===== SIDA 1 ===== Årsredovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== 2 03 04 05 06 08 10 12 15 16 17 21 75 80 81 82 86 102 105 108 109 113 115 116 117 119 120 Året i korthet Enirokoncernen i korthet Året i siffror VD har ordet Affärsområde Marketing Partner Affärsområde Dynava Aktien Styrelse Koncernledning Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Risker och riskhantering Finansiella rapporter Koncernens räkningar Koncernens noter Moderbolagets räkningar Moderbolagets noter Styrelsens försäkran Revisionsberättelse Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport Femårsöversikt Nyckeltal Finansiella definitioner Branschspecifika begrepp Information om årsstämma ===== SIDA 3 ===== 3 3 • Periodens nettoomsättning ökade från 951 MSEK till totalt 955 MSEK 2025. • Bibehållen justerad EBITDA marginal om 14,6% (15,0), trots ett svagare år för Dynava. • Årets Rörelseresultatet påverkades av jämförelsestörande poster om 16 MSEK (0) och uppgick till 55 MSEK (72). • Under året passerar Eniro en milstolpe och meddelar att ARR uppgår till över en halv miljard SEK. • Kassa vid årets slut uppgick till 189 MSEK, en ökning med 26 MSEK trots investeringar av två förvärv under året. Sammanfattning av året MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 955 951 EBITDA 123 143 EBITDA marginal 12,9% 15,0% Justerad EBITDA 139 143 Justerad EBITDA marginal 14,6% 15,0% Rörelseresultat 55 72 Resultat efter skatt 46 68 Nyckeltal • Den 18 juli passerar Eniro över en halv miljard SEK i årliga återkommande intäkter (ARR). • Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av förvärvet av Medialuotsi Oy ägt rum. • Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stärka sin position inom digital marknadsföring i Norden. • Den 19 februari 2025 kommunicerade styrelsen att den utvärderar en särnotering av Dynava. • Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av Trond Dale. • Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning. • Den 2 april förlorade Eniro i hovrätten Kapatens klandertalan mot inlösenbeslutet av preferensaktier 2022. Bolaget överklagade domen och ansökte om prövningstillstånd i Högsta domstolen. Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits. • Eniro’s CFO Joel Odland, lämnade bolaget i slutet av första kvartalet 2025. Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO). Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträdde tjänsten den 19 augusti 2025. Sammanfattning av viktiga händelser under året Året i korthet ===== SIDA 4 ===== 4 Enirokoncernen i korthet +10 milj Unika besökare per månad på egna söksajter ca 45 000 Företagskunder i Norden för Marketing Partner 874 Medeltalet anställda Vår verksamhet Enirokoncernens verksamhet bedrivs i två affärsområden. Affärsområdet Marketing Partner, som står för 67 procent av omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med hjälp av såväl externa partnerskap som egna lokala sökmotorer. Affärsområden Marketing Partner Dynava 14,6% Justerad EBITDA-marginal 5 egna söksajter i Norden • eniro.se • gulesider.no • krak.dk • degulesider.dk • 0100100.fi 955 Omsättning MSEK 537 ARR för affärsområdet Marketing Partner MSEK Partnerskap Facebook Google Instagram Yext TikTok Koncernens andra affärsområde Dynava, 33 procent av omsättningen, erbjuder contact center-tjänster och svarsservice åt större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster. ===== SIDA 5 ===== 5 Året i siffror Nyckeltal MSEK 2025 2024 2023 Nettoomsättning 955 951 960 Rörelseresultat 55 72 4 EBITDA 123 143 87 Justerad EBITDA 139 143 97 Resultat efter skatt 46 68 -4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109 52 Årets kassaflöde 29 -2 -55 Soliditet, % 35% 30% 28% ARR för affärsområdet Marketing Partner 537 489 462 Orderingång Marketing Partner 661 613 617 Antal heltidsanställda medarbetare vid årets slut 832 880 875 Resultat per aktie före och efter utspädning* 0,06 0,09 -0,03 * Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023). Nyckeltal 955 MSEK Nettoomsättning 139 MSEK Justerad EBITDA resultat 0 200 400 600 800 1 000 1 200 20252024202320222021 828 930 960 951 955 0 30 60 90 120 150 20252024202320222021 133 131 97 143 139 90 MSEK 537 MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten ARR för affärsområdet Marketing Partner 0 20 40 60 80 100 120 20252024202320222021 71 62 52 109 90 0 100 200 300 400 500 600 20252024202320222021 444 462 537 489 444 ===== SIDA 6 ===== 6 2025: Från transformation till strategisk positionering 2025 blev ett år där Eniro tog tydliga steg från förändring till förflyttning. Vi bygger vidare på genombrottet från 2024 och avslutar året med vårt starkaste intäktskvartal, 244 MSEK, och en helårsomsättning om 955 MSEK. Det sker trots en tydlig motvind i Dynava, vilket samtidigt visar att koncernen som helhet blivit mer ro- bust och mindre sårbar. Vi levererar en justerad EBITDA om 139 MSEK och går in i 2026 med 189 MSEK i kassa. Det ger oss både handlingsfrihet och finansiell styrka i en marknad där många av våra branschkollegor fortsatt kämpar med kassaflödet. Det som gör mig mest trygg är att detta inte kommer ur en enskild åtgärd eller kort period. Det är resultatet av flera års konsekvent arbete med att öka andelen återkommande intäk- ter, strama upp kostnadsbasen och samtidigt fortsätta investera i produkt, teknik och utval- da förvärv. Vi har lärt oss att stabilitet kan vi inte hoppas på, utan något vi måste foksuerat bygga. Vi avslutar året med en justerad EBIT- DA-marginal om 15 procent, vilket bekräftar att riktningen håller. Styrka i genomförande och människorna bakom Om jag ska lyfta några saker jag personligen är särskilt stolt över under 2025 handlar det i grunden om genomförande och kultur. Vi har fortsatt stärka vår position i Norge och byggt ett momentum som visar vad vi kan åstad- komma när vi kombinerar lokalt kundfokus med en gemensam koncernplattform. Jag är också stolt över det tydliga engagemanget för AI och utveckling i organisationen. Teknikskiften blir aldrig verklighet genom en plan, de blir verklig- het när människor provar, förbättrar och gör det nya till vardag. Vi har också tagit steg i vår kommersiella ut- veckling. Under året har vi vunnit fler affärer med större omfattning och högre kravbild. Det är ett styrkebesked och en indikation på att vår leverans och vårt erbjudande står sig väl i en mer krävande marknad. Marknaden: från press till gradvis stabilisering Den makroekonomiska miljön i Norden har under året fortsatt präglats av osäkerhet. Små och medelstora företag har mött höga finan- sieringskostnader, svag efterfrågan och ett ökat kostnadstryck. Antalet konkurser har legat på historiskt höga nivåer i flera nordiska länder. Samtidigt ser vi stabiliseringstecken inför 2026. Inflationen har dämpats, räntemarknaden sig- nalerar lättnader och företagens framtidsför- väntningar förbättras gradvis. Prognoser pekar mot en återhämtning inom reklammarknaden, särskilt inom digitala och datadrivna kanaler. AI accelererar dessutom skiftet från traditionell sökannonsering till mer komplexa, integrerade och automatiserade marknadsföringsekosys- tem. För Eniro, med en stark SME-position och växande nordisk plattform, skapar detta bety- dande strukturella möjligheter. Vi ser även fortsatt hög M&A-aktivitet i Norden, vilket bekräftar regionens attraktionskraft och stödjer vår strategi att aktivt delta i konsolide- ringen av den nordiska MarTech-marknaden. AI som strategi: mot ett agentiskt företag AI är inte längre bara ett framtidsämne. Det är ett verktyg för produktivitet och kvalitet, och i många fall en hygienfaktor. Under 2025 har vi lagt mer kraft på att bygga in AI där den gör praktisk skillnad, i hur vi arbetar, hur vi levererar och hur vi skapar kundvärde. VD har ordet ===== SIDA 7 ===== 7 Inför 2026 har vi två tydliga prioriteringar. Den första är att höja graden av AI i våra interna processer, inte som ett sidospår, utan som ett mer systematiskt sätt att förbättra kvalitet, tem- po och kostnadseffektivitet. Den andra är att öka AI-andelen i vår kundportfölj. Vår position inom SMB gör oss till en ovanligt effektiv kanal för att få ut automatisering och smarta assis- tenter till de allra minsta företagen, där varje timme och varje krona spelar roll. Vi har tagit ledartröjan. Nu behöver vi också fortsätta förtjä- na den genom tydliga resultat hos kunderna. Det kräver dessutom högre takt i produktut- vecklingen. Vi ska bli bättre på att gå från idé till lanserad produkt, snabbare och mer konse- kvent. Det är ett av de mest konkreta sätten att översätta ambition till värde. Marketing Partner: tillväxtmotor och konsolideringsplattform Marketing Partner fortsätter att vara koncernens tillväxtmotor och en stark bidragsgivare till våra marginaler. Under året ökade affärsområdets ARR med 48 MSEK till 537 MSEK, motsvarande en tillväxt om 10 procent jämfört med föregående år. Det är ett tydligt kvitto på att kunderna ser värdet i vårt erbjudande och väljer att fortsätta och fördjupa samarbetet med oss. Under året genomförde vi förvärven av Medial- uotsi i Finland och Qwamplify Nordics. Båda har integrerats väl i vår befintliga organisation och de bidrar redan med omsättning och kompe- tens, men också med ökad räckvidd och förmå- ga i vår nordiska plattform. Vår konsolidersambitioner fortsätter. I februari 2026 slutförde vi förvärvet av SST, vilket stärker vår nordiska närvaro och vår ambition att byg- ga en ledande plattform inom Marketing Part- ner i Norden. SST tillför kompletterande kompe- tens och nya kundrelationer, och vi ser tydliga synergier, inte minst möjlighet att vidareutnyttja SST:s erfarenhet från offentlig sektor i fler nord- iska marknader. Dynava: omställning och förnyelse Dynava verkar med en annan affärslogik än Marketing Partner: färre kunder, större affärer och längre kontrakt. Under 2025 genomförde vi ett effektiviseringsprogram och anpassade kostnadsbasen för att skapa bättre förutsätt- ningar framåt. Dynava Lab har samtidigt bidra- git med förnyelse genom initiativ som stärker leverans, automation och utvecklingstakt. Tydlighet och fokus inför 2026 Under början av 2026 avslutade vi också den långvariga juridiska processen avseende pre- ferensaktier. Att få detta bakom oss skapar tydlighet och gör att vi kan lägga fullt fokus på verksamheten. Omvärlden har varit krävande, särskilt för små- företag. Samtidigt ser vi signaler om stabilise- ring inför 2026. Med en stark finansiell ställning, växande återkommande intäkter och en orga- nisation som blivit mer effektiv går vi in i året med en tydlig avsikt: att investera för nästa tillväxtfas och göra det med samma disciplin som tagit oss hit. Jag vill rikta ett varmt tack till våra medarbeta- re, kunder och aktieägare för ert förtroende och engagemang. Tillsammans bygger vi ett Eniro som står stabilt, agerar modigt och fortsätter leverera med hög hastighet. Hosni Teque-Omeirat VD och koncernchef, Eniro Group AB ===== SIDA 8 ===== 8 Marketing Partner Grunden för nästa kapitel - mot ett agentiskt ekosystem I flera decennier har Eniro haft ett tydligt uppdrag: att hjälpa människor hitta rätt. I den gula telefonkatalogen handlade det inte bara om att hitta företag – utan också om att hitta varandra. När vi sedan tog steget online digitaliserade vi samma grundidé: att göra lokala sökningar enklare, snabbare och mer relevanta i vardagen. Idag innehåller våra plattformar över tre miljoner listade företag och används av människor som söker efter lokala tjänster, kontaktvägar och information men också efter andra människor. Den lokala datan, tillsammans med förtroendet vi byggt över tid, är grunden för nästa kapitel i Eniros utveckling. För i en värld där digital synlighet allt oftare avgör vem som blir vald är det svårare än någonsin att vara småföretagare. Många företagare vill lägga sin tid på kunder, kvalitet och leverans - inte på att förstå algoritmer, annonsering och digital marknadsföring. Det är här Robin kommer in. Robin är vår tillväxtplattform för små och medelstora företag. Genom att kombinera vår räckvidd inom lokalt sök med marknadsföringstjänster som hemsidor, annonsering och innehåll gör vi det enklare för företag att synas, attrahera kunder och växa. För våra kunder handlar det om en sak: fler kunder och fler affärer. För oss handlar det om att bygga en skalbar och datadriven plattform för lokalt företagande i Norden. 2025: året då vi byggde grunden 2025 har varit ett år där vi stärkt fundamentet för nästa steg i bolagets utveckling. Vi har utvecklat vårt erbjudande, stärkt organisationen och byggt strukturen som krävs för att skala vår affär framåt. Under året har vi också förstärkt vår nordiska närvaro genom strategiska förvärv, bland annat Medialuotsi Oy i Finland och Qwamplify Nordics, vilket breddar vår kompetens och stärker vår kapacitet inom digital marknadsföring. Marketing Partners nettoomsättning uppgick till 637 MSEK (581). EBITDA uppgick till 128 MSEK (143) och rörelseresultatet till 79 MSEK (93). Samtidigt har vi lagt grunden för nästa teknologiska steg i bolagets utveckling. Nästa steg: Local verse - byggt för nästa generations användare Nästa kapitel i vår resa handlar om att använda vår data, teknik och plattformar på nya sätt och samtidigt säkra Eniros relevans för nästa generation användare. Med över tre miljoner företag i vår databas sitter vi på en unik position i Norden. Den lokala datan vi byggt upp under decennier blir nu grunden för nästa generation av våra produkter. Det är här Local verse kommer in. Localverse är vår vision för framtidens lokala sök och upptäckt – byggd på lokal data, AI och användarbeteende. Målet är att göra Eniro mer relevant i människors vardag och bli en naturlig källa även för nästa generations användare, inte minst Generation Z. Plattformen är byggd för att kunna utvecklas och skalas över tid - först i Norden, men med en arkitektur som öppnar för större möjligheter framåt. Samtidigt bygger vi Eniro Group och Robin mot ett mer agentiskt ekosystem, där teknik, data och automation gör att våra produkter inte bara visar vägen utan aktivt arbetar för våra kunder. Det är så vi ger företagare superkrafter: att kunna fokusera på sitt hantverk och sina kunder, medan Robin i bakgrunden arbetar autonomt med att förbättra deras digitala närvaro och driva nya kundkontakter. När vi kopplar ihop Local verse, Robin och vår dataplattform skapar vi något som är unikt i Norden: ett datadrivet system som hjälper lokala företag att växa - snabbare, smartare och mer lönsamt, samtidigt som vi bygger relevans för en ny generation användare. Det är nästa kapitel i Eniros utveckling. Grunden är nu lagd. Affärsområde +10 milj Unika besökare per månad på egna söksajter ca 45 000 Företagskunder i Norden för Marketing Partner 3 milj Listade bolag 66,7% Andel av koncernens nettoomsättning 537(10%) ARR för affärsområdet Marketing Partner MSEK ===== SIDA 9 ===== 9 Så hjälper vi lokala företag att synas, växa och bli valda DÄR KUNDER SÖKER Vår metod för digital tillväxt Genom att kombinera unik lokal data med marknadens mest kraftfulla annonsplattformar skapar vi en sömlös närvaro för ditt företag. Vi ser till att ni inte bara syns, utan att ni når rätt kunder vid exakt rätt tillfälle. Vårt ekosystem är byggt för att skala med er verksamhet, oavsett om ni finns på en ort eller över hela landet. Det är så vi bygger morgondagens lokala marknadsledare. FLER KUNDEER FLER AFFÄRER STARKARE LOKAL NÄRVARO Google Meta Bing Eniros karttjänst Lokal synlighet Synlighet där människor söker Lokal data Miljontals företag och lokal efterfrågan Närvaro online Hemsidor och företagsprofiler Digital annonsering Google, sociala medier och digitala kampanjer ===== SIDA 10 ===== 10 Dynava Affärsområdet Dynava omfattar contact center verksamhet med tillhörande tjänster och produkter. Verksamheten bedrivs enligt global best practice och med stöd av innovativ teknologi som stärker effektivitet, kvalitet och kundnöjdhet. Klientbasen utgörs av myndigheter samt företag inom både offentlig och privat sektor och inkluderar även hantering av traditionell nummerupplysning. Expansionen i affären drivs genom fördjupat samarbete mellan den finska och svenska verksamheten samt ett fokuserat arbete inom områden där marknadspositionen är stark, såsom energi, e-commerce och logistik. Sedan 2024 leds verksamheten i Sverige och Finland av en gemen- sam ledningsgrupp, vilket har stärkt förmågan att driva utveckling i båda länderna. Genom innovationsmiljön Dynava LAB utvecklas lösningar inom AI, digitalisering och automatisering som löpande bidrar till effektivisering och ökat kundvärde. Moderniseringen av produktionssystemen i Sverige och Finland har förbättrat förutsätt- ningarna för skalbara och digitalt drivna tjänster. Erbjudandet har samtidigt breddats med kompletterande konsultlösningar, AI pro- dukter och AI tränare, vilket stärker positionen som helhetsleverantör inom kundkommunikation. Kunskap och erfarenhet som Dynava har inom den offentliga sektorn i Sverige nyttjas även i Finland, samtidigt som erfarenhet som Dynava Finland har kring den privata markna- den utnyttjas i Sverige. Dynava kännetecknas av operationell excellens och kostnadseffek- tivitet, bland annat genom Best Shore konceptet och arbete enligt COPC standarden (Customer Operations Performance Center). Den svenska verksamheten producerar huvuddelen av sina volymer i Senegal, Moldavien och Estland, där lokala medarbetare utbildas i svenska av erfarna språklärare. Under 2024 etablerades framgångs- rikt ett driftcenter på Cypern för att möta den ökande efterfrågan på finsktalande kommunikatörer. Contact center erbjudandet omfattar kundtjänst, växeltjänster, helpdesk och beställningscentraler. Tjänsterna levereras i de kanaler som kunderna föredrar, med prismodeller som spänner från fasta upplägg till volym- och tidsbaserade strukturer. Avtalen är i gene- rellt fleråriga. Utöver contact center så erbjuder Dynava utvalda backoffice-tjänster, konsulttjänster och bemanning. Trenden att outsourca kundtjänst har fortsatt att stärkas, med drivkrafter som lägre kostnader, ökad flexibilitet samt ökande behov av digitalisering och automatisering. Potentialen bedöms som betydande då många större företag fortfarande hanterar kundtjänst internt. Den snabba tekniska utvecklingen skapar dessutom möjligheter till fördjupade kundsamarbeten och innovativa lösningar. Under 2025 genomfördes en omstrukturering av den finska orga- nisationen som belastade årets resultat negativt. Omstrukture- ringen har anpassat organisationen för högre effektivitet, tydligare ansvarsfördelning, mer offshoring och en mer skalbar struktur, vilket skapar goda förutsättningar för ökad tillväxt och förbättrad lön- samhet. Den nya strukturen möjliggör även snabbare beslutsvägar, stärkt kundfokus och förbättrad förmåga att tillvarata den tekniska utvecklingen inom digitalisering och automatisering. EBITDA resultatet förbättrades, framför allt till följd av optimering av best shoring inom den svenska verksamheten samt långsiktiga, omförhandlade kundavtal med förbättrade marginaler. Kundtjän- staffären utvecklas positivt och kompenserar delvis för nedgången inom nummerupplysningstjänster. Den digitala utvecklingen bidrar till närmare samarbeten med flera klienter och en stärkt strategisk position inför kommande år, enligt Madelene Hall, CEO för Dynava. Dynava fokuserar fortsatt på sektorer där marknadspositionen är etablerad, samtidigt som nya intressanta segment undersöks. En balanserad kundportfölj med både offentliga och privata aktörer bidrar till stabilitet, samtidigt som erbjudandet breddats med ytter- ligare tjänster. Tillväxten bedöms huvudsakligen ske organiskt, med möjlighet att kompletteras av selektiva förvärv när förutsättningarna är lämpliga. Den tekniska utvecklingen i branschen skapar fortlöpande möjlighe- ter till effektivisering och värdehöjande tjänster. Investeringar görs i moderna digitala lösningar, däribland AI agenter, avancerad data- analys och uppgraderade produktionssystem, i syfte att stärka både operativ kapacitet och kundupplevelse. Cybersecurity och riskhante- ring utgör samtidigt prioriterade områden. Kostnadseffektivitet är en central del av affärsmodellen där internationella enheter, effektiva produktionssystem och en slimmad overheadstruktur bidrar till konkurrenskraftiga kostnadsnivåer. Processerna förbättras löpande utifrån etablerad best practice, vilket skapar förutsättningar för hög kvalitet och stabil operativ styrning. Affärsområde 10 +100 år Erfarenhet inom kundtjänst +16 milj Antal hanterade ärenden per år 33,3% Andel av koncernens nettoomsättning ===== SIDA 11 ===== 11 En pålitlig partner som alltid är förstahandsvalet Tillväxt Vi satsar vidare på sektorer där vi redan idag är star- ka som energi, e-commerce och logistik. En bland- ning av publika och privata klienter skapar stabilitet samtidigt som vi erbjuder flera nya tjänster, till exem- pel inom AI, språk och automatiseringar. Försäljning och marknadsföring fortsätter framåt med tydliga mål och höga ambitioner. Vår tillväxt väntas främst ske organiskt men även genom eventuella förvärv. Teknologi Branschen är i snabb förändring både internt och externt. Vi satsar på det bästa stödet både till våra operatörer och klienter. Genom partners och egen utveckling så fortsätter vi implementera AI-agenter, AI-analys, nya produktionssystem med mycket mera. Dynava är också framstående när det kommer till cybersecurity och riskhantering. En kostnadsmedveten organisation med smarta processer Dynavas utlandsenheter tillsammans med utmärkta produktionssystem, smart teknik och slimmad overhead gör att vi behåller kostnader på bra nivåer för att vara konkurrenskraftiga. Smarta processer, baserade på best practice i branchen, utvecklas löpande för bästa möjliga tjänst och effektivitet. Kvalitet Alla våra klienter drivs av en sak – de vill att deras kund blir omhändertagen. Våra kvalitetsprocesser leder till en utmärkt kundupplevelse, präglad efter klientens behov och mål. Vi följer den internationella standarden COPC i vårt arbete och har ett flertal cer- tifierade medarbetare. Dynava Mål & Strategi Vision Empowering Great Customer Experiences with Unmatched Quality and Nordic Expertise ===== SIDA 12 ===== 12 Aktien AKTIESTRUKTUR Stamaktien handlas under tickern ENRO. Vid periodens utgång uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav 18 175 356 ägs av Eniro Group AB. Inga andra aktieslag fanns vid periodens utgång. AKTIEÅTERKÖP Under perioden januari till december 2025 har 0 st (0) aktier förvärvats till en genomsnittskurs på 0 SEK (0). KURSUTVECKLING Bolagets börsvärde uppgick vid utgången av 2025 till 284 MSEK (334). Börsvärdet minskade med 15 procent (15) jämfört med 31 december 2024. Högsta betalkurs för stamaktier uppgick till 0,59 SEK den 27 feb- ruari. Lägsta betalkurs uppgick till 0,38 SEK den 18 december. Totalt omsattes 258 478 826 (224 205 306) stamaktier, med en genomsnittlig omsättning per handelsdag om 1 038 068 (893 248). ÄGARSTRUKTUR Andelen aktier med ägare bosatta i Sverige uppgick vid slutet av året till 90 procent (90) av hela aktiestocken, vilket är i linje med utgången av 2024. Innehav tillhörande övriga ägare i Nor- den uppgick till 2 procent (2), innehav tillhörande ägare i övriga Europa (exkl Sverige och övriga Norden) uppgick till 8 procent (8) och innehav tillhörande ägare i resten av världen uppgick till 0 procent (0). UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00) per stamaktie. Se sid 19 i förvaltningsberättelsen. Bolaget är inte bundet av någon utdelningspolicy. Bolagets styrelse har att lämna förslag till utdelning inför varje årsstämma. AKTIEKAPITAL Bolagets aktiekapital uppgick per den 31 december 2025 till 298 472 989 SEK fördelat på 746 182 472 stamaktier. Det totala antalet röster uppgick till 728 007 116, varav samtliga är hänförliga till stamaktier. RESULTAT PER AKTIE Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas som resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st. INVESTERARRELATIONER Kommunikationen till aktieägare är den rapportering som sker genom delårsrapporter, årsredovisning och pressmeddelanden. 0 10 000 000 20 000 000 30 000 000 40 000 000 50 000 000 60 000 000 Volym DecemberNovemberOktoberSeptemberAugustiJuliJuniMajAprilMarsFebruariJanuari Pris, SEK Volym Closing price 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 StamaktierKursutveckling 2025 ===== SIDA 13 ===== 13 ÄGARFÖRTECKNING 2025-12-31 Namn Innehav Innehav (%) Röster Röster (%) Azerion Sverige AB 190 000 000 25,46 190 000 000 26,10 Spectrumone AB (publ) 93 751 636 12,56 93 751 636 12,88 B.O. Intressenter AB 84 299 562 11,30 84 299 562 11,58 SEB AB, LUXEMBOURG BRANCH, W8IM 39 023 594 5,23 39 023 594 5,36 Qviberg Mats 33 603 401 4,50 33 603 401 4,62 Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 31 458 245 4,22 31 458 245 4,32 Johansen Morten 16 071 000 2,15 16 071 000 2,21 Krishan Thomas 15 817 891 2,12 15 817 891 2,17 Crafoord Capital Partners AB 15 000 000 2,01 15 000 000 2,06 Jeansson Tedde 14 000 000 1,88 14 000 000 1,92 10 största ägarna 533 025 329 71,43 533 025 329 73,22 Övriga ägare 194 981 787 26,13 194 981 787 26,78 Antal aktier i eget innehav 18 175 356 2,44 - - Totalt 746 182 472 100,00 728 007 116 100,00 FÖRDELNING AV AKTIEINNEHAV Innehav Antal aktieägare Innehav (%) 1 - 500 8 023 0,10 501 - 1 000 927 0,10 1 001 - 2 000 807 0,16 2 001 - 5 000 865 0,40 5 001 - 10 000 538 0,56 10 001 - 20 000 408 0,81 20 001 - 50 000 382 1,66 50 001 - 100 000 194 1,92 100 001 - 500 000 187 5,36 500 001 - 1 000 000 34 3,16 1 000 001 - 5 000 000 33 8,77 5 000 001 - 10 000 000 2 1,73 10 000 001 - 12 75,28 Summa 2025-12-31 12 412 100,00% ===== SIDA 14 ===== 14 AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Transaktion Antal stamaktier av serie A efter transaktion Antal stamaktier av serie B efter transaktion Antal preferensaktier serie A efter transaktion Antal preferens aktier serie B efter transaktion Aktiekapital (SEK) 2017 Minskning av aktiekapitalet 1) 530 087 050 - - 1 000 000 95 595 669 2017 Minskning av aktiekapitalet 2) 530 087 050 - - 258 777 95 462 248,86 2017 Nyemission 1 486 503 575 - - 258 777 267 617 223,36 2017 Nyemission 2 160 046 160 - - 258 777 388 854 888,66 2017 Kvittningsemission 2 160 046 160 483 870 966 - 258 777 475 951 662,54 2017 Nyemission 5 870 655 510 483 870 966 - 258 777 1 143 861 345,54 2017 Kvittningsemission 6 140 572 579 483 870 966 - 258 777 1 192 446 417,96 2018 Kvittningsemission 6 168 208 341 483 870 966 - 258 777 1 197 420 855,12 2018 Sammanläggning 61 682 083 4 838 709 - 258 777 1 197 511 262,96 2018 Nyemission 61 687 125 4 838 709 - 258 777 1 197 511 262,96 2018 Nyemission 61 734 701 4 838 709 - 258 777 1 198 364 345,66 2018 Omvandling av stamaktier av se- rie B till stamaktier av serie A 66 573 410 - - 258 777 1 198 364 345,66 2019 Minskning 3) 66 573 410 - - 258 777 53 465 749,60 2020 Nyemission 66 573 410 - 617 502 582 258 777 547 467 815,20 2022 Minskning4) 66 573 410 - 617 502 582 258 777 273 733 907,60 2023 Indragning 5) 66 573 410 - 617 502 582 - 273 630 396,80 2023 Nyemission6) 746 182 472 - - 298 472 988,80 1) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet utan indragning av aktier för avsättning till fritt eget kapital. Minskningen genomfördes för att kunna genomföra 2017 år refinansiering. 2) Årsstämman 2017 beslutade att genomföra en minskning av Bolagets aktiekapital genom indragning av preferensaktier för återbetalning till Bolagets preferensaktieägare. Inlösenfordran kunde utnyttjas för betalning av stamaktier av serie A inom ramen för preferensaktieerbjudandet 2017. 3) Årsstämman 2019 beslutade att genomföra en minskning av aktiekapitalet för dels täckning av förlust med 557 000 000 SEK och dels för avsättning till fritt eget kapital med ytterligare 587 898 596 SEK. Registrerat hos bolagsverket 2019-05-10 men avsättningen till fritt eget kapital genomfört efter tillstånd 2019-07-18. 4) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av aktiekapitalet för avsättning till fritt eget kapital om 273 733 906,60 SEK. Tillstånd från bolagsverket erhölls 2022-12-19. 5) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en minskning av Bolagets aktiekapital med 103 510,80 kronor genom inlösen av samtliga 258 777 utestående preferensaktier av serie B. Registrering hos Bolagsverket skedde 7 februari 2023. 6) Extra bolagsstämma den 12 september 2022 beslutade bland annat om en ökning av Bolagets aktiekapital med 24 842 592 kronor genom nyemission av stamaktier av Serie A om 62 106 480. Vidare omvandlades samtliga preferensaktier av serie A till stamaktier av serie A. AKTIEDATA, 31 DECEMBER 2025 DATA 2025 2024 2023 Resultat per aktie före och efter utspädning, nuvarande antal aktier* 0,06 0,09 -0,01 Resultat per aktie före och efter utspädning** 0,06 0,09 -0,03 Börskurs vid årets slut stamaktie, SEK 0,39 0,45 0,53 Genomsnittligt antal stamaktier efter avdrag eget innehav, tusental 728 007 728 007 629 788 Antal stamaktier vid periodens slut efter avdrag eget innehav, tusental 728 007 728 007 728 007 Antal stamaktieägare, vid årets slut 12 408 13 019 13 638 * Måttet är ett finansiellt icke-IFRS mått som baseras på antalet stamaktier vid periodens utgång exklusive eget innehav (728 007 116 st) ** Resultat per stamaktie efter allokering till preferensaktiernas utdelningsrätt (dock är preferensaktierna konverterade respektive inlösta i februari 2023). ===== SIDA 15 ===== 15 Styrelse Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav. FREDRIC FORSMAN Styrelseledamot och ordförande sedan 2022 MIA BATLJAN Styrelseledamot sedan 2021 FREDRIK CRAFOORD Styrelseledamot sedan 2022 JOOST MERKS Styrelseledamot sedan 2024 FÖDD: 1965 FÖDD: 1992 FÖDD: 1969 FÖDD: 1982 UTBILDNING: Jurist kandidatexamen från Lunds universitet UTBILDNING: Magisterexamen i Finans, Kan - didatexamen i Företagsekonomi och IT UTBILDNING: Ekonomistudier vid Stock - holms Universitet UTBILDNING: Applied Science, Avans Uni - versity ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordfö - rande i SpectrumOne AB (publ) och Obser - vit AB. Styrelseledamot i Fredric Forsman Consulting AB, Backasol Invest AB och Korv - kultur AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Ilija Batljan Invest AB (publ), Mestro Ab (publ), HEXICON AB (publ), Missing in Action AB, DF Utveck - ling 2 AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordfö - rande i Crafoord Capital Partners AB, Cra- foord Asset Management AB, Crafoord Real Estate AB, Crafoord Real Estate I AB, Crafoord Real Estate II AB samt Styrelse - ordförande i Crafoord Real Estate III AB. Styrelseledamot i Fredrik Crafoord AB samt Empir Group AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: ADUX SA. ARBETSLIVSERFARENHET: Fram till december 2016 medlem i Sveriges Advokatsamfund och därefter egen konsultverksamhet. Under åren 1997 till 2008 Managing Partner på Advokatfirman Glimstedt i Baltikum. ARBETSLIVSERFARENHET: Finansanalytiker på Samhällsbyggnadsbolaget, tidigare erfarenhet från förmögenhetsförvaltning och aktiemäkleri från Barclays Bank och Nordea. ARBETSLIVSERFARENHET: GrundareCrafoord Capital Partners AB.Tidigare befattningar hos Carlsquare AB, corporate finance, HQ AB, investment banking samt Sundal Col - lier, tradingchef. ARBETSLIVSERFARENHET: Director & Chief Investment Investment Officer på Azerion Group NV AKTIEINNEHAV I ENIRO: 93 751 636 aktier via närstående (SpectrumOne AB). AKTIEINNEHAV I ENIRO: Aktieinnehav 360 508 stamaktier och ytterligare 1 169 498 sta - maktier via närstående (Ilija Batljan Invest AB, Health Runner AB och Ilija Batljan) AKTIEINNEHAV I ENIRO: 15 000 000 sta - maktier via närstående (Crafoord Capital Partners AB). AKTIEINNEHAV I ENIRO: 190 000 000 sta - maktier via närstående (Azerion Sverige AB). OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Nej OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: JA/JA Oberoende gentemot bolaget och större aktieägare: Ja/Ja Oberoende gentemot bolaget och större aktieägare: Ja/Nej MATS GABRIELSSON Styrelseledamot sedan 2022 TROND DALE Styrelseledamot sedan 2025 MATTIAS MAGNUSSON Arbetstagarrepresentant sedan 2022 FÖDD: 1950 FÖDD: 1950 FÖDD: 1974 UTBILDNING: Civilekonom från Stockholms Han - delshögskola UTBILDNING: Royal Norwegian Naval Academy, Bergen / Norway, Handelshochscule St. Gallen, St. Gallen / Switzerland (University of Eastern Switzerland) UTBILDNING: Marknadsföring/Ekonomi IHM ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Styrelseordförande i Gabrielsson Invest AB och i Trention AB. Styrelse - ledamot i Rapid Säkerhet AB och i Bofast AB. ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: Fort Nox Finance AB Malmö, styrelseledamot, Styrelse - ordförande Lidion Bank, Malta ÖVRIGA STYRELSE UPPDRAG: - ARBETSLIVSERFARENHET: Entreprenör och egen företagare. ARBETSLIVSERFARENHET: Goldman Sachs London, chef för Nordic FX (ED), Credit Agri- cole Stockholm, chef för Nordic CM (MD), DLP Capital Stockholm, partner/VD, ABS Factoring Stockholm, partner/VD, Partner och styrelseledamot Racom AS Oslo, Styrel- seledamot Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Fort Nox Växjö, Styrelseordförande Adux Paris, Styrelseledamot ABS Factoring Stockholm, Storhavet AB, Ägare/Seniorrådgivare, Styrelseledamot Fort Nox Finance Malmö, Styrelseledamot Fimento Stockholm ARBETSLIVSERFARENHET: Olika befattningar inom Eniro. BEFATTNING: Mediabyråansvaring/KAM. AKTIEINNEHAV I ENIRO: 84 299 562 via B.O. Intressenter AB. AKTIEINNEHAV I ENIRO: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: 750 000 teck - ningsoptioner via närstående. OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Nej OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ja/Ja OBEROENDE GENTEMOT BOLAGET OCH STÖRRE AKTIEÄGARE: Ej tillämpligt ===== SIDA 16 ===== 16 Aktieinnehav innefattar även närståendes innehav. Koncernledning HOSNI TEQUE-OMEIRAT VD och koncernchef MARIO VON DAHN CFO FÖDD: 1981 FÖDD: 1970 ANSTÄLLD: 2022 ANSTÄLLD: 2025 UTBILDNING: Magisterexamen från Handelshögskolan i Örebro UTBILDNING: Master Business & Administration Stockholm University ARBETSLIVSERFARENHET: VD SpectrumOne AB (publ), tidigare Affärsutvecklingschef E. ON Sverige, Business Development Manager Schneider Electric Business, Group Busi - ness Controller Sharp Electronics Group samt Senior Auditor Ernst & Young. ARBETSLIVSERFARENHET: CFO - Accedo Broadband AB, CFO - Svenska Postkodlotteriet, Director Group Finance and Business control - Handicare, Head of Accounting - 3 Scandinavia. Former Charted Accountant (fd auktoriserad revisor) at PwC and EY ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: Styrelseledamot SpectrumOne AB (publ), Samhall Aktite - bolag och Skippo AB Övriga Externa uppdrag: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: 93 751 636 stamaktier via SpectrumOne AB (publ) och 2 846 814 privat. Aktieinnehav i Eniro: - TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 3 500 000. Teckningsoptioner i bolaget: 1 500 000. MIKAEL LINDSTRÖM Vice President Marketing Partner ANITA LEIFSEN-CHRISTOFFERSEN Vice President Transformation & Strategic Projects FÖDD: 1963 FÖDD: 1978 ANSTÄLLD: 2022 ANSTÄLLD: 2004 UTBILDNING: Civilekonom från Lunds Universitet UTBILDNING: Bachelor in Marketing communication från Handelshøyskolen BI ARBETSLIVSERFARENHET: Chief Marketing Officer BDO Sweden, Marknads och Försälj - ningsdirektör Eniro. Grundare och konsult inom management, leadership, sales and marketing Humagic Group AB , Marknads och säljchef Previa AB, Country Manager Segmentor AS, Grundare Accept Säljutveckling AB ARBETSLIVSERFARENHET: Head of Product & Technology Robin, Head of Nordic Projects, Country Manager Norway, Sales Director B2B Eniro Norway, samt flera ledande befatt - ningar inom försäljning, affärsutveckling och transformation inom Eniro-koncernen. ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: - ÖVRIGA EXTERNA UPPDRAG: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: - AKTIEINNEHAV I ENIRO: - TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 3 500 000. TECKNINGSOPTIONER I BOLAGET: 750 000. ===== SIDA 17 ===== 17 Förvaltningsberättelse VERKSAMHET Koncernens verksamhet består av två affärsområden. Affärsområde Marketing Partner, som står för 67 procent av omsättningen, erbjuder mikro, små och medelstora företag ett helhetserbjudande av digitala marknadsföringstjänster med hjälp av såväl externa partnerskap som egna sökmotorer. Nettoomsättningen har ökat med 10% mot föregående år. Affärsområde Dynava erbjuder kundtjänst och svarsservice för större bolag i Norden samt nummerupplysningstjänster och svarar för 33 procent av omsättningen. Affärsområdet Dynavas omsättning minskade med 14 procent i jämförelse mot föregående år. INTÄKTER OCH RESULTAT Nettoomsättningen uppgick till 955 MSEK (951), en ökning med 4 MSEK mot föregående år motsvarande 0 procent. Valutaomräkningseffekter påverkade nettoomsättningen med -14 MSEK (-4). Nettoomsättningen för affärsområdet Marketing Partner uppgick till 637 MSEK (581), en ökning med 10 procent. Nettoomsättningen från Dynava uppgick till 318 MSEK (370), en minskning med 14%. Geografiskt var nettoomsättningens fördelning; Sverige 522 MSEK (492), Norge 105 MSEK (113), Danmark 124 MSEK (141) och Finland 204 MSEK (205). Koncernens rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivnin- gar uppgick till -843 MSEK (-822). En uppgång med 21 MSEK mot föregående år motsvarande 3 procent drivet främst av engångskostnader om 16 MSEK. Efter av- och nedskrivningar om -68 MSEK (-71) uppgick kon- cernens rörelseresultat till 55 MSEK (72). Koncernens totala av- och nedskrivningar fördelas mellan materiella anläggn- ingstillgångar till -27 MSEK (-33) och immateriella anläggn- ingstillgångar till -41 MSEK (-38). Koncernens EBITDA uppgick till 123 MSEK (143), vilket motsvarar en EBITDA-marginal om 12,8 procent (15,0). Justerad EBITDA uppgick till 139 MSEK (143) exklusive jämförelsestörande post- er om 16 MSEK (0). EBITDA hade följande fördelning; Marketing Partner 128 MSEK (143), Dynava 12 MSEK (15) samt Övrigt -17 MSEK (-16). Övrigt avser intäkter och kostnader i Eniro Group AB som ej allokerats till affärsområdena. Finansnettot uppgick till -5 MSEK (-8) och består i huvudsak av räntor på pensionsskuld -9 MSEK (-9) räntekostnader -1 MSEK (-3) som delvis motverkas av valutakursdifferenser på inom koncernens cashpool 5 MSEK (0), ränteintäkter 1 MSEK (4). Resultat före skatt uppgick till 39 MSEK (57). Redovisad skatt uppgick till 5 MSEK (10). Skatten påverkades positivt främst på grund av uppskjuten skatteintäkt i Norge på 5 MSEK (5) relaterat till temporära skillnader som inte tidigare tagits upp på grund av historiska förluster, samt uppskjuten skatteintäkt i Danmark på 3 MSEK (3). Årets resultat uppgick till 46 MSEK (68). FEMÅRSÖVERSIKT MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Omsättning 955 951 960 930 828 Rörelseresultat 55 72 4 65 -97 Totala tillgångar 982 951 947 1 053 990 Medeltal anställda 874 887 915 775 616 Soliditet % 35 30 28 29 10 Styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räken- skapsåret 1 januari till 31 december 2025. Eniro Group AB, med säte i Stockholm, är ett publikt aktiebolag med organisations- nummer 556588-0936. ===== SIDA 18 ===== 18 LIKVIDITET, FINANSIELL STÄLLNING OCH NETTOLÅNESKULD Koncernens likvida medel uppgick till 189 MSEK (163). Kon- cernens egna kapital uppgick per 31 december till 344 MSEK (284). Soliditeten uppgick till 35,0 procent (29,9). GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 530 MSEK (519), varav goodwill avsåg 478 MSEK (444). Ingen nedskrivning av goodwill genomfördes under året eller föregående år. INVESTERINGAR OCH UTVECKLING Enirokoncernen investerar löpande resurser i utveckling av nya och befintliga applikationer och plattformar. Under året har totalt 14 MSEK (14) investerats i utvecklingskostnader. Vidare har 0 MSEK (35) investerats hänförligt till samarbetet med Azerion, där plattformar optimeras och flyttas till en molnbaserad infrastruktur. PENSIONSSKULD Koncernens pensionsförpliktelse uppgick per 31 december 2025 till 268 MSEK (296). Minskningen beror till största del av förändrade aktuariella antaganden, se not 23. Under 2025 amorterades PRI-skulden med 5 MSEK (4). Kreditförsäkringen för säkerställande av Eniro Sverige AB:s pensionsförpliktelse har förnyats med kreditförsäkringsbolaget PRI och löper t.o.m. den 31 december 2026. MEDARBETARE Medelantalet heltidsanställda i koncernen uppgick under 2025 till 874 (887). Vid årets utgång uppgick antalet heltids- anställda till 832 (880). MODERBOLAGET Moderbolagets verksamhet består av koncerngemensam- ma funktioner för bland annat ekonomisk rapportering och uppföljning, kommunikation och investerarkontakter. Nettoom- sättningen uppgick till 15 MSEK (14) och avser fakturering av tjänster inom koncernen. Periodens resultat uppgick till 4 MSEK (128). Resultatet 2024 påverkades positivt med 140 MSEK avse- ende utdelning från dotterföretag, 2025 års resultat påverka- des positivt med 29 MSEK avseende koncernbidrag. Per den 31 december 2025 uppgick moderbolagets egna kapital till 483 MSEK (479), varav fritt eget kapital uppgick till 184 MSEK (180). AKTIER OCH INNEHAV AV EGNA AKTIER Per den 31 december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 (746 182 472). Eniro Group AB hade per den 31 de- cember 2025 ett eget innehav om 18 175 356 aktier (18 175 356). KAPATENS KLANDERTALAN Vid bolagsstämman den 12 september 2022 fattade Eniro beslut om att införa en enhetlig aktiestruktur genom att inlö- sa samtliga utestående preferensaktier av serie B, omvandla preferensaktier av serie A till stamaktier samt genomföra en riktad nyemission. Besluten registrerades hos Bolagsverket och verkställdes. Efter genomförandet har bolaget endast ett aktieslag med lika rätt till kapital, utdelning och röster. Den 1 december 2022 väckte Kapatens Investment AB talan vid Solna tingsrätt och klandrade beslutet om inlösen av preferensaktier av serie B. Kapatens framställde inte något yrkande om inhibition och besluten kunde därför registreras och verkställas. Kapatens har därefter även klandrat vissa efterföljande beslut om utdelning samt delar av beslut om bolagsordningsändring. Dessa mål har vilandeförklarats i av- vaktan på slutligt avgörande i det ursprungliga klandermålet. Tingsrätten biföll Kapatens talan genom dom den 28 juni 2024. Domen fastställdes av Svea hovrätt den 2 april 2025. I båda instanserna förekom skiljaktiga meningar till stöd för bolagets beslut. Eniro överklagade hovrättens dom och an- sökte om prövningstillstånd hos Högsta domstolen. Styrelsen har, med stöd av extern juridisk rådgivning, löpande bedömt att de verkställda bolagsstämmobesluten och den genomförda aktiestrukturförändringen inte praktiskt skulle kunna återställas. Den tidigare bedömningen har därför varit att den yttersta ekonomiska konsekvensen för bolaget i hu- vudsak skulle begränsas till skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader. Den utdragna rättsprocessen har emellertid medfört en betydande osäkerhet för bolaget. Processen har påverkat bolagets handlingsfrihet, inklusive möjligheten att långsiktigt planera kapitalstruktur och utdelningspolicy, samt skapat osäkerhet i handeln med bolagets aktier. Mot denna bak- grund har styrelsen, med stöd av bolagets större aktieägare representerande cirka 70 procent av aktierna, gjort bedöm- ningen att en förlikning är affärsmässigt motiverad och till gagn för bolaget och dess aktieägare. Under februari månad 2026 ingick Eniro ett förlikningsavtal med Kapatens Investment AB. Förlikningen innebär att par- terna gemensamt hemställer att Högsta domstolen undan- röjer underrätternas domar. Under förutsättning att Högsta domstolen beslutar i enlighet med parternas hemställan ska de vilandeförklarade målen återkallas och samtliga tvister mellan parterna avslutas. Eniro ska i samband med detta utge en total förlikningsersättning om 17 MSEK. Ett återbetal- ningspliktigt förskott om 10 procent erläggs i samband med överenskommelsen. Kapatens återtar samtliga klanderta- lan och avstår från varje ytterligare anspråk mot bolaget eller dess styrelse. Bolagets aktiestruktur med en aktieserie kvarstår i enlighet med tidigare verkställda bolagsstämmo- beslut. Förlikningen är villkorad av Högsta domstolens beslut i enlighet med parternas gemensamma hemställan. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstolen beslut genom vilket Svea hovrätts dom från den 2 april 2025 samt Solna tingsrätts dom från den 28 juni 2024 undanröjdes och målet avskrevs. Högsta domstolen fattade beslutet i enlighet med den hemställan som Eniro och Kaptens gjorde gemen- samt till Högsta domstolen enligt det förlikningsavtal parter- na ingick den 10 februari 2026. MILJÖPÅVERKAN Koncernen bedriver ingen tillståndspliktig verksamhet enligt gällande miljöbestämmelser. På www.enirogroup.com finns mer information om Eniros miljöarbete. ===== SIDA 19 ===== 19 HÅLLBARHETSRAPPORT Koncernens CSRD rapport för 2025, som återfinns på sidorna [21-74] i denna årsredovisning, är upprättad av Eniro Group AB (publ), org nr 556588-0936, med säte i Stockholm. ERSÄTTNINGAR Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernled- ningen samt de riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare som fastställdes av årsstämman 2025 finns beskrivna i not 10. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER 2025 • Den 3 januari 2025 tillkännagav Eniro att tillträdet av för- värvet av Medialuotsi Oy ägt rum. • Den 19 februari 2025 beslutade styrelsen att utvärdera en särnotering av Dynava. • Den 21 februari tillkännagav Eniro att Stefan Liljedahl har utsetts till ny Interim Chief Financial Officer (CFO) under den tid rekryteringen av ny permanent CFO pågår. Stefan tillträdde tjänsten den 10 mars 2025. • Den 2 april förlorade Eniro Kapatens klandertalan mot in- lösenbeslutet av preferensaktier 2022 i hovrätten. Bolaget har överklagat domen och ansökt om prövningstillstånd. • Den 25 april tillkännagav Eniro att Mario von Dahn har utsetts till ny Chief Financial Officer (CFO). Mario tillträder tjänsten den 19 augusti 2025. • Årsstämman den 28 maj fattade beslut om omval av styrelseledamöterna Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks och omval av styrelsens ordförande Fredric Forsman samt nyval av Trond Dale. • Årsstämman beslutade att ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning. • Den 1 juli förvärvade Eniro Qwamplify Nordics för att stär- ka sin position inom digital marknadsföring i Norden. • Den 19 augusti tillträdde Mario von Dahn som Chief Fi- nancial Officer (CFO) på Eniro. FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING De långsiktiga trenderna för digital marknadsföring är starka och även om kundgruppen inom affärsområdet Marketing Partner varit påverkade av lågkonjunkturen har affärsområdet under året med de omställningar som gjorts kunnat leverera en stark lönsamhet. Förhoppningen är att när marknadssituationen förbättras är bolaget väl rustat för tillväxt och fortsatt hög lönsamhet både inom befintliga men även nya produktsegment och geografier. Affärsom- rådet Dynava har och kommer fortsätta genomföra viktiga investeringar i AI, digitalisering och automatisering som tillsammans med fortsatt fokus på best-shoring konceptet bör möjliggöra både tillväxt och ökad lönsamhet. RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer finns beskrivna på sidan 80 och i not 25 på sidan 100. För att motverka denna period av avmattning i branschen fortsätter arbetet med åtgärder som syftar till att anpassa verksamheten efter rå- dande situation. Åtgärdsplaner uppdateras kontinuerligt för att säkerställa den operationella och finansiella flexibiliteten. