds av våra betydande investeringar i nya produktprogram, förbättringar av leverans- kedjan, inklusive en ny fabrik i Mexiko, och expansion av vårt återförsäljarnät. Vid sidan av Nordamerika har vart och ett av våra affärssegment sina specifika nyckelmarknader. Genom att fokusera på marknader med högst värdepotential och bygga stabila, regionala värdekedjor bygger vi starka positioner globalt. Vår serviceverksamhet är av stor betydelse för lönsamhet, kund- nöjdhet och lojalitet. Vår ambition är att öka serviceförsäljning- en avsevärt med bibehållen god lönsamhet. Detta kommer att förverkligas tack vare ökad penetration av våra tjänsteerbjudan- den genom helhetslösningar, vilka skapar kundvärde. Digital transformation och införandet av ny teknik kommer att ytter- ligare stärka vårt tjänsteerbjudande och stödja kundernas drift- tid och effektivitet samt deras övergång till elektriska fordon. Genom tillväxt i vår serviceverksamhet bygger vi ett företag som bibehåller en god lönsamhet över konjunkturcyklerna. 1 Säkerställa starka marknadspositioner på nyckelmarknader – ta en rimlig andel av marknaden 2 Nå den fulla potentialen i serviceverksamheten – avsevärd tillväxt genom ett helhetserbjudande ===== SIDA 23 ===== Omsättning Lönsamhet Kontinuerligt följa upp lönsamheten och vidta åtgärder 21 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI Volvokoncernen driver välstånd med transformationen, både ur ett hållbarhets- och tillväxtperspektiv. Våra elektriska och autonoma lösningar ökar värdeerbjudandet till kunderna och svarar upp mot behovet av transport- och infrastrukturlösningar som är säkra, håll- bara och mer produktiva. Vårt mål är att öka marknadsandelarna i omvandlingen till nollutsläppslösningar, genom att utnyttja ett brett utbud av fossilfria och koldioxidsnåla tekniker för att möta kundernas krav runt om i världen. Mot bakgrund av den långsammare takten i övergången till elektriska fordon och maskiner utvärderar vi hela tiden våra investeringar och anpassar dem till marknadsefterfrågan och externa faktorer, såsom en fungerande laddinfrastruktur. Vi håller dock fast vid vår strategi att leda omställningen genom att leverera kompletta erbjudanden med noll eller mycket låga avgasutsläpp, stödja kunderna i transformationen och skala upp autonoma transportlösningar. Volvokoncernens portfölj består av många verksamheter som är i olika mognadsfaser och som var och en bidrar till det gemen- samma värdeskapandet. Vi utvärderar verksamheterna kontinu- erligt och riktar kapital och fokus mot områdena med störst värdepotential. Målet är att ha en uthålligt hög avkastning på sysselsatt kapital – drivet av att ta tillvara tillväxtmöjligheter, förbättra verksamheter som underpresterar och att ha disciplin i kapitalallokeringen. Detta tillvägagångssätt ska säkerställa att Volvokoncernen förblir motståndskraftig, flexibel och fokuserad på att leverera överlägsen avkastning till samtliga intressenter. Driva produktledarskap och synergier – rätt kund- erbjudande, levererat i rätt tid och med rätt kvalitet och kostnad Nyckeln till framgång är att ha ledande produkterbjudanden inom alla segment där vi är verksamma, oavsett drivlina och affärsom- råde, och att ge högt kundvärde. Kunderbjudandet behöver ut- vecklas snabbt och levereras med rätt kvalitet och kostnad. Genom att utnyttja gemensamma tekniska, industriella och kommersiella resurser uppnår vi skalfördelar och synergier som leder till ökad effektivitet, samtidigt som vi ser till att varumärkena är differen- tierade. Genom att fortsätta att utveckla modulbaserade och skalbara plattformar samt genom framgångsrika partnerskap skapar vi innovationer som ger värde och som säkrar ledande produkterbjudanden på samtliga våra marknader. 3 Leda transformationen i våra branscher – driva nollutsläppslösningar och autonoma lösningar 4 5 Skapa värde genom portföljförvaltning och genom att driva lönsamhet – bibehålla hög avkastning på sysselsatt kapital l Utveckla l Tät uppföljning l Exit ===== SIDA 24 ===== 22 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 6 Våra affärssegments prioriteringar – i linje med koncernens strategi • Fortsatt lönsamhetsförbättring inom alla affärsområden genom att utnyttja våra starka tillgångar och ledande marknadspositioner. • Fortsätta driva produktledarskap. • Öka marknadsandelarna i Nordamerika genom nya produkter samt stärkt återförsäljarnätverk och leverantörskedja. • Driva serviceförsäljningen mot sin fulla potential, och därigenom stärka kundernas lojalitet, lönsamheten och motståndskraften. • Stärka vårt återförsäljarnätverk för att säkerställa kundnöjdhet, kontinuerliga förbättringar och rätt partners. • Ta tillvara tillväxtmöjligheterna i transformationen genom att vara ledande på nollutsläppsfordon. • Fokusera på lönsamma segment och marknader för att leverera verkligt affärsvärde som stödjer kundernas framgång och driva kontinuerliga förbättringar. • Accelerera elektromobiliteten genom att fortsätta utveckla och lansera framgångsrika erbjudanden. • Fånga den fulla potentialen i serviceaffären, stärka kund- relationerna, motståndskraften och lönsamheten. • Utveckla och kommersialisera nya tjänster och lösningar för att driva lönsam tillväxt och kundlojalitet. • Leda transformationen i vår bransch med flera olika teknik- erbjudanden som möter kundernas krav. • Fortsätta driva produktledarskap. • Utöka erbjudandet av tjänster och kompletta lösningar och därigenom säkra konkurrenskraften, skapa närmare relationer med kunderna och sträva efter uthållighet i lönsamheten under produktens hela livscykel. • Säkra regionala värdekedjor för att bli mer motståndskraftiga mot och flexibla inför yttre faktorer. Lastbilar Bussar Anläggningsmaskiner ===== SIDA 25 ===== 23 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI • Fortsätta utveckla vårt världsledande erbjudande av motorer, drivlinor och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer. • Stödja våra kunders produktivitet och leverera hög kvalitet på service. • Fortsätta satsningarna mot minskade utsläpp och nettonoll. • Ta tillvara tillväxtpotentialen i Nordamerika. • Utveckla tjänsteerbjudanden för att stärka kundlojalitet och en förbättrad användarupplevelse. • Ytterligare stärka vårt erbjudande av integrerade marina lösningar, från förarplats till propeller. • Ta tillvara potentialen i kraftgenererings- och datacentersegmenten. • Höja kundnöjdheten för att öka lojaliteten. • Driva på utvecklingen av totalerbjudanden till kunderna med finansierings- och försäkringslösningar. • Bibehålla fokus på finansieringslösningar för nollutsläppsfordon. • Bibehålla den lönsamma portföljtillväxten. Vi har hög kundnöjdhet med starka relationer och det är viktigare än någonsin att arbeta nära våra kunder. Vi arbetar tillsammans med dem för att stödja deras verksamheter så effektivt som möjligt med ledande produkter och tjänster. Martin Lundstedt, vd och koncernchef Volvo Penta Financial Services ===== SIDA 26 ===== 11,6 9,7 12,1 12,6 10,1 2021 2022 2023 2024 2025 0 5 10 15 Koncernens mål – att leverera på våra ambitioner Volvokoncernen har mål för finansiell utveckling samt ambitioner inom områdena hållbarhet, människor och kundnöjdhet. Finansiell utveckling De nuvarande finansiella målen beslutades av styrelsen 2017 och omfattar rörelsemarginal för Volvokoncernen, finansiell nettoställning i Industriverksamheten och avkastning på eget kapital inom Financial Services. Tydliga och enkla mål för koncernens rörelsemarginal och avkast- ningen på eget kapital i Financial Services stödjer ansträngningarna med att öka lönsamheten i koncernen genom konjunkturcykeln. Målen stämmer också överens med hur koncernen utmanas och utvärderas internt. En skuldfri balansräkning i Industriverksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder, möjliggör för Volvokoncernen att bättre hantera konjunkturcyklerna i en kapitalintensiv bransch och att säkerställa konkurrenskraftiga upplåningskostnader för Financial Services. Mål: Volvokoncernens rörelsemarginal ska överstiga 10% mätt över en konjunkturcykel. Resultat: År 2025 uppgick rörelsemarginalen till 10,1% (12,6). Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga rörelsemarginalen 11,2%. År 2025 uppgick den justerade rörelsemargi- nalen till 10,7% (12,5). Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga justerade rörelsemargi- nalen 10,7%. För mer information om justerad rörelsemarginal, se Nyckeltal på sidan 216. Mål: Industriverksamheten ska under normala förhållanden inte ha någon finansiell nettoskuld- sättning exklusive avsättningar för pensions- och leasingskulder. Resultat: Vid utgången av 2025 hade Industriverksamheten finansiella netto- tillgångar på 63,0 miljarder kronor (85,9). Mål: Financial Services mål är en avkastning på eget kapital på 12–15% med en soliditet överstigande 8%. Resultat: År 2025 uppgick avkastningen på eget kapital till 10,4 (13,0) med en soliditet på 10,0% (8,0). Soliditeten ökades till 10% under 2025 på grund av ändrade regelverk. Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga avkastningen på eget kapital 10,8%. Exklusive de avyttrade verksamheterna i Ryssland och Belarus var avkastningen på eget kapital 13,9% under 2023 och 15,4% under 2022. Under 2021 till 2025 var den genomsnittliga avkastningen på eget kapital exklusive Ryssland och Belarus 13,2% . 24 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 18,0 -0,3 13,0 13,0 10,4 2021 2022 2023 2024 2025 -3,0 0,0 3,0 6,0 9,0 12,0 15,0 18,0 21,0 66,2 73,9 83,4 85,9 63,0 2021 2022 2023 2024 2025 0 25 50 75 100 Rörelsemarginal i Volvokoncernen, % Finansiell nettoställning i Industri- verksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder, Mdr kr Avkastning på eget kapital i Financial Services, % ===== SIDA 27 ===== Nettonollutsläpp i värdekedjan 2040 Volvokoncernen har som mål att nå nettonollutsläpp av växthus- gaser i värdekedjan år 2040. Takten i övergången till nettonoll är långsammare än vad som förutsågs när målen fastställdes. Våra ambitioner, som stöder de mål som beskrivs i Parisavtalet, kvarstår och vi fortsätter våra ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser i hela vår värdekedja. En sammanfattning av koncernens mål presenteras nedan, med detaljerad information i Hållbarhetsförklaringarna på sidan 151. Volvokoncernens viktigaste klimatmål, från utgångsvärde 2019, Scope 3 användarfas förutom för Egen verksamhet som är Scope 1-2 LASTBILAR BUSSAR ANLÄGGNINGSMASKINER VOLVO PENTA EGEN VERKSAMHET M ål 2030 - 40% -40% -30% -37.5% -50% utsläpp per fordonskilometer utsläpp per fordonskilometer absoluta utsläpp absoluta utsläpp absoluta utsläpp S tatus 2025 – 10% –11% –43% +21% –33% * Mål 2034 Ledande kundnöjdhet för alla varumärken Volvokoncernen har en ledande kundnöjdhet på många marknader och segment. Nöjda kunder är mer benägna att förbli lojala och fortsätta att köpa våra produkter och tjänster. Detta leder i sin tur till tillväxt i affären och långsiktiga intäkter. Vår ambition är att ha ledande kundnöjdhet för alla varumärken och inom alla segment. Strävar efter branschens högsta medarbetarengagemang Volvokoncernen fångar upp de anställdas röster genom Volvo Group Pulse, som kopplar medarbetarnas erfarenheter till affärsresultat och hjälper till att frigöra koncernens fulla potential. Trots pågående global osäkerhet och interna förändringar var engagemanget inom personalstyrkan stabilt. År 2025 låg engagemangspoängen på 77 (78), vilket återspeglar en stark och positiv syn bland anställda på Volvokoncernen som arbetsgivare. Med en genomgående hög svarsfrekvens på 85% är det tydligt att våra kollegor litar på att deras röster blir hörda. Genom att prioritera engagemang fortsätter vi att främja en dynamisk arbetsplats som gynnar både våra anställda och organisationen. 25 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI 331 272 249 228 2019 2023 2024 2025 0 100 200 300 400 77 2021 2022 2023 2024 2025 70 75 80 85 90 Mål 2030 Volvokoncernens engagemangsmått Växthusgasutsläpp från användningen av sålda produkter, Mton ===== SIDA 28 ===== För kunder För våra kunder är drifttiden allt. Oavsett om det är en kund som äger en enda lastbil eller en lastbilsflotta, om det är en kollektivtrafikleverantör eller en bussägare, en entreprenör eller en stenbrottsägare, hänger deras lönsamhet på pålitliga produkter och tjänster som uppfyller deras affärsbehov. Omkring 2,1 miljoner lastbilar och 70.000 bussar, som koncernen tillverkat de senaste tio åren, utför transportarbete över hela världen. Våra anläggningsmaskiner utför arbete på byggen över hela världen och vi har levererat drygt 700.000 maskiner de senaste tio åren. Fordon, maskiner och relaterade lösningar utvecklas tillsammans med kunderna för att skapa värde genom produktivitet, säkerhet och förbättrad miljöprestanda. Bidra till välstånd för många intressenter Genom att leverera kundvärde skapar vi också värde för oss själva, våra medarbetare, våra ägare, andra intressenter och för samhället i stort. Vi anser att nyckeln till att bli framgångsrik är att skapa värde för våra kunder genom att bidra till att förbättra deras lönsamhet. Genom att förstå våra kunders prioriteringar och utmaningar kan vi tillhandahålla produkter och tjänster som ökar deras intäkter och minskar deras kostnader. Nyckelområden för att skapa värde för våra kunder är erbjud- anden som ökar deras produktivitet, säkerställer drifttiden och ökar energieffektiviteten. Värdeskapande 26 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI INSIKTER FÖR YTTERLIGARE VÄRDESKAPANDE • Produktivitet • Tillgänglighet • Bränsleeffektivitet • Ökade intäkter • Minskade kostnader Uthållig lönsamhetstillväxt TRANSPORT- OCH INFRASTRUKTUR- LÖSNINGAR • Ökade intäkter • Minskade kostnader Uthållig lönsamhetstillväxt • Utmärkta produkter och tjänster • Nära kundrelationer • Effektivt arbetssätt Värde för kunder Värde för Volvokoncernen ===== SIDA 29 ===== 27 VOLVOKONCERNEN 2025 STRATEGI För samhället 30,7 mdr kr Våra produkter och tjänster gör att samhällen fungerar. Våra kunder opererar busslinjer så att människor kan komma till jobbet, de transporterar mat och industrivaror och de bygger infrastruktur som vägar och sjukhus. Därutöver skapar vägtransporter också flera miljoner arbetstillfällen runt om i världen. Vi bidrar också till den lokala ekonomin genom att vara en stor arbetsgivare i många samhällen, vilket ger både direkt och indirekt sysselsättning. Under 2025 betalade koncernen 13.138 Mkr i sociala kostnader, 6.016 Mkr i pensionskostnader och 11.507 Mkr inkomstskatter, tillsammans 30.661 Mkr. Vi betalar också bland annat tullar samt fastighets- och energiskatter. För aktieägare 26,4 mdr kr Volvokoncernen strävar efter att skapa ett ökat värde för sina aktieägare genom en positiv kursutveckling och utbetalning av utdelningar. Under 2020–2025 steg kursen för Volvo B-aktien med 84%. Aktieägarna får i normala fall en viss andel av det fria egna kapitalet i form av en utdelning efter det att verksamheten tillförts nödvändigt kapital för fortsatt utveckling enligt strategierna. Under 2025 fick aktieägarna utdelningar om totalt 37.619 Mkr. Till bolagsstämman 2026 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 8,50 kronor per aktie och en extra utdelning om 4,50 kronor per aktie, totalt 26.435 Mkr. Totalavkastningen med återinvesterade utdelningar uppgick för B-aktien till 171% åren 2020-2025. För långivare 1,5 mdr kr Företag som ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Volvokoncernen strävar efter att säkerställa att kapitalet används på bästa möjliga sätt och att försäkra långivare med den finansiella styrkan för att säkerställa vinst och återbetalning. Under 2025 betalade Volvokoncernen sina långivare 1.458 Mkr i ränta. För anställda 57,9 mdr kr Volvokoncernens 99.000 medarbetare är vår viktigaste tillgång. Medarbetarnas engagemang och en högpresterande företags- kultur, baserad på framgång för kunden, förtroende och passion, är avgörande för att koncernen ska kunna uppfylla sin mission. Koncernen strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga anställnings- villkor och förmåner samt en stimulerande, säker och hälsosam arbetsmiljö. Under 2025 betalade vi 57.872 Mkr i löner och ersättningar. Återinvesterat i Volvokoncernen 48,6 mdr kr En betydande andel av det kapital som genereras återförs normalt till verksamheten. Kapitalet används bland annat till investeringar som ska stärka konkurrenskraften och skapa långsiktigt värde för koncernen och dess intressenter. Under 2025 investerade Volvokoncernen 30.268 Mkr i forskning och utveckling samt ytterligare 18.344 Mkr i fastigheter, maskiner och inventarier, totalt 48.612 Mkr. För leverantörer 328,1 mdr kr En stabil leverantörsbas och professionella partnerskap är avgörande för att kunderna ska bli framgångsrika. Volvokoncernen ger både inkomst och sysselsättning åt ett stort antal företag och många samhällen runt om i världen. Inköpta varor och tjänster är Volvokoncernens enskilt största kostnad och under 2025 köpte vi varor och tjänster för 328.093 Mkr. Vi strävar också efter att påverka våra partners i leverantörskedjan för att säkerställa goda anställningsvillkor och på så sätt bidra till att uppfylla vår mission om att driva välstånd. ===== SIDA 30 ===== Finansiella rapporter Ägarstruktur och juridisk form AB Volvo (publ) med organisationsnummer 556012-5790 är ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm i Sverige. AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt huvudkontor i Göteborg. Det yttersta moderbolaget för koncernen är AB Volvo med registrerad adress 405 08 Göteborg, Sverige. Affärsverksamhet Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom att erbjuda transport- och infrastrukturlösningar som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och motorer för marina och industriella applikationer samt finansiering och tjänster som ökar kundernas drifttid och produktivitet. Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i utvecklingen av framtidens hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Volvokoncernen har produktion i 17 länder och försäljning på nästan 180 marknader. En stor del av koncernens verksamhet finns i Sverige. Andra större verksamheter finns i USA, Brasilien, Indien, Frankrike och Kina. Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång, utöver det som har angivits i avsnittet Viktiga händelser, som bedöms få en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter. 28 VOLVOKONCERNEN 2025 ===== SIDA 31 ===== Viktiga händelser 2025 var ett år med en svagare efterfrågan på många av Volvokoncernens marknader. Samtidigt fortsatte koncernens produktförnyelse i samtliga affärsområden med effektivare produkter och lösningar som driver värde för våra kunder. 29 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Volvo Lastvagnar lanserade Volvo VNR i Nordamerika I mars lanserade Volvo Lastvagnar en helt ny Volvo VNR för regionala transporter i Nordamerika. Den är byggd på Volvos helt nya plattform, vilket gör den nya lastbilen mer bränsleeffektiv, säkrare och mer mångsidig. Lanseringen av nya Volvo VNR är den andra lastbilsmodellen på den nya plattformen, efter introduktionen av den nya fjärrtransportmodellen Volvo VNL i början av 2024. Nya Volvo VNR är 90% nyutvecklad jämfört med sin föregångare, inklusive ny effektiv teknik och förbättrad aerodynamik. Detta bidrar till att minska bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen med upp till 7,5% i nya Volvo VNR. Produktionen av de nya lastbilarna påbörjades i början av 2026 vid New River Valley-anläggningen i Dublin i Virginia. Mack Trucks helt nya Mack Pioneer I april lanserade Mack Trucks helt nya Mack Pioneer, det nya flaggskeppet för motorvägstransporter. Den är tillgänglig i USA och Kanada i flera konfigurationer, inklusive daghytter och små, medelstora och stora sovhytter, och tillgodoser de behov åkerier och operatörer har på alla typer av motorvägstransporter. Mack Pioneer började tillverkas i augusti 2025 vid Lehigh Valley Operations-anläggningen i Macungie i Pennsylvania. Volvo FH Aero vann Green Truck Award 2025 I mars tilldelades Volvos mest bränsleeffektiva lastbil någonsin, Volvo FH Aero, Green Truck Award 2025. Volvo FH Aero erbjuder en kombination av bra aerodynamik och en effektiv drivlina, vilket ger besparingar av både bränsle och CO2 enligt ett oberoende test genomfört i Tyskland. ===== SIDA 32 ===== 30 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Utrullning av anläggningsmaskiner Under Q1 fortsatte Volvo Construction Equipment (Volvo CE) att lansera sina strategiska produkter relaterade till det största lanseringsåret någon- sin. Utrullningen av Volvo CE:s nya konventionella produktsortiment fortsatte med lanseringen av dumpern A50 för den viktiga nordameri- kanska marknaden tillsammans med flera lanseringar av den nya serien grävmaskiner på de asiatiska marknaderna. Volvo CE lanserade också sin nya generation hjullastare, utvecklade för förbättrad produktivitet, förar-komfort och säkerhet. Först ut var fem modeller i storlekarna L150 till L260. På byggmässan Bauma i Tyskland i början av april visade Volvo CE upp ett banbrytande helelektriskt sortiment av grävmaskiner, hjul- lastare, ramstyrda dumprar och kompaktmaskiner. På Bauma avtäcktes också världens första elektriska ramstyrda dumprar i storleksklasserna A30 och A40, vilka kommer att nå utvalda kunder i Europa 2026. Volvo Bussar lanserade nya elbussen Volvo 7800 I mars lanserade Volvo Bussar nya Volvo 7800 Electric i Mexiko, den första elektriska ledade och dubbelledade bussen som till- verkas i landet. Den nya bussen, som bygger på Volvo Bussars globala elektriska plattform, Volvo BZR Electric, kommer att spela en nyckelroll i utvecklingen av Bus Rapid Transit-systemen i Mexiko och bidra till ett mer effektivt och hållbart kollektivtrafiksystem. Volvo Autonomous Solutions nådde viktig milstolpe I maj nådde Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) en viktig milstolpe inom effektivitet och produktivitet vid gruvdrift, genom att framgångsrikt ha fraktat över en miljon ton kalksten med själv- körande lastbilar för kunden Brønnøy Kalk i Norge. Denna mil- stolpe visar på den banbrytande påverkan självkörande teknik kan ha i gruv- och stenbrottsindustrin. Andrea Fuder gick bort Den 18 maj meddelades att Andrea Fuder, inköpsdirektör och medlem av koncernledningen sedan 2017, tragiskt hade gått bort efter en kort tids sjukdom. Hon ledde det globala inköpsteamet och ekosystemet av leverantörspartners i den största omvandlingen som branschen någonsin sett, inklu- sive att klara en pandemi, leveransbrister och den alltmer volatila geopolitiska situationen. Andrea Fuder spelade en avgörande roll i Volvokoncernens övergång till mer hållbara transportlösningar. Andrea Fuder ===== SIDA 33 ===== 31 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Volvo CE sålde sin andel i SDLG och förvärvade Swecon I juni lämnade Volvo Construction Equipment (Volvo CE) två viktiga meddelanden: försäljningen av ägarandelen i kinesiska SDLG (Shandong Lingong Construction Machinery Co) och det planerade förvärvet av återförsäljaren Swecon. Volvo CE beslutade att avyttra hela sin andel på 70% i SDLG för 8 miljarder kronor till en fond som till övervägande del ägs av Lingong Group, minoritetsägaren i SDLG. Volvo CE kommer att koncentrera sig på att erbjuda premiumprodukter av Volvovaru- märket och tjänster till utvalda kundsegment i Kina. Affären slut- fördes den 1 september. Istället kom Volvo CE överens med Lantmännen om att för- värva Swecons verksamhet i Sverige, Tyskland och Baltikum, inklusive Entrack för 7 miljarder kronor. Förvärvet omfattar Swecons verksamhet på dessa marknader, det vill säga försälj- ning av produkter och tjänster, uthyrningsverksamhet, efter- marknadstjänster och support till kunder samt kontor, verk- städer och 1.400 medarbetare. Transaktionen slutfördes i början av 2026. Volvo CE ser detta som ett strategiskt steg för att ytterligare investera i återförsäljarverksamhet på viktiga marknader: Tyskland, som är Europas största marknad för anläggningsmaskiner, Sverige, Volvo CE:s hemmamarknad samt Estland, Lettland och Litauen. Tillsammans med den tidigare återförsäljarverksamheten innebär detta förvärv att Volvo CE äger och hanterar majoriteten av företagets verksam- het i Europa, vilket gör återförsäljarverksamheten till en kärnaffär för Volvo CE i Europa. Volvokoncernen och Daimler Truck lanserade Coretura I juni meddelade Volvokoncernen och Daimler Truck, två av de ledande företagen i den kommersiella fordonsindustrin, lanseringen av samriskföretaget Coretura. Det nya företaget ska med en ny mjukvarudefinierad fordonsplatt- form omvandla den kommersiella fordonsindustrin och etablera en ny branschstandard. Det kommer att göra det möjligt för Volvokoncernen och Daimler Truck samt andra framtida kunder till det nya företaget att erbjuda fristående differentierande digitala fordonsapplikationer med sina produkter. Mack Trucks lanserade helt nya Mack Anthem I juni lanserade Mack Trucks nya Mack Anthem, en helt igenom nyutvecklad lastbil byggd för regionala transporter, som ger förbättrad manövrerbarhet, ökad bränsleeffektivitet och bransch- ledande förarkomfort. Den nya Mack Anthem ger upp till 10% bättre bränsleeffektivitet jämfört med den tidigare modellen, en betydande fördel för lastbilsflottor som vill minska driftkostnad- erna. Produktionen av den nya lastbilen påbörjades i januari 2026. ===== SIDA 34 ===== Förändringar i Volvokoncernens ledning I juni meddelades det att Lars Stenqvist, medlem i Volvokoncernens ledning och Group Chief Technology Officer, hade beslutat att kliva av sin roll efter nio år och fortsätta som senior ledare inom koncernen. Den 1 september ersattes han av Jens Holtinger, medlem av koncernledningen och Executive Vice President Group Trucks Operations. 32 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Expansion av tillverkningen av grävmaskiner I juni tillkännagav Volvo Construction Equipment (Volvo CE) en strategisk global investering i produktionen av bandgrävare på tre nyckelplatser för Volvo CE för att möta växande kundkrav, minska riskerna i leveranskedjan genom lokaliserad produktion och minska beroendet av långdistanstransporter. Investeringen på cirka 2,5 miljarder kronor kommer att fokusera på tre större produktionsorter: den nuvarande fabriken i Changwon i Sydkorea och nya anläggningar i Eskilstuna och i Shippensburg i USA. Toppbetyg i Euro NCAP I september fick Volvo Lastvagnar återigen maximala 5-stjärnor när det gäller säkerhet för sina tunga lastbilar från den europeiska konsumenttestorganisationen Euro NCAP. Både Volvo FH Aero 6x2 och Volvo FM 6x2 fick toppresultat i 2025 års test. Renault Trucks T bekräftade sin höga säkerhetsprestanda genom att behålla sitt 4-stjärniga betyg. Samtliga modeller belönades med CitySafe-märkningen, som uppmärksammar de fordon som är bäst utrustade för stadskörning och för att skydda utsatta trafikanter. Volvo Bussar lanserade ett nytt elektriskt busschassi I september lanserade Volvo Bussar ett nytt elektriskt busschassi med en branschledande batterikapacitet på upp till 720 kWh och en räckvidd på upp till 700 km, vilket utökar den modulära BZR Electric-plattformen till att även omfatta turistbussapplikationer. Detta är ett elektriskt busschassi som klarar längre resor med färre laddningsstopp och större flexibilitet i driften – vilket gör det möjligt att köra rutter som tidigare inte var genomförbara med eldrivna bussar. Turistbusschassit erbjuds med karosser från olika på- byggare, beroende på marknad och kundernas önskemål. Batterikapacitet på upp till 720 kWh Jens Holtinger ===== SIDA 35 ===== 33 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Volvo Autonomous Solutions och Waabi visade upp framtiden för autonoma lastbilstransporter I oktober nådde Volvo Autonomous Solutions och Waabi, en av ledarna inom fysisk AI, en betydande milstolpe inom autonoma lastbilstransporter genom den framgångsrika integrationen av Waabi Driver i lastbilen Volvo VNL Autonomous. Denna gemen- samma framgång visar på de betydande framsteg som de båda företagen gör tillsammans för att utveckla autonoma transporter. Med denna integration genomförd, är de båda företagen nu fokuserade på att leverera en autonom lösning som är säker och stöder en bred kommersiell lansering. Waabi Driver Volvo Autonomous Solutions ===== SIDA 36 ===== 34 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 600 km räckvidd Förändringar i Volvokoncernens ledning och i Renault Trucks ledningsgrupp Den 1 oktober meddelades att Bruno Blin, efter tio år i tjänst, hade beslutat att kliva av sin roll som medlem i Volvokoncernens ledning och som verkställande direktör för Renault Trucks. Den 1 november ersattes han av Antoine Duclaux, tidigare Senior Vice President Renault Trucks International. Antoine Duclaux En räckvidd på 600 km: Renault Trucks visade elektrisk lastbil för fjärrtransporter I november presenterade Renault Trucks nya versioner av Renault Trucks E-Tech T: Renault Trucks E-Tech T 585 och Renault Trucks E-Tech T 780, som kan köra 600 km på en laddning. Renault Trucks E-Tech T 780 är utvecklad för att möta behoven inom längre transporter och är fokuserad på räckvidd , Renault Trucks E-Tech T 585 är fokuserad på nyttolast, medan Renault Trucks E-Tech T 540 4x2 är inriktad på regional distribution. Den ökade räckvidden har uppnåtts genom att integrera en elektrisk axel. E-axeln gör att alla delar av drivlinan, elmotorer och transmission, grupperas baktill på fordonet. Denna arkitektur frigör utrymme mellan sidobalkarna för att rymma fler batteripaket. Volvokoncernen, Renault Group och CMA-CGM i överenskommelse om strategisk förändring för Flexis påverkan på Volvokoncernens resultat. I oktober 2023 gick Renault Group, Volvokoncernen och CMA-CGM samman för att leda marknaden med en helt ny generation av fullt elektriska transportbilar och tillhörande tjänster, byggda kring en mjukvarudefinierad fordonsplattform och ett brett ekosystem av skräddarsydda lösningar. Överenskommelsen är föremål för myndighetsgodkännande. Den 23 februari 2026 meddelades det att Volvokoncernen, Renault Group och CMA-CGM hade kommit överens om att göra en strategisk förändring av Flexis affärsmodell. Renault köper Volvos 45-procentiga, och CMA-CGM:s 10-procentiga, ägarandel i Flexis S.A.S. Volvokoncernen, genom Renault Trucks, kommer fortsatt vara distributör och finansiär i projektet och kommer att distribuera Flexis produkter från och med 2027. Denna förändring är i linje med den nuvarande framgångsrika affärsmodellen Renault Group och Renault Trucks har för Renaults lätta transportfordon. Transaktionen har ingen väsentlig ===== SIDA 37 ===== Resultatutveckling – stabil lönsamhet på lägre volymer För Volvokoncernen var 2025 ett år med lägre marknadsefterfrågan då den cykliska nedgången som inleddes 2024 fortsatte på många marknader. KONCERNENS RESULTATRÄKNING Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning 6, 7 457.509 504.975 26.469 26.982 -4.795 -5.140 479.183 526.816 Kostnad för sålda produkter -349.251 -369.672 -18.116 -18.606 5.054 5.512 -362.314 -382.767 Bruttoresultat 108.258 135.303 8.353 8.375 258 371 116.869 144.049 Forsknings- och utvecklingskostnader -26.242 -30.957 – – – – -26.242 -30.957 Försäljningskostnader -29.645 -31.245 -3.175 -3.443 – – -32.820 -34.688 Administrationskostnader -7.213 -7.784 -16 -17 – – -7.229 -7.801 Övriga rörelseintäkter och kostnader 8 874 -971 -1.304 -873 – – -430 -1.844 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 5,6 -1.630 -2.166 – – – – -1.630 -2.166 Resultat från övriga aktieinnehav -24 18 12 – – – -12 18 Rörelseresultat 44.379 62.198 3.869 4.042 258 371 48.506 66.611 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2.167 3.060 – – -258 -371 1.909 2.688 Räntekostnader och liknande resultatposter -1.819 -1.592 – – – – -1.819 -1.592 Övriga finansiella intäkter och kostnader 9 -1.204 -497 – – – – -1.204 -497 Resultat efter finansiella poster 43.522 63.168 3.869 4.042 – – 47.391 67.210 Inkomstskatter 10 -11.669 -15.542 -1.016 -1.092 – – -12.685 -16.634 Periodens resultat * 31.853 47.626 2.853 2.949 – – 34.707 50.576 * Hänförligt till: AB Volvos ägare 34.456 50.389 Innehav utan bestämmande inflytande 251 186 Resultat per aktie före utspädning, kronor 19 16,94 24,78 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 19 16,94 24,78 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Mkr Not 2025 2024 Periodens resultat 34.707 50.576 Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner¹ 20 2.433 -842 Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde -17 13 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag¹ 21 -28 Poster som senare kan komma att omklassificeras till resultaträkningen: Valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet¹ -14.316 3.884 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag¹ -18 -33 Ackumulerade valutakursförändringar återförda till resultatet -964 -423 Övrigt totalresultat, netto efter inkomstskatter -12.861 2.572 Periodens totalresultat * 21.846 53.147 * Hänförligt till: AB Volvos ägare 22.006 52.755 Innehav utan bestämmande inflytande -160 393 1 Från 2025 har andel av övrigt totalresultat för joint ventures och intressebolag omklassificerats mellan valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna avseende 2024 har omräknats utan någon nettopåverkan på övrigt totalresultat. 35 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 38 ===== Nettoomsättning Under 2025 minskade nettoomsättningen med 9% till 479,2 miljarder kronor (526,8). Justerat för valutakursförändringar och försäljningen av Shandong Lingong Construction Machinery Co (SDLG) var minskningen 2%. Den cykliska nedgången som började på många marknader under 2024 fortsatte, med lägre volymer av nya fordon och maskiner som följd. Justerat för valuta minskade fordonsförsäljningen med 4%. Nedgången skedde inom Lastbilar och Koncernfunktioner och övrigt, medan nettoomsättningen ökade inom Anläggningsmaskiner, Bussar och Volvo Penta. Nettoomsätt- ningen minskade i alla regioner förutom Asien, Afrika och Oceanien. Den underliggande utvecklingen i serviceförsäljningen höll sig på en bra nivå och ökade med 2% justerat för valuta. Lastbilsverksamhetens nettoomsättning för fordon minskade med 7% justerat för valuta, drivet av lägre leveranser på nya lastbilar medan serviceförsäljningen ökade med 3% justerat för valutakursförändringar. För Anläggningsmaskiner ökade nettoomsättningen med 4%, justerat för valutakursförändringar och försäljningen av SDLG, tack vare ökade volymer i Europa och Asien, medan volymerna minskade i Nordame- rika. Bussars nettoomsättning ökade med 10% justerat för valutakurs- förändringar, framför allt drivet av en ökad efterfrågan på turistbussar. Nettoomsättningen för Volvo Penta ökade med 9%, justerat för valutakursförändringar, drivet av goda volymer för både motorer och service. Nettoomsättningen i Koncernfunktioner och övrigt minskade med 11% justerat för valutakursförändringar och försäljningen av Arquus under 2024. Under 2025 hade Volvokoncernen ingen försäljning av försvars- materiel såsom definierad i den svenska förordningen om krigsmateriel (1992:1303) paragraf A jämfört med 0,36% av nettoomsättningen 2024. Detta är en konsekvens av avyttringen av Arquus 2024. Nettoomsättning per rörelsesegment Mkr 2025 2024 % Lastbilar 323.463 360.610 -10 Anläggningsmaskiner 81.641 88.305 -8 Bussar 25.072 24.544 2 Volvo Penta 20.597 19.852 4 Koncernfunktioner och övrigt 11.481 16.548 -31 Elimineringar -4.746 -4.883 – Industriverksamheten 457.509 504.975 -9 Financial Services 26.469 26.982 -2 Omklassificeringar och elimineringar -4.795 -5.140 – Volvokoncernen¹ 479.183 526.816 -9 1 Justerat för ändrade valutakurser minskade nettoomsättningen med 3%. Nettoomsättning per geografisk region Mkr 2025 2024 % Europa 206.455 216.270 -5 Nordamerika 140.619 162.370 -13 Sydamerika 46.437 56.559 -18 Asien 55.163 58.773 -6 Afrika och Oceanien 30.509 32.843 -7 Volvokoncernen 479.183 526.816 -9 Varav: Fordon 355.167 397.193 -11 Service 124.016 129.624 -4 Rörelseresultat Under 2025 uppgick Volvokoncernens justerade rörelseresultat till 51,2 miljarder kronor (65,7), exklusive negativa effekter på totalt 2,7 miljarder kronor hänförliga till händelser av engångskaraktär, ej direkt relaterade till den underliggande affärsverksamheten. Det justerade rörelse- resultatet under 2024 exkluderade en total positiv effekt om 0,9 miljarder kronor. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 10,7% (12,5). Under 2025 höll nedgången av försäljningsvolymer i sig på många marknader. Samtidigt fortsatte Volvokoncernens produkt- förnyelse över alla affärsområden med effektivare produkter och innovativa lösningar som driver värde för kunderna. Jämfört med 2024 påverkades det justerade rörelseresultatet negativt av lägre volymer, en negativ varumärkes- och marknadsmix, ökade tariff- och materialkostnader samt underabsorption i det amerikanska tillverk- ningssystemet, vilket delvis motverkades av en förbättrad service- verksamhet, lägre rörelsekostnader och en förbättrad lönsamhet i joint ventures. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 48,5 miljarder kronor (66,6). Justerat rörelseresultat per rörelsesegment Mkr 2025 2024 Lastbilar 31.730 45.826 Anläggningsmaskiner 10.856 12.737 Bussar 2.272 2.233 Volvo Penta 3.590 3.419 Koncernfunktioner och övrigt -1.446 -2.943 Elimineringar 41 32 Industriverksamheten 47.043 61.305 Financial Services 3.916 4.042 Omklassificeringar och elimineringar 258 371 Volvokoncernens justerade rörelseresultat 51.218 65.718 Justeringar¹ -2.712 893 Volvokoncernens rörelseresultat 48.506 66.611 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se avsnitt för Nyckeltal. Justerad rörelsemarginal % 2025 2024 Lastbilar 9,8 12,7 Anläggningsmaskiner 13,3 14,4 Bussar 9,1 9,1 Volvo Penta 17,4 17,2 Industriverksamheten 10,3 12,1 Volvokoncernens justerade rörelsemarginal 10,7 12,5 Volvokoncernens rörelsemarginal 10,1 12,6 36 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 479,2 2021 2023 2025 0 200 400 600 800 48,5 2021 2023 2025 0 20 40 60 80 Rörelseresultat, Mdr krNettoomsättning, Mdr kr ===== SIDA 39 ===== Förändring av rörelseresultatet, Volvokoncernen Mdr kr Förändring (exklusive valuta) Valuta- effekt Totalt Rörelseresultat 2024 66,6 Förändring av bruttoresultat¹ Industriverksamheten -19,2 -7,8 -27,0 Förändring av bruttoresultat Financial Services 0,6 -0,6 – Högre kreditförluster -0,5 – -0,5 Försäljning av materiella och immateriella anläggningstillgångar -0,1 – -0,1 Försäljning av koncernbolag² 1,6 – 1,6 Lägre forsknings- och utvecklingskostnader 4,4 0,3 4,7 Lägre försäljnings- och administrationskostnader 0,7 1,8 2,4 Resultat från innehav i joint ventures, intresseföretag och övriga aktieinnehav 0,5 – 0,5 Lägre kostnader för skador och tvister 0,2 – 0,2 Omstruktureringskostnader³ -0,6 – -0,6 Övrigt 0,5 0,1 0,7 Rörelseresultat 2025 -11,9 -6,2 48,5 1 Inkluderar en total negativ påverkan om 4.512 Mkr relaterat till batteri- elektriska produkter. 2 2025 avyttrade Volvokoncernen sitt ägande i SDLG. Transaktionen hade en positiv påverkan på rörelseresultatet med 0,8 miljarder kronor. Vidare gav avyttringen av 50% av aktierna i Coretura till Daimler Trucks, tillsammans med omvärderingen av de återstående aktierna till verkligt värde en positiv påverkan på rörelseresultatet med 1,0 miljarder kronor. 2024 avyttrades Arquus och en partiell återföring av den tidigare nedskrivningen förbättrade rörelseresultatet med 0,2 miljarder kronor. 3 Under 2024 återfördes 0,6 miljarder kronor från omstruktureringsreserver som redovisades 2023. Valutakursernas inverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen, jämfört med föregående år Mkr Nettoomsättning¹ -29.595 Kostnad för sålda produkter 21.152 Forsknings- och utvecklingskostnader 330 Försäljnings- och administrationskostnader 1.755 Övriga 144 Total effekt av valutakursförändringar på rörelseresultatet -6.214 1 Koncernens försäljningsvärde redovisas till månatliga genomsnittskurser. Valutapåverkan på rörelseresultatet Under 2025 påverkade förändrade valutakurser i jämförelse med föregående år Volvokoncernens rörelseresultat med -6,2 miljarder kronor. Effekten var relaterad till nettoflöden i utländsk valuta med -4,0 miljarder kronor, omvärdering av rörelseresultat i utländska dotterföretag med -2,5 miljarder kronor och omvärdering av utestående fordringar och skulder med 0,3 miljarder kronor. Den negativa effekten av förändrade valutakurser på rörelseresultatet förklaras främst av en förstärkt SEK mot viktiga valutor. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om Volvokoncernens transaktionsexponering från operativa nettoflöden, graf 4:5, 4:7 och 4:8, samt valutapåverkan på rörelseresultatet och försäljningen. Kostnader per kostnadsslag, Volvokoncernen Mkr 2025 2024 Materialkostnader (frakt, distribution, garanti) och inköpta tjänster 283.963 308.046 Personalkostnader 77.026 79.176 Avskrivningar 23.486 22.548 Övrigt 44.130 46.442 Total 428.605 456.213 Operativa nyckeltal, Industriverksamheten % 2025 2024 Bruttomarginal 23,7 26,8 Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning 5,7 6,1 Försäljningskostnader i % av nettoomsättning 6,5 6,2 Administrationskostnader i % av nettoomsättning 1,6 1,5 Rörelsemarginal 9,7 12,3 Finansnetto Under 2025 var ränteintäkterna lägre jämfört med föregående år och uppgick till 1,9 miljarder kronor (2,7). Förändringen förklaras främst av minskningen i finansiella nettotillgångar. Räntekostnaderna var i nivå med föregående år och uppgick till -1,8 miljarder kronor (-1,6). Övriga finansiella intäkter och kostnader uppgick till -1,2 miljarder kronor (-0,5). Förändringen jämfört med 2024 var hänförlig till omvärderingseffekter av finansiella tillgångar och skulder. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader. Inkomstskatter Årets skattekostnad uppgick till 12,7 miljarder kronor (16,6), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 26,8% (24,7). Den högre skattesatsen är främst relaterad till den skattepliktiga vinsten vid försäljningen av SDLG-aktierna i Kina. Exklusive avyttringen av SDLG var den effektiva skattesatsen 23,2%. Periodens resultat och resultat per aktie Periodens resultat för 2025 uppgick till 34,7 miljarder kronor (50,6). Resultatet per aktie före och efter utspädning uppgick till 16,94 kronor (24,78). 37 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Forsknings- och utvecklingskostnader, Industriverksamheten 26,2 5,7 Forsknings- och utvecklings- kostnader, Mdr kr Forsknings- och utvecklingskostnader i % av Industriverksamhetens nettoomsättning 2021 2022 2023 2024 2025 0 10 20 30 40 0 2 4 6 8 ===== SIDA 40 ===== Fortsatt stark finansiell ställning Under 2025 fortsatte Volvokoncernen att investera i teknik som driver transformationen och återförde 37,6 miljarder kronor till sina aktieägare samtidigt som en solid finansiell ställning bibehölls. KONCERNENS BALANSRÄKNING - TILLGÅNGAR Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 12 Goodwill 23.659 25.143 – – – – 23.659 25.143 Övriga immateriella anläggningstillgångar 22.769 19.046 132 151 – – 22.901 19.197 Materiella anläggningstillgångar 13 Fastigheter, maskiner och inventarier 83.758 79.571 70 58 – – 83.829 79.629 Tillgångar i operationell leasing 36.072 37.226 20.563 22.276 -16.150 -14.000 40.485 45.501 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i joint ventures och intresseföretag 5 21.111 22.496 – – – – 21.111 22.496 Övriga aktier och andelar 5 1.080 1.089 27 18 – – 1.106 1.107 Långfristiga kundfinansieringsfordringar 15 936 1.533 126.597 134.969 -1.397 -1.897 126.136 134.605 Pensionstillgångar, netto 20 1.828 2.115 – – – – 1.828 2.115 Långfristiga räntebärande fordringar 16 5.619 4.969 1.605 – -1.605 -1.505 5.619 3.464 Övriga långfristiga fordringar 16 3.412 7.018 373 322 -187 -220 3.597 7.120 Uppskjutna skattefordringar 10 11.502 13.889 1.247 1.989 – – 12.749 15.878 Summa anläggningstillgångar 211.745 214.094 150.614 159.784 -19.340 -17.623 343.019 356.254 Omsättningstillgångar Varulager 17 65.104 77.121 858 1.238 – – 65.963 78.359 Kortfristiga fordringar Kundfinansieringsfordringar 15 569 923 108.519 123.160 -1.126 -1.406 107.962 122.677 Aktuella skattefordringar 16 3.113 2.277 1.008 1.214 – – 4.121 3.491 Räntebärande fordringar 16 2.843 4.256 – – -13 -18 2.829 4.238 Intern finansiering 372 9.463 – – -372 -9.463 – – Kundfordringar 16 29.333 40.005 1.900 1.767 – – 31.232 41.772 Övriga fordringar 16 20.366 22.441 4.134 3.796 -4.539 -4.234 19.960 22.003 Kortfristiga placeringar 18 142 218 – – – – 142 218 Likvida medel 18 67.875 80.505 7.666 6.872 -2.180 -2.206 73.361 85.171 Tillgångar som innehas för försäljning 3 – 381 – – – – – 381 Summa omsättningstillgångar 189.716 237.590 124.085 138.047 -8.231 -17.328 305.570 358.309 Summa tillgångar 401.461 451.684 274.699 297.830 -27.571 -34.950 648.590 714.564 Balansräkning Under 2025 minskade de totala tillgångarna i Volvokoncernen med 66,0 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2024. Justerat för valutakursförändringar minskade de totala tillgångarna med 4,8 miljarder kronor. Den valutajusterade minskningen är främst en effekt av minskningar i likvida medel, kundfordringar och lager, som delvis motverkades av ökade investeringar i materiella och immateriella tillgångar. Andelar i joint ventures och intresseföretag uppgick till 21,1 miljarder kronor den 31 december 2025, en minskning med 1,4 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2024. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. 38 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 41 ===== KONCERNENS BALANSRÄKNING - EGET KAPITAL OCH SKULDER Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Eget kapital Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare 19 150.931 170.218 27.464 23.831 – – 178.395 194.049 Innehav utan bestämmande inflytande 11 83 3.312 – – – – 83 3.312 Summa eget kapital 151.013 173.530 27.464 23.831 – – 178.477 197.361 Långfristiga avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 8.604 12.606 65 99 – – 8.669 12.706 Övriga avsättningar 21 10.161 12.243 61 51 – – 10.222 12.293 Summa långfristiga avsättningar 18.765 24.849 125 150 – – 18.891 24.999 Långfristiga skulder Obligationslån 22 82.620 109.031 – – – – 82.620 109.031 Övriga lån 22 29.240 29.783 26.380 22.602 -1.005 -1.561 54.614 50.824 Intern finansiering -102.075 -126.063 99.783 113.733 2.292 12.330 – – Uppskjutna skatteskulder 10 3.573 2.483 1.635 2.295 – – 5.208 4.778 Övriga skulder 22 52.584 54.411 1.867 1.762 -11.584 -9.591 42.867 46.583 Summa långfristiga skulder 65.941 69.645 129.665 140.393 -10.297 1.178 185.309 211.216 Kortfristiga avsättningar 21 14.939 19.653 100 37 – – 15.039 19.690 Kortfristiga skulder Obligationslån 22 64.960 45.460 – – – – 64.960 45.460 Övriga lån 22 31.088 44.698 15.413 14.507 -635 -912 45.866 58.292 Intern finansiering -84.161 -81.228 91.507 107.718 -7.345 -26.490 – – Leverantörsskulder 22 67.265 77.607 701 920 – – 67.966 78.527 Aktuella skatteskulder 22 2.721 1.916 974 1.194 – – 3.695 3.111 Övriga skulder 22 68.930 75.540 8.751 9.082 -9.293 -8.726 68.388 75.896 Skulder som innehas för försäljning 3 – 13 – – – – – 13 Summa kortfristiga skulder 150.802 164.006 117.346 133.420 -17.273 -36.129 250.874 261.298 Summa eget kapital och skulder 401.461 451.684 274.699 297.830 -27.571 -34.950 648.590 714.564 Nettovärdet av tillgångar och skulder relaterade till pensioner och liknande förpliktelser uppgick till en skuld om 6,8 miljarder kronor den 31 december 2025, en minskning med 3,8 miljarder kronor i jämförelse med årsskiftet 2024. Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Den 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens eget kapital till 178,5 miljarder kronor jämfört med 197,4 miljarder kronor vid slutet av 2024. Soliditeten uppgick till 27,5% (27,6). Soliditeten i Industriverksamheten var vid samma tidpunkt 37,6% (38,4). Avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverksamheten uppgick till 25,3% (35,8). Volvokoncernens balansräkning presenteras per segment där Volvo Group Treasury är en del av Industriverksamheten. Kreditportföljen i Financial Services finansieras både via extern upplåning i Financial Services och genom intern finansiering från Volvo Group Treasury. Den interna utlåningen från Volvo Group Treasury presenteras i balansräkningen som intern finansiering på skuldsidan när den finansierats av externa lån, och på tillgångssidan när den finansierats av likvida medel i Industriverksamheten. 39 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 25,3 2021 2022 2023 2024 2025 0 10 20 30 40 Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten % ===== SIDA 42 ===== Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder Industriverksamheten Volvokoncernen Mdr kr 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga räntebärande tillgångar Långfristiga kundfinansieringsfordringar – – 126.136 134.605 Långfristiga räntebärande fordringar 5.619 4.969 5.619 3.464 Kortfristiga räntebärande tillgångar Kundfinansieringsfordringar – – 107.962 122.677 Räntebärande fordringar 2.843 4.256 2.829 4.238 Intern finansiering 372 9.463 – – Kortfristiga placeringar 142 218 142 218 Likvida medel 67.875 80.505 73.361 85.171 Tillgångar som innehas för försäljning – – – – Summa räntebärande finansiella tillgångar 76.851 99.411 316.050 350.372 Långfristiga räntebärande skulder Obligationslån -82.620 -109.031 -82.620 -109.031 Övriga lån -23.448 -23.759 -48.753 -44.880 Intern finansiering 102.075 126.063 – – Kortfristiga räntebärande skulder Obligationslån -64.960 -45.460 -64.960 -45.460 Övriga lån -29.020 -42.581 -43.754 -56.187 Intern finansiering 84.161 81.228 – – Skulder som innehas för försäljning – – – – Summa räntebärande finansiella skulder exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder -13.811 -13.540 -240.086 -255.558 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder 63.040 85.871 75.963 94.814 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto Industriverksamheten Volvokoncernen Mdr kr 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristig leasingskuld -5.792 -6.024 -5.862 -5.944 Kortfristig leasingskuld -2.067 -2.117 -2.111 -2.104 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto -6.776 -10.492 -6.841 -10.591 Skulder som innehas för försäljning – – – – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto -14.635 -18.633 -14.814 -18.640 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder Industriverksamheten Volvokoncernen Mdr kr 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder 63.040 85.871 75.963 94.814 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto -14.635 -18.633 -14.814 -18.640 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder 48.405 67.238 61.149 76.174 Finansiell nettoställning Under 2025 minskade de finansiella nettotillgångarna i Industri- verksamheten exklusive avsättningar för pensions- och leasing- skulder med 22,8 miljarder kronor och uppgick till 63,0 miljarder kronor den 31 december 2025. Förändringen förklaras i huvudsak av det positiva operativa kassaflödet om 21,8 miljarder kronor, vilket motverkades av utdelningen till AB Volvos aktieägare om 37,6 miljarder kronor. Valutakursförändringar minskade de finansiella nettotillgångarna med 3,7 miljarder kronor. Inklusive pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder uppgick Industriverksamhetens finansiella nettotillgångar till 48,4 miljarder kronor den 31 december 2025. Under 2025 minskade avsättningarna för pensioner och liknande förpliktelser samt leasing- skulder med 4,0 miljarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak av positiv omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner om 3,0 miljarder kronor. Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. 40 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 43 ===== Förändring av finansiell nettoställning, Industriverksamheten Mdr kr 2025 2024 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period 85,9 83,4 Operativt kassaflöde 21,8 45,3 Investeringar i och försäljningar av aktier och andelar, netto -2,1 -4,9 Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto 4,9 -0,6 Kapitalöverföring till/från Financial Services -3,1 0,4 Valutaeffekt -3,7 1,4 Utdelning till AB Volvos aktieägare -37,6 -36,6 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – – Övriga förändringar -3,0 -2,4 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång 63,0 85,9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period -18,6 -16,7 Utbetalning av pensioner som ingår i operativt kassaflöde 1,8 1,8 Omvärdering av förmånsbestämda pensioner och liknande förpliktelser 3,0 -1,2 Kostnader för tjänstgöring samt övriga pensionskostnader -1,3 -1,3 Investeringar, omvärderingar och amorteringar av leasingkontrakt -0,4 -0,5 Överföring pensioner och leasingskulder till avyttrade verksamheter -0,3 0,3 Valutaeffekt 1,3 -0,6 Övriga förändringar - -0,5 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång -14,6 -18,6 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång 48,4 67,2 Volvokoncernens likvida medel uppgick till 73,4 miljarder kronor den 31 december 2025 jämfört med 85,2 miljarder kronor den 31 december 2024. Därutöver fanns beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter uppgående till 61,2 miljarder kronor (58,7) den 31 december 2025. Likvida medel innehöll 1,1 miljarder kronor (2,3) som inte är tillgängliga för användning av Volvokoncernen och 7,5 miljarder kronor (9,6) där andra begränsningar råder, huvudsakligen likvida medel i länder med valutaregleringar eller andra legala restriktioner. Läs mer i Not 18 Likvida medel. Läs mer i Not 22 Skulder om förfallostruktur på kreditfaciliteterna. 41 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions- och leasingskulder, Industriverksamheten Mdr kr 63,0 2021 2022 2023 2024 2025 0 20 40 60 80 100 ===== SIDA 44 ===== Lägre operativt kassaflöde Industriverksamheten genererade ett operativt kassaflöde om 21,8 miljarder kronor, vilket var lägre jämfört med föregående år. KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen Mkr Not 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 44.379 62.198 3.869 4.042 258 371 48.506 66.611 Avskrivningar och nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar 12 3.984 4.113 36 41 – – 4.020 4.153 Avskrivningar och nedskrivningar materiella anläggningstillgångar 13 10.393 9.161 32 26 – – 10.425 9.187 Avskrivningar och nedskrivningar leasingtillgångar 13 4.196 4.105 4.845 5.103 – – 9.041 9.208 Övriga ej kassapåverkande poster 29 305 1.667 1.631 1.090 – – 1.935 2.757 Total förändring i rörelsekapital varav -5.879 -2.405 -10.850 -25.652 -362 -241 -17.092 -28.298 Förändring i kundfordringar -2.118 3.933 -171 76 – – -2.289 4.009 Förändring i kundfinansieringsfordringar 211 121 -5.812 -19.352 -302 -136 -5.902 -19.367 Förändring i varulager 1.347 2.570 246 -358 – – 1.593 2.212 Förändring i leverantörsskulder 2.718 -6.564 -154 -215 – – 2.563 -6.778 Förändring av fordon inom operationell leasing och tillgångar för servicelösningar -1.345 -857 -4.951 -5.143 3 61 -6.293 -5.939 Övriga förändringar i rörelsekapital -6.692 -1.609 -8 -660 -63 -166 -6.763 -2.435 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 203 168 – – – – 203 168 Erhållna räntor och liknande poster 2.183 3.122 – – -263 -371 1.920 2.750 Erlagda räntor och liknande poster -1.444 -1.258 – – -14 14 -1.458 -1.244 Övriga finansiella poster -398 -410 – – – – -398 -410 Betalda inkomstskatter -10.658 -17.319 -849 -1.120 – – -11.507 -18.439 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47.263 63.141 -1.286 -16.471 -381 -226 45.595 46.444 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar -7.739 -4.416 -48 -77 – – -7.786 -4.493 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -18.341 -13.889 -3 -3 – – -18.344 -13.892 Försäljning av im-/materiella anläggningar 654 460 16 21 – – 670 481 Operativt kassaflöde 21.837 45.295 -1.320 -16.529 -381 -226 20.135 28.540 Förvärv av aktier 5 -2.137 -4.905 Försäljning av aktier 5 – 16 Förvärv av verksamheter 3 -798 -3.006 Försäljning av verksamheter 3 1.639 2.371 Räntebärande fordringar inkl. kortfristiga placeringar, netto -722 -709 Kassaflöde efter nettoinvesteringar 18.118 22.306 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 29 467.562 342.066 Återbetalning av lån 29 -455.247 -327.245 Utdelning till AB Volvos aktieägare 19 -37.619 -36.602 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -10 -16 Övrigt -73 -74 Förändring av likvida medel exkl. valutakursförändringar -7.269 435 Effekt av valutakursförändringar på likvida medel -4.541 1.410 Förändring av likvida medel -11.810 1.845 Likvida medel vid periodens början 18 85.171 83.326 Likvida medel vid periodens slut 18 73.361 85.171 42 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 45 ===== Operativt kassaflöde Under 2025 uppgick det operativa kassaflödet i Industriverksamheten till 21,8 miljarder kronor (45,3). Det lägre operativa kassaflödet jämfört med 2024 är främst en effekt av ett lägre rörelseresultat och högre investeringar i materiella och immateriella tillgångar. Det operativa kassaflödet i Financial Services var negativt och uppgick till 1,3 miljarder kronor (-16,5). Förändringen jämfört med 2024 berodde främst på en lägre ökning av ny affärsvolym i kreditportföljen. Investeringar och avyttringar Industriverksamhetens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar uppgick 2025 till 26,1 miljarder kronor (18,3). Lastbilars investeringar i materiella och immateriella anläggnings- tillgångar uppgick till 22,5 miljarder kronor (14,4). De större investeringarna var kopplade till byggnationen av en produktions- anläggning i Mexiko, produktuppgraderingar och utveckling av batterielektriska lastbilar med både utvecklingsaktiviteter och anpassningar i fabriker samt nya testanläggningar i Sverige. Investeringar i återförsäljarnätverk och verkstäder var främst relaterade till uppgraderingar och optimering främst i Europa. Investeringarna inom Anläggningsmaskiner uppgick till 1,7 miljarder kronor (2,1). Produktrelaterade investeringar under året var framförallt relaterade till produktuppgraderingar såsom den nya produktserien av ramstyrda dumprar samt batterielektriska maskiner med både utvecklingsaktiviteter och anpassningar i fabriker. De större investeringarna i fabrikerna var främst relaterade till ersättningsinvesteringar och modifieringar för batterielektriska maskiner. Investeringarna i Bussar var under året 0,6 miljarder kronor (0,5), och i Volvo Penta 1,0 miljarder kronor (0,9). Investeringsnivån i anläggningar, maskiner och inventarier under 2025 var högre än föregående år. Under 2026 förväntas investeringar i anläggningar, maskiner och inventarier fortsättningsvis vara på höga nivåer. Produktrelaterade investeringar och ersättnings- investeringar samt optimering av den industriella strukturen med bland annat färdigställandet av den nya produktionsanläggningen i Mexiko förväntas vara de huvudsakliga områdena. Förvärv och avyttringar av aktier och andelar Under 2025 påverkade förvärvade och avyttrade aktier och andelar kassaflödet negativt med totalt 2,1 miljarder kronor (-4,9), främst på grund av aktieägartillskott till joint ventures. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier, och andelar. Förvärv och avyttringar av verksamheter Under 2025 hade förvärvade och avyttrade verksamheter en netto positiv kassaflödeseffekt om 0,8 miljarder kronor (-0,6), främst på grund av avyttringen av SDLG. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. Finansiering och utdelning Under 2025 ökade nettoupplåningen med 12,3 miljarder kronor, främst på grund av en ökad affärsvolym i kreditportföljen. Under 2025 betalades utdelningar till AB Volvos aktieägare med totalt 37,6 miljarder kronor (36,6). Dessa bestod av en ordinarie utdelning om 8,00 kronor per aktie och en extrautdelning om 10,50 kronor per aktie. Läs mer i Not 29 Kassaflöde om förändring av lånen. Förändring av likvida medel Under 2025 minskade likvida medel med 11,8 miljarder kronor och uppgick till 73,4 miljarder kronor den 31 december 2025. Läs mer i Not 18 Likvida medel om redovisningsprinciper. Läs mer i Not 29 Kassaflöde om principer för upprättande av kassaflödesanalysen. 43 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 18,3 4,0 Fastigheter, maskiner och inventarier, Mdr kr Fastigheter, maskiner och inventarier, i % av nettoomsättningen 2021 2022 2023 2024 2025 0 5 10 15 20 0 1 2 3 4 Investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier, Industriverksamheten Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mdr kr 21,8 2021 2022 2023 2024 2025 0 10 20 30 40 50 ===== SIDA 46 ===== Förändringar i eget kapital FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare Mkr Aktiekapital Balanserade vinstmedel Investeringar i egetkapital- instrument Förmåns- bestämda pensions- planer Andel av övrigt totalresultat i joint ventures och intresse- företag Omräkning av utlands- verksamhet Totalt Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Eget kapital 31 december 2023 2.562 168.969 -21 -5.137 85 11.333 177.791 2.948 180.739 Periodens totalresultat Periodens resultat – 50.389 – – – – 50.389 186 50.576 Övrigt totalresultat¹ – – 13 -842 -60 3.255 2.365 206 2.572 Periodens totalresultat – 50.389 13 -842 -60 3.255 52.755 393 53.147 Transaktioner med aktieägare Utdelningar – -36.602 – – – – -36.602 -16 -36.618 Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande – – – – – – – -21 -21 Övriga förändringar – 87 – 22 6 -9 106 8 114 Transaktioner med aktieägare – -36.516 – 22 6 -9 -36.497 -28 -36.525 Eget kapital 31 december 2024 2.562 182.842 -8 -5.957 31 14.579 194.049 3.312 197.361 Periodens totalresultat Periodens resultat – 34.456 – – – – 34.456 251 34.707 Övrigt totalresultat – – -17 2.433 3 -14.869 -12.450 -411 -12.861 Periodens totalresultat – 34.456 -17 2.433 3 -14.869 22.006 -160 21.846 Transaktioner med aktieägare Utdelningar – -37.619 – – – – -37.619 -10 -37.629 Förändringar i innehav utan bestämmande inflytande – 12 – – – – 12 -3.075 -3.063 Övriga förändringar – -122 – – – 69 -53 15 -38 Transaktioner med aktieägare – -37.729 – – – 69 -37.660 -3.070 -40.729 Eget kapital 31 december 2025 2.562 179.569 -25 -3.524 34 -221 178.395 83 178.477 1 Från 2025 har andel av övrigt totalresultat för joint ventures och intressebolag omklassificerats mellan valutakursförändringar vid omräkning av utlandsverksamhet samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner. Jämförelsetalen i de finansiella rapporterna avseende 2024 har omräknats utan någon nettopåverkan på övrigt totalresultat. 44 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 47 ===== Finansiell styrning – bibehållet kreditbetyg Målet med Volvokoncernens finansiella styrning är att säkerställa en långsiktigt attraktiv totalavkastning för aktieägarna och en finansiell styrka och flexibilitet som tryggar avkastning och åter- betalning till långivarna. En långsiktigt konkurrenskraftig verksamhet kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Den finansiella styrningen säkerställer att kapitalet används på bästa möjliga sätt genom tydligt definierade nyckeltal och mål för industriverksamheten likaväl som för kundfinansieringsverksamheten. Målen för koncernens rörelsemarginal och avkastning på eget kapital för kundfinansieringsverksamheten Financial Services är avsedda att säkerställa avkastningskravet från aktieägarna. Målen om att under normala förhållanden inte ha en finansiell nettoskuld- sättning i industriverksamheten och soliditet i kundfinansierings- verksamheten syftar till att trygga den finansiella stabiliteten. Styrningsprinciper för finansiell flexibilitet För att säkerställa finansiell stabilitet och flexibilitet genom hela konjunkturcykeln har Volvokoncernen en stark likviditetsposition. Utöver likvida medel och kortfristiga placeringar är likviditets- positionen också uppbyggd av beviljade kreditfaciliteter. Både upplåning och utlåning i Financial Services sker i lokal valuta och kundfinansieringsportföljen är matchad både från ett ränte- och ett likviditetsriskperspektiv i enlighet med Volvokoncernens policy. För mer information se Not 4 till koncernens räkenskaper. Diversifierade finansieringskällor Volvokoncernen har en centraliserad portföljhantering av finansiella tillgångar och skulder, lånetransaktioner samt likviditetshantering genom internbanken Volvo Treasury. Koncernens finansiella skulder är uppdelade i två portföljer, en för industriverksamheten och en för kundfinansieringsverksamheten, för att motsvara behoven i de skilda verksamheterna. Genom att ha diversifierade finansierings- källor ökar Volvo Treasury möjligheten att ha kontinuerlig tillgång till kapitalmarknaderna. För att få tillgång till flera kapitalmarknader globalt, använder sig Volvokoncernen av en rad olika instrument för att låna pengar, såsom bilateral bankupplåning, företagsobligationer och certifikat, lån från olika statliga institutioner samt värdepapperisering av tillgångar i kundfinansieringsportföljen, så kallade ABS:er. En allt viktigare del av internbankverksamheten är att hantera ökade finansier- ingsbehov på nya tillväxtmarknader. Ramverk för grön finansiering Volvokoncernen har ett grönt finansieringsramverk, vilket gör det möjligt att emittera gröna obligationer och andra gröna finansiella instrument. Det gör det också möjligt att identifiera, välja, hantera och rapportera om berättigade projekt och tillgångar i linje med International Capital Market Association Green Bond Principles. Upplånade medel kommer att öronmärkas till projekt inom områden som forskning, utveckling och tillverkning av elektrifierade fordon, maskiner och motorer, vilka inte har några utsläpp av avgaser. Upplåningen kan komma att användas av Volvo Financial Services för att erbjuda gröna lån till kunder som köper koncernens elektriska produkter. Ramverket för grön finansiering har varit föremål för en oberoende extern bedömning av CICERO Shades of Green, som har klassificerat ramverket som mörkgrönt – deras högsta nivå. Kreditbetyg den 25 februari 2026 Kortsiktigt Långsiktigt Moodyʼs (Corporate Rating) P-1 A2, stabil S&P (Corporate Rating) A-1 A, stabil R&I (Japan) a-1+ AA–, stabil En stark och stabil kreditvärdering är betydelsefull Att vara en stor utgivare av obligationer innebär att det är viktigt att ha ett starkt och stabilt kreditbetyg. Nivån på kreditbetyget är inte enbart av betydelse för långivarna utan också för ett antal andra intressenter när det handlar om att skapa långsiktiga relationer. Ett starkt kreditbetyg påverkar förmågan att attrahera och finansiera kundernas inköp av koncernens produkter samt tilliten från leverantörer på ett positivt sätt. Det ger också tillgång till utökade finansierings- källor och lägre lånekostnader. Volvokoncernen har avtalsförbindelser med två globala kreditvärderingsinstitut, Standard & Poorʼs Rating Services (S&P) och Moodyʼs Investor Services (Moodyʼs), samt ett nationellt institut, R&I (Rating & Investment Information) i Japan. Under 2025 bibehöll samtliga kreditvärderingsinstitut sina kreditbetyg. 45 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Volvokoncernens likviditetsposition den 31 december 2025, mdr kr 73,4 61,2 Likvida medel Beviljade kreditfaciliteter 0 40 80 120 160 134,6 Geografiskt diversifierade upplåningsprogram USD EUR SEK JPY AUD ===== SIDA 48 ===== Lastbilar – god lönsamhet på lägre volymer Under 2025 minskade den valutajusterade nettoomsättningen i lastbilsverksamheten med 5% till 323,463 Mkr till följd av lägre leveranser. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 31.730 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,8%. Lägre marknadsvolymer Den europeiska lastbilsmarknaden var ersättningsdriven tack vare ett stabilt utnyttjande av lastbilsflottan. Registreringarna av tunga lastbilar minskade med 5% jämfört med föregående år. Den nordamerikanska marknaden för fjärrtransporter befann sig fortsatt i lågkonjunktur med minskade fraktvolymer och lägre fraktpriser. Bygg- och sopbilssegmenten höll i sig bättre. Osäkerhet om utsläppsreglerna EPA 2027 och tariffer bidrog också till att kunderna intog en försiktig hållning. Den totala nordamerikanska marknaden för tunga lastbilar var 15% lägre än under 2024. Höga räntor i Brasilien kylde ner ekonomin och lastbilsmarknaden, som sjönk med 11% jämfört med föregående år. Marknaden fick stöd av jordbruks-, gruv- och massaindustrin medan de allmänna industrisegmenten var svagare. Den indiska lastbilsmarknaden återtog i styrka med hjälp av en återhämtning inom bygg- och anläggning samt gruvdrift. Efterfrågan fick också stöd av sänkta skatter samt förbättrade finansierings- villkor i takt med att inflationen lättade. Den kinesiska marknaden återhämtade sig tack vare statliga subventioner för inbyte av såväl diesel-, som naturgas- och batteridrivna lastbilar. Order och leveranser Under 2025 levererades totalt 202.911 lastbilar från koncernens helägda verksamheter, en minskning med 8% jämfört med 219.377 lastbilar 2024. Leveranserna minskade i alla regioner med undantag för Asien där de var oförändrade. Den totala orderingången för helelektriska lastbilar ökade med 18% till 3.925 (3.318) fordon medan leveranserna av helelektriska lastbilar ökade med 8% till 4.006 (3.717) fordon. Både order- ingången och leveranserna drevs av lätta lastbilar. God lönsamhet Under 2025 minskade nettoomsättningen i lastbilsverksamheten med 10% till 323.463 Mkr (360.610). Justerat för valutakurs- förändringar minskade nettoomsättningen med 5%, varav fordons- försäljningen minskade med 7% och serviceförsäljningen ökade med 3%. Det justerade rörelseresultatet minskade till 31.730 Mkr (45.826), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,8% (12,7). Det justerade rörelseresultat 2025 exkluderade en negativ effekt på 2.947 Mkr. Under 2024 exkluderades en positiv effekt på 140 Mkr. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. Resultatet påverkades negativt av de lägre volymerna och högre material- och tariffkostnader, samtidigt som lägre rörelsekostnader och en god utveckling inom serviceverksamheten gav stöd. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 28.783 Mkr (45.966). Jämfört med 2024 påverkade valutakursförändringar negativt med 3.472 Mkr. 46 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Nettoomsättning, Mdr kr Varumärken • Volvo • Renault Trucks • Mack • Eicher • Dongfeng Trucks Antal anställda 58.113 (58.458) Volvokoncernen är en världens största tillverkare av tunga lastbilar. Produkterbjudandet omfattar allt från tunga lastbilar för fjärrtransporter och anläggningsarbete till lätta lastbilar för distribution. Erbjudandet omfattar även service och reparationer samt finansiering och leasing. Erbjudande 323,5 2021 2022 2023 2024 2025 0 100 200 300 400 Fordon, 78 Service, 22 68 Andel av koncernen, % Per region, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 31,7 9,8 Justerat rörelse- resultat, Mdr kr Justerad rörelse- marginal, % 2021 2022 2023 2024 2025 0 20 40 60 80 0 4 8 12 16 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 49 28 11 8 6 ===== SIDA 49 ===== Leveranser Antal lastbilar 2025 2024 Europa 105.664 106.981 Nordamerika 48.408 56.931 Sydamerika 23.991 29.629 Asien 15.877 15.817 Afrika och Oceanien 8.971 10.019 Totalt 202.911 219.377 Tunga lastbilar (>16 tons) 173.193 183.661 Medeltunga lastbilar (7-16 tons) 11.549 15.567 Lätta lastbilar (<7 tons) 18.169 20.149 Totalt 202.911 219.377 Volvo 119.395 133.747 Renault Trucks 55.011 56.898 Mack 28.014 28.044 Andra varumärken 491 688 Totalt 202.911 219.377 Ej konsoliderad verksamhet VE Commercial Vehicles (Eicher) 75.556 66.789 Dongfeng Commercial Vehicle Company (Dongfeng Trucks) 127.632 105.786 Nettoorderingång och leveranser av helelektriska lastbilar Nettoorderingång Leveranser 2025 2024 2025 2024 Volvo 1.438 1.213 1.339 1.945 Renault Trucks 2.473 2.057 2.612 1.628 Tunga och medeltunga 713 864 800 1.003 Lätta 1.760 1.193 1.812 625 Mack 14 48 55 144 Totalt 3.925 3.318 4.006 3.717 2021 2022 2023 2024 2025 Kina 1.395 672 635 611 801 Marknadsandelar, tunga lastbilar % 47 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Marknadsutveckling, tunga lastbilar, tusental Europa 30 Nordamerika Brasilien Indien 2021 2022 2023 2024 2025 0 100 200 300 400 Sydafrika 11,9 11,8 Volvo Eicher² Indien 8,9 34,2 9,0 34,9 Tunga Medeltunga Australien 18,2 5,6 16,5 5,1 Volvo Mack Europa (EU29)¹ 17,9 9,1 46,1 24,219,0 9,4 24,1 15,0 Volvo Renault Trucks Volvo Renault Trucks Nordamerika 9,0 6,08,4 8,0 Volvo Mack Starka positioner globalt Batteri- elektrisk i Europa Dongfeng² Kina 13,3 5,012,3 5,2 Tunga Medeltunga Brasilien 23,7 23,2 Volvo 1 EU, Norge och Schweiz. 2 Volvokoncernen äger 45,6% i VECV, som tillverkar Eicherlastbilar, och 45,0% i DFCV, som tillverkar Dongfenglastbilar. ☐ 2024 ¢ 2025 ===== SIDA 50 ===== Viktiga händelser I början av mars lanserade Volvo Lastvagnar en helt ny Volvo VNR för regionala transporter i Nordamerika. Den är byggd på Volvos nya plattform, vilket gör den nya lastbilen mer bränsleeffektiv, säkrare och mer mångsidig. Volvos mest bränslesnåla lastbil någonsin, Volvo FH Aero, till- delades 2025 års Green Truck Award. Volvo FH Aero erbjuder en kombination av bra aerodynamik och en effektiv drivlina, vilket resulterar i besparingar av bränsle och CO 2 enligt ett oberoende test i Tyskland. I april lanserade Mack Trucks helt nya Mack Pioneer, det nya flaggskeppet för motorvägstransporter i USA och Kanada. Mack Pioneer finns tillgänglig i ett antal olika modeller, inklusive daghytter samt flera olika sovhytter, och den tillgodoser därmed de olika behoven som flottägare och åkerier har för motorvägstransporter. I maj nådde Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) en viktig milstolpe inom effektivitet och produktivitet vid gruvdrift, genom att med självkörande lastbilar framgångsrikt ha fraktat över en miljon ton kalksten för kunden Brønnøy Kalk i Norge. Denna milstolpe visar på den banbrytande inverkan självkörande teknik kan ha på gruv- och stenbrottsindustrin. I juni lanserade Mack Trucks den helt nya Mack Anthem, en från grunden nyutvecklad lastbil byggd för regionala transporter med förbättrad manövrerbarhet, ökad bränsleeffektivitet och bransch- ledande förarkomfort. I augusti påbörjade Mack Trucks tillverkningen av den helt nya Mack Pioneer vid Lehigh Valley-fabriken i Macungie i Pennsylvania i USA. Den nya lastbilen, som lanserades i april 2025, representerar det mest betydande framsteget i Macks erbjudande inom fjärr- transporter och kombinerar oöverträffad aerodynamik, förarkomfort och bränsleeffektivitet. Lastbilar som fortsätter att rulla, är säkra och levererar maximal drifttid och produktivitet för sina ägare. Det är vad Volvo vill uppnå med sina digitala och uppkopplade tjänster för kunderna. En miljon uppkopplade Volvolastbilar finns nu på vägarna över hela världen och kan dra nytta av Volvos hela utbud av tjänster. I september fick Volvo Lastvagnar återigen maximala fem stjärnor avseende säkerhet för sina tunga lastbilar från den europeiska konsumenttestorganisationen Euro NCAP. Både Volvo FH Aero 6x2 och Volvo FM 6x2 fick toppresultat i 2025 års test. Renault Trucks T bekräftade sin höga säkerhetsprestanda genom att behålla sitt 4-stjärniga betyg. Samtliga modeller belönades med CitySafe- märkningen, som uppmärksammar de fordon som är bäst utrustade för stadskörning och för att skydda utsatta trafikanter. Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2025 2024 Europa 157.288 165.594 Nordamerika 89.279 105.546 Sydamerika 34.179 44.182 Asien 24.711 25.019 Afrika och Oceanien 18.007 20.268 Total nettoomsättning 323.463 360.610 Nettoomsättning per produktgrupp Fordon 252.321 286.919 Service 71.142 73.690 Justerat rörelseresultat¹ 31.730 45.826 Justeringar¹ -2.947 140 Rörelseresultat 28.783 45.966 Justerad rörelsemarginal, % 9,8 12,7 Rörelsemarginal, % 8,9 12,7 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. I oktober nådde Volvo Autonomous Solutions och Waabi, en av de ledande inom fysisk AI, en betydande milstolpe inom autonoma lastbilstransporter genom den framgångsrika integrationen av Waabi Driver i Volvo VNL Autonomous. Denna gemensamma prestation understryker de betydande framsteg som båda företagen gör tillsammans för att utveckla autonoma transporter. I november levererades den första helt nya Mack Pioneer till en kund i USA, Wayne Smith Farms och Cooley Transport. Leveransen markerade en betydande milstolpe när den helt nya Pioneer, Macks mest aerodynamiska och förarfokuserade fjärrtransportlastbil hittills, började nå amerikanska kunder. I januari 2026 levererade Volvo Lastvagnar 125 helt nya Volvo VNL-lastbilar till Highlight Motor Group i Kanada. Detta var den största ordern dittills för Volvos nya flaggskepp i det landet. 48 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 51 ===== 49 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 52 ===== Anläggningsmaskiner – ett år av styrka och innovation Under 2025 arbetade Volvo Construction Equipment (Volvo CE) nära sina kunder, hade en stabil resultatutveckling under ett utmanande år för branschen och fortsatte att prestera och transformera med styrka och innovation. Volvo CE:s nettoomsättning var 4% högre än under 2024, justerat för valuta och avyttringen av SDLG. Det justerade rörelse- resultatet uppgick till 10.856 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 13,3%. Bra resultat i en bransch med utmaningar Under 2025 påverkades marknaden för anläggningsmaskiner av geopolitisk turbulens och amerikanska tullar. Den totala marknaden växte dock med cirka 5%, främst driven av Kina och övriga Asien, Mellanöstern och Sydamerika. Året markerade en vändpunkt för den europeiska marknaden, som för helåret var på samma nivå som föregående år men som hade en mer positiv utveckling under andra halvåret, med stöd av stora marknader som Tyskland och Storbritannien. Den nordamerikanska marknaden var också mer eller mindre oförändrad jämfört med 2024, trots viss osäkerhet på marknaden. Statliga stimulanser genom skattelättnader och förmånliga avskriv- ningsregler gav stöd. Tillväxten i Sydamerika drevs främst av Brasilien, samt förbättrade konjunkturutsikter i Argentina, Chile och Peru. I Kina drev statliga åtgärder för att stimulera fastighetssektorn framför allt efterfrågan på mindre maskiner. I länder som Indonesien, Vietnam samt i Mellanöstern och Afrika drevs tillväxten av investe- ringar i infrastruktur och gruvdrift. Totalt ökade orderingången med 1% till 53.800 maskiner. Justerat för SDLG, som avyttrades den 1 september, ökade orderingången med 22%. Leveranserna minskade med 8% till 51.634 maskiner. Justerat för SDLG ökade leveranserna med 10%. Stabil lönsamhet på lägre volymer Under 2025 minskade nettoomsättningen med 8% till 81.641 Mkr (88.305). Justerat för valutakursförändringar och avyttringen av SDLG ökade nettoomsättningen med 4% med en ökning i både maskin- och serviceförsäljningen på 4%. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 10.856 Mkr (12.737), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 13,3% (14,4). Det justerade rörelseresultatet 2025 exkluderade positiva effekter om 581 Mkr. Inga justeringar gjordes under 2024. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. Jämfört med 2024 påverkades resultatet negativt av lägre volymer och tariffkostnader medan den goda utvecklingen i service- verksamheten och en fördelaktig varumärkesmix hade en positiv inverkan. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 11.436 Mkr (12.737). Valutakursförändringar påverkade negativt med 1.468 Mkr jämfört med 2024. 50 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Nettoomsättning, Mdr kr 81,6 2020 2021 2022 2023 2024 0 30 60 90 120 Maskiner, 82 Service, 18 Varumärken • Volvo • SDLG (Avyttrades den 1 september 2025.) • Rokbak Antal anställda 10.638 (14.193) Volvo CE är ett av de ledande företagen inom utveckling av produkter och tjänster för bygg- och anläggning, utvinning, avfallshantering och materialhantering. Volvo CE tillverkar dumprar, hjullastare, grävmaskiner, väganläggningsmaskiner och kompaktmaskiner. I erbjudandet ingår även tjänster som kundsupportavtal, maskinkontrollsystem, redskap, finansiering och leasing. Erbjudande 17 Andel av koncernen, % Per marknad, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 10,9 13,3 Justerat rörelse- resultat¹, Mdr kr Justerad rörelse- marginal, % 2021 2022 2023 2024 2025 0 5 10 15 20 0 5 10 15 20 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 31 28 4 30 7 ===== SIDA 53 ===== Stärkt position med strategiska investeringar Genom att driva på innovation med sin fortsatta lansering av nya produkter och tjänster, arbetade Volvo CE i linje med sin ambition att både prestera och transformera. Företaget stärkte också sin position med flera strategiska åtgärder för att möta växande efter- frågan och komma ännu närmare kunderna. Detta omfattar en expansion av tillverkningen av bandgrävare, med planerade investeringar i den nuvarande anläggningen i Sydkorea samt ny kapacitet i Sverige och USA, avyttringen av ägarandelen i det kinesiska företaget SDLG och förvärvet av distributören Swecons verksamhet i Sverige, Tyskland och Baltikum, som slutfördes i början av 2026, se sidan 31. Viktiga händelser Volvo CE hade en hektisk start på 2025 med lanseringen av sin nya generation ramstyrda dumprar och introduktionen av en helt ny A50-dumper, tillsammans med flera lokala lanseringar av det nya programmet av grävmaskiner på de asiatiska marknaderna. Höjdpunkten 2025 var företagets banbrytande helelektriska produktutbud på byggmässan Bauma i Tyskland, som inkluderade avtäckningen av världens första elektriska ramstyrda dumper i sin storleksklass, A30 Electric, vilken kommer att nå utvalda kunder i Europa 2026 tillsammans med den nya A40 Electric ramstyrda dumpern. Volvo CE tillkännagav också ett partnerskap med det danska mjukvaruföretaget Unicontrol för att integrera deras teknik för 3D- maskinstyrning i Volvos grävmaskiner. Under Q4 bekräftade Volvo CE att Eskilstuna blir platsen för den nya monteringsfabriken för bandgrävare som ska betjäna europeiska marknader. Den 30.000 kvadratmeter stora anläggningen är avsedd att stärka Volvo CE:s position i nyckelsegmentet för grävmaskiner genom att öka kapaciteten och flexibiliteten för att möta den ökande regionala efterfrågan. Leveranser Antal anläggningsmaskiner 2025 2024 Europa 11.896 10.694 Nordamerika 5.701 7.116 Sydamerika 2.415 2.381 Asien 28.094 32.567 Afrika och Oceanien 3.528 3.285 Totala leveranser 51.634 56.043 Leveranser Större anläggningsmaskiner¹ 38.158 42.364 Kompakta anläggningsmaskiner² 13.476 13.679 Totala leveranser 51.634 56.043 Volvo 28.546 27.885 SDLG 22.052 27.969 Andra varumärken 1.036 189 Totala leveranser 51.634 56.043 Helelektriska 2.746 2.067 Varav SDLG 2.418 1.708 1 Grävmaskiner >10 ton, hjullastare >120 hk, ramstyrda dumprar, tipptruckar och väganläggningsmaskiner. 2 Grävmaskiner <10 ton, hjullastare <120 hk, kompaktlastare och grävlastare. Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2025 2024 Europa 27.761 26.934 Nordamerika 19.301 23.459 Sydamerika 3.939 4.099 Asien 23.419 26.604 Afrika och Oceanien 7.221 7.208 Total nettoomsättning 81.641 88.305 Varav SDLG 10.099 9.482 Nettoomsättning per produktgrupp Maskiner 66.565 72.503 Service 15.076 15.802 Justerat rörelseresultat¹ 10.856 12.737 Justeringar¹ 581 – Rörelseresultat 11.436 12.737 Justerad rörelsemarginal, % 13,3 14,4 Rörelsemarginal, % 14,0 14,4 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 51 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Marknadsutveckling inom Volvo CE:s produktkategorier, tusental Europa Nordamerika Sydamerika Asien (exkl. Kina) Kina Afrika & Oceanien 2021 2022 2023 2024 2025 0 75 150 225 300 375 450 ===== SIDA 54 ===== Bussar – rekordresultat på stabila volymer Under 2025 ökade Bussars valutajusterade nettoomsättning med 10% till 25.072 Mkr och det justerade rörelseresultatet uppgick till 2.272 Mkr, vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,1%. Rörelseresultatet var Bussars högsta någonsin. Fortsatt stark efterfrågan Efterfrågan på bussar var fortsatt stark på många marknader, med en orderingång som ökade med 13% till 5.905 enheter. Viktiga turistbussmarknader för Volvo Bussar som Mexiko och Brasilien upplevde dock en avmattning. Leveranserna minskade med 4% till 6.005 enheter. Övergången till elektromobilitet inom segmentet för stadsbussar fortsatte. Nettoorderingången för helelektriska bussar ökade med 4% och nådde 544 enheter (524), medan antalet leveranser av helelektriska bussar ökade med 55% till 511 enheter (330). Förbättrad lönsamhet Nettoomsättningen ökade med 2% till 25.072 Mkr (24.544). Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med 10%, varav fordonsförsäljningen ökade med 10% och service- försäljningen med 8%. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 2.272 Mkr (2.233), vilket var Volvo Bussars bästa någonsin. Det motsvarar en justerad rörelsemarginal på 9,1% (9,1). Under 2025 exkluderades negativa effekter om 80 Mkr från det justerade rörelseresultatet. Under 2024 exkluderades positiva effekter om 200 Mkr. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. Bidragande till resultatet var prisrealisering, en gynnsam produkt- mix och ökad serviceförsäljning, vilket motverkade ökade tillverk- nings- och tariffkostnader. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 2.192 Mkr (2.433). Valutakursförändringar påverkade negativt med 416 Mkr. Utökat elbusserbjudande och partnerskap På den tidigare introducerade Volvo BZR Electric-plattformen lanserades i september en variant för turistbussmarknaden. Detta markerade ett viktigt steg i elektrifieringen, med en batterikapacitet på upp till 720 kWh och en räckvidd på upp till 700 km. Detta är ett elektriskt busschassi som klarar längre resor med färre laddnings- stopp och större operativ flexibilitet, vilket öppnar upp långa inter- regionala rutter som tidigare inte var möjliga med elektriska bussar. Elchassit kommer att erbjudas med karosser från olika påbyggare, beroende på marknad och kundernas preferenser. Med lanseringen av Volvo BZR Electric-chassit erbjuder Volvo Bussar nu elektro- mobilitetslösningar för alla segment – stad, intercity, långdistans inklusive rundturer och charter – samtliga kan tillgodose en mängd olika kundbehov. Volvo Bussars påbyggnadspartner MCV öppnade en helt ny, Volvo-dedikerad produktionslinje för tillverkning av kompletta elektriska stads- och linjetrafikbussar för de europeiska mark- naderna. Genom att stärka sitt partnerskap med MCV fortsätter Volvo Bussar att utveckla sin affärsmodell. 52 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Nettoomsättning, Mdr kr 25,1 2021 2022 2023 2024 2025 0 6 12 18 24 26 45 9 7 13 Fordon, 76 Service, 24 Varumärken • Volvo • Prevost Antal anställda 5.371 (4.988) Volvo Bussar är en av världens största tillverkare av stads- bussar och turistbussar i premiumsegmentet och ledande inom utvecklingen av hållbara persontransportlösningar. Utbudet omfattar stads-, intercity- och turistbussar samt chassier till- sammans med tjänster för ökad produktivitet, drifttid och säkerhet. Volvo Bussar har försäljning i 70 länder och tillsam- mans med Volvo Lastvagnar ett globalt servicenät med fler än 2.200 återförsäljare och verkstäder. Produktionsanläggningar finns i Europa, Nordamerika och Sydamerika. Erbjudande 5 Andel av koncernen, % Per region, % Per intäktsslag, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 2.272 9,1 Justerat rörelse- resultat¹, Mkr Justerad rörelse- marginal, % 2021 2022 2023 2024 2025 0 750 1.500 2.250 3.000 0 3 6 9 12 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. ===== SIDA 55 ===== Viktiga händelser Därutöver utökades det strategiska partnerskapet med Marcopolo, en av de största tillverkarna av busskarosser i Brasilien och bland de största i världen, i och med att Marcopolo kommer att utöka sin produktportfölj och stärka sin närvaro på den europeiska turist- bussmarknaden med Volvobussar. Partnerskapet ger en ny premiumlösning till kunder i Frankrike och Italien – Volvo B13R- chassit tillsammans med Marcopolos Paradiso G8 1200-kaross. I Nordamerika påbörjade Prevost leveranser av bussar till New York Citys Metropolitan Authority (MTA), under det största kontraktet i Prevosts historia, undertecknat i december 2023. Dessutom togs flera viktiga elektriska order, inklusive den första beställningen av elektriska ledade och dubbelledade bussar i Brasilien, där Goiânia blir den första staden i världen med 100% elektriska dubbelledade bussar i regelbunden trafik. Guadalajara i Mexiko är en annan stad som påskyndar sin över- gång till hållbar kollektivtrafik. I november beställde Guadalajara 53 elektriska stadsbussar från Volvo, som alla kommer att tillverkas i Mexiko. Två större kontrakt på elbussar under året i Sverige var 106 bussar till Svealandstrafiken och 73 bussar till Vy Buss i Borås. Leveranser Antal bussar 2025 2024 Europa 1.104 1.270 Nordamerika 1.868 1.853 Sydamerika 1.116 1.395 Asien 815 777 Afrika och Oceanien 1.102 979 Totala leveranser 6.005 6.274 Varav Helelektriska 511 330 Hybrider - 69 Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2025 2024 Europa 6.578 6.547 Nordamerika 11.291 10.979 Sydamerika 2.170 2.248 Asien 1.770 1.821 Afrika och Oceanien 3.263 2.949 Total nettoomsättning 25.072 24.544 Nettoomsättning per produktgrupp Fordon 19.138 18.738 Service 5.933 5.806 Juserat rörelseresultat¹ 2.272 2.233 Justeringar¹ -80 200 Rörelseresultat 2.192 2.433 Justerad rörelsemarginal, % 9,1 9,1 Rörelsemarginal, % 8,7 9,9 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 53 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 56 ===== Volvo Penta – stark lönsamhet med ökade volymer i nyckelsegment Under 2025 ökade Volvo Pentas valutajusterade nettoomsättning med 9% till 20.597 Mkr driven av ökade volymer. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 3.590 Mkr med en justerad rörelse- marginal på 17,4%. Ett år med varierade marknadsförhållanden Volvo Penta verkade under varierande marknadsförhållanden, där vissa segment hade ökad efterfrågan. Segmentet för fritidsbåtar låg kvar på en stabil men låg nivå, medan det för kommersiella båtar och fartyg samt yachter utvecklades väl. De industriella segmenten gynnades av ökad global efterfrågan på energi, särskilt inom elproduktion och energi- lagring för datacenter. Den starka industriella försäljningsutvecklingen hade en bred geografisk spridning, där orderingången mot slutet av året påverkades särskilt av ökande efterfrågan från datacenter i Nordamerika. Detta bidrog till förstärkta orderböcker och högre orderingång för D17- och D16-motorer inom industrisegmentet. Segmenten för industriella fordon, främst inom gruvdrift och specialfordon visade positiv utveckling och bidrog till en bredare industriell efterfrågan. Efterfrågan på reserv- delar var robust, vilket reflekterar bra utnyttjandegrad i fordonsflottorna och god serviceaktivitet. Volvo Pentas leveranser ökade med 11% till 39.543 enheter (35.651). Starkt resultat från ökade volymer Volvo Penta levererade ett starkt finansiellt resultat under 2025. Nettoomsättningen ökade med 4% till 20.597 Mkr (19.852). Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsättningen med 9%, varav fordonsförsäljningen ökade med 10% och serviceförsäljningen med 7%. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 3.590 Mkr (3.419) med en rörelsemarginal på 17,4% (17,2). Under 2025 exklu- derades en negativ effekt på 218 Mkr från det justerade rörelse- resultatet. Det gjordes inga justeringar under 2024. För mer information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. De ökade volymerna av motorer och reservdelar bidrog positivt till resultatet, delvis motverkat av en ogynnsam produktmix. Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 3.373 Mkr (3.419). Jämfört med 2024 påverkade valutakursförändringar negativt med 797 Mkr. Fokus på hög prestanda och minskad klimatpåverkan Volvo Penta är verksamt inom två huvudsakliga affärsområden: Marin (fritid, yachter och kommersiella fartyg) och Industri (industriella fordon, generatorer och delsystem till batterienergi- lagringssystem). Fokus ligger på att leverera högpresterande produkter, minska utsläpp samt stödja kundernas produktivitet genom tjänster, digitala lösningar och starka kundrelationer. Volvo Pentas dotterföretag fortsatte att driva innovation, där ZEM AS bidrog till elektrifiering av kommersiella fartyg, och CPAC Systems och Humphree tog ytterligare steg i utvecklingen av kontrollsystem respektive fartygsstabilisering. I Nordamerika fångade Volvo Penta nya affärsmöjligheter och stärkte sin position inom kraftgenerering genom att vidareutveckla erbjudandet för datacenterkunder. 54 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Nettoomsättning, Mdr kr 20,6 2021 2022 2023 2024 2025 0 6 12 18 24 Fordon, 73 Service, 27 4 Varumärken • Volvo Penta Antal anställda 2.202 (2.180) Volvo Penta är en världsledande leverantör av motorer, drivlinor och tillhörande tjänster för industriella och marina applikationer, med målsättningen att vara den mest kundfokuserade leveran- tören av innovativa och hållbara lösningar. Erbjudandet består av lösningar för industriella fordon, elproduktion och energi- lagring samt för fritidsbåtar, yachter och kommersiella fartyg. Detta innefattar förbränningsmotorer för flera typer av bränslen, batterielektriska hybridsystem, helt elektriska drivlinor samt energilagringssystem. Erbjudande Per region, % Per intäktsslag, % Andel av koncernen, % Justerat rörelseresultat1 och justerad rörelsemarginal 3.590 17,4 Justerat rörelse- resultat¹, Mkr Justerad rörelse- marginal, % 2021 2022 2023 2024 2025 0 1.000 2.000 3.000 4.000 0 5 10 15 20 1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 47 22 4 21 6 ===== SIDA 57 ===== Viktiga händelser Volvo Pentas IPS Professional Platform introducerades på den globala yachtmarknaden och fullbordade sitt första år i seriepro- duktion. Plattformen fortsatte vinna mark i yachtsegmentet genom ordrar från flera etablerade OEM:er. Under året presenterades ett samarbete som resulterade i den första helt kundanpassade super- yachten med IPS Professional Platform. Bolaget lanserade dess- utom den nya modellen IPS900E – en helt elektrisk drivlina som riktar sig till kommersiella marina kunder som övergår till lösningar med lägre utsläpp. Bolaget lanserade även D6-480 DPI i segmentet för motorbåtar. Paketet inkluderar Volvo Pentas unika funktioner Assisted Docking och Autopilot, som ger ökad precision, kontroll och manövrerbarhet för att göra båtlivet enklare och tillgängligt för fler. Dessutom intro- ducerade Volvo Penta förbättrad joystickteknik för båtar med V8 bensinmotorer i singelinstallation. Volvo Penta tilldelades flera viktiga utmärkelser efter räkenskaps- året, bland annat Technical Development of the Year för Hybrid Electric IPS och en Content Marketing Award för en reklamkampanj för Assisted Docking. Inom Industrisegmentet togs ett viktigt steg på företagets väg mot lägre utsläpp då man inledde försäljningen av D8 Dual-fuel, en teknologi som möjliggör drift genom en blandning av diesel och vätgas. Flera nya samarbeten med tillverkare av batterienergi- lagringssystem har också breddat marknaden för Volvo Pentas BESS subsystem, med områden som mobil snabbladdning och energistödsystem. Volvo Penta stärkte sin närvaro i Oceanien, Turkiet och Asien/Stillahavsregionen genom flera viktiga affärer inom försvar, elproduktion, offentlig sektor och datacenter, där intresset för energiresiliens fortsatte att öka. Därutöver lanserades det avancerade kontrollsystemet Volvo Penta Co -Pilot för industrifordon, som erbjuder smarta lösningar för produktivitet, uppkoppling och fordonsstyrning. I januari 2026 lanserade Volvo Penta G17, företagets första motor för naturgas. Lanseringen markerar en strategisk breddning av produktportföljen i en tid då den globala energiefterfrågan accele- rerar, särskilt drivet av datacenter, energibolag och annan kritisk infrastruktur. Leveranser Antal enheter 2025 2024 Marinmotorer 10.604 11.733 Industrimotorer 28.939 23.918 Totala leveranser 39.543 35.651 Varav Helelektriska 54 113 Nettoomsättning och rörelseresultat Mkr 2025 2024 Europa 9.622 9.580 Nordamerika 4.586 4.036 Sydamerika 834 854 Asien 4.336 4.008 Afrika och Oceanien 1.220 1.375 Total nettoomsättning 20.597 19.852 Nettoomsättning per produktgrupp Motorer 14.992 14.278 Service 5.605 5.574 Juserat rörelseresultat¹ 3.590 3.419 Justeringar¹ -218 – Rörelseresultat 3.373 3.419 Justerad rörelsemarginal, % 17,4 17,2 Rörelsemarginal, % 16,4 17,2 1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. 