===== SIDA 1 ===== Finansiell rapport → Bolags- styrnings- rapport → Ersättnings- rapport → Årsredovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== Finansiell rapport Bolags- styrnings- rapport Ersättnings- rapport Innehåll Detta är Ericsson 1 Kommentar från VD 2 Strategi 4 Kommentar från styrelseordföranden 10 150 år av kommunikation 12 Förvaltningsberättelse 14 Koncernens finansiella rapporter och noter 28 Moderbolagets finansiella rapporter 77 Hållbarhetsrapport 95 Riskfaktorer 143 Revisionsberättelse 161 Bestyrkanderapport 165 Framtidsinriktade uttalanden 168 Femårsöversikt 170 Alternativa nyckeltal 172 Ericssonaktien 177 Inledning 2 Total ersättning 2025 3 Fast ersättning 5 Rörlig ersättning 6 Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav 12 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 13 Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2025 1 Bolagsstyrningsstruktur 2 Etik och regelefterlevnad 3 Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 4 Riskhantering 4 Regelverk 5 Efterlevnad av tillämpliga börsregler 5 Ägandestruktur 5 Bolagsstämmor 6 Valberedningen 7 Styrelsen 8 Styrelsens kommittéer 10 Ersättning till styrelseledamöter 12 Styrelseledamöter 14 Ledning 19 Medlemmar i koncernledningen 20 Revisor 26 Intern kontroll över finansiell rapportering 26 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 29 → → → Ericsson Årsredovisning 2025 Den lagstadgade årsredovisningen består av tre delar som publiceras som ett dokument: – Finansiell rapport, som innehåller Förvaltningsberättelse samt finansiella rapporter och noter. Hållbarhetsrapporten på sidorna 95–141 ingår i Förvaltningsberättelsen. – Bolagsstyrningsrapporten. – Ersättningsrapporten. Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–94, 143–160 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisions berättelsen. Den officiella versionen av årsredovisningen upprättas på svenska i det gemensamma europeiska elektroniska formatet (Esef). Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och hållbarhetsrapport har också granskats av Deloitte. Ericsson presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Alla delar av den lagstadgade årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats. ===== SIDA 3 ===== Ingår i Ericsson Årsredovisning 2025 Årsredovisning 2025 Ersättnings- rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport → → Finansiell rapport ===== SIDA 4 ===== Finansiell rapport 2025 Detta är Ericsson 1 Kommentar från VD 2 Strategi 4 Kommentar från styrelseordföranden 10 150 år av kommunikation 12 Förvaltningsberättelse 14 Koncernens finansiella rapporter och noter 28 Koncernens finansiella rapporter 29 Noter till koncernens finansiella rapporter 33 Moderbolagets finansiella rapporter med noter 77 Moderbolagets finansiella rapporter 78 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter 82 Den Finansiell rapporten består av Förvaltningsberättelsen samt finansiella rapporter och noter. Hållbarhetsrapporten på sidorna 95–141 är en del av Förvaltningsberättelsen. Kommentarer i den här rapporten innehåller alternativa nyckeltal. ”Justerade” mätetal är justerade för omstruktureringskostnader och är mått som inte är fastställda av IFRS. Se information ”Alternativa nyckeltal” på sida 172 i den Finansiella rapporten. Hållbarhetsrapport 95 Styrelsens försäkran 142 Riskfaktorer 143 Revisionsberättelse 161 Bestyrkanderapport 165 Framtidsinriktade uttalanden 168 Femårsöversikt – Finansiell information 170 Femårsöversikt – Icke-finansiell information 171 Alternativa nyckeltal 172 Ericssonaktien 177 Aktieägarinformation 181 Finansiella begrepp 182 Ordlista 183 Ericsson 2025Finansiell rapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 5 ===== Detta är Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikations- lösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande, programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder överlägsen kommunikation till företag samt avancerade nätfunktioner till applikationsutvecklare. SEK 237 miljarder Nettoomsättning ~ 89 000 anställda i världen > 60 000 beviljade patent ~ 50 % av mobiltrafiken sker över Ericssons nät (utanför Kina) > 175 länder där Ericsson har kunder Försäljning per marknadsområde 20251) Americas 35 % Europa, Mellanöstern och Afrika 30 % Nordost­ asien 7 % Other2) 16 % Sydostasien, Oceanien och Indien 12 % Syfte Att skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss Vision En värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid Kärnvärden Professionalism, respekt, uthållighet och integritet i centrum för allt vi gör 1) Kartan illustrerar den övergripande täckningen av marknadsområden och innebär inte nödvändigtvis kommersiell närvaro eller verksamhet i varje land. 2) Marknadsområde Other består främst av patent- och licensintäkter och försäljning inom affärsområde Enterprise. 1Ericsson 2025 Detta är Ericsson Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 6 ===== Investeringar i marknads- och teknik- ledarskap, i kombination med ett disciplinerat genomförande av vår strategi, positionerar Ericsson för nästa fas av AI – industrialisering av AI drivna applikationer och enheter. Kommentar från VD Positionerad för tillväxt AI är sannolikt en av de mest genomgripande teknikerna som mänskligheten hittills har upp- levt. AI väntas bli en avgörande drivkraft för framtida produktivitet och de företag och länder som inte håller jämna steg med AI-utvecklingen riskerar att förlora sin konkurrenskraft. Hittills har den snabba AI-utvecklingen främst handlat om halvledare, datacenter och stora AI-modeller. Vi går nu in i en fas som kommer att präglas av en utbredd användning av AI-drivna enheter och applikationer, vilket kommer att öka efterfrågan på flexibel mobil konnektivitet och edge-computing. De nya AI-användnings områdena förändrar trafik- mönster och ökar behovet av högre upplänks- kapacitet, låg latens och hög tillgänglighet. Uppkoppling utan garanterad prestanda, som 5G non-standalone, 4G och Wi-Fi, kan inte möta den högsta nivån av tillförlitlighet, säker- het och prestanda som AI kommer att kräva. Garanterad och differentierad konnektivit et via 5G standalone, och längre fram 6G, blir avgörande för att möta kraven på upplänks- kapacitet, nätverksprestanda och extrem anslutningstäthet som de nya användnings- områdena kommer att kräva. Detta placerar Ericsson i centrum för AI-utvecklingen och för framtida tillväxtmöjligheter. Investeringar i kommunikationsinfrastrukt ur fortsätter. I slutet av 2025 hade cirka 370 lever- antörer av kommunikationstjänster lanserat kommersiella 5G-tjänster och 90 hade infört eller testat 5G standalone i publika nät. Allt fler leverantörer av kommunikationstjänster investerar i 5G standalone, men betydande utbyggnad krävs fortsatt för att möjliggöra storskalig AI-användning. Det är värt att notera att Kina har byggt ut ett mycket starkt och omfattande 5G standalone- nät, vilket möjliggjort lansering av avancerade användningsområden som automatiserade fabriker, robotik och drönare, där industriell AI baserad på effektiva AI-modeller, ger betydande fördelar. Ericsson är väl positionerat i denna marknad, med en marknadsdel på cirka 37/uni00A0%1), utanför Kina. Vid slutet av 2025, hade Ericsson lever- erat 206 aktiva 5G-nät i 85 länder inklusive 55 aktiva 5G standalone-nät. Omkring 50/uni00A0% av all mobiltrafik utanför Kina går via nät som Ericsson levererat. Vi har dessutom konsekvent rankats som ledande inom RAN och 5G Core av branschanalytiker. Ericsson avslutade året med att uppnå en justerad bruttomarginal på strax över 48/uni00A0% och en justerad EBITA på 42,9 miljarder SEK. Exklusive vinsten från försäljningen av iconectiv uppgick EBITA-marginalen till 14,9/uni00A0%, vilket för oss nära vårt långsiktiga mål. Vår stabila finansiella utveckling visar på konkurrenskraften i våra lösningar, vår kommersiella disciplin och vårt kontinuerliga fokus på operativa förbättringar. Teknikledarskap utgör grunden för vår verksamhet. För att säkerställa nödvänd iga investeringar måste vi fortsätta att driva operativ effektivitet och kostnadsreducerande åtgärder. Som en följd minskade vi antalet anställda med 5 000 personer under 2025, vilket skapar utrymme för investeringar i våra tillväxtområden som 5G Core, autonoma nät- verk, verksamhetskritiska nät, försvarslösningar och företagslösningar. Vägen till tillväxt Under 2025 spelade Ericsson en avgörande roll i att hjälpa leverantörer av kommunikations- tjänster att övergå från traditionellt mobilt bred- band baserat på uppkoppling utan garant erad prestanda till en ny era av prestanda baserade modeller byggda på differentierad konnektiv- itet. Detta inkluderar bland annat vikt iga avtal med Telstra och Vodafone, för att omvandla deras nät till programmerbara plattformar för innovation och som möjliggör differentierad konnektivitet och nya intäktsmöjligheter. Vi har även fokuserat på att bredda den mobila plattformen till nya användningsområden och sektorer. Det mest etablerade användningsom- rådet är fast bredband över mobilnätet (Fixed Wireless Access), som under året nådde över 150 miljoner hushåll världen över och upp- visade högre kundnöjdhet än andra access- tekniker. Mot bakgrund av detta tycker jag att det är förvånande att många länder fortfarande subventionerar fiberutbyggnad istället för en mer kostnadseffektiv utbyggnad av 5G. Vi börjar se ökad efterfrågan inom verksam- hetskritiska applikationer, vilket vi ser som ett betydande tillväxtområde. Under 2025 tecknade vi flera nya avtal inom sektorn för offentlig säkerhet, och vi ser även ytterligare möjligheter inom nationell säkerhet och försvar. Under det kommande året planerar vi att öka investeringar inom detta område, vilket kommer att innebära högre kostnader initialt. Vi fortsätter att stärka vår position på företagsmarknaden. Marknaden för nätverks- API:er växer, och 2025 var Vonage först med att erbjuda aggregerad åtkomst till nätverks API:er för de tre största leverantörerna av kommun- ikationstjänster i USA – såsom avancerad bedrägeribekämpning, vilket mötts av stort intresse. Vårt joint venture Aduna har nu full täckning i fem länder, USA, Spanien, Tyskland, Kanada och Nederländerna. Efter beslutet 2024 att lämna vissa verksamhetsområden är det glädjande att återigen se tillväxt jämfört med föregående år samt att bruttomarginalen stärkt es under fjärde kvartalet. Investeringar för att utveckla marknaden för nätverks- API:er kommer att påverka den kortsiktiga lönsamheten. Inom Enterprise Wireless Solutions, ser vi att marknaden för privata 5G-nät börjar indu- strialiseras. Ett exempel är Airbus, som har 1) Källa: Dell’Oro, 2026 2 Ericsson 2025Kommentar från VD Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 7 ===== implementerat vår privata 5G lösning på pro- duktionsanläggningen i Hamburg, och med planer på att utöka privat 5G till sina övriga strategiska anläggningar. Vår verksamhet inom trådlösa WAN-lösningar växer stadigt med goda margin aler. De viktigaste strategiska initiativen inom Enterprise Wireless Solution är att etablera en flerkanalig go-to-market-modell, och vi räknar att fortsätta investera i området samtidigt som vi fortsätter minska de löpande förlusterna. Framöver ser vi ytterligare möjligheter i nya en heter och applikationer. Under 2025 lans- erade vi en lösning för konnektivitetshantering för 5G-baserade laptops. Under året tecknade vi avtal med två ledande leverantörer av kom- munikationstjänster, förlängde samarbetet med vår första kund i Asien och etablerade vår första amerikanska kund. Tack vare våra invest eringar i tillväxtom- råden har vi kunnat uppnå en viss omsättnings- tillväxt trots att RAN-marknaden inte växte. Våra högpresterande, programmerbara och autonoma nät kommer att ge våra kunder möj- lighet att erbjuda differentierad prestanda och att skapa nya användningsområden, applikatio- ner och intäktsmöjligheter. Ett exempel är vårt samarbete med Google Cloud under 2025 där vi utvecklade en ”core net- work as a service”-lösning. Ericsson On-Demand är ett banbrytande steg för telekombranschen, där nättjänster kan distribueras, hanteras och skalas på nya sätt. Dessutom ser vi ett ökande intresse från kunder inom andra branscher. Genom att leverera programmerbara nät, utöka användningsområden till företag och samhällskritiska verksamheter, och samarbeta med utvecklare för nya applikationer, etablerar Ericsson grunden för hållbar framtida tillväxt. Vi fortsätter att bygga detta ekosystem genom samarbeten med hyperscalers, utvecklare och AI-bolag. Nästa våg av konnektivitet Det är en spännande tid för Ericsson, då vi går in i en era av hyperkonnektivitet där allt som kan kopplas upp kommer att kopplas ihop. Vår strat- egi är att erbjuda de bästa näten för AI – drivna av AI – som stödjer applikationer och enheter med krav på extremt låg latens, snabbare upp- länk samt edge-compute kapac itet. Vi använder AI för att förbättra prestanda, öka effektiviteten, stärka kundupplevelsen och skapa nya affärs- modeller och användningsområden. Ericsson är ledande inom AI för telekomnät. Under 2025 tillkännagav Ericsson tillsammans med ett konsortium av svenska företag planer på att bygga en AI-fabrik för att accelerera träning av domänspecifika AI-modeller och storskalig inferens, så att AI kan genomföra prediktioner, klassificeringar eller beslutsfattande i stor skala. AI kommer att förändra vår affär i grunden med autonoma och programmerbara nät, där verksamheten kan styras i linje med affärs- målen. När näten utvecklas blir AI en integrerad del av mobiltekniken och en avgörande faktor för autonom drift. I juni 2025 fick Ericsson branschens första verifiering av Level 4-auto- nomi1) – där nätet kan fatta operativa beslut utan omfattande mänsklig inblandning. Nästa generation mobilteknik, 6G, väntas introduceras före 2030. Vår strategi är att vara först och att ta en ledande roll i att definiera och standardisera 6G, baserat på den grund som skapats genom intäktsgenerering från 5G, såsom nätverks-API:er och differentierad konnektivi- tet. En viktig förutsättning är övergången till 5G standalone, eftersom det möjliggör den moln- baserade arkitektur som behövs för AI-driven automation och avancerad nätverksskivning. Som tidigare nämnts har Kina stärkt sin position i den globala AI-utvecklingen genom betydande investeringar i 5G standalone. Teknik och geopolitik Teknik står i centrum för geopolitiken och AI, tillsammans med molnteknik och mobilkom - mun ikation, utgör en del av en digital plattform där politiska och ekonomiska stormakter gör stora investeringar. Mobil konnektivitet är extra viktigt då den erbjuder den flexibilitet och pre- standa som krävs för att skala både molntjänster och AI-applikationer. Konsumenter har redan digitaliserats på den mobila plattformen, och nu är det företagens tur. Ericsson är en stark förespråkare av öppna ekosystem. Vår framtidssäkrade, hårdvaru - oberoende mjukvaruarkitektur – med redan integrerad AI – är kompatibel med både Ericssons Silicon och tredjeparts-CPUs och GPUs, och integrerad med över tio olika tredjepartsradios. Detta gör det möjligt för kunder att välja den hårdvaruarkitektur som bäst passar deras behov, samtidigt som de får bästa möjliga prestanda och lägsta totala ägandekostnad (TCO). Vi främjar aktivt ett öppet ekosystem som stöder snabb innovat ion, robust säkerhet och ökad motståndskraft – centrala frågor för nation ell säkerhet. Vi stärker dessutom våra insatser för att bli en nationell aktör på nyckelmarknader som USA, Indien och Japan, samtidigt som vi arbetar för att bibehålla ett öppet och konkurrensutsatt ekosyst em. Under 2025 tillkännagav vi nya satsningar på forskning och utveckling i Japan, antennproduktion i Indien och fortsatta invest- eringar i vår USA 5G Smart Factory, som också firade femårsjubileum för 5G-tillverkning. Europa står inför en tydlig strategisk utman ing i den digitala domänen. Istället för att debatten fokuserar på en svårfångad ”digital suveränitet” skulle ett mer pragmatiskt synsätt vara att erkänna Europas strategiska samberoende med USA och likasinnade ekosystem, och fokusera insatserna på områden där Europa realistiskt kan ta ledningen – nämligen i applikationslagret. Europa har starka entreprenöriella resurser och domänkompetens som kan omsätta digital teknik till konkurrenskraftiga lösningar globalt. För att fri- göra denna potential krävs ökade investeringar över hela den digitala plattformen, framförallt i konnektivitetslagret men också en bred utrullning av 5G standalone. Genom att stärka dessa funda- ment skulle Europa ha möjlighet att bygga ett tyd- ligt ledarskap inom AI drivna applikationer och omvandla strukturellt samberoende till en världs- ledande plattform för innovation och tillväxt. Sammanfattning Konnektivitet är avgörande för att AI ska kunna skala, och högpresterande, programmerbara mobilnät är nyckeln till ökad digitalisering och nya tillväxtmöjligheter. Ericsson är idag väl posi- tionerat för att skapa värde genom AI-använd- ning i samhället. Vi fortsätter att investera i teknikledar skap, men det räcker inte att bara vara ledande inom teknik – vi behöver också vara ledande när det gäller företagskultur. Under det gångna året har vi förstärkt vår kultur för att stödja och driva vår strategi framåt. Vi är övertygade om att brett sammansatta team där alla känner sig inklude- rade leder till bättre prestation. Vi har kunder i över 175 länder och har en bred kompetensbas med många olika bakgrunder och perspektiv. Alla våra talangbeslut är meritbaserade, och vi tolere- rar ingen form av diskriminering. Vårt åtagande avseende mångfald är orubbligt. Vi har även nått en viktigt milstolpe – det är 150 år sedan Ericsson grundades. Det är värt att fira, men våra ambitioner är att positionera Ericsson för de kommande 150 åren. Genom vårt fokus på teknikledarskap och innovation har vi navigerat många teknikskiften tidigare, och vi är fast beslutna att göra det även framöver. Avslutningsvis vill jag tacka alla våra fantast- iska medarbetare för deras insatser under 2025 – deras hårda arbete och uthållighet har skapat grunden för ett ännu starkare Ericsson. Vi står väl rustade; vår ledande position inom mobilnät, i kombination med investeringar för att skala den mobila plattformen till nya områden, kommer att utöka marknaden för konnektivitet och skapa nya intäktsmöjligheter för oss. Börje Ekholm VD och koncernchef – Telstra programmerbara nät (februari 2025) – FoU-investering i Japan (maj 2025) – AI-fabrik i Sverige (maj 2025) – Antenntillverkning i Indien (juni 2025) – Ericsson on Demand med Google Cloud (juni 2025) – Verifiering av Level 4-autonomi (juni 2025) – Vodafone Europa programmerbara nät (oktober 2025) – Full täckning i USA för aggregerade nätverks-API:er (november 2025) Strategiska framgångar under 2025 1) Nivå 4-autonomi: nätverket förutsäger, beslutar och utför de flesta åtgärder automatiskt med begränsad mänsklig inblandning. 3Ericsson 2025 Kommentar från VD Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 8 ===== AI är en banbrytande teknik som i grunden förändrar hur företag och samhällen verkar och konsumenter använder och interagerar med digitala tjänster. Hittills har fokus inom AI legat på en snabb kapacitetsutbyggnad – genom produktion av halvledare, nya data- center och att träna AI-modeller. I takt med att AI går från centraliserade molnmiljöer till distribuerade AI-inferensapplikationer för- väntar sig Ericsson att efterfrågan på konnek- tivitet med hög prestanda och avancerade nätfunktioner kommer att öka. I denna nästa industriella fas av AI kom- mer best-effort-baserad uppkoppling, som 4G och Wi-Fi, inte att vara tillräcklig för att leverera den tillförlitlighet, säkerhet och pre- standa som krävs. I stället behövs avancerad konnektivitet baserad på 5G – och över tid 6G – för att leverera garanterad prestanda. Ericssons strategi är att ta tillvara värdet av Ledande mobilnät för att främja en AI-driven värld Ericssons strategi är att leda telekombranschen genom att bygga världens mest avancerade mobilnät – drivna av och optimerade för AI. För att driva tillväxt i branschen expanderar Ericsson användandet av mobilnät till nya sektorer, med fokus på företagsmarknaden, verksamhets- kritiska nät och fast bredband via mobilnätet (Fixed Wireless Access). Med sin hyperskalbara nätplattform gör Bolaget avancerade nätfunktioner globalt tillgängliga för att frigöra nya värden och påskynda innovation. Strategi Ericssons ledande ställning 37 % global RAN-marknadsandel utanför Kina, 20251) 206 Ericsson 5G-nät i drift i 85 länder 55 5G standalone nät levererade av Ericsson konnektivitet genom att erbjuda leverantörer av kommunikationstjänster, företag och app- likationsutvecklare de bästa näten för AI – på det bästa och mest kostnadseffektiva sättet. Under de kommande fem åren förväntar sig Ericsson att mobildatatrafiken fortsätter att öka, driven av AI-baserade nätbelastningar från immersiva AR-/VR-upplevelser, AI/AR- glasögon och -applikationer, autonoma fordon och tolkande datorseende. Trafikmönstren förväntas samtidigt förändras, vilket ställer nya krav på nätet. För att möta dessa behov kom- mer det att krävas investeringar i nätförtätning och en snabb övergång till 5G standalone. För att stimulera tillväxt och investeringar i konnektivitetslagret krävs nya affärsmodeller för telekombranschen. Ericsson expanderar användandet av mobilnät till nya sektorer, med särskilt fokus på företags- och verksam- hetskritiska nät samt användningsområden med stor påverkan, som fast bredband via mobilnätet (FWA). Nätskivning (network slicing), som enbart är tillgänglig via 5G standalone, kommer också att vara en vikt ig drivkraft för framtida intäktsgenerering. Dessutom utnyttjar Ericsson avancerade nät- funktioner för att erbjuda mer värdeskapande alternativ till dagens affärsmodeller som är baserade på best-effort-baserad uppkopp- ling. Genom en hyperskalbar nätplattform gör Ericsson avancerade nätfunktioner som bedrägeriförebyggande och differentierad prestanda, globalt tillgängliga. Detta ger kunder och partners möjlighet att frigöra nya värden och påskynda innovation. Ericsson är väl positionerat för att driva till- växt, skapa värde och tillvarata det värde som kommer att driva nästa våg av AI. Bolaget är den ledande leverantören av mobilnät, mer än 50 % av trafiken utanför Kina, går via Bolagets nät, och Bolaget är ledande inom AI för nät. Vår grund Teknikledarskap Betrodd partner Intelligenta verksamhetsprocesser Global kompetens och skala Överlägsen användarupplevelse Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag och myndigheter Skalbara nätfunktioner för utvecklare Företag Bästa nätprestanda, ständig effektivitet och tillväxt i en öppen värld Tillhandahålla de bästa näten för AI och segmenterade erbjudanden Ledarskap inom mobilnät AI native | Högpresterande | Programmerbara | Autonoma | Säkra | 5G och 6G Expandera mobilnäten till flera sektorer Utveckla nätplattformen till global hyperskala Ericssons strategi 1) Källa: Dell’Oro, 2026 4 Ericsson 2025Strategi Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 9 ===== Ericssons teknikledarskap inom mobilnät är grunden i Bolagets strategi. Bolaget har branschledande hårdvaru- och mjukvaru- lösningar för leverantörer av kommunika- tionstjänster. Lösningarna omfattar radio- utrustning, kärnnät, transport- och antenn- system, system för näthantering och driftstöd, samt nätutbyggnad och avancerade nät- tjänster. Ericsson är en betrodd partner som levererar säkra, öppna, AI-drivna 5G-nät och verifierbar säkerhet inom ett standardbaserat ekosystem med flera leverantörer. För att kunna erbjuda högsta prestanda, säkerhet och hållbarhet till lägsta totala ägandekostnad (TCO) utvecklar Ericsson kontinuerligt sin portfölj av mobilnätslös- ningar. Vidare bidrar Bolagets högpreste- rande, AI-drivna och alltmer autonoma nät till att bryta mobilnätens energikurva och minska energi förbrukning, kostnader och växthusgasutsläpp (GHG) för leverantörerna av kommunikationstjänster. Ledarskap inom radioteknik, inklusive applikationsspecifika halvledare, kommer att förbli avgörande för Bolaget i takt med att AI-funktional- iteten flyttas från beräkningslagret till radioaccessen. AI transformerar näten och Ericsson inte- grerar AI-baserade autonoma funktioner – inklusive agentic AI – i sina radio-, kärn- och orkestreringlager. AI förbättrar inte bara den operativa effektiviteten, utan ännu viktigare är att AI möjliggör differentierade, skräddar- sydda tjänster för olika kundsegment. I fram- tiden kommer AI att bli en än mer integrerad del i hur näten utformas, byggs och drivs. Ericsson är ledande i omställningen till autonoma nät, som är mer flexibla, tillför- litliga och kostnadseffektiva än dagens manuella eller halvautomatiserade nät. Ericsson är den första leverantören som erhållit Level-4 certifiering1) för autonoma nät– där nätet kan planera, besluta och utföra operativa uppgifter med minimal manuell hantering. AI-drivna autonoma nät är en förutsättning för att kunna leverera skräddarsydda tjänster i stor skala, via nät- skivning och programmerbara nät. I framtiden behöver näten vara mer flexi- bla för att möjliggöra nya och differentie- rade tjänster för AI-baserade användnings- områden och för ytterligare digitalisering av samhället. Ericsson har ökat investeringarna i programmerbara nät och möjliggör därmed att ett och samma nät kan användas till flera olika användningsområden. Med nätskivning går det att erbjuda specifika prestandanivåer beroende på de specifika kraven för respekt- ive användningsområde. I enlighet med specifikationerna för Open RAN har Ericsson implementerat en disaggregerad arkitektur för mjuk- och hårdvara i nätets beräkningslager. På så sätt har Bolaget kunnat dra nytta av innovation inom avancerade halvledarekosystem, och gjort det möjligt att köra Ericssons mjukvara med branschens senaste processorer (CPU) och GPU-processorer. I takt med att näten utvecklas mot 6G kommer branschen se hur AI i ännu högre grad integreras i alla lager, vilket gör det möjligt för näten att lära sig, förutse och anpassa sig i realtid för att leverera skräddar- sydda upplevelser med garanterad kvalitet. Bolagets strategi är att vara först och att ta ledningen inom 6G och bygga vidare på sin starka ställning inom 5G, inklusive inom differentierad prestanda, molntjänster, automation och ny teknik som sensorik. Ledarskap inom mobilnät Skala upp den globala plattformen Nya användningsområden baserade på de nuvarande 5G-näten växer fram, och Ericsson utvecklar sin verksamhet genom att expandera marknaden för konnektivitet med nya applikationer för nya sektorer. Fast bredband via mobilnätet (FWA) – som ansluter hushåll och företag med hjälp av trådlöst bredband – är det mest mogna användningsområdet, med över 150 mil- joner abonnemang globalt och med bättre kundnöjdhet än andra accesstekniker. Andra lovande tillväxtområden omfattar bärbara datorer med 5G, privata nätverk för industri- ella miljöer och verksamhetskritiska nät för blåljuspersonal och försvar. Verksamhetskritiska nät utnyttjar kom- mersiell 5G för att göra det möjligt för natio- nella säkerhets- och försvarsverksamheter att upprätthålla en robust kommunikation, skydda kritisk infrastruktur och skydda liv. Längre fram kommer nya enheter och applikationer – som AI och AR-glasögon – att skapa ytterligare möjligheter. Den typen av prestanda som krävs för de här applikatio- nerna kan endast levereras på ett tillförlitligt sätt via 5G standalone nät. Dessutom fortsätter företag att digitali- seras, och mobilitet förblir en central del av denna utveckling. Ericssons erbjudanden inom detta område omfattar förpaketerade lösningar som erbjuder säker och tillförlitlig kommunikation, bland annat Wireless-WAN (WWAN) och Cloud Security (Security Access Service Edge – eller SASE). Ericsson erbjuder också en lösning för bärbara datorer med 5G som förenklar hantering av företagens kom- munikation och säkerhet. Ericsson utvecklar också nya sätt att använda nätfunktioner via nätverks-API:er – som ger utvecklare och företag tillgång till avancerade nätfunktioner i 5G-nätet, i ett format som är enkelt att använda och betala för. Genom dotterbolaget Vonage ger Ericsson utvecklare en unik tillgång till avan- cerade nätfunktioner – som ultralåg latens, avancerat bedrägeriskydd och positionering – så att de kan utveckla nya värdeskapande tjänster. De första nätverks-API:erna, inklu- sive detektering av SIM-kortsbyte och plats- verifiering för bedrägeribekämpning, har bör- jat få genomslag. Genom att göra nätverks- API:er globalt tillgängliga för företag och utvecklare gör Ericsson det möjligt för natio- nella leverantörer av kommunikationstjänster att leverera nätfunktioner i hyperskala. För att ytterligare påskynda utvecklingen av denna nya marknad grundade Ericsson Aduna, ett banbrytande joint venture till- sammans med några av världens ledande leverantörer av kommunikationstjänster, med Mobilplattform skalas upp till nya användningsområden och nya sektorer Mobilt bredband (MBB) och nya kommunikationstjänster Nätverks­API:er FWA WWAN Enterprise Private Networks Virtuella privata nät Verksamhetskritiska nät NTN2) Hem Kontor Detaljhandel Fabriker Hälso- och sjukvård Logistik Gruvdrift Olja och gas Allmän säkerhet Samhällsnyttiga tjänster Järnväg Försvar Flyg Satelliter Telefoner Bärbara datorer Kameror AI-appar AR/VR Fordon Övrigt IoT Skala upp nya användningsområden Expandera till nya sektorer 1) Nivå 4-autonomi: nätverket förutsäger, beslutar och utför de flesta åtgärder automatiskt med begränsad mänsklig inblandning. 2) Non-Terrestrial Networks, icke-jordbaserade nät. 5Ericsson 2025 Strategi Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 10 ===== Teknikledarskap Ericsson investerar i teknik som en avgö- rande konkurrensfördel. Ericssons strategiska investeringar i FoU (forskning och utveckling) omfattar investeringar i AI-funktionalitet och specialutvecklade chipsets för mobil- näten. Dessa investeringar gör att Ericsson kan befästa och stärka sitt teknikledarskap vad gäller kostnad och prestanda ytterligare. Utöver detta skapar, säkerställer, skyddar och licensierar Bolaget en patentportfölj – som består av mer än 60 000 beviljade patent. Utvecklingen mot 6G, nästa generation mobilteknik, befinner sig nu i standardiserings- fasen. Mobila nätverk skalas till nya sektorer och användningsområden, som FWA och verksamhetskritiska nät, och får nya funktion er genom nätverks-API:er. 5G standalone och integrerad AI påskyndar den här utvecklingen. 6G kommer att utöka dessa möjligheter ytter- ligare, med nytt spektrum och förbättrade skalningsmöjligheter, exempelvis förbättrad upplänksprestanda. 6G har AI inbyggt redan från grunden ( AI-native), vilket innebär att AI blir en central komponent genom hela tekniklivscykeln. Det möjliggör full nätverks- autonomi, banbrytande nivåer av prestanda, effektivitet och robusthet, skräddarsydda upp- levelser i stor skala samt stöd för funktioner utöver kommunikation, såsom sensorik. Ericsson leder utvecklingen genom inno- vation, forskning och samarbete med globala industripartners och akademiska institutio- ner, och utvecklar AI-native och energieffek- tiva nätverksarkitekturer. Bolagets strategi är att säkra sitt teknologiledarskap i övergången till 6G, med de första kommersiella utrullning- arna beräknade omkring 2030. Betrodd partner Genom att leverera avancerad, säker och tillförlitlig 5G – och i framtiden 6G – som grund för en heltäckande digital stack, inklus- ive molnteknik och AI, bidrar Ericsson till att säkerställa robust, säker och tillförlitlig digital kommunikation. Bolaget verkar för öppna gränssnitt, AI-native design och verifierbar säkerhet på en betrodd standardanpassad, teknologiplattform i en multi-leverantörs- miljö. Ericsson samarbetar med kunder, myndigheter och partners för att stärka den digitala infrastrukturen och samtidigt upp- rätthålla ett öppet och konkurrenskraftigt ekosystem i stor skala. Säker och tillförlitlig digital infrastruktur skyddar kritiska system och säkerställer kundernas förtroende. Cyber- säkerhet och dataintegritet är kärnan i verk- samheten och produktutvecklingen, tillsamm- ans med ”secure-by-design”-principer. Intelligenta verksamhetsprocesser Ericsson strävar efter att på ett ansvarsfullt sätt hantera kostnader, investeringar och sin balansräkning, samtidigt som Bolaget investerar för att stärka teknikledarskap, marknadsandelar och lönsamhet. Fokus på prestanda- och kostnadsledarskap gör att Ericsson kan tillhandahålla produkter och lösningar till kunder till lägsta total ägande- kostnad (TCO), och fortsätta att förbättra produktivitet och kapitaleffektivitet i hela leverantörskedjan. Ericsson driver en omfatt- ande implementering av AI för att öka den interna effektiviteten och har börjat generera varaktiga produktivitetsförbättringar i hela företaget. Dessutom säkerställer Ericsson stabilit et i leveranskedjan genom en diversifierad global närvaro med produktionsnav i vikt- iga regioner och genom att anpassa sig till förändringar på marknaden och prioritera affärsetiska metoder. Hållbarhetsaspekter integreras i hanteringen av leverantörskedjan genom Ericssons uppförandekod för affärs- partners, som stöds av riskbedömningar och leverantörsrevisioner. Bolaget deltar även i branschinitiativ för att adressera system iska utmaningar såsom arbetsrättigheter, ansvarsfull mineralförsörjning samt hälsa och säkerhet i värdekedjan. Global kompetens och skala Ericssons globala närvaro, kompetens och expertis, i kombination med ett nära sam- arbete med kunder, skapar möjligheter till lönsam tillväxt och skalfördelar. Ericssons unika ingenjörskompetens är avgörande för att bibehålla teknikledarskapet. För att attrahera talanger globalt prior- iterar Ericsson medarbetarengagemang, medarbetarnöjdhet och välbefinnande, lika möjligheter för alla samt balans mellan arbete och privatliv. Investeringar i kontinuerlig kom- petensutveckling, omskolning och AI-inte- gration driver innovation och produktivitet. Meritbaserad rekrytering och transparenta ersättningsprinciper främjar mångfald och säkerställer en rättvis, utvecklande arbets- plats som stärker Ericssons företagskultur och bidrar till bolagets långsiktiga framgång. Strategisk grund syfte att aggregera och standardisera nät- verks-API:er. Aduna är ett öppet och globalt ekosystem som växer i takt med att nya part- ners ansluter sig. Med sin ledande produktportfölj för mobil- nät, en multikanalbaserad go-to-market modell och en global nätplattform har Ericsson de byggstenar som krävs för att driva nästa era av mobilinnovation. Genom att erbjuda nätfunktioner som autentisering och definierade servicenivåer kan leverantörer av kommunikationstjänster lägga till nätverks- tjänster och vidareutveckla sina affärsmo- deller för att förbättra avkastningen på sina investeringar. Detta har potential att driva en nätverkseffekt av tillväxt och innovation – som tar ytterligare fart när nätverks-API:er blir brett tillgängliga och allt fler utvecklare ansluter sig till plattformen och skapar nya applikationer. När fler utvecklare ansluter blir fler avancerade applikationer tillgängliga på marknaden, vilket driver ökad användning, mer trafik och fler anslutna enheter — vilket i sin tur leder till ökade intäkter för leverantörer av kommunikationstjänster och stimulerar ytterligare investeringar i deras nät. Nätverkseffekten Högpresterande programmerbara nät Global plattform Service innovation Fler leverantörer av kommunikationstjänster ansluter sig Flera nät- funktioner Ökade investeringar i näten Globala API:er Utvecklare ansluter sig Förbättrade applikationer Ökad användning Intäkter för leverantörer av kommunikationstjänster 6 Ericsson 2025Strategi Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 11 ===== Mångfald och inkludering är en central del av vår kultur och möjliggör ett effektivt genomförande av vår strategi. Ericssons framgångar bygger på att vi har de bästa medarbetarna. Vi är fast beslutna att behålla och rekrytera toppkompetens samt att främja ett starkt ledarskap, investera i våra medarbetare och arbeta tillsammans som ett team. Med närvaro i mer än 175 länder arbetar vi aktivt för att skapa en bred och inkluderande talangpool. Att erbjuda karriärmöjligheter för våra medarbetare är en central del av Ericssons kultur. På Ericsson skapar vi en inkluderande miljö där alla känner tillhörighet och får stöd. Vi tolererar inte diskriminering i någon form. Våra beslut är inkluderande och meritbaserade, och vi eftersträvar en kultur som bygger på respekt och profes- sionalism. Att främja en inkluderande arbetsmiljö är avgörande, eftersom vi vet att när våra medarbetare känner sig trygga med att kunna vara sig själva och har fri- het och mandat att fatta beslut blir de mer produktiva och innovativa. Det har gjort att vi kunnat hantera många teknologicykler under de senaste 150 åren. Det är viktigt på alla nivåer att varje individ känner tillhörig- het och kan bidra. Beslutsfattande av hög kvalitet och god riskhantering i en mycket komplex och konkurrensutsatt global miljö kräver en högkompetent arbetsstyrka med bred erfarenhet och mångfald av perspektiv. Vi strävar efter att arbetskraftens sammansättning bättre ska återspegla mångfalden i de samhällen där vi har verk- samhet. Vi fortsätter arbetet med att öka jämställdheten (särskilt på chefsnivå) och uppnå jämställda löner genom löpande uppföljning av data, exempel nyanställ- ningar, befordringar och ersättningsnivåer uppdelat på kön och chefsnivå. Även om vi inte har några kvoter har vi en fortsatt ambition att öka den totala andelen kvinn- liga ledare och att uppnå jämställda löner genom vårt arbete för opartisk och icke- diskriminerande rekrytering, befordran och meritbaserad ersättning. Vi stödjer aktivt medarbetarresursgrup- per (Employee Resource Groups, ERG), som är öppna för alla. De utgör en viktig kanal för medarbetarnas synpunkter i olika frågor. Vidare genomför vi återkommande under- sökningar av medarbetarengagemang. Vi arbetar aktivt för att säkerställa regel- bunden återkoppling från medarbetarna. Samtidigt ser vi till att organisationens strategiska inriktning är tydlig för alla. Konkurrensen om globala talanger och kompetens är mycket hård. Ericssons meritbaserade rekryterings-, anställ- nings- och ledningsbeslut är centrala för vårt teknikledarskap och för att behålla konkurrenskraften på lång sikt. Vi erbjud er våra medarbetare lika möjligheter och balans mellan arbete och privatliv samt likvärdig tillgång för alla till arbetsplatsens program, aktiviteter och resurser. Dessutom kombinerar vi fysisk närvaro och samarbete med flexibla arbetsformer för att stödja karriärutveckling och åtaganden i privat- livet, och för att fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare globalt. Ericsson förväntar sig att medarbetare och ledare eftersträvar lika möjligheter samt meritbaserade åtgärder och beslut. Vi stödjer våra medarbetare i att utveckla kritisk kompetens för att främja innova- tion, behålla medarbetare och se till att rätt personer har rätt roller. Vi kartlägger konti- nuerligt kritiska kompetenser i förhållande till våra strategiska prioriteringar över hela organisationen — inom teknik, affärsverk- samhet och ledarskap — och investerar i kontinuerlig kompetensutveckling, bland annat genom det koncernövergripande införandet av AI. Detta arbete stärker beslutsfattandet och höjer produktiviteten, förändrar hur Ericsson arbetar och möjlig- gör snabbare och förbättrade resultat – och bygger kompetens för dagens behov och förbereder oss för framtida möjligheter. Medarbetare, talanger och mångfald Ericsson sätter integritet och etik i centrum för sin verksamhet. Bolaget säkerställer ett ansvarsfullt och transparent beslutsfatt- ande i enlighet med gällande regelverk och i linje med företagets värderingar. Etik och regelefterlevnad är strategiska prio- riteringar som stärks genom anpassade åtgärder, såsom datadrivna insikter och riskbedömningar, för att åtgärda brister och öka ansvarstagandet. Genom att inte- grera regelefterlevnad i kulturen, utbilda medarbetare i att leva upp till företagets värderingar och säkerställa att handlingar överensstämmer med gällande riktlinjer skapar Ericsson förtroende bland intress- enter och skyddar sitt anseende genom ett konsekvent åtagande för integritet. Integritet, etik och regelefterlevnad i fokus 7Ericsson 2025 Strategi Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 12 ===== Enterprise Enterprise leder nästa era av företagens digitala transformation med högpresterande, programmerbara mobila nätverkslösningar. – Levererar säker och tillförlitlig kon- nektiviet för företag via privata 5G-nät, inomhustäckning för 5G och trådlöst WAN för att stödja affärskri- tiska och operativt väsentliga applikationer. – Orkestrerar molnhanterade trådlösa plattformar som förenar AI-förstärkt säkerhet, nätdrift och intelligens, vil- ket möjliggör centraliserad kontroll, insyn i realtid och kontinuerlig optimering i stor skala. – Skapar nytt värde för företag genom nätverks-API:er som gör avancerade mobila nätverksfunktioner tillgängliga för utvecklare. – Driver företagens hyperkonnektivitet med nästa generations nätverksmed- vetna kommunikationslösningar. Other Other består av medieverksamheter samt icke-allokerad övrig verksamhet. – RedBee Media: Tar fram och distri- buerar videotjänster live och on- demand för leverantörer av media- tjänster, sportligor och leverantörer av kommunikationstjänster. Networks Networks förser leverantörer av kommunikationstjänster med lösningar som kombinerar hårdvara, mjukvara och tjänster för att möta den ökade efterfrågan på intelligenta, tillförlitliga och flex- ibla 5G-nät vilket driver tillväxt och skapar konkurrensfördelar. – Förbättra nätkapaciteten och täck- ningen genom avancerade RAN- komponenter (radioaccessnät) för att möta den fortsatta tillväxten i datatrafik och efterfrågan på nya AI-applikationer för företag och konsumenter. – Minska totala ägandekostnaden (TCO) och accelerera tjänsteleve- ranser genom energieffektiv RAN, med en mjukvaru arkitektur som är AI-native och kan distribueras över flera hårdvaru plattformar, bland annat Ericsson silicon och tredje parts CPU-/GPU-processorer. – Säkerställa end-to-end prestanda genom motståndskraftiga transportnät. – Förbättra spektrumeffektiviteten genom avancerade aktiva/passiva antenner som stärker täckning och upplänkskapacitet. – Minska kommersialiseringsrisk och rörelsekostnader samtidigt som till- gångarnas nyttjandegrad maxime- ras via snabb implementering och livscykelhantering. Segment 0 25 50 75 100 125 150 175 200 202520242023 0 5 10 15 20 25 30 35 40 14,0 % 17,5 % 171,4 158,2 151,0 20,7 % Nettoomsättning och justerad EBITA-marginal SEK miljarder % Nettoomsättning Justerad EBITA-marginal 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 202520242023 2,5 2,2 1,8 Nettoomsättning SEK miljarder Nettoomsättning Cloud Software and Services Cloud Software and Services erbjuder programvara och tjänster som hjälper kunder att förbättra nätverksprestanda, generera intäkter, skapa nya affärsmöjligheter baserade på differentierad konnektivitet och arbeta mer effektivt och med större flexibilitet genom automatiserade nätverk. – Säkerställer högpresterande, effek- tiv, säker och motståndskraftig data- och rösttrafik genom lös- ningar för kärnnätet. – Hjälper kunder att öka sina intäkter och förbättra användarupplevelser genom smart intäktsgenerering samt orkestrering och drift av nät- verk via lösningar för affärs- och driftstödsystem. – Förbättrar operativ effektivitet och nätverksprestanda genom lös- ningar för nätverkshantering och kognitiva nätverk. – Nätverksdrift utförd som managed services för att säkerställa hög nät- verksprestanda, utmärkta kundupp- levelser och kostnadseffektivitet. Nettoomsättning Justerad EBITA-marginal 0 10 20 30 40 50 60 70 80 202520242023 0 5 10 15 20 2,7 % 3,2 % 63,6 62,6 62,7 11,4 % Nettoomsättning och justerad EBITA-marginal SEK miljarder % 0 5 10 15 20 25 30 202520242023 –20 –10 0 10 20 30 40 –12,0 % –16,0 % 23,0 % 1) 25,7 24,9 21,1 Nettoomsättning och justerad EBITA-marginal SEK miljarder % Nettoomsättning Justerad EBITA-marginal 1) Inklusive en realisationsvinst på 7,6 miljarder kronor från avyttringen av Iconectiv under 2025. Nettoomsättning (andel av koncernen) 26 % Nettoomsättning (andel av koncernen) 64 % Nettoomsättning (andel av koncernen) 9 % Nettoomsättning (andel av koncernen) 1 % 8 Ericsson 2025Strategi Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 13 ===== Hållbarhetsmål – Nettonollutsläpp av koldioxid i hela värdekedjan till 20401). – Target Zero Noll arbetsrelaterade döds- fall och incidenter med sjukfrånvaro. Utfall 2025: 3 dödsfall och 60 incidenter med sjukfrånvaro. Ericsson fortsätter att analys era grundorsaker och stärka sina förebyggande åtgärder för att minska och slutligen eliminera arbetsrelaterade olyckor. Långsiktiga mål Ericssons mål är att förbättra lönsamheten genom att dra nytta av ledarskapet inom AI-native mobilnät och expandera till flera sektorer och skala upp nätplattformen. De finansiella målen uttrycks i termer av justerad EBITA-marginal och fritt kassaflöde före M&A (fusioner och förvärv) som en andel av nettoomsättningen. För att driva värdeskapande och konkurrenskraft prioriterar Ericsson strategiska investeringar i forskning och utveckling (FoU), för att på så sätt säkerställa att Bolaget behåller teknikledarskapet och förbättrar den operationella effektiviteten. Finansiell disciplin och ett starkt fokus på lönsamhet och avkastning utgör kärnan i alla beslut. Bolagets mål är att ha kreditbetyget ”kreditvärdig” och Bolaget efter- strävar en solid nettokassa över tid. Principerna för kapitalallokering Mål och utfall är: (1) bibehålla teknikledarskap och säkerställa starkt kundförtroende genom fortsatta FoU-investeringar, även under perioder med ökad volatilitet på marknaden eller låg visibilitet, (2) stabila till progress- iva ordinarie utdelningar, (3) selektiva oorganiska investeringar som kompletterar befintlig produktportfölj och/eller marknadsnärvaro samt (4) säkerställa kapitaldisciplin genom att överföra överskott till aktieägarna. Hållbarhetsmålen är en integrerad del av Ericssons strategi och bidrar till att bygga koncernövergripande motståndskraft. Genom att hantera klimatförändringar samt prioritera hälsa och säkerhet är Ericssons upp- fattning att väsentlig påverkan och väsentliga risker i såväl egen verk- samhet som i värdekedjan begränsas. Alla siffror är i relation till nettoomsättning. 1) Omstruktureringskostnader som redovisat i resultaträkningen för varje år. Generera fritt kassaflöde Brygga mellan justerad EBITA och fritt kassaflöde (% av nettoomsättningen, illustrativt) Långsiktigt mål 2023 2024 2025 Justerad EBITA­marginal 15–18 % 8 % 11 % 18 % − Finansnetto, skatt och övrigt –4 till –5 % –2 % –3 % –6 % + Återföring av ned- och avskrivningar 2 till 3 % 2 % 2 % 2 % + Återföring av avskrivningar av leasade tillgångar 1 % 1 % 1 % 1 % +/− Förändringar i rörelsens nettotillgångar –1 % –4 % 9 % 0 % − Kapitalutgifter –2 % –2 % –1 % –2 % − Leasingavgifter –1 % –1 % –1 % –1 % − Omstrukturering1) –1 % –2 % –2 % –1 % = Fritt kassaflöde (före M&A) 9–12 % 0 % 16 % 11 % Finansiella mål Viktiga drivkrafter – Ökade patent- och licensintäkter (IPR) – Marknad och produktmix – Operativ hävstång Fokus – Att leverera solid kassagenerering från EBITA Scope 1, 2 och 32) 2040 års mål 1) Validerat av Science Based Targets initiative (SBTi). 2) För en uppdelning av utsläpp i Scope 1, 2 och 3, se sidan 110 i förvaltningsberättelsen. Värdekedjans koldioxidavtryck Miljoner ton CO2e/% 0 5 10 15 20 25 30 35 2040 mål202520242023 32 17 19 3 Justerad EBITA-marginal Långsiktigt mål 1) Inklusive en ökning med 3,2 procentenheter från realisationsvinsten kopplad till iconectiv. Justerad EBITA-marginal % 0 5 10 15 20 Mål202520242023 18 % 15 % 8,1 % 11,0 % 18,1 % 1) Fritt kassaflöde före M&A Långsiktigt mål Fritt kassaflöde före M&A % 0 5 10 15 20 Mål202520242023 0 % 12 % 9 % 16 % 11 % Justerad EBITA-marginal 1 5 –18 % Fritt kassaflöde (före M&A) som andel av nettoomsättningen 9–1 2 % 9Ericsson 2025 Strategi Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 14 ===== 2025 innebär ännu ett exceptionellt år för Ericsson. Det externa omvärldsläget prägla- des av ökade geopolitiska spänningar, och hot om höga tullar, vilket indikerar framväx- andet av en ny uppsättning spelregler för global handel. Detta påverkar naturligtvis global affärsverksamhet, och styrelsen har lagt mycket tid på att navigera i de föränd- rade förutsättningarna. Samtidigt närmar sig världen snabbt nästa fas i AI-eran, där AI- drivna applikationer och enheter kan skapa ett verkligt hyperuppkopplat samhälle. Den här utvecklingen kommer att kräva avancer ad mobilkommunikation – ett område där Ericsson är världsledande. Mot bakgrund av en snabbt föränderlig och dynamisk omvärld har Ericsson visat prov på motståndskraft och fortsatta framsteg, vilket understryks av flera betydande fram- gångar globalt och i hela verksamheten. Strategi och teknik Under 2025 fortsatte Bolaget att genom- föra sin strategi att leda inom mobilnät och skala upp den mobila plattformen till nya användningsområden och sektorer. Idag erkänns Ericsson som branschledande, och våra kund er väljer Bolagets världsledande produkt er och lösningar för att kunna erbjuda differentierade tjänster och öka möjlighet erna till nya intäktsströmmar. Flera viktiga kon- trakt tecknades inom mobilinfrastruktur och vi såg även en god utveckling inom nya sekt- orer som verksamhetskritiska applikation er och företagslösningar. Ett framgångsrikt genomförande av denna strategi kommer att föra Ericsson in i en tillväxtfas, och styrelsen samarbetar aktivt med ledningsgruppen för att tillvarata denna möjlighet. Även om nästa fas i AI-eran kommer att kräva avancerad mobilkommunikation, ser vi på kort sikt fortfarande liten eller ingen tillväxt i marknaden för mobilinfrastruktur som är vår huvudmarknad. Det innebär att vi behöver planera därefter. Bolaget fortsätter därför att stärka sin operativa effektivitet och strukturellt förbättra verksamheten genom kostnadskontroll och förbättrat rörelsekapital. Grunden till Ericssons framgång är teknik- ledarskap. Att värna denna position är styr- elsens högsta prioritet. Det inkluderar att säkerställa att Bolaget kan fortsätta att göra strategiskt kritiska investeringar för att leda utvecklingen inom 6G- och under AI-eran och behålla kundernas förtroende i olika typer av marknadsförhållanden, samt att säkerställa förmågan att göra selektiva tilläggsförvärv. Därför är vi glada över att gå in i 2026 med en stark och solid finansiell ställning, vilket ger Ericsson möjligheten att fortsätta göra viktiga investeringar i FoU och samtidigt öka avkast- ningen till aktieägarna. Kapitalstruktur För helåret 2025 redovisade Bolaget en net- toomsättning på SEK 236,7 miljarder, en just- erad bruttomarginal på 48,1 %, en justerad EBITA-marginal på 14,9 % (exklusive realisa- tionsvinsten från försäljningen av iconectiv) och ett fritt kassaflöde före M&A på SEK 26,8 miljarder. Det innebär att Bolaget nådde sitt mål för fritt kassaflöde före M&A som andel av nettoomsättningen på 9–12 % och ligg er mycket nära sitt långsiktiga EBITA-mål på 15–18 %. Vid årets utgång uppgick netto- kassan till SEK 61,2 miljarder. Resultaten återspeglar Ericssons konkurrenskraftiga portfölj och de åtgärder som vidtagits under de senaste åren för att stärka verksamhetens position. Kapitalallokering har varit ett viktigt fokusområde för styrelsen under 2025. Under året har styrelsen arbetat med att tydligare definiera och redogöra för sin syn på kapitalallokering, samt för sin syn på hur balansräkningen skall se ut över tid. Det övergripande målet är att säkerställa en solid nettokassa över tid för att säkra Bolagets teknikledarskap. I samband med Bolagets rapport för fjärde kvartalet presenterade styrelsen de viktigaste principerna för kapitalallokering. Dessa är: 1. Bibehålla teknikledarskap och säkerställa starkt kundförtroende genom fortsatta FoU-investeringar, även under perioder med ökad volatilitet på marknaden eller låg visibilitet. 2. Stabila till progressiva ordinarie utdelningar. 3. Selektiva oorganiska investeringar som kompletterar befintlig produktportfölj och/eller marknadsnärvaron samt 4. Säkerställa kapitaldisciplin genom att återföra överskott till aktieägarna. I linje med dessa principer föreslår styrelsen årsstämman en total återföring till aktie- ägarna om cirka SEK 25 miljarder som består av en ökad utdelning på SEK 3,00 per aktie för räkenskapsåret 2025 och ett aktieåter- köpsprogram på upp till SEK 15 miljarder. Det är den största återföring till aktieägarna i Ericssons historia och avspeglar både styr- elsens förtroende för Ericssons strategi och styr elsens uppfattning att kapitalöverskott bör återföras till aktieägarna. Bästa aktieägare, Kommentar från styrelseordföranden 10 Ericsson 2025Kommentar från styrelseordföranden ErsättningsrapportBolagsstyrningsrapportFinansiell rapport ===== SIDA 15 ===== Hållbarhet, medarbetare och en ledande företagskultur Under 2025 fortsatte Ericsson att integrera hållbarhet och ansvarsfullt företagande i sin verksamhet. Det innebär bland annat att driva branschens övergång till högprester- ande nät med ett minskat koldioxidavtryck. Eftersom energieffektiva nät kan minska kund- ernas totala ägandekostnad (TCO) skapar detta en konkurrensfördel för Bolaget sam- tidigt som det stödjer vår egen resa mot Net Zero eller nettonollutsläpp av växthusgaser. En förutsättning för Ericssons teknikledar- skap är medarbetarna och deras ledande ingenjörskompetens. Av den anledningen fokuserar Ericsson även fortsättningsvis på att säkerställa att Bolaget kan attrahera och motivera medarbetare på dagens globala talangmarknad. Som ett verkligt globalt före- tag fattar vi våra talang- och rekryteringsbe- slut baserat på meriter utan diskriminering. Under 2025 har vi sett en betydande för- ändring i ESG-landskapet. Särskilt i USA som är vår största marknad och står för 40 % av koncernens totala intäkter. Liksom alla bolag har vi behövt göra noggranna avvägningar i balansen mellan regulatoriska risker och affärsmässiga behov. Som följd av detta, kommer styrelsen föreslå årsstämman att hållbarhetsmålet i vårt program för lång- siktig rörlig ersättning 2026 (LTV) endast är fokuserat på klimat. I det föränderliga ESG- landskapet fortsätter Ericsson att främja en inkluderande arbetsplats på alla nivåer i organisationen. Ericsson fortsätter att stärka sitt etik- och regelefterlevnadsprogram. Att fullt ut inte gr- era det i verksamheten och främja ansvars- tagande är fortsatt av högsta prioritet för Bolaget. Styrelsen är fortsatt aktivt involverad i att övervaka regelefterlevnadsprogrammet och stödja ledningen i detta viktiga arbete. Styrning Under året har arbetet i styrelsen och de olika kommittéerna fortlöpt väl och har varit effekt- ivt för att följa upp och verkställa styrelsens ansvar. Våra nuvarande styrelseledamöter bidrar med en stor bredd av kvalifikationer, perspektiv och kompetenser som stärker styr- elsens förmåga att utföra sitt översynsupp- drag för aktieägarnas räkning. Jag har under 2025 fortsatt dialogen med större svenska och internationella aktieägare för att diskutera frågor som är viktiga för dem, bland annat utformningen av våra långsikt- iga ersättningsprogram. De här diskussion- erna fortsätter att vara mycket produktiva och ger styrelsen värdefull återkoppling som vi tar med oss när vi fattar beslut om Ericssons framtida inriktning. Sammanfattning Lars Magnus Ericsson grundade sitt företag 1876 med den fasta övertygelsen att kom- munikation är ett grundläggande mänskligt behov. I år, när Bolaget firar 150-årsjubileum, kan vi reflektera över en historia av innova- tion, branschledarskap och investeringar i transformativ teknik. Dessa innovationer har fört människor närmare varandra och förbättrat samhällen över hela världen. Med Ericssons nuvarande fokus på programmer- bara, AI-drivna nät och fortsatta FoU-invest- eringar är Bolaget väl positionerat för att skapa ytterligare värde och för att fortsätta driva möjligheter i takt med att den digitala ekonomin expanderar. Styrelsen ger sitt fortsatt fulla stöd till Ericssons ledning när de genomför strat- egin och stärker Bolagets teknikledarskap. Vi har en stark tilltro till Bolagets fortsatta momentum inom programmerbara nät och nya marknader för konnektivitet. Även om det kan ta tid innan det syns i försäljningen tror vi att vi har några mycket intressanta år fram- för oss i takt med att konnektivitet i AI-eran blir viktigare. Å styrelsens vägnar vill jag rikta ett varmt tack till VD Börje Ekholm, koncern- ledningen och alla medarbetarna för deras arbete och bidrag under 2025. Jan Carlson Styrelseordförande 11Ericsson 2025 Kommentar från styrelseordföranden Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 16 ===== 150 år av kommunikation Från en liten verkstad år 1876 till en global ledare inom kommunikation – Ericssons historia präglas av ständiga innovationer, en ledande roll inom standar- disering samt investeringar i teknik som har förändrat telekombranschen i grunden. Läs mer på ericsson.com 1876–1920 En innovationsstjärna föds Ericssons historia tar sin början 1876 när Lars Magnus Ericsson öppnade en liten verkstad i Stockholm för att reparera telegrafinstrument och annan elektrisk och mekanisk utrustning. Inte långt därefter började Bolaget tillverka sina första telefoner och år 1896 hade Bolaget redan producerat över 100 000 telefoner och hade 500 anställda. Den internationella expansionen följde snabbt därefter. Ericsson gick in på marknad- erna i grannländerna Norge och Finland och säkrade stora kontrakt i Ryssland och Stor- britannien. I början av 1900-talet hade Bolaget även expanderat utanför Europa, byggt en produktionsanläggning i USA och spelat en avgörande roll när Shanghais tele- fonnät byggdes. I början av 1900-talet hade Bolaget öppnat kontor i Mexiko, Argentina och Polen, och befäst sin ställning som en global ledare inom telekommunikation. 1920–1960 Kommunikationens omvandling År 1919 noterades Ericsson på Stockholms- börsen, och perioden som följde präglades av att Bolaget omsatte visionära idéer till skalbar infrastruktur. Under 1920 utvecklade Ericsson 500- väljaren, en telefonväxel med kommersiell framgång som automatiserade tusentals an- slutningar som tidigare hade skötts av telefo- nister. De första kommersiella lanseringarna av telefonväxeln skedde i Rotterdam (1923) och Stockholm (1924), och visade på Bola- gets förmåga att leverera modern, skalbar kommunikationsinfrastruktur. En 500-väljare av originalmodell i Stockholm togs ur bruk så sent som 1985 efter 62 års tjänst – ett bevis på produktens tillförlitlighet. Under 1930-talet navigerade Ericsson genom marknadsturbulens och ägarför- ändringar, men återuppbyggde successivt verksamheten med ingenjörskompetens och kommersiell disciplin som grundläggande principer. I mitten av 1900-talet var Bolaget återigen väl positionerat för att leda nästa kapitel inom telekommunikation. 1960–1980 Den digitala kommunikationens gryning På 1960-talet kom de första integrerade kretsarna och banade väg för den digitala tids åldern. Ny halvledarteknik innebar möj- ligheter till att förbättra den befintliga väx- eltekniken betydligt. På 1970-talet började Ericsson arbetet med att utveckla en helt digital, mjukvarubaserad växelplattform. Resultatet av denna utveckling blev AXE- ett telefonväxelsystem med bättre tillförlitlig- het och operativ effektivitet. År 1992 hade Ericsson en 40-procentig marknadsandel inom detta område. Systemet som var modu- lärt och mjukvarudrivet var en föregångare inom digital teknik och la grunden till en långsiktig konkurrensfördel. 12 Ericsson 2025150 år av kommunikation Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 17 ===== Nästa steg Mobil innovation har skapat expo- nentiella ökningar av kapacitet och funktioner, och 5G har blivit en kritisk digital infrastruktur som möjliggör dif- ferentierade tjänster för konsumenter, företag och samhälle. Nästa genera- tions mobilteknik, 6G, kommer att vara AI-native med integrerad intelligens i nätet som möjliggör realtidsanpass- ning, nya enheter, högre spektrum- och energieffektivitet samt nya värde- strömmar som integrerad sensorteknik och immersiva tjänster. Under Bolagets 150-åriga historia är det en sak som inte har förändrats: Ericssons åtagande att koppla sam- man människor och organisationer genom innovation inom kommunika- tion. Ericsson har genom uthålliga investeringar i FoU, ledarskap inom teknikstandarder, selektiva förvärv och nära partnerskap med leverantörer av kommunikationstjänster etablerat en stark position för att leverera långsiktigt värde till aktieägare, kunder och sam- hället i stort. I takt med att den digitala ekonomin växer är Ericssons mål att dra nytta av sin skala, portfölj och sin position i ekosystemet för att skapa ytterligare värde genom programmer- bara, AI-drivna nät som främjar ekono- misk utveckling och social inkludering. 2015–2025 En generation utan motstycke För att kunna möta behoven hos både kon- sumenter som företag började Ericsson lansera 5G produkter 2015. Bolaget bidrog i betydande grad till standardisering sarbetet inom 3GPP. Detta tidiga engagemang posi- tionerade Bolaget för att kunna ta del av det snabba genomslaget när kommersiella 5G-nät lanserades 2018. År 2020 var 5G den mobilnätsgeneration med snabbast marknadsacceptans och nådde en miljard abonnenter på tre år. Idag går huvuddelen av den globala 5G-trafiken utanför Kina via Ericssons nät. Med 5G har marknaden breddats bortom mobilt bredband för konsumenter till att även omfatta verksamhetskritiska nät, industriell automation, AR/VR och AI-drivna företags- applikationer. Fast bredband via mobilnätet 2000–2015 Internet i fickformat I början av 2000-talet, när dotcom-bubblan brast och telekomsektorn gick igenom en glo- bal ekonomisk nedgång, tog sig Ericsson ige- nom krisen och fortsatte att investera i FoU och produktutveckling. Med stöd av sina telekomplattformar och sitt ledarskap inom olika teknikstandarder för mobila nät, befäste Ericsson år 2001 sin posi- tion som ledare inom 3G-teknik. I takt med att paketbaserade tekniker blev mognare, satsade Ericsson på LTE-standarden (Long- Term Evolution) och i december 2009 lanse- rade Ericsson tillsammans med TeliaSonera ett av världens första kommersiella 4G-nät. Med nästa generations mobilteknik växte smartphones och appekonomin fram. Med 4G kom de prestanda och kapacitetsförbätt- ringar som krävdes för streaming av filmer och för sociala plattformar, vilket påskyndade konsumentefterfrågan och plattformsinnova- tion. Fram till 2015 ökade mobila bredband- sabonnemang betydligt, vilket gav stöd till nya tjänster och intäktsströmmar för branschen. 1980–2000 Mobilmiraklet Ericsson hade redan tidigt experimenterat med mobilitet. Bolagets första ”mobil” telefon från 1956 vägde cirka 40 kilo. Men det var AXE-systemet som möjliggjorde utvecklingen av de nationella mobilnäten, som så småningom spreds i global skala. Ett stort genombrott kom 1981 då NMT- systemet (Nordic Mobile Telephone) lans- erades. Det var världens första mobilnät med multi nationell roaming och etablerade Ericsson som en seriös aktör inom mobilteknik. Då branschen utvecklades och GSM- standarden lanserades, förvandlades mobil- telefonen från att en nischprodukt till en kon- sumentprodukt för massmarknaden. Genom att införa en gemensam teknik i Europa möj- liggjordes roaming över nationsgränserna samtidigt som stordriftsfördelarna bidrog till märkbara kostnadssänkningar. GSM för- bättrade också effektiviteten och kapaciteten i nätet och innehöll en ny funktion – Short Message Service (SMS) – som återigen skulle förändra hur världen kommunicerar. År 1995 hade GSM-näten omkring 10 miljoner abonnenter världen över, och mobil- telefonförsäljningen det året översteg den sammanlagda försäljningen under hela 1980-talet. Under år 2000 stod försäljningen av nätutrustning för cirka 65 % av Ericssons intäkter, vilket reflekterar Bolagets ledande ställning. Mobilkommunikationen fortsatte att utvecklas, och över tid ändrades även mobilnätens uppgift från att driva röst trafik till att möjliggöra en demokratisering av information. (FWA) har också visat sig ha ett tydlig kom- mersiellt användningsområde och ger leve- rantörerna av kommunikationstjänster en möjlighet att bygga ut höghastighetsbred- band utan att behöva bygga ut fibernätet. Ericsson har även börjat vända sig till en ny typ av nätanvändare: applikationsutveck- lare. Förvärvet av Vonage år 2022 gjorde det möjligt för Ericsson att erbjuda avancerade nätfunktioner via nätverks-API:er, vilket gör det enklare för företag och utvecklare att inte- grera och generera intäkter från avancerade funktioner, såsom konnektivitet med låg latens och exakt positionering. För att ytterligare påskynda marknads- utvecklingen för nätverks-API:er var Ericsson med och grundade Aduna 2024 – ett joint venture med ledande leverantörer av kom- munikationstjänster, som bildades för att aggregera och standardisera nätverks-API:er och göra det enklare för företag att använda dem i stor skala. Tillsammans har dessa strat- egiska initiativ placerat Ericsson i centrum av företagens digitalisering. 13Ericsson 2025 150 år av kommunikation Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 18 ===== Förvaltningsberättelse 2025 i korthet – Försäljningen minskade med –5 % till SEK 236,7 (247,9) miljarder främst på grund av en försäljningsnedgång inom Networks på –5 %. Koncernens organiska försäljning ökade med 2 %. – Bruttoresultatet ökade till SEK 112,7 (109,4) miljarder, främst hänförligt till Mobile Networks , trots en valutapåverkan på SEK –7,2 miljarder. Bruttomarginalen var 47,6 % (44,1 %). Justerat bruttoresultat var SEK 113,9 (111,4) miljarder, med en marginal på 48,1 % (44,9 %). – EBIT uppgick till SEK 38,6 (4,3) miljarder, med en EBIT-marginal på 16,3 % (1,7 %), inklusive vinsten från avyttringen av iconectiv. Justerad EBIT var SEK 41,0 (9,3) miljarder, med en justerad EBIT-marginal på 17,3 % (3,8 %). – Periodens resultat var SEK 28,7 (0,4) miljarder. Resultat per aktie efter utspädning var SEK 8,51 kr (0,01), inklusive SEK 1,70 per aktie i vinst från avyttringen av iconectiv. – EBITA ökade till SEK 40,5 (22,1) miljarder, med en EBITA-marginal på 17,1 % (8,9 %). Justerad EBITA var SEK 42,9 (27,2) miljarder, med en justerad EBITA-marginal på 18,1 % (11,0 %). – Kassaflödet från rörelsen var SEK 33,0 (46,3) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 26,8 (40,0) miljarder. – Kassa och likvida medel uppgick till SEK 43,9 (43,9) miljarder och nettokassan var SEK 61,2 (37,8) miljarder per den 31 december 2025. – Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2025 om SEK 3,00 (2,85) per aktie och ett aktieåterköpsprogram om SEK 15 miljarder. Nettoomsättning Försäljningen minskade med SEK –11,2 miljarder, eller –5 %, till SEK 236,7 (247,9) miljarder med en valutakurseffekt på SEK –13,9 miljarder. Organisk försäljning ökade med 2%. Försäljningen inom Networks minskade med –5 % till SEK 151,0 miljarder, medan organisk försäljning ökade med 1 %. Försäljningen inom Cloud Software and Services var stabil på SEK 62,7, miljarder, medan organisk försäljning ökade med 6 %. Försäljningen inom Enterprise minskade med –15 % till SEK 21,1 miljarder, medan organisk försäljning minskade med –5 %. Försälj- ningen inom affärsområde Other minskade med –16 % till SEK 1,8 miljarder, medan organisk försäljning minskade med –13 %. Försäljningen minskade inom alla mark- nadsområden. I marknadsområde Americas, ökade försäljningen i Nordamerika men denna ökning motverkades av en försälj- ningsnedgång i Latinamerika. I marknads- område Europa, Mellanöstern och Afrika uppvägdes försäljningsökningen i Afrika av minskad försäljning i Mellanöstern och Europa. Försäljningen minskade inom de övriga marknadsområdena. Den största minskningen noterades inom marknads- område Sydostasien, Oceanien och Indien, främst på grund av minskade investerings- nivåer i Indien. Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 14,5 (14,0) miljarder som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal. Försäljningsmixen per produktkategori var 37 % (38 %) hårdvara, 23 % (23 %) mjukvara och 39 % (39 %) tjänster. Bruttoresultat och bruttomarginal Bruttoresultatet ökade till SEK 112,7 (109,4) miljarder, med en bruttomarginal på 47,6 % (44,1 %). Den förbättrade bruttomarginalen var ett resultat av kostnadsbesparingar och operativ effektivitet samt en gynnsam mark- nadsmix. Bruttoresultatet påverkades av valutakurseffekter på SEK –7,2 miljarder kronor jämfört med samma period före- gående år. Justerat bruttoresultat ökade till SEK 113,9 (111,4) miljarder. Justerad brutto- marginal ökade till 48,1 % (44,9 %). Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU) FoU-kostnaderna minskade till SEK –48,9 (–53,5) miljarder inklusive omstrukturerings- kostnader på SEK −0,6 (–2,1) miljarder och en valutakurseffekt på SEK 1,2 miljarder. Under 2024 påverkades FoU-kostnaderna av en nedskrivning av immateriella tillgångar på SEK –1,4 miljarder. Exklusive omstruktur- eringskostnader, valutakurspåverkan och 0 50 100 150 200 250 300 202520242023 263,4 247,9 236,7 Nettoomsättning SEK miljarder 0 35 70 105 140 175 202520242023 101,6 109,4 112,7 47,6 % 38,6 % 44,1 % 0 10 20 30 40 50 Bruttoresultat och bruttomarginal SEK miljarder % Bruttoresultat Bruttomarginal Finansiell översikt 14 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 19 ===== –30 –20 –10 0 10 20 30 40 50 202520242023 – 7,7 % 16,3 % 1,7 % – 20,3 38,6 4,3 –12 –8 –4 0 4 8 12 16 20 EBIT (förlust) och EBIT-marginal SEK miljarder % EBIT (förlust) EBIT-marginal nedskrivning av immateriella tillgångar minsk- ade FoU-kostnaderna med SEK –0,5 miljard er jämfört med samma period föregående år. Investeringar i FoU, för teknikledarskap och operativ motståndskraft uppvägdes mer än väl av kostnadsbesparingar inom Cloud Soft- ware and Services. Antalet beviljade patent översteg 60 000. Försäljnings- och administrations- kostnader (SG&A) SG&A-kostnaderna minskade till SEK –33,7 (–51,7) miljarder inklusive omstrukturerings- kostnader på SEK –0,5 (–0,8) miljarder och en valutakurseffekt på SEK 1,3 miljarder. Under 2024 påverkades SG&A-kostnader av en nedskrivning av immateriella tillgångar på SEK –12,6 miljarder. Exklusive omstrukture- ringskostnader, valutakurspåverkan och ned- skrivning av immateriella tillgångar minskade SG&A-kostnaderna med SEK –3,6 miljarder jämfört med samma period föregående år, som ett resultat av kostnadsbesparingar. Kostnadsminskningarna förstärktes också av avyttringar inom Enterprise. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 8,2 (0,6) miljarder kronor, vilket inklud erar en realisationsvinst på SEK 7,6 miljarder från avyttringen av iconectiv och en vinst på SEK 0,4 miljarder kronor från avytt- ringen av ett minoritetsinnehav. Omstruktureringskostnader Omstruktureringskostnaderna uppgick till SEK –2,3 (–5,0) miljarder, främst relaterade till personalminskningar. Bruttoresultatet inkluderade omstruktureringskostnader på SEK –1,3 (–2,0) miljarder, medan rörelseom- kostnaderna inkluderade omstrukturerings- kostnader på SEK –1,1 (–3,0) miljarder. Rörelseresultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) EBIT ökade till SEK 38,6 (4,3) miljarder, inklusive en realisationsvinst på SEK 7,6  miljarder från avyttringen av iconectiv och en valutakurseffekt på SEK –4,7 miljarder. EBIT gynnades av lägre rörelseomkostnader och ett högre bruttoresultat. EBIT-marginalen var 16,3 % (1,7 %), till följd av förbättrad EBIT-marginal inom Mobile Networks och en ökning med 3,2 procentenheter från realis- ationsvinsten relaterad till iconectiv. Under 2024 påverkades EBIT av en icke kassa- påverkande nedskrivning på SEK –15,3 miljard er relaterad till nedskrivningen av immateriella tillgångar. Justerad EBIT var SEK 41,0 (9,3) miljarder, med en marginal på 17,3 % (3,8 %). Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter och kostnader, netto, var SEK –0,3 (–1,7) miljarder, med en positiv påverkan av lägre räntor och minskad upp- låning, en minskning av övriga finansiella kostnader liksom av en positiv påverkan från valutasäkringar. Valutasäkringseffekten var SEK 0,4 (0,1) miljarder. Skatter Skatterna uppgick till SEK –9,6 (–2,2) miljard er. Den effektiva skattesatsen var 25 % för 2025, vilket återspeglar högre skatteplikt- iga intäkter i jurisdiktioner med lägre lagstad- gade skattesatser. Den effektiva skattesatsen för 2024 var 28 %, exklusive nedskrivningar, främst av goodwill och immateriella till- gångar hänförliga till Vonage. Periodens resultat Periodens resultat ökade till SEK 28,7 (0,4) miljarder, som ett resultat av förbättrad EBIT, vilket delvis motverkades av högre skatter. Vinst per aktie efter utspädning ökade till SEK 8,51 kr (0,01), inklusive SEK 1,70 per aktie i vinst från avyttringen av iconectiv. Rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITA) EBITA ökade till SEK 40,5 (22,1) miljarder, inklusive en realisationsvinst på SEK 7,6  miljarder från avyttringen av iconectiv och en valutakurseffekt på SEK –4,8 miljarder. EBITA gynnades av lägre rörelseomkost- nader och ett högre bruttoresultat. EBITA- marginalen var 17,1 % (8,9 %), till följd av förbättrad EBITA-marginal inom Mobile Networks och en positiv påverkan på 3,2 pro- centenheter från realisationsvinsten kopplad till iconectiv. Justerad EBITA ökade till SEK 42,9 (27,2) miljarder. Den justerade EBITA-marginalen var 18,1 % (11,0 %). Anställda Antalet anställda den 31 december 2025 var 88 826 jämfört med 94 236 den 31 december 2024. Kassaflöde Kassaflödet från rörelsen var SEK 33,0 (46,3) miljarder, drivet av periodens result at. Operativa nettotillgångar var i stort sett oförändrade. Kassaflödet från rörelsen minskade jämfört med 2024. Samtidigt som justerad EBITA förbättrades gynnades det operativa kassaf lödet under föregående år av en kraftig minskning av rörelsekapitalet. Kassaflödet från investeringsaktiviteter var SEK –11,4 (–16,0) miljarder, drivet av nettoinvesteringar i räntebärande värde- papper efter ökningen av bruttokassan, delvis motverkat av likviden från avyttringen av iconectiv. –30 –20 –10 0 10 20 30 202520242023 – 26,1 28,7 0,01 0,4 8,51 –7,94 –9 –6 –3 0 3 6 9 Periodens resultat och resultat per aktie efter utspädning SEK miljarder SEK Periodens resultat Resultat per aktie efter utspädning 0 10 20 30 40 50 202520242023 14,9 22,1 40,5 5,7 % 8,9 % 17,1 % 0 5 10 15 20 25 EBITA och EBITA-marginal SEK miljarder % EBITA EBITA-marginal –10 0 10 20 30 40 202520242023 26,840,0 –1,1 –2,1 –0,3 10,5 Fritt kassaflöde SEK miljarder Fritt kassaflöde före M&A M&A 15Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 20 ===== Kassaflödet från finansieringsaktiviteter var SEK –14,2 (–23,9) miljarder inklusive SEK 9,5 miljarder i utbetalad utdelning. SEK 1,6 miljarder i företagscertifikat och SEK 2,4 miljarder i skulder som förföll åter- betalades under året, delvis uppvägt av erhållna säkerheter på derivat. Finansiell ställning Bruttokassan ökade med SEK 18,1 miljar- der till SEK 93,9 miljarder, som ett resultat av ett positivt fritt kassaflöde före fusioner och förvärv (M&A)samt likviden från avytt- ringen av iconectiv. Detta motverkades del- vis av utbetalad utdelning och en negativ valuta omräkningseffekt på kassa och likvida medel. Ericsson hade outnyttjade beviljade kredit faciliteter om SEK 23,0 miljarder (USD 2,5 miljarder) per den 31 december 2025. Nettokassan ökade med SEK 23,4 miljard er till SEK 61,2 miljarder. Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning minskade under året till SEK 18,6 miljarder från SEK 24,4 miljarder vilket avspeglar en högre svensk diskonterings- ränta. Den svenska förmånsbestämda för- pliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska stats- obligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligation er hade åtagandena för ersättningar efter avslut ad anställning varit cirka SEK 10,9 miljarder, vilket är SEK 7,7 miljarder lägre än den nuvarande förmånsbestämda för- pliktels en (DBO). Kreditbetygen var oförändrade under året. Moody's ändrade utsikterna till positiva från stabila. S&P och Fitch har långsiktigt kredit- betyg BBB− för Ericsson med stabila utsikter, medan Moody’s har kreditbetyg Ba1 med positiva utsikter. Säsongsvariationer Koncernens försäljning, resultat och ope- rativa kassaflöde varierar från kvartal till kvart al, och är normalt lägst i första kvartalet och högst i fjärde kvartalet, vilket avspeglar kundernas säsongsmässiga inköpsmönster. Tre års genomsnittliga säsongsvariationer (2023–2025) Första kvartalet Andra kvartalet Tredje kvartalet Fjärde kvartalet Andel av årlig försäljning 23 % 24 % 24 % 29 % Investeringar i anläggningstillgångar Under 2025 uppgick investeringarna till SEK 2,6 (2,3) miljarder, motsvarande 1,1 % av försäljningen. Investeringarna rörde främst testanläggningar och utrustning för FoU, nätdriftscenter samt tillverknings- och reparationsverksamhet. De årliga invest- eringarna ligger normalt på omkring 1–2 % av nettoomsättningen. Styrelsen granskar regelbundet Bolagets investeringsplaner och förslag. Per den 31 december 2025 hade inga väsentliga belopp avseende fastigheter, byggnader, maskiner eller utrustning ställts som säkerhet för ute- stående skulder. Investeringar 2023–2025 SEK miljarder 2023 2024 2025 Investeringar i anläggningstillgångar 3,3 2,3 2,6 varav i Sverige 1,2 0,6 1,1 Andel av årlig försäljning 1,3 % 1,0 % 1,1 % Balanserade utvecklingskostnader Aktivering av utvecklingskostnader var SEK 1,1 (1,3) miljarder. –150 –100 –50 0 50 100 150 200 250 202520242023 163,0178,0 169,2 2,6 % 24,1 % –10,7 % –15 –10 –5 0 5 10 15 20 25 Avkastning på sysselsatt kapital SEK miljarder % Sysselsatt kapital vid periodens slut Avkastning på sysselsatt kapital 0 2 4 6 8 10 2032203120302029202820272026 8,1 2,8 5,45,4 1,8 1,72,5 1,01,0 Moderbolagets upplåning – löptid för lån SEK miljarder Certifikat och obligationer Nordiska Investeringsbanken Europeiska Investeringsbanken AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer) Företagscertifikat 0 20 40 60 80 100 202520242023 7,8 37,8 61,2 54,7 75,9 93,9 Kassa SEK miljarder Bruttokassa Nettokassa 16 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 21 ===== Networks Networks stod för 64 % (64 %) av koncernens nettoomsättning under 2025. Affärsområdet erbjuder hårdvara, mjukvara och tjänster för intelligenta, tillförlitliga och flexibla 5G-nät. Det omfattar energieffektiv RAN med en AI-native mjukvaruarkitektur, som kan drift- sättas på Ericsson silicon och tredje parts CPU-/GPU-processorer, kostnadseffektiva transportnät och avancerade aktiva/passiva antenner. Tjänsteportföljen omfattar drift- sättning och livscykelhantering. Nettoomsättning Försäljningen minskade med SEK –5 % till SEK 151,0 (158,2) miljarder, inklusive en valutakurseffekt på SEK –9,2 miljarder. För- säljningen var i stort sett stabil för marknads- område Europa, Mellanöstern och Afrika. Ökad försäljning i Afrika och i Mellanöstern, driven av pågående modernisering av näten och nya 5G-lanseringar, motverkades till stor del av en försäljningsnedgång i Europa. Försäljningen minskade inom de övriga marknadsområdena. Inom Americas mot- verkades försäljningstillväxten i Nordamerika av en minskad försäljning i Latinamerika. I Sydostasien, Oceanien och Indien, minskade försäljningen främst i Indien. I Nordostasien minskade försäljningen på vissa ledande 5G marknader. Den organiska försäljningstillväxten uppgick till 1 %. Bruttoresultat och bruttomarginal Bruttomarginalen ökade till 49,7 % (46,6 %) till följd av fortsatta kostnadsbesparingar och operativ effektivitet. Bruttoresultatet ökade till SEK 75,1 (73,6) miljarder, trots en lägre nettoförsäljning och en valutakurseffekt på SEK –5,0 miljarder. Justerat bruttoresultat ökade till SEK 75,5 (74,7) miljarder, med en justerad bruttomarginal på 50,0 % (47,2 %). EBIT och EBITA EBIT ökade till SEK 29,8 (25,7) miljarder, med en EBIT-marginal på 19,7 % (16,2 %). EBITA ökade till SEK 30,2 (25,9) miljarder, med en EBITA-marginal på 20,0 % (16,3 %). Ökningen var ett resultat av högre bruttore- sultat och lägre rörelseomkostnader. Rörelse- omkostnaderna minskade, tack vare fortsatta effektiviseringar och positiva valutakurs- effekter. FoU-investeringarna förblev stabila, vilket stödjer strategin att bygga de bästa högpresterande, AI-native, programmerbara näten och behålla teknikledarskapet. EBIT och EBITA påverkades av omstruk- tureringskostnader på SEK –1,0 (–1,9) miljarder och en valutakurseffekt på SEK –3,9 miljarder. Justerad EBIT ökade till SEK 30,8 (27,6) miljarder, med en justerad EBIT-marginal på 20,4 % (17,4 %) medan justerad EBITA ökade till SEK 31,2 (27,8) miljarder, med en justerad EBITA-marginal på 20,7 % (17,5 %). Cloud Software and Services Cloud Software and Services stod för 26 % (25 %) av koncernens nettoomsättning under 2025. Affärsområdet tillhandahåller kärnnät, näthantering, affärs- och driftstödsystem samt nätverksdrift levererad som managed services. Erbjudandena omfattar säker data- och röstanslutning, verktyg för att generera intäkter från och orkestrera tjänster, samt lösningar för att förbättra nätprestanda, flexibilitet och operativ effektivitet. Nettoomsättning Försäljningen var stabil på SEK 62,7 (62,6) miljarder, inklusive en valutakurseffekt på SEK –3,4 miljarder. Tjänster stod för 62 % (64 %) av nettoomsättningen. För- säljningen av kärnnät ökade inom alla marknadsområden. Försäljningen ökade inom marknadsom- råde Sydostasien, Oceanien och Indien, drivet av Indien. Inom marknadsområde Nordost- asien drevs försäljningstillväxten av tillväxt i Japan. Inom marknadsområde Americas motverkades tillväxten i Nordamerika av en lägre försäljning i Latinamerika. Inom mark- nadsområde Europa, Mellanöstern och Afrika motverkades tillväxten i Europa och Afrika av en nedgång i Mellanöstern. Den organisk försäljningstillväxten uppgick till 6 %. Bruttoresultat och bruttomarginal Bruttomarginalen ökade till 41,7 % (36,8 %), gynnat av ett starkt genomförande av stra- tegin med förbättrad leveranseffektivitet och förbättrad leveransprestanda, en högre andel mjukvaruförsäljning och fortsatt fokus på kommersiell disciplin. Bruttoresultatet ökade till SEK 26,1 (23,0) miljarder trots en valuta- kurseffekt på SEK –1,5 miljarder. Justerat bruttoresultat ökade till SEK 26,9 (23,9) miljarder, med en justerad bruttomarg- inal på 43,0 % (38,2 %). EBIT och EBITA EBIT och EBITA uppgick båda till SEK 6,0 (–0,4) miljarder. EBIT-marginalen var 9,6 % (–0,7 %), medan EBITA-marginalen var 9,6 % (–0,6 %). EBIT och EBITA fick stöd av ett högre bruttoresultat och lägre rörelseom- kostnader, vilket avspeglar ett starkt genom- förande av strategin. Rörelseomkostnaderna minskade, tack vare fortsatta effektiviseringar och positiva valutakurseffekter, vilket mer än väl uppvägde de ökade investeringarna i teknikledarskap. EBIT och EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK –1,2 (–2,4) miljarder och en valutakurseffekt på SEK –0,9 miljarder. Justerad EBIT och juste- rad EBITA ökade till SEK 7,2 (2,0) miljarder, med en justerad marginal på 11,4 % (3,2 %). Affärsresultat – Segment1) 1) Första punkten under underrubrikerna ”Networks”, ”Cloud Software and Services”, ”Enterprise” och ”Other” behandlar upplysningskraven enligt ESRS 2 SMB-3 i hållbarhetsrapporten. 