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN • Den 4 februari 2026 tillkännagav Eniro att tillträdet av förvärvet av Mainostoimisto SST Oy ägt rum. • Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. • Den 18 februari 2026 meddelade Högsta domstol att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits. • Den 23 februari 2026 meddelar Eniro att Mats och Eva Qviberg är nya storägare i Eniro. Styrelsens för Eniro Group AB yttrande enligt 18 kap. 4 § ak- tiebolagslagen avseende förslaget till årsstämman 2026 om vinstutdelning för räkenskapsåret 2025. Styrelsen för Eniro Group AB har föreslagit att de till stäm- mans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, balanserat resultat om 180 057 239 kr samt årets resultat om 4 288 526 kr, totalt 184 184 345 765 kr, disponeras så att totalt 0,05 kr per aktie, motsvarande sammanlagt 36 400 356 kr, utdelas till aktieägarna och att återstående belopp 147 945 409 kr balanseras i ny räkning. I enlighet med 18 kap. 4 § ak- tiebolagslagen avger styrelsen härmed följande motiverade yttrande. Moderbolagets egna kapital har beräknats i enlig- het med svensk lag och med tillämpning av redovisningsre- kommendationen RFR 2 (Redovisning för juridiska personer), utgiven av Rådet för finansiell rapportering. FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Följande medel står till moderbolagets förfogande, tusen kronor: Fritt kapital 180 057 Årets resultat 4 289 Summa: 184 346 Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 0,05 SEK (0,00) Utdelning till ägare 36 400 I ny räkning överföres 147 946 Summa: 184 346 ===== SIDA 20 ===== 20 YTTRANDE Styrelsen finner att full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter den föreslagna vinstutdelningen. Det är vidare styrelsens bedömning att den föreslagna vinstutdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhet- ens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. VERKSAMHETENS ART, OMFATTNING OCH RISKER Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsord- ningen och avgivna årsredovisningar. Den verksamhet som bedrivs i bolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som i allmänhet är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens egna kapital efter antagande av ovannämnda beslutsförslag, kommer att vara tillräckligt stort i relation till de krav som ställs med hänsyn till bolags- och koncern- verksamhetens art, omfattning och risker. Styrelsen har i sammanhanget bland annat beaktat bolagets och koncer- nens historiska utveckling, fastställd affärsplan, budgeterad utveckling, omvärldssituationen samt konjunkturläget. BOLAGETS KONSOLIDERINGSBEHOV, LIKVIDITET OCH STÄLLNING I ÖVRIGT Styrelsen har gjort en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna vinstutdelningen utgör cirka 8 procent av bolagets totala egna kapital och cirka 11 procent av koncernens totala egna kapital. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens soliditet är god med beaktande av såväl de förhållanden som råder inom den bransch som bolaget och koncernen verkar i som bola- gets och koncernens storlek och relevanta förhållanden i övrigt. Mot denna bakgrund anser styrelsen att bolaget och koncernen har goda förutsättningar att hantera fram- tida affärsrisker och även att hantera de förändringar som förekommer i verksamheten. Planerade investeringar, liksom avkastningen på det egna kapitalet och resultatprognoser har beaktats. Styrelsen bedömer att antagande av styrel- sens ovannämnda beslutsförslag inte skulle ändra detta. Antagande av beslutsförslagen skulle inte negativt påverka bolagets och koncernens förmåga att göra ytterligare af- färsmässigt motiverade investeringar enligt antagna planer. Antagande av beslutsförslagen bedöms ej påverka bolagets eller koncernens förmåga att i rätt tid infria sina betalnings- förpliktelser på vare sig kort eller Iång sikt. Vid avgivandet av detta yttrande har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt omvärldssituationen avseende den makroekonomiska si- tuationen i Norden och dess tänkbara effekter på branschen i allmänhet och bolaget och koncernen i synnerhet. Styrelsen bedömer att koncernens verksamhet är mer motståndskraf- tig mot nedgångar än många andra typer av verksamheter. I tillägg till ovan redovisade överväganden har styrelsen tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning och som inte beaktats inom ramen för det ovan anförda, in- klusive väsentliga händelser som har inträffat efter utgången av räkenskapsåret 2025. ______________________ Stockholm i april 2026 Styrelsen för Eniro Group AB (publ) Org. nr. 556588-0936 ===== SIDA 21 ===== 21 21 Eniro Group Hållbarhetsredovisning 2025 Så här läser du rapporten Varje kapitelrubrik innehåller en ESRS-kod som anger vilken övergripande standard kapitlet hänvisar till. Både kvalitativa och kvantitativa upplysningar innehåller ESRS-referenser inom parentes som visar vilka specifika krav Eniros information relaterar till. Där det är möjligt har jämförande kvantitativ information från föregående år inkluderats. ===== SIDA 22 ===== 22 ESRS 2 Allmänna upplysningskrav Inledning Under senare år har Eniro Group (Eniro) utvecklat och strukturerat sin hållbarhetsrapportering för att möta ökade regulatoriska krav och intressenters förväntningar. Denna rapport syftar till att ge transparent, jämförbar och tillförlitlig information om Eniros miljömässiga, sociala och styrnings- relaterade frågor (ESG) samt visa hur hållbarhetsaspekter integreras i bolagets styrning, strategi och riskhantering. Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) en- ligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). ESRS 2 definierar de allmänna upplysningskraven för rapporteringsskyldiga företag och är det ramverk som Eniro använder för att identifiera, bedöma och rapporte- ra väsentliga påverkningar, risker och möjligheter inom hållbarhetsområdet. BP 1 Allmän grund för upprättandet av hållbarhetsredovisningen Hållbarhetsupplysningarna i förvaltningsberättelsen utgör Eniros lagstadgade hållbarhetsrapport enligt årsredovis- ningslagen i dess lydelse efter införandet av CSRD och har upprättats i enlighet med ESRS. Rapporteringen sker på koncernnivå och omfattar all verk- samhet och samtliga dotterbolag inom affärsområdena Marketing Partner och Dynava, om inget annat anges. Sam- ma konsolideringsprinciper som för koncernens finansiella rapporter tillämpas (BP 1 5a; BP 1 5b i). Rapporteringsomfattningen inkluderar Eniros egen verk- samhet och, där det är relevant, uppströms och ned- strömsaktiviteter i värdekedjan (BP 1 5c). Påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) har bedömts längs hela värdekedjan som en del av koncernens dubbla väsentlighetsanalys, med anpassad detaljeringsgrad beroende på hållbarhetsområ- de och typ av värdekedjerelation. Eniro har bedömt men inte utnyttjat möjligheten att uteläm- na affärskänslig information om immateriella rättigheter, know how eller innovation, eller upplysningar om föreståen- de utveckling och ärenden under förhandling enligt artikel 19a (3) och 29a (3) i direktiv 2013/34/EU (BP 1 5d; BP 1 5d). Hållbarhetsupplysningarna avser räkenskapsåret 1 januari–31 december 2025, om inget annat anges. Eniro är ett publikt bolag noterat på Nasdaq Stockholm med huvudkontor i Solna, Sverige. BP 2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter Tidshorisonter Eniro tillämpar följande tidshorisonter för bedömning och rapportering av hållbarhetsrelaterade påverkningar, risker och möjligheter (BP 2 9a): • Kort sikt: Upp till 1 år • Medellång sikt: 1–5 år • Lång sikt: Mer än 5 år Om inget annat anges används dessa definitioner konse- kvent i rapporten. Värdekedjeuppskattningar och användning av uppskattningar Upprättandet av hållbarhetsrapporten kräver uppskattning- ar och antaganden, särskilt för växthusgasutsläpp, energi och avfall när fullständiga primärdata saknas. Trots detta bedöms de angivna mätvärdena som tillräckligt detaljerade för att ge tillförlitlig och korrekt information. I linje med ESRS 1 redovisar Eniro val av metodik, antaganden och datakällor för centrala mått. ===== SIDA 23 ===== 23 Översikt över centrala uppskattningar Mått Grund för upprättande Åtgärder för att förbättra noggrannheten Växthusgasutsläpp (GHG) Kombination av branschgenomsnitt, leverantörs och produktnivå för förbrukningsdata och utsläppsintensitet. Ytterligare information under E1 6 samt hur uppskatt- ningarna påverkar tillförlitligheten. Successiv ökning av andelen specifika data och uppdate- ring av emissionsfaktorer. Bränsle- och elförbrukning i fordon Förbrukningsestimat baserat på uppskattad sträcka och WLTP-data. Ytterligare information under E1-X samt hur uppskattningarna påverkar tillförlitligheten. Energiförbrukning Elförbrukning för vissa kontor estimeras när mätvärden saknas. Ytterligare information under E1 X samt hur upp- skattningarna påverkar tillförlitligheten. Utökad användning av egna mätare och förbättrade rutiner för datainsamling. Avfall Avfallsflöden från kontor uppskattas utifrån data för huvudkontoret och antal anställda då specifika data saknas från övriga hyresvärdar. Se E1 6 och E5 5 samt hur uppskattningarna påverkar tillförlitligheten. Förbättrad dialog med hyres- värdar, utvärdering av alterna- tiva uppskattningsmetoder. (BP-2-10a; BP-2-10b; BP-2-10c; BP-2-10d; BP-2-11 b ii) Källor till uppskattningsosäkerhet Mätosäkerhet uppstår främst genom datakvalitet, använd- ning av sekundärdata och antaganden om aktiviteter i värdekedjan. Eniro strävar efter konsekventa metoder och tydlig redovisning av osäkerhetskällor (BP 2 11a–b). För delar av växthusgasinventeringen har antaganden och estimat tillämpats när primärdata saknats, exempelvis genom användning av sekundärdata, schablonbasera- de emissionsfaktorer samt proportionell fördelning, vilka beskrivs i tabellen ovan. Eniro arbetar med att förbättra datakvalitet och minska parameterosäkerhet över tid. (BP- 2-11 b ii). Störst osäkerhet i mätningarna bedöms ligga inom områ- det klimat (E1). Vetenskaplig osäkerhet relaterad till globa- la uppvärmningspotentialer (GWP) och bakomliggande emissionsfaktorer är inbyggd i internationellt vedertagna beräkningsmodeller och ligger utanför bolagets kontroll (BP-2-11a). Ytterligare information relaterat till beräknings- metodik finns under ESRS E1-6. Det har använts en modell enligt GHG protokollet för att kvantifiera uppskattningsosäkerhet där kvalitet på emis- sionsfaktorer och aktivitetsdata aggregerats genom etablerade felpropageringsmetoder. Den samlade osäker- heten för den totala utsläppsinventeringen uppgår till cirka ±8 %, vilket bedöms motsvara hög datanoggrannhet givet verksamhetens karaktär (BP 2 11b i). För mer information om antaganden och uppskattningar som härrör E1-6 hänvisas till beräkningsprinciperna på sida 42 BP 2 11b ii). Förändringar i beredning och jämförbarhet Detta är Eniros första hållbarhetsrapport upprättad enligt CSRD och ESRS. Struktur, omfattning och presentation skiljer sig därför från tidigare hållbarhetsrapportering enligt års- redovisningslagen inom ramen för Non-Financial Reporting Directive (NFRD) (BP 2 13a). Beräkning av klimat och energidata följer samma övergri- pande angreppssätt som tidigare rapportering enligt Green House Gas Protocol (GHG-protokollet), men har förbättrats för att linjera med ESRS gällande transparens, omfång, till- förlitlighet och kvalitet. Detta innebär att från 2025 inklude- ras tidigare ej redovisade utsläpp i följande Scope 3-kate- gorier i GHG-protokollet: • Kategori 1 – IT- och kontorsvaror • Kategori 3 – Uppströms utsläpp från energi och elektricitet • Kategori 5 – Avfall • Kategori 6 - Affärsresor, övernattningar. Beräkningsprinciper och emissionsfaktorer har även för- bättrats för Scope 2 - Elförbrukning i kontor, vilket jämfört med tidigare underlag inneburit ökade utsläpp enligt den marknadsbaserade principen. Förbättring har också gjorts för Scope 3, Kategori 1 - IT-tjänster och Kategori 8 – Hyrda kontor, vilket har inneburit minskade utsläpp jämfört med tidigare underlag. Förändringarna ovan utgör förbättringar inom befintlig beräkningsmodell snarare än metodändring- ar (BP 2 13b–d). Eniro har bedömt att effekten av uppdateringarna inte är materiell för förståelsen av utvecklingen över tid. Någon omräkning av jämförelsetal har därför inte gjorts, Omräk- ning har bedömts som icke nödvändig med hänsyn till den begränsade påverkan på rapporterade nyckeltal. Inga vä- sentliga fel i tidigare hållbarhetsinformation har identifierats som kräver rättelse eller omräkning (BP 2 14a–c). EU taxonomin Eniro omfattas av EU:s taxonomiförordning. Information om koncernens berättigande och anpassning till EU taxonomin presenteras i taxonomiavsnittet (sida 72-74) (BP 2 15). ===== SIDA 24 ===== 24 Införlivande genom referenser Inga upplysningskrav enligt ESRS har uppfyllts genom hän- visning till andra rapporter eller dokument. Samtliga upplys- ningar lämnas direkt i denna hållbarhetsrapport (BP 2 16). Användning av övergångsbestämmelser För sitt första rapporteringsår enligt CSRD har Eniro tillämpat de övergångsbestämmelser som anges i Appendix C till ESRS 1. Dessa har enbart använts för upplysningskrav inom standarder som bedömts väsentliga genom den dubbla väsentlighetsanalysen, vilka beskrivs nedan. • ESRS S1 har bedömts som väsentlig. För dessa ämnen har vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasnings- reglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell 51 för mer information om vilka datapunkter detta gäller. • ESRS E1 och ESRS E5 har bedömts som väsentliga. För dessa standarder har vissa datapunkter skjutits upp med stöd av infasningsreglerna, främst sådana som kräver ytterligare utveckling av data och systemstöd. Se tabell för mer information om vilka datapunkter detta gäller. • ESRS S3 och ESRS S4 har bedömts som väsentliga. Dessa standarder har helt skjutits upp med stöd i förordning (EU) 2023/2772 ”Quick Fix””. (BP-2-17) Datapunkter utelämnade med stöd i infasningsreglerna (ESRS 1 appendix c) eller förordning (EU) 2023/2772 Standard Datapunkt som skjuts upp ESRS E1 E1-9 (ESRS 1 appendix C) ESRS E5 E5-6 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-7 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-8 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-11 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-12 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-13 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-14 (ESRS 1 appendix C) ESRS S1 S1-15 (ESRS 1 appendix C) ESRS S3 Hela standarden med stöd i (EU) 2023/2772 ”Quick Fix” ESRS S4 Hela standarden med stöd i (EU) 2023/2772 ”Quick Fix”” Tillämpningen av övergångsbestämmelserna påverkar inte bedömningen av de berörda hållbarhetsfrågornas relevans för affärsmodell, strategi eller riskhantering (BP 2 17a–d). ===== SIDA 25 ===== 25 GOV 1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll Styrelsens roll och sammansättning Eniros styrelse består av sju icke verkställande ledamö- ter, inklusive en arbetstagarrepresentant, och är ytterst ansvarig för strategi, övergripande mål och tillsyn över hållbarhetsrelaterade frågor (GOV 1 21a–b). Verkställande direktören (VD) ansvarar för den operativa ledningen i en- lighet med styrelsens riktlinjer, med stöd av koncernledning- en som genomför strategiska beslut och följer upp hållbar- hetsrelaterade risker och mål. För ytterligare information se bolagsstyrningsrapporten, sida 75. Eniros övergripande styrningsstruktur, inklusive årsstämma, styrelse, utskott, VD och revisorer, illustreras i figuren nedan. Årsstämma VD/Koncernchef och koncernledning Revisorer 3) Valberedning Val Val1)Val Information Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll Information Förslag1) Information 1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning. 2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska ingå i respektive utskott. 3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna. 4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen. Viktiga interna styrinstrument Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in- struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik, finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern kontroll och styrning. Viktiga externa styrinstrument Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re- gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden. ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR Revisions utskott Ersättnings utskott Styrelse 2) 4) Styrelsen består av en kombination av ägarrepresentan- ter och oberoende ledamöter, totalt 7 ledamöter. 58 % av ledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och dess större aktieägare, vilket speglar bolagets ägarstruktur (GOV 1 21e). Styrelsen har en bred kompetensbas inom bland annat bolagsstyrning, finans, juridik, regelefterlevnad, investering- ar, entreprenörskap, marknadsföring, teknik och IT, främst på de nordiska och europeiska marknaderna (GOV 1 21c) (GOV-1-21e). Styrelsens könsfördelning under rapporteringsperioden uppgick till 14 % kvinnor och 86 % män, vilket motsvarar en ratio på 1:6 (GOV 1 21d). Roller och ansvar för styrning av hållbarhetsfrågor Styrelsen är Eniros högsta övervakande organ och har det yttersta ansvaret för styrning, strategi och riskhantering, in- klusive hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Detta omfat- tar fastställande av policyer såsom Uppförandekoden, beslut om förväntningar på etiskt agerande och regelefterlevnad samt tillsyn över hur väsentliga påverkningar, risker och möj- ligheter identifieras, bedöms och hanteras (GOV 1 22a). ===== SIDA 26 ===== 26 VD ansvarar, med stöd av koncernledningen, för att in- tegrera fastställda policyer och ramverk i den operativa verksamheten. Det innefattar att etablera interna kontroller, fördela ansvar, följa upp efterlevnad och säkerställa att kor- rigerande åtgärder vidtas vid överträdelser eller incidenter (GOV 1 22b). Ansvar för hållbarhetsrelaterade frågor är integrerat i befintliga lednings- och styrningsstrukturer och hanteras genom ett tvärfunktionellt arbetssätt där relevanta interna funktioner bidrar inom respektive ansvarsområden, sna- rare än hantering i fristående processer eller i ett separat hållbarhetsutskott. Den verkställande ledningen ska, i enlig- het med styrningsstrukturen och frågans betydelse, förse styrelsen med information om hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och riskreducerande åtgärder. Styrelsen använ- der denna information i sin tillsyn av affärsrisker och intern kontroll och kan utmana ledningen där så är relevant (GOV 1 22c i-iii). Mål, uppföljning och kontroll av hållbarhet Mål kopplade till väsentliga påverkningar, risker och möjlig- heter fastställs och följs upp under styrelsens och den verk- ställande ledningens tillsyn och ansvar, som en integrerad del av styrnings och strategidiskussioner (GOV 1 22d). Håll- barhetsrelaterade risker beaktas inom den övergripande riskhanteringen, vilket säkerställer samstämmighet mellan strategi, hållbarhetsprioriteringar och riskhantering. Tillgång till hållbarhetskompetens Styrelsen och koncernledningen säkerställer att nödvändig hållbarhetskompetens finns eller utvecklas genom: • Löpande bedömning av kompetensbehov • Integrering av hållbarhetsansvar i befintliga ledningsroller • Intern utbildning och kunskapsdelning (GOV-1-23). Vid behov anlitas extern expertis inom hållbarhetsrappor- tering, CSRD/ESRS, affärsetik, ansvarsfulla leverantörskedjor och mänskliga rättigheter, för att upprätthålla tillräcklig kompetens. Eniro har under rapporteringsåret säkerställt sådan tillgång (GOV 1 23a–b). GOV 2 Information som tillhanda- hålls till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets adminis- trativa, ledande och tillsynsorgan Styrelsens ansvar och arbetsformer Styrelsen i Eniro fastställer strategier och övergripande mål, anger riktlinjer för agerande för att stödja långsiktigt värde- skapande och säkerställer att ändamålsenliga system finns för uppföljning och kontroll av verksamheten och tillhörande risker. Detta omfattar efterlevnad av tillämplig lagstiftning, interna policyer och hållbarhetsrelaterade krav (GOV 2 26a). Hållbarhetsfrågor integreras i styrelsens ordinarie arbete snarare än en separat process, och hanteras främst inom ramen för: • Intern kontroll och riskhantering • Uppföljning av regelefterlevnad • Uppdatering av styrande dokument och policyer • Strategidiskussioner och affärsplanering VD och CFO deltar normalt vid styrelsemöten och tillhanda- håller rapportering, analyser och beslutsunderlag, inklusive hållbarhetsrelaterade risker, incidenter och principer för hållbarhetsrapportering. Information och rapportering till styrelsen Under rapporteringsperioden informerades styrelsen om: • Metodik, genomförande och resultat av Eniros första dubbla väsentlighetsanalys • Identifierade väsentliga påverkningar, risker och möjlig- heter (IRO:er) • Centrala hållbarhetsrelaterade risker och internkontrollfrågor Hållbarhetsrelaterad information lämnas till styrelsen löpande genom ledningsrapportering och minst årligen i samband med strategigenomgångar, riskbedömningar och upprättandet av hållbarhetsrapport. Vid behov sker ytter- ligare rapportering ad hoc när frågor av större betydelse uppstår. Styrelsen fullgör även revisionsutskottets uppgifter och tillämpar revisionsutskottets arbetsordning. Detta omfattar tillsyn över intern kontroll, riskhantering och tillförlitligheten i både finansiell och icke finansiell rapportering, inklusive hållbarhetsrapporteringen. Beaktande av hållbarhet i strategi och beslutsfattande Rapporteringsåret är det första året som Eniro har genom- fört en dubbel väsentlighetsanalys i enlighet med ESRS. Analysen har möjliggjort avvägningar av vilka hållbarhets- ämnen som är väsentliga för Eniro genom hela värdeked- jan. Eniros identifierade påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) har beaktats inom ramen för befintliga strategiska och operativa beslutsprocesser samt riskhanteringssystem (GOV 2 26b). ===== SIDA 27 ===== 27 Flera väsentliga IRO:er relaterar till områden som hanteras genom etablerade strategier, policyer och kontrollproces- ser, såsom: Många av de väsentliga IRO:erna är kopplade till områden som redan hanteras genom etablerade strategier, policyer och kontrollprocesser, exempelvis: • Dataskydd och informationssäkerhet • Affärsetik och regelefterlevnad • Arbetsvillkor och kompetensförsörjning • Energi och resurseffektivitet Hållbarhetsrelaterade risker integreras därmed i den över- gripande riskhanteringen tillsammans med finansiella och operativa risker (GOV 2 26b). En översikt över Eniros väsent- liga IRO:er, kopplade till relevanta ESRS ämnen, samt deras avvägningar, presenteras i avsnitt SBM 3 (GOV 2 26c). GOV 3 Integrering av hållbarhets- relaterad prestation i incitaments- program Eniros ersättningsstyrning anger att rörlig ersättning ska baseras på förutbestämda och mätbara kriterier som är utformade för att främja långsiktigt värdeskapande. Eniro kopplar för närvarande inte incitamentsprogram till specifi- ka hållbarhetsrelaterade nyckeltal, såsom klimatrelaterade prestationsindikatorer eller mål för minskade växthusgasut- släpp. Styrelsen och ersättningsutskottet följer utvecklingen inom hållbarhetsrelaterad ersättning och kommer under kommande perioder att utvärdera möjligheten att integrera relevanta hållbarhetskriterier i incitamentsprogrammen på ett sätt som är proportionerligt till Eniros verksamhet, risk- profil och strategiska inriktning. (GOV 3 29, E1 GOV-3-13) GOV 4 Uttalande om tillbörlig akt- samhet (due diligence) Eniros tillbörliga aktsamhet (due diligence) utgår från bola- gets hållbarhetspolicy som kräver att verksamheten bedrivs i linje med FN:s Global Compact och att hållbarhetsprestanda mäts, följs upp och förbättras kontinuerligt. Policyn omfattar både den egna verksamheten och leverantörer och ut- gör grunden för arbetet med due diligence inom centrala hållbarhetsområden, bland annat affärsetik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, miljö och leverantörskedjor (GOV 4 30). Due diligence är integrerad i de befintliga styrnings , risk- hanterings och affärsprocesserna och är proportionerlig till verksamhetens art, omfattning och riskprofil. Arbetet bygger på identifiering och hantering av väsentliga påverkningar, risker och beroenden längs värdekedjan, i linje med ESRS och internationella riktlinjer. Nedan sammanfattas de centrala stegen i Eniros due dili- gence process samt var de beskrivs i hållbarhetsrapporten. Centrala delar av tillbörlig aktsamhet Tabell – Översikt över due diligence processen Steg Beskrivning och hänvisning a) Integrering Tillbörlig aktsamhet är integrerad i styrning, strategi och affärsmodell. Se GOV 1 och GOV 2. b) Intressentdialog Dialog med berörda intressenter som underlag för identifiering och prioritering. Se SBM 3, IRO 1, GOV 2 och S1 2. c) Identifiering och bedömning Identifiering och bedömning av negativa påverkningar i egen verk- samhet och värdekedja. Se IRO 1, SBM 3, S1 2 samt E1 ESRS 2 IRO 1 och E5 ESRS 2 IRO 1. d) Åtgärder Förebyggande och begränsande åtgärder genom policyer, kontroller och leverantörskrav. Se GOV 1, GOV 2, SBM 3, E1 3, S1 4 och E5 2. e) Uppföljning Uppföljning av effektivitet och rapportering av resultat. Se E1 4, E5 3 och S1 5. GOV 5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering Eniros hållbarhetsrapportering styrs inom ramen för det övergripande systemet för intern kontroll och riskhante- ring, vilket behandlas vid ordinarie styrelsemöten. Styrelsen ansvarar för att det finns ändamålsenliga strukturer för att övervaka och kontrollera verksamheten och dess risker, in- klusive risker kopplade till hållbarhetsrapportering, samt för att säkerställa efterlevnad av tillämplig lagstiftning och in- terna policyer. Hållbarhetsrapporteringen omfattar samtliga väsentliga ESRS-upplysningar och bygger på tydligt definie- rade roller och ansvar, utsedda dataägare, dokumenterad datainsamling, kvalitetssäkring och ledningsgranskning före styrelsens godkännande (GOV-5-36a). Eniros riskhanteringsprocess behandlar risker relaterade till hållbarhet enligt en strukturerad metodik som identi- fierar och bedömer risker utifrån sannolikhet och poten- tiell effekt, och omfattar finansiella, operativa, legala och anseendemässiga konsekvenser samt, relevant påverkan på människor och miljö i linje med ESRS. Riskerna prioriteras utifrån en samlad bedömning av sannolikhet och effekt och integreras därefter i koncernens övergripande riskrapporte- ring och uppföljning. Styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter och tillämpar dess arbetsordning. Detta innefattar tillsyn av intern kontroll och riskhantering, samt tillförlitligheten finansiell och icke finansiell rapportering, liksom regelbunden dialog med den externa revisorn rörande granskningsfrågor (GOV 5 36b). ===== SIDA 28 ===== 28 Risker kopplade till hållbarhetsrapportering Eniro har identifierat att risker relaterade till hållbarhetsrap- porteringen främst avser: • Regelefterlevnad (till exempel CSRD/ESRS krav) • Risk för greenwashing och anseendepåverkan • Fel, brister eller osäkerheter i data, beräkningsantagan- den och sammanställning Syftet med intern kontroll av hållbarhetsrapporteringen är att säkerställa att offentliggjord information är korrekt, tillförlitlig, fullständig, konsekvent, transparent och relevant (GOV 5 36c). Processer, kontroller och uppföljning Resultat från riskbedömningar och interna kontroller inte- greras i relevanta funktioner genom koncernens styrnings- ramverk. Identifierade brister, förbättringsområden eller datakvalitetsfrågor hanteras av utsedda dataägare och berörda funktioner genom: • Uppdaterade insamlings och rapporteringsprocesser • Förstärkta kontroll och valideringsrutiner • Tydliggjorda roller, ansvar och dokumentation Dessa resultat beaktas också vid vidareutveckling av me- toder och riktlinjer kopplade till hållbarhetsrapporteringen. (GOV 5 36d) Rapportering av risker och kontrollresultat till koncern- ledningen och styrelsen sker genom ordinarie rapporte- ring, uppföljning av intern kontroll och styrelsens tillsyn av rapporteringens tillförlitlighet. Väsentliga iakttagelser och incidenter eskaleras vid behov ad hoc. Minst en gång per år genomförs en samlad genomgång i samband med styrel- sens godkännande av hållbarhetsrapporten (GOV 5 36e). Data, källor och datakvalitet Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ och kvalitativ information. Kvantitativa uppgifter avser främst klimat och energidata, avfallsflöden och personalrelaterad statistik, och har datarisker kopplade till fullständighet, detaljnivå, beräkningsfel och antaganden. Data från interna system bedöms generellt som förenade med lägre risk än data från externa källor, såsom leverantörer. En heltäckande riskbe- dömning av kvantitativa hållbarhetsdata har ej genom- förts, och behov detta ska utvärderas under kommande rapporteringsperioder. Kvalitativa uppgifter avser främst styrningsstrukturer, policyer, processer och ledningsrutiner, som i huvudsak hämtas från interna källor (t.ex. styrdokument och intern dokumentation) och bedöms ha låg risk gällande bristande tillförlitlighet. För att hantera risker och säkerställa datakvalitet tillämpar Eniro ett kontrollramverk med tydligt definierade roller och ansvar. En hierarki med dataägare, granskare och godkän- nare säkerställer fördelning av ansvar och arbetsuppgifter. Checklistor och valideringsrutiner används för att säkerstäl- la fullständighet, konsekvens och efterlevnad. Hållbarhetsdata och upplysningar genomgår intern granskning och validering, inklusive rimlighetskontroller mot interna och externa källor. Hållbarhetsrapporten genomgår extern granskning av auktoriserade revisorer innan den slut- ligen godkänns av styrelsen. SBM 1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Affärsmodell och strategisk inriktning Eniro tillhandahåller tjänster som stärker synlighet, engage- mang och tillgång till information för företag och slut- användare på de nordiska marknaderna, fördelat på två affärsområden. Marketing Partner tillhandahåller digitala marknadsförings- tjänster till mikro , små och medelstora företag genom egna lokala sök och informationsplattformar samt externa digitala lösningar (t.ex. prestationsbaserad annonsering, digital synlighet och kundkommunikation). Dynava erbjuder kontaktcenter, svarstjänst och nummer- upplysningstjänster till större företag och offentliga aktörer, med fokus på kvalitet, effektivitet och användning av digi- talisering, automatisering och AI baserade lösningar. (SBM 1 40a i; SBM-1-40a ii) Inga väsentliga förändringar har skett i Eniros övergri- pande tjänsteutbud under rapporteringsperioden, utöver löpande utveckling och teknisk uppdatering inom befintliga tjänsteområden. Väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er är nära kopplade till denna affärsmodell med centrala frågor som: • Dataskydd, informationssäkerhet och regelefterlevnad • Energiförbrukning och klimatpåverkan kopplad till IT, data- center och kontor • Arbetsvillkor, kompetensförsörjning och medarbetares välbefinnande i en personalintensiv tjänsteverksamhet Hållbarhetsaspekter integreras genom styrelsefastställda policyer som gäller för Eniros egen verksamhet och relevan- ta delar av värdekedjan. Information om antal medarbetare finns i avsnitt S1 6 (SBM 1 40a iii). Koncernens strategi syftar till långsiktigt värdeskapande genom att hjälpa kunder att växa, öka effektiviteten i deras verksamhet och möjliggöra ansvarsfull interaktion med slutanvändare. Den finansiella omsättningen för rapporte- ringsåret presenteras i den finansiella delen av årsredovis- ningen på sidan 82 (SBM 1 40b). Marknader, kunder och intäktsprofil Eniro är huvudsakligen verksamt i Sverige, Norge, Danmark och Finland, med operativ närvaro kopplad till kontaktcen- terverksamhet i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal. In- täkterna genereras uteslutande från professionella tjänster. Eniro har ingen verksamhet eller intäkter inom sektorer som rör fossila bränslen, kemikalier, kontroversiella vapen eller ===== SIDA 29 ===== 29 tobak och erbjuder inte produkter eller tjänster som är för- bjudna på vissa marknader. (SBM-1-40a iv) Översikt över värdekedjan Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterande IRO:er uppstår längs hela värdekedjan som omfattar uppströmsaktiviteter, den egna verksamheten och nedströmsaktiviteter • Uppströms: Inköp och partnerskap som möjliggör le- verans av digitala tjänster, såsom molninfrastruktur, IT hårdvara, programvara och energi. Här uppstår indirekt miljöpåverkan (energiförbrukning och växthusgasut- släpp) och styrningsrelaterade frågor i leverantörsledet. • Egen verksamhet: Plattformsutveckling, datahantering, digitala marknadsföringstjänster, rådgivning och kon- taktcenterverksamhet. Dessa aktiviteter är beroende av kvalificerade medarbetare, säker IT infrastruktur, kvali- tetsledningsprocesser och tydliga styrningsramverk, där arbetsvillkor, likabehandling och kompetensutveckling är viktiga frågor. • Nedströms: Kunders och slutanvändares användning av Eniros tjänster och plattformar, vilket bidrar till infor- mationstillgång, digital synlighet för småföretag och kundinteraktion, samtidigt som effekter på lokalsamhäll- en, ansvar för dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring måste säkerställas. (SBM-1-42). Eniros skapar värde genom att stärka digital närvaro, ef- fektivisera kundkommunikation och möjliggöra datadrivna affärsbeslut, vilket ger ökad synlighet och förbättrad affärsef- fektivitet. För slutkonsumenter bidrar tjänsterna till förbättrad informationstillgång och kommunikation. För investerare och ägare skapas värde genom skalbara tjänster, återkomman- de intäktsströmmar och strukturerad hantering av regulato- riska och hållbarhetsrelaterade risker. (SBM-1-42b). En översikt över värdekedjan presenteras i figuren nedan och ytterligare information om identifikation, bedömning och hantering av IRO:er återfinns under SBM-3 och IRO-1. Eniro Groups väsentliga ämnen S1 Arbetsvillkor, Andra arbetsrelaterade rättigheter, Lika behandling och möjligheter E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan E5 Resursutflöden, Resursinflöden G1 Affärsmässigt uppförande Eniro Groups väsentliga ämnen S4 Lokalsamhällen, dataskydd och integritet, stärkande av samhällen och småföretag. S4 Social inkludering av och säkerhet för kunder o E5 Avfall, Resursutflöden Eniro Groups väsentliga ämnen E1 Energi, Klimatanpassningar, Klimatpåverkan G1 Affärsuppförande < Miljö Leverantörer Anställda Investerare Samhälle Kunder NedströmsUppströms Kärna Modellen nedan illustrerar var Eniros väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO) uppstår längs hela värdekedjan; uppströms, inom företagets egen verksamhet, och nedströms, i linje med CSRD:s dubbla väsentlighetsstrategi. Den belyser också hur dessa IRO:er kopplar till viktiga intressenter, vilket stöder identifiering och prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor. ===== SIDA 30 ===== 30 Hållbarhetsmål och ambitioner Eniros hållbarhetsambitioner är i dag främst integrerade i befintliga strategier och operativa mål, snarare än formali- serade som separata ESRS anpassade mål. Fokus ligger på: • Etisk marknadsföring och ansvarsfull användning av data och teknik • Dataskydd, informationssäkerhet och tjänstekvalitet • Kundnöjdhet och långsiktiga kundrelationer • Medarbetares välbefinnande, likabehandling och kompetensutveckling • Stöd till mikro , små och medelstora företag och sam- hällsviktiga aktörer Uppföljning sker genom operativa nyckeltal och lednings- processer. Utvecklingen av mer specifika, kvantitativa håll- barhetsmål enligt ESRS-ramverket kommer att utvärderas under kommande rapporteringsperioder. Kategori Hållbarhetsambitioner Produkter och tjänster Möjliggöra ansvarsfull och inkluderande tillgång till digital synlighet, marknads- föring och kundinteraktion för mikro , små och medelstora företag, med fokus på tillförlitliga, säkra tjänster, etisk marknadsföring och ansvarsfull data och teknikanvändning. Relationer med intressenter Upprätthålla förtroendebaserade och transparenta relationer med medarbetare, kunder, partners och samhälle genom goda arbetsvillkor, likabehandling, kompe- tensutveckling, ansvarsfullt affärsbeteende samt tillgängliga kanaler för dialog, återkoppling och klagomål. Geografiska områden Bedriva verksamheten ansvarsfullt och i enlighet med lagar, regler och samhälle- liga förväntningar på samtliga marknader, med lokalt anpassade arbetssätt men konsekventa standarder för affärsetik, dataskydd, arbetsvillkor och tjänstekvalitet. Kundkategorier Stödja långsiktigt värdeskapande för olika kundsegment genom tillgängliga, till- förlitliga och behovsanpassade digitala tjänster, med särskilt fokus på mikro , små och medelstora företag samt offentliga och samhällsviktiga aktörer för att stärka lokala ekonomier och inkluderande samhällen. (SBM-1-40e-f) Eniro har ännu inte fastställt tidsatta, kvantitativa hållbar- hetsmål kopplade till specifika tjänster, marknader eller kundgrupper (SBM-1-40f). En kvalitativ bedömning har dock genomförts av de väsentligaste tjänsterna, marknaderna och kundsegmenten i förhållande till strategier, hållbarhet- sambitioner, policyer och resultat från den dubbla väsent- lighetsanalysen. Bedömningen visar att tjänsteerbjudandet framför allt relaterar till: • Dataskydd och informationssäkerhet • Etisk marknadsföring och affärsbeteende • Arbetsvillkor och kompetensutveckling • Energi och resursanvändning • Sociala effekter kopplade till informationstillgänglighet och stöd till lokala företag Dessa områden hanteras i dag genom policyer, styrnings- strukturer och etablerade arbetssätt snarare än genom formella hållbarhetsmål per tjänst eller marknad. Utveck- lingen av sådana mål och strategier kommer att utvärde- ras vidare med utgångspunkt i resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen (SBM 1 40g). ===== SIDA 31 ===== 31 SBM 2 Intressenters intressen och synpunkter Övergripande arbetssätt Eniros strategi och affärsmodell påverkas av ett antal centrala intressentgrupper – kunder och uppdragsgivare, slutanvändare, medarbetare, leverantörer och affärspart- ners, aktieägare och investerare samt myndigheter och branschorganisationer. Deras synpunkter är viktiga för att säkerställa att verksamheten är konkurrenskraftig, ansvars- full och långsiktigt värdeskapande för både kunder, sam- hälle och ägare. Intressenternas perspektiv beaktas i strategiska diskussio- ner, affärsutveckling och riskhantering. Underlag från löpan- de dialog och riktade aktiviteter sammanställs och följs upp minst årligen av ledning och styrelse för att identifiera: • Frågor som kräver åtgärd • Potentiella risker • Framväxande affärsmöjligheter (SBM 2 45b). Former för dialog Dialogen med kunder och uppdragsgivare sker löpande ge- nom försäljningskontakter, leverans av tjänster, kundnöjd- hetsundersökningar, kvalitetskontroller, klagomålshantering samt deltagande i konferenser och affärsevent. Medarbetares perspektiv inhämtas genom daglig dialog i verksamheten, samverkansforum och fackliga möten, utvecklings och lönesamtal, arbetsmiljöarbete samt årliga medarbetarundersökningar. En arbetstagarrepresentant ingår även i styrelsen. Leverantörer och affärspartners engageras genom upp- handlingar, avtalsförhandlingar, uppföljningsmöten och affärsdialog. Aktieägare och investerare engageras via årsstämman, finansiella rapporter, presentationer, möten och börsmeddelanden. Myndigheter och branschorganisationer är relevanta till följd av sin roll i lagstiftning, tillsyn och riktlinjer, särskilt kopplat till marknadsföring, dataskydd och konsument- skydd. Dialogen sker huvudsakligen genom deltagande i branschforum, remissförfaranden och annan strukturerad omvärldsbevakning. (SBM 2 45a) Baserat på intressenters intressen och synpunkter, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n), har inga vä- sentliga ändringar gjorts i Eniros övergripande strategi eller affärsmodell under rapporteringsperioden (SBM 2 45c). Dialogen och analysen har i stället bekräftat relevansen i den befintliga inriktningen, samtidigt som vissa områden för vi- dareutveckling har identifierats, såsom formalisering av håll- barhetsrelaterade processer, förbättrad datahantering och utveckling av mer specifika hållbarhetsmål (SBM 2 45c ii). Strukturerad intressentdialog kopplad till dubbel väsentlighetsanalys Utöver den löpande dialogen genomfördes en strukturerad intressentdialog som en del av Eniros första dubbla väsent- lighetsanalys (DVA). Dialogen omfattade bland annat: • En leverantör och B2B partner • Representant för ägar /investerarperspektiv • Intern ledning och arbetstagarrepresentanter • IT ledning och andra nyckelfunktioner Dialogen genomfördes som semistrukturerade djupintervju- er med fokus på hållbarhetsrelaterade frågor, identifiering av väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt förväntningar på hållbarhetsrapportering. Representanter från Eniros ledningsfunktioner deltog för att öka transparens och informationsdelning gentemot tillsynsorgan och andra användare av hållbarhetsinformation. (SBM 2 45d) Resultaten dokumenterades och användes som ett centralt underlag i DVA:n. De viktigaste slutsatserna kommunicer- ades till koncernledning och styrelse och beaktades vid prioritering av väsentliga hållbarhetsfrågor och upplys- ningar. Ytterligare detaljer om intressentdialog och resultat återfinns i SBM 3 och IRO 1. ===== SIDA 32 ===== 32 Översikt över centrala intressenter Följande tabell sammanfattar syftet med relationen till Eniros viktigaste intressentgrupper, de huvudsakliga dialog- kanalerna, centrala frågor samt hur insikterna används: Tabell – Översikt över centrala intressenter Intressentgrupp Syfte med relationen Interaktion (huvudsakliga kanaler) Centrala frågor Hur insikterna används / utfall Kunder och uppdragsgivare Säkerställa kund- värde, tjänstekvali- tet och långsiktiga relationer Försäljningsmöten, daglig tjänsteleverans, kundnöjdhetsundersök- ningar, konferenser och event, klagomåls och supportkanaler Tjänstekvalitet och ef- fektivitet, ansvarsfulla inköp, dataskydd och informationssäkerhet, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan Förbättring av tjänste- erbjudanden, kvalitet och operativ effek- tivitet samt identi- fiering av risker och affärsmöjligheter Medarbetare Säkerställa en hållbar arbetsmiljö, engagemang och kompetens Daglig dialog, utvecklings och lönesamtal, med- arbetarundersökningar, fackliga möten och sam- verkansforum, interna kanaler för klagomål Kompetensutveckling, arbetsmiljö, balans mellan arbete och pri- vatliv, mångfald, jäm- likhet och inkludering Underlag för priorite- ringar kring arbetsvill- kor, kultur, ledarskap och personalretention Leverantörer och affärspartners Bygga långsikti- ga, ansvarsfulla samarbeten Inköps och upphand- lingsprocesser, av- tal, uppföljningsmö- ten, affärsdialog och partnerskap Ansvarsfulla inköp, mänskliga rättigheter, antikorruption, hållbar sourcing Stödjer riskbedömning i leverantörskedjan och kravställning i av- tal och uppföljning Aktieägare och investerare Säkerställa trans- parens och välgrundade investeringsbeslut Årsstämma, finansiella rapporter, presentatio- ner, investerarmöten, börsmeddelanden Finansiell presta- tion, bolagsstyrning, riskhantering, hållbar- het och ansvarsfullt företagande Påverkar strategiska prioriteringar, kapitala- llokering och långsik- tigt värdeskapande Myndigheter och organisationer Säkerställa regelef- terlevnad och bidra till regelutveckling Deltagande i branschor- ganisationer och forum, remissvar, dialog med beslutsfattare, löpande rapportering Regelefterlevnad, an- tikorruption, mänskliga rättigheter, dataskydd, marknadsföringspraxis Underlag för anpass- ning till nya krav och utveckling av interna policyer och processer SBM 3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras samspel med strategi och affärs- modell Övergripande resultat av den dubbla väsentlighetsanalysen Den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA:n) visar att Eniros väsentliga hållbarhetsrelaterade IRO:er huvudsakligen är kopplade till tre områden och respektive placering i värdekedjan: • Miljö – framför allt uppströms energianvändning och kli- matpåverkan kopplad till beroende av digital infrastruk- tur, datacenter, IT tjänster och inköp av IT och kontorsva- ror i den egna verksamheten. • Sociala frågor – arbetsvillkor, medarbetares välbefin- nande, likabehandling och kompetensutveckling i den egna verksamheten. Sociala effekter i nedströmsled- et kopplade till digitala marknadsföringstjänster och kundkommunikationslösningar via digitala plattformar, informationstillgänglighet och stöd till lokala företag och samhällen. • Styrning – affärsetik, etisk marknadsföring, dataskydd och informationssäkerhet, ansvarsfulla inköp och hante- ring av leverantörsrisker i hela värdekedjan. Analysen involverade deltagare från Eniros samtliga affärs- områden, omfattade hela värdekedjan – uppströmsleve- rantörer, den egna verksamheten och nedströms relationer till kunder och slutanvändare – och fokuserade på de mest betydande tillgångarna, insatsfaktorerna och utflödena i Eniros digitala tjänsteerbjudande. Negativ påverkan är främst kopplad till energianvändning, indirekta utsläpp av ===== SIDA 33 ===== 33 växthusgaser samt potentiella sociala och arbetsrelaterade risker i delar av leverantörskedjan. Positiv påverkan omfattar bland annat sysselsättning, kompetensutveckling, informa- tionstillgång samt stöd till lokal ekonomisk utveckling. De identifierade riskerna och möjligheterna avser bland annat regulatorisk utveckling, anseenderisker, kostnadsstrukturer, datahantering samt förmågan att utnyttja digitalisering och teknologisk utveckling för att skapa värde. (SBM 3 48a) Resultatet beaktas i strategiska diskussioner, riskhantering och affärsutveckling, samt har bekräftat relevansen i befint- liga strategiska prioriteringar samt identifierat områden för ökat fokus och vidareutveckling, även om inga väsentliga förändringar av strategi eller affärsmodell har genomförts under rapporteringsperioden (SBM-3-48b). Identifiera- de IRO:er har olika tidshorisonter. Kortsiktiga aspekter är främst kopplade till regelefterlevnad, datakvalitet, infor- mationssäkerhet och arbetsvillkor, medellånga omfattar energieffektivitet, tillgång till leverantörsdata samt förmå- gan att anpassa verksamheten till förändrade regulato- riska krav och marknadsförväntningar, medan långsiktiga relaterar till övergripande utvecklingar såsom digitalisering, teknologisk förändring, klimatrelaterad lagstiftning samt samhälleliga förväntningar på ansvarsfullt företagande. Väsentliga hållbarhetsämnen och koppling till ESRS standarder I tabellen och figuren nedan grupperas och presenteras analysens resultat utifrån ESRS-ämnen för att säkerställa konsekvens mellan analysen, väsentlighetsmatrisen och ESRS-upplysningarna. Varje väsentligt ämne som presen- teras motsvarar ett eller flera hållbarhetsområden i ESRS och utgör grunden för Eniros ämnesspecifika upplysningar i avsnitten E1, E5, S1–S4 och G1. (SBM 3 48a, SBM 3 48c). Financial materiality Impact materiality Environment Social Governance Threshold value Financial [9]Threshold value Impact [35] >> Explanation Energy and climate Business Ethics Water Biodiversity Pollution Workers in the value chain Access to information and local communities Small business empowerment Circularity Ethical marketing Working conditions and employee well-being Data privacy and information security Responsible procurement Eniros väsentliga ämnen Motsvarande ESRS-ämne Energianvändning och klimatpåverkan från digital infrastruktur E1 – Klimatförändringar Cirkuläritet, användning av IT-utrustning, kontorsmaterial och avfallshantering E1 – Klimatförändringar samt E5 – Resursan- vändning och cirkulär ekonomi Arbetsvillkor, medarbetares välbefinnande och likabehandling S1 – Egen arbetsstyrka Ansvarsfulla inköp och mänskliga rättigheter i outsourcade verksamheter och leverantörsledet S2 – Arbetstagare i värdekedjan Tillgång till information samt bidrag till lokalsamhällen och mikro-, små och medelstora företag S3 – Berörda samhällen Dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknadsföring S4 – Konsumenter och slutanvändare Affärsetik, antikorruption och ansvarsfulla inköp G1 – Affärsetik och affärsuppförande ===== SIDA 34 ===== 34 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter Tabell nedan sammanfattar de väsentliga påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som identifierats genom DVA:n och som ligger till grund för Eniros ämnesspecifika upplysningar enligt ESRS. Tabellen är strukturerad för att ge en översiktlig men systematisk bild av hur respektive IRO är kopplad till affärsmodell, värdekedja och styrning: • Kolumnen ”ESRS-ämne” anger vilket ämnesspecifikt ES- RS-område IRO:n relaterar till. • ”Påverkan” (Impact) beskriver den identifierade faktiska eller potentiella påverkan, risken eller möjligheten. • ”Positiv/Negativ” anger om påverkan bedömts vara posi- tiv, negativ eller både och. • ”Påverkad del av värdekedjan” visar var IRO:n är koncen- trerad – uppströms (leverantörsled), i egen verksamhet eller nedströms (kunder och användare). • ”Allvarlighetsgrad” avser den bedömda väsentlighetsni- vån enligt den metodik som beskrivs i IRO-1 och baseras på fastställda poäng- och tröskelvärden. • ”Ursprung/koppling