55 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 58 ===== Financial Services – fortsatt tillväxt i kundkreditportföljen Under 2025 fortsatte Volvo Financial Services (VFS) att växa kund- kreditportföljen. Portföljens utveckling var god och VFS ökade sitt fokus på att stärka det totala erbjudandet till kunderna. Det justerade rörelseresultatet minskade till 3.916 Mkr (4.042) medan ny affärsvolym ökade med 1% justerat för valuta. Avkast- ningen på eget kapital uppgick till 10,4% (13,0). God portföljutveckling Under året uppgick VFS nyfinansieringsvolym till 109,0 miljarder kronor (115,1), en minskning med 5%, jämfört med 2024. Justerat för valuta var det dock en ökning med 1%. Antalet finansierade fordon och maskiner från Volvokoncernen var 66.682 (65.250). VFS upprätthöll en solid penetrationsgrad på 30 % (29). VFS nettokreditportfölj uppgick till 255.680 Mkr (280.405), en ökning med 2% på valutajusterad basis jämfört med 2024. Finansieringen av kreditportföljen matchas vad gäller löptider, räntor och valutor i enlighet med koncernens policy. För mer information, se Not 4. Det justerade rörelseresultatet minskade till 3.916 Mkr (4.042 ). Under 2025 exklusive en negativ effekt på 47 Mkr från det justerade rörelseresultatet. Inga justeringar gjordes under 2024. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan 216. Den fortsatta portföljtillväxten och lägre rörelsekostnader hade en positiv effekt jämfört med föregående år, vilket delvis motverkade högre kostnader för osäkra fordringar och ogynnsamma valutakurs- förändringar, vilket för helåret 2025 hade en negativ inverkan på 335 Mkr jämfört med 2024. Det rapporterade rörelseresultat uppgick till 3.869 Mkr (4.042). Avkastningen på eget kapital uppgick till 10,4% (13,0) och soliditeten var 10,0% (8,0) vid årets slut. Soliditeten höjdes under 2025 till 10% på grund av ändrade regelverk. Kostnaderna för osäkra fordringar uppgick till 1.461 Mkr (1.045), medan bortskrivningar om 1.209 Mkr (909) redovisades under 2024, motsvarande 0,45% (0,33). Kreditreserverna uppgick vid utgången av 2025 till 1,36% (1,29) av kreditportföljen. Växa serviceaffären VFS är helt i linje med Volvokoncernens ambitioner, inklusive att nå vår fulla potential inom service. VFS har under 2025 lagt vikt vid sitt försäkringserbjudande genom flera strategiska åtgärder. Även om VFS inte agerar som försäkringsbolag, ger man tillgång till försäkrings- produkter som tillhandahålls av tredje part. Förutom att utöka tillgäng- ligheten och täckningen för kunder på flera marknader, fördjupar VFS även samarbetet med koncernens varumärken för att inkludera försäk- ringsalternativ som en del av det totala erbjudandet till kunderna. Detta tillvägagångssätt förenklar kundernas inköp av fordon och maskiner genom att tillhandahålla kompletta finansierings- och försäkrings- lösningar från en pålitlig partner, Volvokoncernen. Genom att stödja tillgången till försäkringar hjälper VFS till att bygga kundlojalitet och skapa långsiktigt värde för Volvokoncernen. 1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande till det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds. 56 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Antal anställda 1.583 (1.616) VFS är en integrerad del av Volvokoncernens totala erbjudande och driver kundernas framgång genom skräddarsydda finansierings- och försäkringslösningar som stärker förtroendet, bygger lojalitet och främjar tillväxten av Volvokoncernens varumärken. Med kund- och återförsäljarfinansiering tillgänglig på 40 marknader världen över, täcker VFS omkring 90% av leveranserna från koncernens varumärken. VFS förvaltar en kundkreditportfölj på cirka 294.000 fordon och maskiner. Erbjudande Kundkreditportföljens fördelning, % Penetrationsgrad¹, % Volvo Lastvagnar, 55 (55) Volvo CE, 17 (18) Mack Trucks, 12 (12) Renault Trucks, 12 (11) Bussar, 4 (4) Europa, 44 (41) Nordamerika, 36 (37) Sydamerika, 12 (13) Asien, 4 (5) Afrika & Oceanien, 4 (4) 31 28 18 33 25 35 25 20 33 19 2024 2025 Volvo Lastvagnar Renault Trucks Mack Trucks Volvo CE Bussar 0 10 20 30 40 ===== SIDA 59 ===== Nyckeltal, Financial Services 2025 2024 Antal finansierade enheter 66.682 65.250 Total penetrationsgrad, %¹ 30 29 Ny kundfinansieringsvolym, Mdr kr 109,0 115,1 Kreditportfölj netto, Mdr kr 256 280 Nettoomsättning 26.469 26.982 Kostnader för osäkra fordringar 1.461 1.045 Justerat rörelseresultat² 3.916 4.042 Justeringar² -47 - Rörelseresultat 3.869 4.042 Kreditreserver som andel av kreditportföljen, % 1,36 1,29 Avkastning på eget kapital, % 10,4 12,9 1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande till det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds. 2 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 216. Resultaträkning Financial services 2025 2024 Leasing och finansiella intäkter 26.469 26.982 Leasing och finansiella kostnader -18.114 -18.606 Bruttoresultat 8.355 8.375 Försäljnings- och administrationskostnader -3.192 -3.460 Kostnader för osäkra fordringar¹ -1.397 -1.009 Övriga rörelseintäkter och kostnader 103 135 Rörelseresultat 3.869 4.042 Ränteintäkter och liknande resultatposter – – Resultat efter finansiella poster 3.869 4.042 Inkomstskatter -1.016 -1.092 Periodens resultat 2.853 2.949 1 Kostnader för osäkra fordringar på operationella leasar om 64 (36) Mkr är inkluderade i leasing och finansiella kostnader i bruttoresultatet. 57 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 60 ===== Totalavkastning på 17% under 2025 – bättre än index Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Det finns två aktie- slag, A-aktier och B-aktier. En A-aktie ger en röst på bolagsstämman och en B-aktie en tiondels röst. Utdelningen är densamma för båda aktieslagen. Volvoaktierna ingår i ett stort antal index som samman- ställs av bland andra Dow Jones, FTSE, S&P och Nasdaq Nordic. Volvoaktiens utveckling På Nasdaq Stockholm steg det breda indexet OMXSPI under året med 9% efter att ha stigit med 6% under 2024. Kursen för Volvo A steg med 10% och var vid årets slut 296,40 (270,20) kronor. Lägsta stängningskurs var 242,20 kronor den 11 april och högsta stängningskurs var 333,80 kronor den 7 mars. Kursen för Volvo B steg med 10% och uppgick vid årets slut till 295,90 (268,60) kronor. Lägsta stängningskurs var 241,70 kronor den 11 april och högsta stängningskurs var 333,50 kronor den 7 mars. Totalavkastningen var 17% (8) för A-aktien och 17% (9) för B-aktien jämfört med 11% (9) för indexet OMX Stockholm Benchmark GI. Totalt omsattes 0,9 (0,8) miljarder Volvoaktier till ett värde av 255 (213) miljarder kronor på Nasdaq Stockholm med ett genomsnitt per dag på 3,6 (3,1) miljoner aktier. Mätt i värde var Volvoaktierna de tredje mest handlade på Nasdaq Stockholm under 2025. Vid slutet av året uppgick Volvos börsvärde till 602 (547) miljarder kronor. Möjlighet till aktiekonvertering Enligt beslut på årsstämman 2011 innehåller bolagsordningen ett konverteringsförbehåll så att aktieägare ges möjlighet att konvertera A-aktier till B-aktier efter begäran till styrelsen. Vid utgången av 2023 fanns 444.984.560 A-aktier utestående. Under 2025 konvert- erades totalt 695.472 A-aktier till B-aktier. Mer information om förfarandet finns på www.volvogroup.se Utdelning Styrelsen föreslår att 8,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning och därutöver 4,50 kronor per aktie i extra utdelning betalas ut för räkenskapsåret 2025. Om bolagsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag, innebär det att totalt 26.435 Mkr kommer att överföras till aktieägarna. För föregående år betalades en utdelning om 8,00 kronor per aktie och en extrautdelning om 10,50 kronor per aktie, totalt 37.619 Mkr. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Se not 27 för de senaste beslutade riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. Kommunikation med aktieägarna Dialogen med aktieägare är viktig för Volvokoncernen. Utöver års- stämman och ett antal större aktiviteter riktade till professionella investerare, privata aktieägare och aktiemarknadsanalytiker upprätthålls relationen mellan Volvokoncernen och aktiemarknaden bland annat genom press- och telefonkonferenser i samband med offentlig- görandet av delårsrapporter, aktiesparträffar, investerarbesök samt så kallade road shows där representanter för Volvokoncernen reser för att träffa investerare i Europa, Nordamerika och Asien. På www.volvogroup.se är det möjligt att bland annat läsa och ladda ner finansiella rapporter, söka information om aktien och statistik på lastbilsleveranser samt få information om koncernens styrning, exempelvis information som rör årsstämma, styrelse och koncern- ledning och andra områden som bestäms i Svensk kod för bolags- styrning. På webbplatsen finns det också en aktuell lista över de analytiker som bevakar Volvokoncernen samt möjlighet att prenumerera på information från bolaget. Avtalsvillkor vid uppköpserbjudanden Bestämmelser om att ett avtal kan förändras eller avslutas om kontrollen över bolaget förändras, så kallade kontrollklausuler, ingår i vissa av de avtal i vilka Renault Trucks har givits rätt att sälja Renault s.a.s. och Nissan Motor Co. Ltd:s lätta lastbilar samt i vissa av koncernens inköpsavtal. En del av AB Volvos långsiktiga finansieringsavtal innehåller bestämmelser som ger långivare rätt att i vissa fall kräva förtida betalning om kontrollen över bolaget förändras. Denna typ av bestämmelser är inte ovanliga i finansieringsavtal. Det är AB Volvos bedömning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor. 58 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Resultat, utdelning och direktavkastning Resultat per aktie efter utspädning, kr Direktavkastning, % Utdelning per aktie, kr 2021¹ 2022² 2023³ 2024⁴ 2025⁵ 0 5 10 15 20 25 30 0 2 4 6 8 10 12 1 Ordinarie utdelning 6,50 kronor, extra utdelning 6,50 kronor och 9,50 kronor per aktie relaterade till likviden från försäljningen av UD Trucks. 2 Ordinarie utdelning på 7,00 kronor och extra utdelning på 7,00 kronor. 3 Ordinarie utdelning på 7,50 kronor och extra utdelning på 10,50 kronor. 4 Ordinarie utdelning på 8,00 kronor och extra utdelning på 10,50 kronor. 5 Ordinarie utdelning på 8,50 kronor och extra utdelning på 4,50 kronor enligt styrelsens förslag till årsstämman 2026. ===== SIDA 61 ===== De största aktieägarna i AB Volvo Den 31 december 2025 Röst- andel, % Kapital- andel, % Industrivärden 28,1 9,6 Geely Holding 14,7 4,4 AMF Försäkring & Fonder 5,6 3,6 Alecta 3,9 2,2 Vanguard 2,6 3,8 AFA Försäkring 2,3 0,8 Norges Bank Investment Management 1,9 0,8 Fjärde AP-fonden 1,7 1,0 Swedbank Robur Fonder 1,7 4,3 Blackrock 1,5 4,0 Källa: Modular Finance Aktiekapital Den 31 december 2025 Antal aktier 2.033.452.084 varav A-aktier¹ 444.289.088 varav B-aktier² 1.589.162.996 Aktiekapital, Mkr 2.562 Kvotvärde, kronor 1,26 Antal aktieägare 423.717 Privatpersoner 405.042 Juridiska personer 18.675 1 A-aktier ger 1 röst. 2 B-aktier ger 1/10 röst. Källa: Investis Digital Källa: Investis Digital Diagrammet visar att 1.000 kronor investerade i Volvo B-aktier den 2 januari 1987 hade vuxit till 131.430 kronor vid slutet av 2025 under förutsättning att samtliga utdelningar under åren återinvesterats i Volvo B-aktier. Källa: Euroclear Källa: Euroclear Mer detaljerad information om Volvoaktien finns i 11-årsöversiktens aktiestatistik samt i Not 19. 59 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Kursutveckling, Volvo B-aktien, 2020–2025, kronor Ägarkategorier, andel av kapital, % Utländska ägare, 41 Övriga svenska institutioner, 28 Svenskt fondsparande, 16 Svenska privatpersoner, 15 Ägande per land, andel av kapital, % Sverige, 59 USA, 22 Storbritannien, 5 Luxemburg, 5 Norge, 3 Övriga, 6 Ackumulerad totalavkastning för Volvos B-aktie, % Volvo B Totalavkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) SIX Return Index (inklusive återinvesterade utdelningar 1987 1992 1998 2003 2009 2014 2020 2025 0 2.500 5.000 7.500 10.000 12.500 15.000 Volvo B OMX Stockholm PI Index OMX Stockholm Industrial Goods & Services 2021 2022 2023 2024 2025 50 100 150 200 250 300 350 13.043% ===== SIDA 62 ===== Risker och osäkerhetsfaktorer – kontrollerat risktagande Vart och ett av Volvokoncernens affärsområden, Trucks Technology & Industrial-divisionen och koncernfunktioner övervakar och hanterar risker i sin verksamhet. Dessutom använder Volvokoncernen en centraliserad Enterprise Risk Management (ERM) rapporteringsprocess, som är ett systematiskt och strukturerat ramverk för rapportering och granskning av identifierade risker, riskbedömningar och åtgärder för att hantera riskerna. Riskkategorier ERM-processen klassificerar Volvokoncernens risker i fyra kategorier: • Makro- och marknadsrelaterade risker • Verksamhetsrisker • Efterlevnadsrisker • Finansiella risker. På efterföljande sidor presenteras de huvudsakliga risker och osäkerhetsfaktorer som Volvokoncernen står inför inom varje riskkategori. Dessa risker kan separat eller i kombination ha en väsentlig negativ effekt på koncernens verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. För risker på kort sikt, se även segmentsrapporteringen i förvaltnings- berättelsen och Not 2 i den senaste kvartalsrapporten. 60 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Volvokoncernens Enterprise Risk Management-process För Volvokoncernens styrningsmodell, se sidan 191. Styrelsen Revisionskommitté Koncernledning Enterprise Risk Management-kommitté Enterprise Risk Management-funktion Business Review-möten Ledningsgrupper Styrelsen följer upp riskerna och mitigeringsaktiviteterna årligen medan styrelsens revisionskommitté gör det regelbundet genom Volvokoncernens ERM-rapport. Koncernledningen analyserar riktigheten i de rapporterade riskerna och mitigeringsaktiviteterna samt säkerställer att de anpassas till de strategiska och operativa planerna. ERM-kommittén, granskar, analyserar och utmanar sammanställda risker och mitigeringsaktiviteter och säkerställer en första anpassning till koncernens operativa agenda. ERM-kommittén består av Executive Vice President Group Finance, Executive Vice President Legal & Compliance, Vice President Group Treasury, Vice President Group Business Control och Senior Vice President Risk Management and Internal Audit. Varje affärsområde, Trucks Technology & Industrial-divisionen och koncernfunktion rapporterar sina största risker och mitigeringsaktiviteter till ERM-funktionen, som granskar och sammanställer rapporterade risker i Volvokoncernens ERM-rapport. I Business Review-möten i varje affärsområde och Trucks Technology & Industrial-divisionen identifieras, analyseras, mitigeras och övervakas de största riskerna. Dessa utgör grunden i ERM-rapporteringen. Ledningsgrupperna inom varje affärsområde och Trucks Technology & Industrial-divisionen samt koncernfunktion är fullt ansvariga för riskhantering och riskmitigering inom deras respektive områden. Risker identifieras, mitigeringsaktiviteter upprättas och övervakning och rapportering av utvecklingen är en del av den dagliga verksamheten. ===== SIDA 63 ===== Makro- och marknadsrelaterade risker Cyklisk kommersiell fordonsindustri Volvokoncernens kunder är verksamma över hela världen, vissa inom ett enda land och andra över gränser. Många globala och regionala geopolitiska, ekonomiska, regelmässiga, digitala, tekniska, resurs- tillgångsmässiga samt klimat- och energiresurseffektivitetsfaktorer bidrar till en betydande volatilitet i efterfrågan och risk på olika marknader. Liksom många andra kapitalvarubranscher har fordonsbranschen generellt sett varit cyklisk, påverkad av bl.a. BNP-utvecklingen och motsvarande förändringar i efterfrågan på transporter, behovet att ersätta åldrande fordon och maskiner samt förändrade lagar och regler. Även om branschen genomgår en fortsatt förändring av fokus från produkter till tjänster, finns cyklikaliteten i branschen kvar. Fluktuerande efterfrågan på koncernens produkter och tjänster gör det ekonomiska resultatet av verksamheten beroende av koncernens förmåga att snabbt reagera på marknadsförändringar. Oförmåga att anpassa sig till förändrad efterfrågan kan leda till kapacitets- begränsningar eller underutnyttjande av resurser, vilket kan ha en negativ effekt på resultat, kassaflöde och finansiell ställning. Konkurrens Volvokoncernen verkar på marknader som är mycket konkurrensutsatta och möter därför intensiv konkurrens från globala och lokala konkur- renter. Volvokoncernen kommer också att möta konkurrens från nya marknadsaktörer, som försöker erbjuda t.ex. hållbara transporter, ökad logistikeffektivitet, ny teknik och/eller nya affärsmodeller. I denna marknadsmiljö kan det inte finnas någon garanti för att nuvarande eller nya konkurrenter inte kan vara mer framgångsrika än koncernen när det gäller att föra ut nya produkter och tjänste- lösningar på marknaden, att implementera nya tekniker eller samarbets- modeller eller att erbjuda mer attraktivt prissatta produkter, tjänster eller lösningar. Detta skulle kunna resultera i t.ex. minskade vinst- marginaler, förlust av marknadsandelar eller ett behov av att påskynda investeringarna i forskning och utveckling och/eller försäljnings- och marknadsföringskostnader, vilka var och en kan påverka koncernens verksamhet, resultat, marknadsandel och finansiella ställning negativt. Politisk och social osäkerhet Volvokoncernen har försäljning på nästan 180 marknader runt om i världen. Vår verksamhet är föremål för de politiska, ekonomiska och andra riskerna som kommer av att verka i en global miljö, inklusive: • folkhälsokriser, inklusive spridning av smittsamma sjukdomar, såsom covid-19, och andra katastrofala händelser • säkerhetshot, inklusive krigshandlingar, terrorism, sabotage och andra kriminella eller illvilliga handlingar riktade mot våra eller våra affärspartners anställda, informationssystem, produkter, produktionssystem eller anläggningar • förändringar i allmänna ekonomiska eller politiska förhållanden, inklusive politisk instabilitet, konflikter och frikoppling av ekonomier. Det finns ingen garanti för att konsekvenserna av dessa och andra faktorer relaterade till vår multinationella verksamhet inte kommer att materiellt negativt påverka vår konkurrensförmåga, vår verksamhet och dess lönsamhet, finansiella ställning eller anseende. Tullar och handelspolitiska förändringar Den senaste tidens tullar och andra handelsrestriktioner som införts eller avses införas av USA och andra länder har avsevärt ökat osäkerheten om handelsförhållandena på marknader där koncernen verkar, såväl som i relation till globala och regionala leveranskedjor. Situationen är snabbt föränderlig och komplex att bedöma, och inga förutsägelser kan göras om framtida utveckling, eller om handels- restriktioner kan påverka koncernen mer än huvudkonkurrenterna. Införandet av tariffer, repressalier, sanktioner eller andra handels- restriktioner som påverkar våra fordon, reservdelar och andra produkter och material som påverkar befintliga leveranskedjor och medför ytterligare kostnader för vår eller våra leverantörers verksamhet. Dessa åtgärder kan skapa plötsliga nackdelar för Volvokoncernens verksamhet jämfört med konkurrenter med andra leveranskedjor. De skulle också generellt kunna göra våra produkter dyrare för kunderna och/eller mindre konkurrenskraftiga. När det gäller efterlevnad upprätthåller och investerar koncernen betydande resurser i rutiner för att efterleva och anpassa sig till tillämpliga handelsrestriktioner, men det kan inte finnas någon garanti för att koncernen alltid kommer att uppfylla alla tillämpliga krav. Därutöver innebär ökande komplexitet och högre handels- restriktioner eller barriärer att riskerna för att koncernens produkter eller insatsmaterial kopplas till försök från tredje part att kringgå reglering ökar, vilket koncernen kanske inte alltid kan upptäcka och förhindra. Koncernens tillgångar och information kan också vara föremål för externa aktörer som försöker manipulera eller utnyttja interna verksamhets- eller informationsprocesser. Brott mot sanktioner eller andra handelsrestriktioner som involverar koncernens produkter eller insatsmaterial kan orsaka skada på rykte, införa restriktioner för affärsverksamhet, utlösa rättsliga förfaranden och regulatoriska utredningar och leda till ekonomiska sanktioner. Den senaste tidens utveckling i den globala handelspolitiken har också ökat risken för en bredare ekonomisk nedgång. En sådan utveckling skulle kunna påverka den globala efterfrågan och möjligheten att absorbera fasta kostnader negativt. En lång- varig period av handelsosäkerhet kan också negativt påverka investeringsnivåerna och kundernas köpbeteende, särskilt på koncernens nyckelmarknader. Koncernen kommer att fortsätta att sträva efter att anpassa sig till förändringar i marknadsförhållanden allteftersom de kan utvecklas, men införandet av handelsrestriktioner och förändringar i handelspolicyer, eller underlåtenhet att följa sådana policyer över hela värdekedjan, kan, enskilt eller i kom- bination, ha en väsentlig negativ effekt på koncernens affärs- verksamhet och finansiella resultat. 61 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 64 ===== Verksamhetsrisker Transformation och teknik Omvandlingen av transport- och fordonsindustrin mot koldioxid- snåla och hållbara transport- och infrastrukturlösningar innebär olika övergångsrisker för Volvokoncernen. För närvarande går övergången till nollutsläppsfordon långsammare än tidigare för- väntat, men koncernens framtida affärsframgång är fortfarande beroende av dess förmåga att utveckla nya, attraktiva, konkurrens- kraftiga, energieffektiva och lönsamma produkter. Underlåtenhet att utveckla produkter i linje med kundernas efterfrågan och regleringar, särskilt med tanke på digitalisering, autonoma och lägre koldioxid- utsläpp, inklusive batterielektrisk, bränslecellselektrisk och förbrännings- motorer som drivs av koldioxidsnåla bränslen, kan ha en negativ inverkan på koncernens långsiktiga verksamhet, medan ett för tidigt införande av vissa tekniker eller lösningar innan marknader och infrastruktur är redo kan också leda till underutnyttjade investeringar. Efterlevnad av kraven för CO₂, bränsleeffektivitet och utsläpps- kontroll kan leda till ett behov av att påskynda introduktionen av betydande volymer elfordon och implementera ytterligare ny teknik för konventionella dieselmotorer. Det kan dock inte garanteras att sådana nya tekniker och lösningar kan produceras och säljas med lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de kvantiteter som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Till exempel har EU infört reviderade ambitiösa mål för att minska CO 2-utsläppen i Europa för tillverkare av tunga fordon, medan andra delar av värde- kedjan förblir opåverkade av dessa regler. Målet är satt att inkludera en minskning med 45% till 2030 jämfört med en 2019 års baslinje. Efterlevnaden mäts baserat på utsläppsnivåerna för alla lastbilar i tillämpliga segment registrerade mellan 1 juli 2030–30 juni 2031. Om utsläppen överskrider dessa mål kan materiella böter utdömas specifikt för fordonstillverkare. Omvandlingen till elektriska lösningar beror också på externa faktorer såsom tillgången på battericeller och -teknik, en fungerande laddningsinfrastruktur och tillgång till förnybara energikällor för att driva batterielektriska och bränslecellselektriska produkter. Om utbyggnaden av laddinfrastruktur eller tillgången och kostnaden för förnybara energikällor, ensamma eller i kombination, är otillräckliga, kan kundernas investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter ske i långsammare takt än väntat. Detta kan negativt påverka koncernens rörelseresultat och finansiella ställning samt koncernens hållbarhetsmål. Många av de nya produkterna och teknikerna är fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede. Detta, tillsammans med bristen på allmänt accepterade standarder, innebär betydande risker för Volvokoncernen. Koncernen är skyldig att välja relevant teknik, kvalitet på produkter och tidpunkten för deras introduktion på ett klokt sätt, samtidigt som den tar hänsyn till den rådande mognadsnivån bland marknader och segment, samt skiftande politiska prioriteringar och trender över hela världen. Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader eller andra föränd- ringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden. Slutligen, om Volvokoncernen misslyckas i positioneringen i detta teknikskifte, när det gäller timing och/eller teknikval, kan intjäningsförmåga och finansiell ställning påverkas allvarligt på lång sikt. Nya affärsmodeller Transport- och fordonsindustrin står inför ny teknik, nya affärs- modeller, konkurrenter och globala trender som digital transform- ation, vilka tillsammans skapar en mycket disruptiv miljö. Dessa faktorer kommer troligen att skifta Volvokoncernens fokus från att vara en tillverkare av tunga kommersiella fordon till mer av en leverantör av transport- och logistiklösningar. Volvokoncernen har de senaste åren inlett undersökningar och tidig utforskning av nya affärsmodeller och ny teknik för att kunna erbjuda säkrare, mer hållbara och mer produktiva lösningar till sina kunder. Framöver är det troligt att ett nytt transportlandskap kommer att fortsätta växa fram och påverka stora delar av Volvokoncernens verksamhet och arbetssätt, med risker relaterade till förmågan att svara på specifika kundbehov med skräddarsydda tjänster och tillgången på tekniska innovationer som svarar mot de stora trenderna i branschen (d.v.s. att minska utsläpp och föroreningar, digitalisering, elektromobilitet och autonoma lösningar). Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina produkter och tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda marknader eller andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och kassaflöden. En ytterligare risknivå relaterar till behovet av att utvecklas från ett fordons-/produktfokus till ett ekosystemdrivet synsätt, där fordon och infrastrukturer ska utvecklas och implementeras samtidigt. Risker i leverantörskedjan och industrisystemet Volvokoncernens förmåga att leverera i linje med marknadens efter- frågan och förväntningar på produktkvalitet beror i hög grad på att vi får tillgång till material, komponenter och andra väsentliga tjänster i rätt tid och på vår förmåga att effektivt utnyttja kapaciteten inom koncernens produktions- och serviceanläggningar. Koncernens industriella system och försörjningskedja är till sin natur utsatta för återkommande påfrestningar på grund av deras globala omfattning och ömsesidiga beroende. Störningar i försörjningskedjan och det industriella systemet kan uppstå från en mängd olika faktorer, inklusive fortsatt eller ytterligare brist på material, enstaka inköp, leverantörsinsolvens, brist på arbets- kraft och komponenter, strejker, pandemier, cybersäkerhetsbrott, tariffer, naturkatastrofer, krig eller störningar i det globala logistik- systemet. Var och en av dessa faktorer, var för sig eller i kombination, kan leda till kvalitetsproblem, stopp, ökade kostnader eller andra störningar i produktion och leveranser, vilket kan försämra koncernens förmåga att möta kundorder. Det pågående teknikskiftet mot elektrifiering och andra nya kund- erbjudanden kommer sannolikt att öka koncernens beroende av nya leverantörer, partners och material som används i olika kvantiteter och tillämpningar jämfört med traditionell teknik. Vissa av dessa material kan utgöra en ökad risk för försörjningsbegränsningar på grund av knapphet, geopolitiska spänningar, konflikter, människorätts- problem eller miljöpåverkan. Samtidigt kan minskande efterfrågan på komponenter relaterade till traditionella tekniker påverka befintliga leverantörers intäkter och livskraft, vilket potentiellt kan leda till avbrott i leveranskedjan som kräver att koncernen investerar i att upprätthålla leverantörers verksamhet eller att söka alternativ. Sådana åtgärder kan öka kostnaderna och försena produktionen. Vissa av våra avtal med leverantörer, särskilt inom nya och transformativa produkter och tekniker som kan kräva avsevärda in- vesteringar, inkluderar även åtaganden om minimivolymer eller 62 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 65 ===== ”ta-eller-betala”-åtaganden, som kräver att vi köper en minimivolym av komponenter eller andra produkter eller betalar för en minimi- produktionskapacitet hos leverantören. Om efterfrågan på våra relevanta produkter och tjänster minskar, eller inte förverkligas som planerat, kan vi bli tvungna att betala för komponenter eller andra produkter som vi inte kan använda, betala straffavgifter för att inte uppfylla minimiåtagandena och/eller anta överskottslager, som var och en kan påverka vår likviditet och lönsamhet väsentligt. Om leverantörer eller affärspartners inte följer Volvokoncernens uppförandekod kan det innebära ryktesrisker och andra risker. Dessutom kan leverantörer av nya produkter och tekniker vara oförmögna eller ovilliga att investera i kapacitet utan stöd eller åtagande från koncernen, vilket innebär att investeringar kanske inte sker i tid för att möta efterfrågan, eller att koncernen kan behöva kompensera leverantörer om förväntade volymer inte realiseras. Omvänt kan leverantörer av traditionella produkter förlora affärer och riskera att stängas, vilket lämnar Volvokoncernen med brist på vissa områden och potentiellt kräva ytterligare investeringar för att säkra utbudet. Om dessa risker förverkligas kan de resultera i kvalitets- och leveransproblem, högre kostnader, försenade produktlanseringar och minskad operativ effektivitet, vilket kan påverka Volvokoncernens verksamhet, lönsamhet och resultat avsevärt negativt. Tariffer, kostnadsinflation och prisökningar Under de senaste åren har koncernen upplevt högre insatskostnader från höjda priser på bl.a. inköpt material, frakt och energi samt högre löner. Det finns ingen garanti för att dessa inflationstrender inte kommer att återkomma, beroende på utvecklingen på nyckelmark- naderna och de allmänna ekonomiska förhållandena. De senaste förändringarna i den globala handelspolicyn påverkar också kon- cernens kostnadsbas, och tullar och exportkontrollåtgärder för- väntas fortsätta att påverka kostnaderna och potentiellt tillgången på råvaror, material och andra produkter och tjänster. Ansträngningar att mildra inflations- eller tull- och export- kontrolldrivna kostnadsökningar genom att regionalisera försörj- ningskedjan och justera inköps- eller produktionsstrukturer kan begränsas av lokala bestämmelser, leverantörskapacitet eller investeringskrav och kanske inte alltid kommer i tid eller är i övrigt framgångsrika. Möjligheten att föra över högre kostnader i pris- ökningar för produkter och tjänster kan också begränsas av konkurrenstryck eller redan utfästa priser till kunder i orderböcker och andra avtal, och är särskilt utmanande när efterfrågan på marknaden är låg. Om koncernen inte kan kompensera för de högre insatskostnaderna genom höjda priser på sålda produkter och tjänster kan dess finansiella resultat påverkas negativt. Informationssäkerhet och digital infrastruktur Verksamheten i många av koncernens affärsprocesser är beroende av pålitliga IT-system och -infrastruktur. Detta gäller t.ex. forskning och utveckling, produktion, logistik och försäljning samt produkter och tjänster som använder uppkoppling och automatiserings- funktioner, där koncernen förlitar sig på sin förmåga att utöka och uppdatera tekniker och infrastruktur för att möta de förändrade behoven i koncernens verksamhet. Om koncernen får problem med digital teknik som stödjer viktiga affärsprocesser kan de uppkomna störningarna få negativa effekter på verksamheten. När koncernen implementerar nya digitala tekniker kan det hända att de inte fungerar som förväntat. Koncernen står också inför utmaningen att stödja sina äldre digitala tekniker och genomföra nödvändiga uppgraderingar. Åtgärder från hotaktörer som försöker utnyttja sårbarheter i koncernens och dess tredjepartstjänsteleverantörers IT-system, processer eller personal kan ge upphov till säkerhetsincidenter som kan påverka sekretessen, tillgängligheten eller integriteten hos informationstillgångar, teknik eller produkter och tjänster. Dessa cybersäkerhetsincidenter kan inkludera utpressningsprogram eller andra skadliga attacker, intrång, utnyttjande av systemsårbarheter, intrång i datasekretess, läckage av konfidentiell eller känslig data, obehörig användning eller modifiering av data, komplexa, kostsamma och ofullständiga återställningsåtgärder och otillgänglighet av data eller system som påverkar koncernens verksamhet. Otillåten åtkomst till eller manipulation av fordonsdata kan också möjliggöra olaglig service eller modifiering av fordon på obehöriga tjänstemarknader. Dessutom kan tredje parter söka använda sådan data för att bygga oberoende tjänstemodeller som konkurrerar med koncernens egna tjänsteerbjudanden, vilket kan påverka kundrelationer och efter- marknadslönsamhet. Koncernens system och applikationer, och de från dess tredje- partstjänsteleverantörer har och förväntas fortsätta vara föremål för cybersäkerhetsincidenter. Sådana incidenter kan orsaka allvarlig skada för koncernen och kan materiellt negativt påverka koncernens verksamhet, finansiella resultat, relationer med affärspartners, kreditvärdighet och rykte, och kan resultera i rättstvister eller regulatoriska utredningar eller åtgärder samt ökade kostnader för åtgärdande och efterlevnad. 63 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 66 ===== Sammanslagningar och förvärv, partnerskap och avyttringar Förutom Volvokoncernens interna arbete och fokus på organisk tillväxt, gör Volvokoncernen förvärv och avyttringar, liksom ingår i joint ventures, partnerskap och andra former av samarbeten. Detta är viktiga delar i genomförandet av vår strategi. Det kan dock inte finnas någon försäkran om att dessa transaktioner och samarbeten kommer att bli eller förblir framgångsrika och inte heller att de kommer att ge förväntade fördelar. Förvärv kan t.ex. ge upphov till eventualförpliktelser, ökade avskrivningskostnader och ned- skrivningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar samt oförutsedda svårigheter att integrera en förvärvad enhet. Avyttringar kan medföra risker i t.ex. den operativa delningen eller genom avtalsenliga åtaganden eller legala åtaganden med avseende på den avyttrade verksamheten. Joint ventures och partnerskap kan misslyckas med att prestera som förväntat av olika skäl, inklusive vår eller vår partners felaktiga bedömning av behov och potentiella synergier, resurs- och investerings- behov som överstiger initiala förväntningar och kanske inte passar våra eller vår partners investeringsplaner eller föredragna tilldelningar eller en förändring av strategisk riktning som samarbetet inte tillgodoser. Vidare kan joint ventures och partnerskap begränsa t.ex. vår förmåga att bedriva oberoende verksamhet inom samarbetsområdet och begränsningar i vår eller vår partners operativa och ekonomiska resurser kan begränsa samverkanskapaciteten. Återköpsavtal med garanterade restvärden Volvokoncernen erbjuder ibland kunder att förvärva koncernens produkter med ett restvärdesåtagande, vilket innebär att kunden kan återlämna tillgången vid ett avtalat datum och till ett avtalat pris. De avtalade priserna fastställs inom varje affärsområde, som tar ansvar för att upprätthålla en restvärdesmatris som syftar till att spegla framtida marknadsvärden. Volvokoncernen kommer att ha en restvärdesrisk om fordon som omfattas av restvärdesåtaganden återköps och det verkliga marknadsvärdet på fordonen understiger det bokförda restvärdet. Ett restvärdesåtagande kan också bli en framtida risk i fråga om lager av begagnade fordon om fordonet inte säljs, vilket påverkar kassaflödet negativt. Med omställningen till nollutsläppsfordon kan risken för restvärde- såtaganden öka, eftersom ny teknik som fortfarande håller på att mogna kan leda till större osäkerhet kring framtida marknadsvärden. Parallellt kan övergången till ny teknik på lång sikt minska efterfrågan och därmed restvärden för fordon baserade på äldre teknik. För mer information om restvärdesåtaganden, se Not 13 Materiella anläggningstillgångar. Människor och kultur Volvokoncernens förmåga att leverera på sina strategiska mål är beroende av attrahera och behålla kvalificerade medarbetare och säkerställa en säker, inkluderande och engagerande arbetsmiljö som stödjer prestation och innovation. När branschen genomgår snabb omvandling, driven av ny teknik och förändrade kompetens- behov, står koncernen inför allt större utmaningar när det gäller att säkra rätt kompetens och ledarskapsförmåga inom alla verksamheter. Att upprätthålla höga nivåer av medarbetarengagemang och säkerställa attraktiva och rättvisa arbetsvillkor på alla marknader är grundläggande för produktivitet och att behålla talanger. Miss- lyckanden inom dessa områden kan leda till minskad moral, högre personalomsättning och negativa effekter på operativ effektivitet och koncernens rykte som arbetsgivare. En snabb teknisk utveck- ling och nya arbetssätt kräver också kontinuerlig omskolning och kompetensutveckling. Om koncernen inte kan identifiera och täppa till kompetensluckor eller upprätthålla en kultur av lärande och anpassningsförmåga, kan den möta utmaningar när det gäller att genomföra sin strategiska omvandling och möta framtida affärsbehov. Underlåtenhet att effektivt hantera dessa områden kan negativt påverka personalens hälsa, säkerhet och välbefinnande, vilket kan leda till rättstvister och ersättningsanspråk. Det kan också skada Volvokoncernens rykte och anseende som arbetsgivare, vilket försämrar dess förmåga att attrahera och behålla den nödvändiga talangen för att leverera kundernas framgång och driva tekniska framsteg. 64 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 67 ===== Efterlevnadsrisker Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar Volvokoncernen är föremål för miljö-, arbetsmiljö- och säkerhets- lagar och -förordningar som påverkar verksamheten, anläggningarna, produkterna och tjänsterna i varje jurisdiktion där Volvokoncernen är verksam. Särskilt reglerna om avgasutsläpp, buller, säkerhet och föroreningar från produktionsanläggningar och produkter är omfattande och utvecklas ständigt. Dessa lagar och förordningar resulterar i en ofta komplex, osäker och föränderlig juridisk och reglerande miljö för Volvokoncernens globala verksamheter. Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar och strävar efter att samarbeta och vara transparent med alla styrande organ i certifierings- och efterlevnadsprocesser, under utveckling och genom hela livscykeln för koncernens produkter samt i investeringar i produktions- anläggningar, men kan inte garantera att den alltid kommer att vara helt efterlevande. Om Volvokoncernen har misslyckats eller misslyckas med att följa dessa lagar, förordningar och krav kan det leda till kostnader för återkallelser och andra åtgärder, betydande böter och andra sanktioner och ansvar samt skada på ryktet. Ett misslyckande med att uppfylla tillämpliga lagar och förordningar på detta område kan också innebära ett misslyckande med att säker- ställa ett aktuellt och efterlevande produkt- och tjänsteutbud i tid, vilket kan ha en väsentlig negativ inverkan på t.ex. Volvokoncernens verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning och varumärkesvärden. Dessutom blir säkerhetsregler allt viktigare med autonoma fordon i kommersiella tillämpningar. Om regler inte är fastställda, eller inte tillräckligt tydliga, finns det en risk att inte kunna skala upp det autonoma erbjudandet eller att inte följa reglerna. En säkerhets- incident kan ha en skadlig effekt på koncernens varumärkens anseende och en materiell finansiell påverkan. En incident i branschen kan också leda till snabbt justerade eller ytterligare regler. Digitala och datarelaterade regleringar I takt med att den digitala transformationen fortskrider har regleringar relaterade till den digitala ekonomin och data blivit allt vanligare. Volvokoncernen omfattas av en bred uppsättning regleringar som rör dataskydd, cyberresiliens, dataåtkomst och överföring, samt andra konsumentskyddsregleringar som styr påverkan av produkter och digitala tjänster på konsumenter, såsom behandling av personuppgifter och användning av artificiell intelligens. Med tanke på koncernens globala närvaro och verksamhet i många olika jurisdiktioner innebär det stora utmaningar att säker- ställa efterlevnad av alla tillämpliga digitala och datarelaterade regleringar. Regelverken skiljer sig avsevärt mellan regioner och är föremål för frekventa förändringar, vilket skapar komplexitet i att upprätthålla efterlevnad konsekvent genom koncernens olika verksamheter, fordon och digitala tjänster. Det kan inte garanteras att alla tillämpliga regleringar kommer att uppfyllas vid alla tidpunkter i varje jurisdiktion. Brott mot dessa regleringar kan leda till betydande juridiska konsekvenser, inklusive regulatoriska utredningar, resulterande i böter, påföljder och potentiella restriktioner på koncernens förmåga att bedriva vissa aktiviteter. Detta kan ha en väsentlig negativ effekt på verksamhetens resultat. Dessutom kan koncernen möta skadeståndskrav från drabbade tredje parter, inklusive kunder, anställda eller andra intressenter. Sådana överträdelser kan också orsaka betydande skada på koncernens rykte, vilket negativt påverkar koncernens varumärke och kundförtroende. Immateriella tillgångar Volvokoncernen äger eller har på annat sätt rätt till patent, varumärken, ritningar och copyrights som avser de produkter, mjukvara och tjänster som koncernen tillverkar och marknadsför. Dessa rättigheter har utvecklats eller förvärvats under ett antal år och är värdefulla för Volvokoncernens verksamhet. För att dessutom säkra investeringar i FoU har Volvokoncernen en plan för immateriella tillgångar som definierar skapandet och användningen av dess immateriella rättigheter. Handeln med förfalskade varor som andel av den globala handeln har ökat betydligt. Produkter som bryter mot Volvokoncernens immateriella rättigheter är ofta av undermålig kvalitet och innebär risker för koncernen avseende kundernas säkerhet, fordonens pre- standa, kvalitet och utsläppsnivåer, som kommer att påverka människors hälsa, klimatet och enskilda varumärkens och koncernens anseende. AB Volvo och Volvo Car Corporation äger gemensamt namnet och varumärket Volvo genom Volvo Trademark Holding AB. AB Volvo har ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina produkter och tjänster enligt ett licensavtal. På samma sätt har Volvo Car Corporation ensamrätt att använda Volvonamnet och varumärkena för sina produkter och tjänster. Volvokoncernens rättigheter att använda varumärket Renault är begränsade till enbart lastbilsverksamheten och regleras av ett licensavtal med Renault s.a.s., som är ägare till varumärket Renault. Dessutom äger Volvokoncernen flera andra varumärken relaterade till verksamheten. Allt fler partnerskap och joint ventures som involverar immaterialrättsliga arrangemang etableras. Användning i möjlig konflikt med tredje parts immateriella rättig- het eller tredje parts obehöriga användning av Volvokoncernens äganderätter, kan ha betydande inverkan på koncernens affärs- verksamhet. Rättsliga förfaranden I sin normala verksamhet är Volvokoncernen inblandad i rättsliga för- faranden. Dessa förfaranden kan avse ett antal ämnen, inklusive fordonssäkerhet och andra produktrelaterade anspråk, garantianspråk, kommersiella tvister, immateriella rättigheter, anklagelser om hälso-, miljö- eller säkerhetsfrågor, antitrust-, skatte- eller arbetstvister samt myndighetsförfrågningar och utredningar. Vidare kan AB Volvo och andra företag i koncernen, liksom deras befattningshavare, vara föremål för anspråk på grund av bristande efterlevnad av aktiemarknads- regler, värdepapperslagar och andra tillämpliga regler och förordningar. Kostnaderna för rättsliga förfaranden är betydande och ökar, drivet av bland annat en ökad global reglerings-börda, förändringar i tillsynspraxis, ökade procedurkostnader, oväntade förändringar i regleringsmiljön och en ökad benägenhet i vissa marknader att inleda rättsliga förfaranden för att söka ersättning och/eller uppnå andra mål. Rättsliga förfaranden kan också vara långa, ta resurser i anspråk som kan användas för andra ändamål och är ofta svåra att förutsäga. Det finns ingen försäkran om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett visst rättsförfarande kommer att täcka kostnaderna för ett negativt resultat, och inte heller att förfaranden där inga avsättningar gjorts 65 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 68 ===== inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader. För inform- ation om vissa rättsliga förfaranden där bolag inom Volvokoncernen är inblandade, se Not 21 Övriga avsättningar och Not 24 Eventualförpliktelser. Korruption och konkurrenslagstiftning Korruptionsrisker är främst kopplade till Volvokoncernens försäljnings- aktiviteter och leveranskedja men kan också hänföra sig till administrativa rutiner, såsom licensiering och tillstånd. Detta inkluderar Volvokoncernens anställdas aktiviteter men kan även sträcka sig till verksamheten hos koncernens affärspartners och mellanhänder. Den övergripande risknivån påverkas därför av försäljningsvolymer, distributionssätt och av att koncernen bedriver affärsverksamhet även på marknader som anses ha en hög risk ur ett korruptionsperspektiv. Potentiella risker för bristande efterlevnad av konkurrenslagstiftningen (till exempel prissamarbete, marknadsdelning, olagligt informations- utbyte, missbruk av dominerande ställning) är i första hand kopplade till anställdas beteende när de interagerar med konkurrenter och andra externa intressenter i olika situationer. Både korruptions- och konkurrenslagstiftningsöverträdelser kan ha en allvarlig negativ påverkan på koncernens affärsverksamhet, inklusive skador på koncernens anseende, rättsliga förfaranden, böter eller fängelse för anställda. Koncernen kan också påverkas av anspråk som tas upp av personer eller företag som påverkats av påstådd icke-efterlevnad. Mänskliga rättigheter Volvokoncernen har åtagit sig att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter och undvika att orsaka eller bidra till negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i linje med tillämplig lagstiftning över hela världen och relevanta globala ramverk såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs). Den regulatoriska miljön som adresserar företagens beteende i relation till mänskliga rättigheter utvecklas snabbt. Ny lagstiftning med strängare gransknings- och rapporteringskrav avseende mänskliga rättigheter har redan antagits och ytterligare lagstiftning växer fram. Volvokoncernen försöker övervaka sin efterlevnad av tillämpliga lagar, policyer och riktlinjer och strävar efter ständiga förbättringar, men det kan inte finnas några garantier för att fram- tida negativa effekter på mänskliga rättigheter inte kommer att uppkomma i koncernens egen organisation eller i koncernens affärsrelationer eller i värdekedjan. Koncernen strävar efter att hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter som den kan vara inblandad i, men sådana händelser kan påverka koncernens lönsamhet och anseende negativt. Finansiella risker Försäkring Volvokoncernen tecknar vanligtvis försäkringsskydd där den är lagligt eller avtalsenligt skyldig att göra det och från tid till annan på annat sätt mot sådana risker, i sådana belopp och på villkor som den anser kommersiellt motiverade. Om försäkringsskydd inte kan erhållas på sådana villkor kan koncernen utsättas för väsentliga oförsäkrade förluster, vilket kan ha en väsentligt negativ effekt på koncernens verksamhet och finansiella ställning. Koncernen är inte helt försäkrad mot effekter från cybersäkerhetsincidenter eller översvämningar, jordbävningar och andra naturkatastrofer. Kreditrisk Volvokoncernen är exponerad mot kreditrisk främst genom sin försäljning till kunder inom Industriverksamheten och genom sina långsiktiga kreditfordringar i kundfinansieringsverksamheten Financial Services. Den totala exponeringen per den 31 december 2025 återfinns i Not 15 Kundfinansieringsfordringar och Not 16 Fordringar. Koncernen har också en finansiell kreditrisk på grund av kortfristiga placeringar hos koncernens närmaste banker och orealiserade resultat från derivat som används för säkring. För mer information, se Not 4 Mål och policy avseende finansiell risk- hantering och Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Om flera större kunder, återförsäljare eller en bank i koncernens närhet inte uppfyller sina åtaganden kan koncernen drabbas av betydande förluster. Skatt Volvokoncernen verkar inom ett flertal skattejurisdiktioner och är exponerad för risker relaterade till inkomstskatter, internprissättning och indirekta skatter, inklusive tull. Skatteavsättningar, uppskjutna skattefordringar och framtida skatteskulder kan påverkas negativt av t.ex. införandet av ny skatte- lagstiftning och förändringar i olika skattesatser. Det redovisade värdet av uppskjutna skattefordringar är beroende av vår förmåga att generera framtida skattepliktiga intäkter i relevanta jurisdiktioner. På internprissättningsområdet uppstår risker p.g.a. komplexiteten i internationell skattelagstiftning och globala skatteramverk. Skattemyndigheter över hela världen intensifierar sina insatser för efterlevnad och tillämpar allt striktare och ofta avvikande lokala tolkningar vilket ökar risken för dubbelbeskattning, ekonomiska påföljder och utdragna tvister, trots koncernens etablerade styr- och efterlevnadsprocesser. Dessutom har koncernen risker relaterade till indirekta skatter och tullar, där allt mer komplexa regelverk, digitala rapporteringskrav och frekventa processuella förändringar driver en växande efterlevnads- börda. Skillnader i tolkning och tillämpning mellan jurisdiktioner, i kombination med den operativa komplexiteten i en global verksamhet, kan leda till negativa ekonomiska eller operativa konsekvenser för koncernen. Koncernen arbetar kontinuerligt för att upprätthålla höga efter- levnadsstandarder, men i pågående eller framtida granskningar eller revisioner kan skattemyndigheter inta en avvikande skatteposition och som ett resultat ålägga oss ytterligare skatter och avgifter, vilket kan uppgå till väsentliga belopp. 66 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 69 ===== Pensionsåtaganden Volvokoncernen har betydande pensionsåtaganden, varav vissa är i förmånsbestämda planer. Förändringar i antaganden om ränte- och inflationsnivåer, dödlighet, pensionsålder och pensionsgrundande ersättningar kan leda till betydande förändringar av nuvärdet av redan upplupna förpliktelser såväl som kostnaden för nya förpliktelser, vilket påverkar finansieringsnivån för sådana planer. Avkastningen på förvaltningstillgångarna kan också påverka finansieringsnivåerna väsentligt. Förmånsbestämda förvaltningstillgångar förvaltas utanför koncernen med en betydande del av förvaltningstillgångarna exponerade för marknadsrisker som inte helt matchar pensions- förpliktelsen. Se Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser för ytterligare information. Om det råder underskott i förmånsplaner kan Volvokoncernen bli skyldig att ge betydande oväntade kapitaltillskott, vilket skulle påverka kassaflödet och koncernens finansiella ställning negativt. Ränterisk Volvokoncernen är exponerad för ränterisk främst genom netto- finansiella tillgångar i Industriverksamheten samt upp- och utlåning i Financial Services-verksamheten. Med ränterisk avses risken att förändrade räntor påverkar Volvokoncernens nettoresultat och kassa- flöde eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder. Räntefluktuationer kan leda till hårdare konkurrens och minska efterfrågan på koncernens produkter, öka lånekostnaderna och eventuellt minska räntemarginalerna. Volvokoncernens ansträngningar att matcha räntebindningar på finansiella tillgångar och skulder och att minska effekterna av räntefluktuationer genom säkringsaktiviteter kanske inte alltid är framgångsrika eller tillräckliga, vilket kan resultera i negativa effekter på Volvokoncernens resultat, kassaflöde och värdet av finansiella tillgångar och skulder. Valutarisk Volvokoncernens globala verksamhet exponerar koncernen för olika valutaregioner. Valutarisker i koncernens verksamhet är relaterade till förändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida betalningsflöden, värdeförändringar på lån och investeringar samt värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländska dotter- bolag. Mer än 95% av koncernens intäkter genereras i andra länder än Sverige medan en betydande del av koncernens kostnader genereras i svenska kronor. Volvokoncernen har för närvarande en nettointäktsexponering i utländsk valuta, vilket innebär att en starkare svensk krona generellt sett skulle ha en negativ effekt på Volvokoncernens redovisade resultat. I den mån koncernen inte kan matcha intäkter och vinster erhållna i en valuta med kostnader och utgifter som betalas i samma valuta, kan den långsiktiga utveck- lingen av valutakurser i förhållande till Volvokoncernens industri- verksamhet ha en negativ inverkan på koncernens kassaflöde, lönsamhet och balansräkning. Koncernens ansträngningar att minska effekterna av valutakursförändringar genom säkrings- aktiviteter kanske inte alltid är tillräckliga eller framgångsrika, vilket kan resultera i en negativ inverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. Likviditetsrisk Det är av avgörande betydelse för Volvokoncernen att säkerställa en tillräcklig betalningsförmåga över tid, för att kontinuerligt hantera krav och förväntningar från externa intressenter. Plötsliga förändringar i konjunkturcykeln, oförutsedda händelser på finans- marknaderna, förändringar i Volvokoncernens tillgång till finans- marknaderna (särskilt för verksamheten i Financial Services) och förändringar i kundernas aptit på finansiering från koncernen, kan leda till påfrestningar på koncernens likviditetsberedskap eller innebära böter eller andra påföljder. Underlåtenhet att på rätt sätt hantera koncernens likviditetsrisker kan orsaka väsentlig negativ inverkan på intjäningsförmåga och finansiell ställning. Nedskrivningsbehov Volvokoncernen har betydande värden i goodwill och andra immateriella tillgångar på sin balansräkning. Goodwill och aktiverade utvecklings- kostnader som ännu inte används skrivs inte av, varför det finns en risk för nedskrivning om det beräknade återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet. Storleken på övervärdena varierar mellan de olika verksamheterna och de är således i olika grad känsliga för förändringar i omvärldsfaktorer. Instabilitet i marknadens utveckling och volatilitet i räntor och valutor kan indikera ett nedskrivnings- behov. Se Not 12 Immateriella tillgångar. 67 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 70 ===== Noter till de finansiella rapporterna NOT SIDA 1 Redovisningsprinciper 69 2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar och klimatrelaterade risker och möjligheter 71 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter 72 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering 74 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar 81 6 Segmentsrapportering 84 7 Intäkter 86 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader 89 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader 89 10 Inkomstskatter 90 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 92 12 Immateriella anläggningstillgångar 93 13 Materiella anläggningstillgångar 96 14 Leasing 99 15 Kundfinansieringsfordringar 102 16 Fordringar 104 17 Varulager 106 18 Likvida medel 106 19 Eget kapital och antal aktier 107 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 108 21 Övriga avsättningar 114 22 Skulder 116 23 Ställda säkerheter 118 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 118 25 Transaktioner med närstående 120 26 Statliga stöd 120 27 Personal 121 28 Ersättning till revisorer 126 29 Kassaflöde 126 30 Finansiella instrument 128 68 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 71 ===== 1 Redovisningsprinciper Koncernredovisningen för AB Volvo (publ) och dess dotterföretag är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS Accounting Standards) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Denna årsredovisning är upprättad i enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter samt den svenska Årsredovisningslagen. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats, utgiven av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Belopp är i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges och beloppen inom parentes avser föregående år. 1:1 Redovisningsprinciper Not IFRS-standard Förvärv och avyttringar 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 3, IFRS 10 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 5, IFRS 13 Joint ventures 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar IFRS 11, IFRS 12, IAS 28 Intresseföretag 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar IFRS 12, IAS 28 Övriga aktier och andelar 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 28, IAS 32 Rörelsesegment 6 Segmentsrapportering IFRS 8 Intäkter 7 Intäkter IFRS 9, IFRS 15, IFRS 16 Finansiella intäkter och kostnader 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader IFRS 9 Inkomstskatter 10 Inkomstskatter IAS 12 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande IFRS 10, IFRS 12 Produkt- och mjukvaruutveckling 12 Immateriella anläggningstillgångar IAS 36, IAS 38 Goodwill 12 Immateriella anläggningstillgångar IFRS 3, IAS 36, IAS 38 Fastigheter, maskiner och inventarier 13 Materiella anläggningstillgångar IAS 16, IAS 36, IAS 40 Tillgångar i operationell leasing 13 Materiella anläggningstillgångar IFRS 16, IAS 16, IAS 36, IAS 40 Leasing 14 Leasing IFRS 16 Varulager 17 Varulager IAS 2 Resultat per aktie 19 Eget kapital och antal aktier IAS 33 Pensioner och liknande förpliktelser 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser IFRS 2, IAS 19 Restvärdesrisker 13 Materiella anläggningstillgångar IFRS 16, IAS 16, IAS 36 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37 Produktgarantier 21 Övriga avsättningar IAS 37 Omstruktureringskostnader 21 Övriga avsättningar IAS 19, IAS 37 Utökad garanti och servicekontrakt 21 Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37 Försäkringsverksamhet 21 Övriga avsättningar IAS 37 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden IFRS 12, IAS 37 Transaktioner med närstående 25 Transaktioner med närstående IAS 24 Statliga stöd 26 Statliga stöd IAS 20 Incitamentsprogram 27 Personal IFRS 2, IAS 19 Kassaflödesanalys och operativt kassaflöde 29 Kassaflöde IAS 7 Finansiella instrument 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering IFRS 7, IFRS 9 15 Kundfinansieringsfordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IFRS 16, IAS 32 16 Fordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 18 Likvida medel IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 22 Skulder IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 30 Finansiella instrument IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32 69 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 72 ===== Volvokoncernens redovisningsprinciper Volvokoncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redovisningsområde. Volvokoncernen fokuserar på att beskriva de redovisningsval som är gjorda inom ramen för gällande IFRS- standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om inte Volvokoncernen anser det vara särskilt viktigt för förståelsen av notens innehåll. Följande symboler RR och BR visar om belopp i noterna återfinns i resultat- alternativt balansräkning. Totalsumman i tabeller och räkningar summerar inte alltid på grund av avrundnings- differenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå på totalen. Se tabell 1:1 för att se i vilken not respektive redovisningsprincip återfinns, samt tillämplig IFRS-standard med väsentlig påverkan. Koncernens finansiella rapporter Konsolideringsprinciper Koncernens finansiella rapporter omfattar moderbolaget och dotter- företag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när Volvokoncernen exponeras för, eller har rätt, till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotter- företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande över företaget. Joint ventures och intresseföretag redovisas genom tillämpning av kapitalandelsmetoden när Volvokoncernen har gemensamt bestämmande inflytande eller betydande inflytande. Koncerninterna transaktioner likväl vinster på transaktioner med joint ventures och intresseföretag elimineras i koncernredovisningen. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande. Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av företag som har annan funktionell valuta Varje koncernföretags funktionella valuta bestäms utifrån den primära ekonomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet. Den primära ekonomiska miljön är vanligen den i vilken företaget primärt genererar och förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan är i de flesta fall valutan i det land där företaget är beläget. AB Volvos och Volvokoncernens rapporteringsvaluta är svenska kronor. Vid upprättandet av koncernredovisningen omräknas poster i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till svenska kronor med hjälp av månatliga genomsnittliga valutakurser. Poster i balansräkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda balansdagens valutakurser. Valutakursförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Ackumulerade valutakursförändringar som är hänförliga till ett visst dotterföretag, joint venture eller intresseföretag återförs till resultaträkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avyttringen av företaget. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i andra valutor än den funktionella valutan för det rapporterande företaget (utländska valutor) omräknas till den funktionella valutan genom att använda balansdagens kurs. Valuta- kursförändringar avseende operationella tillgångar och skulder hänförs till rörelseresultatet, medan valutakursförändringar avseende räntebärande finansiella tillgångar och skulder hänförs till övriga finansiella intäkter och kostnader. Räntebärande finansiella tillgångar och skulder är de poster som ingår i beräkning av Volvokoncernens finansiella nettoställning (se avsnitt Nyckeltal). De viktigaste valuta- kurserna som har använts i koncernredovisningen anges i tabell 1:2. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om valutaexponering och valutariskhantering. 1:2 Valutakurser Genomsnittskurs Balansdagens kurs 31 dec Land Valuta 2025 2024 2025 2024 Australien AUD 6,3250 6,9736 6,1534 6,8599 Brasilien BRL 1,7569 1,9697 1,6464 1,7758 Kanada CAD 7,0190 7,7140 6,7037 7,6371 Kina CNY 1,3653 1,4677 1,3123 1,5065 Eurozonen EUR 11,0687 11,4315 10,7968 11,4657 Storbritannien GBP 12,9228 13,5028 12,3898 13,8332 Norge NOK 0,9445 0,9832 0,9141 0,9683 Sydafrika ZAR 0,5488 0,5770 0,5502 0,5895 Sydkorea KRW 0,0069 0,0078 0,0063 0,0075 USA USD 9,8189 10,5605 9,1741 10,9967 Nya redovisningsprinciper 2025 Inga nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar som trädde i kraft 1 januari 2025 har haft en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter. Nya redovisningsprinciper 2026 och senare IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements i kraft. Den nya standarden är antagen av EU och kommer ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Syftet med IFRS 18 är att förbättra den finansiella rapporteringen för att hjälpa användare av finansiella rapporter att förstå informationen och därigenom underlätta jämförbarheten mellan företag. Standarden introducerar en enhetlig struktur för resultaträkningen med definierade kategorier och obligatoriska delsummor. Intäkter och kostnader ska klassificeras i en av huvudkategorierna: rörelse, investering, finansiering, inkomstskatt och avvecklad verksamhet. Rörelsekategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader hänförliga till industriverksamheten samt kundfinansiering, vilket anses vara en specificerad huvudsaklig affärsverksamhet. Investerings- kategorin kommer att inkludera intäkter och kostnader som härrör från vissa tillgångar, såsom resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag, utdelningar från egetkapitalinstrument och ränte- intäkter från likvida medel. Finansieringskategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader som härrör från skulder, såsom räntekostnader på lån, leasingskulder och förmånsbestämda pensionsskulder, samt övriga finansiella intäkter och kostnader. Således kommer de nya kraven att påverka Volvokoncernens nuvarande delsumma Rörelseresultat, främst på grund av att resultat från innehav i joint ventures och intressebolag kommer att inkluderas i investeringskategorin. Dessutom kommer ränteintäkter och räntekostnader att ingå i olika kategorier, vilket tar bort presentationen av finansnetto. I kassaflödesanalysen tas de befintliga alternativen för presentation av betalda och erhållna räntor och utdelningar bort. Eftersom kundfinansiering är en specificerad huvudsaklig 70 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 73 ===== verksamhet inom Volvokoncernen, kommer betalda och erhållna räntor att klassificeras i kassaflödet från den löpande verksamheten. Erhållna utdelningar kommer att inkluderas i kassaflödet från investeringsverksamheten medan betalda utdelningar kommer fortsättningsvis vara en del av kassaflödet från finansierings- verksamheten. Således kommer de nya kraven att påverka Volvokoncernens kassaflödesanalys. Den nya standarden innehåller även specifika upplysningskrav i separata noter om företagsledningens definierade resultatmått (MPM), såsom Volvokoncernens mått av justerat rörelseresultat, samt mer omfattande upplysningar om kostnaders karaktär etc. Volvokoncernen kommer slutföra analysen av effekterna från IFRS 18 under 2026. Inga andra nya och ändrade redovisningsstandarder och tolk- ningar som har publicerats och träder i kraft 2026 och senare bedöms ha en väsentlig påverkan på Volvokoncernens finansiella rapporter. 2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar, kritiska bedömningar och klimatrelaterade risker och möjligheter Upprättandet av Volvokoncernens finansiella rapporter kräver att uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade värdena på tillgångar och skulder vid tidpunkten för de finansiella rapporterna. Därutöver påverkas även de redovisade beloppen för nettoomsättning och kostnader för de presenterade perioderna. Vid upprättandet av de finansiella rapporterna, har ledningen gjort sina bästa bedömningar av vissa belopp som inkluderas i de finansiella rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1 ska företaget upplysa om de antaganden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt utfall inte stämmer, kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Klimatrelaterade risker och möjligheter Volvokoncernen har som mål att nå nettonollutsläpp av växthus- gaser i värdekedjan år 2040. En viktig drivkraft i denna övergripande strategi är utvecklingen av fordon och maskiner med noll eller mycket låga avgasutsläpp, vilket innebär investeringar. Hastigheten i omställningen till nettonoll är långsammare än målsättningarna sattes, men ambitionen och ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser fortsätter. För att möta lagkrav och kundefterfrågan inkluderar investeringsplanen olika tekniker för att utnyttja ett brett utbud av fossilfria och koldioxidsnåla tekniker, och därigenom erbjuda en mix a produkter med batterielektriska fordon, bränslecellselektriska fordon och fordon med förbränningsmotorer. Som en konsekvens av den långsammare övergången har en total negativ påverkan på rörelseresultatet för 2025 redovisats om 4.512 Mkr relaterat till batterielektriska produkter. Denna påverkan består av kompensation för minskade batterivolymsåtaganden om 2.897 Mkr samt nedskrivning av vissa batterielektriska tillgångar om 1.615 Mkr. Trots utmaningarna för batterielektriska produkter förväntas investeringar i teknologi och produktion för konventionella produkter fortsätta att utnyttjas under överskådlig framtid. För närvarande finns det inga indikationer på nedskrivningsbehov av kapitaliserad forskning och utveckling, materiella anläggningstillgångar eller lager relaterade till konventionella produkter. Vidare bidrar flexibiliteten i monteringsanläggningarna, som kan användas för produktion av både konventionella och batterielektriska produkter, till att begränsa risken för nedskrivning av tillgångar. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar om klimatrelaterade risker. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar identifierade av Volvokoncernen och som anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning till de poster de bedöms kunna påverka. Tabell 2:1 visar var dessa beskrivningar återfinns samt klimatrelaterade risker och möjligheter, om tillämpligt. 2:1 Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Not Klimatrelaterade risker och möjligheter Försäljning med återköpsåtaganden och rörligt försäljningspris 7 Intäkter l Uppskjuten skatt och osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister 10 Inkomstskatter Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar 12 Immateriella anläggningstillgångar l Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och restvärdesrisker 13 Materiella anläggningstillgångar l Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar 14 Leasing Reserv för förväntade kreditförluster 15 16 Kundfinansieringsfordringar Fordringar l Nedskrivning av varulager 17 Varulager l Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för produktgarantier, övriga avsättningar och avsättningar för rättsliga processer 21 Övriga avsättningar l 71 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 74 ===== 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter Redovisningsprinciper Förvärv Företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstid- punkten, vilket är när Volvokoncernen erhåller det bestämmande inflytandet över verksamheten. Rörelseförvärv redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. De förvärvade identifierbara tillgångarna och övertagna skulderna värderas till verkligt värde. Ett överstigande belopp från köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav jämfört med de förvärvade nettotillgångarna, redovisas som goodwill. Alla förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs. I samband med stegvisa förvärv anses ett rörelseförvärv ha skett när bestämmande inflytande har erhållits. Som en del i att erhålla det bestämmande inflytandet, värderas förvärvade identifierbara netto- tillgångar till verkligt värde och goodwill redovisas. Den tidigare eget kapitalandelen omvärderas till verkligt värde och uppkommen vinst eller förlust, jämfört med redovisat värde, redovisas i resultaträkningen. Volvokoncernen beslutar i samband med varje rörelseförvärv om innehavet utan bestämmande inflytande ska redovisas till verkligt värde eller till den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Transaktioner mellan Volvokoncernen och ägare med innehav utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital så länge som det bestämmande inflytandet över dotterföretaget kvarstår. Avyttringar Avyttrade dotterföretag ingår i koncernredovisningen till och med tidpunkten för avyttringen vilket är när Volvokoncernen förlorar det bestämmande inflytandet över dotterföretaget. En minskning av ägarandelen i ett dotterföretag utan att förlora det bestämmande inflytandet redovisas som en eget kapitaltransaktion. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter I en global koncern som Volvokoncernen pågår ständigt processer avseende försäljningar av tillgångar eller grupper av tillgångar till mindre värden. I de fall kriterierna för klassificering som tillgångar och skulder som innehas för försäljning är uppfyllda och tillgången eller gruppen av tillgångar är av väsentligt värde, redovisas tillgången eller gruppen av tillgångar, både omsättnings- och anläggningstillgångar, samt de tillhörande skulderna på separata rader i balansräkningen. Tillgången eller gruppen av tillgångar värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Balansposterna och den eventuella resultateffekt som uppstår vid omvärdering till verkligt värde redovisas inom respektive segment. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande. Läs mer i Not 12 Aktier och andelar i moderbolaget för information om AB Volvos innehav av aktier och andelar i koncernföretag per den 31 december 2025. Periodens förvärv Den 1 augusti 2025 förvärvade Volvokoncernen 100% av aktierna i Truck Centre Western Australia från P.H.W Air Charter och Max Winkless. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 109,5 miljoner AUD (682 Mkr). Köpeskillingen motsvarar de förvärvade netto- tillgångarna till verkligt värde, främst bestående av lager och övervärden relaterat till kundrelationer. Det återstående beloppet har redovisats som goodwill. Den förvärvade goodwillen hänför sig främst till värdet av förväntade framtida kundrelationer, den förvärvade marknadspositionen, den samlade och kvalificerade arbetskraften samt till förväntade synergier från verksamhets- förvärvet. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter. Under 2024 förvärvade Volvokoncernen nettotillgångarna relaterade till batteriverksamheten från Proterra Inc. och Proterra Operating Company Inc., vilket inkluderade ett utvecklingscenter för batterimoduler och batteripack i Kalifornien och en monteringsfabrik i Greer i South Carolina i USA. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 210 miljoner USD (2.169 Mkr) före justering för lagernivå vid tillträde. Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen förvärvade även en produktionsanläggning som producerar hytter for Macks tunga och medeltunga lastbilar i North Carolina, USA, från Commercial Vehicle Group Inc. under 2024. Förvärvet gjordes till en köpeskilling om 49 miljoner USD (514 Mkr). Den förvärvade verksamheten redovisas inom segmentet Lastbilar i Volvokoncernens finansiella rapporter. Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning och kassa- flödesanalys i samband med samtliga förvärv av verksamheter är inkluderade i tabell 3:1. 3:1 Förvärv 2025 2024 Immateriella anläggningstillgångar 229 653 Materiella anläggningstillgångar 503 1.220 Finansiella anläggningstillgångar – 122 Uppskjutna skattefordringar 54 – Varulager 704 1.341 Kortfristiga fordringar 133 116 Likvida medel 43 – Långfristiga avsättningar -8 – Långfristiga skulder -433 -156 Kortfristiga skulder -783 -81 Förvärvade nettotillgångar 441 3.215 Innehav utan bestämmande inflytande – – Goodwill 400 105 Köpeskilling -841 -3.320 Utestående köpeskilling¹ – 79 Förskottsbetalning² – 235 Påverkan på Volvokoncernens likvida medel -798 -3.006 Påverkan på Volvokoncernens finansiella nettoställning -1.545 -3.058 1 2024 avser främst en utestående köpeskilling relaterad till förvärvet av produktionsanläggningen från Commercial Vehicle Group Inc., vilken reglerades under 2025. 2 2024 avsåg återföring av förskottsbetalningen i 2023 avseende förvärvet av en batteriverksamhet från Proterra Inc. och Proterra Operating Company. 72 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 75 ===== Periodens avyttringar I juni 2025 etablerade Volvokoncernen och Daimler Truck joint venture-bolaget Coretura AB. Volvokoncernen avyttrade 50% av sina aktier till Daimler Truck för 500 Mkr. Utifrån den externa transaktionen med Daimler Truck har Volvokoncernens kvarvarande andel i samriskbolaget omvärderats till verkligt värde, vilket medförde ett övervärde uppgående till 489 Mkr som till stor del är hänförligt till immateriella tillgångar avseende teknologi. Transaktionen genererade en total vinst om 989 Mkr som påverkade Volvo- koncernens rörelseresultat, samt en positiv kassaflödeseffekt om 472 Mkr. I september 2025 avyttrade Volvokoncernen hela sin ägarandel på 70% av aktierna i Shandong Lingong Construction Machinery Co (SDLG) till en fond som till övervägande del ägs av Lingong Group (LGG) till en köpeskilling om 6.000 miljoner RMB (7.943 Mkr). Avyttringen påverkade Volvokoncernens rörelseresultat positivt med 811 Mkr (inklusive ackumulerade valutakursdifferenser återförda till resultatet om 815 Mkr). Under 2024 genomförde Volvokoncernen avyttringen av Volvo Construction Equipments asfaltsläggarverksamhet ABG till Ammann Group. Avyttringen påverkade Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 610 Mkr under 2023 till följd av en nedskrivning av tillgångar till verkligt värde. Avyttringen av Arquus till John Cockerill Defense genomfördes under 2024 och genererade en positiv kassaflödeseffekt om 1.917 Mkr. Totalt påverkade avyttringen av Arquus Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 699 Mkr under åren 2023 och 2024, till följd av en nedskrivning av tillgångar till verkligt värde under 2023. Som ett resultat av John Cockerill Defences förvärv av Arquus kan en tilläggsköpeskilling på högst 100 miljoner EUR (cirka 1.080 Mkr) betalas till Volvokoncernen, beroende på utvecklingen av Arquus under åren 2023–2025. Tilläggsköpeskillingen omvärderas kontinuerligt under den specificerade tidsperioden. Vid försäljnings- tillfället uppskattades det verkliga värdet på tilläggsköpeskillingen till 45 miljoner EUR (cirka 486 Mkr). Tilläggsköpeskillingen redovisas som en tillgång till verkligt värde och påverkade den totala realisa- tionsvinsten/förlusten med samma belopp. Under 2024 erhöll Volvokoncernen 176 Mkr i tilläggsköpeskilling relaterat till försäljningen av UD Trucks till Isuzu Motors som genom- fördes 2021. Den totala påverkan på Volvokoncernens balansräkning, resultat- räkning samt kassaflödesanalys i samband med samtliga avyttringar av verksamheter specificeras i tabell 3:2. Tillgångar och skulder som innehas för försäljning Den 31 december 2025 redovisades inga tillgångar och skulder som innehas för försäljning, jämfört med 368 Mkr för 2024 vilket var hänförligt till fastighetsavyttringar. Förvärv och avyttringar efter periodens slut Den 31 januari 2026 slutförde Volvokoncernen det tidigare kommunicerade förvärvet av Swecon. Förvärvet omfattar Swecons verksamheter i Sverige, Tyskland och Baltikum, inklusive Entrack. Den förvärvade verksamheten omfattar försäljning av produkter och tjänster, uthyrningsverksamhet, eftermarknadstjänster och support till kunder samt kontor, verkstadsanläggningar och 1.400 anställda. Förvärvet utgör ett strategiskt steg i arbetet med att ytterligare stärka återförsäljarverksamheten och serviceförsäljningen på ett antal nyckelmarknader och därmed göra denna affär till en kärn- verksamhet för Volvo Construction Equipment i Europa. Köpeskillingen uppgick till 7,3 Mdr före justering av stängnings- balanser. I samband med förvärvet har Volvokoncernen gjort en preliminär förvärvsanalys av identifierade tillgångar och skulder, vilken förväntas slutföras inom tolv månader från förvärvstidpunkten. Köpeskillingen motsvarar de förvärvade nettotillgångarna till verkligt 3:2 Avyttringar 2025 2024 Goodwill -510 -461 Immateriella anläggningstillgångar -14 -525 Materiella anläggningstillgångar -1.131 -1.005 Finansiella anläggningstillgångar -2.264 -819 Uppskjutna skattefordringar -468 -149 Varulager -3.060 -4.394 Kortfristiga fordringar -10.960 -5.928 Likvida medel -6.859 -272 Långfristiga avsättningar 309 336 Långfristiga skulder 2.960 2.909 Kortfristiga skulder 10.907 7.181 Nedskrivning av tillgångar till verkligt värde redovisad under tidigare år – 1.488 Avyttrade nettotillgångar -11.089 -1.639 Varav innehav utan bestämmande inflytande -3.063 – Kassaflöde och finansiell nettoställning 2025 2024 Erhållna likvida medel 8.498 1.168 Återbetalning av lån – 1.474 Likvida medel, avyttrade verksamheter -6.859 -272 Påverkan på Volvokoncernens likvida medel 1.639 2.371 Påverkan på Volvokoncernens finansiella nettoställning 6.133 2.766 Detaljer avseende avslutade avyttringar 2025 2024 Erhållen och kommande köpeskilling: Likvida medel 8.498 993 Verkligt värde av villkorad köpeskilling – 472 Total köpeskilling vid avyttring 8.498 1.465 Redovisat värde av avyttrade nettotillgångar -8.026 -1.639 Verkligt värde av kvarvarande innehav i koncernredovisningen 500 – Valutakursförändringar återförda till resultatet 868 423 Realisationsvinst/förlust 1.840 249 värde, främst bestående av materiella anläggningstillgångar (2,6 Mdr), varulager (1,4 Mdr) samt överskottsvärden hänförliga till kundrelationer (0,8 Mdr) och varumärke (0,2 Mdr). De identifi- erade immateriella tillgångarna kommer att skrivas av inom fyra år. Det återstående beloppet om 4,1 Mdr har redovisats som goodwill. Den förvärvade goodwillen hänför sig främst till värdet av den för- värvade marknadspositionen, framtida kundrelationer, den samlade och kvalificerade arbetskraften, samt förväntade synergier från verksamhetsförvärvet. Eftersom Volvokoncernen var och förblir Swecons huvudsakliga leverantör, kommer relationen mellan parterna att vara intern framöver. Således är en del av goodwillen kopplad till kundlojalitet gentemot Volvokoncernens varumärke och produkter samt leverantörsavtalet mellan parterna, vilka inte redovisas separat från goodwill. För helåret 2024 uppgick Swecons intäkter till 10 Mdr. Transaktioner mellan Construction Equipment och Swecon efter förvärvet kommer att elimineras inom Volvokoncernen. Från och med 31 januari 2026 redovisas den förvärvade verksam- heten inom segmentet Construction Equipment i Volvokoncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen har inte gjort några ytterligare förvärv eller avyttringar efter periodens slut som har haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. 73 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 76 ===== 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering Volvokoncernen är genom sin globala verksamhet utsatt för finansi- ella risker i form av ränterisker, valutarisker, kreditrisker, likviditets- risker och övriga prisrisker. AB Volvos styrelse har antagit en finansiell riskpolicy som reglerar hur dessa risker skall kontrolleras och styras och som definierar roller och ansvar inom Volvokoncernen. Den finansiella riskpolicyn fastslår också principer för hur finansiella aktiviteter skall utföras, sätter mandat och styrprinciper för hantering av finansiella risker samt anger vilka finansiella instrument som skall användas för att mildra dessa risker. Viktiga mandat och styrprinciper beskrivs i respektive riskavsnitt. AB Volvos styrelse och revisionskommitté informeras under året regelbundet om utvecklingen av Volvokoncernens finansiella risker och andra ämnen som täcks av den finansiella riskpolicyn. Den finansiella riskpolicyn ses över årligen. Den finansiella riskhanteringen är en integrerad del av Volvokoncernens affärsverksamhet där delar av ansvaret för finansverksamheten och de finansiella riskerna är centraliserat till Volvo Group Treasury, Volvokoncernens internbank. Deras ansvar inkluderar finansiering av Industriverksamheten samt finansiering av kreditportföljen i Financial Services. Under 2025 präglades de finansiella marknaderna av handelskrig och geopolitisk osäkerhet. Kreditspreadarna var relativt stabila under året. Inflationen minskade vilket åtföljdes av en nedgång av de långa marknadsräntorna. Korta marknadsräntor uppvisade en mer diver- gerad bild men minskade generellt. Under året har SEK stärkts märkbart mot flertalet valutor. Volvokoncernen har fortsatt att utföra finansiella aktiviteter och hanterat risk i enlighet med den finansiella riskpolicyn utan några policyöverträdelser. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende finansiella instrument. Läs mer i avsnittet Finansiell styrning om finansiell riskhantering. Läs mer i avsnittet Risker och osäkerhetsfaktorer om finansiella risker. Ränterisker Med ränterisk avses risken att förändringar i räntenivåer påverkar Volvokoncernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisk) eller det verkliga värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisk). Efter att reformen för referensräntor implementerats har marknadsräntor fortsatt att ersättas av riskfria räntor. Övergångsfasen för olika IBOR- räntor förväntas fortsätta ett antal år. Konverteringar hanteras i enlighet med ISDA fallback-scenariot och inga väsentliga effekter förväntas i Volvokoncernens resultaträkning. Inga väsentliga IBOR- räntor, där Volvokoncernen hade utestående kontrakt, har upphört under 2025 och det finns heller ingen kommunicerad tidplan för avskaffande av ytterligare väsentliga IBOR-räntor under det kommande året. Policy Att matcha räntebindningstiden för finansiella tillgångar och skulder minskar exponeringen. Ränteswappar används för att förändra/ påverka räntebindningstiden för Volvokoncernens finansiella tillgångar och skulder. Valutaränteswappar möjliggör upplåning i utländska valutor från olika marknader utan att tillföra valutarisk. 74 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER RÄNTERISKER FINANSIELLA RISKER KREDITRISKERVALUTARISKERRÄNTERISKER LIKVIDITETSRISKER PRISRISKER FINANSIELL VALUTAEXPONERING FINANSIELLA KREDITRISKER VALUTAEXPONERING AV EGET KAPITAL FINANSIELLA MOTPARTSRISKER KASSAFLÖDESRISKER KOMMERSIELL VALUTAEXPONERING KOMMERSIELLA KREDITRISKER RÅVARURISKER ÖVRIGA PRISRISKER ===== SIDA 77 ===== Kassaflödesrisker Effekten av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden påverkar främst Financial Services och Industriverksamhetens finansi- ella nettoställning. Ränterisken inom Financial Services hanteras med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar eget kapital som i Financial Services uppgår till 10%. Vid utgången av 2025 var denna matchningsgrad 98% (97) i Financial Services, vilket är i enlighet med koncernens policy. Utöver tillgångar i Financial Services, bestod räntebärande till- gångar i Volvokoncernen vid utgången av 2025 främst av likvida medel. Den 31 december 2025 var den genomsnittliga räntan på finansiella tillgångar i Industriverksamheten 2,6% (3,3). Minsk- ningen beror på lägre underliggande räntor i regioner där Volvo- koncernen har betydande volym av finansiella tillgångar. Industriverksamhetens resultat och lönsamhet är nära kopplat till konjunkturcykeln. Till följd av detta är räntebindningstiden på finansiella lån på mellan en och tre månader för att minimera ränterisken. Den genomsnittliga räntesatsen på finansiella skulder i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kreditkostnader, uppgick vid årsskiftet till 4,7% (4,8). Tabell 4:1 visar resultateffekt efter finansiella poster på Industri- verksamhetens finansiella nettoställning exklusive leasingskulder och pensioner och liknande förpliktelser, beaktat en genomsnittlig räntebindningstid på tre månader avseende finansiella skulder, om räntenivån stiger med 1 procentenhet. Känslighetsanalysen avseende ränterisk baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att marknadsräntorna förändras med en procentenhet på årsbasis. Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en och samma tidpunkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallell- förskjutning av avkastningskurvan samt att räntor på både tillgångar och skulder påverkas på samma sätt av ändrade marknadsräntor. Effekten av verkliga ränteförändringar kan därmed avvika från den presenterade analysen. Påverkan på eget kapital är resultateffekt efter skatt. Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser avseende känslighetsanalys för de förmånsbestämda förpliktelserna vid förändringar av de tillämpade antagandena för diskonteringsränta och inflation. 4:1 Risk Industriverksamhetens finansiella nettoställning, 31 dec 2025 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser och leasingskulder Påverkan på resultat efter finansiella poster om räntenivån stiger 1% (Ränterisk) Påverkan på finansiell nettoställning om SEK stärks 10% i förhållande till andra valutor (Valutarisk)Mkr SEK 31.561 358 – EUR 17.856 157 -1.786 USD 7.224 65 -722 GBP 6.629 58 -663 CNY 2.746 28 -275 BRL -1.826 -14 183 Övriga -1.152 -3 115 Totalt 63.040 648 -3.148 Läs mer i avsnittet Finansiell ställning om Industriverksamhetens finansiella nettoställning. Prisrisker Exponering för prisrisk till följd av ändrade räntenivåer avser finansi- ella tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (fast ränta). Samtliga utestående lån för Industriverksamheten har en kort ränte- bindningstid, vilket gör att prisrisken blir obetydlig. Inom Financial Services matchas finansiella tillgångar och skulder för att minska risk. Volvo Group Treasury har mandat att ta begränsade valuta- och räntepositioner relaterade till Financial Services-portföljen. Detta mandat regleras och begränsas av app- licerbara marknadsrisklimiter. Det finns ett flertal metoder för att definiera marknadsrisk. Volvo Group Treasury använder Value-at-Risk (VaR) som sitt huvudsakliga verktyg för att mäta marknadsrisk (inklusive ränterisk, valutarisk och likviditetsrisk). Volvo Group Treasury beräknar VaR till en konfidensgrad av 97,7% över en dags horisont baserat på historiska värden för volatilitet och korrelation. Det totala VaR-mandatet för Volvo Group Treasury är 150 Mkr, och utnyttjandet mäts på daglig basis. Den 31 december 2025 var VaR-utnyttjandet 8,7 Mkr (20,0). 75 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 78 ===== Valutarisker Balansräkningen kan påverkas av förändringar i olika valutakurser. Valutarisker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till för- ändringar i värdet av kontrakterade och förväntade framtida betalningsflöden (kommersiell valutaexponering), förändringar i värdet av lån och placeringar (finansiell valutaexponering) samt förändringar i värdet av tillgångar och skulder i utländska dotter- företag (valutaexponering av eget kapital). Policy Målet för Volvokoncernens valutariskhantering är att säkerställa kassaflödet från avtalade flöden genom valutasäkring enligt fastställd policy för finansiella risker samt att minimera exponeringen av finansiella poster i Volvokoncernens balansräkning. Nedan redogörs för hur detta arbete sker för kommersiell och finansiell valutaexponering samt för valutaexponering av eget kapital. Kommersiell valutaexponering Transaktionsexponering från kommersiella flöden Volvokoncernen bedriver tillverkning i 17 länder runt om i världen och mer än 98% av försäljningen sker utanför Sverige. Transaktions- exponeringen från kommersiella flöden uppkommer genom interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan produktionsenheter och marknadsbolag, samt externa inköp och försäljningar i utländsk valuta runt om i världen. Då den övervägande delen av verksamheten i Volvokoncernen bedrivs utanför Sverige påverkar rörelser i valuta- kurser i många fall transaktionsflöden i utländsk valuta mot andra valutor än mot SEK. Industriverksamhetens transaktionsexponering från kommersiella flöden för Volvokoncernens viktiga valutor framgår i diagram 4:5 . Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, uttryckt som netto överskott/underskott i viktiga valutor. Kommersiella nettoflöden minskade jämfört med föregående år som en effekt av den cykliska nedgången med lägre volymer av nya fordon och maskiner som följd. Underskott i SEK och KRW beror främst på stora till- verkningskostnader från fabrikerna i Sverige och Sydkorea samtidigt som externa intäkter i utländska valutor är begränsade. Överskottet i GBP är främst relaterat till intern- och externförsäljning till Storbritannien. Överskottet i CAD är främst relaterat till intern- och externförsäljning till Kanada. Överskottet i USD är främst relaterat till intern- och externförsäljning till USA och tillväxtmarknader runt om i världen. Transaktionsexponeringen i Financial Services är begränsad då utlåningen sker i lokal valuta och valutarisken hanteras genom en matchning mellan in- och utlåning. Säkring av Volvokoncernens kommersiella valutaexponering verkställs centralt. Volvokoncernens konsoliderade transaktions- exponering i utländsk valuta är värdet av prognostiserade framtida kassaflöden i utländsk valuta. Volvokoncernen kan säkra den del av det prognostiserade framtida kassaflödet i utländsk valuta som med stor sannolikhet kommer att inträffa. Under 2025 har emellertid endast framtida kassaflöden för specifika ordrar, beslutade från fall till fall, säkrats. Volvokoncernen använder terminskontrakt och valutaoptioner i syfte att säkra värdet av avtalade framtida kassaflöden i utländska valutor. Säkrad andel av avtalade framtida kassaflöden ligger för samtliga perioder inom ramen för Volvo- koncernens finansiella riskpolicy. I tabell 4:2 framgår utestående derivat för säkring av kommersiella valutarisker. 4:2 Volvokoncernens utestående derivat för säkring av kommersiella valutarisker, 31 dec 2025 Nominellt belopp, miljoner GBP/SEK HKD/SEK Förfalloår 2026 5 17 Total lokal valuta 5 17 Genomsnittlig kontraktskurs 13,16 1,21 Marknadsvärde av utestående derivat, Mkr 4 1 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om säkringar av valutarisker av framtida kassaflöden och effekterna som redovisats i resultaträkningen. 