0 50 100 150 200 202520242023 151,0158,2171,4 29,825,719,4 11,3 % 16,2 % 19,7 % 0 5 10 15 20 Networks SEK miljarder % Nettoomsättning EBIT EBIT-marginal –10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 202520242023 62,6 62,763,6 6,0–0,4–0,2 –0,7 % 9,6 % –0,3 % –1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Cloud Software and Services SEK miljarder % Nettoomsättning EBIT (förlust) EBIT-marginal Försäljning uppdelad på segment Networks, 64 % Cloud Software and Services, 26 % Enterprise, 9 % Other, 1 % 17Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 22 ===== Enterprise Enterprise stod för 9 % (10 %) av koncernens nettoomsättning under 2025. Enterprise erbjuder säker och pålitlig konnektivitet via privat 5G, inomhustäckning och trådlöst WAN, och orkestrerar molnhanterade tråd- lösa plattformar med AI-förstärkt säkerhet och realtidsoptimering. Erbjudandet inklu- derar även nästa generations nätverksmed- vetna kommunikationslösningar som gör avancerade mobilnätsfunktioner tillgäng- liga för utvecklare och stödjer företagens hyperkonnektivitet. Portföljen inkluderar Global Communica- tions Platform, Wireless Wide Area Networks (WWAN) och privata 5G-nät. Nettoomsättning Försäljningen minskade med SEK –15 % till SEK 21,1 (24,9) miljarder, inklusive en valuta kurseffekt på SEK –1,2 miljarder. Försäljningen påverkades av avyttringen av iconectiv under tredje kvartalet 2025. För säljningen inom Global Communica- tions Platform minskade, vilket avspeglade beslutet från 2024 att minska aktiviteten i vissa länder samt lägre försäljning av äldre lösningar. Försäljningen inom Enterprise Wireless Solutions minskade något, främst på grund av lägre försäljning inom lösningar för privat 5G. Organisk försäljning minskade med –5 %. Bruttoresultat och bruttomarginal Bruttomarginalen ökade till 53,9 % (51,4 %), som ett resultat av beslutet att fokusera på mer lönsamma marknader inom Global Communications Platform och en gynnsam- mare produktmix inom Enterprise Wire- less Solutions. Bruttoresultatet minskade till SEK 11,4 (12,8) miljarder, vilket främst avspeglar avyttringen av iconectiv under tredje kvartalet 2025 och en valutapåverkan på SEK –0,6 miljarder. EBIT (förlust) och EBITA (förlust) EBIT (förlust) var SEK 3,2 (–22,1) miljarder, med en EBIT-marginal på 15,3 % (–88,8 %). EBITA (förlust) var SEK 4,7 (–4,5) miljarder, med en EBITA-marginal på 22,3 % (–18,0 %). EBIT och EBITA ökade främst genom en realisationsvinst på SEK 7,6 miljarder från avyttringen av iconectiv, samt en positiv påverkan från operativa förbätt- ringar inom Enterprise Wireless Solutions. Under 2024 påverkades EBIT av en icke kassapåverkande nedskrivning om SEK –15,3 miljarder, främst hänförlig till Vonage-förvärvet. EBIT och EBITA påverkades av omstrukture- ringskostnader på SEK –0,1 (–0,5) miljarder. EBIT påverkades också av en valuta kurs- effekt på SEK–0.1 milj ard, medan det inte förekom någon valutakurs effekt på EBITA. Justerad EBIT (förlust) var SEK 3,4 (–21,6) miljarder, med en EBIT-marginal på 16 % (–86,8 %). Justerad EBITA (förlust) var SEK 4,9 (–4,0) miljarder, med en justerad EBITA- marginal på 23,0 % (–16,0 %). Other Other stod för 1 % (1 %) av koncernens nettoomsättning under 2025. Affärsområd et utgörs av medie verksamheter och övriga icke- allokerade verksamheter. Nettoomsättning Försäljningen minskade till SEK 1,8 (2,2) miljarder, främst på grund av avyttringen av verksamheten inom IoT. Bruttoresultat Bruttoresultatet var SEK 0,1 (–0,1) miljarder, med en bruttomarginal på 3 % (–4,2 %). Justerat bruttoresultat var SEK 0,1 (0,0) miljarder, med en justerad bruttomarginal på 4,8 % (–1,5 %). EBIT (förlust) och EBITA (förlust) EBIT(förlust) och EBITA (förlust) var SEK –0,4 (1,2) miljarder. 2024 innefattade en engångsvinst på SEK 1,9 miljarder från en överenskommelse rörande en kommer- siell tvist. EBIT och EBITA påverkades av omstruktureringskostnader på SEK 0,0 (–0,2) miljarder. Justerad EBIT (förlust) och justerad EBITA (förlust) var SEK –0,4 (1,3) miljarder. –40 –30 –20 –10 0 10 20 30 202520242023 –160 –120 –80 –40 0 40 80 120 25,7 24,9 21,1 –38,3 –22,1 –148,9 % –88,8 % 3,2 15,3 % Enterprise SEK miljarder % Nettoomsättning EBIT (förlust) EBIT-marginal 1) Första punkten under underrubrikerna ”Networks”, ”Cloud Software and Services”, ”Enterprise” och ”Other” behandlar upplysningskraven enligt ESRS 2 SMB-3 i hållbarhetsrapporten. 1) Inklusive en realisationsvinst på 7,6 miljarder SEK vid avyttringen av iconectiv 2025 –2 –1 0 1 2 3 202520242023 2,2 1,82,5 –40 –20 0 20 40 60 1,2 –0,4–1.2 Other SEK miljarder % Nettoomsättning EBIT (förlust) 18 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 23 ===== Marknadsområde Americas Försäljningen minskade med –3 % till SEK 83,4 miljarder, inklusive en valutakurs- effekt på SEK –5,5 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade med –3 %. Till- växten i Nordamerika, som var resultatet av ökade marknadsandelar och selektiva nät- investeringar hos vissa stora kunder i USA och Kanada, motverkades av lägre försälj- ning i Latinamerika på grund av fortsatt hård konkurrens och minskade nätinvesteringar bland kunderna. Försäljningen inom Cloud Software and Services minskade med –2 %, då tillväxten inom kärnnät i Nordamerika motverkades av en nedgång i Latinamerika. Organisk försäljning ökade med 4 % jämfört med samma period föregående år. Marknadsområde Europa, Mellanöstern och Afrika Försäljningen minskade med –1 % till SEK 70,7 miljarder, inklusive en valutakurs- effekt på SEK –2,6 miljarder. Försäljningen fick stöd av tillväxt inom verksamhetskritiska nät. Försäljningen inom Networks var i stort sett stabil. Stark tillväxt i Mellanöstern och Afrika, främst till följd av pågående moder- niseringar av näten i Saudiarabien och Alge- riet, liksom nya 5G-lanseringar i Egypten och Marocko, motverkades delvis av lägre försälj- ning i Europa. I Europa ökade försäljningen genom nyligen vunna kontrakt i Storbritannien och Spanien och en ny 5G-utbyggnad i Turkiet, vilket uppvägde nedgångar som orsakats av avslutade moderniseringsprojekt på andra håll. Försäljningen inom Cloud Software and Services ökade i Europa, drivet av nyligen vunna marknadsandelar i Storbritannien och i Afrika. Denna tillväxt motverkades av en nedgång i Mellanöstern. Organisk försäljning ökade med 3 % jämfört med samma period föregående år. Marknadsområde Sydostasien, Oceanien och Indien Försäljningen minskade med –11 % till SEK 28,8 miljarder, inklusive en valutakurs- effekt på SEK –2,2 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade, främst på grund av minskade investeringar i näten i Indien liksom ökad konkurrens i Sydostasien. Försäljningen inom Cloud Software and Services ökade, främst på grund av tidpunkterna för projekt- leveranser. Organisk försäljning minskade med –4 % jämfört med samma period före- gående år. Marknadsområde Nordostasien Försäljningen minskade med –15 % till SEK 16,0 miljarder, inklusive en valutakurs- effekt på SEK –1,0 miljarder. Försäljningen inom Networks minskade på grund av kund- ernas lägre investeringsnivåer på vissa ledande marknader inom 5G. Försäljningen inom Cloud Software and Services ökade, vilket avspeglar nyligen vunna kontrakt gällande kärnnät. Organisk försäljning minsk- ade med –9 % jämfört med samma period föregående år. Marknadsområde Other Marknadsområdet Other innehåller främst patent- och licensintäkter och i det närmaste all försäljning inom affärsområdet Enter- prise. Försäljningen minskade med –5 % till SEK 37,7 miljarder. Patent och licensin- täkterna ökade till SEK 14,5 (14,0) miljar- der som ett resultat av nya 5G-licensavtal och förnyade avtal. Möjligheterna att öka patent- och licensintäkterna ytterligare kvar- står. Ökningen av patent- och licensintäkter motverkades av en minskning av försälj- ningen inom Enterprise, främst till följd av avyttringen av iconectiv. Organisk försäljning ökade med 5 %. Affärsresultat – Marknadsområden Försäljning uppdelad på marknadsområde Americas, 35 % Europa, Mellanöstern och Afrika, 30 % Sydostasien, Oceanien och Indien, 12 % Nordostasien, 7 % Other, 16 % 247,9 236,7 SEK miljarder –2,3 –2,8 –0,6 –1,9 –3,6 Rapporterad försäljning per marknadsområde 1) Förändring jämfört med samma period föregående år. 2024 2025Americas –3 % 4 % Europa, Mellanöstern och Afrika –1 % 3 % Sydostasien, Oceanien och Indien –11 % –4 % Nordost asien –15 % –9 % Other –5 % 5 % Organisk försäljnings tillväxt1) Försäljnings tillväxt1) 19Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 24 ===== Cybersäkerhet1) Ericsson har utvecklat och implementerat cybersäkerhetsprogram som syftar till att skydda konfidentialiteten och integriteten i och tillgängligheten till Bolagets system och infor- mation, samt i Bolagets produkter och tjänster. Varje år identifierar och hanterar Ericsson ett stort antal cybersäkerhets attacker, sårbar- heter och cybersäkerhetsincidenter. Under 2025 identifierade och hanterade Ericsson cybersäkerhetsincidenter på ett effektivt sätt, då inga incidenter bedömdes vara väsentliga. Ericssons cybersäkerhets program upprätthål- ler Bolagets förmåga att identifiera, bedöma och begränsa säkerhetsrisker som är relevanta för verksamheten, men det innebär dock inte att samtliga tekniska specifikationer eller krav alltid uppfylls vid varje given tidpunkt. Se riskfaktor 4.1 på sidan 157 i denna finansiella rapport. Säkerhetspolicy Ericssons säkerhetspolicy syftar till att säker- ställa en tydlig ansvarsfördelning och adek- vata åtgärder för att skydda Bolaget mot avancerade ihållande hot samt begränsa påverkan från eventuella dataintrång och driftstörningar. Policyn omfattar därmed såväl påverkan avseende dataintrång och driftstörningar som säkerhetsrisker kopplat till nätverks- och informationssystem, enligt beskrivningen på sidan 134 i hållbarhetsrap- porten i denna finansiella rapport. Policyn är koncernöver gripande och eventuella riskba- serade undantag hanteras inom ramen för Bolagets ledningssystem. Policyn föreskriver att ett ledningssystem för informationssäker- het och tillhörande ramverk upprätthålls och implementeras i enlighet med Ericssons ISO/ IEC 27001:2022-certifiering och är tillgänglig via interna kanaler för personal med ansvar för att implementera och hantera ramverket. Åtgärder under 2025 Ericsson har ett program för hantering av cybersäkerhetsprogram på plats och infor- mationen är allmänt tillgänglig. Sådana åtgärder inkluderar: Åtgärder2) Omfattning Tidshorisont Allmänna åtgärder Styrningsstruktur för hantering av cybersäkerhet Ericssons cybersäkerhetsprogram leds av Chief Security Officer (se sidan 11 i bolagsstyrningsrapporten för mer information). Koncernövergripande cybersäkerhetsprogram som syftar till att skydda konfidentialiteten och integriteten i och tillgängligheten till Bolagets kritiska system och information, samt i Bolagets produkter och tjänster. Efterlevnad av interna regler och processer följs upp genom kvantitativa och kvalitativa mät- ningar inklusive regelbundna externa och interna revisioner samt kontinuerlig kompetensutveckling däribland utbildning i säkerhetsmedvetenhet. På plats Ledningssystemen är globalt certifierade genom ISO/IEC 27001:2022 gällande ledningssystem för informationssäkerhet Integrerade i Ericssons globala ledningssystem och omfattar Ericssons säkerhetsbestämmelser internt samt för tredje parter, liksom rutiner för att bedöma säkerhetsförmågor och tillämpning. På plats Regelbunden formell rapportering om cybersäkerhet till styrelsen Rapportering på koncernnivå, inklusive genom identifiering nedifrån och upp på marknadsområdes- och affärsområdesnivå. Chief Security Officer rapporterar till styrelsen minst 2–4 gånger per år. På plats Regelbunden obligatorisk cybersäkerhetsutbildning för medarbetarna Alla medarbetare, koncernövergripande. På plats Regelbundna interna cybersäkerhetsgranskningar Ett centralt Threat Intelligence Team ansvarar, tillsammans ett flertal riskanalytiker, för att bedöma och informera om koncernövergripande cybersäkerhetsrisker inklusive tredjepartsrisker. Status för kontrollimplementering och dess effektivitet granskas regelbundet på olika nivåer av säkerhetsfunktionerna i respektive affärsområde, marknadsområde och koncernfunktion, samt löpande intern revision. På plats Ett program för insiderrelaterade risker som skyddar Ericsson mot skadliga handlingar från anställda, uppdragstagare eller partners Programmet är globalt implementerat och i det ingår beteendeanalys, åtkomstövervakning, förebyggande av dataförlust och ett tydligt ramverk. Programmet fokuserar på snabb upptäckt av avvikande aktivitet och samordnade åtgärder inom koncernfunktionerna för Security, People och Legal. Det omfattar också utbildning i säkerhetsmedvetenhet, konfidentiella rapporteringskanaler samt regelbundna riskbedömningar för att förebygga, upptäcka och begränsa insiderhot. Även säkerhetssamtal, bakgrundskontroller, verifieringar och särskilda tekniska åtgärder ingår i programmet. På plats Koncernens ramverk och rutiner för kris- och incidentledning för att hantera incidenter och/eller överträdelser, inklusive eskalerings- processer som gör det möjligt för medarbetarna att rapportera incidenter, sårbarheter eller misstänkta aktiviteter Ericssons Cyber Defense Center arbetar med att övervakning, detektion, respons och begränsning av cybersäkerhetsangrepp i syfte att tidigt upptäcka och förhindra att de eskalerar i allvarlighetsgrad och omfatt- ning. Ericssons incidenthanteringsfunktion består av cybersäkerhetsexperter och IT-forensiker med ansvar för hantering och utredning av incidenter. På plats Kontinuitetsplan Implementerat koncernövergripande, vid behov, för att stödja återhämtning efter en cybersäkerhetsincident. På plats Upplysningar om det totala antalet överträdelser under det senaste rapporteringsåret Rapportering på koncernnivå. På plats Förbättra riskhantering avseende tredje parter Anpassa den operativa modellen för hantering av tredjepartsrelaterade säkerhetsrisker som svar på det ökade antalet observerade cybersäkerhetsrelaterade incidenter i leverantörskedjan i samhället i stort. Pågående med planerat slutförande 2026. Integrera AI-relaterade säkerhetskrav i ledningssystemet för informationssäkerhet Standarden ISO27001:2022 definierades före AI-utvecklingen tog fart i stor skala. Detta initiativ inför därför specifika AI-relaterade säkerhetskontroller till de koncernövergripande, obligatoriska minimisäkerhetskraven (baserade på ISO27001). Pågående med planerat slutförande 2026. Uppnå förstklassig cybersäkerhetsövervakning med AI-driven hotdetektering, utökad täckning och utveckla starkare partnerskap med externa aktörer I Bolagets cybersäkerhetsövervakning använder Ericsson kontinuerligt toppmoderna verktyg som omfattar moderna AI-modeller. Internt utvecklade AI-modeller och -verktyg läggs till för att komplettera och/eller förbättra verktyg avseende tredjepartsrelaterad övervakning. På plats Påskynda införandet av Zero Trust Architecture genom att definiera centrala arkitekturmönster och leverera på de första milstolparna i flerårsplanen Principerna för Zero Trust Architecture utgör grunden för arkitekturstyrning och säkerställer att varje investering bidrar till att realisera målarkitekturen. Vidare definieras specifika Zero Trust-investeringar för att påskynda måluppfyllnaden. Pågår Ytterligare effektivisera sårbarhetshanteringen genom att automat- isera och standardisera processer Anpassa processen för sårbarhetshantering i syfte att förkorta ledtiderna i patchhanteringen som svar på den ökade takten i hur hotaktörerna utnyttjar sårbarheter. Pågående med planerat slutförande 2026. Product Security-åtgärder Användning av processen med security by design i livscykeln för utveckling av tekniska produkter Security Reliability Model föreskriver riskbedömningar av Ericssons produkter och tjänster, säker design, principer för säker kodning, användning av analysverktyg samt säkerhetskrav i leverantörskedjan i syfte att undvika sårbarheter. Ericsson upprätthåller en katalog över externt utvecklade komponenter och externt utvecklad kod som används i Bolagets produkter, och omfattande testning genomförs för att säkerställa hög produktkvalitet. På plats Utbildning Utbildning för relevanta medarbetare avseende Security Reliability Model och de uppgifter och aktiviteter som ingår i denna. På plats Program för ansvarsfull sårbarhetsrapportering och en rådgivande process för rapportering till kunder och andra intressenter i frågor som rör Bolagets teknikprodukter Product Security Incident Response Team samordnar avhjälpande åtgärder för kunder som påverkats av sårbarheter eller säkerhetsincidenter i Ericssons produkter och övervakar aktivt sårbarheter i programvara från tredjepart samt informerar berörda produktutvecklingsorganisationer. På plats Ackrediteringar för teknikprodukter Ericssons produktutvecklings- och livscykelprocesser har sedan 2020 granskats med goda resultat i enlighet med GSMA Network Equipment Security Assurance Scheme. Flera produkter utvärderas även externt enligt 3GPPs Security Assurance Specification. På plats 2) Inklusive åtgärder som har vidtagits och är på plats före 2025. 1) Detta avsnitt bör läsas tillsammans med hållbarhetsrapporten på sidan 95 i denna finansiella rapport, eftersom upplysningarna under underrubrikerna ”Säkerhetspolicy” och ”Åtgärder under 2025” omfattar den information som krävs under infasningsperioden för ESRS gällande relevant väsentlig påverkan, risker och möjligheter som ingår i hållbarhetsrapporten. 20 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 25 ===== Bolagsstyrning I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats och bifogats denna Finansiella rapport. Dialog med aktieägarna Som en del av Ericssons löpande dialog med aktieägarna, och utöver den sedvanliga kom- munikationen som skett under det första och fjärde kvartalet mellan aktieägarna och Ericssons funktion för Investor Relations och koncernledning, har styrelseordförande Jan Carlson haft en dialog med aktieägare och på Bolagets initiativ även haft fördjup- ade diskussioner med aktieägare som till- sammans representerar cirka 65 % av de utestående aktierna. Dessa möten inrikt as vanligtvis på ett flertal olika bolagsstyr- nings- och ersättningsfrågor i syfte att för- stå och få återkoppling från aktieägarna samt att besvara frågor. Mer information om dialogen med aktieägare finns på sidan 5 i Bolagsstyrningsrapporten. Riskhantering Riskhantering är ett viktigt element i strate- giskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjlig- heter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsakti- viteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bolaget har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Den finansiella riskhanteringen styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten. Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och utgöra grund för riskmi- tigerande åtgärder för att begränsa dessa ris- ker finns i övriga delar av Förvaltningsberät- telsen, i noterna A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, F1, ”Finansiell riskhantering”, och F4, ”Ränte- bärande skulder”, samt i kapitlet Riskfaktorer. Mer information om riskhantering finns på sidorna 4–5 i Bolagsstyrningsrapporten. Väsentliga kontrakt Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sam- manfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åta- ganden”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors- och fabrikslokaler, vissa kundkontrakt, inköpskontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp av komponenter för Ericssons egen tillverkning. Ericsson är part i vissa avtal med villkor som kan träda i kraft, förändras eller upp- höra att gälla vid en förändring av kontroll en över Bolaget till följd av ett offentligt upp- köpserbjudande. Sådana villkor är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Med beakt ande av, bland annat, Ericssons starka finans iella ställning anser Bolaget att ingen av de för närvarande gällande avtalen i sig skulle innebära någon väsentlig konsekvens för Ericsson till följd av ett kontrollskifte i Bolaget. Juridiska tvister som involverar statliga myndigheter I februari 2022 informerade Ericsson offent- ligt att en intern utredning från 2019 omfatt- ade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utre- darna kunde inte fastslå de slutgiltiga mot- tagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involver ad i finansiering av terroristorganisationer. Bolagets interna utredning från 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvariga för någon betalning till någon terroristorganisation. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med United States Department of Justice (DOJ) i dess utredning av de frågor som dis- kuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdik- tioner, bland annat Irak. Bolaget tillhanda- håller ytterligare dokument och annan infor- mation som fortsätter att efterfrågas av DOJ. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas i fortsatt samar- bete med DOJ i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några definitiva slut- satser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfattningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. I april 2019 informerades Ericsson av kinesiska State Administration for Market Regulations Anti-monopoly Bureau (SAMR), att myndigheten har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar med undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas fastställ- ande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedöm- ning och slutsatser. I händelse av att SAMR konstater ar brister har myndigheten befogen- het att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner. Juridiska tvister som inte involverar statliga myndigheter I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stämning in i United States District Court for the District of Columbia mot Telefonaktie- bolaget LM Ericsson och Ericsson Inc. (till- sammans ”Ericssons svaranden”). Stäm- ningen lämnades in av anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantörer till regeringen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghan- istan och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Stämningen ställ er krav på Ericssons svaranden enligt U.S. Anti- Terrorism Act och innefattar påståenden om att Ericssons svaranden gjort betalningar som i ett sista led har hjälpt de terroristor- ganisationer som utförde, planerade eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Ericssons svaranden in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. Den 20 december 2022 lämnade kärandena in en kompletterande ansökan som lade till ytterli- gare kärandeparter, inklusive en kärandepart som åsamkats skada i Turkiet, samt även Ericsson AB (tillsammans med Ericssons sva- randen, ”Ericssons företagssvaranden”), VD och koncernchef Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson (som inte har blivit delgiven) som svarandeparter. Vidare gjordes gällande ytterligare påståenden och yrkanden. I mars 2023 framställde Ericssons företagssvaranden och Börje Ekholm nya avvisningsyrkanden avseende den ändrade stämningsansökan. I juni 2023 lämnade kärandena in svarsyttranden över svarande- nas avvisningsyrkanden och svarandena gav i juli 2023 in yttranden till stöd för avvisnings- yrkandena. All skriftväxling mellan parterna har lämnats in och målet är pågående i dom- stol. Alla svaranden kommer fortsätta att för- svara sig kraftfullt i detta ärende. I februari 2024 lämnades även en andra civilrättslig stämning för påstådda brott mot U.S. Anti-Terrorism Act in i United States District Court for the District of Columbia. Stämningsansökan lämnades in av samma advokatbyrå och innehåller väsentligen samma påståenden och yrkanden som de som framställdes i den ursprungliga stäm- ningsansökan om påstådda överträdelser av U.S. Anti-Terrorism Act som lämnades in i augusti 2022, och anger samma ”Ericssons företagssvaranden”, VD och koncernchef Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarande. Den nya stämnings- ansökan gavs in av ytterligare anställda hos USA:s militär, anställda hos underleverantör er till regeringen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, 21Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 26 ===== Afghanistan, Syrien, Turkiet, Niger och Frankrike från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Domstolen har vilande- förklarat målet i avvaktan på dess avvisning- beslut avseende den tidigare inlämnade stämningsansökan. Svarandena kommer att försvara sig kraftfullt i detta ärende. I november 2025 lämnades även en tredje civilrättslig stämning för påstådda brott mot U.S. Anti-Terrorism Act in i United States District Court for the District of Columbia. Stämningsansökan lämnades in av en advokatbyrå utan kopplingar till stämningsansökningarna från augusti 2022 och februari 2024, och innehåller väsentligen samma påståenden och yrkanden som de som framställdes i de stämningsansökningar om påstådda överträdelser av US Anti- Terrorism Act som lämnades in i augusti 2022 och februari 2024, och anger samma ”Ericssons företagssvaranden”, VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarande. Den nya stämnings- ansökan gavs in av ytterligare anställda hos USA:s militär, anställda hos underleveran- törer till regeringen i USA och andra civila som dödats eller skadats i terroristangrepp i Frankrike, Afghanistan och Belgien från 2012 till 2018, samt av deras familjemedlem- mar. Domstolen har vilandeförklarat målet i avvaktan på dess avvisningsbeslut avseende den tidigare inlämnade stämningsansökan. Svarandena kommer att försvara sig kraftfullt i detta ärende. Sedan 4 augusti 2023 har ett antal civil- rättsliga stämningar mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson lämnats in i Solna tingsrätt. 93 käranden har lämnat in stämningsansök- ningar, som samordnas och finansieras av en brittiskbaserad processfinansiär. Kär- andena utgörs av en grupp utländska fonder och finansiella institutioner som påstås vara eller ha varit aktieägare i Bolaget. Deras skadeståndsanspråk är främst baserade på påstått otillräcklig informationsgivning avseende innehållet i den interna Irakutred- ningen från 2019. Ericsson gav in sitt svaro- mål den 15 mars 2024. Den 14 februari 2025 förelade tingsrätten Ericsson att överlämna den interna Irakrapporten från 2019 till kärandenas ombud. Ericsson överklagade beslutet, och 15 augusti 2025 upphävde hovrätten tingsrättens beslut. Kärandena har överklagat beslutet till Högsta domstolen. Förhandlingar gällande målets giltighet är vilande i väntan på att ärendet om tillhanda- hållande av dokument ska avgöras. Ericsson kommer fortsätta att försvara sig kraftfullt i detta ärende. Bolaget förvaltar sin portfölj med imma- teriella rättigheter aktivt liksom behovet av tredjepartslicenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i tvister relaterade till detta som kärande, svarande eller på annat sätt. Förutom de tvister som nämnts ovan är Bolaget, och kan i framtiden komma att bli, involverat i olika andra juridiska utredningar, verkställighetsåtgärder, tvister, krav (inklu- sive krav från tredje part där Bolaget har skadeslöshetsåtagande för ansvar för skada på grund av intrång eller som Bolaget har tillhanda hållit garantier till) och rättsprocess er, som en följd av Bolagets normala affärsverk- samhet och transaktioner. Koncernens struktur Koncernen består av fler än 200 juridiska personer och cirka 90 filialer, och har kunder i mer än 175 länder. Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moder- bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings- och holdingbolags- funktioner, internbanksverksamhet samt kundkredithantering. Finansiell information Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK 31,3 (6,6) miljarder. Under 2025 och 2024 hade Moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 27 % (37 %) från dotterbolag. Under året inträffade bland annat följande större förändringar i Moderbolagets finans- iella ställning: – Utdelningar från dotterbolag och intresse- företag på SEK 31,2 miljarder. – Bruttokassan ökade med SEK 19,1 miljard er till SEK 77,8 (58,7) miljarder. Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 43,1 (22,3) miljarder och totalt eget kapital till SEK 91,4 (70,6) miljarder. Aktieinformation Per den 31 december 2025 uppgick det totala antalet aktier till 3 371 351 735, varav 261 755 983 A-aktier (med en röst vardera) samt 3 109 595 752 B-aktier (med en tion- dels röst vardera). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktie- ägare per årsskiftet var Investor AB med cirka 24,8 % av rösterna (9,9 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,0 % av rösterna (2,6 % av aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 5,1 % av rösterna (3,2 % av aktierna). 677 285 egna aktier till- delades till anställda eller såldes under 2025, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Kvotvärdet av dessa aktier var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 3,4 miljoner, vilket motsvarar mindre än 1 % av aktiekapi- talet, och redovisad ersättning för sålda aktier uppgick till SEK 6 miljoner. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2025 till 38 002 276 B-aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 190 miljoner, och aktierna representerar 1,13 % av det totala aktiekapitalet. Förvärvspriset upp- går till SEK 190 miljoner. Årsstämman 2025 beslutade att god- känna överlåtelsen av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission om 23,1 miljoner C-aktier samt ett bemyn- digande till styrelsen att besluta om ett förvärvserbjudande för de tidigare beslu- tade LTV-programmen 2025 och 2024 för Ericssons högre chefer. I enlighet med bemyndigandet från årsstämman beslutade styrelsen under det andra kvartalet 2025 att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar mindre än 0,7 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner. 22 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 27 ===== Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning på SEK 3,00 (2,85) per aktie. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026 som avstämningsdag (betalnings datum 9 april 2026) och SEK 1,50 per aktie med 29 september 2026 som avstämningsdag (betalningsdatum 2 oktober 2026). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Styrelsen föreslår att vinsten disponeras enligt nedan (under antagande att inga egna aktier innehas på avstämningsdagen): Belopp att utdelas till aktieägarna SEK 10 114 055 205 Belopp att överföra i ny räkning i Moderbolaget SEK 32 937 412 763 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget SEK 43 051 467 968 Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolags lagen bedömt Moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Per den 31 december 2025 uppgick koncernens soliditet till 39,5 % (31,8 %) och nettokassan till SEK 61,2 (37,8) miljarder. Moderbolagets fria egna kapital skulle ha varit cirka SEK 0,86 miljarder lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen. Styrelsen har också tagit hänsyn till Moderbolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte koncernens investeringsförmåga eller förmåga att anskaffa kapital. Det är styrel- sens bedömning att den föreslagna utdel- ningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på Moderbolagets och koncernens egna kapital liksom Moderbolagets och kon- cernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, i beaktande av kommande års affärsplaner och ekonomiska utveckling. Föreslaget aktieåterköpsprogram Styrelsen föreslår dessutom årsstämman att bemyndiga styrelsen att initiera ett aktie- återköpsprogram, varvid återköpen förväntas inledas efter att kvartalsrapporten för första kvartalet 2026 publicerats. Det föreslagna programmet har som mål att återföra upp till SEK 15 miljarder i likvida medel till aktie- ägarna under den period som sträcker sig som längst fram till årsstämman 2027, med formellt mandat att återköpa maximalt 10 % av utestående aktier. Återköp av aktier före- slås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq Stockholm. De återköpta aktierna förväntas dras in eller användas för att finansiera god- kända LTV-program. 23Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 28 ===== Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2023 Inledning Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (”Riktlinjerna”) omfattar koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Bolaget” eller ”Ericsson”), inklusive verkställande direktören och koncernche- fen (”VD och koncernchef”) (“koncernled- ningen”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt- ningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att Riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027. Beträffande anställnings- förhållanden utanför Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas övergripande ändamål tillgodoses i största möjliga utsträckning. Rikt- linjerna omfattar inte ersättning beslutad av bolagsstämma, exempelvis långsiktiga rörliga ersättningsprogram (”LTV”). Målsättning Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättnings- praxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens och prestation. De främsta målen är att: – attrahera och behålla kompetenta, presta- tionsinriktade och motiverade medarbe- tare som har sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi; – uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden; – säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad; – erbjuda en totalersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare; och – främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tyd- liga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersätt- ningskostnader för Ericsson. Riktlinjerna och Bolagets strategi samt hållbara långsiktiga intressen En framgångsrik implementering av Bolagets strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egen- skaperna samt erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Syftet med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlem- marna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och mätbara affärsmål som härrör från den kort- och långsiktiga affärsplan som godkänts av styrelsen. Målen kommer att inkludera finan- siella mål på koncern-, affärs- och/eller mark- nadsområdesnivå. Dessutom kommer strate- giska mål, operativa mål, mål för medarbetar- nas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra mål för ledande indikatorer att tillämpas om Kompensationskommittén anser det lämpligt. Bolaget har särskilda program för lång- siktig rörlig ersättning för koncernledningen som har godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfattas inte av Riktlinjerna. Detal- jerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte har förfal- lit till betalning, inklusive tillämpliga presta- tionsvillkor, finns i ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelse- ledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i årsredovisningen. Hantering av ersättningar till koncernledningen Styrelsen har inrättat en Kompensationskom- mitté (”Kommittén”) som hanterar ersätt- ningspolicy, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Sty- relsen har gett Kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom specifika områden. Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden. Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till VD och koncernchef. Dessutom har Kommit- tén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, liksom förslag om långsiktiga rörliga ersättningsprogram och liknande aktierelaterade ersättningar. Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga med- lemmar av koncernledningen, förutom VD och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat. För att fullgöra sina skyldigheter tar Kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationsgivningskrav och den allmänna globala ersättningsmil- jön för ledande befattningshavare. Innan Kommittén förbereder rekommendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut, eller godkänner löne- justeringar för övriga medlemmar i koncern- ledningen, granskar Kommittén lönedata, Bolagets resultat och individuella prestatio- ner. Berörd anställd är inte närvarande vid Kommitténs möten när frågor som rör deras egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD och koncernchef inte närvarande vid styrelsemöten när frågor som rör VD och koncernchefens egen ersättning diskuteras. Kommittén får utse oberoende expertrådgi- vare för att bistå och ge råd i dess arbete. Ordföranden i Kommittén och styrelseord- föranden arbetar tillsammans med Ericssons avdelning för Investor Relations för att säker- ställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen. Översikt över ersättningspaketet som omfattas av Riktlinjerna För koncernledningen kan ersättningspaketet innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner. Nedan beskrivs de huvudsakliga kompo- nenterna för ersättning till koncernledningen som regleras av Riktlinjerna, inklusive infor- mation om varför de tillämpas, hur de fung- erar, tilldelningsnivåer och relaterade resul- tatmått. Dessutom har årsstämman beslutat att införa LTV för medlemmar i koncernled- ningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktiebaserade LTV-program som fastställts av årsstämman har utformats för att skapa långsiktiga inci- tament för medlemmar i koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt- ningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkur- rensutsatt marknad genom prestationsbase- rade och aktierelaterade incitament samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade LTV-pro- grammen som beslutats av aktieägarna och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men pro- grammen omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de beslutas separat av årsstämman. 24 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 29 ===== Komponent och syfte Beskrivning Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt Löner ska fastställas med hänsyn till: – Ericssons övergripande affärsresultat – affärsresultat för den enhet som individen leder – i ndividens prestation från år till år – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – extern marknadsdata – lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas. Kortsiktig rörlig ersättning (STV) STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av koncernledningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrel- sen har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150 % av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300 % av den årliga fasta lönen). Eventuell befintlig möjlighet till långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa). STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och hållbar- het. Måtten kommer att omfatta finansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den finansiella information som offentliggjorts av Bolaget avseende finansiella mål. Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst, revidera ett eller flera STV-mål – retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas – justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av finansiella resultat på grund av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav. Pension Premier som betalas till en pensionsfond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet. Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler. För medlemmar av koncernledningen i Sverige: – pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell rörlig lön. – en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35 % av den del av den fasta lönen som överstiger eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller kollektivavtal. – den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrenskraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder. Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland kan: – kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller – premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70 % av den årliga fasta lönen. Övriga förmåner Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- eller långsiktig rörlig ersättning eller pension. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt. Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år. Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner, skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som krävs för att kunna uppfylla rollen. Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtids- uppdrag (long-term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska fastställas i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller flyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd 25Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 30 ===== Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och Kommittén, vid beredning av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättnings- policy tillämpas för Bolagets vidare krets av medarbetare. Det finns en tydlig koppling mellan ersätt- ningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspo- licyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktiga rörliga ersätt- ningsprogram är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersätt- ningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen i linje med marknadspraxis och de högre nivåerna för totalersättning som förekommer på sådan nivå. Anställningsavtal och uppsägning av anställning Medlemmarna av koncernledningen har fasta tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga upp- sägningstiden får vara högst tolv månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte över- stiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren, om inte andra bestämmelser följer av nationell lagstiftning eller kollektivavtal. Medarbetaren kan ges rätt till avgångs- vederlag fram till den överenskomna pen- sionsåldern eller, om ingen överenskommelse om pensionsålder finns, fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år. I fall där med- arbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än tolv månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställ- ningen upphör (dvs. slutet av uppsägnings- tiden) och pensioneringsdagen. Avgångsvederlaget ska sänkas med mot- svarande 50 % av den ersättning eller mot- svarande kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbets- givare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångs- vederlag utbetalt från Bolaget. Bolaget har rätt att säga upp ett anställ- ningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget. Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställnings- avtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avta- len, genom skiljeförfarande med tre skilje- män enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklu- sive advokatarvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund. Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen När ersättningen till en ny medlem av koncernledningen ska fastställas ska styrel- sen och Kommittén beakta alla relevanta fak- torer för att säkerställa att ersättningen utfor- mas i linje med Bolagets och aktieägarnas bästa intressen. Sådana faktorer inkluderar: – vilken befattning som avses, – kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor, – nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivare, – vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs, – kandidatens personliga omständigheter, – aktuell lönepraxis på marknaden, – interna relativa faktorer. Ytterligare överenskommelser I undantagsfall kan ytterligare överenskom- melser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskom- melser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överens- kommelserna kan förnyas. Varje överenskom- melse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den årliga fasta lönen som medarbetaren hade fått om ingen ytterligare överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt. I enskilda fall kan styrelsen eller Kommit- tén, även besluta om utbetalning av ersätt- ning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekryteringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och Kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersätt- ningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersättas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklu- sive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella presta- tionsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersättning med jämförbar ersättning. Om en intern kandidat befordras till kon- cernledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive pensions- och förmånsrättigheter och eventuella utestående tilldelningar av rörlig ersättning. Om en medlem av koncern- ledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader. Styrelsens diskretion På rekommendation från Kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från Riktlinjerna, exempelvis: – när ny VD och koncernchef tillsätts, – vid betydande förändringar i Bolagets struktur, organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva juste- ringar av STV och LTV eller andra kompo- nenter för att säkerställa kontinuitet i koncernledningen, och – under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Kommittén ansvarar för att förbereda ären- den för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana avvikelser presenteras i ersättnings- rapporten för det aktuella året. 26 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 31 ===== Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson meddelar föreslagen personalminskning i Sverige Den 15 januari 2026 meddelade Ericsson en föreslagen personalminskning i Sverige. Bolaget har informerat Arbetsförmedlingen. Personalminskningen kan påverka cirka 1 600 tjänster i Sverige. Ericssons styrelse föreslår ett aktieåterköpsprogram Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen avser att föreslå årsstämman ett aktieåterköpsprogram på upp till SEK 15 miljarder. För ytterligare information, se not E1 ”Eget kapital”. 27Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 32 ===== Koncernens finansiella rapporter och noter Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning 29 Koncernens rapport över totalresultat 29 Koncernens balansräkning 30 Kassaflödesanalys för koncernen 31 Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen 32 Noter till koncernens finansiella rapporter A Grund för rapporternas upprättande 33 A1 Väsentliga redovisningsprinciper 33 A2 Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisnings ändamål 38 B Affärsverksamhet 41 B1 Segment 41 B2 Nettoomsättning 44 B3 Kostnader per kostnadsslag 44 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 44 B5 Varulager 44 B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 45 B7 Övriga kortfristiga fordringar 45 B8 Leverantörsskulder 45 B9 Övriga kortfristiga skulder 45 C Långfristiga tillgångar 46 C1 Immateriella tillgångar 46 C2 Materiella anläggningstillgångar 48 C3 Leasing 49 D Åtaganden 50 D1 Avsättningar 50 D2 Eventualförpliktelser 51 D3 Ställda säkerheter 51 D4 Kontraktsenliga åtaganden 51 E Koncernstruktur 52 E1 Eget kapital 52 E2 Företagsförvärv/avyttringar 53 E3 Andelar i intresseföretag 54 F Finansiella instrument 55 F1 Finansiell riskhantering 55 F2 Finansiella intäkter och kostnader 60 F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 60 F4 Räntebärande skulder 61 G Personalrelaterat 62 G1 Ersättning efter avslutad anställning 62 G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare 66 G3 Aktierelaterade ersättningar 68 G4 Information om anställda 72 H Övrigt 73 H1 Skatter 73 H2 Resultat per aktie 74 H3 Kassaflödesanalys 75 H4 Transaktioner med närstående 75 H5 Ersättning till revisorer 76 H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång 76 28 Ericsson 2025Koncernens finansiella rapporter och noter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 33 ===== Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2025 2024 2023 Nettoomsättning B1, B2 236 681 247 880 263 351 Kostnader för sålda varor och tjänster –124 013 –138 515 –161 749 Bruttoresultat 112 668 109 365 101 602 Forsknings- och utvecklingskostnader –48 852 –53 514 –50 664 Försäljnings- och administrationskostnader –33 685 –51 657 –39 255 Nedskrivningar avsättning/återföring av kundfordringar F1 239 –265 –268 Rörelseomkostnader –82 298 –105 436 –90 187 Övriga rörelseintäkter B4 9 389 3 229 994 Övriga rörelsekostnader B4 –1 179 –2 599 –32 859 Andel av resultat från intresseföretag B1, E3 54 –246 124 Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) B1 38 634 4 313 –20 326 Finansiella intäkter F2 2 480 2 734 2 145 Finansiella kostnader F2 –3 047 –4 103 –4 118 Valutaeffekter vinster/förluster, netto F2 235 –355 –1 020 Resultat efter finansiella poster 38 302 2 589 –23 319 Inkomstskatt H1 –9 588 –2 215 –2 785 Årets resultat 28 714 374 –26 104 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 28 428 20 –26 446 Innehav utan bestämmande inflytande 286 354 342 Övrig information Medelantal aktier före utspädning (miljoner) H2 3 333 3 332 3 330 Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK) H2 8,53 0,01 –7,94 Resultat per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK) H2 8,51 0,01 –7,94 Koncernens rapport över totalresultat Januari–december, MSEK 2025 2024 2023 Årets resultat 28 714 374 –26 104 Övrigt totalresultat för perioden Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 6 744 877 905 Omvärdering av kreditrisk för upplåning 30 –567 –667 Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen –1 380 –28 –114 Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden 5 047 –3 892 754 Omklassificering till resultaträkningen –218 725 1 090 Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser –12 721 6 461 –2 375 Omklassificering till resultaträkningen 1 395 73 59 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag –93 40 –10 Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen –995 652 –380 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –2 191 4 341 –738 Totalresultat för perioden 26 523 4 715 –26 842 Totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 26 125 4 515 –27 233 Innehav utan bestämmande inflytande 398 200 391 29Ericsson 2025 Koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 34 ===== Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Långfristiga tillgångar Immateriella tillgångar C1 Balanserade utvecklingskostnader 3 866 4 593 Goodwill 46 882 56 077 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 5 631 7 954 Materiella anläggningstillgångar C2 8 789 10 545 Nyttjanderätter C3 6 738 6 487 Finansiella tillgångar Andelar i intresseföretag E3 1 507 1 179 Övriga investeringar i aktier och andelar F3 1 909 2 029 Långfristig kundfinansiering B6, F1 238 190 Långfristiga räntebärande placeringar F1, F3 37 298 19 440 Övriga långfristiga finansiella tillgångar F3 5 960 5 161 Uppskjutna skattefordringar H1 16 851 24 412 135 669 138 067 Kortfristiga tillgångar Varulager B5 23 451 27 125 Kontraktstillgångar B6, F1 7 333 6 924 Kundfordringar B6, F1 40 327 44 151 Kortfristig kundfinansiering B6, F1 852 4 332 Aktuella skattefordringar 5 030 6 083 Övriga kortfristiga fordringar B7 9 920 9 261 Kortfristiga räntebärande placeringar F1 12 715 12 546 Kassa och likvida medel H3 43 926 43 885 143 554 154 307 Summa tillgångar 279 223 292 374 Eget kapital och skulder Eget kapital Aktiekapital E1 16 859 16 743 Tillskjutet kapital E1 24 731 24 731 Omräkningsdifferenser E1 1 254 12 788 Kassaflödessäkringar E1 2 064 –1 770 Omvärdering av upplåning E1 –479 –503 Balanserade vinstmedel E1 65 106 42 295 Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare E1 109 535 94 284 Innehav utan bestämmande inflytande E1 729 –1 301 110 264 92 983 Långfristiga skulder Ersättning efter avslutad anställning G1 18 648 24 448 Långfristiga avsättningar D1 2 993 3 511 Uppskjutna skatteskulder H1 152 1 295 Långfristig upplåning F4 29 165 31 904 Långfristiga leasingskulder C3 5 772 5 363 Övriga långfristiga skulder 1 292 996 58 022 67 517 Kortfristiga skulder Kortfristiga avsättningar D1 5 691 8 204 Kortfristig upplåning F4 3 538 6 137 Kortfristiga leasingskulder C3 1 789 2 132 Kontraktsskulder B6 36 867 41 229 Leverantörsskulder B8 26 335 30 173 Aktuella skatteskulder 2 679 3 322 Övriga kortfristiga skulder B9 34 038 40 677 110 937 131 874 Summa eget kapital och skulder 279 223 292 374 30 Ericsson 2025Koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 35 ===== Kassaflödesanalys för koncernen Januari–december, MSEK Not 2025 2024 2023 Rörelsen Årets resultat 28 714 374 –26 104 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet H3 10 793 30 617 51 710 39 507 30 991 25 606 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Varulager 929 10 208 9 304 Kort- och långfristig kundfinansiering 3 033 2 755 –1 708 Kundfordringar och kontraktstillgångar –4 301 2 576 6 333 Leverantörsskulder 462 496 –10 037 Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning –1 435 –53 1 308 Kontraktsskulder 1 485 4 598 –7 088 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto 205 2 237 –10 111 378 22 817 –11 999 Erhållen ränta 2 283 1 800 1 218 Betald ränta –2 205 –3 043 –2 280 Betald skatt –7 009 –6 304 –5 368 Kassaflöde från rörelsen 32 954 46 261 7 177 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2 –2 630 –2 340 –3 297 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 192 116 163 Förvärv av dotterbolag och verksamheter H3, E2 –1 099 –397 –1 515 Avyttring av dotterbolag och verksamheter H3, E2 11 638 86 –625 Balanserade utvecklingskostnader C1 –1 138 –1 300 –2 173 Köp av räntebärande placeringar –38 758 –19 622 –15 304 Försäljning av räntebärande placeringar 16 688 11 247 11 739 Övriga investeringsverksamheter 3 670 –3 742 2 299 Kassaflöde från investeringsaktiviteter –11 437 –15 952 –8 713 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån F4 398 3 615 19 728 Återbetalning av lån F4 –3 538 –15 917 –7 884 Betald utdelning –9 545 –9 233 –9 104 Återbetalning av leasingskulder F4 –2 115 –2 492 –2 857 Övriga finansieringsverksamheter 577 162 1 124 Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –14 223 –23 865 1 007 Omräkningsdifferenser i likvida medel –7 253 2 251 –2 630 Förändring av likvida medel 41 8 695 –3 159 Likvida medel vid årets början 43 885 35 190 38 349 Likvida medel vid årets slut H3 43 926 43 885 35 190 31Ericsson 2025 Koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 36 ===== Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen MSEK Aktie- kapital Tillskjutet kapital Omräknings- differenser Kassaflödes- säkringar Omvärde- ring av upplåning Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till Moder- bolagets aktieägare Innehav utan bestäm- mande inflytande Totalt eget kapital 2025 1 januari 2025 16 743 24 731 12 788 –1 770 –503 42 295 94 284 –1 301 92 983 Årets resultat – – – – – 28 428 28 428 286 28 714 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –11 534 3 834 24 5 373 –2 303 112 –2 191 Totalresultat för perioden – – –11 534 3 834 24 33 801 26 125 398 26 523 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 116 – – – – – 116 – 116 Försäljning/återköp av egna aktier, koncernen – – – – – –110 –110 – –110 Försäljning/återköp av egna aktier, intresseföretag – – – – – –6 –6 – –6 Planer för långsiktig rörlig ersättning, koncernen – – – – – 175 175 – 175 Planer för långsiktig rörlig ersättning, intresseföretag – – – – – 4 4 – 4 Betald utdelning – – – – – –9 499 –9 499 –46 –9 545 Transaktioner med minoritetsägare – – – – – –1 554 –1 554 1 678 124 31 december 2025 16 859 24 731 1 254 2 064 –479 65 106 109 535 729 110 264 2024 1 januari 2024 16 722 24 731 6 067 745 –53 50 461 98 673 –1 265 97 408 Årets resultat – – – – – 20 20 354 374 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 6 721 –2 515 –450 739 4 495 –154 4 341 Totalresultat för perioden – – 6 721 –2 515 –450 759 4 515 200 4 715 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – – – – 21 – 21 Återköp av egna aktier, koncernen – – – – – –21 –21 – –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning, koncernen – – – – – 93 93 – 93 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –236 –9 233 31 december 2024 16 743 24 731 12 788 –1 770 –503 42 295 94 284 –1 301 92 983 2023 1 januari 2023 16 672 24 731 8 443 –719 477 85 210 134 814 –1 510 133 304 Årets resultat – – – – – –26 446 –26 446 342 –26 104 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –2 376 1 464 –530 655 –787 49 –738 Totalresultat för perioden – – –2 376 1 464 –530 –25 791 –27 233 391 –26 842 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 50 – – – – – 50 – 50 Återköp av egna aktier, koncernen – – – – – –50 –50 – –50 Planer för långsiktig rörlig ersättning, koncernen – – – – – 82 82 – 82 Betald utdelning – – – – – –8 991 –8 991 –113 –9 104 Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande – – – – – 1 1 –33 –32 31 december 2023 16 722 24 731 6 067 745 –53 50 461 98 673 –1 265 97 408 32 Ericsson 2025Koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 37 ===== Noter till koncernens finansiella rapporter Sektion A – Grund för rapporternas upprättande A1 Väsentliga redovisningsprinciper Grund för rapporternas upprättande Inledning Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson är en leverantör av mobilkommunikationslös- ningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2025 har upprättats i enlighet med de internationella redovis- ningsstandarderna IFRS ®, såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, samt den svenska årsredo visningslagen. För den finansiella rapporteringen 2025 har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2025). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 decem- ber 2025 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolk- ningar som utfärdats av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovis- ningslagen, för alla presenterade perioder. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 3 mars 2026. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. Upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och med 1 januari 2025, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar, vilka inte har tillämpats 2025 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt. Grund för rapporternas upprättande De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffnings- värdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värdet: finansiella instrument till verkligt värde via resultatet (FVTPL), finansiella instrument till verkligt värde via övrigt total- resultat (FVOCI) och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balans räkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår. Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning Dotterbolag utgörs av alla bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag, vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sitt engagemang och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredo- visningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör. Koncernen utgörs av moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med vanligtvis helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa dotterbolagen är de helägda bolagen Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA. Omvärdering och omräkning av utländsk valuta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonom- iska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är Moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive trans aktion. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen för föregående månadsslut som en approximation av den rådande kursen vid transaktionsdagen, även om avistakursen används för materiella transaktioner där så är lämpligt. Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på nettobasis. Omräkning av koncernföretag Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till rapporterings- valutan enligt följande: Tillgångar och skulder för varje balansräkning omräknas till balans dags- kurs. Detta inkluderar goodwill som uppstår vid förvärv av en utländsk enhet. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom- snittlig valutakurs. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation av periodens genom- snittliga växelkurser. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI), dvs förändringar i omräkningsreserver. Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken för hyperinflation och dess potentiella påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning från hög inflationsekonomier. Affärsverksamheten För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B. Segmentsrapportering Presentationen av segmenten bygger på de redovisnings principer som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett företag vars verk- samhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allo- keras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen. Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker. För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”. Intäktsredovisning för standardprodukter och tjänster Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar eftersom de inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations-och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och 33Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 38 ===== Not A1, forts. tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalade som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköpsordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid. För hårdvaruförsäljning bedöms normalt kontroll överföras och intäkts- redovisning ske när utrustningen ankommer till kundens lokaler. Mjukvarulicenser som standardprodukter säljs som en mjukvarulicens på plats, vilken ger rätten att använda mjukvarulicensen som den är när den görs tillgänglig för kunden. Kontrollen överförs när aktiverade mjuk- varulicenser tillhandahålls kunden vid en specifik tidpunkt eller som en släppt mjukvaruversion, redo att aktiveras av kunden i ett senare skede. Intäkten redovisas när kontroll över mjukvarulicensen överförs och ovillkorlig rätt till betalning föreligger. Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller lever- eras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvaru- licenser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjan- det och när rätt till att fakturera finns. Intäktsredovisning för installations- och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och managed services sker när tjänsterna utförs, pro rata över tid. Trans- aktionspriset för managed services kontrakt kan inkludera rörlig ersättning som uppskattas baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden. Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Intäktsredovisning för enterpriselösningar Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplatt- formar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över tid eller vid nyttjandet. Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontrakts- perioden utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är i hög grad integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade. Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år. Intäkter för arrangemang med fasta avgifter redovisas pro rata över kontraktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva nyttjandet inträffar. En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna. Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till kontraktets slut. Intäktsredovisning för immateriella rättigheter (IPR) Denna typ av kontrakt hänförs till patent- och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt gjort bedömningen att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intellektuella rättigheter över tid och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår. Balansposter relaterade till kundkontrakt Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kund avtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet. Priserna på standardprodukter och tjänster i kontrakt är vanligtvis fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvaran eller mjukvaran, eller vid slut- förande av installationstjänster. En del av transaktionspriset kan faktureras vid det formella godkännandet av de relaterade installationstjänsterna, vilket kommer att resultera i en kontraktstillgång för den andel av trans- aktionspriset som ännu inte har fakturerats. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Standardavtal för återkommande tjänster faktureras över tid, ofta kvartals vis. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kontraktsskulder eller kontraktsfordringar kan upp stå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller i efterskott. För Enterpriselösningar med fasta avgifter sker faktureringen vanligtvis i förväg, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt baserat på nyttjande sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en fordran. Vanligtvis är kredittiden 30 till 45 dagar. IPR kontrakt är vanligtvis uppbyggda med en royaltyavgift baserad på försäljning eller nyttjande under perioden, mätt på kvartalsbasis. Detta result erar i en fordran om faktureringen utförs följande kvartal efter värde- ringen. Vissa kontrakt innehåller fasta avgifter som ska betalas antingen initialt i förskott eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuld om betalningen sker före intäkterna, eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade belopp omfattas normalt av betalningsvillkor inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings- tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör en kategori av finansiella tillgångar som hanteras separat från fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar. När finan siering tillhandahålls kunden justeras intäkterna för att återspegla effekten av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från kundfinansieringskrediterna ovan om den avtalade räntan är lägre än mark- nadsräntan under finansieringsperioden. Uppskjutna försäljningsprovisioner Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försäljnings personal och distributörer som relaterar till förvärv av kund- kontrakt inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som upp- skjutna kontraktsanskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga tillgångar och Övriga kortfristiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskostnader över kontraktets löptid. Den genomsnittliga kontrakts perioden är 3 år. Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år eller mindre. Koncernen utvärderar regelbundet förändringar inom sin verk- samhet eller marknadsvillkor, vilka skulle kunna innebära att avskrivnings- perioden bör ändras eller om det uppstår indikationer på nedskrivning. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller netto- försäljningsvärde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden relaterade till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnads- metod för externt inköpta komponenter inom företagets produktionsenheter. Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identi- fiering av sina individuella kostnader. Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter. En avsättning för inkurans i lager redovisas när den identifieras som kostnad för sålda varor i resultaträkningen. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Långfristiga tillgångar För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C. Goodwill Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa- genererande enhet (KGE) som beräknas få ekonomisk nytta från de framtida synergier som förväntas uppstå genom förvärvet. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redo visas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsmetoden och det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärdet beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet 34 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 39 ===== Not A1, forts. för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta i beräkningar eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonter- ingsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill rapporteras som övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål” samt not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”. Immateriella tillgångar exklusive goodwill Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv består av sådant som kund relationer, produkt- och patenträttigheter och varumärken. Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och separat förvär- vade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovis- ningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas dessa immateriella tillgångar till initialt värde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivnings förluster. Kostnader för forskning- och utveckling omfattar avskrivningar och ned skrivningar som främst avser balanserade utvecklingskostnader och teknologi. Försäljnings- och administrations- kostnader inkluderar avskrivningar och nedskrivningar främst hänförliga till kundrelationer och varumärken. Avskrivningar redovisas linjärt i resultaträkningen över respektive immateriell tillgångs bedömda nyttjandeperiod. För förvärvade immateriella tillgångar, såsom patent, kund relationer, varumärken och mjukvara över- stiger den beräknade nyttjandeperioden inte 10 år, och balanserade utveck- lingskostnader har vanligtvis en nyttjandeperiod om 3 år. På tillgångsnivå görs prövningar av nedskrivningsbehov så snart det upp- står indikationer om att en sådan behöver göras. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar består av mark, byggnader, maskiner och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer samt pågående nyanläggningar och redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade livslängden för varje komponent av en materiell anläggningstillgång. Den beräknade ekonomiska livslängden är vanligen 25–50 år för byggnader och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor och tjänster, forsknings- och utvecklingskostnader och försäljnings- och administrationskostnader. Vinster och förluster vid avyttring redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Leasing När koncernen agerar som leasetagare är huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar lokaler och fordon. Koncernen redovisar i balansräkningen nyttjanderättigheter och leasing- skulder hänförliga till alla leasingkontrakt, med vissa undantag. I bedöm- ningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing. Leasingperiodens längd baseras på leasekontraktets längd beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta. Den genomsnittliga återstående lease- perioden inkluderar uppskattade förlängnings- och uppsägningsoptioner för leasing av fastigheter och är runt fyra år. För förlängningsoptioner som inte ingår i leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (över- lappande) och de kan ha olika villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar kända. Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncernens marginella låneränta för leasing. Koncernen uppskattar sin marginella låneränta för att värdera leasingskulder till nuvärdet av leasing- betalningarna, eftersom den implicita räntan i leasingavtalet inte är lättgänglig att fastställa. Den marginella låneräntan är beräknad beakt- ande ränteswap-nivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i kostnad för sålda varor, forsknings- och utvecklingskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader. Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande till- gångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. När Bolaget agerar som leasegivare är det främst i samband med andra- handsuthyrning. För mer information, se not C3 ”Leasing”. Åtaganden För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D. Avsättningar och eventualförpliktelser Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonom iska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska ut flödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts. Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverant- örsrelaterade avsättningar, garantiåtaganden, kontantreglerade aktiebase- rade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister. Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Reduceringsvinster och -förluster på förmånsbestämda planer redovisas som en del av nettoomstruktureringskostnaderna när om struktureringsavsättningen görs för det underliggande programmet. Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas på det lägre beloppet av den oundvikliga kostnaden av att antingen fullfölja kontraktet eller betala bötesbeloppet för att bryta kontraktet. Den oundvik- liga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att fullfölja kontraktet. Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden, mestadels för lager. Avsättningen baseras på en riskbedömning som jämför de prognostiserade försäljningsvolymerna med de bekräftade inköpsåtag- anden. Om det finns en risk för att de avtalsenliga inköpsåtagandena inte kommer att uppfyllas, görs en avsättning som motsvarar det lägre beloppet av den oundvikliga kostnaden av att antingen fullfölja kontraktet eller betala bötesbeloppet för att bryta kontraktet. Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kval itetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade pro dukter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av repar- ationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till rapportperiodens slut. Åtaganden för aktierelaterade program hänför sig till kontantreglerade aktierelaterade program. Se ”kontantreglerade planer” under redovisnings- principer nedan. Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av patentintrång, rättstvister och andra avsättningar, vilka inte faller inom de definierade kategorierna. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattning. Koncernen uppskattar utfallet av alla potenti- ella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden. Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister. Dessa ärenden tar ofta 35Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 40 ===== Not A1, forts. lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de eko- nomiska konsekvenserna. Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna presenteras som eventualförpliktelser. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål” och not D2 ”Eventualförpliktelser”. Koncernstruktur För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E. Rörelseförvärv Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verk- ligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförliga till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansi- ella skulder. Koncernen väljer, på förvärvsbasis, att värdera eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget antingen till verkligt värde eller till innehavet utan bestämmande inflytandes proport- ionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Den förvärvade enheten konsolideras i koncernens resultat från förvärvs- tidpunkten. I koncernens egna kapital ingår således eget kapital i dotter- bolag och intresseföretag som intjänats först efter förvärvet. Intresseföretag Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 %, men inte mer än 50 %. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Förändringar i övrigt totalresultat i intresseföretag redovisas som en del av övrigt totalresultat. Bolagets andel av förluster i intresseföretag minskar också det redovisade värdet på eventuella lång- fristiga innehav som utgör en del av nettoinvesteringen. Finansiella instrument och riskhantering För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för finansiell riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upp- hör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från inne- haven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Koncernen säljer sina fordringar med förväntningen att alla kriterier för borttagande från balans- räkningen är helt uppfyllda och därmed behålls ingen väsentlig tillgång eller skuld. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären hos de avtalsenliga kassaflödena från tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas. De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra observerbara indata såsom implicit volatilitet för marknadspriser, valutakurser och räntor. Om observerbara marknadsdata saknas, beräknas verkligt värde med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner, externa bevis om exitpriser eller andra analytiska tekniker. Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar värdepapper och insättningar som inte förvaltas till verkligt värde samt lån till intresseföretag. Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand är att erhålla betalning, med enstaka försäljning. Försäljning av kund- fordringar sker när likviditetsbehov uppstår och konkurrenskraftiga priser finns tillgängliga för en sådan försäljning. Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL) Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassific - eras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkrings- instrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar och -skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder (efter kvittning) presenteras som kortfristiga och långfristiga baserat på kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras inom 12 månader. Räntebärande tillgångar inklusive investeringar i värdepapper och penningmarknadsfonder klassificeras som FVTPL, där de antingen hålls i en portfölj hanterad på verkligt värdebasis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften. Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassifice- ras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvar- varande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar, men de redovisas som övriga omsättnings- tillgångar om de förväntas att säljas inom tolv månader. Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av invest - eringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelseintäkter, förutom när investeringar betraktas som icke-operativa. Då redovisas vinster och förluster som Finansiella intäkter. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen enligt följande: Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakurs- risker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och för- luster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. Vinster och förluster från omvärdering av kundfordringar relaterade till kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningskostnader. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter. Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats. Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värde- rade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontrakts- tillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). Koncernen använder ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kon- traktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfa- renheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor 36 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 41 ===== Not A1, forts. och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redo visas på egen rad i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort. Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen insättningar hos banker som bedöms ha låg risk, därför antas kreditrisken inte ha ökat nämn- värt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på en signifikant förändring i kreditrisk för tillgången används FKF för att beräkna en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om till- gången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF också används för att beräkna nedskrivningen för tillgången. Finansiella skulder Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till det finansiella instrumentet. För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de av - slutas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört. Leverantörsskulder Leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vissa leverant- örer använder Bolagets program för betalning av leverantörer för att sälja sina Ericssonfordringar till banker och koncernen kan på begäran introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Koncernen varken betalar eller tar emot någon avgift eller tillhandahåller ytterligare säker- het under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig förändring av karaktären eller funktionen hos koncernens skulder efter- som lever antörsfakturorna betraktas som en del av det rörelsekapital som används i koncernens normala verksamhet. Den maximala kredittid som avtalats med en leverantör överstiger inte sex månader. Därför förblir dessa skulder klassificerade som leverantörsskulder med separat upplysning i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”. Upplåning Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL där den hanteras på basis av verkligt värde. Det rör sig om långfristig upplåning inom en ”Asset and liability management” portfölj där ränterisken hanteras genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Förändringar av verkligt värde i portföljen redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförligt till för- ändring av kreditrisk, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Upplåning som inte hanteras till verkligt värde värderas som upplupet anskaffningsvärde. Dessa inkluderar rullande kreditfaciliteter och företags- certifikatprogram som används för kortfristiga likviditetssyften och erhållna ”Cash collaterals”. Upplåning redovisas som kortfristiga skulder under förutsättning att koncernen inte har en ovillkorlig rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen. Säkringsredovisning för kassaflöden Koncernen har följande återkommande säkringsprogram: a) Vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för SEK/USD (FX) väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt noterade i USD med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter. b) Prognostiserad försäljning som är högst sannolik, denominerad i USD i Ericsson AB (EAB) för nästkommande 7 till 18 månader säkras månadsvis på rullande basis. För båda programmen tecknar koncernen valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och definierar dem som säkringsinstrument. Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringar är säkringsför- hållandet vanligtvis 1:1. Koncernen definierar förändringar i termins kursen som säkringsrisk. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effekt iva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i rela- tion till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella intäkter och kost- nader, netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det acku- mulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklassificeringsjustering och redovisas i nettoomsättning. Anställningsrelaterad information För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G. Ersättningar efter avslutad anställning Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassi- ficeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. Dessa inkluderar även gratifikationsplaner, medicinska planer och ”leave encashment”-planer som förväntas tillhandahållas anställda under en längre period än 12 månader. Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approximerade till koncernens åtaganden. I länder där det inte finns en djup marknad för sådana obligationer såsom i Sverige har marknadens avkastning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och uppdateras årligen. Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till planen benämnt tillgångsbegränsning. Pensionstillgången redovisas som övrig långfristig finansiell tillgång. Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som ett räntenettobelopp och redovisas inom Finansiella kostnader. Reduceringsvinster och -förluster till följd av omstrukt- ureringsprogram redovisas som en del av omstruktureringskostnaderna. Överlåtande av pensionsskulder betraktas som riskhanteringsaktiviteter som drivs av koncernens treasuryfunktion, därför presenteras eventuella vinster och förluster under Finansiella kostnader. Särskild löneskatt i Sverige redo- visas som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster är inkluderade i bestämmandet av aktuariella vinster och förluster som rapporteras under övrigt totalresultat (OCI). För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive högre chefer samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning. Merparten av de tilldelade aktiebaserade programmen är kontantregle- rade, förutom programmen för högre chefer. Dessa program är aktieregle- rade. Aktiereglerade program kommer att regleras i moderbolagets B-aktier för utsatt att de marknadsmässiga och icke-marknadsrelaterade intjänings- villkoren är uppfyllda. Aktiereglerade planer Kompensationskostnader redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värde för Ericsson-aktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations- och marknadsvillkor. Alla planer har servicevillkor, medan vissa har prestations- eller marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Kontantreglerade planer De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av 37Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 42 ===== Not A1, forts. intjänandeperioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna, vilka utgör kontantvärdet för aktierna, räknas om och ändras under intjänande- perioden och redovisas som en avsättning. I övriga avseenden är redovis- ningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan. Kontantreglerade program som avser anställdas aktierelaterade ersättningsprogram har liknande intjäningskriterier som aktiereglerade program. Alla program har tjänstevillkor, medan vissa har prestations- och marknadsrelaterade intjäningsvillkor. Icke verkställande styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av sin ersättning i form av syntetiska aktier, som kommer att konverteras till kon- tanter i slutet av en specificerad intjänande period baserat på marknadsvär- det på B-aktier i Moderbolaget vid betalningstillfället. För ytterligare information, se not G2 ”Information angående styrelse- medlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Övrigt För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H. Inkomstskatter Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter inkluderar inte moms, försäljnings-/för- brukningsskatter eller andra skatter som inte baseras på skattepliktig vinst. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år. Aktuell skatt och uppskjutna skatter beräknas med tillämpning av de beräknade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade värden på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för out- nyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skatte tillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktu- ell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för temporära skillnader om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. För mer information, se not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassa- flöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden. Av praktiska skäl använder koncernen balansdagskursen från föregående månadsslut som en approximation för periodens genomsnitt- liga valutakurs, men avistakurs används vid rapportering av kassaflöde för materiella transaktioner vid behov. Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Rörelser i kassa ställd som säkerhet och banklån med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditetssyften) redovisas netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”. Kassa och likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebärande place- ringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en åter- stående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen. Redovisning av statliga bidrag Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga bidrag redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för motsvarande kostnad. Klimatrelaterade överväganden Bolaget har beaktat effekten av klimatrelaterade faktorer på de finan- siella rapporterna, se not B5 ”Varulager”. I not G3 ”Aktierelaterade ersätt- ningar” finns information om specifika klimatrelaterade mål för långsiktiga incitamentsprogram. Nya redovisningsregler och tolkningar Den 1 januari 2025 tillämpade Bolaget följande tillägg publicerade av IASB, vilka inte har haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. – Ändringar i IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser: brist på utbytbarhet (utgiven 15 augusti 2023). Nedanstående nya standarder, tillägg till standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2025 och har inte tillämpats i koncernens utarbetande av dessa finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya tillägg till standarder med införande datum 1 januari 2026. Koncernen har slutfört sin utvärdering och kommit till slut- satsen att påverkan på finansiellt resultat eller de finansiella rapporterna är immateriell: – Årliga förbättringar volym 11 (utgiven 18 juli 2024). – Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument. (Ändringar i IFRS 9 and IFRS 7) (utgiven 30 maj 2024). – Ändringar avseende kontrakt som refererar till naturberoende el (Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7) (utgiven december 2024). IASB har publicerat följande nya standard med införandedatum 1 januari 2027: – I april 2024 utfärdade IASB en ny standard, IFRS 18, som kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden anger kraven för presentation och redovisning av information i de finansiella rapporterna för att säkerställa bättre jämförbarhet, konsekvens och korrekt återgivning av en enhets tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader. Den nya standardens största påverkan är på resultaträkningen, där den innehåller mer specifik vägledning om hur resultaträkningen ska presenteras, vilket kräver viss klassificering av inkomster och kostnader samt delsummor som ska presenteras. – Påverkan vid övergång: Standarden gäller för de räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Bolaget kommer att tillämpa den nya standarden från och med den 1 januari 2027. Vid övergången kommer företaget att tillämpa de nya presentations- och redovisningskraven retroaktivt för alla presenterade perioder. Eftersom standarden endast påverkar presentations- och redovisningskrav, och inte värdering av poster som presenteras i de finansiella rapporterna, kommer den inte att ha någon effekt på balanserade vinstmedel vid övergångsdatumet. Den största effekten kommer att vara på presentationen av resultaträkningen där vissa poster, såsom valutadifferensskillnader, klassificeras annorlunda i resultaträkningen. Dessutom kommer nya delsummor att införas, såsom rörelsevinst. Därför kommer informationen för tidigare år att omräknas. När standarden tillämpas kommer i not en brygga mellan IAS 1-presentationen och den nya IFRS 18-presentationen att presenteras. – Företaget utvärderar fortfarande den detaljerade påverkan som över- gången till IFRS 18 kommer att ha på de finansiella rapporterna. A2 Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovis- ningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskatt- ningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Men med andra bedömningar, antaganden eller uppskattningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstrukturering. Nedan anges de viktigaste redo- visningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser kan ha den mest materiella inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning. 38 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 43 ===== Bedömningar De bedömningar som görs vid tillämpningen av Bolagets redovisnings- princip er och som har störst inverkan på de finansiella rapporterna är följande: Värdering av varulager I situationer där överskottslagersaldon identifieras görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärden för överskottsvolymerna. Vid avsättningar för varulagerinkurans tas hänsyn till åldrande, historisk konsumtion och bedömningar av marknadens efterfrågan. Det kan också finnas bedömningar kring interna och externa omständigheter, till exempel tillbakadragande av en produkt eller ekonomiska och politiska förändringar på den globala marknaden. Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på nedskrivningsbehov. Ledningens bedömning krävs när en allokering av en förvärvsanalys görs, till exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Avsättningar och eventualförpliktelser Företagsledningen gör en bedömning av omfattningen av skyldigheterna eller den möjliga förpliktelsen när den bestämmer sannolikheten för utfallet. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet eller möjliga åtagandet. Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa företags- obligationer med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensions planer. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för högkvalitativa företagsobligationer i varje land när utvärderingen av den bäst anpassade marknadsavkastningen görs. I Sverige använder Bolaget marknadsavkastningen från statsobligationer för att värdera sin pensionsskuld. Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar De viktigaste antagandena om framtiden och andra viktiga källor till osäker- het i uppskattningarna på balansdagen, som har en betydande risk för att orsaka en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår, är följande: Intäktsredovisning Koncernen använder estimat för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identi fierade prestationsåtaganden under kontraktet. Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning som påverkar kontraktsskulder, t ex intäkter från volym rabatter, estimeras vid kontraktets start (och period- iskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av pris- justeringar baserat på senast tillgängliga information om kontraktsförhand- lingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade. Det rörliga ersättningsbeloppet och dess inverkan på kontraktsskulden, kan också vara beroende av en slutlig avstämning med kunden. För att få en tillförlitlig uppskattning av detta belopp före avstämningen kan bedöm- ningar göras med hjälp av både historisk information och en uppskattning av sannolikheten för att den eventuella händelsen ska inträffa. Ovanstående typer av uppskattningar ingår i kontraktsskulder. Per den 31 december 2025 uppgick det totala redovisade värdet av Kontraktsskulder till SEK 36,9 (41,2) miljarder. För mer detaljerad information, se not B6 ”Balansposter relaterade till kundkontrakt”. Värdering av varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj- ningsvärde. Uppskattningar av lagervärdet, nedskrivningar och eventuell återföring av sådan, krävs när det gäller prognostiserade försäljnings- volymer, priser och lagerbalanser. Per den 31 december 2025 uppgick lagernedskrivningar för perioden till SEK 2,1 (3,3) miljarder eller 8 % (11 %) av bruttolagret. Per den 31 december 2025 återfördes lagernedskrivningar under perioden med SEK 1,5 (2,0) miljarder eller 6 % (7 %) av bruttolagret. För mer detalje- rad information, se not B5 ”Varulager”. Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade dis- konterade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redo- visningen prövas nedskrivningsbehovet när det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde. Dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill årligen i samband med uppdaterade affärsplaner. En indikation på nedskrivning kan vara väsentliga avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med affärsplanen samt nya uppskattningar som indikerar lägre framtida kassaflöden. Osäkerhet i uppskattningar bedöms vara högre för segment Enterprise än de övriga segmenten under de kommande tolv månaderna. Beroende på osäkerheten kring hur marknaden förväntas ta emot nya tek- nologier. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgick till SEK –0,1 (–15,3) miljarder för 2025. Per den 31 december 2025 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till SEK 52,5 (64,0) miljarder, inklusive goodwill om SEK 46,9 (56,1) miljarder. Mer information om goodwill och immateriella tillgångar exklusive good- will finns i not A1 ”Väsentliga redovisnings principer”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. Avsättningar och eventualförpliktelser De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsätt- ningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett tillförlitligt estimat kan göras. Osäkerhet i bedömningen finns avseende pågående interna utredningar, förhandlingar och andra frågor med mynd- igheter och tillsynsmyndigheter. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med U.S. Department of Justice i dess utredning av frågor som diskuterades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör juris- diktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S. Department of Justice. Omfattning och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. Osäkerhet råder i uppskattningen avseende förväntade uppgörelser i samband med rätts tvister och tvister som omfattar immaterialrättsliga frågor såsom patent, eftersom de kan pågå under flera år och utfallet är okänt. Uppskattning av osäkerhet råder när det gäller leverantörsåtaganden och leverantörsförlustkontrakt. När företaget ingår avtal med leverantörer om åtagande finns det osäkerhet i uppskattningen om de volymer som företaget åtagit sig kommer att uppfyllas på lång sikt och, om tillämpligt, storleken på förlustkontraktsreserven. Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventu alförpliktelser. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framtid en baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. En eventualförpliktelse kan existera vid årets slut och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle baserat på de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande. Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera koncernens bästa bedömning av möjliga utfall. Per den 31 december 2025 uppgick avsättningar till SEK 8,7 (11,7) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”. Per den 31 december 2025 uppgick eventualförpliktelser till SEK 4,1 (3,6) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser” inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras. 39Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 44 ===== Not A2, forts. Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra tillämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonterings- ränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Effekten av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostads- obligationer och känsligheten hos de viktigaste bedömningarna och antag- andena som används vid värderingen av de huvudsakliga pensionsplanerna upplyses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Per den 31 december 2025 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning till SEK 73,7 (86,6) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 57,8 (64,4) miljarder. Uppskjuten skatt Värderingen av uppskjutna skattefordringar innefattar en uppskattning av avdragsrätten för kostnader som ännu inte är skattepliktiga och uppskatt- ningar avseende tillräckliga framtida skattepliktiga intäkter för att möjliggöra utnyttjande av underskottsavdrag och/eller skattetillgodohavanden i olika beskattningsområden. Samtliga uppskjutna skattefordringar är föremål för årlig översyn av sannolikt nyttjande. Värderingen av temporära skillnader, underskottsavdrag och skatte- krediter baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden mot vilka temporära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter kan utnyttjas. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende framtida beskattningsbara vinster. Per den 31 december 2025 uppgick värdet på uppskjutna skatte - fordringar till SEK 16,9 (24,4) miljarder. För mer detaljerad information, se not H1 ”Skatter”. Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter Redovisningen av inkomstskatt baseras på utvärdering av inkomstskatt i alla beskattningsområden där vinst uppstår. Enligt vad som föreskrivs i IFRIC 23 beaktas endast osäkerhet om inkomstskattemässig behandling om och när inkomstskatteposter redovisas och värderas i de finansiella rapporterna. Tillgångar relaterade till mervärdesskatt och andra skatter bedöms separat för nyttjande i varje beskattningsområde i enlighet med lokala bestämmelser. Den totala komplexiteten i de regler som rör skatter och redovisningen av dessa kräver företagsledningens engagemang i bedömningar av klassi- ficering av transaktioner och i uppskattningar av sannolika utfall av yrkade avdrag och/eller tvister. 40 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 45 ===== Sektion B – Affärsverksamhet B1 Segment Segment Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste besluts fattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka markna- der och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik, forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens affärsinriktning rapporteras tre rörelsesegment: – Networks – Cloud Software and Services – Enterprise. Segment Networks erbjuder hårdvara, mjukvara och tjänster för intelligenta tillförlitliga och flexibla 5G-nät. Det omfattar energieffektiv RAN med en AI-anpassad mjukvaruarkitektur, som kan driftsättas på Ericsson Silicon och tredje parts CPU-/GPU-processorer, kostnadseffektiva transportnät och avancerade aktiva/passiva antenner. Tjänsteportföljen omfattar driftsättning och livscykelhantering. Segment Cloud Software and Services tillhandahåller kärnnät, näthan- tering, affärs- och verksamhetsstödjande system samt nätverksamhet levererad som Managed Services. Erbjudandena omfattar säker data- och röstanslutning, verktyg för att generera intäkter från och samordna tjänster, samt näthantering med avsiktsbaserad drift för att förbättra nätprestanda, flexibilitet och operativ effektivitet. Segment Enterprise erbjuder säker och pålitlig konnektivitet via privat 5G, inomhustäckning och trådlöst WAN, och orkestrerar molnhante- rade trådlösa plattformar med AI-förstärkt säkerhet och realtidsoptimering. Erbjudandet inkluderar även nästa generations nätverksmedvetna kommunikationslösningar som gör avancerade mobilnätsfunktioner till- gängliga för utvecklare och stödjer företagens hyperkonnektivitet. Portföljen inkluderar Global Communications Platform, Wireless Wide Area Networks (WWAN) och privata 5G-nät. Other utgörs av medieverksamheter och övriga icke-allokerade verksamheter. Marknadsområden Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund. Marknadsområdena har minskat från fem till fyra jämfört med föregående år. Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fyra geografiska marknadsområden: – Nord- och Sydamerika – Europa, Mellanöstern och Afrika – Sydostasien, Oceanien och Indien – Nordostasien. Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden. Försäljningen från segmenten Enterprise och Other samt patent- och licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Other. Större kunder Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leve- rantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 46 % (44 % under 2024 och 43 % under 2023) av omsättningen. Dessa kunder rapporterades under segment Networks och Cloud Software and Services. Ericssons största kund svarade för cirka 14 % (13 % under 2024 och 8 % under 2023) och den näst största kunden svarade för 8 % (8 % under 2024 och 7 % under 2023) av omsättningen. Segmentsinformation 2025 Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Koncernen/ Totalt segment Nettoomsättning segment 151 014 62 715 21 117 1 835 236 681 Nettoomsättning 151 014 62 715 21 117 1 835 236 681 Bruttoresultat 75 103 26 132 11 378 55 112 668 Bruttomarginal (%) 49,7 % 41,7  53,9 % 3,0 % 47,6 % Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)1) 29 809 5 996 3 239 –410 38 634 EBIT-marginal (%) 19,7 % 9,6 % 15,3 % –22,3 % 16,3 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –332 Resultat efter finansiella poster 38 302 Inkomstskatt –9 588 Årets resultat 28 714 Övrig segmentsinformation Andel av resultat från intresseföretag 131 9 –93 7 54 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 865 –19 –1 726 –1 –3 611 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –3 835 –1 212 –208 –43 –5 298 Nedskrivningar –180 –58 –91 –3 –332 Omstruktureringskostnader –1 006 –1 154 –138 –39 –2 337 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter 1) 266 –20 7 907 –267 7 886 1) Segmentet Enterprise inkluderar en vinst om SEK 7,6 miljarder för avyttringen av iconectiv. För ytterligare information, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.” 41Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 46 ===== Not B1, forts. Segmentsinformation 2024 Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Koncernen/ Totalt segment Nettoomsättning segment 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 Nettoomsättning 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 Bruttoresultat 73 648 23 021 12 788 –92 109 365 Bruttomarginal (%) 46,6 % 36,8 % 51,4 % –4,2 % 44,1 % Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)1)2) 25 665 –435 –22 083 1 166 4 313 EBIT-marginal (%) 16,2 % –0,7 % –88,8 % 53,6 % 1,7 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 724 Resultat efter finansiella poster 2 589 Inkomstskatt –2 215 Årets resultat 374 Övrig segmentsinformation Andel av resultat från intresseföretag 94 2 – –342 –246 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 288 –30 –2 661 –1 –3 980 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 187 –1 381 –274 –198 –6 040 Nedskrivningar1) –305 –87 –15 308 –14 –15 714 Omstruktureringskostnader –1 899 –2 434 –511 –168 –5 012 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter –7 10 –165 17 –145 1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar om SEK –15,3 miljarder främst hänförligt till förvärvet av Vonage under 2022. För ytterligare information, se not C1 ”Immateriella tillgångar.” 2) Segmentet Other inkluderar en intäkt på SEK 1,9 miljarder från en uppgörelse gällande en affärstvist, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.” Segmentsinformation 2023 Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Koncernen/ Totalt segment Nettoomsättning, segment 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 Nettoomsättning 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 Bruttoresultat 67 959 22 088 12 016 –461 101 602 Bruttomarginal (%) 39,6 % 34,7 % 46,7 % –18,2 % 38,6 % Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)1) 19 382 –220 –38 336 –1 152 –20 326 EBIT-marginal (%) 11,3 % –0,3 % –148,9 % –45,5 %  –7,7 % Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 993 Resultat efter finansiella poster –23 319 Inkomstskatt –2 785 Årets resultat –26 104 Övrig segmentsinformation Andel av resultat från intresseföretag 83 41 – – 124 Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 013 –43 –3 401 –1 –4 458 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –4 460 –1 470 –274 –495 –6 699 Nedskrivningar1) –527 –176 –31 952 –77 –32 732 Omstruktureringskostnader –4 437 –1 924 –173 13 –6 521 Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter –24 –39 –16 –206 –285 1) Segmentet Enterprise inkluderar nedskrivning av goodwill om SEK –31,9 miljarder hänförligt till förvärvet av Vonage. För ytterligare information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. Produkter och tjänster per segment Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Totalt 2025 Produkter 115 488 24 016 4 230 – 143 734 Tjänster 35 526 38 699 16 887 1 835 92 947 Totalt 151 014 62 715 21 117 1 835 236 681 2024 Produkter 121 814 22 409 5 927 – 150 150 Tjänster 36 393 40 226 18 936 2 175 97 730 Totalt 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 2023 Produkter 131 393 21 672 5 704 –4 158 765 Tjänster 40 049 41 958 20 041 2 538 104 586 Totalt 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 42 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 47 ===== Not B1, forts. Marknadsområden 2025 Nettoomsättning Långfristiga tillgångar5) Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Totalt Totalt Nord- och Sydamerika1) 64 700 18 248 486 –1 83 433 13 427 Europa, Mellanöstern och Afrika2) 42 485 27 387 876 – 70 748 57 812 Sydostasien, Oceanien och Indien3) 19 269 9 499 46 – 28 814 1 350 Nordostasien4) 11 691 4 308 12 – 16 011 1 271 Övrigt1)2)3)4)6) 12 869 3 273 19 697 1 836 37 675 – Totalt 151 014 62 715 21 117 1 835 236 681 73 860 1) varav i USA6) 96 467 10 932 2) varav i EU6) 34 665 43 559 varav i Sverige6) 3 384 42 565 3) varav i Indien6) 12 267 962 4) varav i Japan6) 8 493 202 4) varav i Kina6) 8 197 944 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensionstillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. Marknadsområden 2024 Nettoomsättning Långfristiga tillgångar5) Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Totalt Totalt Nord- och Sydamerika1)7) 66 466 18 569 619 87 85 741 19 567 Europa, Mellanöstern och Afrika2)7) 42 597 27 783 942 –12 71 310 65 594 Sydostasien, Oceanien och Indien3) 23 259 9 114 37 – 32 410 1 005 Nordostasien4) 14 477 4 142 18 124 18 761 1 374 Övrigt1)2)3)4)6)7) 11 408 3 027 23 247 1 976 39 658 – Totalt 158 207 62 635 24 863 2 175 247 880 87 540 1) varav i USA6) 98 265 17 175 2) varav i EU6) 35 264 62 126 varav i Sverige6) 2 341 61 065 3) varav i Indien6) 15 194 569 4) varav i Japan6) 9 072 199 4) varav i Kina6) 10 221 1 007 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. 7) 2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som genomfördes 2025. Marknadsområden 2023 Nettoomsättning Långfristiga tillgångar5) Networks Cloud Software and Services Enterprise Other Totalt Totalt Nord- och Sydamerika1)7) 54 800 18 433 274 125 73 632 34 714 Europa, Mellanöstern och Afrika2)7) 45 031 28 457 614 72 74 174 63 170 Sydostasien, Oceanien och Indien3) 43 235 10 038 36 9 53 318 886 Nordostasien4) 18 986 4 720 37 189 23 932 1 775 Övrigt1)2)3)4)6)7) 9 390 1 982 24 784 2 139 38 295 1 Totalt 171 442 63 630 25 745 2 534 263 351 100 546 1) varav i USA6) 85 313 32 133 2) varav i EU6) 34 257 59 456 varav i Sverige6) 1 774 58 728 3) varav i Indien6) 31 205 535 4) varav i Japan6) 10 139 132 4) varav i Kina6) 10 716 1 449 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar. 6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster. 7) 2023 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som genomfördes 2025. 43Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 48 ===== B2 Nettoomsättning 2025 2024 2023 Hårdvara 88 612 93 521 99 642 Mjukvara 55 122 56 629 59 123 Tjänster 92 947 97 730 104 586 Totalt 236 681 247 880 263 351 varav patent- och licensintäkter 14 506 13 962 11 101 varav export från Sverige 134 341 133 339 125 242 B3 Kostnader per kostnadsslag 2025 2024 2023 Varor och tjänster 104 762 127 649 127 214 Ersättningar till anställda 90 649 93 405 101 438 Avskrivningar 8 909 10 020 11 157 Nedskrivningar, inkuransreserver och omvärderingar 2 200 3 969 4 996 Lagerförändring, netto 929 10 208 9 304 Aktivering av utvecklingskostnader –1 138 –1 300 –2 173 Totala kostnader för sålda varor och tjänster samt rörelseomkostnader 206 311 243 951 251 936 De totala omstruktureringskostnaderna för 2025 var SEK 2,3 (5,0 för 2024 och 6,5 för 2023) miljarder, vilka hänför sig till kostnadsbesparingsaktiv- iteterna under året. Omstruktureringskostnader ingår i de kostnader som presenteras ovan och består i huvudsak av ersättningar till anställda. Omstruktureringskostnader per funktion 2025 2024 2023 Kostnader för sålda varor och tjänster 1 277 2 046 2 802 FoU-kostnader 579 2 119 2 431 Försäljnings- och administrationskostnader 481 847 1 288 Totalt 2 337 5 012 6 521 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2025 2024 2023 Övriga rörelseintäkter Vinst vid försäljning av immateriella till- gångar och materiella anläggningstillgångar 65 13 17 Vinst från investeringar och försäljning av verksamheter1) 8 489 409 136 Övriga rörelseintäkter2) 835 2 807 841 Totalt 9 389 3 229 994 Övriga rörelsekostnader Förlust vid försäljning av immateriella till- gångar och materiella anläggningstillgångar –3 –21 – Förlust från investeringar och försäljning av verksamheter1) –603 –554 –421 Nedskrivning av goodwill3) – –1 260 –31 897 Övriga rörelsekostnader –573 –764 –541 Totalt –1 179 –2 599 –32 859 1) 2025 inkluderar en vinst om SEK 7,6 miljarder för avyttringen av iconectiv. Information om avytt- ringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. 2) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. 3) Inkluderar en nedskrivning om SEK–1,3 miljarder för 2024 och SEK–31,9 miljarder för 2023 främst hänförlig till förvärvet av Vonage. För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”. B5 Varulager 2025 2024 Komponenter 5 603 6 948 Färdiga varor 10 111 11 701 Pågående arbete för annans räkning 7 737 8 476 Totalt 23 451 27 125 Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 34 817 (56 275) miljoner. Under perioden har nedskrivningar av varulager till nettoförsäljnings- värde kostnadsförts med SEK 2 094 (3 329) miljoner. Nedskrivningar redu- cerades med SEK 1 461 (2 004) miljoner avseende återföringar. Tidigare nedskrivningar har återförts främst till följd av förändringar i uppskattad kundefterfrågan. Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för kundprojekt där prestationsåtaganden ännu inte är fullt uppfyllda. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen. Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med energi prestandaprodukter kan komma att påverka lageråtervinning när kunderna kräver snabb ersättning och ökade volymer av de mest energi- effektiva produkterna. Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter avspeglar i stort den senaste energieffektiva tekniken, och fortlöpande förbättringar förväntas i framtiden. Dessa faktorer har inräknats i risk- utvärderingen för lagerinkurans vid årsslutet. Påverkan från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar har också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets verksamhet, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha lämpliga försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potentiella verksamhetsavbrott. Bolaget har även en global produktionskapacitet, såväl som geografiskt spridda inköpskanaler för att motverka risker av leverans- avbrott på grund av naturkatastrofer, inklusive allvarliga väderhändelser. 44 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 49 ===== B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 2025 2024 Kundfinansiering 1 090 4 522 Kundfordringar1) 40 327 44 151 Kontraktstillgångar 7 333 6 924 Kontraktsskulder 36 867 41 229 Uppskjutna försäljningsprovisioner2) 954 1 195 1) Totala kundfordringar inkluderar SEK 144 (177) miljoner relaterat till intresseföretag. 2) Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 506 (491) miljoner som kortfristiga. Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga finansiella tillgångar (se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar (se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar). Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till SEK 610 (571) miljoner. För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kundkontrakts- relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Intäkter under perioden 2025 2024 Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående balans för perioden 30 249 23 980 Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden uppfyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapportperioder 780 138 Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden 2025 2024 Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda, prestationsåtaganden 122 539 134 199 Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande approximering: 71 % under 2026, 19 % under 2027 och resterande 10 % under 2028 och senare. B7 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Förutbetalda kostnader 2 390 2 659 Förskott till leverantörer 46 47 Derivat tillgångar1) 2 933 185 Övriga skatter2) 2 035 3 044 Övriga3) 2 516 3 326 Totalt 9 920 9 261 1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. 2) Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar. 3) Inkluderar bland annat lån till intresseföretag, uppskjutna försäljningsprovisioner och betalda depositioner till tredje part. B8 Leverantörsskulder 2025 2024 Leverantörsskulder till intresseföretag 471 413 Leverantörsskulder exklusive intresseföretag 25 864 29 760 Totalt 26 335 30 173 Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande: 2025 2024 Ingående balans 8 210 8 255 Nya fakturor 26 319 24 984 Betalningar till bank –24 369 –25 615 Omräkningsdifferens –523 586 Utgående balans1) 9 637 8 210 1) Varav leverantörer som redan erhållit betalningar ifrån bank vid årets slut. 6 301 6 398 Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut 2025 2024 Leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 76 till 180 dagar 76 till 180 dagar Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 0 till 154 dagar 0 till 180 dagar B9 Övriga kortfristiga skulder 2025 2024 Upplupen ränta 333 373 Upplupna kostnader 28 369 31 377 varav personalrelaterade 15 987 17 869 varav leverantörsrelaterade 8 622 8 592 varav övriga1) 3 760 4 916 Derivat skulder2) 168 3 337 Övriga3) 5 168 5 590 Totalt 34 038 40 677 1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt. 2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. 3) Inkluderar bland annat moms och övriga löneavdrag. 45Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 50 ===== Sektion C – Långfristiga tillgångar C1 Immateriella tillgångar Balanserade utvecklings kostnader Goodwill Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Anskaffningsvärde Ingående balans 24 571 22 983 95 202 91 185 85 060 80 810 Investeringar 1 138 1 300 – – 772 376 Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter1) –1 625 – –1 569 –375 –2 473 –249 Utrangering – – – – – –314 Omklassificering – 20 – – – – Omräkningsdifferens –437 268 –8 101 4 392 –8 415 4 437 Utgående balans 23 647 24 571 85 532 95 202 74 944 85 060 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –16 233 –14 560 – – –54 688 –50 405 Avskrivningar –1 790 –1 480 – – –1 821 –2 500 Poster avseende avyttrade verksamheter1) 1 625 – – – 2 282 184 Utrangering – – – – – 314 Omräkningsdifferens 362 –193 – – 4 791 –2 281 Utgående balans –16 036 –16 233 – – –49 436 –54 688 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –3 745 –3 745 –39 125 –38 241 –22 418 –7 738 Poster avseende avyttrade verksamheter1) – – 475 375 122 65 Nedskrivningar – – – –1 260 –77 –14 073 Omräkningsdifferens – – 0 1 2 496 –672 Utgående balans –3 745 –3 745 –38 650 –39 125 –19 877 –22 418 Netto bokfört värde 3 866 4 593 46 882 56 077 5 631 7 954 1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. Total goodwill för koncernen är SEK 46,9 (56,1) miljarder och är allok- erad till de operativa segmenten Networks med SEK 26,2 (29,6) miljarder, Cloud Software and Services med SEK 3,3 (3,7) miljarder och Enterprise med SEK 17,5 (22,7) miljarder. Inom Enterprise segmentet bär Global Communications Platform (Vonage) SEK 9,1 (11,6) miljarder, Enterprise Wireless Solutions (Cradlepoint) SEK 8,3 (9,9). Segmentet Other har ingen goodwill. Ytterligare information finns i not B1 ”Segmentsinformation”. Nedskrivningar Under 2025 gjordes en nedskrivning av en immateriell tillgång inom den kassagenerande enheten (KGE) Enterprise Wireless Solutions med SEK –77 miljoner på grund av en förändring i strategi och det redovisades på raden Forsknings- och utvecklingskostnader inom segment Enterprise. Under 2024 gjordes nedskrivningar av immateriella tillgångar och good- will hänförliga till förvärvet av Vonage med SEK –14,7 miljarder i denna grupp av kassa genererande enheter (KGE), Global Communications Platform. Nedskrivningen rapporterades i resultaträkningen för segmentet Enterprise med SEK –1,2 miljarder på raden Kostnader för forskning- och utveckling, SEK –12,6 miljarder på raden Försäljning och administrativa kostnader och SEK –0,9 miljarder på raden Övriga rörelsekostnader. Orsaken till nedskrivningen inkluderade lägre förväntad marknadstillväxt och ned- dragningar i vissa länder. Dessutom gjordes ett par mindre nedskrivningar med SEK –0,6 miljarder inom segment Enterprise, huvudsakligen goodwill. Under 2023 gjordes en nedskrivning av goodwill hänförlig till förvärvet av Vonage med SEK –31,9 miljarder i KGE, Global Communications Platform som redovisades på raden Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen för segmentet Enterprise. Allokering av goodwill Under 2025 avyttrades KGE iconectiv och den relaterade goodwillen om SEK 1,1 miljarder bokades bort inom segment Enterprise. Goodwill allok- eringen under 2024 förändrades inte. Nedskrivningstester Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagener er- ande enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enhet er. Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill. Återvinningsmetoden innebär att återvinningsvärdena för de kassagenerande enheterna fastställts genom att nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena baserat på affärsplaner godkända av ledningen. Antagandena baseras på Bolagets ambition när det gäller marknadsandelar och på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder. I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar: – Försäljningstillväxt – Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning) – Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknads- tillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2026–2030 för nyckelparametrar inom telekomindustrin: – År 2030, ungefär 40 år efter introduktionen av digital mobilteknologi upp- skattar man att det kommer att finnas 9,4 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT) jämfört med 8,8 miljarder 2025. Av alla mobil- telefonabonnemang beräknas 8,3 miljarder vara kopplade till smarta telefoner. – Antalet 5G abonnemang beräknas nå 6,1 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2030 jämfört med 2,9 miljarder 2025. – År 2030 beräknas det finnas ungefär 55 miljarder uppkopplade enheter jämfört med 33 miljarder 2025, av de 55 miljarderna hänför sig mer än 43 miljarder till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsument- elektronik och ”wearables”. 46 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 51 ===== Not C1, forts. – Cellulär IoT beräknas växa från 4,5 miljarder enheter i slutet av 2025 till 7,2 miljarder enheter i slutet av 2030. – Mobil datatrafikvolym förväntas dubbleras fram till 2030. Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den mobila video- trafiken beräknas växa med cirka 16 % årligen fram till 2030 och kommer då att stå för cirka 80 % av all mobil datatrafik. – Fast bredband via mobilnätet bidrar också med mobiltrafik och ökar med cirka 23 % årligen under perioden och kommer att stå för nästan 35 % av all mobiltrafik 2030. Försäljningstillväxten i Enterprise segmentet drivs av tillämpningen av 5G och konvergensen mot 5G och Molnkommunikation inom enterprise marknaden. Enterprise Wireless WAN marknaden och den globala CPaaS marknaden förväntas växa med en CAGR ~10 % fram till 2028. De kassagenererande enheterna Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions förväntas ha en tillväxttakt på över 15 % (15 %) de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt. Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxt- nivåer beräknas inte uppnås förrän efter den femåriga prognosperioden. Det är svårare att bedöma marknadsförhållanden ju längre fram i tiden prognoser görs. De bedömda kassaflödena för att beräkna återvinningsvärdet är baserade på femåriga affärsplaner. För KGE Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions har två år lagts till för att återspegla progressionen mot stabila kassaflödesprognoser. Det finns inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som skulle kunna leda till framtida nedskrivningsbehov för någon KGE eller grupp av KGE:er, utom för Global Communications Platform. Återvinningsvärdet för Global Communications Platform överstiger det bokförda värdet med SEK 2,7 miljarder. Återvinningsvärdet för denna grupp av KGE:er skulle vara lika med det bokförda värdet, om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med 2,5 % eller om diskonteringsräntan höjdes med 1,6 %. Koncernens diskontering är baserad på förväntade framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassa flöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. Den högre nivån för Global Communications Platform är driven dels av ökad osäkerhet, dels av den högre nivån av den implicita riskfria räntan för vär- depapper i USD. Global Communications Platform och Enterprise Wireless Solutions gör kassaflödesprognoserna i USD. I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplys- ningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2024 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2024. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned. Diskonteringsränta per kassagenerande enheter (KGE) Diskonteringsräntor efter skatt (%) Nominell årlig tillväxttakt efter prognosperioden (%) Kassagenererande Enheter 2025 2024 2025 2024 Networks 10,5 9,5 2,0 2,0 Cloud Software and Services 10,5 10,0 1,5 1,5 Global Communications Platform 13,5 13,5 3,5 3,5 Enterprise Wireless Solutions 12,0 11,0 3,5 3,5 47Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 52 ===== C2 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och övriga tekniska anläggningar Övriga inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och betalda förskott Totalt 2025 Anskaffningsvärde Ingående balans 8 085 4 034 38 007 780 50 906 Investeringar 55 180 1 143 1 252 2 630 Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter –146 –366 –63 – –575 Utrangering –161 –149 –2 972 –153 –3 435 Omklassificeringar 474 99 498 –1 071 – Omräkningsdifferens –758 –416 –2 422 –67 –3 663 Utgående balans 7 549 3 382 34 191 741 45 863 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 786 –3 179 –30 134 – –38 099 Avskrivningar –423 –269 –2 555 – –3 247 Poster avseende avyttrade verksamheter 118 249 57 – 424 Utrangering 138 129 2 853 – 3 120 Omklassificeringar –1 – 1 – – Omräkningsdifferens 473 324 1 998 – 2 795 Utgående balans –4 481 –2 746 –27 780 – –35 007 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –486 –184 –1 592 – –2 262 Nedskrivningar –135 8 –90 –17 –234 Utrangering 17 24 128 17 186 Omräkningsdifferens 62 23 158 – 243 Utgående balans –542 –129 –1 396 – –2 067 Netto bokfört värde 2 526 507 5 015 741 8 789 2024 Anskaffningsvärde Ingående balans 7 336 3 752 37 397 1 058 49 543 Investeringar 208 239 949 944 2 340 Utrangering –301 –127 –1 928 –213 –2 569 Omklassificeringar 507 14 524 –1 045 – Omräkningsdifferens 335 156 1 065 36 1 592 Utgående balans 8 085 4 034 38 007 780 50 906 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 265 –2 898 –28 091 – –35 254 Avskrivningar –469 –346 –3 046 – –3 861 Utrangering 277 103 1 820 – 2 200 Omklassificeringar –128 86 42 – – Omräkningsdifferens –201 –124 –859 – –1 184 Utgående balans –4 786 –3 179 –30 134 – –38 099 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –437 –211 –1 446 – –2 094 Nedskrivningar –28 17 –174 –97 –282 Utrangering 22 8 118 97 245 Omklassificeringar –17 15 2 – – Omräkningsdifferens –26 –13 –92 – –131 Utgående balans –486 –184 –1 592 – –2 262 Netto bokfört värde 2 813 671 6 281 780 10 545 Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 538 (565) miljoner per den 31 december 2025. 48 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 53 ===== C3 Leasing Koncernen som leasetagare Nyttjanderätter 2025 2024 Lokaler Fordon Övrigt Totalt Lokaler Fordon Övrigt Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 17 079 786 311 18 176 16 003 769 300 17 072 Tillkommande nyttjanderätter 2 900 300 – 3 200 2 295 265 – 2 560 Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet –368 – –108 –476 –31 – – –31 Uppsagda kontrakt –1 608 –237 –184 –2 029 –1 794 –270 – –2 064 Omräkningsdifferens –1 556 –57 –18 –1 631 606 22 11 639 Utgående balans 16 447 792 1 17 240 17 079 786 311 18 176 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –10 006 –442 –230 –10 678 –9 180 –489 –184 –9 853 Avskrivningar –1 825 –208 –18 –2 051 –1 950 –190 –39 –2 179 Poster avseende avyttrad verksamhet 234 – 108 342 31 – – 31 Uppsagda kontrakt 1 001 227 123 1 351 1 421 252 – 1 673 Omräkningsdifferens 909 31 17 957 –328 –15 –7 –350 Utgående balans –9 687 –392 – –10 079 –10 006 –442 –230 –10 678 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –529 – –61 –590 –453 – –61 –514 Nedskrivningar –21 – – –21 –99 – – –99 Uppsagda kontrakt 66 – 61 127 47 – – 47 Omräkningsdifferens 61 – – 61 –24 – – –24 Utgående balans –423 – – –423 –529 – –61 –590 Finansiell vidareuthyrning Ingående balans –421 – – –421 –385 – – –385 Bortbokning av vidareuthyrning 412 – – 412 – – – – Omräkningsdifferens 9 – – 9 –36 – – –36 Utgående balans – – – – –421 – – –421 Netto bokfört värde 6 337 400 1 6 738 6 123 344 20 6 487 Leasingskulder Leasingskulderna uppgick till SEK 7 561 (7 495) miljoner, varav SEK 1 789 (2 132) miljoner klassas som kortfristiga. Förfallostruktur över återstående kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2025 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Leasingkostnader De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 2 968 (3 603) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 051 (2 179) miljoner, nedskrivningar SEK 21 (99) miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 291 (432) miljoner, räntekostnader SEK 402 (421) miljoner och variabla leasing avgifter SEK 203 (472) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen av fastighetsskatt. Kassautflöde 2025 2024 Återbetalning av leasingskulder1) –2 115 –2 492 Räntekostnader avseende leasingskulder –402 –421 Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leasingskulderna –291 –432 Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leasingskulderna –203 –472 Totalt kassautflöde –3 011 –3 817 1) Inklusive förskottsbetalningar. Framtida kassaflöden Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2025, men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 621 (568) miljoner. Koncernen som leasegivare Det finns inga kontrakt med materiella transaktioner/belopp där Ericsson är leasegivare. 49Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 54 ===== Sektion D – Åtaganden D1 Avsättningar Om- strukturering Kund- relaterad Leverantörs- relaterad Produkt- garantier Aktie- relaterade ersättningar Övriga Totalt 2025 Ingående balans 3 872 1 760 743 766 2 992 1 582 11 715 Avsättningar 2 011 464 256 523 2 075 1 408 6 737 Återföring av outnyttjade belopp –294 –359 –213 –156 –127 –107 –1 256 Redovisat i resultaträkningen 5 481 Ianspråktagande –3 572 –1 037 –99 –489 –1 654 –927 –7 778 Omklassificeringar – – – – – 2 2 Omräkningsdifferens –128 –80 –26 –6 –304 –192 –736 Utgående balans 1 889 748 661 638 2 982 1 766 8 684 varav kortfristiga avsättningar 1 473 370 23 523 1 896 1 406 5 691 varav långfristiga avsättningar 416 378 638 115 1 086 360 2 993 2024 Ingående balans 3 720 2 857 954 956 1 584 1 635 11 706 Avsättningar 4 498 686 324 389 2 209 1 239 9 345 Återföring av outnyttjade belopp –252 –485 –399 –209 –101 –313 –1 759 Redovisat i resultaträkningen 7 586 Ianspråktagande –4 175 –748 –230 –376 –820 –941 –7 290 Omklassificeringar –3 –632 83 – – 73 –479 Omräkningsdifferens 84 82 11 6 120 –111 192 Utgående balans 3 872 1 760 743 766 2 992 1 582 11 715 varav kortfristiga avsättningar 2 993 1 648 274 560 1 633 1 096 8 204 varav långfristiga avsättningar 879 112 469 206 1 359 486 3 511 Avsättningar kommer variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar och återföringar av överskjutande belopp. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen. Värdet av de totala avsättningarna för 2025 uppgick till SEK 8,7 (11,7) miljarder, varav SEK 3,0 (3,5) miljarder klassificeras som långfristiga. Det materiella utnyttjandet av avsättningar för omstruktureringar om SEK 3,6 (4,2) miljarder beror på kostnadsbesparingsåtgärder och utnyttjande av avsättningar från föregående år. Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Bedömningar och viktiga uppskatt- ningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller uppskattningar av tidpunkter och belopp. Avsättningar för omstrukturering Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Avsättningar för omstrukturering under 2025 avser de kostnadsbesparingsaktiviteter som har resulterat i grundläggande omorganisationer av de berörda enheterna. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruktur- eringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedömning- sosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgärderna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kost- naderna. Avsättningar för omstrukturering granskas och justeras regelbun- det baserat på ledningens bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruktureringsavsätt- ningen kommer att utnyttjas inom 1 år. Mer information om omstrukturer- ingskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”. Kundrelaterade avsättningar Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för för- luster hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsätt- ningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet, begränsas avsättningsvärdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och just- eras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga information en när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kund- kontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas inom 3 år. Leverantörsrelaterade avsättningar Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade använd- ningen enligt prognos för försäljningsvolymer Avsättning görs för den lägre kostnaden för att uppfylla kontraktet eller böter för att bryta kontraktet. Det föreligger alltså viss osäkerhet i försäljningsprognoser och i uppskattningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, efter- som detta baseras på ledningens förväntningar. I förekommande fall, när det utfästa lagret köps, omklassificeras avsättningen från avsättningar till lager- reserv. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 2 år. Avsättning för produktgarantier Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska 50 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 55 ===== Not D1, forts. trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för repara- tion eller utbyte, där de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån. Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtagan- den. Den förväntade tidpunkten och storleken på utflödena är beroende av vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förväntas utnyttjas inom 1 år. Avsättningar för aktierelaterade ersättningar Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktiebaserade program och baseras på den aktuella periodens bästa upp- skattning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Avsättningar för aktie- relaterade ersättningar kommer att utnyttjas i enlighet med tilldelningarnas intjänandetidpunkter och kommer att utnyttjas inom 3 år. Övriga avsättningar Övriga avsättningar avser främst rättstvister och patentintrångstvister. Ledningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall och om det anses troligt görs en avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per definition osäkra vad gäller tidpunkt och belopp. Därför klassificeras majoriteten av avsättningarna som kortfristiga, men utflöden kan ske under ett antal år beroende på när förlikning uppnås. D2 Eventualförpliktelser 2025 2024 Eventualförpliktelser 4 091 3 559 Totalt 4 091 3 559 Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till rätts- tvister och tvister, inkluderat ärenden som avser immateriella rättigheter, skattetvister hos dotterbolagen, pensionsåtaganden och förluster hänför- liga till kundkontrakt, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen. Bolaget förvaltar sin portfölj med immateriella rättigheter aktivt och dess behov av tredjeparts licenser och är, från tid till annan, inom ramen för den löpande verksamheten inblandad i rättstvister relaterade till detta. Detta i rollen som kärande eller svarande eller på annat sätt. Bolaget övervakar också fullgörandet av skyldigheter som ställs på tredjepartsleverantörer och övriga leverantörer och vidtar lämpliga åtgärder där det är nödvändigt. Utflöden i samband med rättstvister, både skattemässiga och juridiska, är på grund av sin natur osäkra när det gäller tidpunkt och storlek. Alla pågå- ende rättstvister utvärderas därför regelbundet. Storleken av och sannolik- heten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upp- lysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fast- ställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I händelse av att SAMR konstaterar brister har myndigheten befogenhet att besluta om beteendemässiga och finansiella sanktioner. De ovanstående ärendena hänförliga till SAMR är möjliga åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabellen för eventualförpliktelser. D3 Ställda säkerheter 2025 2024 Företagsinteckningar1) 7 651 7 697 Banktillgodohavanden 384 1 443 Omsättbara värdepapper 660 298 Totalt 8 695 9 438 1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”. D4 Kontraktsenliga åtaganden Förfallostruktur Miljarder SEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt 2025 Kort- och långfristiga skulder1) 4,0 18,0 11,6 2,8 36,4 Leasingåtaganden2) 2,1 3,2 2,1 1,5 8,9 Övriga långfristiga skulder — 0,2 0,8 0,3 1,3 Inköpsåtaganden3) 22,1 9,5 3,4 0,8 35,8 Leverantörsskulder 26,3 — — — 26,3 Åtaganden för kundfinansiering4) 32,9 21,0 2,0 — 55,9 Derivatskulder4) 0,2 — — — 0,2 Totalt 87,6 51,9 19,9 5,4 164,8 2024 Kort- och långfristiga skulder1) 6,8 10,9 16,3 10,2 44,2 Leasingåtaganden2) 2,5 3,3 1,6 1,2 8,6 Övriga långfristiga skulder – 0,1 0,8 0,1 1,0 Inköpsåtaganden3) 18,7 2,7 0,7 – 22,1 Leverantörsskulder 30,2 – – – 30,2 Åtaganden för kundfinansiering4) 28,8 18,9 – – 47,7 Derivatskulder4) 1,4 1,8 0,1 – 3,3 Totalt 88,4 37,7 19,5 11,5 157,1 1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar. 2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld, se även not C3 ”Leasing”. 3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar. 4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”. Efterfrågan avseende åtaganden för kundfinansiering är fortsatt stor. Ökningen av inköpsåtaganden beror främst på kontraktuella åtaganden avseende att säkerställa en robust leveranskedja. 51Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 56 ===== Sektion E – Koncernstruktur E1 Eget kapital Aktiekapital Moderbolaget A-aktier B-aktier Totalt 31 december 2025 1 309 15 550 16 859 31 december 2024 1 309 15 434 16 743 Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinster, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie. Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23 100 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV 2025 och LTV 2024 för Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från årsstämman beslu- tade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvand- lades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar 0,7 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2025, uppgick till 38 002 276 (15 579 561 för 2024 och 14 009 306 för 2023) B-aktier. Antal aktier A-aktier B-aktier Totalt 2025 1 januari 261 755 983 3 086 495 752 3 348 251 735 31 december 261 755 983 3 109 595 752 3 371 351 735 2024 1 januari 261 755 983 3 082 395 752 3 344 151 735 31 december 261 755 983 3 086 495 752 3 348 251 735 Utdelningar Styrelsen föreslår årsstämman en ordinarie utdelning till aktieägarna om SEK 3,00 per aktie (SEK 2,85 för 2024 och 2,70 för 2023), motsvarande en total utdelning om SEK 10,1 (9,5) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 9 april 2026) och SEK 1,50 per aktie med 29 september 2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2026). Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,85 (SEK 2,70 för 2024 och SEK 2,70 för 2023). Total betald utdelning till aktieägarna uppgick till SEK 9,5 (9,0) miljarder. Föreslaget aktieåterköpsprogram Ericssons styrelse föreslår dessutom årsstämman att bemyndiga styrelsen att initiera ett aktieåterköpsprogram, varvid återköpen förväntas inledas efter att kvartalsrapporten för första kvartalet 2026 publicerats. Det före- slagna programmet har som mål att återföra upp till SEK 15 miljarder i lik- vida medel till aktieägarna under den period som sträcker sig som längst fram till årsstämman 2027, med formellt mandat att återköpa maximalt 10 % av utestående aktier. Återköp av aktier föreslås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq Stockholm. De återköpta aktierna förväntas dras in eller användas för att finansiera godkända LTV-program. Tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsdifferenser Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncernens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av övervärden i lokal valuta. Kassaflödessäkringar För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Omvärdering av upplåning För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Balanserade vinstmedel I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag och intresse- företag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning. Omvärderingar hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt. För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Innehav utan bestämmande inflytande Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare. 52 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 57 ===== Not E1, forts. Förändring i övrigt totalresultat per komponent i eget kapital (netto efter skatt) Omräknings- differenser1) Kassaflödes- säkringar Omvärdering av upplåning Balanserade vinstmedel Totalt eget kapital 2025 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner – – – 5 373 5 373 Omvärdering av kreditrisk för upplåning – – 24 – 24 Kassaflödessäkringar – 4 052 – – 4 052 Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen – –218 – – –218 Omräkningsdifferenser –12 836 – – – –12 836 Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen 1 395 – – – 1 395 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag –93 – – – –93 Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 115 – – –3 112 Totalt –11 419 3 834 24 5 370 –2 191 2024 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner – – – 739 739 Omvärdering av kreditrisk för upplåning – – –450 – –450 Kassaflödessäkringar – –3 240 – – –3 240 Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen – 725 – – 725 Omräkningsdifferenser 6 608 – – – 6 608 Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen 73 – – – 73 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag 40 – – – 40 Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande –147 – – –7 –154 Totalt 6 574 –2 515 –450 732 4 341 2023 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner – – – 655 655 Omvärdering av kreditrisk för upplåning – – –530 – –530 Kassaflödessäkringar – 374 – – 374 Kassaflödessäkringar omklassificering till resultaträkningen – 1 090 – – 1 090 Omräkningsdifferenser –2 425 – – – –2 425 Omräkningsdifferenser omklassificering till resultaträkningen 59 – – – 59 Andelen övrigt totalresultat från intresseföretag –10 – – – –10 Förändring hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 50 – – –1 49 Totalt –2 326 1 464 –530 654 –738 1) I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omräkning av goodwill i lokal valuta om SEK –8 101 miljoner (SEK 4 393 miljoner för 2024 och SEK –77 miljoner för 2023), och realiserade vinster/förluster netto från avyttrade/likviderade bolag, SEK 1 395 miljoner (SEK 73 miljoner för 2024 och SEK 59 miljoner för 2023). E2 Företagsförvärv/avyttringar Förvärv 2025 2024 2023 Köpeskilling Erlagd köpeskilling vid förvärvet 516 – 579 Totalt erlagd köpeskilling, all kassa och likvida medel 516 – 579 Förvärvade nettotillgångar (skulder) Immateriella tillgångar – – 306 Materiella anläggningstillgångar – – 1 Nyttjanderätter – – 2 Andelar i intresseföretag 516 – – Kassa och likvida medel – – 7 Övriga tillgångar – – 83 Övriga skulder – – –168 Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder) 516 – 231 Goodwill – – 348 Totalt 516 – 579 Förvärvsrelaterade kostnader1) 1 – 36 1) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning. I juli 2025 gjorde företaget en investering i associerade bolaget Aduna till ett värde av SEK 516 miljoner. Samtidigt avyttrades ett antal Ericsson- dotterbolag, vilket blev grundandet för Aduna. Detta resulterade i ett netto- kassa utflöde på SEK 264 miljoner för investeringen i Aduna, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”. 53Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 58 ===== Not E2, forts. Förvärv 2023–2025 Verksamhet Beskrivning Transaktionsdatum Aduna Ett USA baserat associerat bolag som kombinerar och säljer aggregerade nätverksapplikationsprogramme- ringsgränssnitt (API:er) globalt. juli 2025 Ericom En Israel-baserad leverantör av molnsäkerhetsplattformar för företag. april 2023 Avyttringar 2025 2024 2023 Försäljningspris Kassa och likvida medel 11 200 – –633 Totalt försäljningspris 11 200 – –633 Avyttrade nettotillgångar Materiella anläggningstillgångar 285 – 121 Andelar i intresseföretag 313 – – Övriga tillgångar 5 554 – – Övriga skulder –2 857 –39 35 Totalt avyttrade nettotillgångar 3 295 –39 156 Nettovinst/-förlust från avyttringar1) 7 905 39 –789 Aktier i intresseföretag – – – Kassaflödeseffekt 11 200 – –633 1) Inkluderar nettovinster/-förluster för likviderade dotterbolag. Under 2025 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 11,2 miljarder. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter/Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen, se även not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”. I augusti 2025 avyttrade företaget iconectiv, som var ett förvärvat ameri- kanskt dotterbolag (83,3 % ägarandel) som ingick i Segment Enterprise och är en leverantör av lösningar för nummerportabilitet och utbyte av datatrafik. Transaktionen resulterade i en kapitalvinst på 7,6 miljarder kronor. iconectivs konsoliderade bidrag till Ericssons nettoresultat för 2024 var cirka SEK 1,0 miljarder kronor. Avyttringar 2023–2025 Verksamhet Beskrivning Transaktionsdatum iconectiv Ett amerikanskt företag med lösningar för nummerportabilitet och utbyte av datatrafik. augusti 2025 IoT IoT-accelerator och molnverksamhet för anslutna fordon och relaterade tillgångar. mars 2023 E3 Andelar i intresseföretag 2025 2024 Ingående balans 1 179 1 150 Tillkommande andelar 516 – Resultatandel 54 –246 Återbetalning av aktiekapital –13 –16 Investeringar 219 49 Skatter –35 –102 Omklassificeringar 71 415 Utdelningar –76 –111 Avyttringar –313 – Återköp av egna aktier –6 – Planer för långsiktig rörlig ersättning 4 – Omräkningsdifferens –93 40 Utgående balans 1 507 1 179 Koncernen äger 49,07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i Kroatien och 50 % av aktierna i Aduna Global Holding LLC i USA. 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc i USA såldes under året. Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”. 54 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 59 ===== Sektion F – Finansiella instrument F1 Finansiell riskhantering Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel invest­ eringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt fastställer risk­ limiter avseende exponeringen på finansiella risker. För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variation er av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter. Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad, och bibehålla teknikledarskap och säkerställa starkt kundförtroende genom fortsatta FoU­investeringar, även under perioder med ökad volatilitet på marknaden eller låg visibilitet. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde. Koncernen har följande kapitalmål: – Fritt kassaflöde före M&A 9–12 % av nettoomsättning – Solid nettokassa – Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global (BBB–) och Fitch Ratings (BBB–). Kapitalmålsrelaterad information 2025 2024 Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen1) 11,3 % 16,2 % Positiv nettokassa (SEK miljarder)1) 61,2 37,8 Kreditbetyg och utsikter Fitch Ratings BBB–, stabil BBB–, stabil S&P Global BBB–, stabil BBB–, stabil Moody’s Ba1, positiv Ba1, stabil 1) För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp. I november 2025 ändrade Moody’s utsikten från stabil till positiv, men lämn­ ade ratingen oförändrad på Ba1. Koncernen har en Group Treasury­organisation vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Treasury kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Den övervakar också exponeringen av ute­ stående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernen klassificerar finansiella risker som: – Valutarisk – Ränterisk – Kreditrisk – Likviditetsrisk – Refinansieringsrisk – Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument. Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta­ och ränterisker samt mot politiska risker i vissa länder. För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Valutarisk Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuation er. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i val uta kurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jäm­ förbarheten mellan perioderna. Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärd­ eras på grund av ändrade valutakurser. I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings­ och kostnads­ exponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga. Valutaexponering, SEK miljarder Valuta Fakturering omräkning Fakturering transaktion Fakturering netto Kostnader omräkning Kostnader transaktion1) Kostnader netto USD2) 91,0 45,9 136,9 –54,8 –40,7 –95,5 EUR 35,2 3,4 38,6 –28,7 –2,3 –31,0 JPY 8,5 – 8,5 –2,9 0,2 –2,7 SAR 5,7 0,1 5,8 –3,0 0,1 –2,9 INR 12,2 –1,4 10,8 –8,4 0,1 –8,3 CAD 3,7 – 3,7 –1,8 0,2 –1,6 CNY 3,7 – 3,7 –2,6 1,1 –1,5 BRL 3,0 – 3,0 –2,3 1,4 –0,9 1) Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta. 2) Transaktionsexponering under 2025 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 2 140 mil­ joner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade för­ säljningsvolymen som uppstår 2026 att uppgå till USD 1 613 miljoner. Omräkningsexponering Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländ­ ska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter. Transaktionsexponering Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering. a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fakturerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotter­ bolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika. Bolagets styrelse har givit mandat till följande hedge program: i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valuta­ kursen för SEK/USD väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tid­ punkter noterade i USD. ii) Säkra prognostiserad försäljning och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till 18 månader, månadsvis rullande. Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen teck­ nar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valuta exponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten. b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning Enligt koncernens policy ska transaktionsexponering i dotterbolagens balansräkning (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning 55Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 60 ===== Not F1, forts. av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning. c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB) Eftersom balansräkningssäkring sker netto månadsvis, exponerar betyd­ ande volatilitet i USD­säkringsvolymer EAB för valutaexekveringsrisk. För att sprida valutaexekveringsrisken över året säkras 14 % av var och en av de kommande 6 månadernas prognostiserade försäljningar och inköp i EAB månadsvis, varigenom prognostiserade försäljningar och inköp (exklusive volym i 7 till 18 månaders kassaflödessäkringsprogram) säkras med interna derivat mot moderbolaget. Detta definieras inte som säkringsredovisning, därför redovisas valutaeffekten på omvärderingen av de interna derivaten i valutaeffekter vinster/förluster, netto när det uppstår. Känsligheten för valutaeffekten är beroende av förändringar i valutakurser, prognoser och säsongsvariationer. USD är den enda valuta som säkras. Den utestående derivatvolymen vid årets slut är USD 190 miljoner, värderad till SEK 10 miljoner. En nettorealiserad valutavinst på SEK 338 miljoner redo­ visades under året. Ränterisk Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader. Känslighetsanalys Koncernen använder VaR­metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av Treasury. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR­mätningen har koncernen valt ett konfidens­ intervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR­mätningen görs med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året, med begränsningen att historiska data inte nödvänd­ igtvis speglar framtida händelser. Treasury verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % konfidens­ intervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2025 uppgick till SEK 6,8 (12,4) miljoner. Inga VaR­limiter överskreds under 2025. Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte­ risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga exponeringen under 2025 var SEK 0,3 (0,8) miljoner per baspunkt. Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner < 3 mån 3–12 mån 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt Räntebärande tillgångar – –1 –3 –7 – –11 Räntebärande skulder1) – – 2 2 – 4 Derivat –1 – – 4 2 5 Totalt –1 –1 –1 –1 2 –2 1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen. Derivat Utestående derivat Redovisat bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade ej avräknade belopp – placeringar Netto 2025 Valuta- derivat1) Tillgångar 2 965 –33 2 932 –2 782 150 Skulder –201 33 –168 3 –165 Räntederivat Tillgångar 1 – 1 – 1 Skulder – – – – – 2024 Valuta- derivat1) Tillgångar 214 –29 185 –92 93 Skulder –3 361 29 –3 332 3 237 –95 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –5 – –5 – –5 1) Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 2 600 (0) miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga tillgångar och SEK 0 (2 229) miljoner i Övriga kortfristiga skulder. Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross­currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument: Valutaderivat < 3 mån 3–12 mån > 1 år Totalt Nominellt värde (USD miljoner) 1 023 590 714 2 327 Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD) 10,14 10,53 10,16 Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Säkringseffektiviteten bedöms återkommande för att säker­ ställa att de väsentliga kriterierna i säkringsinstrumentet överensstämmer med det säkrade föremålet. Prognoser av försäljning och nedlagda kost­ nader uppdateras löpande och analyseras för att säkerställa att det säk­ rade föremålet fortsatt är högst sannolikt. Ineffektivitet kan uppstå om de väsentliga kriterierna inte längre överensstämmer, eller om tidpunkten för de prognosticerade transaktionerna ändras väsentligt. Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2025. Se not E1 ”Eget kapital” rörande för­ ändringar i kassaflödessäkrings reserven. Kreditrisk Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att: – Undvika kreditförluster genom att etablera interna standardrutiner för kredit hantering hos samtliga bolag inom koncernen. – Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar. – Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom för­ bättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet. – Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter. 56 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 61 ===== Not F1, forts. Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system­ funktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försälj­ ningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande. Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen. Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsat­ sen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procent­ sats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedöm­ ning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som defi­ nieras i nedskrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för denna gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella för­ utsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande poli­ tiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder. Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållan­ dena på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat reserveringsmatrisen på lämpligt sätt. Exponering av kundfordringar och kontraktstillgångar 2025 2024 Bruttobalans 49 987 53 902  Reserv för förväntade kreditförluster –2 327 –2 827 Nettobalans, bokfört värde 47 660 51 075  Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori Dagar efter förfall Ej förfallet 1–90 91–180 181–360 >360 Totalt 2025 Låg landrisk 33 195 908 92 171 233 34 599 Medium landrisk 9 514 915 174 241 438 11 282 Hög landrisk 2 103 382 93 81 1 447 4 106 Totalt 44 812 2 205 359 493 2 118 49 987 2024 Låg landrisk 33 801 2 914 243 270 261 37 489 Medium landrisk 9 379 1 025 164 168 659 11 395 Hög landrisk 2 684 449 117 133 1 635 5 018 Totalt 45 864 4 388 524 571 2 555 53 902 Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 47 % (45 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2025. Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstill- gångar 2025 2024 Ingående balans 2 827 2 585  Poster avseende förvärvade bolag –17 –  Minskning/Ökning –239 265  Nedskrivningar –19 –21 Omräkningsdifferens –225 –2 Utgående balans 2 327 2 827  Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar har minskat vilket resulterat i lägre reserver i procent av bruttoexponeringen vid årsslutet. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 19 (21) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt. Kreditrisk avseende kundfinansiering Samtliga åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut. En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisk­ nivån motsvarar den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kredit­ värdering genererar en intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmargi­ nal per annum över basräntan. Den referensprissättning för politisk och kom­ mersiell risk som modellen är baserad på verifieras regelbundet med hjälp av information från OECDs marknadsprissättning (OECD Market Pricing Benchmark) och/eller den gällande prissättningen i banklånemarknaden för liknande strukturerade finansieringar. Målet är att den internt bestämda risk­ marginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild kundkredit omprövas regelbundet. Den geografiska fördelningen av bruttoexponeringen vid årets slut var enligt följande: Europa, Mellanöstern och Afrika 70 % (57 %), Nord­ och Sydamerika 29 % (12 %), Sydostasien, Oceanien och Indien 1 % (31 %). Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Bolaget har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbe­ dömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bankernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen. Kundfinansiering avstämning av verkligt värde 2025 2024 Ingående balans 4 522 6 917  Tillkomna krediter 18 102 20 758  Försäljning/Återbetalning –21 189 –23 920 Omvärdering/amortering av räntesubvention1) 54 407  Omräkningsdifferens –399 360  Utgående balans 1 090 4 522  varav långfristig 238 190  1) Nettoeffekten av omvärderingar som presenteras som försäljnings­ och administrationskostna­ der påverkade resultaträkningen negativt med SEK 90 (positiv påverkan 6) miljoner, varav 90 (positiv påverkan 6) miljoner relaterar till krediter som innehas vid årets slut. Efterfrågan på kundfinansieringslösningar är fortsatt hög. Den största delen av sådan finansiering har blivit överförd till banker. Outnyttjade kreditåtaganden 2025 uppgår till SEK 55,9 (47,8) miljarder. Ökningen av kreditåtaganden beror främst på nya kundfinansieringslösningar som ingicks under fjärde kvartalet. Finansiell kreditrisk Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid invest­ eringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivat positioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter. Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). 57Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 62 ===== Not F1, forts. Separata kreditlimiter tilldelas varje motpart för att hantera riskkoncentr­ ationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats selektivt för att ytterligare reducera kredit­ risken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till mark­ nadsvärde. Derivat med ”clearing” motparter anses inte medföra någon kreditrisk. Per den 31 december 2025 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. Kreditexponeringen i derivatinstru­ ment uppgick till SEK 0,2 (0,1) miljarder. Likviditetsrisk Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida ränte­ bärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Det kortsiktiga åtagandet av skulder under de kommande 12 månaderna är tillräckligt täckt av kassa och andra räntebärande tillgångar vid årets slut. Löpande inbetalningar från kunder förväntas uppfylla ope­ rativa krav inklusive leverantörsskulder och andra köpåtaganden. Åtaganden för ny kundfinansiering förväntas inte ha negativ kortsiktig effekt på kundin­ betalningar då majoriteten säljs inom en kort period. Bolaget har tillgång till Leverantörsfinansieringsprogram där betalnings­ villkoren med vissa leverantörer förlängs till upp till 180 dagar. Bolaget för­ väntas bibehålla nuvarande nivåer kopplade till dessa överenskommelser. Finansiella instituts vilja att köpa och sälja fakturor kan påverkas av nuvar­ ande marknadsförutsättningar något som potentiellt kan påverka Bolagets rörelsekapital negativt. Däremot förväntas sådana effekter ske över tid då affärsvillkor med kunder och leverantörer sker löpande. Där så krävs förvän­ tar sig Bolaget att kortfristiga lånefaciliteter nyttjas eller förnyas för att möta likviditetsbehoven. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar Rating eller likn. < 3 mån 3–12 mån 1–5 år >5 år Totalt 2025 Totalt bank 39 386 226 – – 39 612 Andra finansiella institut 384 – – – 384 Typ av emittent/ motpart: Stater AAA 2 488 835 11 754 845 15 922 Företag A2/P2 5 901 547 – – 6 448 Bostadsinstitut AAA 1 001 5 873 24 699 – 31 573 49 160 7 481 36 453 845 93 939 2024 Totalt bank 40 749 389 – – 41 138 Andra finansiella institut 1 437 – – – 1 437 Typ av emittent/ motpart: Stater AA/AAA 4 639 995 3 175 603 9 412 Företag A2/P2 2 672 198 – – 2 870 Bostadsinstitut AAA – 5 353 14 878 783 21 014 49 497 6 935 18 053 1 386 75 871 Refinansieringsrisk Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina ute­ stående skulder på acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tid­ punkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversifiera sina finansierings­ källor via en mix av obligationslån, bilaterala lån och privata placeringar, med en spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är flexibel och möjlig­ gör förfinansiering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företags­ certifikatprogram samt en bindande likviditetskreditfacilitet för kortfristig upp låning. Alla outnyttjade bindande kreditfaciliteter kan användas för att minska refinansieringsrisken när skulderna förfaller. Den genomsnittliga löptiden på Moderbolagets lån var 3,0 år (3,6 år) per 31 december 2025. Finansieringsprogram1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 259 2 741 Företagscertifikatprogram (SEK miljoner) 10 000 – 10 000 1) Programmen innehåller inga finansiella kovenanter. Under första kvartalet 2025 återbetalade Ericsson alla utestående belopp under Företagscertifikatprogrammet. I maj 2025 ersatte Ericsson sin likvid­ itetskreditfacilitet om USD 1,0 miljarder, som förfaller i maj 2026, med en ny facilitet om USD 0,5 miljarder som förfaller i maj 2027. I december 2025 åter­ betalade bolaget den privata placeringen om USD 150 miljoner hos Svensk Exportkredit AB (SEK) och den bilaterala faciliteten om USD 150 miljoner hos Nordiska Investeringsbanken. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)1) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner)2) 500 – 500 1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons hållbarhetsmål. Faciliteten förfaller i september 2028. 2) Faciliteten förfaller i maj 2027. Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter gene­ rellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser. För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag. Värderingshierarki – Noterade marknadspriser – nivå 1 Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observer­ bart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva mark­ nader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner. – Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2 Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångs­ värden inkluderar ”credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för basräntor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor. Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara termins­ kurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valuta ­ optioner görs med användande av Black­Scholes formeln. Värdet av kredit­ risker i derivatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående mark­ nadsvärden och sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten. – Värderingsteknik användande icke-observerbara ingångsvärden – nivå 3 Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefatt­ ar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara mark­ nadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara 58 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 63 ===== Not F1, forts. observerbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmäss ig syn på värdering, fastställs icke­observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker. Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Investeringar i aktier och andelar Ingående balans 1 867 Anskaffningar 523 Försäljningar –149 Vinster och förluster1) –319 Omräkningsdifferens –13 Utgående balans 1 909 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 314 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella instrument, till exempel vissa likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet. Finansiella instrument 2025 2024 SEK miljarder Upplupet anskaff- ningsvärde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet anskaff- ningsvärde Fair value Hierarkinivå för verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundfinansiering – 1,1 – – 1,1 –  4,5  –  –  4,5  Räntebärande placeringar – 49,9 45,4 4,5 – –  31,7  30,4  1,3  –  Likvida medel1) – 25,3 – 25,3 – –  24,3  0,3  24,0  –  Övriga finansiella tillgångar – 1,9 – – 1,9 –  2,7  0,8  –  1,9  Övriga kortfristiga tillgångar – 2,9 – 2,9 – –  0,2  –  0,2  –  Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI) Kundfordringar – 40,3 – – 40,3 –  44,2  –  –  44,2  Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,1 – – – – 0,3  –  –  –  –  Övriga finansiella tillgångar 0,1 – – – – 0,3  –  –  –  –  Finansiella tillgångar 0,2 121,4 0,6  107,6  Finansiella skulder värderade till verkligt värde Moderbolagets upplåning – –29,6 –18,8 –10,8 – –  –35,7 –19,7 –16,0 –  Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Övriga kortfristiga skulder – –0,2 – –0,2 – –  –3,3 –  –3,3 –  Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –26,3 – – – – –30,2 –  –  –  –  Upplåning –3,1 – – – – –2,3 –  –  –  –  Finansiella skulder –29,4 –29,8 –32,5 –39,0 1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 43,9 (43,9) miljarder varav SEK 25,3 (24,3) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella instrument Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys­ ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Aktierelaterade program för anställda Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersätt­ ningsprogrammet (LTV) till högre chefer säkras genom eget innehav av B­aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av B­aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter utgången av deras intjänandeperiod. Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar till styrelsen och anställda enligt syntetiska aktie­ baserade ersättningar täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare information om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående styrelse med lemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. 59Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 64 ===== F2 Finansiella intäkter och kostnader 2025 2024 2023 Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar 2 322 2 515  1 897  varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 330 538  403  Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto 141 137  64  Övriga finansiella intäkter 17 82  184  Finansiella intäkter 2 480 2 734  2 145  Avtalsenlig ränta på finansiella skulder –1 636 –2 486 –2 282 varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –96 –277 –501 Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto –56 82  –134 Räntekostnader avseende leasingskulder –402 –421 –464 Räntenetto på pensionsskulder –681 –647 –517 Övriga finansiella kostnader –272 –631 –721 Finansiella kostnader –3 047 –4 103 –4 118 Valutaeffekter vinster/förluster, netto 235 –355 –1 020 Finansiella intäkter och kostnader, netto –332 –1 724 –2 993 Nettovinst/­förlust på finansiella instrument exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) 497 289  885  Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen –472 –378 –1 100 1) Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 90 miljoner (nettovinst SEK 6 miljoner 2024 och nettoförlust SEK 209 miljoner 2023), rapporterade som försäljnings­ och administrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 303 miljoner (nettoförlust SEK 202 miljoner 2024 och nettoförlust SEK 186 miljoner 2023), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader. F3 Finansiella tillgångar, långfristiga Övriga investeringar i aktier och andelar Långfristiga räntebärande placeringar Övriga långfristiga finansiella tillgångar1) 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ingående balans 2 029 2 091  19 440 9 931  5 161 6 350  Investering 615 207  28 788 15 950  1 691 2 919  Avyttring/amortering/minskning –419 –64 –3 209 –224 –14 –2 585 Avskrivningar – –  – –  –520 –136 Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner2) – –  – –  611 –960 Omvärdering –303 –202 –11 160  2 21  Omklassificering – –  –7 710 –6 377 –522 –455 Omräkningsdifferens –13 –3 – –  –449 7  Utgående balans 1 909 2 029  37 298 19 440  5 960 5 161  1) Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag. 2) Det här beloppet inkluderar ändringar i tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. 60 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 65 ===== F4 Räntebärande skulder Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 32,7 (38,0) miljarder per den 31 december 2025. Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden) 2025 2024 Kortfristig upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 518 3 953  Övrig kortfristig upplåning 3 020 2 184  Total kortfristig upplåning 3 538 6 137  Långfristig upplåning Certifikat och obligationslån 29 115 31 799  Övrig långfristig upplåning 50 105  Total långfristig upplåning 29 165 31 904  Totala räntebärande skulder 32 703 38 041  Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter (inklusive leasingåtaganden) 2025 2024 Ingående balans 45 536 54 328  Kassaflöde Upptagande av lån 398 3 615  Återbetalning av lån –3 538 –15 917 Övriga finansieringsaktiviteter 1 224 152  Leasingbetalningar –2 115 –2 492 Avyttring –146 – Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser –4 627 2 705  Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk –30 567  Övriga förändringar av verkligt värde 490 343  Nya och förlängda leasingkontrakt 3 163 2 536  Övriga icke kassapåverkande förändringar –91 –301 Utgående balans 40 264 45 536  Obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat i Moderbolaget Emission-förfall Nominellt Kupong Valuta Förfallodatum Bokfört värde 2025 Förändringar av verkligt värde pga förändringar i kreditrisk 2025 Ackumulerade förändringar i verkligt värde pga förändringar i kreditrisk 2025 Bokfört värde 2024 Obligationslån 2017–2025 1) 150 2,741 % USD 22 dec 2025 – –24 – 1 611 2020–2030 1) 200 3,020 % USD 30 dec 2030 1 703 –20 100 1 918 2021–2029 500 1,000 % EUR 26 maj 2029 5 045 33 70 5 222 2022–2027 750 1,125 % EUR 8 feb 2027 7 990 –16 61 8 314 2023–2028 500 5,375 % EUR 29 maj 2028 5 708 –37 220 6 123 Totala obligationslån 20 446 –64 451 23 188 Bilaterala lån och syndikerade lån 2019–2025 2) 150 USD 18 dec 2025 – –15 – 1 664 2021–2028 3) 305 USD 21 juni 2028 2 812 32 9 3 329 2023–2030 2) 107 USD 16 dec 2030 1 026 –5 44 1 223 2023–2030 3) 273 USD 18 dec 2030 2 561 12 49 3 041 2024–20313) 184 USD 15 feb 2031 1 726 8 31 2 050 2024–20312) 108 USD 14 juli 2031 1 014 2 21 1 207 Totala bilaterala och syndikerade lån 9 139 34 154 12 514 Företagscertifikat 2024–20254) 1 615 SEK feb – mar 2025 – – – 1 607 Totala företagscertifikat – – – 1 607 1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK). 2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering. 3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering. 4) Företagscertifikat värderas till upplupet anskaffningsvärde, med en viktad genomsnittlig ränta om 2,788 %. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligations­ lån, bilaterala forsknings­ och utvecklingslån samt privata placeringar. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränte swappar, i enlighet med ”Asset and liability management” manda­ tet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utöver de långfristiga finansieringsprogrammen har Bolaget även ett företagscertifikatprogram samt en rullande likviditetskreditfacilitet för att effektivt hantera likviditets­ behov, vidare beskrivet i not F1 ”Refinansieringsrisk”. För Moderbolagets upplåning var den totala vägda genomsnittsräntan under året 4,35 % (5,88 %), med en genomsnittlig upplåning om SEK 36,1 (39,9) miljarder. Upplåningen i dotterbolag uppgick till SEK 0,3 (0,7) miljarder och bestod huvudsakligen av kortfristiga banklån. 61Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 66 ===== Sektion G – Personalrelaterat G1 Ersättning efter avslutad anställning Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt­ ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknads praxis i varje enskilt land. Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål­ landena. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i nettoaktuariella vinster på förmånsbestämda förpliktelser på SEK 6,3 miljarder kronor. Planer i Sverige I Sverige finns såväl förmånsbestämda som premiebestämda planer base­ rade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. – Förmånsbestämd pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för lönean­ ställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie­ bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan. – Premiebestämd tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare. – Premiebestämd pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd som har valt att delta. Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns­ bestämda pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 72 % (63 %) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Om dessa skulder värderades enligt annan metod och med antaganden fastställda av svenska PRI Pensionsgaranti, finansieras de till 99 % (96 %) genom tillgångar i Ericssons Pensionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensions­ åtaganden i Sverige. Invaliditets­ och efterlevandepensionsdelen av ITP­planen är försäk­ rad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare. Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna ålig­ ger koncernen och pensionsstiftelsen. Pensionsstiftelsen styrs med mål­ sättningen att uppnå en väl riskjusterad avkastning som samtidigt minskar behovet av oväntade finansieringsbehov. Traditionella tillgångs­ och skuld­ matchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser. Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som är delvis expo­ nerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden. Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare Koncernen har säkrat invaliditets­ och efterlevandepension inom ramen för ITP­planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfat­ tar flera arbetsgivare, är det inte möjligt att tillämpa förmånsbestämd redo­ visning eftersom information om hur tillväxt fördelas mellan arbetsgivare för de flesta av de upplupna pensionsförmånerna inte finns tillgängliga. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbetsgivaren. Eftersom Alecta inte kan tillhandahålla en nedbrytning av tillgångar och försäkrings­ reserv per arbetsgivare, har invaliditets­ och efterlevandepensionsdelen av ITP­planen redovisats som premiebestämda åtaganden. Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mel­ lan 125 % till 170 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar som i procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke­ garanterat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 167 % (162 %) per den 31 december 2025. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till 0,3 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,0 %. Premier till planen för 2026 uppskattas till SEK 73 miljoner. Eventualförpliktelser/Ställda säkerheter Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kre­ ditförsäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast tas i anspråk om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionså­ taganden i Sverige. Bolaget har vid årsskiftet pantförskrivit företagsinteck­ ningar om SEK 7,4 miljarder till PRI Pensionsgaranti. PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt kreditförsäkringsvillkoren. Planer i USA Koncernen hanterar både premiebestämda och förmånsbestämda pensions­ planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase­ rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensione­ ring. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts. Den andra typen av plan är en förmånsbestämd pensionsplan som är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgöringstidens längd. Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions­ stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetal­ ning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighets­ reglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räkenskapsåret 2025 en fondering större än minimikravet. Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse­ ledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital­ tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen. Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions­ planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmark­ naderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalnings perioden blir längre än vad som bedömts i antagandena i livslängdstabellerna. Planer i Storbritannien Koncernen använder både förmånsbestämda och premiebestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar. De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garanterad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som till­ handahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna. Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrningen av planerna ligger hos förvaltarna, som utses av koncernen bland dess anställda och bland planernas medlemmar. Oberoende professionella förvaltare sitter i styrelsen för alla förmånsbestämda planer. Riskerna för de flesta av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien har överförts till försäkringsbolag genom annuitetsinköpskontrakt – detta 62 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 67 ===== Not G1, forts. likställs till 87 % av de totala förmånsbestämda pensionsåtagandena vid årsskiftet. Detta minskade avsevärt den finansiella exponeringen för Bolaget eftersom förändringar i värdet av förmånsbestämda förpliktelser täcks direkt av försäkringsgivarna. Bolaget behåller det juridiska ansvaret för att betala alla förmåner i planen, varför planens skulder kvarstår i balansräkningen till­ sammans med motsvarande inköpstillgång. Andra pensionsplaner Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien, Indien och Irland. De huvudsakliga brasilianska planerna är helt fonderade, med ett nettoöverskott av tillgångar. Planen i Irland är en slutlönepensions­ plan och är helt finansierad med ett nettoöverskott av tillgångar. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl lokal bolaget som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till lokal bolaget och de styrs av landets specifika lagar. Försäkringsfonden i Indien var självförvaltad genom en registrerad undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen. Under året valde företaget att överföra stiftelsens tillgångar till de indiska myndigheterna. De medlemmar som påverkades informerades om trans­ fereringen av Ericsson PF Trust till EPFO i maj 2025, med ett datum för flyt­ ten av tillgångarna per 1 juni 2025. Transfereringen av tillgångar till EPFO slutfördes i flera trancher i juni 2025. Tillgångarnas värde SEK 5 miljarder var på transfereringsdatumet högre än det förmånsbestämda åtagandet om SEK 4,9 miljarder, därför gjordes en förlikningsförlust om SEK 0,1 miljarder som redovisades i posten övriga finansiella kostnader. I slutet av novem­ ber 2025, kungjorde de indiska myndigheterna implementationen av ett antal stora uppdateringar till sina arbetsrättsliga föreskrifter med omedel­ bar effekt. Den kombinerade påverkan av de arbetsrättsliga föreskrifterna har blivit inkluderade i värderingen av Ericssons Indien planer, vilket har resulterat i en tidigare servicekostnad om SEK 0,6 miljarder under 2025. Servicekostnaden för 2026 förväntas öka med 82 % som ett resultat av änd­ ringen av de arbetsrättsliga föreskrifterna. Belopp som redovisas i koncernens balansräkning Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2025 Förmånsbestämda förpliktelser 45 209 4 429 9 814 14 254 73 706 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 32 566 4 322 10 493 10 445 57 826 Underskott/överskott (+/–) 12 643 107 –679 3 809 15 880 Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen1) 320 690 1 758 2 768 Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning2) 12 643 427 11 5 567 18 648 2024 Förmånsbestämda förpliktelser 49 423 5 340 10 473 21 362 86 598 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 31 191 5 153 11 195 16 820 64 359 Underskott/överskott (+/–) 18 232 187 –722 4 542 22 239 Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen1) – 330 727 1 152 2 209 Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning2) 18 232 517 5 5 694 24 448 1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga finansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen minskade under året till SEK 583 (635) miljoner. 2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig. Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer. Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2025 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 189 386 159 1 301 3 035 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer1) 1 659 50 2 1 551 3 262 Totalt 2 848 436 161 2 852 6 297 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,4 % 2024 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 306 500 178 1 626 3 610 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer1) 1 624 79 –56 1 248 2 895 Totalt 2 930 579 122 2 874 6 505 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,3 % 2023 Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 223 522 148 1 571 3 464 Pensionskostnader för förmånsbestämda planer1) 2 013 67 –67 1 166 3 179 Totalt 3 236 589 81 2 737 6 643 Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 7,8 % 1) Negativa pensionskostnader för Storbritanniens planer under 2024 och 2023 beror främst på ränteintäkter som översteg räntekostnaderna. Ränteintäkterna uppgick till SEK 624 miljoner under 2024 och SEK 626 miljoner under 2023, jämfört med räntekostnader om SEK 532 miljoner under 2024 respektive SEK 514 miljoner under 2023. 2025 ökade pensionskostnaderna på grund av administrativa kostna­ der om SEK 38 miljoner, även om ränteintäkter om SEK 565 miljoner fortsatte att överstiga räntekostnaderna om SEK 529 miljoner. 63Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 68 ===== Not G1, forts. Förändring i förmånsbestämda förpliktelser 2025 2024 Nuvärdet av förpliktelsen1) Förvaltnings- tillgångarnas verkliga värde Total Nuvärdet av förpliktelsen1) Förvaltnings- tillgångarnas verkliga värde Totalt Ingående balans 86 598 –64 359 22 239 85 535  –62 593 22 942  Poster i resultaträkningen2) Kostnader för tjänstgöring innevarande år 1 875 1 875 2 210  –  2 210  Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar 630 630 –82 –  –82 Räntekostnader/­intäkter (+/–) 2 803 –2 223 580 2 953  –2 377 576  Skatter och administrativa kostnader – 62 62 –  64  64  Övrigt 48 5 53 41  22  63  5 356 –2 156 3 200 5 122  –2 291 2 831  Omvärderingar Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår i räntekostnader/­intäkter – –456 –456 –  1 583  1 583  Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av demografiska antaganden 92 – 92 –229 –  –229 Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av finansiella antaganden –6 286 – –6 286 –4 958 –  –4 958 Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+) –33 –33 2 825  –  2 825  –6 227 –456 –6 683 –2 362 1 583  –779 Övriga förändringar Omräkningsdifferens –4 089 3 714 –375 1 781  –1 760 21  Avgifter och betalningar från: Arbetsgivare3) –1 869 –632 –2 501 –2 097 –682 –2 779 Anställda som omfattas av planen 153 –148 5 362  –357 5  Utbetalningar från planerna: Utbetalda ersättningar –1 562 1 562 – –1 825 1 825  –  Regleringar –5 020 5 011 –9 –  –  –  Övrigt 366 –362 4 82  –84 –2 Utgående balans 73 706 –57 826 15 880 86 598  –64 359 22 239  1) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 16,9 (16,8) år. 2) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 63 (65) miljoner 2025. 3) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,6 miljarder under 2026. Värdet av förmånsbestämda förpliktelser Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt 2025 Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 45 209 4 429 9 814 14 254 73 706 varav helt eller delvis fonderade 45 209 4 002 9 814 11 485 70 510 varav ofonderade 427 2 769 3 196 2024 Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 49 423 5 340 10 473 21 362 86 598 varav helt eller delvis fonderade 49 423 4 823 10 473 18 064 82 783 varav ofonderade – 517 – 3 298 3 815 64 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 69 ===== Not G1, forts. Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land1) Sverige USA Storbritannien Övriga Totalt varav onoterat2) 2025 Kassa och likvida medel 384 69 976 537 1 966 13 % Aktier 8 838 364 776 1 754 11 732 25 % Räntebärande värdepapper 14 750 3 432 203 4 215 22 600 24 % Fastigheter 5 579 493 6 072 100 % Investeringsfonder 2 728 702 632 924 4 986 81 % Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång 7 482 2 150 9 632 100 % Övrigt 287 –245 424 372 838 48 % Totalt 32 566 4 322 10 493 10 445 57 826 av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – – av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – – 2024 Kassa och likvida medel 231 206 1 025 572 2 034 15 % Aktier 8 557 431 914 1 920 11 822 24 % Räntebärande värdepapper 14 559 4 052 118 9 717 28 446 26 % Fastigheter 5 760 – – 516 6 276 100 % Investeringsfonder 2 139 792 308 2 120 5 359 68 % Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – 8 002 1 909 9 911 100 % Övrigt –55 –328 828 66 511 1 % Totalt 31 191 5 153 11 195 16 820 64 359 av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – – av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – – 1) Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass. 2) Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument. Aktuariella antaganden 2025 2024 Sverige USA Storbritannien Sverige USA Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta 3,0 % 5,3 % 5,6 % 2,4 % 5,6 % 5,6 % Inflation 2,0 % 2,5 % 2,9 % 2,0 % 2,5 % 3,1 % Löneökningsgrad 2,5 % 4,0 % — 2,5 % 4,0 % –  Demografiska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder 24 22 23  23   22   23  Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål”. Sverige Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” före­ skriver att om det inte finns en omfattande marknad för högkvalitativa före­ tagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer använ­ das för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2025 uppgick den använda diskonteringsräntan i Sverige till 3,0 % (2,4 %). Om diskonterings­ räntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 4,0 % (3,6 %) per den 31 december 2025. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2025 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 7,7 (10,5) miljarder lägre. USA och Storbritannien Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre. Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar efter avslutad anställning 2025 2024 Aktuariella vinster och förluster (+/–) 5 567 340  Effekt av begränsning i tillgångsbegränsningen 62 99  Svensk särskild löneskatt 1 115 438  Totalt 6 744 877  Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder Påverkan på den förmånsbestämda för- pliktelsen av en förändring av antaganden Sverige USA Stor- britannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta –0,5 % 4,5 0,2 0,6 Diskonteringsränta +0,5 % –4,0 –0,2 –0,5 Inflation –0,5 % –4,1 – –0,4 Inflation +0,5 % 4,5 – 0,4 Löneökningsgrad –0,5 % –1,3 – – Löneökningsgrad +0,5 % 1,4 – – Demografiska antaganden Livslängd –1 år –2,0 –1,0 –0,2 Livslängd + 1 år 2,0 0,1 0,2 65Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 70 ===== G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare Ersättning till styrelsen SEK  Styrelse- arvoden Antal syntetiska aktier/andel av styrelse- arvodet Värde vid tidpunkten för till delning av syntetiska aktier tilldelade 2025 Antal utestående tidigare tilldelade syntetiska aktier Netto- förändring av värdet av syntetiska aktier1) Kommitté- arvoden Totalt arvode i kontanter2) Total ersättning 2025 Total ersättning 2024 A B C (A+B+C) Styrelseledamot Jan Carlson 5 000 000 47 336/75 % 3 749 958 78 724 926 675 450 000 1 700 000 6 376 633 8 067 547 Jacob Wallenberg 1 300 000 12 307/75 % 974 961 32 408 362 696 200 000 525 000 1 862 657 2 793 416 Jon Fredrik Baksaas 1 300 000 8 204/50 % 649 921 21 605 241 785 555 000 1 205 000 2 096 706 2 663 919 Börje Ekholm – – – – – – – – – Eric A. Elzvik 1 343 6554) 4 102/25 % 324 960 10 802 120 888 560 000 1 567 741 2 013 589 2 189 425 Kristin S. Rinne 1 392 6395) 4 102/25 % 324 960 16 370 176 416 405 000 1 449 479 1 950 855 2 229 130 Marachel Knight 1 440 0356) 12 307/75 % 974 961 – 140 054 205 000 565 009 1 680 024 – Jonas Synnergren 1 300 000 12 307/75 % 974 961 15 705 196 121 520 000 845 000 2 016 082 2 210 316 Christy Wyatt 1 440 0356) 12 307/75 % 974 961 15 705 196 121 205 000 565 009 1 736 091 1 905 316 Karl Åberg 1 300 000 8 204/50 % 649 921 – 93 362 200 000 850 000 1 593 283 1 370 000 Christian Cederholm 1 300 000 12 307/75 % 974 961 – 140 054 – 325 000 1 440 015 – Arbetstagarledamöter Ulf Rosberg 49 500 – – – – 16 200 65 700 65 700 66 150 Kjell-Åke Soting 49 500 – – – – 21 600 71 100 71 100 73 350 Annika Salomonsson 49 500 – – – – 12 600 62 100 62 100 71 550 Loredana Roslund (suppleant) 49 500 – – – – – 49 500 49 500 51 750 Frans Frejdestedt (suppleant) 49 500 – – – – – 49 500 49 500 51 750 Stefan Wänstedt (suppleant) 49 500 – – – – – 49 500 49 500 53 550 Totalt 17 413 364 133 483 10 574 525 191 319 2 594 172 3 350 400 9 944 638 21 113 3353) 23 797 1699) Totalt inklusive tidigare styrelseledamöter 17 413 364 133 483 10 574 525 212 4577) 2 794 9458) 3 350 400 9 944 638 23 314 1083) 26 639 51210) 1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2024 för syntetiska aktier tilldelade 2020 (för vilka betalning erlades 2025). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2025 och värdet den 31 december 2024 för de syntetiska aktier som tilldelades 2021, 2022 och 2024. Beräknad till aktiekursen SEK 90,60. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2021, 2022, 2023 and 2024 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 2,50, SEK 2,70, SEK 2,70 och SEK 2,85 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2022, 2023, 2024 och 2025 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2020 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2021, 2022, 2023 och 2024. 2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode. 3) Exklusive sociala avgifter om SEK 5 800 245. 4) Mottog tilläggsarvode i EUR 4 000 (SEK 43 655) för deltagande i fysiska möten i Sverige 2025. 5) Mottog tilläggsarvode i USD 10 000 (SEK 92 639) för deltagande i fysiska möten i Sverige 2025. 6) Mottog tilläggsarvode i USD 15 000 (SEK 140 035) för deltagande i fysiska möten i Sverige 2025. 7) Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe och Helena Stjernholm. 8) Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe och Helena Stjernholm. För dessa syntetiska aktier motsvarar nettoförändringen av värdet skillna- den mellan värdet vid tidpunkten för utbetalning och värdet den 31 december 2024. 9) Exkluderar tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe och Helena Stjernholm. 10) Inklusive tidigare styrelseledamöterna Carolina Dybeck Happe, Helena Stjernholm, Kurt Jofs, Ronnie Leten och Nora Denzel. Kommentarer till tabellen – Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 5 000 000. – Övriga icke anställda styrelseledamöter var berättigade till ett styrelse- arvode om SEK 1 300 000 vardera. – Ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance var berättigad till ett arvode om SEK 560 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Audit and Compliance till SEK 320 000 vardera. Ordföranden i Kommittén för Business Enterprise and Technology var berättigad till ett arvode om SEK 235 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Business Enterprise and Technology till SEK 205 000 vardera. Ordföranden i Finanskommittén respektive Kompensationskommittén var berättigad till ett arvode om SEK 225 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till SEK 200 000 vardera. – Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotter bolag som ger rätt till förmåner vid avgång. – Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode om SEK 2 250 till var och en av arbetstagar- representanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kommittémöte som de har deltagit i. – Årsstämman 2025 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form av syntetiska aktier, ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelse- arvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning. Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem han- delsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartals- rapport för det första kvartalet 2025, vilket var SEK 79,22. Antalet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal. De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2030. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda genomsnittskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handels dagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén. Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning bas- erad på syntetiska aktier som tilldelats 2020 skedde 2025. Beloppen som utbetalades 2025 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie 66 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 71 ===== Not G2, forts. på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentliggörandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2024, vilket var SEK 85,14 och uppgick till sammanlagt SEK 3 619 776, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2025. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto- förändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2025 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”. Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jäm- förelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2025 fanns det totalt 345 940 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 32 465 100. Ersättningar till koncernledningen Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat- räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar. Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel. Kostnader för ersättningar Den totala ersättningen till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättningskomponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som godkändes vid årsstämman 2023. Kostnader för ersättningar till VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen SEK  VD och koncernchef 2025 VD och koncernchef 2024 VD och koncernchef 2023 Övriga medlemmar i koncern- ledningen 2025 Övriga medlemmar i koncern- ledningen 2024 Övriga medlemmar i koncern- ledningen 2023 Totalt 2025 Totalt 2024 Totalt 2023 Lön1) 20 050 525 20 526 329 19 520 568 117 718 567 145 880 088 135 208 734 137 724 092 166 406 417 154 729 302 Avgångsvederlag – – – 52 292 700 57 092 817 – 52 292 700 57 092 817 – Avsättning för årlig rörlig ersättning intjänad under året 22 373 471 15 036 644 – 150 081 742 162 568 816 48 399 226 173 318 213 177 605 460 48 399 226 Avsättning för långsiktig rörlig ersättning 21 996 809 19 780 629 31 708 587 50 159 593 33 628 636 30 547 582 72 156 402 53 409 265 62 256 169 Pensionskostnader2) 10 151 804 10 151 804 10 151 804 19 233 094 22 964 759 24 607 643 29 384 898 33 116 563 34 759 447 Övriga förmåner 1 309 906 584 168 828 287 24 069 664 27 184 306 19 575 733 25 100 570 27 768 474 20 404 020 Sociala avgifter och skatter 23 754 624 20 762 202 19 546 145 60 174 513 65 013 883 45 222 286 83 929 137 85 776 085 64 768 431 Totalt 99 358 139 86 841 776 81 755 391 473 393 873 514 333 305 303 561 204 573 329 012 601 175 081 385 316 595 1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester. 2) Inkluderar kontant utbetalning till VD och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. Kommentarer till tabellen – Per Narvinger utsågs till vice VD av styrelsen med verkan från och med den 15 mars 2025. Han ersatte inte VD:n som ställföreträdare för VD:n under 2025. Information om Per Narvinger finns i gruppen ”Övriga med- lemmar i ledningen”. Information om Per Narvingers ersättning under 2025 finns i Ersättningsrapporten för 2025. – Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 7november 2017. Han ersatte inte VD och koncernchef som vice VD och koncernchef under 2025. Han lämnade sina uppdrag som vice VD den 14 mars 2025. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen ”Övriga medlemmar i ET”. Information om Fredrik Jejdlings ersättning under motsvarande period 2025 fram till dess att han lämnade rollen som vice VD finns i Ersättningsrapporten för 2025. – Gruppen ”Övriga medlemmar i ET 2025” omfattar totalt 17 personer. Gruppen består delvis av: Yossi Cohen, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Patrick Johansson, Jenny Lindqvist, Per Narvinger, Chafic Nassif, Lars Sandström, Åsa Tamsons och Andrés Vicente. Dessutom tillträdde Charlotte Levert ET den 10 februari och följande personer som lämnade ET under 2025: MajBritt Arfert den 9 februari, Fredrik Jejdling den 14 mars och Stella Medlicott den 31 december 2025. – Gruppen ”Övriga medlemmar i ET 2024” omfattar totalt 20 personer. Gruppen består delvis av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jenny Lindqvist, Stella Medlicott, Per Narvinger och Åsa Tamsons. Dessutom finns följande personer som anslöt sig till ET under 2024: Yossi Cohen den 1 februari, Chafic Nassif den 26 februari, Lars Sandström den 1 april, Andrés Vicente den 1 maj, Patrick Johansson den 1 augusti, och följande personer som lämnade ET under 2024: Rory Read den 1 februari, Carl Mellander den 1 april, Nunzio Mirtillo den 1 maj och Fadi Pharaon den 1 augusti. – Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2023” omfattar totalt 16 personer. Gruppen består dels av: MajBritt Arfert, Scott Dresser, Erik Ekudden, Moti Gyamlani, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Per Narvinger, Fadi Pharaon, Rory Read och Åsa Tamsons. Vidare blev Jenny Lindqvist medlem av koncernledningen den 1 februari 2023 och George Mulhern lämnade koncernledningen den 1 november 2023. – Den lön som anges i tabellen för VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats ut under 2025 samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader under 2025. – ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskost- nader för helåret 2025 för alla utestående aktiebaserade program. Utestående saldon Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar i balansräkningen: – Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december 2025 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till SEK 28,1 (34,2) miljoner kronor vilket avser ITP-planen. Under 2025 har finansieringsmetoden som används för sjuk- och efterlevandepension förändrats, vilket innebär att skulderna har upphört och förmånerna är försäkrade. VD och koncernchef har ingen svensk förmånsbestämd pensionsplan, varför Ericsson inte har några åtaganden. – För personer som tidigare varit VD och koncernchef har Bolaget gjort avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras aktiva anställningar inom Bolaget. Villkor för avgångsvederlag för verkställande direktören och medlemmarna av koncernledningen Vid uppsägning från Bolagets sida utgår lön och pensionsförmåner under 6 eller 12 månader (uppsägningstiden). Därefter utgår ett avgångsvederlag 67Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 72 ===== Not G2, forts. enligt avtal på motsvarande maximalt 12 eller 18 månadslöner baserat på fast lön. Den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångs- vederlag kan inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön. Avgångsvederlag ska avräknas med mot 50 % av inkomster från annan anställning under samma tid. Vid uppsägning från den anställdes sida gäller 6 eller 12 månaders uppsägningstid med lön och pensionsförmåner. Inget avgångsvederlag kan då påkallas om inte det är fråga om betydande strukturella förändringar inom koncernen eller andra händelser, som på ett betydande sätt har en negativ inverkan på innehållet i arbetet. Avtal om avgångsvederlag innehåller både konkurrensbegränsningsklausul, och icke-värvningsklausul och klausul om samarbete efter anställningens upphörande. G3 Aktierelaterade ersättningar Redovisningsmetod för LTV-program (långsiktigt rörligt ersättningsprogram) I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” presenteras de övergripande redovisningsprinciperna för aktierelaterade ersättningar inom Bolaget. Sammanfattningsvis: – För aktiebaserade program beräknas den totala ersättningskostnaden baserat på verkligt värde per tilldelningsdatum och redovisas under intjänandeperioden på tre år. – För kontantbaserade ersättningsplaner är redovisningsprinciperna samma som för andra upplupna kostnader eller avsättningar. Före utbetalning kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med summan av upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning. Prestationsvillkor för LTV och EPP Programår Mål Villkor Vikt Prestationsperiod Möjligt utfall (linjär fördelning) Resultat3) Målupp- fyllnadsnivå 2025 Koncernens rörelseresultat (EBITA) Intervall (SEK miljarder): 3-årsgenomsnitt 45 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % 2025 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % 2025 Relativ TSR STOXX EUROPE 600; motsvarar index–22,5 % 20 % 1 jan 2025–31 dec 2028 85 %–200 % 2025 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 3-årsgenomsnitt 5 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 26 %–28 % 5 % 1 jan 2025–31 dec 2028 0 %–200 % 2025 Total 100 % 0 %–200 % 2024 2024 Koncernens rörelseresultat (EBITA) Intervall (SEK miljarder): 16,7–30,7 45 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % SEK 26,0 miljarder 2) 132,82 % 2024 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % 2024 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 0 %–200 %1) 2024 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 138–114 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % 105,6 kiloton koldioxid 200 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 133–110 1,66 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % 88,04 kiloton koldioxid 200 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 126–102 1,68 % 1 jan 2026–31 dec 2026 0 %–200 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 25 %–27 % 5 % 1 jan 2024–31 dec 2026 0 %–200 % 2024 Totalt 100 % 0 %–200 % 2023 2023 Koncernens rörelseresultat (EBITA) Intervall (SEK miljarder): 26,4–40,4 45 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % SEK 21,4 miljarder 2) 0 % 2023 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 16,23 200 % 2023 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 %1) 4 av 12 108,44 % 2023 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 142–121 1,66 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0 %–200 % 121,9 kiloton koldioxid 193,72 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 132–113 1,66 % 1 jan 2024–31 dec 2024 0 %–200 % 105,6 kiloton koldioxid 200 % Koldioxidutsläpp (kiloton): 122–104 1,68 % 1 jan 2025–31 dec 2025 0 %–200 % 88,04 kiloton koldioxid 200 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 23 %–25 % 5 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0 %–200 % 24,93% 193 % 2023 Totalt 100 % 0 %–200 % 91,23 2022 2022 Koncernens rörelse-resultat (EBIT) Intervall (SEK miljarder): 24,1–34,1 45 % 1 jan 2022–31 dec 2022 0 %–200 % SEK 32,2 miljarder 2) 162,76 % 2022 Absolut TSR Intervall: 6 %–14 % 25 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 0,54 % 0,00 % 2022 Relativ TSR Ericssons rangordning: 6–2 20 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 %1) 10 av 12 0,00 % 2022 Koncernens miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (”ESG”) Koldioxidutsläpp (kiloton): 265–200 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 201,3 kiloton koldioxid 189,52 % Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen: Intervall 22 %–24 % 5 % 1 jan 2022–31 dec 2024 0 %–200 % 24,15 % 200 % 2022 Totalt 100 % 0 %–200 % 92,72 % 1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR-prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referens-gruppen bestående av 11 bolag för programår 2024, 2023 och 2022. Intjänandet av prestationsaktierätterna relaterade till detta prestationsvillkor varierar beroende på Bolagets TSR-placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden. 2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret. 3) Beslutat av styrelsen. 68 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 73 ===== Not G3, forts. Långsiktig rörlig ersättning Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan ut fallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersätt- ningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling. Detaljer om respektive LTV-plan beskrivs i Ersättningsrapporten. LTV 2025 för högre chefer tilldelas, intjänas och levereras i form av Ericssons B-aktier. Alla program är aktierelaterade enligt definitionen i IFRS 2 ”Aktierelaterade ersättningar”, och regleras antingen i aktier eller kontanter. Aktierelaterade ersättningsprogram av större betydelse beskrivs nedan. Aktiebaserade program Långsiktig rörlig ersättning för högre chefer Programmen för långsiktig rörlig ersättning för högre chefer, som godkänts av aktieägarna, har utformats för att ge långsiktiga incitament till högre chefer för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt till- delas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har upp- nåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs. Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms i slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV-program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för pågående LTV- och EPP-program sammanfattas i tabellen ovan, tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå i de fall där prestationsperioden avslutats. Generellt krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldel- ningsdatumet för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänande- perioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden. Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestations- aktierätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknad en och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av kompensations- kommittén, med godkännande av styrelsen. 2025 års program för långsiktigt rörlig ersättning för högre chefer (LTV 2025) LTV 2025 godkändes på årsstämman som hölls 2025 och omfattar alla högre chefer, totalt 172 medlemmar under 2025, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades prestationsaktierätter den 12 maj 2025. Den aktie- kurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktie- rätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncern- ens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2024. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2025 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2025 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. 2024 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) för högre chefer (LTV 2024) Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat- ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom- snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2023. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2024 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2024 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. 2023 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram (LTV) för högre chefer (LTV 2023) Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat- ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom- snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2023 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. 2022 års långsiktigt rörligt ersättningsprogram för koncernledningen (LTV 2022) Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestat- ionsaktierätterna berättigar till beräknades som det volymviktade genom- snittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021. En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2022 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16. Styrelsen har beslutat om utfall för uppnådda prestationskriterier enligt tabellen ”Prestationsvillkor för LTV och EPP”. Kontantbaserade ersättningsplaner Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022) 165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån medel är 15 %och hög är 25 %för alla länder förutom USA/Kanada. Ersättningsnivåerna medel och hög är 35 %respektive 45 %i USA/Kanada. Intjänandet av LTV 2022 slutfördes i februari 2022. Planer för nyckelpersoner (KC-planer) KC-planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare väljs årligen som deltagare till KC-planen genom en nomi- neringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för respektive år. Det finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en gene- rell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Utbetalningen sker under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema: – 25 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av första året, – 25 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av andra året och – återstående 50 % av ersättningen ska betalas ut i slutet av tredje året. Redovisningsmässigt ses planerna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningsdatum, men med olika slutdatum för intjänandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen kallas stegvis utbetalning. 69Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 74 ===== Not G3, forts. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänan- deperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt. Planer för nyckelpersoner 2025 (KC-plan 2025) 9 785 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2025. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. Planer för nyckelpersoner 2024 (KC-plan 2024) 9 538 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2024. I allmän- het har den ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. (avvikelser förekommer inom lokalbolaget Vonage). Planer för nyckelpersoner 2023 (KC-plan 2023) 10 154 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2023. Det finns ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–50 % av deltagarnas årliga grundlön. De tidigare planerna inom Vonage är inkluderade och uppdaterade i siffrorna och kostnadsförda i enlighet med detta. Dessutom har Vonage en plan för att behålla nyckelpersoner med 87 deltagare som löper på två år, utan prestationskriterier, med utbetalning 50 %/50 %på varje årsdag. Planer för nyckelpersoner 2022 (KC-plan 2022) 7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Det finns ersättningsnivåer i flera steg mellan 10 %–40 % av deltagarnas årliga grundlön. Återkravspolicy (clawbackpolicy) 2023 antog styrelsen en skriftlig policy gällande återkrav (clawback) för att kunna återkräva viss incitamentsersättning från ledande befattnings- havare om en omräkning av bokföringen skulle bli nödvändig, och att med- dela eventuellt återkrävd ersättning. Policyn gäller parallellt med de återkravsrättigheter som finns i riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt pågående ersättningspro- gram (och som är kopplade till brott mot Ericssons affärsetiska kod). Antal aktier Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utveckling av till- delade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations- villkoren, visas i tabellen nedan. Antal aktier för högre chefer (miljoner) Aktiebaserade program LT V 2025 LT V 2024 LT V 2023 LT V 2022 Maximalt antal aktier som krävs 12,7 10,4 4,1 2,0 Tilldelade aktier 3,1 4,0 3,7 0,7 varav VD och koncernchef 0,3 0,5 0,6 0,3 Utestående antal aktier Program för högre chefer varav VD och koncernchef (miljoner) Aktiebaserade program LTV 2025 LTV 2024 LTV 2023 LTV 20221) Totalt LTV 2025 LTV 2024 LTV 2023 LTV 2022 Totalt Utestående antal aktier vid periodens början – 4,7 1,9 0,6 7,2 – 0,6 0,3 0,3 1,2 Tilldelade aktier för periodens program 3,1 – – – 3,1 0,3 – – – 0,3 Inlösta – – – –0,6 -0,6 – – – –0,3 –0,3 Förfallna –0,2 –0,5 –0,1 – -0,8 – – – – 0,0 Ökning/minskning till följd av måluppfyllnad 0,5 0,1 1,0 – 1,6 0,1 – 0,2 – 0,3 Utestående antal aktier vid periodens slut 3,4 4,3 2,8 – 10,5 0,4 0,6 0,5 – 1,5 1) LTV 2022 innefattar endast koncernledningen. Ersättningskostnader Tabellen nedan, Ersättningskostnader för LTV 2022–2025, visar ersätt- ningskostnaden för de aktuella programmen för innevarande år. Därmed stämmer inte nödvändigtvis ersättningskostnaderna i tidigare års kolumner överens med kostnaderna i resultaträkningen för motsvarande räkenskaps- period. Ersättningskostnaden under kolumnen för innevarande år är kost- naden i resultaträkningen för 2025. Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsprogram för VD och koncernchef och högre chefer under 2025 var SEK 175 (93) miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade EPP- programmen och KC- planerna under 2025 var SEK 5 (27) miljoner respektive SEK 1 610 (1 953) miljoner. Den totala ersättningskostnaden under 2025 uppgick till SEK 1 790 (2 073) miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 2 982 (2 992 ) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 292 (272) miljoner, vid slutet av 2025. 70 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 75 ===== Not G3, forts. Ersättningskostnader för LTV 2022–2025 (miljoner) 2025 2024 2023 2022 Totalt Aktiebaserade program LTV 2025 63 – – – 63 LTV 2024 79 44 – – 123 LTV 2023 22 24 25 – 71 LTV 20221) 11 18 20 12 61 Totalt aktiebaserade program 175 86 45 12 318 varav VD och koncernchef 27 18 11 5 61 Kontantbaserade ersättningsplaner EPP 2022 5 30 20 12 67 Totalt resultatplaner för högre chefer 5 30 20 12 67 KC 2025 726 – – – 726 KC 2024 571 1 127 – – 1 698 KC 2023 320 620 811 – 1 751 KC 2022 –7 217 330 280 820 Totalt planer för nyckelpersoner 1 610 1 964 1 141 280 4 995 Totalt kontantbaserade ersättningsplaner 1 615 1 994 1 161 292 5 062 Total ersättningskostnad 1 790 2 080 1 206 304 5 380 1) LTV 2022 innefattar endast koncernledningen. Verkligt värde Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV-programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelnings- dagen, genom en Monte Carlo-modell som använder ett antal ingångs- värden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV-programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsår 2025, 2024 och 2023 samt koncernens rörelse- resultat (EBIT) för räkenskapsåret 2022. Verkligt värde för prestationsvill- koret koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvill- koret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden. Verkligt värde (SEK) Program för högre chefer LTV 2025 LTV 2024 LTV 2023 LTV 2022 Aktiekurs vid tilldelning 82,74 61,46 55,59 78,88 Verkligt värde Absolut TSR 54,43 59,05 32,75 41,18 Verkligt värde ESG – Miljö (1, 2, 3 ) 74,62 53,61 47,80 71,45 Verkligt värde ESG – Sociala faktorer 74,62 53,61 47,80 71,45 Verkligt värde Relativ TSR 71,20 55,61 39,40 54,48 Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBITA och EBIT) 74,62 53,61 47,80 71,45 Utbetalning av kontantbaserade ersättningsplaner Under 2025 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2022, KC-plan 2022 delbe- talning 3, KC-plan 2023 delbetalning 2 och KC-plan 2024 delbetalning 1 (föll ut under februari). Aktiekursen var SEK 85,12 för den plan som föll ut den 18 februari 2025, SEK 85,50 för den plan som föll ut den 19 februari 2025 och SEK 84,84 för den plan som föll ut den 20 februari 2025. Den ackumulerade utbetalningen till samtliga deltagare i LTV-programmen uppgick under hela 2025 till SEK 1 590 miljoner. Ericssons aktiesparplan (ESPP) Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som förbättrar deras upplevelse av arbetet. För att uppmuntra medarbetarna att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap erbjuds Ericssons aktiesparplan. I slutet av 2025 är planen implementerad i totalt 72 länder och erbjuds till 73 879 medarbetare. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjliggör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maxi- malt värde av SEK 55 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett netto- lönetillägg på maximalt 15 % av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP förvärvar deltagarna Ericssons B-aktier på börsen till marknadspris, och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP. Ericssons aktiesparplan Behöriga medarbetare Antal länder med ESPP Antal deltagare Deltagarandel – procent av antal behöriga medarbetare 73 879 72 13 653 18,48 % Optionsavtal Under 2024 ingick styrelseordförande Jan Carlson ett optionsavtal med Investor AB, aktieägare i Ericsson, avseende förvärv av 132 538 köpoptioner hänförliga till aktierna i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Investor AB har under avtalet ställt ut dessa köpoptioner till Jan Carlson på marknads- mässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen av en oberoende tredje part) och Jan Carlson har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,09 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 68,62 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) efter en tidsperiod på sex år som startade den 7 maj 2024. Inlösenperioden är ett år, med möjlighet att förlänga den med upp till ett år i händelse av att innehavaren inte kan lösa optionen under inlösen- perioden på grund av regulatoriska begränsningar eller förbud. Då köp- optionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen under optionsperioden och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av optionsperioden. 71Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 76 ===== G4 Information om anställda Genomsnittligt antal anställda fördelat på marknadsområde 2025 20242) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nord- och Sydamerika 4 173 11 468 15 641 4 423 12 327 16 750 Europa, Mellanöstern och Afrika1) 9 818 28 495 38 313 10 165 30 212 40 377 Sydostasien, Oceanien och Indien 6 065 19 478 25 543 6 199 20 453 26 652 Nordostasien 3 512 6 416 9 928 3 941 7 434 11 375 Totalt 23 568 65 857 89 425 24 728 70 426 95 154 1) varav i EU 8 053 22 776 30 829 8 314 23 856 32 170 varav i Sverige 3 107 9 023 12 130 3 125 9 259 12 384 2) 2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som infördes 2025. Antal anställda per marknadsområde vid årets slut 2025 20242) Nord- och Sydamerika 15 050 16 034 Europa, Mellanöstern och Afrika1) 39 045 41 387 Sydostasien, Oceanien och Indien 25 189 26 389 Nordostasien 9 542 10 426 Totalt 88 826 94 236 1) varav i EU 31 735 33 342 varav i Sverige 12 806 13 420 2) 2024 har omräknats för att visa förändringen i marknadsområdesstrukturen som infördes 2025. Antal anställda fördelat på ålder vid årets slut 2025 Kvinnor Män Andel av totalt antal Under 25 år 1 041 1 151 2 % 25–35 år 7 678 14 685 25 % 36–45 år 8 035 24 275 37 % 46–55 år 4 755 16 788 24 % Över 55 år 2 209 8 209 12 % Andel av totalt antal 27 % 73 % 100 % Personalförflyttningar 2025 2024 Antal anställda vid årets slut 88 826 94 236 Antal anställda som lämnat Bolaget 11 526 11 919 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 6 116 6 203 Tillfälliga anställningar 328 339 Styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut 2025 2024 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderbolaget Styrelseledamöter och VD 29 % 71 % 25 % 75 % Koncernledning 25 % 75 % 24 % 76 % Dotterbolag Styrelseledamöter och VD 21 % 79 % 23 % 77 % Ersättningar avseende VD och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen nedan. Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader MSEK 2025 2024 Löner och andra ersättningar 74 645 77 983 Sociala kostnader 16 004 15 422 varav pensionskostnader 5 718 5 929 Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag MSEK 2025 2024 Löner och andra ersättningar 557 535 varav årliga rörliga ersättningar 133 112 Pensionskostnader1) 36 36 1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt. 72 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 77 ===== Sektion H – Övrigt H1 Skatter Koncernens skattekostnader uppgick till SEK –9 588 (–2 215) miljoner eller 25,0 %(85,6 %) av resultatet efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmix och var Bolaget geografiskt bedrivit sin verksamhet. Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2025 2024 2023 Aktuell skattekostnad –8 828 –6 461 –4 289 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –610 –162 118 Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–) –54 4 563 1 406 Andel i intresseföretags skatt –35 –102 –20 Pelare Två skattekostnad –61 –53 – Inkomstskatt kostnad –9 588 –2 215 –2 785 En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, tillämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan. Under 2024 skattesatsen är negativt påverkad av effekten av den icke avdragsgilla nedskrivningen av goodwill och omvärderingen av underskotts- avdrag och positivt påverkad av nedskrivningar av andra immateriella till- gångar främst hänförlig till Vonage om SEK 15,1 miljarder. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats 2025 2024 2023 Skatt enligt svensk skattesats 20,6 % –7 891 –533 4 804 Effekt av utländska skattesatser –908 430 –884 Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år –610 –162 118 Omvärdering av underskottsavdrag –73 –973 –28 Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader 288 308 394 Nedskrivning av källskatter –378 –780 –217 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –136 –1 045 –7 311 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 164 655 335 Skatteeffekt av förändrad skattesats 17 –62 4 Pelare Två skattekostnad –61 –53 – Inkomstskatt kostnad –9 588 –2 215 –2 785 Effektiv skattesats 25,0 % 85,6 % –11,9 % Koncernen har tillämpat det tillfälliga undantag som IASB utfärdade i maj 2023 från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Följaktligen varken redovisar eller lämnar koncernen information om uppskjutna skattef ordringar eller uppskjutna skatteskulder relaterade till Pelare Två inkomstskatter. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna som visas i tabellen nedan. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto- balans 2025 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 222 2 789 Nyttjanderätter och liknande tillgångar – 1 281 Kortfristiga tillgångar 1 701 77 Ersättningar efter avslutad anställning 3 555 373 Avsättningar 4 633 – Leasingskulder och liknande skulder 1 345 – Uppskjutna skattekrediter 2 042 – Övrigt 2 088 437 Underskottsavdrag 5 070 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 21 656 4 957 16 699 Kvittning fordringar/skulder –4 805 –4 805 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 16 851 152 16 699 2024 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 1 447 3 457 Nyttjanderätter och liknande tillgångar – 1 199 Kortfristiga tillgångar 4 340 1 323 Ersättningar efter avslutad anställning 4 778 229 Avsättningar 4 788 – Leasingskulder och liknande skulder 1 307 – Uppskjutna skattekrediter 5 027 – Övrigt 2 394 359 Underskottsavdrag 5 603 – Uppskjutna skattefordringar/skulder 29 684 6 567 23 117 Kvittning fordringar/skulder –5 272 –5 272 Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto 24 412 1 295 23 117 Förändringar i uppskjuten skatt, netto 2025 2024 Ingående balans, netto 23 117 18 495 Redovisat i årets resultat –54 4 563 Redovisat i övrigt totalresultat –2 371 505 Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter –81 – Uppskjutna skattekrediter ökning (+) / utnyttjande (–) –2 700 –685 Omräkningsdifferens –1 212 239 Utgående balans, netto 16 699 23 117 Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat 2025 2024 2023 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –1 376 –147 –251 Omvärdering av kreditrisk på upplåning –6 117 137 Kassaflödessäkringar –995 652 –380 Innehav utan bestämmande inflytande 2 2 – Totalt –2 375 624 –494 Skatt på poster redovisat mot eget kapital och övrigt totalresultat present- eras i tabellen ovan. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot övrigt totalresultat utgör SEK –2 369 (507) miljoner uppskjuten skatt och SEK –6 (117) miljoner aktuell skatt. 73Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 78 ===== Not H1, forts. Som en följd av Moderbolagets befrielse från skatt på utdelning från dotterbolag och på kapitalvinst vid avyttring finns inga väsentliga skatte- pliktiga temporära skillnader hänförliga till innehav i dotterbolag, filialer och intresseföretag. Underskottsavdrag Väsentliga skattefordringar rörande underskottsavdrag rapporteras i den utsträckning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Merparten av de redovisade skattemässiga underskottsavdragen är hän- förliga till Sverige, USA, Tyskland och Brasilien. Dessa länder har långa eller obestämda nyttjandeperioder. Av de totala redovisade uppskjutna skatte- fordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 5 070 (5 603) miljoner, är SEK 3 711 (3 815) miljoner hänförliga till Sverige. Framtida vinstprognoser ger stöd för bedömningen att de uppskjutna skattefordringarna kommer att utnyttjas inom överskådlig framtid. Per den 31 december 2025 uppgick de skattemässiga underskotts- avdragen till SEK 23 153 (25 354) miljoner. Det skattemässiga värdet av underskottsavdragen redovisas som en skattefordran baserat på nyttjandeperioden och förväntningen att koncernen kommer att realisera en betydande skattepliktig intäkt för att kvitta dessa underskottsavdrag. Underskottsavdragen om SEK 10 757 (11 025) miljoner med ett skatte- mässigt värde om SEK 2 308 (2 399) miljoner har inte redovisats på grund av bedömningar om att de sannolikt inte kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattepliktiga vinster i respektive jurisdiktion. Merparten av både redovisade och oredovisade underskottsavdrag har en förfallodag som överstiger fem år. Merparten av de oredovisade underskottsavdragen är hänförliga till USA, Irland, Ungern och Brasilien. De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell. Underskottsavdrag Redovisad skatteförlust Oredovisad skatteförlust Förfalloår Underskottsavdrag Skatteeffekt Underskottsavdrag Skatteeffekt 2026 25 6 150 24 2027 75 22 1 119 273 2028 7 2 407 94 2029 164 45 73 11 2030 841 217 38 7 2031 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag) 22 041 4 778 8 970 1 899 Totalt 23 153 5 070 10 757 2 308 Uppskjutna skattekrediter Utöver uppskjutna skattekrediter om SEK 2 042 (5 027) miljoner, som redo- visades under 2025, uppgick outnyttjade uppskjutna skattekrediter, främst hänförliga till FoU-skattekrediter, för vilka någon uppskjuten skattefordran inte redovisats i koncernens balansräkning, till SEK 946 (1 114) miljoner. De sista åren då avdragen kan utnyttjas framgår av tabellen nedan. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och upp- skjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när indikationer tyder på att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned Uppskjutna skattekrediter Redovisad uppskjuten skattekredit Oredovisad uppskjuten skattekredit Förfalloår Skatteeffekt Skatteeffekt 2026 28 111 2027 27 104 2028 9 – 2029 9 – 2030 15 11 2031 eller senare 1 954 720 Totalt 2 042 946 H2 Resultat per aktie 2025 2024 2023 Före utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) 28 428 20 –26 446 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 333 3 332 3 330 Resultat per aktie, före utspädning (SEK) 8,53 0,01 –7,94 Efter utspädning Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) 28 428 20 –26 446 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) 3 333 3 332 3 330 Utspädningseffekt av aktierelaterade ersättningsprogram (miljoner) 9 7 – Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (miljoner) 3 342 3 339 3 330 Resultat per aktie, efter utspädning (SEK) 8,51 0,01 –7,94 74 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 79 ===== H3 Kassaflödesanalys Kassa och likvida medel inkluderar kassa om SEK 18 617 (19 622) miljoner och likvida medel om SEK 25 309 (24 263) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kredit- löften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2025 till SEK 404 (727) miljoner. Detta belopp är inte direkt tillgängligt för generell användning av Moderbolaget eller för att användas för att betala de normala företagsutgifterna lokalt för de kommande 12 månaderna. Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2025 2024 2023 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 3 247 3 861 4 272 Nedskrivningar 234 282 662 Totalt 3 481 4 143 4 934 Nyttjanderätter Avskrivningar 2 051 2 179 2 427 Nedskrivningar 21 99 154 Totalt 2 072 2 278 2 581 Immateriella tillgångar Avskrivningar Balanserade utvecklingskostnader 1 790 1 480 1 137 Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 1 821 2 500 3 321 Totala avskrivningar 3 611 3 980 4 458 Nedskrivningar Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 77 14 073 19 Goodwill – 1 260 31 897 Totala nedskrivningar 77 15 333 31 916 Totalt 3 688 19 313 36 374 Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar 9 241 25 734 43 889 Skatter 10 074 2 540 3 189 Utdelningar från intresseföretag1) 76 111 46 Ej utdelad vinst i intresseföretag1) –19 348 –104 Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt imma- teriella tillgångar och materiella anlägg- ningstillgångar, netto2) –7 936 153 268 Övriga ej kassapåverkande poster3) –643 1 731 4 422 Totala justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 10 793 30 617 51 710 1) Se not E3 ”Andelar i intresseföretag”. 2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. 3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutavinster/-förluster på finansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”. Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter Förvärv Avyttringar 2025 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar1) –264 11 200 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag –835 438 Totalt –1 099 11 638 2024 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar1) –141 – Förvärv/avyttringar av övriga investeringar/ intresseföretag –256 86 Totalt –397 86 2023 Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar1) –1 309 –633 Förvärv/avyttringar av övriga investeringar – 206 8 Totalt –1 515 –625 1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”. H4 Transaktioner med närstående Miljarder SEK 2025 2024 2023 Försäljning till Ericsson Nikola Tesla 0,4 0,4 0,4 Inköp från Ericsson Nikola Tesla 1,5 1,6 1,6 IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2025 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängds- principen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07 % av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i intresseföretag, se not E3 ”Andelar i intresseföretag”. För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. För information om Bolagets pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. 75Ericsson 2025 Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 80 ===== H5 Ersättning till revisorer Deloitte Övriga Totalt 2025 Arvoden för revision 181 1 182 Revisionsrelaterade arvoden 3 3 6 Arvoden för skattefrågor 6 46 52 Alla övriga arvoden 3 8 11 Totalt 193 58 251 2024 Arvoden för revision 178 21 199 Revisionsrelaterade arvoden 4 3 7 Arvoden för skattefrågor 3 50 53 Alla övriga arvoden 2 35 37 Totalt 187 109 296 2023 Arvoden för revision 164 8 172 Revisionsrelaterade arvoden 6 – 6 Arvoden för skattefrågor 12 13 25 Alla övriga arvoden – 37 37 Totalt 182 58 240 Deloitte valdes på årsstämman 2025 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2026. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartals- rapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsrapport och bolags- styrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatte- konsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag. H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång Ericsson tillkännager en föreslagen personalminskning i Sverige Den 15 januari 2026 meddelade Ericsson ett förslag om personalminskning i Sverige. Ericsson har varslat Arbetsförmedlingen. Cirka 1 600 tjänster kan påverkas i Sverige. Ericssons styrelse föreslår ett aktieåterköpsprogram Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen föreslår för års- stämman att bemyndiga styrelsen att inleda ett aktieåterköpsprogram för att återköpa aktier på upp till SEK 15 miljarder. För mer information, se not E1 ”Eget kapital”. 