till affärsmodell” förklarar hur IRO:n uppstår i relation till koncernens tjänstebaserade och digitala affärsmodell. • ”Tidshorisont” anger om påverkan eller risken bedöms vara kort-, medellång- eller långsiktig. • ”Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsre- lationer” tydliggör om IRO:n är direkt kopplad till egna aktiviteter eller indirekt genom leverantörer, kunder eller andra affärsrelationer. • ”Omfattas av upplysningskrav” om IRO:n ger upphov till rapporteringskrav enligt respektive ESRS-standard. Tabellen ska läsas som en översikt över koncentrationen av väsentliga IRO:er i Eniros värdekedja och affärsmodell. Mer detaljerad information om hur respektive IRO hante- ras genom policyer, åtgärder, mål och styrning återfinns i tillhörande ämnesspecifika avsnitt. Eftersom detta är Eniro första hållbarhetsrapport enligt ESRS lämnas ingen jäm- förelse mot tidigare rapportering (SBM-3-48g). Vidare så har ingen tillförlitlig kvantifiering av finansiella effekter varit möjlig, i stället lämnas en kvalitativ beskrivning av dessa. För varje identifierad väsentlig risk och möjlighet har koncer- nen bedömt typen av finansiell påverkan i enlighet med ESRS 1 avsnitt 3.5, vilken omfattar potentiell påverkan på nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning, kassaflöden samt tillgång till finansiering. Inga väsentliga finansiella effekter har identifierats som förväntas påverka koncernens redovisade finansiella resultat eller ställning under nästkommande räkenskapsår utöver vad som redan återspeglas i den finansiella rapporteringen. (SBM-3-48d, SBM-3-48e). Vid utgången av 2025 hade Eniro inte genom- fört någon resiliensanalys av affärsmodellen i förhållande till sina väsentliga IRO:er (SBM-3-48f). ===== SIDA 35 ===== 35 ESRS-ämne Påverkan (Impact) Positiv/ Negativ Påverkad del av värdekedjan Allvarlighets- grad Ursprung / koppling till affärsmodell Tidshorisont Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer Omfattas av upplysningskrav E1 Klimat-för- ändringar Exponering av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker Negativ Uppströms, egen verksamhet Medel Kopplad till beroendet av digital infrastruktur och tjänsteleverans Medellång–lång sikt Affärsrelationer (le- verantörer) och egen verksamhet ESRS upplysningskrav Utsläpp av växthusgaser från moln- tjänster, datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan Negativ Uppströms Mycket hög Kopplad till den digitala tjänste- baserade affärsmodellen Medellång–lång sikt Affärsrelationer (leverantörer) ESRS upplysningskrav Energianvändning i kontor, servrar och outsourcade datacenter Negativ Uppströms, egen verksamhet Medel–hög Kopplad till operativ effektivitet och IT-infrastruktur Kort–medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer (fastighetsägare) ESRS upplysningskrav E5 Cirkulär ekonomi Avyttring av IT-utrustning och kontorsmaterial Negativ Egen verksamhet, nedströms Medel Kopplad till stödjande operativa aktiviteter Medellång–lång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Användning av IT-hårdvara, kontorsut- rustning och förbrukningsmaterial Negativ Egen verksamhet, uppströms Medel Kopplad till operativa behov för tjänsteleverans Kort–medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Uppkomst av elektroniskt avfall och kontorsavfall Negativ Egen verksamhet, nedströms Medel Kopplad till operativ verksamhet Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav S1 Egen arbetsstyrka Arbetsbelastning, balans mellan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa Negativ / Positiv Egen verksamhet Hög Direkt kopplad till arbetsintensiv tjänsteleverans Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Föreningsfrihet, medarbetardialog och klagomålsmekanismer Positiv Egen verksamhet Medel Kopplad till anställningspraxis och styrning Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Mångfald, inkludering och icke-diskriminering Positiv / Negativ Egen verksamhet Hög Kopplad till personalstruktur och talanghantering Medellång–lång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav S3 Berörda samhällen Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställ- ning för mikro-, små och medelstora före- tag genom digital synlighet och tjänster Positiv Nedströms Hög Härstammar från kärnerbjudan- det och affärsmodellen Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Tillgång till information och inkluderande tjänster Positiv Nedströms Medel Härstammar från informations- och katalogtjänster Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) S4 Konsu- menter och slutanvändare Dataskydd, integritet och informationssäkerhet Negativ / Positiv Nedströms Hög Direkt kopplad till datadrivna digitala tjänster Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig användning av data eller information Negativ Nedströms Medel–hög Kopplad till användning av data- och informationsplattformar Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Tillgänglighet av tjänster för sårbara användargrupper Positiv Nedströms Hög Härstammar från katalog- och kontaktcentertjänster Kort–medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) G1 Affärsetik och affärs- uppförande Risk för oetiskt beteende i försäljning och inköp Negativ Hela värdekedjan Medel Kopplad till styrning, försäljning och inköpspraxis Kort–medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer (kunder och leverantörer) ESRS upplysningskrav Rättvisa och ansvarsfulla leverantörsmetoder Positiv / Negativ Uppströms Medel Kopplad till outsourcing och inköpsmodell Kort–medellång sikt Affärsrelationer (leverantörer) ESRS upplysningskrav Upptäckt och förebyggande av oegentligheter Positiv Egen verksamhet Medel Kopplad till intern kontroll och visselblåsarfunktion Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Etisk kultur och integritet Positiv / Negativ Egen verksamhet Medel Kopplad till ledarskap, värdering- ar och företagskultur Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Efterlevnad av regler för lobbying och offentliga angelägenheter Neutral / Negativ Egen verksamhet Låg Kopplad till styrning och regula- torisk efterlevnad Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav ===== SIDA 36 ===== 36 Definition av allvarlighetsgrad (skala) • Mycket hög: Sannolikt bestående kroppsskada eller varaktig psykisk skada; väsentlig och långvarig förändring av levnadsstandard; långvarig positiv eller negativ påverkan på global ekonomi (inklusive produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och löner); all- varliga och permanenta miljö-, biodiversitets- eller klimatpåverkningar; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål. • Hög: Sannolikt direkt kroppsskada eller varaktig psykisk skada; betydande förändring av levnadsstandard; väsentlig ekonomisk påverkan (produktion, förädlingsvärde, syssel- sättning och löner); långvariga och bestående effekter på miljö, biologisk mångfald och klimat; eller betydande positivt bidrag till globala miljömål. • Medel: Kan leda till indirekt kroppsskada eller psykisk påverkan; måttlig förändring av levnadsstandard; positiva eller negativa effekter på ekonomisk utveckling som inte är långvariga; samt positiva eller negativa effekter på miljö, klimat och biologisk mångfald på medellång sikt. • Låg: Begränsad och övergående påverkan utan bestående konsekvenser för individers hälsa eller levnadsstandard; mindre ekonomisk påverkan med begränsad varaktighet; kortvariga och lokalt avgränsade effekter på miljö, klimat eller biologisk mångfald; eller mindre positivt bidrag till ekonomiska, sociala eller miljörelaterade mål som inte be- döms vara strukturellt betydande. Definition av finansiell relevans • Hög finansiell relevans om risken/möjligheten sannolikt kan medföra en väsentlig och strukturell påverkan på resultat, kassaflöde, tillgångsvärden eller kapitalstruktur, eller kräva betydande investeringar eller förändringar i affärsmodellen. • Medel finansiell relevans föreligger när risken/möjligheten kan bli märkbar för resultat eller kassaflöde och kan kräva anpassningar i kostnadsstruktur, investeringar eller prioriteringar, men bedöms vara hanterbar inom ramen för ordinarie styrning. • Låg finansiell relevans innebär att den förväntade effekten på nettoomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller kassaflöden är begränsad och kortvarig samt kan hanteras genom befintliga kontroll- och uppföljningsprocesser utan behov av strategiska förändringar. ===== SIDA 37 ===== 37 ESRS-ämne Risk eller möjlighet Risk / Möjlighet Påverkad del av värdekedjan Finansiell relevans Ursprung / koppling till affärsmodell Tidshorisont Uppkommer genom egen verksamhet eller affärsrelationer Omfattas av upplysningskrav E1 Klimatför- ändringar Ökad risk för driftstörningar eller högre kostnader till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital infrastruktur Risk Uppströms, egen verksamhet Medel Kopplad till beroendet av digital infrastruktur och tjänstekontinuitet Medellång– lång sikt Affärsrelationer och egen verksamhet ESRS upplysningskrav Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leve- rantörers utsläpp av växthusgaser Risk Uppströms Medel Kopplad till beroendet av moln- och IT-tjänsteleverantörer Medellång– lång sikt Affärsrelationer ESRS upplysningskrav Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kost- nadsbesparingar genom energieffektivisering Risk / Möjlighet Uppströms, egen verksamhet Medel Kopplad till operativ effektivitet och IT-infrastruktur Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav E5 Cirkulär ekonomi Kostnader relaterade till inköp, utbyte och avyttring av IT-utrustning Risk Egen verksamhet, nedströms Låg–medel Kopplad till operativt stöd för tjänsteleverans Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursan- vändning och förlängd livslängd på utrustning Möjlighet Egen verksamhet, uppströms Låg–medel Kopplad till operativ effektivitet Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Kostnader relaterade till avfallshantering och efterlevnad av regelverk Risk Egen verksamhet, nedströms Låg Kopplad till operativa aktiviteter Medellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav S1 Egen arbetsstyrka Risk för minskad produktivitet, ökad frånvaro eller persona- lomsättning till följd av hög arbetsbelastning eller bristande balans mellan arbete och privatliv Risk Egen verksamhet Hög Direkt kopplad till arbetsintensiv tjänsteleverans Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Möjlighet att förbättra prestation och personalretention genom medarbetarengagemang och dialog Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till humankapitalstyrning Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Möjlighet att attrahera och behålla kompetens; anseende- och verksamhetsrisk om likabehandling inte säkerställs Möjlighet / Risk Egen verksamhet Medel–hög Kopplad till personalstruktur och arbetsgivarvarumärke Medellång– lång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav S3 Berörda samhällen Möjlighet att stärka efterfrågan och kundlojalitet genom stöd till lokala företag och samhällen Möjlighet Nedströms Medel Kopplad till kärnerbjudandet och värdeerbjudandet Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång till informationstjänster Risk (låg) Nedströms Låg Kopplad till informations- och katalogtjänster Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) S4 Konsu- menter och slutanvän- dare Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeska- da vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler Risk Nedströms Hög Direkt kopplad till datadrivna digitala tjänster Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelationer vid felaktig användning av data eller information Risk Nedströms Medel–hög Kopplad till plattformsbaserad tjänsteleverans Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) Möjlighet att bredda kundbasen och stärka varumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster Möjlighet Nedströms Medel Kopplad till tjänstedesign och kundupplevelse Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav (införan- debestämmelser tillämpas) G1 Affärsetik och affärs- uppförande Risk för finansiella sanktioner, rättsliga påföljder och anse- endeskada till följd av oetiskt beteende eller korruption Risk Hela värdekedjan Hög Kopplad till styrning, försäljning och inköpspraxis Kort–med- ellång sikt Egen verksamhet och affärsrelationer ESRS upplysningskrav Risk för leveransstörningar eller kostnadsökningar vid bristande efterlevnad hos leverantörer; möjlighet genom stabila långsiktiga partnerskap Risk / Möjlighet Uppströms Medel Kopplad till inköps- och outsourcingmodell Kort–med- ellång sikt Affärsrelationer ESRS upplysningskrav Möjlighet att minska finansiella och rättsliga risker genom tidig upptäckt av oegentligheter Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till intern kontroll och visselblåsarsystem Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Möjlighet att förbättra operativ effektivitet och riskhantering genom en stark etisk kultur Möjlighet Egen verksamhet Medel Kopplad till ledarskap och bolagsstyrning Medellång sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Begränsad finansiell risk kopplad till politisk påverkan när denna sker i enlighet med tillämpliga regelverk Risk (låg) Egen verksamhet Låg Kopplad till styrnings- och efterlevnadsramverk Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav Neutral / Negativ Egen verk- samhet Låg Kopplad till styrning och regulatorisk efterlevnad Kort sikt Egen verksamhet ESRS upplysningskrav ESRS upplysningskrav (SBM-3-48a i); (SBM-3-48a ii); (SBM-3-48c i–iv); (SBM-3-48h) ===== SIDA 38 ===== 38 IRO 1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma vä- sentliga påverkningar, risker och möjligheter Under 2025 genomförde Eniro sin första dubbla väsentlig- hetsanalys (DVA) i enlighet med ESRS och vägledning från EFRAG, vilken också har genomgått extern revision. Syftet var att identifiera och prioritera hållbarhetsrelaterade påverk- ningar, risker och möjligheter (IRO:er) som är väsentliga för Eniros verksamhet, strategi och värdekedja. Detta är Eniros första hållbarhetsrapport enligt ESRS och därför finns ingen tidigare DVA att jämföra mot (IRO 1 53h). Analysen omfattade Eniros egen verksamhet samt relevan- ta delar av värdekedjan upp och nedström. För varje ESRS ämne identifierades faktiska och potentiella påverkningar på människor och miljö samt hållbarhetsrelaterade finan- siella risker och möjligheter. Uppströms beaktades framför allt inköp av IT och kontorsvaror, moln och IT tjänster samt energiförsörjning. I den egna verksamheten beaktades plattforms och datadrift, digitala marknadsföringstjänster och kontaktcenterverksamhet. Nedströms beaktades hur Eniros tjänster används av kunder och slutanvändare, inklu- sive dataskydd, informationssäkerhet och etisk marknads- föring. Analysen beaktade även process- och platsspecifika omständigheter som kan ha effekt på allvarlighetsgrad och sannolikhet, såsom lokal arbetsrätt, geografisk exponering och klimatrelaterade risker. Arbetet leddes av externa hållbarhetsrådgivare och orga- niserades i arbetsgrupper per affärsområde med deltagare från relevanta funktioner (bland annat HR, IT, produkt/teknik, finans och juridik) För varje område identifierades IRO:er, överlapp konsoliderades och samband mellan påverkan, risker och möjligheter kartlades. Bedömningen baserades på intern information (operativa data, befintliga riskbedöm- ningar, ledningsinsikter och deltagarnas kunnande) och, där det var relevant, kompletterande externa källor (forsknings- litteratur, klimatdatabaser och scenarioanalyser). Antagan- den gjordes om den huvudsakliga värdekedjan, där fokus lades på betydande leverantörer, egen verksamhet och centrala kundsegment i nedströmsledet. Varje IRO koppla- des till relevant affärsområde (Marketing Partner eller Dyna- va). I linje med ESRS principer för väsentlighet togs förslag fram för viktning och prioritering av IRO:er per affärsområde (IRO-1-53a). Påverkansväsentlighet bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning, möjlighet till gottgörelse) och sannolik- het. Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. En strukturerad poängmodell användes med tröskelvärden på 35 po- äng för påverkansväsentlighet och 9 poäng för finansiell väsentlighet. En IRO klassificerades som väsentlig om den överskred någon av dessa trösklar. I enlighet med ESRS 1 § 45 gavs potentiella negativa påverkan på mänskliga rät- tigheter företräde åt allvarlighetsgrad framför sannolikhet genom att tilldela maximal sannolikhetspoäng för sådana påverkningar, även i delar av värdekedjan där Eniro har begränsat inflytande. Tröskelvärden, kriterier och metodik fastställdes av Eniro tillsammans med externa specialister och godkändes av koncernledning och styrelse (IRO 1 53b). Som del av processen genomfördes en riktad intressentdia- log med utvalda nyckelintressenter, bland annat leverantör/ B2B partner, ägarrepresentant, arbetstagarrepresentant och interna nyckelfunktioner. Dialogen genomfördes som semistrukturerade intervjuer med fokus på väsentliga håll- barhetsfrågor, förväntningar och risker. Insikterna doku- menterades och användes som underlag i prioriteringen av IRO:er samt återkopplades till ledning och styrelse. Arbetet faciliterades av externa hållbarhetsrådgivare som bidrog med metodstöd, kvalitetssäkring av bedömningskriterier samt vägledning kring tolkning av ESRS-krav, samt för att säkerställa en strukturerad och konsekvent tillämpning av metodiken. (IRO-1-53biii). Identifieringen av finansiella risker och möjligheter utgick från de påverkan och beroenden som identifierats i påver- kansbedömningen. För varje faktisk eller potentiell påverkan bedömdes om den kan ge upphov till finansiella effekter, till exempel via regulatoriska förändringar, kostnadsutveckling (energi, inköp, avfall), marknads och efterfrågeföränd- ringar, teknologisk utveckling eller anseenderisk. På så vis säkerställs att finansiella risker och möjligheter inte iden- tifieras isolerat, utan är direkt förankrade i affärsmodellen och värdekedjan (IRO 1 53c). Beroenden i värdekedjan, exempelvis av extern IT- och molninfrastruktur, energiförsörjning och tillgång till kom- petent arbetskraft, prövades inom samma metodik för att identifiera hur störningar, kostnadsförändringar eller regulatoriska krav kan innebära finansiella effekter. net- toomsättning, finansiell prestation, finansiell ställning eller kassaflöden. (IRO 1 53c i). Analysen identifierade inte några väsentliga IRO:er inom ESRS E2 Föroreningar, E3 Vatten och marina resurser, E4 Biologisk mångfald och ekosystem samt S2 Arbetstagare i värdekedjan. Detta beror på att Eniro saknar egen verksam- het med betydande påverkan inom dessa områden, har mycket begränsat inflytande i relevanta delar av värdeked- jan eller har kontrollmekanismer på plats för att övervaka påverkan och risker, exempelvis avseende arbetstagare i värdekedjan. Därför omfattar inte rapporten inte upplys- ningar för dessa ämnen. Den övergripande processen för att identifiera, bedöma, pri- oritera och följa upp IRO:er – både ur påverkans och finan- siellt väsentlighetsperspektiv – sammanfattas i tabellerna nedan. ===== SIDA 39 ===== 39 Process för påverkan (påverkansväsentlighet) Steg Beskrivning Identifiera Faktiska och potentiella påverkningar för människor och miljö identifierades genom strukturerade genomgångar av samtliga ESRS ämnesstandarder. Arbetet genomför- des av interna ämnesexperter från relevan- ta funktioner inom Eniro två affärsområden, med stöd av hållbarhetsspecialister. Bedöma Påverkansväsentlighet bedömdes i enlighet med ESRS och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, baserat på allvarlighetsgrad (skala, omfattning och möjlighet till gottgörelse) samt sannolikhet. Prioritera Identifierade påverkningar poängsattes enligt en strukturerad metod. Påverkningar som översteg tröskeln om 35 poäng be- dömdes som väsentliga. Potentiella nega- tiva påverkningar för mänskliga rättigheter prioriterades genom att ge företräde åt allvarlighetsgrad. Följa upp Väsentliga påverkningar och bakomliggan- de antaganden bör ses över minst årligen eller vid väsentliga förändringar i verksam- het, värdekedja eller omvärld. Process för risker och möjligheter (finansiell väsentlighet) Steg Beskrivning Identifiera Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter identifierades parallellt med påverkan ge- nom DVA-genomgångar av samtliga ESRS ämnesstandarder. Bedöma Finansiell väsentlighet bedömdes utifrån sannolikhet och potentiell finansiell påver- kan på koncernens ställning, resultat och framtidsutsikter, över kort, medellång och lång sikt. Prioritera En tröskel om 9 poäng tillämpades konse- kvent. Risker eller möjligheter som översteg tröskeln klassificerades som finansiellt väsentliga. Följa upp Väsentliga finansiella risker och möjligheter följs upp genom befintliga styrnings- och riskhanteringsprocesser och kommer suc- cessivt att integreras ytterligare i koncer- nens ERM-processer. (IRO-1-53c–g) Klimat (E1) Utöver ovan återgiven DVA-process ingick ytterligare pro- cesser i identifikation och bedömning av klimat- och ener- girelaterade IRO:er. Eniros klimatpåverkan kartlades tillsam- mans med externa specialister och involverade översyn av organisationen för att identifiera relevanta utsläppskällor med relaterade datatillgänglighet, utsläppsfaktorer och leverantörer. Ytterligare information om beräkningsprinciper ges under E1-6. Kartläggningen har givit förståelse om var i värdekedjan och de mest betydande utsläppen uppstår och vilka aktiviteter som främst bidrar till dem, samt för vilka utsläpp som Eniro själv kan påverka, respektive kräver ex- tern samverkan för att påverka, och inom vilka tidshorison- ter olika utsläpp kan påverkas. (E1 IRO-1-20a) Som en del av DVA:n utförde externa hållbarhetsspecialister en grundläg- gande scenarioanalys för att identifiera och bedöma kli- matrelaterade fysiska risker på kort (<1år), medellång (1-5år) och lång (>5år) sikt i den egna verksamheten och i värde- kedja upp- och nedströms. Dessa tidshorisonter är linjerade mot finansiell planering och rapportering. Eniros fysiska tillgångar är främst IT- och kontorsutrustning, där majorite- ten bedöms ha en medellång livslängd, med vissa produkt- grupper som kan ha en lång livslängd , enligt definitionerna ovan. Scenarioanalysen byggde på data och analys från IPCC AR6 och SMHI för scenarier med en temperaturökning på 1,6 °C (netto noll i närtid), 2,4 °C (nuvarande policy) och 4,3 °C (högutsläpp) för tidsperioderna 2011- 2040, 2041-2070. Utifrån erhållen data gjordes antaganden av respektive temperaturscenarios respektive generella konsekvenser, såsom ökad förekomst av värmeböljor och förändrade nederbördsmönster, inom respektive tidsperiod. Analysen gjordes på en överblickande nivå över de regioner där Eniro har verksamhet. Alltså gjordes ingen exakt och högupplöst undersökning av klimatrisker på lokal nivå för de specifika platser där Eniro är verksamt . Detta gjordes inte eftersom det är resurskrävande och förknippat med osäkerhet att göra exakta och helt säkra bedömningar av sådana risker kopplade till långsiktiga väderscenarier i ett föränderligt klimat. (E1 IRO-1-21) Den viktigaste klimat- och energirelaterade risken som identifierats är kostnad för elektricitet, oavsett temperatur- scenario. Det bedöms som sannolikt att elpriser kommer att vara mer volatila på grund av geopolitiska förändringar som både är relaterade och orelaterade till klimatföränd- ringar och klimatanpassningar, vilket gör att de bedöms som kort- till långsiktiga samt vara av tillfällig till långfristig karaktär. (E1 IRO-1-20c) Dessutom anses tillfälliga strömav- brott på grund av föränderlig energitillgång, fysiska skador på infrastruktur från extremt väder, funktionsfel eller konflik- ter vara en viktig risk, på både kort till lång sikt och för samt- liga klimatscenarier. De huvudsakliga klimatrelaterade fysis- ka riskerna är att Dynavas kontor i Senegal, Moldavien och Cypern bedöms vara mer exponerade för risker relaterade till extrema väderhändelser orsakade av klimatförändringar, såsom extremvärme, då det utifrån nyttjad information kan ===== SIDA 40 ===== 40 antas att det är sannolikt att detta kommer att bli vanli- gare och mer omfattande på dessa platser. Dessa risker bedöms som kort- till långsiktiga och kan beroende på typ av händelse vara av såväl tillfällig som ihållande karaktär, samtidigt som omfattning och frekvens kan antas bli större på längre sikt. Det är också sannolikt att Norden och Balti- kum kommer att uppleva mer frekventa och omfattande extrema väderhändelser, såsom värmeböljor och kraftiga regn, men att Eniros verksamheter inte är allvarligt expone- rade för detta på kort till medellång sikt. Samtidigt bedöms de långsiktiga riskerna som något större men förknippade med osäkerhet. För samtliga fysiska klimatrelaterade risker bedöms omfattning, frekvens och effekt vara betydligt stör- re för scenariot med hög temperaturökning jämfört med en låg och medelhög ökning. Att Eniro fasar ut egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar bedöms minska sårbarheten för den egna verksamheten och tillgångarna. Rörande uppströms värdekedjan är bedömningen att det främst är infrastruktur såsom datacenter, internetleveran- törer och elnät, vilka är avgörande för att Eniro ska kunna leverera sina tjänster, som är exponerade för klimatrelate- rade fysiska risker av händelser såsom stormar, värmeböl- jor, isbildning och eltillgång. En djupgående riskbedömning av uppströms infrastruktur och leverantörer är ännu ej genomförd men planeras att utvecklas och redovisas under de kommande åren. (E1 IRO-1-20b) Eniro har en riskhanteringsprocess för att identifiera, adres- sera och hantera risker relaterade till strategi och affärs- plan, se ESRS 2 GOV-5 samt Bolagstyrningsrapporten sida 75. Denna process tillsammans med DVA:n utgör grunden för bedömningen av klimatrelaterade omställningsris- ker och möjligheter. Bedömningen genomfördes som en kombination av gruppdiskussion och skrivbordanalys och utgår från vilka potentiella effekter (teknik-, reglerings-, marknads- och anseendemässiga) som kan uppstå på kort, medellång och lång sikt vid ett klimatscenario som är i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Detta scenario bedöms innebära snabb utfas- ning av fossila bränslen och material, högre krav gällande redovisning av hållbarhets- och klimatdata samt andra krav och regleringar vilka bedöms kräva både finansiella och operativa resurser. Endast ett scenario som innebär en snabbare omställning beaktades då det bedömdes att scenarier med en långsammare omställningstakt utgör en låg omställningsrisk då det bedöms att Eniro generellt har en relativt liten exponering mot omställningsrisker. Appli- cerade tidshorisonter är samma som i övrig finansiell och icke-finansiell redovisning. Då den finansiella redovisning- en saknar klimatscenarier eller kritiska klimatantaganden saknas linjering av dessa. Bedömningen tar ingen speciell beaktning till EU-Taxonomin då Eniro saknar aktiviteter eller tillgångar som omfattas av Taxonomin. Bedömningen inkluderar ingen gradering av olika aktiviteters riskexpone- ring och som beskrivs i ESRS 2 SBM-3, har ingen djupgående analys gjorts av förväntade kostnadsökningarna orsakade av fysiska klimat- eller omställningshändelser. Resultatet av bedömningen visar inte på några kortsiktiga omställnings- risker, men på medellång till lång sikt bedöms kostnaderna relaterade till företagets strategiska klimatarbete öka på grund av ökade externa och interna krav. Detta omfattar potentiellt ökade resurser för anpassning av affärsplan och strategi, redovisning av klimat- och hållbarhetsprestanda, implementering av åtgärder, avseende såväl tekniska som organisatoriska förändringar, samt ökade kostnader för inköp av varor och tjänster med bättre klimatprestanda. De aktiviteter som främst omfattas är styrning, redovisning samt inköp och leverantörskontroll, och hela organisationen snarare än enskilda affärsenheter/tillgångar (E1 IRO-1-20c) (E1 IRO-1-21) Det har inte gjorts någon detaljerad bedömning av vilka av Eniros tillgångar, vilka endast utgörs av IT-infra- struktur och kontorsutrustning, och affärsverksamheter som är mest exponerade för omställningshändelser i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. (E1 IRO-1- 21). Baserat på DVA:n och riskhanteringsprocessen bedöms det dock som sannolikt att användningen av IT-tjänster (molntjänster och programvara) kopplade till datacenter och IT-produkter samt egen energiförbrukning innehar en förhöjd exponering på medellång till lång och troligtvis kräver betydande insatser för att ställas om till klimat- neutralitet. Dels på grund av beroende av icke-förnybara råvaror och energi samt hög energikonsumtion uppströms i värdekedjorna, och dels på grund av att Eniro är beroende av dessa produkter och tjänster för att leverera sina tjäns- ter. Gällande hyrda kontor bedöms Senegal, Moldavien och Cypern vara mer exponerade för omställningshändelser såsom utfasning av fossil energi och högre krav på miljö- redovisning eftersom dessa länder, jämfört med Norden, är mer beroende av fossila bränslen och inte är lika utveck- lade gällande miljöledning och -lagstiftning samt fossilfri infrastruktur. Gällande egna fysiska tillgångar finns en något högre riskexponering för IT-utrustning relaterat till utsläpp och energikonsumtion i produktion och användning, något som potentiellt kan innebära ökade kostnader för inköp och användning. Det kan också kräva inköp energieffektivare utrustning, vilket kan vara kostsamt. Dessa potentiella risker är sannolikt mer betydande på lång sikt, men med snabba förändringar i miljökrav och utfasning av fossil energi kan de bli mer betydande på medellång sikt. (E1 IRO-1-20c) Föroreningar (E2) IRO:er relaterade till föroreningar identifierades och bedöm- des enligt den generella DVA-processen. Denna beaktade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt deras placering, där Eniros in- och utflöden och interna proces- ser analyserades för att hitta föroreningskällor. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan från produk- tion, distribution och avfallshantering av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E2 IRO-1 11a) Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påver- kan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E2 IRO-1 11b). Vatten och marina resurser (E3) Identifiering och bedömning av vattenrelaterade IRO:er följde den generella DVA-processen, vilken analyserade Eniros egen verksamhet och affärsaktiviteter samt placering av dessa för bedöma in- och utflöden av vatten. Påverkan ===== SIDA 41 ===== 41 upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom ge- nerella antaganden för potentiell påverkan av produktion och avfallshantering av produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E5 IRO-1 8a) Dialoger med potentiellt påverka- de samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värdekedjan bedömdes som utanför bedöm- ningens omfattning (E3 IRO-1 8b). Biologisk mångfald och ekosystem (E4) IRO:er relaterade till biologisk mångfald och ekosystem identifierades och bedömdes enligt DVA-processen ovan. Processen beaktade Eniros egen verksamhet och affärsak- tiviteter där fokus var kontorens placering i förhållande till närliggande naturområden, vilka potentiellt skulle kunna påverkas. Påverkan upp- och nedströms i värdekedjan beaktades genom generella antaganden för potentiell påverkan från produktion, distribution och avfallshante- ring av de produkter och tjänster som Eniro förbrukar. (E4 IRO-1 17a) Analysen inkluderade potentiella beroenden av ekosystemtjänster hos Eniros egna verksamhet, men inga omställningsrelaterade eller systemiska risker (E4 IRO-1 17b- d). Dialoger med potentiellt påverkade samhällen gjordes inte då Eniros egen verksamhet inte ger upphov till lokal påverkan och påverkan på samhällen uppströms i värde- kedjan bedömdes som utanför bedömningens omfattning (E4 IRO-1 17e). Analysen visade på att inga av Eniros kontor är placerade i närheten av känsliga naturområden och därmed har det bedömts att inga åtgärder för att mildra påverkan är nödvändiga (E4 IRO-1 19). Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) Identifiering och bedömning av IRO:er relaterade till re- sursanvändning och cirkulär ekonomi genomfördes inom DVA-processen beskriven ovan (E5-IRO-1-11a) Processen omfattade den egna verksamheten samt relevanta delar av uppströms och nedströms värdekedja och genomfördes som en kvalitativ kartläggning av koncernens huvudsakliga materialflöden. Huvudfokus var de interna processer med relaterade resursflöden som krävs för att leverera Eniros tjänster. De tillgångar som beaktades var av IT- och kon- torsutrustning, vilka utgör Eniros främsta tillgångar. Bedöm- ningen baserades på: • Identifiering av egna intensiva resursflöden (IT-utrustning och kontorsmöbler). • Analys av avfallsflöden från den egna verksamheten. • Genomgång av inköpskategorier och kostnadsstruktur • Dialog med interna funktioner (IT, inköp, HR och fa- cility management), tillgänglig avfallsstatistik från hyresvärdar. Uppströms värdekedja avgränsades, utifrån en proportio- nalitetsbedömning, till inköp av IT-hårdvara och kontors- möbler. Andra förbrukningsvaror exkluderades då deras vo- lymer och miljöpåverkan bedömdes vara begränsade. Även material- och avfallsflöden i produktionsled flera steg upp i värdekedjan exkluderades då de bedömdes ligga bortom Eniros rimliga inflytande och också kräva oproportionerliga resurser att kartlägga. (E5-IRO-1-11a, AR 7) Nedströms värdekedja bedömdes främst utifrån avvecklad IT-utrustning och kontorsrelaterat avfall. Inga materiel- la produktrelaterade utflöden har identifierats och ingen kvantitativ livscykelanalys eller materialflödesanalys har genomförts, då Eniro tillhandahåller immateriella tjänster och har en begränsad materialintensitet. Bedömningen har i stället baserats på kvalitativ analys av inköpsvolymer, kostnadsstruktur och avfallsmängder. (E5-IRO-1-11a, AR 1–7) Som en del av DVA:n genomfördes intressentdialoger med interna och externa intressenter - inklusive partners, inves- terare samt medarbetare - med kompetens inom IT, inköp och verksamhetsstyrning, med syftet att identifiera och be- döma IRO:er inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. (E5-IRO-1-11b) Något separat samråd med lokalsamhällen eller externa organisationer med särskilt fokus på material- flöden och cirkulär ekonomi har inte genomförts, eftersom verksamheten inte bedömts ha betydande påverkan på samhällen kopplad till resursanvändning eller avfall. Dialog har även förts med hyresvärdar avseende avfallshantering för att säkerställa korrekt avfallshantering samt insamling av avfallsdata. (E5 IRO-1-11b) Affärsuppförande (G1) Identifikation och bedömning av IRO:er kopplade till Affärs- uppförande (G1) följde den övergripande DVA-processen som beskrivs ovan. Processen inkluderade all Eniros verk- samhet, alla anställda och alla typer av affärsförbindelser oavsett affärsområde, geografisk placering eller typ av transaktion. Huvudfokus var kundrelationer i Norden, då det är Eniros huvudsakliga marknad, tillsammans med leveran- törsrelationer oavsett placering samt Eniros funktioner som har kund- och leverantörskontakt och styrningsramverk för att säkerställa god styrning och affärsetik samt ett gott af- färsuppförande. (G1 IRO-1 6) De väsentliga IRO:erna inom G1 (affärsetik, antikorruption, styrningsstruktur och visselblås- ning) är direkt kopplade till Eniros affärsmodell, som bygger på långsiktiga kundrelationer inom digital marknadsföring och kontakt- och kundservice i Norden. Brister i affärsetik, intern kontroll eller ansvarsfördelning kan påverka bolagets förmåga att ingå och behålla kundavtal, särskilt med större företag och offentliga aktörer, samt påverka investerar- förtroende och varumärke. Ett robust styrningsramverk är därför en möjliggörande faktor för affärsmodellen. Identi- fierade potentiella påverkningar och deras relaterade risker hanteras genom koncerngemensamma policyramverk (bl.a. Uppförandekod, Leverantörsuppförandekod, Whistle- blowing Policy och Insider Policy), tydlig ansvarsfördelning och interna kontrollprocesser. Dessa åtgärder minskar san- nolikheten för oegentligheter och stärker regelefterlevnad. Samtidigt bedöms ett väl fungerande ramverk för affärs- uppförande utgöra en affärsmässig möjlighet genom att stärka konkurrenskraft i upphandlingar, kundförtroende och långsiktigt värdeskapande. Sammanfattningsvis påverkar G1 både Eniros riskprofil och strategiska position och beak- tas i koncernens övergripande riskhantering och strategiska planering. ===== SIDA 42 ===== 42 IRO 2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsredovisningen Bedömningen av varje identifierad påverkan, risk och möjlighet (IRO) har använts för att avgöra om IRO:n är väsentlig och om motsvarande ESRS ämne därmed ska anses väsentligt. En IRO klassificeras som väsentlig om den överskrider tröskeln för antingen påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Påverkansväsentlighet fastställs utifrån den samlade bedömningen av allvarlighetsgrad och sannolikhet, medan finansiell väsentlighet fastställs utifrån sannolikhet och potentiell storlek på finansiella effekter. I enlighet med ESRS bedöms dessa två dimensioner obero- ende av varandra och tillmäts lika stor betydelse. När en IRO bedömts som väsentlig har dess ESRS ämne klassats som väsentligt och inkluderats i redovisningen. Vid urval av vilka upplysningskrav som ska ingå har Eniro bedömt om infor- mationen är väsentlig och relevant för verksamheten och de väsentliga IRO:erna. IRO:er som inte överskridit någon av väsentlighetströsklarna har bedömts som icke väsentliga, och ESRS ämnen där det endast identifierats icke väsentliga IRO:er har därför inte inkluderats i denna hållbarhetsrapport. Ingen särskild bedömning har gjorts av IRO:er med värden som ligger precis under tröskelvärdena. (IRO 2 59) Ett ESRS index som visar vilka upplysningskrav som uppfylls, med hänvisningar till relevanta avsnitt i hållbarhetsrapporten, presenteras i avsnittet ESRS index. En tabell över datapunk- ter från annan EU lagstiftning enligt ESRS 2 bilaga B samt Eniros rapportering av EU taxonomin återfinns i slutet av rapporten. (IRO 2 56) E1 Klimatförändringar ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverk- ningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell Eniros strategi och affärsmodell är i sig inte förknippade med betydande direkt påverkan inom energi, klimatföränd- ringar och klimatanpassning då företaget bedriver tjänste- baserad verksamhet inom digitala medier, marknadsföring och kontaktcenter. Den dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter inom området, främst relaterade till förbrukning av elektricitet, digitala tjänster, IT- och kontors- varor. De mest betydande positiva påverkningarna avser dels ansvarsfull och effektiv konsumtion av energi, varor och resande, och dels åtföljandet av FN Global Compact för att anpassa och ställa om verksamheten till nya krav och förutsättningar. Faktiska negativa påverkningar härrör från förbrukning av elektricitet i egna kontor och servrar – speciellt på platser med en högre andel fossil energi - samt i uppströms data- center. Även förbrukning av IT-hårdvara, kontorsutrustning, såsom möbler, samt resande bidrar till negativ klimatpåver- kan uppströms i värdekedjan. De väsentliga klimatrelaterade riskerna som identifierats relaterar främst till övergångs- och omställningsrisker i form av kostnader för och tillgång till energi – både i kontor och uppströms datacenter - samt potentiella resurser för anpassning av verksamhet och affärsmodell till nya förut- sättningar, både avseende interna satsningar och krav, och externa krav från kunder och lagstiftning. Fysiska klimatris- ker identifierades för Dynavas verksamheter i Moldavien, Cypern och Senegal, vilka bedöms vara mer exponerade för extremväder – speciellt extremvärme - med relaterade skador på infrastruktur samt elavbrott, jämfört med verk- samheterna i Norden och Baltikum. (E1 SBM-3-18) Eniro har inte utfört någon analys av affärsmodellens och strategins resiliens, motståndskraft och anpassningsbarhet för dessa klimatrisker. Behovet av en analys ska utvärde- ras och potentiellt genomföras och redovisas under 2026. Klimatrelaterade risker omfattas delvis av Eniros etablerade riskhanteringsprocess, vilket beskrivs närmare under ESRS 2 GOV-5. (E1 SBM-3-19) Klimatrelaterade möjligheter kopplas till lägre kostnader genom pågående och potentiella effektiviseringsåtgärder och anpassning av verksamheten för att förekomma krav och risker, samt till att erbjuda stöd för att effektivisera kun- ders verksamheter, vilket kan ge nya affärsmöjligheter. ===== SIDA 43 ===== 43 Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår (Negativ påverkan) Exponering av digital infrastruktur och tjäns- tekontinuitet för klimatrelaterade fysiska risker Uppströms, egen verksamhet (Negativ påverkan) Utsläpp av växthusgaser från molntjänster, datacenter och IT-leverantörer i värdekedjan Uppströms (Negativ påverkan) Energianvändning i kontor, servrar och outsour- cade datacenter Uppströms, egen verksamhet (Finansiell risk) Ökad risk för driftstörningar eller högre kostna- der till följd av klimatrelaterade händelser som påverkar digital infrastruktur Uppströms, egen verksamhet (Finansiell risk) Potentiell kostnadsökning eller avtalskrav relaterade till leverantörers utsläpp av växthusgaser. Uppströms (Finansiell risk/möjlighet) Exponering för energiprisvolatilitet samt möjlighet till kostnadsbesparingar genom energieffektivisering Uppströms, egen verksamhet E1-1 Omställningsplan för att be- gränsa klimatförändringar För närvarande har Eniro ingen i policy fastlagd omställ- ningsplan för att begränsa klimatpåverkan eller ställa om verksamhet, strategi och affärsmodell till klimatneutralitet. Det finns inte heller fastställda klimatmål eller åtgärder i lin- je med Parisavtalet eller omställningen till en klimatneutral ekonomi senast 2050. Därmed saknas information att re- dovisa relaterad till exempelvis anpassning till 1,5°C-målet, planerade åtgärder och investeringar, potentiella fastställ- da utsläpp, av anpassning utifrån EU:s taxonomi. Företaget har ingen verksamhet relaterad till, eller direkt exponerad mot kol-, olje- eller gasrelaterade verksam- heter på annat sätt än indirekt förbrukning uppströms i värdekedjan. Redan idag så utgörs en betydande andel av företagets direkta elförbrukning i kontor och egna servrar av fossilfri energi från förnyelsebara källor och kärnkraft. Behovet av, och det potentiella införandet av målsättningar och omställningsplan kommer att utvärderas och då också redovisas under efterföljande rapporteringsperioder. (E1-1- 16) (E1-1-17) E1-2 Policyer relaterade till be- gränsning av och anpassning till klimatförändringar Eniro har en övergripande hållbarhetspolicy som bland annat syftar till att begränsa företagets klimatpåverkan genom energi- och resurseffektivisering, virtualisering av fysiska servar, ett minskat resande och ansvarsfull upp- handling. Dessutom har företaget en riskhanteringsprocess för risker relaterade till affärsmodell och strategi som delvis berör hållbarhetsrelaterade ämnen, se ESRS 2 GOV-5 på sida [11]. (E1-2-25) En komplett förteckning över Eniros policyer återfinns under G1-1. Det har bedömts att i dagsläget så omfattar befintliga ramverk, såsom Hållbarhetspolicyn och riskhanteringspro- cessen, Eniros viktigaste klimatrelaterade IRO:er. Därför finns inga enskilda policyer som enkom fokuserar på klimatför- ändringar, klimatanpassning, energieffektivitet, eller andra klimatrelaterade frågor. Innevarande rapporteringsår är också det första som Eniro har kartlagt väsentliga IRO:er enligt ESRS, därmed har det ännu inte utvecklats i policy fastlagda processer för att identifiera, bedöma, hantera eller åtgärda väsentliga IRO:er som är strikt relaterade till mildrande av, och anpassning till klimatförändringar. Eniro kommer att utvärdera behovet av mer klimatspecifika poli- cyer under framtida rapporteringsperioder. (E1-2-24) E1-3 Åtgärder och resurser relate- rade till klimatförändringspolicy Eniros Hållbarhetspolicy uttrycker att klimatpåverkan ska begränsas genom bland annat konsolidering och virtu- alisering av egna servrar, effektiv användning av energi. ansvarsfulla inköp och ett minskat resande med färre flyg- resor. Under 2025 har stora insatser gjorts för att färdigstäl- la utfasningen av egna servrar – vilket minskat energian- vändning och indirekta utsläpp - dessutom har de direkta utsläppen reducerats genom utfasning av företagsbilar. Utöver dessa åtgärder som även relaterar till affärsstrate- giska målsättningar, har Eniro inte implementerat åtgär- der som syftar specifikt på att mildra eller anpassa sig till klimatförändringarna. Därmed har det inte avsatts särskilda resurser för sådana åtgärder och det är därför inte möjligt att definiera mängden resurser som allokerats till klimat- specifika ändamål. (E1-3-27) Detta innebär även att det saknas specifika mekanismer för minskade koldioxidutsläpp, naturbaserade lösningar eller andra klimatrelaterade åtgärder, och inte heller uppnådda ===== SIDA 44 ===== 44 eller förväntade minskningar av växthusgasutsläpp att redovisa. Att klimatspecifika åtgärder ännu inte utvecklats beror på att det har bedömts att de ovan nämnda affärs- strategiska effektiviseringsåtgärder bidragit till effektivt minskning av Eniros utsläpp i både Scope 1 och 2, vilka också bedöms som de mest prioriterade utsläppen att åtgärda. Det har också bedömts att befintliga policys och ramverk bidrar till att skapa beteendemässiga förändringar som bidrar till ett lägre klimatavtryck. Att åtgärder saknas för hantering av väsentliga IRO:er beror främst på att detta är Eniros första rapporteringsår som Eniro har kartlagt IRO:er enligt ESRS. För att uppnå fortsatt minskning av direkta och indirekta utsläpp samt hantera väsentliga IRO:er är det samtidigt troligt att det krävs specifika klimatåtgärder. Eniro kommer att bedöma behovet av att utveckla specifika klimat- och IRO-relaterade åtgärder, resursallokering och finansiell planering under framtida rapporteringsperioder. Eftersom inga specifikt klimatrelaterade mål och åtgärder har fastställts finns det ingen information att rapportera om motsvarande handlingsplaner, investeringar, opera- tiva nyckelåtgärder, eller resursallokering. Det finns heller inga investeringsbelopp som relaterar till poster i finansiel- la rapporter, taxonomiska nyckeltal enligt förordning (EU) 2021/2178 eller taxonomirelaterade investeringsplaner att redovisa (E1-3-29) E1-4 Mål relaterade till begräns- ning av och anpassning till klimat- förändringar Eniro saknar för närvarande i policy fastställda klimatre- laterade mål, såsom för minskning av växthusgasutsläpp, förnybar energi, energieffektivitet eller för andra områden relaterade till begränsning av eller anpassning till klimat- förändringar. Därmed är information såsom baslinjer för mål, tidslinjer, mätmetoder och uppföljning av framsteg inte tillgänglig. (E1-4-32) (E1-4-33) Företaget kommer att utvärdera behovet av klimatrelaterade mål som en del av framtida hållbarhetsplanering. E1-5 Energikonsumtion och mix Nedan anges Eniro Groups energikonsumtion och mix under 2025: Energikonsumtion och mix Basår 2025 Bränsleförbrukning från kolprodukter (MWh) 0.0 Bränsleförbrukning från olje- och pet- roleumprodukter (MWh) 27.0 MWh Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 0.0 Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0.0 Energikonsumtion och mix Basår 2025 Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh) 369.8 MWh Total fossil energiförbrukning (MWh) 396.7 MWh Andel fossila källor i den totala energiför- brukningen (%) 42,6% Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh) 137.0 MWh Andel av förbrukning från kärnkraftskällor i den totala energiförbrukningen (%) 14,7% Bränsleförbrukning från förnybara käl- lor, inklusive biomassa (MWh) 2.2 MWh Förbrukning - av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh) 395.4 MWh Förbrukningen av egenproducerad för- nybar energi utan bränsle (MWh) 0.0 Total förbrukning av förnybar energi (MWh) 397.6 Andel förnybara källor av den totala en- ergiförbrukningen (%) 42,7% Total energiförbrukning (MWh) 931.3 (E1-4-37) Någon information relaterat till sektorer med hög klimatpå- verkan samt egen energiproduktion återges ej då det ej är relevant för