4:3 Känslighetsanalys Risk valutaexponering 2025 Transaktions- exponering från kommersiella nettoflöden Påverkan på rörelseresultatet om valutan stärks med 10% i förhållande till alla andra valutor (Valutarisk)Mdr kr SEK -53 -5,3 GBP 15 1,5 CAD 10 1,0 USD 9 0,9 AUD 6 0,6 Känslighetsanalyser för transaktionsexponering I tabell 4:3 framgår påverkan på rörelseresultatet om viktiga valutor för Volvokoncernen förstärks med 10% i förhållande till alla andra valutor. Säkringsredovisning tillämpas inte på säkring av kommersiella kassaflöden i utländsk valuta, vilket innebär att påverkan på eget kapital är påverkan på rörelseresultatet. Känslighetsanalysen för valutarisker baseras på förenklade antaganden. Det är inte orimligt att en valuta förstärks med 10% i förhållande till andra valutor. I verkligheten förändras dock normalt inte alla valutakurser vid en och samma tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten kan därför avvika från känslighetsanalyserna. Underskottet i trans- aktionsexponering i SEK är främst relaterat till utländska kommersi- ella flöden i GBP, CAD, USD, AUD och NOK gentemot SEK. Omräkningsexponering av rörelseresultatet vid konsolidering av utländska dotterföretag I samband med omräkning av rörelseresultatet i utländska dotterföretag påverkas Volvokoncernens resultat vid förändring av valutakurserna. Volvokoncernen säkrar inte denna risk. I diagram 4:7 framgår omräkningseffekten i viktiga valutor vid konsolidering av rörelse- resultatet för 2025 i utländska dotterföretag i Volvokoncernen. Läs mer i avsnittet om valutaexponering av eget kapital. 76 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER VALUTARISKER ===== SIDA 79 ===== Volvokoncernens valutauppföljning Av tabell 4:4 och diagrammen 4:5 till 4:8 framgår valutapåverkan på rörelseresultatet och illustrerar transaktionsexponering och valutapåverkan på rörelseresultatet från kommersiella nettoflöden i utländsk valuta, omräkningseffekt vid konsolidering av rörelse- resultatet av utländska dotterföretag och valutapåverkan på för- säljningen i viktiga valutor. Läs mer om Volvokoncernens transaktionsexponering från kommersiella flöden ovan. Finansiell valutaexponering Lån och placeringar i koncernens dotterföretag görs huvudsakligen i lokala valutor via Volvo Group Treasury vilket minimerar de enskilda företagens finansiella valutaexponering. Volvo Group Treasury använder olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor utan att öka Volvokoncernens risk. Volvokoncernens finansi- ella nettoställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansi- ella tillgångar och skulder är fördelade mellan koncernföretag vilka bedriver sin verksamhet i olika valutor. Av tabell 4:1 framgår påverkan på Industriverksamhetens resultat efter finansiella poster samt finansiell nettoställning exklusive leasing- skulder och pensioner och liknande förpliktelser netto, om SEK förstärks med 10%. Valutaexponering av eget kapital Volvokoncernens redovisade värde av tillgångar och skulder i utländska dotterföretag påverkas av gällande valutakurser då tillgångar och skulder omräknas till SEK. För att minimera valuta- exponering av eget kapital optimeras fortlöpande storleken på eget kapital i utländska dotterföretag med hänsyn till kommersiella och legala förutsättningar. I samband med denna aktivitet kan utbetal- ningar av större interna utdelningar i utländsk valuta bli föremål för säkring. Kurssäkring av eget kapital kan förekomma i fall då ett utländskt dotterföretag bedöms vara överkapitaliserat. Netto- tillgångar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures uppgick vid utgången av 2025 till 84 miljarder kronor (101). Kurssäkringsbehov avseende investeringar i intresseföretag, joint ventures och övriga företag avgörs från fall till fall. Av nedanstående karta framgår Volvokoncernens nettotillgångar (Mdr kr) fördelat per valuta. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens principval gällande säkringsredovisning. Information om vinster och förluster relaterat till säkring av interna utdelningar, se tabell 30:3. 77 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor, Mdr kr SEK 94,9 CNY 4,9 INR 2,4 KRW 2,6 GBP 5,5 EUR 22,4 USD 24,4 BRL 9,6 Volvokoncernens nettotillgångar i olika valutor (Mdr kr) = n Läs mer i avsnittet Valutaexponering av eget kapital ovan. OTHER 11,8 ===== SIDA 80 ===== När Volvokoncernen kommunicerar valutapåverkan på rörelseresultatet är följande faktorer inräknade: 4:4 Volvokoncernens valutauppföljning Valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen Mkr 2025 2024 Förändring Nettoflöden i utländsk valuta -3.964 Realiserat och orealiserat resultat på valutariskkontrakt 20 -87 106 Orealiserat resultat på kund- och leverantörsskulder i utländsk valuta 116 -49 165 Omräkningseffekt på rörelseresultatet i utländska dotterföretag -2.521 Total valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen -6.214 Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta åskådliggörs i diagram 4:6 och omräkningseffekten vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska dotterföretag åskådliggörs i diagram 4:7 för de viktigaste valutorna. ¢ 15 10 9 6 5 4 2 -4 -53 5 £ 15 11 9 7 6 5 2 -3 -59 6 £ Valutaflöde 2024 ¢ Valutaflöde 2025 Diagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella kassaflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen, uttryckt som netto överskott/underskott i viktiga valutor. Läs mer i avsnittet Kommersiell valutaexponering. 589 106 -222 -246 -649 -771 -865 -986 -920 £ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -3.964 Mkr). Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen framgår i ovanstående diagram. -1.016 -422 -286 -260 -218 -55 -55 -52 -40 -117 £ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -2.521 Mkr). Omräkningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska dotterföretag framgår i ovanstående diagram. -9.916 -5.362 -3.824 -1.648 -1.617 -1.304 -862 -693 -4.370 £ Förändring av kurser jämfört med 2024 (Totalt -29.595 Mkr). Valutapåverkan på omsättningen från inflöden i utländsk valuta samt omräkningseffekt vid konsolidering av försäljningen i utländska dotterföretag framgår i ovanstående diagram. 78 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER GBP CAD USD AUD NOK ZAR DKK KRW SEK Övriga -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 4:6 Valutapåverkan på rörelseresultatet från nettoflöden i utländsk valuta 2025 jämfört med 2024, Mkr USD EUR BRL AUD CAD GBP CNY KRW Övriga -10.000 -8.000 -6.000 -4.000 -2.000 0 2.000 4:8 Valutapåverkan på omsättningen 2025 jämfört med 2024, Mkr KRW CNY NOK ZAR AUD USD GBP CAD Övriga -1.200 -1.000 -800 -600 -400 -200 0 200 400 600 4:5 Transaktionsexponering från kommersiella nettoflöden 2025 och 2024, Mdr kr 4:7 Omräkningseffekt på rörelseresultatet 2025 jämfört med 2024, Mkr BRL EUR USD AUD CAD MXN KRW TRY GBP Övriga -1.500 -1.200 -900 -600 -300 0 300 ===== SIDA 81 ===== Kreditrisker Med kreditrisk avses risken att Volvokoncernen inte erhåller betalning för redovisade kundfordringar och kundfinansieringsfordringar (kommersiell kreditrisk), att Volvokoncernens placeringar inte kan realiseras (finansiell kreditrisk) samt att en potentiell vinst inte blir realiserad om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet vid användning av derivatinstrument (finansiell motpartsrisk). Policy Målet för Volvokoncernens hantering av kreditrisker är att definiera, mäta och följa upp kreditexponeringen för att minimera risken för förluster som härrör sig från krediter till kunder och leverantörer, finansiell kreditrisk, motpartsrisk, samt kundfinansieringsverk- samheten inom Financial Services. Kommersiella kreditrisker Volvokoncernens kreditgivning styrs av koncernövergripande policys och regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall vara fördelad mellan olika kundkategorier och branscher. Kreditrisken hanteras genom aktiv kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i förekommande fall återtagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att erforderliga reserveringar sker för förväntade kreditförluster på finansiella fordringar. Riskhanteringsstrategin inom Financial Services presenteras i not 15 Kundfinansieringsfordringar och inom Industriverksamheten i not 16 Fordringar. Dessutom presenteras i not 15 åldersanalys av bruttoexponeringen av utestående kund- finansieringsfordringar och i not 16 åldersanalys av kundfordringar i relation till reserv för förväntade kreditförluster. Kundfinansieringsfordringarna för Volvokoncernen uppgick den 31 december 2025 till netto 234 miljarder kronor (257). Kredit- risken i denna portfölj fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder och återförsäljare. Säkerhet utgörs av de finansierade produkterna. I kreditgivningen eftersträvar Volvokoncernen en balans mellan riskexponering och förväntad avkastning. Syndikering av kundfinansi- eringsfordringar görs i syfte att reducera koncentrationsrisken. Per 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens kundfordringar till netto 31 miljarder kronor (42). Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om Volvokoncernens koncentration av kreditrisk i Financial Services. Läs mer i Not 16 Fordringar. Finansiella kreditrisker Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av Volvo Group Treasury. Alla placeringar måste uppfylla kraven på hög likviditet och låg kreditrisk. Enligt Volvokoncernens finansiella riskpolicy uppnås detta genom att motparter för både placeringar och derivattransaktioner skall ha erhållit en rating om A- eller bättre, hos något av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick den 31 december 2025 till 73 miljarder kronor (85), varav merparten i form av bank- kontobalanser. Läs mer i Not 18 Likvida medel. Finansiella motpartsrisker Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk, vilket innebär att en potentiell förlust inte alltid kan regleras (helt eller delvis) mot en potentiell vinst om motparten inte fullföljer sin del av kontraktet. Volvokoncernen arbetar aktivt med limiter per motpart för att reducera risken för höga nettobelopp mot enstaka motparter. För att minska exponeringen ytterligare ingår Volvo- koncernen nettningsavtal, s.k. ISDA-avtal, med alla motparter som kan komma ifråga för derivattransaktioner. Nettningsavtalen innebär att fordringar och skulder kan kvittas i vissa situationer, bl.a. i händelse av motpartens insolvens. Till ISDA-avtal medföljer ofta s.k. Credit Support Annex (CSA) villkor. CSA fastställer villkoren för när parterna är skyldiga att utföra kontantöverföringar sinsemellan för att reducera exponeringen på öppna nettopositioner. Nettningsavtalen har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella ställning, eftersom ingångna derivattransaktioner redovisas brutto. Tabell 4:9 visar effekterna av nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i utestående ränte- och valutaderivat per 31 december 2025. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens bruttoexponering per typ av derivatinstrument. 4:9 Påverkan från nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i derivat, 31 dec 2025 Bruttoposition Nettningsavtal Kontant- överföringar Nettoposition Förändring Ränte- och valutaderivat rapporterade som tillgångar 7.646 -1.587 -5.423 635 92 % Ränte- och valutaderivat rapporterade som skulder 1.787 -1.587 -17 183 90 % 79 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER KREDITRISKER ===== SIDA 82 ===== Likviditetsrisker Med likviditetsrisk avses risken att Volvokoncernen inte skulle kunna finansiera eller återfinansiera sina tillgångar eller fullgöra sina betalningsåtaganden. Policy Volvokoncernen strävar efter att hålla en god finansiell beredskap genom att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar, huvudsakligen i form av kassabalanser på banker med en kreditrating på minst A- från ett av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande. En god balans mellan kort och lång upplåning samt avtalade långfristiga kreditfaciliteter är avsett att säkra tillgången till likviditet och således Volvokoncernens betalningsförmåga. Volvokoncernens likvida medel uppgick till 73 miljarder kronor (85) den 31 december 2025. Därutöver finns beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter på 61 miljarder kronor (59). Diagram 4:10 visar förväntade framtida kassaflöden relaterade till finansiella skulder. Kapitalflödet avser förväntade betalningar avseende lån, leasing- skulder och derivat. Förväntat ränteflöde baseras på marknadens förväntade framtida räntor och avser betalningar av räntor på lån, leasingskulder och derivat. Ränteflödet redovisas inom kassaflödet från den löpande verksamheten. De outnyttjade kreditfaciliteternas löptidsfördelning är också inkluderad i not 22 Skulder, i tabell 22:2. Den stora andelen låneförfall under 2026 och 2027 är en effekt av den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen inom Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med Industriverksamheten. Financial Services mäter matchningsgraden av in- och utlåningens längd. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar eget kapital som uppgick till 10% i Financial Services. Vid utgången av 2025 var denna matchningsgrad 98% (97) vilket är i enlighet med Volvokoncernens policy. Av praktiska och affärsmässiga skäl har Volvo Group Treasury mandat att avvika till en matchningsgrad om 80–120% avseende på portföljen i Financial Services. Vid utgången av 2025 var denna matchningsgrad 95% (95). Vinster och förluster hänförliga till den lägre matchningsgraden påverkar segmentet Koncernfunktioner och övrigt inom Industriverksamheten. Läs mer i Not 14 Leasing om löptidsanalys för långfristiga leasingskulder i tabell 14:4. Läs mer i Not 22 Skulder om löptidsanalys för långfristiga skulder i tabell 22:2. £ -110,8 -73,7 -26,4 -19,1 -14,6 -1,1 -2,3 ¢ -9,5 -5,6 -3,0 -2,0 -0,9 -0,3 -0,3 £ Kapitalflöde lån ¢ Ränteflöde 1 Utöver derivat inkluderade i diagram 4:10 innehar Volvokoncernen derivat relaterade till finansiella skulder som redovisas som tillgångar vilka förväntas ge upphov till 6,1 miljarder kronor (3,1) i framtida kapitalflöde och 0,3 miljarder kronor (1,5) i framtida ränteflöde. Övriga prisrisker Råvarurisker Med råvarurisk avses risken att ändrade råvarupriser kan påverka Volvokoncernens resultat. Upphandling av råvaror såsom stål, ädla metaller och el sker regelbundet inom Volvokoncernen varvid pris erhålls på globala marknader. Policy Förändringar i råvarupriserna ingår i Volvokoncernens produkt- kostnadskalkyler. Ökade råvarukostnader påverkar därmed försäljnings- priset för slutprodukterna. Inköpsavtal med råvaruleverantörer kan också vara långsiktiga eller strukturerade på ett sätt som minskar volatiliteten i råvarukostnaderna. 80 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER LIKVIDITETSRISKER ÖVRIGA PRISRISKER 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 eller senare -120 -100 -80 -60 -40 -20 0 4:10 Framtida kassaflöden inklusive leasingskulder och derivat relaterade till långfristiga och kortfristiga finansiella skulder¹, Mdr kr ===== SIDA 83 ===== 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar Redovisningsprinciper Joint ventures Joint ventures är företag i vilka Volvokoncernen har gemensamt bestämmande inflytande tillsammans med en eller flera externa parter. Gemensam kontroll föreligger endast när beslut om relevant verksamhet kräver ett enhälligt samtycke från de parter som delar kontroll. Andelar i joint ventures redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Intresseföretag Intresseföretag är företag i vilka Volvokoncernen har ett betydande inflytande. En stark indikation på sådant inflytande är när koncernens innehav är mer än 20% men mindre än 50% av röstvärdet. Andelar i intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden Volvokoncernens andel av företagens vinst/förlust som rapporteras enligt kapitalandelsmetoden redovisas som resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag i Volvokoncernens resultaträkning. I förekommande fall har resultatet reducerats med avskrivning av övervärden och hänsyn har tagits till effekten av tillämpning av olika redovisningsprinciper. Resultat från företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden redovisas i rörelseresultatet då Volvo- koncernens investeringar är av rörelsekaraktär. Utdelningar från joint ventures och intresseföretag ingår inte i koncernens resultat. Det redovisade värdet på andelar i joint ventures och intresseföretag förändras med Volvokoncernens andel av företagens resultat efter skatt minskat med avskrivning av övervärden och erhållna utdelningar. Värdet av investeringar i joint ventures och intresse- företag påverkas även av Volvokoncernens andel av företagens övriga totalresultat samt av valutakursförändringar vid omräkning av företagens eget kapital i Volvokoncernens konsolidering. När kapitalandelsmetoden tillämpas och intresseföretag eller joint ventures redovisar förluster, kan ytterligare nedskrivningar redovisas om nedskrivningsbehov föreligger. Exempelvis är en väsentlig eller långvarig nedgång i verkligt värde av aktierna en indikation på nedskrivningsbehov. Investeringar som redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden kan dock inte uppgå till ett negativt redovisat värde. Volvokoncernens andel av en förlust justeras därför inte om innehavet uppgår till ett negativt värde. Avsättningar görs för ytterligare förluster i den mån Volvokoncernen har en legal eller formell förpliktelse att göra betalningar för ett joint venture eller intresseföretag. Övriga aktier och andelar Under övriga aktier och andelar redovisas aktieinnehav i företag i vilka Volvokoncernen inte har ett betydande inflytande. Det betyder generellt att Volvokoncernens innehav motsvarar mindre än 20% av röstvärdet. Noterade aktier och andelar redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat till följd av att aktierna inte innehas för handel. För onoterade aktier och andelar kan verkligt värde inte fastställas på ett tillförlitligt sätt, dessa värderas därför till upplupet anskaffnings- värde. Intjänad eller betald ränta hänförlig till dessa tillgångar redovisas i resultaträkningen bland finansiella poster i enlighet med effektiv- räntemetoden. Utdelning hänförlig till dessa tillgångar redovisas som resultat från övriga aktieinnehav inom rörelseresultatet. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och värdering av finansiella instrument. Väsentliga innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden cellcentric GmbH & Co KG År 2021 bildade Daimler Truck AG och Volvo Group det 50/50- ägda joint venture-bolaget cellcentric GmbH & Co. KG med huvudkontor i Kirchheim unter Teck, Tyskland. cellcentrics huvudfokus är att utveckla, producera och kommersialisera bränslecellsystem för användning i tunga lastbilar. Investeringen redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar. VE Commercial Vehicles, Ltd. (VECV) VE Commercial Vehicles Ltd. (VECV) har sedan 2008 varit ett joint venture mellan Volvo Group och Eicher Motors Limited. Investeringen i VECV syftar till att stärka Volvokoncernens position på den indiska marknaden. VECV omfattar fem affärsområden – Eicher Trucks and Buses, Volvo Trucks India, Eicher Engineering Components samt VE Powertrain. Volvokoncernen innehar 45,6 % och investeringen redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar. Flexis SAS År 2024 bildade Volvokoncernen joint venture-företaget Flexis SAS tillsammans med Renault Group och CMA CGM Group. Volvo- koncernen innehar 45% av företaget, vars syfte är att erbjuda nästa generation helt elektriska och mjukvarudefinierade skåpbilar. Bolaget, som har sitt säte i Frankrike, ska möta det växande behovet av koldioxidfri och effektiv stadslogistik. Investeringen redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar. I februari 2026 har Volvokoncernen kommit överens om att sälja sitt innehav om 45% till Renault Group. Milence Under 2022 bildade Volvokoncernen, Daimler Truck och Traton Group ett joint venture, Milence. Syftet är att tillhandahålla till- förlitliga och lättillgängliga högpresterande laddstationer för alla operatörer av batterielektriska tunga fordon. Volvokoncernen innehar 33,3 % och investeringen redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar. Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV) Volvokoncernen förvärvade år 2015 en ägarandel om 45% i Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV), vilket avsevärt stärkte koncernens position på den kinesiska marknaden för kommersiella fordon. Ägandet i den kinesiska fordonstillverkaren DFCV klassificeras som ett intresseföretag och redovisas inom rörelsesegmentet Lastbilar. Nya investeringar 2025 Under 2025 etablerade Volvokoncernen och Daimler Truck ett joint venture, Coretura AB, med ett ägandeförhållande om 50/50. Syftet med joint venture-företaget är att utveckla en ny, standardiserad mjukvarudefinierad fordonsplattform (Software-Defined Vehicle, SDV) för den kommersiella fordonsindustrin. Bolaget har sitt säte i Göteborg och inledde sin verksamhet i juni 2025. 81 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 84 ===== 5:1 Investeringar i joint ventures och intresseföretag Joint ventures Intresseföretag cellcentric VECV Flexis Milence DFCV Övriga joint ventures och intresseföretag¹ Total Ingående redovisat värde 2024 7.786 3.131 – 377 7.256 608 19.158 Ägarandel (%) 50,0 45,6 45,0 33,3 45,0 – – Förvärv av joint ventures eller intresseföretag – – 2.436 – – 356 2.792 Avyttring av joint ventures eller intresseföretag – – – – – – – Resultat enligt kapitalandelsmetoden -1.404 615 -157 -192 -952 -76 -2.166 Kapitaltillskott 1.307 – – 432 – 154 1.893 Valutakursförändringar 269 238 30 16 401 18 972 Erhållen utdelning – -143 – – – – -143 Övrigt – -6 – – 21 -25 -9 BR Redovisat värde, 31 dec 2024 7.958 3.835 2.309 634 6.726 1.035 22.496 Ägarandel (%) 50,0 45,6 45,0 33,3 45,0 – – Förvärv av joint ventures eller intresseföretag² – – – – – 501 501 Avyttring av joint ventures eller intresseföretag – – – – – -3 -3 Resultat enligt kapitalandelsmetoden -1.321 690 -354 -273 -240 -132 -1.630 Kapitaltillskott 1.169 – – 443 – 436 2.048 Valutakursförändringar -458 -775 -127 -38 -690 -43 -2.131 Erhållen utdelning – -203 – – – – -203 Övrigt – 6 – – 25 – 31 BR Redovisat värde, 31 dec 2025 7.348 3.554 1.828 765 5.821 1.796 21.111 1 Övriga innehav avser huvudsakligen Cespira, Coretura AB och Blue Chip Jet II . 2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter i sektionen periodens avyttringar om etableringen av Coretura. 5:2 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 2025 2024 Resultat från joint ventures VECV 690 615 cellcentric -1.321 -1.404 Flexis -354 -157 Milence -273 -192 Övriga företag -142 -70 Delsumma -1.400 -1.208 Resultat från intresseföretag DFCV¹ -240 -952 Övriga företag 10 -6 Delsumma -230 -959 Omvärdering, nedskrivning och resultat vid avyttring av aktier Övriga företag – – Delsumma – – RR Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag² -1.630 -2.166 1 Resultatet från DFCV inkluderar en internvinsteliminering om netto 25 Mkr (37) samt en justering enligt Volvokoncernens redovisningsprinciper på 15 Mkr (-92). 2 Inkluderar Volvokoncernens avskrivningar på övervärden om 25 Mkr (37) i intresseföretag och joint ventures. 82 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 85 ===== Följande tabell visar sammanfattad finansiell information för Volvokoncernens väsentliga joint ventures och intresseföretag: 5:3 Sammanfattade finansiella rapporter Joint ventures Intresseföretag cellcentric VECV Flexis Milence DFCV 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Resultaträkning Nettoomsättning 10 117 29.120 28.596 – – 48 8 41.201 40.452 Rörelseresultat -2.626 -2.780 1.828 1.455 -713 -380 -789 -601 -533 -1.967 Periodens resultat -2.647 -2.801 1.514 1.347 -788 -347 -821 -614 -534 -2.116 Övrigt totalresultat 24 -63 – – – – 17 11 – – Totalt totalresultat -2.623 -2.864 1.514 1.347 -788 -347 -804 -603 -534 -2.116 Periodens resultat inkluderar: Avskrivningar och nedskrivningar -690 -700 -692 -758 -8 -2 -169 -60 -1.537 -1.580 Ränteintäkter 10 9 235 230 27 34 13 19 73 127 Räntekostnader -19 -17 -42 -27 -103 -1 -30 -34 – – Inkomstskatter -12 -13 -505 -315 – – -4 – -70 -273 Balansräkning Anläggningstillgångar 14.663 15.860 4.884 5.716 10.474 5.562 3.061 2.501 14.220 16.906 Omsättningstillgångar 1.078 1.371 13.401 13.459 1.654 3.111 1.301 1.058 34.863 35.026 varav likvida medel 549 567 3.287 3.033 638 2.607 1.108 537 12.846 15.818 Summa tillgångar 15.741 17.231 18.285 19.175 12.128 8.673 4.362 3.559 49.083 51.932 Eget kapital 14.518 15.727 6.388 6.838 4.062 5.130 2.294 1.901 9.964 12.032 Långfristiga finansiella skulder 330 365 233 237 – – 1.150 1.274 – – Övriga långfristiga skulder 41 459 756 893 7 6 623 – 3.765 4.280 Kortfristiga finansiella skulder 38 9 42 60 3.181 1.247 74 – – – Övriga kortfristiga skulder 813 671 10.866 11.147 4.878 2.290 220 384 35.354 35.620 Summa eget kapital och skulder 15.741 17.231 18.285 19.175 12.128 8.673 4.362 3.559 49.083 51.932 Ägarandel (%) 50,0 50,0 45,6 45,6 45,0 45,0 33,3 33,3 45,0 45,0 Avstämning av andel i eget kapital mot Volvokoncernens redovisade värde enligt kapitalandelsmetoden Eget kapital hänförligt till Volvokoncernen 7.259 7.863 2.913 3.118 1.828 2.309 765 634 4.484 5.414 Övriga justeringar¹ 89 94 641 716 – – – – 1.337 1.312 Redovisat värde för innehav enligt kapitalandelsmetoden 7.348 7.958 3.554 3.835 1.828 2.309 765 634 5.821 6.726 1 Övriga justeringar avser goodwill och övervärden vid förvärv, inklusive avskrivningar, nedskrivningar, återföringar av nedskrivningar samt redovisningsmässiga justeringar i enlighet med Volvokoncernens redovisningsprinciper. Volvokoncernens andel av eventualförpliktelser i joint ventures uppgick till 89 Mkr (112). Erhållen utdelning under 2025 från VECV uppgick till 203 Mkr (142). Övriga aktier och andelar Redovisat värde av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar i övriga företag framgår i tabell 5:4. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och värdering av finansiella instrument. 5:4 Aktieinnehav i noterade och onoterade företag 31 dec 2025 Redovisat värde 31 dec 2024 Redovisat värde Innehav i noterade företag¹ 18 35 Innehav i onoterade företag 1.089 1.072 BR Övriga aktier och andelar 1.106 1.107 1 Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till -17 Mkr (13). 83 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 86 ===== 6 Segmentsrapportering Redovisningsprinciper Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Högsta verkställande beslutsfattare har definierats som Volvos koncernledning, eller relevant medlem av den utökade koncern- ledningen, vilka fattar strategiska beslut och är ansvariga för fördelning av resurser och utvärdering av rörelsesegmentens finansiella prestation. Volvokoncernen innefattar nio affärsområden: Volvo Lastvagnar, Mack Trucks, Renault Trucks, Volvo Autonomous Solutions, Volvo Energy, Volvo Construction Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta, och Volvo Financial Services. Varje affärsområde ses som ett separat rörelsesegment förutom affärsområdena för lastbilar, Volvo Autonomous Solutions och Volvo Energy vilka ingår i segmentet Lastbilar. Detta segment innefattar även intresseföretagen och joint ventures Dongfeng Commercial Vehicles, VE Commercial Vehicles, cellcentric, Milence, Flexis SAS, Cespira och Coretura AB. Lastbilssegmentet har gemensamma funktioner för produktutveckling, inköp och tillverkning vilka är mycket integrerade, och strategisk resursallokering sker till segmentet som helhet. Segmentet Koncernfunktioner och övrigt innefattar Nova Bus, Designwerk och gemensamma affärsstödsfunktioner såsom Volvo Group Digital & IT och Volvo Group Real Estate. Kostnaderna för dessa affärstödsfunktioner delas mellan de olika affärsområdena baserat på utnyttjande i enlighet med Volvokoncernens fastställda principer. Från och med den 1 januari 2026 ingår Designwerk i rörelsesegmentet Lastbilar. 6:1 Redovisning per rörelsesegment 2025 Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksamheten Financial Services Elimi- neringar Volvo- koncernen Nettoomsättning, externa kunder 319.700 80.946 23.395 19.824 9.553 453.418 26.258 -493 479.183 Nettoomsättning, internt 3.764 695 1.677 773 -2.817 4.092 210 -4.302 – RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183 Kostnader -293.071 -70.200 -22.869 -17.224 -8.137 -411.501 -22.600 5.054 -429.047 Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag -1.609 -5 -11 – -4 -1.630 – – -1.630 RR Rörelseresultat 28.783 11.436 2.192 3.373 -1.405 44.379 3.869 258 48.506 RR Ränteintäkter och liknande resultatposter 2.167 – -258 1.909 RR Räntekostnader och liknande resultatposter -1.819 – – -1.819 RR Övriga finansiella intäkter och kostnader -1.204 – – -1.204 RR Resultat efter finansiella poster 43.522 3.869 – 47.391 Övrig segmentsinformation Avskrivningar och nedskrivningar -18.178 -2.011 -579 -706 2.902 -18.573 -4.913 – -23.486 Omstruktureringskostnader -103 -26 – 1 10 -118 -60 – -178 Intäkter/förluster från avyttringar 990 798 – – 52 1.840 – – 1.840 Anskaffningar av im-/materiella anläggningstillgångar 38.210 3.996 857 1.064 -6.012 38.116 9.581 – 47.697 BR Andelar i joint ventures och intresseföretag 20.368 55 90 – 598 21.111 – – 21.111 BR Tillgångar som innehas för försäljning – – – – – – – – – BR Skulder som innehas för försäljning – – – – – – – – – 84 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 87 ===== 6:2 Redovisning per rörelsesegment 2024 Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksamheten Financial Services Elimi- neringar Volvo- koncernen Nettoomsättning, externa kunder 356.482 87.647 23.093 19.087 14.619 500.928 26.419 -531 526.816 Nettoomsättning, internt 4.128 658 1.451 765 -2.955 4.047 562 -4.610 – RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Kostnader -312.491 -75.565 -22.130 -16.433 -13.993 -440.611 -22.940 5.512 -458.039 Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag -2.152 -3 18 – -29 -2.166 – – -2.166 RR Rörelseresultat 45.966 12.737 2.433 3.419 -2.357 62.198 4.042 371 66.611 RR Ränteintäkter och liknande resultatposter 3.060 – -371 2.688 RR Räntekostnader och liknande resultatposter -1.592 – – -1.592 Övriga finansiella intäkter och kostnader -497 – – -497 RR Resultat efter finansiella poster 63.168 4.042 – 67.210 Övrig segmentsinformation Avskrivningar och nedskrivningar -16.417 -2.115 -628 -638 2.420 -17.379 -5.170 – -22.548 Omstruktureringskostnader¹ -57 -72 195 -58 413 421 -24 – 397 Intäkter/förluster från avyttringar 81 -17 – – 185 249 – – 249 Anskaffningar av im-/materiella anläggningstillgångar 30.614 4.521 706 947 -5.256 31.531 10.269 – 41.799 BR Andelar i joint ventures och intresseföretag 21.938 62 105 1 390 22.496 – – 22.496 BR Tillgångar som innehas för försäljning – – – – 381 381 – – 381 BR Skulder som innehas för försäljning – – – – -13 -13 – – -13 1 Under 2024 återfördes 572 Mkr från omstruktureringsreserver som redovisades 2023. 6:3 Redovisning per geografisk region Nettoomsättning¹ Anläggningstillgångar² 2025 2024 2025 2024 Europa 206.455 216.270 103.394 97.612 varav Sverige 11.686 11.731 43.620 37.749 varav Frankrike 35.210 41.544 15.170 15.409 varav Storbritannien 27.881 29.206 6.147 6.401 varav Spanien 16.726 16.226 8.644 8.233 Nordamerika 140.619 162.370 32.538 33.633 varav USA 114.302 134.073 26.494 31.564 Sydamerika 46.437 56.559 4.329 4.133 varav Brasilien 31.010 43.331 3.806 3.571 Asien 55.163 58.773 3.769 5.700 varav Kina 11.063 15.436 505 1.958 Afrika och Oceanien 30.509 32.843 3.184 3.250 varav Australien 14.972 17.081 1.777 1.369 Summa 479.183 526.816 147.214 144.328 1 Redovisning av nettoomsättning per geografisk region grundas på var leverans av varor och service har skett. 2 Anläggningstillgångar inkluderar materiella och immateriella anläggningstillgångar utom goodwill. 85 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 88 ===== 7 Intäkter Redovisningsprinciper Industriverksamhetens redovisade nettoomsättning avser intäkter från försäljning av fordon och service. Intäktsredovisning av fordon och service sker när kontrollen har överförts från Volvokoncernen till kunden. Kontroll avser kundens möjlighet att använda fordon eller service i dennes verksamhet och erhålla kassaflöden till följd av användandet. Fordon och service säljs separat såväl som i kombination. I kombinerade kontrakt där fordon och service är separerbara i det avseendet att dessa kan användas oberoende av varandra, fördelas transaktionspriset mellan fordon och service baserat på fristående försäljningspriser enligt prislistor. Financial Services redovisade nettoomsättning avser ränteintäkter relaterat till finansiell leasing och avbetalningskontrakt såväl som intäkter från operationella leasingkontrakt. Ränteintäkter redovisas över underliggande kontraktsperiod och intäkter från operationell leasing redovisas över leasingperioden. Fordon Fordon inkluderar försäljning av nya lastbilar, bussar, anläggnings- maskiner, motorer och batterier likväl som försäljning av begagnade lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, släp, överbyggnader och specialfordon. En fabriksgaranti inkluderas som en del i försälj- ningen. Kunderna kan betala för fordon i samband med försäljningen eller senarelägga betalningen genom att ingå avtal om olika betalningslösningar såsom avbetalningsköp och finansiell leasing. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om produktgarantier. Intäkter redovisas vid en specifik tidpunkt, då kontrollen av fordonet har överförts till kunden vilket normalt sett är när fordonet har levererats till kunden. Värdet av lämnade rabatter, retur av varor samt rörligt försäljningspris har beaktats som en del av intäkts- redovisningen. I de fall en försäljning av fordon görs i kombination med ett åter- köpsåtagande (s.k. buybacks och tradebacks) är kriteriet för att bedöma huruvida kontroll har överförts baserat på om kunden har ett betydande ekonomiskt incitament att utöva sin rätt att återlämna fordonet eller inte. Ett betydande ekonomiskt incitament existerar om återköpspriset är högre än förväntat marknadsvärde, d.v.s. nettoförsäljningsvärdet vid slutet av perioden för restvärdes- åtaganden, eller om historiska återköp indikerar att det är sannolikt att kunden kommer att återlämna fordonet vid slutet av åtagande- perioden. Kontrollen har således inte överförts och transaktionen redovisas som en operationell leasingtransaktion. Intäkten och kostnaden redovisas då över perioden för restvärdesåtaganden i resultaträkningen. En tillgång i operationell leasing, en restvärdes- skuld och en förutbetald leasingintäkt redovisas i balansräkningen. Tillgången skrivs av linjärt över åtagandeperioden och den förut- betalda leasingintäkten intäktsredovisas över samma period. Restvärdesskulden förblir oförändrad fram till slutet av åtagande- perioden. Om fordonet återlämnas vid slutet av åtagandeperioden, återbetalas restvärdesskulden till kunden och fordonet omklassificeras från tillgångar i operationell leasing till varulager. Läs mer i Not 14 Leasing om leaseintäkter för tillgångar i operationell leasing. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt EU:s Taxonomi för hållbara aktiviteter avseende taxonomiförenlig omsättning. I de fall kunden inte bedöms ha ett ekonomiskt incitament att återlämna fordonet så redovisas transaktionen enligt reglerna för försäljning med returrätt. Intäkter motsvarande försäljningspriset med avdrag för återköpsåtagandet redovisas vid försäljnings- tidpunkten, liksom en proportionell andel av kostnad för såld vara. Kvarvarande intäkt redovisas som återbetalningsskuld, samt resterande kostnad för såld vara redovisas som en returrättstillgång över åtagandeperioden. Om fordonet inte återlämnas, redovisas återbetalningsskulden som intäkt och returrättstillgången som kostnad för såld vara vid slutet av åtagandeperioden. Service Service inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice, reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och lösningar och andra eftermarknadsprodukter. Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till kunden vilket är när Volvokoncernen har utfört service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta av levererad service. För reservdelar redovisas intäkten vid en specifik tidpunkt, normalt sett i samband med leverans till kunden. För underhållsservice, lösningar för uppkopplad teknik, tjänster och lösningar och andra eftermarknadsprodukter redovisas intäkter över tid, normalt sett över kontraktsperioden. I de fall betalning sker i förskott avseende servicekontrakt redovisas en avtalsskuld. Service inkluderar även intäkter inom Financial Services relaterat till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing. Under 2025 uppgick intäkter från Financial Services till 26.469 Mkr (26.982). Läs mer i Not 6 Segmentsrapportering om nettoomsättningens fördelning per rörelsesegment och geografisk region. Läs mer i Not 14 Leasing om leasingintäkter för tillgångar i operationell leasing och finansiella intäkter på kundfinansierings-fordringar. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Försäljning med återköpsåtaganden När Volvokoncernen säljer fordon med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) är bedömningen huruvida kontrollen har överförts från Volvokoncernen till kunden och vid vilken tidpunkt intäkter ska redovisas kritisk. Bedömningen avser huruvida det föreligger ett betydande ekonomiskt incitament eller inte för kunden att utöva sin rätt att återlämna fordonet vid slutet av åtagandeperioden. Bedömningen av betydande ekonomiskt incitament utförs i början av kontraktet och utfallet vid slutet av åtagandeperioden kan skilja sig åt jämfört med den initiala bedömningen. Faktorer som tas hänsyn till och som kräver bedömning är uppskattning av förväntat marknadsvärde d.v.s. nettoförsäljningsvärde vid slutet av perioden för restvärdesåtaganden och historiska återköp. Den framtida mixen av fordon och service baseras på kundernas efterfrågan av produkter och lösningar med 86 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 89 ===== lägre miljöpåverkan. Övergången till batterielektriska och bränsle- cellselektriska produkter, såväl som störningar i leveranskedjan och produktionen innebär osäkerheter i bedömningen av förväntat marknadsvärde. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar för en beskrivning av restvärdesrisker och bedömningen av marknadsvärde. Rörligt försäljningspris En del försäljningstransaktioner har ett rörligt försäljningspris. Vid bedömning av rörligt försäljningspris används den förväntade värdemetoden och intäkter redovisas när det är mycket sannolikt att en återföring inte kommer att ske. Både den förväntade värdemetoden samt huruvida det är mycket sannolikt kräver bedömning för att göra en uppskattning. Uppskattningarna görs vid ingången av kontraktet med löpande omvärdering vid varje rapportperiod. 7:1 Uppdelning av intäkter¹ Lastbilar Anlägg- nings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksam- heten Financial Services Elimne- ringar Volvo- koncernen2025 Nettoomsättning per geografisk region Europa 157.288 27.761 6.578 9.622 -739 200.511 9.938 -3.994 206.455 Nordamerika 89.279 19.301 11.291 4.586 7.897 132.353 8.707 -441 140.619 Sydamerika 34.179 3.939 2.170 834 -173 40.948 5.675 -186 46.437 Asien 24.711 23.419 1.770 4.336 -89 54.147 1.016 – 55.163 Afrika och Oceanien 18.007 7.221 3.263 1.220 -160 29.551 1.133 -175 30.509 RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183 Nettoomsättning per produktgrupp Fordon 252.321 66.565 19.138 14.992 6.261 359.276 – -4.110 355.167 Service 71.142 15.076 5.933 5.605 475 98.233 26.469 -686 124.016 RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183 Tidpunkt för intäktsredovisning Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans 299.950 78.168 23.778 20.547 5.835 428.277 – -799 427.478 Intäktsredovisning av fordon och service över kontraktsperioden 23.513 3.474 1.294 50 901 29.232 26.469 -3.996 51.704 RR Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183 1 Läs mer i Resultatutveckling och avsnitt Nettoomsättning om förändring av försäljning justerat för valutakursförändringar och försäljning av verksamheter i jämförelse med 2024. 7:2 Uppdelning av intäkter¹ Lastbilar Anlägg- nings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elimineringar Industri- verksam- heten Financial Services Elimne- ringar Volvo- koncernen2024 Nettoomsättning per geografisk region Europa 165.594 26.934 6.547 9.580 2.379 211.034 9.861 -4.625 216.270 Nordamerika 105.546 23.459 10.979 4.036 9.466 153.486 9.025 -141 162.370 Sydamerika 44.182 4.099 2.248 854 -241 51.142 5.581 -164 56.559 Asien 25.019 26.604 1.821 4.008 135 57.587 1.190 -4 58.773 Afrika och Oceanien 20.268 7.208 2.949 1.375 -74 31.725 1.324 -206 32.843 RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Nettoomsättning per produktgrupp Fordon 286.919 72.503 18.738 14.278 9.310 401.747 – -4.555 397.193 Service 73.690 15.802 5.806 5.574 2.355 103.228 26.982 -586 129.624 RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Tidpunkt för intäktsredovisning Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans 336.856 84.915 23.461 19.801 9.314 474.345 – -1.359 472.986 Intäktsredovisning av fordon och service över kontraktsperioden 23.754 3.391 1.083 51 2.351 30.630 26.982 -3.782 53.830 RR Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 87 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 90 ===== 7:3 Avtals- och returrättstillgångar 31 dec 2025 Varav förfaller inom 12 månader Varav förfaller efter 12 månader 31 dec 2024 31 dec 2023 Avtalstillgångar 13 – 13 14 14 Returrättstillgångar 1.738 304 1.434 1.699 1.535 Reservdelstillgångar 154 110 44 151 154 Summa 1.905 415 1.490 1.865 1.702 Avtalstillgångar redovisas som övriga fordringar och inkluderar redovisade intäkter för utfört arbete som ännu inte har fakturerats. Returrättstillgångar och reservdelstillgångar avser produktkostnaden för de tillgångar som kan komma att returneras till Volvokoncernen. 7:4 Avtals- och återbetalningsskulder 31 dec 2025 Varav förfaller inom 12 månader Varav förfaller efter 12 månader 31 dec 2024 31 dec 2023 Avtalsskulder Förutbetalda intäkter för service 28.179 5.243 22.936 29.075 24.916 Förskott från kunder 4.009 3.962 46 4.312 3.623 Övriga förutbetalda intäkter 2.160 1.965 195 2.084 1.460 Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter 7.758 7.749 10 8.996 6.952 Återbetalningsskulder 2.226 580 1.646 2.169 2.054 Summa 44.331 19.499 24.833 46.636 39.006 Avtalsskulder redovisas som övriga skulder och inkluderar förskotts- betalningar från kunder, t.ex. förskott för serviceavtal och utökad garanti, för vilka intäkter redovisas när tjänsten tillhandahålls. Återbetalningsskulder härrör till rätten att returnera en produkt och inkluderar de belopp som förväntas betalas till kunden om fordonet eller reservdelen returneras. Förändringen av avtals- och återbetal- ningsskulder är främst hänförlig till minskade upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter. Under 2025 har intäkter redovisats med 22.405 Mkr (26.205) som var inkluderade i avtalsskulderna vid periodens början. I servicekontrakt uppgår de totala intäkterna som förväntas redo- visas under den återstående kontraktstiden avseende ännu ej levererade tjänster till 39.648 Mkr (38.873) per den 31 december 2025. Ungefär 34% förväntas att intäktsredovisas under 2026 och resterande 66% förväntas intäktsredovisas under 2027–2029. 88 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 91 ===== 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader 8:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader 2025 2024 Vinster/förluster vid försäljning av koncernbolag¹ 1.840 249 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar samt bortskrivningar² -1.795 -1.312 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på övriga fordringar samt bortskrivningar³ -490 -449 Skador och tvister⁴ -990 -1.191 Nedskrivning av goodwill⁵ – -483 Omstruktureringskostnader⁶ -178 397 Övriga intäkter och kostnader 1.183 946 RR Summa -430 -1.844 1 2025 avyttrade Volvokoncernen sitt ägande i SDLG. Transaktionen hade en positiv effekt på rörelseresultatet med 811 Mkr. Vidare gav avyttringen av 50% av aktierna i Coretura till Daimler Trucks, tillsammans med omvärderingen av kvarvarande andel till verkligt värde, en positiv effekt på rörelseresultatet med 989 Mkr. 2024 avyttrades Arquus och en partiell återföring av den tidigare nedskrivningen förbättrade rörelseresultatet med 181 Mkr. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. 2 För information om förändring av reserv för förväntade kreditförluster, läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar. 3 För information om förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar, läs mer i Not 16 Fordringar. 4 Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. 5 Under 2024 gjordes en nedskrivning av goodwill avseende Designwerk med 483 Mkr. Läs mer i Not 12 Immateriella anläggningstillgångar. 6 Under 2024 återfördes 572 Mkr från omstruktureringsreserver som redovisades 2023. 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader Redovisningsprinciper I övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas orealiserad omvärdering av derivat som används för att säkra ränteexponeringen samt realiserade och orealiserade vinster och förluster från derivat som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta. Derivaten är värderade till verkligt värde via resultaträkningen och säkrings- redovisning tillämpas ej. Den orealiserade omvärderingen av derivat som använts för att säkra ränteexponering är främst relaterad till skuldportföljen i Industriverksamheten samt kundfinansierings- portföljen i Financial Services, där fluktuerande räntenivåer har stor effekt. Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper om fordringar och skulder i utländsk valuta. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen och dess effekt på resultat och kassaflöde. 9:1 Övriga finansiella intäkter och kostnader 2025 2024 Orealiserad omvärdering av derivat som säkrar ränteexponering -679 389 Realiserade resultat samt orealiserad omvärdering av derivat som säkrar framtida kassaflöden i utländsk valuta 30 -130 Finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen -649 259 Valutakursvinster och förluster på finansiella tillgångar och skulder -356 -145 Finansiella intäkter och kostnader hänförliga till skatter 173 -86 Diskonteringseffekter på långfristiga övriga avsättningar och skulder -13 -201 Kostnader för Treasuryfunktion och övrigt -359 -324 RR Summa¹ -1.204 -497 1 Övriga finansiella intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument uppgick till -1.005 Mkr (114). Beloppet specificeras i not 30 Finansiella instrument tabell 30:3. 89 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 92 ===== 10 Inkomstskatter Redovisningsprinciper Periodens inkomstskatt omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där koncernbolag är verksamma. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen förutom i de fall då den underliggande transaktionen rapporteras i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital, om så är fallet redovisas inkomstskatten också i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som upp- kommer mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga värdet på tillgångar och skulder samt på skattemässiga underskottsavdrag och skattekrediter. Uppskjutna skattefordringar redovisas om det är sannolikt att beloppen kan nyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Uppskjutna skatteskulder hänförliga till temporära skillnader gällande investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresse- företag redovisas inte i balansräkningen då Volvokoncernen kan styra tidpunkten för återföringen av de temporära skillnaderna avseende ackumulerade utdelningsbara medel och det är sannolikt att en sådan återföring inte kommer att ske inom en överskådlig framtid. Skatteskulder redovisas för troliga inkomstskattekostnader till följd av identifierade skatterisker. När det således är troligt att skattemyndighet eller domstol inte kommer att godta en osäker inkomstskattemässig behandling enligt skattelagstiftningen justeras skatteskulden för uppskattat utfall. Skatteanspråk där justering av skatteskulden ej bedöms erforderlig rapporteras generellt som eventualförpliktelser. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Uppskjuten skatt Volvokoncernen redovisar uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas efter att en grundlig bedömning gjorts för att säkerställa att det är sannolikt att tillräckliga skattepliktiga vinster kommer att genereras under kommande år för att möjliggöra att underskottsavdragen kommer kunna utnyttjas. Bedömningen grundar sig på en utvärdering av affärsplaner. Dessutom beaktas kvittningsmöjligheter av skatte- tillgångar och skatteskulder samt det faktum att en signifikant del av underskottsavdragen är hänförliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag, skattekrediter eller temporära skillnader som inte bedöms kunna realiseras baserat på gällande affärsplan aktiveras inte. I händelse av att verkligt utfall inte stämmer med affärsplan eller om affärsplanen för kommande tidsperioder justeras kan förändringar behöva göras av uppskjutna skattetillgångar. Detta kan få en påverkan på Volvokoncernens finansiella ställning och periodens resultat. Osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister Volvokoncernen utvärderar löpande inkomstskattemässiga ställnings- taganden för att besluta om en skatteskuld eller en eventualförpliktelse skall redovisas. Bedömningen grundar sig på flera faktorer, bland annat förändrade fakta och omständigheter, utvecklingen av ärendet och erfarenheter från liknande fall. Den faktiska utgången av inkomst- skattemässiga ställningstaganden kan avvika från den förväntade utgången och väsentligt påverka framtida finansiella rapporter. Volvokoncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2, en internationell skattereform som syftar till att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en minimiskatt på inkomster som uppstår i varje jurisdiktion där de är verksamma. Således blir Volvokoncernen skyldig att betala tilläggsskatt på vinster i varje jurisdiktion där den effektiva skattsatsen beräknad enligt GloBE- reglerna understiger minimiskattesatsen på 15%. Lagstiftning om Pelare 2 har antagits i Sverige och tillämpas från och med räkenskapsåret 2024. Volvokoncernen tillämpar undantaget för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skatte- fordringar och -skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2, som anges i tillägg till IAS 12. Aktuell skatt hänförlig till Pelare 2 är inkluderad i aktuella skatter för perioden och redovisas inte separat, då beloppet inte har någon väsentlig påverkan på Volvokoncernens skattekostnad. 10:1 Fördelning av inkomstskatter 2025 2024 Aktuella skatter för perioden -12.301 -15.791 Justering av aktuella skatter för tidigare perioder 684 82 Uppskjutna skatter som uppkommit eller återförts under perioden -693 313 Justering av uppskjutna skatter för tidigare perioder -375 -1.239 RR Summa inkomstskatter -12.685 -16.634 Svensk inkomstskattesats uppgick till 20,6% (20,6) för år 2025. I tabell 10:2 framgår de främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk inkomstskattesats och Volvokoncernens effektiva skattesats med utgångspunkt från resultat efter finansiella poster. 10:2: Avstämning av effektiv skattesats, % 2025 2024 Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6 Skillnad mellan inkomstskattesats i Sverige och övriga länder 3,7 2,7 Ej skattepliktiga intäkter -2,7 -1,8 Ej avdragsgilla kostnader 1,7 0,6 Kapitalvinster/förluster 2,4 -0,1 Resultat från joint ventures och intressebolag – 0,2 Aktuella skatter hänförliga till tidigare perioder -0,6 -0,3 Ej aktiverade uppskjutna skatter -1,0 2,2 Justering av uppskjutna skatter för tidigare perioder 1,7 0,3 Övriga skillnader 0,8 0,4 Effektiv skattesats för Volvokoncernen 26,8 24,7 90 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 93 ===== Den effektiva skattesatsen för Volvokoncernen, per den 31 december 2025, påverkades framför allt av landsmixen i koncernens intjäning och den skattepliktiga vinsten vid försäljningen av aktieinnehavet i SDLG i Kina. 10:3: Specifikation av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder 31 dec 2025 31 dec 2024 Uppskjutna skattefordringar: Outnyttjade underskottsavdrag 1.730 2.181 Andra outnyttjade skatteavdrag 683 663 Internvinster i lager 1.684 1.849 Nedskrivning av varulager 635 761 Reserv för osäkra fordringar 1.205 1.450 Avsättningar för garantiåtaganden 4.310 5.537 F&U avskrivning och kapitalisering 1.427 1.075 Leasingskulder 1.658 1.529 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2.507 3.319 Övriga avsättningar 2.029 1.760 Upplupna kostnader 2.213 1.286 Övriga avdragsgilla temporära skillnader 3.464 6.229 Uppskjutna skattefordringar före avdrag för ej aktiverade skattetillgångar 23.545 27.638 Ej aktiverade uppskjutna skattefordringar -2.222 -2.708 Uppskjutna skattefordringar efter avdrag för ej aktiverade skattetillgångar 21.322 24.930 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder -8.573 -9.052 BR Uppskjutna skattefordringar, netto 12.749 15.878 Uppskjutna skatteskulder: Överavskrivningar fastigheter, maskiner och inventarier 2.408 2.189 Överavskrivningar leasingtillgångar 2.249 2.647 Nyttjanderättstillgångar, leasing 1.586 1.441 LIFO-värdering varulager 869 878 Kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling 3.938 3.096 Obeskattade reserver 72 929 Övriga skattepliktiga temporära skillnader 2.658 2.650 Uppskjutna skatteskulder 13.781 13.830 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skulder -8.573 -9.052 BR Uppskjutna skatteskulder, netto 5.208 4.778 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto¹ 7.542 11.100 1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen delvis netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter. Uppskjutna skatte- fordringar och skatteskulder har värderats efter de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de skattesatser och skatteregler som har beslutats eller antagits per balansdagen. Totala ej aktiverade uppskjutna skattefordringar uppgick till 2.222 Mkr (2.708) per den 31 december 2025, varav 863 Mkr (965) bestod av ej aktiverad uppskjuten skattefordran på underskotts- avdrag samt temporära skillnader i Kanada, 740 Mkr (834) på underskottsavdrag och temporära skillnader i Kina samt med 266 Mkr (600) för en skattekredit i Brasilien. Per den 31 december 2025 uppgick Volvokoncernens outnyttjade underskottsavdrag brutto till 6.800 Mkr (8.249). Redovisad uppskjuten skattefordran i balansräkningen hänförlig till underskottsavdrag uppgick netto till 475 Mkr (1.008). Minskningen av den uppskjutna skatte- fordran hänförlig till outnyttjade underskottsavdrag hänförde sig huvud- sakligen Frankrike. De outnyttjade underskottsavdragen brutto förfaller enligt tabell 10:4. 10:4 Förfallotid, outnyttjade underskottsavdrag, brutto 31 dec 2025 31 dec 2024 Efter 1 år 84 15 Efter 2 år 200 16 Efter 3 år 497 263 Efter 4 år 289 555 Efter 5 år 102 407 Efter 6 år eller mer¹ 5.627 6.992 Summa 6.800 8.249 1 Underskottsavdrag med lång eller obegränsad nyttjandetid var i huvudsak hänförligt till Kanada. Underskottsavdrag med obegränsad nyttjandetid uppgick till 1.635 Mkr (3.376) vilket motsvarade 24% (41) av de totala outnyttjade underskottsavdragen. 10:5 Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto 2025 2024 Uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto, ingående balans 11.100 11.461 Redovisat i resultaträkningen -1.068 -925 Redovisat i övrigt totalresultat: Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner -672 210 Valutakursförändringar -1.585 458 Omklassificering till tillgångar och skulder som innehas för försäljning -16 -64 Anskaffningar/Avyttringar -566 60 Omklassificeringar 349 -100 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, netto, 31 dec 7.542 11.100 Det ansamlade beloppet avseende outdelade vinstmedel i utländska dotterföretag, vilket Volvokoncernen för närvarande har för avsikt att på obestämd tid återinvestera utanför Sverige och för vilket uppskjutna skatter ej har beaktats, var vid årets slut 22 miljarder kronor (13). Outdelade vinstmedel som finns i länder där utdelningen är skattefri har exkluderats. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering hur Volvokoncernen hanterar valutaexponering av eget kapital. 91 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 94 ===== 11 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande Redovisningsprinciper Ägare med ett innehav utan bestämmande inflytande har ett begränsat ägande av aktier och röstandelar i ett dotterföretag och därmed även en begränsad rätt till dotterföretagets egna kapital. Innehav utan bestämmande inflytandes andel av det egna kapitalet redovisas separat från eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare. Vid förvärv beräknas innehav utan bestämmande inflytande till det verkliga värdet eller till den proportionella andelen av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förändringar i ägarandelar som inte resulterar i en förändring av bestämmande inflytande redovisas inom eget kapital. Volvokoncernen har några få mindre icke helägda dotterföretag. I september 2025, avyttrade Volvokoncernen hela sin ägarandel på 70% av aktierna i Shandong Lingong Construction Machinery Co. (SDLG) till en fond som till övervägande del ägs av Lingong Group (LGG). Under 2025 uppgick resultatet för innehavet utan bestämmande inflytande i SDLG till 237 Mkr (185). Den totala effekten från avyttringen av SDLG på innehav utan bestämmande inflytande inom eget kapital uppgick till -3.063 Mkr. Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om avyttringen av SDLG. Följande tabeller presenterar finansiell information i sammandrag för SDLG. Tabellen över resultaträkning i sammandrag avser perioden när SDLG var en del av Volvokoncernen. 11:1 Resultaträkning i sammandrag 2025 2024 Nettoomsättning 10.472 14.206 Rörelseresultat 906 604 Periodens resultat 790 615 Övrigt totalresultat¹ -1.269 676 Periodens totalresultat¹ -479 1.291 Utdelning till ägare utan bestämmande inflytande – – 1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget kapital i Volvokoncernen. 11:2 Balansräkning i sammandrag 31 dec 2025 31 dec 2024 Anläggningstillgångar – 3.121 Kortfristiga placeringar och likvida medel – 6.317 Övriga omsättningstillgångar – 15.626 Summa tillgångar – 25.064 Långfristiga skulder – 2.520 Kortfristiga skulder – 11.794 Summa skulder – 14.314 Eget kapital hänförligt till: AB Volvos aktieägare¹ – 7.525 Ägare av innehav utan bestämmande inflytande¹ – 3.225 1 Inkluderar valutakursförändringar hänförliga till omräkning av företagets eget kapital i Volvokoncernen. 92 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 95 ===== 12 Immateriella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar bestående av goodwill, kapitaliserad produkt- och mjukvaruutveckling samt övriga immateriella tillgångar. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar och avsnitt Upplysningar enligt EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter avseende taxonomiförenliga investeringar. Goodwill Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med obestämbar nyttjandeperiod. För ej avskrivningsbara tillgångar såsom goodwill sker, utöver vid indikation, en årlig prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill fördelas och prövas på nivån för kassagenererande enheter vilka är identifierade som Volvokoncernens rörelsesegment. Dock ingår två kassagenererande enheter, Nova Bus och Designwerk i rörelsesegmentet Koncern- funktioner och övrigt. Från och med den 1 januari 2026 ingår Designwerk i rörelsesegmentet Lastbilar och är inte längre en egen kassagenererande enhet. Om det redovisade värdet för den prövade kassagenererande enheten överstiger det beräknade återvinnings- värdet, redovisas skillnaden som en nedskrivning. Återvinningsvärdet för en kassagenererande enhet bestäms av nyttjandevärdet, vilket är baserat på en diskonterad kassaflödesmodell med en prognos- period om fem år. Värderingen baseras på en finansiell plan vilken är en del av Volvokoncernens finansiella planeringsprocess och representerar företagsledningens bästa bedömning om verksamhetens utveckling. Den pågående omställningen av transportsektorn till nya teknologier och nya tjänstebaserade affärsmodeller ger affärs- möjligheter men medför också omställningsrisker för Volvokoncernen vilka har integrerats i strategin och i affärsplaner. Antaganden om marknadens långsiktiga tillväxt bortom prognosperioden uppgår till 2% (2) och den egna verksamhetens utveckling i förhållande till denna ligger till grund för bedömningen. Volvokoncernen förväntas i modellen bibehålla en stabil kapitaleffektivitet över tid. Andra faktorer som beaktas i beräkningen är rörelseresultat, mix av varor och tjänster, övergången mot elektrifiering och andra koldioxidsnåla transportlösningar, omkostnader och investeringsbehov. Investerings- planen inkluderar olika teknologier för att utnyttja ett brett utbud av fossilfria och koldioxidsnåla tekniker, och därigenom erbjuda en mix a produkter med batterielektriska fordon, bränslecellselektriska fordon och fordon med förbränningsmotorer. Makroekonomiska risker och möjligheter reflekteras i uppskattade framtida kassaflöden för varje kassagenererande enhet. Volvokoncernen använder en diskonteringsränta på 10% (10) före skatt för 2025. Under 2025 har återvinningsvärdet på Volvokoncernens verksamheter överstigit det redovisade värdet för alla kassa- genererande enheter, således har ingen nedskrivning redovisats. Volvokoncernen har analyserat huruvida en isolerad negativ justering av använda antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle resultera i nedskrivning av goodwill. Känslig- hetsanalysen inkluderade en ökning av diskonteringsräntan upp till 30% och en minskning av rörelseresultatet med 30%, vilket inte resulterade i en nedskrivning för någon av de kassagenererande enheterna, förutom Designwerk. För Designwerk kunde diskonterings- räntan öka till 12% eller rörelseresultatet minska med 21% innan en nedskrivning uppstod. De operationella faktorer som tillämpats i värderingen baseras på ledningens strategi och kan indikera bättre värden än historiskt utfall för de olika kassagenererande enheterna. Volvokoncernen verkar även i en cyklisk bransch varför utfallet kan variera över tid. Headroom varierar mellan olika kassagenererande enheter och de är i olika grad känsliga för förändringar i ovanstående antaganden. Volvokoncernen följer därför löpande utvecklingen för de kassagenererande enheter vars headroom är beroende av att Volvokoncernens bedömningar infrias. Instabilitet i marknadens återhämtning och volatilitet i räntor och valutor kan leda till indikation på nedskrivningsbehov. De viktigaste faktorerna som påverkar Volvokoncernens framtida resultatutveckling beskrivs i Volvokoncernens rörelsesegment samt i avsnittet om Riskhantering. Produkt- och mjukvaruutveckling Utgifter för utveckling av nya produkter och mjukvaror redovisas som immateriella tillgångar om sådana utgifter med hög säkerhet kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget. Immateriella tillgångar skrivs av över dess bedömda nyttjandeperiod. Reglerna innebär att höga krav ställs för att utgifter för utveckling skall redovisas som tillgångar. Till exempel skall det kunna påvisas att det är tekniskt möjligt att färdigställa en ny produkt eller mjukvara så att den kan användas eller säljas innan utgifter för dess utveckling börjar redovisas som en tillgång. Detta innebär vanligen att utgifter endast kapitaliseras under industrialiseringsfasen av ett produkt- utvecklingsprojekt. Övriga kostnader avseende forskning och utveckling redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Volvokoncernen har utvecklat en process för att driva produkt- och mjukvaruutvecklingsprojekt. Produkt- och mjukvaruutvecklings- processen är indelad i sex faser (inkluderat vattenfallsmetoden och i viss utsträckning agilt arbetssätt) med fokus på olika delar av projektet. Varje fas börjar och slutar med en avstämningspunkt, så kallad gate, vars kriterier måste uppfyllas för att den beslutande kommittén för projektet skall tillåta att projektet går vidare till nästa fas. Under industrialiseringsfasen förbereds industrisystemet för serieproduktion och produkten lanseras. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp och den delen kommer ändras över tid. Eftersom att övergången kommer att ske gradvis så kommer rullande flottor i transportsektorn mest troligen inkludera olika tekniker för fordon och maskiner som kan drivas av förnybar energi såsom batterielektriska, bränslecells- elektriska och teknik med lägre koldioxidutsläpp. Existerande produkter förväntas därför generera ekonomisk nytta under övergångsperioden och kan användas under resterande livslängd. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar består av varumärken, återförsäljarnätverk, licenser och andra rättigheter. Vid deltagande i industriella projekt i samarbete med andra företag erlägger Volvokoncernen i vissa fall en inträdesavgift för att deltaga, som aktiveras som en immateriell tillgång. 93 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 96 ===== Avskrivning och nedskrivning med bestämbara nyttjandeperioder Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt över deras bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade med nedskrivningar och bedömda nyttjandeperioder. Avskrivningar redovisas i respektive funktion till vilken de tillhör, varav avskrivningar av produktutveckling redovisas som kostnader för forskning och utveckling i resultaträkningen. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings- behov för avskrivningsbara tillgångar sker om det finns indikationer på värdeminskning. Dessutom görs en årlig nedskrivningsprövning av kapitaliserade utvecklingsutgifter för produkter och mjukvaror som ännu inte tagits i bruk genom att beräkna återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt värde minus försäljnings- kostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till på egen hand eller från den lägsta kassagenererande enheten som tillgången är hänförd till. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar Vid nedskrivningsprövning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar sker uppskattningar för att bestämma åter- vinningsvärdet för kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet baseras på företagsledningens uppskattning av framtida kassaflöden och är i olika grad känslig för förändringar i antaganden och omvärlds- faktorer. Övergången till erbjudanden med lägre koldioxidutsläpp medför investeringar i forskning och utveckling. Investeringarnas omfattning och bedömningen av framtida nyttjandeperioder är osäker på grund av teknik och infrastrukturutveckling, statliga incitament kundefterfrågan och utsläppsregler. EU har infört mål för att minska CO2-utsläppen i Europa för tillverkare av tunga fordon. men det kan inte garanteras att nya teknologier och lösningar kan produceras och säljas med lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de kvantiteter som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antaganden är rimliga, så föreligger osäkerheter, vilket i hög grad kan påverka gjorda värderingar. 12:1 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2025 Goodwill Produkt- och mjukvaru- utveckling Övriga immateriella tillgångar Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2025 25.633 62.859 8.044 96.535 Anskaffningar – 7.627 159 7.786 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 400 1 227 629 Avyttringar¹ -510 -218 -364 -1.092 Valutakursförändringar -1.374 -223 -411 -2.008 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – – -3 -3 Omklassificeringar och övrigt – – 1 – Anskaffningsvärde, 31 dec 2025 24.149 70.046 7.653 101.848 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2025 -490 -46.670 -5.035 -52.195 Avskrivningar – -3.608 -393 -4.001 Nedskrivningar – -19 – -19 Avyttringar¹ – 200 349 550 Valutakursförändringar – 162 211 373 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – – 3 3 Omklassificeringar och övrigt – 1 – 1 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2025 -490 -49.934 -4.865 -55.288 BR Redovisat värde, 31 dec 2025 23.659 20.112 2.789 46.559 1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 94 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 97 ===== 12:2 Immateriella anläggningstillgångar 31 dec 2024 Goodwill Produkt- och mjukvaru- utveckling Övriga immateriella tillgångar Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2024 24.861 58.248 7.360 90.469 Anskaffningar – 4.396 96 4.493 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter¹ 105 310 343 758 Avyttringar¹ -461 -1.492 -901 -2.855 Valutakursförändringar 670 100 220 990 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ 457 1.362 898 2.718 Omklassificeringar och övrigt – -65 28 -37 Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 25.633 62.859 8.044 96.535 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2024 – -43.240 -4.717 -47.957 Avskrivningar – -3.456 -214 -3.670 Nedskrivningar² -483 – – -483 Avyttringar¹ – 1.086 762 1.848 Valutakursförändringar -7 -82 -107 -196 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning¹ – -1.023 -760 -1.782 Omklassificeringar och övrigt – 45 – 45 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024 -490 -46.670 -5.035 -52.195 BR Redovisat värde, 31 dec 2024 25.143 16.189 3.009 44.340 1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 2 Goodwill relaterad till Designwerk skrevs ner med 483 Mkr. 12:3 Goodwill per kassagenererande enhet 31 dec 2025 31 dec 2024 Lastbilar 13.461 13.609 Anläggningsmaskiner 8.720 9.943 Bussar 806 859 Volvo Penta 352 388 Övriga kassagenererande enheter 318 344 Summa 23.659 25.143 12:4 Bedömd nyttjandeperiod Varumärken 3-6 år Återförsäljarnätverk 3-7 år Produkt- och mjukvaruutveckling 3-8 år Övriga immateriella tillgångar 3-5 år 95 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 98 ===== 13 Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering av materiella anläggningstillgångar bestående av fastigheter, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter samt tillgångar i operationell leasing. Utgiften för en materiell anläggningstillgång ska redovisas som tillgång när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna förknippade med tillgången kommer att komma Volvokoncernen till del och att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Byggnader inkluderar främst rörelsefastigheter och en mindre del utgörs av förvaltningsfastigheter. Rörelsefastigheter används för produktion och administrativa ändamål i Volvokoncernens verksamhet medan förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter och värdeökning. Samtliga fastigheter redovisas till anskaffningsvärde. Mark inkluderar mark och markanläggningar. Maskiner och inventarier avser produktionsutrustning såsom maskiner, typbundna verktyg och övriga inventarier samt tillgångar för tjänster och lösningar. Tillgångar för tjänster och lösningar tillhandahåller kunderna kapacitets- och produktivitetslösningar, med både fordon och maskiner samt ett brett utbud av tjänster. Pågående nyanlägg- ningar avser anläggningar under uppförande inklusive förskotts- betalningar. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll eller väldigt låga avgasutsläpp och den delen kommer ändras över tid. Många monteringsanläggningar kan dock producera både elektriska lastbilar och lastbilar med förbränningsmotorer, vilket begränsar investeringsbehoven för omställning av industrisystemet. Nyttjande- rättstillgångar hänförs till kontrakt där Volvokoncernen är leasetagare. Tillgångar i operationell leasing ägs till största del av Volvokoncernen. Dessa transaktioner redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing och består av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services och uthyrningsverksamhet som avser att tillhanda- hålla fordon för uthyrning inom Industriverksamheten. Tillgångar inom uthyrningsverksamheten leasas till viss del av Volvokoncernen och vidareuthyrs sedan till kunder som operationella leasingavtal. Försäljning med återköpsåtaganden inom Industriverksamheten redovisas även som tillgångar i operationell leasing. Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden. Läs mer i Not 14 Leasing om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing. Läs mer i Hållbarhetsförklaringar avsnitt Upplysningar enligt EU:s taxonomi för hållbara investeringar avseende taxonomiförenliga investeringar. Avskrivning och nedskrivning Byggnader, maskiner och inventarier skrivs av över bedömda nyttjandeperioder. Mark är inte avskrivningsbar. Avskrivningarna redovisas linjärt baserat på tillgångarnas anskaffningsvärde, i före- kommande fall reducerade med restvärde, och bedömda nyttjande- perioder. Nyttjanderättstillgångar skrivs i allmänhet av linjärt över leasingperioden. Tillgångar i operationell leasing skrivs av linjärt över kontraktsperioden. Under avtalsperioden justeras det avskrivnings- bara beloppet med accelererade avskrivningar och/eller ned- skrivningar. Justeringen redovisas i resultaträkningen för att mot- svara uppskattat framtida nettoförsäljningsvärde för att kontinuerligt återspegla potentiella restvärdesrisker vid slutet av kontraktstiden. Nettoförsäljningsvärdet påverkas av värdet på tilläggsutrustning, antal körda mil, nuvarande skick, förväntad framtida prisutveckling, förändrade marknadsförhållanden, övergången mot elektrifiering och andra nya kunderbjudanden, alternativa distributionskanaler, ledtider för lager, reparations- och renoveringskostnader, hanteringskostnader, indirekta kostnader i samband med försäljning av begagnade fordon samt lagkrav. En del av produktionsanläggningarna kan också komma att bli utsatta för ökad risk från extremväder beroende på klimat- utvecklingen. Dessa risker bevakas och förväntas inte väsentligt påverka den bedömda av nyttjandeperioden. Avskrivningar redovisas i respektive funktion de tillhör. Prövning av ett eventuellt nedskrivnings- behov sker om det föreligger en indikation på att en anläggningstillgång har minskat i värde genom att beräkna återvinningsvärdet vilket är det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar Nedskrivningsprövning genomförs om det föreligger indikation på att en materiell anläggningstillgång har minskat i värde. Nedskrivnings- prövningen baseras på en bedömning av återvinningsvärdet för en tillgång, eller den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. För att bestämma återvinningsvärdet används uppskattade framtida kassaflöden, vilka baseras på interna affärsplaner och prognoser. Den pågående omställningen inom transportsektorn till ny teknik med elektriska och andra fordon med annan lågutsläppsteknik medför osäkerhet om nuvarande och framtida investeringar i produktionsanläggningar samt bedömda nyttjandeperioder. Utöver det är en del produktionsanläggningar lokaliserade i områden med fysiska klimatrisker och kan på lång sikt vara utsatta för extremväder. Fysiska risker medför osäkerhet vid bedömningen av nyttjandeperioder och indikation på nedskrivning. Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden och andra gjorda antaganden är rimliga så föreligger osäkerheter vilket i väsentlig grad kan påverka värderingarna. Restvärdesrisker Volvokoncernen är utsatt för restvärdesrisker avseende tillgångar i operationell leasing vilket är risken för att Volvokoncernen i framtiden kan komma att behöva avyttra begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för dessa produkter är sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång. Bedömning av restvärdesrisker baseras på en uppskattning av begagnade fordons framtida nettoförsäljnings- värde och ett minskat värde kan ha en negativ inverkan på Volvo- koncernens rörelseresultat. Höga lagernivåer i lastbils- respektive anläggningsmaskinsbranschen och låg efterfrågan kan få en negativ påverkan på priserna på nya och begagnade fordon och maskiner. Det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet för fordonet vid slutet av kontraktsperioden följs kontinuerligt, med hänsyn till nuvarande begagnatpris, störningar i leveranskedjan och produktionen. Övergången till nollutsläppsfordon kan medföra större osäkerhet av marknadsvärdet då ny teknik är fortsatt under utveckling och kan på lång sikt minska efterfrågan och restvärdet för fordon baserad på äldre teknik. 96 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 99 ===== Omklassificeringar Omklassificeringar av pågående nyanläggningar, tillgångar för tjänster och lösningar, samt tillgångar i operationell leasing presenteras i tabellerna 13:2 och 13:3. För pågående nyanläggningar sker omklassificering när tillgången är tillgänglig för användning genom att flytta tillgången till respektive kategori inom fastigheter, maskiner och inventarier. Överföringen redovisas inom omklassificeringar och övrigt. För tillgångar för tjänster och lösningar sker omklassificering när tillgången är tillgänglig för att erbjuda kapacitets- och produktivitets- lösningar som en tjänst till kunder. Vidare överförs fordonet från lager till tillgångar för tjänster och lösningar och redovisas som anskaffningar. Vid slutet av avtalstiden överförs fordonet åter till varulager och redovisas som avyttringar. För operationell leasing, uthyrningsverksamhet och försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) uppstår omklassificeringar när fordon säljs eller hyrs ut till kunder. Fordonet överförs från varulager till tillgångar i operationell leasing och redovisas som anskaffningar. Om fordonet återtas vid återköps- åtagandeperiodens eller leasingperiodens slut, överförs fordonet åter till varulager och redovisas som avyttringar. 13:1 Bedömd nyttjandeperiod Typbundna verktyg 3-8 år Operationell leasing, uthyrningsverksamhet 3-5 år Försäljning med återköpsåtaganden 3-5 år Maskiner och inventarier 5-20 år Byggnader 20-50 år Markanläggningar 20 år 13:2 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2025 Fastigheter, maskiner och inventarier Tillgångar i operationell leasing¹ Byggnader Mark och markan- lägg- ningar Maskiner och inven- tarier⁵ Pågående nyanlägg- ningar Nyttjande- rättstill- gångar¹ Operationell leasing² Uthyrnings- verksamhet Försäljning med återköps- åtaganden³ Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2025 44.180 9.070 103.609 14.552 16.920 31.901 6.546 28.808 255.585 Anskaffningar 1.302 761 3.275 13.418 1.884 9.460 2.847 5.833 38.779 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter⁴ 49 5 113 13 324 – – – 503 Avyttringar⁴ -2.189 -151 -7.652 -74 -1.108 -8.878 -1.963 -5.621 -27.636 Valutakursförändringar -3.420 -808 -7.025 -510 -1.529 -2.637 -472 -2.359 -18.761 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ 591 123 138 -1 -3 – – – 849 Omklassificeringar och övrigt 2.183 141 3.089 -5.434 1.147 6 -158 -3.583 -2.609 Anskaffningsvärde, 31 dec 2025 42.694 9.140 95.547 21.964 17.635 29.851 6.799 23.078 246.709 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2025 -22.688 -1.760 -75.153 -66 -9.036 -9.741 -1.817 -10.196 -130.456 Avskrivningar -1.548 -146 -5.367 – -2.632 -4.770 -857 -2.687 -18.006 Nedskrivningar⁶ – – -33 -697 -3 -66 -11 -650 -1.460 Avyttringar⁴ 1.449 82 6.792 – 902 4.510 615 3.239 17.589 Valutakursförändringar 1.875 140 4.782 -466 816 800 132 797 8.876 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ -366 -59 -65 – 1 – – – -489 Omklassificeringar och övrigt 8 – 54 – 30 -3 35 1.426 1.550 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2025 -21.270 -1.743 -68.989 -1.228 -9.923 -9.272 -1.902 -8.070 -122.397 BR Redovisat värde, 31 dec 2025 21.424 7.398 26.558 20.736 7.712 20.580 4.897 15.008 124.313 1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing. 2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden. 4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar. 6 Under 2025 har vissa batterielektriska tillgångar skrivits ner med totalt 729 Mkr, avseende maskiner och inventarier samt pågående nyanläggningar. 97 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 100 ===== 13:3 Materiella anläggningstillgångar, 31 dec 2024 Fastigheter, maskiner och inventarier Tillgångar i operationell leasing¹ Byggnader Mark och markan- lägg- ningar Maskiner och inven- tarier⁵ Pågående nyanlägg- ningar Nyttjande -rättstill- gångar¹ Operationell leasing² Uthyrnings- verksamhet Försäljning med återköps- åtaganden³ Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2024 39.539 7.764 91.020 16.257 14.938 30.843 5.848 24.712 230.922 Anskaffningar 996 732 3.712 8.844 1.468 10.072 2.742 6.762 35.329 Anskaffningar genom förvärv av verksamheter⁴ 81 54 784 138 163 – – – 1.220 Avyttringar⁴ -1.396 -194 -4.197 -22 -1.915 -10.260 -1.824 -6.320 -26.127 Valutakursförändringar 1.463 219 2.605 390 523 1.376 211 1.152 7.939 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ 723 123 1.392 17 403 – – – 2.659 Omklassificeringar och övrigt 2.772 373 8.293 -11.073 1.339 -130 -432 2.502 3.643 Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 44.180 9.070 103.609 14.552 16.920 31.901 6.546 28.808 255.585 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2024 -20.834 -1.602 -70.691 -61 -7.882 -9.549 -1.549 -8.395 -120.562 Avskrivningar -1.506 -138 -5.057 – -2.427 -5.046 -844 -2.740 -17.757 Nedskrivningar – – -55 -4 – -36 – -542 -638 Avyttringar⁴ 765 69 3.642 – 1.716 5.284 579 3.398 15.452 Valutakursförändringar -810 -54 -1.826 – -256 -453 -64 -408 -3.870 Omklassificeringar till tillgångar som innehas för försäljning⁴ -323 -31 -1.148 – -262 – – – -1.764 Omklassificeringar och övrigt 20 -5 -19 – 74 59 62 -1.509 -1.317 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 Dec 2024 -22.688 -1.760 -75.153 -66 -9.036 -9.741 -1.817 -10.196 -130.456 BR Redovisat värde, 31 dec 2024 21.491 7.310 28.458 14.487 7.883 22.160 4.729 18.612 125.131 1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing. 2 Operationell leasing består främst av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden. 4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 5 Maskiner och inventarier inkluderar tillgångar för tjänster och lösningar. 98 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 101 ===== 14 Leasing Redovisningsprinciper Volvokoncernen som leasegivare Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella, beroende på avtalens finansiella innebörd. Operationell leasing erbjuds av Financial Services (operationella leasingavtal) och av Industriverksamheten (avtal inom uthyrningsverksamhet). Även försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing när kunden har ett betydande ekonomiskt incitament att lämna tillbaka fordonet och kontrollen därmed inte anses vara överförd till kunden. Operationella leasingavtal redovisas som materiella anläggnings- tillgångar inom tillgångar i operationell leasing och värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kostnaden för tillgången utgörs av kostnaden för anskaffningen och eventuella initiala direkta utgifter relaterade till kontraktet. Avskrivning av tillgångar redovisas linjärt över kontraktstiden. Under perioden justeras avskrivningarna via resultaträkningen genom avskrivningar eller nedskrivningar för att överensstämma med det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet och reflektera restvärdesrisken vid slutet av kontraktsperioden. Leasingintäkten är jämnt fördelad över kontraktsperioden och redovisas inom nettoomsättningen. Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om restvärdesrisker relaterat till tillgångar i operationell leasing. Finansiell leasing erbjuds av Financial Services. Eftersom Industri- verksamheten tillverkar de fordon som leasas från Financial Services till kunderna agerar Volvokoncernen som en tillverkare som är lease- givare. Följaktligen ger en finansiell leasingtillgång upphov till en vinst som redovisas inom Industriverksamheten. Finansiella leasingkontrakt redovisas som lång- och kortfristiga kundfinansieringsfordringar framför allt inom Financial Services. Tillgången värderas till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingkontraktet, d.v.s. brutto- investeringen (framtida minimileasingavgifter och ej garanterat restvärde) diskonterad med räntan i det finansiella leasingkontraktet minskat med ej intjänade finansiella intäkter samt reserv för för- väntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster beaktas i värderingen av kundfinansieringsfordringar vid första redovisningstillfället och omvärderas under kontraktsperioden. Leasingintäkten redovisas som ränteintäkt inom nettoomsättningen i Financial Services. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller en räntesats redovisas som intäkt när de uppstår. Erhållna betalningar från finansiella leasingkontrakt fördelas mellan ränteintäkter och amortering av fordran. Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing. Volvokoncernen som leasetagare Leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar samt räntebärande leasingskulder i balansräkningen. Leasingskulder redovisas inom övriga lån och värderas till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Leasingavgifterna diskonteras med användning av en räntesats som reflekterar vad Volvokoncernen skulle behöva betala för en finansiering genom lån för att förvärva en motsvarande tillgång, med motsvarande säkerhet och motsvarande period. Nyttjanderättstillgångar presenteras som materiella anläggnings- tillgångar och värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kostnaden för en nyttjanderättstillgång omfattar det initiala beloppet av leasingskulden, justerat för leasingavgifter som betalats före inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella förmåner som erhållits. Dessutom inkluderas initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering, bortforsling eller återställande av den underliggande tillgången. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över kontraktsperioden, eller över tillgångens nyttjandeperiod om äganderätten överförs till Volvokoncernen vid slutet av leasing- perioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivning av tillgången inom rörelseresultatet samt som räntekostnader inom finansnettot. Betalningar fördelas mellan erlagd ränta och amortering av leasing- skulden. Leasingavtal med Volvokoncernen som leasetagare är framförallt avtal avseende fastigheter (såsom kontorsbyggnader, lagerlokaler och återförsäljarlokaler), tjänstebilar och produktionsutrustning. För leasing av fastigheter och tjänstebilar utgör servicekomponenterna normalt en betydande del av kontrakten och därför separeras servicen. Servicekomponenterna redovisas som rörelsekostnader och ingår inte i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. För andra leasingavtal ingår både den leasade tillgången och servicen i nyttjanderättstillgången och leasingskulden. Om leasingavtalet innehåller variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller en räntesats, eller inkluderar en tillgång med lågt värde eller har en leasingperiod som är tolv månader eller kortare redovisas leasingbetalningarna som rörelsekostnader när de uppstår. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar Vid ingången av leasingavtal görs bedömningar relaterade till avtalets omfattning, leasingperiod och den räntesats som används för att diskontera framtida leasingavgifter vilka påverkar värderingen av leasingskulden och nyttjanderättstillgången. Bedömning av avtalets omfattning inkluderar antaganden huruvida en leasad tillgång och/eller en servicekomponent identifieras i kontraktet. I kombinerade kontrakt fördelas det totala kontraktsbeloppet mellan den leasade tillgången och servicen genom att använda ett fristående marknadspris. 99 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 102 ===== Även vid fastställande av kontraktets leasingperiod krävs en bedömning. Leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara perioden. Om Volvokoncernen är rimligt säker på att utnyttja en möjlighet att förlänga leasingavtalet eller på att inte utnyttja ett alternativ att säga upp leasingavtalet i förtid, beaktas detta. Kon- trakten innehåller en mängd olika villkor. Förlängningsoptioner samt möjligheten att säga upp kontrakt i förtid avser främst fastighets- kontrakt. Således utvärderas alla relevanta fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att inkludera valfria perioder. Vikten av den underliggande tillgången i verksamheten och dess plats, tillgänglighet av lämpliga alternativ, betydande förbättringar på tillgången, hyresnivån under förlängningsperioder jämfört med marknadspriset samt tidigare praxis är exempel på faktorer som inkluderas i analysen. Leasingperioden bestäms på individuell basis och omvärderas om en option utnyttjas. Bedömningar krävs också för att bestämma räntesatsen som används för att diskontera framtida leasingavgifter och om den implicita räntan i leasingkontraktet enkelt kan fastställas och användas eller om Volvokoncernens marginella upplåningsränta skall användas. Volvokoncernen som leasegivare 14:1 Leasingintäkter 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella leasingavtal Ränteintäkter från kund- finanseringsfordringar 4.518 4.523 Summa 4.518 4.523 Operationella leasingavtal Leasingintäkter från tillgångar i operationell leasing 12.920 13.410 Summa 12.920 13.410 Under 2025, uppgick vinsten från försäljning av fordon föremål för finansiella leasingavtal till 6.096 Mkr (7.898) och redovisades inom Industriverksamheten. Framtida inbetalningar från ej uppsägningsbara finansiella och operationella leasingavtal (minimileasingavgifter exklusive försäljning med återköpsåtaganden) uppgick den 31 december 2025 till 101.394 Mkr (102.454). Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om reserv för förväntade kreditförluster. 14:2 Löptidsanalys för fordringar av leasingavgifter Finansiell leasing Operationell leasing 2026 28.803 5.684 2027 22.651 4.395 2028 16.087 3.140 2029 10.111 1.827 2030 5.232 902 2031 eller senare 2.132 431 Summa odiskonterade leasingavgifter 85.016 16.378 Ej garanterade restvärden 1.830 Ej intjänade ränteintäkter -9.174 Reserv för osäkra fordringar avseende framtida inbetalningar -1.519 Kundfinanseringsfordringar (kort- och långfristiga) 76.154 Volvokoncernen som leasetagare 14:3 Leasingskulder 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga leasingskulder 5.862 5.944 Kortfristiga leasingskulder 2.111 2.104 Summa leasingskulder 7.973 8.049 1.803 1.245 772 530 399 1.113 Under 2025, uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till 3.847 Mkr (3.699), med en fördelning på 1.246 Mkr (1.230) inom operativt kassaflöde och 2.601 Mkr (2.469) inom finansierings- verksamheten. 100 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 14:4 Löptidsanalys långfristiga leasingskulder, Mkr 2027 2028 2029 2030 2031 2032 0 300 600 900 1.200 1.500 1.800 eller senare ===== SIDA 103 ===== 14:5 Nyttjanderättstillgångar 31 dec 2025 Byggnader Mark och markanlägg- ningar Maskiner och inventarier Tjänstebilar Tillgångar i operationell leasing och uthyrnings- verksamhet² Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2025 12.926 728 1.317 1.949 452 17.372 Anskaffningar 887 84 558 680 204 2.413 Övriga förändringar -509 -241 -232 -511 -591 -2.084 Anskaffningsvärde, 31 dec 2025 13.304 571 1.642 2.119 66 17.702 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2025 -6.996 -211 -756 -1.073 -139 -9.176 Avskrivningar och nedskrivningar -1.695 -48 -305 -587 -38 -2.674 Övriga förändringar 1.021 93 218 414 172 1.919 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2025 -7.670 -166 -842 -1.246 -6 -9.930 Redovisat värde, 31 dec 2025¹ 5.634 405 800 873 60 7.771 31 dec 2024 Byggnader Mark och markanlägg- ningar Maskiner och inventarier Tjänstebilar Tillgångar i operationell leasing och uthyrnings- verksamhet² Summa Anskaffningsvärde Ingående balans 2024 11.197 679 1.295 1.766 424 15.362 Anskaffningar 698 2 259 672 165 1.797 Övriga förändringar 1.030 47 -237 -489 -137 213 Anskaffningsvärde, 31 dec 2024 12.926 728 1.317 1.949 452 17.372 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar Ingående balans 2024 -5.904 -167 -787 -1.024 -172 -8.054 Avskrivningar och nedskrivningar -1.651 -37 -230 -508 -51 -2.478 Övriga förändringar 559 -7 261 459 84 1.356 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, 31 dec 2024 -6.996 -211 -756 -1.073 -139 -9.176 Redovisat värde, 31 dec 2024¹ 5.930 517 561 876 313 8.196 1 Nyttjanderättstillgångar är en del av materiella anläggningstillgångar i balansräkningen. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar. 2 Avser tillgångar som leasas av Volvokoncernen och sedan vidareuthyrs till kunder som operationella leasingavtal. 14:6 Redovisat i resultaträkningen 2025 2024 Räntekostnader på leasingskulder inom Financial Services -6 -4 Avskrivningar och nedskrivningar på nyttjanderättstillgångar -2.674 -2.478 Kostnader för korttidsleasingavtal -643 -641 Kostnader för leasing av lågt värde -133 -140 Variabla leasingkostnader -41 -50 Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderättstillgångar 127 181 Vinster eller förluster från sale and leaseback-transaktioner – – Vinster eller förluster från nyttjanderättstillgångar -2 9 Redovisat i rörelseresultatet -3.372 -3.123 Räntekostnader på leasingskulder inom Industriverksamheten -429 -399 Redovisat i finansnettot -429 -399 101 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 104 ===== 15 Kundfinansieringsfordringar Redovisningsprinciper Avbetalningsköp, återförsäljarfinansiering och övriga fordringar inom kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden. Finansiella leasingkontrakt värderas till upplupet anskaffningsvärde. Läs mer i Not 14 Leasing för mer information om redovisning och klassificering av finansiell leasing. Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade kreditförluster för kundfinansieringsfordringar, under vilken reserver för förväntade kundförluster sätts av till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid. Ränteintäkter hänförliga till kundfinansieringsfordringar redovisas inom nettoomsättningen, huvudsakligen inom Financial Services. Förändringar i reserven för förväntade kreditförluster redovisas inom övriga rörelseintäkter och kostnader. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Reserv för förväntade kreditförluster Bedömningen av reserver för förväntade kreditförluster på kund- finansieringsfordringar är avhängigt antaganden avseende förfallna be- talningar, återtagsfrekvens och kvalitetsnivå på återtagna säkerheter. En kollektiv bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk genom användning av en statistisk modell, vintage layer-analys. Den baseras på en kollektiv bedömning av historiska förluster inom en homogen grupp av tillgångar. Tillgångarna grupperas utifrån likartade riskfaktorer såsom kundtyp, geografisk marknad, ursprunglig kreditrating, typ av säkerhet och tidpunkt för utställande av fordran för att kunna göra en kollektiv bedömning av kreditrisken. Basen för den kollektiva bedömningen är kreditförlusthistorik, vilken justeras med hänsyn till aktuella och förväntade förhållanden i de olika marknaderna baserat på ledningens bedömning av makro- ekonomisk data och portföljspecifika faktorer, exempelvis BNP, oljepriser och arbetslöshetsstatistik. När det gäller klimatrelaterade risker så är vissa kunder belägna i områden som kan vara exponerade för extrema väderhändelser. Vid en sådan händelse förväntas det att kunder vidtar försiktighetsåtgärder genom att flytta fordon från utsatta områden för att säkra sin verksamhet och begränsa fordons- relaterade risker. En sådan händelse kan dock påverka kundernas verksamhet och därmed förmågan att fullfölja sina skyldigheter. Detta övervakas noggrant och beaktas i aktuella och förväntade förhållanden kopplat till kreditrisk. Volvokoncernen har inte identifierat några väsentliga fysiska risker eller omställningsrisker som skulle kräva en betydande justering av kreditreserven. En individuell bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk, baserat på kundernas finansiella situation och värdet på underliggande säkerheter och garantier. Volvo- koncernen anser att en finansiell tillgång är kreditförsämrad om den uppfyller ett eller flera av följande kriterier; när det föreligger indikationer på att kunden har betalningsproblem, exempelvis en ansökan om konkurs, obehörig överföring av säkerhet, vid överlämnande av säkerhet etc. eller allra senast, när kunden har underlåtit att betala 90 dagar efter att fordran har förfallit till betalning. Riskhanteringsstrategi Med undantag för återförsäljarfinansiering sträcker sig förfallostrukturen på kundfinansieringsfordringar över flera år. Kunderna betalar dock normalt månadsvis under hela löptiden för att minska utestående exponering. Kundfinansieringsfordringarna är säkrade i de finansierade fordonen och maskinerna. I de fall kunden inte kan betala, är det dock inte säkert att värdet på återtagna fordon och maskiner motsvarar det utestående finansierade beloppet. För att minimera denna risk har Financial Services tydliga processer för förvaltning av kreditportföljen, som innefattar konservativa kreditgodkännanden, kontinuerlig uppföljning av enskilda krediter, användandet av både interna och externa resurser för indrivning av förfallna fordringar, segmentsanalyser av kreditportföljen och kontinuerlig uppföljning av de ekonomiska, politiska och industriella förhållanden på respektive marknad. I vissa fall täcks utestående risk dessutom genom handpenning, andra kreditgarantier såsom borgensåtagande, kreditförsäkringar eller säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren, antingen redan vid finansieringstillfället eller när det finns tecken på att kundens betalningsförmåga försämrats. När en kundfinansieringsfordran inte blivit betald 90 dagar efter förfallodagen ställs ett anspråk på att återta det finansierade fordonet eller maskinen. Det finns även situationer där återtag påbörjas tidigare. När säkerheten återtagits, fastställs ett nettoförsäljningspris samtidigt som det finansierade fordonet eller maskinen överförs till varulagret och blir en del av Volvokoncernens normala försäljning av begagnade fordon och maskiner och den förväntade kundförlusten skrivs av. Om återtag ej skett när en kundfinansieringsfordran passerat förfallodagen med mer än 180 dagar skrivs den förväntade kreditförlusten av. Financial Services fortsätter med verkställighetsåtgärder i syfte att erhålla betalning för obetalda kundfinansieringsfordringar som skrivits av. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering, för en beskrivning av kredit-, ränte- och valutarisker. Per den 31 december 2025 uppgick reserven av förväntade kredit- förluster inom Financial Services till 1,36% (1,29) av den totala kreditportföljen i segmentet. Kreditreserv i förhållande till total kreditportfölj är ett viktigt nyckeltal för Financial Services och inkluderar operationell leasing och varulager. Reserven för förväntade kredit- förluster på kundfinansieringsfordringarna uppgick till 3.580 Mkr (3.649). Detta är främst hänförligt till en ökning av förväntade kredit- förluster som motverkades av upplösningar av reserver hänförliga till konstaterade kundförluster och effekten av valutakurs- förändringar. Under 2025 fortsatte kunderna att prestera bra. Dock påverkade den fortsatta osäkerheten i den geopolitiska och makroekonomiska miljön i vissa regioner kundernas förmåga att fullfölja sina skyldigheter. En ökning av inställda betalningar och avskrivningar var främst synliga under senare delen av året. 102 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 105 ===== 15:1 Långfristiga kundfinansieringsfordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Avbetalningsköp 75.006 81.934 Finansiell leasing 49.519 50.374 Övriga fordringar 1.611 2.297 BR Långfristiga kundfinansieringsfordringar 126.136 134.605 Viktad genomsnittsränta för långfristiga kundfinansieringsfordringar uppgick till 6,99% (7,01) per den 31 december 2025. 50.284 37.066 23.318 11.484 3.984 15:3 Kortfristiga kundfinansieringsfordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Avbetalningsköp 38.971 43.845 Finansiell leasing 26.636 26.417 Återförsäljarfinansiering 39.876 49.184 Övriga fordringar 2.480 3.230 BR Kortfristiga kundfinansieringsfordringar 107.962 122.677 Viktad genomsnittsränta för kortfristiga kundfinansieringsfordringar uppgick till 6,80% (6,79) per den 31 december 2025. 15:4 Kreditrisk kundfinansieringsfordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Kundfinansieringsfordringar, brutto 237.678 260.930 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar -3.580 -3.649 Varav försämrad kreditrisk -813 -788 Varav låg kreditrisk -2.767 -2.861 Kundfinansieringsfordringar efter avdrag för reserver 234.098 257.282 15:5 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar 2025 2024 Låg kreditrisk Försämrad kreditrisk Låg kreditrisk Försämrad kreditrisk Ingående balans 2.861 788 3.048 587 Ny reserv redovisad över resultaträkningen 1.436 357 890 590 Återföring av reserv redovisad över resultaträkningen -63 -108 -128 -53 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster – -1.219 – -1.289 Rörelse mellan låg kreditrisk och försämrad kreditrisk¹ -1.074 1.074 -926 926 Valutakursförändringar -302 -79 63 28 Syndikeringar och övrigt -91 – -85 – Reserv för förväntade kreditförluster på kundfinansierings- fordringar, 31 dec 2.767 813 2.861 788 1 När en fordran övergår till försämrad kreditrisk överförs den avsatta reserven till reserven för försämrad kreditrisk. 15:6 Kundfinansieringsfordringar, bruttoexponering 31 dec 2025 31 dec 2024 Ej förfallna 1–30 dagar 31–90 dagar >90 dagar Totalt Ej förfallna 1–30 dagar 31–90 dagar >90 dagar Totalt Kundfinansieringsfordringar, brutto 217.469 13.542 4.390 2.277 237.678 242.749 12.448 3.868 1.865 260.930 Varav låg kreditrisk 216.785 13.093 3.490 182 233.550 241.906 12.010 3.128 291 257.335 Varav försämrad kreditrisk 684 449 900 2.095 4.127 843 439 740 1.573 3.595 103 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 2027 2028 2029 2030 2031 10.000 20.000 30.000 40.000 50.000 60.000 15:2 Förfallostruktur långfristiga kundfinansieringsfordringar eller senare ===== SIDA 106 ===== Tabell 15:6 visar bruttoexponeringen avseende kundfinansierings- tillgångar inom Volvokoncernen per åldersintervall. Reserven för förväntade kreditförluster under tillgångsportföljens livstid uppgår för kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk till 2.767 Mkr (2.861) och för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk till 813 Mkr (788), inkluderade i tabellerna 15:4 och 15:5. Resterande utestående risk täcks av säkerheter i de finansierade produkterna och, i särskilda fall, även genom andra kreditgarantier såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren etc. Säkerheter tagna i anspråk och som uppfyller kriterierna för redovisning i balansräkningen uppgår till 443 Mkr (594) per den 31 december 2025. Koncentration av kreditrisk Kundkoncentration De tio största kunderna i Financial Services verksamhet står för 7,6% (8,6) av den totala tillgångsportföljen. Generellt sett är portföljen hänförlig till ett stort antal kunder och kreditrisken kan därför anses vara utspridd på en mängd kunder. Under 2025 syndikerades kundfinansieringsfordringar om 13,2 miljarder kronor (11,6) för att minska koncentrationen av kreditrisk. Koncentration per geografisk marknad Graf 15:7 visar kundkoncentrationen för Financial Services- portföljen uppdelad på geografiska marknader. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering för beskrivning av kreditrisker. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, för information om vinster och förluster upptagna i rörelseresultatet till följd av överförda kundfinansieringsfordringar i tabell 30:3. Läs mer i Förvaltningsberättelsen om utvecklingen inom Financial Services under året. 16 Fordringar Redovisningsprinciper Fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde, förutom derivat- kontrakt och villkorade köpeskillingar som värderas till verkligt värde via resultatet. Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade kreditförluster på kundfordringar, under vilken reserver sätts av till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid första redovisnings- tillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid. Förändringar i reserver för förväntade kreditförluster av kundfordringar redovisas i övriga rörelseintäkter och kostnader. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper för värdering av finansiella tillgångar, samt avsnittet Borttagande från balansräkningen av finansiella tillgångar, om diskontering av finansiella tillgångar. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Reserv för förväntade kreditförluster Kundfordringar är kortfristiga till sin natur och som en följd av detta är även riskbedömningshorisonten kort. En kollektiv bedömning av nedskrivningsbehovet görs för förväntade kreditförluster på kundfordringar med låg kreditrisk. Basen för denna kollektiva bedömning är kreditförlusthistorik vilken justeras med hänsyn till aktuella och förväntade förhållanden. En individuell bedömning av nedskrivningsbehovet görs avseende kundfordringar med försämrad kreditrisk baserat på kundernas finansiella situation. De senaste åren har påverkats av osäkerheter i den geopolitiska miljön, ett högt inflationstryck samt den försvagade marknaden för anläggningsmaskiner i Kina vilket har påverkat Volvokoncernens kunders förmåga att fullfölja sina betalningsförpliktelser och ökat risken för att de hamnar på obestånd. Medan avyttringen av SDLG har minskat Volvokoncernens exponering gentemot marknaden för anläggnings- maskiner i Kina, och inflationstrycket i många regioner har stabiliserats, återstår den geopolitiska instabiliteten. Som en följd av detta är bedömningsarbetet när det gäller avsättningar för förväntade kreditförluster avseende kundfordringar fortfarande i fokus för att säkerställa att avsättningarna återspeglar det aktuella marknadsläget. 104 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER 15:7 Geografisk marknad, andel av kundfinansieringsportföljen (%) Europa, 41,8 Nordamerika, 36,9 Asien, 4,4 Sydamerika, 12,8 Afrika och Oceanien, 4,2 ===== SIDA 107 ===== Riskhanteringsstrategi Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och uppföljnings- rutiner i enlighet med Volvokoncernens Kredithanteringsdirektiv. Detta direktiv inkluderar åtgärder att utföra när en kundfaktura ej betalas vid förfallodagen. När en ökad kreditrisk är konstaterad, exempelvis genom en konkurs, eller när en reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar har varit oförändrad i två år och det kan påvisas att alla nödvändiga åtgärder utförts upplöses reserven och fordran skrivs av. Bortsett från vissa undantag är samtliga kundfordringar som skrivits av fortsatt föremål för verkställighets- åtgärder med syfte att erhålla betalning. Som en konsekvens av den vedertagna affärsmodellen inom anläggningsmaskinsbranschen i Kina, med längre betalningsvillkor till kunderna, har en betydande del av Volvokoncernens kund- fordringar tidigare varit relaterade till kunder på den marknaden. Till följd av avyttringen av SDLG har dock Volvokoncernens exponering gentemot marknaden för anläggningsmaskiner i Kina minskat. Omförhandlade fordringar är på en betydligt lägre nivå än före- gående år, med en väsentlig del av minskningen relaterad till avyttringen av SDLG. Omförhandlade fordringar fortsätter att bevakas noggrant vad gäller inkommande betalningar och tecken på försämrad kreditrisk. Per den 31 december 2025 uppgick den totala reserven för förväntade kreditförluster för kundfordringar till 3,08% (4,52) av totala kundfordringar, där minskningen mestadels är hänförlig till avyttringen av SDLG. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om kreditrisk. 16:1 Långfristiga fordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Övriga räntebärande fordringar¹ 770 857 Ränte- och valutaderivat² 5.241 4.095 Avtals- och returrättstillgångar³ 1.490 1.458 Villkorad köpeskilling⁴ – 516 Övriga fordringar 1.715 3.658 Långfristiga fordringar 9.217 10.584 1 Beloppet är den långfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 2 Beloppet är den långfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar. 4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om den villkorade köpeskillingen och Not 30 Finansiella instrument om värderingen av den villkorade köpeskillingen. 16:2 Kortfristiga fordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Övriga räntebärande fordringar¹ 1.559 3.724 Aktuella skattefordringar 4.121 3.491 Kundfordringar 31.232 41.772 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4.107 4.296 Mervärdesskatt 6.632 6.241 Ränte- och valutaderivat² 2.405 1.689 Avtals- och returrättstillgångar³ 415 407 Villkorad köpeskilling⁴ 486 – Övriga fordringar 7.186 9.883 Kortfristiga fordringar efter avdrag av reserv för förväntade kreditförluster på fordringar 58.142 71.504 1 Beloppet är den kortfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 2 Beloppet är den kortfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1. 3 Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar. 4 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om den villkorade köpeskillingen och Not 30 Finansiella instrument om värderingen av den villkorade köpeskillingen. 16:3 Förändring av reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar 2025 2024 Ingående balans 1.979 1.778 Ny reserv redovisad över resultaträkningen 290 529 Återföring av reserv redovisad över resultaträkningen -236 -248 Upplösning av reserv hänförlig till konstaterade kundförluster -105 -171 Valutakursförändringar -192 93 Omklassificeringar och övriga förändringar¹ -742 -2 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar, 31 dec 993 1.979 1 Inkluderar reserver i avyttrade verksamheter, främst relaterat till avyttringen av SDLG. 16:4 Åldersanalys kundfordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Ej förfallna 1-30 dagar 31-90 dagar >90 dagar Totalt Ej förfallna 1-30 dagar 31-90 dagar >90 dagar Totalt Kundfordringar brutto 29.191 1.374 485 1.174 32.225 38.523 1.651 800 2.778 43.751 Reserv för förväntade kreditförluster på kundfordringar -268 -28 -43 -653 -993 -369 -63 -67 -1.479 -1.979 BR Kundfordringar, netto 28.923 1.347 442 521 31.232 38.153 1.588 733 1.298 41.772 105 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 108 ===== 17 Varulager Redovisningsprinciper Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaffningsvärdet görs en nedskrivning av varulagret. Anskaffningsvärdet fastställs enligt den så kallade först in-först ut- principen (FIFU) och bygger på en standardkostnadsmetod inklusive kostnader för alla direkta tillverkningskostnader samt hänförlig andel av kapacitets- och andra tillverkningsrelaterade omkostnader. Standardkostnaden ses över regelbundet och justeringar görs utifrån nuvarande förhållanden. Tillverkningskostnader baseras på normalt kapacitetsutnyttjande och allokeras till varulagret medan icke- absorberade kostnader på grund av förändringar i produktionsvolym redovisas i resultaträkningen när de uppkommer. Kostnader för forskning och utveckling, försäljning, administration och finansiella kostnader ingår ej. Nettoförsäljningsvärdet beräknas som försäljningspris reducerat med kostnader hänförliga till försäljningen. Om en nedgång i priset på material som används i tillverkningen av varor indikerar att tillverknings- värdet för den färdiga varan överstiger nettoförsäljningsvärdet används återanskaffningsvärdet för att beräkna nettoförsäljningsvärdet. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Nedskrivning av varulager Beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bygger på en uppskattning av ett framtida försäljningspris, vilket påverkas av flera parametrar, såsom marknadens efterfrågan, modelländringar och prisutveckling för begagnade produkter. Övergången till nollutsläppsfordon medför övergångsrisker och osäkerheter som kan ha en väsentlig påverkan på bedömningen av nettoförsäljningsvärdet. Kundernas investeringar i Volvokoncernens elektrifierade produkter kan ske i en långsammare takt än förväntat på grund av olika externa faktorer, och utvecklingen av nya teknologier och lösningar kan leda till teknologisk föråldring av batterielektriska och bränslecellsdrivna produkter som finns i lager. 17:1 Varulager 31 dec 2025 31 dec 2024 Färdiga produkter 38.097 42.907 Produktionsmaterial etc. 27.865 35.452 BR Varulager 65.963 78.359 Det totala lagervärdet, efter gjorda nedskrivningar, var 65.963 Mkr (78.359) per den 31 december 2025. Varulager som redovisats som kostnad för sålda produkter under perioden uppgick till 335.540 Mkr (357.518). 17:2 Förändring av nedskrivning av varulager 2025 2024 Ingående balans 4.638 3.918 Förändring av nedskrivning av varulager redovisad över resultaträkningen 487 887 Utrangeringar -268 -336 Valutakursförändringar -473 184 Omklassificeringar etc. -151 -16 Nedskrivning av varulager, 31 dec 4.232 4.638 18 Likvida medel Redovisningsprinciper I likvida medel ingår räntebärande värdepapper med hög likviditet vilka lätt kan omvandlas till kassamedel inklusive kortfristiga placeringar med en löptid som understiger tre månader från anskaffningstidpunkten. Räntebärande värdepapper med en löptid som överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten redovisas som kortfristiga placeringar. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende finansiella instrument. Likvida medel per 31 december 2025 inkluderade 1,1 miljarder kronor (2,3) som inte är tillgängliga för användning av Volvo- koncernen samt 7,5 miljarder kronor (9,6) där andra begränsningar finns, huvudsakligen likvida medel i länder där valutarestriktioner eller andra legala restriktioner föreligger. Därmed är det inte möjligt att omedelbart använda dessa likvida medel i andra delar av Volvo- koncernen, dock finns det vanligtvis inga begränsningar för att använda dessa inom Volvokoncernens verksamhet i respektive land. 18:1 Likvida medel 31 dec 2025 31 dec 2024 Bankkontobalanser 41.540 57.623 Kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid understigande tre månader¹ 1.709 5.989 Placeringslån i bank 30.113 21.559 BR Likvida medel 73.361 85.171 1 I tillägg till detta innehar Volvokoncernen även kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid överstigande tre månader om 142 Mkr (218) i statliga värdepapper per 31 december 2025. 106 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 109 ===== 19 Eget kapital och antal aktier Redovisningsprinciper Volvokoncernens eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare består av aktiekapital, balanserade vinstmedel, samt reserver avseende investeringar i egetkapitalinstrument, förmånsbestämda pensions- planer, andel av övrigt totalresultat i joint ventures och intresse- företag, och omräkning av utlandsverksamhet. AB Volvos aktiekapital är uppdelat i två serier av aktier, A och B. Båda serierna ger samma rättigheter, förutom att innehav av aktier i serie A berättigar till en röst per aktie medan innehav av aktier i serie B berättigar till en tiondels röst per aktie. Volvokoncernens balanserade vinstmedel består av periodens resultat samt trans- aktioner med aktieägare. Investeringar i egetkapitalinstrument avser innehav i noterade företag som omvärderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Förmånsbestämda pensionsplaner inom eget kapital avser omvärdering av förmånsbestämda förpliktelser som redovisas via övrigt totalresultat. Volvokoncernens andel av övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag redovisas via övrigt totalresultat inom eget kapital. Omräkning av utlandsverksamhet består av valutakursförändringar inom övrigt totalresultat som uppstår vid omräkning av utländska nettotillgångar till svenska kronor, samt ackumulerade valutakursförändringar återförda till resultatet vid avyttring av utlandsverksamhet. Beslut om utdelning fattas på årsstämman, eller i förekommande fall under en extra bolagsstämma. Efter att beslutet är fattat, minskas eget kapital och utdelningen redovisas som en skuld till aktieägarna i balansräkningen fram tills dess att utbetalningen har ägt rum. Resultat per aktie före utspädning beräknas som periodens resultat hänförligt till AB Volvos ägare dividerat med genomsnittligt antal aktier för räkenskapsåret. Resultat per aktie efter utspädning beräknas som periodens resultat hänförligt till AB Volvos ägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier adderat med genomsnittligt antal aktier som kan emitteras som en effekt av pågående aktierelaterat incitaments- program. AB Volvos årsstämma den 2 april 2025 beslutade att till aktieägarna dela ut 8,00 kronor (7,50) per aktie i ordinarie utdelning och 10,50 kronor (10,50) i extra utdelning per aktie, totalt 18,50 kronor (18,00) per aktie. Under 2025 har Volvokoncernen delat ut 37,6 miljarder kronor (36,6) till aktieägarna. Moderbolagets aktiekapital uppgick till 2.562 Mkr (2.562) den 31 december 2025. Aktiens kvotvärde är 1,26 kronor (1,26). Under 2025 har AB Volvo konverterat totalt 695.472 (1.590) aktier i serie A till aktier i serie B. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgick till 62.018 Mkr (72.410) per den 31 december 2025. För året 2025 föreslår styrelsen en ordinarie utdelning om 8,50 kronor per aktie och en extra utdelning om 4,50 kronor per aktie, totalt 13,00 kronor per aktie uppgående till 26,4 miljarder kronor. Läs mer i Förändringar i eget kapital i moderbolaget om AB Volvos aktiekapital. 19:1 Information avseende antal aktier 31 Dec 2025 31 Dec 2024 Egna A-aktier – – Egna B-aktier – – Totalt egna aktier – – Egna aktier i % av totalt registrerade aktier – – Utestående A-aktier 444.289.088 444.984.560 Utestående B-aktier 1.589.162.996 1.588.467.524 Totalt utestående aktier 2.033.452.084 2.033.452.084 Totalt registrerade A-aktier 444.289.088 444.984.560 Totalt registrerade B-aktier 1.589.162.996 1.588.467.524 Totalt registrerade aktier 2.033.452.084 2.033.452.084 Genomsnittligt antal utestående aktier 2.033.452.084 2.033.452.084 19:2 Utestående aktier A-aktier B-aktier Totalt 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Utestående aktier ingående balans 444.984.560 444.986.150 1.588.467.524 1.588.465.934 2.033.452.084 2.033.452.084 Omvandlade A-aktier till B-aktier -695.472 -1.590 695.472 1.590 – – Utestående aktier, 31 dec 444.289.088 444.984.560 1.589.162.996 1.588.467.524 2.033.452.084 2.033.452.084 19:3 Information avseende aktier 2025 2024 Antalet utestående aktier 31 december, i miljoner 2.033 2.033 Genomsnittligt antal aktier före utspädning, i miljoner 2.033 2.033 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, i miljoner 2.033 2.033 Genomsnittligt aktiepris, (B-aktien), kr 281,03 273,02 Nettoresultat hänförligt till AB Volvos ägare, Mkr 34.456 50.389 Resultat per aktie före utspädning, kr 16,94 24,78 Resultat per aktie efter utspädning, kr 16,94 24,78 107 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 110 ===== 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Redovisningsprinciper Volvokoncernens ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensioner, sjukvårdsförmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande del genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller organ som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom så kallade avgiftsbestämda planer. För avgiftsbestämda planer redovisas kostnaderna för premierna löpande i resultaträkningen. En del ersättningar efter avslutad anställning fullgörs genom så kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom Volvokoncernen och tryggas primärt av egna stiftelser. Volvokon- cernens största förmånsbestämda planer är hänförliga till tjänstemän i den svenska verksamheten (främst ITP-planen). Andra väsentliga förmånsbestämda planer omfattar dotterföretag i USA, vilket omfattar både pensioner och andra förmåner, såsom sjukvårdsplaner, samt anställda i Storbritannien, Belgien och Frankrike. Aktuariella beräkningar upprättas för samtliga förmånsbestämda planer, utifrån väsentlighet, i syfte att fastställa nuvärdet av Volvokoncernens förpliktelser avseende oantastbara förmåner för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella beräkningar upprättas årligen och baseras på aktuariella antaganden vilka fastställs vid bokslutstidpunkten. Förändringar av förpliktelsernas nuvärde till följd av förändrade aktuariella antaganden samt erfarenhetsbaserade justeringar utgör omvärderingar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Volvo- koncernens balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltnings- tillgångarna. Alla förändringar i nettopensionsskulden (tillgången) redovisas när de inträffar. Tjänstgöringskostnader och nettoränte- kostnad (intäkt) redovisas i resultaträkningen medan omvärderingar såsom aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat. Särskild löneskatt inkluderas i pensionsskulden i de svenska och belgiska planerna. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvudsakligen pensioner och sjukvårdsförmåner, är beroende av aktuariella antaganden. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje förmånsbestämd plan. De mest väsentliga antagandena avser diskonteringsränta och inflation. Inflations- antaganden är generellt satt som ett långsiktigt antagande baserat på analyser av externa marknadsindikatorer. En känslighetsanalys återfinns i graf 20:6 och visar effekten på de förmånsbestämda förpliktelserna om väsentliga antaganden förändras. Det finns också andra antaganden så som löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet, kostnadstrender för sjukvård och andra faktorer. Antaganden om löneökningstakt avspeglar historisk lönekostnads- utveckling, kort- och långsiktiga framtidsutsikter och förväntad inflation. Takten på pensionsavgångar och mortalitet baseras främst på officiell mortalitetsstatistik. Kostnadstrender för sjukvårdskostnader är baserade på historiska data samt kortsiktiga framtidsutsikter och en bedömning av sannolika långsiktiga trender. Volvokoncernen har en global aktuarie för att säkerställa att en professionell bedömning görs och att de aktuariella antaganden konsekvent utvecklas i varje jurisdiktion. Volvokoncernen ser årligen över aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa när detta anses lämpligt. Marknadsutsikt Året kännetecknades av en betydande stegring av avkastnings- kurvorna globalt. De korta räntorna var lägre efter centralbanks- åtgärder, medan de långa räntorna inte följde med i samma utsträckning. Faktum är att i flera nyckelländer där koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner har de långfristiga räntorna stigit. Det finns flera skäl till att avkastningskurvorna har blivit brantare, och dessa varierar något mellan länder, men i vissa fall handlar det om osäkerhet kring den finanspolitiska hållbarheten eller en brist på efterfrågan på långfristiga obligationer. Resultatet av matchnings- strategier beror på djupet och bredden i tillgängliga tillgångar med lång löptid på respektive marknad, och utfallen har därför varit blandade. Samtidigt har aktiemarknaderna utvecklats väl med fort- satt optimism kring AI-temat, trots en tillfällig nedgång i april till följd av osäkerhet kring handel och tullar. Kreditbaserade strategier presterade väl med fortsatt låga och stabila kreditspreadar under året, med endast en kort period av volatilitet i april. Finansieringsgraden för Volvokoncernens fonderade pensionsplaner är fortsatt stark. I efterföljande tabeller lämnas upplysningar om förmånsbestämda planer. Volvokoncernen redovisar skillnaden mellan utestående förpliktelser och förvaltningstillgångarnas värde, justerat för eventuella tillgångstak, i balansräkningen. Upplysningarna avser tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, redovisade kostnader under räkenskapsåret samt värdet av förpliktelser och förvaltningstillgångar vid periodens utgång. Dessutom specificeras förändringar av värden på förpliktelser och förvaltningstillgångar under perioden. 108 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 111 ===== 20:1 Tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar 31 dec 2025 31 dec 2024 Sverige Diskonteringsränta, %¹ 3,95 3,55 Inflation, %² 1,75 2,00 Förväntad löneökningstakt, % 2,4 2,65 Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor) Pension idag (medlem 65 år), antal år 23,3/24,8 22,3/23,3 Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år 25,2/26,2 25,2/26,2 USA Diskonteringsränta, %¹ 4,50–5,51 5,10–5,62 Inflation, % 2,2 2,2 Förväntad löneökningstakt, % 3,91 3,9 Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor) Pension idag (medlem 65 år), antal år 21/22,7 20,9/22,7 Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år 22,8/24,5 22,7/24,5 Storbritannien Diskonteringsränta, %¹ 5,6 5,5 Inflation, % 2,95 3,2 Förväntad löneökningstakt, % 0,00 0,00 Förväntad livslängd vid pension vid 65 år (Män/Kvinnor) Pension idag (medlem 65 år), antal år 22,2/24,3 22,4/24,2 Pension om 25 år (medlem 40 år idag), antal år 22,6/25,9 22,5/25,7 Belgien Diskonteringsränta, %¹ 4,08 3,45 Inflation, % 2,00 2,00 Förväntad löneökningstakt, % 2,88 2,88 Frankrike Diskonteringsränta, %¹ 4,08 3,39 Inflation, % 2,00 2,00 Förväntad löneökningstakt, % 3,01 3,01 1 Diskonteringsräntan för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på högkvalitativa företagsobligationer. I länder där det inte finns någon fungerande marknad för sådana obligationer används marknadsräntan på statsobligationer. Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att extrapolera bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva. 2 Inflationsantagandet för Sverige har sänkts från 2,00% till 1,75% för att återspegla den minskning som har noterats i den kortsiktiga inflationen. 20:2 Sammandrag av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 dec 2025 31 dec 2024 Förpliktelser -47.519 -54.015 Förvaltningstillgångar 40.678 43.423 Avsättning netto för pensioner och liknande förpliktelser -6.841 -10.591 20:3 Pensionskostnader 2025 2024 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 1.166 1.263 Räntekostnader 1.950 2.136 Ränteintäkter -1.751 -1.965 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 24 -11 Vinst/förlust avseende regleringar – – Årets kostnader avseende förmånsbestämda pensionsplaner 1.389 1.423 Årets kostnader avseende avgiftsbestämda pensionsplaner 4.627 4.687 Årets pensionskostnader 6.016 6.110 20:4 Årets kostnader avseende förmånsbestämda planer utöver pensionsplaner 2025 2024 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 69 75 Räntekostnader 164 173 Ränteintäkter -9 -8 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 36 -6 Vinst/förlust avseende regleringar – – Omvärderingar 163 209 Årets kostnader 424 444 20:5 Genomsnittlig löptid per land Sverige Pensioner USA Pensioner Storbritannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Genomsnittlig löptid på förpliktelserna, år 19,0 9,9 10,7 10,1 10,9 8,2 I graf 20:6 presenteras en känslighetsanalys i de förmåns- bestämda förpliktelserna avseende förändringar av de tillämpade antagandena för diskonteringsränta och inflation. Känslighets- analysen för diskonteringsräntan baseras på förändring av ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är detta ej troligt och förändring i antagandet kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen för en förändring av långsiktig inflation korrelerar med andra inflationskänsliga antaganden. Beroende på planens och förmånens utformning på varje plan kan känslighets- effekten på förpliktelserna variera för de olika antagandena. 109 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 112 ===== 20:6 känslighetsanalys 2025 Påverkan på förpliktelsen, Mkr Om diskonteringsräntan ökar med 0,5% Om diskonteringsräntan minskar med 0,5% Sverige pensioner USA pensioner Storbritannien pensioner Belgien pensioner Frankrike pensioner USA övriga förmåner Övriga förmåner Om inflationen minskar med 0,5% Om inflationen ökar med 0,5% Sverige pensioner USA pensioner Storbritannien pensioner Belgien pensioner Frankrike pensioner USA övriga förmåner Övriga förmåner 20:7 Förpliktelser i förmånsbestämda planer Sverige Pensioner USA Pensioner Stor- britannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga planer Summa Förpliktelser ingående balans 2024 23.645 15.772 5.370 3.434 2.345 3.051 3.479 57.097 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – – – – -23 -1 3 -21 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 644 173 – 193 148 24 156 1.338 Räntekostnader 804 792 262 120 88 147 98 2.310 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 19 – – – – – -36 -17 Regleringar² – -4.393 – – – – -431 -4.823 Tillskjutna medel från arbetstagare – – – – – 16 25 41 Omvärderingar¹: – Effekter av ändrade demografiska antaganden – – – – 48 6 -1 54 – Effekter av ändrade finansiella antaganden -470 -980 -353 21 24 -101 169 -1.690 – Erfarenhetsbaserade justeringar 437 -38 21 65 69 46 -32 568 Valutakursförändringar – 1.625 477 129 89 305 62 2.687 Utbetalda ersättningar -691 -1.282 -352 -247 -71 -362 -523 -3.527 Förpliktelser, 31 dec 2024 24.388 11.669 5.424 3.716 2.716 3.132 2.970 54.015 varav Fonderade förmånsbestämda planer -24.031 -11.076 -5.424 -3.715 -14 – -1.793 -46.053 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – -1 – – – 13 -25 -13 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 593 144 – 190 144 19 146 1.236 Räntekostnader 853 559 270 120 88 138 86 2.114 Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 24 – – – – – 37 61 Regleringar – – – – – – – – Tillskjutna medel från arbetstagare – – – – – 18 24 42 Omvärderingar¹: – Effekter av ändrade demografiska antaganden – – – -81 – -9 – -90 – Effekter av ändrade finansiella antaganden -2.790 176 -160 -198 -203 48 – -3.127 – Erfarenhetsbaserade justeringar -550 -113 38 28 -61 105 -8 -561 Valutakursförändringar – -1.962 -575 -219 -159 -514 -280 -3.709 Utbetalda ersättningar -726 -656 -290 -180 -71 -328 -197 -2.447 Förpliktelser, 31 dec 2025 21.791 9.817 4.707 3.375 2.455 2.622 2.753 47.519 varav Fonderade förmånsbestämda planer -21.478 -9.347 -4.707 -3.375 -14 – -1.719 -40.640 1 Av den totala omvärderingen av de förmånsbestämda förpliktelserna, har 3.951 Mkr (1.279) redovisats i övrigt totalresultat, och -173 Mkr (-210) i resultaträkningen. 2 Regleringen i USA är hänförligt till en konvertering av buy-in försäkringen som ingicks under 2023, till en buy-out under 2024. 110 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER — + 2.107 496 246 153 143 90 152 2.137 0 170 111 140 0 34 -1.923 0 -176 -101 -131 0 -30 -1.881 -452 -230 -136 -132 -84 -133 ===== SIDA 113 ===== 20:8 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde i fonderade planer Sverige Pensioner USA Pensioner Stor- britannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga planer Summa Förvaltningstillgångar ingående balans 2024 20.445 16.428 5.426 3.107 14 56 2.440 47.917 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – – – – – – – – Ränteintäkter 705 832 265 112 1 – 58 1.973 Regleringar² – -4.393 – – – – -431 -4.823 Omvärderingar¹ -1.055 -836 -522 -37 – – 39 -2.411 Tillgångstak – – 140 – – – 4 144 Tillskjutna medel från arbetsgivare 212 – – 218 – – 96 526 Tillskjutna medel från arbetstagare – 77 – – – – 25 103 Valutakursförändringar – 1.691 481 117 1 6 17 2.313 Utbetalda ersättningar -2 -1.256 -355 -247 – -3 -457 -2.319 Förvaltningstillgångar, 31 dec 2024 20.306 12.545 5.435 3.271 15 59 1.793 43.423 Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar – – – – – – – – Ränteintäkter 721 607 271 109 1 – 52 1.760 Regleringar – – – – – – – – Omvärderingar¹ -756 167 -156 -109 – – – -855 Tillgångstak – – 61 – – – – 61 Tillskjutna medel från arbetsgivare 250 – – 216 – – 53 519 Tillskjutna medel från arbetstagare – 32 – – – 70 24 127 Valutakursförändringar – -2.112 -577 -194 -1 -10 -187 -3.081 Utbetalda ersättningar -2 -613 -290 -180 1 -58 -135 -1.276 Förvaltningstillgångar, 31 dec 2025 20.519 10.626 4.744 3.113 16 60 1.600 40.678 1 Av den totala omvärderingen av förvaltningstillgångarna har -794 Mkr (-2.266) redovisats i övrigt totalresultat. 2 Regleringen i USA är hänförligt till en konvertering av buy-in försäkringen som ingicks under 2023, till en buy-out under 2024. 20:9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto Sverige Pensioner USA Pensioner Stor- britannien Pensioner Belgien Pensioner Frankrike Pensioner USA Övriga förmåner Övriga planer Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto, 31 dec 2024 -4.082 876 11 -445 -2.701 -3.073 -1.177 -10.591 varav redovisade under rubriken: BR Pensionstillgångar, netto 10 1.900 8 – 2 59 135 2.115 BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser -4.092 -1.025 3 -445 -2.703 -3.132 -1.312 -12.706 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto, 31 dec 2025 -1.272 809 37 -262 -2.440 -2.562 -1.153 -6.841 varav redovisade under rubriken: BR Pensionstillgångar, netto 76 1.623 – – 3 61 65 1.828 BR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser -1.349 -814 37 -262 -2.443 -2.623 -1.217 -8.669 Sverige Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige är ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd, vilket innebär att enbart nyanställda som är födda före 1979 går in i ITP2-lösningen. Volvokoncernens pensionsstiftelse i Sverige bildades 1996 i syfte att trygga av förpliktelser rörande ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt ITP-planen. Förvaltningskapitalet i Volvokoncernens svenska pensionsstiftelse placeras huvudsakligen i räntebärande värdepapper och alternativa tillgångar enligt en strategisk allokering som beslutas av stiftelsens styrelse. Den 31 december 2025 uppgick värdet av stiftelsens förvaltningskapital till 20.497 Mkr (20.282), varav 8% (6) var placerat i egetkapitalinstrument. Vid samma tidpunkt uppgick värdet av utfärdade pensionsförpliktelser hänförliga till ITP-planen till 21.466 Mkr (24.018). Svenska företag kan trygga nya pensionsförpliktelser genom avsättningar i balansräkningen eller genom överföring av medel till pensionsstiftelsen. En kreditförsäkring måste dessutom tecknas avseende värdet av utfärdade förpliktelser. Utöver förmåner beträffande ålderspension omfattar ITP-planen även exempelvis kollektiv familjepension vilken Volvokoncernen finansierar genom en försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har Volvokoncernen inte haft tillgång till information från Alecta som möjliggjort redovisning av denna plan såsom en förmånsbestämd plan. Planen har således redovisats såsom en avgiftsbestämd plan. Volvokoncernen beräknar att under 2026 betala premier till Alecta om cirka 226 Mkr. Den kollektiva konsolideringsnivån mäter fördelningsbara tillgångar i förhållande till 111 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 114 ===== försäkringsåtagandet. Enligt Alectas konsolideringspolicy för förmåns- bestämda försäkringar ska den kollektiva konsolideringsnivån normalt tillåtas variera mellan 125% och 170%. Alectas preliminära konsolid- eringsgrad uppgår till 167% (162). Om konsolideringsnivån ligger under eller överstiger normalintervallet kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning eller att införa premiereduktioner. Volvokoncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta uppgick per den 31 december 2025 till 0,41% (0,38) och andelen av totalt antal aktiva försäkrade uppgick till 1,98% (1,96). I Sverige utgår en förmån till alla anställda, en jubileumsplan, där man tilldelas ett visst antal aktier baserat på tjänstgöringstid om 25, 35 och 45 år. Denna plan redovisas som aktierelaterade ersättningar, där verkligt värde av ersättningsbeloppet bestäms vid tidpunkten för tilldelning. Planen redovisas under övriga skulder. USA I USA har Volvokoncernen avdragsgilla pensionsplaner, sjukvårdsplaner efter pensionering samt pensionsplaner som ger rätt till uppskov med skatten. De avdragsgilla pensionsplanerna fonderas medan övriga planer vanligtvis ej är fonderade. Det finns fem finansierade pensionsplaner varav alla fem är stängda för nya deltagare. Tre av de fem planerna är öppna för framtida pensionsintjäning. Volvo- koncernens dotterföretag i USA tryggar sina pensionsförpliktelser i huvudsak genom överföringar av medel till fristående pensionsplaner. US Retirement Trust förvaltar tillgångarna till de fem planerna. Den strategiska allokeringen av plantillgångarna måste leva upp till placeringsreglementet som beslutats av stiftelsens styrelse. Alla medlemmar i styrelsen utses av företaget, men varje enskild medlem har ett lagstadgat personligt ansvar att i alla lägen utgå ifrån förmåns- tagarnas bästa. Den 31 december 2025 uppgick det sammanlagda värdet av pensionsförpliktelser i sådana fristående planer till 9.347 Mkr (11.076). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till 10.626 Mkr (12.545), varav 10% (11) var placerat i egetkapitalinstrument. Enligt regelverket för tryggande av pensionsförpliktelser föreskrivs vissa miniminivåer avseende värdet på förvaltningstillgångar i förhållande till värdet på förpliktelser. Under 2025 överförde Volvokoncernen inga medel till de amerikanska pensionsplanerna. 20:10 Verkligt värde på förvaltningstillgångar 31 dec 2025 31 dec 2024 Likvida medel 151 826 Noterade förvaltningstillgångar Egetkapitalinstrument 1.738 808 Skuldinstrument 31.654 33.311 Fastigheter 1.385 – Värdepapper med bakomliggande tillgångar 1.449 1.744 Övriga tillgångar 410 398 Onoterade förvaltningstillgångar Övriga tillgångar 4.084 6.575 Totalt¹ 40.871 43.662 1 Exkluderar tillgångstak om 193 Mkr (239). 112 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag, 31 december 2024¹ Likvida medel 826 (2%) Egetkapitalinstrument 2.954 (7%) Skuldinstrument 33.663 (77%) Fastigheter 2.238 (5%) Värdepapper med bakomliggande tillgångar 3.628 (8%) Övriga tillgångar 353 (1%) Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag, 31 december 2025¹ Likvida medel 151 (0%) Egetkapitalinstrument 3.111 (8%) Skuldinstrument 31.917 (78%) Fastigheter 2.231 (5%) Värdepapper med bakomliggande tillgångar 3.087 (8%) Övriga tillgångar 374 (1%) ===== SIDA 115 ===== Storbritannien I Storbritannien har Volvokoncernen tre förmånsbestämda pensionsplaner, vilka alla är fonderade. Pensionsfonderna utgörs av fristående legala enheter, vilka leds av en professionell förvaltare. Samtliga planer är stängda för nya deltagare och framtida pensions- intjäning. Fördelningen av tillgångarna måste vara i enlighet med den investeringsstrategi som är överenskommen mellan företaget och den professionella förvaltaren. För en av planerna har Volvokoncernen en oinskränkt rättighet till det redovisade överskottet för den planen eller planerna om en nettotillgång redovisas i balansräkningen när pensionsplanen upphör. För två planer är detta inte fallet i juridiskt mening och därför tillämpas ett tillgångstak i dessa fall. Den 31 december 2025 uppgick det sammanlagda värdet på förpliktelser till 4.707 Mkr (5.424). Vid samma tidpunkt uppgick det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer till 4.744 Mkr (5.435). Volvokoncernen har inte investerat i egetkapital- instrument och har inte lämnat några bidrag till de brittiska pensions- planerna under 2025. Vidare förväntar sig koncernen inte att göra sådana investeringar eller bidrag inom överskådlig framtid. Belgien I Belgien har Volvokoncernen fyra traditionella förmånsbestämda planer vilka är baserade på slutlön där alla planer är stängda för nya deltagare. Alla planer är öppna för framtida pensionsintjäning. Två av planerna är fonderade via en extern pensionsfond med en legalt avgränsad Volvo-del och två är fonderade via en gruppförsäkring vilken i Belgien benämns som Branch 21. Förmåner betalas vid pensionering ut som en klumpsumma. Det finns också en öppen avgiftsbestämd pensionsplan samt ett vinstdelningsprogram för vilket utbetalningar sker till en avgiftsbestämd pensionsplan som fonderas av den egna pensionsfonden eller genom gruppförsäkring. Alla avgiftsbestämda planer i Belgien har en lagstadgad minimum- garanti vad gäller avkastning och redovisas därför som förmåns- bestämda planer. Den strategiska allokeringen avseende tillgångarna måste vara i enlighet med investeringspolicyn, föreslagen av Volvo- koncernen och formellt beslutad av styrelsen för pensionsfonden. Den 31 december 2025 uppgick det sammanlagda värdet på förpliktelsen till 3.375 Mkr (3.715). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till 3.113 Mkr (3.271), varav 11% (10) var placerat i egetkapital- instrument. Under 2025 har Volvokoncernen överfört extra medel till pensionsplanerna i Belgien med 216 Mkr (218). Frankrike I Frankrike har Volvokoncernen två typer av förmånsbestämda pensionsplaner, Indemnité de Fin de Carrière (IFC) samt Jubileumsplan. Planerna är ej fonderade. IFC är obligatorisk i Frankrike. Ersättningarna grundar sig på de kollektivavtal som är tillämpliga för bolaget, medarbetarens anställningstid per pensionsdagen och slutlönen. Pension utbetalas enbart om de anställda arbetar för bolaget när de går i pension. Jubileumsplanen utgår från en intern överenskommelse och grundar sig på lång och trogen tjänst vid 20, 30, 35 och 40 års anställning. Den 31 december 2025 uppgick det totala värdet på förpliktelsen till 2.455 Mkr (2.716). Investeringsstrategi och riskhantering Volvokoncernen hanterar allokeringen och investeringen av tillgångarna i pensionsplanerna för att möta de långsiktiga målen. De viktigaste målen handlar om att klara aktuella och framtida pensionsförpliktelser, tillhandahålla tillräcklig likviditet för att klara utbetalningskrav samt att tillhandahålla en totalavkastning som maximerar pensionstillgångarna i förhållande till pensionsskulderna. Detta sker genom att maximera avkastningen på tillgångarna utifrån en lämplig risknivå. Det slutliga investeringsbeslutet ligger ofta hos den lokala pensionsförvaltaren, men investeringspolicyn för samtliga planer säkerställer att riskerna i investeringsportföljerna är väl spridda. Den primära långsiktiga riskreducerande aktiviteten är att stänga förmånsbestämda planer och ersätta dessa med avgiftsbestämda planer där detta är möjligt. Risker hänförliga till redan utgivna pensionsförpliktelser, exempelvis livslängd och inflation, samt utköpspremier och tillhörande matchningsstrategier övervakas på löpande basis för att om möjligt minska Volvokoncernens exponering. I Sverige bestäms miniminivån på värdet av förvaltningstillgångarna av PRI Pensionsgaranti. Detta är obligatoriskt för att få vara kvar i systemet och kunna få en försäkring för pensionsskulden. Tillskotten motsvarar vanligtvis de pensionsförmåner som beräknas intjänas under det kommande året plus eventuella underskott gentemot miniminivån, såvida planen inte uppvisar ett överskott enligt lokala fonderingsprinciper. I USA fastställs miniminivån på tillskotten till pensionsplanerna av bolaget för att undvika straffavgifter, behålla flexibiliteten samt att undvika omfattande extra finansiell rapportering till de amerikanska pensionsmyndigheterna och till deltagarna i pensionsplanen. Miniminivån på tillskotten motsvarar vanligtvis de förmåner som beräknas intjänas under det kommande året plus en sjundedel av eventuellt underskott, såvida planen inte uppvisar ett överskott enligt lokala fonderingsprinciper. I Storbritannien finns ingen fastställd miniminivå för värdet på förvaltningstillgångarna. Det finns lagkrav på att genomföra en grundlig skuldberäkning var tredje år. För varje separat plan som visar ett underskott fastställs en finansieringsplan som skall säkra en fullständig finansiering av planen inom en rimlig tidsram. Finansieringsplanen skall överenskommas med bolaget och lämnas till tillsynsmyndigheten för godkännande. I Belgien definieras miniminivån på fondering i lag och följs löpande upp av tillsynsmyndigheten FSMA. Ramverket för minimikravet utgår från en diskonteringsränta som baseras på förväntad avkastning på plantillgångarna. Pensionsfonden måste alltid vara fullt fonderad på detta skuldmått. De årliga tillskotten till pensionsfonden följer en tillskottsplan utformad för att ge stabilitet över planens livslängd. Under 2026 beräknar Volvokoncernen överföra 250-500 Mkr till förmånsbestämda pensionsplaner. 113 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 116 ===== 21 Övriga avsättningar Redovisningsprinciper Avsättningar redovisas i balansräkningen när en legal eller informell förpliktelse föreligger till följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När dessa kriterier inte uppfylls kan eventualförpliktelser komma att redovisas. Långfristiga avsättningar förväntas till största delen regleras inom 2 till 3 år. Avsättningar för produktgarantier Avsättningar för produktgarantier redovisas som kostnad för sålda produkter och inkluderar kontraktsgaranti och garantikampanjer. Avsättningar för kontraktsgaranti redovisas i samband med att produkterna säljs. Avsättning för kampanjer avseende specifika kvalitetsproblem redovisas i samband med att kampanjen beslutats och kommunicerats. Avsättningar för utökad garanti En utökad garanti är en produktförsäkring som säljs till kunden som gäller för en produkt enligt vissa villkor under en bestämd period som en tilläggsförsäkring utöver de kontraktuella garantierna. Avsättningen reflekterar risken att den förväntade kostnaden för att uppfylla villkoren enligt tilläggsförsäkringen överstiger den förväntade intäkten. Avsättningar i försäkringsverksamhet Volvokoncernen har ett internt försäkringsbolag och avsättningar i försäkringsverksamhet är relaterad till skadeanspråk från tredje man till bolag inom Volvokoncernen. Skadereserven inkluderar också en avsättning för ej rapporterade skador baserat på tidigare erfarenhet. Den ej intjänade premiereserven rapporteras inom övriga kortfristiga skulder. Avsättningar för omstruktureringskostnader En avsättning för beslutade omstruktureringsåtgärder redovisas när en detaljerad plan för åtgärdernas genomförande föreligger samt när denna plan kommunicerats till de som berörs. Ersättningar vid uppsägning till följd av ett frivilligt uppsägningsprogram redovisas som en avsättning och kostnad när den anställde accepterar erbjudandet. Vanligtvis redovisas omstruktureringskostnader som en del av övriga rörelseintäkter och kostnader. Avsättningar för restvärdesrisker Restvärdesrisker innebär att Volvokoncernen i framtiden kan tvingas avyttra begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för dessa fordon är sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång. Restvärdesrisker är hänförliga till operationella leasingkontrakt och försäljning med återköpsåtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) där Volvokoncernen har ett restvärdesåtagande. Majoriteten av dessa kontrakt redovisas som tillgångar i operationell leasing och returrätts- tillgång i balansräkningen. Eventuella restvärdesrisker redovisas inte som avsättningar utan återspeglas som en reducering av tillgångarna genom accelererande avskrivningar och/eller nedskrivningar. Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om restvärdesrisker. När ett återköpsåtagande ingås som en separat oberoende transaktion från den initiala försäljningstransaktionen och intäkt kan redovisas för den initiala försäljningstransaktionen vid leverans- tillfället, redovisas ingen tillgång under operationell leasing eller returrättstillgång i balansräkningen. Därmed redovisas den potenti- ella restvärdesrisken relaterad till restvärdesåtagandet som en avsättning. I den utsträckning restvärdesexponeringen inte uppfyller definitionen av en avsättning redovisas återstående bruttoexpone- ring som en eventualförpliktelse. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. Avsättningar för servicekontrakt Servicekontrakt erbjuder förebyggande underhåll till kunden enligt en överenskommen serviceplan. Avsättningen reflekterar risken att den förväntade kostnaden för att tillhandahålla servicetjänster och reparationer i enlighet med servicekontraktet överstiger den för- väntade intäkten. Övriga avsättningar Övriga avsättningar består huvudsakligen av avsättningar för tvister gällande rättsliga processer, avsättningar för externt utfärdade kredit- garantier och övriga avsättningar, såvida de inte specificeras separat. Källa till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar Osäkerheten gällande belopp eller tidpunkt för utflöde av resurser varierar för olika sorters avsättningar. Angående avsättningar för produktgarantier, utökad garanti, restvärdesrisker och servicekontrakt baseras avsättningarna på historisk statistik och uppskattade framtida kostnader, varför det avsatta beloppet i högre grad överensstämmer med det verkliga utflödet av resurser. Angående avsättningar för tvister, som skattefrågor och rättsliga processer, är osäkerheten högre. Avsättningar för produktgarantier Avsättningar för produktgarantier fastställs utifrån historisk statistik med hänsyn till kända förändringar avseende garantianspråk, garantiperioder, genomsnittlig tid från att fel uppstår till dess att garantikrav inkommer till företaget och förväntade förändringar i kvalitetsindex. Det faktiska utfallet av produktgarantier kan avvika från det förväntade utfallet och väsentligt påverka redovisade garantikostnader och avsättningar under kommande tidsperioder. Återbetalning från leverantörer, vilka minskar Volvokoncernens kostnader för garantiåtaganden, redovisas när de anses vara säkra. Övriga avsättningar Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa regelefterlevnad av tillämpliga miljölagar och regelverk, vilka ofta är komplexa och osäkra. Om Volvokoncernen misslyckas med att möta klimatrelaterade mål eller miljökrav skulle Volvokoncernen kunna drabbas av betydande böter och andra sanktioner som skulle kunna ha en väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen. 114 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 117 ===== Avsättningar för rättsliga processer Volvokoncernen granskar löpande utvecklingen av väsentliga tvister som företag i koncernen är part i, såväl civil- som skatterättsliga, för att uppskatta behovet av att redovisa avsättningar och eventual- förpliktelser i koncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen tar hänsyn till ett antal faktorer när bedömning görs om en avsättning eller en eventualförpliktelse ska redovisas, bland annat vilken typ av rättstvist som är aktuell, storleken på ersättningsanspråk, utvecklingen av tvisten, uppfattningar från juridiska ombud och andra rådgivare, erfarenheter från liknande fall och beslut fattade av Volvokoncernens ledning angående företagets planerade agerande avseende tvisten i fråga. Den faktiska utgången av en rättstvist kan avvika från den förväntade utgången av tvisten. Skillnader mellan faktiskt och förväntat utfall av en tvist kan väsentligt påverka framtida finansiella rapporter och ha en ofördelaktig inverkan på Volvokoncernens rörelseresultat, finansiella ställning och likviditet. Avsättningar för rättsliga processer inkluderas i övriga avsättningar i Tabell 21:1. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. 21:1 Avsättningar Redovisat värde 31 dec 2024 Avsätt- ningar Åter- föringar Ianspråk- taganden Förvärvade och avytt- rade verk- samheter² Valutakurs- förändringar Omklassi- ficeringar² Redovisat värde 31 dec 2025 Förväntat utflöde inom 12 månader Förväntat utflöde efter 12 månader Avsättningar för produktgarantier¹ 18.829 12.848 -2.745 -10.500 -226 -1.744 6 16.467 8.689 7.777 Avsättningar för utökad garanti 422 752 -200 -717 – -53 – 203 191 13 Avsättningar i försäkringsverksamhet 1.018 216 -284 -303 – -103 8 553 – 553 Avsättningar för omstruktureringskostnader³ 769 167 -69 -391 – -63 21 434 413 22 Avsättningar för restvärdesrisker 183 120 -100 -24 – -28 -7 145 69 77 Avsättningar för servicekontrakt 645 495 -324 -80 – -60 5 681 358 322 Övriga avsättningar⁴ 10.116 4.048 -1.746 -4.883 -51 -656 -50 6.778 5.319 1.459 Summa 31.983 18.646 -5.468 -16.899 -277 -2.707 -16 25.261 15.039 10.222 1 Inkluderar en avsättning för komponent i avgasefterbehandlingssystemet, för mer information se nedan. 2 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för information om förvärvade och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning. 3 Inkluderar tidigare avsättningar för omstruktureringskostnader i Volvo Bussar och Nova Bus. 4 Inkluderar en avsättning hänförlig till krav som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut 2016 för överträdelse av konkurrensbestämmelser. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden, avsnittet Rättsliga processer. Som tidigare meddelats har Volvokoncernen upptäckt att en komponent i avgasefterbehandlingssystemet som används på vissa marknader och modeller kan åldras i förtid, vilket leder till försämrad prestanda avseende utsläppskontroll. Volvokoncernen reserverade 7 miljarder kronor vilket påverkade rörelseresultatet för 2018, relaterat till uppskattade kostnader för att hantera detta. Den negativa kassaflödeseffekten påbörjades under 2019 och kommer fortsätta de kommande åren. Vid utgången av 2025 hade cirka tre fjärdedelar av den initiala reserven utnyttjats. Volvokoncernen kommer löpande se över reservens storlek allteftersom ärendet utvecklas. 115 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 118 ===== 22 Skulder Redovisningsprinciper Upptagna lån värderas till upplupet anskaffningsvärde genom effektivräntemetoden. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende finansiella instrument. Läs mer i Not 14 Leasing om redovisningsprinciper avseende leasingskulder. 22:1 Långfristiga obligationslån och övriga lån Valuta Viktad genomsnittlig ränta 31 dec 2025, % 31 dec 2025 31 dec 2024 Obligationslån EUR 2,78 57.455 83.988 SEK 2,84 16.486 15.990 GBP 5,33 8.037 8.284 USD 2,72 642 769 BR Obligationslån¹ 82.620 109.031 Övriga lån Övriga lån¹ 47.935 41.425 Leasingskulder 5.862 5.944 Omvärdering av utestående derivat till SEK² 817 3.455 BR Övriga lån 54.614 50.824 1 Långfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 13.346 Mkr (9.739). Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter. 2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. 22:2 Förfallostruktur År Obligationslån och övriga lån Ej utnyttjade långfristiga kreditfaciliteter 2027 73.682 10.509 2028 26.379 6.398 2029 19.108 1.080 2030 14.637 43.187 2031 1.119 – 2032 eller senare 2.310 – Summa 137.234 61.174 Läs mer i Not 14 Leasing, tabell 14:4 för förfallostruktur av långfristiga leasingskulder. Obligationslån och övriga lån Volvokoncernens långfristiga och kortfristiga lån specificeras i tabellerna 22:1 och 22:3, med utgivna obligationslån listade per valuta. Lån i dotterföretag sker huvudsakligen via Volvo Group Treasury i lokal valuta och därigenom minimeras finansiell valuta- exponering i respektive företag. Volvo Group Treasury använder olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor utan att öka Volvokoncernens risk. 22:3 Kortfristiga obligationslån och övriga lån Valuta Viktad genomsnittlig ränta 31 dec 2025, % 31 dec 2025 31 dec 2024 Obligationslån EUR 2,58 49.749 35.011 SEK 3,25 11.497 10.449 GBP 4,77 3.714 – BR Obligationslån¹ 64.960 45.460 Övriga lån Övriga lån¹ 43.513 54.887 Leasingskulder 2.111 2.104 Omvärdering av utestående derivat till SEK² 242 1.301 BR Övriga lån 45.866 58.292 1 Kortfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 6.122 Mkr (3.527). Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter. 2 Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den kortfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. Totalt 146.082 Mkr (152.996) i obligationslån och 83.285 Mkr (87.585) i övriga lån i tabellerna 22:1 och 22:3 är avsedda för finansiering av kreditportföljen i Financial Services. Ränterisken inom Financial Services hanteras med målsättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen på in- och utlåning, i avsikt att eliminera ränterisk. Den genomsnittliga räntan på finansiella skulder i Industriverksamheten, inklusive Volvokoncernens kredit- kostnader, uppgick vid årsskiftet till 4,7% (4,8). Den övervägande delen av låneförfall under 2027 är en del av den normala affärsverksamheten i Volvokoncernen, där portföljen för Financial Services har en kortare förfallostruktur i jämförelse med Industriverksamheten. Beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter är så kallade stand-by faciliteter för upplåning. En avgift utgår för beviljade kreditfaciliteter och denna kostnad redovisas i resultaträkningen inom övriga finansiella intäkter och kostnader för Industriverksamheten, och inom rörelseresultatet för Financial Services. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader. 116 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 119 ===== Övriga skulder 22:4 Långfristiga övriga skulder 31 dec 2025 31 dec 2024 Förutbetalda leasingintäkter¹ 7.101 8.359 Restvärdesskulder¹ 6.509 7.882 Förutbetalda intäkter för service¹ 22.936 23.271 Återbetalningsskulder¹ 1.646 1.540 Förskott från kunder¹ 46 12 Utestående ränte- och valutaderivat² 746 1.016 Övriga skulder 3.882 4.503 BR Övriga skulder 42.867 46.583 1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt försäljning med restvärdesåtaganden. 2 Derivattransaktioner med negativt marknadsvärde rapporteras uppdelat inom skulder, där en del rapporteras som övriga lån och en del som övriga skulder. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. 22:5 Kortfristiga övriga skulder 31 dec 2025 31 dec 2024 Leverantörsskulder 67.966 78.527 Aktuella skatteskulder 3.695 3.111 Förskott från kunder¹ 3.962 4.300 Löner och källskatter 15.840 16.708 Mervärdesskatt 5.344 5.475 Upplupna kostnader avseende återförsäljarbonus och rabatter¹ 7.749 8.983 Övriga upplupna kostnader 14.803 16.501 Förutbetalda leasingintäkter¹ 3.562 4.244 Förutbetalda intäkter för service¹ 5.243 5.803 Övriga förutbetalda intäkter¹ 1.965 1.903 Restvärdesskulder¹ 3.280 4.291 Återbetalningsskulder¹ 580 629 Övriga finansiella skulder 227 371 Ränte- och valutaderivat² -18 109 Övriga skulder 5.851 6.579 Övriga skulder 140.049 157.533 1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt försäljning med restvärdesåtaganden. 2 Derivattransaktioner med negativt marknadsvärde rapporteras uppdelat inom skulder, där en del rapporteras som övriga lån och en del som övriga skulder. Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell 30:1 om den kortfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat. Icke-räntebärande kortfristiga skulder inklusive skulder som innehas för försäljning uppgick till 140.049 Mkr (157.546) eller 56% (60) av Volvokoncernens totala kortfristiga skulder. Avtal om leverantörsfinansiering Volvokoncernen har avtal om leverantörsfinansiering med vissa externa finansiärer, som erbjuder leverantörer tidigare betalning av Volvokoncernens leverantörsskulder. Volvokoncernen förlänger inte betalningsvillkoren och betalar inga kreditavgifter, medan leverantörerna kan utnyttja dessa upplägg för att erhålla tidigare betalning. Leveran- törer med längre betalningsvillkor har därför ett större incitament att vara med i dessa upplägg. Intervallet av förfallodatum för skulder inom leverantörsfinansiering är 30-180 dagar efter fakturadatum, varav den övervägande majoriteten förfaller inom 60-120 dagar. Flera finansiärer är del av leverantörsfinansieringsavtalen och eftersom Volvokoncernen inte förlänger betalningsvillkoren regleras skulderna när de förfaller, därmed uppstår inga likviditetsrisker. I tillägg till detta använde Volvokoncernen tidigare år utställda bank acceptance drafts för att betala vissa lokala leverantörer i Kina, vilket förlängde Volvokoncernens betalningsvillkor med ytterligare sex månader. Sedan avyttringen av SDLG under 2025 används dock inte längre detta förfarande i Volvokoncernen. Avtalen om leverantörsfinansiering är starkt sammankopplade med den löpande verksamheten och leder inte till nån betydande förändring i dessa skulders natur eller funktion. Skulderna rapporteras därför som leverantörsskulder i balansräkningen och inom den löpande verksamheten i kassaflödesanalysen. Per 31 december 2025, uppgår skulderna inkluderade i dessa avtal till 7% (13) av Volvokoncernens totala leverantörsskulder. 22:6 Avtal om leverantörsfinansiering 31 dec 2025 31 dec 2024 Redovisat värde Leverantörsskulder som ingår i avtal om leverantörsfinansiering 4.918 5.914 - Av vilka leverantörerna erhållit betalning från extern finansiär 4.153 5.135 Utställda bank acceptance drafts – 4.508 Intervall för förfallodatum Leverantörsskulder som ingår i avtal om leverantörsfinansiering 30-180 30-180 Leverantörsskulder betalade genom utställda bank acceptance drafts – 270 Leverantörsskulder som inte ingår i avtal om leverantörsfinansiering 30-180 30-180 117 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 120 ===== 23 Ställda säkerheter 23:1 Ställda säkerheter 31 dec 2025 31 dec 2024 Kundfinansieringsfordringar 21.895 14.601 Likvida medel¹ 866 394 Summa ställda säkerheter 22.761 14.994 1 Läs mer i Not 18 Likvida medel om ej tillgängliga likvida medel. Långfristiga och kortfristiga lån om 19.468 Mkr (13.266) har säkrats genom ställda säkerheter till ett belopp av 22.761 Mkr (14.994). Vid värdepapperisering av tillgångar har lån utgivits, varav 13.969 Mkr (6.681) återstår. Dessa är säkrade med kundfinansierings- fordringar uppgående till 15.236 Mkr (7.305) med lastbilar och anläggningsmaskiner som underliggande säkerhet, samt likvida medel uppgående till 866 Mkr (394) som ej är tillgängliga. En värdepapperiseringsfacilitet används för att finansiera kund- finansieringsfordringar i förberedande syfte för värdepapperisering. Per 31 december 2025 var 5.499 Mkr (6.585) utestående, vilka är säkrade av kundfinansieringsfordringar uppgående till 6.659 Mkr (7.296). Läs mer i Not 22 Skulder. 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden Redovisningsprinciper En eventualförpliktelse redovisas vid en möjlig förpliktelse för vilken det återstår att få bekräftat om företaget har en befintlig förpliktelse som skulle kunna leda till ett utflöde av resurser. Alternativt finns en befintlig förpliktelse som inte uppfyller kriterierna att redovisas som avsättning eller annan skuld i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet av förpliktelsen inte kan göras. Finansiella åtaganden är kontraktuella åtaganden som kan ge upphov till ett framtida utflöde av likvida medel eller andra resurser, men som inte redovisas på balansdagen. 24:1 Eventualförpliktelser 31 dec 2025 31 dec 2024 Kreditgarantier utfärdade för kunder och övriga 1.229 2.949 Skatteanspråk 8.404 8.910 Restvärdesåtaganden 198 219 Övriga eventualförpliktelser 4.616 4.890 Summa eventualförpliktelser 14.447 16.969 Totala eventualförpliktelser uppgick den 31 december 2025 till 14.447 Mkr (16.969). Utställda kreditgarantier uppgick till 1.229 Mkr (2.949). Minsk- ningen är främst relaterad till försäljningen av SDLG. Det redovisade beloppet för kreditgarantier motsvarar bruttoexponeringen och har inte reducerats med hänsyn till värdet av erhållna motgarantier eller andra säkerheter såsom rätten att återta produkter. Värdet av sådana erhållna motgarantier och andra säkerheter, som reducerar exponeringen, är beroende av prisutvecklingen på begagnade produkter samt möjligheten att återta produkter. Skatteanspråk uppgick till 8.404 Mkr (8.910) och avser fram- ställda eller förväntade yrkanden mot Volvokoncernen där kriterierna för att redovisa en skatteskuld eller avsättning ej uppfyllts. Globala företag som Volvokoncernen är emellanåt involverade i skatte- processer av varierande omfattning och i olika stadier. Volvo- koncernen utvärderar löpande dessa skatteprocesser. När det är sannolikt att ytterligare skatt skall erläggas och det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av utfallet sker erforderlig reservering. Av totala skatteanspråk är 2,2 miljarder kronor (2,2) relaterat till en revision av indirekt skatt i Brasilien, 1,1 miljarder kronor (1,2) avser en revision av transferpriser i Brasilien och 2,4 miljarder kronor (2,8) avser två revisioner avseende tullar i Indien. Restvärdesåtaganden uppgick till 198 Mkr (219) och är hänförliga till åtaganden (s.k. buybacks och tradebacks) som ingåtts som separata oberoende transaktioner från de initiala försäljningstransaktionerna. Intäkter redovisas således för den initiala försäljningstransaktionen vid leveranstillfället och inga tillgångar under operationell leasing eller returrättstillgångar redovisas i balansräkningen. I den utsträckning begagnade produkter förväntas resultera i en förlust vid försäljning redovisas en avsättning för restvärdesrisken om restvärdesrisken uppfyller definitionen för en avsättning. Annars rapporteras exponeringen som en eventualförpliktelse. Beloppet motsvarar bruttoexponeringen och har inte reducerats med beräknade nettoförsäljningsvärden avseende begagnade produkter tagna som säkerheter. Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om avsättningar för restvärdesrisker. Övriga eventualförpliktelser uppgick till 4.616 Mkr (4.890) och inkluderar bland annat bud- och prestationsklausuler samt rättsliga processer. 118 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 121 ===== Rättsliga processer I januari 2011 blev Volvokoncernen och andra lastbilsföretag föremål för en utredning av EU-kommissionen gällande eventuell överträdelse av EU:s konkurrensbestämmelser. I juli 2016 meddelade EU-kommissionen ett förlikningsbeslut mot Volvo- koncernen och andra lastbilsföretag som slog fast att de deltagit i en överträdelse av konkurrensreglerna som för Volvokoncernens del varade under 14 år mellan 1997 och 2011. Volvokoncernen betalade böter motsvarande 670 miljoner euro. Som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut har Volvo erhållit och försvarar sig mot en betydande mängd skadestånds- krav från kunder och andra externa parter som hävdar att de direkt eller indirekt lidit skada på grund av det agerande som omfattas av beslutet. Kraven avser främst lastbilar sålda av Volvokoncernen under den 14 år långa överträdelsen och, i vissa fall, lastbilar sålda under specifika perioder därefter. Vissa krav har även ställts mot Volvokoncernen som avser lastbilar sålda av andra tillverkare. Lastbilstillverkarna som omfattas av förlikningsbeslutet från 2016 är, i de flesta länder, solidariskt ansvariga för skada som orsakats av överträdelsen. Totalt rör det sig om ungefär 3.000 krav som framställts mot koncernen i fler än 20 länder (inklusive EU-länder, Storbritannien, Norge och Israel) av ett stort antal parter som agerar antingen enskilt eller som en del i en större grupp av klagande eller i en grupptalan. Ytterligare krav kan komma att framställas, och tvisterna förväntas i många länder pågå under många år. Antalet lastbilar sålda av koncernen som omfattas av kraven mot Volvokoncernen och andra tillverkare uppgår för närvarande till flera hundra tusen, varvid grunden för kraven är att överträdelsen skulle ha föranlett en prisökning på koncernens lastbilar och att detta direkt eller indirekt medfört skada. Volvokoncernen vidhåller sin bestämda åsikt att agerandet som omfattas av förlikningsbeslutet inte orsakat någon skada för kunder eller andra externa parter, och faktum är att EU-kommissionen inte heller undersökte potentiella effekter av överträdelsen på marknaden. Volvokoncernen anser att de slutpriser som koncernens kunder betalade för sina lastbilar inte påverkades av överträdelsen utan var ett resultat av individuella förhandlingar avseende samtliga inköpsparametrar, bland annat nybilspris men även i förekommande fall anknutna produkter och tjänster sålda tillsammans med nya lastbilar såsom servicekontrakt, finansiering, återköpsåtaganden osv. Tvisternas förlopp har hittills varit blandat med viss negativ utgång. Stor osäkerhet råder dock alltjämt avseende slutgiltig exponering i tvisterna och det är vanligt att utsikter och risker fluktuerar över tid i komplexa tvister som dessa. Det är i nuläget inte möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av det totala ansvaret som skulle kunna uppkomma till följd av dessa krav givet kravens komplexitet och de olika (och i vissa fall tidiga) stadier processerna befinner sig i. Tvisterna är emellertid av ansenlig omfattning och ett ogynnsamt utfall för några eller samtliga krav kan, beroende på typ och omfattning av sådana utfall, komma att påverka Volvokoncernens finansiella resultat, kassaflöde och finansiella ställning väsentligt. Mot bakgrund av utvecklingen i tvisterna och nuvarande risker har Volvokoncernen för Q2 2023 redovisat en kostnad om 6 miljarder kronor (utöver tidigare redo- visade kostnader om 630 Mkr och vid sidan av kostnader för legala ombud), avseende delar av tvisterna som kan uppskattas i nuläget och där ett utflöde av resurser är troligt. Detta motsvarar Volvo- koncernens nuvarande uppskattning, som kan komma att ändras allteftersom tvisterna utvecklas. Volvokoncernen är även involverad i ett antal rättsliga processer förutom de som finns beskrivna ovan. Rättsliga processer kan vara långa och är ofta svåra att förutsäga vilket kan medföra risk för betydande kostnader. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. Finansiella åtaganden Volvokoncernen ingår samarbeten med leverantörer för att investera i verktyg och garantera volymer baserat på långsiktiga produktionsplaner. Koncernen kan behöva kompensera leverantörer om de förväntade volymerna inte förverkligas. Avtalsenliga åtaganden övervakas kontinuerligt och omförhandlas vid behov. Under 2024 etablerade Volvokoncernen och Westport ett joint venture, Cespira, för bränslesystem för högtrycksinsprutning (HPDI). Volvo förvärvade 45% av aktierna för 374 Mkr, plus upp till ytterligare 45 miljoner USD beroende på företagets utveckling. Under 2022 bildade Volvokoncernen, Daimler Truck och Traton Group joint venture-företaget Milence för laddningsinfrastruktur i Europa. Volvokoncernen förbinder sig att investera 167 miljoner EUR inom några år från bildandet av joint venture-företaget, varav 45 miljoner EUR återstår den 31 december 2025. 119 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 122 ===== 25 Transaktioner med närstående Redovisningsprinciper Volvokoncernen har mellanhavanden med några av dess närstående parter, såsom intresseföretag och joint ventures. Transaktionerna uppstår i den löpande verksamheten och baseras på affärsmässiga villkor och marknadspriser. De består huvudsakligen av försäljning av fordon, reservdelar, maskiner och service, såväl som inköp av reservdelar, motorer och fordon till vidareförsäljning. Transaktioner mellan AB Volvo och dess dotterföretag har eliminerats i koncern- redovisningen och transaktioner med styrelsen och koncern- ledningen består av ersättningar, vilka inte upplyses om i denna not. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 27 Personal om ersättningar till styrelsen och koncernledningen. Läs mer i Bolagsstyrningsrapport om styrelsen och koncernledningen. Volvokoncernens transaktioner med närstående parter presenteras i tabell 25:1 och 25:2. 25:1 Försäljning av varor, service samt övriga intäkter Inköp av varor, service samt övriga kostnader 2025 2024 2025 2024 Intresseföretag 854 1.924 243 242 Joint ventures 2.862 4.126 1.736 1.522 25:2 Fordringar Skulder 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Intresseföretag 138 422 52 115 Joint ventures 299 528 223 213 26 Statliga stöd Redovisningsprinciper Statliga stöd är ekonomiska bidrag från statliga och överstatliga organ som erhålls i utbyte mot att Volvokoncernen uppfyller vissa uppställda villkor. De ekonomiska bidragen redovisas i de finansiella rapporterna när rimlig säkerhet föreligger att villkoren kommer uppfyllas och att bidragen kommer erhållas. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas vanligen som förutbetalda intäkter i balansräkningen. Bidragen redovisas i resultaträkningen genom att de periodiseras systematiskt över tillgångens nyttjandeperiod för att matcha avskrivningarna. Bidrag som är hänförliga till resultatet redovisas som förutbetalda intäkter i balansräkningen och intäktsförs så att de möter kostnaden som stödet avser. Om kostnader uppkommit före bidragen har erhållits, men avtal slutits om att erhålla bidragen, redovisas bidragen i resultaträkningen för att möta kostnaderna som stödet avser. Under 2025 har statliga stöd uppgående till 1.205 Mkr (1.523) erhållits och 1.098 Mkr (1.096) har redovisats i resultaträkningen. Statliga stöd inkluderar erhållna skattelättnader relaterade till produktutveckling med 604 Mkr (506) vilka främst erhållits i USA, Brasilien och Frankrike. Skattelättnader uppgående till 580 Mkr (453) har redovisats i resultaträkningen. Övriga stöd har huvud- sakligen erhållits från svenska, kinesiska och amerikanska statliga organ och från EU-kommissionen. 120 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 123 ===== 27 Personal Redovisningsprinciper Incitamentsprogram Volvokoncernen har ett långfristigt och ett kortfristigt incitaments- program som regleras med kontanter. Det långfristiga incitamentsprogrammet (LTI) har en treårig prestationsperiod och innefattar två mätbara prestationsmål, relativ totalavkastning till aktieägarna (relativ TSR) och avkastning på sysselsatt kapital (ROCE). Relativ TSR inkluderar en verkligt värde komponent varför den delen av programmet redovisas som ett aktierelaterat ersättningsprogram. En skuld redovisas och värderas till verkligt värde genom Monte Carlo simulering vid varje rapport- period. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för varje period tills skulden regleras genom en utbetalning i kontanter. För att beräkna verkligt värde med Monte Carlo simulering, används flertalet parametrar där antaganden görs såsom intjänandeperiod, årlig riskfri ränta, förväntad volatilitet i aktiekurs och TSR-pris. Det kortfristiga incitamentsprogrammet (STI) har en ettårig prestationsperiod och innefattar mätbara prestationsmål som exempelvis kan vara relaterade till rörelseresultat, operativt kassaflöde, ROCE eller liknande nyckeltal, eller hållbarhetsmål. Prestationsmålen som omfattas av programmen såsom ROCE, rörelseresultat, operativt kassaflöde eller liknande nyckeltal baseras på bästa uppskattning och redovisas som ersättningar till anställda. Under intjänandeperioden redovisas den totala ersättningskostnaden för incitamentsprogrammen som en kostnad i resultaträkningen och som övriga lång- eller kortfristiga skulder beroende på när i tiden skulden kommer att regleras. Vid slutet av intjänandeperioden motsvarar skulden den faktiska utbetalning som sker i kontanter. Efter implementeringen av det nya långfristiga incitamentsplanen under 2023, samt antagandet av de uppdaterade riktlinjerna för ersättning under årsstämman 2023 har inga nya förslag om uppdatering av riktlinjerna genomförts under 2024 eller 2025. De fastslagna riktlinjerna från 2023 är fortfarande gällande. För mer information hänvisas till den senaste ersättningsrapporten som finns tillgänglig på www.volvogroup.com. Riktlinjer avseende ersättning för Volvokoncernens ledning antagna av årsstämman den 4 april 2023 Årsstämman 2023 beslutade om följande riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för Volvokoncernens ledning (ledande befattningshavare). Riktlinjerna är framåtblickande, vilket innebär att de ska tillämpas på avtalade ersättningar, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter att dessa föreslagna riktlinjer antagits av års- stämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas separat av bolagsstämman. Riktlinjernas främjande av Volvokoncernens affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet En framgångsrik implementering av Volvokoncernens affärsstrategi och tillvaratagandet av koncernens långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att koncernen kan rekrytera, behålla och utveckla högre chefer. Dessa riktlinjer möjliggör för AB Volvo att kunna erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning. Ytterligare information om Volvokoncernens affärs- strategi finns tillgänglig i Volvokoncernens årsredovisning. Ersättningsformer Volvokoncernens ersättning till ledande befattningshavare ska bestå av följande komponenter: grundlön, kortfristig respektive långfristig rörlig ersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Kortfristig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktören, uppgå till högst 100% av grundlönen och, såvitt avser övriga ledande befattningshavare, högst 80% av grundlönen. Långfristig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktören, uppgå till högst 150% av grundlönen och, såvitt avser övriga ledande befattningshavare, högst 80% av grundlönen. Befintlig och föreslagen långfristig ersättning beskrivs och beslutas om separat av årsstämman 2023. Ytterligare kontantersättning får utgå under extraordinära omständigheter förutsatt att sådana särskilda arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå, antingen i syfte att rekrytera eller behålla ledande befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära insatser utanför individens ordinarie uppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 100% av den årliga grundlönen. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén. Pensionsförmåner till verkställande direktören ska baseras på en premiebestämd pensionsplan. Den pensionsgrundande lönen ska enbart omfatta grundlön. Pensionsavsättningarna till verkställande direktören hänförliga till den årliga grundlönen ska inte uppgå till mer än 35% av grundlönen. Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårds- försäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får inte uppgå till mer än 3% av verkställande direktörens årliga grundlön. För andra ledande befattningshavare ska utbetalning av pensions- förmåner baseras på en premiebestämd pensionsplan med undantag för de fall där lag eller kollektivavtal kräver en förmånsbestämd pension. Den pensionsgrundande lönen ska inkludera grundlön och, när lag eller kollektivavtal så kräver, rörliga ersättningar. De totala pensions- avsättningarna till andra ledande befattningshavare ska inte uppgå till mer än 35% av grundlönen, om inte en högre procentsats upp- kommer på grund av lag eller kollektivavtal. Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får inte uppgå till mer än 10% av den årliga grundlönen för övriga ledande befattningshavare. Ersättning till ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har varit bosatta i ett annat land än Sverige kan bli vederbörligen anpassad för att följa tvingande regler eller lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses. 121 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 124 ===== Utöver ersättning enligt ovan kan ledande befattningshavare som flyttar med anledning av sin befattning eller som arbetar i flera länder även erhålla ersättning och förmåner som är rimliga med hänsyn till de särskilda omständigheter som följer av sådana arrangemang, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och rutiner för gränsöverskridande arbete inom Volvokoncernen. Upphörande av anställning Vid upphörande av en ledande befattningshavares anställning får uppsägningstiden vara högst tolv månader. Grundlönen under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande grundlönen för två år. För ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har varit bosatta i ett annat land än Sverige får erbjudas uppsägningstid och avgångsvederlag som är skäliga mot bakgrund av de särskilda omständigheterna, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och rutiner inom Volvokoncernen. Kriterier för utdelning av rörlig ersättning m.m. Program för långfristig och kortfristig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka ska fastställas av styrelsen. Kriterierna – som exempelvis kan vara knutna till EBIT, kassaflöde, avkastning på investerat kapital eller liknande nyckeltal eller hållbarhetsmål – ska vara utformade för att främja Volvokoncernens strategi och långsiktiga värdeskapande samt stärka kopplingen mellan uppnådda prestationsmål och utfall. Bedömningen av i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts ska mätas över perioder om ett eller flera år, beroende på typ av incitamentsprogram. I vilken utsträckning kriterierna för tilldelning av rörlig ersättning har uppfyllts ska fastställas när den relevanta mätperioden avslutats. Styrelsen ansvarar för att fastställa eventuell incitamentsbaserad ersättning till samtliga ledande befattningshavare. Återbetalning och justeringar Ledande befattningshavare som deltar i Volvokoncernens kortfristiga och långfristiga incitamentsprogram är skyldiga att, under vissa omständigheter och under viss tid, återbetala hela eller delar av redan utbetalad ersättning om utbetalningen skett av misstag eller baserats på avsiktligt förfalskad data eller i händelse av en väsentlig justering av Volvokoncernens finansiella resultat. Vidare får styrelsen besluta om ändringar av utbetalningar enligt incitamentsprogram (innan utbetalning skett) när extraordinära omständigheter föreligger eller för att justera för oförutsedda engångshändelser. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa riktlinjer har styrelsen beaktat att de förmåner som erbjuds till ledande befattningshavare behöver ligga i linje med de allmänna strukturer som tillämpas för AB Volvos anställda, på nivåer som är konkurrenskraftiga på marknaden. Således har lön och anställningsvillkor för andra anställda inom AB Volvo beaktats genom att information om detta inkluderats i ersättningskommitténs och styrelsens beslutsunderlag vid bedömningen av om dessa riktlinjer och de begränsningar som följer av dem är rimliga. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I kommitténs uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättnings- kommittén ska även följa och utvärdera program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer inom koncernen. Ersättningskommitténs ledamöter är oberoende i förhållande till AB Volvo och dess bolagsledning. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolags- ledningen, i den mån de berörs av frågorna. Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Volvokoncernens långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa koncernens ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättnings- kommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättnings- frågor, vilket innefattar eventuella beslut om avsteg från riktlinjerna. Beskrivning av ändringar i riktlinjerna m.m. Under 2022 har bolaget noga övervägt synpunkter framförda av aktieägare och röstningsrådgivare i samband med årsstämman 2022 och på annat sätt under året. Till följd av denna dialog har styrelsen och ersättningskommittén under 2022 gjort en översyn av utformningen av koncernens långfristiga ersättning. Som ett resultat av denna översyn föreslår styrelsen antagande av ett nytt långfristigt incitamentsprogram med en treårig prestationsperiod som implementeras med start 2023. Det föreslås att övergången till det nya långfristiga incitamentsprogrammet med en treårig prestations- period sker parallellt med en tvåårig utfasning av det befintliga långfristiga incitamentsprogrammet. För mer information hänvisas till styrelsens separata förslag om ett nytt långfristigt incitaments- program. För mer information om dialogen med aktieägare och röstnings- rådgivare hänvisas till ersättningsrapporten 2022. 122 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 125 ===== Styrelsens arvode Enligt årsstämmans beslut 2025 skall arvode till styrelsens ledamöter valda vid årsstämman för tiden intill utgången av årsstämman 2026 utgå enligt följande: Styrelsens ordförande tillerkändes 4.265.000 kronor (4.100.000) och övriga av årsstämman valda ledamöter 1.280.000 kronor (1.230.000) med undantag för VD i AB Volvo, tillika koncernchef för Volvokoncernen som ej erhåller något arvode. Därutöver tillerkändes ordföranden i revisionskommittén 648.000 kronor (600.000) och övriga medlemmar av revisionskommittén 351.000 kronor (325.000) var, samt ordföranden i ersättnings- kommittén 182.000 kronor (175.000) och övriga ledamöter i ersättningskommittén 135.000 kronor ( 130.000) var, samt ordförande i Transformationkommittén 334.000 kronor (315.000) och övriga ledamöter i Transformationkommittén 219.000 kronor (210.000) var. 27:1 Ersättning till koncernledningen Fast ersättning Rörlig ersättning Kronor Fast lön Övriga förmåner¹ Kortfristig rörlig ersättning Långfristig rörlig ersättning Övriga ersättningar³ Pensionspremier VD och koncernchef 22.868.264 425.137 9.125.105 30.687.150 – 7.775.028 Övriga medlemmar i koncernledningen2 92.087.355 11.164.464 29.433.500 73.527.967 6.208.224 28.175.941 Summa 2025 114.955.619 11.589.601 38.558.605 104.215.117 6.208.224 35.950.969 Summa 2024 126.557.988 11.998.662 67.244.595 79.190.305 2.300.000 38.524.613 1 Övriga förmåner består huvudsakligen av bil- och bostadsförmåner, diverse försäkringsförmåner samt kostnader relaterade till utlandsstationerade. 2 Koncernledning bestod, utöver VD, av 10 (12) medlemmar vid årets slut. 3 Övriga ersättningar avser ersättning i samband med anställning i koncernen. Långfristig incitamentsplan Långfristig incitamentsplan från 2023 Under 2023, antog årsstämman en ny långfristig incitamentsplan som innefattar maximalt 600 deltagare avseende koncernens högsta chefer, inklusive ledande befattningshavare och anställda i vissa affärskritiska positioner inom Volvokoncernen. År 2025 godkände styrelsen ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar perioden 2025–2027. Det programmet har en treårig prestationsperiod följt av en ettårig inlåsningsperiod för de AB Volvo-aktier som deltagarna är skyldiga att förvärva. Vid slutet av inlåsningsperioden får deltagarna avyttra sina aktier. Ledande befattningshavare får dock endast göra det om de uppfyller kravet på att inneha AB Volvo-aktier värda minst två bruttoårslöner för verkställande direktören, och aktier värda minst en bruttoårslön för övriga ledande befattningshavare. Innehavskraven för ledande befattningshavare ska upphöra om den ledande befattningshavarens anställning upphör och styrelsen får medge andra undantag från kraven efter vad styrelsen bedömer lämpligt. Deltagarna i de långfristiga incitamentsprogrammen måste vara anställda den 31 december det sista året av prestationsperioden för att kvalificera för utbetalning. Deltagare som avslutar sin anställning före det datumet förlorar sin rätt till en (proportionerlig) utbetalning, om de inte lämnar Volvokoncernen under vissa fördefinierade situationer (pension, arbetsoförmåga, avyttring, etc.). Dessa så kallade ”good leaver”-situationer är föremål för godkännande av Ersättnings- kommittén. Den långfristiga incitamentsplanen är kopplad till två förutbestämda mätbara prestationsmål: • AB Volvos treåriga genomsnittliga ROCE enligt en linjär skala (0% vid minimum, 100% vid maximum av skalan; relativ viktning 70%) och • Det relativa treårssnittet för aktieägarnas totalavkastning för AB Volvo B-aktier jämfört med MSCI World Machinery Index enligt en linjär skala (20% vid minimum, 100% vid maximum av skalan; relativ viktning 30%) (relativ TSR) Resultaten för vart och ett av dessa två prestationsmål ska fastställas efter utgången av den aktuella treåriga prestationsperioden. Den totala ersättningskostnaden inklusive sociala avgifter för LTI-programmet 2023-2025 som har påverkat resultaträkningen för 2025 uppgår till 205 Mkr (249). Det slutliga utfallet för LTI- programmet 2023–2025 uppgick till 100,0%. Per den 31 december 2025 uppgick den totala skulden till 624 Mkr (419). Den totala ersättningskostnaden inklusive sociala avgifter för LTI-programmet 2024-2026 som har påverkat resultaträkningen för 2025 uppgick till 78 Mkr (161) och den totala skulden per 31 december 2025, uppgick till 239 Mkr (161). Den totala ersättnings- kostnaden inklusive sociala avgifter för LTI-programmet 2025- 2027 som har påverkat resultaträkningen för 2025 uppgick till 100 Mkr (-) och den totala skulden per 31 december 2025, uppgick till 100 Mkr (-). Effekten i resultaträkningen är en uppskattning av utfallet och kommer under treårsperioden att löpande justeras för att reflektera utfallet vid slutet av programmet. Det slutliga utfallet av LTI-programmet 2024-2026 kommer att presenteras i årsredo- visningen för 2026 och det slutliga utfallet av LTI-programmet 2025-2027 kommer att presenteras i årsredovisningen för 2027. VD och koncernchefs anställningsvillkor och ersättning Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning VD och koncernchef har en ersättning som består av fast årslön, samt kort- och långfristig rörlig ersättning. Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2025 baserades på koncernens operativa rörelseresultat (45%), operativt kassaflöde (45%) samt volym av eldrivna fordon (10%) för Volvokoncernen. Volymer för eldrivna fordon har identifierats som en nyckelfaktor för progressionen av Volvokoncernens hållbarhetsmål. Prestations- målet har varit en del av det kortfristiga incitamentsprogrammet sedan 2022. LTI-programmet 2023-2025, LTI-programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027 är baserat på relativ TSR och treårigt genomsnittligt ROCE. Det kortfristiga incitaments- programmet uppgår till högst 100% av den bonusgrundande lönen. LTI-programmet 2023-2025 (att utbetalas 2026), LTI- programmet 2024-2026 (att utbetalas 2027) och LTI-programmet 2025-2027 (att utbetalas 2028) uppgår till högst 150% av den bonusgrundande lönen. För räkenskapsåret 2025 erhöll VD och koncernchef en fast lön inklusive semesterersättning om 22.868.264 kronor (21.713.590) och en kortfristig rörlig ersättning om 9.125.105 kronor (15.245.034). Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde 41,1% (71,4) av den årliga bonusgrundande lönen. Övriga förmåner, 123 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 126 ===== bestående av främst bilförmån och försäkringsförmån uppgick till 425.137 kronor (318.521). VD och koncernchef deltog även i LTI-programmet 2023-2025, LTI-programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027. Under räkenskapsåret 2025 (då den treåriga prestationsperioden för LTI-programmet 2023-2025 avslutades) har utfallet för LTI- programmet 2023-2025 uppgått till 30.687.150 kronor (24.882.542 ) vilket var 150,0% (116,5) av den årliga bonusgrundande lönen. Hela nettobeloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier, som kommer att vara föremål för en inlåsningsperiod om ett år. Då utfallet för både LTI-programmet 2024-2026 och LTI- programmet 2025-2027 mäts över en treårsperiod (d.v.s. fastställt per den 31 december 2026 och 31 december 2027) har inga belopp hänförligt till dessa program betalats ut under 2025 för VD och koncernchef. Pensioner VD och koncernchef omfattades av en pensionsförmån i form av en premiebestämd pensionsplan med premier på 35% av den årliga fasta lönen. Det fanns inga ytterligare åtaganden utöver betalning av premierna. Totala pensionspremier för VD och koncernchef uppgick för 2025 till 7.775.028 kronor (7.475.988). Avgångsvederlag VD och koncernchef har tolv månaders uppsägningstid från AB Volvos sida och sex månaders uppsägningstid från sin sida. Vid uppsägning från företagets sida utgår ett avgångsvederlag mot- svarande tolv månadslöner. Om han påbörjar annat arbete under den tid som avgångsvederlag utgår reduceras avgångsvederlaget med 100% av inkomsten från den nya anställningen. Ersättning till koncernledning Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning Medlemmarna av koncernledningen har en ersättning som består av fast årslön, samt kort- och långfristig rörlig ersättning. Det kortfristiga incitamentsprogrammet 2025 baserades på koncernens operativa rörelseresultat, operativt kassaflöde samt volym av eldrivna fordon; LTI-programmet 2023-2025, LTI- programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027 är baserat på relativ TSR och treårigt genomsnittligt ROCE. Det kortfristiga incitamentsprogrammet, LTI-programmet 2023-2025 (att utbetalas 2026), LTI-programmet 2024-2026 (att utbetalas 2027) och LTI-programmet 2025-2027 (att utbetalas 2028), för koncernledning exklusive VD, kunde under 2025 uppgå till vardera högst 80% av den bonusgrundande lönen. För 2025 uppgick fast lön, inklusive semesterersättning, till 92.087.355 kronor (104.844.398) för koncernledningen exklusive VD. Kortfristig rörlig ersättning uppgick till 29.433.500 kronor (51.999.561) för koncernledningen exklusive VD. Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde i genomsnitt 32,2% (55,6) av de årliga bonusgrundande lönerna. Övriga förmåner avseende tjänstebil, bostad, försäkring samt kostnader relaterade till utlandsstationerade uppgick till 11.164.464 kronor (11.680.141). Koncernledningen deltog även i LTI-programmet 2023-2025, LTI-programmet 2024-2026 och LTI-programmet 2025-2027. Under räkenskapsåret 2025 (då den treåriga prestationsperioden för LTI-programmet 2023-2025 avslutades) har utfallet för LTI- programmet 2023-2025 uppgått till 73.527.967 kronor (54.307.763) för koncernledningen, exklusive VD, vilket var 80,0% (62,1) av de årliga bonusgrundande lönerna. Hela nettobeloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier, som kommer att vara föremål för en inlåsningsperiod om ett år. Eftersom utfallet av LTI-programmet 2024–2026 och LTI-programmet 2025-2027 mäts över en treårsperiod (dvs. fastställs per den 31 december 2026 respektive 31 december 2027), har inga belopp hänförligt till dessa program betalats ut under 2025 till koncernledningen, exklusive koncernchefen och VD. Pension Under 2025, omfattades medlemmar i koncernledningen som ingår i den svenska pensionsplanen av de pensionsförmåner som följer av kollektivavtal (ITP) samt av Volvo Executive Pension (VEP) plan. VEP är en premiebestämd pensionsplan med premier på 35% av den årliga fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp (2.418.000 kronor för 2025). För VEP fanns det inga ytterligare åtaganden utöver betalning av premierna. Premier för pensioner till koncernledningen exklusive VD uppgick till 28.175.941 kronor (31.048.625) under 2025. Avgångsvederlag Anställningsavtalen för medlemmar av koncernledningen innehåller regler om avgångsvederlag vid uppsägning från AB Volvos sida. Medlemmar bosatta i Sverige har högst tolv månaders uppsägningstid från företagets sida och högst sex månaders uppsägningstid från sin sida. Reglerna innebär att den anställde vid uppsägning från företagets sida, är berättigad till avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner. Medlemmar som är bosatta utanför Sverige eller bosatta i Sverige men som har en väsentlig anknytning till annat land eller tidigare har varit bosatta i annat land får erbjudas uppsägningstider och avgångs- vederlag som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är eller har varit bosatta eller till vilket de har en väsentlig anknytning, företrädesvis lösningar motsvarande vad som gäller för lednings- personer bosatta i Sverige. Volvokoncernens kostnader för ersättning till koncernledningen Kostnaderna för den totala ersättningen till koncernledningen uppgick till 356 Mkr (504) och avsåg fast lön, samt kort- och långfristig rörlig ersättning, övriga förmåner och ersättningar för pensioner. De totala kostnaderna för koncernledningen inkluderar också sociala avgifter på löner och förmåner, särskild löneskatt på pensioner samt tillkommande kostnader för övriga förmåner. Av dessa 356 Mkr avser 45 Mkr LTI-programmet 2023-2025, 10 Mkr avser LTI-programmet 2024-2026 och 14 Mkr avser LTI- programmet 2025-2027. Beloppet för LTI-programmet 2023- 2025 är slutgiltigt, och beloppen för de andra två programmen är en uppskattning av utfallet som löpande kommer att justeras för att återspegla utfallet vid programmets slut. 124 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 127 ===== 27:2 Medelantal anställda 2025 2024 Antal anställda Varav kvinnor, % Antal anställda Varav kvinnor, % AB Volvo Sverige 328 49 314 49 Dotterföretag Sverige 25.020 26 24.335 26 Västra Europa (exkl. Sverige) 20.487 19 21.406 19 Östra Europa 4.753 26 4.955 25 Nordamerika 19.182 22 19.681 23 Sydamerika 7.225 21 7.096 21 Asien 9.951 22 10.941 20 Afrika och Oceanien 2.242 20 2.268 20 Volvokoncernen 89.188 23 90.995 22 27:3 Styrelseledamöter och andra ledande befattningshavare 2025 2024 Antal anställda Varav kvinnor, % Antal anställda Varav kvinnor, % AB Volvo Styrelseledamöter¹ 11 36 11 36 VD & koncernchef och andra ledande befattningshavare 11 27 13 31 Volvokoncernen Styrelseledamöter 511 25 514 26 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 566 29 576 29 1 Styrelseledamöter valda av årsstämman. 27:4 Löner och ersättningar 2025 2024 Mkr Styrelse och VD varav rörlig lönedel Övriga anställda Styrelse och VD varav rörlig lönedel Övriga anställda AB Volvo¹ 68 26 462 89 50 522 Dotterföretag 1.094 379 56.247 1.152 386 58.127 Volvokoncernen 1.162 404 57.435 1.241 436 58.649 27:5 Löner, ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Mkr Löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskos tnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Pensionskos tnader AB Volvo² 530 168 138 611 183 138 Dotterföretag 57.341 12.970 5.878 59.278 12.994 5.972 Volvokoncernen³ 57.872 13.138 6.016 59.890 13.177 6.110 1 Inkluderar nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt VD och koncernchef. 2 Moderbolagets pensionskostnader för styrelseledamöter och VD framgår av not 3 Administrationskostnader i moderbolagets årsredovisning. 3 Av koncernens pensionskostnader avser 90 Mkr (101) styrelse och VD, inklusive nuvarande och tidigare styrelseledamöter, VD och koncernchef, samt i koncernen andra ledande befattningshavare. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 425 Mkr (495). Kostnaden för icke-monetära förmåner uppgick i koncernen till 4.390 Mkr (4.585) varav till styrelser och verkställande direktörer i koncernföretag 36 Mkr (40). Kostnaden för icke-monetära förmåner i moderbolaget uppgick till 12,1 Mkr (9,7) varav till bolagets styrelse och VD 0,3 Mkr (0,2). 125 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 128 ===== 28 Ersättning till revisorer 28:1 Ersättning till revisorer 2025 2024 Deloitte Revisionsuppdraget 142 143 varav till Deloitte AB 46 47 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 10 11 varav till Deloitte AB 6 3 Skatterådgivning – 1 varav till Deloitte AB – – Övriga tjänster 18 89 varav till Deloitte AB – – Summa Deloitte 171 244 Revisionsarvode till övriga 5 5 Summa ersättning till revisorer 176 249 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget innebär kvalitets- säkringstjänster som skall utföras enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal. Beloppet inkluderar en översiktlig granskning av halvårsrapporten. Skatterådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom skatteområdet. Alla andra uppdrag definieras som övriga tjänster. 29 Kassaflöde Redovisningsprinciper Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden. Utländska koncernföretags kassaflöden omräknas till genomsnitts- kurser. Förändringar i koncernstruktur, förvärv och försäljningar redovisas brutto och ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten under förvärv av verksamheter och försäljning av verksamheter. Operativt kassaflöde Det operativa kassaflödet är ett mått på hur mycket likvida medel som har genererats av ordinarie verksamhet. Det operativa kassa- flödet inkluderar även investeringar och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar, vilka ingår i investerings- verksamheten. Läs mer i Not 18 Likvida medel. 29:1 Övriga ej kassapåverkande poster 2025 2024 Reserver för förväntade kreditförluster på fordringar/kundfinansieringsfordringar samt bortskrivningar 2.291 1.764 Resultat vid försäljning av verksamheter -1.840 -67 Orealiserade valutakurseffekter på kundfordringar och leverantörsskulder 61 -83 Orealiserade valutakurseffekter på övriga operativa fordringar och skulder -177 132 Avsättning för incitamentsprogram 1.525 2.264 Resultat vid avyttringar av im-/materiella anläggningstillgångar 39 -23 Resultat vid försäljning av aktier och andelar 37 34 Resultat från innehav i joint ventures och intressebolag 1.630 2.166 Pensionsförmåner intjänade under året 1.236 1.338 Periodisering av försäljning med återköpsåtaganden -4.053 -4.031 Återföring av avsättningar för omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus och den europeiska bussverksamheten – -572 Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus och asfaltsläggarverksamheten ABG¹ – -181 Övriga förändringar² 1.187 16 Totala övriga ej kassapåverkande poster 1.935 2.757 1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter. 2 Innehåller kompensation för volymåtaganden och nedskrivning av batterielektriska tillgångar. 126 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 129 ===== 29:2 Förändring av lån 2025 Kassaflöden Ej kassapåverkande poster 31 dec 2024 Upptagna lån Återbetalning av lån Omklassi- ficeringar och övriga förändringar¹ Orealiserade valutaeffekter Valutakurs- förändringar 31 dec 2025 Kortfristiga obligationslån och övriga lån 103.752 374.390 -450.095 90.871 3.570 -11.663 110.825 Långfristiga obligationslån och övriga lån 159.855 89.999 -4.095 -91.401 -2.637 -14.487 137.234 Ränte- och valutaderivat -3.099 – – – -3.084 57 -6.126 Realiserade derivat – – -891 – – – – Kontantöverföringar² – 3.174 -166 – – – – Kassaflödespåverkan från förändring av lån 467.562 -455.247 2024 Kassaflöden Ej kassapåverkande poster 31 dec 2023 Upptagna lån Återbetalning av lån Omklassi- ficeringar och övriga förändringar¹ Orealiserade valutaeffekter Valutakurs- förändringar 31 dec 2024 Kortfristiga obligationslån och övriga lån 98.289 255.322 -317.468 65.642 -476 2.442 103.752 Långfristiga obligationslån och övriga lån 138.502 83.589 -5.269 -62.543 1.219 4.357 159.855 Ränte- och valutaderivat -3.043 – – – -39 -17 -3.099 Realiserade derivat – – -618 – – – – Kontantöverföringar² – 3.155 -3.890 – – – – Kassaflödespåverkan från förändring av lån 342.066 -327.245 1 Inkluderar omvärdering av leasingskulder, nya leasingskulder samt lån relaterat till förvärvade och sålda verksamheter, vilka inte har haft någon kassaflödespåverkan. 2 Kontantöverföringar för credit support annexes (CSA) används för att reducera exponeringen avseende öppna nettopositioner på ränte- och valutaderivat. Kontantöverföringar för CSAs är också inkluderade i kortfristiga obligationslån och övriga lån, där nettokassaflödet uppgick till 3.279 Mkr (322). Avtalen har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella nettoställning. Nettoupplåningen ökade med 12,3 miljarder kronor (14,8), främst på grund av en ökad ny affärsvolym i kreditportföljen. Financial Services utförde syndikeringar om 13,2 miljarder kronor (11,6). Samtliga syndikeringar har påverkat kassaflödet under 2025. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om credit support annexes (CSA). Läs mer i Not 22 Skulder om obligationslån och övriga lån. 127 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 130 ===== 30 Finansiella instrument Redovisningsprinciper Finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen i enlighet med instrumentets avtalsvillkor. Transaktionskostnader inkluderas i tillgångarnas verkliga värden förutom i de fall då värdeförändringar redovisas över resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med upptagande av lån periodiseras över lånets löptid som finansiella kostnader. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när rätten till kassaflödena från tillgången förfaller, eller när väsentligen alla risker och fördelar förknippade med tillgången har överförts till en extern part. Verkligt värde för finansiella tillgångar fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda tillgångar med hjälp av olika värderingstekniker. Verkligt värde på finansiella instrument är klassificerade baserat på i vilken utsträckning marknadsdata har använts i beräkningen av verkligt värde. Majoriteten av Volvokoncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde är klassificerade enligt nivå 2. Värdering i nivå 2 sker på marknadsmässiga grunder med hjälp av observerbara marknadspriser som finns tillgängliga vid varje bokslutstidpunkt. Utgångspunkten för räntan är nollkupongskurvan i respektive valuta från vilken det görs en nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. För valutakontrakt är utgångspunkten terminspåslaget utifrån gällande spotkurs för respektive valuta och framtida tidpunkt. Baserat på gällande terminskurser görs sedan en nuvärdesberäkning per balansdagen. Aktier och andelar är klassificerade enligt nivå 1 för noterade aktier och nivå 3 för onoterade aktier. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Volvokoncernens finansiella instrument som innehas för handel värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Som framgår av tabell 30:1 utgörs dessa instrument av derivat som används för att säkra ränta och valuta samt kortfristiga placeringar, vilka presen- teras vidare i not 18 Likvida medel. Dessutom ingår även villkorad köpeskilling i denna kategori. Derivat som används för att säkra ränteexponering i finansieringen av kundfinansieringsportföljen i Financial Services samt skuld- portföljen inom Industriverksamheten redovisas i denna kategori. Orealiserade vinster och förluster till följd av fluktuationer i de finansiella instrumentens verkliga värden redovisas i övriga finansiella intäkter och kostnader, med undantag för derivat ingångna av Financial Services, vilka redovisas i rörelseresultatet. Volvokoncernen avser att behålla dessa derivat till förfall varför marknadsvärderingen, över tid, inte påverkar finansiellt resultat eller kassaflöde. Villkorad köpeskilling uppstår vid företagsförvärv och är vanligtvis en skyldighet för förvärvaren att överföra ytterligare tillgångar till de tidigare ägarna av det förvärvade företaget om särskilda framtida villkor eller händelser uppfylls. Villkorad köpeskilling redovisas vid förvärvstidpunkten till verkligt värde. Efterföljande värdering av den villkorade köpeskillingen sker till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella instrument som används för säkring av valutarisk i framtida kassaflöden redovisas också under denna kategori. Vid säkring av kassaflöden för specifika ordrar beslutas klassificeringen av resultateffekten av säkringen från fall till fall. Under 2025 har 27 Mkr (-87) redovisats i rörelseresultatet och 30 Mkr (-130) i finansnettot. Resultat från säkring av kassaflöden i utländsk valuta från utdelningar och övriga poster betalade till koncernföretag redovisas i rörelseresultatet och uppgick till 95 Mkr (14). Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat I denna kategori inkluderar Volvokoncernen innehav av aktier i noterade företag till följd av att aktierna ej innehas för handel. Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgick till -17 Mkr (13). Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell vars syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta och värderas till upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektiv- räntemetoden. I denna kategori inkluderar Volvokoncernen även kundfordringar och innehav av aktier i onoterade företag för vilka ett verkligt värde ej kan fastställas. Det redovisade värdet har analyserats och jämförts med ett beräknat verkligt värde och är en rimlig upp- skattning av verkligt värde. Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar. Läs mer i Not 16 Fordringar. Volvokoncernen tillämpar inte säkringsredovisning. 128 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 131 ===== Information angående redovisade och verkliga värden I tabell 30:1, jämförs redovisade och verkliga värden för Volvokoncernens samtliga finansiella instrument. 30:1 Redovisade belopp och verkliga värden för finansiella instrument 31 dec 2025 31 dec 2024 Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Ränte- och valutaderivat¹ Not 16 7.646 7.646 5.785 5.785 Villkorad köpeskilling 486 486 516 516 Övriga derivat – – 564 564 BR Kortfristiga placeringar Not 18 142 142 218 218 8.274 8.274 7.083 7.083 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Innehav av aktier och andelar i noterade företag Not 5 18 18 35 35 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde BR Kundfordringar Not 16 31.232 31.232 41.772 41.772 Kundfinansieringsfordringar Not 15 234.098 234.098 257.282 257.282 Innehav av aktier och andelar i onoterade företag Not 5 1.089 1.089 1.072 1.072 Övriga räntebärande fordringar² Not 16 2.329 2.329 4.581 4.581 268.747 268.747 304.707 304.707 BR Likvida medel Not 18 73.361 73.361 85.171 85.171 Skulder Not 22 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Ränte- och valutaderivat³ 1.787 1.787 5.880 5.880 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde⁴ Långfristiga obligationslån och övriga lån 136.417 136.800 156.400 156.257 Kortfristiga obligationslån och övriga lån² 110.583 110.573 102.452 102.476 BR Leverantörsskulder 67.966 67.966 78.527 78.527 314.966 315.338 337.378 337.259 1 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på tillgångssidan har reducerats med 92% (88) till 635 Mkr (696) genom nettningsavtal och likvidöverföringar. 2 Beloppet inkluderar kontantöverföringar för credit support annexes (CSA), där fordran uppgick till 24 Mkr (3.032) och skulden uppgick till 5.490 Mkr (2.211). Avtalen har ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finansiella nettoställning. 3 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på skuldsidan har reducerats med 90% (98) till 183 Mkr (98) genom nettningsavtal och likvidöverföringar. 4 I Volvokoncernens balansräkning ingår i finansiella skulder lånerelaterade derivat om 1.059 Mkr (4.755). Kreditrisken är inkluderad i verkligt värde värderingen av lånen. Läs mer i Not 4 Mål och policy avseende finansiell riskhantering om credit support annexes (CSA). 129 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 132 ===== Borttagande från balansräkningen av finansiella tillgångar Volvokoncernen genomför diskonteringar av finansiella tillgångar i syfte att minimera finansiella risker. En utvärdering görs för att avgöra om väsentligen alla risker och fördelar har blivit överförda till extern part vid diskonteringen. Volvokoncernens avsikt är att inte ingå avtal med diskonteringar om inte väsentligen alla risker och fördelar kan bli överförda till extern part. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten till kassaflöden från tillgången upphört eller när väsentligen alla risker och fördelar överförts. Per den 31 december 2025 fanns inga överförda finansiella tillgångar som inte uppfyllt kraven om bort- tagande från balansräkningen i Volvokoncernen. Fortsatt engagemang i borttagna tillgångar återspeglas i Volvo- koncernens balansräkning som en del av externa kreditgarantier. Dessa är värderade enligt bästa uppskattning och redovisas som avsättning i balansräkningen uppgående till 0,1 miljarder kronor (0,1). Volvokoncernens maximala exponering för förlust motsvaras av den totala regress som är kopplad till överförda och borttagna finansiella tillgångar som är en del av de externa kreditgarantierna, det vill säga det totala belopp som Volvokoncernen skulle behöva betala om kunderna inte kan betala sina skulder. Sannolikheten för att alla kunder försummar sina skulder vid samma tidpunkt anses vara låg. Bruttoexponeringen för Volvokoncernen uppgick till 1,2 miljarder kronor (2,9) relaterat till kreditgarantier utfärdade för kunder och övriga och ingår i Volvokoncernens eventualförpliktelser. Detta belopp har inte reducerats med hänsyn till värdet av erhållna motgarantier eller andra säkerheter såsom rätten att återta produkter. Minskningen under 2025 är relaterad till avyttringen av SDLG. Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar. Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och finansiella åtaganden. I tabell 30:2, följer en sammanställning av utestående derivat som säkrar valuta- och ränterisker. 30:2 Utestående derivatinstrument 31 dec 2025 31 dec 2024 Nominellt belopp Redovisat värde Nominellt belopp Redovisat värde Ränteswappar – fordran 258.117 7.498 220.579 5.487 – skuld 101.265 -1.618 184.569 -5.813 Valutaterminskontrakt – fordran 8.222 147 20.510 285 – skuld 22.508 -168 15.735 -55 Köpta optioner – fordran 153 1 459 12 Utställda optioner – skuld 62 – 459 -12 Summa 5.860 -95 130 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 133 ===== Vinster, förluster, ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella instrument Tabell 30:3 presenterar hur vinster och förluster samt ränteintäkter och räntekostnader har påverkat Volvokoncernens rörelseresultat och finansnetto, fördelat på olika kategorier av finansiella instrument. 30:3 Redovisat i rörelseresultatet 2025 2024 Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Ränte- och valutaderivat¹˒² 94 – -37 59 – -102 Kortfristiga placeringar -16 – – 9 – – Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfordringar/leverantörsskulder³ 499 – – -351 – – Likvida medel -76 – – 53 – – Kundfinansieringsfordringar⁴ 492 18.099 – 331 18.154 – Innehav av aktier och andelar i noterade företag⁵ – – – – – – Innehav av aktier och andelar i onoterade företag 11 – – 18 – – Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde⁶ – – -10.957 – – -11.229 Påverkan på rörelseresultatet 1.004 18.099 -10.994 118 18.154 -11.331 Redovisat i finansnettot⁷˒⁸ 2025 2024 Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Vinst/Förlust Ränte- intäkter Ränte- kostnader Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Kortfristiga placeringar -1 4 – -3 5 – Ränte- och valutaderivat¹˒² 8.587 – -2.160 -1.787 – -1.655 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Likvida medel -1.635 1.905 – 1.130 2.684 – Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -7.956 – 687 774 – 392 Påverkan på finansnettot⁷˒⁸ -1.005 1.909 -1.473 114 2.688 -1.263 1 Upplupen ränta hänförlig till finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i beloppet för vinster och förluster. 2 Volvokoncernen använder terminskontrakt och valutaoptioner för att säkra framtida kassaflöden i utländsk valuta. I posten ingår både orealiserat och realiserat resultat av valutaderivat. 3 Upplysning om förändring av reserver för förväntade kreditförluster på kundfordringar finns i not 16 Fordringar samt i not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader. Beloppet inkluderar vinster/förluster på -131 Mkr (-51) från omvärdering av fordringar i utländsk valuta relaterat till utdelningar betalade till koncernföretag. 4 Beloppet inkluderar vinster/förluster där tillgångar borttagits ur balansräkningen, där överförda poster om 340 Mkr (212) är relaterade till försäljning av kundfinansieringsfordringar och 152 Mkr (119) är hänförliga till intäkter från förtida inlösen. Information om förändringar i reserver för förväntade kreditförluster på kundfinansieringsfordringar finns i not 15 Kundfinansieringsfordringar och not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader. 5 Förändring i verkligt värde för innehav av aktier i noterade företag via övrigt totalresultat uppgick till -17 Mkr (13). Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar. 6 I räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisat i rörelseresultatet ingår även räntekostnader för finansiering av operationell leasing som inte är klassificerat som ett finansiellt instrument. 7 I vinster/förluster, ränteintäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument rapporterade i finansnettot har -1.005 Mkr (114) redovisats som övriga finansiella intäkter och kostnader. Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader. 8 Räntekostnader rapporterade i finansnettot hänförliga till pensioner om -346 Mkr (-329) ingår ej i ovanstående tabell. 131 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 134 ===== Moderbolaget AB Volvo NOT SIDA 1 Redovisningsprinciper 137 2 Intäkter och koncerninterna transaktioner 137 3 Administrationskostnader 137 4 Övriga rörelseintäkter och kostnader 138 5 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 138 6 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 138 7 Resultat från övriga aktier och andelar 138 8 Räntekostnader och liknande resultatposter 138 9 Bokslutsdispositioner 138 10 Inkomstskatter 139 11 Aktier och andelar 140 12 Övriga långfristiga fordringar 142 13 Övriga fordringar 142 14 Obeskattade reserver 142 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 142 16 Långfristiga skulder 143 17 Övriga skulder 143 18 Eventualförpliktelser 143 19 Kassaflöde 143 132 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 135 ===== Moderbolaget AB Volvo Organisationsnummer 556012-5790. Beloppen inom parentes avser föregående år. Förvaltningsberättelse AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt huvudkontor i Göteborg, Sverige. Verksamheten omfattar koncernens huvudkontor med tillhörande staber samt vissa koncerngemensamma funktioner. I resultat från aktier och andelar i koncernföretag ingår utdelningar med 9.840 Mkr (4.168). Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 73.196 Mkr (72.925), varav 72.178 Mkr (71.906) avsåg aktier i helägda dotterföretag. Dotterföretagens motsvarande egna kapital (inklusive kapitalandel i obeskattade reserver men exklusive innehav utan bestämmande inflytande) uppgick till 180.896 Mkr (181.546). Andelar i joint ventures och intresseföretag uppgick till 8.971 Mkr (8.971), varav 8.963 Mkr (8.963) redovisas enligt kapitalandels- metoden i koncernbokslutet. AB Volvos ägarandel av eget kapital i dessa företag uppgick till 7.502 Mkr (7.892). Finansiell nettoskuld uppgick till 30.561 Mkr (34.317). Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg av obeskattade reserver) uppgick till 71.917 Mkr (86.309) motsvarande 59% (65) av balansomslutningen. Resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Nettoomsättning 2 1.226 1.222 Kostnad för sålda tjänster 2 -1.226 -1.222 Bruttoresultat – – Administrationskostnader 2, 3 -1.027 -1.039 Övriga rörelseintäkter och kostnader 4 -241 -9 Rörelseresultat -1.268 -1.048 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 5 9.840 4.468 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag 6 154 108 Resultat från övriga aktier och andelar 7 -1 – Ränteintäkter och liknande resultatposter¹ 84 63 Räntekostnader och liknande resultatposter¹ 8 -876 -1.543 Resultat efter finansiella poster 7.933 2.048 Bokslutsdispositioner 9 23.622 38.669 Inkomstskatter 10 -4.328 -7.553 Periodens resultat² 27.227 33.164 1 Övriga finansiella intäkter och kostnader har omklassificerats till antingen Ränteintäkter och liknande resultatposter eller till Räntekostnader och liknande resultatposter. 2 Periodens resultat är samma som periodens totalresultat. 133 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 136 ===== Balansräkning Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 21 6 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag 11 73.196 72.925 Andelar i joint ventures och intresseföretag 11 8.971 8.971 Övriga aktier och andelar 11 2 2 Övriga långfristiga fordringar 12 540 615 Uppskjutna skattefordringar 10 190 196 Summa anläggningstillgångar 82.921 82.715 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Aktuella skattefordringar 10 1.035 478 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 38.259 49.627 Övriga fordringar 13 370 254 Summa omsättningstillgångar 39.664 50.359 Summa tillgångar 122.585 133.074 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 2.562 2.562 Reservfond 7.337 7.337 Fritt eget kapital Fria fonder 390 390 Balanserade vinstmedel 34.400 38.855 Periodens resultat 27.227 33.164 Summa eget kapital 71.917 82.309 Obeskattade reserver 14 – 4.000 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 199 204 Övriga avsättningar – – Summa avsättningar 199 204 Långfristiga skulder 16 Skulder till koncernföretag 540 615 Övriga skulder 60 108 Summa långfristiga skulder 600 723 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 410 320 Övriga skulder till koncernföretag 48.788 44.757 Skatteskuld – – Övriga skulder 17 670 760 Summa kortfristiga skulder 49.869 45.838 Summa eget kapital och skulder 122.585 133.074 134 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 137 ===== Kassaflödesanalys Mkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -1.268 -1.048 Avskrivningar – – Övriga ej kassapåverkande poster 19 -307 286 Total förändring i rörelsekapital varav 343 -18 Förändring i kundfordringar 186 -252 Förändring i leverantörsskulder 316 96 Övriga förändringar i rörelsekapital -159 138 Erhållna räntor och liknande poster 80 40 Erlagda räntor och liknande poster -874 -1.514 Erhållna utdelningar från koncernföretag 5 9.828 4.161 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 6 153 108 Erhållna koncernbidrag 38.669 45.263 Betalda inkomstskatter -4.968 -10.274 Kassaflöde från den löpande verksamheten 41.656 37.004 Investeringsverksamheten Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar -15 – Förvärv av aktier i koncernföretag 11 -272 -740 Avyttring av aktier i koncernföretag 5, 11 – – Förvärv av aktier och andelar i övriga företag 11 -1 -25 Räntebärande fordringar 12 63 75 Kassaflöde efter nettoinvesteringar 41.431 36.314 Finansieringsverksamheten Nya lån 19 85 288 Återbetalning av lån 19 -3.897 – Utdelning till AB Volvos aktieägare -37.619 -36.602 Övrigt – – Förändring av likvida medel – – Likvida medel vid periodens början – – Likvida medel vid periodens slut – – 135 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 138 ===== Förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Mkr Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserade vinstmedel Totalt Totalt eget kapital Enligt balansräkning 31 december 2023 2.562 7.337 390 75.459 75.849 85.748 Periodens resultat – – – 33.164 33.164 33.164 Periodens totalresultat – – – 33.164 33.164 33.164 Transaktioner med aktieägare Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – -36.602 -36.602 -36.602 Aktierelaterade ersättningar – – – -1 -1 -1 Transaktioner med aktieägare – – – -36.603 -36.603 -36.603 Enligt balansräkning 31 december 2024 2.562 7.337 390 72.020 72.410 82.309 Periodens resultat – – 27.227 27.227 27.227 Periodens totalresultat – – – 27.227 27.227 27.227 Transaktioner med aktieägare Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – -37.619 -37.619 -37.619 Aktierelaterade ersättningar – – – – – – Transaktioner med aktieägare – – – -37.619 -37.619 -37.619 Enligt balansräkning 31 december 2025 2.562 7.337 390 61.628 62.018 71.917 Läs mer i koncernens Not 19 Eget kapital och antal aktier om moderbolagets aktiekapital. 136 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 139 ===== Noter till de finansiella rapporterna Beloppen inom parentes avser föregående år. 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Enligt RFR 2 skall moderbolaget tillämpa alla International Financial Reporting Standards (IFRS Accounting Standards) antagna av EU, så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagens regelverk. De ändringar i RFR 2 som gäller för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025, har inte haft någon påverkan på moderbolaget. De ändringar i RFR 2 som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare avser IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statement som träder i kraft den 1 januari 2027. RFR 2 inkluderar ett undantag från att tillämpa IFRS 18 avseende presentationen av de finansiella rapporterna eftersom den inte är förenlig med Årsredovisningslagen. Således kommer IFRS 18 ha en begränsad påverkan på moderbolaget. IFRS 18 är ännu inte antagen av EU. De finns inga andra tillkännagivna ändringar i RFR 2 som gäller för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 och senare. Volvokoncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not i koncernens del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna mellan redovisningsprinciperna som tillämpas i Volvokoncernen och moderbolaget beskrivs nedan. Aktier och andelar i koncernföretag och andelar i joint ventures och intresseföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde och prövning av nedskrivningsbehov sker årligen. Vid rörelseförvärv inkluderar moderbolaget i enlighet med RFR 2 utgifter hänförliga till förvärvet i anskaffningsvärdet. Utdelningar redovisas i resultaträkningen. Samtliga aktieinnehav redovisas som finansiella tillgångar och resultatet redovisas inom resultatet från finansiella poster. Moderbolaget tillämpar undantaget i tillämpningen av IFRS 9 som avser redovisning och värdering av finansiella garantiavtal till förmån för dotter och intresseföretag. Moderbolaget redovisar de finansiella garantiavtalen som eventualförpliktelser. RFR 2 innehåller ett undantag hänförligt till IFRS 16 som medför att samtliga leasingkontrakt redovisas som operationella leasing- kontrakt när moderbolaget är leasetagare. Redovisning av koncernbidrag har skett i enlighet med alternativ- regeln i RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner. Enligt RFR 2 behöver inte de bestämmelser i IAS 19 som gäller förmånsbestämda pensionsplaner tillämpas i juridisk person. Där- emot skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. I RFR 2 hänvisas till lagen om tryggande av pensionsutfästelse mm (”tryggandelagen”) för bestämmelser om redovisning av avsätt- ningar till pensioner och liknande förpliktelser och redovisning av förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser. Volvokoncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda i sin finansiella rapportering. Detta innebär skillnader som kan vara väsentliga, vid redovisning av förmånsbaserade planer avseende pensioner samt vid redovisning av förvaltningstillgångar placerade i Volvo Pensionsstiftelse. Redovisningsprinciperna för förmånsbaserade planer skiljer sig från IAS 19 främst avseende: • Beräkningen av pensionsskulden enligt svenska redovisningsprinciper tar inte hänsyn till framtida löneökningar. • Diskonteringsräntan för den svenska skuldberäkningen bestäms av PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen. • Förändringar i diskonteringsräntan, verklig avkastning på förvaltningstillgångarna och övriga aktuariella antaganden redovisas direkt i resultat- och balansräkningen. • Underskott måste antingen återställas genom inbetalningar eller redovisas som skuld i balansräkningen. • Överskott kan inte redovisas som tillgång men kan i vissa fall gottgöras bolaget för att minska pensionskostnaderna. 2 Intäkter och koncerninterna transaktioner Moderbolagets redovisade nettoomsättning uppgick till 1.226 Mkr (1.222) och avser i huvudsak försäljning av tjänster till koncernföretag 1.225 Mkr (1.222). Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till kunden vilket är när moderbolaget har utfört service och kostnad för utförandet uppstått så att kunden kan dra nytta av levererad service. Inköp från koncernföretag uppgick till 600 Mkr (579). 3 Administrationskostnader Personal Löner och ersättningar uppgick till 530 Mkr (611), sociala kostnader till 168 Mkr (183) och pensionskostnader till 126 Mkr (31). Pensionskostnader om 10 Mkr (9) avsåg styrelse och VD. Moderbolaget har utestående pensionsförpliktelser om 3 Mkr (3) till dessa. Antalet anställda var vid årets slut 342 personer (335). Läs mer i Volvokoncernen Not 27 Personal om medelantal anställda, löner och ersättningar inklusive incitamentsprogram samt könsfördelning av styrelse och ledande befattningar. 3:1 Ersättning till revisorer 2025 2024 Deloitte AB – Revisionsuppdraget 30 30 – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 3 5 Summa 33 35 Läs mer i Volvokoncernen Not 28 Ersättning till revisorer om vad som ingår i de olika kategorierna. 137 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 140 ===== 4 Övriga rörelseintäkter och kostnader 4:1 Övriga rörelseintäkter och kostnader 2025 2024 Nedskrivningar av fordringar -225 – Realiserade och orealiserade valutakursvinster och förluster -16 -14 Lämnade gåvor och bidrag -14 -11 Övriga intäkter och kostnader 14 16 RR Summa -241 -9 5 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 5:1 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 2025 2024 Erhållen utdelning Volvo China Investment Co. Ltd, Kina. 5.428 1.261 VNA Holding Inc., USA 3.816 2.364 Volvo Group UK Ltd., Storbritanien 343 172 Volvo Norge AS, Norge 94 99 Volvo Danmark A/S, Danmark 80 92 Volvo Group Italia Spa, Italien 40 151 Volvo Malaysia Sdn Bhd, Malaysia 39 – VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien – 29 Delsumma 9.840 4.168 Återföring nedskrivning av aktier Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige – 300 Delsumma – 300 RR Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 9.840 4.468 6 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag I resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag ingår utdelning från VE Commercial Vehicles Ltd. med 154 Mkr (108). 7 Resultat från övriga aktier och andelar I resultat från övriga aktier och andelar ingår nedskrivning av aktierna i Lindholmen Science Park AB med 1 Mkr (–). 8 Räntekostnader och liknande resultatposter Av räntekostnader och liknande resultatposter, 876 Mkr (1.543), avsåg 850 Mkr (1.492) räntor till koncernföretag. 9 Bokslutsdispositioner Koncernbidrag uppgår till netto 19.622 Mkr (38.669) och återföring av periodiseringsfond till 4.000 Mkr (–). 138 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 141 ===== 10 Inkomstskatter Inkomstskatter fördelades enligt följande: 10:1 Inkomstskatter 2025 2024 Aktuell skatt för perioden -4.828 -7.543 Justering av aktuella skatter för tidigare perioder 505 – Uppskjuten skatt -6 -10 RR Summa inkomstskatter -4.328 -7.553 De främsta orsakerna till skillnaden mellan inkomstskatt enligt gällande skattesats 20,6% och redovisad inkomstskatt för perioden framgår av tabell 10:2. Uppskjuten skatt avser en beräknad skatt på temporära skillnader. Omvärdering av uppskjutna skatter har skett till de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden regleras. Lagstiftningen om Pelare 2 har antagits i Sverige och tillämpas från och med räkenskapsår 2024. AB Volvo tillämpar undantaget för att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och skulder relaterade till inkomstskatter från Pelare 2, som anges i ändringarna av IAS 12. Den aktuella skattekostnaden avseende Pelare 2 inkomstskatter inkluderas i aktuell skattekostnad för perioden och upplyses inte om separat då beloppet inte är materiellt för AB Volvo. Läs mer i Volvokoncernen Not 10 Inkomstskatter avseende Pelare 2. 10:2 Inkomstskatter för perioden 2025 2024 Resultat före skatt 31.555 40.717 Inkomstskatt enligt gällande skattesats -6.500 -8.388 Skattefria utdelningar 2.059 881 Övriga ej avdragsgilla kostnader -91 -25 Övriga ej skattepliktiga intäkter 4 73 Utländsk källskatt -288 -76 Justering av aktuell skatt för tidigare perioder 505 – Justering av uppskjuten skatt för tidigare perioder -1 4 Aktuell skatt på schablonintäkt -16 -22 Periodens inkomstskatt -4.328 -7.553 10:3 Specifikation av uppskjutna skattefordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 190 196 BR Uppskjutna skattefordringar 190 196 139 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 142 ===== 11 Aktier och andelar Aktier och andelar i koncernföretag Under 2025 har aktieägartillskott lämnats till Volvo Energy AB med 250 Mkr och till VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda. med 22 Mkr. Under 2024 lämnades aktieägartillskott till Volvo Automotive Finance (China) Ltd. med 712 Mkr, till VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda. med 22 Mkr och till Rental Business Solution S.R.L. med 6 Mkr. En återföring av tidigare gjord nedskrivning i Volvo Lastvagnar Sverige AB gjordes med 300 Mkr. Andelar i joint ventures och intresseföretag Under 2025 har det inte funnits några transaktioner som har påverkat det redovisade värdet av andelar i joint ventures och intresseföretag. Under 2024 lämnades ett aktieägartillskott till World of Volvo AB med 25 Mkr. Övriga aktier och andelar Under 2025 har aktieägartillskott lämnats till Lindholmen Science Park AB med 1 Mkr (–), vilket har skrivits ned. Under 2024 fanns det inte några transaktioner som påverkade det redovisade värdet av övriga aktier och andelar. 11:1 Förändringar av AB Volvos innehav av aktier och andelar Koncernföretag Joint ventures och intresseföretag Övriga aktier och andelar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ingående balans 72.925 71.885 8.971 8.946 2 2 Förvärv/nyteckningar – – – – – – Avyttringar/Inlösen av aktier – – – – – – Aktieägartillskott 272 740 – 25 1 – Nedskrivningar aktier och andelar – – – – -1 – Återföring nedskrivning av aktier och andelar – 300 – – – – BR Redovisat värde, 31 dec 73.196 72.925 8.971 8.971 2 2 11:2 Innehav av andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar 31 dec 2025 31 dec 2025 31 dec 2024 Organisations- nummer Procentuellt innehav¹ Redovisat värde² Redovisat värde² Dongfeng Commercial Vehicles Co. Ltd., Kina⁴ – 45,0 7.197 7.197 VE Commercial Vehicles Ltd., Indien³˒ ⁴ – 34,7 1.616 1.616 World of Volvo AB, Sverige⁴ 559233-9849 50,0 150 150 Övriga bolag – 10 10 Summa redovisat värde, joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar 8.973 8.973 1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav. 2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav. 3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 45,6%. 4 I Volvokoncernen konsolideras bolagen som joint ventures eller intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. 140 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 143 ===== AB Volvo äger direkt eller indirekt 288 (289) legala enheter. De direkt ägda enheterna är specificerade i nedanstående tabell. 11:3 Innehav av andelar i koncernföretag 31 dec 2025 31 dec 2024 Organisations nummer Procentuellt innehav¹ Redovisat värde² Redovisat värde² Volvo Lastvagnar AB, Sverige 556013-9700 100 8.711 8.711 Volvo Business Services International AB, Sverige 556539-9853 100 8.134 8.134 Volvo Bussar AB, Sverige 556197-3826 100 3.033 3.033 Volvo Construction Equipment AB, Sverige 556021-9338 100 8.076 8.076 AB Volvo Penta, Sverige 556034-1330 100 586 586 VNA Holding Inc., USA – 100 3.688 3.688 Volvo Financial Services AB, Sverige 556000-5406 100 2.667 2.667 Volvo Treasury AB, Sverige 556135-4449 100 15.241 15.241 Volvo Investment AB, Sverige 556519-4494 100 2.888 2.888 Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige 556531-8572 100 2.655 2.655 Volvo Fuel Cell Holding AB, Sverige 559275-6729 100 3.000 3.000 Volvo China Investment Co Ltd., Kina – 100 1.302 1.302 Volvo Automotive Finance (China) Ltd., Kina – 100 1.203 1.203 Volvo Group UK Ltd., Storbritannien³ – 35 350 350 Volvo Group Mexico SA, Mexiko – 100 1.086 1.086 Volvo Group Venture Capital AB, Sverige 556542-4370 100 719 719 Volvo Powertrain AB, Sverige 556000-0753 100 898 898 Volvo Information Technology AB, Sverige 556103-2698 100 1.511 1.511 Volvo Parts AB, Sverige 556365-9746 100 200 200 Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Sverige 516401-8037 100 182 182 Volvo Business Services AB, Sverige 556029-5197 100 118 118 Volvo Danmark A/S, Danmark – 100 157 157 VFS Servizi Financiari Spa, Italien⁴ – 25 101 101 Kommersiella Fordon Europa AB, Sverige 556049-3388 100 2.693 2.693 Volvo Norge AS, Norge – 100 50 50 Volvo Malaysia Sdn Bhd., Malaysia – 100 48 48 Volvo Group Italia Spa, Italien⁵ – 65 559 559 Volvo Logistics AB, Sverige 556197-9732 100 385 385 VFS Latvia SIA, Lettland – 100 99 99 VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien – 100 2 2 Volvo Energy AB, Sverige 559285-4169 100 450 200 VFS Renting Sociedade Unipessoal Lda., Portugal – 100 56 34 Rental Business Solution S.R.L., Italien⁴ – 49 8 8 Volvo Autonomous Solutions AB, Sverige 559285-4219 100 2.340 2.340 Övriga bolag – – 1 Summa redovisat värde, koncernföretag⁶ 73.196 72.925 1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav. 2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav. 3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 100%. 4 Volvo Group Italia Spa och AB Volvo äger tillsammans 100%. 5 Renault Trucks (SAS), Volvo Lastvagnar AB, Volvo Bussar AB, AB Volvo Penta och AB Volvo äger tillsammans 100%. 6 AB Volvos andel av dotterföretagens egna kapital (inklusive eget kapital-del i obeskattade reserver) utgjorde 180.896 Mkr (181.546). 141 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 144 ===== 12 Övriga långfristiga fordringar 12:1 Övriga långfristiga fordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Övriga räntebärande fordringar 540 615 BR Summa övriga långfristiga fordringar 540 615 13 Övriga fordringar 13:1 Övriga fordringar 31 dec 2025 31 dec 2024 Kundfordringar 7 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 137 36 Övriga fordringar 226 210 BR Summa övriga fordringar 370 254 Det finns ingen reserv för osäkra fordringar vid årets utgång. Verkligt värde bedöms inte avvika från redovisat värde. 14 Obeskattade reserver I obeskattade reserver ingår periodiseringsfond med – Mkr (4.000). 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Moderbolaget har två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer, där bolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har bolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster. Förmånsbestämda planer, där bolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pension- ering. Dessa planer tryggas genom avsättningar i balansräkningen eller genom överföring av medel till pensionsstiftelse. En kredit- försäkring har dessutom tecknats avseende värdet av utfärdade förpliktelser. Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen är ITP2-planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd, vilket innebär att enbart nyanställda som är födda före 1979 har möjlighet att välja ITP2-lösningen. ITP2 i egen regi för bolaget är finansierad genom Volvo Pensionsstiftelse. Pensionsförpliktelsen beräknas årligen på balansdagen, baserad på aktuariella antaganden. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande lönenivå per respektive balansdag och med en diskonterings- ränta på 2,85% (2,85) avseende ITP2 och 2,4% (2,4) för övriga pensionsskulder. Årliga förräntningsantaganden samt dödlighets- antaganden fastställs av PRI Pensionsgaranti för ITP2 respektive Finansinspektionen för övriga pensionsskulder. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i moderbolagets balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid boksluts- tidpunkten, med avdrag för värdet av förvaltningstillgångarna. 15:1 Förpliktelser i förmånsbestämda planer Fonderat Ofonderat Totalt Förpliktelser, ingående balans 2024 995 251 1.245 Kostnader för tjänstgöring 85 -38 47 Räntekostnad 31 5 36 Utbetalda ersättningar -36 -13 -49 Förpliktelser, 31 december 2024 1.075 204 1.279 Kostnader för tjänstgöring -89 1 -88 Räntekostnad 30 5 35 Utbetalda ersättningar -36 -12 -48 Förpliktelser, 31 december 2025 980 198 1.178 15:2 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde i fonderade planer Förvaltningstillgångar, ingående balans 2024 1.145 Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna -18 Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen -41 Förvaltningstillgångar, 31 december 2024 1.086 Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna -4 Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen – Förvaltningstillgångar, 31 december 2025 1.082 15:3 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 31 dec 2025 31 dec 2024 Förpliktelser¹ -1.178 -1.279 Förvaltningstillgångar 1.082 1.086 Överskott (+) / underskott (–) -96 -193 Begränsning av tillgångsvärdet i enlighet med RFR2 (då förvaltningstillgångarna överstiger motsvarande kapitalvärde.) -103 -11 BR Avsättningar netto, för pensioner och liknande förpliktelser² -199 -204 1 Kapitalvärdet för ITP2 uppgår till -967 Mkr (–1.061). 2 Pensionsförpliktelser netto, avseende ITP2 uppgår till – Mkr ( – ). 15:4 Pensionskostnader 2025 2024 Kostnader för tjänstgöring -88 47 Räntekostnad 35 36 Ränteintäkt1 96 -124 Kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner 43 -41 Kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 54 52 Särskild löneskatt / avkastningsskatt² 28 19 Försäkringskostnad FPG 1 1 Redovisad pensionskostnad 126 31 1 Ränteintäkter om netto 31 Mkr (31) redovisas i finansnettot. 2 Kostnad för särskild löneskatt/avkastningsskatt beräknas enligt skattelagstiftning och avsättning görs under kortfristiga skulder. 142 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 145 ===== 16 Långfristiga skulder 16:1 Förfallostruktur 2027–2031 597 2032 eller senare 3 BR Summa långfristiga skulder 600 17 Övriga skulder 17:1 Övriga skulder 31 dec 2025 31 dec 2024 Mervärdeskatt 48 93 Löner och källskatter 315 338 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 231 240 Övriga skulder 76 88 BR Summa övriga skulder 670 760 Inga ställda säkerheter har lämnats för de kortfristiga skulderna. 18 Eventualförpliktelser Eventualförpliktelserna uppgick den 31 december 2025 till 380.975 Mkr (425.524) och av dessa var 380.945 Mkr (425.491) lämnade för koncernföretag. Garantier för kreditprogram ingår med belopp som motsvarar kreditramarna och uppgick till 361.879 Mkr (406.986). Hela beloppet lämnades till förmån för koncernföretag. Vid utgången av året uppgick utnyttjat belopp till 198.506 Mkr (223.278), varav för koncernföretag 198.476 Mkr (223.245). 19 Kassaflöde 19:1 Övriga ej kassapåverkande poster 2025 2024 Övriga koncerninterna avsättningar -315 318 Realiserad valutaeffekt avseende utdelningar 13 7 Övriga förändringar -5 -39 Totala övriga ej kassapåverkande poster -307 286 19:2 Nettoförändring av lån Långfristiga skulder till koncernföretag Kortfristiga skulder till koncernföretag Lån Volvo Treasury AB Lån/Koncernkonto Volvo Treasury AB 31 december 2023 690 33.900 Kassaflöde nya lån 75 213 Omklassificering -150 150 Övrigt – 2 31 december 2024 615 34.265 Kassaflöde nya lån 85 – Kassaflöde återbetalning av lån – -3.897 Omklassificering -160 160 Övrigt – -6 31 december 2025 540 30.522 143 VOLVOKONCERNEN 2025 FINANSIELLA RAPPORTER ===== SIDA 146 ===== 144 VOLVOKONCERNEN 2025 Hållbarhets- förklaringar Sida Allmänna upplysningar Affärssammanhang – Produkter och tjänster, verksamhet och värdekedja 145 Väsentlighetsbedömning 147 Integrering av ansvarsfullt företagande 149 Miljöfrågor Klimat 151 Andra miljöfrågor 160 Upplysningar kring EU:s Taxonomi för hållbara aktiviteter 164 Sociala frågor Den egna arbetskraften 167 Medarbetare i värdekedjan 174 Berörda samhällen 177 Konsumenter och slutanvändare 179 Affärsetik Complianceprogram 181 Politiskt engagemang 183 Noter till hållbarhetsförklaringar 184 Om rapporten Dessa hållbarhetsförklaringar innefattar Volvokoncernens samlade hållbarhetsupplysningar. Vissa upplysningar som är relevanta för hållbarhet finns även i andra delar av rapporten och inkluderas i dessa hållbarhetsförklaringar genom hänvisning. Tillämpade redovisningsstandarder Hållbarhetsförklaringar har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Information relaterad till årsrapporten Kompletterande upplysningar finns på volvogroup.com/se/report2025. Här ingår: • Länder där organisation är verksam • Medlemskap i organisationer • Uppförandekod och aktuella policyer ===== SIDA 147 ===== Allmänna upplysningar För Volvokoncernen handlar hållbarhet om att driva positiv utveckling för människor och att mildra eller undvika negativa effekter på miljön från vår verksamhet, genom vår värdekedja och med våra produkter. Hållbarhet innebär också att bygga en väg framåt som är rättvis, inkluderande och progressiv. Detta kräver transparenta, kollektiva och målmedvetna åtgärder som omfattar hållbara lösningar för våra kunder, en rättvis omställning som möjliggör positiv utveckling på människors liv, och en kontinuerligt fokus på förbättrad resurseffektivitet. Våra hållbarhetsprioriteringar baseras på analysen av var vi som koncern har störst påverkan på miljö och samhälle och var miljö-, sociala och affärsetiska frågor påverkar vår lönsamhet. Med detta angreppssätt är hållbarhet integrerat i vår affärsmodell och verksamhet. Affärssammanhang – Produkter och tjänster, verksamhet och värdekedja Det här avsnittet sammanfattar Volvokoncernens huvudsakliga verksamhet och värdekedja samt hur dessa relaterar till vår väsentlighetsbedömning. Produkter och tjänster Volvokoncernen tillhandahåller en rad produkter och tjänster till kunder på nästan 180 marknader. Vårt produktutbud omfattar nya lastbilar, bussar, maskiner och motorer samt försäljning av begagnade lastbilar, bussar, maskiner, släp, påbyggnader och specialfordon. Tjänsterna inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice, reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik och andra eftermarknadsprodukter. Tjänster inkluderar även försäljning inom Financial Services relaterad till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing. En översikt över produkter levererade under elva år finns på sidan 225. Volvokoncernens större varumärken är Volvo, Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus och Mack. Vi har även ägande i Eicher, Dongfeng, cellcentric, Milence, Flexis, Cespira and Coretura. Koncernens huvudsakliga rörelsesegment presenteras på sidan 7 och 84-85. Mer detaljer om dessa rörelsesegment och uppdel- ningen av försäljning på olika marknader finns på följande sidor: • Lastbilar, sidan 46 • Anläggningsmaskiner, sidan 50 • Bussar, sidan 52 • Volvo Penta, sidan 54 • Financial Services, sidan 56. Betydande marknader och kundgrupper Kunder och slutanvändare finns i många olika branscher. Direktkunder finns i de huvudsakliga branscherna godstransporter på väg, anläggnings- och infrastrukturbranscherna, marina transporter, och kollektivtrafik. Läs mer om nedströms aktiviteter på nästa sida. Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, och har cirka 99.000 medarbetare. År 2025 uppgick nettoomsättningen till 479 miljarder kronor. Verksamhet och värdekedja Med hänvisning till produkter och tjänster som beskrivs ovan ses Volvokoncernen ofta som en originalutrustningstillverkare (OEM) av kommersiella fordon, anläggningsmaskiner och motorer. Dessa aktiviteter återfinns vanligtvis i avsnitt C i NACE-kodsystemet 1 (tillverkning). Dessutom verkar Volvo Financial Services i sektion K i NACE-kodsystemet (ekonomi och försäkring). Koncernen driver tillverknings- och monteringsfabriker i 17 länder på fem kontinenter. De mest betydande tillverkningsverksamheterna finns i Sverige, USA, Frankrike, Brasilien, Belgien och Kanada. Vår egen verksamhet består av ett 60-tal större tillverkande anläggningar över hela världen, se ytterligare information på volvogroup.com. Vi driver även logistikcenter, forsknings- och utvecklingsenheter och distributionscenter. Dessutom omfattar vår egen verksamhet fler än 300 serviceverkstäder och återförsäljare. Totalt spänner Volvo- koncernens anläggningar över 500 individuella adresser över hela världen. De mest framstående konsekvenserna, riskerna och möjligheterna kopplade till vår egen verksamhet är relaterade till arbetsmiljö, mång- fald och lika möjligheter samt till klimat och avfallshantering. 1 NACE är en EU-gemensam näringsgrensstandard för att klassificera företag och arbetsställen efter deras ekonomiska aktiviteter. Värdekedja uppströms Koncernen är beroende av globala och lokala leveranskedjor för att leverera komponenter, delar och kompletta tjänster och system. Cirka 12.000 leverantörspartners stödjer koncernens serieproduktion och totalt består koncernens leverantörsnät av fler än 50.000 leverantörsplatser i första ledet globalt. Vi köper årligen 2,5 miljarder delar som ska levereras till Volvo- koncernens fabriker globalt. För vår lastbilsverksamhet arbetar vi med nära 20.000 leverantörspartners i nivå 1, som levererar 2,1 miljarder delar per år. I allmänhet har högvolymsmaterial som stål, aluminium och polymerer mer regionala och kortare leveranskedjor. Hållbarhets- konsekvenser relaterade till dessa material kan uppstå vid utvinning och raffinering av material i olika stadier i försörjningsledet. Generellt gäller att ju mer råvarubaserad en komponent är, desto kortare är försörjningsledet. Vi har identifierat vissa leverantörer av delar och komponenter som innehåller material med högre risker. Dessa är viktiga från både sociala och miljömässiga aspekter och inkluderar tenn, tantal, tungsten, guld, kobolt och glimmer. Vi identifierar kontinuerligt ytterligare material som exempelvis gummi där ytterligare bedömningar från våra leveranspartners är nödvändiga. Vi har bättre insyn i våra komplexa försörjningsnätverk i första ledet, men synligheten minskar längre upp i försörjningskedjan. Våra direkta leverantörer har i sin tur mellan två och femtio leverantörer i andra ledet, och antalet växer därefter exponentiellt bortom de första leden. Vi strävar kontinuerligt efter att lära känna våra försörjningsnätverk och risker som är förknippade med direkta material. De längsta och mest komplexa och globala försörjningskedjorna är i allmänhet kopplade till elektronik, till exempel batterier och andra elektriska fordonskomponenter. 145 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 148 ===== Våra inköpsteam för indirekt material samarbetar med 22.000 leverantörspartners över hela världen, som omfattar tjänster, digitala lösningar och IT samt investeringar för Volvokoncernen. Indirekta inköp omfattar tjänster inom ingenjörsuppdrag, rådgivning, marknads- föring och försäljning, resor och anläggningsuppdrag. Partners inom indirekt material stödjer vårt industrisystem med underhåll av anlägg- ningar, förbrukningsvaror, produktionsutrustning och material och inhyrd personal. De stöttar även vår verksamhet inom digitalisering och IT med verktyg, tillhörande tjänster och infrastruktur. Volvokoncernens tillverkningsverksamhet använder även monterings- partners och leverantörer för delmontering av komponenter och system. Vi använder dessutom partners för lastbilsmontering, karosserier och påbyggare för bussar för att utföra vissa monterings- processer för slutprodukten. Baserat på det arbete som dessa partners utför har vi identifierat ett antal tematiska potentiella sociala risker inom arbetsförhållanden och ser över dessa genom våra processer för tillbörlig aktsamhet. Som en global tillverkare av tung utrustning är Volvokoncernen även en stor transportköpare. Vid inköp av transporter bedömer vi både miljömässiga och sociala faktorer. Vi arbetar aktivt med att minska växthusgaser från transporter och har även identifierat potentiella konsekvenser kopplade till arbetsmiljö inom transportsektorn. Sammanfattningsvis bedöms de huvudsakliga hållbarhetsfrågorna i vår uppströms värdekedja vara arbetsmiljö, miljöpåverkan från utvinning och förädling av råvaror som ingår i inköpta komponenter samt mänskliga rättigheter kopplade till inköp av material med förhöjda risker. Nedströms aktiviteter Utöver helägda återförsäljare och serviceverkstäder finns ett globalt nätverk med privata återförsäljare, importörer och serviceverkstäder som tillhandahåller kunder och slutanvändare med nya och begagnade produkter, samt reparation och underhåll som bedrivs under Volvokoncernens varumärken. Slutanvändare finns i de huvudsakliga branscherna: • Godstransporter på väg: kör vanligtvis mindre eller större flottor av transportfordon. • Anläggnings- och infrastrukturbranscherna: ansvariga för exempelvis drift av byggarbetsplatser, stenbrott och gruvor. • Marina transporter: ägnar sig åt sjöfart med många olika marina fartyg, industriella applikationer och fritidsanvändning. • Kollektivtrafik: kommuner och persontransportföretag som driver fordonsflottor eller enskilda fordon. Huvudsakliga hållbarhetskonsekvenser, risker och möjligheter nedströms bedöms vara kopplade till säkerhet för slutanvändare av produkter, klimatpåverkan från sålda produkter, luftföroreningar från användningen av produkter samt ansvarsfull försäljning med syfte att värna om mänskliga rättigheter vid användning av produkter. Dessutom har områden identifierats där vi, antingen positivt eller negativt, kan påverka våra affärspartners och samhällena omkring oss. Dessa är kopplade till antikorruption, konkurrenslagstiftning och politiskt engagemang, såsom lobbying och främjande av vissa sakfrågor. 146 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR INSIKTER FÖR YTTERLIGARE VÄRDESKAPANDE TRANSPORT- OCH INFRASTRUKTUR- LÖSNINGAR Värde för kunder Värde för Volvokoncernen • Kunder och slutanvändare driver efterfrågan. • Volvokoncernen utvecklar produkter och tjänster. • Vårt eftermarknad erbjuder service, underhåll och reparationer. • Vår produktion och logistik levererar på kundernas efterfrågan. • Vi förlitar oss på ett stort leverantörs- nätverk och monteringspartners för att stödja vår verksamhet. Kunder – Drifttid, pålitlighet, produktivitet, säkerhet och miljömässig prestanda. Aktieägare – Aktieprisutveckling och utdelningar. Anställda – Konkurrenskraftiga anställningsvillkor och förmåner, stimulerande arbetsmiljö. Samhället – Lösningar som får samhällen att fungera. Arbetstillfällen och skatter. Leverantörer – Affärer, inkomster och sysselsättning. Långivare – Finansiell styrka för intäkter och återbetalning. Återinvesterat i Volvokoncernen – Investeringar i FoU, fastigheter, maskiner och inventarier. Det här är en förenklad version av Volvokoncernens affärs- och värdeskapandemodell som förklaras på sidan 26-27. Aktiviteter i värdekedjan Värdeskapande tillsammans med kunder Exempel på resultat för intressenter ===== SIDA 149 ===== Väsentlighetsbedömning Volvokoncernen har tagit fram en strategi som adresserar en mängd hållbarhetsfrågor. Vi genomför årligen en väsentlighetsbedömning för att värdera konsekvenser, risker och möjligheter kopplade till enskilda relevanta hållbarhetsfrågor. I bedömningen har vi utvärderat både skala och omfattning för varje enskild konsekvens, samt möjligheten att motverka eller återställa negativa konsekvenser. Resultatet från bedömningen har legat till grund för att bestämma innehållet i denna redovisning. Bedömningen innefattar alla ämnen och delämnen som listas i de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) och företagsspecifika frågor som är relevanta för koncernen. Tabellen nedan återger en förenklad presentation över hur olika frågor värderas baserat på dess konsekvenser, risker och möjligheter. Den indikerar även i vilken del av värdekedjan som konsekvenser sannolikt uppstår. Vissa frågor är primärt väsentliga för dess konsekvenser medan andra är kopplade till risker och möjligheter för bolaget. Detaljer om konsekvenser, risker och möjligheter, samt tillbörlig aktsamhet där så är relevant, förklaras tillsammans med information som delges i respektive ämnesstandard på sidorna 151–183. Väsentliga konsekvenser Värdekedja uppströms Egen verksamhet Nedströms och samhället Risker och möjligheter Läs mer på sidan* Klimat Klimat – växthusgaser i användningsfasen Å Å 154 Klimatförändringar – växthusgaser från egen verksamhet l l 156 Klimat – växthusgaser uppströms i värdekedjan u — 156 Andra miljöfrågor Luftföroreningar i användningsfasen u u 160 Resursanvändning – avfall från egen verksamhet l l 162 Biodiversitet – relaterat till klimatförändringar u — 163 Sociala frågor rörande egen arbetskraft Hälsa och säkerhet u l 168 Mångfald, likabehandling och lika möjligheter l l 170 Social dialog och kollektiva förhandlingar l — 171 Diskrimineringsbekämpning u — 173 Sociala frågor rörande medarbetare i värdekedjan Arbetsvillkor i värdekedjan l — l 174 Tvångsarbete och barnarbete l — 174 Sociala frågor rörande påverkade samhällen och slutanvändare Konsekvenser för människor kopplat till produktanvändning l l 177 Yrkesutbildning – affärsaktivitet med positiva konsekvenser u l 178 Produkt- och trafiksäkerhet l l 179 Ansvarsfullt företagande Affärsetik, företagskultur och korruptionsförebyggande — u 181 Politiskt engagemang u — 183 Sammanfattning av väsentliga och icke-väsentliga ämnen Utöver de ämnen som identifierats och listas ovan som väsentliga hanterar Volvokoncernen en mängd andra hållbarhetsrelaterade frågor. En viktig notering är att i princip samtliga frågor och ämnen som tas upp i ESRS kan vara viktiga att hantera eller bevaka i någon del av värdekedjan eller i specifika delar av verksamheten. Alla frågor har dock inte ansetts vara väsentliga för redovisning på koncernnivå 2025. Klimat Begränsning av klimatförändringarna är förknippat med mycket stora konsekvenser och risker på kort såväl som lång sikt. Detta är även kopplat till viktiga tillväxtmöjligheter i en framväxande marknad för transporter med låga utsläpp. Risker är förknippade med utsläpps- regleringar, osäkerhet kring ny teknik och själva omställningstakten. Andra miljöfrågor Bland andra miljöfrågor utmärker sig luftföroreningar med stor på- verkan och hög risk på grund av gradvis strängare utsläppsregler. Liksom klimatfrågan är detta ämne även förknippat med vissa möj- ligheter till tillväxt för affärsverksamheten. Andra frågor relaterade till föroreningar anses för närvarande inte vara väsentliga då påverkans omfattning och skala bedöms vara begränsad. Inom området resurser har kontinuerlig generering av avfall från industriverksamheten och dess potentiella miljöpåverkan genom förorening lett till att att avfall bedömts vara en väsentliga fråga. Vatten har bedömts som ej som väsentligt på grund av låg för- brukning och låg sannolikhet för föroreningar efter åratal av system- atiskt arbete med miljöhantering. Biologisk mångfald har ansetts vara ett väsentlig ämne relaterat till klimatförändringar. Åtgärder för att mildra konsekvenser redo- visas således under klimat. Andra drivkrafter kopplat till förlust av 147 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Å Mycket hög u Hög l Medelhög — Låg ===== SIDA 150 ===== biologisk mångfald, såsom råvaruutvinning, kan öka i betydelse över tid men anses för närvarande inte vara väsentliga. Egen arbetskraft Alla ämnen kopplade till den egna arbetskraften kan vara viktiga inom vissa affärsenheter. På koncernnivå är de största riskerna dock relaterade till hälsa och säkerhet, likabehandling och icke-diskriminering. Negativa konsekvenser förekommer sällan men kan teoretiskt sett inträffa när som helst. Vi bedömer även möjligheter och effekter relaterade till mångfald, kollektiva förhandlingar och social dialog som väsentliga på grund av dess betydelse för en rad arbetsrelaterade frågor och engagemang hos personalen. Arbetstagare i värdekedjan Ämnet kring arbetsvillkor i värdekedjan innefattar en kombination av villkor såsom hälsa, säkerhet, trygghet, löner, arbetstid, kollektiva förhandlingar och boende. Potentiella negativa konsekvenser uppdagas exempelvis vid granskning av nya leverantörer. Tvångsarbete och barnarbete bedöms som väsentliga frågor även om vi inte upptäcker några, eller endast ett fåtal, fall i vår värdekedja, givet allvarlighetsgraden. Berörda samhällen och slutanvändare När det gäller andra sociala frågor i värdekedjan har vi identifierat ett antal väsentliga ämnen som är specifika för vår verksamhet. Konsekvenser för människor från användning av sålda produkter är relaterade till felanvändning av Volvoprodukter. Trots att vi bara får ta del av enstaka rapporter om sådan användning, prioriteras allvarligheten av potentiella konsekvenser över sannolikheten. Inom yrkesutbildning har vi identifierat faktiska positiva sociala effekter på ett stort antal människor relaterade till kompetenshöjning och anställningsbarhet. Detta är ett nytt ämne som identifierades i översynen av väsentliga frågor 2025 och lades därför till. I relation till slutanvändare bedöms trafik- och produktsäkerhet samt skydd av personlig vara väsentliga frågor. Detta gäller både begränsning av potentiella negativa effekter, såväl som marknads- möjligheter genom att leverera topputvecklade lösningar inom säkerhet. Ansvarsfullt företagande Affärsetik är viktigt i hela koncernens verksamhet och kontakter med andra, och för rapporteringsändamål fokuserar vi specifikt på anti- korruption och konkurrenslagstiftning. Även om sannolikheten för konsekvenser bedöms som låg, är allvarlighetsgraden och risken för Volvokoncernen hög om den skulle inträffa. Slutligen anses politiska engagemang som opinionsbildning och lobbying vara väsentliga. Volvokoncernen strävar efter att vara en del av utvecklingen av välfungerande styrmedel, vilket kan resultera i bredare påverkan från transport- och infrastruktursektorerna på ämnen som utsläpp och säkerhet. Mer information finns i varje ämnesspecifik standard. Processen med väsentlighetsbedömningen Väsentlighetsbedömningen bygger på en kontinuerlig och iterativ process som beskrivs och illustreras i en förenklad version på nästa sida. Detaljerad information om den typ av data som använts för bedömningen samt olika intressenters roll i processen beskrivs i Noter till Hållbarhetsförklaringar på sidorna 184-186. Tillbörlig aktsamhet Processerna som syftar till tillbörlig aktsamhet baseras på en mängd källor som hjälper till att identifiera områden i värdekedjan med förhöjda risker. Dessa processer belyser och lyfter primärt negativa konsekvenser, var förbättrande insatser behövs och beaktar per- spektiv från berörda intressenter. Bedömning av påverkan på människor och planet Konsekvensbedömningarna bygger på olika informationskällor. Processen utnyttjar input från exempelvis inventeringar av växthusgaser, framträdande mänskliga rättigheter och miljö- konsekvensbedömningar. I vissa fall, huvudsakligen relaterade till människorättsliga risker uppströms och nedströms i värdekedjan, är sannolikheten för konsekvenser mycket osäker. Allvarlighetsgraden av den tänkbara konsekvensen prioriteras över andra faktorer i bedömningen och ses löpande över med externa experter. Risker och möjligheter Risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsfrågor har identifierats genom att analysera faktiska risker och övervägande av olika teorier om framtida utveckling. Kvantitativa och kvalitativa egenskaper har identifierats för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter på ett enhetligt sätt inom olika ämnen. Detta inkluderar en skala som definierar låga, medelhöga, höga och mycket höga risker och möjligheter som följer koncernens Enterprise Risk Management (ERM) process där ett liknande format används för att prioritera risker. Viktiga intressenter i denna fas av bedömningen är lagstiftare och investerare. Konsolidering och justeringar Alla delar av bedömningen konsolideras i en matris med flera dimensioner. Konsekvenser över ett tröskelvärde ingår i tabellen på föregående sida. I denna del av processen nyanseras bedömningen med aspekter som inflytande, länkning till konsekvenser, samt förväntningar på Volvokoncernens engagemang i de olika ämnena. Väsentlig information Relevant och prioriterad information sammanfattas i det sista steget genom att identifiera vilka beskrivande förklaringar och mätetal som ska ingå i redovisningen. Prioriteringar baseras på dialoger med interna och externa experter och intressenter. I denna del av processen nyttjar vi frågeställningar i formella återkommande dialoger, såväl som åter- koppling och förfrågningar från investerare och kunder. Detta utmynnar i en lista över upplysningar som inkluderas i rapporten. Utöver de upplysningar som föreslås i ESRS, eftersträvar vi att även inkludera relevanta företagsspecifika upplysningar. Fortsatt arbete för ökad kunskap inom hållbarhetsfrågor Vi fördjupar kontinuerligt våra bedömningar inom tillbörlig aktsamhet för att bättre förstå faktiska och potentiella konsekvenser. Utvecklingen i denna typ av analyser kan leda till förändringar i de frågor som omfattas och lyfts i redovisningen. Väsentliga frågor påverkas av faktorer som aktsamhetsbedömningar för ökad transparens i värde- kedjan, justering av tröskelvärden, förändringar i affärsverksamhet och utveckling av redovisningspraxis inom sektorn. Resultatet av väsentlighetsbedömningen och återkoppling från intressenter har bidragit till att forma vår strategiska agenda och handlingsplaner för huvudsakliga konsekvenser, risker och möjligheter. Internt kallar vi gemensamt dessa arbetsspår Volvokoncernens Hållbarhetsagenda som samlas ihop kommuniceras under rubrikerna Klimat, Resurser och Människor. Prioriteringar i agendan har tagits fram i arbetsgrupper med experter och ledningsgrupper i koncernens divisioner och affärsområden, och i dialog med koncernledningen, den utökade ledningsgruppen, samt styrelsen. 148 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 151 ===== Integrering av ansvarsfullt företagande Volvokoncernens hållbarhetsstyrning följer i stort koncernens allmänna ledningsstruktur. För mer information, se bolags- styrningsrapporten på sidorna 202-203. Volvokoncernen åtar sig att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Vi strävar efter hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter i de fall då Volvokoncernen är inblandad. Negativ påverkan på mänskliga rättigheter kan potentiellt uppstå inom vår egen organisation, genom våra affärsrelationer samt i värdekedjan. Vi fortsätter att stärka och se till att vårt arbete med mänskliga rättigheter är i linje med följande internationella ramverk: • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna • Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner • FN:s Global Compact • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • Barnrättsprinciperna för företag. Vår policy för mänskliga rättigheter omfattar koncernens övergripande strategi för engagemang och konsultationen med intressenter, klagomålsmekanismer, samt tillgång till åtgärdsmekanismer och avhjälpande. Dessa är relevanta för alla ämnesspecifika upplysningar och sammanfattas i avsnitten nedan. Engagemang och konsultation med intressenter Vår process kring tillbörlig aktsamhet innefattar involvering av berörda intressenter. Detta tar sig form i kontinuerliga dialoger med anställda, representanter för de anställda, människor som arbetar i värdekedjan, kunder, affärspartners och investerare, såväl som med fristående organisationer och expertorganisationer. Syftet är att få in perspektiv från olika intressentgrupper. Vårt förhållningssätt kring konsultationer med rättighetsbärare (och dess representanter) är en del av vårt program för mänskliga rättigheter och är därmed inom Human Rights Boards ansvar. Implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter, inklusive konsultation med intressenter, leds av koncern- funktionen Corporate Responsibility tillsammans med ledande befattningshavare för lastbilsdivisioner, affärsområden och andra koncernfunktioner. Klagomålsmekanismer Medarbetare, representanter för Volvokoncernen och externa intress- enter uppmuntras att rapportera misstänkta överträdelser av vår uppförandekod och andra policyer, inklusive negativ påverkan på miljö och mänskliga rättigheter, i de fall koncernen eller någon av dess representanter tros vara inblandad. Klagomål kan rapporteras genom interna eller via offentligt tillgängliga visselblåsarkanaler som beskrivs i vår uppförandekod, inklusive Volvokoncernens visselblåsarfunktion. Rapportering kan göras anonymt varhelst så är tillåtet enligt lokal lag. Det är också möjligt att kontakta arbetsgruppen för visselblåsande och globala utredningar via e-post eller post. Alla sätt att rapportera och ställa frågor hittas enkelt på volvogroup.com tillsammans med vår policy för skyddande av visselblåsare. Läs mer Visselblåsning på sidan 182. Tillgång till åtgärdsmekanismer och avhjälpande Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring avhjälpandet av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsakat eller bidragit till den, samt strävar efter att delta i avhjälpandet av den negativa påverkan på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärsrelationer. Detta åtagande har formaliserats i vår policy för mänskliga rättigheter. Koncernens arbete med tillbörlig aktsamhet bygger på ständiga förbättringar. Det är känt att flera aspekter inom hållbarhet som tidigare byggdes på frivilliga initiativ nu utvecklas till obligatoriska förfaranden. Vi tar hänsyn till detta i takt med att vi utvecklar och formaliserar vårt arbete med att identifiera negativa konsekvenser, vidta åtgärder, följa upp effektivitet, konsultera intressenter och integrera i strategi och styrning. 149 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR • Mappning av riskområden i värdekedjan baserat på en mängd källor. • Inklusive berörda intressenters perspektiv. • Definitioner om låg, medel, hög och väldigt hög påverkan med en gemensam metod. • Inklusive expertis från akademisk forskning och kunskap från ämnes- områdesexperter. • Bedömning av risk och möjligheter i linje med koncerngemensam risk- process samt scenarier för kort, medelfristig och lång sikt. • Risker och möjligheter inkluderar rykte och regulatoriska intressen- tperspektiv. • Sammanställning av information. Konsekvenser över ett tröskelvärde inkluderas i tabellen på sidan 147. • Intern och extern intressentåterkoppling nyanserar väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter med för- väntan, länkning och inflytande. • Urval av relevanta upplysningar för Årsredovisningen. • Inkluderar prioritering inom väsentliga frågor • för att tillgodose rapportanvändarnas behov. ===== SIDA 152 ===== Program för mänskliga rättigheter Ett koncernövergripande projekt har genomförts under 2024 och 2025 med syfte att se över företagets risker och mognadsnivå i förhållande till internationella standarder inom mänskliga rättigheter och relevant lagstiftning. Arbetet har hjälpt till att bättre förstå risker för mänskliga rättigheter och mognadsgraden i våra befintliga ledningssystem för att utföra aktsamhetsbedömningar avseende mänskliga rättigheter. Det har också hjälpt till att förstärka arbetet med att utveckla mer systematiska aktsamhetsbedömningar inom koncernens divisioner och affärsområden. Ett av projektets resultat är uppdateringen av våra prioriterade människorättsrisker och prioriteringar för ytterligare förbättringar, såsom ökat fokus på aktsamhetsbedömningar nedströms samt förstärkt styrningsarbete kring människorättsfrågor. I samband med detta har vi också utvecklat intern uppföljning och rapportering av potentiella människorättsincidenter. Denna process involverar relevanta funktioner, divisioner och affärsområden för att rapportera ärenden för central bedömning ledd av den koncernens programansvariga för mänskliga rättigheter. Utvecklingen av denna rapporteringsprocess är en del av den kontinuerliga förbättringen av aktsamhetsbedömningar för mänskliga rättigheter. Läs mer om aktsamhetsbedömningar, inklusive åtgärder, risk- reducerande åtgärder och i förekommande fall åtgärdande, under varje social standard i denna rapport: • Den egna arbetskraften, sidan 167 och sidan 173 • Medarbetare i värdekedjan, sidan 174 • Berörda samhällen, sidan 177 • Konsumenter och slutanvändare, page 179. Vissa konsekvenser som beskrivs i de sociala standarderna har även utretts som människorättsincidenter. Inga av händelserna som utretts var fall av stämningar, formella klagomål eller obestridda anklagelser av allvarlig natur. Ytterligare information om vårt program för mänskliga rättigheter och prioriterade risker finns på volvogroup.com. Företagskultur – Volvokoncernens uppförandekod Vårt övergripande arbetssätt kring externa policyåtaganden är att i största möjliga mån omsätta dessa i Volvokoncernens Uppförandekod och därtill kopplade styrande dokument. Denna koncernpolicy sätter därmed ramarna för förväntningar på vår företagskultur och hur vi, inom Volvokoncernen, ska bedriva affärer: etiskt och lagenligt. Efterlevnad skapar förtroende hos våra kunder och i samhället, vilket bidrar till god affärsutveckling för oss och våra kunder. Policyn innehåller grundläggande förväntningar på agerande inom områden som till exempel antikorruption, konkurrenslagstiftning och produktlagstiftning, dataskydd och immateriella tillgångar, mänskliga rättigheter, miljöansvar samt intressekonflikter. Den innehåller även vårt förhållningssätt till öppen och ansvarsfull redovisning och rapportering samt instruktioner kring hur man kan säga ifrån eller ställa frågor där problem behöver påtalas eller behandlas. Läs mer i Affärsetik, sidan 181. Policyer Volvokoncernens Uppförandekod och relaterade styrdokument åter- finns på volvogroup.com. Koncernpolicyer utfärdas av AB Volvos styrelse, koncernledningen eller av andra ledande forum eller befattningshavare beroende på ämne eller delämne. Antagna policyer publiceras och görs tillgängliga internt och, där det bedöms relevant, externt. Implementeringen anpassas efter policyspecifikationer och kan bland annat innefatta riskbedömningar, utbildning, informationspaket, workshops, integration i befintliga ledningssystem eller utveckling av nya system, rapporteringsåtgärder, revisioner och kontroller samt där så är relevant, fullständiga program- implementeringar. I linje med vår decentraliserade verksamhets- modell är varje affärsområde vanligtvis ansvarigt för att säkerställa efterlevnaden av Koncernens policykrav inom sittverksamhets- område. Där koncernpolicyer tillhandahåller minimikrav kan varje affärsområde och koncernfunktion fastställa strängare krav inom sitt område. Nästkommande sektioner i redovisningen innehåller förklaringar om Volvokoncernens hantering av specifika hållbarhetsfrågor. 150 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 153 ===== Klimat Begränsningar av klimatförändringar är en miljöfråga där Volvokoncernen kan bidra med att driva och möjliggöra framsteg även utanför vårt direkt inflytande. Hastigheten i omställningen till nettonoll är långsammare än då målsättningarna sattes, men våra ambitioner, som stöttar målsättningarna inom Parisavtalet, står fast och vi fortsätter våra ansträngningar att minska växthusgaser över vår värdekedja. Prioriterade klimatrelaterade konsekvenser identifieras genom att analysera en inventering av växthusgasutsläpp, vilket har resulterat i tre nyckelområden i värdekedjan där vi har möjligheter att göra meningsfulla bidrag till att minska påverkan. Vi fokuserar på dessa kategorier i våra nettonollmål och rapportering. Dessa beskrivs vidare i kapitlet Handlingsplan och utveckling, se sida 154. Nyckelområden och arbetssätt för klimatomställning Utsläpp från användningsfasen Egen verksamhet Utsläpp från inköpta varor och tjänster Omfattning Genom att tillhandahålla lösningar för att minska koldioxidutsläppen inom transport- och andra samhällssektorer där koncernen är aktiv. Genom att minska koldioxidutsläppen från vår industriella verksamhet, tillverkning, logistikcenter och FoU- anläggningar. Genom att samarbeta med lever- antörspartners för att minska koldioxidutsläppen i värdekedjan uppströms. Arbetssätt • Introduktion av koldioxidsnål teknik • Övergripande energi- och bränsle- effektivitet • Växthusgasintensiteten i den energi som används för att driva produkter. • Energieffektivitet • Ökande andel förnybar energi • Processanpassning för förnybar energi. • Leverantörsengagemang för att minska växthusgaser • Anskaffning av fossilfria material • Design för mer koldioxidsnåla komponenter och produkter. Utveckling Utsläppen har minskat med 31% 2019-2025. (Miljoner ton) Utsläppen har minskat med 33% 2019-2025. (Kiloton) Utsläppen har minskat med 24% 2019-2025. (Miljoner ton) Nytt mätetal, värden finns endast för utgångsvärde 2019, samt 2024 och 2025. Läs mer Fortsatta minskningar är i hög grad beroende av externa faktorer, se sidan 154. Ständiga förbättringar i verksamheten, se sidan 156. Framsteg är beroende av leverantörs- partners samarbete och följs upp med enskilda partners per prioriterade material och råvaror. Se detaljer kring vetenskapliga klimatmål på sidan 153. Se detaljer kring vetenskapliga klimatmål på sidan 153. Kategorin aggregeras inte till ett koncernmål, se sidan 156. De mest väsentliga kategorierna Koncernens växthusgasinventering uppdaterades 2024 och bekräftar i stort vår tidigare inventering från 2020. Omkring 95% av utsläppen ur produktlivscykelperspektiv beräknas uppkomma i användningsfasen (scope 3.11), nära 4% från inköpta material och tjänster (3.1) och mindre än 0,5% från den egna verksamheten. Alla andra utsläpp inom scope 3 utgör tillsammans mindre än 0,5% och anses därför ännu inte vara väsentliga i förhållande till vår klimatomställning och koncernrapportering. 151 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR 2019 2021 2023 2025 0 100 200 300 400 500 2019 2021 2023 2025 0 100 200 300 400 500 2019 2021 2023 2025 0 3 6 9 12 15 Växthusgasinventering Scope 3.11 Användning sålda produkter, (~95%) Scope 3.1 Inköpta material och tjänster, (~4%) Scope 1&2 Den egna verksamheten, (<0,5%) Alla övriga scope 3 tillsammans, (<0,5%) Avtrycket av växthusgaser för samtliga kategorier uppskattas till 344 Mton för basåret 2019 ===== SIDA 154 ===== Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Växthusgaser i användningsfasen Å Den mest betydande påverkan är utsläpp av växthusgaser, cirka 95% av utsläppen från produktens livscykelperspektiv. Å Utsläppslagstiftning kan leda till risker på flera sätt, lägre försäljning relaterad till nya affärsmodeller och konkurrens, ökade kostnader i samband med utveckling av ny teknik eller nya leverantörer och material. Möjligheter är relaterade till diversifiering och affärstillväxt inom trans- portsegment med lägre utsläpp. Växthusgaser och energianvändning i den egna verksamhet l En relativt liten del av utsläpps- inventeringen ur ett produktlivs- cykelperspektiv men viktig från perspektivet med operativ kontroll. l Ryktesrisk till följd av att inte uppnå egna verksamhetsmål. Möjligheter relaterade till produktivitet och förbättrad energi- effektivitet samt differentiering relaterad till klimatprestanda. Växthusgaser uppströms, från inköpta varor och tjänster u Den näst största källan till växthusgas- utsläpp, cirka 4% av utsläppen från produktens livscykel. — Risker är förknippade med osäkerhet kring nya material och dess prestanda, kostnad och tillgänglighet. Möjligheter är relaterade till differentiering kopplat ambition och prestanda för låga utsläpp och framsteg mot nettonollutsläpp. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Vår väsentlighetsbedömning relaterad till klimatförändringar baseras på konsekvensbedömningar längs hela värdekedjan enligt växthus- gasinventeringen som förklaras på föregående sida. Baserat på kon- sekvenserna har vi också beaktat risker och möjligheter relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar, samt energianvändning. Det viktigaste området när det gäller påverkan, såväl som risker och möjligheter, är relaterade till utsläpp från användningsfasen. Möjligheter i klimatomställningen är relaterade till tillväxten av transportlösningar, fordon och maskiner med noll eller mycket låga avgasutsläpp. Klimatrelaterade osäkerheter kan innefatta både risker och möjligheter för Volvokoncernen, vilka är nära kopplade till koncernens affärsmodell och strategi. Läs mer om vår strategi för att utnyttja möjligheter i vårt strategiavsnitt på sidan 21 i denna rapport, med exempel och höjdpunkter på sidorna 29-34. I utvecklingen av våra klimatomställningsaktiviteter har vi använt scenarier för att identifiera potentiella klimatrelaterade omställnings- risker och möjligheter, samt för att identifiera potentiella fysiska risker. Scenarierna som presenteras nedan och på nästa sida representerar avsevärt olika typer av analyser. I omställnings- scenariot använder vi den snabbare omställningen baserat på ambitionen som fastställts i Parisavtalet. Huvudsakliga risker kopplat till klimatomställningen har även identifierats i vår process för bedömning av företagsrisker. Dessa kan vara väsentliga för koncernen på kort, medellång och lång sikt och beskrivs i mer detalj på sidorna 60–67 i den övergripande sektionen om risker och osäkerhetsfaktorer under följande risk- kategorier: • Konkurrens, sidan 61 • Transformation och teknik, sidan 62 • Nya affärsmodeller, sidan 62 • Leverantörskedjan och industrisystemet, sidan 62 • Återköpsavtal med garanterade restvärden, sidan 64 • Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar, sidan 65. Omställningsscenario – nettonoll 2050 Bedömning av risker och möjligheter Avseende omställningsrisker och möjligheter har vi koncentrerat vår resiliensanalys på produkter och marknadserbjudanden. Volvokoncernen servar transport- och infrastruktursektorerna och levererar fordon och maskiner. Vår senaste resiliensanalys genomfördes 2024. I denna analys utgick vi från ett scenario i linje med vårt åtagande för Parisavtalet – att erbjuda lösningar för nettonoll till 2040 för att transportflottor ska vara nettonoll 2050 – vilket är i linje med våra vetenskapliga klimatmål. Över en tidshorisont på omkring tio år skulle ett sådant scenario karaktäriseras av: • Klimatregleringar utvecklas på ett orkestrerat sätt över många jurisdiktioner • Investeringar i teknikutvecklingen görs inom supporterande industrier, såsom fossilfria bränslen • Betydande offentliga investeringar riktas mot förnybar energi och nödvändig infrastruktur • Priset på fossila energikällor behöver öka för att vara jämförbart med fossilfria alternativ, vilket skapar starkare investeringsincitament för produkter med lägre utsläpp. Detta är en sammanfattning av saker som behöver hända utanför Volvokoncernen för att en snabb omställning ska kunna ske. En sådan omställning skulle driva efterfrågan på fordon och maskiner med noll eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV) som Volvokoncernen har investerat i för att kunna leverera. Eftersom vi anser att vi kan ställa om produktportföljen för att anpassa oss till en snabb klimat- omställning så anses Koncernens strategi även vara hållbar i ett scenario med långsammare omställningstakt. 152 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 155 ===== Scenarier för fysiska klimatrisker Bedömning av fysiska klimatrisker För att öka förståelsen för vår motståndskraft gentemot fysiska risker har vi analyserat fysiska klimatrisker för koncernens huvudsakliga verksamhetsorter baserat på olika scenarier och utvecklingsbanor (RCP1 och SSP2) enligt IPCC:s modeller. Genom att ta i beräkning den ekonomiska livslängden och utvecklingscykler har vi tittat närmare på nuvarande risker och utveckling i olika scenarier för 2030 och 2050. I detta arbete användes RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5 för att bedöma potentiell framtida riskexponering. Den senaste analysen för fysiska klimatrisker utfördes 2025. Baserat på denna bedömning identifierades inte betydande risker på koncernnivå. Vissa av platserna kan bli exponerade för ökade risker från fysiska väderfenomen på längre sikt, bland annat beroende på hur klimatet utvecklas. Koncernen avser att löpande följa upp sådana risker och vidta åtgärder för att begränsa dem när detta anses lämpligt. Liknande riskbedömningar genomförs även för vissa kritiska leveransnätverk, men med kortare tidshorisonter, som en del av att stärka motståndskraften i leverantörsledet. 1 RCP-scenarier är en uppsättning olika scenarier utvecklade av FN:s mellanstatliga klimatpanel för att modellera möjlig utveckling av jordens klimat baserat på växthusgaskoncentrationer i atmosfären. RCP 2.6 är ett scenario med lägre utsläpp och RCP 8.5 det högre scenariot. 