76 Ericsson 2025Noter till koncernens finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 81 ===== Moderbolagets finansiella rapporter och noter Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 78 Moderbolagets balansräkning 79 Moderbolagets kassaflödesanalys 80 Förändringar i Moderbolagets eget kapital 81 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter M1 Väsentliga redovisningsprinciper 82 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 83 M3 Finansiella intäkter och kostnader 83 M4 Skatter 83 M5 Immateriella anläggnings tillgångar 84 M6 Materiella anläggningstillgångar 84 M7 Finansiella anläggningstillgångar 85 M8 Aktier och andelar 86 M9 Kundfordringar och kund finansiering 87 M10 Fordringar och skulder koncernföretag 87 M11 Övriga kortfristiga fordringar 87 M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 88 M13 Obeskattade reserver 88 M14 Pensioner 89 M15 Övriga avsättningar 89 M16 Räntebärande skulder 90 M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 91 M18 Övriga kortfristiga skulder 92 M19 Leverantörsskulder 93 M20 Ställda säkerheter 93 M21 Eventualförpliktelser 93 M22 Kassaflödesanalys 93 M23 Leasing 93 M24 Information angående anställda 93 M25 Transaktioner med närstående 94 M26 Ersättning till revisorer 94 M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång 94 77Ericsson 2025 Moderbolagets finansiella rapporter och noter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 82 ===== Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning Januari–december, MSEK Not 2025 2024 2023 Försäljningskostnader –108 –125 –203 Administrationskostnader –1 584 –1 195 –1 615 Omkostnader –1 692 –1 320 –1 818 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader M2 2 600 4 827 3 606 Resultat före finansiella poster och skatter (EBIT) 908 3 507 1 788 Finansiella intäkter och kostnader, netto M3 30 408 3 138 –2 496 Resultat efter finansiella poster 31 316 6 645 –708 Lämnade koncernbidrag, netto M13 –528 –2 415 –81 30 788 4 230 –789 Skatter M4 –499 –488 –382 Årets resultat 30 289 3 742 –1 171 Rapport över Moderbolagets totalresultat Januari–december, MSEK 2025 2024 2023 Årets resultat 30 289 3 742 –1 171 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – Totalresultat för perioden 30 289 3 742 –1 171 78 Ericsson 2025Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 83 ===== Moderbolagets balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar M5 151 160 Materiella anläggningstillgångar M6 300 295 Finansiella anläggningstillgångar Koncernföretag M7, M8 95 154 93 569 Intresseföretag M7, M8 330 628 Andra aktier och andelar M7 1 518 1 998 Fordringar koncernföretag M7, M10 – 5 352 Långfristig kundfinansiering M9 236 193 Uppskjutna skattefordringar M4 493 534 Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar M7 – 8 Långfristiga räntebärande placeringar M7, M17 37 298 19 439 135 480 122 176 Omsättningstillgångar Kundfordringar M9 3 5 Kortfristig kundfinansiering M9 3 128 Fordringar koncernföretag M10 12 008 15 194 Aktuella skattefordringar 167 1 Övriga kortfristiga fordringar M11 7 142 4 548 Kortfristiga räntebärande placeringar M17 12 651 12 222 Kassa och likvida medel M17 27 807 27 073 59 781 59 171 Summa tillgångar 195 261 181 347 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital M12 Aktiekapital 16 859 16 743 Uppskrivningsfond 20 20 Reservfond 31 472 31 472 Bundet eget kapital 48 351 48 235 Balanserad vinst 12 762 18 593 Årets resultat 30 289 3 742 Fritt eget kapital 43 051 22 335 91 402 70 570 Avsättningar Pensioner M14 – 6 Övriga avsättningar M15 60 138 60 144 Långfristiga skulder Certifikat och obligationslån M16 20 386 21 511 Skulder till kreditinstitut M16 8 729 10 289 Övriga långfristiga skulder 49 84 29 164 31 884 Kortfristiga skulder Kortfristig upplåning M16 3 249 5 509 Leverantörsskulder M19 458 412 Skulder till koncernföretag M10 63 999 67 806 Övriga kortfristiga skulder M18 6 929 5 022 74 635 78 749 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 195 261 181 347 79Ericsson 2025 Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 84 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys Januari–december, MSEK Not 2025 2024 2023 Rörelsen Årets resultat 30 289 3 742 –1 171 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet M22 2 116 18 258 34 369 32 405 22 000 33 198 Förändringar i rörelsens nettotillgångar Kort- och långfristig kundfinansiering 82 –91 313 Kundfordringar –57 1 363 –1 717 Leverantörsskulder –25 –113 –3 Avsättningar och pensioner –84 –130 –2 161 Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto –104 –428 1 033 –188 601 –2 535 Erhållen ränta 3 406 3 523 3 786 Betald ränta –3 563 –5 311 –4 310 Skatt betald/erhållen –388 –455 –337 Kassaflöde från rörelsen 31 672 20 358 29 802 Investeringsaktiviteter Investeringar i materiella anläggningstillgångar –110 –71 –83 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar –12  –5 – Investeringar i aktier och andelar –2 721 –1 054 –12 031 Avyttring av aktier och andelar 1 051  375 1 227 Övriga investeringsverksamheter 1 094  –4 366 1 908 Inköp av räntebärande placeringar –30 133  –15 950 –12 887 Försäljning av räntebärande placeringar 11 155 8 561 9 845 Kassaflöde från investeringsaktiviteter –19 676 –12 510 –12 021 Kassaflöde före finansieringsaktiviteter 11 996 7 848 17 781 Finansieringsaktiviteter Upptagande av lån från dotterbolag 80 683 51 614 72 081 Återbetalning av lån från dotterbolag –56 336 –50 777 –51 527 Upptagande av lån – 3 061 15 989 Återbetalning av lån –2 776 –13 808 –3 333 Nyemission 116 21 50 Återköp och försäljning av egna aktier –110 –21 –50 Betald utdelning –9 499 –8 997 –8 991 Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag –2 415 –81 –7 272 Övriga finansieringsverksamheter –17 615 20 806 –41 387 Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –7 952 1 818 –24 440 Resultat av omvärdering i likvida medel –3 310 1 767 –1 432 Förändring av likvida medel 734 11 433 –8 091 Likvida medel vid årets början 27 073 15 640 23 731 Likvida medel vid årets slut M17 27 807 27 073 15 640 80 Ericsson 2025Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 85 ===== Förändringar i Moderbolagets eget kapital MSEK Aktie­ kapital Uppskriv­ ningsfond Reserv­ fond Totalt bundet eget kapital Dispo­ sitions­ fond Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 2025 1 januari 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 Totalresultat för perioden – – – – – 30 289 30 289 30 289 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 116 – – 116 – – – 116 Återköp av egna aktier – – – – – –116 –116 –116 Försäljning av egna aktier – – – – – 6 6 6 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 36 36 36 Betald utdelning – – – – – –9 499 –9 499 –9 499 31 december 2025 16 859 20 31 472 48 351 100 42 951 43 051 91 402 2024 1 januari 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Totalresultat för perioden – – – – – 3 742 3 742 3 742 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – 21 – – – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 27 27 27 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –8 997 31 december 2024 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 81Ericsson 2025 Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 86 ===== Noter till Moderbolagets finansiella rapporter M1 Väsentliga redovisningsprinciper Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisnings­ lagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer.” RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redovisnings principer som koncernen, dvs IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter. De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för koncernen och Moderbolaget är: Koncernföretag, intresseföretag Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för koncernföretag och intresseföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering över­ stiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknads­ bedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat­ räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering. Klassificering och värdering av finansiella instrument Klassificering och värdering av finansiella instrument IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvärde­ ring av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i even­ tualförpliktelser, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån p.g.a. förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen. Leasing Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjanderätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sammanhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten. Uppskjuten skatt Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis­ ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovi­ sar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver. Pensioner Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions­ stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. Rörelseförvärv Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moder­ bolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår. Bedömningar och viktiga uppskattningar för redovisningsändamål Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Bedömningar och viktiga upp­ skattningar för redovisningsändamål.” Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar avsättningar och eventualförpliktelser, och immateriella produkt­ rättigheter och övriga immateriella tillgångar (exklusive goodwill). Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits För aktuella och kommande ändringar i IFRS­standarder finns detaljer i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Endast tillägg och undantag i RFR 2, Redovisning för juridiska personer, fastställda av Rådet för hållbarhets­ och finansiell rapportering (”Rådet”) listas nedan: Ändringar utfärdade av IASB med ikraftträdandedatum den 1 januari 2025: Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Ändringar utfärdade av IASB med ikraftträdandedatum den 1 januari 2026: Det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2. Ny standard med ikraftträdandedatum den 1 januari 2027: I april 2024 utfärdade IASB en ny standard, IFRS 18, som kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Standarden påver­ kar presentationen och upplysningarna i de finansiella rapporterna, med störst påverkan på resultaträkningen. För Moderbolaget är det inte möjligt att tillämpa samtliga regler i IFRS 18 som avser uppställning av resultaträkningen inom ramen för Årsredovis­ ningslagen. I enlighet med de etablerade undantagen i RFR 2 förväntas därför inga materiella förändringar – eller krav på omräkning – i presenta­ tionen av resultaträkningen. Eventuella ytterligare rekommendationer från Rådet kommer att följas noggrant, och eventuella konsekvenser kommer att bedömas. Det finns inga ytterligare kommande standarder eller standardändringar med väsentlig påverkan på Moderbolaget. 82 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 87 ===== M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 2025 2024 2023 Licensintäkter och övriga rörelseintäkter Koncernföretag 2 610 2 912 3 468 Övriga rörelseintäkter/kostnader1) –10 1 915 138 Totalt 2 600 4 827 3 606 1) 2024 inkluderar en intäkt om SEK 1,9 miljarder relaterad till en överenskommelse rörande en kommersiell tvist. M3 Finansiella intäkter och kostnader 2025 2024 2023 Finansiella intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar 31 143 18 540 32 422 Nettovinst på andelar 9 505 78 Resultat från andelar i intresseföretag Utdelningar 76 111 45 Nettovinst på andelar 394 – – Resultat från andelar i övriga företag Nettovinst på andelar 277 289 121 Ränteintäkter från koncernföretag 1 420 2 133 2 838 Ränteintäkter från övriga 2 020 1 837 1 076 Totalt 35 339 23 415 36 580 Finansiella kostnader Förlust från andelar i koncernföretag – –2 –5 Nedskrivning av investeringar i koncernföretag1) –881 –14 025 –32 783 Nettoförlust från intresseföretag –105 – – Nettoförlust från investeringar i övriga bolag –563 –472 –299 Räntekostnader från koncernföretag –1 782 –2 715 –2 858 Räntekostnader från övriga –1 618 –2 302 –2 054 Övriga finansiella kostnader2) –93 –689 –695 Totalt –5 042 –20 205 –38 694 Nettokursvinst/­förlust på finansiella skulder/tillgångar 111 –72 –382 Finansnetto 30 408 3 138 –2 496 Nettovinst/­förlust på finansiella instrument enligt nedan exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter: Nettoresultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen3) 579 302 –900 Nettoresultat från finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen –472 –945 –1 100 1) För information om nedskrivningar 2025, se not M7 ”Finansiella anläggningstillgångar.” 2) Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2025 SEK 30 miljoner (SEK –567 miljoner 2024, SEK –667 miljoner 2023). 3) Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK –125 miljoner (SEK 14 miljoner 2024 och SEK –209 miljoner 2023) rapporterade som Omkostnader. Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade Övriga finansiella kostnader. M4 Skatter Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen 2025 2024 2023 Aktuell skatteintäkt/­kostnad (+/–) –404 –420 –372 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –4 7 15 Tilläggsskatt Pelare Två1) –50 –48 – Uppskjuten skatteintäkt/­kostnad (+/–) –41 –27 –25 Skatteintäkt/-kostnad –499 –488 –382 1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående till SEK 50 (48) miljoner för länder som inte har passerat ”safe harbour test” och inte har någon QDMTT (”qualified domestic minimum top­up tax”) implementerad. En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekost­ nad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, beräknats på resultat före skatt visas nedan. Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt 2025 2024 2023 Skatt enligt svensk skattesats –6 342 –871 163 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –4 7 15 Kostnad källskatter –367 –379 –259 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –153 –306 –291 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 6 598 3 998 6 739 Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag –181 –2 889 –6 753 Skatteeffekt av förändrad skattesats – – 4 Tilläggsskatt Pelare Två1) –50 –48 – Skatteintäkt/-kostnad –499 –488 –382 1) Moderbolaget har bokat en aktuell skattekostnad som avser tilläggsskatt (Pelare Två) uppgående till SEK 50 (48) miljoner för länder som inte har passerat ”safe harbour test” och inte har någon QDMTT (”qualified domestic minimum top­up tax”) implementerad. Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan. Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader 2025 2024 Kortfristiga tillgångar 372 407 Ersättningar efter avslutad anställning 23 28 Avsättningar – 8 Övrigt 98 91 Uppskjutna skattefordringar 493 534 Förändringar i uppskjuten skatt 2025 2024 Ingående balans 534 561 Redovisat i årets resultat –41 –27 Utgående balans 493 534 83Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 88 ===== M5 Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter 2025 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 5 250 5 086 Årets anskaffningar 12 164 Utgående balans 5 262 5 250 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –4 142 –4 138 Årets avskrivningar –21 –4 Utgående balans –4 163 –4 142 Ackumulerade nedskrivningar Ingående balans –948 –948 Utgående balans –948 –948 Netto bokfört värde 151 160 Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency­teknologi. M6 Materiella anläggningstillgångar 2025 2024 Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar och betalda förskott Totalt Inventarier och installationer Pågående nyanläggningar och betalda förskott Totalt Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 2 047 20 2 067 1 963 34 1 997 Investeringar 27 84 111 1 70 71 Försäljning/utrangering –203 – –203 – – – Omklassificeringar 42 –42 – 83 –84 –1 Utgående balans 1 913 62 1 975 2 047 20 2 067 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans –1 772 – –1 772 –1 653 – –1 653 Årets avskrivningar –104 – –104 –119 – –119 Försäljning/utrangering 201 – 201 – – – Utgående balans –1 675 – –1 675 –1 772 – –1 772 Netto bokfört värde 238 62 300 275 20 295 84 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 89 ===== M7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag Koncernföretag Intresseföretag 2025 2024 2025 2024 Ingående balans 93 569 106 534 628 628 Köp och nyemissioner – 3 – – Aktieägartillskott 2 481 1 076 – – Nedskrivning1) –881 –14 025 – – Försäljning –15 –19 –298 – Utgående balans 95 154 93 569 330 628 1) Under 2025 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 0,9 (14,0) miljarder. Anledningen till nedskrivningarna var i huvudsak lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag. För nedskrivningstestet 2025 avseende koncernföretag och intresseföretag användes landspecifika diskonteringsräntor (10 % – 30 %). Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncernföretaget. Övriga finansiella tillgångar Aktier och andelar Långfristiga räntebärande placeringar Övriga långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernföretag 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde Ingående balans 1 998 2 059 19 439 9 930 8 26 5 352 6 635 Inköp/kreditgivning/ökning 240 146 28 788 15 950 – – – 1 441 Försäljning/amortering/minskning –417 –6 –3 209 –255 – –8 –5 445 –3 110 Omklassificering – – –7 710 –6 348 –8 –10 – –188 Omvärdering –303 –201 –10 162 – – – – Omräkningsdifferens – – – – – – 93 574 Utgående balans 1 518 1 998 37 298 19 439 – 8 – 5 352 85Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 90 ===== M8 Aktier och andelar Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolagets direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2025. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från: investor.relations@ericsson.com Aktier ägda direkt av Moderbolaget Bolag Org.nr. Säte Innehav i procent Nominellt innehav i lokal valuta, miljoner Bokfört värde, MSEK Koncernföretag Ericsson AB 556056-6258 Sverige 100 50 20 731 Ericsson Shared Services AB 556251-3266 Sverige 100 361 2 216 Red Bee Media Holding AB 559113-9729 Sverige 100 – 773 Ericsson Insurance (Försäkring) AB 516406-0534 Sverige 100 50 469 Datacenter i Rosersberg AB 556895-3748 Sverige 100 – 74 Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag 556366-2302 Sverige 100 10 69 Ericsson Mobile Financial Services AB 559335-5059 Sverige 100 – 15 Ericsson Software Technology Holding AB 559094-8963 Sverige 100 – 7 Aktiebolaget Aulis 556030-9899 Sverige 100 14 6 Övriga (Sverige) – – 374 Ericsson S.A/N.V. Belgien 100 5 119 Ericsson Danmark A/S Danmark 100 90 216 Oy L M Ericsson Ab Finland 100 13 196 Ericsson France S.A.S Frankrike 100 21 524 Ericsson Germany GmbH Tyskland 100 1 1 816 Ericsson Hungary Ltd. Ungern 100 1 301 120 Ericsson Telecomunicazioni S.p.A. Italien 100 44 2 429 Ericsson Holding International B.V. Nederländerna 100 222 2 983 Ericsson A/S Norge 100 75 257 Ericsson Sp. z o.o. Polen 100 4 412 Ericsson Telecomunicacoes LDA. Portugal 100 1 23 Ericsson Antenna Technology Romania S.R.L. Rumänien 100 98 206 Ericsson Telecommunications Romania S.R.L. Rumänien 100 49 103 Ericsson España, S.A.U. Spanien 100 28 14 Ericsson Ltd. Storbritannien 100 53 1 663 Övriga (Europa, förutom Sverige) – – 255 Ericsson Canada Inc. Kanada 100 – 221 Ericsson Holding II Inc. USA 100 – 34 295 Ericsson Smart Factory Inc. USA 100 – 424 Ericsson Global Network Platform Holding Inc. USA 100 – 18 701 Ericsson de Colombia S.A.S. Colombia 100 701 178 Ericsson Antenna Technology Mexico S.A. de C.V. Mexiko 100 589 239 Ericsson Telecom S.A. de C.V. Mexiko 100 1 439 576 Övriga (Amerika) – – 232 Teleric Pty Ltd. Australien 100 20 100 Ericsson (China) Company Ltd. Kina 100 65 475 P.T. Ericsson Indonesia Indonesien 95 9 531 614 Ericsson India Private Limited Indien 100 291 51 Ericsson Korea Partners Co., Ltd. Korea, Republiken 75 285 2 087 Ericsson (Malaysia) Sdn Bhd Malaysia 100 3 131 Ericsson South Africa (Pty) Ltd. Sydafrika 70 – 94 Ericsson Taiwan Ltd. Taiwan 90 270 36 Ericsson (Thailand) Ltd. Thailand 491) 90 17 Ericsson Telekomünikasyon A.Ş. Turkiet 100 5 150 Övriga (resten av världen) – – 463 Totalt 95 154 Intresseföretag Leone Media Inc. USA 46 134 – Ericsson Nikola Tesla d.d. Kroatien 49 65 330 Totalt 330 1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd. 86 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 91 ===== Not M8, forts. Aktier ägda av koncernföretag Bolag Org. nr. Säte Innehav, % Koncernföretag Ericsson Facilities GmbH Tyskland 100 Ericsson GmbH Tyskland 100 Ericsson Telecommunicatie B.V. Nederländerna 100 Red Bee Media Limited Storbritannien 100 Ericsson Inc. USA 100 Vonage Holdings Corp. USA 100 Ericsson Enterprise Wireless Solutions, Inc. USA 100 Ericsson Telecomunicações LTDA. Brasilien 100 Ericsson Australia Pty. Ltd. Australien 100 Ericsson (China) Communications Co. Ltd. Kina 100 Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd. Kina 100 Ericsson Japan K.K. Japan 100 M9 Kundfordringar och kundfinansiering Kundfordringar och kundfinansiering 2025 2024 Kundfordringar, exklusive intresseföretag 2 5 Kundfordringar, netto 2 5 Kundfordringar hos intresseföretag 1 – Kundfordringar, totalt 3 5 Kundfinansiering 239 321 Kundfinansiering, netto 239 321 Utestående kundfinansieringsexponeringar1) 2025 2024 Redovisat värde av kundfinansieringskrediter 239 321 varav kortfristiga 3 128 Finansiella garantier för tredje part – 3 Upplupen ränta 4 5 Maximal kreditriskexponering 243 329 Moderbolagets riskexponering 243 329 Åtaganden för kundfinansiering 130 145 1) Tabellen visar den maximala kreditrisken. Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar 2025 2024 Ingående balans – 18 Ianspråktagande under perioden – –18 Utgående balans – – Avstämning av verkligt värde kundfinansiering 2025 2024 Ingående balans 321 231 Tillkomna krediter 126 137 Försäljning/återbetalning –149 –103 Omvärdering –59 56 Utgående balans 239 321 Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1 ”Finansiell riskhantering”. M10 Fordringar och skulder koncernföretag Förfallostruktur <1 år 1–5 år >5 år Totalt 2025 Totalt 2024 Långfristiga fordringar Finansiella fordringar – – – – 5 352 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 182 – – 1 182 1 240 Finansiella fordringar 10 826 – – 10 826 13 954 Totalt 12 008 – – 12 008 15 194 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 161 – – 161 426 Finansiella skulder 63 838 – – 63 838 67 380 Totalt 63 999 – – 63 999 67 806 M11 Övriga kortfristiga fordringar 2025 2024 Förutbetalda kostnader 251 349 Upplupna intäkter 334 274 Derivattillgångar 5 968 3 196 Övrigt 589 729 Totalt 7 142 4 548 87Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 92 ===== M12 Eget kapital och övrigt totalresultat Aktiekapitalet den 31 december 2025 bestod av: Aktiekapital Antal utestående aktier Aktiekapital A-aktier1) 261 755 983 1 309 B-aktier1) 3 109 595 752 15 550 Totalt 3 371 351 735 16 859 1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23 100 000 C-aktier för programmen med långsiktig rörlig ersättning LTV 2025 och LTV 2024 för Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från årsstämman beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar 0,7 % av aktiekapitalet. Anskaffnings kostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om SEK 3,00 (2,85) per aktie. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 9 april 2026) och SEK 1,50 per aktie med 29 september 2026 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 2 oktober 2026). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan: Förslag till vinstdisposition Belopp att utdelas till registrerade aktieägare 10 114 055 205 Belopp att överföra i ny räkning 32 937 412 763 Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget 43 051 467 968 Föreslaget aktieåterköpsprogram Styrelsen föreslår dessutom att bli bemyndigad att initiera ett aktieåterköps- program, varvid återköpen förväntas inledas efter att kvartalsrapporten för första kvartalet 2026 publicerats. Det föreslagna programmet har som mål att återföra upp till SEK 15 miljarder i likvida medel till aktieägarna under den period som sträcker sig som längst fram till årsstämman 2027, med for- mellt mandat att återköpa maximalt 10 % av utestående aktier. Återköp av aktier föreslås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq Stockholm. De åter- köpta aktierna förväntas dras in eller användas för att finansiera godkända LTV-program. Förändringar i eget kapital Aktie- kapital Uppskriv- ningsfond Reservfond Totalt bundet eget kapital Dispositions- fond Fria vinstmedel Totalt fritt eget kapital Totalt 2025 1 januari 2025 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 Årets resultat – – – – – 30 289 30 289 30 289 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – 30 289 30 289 30 289 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 116 – – 116 – – – 116 Återköp av egna aktier – – – – – –116 –116 –116 Försäljning av egna aktier – – – – – 6 6 6 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 36 36 36 Betald utdelning – – – – – –9 499 –9 499 –9 499 31 december 2025 16 859 20 31 472 48 351 100 42 951 43 051 91 402 2024 1 januari 2024 16 722 20 31 472 48 214 100 27 484 27 584 75 798 Årets resultat – – – – – 3 742 3 742 3 742 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – – – – Totalresultat för perioden – – – – – 3 742 3 742 3 742 Transaktioner med ägare Nyemission, netto 21 – – 21 – – – 21 Återköp av egna aktier – – – – – –21 –21 –21 Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – – – 27 27 27 Betald utdelning – – – – – –8 997 –8 997 –8 997 31 december 2024 16 743 20 31 472 48 235 100 22 235 22 335 70 570 M13 Obeskattade reserver Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 528 (2 415) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2025 och 2024. 88 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 93 ===== M14 Pensioner Moderbolaget har två typer av pensionsplaner: – Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster. – Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering. Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen 2025 2024 Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner1) 1 729 1 736 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –1 985 –1 917 Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse –256 –181 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 256 187 Utgående balans pensionsskuld – 6 1) Samtliga pensionsutfästelser anses vara tryggade i pensionsstiftelsen och helt fonderade 2025. Samtliga pensionsutfästelser är pensionsförsäkrade. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne- nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85 % (2,85 %) gällande ITP2 och 2,4 % (2,4 %) avseende övriga pensionsskulder. Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23,5) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjats av Moderbolaget 2025. Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar 2025 varav onoterat 2024 varav onoterat Likvida medel 23 0 % 14 0 % Aktier 539 33 % 526 34 % Räntebärande värdepapper 899 14 % 895 20 % Fastigheter 340 100 % 354 100 % Derivat 18 99 % –3 88 % Investeringsfonder 166 100 % 131 100 % Totalt 1 985 1 917 av vilka värdepapper emitterade av Ericsson – – Avkastning på förvaltningstillgångar är 3,5 % (5,3 %). Förändring i förmånsbestämda förpliktelser 2025 2024 Ingående balans 6 3 I resultaträkningen redovisad kostnad för pension i egen regi, exklusive skatter 88 171 Utbetalda pensioner –95 –94 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar –68 –96 Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 75 22 Övrigt –6 – Utgående balans pensionsskuld – 6 2026 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensions planer uppgår till SEK 94 miljoner. Pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen 2025 2024 2023 Förmånsbestämda planer Pensionskostnader exklusive ränta och skatter 41 125 211 Räntekostnad 47 46 39 Avkastning på förvaltningstillgångar 7 –74 –165 Totala kostnader för förmånsbestämda planer, exklusive skatter 95 97 85 Avgiftsbestämda planer Pensionspremier 57 60 59 Totala kostnader för avgiftsbestämda planer, exklusive skatter 57 60 59 Kreditförsäkringspremier 1 1 2 Total netto pensionskostnad, exklusive skatter 153 158 146 Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 100 miljoner (SEK 186 miljoner 2024 och SEK 271 miljoner 2023) under omkostnader och SEK 53 miljoner (SEK –28 miljoner 2024 och SEK –125 miljoner 2023) i finansnettot. M15 Övriga avsättningar Omstruk turering Övriga Totalt 2025 Totalt 2024 Ingående balans 97 41 138 272 Avsättningar 7 134 141 36 Återföring av outnyttjade belopp –2 – –2 –24 Ianspråktagande –93 –124 –217 –173 Omklassificering – – – 27 Utgående balans 9 51 60 138 Kortfristiga avsättningar 9 3 12 98 Långfristiga avsättningar – 48 48 40 Övriga avser ersättning till styrelsen, se not G2 “Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare.. 89Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 94 ===== M16 Räntebärande skulder 2025 2024 Kortfristig upplåning Kortfristig del av långfristig upplåning 470 3 902 Övrig kortfristig upplåning 2 779 1 607 Total kortfristig upplåning 3 249 5 509 Långfristig upplåning Certifikat och obligationslån 20 386 21 511 Övrig långfristig upplåning 8 729 10 289 Total långfristig upplåning 29 115 31 800 Totala räntebärande skulder 32 364 37 309 Per den 31 december 2025 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 32,4 (37,3) miljarder. För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligations lån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations- program (Euro Medium Term Note program, EMTN). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränte swappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för upplåning var under året 4,35 % (5,88 %). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värde- förändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”. Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter 2025 2024 Ingående balans 37 309 44 649 Kassaflöde Upptagande av lån – 3 061 Återbetalning av lån –2 776 –13 808 Övriga finansieringsaktiviteter 1 207 107 Icke kassapåverkande förändringar Effekt av omräkningsdifferenser –3 835 2 385 Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk –30 567 Förändring av verkligt värde 489 348 Utgående balans 32 364 37 309 För detaljerad information om obligationslån, bilaterala lån, syndikerade lån och företagscertifikat, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”. 90 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 95 ===== M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell riskhantering”. Utestående derivat Bruttovärde Av- räkning Netto- värde Relaterade belopp som inte avräknats – ställda säkerheter Netto 2025 Valutaderivat Tillgångar 6 440 –473 5 967 –2 778 3 189 Skulder –6 273 473 –5 800 3 –5 797 Räntederivat Tillgångar 1 – 1 – 1 Skulder – – – – – 2024 Valutaderivat Tillgångar 3 303 –101 3 202 –92 3 110 Skulder –4 187 101 –4 086 3 237 –849 Räntederivat Tillgångar – – – – – Skulder –6 – –6 – –6 ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currency”-derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar Rating el. liknande <3 mån 3–12 mån 1–5 år >5 år Totalt 2025 Banker 23 330 99 – – 23 429 Andra finansiella institutioner 384 – – – 384 Typ av emittent/ motpart: Stater AAA 2 488 835 11 754 845 15 922 Företag A2/P2 5 901 547 – – 6 448 Bostadsinstitut AAA 1 001 5 873 24 699 – 31 573 Totalt 33 104 7 354 36 453 845 77 756 2024 Banker 24 095 148 – – 24 243 Andra finansiella institutioner 1 437 – – – 1 437 Typ av emittent/ motpart: Stater AAA 4 397 995 3 175 603 9 170 Företag A2/P2 2 672 198 – – 2 870 Bostadsinstitut AAA – 5 353 14 878 783 21 014 Totalt 32 601 6 694 18 053 1 386 58 734 Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16 ”Räntebärande skulder”. Finansieringsprogram1) Belopp Utnyttjat Outnyttjat Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) 5 000 2 259 2 741 Företagscertifikatprogram (SEK miljoner) 10 000 – 10 000 1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal. Under första kvartalet 2025 återbetalade Ericsson alla utestående belopp under Företagscertifikatprogrammet. I maj 2025 ersatte Ericsson sin likvidi- tetskreditfacilitet om USD 1,0 miljarder, som förfaller i maj 2026, med en ny facilitet om USD 0,5 miljarder som förfaller i maj 2027. I december 2025 åter- betalade bolaget den privata placeringen om USD 150 miljoner hos Svensk Exportkredit AB (SEK) och den bilaterala faciliteten om USD 150 miljoner hos Nordiska Investeringsbanken. Bindande kreditlöften Belopp Utnyttjat Outnyttjat Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)1) 2 000 – 2 000 Rullande likviditetskreditfacilitet (USD miljoner)2) 500 – 500 1) Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons hållbarhetsmål. Faciliteten förfaller i september 2028. 2) Faciliteten förfaller i maj 2027. Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, per avtalsenlig löptid: <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt 2025 Leverantörsskulder 458 – – – 458 Lån och krediter 3 249 17 048 9 919 2 148 32 364 Derivatskulder 5 800 – – – 5 800 Totalt 9 507 17 048 9 919 2 148 38 622 2024 Leverantörsskulder 412 – – – 412 Lån och krediter 5 509 9 494 14 998 7 308 37 309 Derivatskulder 2 203 1 815 68 – 4 086 Totalt 8 124 11 309 15 066 7 308 41 807 91Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 96 ===== Not M17, forts. Koncernen har en Group Treasury-organisation vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Treasury kan stödja med lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att underlätta deras köp från Ericsson. I vissa fall och i den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Treasury övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften. Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderings- hierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 ”Finansiell risk hantering”. Avstämning av övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3 Aktier och andelar Ingående balans 1 836 Inköp/ökning 147 Försäljning/minskning –146 Vinst/förlust1) –319 Utgående balans 1 518 1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter/kostnader, varav SEK 315 miljoner avser orealiserade förluster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut. Finansiella instrument, redovisat värde 2025 2024 SEK miljarder Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kundfinansiering – 0,2 – – 0,2 – 0,3 – – 0,3 Räntebärande placeringar – 49,9 45,4 4,5 – – 31,7 30,4 1,3 – Likvida medel1) – 18,2 – 18,2 – – 20,6 – 20,6 – Övriga finansiella tillgångar2) – 1,5 – – 1,5 – 2,0 0,2 – 1,8 Övriga kortfristiga fordringar – 6,0 – 6,0 – – 3,2 – 3,2 – Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (OCI) Kundfordringar – 0,0 – – 0,0 – 0,0 – – 0,0 Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Räntebärande placeringar 0,0 – – – – 0,0 – – – – Övriga finansiella tillgångar 0,5 – – – – 0,7 – – – – Fordringar koncernföretag 10,8 – – – – 19,3 – – – – Finansiella tillgångar 11,3 75,8 – – – 20,0 57,8 – – – Finansiella skulder värderade till verkligt värde Räntebärande skulder – –29,6 –18,8 –10,8 – – –35,7 –19,7 –16,0 – Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel Övriga kortfristiga skulder – –5,8 – –5,8 – – –4,1 – –4,1 – Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Leverantörsskulder –0,5 – – – – –0,4 – – – – Upplåning –2,8 – – – – –1,6 – – – – Skulder koncernföretag –63,8 – – – – –67,4 – – – – Finansiella skulder –67,1 –35,4 – – – –69,4 –39,8 – – – 1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 27,8 (27,1) miljarder varav SEK 18,2 (20,6) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell. 2 ) Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7. M18 Övriga kortfristiga skulder 2025 2024 Upplupen ränta 319 357 Upplupna kostnader 545 550 varav personalrelaterade 322 306 varav övriga 223 244 Derivatskulder 5 800 4 086 Andra övriga kortfristiga skulder 265 29 Totalt 6 929 5 022 92 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 97 ===== M19 Leverantörsskulder 2025 2024 Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag 456 412 Intresseföretag 2 – Totalt 458 412 Av beloppet för leverantörsskulder, utgörs leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP), enligt följande: 2025 2024 Ingående balans – 99 Nya fakturor – 12 Betalningar till bank – –111 Utgående balans – – Omfång för betalningsförfallodagar för fakturor vid årets slut 2025 2024 Leverantörsfakturor som inte ingår i Ericssons program för betalning av leverantörer (SPP) 20 – 120 dagar 30 – 154 dagar M20 Ställda säkerheter 2025 2024 Banktillgodohavanden 1 044 1 734 Övrigt 202 248 Totalt 1 246 1 982 Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtaganden till anställda. M21 Eventualförpliktelser 2025 2024 Eventualförpliktelser 31 105 30 794 Totalt 31 105 30 794 Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 31 004 (30 657) miljoner. M22 Kassaflödesanalys Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2025 2024 2023 Materiella anläggningstillgångar Avskrivningar 104 119 117 Totalt 104 119 117 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar 21 4 4 Totalt 21 4 4 Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 125 123 121 Skatter 483 488 382 Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/ förluster på sålda anläggningstill gångar, exklusive kundfinansiering, netto 869 13 705 32 888 Oreglerade koncernbidrag 528 2 415 81 Övriga icke kassapåverkande poster 111 1 527 897 Totala icke likviditetspåverkande poster 2 116 18 258 34 369 M23 Leasing Leasingåtaganden Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick till SEK 626,1 (654,9) miljoner och för bilar till SEK 5,6 (5,9) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 50,1 (43,7) miljoner. Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2025 fördelar sig enligt följande: Framtida minimileasingavgifter Operationell leasing 2026 530 2027 386 2028 308 2029 252 2030 193 2031 och senare 169 Totalt 1 838 Leasingintäkter Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsut- hyrning av lokaler med beloppet SEK 2 miljoner år 2026. M24 Information angående anställda Medelantal anställda 2025 2024 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Europa och Latinamerika1) 145 144 289 149 145 294 Totalt 145 144 289 149 145 294 1) varav EU 145 144 289 149 145 294 varav Sverige 145 144 289 149 145 294 Löner och andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Löner och andra ersättningar 563 537 Sociala kostnader 371 358 varav pensionskostnader 190 207 Ersättningar till styrelseledamöter och VD Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse- med lemmar och ledande befattningshavare”. Långsiktig rörlig ersättning Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 5,5 (8,1) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 37,6 (28,7) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. 93Ericsson 2025 Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 98 ===== M25 Transaktioner med närstående IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2025 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd. Ericsson Nikola Tesla d.d. Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning. 2025 2024 Transaktioner med närstående Licensintäkter 3 17 Utdelning 76 111 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d. Leone Media Inc. Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar för kompression, videobearbetning och lagring. Moderbolaget äger 45,5 % av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om SEK 0,6 (0,7) miljarder. 2025 2024 Balanser avseende närstående Fordringar 563 699 Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc. Övriga transaktioner med närstående Totala fordringar på övriga närstående uppgick till SEK 0,0 (4,0) miljoner. För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. M26 Ersättning till revisorer Deloitte Övriga Totalt 2025 Arvoden för revision 113 – 113 Arvoden, revisionsrelaterade 1 – 1 Arvoden för skattefrågor – 8 8 Övriga arvoden – 5 5 Totalt 114 13 127 2024 Arvoden för revision 110 – 110 Arvoden, revisionsrelaterade 1 – 1 Arvoden för skattefrågor – 2 2 Övriga arvoden – 5 5 Totalt 111 7 118 2023 Arvoden för revision 90 1 91 Arvoden, revisionsrelaterade 3 – 3 Arvoden för skattefrågor – – – Övriga arvoden – 9 9 Totalt 93 10 103 Klassificering av arvoden är baserad på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2025 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2026. De revisionsrelaterade uppdragen avser bland annat granskning av kvar- talsrapporter, SSAE 18-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovis- ning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avser bland annat tjänster i samband med förvärv. M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång Den 23 januari 2026 meddelade Ericsson att styrelsen föreslår för årsstäm- man att bemyndiga styrelsen att inleda ett aktieåterköpsprogram för att återköpa aktier på upp till SEK 15 miljarder. För mer information se not M12 ”Eget kapital och övrigt totalresultat”. För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens bokslut, not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”. 94 Ericsson 2025Noter till Moderbolagets finansiella rapporter Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 99 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport – Allmänna upplysningar 95 – Miljö 106 Klimatförändringar 106 Föroreningar 112 Vatten- och marina resurser 113 Biologisk mångfald och ekosystem 114 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 114 EU-taxonomin för hållbara verksamheter 116 – Samhällsansvar 119 Den egna arbetskraften 119 Arbetstagare i värdekedjan 125 Berörda samhällen 128 Konsumenter och slutanvändare 130 – Styrning 132 Ansvarsfullt företagande 132 Bilaga 136 ESRS-upplysningar 136 Datapunkter från EU-lagstiftning 137 Uttalande om tillbörlig aktsamhet 139 Utsläppsfaktorer 140 Övriga mätetal 140 SASB referensindex 141 Bestyrkanderapport 165 Hållbarhetsrapport Grunder för upprättande Ericssons hållbarhetsrapport innehåller infor- mation om väsentlig påverkan, risker och möjligheter som rör miljö, samhällsansvar och ansvarsfullt företagande, samt styrning, poli- cyer, åtgärder, mål och mätetal som används för att hantera och mäta dessa områden. Om inget annat anges avser den information och de uppgifter som lämnas räkenskapsåret 2025 (1 januari–31 december). Rapporteringens omfattning och avgränsningar Hållbarhetsrapporten har upprättats för Ericssonkoncernen som består av Moder- bolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag enligt not M8 till Moder- bolagets finansiella rapporter. Information om miljöfrågor och samhällsansvar som rör intresseföretag eller joint ventures som Ericsson inte utövar operativ kontroll över ingår inte. Hållbarhetsrapporten innehåller upp- lysningar om Bolagets uppströms och nedströms värdekedja, vilket omfattar leve- rantörer, kunder och andra affärspartners. Fokus ligger på värdekedjan för tillverkning, installation, användning och sluthantering av nätutrustning, där de mest väsentliga typerna av påverkan, risker och möjligheter har identifierats. Redovisningsprinciper och upplysningar som omfattas Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlig- het med årsredovisningslagen (ÅRL), europe- iska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och EU-taxonomin. Den innehåller också relevanta upplysningar från Sustaina- bility Accounting Standards Boards (SASB) standard för hårdvarutillverkare inom teknik- och kommunikationssektorn. En förteckning över de upplysnings- krav som omfattas av ESRS finns i bilaga 1. Ericsson tillämpar delvis de infasnings- bestämmelser som är tillåtna enligt ESRS, enligt vad som anges i samma bilaga. Som en del av denna infasning lämnar Bolaget ännu inte upplysningar helt i enlighet med ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), S3 (Berörda samhällen) och S4 (Konsumenter och slutanvändare), men redovisar informa- tion för dessa standarder som i stort sett överensstämmer med upplysningskraven. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga på verka n, risker och möjligheter. För ytterlig- are information, se respektive avsnitt. Datapunkter som härrör från annan EU- lagstiftning och som inkluderas i hållbarhets- rapporten anges i bilaga 2. Urvalet av upplysningar baseras på Ericssons dubbla väsentlighetsanalys, där professionellt omdöme har använts för att avgöra vilka ESRS-krav och vilken enhets- specifik information som är väsentliga för användare av hållbarhetsrapporter. Syftet är att ge en rättvisande bild av hur väsentlig påverkan, risker och möjligheter identifieras, hanteras och mäts. Inga upplysningar har utelämnats med stöd av skydd för immateri- ella rättigheter, know-how eller resultat av innovationer. Delar av den information som krävs enligt ESRS 2 SBM-1, i synnerhet information om väsentliga produkter och tjänster som erbjuds och marknader som betjänas, införlivas i håll- barhetsrapporten genom korshänvisningar till andra delar av förvaltningsberättelsen. Uttalande om tillbörlig aktsamhet Bilaga 3 innehåller hänvisningar till de avsnitt i hållbarhetsrapporten som beskriver hur Ericsson tillämpar de centrala principerna för tillbörlig aktsamhet avseende människor och miljö. Tidshorisonter Vid bedömning av påverkan definieras kort- siktiga, medellånga och långsiktiga tidshori- sonter som upp till ett år, ett till fem år respek- tive mer än fem år. För risker och möjligheter är motsvarande tidsramar upp till ett år, ett till två år och upp till tre år, i enlighet med Bola- gets ramverk för riskhantering (ERM). För klimatrelaterade scenarioanalyser tillämpas längre tidshorisonter i enlighet med vad som anges i relaterade upplysningar. Dessa tidsramar stödjer framtagandet av upplysningar som baseras på information som kan bedömas med rimlig säkerhet. Även om en viss grad av uppskattning är ofrån- komlig i framtidsinriktade bedömningar strä- var Ericsson efter att säkerställa att den rap- porterade informationen är rimligt tillförlitlig och återspeglar förutsebara förhållanden. Allmänna upplysningar 95Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 100 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Hållbarhetsrapporten innehåller kvantitativ information som kan vara föremål för mäto- säkerhet och som, i vissa fall, bygger på data från värdekedjan som härrör från indirekta källor. Detta är särskilt relevant för informa- tion om energiförbrukning och växthusgas- utsläpp i avsnittet Klimatförändringar och om resursinflöden och -utflöden i avsnittet Resursanvändning och cirkulär ekonomi. I de fall lämnad information innefattar en betyd- ande nivå av uppskattningar eller använd- ning av indirekta uppgifter redovisas detta i en fotnot till den relevanta datapunkten. Metoder för mätning och datainsam- ling ses över regelbundet för att förbättra hållbarhetsinformationens precision och tillförlitlighet. Hållbarhetsrapporten innehåller också framtidsriktade uttalanden om potentiell hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Dessa uttalanden är till sin natur förenade med osäkerhet, eftersom de bygger på antaganden om framtida förutsättningar och utveckling. Nuvarande och förväntade finansiella effekter I allmänhet redovisas nuvarande och förvänt ade finansiella effekter kopplade till väsentlig påverkan, risker och möjligheter när de kan identifieras med rimlig tillförlitlig- het och är väsentliga. Kostnader eller invest- eringar som är icke-väsentliga eller som utgör en del av den normala affärsverksamheten särredovis as inte. Upplysningar om förvänt- ade finansiella effekter är beroende av till- gänglighet och mognad avseende metod er, antaganden och data och kommer att ut veckl as över tid i enlighet med tillämpliga övergångsbestämmelser i ESRS. Affärsmodell, värdekedja och strategi Affärsmodell Ericsson är ett multinationellt bolag med säte i Stockholm och har kunder i mer än 175 länder. Bolaget tillhandahåller hårdvara, mjukvara och tjänster för infrastruktur inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). De huvudsakliga insatserna utgörs av elektroniska komponenter, mjukvara och kvalificerad arbetskraft. Bolagets huvudsak- liga erbjudande omfattar nätinfrastruktur, mjukvara och tjänster. Ericssons lösningar skapar värde genom att möjliggöra mobil och fast kommunikation, vilket stödjer kom- munikation, ekonomisk verksamhet och digi- tala tjänster för företag, slutanvändare och samhället. Verksamheten är organiserad i tre primära affärssegment: Networks, Cloud Software and Services och Enterprise samt ett fjärde segment, ”Other”. Dessa beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen, avsnitten Affärs- resultat – Segment och Affärsresultat – Marknadsområden (sidorna 17–19). Vid utgången av 2025 hade Bolaget cirka 89 (94) tusen anställda i 109 länder: Antal anställda i tusental 2025 2024 Europa och Centralasien 35 38 Sydasien 22 23 Ostasien och Stillahavsområdet 13 14 Nordamerika 9 10 Latinamerika och Karibien 6 6 Mellanöstern och Nordafrika 3 2 Afrika söder om Sahara 1 1 Totalt 89 94 Värdekedja Ericssons värdekedja sträcker sig från utvinning och bearbetning av råmaterial som används i elektroniska komponenter till leverans av kommunikationstjänster till slutanvändare. Den består av fem huvudstadier: global elek- troniktillverkning, direkta leverantörer, egen verksamhet, direkta kunder samt konsument er och slutanvändare. Liksom många andra stora multinationella bolag har Ericsson en komplex och samman- länkad värdekedja, vilket medför utmaningar för insyn och spårbarhet bortom det första leverantörs- och kundledet. Under 2025 hade Bolaget cirka 15 000 aktiva direktleveran- törer, varav cirka 200 levererade material och komponenter som används i Ericssons hårdvara. Kundbasen är förhållandevis kon- centrerad: av mer än 500 kunder stod de 10 största kunderna, främst leverantörer av kommunikationstjänster, för 46 % (44 %) av nettoomsättningen. Den globala värdekedjan för elektronik- tillverkning börjar med utvinning av natur- resurser som används i elektronisk hårdvara. Materialen raffineras, handlas med, och används sedan i tillverkningen av delar och komponenter som monteras ihop till färd- iga produkter. Ericssons regionala försörj- ningsnav samordnar material från kompo- nentleverantörer och distribuerar dessa till produktionsanläggningarna. Tillverkning och montering av kommun- ikationsutrustning sker både vid Ericssons egna tillverkningsanläggningar och hos kontraktstillverkare av elektronik, vilka under 2025 producerade 80 % (78 %) av Bolagets hårdvara. Kartan på nästa sida visar var Ericssons egna tillverkningsanläggningar, viktiga tredjepartsleverantörer av elektronik- tillverkning samt regionala komponent- och försörjningsnav är belägna. Andra viktiga uppströmsaktiviteter inkluderar leverantörer som tillhandahåller fälttjänster för nätinstall- ation och -underhåll, IT och mjukvara samt bearbetnings- och lagringskapacitet i molnet. Global elektroniktillverkning Direkta leverantörer Den egna verksamheten Direkta kunder Konsumenter och slutanvändare Handel med mineraler och material Tillverkning av elek- troniska komponen- ter och hårdvara Leverantörer av kommunikations- tjänster Användare av kommunikations- tjänster Privata och offentliga företag Applikations- utvecklare Fälttjänster IT och mjukvara Bearbetning och lagring i molnet – Networks – Cloud Software and Services – Enterprise Wireless Solutions and Global Communications Platform Smältverk och raffinaderier Råmaterial 1) Illustrationen ger en förenklad översikt av Ericssons utökade värdekedja och dess centrala aktörer. Den är inte uttömmande. Ericssons utökade värdekedja1) 96 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 101 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Leverantörer av kommunikationstjänster utgör Ericssons mest betydande kundgrupp. De använder Ericssons produkter och tjänster för att leverera mobilt bredband och röstkom- munikation till slutanvändare, bland annat konsumenter och företag. Ericsson erbjuder också privata och offentliga företag lösningar för privata nät och kommunikation. I takt med att 5G-funktionerna byggs ut blir applikations- utvecklare en allt mer relevant intressentgrupp, i och med deras roll i att utveckla tjänster som bygger på avancerad nätfunktionalitet. Strategi och hållbarhetsrelaterade mål Ericssons strategi integrerar hållbarhets- frågor, där centrala områden är energi- prestanda och säkerhet i näten, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, humankapital och ansvarsfullt företagande. En central målsättning är omställningen till nettonoll-utsläpp av växthusgaser i värde- kedjan till 2040. Mer än 90 % av de totala utsläppen i värdekedjan härrör från den energi som förbrukas när kunderna driver de mobilnät som Ericsson tillhandahåller. Att förbättra energiprestandan i produktport- följen är därför Bolagets främsta åtgärd för att begränsa klimatförändringar och spelar en viktig roll för att minska kundernas drifts- kostnader och utsläpp. Ytterligare åtgärder inriktas på utsläpp som är inbäddade i nätut- rustning, bland annat genom materialeffek- tivitet, cirkulär design och substitution av kol- dioxidintensiva material, i kombination med samarbete med leverantörer för att minska utsläppen. Arbetet stöds av mål för energi- effektiviteten i nätets basstationer samt för de inbäddade koldioxidutsläppen i bas- stationsutrustningen, vilka beskrivs på sidan 108. För att uppnå nettonollutsläpp krävs även att kunder och leverantörer ökar sin användning av förnybar el, något som till stor del ligger utanför Ericssons direkta kontroll. Att säkerställa säkerheten och mobil- nätens resiliens är en annan viktig strate- gisk prioritering, eftersom tillförlitlig och säker digital infrastruktur ligger till grund för moderna ekonomier och för kontinuiteten i samhällsviktiga tjänster. Inom området hälsa och säkerhet har Bolaget en nollvision för dödsfall och inciden- ter som resulterat i sjukfrånvaro bland den egna arbetskraften och leverantörer av fält- tjänster. De allvarligaste incidenterna under de senaste åren har inträffat i samband med nätinstallation och underhåll av nät. För att bibehålla sitt teknikledarskap är det nödvändigt för Ericsson att attra- hera, utveckla och behålla högkvalificerade medarbetare inom kritiska tekniska och kommersiella områden. Bolaget tillämpar en meritbaserad metod för rekrytering och karriärutveckling och investerar i profession- ell utveckling för att stärka kompetenser som är kritiska för innovation och långsiktig konkurrenskraft. Miljömässiga och sociala kriterier är inte- grerade i hanteringen av leverantörer för att stödja verksamhetens resiliens. Integritet och ansvarsfullt företagande är kritiska faktorer för att upprätthålla förtroende och efterlev- nad. Bolagsstyrning och kontroller stärks kontinuerligt för att förebygga, upptäcka och åtgärda oegentligheter och för att integrera åtgärder för att motverka mutor och korrup- tion i operativa beslut och i företagskulturen. Ericsson fortsätter att anpassa sig till utvecklingen inom teknik, marknadsförhål- landen och regelverk. Identifierade väsent- liga påverkan, risker och möjligheter bedöms dock inte medföra några grundläggande förändringar av Ericssons affärsmodell eller affärsstrategi. Dessa frågor bedöms kunna hanteras inom ramen för Ericssons befint- liga affärsmodell, som fokuserar på att till- handahålla kommunikationsinfrastruktur till leverantörer av kommunikationstjänster och företag. Någon separat resiliensanalys har inte genomförts. Platser 1. Borås 8. Hsinchu City 15. Pune 22. Timisoara 2. Dallas 9. Jönköping 16. São José dos Campos 23. Tiszaújváros 3. Dubai 10. Kuala Lumpur 17. Singapore 24. Tlaxcala 4. Duisburg 11. Nanjing 18. Suzhou 25. Tongeren 5. Guadalajara 12. Norrköping 19. Tainan City 26. Venlo 6. Gurgaon 13. Penang 20. Tallinn 27. Wuxi 7. Hongkong 14. Phu To Province 21. Tczew Produktionsanläggningar och nav Ericssons egna anläggningar Tredje parts anläggningar Nav för leverans- och komponentförsörjning Produktionsanläggningar och nav i leverantörskedjan 3 10 17 16 2 24 22 2012 26 4 25 23 21 91 6 13 14 7 19 8 27 18 11 155 97Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 102 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Övriga intressenter Intressentgrupp Exempel på intressentdialog Frågor i fokus Kunder – Enskilda kundmöten och dialoger – Kunders utvärderingar av Ericssons miljöarbete, sam- hällsansvar och bolagsstyrning (ESG) – Gemensamma initiativ för forskning och utveckling – Nätens energiprestanda och cirkularitet – Produktsäkerhet och kvalitet – Digitaliseringens roll i samhället – Arbetsvillkor i leverantörskedjan Investerare och analytiker – Enskilda möten med investerare och analytiker – ESG-enkäter och rankningar – Roadshows för investerare – Affärsetik och antikorruption – Bolagsstyrning – Klimat och cirkularitet – Arbetsvillkor i leverantörskedjan Leverantörer – Leverantörsutvärderingar och revisioner – Utbildningar och workshoppar – Dialoger om klimatförändringar – Arbetstagares rättigheter, hälsa och säkerhet – Spårbarhet för komponenter och material – Miljö- och klimatkrav – Ansvarsfullt företagande och antikorruption Civilsamhället, internationella institutioner och icke-statliga organisationer – Partnerskap och initiativ som FN:s B-Tech, ITU:s bred- bandskommission och Exponential Roadmap Initiative – Hur IKT-sektorn kan begränsa klimatförändringar – Mänskliga rättigheter och miljöpåverkan – Digital inkludering och utbildning Akademi och näringsliv – Gemensam forskning och finansiering – Utveckling av läroplaner och standardiseringsarbete – Medlemskap i branschorganisationer – Tillämpningar av IKT för att begränsa klimatförändringar – Miljöpåverkan inom IKT-sektorn Berörda intressenter Intressentgrupp Kanaler för intressentdialog Frågor i fokus Den egna arbetskraften – Årliga medarbetarundersökningar – Fackliga dialoger där sådana förekommer – Landsbesök av experter inom mänskliga rättigheter – Arbetsmiljö och företagskultur – Hälsa, säkerhet och välbefinnande – Likabehandling och lika möjligheter för alla – Arbetsvillkor, ersättningar och förmåner Arbetstagare i värdekedjan – Leverantörsrevisioner som inkluderar intervjuer med anställda – Samverkan genom Responsible Business Alliance och Shift Business Learning Program – Arbetsvillkor och arbetstagares rättigheter – Hälsa och säkerhet för arbetstagare Berörda samhällen, konsumenter och slutanvändare – Deltagande i initiativ där flera intressentgrupper är repre- senterade. Exempelvis, Global Network Initiative och FN:s B-Tech-projekt – Yttrandefrihet och rätt till privatliv – Implementering av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) i IKT-sektorn – Verksamhet i konfliktdrabbade områden Väsentlighetsanalys År 2023 genomförde Ericsson sin första dubbla väsentlighetsanalys, som därefter sågs över och uppdaterades 2025. Analy- sen följde en femstegsprocess, se nedan, och omfattade Bolagets globala verksam- het samt uppströms och nedströms delar av Intressentdialog Ericsson för en regelbunden dialog med intressenter för att bättre förstå hållbarhets- relaterad påverkan, risker och möjligheter kopplade till verksamheten och värdekedjan. Dialog sker både med berörda intressenter, sådana som skulle kunna beröras och, när direkt dialog inte är möjligt, med andra rele- vanta aktörer i det vidare ekosystemet. värdekedjan, med särskilt fokus på leveran- törskedjan för elektroniktillverkning. Geogra- fiska områden med betydande verksamhet, leverantörsbas eller kundnärvaro inkludera- des, där särskild vikt lades vid regioner där ris- kerna för kränkningar av mänskliga rättighe- ter eller bristande arbetsvillkor bedömts vara Denna dialog bidrar till att identifiera förvänt- ningar, bekräfta prioriterade frågors relevans och utveckla bolagets styrning och policyer. För den egna arbetskraften delas och diskute- ras globala och enhetsspecifika resultat från den årliga medarbetarundersökningen med chefer, inklusive koncernledningen. Arbetsta- garorganisationerna i Sverige har utsett tre arbetstagarrepresentanter till moderbolagets styrelse. förhöjda. I analysen utvärderades påverkan, risker och möjligheter utan hänsyn till redan genomförda begränsande eller förebyggande åtgärder, vilket innebär att bedömningen utgick ifrån ett bruttopåverkansperspektiv. Insikter från intressentdialogen integreras i Ericssons processer för tillbörlig aktsamhet och väsentlighetsanalys, samt rapporteras till relevanta beslutsorgan. Tabellerna nedan sammanfattar exempel på viktiga dialoger och de huvudsakliga frågor som behandlats. – Informationsinsamling och jämförelse/benchmarking – Befintliga processer för tillbörlig aktsamhet – Allmän återkoppling från intressenter – Interna ämnesexperter – Referensgrupp bestående av högre chefer – Externa ämnesexperter inom mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter – Koncernledningen – Styrelsens kommitté för Audit and Compliance Identifiering av hållbarhetsfrågor Inledande bedömningar och hypoteser Intern förankring Extern förankring Slutlig genomgång Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 98 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 103 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Scope och bedömning Processen inleddes med att definiera rele- vanta ESG-områden med utgångspunkt i vedertagna rapporteringsramverk, jämfö- relser med andra företag och kunder samt metodologier från utvalda ESG-ratinginstitut. Frågor utan tydlig koppling till Ericssons verk- samhet eller värdekedja exkluderades. De kvarvarande områdena bedömdes för att identifiera faktisk och potentiell negativ och positiv påverkan samt finansiellt väsent- liga risker och möjligheter. Bedömningen baserades på forskning om miljöpåverkan från Ericssons produkter och lösningar, resul- tat från arbetet med tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter, befintliga riskhanteringsprocesser samt insikter från intressentdialoger. Källor såsom användes omfattade vetenskapliga studier, rapporter från civilsamhället och branschorganisatio- ner, verktyg för bevakning av ESG-risker, leve- rantörsrevisioner, medarbetarundersökningar och ärenden som rapporterats via Ericsson Compliance Line. Negativ påverkan utvärderades utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning och återställbarhet) samt, för potentiell påver- kan, sannolikheten för att den ska inträffa. Positiv påverkan bedömdes utifrån skala och omfattning. Nedströms påverkan beak- tades endast när den var direkt kopplad till Ericssons produkter, lösningar eller teknik. Kvantitativ poängsättning kompletterades med kvalitativa tröskelvärden och professio- nellt omdöme. Påverkan som bedömdes som hög avseende både skala och omfattning ansågs i regel vara väsentlig, och i gränsfall var återställbarhet vägledande. Bedömningen av risker och möjligheter fokuserade främst på frågor där väsentlig påverkan hade identifierats, kompletterat med systemrisker såsom klimatföränd- ringar. Finansiell omfattning och sannolikhet avgjorde väsentlighet, och tröskelvärdena för båda sattes i enlighet med Ericssons Risk Management Framework (ERM). Risker och möjligheter ansågs vara väsentliga när både omfattning och sannolikhet var hög, med individuell bedömning i särskilda fall. Anpassning till bolagets riskhantering Anpassningen till ERM säkerställer en kon- sekvent hantering av finansiella och icke- finansiella risköverväganden. Hållbarhets- relaterade risker behandlas på samma sätt som andra riskkategorier, såsom strategiska risker, och prioriteras varken högre eller lägre. Som en huvudprincip gäller att risker som inte bedöms som väsentliga inom ERM- processen kräver en tydlig motivering för att klassificeras som finansiellt väsentliga i väsentlighetsanalysen. Möjligheter utvärderades tillsammans med risker och utifrån samma kriterier för omfattning och sannolikhet. Klimatrelaterade överväganden Analysen beaktade resultaten från tidigare klimatscenarioanalyser. Ericssons första analys jämförde ett scenario baserat på nuvarande policyer och åtgärder (”Current Policies”) med ett nettonoll-scenario (”Net Zero 2050”). Scenariot Current Policies byg- ger på antagandet att endast klimat- och energiåtgärder som hade genomförts eller beslutats om vid analysens tidpunkt kvarstår. Detta leder till fortsatt ökning av de globala växthusgasutsläppen, en temperaturökning på långt över 2 C och ökade fysiska klimat- risker över tid. Net Zero 2050-scenariot utgår istället från omedelbara och samordnade globala policyåtgärder för att nå nettonollut- släpp till 2050 och begränsa uppvärmningen till cirka 1,5 C. Detta innebär större omställ- ningstryck på kort sikt men betydligt lägre fysiska klimatrisker på lång sikt. Kortsiktiga effekter fram till 2025 och medellångsiktiga effekter till 2030 kvantifierades delvis, medan långsiktiga effekter efter 2030 bedömdes kvalitativt. Platsspecifika data användes för att bedöma fysiska risker, medan omställ- ningsrelaterade effekter analyserades på bransch- och samhällsnivå. De valda scena- rierna bedömdes vara relevanta eftersom de representerar två tydligt kontrasterande utvecklingsvägar med olika konsekvenser för Ericsson och IKT-sektorn. Tidshorisonerna överensstämmer också med den första mil- stolpen i Ericssons omställningsplan. De främsta omställningsrelaterade effek- terna i Net Zero 2050-scenariot var ökad efterfrågan på energieffektiva nät och kom- munikationsinfrastruktur till följd av bredare samhälleliga åtgärder för att minska utsläp- pen, exempelvis genom ökad automation och digitalisering. I Current Policies-scenariot identifierades istället ökade fysiska risker för vissa komponentleverantörer till följd av mer frekventa extrema väderhändelser. Under 2025 genomfördes en komplette- rande analys med fokus på fysiska risker vid Ericssons tillverknings- och logistikanlägg- ningar samt hos utvalda strategiska leveran- törer. Två scenarier, med en uppvärmning på 3 C respektive 5 C till 2100, analyserades för kort (till 2030), medellång (till 2060) och lång sikt (efter 2060). Analysen visade en betydande ökning av de fysiska riskerna efter 2060 i båda scenarierna, med större expo- nering i 5 C-scenariot. På grund av Ericssons geografiska spridning är enskilda anlägg- ningar exponerade för varierande nivåer av fysiska klimatrisker, även i tidshorisonter på kort till medellång sikt. Vid en konsoliderad bedömning nådde dock dessa risker inte upp till det tröskelvärde för finansiell väsentlig- het som tillämpades i väsentlighetsanalysen, också med beaktande av den inneboende osäkerheten i att bedöma sannolikhet och all- varlighetsgrad av klimatrelaterade händelser. Resultaten och slutsatserna från de genomförda scenarioanalyserna är till sin natur behäftade med osäkerhet, eftersom de bygger på antaganden om framtida för- hållanden och utveckling som kanske eller kanske inte inträffar, eller som kan skilja sig väsentligt från det faktiska utfallet. Ämnesspecifik granskning Under 2025 genomförde Ericsson en genom- gång av betydande interna anläggningar, såsom tillverkning, logistik, datacenter och laboratorier, samt utvalda anläggningar hos direkta leverantörer, med avseende på vatten- och miljörelaterad påverkan. Ericssons tillverkningsanläggningar är mont eringsbaserade och ligger i stads- eller tätortsområden, utan verksamhet av tung industriell karaktär, vilket begränsar lokal och föroreningsrelaterad påverkan. Vatten tas från kommunala system och används inte i tillverkningsprocesserna, vilket innebär begräns ad vattenrelaterad påverkan. Analysen visade att även om vissa anläggningar är belägna nära områden med känsliga ekosystem eller i regioner med högre vattenstress, var ingen av dessa exponeringar tillräckligt betydande för att klassificeras som väsentlig påverkan eller risk på konsoliderad nivå. Ericsson genomförde inte någon bety- dande nybyggnation under rapporterings- perioden. Påverkan på resursanvändning och cirkularitet härrör därför främst från till- verkning och försäljning av mobilnätsutrust- ning snarare än från anläggningstillgångar. Avseende ansvarsfullt företagande beak- tade Ericsson telekomsektorns särskilda risk- profil, som kännetecknas av teknisk komplex- itet, beroendet av geopolitisk utveckling och nära samverkan med såväl offentliga som privata aktörer. Bedömningen baserades på Ericssons analyser av regelefterlevnads risker, löpande uppföljning av den geopolitiska utvecklingen samt ärenden som rapporterats via Compliance Line. Förankring och styrning De preliminära resultaten gicks igenom av Bolagets ämnesexperter samt av represen- tanter från affärsverksamheten, i syfte att bekräfta slutsatserna och säkerställa med- vetenhet om väsentliga frågor inom organi- sationen. En tvärfunktionell grupp av högre chefer gjorde därefter en genomgång av resultaten från analysen. Som ett komplement till den interna kvali- tetssäkringen genomförde en ideell organisa- tion med expertis inom mänskliga rättighe- ter en oberoende genomgång av påverkan avseende mänskliga rättigheter och arbets- tagares rättigheter. Detta gav ett externt perspektiv på frågor som kan vara särkilt relevanta för arbetstagare och samhällen. 99Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 104 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Klimatförändringar Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Möjliggörande av minskade växthusgasutsläpp genom digitalisering Faktisk positiv påverkan N Digitala lösningar som möjliggörs av Ericssons mobilnät kan bidra till att minska energiförbrukning och växthusgasutsläpp i ett flertal olika branscher. Genom att använda IKT för att optimera processer som tillverkning och underhåll stödjer dessa lösningar effektivitetsvinster som gör det möjligt för flera branscher att minska sin miljöpåverkan. Växthusgasutsläpp i värdekedjan Faktisk negativ påverkan U E N Mobilnäten förbrukar betydande mängder energi när de är i drift, vilket leder till växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp står för cirka 90 % av Ericssons totala koldioxidavtryck i värdekedjan. Produktionen av näthårdvara, inklusive material, tillverkning och transporter, genererar ytterligare 8 till 9 % av utsläppen i värdekedjan. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet är jämförelsevis små, men är fortfarande relevanta att hantera som en del av arbetet med att minska de totala utsläppen i värdekedjan. Mobilnätens energiprestanda Risk/möjlighet Kundernas efter- frågan på produkter och tjänster Energi är en betydande kostnadskomponent för nätoperatörerna, och nätverkens energiprestanda påverkar deras inköpsbeslut. Ericssons förmåga att förbättra energieffektiviteten i sin portfölj utgör både en risk och en möjlighet, eftersom den kan påverka kundernas efterfrågan, marknadsandelar och intäktsutveckling. Föroreningar Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Ämnen som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan U N Ericsson tillför inga farliga ämnen i sina egna monteringsprocesser, men elektronik innehåller i allmänhet små mängder av ämnen som inger betänkligheter och som tillförs under komponenttillverkningen. Om dessa ämnen inte hanteras eller omhändertas på ett korrekt sätt kan de läcka ut i miljön och skada ekosystem och människors hälsa. Vatten- och marina resurser Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Vatten som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan U Ericsson använder inte vatten i sina egna monteringsprocesser, men stora volymer vatten används uppströms i värdekedjan, särskilt vid mineralutvinning och halvledartillverkning, som kräver ultrarent vatten. Bristfällig vattenhantering i dessa faser kan minska tillgången till och kvaliteten på sötvatten vid källorna. Resursanvändning och cirkulär ekonomi Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Metaller och mineraler som används i elektroniktillverkning Faktisk negativ påverkan U E Produktionen av nätverksutrustning kräver metaller och mineraler som järn, aluminium, koppar och andra kritiska råmaterial. Utan effektiva metoder för återanvändning och materialåtervinning bidrar denna resursanvändning till efterfrågan på utvinning av primära råvaror, vilket leder till ökat tryck på ändliga naturresurser. Generering av elektroniskt avfall Faktisk negativ påverkan U E N Avfall uppkommer i hela värdekedjan, särskilt under produktion och vid hant- ering av uttjänt utrustning. Elektroniskt avfall är ett av de snabbast växande avfallsflödena globalt och insamlingen av uttjänt nätverksutrustning är utmanande eftersom återförsäljning och andrahandsmarknader kan minska spårbarheten och begränsa möjligheterna till korrekt materialåtervinning. U Uppströms E Egen verksamhet N Nedströms Identifierad väsentlig påverkan, risker och möjligheter Tabellen nedan sammanfattar Ericssons väsentliga hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och möjligheter och visar var dessa uppstår, eller kan uppstå, i värdekedjan, samt om påverkan är systemisk1). Mer detalj- erade beskrivningar finns i de tematiska delavsnitten. 1) Systemisk påverkan uppstår på grund av strukturella eller branschövergripande förhållanden och kan inte hänföras till ett enskilt företag. Klassificeringen begränsar inte Ericssons ansvar för att hantera sådan påverkan, men avspeglar det faktum att effektiva åtgärder för att hantera påverkan vanligtvis kräver samordnade åtgärder i värdekedjan, branschen eller samhället i stort. Genomgången identifierade inga brister eller frågor som krävde justering av bedömningen. Ut över detta genomfördes ingen direkt dia- log med berörda intressenter inom ramen för analysen. De sammanställda resultaten presentera- des för koncernledningen och styrelsens kom- mitté för Audit and Compliance, vilket säker- ställde ändamålsenlig styrning och tillsyn. Betydande förändringar jämfört med tidigare perioder Uppdateringen 2025, som stärkte kopplingen till ERM, innebar att vissa risker och möjlig- heter som tidigare bedömts som väsentliga inte längre klassificerades som finansiellt väsentliga. Dessutom omvärderades viss mer avlägsen negativ påverkan i värdekedjan som icke väsentlig, såvida den inte identifierats som en central människorättsfråga (salient human rights issue). Detta återspeglar Ericssons begränsade inflytande över denna typ av påverkan samt det lägre informationsvärdet i relaterade upplysningar för intressenter. På ESRS-ämnesnivå medförde uppdateringen dock inga väsentliga förändringar av listan över väsentliga ämnen jämfört med tidigare år. 100 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 105 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Den egna arbetskraften Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Kompetensutveckling och omskolning i kritisk kom- petens Faktisk positiv påverkan E Som IKT-företag är Ericsson i behov av välutbildade medarbetare och tillhandahåller därför kontinuerlig kompetensutveckling och omskolning, särskilt inom områden som molnteknik, säkerhet, automation och AI. Genom att ge medarbetarna möjlighet att utveckla dessa kompetenser stärks Ericssons innovationsförmåga liksom medarbetarnas professionella utveckling och långsiktiga anställningsbarhet. Oproportionerlig representa- tion av kvinnor Systemisk negativ påverkan E Kvinnor utgör en oproportionerligt liten andel av arbetskraften inom IKT- sektorn och inom Ericsson, särskilt i tekniska roller (STEM). Detta begränsar mångfalden av perspektiv och försvårar lika karriärmöjligheter. För att hantera detta främjar Ericsson en inkluderande arbetsplats och strävar efter en behandling av medarbetare fri från alla former av diskriminering samt lika möjligheter i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Den egna arbetskraften och arbetstagare i värdekedjan Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Faktisk negativ påverkan U E Ericsson rapporterar arbetsrelaterade olyckor både bland den egna arbets- kraften och leverantörer, särskilt inom fälttjänster som nätutbyggnad och underhåll. Incidenter såsom trafikolyckor, fall från höjd och elolyckor har i vissa fall lett till dödsfall. Dessa händelser understryker vikten av att fort- sätta Ericssons arbete med att stärka hanteringen av hälsa och säkerhet i verksam heten och i värdekedjan. Undermåliga arbetsvillkor Systemisk negativ påverkan U E Med medarbetare i över 100 länder och en global leverantörskedja är Ericsson närvarande i regioner där risken för undermåliga arbetsvillkor är förhöjd, såsom begränsade rättigheter till kollektivförhandling, allt för långa arbetstider, otillräckliga löner och trakasserier på arbetsplatsen. I Ericssons kontext är denna påverkan särskilt framträdande i delar av den globala leverantörskedjan för elektronik. Med hänsyn till sin globala närvaro fortsätter Bolaget att följa upp arbetsvillkor för att säkerställa att de uppfyller rättvisa och rimliga standarder för den egna arbetskraften och för arbetstagare i värdekedjan. Arbetstagares säkerhet i högriskområden Potentiell negativ påverkan U E Ericsson har anställda och samarbetar med leverantörer i högriskregioner där arbetstagare kan utsättas för hot såsom överfall, bortförande, inre oroligheter eller organiserad brottslighet. Bolaget har registrerat sådana incidenter, särskilt i samband med fälttjänster. Ericsson fortsätter att verka för att säkra arbetsmiljöer för alla som arbetar för Bolagets räkning. Arbetstagare i värdekedjan Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Tvångs- och barnarbete Systemisk negativ påverkan U Tvångsarbete utgör en risk i flera led i den globala leverantörskedjan för elektronik, inklusive utvinning av råmaterial, smältning och komponent- tillverkning, särskilt i regioner som Centralafrika, Kina och Sydostasien. Riskerna är kopplade till svag tillämpning av arbetslagstiftning, utnyttjande av migrantarbetare, skuldslaveri och allt för omfattande övertidsarbete. Barnarbete är också en risk, dock i mer begränsad omfattning, och är främst förknippat med utvinning av råvaror i vissa högriskländer. Berörda samhällen Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Socioekonomisk utveckling genom digitalisering Systemisk positiv påverkan N Mobilt bredband är en viktig drivkraft för socioekonomisk utveckling. Forskning indikerar att en ökning med 10 % i användningen av mobilt bredband kan öka ekonomisk tillväxt med upp till 0,8 %, med större effekter i låginkomstländer. På motsvarande sätt kan förbättrad uppkoppling i skolor ge ekonomiska vinster och potentiellt öka BNP-tillväxt om länder med lägre uppkoppling når nivåer av digital tillgång som är jämförbara med dem i utvecklade ekonomier. U Uppströms E Egen verksamhet N Nedströms 101Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 106 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Konsumenter och slutanvändare Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Missbruk av teknik Potentiell negativ påverkan N Ericssons teknik kan missbrukas på sätt som påverkar slutanvändares personliga integritet och yttrandefrihet. Funktioner såsom laglig avlyssning kan möjliggöra övervakning, och i vissa situationer kan Ericsson också indirekt behöva stödja nätavstängningar eller innehållsfiltrering vid drift av nät på uppdrag av kunder. Sannolikheten och allvarlighetsgraden beror på styrkan i skyddet av mänskliga rättigheter, rättsliga ramverk och demokratiska institutioner i de länder där Ericsson är verksamt. Dataintrång och störningar i infrastrukturen Potentiell negativ påverkan N Ericssons nät hanterar känsliga personuppgifter om slutanvändare. Vid ett dataintrång, särskilt när personligt identifierbar information berörs, kan konsumenter och slutanvändare påverkas. Eftersom Ericssons produkter stödjer kritisk infrastruktur kan säkerhetsincidenter, inklusive avbrott orsakade av illvilliga aktörer, även störa viktiga samhällsfunktioner såsom elnät och hälso- och sjukvård. Otillräckliga åtgärder avseende nätsäkerhet Risk Förlust av affärs- möjligheter Brister i nätsäkerheten, såsom oplanerade avbrott eller exponering av känsliga uppgifter, kan innebära en anseenderisk och leda till förlorade affärsmöjligheter om säkerheten i Ericssons lösningar uppfattas som otillräcklig. Ökande kundkrav inom dataskydd och cybersäkerhet innebär att bristande kontroller kan orsaka förseningar i driftsättningen eller avtalsbrott. Att upprätthålla säkerheten i produkter och tjänster är avgörande för att upprätthålla kundernas förtroende och Bolagets konkurrenskraft. Ansvarsfullt företagande Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Beskrivning Olagliga eller oetiska affärsmetoder Risk Böter och eko- nomiska påföljder, ökade rörelse- kostnader Det har tidigare förekommit fall där Ericsson inte i tillräcklig utsträckning har hanterat risker för mutor och korruption, vilket har resulterat i böter och ökade kostnader för att stärka Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Om sådana överträdelser upprepas kan det leda till liknande juridiska, ekono- miska och anseendemässiga följder. Otillräcklig hantering av policyrelaterade frågor Risk Ofördelaktiga regu- latoriska föränd- ringar, skada på anseendet Telekommunikationsbranschen är starkt reglerad och påverkas av för ändr ingar i policy, regelverk och geopolitiska förhållanden, vilket kan påverka Ericssons tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU- verksamhet. Även om det är viktigt att föra dialog med beslutsfattare, direkt eller via branschorgan, för att påverka den offentliga politiken, måste detta hanteras med försiktig het för att undvika risker gällande anseende och regelefterlevnad. Oskäliga affärsvillkor gentemot leverantörer Potentiell negativ påverkan U Som ett stort multinationellt företag har Ericsson ett betydande inflytande över vissa av sina leverantörer. Om leverantörsavtalen är alltför förmånliga för Ericsson kan kommersiella villkor innebära ett betydande kostnadstryck på leverantörer, vilket i sin tur kan påverka arbetsvillkor och arbetstagares välbefinnande. Balanserade kommersiella villkor är centralt för att minimera sannolikheten för denna typ av påverkan. U Uppströms E Egen verksamhet N Nedströms 102 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 107 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Hållbarhetsstyrning Styrningen av väsentlig hållbarhetsrela- terad påverkan, risker och möjligheter följer Ericssons övergripande struktur för bolagsstyrning. Styrelsen Styrelsen består av 11 ledamöter valda av aktieägarna vid årsstämman 2025 för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Tio stycken är icke verkställande styrelseledamöter och VD och koncernchefen är den enda verkställ- ande ledamoten. Därutöver har arbetstagar- organisationerna enligt svensk lag utsett tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter. Hela styrelsen har tillgång till den informa- tion som delas med dess kommittéer avseende hållbarhetsrelaterade frågor, enligt vad som beskrivs nedan. Styrelsen godkänner även hållbarhetsrapporten som en del av Bolagets lagstadgade årsredovisning. Styrelsens samlade kompetenser och erfaren heter omfattar bred internationell bransch erfarenhet, erfarenhet från telekom-, IT- och IKT-sektorn, teknologisk och teknisk kompetens och erfarenhet (exempelvis inom programvara, digitalisering, cybersäkerhet och AI), finansiell expertis och erfarenhet av riskkapital, företagsförvärv och affärsutveck- ling. Styrelsen säkerställer relevant kompetens inom hållbarhetsfrågor genom föredragningar från interna ämnesexperter och externa råd- givare inom områden såsom klimatföränd- ringar, mänskliga rättigheter, hälsa och säker- het samt ansvarsfullt företagande, inklusive förebyggande av mutor och antikorruption. Styrelsen får även återkommande utbildning i hållbarhetsrelaterade regelverk, rapporte- ringsstandarder och relaterade frågor. Styrelsens kommittéer Utöver det huvudsakliga ansvaret och den tillsyn som utövas av styrelsen har var och en av styrelsens kommittéer särskilda ansvars- områden avseende Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommittén för Audit and Compliance har tillsyn över Ericssons program för etik och regelefterlevnad samt rutiner för visselblås- ning. Kommittén får regelbundet uppdate- ringar om regelefterlevnadsfrågor från chefs- juristen och chefen för Compliance Office and Investigations. Kommittén har tillsyn över Bolagets hantering av informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd samt abetet med hållbarhets- och ESG-relaterad rapport- ering och regelefterlevnad. Finanskommittén beaktar, vid bered- ningen av finansstrategin för styrelsen, hur miljömässiga hållbarhetsaspekter kan inte- greras i extern finansiering genom Ericssons ramverk för grön finansiering. Kompensationskommittén bereder och föreslår ersättningspolicyer vars syfte är att både attrahera och motivera ledande befattningshavare. I detta arbete utvärderar kommittén inkludering av kriterier kopplade till miljö, sociala frågor och ansvarsfullt för- tagande i de rörliga ersättningsprogrammen samt följer upp utfallet mot dessa kriterier när de antagits. Kommittén för Enterprise Business and Technology följer utvecklingen inom Ericssons tekniska ekosystem, inklusive den utveckling som avser nätens energiprestanda och ansvarsfull användning av teknik. VD och koncernchef samt koncernledningen Per den 31 december 2025 bestod koncern- ledningen av VD och koncernchef, vice verk- ställande direktör samt 14 stycken Senior Vice Presidents, varav 25 % (24 %) var kvinnor och 75 % (76 %) var män. Koncernledningen ansvarar för koncernens hållbarhetsmål och informeras regelbundet om genomförandet av strategier samt utvecklingen i förhållande till fastställda mål och delmål. Medlemmar av koncernledningen deltar även i särskilda styrgrupper och kommittéer som ger mer löpande strategisk vägledning och översyn i frågor som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrgrupper och styrkommittéer Leds av Business Risk Committee Chief Financial Officer och chefsjurist Group Enterprise Security and Privacy Board Chief Financial Officer Product Security Board Teknisk direktör Global People Leadership Team Personaldirektör Global Occupational Health and Safety Board Personaldirektör Genomförande i verksamheten Specialiserade enheter inom koncernfunktio- nerna ansvarar för att utveckla riktlinjer, stra- tegier och ramverk samt för att implementera mål och åtgärder kopplade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande i verksamheten. Affärs- och marknadsområdena ansvarar för genomförande och integrering i den dagliga verksamheten. Miljömässig hållbarhet, inklusive klimat- relaterade frågor, samordnas av koncernens hållbarhetsfunktion, som rapporterar till Chief Financial Officer. Funktionen samord- nar Bolagets klimatstrategi och miljömål, ansvarar för relaterad rapportering och leder arbetet med att identifiera och hantera miljö- och klimatrelaterad påverkan, risker och möj- ligheter i hela värdekedjan. Arbetet bedrivs i samarbete med funktioner med ansvar för produktdesign, energiprestanda och leve- rantörer, i syfte att förbättra nätens energi- prestanda och resurscirkularitet. 