Eniro (E1-4-38) (E1-4-39) (E1-4-40) (E1-4-41) (E1- 4-42) (E1-4-43). I princip all Eniros energiförbrukning härrör från elförbrukning i hyrda kontor och i egna servrar, medan bränsleförbrukningen i tjänstefordon är mycket begränsad. För de kontor där det är möjligt enligt gällande hyresav- tal köps eller ställs krav på fossilfri eller förnybar el. För de kontor där det i dagsläget inte är möjligt att köpa förnybar eller fossilfri el, övervakar Eniro kontinuerligt situationen för framtida implementering. I alla kontor är hyresvärdarna ansvariga för fjärrvärmeavtalen och energimixen styrs helt av leverantörerna. Eniro strävar efter att minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten för att minska klimatpåverkan och sänka kostnader. Detta har huvudsakligen gjorts genom konsolidering och virtualisering av egna servrar, vilket har inneburit utfasning av alla servrar i Oslo under 2025. För att uppnå ytterligare energieffektivisering inkluderar bedöms det behövas såväl tekniska som beteendemässiga föränd- ringar, inklusive effektivare användning av kontorsytor. Be- räkning av elförbrukningen i kontor och servrar baseras på fakturerade belopp och estimat utifrån tidigare års förbruk- ning när mätvärden saknas. Bränsleförbrukning i fordon har beräknats baserat utifrån estimerad körsträcka och bräns- leförbrukning enligt WLTP för de olika fordonsmodellerna. ===== SIDA 45 ===== 45 E1-6 Utsläpp av växthusgaser Eniros utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2, mark- nads- och platsbaserad, och Scope 3 redovisas enligt principen för operationell kontroll och omfattar all verksam- het och samtliga dotterbolag, inklusive Medialoutsi OY som införlivades i januari 2025, men exklusive Qvamplify Nordics som förvärades i juli 2025 men som inte har införlivats ope- rationellt och vars utsläpp ej redovisas i varken Scope 1, 2 eller 3. Eniro har inga andra icke konsoliderade dotterbolag, joint ventures eller partners. Eniros utsläpp i Scope 1 härrör helt från användningen av tjänstebilar med förbrännings- motorer, vilka under 2025 uppgick till 7,24 ton CO2e, vilket motsvarar drygt 1 % av de totala, såväl marknads- som plastbaserade, utsläppen. Eniros indirekta utsläpp i Scope 2 härrör från inköpt elektricitet som används i kontor, egna serverhallar och fordon. Utsläppen 2025 uppgår till 259,3 ton CO2e år (43 % av totalen) enligt den marknadsbasera- de metoden, och till 199,7 ton CO2e (37 % av totalen) enligt den platsbaserade metoden. Eniro har kontroll över och kan minska dessa utsläpp genom att själv köpa, eller ställa krav på hyresvärden att köpa förnybar el för de kontor där det är möjligt. Lika viktigt är att Eniro kan minska elförbrukning- en genom effektiviseringsåtgärder genom både tekniska och beteendemässiga förändringar, samt utfasning och konsolidering av egna servrar. Eniros indirekta utsläpp i värdekedjan i Scope 3 härrör från resor (flyg, hotell och milersättning), inköp av varor (IT- och kontorsutrustning) och tjänster (moln och programvara), uppströms utsläpps från energiproduktion, avfall och leasade tillgångar (kontor). Scope 3-utsläppen 2025 uppgår till 339,4 ton CO2e år, vilket motsvarar 56 % av de totala marknadsbaserade respektive 62 % av de plastbaserade utsläppen. Majoriteten av dessa utsläpp uppstår från inköp av fysiska IT-varor och resande. Eniro kan minska dessa utsläpp främst genom effektivise- ringsåtgärder och beteendeförändringar, såsom minskat resande, främst flyg, och konsumtion av IT-varor. För att åstadkomma omfattande minskning av Scope 3-utsläppen krävs långsiktigt samarbete med uppströmsleverantörer som är engagerade i att minska sina utsläpp, där IT-varor samt IT- och molntjänster är viktiga fokusområden. Utsläpp av växthusgaser 2025 Basår Scope 1 Växthusgasutsläpp Brutto Scope 1 Växthusgasutsläpp (tCO2eq) 7.24 Scope 2 GHG emission Brutto platsbaserade Scope 2 Växthus- gasutsläpp (tCO2eq) 199.72 Brutto marknadsbaserade Scope 2 Växthusgasutsläpp (tCO2eq) 259.25 Signifikanta Scope 3 Växthusgasutsläpp Totala brutto indirekta Scope 3 Växthus- gasutsläpp (tCO2eq) 339.41 1. Köpta varor och tjänster 144.90 Valfri underkategori: Moln- och datacentertjänster 4.35 3. Bränsle och energirelaterade aktivite- ter (ej inkluderade i Scope 1 och 2) 32.08 5. Avfall från verksamheten 39.76 6. Affärsresor 112.16 8. Uppströms hyrda tillgångar 13.40 Totala växthusgasutsläpp Totala växthusgasutsläpp (platsbasera- de) (tCO2eq) 546.37 Totala växthusgasutsläpp (marknadsba- serade) (tCO2eq) 605.90 Utsläpp av växthusgaser 2025 Basår Växthusgasintensitet (platsbaserade) (tCO2e/TSEK) 0,64 Växthusgasintensitet (marknadsbaserade) (tCO2e/TSEK) 0,57 Total netto omsättning för beräkning av växthusgasintensitet (TSEK) 955 Brutto biogena växthusgasutsläpp, egna fordon (tCO2eq) 0,31 (E1-6-44) (E1-6-48) (E1-6-49) (E1-6-51) (E1-6-52) (E1-6-54) (E1-6-55) (E1-AR43c). (E1-AR51) Eniro har inga utsläpp som ingår i reglerad utsläppshandel såsom EU ETS (E1-6-48), inga i policy fastlagda målsättning- ar för utsläppsminskningar eller framtida utsläpp (E1-4-34) och har inte kartlagt eventuella skillnader i rapporterings- period mellan Eniro och företag i värdekedjan (E1-AR42c). Utsläpp av biogen koldioxid relaterade till Scope 2 och Scope 3 redovisas ej på grund av avsaknad av data (E1- AR45e) (E1-AR46j). Beräkningsprinciper Beräkningen av växthusgasutsläpp har utförts i program- varan Emma (https://emma.gidas.se/), följer principerna i GHG-protokollet och inkluderar utsläpp enligt principerna och metodiken nedan. Val av metodik och emissionsfaktorer har baserats på tillgänglig förbrukningsdata och har gjorts för att ge så detaljerade värden som möjligt utifrån tillgänglig infor- mation och till en rimlig arbetsinsats i relation till detaljkrav. Scope 1 omfattar bränsleförbrukning i tjänstefordon och har beräknats utifrån uppskattad körsträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning enligt WLTP för de specifika bilmodellerna då uppmätt förbrukningsdata saknas. Utsläppsfaktorerna för bränslet har för Sverige hämtas från Energimyndigheten och ===== SIDA 46 ===== 46 Trafikstyrelsen och avser 2025, medan faktorerna för Danmark och Finland avser europeiska genomsnittsvärden hämtade från E-Pure. Scope 2 omfattar elförbrukning i kontor, servrar och fordon. I första hand används uppmätt (debiterad) förbrukning och i andra hand estimerad förbrukning utifrån kontorsyta och historisk förbrukning. Utsläppen beräknas enligt den marknadsbaserade (market based) och platsbaserade (location based) metoden. Utsläppsfaktorerna i marknads- metoden representerar den specifika energimixen för leveran- törsavtal där sådana finns tillgängliga, vilket för 100 % fossilfri och förnybar energi innebär noll utsläpp i Scope 2, medan i de fall där energimixen inte specificeras tillämpas landspecifik residualmix. Utsläppsfaktorerna i den plastbaserade metoden representerar genomsnittliga produktionsutsläpp för respekti- ve verksamhetsland. Både den plats- och marknadsbaserade metoden använder utsläppsdata för 2024 då data för 2025 ej varit tillgängligt. Elförbrukningen i Scope 2 (fordon, kontor och egna servrar) omfattas till 32 % av ursprungsgarantier för 100% förnyelsebar energi och till 16 % av leverantörspecifik fossilfri energimix, vilka båda ingår i den köpta elen. Inga andra typer av avtalsinstrument finns för inköpt el och energi och inga instrument finns för försäljning av elektricitet då Eniro inte är involverat i detta. (E1-AR45d) Beräkningen av indirekta utsläpp i Scope 3 baseras på emissionsfaktorer som är generella och/eller utgör bransch- genomsnitt, därmed har inga av utsläppen beräknats med leverantörsspecifika utsläppsdata. Kategori 1 omfattar inköpta IT- och kontorsvaror inklusive datorer, smartphones, bildskärmar och kontorsmöbler. Beräkningarna baseras på antalet inköpta enheter och emissionsfaktorer hämtade från miljövarudeklarationer (EPD) och livscykelanalys (LCA) som representerar branschgenomsnitt flera olika leverantörer och fabrikat omfattas. Kategori 1 inkluderar även inköpta IT-tjäns- ter såsom programvaror och molntjänster för vilka beräk- ningarna utgår från inköpssummor och utsläppsfaktorer som är baserade på data från Microsoft, dels för att linjera med tidigare års redovisning och dels för att specifika data från enskilda leverantörer ej varit tillgängligt. Kategori 3 omfattar uppströms utsläpp från produktion och distribution av bräns- le och elektricitet, därmed nyttjas samma förbrukningsdata som för Scope 1 och 2. Emissionsfaktorerna representerar branschgenomsnitt från DEFRA och Vattenfalls EPD:er, vilket bedöms ge tillförlitliga värden. Kategori 5 omfattar avfall från den dagliga verksamheten kontor samt från avvecklingen av servrar. Mängden kontorsavfall har extrapolerats från de avfallsmängder som allokerats Eniro för huvudkontoret i Solna och antalet anställda då specifika data saknas medan avfallet från avvecklade servrar i Oslo baseras på mätvär- den. Utsläppsfaktorerna representerar branschgenomsnitt i Norden och hämtas från officiella databaser och publikatio- ner då specifika mätvärden från de olika avfallshanterarna inte varit möjligt att samla in. Kategori 6 omfattar affärsresor i form av transporter med flyg, tåg och privat bil för vilka Eniro betalar milersättning, samt övernattningar på hotell. Beräkningarna använder data över avstånd och antal nätter från resebyråer och redovisning, och utsläppsfaktorerna representerar medelvärden som är specifika för flygavstånd, land för tågresan och hotellvistelsen samt genomsnittli- ga personbilsutsläpp då det bedömts ge tillräckligt detalj. Kategori 8 omfattar uppströms utsläpp från hyrda tillgångar i form av kontor, exempelvis i form av hyresvärdens drift och underhåll. Beräkningarna använder data för antal kvadrat- meter hyrda kontorsyta. Utsläppsfaktorerna återger antingen den specifika hyresvärdens generella utsläpp per kvadrat- meter när sådana är tillgängliga, eller genomsnittligt utsläpp per kvadratmeter baserat på olika hyresvärdars data när specifika data ej är tillgängligt. (E1-AR39) Växthusgasinvente- ringen exkluderar Scope 3, Kategori 2, 4, och 7 då de bedöms stå för en oansenlig mängd av Eniros totala utsläpp, och Ka- tegori 9–15 då de ej är relevanta. Eniro ser löpande över vilka kategorier som är relevanta och uppdaterar redovisningen därefter (E1-AR46) Jämfört med tidigare år har ändringar gjorts i principer och metodik för beräkning, bland annat har emissionsfaktorer och estimat uppdaterats och nu inkluderas både Scope 3 Kategori 1 – Inköpta IT- och kontorsvaror och Kategori 5 – Avfall. På grund av dessa ändringar och att omräkning av tidigare årsredovisning ej är möjlig, är jämförelse med tidi- gare års klimatredovisning ej relevant och därmed har 2025 valts som ett nytt basår utifrån att detta är första året fö- retaget hållbarhetsredovisar enligt CSRD. Inga förändringar har skett i definitionen av vad som utgör Eniros verksamhet eller upp- och nedströms värdekedja, förutom att redovis- ningen för 2025 även inkluderar dotterbolaget Medialoutsi som införlivades i januari 2025. Eniro ser löpande över den data, metodik och de emissionsfaktorer som används och implementerar uppdateringar utifrån behov. (E1-6-47) Yt- terligare information om osäkerhet relaterat till beräknings- principer återfinns under ESRS 2 BP-2. E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växt- husgasutsläpp finansierade ge- nom koldioxidkrediter Eniro har inga egna, och är inte involverat i externa pro- jekt för upptag av växthusgaser eller utsläppsminskningar som finansieras genom koldioxidkrediter eller andra typer av ersättningar (E1-7-56). Företaget har inte heller några netto-noll mål som involverar upptag av växthusgaser eller andra projekt för utsläppsminskning, och gör inte heller an- språk på klimatneutralitet i värdekedjan (E1-7-60) (E1-7-61). Om Eniro kommer att utveckla eller delta i sådana projekt och/eller utveckla netto-noll mål kommer detta att redovisas i aktuel hållbarhetsrapport. E1-8 Intern koldioxidprissättning Eniro tillämpar inget internt koldioxidprissättningssystem eller liknande interna mekanismer för att redovisa och följa upp klimatpåverkan då det i nuläget inte bedömts som relevant (E1-7-62). Företaget kommer att se över denna bedömning i framtida rapporteringscykler och eventuellt införa sådan för att linjera mot eventuella förändringar av klimatstrategi och utsläppsavtryck. ===== SIDA 47 ===== 47 E5 Cirkulär ekonomi ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på- verkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med betydande direkt påverkan inom resursanvändning och avfall eftersom verksamheten endast involverar kon- torsbaserad tjänsteverksamhet. Den dubbla väsentlighets- analysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till cirkulär ekonomi, resursflöden och avfall kopplat till för- brukning av IT-hårdvara och kontorsvaror samt avfall från dessa. De mest betydande positiva påverkningarna avser åtgär- der och principer för ansvarsfull och effektiv förbrukning av varor, vilket bland annat involverar intern återanvändning av IT-hårdvara och kontorsutrustning, samt i vissa fall inköp och försäljning av begagnad sådan. Även att verksam- heten skapar relativt små mängder avfall som dessutom återvinns och sluthanteras enligt god praxis bidrar till att mitigera den negativa påverkan. I dagsläget utförs dock ingen löpande uppföljning av ut- och inflöden av resurser med syfte att kartlägga positiv påverkan. Betydande faktiska negativa påverkningar härrör från inköp av ny IT-hårdvara och kontorsutrustning, vilket är centralt för att leverera företagets tjänster och är något som krävs för att upprätthålla en god arbetsmiljö samt effektivitet och kvalitet i arbetet. Utfasningen av egna fysiska servrar inne- bär samtidigt att behovet av framtida inflöde av IT-hårdva- ra minskat avsevärt. Risker inom området relaterar främst till högre kostnader för inköp av varor och avfallshantering, vilket kan uppkomma från bland annat från högre regulatoriska krav och ökade priser på energi och material. Möjligheterna relaterar i stäl- let till potentiellt lägre kostnader via effektiviseringsåtgärder och ansvarsfull upphandling. Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår (Negativ påverkan) Avyttring av IT-utrustning och kontorsmaterial Egen verksamhet, nedströms (Negativ påverkan) Användning av IT-hårdvara, kontorsutrustning och förbrukningsmaterial Egen verksamhet, uppströms (Negativ påverkan) Upp- komst av elektroniskt avfall och kontorsavfall Egen verksamhet, nedströms (Finansiell risk) Kostnader relate- rade till inköp, utbyte och avyttring av IT-utrustning Egen verksamhet, nedströms (Finansiell möjlighet) Möjlighet att minska kostnader genom effektivare resursanvändning och förlängd livslängd på utrustning Egen verksamhet, uppströms (Finansiell risk) Kostnader rela- terade till avfallshantering och efterlevnad av regelverk Egen verksamhet, nedströms E5-1 Policyer relaterade till resur- sanvändning och cirkulär ekonomi Eniros Hållbarhetspolicy är styrande för arbetet med resur- sanvändning och cirkulär ekonomi, med följande principer som ska följas: • Försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker • Initiativ för att främja större miljöansvar • Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik. Policyn fastslår att Eniro ska sträva efter att ständigt skydda miljön, använda naturresurser och energi mer effektivt och minska avfall och utsläpp. Ett led i detta är att Eniro sprider information och kunskap bland medarbetare och för dialog om miljö med sina intressenter. Fokus är att minska klimat miljöpåverkan från den digitala verksamheten, bland annat genom konsolidering och virtualisering av servrar. I den dagliga verksamheten är miljöarbetet fokuserat på insatser som spar tid och kostnader samt minskar miljöpåverkan. Därmed är resurseffektivitet, ansvarsfull materialanvänd- ning och avfallshantering centrala miljöaspekter i all delar ===== SIDA 48 ===== 48 av Eniros verksamhet, inklusive dotterbolag och partners. Policyramverket omfattar även riktlinjer för inköp och leve- rantörsstyrning samt Supplier Code of Conduct som syftar till att: • Begränsa användningen av nya materiella resurser • Förlänga livslängden på IT-utrustning och kontorsmöbler • Främja återanvändning och materialåtervinning • Integrera cirkulära principer i inköp (E5-1-14) Vid nyanskaffning beaktas produkters livslängd, reparerbar- het och återvinningsbarhet. Där det är tekniskt och ekono- miskt rimligt möjliggörs användning av återanvänd eller renoverad utrustning. Policyn reglerar dock inte specifikt användning av förnybara resurser eller hur en omställning från jungfruliga resurser ska ske. (E5-1-15a) Vid upphandling ställs krav genom Supplier Code of Con- duct på efterlevnad av miljölagstiftning samt arbete med resurseffektiv produktion och ansvarsfull materialhante- ring. Miljö- och resurskriterier beaktas vid leverantörsval. (E5-1-15b) Policyn omfattar all Eniros verksamhet, oavsett placering, och uppströms leverantörer genom inköpskrav. Nedströms omfattas hantering av uttjänt IT-utrustning och avfall. Både hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct är godkän- da av styrelsen och gäller samtliga medarbetare och re- levanta leverantörer. Det övergripande ansvaret för imple- mentering ligger hos verkställande direktör, med operativt ansvar inom IT, inköp och hållbarhet. Policyn har utvecklats med beaktande av identifierade intressentförväntningar genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Den är tillgäng- lig internt via styrsystem och externt via koncernens webb- plats samt kommuniceras till leverantörer i samband med upphandling. E5-2 Åtgärder och resurser rela- terade till resursanvändning och cirkulär ekonomi Som ett tjänstebaserat företag utan produktionsverksamhet har Eniro endast begränsad resursanvändning i form av kontors- och IT-utrustning samt uppströms digital infra- struktur. Hållbarhetspolicyn inkluderar åtgärder relaterade till resursflöden och cirkulär ekonomi och fokuserar på om- råden som är väsentliga för en tjänstebaserad verksamhet: • Minska resandet och prioritera digitala möten, i linje med resepolicy. • Integrera miljökrav i upphandling genom leverantörskod, som kräver miljöansvarsfulla metoder från leverantörer. • Återvinning och avfallssortering sker genom hyresvär- darnas system, och uttjänt IT-utrustning ska hanteras enligt gällande lagar och i största möjliga mån tillgäng- liggöras för återbruk. • Ökad användning av molnbaserade och energieffektiva digitala lösningar. Dessa åtgärder har, och ska beaktas i den löpande ope- rativa verksamheten, omfattar hela Eniros organisation oavsett affärsområde och placering, inklusive dotterbolag och relevanta delar av upp- och nedströms värdekedjan - såsom leverantörer av varor och avfallshantering - samt gäller framgent så länge policyn är i bruk. Det finns inga fastlagda tidshorisonter för implementering och uppföljning av åtgärderna då de pågår löpande. I sin nuvarande form bedöms åtgärderna inte ta signifikanta ekonomiska eller operativa resurser i anspråk, och det är inte heller möjligt att i detalj kvantifiera deras förväntade effekter förutom att de på en generell nivå bedöms bidra till en lägre resursförbrukning och god avfallshantering. (E5-2-19) (E5-2-20) Eniro har under innevarande rapporteringsår använt befintli- ga grundläggande policys och operativa arbetssätt kopp- lade till resursanvändning, avfallshantering, IT-utrustning och leverantörspraxis. Fokus under detta initiala CSRD-år har främst varit att säkerställa policyförankring, ansvarsfördel- ning och intern medvetenhet. Strukturerad och kvantifierad uppföljning av effektiviteten i dessa åtgärder är under ut- veckling och kommer att vidareutvecklas i takt med bola- gets mognad inom CSRD-rapporteringen. Under kommande rapporteringsperioder avser Eniro att: • Stärka kopplingen mellan identifierade IRO:er och mätbara indikatorer. • Utveckla mer formaliserade uppföljningsprocesser. • Vid behov fastställa mer definierade ambitionsnivåer och baslinjer. I nuläget saknas fastställda kvantifierade mål för E5. Ambi- tionen är kvalitativ och inriktad på kontinuerlig förbättring i linje med Eniros hållbarhets- och miljöpolicy. Basår för framtida strukturerad uppföljning är 2025, vilket utgör första rapporteringsåret enligt ESRS. E5-3 Mål relaterade till resursan- vändning och cirkulär ekonomi Eniro har för rapporterings året 2025 inte fastställt formel- la kvantitativa mål strikt relaterade till resursanvändning, cirkulär ekonomi och produktdesign eller avfallshierarkin. Dels då detta är Eniros första rapporteringsår enligt ESRS och dels då företaget saknar produktion av fysiska produkter och en begränsad materialförbrukning. Eniro avser att i kommande rapporteringsperioder vidareutveckla ambitionsnivåer och, där proportionerligt, komplettera med mer definierade indi- katorer kopplade till identifierade IRO:er. (E5-3-24) (E5-3-25) I nuläget följs effektiviteten upp genom interna genomgång- ar av policyeftterlevnad, leverantörsuppföljning, översyn av resepolicy och IT-hantering samt genom årlig uppdatering av dubbel väsentlighetsanalys. Processen är kvalitativ och integrerad i befintliga styrningsstrukturer. Ett mer formali- serat ramverk för systematisk effektivitetsmätning kommer ===== SIDA 49 ===== 49 att utvecklas successivt i takt med ökad CSRD-mognad, där räkenskapsåret 2025 kommer att utgöra basår. Eniros ambition inom området är kvalitativ och inriktad på kontinu- erlig förbättring i enlighet med hållbarhets- och miljöpolicyn. Nuvarande arbete fokuserar på kontinuerlig förbättring där Hållbarhetspolicyn fastslår att minskat resande, ansvars- full upphandling, säkerställande av god leverantörspraxis, effektiv resursanvändning, god återvinning och hantering av avfall, samt ansvarsfull livscykelhantering av IT-utrustning ska eftersträvas (E5-3-23). E5-4 Resursinflöden Eniro har begränsade direkta resursinflöden på grund av sina tjänstebaserade verksamheten utan fysiska produktionspro- cesser och därmed har verksamheten ingen direkt förbrukning av insatsvaror, kritiska råvaror eller sällsynta jordartsmetaller. (E5-4-30) Ur ett värdekedjeperspektiv uppstår dock materia- linflöden genom inköp av varor och tjänster. De huvudsakliga produktkategorierna är: • IT-utrustning (datorer, smartphones, servrar och kringutrustning) • Kontorsmöbler • Standardiserade kontorsmaterial Dessa produktgrupper medför indirekta inflöden av icke-förnybara material såsom metaller, plaster och elektronikkomponenter. Eniro har ingen direkt kontroll över materialutvinning eller komponenttillverkning, men hanterar dessa inflöden genom inköpsstyrning och leverantörskrav enligt koncernens hållbarhetspolicy och Supplier Code of Conduct. (E5-4-30, AR 21) Den dubbla väsentlighetsanalysen bedömde vattenan- vändning, energi och avfall kopplade till hyrda lokaler som icke-väsentliga materialinflöden. Dessa flöden hanteras av hyresvärdar enligt branschpraxis. (E5-4-30) E5-5 Resursutflöden Eniro eftersträvar ansvarsfull resursanvändning relaterad till hyrda lokaler, inköpt IT- och kontorsutrustning och andra varor genom bland annat internt återbruk och ansvarsfull avfallshantering. (E5-5-34) Eniro säljer inga fysiska produkter och tillhandahåller där- med inga produkter utformade enligt cirkulära designprin- ciper. Företaget har inget inflytande, utöver egna inköpsval, över produktdesign och materialval i de varor som köps in för internt bruk (E5-5-35, E5-5-36) Under 2025 genomfördes en utfasning och konsolidering av egna servrar till förmån för molnbaserade lösningar. Detta medförde ett ovanligt stort utflöde av begagnad IT-utrustning och elektronikavfall jämfört med ett norma- lår, där 23 stycken (322 kg) servrar och 20 enheter (10 kg) av generell nätverksutrustning såldes som begagnade. Samtliga sålda produkter var i fullt funktionsdugligt skick för återanvändning och bedöms vara möjliga att materialåter- vinna när de är slutförbrukade. (E5-5-36) Avfall Det icke-farliga avfallet från Eniros verksamhet består hu- vudsakligen av: • Blandat kontorsavfall (papper, plast, kartong, livsmedelsförpackningar) • Mindre fraktioner förpackningsavfall • Metallskrot från serverställ Det farliga avfallet från Eniros verksamhet består huvudsak- ligen av elektronikavfall från uttjänta datorer, mobiltelefo- ner, servrar och annan IT-utrustning. På grund utfasningen av servrar hade Eniro 2025 ett ovan- ligt stort utflöde av elektronikavfall, vilket potentiellt kan innehålla farliga flamskyddsmedel, tungmetaller och andra elektronikrelaterade ämnen. Övriga icke-farliga avfallsfrak- tioner består främst av papper, plast, kartong, organiskt avfall och metall utan farliga komponenter (E5-5-38b) Allt elektronikavfall klassificeras som farligt avfall i samman- ställningen i enlighet med tillämplig lagstiftning och har hanterats där efter. Eniro genererar inget radioaktivt avfall enligt definitionen i direktiv 2011/70/Euratom. (E5-5-39) Totalt avfall (ton) 2025 Totalt farligt avfall 6.05 Totalt icke-farligt avfall 30.95 Totalt avfall 37.00 Totalt återvunnet avfall 10.64 Totalt icke-återvunnet avfall 26.03 Andel icke-återvunnet avfall 70% Farligt avfall (ton) Avfall till förbränning 0.00 Avfall till deponi 0.00 Annat bortskaffande 0.00 Totalt farligt avfall till bortskaffande 0.00 Återvinning 5.72 Återanvändning 0.33 Annat återvinnande 0.00 Totalt farligt avfall avlett från bortskaffande 6.05 Totalt farligt avfall 6.05 ===== SIDA 50 ===== 50 Icke-farligt avfall (ton) Avfall till förbränning 26.03 Avfall till deponi 0.00 Annat bortskaffande 0.00 Totalt icke-farligt avfall till bortskaffande 26.03 Återvinning 4.92 Återanvändning 0.00 Avlett från bortskaffande på annat sätt 0.00 Totalt icke-farligt avfall avlett från bortskaffande 4.92 Totalt icke-farligt avfall 30.95 *Avser elektronikavfall. **Avser såld begagnad serverutrustning. (E5-5-37) Datainsamlings- och beräkningsprinciper Bortforslande och hantering av Eniros dagliga avfall utförs av hyresvärdar och deras underentreprenörer gemensamt för hela byggnaderna vilka Eniro endast hyr en del av, där- med saknas uppmätt och specifik avfallsdata. Den totala avfallsmängden har därför estimerats. För huvudkontoret i Solna delgav hyresvärden data över mängden avfall som allokerats till Eniro baserat på byggnadens totala mängd avfall och Eniros andel av byggnadens totala yta. Den totala avfallsmängden för koncernen estimerades genom: • Fastställande av till Eniro allokerad avfallsmängd per anställd vid Solna-kontoret. • Multiplicering av genomsnittlig avfallsmängd per an- ställd med totalt antal anställda i koncernen • Separat tillägg för det extraordinära elektronikavfallet kopplat till serverutfasningen i Oslo för vilket exakt data vara tillgängligt. Metoden utgår från att avfallsintensiteten per anställd är jämförbar mellan koncernens kontor vilken bedöms som sannolikt då verksamheten är likartad oavsett placering. Metoden är uppskattning och medför osäkerhet, särskilt vad gäller detaljerad fraktionsuppdelning och exakt material- innehåll. Begränsningarna bedöms dock vara proportioner- liga i förhållande till verksamhetens begränsade materia- lintensitet. Inga mätvärden relaterade till resursflöden och avfallsflöden har granskats eller validerats av tredje part. (E5-5-40, AR33) ===== SIDA 51 ===== 51 S1 Egen personal ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på- verkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell Eniros strategi och affärsmodell är inte i sig förknippade med höga fysiska eller säkerhetsrelaterade risker för medarbetare då verksamheten uteslutande är tjänstebaserad och utgår från kontor med hälsosam och trygg arbetsmiljö. Den dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat vissa faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) kopplade till den egna personalen. Eniros personal omfattar samtliga personer som arbetar för företaget, vilket inkluderar tillsvidareanställda (heltid och deltid), visstidsanställda samt icke-anställda personer såsom konsulter och annan inhyrd personal som arbetar under Eniros ledning. Det bedöms att samtliga påverkas eller kan påverkas av Eniros identifierade väsentliga IRO:er (S1-SBM-3-14a) Samtliga anställningsgrupper omfattas även av upplysning- arna enligt ESRS 2 och ESRS S1 i den mån de kan bli väsentligt påverkade av Eniros verksamhet, och dess associerade risker och möjligheter. (S1-SBM-3-14) Eniros betydande faktiska och potentiella påverkningar avser arbetsbelastning, arbetsmiljö, psykiskt välbefinnande, likabe- handling samt kompetensförsörjning. Negativ påverkan kan uppstå om hög arbetsbelastning inte hanteras på ett effektivt sätt, vilket kan påverka medarbetares välbefinnande och öka risken för stressrelaterad ohälsa eller utmattning. Denna påverkan bedöms främst kunna uppstå som enskilda fall, men kan vid bristande organisatoriska förutsättningar utvecklas till mer utbredda förhållanden. Potentiell påverkan har identifie- rats i form av möjlig förekomst av osakliga löneskillnader och bristande likabehandling, vilka bedöms kunna vara syste- matiska eller utbredda om brister förekommer i strukturer, processer eller beslutsfattande. Potentiell påverkan finns även i potentiell undermåligt förebyggande av trakasserier eller osäkra arbetsmetoder, vilka bedöms främst kunna uppstå som enskilda incidenter, men kan i avsaknad av effektiva före- byggande åtgärder utvecklas till mer utbredda förhållanden. Dessa negativa påverkningar kan i sin tur utgöra risker genom att påverka Eniros långsiktiga förmåga att attrahera, utveckla och behålla kompetens. (S1-SBM-3-14b) Dessa påverkningar och risker bedöms inte kräva förändringar av Eniros övergripande affärsmodell eller strategiska inriktning, men de påverkar hur strategin genomförs. Eniros strategi är i högsta grad beroende av en kompetent, engagerad och välmående arbetsstyrka, vilket gör ett effektivt personalarbete till en central möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. De identifierade påverkningar och riskerna hanteras genom eta- blerade HR-processer, arbetsmiljöpolicyer, ledarskapsprinciper och en kontinuerlig dialog med medarbetare. Detta inkluderar förebyggande åtgärder, utbildningsinsatser och systematisk uppföljning. Väsentlighetsanalysen visar även på möjligheter där en inkluderande, mångfaldig och väl engagerad arbets- styrka kan bidra till innovation, hög servicekvalitet samt utveck- ling av nya tjänster i linje med Eniros strategiska mål. Identifierade påverkningar, risker och möjligheter – sammanfattning: Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår Typer av anställda/icke-anställda som påverkas (Negativ påverkan) Arbetsbelastning, balans mel- lan arbete och privatliv, arbetsmiljö och hälsa Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i tillämpliga delar konsulter och inhyrd personal (Positiv påverkan) Föreningsfrihet, medarbetardia- log och klagomålsmekanismer Egen verksamhet Samtliga personer i den egna arbetsstyrkan (Positiv påverkan) Mångfald, inkludering och icke-diskriminering Egen verksamhet Samtliga anställda samt konsulter och inhyrd personal som arbetar un- der Eniros ledning (Finansiell risk) Risk för minskad produktivitet, ökad frånvaro eller personalomsättning till följd av hög arbetsbelastning eller bristande balans mellan arbete och privatliv Egen verksamhet Tillsvidareanställda (heltid/deltid), visstidsanställda samt konsulter och inhyrd personal (Finansiell möjlighet) Möjlighet att förbättra pre- station och personalretention genom medarbeta- rengagemang och dialog Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i tillämpliga delar konsulter och inhyrd personal (Finansiell möjlighet) Möjlighet att attrahera och behålla kompetens; anseende- och verksamhets- risk om likabehandling säkerställs Egen verksamhet Anställda (heltid, deltid, visstid) samt i tillämpliga delar konsulter och inhyrd personal (S1-SBM-3-14c) (S1-SBM-3-14d) ===== SIDA 52 ===== 52 Mer information om Eniro Groups väsentliga IRO:er finns under ESRS 2 SBM-3, sidan 32 och ESRS 2 IRO-2, sidan 42. Eniro har, baserat på genomförd riskbedömning och dubbel väsentlighetsanalys, inte identifierat någon betydande risk för incidenter av barnarbete eller tvångsarbete inom den egna verksamheten. Eniros verksamhet bedrivs i huvudsak inom EU samt delvis i Moldavien och Senegal, och omfat- tas av nationell arbetsrättslig lagstiftning och/eller kol- lektivavtal. Detta, samt att kontaktcenterverksamheterna i Moldavien och Senegal endast har kvalificerad personal som genomgått en omfattande intern utbildning medför att barn- och tvångsarbete inte kan förekomma. IRO-ana- lysen har gjorts på samma vis för samtliga verksamheter. (S1-SBM-3-14 f i) Eniro genomför löpande analyser av arbetsmiljö, arbets- belastning, psykosociala risker och likabehandling för att identifiera om delar av arbetsstyrkan kan vara mer exponerade för sådana risker. Bedömningen baseras på faktorer som funktion, roll, arbetsuppgifter och arbetsmiljö, samt uppföljning av medarbetarundersökningar, dialoger och rapporterade ärenden. Eniro segmenterar inte arbets- styrkan i känsliga personkategorier i extern rapportering, men analyserar relevanta riskindikatorer för att säkerställa att ingen grupp systematiskt är mer exponerad. Analysen visar att inga särskilda grupper är strukturellt mer expo- nerade för risk för skada, eller i högre grad kopplade till väsentliga risker eller möjligheter utöver dem som generellt gäller för arbetsintensiva roller. Detta förklaras av att po- tentiell påverkan i form av diskriminering eller trakasserier, bedöms kunna påverka samtliga medarbetare och är inte strukturellt kopplade till en specifik grupp med särskild sår- barhet, samt av att Eniro har etablerade skyddsmekanismer avseende arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning och sociala trygghetssystem. (S1-SBM-3-15) (S1-SBM-3-16) S1-1 - Policyer relaterade till den egna personalen Eniro har ett koncernövergripande ramverk av policyer som styr identifiering, hantering och begränsning av väsentliga IRO:.er kopplade till den egna personalen. Dessa policyer gäller för samtliga anställda och, där så är relevant, för konsulter som utför arbete under Eniros ledning och kontroll. Det centrala policyramverket består av Code of Conduct (Uppförandekoden), Hållbarhetspolicyn, Visselblåsarpoli- cyn, Leverantörsuppförandekoden samt relevanta HR- och arbetsmiljöramverk. Tillsammans fastställer dessa krav avseende arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter, jämlikhet och icke-diskriminering, hälsa och säkerhet, etiskt agerande samt ansvarsfull affärspraxis. (S1-1-19) Policy Relaterade IRO:er Uppföljning Uppförandekod Potentiella trakasserier/kränkande särbehandling. Likabe- handling, effektiv medarbetardialog, föreningsfrihet och professionella medarbetare. Via HR, incidentrappor- tering, visselblåsning, medarbetarundersökning. Personalhandbok Stress, arbetsbelastning och säkerhet. Välbefinnande, enga- gemang och produktivitet. SAM, medarbetarundersökning, sjukfrånvaro Visselblåsarfunktion Tillgång till klagomålsmekanismer, transparens, förebyg- gande och åtgärdande insatser, samt upprätthållande av gott anseende och god affärsetik. Antal ärenden, handläggningstid, avslutsgrad, gottgörelser. Eniros policyåtaganden är i linje med FN:s Global Com- pact (UNGC), FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR) samt Internationella arbetarorgani- sationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, vilka operationaliseras genom integration i Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt relevanta HR-relaterade riktlinjer och personalhandbok. Uppförandekoden fastställer principer avseende icke-dis- kriminering, likabehandling, arbetsmiljö, föreningsfrihet och respekt för mänskliga rättigheter, samt grundläggande för- väntningar på medarbetares beteende. Hållbarhetspolicyn anger koncernens övergripande åtaganden inom mänsk- liga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption. Visselblå- sarpolicyn konkretiserar åtaganden rörande speak-up, icke-repressalier och hantering av rapporterade missför- hållanden. Dessa styrdokument säkerställer att mänskliga rättigheter beaktas i relation till den egna arbetsstyrkan och integreras i verksamhetens processer och beslutsfattande. Mer information om policyer, exempelvis rörande vilka tred- jepartsinitiativ som omfattas av respektive policy, återfinns i avsnitt G1-1 (S1-1-19) (S1-1-20) Vid uppdatering av policyer beaktas resultat av medarbe- tarundersökningar, samverkan med fackliga företrädare samt återkommande HR- och arbetsmiljöuppföljning. Re- sultat från dubbel väsentlighetsanalys och intressentdialog används som underlag för prioritering av förbättringar i policyramverket. Inga väsentliga förändringar gjordes i Eniro policyer under 2025. (S1-AR10) Åtaganden avseende mänskliga rättigheter och övergripande förhållningssätt Eniro har i policy åtagit sig att i linje med UNGC, UDHR samt ILO:s principer och rättigheter, respektera internationellt ===== SIDA 53 ===== 53 erkända mänskliga rättigheter i relation till den egna per- sonalen, inklusive arbetsrättsliga rättigheter. (S1-1-21) Eniros övergripande förhållningssätt till mänskliga rättigheter omfattar efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstift- ning, främjande av rättvisa och skäliga arbetsvillkor samt en nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och oetiskt beteende. (S1-1-20a) Dialog med den egna personalen Eniros policyer stödjer en aktiv dialog med den egna per- sonalen genom regelbundna dialoger och undersökningar med medarbetare, samverkan med arbetstagarrepresen- tanter samt löpande kommunikation mellan medarbetare och ledning, vilket möjliggör återkoppling, tidig identifiering av risker och kontinuerlig förbättring av arbetsvillkor. (S1-1- 20b). Mer information om dialog finns i avsnitt S1-2. Åtgärdande av negativa påverkan och klagomålsmekanismer För att möjliggöra och tillhandahålla åtgärder vid poten- tiella negativ påverkan på mänskliga rättigheter har Eniro Group etablerat klagomålsmekanismer, inklusive ett externt administrerat visselblåsarsystem som möjliggör konfidenti- ell och anonym rapportering. Visselblåsarpolicyn säkerstäl- ler skydd mot repressalier och beskriver rutiner för utred- ning, gottgörelse och uppföljning. Ytterligare information om policy och tjänst för visselblåsning finns under S1 3 och G1 3. (S1-1-20c) Tvångsarbete, barnarbete och människohandel Eniros policyramverk omfattar förebyggande av tvångs- arbete, barnarbete och människohandel genom åtag- anden om att följa internationellt erkända arbets- och människorättsstandarder. Dessa åtaganden uttrycks i koncernens Uppförandekod och Hållbarhetspolicy, som kräver efterlevnad av tillämplig arbetsrättslig lagstiftning och är i linje med principerna i UNGC:s och ILO:s principer för rättigheter i arbetslivet. Begreppet tvångsarbete avser i detta sammanhang arbete som utförs under hot, tvång eller ofrivillighet i enlighet med ILO:s definitioner. (S1-1-22) Hälsa och säkerhet i arbetet Eniro Group har policyer, rutiner och ledningsprocesser på plats för att förebygga arbetsplatsolyckor och främja en säker och hälsosam arbetsmiljö. Arbetet regleras genom Uppförandekoden, Hållbarhetspolicyn samt HR-relaterade riktlinjer och lokala arbetsmiljörutiner. Eniro bedriver syste- matiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med tillämplig arbetsmiljölagstiftning i respektive land. Detta inkluderar löpande riskbedömningar, årliga arbetsmiljögenomgångar, medarbetarundersökningar, skyddsronder samt dokumen- terade handlingsplaner vid identifierade risker. Incidenter och tillbud rapporteras via interna rapporteringsrutiner och följs upp av ansvarig chef i samverkan med HR. Förebyg- gande åtgärder är anpassade till företagets kontors- och kontaktcenterbaserade verksamhet och omfattar exem- pelvis ergonomiska åtgärder, arbetsbelastningsuppföljning samt psykosociala riskbedömningar. (S1-1-23) Icke-diskriminering, mångfald och inkludering Eniro har policyer, främst Code of Conduct (Uppförandeko- den), Hållbarhetspolicy, Visselblåsarpolicy och Supplier Code of Conduct (Leverantörsuppförandekoden), som förbjuder diskriminering i anställning och yrkesutövning samt att främja likabehandling i enlighet med tillämplig arbets- och diskrimineringsrättslig lagstiftning. Policyerna gäller för hela organisationen och samtliga anställda och, där så är relevant, för konsulter som arbetar under Eniros ledning och kontroll. (S1-1-24a) Uppförandekoden faststäl- ler förväntningar på beteende och uppförande, inklusive respektfullt bemötande av kollegor och en nolltolerans mot diskriminerande beteenden. Policyramverket omfattar relevanta diskrimineringsgrunder i enlighet med tillämplig lagstiftning, inklusive, där så är relevant, kön, ålder, etnici- tet, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfatt- ning, sexuell läggning samt andra skyddade egenskaper. (S1-1-24b) Policyerna innehåller åtaganden om inkludering och lika möjligheter, med syfte att främja en mångfaldig och inkluderande arbetsplatskultur där alla medarbetare behandlas rättvist och med respekt. Även om inga särskilda grupper inom den egna arbetsstyrkan har identifierats som strukturellt mer exponerade för risk för skada, är relevanta policys (utformade för att förebygga diskriminering och ex- kludering av grupper som enligt internationella normer kan löpa särskild risk för sårbarhet, såsom exempelvis kvinnor, yngre eller äldre arbetstagare, personer med funktions- nedsättning eller personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund. Åtagandena syftar till att säkerställa lika tillgång till möjligheter, rättvis behandling samt en arbetsmiljö som stödjer delaktighet och engagemang i hela arbetsstyrkan, i enlighet med tillämplig lagstiftning. (S1-1-24c) Eniros policy- er, inklusive de relaterade till diskriminering, implementeras genom etablerade rutiner, inklusive introduktionsprocesser, utbildning, ledarskapsansvar, interna kontroller samt upp- följning genom HR- och arbetsmiljöprocesser. Identifierade incidenter eller överträdelser hanteras genom fastställda rutiner för eskalering, utredning och korrigerande åtgärder. (S1-1-24d) Det övergripande ansvaret för implementering av koncernens policyer ligger hos VD med delegerat operativt ansvar för genomförande och uppföljning hos HR-direktö- ren (People & Culture) i samverkan med koncernledningen. Eniros policyer tillgängliggörs enligt följande: • Via intranät/personalhandbok • Kommuniceras i onboarding/introduktion • Chefer ansvarar för teamkommunikation • Relevanta delar delas med konsulter/inhyrda (vid onboarding/kontrakt) • Leverantörer: Supplier Code of Conduct vid avtal S1-2 - Processer för dialog med den egna personalen och arbets- tagarrepresentanter rörande på- verkningar Eniro inhämtar löpande synpunkter från den egna ===== SIDA 54 ===== 54 arbetsstyrkan genom medarbetar- och lönesamtal, re- gelbundna medarbetarundersökningar samt dialog med fackliga representanter och arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Resultat från medarbetarundersökningar ana- lyseras av HR och koncernledning och ligger till grund för konkreta handlingsplaner på både koncern- och enhets- nivå. Exempelvis kan identifierade utmaningar kopplade till arbetsbelastning leda till omprioritering av resurser, justering av bemanning eller förändringar i arbetsfördel- ning. Synpunkter relaterade till arbetsmiljö eller organisa- toriska frågor behandlas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet och kan resultera i uppdaterade rutiner, riktade arbetsmiljöinsatser eller utbildningsåtgärder. Dialog med fackliga företrädare beaktas vid större organisatoriska förändringar och kan påverka beslut om genomförande, tidsplan eller stödåtgärder för medarbetare. Därigenom bi- drar arbetsstyrkans perspektiv direkt till beslut och åtgärder som syftar till att hantera identifierade faktiska och potenti- ella påverkan. (S1-2-27) Eniro för en dialog med både medarbetare och, där så är tillämpligt, arbetstagarrepresentanter i frågor som rör ar- betsvillkor, hälsa och säkerhet samt andra effekter koppla- de till den egna personalen. (S1-2-27a) Nivå, form och frekvens för dialogen fastställs från fall till fall beroende på ämne och omständigheter. Dialogen kan ske i form av direkt kommunikation med medarbetare, samver- kan med arbetstagarrepresentanter eller en kombination av båda. Former för dialog inkluderar regelbundna möten, diskussioner i skyddskommittéer eller motsvarande samver- kansforum, intern kommunikation, medarbetarsamtal samt vid behov ad hoc-konsultationer. Medarbetarsamtal sker minst årligen. (S1-2-27b) Det operativa ansvaret för att säkerställa att dialog med den egna arbetsstyrkan genomförs samt att resultatet av dialogen beaktas i verksamhetens beslut och åtgärder lig- ger hos HR-direktören i samverkan med koncernledningen. HR-funktionen ansvarar för struktur och genomförande av medarbetarundersökningar, uppföljning av arbetsmiljörela- terade frågor samt koordinering av dialog med fackliga fö- reträdare. Resultat och identifierade åtgärdsbehov rappor- teras till koncernledningen, som ansvarar för att relevanta beslut och handlingsplaner fastställs och implementeras. (S1-2-27c) Eniro har inte ingått något globalt ramavtal avseende mänskliga rättigheter för arbetstagare. Koncernen tillämpar dock tillämplig lokal arbetsrättslig lagstiftning samt kollek- tivavtal i de nordiska länder där verksamhet bedrivs. Dessa avtal reglerar arbetstagares rättigheter, representation och samverkan mellan ledning och medarbetare och utgör en viktig del av ramverket för respekt för mänskliga rättigheter inom den egna arbetsstyrkan. (S1-2-27d) Effektiviteten i dialogen med den egna arbetsstyrkan be- döms genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Detta inkluderar analys av svarsfrekvens och resultat i medarbetarundersökningar, utveckling av rele- vanta arbetsmiljö- och engagemangsindex, uppföljning av rapporterade incidenter och ärenden samt återkoppling från fackliga företrädare och arbetstagarrepresentanter. Identifierade förbättringsområden följs upp genom hand- lingsplaner och utvärderas i efterföljande uppföljningar och dialoger. Resultaten används för att justera processer, pri- oriteringar och åtgärder inom arbetsmiljö- och HR-arbetet. (S1-2-27e) För att säkerställa att även personer som kan vara särskilt sårbara eller marginaliserade ges möjlighet att framföra sina perspektiv tillämpar Eniro flera kompletterande kanaler, inklusive anonyma medarbetarundersökningar, konfiden- tiell dialog med HR samt koncernens visselblåsarfunktion. Resultat analyseras på organisatorisk nivå och per funktion för att identifiera eventuella mönster som kan indikera att vissa grupper påverkas annorlunda. Baserat på genomförd analys har inga särskilda grupper identifierats som struk- turellt mer exponerade för negativ påverkan, men proces- serna är utformade för att möjliggöra tidig identifiering av sådan risk. (S1-2-28) S1-3 - Processer för att åtgärda negativa påverkningar och ka- naler för den egna personalen att framföra klagomål Eniro har etablerade processer för att hantera och, om tillämpligt, tillhandahålla eller bidra till åtgärder vid negativ påverkan på den egna personalen. I de fall Eniro har orsakat eller bidragit till en negativ effekt hanteras ärenden genom interna utredningar, korrigerande åtgärder, gottgörelse och uppföljning i enlighet med tillämpliga policyer och fastställ- da rutiner. (S1-3-32a) Medarbetare kan framföra synpunkter, klagomål eller behov genom flera olika kanaler, inklusive närmsta chef, HR-funk- tioner, arbetstagarrepresentanter samt visselblåsarkanal via en särskild webbplats, vilken drivs av en extern leveran- tör och möjliggör konfidentiell och anonym rapportering utan risk för repressalier. (S1-3-32b) Klagomålsmekanismerna omfattar Eniros samtliga bolag och verksamheter, oavsett geografisk placering. Tillgång till kanalerna säkerställs genom att information om rapporte- ringsmöjligheter tillhandahålls via intranät, personalhand- bok och introduktionsprocesser för nyanställda. Vissel- blåsarfunktionen är tillgänglig oberoende av geografisk placering och kan användas av både anställda och andra personer som verkar inom Eniros verksamhet (S1-3-32d). Mer information om hur inkomna ärenden hanteras och visselblåsartjänsten finns i avsnitt G1-1 och G1-3. (S1-3-32c) (S1-3-33) (S1-AR29) (S1-AR30) Rapporterade ärenden registreras, följs upp och övervakas av HR-funktionen eller andra utsedda funktioner, beroende på ärendets karaktär. Vidtagna