2 SSP (Shared Socioeconomic Pathways) ersätter de tidigare RCP-scenarierna för många, men inte alla, klimatriskparametrar. Scenarieanalysen för 2025 baseras därför på en blandning av resultat för RCP- och SSP-scenarier. Även om takten i övergången till lågutsläppslösningar i vår bransch fortfarande är osäker, tror vi att framtiden kommer att kräva olika framdrivningstekniker för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi för framdrivning och koncernen är väl positionerad för att accelerera lösningar med låga eller inga avgasutsläpp. Vi erbjuder redan batterielektriska lösningar och motorer som kan köras på biodiesel eller biogas, och vi investerar inom området vätgasdrift – för bränslecellsapplikationer och som bränsle för förbränningsmotorer. Vetenskapliga klimatmål och policyer År 2010 gick vi med i WWF Climate Savers Program för att delta i och driva på ett brett engagemang för att minska klimatavtrycket inom vår bransch. År 2020 tog vi nästa steg genom vårt åtagande till Business Ambition for 1.5°C inom Science Based Targets initiative (SBTi). År 2021 validerades våra mål som vetenskapligt baserade av SBTi. På grund av den stora delen av utsläppen som uppstår i produktens användningsfas har vi tagit fram fyra olika mål, ett per rörelsesegment, för denna kategori (scope 3.11) och ett gemensamt mål för egen verksamhet (scope 1 och 2). Framstegen mot målen sammanfattas också på sidan 25 i strategiavsnittet. Översikt klimatmål och uppfyllnad Volvokoncernens vetenskapliga klimatmål Utsläpp basår Utsläpp 2025 Utsläpps- utveckling Utsläpps- utveckling (%) Minskning per fordonskilometer, för relevanta mål (%) Interim 2030-mål (2034-mål) 2040-mål Scope 3.11 användningfasen (Kton) 331.200 228.400 -102.800 -31 Nettonoll Lastbilar (Kton) 228.000 155.000 -73.000 -32 -10 -40% per fordons-km Bussar (Kton) 13.700 9.400 -4.300 -31 -11 -40% per fordons-km Anläggningsmaskiner (Kton) 69.700 39.900 -29.800 -43 -30% absolut Volvo Penta (Kton) 19.800 24.100 4.300 +21 (-37.5% absolut) Scope 1&2 (Kton) 382 257 -125 -33 -50% absolut Nettonoll Målen för lastbils- och bussverksamheterna togs fram med SDA- metoden (Sectoral Decarbonization Approach), som fördelar den globala koldioxidbudgeten till sektorer och företag utifrån tillväxt och aktivitet i linje med klimatvetenskap. Eftersom det saknades exakta värden för 1,5-gradersambitionen för dessa segment, definierade Volvokoncernen en egen minskningsbana och satte målet till 40% minskning av växthusgaser per fordonskilometer för både lastbilar och bussar. Absoluta reduktionsmål har satts för Anläggningsmaskiner och för Volvo Penta, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med ambitionen väl under 2°C. Absoluta mål har även satts för scope 1 och 2, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med 1.5-gradsambitionen. Policyer Volvokoncernens miljöpolicy är det högsta styrande dokumentet för att minska klimatpåverkan. Policyn kompletteras ytterligare av mer detaljerade styrdokument relaterade till utsläpp av växthusgaser såsom beräkningar, minskning och redovisning av växthusgasutsläpp. Styrdokumenten inkluderar Volvokoncernens övergripande strategi för nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast 2040 och att denna ska stödjas av koncernens divisioner och affärsområden som sätter upp delmål för relevanta utsläppskategorier. Dessa delmål ska ses över minst vart femte år eller vid betydande förändringar. Följande prioriteringar gäller för minskningar av växthusgaser för att nå nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan inom alla relevanta utsläpps- områden enligt definitionen i GHG-protokollet: 1 Eliminering av växthusgasutsläpp inom värdekedjan genom energieffektivitet och införande av nya koncept och teknologier 153 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 156 ===== 2 Ersätta fossila växthusgasutsläpp med biogena växthusgasutsläpp genom användning av hållbar och förnybar biobaserad energi och bränslekällor 3 Att motverka och balansera återstående utsläpp genom t.ex. insamling och lagring av koldioxid i atmosfären (endast som en sista utväg när alla andra alternativ är uttömda). Volvokoncernens högsta ledning är forumet där beslut om veten- skapliga klimatmål och andra koncernmålsättningar fattas. De första vetenskapliga klimatmålen som Volvokoncernen satte godkändes av initiativet Science-Based Targets (SBTi) i juni 2021. Vår ambition att begränsa klimatförändringarna är en integrerad del av Volvokoncernens övergripande strategi och investeringsplanering, och därför klassifi- cerar vi inte aktiviteter under en separat klimatomställningsplan. Styrning och incitament Volvokoncernen har inkluderat hållbarhetsmål i sitt incitamentsprogram sedan 2022. Försäljning av elektriska lastbilar, bussar, anläggnings- maskiner och drivlinor är nyckelaktiviteter för att Volvokoncernen ska nå sina hållbarhetsmål och åtagande gentemot ambitionen i Paris- avtalet. De totala volymerna av elfordon är fortfarande låga i jäm- förelse med andra fordonsvolymer, vilket gör det utmanande att fastställa intervall för uppfyllelse. Volvokoncernen fortsätter sina ansträngningar för att öka försäljningen av elfordon, till förmån för Volvokoncernens hållbarhetsprestation, och dessa incitamentsmål syftar till att främja sådan försäljning. Läs mer om Volvokoncernens incitamentsprogram i Not 27, som i sin tur även hänvisar till ersättnings- rapporten, tillgänglig på volvogroup.com. Handlingsplan och utveckling Utsläpp scope 3.11 – Klimatomställning i användningsfasen Huvudsakliga drivkrafter för att minska koldioxidutsläppen i användningsfasen mot målsättningar illustreras på höger sida och sammanfattas nedan. Introduktion av koldioxidsnål teknik Volym- och mixeffekterna från försäljning av fordon med noll eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV) beräknas utgöra ungefär hälften av den totala utsläppsminskningen mot delmålen. Denna uppskattning är baserad på ett försäljningsscenario som kan komma att ändras på grund av förändringar i statliga policyer, förordningar, incitament, etc. Volvokoncernen avsätter en betydande andel av sina investeringar för detta ändamål, och vi strävar efter att öka andelen volymer av utsläppssnåla produkter på marknaden. Även om marknadsutvecklingen för helelektriska fordon och maskiner är långsammare än väntat när målen fastställdes 2021, har vi nått en betydande marknadsandel. När det gäller batteridrivna tunga lastbilar hade Volvokoncernen en marknadsandel på 39% i EU 2025. Den faktiska försäljningsmixen och dess effekter är starkt beroende av externa faktorer såsom incitament för lösningar med lägre koldioxidutsläpp, skatter och subventioner på fossila bränslen, tillgång till förnybar energi och stödjande infrastruktur. Inom detta område beaktar vi även andra mixeffekter, såsom försäljning av produkter med högre eller lägre slagvolym och effekt, vilka också kan skilja sig åt mellan marknader och regioner. Övergripande energi- och bränsleeffektivitet Ungefär en fjärdedel av målbilden förväntas komma från energi- effektivitet i nya produkter. Vi investerar i bränsleeffektivitets åtgärder där de främsta sätten att nå högre total verkningsgrad är i förbränningsmotorn och drivlinan, i aerodynamik och i energiåtervinning. Eftersom den största delen av Volvokoncernens sålda produkter är alternativ med förbränningsmotorer, har den totala verkningsgraden hos dessa produkter en betydande effekt på de totala utsläppen. Se andel av FoU-utgifter till bränsleeffektivitet och andra miljöförbättringsprojekt på sidan 159. CO 2-intensitet i energin som används för produkternas framdrift CO2-intensiteten (GHG) i energimixen beräknas bidra till cirka en fjärdedel av måluppfyllelsen. En väsentlig del av denna uppfyllelse är beroende av externt utvecklad infrastruktur för att leverera el, etablerade laddstationer för elektrifierade produkter och utvecklad vätgasinfrastruktur för bränslecellselektriska varianter och för förbränningsmotorer. En del av vår handlingsplan är att underlätta detta genom dialog med beslutsfattare och kunder. Volvokoncernen engagerar sig också i en rad partnerskap för att påskynda utveck- lingen. Exempel på sådana partnerskap är Milence (för laddning) och Cespira (för fossilfria bränslen). 154 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Utgångsvärde 2019 Koldioxidsnål teknik Övergripande energi- och bräsle- effektivitet GHG- intensitet i energin som används Interimmål (2030 och 2034) Huvudsakliga drivkrafter för klimatomställning i användningsfasenV äxthusgasutsläpp ===== SIDA 157 ===== Osäkerheter och externa beroenden för utsläppsminskning i kundens användningsfas De mest väsentliga konsekvenserna sker i användningsfasen och denna del av värdekedjan är också förknippad med de största osäkerheterna och externa beroendena för vår strategi och resa mot nettonollutsläpp. Den icke uttömmande tabellen nedan syftar till att beskriva externa beroenden tillsammans med koncernens huvudsakliga respons på sådana faktorer, som ligger utanför Volvokoncernens direkta inflytande eller kärnverksamhet. Osäkerhet Externt beroende Volvokoncernens huvudsakliga hantering Utveckling inom lagar och regler Utsläppspolitiken behöver vara harmoniserad och förutsägbar mellan olika jurisdiktioner och marknader. Bristande harmonisering, otydlig eller motstridig reglering kan leda till en långsammare omställning. Vi samarbetar med tillsynsmyndigheter gällande klimat- omställningen i syfte att stödja policyutveckling som fungerar i praktiken. Detta inkluderar att söka förtydlig- anden av regelverk när dessa motsäger varandra. Kostnaden för ny teknik Investeringar behövs i teknik utanför våra kärn- områden som kan möjliggöra lösningar med lägre utsläpp. En långsammare investeringstakt i sådan teknik kan leda till ökade kostnader för flera aktörer i värdekedjan, vilket i sin tur saktar ner omställningen. Vi investerar i teknik i den direkta verksamheten och i forskning och utveckling. Dessutom investerar vi i leveran- törers kapacitet och verktyg. Vi utvecklar även nya erbjud- anden som inkluderar tjänster för att minska den totala kostnaden för slutanvändare, vilket i sin tur ger möjligheter till ökat värdeskapande och affärstillväxt. Kapacitet i försörjningsledet Lösningar med lägre utsläpp kräver ny teknik från leverantörer såväl som nya leverantörspartners. Kapacitet att tillhandahålla de lösningar som behövs beror på flera ytterligare indirekta faktorer i komplexa värdekedjor. Vi samarbetar med partners för att investera i verktyg och volymåtaganden utifrån långsiktiga produktionsplaner. Som en konsekvens av att övergången till utsläppsfria fordon går långsammare än väntat, har koncernen under året haft en negativ påverkan på rörelseresultatet. För mer information se not 2. Laddinfrastruktur och förnybar energi Volvokoncernens kärnverksamhet är relaterad till transportlösningar, men ny utsläppssnål teknik kräver stödjande infrastruktur och förnybar energi för att fungera och för att slutanvändare ska välja utsläppssnål teknik. Vi samarbetar med beslutsfattare för att utveckla laddningsinfrastruktur och andra möjliggörande förutsättningar för el och annan lågutsläppsteknik. Dessutom engagerar sig koncernen i partnerskap och joint ventures i mindre skala för att initiera och stimulera utveckling av laddningsinfrastruktur. Incitament för investeringar och användning Utöver möjligheter att ladda eller tanka fordon och maskiner behöver slutanvändare marknads incitament för en fördelaktig totalkostnad. Vi förespråkar ett pris på fossil energi som skulle kunna möjliggöra en attraktiv totalkostnad för utsläppssnåla transportlösningar i paritet med traditionell teknik. Utveckling mot målsättning för scope 3.11 användningsfasen Beräknade växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter var 228 miljoner ton 2025, jämfört med 331 miljoner ton 2019. Den beräknade minskningen på -31% för totala utsläpp är en komb- ination av effekter från energieffektivitetsåtgärder, förändringar i försäljningsvolymer, körda fordonskilometer och produktmix. Lastbilar Minskningen 2025 uppgick till -10% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om -40 %. Minskningen är främst ett resultatet av förbättrad bränsleeffektivitet. Inom segmentet för tunga fordon är andelen fordon med noll eller mycket låga (ZEV) lägre år 2025 jämfört med 2024, men samtidigt har andra alternativa bränsleversioner ökat något. Andelen ZEV-versioner av lätta lastbilar har ökat avsevärt men detta har en relativt låg påverkan på de totala utsläppen. Bussar Resultatet för bussar 2025 var -11% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om -40 %. Minskningen är främst resultatet av bränsleeffektivitet över flera undersegment men påverkas även av försäljningsmix. Under 2025 resulterade en mindre andel ZEV-versioner till en mindre minskning mot utgångsväder än föregående år. Anläggningsmaskiner För anläggningsmaskiner uppgick resultatet 2025 till -43% jämfört med utgångsvärdet 2019 för det absoluta målet. Energi- och bränsleeffektivitet uppskattas ha bidragit till en viss del av minsk- ningen,men huvuddelen av minskningen av absoluta utsläpp är relaterad till lägre försäljningsvolymer jämfört med 2019. År 2025 påverkade avyttringen av SDLG i Kina även de totala levererade volymerna under fjärde kvartalet. En omräkning av basåret kommer att göras under 2026. Volvo Penta Resultatet för Volvo Penta 2025 var +21% jämfört med basåret 2019 för det absoluta målet mot 2034. Resultatet över utgångs- värdet förklaras av effekter i produktmixen med en trend mot större motorer och stationära generatorer med högre växthusgasintensitet. Överlag påverkar lagstiftning, tillgång till energi med låg utsläpps- intensitet och därtill kopplad infrastruktur marknadsförutsättningar och kundefterfrågan. Detta leder i sin tur till varierande utsläppsintensitet i användningen av sålda produkter mellan olika marknader och regioner. Samtidigt, eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i konjunktur- beroende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet och BNP- utveckling, varierar försäljningsvolymer och mix betydligt från år till år. Tillsammans kan dessa faktorer väsentligt påverka resultatet av beräknade utsläpp. 155 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 158 ===== Scope 1 och 2 – Klimatomställning i vår egen verksamhet Den egna verksamheten omfattar produktionsanläggningar, utvecklings- och logistikcenter, kontor och återförsäljare. Det finns tre huvudsakliga drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från denna kategori – energieffektivitet och användning av fler förnybara energikällor. Energieffektivitet uppskattas kunna bidra med upp till 10% av de minskade utsläppen, medan den återstående delen är beroende av ökad andel förnybar energi samt processanpassning för förnybara bränslen. Energieffektivitet i verksamheten Volvokoncernen arbetar med att minska energianvändningen med både större och mindre besparingsaktiviteter. Flera av Koncernens produktionsanläggningar med högre energiintensitet har även valt att certifiera sina ledningssystem enligt standarden för energiledning ISO 50001. År 2021 satte vi upp en ambition att genomföra årliga energibesparingar på upp till 150 GWh fram till 2025. I slutet av 2025 uppgick de ackumulerade genomförda besparingsaktiviteterna sedan 2021 till 107 GWh. Förnybar energi i verksamheten Vi fortsätter att använda mer förnybar energi, vilket är en viktig del av vårt noll-nettomål för scope 1 och 2. År 2025 kom 56% av den energi som Volvokoncernen anskaffade från förnybara källor. Vi har identifierat ett antal verksamheter som är svårare att ställa om, inklusive verksamheter som direkt använder fossila bränslen, samt verksamheter i regioner med mycket begränsad tillgång till el från koldioxidsnåla källor. Processanpassning för förnybara bränslen För de verksamheter som är svåra att ställa om pågår arbete med att hitta sätt att ersätta processer som är beroende av energianvändning baserad på koks och naturgas. Dessa tillgångar förväntas inte äventyra koncernens minskningsmål för utsläpp i scope 1 och 2 till 2030. Under 2025 tillkännagav koncernens fabrik i Skövde planer på att övergå från fossila bränslen som används i gjuteriet till el och vätgas. Detta kan minska utsläppen av växthusgaser från anläggningen med över 80%, eller cirka 12% av koncernens totala utsläpp i Scope 1 2025. Initiativet finansieras huvudsakligen av Volvokoncernen med stöd även från EU:s innovationsfond. Utveckling mot målsättning för scope 1 och 2 Utsläppen från egen verksamhet var 33% lägre 2025 jämfört med 2019 och betydande framsteg har därmed gjorts mot målet på att halvera utsläppen till 2030. Direkta utsläpp (scope 1) minskade med omkring 20% jämfört med 2019 varav det största bidraget kom från en större andel förnybara bränslen vid anläggningar. De indirekta utsläppen (marknadsbaserade scope 2) har minskat med mer än 50% 2025 jämfört med basåret 2019, varav det främsta bidraget kom från en större andel förnybara energikällor. Scope 3.1 – Klimatomställning i uppströms värdekedja I takt med att Volvokoncernen arbete med att ställa om till fordon och maskiner med noll eller mycket låga utsläpp av avgasrör, blir klimatpåverkan från våra inköpta varor och tjänster allt viktigare att hantera. Vi har satt tydliga mål för minskade koldioxidutsläpp och en utvecklingsplan för hela vårt leveransnätverk som kommer att vara avgörande för att vi ska uppnå vår ambition om en värdekedja med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040. För att minska koldioxidutsläppen i vårt leveransnätverk fokuserar Volvokoncernen på tre huvudsakliga insatser. Leverantörsengagemang för att minska växthusgaser Tillsammans med leverantörspartners har koncernen identifierat fem huvudsakliga råvarutyper – stål och järn, aluminium, batterier, poly- merer och elektronik – som står för majoriteten av det nuvarande fotavtrycket från inköpta varor och tjänster. Vart och ett av dessa material och varor har individuella drivkrafter som kan möjliggöra utsläppsminskningar, t.ex. ökad andel återvunnet insatsmaterial, ökad andel förnybar energi i produktions- och förädlingsled, samt introduktion av ny teknik och material. Dessa drivkrafter har sammanfattats i en verktygslåda för minskade koldioxidutsläpp med stegvis vägledning för att utveckla strategier för klimatomställning och planer för utsläppsminskning. Dessa planer utgör en viktig grund för dialog och bedömning som driver åtgärder. Vi följer kontinuerligt utvecklingen genom löpande dialoger och regelbundna granskningar med enskilda leverantörspartners för att driva ökad transparens och åtgärder som bidrar till minskade koldioxidutsläpp i vårt leverantörsnätverk. Direkt anskaffning av koldioxidsnåla och fossilfria material I strävan för att påskynda omställningen till koldioxidsnåla tekniker har Volvokoncernen åtagit sig att köpa in en större mängd koldioxidsnåla och fossilfria material. En viktig aspekt för att uppnå den önskade övergången i hela vår värdekedja är att skapa en tidig marknads- efterfrågan på dessa koldioxidsnåla eller fossilfria lösningar, inklusive material med högt cirkulärt innehåll, som ännu inte är tillgängliga i stor skala. Vi har identifierat de viktigaste sektorerna som är svåra att ställa om, där vi kan använda vår köpkraft, tillsammans med andra, för att bygga en kritisk tidig efterfrågan. Som en del av detta ökar vi vårt samarbete med råvaruleverantörer, inklusive kvarnar och gruvor, genom direkta inköp. Som en av grundarna av First Movers Coalition har vi satt en ambition om minst 10% stål och aluminium som köps in 2030 ska ha mycket låga utsläpp. Som en del av detta åtagande har ett antal produktlinjer börjat introducera koldioxidsnåla stålkomponenter sedan slutet av 2024 i form av återvunnet stål för rambalkarna på Volvo FH- och FM-modellerna i Europa och för utvalda stålkom- ponenter i Volvos ramstyrda dumprar. Ambitionen är att kontinu- erligt öka andelen koldioxidsnåla material i fler av Volvokoncernens produkter allt eftersom detta blir gångbart och möjligt. Design för koldioxidsnåla komponenter och produkter Samtidigt arbetar vi i vår produktutvecklingsfas med att implementera koldioxidsnåla tekniker och alternativ för delar, komponenter och kompletta system. Volvokoncernen integrerar miljökrav i produktprojekt, med specifika mål att arbeta mot i linje med vår ambition om nettonoll utsläpps. Våra ingenjörer arbetar tillsammans med våra inköpsteam för att identifiera komponenter som är lämpliga kandidater att tillverkas av material med lågt koldioxidavtryck. Utveckling inom Scope 3.1 utsläpp – inköpta varor och tjänster Beräknade utsläpp var omkring 24% lägre 2025 jämfört med 2019. Från 2024 till 2025 var minskningen 7%. Ungefär hälften av denna minskning är kommer från initiativ för utsläppsminskning som bekräftats av leverantörspartners, den återstående delen förklaras av volymeffekter. 156 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 159 ===== Data för energianvändning och utsläpp Denna datasektion innehåller detaljer om energianvändning och växthusgasutsläpp. Tabellerna innehåller årsvärden tillbaka till 2019 inom datapunkter där detta är relevant för att följa framsteg inom målsättningar satta mot utgångsvärdet med det året som utgångs- värde. Längre tidsserier finns även på sidan 227. Historiska data för energi och växthusgasutsläpp har räknats om för förvärv och avyttringar sedan 2019 enligt GHG-protokollet för att inkludera samma omfattning för åren 2019-2024. Basåret 2019 för energi- och utsläppsmål anges där så är relevant. Detta år valdes som ett lämpligt genomsnittsår under processen med att uppdatera målen som inleddes 2020. Metoder för att mäta och uppskatta utsläpp av växthusgaser finns på nästa sida. Energianvändning (Kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2) Bränsleförbrukning, energianvändning och mix 2025 2024 2019 Bränsle från kolprodukter (GWh) 74 75 79 Bränsle från petroleumprodukter (GWh) 337 353 417 Bränsle från naturgas (GWh) 431 427 566 Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från icke-förnybara källor (GWh) 139 143 269 Total energi från icke-förnybara¹ källor (GWh) 981 998 1.331 Andel icke-förnybar källor av total energianvändning (%) 44 44 55 Bränsle från förnybara energikällor, inbegripet biomassa (GWh) 73 72 22 Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från förnybara källor (GWh) 1.143 1.171 1.046 Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (GWh) 27 9 7 Total användning förnybar energi (GWh) 1.243 1.252 1.075 Andel förnybara källor av total energianvändning (%) 56 56 45 Total energianvändning (GWh) 2.224 2.250 2.406 1 Volvokoncernen har under åren som presenteras i tabellen aktivt köpt in energi från förnybara källor men inte från kärnkraft. Energi från kärnkraft kan finnas med i energi som del av genomsnittet i energimixen på vissa marknader men anses inte vara väsentligt. Därför redovisas icke-förnybart som ett totalvärde. Energiintensitet Relativ energiförbrukning 2025 2024 2019 Nettoomsättning, Industriverksamheten Mdr kr 458 505 418 Energianvändning per nettoomsättning, GWh/Mdr kr 4,9 4,5 5,8 Nettoomsättning (nettoförsäljning) från industriverksamheten är andelen av omsättningen från verksamheter med hög klimatpåverkan (tillverkning). Den exkluderar nettoomsättningen från Volvo Financial Services, se sidan 36 i den finansiella rapporten. IFRS 15 används för att beräkna nettoomsättningen. Intensitetsmått i förhållande till nettoomsättning har inte omräknats på grund av förvärv och avyttringar eftersom intäkterna inte omräknas. Energibesparande initiativ En målsättning är att implementera energibesparande aktiviteter 2021 till 2025 som tillsammans sparar 150 GWh energi från 2025 Energibesparingar 2025 2024 2023 2022 2021 Årliga implementerade initiativ GWh 37 23 14 18 15 Ackumulerade implementerade initiativ GWh 107 70 47 33 15 Växthusgasutsläpp (CO₂e) Scope 1 2025 2024 2019 Scope 1 (Kton) 203 207 256 % från EU:s utsläppshandelssystem 16 – – Scope 2 2025 2024 2019 Scope 2, platsbaserade (Kton) 157 165 220 Scope 2, marknadsbaserade (Kton) 54 60 126 Scope 1 och 2, marknadsbaserade (Kton) 257 267 382 Betydande växhusgasutsläpp scope 3 (CO₂e)1 2025 2024 2019 3.11 Användning av sålda produkter (Kton) 228.400 249.000 331.300 3.1 Inköpta varor och tjänster (Kton) 9.200 9.900 12.100 Övriga utsläpp 2025 2024 2019 Biogena koldioxidutsläpp (Kton) 30 18 3 1 Utsläppen av växthusgaser i scope 3 har avrundats till närmaste hundratusentals ton för bättre läsbarhet. 157 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 160 ===== Utsläpp per nettoomsättning 2025 2024 2019 Scope 1 och 2 (platsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 0,79 0,74 1,14 Scope 1 och 2 (marknadsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 0,56 0,53 0,91 Scope 3.11 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 499 493 793 Scope 3.1 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 20 20 29 Intensitetsmått i förhållande till nettoomsättning har inte omräknats på grund av förvärv och avyttringar eftersom intäkterna inte omräknas. Upptag och lagring av växthusgaser Som beskrivits i policyavsnittet i denna rapport är vårt sista alter- nativ för att hantera eventuella kvarvarande utsläpp av växthusgaser att använda upptag och lagring. Med tanke på begränsningarna i nuvarande teknik ser vi för närvarande inte upptag och lagring från atmosfären som en hållbar lösning. Istället ligger vårt fokus på att göra löpande investeringar som syftar till att uppnå kontinuerliga minskningar av utsläpp och därigenom bidra mer effektivt till att mildra klimatförändringarna. Beräkning av växthusgaser och metoder Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser värderas enligt metoder som anges i GHG-protokollets tekniska vägledning för beräkning av Scope 3-utsläpp (Greenhouse Gas Protocolʼs Corporate Accounting and Reporting Standard Revised Edition). Detta är ett standardiserat ramverk som används för att kvantifiera och rapportera de sju växthusgaserna som ingår i Kyotoavtalet i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG-protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions. Scope 1 och scope 2 utsläpp, metoder och datainsamling Direkta och indirekta utsläpp beräknas med utsläppsfaktorer enligt den marknadsbaserade och platsbaserade metoden i enlighet med GHG-protokollet. Källor till utsläppsfaktorer kommer huvudsakligen från den brittiska regeringens Department for Energy Security and Net Zero (DESNZ) och Internationella energiorganet (IEA). Scope 3.11 användarfas, metoder och datainsamling Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG- protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions, som omfattar förväntade livstidsutsläpp från alla tillämpliga produkter som säljs under rapporteringsperioden. Beräkningar för scope 3 kategori 11 använder utsläppsfaktorer från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrums (JEC) Well-to-wheel report (källa till hjul) och Energimyndingheten, faktorer från IEA (International Energy Agency) och från LCA for Experts (f.d. GaBi). Metoden baseras på aktivitetsdata om årlig användning per produkt, förväntad livslängd, energianvändning och därtill kopplade utsläppsfaktorer från källa till hjul för de olika energislagen som används. Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att sätta upp vetenskapligt baserade mål för transporter och kraven för att sätta mål och verktyg utformade av SBTi. Metodiken bygger på aktivitetsdata om produktens årliga användning, antal år i drift, energiförbrukning och tillhörande faktorer för växthusgasutsläpp från källa till hjul för de olika använda energikällorna (diesel, el med mera). Data om användning av produkter förskjuts med sex månader för lastbilar och bussar för att säkerställa korrekt data. I brist på ett standardiserat testförfarande för lastbilar samt andra av Volvokoncernens produkter uppmanas tillverkarna att presentera och motivera sina egna uppskattningar eller simuleringar utifrån bränsleförbrukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade för- väntade aktivitetsdata och övriga parametrar förknippas med en viss osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet av förordningar eller globala, regionala eller nationella politiska förändringar eller förbättrad datakvalitet. Från ett känslighets- perspektiv kan förändringar av någon av parametrarna påverka resultatet, men ändrade antaganden kring antal år produkten används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet. Scope 3.1 inköpa varor och tjänster, metoder och datainsamling För att säkerställa fullständighet och noggrannhet beräknas utsläpp från inköpta varor och tjänster med hjälp av en kombination av medel- värdesdata-, utgiftsbaserade och leverantörsspecifika metoder som definieras i GHG-protokollets tekniska vägledning. För direkt material beräknas utsläppen primärt med hjälp av medelvärdes- metoden baserad på materialsammansättning på artikel- och del- nivå från materialdatablad och leverantörspartners geografiska plats, i kombination med sekundära utsläppsfaktorer från databaser som Ecoinvent. Med utgångspunkt i det leverantörsengagemang som beskrivs ovan tillämpar vi den leverantörsspecifika metoden genom att samla in leverantörsspecifika produktkoldioxidavtryck (PCF). I takt med att denna insamling utökas kommer kvaliteten och täckningen av våra klimatdata att fortsätta förbättras. Specifika utsläppsfaktorer från leverantörspartners produktion används där dessa är tillgängliga. I andra fall används standardiserade faktorer. Denna kombinerade metod möjliggör en mer fullständig Scope 3.1- rapportering och hjälper till att identifiera utsläppsrisker för väsentliga ändamål. För indirekt material och inköp tillämpas den utgiftsbaserade metoden med hjälp av historiska utgifter, multiplicerade med relevanta sekundära utsläppsfaktorer. Utgångs- och jämförelseårens utsläpp för Volvo Construction Equipment, som utgör en mindre andel av de totala utsläppen inom scopet, har extrapolerats. Extrapoleringen baseras på de beräknade utsläppen för 2025 och har skalats med baserat på inköpta volymer för 2024 och 2019. 158 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 161 ===== Investeringar i forskning och utveckling Våra huvudsakliga åtgärder för klimatomställning som innebär kapital- och driftsutgifter är kopplade till produkterbjudanden. Investeringsplanen baseras på en strategisk produktplan som utgör den tredelade ansatsen som beskrivs i koncernstrategin på sidan 21. Investeringsplanen omfattar både driftsutgifter inom forskning och utveckling såväl som kapitalutgifter till anläggningstillgångar och utrustning. Koncernens investeringsplan revideras löpande för att ta med marknadens utveckling i beräkningen. Ett nyckeltal av särskild betydelse kopplat till omställnings- aktiviteter är allokering av medel till forskning och utveckling, som innehåller både driftsutgifter och kapitalutgifter. Volvokoncernens totala investeringar i forskning och utveckling, exklusive effekterna från aktiverade och avskrivna forsknings- och utvecklingskostnader netto, uppgick 2025 till 30,3 miljarder kronor. Koncernens forsknings- och utvecklingsprojekt har delats in i fyra huvudkategorier för att kunna följa utvecklingen översiktligt. • Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt förknippade med produkter med låga eller inga avgasutsläpp enligt definitionerna för väsentligt bidrag till klimatnytta i EU:s taxonomiförordning. • Plattforms- och möjliggörande projekt – utveckling av teknik gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta inkluderar utveckling av gemensam teknik som t.ex. gemensam elektrisk arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade lösningar och säkerhetsfunktioner. • Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljöförbättring – med syfte att betydligt förbättra miljöprestandan hos fordon med förbränningsmotorer, till exempel projekt för bränsleeffektivitet, utsläppsminskning, biogas och andra utsläppssnåla bränslen. Dessa investeringar är viktiga för omställningen till lägre växthus- gasutsläpp. • Neutrala projekt – alla övriga projekt. Vissa av dessa investeringar kan medföra miljöförbättringar, men de har inte bedömts som väsentliga, till exempel kvalitetsförbättringar av en befintlig tillgång eller produkt. 1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning. På kort sikt förväntas våra omställningsaktiviteter genomföras inom ramen för koncernens produktplan och därtill kopplade investeringar inom FoU och investeringar inom fasta anläggningstillgångar och utrustning. Ramen för investeringar i fasta anläggningstillgångar uppdateras årligen av AB Volvos styrelse. Planen för forskning och utveckling godkänns av koncernledningen. Sammantaget ger dessa investeringsplaner en översikt i förhållande till koncernens strategi, inklusive färdplanen för produkter och klimatomställning. Koppling till EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter Vår bild är att Koncernens nettonollmål i mångt och mycket är i linje med ambitionen med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter (”taxonomin”). Däremot vi har inte tagit fram något koncernmål för att nå en särskild andel förenlighet. Vad gäller skillnader mellan Volvokoncernens åtgärder i strävan efter fossilfrihet och taxonomin så beaktar den senare inte omställnings- aktiviteter som bränsleeffektivitet, aerodynamik eller optimering av teknik för interna förbränningsmotorer för biobaserade eller syntetiska bränslen, vilka vi ser som viktiga i omställningsfasen. Läs mer Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning, sidan 164. 159 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Utsläppssnål/utsläppsfri, 26 Plattform/möjliggörande, 27 Bränsleeffektivitet/annan miljöförbättring, 10 Neutral, 37 Forsknings- och utvecklingskostnader¹, % ===== SIDA 162 ===== Andra miljöfrågor Detta avsnitt behandlar miljöfrågor som inte är direkt kopplade till klimatförändringar. Som en del av våra aktsamhetsbedömningar har vi granskat produktionsanläggningar, produkter och komponenter, delar av leveranskedjor och slutlig återvinning med avseende på miljöpåverkan. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Föroreningar till luften u En stor mängd sålda fordon och maskiner med förbränningsmotorer resulterar i betydande luftföro- reningar i användningsfasen med påverkan på hälsa och miljö. u Risker relaterade till kostnader för forskning och utveckling för att säkerställa efterlevnad av allt strängare utsläppsregler. Affärsmöjligheter kopplat till diversifiering inom lågutsläppssegment. Resursanvändning - avfall l Potentiella föroreningspåverkan från farligt avfall som genereras i vår industriverksamhet. l Ryktesrisker eller möjligheter kopplat till resultatet av vårt förbättringsarbete mot en deponifri verksamhet. Biologisk mångfald - kopplat till klimatförändringar u Den huvudsakliga effekten på biologisk mångfald på kort, medellång och lång sikt är den indirekta effekten på förlust av arter på grund av klimatförändringar. Detta motverkas genom åtgärder och mål som beskrivs i föregående kapitel i Klimat. — Indirekta risker och möjligheter relaterade till utsläppsregler för växthusgaser och intressenternas rykte. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Inom vår egen verksamhet mäter och bedömer vi föroreningar baserat på våra krav i miljöledningssystem, inklusive efterlevnad av Volvokoncernens minimikrav. Uppströms i värdekedjan baserar vi vår väsentlighetsbedömning på revisioner på plats hos leverantörs- partners avseende miljöledning och -tillstånd. För material och komponenter bedömer vi föroreningspåverkan genom att granska materialdatablad. Inom forskning och utveckling samt nedströms- användning av Volvokoncernens produkter bedömer vi förorenings- effekterna av de utsläpp som förväntas vara ett resultat av våra kunders användning och hantering då produkterna är uttjänta. Policyer och ledningssystem för miljö Styrning av miljöpolicyer följer det allmänna förfarandet för styr- dokument för Volvokoncernen, som förklaras på sidan 150. Volvos uppförandekod och Volvokoncernens miljöpolicy är de övergripande policyer som anger riktningen för arbetet, vilka kompletteras av ytterligare styrdokument för hantering av specifika frågor. Dessa fastställer syfte, principer, värderingar och mål för detaljerad hantering av miljöledning. Vårt ISO 14001 certifierade miljölednings- system täcker cirka 95% av produktionsanläggningarna och 90% av distributionscentra. Volvokoncernens verksamhet som kopplas till miljöpåverkan drivs under miljötillstånd. I Sverige verkar tolv anläggningar under sådana förhållanden. Luftföroreningar i användningsfasen Föroreningar från produktens användning innefattar en mängd olika föroreningar, till exempel kväveoxider, partiklar och buller, men det är främst utsläpp kväveoxider från förbränningsmotorer som vi ser som den allra mest väsentliga frågan. Trots att olika typer av applikationer för förhindrande av utsläpp och efterbehandlingssystem har lett till betydande minskningar av kväveoxider de senaste årtiondena är det omfattningen av utsläpp som gör detta till en väsentlig fråga. Här tas hänsyn till mängden fordon och maskiner som satts på marknaden i kombination med dess livslängd. Koncernens affärsområden är också exponerade till flera typer av regleringar och lagstiftningar inom de flesta marknader som koncernen är aktiv inom, som syftar till att ytterligare minska utsläpp. Volvokoncernen har strikta styr- dokument för att följa lagar och myndighetskrav, samt interna standarder, inklusive de som rör föroreningar och utsläpp, säkerhet, farliga material och buller. Handlingsplan och målsättning mot föroreningar Den högsta nivån i mitigeringshierarkin avseende utsläpp till luft är att undvika utsläppen. Detta har blivit möjligt genom utvecklingen av ny teknik som helelektriska fordon och maskiner. Koncernen strävar efter att öka marknadserbjudanden med helelektriska eller andra lösningar med mycket låga utsläpp. Dessutom lägger vi betydande resurser på att minska utsläpp från förbränningsmotorer i linje med lagstiftning och alla myndighetskrav. Volvokoncernen och dess dotterbolag samarbetar kontinuerligt med lagstiftare och tillsynsmyndigheter i syfte att stödja policyutveckling som fungerar i praktiken och som stöder koncernens strategi. Läs mer Politiskt engagemang sidan 183. 160 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 163 ===== Ansträngningar att leva upp till allt striktare krav och mål utgör en väsentlig del Koncernens aktiviteter inom forskning och utveckling. Vi fokuserar på att uppnå dessa mål och har kommit fram till att ytterligare frivilliga mål inte är nödvändiga. Under 2025 allokerade Volvokoncernen 7,9 miljarder i totala forsknings- och utvecklingskostnader till koldioxidsnål teknik, vilket har en förebyggande effekt på luftföroreningar. Dessutom allokerades 3,1 miljarder av kostnaderna till forskning och utveckling på andra aktiviteter för att minska föroreningar. Detta innefattade inte enbart minskning av kväveoxider utan även buller, partiklar och betydande bränsleeffektivitet. Insatserna för att förbygga och kontrollera utsläpp till luft i kundens användning har även viktiga synergieffekter med klimatomställning. Volvokoncernen engagerar sig även med kunder, transportköpare och myndigheter för att skynda på anpassningen till fordon utan avgasutsläpp. Vi har även engagerat oss i olika partnerskap och joint ventures för att utveckla skalbar infrastruktur inom EU och i USA. Våra målsättningar är att introducera teknologier och produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp, vilket bidrar både till att möjlig- göra klimatomställningen inom transportbranschen, samt att för- hindra utsläpp till luft. Som nämnts ovan arbetar Volvokoncernen med ett brett utbud av lösningar för att förhindra och minska utsläpp och föroreningar från produkter under deras användningsfas. Över tid har de lagliga gränsvärdena som föreskrivs av utsläppsregler lett till avsevärt minskade luftföroreningar. När det gäller kväveoxider i EU har utsläppen från en genomsnittlig dieselmotor för tunga lastbilar minskat med 90-95% sedan början av 2000-talet fram till nuvar- ande Euro VI. Med införandet av Euro VII och liknande bestämmelser i andra jurisdiktioner som i Kina och Nordamerika finns det en för- väntning om att minska ytterligare 50% från dagens nivåer. Tabellen nedan presenterar mätetal specifika för Volvokoncernen och fokuserar på den högsta nivån i begränsningshierarkin, vilket är att introducera produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp. Ytterligare standardiserade mätvärden förväntas utvecklas i takt med att regleringar som Euro 7 implementeras. Levererade produkter med noll eller mycket låga utsläpp¹ 2025 2024 2023 2022 2021 Lastbilar 4.006 3.717 3.523 1.211 371 % av volymer 2,0 1,7 1,4 0,5 0,2 Bussar 511 399 528 367 442 % av volymer 8,5 6,4 9,1 6,3 9,8 Anläggningsmaskiner 2.746 2.067 895 598 321 % av volymer 5,3 3,7 1,5 0,7 0,3 Totalt, fordon och maskiner 7.263 6.183 4.946 2.176 1.134 % av volymer 2,8 2,2 1,6 0,7 0,4 Volvo Penta och andra verksamheter² 345 305 104 24 39 1 Inklusive helelektriska fordon och maskiner samt andra tekniker som anses vara nollutsläpp enligt definitionen i EU:s förordning om utsläpp av tunga fordon (EU) 2019/1242. För bussar inkluderas i tabellen även elhybrider. 2 Levererade produkter från Volvo Penta är inte lämpligt samla ihop till en totalt procentsats på samma sätt som för andra rörelsesegment utan redovisas enbart som totalt antal levererade produkter. Resursanvändning och cirkulär ekonomi Volvokoncernens ambition är att använda material på bästa möjliga sätt och att minska miljöpåverkan över värdekedjan där vi kan påverka, från materialutvinning till avfallshantering. För att stödja detta driver vi en rad aktiviteter som hjälper till att minska miljö- påverkan genom att öka återvinningsbarheten och undvika avfall. Avfall från vår industriverksamhet har bedömts som ett väsentligt delområde och är därför fokus i denna rapport. I vårt arbete om tillbörlig aktsamhet inom resursanvändning genomför vi produktlivscykelanalyser (LCA) för att identifiera konsekvenser resursanvändning och cirkulär ekonomi för kon- cernens huvudsakliga produkttyper. Dessa LCA:er och vissa miljödeklarationer delas på volvogroup.com per respektive affärs- område för att delge kunder information som del av beslutsunderlag. Uppströms i värdekedjan tar detta hänsyn till exempelvis utvinning och förädling av råvaror och nedströms beaktar bedömningar till exempel konsekvenser från service, underhåll och reparationer och hantering av uttjänta produkter. I den egna verksamheten följer vi mängd och typer av avfall och restprodukter samt hanteringsmetod. Hittills har våra bedömningar identifierat hanteringen av avfall från den egna verksamheten som den främsta väsentliga delfrågan inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. Läs mer om vårt miljöledningssystem i det tidigare kapitlet Föroreningar. Avseende resursinflöden har vi har bedömt att dess huvudsakliga väsentliga aspekt är knuten till begränsningar av klimatförändringar på grund av nedärvda växthusgasutsläpp i material som vi köper in. Handlingsplaner och målsättningar kopplade till denna frågan redovisas som en delfråga i kapitlet Klimat. Som beskrivs ovan har vi även bedömt andra sammankopplade miljöaspekter såsom vatten och biologisk mångfald kopplat till beslut om teknik som tas tidigt i utvecklingsprocessen. 161 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 164 ===== Avfall från egen verksamhet Avfall från verksamheten anses vara materiell eftersom koncernen äger och driver tillverknings- och monteringsanläggningar i flera delar av världen som alla hanterar restprodukter genom olika typer av hanteringsmetoder. Negativa konsekvenser begränsas eftersom återvinning och bortskaffande av avfall har genomförts på ett systematiskt sätt under många år. Vi inför dock förbättringar kontinuerligt för att ytterligare minska avfallet och riktar in oss på olika lager i avfallshierarkin för att göra det. Avfall från verksamheten har också identifierats som viktigt för vissa användare av rapporten. Utöver Volvokoncernens miljöpolicy som är vårt övergripande styrdokument relaterad till alla miljöfrågor, finns policyer för resursanvändning och avfall med målet att styra organisationen mot minskad miljöpåverkan. Koncernens policy för avfallshantering gäller för hela koncernens verksamhet inom operativ kontroll. Ytterligare policyer gäller även för affärspartners med Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners. Handlingsplan och mål relaterade till avfall Interna krav ställer minimikrav på produktionsplatser, verkstäder och ingenjörscentra i koncernen och fokuserar på att implementera åtgärder relaterade till alla nivåer i avfallshierarkin. Koncernens mål är att undvika att avfall deponeras för att dessa material ska kunna återanvändas eller återvinnas. Vårt delmål är att uppnå 55 deponifria anläggningar. Vid slutet av 2025 var 40 av verksamheterna certifierade som deponifria. Deponifri är en internt utvecklad indikator som gör det möjligt för alla anläggningar att fokusera på alla nivåer i avfallshierarkin för att mildra effekterna av avfall. Verksamheter som redan har nått detta mål och är certifierade fria från deponier, implementerar kontinuerligt åtgärder som vänder sig till andra lager i hierarkin, vilket hjälper till att upprätthålla sin certifiering som deponifri. Utöver den industriella verksamheten omfattar rapporteringen även delar av koncernens service- och återförsäljarplatser. Handlingsplaner för avfallshantering, att nå högre upp i avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall innefattar: • Miljöriskbedömning för avfallshantering. • Dokumentation av kvantifiering och kartläggning av avfallsfraktioner från produktionsplats till förvaring på anläggningen, transportörer och slutdestination utanför anläggningen. • Inköp i linje med förfarandet inom inköp av indirekta produkter och tjänster avseende avfallshantering. • Program för att identifiera kontinuerliga förbättringsaktiviteter i linje med avfallshierarkin. • Lämplig avfallsförvaring för att minska exponeringen för väder och vind och förhindra utsläpp i miljön. • Hantering av farligt avfall med hänsyn till utsläppskontroll, sekundär inneslutning, brandskydd och personalskydd. • Regelbunden utvärdering av avfallsentreprenörer för att säkerställa att de uppfyller lagkrav gällande avfallstransport, hantering, återvinning, behandling och bortskaffande. Klassificering av avfall styrs efter nationella bestämmelser. Mängden avfall mäts i regel i vikt av leverantörspartner och av Volvo- bolaget i fråga och är i vissa fall estimerat per volymer. De huvudsakliga avfallsströmmarna från Volvokoncernen är inom metaller som 2025 stod för omkring en tredjedel av vikten avfall och varav den allra största delen återvanns. Återvinning från produktion ligger på en relativt stabil nivå över tid. Avfall och återvinning, egen verksamhet Ton 2025 2024 Icke-farligt Farligt Totalt Icke-farligt Farligt Totalt Avfall som avletts från bortskaffande genom återvinning 221.317 14.224 235.541 240.658 19.843 260.501 Avfall som avletts från bortskaffande genom annat återvinningsförfarande (inkl kompostering) 3.312 – 3.312 3.038 – 3.038 Avfall som avletts från bortskaffande, totalt 224.629 14.224 238.853 243.696 19.843 263.539 % av total 87 41 81 88 49 83 Avfall bortskaffat genom förbränning med värmeåtervinning 25.607 5.134 30.741 26.150 4.849 30.999 Avfall bortskaffat genom förbränning utan värmeåtervinning 146 1.286 1.432 146 1.209 1.355 Avfall bortskaffat genom annat förfarande 3.076 9.079 12.155 2.627 10.226 12.853 Avfall till deponi 5.627 4.649 10.276 5.829 4.733 10.562 Icke-återvunnet avfall 34.456 20.148 54.604 34.752 21.017 55.769 % av total 13 59 19 12 51 17 Totalt 259.085 34.372 293.457 278.448 40.860 319.308 162 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 165 ===== Biodiversitet - kopplat till klimatförändringar Volvokoncernen strävar kontinuerligt efter att förstå och agera utifrån vår påverkan på människa och miljö. Under de senaste decennierna har förståelsen för naturrelaterade effekter och förväntningar från intressenter vuxit, från lokala verksamheters påverkan, till ett produktlivscykelperspektiv och på senare tid till ett värdekedjeperspektiv. Under 2024 och 2025 genomförde vi en studie med fokus på påverkan på biologisk mångfald med hjälp av en rad etablerade metoder, inklusive WWF:s riskfilter för biologisk mångfald, Encore, produktlivscykelanalyser med ReCiPe-metoden, SBTN:s ramverk, litteraturstudier och data från Koncernen verksamhetplatser. Som en övergripande referens sammanfattar WWF:s rapport Living Planet Report 2020 de viktigaste globala drivkrafterna för förlust av biologisk mångfald som förändrad markanvändning (50%), överexploatering (24%), invasiva arter (13%), föroreningar (7%) och klimatförändringar (6%). I Volvokoncernens bedömning har vi beaktat potentiella scenarier som kan resultera i olika effekter beroende på hur verksamheten utvecklas. Insikter från scenario- bedömningen kan sedan användas för att möjliggöra välgrundade affärsbeslut med hänsyn till miljöpåverkan. I bedömningen utgick vi huvudsakligen från aspekten biologisk mångfald, men eftersom miljöfrågor hänger samman tittade vi även på relaterade ämnen. Härnäst planerar vi att analysera hur vi använder resurser i olika scenarier för att vägleda våra beslut. Insikterna från scenarierna sammanfattas i tabellen till höger. För Volvokoncernen innebär detta att den viktigaste drivkraften för förlust av biologisk mångfald över en överskådlig tidshorisont kan mildras genom en snabb övergång till produkter med lägre utsläpp. För hållbarhetsrapportering, se klimatavsnittet: • Policyer för mildrande av klimatförändringar, sidan 153 • Klimat-relaterade mål, sidan 153 • Handlingsplan och utveckling, sidan 154 • Mätetal, sidan 157. Nature-related impact assessments Scenario med traditionellt produktportfölj Detta scenario bygger på en fortsatt långsam övergång till klimatbegränsning med en begränsad andel helt eldrivna fordon. I detta scenario är den främsta drivkraften för förlust av biologisk mångfald relaterad till utsläpp av växthusgaser från kundernas användning av produkter, vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden på grund av ett förändrat klimat. Potentiella framtida scenarier I bedömningen av potentiella framtidsscenarier har vi tillämpat en mängd olika utvecklingsvägar för helt elektriska fordon och maskiner för att förstå potentiell utveckling av effekter. Som en delmängd av volymerna av helt elektriska produkter har vi även beaktat teknikval och batterikemi. En slutsats av studien är att de olika batterimaterialen, beroende på typ, ursprung och förädlingsprocesser, kan ha en betydande inverkan på biologisk mångfald, vatten- och resursutarmning och att det kan finnas möjligheter att undvika vissa negativa effekter genom val av använda material, ursprung och leveranskedja. Insikter från dessa framtidsscenarier matas in i utvecklings- och strategiarbetet tillsammans med andra risker och möjligheter kopplat till geo- politisk, mänskliga rättigheter och immateriella rättigheter. Annan miljöinformation Hållbarhetsrapporten omfattar de mest väsentliga delämnena för Volvokoncernen. Andra branschrelevanta frågor som bedömts som icke-väsentliga ur ett konsekvens-, risk- eller möjlighetsperspektiv finns tillgängliga på hemsidan. Detta inkluderar allmän information om hur Volvokoncernen arbetar med cirkulära affärsmodeller som begagnade fordon och återtillverkning. Läs mer på volvogroup.com 163 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 166 ===== Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 (”EU-taxonomin”) är ett klassificeringssystem för hållbara ekonomiska verksamheter i relation till Europeiska unionens miljömål. För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig behöver den bidra väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen. Samtidigt måste den utföras i överensstämmelse med vissa minimiskyddsåtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade aspekter av hållbarhet. Volvokoncernens upplysningar om EU-taxonomin är upprättade med tillämpning av den förenklade akten under omnibus ((EU) 2026/73). Metodik för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksam- heter uppfyller kriterierna för att omfattas av den s.k. delegerade klimatakten ((EU) 2021/2139) och den ändrade delegerade klimatakten ((EU 2023/2485) utfärdade enligt EU:s taxonomi. I denna rapport faller koncernens verksamheter inom följande taxonomiverksamheter: • 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik (lastbilar och bussar) refereras nedan till som CCM 3.3 • 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter (delar och komponenter till lastbilar och bussar), refereras nedan till som CCM 3.18 Verksamheterna definieras som möjliggörande när det gäller målet begränsning av klimatförändringar och är av strategisk betydelse för Volvokoncernens omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan. Volvokoncernen bedriver även andra aktiviteter som kan omfattas av EU-taxonomin såsom såsom tillverkning av maskiner och annan koldioxidsnål teknik (CCM 3.6) och batterier (CCM 3.4), men de rapporteras inte eftersom nyckeltalen för aktiviteterna ligger under gränserna om vad som anses väsentligt. Verksamheter inom CCM 3.6 har en snävare definition av omfattning än CCM 3.3, vilket resulterar i att endast en mycket liten andel av koncernens verksamheter inom motor- och anläggnings- maskiner omfattas. En lastbil eller buss omfattas enligt CCM 3.3 oavsett om den har en förbränningsmotor eller om den är helt elektrisk, med en grävmaskin eller dumper omfattas endast om den redan är koldioxidsnål. Om reglerna för omfattning vore lika för CCM 3.6 som för 3.3, skulle andelen behörighet vara betydligt högre. Metodik för att identifiera taxonomiförenliga verksamheter Bedömningarna kring förenlighet 2025 har baserats på de delvis förenklade kriterierna i förenklade akten under omnibus. Väsentligt bidrag Inom omfattade aktiviteter har vi identifierat en andel som uppfyller de tekniska kriterierna för att väsentligt bidra till att begränsa klimatförändringar. Dessa kallas intern för “potentiellt taxonomi- förenliga” och består av lastbilar och bussar utan avgasutsläpp (CCM 3.3) samt reservdelar och komponenter till sådana fordon (CCM 3.18). Orsaka inte betydande skada Volvokoncernen har bedömt de potentiellt taxonomiförenliga verksamheter mot EU-taxonomins kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH). I avsaknad av regulatorisk vägledning i många avseenden ser vi att det finns ett stort tolkningsutrymme i förhållande till flera aspekter av EU-taxonomin. Därför har det varit nödvändigt att utveckla egen intern vägledning och överväganden baserat på vår nuvarande förståelse av reglerna, som kan komma att ändras i framtiden. Eftersom DNSH-kriterier till stor del är baserade på europeiska bestämmelser har verksamheter inom EU prioriterats i bedömningen. Sammanfattningsvis har ungefär hälften av de potentiellt förenliga verksamheterna sett till omsättning bedömts uppfylla samtliga relevanta DNSH-kriterier. Bedömningarna sammanfattas nedan. • Anpassning till klimatförändringar Volvokoncernens anläggningar utvärderar regelbundet klimat- risker genom fastighetsförvaltning, försäkringsprogram och lokala riskanalyser. En global inventering av klimatrisker har också genomförts med hjälp av FN:s klimatscenarier. Läs mer om scenarier på sidan 153. • Vatten och marina resurser Utsläpp av industriellt avloppsvatten eller exponering till vattenrisker berör endast ett fåtal anläggningar som bedriver omfattad verksamhet. För dessa granskas kontinuerligt miljö- konsekvensbedömningar och vattenvårdsplaner. • Omställningen till en cirkulär ekonomi Mål för avfallsminskning gäller för alla relevanta anläggningar inom koncernens mål, se sidan 162. Utöver detta integreras hållbarhet, livslängd och återvinningsbarhet i koncernens produktdesignaktiviteter, tillsammans med andra metoder som stöder principerna för cirkulär ekonomi. SAMMANFATTNING 2025 Kriterier för väsentligt bidrag KPI Total Andel verksam- heter som omfattas Taxonomi- förenliga verksam- heter Andel taxonomi- förenliga verksam- heter B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald A ndel möjlig- görande Andel omställnings- aktivitet Icke- bedömda verksam- heter, ej väsentliga Taxonomi- förenliga aktiviteter föregående år Andel taxonomi- förenliga aktiviteter föregående år Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr % Omsättning 479.183 76 7.865 2 2 – – – – – 2 – 1 – – Kapitalutgifter 47.297 89 8.581 18 18 – – – – – 18 – 1 – – Driftsutgifter 26.802 79 2.716 10 10 – – – – – 10 – 4 – – 164 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 167 ===== • Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar Bedömningen omfattar utvärdering av både förekomst och användning av ämnen som inger särskilda betänkligheter (SOC) och ämne som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) i verksamheter och komponenter, säker hantering, och möjlig- heten att ersätta SOC och SVHC i produkter och verksamheter. Både SOC- och SVHC-ämnen identifieras baserat på data från leverantörer för varje komponent och kemisk produkt. Före- komster av SOC och SVHC-ämnen jämförs sedan med definierade bedömningskriterier. I de fall där EU-förordningar redan har godkänt undantag för användning av begränsade ämnen har dessa undan- tag använts för att stödja slutsatsen om huruvida lämpliga alternativ finns tillgängliga eller inte. I de fall där ämnen används på ett liknande sätt för flera liknande tillämpningar har dessa grupperats i bedömningen. • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Potentiellt förenliga aktiviteter har bedömts för påverkan på biologisk mångfald. Våra tillverkningsanläggningar bedöms inte ha betydande direkta effekter på biologisk mångfald, skyddade områden eller arter. Ytterligare bedömningar har därför riktats mot nyetablering samt aktiviteter som utförs i närheten av skyddade områden. Minimiskyddsåtgärder Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå. Samtliga verksamheter inom Volvokoncern omfattas av koncern- övergripande policyer och rutiner som förklaras för mänskliga rättigheter på sidan 149, antikorruption på sidan 181 och konkurrens- lagstiftning på sidan 182. Avseende beskattning efterlever koncernen lokala skattelagar och regler, OECDs riktlinjer för internprissättning och betalar där värden skapas. Den genomsnittliga bolagsskattesatsen för koncernen de senaste fem åren är 24%. Mer detaljer finns på volvogroup.com. Volvokoncernen inte exponerad för eller involverad i tillverkning eller försäljning av kontroversiella vapen. Vår slutsats är att alla aktiviteter som identifierats som potentiellt taxonomiförenliga uppfyller kriterierna för minimiskyddsåtgärder. NYCKELTAL FÖR OMSÄTTNING Kriterier för väsentligt bidrag Ekonomiska verksamheter Kod Taxonomi- omfattad omsättning Taxonomi- förenlig omsättning Taxonomi- förenlig omsättning B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald M öjlig- görande aktivitet Övergång saktivitet Andel av taxonomi- förenligt inom taxonomi- berättigat % Mkr % % % % % % % E T % Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 63 7.865 2 2 – – – – – E 3 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 13 0 – 0 – – – – – E – Taxonomiförenlighet per miljöområde 2 – – – – – Total omsättning 76 7.865 2 2 – – – – – 2 2 Kvalitativ information om omsättning Den rapporterade totala omsättningen inkluderar intäkter som redovisats enligt förklaringen i Not 7 på sida 86, och inkluderar intäkter från Volvokoncernens industriverksamhet samt från finansiell och operationell leasing. Taxonomiupplysningar avseende omsättning som omfattas av taxonomin inom CCM 3.3 inkluderar intäkter från fordon och tjänster samt reparation och underhåll. Verksamheter som omfattas av CCM 3.18 inkluderar intäkter från reservdelar till fordon. NYCKELTAL FÖR KAPITALUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Ekonomiska verksamheter Kod Taxonomi- omfattade kapitalutgifter Taxonomi- förenliga kapitalutgifter Taxonomi- förenliga kapitalutgifter B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald M öjlig- görande aktivitet Övergångs- aktivitet Andel av taxonomi- förenligt inom taxonomi- berättigat % Mkr % % % % % % % E T % Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 88 8.581 18 18 – – – – – E 21 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 0 – 0 – – – – – E – Taxonomiförenlighet per miljöområde 18 – – – – – Totala kapitalutgifter 89 8.581 18 18 – – – – – 18 20 Kvalitativ information om kapitalutgifter Upplysningar om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga immateriella tillgångar, investeringar i materiella anläggningstillgångar, samt kapitalutgifter för tillgångar i operationell leasing. Se Not 12 och 13 på sida 93 och 96 för ytterligare upplysningar om kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga immateriella tillgångar, och investeringar i materiella anläggningstillgångar. 165 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 168 ===== NYCKELTAL FÖR DRIFTSUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Ekonomiska verksamheter Kod Taxonomi- omfattade driftsutgifter Taxonomi- förenliga driftsutgifter Taxonomi- förenliga driftsutgifter B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald M öjlig- görande aktivitet Övergångs- aktivitet Andel av taxonomi- förenligt inom taxonomi- berättigat % Mkr % % % % % % % E T % Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 78 2.716 10 10 – – – – – E 13 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 0 – 0 – – – – – E – Taxonomiförenlighet per miljöområde 10 – – – – – Totala driftsutgifter 79 2.716 10 10 – – – – – 10 13 Kvalitativ information om driftsutgifter Upplysningarna avseende driftsutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar i huvudsak ej kapitaliserade kostnader kopplade till FoU för ny produktutveckling, kostnader för reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar samt kortfristig leasing. I detta mätetalet är det FoU som är det väsentliga delen. Driftsutgifter kopplade till FoU uppgick 2025 till 22,7 miljarder kronor. Som ett komplement till denna rapport redovisar vi andelen av de totala FoU-utgifterna som är riktade mot koldioxidsnåla aktiviteter, baserad på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 159. Information på sidan 159 inkluderar båda icke-kapitaliserad och kapitaliserad FoU, varav den senare inkluderas i KPI:n kring kapitalutgifter i taxonomirapporten. Den andra delen av driftsutgifter, reparation och underhåll relaterade till anläggningarnas funktion och kortsiktiga hyresavtal, uppgick till cirka 4,1 miljarder kronor. Investeringsplan (CapEx-plan) Volvokoncernen har en övergripande ambition att minska utsläppen av växthusgaser i sin värdekedja. Utveckling av fordon och maskiner med noll avgasutsläpp är en viktig drivkraft i denna övergripande strategi. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp. Denna del kommer ändras över tid beroende på bland annat marknadens efterfrågan av denna typ av produkter. Investerings- planerna revideras löpande, vilket kan påverka andelen investeringar som kommer att riktas enbart till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller andra potentiellt förenliga verksamheter. I vår identifiering av potentiellt förenliga investeringar ingår alla investeringar i FoU och materiella anläggningstillgångar som görs för att möjliggöra och utveckla fordon och maskiner som uppfyller de tekniska kriterierna. Dessa avser fordon och maskiner med noll avgasutsläpp. Som kom- plement till denna redovisning upplyser vi även om koncernens totala FoU-investeringar som riktas till fordon och maskiner med noll avgas- utsläpp eller mycket låga utsläpp som baseras på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 159. Den upplysningen innefattar både aktiverad FoU som allokeras till kapitalutgifter och ej aktiverad FoU som allokeras till driftsutgifter. Rapportering Aktiviteter och investeringar i joint ventures och intresseföretag är inte inkluderade i denna rapport. För mer information om joint ventures se Not 5 på sidan 81. Eftersom Volvokoncernen än så länge bedömer att företagets aktiviteter endast omfattas av målet begränsning av klimatförändringar och då verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 rapporteras separat i koncernens finansiella konsolideringssystem, ska inga verksamheter ha dubbelräknats vid beräkningen av de redovisade taxonominyckeltalen. 166 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 169 ===== Den egna arbetskraften Volvokoncernen strävar efter att skapa en säker, inkluderande och engagerande arbetsmiljö för anställda och arbetskraft. Medarbetar- omsorg kommer praktiskt till uttryck genom att vi prioriterar säkerhet framför allt, i hur vi utvecklar talanger, investerar i människor och skapar en kultur där alla kan nå sin fulla potential. Denna strategi kommer att hjälpa koncernen att förverkliga sitt åtagande – att skapa säkra arbetsplatser, nyttja hela potentialen av våra kompetenser och vår mångfald samt driva engagemang, så att vår personal rekommenderar Volvokoncernen som en riktigt bra plats att arbeta på. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Hälsa och säkerhet u Vår verksamhet omfattar olika processer som kan leda till potentiellt allvarliga säkerhetsincidenter. Sådana inträffar inte ofta, men allvarlighetsgraden i potentiella incidenter prioriteras över sannolikheten och hur ofta de kan inträffa. l Att inte uppfylla medarbetarnas och andra intressenters förvänt- ningar inom detta område kan leda till väsentliga risker. Positivt är att proaktiva åtgärder för att främja hälsosamma och säkra arbetsplatser kan leda till möjligheter som prioriterad arbetsgivare. Mångfald, likabehandling och lika möjligheter l Att skapa en inkluderande kultur där människor kan känna tillhörighet, känna sig trygga och få sina bidrag värderade och se en fortsatt framtida karriär inom med koncernen. l Möjligheter för Volvokoncernen kommer från att använda den fulla potentialen hos medarbetarnas olika kompetenser, erfarenheter och egenskaper, samtidigt som vi främjar ökad innovation och kreativitet, förbättrar problemlösning och beslutsfattande samt stärker vår förmåga att attrahera och behålla talanger. Social dialog och kollektiva förhandlingar l Vi strävar efter att erbjuda positiva och engagerande arbetsplatser. Social dialog är ett arbetssätt som kan hjälpa till i en rad andra arbetsrelaterade frågor. — Brist på formell dialog kan leda till ostrukturerade och oönskade effekter. Rätten att strejka kan medföra risker för Volvokoncernen, men om den sker på ett organiserat sätt kan effekterna av sådana risker minskas något. Positiv dialog med valda representanter från arbetstagarna kan balansera ansvarsfull personalhantering med flexibilitet i organisationsutveckling. Diskriminerings- bekämpning u Trakasserier och diskriminering kan ha mycket negativa effekter på människors upplevda trygghet. Det händer att negativa konsekvenser rapporteras, dock inte i stor utsträckning. Oavsett så prioriteras allvaret av potentiella konsekvenser över sannolikhet och frekvensen. — Fall av trakasserier och diskriminering kan leda till ryktesrisker för Volvokoncernen. Att aktivt främja en säker och inkluderande arbets- miljö kan vara avgörande för våra medarbetares engagemang och fortsatta produktivitet. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Volvokoncernen har anställda i 55 länder. Väsentlighetsbedömningen omfattar alla anställda och konsulter inom koncernen. I bedömningen av väsentliga positiva och negativa effekter har detaljer granskats rörande frågor som ersättning, anställningspraxis, täckning av förmåner kopplade till socialt skydd, visselblåsarrapporter, mångfaldsmått, till- gången till utbildning och träning, olycksfallsstatistik och täckningsgrad av ledningssystem för hälsa och säkerhet. Arbetet har identifierat vissa medarbetare som kan påverkas både negativt och positivt. På vissa marknader bidrar arbetsrättsliga lagar, regler och standarder till att undvika negativa effekter. De konsekv- enser och effekter som vi identifierat som viktigast för egna anställda sammanfattas ovan. Utöver ovan nämnda delområden har ett antal frågor identifierats, som lokalt har viktig påverkan, så som ersättning, tillgång till familjerelaterad ledighet, socialt skydd och en rad andra förmåner, men inte i den utsträckning att det utgör en väsentlig påverkan på koncernnivå. Dessa områden kommuniceras på volvogroup.com. Bedömning för tillbörlig aktsamhet utvecklas kontinuerligt, vilket kan identifiera ytterligare ämnen som kan komma att inkluderas i koncernens rapportering. Koncernens verksamhet är beroende av närmare 99.000 anställda och konsulter för att utföra arbetet med att uppfylla koncernens kundlöfte varje dag. Risker relaterade till arbetskraften inkluderar strejker och relaterade stoppdagar, förlorad arbetstid på grund av olyckor och sjukdomar. Vi ser också en viktig möjlighet att attrahera och behålla en professionell och produktiv arbetsstyrka genom att erbjuda rätt förmåner, en engagerande och inkluderande arbetsmiljö, samt möjligheter till livslångt lärande och utveckling. Policyer, handlingsplaner och mål för den egna arbetsstyrkan Policyer relaterade till den egna arbetsstyrkan omfattar icke- diskriminering, hälsa och säkerhet samt olika mänskliga rättigheter för den egna arbetsstyrkan. Dessa förklaras mer detaljerat under varje underavsnitt i detta kapitel. Policyer relaterade till den egna arbetsstyrkan följer liknande styrning som förklaras på sidan 150 och godkänns av styrelsen och verkställande direktören. Ytterligare styrning sker sedan via koncernfunktioner, divisioner och affärs- områden samt lokal ledning på landsnivå. Vissa underämnen i denna rapport innehåller även målbilder eller koncernmål. När vi fastställer mål för personalfrågor görs detta vanligtvis i forum och arbetsgrupper med arbetstagarrepresentanter och godkänns på relevanta nivåer i organisationen på ett liknande sätt som policyer. AB Volvo har även valda arbetstagarrepresentanter på styrelsenivå, som deltar i den löpande uppföljningen. Även handlingsplaner för att arbeta mot målbilderna beskrivs under varje underämne. Aktiviteterna är en del av koncernens normala operativa arbete som är decentraliserat till division, affärs- områden och länder. För de ämnen som ingår i denna rapport finns en viss central tillsyn och uppföljning av resultat på koncernnivå. Resurser för utrullning är integrerade i det operativa arbetet och följs inte upp separat. 167 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 170 ===== Hälsa och säkerhet – policy, mål och handlingsplaner Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet ger direktiv om hur arbetsplatssäkerhet, hälsa och välbefinnande ska hanteras i koncernen. Policyn omfattar både direktanställda och konsulter, samt andra som utför arbete på koncernens område. Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera hälsa, säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo Construction Equipment har fortsatt med certifieringen av sina delar av lednings- systemet i enlighet med ISO 45001. I december 2025 hade omkring 80 anläggningar, vilka omfattar cirka 30% av koncernens anställda, valt att certifiera sin verksamhet i enlighet med ISO 45001. Andra affärsområden har utvecklat interna system för hantering av säkerhet i vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integrerade som en del av Volvokoncernens ledningssystem. Ledningssystemet täcker samtliga anställda och är baserat på lagkrav och Volvokoncernens minimikrav. Det syftar till att det ska finnas skriftliga förfaranden, interna kontroller, tydligt ägarskap och förvaltningsrevision, samt att avvikelser avhjälps. Vi arbetar mot en säkerhetsvision om noll olyckor för både våra produkter och för vår verksamhet. Koncernmålet som vi i huvudsak följer upp mot denna målbild är att minska olycksfallsfrekvensen med 50% 2019-2030, se mätetal på nästa sida. Målet sattes i dialog med arbetstagarrepresentanter och följs upp i forumet People Board, där divisioner och affärsområden inom koncernen är representerade av sina högsta ledande befattningshavare. Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av de anställda. Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-, återförsäljar- eller enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det övergripande målet för kommittéerna är att samla representanter för arbetstagarna och ledningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt komma överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Kommittéerna möts regelbundet och fattade beslut ska kommuniceras till arbetsstyrkan, åtgärder ska vidtas och följas upp. Kommittéerna kan också vara delaktiga i utredningar om olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korrigerande eller förebyggande åtgärder. Den fortsatta utvecklingen av koncernens system och kultur för ökad säkerhet, stöds av ett globalt nätverk med fler än 200 arbets- miljöexperter som omfattar läkare, sjuksköterskor, säkerhetsingen- jörer, psykologer och ergonomer som samarbetar för att hitta och dela bästa praxis. Identifiering av riskområden, riskbedömningar och incidentutredningar I Volvokoncernen baseras riskidentifiering på regelbundet genomförda riskbedömningar som involverar hälso- och säkerhetsexperter, chefer och arbetstagarrepresentanter. Dessa bedömningar identifierar potentiella risker som utvärderas under revisioner. Identifierade risker mildras eller elimineras genom åtgärder som tekniska kontroller, reviderade procedurer eller tillhandahållande av personlig skydds- utrustning, enligt en prioriteringsordning för riskhantering. Incidentrapportering uppmuntras aktivt, och koncernens uppförande- kod förbjuder repressalier mot dem som rapporterar problem i god tro. Registrerbara olyckor utreds och korrigerande åtgärder genomförs för att förhindra upprepning. Information om allvarliga incidenter delas inom organisationen och företagsövergripande direktiv kan utfärdas som förebyggande åtgärder. Utbildning spelar en avgörande roll, där medarbetarna får om- fattande instruktioner baserat på riskbedömningar av sina specifika arbetsområden. Detta säkerställer att de förstår riskerna och hur man hanterar dem effektivt. Policyn för hälsa och säkerhet är väl synlig, och regelbunden utbildning förstärker procedurer, roller och ansvar. Utnämnda hälso- och säkerhetssamordnare stödjer chefer och teamledare i att implementera riskhanteringsmetoder på ett konsekvent sätt. Ergonomi Ergonomi är ett prioriterat område och det finns ergonomiska riktlinjer för specifika roller. Operatörer, medarbetare och konsulter får utbildning i ergonomi på arbetsplatsen, vilken är skräddarsydd för olika områden, som exempelvis tillverkning eller administration. Inom exempelvis tillverkning tillhandahålls allmänna principer för ett ergonomiskt förhållningssätt till utformningen för arbetsstationer. Individuella arbetsstationer utvärderas regelbundet för att hitta förbättringspotential. Många av koncernens arbetsplatser har utbildningscenter som även erbjuder och främjar utbildning kring fokuserade teman inom ergonomi. Företagshälsovård På de flesta organisatoriska enheter erbjuds de anställda företags- hälsovård. Utbudet kan variera mellan olika länder beroende på enheternas särskilda behov, nivån på tillgänglig hälso- och sjukvård samt lokal lagstiftning. I många länder och anläggningar erbjuds hälso- och sjukvård med företagsläkare och sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och ergonomer. I vissa länder kan den typen av tjänster levereras av tredje part. Om så är fallet måste de säkerställa skydd av persondata i enlighet med aktuella förordningar. Företagshälsovården spelar en stor roll i att främja hälsa. Psykisk hälsa Medarbetarnas psykiska hälsa är en av de högsta prioriteringarna i Volvokoncernens hälso- och säkerhetsvision för 2030, med en strävan mot ett proaktivt förhållningssätt på området. Koncernen har utvecklat en tydlig, standardiserad och evidensbaserad vetenskaplig process för att bedöma de psykosociala riskerna på arbetsplatserna och för att förbättra de anställdas psykiska hälsa. Målet är att: • Identifiera arbetsrelaterade psykosociala risker • Vidta nödvändiga förebyggande åtgärder • Skapa medvetenhet och en stöttande kultur • Främja dialog och skapa förtroende. 168 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Säkerhetskultur och goda exempel Varje år uppmärksammar Volvokoncernen bästa praxis inom hälsa och säkerhet. År 2025 var en av fem vinnare av priset Volvo i Kina för deras strävan att skapa en kultur kring psykisk hälsa som engagerar anställda på åtta platser i fem städer i Kina. Uppskattningsvis upplever 16% av Kinas befolkning någon form av problem relaterade till psykisk ohälsa, men precis som i många länder finns det ett socialt stigma kring frågan. Priset uppmärksammar de ansträngningar som gjorts för att öka medvetenheten, involvera viktiga aktörer i landet och skapa en trygg miljö för att ställa frågor. En av effekterna av kampanjen har varit en ökad användning av Volvokoncernens hälsohjälplinje i landet. ===== SIDA 171 ===== Arbetsolyckor och olycksfallsfrekvens Volvokoncernen följer olycksfall och olycksfallsfrekvensen på alla anläggningar, inklusive fabriker, verkstäder och kontor globalt. Under 2025 var olycksfallsfrekvensen 3,95 per 1.000.000 arbetade timmar. Många olika nyckeltal rapporteras för olika behov. Det är dock olyckor med förlorad arbetstid (LTA) och olycksfallsfrekvens per arbetade timmar (LTAR) de mätvärden som följs under en längre tidsperiod. På koncernnivå har vi satt ett förbättringsmål för LTAR på 50% för 2019–2030. Mätetalet Registrerbara olyckor har införts som en del av anpassningen till Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). I den löpande uppföljningen är LTAR en av flera indikatorer som används för att utvärdera effekten av hälso- och säkerhetsarbetet. Utöver detta följs även antalet registrerbara olyckor, allvarliga tillbud och kvalitativa aspekter upp. Arbetsmiljö direkt kopplade till affärsförbindelser Entreprenörer som utför arbete på koncernens anläggningar omfattas av koncernens vision att vara 100% säkra, vilket innebär att de måste skyddas och vårdas på precis samma sätt som kunder, leverantörspartners och kollegor. År 2024 togs ett direktiv om hälso- och säkerhetskrav för entreprenörer fram. Syftet är att säker- ställa gemensamma minimikrav vid hantering av entreprenörer och säkerställa ett starkt fokus på att kontrollera och minska riskerna på Volvokoncernens anläggningar. I detta arbete är fyra ämnen i fokus; entreprenörskvalifikationer, riskbedömningar, utbildningar och revisioner. Under året inträffade en tragisk olycka på en anläggning inom Volvokoncernen som resulterade i att en entreprenör omkom. Händelsen utreddes noggrant av både interna och externa parter. Detaljer om vad som hände dokumenterades och delades inom företaget och med leverantören för att förhindra liknande olyckor i framtiden. Mätetal, hälsa och säkerhet 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Olyckor med dödlig utkomst, anställda 0 0 0 0 0 0 0 Olyckor med dödlig utkomst, konsulter 0 0 0 0 0 0 0 Olyckor med dödlig utkomst, entreprenörer 1 3 0 0 0 1 0 Registrerbara olyckor 2.064 2.260 – – – – – Frekvens, registrerbara olyckor per 1.000.000 arbetstimmar 11,1 12,1 – – – – – Förlorade dagar 21.338 – – – – – – Olyckor med förlorad arbetstid 743 845 879 786 732 675 1.004 Frekvensen, olyckor med förlorad tid per 1.000.000 arbetstimmar 3,95 4,50 5,40 5,00 5,15 4,50 6,05 I redovisningar till och med 2023 rapporterade Volvokoncernen olycksfallsfrekvens per 200.000 timmar. Från och med 2024 redovisas dessa istället per 1.000.000 timmar. Historisk data har multiplicerats med fem för jämförbarhet. 169 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 172 ===== Mångfald – policy, mål och handlingsplan Eftersom Volvokoncernen vill attrahera och utveckla ett brett spektrum av människor för att säkra den kompetens som behövs idag och i framtiden finns också betydande möjligheter med mångfald och likabehandling. Övergripande målbilder för mångfald och inkludering är formulerade i Volvokoncernens uppförandekod och stöds i andra relevanta styr- dokument. En nyckelprocess är rekrytering där det är fastställt att för att nå koncernens mål ska ansträngningar göras för att säkerställa en lista av kvalificerade kandidater, inklusive relevanta mångfaldsaspekter. • Alla anställningsbeslut ska baseras på en kandidats förmåga eller prestation, talang, färdigheter och erfarenhet. • Rekryteringsprocessen ska ske på ett rättvist och inkluderande sätt. • Intervjupanelen för rekrytering av chefsbefattningar ska bestå av minst en man och en kvinna, där båda ska delta i det slutliga beslutet om urval. Åtgärder för att bli mer inkluderande, och därigenom säkra den mest lämpade för rollen och på så sätt öka mångfalden, integreras i koncernens personalprocesser och system, till exempel inom rekryteringspolicyer och principer, successionsplanering och utbildningar för organisation och team över hela koncernens globala verksamhet. För att ytterligare utveckla inkluderingen i aspekter som kan vara mer lokalt eller regionalt viktiga, stödjer Koncernen interna nätverk för att öka medvetenhet, ge ömsesidig support och utbyte av goda exempel genom hela organisationen. Åtgärder för att minska diskrimineringsrisker är en del av våra övergripande åtgärder för mångfald, inkludering och engagemang. Chefer är ansvariga för att införliva mångfald och inkludering i sin dagliga verksamhet. Teammedlemmar är ansvariga för att värdesätta och uppskatta varandra som kollegor. Det finns ingen central konsolidering av utgifter relaterade till dessa åtgärder – de är inbäddade i nyckelprocesser relaterade till HR och företagskultur. Koncernens arbete med mångfald omfattar ett brett spektrum av aspekter, såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund, kön och sexualitet. Med tanke på att olika regioner och länder har individuella utmaningar är ambitionen att aktivt arbeta med lokalt relevanta och avgörande mångfaldsvektorer. Ur ett globalt perspektiv har könsmässig mångfald identifierats som den främsta strategiska aspekten. Koncernens verksamheter och de sektorer som koncernen verkar inom har traditionellt kännetecknats av en relativt låg representation av kvinnor. Denna utmaning har också uppmärksammats inom teknik- och ingenjörsyrken och utbildning. Volvokoncernen har som ambition att nå minst 35% kvinnor i arbetsstyrkan, både generellt och i chefs- befattningar år 2030. I den löpande uppföljningen är könsrepresentation en av flera indikatorer som används för att utvärdera insatsernas effektivitet. Vi beaktar även representation i utbildning och utveckling, personal- omsättning och attraktionskraft, resultat från undersökningar om en- gagemang och inkludering samt andra kvalitativa aspekter. I väsentlighetsbedömningen av lönegap mellan kvinnor och män har vi analyserat grundlönen för anställda i koncernen. Resultatet av analysen påvisar inga väsentliga skillnader i ersättning mellan män och kvinnor. Som en del av vårt övergripande arbete för rättvis och lika lön utvecklar vi löpande datainsamling för att möjliggöra ytterligare analyser på en total ersättningsnivå. Anställda på ledningsnivå 2025 2025 2024 2024 Anställda, vid årets slut Varav kvinnor % Anställda, vid årets slut Varav kvinnor % AB Volvo Styrelse 11 36 11 36 VD & koncernchef och andra ledande befattningshavare 11 27 13 31 Volvokoncernen Styrelse 511 25 514 26 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 566 29 576 29 Chefer 8.619 27 8.419 26 Samtliga anställda 89.839 24 94.007 23 Antal anställda per ålder och kön 2025 Totalt Män Kvinnor <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla Europa 7.720 26.755 18.753 53.228 5.466 19.559 15.130 40.155 2.254 7.196 3.623 13.073 Nordamerika 2.823 8.951 7.369 19.143 2.144 6.935 5.802 14.881 679 2.016 1.567 4.262 Sydamerika 1.446 4.654 925 7.025 1.054 3.691 814 5.559 392 963 111 1.466 Asien 1.668 5.149 1.074 7.891 1.031 3.867 919 5.817 637 1.282 155 2.074 Afrika och Oceanien 311 1.557 684 2.552 248 1.209 573 2.030 63 348 111 522 Koncernen totalt 13.968 47.066 28.805 89.839 9.943 35.261 23.238 68.442 4.025 11.805 5.567 21.397 170 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 173 ===== Dialogprocessen Volvokoncernen baserar relationen med anställda, inklusive arbets- tagarrepresentanter, på principerna om uppriktighet, öppenhet, rättvisa och kreativitet. Dessa grundläggande principer utvecklades gemensamt med ledamöterna i Global Works Council och vägleder hur vi agerar tillsammans för att manövrera koncernen genom nöd- vändiga verksamhetsförändringar. Det är avgörande för Volvokoncernen att säkerställa en bra dialog med alla anställda. Volvokoncernen ser föreningsfriheten som en tydlig del av vår uppförandekod. Företagsråd Volvokoncernens europeiska företagsråd (EWC),som grundades 1996 består för närvarande av 23 medlemmar från 10 länder. Inför större organisationsförändringar informeras och konsulteras EWC och relevanta myndigheter i enlighet med lagstadgade och avtals- enliga krav. Under 2025 höll Koncernen tio möten med EWC om större förändringar som påverkar anställda i flera europeiska länder. Samråd genomförs närhelst förändringar påverkar minst två länder. Utöver formella samråd engageras EWC aktivt för att stötta i större omställningsfrågor, såsom förändringsresan inom AI. Utöver detta bjöds EWC, som globala medarbetarrepresentanter, även in till tre särskilda presentationer av Koncernens finansiella resultat under 2025. Dessa möten ger möjlighet till direkt dialog med finanschef och personalchef, för öppenhet och transparens kring företagets utveckling och underlättar förutseende av potenti- ella effekter. Volvo Global Dialogue En viktig del i Volvokoncernens sociala dialog är interaktionen med de 40 medarbetarrepresentanterna från 20 länder i vårt globala företagsråd (Global Works Council, GWC). Dessa träffas regelbundet för att diskutera den aktuella verksamhetssituationen och koncernens långsiktiga strategiska initiativ. Under 2025 var fokus på strategi, affärsresultat, investeringar, varumärkesutveckling, motståndskraft i leveranskedjan och effekterna av AI, med stark betoning på arbetskraften. Vid septembermötet tog medlemmarna upp frågor om kompetens- utveckling, omskolning, arbetsplatsprinciper samt hälsa och säkerhet. Ett centralt tema var att stärka den sociala dialogen som ett centralt ledarskapsansvar för att koppla samman vision med verklighet, att försöka förutse hinder och bygga delat ansvar. Diskussionerna behandlade också övergången till elektriska och koldioxidsnåla lösningar, framtida konkurrenskraft och lokala effekter på anställda. Effekten av arbetet bedömdes genom en undersökning av GWC- medlemmarnas engagemang i samband med dialogerna 2025. Medlemmarna uttryckte ett stort förtroende för de idéer och strategier som diskuterades under mötet och var positiva till att dela med sina lokala representanter. Lokala dialoger Landsbaserade enheter inom koncernen samarbetar även med lokala arbetstagarrepresentanter och fackföreningar för att diskutera föreslagna förändringar på landsnivå baserat på lokala bestämmelser och förväntade effekter av förändringar. I dialog med fackföreningar och arbetstagarrepresentanter eftersträvas lösningar som bidrar till att bibehålla och stärka den kompetens som koncernen behöver samt minska negativa sociala konsekvenser av omstruktureringar och omorganisationer. Detta kan omfatta att använda arbetstidsbanker för att minska arbetstiden, korttidspermittering, förtidspension, ekonomisk kompensation, interna mobilitetsprogram och omställ- ningsprogram via tredje part. Andra konsultationer and interaktioner Utöver formella dialoger med arbetstagarrepresentanter bjuds medarbetare in att ställa frågor via CEO Live – ett onlineevenemang som äger rum två till tre gånger per år. Vi följer även statusen från medarbetarnas perspektiv via enkäter där medarbetarna ombeds att bidra med sina åsikter arbetsrelaterade frågor kopplade till koncern- ens strategi, möjligheter till tillväxt och utveckling, förtroende för ledningen samt hälsa och säkerhet. Engagemang mäts genom att beakta medarbetarna uppfattning om koncernen som arbetsgivare. Utöver allt ovanstående ingår tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer i AB Volvos styrelse och är därmed involverade i koncernens strategiska inriktning. Globalt sett är andelen anställda som omfattas av kollektivavtal 74%. Se nedan uppdelat per region, och inom EES, per länder med betydande verksamhet. Kollektivavtal och social dialog Täckningsgrad Kollaktiva förhandlingar Social dialog Andel av anställda inom EEA per land med betydande antal anställda Andel av anställda utanför EEA per region Representation inom per land med betydande antal anställda 0-19% 20-39% Asien 40-59% Afrika och Oceanien, Nordamerika 60-79% 80-100% Sverige, Frankrike Sydamerika, Europa1 Sverige, Frankrike 1 Europa som region är med för fullständighet. 171 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 174 ===== Statistik kring personalstyrkan Anställda per kön Antal personer 2025 2024 Män 68.441 72.103 Kvinnor 21.396 21.902 Annat 2 2 Antal anställda totalt 89.839 94.007 Anställda per land eller region Antal personer 2025 2024 Sverige 26.712 26.162 Frankrike 9.735 9.755 Europa (exkl. Sverige och Frankrike) 16.781 16.937 USA 13.652 15.439 Nordamerika (exkl. USA) 5.491 5.106 Sydamerika 7.025 7.334 Asien 7.891 10.994 Afrika och Oceanien 2.552 2.280 Antal anställda totalt 89.839 94.007 Anställda och icke-anställda redovisas i antal personer vid slutet av rapporteringsperioden. I Not 27:2 till de finansiella rapporterna finns uppgifter om medelantal anställda under rapporteringsperioden. Det var inga större fluktuationer i antal anställda under året. Konsulter, inklusive bemanningsanställda, anlitas vanligtvis för att utföra liknande typer av arbete som direktanställda. Användningen av konsulter ger flexibilitet över tid när projekt ska slutföras eller under cykler med hög efterfrågan när hög produktion behövs i Volvokoncernens cykliska verksamhet. Det mest betydande bidraget till det lägre antalet anställda för koncernen totalt och i Asien under 2025 jämfört med 2024 förklaras huvudsakligen av avyttringen av SDLG i Kina. Anställda per typ av anställning, per kön (personer) 2025 Män Kvinnor Annat Totalt Tillsvidareanställda 67.230 20.766 2 87.998 Visstidsanställda 1.211 630 0 1.841 Heltidsanställda 65.862 19.466 2 85.330 Deltidsanställda 2.579 1.930 0 4.509 Totalt antal anställda 68.441 21.396 2 89.839 Arbetskraft per typ av anställning, per region 2025 Europa Nordamerika Sydamerika Asien Afrika och Oceanien Totalt Antal anställda 53.228 19.143 7.025 7.891 2.552 89.839 Tillsvidareanställda 52.013 19.085 6.951 7.452 2.497 87.998 Visstidsanställda 1.215 58 74 439 55 1.841 Heltidsanställda 49.567 18.601 6.974 7.808 2.380 85.330 Deltidsanställda 3.661 542 51 83 172 4.509 Bemanningsföretag/konsulter 7.559 498 170 619 159 9.005 Total arbetsstyrka 60.787 19.641 7.195 8.510 2.711 98.844 Personalomsättning 2025 Totalt Män Kvinnor <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla Europa (%) 10 5 7 6 11 5 7 6 8 5 6 6 Antal 785 1.317 1.218 3.320 591 950 1.000 2.541 194 367 218 779 Nordamerika (%) 28 13 12 15 29 13 12 15 25 15 14 16 Antal 908 1.227 929 3.064 713 910 705 2.328 195 317 224 736 Sydamerika (%) 17 14 15 15 18 12 15 14 17 18 18 18 Antal 266 662 140 1.068 194 476 120 790 72 186 20 278 Asien (%) 16 14 14 14 18 6 15 10 19 10 7 13 Antal 315 369 144 828 193 244 136 573 122 125 8 255 Afrika & Oceanien (%) 10 6 8 7 10 5 8 7 10 6 8 7 Antal 28 78 48 154 23 58 41 122 5 20 7 32 Total (%) 16 8 9 9 17 8 9 9 14 9 9 10 Totalt antal 2.302 3.653 2.479 8.434 1.714 2.638 2.002 6.354 588 1.015 477 2.080 Ratio mellan den högst betalda och mediananställda (TSEK) 2025 Mediananställds totala ersättning 609 Total ersättning för VD och koncernchef 70.881 Ratio - VD mot mediananställds totala ersättning 116 Högst betald är VD och koncernchef, se mer detaljer i not 27, tabell 27:1 på sidan 123. Medianlönen för anställda har beräknats genom att identifiera median utifrån grundlön och sedan lagt till dennes rörliga ersättning och förmåner för att beräkna den totala ersättningen. 172 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 175 ===== Diskrimineringsbekämpning och andra frågor kring mänksliga rättigheter Volvokoncernen värdesätter en personalstyrka präglad av mångfald och förväntar sig att anställande chefer följer tillämpliga lagar mot diskriminering. Anställningsbeslut som anställning, lön, titel, befordran, disciplin, uppsägning eller arbetsvillkor ska baseras på en persons förmåga eller prestation, inte på irrelevanta personliga faktorer. I Volvokoncernens uppförandekod definieras diskriminering som händelser där kvalificerade personer missgynnas i sitt arbete på grund av irrelevanta personliga faktorer, till exempel: • kön, könsidentitet eller könsuttryck • ålder • etnisk tillhörighet • nationalitet, hudfärg eller kulturell bakgrund • religion eller trosuppfattning • funktionsnedsättning, genetisk eller hälsorelaterad information, inklusive graviditet • sexuell läggning eller sexuellt uttryck • fackföreningsanslutning. Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa, eller samarbeta kring avhjälpandet, av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsakat eller bidragit till dem, samt ta en roll i avhjälpandet av de negativa konsekvenser på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärs- relationer. Detta åtagande är formaliserat i vår policy för mänskliga rättigheter. Medarbetare uppmuntras att rapportera betänkligheter kring eventuella brott mot Uppförandekoden genom att kontakta sin närmaste chef, chefens överordnade eller den relevanta avdel- ningen som ansvarar för sådana frågor. Om dessa alternativ inte är genomförbara eller att föredra, finns även möjlighet att använda Volvokoncernens visselblåsarkanal för att rapportera ärenden relaterade till faktiska eller möjliga avvikelser mot vår uppförande- kod. Våra utredningar utförs i enlighet med Volvos standarder och bedöms enligt koncernens uppförandekod, Volvos värderingar och lokala arbetsrättsliga bestämmelser för att säkerställa rättvisa lösningar och avhjälpande. Under 2025 rapporterades 250 anklagelser under arbetsplats- ärenden till koncernens hjälplinje för visselblåsare. Av dessa var 45 relaterade till diskriminering eller trakasserier och är inkluderade i kategorin Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats i sammanställningen på sidan 182. Alla rapporter utreddes vidare, varav sex fortfarande pågick den 31 december 2025. Nio av de avslutade fallen kunde tillstyrkas, där de flesta rapporter ledde till korrigerande åtgärder såsom utbildning, vägledning, eller föränd- ringar i processer eller rutiner. Utöver detta fanns sex fall som kan relateras till sexuella trakasserier under 2025, som inkluderas i kategorin Överträdelser av privatliv eller integritet. Av dessa kunde tre tillstyrkas och medförde disciplinära åtgärder. Ingen av dessa incidenter ledde till böter, påföljder eller ersättning för skadestånd. Läs mer Visselblåsningar på sidan 182. Policyåtagande för mänskliga rättigheter Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter fastställer åtagandet att tillämpa tillbörlig aktsamhet för att hantera risker kopplat till arbetsrätt i värdekedjan. Volvokoncernens Uppförandekod innefattar ett flertal arbetsrättsliga frågor, exempelvis nolltolerans mot modernt slaveri, såsom tvångsarbete, skuldslaveri och människohandel. Policyn beskriver respekten för barns rätt till personlig utveckling och utbildning och förbjuder användning av barnarbete. Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter och Uppförandekod formaliserar tillsammans våra åtaganden och förväntningar på att respektera arbetstagarnas rättig- heter. Efterlevnaden av lokala arbetslagstiftningar hanteras på lokal nivå av personalfunktioner inom olika divisioner och affärsområden. Organisationen arbetar globalt med att utvärdera sin mognad när det gäller att hantera mänskliga rättigheter i enlighet med internationella standarder. Som en del av risk- och mognadsbedömningen för mänskliga rättigheter för 2025 har fem nyckelområden inom per- sonalledning och verksamhet identifierats för initialt fokus. Dessa områden inkluderar hälsa och säkerhet, trakasserier och icke- diskriminering, unga arbetstagare, levnadslöner och klagomåls- mekanismer. Organisationens värderingar återspeglas redan i hanteringen av dessa ämnen. Det finns dock ett åtagande att öka effektiviteten genom att anta ett mer robust tillvägagångssätt för aktsamhetsbedömningar gällande mänskliga rättigheter. Detta arbete, byggt på ständiga förbättringar, syftar till att stärka ansvarsfulla metoder och upprätthålla mänskliga rättigheter i hela verksamheten. Samråd och konsultation med arbetskraften sker genom formella dialogprocesser och gör det möjligt för anställda och icke-anställda att söka stöd från fackföreningar, arbetstagarrepresentanter och olika företagsfunktioner. Volvokoncernen är verksam på flera marknader med förhöjda risker kopplat till mänskliga rättigheter. Angående tvångsarbete och barnarbete anses dessa frågor inte vara väsentliga inom verksamheten, men redovisas i nästa not i rapporten om Medarbetare i värdekedjan. Principer för levnadslöner Som en del av våra ersättningsprinciper har Volvokoncernen åtagit sig att betala alla anställda rättvisa levnadslöner. Faktisk ersättnings- praxis ses över löpande mot riktmärken för levnadslöner. Testerna inkluderar lagstadgad minimilön, löner som fastställts genom kollektiv- avtal, samt jämförande tester mot data om rättvisa levnadslöner från WageIndicator Foundation. Under 2025 bedöms alla anställda haft en rimlig lön. 173 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 176 ===== Medarbetare i värdekedjan Volvokoncernen har en global värdekedja som innefattar många leverantörspartners, underleverantörer, distributörer och andra affärspartners. Detta omfattande nätverk är beroende av människor för att tillhandahålla högkvalitativa produkter och tjänster så att vi kan leverera på vårt kundlöfte. Vi strävar efter att värna om hälsa, säkerhet och andra mänskliga rättigheter för människor i samtliga delar av vår värdekedja. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Arbetsvillkor i värdekedjan l Bland leverantörer av direkta och indirekta material samt tjänster är de vanligaste avvikelserna mot våra standarder över tid kopplade till arbetsrättsliga frågor, exempelvis hälsa och säkerhet, löner, arbetstid och kollektiva förhandlingar. Det finns risker till flera av dessa rättigheter i olika delar av värdekedjan. l Om incidenter med mänskliga rättigheter inträffar i värdekedjan kan det också leda till ryktesrisker för Volvokoncernen. Kommande regulatoriska krav på aktsamhetsbedömning av mänskliga rättigheter och miljö kan även identifiera ytterligare potentiella risker. Riskerna för Volvokoncernen bedöms på liknande sätt för både arbetstagares rättigheter, tvångsarbete och barnarbete. Ett aktivt arbete för att förebygga eller mildra risker, i kombination med ökad medvetenhet om globala värdekedjor, kan resultera i möjligheter relaterade till rykte bland intressenter. Tvångsarbete och barnarbete l Vissa leverantörspartners verksamheter är belägna i områden med förhöjda risker för tvångsarbete. Vår bedömning av tillbörlig aktsamhet har ibland identifierat potentiella fall av tvångsarbete, vilket motverkas och kontinuerligt övervakas för att förhindra allvarliga incidenter. Barnarbete är en annan potentiell risk, främst i leden av vår leveranskedja längre uppströms. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Vi bedömer konsekvenser, risker och möjligheter genom värdekedjan, inklusive leverantörer, underleverantörer, entreprenörer, tjänste- leverantörer, distributörer, återförsäljare, importörer, affärspartners och kunder. Väsentlighetsbedömningen bygger på riskbedömningar med primärdata från leverantörers självskattningar, platsbesöksrevisioner, rapporterade ärenden via klagomålsmekanismer samt externa datakällor. Då Volvokoncernens värdekedja är stor och komplex, är tillgången på primärdata om konsekvenser utanför det första och andra ledet begränsad. Väsentlighetsbedömning för konsekvenser längre uppströms är därför huvudsakligen baserad på proxydata om potentiella människorätts- och miljörisker per geografi, råvaror och affärsverksamhet. De viktigaste riskerna kopplat till mänskliga rättigheter i värdekedjan är kopplade till tvångsarbete, barnarbete och ett flertal arbetsrättsliga frågor, såsom arbetsvillkor, rimlig levnadsstandard, säkerhet, frihet från diskriminering och trakasserier och rätten till avhjälpande. I arbetet skiljs faktiska konsekvenser, som vi arbetar för att undvika, begränsa eller korrigera, från potentiella konsekvenser, där vidare utvärderingar behövs för att förebygga. Policyer och engagemang med intressenter Volvokoncernen förlitar sig på en rad nyckelpolicyer när vi identifierar, förebygger, begränsar eller adresserar risker kring potentiella väsentliga negativa effekter på arbetare i värdekedjan. Vår policy för mänskliga rättigheter fastställer vårt åtagande att integrera aktsamhets- bedömningar kring mänskliga rättigheter i affärsverksamheten i linje med internationella ramverk som förklaras på sidan 149. Policyn uttrycker vårt åtagande att genomföra sådana bedömningar i relevanta delar av vår värdekedja, såsom vår egen verksamhet, vårt leverantörsnätverk och våra affärsrelationer i värdekedjan nedströms. Volvokoncernens Uppförandekod för leverantörspartners Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners sätter standarden i samarbetet med våra partners för hållbara leverans- nätverk. Den baseras på våra åtaganden och ambitioner inom områdena människor, resurser, klimat, affärsetik och mänskliga rättigheter och ger även vägledning i hur dessa kan mötas. Nyckel- frågor som tas upp är hur vi uppnår nettonollutsläpp av växthus- gaser, verkar inom planetens begränsningar, främjar välbefinnande och bemyndigande, samt upprätthåller arbetsrättigheter. Policyn förbjuder strängt tvångsarbete, barnarbete och människohandel. Den stödjer medarbetare i värdekedjan att utöva sina rättigheter till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar och sätter krav på att utföra bedömningar för tillbörliga aktsamhet avseende mineraler och material. Den är framtagen i linje med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multi- nationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO, Responsible Trucking, och principerna som satts av DRIVE Sustainability. Policydokumentet är en del av kontraktet mellan oss och leverantörspartners och utvecklas regel- bundet för att upprätthålla en ledande global standard. Under 2025 förstärkte vi vårt policyramverk då vi tog fram Vår policy för tillbörlig aktsamhet avseende anskaffning av hållbara material. Denna policy syftar till att säkerställa att Volvokoncernens inköpsförfaranden överensstämmer med internationellt erkända mänskliga rättigheter och arbetsnormer samt följer gällande lagar. Den understryker vår kravställning på spårbarhet, ansvarsfulla inköp och robusta riskbedömningar i leveranskedjan som kompletterar uppförandekoden för leverantörspartners. Engagemang och eskalering med partners Bedömningar för tillbörlig aktsamhet inom leverantörsnätverket innefattar självskattningar av leverantörer och riktade revisioner på plats. Revisioner prioriteras baserat på hållbarhetsrisker per land, råvaror, processer eller arbetsområden och beaktar de tematiska risker som omfattas av uppförandekoden. Risker kan även flaggas vid andra typer av granskningar, utbildningar eller besök hos leverantörs- partners samt genom Volvokoncernens kanal för visselblåsning. De flesta revisioner utförs internt, där inköpspersonal och specialiserade 174 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 177 ===== revisorer gemensamt ansvarar för att åtgärda och stänga identi- fierade gap. För leverantörspartners självskattningar används ett standardiserat frågeformulär (SAQ) som utvecklats inom DRIVE Sustainability som omfattar mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, miljömässig och ansvarsfull försörjningskedja. Svaren valideras av en tredje part och resultaten används i urvalsprocessen för leverantörspartners och i korrigerande åtgärder. Resultatet är giltigt i tre år och formuläret uppdateras regelbundet för att ta uppdaterade krav och säkerställa kontinuerlig förbättring. När det gäller partners nedströms i värdekedjan, såsom återförsäljare och importörer, utför respektive affärsområde genomlysningar i linje med Volvokoncernens krav och följer upp gällande regelefterlevnad och tillbörlig aktsamhet, läs mer på sidan 178. Engagemang och konsultation med intressenter Dialoger med arbetare i värdekedjan genomförs i intervjuformat vid revisioner på plats hos leverantörspartners. Dessa ingår i som en del av standardproceduren vid sådana revisioner. Effektiviteten i konsul- tationerna bedöms på en aggregerad nivå som en del av resultatet av revisionsrapporterna. Vi tar även del av branschrapporter och samarbetar med en rad organisationer vars syfte är att främja arbetstagares rättigheter. Som ett komplement förs dialoger med expertorganisationer som kan ge ytterligare insikter som represen- tanter för intressenter för att förstå potentiella konsekvenser. Vi har genom vårt arbete med att hitta risker fått bättre förståelse om vissa särskilt utsatta grupper, t.ex. tjänsteleverantörer som arbetar på våra egna eller våra partners anläggningar. Under 2025 har vi konsulterat med potentiellt utsatta grupper. Vi har exempelvis efterfrågat återkoppling från anställda hos entreprenörer och under- leverantörer vid etablering av vår nya fabrik i Mexiko, samt vid be- dömningar av arbetsförhållanden vid karosserier i Brasilien, Spanien och Thailand. Säg ifrån Oegentligheter kan rapporteras till koncernledningen på flera olika sätt. Visselblåsarkanalen Volvo Group Whistle är en extern plattform som är öppen för vem som helst inom eller utanför företaget. Kanalen hittas enkelt via volvogroup.com, och där finns även koncernens policy för skydd av visselblåsare, vilken förbjuder alla typer av repressalier mot någon som påtalar problem i god tro, eller som samarbetar i en utredning av en potentiell överträdelse av lagen eller uppförandekoden. Läs mer om Klagomålsmekanismer sidan 149, och Visselblåsning, sidan 182. Handlingsplan, mildrande och åtgärder Våra aktiviteter för tillbörlig aktsamhets fokuserar främst på att förebygga att väsentliga negativa konsekvenser uppstår. Kontroller och verifiering i leverantörsledet är nyckelaktiviteter i detta arbete. Tillbörlig aktsamhetsbedömning hos leverantörspartners Självskattningar av leverantörer är det första steget av bedömnings- processen och ger oss en värdefull översikt av efterlevnaden och ansvarstagande hos vår partners. Utöver självskattningar genomförs riskbedömningar av potentiella leverantörspartners av direktmaterial i högriskländer. Detta görs genom revisioner på plats i inköpsfasen när slutliga leverantörer ska väljas. Avseende indirekt material görs samma typ av granskning i högriskländer om inköpsvärdet över- stiger en viss nivå. Under 2025 genomfördes 254 revisioner på plats hos potentiella och befintliga leverantörspartners för direkt och indirekt material, för att bedöma, identifiera, samt mildra eller åtgärda risker och konsekvenser. Resultatet används vid inköpsbeslut och i utvecklingen av leverantörspartners. Avvikelser från kraven förväntas åtgärdas inom rimlig tid om det långsiktiga samarbetet ska fortgå. Ansvaret för förbätt- ringar och korrigerande åtgärder ligger hos leverantörspartnern. Avvikelser vid både nya och befintliga leverantörer hanteras av ansvarig inköpare tillsammans med revisor tills åtgärder är bekräftade. Om potentiella leverantörer misslyckas med att hantera kritiska frågor löper risk att de inte tilldelas kontrakt, eller om det gäller en befintlig leverantörspartner, att deras kontrakt sägs upp. Vi strävar dock alltid efter att samarbeta med partners för att möjliggöra förbättringar och ser avslut av kontrakt som en sista utväg. Som en del av tillbörlig aktsamhet investerar Volvo Group i initiativ för Träning och utbildning för vårt leverantörsnätverk. I syfte att nå en bred implementering i leverantörsnätverket görs detta i samarbete med DRIVE Sustainability. Volvokoncernen är också medlem i DRIVE Sustainability Kina för ännu mer fokus på lokala aktiviteter. Utöver denna typ av utbildning för vi även andra diskussioner och dialoger kring hållbarhet med leverantörspartners vid olika typer av event som exempelvis affärsuppföljningsmöten, dialoger om innovation och klimatställning. Leverantörspartners självskattningar (SAQ) 2025 2024 SAQ genomförda 2025, absolut antal 2.921 3.547 Leverantörspartners av direkt material med genomförd SAQ, (% av inköp) 93 94 Leverantörspartners av direkt material med godkänt SAQ-resultat, (% av inköp) 86 85 Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med genomförd SAQ, (% av inköp) 94 96 Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med godkänt SAQ-resultat, (% av inköp) 87 85 Revisioner på plats hos leverantörspartners 2025 2024 Leverantörsrevisioner genomförda 254 481 Antal identifierade avvikelser hos leverantörspartners 190 439 175 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 178 ===== Självskattningar och platsrevisioner innefattar samtliga frågor som ingår i Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners, inklusive social frågor, miljökonsekvenser samt affärsetik. De vanligaste avvikelserna som identifierats genom revisioner på plats hos leverantörspartner 2025 var relaterade till områdena hantering av leveranskedjan, mänskliga rättigheter och affärsetik, samt ledningens åtagande. Inom hantering av leveranskedjan gällde avvikelserna främst uteblivna eller otillräckliga sociala, miljömässiga eller affärsetiska krav som ställdes för, eller kommunicerades till, leverantörspartners egna leveransnätverk. När det gäller mänskliga rättigheter och affärsetik var de vanligaste avvikelserna kopplade till för mycket arbetad övertid. Inom ledningens åtagande handlade avvikelser oftast om avsaknad av uppförandekoder eller att de inte tillräckligt adresserade viktiga riskområden. Utöver de revisioner av leverantörspartners som sammanfattats ovan genomfördes djupare revisioner av leveranskedjan på kompo- nenter av strategisk betydelse för att öka transparensen i leverantörs- kedjan. I linje med vårt övergripande åtagande att tillhandahålla eller samarbeta för att åtgärda och avhjälpa (se sidan 149) har Volvo- koncernen samarbetat med en affärspartner för att stänga en mer allvarlig avvikelse under året. Ärendet gällde betalning av rekryt- eringsarvoden från arbetare till tredje parter kopplade till en affärs- partner i Sydostasien. Affärspartnern är i de sista stegen av att slutföra gottgörandet genom ekonomisk kompensation Tillbörlig aktsamhetsbedömning för hållbara material Avseende material med högre risker arbetar vi för att förhindra nega- tiva konsekvenser genom Volvokoncernens program för hållbara material. Programmet följer OECD:s Due Diligence-vägledning för ansvarsfulla försörjningskedjor, samt på verktygen från Responsible Minerals Initiative (RMI). Fokusmaterial 2025 var tenn, tantal, volfram, guld (3TG), kobolt och glimmer (internationellt känt som mica). Dessa material används i en mängd material och komponenter men där vi har begränsat inflytande över källan. Som en del av programmet identifierar vi leverantörspartners i första ledet vars komponenter innehåller ett eller flera av fokus- materialen. Dessa leverantörspartners rapporterar sina aktiviteter och åtgärder och upplyser om smältverk och raffinaderier (SOR) som används i sina respektive försörjningskedjor. Denna typ av samarbete är grundläggande för att möjliggöra identifiering, kartläggning och att minska potentiella risker. Genom RMI:s program granskas smältverk och raffinaderier av oberoende tredjepartsrevisorer för att validera dess förenlighet med standarderna i det så kallade Responsible Minerals Assurance Process (RMAP)-programmet. Granskade aktörer klassificeras som antingen förenliga eller ej förenliga. Resterande andel är i pågående utrednings- stadiet. Jämfört med 2024 var andelen av förenliga inom 3TG på samma nivå i år. För utökade material minskade andelen förenlig- heten något, främst på grund av att glimmer introducerades i programmet för första gången, och att det därmed tillkom nya aktörer med begränsad tidigare erfarenhet av revisionsprogrammet. Kritiska råvaror och mineraler som bör omfattas av programmet ses över kontinuerligt och vägleds av Volvokoncernens lista över de mest kritiska materialen. Denna regelbundna översyn gör det möjligt för Volvokoncernen att utöka programmets omfattning efter behov för att säkerställa hållbarhet och regelefterlevnad. Smältverk och raffinaderier som deltar och förenlighet med standard, 2025 Leverantörspartners som omfattas Leverantörspartners som medverkar Identifierade smältverk och raffinaderier (SOR) Förenliga SOR (%) Ej förenliga SOR (%) 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 3TG, tenn, tantal, tungsten och guld 556 654 485 543 601 602 63 63 9 8 Utökade material (kobolt och glimmer) 339 696 236 474 140 98 44 52 6 3 176 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Exempel på industrisamarbeten för hållbara leverantörsnätverk Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala leverantörsnätverk. Genom RMI kan medlemmar utveckla och få tillgång till verktyg och resurser för att säkerställa regelefterlevnaden och att stötta ansvarsfulla inköp av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. DRIVE Sustainability är ett nätverk med 18 ledande företag i fordonsbranschen, som arbetar för att förstärka hållbarheten i fordons- branschen. Detta görs genom att gemensamt agera som en hävstång och av att samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörs- nätverk, intressenter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan. Volvokoncernen medverkar aktivt i flera av initiativets arbetsgrupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordonsbranschen. Responsible Trucking är ett samarbete mellan nio ledande transportköpare och transportleverantörer, med syfte att förbättra lastbilschaufförers arbetsvillkor och främja rättvisa och säkra vägtransporter i hela Europa. Initiativet strävar efter att driva positiv förändring inom den europeiska åkerinäringen och bidra till mer socialt hållbara transportnätverk. ===== SIDA 179 ===== Berörda samhällen Inom Volvokoncernen ser vi att transport- och infrastrukturlösningar är nyckeln till att driva fram välstånd – varje dag levererar våra produkter mat och medicin, tar barn till skolor, driver bevattningssystem och bygger vägar och byggnader. I det här avsnittet försöker vi inte kvantifiera dessa fördelar, utan fokuserar mer på processerna för tillbörlig aktsamhet som tillämpas för att undvika eller mildra negativa effekter, och specifika affärsaktiviteter som syftar till att leverera mätbara positiva konsekvenser. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Konsekvenser för människor kopplat till användning av produkter l Risker för negativa effekter när produkter används i högrisksektorer eller vid felaktig användning. Potentiella konsekvenser kan exempelvis vara kopplat till bristfälliga arbetsförhållanden, barnarbete, tvångsarbete och rätten till liv och säkerhet. Som tillverkare har vi begränsad möjlighet att kontrollera användningen av sålda produkter, då äganderätten har överförts till slutanvändarna, men allvaret i potentiella konsekvenser prioriteras framför sannolikheten att de inträffar. l Om allvarliga incidenter inträffar i värdekedjan nedströms med koppling till Volvokoncernen kan detta också leda till ryktesrisker. Affärsaktiviteter för positiva samhällseffekter u Väsentliga faktiska positiva effekter från affärsverksamheter som involverar yrkesutbildning och därmed anställningsbarhet. l Flera affärsområden, särskilt på snabbt växande marknader, har identifierat yrkesutbildning för förare och mekaniker som en möjlighet och en förutsättning för affärstillväxt. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Vårt tillvägagångssätt för att bedöma och hantera konsekvenser för samhällen omkring oss utvecklas kontinuerligt. Vi har hittills identifierat ett antal prioriterade områden som vi beskriver nedan där vi fokuserar våra ansträngningar för att minska riskerna för människor i samhällen som berörs av vår verksamhet. Områden med potentiella risker har identifierats eller validerats genom en risk- och mognadsbedömning av mänskliga rättigheter som genomfördes 2024 och 2025. Policyer och engagemang med intressenter När vi identifierar, förebygger, mildrar och åtgärdar väsentliga potentiella konsekvenser använder vi flera styrdokument, såsom vår policy för mänskliga rättigheter, uppförandekod, uppförandekod för leverantörs- partners samt miljöpolicy med tillhörande direktiv och instruktioner. Vår policy för mänskliga rättigheter formaliserar vårt åtagande att genomföra bedömningar för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt fokuserar våra ansträngningar på de prioriterade människorättsriskerna för Volvokoncernen. Avseende samhällspåverkan fokuserar detta arbete på konsekvenser från vår egen verksamhet, samt relevanta bedömningar om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter kopplat till affärspartners aktiviteter och sålda produkter. Konsultationer med samhällen Vid expansion av vår industriella verksamhet inkluderar vårt arbets- sätt samråd med samhällsrepresentanter såsom miljömyndigheter, lokala myndigheter, fristående organisationer och samhällsmedlemmar – för att tillse att våra rutiner uppfyller både intressenternas förvänt- ningar och myndighetskrav. Dessa samråd syftar till att identifiera och förebygga potentiella risker för mänskliga rättigheter i samband med ny verksamhet. Vi söker även åter- koppling från relevanta ombud för rättighetsinnehavare som kan ligga till grund för projektbeslut. Hittills har samråd huvudsakligen fokuserat på specifika projekt inom Volvokoncernen, men vi arbetar med att utveckla en mer strukturerad och effektiv strategi som en del av vårt bredare program för mänskliga rättigheter. Vi strävar efter att särskilt beakta mänskliga rättigheter för grupper som kan vara särskilt utsatta eller riskerar marginalisering. Relaterat till vår typ av affärsverksamhet inkluderas särskilt utsatta grupper människor i konfliktområden, kvinnor, unga arbetstagare och migrantarbetare. I takt med att vi förbättrar vår aktsamhets- bedömning gällande mänskliga rättigheter fokuserar vi på dessa grupper för att säkerställa att lämpliga insatser anpassas för specifika risker. Under 2025 har vi prioriterat bedömning av tillbörlig aktsamhet nedströms med fokus på olämpligt användande av produkter och verksamheter i konfliktdrabbade och högriskområden (CAHRA). Vi arbetade för att bättre förstå människorättsrisker kopplade till Volvokoncernens försäljning i Israel och hur vi kan stärkta våra processer för tillbörlig aktsamhet. Samarbete med expertorganisa- tioner har varit avgörande i detta arbetet. Säg ifrån Alla externa intressenter, inklusive människor i potentiellt berörda samhällen, har möjligheter att lyfta problem till Volvokoncernens ledning. Alla tillgängliga kanaler är lätta att hitta på volvogroup.com, tillsammans med våra policyer för skydd mot repressalier. Som en del av den pågående utrullningen av vårt program för mänskliga rättigheter, strävar vi efter att utveckla ett mer robust tillvägagångssätt för samråd med rättighetsinnehavare, inklusive hur vi kan mäta effektiviteten i processer. Lär mer om Koncernens övergripande arbete med klagomålsmekanism kopplat till mänskliga rättigheter på sidan 149. 177 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 180 ===== Handlingsplan, mildrande och åtgärder När det gäller potentiella negativa konsekvenser på samhällen, strävar Volvokoncernen först och främst efter att förebygga eller mildra dessa. Vid etableringen av nya verksamheter har vi identifierat risker proaktivt tidigt i processen och kunnat minska dessa till- sammans med våra affärspartners. Hittills har den här typen av utredningar utförts efter behov beroende på det aktuella projektet, men den fortsatta implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter kommer att inkludera förstärkande av processer, samt vägledning och verktyg för åtgärder och avhjälpande. Vårt allmänna förhållningssätt till åtgärder och avhjälpande samt om klagomåls- mekanismer beskrivs på sidan 149. Användning av produkter – Aktsamhetsbedömning nedströms Nedströms i värdekedjan har vi bedömt potentiella konsekvenser på samhällen som ett särskilt viktigt område inom försäljning till militära slutanvändare, av militariserade produkter, till högrisksektorer och inom konfliktdrabbade och högriskområden. Våra processer som för att säkerställa efterlevnad av lagar, sanktioner och exportkontroller används även för att förebygga, mildra och åtgärda negativ påverkan av mänskliga rättigheter i samhällen. Vi utvärderar även vissa affärer för risker relaterade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik. Vid bedömningen av kommersiella försäljningsaffärer använder våra affärsområden externa riskdatabaser och verktyg som Verisk Maplecroft och RepRisk för att identifiera och bedöma risker. Resultaten utvärderas och eskaleras vid behov och vi för även dialoger med kunder för att motverka risker om så behövs. I vissa fall kan vi även samarbeta med andra externa parter, som ambassader eller fristående organisationer. Om riskerna anses vara för höga och inte är möjliga att mildra, kan vi besluta att inte gå vidare med försäljningen. I bedömningar tar vi hänsyn till landsrisknivåer, kundsegment, slut- användare samt avsedd användning av våra produkter, med stöd från koncernfunktioner vid behov. Exempel på arbetssätt och bedömningar finns på volvogroup.com Vid försäljning av militariserade produkter i högriskländer är Volvokoncernens affärsområden skyldiga att eskalera vissa affärer för bedömning av koncernfunktionerna innan ett erbjudande lämnas. Bedömningen omfattar faktorer såsom förekomsten av vapen- embargon, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker relaterade till mänskliga rättigheter. EU:s gemensamma regler för exportkontroll kräver även den att mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt beaktas. Beroende på land för slut- användning kräver affärer antingen ett beslut av Volvokoncernens kommitté för militär försäljning (som består av relevanta medlemmar av den verkställande ledningen) eller en rekommendation från koncern- funktionerna till affärsområdet för eget beslut. Yrkesutbildning – Affärsaktiviteter med positiva konsekvenser Volvokoncernen genomför en rad affärsaktiviteter som är utformade för att leverera positiva effekter för människor i samhällen runt vår verksamhet. Vi prioriterar projekt där vårt engagemang är avgörande för genomförandet och där både samhälleligt och affärsmässigt resultat är betydande. Yrkesutbildningsinsatser för förare och mekaniker på tillväxtmarknader anses vara särskilt viktiga, eftersom de skapar gemensamt värde för lokalsamhällen och Volvokoncernen. Vårt program för samhällsengagemang är strukturerat kring fyra huvudfokusområden: hälsa och välbefinnande, utbildning och kapacitetsuppbyggnad, katastrofinsatser samt trafiksäkerhet. Dessa områden är nära kopplade till vår hållbarhetsstrategi och stöder FN:s mål för hållbar utveckling. Genom både breda och riktade partner- skap strävar vi efter att bygga långsiktigt värde och förtroende med intressenter. Koncernens policyer relaterade till yrkesutbildningsprojekt inkluderar krav på genomlysning av alla inblandade partners. Projekten ska ha formella resultatrapporter och genomföras i samarbete med en statlig biståndsorganisation och en imple- menteringspartner. Inom Volvokoncernen refererar vi även till dessa engagemang som aktiviteter med delat värdeskapande. Projekten ska baseras på fördelar för människor i samhällena som är kopplade till kompetenshöjning och jobbmatchning. Det ska också finnas ett identifierat affärsvärde för både Volvokoncernen och slutanvändare av vårt erbjudande, t.ex. tillgång till utbildade förare och mekaniker för att driva verksamheten. Projekten etableras i samarbete med ett eller flera av koncernens affärsområden och deras privata importörer. Volvokoncernen samarbetar med ledande organisationer som SIDA, UNIDO och Helvetas i så kallade Public Private Development Partnership (PPDP). Dessa partnerskap gör det möjligt för oss att kombinera expertis och resurser för att leverera effektiva yrkes- utbildnings- och kapacitetsuppbyggande initiativ. Tillsammans arbetar vi för att skapa hållbara möjligheter för lokalsamhällen, förbättra kompetensutveckling och stödja långsiktig ekonomisk tillväxt. Projekt inom yrkesutbildning, och dess effekter Projekt, land (implementationstid) Individer som deltagit (aggregerat) Sysselsättning efter nio månader (%) ACCES, Marocko, (2018-2023) 870 80 AGEVEC, Marocko (2014-2019) 531 70 HDECOVA, Etiopien, (2012-2019) 278 82 MiSALE, Etiopien (2017-2025) 9.046 81 ZAMITA, Zambia, fas 1 och 2 (2015-2025) 1.382 38 Mätetal för anställning och sysselsättningsgrad tillhandahålls av implementerings- partners. Uppföljningar görs genom att enkäter som riktas till ett urval av enskilda deltagare efter examen. 178 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Delområden som förklaras i andra delar av redovisningen Utöver ovanstående har vi också identifierat frågor som är relevanta för berörda samhällen som förklaras i andra avsnitt av redovisningen. • Utvinning av råmaterial kan leda till potentiella konsekvenser uppströms i värdekedjan. Läs mer om Programmet för hållbara material sidan 176. • Vi arbetar för att mildra miljö- och klimatpåverkan på grund av dess faktiska eller potentiella effekter på människor och samhällen. Läs mer om Klimat sidan 151, Föroreningar sidan 160, Resursanvändning och cirkulär ekonomi sidan 161. ===== SIDA 181 ===== Konsumenter och slutanvändare Fler än en miljon människor dör årligen till följd av trafikolyckor runt om i världen. Även om tunga fordon endast är inblandade i en mindre del av sådana olyckor bedömer vi att detta är en väsentlig social fråga som vi aktivt fokuserar på. Säkerhet är även en del av vår produktstrategi där vi har för avsikt att vara i framkant och introducera nya lösningar till marknaden som gradvis förbättrar förutsättningar för säkerheten på väg, såväl som på kundernas produktionsplatser. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Produkt- och trafiksäkerhet l Trafikolyckors konsekvens på individens säkerhet kan vara betydande, vilket gör förebyggande åtgärder till en prioritet. Att lägga till säkerhetsfunktioner och främja aktiv och passiv säkerhetsteknik i tunga fordon, såsom lastbilar och bussar, är särskilt viktigt eftersom de ofta körs i höga hastigheter eller delar vägar med oskyddade trafikanter. l Potentiella risker kan uppstå som följd av bristande efterlevnad av säkerhetsföreskrifter. Möjligheter till differentiering genom att erbjuda produkter och tjänster till kunderna som hjälper dem att förbättra säker drift på väg eller på sina anläggningsområden. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Produkt- och trafiksäkerhet är en företagsspecifik fråga kopplat till slutanvändare. Statistik visar att de flesta olyckor med dödlig utkomst där tunga fordon är inblandade drabbar trafikanter i personbilar och oskyddade trafikanter. Volvokoncernens definition av säkerhet går därför bortom de direkta slutanvändarna och strävar efter att omfatta alla som kommer i kontakt med våra produkter. Detta återspeglas i utvecklingsarbetet och i väsentlighetsbedömningen där vi beaktar effekter på direkta slutanvändare såsom förare och operatörer av våra fordon och maskiner, såväl som andra trafikanter, t.ex. passagerare i personbilar och oskyddade trafikanter såsom fotgängare och cyklister. Policyer och engagemang med intressenter Volvokoncernens säkerhetspolicy och korrigerande åtgärder grundar sig i vårt åtagande avseende mänskliga rättigheter. Detta åtagande beskrivs mer på sidan 149. Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och arbetet innefattar produkt- och trafiksäkerhet. I vår policy är produkt- säkerhet vår första leverans. Vi utvärderar systematiskt risker och agerar för att motverka dessa och genomför förbättringar. Våra ansträngningar grundar sig i våra kunders behov för att leverera verkliga säkerhetsfördelar med hänsyn till förare, operatörer, passagerare, andra fordon och trafikanter samt lokala marknads- förhållanden. Policyn inkluderar även hur Koncernens representanter ska agera som ambassadörer för säkerhet och föregå med gott exempel genom att praktisera säkerhet i alla aspekter av vår verk- samhet och externa samarbeten. Under användningsfasen arbetar vi med olycksstatistik och forskning inom trafikolyckor för att skapa kontinuerligt bättre förståelse kring kunders och användares utmaningar i deras verksamhet. Utöver vår egen forskning kring olyckor genomförs också riktade förfrågningar för ge återkoppling kring hur introducerade system och funktioner fungerar från ett användarperspektiv. Vi arbetar även med en mängd intressenter såsom tillsynsmyndigheter och beslutsfattare, ideella organisationer samt akademiska institutioner för att främja trafik- säkerhet och att säkrare lösningar tas emot av marknaden. Gällande skydd av personlig data används fordonsdata för att kontinuerligt utveckla säkrare lösningar. Volvokoncernen har strikta policyer för hur fordonsdata får användas och lagras. Till exempel kan data om fordonsanvändning samlas in för att få insikter om körmönster och utveckla effektivare och säkrare produkter, men övervakas inte i relation till olagligt beteende. Volvokoncernens system för efterlevnad av dataskydd omfattar utbildning, revisioner och tester. Handlingsplan, mildrande och åtgärder Vårt mål är att utveckla produkter som hjälper till att förhindra olyckor och när olyckor inträffar, försöka minimera eller minska konsekvenserna för förare, passagerare, operatörer och människor runt våra produkter. Produktsäkerhet Produktsäkerhet handlar om fordonets förmåga att inte orsaka skada på någon som använder eller exponeras för fordonet i dess avsedda användning och rimligen förutsebar felaktig användning, inklusive produktens cybersäkerhet och dataskydd. Våra huvud- sakliga processer – från utveckling, genom inköp, tillverkning och hela vägen till eftermarknad och service kräver systematisk kvalitets- hantering. Syftet är att säkerställa produktens säkerhet och kvalitet över dess livscykel. Produktlinjer bedöms proaktivt avseende påverkan vad gäller hälsa och säkerhet, i syfte att säkerställa att de utformas för att vara säkra och för att hitta kvalitetsförbättringar. Kvalitetskontroller finns i huvudsakliga utvecklingsprocesser enligt standardförfaranden inom fordonsbranschen. Leverantörer måste leva upp till de tekniska krav och säkerhetskrav som vi sätter för produkter och komponenter. Tekniska revisioner genomförs för att utvärdera leverantörspartners kvalitetsledningssystem. 179 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 182 ===== Aktiv säkerhet Aktiv säkerhet handlar om fordonets förmåga att stödja föraren för att undvika eller minimera olyckor. Som en del av detta tillhanda- håller vi avancerade förarstödsystem (ADAS) i alla våra produktlinjer och förespråkar ett brett införande i vår bransch. Aktiv användning av ADAS-systemen följs upp för att göra dessa system alltmer användarvänliga. Kollisionssäkerhet Kollisionssäkerhet och kollisionskompatibilitet fokuserar på fordonens förmåga att minska skador när kollisioner inte är möjliga att undvika, samt interaktionen mellan fordonen och andra trafikanter. I detta arbete utför vi kollisionstester och undersöker verkliga olyckor för att kontinuerligt göra fordon säkrare. Automatiserad körning Automatiserad körning handlar om utveckling och driftsättning av system som styr fordon med liten eller ingen mänsklig inblandning för att möjliggöra både säkrare och mer produktiv verksamhet. Volvokoncernen har etablerat Volvo Autonomous Solutions (VAS) som ett separat affärsområde för att utveckla och kommersialisera autonoma fordon för både framdrift på väg som vid andra tillämpningar, där säkerhet är en av de viktigaste utmaningarna. Resurser som sätts av för produkt- och trafiksäkerhetsinsatser är en del av koncernens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utöver ovanstående strategiska insatser görs insatser inom koncernens affärsområden som säljer fordon och transportlösningar för att främja säker användning av våra produkter genom förar- och operatörs- utbildningsprogram samt för att främja säker interaktion med våra produkter, till exempel genom informationsprogram Stop, Look Wave och See and Be Seen. Vi följer löpande upp interna mätetal såsom användning av aktiva säkerhetssystem och FoU-utgifter relaterade till säkerhet, för att få en överblick över säkerhetsprestanda. Hittills har vi inte ansett att strävan efter säkerhet bäst följs upp av något enskilt koncernöver- gripande mätetal, utan istället genom att följa aktiviteter samt respons från marknaden och slutanvändare. Exempel på en sådan marknadsindikator är Euro NCAP-betyg, se informationsrutan nedan. Om och när andra mätvärden antas för prestationsuppföljning kommer dessa att fasas in i hållbarhetsredovisningen. 180 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Euro NCAP-riktmärke för fordonssäkerhet Euro NCAP är Europas riktmärke för fordonssäkerhet. År 2024 fick Volvo Lastvagnar femstjärniga utmärkelser och CitySafe-ackreditering från Euro NCAP för sina bästsäljande dragbilsmodeller FH Aero och FM, och år 2025 fick vi femstjärniga utmärkelser för de två motsvarande modellerna i konfigurationen jämnlastare. Fem stjärnor innebär bland annat högsta säkerhets- prestanda på kriterier som förarstöd och kollisions- undvikande, vilket ger trafiksäkerhet för föraren och omgivande trafikanter. Både jämnlastare- och dragbils- versionerna tilldelades också riktmärkets CitySafe- märkning, vilket utmärker de fordon som är bäst utrustade för stadskörning och för skydd av oskyddade trafikanter. Renault Trucks Renault Trucks modell T, som är byggd på samma plattform som Volvo FH och FM, fick fyra stjärnor både 2024 och 2025, men fick också riktmärkets CitySafe- märkning 2025. ===== SIDA 183 ===== Affärsetik Volvokoncernens ambition är att bedriva sin globala verksamhet på ett rättvist och lagenligt sätt. Vi är övertygade om att den bästa grunden för hållbar framgång och det bästa sättet att skydda vårt renommé är att bedriva vår verksamhet i enlighet med tillämpliga lagar och regler och i en transparent och konkurrenskraftig affärsmiljö. Volvokoncernen har därför tagit fram en uppförandekod som fastställer de grundläggande principerna för vårt sätt att bedriva affärer och olika risker kopplade till regelefterlevnad adresseras och hanteras över organisationen. Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Antikorruption och konkurrenslagstiftning — Koncernens efterlevnadsprogram används i syfte att undvika negativa konsekvenser för intressenter och sannolikheten för att en större incidenter ska inträffa bedöms vara låg. u Trots att sannolikheten för allvarliga fall av bristande efterlevnad bedöms vara låg, rapporterar vi våra förebyggande aktiviteter för att säkerställa transparens. Politiskt engagemang u Den viktigaste aspekten inom detta område är lobbyverksamhet. Genom deltagande i policyutvecklingen kan effekter i strategiska frågor uppnås. — Det finns ett stort intresse i Volvokoncernens påverkansarbete och ställningstaganden gällande hållbarhetsrelaterade policyer, vilket kan leda till risker och möjligheter kopplat till anseende och rykte. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Complianceprogram Styrning För definierade regelefterlevnadsområden, såsom konkurrens- och antikorruptionslagstiftning, exportkontrollregler, skydd av persondata, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt efterlevnad av förordningen om artificiell intelligens övervakar en särskild Group Compliance-funktion genomförandet av ett ledningssystem för regelefterlevnad och rapporterar till relevanta ledningsforum, inklusive revisionskommittén. Volvo- koncernens ledningssystem för regelefterlevnad omfattar bland annat riskbedömningar, policyer, riktlinjer och rutiner, regelbunden kommunikation och utbildning om regelefterlevnad samt kontroll- aktiviteter, såsom kontroller av att åtgärderna är effektiva och revisioner. Dessutom har Volvokoncernen implementerat vissel- blåsarkanaler för hela koncernen som kan användas av interna och externa parter för alla områden inom regelefterlevnad. De olika affärsområdena har etablerat kommittéer för regelefterlevnad där högsta ledningen deltar samt funktioner för regelefterlevnad för att hantera implementering av ledningssystem inom respektive organisation. Dessa täcker även in andra regelefterlevnadsområden, såsom regler för penningtvätt eller utsläpp, i den utsträckning som behövs. Under 2025 identifierades inga fall av bristande efter- levnad av väsentliga effekter på Volvokoncernen. Utbildning och kommunikation inom efterlevnad Att bedriva verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler är grunden för långsiktig framgång. Utöver detta kommunicerar Volvo- koncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna parter regelbundet vikten av att bedriva affärer på ett etiskt sätt. Volvokoncernen har utvecklat och implementerat en utbildnings- strategi för regelefterlevnad som anpassar efterlevnadsutbildningen till individuella utbildningsbehov på ett riskbaserat sätt. Utbildnings- strategin ses regelbundet över så att utbildningsinnehåll, målgrupper och utbildningsfrekvens justeras över tid. Utbildningsstrategin inne- håller för närvarande obligatoriska och grundläggande utbildningar för konkurrenslagstiftning, anti-korruption, exportkontroll och skydd av persondata för en bred målgrupp bland anställda på alla nivåer, samt en fördjupad och vanligtvis instruktörsledd utbildning för alla anställda som utför vissa aktiviteter med förhöjda risknivåer. I slutet av 2025 hade 69.444 anställda i Volvokoncernen genom- fört den årliga e-utbildningen om uppförandekoden. Utbildningscykler inom andra grundläggande och fördjupade utbildningar löper vanligt- vis över två till tre år. Utöver obligatoriska utbildningsprogram genomför Volvokoncernen även en mängd utbildningsaktiviteter efter behov. Sammanfattning av utbildningar inom lagefterlevnad Typ av utbildning Anställda som deltagit under utbildningscykeln (2023-2025) Antikorruption (introduktion) 40.703 Konkurrenslagstiftning (introduktion) 40.430 Exportkontroll och sanktioner (introduktion) 42.069 Skydd av personuppgifter (introduktion) 19.959 Antikorruption (fördjupad) 7.901 Konkurrenslagstiftning (fördjupad) 7.403 Exportkontroll och sanktioner (fördjupad) 1.069 Skydd av personuppgifter (fördjupad) 8.213 Antikorruption Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption, däribland mutor. Inte enbart för att korruption är olagligt, utan även för att det snedvrider marknaden, påverkar den fria konkurrensen och undergräver den sociala utvecklingen. Volvokoncernens anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, någon form av korruption, däribland att erbjuda eller direkt eller indirekt ta emot mutor, olämpliga gåvor, representation eller indirekta betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess affärspartners upprätthåller motsvarande standarder inom antikorruption. Baserat på sina antikorruptionsriskbedömningar har Volvokoncernen kodifierat specifika riskreducerande åtgärder i en koncernövergripande antikorruptionspolicy och tillhörande obligatoriska procedurer. Nyckelkomponenter är krav på korrekt bokföring och dokumentation, 181 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 184 ===== en obligatorisk riskbaserad genomlysning (due diligence) för tredje- parter, förbud mot indirekta betalningar och regler och rutiner för gåvor och representation, ersättning till tredjeparter, sponsring och donationer till välgörenhet. Implementeringen överses av koncern- funktionen Group Compliance och stöds av ett nätverk med ansvariga för regelefterlevnad inom affärsområdena och division- erna med vägledning, utbildningsprogram och interna kontroller. Under 2025 dömdes eller bötfälldes inte Volvokoncernen för några brott mot lagar mot korruption eller mutor. Konkurrenslagstiftning Volvokoncernen förbjuder strikt alla former av agerande som kan bryta mot konkurrenslagstiftningen. Volvokoncernen konkurrerar utifrån sina produkters och tjänsters meriter och litar på att dess produkter och tjänster når framgång på en rättvis och konkurrens- utsatt marknad. Anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, något slags agerande som kan strida mot konkurrenslagstiftning, som till exempel konkurrensbegräns- ande överenskommelser med konkurrenter. Volvokoncernen förväntar sig också att dess affärspartners antar och genomför motsvarande konkurrensrättsliga principer och koncernen inkluderar dessa krav i avtalen. Baserat på interna riskbedömningar har Volvokoncernen komp- letterat principerna för rättvis konkurrens i uppförandekoden med en särskild konkurrensrättspolicy, samt detaljerade instruktioner och riktlinjer för bästa praxis. Här ingår riktlinjer för kommersiellt känslig information, branschorganisationer, benchmarking, upprättande och förvar av dokumentation, privata återförsäljare, leverantörer och påbyggare, anställningsinformation samt en omfattande handbok om samarbete med konkurrenter. Ramverket uppdaterades under 2025. Group Compliance har ansvar för att utforma och utveckla koncernens lagefterlevnads-program för konkurrensrätt och överser effektivitet i implementeringen i nära samarbete med utsedda ansvariga inom affärsområdena och divisionerna. Visselblåsning Inom Volvokoncernen är vi övertygade om att en stark kultur där vi inte är rädda för att säga ifrån är en avgörande faktor för företagets framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och förhindra lagöverträdelser. Vi inbjuder också externa parter, inklusive affärspartners, kunder, leverantörer, återförsäljare, konsulter, tidigare anställda eller blivande anställda, och andra som berörs, att rapportera saker som inte verkar stå rätt till. Vi informerar om vårt åtagande för utredningar och rapportering i vår externt tillgängliga policy för skyddande av visselblåsare och utredningar. Denna innefattar åtaganden kring anonym rapportering, konfidentialitet, oberoende och objektivitet i utredningar, återkopp- ling till den som rapporterat och tydlig vår policy för skydd mot repressalier för rapportering i god tro. Funktionen Whistleblowing and Global Investigations är en oberoende enhet inom Group Compliance som hanterar och överser rapporteringen och utredningsprocessen. Vi kommunicerar regel- bundet internt om våra visselblåsarkanaler och tillhandahåller detaljerad information om våra visselblåsarkanaler på vår offentliga webbplats. Medvetenhet om och förtroende för denna mekanism bedöms genom att beakta användningen, som stadigt ökar. Under 2025 fick Group Compliance in 479 fall genom flera olika rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Av de 48 ärenden som förknippas med affärsetik kategoriseras 31 som misstänkt korruption eller intressekonflikt. Tio av dessa kunde styrkas och avslutades efter att lämpliga disciplinära och andra åtgärder vidtagits. Sex ärenden var fortfarande under utredning vid året slut. Ärenden förknippade med diskriminering och trakasserier återfinns i kategorierna Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats och Överträdelser av privatliv eller integritet. Dessa kommenteras separat på sidan 173. Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance 2025 2024 Typ av rapport Antal % Antal % Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats 250 52 210 52 Brott mot bolagets tillgångar 53 11 64 16 Brott mot affärsetik 48 10 28 7 Brott som riskerar miljö, hälsa och säkerhet 25 5 15 4 Överträdelser av privatliv eller integritet 15 3 25 6 Brott mot finansiell integritet 3 < 1 1 < 1 Endast frågor 85 18 59 15 479 402 182 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 185 ===== Politiskt engagemang Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare och beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernen och våra kunder. Genom denna typ av engagemang kan koncernen ha en påverkan när den representerar, eller är en del av, ett bredare industri- engagemang i specifika ämnen som beskrivs i detta avsnitt. Policy Dialogen styrs av årliga prioriteringar som godkänns av koncern- ledningen. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobby- verksamhet kopplad till lagstiftning och regelverk, främst i EU och USA. Relaterade kostnader redovisas i publika lobbyregister. Volvokoncernen förhåller sig neutral i fråga om politiska partier och deras representanter. Volvokoncernens uppförandekod och relaterade föreskrifter utgör grunden för vår inställning när det gäller påverkan på lagstiftning och regelverk. Koncernens påverkansarbete bygger på nedan vägledande principer och årliga prioriteringar fastställda av koncernledningen. Vägledande principer: • I linje med Parisavtalet • Baserat på lika villkor genom rättvis och fri handel • Stödjande av teknikneutralitet och globala standarder • Långsiktiga förutsättningar för tydlighet och förutsägbarhet. Handlingsplan Årliga prioriteringar är indelade i tre huvudområden: geopolitiska konsekvenser, konkurrenskraft och klimatomställning. Inom det geopolitiska området var syftet 2025 att ge våra affärsområden och marknader vägledning inom bl.a. säkerhet och försvar, handel, energi och energiinfrastruktur, kritiska råmaterial och komponenter, samt digital infrastruktur och informationskontroll. När det gäller konkurrenskraft har ambitionen varit att skapa en rättvis och konkurrenskraftig företagsmiljö med mindre byråkrati samt tydligare och mer harmoniserade regler för innovation och företagsutveckling. Ambitionen har också varit att stärka den regionala konkurrenskraften genom att snabbt anpassa sig till geopolitiska förändringar och förbättra samarbetet mellan centrala institutioner och länder för ett mer effektivt genomförande. Inom klimatområdet har vi fokuserat på att främja företagsvänliga, datadrivna regler som påskyndar omställningen till nettonoll genom att stödja hållbara energisystem, trygg energitillgång, nödvändig infrastruktur och tydliga, samordnade styrmedel som ökar använd- ningen av utsläppsfria tekniker. Under 2025 fortsatte vi även att fokusera på regleringar som påverkar omställningen till nettonoll- utsläpp och förebyggande av luftföroreningar såsom EU CO 2, Euro 7 och US EPA GHG. Volvokoncernen är medlem i ett stort antal branschorganisationer, sammanslutningar och sponsorskap som ger möjligheter att utvärdera och lämna synpunkter på föreslagna förordningar och regleringar. Volvokoncernen anser inte att ett medlemskap innebär att instämma i alla åsikter, men är noga med att åsikterna inte strider mot Volvo- koncernens ambition eller förhindrar dess utveckling. Volvokoncernen utvärderar kontinuerligt sina medlemskap. En icke uttömmande lista över medlemskap finns på volvogroup.com/se/report2025. Volvokoncernen är registrerad i transparensregister i EU och USA under namn Volvo AB respektive Volvo Group North America, LLC. Under 2025 uppgick kostnaderna för lobbying i EU och USA till omkring 21 Mkr. 183 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 186 ===== Noter till hållbarhetsförklaringar Följande kompletterande noter innehåller administrativ information och särskilda detaljer om processer och metoder som hänvisas till från andra delar av Hållbarhetsförklaringar för förbättrad läsbarhet. Utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Konsoliderade hållbarhetsförklaringar Hållbarhetsförklaringarna upprättas på koncernbasis och omfattningen motsvarar koncernens finansiella rapporter om inget annat anges. Omfattning av uppströms och nedströms värdekedja Klimat Omfattningen av klimatrapporteringen baseras på GHG-protokollets standarder för företag. Inventeringen omfattar scope 1 och 2 och alla 15 kategorier av scope 3. Rapporten över växthusgasutsläpp inkluderar individuell rapportering av scope 1, scope 2, scope 3.11 och scope 3.1 som tillsammans utgör över 99% av det totala inventeringen av växthusgasutsläpp. Föroreningar Väsentlighetsbedömningen har beaktat föroreningar från material, leverantörer och produkter, inklusive hantering av uttjänta produkter. Avfall Väsentlighetsbedömningen har beaktat de huvudsakliga avfalls- strömmarna relaterade till vår värdekedja där vi har inflytande. I de konsoliderade hållbarhetsredovisningarna ingår endast avfall från den egna verksamheten. Egen arbetskraft Vår personal består av direktanställda och konsulter som rapporterar till en chef i Volvokoncernens linjeorganisationen. Entreprenörer som arbetar på Volvokoncernens anläggningar ingår i hälso- och säkerhets- måtten som specificeras i avsnittet om olycksfall. Mänskliga rättigheter De huvudsakliga upplysningarna om mänskliga rättigheter finns i avsnittet om Medarbetare i värdekedjan och Berörda samhällen. I bedömning av sociala frågor i värdekedjan har vi identifierat delar med högre sannolikhet att negativa konsekvenser inträffar. Bedöm- ningar innefattar leverantörer närmare Volvokoncernen och hos sam- riskbolag, människor som arbetar inom logistik, hos importörer och exportörer, distributörer, samt privata återförsäljare och service- verkstäder. Bedömningar innefattar även de som arbetar längre uppströms i värdekedjan och i samhällen omkring verksamheten. Tidshorisonter Hållbarhetsförklaringarna använder de tidshorisonter som antagits i koncernens riskhanteringsprocess för företagsrisker (ERM). Kort sikt är upp till ett år, medellång är upp till tre år och lång sikt upp till tio år. I vissa fall använder koncernen ännu längre tidshorisonter, t.ex. utarbetande av färdplaner på längre sikt. Anledningen med att använda tre år som medellång sikt är relaterat till koncernens investeringsplan som har en tidshorisont på tre år. Mätetal som innehåller uppskattningar För flera mätvärden och datapunkter relaterade till konsekvenser i värdekedjans förlitar sig rapporten på proxydata för att utföra bedömningar om tillbörlig aktsamhet. Avseende utfallsmått används vissa uppskattningar vid beräkningen av växthusgasutsläpp. Under 2025 har vi arbetat för att förbättra noggrannheten i scope 3 kategori 1. Tidigare estimerades utsläpp från inköpta varor och tjänster med hjälp ekonomisk utgiftsallokering. Koncernen har arbetat med att implementera en mer förfinad metod och stödjande system för att ytterligare specificera data om växthus- gasutsläpp i uppströms värdekedjan. Detta baseras på inköpta volymer i kombination med specifika utsläppsfaktorer per material enligt vad som anges i varje materialdatablad. Se avsnitt Klimat, sidan 158 för detaljerade förklaringar om metod för att beräkna växthusgasutsläpp. Förändringar, korrigeringar och omräkningar Historiska data om växthusgasutsläpp på sidan 157 har räknats om för att återspegla ändrade utgångsvärden till följd av avyttringar. Standarder för hållbarhetsrapportering Hållbarhetsförklaringen upprättas i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Ämnen relaterade till rapporten Kompletterande information finns tillgänglig på volvogroup.com/se/report2025. Detta inkluderar: • Länder där organisation är verksam • Medlemskap i organisationer • Uppförandekod och aktuella policyer. Externt bestyrkande Volvokoncernens hållbarhetsförklaringar har varit föremål för ett begränsat bestyrkande enligt RevR19. Se Revisorns rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen på sidan 213. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ). Bolaget är moderbolag i Volvokoncernen. Ägarstruktur och juridisk form AB Volvo (publ) är ett börsnoterat bolag, och dess aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad Kontaktuppgifter Se sidan 229. Rapportperiod och frekvens Redovisningscykeln är årlig. Rapportperioden är från den 1 januari 2025 till den 31 december 2025. Datum för den senaste rapporten var den 27 februari 2025. 184 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 187 ===== Detaljerad information om väsentlighetsbedömningen Det här avsnittet återger information om metod och arbetssätt för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter i väsentlighets- bedömningen och kompletterar den illustrativa versionen på sidan 149. Risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har identifierats genom att analysera faktiska risker och överväga olika teorier om framtida utveckling. Analysen omfattar kort, medellång och lång sikt. För områden med hög osäkerhet har scenarier om potentiella utfall använts. Dessa teorierna om risker och möjligheter har utvecklats med hjälp av ett nätverk av hållbarhetsspecialister från olika områden inom Volvokoncernen. Detta arbete är en del av koncernens riskhanteringsprocess. I vissa fall, huvudsakligen relaterade till påverkan på mänskliga rättigheter i värdekedjan uppströms och nedströms, är sannolikheten för faktisk påverkan mycket osäker. I dessa fall prioriteras allvarlighets- graden av potentiella konsekvenser framför andra faktorer i väsentlig- hetsbedömningen. Ett konkret exempel är tvångsarbete och barnarbete i värdekedjan. Faktiska fall är är utmanande att identifiera men vi har bedömt att det finns en viss sannolikhet att de kan förekomma. Även om sannolikheten för en sådan händelse är osäker, gör ämnets allvar detta prioriterat. Ett annat exempel är negativa effekter på säkerhet för slutanvändare som har låg sannolikhet att inträffa, men kan leda till allvarliga konsekvenser om de skulle inträffa. Storleken på finansiella eller strategiska effekter har kategoriserats i en fyragradig skala av låg, medel, hög och mycket hög. Där kvanti- fiering inte varit möjlig eller lämplig har en kvalitativ utvärdering använts utifrån effekternas karaktär. Detta har gjort det möjligt att bedöma kvantitativa och kvalitativa effekter för flera olika frågor i en gemensam skala. Sannolikhet har bedömts för alla identifierade risker och möjligheter efter att ha bedömt en teoretisk storleksordning. Bedömningen av sannolikhet kan användas för att bekräfta eller diskvalificera risker och möjligheter från att vara väsentliga. I denna process kan konsekv- enser på människa eller miljö vara förknippade med flera risker och möjligheter med olika sannolikheter att inträffa. För att avgöra om en fråga är av väsentlig betydelse tillämpas generellt tröskelvärdena medelhög och hög. Dock kompletteras dessa kvantitativa bedömningar alltid med kvalitativa bedömningar av påverkan, relation till konsekvenser samt graden av risk och möjlighet som frågan innebär. Beslutsfattande och procedurer med intern kontroll Processen för att bedöma väsentlighet innehåller många kvalitativa och kvantitativa datapunkter och är inte en strikt matematisk process. Matematisk bedömning används dock för att undvika partiskhet i den övergripande väsentlighetsbedömningen. Som en del av bedömningen utför vi interna kontroller för att säkerställa att både kvantitativ och kvalitativ data är relevant och korrekt. Beslut om frågor som behandlas som väsentliga för koncernen tas sedan i en styrgrupp med representanter från koncernledningen. Processen överses av revisionskommittén vid AB Volvos styrelse. Integrering i den övergripande riskhanteringsprocessen Processen med att identifiera och bedöma risker och möjligheter är integrerad i koncernens övergripande riskhanteringsprocess. Bedömningen görs som en delprocess till koncernens riskhanterings- process (ERM-processen). Denna process stöds av ett tvärfunktionellt forum med representanter från koncernens lastbilsdivisioner och affärsområden som är ansvariga för att hantera risker och möjligheter för respektive område. Prioriterade risker och möjligheter sammanställs av strategiska funktioner i koncernen som rapporterar till koncern- ledningen om föreslagna prioriterade konsekvenser, risker och möjligheter. Parametrar som använts i bedömningen av konsekvenser Volvokoncernens arbete för tillbörlig aktsamhet är baserat på en rad olika processer. Vissa processer är etablerade på koncernnivå genom policyer och implementeras på ett koncerngemensamt sätt, medan andra andra är unika för delar av organisationen. En mängd bedömningsverktyg används för att identifiera risker och påverkan med avsikten att prioritera aktiviteter för att undvika och mildra, utbilda och upplysa, åtgärda och avhjälpa och redovisa utveckling. I processen för utvärdering av konsekvenser har vi beaktat faktiska uppmätta konsekvenser, såväl som potentiella effekter som sannolikt kan inträffa i vår verksamhet eller värdekedja. Klimatrelaterade frågor innefattar data från inventering av växt- husgaser, scenarioanalys av finansiella risker och exponering för väderrelaterade fysiska risker. Föroreningsrelaterade frågor inkluderar inventeringar och bedömningar av användning och risker för ämnen som inger betänkligheter, mätningar av faktiska utsläpp och tillhörande risker. Resursrelaterade frågor innefattar livscykelbedömningar som fokuserar på återvinningsbarhet, mätningar av avfallshantering och återvinning samt genomgångar av använda material. Alla miljörelaterade frågor inkluderar även input från leverantörs- revisioner och självbedömningar och vid behov kompletterade med vanligt förekommande risker från öppen data. Bedömning av vattenrelaterade konsekvenser inkluderade mätning av vattenanvändning och vattenförbrukning, bedömningar av vatten- risker kopplat till tillgång eller utsläpp och bedömningar om vatten- risker i produktens livscykel. Konsekvenser på frågor om biologisk mångfald har bedömts genom att se till landområden som direkt används, verksamhetens närhet till skyddade områden och koppling till olika drivkrafter för förlust av biologisk mångfald i de olika stadierna av produktens livscykel. För sociala konsekvenser relaterade till den egna arbetsstyrkan har vi som huvudsakliga parametrar använt statistik om personal- styrkan, täckning av kollektiva förhandlingar och tillgång till social dialog, olyckor och sjukdomar, ersättningsfrågor, rapporter om visselblåsning och utredningar. För effekter relaterade till medarbetare i värdekedjan har vi använt primärdata från granskningar på platsbesök. Vi har även inkluderat data från riskkartläggning i relation till mänskliga rättigheter i värdekedjan, vilket innehåller såväl geografiska som tematiska områden med förhöjda risker, uppströms i leverantörsnätverket såväl som nedströms hos importörer, serviceverkstäder och distributörer. Konsekvenser på samhällen har utvärderats från insamlad kunskap som erhållits i de senaste industrialiseringsprojekten, aktiviteter inom samhällsengagemang, NGO-rapporter och dialoger med företrädare för potentiellt påverkade människor. Konsekvenser för kunder och slutanvändare har utvärderats genom att se till primärdata från olycksforskning, effekter av med aktiva och passiva fordonssäkerhetsfunktioner och öppen data om fordons- och trafiksäkerhet. Bedömningar relaterade till affärsetik inkluderade utredning och riskbedömning om anti-korruption och andra efterlevnadsrelaterade ämnen, betalningsmetoder och antal sena betalningar till leverantörer, 185 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 188 ===== samt aktiviteter och konsekvenser kopplade till påverkansarbete rörande lagstiftning och regelutveckling. Sammantaget, för risker och möjligheter, har vi utvärderat pågående marknads- och regulatoriska färdplaner för att komma fram till om och när vår exponering för risker och möjligheter kan bli väsentlig. I denna process bedöms utvecklingen av regleringar med kortare tidshorisont ha högre sannolikhet att implementeras. Där det är utmanande att sätta ett monetärt värde på risker och möjligheter används intressenternas återkoppling och uttryck om förväntningar för att bedöma ryktesrisker och möjligheter på ett kvalitativt sätt. Förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperiod Under 2025 uppdaterades väsentlighetsbedömningen genom att fokusera på koncernens sammanställning av riskhantering inom företagsrisker, händelser och incidenter som förutsatts kunnat leda till ny riskexponering, samt ny kunskap från uppdaterade bedömningar för tillbörlig aktsamhet. Dessutom, som beskrivs på sidan 148, har vi identifierat ett nytt underämne under berörda samhällen. Detta kommer från en mer detaljerad uppföljning av faktiska positiva effekter. Processen för väsentlighetsbedömning kommer fortsätta att utvecklas över tid, vilket kan leda till att ytterligare effekter, risker och möjligheter identifieras som väsentliga och inkluderas i hållbarhetsredovisningen. Intressenters roll i väsentlighetsbedömningen Vi har identifierat en mängd intressenter till Volvokoncernens håll- barhetsarbete och samlar in deras åsikter på olika sätt beroende på vilken typ av relation de har till koncernen. För vissa frågor har det varit lämpligt att söka direkt återkoppling från berörda parter. Viktiga intressenter inom denna kategori är anställda, personer som arbetar i värdekedjan, samt representanter från miljöorganisationer och andra organisationer. Medarbetarnas input har samlats in från revisioner på plats och formella dialoger med arbetstagarrepresentanter, samt utredningar från fall rapporterade till koncernens visselblåsarfunktion. Input från arbetare i värdekedjan samlas in under revisioner på plats hos leverantörer, såväl som genom externt tillgänglig data kring förhöjda människorättsrisker. Utöver sådana ämnesspecifika dialoger har vi också organiserat ett antal rundabordssamtal med experter från fristående organisationer för att fånga in synpunkter från intressenter som inte nödvändigtvis vänder sig direkt till Volvokoncernen för råd eller eskalering av klago- mål, men som kan beröras av konsekvenser. Dialoger organiseras på olika sätt beroende på ämne och förklaras även i de ämnesspecifika förklaringarna. Vissa konsultationer och dialoger är med formaliserade medan andra förs för ett särskilt ändamål eller vi ett särskilt tillfälle. Genom att följa och bidra till akademisk forskning inom miljö, mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor, och genom användning av externa bedömningsverktyg och riskkartor har vi definierat kvalitativa och kvantitativa kategorier för att bedöma allvarlighetsgrad och prioriteringar. Tillsynsmyndigheter anses vara en viktig intressentgrupp vid bedömningen av risker och möjligheter. Koncernen för löpande dialoger med beslutsfattare och vill ta en aktiv roll i utvecklingen av policyer inom strategiska områden. Bedömningen av väsentlig information inkluderar nyanser från intressenter om förväntningar kopplade till Volvokoncernens inflytande och koppling till effekter, såväl som sannolikheten att konsekvenser uppstår eller exponering för risker och möjligheter. Finjustering av materiella ämnen och underämnen baseras på insikter som vi fått genom samråd med intressenter, dialoger, förfrågningar och betyg. Återkoppling från rapportanvändare har samlats in genom direkta dialoger med investerare och analytiker. Koncernen bevakar även förfrågningar och bedömningar från kunder och investerare som löpande utvärderar Volvokoncernens arbete som en del av sitt beslutsunderlag i inköps- och investeringsbeslut. Denna typ av återkoppling används i slutsatsen kring vilka upplysningar som ska prioriteras i den slutliga redovisningen (processen för att fastställa upplysningar inom ramen för ESRS). 186 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 189 ===== Index med innehåll för ESRS-efterlevnad BP1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 184 BP2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 184 Gov 1 Styrelsens roll 193-194 Gov 2 Hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen 194 Gov 3 Hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 123 Gov 4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 147 Gov 5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 206 SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 145 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 149 SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 186 IRO1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 148 IRO2 ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 187 ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 152 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 153 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 154 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 153 E1-5 Energianvändning och energimix 157 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 157 ESRS E2 E2-1 Policyer relaterade till förorening 160 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 160 E2-4 Förorening av luft, vatten och mark 160 ESRS E5 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 162 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 162 E5-5 Resursutflöden 162 ESRS S1 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 167 S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser 171 S1- 3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 173 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 167 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas Page S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras 167 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 172 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 172 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 171 S1-9 Mångfaldsindikatorer 170 S1-14 Mått för arbetsmiljö 168 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter 182 ESRS S2 S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan 174 S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser 174 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 175 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 175 ESRS S3 S3-1 Policyer för berörda samhällen 177 S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser 177 S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem 177 S3-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet 178 ESRS S4 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 179 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser 179 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 179 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 179-180 ESRS G1 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 181 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 181 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 183 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas Page 187 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 190 ===== ESRS 2 GOV-1 21 (d) Jämnare könsfördelning i styrelserna 170 ESRS 2 GOV-1 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter 193 ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) 147 ESRS 2 SBM-1 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen * ESRS 2 SBM-1 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalie- produktion * ESRS 2 SBM-1 40 (d) iii Inblandning i verksamheter anknytning till kontroversiella vapen * ESRS 2 SBM-1 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak * ESRS E1-1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 151-154 ESRS E1-1 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet * ESRS E1-4 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser 153 ESRS E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor 156 ESRS E1-5 37 Energiförbrukning och energimix 157 ESRS E1-5 40-43 Energiintensitet 157 ESRS E1-6 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 157 ESRS E1-6 53-55 Intensitet för växthusgasutsläpp 158 ESRS E1-7 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter 158 ESRS E1-9 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker * ESRS E1-9 66 (a), 66 (c) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk * ESRS E1-9 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets- tillgångar efter energi- effektivitetsklasser * ESRS E1-9 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter * Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Sida ESRS E2-4 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till E-PRTR-förordningen som släpps ut i luft, vatten och mark * ESRS E3-1 9 Vattenresurser och marina resurser * ESRS E3-1 13 Särskild strategi * ESRS E3-1 14 Hållbara oceaner och hav * ESRS E3-4 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten * ESRS E3-4 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet * ESRS 2 SBM-3 E4 16 (a) i Aktiviteter med negativ påverkan på känsliga områden avseende biologisk mångfald * ESRS 2 SBM-3 E4 16 (b) Markförstöring, ökenspridning eller hårdgörning av mark * ESRS 2 SBM-3 E4 16 (c) Verksamhet som påverkar hotade arter * ESRS E4-2 24 (b) Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer * ESRS E4-2 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven * ESRS E4-2 24 (d) Policyer för att behandla avskogning * ESRS E5-5 37 (d) Icke-återvunnet avfall 162 ESRS E5-5 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall * ESRS 2-SBM 3 S1 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete * ESRS 2-SBM 3 S1 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete * ESRS S1-1 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter 149,173 ESRS S1-1 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 149 ESRS S1-1 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel * ESRS S1-1 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana 168 *Icke väsentligt eller ej relevant Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Sida 188 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 191 ===== ESRS S1-3 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering 173 ESRS S1-14 88 (b), 88 (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor 169 ESRS S1-14 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom 169 ESRS S1-16 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen * ESRS S1-16 97 (b) Överdrivet hög VD-lön 172 ESRS S1-17 103 (a) Fall av diskriminering 173 ESRS S1-17 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer * ESRS 2-SBM 3 S2 11 (b) Risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan 174 ESRS S2-1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter 149,174 ESRS S2-1 18 Policyer för medarbetare i värdekedjan 175 ESRS S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer * ESRS S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 149 ESRS S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led 175-176 Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Sida Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Page ESRS S3-1 16 Människorättsåtaganden 149,177 ESRS S3-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer * ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och incidenter * ESRS S4-1 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare 179-180 ESRS S4-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer * ESRS S4-4 35 Människorättsfrågor och incidenter * ESRS G1-1 10 (b) FN:s konvention mot korruption * ESRS G1-1 10 (d) Skydd för visselblåsare 182 ESRS G1-4 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor * ESRS G1-4 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor 181-182 *Icke väsentligt eller ej relevant 189 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 192 ===== 190 VOLVOKONCERNEN 2025 Bolagsstyrnings- rapport Volvokoncernen värdesätter sund bolagsstyrning som en viktig grund för att uppnå sina långsiktiga strategiska mål och uppnå en förtroendefull relation till aktieägarna och andra viktiga parter. En hög standard när det gäller öppenhet, tillförlitlighet och etiska värderingar är vägledande principer för Volvokoncernens verksamhet. AB Volvo, moderbolaget i Volvokoncernen, är ett svenskt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm. AB Volvo tillämpar svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden publiceras på www.bolagsstyrning.se, där en beskrivning av den svenska bolagsstyrningsmodellen återfinns. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Koden. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av Volvos revisorer. ===== SIDA 193 ===== 191 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING Aktier och aktieägare Bolagsstämma Valberedning Styrelse VD/Koncernchef Koncernledning och utökad ledningsgrupp Löpande verksamhet Ersättningskommitté Revisionskommitté Transformation Committee Utser val- beredning Föreslår styrelse, revisor och valberedning för nästkommande årsstämma 1 2 4 11 11 5 6 7 3 Revisor8 Röstar på bolagsstämma Väljer revisor Väljer styrelse Bereder delar av styrelsens arbete Utser VD/koncernchef Revisorerna genomför en översiktlig granskning av halvårsrapporten samt reviderar årsredovisningen och koncernredovisningen 10 A B VOLVO Internrevision9 Intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering12 ===== SIDA 194 ===== 1 Aktier och aktieägare Volvo har gett ut aktier av två slag: A-aktier och B-aktier. En A-aktie medför rätt till en röst och en B-aktie medför rätt till en tiondels röst vid röstning på bolagsstämma. De två aktieslagen medför samma rätt till bolagets tillgångar och vinst. Ägare av A-aktier har enligt ett särskilt omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära omvandling av sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana omvandlingar sker regelbundet och innebär att det totala antalet röster i AB Volvo minskar. Vid utgången av 2025 hade Volvo 423 776 aktieägare enligt den av Euroclear förda aktieboken. Aktieinnehav i AB Volvo som representerar minst en tiondel av rösterna av samtliga aktier i bolaget är AB Industrivärden med 28,1 procent av rösterna och Geely Holding med 14,7 procent av rösterna. Mer information om Volvos aktie och dess aktieägare återfinns i årsredovisningens förvaltningsberättelse på sidorna 58-59. 2 Bolagsstämma Aktieägarna får utöva sin rösträtt vid bolagsstämmor i AB Volvo. Bolagsstämman är Volvos högsta beslutande organ. Volvos årsstämma kommer att hållas den 8 april 2026 på World of Volvo, Göteborg, Sverige med möjlighet för aktieägare att även utöva sin rösträtt genom att rösta på förhand, så kallad poströstning. Utöver tillämpliga lagar om aktieägares rätt att delta vid bolags- stämmor föreskriver AB Volvos bolagsordning att aktieägare ska (i) anmäla sig (inom viss i kallelsen angiven tid) och (ii) anmäla om aktieägaren avser att ha med sig biträde. Dokumenten från bolags- stämmorna publiceras på Volvos hemsida. 3 Valberedning Valberedningen utses av bolagsstämman. Valberedningen ska fullgöra de uppgifter som åligger valberedningen enligt dess instruktioner från bolagsstämman samt Koden. I enlighet med instruktionen för Volvos valberedning (antagen av årsstämman 2019) ska årsstämman välja fem ledamöter till val- beredningen, varav fyra ska representera de röstmässigt största aktieägarna i bolaget som uttalat sin vilja att delta i valberedningen. Därutöver ska en av ledamöterna vara styrelseordföranden i AB Volvo. Följande personer ingår i valberedningen som lägger fram förslag till årsstämman 2026: • Fredrik Persson, AB Industrivärden • Anders Oscarsson, AMF och AMF Fonder • Carina Silberg, Alecta • Anders Algotsson, AFA Försäkring • Pär Boman, styrelsens ordförande Valberedningen utsåg Fredrik Persson till valberedningens ordförande. Valberedningen ska ta fram förslag till årsstämman 2026 för val av styrelseledamöter, styrelseordförande, val av revisorer samt arvoden till styrelsen och revisorerna. Valberedningens förslag och motiverande yttrande publiceras på koncernens hemsida inför årsstämman. 192 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 195 ===== 4 Styrelse Styrelsen har det yttersta ansvaret för Volvos organisation och förvalt- ningen av Volvos verksamhet. Styrelsen ansvarar för koncernens långsiktiga utveckling och strategi, för att fortlöpande kontrollera och utvärdera koncernens verksamhet samt för de övriga uppgifter som följer av aktiebolagslagen och Koden. Sammansättning Under 2025 bestod AB Volvos styrelse av elva stämmovalda leda- möter, samt av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationerna. Inga förändringar i styrelsens sammansättning gjordes under 2025. Under avsnittet ”Styrelsens ledamöter” på sidorna 198–199 framgår en mer detaljerad presentation av varje styrelseledamot. Inför årsstämman 2025 meddelade valberedningen att valbered- ningen, i fråga om styrelsens sammansättning, tillämpat vad som föreskrivs i punkten 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målsätt- ningen är att styrelsen som helhet ska besitta erforderlig bredd avseende såväl bakgrund som kunskap, varvid vikten av en jämn könsfördelning särskilt beaktas. Resultatet av valberedningens tillämpning av mångfaldspolicyn är en styrelse som representerar en bredd avseende såväl yrkesmässiga erfarenheter och kunskaper som geografisk och kulturell bakgrund. 36 procent (fyra av elva) av de stämmovalda ledamöterna är kvinnor. Ingen ändring i köns- fördelningen i styrelsen har gjorts under året. Oberoendekrav Styrelsen i AB Volvo är föremål för de oberoendekrav som följer av Koden. Inför årsstämman 2025 presenterade valberedningen följande bedömning avseende oberoende för de styrelseledamöter som valdes på årsstämman 2025. Matti Alahuhta, Bo Annvik, Jan Carlson, Eric Elzvik, Martha Finn Brooks, Kurt Jofs, Kathryn V. Marinello och Martina Merz bedömdes samtliga vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt i förhållande till bolagets större aktieägare. Detta motsvarar 73 procent (åtta av elva) av de styrelseledamöter som valts av årsstämman. Pär Boman bedömdes vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen men inte i förhållande till en av bolagets större aktieägare i sin egenskap av vice styrelseordförande i AB Industri- värden. Martin Lundstedt bedömdes, såsom verkställande direktör för AB Volvo och koncernchef för Volvokoncernen, vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare men inte i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Martin Lundstedt är den enda styrelseledamoten som också ingår i koncernledningen och den utökade ledningsgruppen. Helena Stjernholm bedömdes vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen men inte i förhållande till en av bolagets större aktieägare i sin egenskap av verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden. Styrelsens arbete under 2025 Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för styrelsearbetet. Av arbetsordningen framgår bland annat hur styrelsens arbete ska fördelas, inklusive ordförandens särskilda roll och uppgifter, instruktioner rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur den finansiella rapporteringen, hållbar- hetsfrågor och andra ärenden till styrelsen ska ske. Styrelsen har dessutom antagit särskilda instruktioner för styrelsens respektive kommittéer, som knyter an till arbetsordningen. Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella styrelsemöten samt möten i styrelsens kommittéer. Därutöver upprätthålls en löpande kontakt mellan styrelsens ordförande och koncernchefen för att diskutera den pågående verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs. Under 2025 hölls tio ordinarie styrelsemöten, ett extramöte och ett konstituerande styrelsemöte. Styrelseledamöternas närvaro vid styrelsemötena 2025 framgår av tabellen p å sidan 197. Bolagets revisor närvarade vid ett styrelsemöte under året. Under 2025 har styrelsen fokuserat på koncernens och de respektive affärsområdenas strategi samt på genomförandet av beslutade prioriteringar, mot bakgrund av svagare efterfrågan i flera viktiga regioner, geopolitiska osäkerheter och en omställning mot nettonollutsläppslösningar som går långsammare än förväntat. Styrelsen har också noggrant följt resultatutvecklingen och verk- samhetens lönsamhet liksom utvecklingen på marknaden, däribland den ökade regionaliseringen av värdekedjorna och dess affärsmässiga och organisatoriska konsekvenser. Den nordamerikanska regionen har varit högt prioriterad på styrelsens agenda, med fokus på att säkra långsiktig konkurrens- kraft. Styrelsen har beaktat utmanande marknadsförhållanden men också möjligheter relaterade till bland annat produktlanseringar, däribland den helt nya VNL-lastbilen som lanserades av Volvo under andra halvåret 2024 samt den helt nya Pioneer-lastbilen som lanserades av Mack Trucks i april 2025. Därutöver har styrelsen ägnat tid åt diskussioner om affärsmöjligheter och risker kopplade till disruptiva teknologier, med särskilt fokus på autonoma tjänster, elektrifiering, digitalisering och artificiell intelligens. Vidare har styrelsen fortsatt följa de strategiska partnerskap och joint ventures som etablerats under de senaste åren, liksom förvärvs- och avyttringsmöjligheter. Till de transaktioner som behandlats hör avtalet om förvärv av Swecon och avyttringen av koncernens ägarandel på 70 procent i det kinesiska bolaget SDLG, båda inom anläggningsmaskinverksamheten. Styrelsens ambition är att hålla sig nära verksamheten och styrelsen får löpande uppdateringar avseende utvecklingen av koncernens resultat. Under 2025 har styrelsen, utöver att fokusera på att stärka lönsamheten i Nordamerika och ovan nämnda strategiska inriktningar, även ägnat särskild uppmärksamhet åt flera kärnområden och frågor: • Viktiga investeringar: Översyn och godkännande av investeringar i produkter, produktion samt Digital & IT, inklusive granskning av de långsiktiga investeringsplanerna och deras finansiella hållbarhet framåt. • Hållbarhet: Genomgång av Volvokoncernens hållbarhetsarbete och målsättningar, med avvägning mellan koncernens ambitioner och kundernas efterfrågan. • People Growth: Utvärdering av talang- och successionsplanering inom organisationen, särskilt med beaktande av förändringarna i koncernledningen under 2025. • Compliance & visselblåsarprogram: Tillsyn av produktregulatorisk efterlevnad samt arbetet med hälsa och säkerhet. • Makromiljö: Översyn av konkurrenssituationen och bevakning av makroekonomiska och geopolitiska förändringar. 193 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 196 ===== Styrelsen gör vanligtvis regelbundna besök till bolagets verksamheter runt om i världen för att träffa den lokala ledningen, kunder och leverantörer och för att lära sig mer om de specifika marknadsförutsättningarna i den besökta regionen. Under 2025 besökte styrelsen USA. Under 2025 beslutade styrelsen om en övergripande finansiell plan och investeringsram för koncernens verksamheter. Dessutom följer styrelsen regelbundet upp koncernens resultat och finansiella ställning och har fortlöpande fokus på riskrelaterade frågor såsom övergripande riskhantering och pågående legala tvister och utred- ningar. Styrelsen föreslog en ordinarie utdelning med 8,00 kronor per aktie och en extra utdelning med 10,50 kronor per aktie som beslutades av årsstämman 2025. Vidare utvärderar styrelsen regelbundet ledningens kort- och långsiktiga incitamentsprogram för att säkerställa att de är ändamålsenliga och främjar önskade beteenden i rådande affärsläge. Hållbarhet Som en del av sitt övergripande ansvar för bolagets verksamhet utövar styrelsen tillsyn över koncernens hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter. Styrelsen granskar och följer upp strategiska initiativ, större investeringar och utgifter samt andra väsentliga frågor, och beaktar därvid hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, när så är relevant, och som en integrerad del av den löpande uppföljningen av verksamhetens resultat, till exempel i samband med produktplanering och investeringsbeslut samt översyn av hälsa och säkerhet. Styrelsen är också utfärdare av koncernens uppförandekod, som utgör det övergripande styrdokumentet för hur koncernen och alla anställda ska bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och även för vissa andra hållbarhetsrelaterade policyer. Hållbarhetsrelaterade presentationer och uppföljningsrapporter är en återkommande punkt på styrelsens agenda, i enlighet med styrelsens arbetsordning. Styrelsen erhåller därutöver årligen uppdateringar avseende koncernens framsteg i förhållande till utvalda hållbarhetsmål, däribland vetenskapliga utsläppsmål och arbetsrelaterade mål. Revisionskommittén informeras löpande om de centrala aktiviteterna inom koncernens complianceprogram och ansvarar för tillsynen av koncernens processer för hållbarhetsrapportering (se avsnitt 5 nedan för ytterligare information om revisionskommitténs uppgifter). Hela styrelsen, tillsammans med koncernledningen, är också ansvarig för granskning och godkännande av koncernens årliga hållbarhets- rapport (se hållbarhetsförklaringar på sidorna 144-189). De frågor som styrelsen behandlat under 2025 redogörs närmare för under avsnittet ”Styrelsens arbete under 2025” ovan. Utveckling och kompetens inom hållbarhet och affärsetiska frågor Styrelsen besitter sammantaget den erfarenhet och kompetens som krävs för att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter och har tillgång till såväl interna som externa experter. Styrelseleda- möterna för regelbundna dialoger med olika externa experter och auktoriteter för att hålla sig informerade om utvecklingen inom områden som är relevanta för branschen och bolaget. Interna experter bidrar därutöver löpande med presentationer av viktiga trender och framtidsutsikter inom olika områden, inklusive hållbarhet och affärsetik. Bolaget anlitar även återkommande extern expertis. Resultatet av detta arbete utgör en del av beslutsunderlaget för styrelsen och koncernledningen i olika frågor, bland annat med avseende på hållbarhet och affärsetik. Utvärdering av styrelsen Styrelsen genomförde under 2025 den årliga utvärderingen av sitt arbete under föregående år. Syftet med utvärderingen är att vidareutveckla styrelsens effektivitet och arbetsmetoder och att bestämma huvudinriktningen för styrelsens kommande arbete. Utöver detta fungerar utvärderingen som ett verktyg för att fast- ställa kraven för den kompetens som behövs i styrelsen, och för att analysera den kompetens som redan finns i den nuvarande styrelsen. En sammanfattning av utvärderingen utgör vidare underlag för valberedningens arbete med att föreslå styrelseledamöter till årsstämman. 194 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 197 ===== Vid genomförandet av den årliga utvärderingen ombads styrelse- ledamöterna att, utifrån sitt eget perspektiv, fylla i frågeformulär och bedöma olika områden som rör styrelsens arbete. De områden som utvärderades för 2025 avsåg bland annat styrelsens sammansättning, hantering av och fokus på styrelsemöten, styrelsestöd och kommittéer samt styrelsens hantering av frågor gällande strategiska prioriteringar, styrning, risk och processer för finansiell rapportering. Områdena som omfattas av utvärderingen återspeglar utvecklingen av styr- elsens arbete och Volvokoncernen och prioriteringarna framgent. Separata utvärderingar genomfördes för styrelsen som helhet, styrelseordföranden, revisionskommittén, ersättningskommittén och för Transformation Committee. En sammanfattning av resultatet av utvärderingen avseende styrelsen som helhet och av styrelsens ordförande diskuterades av styrelsen, och en sammanfattning av resultatet av utvärderingen av kommittéerna diskuterades av varje berörd kommitté. Ersättning till styrelsens ledamöter Årsstämman beslutar om de stämmovalda styrelseledamöternas arvoden. För ytterligare information om styrelsens arvode, som beslutades av årsstämman 2025 återfinns i årsredovisningens not 27 ”Personal” i koncernens noter. Ersättning till styrelsen 2025 (från årsstämman den 2 april 2025) SEK Styrelsens ordförande 4.265.000 Ledamot1 1.280.000 Ordförande i revisionskommittén 648.000 Ledamot i revisionskommittén 351.000 Ordförande i ersättningskommittén 182.000 Ledamot i ersättningskommittén 135.000 Ordförande i Transformation Committee 334.000 Ledamot i Transformation Committee 219.000 1 Med undantag för VD. Hållbarhetsrelaterade mål i incitamentsprogram Styrelseledamöter valda av årsstämman erhåller fast arvode för sina uppdrag (se tabellen ovan för mer information). Den rörliga ersättningen till koncernchefen och övriga medlemmar i koncern- ledningen är kopplad till i förväg fastställda och mätbara kriterier, som kan vara finansiella eller icke-finansiella. Se not 27 i årsredo- visningen på sidorna 121-125 för mer information om gällande kriterier. 195 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 198 ===== STYRELSENS KOMMITTÉER Styrelsen har inrättat kommittéer och styrelsekommittéerna är revisionskommittén, ersättningskommittén och Transformation Committee. Valberedningens bedömning av kommittéledamöternas oberoende framgår ovan under avsnittet ”Oberoendekrav”. Kommittéerna rapporterar regelbundet resultatet av sitt arbete genom respektive ordförande till samtliga styrelseledamöter. 