uppföljningsåtgärder och utfall dokumenteras, och korrigerande åtgärder genomförs där så är relevant. Effektiviteten i kanalerna bedöms genom ===== SIDA 55 ===== 55 löpande uppföljning av bland annat antal inkomna ären- den, typ av ärenden, handläggningstid samt andel avslu- tade ärenden. Återkommande mönster eller systematiska brister analyseras i syfte att identifiera behov av förebyg- gande åtgärder eller processutveckling. Resultaten ingår i ledningens genomgång av arbetsmiljö- och regelefterlev- nadsfrågor och används för att vid behov justera rutiner, informationsinsatser eller utbildningsåtgärder. (S1-3-32e) Det bedöms löpande i vilken utsträckning den egna perso- nalen är medveten om och har förtroende för de proces- ser som finns för att framföra synpunkter och rapportera missförhållanden. Medvetenhet säkerställs genom introduk- tionsprogram, policydokument tillgängliga via intranät och återkommande kommunikationsinsatser med den egna personalen som mottagare. Medarbetarundersökningar inkluderas frågor relaterade till arbetsmiljö, likabehandling och möjligheten att framföra synpunkter. Förtroendet för kanalerna bedöms genom analys av svar i medarbetar- undersökningar och användningen av rapporteringskanaler (inklusive anonym rapportering), dialog med arbetstagarre- presentanter och utvärdering av hur ärenden hanteras och återkopplas. Identifierade förbättringsområden beaktas i utveckling av rutiner, kommunikation och utbildningsinsatser. (S1-3-33) S1-4 Åtgärder avseende väsentli- ga påverkningar på den egna per- sonalen samt tillvägagångssätt för att hantera väsentliga risker och möjligheter, inklusive effektivi- teten i dessa åtgärder Tabellerna nedan redovisar Eniros åtgärder för att han- tera väsentliga IRO:er kopplade till den egna personalen, deras utfall eller uppföljning samt deras bidrag till mål eller policyer. Åtgärder kopplade till potentiell stress och hög arbetsbelastning samt god arbetsmiljö och välbefinnande (IRO) Central åtgärd / initiativ Uppföljning Bidrag Systematiskt arbetsmiljöar- bete inklusive psykosociala riskbedömningar Följs upp genom arbetsmiljö- genomgångar, medarbetarunder- sökningar och HR-rapportering Förebygger ne- gativ påverkan på hälsa och välbefinnande Resurs- och be- manningsplane- ring via linjechef Löpande upp- följning i ledningsforum Minskar risk för överbelastning Åtgärder kopplade till potentiella osakliga löneskillnader, likabehandling och anti-diskriminering (IRO) Central åtgärd / initiativ Uppföljning Bidrag Årlig lönekartläggning Dokumente- rad analys och åtgärdsplan Förebygger strukturell diskriminering Kompetensba- serade rekryte- ringsrutiner HR-uppföljning Säkerställer lika möjligheter Åtgärder kopplade till potentiella trakasserier och kränkande särbehandling samt tillgång till klagomålsmekanismer och transparens (IRO) Central åtgärd / initiativ Uppföljning Bidrag Nolltolerans i Uppförandeko- den Uppföljning via HR och inciden- trapportering Förebygger kränkande beteenden Visselblåsarfunk- tion Registrering, handläggning och uppföljning av ärenden Möjliggör tidig identifiering och åtgärd Åtgärderna ovan adresserar de specifika väsentliga ris- kerna/potentiella negativa påverkningarna som identifie- rats i SBM-3 (risk: stress/arbetsbelastning; risk; potentiell negativ påverkan: trakasserier/psykosociala risker), och är framtagna i syfte att förebygga eller begränsa den speci- fika väsentlig negativa påverkan på den egna personalen. Åtgärderna är inriktade på Eniros egen personal, utan yt- terligare uppdelning, i samtliga länder där Eniro är verk- samt. De gäller för samtliga anställda och, om tillämpligt, konsulter och inhyrd personal, men är begränsade till egen verksamhet och omfattar inte Eniros upp- och nedströms värdekedja. Några särskilda tidsramar eller deadlines har inte fastställts för åtgärderna då de hanteras i ett löpande arbetssätt som pågår kontinuerligt över året utan fast slut- datum. (S1-4-37). Åtgärderna har implementeras succesivt i ordinare HR-processer, arbetsmiljöarbete och styrdoku- ment. Uppföljning sker genom medarbetarundersökningar, arbetsmiljöprocesser och ledningens genomgångar. Åtgärder för att förebygga eller begränsa negativa effekter För att förebygga och begränsa väsentliga negativ påver- kan på den egna personalen har Eniro vidtagit åtgärder i form av policyer, rutiner och operativa insatser som avser arbetsvillkor, arbetsmiljö och hälsa, likabehandling, icke-dis- kriminering samt ett respektfullt uppförande på arbets- platsen. Dessa implementeras genom linjechefers ansvar, HR-processer, arbetsmiljöstrukturer och arbetstagarrepre- sentation. (S1-4-38a) Om/när faktiska negativa påverkning- ar uppstår tillhandahåller eller möjliggör bolaget åtgärder genom etablerade HR-processer, dialog mellan ledning och medarbetare, strukturer för arbetstagarrepresentation samt visselblåsarmekanismen. Detta inkluderar utredning, ===== SIDA 56 ===== 56 korrigerande åtgärder, gottgörelse och uppföljning. (S1- 4-38b) Utöver åtgärder för att förebygga och begränsa negativa effekter bedriver Eniro initiativ med huvudsakligt syfte att skapa positiv påverkan för den egna arbetsstyrkan. Dessa omfattar kompetensutveckling, introduktionsproces- ser, ledarskapsutveckling, insatser för medarbetarengage- mang samt åtgärder för att främja en hälsosam arbetsmil- jö. Genomförandet av dessa initiativ följs upp inom ramen för HR- och ledningsprocesser, inklusive uppföljning av deltagande, återkoppling från medarbetare samt resultat i medarbetarundersökningar. Exempelvis utvärderas kompe- tensutveckling genom dialog med medarbetare och chefer om upplevd nytta och tillämpning i arbetet. Ledarskapsut- veckling följs upp genom återkoppling i ledarskapsdialoger och medarbetarundersökningar. Syftet är att säkerställa att initiativen inte enbart genomförs som aktiviteter, utan också bidrar till förbättrat välbefinnande, engagemang och långsiktig anställningsbarhet. (S1-4-38c) Uppföljning och bedömning av effektivitet Effektiviteten i åtgärder och initiativ följs upp genom lö- pande lednings- och HR-processer, inklusive uppföljning av arbetsmiljö, dialog med medarbetare och arbetstagar- representanter samt granskning av rapporterade ärenden och utfall. Då ett systematiskt och utfallsbaserat ramverk för mätning ännu inte har etablerats, betraktar Eniro vidareut- veckling av strukturerad uppföljning och utvärdering som ett område för förbättring. (S1-4-38d) Nuvarande uppfölj- ning relateras till väsentliga IRO:er genom att relevanta indikatorer kopplas till respektive risk/påverkan (såsom arbetsbelastning, sjukfrånvaro, arbetsmiljö- och engage- mangsindex, och incident- och visselblåsarstatistik). Mer in- formation om hur detta relateras till policyer samt process för dialog och åtgärder finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Under 2025 har Eniro påbörjat arbetet med att ytterligare struktu- rera och dokumentera denna koppling i ett mer samman- hållet ramverk. Följande nyckeltal används för att utvärdera effektivitet i relation till materiella negativa och positiva påverkningar samt deras relaterade risker och möjligheter: • Stress/arbetsbelastning, välbefinnande, personlig ut- veckling och engagemang: Sjukfrånvaro, resultat i med- arbetarundersökning rörande arbetsmiljö, engagemang och trivsel. • Potentiella trakasserier, psykosociala påverkningar samt upprätthållande av god affärsetik: Antal incidenter/ären- den samt handläggningstid och avslutsgrad i klago- måls- och visselblåsarkanaler. Process för att identifiera lämpliga åtgärder Eniro identifierar vilka åtgärder som är nödvändiga och lämpliga som svar på faktiska eller potentiella negativa påverkningar på den egna personalen genom kontinuerliga riskbedömningar, arbetsmiljöprocesser, medarbetardialog, ledningsgenomgångar samt eskalering genom HR- och styrningsstrukturer. Påverkningars art och allvarlighetsgrad, liksom bolagets involvering, ligger till grund för valet av förebyggande, korrigerande eller avhjälpande åtgärder. (S1-4-39) Den väsentliga risk som identifierats för den egna arbetsstyrkan avser risk för stress, försämrat välbefinnande och lägre produktivitet till följd av hög eller ojämnt för- delad arbetsbelastning. För att begränsa detta tillämpas ett systematiskt arbetsmiljöarbete inklusive regelbundna psykosociala riskbedömningar, uppföljning genom medar- betarsamtal och medarbetarundersökningar samt löpande dialog mellan medarbetare och linjechefer om arbets- belastning och prioritering. Vid identifiering av förhöjd risk kan åtgärder vidtas såsom anpassning av arbetsuppgifter, prioriteringar eller resurser. Åtgärdernas effektivitet följs upp genom analys av medarbetarundersökningar, sjukfrånva- rostatistik samt ledningens genomgång av arbetsmiljörela- terade indikatorer. (S1-4-40a) Säkerställande av ansvarsfulla egna verksamhetsmetoder Eniro säkerställer att den egna verksamheten inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa effekter på den egna personalen genom interna policyer som reglerar arbets- miljö, respektfullt uppförande, användning av data samt etiskt beteende. Dessa policyer stöds av styrningsstrukturer, ledningsansvar och eskaleringsmekanismer och vägleder beslutsfattande när affärsmässiga avvägningar uppstår. (S1-4-41) Resurser avsatta för att hantera väsentliga påverkningar Resurser för att hantera väsentliga påverkningar tillde- las genom etablerade styrningsstrukturer och relevanta interna funktioner, inklusive People & Culture (HR), Juridik och Hållbarhet, Ekonomi samt Inköp. Utöver personalresur- ser avsätts finansiella resurser inom ramen för den årliga budgetprocessen för respektive funktions ordinarie rörelse- kostnader (Opex) för att stödja arbetsmiljöarbete, utbild- ningsinsatser, medarbetarundersökningar, ledarskaps- utveckling samt drift av visselblåsarfunktion och andra rapporteringskanaler, där finansiering främst sker i huvud- sak inom HR med relevanta stödfunktioner. Kostnaderna ingår i koncernens normala kostnadsstruktur och redovisas inom relevanta funktionskostnader i resultaträkningen på sida X. Dock saknas information för rörelsekostnader spe- cifikt relaterat till hantering av väsentliga påverkningar för såväl innevarande som kommande rapporteringsår. Det har inte allokerats någon separat investeringsbudget (Capex) specifikt för detta område under 2025 och ännu inte heller för kommande år. Resursallokering följs upp inom ramen för ordinarie ekonomistyrning och ledningens genomgång av risk- och arbetsmiljörelaterade frågor. (S1-4-43) Övergång till en grönare och klimatneutral ekonomi Eniro omställning mot en mer miljömässigt hållbara verk- samhet bedöms inte medföra väsentliga negativa påverk- ningar på den egna personalen. Därmed har inga specifika åtgärder identifierats som väsentliga för att begränsa effekter på personalen till följd av en grön omställning. (S1- SBM-3-14e) (S1-4-AR43) ===== SIDA 57 ===== 57 S1-5 - Mål kopplade till hantering av väsentliga negativa påverk- ningar, främjande av positiva på- verkningar samt hantering av vä- sentliga risker och möjligheter Rapporteringsåret 2025 utgör basår för uppföljning av ESRS-relaterade indikatorer för den egna personalen. Eniro har ännu inte fastställt tidsatta och utfallsorienterade mål kopplade till att minska negativ eller främja positiv påver- kan, eller hantera väsentliga risker och möjligheter relate- rade till den egna personalen, i enlighet med definitionen i ESRS 2 MDR-T. Eniros ambitionsnivå är att bibehålla en hälsosam arbets- miljö, förebygga arbetsrelaterad stress och upprätthålla nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Utveckling följs genom indikatorer såsom sjukfrånvaro, resultat från medarbetarundersökningar (arbetsmiljö/engagemang), utfall av lönekartläggning samt statistik från klagomåls- och visselblåsarkanaler (antal ärenden, handläggningstid och avslutsgrad). Eniro hanterar för närvarande dessa frågor genom policyer, rutiner och löpande operativa processer, mer information om dessa finns under S1-1, S1-2 och S1-3. Utvecklingen av ES- RS-anpassade mål för den egna personalen bedöms vara ett område för utveckling. (S1-5-46) Delaktighet från den egna personalen i relation till mål Eftersom inga ESRS-anpassade mål har fastställts för den egna personalen har Eniro inte definierat någon formell process för att involvera den egna personalen eller arbets- tagarrepresentanter i fastställande av, uppföljning av pre- station i förhållande till, eller identifiering av lärdomar och förbättringsområden kopplade till sådana mål. Bedömningen är att dialog och involvering av den egna personalen i samband med målformulering och uppföljning är ett område för vidareutveckling. (S1-5-47a) (S1-5-47b) (S1-5-47c) S1-6 Information om den egna personalen Antal anställda (FTE) per land Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total Män 144 68 33 20 0 6 75 14 360 Kvinnor 142 134 26 22 16 53 97 24 514 Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andel 33% 23% 7% 5% 2% 7% 20% 4% 100% (S1-6-50a) (S1-6-50b) Antal anställda (FTE) per kontrakt och land Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total Fast anställda Män 139 68 33 20 0 6 75 14 355 Kvinnor 129 133 26 22 16 53 97 24 500 Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andel 31% 24% 7% 5% 2% 7% 20% 4% 100% Tillfälligt anställda Män 5 0 0 0 0 0 0 0 5 Kvinnor 13 0 0 0 0 0 0 0 13 Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andel 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100% ===== SIDA 58 ===== 58 Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total Anställda utan garantier Män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kvinnor 0 1 0 0 0 0 0 0 1 Andra 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andel 0% 100% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 100% (S1-6-50a) (S1-6-50b) Antal anställda personer (FTE) per region Norden Baltikum Övriga Total Heltidsanställda Män 249 1 98 348 Kvinnor 257 21 186 464 Andra 0 0 0 0 Deltidsanställda Män 40 0 0 40 Kvinnor 93 0 1 94 Andra 0 0 0 0 Totalt Män 289 1 98 388 Kvinnor 350 21 187 558 Andra 0 0 0 0 Genomsnittligt antal anställda per land Sverige Finland Norge Danmark Estland Moldavien Senegal Cypern Total Genomsnittligt antal anställda 363 332 62 50 24 72 191 38 1 132 Genomsnittligt antal anställda per region Norden Baltikum Övriga Total Totalt 807 24 301 1 132 Permanent 604 24 301 929 Tillfälligt 203 0 0 203 Personalomsättning (FTE) Frivillig avgång Alla avgångar Totalt antal anställda som lämnat företaget: Saknas* 381 Personalomsättningsgrad Saknas* 34% *Till följd av ett genomfört systembyte under rapporteringsperioden har bolaget haft begränsade möjligheter att säkerställa datakvalitet och fullständig validering av uppdelningen mellan frivilliga och ofrivilliga avgångar. Mot denna bakgrund redovisas samtliga avgångar samlat i en gemensam kategori för aktuell period. Denna begränsning bedöms vara temporär och avser endast klassificeringen av avgångstyper, inte det totala antalet avgångar. ===== SIDA 59 ===== 59 Redovisningsprinciper Inga väsentliga uppskattningar eller antaganden har an- vänts för beräkning av samtliga personalmått, utöver klassifi- ceringsbedömningar i HR-systemen. Där databegränsningar föreligger (t.ex. frivillig/ofrivillig avgång) redovisas detta öppet. Antal anställda (headcount) avser antalet per den sista dagen i respektive månad. Det genomsnittliga antalet anställda beräknas som ett genomsnitt baserat på antalet anställda per den sista dagen i varje månad under räken- skapsåret fram till och med den 31 december 2025. Samtliga övriga uppgifter om antal anställda, om inget annat anges, avser antalet per den 31 december 2025 och utgör inte ge- nomsnittsvärden. (S1-6-50d) (S1-6-50d i) (S1-6-50d ii) Antalet anställda enligt punkt 50 a) motsvarar det ge- nomsnittliga antalet anställda som redovisas i koncernens finansiella rapporter, se sida 91. (S1-6-50f) Anställda definieras i enlighet med tillämplig arbetsrättslig lagstiftning och överensstämmer med den avgränsning som används i den finansiella rapporteringen. Uppgifterna samlas in via interna HR-system och omfattar samtliga an- ställda. Eniro bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden. 33 % (306 FTE) av den egna personalen omfattas av verk- samheterna i Cypern, Estland, Moldavien och Senegal, se tabellen ovan för detaljerad data. Skillnader i personalens storlek mellan länder återspeglar Eniros operativa struktur, leveransmodell samt förvärvade verksamheter. (S1-6-50e) Samma principer tillämpas för avsnitt S1-9. Dataunderlaget bedöms vara tillräckligt för rapportering enligt ESRS S1 för räkenskapsåret 2025. Vissa kvantitativa datapunkter är delvis ofullständiga till följd av övergången till ett nytt HR-system och en ny löneleverantör under rapporteringsperioden. Däremot bedöms övergripande nivåer och trender som tillförlitliga. Be- gränsningarna rör främst detaljnivån i vissa personalrelatera- de uppdelningar, men är av övergångskaraktär och påverkar inte resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen eller identifieringen IRO:er relaterade till den egna personalen. Eniro arbetar med harmonisering av HR-system, interna kontroller och processer för datainsamling, vilket förväntas förbättra datakvalitet, fullständighet och jämförbarhet. Ingen extern validering har gjorts för något av nyckeltalen relatera- de S1-6 utöver lagstadgad granskning av rapporteringen. S1-8 – Täckningsgrad för kollektiv- avtal och social dialog Eniro omfattas av kollektivavtal och etablerade former för social dialog i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning i de länder där koncernen är verksam. Under rapporte- ringsperioden omfattades 100 % av de anställda inom EEA (i länder med >50 anställda) av kollektivavtal och 100 % av de anställda i alla länder inom EEA av social dialog via arbets- tagarrepresentanter (S1-8-60a, S1-8-63a). För verksamhet i länder utanför EEA (Moldavien och Se- negal) har Eniro tillämpat infasningsbestämmelser enligt ESRS 1 appendix C och skjuter upp detaljerad upplysning under innevarande rapporteringsperiod. Eniro har inte ingått något avtal om representation genom European Works Council (EWC), Societas Europaea (SE) Works Council eller Societas Cooperativa Europaea (SCE) Works Council (S1-8-63b). Land Andel omfattade av kollektivavtal (%) Sverige 100 % Finland 100 % Norge 100 % Danmark 100 % (S1-8-60a, S1-8-60b) S1-9 Mångfaldsmått Åldersfördelning bland anställda (antal anställda) Ålderskategori Chefer Koncernledning Styrelse Alla anställda Under 30 år 3 0 0 290 Mellan 30 och 50 år 62 3 3 465 Över 50 år 18 2 1 136 Total 83 5 4 891 (S1-9-66b) Könsfördelning inom högsta ledningen Kön Antal Procent Män 3 60% Kvinnor 2 40% Total 5 100% (S1-9-66a) Med högsta ledningen avses medlemmar i koncernledning- en (Group Executive Management) (S1-9-AR71) ===== SIDA 60 ===== 60 S1-10 - Skälig lön Eniro säkerställer att ersättning till medarbetare fastställs och utbetalas i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning samt, där så är relevant, kollektivavtal i samtliga länder där koncernen är verksam. Lagstiftning och kollektivavtal utgör de referensramar som används för att bedöma lönenivåers skälighet. Baserat på efterlevnaden av dessa ramar har Eniro under rapporteringsperioden inte identifierat några situationer där medarbetare erhållit ersättning som understiger lagstad- gad minimilön eller tillämpliga kollektivavtalade lönenivåer. Eniro har inte genomfört någon bedömning av levnadslön eller skälig lön med hjälp av externa referensramar utöver tillämpliga lagar och kollektivavtal. Följaktligen redovisas ingen landspecifik uppdelning eller andel av medarbetare som erhåller ersättning under en sådan extern referensnivå för rapporteringsperioden. (S1-10-69) (S1-10-70) S1-14 – Mätetal för hälsa och säkerhet Eniro arbetar för att säkerställa sin personals hälsa och säkerhet enligt krav i applicerbar lagstiftning, kollektivav- tal och frivilliga standarder, såsom FN Global Compact. Arbetssättet inkluderar bedömning av risk, genomförande av förebyggande åtgärder, uppföljning och rapportering av tillbud, olyckor och dödsfall. Processerna regleras ytterst av Uppförandekoden och omfattar alla anställda och icke-an- ställda som är verksamma i Eniros verksamhet, oavsett affärsområde, geografisk placering eller typ av arbetsupp- gift. (S1-14-88a). Under 2025 var antalet arbetsrelaterade olyckor och döds- fall, två respektive noll (S1-14-88b-c), där den ena olyck- an skedde i ett kontor och den andra under transport till arbetsplatsen. Data över mätetal för hälsa och säkerhet har inte verifierats av oberoende tredje part. S1-16 - Ersättningsmått (löneskill- nader och total ersättning) Eniro omfattas av tillämplig nationell lagstiftning avseende lika lön och icke-diskriminering, inklusive krav på regelbund- na lönekartläggningar och analys av lika lön i relevanta ju- risdiktioner. Löneskillnaden mellan kvinnors och män, uttryck som kvinnors genomsnittliga lön relativt till mäns genom- snittliga lön var 84 % (S1-16-97a). Ration i total årlig ersätt- ning mellan högsta lön och medianlön var 15 (S1-16-97b). Löneskillnaden mellan kvinnor och män har estimerats då beräkning enligt ESRS ej varit möjligt på grund av att nuvarande löneanalyser följer national lagstiftning och därmed skiljer sig åt mellan länder samt på grund av dataluckor. Estimatet avser Eniros verksamhet inom affärs- området Marketing Partner i Norge, Sverige, och Danmark, samt affärsområdet Dynavas verksamhet i samtliga länder. Marketing Partners verksamhet i Finland (Medialuotsi och 0100100) exkluderades på grund av bristande data på grund av systemskiften. Hypotesen är att dessa enheter följer en liknande struktur som övriga nordiska enheter. Därför för- väntas inte att de väsentligt kommer att påverka det totala resultatet eller snedvrida löneskillnaden mellan könen i nå- gon riktning. Beräkningen baseras på en fast genomsnittliga månadslön per anställd, grupperad efter kön (kvinnor och män). För att säkerställa jämförbarhet normaliserades alla löner till en gemensam valuta. Deltidsanställda inkluderas ej då de utgör ett fåtal personer, därmed har inga justeringar för heltidsekvivalenter krävts. Inga specifika justeringar för extremvärden eller anställda på chefsnivå har gjorts; alla anställda inkluderades på samma grund. (S1-16-97c). Data över mätetal för hälsa och säkerhet har inte verifierats av oberoende tredje part. S1-17 - Incidenter, klagomål och allvarliga påverkan för mänskliga rättigheter Eniro följer upp incidenter och klagomål relaterade till dis- kriminering, trakasserier och mänskliga rättigheter genom etablerade klagomåls- och visselblåsarkanaler. Visselblå- sarsystemet möjliggör konfidentiell rapportering och inne- bär att bolaget inte alltid kan verifiera om en rapport har lämnats av en medarbetare. (S1-17-103b) Under rapporteringsperioden har inga incidenter avseende diskriminering eller trakasserier registrerats, och inga kla- gomål kopplade till sådana frågor har inkommit via interna kanaler eller till nationella kontaktpunkter enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, och det har inte heller identifierats några kränkningar av mänskliga rättigheter eller incidenter kopplade till koncernens egen arbetsstyrka. (S1-17-103a–103b, S1-17-104a, AR 106) Det har inte heller uppkommit böter, sanktioner eller ersätt- ningar relaterade till diskriminering, trakasserier eller allvar- liga kränkningar av mänskliga rättigheter under perioden. (S1-17-103c, S1-17-104b) ===== SIDA 61 ===== 61 S3 Påverkade samhällen Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor relaterade till ESRS S3 - Påverkade samhällen kan vara po- tentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infasningsreglerna (”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter upp rapporte- ring enligt ESRS S3 för sitt första rapporteringsår. Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder: • Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella påverkningar för påverkade samhällen. • Stärka relevanta processer inom riskhantering och intressentdialog. • Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i ESRS S3. ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på- verkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell Då Eniros bedriver tjänstebaserad verksamhet är strategi och affärsmodell inte förknippade med direkt fysisk påver- kan på lokala samhällen. Eniros dubbla väsentlighetsana- lysen har dock identifierat faktiska och potentiella påverk- ningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till Eniros erbjudande till små och medelstora företag och andra viktiga samhällsaktörer. Potentiellt omfattar Eniros IRO:er lokala och regionala samhällen på de nordiska marknader, samt bredare användargrupper och lokala näringslivseko- system som är beroende av tillgång till digital information, synlighet och kommunikationstjänster. (S3-SBM-3-9) De positiva påverkningarna bedöms som faktiska och på- gående och avser stärkt lokalt företagande, ökad synlighet och konkurrenskraft för små och medelstora företag samt förbättrad tillgång till information och digitala tjänster via kontaktcenterverksamhet. Potentiella negativa påverkningar kan uppstå om digitala tjänster och hantering av eller kvali- tet på information inte behandlas korrekt, vilket kan påverka användares och samhällens förtroende och dataintegritet. Sådana påverkningar har inte bedömts som systematiska eller allvarliga men som relevanta ur ett riskperspektiv uti- från Eniros roll som mellanhand. (S3-SBM-3-10) IRO:erna inom S3 bedöms inte kräva förändringar av Eniros affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påverkar de hur strategin genomförs då den delvis bygger på att möj- liggöra lokal tillväxt och stödja företags och användares tillgång till digitala tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering av samhällspåverkan och förtroendefrågor till en viktig möjliggörare för långsiktigt värdeskapande. Hänsynen till påverkade samhällen återspeglas främst genom ansvars- full affärspraxis, dataskydd och hållbarhetsprinciper. Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår (Positiv påverkan) Stöd till lokala ekonomier och stärkt ställning för mikro-, små och medelstora företag genom digital synlighet och tjänster. Nedströms (Positiv påverkan) Tillgång till information och inkluderande tjänster. Nedströms (Finansiell möjlighet) Möjlighet att stärka efterfrågan och kundloja- litet genom stöd till lokala företag och samhällen Nedströms (Finansiell risk) Begränsad direkt finansiell risk relaterad till tillgång till informationstjänster Nedströms (S3-SBM-3-11) ===== SIDA 62 ===== 62 S4 Konsumenter & Slut- användare Den dubbla väsentlighetsanalysen har identifierat att frågor relaterade till ESRS S4 - Konsumenter och slutanvändare kan vara potentiellt väsentliga, men Eniro tillämpar infas- ningsreglerna (”Quick Fix”) i ESRS 1, Appendix C, och skjuter upp rapportering enligt ESRS S4 för sitt första rapporterings- år. Eniro avser att under kommande rapporteringsperioder: • Vidareutveckla sin analys av faktiska och potentiella påverkningar inom S4 • Stärka relevanta processer inom riskhantering, data- skydd och hantering av användarrelaterade frågor. • Successivt införa rapportering i linje med samtliga krav i ESRS S4. ESRS 2 SBM-3 – Väsentliga på- verkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell Då Eniro tillhandahåller informations-, marknadsförings- och kommunikationstjänster är strategi och affärsmodell inte förknippade med direkt fysisk eller säkerhetsrelate- rad påverkan för konsumenter och slutanvändare. Eniros dubbla väsentlighetsanalysen har dock identifierat faktiska och potentiella påverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) relaterade till konsumenter och slutanvändare. Konsumen- ter och slutanvändare som påverkas av Eniros väsentliga IRO:er är användare som tar del av koncernens digitala tjänster och plattformar, och indirekta användare av in- formation och kommunikationstjänster som tillhandahålls genom Eniros kunder. (S4-SBM-3-10) De mest betydande faktiska positiva påverkningarna avser förbättrad tillgång till information, ökad transparens och användarvänliga digitala tjänster som underlättar kontakt mellan företag och konsumenter. Potentiella negativa påverkningar kan uppstå om personuppgifter, integritet eller dataskydd inte hanteras tillräckligt ansvarsfullt, vilket kan påverka konsumenters och slutanvändares förtroende, rättigheter eller upplevelse av tjänsterna. Det finns även risker kopplade till informations- kvalitet och tydlighet, särskilt i digitala miljöer. (S4-SBM-3-11) IRO:erna inom ESRS S4 bedöms inte kräva förändringar av Eniros affärsmodell eller strategiska inriktning. Dock påver- kar de hur strategin genomförs då en central del av den är att bygga förtroende genom tillförlitliga, säkra och använ- darvänliga tjänster, vilket gör ansvarsfull hantering av kon- sument- och användarrelaterade frågor till en förutsättning för långsiktigt värdeskapande. I nuläget hanteras dessa frågor främst genom etablerade processer för dataskydd, informationssäkerhet och ansvarsfull affärspraxis. Beskrivning Plats i värdekedjan där effekten/risken uppstår (Positiv/negativ påverkan) Dataskydd, integritet och informationssäkerhet. Nedströms (Negativ påverkan) Risker kopplade till felaktig eller otillbörlig an- vändning av data eller information. Nedströms (Positiv påverkan) Tillgänglighet av tjänster för sårbara användargrupper. Nedströms (Finansiell risk) Risk för böter, rättsliga kostnader och anseendeskada vid dataintrång eller bristande efterlevnad av dataskyddsregler. Nedströms (Finansiell risk) Risk för förtroendeförlust och försvagade kundrelatio- ner vid felaktig användning av data eller information. Nedströms (Finansiell möjlighet) Möjlighet att bredda kundbasen och stärka va- rumärket genom inkluderande och tillgängliga tjänster. Nedströms (S4-SBM-3-12) ===== SIDA 63 ===== 63 G1 Affärsuppförande G1 1 Affärsuppförandepolicys och företagskultur Eniros Uppförandekod, fastställd av styrelsen den 28 maj 2025, är koncernens centrala affärsetiska ramverk för att säkerställa ett gott affärsuppförande och en god företags- kultur (MDR-T 81b) Koden anger hur medarbetare och relevanta affärspartners ska agera och bygger på internationellt erkända principer, inklusive FN:s Global Compact och FN:s konvention mot korruption. (G1 1 7) Företagskulturen ska präglas av en tydligt “tone from the top”. Styrelsen ansvarar enligt sin arbetsordning för riktlinjer för bolagets uppträdande i samhället, för att stödja lång- siktigt värdeskapande och för att säkerställa efterlevnad av lagar, regler och interna policyer. Etiskt uppförande och integritet förväntas vara en del av det dagliga beslutsfat- tandet i hela organisationen. (G1 1 9) Eniro främjar en speak up kultur genom visselblåsarpolicy och visselblåsartjänst, som är tillgängliga för medarbe- tare och andra intressenter. Tjänsten är tillgänglig för alla medarbetare och intressenter, drivs av en extern leveran- tör, möjliggör konfidentiell och anonym rapportering utan risk för repressalier och ska bidra till transparens och tidig identifiering av potentiella oegentligheter i värdekedjan. (G1 1 7; G1-1-10c; G1 3 16) Information om koncernens visselblåsarfunktion tillhanda- hålls till samtliga medarbetare genom introduktionspro- gram, tillgång till policyer via intranät samt återkommande interna kommunikationsinsatser. Syftet är att säkerställa kännedom om rapporteringskanaler, konfidentialitet och skydd mot repressalier. Mottagande och hantering av rapporter sker genom särskilt utsedda funktioner inom koncernen, i enlighet med Vissel- blåsarpolicyn. De personer som ansvarar för att ta emot och utreda rapporter har relevant kompetens och får infor- mation om tillämpliga rutiner, sekretesskrav samt krav på oberoende och objektiv hantering av ärenden. Medarbetare erbjuds information och vid behov utbildning i koncernens Uppförandekod och rapporteringskanaler. Chefer och berörda funktioner får särskild genomgång av rutiner för hantering av rapporter. Mer information om visselblåsar- tjänsten finns i avsnitt S1 3 och G1 3. Företagskultur och affärsuppförande följs i dag upp främst genom kvalitativ ledningsuppföljning, löpande dialog i ledningsgrupper, interna rapporteringskanaler samt uppföljning av rapporte- rade ärenden, inklusive visselblåsningar (G1 1 7). Insikter från dessa processer beaktas i bedömningen av etiska risker och organisationskultur. Eniro ser över hur uppföljningen kan systematiseras ytterligare, till exempel genom strukturerade bedömningar och nyckeltal. (G1 1 9) Uppförandekoden kommuniceras till, och förväntas följas av samtliga medarbetare, företagsledningen och relevan- ta affärspartners, såsom leverantörer och delägare, både upp- och nedströms i värdekedjan. Eniro utvärderar hur implementeringen kan stärkas, bland annat genom mer formaliserade utbildningsinsatser, bekräftelser av att koden tagits del av och tydligare uppföljning. (G1 1 7) (G1 3 16) Risker kopplade till affärsuppförande identifieras och be- döms genom Eniros övergripande riskhanteringsprocesser, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen, interna kontrol- ler, ledningsgenomgångar och uppföljning av rapporterade incidenter. (G1 1 10a) (G1 3 16) Identifierade risker hanteras genom befintliga styrnings- strukturer, policys och kontroller. Incidenter kan rapporteras till närmaste chef, HR, visselblåsartjänsten, VD eller styrel- seordförande beroende på ärendets art och allvar. Externa aktörer hanterar ärenden i visselblåsarsystemet för att säkerställa objektivitet och oberoende. Styrelsen är ytterst ansvarig för att incidenter hanteras enligt gällande policyer och ramverk. Eniro utvecklar löpande sin systematiska do- kumentation och uppföljning av risker kopplade till affärs- uppförande för att säkerställa anpassning till föränderlig reglering och intressenters förväntningar. (G1 1 10e) Utöver Uppförandekoden har styrelsen antagit flera styr- ningspolicyer som gäller för hela koncernen, inklusive samtliga dotterbolag och filialer. Dessa är integrerade i strategi och affärsplaneringsprocesser och omfattar bland annat hållbarhetspolicyn, leverantörsuppförandekoden, visselblåsarpolicyn, integritetspolicyn och finanspolicyn. Vid behov tas kompletterande riktlinjer fram, till exem- pel för etisk marknadsföring och icke diskriminering. Som del av riskbedömningen kopplad till korruption och mutor har Eniro identifierat att funktioner inom försäljning, inköp, leverantörs och kundrelationer samt avtalsförhandlingar är särskilt exponerade för sådana risker. Dessa hanteras genom Uppförandekoden, visselblåsningsmekanismer och ledningsuppföljning (G1 1 10h). Eniro följer upp och analyse- rar rapporterade incidenter relaterade till affärsuppförande, inklusive ärenden om korruption och mutor, integritetsfrå- gor, arbetsmiljö, diskriminering och trakasserier. Väsentliga visselblåsningsärenden och frågor rapporteras till ledning- en och, vid behov, till styrelsen som en del av dess tillsyns- ansvar. Se avsnitt S1-3 och G1-4 för mer information om rapporterade ärenden. Under rapporteringsperioden har inga böter, sanktioner eller fällande domar relaterade till ===== SIDA 64 ===== 64 korruption, mutor eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter identifierats. (G1 4 24a) (G1 1 7) Styrningspolicyer och krav på affärsuppförande kommuniceras bland annat via medarbetarhandboken. Ambitionen är att alla nyan- ställda ska få utbildning i relevanta policyer, men detaljer kring ansvar för och omfattning av utbildningen regleras ännu inte fullt ut i styrdokumenten. (G1-1-10g) (G1-1-10h) (G1- 3-16) Eniro arbetar vidare med att ytterligare integrera styr- ningspolicyer i den dagliga verksamheten och i strategiskt beslutsfattande samt att utveckla mått, mål och nyckeltal för att mer systematiskt följa upp policyimplementering och relaterade incidenter (G1 1 7). Utöver ovan beskrivna löpan- de processer har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mätetal – med tillhörande basår - relaterade till området, då nuvarande arbetssätt bedömts som tillräckliga för att säkerställa att ett gott affärsuppförande och en god före- tagskultur uppnås (MDR-T 81b). ===== SIDA 65 ===== 65 Policy Syfte Anpassning till standarder Ansvar för godkännande / Implementering Omfattning & Tillgänglighet Placering värdekedjan ESRS- referens Uppförande- kod (Code of Conduct) Att fastställa ett gemensamt ramverk för etiskt affärsuppförande inom Eniro och tydliggöra förväntningar på medarbetare och affärs- partners avseende integritet, regelefterlevnad, mänskliga rättigheter och antikorruption. FN:s Global Compact; FN:s konvention mot korruption; FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter Styrelsen / VD All verksamhet. Tillgänglig via hemsidan samt interna system. Kärna / Upp- och Nedströms G1 Visselblåsar- policy och visselblåsartjänst Att främja en kultur där missförhållanden kan rapporteras (”spe- ak-up”) samt möjliggöra tidig identifiering och åtgärd av potentiella oegentligheter genom säkra, konfidentiella och anonyma rappor- teringskanaler med nolltolerans mot repressalier, tillgänglig för alla anställda och övriga intressenter. EU:s visselblåsardirektiv; OECD:s riktlinjer för mul- tinationella företag om ansvarsfullt företagande Styrelsen / VD All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via hemsidan samt interna system. Kärna / Upp- och Nedströms G1 Styrelsens arbetsordning (Board Rules of Procedure) Att fastställa styrelsens ansvar, roller och arbetsformer, inklusive tillsyn över affärsuppförande, etiska standarder, riskhantering och regelefterlevnad, i syfte att stödja långsiktigt värdeskapande. Svensk kod för bolagsstyr- ning; OECD:s principer för bolagsstyrning Styrelsen Styrelsens verksamhet. Tillgänglig via interna system och förfrågan Kärna G1 Hållbarhets-po- licy Att fastställa Eniro Groups åtaganden avseende ansvarsfullt företa- gande, inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption, samt att integrera hållbarhet i strategi, styrning och beslutsfattande. FN:s Global Compact; FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter Styrelsen / Hållbarhetsansvarig All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via hemsidan samt interna system. Kärna / Upp- och Nedströms E1, E5, S1, S3, S4, G1 Integritets-po- licy (Privacy Policy) Att säkerställa laglig, transparent och säker behandling av per- sonuppgifter samt skydda integriteten för kunder, användare, medarbetare och andra intressenter i enlighet med tillämplig dataskyddslagstiftning. GDPR (EU 2016/679); tillämplig nationell dataskyddslagstiftning Styrelsen / VD All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via hemsidan samt interna system. Kärna / Upp- och Nedströms S4, G1 Finanspolicy Att fastställa regler och riktlinjer för finansiell styrning, finansiering, likviditet, riskhantering och intern kontroll för att säkerställa god finan- siell styrning och riskkontroll. Aktiebolagslagen; COSO-ramverket för intern kontroll; OECD:s principer för bolagsstyrning Styrelsen / CFO All verksamhet. Tillgänglig via interna system och förfrågan Kärna / Uppströms G1 Informa- tions-policy Att säkerställa snabb, korrekt, transparent och likabehandlande infor- mationsgivning till marknaden och andra intressenter samt att tydlig- göra ansvar för intern och extern kommunikation, inklusive hantering av insiderinformation. EU:s marknadsmissbruks- förordning (MAR); Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter Styrelsen / VD / CFO All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via interna system och förfrågan Kärna / Uppströms G1 Insiderpolicy Att säkerställa efterlevnad av värdepapperslagstiftning och förhin- dra otillbörligt utnyttjande av insiderinformation genom att fastställa regler, ansvar och rutiner för hantering av insiderinformation inom koncernen. EU:s marknadsmissbruks- förordning (MAR); svensk värdepapperslagstiftning Styrelsen / CFO All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via interna system och förfrågan Kärna G1 Presspolicy Att reglera Eniro Groups relationer med media och säkerställa konse- kvent, korrekt och ansvarsfull kommunikation som stärker transparens, förtroende och efterlevnad av tillämpliga informationskrav. Nasdaq Stockholms regel- verk för emittenter; svensk kod för bolagsstyrning VD / Kommunikationschef All verksamhet / Alla intressenter. Tillgänglig via interna system och förfrågan Kärna / Uppströms G1 Leverantör- suppförandekod (Supplier Code of Conduct) Att fastställa tydliga förväntningar på leverantörer avseende etiskt affärsuppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption i hela värdekedjan. FN:s Global Compact; FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter; OECD:s riktlinjer för multinationella företag Styrelsen / Inköp All verksamhet / Leverantörers verksamhet. Delas med leveran- törer och tillgänglig via interna system och förfrågan system, och förfrågan Kärna / Uppströms S2, S3, G1 ===== SIDA 66 ===== 66 G1 2 Hantering av relationer med leverantörer Eniro strävar efter långsiktiga, ansvarsfulla relationer med leverantörer och affärspartners. Bolaget tillämpar som standard 30 dagars betalningsvillkor och betalningar sker i normalfallet i tid i enlighet med avtalade villkor. Den finan- siella styrningen samt rutiner och praxis för betalning stöds av finanspolicyn som omfattar processer, interna kontroller och ansvarsfördelning inom leverantörsreskontran, vilka är utformade för att stödja betalningar i rätt tid i enlighet med avtalsvillkor och tillämplig lagstiftning. (G1 2 14, MDR-T 81b) Betalningsprestation följs upp som en del av den finansiella styrningen genom bland annat åldersanalys av leveran- törsfakturor och information om betalningsprestation finns tillgänglig i intern rapportering. Eniro har ingen separat policy för att särskilja små och medelstora företag i rappor- teringssyfte, eller för betalningar till dessa då samma villkor och disciplin för betalning tillämpas gentemot samtliga leverantörer, oavsett storlek. Eventuella sena betalningar uppkommer normalt endast vid fakturatvister eller andra avvikelser som kräver utredning. Eniros hantering av leverantörsrelationer beaktar risker kopplade till leveranskedjan samt potentiella sociala och miljömässiga påverkningar förknippade med leverantörer, vilket omfattas av det övergripande riskhanteringsramver- ket, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen. (G1-2-15a) Detta innefattar faktorer såsom typen av tillhandahållna tjänster, geografisk lokalisering, regulatorisk miljö samt relationens karaktär. Leverantörsrelationer regleras via Le- verantörsuppförandekoden, som anger Eniros krav på etiskt uppförande, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och antikorruption i hela leverantörsledet. Hållbarhetspo- licyn förordar ansvarsfull upphandling, vilket innebär att leverantörer ska ha dokumenterade policys för etik och miljö, och vissa miljöaspekter vägs in i valet av leverantör. För kontor där Eniro kan påverka enligt hyresavtal ställs krav på grön el. (G1 2 15b) Utöver ovan beskrivna löpande åtgärder, arbetssätt och uppföljning har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mä- tetal – med tillhörande basår - relaterade till hantering av leverantörsrelationer då nuvarande arbetssätt bedömts som tillräckligt. Under kommande rapporteringsperioder avser Eniro att stärka hanteringen av leverantörsrelationer genom mer strukturerade processer för riskbedömning, uppföljning och kontroll, inklusive utveckling av relevanta nyckeltal för leverantörsuppförande och betalningspraxis, och då sätta relevanta basår för uppföljning. (MDR-T 80d, 81b). Översikt över arbetssätt för leverantörsrelationer Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning Betalningsvillkor Standard 30 dagar, betalning i tid som norm; sena betalningar främst vid fakturatvister. Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning Styrning och kontroller Finanspolicy, leverantörsreskontra, intern kontroll och åldersanalys av fakturor. Etik och hållbarhet Leverantörsuppförandekod med krav på etik, mänskliga rättigheter, arbets- villkor, miljö och antikorruption. Miljökrav Krav på grön el där Eniro kan påverka hyresavtal; miljöaspekter beaktas i upphandling. Riskbedömning Bedömning av tjänst/produkt, geogra- fi, regulatorisk miljö och relationens omfattning. Planerad vida- reutveckling Mer strukturerade riskbedömningar, uppföljning och nyckeltal för leveran- törsuppförande och betalningspraxis. Utfall 2025 Inga bekräftade incidenter av korrup- tion eller mutor; inga visselblåsningar relaterade till sådana händelser. G1 3 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor Eniro har nolltolerans mot mutor och andra otillbörliga förmå- ner. Arbetssättet för att förebygga och upptäcka korruption och mutor fastställs i Uppförandekoden, som gäller för hela koncer- nen och relevanta affärsrelationer (G1 3 18a, MDR-T 88b). Koden förbjuder otillbörliga förmåner, innehåller tydliga regler för gåvor och representation och anger att misstänk- ta fall ska utredas och kan medföra disciplinära åtgärder, uppsägning av avtal samt rapportering till myndigheter. Upptäckt och hantering av misstänkta oegentligheter stöds av Eniros visselblåsarsystem, där medarbetare och andra intressenter kan rapportera misstänkta missförhållanden via en extern, konfidentiell och anonym kanal utan risk för repressalier (G1-3-18b; G1 3 19). Rapporterade ärenden utreds av externa juristbyråer enligt fastställda rutiner. Utfallet och eventuella åtgärder rappor- teras till ledning och, vid behov, till styrelsen (G1 3 18c). Principerna för antikorruption och etiskt affärsuppförande kommuniceras genom Uppförandekoden och komplette- rande intern kommunikation (G1-3-20). Utbildning är huvudsakligen policybaserad och riktar sig till alla medarbetare, med särskild relevans för funktioner inom försäljning, inköp och externa affärsrelationer (G1 3 21a). Formella, riktade utbildningsprogram för styrelse och lednings- organ samt systematisk uppföljning av utbildningstäckning är ännu under utveckling, och Eniro utvärderar hur arbetet kan formaliseras och prioriteras för särskilt riskutsatta funktioner under kommande rapporteringsperioder (G1 3 21b–c). ===== SIDA 67 ===== 67 Risker kopplade till korruption och mutor ingår i Eniros övergripande riskhanteringsramverk, inklusive den dubbla väsentlighetsanalysen, interna kontroller och ledningsge- nomgångar (G1 3 18a). Särskilt exponerade områden är: för- säljning; inköp; leverantörs och kundrelationer; och avtals- förhandlingar Samtliga rapporterade fall avseende misstänkt korruption eller mutor hanteras enligt etablerade rutiner. Beroende på utredningens resultat kan åtgärder omfatta korrigerande åtgärder, disciplinära åtgärder, uppsägning av anställning eller affärsrelation samt rapportering till myndig- heter. Under rapporteringsperioden 2025 har Eniro inte iden- tifierat några bekräftade incidenter av korruption eller mutor och inga visselblåsningar kopplade till sådana händelser har mottagits. Därför rapporteras noll bekräftade incidenter för året (G1 4 24a). Utöver vad som beskrivs ovan har Eniro inga specifika åtgärder, mål eller mätetal - med tillhörande basår - relaterade till korruption och mutor då nuvarande uppföljning bedöms som tillräcklig för att säkerställa att inga incidenter ska inträffa. (MDR-T 80d, 81b) Område Huvudsakligt arbetssätt / beskrivning Policygrund Uppförandekod med nolltolerans mot mutor och otillbörliga förmåner; regler för gåvor och representation. Rapportering (”speak up”) Externt visselblåsarsystem, konfiden- tiellt och anonymt, med skydd mot repressalier. Utredning Ärenden utreds av externa juristbyråer enligt fastställda rutiner; rapportering till ledning/styrelse vid behov. Riskområden Försäljning, inköp, leveran- törs och kundrelationer samt avtalsförhandlingar. Utbildning Policybaserad utbildning för alla med- arbetare; utveckling av mer strukturera- de och riktade insatser pågår. Åtgärder vid överträdelser Korrigerande och disciplinära åtgärder, uppsägning av anställning eller avtal, rapportering till myndigheter. Utfall 2025 Inga bekräftade incidenter av korruption eller mutor; inga visselblåsningar relate- rade till sådana händelser. G1-4 Incidenter av korruption eller mutor Under rapporteringsperioden 2025 identifierade Eniro inga bekräftade incidenter av korruption eller mutor och inte hel- ler några visselblåsningsrapporter relaterade till korruption eller mutor mottogs under året (G1-4-24a). Eniro har nolltolerans mot korruption och mutor, och har därmed som ambition att inga sådana incidenter ska inträffa, mer information om relaterat uppföljning och han- tering återfinns under G1-3 (MDR-T 81b). G1 5 Politisk påverkan och lobby- verksamhet Eniro bedriver ingen egen lobbyverksamhet och lämnar inga politiska bidrag. Koncernen tillhandahåller varken finansiellt eller icke finansiellt stöd till politiska partier, politiska organi- sationer eller enskilda politiker (G1 5 29a; G1-5-29b). Eniro är inte registrerat i EU Transparency Register, och inga individer i ledningsorganen har under de två senaste åren haft roller som kräver sådan registrering eller motsvarande uppdrag inom offentlig sektor (G1 5 29d–30). Eniros engagemang i policy och regelutveckling sker hu- vudsakligen genom medlemskap i branschorganisationer, exempelvis SWEDVA (Swedish Data & Marketing Association), där bolaget deltar i branschdialoger om ansvarsfull datadri- ven marknadsföring och regulatoriska frågor på sektorsnivå. Under rapporteringsperioden har inga medlemmar i styrelse, ledning eller tillsynsorgan utsetts som under de två år som fö- regick utnämningen innehade en jämförbar befattning inom offentlig förvaltning, inklusive tillsynsmyndigheter (GOV-1-30). Eftersom Eniro inte bedriver politisk lobbying eller lämnar politiska bidrag saknas policy, målsättningar, mätetal, am- bitioner eller annan uppföljning för politiskt engagemang. Vid en förändrad situation kommer Eniro bedöma om det är relevant att utveckla relevanta uppföljningsramverk. (MDR-T 81a-b) Relevanta frågor hanteras idag inom ramen för befintliga styrningsramverk, inklusive Uppförandekoden och styrelsens arbetsordning. G1 6 Betalningspraxis Eniro tillämpar rättvisa och transparenta betalningspraxis i sina affärsrelationer och strävar efter att betala leverantörer i tid enligt avtalade villkor. Standardiserade betalningsvillkor gentemot leverantörer är 30 dagar, och betalningar sker i normalfallet inom denna tidsram. (G1 6 33a, MDR-T – 81b). För 2025 uppgick den genomsnittliga betalningstiden till cirka 31,5 dagar. I dagsläget saknas data över andelen betalningar som sker inom utsatt tid. Sena betalningar kan uppstå i undantagsfall, till exempel vid fakturatvister eller behov av kompletterande underlag, men det finns inga rutiner som systematiskt fördröjer betalningar eller skapar oskäliga villkor oavsett leverantörens storlek, bransch eller geografi (G1-6-33b). Betalningspraxis kontrolleras interna finansiella kontroller och uppföljning inom leverantörsreskontran, inklusive ålder- sanalys av fakturor. Inga rättsprocesser, böter eller sanktio- ner relaterade till oskäliga betalningspraxis eller konkurrens- begränsande beteenden har identifierats under perioden (G1-6-33c) (G1-6-33d) Eniro inga andra mål, uppföljningsprocesser eller åtgärder för betalningspraxis, då det bedömts att processerna och ambitionerna beskrivs ovan är tillräckliga för att säkerställa god betalningspraxis (MDR-T 81a). ===== SIDA 68 ===== 68 Bilagor ESRS – Index Upplysningskrav Sida Ytterligare information ESRS 2 Allmänna upplysningskrav BP-1 Allmän grund för upprättande av hållbarhetsredovisningen 22 BP-2 Upplysningar avseende särskilda omständigheter 22 GOV-1 Administrativa, lednings- och tillsynsorganens roll 25 GOV-2 Information som tillhandahålls till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets administrativa, ledande och tillsynsorgan 26 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i incitamentsprogram 27 GOV-4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet (due diligence) 27 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering 27 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 28 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 31 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras samspel med strategi och affärsmodell 32 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga påverkningar, risker och möjligheter 38 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsredovisningen 42 Miljöinformation ESRS E1 Klimat ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell 42 ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade prestationer i incitamentsprogram 43 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedö- ma väsentliga klimatrelaterade påverkningar, risker och möjligheter 43 E1-1 Omställningsplan för att begränsa klimatförändringar 43 E1-2 Policyer relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar 43 E1-3 Åtgärder och resurser relaterade till klimatförändringspolicy 43 E1-4 Målrelaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringar 44 ===== SIDA 69 ===== 69 Upplysningskrav Sida Ytterligare information E1-5 Energiförbrukning och mix 44 E1-6 Växthusgasutsläpp 45 E1-7 Utsläppsminskningsprojekt och projekt för att minska växt- husgasutsläpp finansierade genom koldioxidkrediter 46 E1-8 Intern koldioxidprissättning 46 E1-9 Förväntade finansiella effekter från väsentliga fysiska risker och omställningsrisker samt potentiella klimatrelaterade möjligheter - Uppskjuten via infasningsregler Miljöinformation ESRS E5 Resursanvändning & Cirkulär ekonomi ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell 47 Frivillig integrering av ESRS 2-rapporteringspunkt ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processerna för att identifiera och bedöma materialresursanvändning och påverkningar, risker och möjligheter relaterade till den cirkulära ekonomin 47 E5-1 Policyer relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 47 E5-2 Åtgärder och resurser relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 48 E5-3 Målrelaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 48 E5-4 Resursinflöden 49 E5-5 Resursutflöden 49 E5-6 Förväntade ekonomiska påverkningar från materialresur- sanvändning och risker och möjligheter relaterade till den cirkulära ekonomin - Uppskjuten via infasningsregler Social information ESRS S1 Egen personal ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter samt deras koppling till strategi och affärsmodell 51 S1-1 Policyer relaterade till egen arbetsstyrka 52 S1-2 Processer för dialog med den egna personalen och arbets- tagarrepresentanter rörande påverkningar 53 S1-3 Processer för att åtgärda negativa påverkningar och kana- ler för den egna personalen att framföra klagomål 54 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga påverkningar på den egna personalen samt tillvägagångssätt för att hantera väsent- liga risker och möjligheter, inklusive effektiviteten i dessa åtgärder 55 S1-5 Mål kopplade till hantering av väsentliga negativa påverk- ningar, främjande av positiva påverkningar samt hantering av väsentliga risker och möjligheter 57 ===== SIDA 70 ===== 70 Upplysningskrav Sida Ytterligare information S1-6 Information om den egna personalen 57 S1-7 Egenskaper hos icke-anställda i den egna personalen - Uppskjuten via infasning "Quick-Fix" S1-8 Täckningsgrad för kollektivavtal och social dialog 59 S1-9 Mångfaldsmått 59 S1-10 Skälig lön 60 S1-11 Socialt skydd - Uppskjuten via infasning "Quick-Fix" S1-12 Personer med funktionsnedsättning - Uppskjuten via infasning "Quick-Fix" S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling - Uppskjuten via infasning "Quick-Fix" S1-14 Mått för hälsa och säkerhet 60 S1-15 Mått för balans mellan arbete och privatliv - Uppskjuten via infasning "Quick-Fix" S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 60 S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan för mänskliga rättigheter 60 Social information ESRS S3 Påverkade samhällen ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell 61 Social information ESRS S4 Konsumenter & Slutanvändare ESRS 2 SBM-3 Väsentliga påverkningar, risker och möjligheter och deras interaktion med strategi och affärsmodell 62 Affärsuppförande ESRS G1 Affärsuppförande G1-1 Affärsuppförandepolicys och företagskultur 63 G1-2 Hantering av relationer med leverantörer 66 G1-3 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor 66 G1-4 Incidenter av korruption eller mutor 67 G1-5 Politisk påverkan och lobbyverksamhet 67 G1-6 Betalningspraxis 67 ===== SIDA 71 ===== 71 Lista över datapunkter från annan EU-lagstiftning Disclosure requirement Related datapoint Sustainability disclosure (Eniro) SFDR reference Pillar 3 reference Benchmark regulation reference EU Cli- mate Law reference Comment (Eniro- specific) ESRS 2 GOV-1 Paragraph 21 (d) Board’s gender diversity SFDR Annex I, Indicator #13 – Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II – Rapporteras via Bolags- styrningsrap- port ESRS 2 GOV-1 Paragraph 21 (e) Share of inde- pendent board members – – Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II – Rapporteras via Bolags- styrningsrap- port ESRS 2 GOV-4 Paragraph 30 Due diligence statement SFDR Annex I, Indicator #10 – – – Täcks av Code of Con- duct, Supplier CoC och DMA ESRS 2 SBM-1 Paragraph 40 (d) i Involvement in fossil fuel activities SFDR Annex I, Indicator #4 Art. 449a CRR (qualitative) Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II – Ej tillämpligt (digital tjäns- teverksamhet) ESRS 2 SBM-1 Paragraph 40 (d) ii Involvement in chemical production SFDR Annex I, Indicator #9 – Delegated Regulation (EU) 2020/1816, Annex II – Ej tillämpligt ESRS 2 SBM-1 Paragraph 40 (d) iii Involvement in controversial weapons SFDR Annex I, Indicator #14 – Delegated Regulation (EU) 2020/1818, Art. 12(1) – Ej tillämpligt ESRS 2 SBM-1 Paragraph 40 (d) iv Involvement in tobacco cultivation/ production – – Delegated Regulation (EU) 2020/1818, Art. 12(1) – Ej tillämpligt ESRS E1-1 Paragraph 14 Transition plan for climate neu- trality by 2050 – – – Regula- tion (EU) 2021/1119, Art. 2(1) Övervägs – propor- tionerligt till verksamhet ESRS E1-1 Paragraph 16 (g) Exclusion from Paris-aligned Benchmarks SFDR Annex I, Indicator #8 Art. 449a CRR (banking book) Delegated Regulation (EU) 2020/1818 – Ej tillämpligt – ej finansiell aktör ===== SIDA 72 ===== 72 Taxonomirapportering Allmänt Denna bilaga till hållbarhetsrapporten presenterar Eniros taxonomirapportering. Eniro har för rapporteringen 2025 valt att tillämpa den nya delegerade rättsakten (delegerad förordning 2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning januari 2026. Syftet är att redovisa i vilken utsträckning bolagets verk- samhet är kopplad till ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin (taxonomitillämpliga aktiviteter) samt i vil- ken utsträckning dessa aktiviteter uppfyller kriterierna för att anses miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga aktiviteter). Bedömning av taxonomins tillämplighet Bolaget har genomfört en strukturerad genomgång av samtliga ekonomiska verksamheter i syfte att identifiera aktiviteter som omfattas av EU-taxonomins definitioner. Bedömningen har genomförts genom en systematisk kartläggning av bolagets verksamhet, intäktsströmmar och investeringar i relation till de aktiviteter som definieras i tax- onomins delegerade rättsakter. Analysen har omfattat: 1. Genomgång av bolagets huvudsakliga affärsområden och intäktsgenererande aktiviteter. 2. Översiktlig kartläggning av dessa mot relevanta sektorer och aktiviteter i EU-taxonomin. 3. Identifiering av Kapitalutgifter (CapEx) som potentiellt kan omfattas av taxonomin. 4. Samt genomgång av Driftskostnader (OpEx), inklusive inköp av varor och tjänster som skulle kunna relateras till taxonomitillämpliga aktiviteter. Analysen baseras i huvudsak på föregående års (2024) taxonomibedömning och underliggande data, vilken har bedömts fortsatt relevant för rapporteringsperioden, då verksamhetens struktur, affärsmodell och aktiviteter inte har förändrats väsentligt. Bedömningen har kompletterats med en översiktlig uppdatering för att identifiera eventuella nya verksamheter eller investeringar som har tillkommit som skulle kunna omfattas av taxonomin. I linje med etablerad marknadspraxis, har bolaget även beaktat om indirekta aktiviteter, exempelvis inköp av taxonomirelaterade produkter och tjänster, skulle kunna omfattas av rapporteringen. En aktivitet har identifierats som väsentlig i förhållande till bolagets verksamhet. Resultat av bedömningen Utifrån genomförd analys har tillämplighet identifierats av- seende Kapitalutgifter kopplat till CCM 7.7 avseende Eniros leasing av lokaler under 2025, även leasing av bilar har identifierats men faller under väsentlighetströskeln på 10%. Driftsutgifter inkluderar viss tillämplighet kopplat till lokalhyra men understiger väsentlighetströskeln. Av den tillämpliga andelen har ingen kunnat bedömas som förenlig. Redovisningsprinciper för taxonominyckeltal Bolaget redovisar följande nyckeltal i enlighet med EU-taxonomin: • Omsättning (Turnover): Definieras som externa intäkter i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper motsvarande Nettoomsättning i resultaträkningen sid 82. • Kapitalutgifter (CapEx): Definieras som investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar under räkenskapsåret. Se not 5, 6 och 7 i årsredovisningen. • Driftsutgifter (OpEx): Definieras som direkta icke-kapita- liserade kostnader relaterade till underhåll, reparationer, lågvärdeleasing samt korttidsleasing och andra kort- fristiga utgifter. ===== SIDA 73 ===== 73 Räkenskapsår 2025 Central resultatindikator Totalt Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin Verksamheter som är förenliga med taxonomikrave Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjliggörande verksamhet Andel av omställningsverksamhet Icke- bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024) Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024) Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) Text MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 955 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0,0% 0 0% Kapitalutgifter 57 59,3% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 1,8% 0 0% Driftsutgifter 9 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5,9% 0 0% ===== SIDA 74 ===== 74 Rapporterade indikatorer kapitalutgifter Räkenskapsår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Centrala resultatindikatorer som om- fattas av taxonomikraven (andel (ar) av, kapitalutgifter som omfattas av taxonomin" "Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av kapitalutgifter" Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel (ar) av taxonomiförenlig (a) kapitalutgifter Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomi- kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) Text % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 59,3% 0 0% 0 - - - - - 0% Summan av förenlighet per mål Centrala resultatindikatorer totalt kapitalutgifter 59,3% 0 0% 0 - - - - - 0% ===== SIDA 75 ===== 75 Bolagsstyrningsrapport STYRNINGEN AV ENIROKONCERNEN Enirokoncernens styrning regleras av både externa och interna styrdokument. Till de externa styrsystemen hör främst aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter samt andra tillämpliga lagar och regler. Bland de interna styrsystemen finns bland annat den av årsstämman fastställda bolagsordningen, styrelsens arbetsordning samt styrelsens instruktion för den verkställande direktören. Eniro tillämpar Svensk Kod för Bolagsstyrning, även kallad Koden. Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att företag som tillämpar koden kan avvika från enskilda regler, men vid sådant fall måste ange en förklaring till avvikelsen. ÄGARSTRUKTUR OCH RÖSTRÄTT Eniros aktieägare är de som ytterst fattar beslut om koncer- nens bolagsstyrning, genom att på bolagsstämman utse bolagets styrelse som i sin tur löpande under året är ansvarig för att bolagsstyrningen följer lagar samt övriga externa och interna styrinstrument. Eniro har sedan 2022 ett aktieslag. Vid kommande bolagsstämma får varje röstberättigad aktieäga- re rösta för det fulla antalet ägda och företrädda aktier utan begränsning i rösträtten. Bolagets tre största aktieägare per den 31 december 2025 var: • Azerion Sverige AB (26,10 procent av rösterna) • SpectrumOne AB (publ) (12,88 procent av rösterna) • B.O. Intressenter AB (11,58 procent av rösterna) ÅRSSTÄMMA Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid årsstämman eller i förekommande fall vid extra bolagsstämmor, som är bolagets högsta beslutande organ. Enskilda aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan begära detta hos Eniros styrelse under särskild adress som publiceras på koncernens hemsida www.enirogroup.com Årsstämma VD/Koncernchef och koncernledning Revisorer 3) Valberedning Val Val1)Val Information Rapporter och kontrollMål, strategier och kontroll Information Förslag1) Information 1) Valberedningen förbereder förslag till beslut som presen teras på årsstämman. Årsstämman beslutar om principer för tillsättande av valberedning. 2) Det är styrelsen som inrättar eventuella utskott och utser vilka i styrelsen som ska ingå i respektive utskott. 3) Utför revision och rapporterar till styrelsen och aktie ägarna. 4) Utvärderingen av styrelsens arbete rapporteras till valberedningen. Viktiga interna styrinstrument Affärsidé och mål, bolagsordning, styrelsens arbetsordning, in- struktion till VD, strategier och policyer avseende bland annat etik, finans-, information- och insiderfrågor och processer för intern kontroll och styrning. Viktiga externa styrinstrument Aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms re- gelverk för emittenter, andra relevanta lagar och Koden. ENIROS STYRNINGSSTRUKTUR Revisions utskott Ersättnings utskott Styrelse 2) 4) 75 ===== SIDA 76 ===== 76 Årsstämman beslutar om: • Fastställande av årsredovisning • Utdelning • Ansvarsfrihet • Val av styrelseledamöter och revisorer • Ersättning till styrelseledamöter och revisorer • Riktlinjer om ersättning och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare • Valberedningen • Övriga viktiga frågor ÅRSSTÄMMAN 2025 Årsstämman 2025 ägde rum den 28 maj 2025. Protokollet återfinns på www.enirogroup.com. Årsstämman fattade bl. a. följande beslut: • Ingen utdelning lämnas för räkenskapsåret 2024, årets vinstmedel överförs i ny räkning. • Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. • Arvode till styrelsen med 600 000 SEK till styrelsens ord- förande och 250 000 SEK till var och en av de övriga stäm- movalda styrelseledamöterna och ingen ersättning för utskottsarbete samt 1 500 SEK per möte till envar arbets- tagarrepresentant (som ett inläsningsarvode). • Omval av Fredric Forsman, Mia Batljan, Fredrik Crafoord, Mats Gabrielsson, Joost Merks, Mia Batljan samt ny- val av Trond Dale. Fredric Forsman valdes till styrelsens ordförande. • Stämman beslutade om omval revisionsbolaget PwC som revisor. • Årsstämman godkände den av styrelsen upprättade rap- porten över ersättning till ledande befattningshavare. • Det totala antalet företrädda aktier vid stämman var 413 925 830, motsvarande 413 925 830 röster och cirka 56,86 procent av det totala antalet röster i bolaget. VALBEREDNINGEN Årsstämman 2018 beslutade om riktlinjer för utseende av val- beredningen att gälla tills annat beslut fattas av bolagsstäm- man, innebärande att de fyra största aktieägarna ska erbjudas möjlighet att utse varsin ledamot att, jämte ordföranden, utgö- ra valberedningen för tiden tills dess en ny valberedning utsetts. Valberedningens sammansättning offentliggörs genom ett pressmeddelande så snart ledamöterna blivit utsedda, och senast sex månader före årsstämman. Om en ledamot i valberedningen avgår från uppdraget innan dess arbete är avslutat ska den aktieägare som utsåg den av- gående ledamoten utse en efterträdare, förutsatt att aktieäga- ren fortsatt är en av de fyra röstmässigt starkaste ägarna. Om ägare som har utsett ledamot i valberedningen inte längre är en av de fyra största aktieägarna fram till tre månader före årsstämman ska denne ställa sin plats till förfogande till förmån för ny större aktieägare. Valberedningen ska, utöver att nominera styrelseledamöter och styrelseordförande, bland annat utvärdera styrelsen och dess arbete, föreslå ordförande vid årsstämman, lämna förslag till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete samt lämna förslag till val av revisor och ersättning till revisorn. Vid sitt framtagande av förslag inför årsstämman 2025, och som närmare framgår av valberedningens motiverade yttran- de till årsstämman 2025, tillämpade valberedningen 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. VALBEREDNINGEN INFÖR ÅRSSTÄMMAN 2025 Valberedningens sammansättning pressmeddelades den 7 november 2025 och består av Umut Akpinar, valberedningens ordförande (utsedd av Azerion Sverige AB), Cecilia Hjertzell (utsedd av SpectrumOne AB), Mats Gabrielsson (utsedd av B.O. Intressenter AB), Thomas Krishan(eget innehav) samt av styrelsens ordförande Fredric Forsman. VALBEREDNINGENS UPPDRAG Valberedningens uppgift är att inför årsstämman den 22 maj 2026 lägga fram förslag avseende: • Antal styrelseledamöter som ska väljas av stämman • Styrelsearvoden • Eventuell ersättning för utskottsarbete • Styrelsens sammansättning • Val av styrelseordförande • Val av ordförande på årsstämman • Revisorsarvoden • Val av revisorer • I förekommande fall, förslag till förändring i gällande riktlinjer för valberedningen Valberedningen har haft möten inför årsstämman 2026 och därutöver löpande kontakter. Valberedningen har utvärderat styrelsens arbete och tagit del av redogörelse från styrelsens ordförande om läget för bolaget, för styrelsens och utskottens arbete sedan årsstämman 2025, för ledamöternas kompeten- ser och erfarenheter. Styrelsen har, liksom under föregående räkenskapsår, fungerat som en aktivt arbetande styrelse där styrelsearbetet framför allt fokuserat på utarbetandet av af- färsstrategi och sedvanligt styrelsearbete. Inför årsstämman 2026 har valberedningen övervägt lämpligt antal styrelseledamöter och sett över den erforderliga kompe- tensen för styrelsen i bolaget utifrån bolagets strategi, situation och utmaningar, samt varit i kontakt med nuvarande styrelse- ledamöter för att lägga fram förslaget för styrelsens samman- sättning. Valberedningens förslag kommer presenteras i press- meddelande i föreskriven tid före årsstämman. I samband med kallelse till årsstämma kommer valberedningen offentliggöra sin redogörelse och motiverade yttrande gällande styrelse och revisorsval vid årsstämman 2026. STYRELSEN Styrelsen ska styra bolagets verksamhet i enlighet med bolagets och alla aktieägares intressen. Enligt aktiebo - lagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen fastställer årligen en skriftlig arbetsordning som jämte ===== SIDA 77 ===== 77 aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden klargör styrelsens ansvar och reglerar ansvarsfördelningen inom styrelsen, det vill säga mellan ordförande och övriga leda - möter, liksom mellan styrelsen och dess eventuella utskott. Arbetsordningen innehåller även rutiner för det löpande styrelsearbetet. Styrelsen ska normalt hålla sju ordinarie möten per år, utöver konstituerande styrelsemöte, varav minst ett med bolagets revisorer närvarande och utan personer från koncernledningen. Extra styrelsemöten kan hållas för att behandla frågor som inte lämpligen kan behandlas på ett ordinarie möte. Sådana möten kan hållas per telefon, videokonferens eller per capsulam. Normalt ska kallelse till ordinarie möten skickas till ledamöterna en vecka före aktuellt möte. Med kallelsen ska bland annat dagordning och relevant doku - mentation och beslutsunderlag för de ärenden som ska be - handlas på mötet skickas med. Koncernens revisorer deltar normalt vid styrelsemöten som godkänner bokslutskommu - niké och halvårs eller niomånadersrapport som granskats av revisorerna samt vid avrapportering av intern kontroll. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Enligt Eniros bolagsordning ska styrelsen bestå av fyra till tio ledamöter, som årligen väljs på årsstämman efter förslag från valberedning för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Enligt svensk lag har arbetstagarorganisationerna rätt att utse två ledamöter och en suppleant för varje sådan ledamot. Styrelsen består för närvarande av sex stämmovalda ledamöter samt en ordinarie arbetstagarrepresentant. Styrelsens sammansätt- ning och en bedömning av varje styrelseledamots oberoende återfinns på sida 15. STYRELSENS OCH ORDFÖRANDENS ANSVAR Ordföranden är ytterst ansvarig för styrelsens arbete och är den som löpande följer verksamheten i nära dialog med verkställande direktören (VD) för att kunna utöva styrelse - uppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden säkerställer att övriga styrelseledamöter får den information och do - kumentation som är nödvändig för att de ska kunna utöva styrelseuppdraget på ett ansvarsfullt sätt. Ordföranden företräder Eniro i ägarfrågor. Ordföranden är även ansvarig för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete. Styrelsens arbetsordning innehåller instruktioner för ar - betsfördelning mellan styrelse och VD, samt rutiner för hur VD löpande ska informera styrelsen om utvecklingen av koncernens verksamhet och finansiella ställning. VD deltar i alla styrelsemöten förutom vid styrelsens enskilda dis - kussioner, exempelvis utvärdering av VD:s arbete. Andra ledande befattningshavare deltar när så behövs för att informera styrelsen eller när styrelsen eller VD särskilt begär det. Styrelsen har efter årsstämman 2018 valt att inte inrätta utskott utan hela styrelsen fullgör ersättnings och revisions - utskottets uppgifter enligt vad som framgår, av fastställda arbetsordningar för respektive utskott. Styrelsen beslutar även om Eniros bolagsstyrningsdokument, vilket inkluderar styrelsens och utskottens arbetsordningar, VD-instruktion och de koncernövergripande policyer avseende finans, information, insiderfrågor och hållbarhet. STYRELSENS ARBETE UNDER 2025 Styrelsen har under året hållit 9 styrelsemöten. Varje styrelsele- damots närvaro på dessa möten framgår nedan. Vid de ordi- narie styrelsemötena har VD redogjort för koncernens resultat och finansiella ställning inklusive prognos för de kommande kvartalen och utvecklingen av bolagets affärsverksamhet. Styrelsen har under 2025 lagt fortsatt stor kraft på framförallt vidareutveckling av bolagets strategi, bolagets finansiella situation samt ett effektiviseringsprogram. Utvecklingen av bolagets affärsmodell och åtgärder för kostnadsminskningar har fortsatt varit i fokus. För att vidareutveckla och effektivisera Bolaget har också ett strategiskt samarbete med Azerion. Övriga viktigare frågor som styrelsen behandlat under året omfattar bland annat: • Bolagets ledning, resultat och finansiella ställning • Bolagets organisation vad gäller affärsområdesindelning och bolagets ledning. • Värderingar av tillgångar inklusive nedskrivningsprövning av goodwill • Uppföljning och kvalitetssäkring av intäktsredovisning • Intern kontroll • Strategifrågor, omstrukturerings- och organisationsfrågor • Fortsatt utveckling av bolagets affärsmodell med förnyelse av produkt och tjänsteutbud Styrelsen genomför normalt årligen en utvärdering av sitt arbete under ledning av styrelsens ordförande och under räkenskapsåret 2025 genomfördes denna internt. Resultatet av utvärderingen har redovisats för valberedningen. Koncernens revisorer deltog bland annat vid de styrelsemöten som godkände bokslutskommunikén, årsredovisningen och delårsrapporten för tredje kvartalet vilken varit föremål för över- siktlig granskning samt vid avrapportering av intern kontroll. STYRELSENS NÄRVARO UNDER 2025 Funktion Styrelsemöten Mia Batljan Ledamot 9/9 Fredric Crafoord Ledamot 9/9 Trond Dale Ledamot 6/6 Fredric Forsman Ordförande 9/9 Mats Gabrielsson Ledamot 9/9 Mattias Magnusson Arbetstagarrepresentant 9/9 Joost Merks Ledamot 9/9 Wim de Pondert Ledamot 3/3 ===== SIDA 78 ===== 78 UTSKOTT Styrelsen har valt att inte inrätta utskott, utan hela styrelsen fullgör ersättnings och revisionsutskottets uppgifter enligt vad som framgår av fastställda arbetsordningar för respek- tive utskott. ERSÄTTNINGSUTSKOTTET Ersättningsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och ar- betet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de uppgifter som ersättningsutskottet har enligt Koden och av styrelsen fastställd arbetsordning för ersättningsutskottet bland annat styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare, följa och utvär- dera tillämpningen av riktlinjerna, gällande principer för rör- liga ersättningar, ersättningsstrukturer och villkor för ledan- de befattningshavare i bolaget, inklusive utfall av eventuella rörliga ersättningar för bolagsledningen. Styrelsen beslutar om ersättning till VD. Styrelsens ordförande förbereder, på förslag av VD, styrelsens beslut om ersättningar och övriga villkor för ledande befattningshavare inom ramen för fast- ställda ersättningsriktlinjer. REVISIONSUTSKOTTET Revisionsutskottet har utgjorts av hela styrelsen och arbe- tet har bedrivits som en integrerad del av styrelsearbetet vid ordinarie styrelsemöten. Hela styrelsen har fullgjort de uppgifter som revisionsutskottet har enligt aktiebolagslagen och av styrelsen fastställt arbetsordning för revisionsutskot- tet, bland annat att övervaka och säkerställa kvaliteten avseende bolagets finansiella rapportering, samt övervaka, lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet med avseende bland annat på effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhante- ring, samt följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisnings- principer samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, eller gällande börsregler. Detta inkluderar att övervaka processerna för revision och effektiviteten i den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen. Styrelsen sammanträffar löpande med Eniros revisor och håller sig informerad om inriktningen och omfattningen av revisionsarbetet samt utvärderar detta och diskuterar löpande synen på Eniros risker avseende den finansiella rapporteringen med revisorn. Eniros valberedning informeras om utvärderingen av revi- sionsarbetet. Inför årsstämman rekommenderade styrelsen valberedningen att välja PwC som revisor samt förslag till arvode för revisionsarbetet. Riktlinjer har fastställts för vilka andra tjänster än revisions- tjänster som Eniro får upphandla av sin revisor. Viktiga revisionsutskottsfrågor som styrelsen behandlat under året inbegriper: • Intäktsredovisning • Interna kontrollprocesser och rutiner • Finansiella mål • Revision • Riskanalyser • Övervakning av finansiell rapportering • Försäkringsfrågor • Nedskrivningsprövningar Eniro har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision) varför styrelsen enligt koden årligen ska utvärdera behovet av en sådan funktion. Under 2025 genomfördes ingen sådan utvärdering p.g.a. omorganisation varför bolaget sett över sina rutiner och kommer tillse att detta görs årligen framöver. ERSÄTTNING TILL STYRELSEN Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till sty- relseledamöterna. Årsstämman 2025 beslutade att arvode till styrelsen ska lämnas oförändrat och därmed utgå med totalt 1 850 000 kronor att fördelas med 600 000 kronor till styrelsens ordförande samt 250 000 kronor till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej är anställda i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen ersättning för utskottsarbete. Arbetstagarledamöterna är be- rättigade till 1 500 kronor per möte. REVISORER Årsstämman väljer bolagets revisor. Revisorn är ansvarig för att utifrån en årligen fastställd revisionsplan granska och ut- värdera verksamhetens risker och koncernens finansiella rap- portering. Revisorn träffar regelbundet revisionsutskottet och styrelsen för att informera om det löpande revisionsarbetet. Årsstämman 2025 beslutade om nyval av revisionsbolaget PwC för tiden intill årsstämman 2026. PwC har som huvudan- svarig revisor utsett den auktoriserade revisorn Henrik Boman. Ersättning till revisorerna utgår enligt godkänd räkning. Information om revisorns ersättning finns i not 11 på sid 92. INTERN KONTROLL AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING STYRELSENS ANSVAR Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den följande beskrivningen har upprättats i enlighet med Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) och utgör styrelsens beskriv- ning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. ENIROKONCERNENS KONTROLLMILJÖ Kontrollmiljön innefattar de värderingar och den etik som styrelsen, VD och koncernledningen kommunicerar och verkar ===== SIDA 79 ===== 79 utifrån samt koncernens organisationsstruktur, ledarskap, ansvar och befogenheter samt den kompetens som med- arbetarna har. Styrelsen arbetar löpande med bedömning och hantering av risker. Eniros styrelse har valt att inte inrätta en internrevisionsfunktion för den interna kontrollen. Bedöm- ningen baseras på koncernens storlek och verksamhet samt befintliga internkontrollprocesser. Den ekonomiska styrningen, hantering av risker, löpande finansiell rapportering och den externa finansiella rapporteringen hanteras hos den centra- la ekonomifunktionen. Ansvar och befogenheter definieras i instruktioner för attesträtt, manualer, policyer, rutiner och uppförandekod. Några exempel är bolagsordningen, arbets- ordning för styrelsens arbete, instruktion för arbetsfördelning mellan VD och styrelse, instruktion för ekonomisk rapportering, finanspolicy och redovisningsmanual. Dessa riktlinjer utgör tillsammans med lagar och externa regelverk den så kallade kontrollmiljön. Styrelsen prövar löpande dessa instruktioners relevans och aktualitet. Ansvaret för att kontinuerligt upprätt- hålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med den interna kontrollen avseende den finansiella rapportering- en är delegerat till den verkställande direktören. Koncernled- ningen och övriga ledande befattningshavare har ansvaret för intern kontroll inom sina respektive ansvarsområden. RISKBEDÖMNING Styrelsen gör löpande en bedömning av koncernens risker. Syftet är att identifiera händelser på marknaden eller i verk- samheten som kan föranleda förändrade värderingar av till- gångar och skulder. En annan viktig del i riskbedömningen är att fånga upp förändringar i redovisningsregler och säkerstäl- la att dessa förändringar återspeglas i den finansiella rappor- teringen på ett korrekt sätt. En viktig del i riskbedömningen är den månatliga finansiella rapporteringen samt de rapporter som affärsenhetscheferna inkommer med varje månad. KONTROLLSTRUKTURER Kontrollstrukturerna har utformats för att hantera de risker som styrelse och ledning bedömer vara väsentliga för verk- samheten och den finansiella rapporteringen. De bygger på en organisation där det finns tydliga beslutsvägar, där befo- genheter och ansvar fördelats genom riktlinjer samt en före- tagskultur med gemensamma värderingar samt instruktioner och kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller att i tid förebygga risken för fel i rapporteringen. Dessutom påverkas kontrollmiljön av den enskilda medarbetarens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Exempel på kontrollaktiviteter är bland annat: • Tydliga beslutsprocesser och attestordning för väsentliga beslut (till exempel inköp, investeringar och avtal). • Månatliga avvikelseuppföljning mot budget och prognoser. • Kreditupplysningar på nya och befintliga kunder. • Månatlig riskbedömning av förfallna kundfordringar. • Kontroller i ekonomisystemen samt andra analytiska upp- följningar och avstämningar. UPPFÖLJNING Uppföljning av kontrollaktiviteter utförs kontinuerligt för att säker- ställa att risker har beaktats och behandlats på ett tillfredsstäl- lande sätt. Uppföljningen sker både informellt och formellt och inbegriper uppföljning av månatliga finansiella rapporter mot budget, prognoser och andra uppställda mål. Uppföljningen för att säkerställa effektiviteten i den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen sker av styrelsen, VD, koncern- ledningen samt av verksamhetsansvariga personer. Bolagets revisorer rapporterar till styrelsen i samband med granskning av delårsrapport, bokslut och årsredovisning. Därutöver sker en löpande kontakt mellan styrelsen och bolagets revisorer. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Informationen inkluderar policyer, instruktioner och check- listor, beskrivningar av roller och ansvar samt övergripande tidplaner för till exempel budget, prognoser, månadsrappor- ter, kvartalsbokslut och årsredovisningsarbete. Vidare finns informella kanaler för medarbetare att kommunicera betydel- sefull information till relevanta mottagare, ytterst styrelsen vid behov. Enirokoncernen har även en visselblåsarfunktion. För kommunikationen med externa parter finns både en insider- policy och en informationspolicy som anger riktlinjer för hur extern kommunikation får ske. Syftet med policyn är att säker- ställa att alla informationsskyldigheter efterlevs på ett korrekt och fullständigt sätt. FINANSIELL RAPPORTERING OCH INFORMATION Enirokoncernens rutiner och system för informationsgivning syftar till att förse marknaden med löpande och korrekt in- formation om koncernens utveckling och finansiella ställning i enlighet med gällande regleringar och lagar. Via Enirokon- cernens gemensamma intranät hålls medarbetarna uppda- terade om koncernövergripande policyer, styrdokument och manualer. Finansiell rapportering och verksamhetsinformation lämnas regelbundet i form av: • Boksluts- och delårsrapporter, vilka publiceras som pressmeddelanden • Årsredovisning • Pressmeddelanden om betydande händelser Styrelsen övervakar och säkerställer kvaliteten i den finan- siella rapporteringen genom instruktion för arbetsfördelning mellan VD och styrelse och instruktion för ekonomisk rappor- tering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning på styrelsemöten. Styrelsen behandlar också information om riskbedömningar, tvister och eventuella oegentligheter. Sty- relsen har delegerat till verkställande ledning att säkerställa kvaliteten i pressmeddelanden med finansiellt innehåll samt presentationsmaterial i samband med möten med media, ägare och finansiella institutioner. ===== SIDA 80 ===== 80 Risker och riskhantering VERKSAMHETSRISKER Marknadsrisker Beskrivning av potentiella risker Hur Eniro hanterar risken Konjunktur och omvärld Omvärldssynen och den ekonomiska kon- junkturen kan påverka kundernas investe- ringsvilja och efterfrågan. Enirokoncernen möter dessa risker genom att bedriva verksamhet mot företag i flera olika branscher och mot flera olika marknader. En hög andel återkommande intäkter och en balanserad kundstruktur bidrar till en positiv intjäning över tid. Inflation Ökad inflation och effekter på bolagets kostnadsmassa. Eniro möter inflationsrisken genom att bevaka utvecklingen och vid behov justera kostnadsmassan och/eller prissättningen mot våra kunder. Konkurrens Ökad konkurrens från globala aktörer inom digital marknadsföring. Eniro möter konkurrensrisken genom att vara en ledande aktör på utvalda markna- der och genom fokus på mikro, små och medelstora företag. Vi har en nära relation till våra kunder och vårt erbjudande utvecklas kontinuerligt tillsammans med dem och med kundernas behov i centrum. Produkter och teknologi Nya arbetssätt, beteenden och snabba tek- nikskiften kan leda till ändrade kundkrav. Eniro möter dessa risker genom att ha kundnära relationer och utveckling av nya pro- dukter och tjänster för att förstå behov och marknadsförflyttningar. Verksamhetsrisker Partners Våra partners kan förändra affärs- modeller och villkor som påverkar vår intjäningsförmåga. Eniro har väletablerade och strategiska samarbeten med flera leverantörer av On-line tjänster, IT-plattformar och programvaror. Eniro är därmed inte beroende av något enskilt partnerskap för sin intjäningsförmåga. IT och cybersäkerhet Beroende av att kunna erbjuda kunder till- förlitliga IT-lösningar samt ha en säker intern IT-struktur. Driftsstörningar, cyberattacker och stöld av information skadar vårt förtroende på marknaden och kan orsaka stora finansiella skador. Eniro jobbar kontinu- erligt med att förbygga och motverka negativa effekter av dessa. Bland annat genom en strikt IT-policy och försäkringsskydd. Kompetensförsörjning Förmåga att rekrytera och behålla kompe- tenta medarbetare. Det råder stark konkurrens om kvalificerad personal inom IT-branschen. Eniros verksamhet med en kombination av ett attraktivt produkterbjudande och tjänster för programvaruutveckling gör dock företaget intressant. Regelefterlevnad Förmåga att leva upp till lagstiftning, regle- ringar samt andra externa krav. Eniro följer noga utvecklingen av lagstiftning, regelverk och förordningar som är tillämpliga på de marknader där koncernen har verksamhet. Korruption och bedrägeri Korruption och mutor förekommer på mark- nader där Eniro är verksamt. Bedrägeri handlar om felaktigt och kriminellt beteende i syfte att nå finansiell eller personlig vinning, en risk som förekommer inom alla verksamheter Eniro har interna kontrollrutiner och policyer för att förebygga och upptäcka avvikelser. Koncernen har ett system där medarbetare anonymt kan rapporter överträdelser, genom den så kallade visselblåsar-policyn Eniro har kunder med en bred nordisk närvaro och inom en mängd olika branscher. Denna diversifiering bidrar till att sprida riskerna, vilket är av- görande för att styra och kontrollera verksamheten på ett effektivt sätt. Förmågan att identifiera, förebygga och hantera riskerna är kritisk för en effektiv styrning och kontroll av verksamheten. Eniros ambition är att uppnå en hög medvetenhet om risker och en välutvecklad hantering av dessa, vilket inte bara minimerar potentiella negativa påverkningar utan även identifierar möjligheter som kan leda till positiv affärsmässig tillväxt. Eniros affärsverksamhet påverkas av en rad marknadsrisker, inklusive förändrade kundbehov, ekonomiska svängningar, geopolitiska händelser, pandemier och finanskriser. Dessa faktorer kan indirekt och direkt påverka företagets intäkter och lönsamhet. För att mildra dessa risker förlitar sig Eniro på sin diversifierade kundbas som sträcker sig över många branscher och geografiska områden. Omvärldens osäkerhet fortsätter och påverkas av flera faktorer bland annat internationella konflikter, politisk osäkerhet och en svag konjunktur. Å andra sidan har inflation gått ner och stabiliserats som lett till att räntorna har sjunkit senaste åren, detta är positivt och leder till minskade kostnader och förväntad högre investeringsbenägenhet bland våra kunder. Eniro fortsätter att aktivt hantera risker för att minimera negativ påverkan på verksamheten och utforska möjligheter för tillväxt och utveckling trots dessa utmaningar. Eniro använder en blandning av strategier som inkluderar långsiktiga kundavtal, kreditkontroller, för- skottsbetalningar och kontinuerlig utvärdering av kundfordringar. De som bedöms ha störst betydelse beskrivs nedan och har delats in i kategorierna marknadsrelaterade och verksamhetsrelaterade. De finansiella riskerna presenteras i not 25 på sidan 100. ===== SIDA 81 ===== 81 81 Koncernens räkningar 82 Koncernens resultaträkning 82 Koncernens rapport över totalresultat 83 Koncernens balansräkning 84 Koncernens förändringar i eget kapital 85 Koncernens kassaflödesanalys 86-101 Koncerns noter Moderbolagets räkningar 102 Moderbolagets resultaträkning 103 Moderbolagets balansräkning 104 Moderbolagets förändringar i eget kapital 104 Moderbolagets kassaflödesanalys 105-107 Moderbolagets noter Finansiella rapporter ===== SIDA 82 ===== 82 Koncernens resultaträkning MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 2, 3 955 951 Övriga rörelseintäkter 4 10 14 Aktiverat arbete för egen räkning 7 9 8 Inköp av varor och tjänster -118 -108 Övriga externa kostnader 11 -181 -167 Personalkostnader 8, 9, 10 -546 -554 Övriga rörelsekostnader -6 -2 Avskrivningar och nedskrivningar - Materiella anläggningstillgångar 5, 6 -27 -33 - Immateriella anläggningstillgångar 7 -41 -38 Rörelseresultat 55 72 Resultat från andelar i intresseföretag 15 -10 -6 Finansiella intäkter 12 10 8 Finansiella kostnader 12 -16 -16 Resultat före skatt 39 57 Redovisad skatt 13 8 10 Årets resultat 46 68 Varav hänförligt till Moderbolagets aktieägare 46 68 Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 Resultat per aktie före och efter utspädning (SEK) 20 0,06 0,09 Koncernens rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 46 68 Övrigt totalresultat Poster som inte kan omföras till resultaträkningen Omvärdering pensionsförpliktelser 23 27 -29 Summa 27 -29 Poster som har eller kan omföras till resultaträkningen Valutakursdifferenser -14 4 Summa -14 4 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 13 -25 Årets totalresultat 59 43 Varav hänförligt till Moderbolagets aktieägare 57 43 Innehav utan bestämmande inflytande 2 0 Periodens totalresultat 59 43 ===== SIDA 83 ===== 83 Koncernens balansräkning MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Nyttjanderättstillgångar 5 34 22 Övriga materiella anläggningstillgångar 6 9 9 Immateriella anläggningstillgångar 1) 7 530 519 Uppskjutna skattefordringar 14 20 17 Andelar i intresseföretag 15 12 23 Finansiella anläggningstillgångar 16 31 40 Summa anläggningstillgångar 635 629 Omsättningstillgångar Avtalstillgångar 3 18 27 Kundfordringar 17 73 70 Förutbetalda kostnader 18 54 45 Aktuella skattefordringar 5 13 Övriga kortfristiga fordringar 7 4 Likvida medel 19 189 163 Summa omsättningstillgångar 346 322 SUMMA TILLGÅNGAR 982 951 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 20 298 298 Reserver -293 -277 Tillskjutet kapital/Balanserat resultat 339 261 Eget kapital moderbolagets aktieägare 344 283 Innehav utan bestämmande inflytande 0 1 Summa eget kapital 344 284 Långfristiga skulder Leasingskuld 22 21 11 Uppskjutna skatteskulder 1) 14 3 5 Pensionsförpliktelser 23 268 296 Summa långfristiga skulder 292 312 Kortfristiga skulder Leasingskuld 22 14 13 Leverantörsskulder 31 27 Aktuella skatteskulder 0 2 Upplupna kostnader 24 93 99 Avtalsskulder 3 152 168 Övriga kortfristiga skulder 51 43 Avsättningar 3 3 Summa kortfristiga skulder 345 355 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 982 951 1) Se not 28 för detaljer avseende omräkning av jämförelseåret pga. rättelse av fel. ===== SIDA 84 ===== 84 Koncernens förändringar i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Not Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräk- nings- reserv Balan s erat resultat Summa Innehav utan bestämm- ande inflytande Summa eget kapital Ingående balans 1 januari 2024 298 5 860 -281 -5 609 269 1 270 Årets resultat - - - 68 68 0 68 Omräkning av utländska dotterföretag - - 4 - 4 0 4 Förändring pensioner Aktuariella vinster/förluster 23 - - - -29 -29 - -29 Summa totalresultat - - 4 39 43 0 43 Övrigt Premier för teckningsoptioner - - - 0 0 - 0 Summa övrigt - - - 0 0 - 0 Transaktioner med aktieägare Utdelning till moderbolagets aktieägare - - - -29 -29 0 -29 Summa transaktioner med aktieägare - - - -29 -29 0 -29 Utgående balans 31 december 2024 298 5 860 -277 -5 599 283 1 284 Ingående balans 1 januari 2025 298 5 860 -277 -5 599 283 1 284 Årets resultat - - - 46 46 0 46 Omräkning av utländska dotterföretag - - -16 - -16 2 -14 Förändring pensioner Aktuariella vinster/förluster 23 - - - 27 27 - 27 Summa totalresultat - - -16 74 57 2 59 Övrigt Premier för teckningsoptioner - - - 0 0 - 0 Övrigt - - - 3 3 -3 0 Summa övrigt - - - 3 3 -3 0 Transaktioner med aktieägare Utdelning till moderbolagets aktieägare - - - - - 0 0 Summa transaktioner med aktieägare - - - - - 0 0 Utgående balans 31 december 2025 298 5 860 -293 -5 522 344 0 344 ===== SIDA 85 ===== 85 Koncernens kassaflödesanalys MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 55 72 Justering för ej kassaflödespåverkande poster Avskrivningar och nedskrivningar 6, 7 68 71 Pensioner och övriga avsättningar -3 -6 Erhållna räntor -1 4 Erlagda räntor 0 0 Betald inkomstskatt -1 -1 Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 117 140 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar 18 -12 Minskning/ökning av kortfristiga skulder -45 -19 Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109 Investeringsverksamheten Förvärv av övriga anläggningstillgångar 1) 6, 7 -38 -49 Depositioner 6 0 Erhållen utdelning 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 -49 Finansieringsverksamheten Amortering av pensionsskuld 23 -5 -4 Amortering av leasingskuld 22 -24 -29 Återköp av egna aktier - - Utdelning till moderbolagets aktieägare - -29 Utdelning till aktieägare utan bestämmande inflytande -1 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -29 -62 Årets kassaflöde 29 -2 Likvida medel vid årets början 163 164 Årets kassaflöde 29 -2 Kursdifferens i likvida medel -3 1 Likvida medel vid årets slut 19 189 163 1) Förvärv av övriga anläggningstillgångar inkluderar internt upparbetade tillgångar. ===== SIDA 86 ===== 86 Koncernens noter ALLMÄNT Koncernen omfattar moderbolaget Eniro Group AB (publ) med organisations- nummer 556588-0936 och dess dotterföretag och intresseföretag. Moderbola- get har sitt säte i Stockholm, Sverige och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm. GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt tillämpliga bestäm- melser i Årsredo visningslagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncern redovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdeme- toden förutom vad beträffar tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. TILLÄMPNING AV NYA STANDARDER Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Det finns inga nya IFRS standarder som godkänts för tillämpning från 2025 och framåt. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter har ändrats gällande vilka redovisningsprinciper som ska upplysas om. Denna ändring innebär att man endast ska lämna upplysningar om väsentlig information om redovisningsprin- ciper varför not 1 samt redovisningsprinciper i respektive not har omarbetats, Övriga ändringar i standarder som är godkända för tillämpning från 2024 har inte bedömts ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Nya och ändrade IFRS vilka träder i kraft kommande räkenskapsår har inte förtidstillämpats och bedöms inte komma att ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements (tillämplig för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare) IFRS 18 kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, och införa nya krav som kom- mer att bidra till att uppnå jämförbarhet i resultatrapporteringen för liknande företag och ge användarna mer relevant information och transparens. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna, förväntas dess effekter på presentation och upplysning- ar vara genomgripande, särskilt de som är relaterade till resultaträkningen. Koncernen utreder för närvarande effekterna av de kommande förändringarna på de finansiella rapporterna, inklusive nödvändiga anpassningar av finansiella rapporter och notupplysningar. UPPLYSNINGAR OM VÄSENTLIGA ANTAGANDEN OCH OSÄKERHETSFAKTORER Bedömningar och antaganden som genomförts har förtydligats under res- pektive not i avsnittet om koncernens noter. De väsentliga antaganden som bör framhållas är Immateriella tillgångar samt Nedskrivningsprövning (not 7), Uppskjuten skatt (not 13) samt Pensionsförpliktelser (not 23). Beträffande kon- cernens fortlevnad bedömer styrelsen att fortsatt drift föreligger för moderbola- get, koncernen och dess dotterföretag och att det finns förmåga att finansiera verksamheten under 12 månader. KONCERNREDOVISNING Dotterbolag Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag över vilka mo- derbolaget direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande och kontrollerar ett företag när det exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagets egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan till- gångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagets egna kapital som tillkommit efter förvärvet. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolagens resultat och eget ka- pital redovisas separat i koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat, rapport över förändringar i eget kapital och balansräkning. Intresseföretag Intresseföretag är företag i vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandels metoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas innehav i intresseföretag initialt till anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av resultat och övrigt totaltresultatet efter förvärvs tidpunkten samt avskrivningar av förvärvade övervärden. Utdelningar redovisas som en minskning av investeringens redovisade värde. OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta Posterna i de finansiella rapporterna för respektive koncernföretag är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive koncernföretag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta) I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvär deras. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkningen av monetära tillgångar och skulder till balans dagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursvinster och -förluster som härrör sig till lån och likvida medel redo- visas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Övriga valuta- kursvinster och -förluster redovisas i posten Övriga intäkter/kostnader. Koncernföretag Resultat och balansräkningar för koncernföretag som har en annan funktionell valuta än svenska kronor (koncernens rapportvaluta) omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder i var och en av balansräkningarna omräknas till balans- dagens kurs. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till ge- nomsnittlig valutakurs. De valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat. I koncernredovisningen redovisas valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet, tillsammans med valutakursdif- ferenser hänförliga till upplåning som klassificerats som säkringsinstrument för sådana investeringar, i övrigt totalresultat. Ackumulerade vinster eller förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en ut- landsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen omfattar på tillgångssi- dan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar och finansiella placeringar. På skuld sidan återfinns låneskulder och leverantörsskulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp när NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER ===== SIDA 87 ===== 87 REDOVISNINGSPRINCIPER Segmentsrapporteringen överrensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till högste verkställande beslutsfattare. Koncernledningen utgör högste verkställande beslutsfattare och ansvarar för tilldelning av resurser och utvärdering av resultat. Eniro redovisar sitt resultat fördelat på affärsom- rådena Marketig Partner och Dynava. Inom Marketing Partner finns de lands- överskridande funktionerna Products, Technology, Sales, Marketing, Business Intelligence, Finance samt Human Resources. Affärsområdet Dynava styrs separat och är inte en integrerad del av funktionsorganisationen. Koncernled- ningens uppföljning av resultatutveckling, EBITDA och finansiell rapportering följer uppdelningen i Marketing Partner och Dynava. Koncernens finansiella poster, såväl som skatter, allokeras inte till rörelseseg- menten. Tillgångar och skulder mäts inte på segmentsbasis. Marketing Partner Dynava Övrigt Summa MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning Sverige 320 306 202 186 - - 522 492 Norge 105 105 - 9 - - 105 113 Danmark 124 141 - - - - 124 141 Finland 88 30 116 175 - - 204 205 Summa 637 581 318 370 - - 955 951 Rörelseresultat före avskrivningar och finansiella poster 128 143 12 15 -17 -16 123 143 Avskrivningar -48 -50 -20 -21 1 0 -68 -7 1 Rörelseresultat 79 93 -8 -6 -17 -16 55 72 Resultat från andelar i intresseföretag - - - - -10 -6 -10 -6 Finansiella poster netto -5 -8 Skatter 8 10 Årets resultat 46 68 Övriga upplysningar Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar 10 43 5 6 0 0 15 49 Väsentliga kostnadsposter Personalkostnader -285 -256 -244 -287 -16 -11 -546 -554 Ingen enskild kund står för 10 % eller mer av koncernens totala omsättning. Koncernens anläggningstillgångar exklusive goodwill, finansiella instrument och uppskjuten skatt är fördelat på följande länder: MSEK 2025 2024 Sverige 54 808 69 674 Danmark 5 236 15 764 Finland 5 314 9 063 Övriga länder 29 434 10 672 Summa 94 792 105 173 NOT 2 SEGMENTSINFORMATION NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har levererat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Borttagande av finansiella tillgångar och skulder Koncernen tar bort en finansiell tillgång från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, löper ut eller då koncernen förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt löpt ut. Nedskrivning av finansiella tillgångar Nedskrivningar sker i enlighet med IFRS 9 ”förväntad kreditförlustmodellen”. Nedskrivningsmodellen tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För att bedöma de förväntade kreditförlusterna använder sig Eniro av historisk data, aktuella förhållanden och framåtblickande information. ===== SIDA 88 ===== 88 REDOVISNINGSPRINCIPER Intäkter redovisas till ett belopp som avspeglar den ersättning Eniro förväntar sig att erhålla för överlåtande av tjänster till kunder. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas vid den tidpunkt när kontrollen har överförts till kunden. Detta kan ske antingen vid en given tidpunkt eller över tid, beroende på tjänstens karaktär. • Vid en given tidpunkt: Exempelvis när en engångstjänst är levererad, som annon- spaket eller konsulttjänster. Detta sker när Eniro har en befintlig rätt till betalning för tjänsten, kunden har äganderätt till tjänsten, tjänsten har levererats till kunden och/eller kunden har de betydande risker och fördelar som är förknippade med tjänstens ägande. • Över tid: Exempelvis för abonnemang där kunden successivt erhåller värde under avtalstiden, som vid digitala söktjänster och marknadsföring. Koncernens avtal med kunder kan innehålla olika prestationsåtaganden. Prestationsåtagandet skiljer sig mellan olika tjänster och produkter varför modellen används per orderrad. Prestationsåtagandena kan vara separata eller integrerade beroende på tjänstens natur. Därför används en modell för intäktsredovisning per orderrad, där varje prestationsåtagande identifieras och bedöms individuellt. • För prestationsåtaganden som avser tjänster med en kontinuerlig leverans, exempelvis digital exponering och marknadsföringstjänster, sker intäktsredovis- ningen successivt över kontraktets löptid. • För åtaganden som innefattar en engångsleverans, exempelvis en speci- fik annonskampanj, redovisas intäkten vid den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över tjänsten. Ett avtal kan innehålla flera prestationsåtaganden. Bedömningar görs om dessa är distinkta eller inte och intäktsredovisningen sker när varje distinkt prestations- åtagande är uppfyllt. Transaktionspriset fördelas mellan prestationsåtaganden i avtalet baserat på deras individuella försäljningspriser. En intäkt kan redovisas först när kontrollen över den sålda tjänsten kan anses ha överförts till kunden för respektive typ av intäktsslag/prestationsåtagande. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer, rabatter och viten samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Rabatter fördelas proportionellt över alla prestations- åtaganden i avtalet, om det inte kan bevisas att rabatten är direkt hänförlig till ett specifikt prestationsåtagande. Inom vissa kontrakt inom Dynava, kan viten förekom- ma om tjänsten inte levereras enligt avtalsvillkoren. Eftersom dessa viten är direkt kopplade till de intäkter som redovisas för ett specifikt kundkontrakt, behandlas de som en minskning av transaktionspriset snarare än som en kostnad. Eniro redovisar en avtalsskuld för mottagen ersättning avseende ouppfyllda presta- tionsåtaganden. Å andra sidan, om Eniro uppfyller ett prestationsåtagande innan ersättningen erhålls, redovisas en avtalstillgång. Hela beloppet som ligger upptaget som avtalsskuld per 2025-12-31 förväntas att redovisas som intäkt 2026. Av den ingående avtalsskulden på 168 MSEK har 167 MSEK intäktsförts under 2025. Eniro erhåller normalt betalning inom 14-30 dagar efter att en faktura har utfärdats. För abonnemangsintäkter faktureras kunden månadsvis, kvartalsvis eller årsvis i förskott, medan övriga tjänster vanligtvis faktureras vid leverans. Eniros säljprovisioner uppfyller kriterierna för att redovisas som kontraktsutgifter då Eniro inte skulle ha ådragit sig dessa kostnader om kontrakt inte erhållits. Kontraktsut- gifter ingår i balansräkningens under Förutbetalda kostnader (se not 18) och periodi- seras över den genomsnittliga livslängden för ett kontrakt, vilket är beräknat till mellan 12-30 månader. Kostnaderna redovisas som övriga externa kostnader. Eniro bedriver sin verksamhet inom två affärsområden tillika rörelsesegment, Marketing Partner och Dynava. Det är samma rapporteringsstruktur som följer den interna rap- portstrukturen. Marketing Partner hjälper mikro, små och medelstora företag med online sök och digital marknadsföring. Tjänsteutbudet delas upp i två huvudkategorier: Abonnemangsintäkter - avser online-söktjänster och digitala marknadsförings- produkter som erbjuds i abonnemangsform, vilket innebär att kunden erhåller kontinuerlig tillgång till tjänsterna under avtalstiden. Dessa intäkter redovisas linjärt över kontraktsperioden, då kontrollen över tjänsten överförs successivt. Abonnemangens eller avtalens löptider varierar mellan 6-24 månader. NOT 3 INTÄKTER FRÅN AVTAL MED KUNDER Övriga rörelseintäkter består av följande: MSEK 2025 2024 Valutakursvinster 2 2 Vidarefakturering hyror 2 3 Intäktsföring av äldre kreditposter i kundreskontran 4 5 Övriga poster 2 3 Summa 10 14 NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Övriga tjänster – innefattar annonspaket, konsulttjänster, mediakostnader från samarbetspartners, där Eniro agerar som huvudman i transaktionen och ansvarar för leveransen av tjänsten gentemot kunden, samt digitala marknads- föringstjänster som inte erbjuds i abonnemangsform. Dessa intäkter redovisas huvudsakligen vid en given tidpunkt, eftersom kontrollen överförs direkt vid leverans av tjänsten. Dynava omfattar contact center-verksamhet och nummerupplysning via samtal och SMS. Intäkterna från dessa tjänster redovisas vanligen i den period då tjänsterna levere- ras till slutanvändaren via samtal eller sms. Intäktsrelaterade avtalstillgångar och avtalsskulder MSEK 2025 2024 Tredjepartsprodukter Marketing Partner 11 6 Dynava 6 20 Summa avtalstillgångar 18 27 Förskottsfakturering 152 168 Summa avtalsskulder 152 168 Externa intäkter från avtal med kunder per kategori och rörelsesegment: MSEK 2025 2024 Abonnemangsintäkter 534 470 Övriga digitala marknadsföringsintäkter 103 111 Summa Marketing Partner 637 581 Dynava 318 370 Summa Dynava 318 370 Summa intäkter 955 951 Tidpunkt för intäktsredovisning: MSEK 2025 2024 Över tid 534 470 Vid en viss tidpunkt 421 481 Summa 955 951 ===== SIDA 89 ===== 89 REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernen leasar diverse kontor samt bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för fasta perioder mellan 1 och 5 år med möjlighet till förlängning. Leasingbetal- ningar som kommer att göras för att rimligtvis säkra förlängningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Koncernen är exponerad för eventuella framtida ökningar av rörliga leasingbetalningar baserade på ett index eller en ränta, som inte ingår i leasingskulden förrän de träder ikraft. Nyttjanderätten redovisades initialt till ett värde motsvarande leasingskulden, justerad för eventuella förutbe- talda leasingavgifter. Kontrakt med kortare löptid än ett år och kontrakt av mindre värde har undantagits i enlighet med det undantag som standarden tillåter. Leasingbetalningarna diskonteras med leasingavtalets implicita ränta. Om denna räntesats inte kan fastställas enkelt, vilket normalt är fallet för koncer- nens leasingavtal, ska leasetagarens marginella låneränta användas, vilken är räntan som den enskilda leasetagaren skulle få betala för att låna de nödvän- diga medlen för att köpa en tillgång av liknande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö med liknande villkor och säkerheter. Koncernen bestämmer den marginella låneräntan på följande sätt: - Eniro, som inre har tagit upp några utomstående lån från utomstående i närtid använder en metod som utgår från riskfri ränta som justeras för kreditrisk, och -Justeringar görs för de specifika villkoren i avtalet, t.ex leasingperiod, land, valuta och säkerhet. Tillkommande investeringar under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt samt tillkommande avtal avseende lokaler. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GÄLLANDE LEASINGAVTALENS LÄNGD Bedömningar som kan ha en väsentlig inverkan på de redovisade värdena är bedöm- ningar för sannolikheten för nyttjandet av förlängnings- och uppsägningsoptioner i leasingavtal. Vid bedömning av om det är rimligt säkert att en option att förlänga eller en option att avsluta ett leasingavtal kommer att nyttjas eller inte, beaktas relevan- ta faktorer och omständigheter som utgör ekonomiska incitament för att bedöma sannolikheten. Till exempel den leasade tillgångens betydelse för verksamheten, kost- naden för att ersätta tillgången, investerade anpassningar i den leasade tillgången, ekonomiska incitament vad gäller avtalsvillkoren etc. Under 2025 har omvärdering av leasingavtal uppgått till 17 MSEK (3), som i huvudsak avser bedömning av nyttjandet av förlängningsoptioner för lokaler. REDOVISADE BELOPP I BALANSRÄKNINGEN I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal: Tillgångar med Nyttjanderätt MSEK 2025 2024 Lokaler 32 20 Bilar 2 2 Summa 34 22 Tillkommande nyttjanderätter under året har främst avsett ersatta utgångna kontrakt samt tillkommande avtal avseende lokaler. Tillkommande utgifter uppgår till 39 MSEK (6). REDOVISADE BELOPP I RESULTATRÄKNINGEN I resultaträkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal: MSEK 2025 2024 Avskrivningar på nyttjanderätter Lokaler -22 - 25 Bilar -1 -1 Summa -23 -26 Räntekostnader (ingår i Finansiella kostnader) -2 -2 Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal (ingår i Övriga externa kostnader) -1 -2 Utgifter hänförliga till leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av lågt värde som inte är korttidsleasingavtal (ingår i Övriga externa kostnader) -1 -1 Utgifter hänförliga till variabla leasingbetalning- ar som inte ingår i leasingskulder (ingår i Övriga externa kostnader) -1 -2 Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var -25 MSEK (-29). Intäkter från vidareuthyrning uppgår till 2 MSEK (4). NOT 5 NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR MSEK 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 14 44 Ackumulerade avskrivningar -4 -34 Ackumulerade nedskrivningar -1 -2 Redovisat värde 9 9 Vid årets början 9 11 Årets investeringar 5 4 Årets avskrivningar -4 -6 Redovisat värde 9 9 REDOVISNINGSPRINCIPER Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Koncernens materiella tillgångar består främst av datautrustningar och kontorsinventarier. Bedömd nytt- jandeperiod varierar mellan tre och fem år. När det gäller nedskrivningsregler se not 7 immateriella anläggningstillgångar. NOT 6 ÖVRIGA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ===== SIDA 90 ===== 90 NOT 7 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod Varumärken övriga Kundrelationer IT investeringar Summa MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 10 056 10 582 302 302 718 837 1 824 1 966 480 490 13 381 14 177 Ackumulerade avskrivningar - - - - -622 -72 2 -1 467 -1 590 -345 -338 -2 435 -2 649 Ackumulerade nedskrivningar -9 578 -10 138 -302 -302 -95 -101 -343 -365 -97 -104 -10416 -11 009 Redovisat värde 478 444 0 0 1 15 14 11 38 49 530 519 Vid årets början 444 442 0 0 14 28 11 16 49 24 519 509 Förvärv 44 - - - - - 8 - - - 53 - Årets investeringar - - - - - - - - 9 44 9 44 Årets avyttringar och utrangeringar - - - - - - - - - 0 - 0 Årets avskrivningar - - - - -14 -14 -6 -5 -21 -20 -41 -38 Årets nedskrivningar - - - - - - - - - - - - Årets valutakursdifferens -10 3 - - -1 1 - 0 - 0 -11 4 Redovisat värde 478 444 0 0 0 14 14 11 38 49 530 519 NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Vid nedskrivningsprövningen testas om nedskrivningsbehov föreligger genom att den kassagenererande enheternas redovisade värden, inklusive goodwill och övriga kon- cernmässiga övervärden, jämförs med återvinningsvärdet. Om det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet ner till återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av nyttjandevärdet (det högsta av nyttjandevärde och bedömt nettoförsäljningsvärde). En diskonteringsränta har beräknats för respektive kassagenererande enhet. Prövning av värdet på koncernens samtliga immateriella tillgångar görs årligen under inom 12 månader från förra eller när indikationer på vä- sentliga ändringar i antaganden identifierats. Eniro har under 2025 valt att framgent göra nedskrivningsprövning i samband med årsbokslutet då fastlagda budgetar finns tillgängliga varför Eniro under räkenskapsåret 2025 genomför nedskrivnings- prövning både i Q3 och i Q4. Eniro har successivt gått från landsbaserade organisationer med landschefer till en mer centraliserad organisation, med en chef för respektive affärsområde (Marketing Partner respektive Dynava) samt centraliserade supportfunktioner och system. Enheterna inom respektive segment, oavsett geografisk placering, har därmed många gemensamma beroenden. Uppföljning och rapportering till företagsledning- en, liksom utvärdering av affärsområdeschefer, sker på affärsområdesnivå och inte per land. Baserat på detta har Eniro identifierat att den lägsta kassagenererande enheten utgörs av respektive affärsområde, Marketing Partner och Dynava. Eftersom detta innebär en förändring jämfört med tidigare år har Eniro valt att genomföra nedskrivningsprövningen både på affärsområdesnivå och på landsnivå under 2025. Nedan redovisas utfallet från båda nedskrivningsprövningarna. En nedskrivningsprövning baseras på ett antal olika antaganden om verksamheter- nas framtida utveckling. Sådana antaganden är alltid förenade med olika grader av osäkerhet. I fjärde kvartalet 2025 gjordes nedskrivningsprövningen som inte resul- terade i någon nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar.Diskonterings- räntan som används vid beräkning av återvinningsvärdet uppgick till mellan 14,7-18,1 (14,5-17,6) procent före skatt för de kassagenerande enheterna. Avkastningskravet har fastställts mot bakgrund av koncernens nuvarande kapitalstruktur och återspeg- lar de risker som gäller för de olika kassagenererande enheterna. Kassaflödesprognoserna för år 2026–2030 bygger på en genomsnittlig omsättningstill- växttakt på 9 (5) procent för Marketing Partner och 5 (5) procent för Dynava. Kassaflö- den bortom femårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd långsiktig tillväxttakt på 2 (2) procent för alla kassagenererande enheter. Känslighetsanalys har upprättats dels på kassagenererande enheterna Marketing Partner och Dynava men också enligt tidigare CGU nivå, dvs på landsnivå. En ökning av diskonteringsräntan med två procentenheter, en minskning av rörelsemarginalen före avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar (EBITDA-marginalen) med två procentenheter eller en minskning av den antagna långsiktiga tillväxttakten med två procentenheter skulle var för sig påverka nedskrivningsbehovet per 2025-12-31 med: • Ökning av diskonteringsräntan: 0 MSEK • Minskning av EBITDA marginalen: 0 MSEK • Minskning av långsiktig tillväxttakt: 0 MSEK RESULTAT AV ÅRETS NEDSKRIVNINGSPRÖVNING Resultatet av nedskrivningsprövningen under 2025 och 2024 av goodwill visade att nyttjandevärdet översteg de redovisade värdena för samtliga kassagene- rerande enheter. ÖVRIGA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod, d.v.s. varumärken, kundrelationer och andra immateriella tillgångar uppgår till 52 MSEK (74) och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker linjärt över den beräknade nyttjandepe- rioden. Nyttjandeperioderna fastsälls vid förvärvstidpunkten. Koncernen prövar med regelbundenhet om dessa fortsatt bedöms relevanta. Koncernen skriver av immateriella tillgångar med bestämbar nyttjandeperiod linjärt över följande tider: • Patent, varumärken och licenser 3-5 år • IT utveckling och programvaror 3-5 år • Kundkontrakt 1-3 år REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernens immateriella tillgångar bedöms alla ha bestämd nyttjandeperiod med undantag för Goodwill som har en obestämd nyttjandeperiod. Goodwill skrivs inte av utan prövas avseende eventuellt nedskrivningsbehov årligen eller oftare vid indikation på värdenedgång (I enlighet med IFRS). En nedskrivning görs med det belopp tillgångens redovisade värde överstiger dess återvin- ningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärde. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Bolaget har i anslutning till bokslutsarbetet gjort en noggrann analys av det bokförda värdet på koncernens rörelsetillgångar inklusive goodwill, så kallad impairment test. Ett impairment test baseras på ett antal olika antaganden och verksamhetens framtida utveckling. De viktigaste antagandena framgår nedan. ===== SIDA 91 ===== 91 Medelantalet heltidsanställda 2025 2024 Totalt Andel kvinnor, % Totalt Andel kvinnor, % Sverige 286 50 284 46 Norge 59 43 59 54 Finland 202 66 241 75 Danmark 42 52 50 64 Estland 16 98 17 93 Cypern 38 64 17 60 Moldavien 59 89 63 89 Senegal 172 56 157 59 Summa 874 59 887 63 Antalet heltidsanställda vid årets utgång uppgår till 832 (880). Tabellen nedan visar totala löner och ersättningar inklusive ersättningar till styrelse och ledande befaftningshavare. MSEK 2025 2024 Löner och andra ersättningar 406 416 Pensionskostnader avgiftsbestämda planer 51 55 Sociala avgifter 69 66 Summa 526 536 RÖRLIG KONTANTLÖN Eventuella rörliga kontanta ersättningar ska vara kopplade till förutbestäm- da och mätbara kriterier baserade på Enirokoncernens operationella resultat (rörelseresultat före avskrivningar, nedskrivningar, goodwillavskrivningar, räntor och skatt) koncernens intäkter och kassaflöde. Syftet med dessa kriterier är att främja långsiktigt värdeskapande. Rörlig kontant ersättning ska baseras på rörelseresultat och koncernens intäk- ter. Mätperioden kan antingen vara tolv månader varvid utfall baseras på av årsstämman fastställd resultat- och balansräkning, för tre månader åt gången varvid utfall baseras på offentliggjord delårsrapport, eller en kombination av båda mätperioderna. Rörlig kontant ersättning till verkställande direktören kan uppgå till maximalt 150 procent av fast lön och för övriga Ledande befattnings- havare till 100 procent av fast lön. Avtal om kvartalsvis rörlig kontant ersättning kan ingås för ett kalenderår i taget. Denna rörliga kontantersättning är ej pensionsgrundande eller semestergrundande. Bolaget ska ha rätt att kräva återbetalning av rörlig lön om en utbetalning grundats på information som senare visat sig vara uppenbart felaktig. Utbetalning av del av eventuell rörlig lön ska vara villkorad av att de underliggande målen har uppnåtts på ett långsiktigt hållbart sätt. PENSION Ordinarie pensionsålder är 66 år. Eniros pensionspolicy är baserad på endera en individuell tjänstepensionsplan eller en premiebaserad pensionsplan. ÖVRIGA FÖRMÅNER OCH ERSÄTTNINGAR Övriga ersättningar och förmåner, t ex tjänstebil och sjukförsäkring, ska vara marknadsmässiga och får högst uppgå till 10 procent av den fasta lönen. TECKNINGSOPTIONER TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Enligt beslut vid årsstämman den 11 maj 2023 beslutades om emission av högst 37 000 000 teckningsoptioner av serie TO 2023, som ger rätt att teckna aktier i Eniro Group AB till en teckningskurs om 1,09 kr per aktie under perioden 1 juni till 30 juni 2026. Totalt har 10 000 000 teckningsoptioner tecknats av ledande befattningsha- vare inom koncernen. Teckningsoptionerna har tecknats till marknadspris och värderats av en oberoende part enligt Black & Scholes-modellen. För ytterligare information hänvisas till Not 21 Teckningsoptioner. UPPSÄGNING AV ANSTÄLLNING Uppsägningstiden för verkställande direktören och ledande befattningshavare är normalt mellan tre och sex månader. Avgångsvederlag utgår ej. ERSÄTTNING TILL STYRELSEN Stämman beslutar om den ersättning som ska utgå till styrelseledamöterna för perioden fram till nästa årsstämma. Årsstämman 2025 beslutade att arvode till styrelsen ska utgå med totalt 1 850 000 kronor (fg år 1 600 000) att fördelas med 600 000 kronor (oförändrat) till styrelsens ordförande och 250 000 kronor (oförändrat) till var och en av de övriga stämmovalda styrelseledamöterna som ej är anställ- da i bolaget. Utöver styrelsearvodet utgår ingen ersättning för utskottsarbete (oförändrat). Arbetstagarledamöterna är berättigade till 1 500 kronor per möte (som ett inläsningsarvode) (oförändrat). Se även tabell om närvaro och styrelsearvode i avsnitt Bolagsstyrning. Tabellen nedan visar belopp avseende kalenderåret 2025. KSEK Styrelsearvode Ersättning utskottsarbete Summa Styrelsens ordförande 600 - 600 Övriga styrelseledamöter 1 271 - 1 271 Summa 1 871 - 1 871 Styrelsen bestod av 7 personer per 31 december 2025, varav 6 män (86%) och 1 kvinna (14%). ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Bolagsstämman 2025 fattade beslut om att tills vidare, dock längst till årsstämman 2029, anta följande riktlinjer. Riktlinjerna gäller för ersättningar till VD och övriga personer i koncernledningen. Målsättningen med riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare är att Eniro ska erbjuda en marknadsmässig ersätt- ning bestående av fast lön, eventuell rörlig kontant lön samt pensionsavsätt- ningar och övriga ersättningar och förmåner. Härutöver kan bolagsstämman från tid till annan besluta om aktie- och aktiekursrelaterad ersättning. Styrelsen ska ha rätt att tillfälligt frångå, helt eller delvis, riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Avvikelse ska redovisas i ersättningsrapporten inför nästkommande årsstämma. FAST LÖN Den fasta lönen baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, kompetens och erfarenhet. Mål för eventuella rörliga kontanta ersättningar ska bestämmas av styrelsen med början den 1 januari årligen och ska baseras på utfallet i förhållande till definierade och mätbara mål, såväl gemensamma som individuella mål, och vara maximerad i förhållande till den fasta lönen. NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE NOT 8 ANSTÄLLDA NOT 9 LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR ===== SIDA 92 ===== 92 Verkställande direktören och andra ledande befattningshavare KSEK Grundlön/ arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensioner Övrig ersättning Summa VD och koncernchef, Hosni Teque-Omeirat 1) 4 198 1 050 91 1 202 - 6 548 Koncernledning 4 personer 2,3,4) 5 600 323 78 1 024 - 7 026 Summa 9 799 1 373 170 2 226 - 13 574 1) För 2024 uppgick ersättning för VD till grundlön inklusive semesterersättning 3 591 KSEK, rörlig ersättning 1 500 KSEK, övriga förmåner 103 KSEK, pensionskostnad 1030 KSEK och övrig ersättning 0 KSEK. 2) För 2024 uppgick ersättning för koncernledning till grundlön inklusive semesterersättning 7 326 KSEK, rörlig ersättning 540 KSEK övriga förmåner 205 KSEK, pensionskostnad 1 051 KSEK och övriga ersättningar 136 KSEK. 3) Under 2025 ingår 1 st (1) personer som fakturerar sitt arvode med 839 KSEK (2 232). 4) Koncernledningen bestod av fyra personer per 31 december 2025, varav 3 män (75%) och 1 kvinna (25%). Samtliga är fast anställda. NOT 10 ERSÄTTNING STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE (FORTSÄTTNING) NOT 11 ARVODEN TILL REVISORER MSEK 2025 2024 PwC -Revisionsuppdrag 3,6 4,4 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0,1 - -Övriga tjänster - - Summa 3,7 4,4 Grant Thornton - Revisionsuppdrag 0,5 1,4 - Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag - - - Övriga tjänster 0,1 0,1 Summa 0,6 1,5 Övriga revisionsbyråer - Revisionsuppdrag 0,4 0,1 Summa 0,4 0,1 Totalt 4,7 6,0 NOT 12 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER MSEK 2025 2024 Finansiella intäkter Valutakursvinster 6 4 Övriga finansiella intäkter 1 0 Ränteintäkter 3 4 Summa 10 8 Finansiella kostnader Valutakursförluster 0 -5 Övriga finansiella kostnader -4 0 Räntekostnad på pensionsskuld -9 -9 Övriga räntekostnader -3 -3 Summa -16 -16 Finansnetto -5 -8 • Samtliga ränteintäkter hänför sig till finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. • Samtliga räntekostnader hänför sig till finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. • Räntekostnader avseende den finansiella leasingskulden ingår med -2 MSEK (-3). ===== SIDA 93 ===== 93 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt total resultat respektive eget kapital. Inkomstskatt: MSEK 2025 2024 Aktuell skattekostnad på årets resultat 0 -2 Summa aktuell skatt 0 -2 Uppskjuten skattekostnad Förändring uppskjutna skattefordringar och skatteskulder 8 12 Summa uppskjuten skatt 8 12 Inkomstskatt 8 10 Avstämning mellan teoretisk skattekostnad och redovisad skatt enligt gällande svensk skattesats: MSEK 2025 2024 Redovisat resultat före skatt 39 57 Skatt enligt svensk skattesats 20,6% -8 -12 Skatteeffekt av Ej avdragsgilla kostnader 2 -1 Ej skattepliktiga intäkter -4 0 Skillnad i utländska skattesatser 0 1 Temporära skillnader (netto) -6 4 Uttnytjande av underskott 19 17 Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförts -1 -4 Tidigare års ej aktiverade förlustavdrag som nu bedöms kunna utnyttjas 9 8 Återförda tidigare års aktiverade förlustavdrag 0 -1 Resultatandel från intressebolag -2 -1 Övrigt 0 0 Redovisad skatt 8 10 Den redovisade skatten för året uppgick till 8 MSEK (10). Koncernen har stora skatte mässiga underskott i Sverige och Danmark och förväntas därmed att ha fortsatt relativt låga skattebetalningar under kommande år. Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat uppgår till följande belopp: 2025 2024 MSEK Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Valutakursdifferens -14 - -14 4 - 4 Omvärdering pensionsförpliktelser 27 - 27 -29 - -29 Summa 13 - 13 -25 - -25 NOT 13 INKOMSTSKATT NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT REDOVISNINGSPRINCIPER Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller aviserade och med stor sannolikhet kommer att fastställas. Uppskjuten skattefordran av- seende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovi- sas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjutna skattefordringar respektive uppskjutna skatteskulder avser temporära skillnader och skattemässiga underskottsavdrag. Temporära skillnader föreligger i de fall där tillgångarnas eller skulders redovi- sade respektive skattemässiga värden är olika. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Eniro Group AB och dess helägda svenska dotterbolag kan genom möjlighet till koncernbidrag kvitta uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder för dessa enheter i koncernredovisningen. Mot bakgrund av bedömningen att osäkerhet föreligger avseende när underskottsavdragen kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott i Sverige redovisas endast de uppskjutna fordringar som kan kvittas mot uppskjutna skatteskulder. Underskottsavdragen hänför sig främst till Danmark och Sverige. I Danmark har 10 MSEK (10) upptagits som en uppskjuten skattefordran under 2025 med bakgrund av att dessa belopp bedöms kunna utnyttjas mot framtida överskott inom de närmaste åren. I Sverige redovisas ingen uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag. Vid årsskiftet har koncernen 411 MSEK (500) i underskottsavdrag motsvarande 85 MSEK (104) i uppskjutna skattefordringar som inte är värderade av vilka 412 MSEK (500) kan nyttjas utan tidsbegränsning. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder avser på respektive balansdag temporära skillnader och underskottsavdrag enligt följande: MSEK 2025 2024 Uppskjutna skattefordringar Temporära skillnader hänförliga till: Skattemässiga underskott 13 11 Förmånsbestämda pensionsförpliktelser 0 0 Övrigt 6 6 Summa 20 17 Uppskjutna skatteskulder Immateriella tillgångar -3 -5 Summa -3 -5 ===== SIDA 94 ===== 94 Eniro har en ägarandel om 35,8 % i Skippo AB, org nr 559386-0942, med säte i Stockholm. Bolaget hanteras som ett intresseföretag i koncernredovisningen och redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Under 2024 genomfördes en nyemission i Skippo, vilket resulterade i att Eniros ägarandel minskade från 39,22% till 35,8%. Samtidigt stärktes Skippos egna kapital genom nyemissionen. Eniros andel av kapitalökningen uppgick till 6 MSEK och har redovisats i resultaträkningen under posten ’Resultat från andelar i intresseföretag. Skippo är klassificerat som ett intresseföretag då Eniro har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande över företaget; Eniro har inte röstmajoritet, kan inte utse mer än hälften av styrelseledamöterna och har inte på annat sätt bestämmande inflytande över företaget. Skippo förvärvades under 2022 via en apportemission avseende ”På Sjön”. Förvärvsanalysen identifierade ett övervärde om 16 MSEK där 10 MSEK allokerats som IT plattform och 6 MSEK som kundrelationer. IT plattformen och kundrelatio- nerna skrivs av över fem år. Siffrorna i tabellen nedan avser förändringen i bokfört värde på andelar i intresseföretag: MSEK 2025 2024 Bokfört värde vid årets början 23 29 Förvärv - - Nyemission i intresseföretaget - 6 Årets andel i intresseföretagets resultat -7 -9 Avskrivning övervärden -2 -3 Bokfört värde vid årets slut 12 23 NOT 15 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MSEK 2025 2024 Andelar i externa företag 1 1 Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel 1 6 Övriga fordringar, kapitalförsäkring 28 28 Övriga fordringar 1 6 Summa 31 40 NOT 14 UPPSKJUTEN SKATT (FORTSÄTTNING) Uppskjutna skattefordringar Bruttoförändringar, MSEK Skattemässiga underskott Pensions- åtaganden Övrigt Summa Per 1 januari 2024 7 1 0 8 Redovisat: I resultaträkningen 4 0 6 9 I övrigt totalresultat - - - - Direkt mot eget kapital - - - - Per 31 december 2024 11 0 6 17 Bruttoförändringar, MSEK Skattemässiga underskott Pensions- åtaganden Övrigt Summa Per 1 januari 2025 11 0 6 17 Redovisat: I resultaträkningen 2 0 1 3 I övrigt totalresultat - - - - Direkt mot eget kapital - - - - Per 31 december 2025 13 0 6 20 Uppskjutna skatteskulder Bruttoförändringar, MSEK Skattemässiga underskott Övrigt Summa Per 1 januari 2024 -9 0 -9 Redovisat: I resultaträkningen 4 0 4 I övrigt totalresultat 0 0 0 Direkt mot eget kapital 0 0 0 Per 31 december 2024 -5 0 -5 Bruttoförändringar, MSEK Skattemässiga underskott Övrigt Summa Per 1 januari 2025 -5 0 -5 Redovisat: I resultaträkningen 2 0 2 I övrigt totalresultat 0 0 0 Direkt mot eget kapital 0 0 0 Per 31 december 2025 -3 0 -3 Nedan specificeras total finansiell ställning för intresseföretaget och motsvarande bokförda värden. MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 83 36 Rörelsereultat -39 -23 Resultat exklusive övrigt totalresultat -20 -24 Årets totalresultat -20 -24 Summa omsättningstillgångar 35 38 Summa anläggningstillgångar 30 39 Summa kortfristiga skulder 45 38 Summa långfristiga skulder 0 0 Eget kapital 19 39 Eget kapitalandel 7 14 IT-plattform 3 3 Kundrelationer 3 6 Bokfört värde vid årets slut 12 23 ===== SIDA 95 ===== 95 Avsättningar osäkra kundfordringar MSEK 2025 2024 Ingående avsättningar 5 6 Nya avsättningar 8 5 Återförda ej utnyttjade avsättningar -5 -6 Återvunna kundförluster 0 0 Övrigt 0 0 Utgående avsättningar 8 5 Koncernen har gjort avsättningar för osäkra kundfordringar där ett nedskrivningsbe- hov före ligger. Kundförluster redovisas under övriga externa kostnader och uppgår till -7 MSEK (-7). MSEK 2025 2024 Kundfordringar 81 76 Avsättningar osäkra kundfordringar -8 -5 Summa 73 70 Åldersanalys för kundfordringar – ej förfallna 59 54 – förfallna yngre än en månad 14 14 – förfallna en till tre månader 5 3 – förfallna äldre än tre månader 4 5 Summa 81 76 REDOVISNINGSPRINCIPER Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde, vilket normalt över- ensstämmer med fakturerat belopp. Därefter värderas kundfordringar till anskaffningsvärde utan diskontering, minskat med reservering för förväntade kundförluster. Ingen diskontering sker då den genomsnittliga kredittiden är kort och räntemomentet därmed inte är materiellt. Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och rutiner för uppföljning och inkassering. Förväntade kreditförluster för kundfordringar och avtalstillgångar utgör en bedömning av individuellt betydande exponeringar samt en historisk kreditförlustnivå i kombination med framåtblickande faktorer. Förväntade kreditförluster på finansiella fordringar utgör en bedömning som återspeglar ett objektivt, sannolikhetsviktat utfall baserat på rimliga och verifierbara prognoser. I uppskattningar och bedömningar i företagsledningens bedömning beaktas snabba förändringar av marknadsvillkor som tex ökade räntor, ökad arbetslöshet, försämrad valuta samt lågkonjunktur. Det genomförs en övergripande bedömning för att säker- ställa en rimlig redovisad förlustreserv. Belopp, som inte beräknas inflyta, reserveras och kostnadsförs i resultaträkningen under övriga externa kostnader. NOT 17 KUNDFORDRINGAR NOT 18 FÖRUTBETALDA KOSTNADER NOT 19 LIKVIDA MEDEL REDOVISNINGSPRINCIPER I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden, övriga kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Medel på spärrade bankkonton klassificeras som finansiell anläggningstillgång. MSEK 2025 2024 Kassa och bank 189 163 Summa 189 163 MSEK 2025 2024 Kundanskaffningskostnad 35 24 Hyror 2 5 Licenser 9 2 Försäkringar 0 1 Övriga förutbetalda kostnader 6 13 Summa 54 45 Kundfordringarnas förfallostruktur 2025 MSEK Ej förfallet Mer än 30 dagar Mer än 60 dagar Mer än 90 dagar Förväntad kreditförlust (%) 3,2% 4,3% 30,8% 97,5% Redovisat värde, brutto 59 14 5 4 Förväntade kreditförluster för återstående löptid 1,9 0,6 1,4 3,9 2024 MSEK Ej förfallet Mer än 30 dagar Mer än 60 dagar Mer än 90 dagar Förväntad kreditförlust (%) 0,4% 3,7% 26% 83,6% Redovisat värde, brutto 54 14 3 5 Förväntade kreditförluster för återstående löptid 0,2 0,5 0,8 3,9 ===== SIDA 96 ===== 96 Eniro hade per 31 december 2025 endast ett aktieslag, stamaktie av serie A. Per den sista december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 746 182 472 varav 18 175 356 ägs av Eniro Group AB, Det totala antalet röster per sista december 2025 uppgick till 728 007 116. Resultat per aktie före och efter utspädning uppgår till 0,06 SEK (0,09) och beräknas som Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier, vilket år 2025 var 728 007 116 st. REDOVISNINGSPRINCIPER Stamaktier klassificeras som eget kapital, Innehav av egna aktier, som förvärvats inom de av årsstämman beslutade ramarna, redovisas i koncernredovisningen som en minskning av övrigt tillskjutet eget kapital. I moderbolaget redovisas minskningen mot balanserad vinst eller i förekommande fall mot fond att användas enligt beslut av bolagsstämman. Transaktionskostnader, utöver köpeskilling, i samband med förvärv av egna aktier belastar balanserad vinst. Innehavet ingår inte i utestående antal aktier vid beräkning av nyckeltal per aktie. NOT 20 AKTIEKAPITAL På årsstämman den 11 maj 2023 beslutades det att emittera högst 37 000 000 teck- ningsoptioner av serie TO 2023 (”Teckningsoptioner 2023”), vilka i sin tur kommer att ge rätt till teckning av nya aktier i Säljaren i enlighet med villkoren för Teckningsop- tioner 2023 som antogs av nämnda årsstämma (för mer information om villkoren se fliken ”Bolagsstämmor” – ”Tidigare stämmor” på www.enirogroup.com). Vid årsstäm- man den 29 maj 2024 beslutades att förlänga tiden för deltagarnas möjlighet att anmäla sig för deltagande, till och med den 30 september 2024. Samtliga Teckningsoptioner 2023 tecknades av Eniro Group AB själv och har erbjudits anställda inom Eniro-koncernen, samtliga 37 000 000 Teckningsoptio- ner 2023 har därefter tecknats. Teckningsoptionerna 2023 värderades, i enlighet med villkoren, av oberoende part enligt Black & Scholes värderingsmodell. Teckning av aktier ska enligt villkoren äga rum under tiden från och med den 1 juni 2026 till och med den 30 juni 2026. Varje teckningsoption kommer att ge rätt att teckna en aktie till en kostnad om 1.09 kr. Vid utnyttjande av samtliga 37 000 000 Teckningsoptioner och utan beaktande av eventuell omräkning av Teckningsoptio- ner 2023, innebär Teckningsoptioner 2023 att aktiekapitalet kan öka med högst 14 800 000 kr och en maximal utspädning motsvarande cirka 5 procent. NOT 21 TECKNINGSOPTIONER NOT 22 SPECIFIKATION TILL KASSAFLÖDET 2025 Icke kassaflödespåverkande förändringar MSEK Sk ul d e r (+) I B Kassaflöden Förvärv/ avyttringar Valutakurs - effekter Övriga ej kassaflödes- påverkande poster Förändrade redovisnings- principer Sk ul d e r (+) U B Leasing 24 -24 - 1 33 - 35 Summa upplåning 24 -24 - 1 33 - 35 2024 Icke kassaflödespåverkande förändringar MSEK Sk ul d e r (+) I B Kassaflöden Förvärv/ avyttringar Valutakurs - effekter Övriga ej kassaflödes- påverkande poster Förändrade redovisnings- principer Sk ul d e r (+) U B Leasing 43 -29 - -1 10 - 24 Summa upplåning 43 -29 - -1 10 - 24 Period Stamaktier serie A Preferensaktier serie A Preferensaktier serie B Totalt antal registrerade aktier Registrerat aktiekapital MSEK Vid årets början 2024-01 746 182 472 - - 746 182 472 298 Vid årets slut 2024-12 746 183 472 - - 746 182 472 298 Vid årets början 2025-01 746 182 472 - - 746 182 472 298 Vid årets slut 2025-12 746 182 472 - - 746 182 472 298 ===== SIDA 97 ===== 97 NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: MSEK 2025 2024 Nuvärdet av fonderade förpliktelser 7 9 Verkligt värde på förvaltningstillgångar -6 -7 Underskott ( + )/ överskott (-) i fonderade planer 2 2 Nuvärdet av ofonderade förpliktelser 233 258 Summa underskott i förmånsbestämda pensionsplaner 234 260 Effekt av lägsta fonderingskrav/ tillgångskrav - - Summa förmånsbestämda pensionsplaner 234 260 Övriga pensionsförpliktelser 34 36 Pensionsförpliktelser i balansräkningen 268 296 Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige, Norge och Finland som lyder under likartade regelverk. Samtliga förmånsbestämda pensionsplaner är ba- serade på slutlig lön, som ger anställda som omfattas av pensionsplanen förmåner i form av en garanterad nivå på pensionsutbetalningarna under livstiden. Nivån på förmånen beror på de anställdas tjänstgöringstid och lön vid pensionerings- tidpunkten. I de svenska planerna är pensionsutbetalningarna normalt uppräknade enligt konsumentprisindex. Med undantag av inflationsrisken i Sverige är planerna utsatta för i stort sett likartade risker. I Finland finns det en plan som tryggas med en stiftelse. Stiftelsens verksamhet regleras av nationella bestämmelser och praxis. För ofonderade planer betalar företaget ut ersättningar vid förfallotidpunkt. Förändring i nuvärdet av förpliktelse under året MSEK 2025 2024 Ingående balans 267 240 Poster redovisade i resultaträkningen: Kostnader för tjänstgöring innevarande år 0 0 Räntekostnader 7 8 7 8 Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden -26 0 Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden -26 28 Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 1 1 -52 29 Amortering -5 -4 Utbetalda ersättningar -3 -4 Utgående balans 213 267 REDOVISNINGSPRINCIPER Inom koncernen förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd plan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringar och där koncernen inte har några förpliktelser att betala ytterligare avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förmånsbestämda planer anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensi- onering, baserat på en eller ett antal faktorer såsom ålder, antal tjänsteår och lön vid pensioneringstidpunkten. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pen- sionsskulder är nettot av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsför- pliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. Projected Unit Credit Method. Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period för förmånsbestämda planer utgörs av ökningen av den förmånsbestämda förpliktelsen, förändringar av ersättningarna, reduceringar och regleringar. Kostnaden redovisas som personal- kostnader i resultaträkningen. Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbe- stämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period de uppstår. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs av oberoende aktuarier med hjälp av ett antal antaganden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att påverka pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Viktiga antaganden rörande pensionsförpliktelser är diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation samt demo- grafiska förhållanden. Dessa antaganden baseras på rådande marknadsvillkor eller etablerade aktuariella förväntningar. Koncernen fastställer lämplig diskonte- ringsränta i slutet av varje år, denna ränta används för att fastställa nuvärdet av bedömda framtida utbetalningar för att reglera pensionsförpliktelserna. Vid fast- ställande av lämplig diskonteringsränta i Sverige beaktar koncernen räntorna för förstklassiga bostadsobligationer som är uttryckta i den valuta i vilken ersättning- arna kommer att betalas, och som har löptider som motsvarar bedömningarna för den akturaiella pensionsförpliktelsen. Förändring i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året MSEK 2025 2024 Ingående balans -7 -7 Poster redovisade i resultaträkningen: Ränteintäkter 0 -1 0 -1 Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i ränteintäkter 0 0 0 0 Uttag/gottgörelse 1 1 Utgående balans -6 -7 ===== SIDA 98 ===== 98 Under 2026 förväntas koncernens amortering uppgå till omkring 5 MSEK. KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI Eniro har kreditförsäkringar hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro Group AB:s företagsrekonstruktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kre- ditförsäkringsbolaget PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige AB. Per den sista december 2025 uppgick totala pantsatta medel till 0 MSEK (0) inklusive avkastning. Från och med 2016 har Eniro övergått till att betala löpande premier för förmånsbestämda pensionsförmåner i Sverige. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser är hänförligt till MSEK 2025 2024 Aktiva anställda 1 2 Anställda som lämnat planen innan pensionering 203 228 Personer som omfattas av planen och som är pensionerade 36 37 Summa 240 267 Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen och förvaltningstillgångarnas sammansättning per land 2025 2024 MSEK Sverige Norge Finland Summa Sverige Norge Finland Summa Nuvärdet av förpliktelsen 211 22 7 240 235 23 9 267 Verkligt värde på förvaltningstillgångar - - -6 -6 - - -7 -7 Summa 211 22 2 234 235 23 2 260 Förvaltningstillgångarna består av följande: 2025 2024 MSEK Sverige Norge Finland Summa Sverige Norge Finland Summa Räntepapper inklusive upplupen kupongränta - - - - - - n.a - Aktier, noterade - - - - - - n.a - Alternativa placeringar, noterade - - - - - - n.a - Likvida medel - - - - - - n.a - Summa - - - - - - n.a - Verklig avkastning % -7, 4 4,5 I Finland är förvaltningstillgångarna försäkringsbolagets ansvar och utgör en del av försäkringsbolagets investeringstillgångar varför en uppdelning på kategorier inte är möjlig. NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING) Förändring netto i förmånsbestämda förpliktelser under året MSEK 2025 2024 Ingående balans 260 232 Poster redovisade i resultaträkningen: Kostnader för tjänstgöring innevarande år 0 0 Räntekostnader/-intäkter 7 7 Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat: 7 7 Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter - - Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden - - Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden -26 28 Erfarenhetsbaserade vinster/förluster 1 1 -25 29 Utbetalda ersättningar -3 -3 Amortering -5 -4 Utgående balans 234 260 ===== SIDA 99 ===== 99 De viktigaste aktuariella antagandena var följande: 2025 2024 MSEK Sverige Norge Finland Sverige Norge Finland Diskonteringsränta, % 4,0 3,9 3,4 3,6 3,9 3,4 Inflation, % 1,7 - 1,9 1,8 - 2,0 Diskonteringsräntan för de svenska pensionerna baseras på svenska bostadsobligationer, genom att följa en lång statsobligation med en tillagd spread mel- lan stats- och bostadsobligation. I Sverige är inflationsantagandet baserat på marknadens förväntan med referens till skillnaden mellan reala och nominella stadsobligationer. Genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder 2025 2024 MSEK Sverige Norge Finland Sverige Norge Finland Pensionering vid rapportperiodens slut Män 24,3 21,0 25,4 21,9 21,0 21,4 Kvinnor 25,3 24,1 29,8 23,9 24,1 25,4 Pensionering 20 år efter rapportperiodens slut Män 22,8 23,2 22,9 24,8 23,2 22,0 Kvinnor 24,4 26,5 27,2 25,8 26,5 27,0 Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de vägda väsentliga antagandena 2025 2024 MSEK Ökning 0,5% i antagandet Minskning 0,5% i antagandet Ökning 0,5% i antagandet Minskning 0,5% i antagandet Diskonteringsränta -27 29 -30 34 Pensionsökningar (inflation och inkomstbasbelopp) 30 -26 34 -30 Löptidsanalys avseende förväntade odiskonterade betalningar för pensionsförmåner efter avslutad anställning MSEK 2025 2024 Inom ett år 3 4 Mellan ett och två år 4 4 Mellan två och fem år 12 11 Mer än fem år 531 560 Summa 549 579 NOT 23 PENSIONSFÖRPLIKTELSER (FORTSÄTTNING) MSEK 2025 2024 Upplupna personalrelaterade kostnader 6 74 Upplupna produktionskostnader 70 14 Övriga upplupna kostnader 17 12 Summa 93 99 NOT 24 UPPLUPNA KOSTNADER ===== SIDA 100 ===== 100 FINANSIELL RISKHANTERING Enirokoncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiel- la risker som kan påverka resultat, kassaflöde och eget kapital. Dessa finansiella risker innefattar: • Valutarisker avseende kommersiella flöden och nettotillgångar i utländska dotterbolag • Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter • Finansierings- och likviditetsrisk avseende koncernens kapitalbehov • Ränterisker • Övriga prisrisker t ex inflation Eniros styrelse har fastställt en finanspolicy för hela koncernen som reglerar hur finansiella risker ska hanteras och kontrolleras samt ansvar och befogenheter. Det har inte skett några väsentliga förändringar vad gäller koncernens mål, principer eller metoder för hanteringen av finansiella risker jämfört med föregående år. Styrelsen gör löpande en bedömning av koncernens mål, principer och metoder för finansiell riskhantering. Ris- kanalyser genomförs löpande i verksamheten samt att årliga utvärderingar av risk och riskhantering genomförs tillsammans av ledning och styrelse. VALUTARISK Eniro är aktivt i Norden, vilket medför att företaget hanterar transaktioner i flera valutor och därmed exponeras för valutakursfluktuationer. Denna exponering delas upp i två huvudtyper: transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering uppstår vid betalningar i utländska valutor och innebär en risk för att valutakursförändringar negativt påverkar företagets lönsamhet genom att påverka de kassaflöden som genereras i utländska valutor. Omräk- ningsexponering å andra sidan relaterar till när de utländska dotterbolagens finansiella rapporter omräknas till SEK för konsolidering. På grund av verksam- heten i olika nordiska länder skapas naturliga in- och utflöden i flera valutor, vilket leder till antingen ett nettoöverskott eller ett nettounderskott i en specifik valuta. Dessa nettopositioners värde kan fluktuera beroende på valutakursför- ändringar, vilket resulterar i en transaktionsexponering för Eniro. Transaktionsexponering Transaktionsexponering uppstår när ett bolag har kassaflöden i utländsk valuta. Valutakursrörelser påverkar kassaflöden i utländska valutor och innebär en risk att koncernens lönsamhet påverkas negativt. Koncernens dotterbolag verkar i huvudsak på sina lokala marknader med intäkter och kostnader i lokal valuta, vilket reducerar transaktionsexponeringen. Beslut om eventuell säkring av trans- aktionsexponering genom valutaderivat fattas centralt av moderbolaget. Koncernen har under 2024 valutakurseffekter på -1 MSEK (4) som har uppstått av interna lån och hänför sig främst till valutorna DKK, NOK och EUR. I nedan tabell så visas effekten i resultatet vid en rörelse av +/-5 procent utav valutakursen per den 31 december 2024 på interna lån. MSEK +/- 5 procent DKK +/- 2 NOK +/- 5 EUR +/- 0 Summa +/- 6 Omräkningsexponering Förändringar i valutakurser har en inverkan på koncernens resultat via omräk- ning av utländska dotterföretags resultat till svenska kronor. Effekter hänför sig främst till valutorna DKK, NOK och EUR. Nettotillgångar i utländska dotterbolag ger vid konsolidering till koncernens rapporteringsvaluta SEK upphov till en omräkningsdifferens som påverkar kon- cernens egna kapital. Koncernen kan säkra omräkningsexponeringen i nettotill- gångar genom att tillgångarna finansieras med skuld i samma valuta. KREDITRISK Kreditrisk avser risken för förluster på grund av att koncernens kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden. Kreditrisk delas således upp i finansiell kreditrisk och affärsrelaterad kreditrisk. NOT 25 FINANSIELLA RISKER OCH RISKHANTERING Finansiell kreditrisk Finansiell kreditrisk i form av motpartsrisker uppstår vid placering av likvida medel, banktillgodohavanden och vid handel med derivatinstrument. Placering av över- skottslikviditet får endast göras med motpart med hög kreditvärdighet och som uppfyller koncernens minimumkrav på rating. Den maximala kreditrisken motsvaras av de finansiella tillgångarnas redovisade värde i koncernbalansräkningen. Affärsrelaterad kreditrisk Eniros affärsrelaterade kreditrisk är främst hänförlig till kundfordringar, vilken hanteras i respektive dotterbolag. Kundfordringarna är fördelade på ett stort antal motparter. Av de totala kundfordringarna 2024-12-31 var 15 (16) procent på belopp lägre än 5000 SEK per kund. Koncernen har fastställda riktlinjer för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Reserv för osäkra fordringar uppgick per balansdagen 2024-12-31 till 5 (6) MSEK, Kundförluster redovisas under övriga externa kostnader och uppgår till -7 MSEK (-7). FINANSIERINGSRISK Finansieringsrisk definieras som risken att det vid en given tidpunkt blir svårt och/eller kostsamt att erhålla ny finansiering eller att refinansiera befintlig skuld. Enirokoncernen har per balansdagen 2024-12-31 inga kort- eller långfristiga kreditfaciliteter. Enirokon- cernen har en diskonterad pensionsskuld uppgående till 296 MSEK per 2024-12-31, se not 22. LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen vid ett visst givet tillfälle inte har tillräckligt med likvida medel eller annan betalningsberedskap för att kunna fullgöra sina löpande betalningsåtaganden. Moderbolaget arbetar aktivt för att säkerställa en optimal hantering av koncernens likviditet genom att likviditeten administreras i moderbolaget. Likvida medel därutöver ska hållas som banktill- godohavande eller placeras i räntebärande instrument med hög likviditet. Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. Avtalsenliga löptider för finansiella skulder per 31 december 2024 MSEK Pensions- skulder Leasing- skulder Övriga finansiella skulder Leverantörs- skulder Inom ett år 4 13 147 27 Mellan ett och två år 4 - - - Mellan två och fem år 11 3 - - Mer än fem år 596 - - - Summa avtalsenliga kassaflöden 615 24 147 27 Redovisat värde 296 24 147 27 RÄNTERISK Ränterisk definieras som risken att förändringar i marknadsräntor får en negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. Eniro har inga utestående lån hos kreditinstitut, vilket innebär att eventuella ränteökningar har en begränsad inverkan på Eniro ===== SIDA 101 ===== 101 NOT 26 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE Transaktioner med närstående parter görs på marknadsmässiga villkor. Infor- mation om ersättning till styrelse och ledning framgår i not 10. Utöver detta har följande transaktioner skett. Azerion innehar 26,10 % av rösterna i Eniro Group AB och betraktas därmed som närstående. Azerion har fakturerat Eniro 6 MSEK för molnbaserad infrastruktur. Från 1 januari 2025 har Eniro outsourcat försäljningen av våra programmatiska produkter till Azerion och fakturerat 6 MSEK. NOT 29 HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODEN Den 4 februari 2026 förvärvade Eniro 100 procent av aktierna i Mainostoimisto SST Oy, en framstående finsk digital marknadsföringsbyrå, för en preliminär kontant köpeskilling om 22 MSEK. Förvärvet har inte påverkat de finansiella effekterna för 2025. Resultat och till- gångar samt skulder för det förvärvade företaget kommer att konsolideras från och med den 4 februari 2026. Den 10 februari 2026 lämnade Eniro ett pressmeddelande om att bolaget träffat ett förlikningsavtal med Kapatens. Den 18 februari 2026 meddelade Högsta dom- stolen att underrätternas domar undanröjts och att målet avskrivits. Effekter av förvärvet av Mainostoimisto SST Oy Det förvärvade bolagets nettotillgångar som är intagna i den preliminära för- värvsanalysen är följande: Koncernen, MSEK Verkligt värde Immateriella tillgångar: Kundrelationer 10 Kundfordringar och övriga rörelsefordringar 5 Likvida medel 8 Uppskjuten skatteskuld -3 Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder -4 Netto identifierbara tillgångar och skulder 16 Goodwill 6 Förvärvade nettotillgångar 22 Koncernen, MSEK Verkligt värde Total köpeskilling 22 Kontant erlagd köpeskilling på tillträdesdagen 12 Allokering av övervärde i den preliminära förvärvsanalysen Det övervärde om 22 MSEK som identifierats vid förvärvet har allokerats med 10 MSEK på kundrelationer och resterande 6 MSEK på goodwill. Goodwill är främst hänförligt till framtida synergieffekter i form av samlad personalstyrka och nya kundkontrakt. Köpeskilling Den preliminära köpeskillingen uppgår till 22 MSEK och erläggs i tre delbetalning- ar. Vid tillträdesdagen betalades 12 MSEK kontant. Resterande belopp ska betalas i två ytterligare delbetalningar inom ett år från förvärvsdatumet. Det finns ingen tilläggsköpeskilling kopplad till förvärvet, utan de senare betalningarna utgör uppskjutna delar av den fasta köpeskillingen. Förvärvsrelaterade utgifter Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till ca 1,7 MSEK. Förvärvskostnaderna kommer att ingå bland övriga rörelsekostnader i resultaträkningen samt i kassaflödet från den löpande verksamheten för räkenskapsåret 2026. NOT 28 STÄLLDA SÄKERHETER MSEK 2025 2024 Ställda säkerheter Avseende hyresavtal 3 11 Avseende avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 4 4 Företagsinteckningar, PRI skulder 19 19 Summa ställda säkerheter 26 34 Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med den 31 december 2026. I samband med genomförandet av Eniro AB:s företagsrekon- struktion och rekapitalisering 2020 utgavs en ny säkerhet till Kreditförsäkringsbolaget PRI i form av företagsinteckning om 19 MSEK i Eniro Sverige AB. Pantsatta medel inklusive avkastning redovisas som Övriga långfristiga ränte- bärande fordringar. Koncernen har bedömt att det inte föreligger några eventualförpliktelser eller eventualtillgångar under 2026 eller 2025. För moderbolagets förpliktelser avse- ende dotterbolag, se moderbolagets not 12. NOT 27 EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH EVENTUALTILLGÅNGAR ===== SIDA 102 ===== 102 Moderbolagets resultaträkning MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 2 15 14 Övriga externa kostnader 3 -30 -17 Personalkostnader 4 -16 -11 Övriga rörelsekostnader 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar av - Materiella anläggningstillgångar 0 0 Rörelseresultat -32 -14 Finansiella intäkter 6 9 142 Finansiella kostnader 6 -2 0 Resultat efter finansiella poster 4 128 Koncernbidrag 29 - Resultat före skatt 4 128 Redovisad skatt 7 - - Årets resultat 4 128 Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 4 128 Övrigt totalresultat - - Årets totalresultat 4 128 ===== SIDA 103 ===== 103 Moderbolagets balansräkning MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Övriga materiella anläggningstillgångar 0 0 Aktier i dotterföretag 5 323 323 Övriga räntebärande fordringar 8 22 25 Summa anläggningstillgångar 345 348 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 470 161 Övriga kortfristiga fordringar 1 2 Likvida medel 9 153 4 Summa omsättningstillgångar 624 167 SUMMA TILLGÅNGAR 970 515 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 298 298 Fritt eget kapital Balanserat resultat 180 52 Årets resultat 4 128 Summa eget kapital 483 479 Långfristiga skulder Pensionsförpliktelser 10 30 32 Summa långfristiga skulder 30 32 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 450 - Leverantörsskulder 1 1 Aktuella skatteskulder 0 0 Upplupna kostnader 11 5 3 Övriga kortfristiga skulder 1 0 Summa kortfristiga skulder 457 4 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 970 515 ===== SIDA 104 ===== 104 Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat -32 -14 Ej kassaflödespåverkande poster -2 0 Finansiella poster, netto 7 0 Betald inkomstskatt - - Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital -27 -14 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar -420 -2 Minskning/ökning av kortfristiga skulder 453 -2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 -17 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar - 0 Årets lämnade lån till koncernföretag -308 -17 Årets upptagna lån från koncernföretag 449 53 Kassaflöde från investeringsverksamheten 141 36 Finansieringsverksamheten Utdelning till aktieägare - -29 Återköp av egna aktier - - Premier för teckningsoptioner - 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 141 -29 Årets kassaflöde 150 -11 Likvida medel vid årets början 4 14 Årets kassaflöde 150 -11 Likvida medel vid årets slut 9 153 4 Moderbolagets förändringar i eget kapital MSEK Not Aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Summa eget kapital Ingående balans 1 januari 2024 298 0 81 379 Årets totalresultat - - 128 128 Utdelning till moderbolagets aktieägare - - -29 -29 Utgående balans 31 december 2024 298 0 180 479 Ingående balans 1 januari 2025 298 0 180 479 Årets totalresultat - - 4 4 Utdelning till moderbolagets aktieägare - - - - Utgående balans 31 december 2025 298 0 184 483 1) Ökningen i aktiekapitalet avser nyemission av stamaktier av serie A, registrerat 7 februari 2023. ===== SIDA 105 ===== 105 Moderbolagets noter Årsredovisningen i juridisk person upprättas enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har i RFR 2 uttalat att juridiska personer vars värdepapper är börsnoterade ska tillämpa de IFRS/IAS- och IFRIC/SIC-tolkningar som tillämpas i koncernredovisningen så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras jämfört med IFRS. För moderbolaget Eniro Group AB tillämpas med stöd av RFR 2.2 följande avvikelser från IFRS/IAS: IAS 1 tillämpas ej beträffande uppställning av balans- och resultaträkningarna, som istället ställs upp enligt ÅRL. IAS 12 tillämpas ej beträffande obeskattade reserver, som redovisas som brut- tobelopp i balansräkningen. Förändringar i obeskattade reserver redovisas i resultaträkningen. IFRS 16 Leasingavtal tillämpas ej. I moderbolaget redovisas samtliga leasingkon- trakt avseende tillgångar eller hyra av fastigheter som operationella leasingav- tal. Leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden. IAS 19 Ersättningar till anställda tillämpas ej beträffande redovisning av pensions förpliktelser och pensionskostnader. Dessa redovisas istället enligt FAR:s rekommendation 4 ”Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad”. Mo- derbolaget har utfäst förmånsbestämda pensioner till anställda. Moderbolagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har härvid ett nuvärde, bestämt för varje anställd av bland annat pensionsnivån, åldern och i vilken grad full pen- sion blivit intjänad. Detta nuvärde har beräknats enligt aktuariella grunder, och utgår från de löne- och pensionsnivåer som råder vid balansdagen. Pensions- åtagandena redovisas som en avsättning i balansräkningen. Räntedelen i årets pensionskostnad redovisas bland finansiella kostnader. Övriga pensionskostna- der belastar rörelseresultatet. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 13 MSEK (15) och 13 MSEK (15) avser ersättning för koncerninterna tjänster som värderats till marknadsvärde. NOT 2 MODERBOLAGETS INTÄKTER MSEK 2025 2024 Grant Thornton - Revisionsuppdrag 0 0,8 Summa 0 0,8 PwC -Revisionsuppdrag 1,4 2,1 Summa 1,4 2,1 Totalt 1,4 2,9 NOT 3 ARVODEN TILL REVISORER NOT 1 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER MSEK 2025 2024 Löner och andra ersättningar 11 7 Pensionskostnader 2 2 Sociala avgifter 3 2 Summa 16 11 NOT 4 LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR ===== SIDA 106 ===== 106 Aktier och andelar ägda direkt och indirekt av moderbolaget Namn Organisations - nummer Säte Antal aktier Kapitalandel % Redovisat värde 2025-12-31, MSEK Redovisat värde 2024-12-31, MSEK Eniro Treasury AB 556688-5637 Stockholm 1 000 100 323 323 Gule Sider AS 963 815 751 Oslo 59 302 457 100 Eniro Norge AS 883 878 752 Oslo 100 100 Eniro Sverige AB 556445-1846 Stockholm 500 000 100 Eniro Brands AB 556580-8515 Stockholm 1 000 100 Krak AS 18936984 Köpenhamn 26 000 100 Dynava Oy 0100130-4 Esboo 220 000 100 Dynava Customer Service (Cyprus) LTD 454530 Paphops 1000 100 Dynava AB 556433-7417 Lund 3 000 100 Samres Eesti AS 11055561 Tartu 1 100 Samres Senegal SUARL 0043371782A2 Dakar 1 100 Samres South East SRL 10076000039 Chisinau 1 100 0100100 Solutions Oy 3321857-5 Tammerfors 1 000 100 Medialuotsi Oy 24 83863-7 Helsingfors 727 717 100 Qwamplify Nordics Oy 1933220-4 Esbo 15 126 100 Qwamplify Nordics AB 556905-2094 Stockholm 500 100 Qwamplify Nordics AS 923 600 949 Oslo 1 000 100 Summa 323 323 MSEK 2025 2024 FINANSIELLA INTÄKTER Utdelning från dotterföretag 0 140 Interna ränteintäkter 8 2 Externa ränteintäkter 1 0 Summa 9 142 FINANSIELLA KOSTNADER Externa ränktekostnader 2 0 Summa 0 0 Finansnetto 7 142 AVVECKLADE KONCERNFÖRETAG UNDER 2025 1880 Nummeropplysning AS har avvecklats under 2025. FUSIONERADE KONCERNFÖRETAG UNDER 2025 Inga koncernföretag har fusionerats under 2025. Förändringar under året MSEK Aktier i dotterföretag per 2024-12-31 323 Årets förändring Aktier i dotterföretag per 2025-12-31 323 Följande komponenter ingår i skattekostnaderna: MSEK 2025 2024 Aktuell skattekostnad på årets resultat - - Summa inkomstskatt 0 0 Uppskjuten skatt Summa uppskjuten skatt - - Redovisad skatt 0 0 Samband mellan årets skattekostnad och skattekostnad enligt gällande svensk skattesats MSEK 2025 2024 Redovisat resultat före skatt 4 128 Skatt enligt svensk skattesats 20,6% -1 -26 Skatteeffekt av Ej avdragsgilla kostnader 0 0 Ej skattepliktiga intäkter 0 29 Förluster för vilka uppskjuten skatt ej bokförs 1 -3 Redovisad skatt 0 0 NOT 7 SKATT NOT 5 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ===== SIDA 107 ===== 107 MSEK 2025 2024 Banktillgodohavanden 153 4 Summa 153 4 NOT 9 LIKVIDA MEDEL MSEK 2025 2024 Räntebärande fordringar, spärrade bankmedel 0 0 Räntebärande fordringar, pensionsförpliktelser 22 25 Summa 22 25 NOT 8 ÖVRIGA RÄNTEBÄRANDE FORDRINGAR Moderbolagets pensionsskuld avser kapitalvärdet av pensionsförpliktelser enligt svenska regler, FARs rekommendation 4. De belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: MSEK 2025 2024 Övriga pensionsförpliktelser 30 32 Skuld i balansräkningen redovisad som pensionsförpliktelser 30 32 Totala pensionskostnader MSEK 2025 2024 Kostnader för avgiftsbestämda planer -2 -1 Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 0 -1 Kostnad redovisad i resultaträkningen -2 -2 KREDITFÖRSÄKRING HOS PRI PENSIONSGARANTI Eniro har en kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti (PRI) som löper fram till och med den 31 december 2026. Se motvarande avsnitt i koncernen Not 23. NOT 10 PENSIONSFÖRPLIKTELSER NOT 12 EVENTUALFÖRPLIKTELSER MSEK 2025 2024 Eventualförpliktelser Borgen och eventualförpliktelser avseende dotterbolag, PRI skulder 210 235 Borgen och eventualförpliktelser avseende dotterbolag, erläggande av köpeskilling för aktierna i Medialuotsi Oy 0 36 Summa eventualförpliktelser 210 271 Eventualtillgångar - - Summa eventualtillgångar - - NOT 11 UPPLUPNA KOSTNADER MSEK 2025 2024 Upplupna personalrelaterade kostnader 4 1 Övriga upplupna kostnader 1 1 Summa 5 3 NOT 13 STÄLLDA SÄKERHETER MSEK 2025 2024 Ställda säkerheter Avseende pensionsförpliktelser, Spärrade bankmedel 0 0 Summa ställda säkerheter 0 0 ===== SIDA 108 ===== 108 Styrelsens försäkran Styrelsen och VD försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovis- ningssed och ger en rättvisande bild av företagets ställning och resultat samt att förvaltnings- berättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat och beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Det försäkras vidare att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redo - visningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/202 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen, inklusive hållbarhetsrapporten, godkändes av styrelsen och daterades den 13 april 2026. Stockholm den 13 april 2026 Eniro Group AB (publ) Fredric Forsman Styrelseordförande Mats Gabrielsson Styrelseledamot Fredrik Crafoord Styrelseledamot Mia Batljan Styrelseledamot Joost Merks Styrelseledamot Trond Dale Styrelseledamot Mattias Magnusson Arbetstagarrepresentant Hosni Teque-Omeirat Verkställande direktör och koncernchef Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 april 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Henrik Boman Auktoriserad revisor ===== SIDA 109 ===== 109 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eniro Group AB, org.nr 556588–0936 för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21–74 respektive 75–79. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 17–108 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät- tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflö- de för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte håll- barhetsrapporten och bolagsstyrningsrapporten på sidorna 21–74 respektive 75–79. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo- visningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernre- dovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets styrelse i enlighet med revisors- förordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi- ting (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförord- ningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och än- damålsenliga som grund för våra uttalanden. Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Eniro Group AB (publ.) Org.nr. 556588-0936 VÅR REVISIONSANSATS Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rappor- terna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångs- punkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig gransk- ning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegent- ligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgär- ders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rappor- terna som helhet. ===== SIDA 110 ===== 110 Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Intäktsredovisning Eniros intäkter är hänförliga till en stor mängd transaktioner och uppgår totalt för koncernen till 955 Mkr. Intäkterna utgörs främst av abonnemangsintäkter samt övriga tjänsteintäkter. Abonnemangstjänster erhåller kunden löpande under avtalstiden och intäkter från dessa tjänster redovisas linjärt över kontraktsperioden i takt med att de levereras till kunden. Övriga tjänsteintäkter intäktsre- dovisas i den period då tjänsterna levereras och tillhörande presta- tionsåtaganden i allt väsentligt är uppfyllda. För ytterligare information avseende koncernens redovisningsprinciper hänvisas till not 3 (intäkter från avtal med kunder), koncernens redovisningsprinciper på sid 88 i årsredovisningen. De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan; • Vi har utvärderat företagets redovisningsprinciper för intäktsredo- visning och utvärderat bolagets processer och interna kontroll asso- cierade med intäktsredovisningen. Detta inkluderar även generella IT-kontroller av de IT-systemen som används, vilka vi har granskat med hjälp av våra specialister för granskning av IT-system. • Vi har med dataanalyser granskat redovisade intäkter under rä- kenskapsåret genom avstämning av transaktioner mellan bolagets försystem mot bolagets redovisning och även mot inbetalningsfiler från banken. • Vi har stickprovsvis kontrollerat om ingående parametrar i bolagets försystem och redovisningssystem överensstämmer med tecknade kundavtal. • Vi har stickprovsvis testat intäkter och gjort betalningsuppföljning för att bedöma dess existens och om Eniro periodiserar intäkterna i enlighet med villkoren i kontrakten. • Vi har granskat om intäktsredovisningen är i överensstämmelse med reglerna i IFRS och om lämnade upplysningar i årsredovisningen. Värdering av immateriella anläggningstillgångar Vi har bedömt värderingen av immateriella tillgångar i koncernen som ett särskilt betydelsefullt område då balansposterna uppgår till väsentliga belopp och värderingen är beroende av ledningens bedömningar av verksamheternas framtida utveckling. Immateriella anläggningstill- gångar utgör 530 miljoner kronor i koncernens balansräkning varav 478 miljoner kronor utgörs av goodwill. I enlighet med IAS 36 prövar koncernen minst årligen om det förekommer ett nedskrivningsbehov av redovisad goodwill. Denna prövning görs genom att verksamhetens återvinningsvärde beräknas och jämförs med det redovisade värdet på verksamheten. För närmare information se redovisningsprinciper på sid 90 samt viktiga uppskattningar och bedömningar i not 7 för koncernen (Immateriella anläggningstillgångar). De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan; • Vi har med stöd av PwC:s interna värderingsexperter utvärderat ledningens process för nedskrivningsprövning samt den värde- ringsmodell som använts samt de väsentliga antaganden som företagsledningen gjort vid nedskrivningsprövningen inklusive diskonteringsräntan. • Vi har utvärderat rimligheten i de budgetar och prognoser och övriga antaganden som företagsledningen tagit fram och som godkänts av styrelsen • Vi har utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra tidigare prognoser mot faktiskt utfall • Vi har granskat om de tillämpade redovisningsprinciperna är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och IFRS samt om upplysningar har lämnats i års- och koncernredovisningen i enlighet med IAS 36. Värdering av aktier i dotterföretag Vi har också bedömt värderingen av aktier i dotterföretag i moderbo- laget som ett särskilt betydelsefullt område då balansposten uppgår till väsentliga belopp och värderingen är beroende av ledningens bedömningar av dotterföretagens framtida utveckling. Aktier i dotter- företag är upptagna till 323 miljoner i moderbolagets balansräkning. Ledningen prövar även årligen om det förekommer indikationer på nedskrivningsbehov av redovisat värde på aktier i dotterföretag. Denna prövning görs genom att dotterbolagens beräknade återvinningsvärde beräknas och jämförs med moderbolagets redovisade värde på aktier i dotterföretag. För närmare information se redovisningsprinciper på sid 106 samt viktiga uppskattningar och bedömningar i not 5 för moderbo- laget (aktier och andelar i koncernföretag). De mest väsentliga granskningsmomenten sammanfattas nedan; • Vi har med stöd av PwC:s interna värderingsexperter utvärderat ledningens process för nedskrivningsprövning samt den värde- ringsmodell som använts samt de väsentliga antaganden som företagsledningen gjort vid nedskrivningsprövningen inklusive diskonteringsräntan. • Vi har utvärderat rimligheten i de budgetar och prognoser och övriga antaganden som företagsledningen tagit fram och som godkänts av styrelsen • Vi har utvärderat ledningens prognosförmåga genom att jämföra tidigare prognoser mot faktiskt utfall • Vi har granskat om de tillämpade redovisningsprinciperna är i överensstämmelse med årsredovisningslagen och IFRS samt om upplysningar har lämnats i års- och koncernredovisningen i enlighet med IAS 36. ===== SIDA 111 ===== 111 Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–16, 21–74 och 115-120. Den andra informationen består även av ersätt- ningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisions- berättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifie- ras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor- mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäl- ler koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års- redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredo- visningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna be- skrivning är en del av revisionsberättelsen. RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST ELLER FÖRLUST Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Eniro Group AB för år 2025 samt av förslaget till disposi- tioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk- ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och än- damålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncer- nens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö- pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenhet- er i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstäm- melse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelse- ledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, års- redovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersätt- ningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av ===== SIDA 112 ===== 112 förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revi- sorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovis- ningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden för Eniro Group AB för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Eniro Group AB enligt god revisorssed i Sve- rige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen- liga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgär- der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsam- mans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Ma- nagement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv- ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncern- redovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåt- gärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av än- damålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm- ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflöde- sanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrappor- ten på sidorna 75-79 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och om- fattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med års- redovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Eniro Group ABs revisor av bolagsstämman den 29 maj 2024 och har varit bolagets revisor sedan 29 maj 2024. Stockholm den 14 april 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Henrik Boman Auktoriserad revisor ===== SIDA 113 ===== 113 Revisorns granskningsberättelse av Eniro Group AB:s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Eniro Group AB (publ.) Org.nr. 556588-0936 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Eniro Group AB för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 21–74 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförord- ning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Re- visorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrap- porten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övrig upplysning Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit fö- remål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförel- setalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets- rapporten och återfinns på sidorna 1–20 och 75–120. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor- mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kon- troll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsre- dovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna re- kommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåt- gärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Qua- lity Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Eniro Group AB enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk gransk- ning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. ===== SIDA 114 ===== 114 Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: - Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och - Granska företagets interna dokumentation av sin process; och • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den inter- na kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informations- systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten. • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår. • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrappor- ten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analy- tiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattning- ar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades; • Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som är tillämpliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten. • Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande granskningsåtgärder: - Genomfört förfrågningar till företagsledningen och an- nan relevant personal för att erhålla en förståelse för pro- cessen och källorna till den information som använts i taxonomiupplysningarna Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Eniro Group AB förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Eniro Group AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 14 april 2025 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Henrik Boman Auktoriserad revisor ===== SIDA 115 ===== 115 MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG Nettoomsättning 955 951 960 930 828 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 123 143 87 148 133 Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) 55 72 4 65 -97 Resultat före skatter 39 57 -10 44 -114 Årets resultat (moderbolagets aktieägare) 46 68 -4 48 -107 KONCERNENS BALANSRÄKNING I SAMMANDRAG Tillgångar Tillgångar Goodwill 478 444 442 442 388 Övriga anläggningstillgångar 157 185 197 245 231 Omsättningstillgångar 346 322 309 367 370 Summa tillgångar 982 951 947 1 053 990 Eget kapital och skulder Eget kapital och skulder Eget kapital (moderbolagets aktieägare) 344 283 269 305 93 Innehav utan bestämmande inflytande 0 1 1 1 1 Långfristiga skulder 292 312 299 333 498 Kortfristiga skulder 345 355 378 415 398 Summa eget kapital och skulder 982 951 947 1 053 990 KONCERNENS KASSAFLÖDE I SAMMANDRAG Kassaflöde från den löpande verksamheten 90 109 52 62 71 Kassaflöde från investeringsverksamheten -32 -49 -16 -57 -19 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -29 -62 -91 -31 -27 Årets kassaflöde 29 -2 -55 -26 25 Femårsöversikt ===== SIDA 116 ===== 116 2025 2024 2023 2022 2021 NYCKELTAL Rörelsemarginal EBITDA, % 13 15 9 16 16 Rörelsemarginal EBIT, % 6 8 0 7 -12 Genomsnittligt eget kapital, MSEK 314 276 287 199 138 Avkastning på eget kapital, % 14,7 24,6 neg 24,3 neg Räntebärande nettoskuld, MSEK 113 151 142 116 260 Soliditet, % 32 30 28 29 10 NYCKELTAL PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING Årets resultat, SEK (moderbolagets aktieägare) 0,06 0,09 -0,01 0,73 -1,61 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0,12 0,15 0,08 0,93 1,07 Eget kapital, SEK (moderbolagets aktieägare) 0,47 0,39 0,37 0,45 0,12 Genomsnittligt antal stamaktier exklusive eget innehav, tusental 728 007 728 007 629 788 66 556 66 556 Antal stamaktier vid periodens slut exklusive eget innehav, tusental 728 007 728 007 728 007 66 556 66 556 Antal preferensaktier serie A vid periodens slut, tusental - - - 617 503 617 503 Antal preferensaktier serie B vid periodens slut, tusental - - - 259 259 Utdelning per stamaktie, SEK - 0,04 0,05 - - ANDRA NYCKELTAL Medelantal heltidsanställda 874 887 915 775 616 Antal heltidsanställda vid årets slut 929 875 875 880 608 ARR för affärsområdet Marketing Partner, MSEK 537 489 462 444 444 Nyckeltal ===== SIDA 117 ===== 117 Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare och led- ningen då de möjliggör utvärdering av koncernens resultat och finansiella ställning. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för de mått som definieras enligt IFRS. Namn Definition och Syfte Avkastning på eget kapital (%) Avkastning på eget kapital mäter koncernens avkastning på det kapital ägarna investerat i verksamheten och därmed hur lönsam koncernen är för dess aktie ägare. EBITDA EBITDA är ett mått på rörelseresultat före räntor, skatter, ned- och avskrivningar som används för att följa upp den operativa verksamheten. EBITDA-marginal (%) EBITDA i förhållande till nettoomsättning används för att mäta den operativa lönsamheten samt visar på koncernens kostnadseffektivitet. Eget kapital per aktie Eget kapital per aktie mäter koncernens nettovärde per aktie. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster inkluderar realisationsvinster och -förluster från avyttringar och större omstruktureringsinitiativ, nedskrivningar, realisationsvinster och -förluster från avyttringar av finansiella tillgångar samt andra väsentliga poster som har en betydande inverkan på jämförbarheten. Jämförelse - störande poster ökar jämförbarheten av EBITDA över tid. Justerad EBITDA Rörelseresultat före jämförelsestörande poster samt av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar. Nyckeltalet används för att mäta den operativa lönsamheten exklusive jämförelsestörande poster. Detta ökar jämförbarheten av EBITDA-marginalen över tid. Justerad EBITDA-marginal (%) Justerad EBITDA i förhållande till nettoomsättning. Rörelsekostnader exklusive av- och nedskrivningar Summan av Aktiverat arbete för egen räkning, Inköp av varor och tjänster, Övriga externa kostnader, Perso - nalkostnader samt Övriga rörelsekostnader. Nyckeltalet används för att mäta och analysera rörelsens totala operativa kostnader. Räntebärande nettolåneskuld Räntebärande nettoskuld visar koncernens skuld mot kreditgivare med avdrag för likvida medel och ränte - bärande tillgångar. Räntebärande nettolåneskuld / EBITDA Nettoskuld i förhållande till EBITDA ger en uppskattning av koncernens förmåga att minska sin skuld. Den representerar det antal år det skulle ta att betala tillbaka skulden om nettoskuld och EBITDA hålls konstant, utan hänsyn tagen till kassaflöde avseende ränta och skatt. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad mäter i vilken utsträckning koncernen finansieras av lån. Resultat per aktie före och efter utspädning, nuvarande antal aktier Periodens resultat dividerat med det antal stamaktier som fanns vid periodens utgång exklusive eget inne - hav. Syftet är att redovisa resultat per aktie enligt den nya aktiestruktur som infördes under första kvartalet 2023 efter konvertering av preferensaktier av serie A och inlösen av preferensaktier av serie B. FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT Definition Resultat per aktie före och efter utspädning Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare minskat med periodens andel av kumulativ utdelning avseende preferensaktier dividerat med genomsnittligt antal stamaktier. Genomsnittligt antal stamaktier före utspädning Det genomsnittliga antalet utestående stamaktier, exklusive eget innehav. FINANSIELLA IFRS MÅTT ===== SIDA 118 ===== 118 Namn Definition Soliditet (%) Soliditet anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Det egna kapitalets storlek i förhållande till övriga skulder beskriver koncernens långsiktiga betalningsförmåga. Totala rörelsekostnader Totala rörelselkostnader exklusive avskrivningar och nedskrivningar. Genomsnittligt eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare IB+UB dividerat med 2. ARR för affärsområdet Marketing Partner Årliga återkommande intäkter (Annual Recurring Revenue), utgörs av månatliga värdet av abonnemangsintäkter inom digi - tala marknadsföringstjänster vid periodens sista dag omräknat till 12 månader. Måttet innehåller nte ordrar som inkommit i perioden men inte börjat fakturerats, däremot ingår ordrar som sagts upp men som avslutas i en framtida period. ARR är ett mått som används för utvärdering av affärsområdet Marketing Partners återkommande intäkter FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT Namn Definition Beräkning Medelantal heltidsanställda Beräknas som snittet av antalet heltidsanställda under året. (Summering av antal heltidsanställda varje månad) / 12 ÖVRIGA MÅTT AVSTÄMNING FINANSIELLA ICKE-IFRS MÅTT Avstämning mellan rörelseresultat och EBITDA MSEK 2025 2024 Rörelseresultat 55 72 + Avskrivningar 68 71 + Nedskrivningar - - = Total EBITDA 123 143 EBITDA-marginal % 12,8 15,0 Avstämning av jämförelsestörande poster MSEK 2025 2024 + Avyttringen av sjönavigeringsappen På Sjön - - - Omstruktureringskostnader 9 - - Ledningsgruppsförändringar - - - Övriga jämförelsestörande poster 7 - = Totala Jämförelsestörande poster 16 - Avstämning mellan EBITDA och Justerad EBITDA MSEK 2025 2024 EBITDA 123 143 + Återläggning av jämförelsestörande poster 16 - = Justerad EBITDA 139 143 Avkastning på eget kapital MSEK 2025 2024 Årets resultat (moderbolagets aktieägare) 46 68 / Genomsnittligt eget kapital 314 276 = Avkastning på eget kapital (%) 14,7 24,6 Avstämning av räntebärande nettoskuld MSEK 2025 2024 + Pensionsskuld 268 296 + Leasingskuld 35 24 - Övriga långfristiga räntebärande fordringar -1 -6 - Likvida medel -189 -163 = Räntebärande nettoskuld 112 151 ===== SIDA 119 ===== 119 Branschspecifika begrepp Namn Definition Churn Antalet kunder som avslutats under perioden och som var en del av kundbasen i förhållande till det totala antalet kunder i kundbasen. Digital marknadsföring Samlingsnamn för våra produkter inom digital marknadsföring, söktjäns- ter samt Kompletterande digitala marknadsföringsprodukter. Dynava (tidigare Voice) Nummerupplysningstjänster via samtal och SMS samt viss contact cen - ter verksamhet. Verksamheten bedrivs i Sverige (118 118), Finland (0100100) och Norge (1880 samt 1888). Kompletterande digitala mark- nadsföringsprodukter Våra kompletterande digitala markands föringsprodukter är exempelvis banner-annonser, Google AdWords och hemsidor. Kundbas Det totala antalet befintliga kunder. Online sök Samlingsnamn för Eniros produkter inom kärnverksamheten Digital marknads föring innefattande digital marknadsföring, Kompletterande digitala marknads föringsprodukter. Här innefattas tjänsterna eniro.se, gulesider.no, krak.dk, dgs.dk samt våra mobila appar, bl a Eniros app för Online sök, Eniro Navigation och Eniro På Sjön. SEO Search Engine Optimization, sökmotoroptimering, samlingsnamn för metoder och tekniker som används för att en webbsida ska rankas så högt som möjligt i sökmotorers träfflistor. Träfflista När användaren gör en sökning presenteras sökresultaten i det vi kallar träfflistor. Unika besökare Vi definierar en unik besökare som en unik browsersession. Customer Acquisition Value (CAC) Kundanskaffningskostnaden är genomsnittliga försäljnings- och marknadsfö- ringskostnader för att få en ny kund. Customer Lifetime Value (CLV) Totala omsättningsvärdet av en genomsnittskund, Utgörs av den årliga omsättningen av en genomsnittskund multiplicerat med antal år som kunderna i genomsnitt förväntas eller är kunder. ===== SIDA 120 ===== 120 Information om årsstämma Årsstämma 2026 Eniro håller årsstämma den 22 maj 2026 kl. 11 på Gårdsvägen 6 i Solna. Inregistrering till stämman börjar kl. 10.30. För förslag på dagordning, se kallelse och dokument på bolagets webbplats, www.enirogroup.com Deltagande Aktieägare som önskar delta i stämman ska: • vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken per avstämningsdagen den 13 maj 2026, och • Inkomma med anmälan om sin avsikt att delta i stämman till Bolaget senast den 18 maj 2026. Anmälan kan göras skriftligen till Eniro, ”Årsstämma”, Eniro Group AB, Box 4085, 169 04 Solna eller via email bolagsstamma@eniro.com. Vid anmälan ska anges namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antal eventuella biträden. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (i depå hos bank eller annan förvaltare) måste, utöver att anmäla sin avsikt att delta i stämman enligt ovan, begära hos förvaltaren att aktierna tillfälligt registreras i aktieägarens eget namn i aktieboken (s.k. rösträttsregistrering) per avstämningsdagen den 13 maj 2026 för att aktieägaren ska ha rätt att delta i stämman och kontakt bör tas med banken/förvaltaren i god tid innan. Förvaltaren har möjlighet att göra sådan rösträttsregistrering retroaktivt, dock senast den 18 maj 2026 för att den ska beaktas vid framställning av aktieboken. OMBUD OCH FULLMAKTSFORMULÄR Aktieägare som deltar genom ombud eller ställföreträdare bör skicka behörighetshandlingar (fullmakt och/eller registreringsbevis) till Bolaget på ovanstående postadress i god tid före stämman. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Eniros hemsida, www.enirogroup.com/bolagsstyrning/ bolagsstammor/. Delårsrapport Q1 29 april 2026 Årsstämma 22 maj 2026 Delårsrapport Q2 24 juli 2026 Delårsrapport Q3 5 november 2026 Bokslutskommuniké Q4 19 februari 2027 Finansiellt kalendarium © ENIRO GROUP AB, 2026 Produktion: Publicera Information AB www.publicera.se ===== SIDA 121 =====