5 Revisionskommitté Uppgifter Styrelsen har en revisionskommitté, främst i syfte att utöva tillsyn över koncernens redovisning och processerna för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering samt att granska koncernens revisorer. Revisionskommitténs uppgifter fastställs i kommitténs arbets- ordning, som antas av styrelsen varje år. Arbetet innefattar bland annat att förbereda styrelsens arbete med att säkerställa kvaliteten och integriteten i koncernens finansiella rapportering och hållbarhets- rapportering genom att granska delårsrapporter, årsredovisning och koncernredovisning samt utöva tillsyn över rapporteringsprocesser och väsentliga redovisningsfrågor. Revisionskommittén har även till uppgift att granska och övervaka juridiska och skattemässiga frågor inom koncernen inklusive fullgörandet av lagar och föreskrifter, som kan ha en väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen. Ytterligare en uppgift för revisionskommittén är att granska och övervaka bolagets revisorers opartiskhet och självständighet. Kommittén har också ansvar för att utvärdera såväl interna som externa revisorers arbete samt i förekommande fall hantera upp- handlingen av revisorstjänster. Revisionskommittén godkänner även i förväg vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av bolagets revisorer. Revisionskommittén fastställer vidare riktlinjer för transaktioner med till Volvo närstående bolag och personer. Revisionskommittén ska vidare utvärdera kvaliteten, relevansen och effektiviteten i koncernens system för intern kontroll av den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt avseende internrevision och riskhantering. I revisionskommitténs arbete med riskhantering ingår att övervaka koncernens över- gripande processer för riskhantering (se sidorna 60-67 för mer information), koncernens process för dubbel väsentlighetsanalys avseende hållbarhetsrapportering och koncernens compliance- program samt att granska specifika risker, inklusive cyber- och informationssäkerhetsrisker och efterlevnaden av produktrelaterade krav. Revisionskommittén fullgör även de uppgifter som i övrigt åligger en revisionskommitté enligt lag eller dess instruktioner. Slutligen övervakar revisionskommittén den regulatoriska och annan utveckling av finansiell rapportering och hållbarhetsstandarder. Sammansättning och arbete under 2025 Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025 utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i revisionskommittén: • Eric Elzvik, ordförande i revisionskommittén • Pär Boman • Martha Finn Brooks • Helena Stjernholm Revisionskommittén träffade de externa revisorerna utan ledningens närvaro vid två tillfällen under 2025 i samband med kommitté- mötena. Revisionskommittén har även träffat chefen för intern- revisionen regelbundet i samband med mötena. Revisionskommittén och de externa revisorerna diskuterade bland annat den externa revisionsplanen och synen på riskhantering. Under 2025 höll revisionskommittén tio ordinarie möten och tre extramöten. Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen på sidan 197. 6 Ersättningskommitté Uppgifter Styrelsen har en ersättningskommitté i syfte att bereda och besluta i frågor om ersättning till högre chefer i koncernen. Kommitténs uppgifter fastställs i kommitténs arbetsordning, som antas av styrelsen varje år. Uppgifterna omfattar bland annat att lämna rekommendationer till styrelsen avseende styrelsens beslut om anställnings- och ersättningsvillkor för koncernchefen i AB Volvo, principerna för ersättningar, inklusive pensioner och avgångsvederlag, till övriga medlemmar i koncernledningen, samt principerna för system beträffande rörlig lön, aktiebaserade incitamentsprogram, pensioner och avgångsvederlag för andra högre chefer i koncernen. Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till ledningen, tillämpningen av riktlinjerna avseende ersättning för Volvokoncernens ledning och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i koncernen. Styrelsen ska för varje räkenskapsår upprätta en rapport över den ersättning som omfattas av riktlinjerna. Ersättningsrapporten ska innehålla den totala ersättningen, det vill säga både ersättning som har betalats ut och den som återstår att betalas ut, samt redogöra för hur sådan ersättning står i relation till riktlinjerna. Ersättningsrapporten ger också information om ersättningen till AB Volvos koncernchef. Ersättningsrapporten ska överlämnas till årsstämman för godkännande. Sammansättning och arbete under 2025 Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025 utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i ersättningskommittén: • Pär Boman, ordförande i ersättningskommittén • Matti Alahuhta • Kurt Jofs Under 2025 höll ersättningskommittén fyra ordinarie möten. Ledamöternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen på sidan 197. 196 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 199 ===== 7 Transformation Committee Uppgifter Styrelsen har en Transformation Committee som fokuserar på affärsområdet Volvo Construction Equipments strategiska riktning och transformation. Kommitténs huvudsakliga syfte är att säkerställa att Volvo Construction Equipment blir framgångsrika i transformationen. Sammansättning och arbete under 2025 Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025 utsågs följande styrelseledamöter till ledamöter i Transformation Committee: • Kurt Jofs, ordförande i Transformation Committe • Matti Alahuhta • Lars Ask • Pär Boman • Therese Koggdal • Martin Lundstedt • Helena Stjernholm Under 2025 höll Transformation Committee fyra ordinarie möten och ett extramöte. Ledamöternas närvaro vid kommitté- mötena framgår av tabellen nedan. Styrelsens sammansättning samt närvaro under möten 1 januari 2025 – 31 december 2025 Ledamot Styrelse- möten (12 inkl. konsti- tuerande) Revi- sions- kommit- tén (13) Ersätt- nings- kommittén (4) Transfor- mation Committee (5) Pär Boman 12 13 4 5 Martin Lundstedt 12 5 Matti Alahuhta 12 4 5 Bo Annvik 12 Jan Carlson 12 Eric Elzvik 12 13 Martha Finn Brooks 12 13 Kurt Jofs 12 4 5 Kathryn V. Marinello 12 Martina Merz 12 Helena Stjernholm 12 13 5 Totalt antal möten 12 13 4 5 Ledamot Styrelse- möten (12 inkl. konsti- tuerande) Revi- sions- kommit- tén (13) Ersätt- nings- kommittén (4) Transfor- mation Committee (5) Lars Ask, representant för de anställda¹ 12 4 Therese Koggdal, representant för de anställda 12 3 Urban Spännar, representant för de anställda 11 Danny Bilger, representant för de anställda 12 Camilla Johansson, representant för de anställda 12 Erik Svensson, representant för de anställda 11 Totalt antal möten 12 13 4 5 1 Lars Ask deltog delvis vid styrelsemötet i mars 2025 197 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 200 ===== Styrelsens ledamöter Styrelseledamöter valda av årsstämman Pär Boman Styrelseordförande Ordförande i ersättningskommittén Ledamot i revisionskommittén Ledamot i Transformation Committee Matti Alahuhta Ledamot i ersättningskommittén Ledamot i Transformation Committee Bo Annvik Jan Carlson Eric Elzvik Ordförande i revisionskommittén Martha Finn Brooks Ledamot i revisionskommittén Vald 2024 2014 2023 2022 2018 2021 Födelseår 1961 1952 1965 1960 1960 1959 Utbildning Ingenjörs- och ekonomexamen, Ek dr hc Civilingenjör, fil dr, Helsinki University of Technology Civilekonom, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Civilingenjör, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm BA Economics and Political Science, Yale University. MBA International Business from Yale School of Management, Yale University Nuvarande befattningar Styrelseordförande: Svenska Handelsbanken AB Vice styrelseordförande: AB Industrivärden Styrelseledamot: Skanska AB Övrigt: Styrelseordförande i Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening och Handelsbankens forskningsstiftelser Styrelseordförande: DevCo Partners Styrelseledamot: Kone Corporation Styrelseledamot (tillsynsstyrelse): Finska Kulturfonden Verställande direktör och koncernchef: Indutrade AB Styrelseledamot: Indutrade AB Styrelseordförande: Autoliv Inc. och Telefonaktiebolaget LM Ericsson Styrelseordförande: Global Connect Group Ordförande i rådgivande styrelse: Deutsche Glasfaser Group Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Landis+Gyr Group AG Övrigt: Senior branschrådgivare till EQT Medordförande: RMI Styrelseledamot: Constellium Styrelseledamot emeritus: CARE USA Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Styrelseordförande: Essity AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Verkställande direktör och koncernchef: Svenska Handelsbanken AB Styrelseordförande: Aalto University, IMD, Finlands Näringsliv EK och finländska Teknologi Industrin Vice styrelseordförande: Metso Outotec Styrelseledamot: ABB Ltd., UPM och British Telecom Verkställande direktör och koncernchef: Kone Corporation Verkställande direktör: Nokia Telecommunications och Nokia Mobile Phones Övrigt: Flertalet chefsbefattningar inom Nokiakoncernen, inklusive Chief Strategy Officer Verkställande direktör och koncernchef: Haldex Styrelseledamot: SSAB Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Volvo Car Corporation, SKF och Outokumpu Styrelseordförande: Veoneer Inc. Verkställande direktör och koncernchef: Autoliv Inc och Veoneer Inc. Verkställande direktör: Autoliv Europe, Autoliv Electronics, Saab Combitech och Swedish Gate Array Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Autoliv Group, inklusive vice verkställande direktör Engineering, samt hedersdoktor vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet Styrelseledamot: Fenix Marine Services och VFS Global Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom ABBs finansfunktion, inklusive Group CFO, CFO för divisionerna Discrete Automation & Motion och Automation Products samt chef för M&A och New Ventures och Corporate Development Verkställande direktör och koncernchef: Rolled Products och SVP i Alcan Inc. Verkställdande direktör och COO: Novelis Inc. Styrelseledamot: HarleyDavidson, International Paper, Bombardier, Jabil, CARE Enterprise Inc. och privatägda Algeco Scotsman Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Cummins lastbils- och bussverksamhet, inklusive Global VP of Truck and Bus business Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 20.000 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier 146.100 B-aktier 45 A-aktier och 1.757 B-aktier 10.000 B-aktier 7.475 B-aktier 25.500 amerikanska depåbevis kopplade till Volvo B-aktier (ADRs) Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer Lars Ask Representant för de anställda, ordinarie ledamot Ledamot i Transformation Committee Utsedd: 2016 (suppleant 2009-2016) Födelseår: 1959 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1982 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 116 B-aktier Therese Koggdal Representant för de anställda, ordinarie ledamot Ledamot i Transformation Committee Utsedd: 2024 Födelseår: 1976 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 2008 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 1 A-aktier och 6 B-aktier Urban Spännar Representant för de anställda, ordinarie ledamot Utsedd: 2023 Födelseår: 1967 Huvudsaklig arbetslivs- erfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1997 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 1.007 A-aktier och 1.790 B-aktier 198 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 201 ===== Styrelseledamöter valda av årsstämman Kurt Jofs Ordförande i Transformation Committee Ledamot i ersättningskommittén Martin Lundstedt Verkställande direktör och koncernchef Kathryn V. Marinello Martina Merz Helena Stjernholm Ledamot i revisionskommittén Ledamot i Transformation Committee Vald 2020 2016 2014 2015 2016 Födelseår 1958 1967 1956 1963 1970 Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola BA från State University of New York at Albany, MBA & doktorsexamen från Hofstra University BS från University of Cooperative Education, Stuttgart Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm Nuvarande befattningar Styrelseledamot: Arjeplog Hotel Silverhatten AB Styrelseordförande: Permobil Holding AB Styrelseledamot: Autoliv Inc., Industrikraft i Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Internationella handelskammaren (ICC), Sverige och European Automobile Manufacturersʼ Association (ACEA CV BOD) Medlem: European Round Table of Industry (ERT) och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Styrelseordförande: Concentrix Styrelseledamot: Robert Bosch GmbH och Umicore Verkställande direktör och koncernchef: AB Industrivärden Ordförande: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Styrelseledamot: AB Industrivärden, Sandvik AB och Svenskt Näringsliv Medlem: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Styrelseordförande: Tieto, Vesper Holding AB och Höganäs AB Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Feal AB Verkställande direktör: Segerström & Svensson och Linjebuss Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Telefonaktiebolaget LM Ericsson, inklusive vice verkställande direktör (med ansvar för Telefonaktiebolaget LM Ericsson´s Networks verksamhet) och ABB Ordförande: FN:s rådgivande panel för hållbara transporter Verkställande direktör och koncernchef: Scania AB Styrelseledamot: Concentric AB Övrigt: Ledande befattningar inom Scania Styrelseordförande: Ceridian Corporation och Stream Global Services, Inc. Styrelseledamot: Nielsen, RealPage, General Motors Co., MasterCard US och Ares Acquisition Corporation Verkställande direktör och koncernchef: PODS, Ceridian Corporation, Stream Global Services, Inc. och Hertz Global Holdings Övrigt: Flertalet ledande befattningar på Citibank, Chemical Bank New York (nu JP Morgan Chase), First Bank Systems, First Data Corporation, General Electric (inklusive divisionschef General Electric Financial Assurance Partnership Marketing och divisionschef General Electric Fleet Services) och senior rådgivare för Ares Management, LLC Verkställande direktör och koncernchef: thyssenkrupp AG Koncernchef: Chassis Brakes International Verkställande direktör: Bosch Closure Systems Styrelseledamot: Siemens AG och Rio Tinto Övrigt: Flertalet ledande befattningar inom Robert Bosch GmbH, inklusive Executive Vice President Sales and Marketing för divisionen Chassis System Brakes kombinerat med ansvar för regionerna Kina och Brasilien samt medlem av ledningsgruppen i Brose Fahrzeugteile GmbH & Co Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson Other: Partner på private equitybolaget IK Partners, konsult för Bain & Company samt flertalet styrelseuppdrag i onoterade bolag Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 57.941 B-aktier 373.762 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier 10.000 amerikanska depåbevis kopplade till Volvo B-aktier (ADRs) 10.636 B-aktier 8.000 B-aktier Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer Styrelsens sekreterare Danny Bilger Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2023 Födelseår: 1965 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo mellan 1983–1999 och sedan 2007 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 736 A-aktier och 655 B-aktier Camilla Johansson Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2016 Födelseår: 1966 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 1997 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 643 A-aktier och 508 B-aktier Erik Svensson Representant för de anställda, suppleant Utsedd: 2023 Födelseår: 1989 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Verksam inom Volvo sedan 2016 Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 414 B-aktier Nina Aresund Styrelsens sekreterare Jur kand. Utsedd: 2023 Födelseår: 1974 Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information: Chef för Legal & Compliance Volvo Construction Equipment, chef för Corporate Legal AB Volvo och Corporate Legal Counsel AB Volvo Innehav i AB Volvo, eget och närståendes: 22.329 B-aktier 199 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 202 ===== 8 Revision Volvos revisorer väljs av årsstämman. Revisorerna genomför en översiktlig granskning av halvårsrapporten samt reviderar årsredo- visningen och koncernredovisningen. Revisorerna granskar vidare bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten, som delar av den årliga finansiella rapporteringen. Revisorerna rapporterar resultatet av sin revision genom revisionsberättelsen samt till- handahåller ett särskilt yttrande om riktlinjerna för ersättningar till koncernledningen har följts, som de lägger fram för årsstämman. På årsstämman 2025 omvaldes det registrerade revisionsbolaget Deloitte AB till revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Fredrik Jonsson. Information om ersättning som Volvo betalade till revisorerna återfinns i årsredovisningens not 28 ”Ersättning till revisorer” i koncernens noter. 9 Internrevision Volvos funktion för internrevision, Group Internal Audit, ger styrelsen samt koncernledningen och den utökade lednings- gruppen oberoende, riskbaserad och objektiv säkerhet avseende effektiviteten och ändamålsenligheten i koncernens bolagsstyrning, riskhantering och kontroll. Group Internal Audit bistår även med rådgivning från tid till annan. Group Internal Audit stödjer koncernen i att uppnå sina mål genom att tillämpa ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt för att utvärdera och förbättra effektiviteten i processerna för riskhantering, kontroll- och bolagsstyrning. Group Internal Audit utför internrevisioner inom utvalda fokus- områden som identifierats genom en oberoende riskbedömning, vilken involverar viktiga intressenter, underlag från tidigare revisioner samt från andra kontrollfunktioner, inklusive de externa revisionerna. Denna revisionsplan är godkänd av revisionskommittén. Därutöver kan Group Internal Audit utföra särskilda uppdrag som efterfrågas av ledningen och revisionskommittén. Revisionerna omfattar bland annat bedömningar av ändamålsenligheten och effektiviteten i koncernens processer för att kontrollera verksamheten och hantera risker samt utvärderingar avseende efterlevnaden av policyer och direktiv. Chefen för Group Internal Audit rapporterar funktionellt till revisionskommittén och till den verkställande direktören för AB Volvo. För den dagliga verksamheten och administrativa uppgifter rapporterar chefen till bolagsjuristen. För ytterligare information om den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, se sidorna 206–207. 200 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 203 ===== 10 Styrningsrapporter och organisationsstruktur Styrdokument En viktig del i styrningen av koncernen är koncernens policyer och direktiv, inklusive Koden och policyer som rör investeringar, finans- iella risker, redovisning, finansiell kontroll och internrevision. Dessa dokument fastställer enhetliga operationella och finansiella regler för koncernens verksamhet samt ansvars- och befogenhetsstrukturer. Organisationsstruktur Volvokoncernen är uppdelad i fem koncernfunktioner, Trucks Technology & Industrial (TTI)- divisionen och nio affärsområden. De fem koncernfunktionerna (Group Finance, Group Legal & Compliance, Group People & Culture, Group Communication och Chief Digital Office Organization) har till uppgift att stödja hela organisationen med expertis inom respektive koncernfunktion, att utveckla standarder genom policyer, direktiv och riktlinjer samt att tillhandahålla tjänster och/eller produkter till hela koncernen. TTI-divisionen etablerades den 1 januari 2026 genom samman- slagningen av de tre lastbilsdivisionerna: Group Trucks Technology (GTT), Group Trucks Purchasing (GTP) och Group Trucks Operations (GTO) och fortsätter att stödja koncernens lastbilsverksamhet och, inom vissa områden, även andra affärsområden inom teknologi och tillverkning. Volvokoncernens affärsverksamhet är organiserad i nio affärsområden: Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Construction Equipment, Volvo Energy, Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo Financial Services (VFS) och Volvo Autonomous Solutions (VAS). Därutöver drivs Nova Bus och Proterra som separata juridiska och operativa enheter inom Volvokoncernen. För att stödja strategisk och affärsmässig utveckling har varje affärsområde och TTI-divisionen regelbundna möten (s.k. ”Business Review Meetings (BRM)”), där viktiga beslut fattas av koncern- ledningen och den utökade ledningsgruppen. Dessutom säkerställer tvärfunktionella beslutsforum som People Board, Digital Board, Product Board, Quality Board, Service Board och Sales and Operational Planning samarbete och likriktning. Denna styrningsmodell gör det möjligt för Volvo att dra nytta av globala resurser inom produktutveckling, inköp och tillverkning samtidigt som tydligt ledarskap och ansvar bibehålls inom respektive affärsområde. Målsättningen är enhetliga affärsprinciper som optimerar resultatutvecklingen och kassaflödesgenereringen på kort och lång sikt inom alla affärsområden. 201 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING Volvo Energy Volvokoncernens organisationsstruktur Per den 1 januari 2026 AFFÄRSOMRÅDEN Volvo Penta Volvo CE Mack Trucks Renault Trucks Volvo Lastvagnar Volvo Autonomous Solutions Volvo Financial Services Volvo Bussar TTI Chief Digital Office Organization Group People & Culture Group Communication Group Finance Group Legal & Compliance Trucks Technology & Industrial Division Medlemmar av koncernledningen Medlemmar av den utökade ledningsgruppen VD och koncernchef BUSINESS UNITS/ENTITIES Business Units Business Entities Head of the office of the President and CEO ===== SIDA 204 ===== 11 Koncernledning och utökad ledningsgrupp Koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av Volvo- koncernens verksamhet och har befogenhet att fatta beslut i frågor som inte kräver godkännande av AB Volvos styrelse. Koncernchefen leder Volvokoncernens verksamhet, bland annat genom att vara ordförande för koncernledningen, den utökade ledningsgruppen, Lastbilsverksamheten och affärsområdenas samt Trucks Technology & Industrial (TTI)-divisionens BRM-möten och de tvärfunktionella forumen. I den ovan beskrivna operativa styrningsmodellen är koncern- ledningen och den utökade ledningsgruppen koncernchefens högsta operativa beslutsforum. Koncernledningen utgörs av cheferna för koncernfunktionerna, cheferna för affärsområdena Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks och Volvo Construction Equipment samt chefen för TTI-divisionen. TTI-divisionen etablerades den 1 januari 2026 genom sammanslagningen av lastbilsdivisionerna Group Trucks Technology (GTT), Group Trucks Purchasing (GTP) och Group Trucks Operations (GTO). Medlemmarna i den utökade ledningsgruppen består av, förutom medlemmarna i koncernledningen, cheferna för Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo Autonomous Solutions (VAS) och Volvo Financial Services (VFS). Samtliga medlemmar i den utökade lednings- gruppen rapporterar direkt till koncernchefen. Koncernledningen och den utökade ledningsgruppen sammanträder regelbundet för att samordna koncernövergripande frågor. Ersättning till koncernledningen Årsstämman i AB Volvo ska, åtminstone vart fjärde år, besluta om riktlinjer för ersättning till koncernledningen, efter förslag från styrelsen. Information om de riktlinjer som antogs av årsstämman 2023 återfinns i not 27 ”Personal” i koncernens noter i årsredo- visningen. Förändringar i koncernledningen och den utökade ledningsgruppen Den 18 maj 2025 meddelades att Andrea Fuder, Chief Purchasing Officer och medlem av Volvos koncernledning sedan 2017, tragiskt hade gått bort efter en kort tids sjukdom. Den 27 juni 2025 meddelades att Lars Stenqvist hade beslutat att lämna sin roll som medlem av Volvos koncernledning och Group Chief Technology Officer efter nio års tjänstgöring. Han ersattes av Jens Holtinger, tidigare Executive Vice President Group Trucks Operations, från och med den 1 september 2025. Per Ekeblad, CFO för Group Trucks Operations, och Carl-Gunnar Carlsson, CFO för Group Trucks Purchasing, tjänstgjorde som tillförordnade chefer för Group Trucks Operations respektive Group Trucks Purchasing till och med slutet av 2025. Den 1 oktober 2025 meddelades att Bruno Blin hade beslutat att lämna sin roll som medlem av Volvos koncernledning och President Renault Trucks efter tio års tjänstgöring. Han ersattes av Antoine Duclaux från och med den 1 november 2025. 202 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING Verkställande direktör och koncernchef Martin Lundstedt tillsammans med styrelseordföranden Pär Boman, styrelsen och delar av koncernledningen under ett besök vid produktionsanläggningen Lehigh Valley Operations (LVO) i Macungie, Pennsylvania. ===== SIDA 205 ===== Hållbarhetsarbete Hållbarhet är en integrerad del av Volvokoncernens strategi och verk- samhet, och koncernen tillämpar ett integrerat tillvägagångssätt för att säkerställa att miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade frågor beaktas i alla relevanta beslutsprocesser. Ansvaret för hållbarhets- relaterade frågor följer i stort koncernens allmänna ledningsstruktur. Medlemmarna i koncernledningen och den utökade lednings- gruppen hanterar koncernens väsentliga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter som en del av den löpande styrningen och ledningen av koncernens verksamhet. Koncern- ledningen är ytterst ansvarig för koncernens huvudsakliga hållbar- hetspolicyer (om inte annat fastställts av styrelsen) och följer löpande upp koncernens åtgärder och framsteg. Detta omfattar bland annat centrala hållbarhetsmål såsom vetenskapliga utsläpps- mål och arbetsrelaterade mål samt genomförandet av koncernens complianceprogram. Varje affärsområde, TTI-divisionen samt respektive koncern- funktion ansvarar för genomförande och uppföljning av koncernens strategi, policyer och mål, inklusive hållbarhetsrelaterade mål, inom sina respektive ansvarsområden. Koncernens Chief Sustainability Officer ansvarar för att samordna koncernens hållbarhetsarbete och rapporterar till Executive Vice President Group Communications, som är medlem av koncernledningen. På koncernnivå samordnas hållbarhetsarbetet genom tvärfunk- tionella forum och arbetsgrupper med representanter från TTI- divisionen och affärsområden, när så är relevant. Dessa forum är tilldelade specifika ämnen vilka inkluderar: • Product Board, under ledning av koncernens Chief Technology Officer, övervakar utvecklingen och implementeringen av koncernens centrala produktplaner, där klimatrelaterade möjligheter och risker främst hanteras som ett led i omställningen till fossilfria transporter. • People Board, under ledning av Executive Vice President People & Culture, som fokuserar på viktiga medarbetarrelaterade frågor såsom utbildning, hälsa och säkerhet, mångfald, inkludering och talangutveckling. • Environmental Committee, där representanter för koncernfunk- tionerna, TTI-divisionen och affärsområden samordnar miljöarbetet med uppdraget att säkerställa ett effektivt arbete med Volvo- koncernens miljöpolicy och miljöledningssystem. • Human Rights Board, under ledning av Executive Vice President Group Communication och medlemmar ur koncernledningen, som samordnar implementeringen av koncernens policy och arbete med mänskliga rättigheter. För mer information om implementeringen av koncernens håll- barhetsstrategi och hantering av hållbarhetsrisker och möjligheter, se hållbarhetsförklaringar, sidorna 144-189. Hållbarhetsrelaterad riskhantering Hållbarhetsrelaterade risker ingår i koncernens ERM-ramverk och övriga riskhanteringsprocesser. För mer information, se hållbarhetsförklaringar på sidan 148. Hållbarhetsrapporteringsrisker och interna kontroller Koncernens hållbarhetsrapportering omfattas av samma interna kontrollprocesser som den finansiella rapporteringen, inklusive en regelbunden bedömning av risker kopplade till rapporterings- processen. Revision och kontrollprocesser samt tillhörande rutiner beskrivs i avsnittet Intern kontroll avseende finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, se sidorna 206-207. 203 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING Styrelseordföranden Pär Boman och verkställande direktör och koncernchef Martin Lundstedt under ett besök i Macungie, Pennsylvania. ===== SIDA 206 ===== Koncernledning Martin Lundstedt Verkställande direktör och koncernchef Roger Alm Executive Vice President Volvo Group och President Volvo Lastvagnar Nina Aresund Executive Vice President Group Legal & Compliance och General Counsel Mats Backman Executive Vice President Group Finance och CFO Antoine Duclaux Executive Vice President Volvo Group och President Renault Trucks Jens Holtinger Executive Vice President Trucks Technology & Industrial Division och Volvo Group Chief Technology Officer Anställd sedan 2015 1989 2007 2023 2020 1995 Medlem i koncernledningen sedan 2015 2019 2023 2023 2025 2020 Födelseår 1967 1962 1974 1968 1971 1970 Utbildning Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola Jur kand. Civilekonom Civilingenjör, École des Mines i Paris, och Advanced Executive Program, Kellogg Civilingenjör, Maskinteknik, Chalmers tekniska högskola Nuvarande befattningar Styrelseordförande: Permobil Holding AB Styrelseledamot: Autoliv Inc., Industrikraft i Sverige AB, Svenskt Näringsliv, Internationella handelskammaren (ICC), Sverige och European Automobile Manufacturersʼ Association (ACEA CV BOD) Medlem: European Round Table of Industry (ERT) och Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien (IVA)) Sekreterare i AB Volvos styrelse Styrelseledamot: Gränges AB Styrelseledamot: Teknikföretagen Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Ordförande: FN:s rådgivande panel för hållbara transporter Verkställande direktör och koncernchef: Scania AB Styrelseledamot: Concentric AB Övrigt: Ledande befattningar inom Scania Senior Vice President Volvo Trucks Europe, Senior Vice President Volvo Group Trucks Northern Europe, President Volvo Group Trucks Latin America, President Volvo Trucks Latin America och Managing Director Volvo Trucks, Region East Chef för Legal & Compliance Volvo Construction Equipment, chef för Corporate Legal AB Volvo och Corporate Legal Counsel AB Volvo Operating Partner i Triton, CFO för Autoliv Inc. och, därefter, Veoneer Inc., flertalet ledande befattningar inom Sandvik (bland annat som CFO), Outokumpu, Nordea och Boliden Senior Vice President Renault Trucks International, Chef för Group Risk Management & Internal Audit AB Volvo, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Holcim och McKinsey Executive Vice President Group Trucks Technology, Executive Vice President Group Trucks Operations, Senior Vice President Europe & Brazil Manufacturing Group Trucks Operations, Vice President Powertrain Production Skövde Plant, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volvokoncernen Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 373.762 B-aktier och 300.000 köpoptioner i B-aktier 398 A-aktier och 60.450 B-aktier 22.329 B-aktier 15.000 B-aktier 22.902 B-aktier 45.018 B-aktier 204 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 207 ===== Melker Jernberg Executive Vice President Volvo Group och President Volvo Construction Equipment Diana Niu Executive Vice President Group People & Culture Scott Rafkin Executive Vice President och Volvo Group Chief Digital Officer Stephen Roy Executive Vice President Volvo Group och President Mack Trucks Kina Wileke Executive Vice President Group Communication Anställd sedan 2018 2005 2001 1996 2008 Medlem i koncernledningen sedan 2018 2019 2020 2023 2018 Födelseår 1968 1966 1969 1963 1974 Utbildning Civilingenjör maskinteknik MBA och kandidatexamen i ekonomi BBA (Bachelors in Business Administration) BSA (Bachelor of Science in Agriculture) MBA Wake Forest University Magisterexamen i journalistik Nuvarande befattningar Styrelseledamot: Internationella Handelskammaren (ICC), Sverige Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information Verkställande direktör och koncernchef: Höganäs AB Övrigt: Executive Vice President, Business Area EMEA på SSAB, Senior Vice President Buses and Coaches på Scania AB, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar på Scania AB Senior Vice President HR Trucks Asia Pacific, Senior Vice President HR Volvo Construction Equipment, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Telefon- aktiebolaget LM Ericsson President Volvo Financial Services, CFO Chief Volvo Financial Services, Senior Vice President Global Operations Volvo Financial Services, Senior Vice President Risk Volvo Financial Services, flera ledande befattningar inom Volvo Car Finance North America, och dessförinnan, Business Assurance och Capital Markets Manager Coopers & Lybrand LLC Styrelseordförande: Association of Equipment Manufactures, CE Sector Övrigt: Regionchef North America, Volvo Construction Equipment och, dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Volvokoncernen, inklusive inom Mack Trucks och koncernens nordamerikanska lastbilsorganisation Senior Vice President Brand, Communication & Marketing Volvo Penta, Senior Vice President External Corporate Communication Volvo Group, CEO Communication Volvo Group, och dessförinnan, flertalet befattningar inom TV4- Gruppen Innehav i AB Volvo, eget och närståendes 66.176 B-aktier 97.562 B-aktier 58.633 B-aktier 45.487 B-aktier 344 A-aktier och 38.766 B-aktier 205 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 208 ===== Utökade ledningsgruppen Nils Jaeger President Volvo Autonomous Solutions Anna Müller President Volvo Penta Marcio Pedroso President Volvo Financial Services Anna Westerberg President Volvo Bussar Medlem i den utökade ledningsgruppen sedan 2020 2023 2020 2021 Födelseår 1969 1967 1968 1975 Nuvarande befattningar Styrelseledamot: Alfa Laval AB Styrelseledamot: Stena AB Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och annan information President Volvo Financial Services EMEA, och dessförinnan, flertalet ledande befattningar inom Deere & Company Senior Vice President Europe North & Central Volvo Trucks, flertalet ledande befattningar på Volvo Trucks, och dessförinnan, Managing Director Ford Motor Company AB Senior Vice President, Americas, Managing Director Brazil and Chile, och Vice President Latin America Markets på Volvo Financial Services, ytterligare ledande befattningar och särskilda uppdrag inom Volvokoncernen i Amerika och Europa, och dessförinnan, flera ledande befattningar, inom försäkrings- och corporate finance Styrelseledamot: Munters Group AB Övrigt: Senior Vice President Volvo Group Connected Solutions, President för Volvo Group Venture Capital och Vice President, Product Management Industrial, Volvo Penta, och dessförinnan, Management Consultant, Applied Value Group och Managing Director, Infocandy Group 12 Intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Syftet med detta avsnitt är att ge aktieägarna och övriga intressenter en förståelse för koncernens interna kontroll avseende finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Inledning Volvo har en intern kontrollfunktion som har till syfte att stödja ledningen avseende intern kontroll över rapportering, både finansiell- och hållbarhetsrapportering. Kontrollfunktionens huvudfokus är att säkerställa efterlevnad av direktiv och policyer och att skapa goda förutsättningar för kontrollaktiviteter i väsentliga processer rela- terade till den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapportering. Detta uppnås genom att stötta ledningen i att skapa och upprätt- hålla en effektiv kontrollmiljö som täcker riskfaktorer i processer och kontrollaktiviteter relaterade till finansiell rapportering och hållbar- hetsrapportering. Revisionskommittén informeras regelbundet om resultatet av det arbete som funktionen för intern kontroll bedriver avseende risker och kontrollaktiviteter. Kontrollmiljö Grundläggande för koncernens kontrollmiljö är den företagskultur som har etablerats inom koncernen och i vilken ledare och anställda verkar i. Volvo arbetar aktivt med kommunikation och utbildning avseende bolagets värderingar, som beskrivs i Koden, för att säker- ställa att verksamheten som bedrivs i organisationen kännetecknas av god etik och integritet och är i enlighet med lag. Grunden för processen för intern kontroll över den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen bygger på koncernens riktlinjer, policyer och instruktioner samt organisationens ansvars- fördelning och befogenhetsstruktur. Styrdokument finns samlade i Volvo Group Management System, ett koncernövergripande ledningssystem som bland annat innehåller koncernens instruktioner, regler och principer. Riskbedömning Risker relaterade till den finansiella rapporteringen och hållbarhets- rapporteringen utvärderas och följs upp av koncernledningen och den utökade ledningsgruppen samt av styrelsen genom revisions- kommittén, baserat på ledningens bedömningar, bland annat genom att identifiera risker som kan anses vara väsentliga, samt genom de övergripande riskreducerande kontrollerna. Riskbedömningen baseras på flera kriterier, såsom påverkan på rapporteringen, sanno- likheten för väsentliga felaktigheter, komplexa och/eller föränderliga affärsförhållanden samt noggrannhet och fullständighet i data. Riskerna, tillsammans med övergripande riskreducerande kontroller, samlas i ett ramverk för intern kontroll av finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, Volvo Internal Control Standard (VICS). Kontrollaktiviteter Styrelsen och dess revisionskommitté, ledningsgrupperna och andra beslutsorgan inom koncernen utgör övergripande kontroll- organ. Kontrollaktiviteter som motsvarar de generiska kontrollerna i VICS-ramverket är implementerade för att säkerställa att potentiella fel eller avvikelser i rapporteringen förebyggs, upptäcks och korri- geras. Exempel på kontrollaktiviteter är validering och godkännande av data, avstämning av data samt analytisk granskning av rapport- erad information. Interna kontroller avseende finansiell rapportering är mer utvecklade än för hållbarhetsrapportering. Under 2025 har arbete pågått med att formalisera och införa interna kontroller för att stödja fullständighet, aktualitet och riktighet i data för hållbarhets- rapporteringen. 206 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 209 ===== Information och kommunikation Styrdokument relaterade till finansiell rapportering och hållbar- hetsrapportering uppdateras och kommuniceras regelbundet från ledningen till alla berörda medarbetare. Koncernens funktioner för redovisning och kommunikation övervakar den dagliga interna rapporteringen, inklusive identifiering och kommunikation av brister och föreslagna förbättringar i processerna. Dessa integreras i relevanta operativa funktioner för finansiell rapportering och håll- barhetsrapportering. Uppföljning Det löpande ansvaret för att övervaka risker och kontroller är fördelat på olika nivåer i organisationen. Group Internal Audit och funktionen för intern kontroll genomför gransknings- och uppföljningsaktiviteter i enlighet med vad som beskrivs i inledningen av denna rapport. Mer specifikt övervakar och samordnar funktionen för intern kontroll utvärderingsaktiviteter genom ”Volvo Group Internal Control Program”, i syfte att årligen och systematiskt utvärdera kvaliteten på den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen och hållbarhets- rapporteringen. En årlig utvärderingsplan upprättas och presenteras för revisionskommittén. Resultatet av utvärderingsaktiviteterna rapporteras till redovisningskommittén samt till koncernledningen och den utökade ledningsgruppen. Resultat av utvärderingsaktiviteter rapporteras till koncernledningen, den utökade ledningsgruppen samt till revisionskommittén. Under 2025 har funktionen för intern kontroll avlagt rapport till revisions- kommittén vid två tillfällen avseende årsplan, uppföljning av utestående punkter och slutlig bedömning av kontrollmiljön. Göteborg den 25 februari 2026 AB Volvo (publ) Styrelsen 207 VOLVOKONCERNEN 2025 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 210 ===== Förslag till vinstfördelning AB Volvo Kronor Kvarstående vinstmedel 34.790.790.855,68 Tillkommer nettoresultat för 2025 27.227.477.551,00 Summa fritt eget kapital 62.018.268.406,68 Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: Kronor Till aktieägarna utdelas 8,50 kronor per aktie och en extra utdelning med 4,50 kronor per aktie, totalt 26.434.877.092,00 Till nästa år överföres 35.583.391.314,68 Summa 62.018.268.406,68 Som avstämningsdag för rätt att erhålla vinstutdelning föreslås fredagen den 10 april 2026. Med anledning av att styrelsen föreslår att årsstämman den 8 april 2026 beslutar om en ordinarie utdelning med 8,50 kronor per aktie och en extra utdelning med 4,50 kronor per aktie, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen. Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen utdelning. Styrelsen finner även att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de parametrar som anges i 17 kap 3 § andra och tredje styckena i aktiebolags- lagen. Styrelsen vill därvid framhålla följande: Föreslagen utdelning reducerar bolagets soliditet från 58,7% till 47,3% och koncernens soliditet från 27,5% till 24,4%, beräknat per 31 december 2025. Styrelsen anser denna soliditet vara betrygg- ande med beaktande av den bransch koncernen är verksam inom. Enligt styrelsens uppfattning kommer den föreslagna utdelningen inte att påverka bolagets och koncernens förmåga att infria sina betalningsförpliktelser och bolaget och koncernen har god beredskap att hantera såväl förändringar med avseende på likviditeten som oväntade händelser. Styrelsen anser att bolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Föreslagen utdelning förväntas inte att negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare affärsmässigt motiverade investeringar i enlighet med styrelsens planer. Utöver vad som ovan anförts har styrelsen övervägt andra kända förhållanden vilka kan ha betydelse för bolagets och koncernens finansiella ställning. Ingen omständighet har därvid framkommit som gör att föreslagen utdelning inte framstår som försvarlig. Om årsstämman fattar beslut i enlighet med styrelsens förslag kommer 35.583.391.314,68 kronor att återstå av fritt eget kapital, beräknat per 31 december 2025. Enligt styrelsens bedömning kommer bolagets och koncernens egna kapital efter föreslagen utdelning att vara tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredo- visningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed, respektive koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings- standarder, ger en rättvisande bild av företagets respektive koncernens ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen respektive koncern-förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar även att håll- barhetsrapporten har upprättats i enlighet med de Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de antagits av EU. Årsredovisningen är daterad den 25 februari 2026 Pär Boman Styrelseordförande Matti Alahuhta Styrelseledamot Bo Annvik Styrelseledamot Jan Carlson Styrelseledamot Eric Elzvik Styrelseledamot Martha Finn Brooks Styrelseledamot Kurt Jofs Styrelseledamot Martin Lundstedt Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot Kathryn V. Marinello Styrelseledamot Martina Merz Styrelseledamot Helena Stjernholm Styrelseledamot Lars Ask Styrelseledamot Therese Koggdal Styrelseledamot Urban Spännar Styrelseledamot Vår revisionsberättelse har avgivits den 25 februari 2026 Deloitte AB Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor 208 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 211 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i AB Volvo (publ) organisationsnummer 556012-5790 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret 2025-01-01– 2025-12-31 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 144–189 och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 190-207. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 28–143 och 208 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern- redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisors- förordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Avsättningar för förluster avseende anspråk från kunder och andra externa parter - EU:s konkurrensutredning Riskbeskrivning I juli 2016 träffade Europeiska Unionen och Volvokoncernen en uppgörelse avseende anklagelser om konkurrensbrott från Europeiska Unionen mot bolaget och andra bolag inom lastvagns- tillverkningsindustrin. Som en följd av förlikningsbeslutet har bolaget mottagit och kan komma att fortsätta att motta ett väsentligt antal skadeståndsanspråk från externa parter och kunder avseende hävdade förluster, direkta eller indirekta, med anledning av det förfarande som förlikning har ingåtts för. Redovisningsprinciperna och ledningens kritiska bedömningar för avsättningar för juridiska tvister beskrivs närmare i not 21 ”Övriga avsättningar” samt not 24 ”Eventualförpliktelser” till koncern- redovisningen. Redovisningen och värderingen av avsättningar eller kvantifiering av eventualförpliktelser som bör upplysas om för sådana juridiska tvister är komplicerade, kräver involvering av juridiska experter, och beror på potentiella framtida resultat av skadeståndsanspråk, vilka i nuläget är osäkra. Med anledning av denna komplexitet, är värderingen av denna typ av avsättning eller eventualförpliktelse till stor del påverkad av företagsledningens slutliga bedömningar och uppskattningar. Per 31 december 2025, har bolaget inte kunnat tillförlitligt uppskatta beloppet av en sådan total framtida förpliktelse som skulle kunna uppstå från dessa anspråk, förutom för de avsättningar som gjorts och som beskrivits av Volvo. Granskningsåtgärder Våra granskningsåtgärder innefattade, men var inte begränsade till: • Utvärdera utformning och implementation av relevanta interna kontroller. • Föra diskussioner med ledningen och granska dokumentationen för att bedöma hur bolagets ledning och styrelse utvärderat dessa skadeståndsanspråk och andra frågor som är relevanta för skadeanspråken. • Föra diskussioner med bolagets interna juridikavdelning och med bolagets externa juridiska rådgivare och advokater i syfte att skapa oss en förståelse för fakta, utveckling och bedömning. • Granska domstolsbeslut i relevanta jurisdiktioner. • Granska interna protokoll och dokumentation framtagen för ledning och styrelse för att fastställa förenligheten i all mottagen information. • Utvärdera lämpligheten i bolagets redovisade avsättning. • Bedöma att erforderliga upplysningar lämnats avseende de juridiska processerna. 209 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 212 ===== Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–27, 144–207 och 215–229. Den andra informationen består också av ersättnings- rapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisions- berättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo- visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern- redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun- skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredo- visningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspek- tionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för AB Volvo (publ) för år 2025-01-01–2025-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk- ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. 210 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 213 ===== Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till disposi- tioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolags- lagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. REVISORNS UTTALANDE OM ESEF-RAPPORTEN Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret 2025-01-01–2025-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till AB Volvo (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för vårt uttalande Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings- åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncern- redovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransknings- åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls- enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödes- analys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. 211 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 214 ===== REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 190–207 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo- visningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överens- stämmelse med årsredovisningslagen. Deloitte AB, utsågs till AB Volvo (publ)s revisor av bolagsstämman 2025-04-02 och har varit bolagets revisor sedan 2018-04-05. Göteborg den 25 februari 2026 Deloitte AB Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor 212 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 215 ===== REVISORNS GRANSKNINGSBERÄTTELSE AV AB VOLVO (PUBL)ʼS LAGSTADGADE HÅLLBARHETSRAPPORT Till bolagsstämman i AB Volvo (publ), org nr 556012-5790 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för AB Volvo (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 144–189 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS), • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rap- porterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi- förordning artikel 8 (EU-taxonomin). Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets- rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets- rapporten och återfinns på sidorna 1–143, 190– 208 samt 216– 229. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Övriga upplysningar Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation RevR 19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhets- rapporten för år 2024 har därmed inte utförts enligt den rekom- mendationen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ års- redovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns över- siktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra gransknings- åtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, imple- menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive rikt- linjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, stand- arder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till AB Volvo (publ) enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. 213 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 216 ===== Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma gransk- ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig- heterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbar- hetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: • Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen, och • Granska företagets interna dokumentation av sin process • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidor na 147–150 samt 185–186 i hållbarhetsrapporten • Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informations- systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhets- rapporten • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoder, data och betydelsefulla antaganden som har använts för att göra uppskattningar i hållbarhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konsekvent • Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten • Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter • Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EU-taxonomin • Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU-taxonomin Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för AB Volvo (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Göteborg den 25 februari 2026 Deloitte AB Fredrik Jonsson Auktoriserad revisor 214 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 217 ===== 215 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 218 ===== Nyckeltal Volvokoncernen använder nyckeltal i syfte att tillhandahålla värdefull information till företagsledning, investerare och analytiker vid analys av koncernens trender och resultatutveckling. Nyckeltalen är inte definierade av IFRS, om inget annat anges, och kan skilja sig från liknande mått som används av andra företag och är därför inte alltid jämförbara. Måtten ska ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, den finansiella information som presenteras i enlighet med IFRS. Definitioner, avstämningar samt anledning till använd- ningen av väsentliga nyckeltal presenteras i årsredovisningen. Om en avstämning inte direkt framgår i de finansiella rapporterna visas en separat avstämning nedan. Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal Definition – rörelseresultat Anledning till användning – rörelseresultat Nettoomsättning minskat med samtliga kostnader hänförligt till affärsverksamheten, exklusive finansiella poster och inkomstskatt, även kallat EBIT (Earnings before interest and tax). För avstämning se Volvokoncernens Resultaträkning. Rörelseresultat är ett mått av resultatet från affärsverksamheten och är en indikation av hur effektivt Volvokoncernen genererar intäkter och hanterar rörelsekostnader. Definition – rörelsemarginal Anledning till användning – rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Rörelsemarginal mäter den andel av nettoomsättning som återstår efter att kostnader relaterade till affärsverksamheten har täckts. Rörelsemarginalen är ett finansiellt mått för Volvokoncernen. Ett tydligt och enkelt mål för rörelsemarginalen stödjer ansträng- ningarna med att öka lönsamheten i Volvokoncernen genom konjunkturcykeln. Definition – justerat rörelseresultat Anledning till användning – justerat rörelseresultat Rörelseresultat justerat för väsentliga intäkter och kostnader av engångskaraktär. Justerat rörelseresultat är ett mått av resultatet från ordinarie affärsverksamhet, justerat för poster av engångskaraktär. Det är en indikation av hur effektivt Volvokoncernen genererar intäkter och hanterar rörelsekostnader inom den ordinarie affärsverk- samheten. Poster av engångskaraktär är inte direkt relaterade till den underliggande affärsverksamheten, de uppstår oregelbundet och med begränsad förutsägbarhet. Exempel på väsentliga poster av engångskaraktär är resultat från försäljning av verksamheter, omstruktureringskostnader eller nedskrivningar. Definition – justerad rörelsemarginal Anledning till användning – justerad rörelsemarginal Justerat rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Justerad rörelsemarginal mäter den andel av nettoomsättning som återstår efter att kostnader hänförligt till ordinarie affärs- verksamheten, justerat för poster av engångskaraktär, har täckts. Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal 2025 Kvartal Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim. Industriverk- samheten Financial Services Eliminer- ingar Volvo- koncernenMkr Nettoomsättning 323.463 81.641 25.072 20.597 6.736 457.509 26.469 -4.795 479.183 Rörelseresultat 28.783 11.436 2.192 3.373 -1.405 44.379 3.869 258 48.506 Övergången till nollutsläppsfordon 2 -3.936 -230 -80 -218 – -4.464 -47 – -4.512 Etableringen av joint venture Coretura 2 989 – – – – 989 – – 989 Avyttring av SDLG 3 – 811 – – – 811 – – 811 År -2.947 581 -80 -218 – -2.665 -47 – -2.712 Justerat rörelseresultat 31.730 10.856 2.272 3.590 -1.405 47.043 3.916 258 51.218 Rörelsemarginal, % 8,9 14,0 8,7 16,4 – 9,7 – – 10,1 Justerad rörelsemarginal, % 9,8 13,3 9,1 17,4 – 10,3 – – 10,7 216 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 219 ===== Rörelseresultat, rörelsemarginal, justerat rörelseresultat och justerad rörelsemarginal 2024 Kvartal Lastbilar Anläggnings- maskiner Bussar Volvo Penta Koncern- funktioner och övrigt inkl. elim. Industriverk- samheten Financial Services Eliminer- ingar Volvo- koncernenMkr Nettoomsättning 360.610 88.305 24.544 19.852 11.665 504.975 26.982 -5.140 526.816 Rörelseresultat 45.966 12.737 2.433 3.419 -2.357 62.198 4.042 371 66.611 Tidigare meddelad avsättning för tidigt åldrande av en komponent i avgasefterbehandlingssystemet 2 140 – – – – 140 – – 140 Omstruktureringskostnader avseende den europeiska bussverksamheten 2 – – 200 – – 200 – – 200 Omstruktureringskostnader avseende bussproduktionen i USA för Nova Bus 2 – – – – 372 372 – – 372 Finansiell påverkan relaterat till avyttringen av Arquus 2 – – – – 181 181 – – 181 År 140 – 200 – 553 893 – – 893 Justerat rörelseresultat 45.826 12.737 2.233 3.419 -2.910 61.305 4.042 371 65.718 Rörelsemarginal, % 12,7 14,4 9,9 17,2 – 12,3 – – 12,6 Justerad rörelsemarginal, % 12,7 14,4 9,1 17,2 – 12,1 – – 12,5 Organisk försäljningstillväxt Definition Anledning till användning Organisk försäljningstillväxt är förändringen av årets nettoomsättning, justerat för valutakursförändringar och väsentliga förvärvade och avyttrade verksamheter, i procent av nettoomsättning för föregående år. Organisk försäljningstillväxt mäter förändringen av netto- omsättningen relaterat till volym, pris- och produktmix, utan effekt från valutakursförändringar och väsentliga förvärvade och avyttrade verksamheter. Organisk försäljningstillväxt Industriverksamheten Volvokoncernen Mkr 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning 457.509 504.975 479.183 526.816 Ökning/minskning av årets nettoomsättning -47.466 -28.294 -47.634 -25.435 Valutakursförändringar 27.743 6.439 29.595 6.962 Väsentliga förvärvade och avyttrade verksamheter 5.022 – 5.022 – Justerad ökning/minskning av årets nettoomsättning -14.701 -21.855 -13.017 -18.474 Organisk försäljningstillväxt, % -2,9 -4,1 -2,5 -3,3 Bruttomarginal Definition Anledning till användning Bruttoresultat (nettoomsättning minskat med kostnad för sålda produkter) i procent av nettoomsättning. Bruttomarginal mäter den andel av nettoomsättningen som återstår efter att kostnader för sålda produkter har täckts. Bruttomarginal Industriverksamheten Volvokoncernen Mkr 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning 457.509 504.975 479.183 526.816 Bruttoresultat 108.258 135.303 116.869 144.049 Bruttomarginal, % 23,7 26,8 24,4 27,3 217 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 220 ===== EBITDA och EBITDA-marginal Definition – EBITDA Anledning till användning – EBITDA Rörelseresultat före avskrivningar på materiella och immateriella tillgångar, även kallat EBITDA (Earnings before interest, taxes, depreciation and amortization). EBITDA mäter resultatet från ordinarie affärsverksamhet exklusive effekter av finansiering, skatter och ej kassapåverkande poster såsom avskrivningar. Det är en indikation av den underliggande kassagenererande förmågan från ordinarie affärsverksamhet. Definition – EBITDA marginal Anledning till användning – EBITDA-marginal EBITDA i procent av nettoomsättning. EBITDA-marginal mäter den andel av nettoomsättning som återstår efter att kostnader från ordinarie affärsverksamhet, exklusive effekter av finansiering, skatter och ej kassapåverkande poster såsom avskrivningar har täckts. EBITDA och EBITDA-marginal Industriverksamheten Mkr 2025 2024 Nettoomsättning 457.509 504.975 Rörelseresultat 44.379 62.198 Avskrivningar produkt- och programvaruutveckling 3.591 3.416 Avskrivningar övriga immateriella anläggningstillgångar 392 697 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar 14.589 13.266 Totala avskrivningar 18.573 17.379 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 62.951 79.576 EBITDA-marginal, % 13,8 15,8 Avkastning på operativt kapital Definition Anledning till användning Rörelseresultat, 12 månader rullande, i procent av ett vägt genom- snitt av de fyra senaste kvartalsgenomsnitten av operativt kapital. Operativt kapital består av allt kapital som behövs för den dagliga verksamheten, dvs. rörelsekapital och anläggningstillgångar. Operativt kapital exkluderar finansiella räntebärande tillgångar och skulder, pensioner, skattefordringar och skulder relaterade till inkomstskatter och finansiella tillgångar. Avkastning på operativt kapital, även kallat ROOC (Return on operating capital), mäter hur effektivt Industriverksamheten genererar vinst från kapitalet direkt kopplat till den ordinarie affärsverksamheten, oberoende av finansiering. Avkastning på operativt kapital Industriverksamheten Mkr 2025 2024 Rörelseresultat 44.379 62.198 Operativt kapital Immateriella anläggningstillgångar 46.428 44.189 Materiella anläggningstillgångar 119.830 116.797 Andelar i joint ventures och intressebolag 21.111 22.496 Övriga aktier och andelar 1.080 1.089 Varulager 65.104 77.121 Kundfinansieringsfordringar 1.504 2.456 Kundfordringar 29.333 40.005 Övriga fordringar 20.832 26.580 Operativt kapital tillgångar 305.222 330.733 Övriga avsättningar -25.101 -31.896 Leverantörsskulder -67.265 -77.607 Övriga skulder -118.699 -127.251 Operativt kapital skulder -211.065 -236.754 Operativt kapital, vid periodens slut 94.157 93.979 Viktat genomsnittligt operativt kapital 99.694 88.415 Avkastning på operativt kapital, % 44,5 70,3 218 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 221 ===== Avkastning på sysselsatt kapital Definition Anledning till användning Rörelseresultat plus ränteintäkter och liknande resultatposter, 12 månader rullande, i procent av ett viktat genomsnitt av de senaste fyra kvartalsgenomsnitten av sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital består av totala tillgångar och totala skulder, minus pensionstillgångar och -skulder, obligationslån, övriga lån och interna finansierings- skulder, samt orealiserade vinster och förluster från finansiella instrument. Avkastning på sysselsatt kapital, även kallat ROCE (Return on capital employed), är ett finansiellt mått som används för att mäta Industriverksamhetens effektivitet i att generera vinst från sitt kapital, oberoende av finansiering. Avkastning på sysselsatt kapital Industriverksamheten Mkr 2025 2024 Rörelseresultat 44.379 62.198 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2.167 3.060 Rörelseresultat samt ränteintäkter och liknande resultatposter 46.546 65.258 Sysselsatt kapital Totala tillgångar 401.461 451.684 Minus: Pensionstillgångar, netto -1.828 -2.115 Minus: Orealiserade finansiella instrument vinster (främst övriga fordringar) -6.713 -4.741 Sysselsatt kapital tillgångar 392.921 444.829 Totala skulder -250.448 -278.154 Minus: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 8.604 12.606 Minus: Obligationslån, Övriga lån och Interna finansieringsskulder 21.670 21.681 Minus: Orealiserade finansiella instrument förluster (övriga skulder) 727 1.124 Sysselsatt kapital skulder -219.446 -242.742 Sysselsatt kapital, vid periodens slut 173.474 202.087 Viktat genomsnittligt sysselsatt kapital 184.159 182.340 Avkastning på sysselsatt kapital, % 25,3 35,8 Avkastning på eget kapital Definition Anledning till användning Periodens resultat, 12 månader rullande, i procent av ett vägt genomsnitt av de senaste fyra kvartalsgenomsnitten av eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare, exklusive innehav utan bestämmande inflytande. Avkastning på eget kapital, även kallat ROE (Return on Equity) är ett finansiellt mål för Financial Services. Ett tydligt och enkelt mål för avkastning på eget kapital stödjer ansträngningarna med att öka lönsamheten i Volvokoncernen genom konjunkturcykeln. Avkastning på eget kapital Financial Services Volvokoncernen Mkr 2025 2024 2025 2024 Periodens resultat 2.853 2.949 34.707 50.576 Eget kapital Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare, vid periodens slut 27.464 23.831 178.395 194.049 Viktat genomsnittligt eget kapital 27.416 22.604 181.495 177.737 Avkastning på eget kapital, % 10,4 13,0 19,1 28,5 Soliditet Definition Anledning till användning Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Soliditet visar andelen av Volvokoncernens tillgångar som är finan- sierade av eget kapital och indikerar långsiktig betalningsförmåga. Soliditet Industriverksamheten Financial Services Volvokoncernen Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Totalt eget kapital 151.013 173.530 27.464 23.831 178.477 197.361 Totala tillgångar 401.461 451.684 274.699 297.830 648.590 714.564 Soliditet, % 37,6 38,4 10,0 8,0 27,5 27,6 219 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 222 ===== Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto Definition Anledning till användning Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter för nya produkter och mjukvaror, med avdrag för avskrivningar på tillgångar i bruk. Kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader förväntas ge framtida ekonomiska fördelar genom nya produkter och tekniker, och ger insikt i Volvokoncernens innovation och potentiella tillväxt. Kapitaliserade forsknings- och utvecklingskostnader netto visar effekten på rörelseresultatet. Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto Volvokoncernen Mkr 2025 2024 Kapitalisering 7.553 4.262 Avskrivning -3.527 -3.310 Kapitaliserade forsknings- och utvecklingsutgifter, netto 4.026 951 Penetrationsgrad Definition Anledning till användning Andelen enheter som finansieras av Financial Services i procent av totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader där finansiering erbjuds. Penetrationsgraden är ett mått på i vilken utsträckning Financial Services (VFS) fångar försäljning genom finansiella erbjudanden. Den visar hur stor andel av Volvokoncernens försäljning som VFS finansierar på de marknader där VFS är verksamt. Det är strate- giskt viktigt vid analys och uppföljning av tillväxtpotential, marknads- jämförelser, konkurrentanalyser samt effekterna av kommersiella aktiviteter på marknaderna. Penetrationsgrad Financial Services Antal enheter 2025 2024 Antal finansierade enheter 66.682 65.250 Antal sålda enheter med erbjudande om finansiering 222.068 224.225 Penetrationsgrad, % 30 29 Finansiell nettoställning Definition Anledning till användning Finansiell nettoställning inkluderar likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande finansiella fordringar med avdrag för räntebärande skulder, leasingskulder samt avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Finansiell nettoställning presenteras även exklusive avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder. För avstämning se tabell Finansiell nettoställning, vilken presenteras efter Volvokoncernens balansräkning. Finansiell nettoställning i Industriverksamheten är ett finansiellt mål för Volvokoncernen. En skuldfri balansräkning i Industri- verksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder, möjliggör för Volvokoncernen att bättre hantera konjunkturcyklerna i en kapitalintensiv bransch och att säkerställa konkurrenskraftiga upplåningskostnader för Financial Services-verksamheten. Operativt kassaflöde Definition Anledning till användning Operativt kassaflöde i Industriverksamheten inkluderar kassaflöde från den löpande verksamheten och kassaflöde från investeringar och försäljningar av immateriella och materiella tillgångar. För avstämning se Volvokoncernens kassaflödesanalys. Operativt kassaflöde i Industriverksamheten mäter hur mycket likvida medel som har genererats av ordinarie affärsverksamhet, inklusive investeringar och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. 220 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 223 ===== 11-årsöversikt I 11-årsöversikten är redovisningen baserad på IFRS. Respektive år redovisas med då gällande generellt accepterade redovisningsprinciper. Tidigare år räknas inte om när nya principer införs. Koncernens resultaträkning Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Nettoomsättning 479.183 526.816 552.764 473.479 372.216 338.446 431.980 390.834 334.748 301.914 312.515 Kostnad för sålda produkter -362.314 -382.767 -403.443 -361.741 -282.463 -259.319 -326.895 -303.478 -254.581 -231.602 -240.653 Bruttoresultat 116.869 144.049 149.321 111.737 89.753 79.127 105.085 87.357 80.167 70.312 71.862 Forsknings- och utvecklingskostnader -26.242 -30.957 -26.645 -22.526 -18.027 -16.798 -18.539 -15.899 -16.098 -14.631 -15.368 Försäljningskostnader -32.820 -34.688 -33.675 -29.044 -23.959 -26.510 -33.037 -30.890 -28.582 -26.867 -27.694 Administrationskostnader -7.229 -7.801 -7.356 -5.880 -4.870 -4.621 -5.901 -5.798 -5.642 -5.121 -5.769 Övriga rörelseintäkter och kostnader -430 -1.844 -12.280 -7.374 246 -5.459 -221 -2.273 -1.061 -3.135 -4.179 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag -1.630 -2.166 -2.568 -1.333 -54 1.749 1.859 1.948 1.407 156 -143 Resultat från övriga aktieinnehav -12 18 -14 132 -15 -3 285 33 135 112 4.609 Rörelseresultat 48.506 66.611 66.784 45.712 43.074 27.484 49.531 34.478 30.327 20.826 23.318 Ränteintäkter och liknande resultatposter 1.909 2.688 2.690 1.008 358 299 320 199 164 240 257 Räntekostnader och liknande resultatposter -1.819 -1.592 -1.167 -1.205 -1.167 -1.349 -1.674 -1.658 -1.852 -1.847 -2.366 Övriga finansiella intäkter och kostnader -1.204 -497 -1.581 -437 926 -518 -1.345 -870 -385 11 -792 Resultat efter finansiella poster 47.391 67.210 66.726 45.077 43.190 25.917 46.832 32.148 28.254 19.230 20.418 Inkomstskatter -12.685 -16.634 -16.794 -12.108 -9.947 -5.843 -10.337 -6.785 -6.971 -6.008 -5.320 Periodens resultat 34.707 50.576 49.932 32.969 33.243 20.074 36.495 25.363 21.283 13.223 15.099 Hänförligt till: AB Volvos aktieägare 34.456 50.389 49.825 32.722 32.787 19.318 35.861 24.897 20.981 13.147 15.058 Innehav utan bestämmande inflytande 251 186 107 247 456 755 635 466 302 75 41 Resultaträkning Industriverksamheten Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Nettoomsättning 457.509 504.975 533.269 459.703 361.062 326.472 418.361 378.320 323.809 291.459 303.582 Kostnad för sålda produkter -349.251 -369.672 -391.576 -354.682 -277.048 -252.933 -319.055 -296.109 -248.382 -225.797 -236.311 Bruttoresultat 108.258 135.303 141.693 105.021 84.013 73.539 99.306 82.210 75.428 65.662 67.271 Forsknings- och utvecklingskostnader -26.242 -30.957 -26.645 -22.526 -18.027 -16.798 -18.539 -15.899 -16.098 -14.631 -15.368 Försäljningskostnader -29.645 -31.245 -30.380 -26.066 -21.575 -24.284 -30.483 -28.642 -26.495 -24.946 -25.857 Administrationskostnader -7.213 -7.784 -7.342 -5.867 -4.859 -4.611 -5.887 -5.756 -5.602 -5.081 -5.728 Övriga rörelseintäkter och kostnader 874 -971 -11.687 -4.498 300 -3.673 230 -1.828 -640 -2.531 -3.473 Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag -1.630 -2.166 -2.568 -1.333 -54 1.749 1.859 1.948 1.407 156 -143 Resultat från övriga aktieinnehav -24 18 -9 132 -15 -4 285 33 135 112 4.610 Rörelseresultat 44.379 62.198 63.063 44.862 39.783 25.919 46.771 32.067 28.135 18.740 21.312 221 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 224 ===== Koncernens balansräkning Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Immateriella anläggningstillgångar 46.559 44.340 42.512 41.544 37.070 34.577 36.668 38.104 35.893 37.916 36.416 Fastigheter, maskiner och inventarier 83.829 79.629 68.449 63.162 54.405 49.113 53.496 55.673 53.348 55.875 53.618 Tillgångar i operationell leasing 40.485 45.501 41.910 43.518 39.969 37.962 43.326 43.103 37.166 34.693 32.531 Aktier och andelar 22.217 23.603 20.039 22.188 21.225 13.436 13.113 11.875 11.225 12.420 12.050 Varulager 65.963 78.359 76.863 75.689 63.916 47.625 56.644 65.783 52.701 48.287 44.390 Fordringar i kundfinansierings- verksamhet 234.098 257.282 232.203 193.928 151.504 128.531 142.982 126.927 109.378 110.821 102.583 Räntebärande fordringar 8.449 7.702 6.170 7.466 3.702 5.880 2.743 3.393 3.501 2.393 2.938 Övriga fordringar 73.487 92.378 90.548 97.590 81.772 73.982 81.432 82.509 72.961 70.814 61.932 Likvida medel 73.503 85.389 83.415 83.979 62.293 85.419 61.660 47.093 36.270 25.172 24.393 Tillgångar som innehas för försäljning – 381 11.960 – – 34.296 32.773 203 51 525 3.314 Tillgångar 648.590 714.564 674.068 629.064 515.856 510.821 524.837 474.663 412.494 398.916 374.165 Eget kapital¹ 178.477 197.361 180.739 166.236 144.118 148.142 141.678 125.831 109.011 97.764 85.610 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 8.669 12.706 11.219 8.745 12.177 18.430 19.988 16.482 14.476 14.669 13.673 Övriga avsättningar 25.261 31.983 32.602 30.987 28.095 27.335 30.835 32.165 25.477 26.408 27.207 Räntebärande skulder 248.059 263.607 236.791 210.948 153.624 153.424 157.752 135.857 127.676 141.048 132.607 Övriga skulder 188.123 208.895 204.559 212.148 177.842 152.204 164.171 164.328 135.854 118.879 114.495 Skulder som innehas för försäljning – 13 8.157 – – 11.286 10.413 – – 148 573 Eget kapital och skulder 648.590 714.564 674.068 629.064 515.856 510.821 524.837 474.663 412.494 398.916 374.165 ¹varav innehav utan bestämmande inflytande 83 3.312 2.948 3.519 3.073 2.847 3.083 2.452 1.941 1.703 1.801 Ställda säkerheter 22.761 14.994 7.924 3.582 6.742 14.960 21.220 15.988 12.791 10.592 9.428 Eventualförpliktelser 14.447 16.969 15.907 18.201 17.971 13.832 13.732 14.247 15.242 16.056 15.580 Balansräkning Industriverksamheten Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Immateriella anläggningstillgångar 46.428 44.189 42.378 41.471 36.971 34.423 36.467 37.889 35.716 37.768 36.314 Fastigheter, maskiner och inventarier 83.758 79.571 68.393 63.112 54.356 49.045 53.411 55.631 53.308 55.812 53.554 Tillgångar i operationell leasing 36.072 37.226 35.154 34.109 32.150 29.460 33.794 32.700 24.051 22.752 20.616 Aktier och andelar 22.191 23.585 20.020 22.169 21.209 13.421 13.095 11.866 11.215 12.409 12.042 Varulager 65.104 77.121 75.958 75.382 63.715 47.273 56.080 65.366 52.231 48.080 44.194 Fordringar i kundfinansierings- verksamhet 1.504 2.456 2.632 3.031 2.537 1.695 1.570 1.560 1.358 1.698 11 Räntebärande fordringar 8.462 9.225 6.189 12.918 3.723 6.301 4.916 3.882 4.966 4.415 3.738 Övriga fordringar 69.925 97.208 98.176 103.481 96.758 84.413 99.082 101.347 85.822 75.759 68.223 Likvida medel 68.017 80.723 78.947 76.098 59.603 82.186 57.675 43.907 32.447 20.875 21.210 Tillgångar som innehas för försäljning – 381 11.960 – – 29.362 28.427 203 51 525 3.314 Tillgångar 401.461 451.684 439.807 431.771 371.022 377.579 384.517 354.351 301.165 280.093 263.216 Eget kapital 151.013 173.530 159.119 147.439 129.619 135.127 127.150 113.144 97.790 86.579 75.151 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 8.604 12.606 11.138 8.690 12.095 18.282 19.850 16.374 14.391 14.608 13.621 Övriga avsättningar 25.101 31.896 32.511 28.485 24.918 23.794 27.055 28.476 22.680 22.545 23.936 Räntebärande skulder 21.670 21.681 19.641 29.735 19.919 35.017 32.326 25.328 27.001 33.944 32.562 Övriga skulder 195.073 211.958 209.239 217.422 184.471 158.721 172.209 171.029 139.303 122.269 117.374 Skulder som innehas för försäljning – 13 8.157 – – 6.638 5.927 – – 148 573 Eget kapital och skulder 401.461 451.684 439.807 431.771 371.022 377.579 384.517 354.351 301.165 280.093 263.216 222 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 225 ===== Koncernens kassaflödesanalys Mdr kr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Rörelseresultat 48,5 66,6 66,8 45,7 43,1 27,5 49,5 34,5 30,3 20,8 23,3 Avskrivningar 23,5 22,5 21,2 20,7 18,7 20,6 20,6 18,4 16,9 16,7 16,8 Övriga ej kassapåverkande poster 1,9 2,8 13,8 7,0 -1,0 1,2 -2,8 9,7 1,4 -0,4 -0,5 Förändringar i rörelsekapital -17,1 -28,3 -55,8 -28,7 -17,5 -13,7 -18,2 -23,7 -4,7 -13,9 -9,0 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 0,2 0,2 0,1 0,1 0,8 1,1 0,5 – – – – Finansiella poster och inkomstskatt -11,4 -17,3 -19,5 -11,6 -10,4 -5,0 -10,1 -7,7 -6,3 -5,7 -4,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 45,6 46,4 26,7 33,2 33,6 30,6 39,0 31,2 37,6 17,5 25,9 Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar -26,1 -18,4 -18,4 -16,7 -12,5 -8,8 -12,0 -10,7 -7,7 -9,5 -8,8 Investeringar i leasingtillgångar – – -10,3 -9,2 -9,3 -8,6 -10,0 -10,1 -11,5 -10,8 -10,5 Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar 0,7 0,5 5,7 5,6 5,8 6,3 7,4 6,2 5,4 9,0 6,0 Förvärv och försäljningar av aktier och andelar, netto -2,1 -4,9 -1,2 -0,9 -7,4 -0,5 0,1 1,0 2,2 0,2 -2,0 Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto 0,8 -0,6 -2,4 -0,1 22,0 0,4 1,3 -0,2 0,9 1,4 0,4 Räntebärande fordringar inklusive kortfristiga placeringar, netto -0,7 -0,7 -0,3 -0,2 -0,1 1,1 -1,0 0,1 1,6 2,5 3,6 Kassaflöde efter nettoinvesteringar 18,1 22,3 -0,2 11,8 32,2 20,7 24,9 17,4 28,5 10,4 14,5 Nettoförändring av lån 12,3 14,8 31,0 34,0 -7,0 7,3 9,3 1,9 -9,0 -2,2 -13,2 Utdelning till AB Volvos aktieägare -37,6 -36,6 -28,5 -26,4 -49,8 – -20,3 -8,6 -6,6 -6,1 -6,1 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – – -0,5 – -0,6 -0,8 – – – -0,2 – Övrigt -0,1 -0,1 -0,1 – -0,1 -0,1 0,2 – – – – Förändring av likvida medel exkl. valutakursförändringar -7,3 0,4 1,7 19,2 -25,4 27,1 14,0 10,7 12,8 1,9 -4,8 Effekt av valutakursförändringar på likvida medel -4,5 1,4 -2,2 2,5 2,3 -3,4 0,5 0,1 -0,7 1,0 -0,4 Förändring av likvida medel -11,8 1,8 -0,6 21,8 -23,1 23,7 14,5 10,8 12,1 2,9 -5,2 Operativt kassaflöde Industriverksamheten Mdr kr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Rörelseresultat 44,4 62,2 63,0 44,9 39,8 25,9 46,8 32,1 28,1 18,7 21,3 Avskrivningar 18,6 17,4 16,2 15,9 14,3 15,9 15,8 13,8 12,6 12,6 12,6 Övriga ej kassapåverkande poster 0,3 1,7 12,7 3,4 -1,4 -0,8 -3,6 8,9 0,9 -1,1 -1,1 Förändringar i rörelsekapital -5,9 -2,4 -10,2 -2,5 -2,3 -11,0 -0,5 -11,0 -0,2 -14,7 -1,9 Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag 0,2 0,2 0,1 0,1 0,8 1,1 0,5 – – – – Finansiella poster och inkomstskatt -10,3 -15,9 -18,3 -10,3 -9,5 -4,2 -9,5 -7,5 -5,6 -5,6 -4,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 47,3 63,1 63,4 51,4 41,7 25,9 49,0 36,4 35,8 9,9 26,7 Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar -26,1 -18,3 -18,3 -16,6 -12,5 -8,7 -11,9 -10,7 -7,7 -9,4 -8,8 Investeringar i leasingtillgångar – – – – – – -0,1 – -0,1 -0,1 -0,3 Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar 0,7 0,5 0,7 0,6 0,4 1,4 1,4 0,9 0,4 3,2 0,7 Operativt kassaflöde 21,8 45,3 45,8 35,3 29,4 18,5 38,3 26,6 28,4 3,5 18,3 223 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 226 ===== Nyckeltal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Bruttomarginal, %¹ 23,7 26,8 26,6 22,8 23,3 22,5 23,7 21,7 23,3 22,5 22,2 Forsknings- och utvecklingskostnader i % av nettoomsättning¹ 5,7 6,1 5,0 4,9 5,0 5,1 4,4 4,2 5,0 5,0 5,1 Försäljningskostnader i % av nettoomsättning¹ 6,5 6,2 5,7 5,7 6,0 7,4 7,3 7,6 8,2 8,6 8,5 Administrationskostnader i % av nettoomsättning¹ 1,6 1,5 1,4 1,3 1,3 1,4 1,4 1,5 1,7 1,7 1,9 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA), Mkr¹ 62.951 79.576 79.237 60.790 54.080 41.847 62.568 45.858 40.732 31.373 33.886 EBITDA-marginal, %¹ 13,8 15,8 14,9 13,2 15,0 12,8 15,0 12,1 12,6 10,8 11,2 Kapitaliserad forskning och utveckling, netto, Mkr 4.026 951 2.021 2.072 552 -385 1.006 791 -876 90 -550 Avkastning på sysselsatt kapital från Industri- verksamheten, % 25,3 35,8 36,7 27,4 25,3 14,7 28,4 22,4 — — — Avkastning på rörelsekapital från Industriverksamheten, % 44,5 70,3 71,3 50,8 51,9 29,4 52,3 39,0 32,5 21,5 25,0 Avkastning på eget kapital, % 19,1 28,5 28,7 20,7 23,4 13,8 27,0 21,3 20,8 14,9 18,4 Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, Mkr¹ 63.040 85.871 83.407 73.897 66.227 74.691 62.596 43.926 26.339 -1.151 349 Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, Mkr¹ 48.405 67.238 66.687 61.303 50.356 50.959 37.267 29.101 12.200 -15.679 -13.237 Soliditet, % 27,5 27,6 26,8 26,4 27,9 29,0 27,0 26,5 26,4 24,5 22,9 Soliditet Industri- verksamheten, % 37,6 38,4 36,2 34,1 34,9 35,8 33,1 31,9 32,5 30,9 28,6 1 Avser Industriverksamheten. Tillsvidareanställda¹ vid årets slut Antal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Lastbilar 58.113 58.458 55.607 54.046 50.974 56.483 59.142 58.891 55.026 52.154 54.668 Anläggningsmaskiner 10.638 14.193 15.028 14.797 13.847 13.404 13.756 13.419 12.788 13.397 13.889 Bussar 5.371 4.988 5.637 5.325 5.117 6.608 8.324 8.178 7.943 7.353 7.270 Volvo Penta 2.202 2.180 2.167 2.022 1.832 1.798 1.800 1.713 1.622 1.530 1.470 Koncernfunktioner och övrigt 10.091 9.937 10.697 9.900 9.224 7.688 8.015 8.527 8.362 8.277 9.827 Financial Services 1.583 1.616 1.599 1.596 1.546 1.511 1.538 1.401 1.363 1.328 1.340 Volvokoncernen 87.998 91.372 90.735 87.686 82.540 87.492 92.575 92.129 87.104 84.039 88.464 Tillsvidareanställda¹ vid årets slut Antal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Sverige 26.092 25.660 24.361 22.964 21.022 20.598 21.094 20.887 19.965 19.235 20.412 Europa, exklusive Sverige 25.921 25.905 28.205 28.056 27.378 27.678 29.033 28.807 27.596 26.955 27.662 Nordamerika 19.085 19.943 18.624 17.815 16.956 15.559 17.750 17.845 15.882 14.245 15.534 Sydamerika 6.951 7.037 6.964 6.665 5.860 5.448 5.466 5.228 4.774 4.762 5.380 Asien 7.452 10.618 10.318 9.990 9.305 16.121 16.863 16.888 16.526 16.469 17.046 Afrika och Oceanien 2.497 2.209 2.263 2.196 2.019 2.088 2.369 2.474 2.361 2.373 2.430 Volvokoncernen 87.998 91.372 90.735 87.686 82.540 87.492 92.575 92.129 87.104 84.039 88.464 1 Exklusive konsulter och tillfälligt anställda. 224 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 227 ===== Leveranser Antal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Lastbilar Tunga lastbilar (>16 ton) 173.193 183.661 198.383 197.249 170.295 140.652 201.092 193.886 171.963 158.025 176.589 Medeltunga lastbilar (7–16 ton) 11.549 15.567 18.863 15.475 13.907 10.736 12.700 14.065 14.331 15.691 14.749 Lätta lastbilar (<7 ton) 18.169 20.149 29.026 19.834 18.256 15.453 18.977 18.539 16.108 16.708 16.137 Varav helektriska 4.006 3.717 3.523 1.211 371 67 – – – – – Totalt Lastbilar 202.911 219.377 246.272 232.558 202.458 166.841 232.769 226.490 202.402 190.424 207.475 Anläggningsmaskiner Större anläggningsmaskiner 38.158 42.364 45.494 58.110 73.144 65.959 64.558 62.143 48.139 33.054 – Kompakta anläggningsmaskiner 13.476 13.679 14.570 22.799 26.727 27.802 22.327 20.511 15.988 11.252 – Varav helektriska 2.746 2.067 895 598 321 12 – – – – – Totalt Anläggningsmaskiner 51.634 56.043 60.064 80.909 99.871 93.761 86.885 82.654 64.127 44.306 – Volvo Penta Marinmotorer 10.604 11.733 16.858 17.924 17.149 14.842 18.135 20.006 19.565 18.016 19.503 Industrimotorer 28.939 23.918 27.479 27.360 24.839 20.444 21.324 28.499 21.432 19.251 18.635 Varav helektriska 54 113 104 24 39 – – – – – – Totalt Volvo Penta 39.543 35.651 44.337 45.284 41.988 35.286 39.459 48.505 40.997 37.267 38.138 Antal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Lastbilar Europa 105.664 106.981 129.016 113.245 98.600 79.814 104.145 110.349 105.432 97.909 86.448 Nordamerika 48.408 56.931 60.782 56.535 47.629 32.056 62.308 53.877 37.941 39.193 64.507 Sydamerika 23.991 29.629 22.036 31.958 28.718 17.684 23.729 16.146 11.073 9.442 11.069 Asien 15.877 15.817 21.991 19.066 17.842 27.009 29.435 32.276 35.476 31.502 31.979 Afrika och Oceanien 8.971 10.019 12.447 11.754 9.669 10.278 13.152 13.842 12.480 12.378 13.472 Totalt 202.911 219.377 246.272 232.558 202.458 166.841 232.769 226.490 202.402 190.424 207.475 Varav helelektriska 4.006 3.717 3.523 1.211 371 67 – – – – – Anläggnings- maskiner Europa 11.896 10.694 16.278 16.767 20.453 15.762 21.420 19.567 17.519 14.700 12.539 Nordamerika 5.701 7.116 9.549 7.663 6.217 5.025 7.278 7.218 5.685 5.105 5.710 Sydamerika 2.415 2.381 2.271 4.875 4.263 2.335 2.004 2.023 1.372 1.175 2.036 Asien 28.094 32.567 28.073 48.153 65.635 68.232 53.664 50.716 36.254 21.072 22.339 Afrika och Oceanien 3.528 3.285 3.893 3.451 3.303 2.406 2.519 3.130 3.297 2.254 2.094 Totalt 51.634 56.043 60.064 80.909 99.871 93.760 86.885 82.654 64.127 44.306 44.718 Varav helelektriska 2.746 2.067 895 598 321 12 – – – – – Bussar Europa 1.104 1.270 1.476 1.424 1.388 1.565 2.350 2.142 2.645 2.676 2.431 Nordamerika 1.868 1.853 1.590 1.134 1.118 1.644 3.084 2.796 2.973 2.659 2.398 Sydamerika 1.116 1.395 1.043 1.957 726 1.152 1.917 973 784 1.149 1.415 Asien 815 777 875 819 585 1.097 1.465 1.451 2.186 1.849 1.656 Afrika och Oceanien 1.102 979 789 481 705 797 915 1.064 805 1.220 925 Totalt 6.005 6.274 5.773 5.815 4.522 6.215 9.731 8.426 9.393 9.553 8.825 Varav helelektriska 511 330 363 240 211 223 – – – – – Varav hybrider – 69 165 127 232 83 – – – – – 225 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 228 ===== Redovisning per rörelsesegment Nettoomsättning Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Lastbilar Europa 157.288 165.594 175.203 137.177 107.798 92.127 112.125 111.237 99.642 91.468 83.767 Nordamerika 89.279 105.546 107.975 92.582 65.308 52.038 85.731 70.233 52.405 51.849 73.017 Sydamerika 34.179 44.182 36.897 38.254 23.569 15.830 23.753 16.021 12.789 10.613 11.624 Asien 24.711 25.019 30.617 23.988 21.359 35.441 37.610 36.664 36.998 33.464 31.589 Afrika och Oceanien 18.007 20.268 22.356 18.535 12.846 12.826 17.427 16.203 14.646 13.256 13.982 Totalt 323.463 360.610 373.048 310.536 230.881 208.262 276.647 250.358 216.480 200.650 213.978 Anläggnings- maskiner Europa 27.761 26.934 34.228 30.194 29.524 23.191 30.300 27.291 22.977 19.739 17.732 Nordamerika 19.301 23.459 29.590 22.294 16.583 13.020 17.404 15.575 12.234 10.724 11.843 Sydamerika 3.939 4.099 4.101 6.491 3.951 2.245 2.532 2.304 1.760 1.414 2.207 Asien 23.419 26.604 28.150 34.228 36.427 39.095 33.932 33.781 25.058 15.765 16.424 Afrika och Oceanien 7.221 7.208 8.912 7.054 5.546 3.902 4.437 5.287 4.468 3.088 2.802 Totalt 81.641 88.305 104.981 100.261 92.031 81.453 88.606 84.238 66.497 50.731 51.008 Bussar Europa 6.578 6.547 7.007 6.034 5.886 5.765 7.369 7.036 7.753 7.861 7.284 Nordamerika 11.291 10.979 9.200 6.521 4.089 8.302 15.543 13.244 12.512 11.345 10.635 Sydamerika 2.170 2.248 2.207 3.154 882 1.793 3.281 1.393 1.148 1.363 1.425 Asien 1.770 1.821 1.601 1.372 1.371 2.397 2.617 2.094 3.135 3.067 2.557 Afrika och Oceanien 3.263 2.949 2.408 1.502 1.423 1.535 2.209 2.060 1.530 1.749 1.678 Totalt 25.072 24.544 22.423 18.583 13.652 19.791 31.019 25.826 26.078 25.386 23.580 Volvo Penta Europa 9.622 9.580 10.787 9.417 7.464 6.064 6.671 7.487 5.727 4.973 4.462 Nordamerika 4.586 4.036 4.070 3.695 2.949 2.532 3.180 2.912 2.456 2.191 2.161 Sydamerika 834 854 783 635 474 345 319 299 289 291 365 Asien 4.336 4.008 3.950 3.302 2.698 2.228 2.439 2.443 2.082 1.891 1.855 Afrika och Oceanien 1.220 1.375 1.417 1.054 851 691 679 599 566 546 562 Totalt 20.597 19.852 21.006 18.102 14.437 11.891 13.287 13.741 11.119 9.893 9.406 Koncernfunktioner och övrigt inkl. elimineringar 6.736 11.665 11.811 12.221 10.061 5.074 8.802 4.157 3.635 4.799 5.610 Industriverksamheten 457.509 504.975 533.269 459.703 361.062 326.472 418.361 378.320 323.809 291.459 303.582 Financial Services Europa 9.938 9.861 8.727 6.705 5.929 6.116 6.279 6.063 5.431 5.116 5.278 Nordamerika 8.707 9.025 7.775 5.752 4.519 4.907 5.534 4.600 4.234 4.202 4.033 Sydamerika 5.675 5.581 5.374 3.338 1.618 1.380 1.555 1.276 1.368 1.235 1.116 Asien 1.016 1.190 1.027 788 843 1.022 1.010 800 543 476 548 Afrika och Oceanien 1.133 1.324 1.108 772 528 535 492 332 235 213 224 Totalt 26.469 26.982 24.012 17.355 13.437 13.960 14.870 13.070 11.812 11.242 11.199 Elimineringar -4.795 -5.140 -4.518 -3.579 -2.283 -1.987 -1.252 -555 -873 -787 -2.265 Volvokoncernen totalt 479.183 526.816 552.764 473.479 372.216 338.446 431.980 390.834 334.748 301.914 312.515 Varav:¹ Fordon² 355.167 397.193 425.301 367.234 282.666 247.397 332.558 299.356 252.063 223.996 Service 124.016 129.624 127.463 92.469 78.396 79.075 85.804 78.963 71.747 67.463 Financial Services – – – 17.355 13.437 13.960 14.870 13.070 11.812 11.242 Elimineringar – – – -3.579 -2.283 -1.987 -1.252 -555 -873 -787 1 Från och med 2023 inkluderas Financial Services i Services. 2 Inklusive anläggningsmaskiner och Volvo Penta-motorer. 226 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 229 ===== Rörelseresultat Mkr 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Lastbilar 28.783 45.966 48.893 31.976 27.349 15.764 31.552 19.541 20.383 15.020 19.517 Anläggningsmaskiner 11.436 12.737 16.383 12.907 12.228 9.583 11.910 12.125 7.917 2.246 2.044 Bussar 2.192 2.433 -380 353 78 -522 1.337 575 928 911 860 Volvo Penta 3.373 3.419 3.230 2.527 2.092 1.402 1.876 2.341 1.439 1.269 1.086 Koncernfunktioner och övrigt -1.446 -2.389 -5.117 -2.912 -2.017 -322 111 -2.503 -2.534 -679 -2.189 Elimineringar 41 32 55 12 53 12 -14 -13 2 -28 -6 Industriverksamheten 44.379 62.198 63.063 44.862 39.783 25.919 46.771 32.067 28.135 18.740 21.312 Financial Services 3.869 4.042 3.719 848 3.289 1.564 2.766 2.411 2.192 2.086 2.006 Elimineringar 258 371 2 2 2 2 -6 – – – – Volvokoncernen 48.506 66.611 66.784 45.712 43.074 27.484 49.531 34.478 30.327 20.826 23.318 Rörelsemarginal % 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Lastbilar 8,9 12,7 13,1 10,3 11,8 7,6 11,4 7,8 9,4 7,5 9,1 Anläggningsmaskiner 14,0 14,4 15,6 12,9 13,3 11,8 13,4 14,4 11,9 4,4 4,0 Bussar 8,7 9,9 -1,7 1,9 0,6 -2,6 4,3 2,2 3,6 3,6 3,6 Volvo Penta 16,4 17,2 15,4 14,0 14,5 11,8 14,1 17,0 12,9 12,8 11,5 Industriverksamheten 9,7 12,3 11,8 9,8 11,0 7,9 11,2 8,5 8,7 6,4 7,0 Volvokoncernen 10,1 12,6 12,1 9,7 11,6 8,1 11,5 8,8 9,1 6,9 7,5 Miljö och sociala mätetal Mer detaljerad information och hållbarhetsstyrning beskrivs vidare i Hållbarhetsförklaringar på sidorna 144-189. Absoluta värden; samt relaterade till omsättningen där det är relevant 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Energiförbrukning (GWh)¹ 2.224 2.250 2.345 2.367 2.437 2.158 2.372 2.196 2.068 2.076 2.077 Energiförbrukning (GWh/Mdr kr)¹ 4,9 4,5 4,4 5,1 6,8 6,6 5,7 5,8 6,4 7,1 6,8 Direkta utsläpp, CO₂e scope 1 (1.000 ton)¹ 203 209 228 243 252 211 250 223 207 211 220 Direkta utsläpp, scope 1 (tCO₂e/Mdr kr)¹ 0,4 0,4 0,4 0,5 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 0,6 Indirekta utsläpp, CO₂e scope 2 (1.000 ton)¹ 54 60 66 81 115 121 125 198 192 196 192 Indirekta utsläpp, CO₂e scope 2 (tCO₂e/Mdr kr)¹ 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,3 0,5 0,6 0,7 0,6 Indirekta utsläpp, CO₂e scope 3 användning av sålda produkter (Mton) 228 249 272 294 291 249 331 Farligt avfall (ton) 34.372 40.860 39.076 36.800 53.314 51.712 50.909 38.601 31.941 27.649 27.824 Farligt avfall (ton/Mdr kr) 75 81 73 80 148 159 122 102 99 95 92 Nettoomsättning, Industriverksamheten (Mdr kr) 457,5 505,0 533,3 459,7 361,1 326,5 418,4 378,3 323,8 291,5 303,6 Olycksfallsfrekvens (Antal olyckor per 1.000.000 timmar) 3,95 4,50 5,40 5,00 5,15 4,50 6,10 6,10 5,00 5,30 6,90 Könsrepresentation total arbetsstyrka, (% Män) 76 77 78 78 79 81 81 81 81 82 – Könsrepresentation total arbetsstyrka, (% Kvinnor) 24 23 22 22 21 19 19 19 19 18 – Könsrepresentation bland chefer (% Män) 73 74 75 76 77 80 80 81 81 82 – Könsrepresentation bland chefer (% Kvinnor) 27 26 25 24 23 20 20 19 19 18 – 1 I den här 11-årsöversikten sammanfattas historiskt redovisade siffror från Årsredovisningen respektive år utan omräkningar. På sidan 157 är datapunkter omräknade för att beakta förändrad omfattning som påverkar utgångsvärden för Koncernens klimatmål. 227 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 230 ===== Aktiestatistik Data per aktie 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Resultat, kr¹ 16,94 24,78 24,50 16,09 16,12 9,50 17,64 12,25 10,08 6,47 7,42 Ordinarie utdelning, kr⁸ 8,50 8,00 7,50 7,00 6,50 6,00 – 5,00 4,25 3,25 3,00 Extra utdelning, kr⁸˒ ⁹ 4,50 10,50 10,50 7,00 16,00 9,00 – 5,00 – – – Aktiekurs vid årets slut, (B-aktien), kr 295,90 268,60 261,70 188,48 209,65 193,80 156,90 115,95 152,70 106,40 79,10 Direktavkastning, (B-aktien), %² 4,4 6,9 6,9 7,4 10,7 7,7 – 8,6 2,8 3,1 3,8 Effektiv avkastning, (B-aktien), %³ 17 8 46 1 16 24 44 -21 47 38 -3 P/E-tal (kurs/resultat), (B-aktien)⁴ 17,5 10,8 10,7 11,7 13,0 20,4 8,9 9,5 14,8 16,4 10,7 EBIT-multipel⁵ 1110,0 6,9 6,7 7,2 8,3 12,5 6,1 6,5 9,9 11,7 7,7 Utdelningsandel, %⁶ 76,7 74,7 73,5 87,0 140,0 158,0 – 82,0 41,0 50,0 40,0 Eget kapital, kr⁷ 87.749.433 95 87 80 69 72 68 61 52 47 41 Avkastning på eget kapital, % 19,1 28,5 28,7 20,7 23,4 13,8 27,0 21,3 20,5 14,9 18,4 1 Resultat per aktie är beräknat som nettoresultat delat med genomsnittligt antal utestående aktier. 2 Föreslagen utdelning i kronor per aktie dividerad med börskurs vid årets slut. 3 Kursförändring under året plus utdelning dividerad med börskurs vid årets ingång. 4 Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie före utspädning. 5 Marknadsvärde vid årets slut plus finansiell nettoskuld och innehav utan bestämmande inflytande dividerat med rörelseresultat. 6 Kontant utdelning dividerad med resultat per aktie före utspädning. 7 Eget kapital för aktieägare i AB Volvo dividerat med antalet utestående aktier vid årets slut. 8 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman 2026. 9 För 2021 avser 6,50 kronor per aktie räkenskapsåret 2021 och 9,50 kronor per aktie utdelning av försäljningslikviden för UD Trucks utbetalad i juli 2021. Övriga aktiedata 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Antal ägare vid årets slut 423.717 396.699 382.200 374.185 362.144 283.731 250.798 245.663 240.521 237.654 234.989 Antal utestående A-aktier vid årets slut, miljoner 444 445 445 445 445 448 456 457 459 472 485 Antal utestående B-aktier vid årets slut, miljoner 1.589 1.588 1.588 1.588 1.588 1.585 1.577 1.576 1.573 156 1.546 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 2,033 2.033 2.033 2.033 2.033 2.033 2.033 2.032 2.032 2.031 – Årlig omsättning A-aktier, Stockholm, miljoner 58,7 31,7 36,7 41,1 88,1 65,7 43,8 51,8 46,7 67,2 51,7 Årlig omsättning B-aktier, Stockholm, miljoner 845,0 745,1 820,2 967,5 1.065,9 1.407,6 1.146,1 1.293,8 1.341,3 1.667,9 2.052,1 De största aktieägarna i AB Volvo 31 december 2025 Antal aktier Röstandel, % Kapitalandel, % Industrivärden 195.600.000 28,1 9,6 Geely Holding 88.474.625 14,7 4,4 AMF Försäkring & Fonder 73.649.558 5,6 3,6 Alecta 44.483.112 3,9 2,2 Vanguard 77.864.972 2,6 3,8 AFA Försäkring 15.913.773 2,3 0,8 Norges Bank Investment Management 15.501.101 1,9 0,8 Fjärde AP-fonden 19.554.701 1,7 1,0 Swedbank Robur Fonder 87.548.792 1,7 4,3 Blackrock 81.215.947 1,5 4,0 Totalt 699.806.581 64,0 34,5 Källa: Modular Finance Aktiefördelning 31 december 2025 Antal aktieägare Röstandel, % Kapitalandel, % 1–1.000 aktier 366.178 2,8 3,3 1.001–10.000 aktier 52.750 7,1 8,9 10.001–100.000 aktier 4.220 3,3 5,0 100.001– 569 86,8 82,8 Totalt 423.717 100,0 100,0 Källa: Euroclear 228 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 231 ===== Årsstämma den 8 april 2026 AB Volvos årsstämma hålls onsdagen den 8 april 2026. För ytterligare information om årsstämman 2026, se Volvos webbplats, www.volvogroup.se. Volvos valberedning Följande personer är ledamöter i Volvos valberedning: • Fredrik Persson, ordförande i valberedningen, AB Industrivärden • Anders Oscarsson AMF och AMF Fonder • Carina Silberg Alecta • Anders Algotsson AFA Försäkring • Pär Boman, styrelsens ordförande. Samtliga ledamöter utsågs av årsstämman 2025. Valberedningen har bland annat till uppgift att till årsstämman lämna förslag till val av styrelse, av styrelsens ordförande och i förekommande fall revisorer. Valberedningen föreslår också arvoden till styrelsen. Preliminär finansiell kalender Årsstämma 2026 8 april 2026 Rapport över det första kvartalet 2026 24 april 2026 Kapitalmarknadsdag 10 juni 2026 Rapport över det andra kvartalet 2026 17 juli 2026 Rapport över det tredje kvartalet 2026 23 oktober 2026 Rapporterna finns tillgängliga på www.volvogroup.se samt på www.volvogroup.com vid publiceringstillfället och sänds också elektroniskt till de aktieägare som anmält att de vill ha Volvokoncernens finansiella information. Historiska tidsserier över Volvokoncernens marknadsinformation och aktiedata publiceras regelbundet på www.volvogroup.se samt på www.volvogroup.com. Kontaktuppgifter Investor Relations: Johan Bartler +46 739 02 21 93 Anders Christensson +46 765 53 59 66 E-mail: investorrelations@volvo.com Corporate Responsibility: Jonas André +46 739 02 63 80 E-mail: csr@volvo.com Aktiebolaget Volvo (publ) 556012-5790 Investor Relations, VGHQ SE-405 08 Göteborg Sweden Tel +46 31 66 00 00 www.volvogroup.com 229 VOLVOKONCERNEN 2025 ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 232 ===== AB Volvo (publ) • 405 08 Göteborg • Telefon 031 66 00 00 • www.volvogroup.se A B Volvo, Investor Relations och Group Accounting