1) Baserat på valberedningens bedömning inför årsstämman 2025, vilket skedde i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Inte tillämpligt för arbetstagarrepresentanter. 2) Ej inräknat suppleanter för arbetstagarrepresentanter. Styrelsens sammansättning Kvinnor Män Oberoende1) Icke-oberoende Styrelseledamöter valda av aktieägarna 27 % 73 % 64 % 36 % Arbetstagarrepresentanter2) 33 % 67 % e/t e/t Totalt 29 % 71 % 64 % 36 % Styrelsen VD och koncernchefen Koncernledningen Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer Affärsområden Marknadsområden Koncernfunktioner Kommittén för Audit and Compliance Finans- kommittén Kompensations- kommittén Kommittén för Enterprise Business and Technology 103Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 108 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Människorättsexperter i funktionen Group Legal Affairs utvecklar och upprätt- håller Bolagets arbete med att identifiera och begränsa risker kopplade till mänskliga rättigheter. Enheten Compliance Office and Investigations, som också ingår i Group Legal Affairs och rapporterar till chefsjuristen, som ansvarar för global regelefterlevnad och för att integrera programmet för etik och regel- efterlevnad i verksamheten. Funktionen Group People, som leds av personaldirektören, ansvarar för frågor som rör den egna arbetskraften, bland annat hälsa och säkerhet, lärande och utveckling samt likabehandling och lika möjligheter. Miljömässig och social hållbarhet i leve- rantörskedjan drivs av särskilda team inom koncernens inköpsenhet, som rapporterar till chefen för affärsområdet Networks. Ledningssystem Ericssons globala ledningssystem, som beskrivs närmare på sidan 26 i Bolagsstyr- ningsrapporten, omfattar ledningssystem för miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet certifierade utifrån standarderna ISO 14001, ISO 45001 respektive ISO 27001. Identifiering och hantering av miljöre- laterade, sociala och affärsetiska risker är integrerat i koncernens ramverk för riskhan- tering, Enterprise Risk Management fram- ework (ERM), som utgör en del av det globala ledningssystemet. Inom ramen för ERM finns särskilda riskramverk som adresserar om r åden såsom antikorruption, miljö, arbets - miljö och informationssäkerhet. Riskhantering Ericsson tillämpar strukturerad och koncern- övergripande riskhantering, enligt beskriv- ningen på sidorna 4–5 i Bolagsstyrnings- rapporten, som omfattar bedömning av både sannolikhet och påverkan från identifierade risker. Risker som är relevanta för respektive koncernfunktion, regional säljorganisation och affärsområde identifieras genom en ned ifrån-och-upp-process. Väsentliga kon- cernrisker eskaleras därefter till Ericssons Business Risk Committee i enlighet med koncernens riskramverk för väsentliga risker (Material Group Risk Protocol), som styr ana- lys och eskalering av väsentliga risker inom Bolaget. Kommittén, som leds gemensamt av Chief Financial Officer och chefsjuristen, fungerar som ett integrerat forum för eska- lering och övervakning av risker och stärker ledningens beslutsfattande samt förmåga att hantera potentiellt väsentliga risker på koncernnivå. Kommittén tillämpar fördjupad granskning vid utvärdering och hantering av dessa risker. Bolaget vidtar en rad åtgärder för att hantera väsentliga risker, däribland riktade riskbegränsande åtgärder, förstärkta avtals- mässiga skydd, justeringar av verksam- hetens omfattning eller inriktning, beslut om ansvarsfull avveckling av viss verksamhet eller av betydande kundrelationer, samt, i förekommande fall, medveten acceptans av strategiska affärsrisker för att tillvarata affärsmöjligheter. Implementerade risk- hanteringsplaner följs upp löpande för att möjliggöra korrigerande åtgärder vid behov. Hållbarhetsfrågor som behandlats av styrelsen Styrelsen behandlade under året frågor om att attrahera, utveckla, motivera och behålla högt kvalificerade medarbetare, däribland personer som utvecklar nya produkter och lösningar, vidareutvecklar den befintliga pro- duktportföljen och tillhandahåller tjänster till kunder. Dessa frågor ingår i styrelsens över- gripande uppföljning av strategi och verk- samhetens resultat, särskilt mot bakgrund av den ökande konkurrensen om kompetens i den bransch där Ericsson verkar. Kommittén för Audit and Compliance har under året fått regelbundna genomgångar från Chief Security Officer avseende cyber- säkerhetsfrågor samt uppdateringar från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investigations om regelefterlev- nadsfrågor, däribland förebyggande av mutor och korruption. Kommittén granskade även rapporter om hur programmet för etik och regelefterlevnad fungerar, inklusive lärdomar från utredningar, genomförda korrigerande åtgärder samt nya risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Där- utöver har kommittén informerats om utveck- lingen av Ericssons arbete med hållbar- hets- och ESG-rapportering och relaterade kravställningar. Hållbarhetsfrågor som behandlats av koncernledningen Koncernledningen har löpande informe- rats om personalplanering och utveckling av humankapitalet. En grupp högre chefer fastställde en uppdaterad klimatomställ- ningsplan som därefter presenterades för relevanta medlemmar av koncernledningen. Global Occupational Health and Safety Board, som leds av personaldirektören, sam- manträdde vid flera tillfällen under året för att gå igenom dödsfall, allvarligare tillbud och den övergripande säkerhetsprestandan. Chefs jurist en och chefen för Compliance Office and Investigations gav också regel- bundna uppdateringar till koncernledningen om etik- och regelefterlevnadsfrågor däri- bland motverkan av mutor och korruption, samt om effektiviteten i interna kontroller och informationsinsatser. Business Risk Committee sammanträdde dessutom vid flera tillfällen för att utvärdera potentiellt väsentliga risker. De viktigaste hållbarhetsfrågorna som behandlades av styrelsen och koncern- ledningen under rapporteringsåret var: – attrahera och utveckla kompetenser och humankapital, – hälsa och säkerhet för medarbetare och leverantörer, – data- och nätsäkerhet, – risk för missbruk av teknik – ansvarsfullt företagande Grundläggande policyer Följande policyer och styrdokument utgör grunden för Ericssons hantering av väsent- lig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Den affärsetiska koden god- känns av styrelsen, medan uppförandekoden för affärspartners samt övriga koncernöver- gripande policyer godkänns av VD och koncernchef. Affärsetisk kod Ericssons affärsetiska kod (Code of Business Ethics) fastställer principer, förväntningar och krav avseende individuellt och organisatoriskt uppförande inom hela koncernen. Den utgör ett ramverk för affärsetiskt beslutsfattande och ansvarsfull riskhantering i relationer med kollegor, kunder, partners och andra intres- senter. Den finns tillgänglig på över 40 språk på Bolagets webbplats och intranät. Rele- vanta bestämmelser kopplade till väsentlig påverkan, risker och möjligheter behandlas i respektive avsnitt av hållbarhetsrapporten. Uppförandekod för affärspartners Uppförandekoden för affärspartners (Code of Conduct for Business Partners) beskriver Ericssons förväntningar på affärspartners, inklusive leverantörer, inom områden såsom affärsetik och antikorruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet samt miljöansvar och klimatförändringar. Den bygger på Responsible Business Alliances uppförandekod och FN:s Global Compacts tio principer, kompletterat med Ericsson- specifika krav. Uppförandekoden utgör en bindande del av standardavtalen med leve- rantörer och bristande efterlevnad kan leda till uppsägning av avtal. Den finns tillgänglig på flera språk på Bolagets webbplats. Affärs- partners förväntas även säkerställa att deras egna leverantörer och underleverantörer följer motsvarande standarder. 104 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse ===== SIDA 109 ===== Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Hållbarhetspolicy Hållbarhetspolicyn beskriver Ericssons över- gripande principer för miljömässig hållbarhet och betonar användning av livscykelanalyser för att identifiera betydande miljöaspekter och bedöma IKT:s miljöpåverkan. Detta arbetssätt syftar till att kontinuerligt minska den negativa miljöpåverkan i hela verksam- heten. Policyn omfattar också hållbarhets- krav i leverantörskedjan samt syftar till att öka medarbetarnas medvetenhet och förstå- else för hållbarhetsfrågor. Uttalande om företagande och mänskliga rättigheter Ericssons Uttalande om företagande och mänskliga rättigheter beskriver bolagets åta- gande att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter, däribland de som anges i FN:s internationella regelverk för mänskliga rättigheter samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Ericsson strävar efter att tillämpa FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter i hela verksamheten och tillämpar tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter för att identifiera, bedöma och minska väsentliga risker. Utta- landet omfattar även tillgång till klagomåls- mekanismer och åtgärder för att avhjälpa negativ påverkan samt dialog med medarbe- tare och intressenter i syfte att stödja kontinu- erliga förbättringar. Hållbarhetskriterier i incitaments- program för rörlig ersättning Hållbarhetsrelaterade prestationskriterier ingår i det aktierelaterade långsiktiga ersätt- ningsprogrammet för 2025 för koncernled- ningen och deras direktrapporterande chefer. 5 % av prestationskriterierna baseras på årliga minskningar av växthusgasutsläpp (Scope 1, Scope 2 och tjänsteresor i Scope 3), i linje med Bolagets plan för att nå sitt utsläppsminskningsmål till 2030. Ytterli- gare 5 % baseras på att öka andelen kvinn- liga ledare genom meritbaserad beslut om rekrytering och befordran, i enlighet med all tillämplig antidiskrimineringslagstiftning. Mer information om det långsiktiga incita- mentsprogrammet finns i not G3 i koncernens finansiella rapporter. Ericsson erbjuder även kortsiktiga kon- tantbaserade incitamentsprogram för utvalda medarbetare. Programmen kopplar rörlig ersättning till såväl prestation som affärse- tiskt uppträdande. För högsta ledningen är en del av utfallet även kopplat till fördefinierade integritetskriterier avseende regelefterlevnad, säkerhet och arbetsmiljö. Bristande målupp- fyllelse kan reducera ersättningen eller, om detta sker under flera år i följd, leda till att den helt bortfaller. Om en medarbetare bryter mot den affärsetiska koden kan Bolaget reducera, hålla inne eller återkräva rörlig ersättning i enlighet med interna sanktionsprocesser och tillämplig lagstiftning. Kompensationskommittén granskar och bereder styrelsens förslag till årsstäm- man avseende det långsiktiga incitaments- programmet och liknande aktierelaterade program. Kommittén fastställer även mål- nivåer för kortsiktig rörlig ersättning till kon- cernledningen, med undantag för VD och koncernchef. Styrelseledamöter som inte är anställda i Bolaget erhåller ingen rörlig eller prestations- baserad ersättning. Mer information om Ericssons ersättnings- principer finns i ersättningsrapporten. Riskhantering och intern kontroll av hållbarhetsrapporteringen Ericsson tillämpar strukturerad riskhantering avseende sin process för hållbarhetsrappor- tering. Rapporteringsrisker bedöms utifrån ett särskilt ramverk som beaktar informationens komplexitet, datakällornas tillförlitlighet, beroenden av värdekedjan, upplysningarnas betydelse för intressenter samt processernas mognadsgrad. Områden med högre rapporteringsrisk omfattar typiskt sett upplysningar som bas- eras på flera datasystem eller extern inform- ation samt sådana som kräver komplexa uppskattningar. Riskerna hanteras genom dokumenterade arbetsmetoder, successiv systemintegration, automatiserad konsoli- dering där så är möjligt samt samarbete och dialog med personer som tillhandahåller vik- tiga data för att säkerställa tillförlitlighet och konsekvent hantering. Rapporterings- och redovisningsprinciper finns på plats samtliga väsentliga hållbar- hetsområden. Ett särskilt rapporteringssys- tem stödjer de flesta numeriska upplysningar genom standardiserad datainsamling och automatiserad sammanställning, och åter- stående mätetal kommer att integreras fram- över. Interna kontroller omfattar granskning enligt fyrögonsprincipen, analytiska kontrol- ler för att identifiera avvikelser samt fullstän- dighetskontroller före konsolidering. Arbetet med att etablera ett formaliserat kontroll- ramverk för hållbarhetsupplysningar inleddes 2025 och nyckelkontroller har definierats för utvalda mätetal med förhöjd risk. En bredare implementering kommer ske successivt i takt med att ramverket utvecklas. När ramverket har mognat planeras regelbunden rapport- ering av kontrollresultat att införas. Kommittén för Audit and Compliance informeras regelbundet om framstegen i arbetet med att stärka den interna kontrollen över hållbarhetsrapporteringen. 105Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 110 ===== Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämnen Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Begränsning av klimatförändringar Energi Möjliggörande av minskade växthus­ gasutsläpp genom digitalisering Faktisk positiv påverkan Nedströms Växthusgasutsläpp i värdekedjan Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet, nedströms Mobilnätens energiprestanda Risk/möjlighet Kundernas efterfrågan på produkter och tjänster E Klimatförändringar Mobilnäten utgör en del av den kritiska infra­ struktur som möjliggör digitala lösningar i hela ekonomin. Tillämpningar för smarta elnät, fastighetsautomationssystem, logis­ tikoptimering och industriell automation är beroende av tillförlitlig uppkoppling och kan bidra till effektiviseringar och minskad energiintensitet i ett flertal sektorer. Ericsson kvantifierar inte utsläpp som undviks genom sådana applikationer, men Bolagets teknik spelar en möjliggörande roll i kunders och samhällets arbete med att förbättra energi­ effektivitet och resursanvändning. Denna faktiska positiva påverkan sker redan idag och bedöms öka på medellång till lång sikt i takt med ökad digitalisering. Samtidigt ger aktiviteter inom Ericsson och dess värdekedja upphov till utsläpp av växthusgaser. En majoritet av utsläppen sker nedströms under användningsfasen av sålda produkter vid drift av mobilnäten. En min­ dre andel härrör från uppströmsaktiviteter, däribland materialutvinning, tillverkning och transport av nätutrustning. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet är begränsade jämfört med den totala värdekedjan, men är ändå ett fokusområde eftersom de ligger inom Bolagets direkta kontroll. Dessa utsläpp utgör faktiska negativa effekter som sker idag men som förväntas minska på medellång till lång sikt. I takt med att kunderna i ökad utsträckning använder förnybar el och ande­ len förnybar el i de nationella elnäten ökar, förväntas utsläppen från nätens drift minska. Över tid bedöms denna utveckling leda till att utsläpp från aktiviteter uppströms i vär­ dekedjan utgör en större andel av de totala utsläppen. Ericssons nettonollmål, validerade av Science Based Targets initiative (SBTi), komplett eras med mål för minskad energi­ förbrukning i typiska radiobasstationssiter och minskade inbäddade koldioxidutsläpp i produkter. Tillsammans utgör de den strateg­ iska inriktningen för arbetet med att hantera denna påverkan i hela värdekedjan. I nuläget utgör energiprestandan i Ericssons nät en väsentlig omställningsrisk och en väsentlig möjlighet som förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Energi är en betydande kostnad för leverantörer av kommunikationstjänster och utgör därför en central del i deras inköpsbeslut. Fortsatta investeringar i forskning och utveckling (FoU) för att förbättra energiprestandan kan stärka portföljens konkurrenskraft och stödja efter­ frågan. Om det inte görs tillräckliga invest­ eringar eller om investeringarna inte leder till tillräckliga förbättringar kan efterfrågan på Ericssons lösningar påverkas negativt. Affärsmodellens motståndskraft mot klimatpåverkan Ericsson har genomfört klimatscenarioanaly­ ser, som beskrivs på sidan 99, för att bedöma effekterna på affärsmodellen och dess mot­ ståndskraft under olika klimatscenarier. Efter­ frågan på mobilnät och kommunikation drivs inte i första hand av åtgärder för att begränsa klimatförändringar eller ökad klimatanpass­ ning, vilket innebär att affärsmodellen och produkt­ och tjänsteerbjudandet i stort sett är kompatibla med en rad olika klimatscenarier. Betydelsen av förbättrad energiprestanda i näten varierar mellan scenarier. I scenarier där världsekonomin snabbt elektrifieras och utsläppen minskar kan högre energikostnad er för kunderna ytterligare öka efterfrågan på mer energieffektiva nät. Fysiska risker, till exempel sådana som är kopplade till extrema väderhändelser, kan påverka Ericssons globala värdekedja för leverans och tillverkning. Dessa risker är inte unika för Ericsson, utan är typiska för företag med komplexa globala leveran­ törskedjor. Inom de tidshorisonter som har till ämp ats i väsentlighetsanalysen har inga väsentliga fysiska risker identifierats. Policy I Ericssons hållbarhetspolicy anges Bolagets principer för miljömässig hållbarhet. Enligt policyn ska Ericsson minska den negativa miljö påverkan från den egna verksamheten, tillämpa försiktighetsprincipen i hanteringen av miljömässiga utmaningar samt verka för att IKT används för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Uppförandekoden för affärspartners ställer krav på att Ericssons leverantörer och övriga affärspartners utvecklar och imple­ menterar planer och mål för att minska sina växthusgasutsläpp. Affärspartners ska anta och offentliggöra sina mål samt årligen redovisa utvecklingen i arbetet med att minska utsläppen i linje med det vetenskap­ ligt baserade 1,5 C­målet. Ericsson ställer därutöver ytterligare miljökrav på leverantö­ rer av hårdvarukomponenter och ­produkter, byggnadsarbeten, logistik och transporter samt nätunderhåll och nätutbyggnad, liksom på leverantörer med förhöjda miljö risker. Dessa krav innebär att leverantören, om energiförbrukning eller växthusgasutsläpp identifieras som betydande miljöaspekter, ska beräkna sitt koldioxidavtryck i enlighet med GHG­protokollet för utsläpp i Scope 1, Scope 2 och, i tillämpliga fall, Scope 3. För ytterligare information om policyer, inklusive information om Ericssons hållbarhetspolicy som gäller för den egna verksamheten, se avsnittet Allmänna upplysningar. Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Ericsson har ett av SBTi validerat mål i linje med 1,5 C­ambitionen att nå nettonollut­ släpp i värdekedjan till 2040. Den kortsiktiga målsättningen är att minska de totala utsläp­ pen i värdekedjan med 50 % till 2030 jämfört med basåret 2020. Scope 1 – direkta utsläpp Ericsson planerar att minska sina Scope 1­utsläpp främst genom att övergå till en mindre fordonsflotta med låga utsläpp samt genom att utöka användningen av system för styrning och optimering av fordons flottan. Ytterligare minskningar förväntas genom att flytta verksamhet till anläggningar med fjärrvärme, ersätta gaspannor med elek­ triska system där så är möjligt samt genom att använda köldmedier med lägre global uppvärmningspotential samtidigt som deras totala användning minimeras. De planerade åtgärderna bedöms minska de årliga Scope 1­utsläppen med cirka 37 000 ton, motsvarande 84 %, fram till 2030. Scope 2 – indirekta utsläpp Ericsson planerar att fortsätta köpa förnybar el till sina anläggningar och samarbeta med fastighetsförvaltningspartners för att ytter­ ligare förbättra energieffektiviteten vid dessa anläggningar. 106 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 111 ===== Dessa åtgärder bedöms minska de årliga Scope 2­utsläppen med cirka 70 000 ton, motsvarande 94 %, fram till 2030. Scope 3-utsläpp uppströms samt från transporter och uttjänta produkter De flesta planerade utsläppsminskningar uppströms fokuserar på att minska de in bäddade koldioxidutsläppen i Ericssons produktportfölj. Centrala åtgärder omfattar produktdesign för lägre vikt, val av alterna­ tiva material, ökad användning av förnybar energi hos leverantörer samt förbättrad transport effektivitet. I arbetet med leveran­ törer prio riteras de aktörer som bidrar mest till Ericssons utsläpp i leverantörskedjan, såsom pressgjutning av aluminium samt tillverkning av kretskort och integrerade kretsar. Utsläppen från tjänsteresor bedöms öka jämfört med basåret 2020, som påverkades av covid­19­pandemin, men förväntas inte överstiga 50 % av nivåerna före pandemin. De planerade åtgärderna bedöms sam­ mantaget bidra till en nettominskning av de årliga Scope 3­utsläppen uppströms samt utsläpp från transporter och uttjänta produk­ ter med cirka 1,3 miljoner ton, motsvarande 50 % fram till 2030. Scope 3-utsläpp nedströms från användning av sålda produkter Ericsson utgår från tre huvudsakliga åtgärder för att minska de indirekta nedströmsutsläppen från användningen av Bolagets produkter. Omfattningen av dessa åtgärder har bedömts utifrån förväntad försäljning och beräknad energiförbrukning för hårdvara och mjukvara. Den första och mest betydande åtgärden, som ligger inom Ericssons direkta kontroll, är att förbättra energiprestandan i hårdvara, mjukvara och tjänstelösningar. En central resultatindikator är målet att minska den genomsnittliga energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter. Ericsson ger också vägledning till kunder om hur energi­ optimerade nät kan planeras, byggas och drivas. Denna åtgärd bedöms minska de årliga växthusgasutsläppen med cirka 8,6 miljoner ton till 2030. Den andra åtgärden avser att stödja kundernas övergång till förnybar el. Även om Ericsson inte direkt kan påverka beslut om elinköp, underlättar Bolaget denna omställning genom att möjliggöra integre­ ring av förnybara lösningar, såsom sol­ och vindkraft, vid radiobasstationssiter. Ericssons omställningsplan baseras på en försiktig uppskattning om att kunderna i genomsnitt kommer att använda cirka 50 % förnybar el år 2030, vilket är lägre än prognoser från GSMA (Global System for Mobile Communications Association). Denna åtgärd bedöms minska de årliga utsläppen med cirka 5,1 miljoner ton. En tredje faktor avser den förväntade ökningen av förnybar energi i nationella elnät som försörjer mobilnäten. Denna utveckling påverkas av externa faktorer, såsom nationell energipolitik, och är därför förenad med stor osäkerhet. Beroende på scenario kan denna faktor bidra till årliga utsläppsminskningar i intervallet noll till 6,3 miljoner ton. Sammantaget bedöms dessa åtgärder och faktorer bidra till en nettominskning av de årliga Scope 3­utsläppen nedströms från användningen av sålda produkter med mellan 13,7 och 20,0 miljoner ton, motsvarande 50 % till 73 % fram till 2030. Finansiella resurser som avsatts till omställningsplanen Klimatrelaterade åtgärder och initiativ är integrerade i Ericssons löpande verksamhet och affärsplanering. Åtgärder för att minska utsläppen i den egna verksamheten medför för närvarande inga väsentliga kapital­ eller driftsutgifter som motiverar separat redo­ visning. Den största utsläppskällan, utsläpp nedströms från användningen av sålda pro­ dukter, hanteras främst genom förbättrad energiprestanda hos produkterna, till följd av FoU­aktiviteter, samt genom kundrelaterade faktorer såsom användning av förnybar el. En del av Ericssons FoU­investeringar som syftar till att förbättra energiprestandan i befintliga och framtida produkter finansie­ ras genom gröna obligationer. Under 2023 emitterade Ericsson sin första gröna obliga­ tion om 500 miljoner euro inom ramverket för grön finansiering, och vid utgången av 2024 hade samtliga intäkter allokerats till FoU kring hård­ och mjukvara för att stödja Ericssons mål att minska energiförbrukningen i typiska radiobasstationssiter. De totala utgifterna för FoU redovisas på sidan 14 i förvaltningsberättelsen. Bolagets verksamhet omfattas enbart i begränsad utsträckning av de delegerade för­ ordningarna till EU­taxonomin om begräns­ ning av eller anpassning till klimatförändring­ arna. Följaktligen planeras för närvarande inga väsentliga investeringar för att göra verksam­ heten förenlig med taxonomikriterierna för dessa miljömål. Inlåsta utsläpp Kumulativa inlåsta växthusgasutsläpp från Ericssons egen verksamhet bedöms inte vara väsentliga, eftersom Ericsson inte har några utsläppsintensiva tillgångar. Inlåsta utsläpp från användningsfasen av sålda produkter påverkas av den el som krävs för att driva kundernas nät och därmed av kundernas val av energikällor. Överensstämmelse med EU:s Parisanpassade referensvärden Baserat på de exkluderingskriterierna som anges i relevant förordning har Ericsson bedömt att Bolaget inte är föremål för exkludering från EU:s Parisanpassade referensvärden. Styrning avseende omställningsplanen Omställningsplanen utvärderades och antogs av en grupp högre chefer från affärssegment en Networks, Cloud Software and Services, samt koncernfunktionerna för finans, fastigheter, inköp och hållbarhet. Den presenterades därefter för relevanta medlem­ mar i koncernledningen. Planen och de under­ liggande antagandena kommer regelbundet att ses över och vid behov uppdateras för att spegla större förändringar i verksamheten. Bolaget bedömer att åtgärder kopplade till omställningen till nettonollutsläpp inte kommer att leda till väsentlig negativ påverkan på den egna arbetskraften. –8 600 –70 –5 100 –1 300 –37 30 000 Transporter och från uttjänta produkter Scope 3 uppströms Direkta utsläpp Scope 1 Förbättrad energiprestanda i portföljen Mindre utsläpps­ intensiva elnät Indirekta utsläpp Scope 2 Kunders inköp av förnybar energi Basår 2020 15 000 Målår 2030 3 000 Målår 2040Scope 3 nedströms Omställningsplan för nettonollutsläpp – Åtgärder för utsläppsminskningar (tusen ton CO2e1)) 1) Värdena är avrundade och kan därför avvika marginellt från de SBTi­validerade målvärdena, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter (CO2e), som visas på sidan 110. –50 % –6 300 107Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 112 ===== Mål Ericsson har satt både kort­ och långsiktiga mål för att minska sina utsläpp. Målen och baslinjen är koncernövergripande och har validerats av SBTi som i linje med 1,5 C­målet. Utsläppsminskningar – kort sikt Halvera de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, vilket omfattar en minskning av Scope 1­ och Scope 2­utsläpp (marknadsbaserade) med 90 % samt en minskning av de totala Scope 3­utsläppen med 50 %. Utsläppsminskningar – lång sikt Uppnå nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning av utsläp­ pen med minst 90 % i Scope 1, Scope 2 (marknadsbaserade) och relevanta Scope 3­kategorier jämfört med basåret 2020. För de återstående utsläppen, högst 10 %, kan teknik för upptagning och lagring av koldioxid eller andra metoder för permanent bortta­ gande användas. Basåret 2020 påverkades av den globala covid­19­pandemin. Ericsson har därefter förvärvat ytterligare verksamheter. Effekten av dessa förändringar på koncernens totala växthusgasutsläpp har dock inte bedömts vara tillräckligt väsentlig för att motivera en omräkning av basårets utsläpp. Mål för portföljens energiprestanda Minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % till 2025, nu förlängt till 50 % till 2027. Omfattning Basår Mål 2025 Mål 2027 Utfall senaste året SBTi-status Typiska basstationssiter 2021 –40 % –50 % –41 % Ej validerat Detta mål understödjer det långsiktiga nettonollmålet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Det ursprungliga målet var att minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % till 2025, jämfört med basåret 2021. Eftersom denna målnivå har uppnåtts har målet utökats till en minskning med 50 % till 2027. Energiförbrukningen mäts i kilowattimmar (kWh) och målvärdet uttrycks som genomsnittlig potentiell minskning för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer, för en typisk leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet är utformat för att mäta Ericssons förmåga att tillhandahålla energieffektiva hårdvaru­ och mjukvarulösningar till sina kunder. Det mäter minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för de lösningar med bäst prestanda under rapporteringsåret. Minskningarna motsvarar den maximala potentialen för möjliga energibesparingar för respektive år baserat på den teknologi som vid tidpunkten fanns tillgänglig. Mål för inbäddade växthusgasutsläpp i portföljen Minska de inbäddade växthusgasutsläppen i nätutrustning på typiska radiobasstationssiter med 50 % till 2027. Omfattning Basår Målår Mål Utfall senaste året SBTi-status Typiska nätbasstationssiter 2021 2027 – 50 % –1) Ej validerat Detta mål understödjer Ericssons långsiktiga nettonollmålet genom att åtgärda uppströms växthusgasutsläpp inbäddade i nätutrustning som används i kundernas mobilnät. Det innebär att minska de inbäddade koldioxidutsläppen som härrör från verksamheter uppströms och från Ericssons egen verksamhet, främst relaterat till material, tillverknings­ och monteringsprocesser samt transporter, för typiska radiobasstations siter med 50 % till 2027, jämfört med basåret 2021. Basåret ligger före den externa kommunikationen av målet och valdes för att överensstämma med den period då det interna arbetet med att bedöma de inbäddade koldioxidutsläppen från typiska bassta­ tionssiter påbörjades. Den tillhörande mätmetoden har sedan dess mognat och är nu anpassad till en extern ITU­standard. Därtill är den interna implementeringen tillräckligt robust för att stödja extern målsätt­ ning och rapportering. Utsläppen mäts i ton koldioxidekvivalenter (tCO2e), och resultatet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska radiobasstationssiter i landsbygdsområden, stadsnära områden och städer för en typisk leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet är utformat för att mäta Ericssons förmåga att leverera hårdvara med mindre inbäddad koldioxid till sina kunder. Det mäter minskningen av inbäddade koldioxidutsläpp jämfört med basåret, från en modellerad kombination av utrustning vid en typisk basstationssite baserat på den senaste utrustning som finns tillgänglig. 1) Extern rapportering av utfall kommer ske från räkenskapsåret 2026. Mål för samarbete med leverantörer 350 leverantörer ska ha satt egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5 C­målet till 2025. Omfattning Basår Startvärde Målår Mål Utfall senaste året SBTi-status Direkta leverantörer 2021 5 2025 350 409 Ej validerat Detta mål understödjer det långsiktiga nettonollmålet och fokuserar på uppströms växthusgasutsläpp. 350 direktleverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga direktleverantörer ska sätta egna 1,5 C­för­ enliga mål för att minska utsläppen, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta scope till 2030. Målen ska offentliggöras och leverantörerna måste förbinda sig att rapportera på utvecklingen en gång om året för att målen ska räknas som kvalificerade av Ericsson. Vidtagna åtgärder Scope 1 – direkta utsläpp Scope 1­utsläppen minskade med cirka 12 % jämfört med 2024. Minskningen berodde främst på en minskad servicefordonsflotta samt en ökad andel elfordon. Uppvärmnings­ relaterade utsläpp från egna anläggningar var i stort sett oförändrade. Scope 2 – indirekta utsläpp De marknadsbaserade Scope 2­utsläppen minskade med cirka 25 % jämfört med 2024. Minskningen berodde främst på en lägre total energiförbrukning i den egna verksamheten, till följd av stängning av vissa anläggningar och genomförda energieffektiviseringsåt­ gärder, samt en ökad andel inköpt förnybar energi, särskilt i länder där andelen förnybar energi i de nationella elnäten är lägre. Uppströms Scope 3-utsläpp, samt från transporter och uttjänta produkter Utsläppen från inköpta varor och tjänster, som utgör den största bidragande posten till uppströms Scope 3­utsläpp, ökade med cirka 2 % jämfört med 2024. Under året bidrog lägre levererade hårdvaruvolymer samt för­ bättringar i produktdesign, såsom minskad vikt och storlek, till lägre utsläpp. Ericssons fortsatta arbete med att samla in mer detal­ jerade energidata från huvudsakliga leve­ rantörer av hårdvara har också gett resultat. Förbättrad datakvalitet har lett till mer exakta och mindre försiktiga uppskattningar av utsläpp jämfört med tidigare år. Samtidigt ökade utsläppen från inköpta fälttjänster i en motsvarande omfattning, vilket sammanta­ get ledde till i en marginell ökning av de totala utsläppen uppströms. Även om ytterligare databehandlings­ kapacitet köptes in från externa leverantörer, delvis till följd av ökad användning av AI i den interna verksamheten, visar leverantörsrap­ porterade uppgifter om energimix att dessa utsläpp för närvarande utgör en begränsad andel av Bolagets totala utsläpp i värde­ kedjan. Eftersom den AI­relaterade arbets­ belastningen förväntas öka följs energiför­ brukning och utsläpp upp kontinuerligt. Ericsson överträffade även sitt mål för samarbete med leverantörer för 2025, då fler än 400 direkta leverantörer med höga utsläpp och strategisk betydelse har satt egna utsläppsminskningsmål i linje med 1,5 C­målet. Dessa insatser har stärkt Ericssons arbete med att minska utsläppen i leverantörs­ kedjan och samtidigt ökat tillförlitligheten i uppströms utsläppsdata. Som ett led i arbetet mot det långsiktiga nettonollmålet har Ericsson satt ett nytt mål att minska de inbäddade växthusgasutsläppen i typiska radiobasstationssiter med 50 % till 2027, jämfört med basåret 2021. Målet omfattar inbäddade koldioxidutsläpp från uppströms­ aktiviteter och den egna verksamheten, främst kopplade till material, tillverkning och montering samt transporter, och är beroende av fortsatt samarbete med leverantörer, vidare förbättringar av produktdesign och ökad datakvalitet. 108 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 113 ===== Organisation Beskrivning European Green Digital Coalition Ett initiativ av en grupp IKT­företag, som stöds av EU­kommissionen och Europaparlamentet. Det syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom andra branscher. Exponential Roadmap Initiative Ett initiativ som samlar företag som åtar sig att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C. Syftet är att påskynda klimatåtgärder och lösningar, integrera klimatfrågorna i strategier och främja klimatåtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen till 2030. Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa klimatförändringarna. World Economic Forum – Alliance of CEO Climate Leaders En global sammanslutning av företagsledare som arbetar för klimatåtgärder inom alla branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att genomföra omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp. Energianvändning och energimix i den egna verksamheten1) MWh 2025 2024 2023 Fossila källor Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – – – Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter2) 29 246 34 321 63 525 Bränsleförbrukning från naturgas 35 215 39 287 45 127 Bränsleförbrukning från andra fossila källor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 53 363 76 174 76 047 Inköpt eller förvärvad värme 18 915 19 339 19 090 Inköpt eller förvärvad ånga – – – Inköpt eller förvärvad kylning 90 709 103 692 51 534 A. Total användning av fossil energi 227 448 272 811 255 323 Andel fossila källor i total energiförbrukning 33 % 36 % 34 % Andel fossila källor i total elförbrukning 10 % 14 % 13 % Kärnenergikällor Bränsleförbrukning från kärnenergikällor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 7 252 13 410 13 906 B. Total energiförbrukning från kärnenergikällor 7 252 13 410 13 906 Andel kärnenergikällor i total energiförbrukning 1 % 2 % 2 % Andel kärnenergikällor i total elförbrukning 1 % 2 % 2 % Förnybara källor Bränsleförbrukning från förnybara källor – – – Inköpt eller förvärvad elektricitet 457 585 463 920 478 866 Inköpt eller förvärvad värme – – – Inköpt eller förvärvad ånga – – – Inköpt eller förvärvad kylning – – – Förbrukning av egenproducerad förnybar icke­bränslebaserad energi 1 717 1 730 1 621 C. Total förbrukning av förnybar energi 459 302 465 650 480 487 Andel förnybara källor i total energiförbrukning 66 % 62 % 64 % Andel förnybara källor i total elförbrukning 88 % 84 % 84 % D. Total energiförbrukning (A+B+C) 694 002 751 871 749 716 1) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom energiförbrukningen i fastigheter bygger på delvis uppskattade värden. Cirka 12 % (12 %) av total rapporterad energiförbrukning från fastigheter har uppskattats genom att värden från fastigheter med uppmätt förbrukning extrapolerats. 2) Denna information är föremål för mätosäkerhet eftersom bränsleförbrukningen från servicefordonsflottan delvis beräknas baserat på data från fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har telematik installerad. Nedströms Scope 3-utsläpp från användning av sålda produkter Utsläppen från användningen av sålda produkter minskade med 11 % jämfört med 2024. Lägre levererade hårdvaruvolymer i kombination med fortsatta förbättringar av portföljens energiprestanda, bidrog till en lägre total energiförbrukning och därmed till minskade utsläpp. Samtidigt fortsatte Ericssons kunder att öka sin användning av förnybar energi för att driva mobilnäten, och utsläppsfaktorerna för elnäten förbättrades, vilket ytterligare bidrog till minskningen av de totala utsläppen från användningsfasen. Under 2025 uppnådde Ericsson målet att minska energiförbrukningen för typiska radiobasstationssiter med 40 % jämfört med basåret 2021. Mot denna bakgrund har Bolaget satt ett nytt mål om en minskning med 50 % till 2027, med samma basår. Ericsson tillhandahåller lösningar som integrerar AI i mobilnäten. Dessa lösningar används främst för att optimera nätpres­ tanda och automatisera driften och har en betydande potential att bidra till effektivare drift och energianvändning. Utbildning och ökad medvetenhet Ett ramverk finns på plats för att stärka med­ arbetarnas kompetens inom klimatföränd­ ringar, med utgångspunkt i behoven för res­ pektive roll. Introduktions­ och grundutbild­ ning är tillgänglig för samtliga medarbetare. Leverantörer erbjuds även utbildning inom ramen för Ericssons leverantörssamarbeten, inklusive utbildningsmoduler som syftar till att hjälpa inköpspersonal i förståelsen av miljö krav och att vägleda leverantörer i arbetet med klimatåtgärder. Energicertifiering av produkter Merparten av Ericssons produktportfölj omfattas inte av tredjepartscertifieringar för energieffektivitet, eftersom produkterna nor­ malt inte är kvalificerade för sådana certifie­ ringar då de inte utgör konsumentelektronik. Samarbeten och partnerskap Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Bolaget ska överväga att stödja eller delta i dem. De viktigaste externa samarbetena som rör begränsning av klimatförändringar listas nedan. 109Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 114 ===== Växthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och totala bruttoväxthusgasutsläpp Retroaktivt Delmål och målår Ton CO2e 2025  % 2025/2024 2024 2023 Basår 2020 2030 2040 Scope 1-växthusgasutsläpp1) Bränsle till servicefordonsflottan 7 113 –15  % 8 386 16 039 32 967 e/t e/t Stationär förbränning samt köldmedier 8 214 –8  % 8 953 10 990 6 673 e/t e/t Totala växthusgasutsläpp Scope 1 15 327 –12  % 17 340 27 029 39 640 10 000 10 000 varav från reglerade handelssystem 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % e/t e/t Scope 2-växthusgasutsläpp1) Platsbaserade växthusgasutsläpp 100 377 –14  % 116 454 136 628 155 934 e/t e/t Marknadsbaserade växthusgasutsläpp 25 405 –25  % 34 007 42 251 73 700 1 500 1 500 Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 32) Uppströms Inköpta varor och tjänster 1 242 800 2  % 1 220 000 1 751 600 2 261 000 15 000 000 3 000 000 Kapitalvaror 29 300 –11  % 33 100 37 800 43 000 Bränsle­ och energirelaterade verksamheter: 17 100 –19  % 21 100 19 700 30 600 Uppströms transporter 121 500 –16  % 144 200 164 800 199 800 Avfall från den egna verksamheten 800 0  % 800 1 000 2 400 Tjänsteresor 47 303 –13  % 54 215 52 599 14 122 Anställdas pendling 48 700 –6  % 51 700 49 000 36 900 Nedströms Nedströms transporter 5 600 –76  % 23 710 21 158 7 194 Användning av sålda produkter 15 248 200 –11  % 17 142 500 29 658 200 27 281 100 Hantering av uttjänta sålda produkter 19 700 –10  % 21 900 27 300 33 000 Totala växthusgasutsläpp Scope 3 16 781 003 –10  % 18 713 225 31 783 157 29 909 116 15 000 000 3 000 000 Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) 16 896 707 –10  % 18 847 019 31 946 814 30 104 690 e/t e/t Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) 16 821 735 –10  % 18 764 572 31 852 437 30 022 456 15 011 500 3 011 500 1) Eftersom den underliggande energiförbrukningen delvis är uppskattad är utsläppen av växthusgaser i Scope 1 och 2 föremål för mätosäkerheter. 2) Scope 3­utsläpp är föremål för höga nivåer av mätosäkerhet och har beräknats baserat på information som erhållits från aktörer i värdekedjan. En mer detaljerad beskrivning av metoderna för redovisning av växthusgaser finns på nästa sida. Typ av inköpta instrument för förnybar energi MWh 2025 2024 2023 Fristående energicertifikat, I­REC 76 450 73 000 80 122 Fristående energicertifikat, US­REC 12 000 5 000 36 740 Fristående energicertifikat, GoO 256 098 258 600 244 600 Projektspecifika instrument med avtal 113 037 127 320 117 404 Totalt 457 585 463 920 478 866 Energiintensitet i verksamheter med hög klimatpåverkan MWh/nettoomsättning MSEK 2025 2024 2023 Verksamheter med hög klimatpåverkan1) 0,93 1,02 0,98 Övriga verksamheter 4,02 4,13 3,85 Alla verksamheter 2,93 3,03 2,84 1) Ericsson genererar intäkter från tillverkning och försäljning av datorprodukter, elektroniska och optiska produkter, i synnerhet kommunikationsutrustning. Dessa verksamheter klassificeras som sektorer med hög klimatpåverkan enligt förordning (EU) nr 2022/1288. Därför redovisar Ericsson sin energiintensitet förknippad med dessa verksamheter. Mätetalet beräknas genom att dividera den totala energi­ förbrukningen vid Ericssons tillverkningsanläggningar och lager (täljare) med total omsättning som härrör från tillverkning av elektriska och elektroniska produkter (CE 1.2) (nämnare), som redovisas i avsnittet EU-taxonomin för hållbara verksamheter. Denna omsättning inkluderas i sin tur i posten ”Hårdvara”, som den presenteras i not B2 i koncernens finansiella rapporter. Det bör noteras att en betydande andel av Ericssons elektroniska utrustning tillverkas av tredjepartsleverantörer, vilkas energiförbrukning inte omfattas av detta mätetal. Utsläppsintensitet per scope Ton CO2e/nettoomsättning i MSEK1) 2025 2024 2023 Scope 1 0,06 0,07 0,10 Scope 2 (platsbaserade) 0,42 0,47 0,52 Scope 2 (marknadsbaserade) 0,11 0,14 0,16 Scope 3 – Uppströms 6,37 6,15 7,88 Scope 3 – Nedströms 64,53 69,34 112,80 Samtliga scope (platsbaserade) 71,39 76,03 121,31 Samtliga scope (marknadsbaserad) 71,07 75,70 120,95 1) Som redovisats i koncernens resultaträkning på sidan 29. 110 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 115 ===== Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Inga koldioxidkrediter köptes under 2025. Ericsson avser att använda tekniker för kol di­ oxidupptagning för att neutralisera den del av värdekedjans utsläpp som inte går att und­ vika, i syfte att nå sitt nettonollmål till 2040. Intern koldioxidprissättning Ericsson tillämpar för närvarande inte ett internt koldioxidpris som leder till interna överföringar av medel eller som används vid upprättandet av de finansiella rapporterna. Redovisningsmetoder för växthusgasutsläpp Utsläpp redovisas enligt GHG­protokollet och baseras på samma konsolideringsmetod som tillämpas i de finansiella rapporterna. Om Ericsson skulle erhålla operativ kontroll över en enhet eller anläggningstillgång som inte konsolideras finansiellt, skulle relaterade Scope 1­ och Scope 2­utsläpp inkluderas baserat på operativ kontroll snarare än an­ delen eget kapital. Under rapporteringsåret fanns inga sådana arrangemang och de operativa avgränsningarna var oförändrade jämfört med föregående period. Utsläppsberäkningarna baseras på senast tillgängliga data per bokslutsda­ tum som kompletteras med extrapolerade uppskattningar för perioder utan uppmätta data. Utsläppen rapporteras som koldioxi­ dekvivalenter och omfattar koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolvä­ ten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er), svavelhexafluorid (SF6) och kväve­ trifluorid (NF3). De mest väsentliga utsläpps­ faktorerna som tillämpats anges i bilaga 4. Scope 1 Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga utsläppsfak­ torer för att beräkna utsläppen. Bränsleför­ brukningen i tjänstebilsflottan beräknas med hjälp av en kombination av telematikdata och interna uppskattningar. För leasade fordon som saknar telematik uppskattas förbruk­ ningen utifrån kontrakterad årlig körsträcka och interna bedömningar av körda sträckor. Scope 2 Volymer av inköpt energi omvandlas till utsläpp med hjälp av landsspecifika genom­ snittsfaktorer för platsbaserade beräkningar. För marknadsbaserade beräkningar base­ ras utsläppsfaktorerna på residualmix samt inköpt förnybar energi. Mer information finns i delavsnittet Energianvändning och energi- mix i den egna verksamheten. Scope 3 Utsläppsfaktorer för kategorierna kapitalva­ ror, bränsle­ och energirelaterade verksamhe­ ter, avfall från den egna verksamheten samt hantering av uttjänta sålda produkter baseras i huvudsak på interna studier och Ericssons livscykelanalyser av produkters koldioxid­ avtryck. Dessa faktorer multipliceras med relevanta aktivitetsdata för att uppskatta de årliga utsläppen. Utsläpp i kategorin inköpta varor och tjänster uppskattas utifrån vagga­till­grind­ utsläpp per produkt, baserat på material­ sammansättning och leverantörsspecifika utsläppsfaktorer från primära och sekundära datakällor. Utsläppen per enhet multipliceras med antalet levererade enheter. I denna kate­ gori ingår även utsläpp från externt inköpt molnlagring och processorkapacitet. Utsläpp från transporter uppströms upp­ skattas med hjälp av en kombination av utgiftsbaserade data och beräkningar bas­ erade på fraktvikter och transportavstånd som Ericsson betalar för. Utsläpp från tjänsteresor beräknas huvud­ sakligen utifrån uppgifter om flygsträcka, avstånd och biljettklass. Utsläpp från hotel­ lövernattningar uppskattas baserat på resekostnader. Utsläppen från anställdas pendling baseras på undersökningar av medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete. Livstidsutsläpp från produkter i kategorin användning av sålda produkter uppskattas och redovisas i sin helhet det år produkterna säljs, med antagande om en genomsnittlig produktlivslängd på 10 år. Utsläppen under användningsfasen beräknas utifrån den aktuella energimixen i de marknader som betjänas, eller utifrån kundspecifik energi­ mix när sådan information finns offentligt tillgänglig. Framtida förändringar i elnätens utsläppsfaktorer eller kundernas energimix beaktas inte. Utsläpp från nedströms transporter be räknas huvudsakligen utifrån fraktvikter och transportavstånd där transporten betalas av kunden. Resterande Scope 3­kategorier har inte bedömts vara väsentliga och redovisas därför inte. De redovisade uppgifterna är behäftade med osäkerhet till följd av databegränsningar och bör betraktas som uppskattningar snar­ are än exakta värden. I tillhörande tabell sammanfattas Ericssons redovisningsmeto­ der för Scope 3 samt de uppskattade osäker­ hetsnivåerna per kategori. Scope 3-kategori Redovisningsmetod/Motivering till exkludering Primärdatabaserad andel (%) Mätosäkerhet 1) 1. Inköpta varor och tjänster Genomsnittsdata 52 % Måttlig 2. Kapitalvaror Genomsnittsdata 0 % Hög 3. Bränsle­ och energirelaterade verksamheter Hybridmetod 70 % Måttlig 4. Uppströms transporter Genomsnittsdata 38 % Måttlig 5. Avfall från den egna verksamheten Genomsnittsdata 0 % Hög 6. Tjänsteresor Leverantörsspecifik 90 % Låg 7. Anställdas pendling Genomsnittsdata 0 % Hög 8. Leasade tillgångar – uppströms Leasade tillgångar2) ingår i Scope 1­ och 2­utsläpp e/t e/t 9. Nedströms transport Hybridmetod 100 % Låg 10. Bearbetning av sålda produkter Ericssons produkter kräver ingen ytterligare bearbetning e/t e/t 11. Användning av sålda produkter Utsläpp från den direkta användningsfasen genom en hybridmetod 25 % Måttlig 12. Hantering av uttjänta sålda produkter Genomsnittsdata 0 % Hög 13. Leasade tillgångar – nedströms Ericsson leasar inte ut tillgångar i någon betydande utsträckning e/t e/t 14. Franchiseavtal Ericsson har inte en affärsmodell som bygger på franchiseavtal e/t e/t 15. Investeringar Ericsson gör inte finansiella investeringar i någon väsentlig utsträckning e/t e/t 1) Definitioner av nivåer av mätosäkerhet: Hög: utsläpp modelleras fram helt eller främst med hjälp av indirekta uppgifter. Måttlig: utsläpp modelleras delvis fram med hjälp av indirekta uppgifter och delvis baserat på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. Låg: utsläpp baseras primärt på data som inhämtas direkt från partners i värdekedjan eller interna primärdata. 2) Huvudsakligen hyrda lokaler och servicefordon. 111Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 116 ===== De flesta elektroniska komponenter inne­ håller små mängder av ämnen som inger betänkligheter, och i vissa fall särskilt farliga ämnen. Dessa ämnen används i komponent­ tillverkningen och är därför inbäddade i de färdiga produkter som Ericsson säljer. Om ämnena inte omhändertas eller hanteras korrekt när produkterna är uttjänta kan de läcka ut i miljön och skada ekosystem och människors hälsa. Detta innebär en potentiell negativ på verkan av systemisk karaktär, som främst uppstår uppströms i värdekedjan där ämnena används i komponenttillverkningen, samt nedströms om produkter inte återvinns på rätt sätt. Ericssons egen verksamhet omfattar främst montering av komponenter och inne­ bär därför inte att några betydande mängder av dessa ämnen tillförs. Risk för påverkan förekommer i nuläget, men bedöms minska på medellång till lång sikt, förutsatt att Ericsson fortsätter att fasa ut några av dessa ämnen från sina produkter. Även om de inte har identifierats som väsentliga risker i väsentlighetsanalysen utgör utvecklingen av nya regelverk, till exem­ pel förslag om att begränsa användningen av PFAS1) inom EU, nya utmaningar som Ericsson bevakar och integrerar i sin stra­ tegi. Beroende på de slutliga kraven kan en sådan utveckling på lång sikt leda till högre kostnader relaterade till regelefterlevnad, ytterligare behov av forskning och utveckling eller begränsningar i tillgången till alternativa material. Policy Utöver Ericssons uppförandekod för affärs­ partners måste leverantörer med betydande miljöpåverkan, såsom leverantörer av till­ verkningstjänster, frakt och logistik samt nätutbyggnad, uppfylla ytterligare miljökrav. Dessa innefattar efterlevnad av Ericssons List of Banned and Restricted Substances, som specificerar ämnen vars användning i produkter eller produktion av komponenter är förbjuden eller begränsad. Kraven omfat­ tar även ämnen som används i batterier och förpackningar. Strukturen och ämnesgrupperingen följer standarden IEC 62474 (Material Declaration for Products of and for the Electrotechnical Industry) och omfattar ytterligare ämnen som definierats av Ericsson. Förbjudna och begränsade ämnen får inte avsiktligen till­ sättas i angivna tillämpningar, och ämnen som står under bevakning bör substitueras i förebyggande syfte. Mer information om uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder Materialdeklarationer För att följa upp ämnessammansättningen i inköpta komponenter och utrustning sam­ lar Ericsson in materialdeklarationer från leverantörer. På begäran ska leverantörer deklarera hela materialinnehållet, inklusive ämnen på REACH2)­kandidatförteckningen samt vissa råmaterial som definieras i EU:s förteckning över kritiska råmaterial. Det finns en rapporteringsprocess för SCIP3) för att uppfylla kraven i EU:s avfallsdirektiv. Ericsson samarbetar med hårdvaruleverantörer och uppmuntrar till proaktiv utfasning av ämnen som bevakas där så är möjligt. Hantering av elektroniskt avfall För att uppfylla sitt utökade producentan­ svar för elektrisk och elektronisk utrustning erbjuder Ericsson sina kunder insamling av uttjänta produkter genom sitt e­Waste Management Program. Programmet bidrar till att minska risken för att farliga ämnen i produkterna hanteras eller bortskaffas på ett sätt som kan orsaka föroreningar. Mer infor­ mation finns i avsnittet Resursanvänd- ning och cirkulär ekonomi. Miljöledningssystem Ericssons miljöledningssystem är certifie­ rat enligt standarden ISO 14001:2015 och omfattar styrning, forskning, produkthante­ ring, utveckling, logistik, försäljning, instal­ lation samt underhåll av hårdvara, mjuk­ vara, tjänster och lösningar inom IKT. Det är integrerat i Ericsson Group Management System och omfattar processer för revisioner, utvärderingar och ledningsgenomgångar. Miljöregelverk övervakas regelbundet på landsnivå för att stödja lokal regelefterlevnad. Det finns också ett riskhanteringsramverk för miljörisker som är anpassat till Ericssons övergripande riskhanteringsramverk. Med­ arbetare ska rapportera miljöincidenter via Bolagets incidentrapporteringssystem och leverantörer ska följa samma rutin, vilket anges i uppförandekoden för affärspartners. Regulatorisk övervakning Under 2025 fortsatte Ericsson att följa den regulatoriska utvecklingen kopplad till kemi­ kalier, såsom PFAS, på de marknader där verksamheten bedrivs för att bedöma poten­ tiella konsekvenser för sin verksamhet och för telekomsektorn. Mål Ericsson har inte satt mål för sin väsentliga föroreningsrelaterade påverkan, men fort­ sätter att utvärdera om det skulle vara lämp­ ligt att sätta upp mål som en del av sin styr­ ning. Effektiviteten i Ericssons policyer och åtgärder inom dessa områden följs delvis upp genom insamling av materialdeklarationer från leverantörerna. Luftföroreningar från den egna verksamheten Även om utsläpp av luftföroreningar från Ericssons verksamhet inte är kopplade till någon väsentlig påverkan, risker eller möj­ ligheter redovisas de i bilaga 5, då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. Dessa utsläpp härrör främst från förbränning av fossila bränslen i service­ fordonsflottan och från lokal uppvärmning på anläggningarna. De flesta av Ericssons egna tillverknings­ anläggningar omfattas inte av regelverk som rör luftföroreningar, såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter, direktivet om industriutsläpp eller det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar. Ericsson följer alla tillämpliga lokala regelverk om kontroll och övervakning av utsläpp till luft. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Ämnen som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan Uppströms, nedströms E Föroreningar 1) Per­ och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som bland annat används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten, och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik. 2) Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals. 3) Ämnen som inger betänkligheter i varor, som sådana eller i komplexa föremål (produkter). 112 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 117 ===== Ämnen som inger betänkligheter och särskilt farliga ämnen Ericsson erhåller information om ämnen i sina komponenter genom materialdeklarationer som samlats in från leverantörer. Med hänsyn till det stora antalet komponenter och varia­ tioner mellan olika produkter är det för när­ varande svårt att sammanställa uppgifterna på produkt­ eller portföljnivå. Konsoliderade uppgifter om volymer av ämnen som inger betänkligheter respektive särskilt farliga ämnen i produkter är därför inte tillgängliga. Metoder för att sammanställa sådan informa­ tion på företagsnivå kommer att utvärderas under de kommande åren, med beaktande av att definitionen av ”ämnen som inger betänkligheter” fortsatt utvecklas i relevanta ramverk. Miljöincidenter Under 2025 inträffade 0 (0) större miljöin­ cidenter och Ericsson hade inte heller några väsentliga drifts­ eller kapitalutgifter relate­ rade till föroreningsincidenter eller förorenade områden. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Vatten Vatten som används i elektroniktillverkning Systemisk negativ påverkan Uppströms E Vatten­ och marina resurser Ericsson har identifierat faktisk negativ påverkan kopplad till vattenanvändning upp­ ströms i värdekedjan, främst inom halvledar­ tillverkning och mineralutvinning för produk­ tion av elektronisk utrustning. Påverkan sker idag, är systemisk och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Halvledartillverkningen kräver mycket stora volymer ultrarent vatten och genererar avloppsvatten som, om det inte behandlas korrekt, kan påverka vattenkvaliteten. Gruv­ processer förbrukar och förorenar också söt­ vatten i olika led, med konsekvenser för både tillgången och kvalitet i berörda områden. Påverkan är kopplad till Ericssons affärsmo­ dell genom beroendet av globala leverantörer av halvledare och råmaterial som används i nätutrustning. Ingen väsentlig vattenrelaterad påverkan har identifierats i Ericssons egen verksamhet eller nedströms i värdekedjan. Vattenanvänd­ ningen i Ericssons anläggningar är begränsad till sanitära ändamål och kommer huvudsak­ ligen från kommunal vattenförsörjning. Vattenbrist i regioner där leverantörer finns skulle på sikt kunna påverka tillgången till kritiska insatsvaror, såsom halvledare och mineraler. Flera regioner där leverantörer är verksamma, däribland Sydostasien, väntas utsättas för hög vattenstress på medellång till lång sikt. Dessa risker bedöms för närvarande inte vara väsentliga för Ericsson, men betrak­ tas som framväxande utmaningar som följs inom ramen för Bolagets leverantörsstyrning och långsiktiga strategi. Policy Leverantörer ska enligt Ericssons uppfö­ randekod för affärspartners minska använd­ ningen av naturresurser, inklusive vatten, där detta är möjligt. Ericsson ställer ytterli­ gare miljökrav på leverantörer av hårdvara, byggnadsarbeten, leverans av tjänster samt nätunderhåll och nätutbyggnad, liksom på leverantörer med förhöjda miljörisker. Dessa ska också mäta och kontrollera vattenan­ vändningen, övervaka utsläpp till vatten och säkerställa korrekt rening av avloppsvatten. Om vattenförbrukning bedöms utgöra en väsentlig miljöaspekt förväntas affärs­ partners ta fram en plan för vattenhantering. Sådana planer bör syfta till att minska den totala vattenförbrukningen och begränsa miljöpåverkan. För leverantörer som omfattas av dessa krav tillämpar Ericsson samma stan­ darder oavsett region, oavsett om de verkar i områden med hög vattenstress eller inte, och fokuserar istället på leverantörsspecifik vat­ tenanvändning. Mer information om uppfö­ randekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder Ericsson genomför revisioner av direkta leve­ rantörer för att utvärdera om de följer uppfö­ randekoden för affärspartners, däribland de miljökrav som beskrivs i avsnittet Arbets- tagare i värdekedjan. Under 2025 identifiera­ des 0 (0) väsentliga brister kopplade till vat­ tenhantering vid dessa revisioner. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp­ lad till vatten, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. När det gäller direkta leverantörer följs effektiviteten i relaterade policyer och åtgärder upp bland annat genom de leverantörsrevisioner som beskrivs ovan. Vattenuttag Ericsson redovisar vattenuttag och vattenin­ tensitet i den egna verksamheten i bilaga 5. Upplysningarna är inte kopplade till någon väsentlig påverkan, risk eller möjlighet, men lämnas eftersom denna information ofta efterfrågas av externa intressenter. 113Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 118 ===== E Biologisk mångfald och ekosystem Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Resursinflöden och ­utflöden Metaller och mineraler som används i elektroniktillverkning Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Avfall Generering av elektroniskt avfall Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet, nedströms E Resursanvändning och cirkulär ekonomi Som en del av väsentlighetsanalysen har Ericsson bedömt Bolagets påverkan på bio­ logisk mångfald och ekosystem. De främsta drivkrafterna som leder till förlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystem som är kopplade till Ericssons direkta och indirekta verksamheter är klimatförändringar, resurs­ användning och föroreningar. Denna påver­ kan och hur den hanteras beskrivs i andra avsnitt av hållbarhetsrapporten. Andra faktorer, såsom förändrad mark­ och havsanvändning, markförstöring, ökensprid­ ning och invasiva arter har inte bedömts som väsentliga i Ericssons värdekedja. Ericssons egna anläggningar är belägna i stads­ eller tätortsområden med begränsad påverkan på markanvändning och omgiv­ ande ekosystem. Bolaget bistår kunder med installation av telekommunikationsnät och basstationssiter. Vid planering av installa­ tioner tillämpas standardprocedurer för att minimera miljöpåverkan, bland annat genom lokalisering som begränsar påverkan på mark och omgivning. Ericsson hanterar påverkan på biologisk mångfald och ekosystem främst genom åtgärder för att begränsa klimatförändringar, minska föroreningar och ställa om till en mer cirkulär affärsmodell. Biologisk mångfald och ekosystem hanteras eller rapporteras därför för närvarande inte som ett område. Resursinflöden och resursutflöden Produktion av hårdvara till mobilnät kräver metaller och mineraler som järn, aluminium, koppar och, om än i mindre volymer, sällsynta jordartsmetaller och andra råmaterial. Utvin­ ning och bearbetning av dessa ändliga resur­ ser medför negativ miljöpåverkan och bidrar till brist och utarmning av naturresurser glo­ balt. Påverkan är faktisk och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Den uppstår främst uppströms i värdekedjan, där gruvdrift och raffinering sker. Även om metaller som aluminium och koppar i stor utsträckning återvinns är åter­ vinningsgraden för sällsynta jordartsmetaller och vissa andra råmaterial låg och möjlighe­ terna till substitution begränsade, vilket inne­ bär ett fortsatt behov av primär utvinning. Ericsson bearbetar inte råmaterial i den egna verksamheten utan monterar huvudsakligen komponenter, men kan genom produktdesign påverka materialeffektivitet, återvinningsbar­ het, produktlivslängd och användningen av återvunnet material. Ökad resurscirkularitet medför även klimatfördelar, eftersom minskat beroende av primära material minskar relate­ rade utsläpp uppströms. Resursinflöden och resursutflöden bedöm­ des i den senaste väsentlighetsanalysen inte utgöra en finansiellt väsentlig risk för Ericsson i dagsläget. Den långsiktiga tillgången till vissa metaller och mineraler är dock fortsatt viktig att följa, eftersom den globala efterfrå­ gan kan påverka inköpsvillkor och leveran­ törskedjans resiliens. Löpande uppföljning av dessa beroenden bidrar till att minska trycket på ändliga resurser och säkerställa stabil till­ gång till material för elektroniktillverkning. Avfall Elektroniskt avfall är en av de snabbast väx­ ande avfallsflödena globalt, och nätutrust­ ning utgör en del av denna trend. Ineffektiva produktionsprocesser och begränsad insam­ ling av uttjänt utrustning medför negativ miljöpåverkan, inklusive risk för otillräcklig avfallshantering och föroreningar. Påverkan är faktisk och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Den uppstår både uppströms och nedströms i värdekedjan. Uppströms genereras avfall i tillverkningspro­ cesserna för komponenter. Nedströms utgör återvinning och bearbetning av begagnad utrustning utmaningar. Andelen nätutrust­ ning som Ericsson tar tillbaka är fortsatt låg, bland annat eftersom produkterna ägs av kunderna och ofta har ett andrahandsvärde. Återförsäljning och andrahandsmarknader kan visserligen förlänga produkternas livs­ längd men kan samtidigt minska spårbar­ heten därmed förutsättningarna för korrekt materialåtervinning. Därför kan det antas att viss utrustning återvinns under otillräckliga miljömässiga förhållanden. I den egna verksamheten genererar Ericsson relativt begränsade avfallsvolymer. Osålda och kasserade lagervaror utgör dock en betydande intern avfallsström, även om den är mindre än den kundägda uttjänta utrustningen. Risker kopplade till elektroniskt avfall bedöms i dagsläget inte vara finansiellt väsentliga för Ericsson. Mot bakgrund av att de globala volymerna av elektroniskt avfall förväntas öka är frågan dock fortsatt viktig att följa. Förbättrade insamlings­ och behandlingsmetoder bidrar till mer ansvars­ full resurshantering, minskad miljöbelastning och stärkt långsiktig motståndskraft i värde­ kedjan för elektronik. Policy I Ericssons hållbarhetspolicy anges Bolagets principer för miljömässig hållbarhet. Policyn säger att Ericsson ska tillhandahålla tjänster för produktåtertagning till sina kunder som en del av sitt utökade producentansvar samt hjälpa kunderna att hantera uttjänta produk­ ter och lösningar. Utöver Ericssons uppförandekod för affärs­ partners måste leverantörer med betydande miljöpåverkan, såsom leverantörer av till­ verkningstjänster, frakt och logistik samt nätutbyggnad, uppfylla ytterligare miljökrav. Leverantörerna förväntas tillämpa ett syste­ matiskt tillvägagångssätt för att identifiera, hantera, minska och på ett ansvarsfullt sätt bortskaffa eller återvinna icke­farligt fast avfall. De förväntas också bevara natur­ resurser, inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och primära skogsprodukter genom åtgärder som att förändra processer, byta ut material, återanvända, bevara och återvinna, där detta är möjligt. Dessutom bör leverantörerna påvisa att deras design och initiativ relaterade till deras leverantörskedjor bidrar till att minska miljöpåverkan under produkternas hela livscykel. Detta ska ske med hänsyn till 114 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 119 ===== 1) Värdena är behäftade med stor mätosäkerhet, eftersom Ericsson för närvarande inte direkt mäter vikten på insatsmaterial. Istället baseras uppskattningarna på vikten och volymerna av sålda produkter och kasserade lagervaror, vilket medför avvikande mättidpunkter. Andelen sekundära material härrör till stor del från globala genomsnittsvärden. Ericsson planerar att förfina sina mätmetoder framöver. 2) Värdena är behäftade med stor mätosäkerhet. Ericsson planerar att förfina sina mätmetoder framöver. energianvändning, materialförbrukning och hantering av uttjänta produkter. Mer infor­ mation om uppförandekoden för affärspart­ ners och hållbarhetspolicyn finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Vidtagna åtgärder Principer för produktdesign Ericsson tillämpar principerna för Design for Environment i hela produktutvecklingen. Centrala krav omfattar bland annat mate­ rialmärkning och konstruktion för enkel demontering för att underlätta underhåll och materialåtervinning, samt krav på hållbarhet för att möjliggöra lång produktlivslängd inom ramen för kvalitetsledningen. Listor över för­ bjudna och begränsade ämnen samt krav på materialdeklarationer, vilka beskrivs i avsnit­ tet Föroreningar, styr materialvalen i syfte att säkerställa regelefterlevnad och förbättra återvinningsbarheten. Produkter som returneras genom pro­ grammet för elektroniskt avfall, viket beskrivs nedan, har historiskt sett uppvisat en hög återvinningsgrad, i genomsnitt över 90 % de senaste åren. Ericsson arbetar även med att minska produkternas vikt och storlek och utvärdera mer hållbara materialalternativ i linje med nettonollmålet. Detta bidrar till effektivare resursanvändning och främjar cirkularitet genom hela produktlivscykeln. Renovering, återanvändning och reparation Ericsson tillämpar ett strukturerad arbetssätt för renovering och återanvändning inom sin portfölj av supporttjänster. Gemensamma lager och reservdelslösningar bidrar till att begränsa behovet av nyproduktion, och auto­ matiserad felanalys av hårdvara minskar onödiga utbyten av delar. Ericsson erbjuder också reparationstjänster och möjliggör återanvändning av återlämnad utrustning, vilket kompletterar försäljningen av nya pro­ dukter och främjar cirkularitet genom hela produktlivscykeln. Hantering av elektroniskt avfall Ericsson driver ett globalt program för elek­ troniskt avfall (e­Waste Management Pro­ gram) i samarbete med externa återvinnings­ företag, vilka måste uppfylla högt ställda miljökrav. Inom ramen för programmet kan kundägda produkter i slutet av livscykeln samlas in, demonteras och materialåtervin­ nas för att minska miljöpåverkan. Ett begrän­ sat antal dotterbolag erbjuder återtagnings­ tjänster genom kollektiva insamlingssystem, anpassade för respektive produktportfölj. Eftersom utrustningen normalt ägs av kund­ erna är återtagningsvolymerna beroende av deras deltagande i systemen. Avfall från den egna verksamheten Ericsson monterar huvudsakligen kompo­ nenter från leverantörer, och genererar därför begränsade avfallsvolymer, främst kontors­ avfall samt restavfall från produktion och för­ packning. Under året har bolaget genomfört ett riktat arbete för att bättre kvantifiera voly­ merna av osålda lagerartiklar som skrotas, i syfte att successivt minska dessa volymer. Ericsson har även fortsatt att driva program för att minska mängden avfall och förbättra avfallshanteringen på kontor och lager. Kritiska mineraler Ericsson hanterar risker kopplade till kritiska mineraler, inklusive sällsynta jordartsmetaller, inom ramen för sina ordinarie inköpsproces­ ser i syfte att säkerställa leveranssäkerhet och tillgång till centrala insatsvaror. Eftersom Ericsson köper komponenter och färdiga produkter snarare än råmaterial är Bolagets exponering mot dessa material indirekt och uppstår huvudsakligen i leverantörskedjan. För att upprätthålla leveranssäkerheten segmenteras leverantörer efter hur verksam­ hetskritiska de är, baserat på inköpsvolym, risknivå, beroenden och strategisk betydelse. Störningsrisker hanteras genom alternativa inköpskällor, strategiska buffertlager och löpande övervakning av potentiella stör­ ningar. Övervakningen möjliggör identifiering av leverantörer som påverkas av mänskligt orsakade eller naturrelaterade händelser och stödjer genomförandet av riskreducerande åtgärder. Leverantörernas egna kontinuitets­ planer kan också beaktas för att ge en mer detaljerad bild av potentiella sårbarheter. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp­ lad till resursanvändning och cirkularitet, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styr­ ning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs upp delvis upp genom Bolagets nyckeltal kopplade till elektroniskt avfall som redovisas på nästa sida. Resursinflöden Ericsson arbetar, mot bakgrund av sin indi­ rekta exponering mot råmaterial via leveran­ törskedjan, för att förbättra insynen i materi­ alsammansättningen i inköpta produkter och komponenter. För närvarande är tillgången till leverantörsspecifika uppgifter om andelen sekundära råmaterial begränsad. Nätutrustning består till största delen av metaller. En analys av stycklistor (Bill of Materials) för huvudsakliga produkter visar att en typisk radio innehåller cirka 58 % alu­ minium, 10 % koppar, 8 % järn eller stål, 4 % gummi och 3 % kisel. Resterande andel utgörs av andra kompositmaterial, inklusive begrän­ sade mängder polymerer såsom polykarbo­ nater (plast) samt mindre än 1 % sällsynta jordartsmetaller. Flera av dessa material är klassificerade av EU som kritiska råmaterial. Under 2025 uppgick den totala material­ användningen i Ericssons nätutrustning till cirka 103 000 ton. Av detta utgjorde uppskatt­ ningsvis 3 000 ton (cirka 3 %) sekundära material, inklusive återvunna eller återan­ vända komponenter1). Uppskattningen base­ ras på data från huvudleverantörer samt på globala genomsnittliga återvinningsnivåer för de material som dominerar i Ericssons volymprodukter. Uppgifterna är därför fortfa­ rande förenade med begränsningar i kvalitet och detaljnivå, och metoden för mätning och uppföljning kommer att vidareutvecklas. Resursutflöden Produkter och material Primära resursutflöden från Ericssons egen produktion och kontrakterad tillverkning består av nätutrustning, såsom radiobas stat­ ioner, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem samt sitematerial som kablar, batterier och tillhörande förpackningar. Samt­ liga produkter utvecklade av Ericsson följer övergripande produktkrav och principerna för Design for Environment, inklusive krav på reparerbarhet, som beskrivs ovan. Det finns inget etablerat branschmått för förväntad genomsnittlig livslängd för nätut­ rustning, vilket innebär att jämförelser mellan Ericssons hårdvara och konkurrenters inte är möjliga. Ericssons nätutrustning omfattas inte heller av något system för bedömning av reparerbarhet, eftersom sådana system i regel är utformade för konsumentelektronik. Ericssons nätutrustning består huvudsak­ ligen av metaller som i stor utsträckning är återvinningsbara. Baserat på data från mate­ rialåtervinning av egna produkter uppskattas att 96 % av materialen är återvinningsbara2). Avfall Ericssons väsentliga avfallsflöden utgörs av kundägd uttjänt nätutrustning samt osålda lager av liknande produkter som skrotas. Båda flödena består främst av elektroniskt avfall som innehåller de material som anges under delavsnittet Resursinflöden ovan. 115Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 120 ===== Avfall genererat i den egna verksamheten, per avfallshanteringsmetod1) Ton 2025 2024 2023 Total vikt på genererat avfall (A+B) 10 987 10 210 7 182 Avfall som avletts från bortskaffande Farligt avfall Förberedelse för återanvändning 2 0 – Materialåtervinning 4 592 4 031 38 Andra återvinningsförfaranden 2 1 5 Icke­farligt avfall Förberedelse för återanvändning 632 398 157 Materialåtervinning 3 159 3 138 3 435 Andra återvinningsförfaranden 111 214 344 A. Total vikt som avletts från bortskaffande 8 498 7 781 3 979 Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten avfall som genererats 77 % 76 % 55 % Avfall avsedd för bortskaffande Farligt avfall Förbränning 75 146 43 Deponi 54 34 19 Annat bortskaffningsförfarande 4 1 0 Icke­farligt avfall Förbränning 1 231 1 323 1 613 Deponi 937 925 1 528 Annat bortskaffningsförfarande 188 – – B. Total vikt avsedd för bortskaffande 2 489 2 429 3 203 Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall som genererats 23 % 24 % 45 % Total vikt på icke­återvunnet avfall 3 236 3 041 3 709 Andel icke­återvunnet avfall 29 % 30 % 52 % Total vikt på farligt avfall 4 729 4 213 105 1) Uppgifterna är föremål för mätosäkerheter eftersom informationen som används för att beräkna volymerna för tillverkningsavfall till­ handahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. Volymerna för kontorsavfall har uppskattats och inkluderats i totalsummorna ovan, men utgör inte ett väsentligt avfallsflöde. Insamlade volymer av elektroniskt avfall, per avfallshanteringsmetod1) Ton 2025 2024 2023 Förberedelse för återanvändning 97 49 36 Materialåtervinning 2 678 3 752 3 581 Förbränning (energiåtervinning) 24 69 151 Deponi 2 3 101 Totalt 2 801 3 872 3 869 1) Uppgifterna är föremål för mätosäkerhet eftersom informationen som används för att beräkna volymerna för insamlat elektroniskt avfall tillhandahålls av aktörer i värdekedjan, till exempel återvinningsföretag. De redovisade volymerna av elektroniskt avfall består främst av nätutrustning, bland annat batterier, som samlats in från kunder samt kasserad osåld utrustning som ”släppts ut på markna­ den” i enlighet med EU:s WEEE­direktiv. EU­taxonomin utgör ett gemensamt ramverk för att identifiera vilka ekonomiska verksam­ heter som kan anses vara miljömässigt håll­ bara. Ericsson har bedömt sina ekonomiska verksamheter mot taxonomin för att fast­ ställa vilka av dess verksamheter som omfat­ tas av och är förenliga med de delegerade för­ ordningarna på klimat­ och miljöområdet. Bedömningsmetod Identifieringen av de ekonomiska aktiviteter som är relevanta för Ericsson har krävt tolk­ ning av taxonomin och de tillhörande dele­ gerade förordningarna. Ericssons tolkning är att en ekonomisk verksamhet, för att anses vara omfattad av taxonomin, måste uppfylla samtliga av följande kriterier: – Generera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning, – överensstämma med beskrivningen av en verksamhet som anges i någon av bila­ gorna till de delegerade klimat­ eller miljöförordningarna, – ha tekniska granskningskriterier som är praktiskt tillämpliga på verksamheten. E EU­taxonomin för hållbara verksamheter 116 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 121 ===== Utifrån denna tolkning har omsättning, kapi­ talutgifter (Capex) och driftsutgifter (Opex) hänförliga till verksamheter som uppfyller dessa kriterier inkluderats som omfattade av taxonomin och ingår i de nyckeltal som redo­ visas på nästa sida. Därutöver har vissa utgif­ ter som enskilt anses omfattas av taxonomin också inkluderats i nyckeltalen, enligt beskriv­ ningen nedan. Från och med 2025 tillämpar Ericsson de nyligen införda väsentlighetströsklarna i taxonomin. Enligt dessa behöver ekono­ miska verksamheter som var för sig eller samman taget utgör högst 10 % av omsätt­ ning, kapital utgifter eller driftsutgifter inte redo visas som separata poster. Dessa icke­ väsentliga verksamheter anges i en fotnot till den sammanfattande tabellen på nästa sida. Det bör noteras att endast ett fåtal verk­ samheter inom IKT­sektorn för närvarande omfattas av den delegerade klimatförord­ ningen. Även om EU­kommissionen har indi­ kerat att ytterligare verksamheter kan komma omfattas i framtiden, omfattas merparten av Ericssons kommersiella erbjudande, inklusive mobilnät, i dagsläget inte av de verksamheter som anges som omfattades av taxonomin enligt den delegerade klimatförordningen. Den delegerade klimatförordningen Inga ekonomiska verksamheter som kvali­ ficerar sig enligt den delegerade klimatför­ ordningen genererade väsentlig omsätt­ ning, kapitalutgifter eller driftsutgifter under rapporteringsåret. Den delegerade miljöförordningen Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning (CE 1.2) Ericsson säljer elektronisk utrustning som en del av sina nätverkslösningar, däribland radiobasstationer, antenner, basband, kraft­ moduler, routrar, modem och sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen till­ verkas både på Ericssons egna anläggningar och av tredjepartstillverkare av elektronik. De tekniska granskningskriterierna för att bedöma om denna verksamhet ger ett väsentligt bidrag har granskats. Bedöm­ ningen är att dessa kriterier huvudsakligen har utvecklats för konsumentelektronik och därför ofta inte är direkt tillämpliga på nät­ produkter. I likhet med vad som är vanligt för tillverkare av industriell utrustning offent­ liggörs inte detaljerad information om hur nätprodukter kan repareras eller demonte­ ras, eftersom detta skulle kunna innebära betydande konkurrensnackdelar. Därutöver uppfyller produkterna inte fullt ut samtliga ämneskrav som anges i kriterierna. Kriteri­ erna avseende utökat producentansvar för elektrisk och elektronisk utrustning samt batterier bedöms däremot vara uppfyllda. Arbete pågår för att bedöma om verksam­ heten uppfyller kriterierna om att inte orsaka betydande skada (DNSH) enligt EU­taxono­ min. Bedömningen omfattar en utvärdering av primära tillverkningsanläggningars påver­ kan på vattenresurser, natur och biologisk mångfald samt exponering för platsspecifika, klimatrelaterade risker. Eftersom detta arbete fortfarande pågår är det ännu inte möjligt att dra slutsatsen att samtliga DNSH­kriterier är fullt uppfyllda. Merparten av DNSH­kriterierna avseende förebyggande och begränsning av förore­ ningar bedöms vara uppfyllda. De allmänna DNSH­kriterierna är dock inte fullt uppfyllda, eftersom samtliga produkter för närvarande innehåller bly. Verksamheten bedöms upp­ fylla DNSH­kriterierna för begränsning av klimatförändringar. Kriterierna avseende klassificering utifrån energieffektivitet gäller endast för konsumentelektronik och är därför inte tillämpliga på dessa produkter. Utgifter som individuell omfattas Väsentliga utgifter hänförliga till andra eko­ nomiska verksamheter än de som beskrivs ovan kan inkluderas som individuellt omfat­ tade kapitalutgifter och driftsutgifter, förutsatt att verksamheten är angiven i den delegerade klimatförordningen eller den delegerade miljö­ förordningen samt att leverantörens ekono­ miska verksamhet omfattas av taxonomin och, i förekommande fall, är taxonomiförenlig. Ericsson inkluderar Förvärv och ägande av byggnader (CCM 7.7) som kapitalutgifter och driftsutgifter som enskilt omfattade av taxonomin. Eftersom bedömningen av fören­ lighet för dessa verksamheter kräver detalj­ erad information om leverantörernas egen taxonomiförenlighet kan Ericsson för när­ varande inte fastställa i vilken utsträckning identifierade kapitalutgifter och driftsutgifter som enskilt omfattas av taxonomin också kan anses vara taxonomiförenliga. Vissa ytterligare utgifter relaterade till verk­ samheter som anges i den delegerade klimat­ förordningen redovisas som icke­väsentliga verksamheter, vilket framgår av fotnoten till den sammanfattande tabellen på nästa sida. Minimiskyddsåtgärder Minimiskyddsåtgärder bedöms vara på plats. Information om Ericssons åtaganden avse­ ende mänskliga rättigheter och processer för tillbörlig aktsamhet lämnas i avsnitten om samhällsansvar, med en tillhörande översikt i bilaga 3. Uppgifter om Bolagets arbete mot mutor och korruption, efterlevnad av skatte­ och konkurrenslagstiftning redovisas i avsnittet Ansvarsfullt företagande. Redovisningsprinciper Ericssons koncernredovisning upprätt­ as i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) så som de ut­ färdats av International Accounting Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunderna för upprättandet beskrivs i not A1 till koncernredovisningen. Kapitalutgifter och driftsutgifter enligt taxonomirapporteringen definieras i EU:s taxonomiförordning och utgör inte fristående mätetal enligt IFRS. Taxonomins nyckeltal beräknas med utgångspunkt i belopp från Ericssons finansiella rapporter och hänförs till relevanta poster. För driftsutgifter tillämpas en snävt definierad kostnadsbas enligt taxo­ nomiförordningen, vilken endast omfattar en delmängd av de rörelsekostnader som redo­ visas i de finansiella rapporterna. Omsättning Den totala omsättningen motsvarar netto­ omsättningen såsom den redovisas i koncer­ nens resultaträkning. Kapitalutgifter De totala kapitalutgifterna motsvarar till­ lägg till balansräkningsposterna materiella respektive immateriella anläggningstill­ gångar, inklusive aktiverade forsknings­ och utvecklingskostnader. Beloppen redovisas före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller nedskrivningar och exklusive föränd­ ringar i verkligt värde. Tillägg som uppkom­ mer genom rörelseförvärv inkluderas enligt vad som anges i not C1 och C2 till koncernens balansräkning. Kapitalutgifter inkluderar även tillägg och förändringar av nyttjanderättstillgångar redovisade enligt IFRS 16, i enlighet med not C3 till koncernens balansräkning. Driftsutgifter Totala driftsutgifter motsvarar kostnads­ förda forsknings­ och utvecklingskostnader, kostnader för byggnadsrenoveringar, kort­ tidsleasing, underhålls­ och reparationskost­ nader samt andra indirekta kostnader hän­ förliga till den löpande driften av materiella anläggningstillgångar. Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin Väsentlig omsättning, kapitalutgifter och drifts­ utgifter enligt ovanstående definitio ner som är hänförliga till verksamheter som omfattas av taxonomin utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Belopp som redovisas på produktkoder kopp­ lade till verksamheter som omfattas av taxo­ nomin används för att beräkna motsvarande omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. 117Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 122 ===== Omsättning som härrör från tredjeparts­ utrustning som inte har designats av Ericsson, såsom bärbara datorer eller annan kundut­ rustning som säljs som en del av en nätlös­ ning, exkluderas från omsättning som omfat­ tas av taxonomin. Detta eftersom Ericsson inte har möjlighet att påverka insatsmaterial eller produktegenskaper, såsom hållbarhet, återanvändbarhet eller återvinningsbarhet, för sådan utrustning. En avstämning görs för att säkerställa att ingen dubbelräkning sker mellan kategorierna. Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar Ericsson tillämpar EU:s delegerade taxono­ miförordning i dess lydelse per den 8 januari 2026, vilket innefattar tillämpning av de väsentlighetsöverväganden som beskrivs ovan samt användning av förenklade tabeller för presentation av nyckeltal. Från och med rapporteringsåret 2025 inkluderar Ericsson även väsentliga kostnader hänförliga till för­ värv och ägande av byggnader, inklusive akti­ verade kostnader för leasade fastigheter som har redovisats som nyttjanderättstillgångar i balansräkningen, bland de aktiviteter som omfattas av taxonomin. Omsättning 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Ekonomiska verksamheter Kod Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat­ förändringar Anpassning till klimat­ förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förore­ ningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel taxonomi- förenlig som omfattas av taxonomin (%) Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 35 % – – – – – – – – – – Summa förenlighet per mål – – – – – – SUMMA OMSÄTTNING 35 % – – – – – – – – – – Kapitalutgifter 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Ekonomiska verksamheter Kod Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat­ förändringar Anpassning till klimat­ förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förore­ ningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel taxonomi- förenlig som omfattas av taxonomin (%) Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 22 % – – – – – – – – – – – Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 46 % – – – – – – – – – – – Summa förenlighet per mål – – – – – – SUMMA KAPITALUTGIFTER 68 % – – – – – – – – – – – Driftsutgifter 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Ekonomiska verksamheter Kod Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat­ förändringar Anpassning till klimat­ förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förore­ ningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel taxonomi- förenlig som omfattas av taxonomin (%) Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 31 % – – – – – – – – – – – Summa förenlighet per mål – – – – – – SUMMA DRIFTSUTGIFTER 31 % – – – – – – – – – – – Nyckeltal Sammanfattning 2025 2024 Uppdelning per miljömål för taxonomiförenliga verksamheter (%) Nyckeltal Total (MSEK) Omfattas av taxonomin (%) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Begränsning av klimat­ förändringar Anpassning till klimat­ förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föro­ reningar Biologisk mångfald Möjlig- görande (%) Om ställning (%) Icke bedömda icke-väsentliga (%) 1) Taxonomi- förenlig (MSEK) Taxonomi- förenlig (%) Omsätt- ning 236 681 35 % – – – – – – – – – – 3 % – – Kapital- utgifter 6 488 68 % – – – – – – – – – – 5 % – – Drifts- utgifter 49 914 31 % – – – – – – – – – – 2 % – – 1) Omfattar omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter från följande verksamheter: Reparation, renovering och återtillverkning (CE 5.1); Försäljning av reservdelar (CE 5.2); Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon (CCM 6.5); Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning (CCM 7.3); Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i byggnader (CCM 7.4); Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda (CCM 7.5) och Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi (CCM 7.6). 118 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 123 ===== S Den egna arbetskraften Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Likabehandling och lika möjligheter för alla Kompetensutveckling och omskolning i kritisk kompetens Faktisk positiv påverkan Egen verksamhet Oproportionerlig representation av kvinnor Systemisk negativ påverkan Egen verksamhet Arbetsvillkor Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Undermåliga arbetsvillkor Systemisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Arbetstagares säkerhet i högriskområden Potentiell negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Likabehandling och lika möjligheter för alla Ericsson har identifierat en faktisk positiv påverkan relaterad till kompetensutveckling och omskolning av medarbetarna i kritiska kompetenser såsom AI och molnbaserad teknik, säkerhet, ledarskap, affärsutveckling, etik samt hälsa och säkerhet och välbefin- nande. Genom att ge medarbetare tillgång till lärande och utveckling inom dessa områden stödjer Ericsson deras långsiktiga anställningsbarhet, karriärutveckling och professionella utveckling. Samtidigt möjlig- gör en förstärkning av dessa kompetenser att Ericsson kan behålla sitt teknikledarskap inom mobilnät där denna typ av kompetens blir allt viktigare. Att ge medarbetare möjlig- het att utveckla rätt kompetens är avgörande inte bara för att utveckla innovativa lösningar, utan även för att effektivt ta dessa till mark- naden och möta kundernas behov. Genom att matcha medarbetarnas kompetensut- veckling till affärsprioriteringar bidrar detta till att medarbetarna är bättre förberedda för de omställningar som branschen genomgår. Det stärker också Ericssons förmåga att leverera konkurrenskraftiga lösningar av hög kvalitet till sina kunder och partners. Denna påverkan förekommer i dagsläget och förväntas kvar- stå på medellång till lång sikt. Utöver denna positiva påverkan har Ericsson identifierat den oproportionerligt låga representationen av kvinnor som en faktisk negativ påverkan inom informations- och kommunikationsteknik (IKT)-sektorn, inklusive inom den egna arbetskraften. Kvin- nor utgör en jämförelsevis liten del av arbets- kraften i tekniska roller och chefspositioner, områden som är avgörande för Ericssons långsiktiga konkurrenskraft eftersom brist på mångfald begränsar perspektiv i innovation och beslutsfattande. De underliggande orsakerna är struktur- ella och härrör från låg kvinnlig representa- tion inom utbildningsområden som veten- skap, teknik, ingenjörsvetenskap och mate- matik (STEM), i kombination med etablerade branschnormer. Denna systemiska påverkan förekommer i dagsläget förväntas kvarstå på medellång till lång sikt om den inte hante- ras. Ericsson följer alla tillämpliga lagar och förordningar mot diskriminering, och initiativ inom detta område utvecklas i enlighet med dessa krav. Sammantaget illustrerar dessa effekter hur likabehandling och lika möjligheter för alla är en kritisk del av Ericssons medarbetar- strategier. Genom att stödja medarbetare i kontinuerlig kompetensutveckling och till- lämpa icke-diskriminerande prestationsmått, samtidigt som hinder för ökad mångfald hanteras, stärks både individens karriärut- vecklingsmöjligheter och Ericssons förmåga att attrahera, utveckla och behålla humanka- pital, vilket är en avgörande framgångsfaktor i IKT-sektorn. Arbetsvillkor Undermåliga arbetsvillkor Med medarbetare i mer än 100 länder och egna tillverknings- och logistikanläggningar i Europa, Asien och Nord- och Sydamerika är Bolaget exponerat för potentiell negativ påverkan avseende arbetsvillkor i sin värde- kedja. Dessa utmaningar är systemiska till sin natur och är generellt mer framträdande uppströms i leverantörskedjan för elektro- nikproduktion. Ericssons direkta exponering är främst kopplad till medarbetare inom tillverknings- och logistikverksamhet i geo- grafiska områden med högre risk, inklusive delar av Latinamerika, Syd- och Sydostasien samt Kina. I verksamheten på dessa platser bedöms riskerna vara förhöjda avseende allt för långa arbetstider, otillräckliga löner, osäkra anställningsförhållanden, trakasserier samt begränsningar av föreningsfriheten och rätten till kollektivförhandlingar. Ericsson följer upp arbetsvillkoren i all sin verksamhet världen över genom dialoger och aktiviteter inom ramen för tillbörlig aktsam- het. De underliggande omständigheter som ger upphov till denna påverkan föreligger i dagsläget och förväntas kvarstå på medel- lång till lång sikt. Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Arbetsrelaterade olyckor inträffar i Ericssons egen verksamhet och, i ännu högre grad, bland personal hos leverantörer som till- handahåller fälttjänster såsom nätutbygg- nad, underhåll och reparation, där dödsfall också har förekommit. Denna faktiska nega- tiva påverkan sker i dagsläget och förväntas kvarstå på medellång och lång sikt. Den är koncentrerad till fältverksamheten och till regioner där leverantörer tillhandahåller fälttjänster. Baserat på historiska incidentdata har dödsfallen orsakats av trafikolyckor, fall från hög höjd och elolyckor och omfattat främst leverantörers personal. Olyckor med sjuk- frånvaro har uppstått till följd av liknande orsaker, samt under montering, demontering och andra fältbaserade tekniska aktiviteter. Denna påverkan är kopplad till Ericssons affärsmodell, som omfattar storskaliga nätut- byggnad och nätunderhåll som utförs av både Ericssons medarbetare och Bolagets leverantörer. Genom Ericssons mål om noll allvarliga arbetsplatsolyckor (Target Zero) integre- ras hälso- och säkerhetsaspekter i Bolagets övergripande strategi med målet att elimi- nera dödsfall och olyckor med sjukfrånvaro i Ericssons egen verksamhet och i Bolagets värdekedja. Personalens säkerhet i högriskområden Ericsson har medarbetare och samarbetar med leverantörer i regioner där konflikter, poli- tisk instabilitet, inre oroligheter och organise- rad brottslighet skapar förhöjda säkerhetsris- ker. Under sådana omständigheter kan arbets- tagare både i Ericssons egen verksamhet och i värdekedjan utsättas för hot mot sin säkerhet och sitt välbefinnande, vilket omfattar överfall, bortförande eller andra former av våld. Exponeringen för dessa risker är särskilt relevant för anställda och leverantörers per- sonal som arbetar med nätutbyggnad och underhåll i instabila områden. Ericsson är direkt exponerat genom sina egna anställda i dessa geografiska områden samt indirekt exponerat genom sina affärsrelationer med leverantörer och underleverantörer. Denna potentiella negativa påverkan föreligger i dagsläget och förväntas kvarstå på medel- lång till lång sikt. Att upprätthålla rättvisa och säkra arbets- villkor är centralt för Ericssons åtagande om ansvarsfullt företagande och stödjer dessutom motståndskraftig verksamhet och resilienta leverantörskedjor. Det lig- ger också i linje med Ericssons ambition att upprätthålla förtroendefulla relationer med kunder, medarbetare och samarbets- partners samt att bidra till bredare bransch- standarder för anständigt arbete och säkra anställningsvillkor. 119Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 124 ===== Policy Den affärsetiska koden omfattar Ericssons anställda och alla personer vars arbete Ericsson utövar kontroll över. Koden förbjuder alla former av diskriminering, oavsett lokal lagstiftning. Den fastslår rätten till rättvisa, säkra och gynnsamma arbetsvillkor, fören- ingsfrihet och kollektivförhandlingar och tyd- liggör Bolagets åtagande att upprätthålla en säker och hälsosam arbetsmiljö. Den beskri- ver även Ericssons åtagande avseende rättvis och rimlig ersättning, vilket innebär att minst en lön som går att leva på (Living wage) ska betalas till anställda. Slaveri, exploatering, människohandel, barnarbete och alla former av tvångsarbete är strikt förbjudna. Mer information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upp­ lysningar, som också beskriver de viktigaste delarna i Ericssons Uttalande om företa- gande och mänskliga rättigheter. Ericssons medarbetarpolicy omfattar alla anställda samt personer som utför arbete för Ericssons räkning. Den beskriver Bolagets åtagande avseende rättvis och likvärdig behandling, lika möjligheter och goda arbets- villkor fria från diskriminering. Policyn bygger på principen att varje individs möjligheter på arbetsplatsen ska grunda sig på öppenhet och jämlikhet, samt att lön och erkännande ska fungera som belöning för uppnådda resultat. Ersättning ska vara marknadsmäs- sig, rättvis och transparent. Policyn stödjer kontinuerligt lärande och karriärutveckling för att möjliggöra för kontinuerlig kompetens- utveckling och omskolning sig i linje med för- ändrade affärsbehov. Ledare ansvarar för att främja en engagerande arbetsmiljö där med- arbetarna kan prestera på sin högsta nivå, utvecklas, känna sig uppskattade och bidra till Ericssons långsiktiga framgång. Ericssons koncernpolicy för arbets- miljö (Health, Safety and Wellbeing Policy) om fattar anställda och, i förekommande fall, andra som påverkas av Bolagets verksam- het, inklusive icke-anställda inom den egna arbetskraften samt leverantörernas anställda. Policyn anger att Ericsson ska tillämpa en riskbaserad metod för att förebygga, kontroll- era och begränsa arbetsrelaterade faror samt kontinuerligt förbättra hanteringen av denna typ av påverkan. Inom sitt arbetsmiljöarbete strävar Ericsson efter att uppfylla kundkrav och andra tillämpliga hälso- och säkerhets- krav, även när dessa är striktare än lokal lag- stiftning. Arbetsplatser och processer är utfor- made för att främja hälsa, säkerhet och välbe- finnande, med stöd av lämpliga verktyg och utbildning. Medarbetare och andra intressen- ter konsulteras regelbundet i syfte att stödja kontinuerlig förbättring av ledningssystemet för arbetsmiljö (Occupational Health and Safety (OHS) Management System). Intressentdialog Dialog med medarbetare om faktisk och potentiell påverkan sker genom flera kanaler. Bolagsövergripande medarbetarundersök- ningar genomförs årligen för att bedöma medarbetarnöjdhet, arbetsmiljö samt upp- fattningar om ledarskap och strategi. Resultat är tillgängliga på bolags- och enhetsnivå och kan brytas ned på olika medarbetargrupper för att möjliggöra riktade åtgärder. Ericsson har inrättat arbetsmiljökommit- téer som omfattar chefer och medarbetare, eller arbetstagarrepresentanter där så är tillämpligt. Dessa sammanträder regel- bundet, följer upp resultat och nyckeltal inom hälsa och säkerhet, samt diskuterar och beslutar om åtgärder för att förbättra arbetsmiljöledningssystemet och dess pro- cesser. Information om mål, resultat, och utbildning inom hälsa, säkerhet och välbe- finnande är tillgänglig för alla medarbetare genom interna kanaler såsom intranät och nyhetsbrev. Därutöver genomförs särskilda årliga medarbetarundersökningar om hälsa, säkerhet och välbefinnande, där frågor om balans mellan arbete och fritid också ingår. Anställda omfattas av kollektivavtal med fackföreningar i ett flertal länder där Ericsson bedriver verksamhet, inklusive länder med ett stort antal anställda såsom Sverige, Spanien, Rumänien, Ungern, Italien och Brasilien. I dessa länder konsulteras fackföreningar i frågor som rör arbetsvillkor, i enlighet med lokal lagstiftning. Ericsson har inga globala ramavtal med globala fackliga samarbetsorganisationer, men för en dialog med Trade Union Network, en global fackföreningsrörelse. Ericsson har också inrättat ett Europeiskt företags- råd (European Works Council) som möjlig- gör informationsutbyte och samråd mellan ledning och arbetstagarrepresentanter i betydande transnationella frågor som berör anställda i länder inom det europeiska eko- nomiska samarbetsområdet (EES). Genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer driver Ericsson sina mål för mänskliga rättigheter. Dessa initiativ stärker Bolagets arbete med tillbörlig akt- samhet avseende mänskliga rättigheter och ger ytterligare insikter i berörda intressenters perspektiv, inklusive den egna arbetskraft- ens. De huvudsakliga externa samarbetena, partnerskapen och åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter och arbetstagarrättig- heter beskrivs nedan. Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera oegentligheter Medarbetare kan rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive misstänkta fall av diskriminering, trakasserier samt övrig negativ påverkan på mänskliga- och arbetstagarrättigheter, till sin chef, chefens överordnade, eller till koncern- funktionerna People (personal), Legal (juridik) eller Compliance (regelefterlevnad). Medar- betarna kan även rapportera via Ericssons Compliance Line, som är tillgänglig online eller via telefon dygnet runt och på flera språk. Anonym rapportering är möjlig, och den som rapporterar behöver inte avsäga sig rätten till rättslig prövning eller underteckna sekretessavtal. För att säkra utredningarnas integritet ombeds rapporterande personer att inte dela information om pågående ärenden. Ericsson har under de senaste åren motta- git ett stabilt antal rapporter via Compliance Line. Många av dessa har dock varit allmänna frågor snarare än misstänkt otillbörligt age- rande eller överträdelser av den affärsetiska koden, lagar eller förordningar. Endast en begränsad andel av de inrapporterade ärendena har lett till utredning eller påvisat bekräftade överträdelser. Detta mönster tyder på att rapporteringskanalerna är tillgäng- liga, välkända och åtnjuter medarbetarnas förtroende. Mer information finns i avsnittet Ansvarsfullt företagande. En central rapporteringskanal finns även för Ericssons egna anställda och leverantö- rernas anställda för att rapportera hälso- och säkerhetsincidenter och tillbud. Dessa hanteras inom ramen för en särskild process i Bolagets arbetsmiljöledningssystem. Organisation Beskrivning Business Network on Civic Free- doms and Human Rights Defenders Samarbetsnätverk av företag som främjar den privata sektorns stöd till försvarare av medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter. Global Network Initiative Initiativ inom IKT-sektorn avseende yttrandefrihet och rätten till privatliv, som omfattar telekomföretag, civilsamhället, investerare och akademi. Shift Business Learning Program Icke-vinstdrivande organisation som samarbetar med företag, finansinstitut och standardiseringsorgan för att stödja implementeringen av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). FN:s B-Tech Project FN:s Human Rights B-Tech Project, inklusive Tech Company Community of Practice, främjar tillämpningen av UNGP inom IKT-sektorn. FN:s Global Compact Världens största företagsinitiativ för hållbarhet, där Ericsson har varit medlem sedan starten år 2000. 120 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 125 ===== När negativ påverkan identifieras strävar Ericsson efter att tillhandahålla avhjälpande åtgärder, exempelvis genom dialog med berörda parter eller genom att anpassa pro- cesser för att förhindra liknande händelser. Vidtagna åtgärder Likabehandling och lika möjligheter för alla Likabehandling och lika möjligheter främ- jar mångfald av perspektiv, vilket stärker innovationskraften och kvaliteten i besluts- fattande och utgör en grund för Bolagets motståndskraft och långsiktiga konkurrens- kraft. Ericsson arbetar för att upprätthålla en kultur som präglas av respekt, rättvisa och transparens samt för att hantera hinder för lika möjligheter och rättvis behandling bland medarbetarna. Ericssons medarbetar- och rekryteringsprocesser är utformade för att behandla nuvarande och potentiella medar- betare rättvist och konsekvent, exempelvis genom att använda neutralt språk i platsan- nonser och ge chefer utbildning i att främja likabehandling och lika möjligheter. Att skapa en inkluderande arbetsmiljö och en kultur av samhörighet är en integrerad del av verksamheten och varje chef ansvarar för detta inom sitt team. Specialistkompe- tens finns inom enheten för Global Talent & Development, som ansvarar för att fastställa ramverk och riktlinjer. Resursgrupper för med- arbetare (Employee Resource Groups) stöds och uppmuntras i hela organisationen. De är öppna för alla och omfattar ett brett spektrum av ämnen. Löner och förmåner är utformade för att vara rättvisa, konkurrenskraftiga och för att återspegla individuell prestation och bidrag till verksamheten. Alla lönebeslut följer Ericssons lönefilosofi och bygger på samma kriterier för icke-diskriminering. En globalt enhetlig rollstruktur och tydligt definierade befattningsnivåer utgör grunden för rättvis lönesättning och möjliggör meningsfulla analyser och jämförelser. Under 2025 genomförde Ericsson en heltäckande analys av nivån på tillräcklig- het i sina löner (Adequate wages). Analysen bekräftade att alla anställda erhåller lön som bedöms som tillräcklig enligt den metod Bolagets tillämpar, vilken är i linje med kra- ven i ESRS. Bolaget kommer framöver att kontinuerligt utvärdera ersättningen till sina medarbetare, i linje med sitt åtagande om att tillhandahålla rättvisa och rimliga löner, vilket omfattar att säkerställa att alla medarbetare som minimum erhåller en lön som går att leva på (Living wage). Ericsson stödjer sina medarbetares utveckling genom kompetensutveckling, omskolning, projektbaserat lärande och möjligheter till intern karriärutveckling. Varje år identifieras kritiska kompetenser kopp- lade till Bolagets strategiska prioriteringar, vilket omfattar teknik-, affärsutvecklings- och ledarskapskompetenser. Lärandemöj- ligheter för att utveckla kritisk kompetens erbjuds på fyra kunskapsnivåer för att stödja medarbetare i att uppfylla förväntningar på deras prestation i sina nuvarande roller samt för att förbereda sig för framtida karriärmöjligheter. Medarbetare uppmuntras till att knyta kontakter inom Bolaget för att främja kun- skapsutbyte och till att nätverka inom orga- nisationen. En digital lärandeplattform ger tillgång till kurser som medarbetarna kan genomföra i egen takt och möjliggör uppfölj- ning och analys av deras kompetensutveck- ling. Medarbetare kan även nominera sig själva till riktade utbildningsprogram som utvecklats tillsammans med externa partners och universitet. Individuella karriärutvecklings- och pre- stationsmål fastställs årligen tillsammans med chefer, och medarbetarna genomgår årliga prestationsutvärderingar som stöd för sin utveckling. Utöver utlysta tjänster, kan medarbetare också utforska och ansöka om projektbaserade uppdrag och rota- tionsmöjligheter genom Ericssons interna jobbmarknad. Under 2025 fokuserade Ericsson på att tydliggöra förväntningarna på gott ledarskap genom att förankring i tre grundläggande principer: skapa tydlighet, utveckla medar- betare och leverera resultat. Ledare får stöd i att förstå och tillämpa dessa principer genom riktade workshops, utbildningsprogram och användarvänligt vägledningsmaterial. Hälsa och säkerhet Ericsson verkar för att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö, med det över- gripande målet att nå noll arbetsrelaterade dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro (Target Zero). Ericsson Care är Bolagets arbetsmetod för hälsa, säkerhet och välbefin- nande, och stödjer arbetet mot Target Zero genom att främja säkra och hälsosamma beteenden inom organisationen. Ericsson Care understöds av program med fokus på proaktivt riskförebyggande, säkerhetsmed- vetet ledarskap, dialog med leverantörer, lärande och utveckling samt kommunikation och medvetenhet inom Ericsson och bland Bolagets leverantörer. Samtliga chefer ansvarar för att imple- mentera dessa program och för att främja en säker och hälsosam arbetsmiljö, säkerställa att medarbetarna genomgår relevant arbets- miljöutbildning samt främja medvetenhet och arbetsmiljörelaterad regelefterlevnad. Ericsson tillhandahåller ett globalt inci- dentrapporteringsverktyg för att rapportera faror, tillbud, incidenter samt angelägen- heter relaterade till hem- och distansarbete och som berört medarbetare, leverantörer eller andra som arbetar på uppdrag av Bola- get. Rapporterade ärenden utreds genom grundorsaksanalys i syfte att åtgärda skador och förhindra att de upprepas. Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av fälttjänster, måste genomgå obligatorisk utbildning i hälsa, säkerhet och välbefinnande. Ytterligare utbildning tillhandahålls utifrån på individens roll och riskexponering, kompletterat med särskild utbildning för ledare och andra perso- ner med nyckelroller inom hälsa och säkerhet. Under 2025 fortsatte Bolaget att ytterli- gare förankra säkerhet i företagskulturen och stärka processer och styrning. Detta omfat- tade lanseringen av en uppdaterad obliga- torisk utbildning som understryker Ericssons åtagande att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för sina anställda och andra som arbetar på uppdrag av Bolaget. Utbildningen utformades för att skapa ökat engagemang och uppmuntra medarbetare att vidta proaktiva och förebyggande åtgär- der, såsom att rapportera faror, säga ifrån vid osäkra förhållanden, agera i nödsituationer och prioritera sitt eget och andras välbefin- nande. Vidare fortsatte Bolaget att upp- muntra och ge Ericssons och leverantörernas anställda mandat att omedelbart avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhållanden iden- tifieras, inom ramen för Bolagets Stop Work Authority-program. Arbete kopplat till hälsa och säkerhet för leverantörer av fälttjäns- ter som skett under året beskrivs i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan. Arbetsvillkor Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter är integrerad i Ericssons verksam- het för att stödja åtagandet att respektera mänskliga rättigheter och för att hantera relaterade risker. Människorättsrelaterade risker ingår i Ericssons riskhanteringsram- verk (ERM) och följs vid behov upp i Business Risk Committee. Ett centralt team av män- niskorättsexperter fastställer prioriteringar på koncernnivå, samordnar arbetet med tillbörlig aktsamhet och samarbetar med affärsområden och regionala säljteam kring människorättsrelaterade initiativ. Utbild- ning i mänskliga rättigheter är tillgänglig för alla medarbetare och därtill erbjuds riktade utbildningar och kompetensbyggande aktivi- teter till nyckelroller och -funktioner. De mest framträdande människorätts- frågorna för Ericsson rör arbetstagare i leve- rantörskedjan och potentiellt missbruk av Ericssons teknik nedströms i värdekedjan. Dessa behandlas i avsnitten Arbetstagare i värdekedjan samt Konsumenter och slutanvändare. För sin egen verksamhet och arbetskraft tillämpar Ericsson en rad åtgärder inom ramen för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter. Dessa sker i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s rikt- linjer för multinationella företag, och foku- serar på aktiviteter och verksamheter med bedömd förhöjd risk. En sådan åtgärd är att genomföra landsbesök och studier för att få en djupare förståelse för lokala förhållanden och potentiell påverkan på mänskliga rättig- heter. Under de senaste åren har människo- rättsexperter besökt verksamheter i Mexiko och Indien där de fört dialoger med lokalt 121Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 126 ===== anställda medarbetare och chefer, besökt leverantörer och anordnat möten och runda- bordssamtal med organisationer i civilsam- hället som fokuserar på människorättsfrågor som är relevanta för Ericsson. De huvudsak- liga resultaten av dessa besök har varit en ökad förståelse för landspecifika verksamhe- ter och relaterade risker, ökad medvetenhet om tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter samt identifiering av potentiell negativ påverkan och åtgärder för att hantera denna. Människorättsrelaterade överväganden ingår även i Ericssons process för tillbörlig aktsamhet vid sammanslagningar, förvärv och avyttringar. I processen utvärderas de huvudsakliga människorättsriskerna hos målbolaget eller hos köparen i syfte att göra en bedömning av i vilken utsträckning mål- bolaget har tillfredsställande ramverk för till- börlig aktsamhet. Om brister eller varnings- signaler identifieras utarbetas en åtgärdsplan. Ytterligare information om Bolagets över- gripande arbetssätt avseende mänskliga rät- tigheter och fokusområden finns beskrivna i Ericssons uttalande om företag och mänskliga rättigheter på Bolagets webbplats. Medarbetarnas välbefinnande Välbefinnande är en central del av arbetet med i att säkerställa goda arbetsförhållan- den. Ericssons angreppssätt omfattar en stödjande arbetsmiljö, utformning av arbets- uppgifter som beaktar fysiskt, emotionellt, ekonomiskt och socialt välbefinnande samt ledare som agerar som förebilder för säkra och hälsosamma beteenden. Hybridarbete och flexibla arbetsformer ger medarbetarna ökat inflytande över var och när deras arbete utförs. Detta sker inom ramen för en övergri- pande princip om att kontorsarbete ska prio- riteras (Office first), samtidigt som flexibilitet medges när arbetsuppgifter och ansvarsom- råden tillåter det. Arbetstagarnas säkerhet i högriskområden Ericsson har ett globalt ramverk för säkerhet i högriskområden för att trygga säkerheten för medarbetare, leverantörer och extern personal som är verksamma på platser som kan påverkas av väpnade konflikter, brottslig- het, kidnappning, terrorism eller oroligheter. Ericsson följer löpande den geopolitiska och säkerhetsrelaterade utvecklingen och upp- rätthåller detaljerade riskbedömningar. Bola- get tillämpar fastställda reserutiner, tillhan- dahåller utbildning, kommunikationssystem och ytterligare säkerhetsåtgärder anpassade efter bedömda risker. Beredskapsplaner finns utarbetade och kan aktiveras vid en nödsitua- tion för att säkerställa samordnade och effek- tiva insatser, samt en återgång till normal aktivitet när detta är möjligt. Oberoende revisioner av Ericssons verksamhet I egenskap av en viktig leverantör till många kommunikationstjänsteleverantörer är Ericsson regelbundet föremål för tredjeparts- revisioner, däribland revisioner som initieras av medlemmar i Joint Alliance for Corporate Social Responsibility (JAC). JAC är en ideell sammanslutning av telekomoperatörer som arbetar för rättvisa arbetsvillkor och ansvars- fulla sociala och miljömässiga metoder i IKT- sektorns leverantörskedja. Medlemmarna genomför gemensamma revisioner och utvärderingar för att verifiera efterlevnad av hållbarhetsstandarder samt för att stödja för- bättringar genom informationsdelning mel- lan medlemmarna. Revisionerna omfattar områden som arbetsrätt och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, miljöledning, etik och ledningssystem. Under de senaste åren har Ericssons tillverkningsanläggningar i Mexiko, Kina, Rumänien, Estland och USA granskats. Sammantaget visar resultaten att Ericsson uppfyller revisionskriterierna. Avvi- kelser har dock identifierats inom vissa områ- den, främst avseende arbetstider. Dessa har åtgärdats genom dialog med berörda medar- betare samt genom lokala åtgärdsplaner och uppföljning sker löpande. Kategori Basår Målår Antal under basåret Målvärde Antal 2025 Dödsfall 2020 2025 7 0 3 Incidenter med sjukfrånvaro 143 60 Mål Hälsa och säkerhet Ericsson hade som mål att uppnå noll arbetsrelaterade dödsfall och noll olyckor med förlorade arbetsdagar till följd av arbetsrelaterade fysiska skador eller arbetsrelaterad sjukdom inom områden som står under Bolagets kontroll till 2025. Målet omfattade såväl den egna arbetskraften som anställda hos leverantörer av fälttjänster. Arbetsmiljöexperter följer, i samarbete med relevanta interna intressenter, upp utvecklingen mot detta och relaterade delmål för att identifiera förbättringsåtgärder. Målen ingår i den löpande interna rapporteringen till koncernledningen. Under 2025 inträffade 3 dödsfall och 60 olyckor med sjukfrånvaro, jämfört med två respektive 72 under 2024. Samtliga dödsfall inträffade bland leverantörers personal, och 38 av olyckorna med sjukfrånvaro avsåg Ericssons egen arbetskraft. Ericsson ser allvarligt på detta utfall. Att uppnå ett nollmål är ut manande, eftersom incidenter uppstår till följd av en kombination av mänskliga faktorer och komplexa operativa miljöer. Bolaget kommer att fortsätta prioritera de risker med mest allvarliga konsekvenser, stärka säkerhetsprogrammen, inklusive hanteringen av leverantörer och samarbetspartners, samt säkerställa ett konsekvent fokus på detta arbete bland ledare, tillräckliga resurser och tydligt ansvarstag- ande. Dessa åtgärder syftar till att ytterligare minska sannolikheten för dödsfall och olyckor med förlorade arbetsdagar. Att minska och på sikt eliminera arbetsrelaterade arbetsplatsolyckor är fortsatt en central pri- oritering i Ericssons arbete med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Förutom målet gällande hälsa och säkerhet har Ericsson för när- varande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp- lad till den egna arbetskraften. Bolaget utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs delvis upp genom nyckeltal kopplade till arbetskraften, inklusive de nyckeltal som redovisas i hållbarhetsrapporten. Uppgifter om medarbetare Numeriska uppgifter om egenskaper hos Ericssons anställda och icke-anställda arbetskraft baseras på antalet personer i respektive kategori vid rapporteringsperiodens slut, enligt vad som har regist- rerats i Ericssons centrala HR-system. Det totala antalet anställda vid årets slut har stämts av mot det antal som anges i not G4 till koncernredovisningen. Anställda per medarbetarkategori 2025 2024 2023 Högre chefer1) 171 192 191 Övriga chefer 7 049 7 367 7 499 Medarbetare utan personalansvar 81 606 86 677 92 262 varav STEM2) 65 750 70 128 74 454 varav icke-STEM 15 856 16 549 17 808 Totalt 88 826 94 236 99 952 1) Ericsson definierar högre chefer som koncernledningen och medarbetare som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, exklusive chefsassistenter. Denna definition reviderades 2025 och uppgifterna för jämförelseperioderna har uppdaterats för att avspegla detta. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). 122 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 127 ===== Anställda per land1) 2025 2024 2023 Indien 21 401 22 279 22 848 Sverige 12 806 13 420 13 977 Kina 7 278 8 136 9 950 Övriga länder 47 341 50 401 53 177 Totalt 88 826 94 236 99 952 1) Uppgifter för specifika länder omfattar de länder som utgör minst 10 % av totalt antal anställda globalt under minst ett av de tre föregående åren. Antal anställda per anställningsform 2025 Män Kvinnor Annat/ej angivet Totalt Tillsvidareanställda 64 771 23 541 186 88 498 Tillfälligt anställda 206 122 – 328 Behovsanställda – – – – Totalt 64 977 23 663 186 88 826 Heltidsanställda 64 591 23 252 184 88 027 Deltidsanställda 386 411 2 799 Totalt 64 977 23 663 186 88 826 Personalomsättning 2025 2024 2023 Anställda som lämnat Bolaget 11 526 11 919 13 362 Personalomsättning 13 % 12 % 13 % Anställda som lämnat Bolaget, andel män och kvinnor Män 71 % 73 % 74 % Kvinnor 28 % 27 % 26 % Annat/ej angivet 0 % 0 % 0 % Anställda som lämnat Bolaget per åldersgrupp <30 20 % 21 % 23 % 30–50 53 % 57 % 56 % >50 27 % 22 % 21 % Rekrytering och intern rörlighet 2025 2024 2023 Antal anställda som tillkommit i Bolaget 6 116 6 203 7 785 Anställningstakt 7 % 6 % 8 % Nyanställningar, andel män och kvinnor Män 67 % 63 % 68 % Kvinnor 32 % 35 % 31 % Annat/ej angivet 0 % 1 % 0 % Nyanställningar per åldersgrupp <30 45 % 47 % 49 % 30–50 47 % 46 % 47 % >50 8 % 7 % 4 % Tjänster som tillsatts internt1) 47 % 44 % 49 % 1) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år av personer som redan är anställda på Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år. Uppgifter om icke-anställd arbetskraft Utöver sina anställda anlitar Ericsson extern arbetskraft utan direkta anställningsavtal, främst konsulter som är involverade i tjänsteleve- ranser, produktutveckling samt inköp och materialförsörjning. 2025 2024 2023 Medarbetare som ej är anställda 7 704 9 610 13 125 Omfattning av kollektivavtal och social dialog Ericssons anställda har rätt att bilda eller ansluta sig till oberoende fackförbund och att delta i kollektiva förhandlingar. Där lokal lagstift- ning begränsar dessa rättigheter stödjer Ericsson alternativa former av medarbetarrepresentation, såsom kommittéer eller råd, för att säker- ställa en fortlöpande dialog. Anställda hos leverantörer omfattas av motsvarande krav i uppförandekoden för affärspartners. Under 2025 uppgick täckningen av kollektivavtal i hela koncernen till 32 % (31). Täckningsgrad – kollektivavtal och social dialog1) Kollektivavtal (EES) Kollektivavtal (utanför EES) Social dialog (EES) 0–19 % – Sydasien – Ostasien och Stillahavsområdet – Nordamerika 20–39 % 40–59 % 60–79 % 80–100 % – Sverige – Sverige 1) Länder inom EES och regioner utanför EES med mer än 10 % av Bolagets totala antal anställda redovisas. Mångfaldsindikatorer Anställda, fördelat på män och kvinnor 2025 2024 2023 Män 64 977 69 186 73 919 Kvinnor 23 663 24 943 25 954 Annat/ej angivet 186 107 79 Totalt 88 826 94 236 99 952 Andel kvinnor per personalkategori 2025 2024 2023 Högre chefer1) 32 % 31 % 31 % Övriga chefer 25 % 24 % 23 % Medarbetare utan personalansvar 27 % 27 % 27 % varav STEM2) 22 % 22 % 22 % varav icke-STEM 47 % 46 % 46 % Alla anställda 27 % 27 % 26 % 1) Ericsson definierar högre chefer som koncernledningen och medarbetare som rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen, exklusive chefsassistenter. Denna definition reviderades 2025 och uppgifterna för de jämförelseperioderna har uppdaterats för att avspegla detta. Kvinnor repre- senterade 54 av 171 personer inom denna kategori under 2025. 2) Medarbetare utan personalansvar i roller inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Andel anställda per åldersgrupp 2025 2024 2023 <30 11 % 12 % 13 % 30–50 65 % 65 % 66 % >50 23 % 22 % 21 % Mätetal för utbildning och kompetensutveckling Andel anställda som fått prestationsutvärderingar och haft utvecklingssamtal1) 2025 2024 2023 Män 93 % 89 % 93 % Kvinnor 91 % 88 % 92 % Totalt 93 % 88 % 93 % 1) Registrerade utvecklingssamtal per 31 januari nästföljande år. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 2025 2024 2023 Män 25,8 25,2 38,6 Kvinnor 24,9 24,6 36,8 Alla anställda 25,5 25,1 38,1 123Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 128 ===== Mätetal för hälsa och säkerhet Ledningssystem för arbetsmiljö Det koncernövergripande arbetsmiljöledningssystemet är integrerat i Ericsson Group Management System och är utformat för att minska risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbefinnande, samt för att identifiera och genomföra förbättringar inom verksamheten. Systemet är certifierat enligt ISO 45001-standarden, den internationella standarden för arbetsmiljöledning, och omfattar 95 % av Ericssons anställda och 98 % av icke-anställda inom den egna arbetskraften. De som inte omfattas återfinns främst inom arbetskraften i segmenten Enterprise och Other, vilka inte är fullt integrerade i Ericsson Group Management System. Dödsfall per inblandad part 2025 2024 2023 Anställda – – 1 Icke-anställda i den egna arbetskraften – 1 – Andra arbetare1) 3 1 8 Tredje part2) – – 1 Totalt 3 2 10 1) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. 2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, och som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll. Dödsfall per orsak 2025 2024 2023 Fall från hög höjd 1 1 4 Trafikolycka – 1 5 Elolycka 2 – 1 Totalt 3 2 10 Olyckor som resulterat i sjukfrånvaro (LWA), per inblandad part1) 2025 2024 2023 Anställda 31 28 53 Icke-anställda i den egna arbetskraften 7 – – Andra arbetare2) 22 44 43 Totalt 60 72 96 1) Olyckor med sjukfrånvaro är sådana som medför minst en dags sjukfrånvaro. Dessa ingår i de redovisningsbara arbetsrelaterade olyckor som presenteras nedan, vilka även omfattar olyckor som inte resulterade i sjukfrånvaro. 2) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. Arbetsrelaterade olyckor (RWA), per inblandad part 2025 2024 2023 Anställda 54 58 –2) Icke-anställda i den egna arbetskraften 8 1 –2) Andra arbetare1) 44 55 –2) Totalt 106 114 –2) 1) Främst anställda hos leverantörer av fälttjänster och underleverantörer. 2) Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland anställda1) Per 500 heltidsekvivalenter 2025 2024 2023 Dödsfallsfrekvens – – 0,00 LWA-frekvens 0,17 0,14 0,26 RWA-frekvens 0,29 0,29 –2) 1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 miljon timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett upp- skattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva medarbetare i den egna arbetskraften multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal medarbetare, uttryckt i heltidsekvivalen- ter, vilket uppgick till cirka 187 miljoner timmar (199 miljoner under 2024 och 206 miljoner under 2023). Uppgifterna är behäftade med en hög grad av mätosäkerhet. 2) Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Dödsfalls- och olycksfallsfrekvens bland icke-anställda i den egna arbetskraften1) Per 500 heltidsekvivalenter 2025 2024 2023 Dödsfallsfrekvens – 0,04 –2) LWA-frekvens 0,38 – –2) RWA-frekvens 0,43 0,04 –2) 1) Anger antalet dödsfall, olyckor med sjukfrånvaro och arbetsrelaterade olyckor som inträffar under ett år per 500 heltidsekvivalenter, med 1 miljon timmar som ett standardiserat genomsnittligt antal arbetade timmar för 500 heltidsekvivalenter under ett år. Totalt antal arbetade timmar är ett upp- skattat värde baserat på standardårsarbetstiden för aktiva icke-anställda medarbetare i den egna arbetskraften multiplicerat med varje lands årliga genomsnittliga antal icke-anställda medarbetare, uttryckt i heltidsekvivalenter, vilket uppgick till cirka 19 miljoner timmar (23 miljoner under 2024). Uppgifterna är behäftade med en hög grad av mätosäkerhet. 2) Jämförelseuppgifter är inte tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor, samt tillbud1) 2025 2024 2023 Sjukfrånvarodagar till följd av olyckor 366 683 1 679 Rapporterade tillbud 12 063 11 765 11 004 1) Ericsson kan för närvarande enbart samla in information om antal sjukfrånvarodagar till följd av olyckor som omfattade sina egna anställda med tillfredsställande tillförlitlighet. Skälig lön Ericssons anställda erhåller löner som bedöms vara skäliga (adequate) utifrån Ericssons analysmetod, vilken är förenlig med kraven i ESRS. Bedömningen baserades på ett lönebenchmark från en oberoende och trovärdig tredje part. Uppgifter om ersättning till anställda hämtades under det fjärde kvartalet av rapporteringsåret. Mätetal för ersättning Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning1) 2) 2025 2024 2023 Grundlön 86 % 85 % 85 % Total ersättning 86 % 85 % 85 % Förhållande mellan ersättning till VD och till anställda2) 3) 4) 2025 2024 2023 Grundlön – anställda i Sverige 24:1 25:1 27:1 Grundlön – alla anställda 38:1 37:1 39:1 Total ersättning – anställda i Sverige 75:1 73:1 76:1 Total ersättning – alla anställda 109:1 100:1 103:1 1) Detta mätetal tar inte hänsyn till andra faktorer som kan påverka ersättningsnivåerna, till exempel plats, arbetsroll och ansvar, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Total ersättning inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/säljincitamentsprogram (STV/ SIP) samt tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Siffrorna för totala ersättningskvoter exkluderar medarbetare i fältserviceorganisationen i vissa företag som följer lokala STV-planer, vilket försvårar relevanta jämförelser (134 personer 2025). Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år. 2) Naturaförmåner har uteslutits från jämförelsen på grund av begränsningar i möjligheten att på ett tillförlitligt sätt fastställa deras ekonomiska värde. 3) I grundlönen ingår inte semesterlön i Sverige (vilket även gäller för VD och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten där semesterlön är inkluderad. Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år. 4) Total ersättning i detta sammanhang baseras på STV/SIP målnivå och LTV som beviljats för respektive år, och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör” på sidan 3 i ersättningsrapporten, som visar faktisk intjänad STV och tilldelad LTV. Mätetalen beräknas baserat på data som hämtas under fjärde kvartalet varje år. 124 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 129 ===== Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Misstänkt bristande regelefterlevnad rörande diskriminering och trakasserier1) 2025 2024 2023 Totalt antal rapporterade ärenden 98 98 –2) av vilka avsåg trakasserier 84 79 –2) av vilka avsåg diskriminering 14 19 –2) Totalt antal bekräftade över trädelser 21 15 –2) av vilka avsåg trakasserier 20 15 –2) av vilka avsåg diskriminering 1 – –2) 1) Avser ärenden som rapporteras och hanteras i Ericssons process för hantering och utredning av misstänkta överträdelser. 2) Inga jämförelseuppgifter är tillgängliga eftersom detta mätetal inte redovisades 2023. Under 2025 rapporterades 84 ärenden via Ericsson Compliance Line som klassificerades som trakasserier, varav 24 utreddes. Under rapporteringsåret bekräftades 20 fall och 5 var fortfarande under utredning vid årets slut. Under samma år rapporterades 14 ärenden som klassificerades som diskriminering. 4 utreddes, varav 1 fall blev bekräftat och inget var fortfarande under utredning vid årets slut. Totalt hänvisades 34 ärenden som klassificerades som trakasserier och 7 som diskriminering till andra funktioner, till exempel till funk- tionen People, för att hanteras i enlighet med dess processer. I de fall överträdelser bekräftades vidtogs korrigerande och disciplinära åt gärder, inklusive uppsägningar. Inga väsentliga böter eller påföljder för bekräftade fall av diskriminering och trakasserier har betalats under rapporteringsåret. Det totala antalet anmälningar som kommit in via Ericssons kanaler för rapportering av bristande efterlevnad redo- visas i avsnittet Ansvarsfullt företagande. Under 2025 rapporterades inga allvarliga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter som involverade Ericssons egen arbetskraft via Bolagets kanaler eller OECD:s nationella kontaktpunkter. Därmed vid- togs inga korrigerande åtgärder. 1) Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S2 (Arbetstagare i värdekedjan), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. 2) Exempel på högriskländer för barnarbete inom mineralutvinning baseras på externa källor som exempelvis U.S. Department of Labors ”List of Goods Produced by Child Labor or Forced Labor” och UNICEF:s utvärderingar. S Arbetstagare i värdekedjan1) Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Arbetsvillkor Arbetsrelaterade olyckor och dödsfall Faktisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Undermåliga arbetsvillkor Systemisk negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Arbetstagares säkerhet i högriskområden Potentiell negativ påverkan Uppströms, egen verksamhet Andra arbetsrelaterade rättigheter Tvångs- och barnarbete Systemisk negativ påverkan Uppströms Arbetsvillkor Som framgår av beskrivningen av väsentlig påverkan, risker och möjligheter i avsnittet Den egna arbetskraften har Ericsson identifierat potentiell negativ påverkan rela- terad till undermåliga arbetsvillkor som även påverkar arbetstagare i värdekedjan. I leve- rantörskedjan för elektroniktillverkning är dessa systemiska effekter särskilt påtagliga i regioner som Sydostasien, Sydasien och delar av Latinamerika, där efterlevnaden av arbets- rättslagstiftning kan vara begränsad och där beroendet av underleverantörer är utbrett. De vanligast förekommande utmaningarna omfattar orimliga arbetstider, otillräckliga löner, otrygga anställningsförhållanden samt begränsningar av föreningsfriheten. För leverantörspersonal som arbetar med nätutbyggnad, installation och fältunderhåll utgör arbetsrelaterade olyckor och dödsfall en faktisk negativ påverkan som förekom- mer i flera geografiska områden, vilket beskrivs närmare i avsnittet Den egna arbetskraften. Arbetstagares säkerhet utgör en potentiell negativ påverkan kopplad till verksamheter i högriskområden som präglas av konflikt, instabilitet eller hög brottslighet, vilket också beskrivs närmare i samma avsnitt. De tre ovan beskrivna typerna av påver- kan sker eller kan ske idag och förväntas kvar- stå på medellång till lång sikt. Ericsson har en indirekt koppling till påverkan genom sina affärsförbindelser och strävar efter att han- tera dessa genom tillbörlig aktsamhet i leve- rantörskedjan, leverantörskrav samt riktade initiativ för kapacitetsuppbyggnad. Andra arbetsrelaterade rättigheter Tvångsarbete utgör en potentiell negativ påverkan i flera led i den globala leverantörs- kedjan för elektronik, inklusive utvinning av råmaterial, vid smältverk och inom kompo- nenttillverkning, särskilt i Central- och Öst- afrika, Syd- och Sydostasien, Ostasien och Latinamerika. Bidragande faktorer är bland annat svag efterlevnad av arbetsrättslag- stiftning, utnyttjande av migrantarbetare, skuldslaveri och orimlig övertid. Ericssons exponering för barnarbete bedöms vara lägre och är främst kopplad till specifika högriskmineraler, såsom kobolt och glimmer, som utvinns i bland annat Demokra- tiska republiken Kongo och på Madagaskar2). Även om Ericsson inte köper in råmaterial direkt, förekommer dessa mineraler i de kom- ponenter och produkter som Bolaget köper in. Det innebär att Ericssons affärsmodell, som är beroende av global elektroniktillverkning, indirekt är kopplad till denna typ av potenti- ell negativ påverkan, vilken kan ske flera led uppströms i värdekedjan. De arbetstagare som är mest exponerade är främst de som arbetar med mineralutvin- ning och bearbetning samt arbetstagare i underleverantörers fabriker där elektroniken tillverkas. Ericsson identifierar dessa risker genom leverantörsbedömningar, deltagande i branschinitiativ och användandet av externa riskkartläggningsverktyg, vilka ligger till grund förprioriteringar i arbetet med tillbörlig aktsamhet. Exponering för denna systemiska människorättsrelaterade påverkan är aktuell och förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Även om riskerna inte anses vara finan- siellt väsentliga, medför nya regelverk – inklusive EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), EU:s förordning om tvångsarbete samt USA:s importförbud mot produkter tillverkade med tvångsarbete, tillsammans med ökade kundförväntningar, att företag behöver vidareutveckla och stärka sina processer för tillbörlig aktsamhet. Bristande regelefterlevnad kan leda till begränsningar i tillgången till vissa marknader, rättsliga eller anseenderelaterade konsekvenser samt mins- kad konkurrenskraft i försäljningsprocesser. 125Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 130 ===== Policy Enligt Ericssons affärsetiska kod är alla form- er av slaveri och exploatering, inklusive män- niskohandel, påtvingat arbete, skuld slaveri och annat tvångsarbete strängt förbjudna. Bestämmelser om rättvisa, säkra och gynn- samma arbetsvillkor beskrivs i avsnittet Den egna arbetskraften och gäller även för arbetstagare i värdekedjan. Uppförandekoden för affärspartners ställer krav på att affärspartners, såsom leve- rantörer, respekterar internationellt erkända normer för mänskliga rättigheter, inklusive FN:s internationella regelverk om mänskliga rättigheter och Internationella arbetsorgani- sationens (ILO:s) deklarationer och principer. Affärspartners ska tillhandahålla tydliga och skriftliga anställningsavtal, säkerställa att arbetstagare inte betalar rekryteringsavgifter samt säkerställa migrantarbetares tillgång till sina identitets- och immigrationshandlingar. Tvångsarbete, skuldslaveri och barnarbete är förbjudna. Unga arbetstagare under 18 år får inte utföra arbete som kan äventyra deras hälsa eller säkerhet, inklusive nattar- bete och övertid. Arbetstiden ska följa lokal lagstiftning, inte överstiga 60 timmar per vecka inklusive övertid, och eftersträva ILO:s riktmärke om 48 timmar per vecka. Arbetsta- gare ska erhålla en lön som täcker grundläg- gande behov och möjliggör en viss disponibel inkomst. Arbetsplatser ska vara fria från diskriminering, trakasserier och omänsklig behandling, och arbetstagare ska ha rätt att organisera sig fackligt och till kollektiva förhandlingar. Ericsson erbjuder kostnadsfri utbildning om uppförandekoden till leverantörer. På Bolagets webbplats finns även riktad infor- mation om antikorruption, mänskliga rättig- heter, konfliktmineraler och arbetsmiljö. Via webbplatsen ges medarbetare inom inköps- organisationen tillgång till FN:s Global Com- pact Academy. Uppförandekoden ställer krav på att Bolagets affärspartners tillämpar ett risk- baserat förhållningssätt till hälsa och säker- het, e rbjuder relevant utbildning samt upp- rätthåller rutiner för incidentrapportering och korrigerande åtgärder. De ska även ha arbets miljöledningssystem. För leverantörer som utför fälttjänster såsom, konstruktions och underhållsarbete samt nätutbygg- nad gäller specifika arbetsmiljökrav inklu- sive krav på hantering och uppföljning av underleverantörer. Ytterligare information om uppförandeko- den för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också beskriver de viktigaste delarna i Ericssons Uttalande om företagande och mänskliga rättigheter. Intressentdialog Ericsson använder både direkta och indirekta kanaler för att föra dialog med arbetstagare i värdekedjan om faktisk och potentiell påver- kan kopplad till dem. Leverantörsrevisionerna kopplade till uppförandekoden omfattar intervjuer med arbetstagare med fokus på mänskliga rättigheter och arbetstagarrättig- heter, vilket beskrivs närmare nedan. Ericsson för regelbundet en dialog med organisationer som företräder eller förmedlar perspektiv från arbetstagare i värdekedjan. Bolaget är medlem i Shift Business Learning Program som syftar till att främja upprätthål- lande av mänskliga rättigheter inom närings- livet i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Ericsson deltar också i Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders samt i Responsible Business Alliance (RBA). Ericssons arbete med tillbörlig aktsam- het omfattar även direkt dialog med arbets- rättsorganisationer, rundabordssamtal med aktörer i civilsamhället samt dialog med andra relevanta intressenter. Ericsson har ett nära samarbete med Responsible Minerals Initiative (RMI) och deltar i organisationens arbetsgrupper, där Bolaget är ordförande i arbetsgruppen för aluminium. Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera oegentligheter Ericsson åtgärdar avvikelser som identifie- rats vid leverantörsrevisioner genom tidsatta åtgärdsplaner, vilket gör revisionerna till en central mekanism för att avhjälpa negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Arbetstagare kan rapportera misstänkta överträdelser av Uppförandekoden för affärs- partners, policyer, lagar eller förordningar via Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för både interna och externa intressenter, inklusive leverantörer och deras anställda (se avsnittet Ansvarsfullt företagande). Ericssons affärspartners ska även ha egna klagomålsmekanismer som gör det möjligt för arbetare att på ett säkert och konfiden- tiellt sätt rapportera problem utan risk för repressalier eller vedergällning. Under 2025 rapporterades ingen allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter relaterad till arbetstagare i värdekedjan, via Ericssons kanaler, och inga åtgärder för avhjälpande behövde därför vidtas. Vidtagna åtgärder Ericsson har förbundit sig att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt och har etablerat flera strukturerade processer för att hantera påverkan på arbetstagare i Bolagets värdekedja. De nyckelåtgärder som beskrivs nedan avser leverantörsgranskning och revisioner, kritiska mineraler och spårbarhet i leverantörskedjan samt hantering av leve- rantörers arbetsmiljö. Leverantörsgranskning och revisioner En särskild enhet inom Ericssons inköpsor- ganisation driver initiativ som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande, med fokus på leverantörers efterlevnad av Uppfö- randekoden för affärspartners vilket sker genom riskbedömningar och särskilda leverantörsrevisioner. Leverantörer måste bekräfta efterlev- nad av uppförandekoden innan de inleder en affärsrelation med Ericsson, och direkt- leverantörer utvärderas utifrån risker för avvikelser och bristande efterlevnad av dess bestämmelser. Nya leverantörer granskas och väljs ut utifrån flera kriterier, inklusive miljömässiga och sociala faktorer, med stöd av tredjepartsdatabaser för att identifiera negativ medieexponering, regulatoriska över- trädelser, konkurrensbegränsande beteende, finansiella oegentligheter samt miljö-, pro- duktions-, arbetsmiljö- och människorätts- relaterade frågor. En modulbaserad riskbedömning av leve- rantörers hållbarhetsprestanda kan aktive- ras beroende på leverantörens riskprofil, där omfattningen av fastställa utifrån vilken typ av produkter eller tjänster som tillhandahålls. När en leverantör väljs ut för bedömning, skickas relevanta självutvärderingsformulär inom områden som omfattar miljö, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter. Efter bedömning tilldelas leverantören en riskklassificering. Baserat på denna lämnas sedan en rekommendation att godkänna, inte godkänna eller godkänna leverantören med särskilda villkor om att åtgärda identifierade brister, eller motsvarande rekommendationer för redan aktiva leverantörer. Efter onboar- ding genomförs löpande uppföljning av negativ mediabevakning med regelbundna intervall. När inledande granskningar eller bedöm- ningar identifierar potentiellt förhöjda mäns- korättsrisker genomför Ericsson fördjupad tillbörlig aktsamhet för att ytterligare utvärd- era och hantera dessa risker. Processen kan innefatta analyser av säkerhets- och regula- torisk miljö, screening av tvångsarbetesris- ker med hjälp av tredjepartsleverantörer av riskdata samt dialog med branschkollegor genom forum såsom Responsible Business Alliance eller Responsible Minerals Initiative. Ericsson kan också konsultera organisationer i civilsamhället eller andra externa intressen- ter för att bättre förstå lokala förhållanden. Om förhöjda risker bekräftas arbetar Ericsson tillsammans med sina direkta leverantörer för att understryka vikten av kraven i uppför- andekoden och kan kräva externa revisioner 126 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 131 ===== och tidsatta åtgärdsplaner. De landsbesök med fokus på mänskliga rättigheter som beskrivs i avsnittet Den egna arbets­ kraften omfattar även frågor om arbets- tagare i värdekedjan. Ericsson genomför revisioner av sina direkta leverantörer för att verifiera efter- levnad av uppförandekoden. Revisionerna fokuserar på leverantörer som identifierats ha förhöjda risker relaterade till miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor eller affärsetik. För urvalet prioriteras i första hand leverantörer som tillsammans står för de översta 90 % av Ericssons totala inköpskostnader. Leveran- törsrisk, fastställd utifrån faktorer som land, typ av produkt eller tjänst, tid sedan senaste revisionen samt inköpsvolym, styr urvalspro- cessen för revisionen. Revisionerna utförs av en extern leverantör och sker huvudsak- ligen på plats, medan revisioner på distans används för högriskländer eller vid uppfölj- ning. Fokusområden omfattar anställnings- villkor, arbetstid, löner, hälsa och säkerhet, kemikaliehantering samt hur leverantören kommunicerar Ericssons krav till sina egna leverantörer. Identifierade avvikelser ska åtgärdas genom tidsatta åtgärdsplaner. Revisioner genomförs inte oanmälda, men semianmälda revisioner förekommer, där leverantören informeras om att en revision kommer att genomföras inom en viss tidsperiod utan att exakt datum och tidpunkt anges. Under 2025 genomfördes 93 (79) sådana revisioner. Avvikelser identifierades hos 92 % (89 %) av de granskade leverantörerna och kritiska avvikelser hos 2 % (3 %). De flesta iakttagelser rörde anställningsvillkor eller arbetsmiljöledning, och samtliga kritiska iakt- tagelser var kopplade till arbetsmiljöfrågor. Vid rapporteringsperiodens slut hade 85 % (84 %) av samtliga avvikelser och 50 % (50 %) av de kritiska avvikelserna åtgärdats inom fastställda tidsramar. Kritiska mineraler och spårbarhet i leverantörskedjan Ericsson gör inga direkta inköp från företag som bedriver utvinning, smältning eller raf- finering av mineraler. Bolagets exponering mot råmaterial, inklusive konfliktmineraler, är indirekt och uppstår genom de material och mineraler som ingår i komponenter i den elektroniska hårdvara som säljs som en del av nätverk. Denna indirekta exponering gör grundlig tillbörlig aktsamhet och bransch- samverkan avgörande för att hantera rela- terade risker. Ericsson har åtagit sig att anskaffa kritiska mineraler, däribland tantal, volfram, litium och nickel, i enlighet med all tillämplig lag- stiftning. Bolagets åtgärder för tillbörlig akt- samhet överensstämmer med OECD:s väg- ledning för ansvarsfulla leverantörskedjor för mineraler och följer framväxande regelverk så som EU:s batteriförordning och förordningen om kritiska råmaterial. Leverantörer av elektronisk hårdvara är skyldiga att utöva tillbörlig aktsamhet avseende anskaffning och utvinning av kri- tiska mineraler samt att med rimlig säkerhet verifiera mineralernas ursprung i de produk- ter som levereras till Ericsson. Spårbarhet bortom direkta leverantörer främjas huvud- sakligen genom deltagande i branschnätverk och organisationer samt genom användan- det av verktyg och mallar från Responsible Minerals Initiative (RMI) för att kartlägga leverantörskedjor och identifiera smältverk och raffinaderier. Ericsson använder också data från RMI för att identifiera smältverk och raffinaderier för att avgöra om fördjupad tillbörlig aktsamhet eller leverantörsdialog är motiverad. Ericsson eftersträvar att öka inköp från leverantörer och underleverantörer som uppfyller relevanta hållbarhetsstandarder för mineraler, såsom RMI:s standarder. Bola- get använder RMI:s ramverk, arbetsgrupper och verktyg för att föra dialog direkt med smältverk där någon direkt affärsrelation inte föreligger, samt för att stärka kraven på underleverantörer via sina direkta leveran- törer. Ericsson strävar efter att arbeta till- sammans med leverantörerna för att uppnå kontinuerliga förbättringar, men kan som en sista åtgärd avsluta affärsrelationer vid upp- repad bristande regelefterlevnad. Ytterligare information lämnas i Ericssons årliga Conflict Minerals Report på Form SD, som publiceras på Bolagets webbplats och inges till U.S. Securities and Exchange Commission. Hantering av hälsa och säkerhet hos leverantörer Ericsson har fastställt globala krav på leve- rantörer av fälttjänster inom ramen för Bola- gets uppförandekod för affärspartners. Cen- trala krav omfattar incidentrapportering och utredning av incidenter, hantering av faror och risker, kommunikation och medvetenhet, Stop Work Authority samt obligatorisk utbild- ning. Stop Work Authority-standarden ger personer rätt och ett mandat att omedelbart avbryta sitt arbete när osäkra arbetsförhål- landen identifieras. Genom bedömningar av mognadsgraden hos leverantörer av fälttjänster utvärderar Ericsson deras säkerhetsarbete gentemot fördefinierade hälso- och säkerhetskriterier. Baserat på resultaten från dessa utvärder- ingar ska tidsatta åtgärdsplaner genomföras. Nya leverantörer ska genomgå en sådan bedömning och godkännas innan en affärs- relation inleds. För aktiva leverantörer syftar Resultat av leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder Revisioner – Uppförandekod för affärspartners 2025 2024 2023 Genomförda revisioner 93 79 123 Revisionsresultat 2025 2024 2023 Andel granskade leverantörer med avvikelser 92 % 89 % 85 % Avvikelser per kategori Tillgång och transparens1) 1 % – – Anställningsvillkor 31 % 42 % 42 % Miljöledning 4 % 3 % 4 % Antikorruptionsåtgärder 1 % – 3 % Arbetsmiljöledning 61 % 53 % 48 % Kommunikation av krav till underleverantörer2) 2 % 2 % 3 % Andel granskade leverantörer med kritiska avvikelser 2 % 3 % 1 % Kritiska avvikelser per kategori Tillgång och transparens1) – – – Anställningsvillkor – – – Miljöledning – – – Antikorruptionsåtgärder – – – Arbetsmiljöledning 100 % 100 % 100 % Kommunikation av krav till underleverantörer2) – – – Andel stängda åtgärdsplaner3) Alla avvikelser 85 % 84 % 79 % Kritiska avvikelser 50 % 50 % 100 % 1) Tillgång till anläggningar och dokumentation nödvändiga för att genomföra revisionen. 2) Kommunikation av Ericssons krav, såsom de i uppförandekoden, till underleverantörer när detta krävs. 3) Andelen identifierade avvikelser och kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom internt fastställda tidsramar för respektive kategori. Andelen korrigerande åtgärder beräknas utifrån hur stor andel av de iakttagelser som identifierats under rapporteringsperioden som har åtgärdats och avslutats per bokslutsdatumet. 127Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 132 ===== Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Socioekonomisk utveckling av samhällen (enhetsspecifikt underämne i rapporteringen) Socioekonomisk utveckling genom digitalisering Systemisk positiv påverkan Nedströms S Berörda samhällen1) Mobilt bredband bidrar till socioekonomisk utveckling. Oberoende forskning visar att högre nivåer av användning av mobilt bred- band är förknippad med ökad ekonomisk tillväxt, särskilt i låginkomstländer, och att förbättrad uppkoppling i skolor kan ge lång- siktiga sociala och ekonomiska fördelar. Mobilnät underlättar även finansiell inklu- dering, eftersom många människor utan till- gång till traditionella banktjänster, redan äger mobiltelefoner som kan ge tillgång till mobila finansiella tjänster. Trots denna potential saknar uppskatt- ningsvis en tredjedel av världens befolkning fortfarande tillgång till tillförlitligt mobilt bredband2). Uppkopplingsklyftan har två huvudsakliga dimensioner. Vissa männ- iskor bor utanför nätens täckningsområden, medan andra omfattas av täckning, men möter hinder såsom otillräcklig uppkopplings- kvalitet, för dyra tjänster, bristande digital kompetens eller svårigheter att använda tillgängliga tjänster. Att minska dessa klyftor kräver i regel nya affärsmodeller och politiska åtgärder för att bygga ut infrastrukturen, göra uppkopplingen mer överkomlig och att stärka den digitala kompetensen. Ericsson bidrar genom lösningar som fast bredband via mobilnätet (FWA) samt genom initiativ som Connect To Learn, vilka stödjer digital kompe- tens och uppkoppling till skolor. Dessa systemiska effekter på samhälls- nivå är kopplad till Ericssons affärsmodell och strategi, eftersom Bolaget tillhandahåller mobilnätsinfrastruktur som möjliggör digi- talisering. Påverkan är faktisk, positiv och uppstår nedströms under mobilnätens användningsfas, särskilt i regioner med låg eller ojämn tillgång till internetuppkoppling. Påverkan sker idag och förväntas kvarstå på medellång till lång sikt, med effekter som uppstår i takt med att täckningen förbättras och i takt med att bredare socioekonomiska effekter utvecklas över tid. Ericsson bidrar genom teknikutveckling och nätutbyggnad samt genom sina affärsrelationer med kun- der och partners som driver och expanderar näten. Information om negativ påverkan på sam- hällen kopplad till användning av mineraler från konfliktdrabbade områden och högrisk- områden finns i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan. Policy Ericsson har en lång historia av teknikutveck- ling och betraktar tillgång till kommunikation som ett grundläggande mänskligt behov. Bolaget arbetar för att främja global tillgång till kommunikation. Den affärsetiska koden anger att stöd till lokalsamhällen ska syfta till att skapa en positiv påverkan. Aktiviteter utvärderas för att säkerställa att de är i linje med Bolagets strategi och att resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Tillbörlig aktsamhet tillämpas för att undvika intresse- konflikter och kopplingar till otillbörliga betal- ningar. Ytterligare information om den affärsetiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som även beskri- ver de huvudsakliga delarna i Ericssons Utta- lande om företagande och mänskliga rättigheter. Intressentdialog Direkt dialog med berörda samhällen före- kommer i vissa fall, men merparten av kon- takterna sker genom organisationer, partner- skap och centrala medlemskap, vilka beskrivs nedan. Genom sitt medlemskap i Global Net- work Initiative engagerar sig Ericsson särskilt frågor som rör ansvarsfull användning av teknik. Mer information finns i avsnittet Konsumenter och slutanvändare. Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera oegentligheter Ericsson Compliance Line är tillgänglig för interna och externa intressenter för att rap- portera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller andra regelverk (se avsnittet Ansvarsfullt före­ tagande). Under 2025 rapporterades ingen allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter relaterad till berörda samhällen, via Ericssons kanaler, och inga åtgärder för avhjälpande behövde därför vidtas. 1) Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S3 (Berörda samhällen), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. 2) The State of Broadband. (2024). Leveraging AI for Universal Connectivity, Bredbandskommissionen för hållbar utveckling. uppföljande bedömningar till att främja förbättringar i deras säkerhetsprestanda. Leverantörer ska också genomgå obligato- riska utbildningar som fastställs av Ericsson, vilket omfattar en introduktionsutbildning till hälsa och säkerhet, trafiksäkerhetsutbildning samt utbildning i livsviktiga säkerhetsregler (Lifesaving rules). Konsekvenshantering tillämpas när leve- rantörer inte genomför åtgärder inom överens- komna tidsramar, avstår från att delta i utvär- deringar eller bryter mot Ericssons säkerhets- krav. Sanktioner omfattar ekonomiska påföljder, minskade affärsvolymer, ytterligare inspektioner eller revisioner, skriftliga varningar eller, i allvarliga fall, avbrytande av affärsrela- tionen. De arbetsmiljöåtgärder som beskrivs i avsnittet Den egna arbetskraften gäller även för anställda hos leverantörer av fälttjänster. Under 2025 fortsatte Ericsson att genom- föra Target Zero-workshops för att stärka säkerhetskulturen bland sina leverantörer, och implementerade ett belöningsprogram (Supplier Safety Recognition Program), för att ytterligare främja säkra beteenden. Inom ramen för programmet uppmärksamma- des leverantörer både lokalt och globalt i tre kategorier: säkert beteende, bästa praxis och bästa förbättringsförslag. Vidare så fortlöpte bedömningar av leverantörer av fälttjänster under 2025, med fokus på att höja graden av säkerhetsmognad samt utvärdera nya leverantörer. Mål Ericsson har ett mål (Target Zero) om noll dödsfall och incidenter som resulterar i sjuk- frånvaro, vilket omfattar såväl den egna arbetskraften som anställda hos leverantörer av fälttjänster. Mer information om detta mål finns i avsnittet Den egna arbetskraften. Med undantag för målet gällande hälsa och säkerhet har Ericsson för närvarande satt några ytterligare mål för sin väsentliga påver- kan kopplad till arbetstagare i värdekedjan, men utvärderar löpande om det är ändamåls- enligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs upp delvis genom de leve- rantörsrevisioner som beskrivs ovan. 128 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 133 ===== Vidtagna åtgärder Ericsson använder sin expertis inom mobil uppkoppling för att skapa positiv påverkan för intressenter och samhällen där Bolaget är verksamt. I detta delavsnitt beskrivs kon- cernövergripande aktiviteter. Lokala initiativ som drivs av regionala säljorganisationer beskrivs ej. Socioekonomisk påverkan av IKT och digital utbildning Ericsson arbetar för att främja digital inklu- dering och bidra till att minska den digitala klyftan, och därigenom bredda tillgången till den digitala ekonomin. Arbetet omfattar utveckling nya lösningar samt påverkansar- bete och samarbete med partners inom hela IKT-ekosystemet. Fokus ligger främst på regioner med låg eller ingen upptagning av internet och innefattar användning av kost- nadseffektiva och skalbara lösningar, såsom fast bredband via mobilnätet (FWA), vilket även kan förbättra uppkopplingen för institu- tioner som skolor. Under de senaste åren har en betydande andel av nya lanseringar av 5G FWA skett på tillväxtmarknader. Ericssons arbete med digital inkludering omfattar även utbildning och utveckling av digital kompetens genom Connect To Learn, ett program som genomförs i samarbete med regeringar, kommunikationstjänsteleveran- törer, frivilligorganisationer och FN-organ. Connect To Learn stödjer digital upp- koppling i skolor och lokala lärocentrum och tillhandahåller utbildning som stärker elevers digitala färdigheter och möjligheter till fram- tida anställning. Programmet omfattar två huvudsakliga erbjudanden: – Ericsson Educate: En digital lärandeplatt- form som erbjuder utbildning på univer- sitetsnivå inom telekommunikation och ny teknik, såsom 5G, AI, datavetenskap, automation och IoT. – Ericsson Digital Lab: Projektbaserade aktiviteter utformade för elever i åldern 11–16 år som introducerar grundläg- gande begrepp inom områden som kodning, robotteknik, spelutveckling, elektronik och AI. Sedan 2022 har Ericsson bidragit till Digital Transformation Collaborative, som leds av UNESCO inom ramen för Global Education Coalition. Initiativet ger myndigheter i olika länder verktyg och vägledning för att inte- grera digital utbildning i nationell planering samt för att bygga kapacitet genom utbild- ning och workshops. Ericsson och International Telecommu- nication Union samutvecklar Connectivity Planning Platform, ett verktyg som hjälper till att kartlägga IKT-infrastruktur, identifiera områden helt utan eller bristande täckning och bedöma möjliga uppkopplingslösningar. Plattformen syftar till att stödja evidens- baserad planering och investeringsbeslut för att utöka prisvärd och resilient uppkoppling. Finansiell inkludering Ericssons Mobile Wallet Platform stödjer leverantörer av kommunikationstjänster och finansinstitut i att erbjuda mobilbaserade finansiella tjänster. Plattformen används för att öka tillgången till finansiella tjänster för individer och samhällen med begränsad eller ingen tillgång till traditionella bank- system. Beroende på tjänsteleverantörens erbjudande kan detta omfatta funktioner som att spara och överföra pengar, ta emot lön eller stöd, betala räkningar samt få till- gång till finansiella produkter som lån eller försäkringar. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp- lad till berörda samhällen, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styrning. Mätetal för påverkan Ericsson redovisar mätetal relaterade till sin påverkan på samhällen i bilaga 5. Organisation Beskrivning ITU (International Telecommunication Union) Ericsson samarbetar med ITU i initiativ som syftar till att hantera utmaningar kopplade till brister i digital infrastruktur, universell uppkoppling i skolor och digital omvandling. Samarbetet omfattar utveckling av verktyg och utbildnings- insatser för att stödja beslutsfattare i arbetet med att förbättra hållbar uppkoppling i områden och samhällen med begränsad tillgång. ITU/UNESCO Bredbandskommissionen för hållbar utveckling Ericssons teknikdirektör är ledamot i Broadband Commission for Sustainable Development, en högnivåplattform som sammanför flera intressenter och som tar fram policyrekommendationer avseende universellt meningsfull uppkoppling och rollen bredband spelar för att främja global utveckling. Kommissionen verkar för framsteg mot FN:s globala mål för hållbar utveckling till 2030 genom förbättrad tillgång till bredband. Digital Transformation Collaborative (DTC) Ett offentlig-privat partnerskap under ledning av UNESCO som fokuserar på att stödja nationella insatser för att främja hållbar digital omvandling inom utbildning och bidra till mål 4 FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ericsson är medlem i DTC:s styrgrupp. Whitaker Peace & Development Initiative Ericsson är en långsiktig partner till Whitaker Peace & Development Initiative som stödjer ungdomar och kvinnor från utsatta förhållanden genom utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram. Samarbetet omfattar insatser som använder IKT för att stödja fredsbyggande och försörjningsaktiviteter i samhällen som påverkas av konflikter, våld och fattigdom. 129Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 134 ===== S Konsumenter och slutanvändare1) Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Informationsrelaterad påverkan för slutanvändare Missbruk av teknik Potentiell negativ påverkan Nedströms Dataintrång och störningar i infrastrukturen Potentiell negativ påverkan Nedströms Nätsäkerhet (enhetsspecifikt underämne i rapporteringen) Otillräckliga åtgärder avseende nätsäkerhet Risk Förlust av affärsmöjligheter Missbruk av teknik Ericssons teknik är utformad för att tillhanda- hålla säker och tillförlitlig uppkoppling men kan under speciella omständigheter använd- as på ett sätt som påverkar konsumenter och slutanvändare negativt, vilket i sin tur beror på kontexten och involverade parter. Poten- tiell negativ påverkan omfattar bland annat kränkningar av rätten till privatliv, exempelvis genom övervakning av privat kommunika- tion, samt begränsningar av yttrandefriheten, såsom blockering eller filtrering av innehåll online. Denna påverkan kan uppstå när nät- funktioner, såsom funktioner för prestanda- hantering, används otillbörligen, inklusive av myndigheter. Ericsson kan även indirekt behöva stödja tillfälliga nätavstängningar när Bolaget driver nät på uppdrag av kunder. Ericsson får inte sådana förfrågningar direkt, men missbruk av dess teknik nedströms i värde kedjan kan ändå påverka rättigheterna för personer som är beroende av näten. Påverkan är inte begränsad till specifika grupper av slutanvändare. Sannolikheten och allvarlighetsgraden beror på det bredare sammanhanget, inklusive styrkan i skyddet för mänskliga rättigheter, rättsliga och regu- latoriska ramverk, efterlevnaden av rätts- statsprincipen samt de demokratiska insti- tutionerna i de länder där tekniken används. Påverkan kan förekomma i dagsläget och detta förhållande förväntas kvarstå på med- ellång till lång sikt. Att förebygga missbruk av teknik, liksom att säkerställa nätsäkerhet, bidrar till att stärka förtroendet för digital infrastruktur. Ericssons angreppssätt omfattar tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättig heter, avtalsmässiga skyddsåtgärder, tekniska åtgärder och dialog med intressenter för att identifiera risker för missbruk och främja en ansvarsfull användning av Bolagets teknik. Nätsäkerhet Uppskattningsvis 50 % av den globala 5G-trafiken utanför Kina sker via Ericssons nät, vilket gör deras säkerhet och tillförlitlig- het avgörande för konsumenter och slutan- vändare världen över. Näten hanterar käns- liga personuppgifter och stödjer samhälls- viktigatjänster såsom hälso- och sjukvård, samhällsservice och allmän säkerhet. Ett dataintrång eller störningar i infrastruktur- en kan därför leda till negativ konsekvenser för privatpersoner och för samhället i stort. Denna potentiella negativa påverkan för- väntas kvarstå på medellång till lång sikt. Påverkan är kopplad till Ericssons roll som leverantör av kritisk infrastruktur för kommunikation. Att säkerställa robusta säkerhetsåtgärder är därför centralt för att upprätthålla kundernas förtroende och stödja säkra och tillförlitliga nät. Inga särskilda sår- bara grupper har identifierats eftersom dessa frågor påverkar alla typer av slutanvändare till följd av den utbredda användningen av kommunikationstjänster. Brister i nätsäkerheten, såsom oplanerade avbrott eller exponering av känslig data, kan leda till anseendeskada, avtalsmässiga kon- sekvenser eller förseningar i driftsättning. I allvarliga fall kan de leda till förlorade affärs- möjligheter, vilket innebär att nätsäkerhet , utöver påverkan på konsumenter och slutan- vändare, också utgör en finansiellt väsentlig risk. Risken förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Hanteringen av dessa frågor är en integrerad del av Ericssons strategi och ingår i Bolagets arbete för att stärka resiliens- en i kritisk infrastruktur. Policy Ericssons affärsetiska kod anger Bolagets åtagande att respektera yttrandefrihet och rätten till privatliv och föreskriver att risker relaterade till missbruk av teknik ska hanteras på ett sätt som minskar dem. Ericssons med- arbetare ska bedöma externa förfrågningar som kan påverka dessa rättigheter och säker- ställa att sådana förfrågningar är legitima, proportionerliga och nödvändiga innan de besvaras. Interna rutiner för att minska rela- terade risker ska följas och om risker förbises eller inte hanteras på ett tillfredsställande sätt ska detta rapporteras. Ericsson är medlem i Global Network Initiative (GNI) och följer dess principer om yttrandefrihet och rätten till privatliv. Mer information om den affärs- etiska koden finns i avsnittet Allmänna upplysningar, som också beskriver de cen- trala delarna i Ericssons Uttalande om före- tagande och mänskliga rättigheter. Ericssons koncernövergripande policy för teknologi (Development Innovation and Use of Technology) fastställer Bolagets åtagande om en ansvarsfull och etisk användning av teknik i enlighet med tillämpliga regelverk. Policyn ger vägledning för design, utveckling, försäljning, implementering och användning av Ericssons produkter och syftar till att säker- ställa att teknikrelaterade beslut övervägs på ändamålsenligt sätt samt att potentiella ris- ker, inklusive etiska risker och människorätts- risker, identifieras, bedöms och hanteras. Ericsson har en koncernövergripande säkerhetspolicy som syftar till att förebygga, upptäcka, hantera och åtgärda dataintrång samt beskriver hur verksamheten ska åter- ställas efter intrång och infrastrukturstörningar som påverkat Ericssons nät och tjänster. Mer information finns i delavsnittet Säkerhets- policy på sidan 20 i förvaltningsberättelsen. Intressentdialog Ericsson för i regel ingen direkt dialog med konsumenter och slutanvändare om potenti- ell påverkan, eftersom Bolaget inte har någon direkt relation med dessa intressenter. I stället kan Ericsson ta del av synpunkter via orga- nisationer som GNI och dess medlemmar, vilka kan ses som tillförlitliga företrädare för konsumenters och slutanvändares intressen. GNI sammanför aktörer från akademi, civil- samhälle, näringsliv och finansmarknader för att sätta standarder för ansvarsfullt besluts- fattande avseende yttrandefrihet och rätten till privatliv inom IKT-sektorn. Medlemskapet omfattar dialog med civilsamhället för att bättre förstå potentiell påverkan på mänsk- liga rättigheter, deltagande i gemensamt lärande och påverkansarbete, samt regel- bundna oberoende granskningar av Bolagets praxis i förhållande till GNI:s principer. Ericsson använder också sitt medlemskap i Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders för att diskutera och bedöma människorättsrelaterade risker, inklusive övervakningsfrågor, riskreduce- rande åtgärder och relaterade affärsaktivite- ter. Dessa dialoger genomförs på sätt som tar hänsyn till intressenternas säkerhet. 1) Ericsson har ännu inte upprättat upplysningar fullt ut i enlighet med ESRS S4 (Konsumenter och slutanvändare), men lämnar information avseende denna standard som i allt väsentligt är förenligt med dess upplysningskrav. Detta inkluderar den minimiinformation som krävs under infasningsperioden, i den mån den är relevant för Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter. 130 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 135 ===== Processer för att avhjälpa negativ påverkan och kanaler för att rapportera misstänkta oegentligheter Ericssons Compliance Line är tillgänglig för interna och externa intressenter för att rapportera misstänkta överträdelser av den affärsetiska koden, policyer, lagar eller för- ordningar (se avsnittet Ansvarsfullt före­ tagande). Under 2025 rapporterades ingen allvarlig negativ påverkan på mänskliga rätt- igheter relaterad till konsumenter och slutan- vändare via Ericssons kanaler och inga åtgärd- er för avhjälpande behövde därför vidtas. Processen för Sensitive Business är en annan mekanism som möjliggör avhjälpande vid möjlig negativ påverkan på konsumenter och slutanvändare. Vidtagna åtgärder Nätsäkerhet För information om Ericssons åtgärder rela- terade till nätsäkerhet, se delavsnittet Åtgär- der under 2025 på sidan 20 i förvaltningsbe- rättelsen. Sensitive Business-processen Ericsson har integrerat tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter i sin försälj- ningsprocess och i andra affärsförbindel- ser genom sin process för känsliga affärer (Sensitive Business) i syfte att förebygga och minska risken för missbruk av Ericssons teknik. Ericsson utvärderar alla affärsmöjlig- heter utifrån fördefinierade människorätts- relaterade parametrar. Identifierade risker bedöms av ett team av specialister med hjälp av Sensitive Business riskmetodik, med fokus på rätten till privatliv, yttrandefrihet och rela- terade människorättsrisker. Fyra huvudsakliga parametrar som bedöms inom Sensitive Business-processen. Portfölj Syfte Mängden och typen av personuppgifter som kan komma att behand- las, hur åtkomlig den är och hur den lagras. Hur kunden avser att använda produkten, tjäns- ten eller lösningen, och i vil- ket sammanhang den ska användas. Kund Land Typ av kund och dess ägarstruktur. Landets riskprofil avseende mänskliga rättigheter, inklu- sive faktorer relaterade pri- vatliv, yttrandefrihet, säker- het, konfliktintensitet och rättsstatsprincipen. Beroende på den bedömda risknivån utfärdas rekommendationer om Bolaget ska gå vidare med affärsmöjligheten med eller utan riskre- ducerande åtgärder eller avstå från den helt. Granskade ärenden, per rekommendationskategori1) 2) 2025 2024 2023 Inga riskreducerande åtgärder krävs 316 266 252 Riskreducerande åtgärder krävs 922 813 636 Avrådande 6 2 7 Totalt 1 244 1 081 895 Exemplen nedan illustrerar de typer av ären- den som granskats inom Sensitive Business- processen under året samt utfallet av dessa granskningar. Sensitive Business-processen är en risk- hanteringsprocess, och ansvaret för att besluta om och hur en affärsmöjlighet ska tas vidare ligger hos den ansvariga säljorgani- sationen. Särskilt känsliga fall kan eskaleras till Ericssons Business Risk Committee för ytterligare bedömning. Processen omfattar även mekanismer för att övervaka efterlevna- den av utfärdade rekommendationer i syfte att stödja effektiv riskhantering. Varje regional säljorganisation har en utsedd kontaktperson för Sensitive Business som håller kundansvariga och andra relevanta intressenter informerade om uppdateringar, informationsförfrågningar och relaterade frå- gor. Sensitive Business-processen tillämpas även på andra affärshändelser, inklusive sammanslagningar och förvärv samt utvär- deringar av tredje parter, såsom affärs- och teknikpartners. Beroende på risknivån kan detta leda till åtgärder som rättslig analys eller förstärkt tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter innan en transaktion genomförs. Under 2025 stärkte Ericsson medveten- heten och kompetensen kring Sensitive Busi- ness-processen hos viktiga personalgrupper genom utbildnings- och informationstillfällen. Bolaget har vidare stärkt processen genom att införa en särskild kanal för analys och rapport- ering av förfrågningar avseende nätrelaterade aktiviteter som kan ha negativ människorätts- påverkan. Detta bidrar till en förbättrad hant- ering av risker i affärs relationer där Ericsson driver nät på uppdrag av kunders. Mål Ericsson har för närvarande inte satt några mål avseende sin väsentliga påverkan kopp- lad till konsumenter och slutanvändare, men utvärderar löpande om det är ändamålsenligt att införa mål inom ramen för bolagets styr- ning. Effektiviteten i policyer och åtgärder inom området följs upp genom processen för Sensitive Business som beskrivs ovan. Exempel på ärenden från rapporteringsåret Rekommendation1) Typ av kund Lösning och syfte Motivering för rekommendation √ Global kommunika- tionstjänsteleverantör Nytt mobilnät som ska användas av en försvarsmyndighet Landsrisken bedömdes vara låg och inga kundrelaterade frågeställningar identifierades. Efter en utvärdering av slutanvändarkontexten bedömdes ärendet ha en låg människo- rättsrelaterad risk. √ Global kommunika- tionstjänsteleverantör Anpassning av ett befintligt mobilnät för att uppfylla nya regulatoriska krav Landsrisken bedömdes vara låg och eftersom anpassningen syftade till att möjlig- göra nödsamtal bedömdes ärendet ha en låg människorättsrelaterad risk. ! Global kommunika- tionstjänsteleverantör Integrationstjänster för Ericsson-noder i en tredjepartsprodukt som används av myndigheter Landsrisken bedömdes vara låg, men integrationen av en tredjepartsprodukt som möjliggör åtkomst för brottsbekämpande myndigheter bedömdes innebära förhöjda människorättsrelaterade risker. Rekommendationen blev därför att åtkomst endast ska tillåtas efter giltigt domstolsbeslut. ! Lokal kommunikations- tjänsteleverantör Regional utbyggnad av ett av ett befintligt mobilnät Landsrisken bedömdes vara förhöjd. Dock blev slutsatsen att kunden för närvarande driver nätet i enlighet med internationella standarder, vilket minskar risken. Avtals- mässiga åtgärder rekommenderades för att hantera kvarstående människorätts- relaterade risker. ! Global kommunika- tionstjänsteleverantör Nytt mobilnät med funktioner för att samla in, sammanställa och lagra abonnentuppgifter för åtkomst av myndigheter Eftersom tekniken, den avsedda användningen och den nationella kontexten alla innebar förhöjda risker, var rekommendationen att gå vidare med att tillhandahålla nätet, men inte med de ytterligare funktionerna. Därtill rekommenderades tekniska och avtalsmässiga åtgärder. x Global kommunika- tionstjänsteleverantör Nya funktioner som möjliggör kom- munikation för offentlig säkerhet i ett befintligt mobilnät Slutanvändarkontexten innebar förhöjda människorättsrelaterade risker. Vidare ledde den instabila politiska miljön och bristen på genomförbara riskreducerande åtgärder till en rekommendation att inte gå vidare med affärsmöjligheten. 1) Efter uppdateringar av Sensitive Business-processen har kategorierna bytt namn för att återspegla utfallen i den reviderade processen. Tidigare år benämndes motsvarande kategorier Godkänd, Godkänd med villkor och Avvisad. 2) Siffrorna i tabellen återspeglar de rekommendationer som lämnats inom Sensitive Business-processen under rapporteringsperioden och omfattar cirka 22 % av alla kommersiella erbjudanden som offererades till kunder 2025. Andelen granskade ärenden varierar mellan olika marknader beroende på landsrisken. De flesta granskade ärenden avsåg försäljningsmöjligheter, medan en mindre andel rörde tredjepartsutvärderingar. Ökningen av antalet granskade ärenden återspeglar en fortsatt förstärkning av granskningsprocessen. √ Inga riskreducerande åtgärder krävdes ! Reducerande åtgärder krävdes x Avrådande 131Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 136 ===== Arbete mot mutor och korruption Ericsson har kunder i fler än 175 länder, inklu- sive marknader med förhöjd exponering för mutor och korruption till följd av svagare samhällsinstitutioner. Telekommunikations- sektorn har en förhöjd riskexponering på grund av sin tekniska komplexitet och nära samverkan mellan offentliga och privata intressenter. Ericsson har tidigare medgett överträdel- ser av lagar mot mutor och korruption, vilket resulterat i betydande böter, ökade kostnader för regelefterlevnad och påverkan på anse- endet. Bolaget stod under oberoende tillsyn i fyra år, vilken officiellt avslutades 2024 efter att den oberoende observatören bekräftade att Ericssons program för etik och regelefter- levnad uppfyllde tillämpliga krav. Ericsson fortsätter att betona vikten av en sund före- tagskultur och har ytterligare stärkt program- met före etik och regelefterlevnad. Trots detta kvarstår risken för upprepade överträdelser som en väsentlig finansiell risk. Möjliga konsekvenser inkluderar rättsliga påföljder, ökade rörelsekostnader samt skadat kundför- troende och en svagare marknadsposition. Risken är direkt kopplad till Ericssons globala verksamhetsmodell och förväntas kvarstå på medellång till lång sikt. Tillsyn, förebyggande åtgärder och kontinuerlig vidareutveckling av programmet för etik och regelefterlevnad samt företagskulturen förblir en integrerad del av Ericssons bolagsstyrning och riskhantering. Politiskt engagemang och påverkansarbete Ericsson är verksamt i ett brett spektrum av regulatoriska och geopolitiska miljöer. Tele- kommunikationssektorn är starkt reglerad och alltmer politiserad. Förändringar i policy, regelverk eller geopolitiska förhållanden kan påverka Ericssons marknadstillträde, leve- rantörskedjor och FoU-verksamhet. Exempel på relevanta policyområden är spektrum, konkurrens, handel och cybersäkerhet. Även om samverkan med myndigheter och branschorganisationer är en naturlig del av Ericssons verksamhet så kan otillräcklig eller felaktigt hantering av påverkansarbete leda till ogynnsamma policyutfall eller skada Bolagets anseende. Sådana konsekvens- er kan utgöra finansiellt väsentliga risker och bedöms kvarstå på medellång till lång sikt. Ericsson hanterar dessa risker genom interna styrningskontroller, tillsyn och uppfölj- ning samt transparens avseende Bolagets påverkansarbete. Hantering av leverantörersrelationer, inklusive betalningspraxis Som en stor inköpare av komponenter, pro- dukter och tjänster inom den globala IKT- sektorn är Ericsson medvetet om att Bolagets storlek och marknadsposition kan påverka maktbalansen i relationen till leverantörer. Om inte detta hanteras proaktivt kan det leda till affärsvillkor som är betungande för vissa leverantörer och påverka deras finansiella stabilitet, investeringsförmåga eller långsik- tiga operativa motståndskraft. Denna potentiella negativa påverkan är främst koncentrerad uppströms i värdeked- jan och kan vara särskilt relevant för små eller högt specialiserade leverantörer. Påverkan kan ske idag och detta förhållande förvän- tas kvarstå på medellång till lång sikt. Sådan press kan försvaga leverantörernas resiliens och därigenom påverka kontinuiteten, kvalite- ten och hållbarheten i Ericssons leverantörs- kedja. Ericsson följer därför upp leverantörs- relationer och integrerar dessa överväg anden i sina inköpsrutiner. Detta innefattar att verka för rättvisa och transparenta avtalsvillkor, föra dialog för att förstå leverantörernas förutsätt- ningar samt tillämpa differentierade arbets- sätt där så är lämpligt. Att upprätthålla balanserade och kon- struktiva leverantörsrelationer är avgörande för såväl ansvarsfullt företagande som lång- siktig stabilitet i leverantörskedjan. Robusta relationer stärker också leveranskontinuitet- en, vilket blir allt viktigare mot bakgrund av den geopolitiska osäkerheten. Policy och företagskultur Ericssons värderingar kommer till uttryck i den affärsetiska koden, som utgör ramver- ket för etiskt beslutsfattande och riskhant- ering. Den omfattar områden såsom mutor, korruption, ekonomiska oegentligheter, intresse konflikter, trakasserier och konkur- rensbegränsande beteenden. Ericsson till- handahåller även mer detaljerad vägledning inom bland annat antikorruption, gåvor och representation, hantering av tredje parter, intresse konflikter, åtgärder mot penningtvätt, konkurrensrätt samt regler om insiderhandel. Uppförandekoden för affärspartners ställer krav på att leverantörer upprätthåller en kultur präglad av integritet, transparens, regelefterlevnad och affärsetiska metoder. Mer information om den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns i avsnittet Allmänna upplysningar. Ericssons koncernpolicy för påverkans- arbete (Government and Policy Advocacy) anger att politiska, regulatoriska och anseen- derelaterade risker ska förutses, analyseras, hanteras och begränsas. Policyn fastställer att Ericsson skall bedriva opinionsbildning och påverkansarbete på ett transparent, ansvarsfullt och etiskt sätt. Kanaler för rapportering av bristande regelefterlevnad Ericssons medarbetare förväntas rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad så att detta kan utredas och hanteras, samt för att möjliggöra identifiering, förebyggande och avhjälpande av missförhållanden och brist- er i interna kontroller. Ericsson Compliance Line är en särskild kommunikationskanal för anställda och externa intressenter. Rappor- tering kan ske via en säker webbplats eller per telefon. Tjänsten drivs av en tredje part, är tillgänglig dygnet runt och möjliggör rap- portering från ett stort antal länder och på flera språk. Möjlighet till anonym rapportering finns när så är tillåtet enligt lag. Under året har rapporter inkommit även från tredje part, vilket visar att kanalen är känd och använd även bland externa intressenter. När så är tillämpligt kan medarbetare och externa intressenter även rapportera via lokala kanaler som inrättats i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv. Medarbetare kan dessutom rapportera misstänkt bristande regelefterlevnad direkt till sin närmaste chef, chefens överordnade eller till funktionerna People (personal), Legal (juridik) eller Com- pliance (regelefterlevnad). Repressalier mot personer som i god tro rapporterar misstänkta överträdelser tolereras inte. Förebyggande och upptäckt av k orruption och mutor Riskbedömningar Ericssons program för etik och regelefterlev- nad bygger på en riskbaserad metodik. Under 2025 genomfördes 14 riskbedömningar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter ESRS-underämne Påverkan, risk eller möjlighet Typ Påverkan sker Finansiella faktorer Företagskultur samt arbete mot mutor och korruption Olagliga eller oetiska affärsmetoder Risk Böter och ekonomiska påföljder, ökade rörelsekostnader Politiskt engagemang och påverkansarbete Otillräcklig hantering av policyrelaterade frågor Risk Öfördelaktiga regulatoriska för- ändringar, skada på anseendet Hantering av leverantörsrelationer, inklusive betalningspraxis Oskäliga affärsvillkor gentemot leverantörer Potentiell negativ påverkan Uppströms G Ansvarsfullt företagande 132 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 137 ===== avseende regelefterlevnad och integritet inom utvalda affärsområden och regionala säljorganisationer, med fokus på regioner och verksamheter med förhöjd exponering utifrån risk och verksamhetens kontext. Utvärderingarna gör det möjligt att identi- fiera och hantera centrala efterlevnads- och integritetsrisker inom områden som försälj- ningsmetoder, tredjepartshantering, gåvor och representation, myndighetskontakter, sponsring och donationer, intressekonflikt- er och mänskliga rättigheter. De omfattar aspekter såsom ledarskap och företagskultur samt hur risker förstås, ägs och hanteras inom verksamheten. Under 2025 utökades omfatt- ningen till att även omfatta bredare riskte- man, däribland bedrägerier, sanktioner och exportkontroller, vilket speglar ett förändrat omvärldsläge. För att säkerställa ansvarstagande och skyndsamma åtgärder följs status för identifi- erade åtgärder upp i ett särskilt verktyg som ger full spårbarhet från första iakttagelse till avslutat ärende. Tredjepartshantering Ericsson har ett globalt, riskbaserat program för tredjepartshantering i syfte att förebygga, upptäcka och hantera risker, inklusive risker för mutor och korruption, i relationer med tredje part. Hantering av regelefterlevnads- risker är integrerat i Bolagets affärsproces- ser, och såväl företagsledare som chefer och anställda förväntas ta ansvar för dessa risker. Ett centralt team av experter inom systema- tisk riskbedömning och dataanalys ansvarar för centrala delar av programmet såsom bedömningar av Bolagets riskexponering och potentiellt skadeståndsansvar som kan upp- stå i samband med relationer med tredje part. Vid identifierad förhöjd risk kan olika riskreducerande åtgärder vidtas, däribland riktad utbildning, tredjepartscertifieringar, förhandsgodkännande av finansiella trans- aktioner och, i allvarliga fall, spärrar och avslag av betalningar. Ericsson använder sig även regelbundet av sina revisionsrättigheter och genomför externa kontroller av leveran- törer för att verifiera att tredje part bedriver sin verksamhet på ett korrekt sätt. Under 2025 utökade Ericsson antalet riskindikatorer i processerna för tredjeparts- hant ering, för att ytterligare stärka lands- specifika riskbedömningar, bland annat genom att in kludera risker kopplade till organ iserad brottslighet och penningtvätt. Hantering av misstänkta regelöverträdelser Ericsson tillhandahåller flera kanaler där medarbetare och externa intressenter kan rapportera misstänkta överträdelser av styr- dokument eller lagar. Ett centralt team tar emot och gör en inledande bedömning av inkomna ärenden. Ärenden som kräver vidare utredning överlämnas till ett specialiserat utredningsteam. De team som ansvarar för att bedöma, utreda och vidta åtgärder med anledning av misstänkt bristande regelefterlevnad tillhör enheten Compliance Office and Investiga- tions, som är organisatoriskt oberoende av affärs- och marknadsområdena. Enheten leds av chefen för Compliance Office and Investigations, som rapporterar till chefs- jurist en och som har en oberoende rapporte- ringslinje till styrelsens Audit & Compliance Committee. Rapportering till kommittén omfattar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, insikter och lärdomar från utredningar och vidtagna åtgärder, identi- fierade mönster och trender, samt framväx- ande risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Kommunikation av policyer mot mutor och korruption Ericssons medarbetare får ta del av Ericssons affärsetiska kod i samband med att de börjar sin anställning och ska då bekräfta att de har tagit del av och förbinder sig att följa den. Bekräftelsen upprepas därefter årligen, om inte koncernledningen beslutar annat. Denna återkommande bekräftelse bidrar till att upp- rätthålla medvetenhet om och efterlevnad av Bolagets etiska normer. För att stödja kontinuerligt lärande och ökad medvetenhet om etiska frågor publicer- ar Ericsson det globala interna nyhetsbrevet Integrity Insider. Nyhetsbrevet innehåller anonymiserade fall av missförhållanden och oegentligheter, lärdomar från andra bolag och tillsynsärenden, samt uppmärksammar medarbetare som har visat prov på integritet i sitt agerande. Det innehåller också informa- tion som kan användas av medarbetare och team för att föra strukturerade samtal om integritet. Nyhetsbrevet är en av Ericssons mest lästa interna publikationer och stärker medvetenheten om förväntat beteende och om konsekvenserna av otillbörligt agerande. Misstänkt bristande regelefterlevnad och korrigerande åtgärder I tabellen till höger redovisas antalet inkomna ärenden om misstänkt bristande regelefter- levnad, hur många som utretts, hur många som under rapporteringsåret bekräftats vara överträdelser av den affärsetiska koden, samt antalet pågående utredningar vid årets slut. Utredningstiden varierar beroende på ären- dets komplexitet, vilket innebär att samtliga ärenden inte avslutas samma år som de rap- porteras. Antalet bekräftade fall och pågå- ende utredningar kan därför omfatta ärenden som inkommit under tidigare rapporterings- perioder. En stor del av de rapporterade ärendena hänvisas inte till formell utredning, eftersom de ofta avser förfrågningar av all- män karaktär eller inte berör oegentligheter eller överträdelser av den affärsetiska koden. När det är relevant vidarebefordras dessa ärenden till berörd funktion för uppföljning. Rapporterade, utredda och bekräftade fall av bristande regelefterlevnad 2025 2024 2023 Mottagna och utredda ärenden Rapporterade 1 153 1 201 1 201 Ej överlämnade för utredning1) 1 018 1 063 1 076 Överlämnade för utredning 135 138 125 Status vid årets slut Bekräftade fall2) 62 61 91 Pågående utredningar 37 49 78 1) Mottagna men ej utredda ärenden av typen allmänna förfråg- ningar eller andra ärenden som ej rörde oegentligheter eller överträdelser av den affärsetiska koden. 2) Ärenden som avslutats under rapporteringsåret och där överträdelser bekräftats. Omfattar även ärenden som initialt rapporterats under tidigare år. Rapporterade ärenden per kategori 2025 2024 2023 Oegentligheter, korruption och regelöverträdelser 113 123 153 Intressekonflikter 62 73 86 Personalfrågor 497 496 475 Diskriminering 14 19 6 Trakasserier 84 79 –1) Mänskliga- och arbetstagarrättigheter – – – Verksamhetsrelaterat 214 179 183 Övrigt2) 169 232 298 Totalt 1 153 1 201 1 201 1) Ärenden som rörde trakasserier inkluderades i ”Personalfrågor” fram till 2023. Tidigare siffror har inte omräknats. 2) Omfattar rapporterade ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt frågor som ej ansetts vara kopplade till misstankar om bristande regelefterlevnad, såsom produktkvalitetsfrågor, medarbetare som testar Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. När det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats till berörd funktion för uppföljning enligt deras processer. Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori1) 2025 2024 2023 Uppsägningar och avskedanden 47 82 112 Degraderingar – – – Skriftliga varningar 41 60 58 Muntliga varningar 6 19 28 Avskedsansökningar 2 6 1 Övriga åtgärder 22 29 2 Totalt 118 196 201 1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik individ, och därmed kan inte summan av de åtgärder som visas i denna tabell direkt jämföras med antalet bekräftade fall i tabellen ovan, eftersom ett enskilt fall kan omfatta flera indivi- der. Om en individ har varit föremålför mer än en korrigerande åtgärd har endast den allvarligaste åtgärden tagits med i tabel- len ovan. 133Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 138 ===== Utbildning i policyer mot mutor och korruption Ericsson tillhandahåller utbildning i mot- verkande av mutor och korruption till sina medarbetare. Samtliga anställda och all extern personal ska genomföra en webba- serad utbildning i Bolagets affärsetiska kod. Bolaget tillhandahåller även specifik antikor- ruptionsutbildning till chefer och medarbe- tare med förhöjd riskexponering, däribland personer som har direktkontakt med offent- liga tjänstemän, kunder eller leverantörer, medarbetare som deltar i försäljnings- eller förvärvsaktiviteter samt medarbetare som är behöriga att ingå avtal för Ericssons räkning. Koncernledningen och styrelsen får regelbundna uppdateringar i regelefter- levnadsfrågor. Samtliga styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen del- tog under året i sådana informations- och uppdateringstillfällen. Bekräftade fall av korruption och mutor Under 2025 har Ericsson varken erkänt sig skyldigt till eller fällts i domstol för överträd- elser av lagar mot korruption och mutor. Inga relaterade böter har heller utfärdats. Förebyggande av konkurrens- hämmande förfaranden Ericssons koncernpolicy för konkurrensrätt kräver att samtliga medarbetare följer till- lämplig konkurrenslagstiftning. En särskild enhet för konkurrensrätt ansvarar för att övervaka regelefterlevnaden inom detta område och genomför årliga utbildninginsat- ser, med kompletterande riktade utbildningar för medarbetare vars roller innebär förhöjd risk för bristande regelefterlevnad. Utöver specialisterna på konkurrenslagstiftning inom koncernfunktionen Legal utses kontaktperso- ner inom konkurrensrätt inom hela företaget för att stödja i arbetet med regelefterlevnad och för att i ett tidigt skede identifiera och begränsa potentiella risker i regelefterlevna- den av konkurrenslagstiftningen. Politisk engagemang och påverkansarbete Ericsson deltar i nationella och transnation- ella bransch- och handelsorganisationer som delar Bolagets värderingar och som har stabila policypositioner över tid. Bolaget lämnar inte bidrag till politiska partier eller enskilda politiker, men stödjer frivilliga med- arbetarbidrag i den utsträckning detta är till- låtet enligt lokal lagstiftning och tillämpliga rapporteringskrav. Ericsson är medlem i flera branschorgani- sationer och handelskammare på nationell nivå som i varierande grad verkar för eller påverkar utformningen av nationella policies och lagstiftning. Bolaget deltar inte medvetet i påverkansarbete som skulle kunna under- gräva dess åtagande om etiska affärsmetod- er. Alla nya eller förnyade medlemskap i bransch- eller yrkesföreningar genomgår en regelefterlevnadsgranskning. Samma princi- per gäller när medarbetare deltar i påverkans- arbete för sådana organisationers räkning. När påverkan utövas genom medlemskap i branschorganisationer strävar Ericsson efter att säkerställa att organisationernas ståndpunkter är i linje med Bolagets egna policymål. En särskild enhet med ansvar för politiskt engagemang och påverkansarbete följer löpande dessa aktiviteter. Chefen för denna enhet informerar vid behov styrelsen om strategiskt relevanta frågor. Enbart behöriga medarbetare får delta i påverkansarbete, och alla väsentliga kontakter med offentliga tjänstemän dokumenteras och rapporteras i enlighet med tillämpliga lokala regelverk. Regler för gåvor och representation gent- emot offentliga tjänstemän anges i en sär- skild policy. Ericsson är registrerat i följande öppenhetsregister: – EU:s öppenhetsregister: Ericsson, 02021363105-42. – US Federal Lobbying Register: Ericsson Inc., 13791-12 (Senate ID)/336820000 (House ID). Under 2025 hade inga medlemmar i koncern- ledningen, styrelsen eller kommittén för Audit and Compliance haft jämförbara befattningar inom offentlig förvaltning under de två år som föregick deras utnämning. Bakgrundskontrol- ler genomförs för alla högre chefer inom två ledningsnivåer från VD och koncernchef. Ekonomiska bidrag och bidrag in natura Ericssons Political Action Committee ger medarbetare i USA möjlighet att frivilligt samordna privata ekonomiska bidrag till politiska kandidaters kampanjer. Organi- sationer som medarbetare väljer att stödja granskas enligt fastställda kriterier och kan, upp till ett angivet tak, erhålla ett motsva- rande ekonomiskt bidrag från Bolaget. Dessa matchningar betraktas som välgörenhetsdo- nationer och hanteras i enlighet med koncer- nens gemensamma process för ekonomiska bidrag. Under 2025 uppgick dessa donatio- ner till totalt 311 000 kronor. Inga bidrag in natura lämnades. Väsentliga policyfrågor Utbyggnad av 5G standalone och högkvali- tativa mobilnät som möjliggör uppkoppling är central för ekonomisk utveckling. Medan vissa marknader skapar incitament för pri- vata investeringar och innovation, saknar andra tillräckliga förutsättningar. Detta stäl- ler beslutsfattare inför utmaningar kopplade till konkurrenskraft, ekonomisk säkerhet och datasuveränitet. Med 5G och 6G, har natio- nell säkerhet och industriell konkurrenskraft blivit allt mer framträdande inslag i det geo- politiska landskapet, vilket gjort att uppkopp- ling till en prioriterad politisk fråga. Ericsson bedriver policy- och påverkansarbete i syfte att stödja Bolagets strategi, med fokus på fem övergripande teman: – att påskynda utbyggnad och införande av nästa generations uppkoppling, – att främja öppen innovation och rättvis global konkurrens, – att utveckla den datadrivna ekonomin genom AI, molnteknik och digitala allmän- nyttiga tjänster, – att säkerställa säker och robust nätinfra- struktur, samt – att driva en energieffektiv och hållbar digitalisering. Utbildning om arbete mot korruption och mutor Slutförandegrad1) Målgrupp Målgruppens storlek2) Typ 2025 2024 2023 Hela arbetsstyrkan 95 000 Bekräftelse av den affärsetiska koden 99 % 99 % 98 % Utbildning i den affärsetiska koden 99 % 99 % 99 % Riskutsatta roller3) 11 000 Utbildning för medarbetare exponerade för förhöjda risker 97 % 94 % 98 % 1) Slutförandegraden beräknas genom att antalet personer som har slutfört relevant utbildning divideras med det totala antalet personer i målgruppen som anvisats att gå samma utbildning. 2) Antalet personer (avrundat) i respektive målgrupp vid utgången av innevarande rapporteringsår. Storleken på en målgrupp kan ändras över tid i samband med att definitioner och omfattning revideras. 3) Se beskrivningen nedan för definitionen av denna medarbetarkategori.  134 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 139 ===== Hantering av förbindelser med leverantörer Information om bedömning av risker i leve- rantörskedjan, inklusive potentiell hållbar- hetspåverkan och integrering av sociala och miljömässiga kriterier i valet av leveran- törer, finns i miljöavsnitten och i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan. Betalningspraxis Ericsson har mer än 15 000 aktiva direkta leverantörer och strävar efter en transpa- rent, rättvis och ansvarsfull betalningspraxis gentemot dessa. Bolaget har inrättat proces- ser som stödjer korrekta betalningar i rätt tid i enlighet med avtalsvillkor och tillämplig lagstiftning. I genomsnitt betalas fakturor inom 81 dagar från början av den avtalsenliga eller lagstadgade betalningsfristen. Standard- villkoret enligt Ericssons inköpsvillkor är 120 dagar. Faktiska betalningsvillkor kan dock variera beroende på land, regulatoriska krav, finansieringsarrangemang och kommersiella överenskommelser. Ericsson kategoriserar leverantörsbasen utifrån överenskomna betalningsvillkor: min- dre än 60 dagar, 60 till 120 dagar samt mer än 120 dagar. Fakturor från 74 av de 100 största leverantörerna, mätt i inköpsvärde och motsvarande 84 % av det totala inköps- värdet, betalas inom 120 dagar, vilket är i linje med Bolagets globala standardvillkor. Betalningsvillkor fastställs i dialog med leverantörerna i syfte att säkerställa en rättvis och ansvarsfull hantering som beak- tar såväl större leverantörer som små och medelstora företag. Enligt Bolagets interna register skedde inga formella rättsprocesser relaterade till sena betalningar under rappor- teringsperioden. Genomsnittliga avtalsvillkor och betalningstider beräknas med en viktad metod baserad på fakturavärden. Skatter och internprissättning Med kunder i över 175 länder är Ericsson medvetet om skatternas samhällsviktiga roll för att stödja hållbar utveckling. Ericsson ser skatter som ett ansvar som, tillsammans med skapandet av arbetstillfäl- len, anlitande av lokala leverantörer samt andra direkta och indirekta ekonomiska effekter, bidrar till socioekonomisk utveckling. Koncernens globala närvaro innebär dock att den omfattas av komplexa skatteregel- verk som kan vara föremål för varierande tolkningar. Bolagets policy är att följa såväl syftet med som kraven i tillämplig skattelagstift- ning samt att hantera skatter med integritet, noggrannhet och transparens, och att upp- rätthålla ett öppet förhållningssätt gentemot skattemyndigheter. Ericsson följer lokala skatteregelverk samt internationella riktlinjer fastställda av OECD, andra standardsättare och tillsyns- myndigheter, inklusive principen om arm- längds avstånd. Bolaget tillämpar inte skat- teupplägg som saknar ekonomisk substans och använder inte lågskattejurisdiktioner i skatteplaneringssyfte. Styrning av AI Ericsson strävar efter att påskynda använd- ningen av AI på ett etiskt, ansvarsfullt och lagenligt sätt för att skydda Bolagets, medar- betarnas, kundernas och övriga intressenters intressen och säkerhet. AI används koncernö- vergripande i olika aktiviteter, såsom produkt- utveckling och implementering, samt i interna processer. Ericsson har inrättat ett tvärfunktionellt program för ansvarsfull AI för att etablera ett ramverk för riskhantering och styrning. Programmet är förankrat i Ericsson koncernö- vergripande teknologipolicy (Development, Innovation and Use of Technology Policy), som fastställer Bolagets grundläggande för- hållningsätt till AI. Exempelvis är rättvishet (fairness) en av de grundläggande princi- perna och syftar till att främja etisk och inklu- derande AI-användning samt minska risken för diskriminerande eller partiska resultat. Samtliga medarbetare som arbetar med AI ska följa dessa grundläggande principer och krav. Ericsson följer tillämplig lagstiftning och relevanta ramverk, såsom EU:s AI-förordning, OECD:s AI-principer och EU:s etiska riktlinjer för tillförlitlig AI. Bolaget tillhandahåller även en grundläggande AI-utbildning till medar- betare för att främja införande, ansvarsfull användning och riskmedvetenhet. 135Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse – Hållbarhetsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 140 ===== 1. ESRS-upplysningskrav som uppfylls samt infasade upplysningar ESRS-standard Upplysningskrav Sida/Sidor Infasad ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 95 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 95 GOV-11) Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 103 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 104 GOV-31) Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 105 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 95 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 105 SBM-11) Strategi, affärsmodell och värdekedja 96–97 SBM-21) Intressenters intressen och synpunkter 98 SBM-31) Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 97, 100–102 (√) IRO-11) Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 98–99 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 95 E1 – Klimat- förändringar E1–1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 106–107 E1–2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 106 E1–3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 108–109 E1–4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 108 E1–5 Energianvändning och energimix 109–110 E1–6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 110 E1–9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter – √ E2 Föroreningar E2–1 Policyer relaterade till förorening 112 E2–2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 112 E2–3 Mål relaterade till förorening 112 E2–5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter – 2) E2–6 40b Förväntade finansiella effekter av föroreningsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter 113 E3 Vattenresurser och marina resurser E3–1 Policyer för vattenresurser och marina resurser 113 E3–2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser 113 E3–3 Mål för vattenresurser och marina resurser 113 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5–1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 114–115 E5–2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 115 E5–3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 115 E5–4 Resursinflöden 115 E5–5 Resursutflöden 115–116 – Volymer av elektroniskt avfall (enhetsspecifik) 116 S1 Den egna arbetskraften S1–1 Policyer för den egna arbetskraften 120 S1–2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser 120 S1–3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 120–121 S1–4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 121–122 S1–5 Mål för hur väsentliga konsekvenser ska hanteras, positiva konsekvenser stärkas, och väsentliga risker och möjligheter hanteras 122 S1–6 Uppgifter om företagets anställda 122–123 S1–7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 123 S1–8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 123 S1–9 Mångfaldsindikatorer 123 S1–10 Tillräckliga löner 124 S1–11 Socialt skydd – √ S1–13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 123 S1–14 Mått för arbetsmiljö 124 S1–16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 124 S1–17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter 125 1) Inklusive ytterligare krav i tillämpliga ämnesspecifika standarder. 2) Denna upplysning kräver information från aktörer i värdekedjan som för närvarande inte är tillgänglig. Ericsson tillämpar därför övergångsbestämmelserna i ESRS 1, avsnitt 10.2, och lämnar inte denna upp- lysning. Ytterligare information finns på sidan 113. Bilaga √ Helt infasad (√) Delvis infasad 136 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 141 ===== 2. Datapunkter från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Förordningen om hållbarhets- upplysningar Pelare 3 Referensvärdes- förordningen EU:s klimatlag Sida/Sidor GOV-1 Könsfördelning i styrelsen punkt 21 d √ √ 103 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e √ √ 103 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet punkt 30 √ 95 SBM-1 Inblandning i verksamheter relaterade till fossila bränslen punkt 40 d i √ √ √ Ej väsentlig SBM-1 Inblandning i verksamheter relaterade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii √ √ Ej väsentlig SBM-1 Deltagande i verksamhet med relaterade till kontroversiella vapen punkt 40 d iii √ √ Ej väsentlig SBM-1 Inblandning i verksamheter relaterade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv √ Ej väsentlig E1–1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 √ 106–107 E1–1 Bolaget är exkluderat från EU.s Parisanpassade referensvärden √ √ 107 E1–4 Mål för minskning av växthusgasutsläpp punkt 34 √ √ √ 108 E1–5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 √ 109 E1–5 Energianvändning och energimix punkt 37 √ 109 E1–5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 √ 110 E1–6 Brutto och totala växthusgasutsläpp Scope 1, 2, 3 punkt 44 √ √ √ 110 E1–6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 √ √ √ 110 E1–7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 √ 111 E1–9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 √ Infasad E1–9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk punkt 66 a och Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk punkt 66 c √ Infasad E1–9 Uppdelning av det redovisade värdet på företagets fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c √ Ej väsentlig E1–9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 √ Infasad E2–4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och över- föringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 √ Ej väsentlig E3–1 Vatten- och marina resurser punkt 9 √ 113 E3–1 Särskild policy punkt 13 √ 113 E3–1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 √ Ej väsentlig E3–4 Total mängd återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c √ Ej väsentlig E3–4 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 √ Ej väsentlig E4–IRO 1 Upplysningar om verksamhet som har negativ påverkan på om- råden med känslig biologisk mångfald punkterna 16 a, 16 b, 16 c √ Ej väsentlig E4–2 Hållbara metoder eller policyer för mark eller jordbruk, Hållbara metoder eller policyer för hav, Policyer för att motverka avskogning punkterna 24 b, 24 c, 24 d √ Ej väsentlig E5–5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d √ 116 E5–5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 √ 116 ESRS-standard Upplysningskrav Sida/Sidor Infasad S2 Arbetstagare i värdekedjan Alla Ericsson har lämnat upplysningar som i allt väsentligt överensstämmer med de 15 upplysningskraven i ESRS S2, S3 och S4, men gör inte anspråk på fullständig efterlevnad av dessa standarder. Utöver de föreskrivna upplysningskraven lämnas enhetsspecifika mått relaterade till leverantörs- revisioner och granskning av människorättsrelaterade risker i samband med försäljningsmöjligheter. 125 √ S3 Berörda samhällen Alla 128 √ S4 Konsumenter och slutanvändare Alla 130 √ G1 Ansvarsfullt företagande G1–1 Affärsetiska policyer och företagskultur 132 G1–2 Hantering av förbindelser med leverantörer 135 G1–3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 132–133 – Rapporterade ärenden avseende brister i regelefterlevnad (enhetsspecifik) 133 – Korrigerande och disciplinära åtgärder (enhetsspecifik) 133 G1–4 Bekräftade fall av korruption och mutor 134 G1–5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 134 G1–6 Betalningspraxis 135 137Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 142 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Förordningen om hållbarhets- upplysningar Pelare 3 Referensvärdes- förordningen EU:s klimatlag Sida/Sidor S1–SMB 3 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f och Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g √ Ej väsentlig S1–1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 √ 105, 120 S1–1 Policyer för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 √ √ 95, 120 S1–1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 √ 120 S1–1 Policy för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett ledningssystem för att hantera sådana punkt 23 √ 120 S1–3 Mekanismer för klagomålshantering punkt 32 c √ 120–121 S1–14 Antal dödsfall samt antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c √ √ 124 S1–14 Antal förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e √ 124 S1–16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a √ √ 124 S1–16 Överdrivet hög ersättningskvot för VD punkt 97 d √ 124 S1–17 Fall av diskriminering, punkt 103 a √ 125 S1–17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a √ √ 125 S2–SMB 3 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b √ 125 S2–1 Åtaganden i policy avseende mänskliga rättigheter punkt 17 √ 105, 126 S2–1 Policyer relaterade till arbetstagare i värdekedjan punkt 18 √ 126 S2–1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 √ √ 126 S2–1 Policyer avseende tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 √ 95, 125–126 S2–4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till Bolagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 √ 126 S3–1 Åtaganden i policy avseende mänskliga rättigheter punkt 16 √ 105, 128 S3–1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 √ √ 128 S3–4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 √ 128 S4–1 Policyer relaterade till konsumenter och slutanvändare punkt 16 √ 130 S4–1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 √ √ 130 S4–4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 √ 131 G1–1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b √ 132 G1–1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d √ 132 G1–4 Böter för överträdelser av lagar om antikorruption och mutor punkt 24 a √ √ 134 G1–4 Standarder för korruptionsbekämpning och mutor punkt 24 b √ 132 138 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 143 ===== 3. Uttalande om tillbörlig aktsamhet Upplysningarna avser Centrala delar av tillbörlig aktsamhet Upplysningar i hållbarhetsrapporten Sida/Sidor Människor Miljö a) Integrering tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen 104 √ √ Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 105 √ √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 97, 100–102 √ √ b) Dialog med berörda intressenter i alla huvudstegen av tillbörlig aktsamhet Information till och behandling av hållbarhetsfrågor i styrelsen och koncernledningen 104 √ √ Intressenters intressen och synpunkter 98 √ √ Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 98–100 √ √ Policyer för den egna arbetskraften 120 √ Processer för dialog med den egna arbetskraften och deras företrädare avseende påverkan 120 √ Policyer för arbetstagare i värdekedjan 126 √ Processer för dialog med arbetstagare i värdekedjan avseende påverkan 126 √ Policyer för berörda konsumenter och slutanvändare 130 √ Processer för dialog med berörda konsumenter och slutanvändare avseende påverkan 130 √ c) Identifiering och bedömning av negativa påverkan Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 98–100 √ √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 97, 100–102 √ √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Klimatförändringar 106 √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Föroreningar 112 √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Vatten- och marina resurser 113 √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 114 √ Väsentlig påverkan risker och möjligheter – Den egna arbetskraften 119 √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Arbetstagare i värdekedjan 125 √ Väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Konsumenter och slutanvändare 130 √ d) Vidta åtgärder för att hantera negativ påverkan Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 106–107 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Klimatförändringar 108–109 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Föroreningar 112 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Vatten-och marina resurser 113 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 115 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Den egna arbetskraften 121–122 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Arbetstagare i värdekedjan 126–128 √ Vidta åtgärder avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter – Berörda samhällen 131 √ e) Uppföljning av effektiviteten i dessa åtgärder och kommunikation Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 108 √ Mål relaterade till den egna arbetskraften 122 √ Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan 128 √ Energianvändning och energimix 109 √ Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 110 √ Resursinflöden 115 √ Resursutflöden 115–116 √ Mätetal avvseende mångfald 123 √ Skäliga löner 124 √ Mätetal avseende utbildning och kompetensutveckling 123 √ Mätetal för hälsa och säkerhet 124 √ Ersättningsmått 124 √ Incidenter, klagomål och väsentlig påverkan på mänskliga rättigheter 125 √ Resultat från leverantörsrevisioner och korrigerande åtgärder 127 √ Mått för Sensitive Business 131 √ 139Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 144 ===== 5. Övriga mätetal I denna bilaga ingår miljö- och sociala mätetal som ofta efterfrågas av intressenter men som inte ingår i hållbarhetsrapportens huvuddel eftersom de inte bedöms vara väsentliga. Mätetal Enhet 2025 2024 2023 Miljö Indikatorer inom miljöstyrning Vattenuttag i den egna verksamheten m3 i miljontal 0,85 1,12 0,90 Vattenuttagsintensitet m3/nettoomsättning, MSEK 3,59 4,52 3,44 Utsläpp av luftföroreningar i den egna verksamheten Kvävedioxid (NOX) ton 24 26 38 Svaveloxid (SOX) ton 46 50 62 Luftpartiklar ton 7 8 11 Samhällsansvar Medarbetarnöjdhet per kön Män (Genomsnittlig poäng, skala 0–100 ) 79 79 80 Kvinnor (Genomsnittlig poäng, skala 0–100 ) 78 79 80 Alla anställda (Genomsnittlig poäng, skala 0–100 ) 79 79 80 Samhällspåverkan Mätetal för påverkan från digital utbildning Barn och unga som påverkats Antal, ackumulerat 671 063 567 017 485 200 Länder som omfattas Antal, ackumulerat 47 45 43 Finansiell inkludering – Ericsson Mobile Wallet Registrerade konton Antal, miljontal 605 530 457 Aktiva användare Antal, miljontal 96 85 85 4. Utsläppsfaktorer 1) Global uppvärmningspotential (Global Warming Potential) 2) Baserat på datakällor som ecoinvent, IEA samt extern och intern vetenskaplig forskning och analys, inklusive bedömningar av livscykelanalyser och verifierade leverantörsspecifika data. 3) Ericsson tillämpar konservativa justeringar av underliggande data för att bättre avspegla faktiska förhållanden, till exempel genom att tillämpa transportvägar som är längre än det direkta avståndet. Utsläppsfaktorer som har använts för att beräkna växthusgasutsläpp GWP1), kgCO2e Måttenhet Källa Scope 1 – direkta utsläpp Bränslen och köldmedier Naturgas 0,18 kWh DEFRA 2025 Diesel 0,26 kWh DEFRA 2025 Bensin 0,23 kWh DEFRA 2025 Köldmedier 466–14 800 kg IPCC:s fjärde utvärderingsrapport Scope 2 – indirekta utsläpp Inköpt energi El från fossila källor 0,01–1,32 kWh IEA 2025, US EIA 2025, AIB 2025, leverantörsspecifika beroende på plats/land El från kärnenergikällor 0,00 kWh IEA 2025 El från förnybara källor 0,00 kWh Leverantörsspecifik Residualmix för marknadsbaserade beräkningar 0,02–0,90 kWh AIB 2025 Fjärrkyla 0,01–0,40 kWh IEA 2025 Fjärrvärme 0,05–0,21 kWh Genomsnitt per land Scope 3 – övriga indirekta utsläpp Utsläpp från produkter, vagga till grind (globalt medelvärde) 11,6 kg Specifik för Ericsson2) Resor Flyg 0,08–0,38 pkm DEFRA 2025 Väg 0,19 pkm EPA 2025 Järnväg 0,04–0,06 pkm Genomsnitt per land Utgiftsbaserade icke-specificerade resor 0,08–1,90 USD Genomsnitt per land Hotell 25 natt Genomsnitt per land Transport Flyg 0,67–0,96 tonkm DEFRA 2025 (justerad3)) Väg 0,10 tonkm DEFRA 2025 (justerad3)) Sjö 0,03 tonkm DEFRA 2025 (justerad3)) Järnväg 0,04 tonkm DEFRA 2025 (justerad3)) Utgiftsbaserade icke-specificerade transporter 0,05–0,18 USD Specifik för Ericsson2) Utsläpp under användningsfasen (globalt medelvärde) 0,43 kWh IEA 140 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 145 ===== 6. SASB-referensindex Standard: Teknik- och kommunikationssektorn – Hårdvara (2023) Kod för mätetal Mätetal Sida/Sidor Kommentarer Produktsäkerhet TC-HW-230a.1 Beskrivning av tillvägagångssätt för att identifiera och hantera datasäkerhetsrisker i produkter 20 Mångfald i personalstyrkan TC-HW-330a.1 Andel män och kvinnor samt representation av olika etniska grupper i (a) koncernledningen, (b) icke-verkställande chefer, (c) teknisk personal och (d) alla övriga medarbetare 123 Sekretesslagstiftning i många länder hindrar Ericsson från att samla in detaljerade uppgifter om etnisk tillhörighet. Hantering av produktlivscykler TC-HW-410a.1 Andel produkter som innehåller ämnen som ska deklareras enligt IEC 62474 Ej rapporterat TC-HW-410a.2 Andel produkter som uppfyller kraven för EPEAT-registrering eller motsvarande Ej rapporterat Ericssons nätutrustning om- fattas normalt inte av sådana certifieringssystem.TC-HW-410a.3 Andel produkter som är certifierade enligt en energieffektivitetscertifiering TC-HW-410a.4 Vikt på uttjänta produkter och återvunnet elektroniskt avfall, andel återvunnet 116 Hantering av leverantörskedja TC-HW-430a.1 Andel direktleverantörers anläggningar som granskats enligt RBA:s validerade granskningsprocess (VAP) eller motsvarande, fördelat på (a) alla anläggningar och (b) högriskanläggningar Ej rapporterat Ericssons uppförandekod för affärspartners är anpassad till RBA:s uppförandekod. Ericsson är medlem i RBA men använder främst sitt eget revisionsprogram för att bedöma efterlevnad. TC-HW-430a.2 Direktleverantörer 1. Andelen avvikelser från RBA:s validerade revisionsprocess (VAP) eller motsvarande, och 2. Andelen korrigerande åtgärder för (a) prioriterade fall av avvikelser (b) övriga avvikelser 127 Materialinköp TC-HW-440a.1 Beskrivning av riskhantering i samband med användning av kritiska material 115, 127 Kod för mätetal Mätetal för aktivitet Kommentarer TC-HW-000.A Antal producerade enheter per produktkategori (#) 2 460 000 Alla produkter klassificeras som kommunikationshårdvara TC-HW-000.B Yta för tillverkningsanläggningar (m2) 204 000 TC-HW-000.C Andel produktion från ägda anläggningar (%) 20 % Andelen fluktuerar över tid på grund av faktorer såsom prognoser om efterfrågan och produktionsmix. 141Ericsson 2025 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 146 ===== Styrelsens försäkran Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings- standarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisnings- sed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moder- bolagets verksamhet, ställning och resultat, samt beskriver väsentliga risker och osäker- hetsfaktorer som moderbolaget och de före- tag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar att hållbarhetsrapporten har upprät- tats i enlighet med de Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) såsom de de antagits av EU och de specifikationer som har antagits enligt EU:s taxonomiförordning, såsom dessa antagits av EU. 142 Ericsson 2025Förvaltningsberättelse Årsredovisningen är daterad den 3 mars 2026 Stockholm den 3 mars 2026 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org.nr. 556016-0680 Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 3 mars 2026 Deloitte AB Jonas Ståhlberg Auktoriserad revisor Jan Carlson Styrelseordförande Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande Christy Wyatt Styrelseledamot Jon Fredrik Baksaas Styrelseledamot Karl Åberg Styrelseledamot Christian Cederholm Styrelseledamot Marachel Knight Styrelseledamot Ulf Rosberg Styrelseledamot Börje Ekholm VD och koncernchef samt styrelseledamot Kristin S. Rinne Styrelseledamot Annika Salomonsson Styrelseledamot Eric A. Elzvik Styrelseledamot Jonas Synnergren Styrelseledamot Kjell-Åke Soting Styrelseledamot Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 147 ===== Riskfaktorer Detta avsnitt om riskfaktorer ska läsas tillsammans med all information som presenteras i denna årsredovisning, inklusive denna finansiella rapport samt koncernens finansiella rapporter med tillhörande noter. Ericssons verksamhet är föremål för ett antal risker och osäkerheter som kan ha negativ påverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning eller kursen för Bolagets aktier eller andra värdepapper. Ericsson uppmärksammar läsaren för att dessa riskfaktorer inte nödvändigtvis är uttömmande. Ericsson verkar i en ständigt föränderlig affärs- och regelverksmiljö och nya risker och osäkerheter kan uppstå över tid. Ledningen kan inte förutse sådana nya risker och osäkerheter, och kan inte heller bedöma i vilken utsträckning någon av riskfaktorerna nedan, eller någon sådan ny risk- eller osäkerhetsfaktor, eller någon kombination av dessa, kan påverka Ericssons verksamhet. Se även ”Framtidsinriktade uttalanden”. 1 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 1.1 Den pågående geopolitiska och handelsrelaterade osäkerheten till följd av flera faktorer kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons affär, verksamhet och möjlighet att nå uppsatta mål liksom på informations- och telekommunikationsbranschen i stort. Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar gällande hand el och inflytande bidrar till en ökad ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i hela världen, i synnerhet mellan USA och Kina. Geopolitiska spänningar och pågående konflikter, som de på flera plats er i Mellanöstern, Ryssland och Ukraina, ökar risken för statlig inblandning, inklusive mellanstatliga väpnade konflikter, protektionis­ tiska åtgärder såsom tullar och säkerhetsrelaterade krav vilket inklude­ rar ökade regleringshinder, restriktioner för tekniköverföring, telekom­ munikation och digital infrastruktur för att främja nationell säkerhet, liksom handelsrestriktioner, exportkontroll och förstärkta sanktionsåt­ gärder. Geopolitisk instabilitet leder dessutom i allt högre grad till att myndigheterna i vissa länder använder den privata sektorn för politiska syften, bland annat genom att begränsa eller möjliggöra marknadstill­ träde baserat på nationella säkerhetsintressen, utöva inflyt ande över branschstandarder, ge finansiellt stöd till inhemska företag eller införa restriktioner mot användning av utländsk teknik och/eller utrustning inom kritisk infrastruktur. Många länder, inklusive USA och Kina, betraktar teknik, däribland infrastruktur för telekommunikation och teknik för trådlös mobil kom­ munikation, som kritisk infrastruktur och strävar efter att leda och påverka globala riktlinjer och regelverk kring sådan teknik. På grund av den strategiska betydelsen av den bransch där Ericsson är verksam i kan andra länder välja att stödja en konkurrent som ett nationellt företag som erhåller statligt stöd eller skapa en nationell aktör som ett alternativ till etablerade globala leverantörer som Ericsson, för att öka sin kontroll över lokala kommunikationsnät och infrastruktur. Vidare skulle främmande länder kunna stödja eller etablera en nationell kon­ kurrent som erhåller statligt stöd på strategiskt viktiga marknader för Ericsson, däribland USA, Indien och Japan vilket kan påverka Ericssons marknadsandel och globala skala negativt. Samarbeten mellan kon­ kurrenter och inflytelserika teknikpartners eller nationella intressenter kan påverka allmänhetens uppfattning och narrativet kring företag som erhåller statligt stöd på vissa marknader. Särskilt skulle strategiska allianser mellan konkurrenter och inflytelserika teknikpartners, eller att det etableras en konkurrent som är ett nationellt företag som erhåll er statligt stöd, kunna leda till politiska preferenser, handelsåtgärder eller upphandlingsbeslut från berörda myndigheter som gynnar dessa konkurrenter oavsett tekniska meriter, vilket ökar den geopolitiska och handelspolitiska osäkerheten och potentiellt kan försämra Ericssons marknadsandel, tillgång till kritiska komponenter eller statliga kontrakt. Ericsson är ett globalt bolag med global närvaro, men ställs som svenskt bolag inför unika utmaningar eftersom Sverige och Europa hist­ oriskt sett har haft begränsat inflytande över utformningen av globala riktlinjer avseende teknik jämfört med mer framträdande teknikreg­ lerande aktörer, och har inte investerat i teknisk infrastruktur i samma utsträckning. Varken Sverige eller EU har utvecklat en gemensam och enhetlig teknikagenda eller geopolitisk strategi för teknik. De regelverk som har implementerats inom EU har i huvudsak inriktats på konsu­ mentprissättning, snarare än på att främja eller skydda teknik­ eller telekommunikationsföretag med bas i Europa. Ericsson är följaktli­ gen fortsatt exponerat för förändringar av dynamiken i den globala politiken som inte kan påverkas, vare sig direkt eller indirekt, och som kan utformas på ett sätt som gynnar konkurrenterna. Vidare som ett svenskt bolag med verksamhet globalt under en period av snabbt för­ änderliga prioriteringar från myndigheter och lagstiftare och, i vissa fall, motstridiga eller förändrade krav (inklusive bland annat gällande miljö­ och klimatpolitik samt frågor om mångfald och inkludering) kan Ericsson komma att behöva anpassa verksamheten, vilket försämrar dess förmåga att införa konsekventa globala riktlinjer, utsätter det för risker i samband med verkställighet eller rättstvister och skadar dess anseende eller varumärke. Ericsson är, med tanke på den strategiska betydelsen av informa­ tions­ och telekommunikationsbranschen, utsatt för konkurrensrisker från statligt finansierade företag, särskilt från länder med betydande statligt finansierade industrier. Företag inom statligt finansierade branscher kan erhålla ekonomiskt stöd, gynnsamma regulatoriska för­ utsättningar, fördelen med en skyddad hemmamarknad och selektiv tillämpning av regler som gör det möjligt för dessa företag att bedriva verksamhet i en omfattning och med en kostnadsstruktur som företag inom den privata sektorn inte kan matcha. De kan dessutom få tillgång till marknader och teknik som ger dem betydande konkurrensfördelar. Den här dynamiken kan skapa konkurrensmässiga utmaningar, särskilt på internationella marknader där dessa statligt stödda företag kan verka med betydligt lägre marginaler jämfört med företag inom den privata sektorn. Dessutom kan sådana statligt stödda företag ta tillvara möjligheter i sitt fokus på de strategiska prioriteringar som deras stat­ liga ägare och andra understödjande aktörer har, snarare än på finans­ iella resultat, vilket gör det lättare för dessa företag att på ett opropor­ tionerligt sätt expandera sin marknadsandel. 1. Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 143 2. Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning 152 3. Juridiska och regulatoriska risker 153 4. Risker relaterade till cybersäkerhet 157 5. Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och affärsetik 159 143Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 148 ===== geolokalisering och datakontroll samt skydd av kritisk nationell infra­ struktur och information genom politiska åtgärder och på andra sätt. Den geopolitiska miljön utvecklas ständigt, och har haft och kommer fortsätta påverka hela informations­ och telekommunikationsbran­ schen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala värde­ och leverantörskedjor och uppdelning av globala stand­ arder för mobil telekommunikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till nätinfrastruktur för telekommunikation, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfatt­ ningen av detta förblir oklar. Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och globala värde­ och leverantörskedjor, och gör det nödvändigt med en flexibel och anpassningsbar organisation, vilket kan negativt påverka dess lönsamhet och verksamhet som helhet. 1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan ha en negativ påverkan på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produkter och tjänster, samt begränsa Bolagets förmåga till tillväxt. Utmanande globala ekonomiska förhållanden, exempelvis beroende på globala konjunkturnedgångar, politisk oro och osäkerhet, föränd­ rade regelverk, bristande tillgång på arbetskraft och leveransbrist, ökade kostnader, perioder av förhöjda räntenivåer eller inflation, fluktu ationer i valutakurser, sjunkande konsumentförtroende eller geopolit iska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativ påverkan på efterfrågan på Ericssons produkter samt på produkterna och tjänsterna som Ericssons kunder tillhandahåller. Dessa förhållan­ den påverk as också av statliga finans­ och penningpolitiska åtgärder, inklusive ogynnsamma förändringar av statliga bidrag, skattelättnader eller andra statliga incitament. Ericsson verkar i en cyklisk bransch där kund ernas efterfrågan, vilja och förmåga att investera i hög grad påver­ kas av makroekonomiska förhållanden, växlande marknadsdynamik och längre investeringscykler. Om Ericssons kunder förväntar sig eller upplever en minskad konsumtion kan detta leda till att leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder skjuter upp, minskar eller helt avbryter sina investeringar, inklusive drastiska nedskärningar av utgift erna för Bolagets produkter, eller inleder andra kostnadsbespa­ rande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin finansiella ställ­ ning. En sådan minskad efterfrågan på produkter och tjänster, vilket kan leda till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp, kan innebära lägre intäkt er som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader. Om Ericssons finansiella resultat begränsas på grund av en ekono­ misk nedgång kan dess förmåga att återinvestera i produktinnovation, marknadsexpansion eller andra strategiska initiativ som är viktiga för Ericssons långsiktiga tillväxt begränsas. Dessutom kan minskade invest eringar i tekniksektorn generellt, som en följd av ekonomiska för­ hållanden, påverka Ericssons tillväxtmöjligheter negativt. Utmanande globala ekonomiska förhållanden i kombination med regelverk som är under utveckling har lett till ett tekniklandskap i Europa med betydande regleringstryck och relativt låga investerings­ nivåer i teknisk infrastruktur och utveckling. På grund av utmanande globala ekonomiska förhållanden har Europas regelverk i hög grad inriktats på konsumentskydd, bland annat sänkta kostnader för konsu­ menter samt rättigheter beträffande integritet och dataskydd vilket är avgörande för kundernas förtroende har det haft en negativ påverkan på efterfrågan, kostnader och prissättning av produkter och tjänster inom de sektorer där Ericsson är verksamt. Otillräckliga investeringar i teknisk infrastruktur på hårt reglerade marknader kan minska efter­ frågan på infrastrukturprodukter eftersom företag och myndigheter ställer sig avvaktande till att investera i mer avancerade lösningar i tider av ekonomisk osäkerhet och stränga regelefterlevnadskrav. Kombina­ tionen av dessa faktorer kan begränsa Ericssons förmåga att justera prissättningen effektivt mellan olika marknader, vilket kan leda till lägre marginaler och ett lägre finansiellt resultat. Utmanande makroeko­ nomiska omständigheter kan också leda till ekonomiska svårigheter eller konkurser hos Ericssons kunder eller leverantörer, ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att driva in kundfordringar samt ökade kreditrisker bland Ericssons motparter. Det föreligger också särskilda osäkerhetsfaktorer gällande fram­ tida relationer mellan Kina och ett antal länder (såsom USA, Indien, Sverige och andra EU­länder), som ett resultat av bland annat restrik­ tionerna riktade mot kinesiska leverantörer eller komponenter i 5G­nät. Dessa restriktioner har införts i många länder och har resulterat i, och kan även fortsättningsvis resultera i, begränsningar av tillgången till hård­ och mjukvaruprodukter och komponenter. Ericsson kan komma att påverk as negativt av en ytterligare försämrad relation mellan dessa länder. Dessutom har Bolaget affärsverksamhet i Kina, och framtida förändringar i ekonomisk och politiska riktlinjer i Kina eller i relation till Kina kan ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet. Vidare har den amerikanska regeringen infört och hotar med att fortsätta införa en lång rad tullar på vissa importvaror till USA från de flesta jurisdiktioner. Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och har, och kan fortsätta att resultera i vedergällningstullar eller andra handelshinder från andra länder. Denna utveckling skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan på hela informations­ och telekom­ munikationsbranschen, inklusive Bolagets internationella produktut­ veckling samt globala värde­ och leverantörskedjor. Begränsningar av internationell handel, såsom tullar och andra restriktioner på import eller export av varor, teknik eller data, kan öka kostnaderna för regel­ efterlevnad, negativt påverka priser och marginaler, minska efter­ fråg an och på annat sätt ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Under de senaste åren har det globala frihandelssystemet varit föremål för ihållande utmaningar, däribland riktade mot Världshandels­ organisationens, (WTO), tvistlösande mekanism. Vissa länder har rört sig bort från multilaterala systemet och i stället infört tullar och andra handelshinder, pris­ eller valutaregleringar, importrestriktioner och andra statliga åtgärder. En ökad sannolikhet för statliga restriktioner på internationell handel kan ha en negativ påverkan på Ericssons förmåga att utnyttja öppna marknader och frihandel, vilket i sin tur kan begränsa Ericssons verksamhet, öka kostnaderna och minska Ericssons lönsam­ het. Vidare har obligatoriska eller på annat sätt föreskrivna krav på lokalisering av tillverkning och forskning och utveckling (FoU) eller på användning av lokala leverantörer eller lokal produktion – samt deras digitala motsvarigheter såsom datalokalisering av IT­infrastruktur och begränsningar av gränsöverskridande dataflöden – kontinuerligt ökat, och har motiverats av protektionism, inhemsk industripolitik och hot mot nationell säkerhet. Geopolitisk osäkerhet har lett till minskad effektivitet inom FoU inklusive begränsningar i användningen av FoU­ resurser, och möjligheter att skala upp eller växa med ökande logis­ tiska och administrativa begränsningar, samtidigt som polariseringen av industrin och fragmenteringen av globala standarder fortsätter att utvecklas. Det finns risk för rörelser bort från globala värdekedjor och leverantörs kedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Myndigheterna i olika länder kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer, lokal produktion eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT­infrastruktur, kräva licensiering eller annan över föring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons möjligheter att på ett effektivt sätt bedriva sin globala verksamhet. Det finns ett flertal pågående lokala och regionala konflikter, till exempel de pågående militära konflikterna mellan Ukraina och Ryss­ land (en marknad Ericsson har lämnat) och på flera platser i Mellan­ östern. Även om slutlig påverkan från dessa händelser är oklar förvän­ tas den osäkerhet de resulterar i att fortgå. Denna geopolitiska utveck­ ling, som resulterar i exempelvis handels­ och säkerhetsbegränsningar, exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder och leverantörskon­ solidering, kan få en negativ påverkan på globala marknadsvillkor, inklusive marknadsandel, tillgång och position. Informations­ och telekommunikationsbranschens strategiska och känsliga karaktär innebär också en förhöjd risk för cyberattacker och företagsspionage både i fråga om tekniska och kommersiella aspekter, som resulterar i en förhöjd risk från statligt stödda och kriminella hotaktörer, inklu­ sive digitala attacker som syftar till att störa, skada eller infiltrera en annan parts krit iska infrastruktur, nät och system. Myndigheterna har i allt högre grad inriktat sig på att begränsa risken för cyberspionage, 144 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 149 ===== redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen tredjepartsprodukt er. Inom Bolagets affärsområden Cloud Software and Services och Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänst er än inom Bolagets traditionella försäljning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga nät görs oftast av kunderna med kort varsel, ofta mindre än en månad i förväg, och det är därför svårt att förutse förändringar i efterfrågan. Ändringar i Ericssons produkt­ och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund av att vissa komponenter potentiellt kan få begränsad tillgänglighet på marknaden på grund av förseningar i leverantörskedjan. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde. 1.4 Det finns en risk att Ericsson inte lyckas genomföra sina nyckel- strategier, däribland förbättra lönsamheten, ta tillvara möjligheterna på 5G-marknaden (inklusive 5G standalone), tillvarata möjlighet­ erna inom nätverks-API:er och företagsmarknaden, upprätthålla teknikledarskap (inklusive att vara ledande inom 6G) eller uppnå de förväntade effekterna av omstruktureringsåtgärderna. Det finns ingen garanti för att Ericsson på ett framgångsrikt sätt kom­ mer att kunna genomföra sin strategi, uppnå framtida lönsamhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ett framgångsrikt genomförande av Ericssons strategi för att bygga de bästa, högprest­ erande och programmerbara näten samt att framgångsrikt expandera inom företagsmarknaden beror på flera faktorer, varav många ligger utanför Bolagets kontroll. Det finns inga garantier för att Ericssons specifika omstrukturerings­ eller kostnadsbesparingsinitiativ kommer att vara tillräckliga eller genomföras i rätt tid för att åstadkomma för­ bättringar av Ericssons resultat. Ericssons möjligheter på 5G­marknaden kommer att vara beroende av attraktiva spektrum för 5G, samt tidpunkterna för spektrumtilldel­ ningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) och höga band (över 24 GHz). Dess­ utom kan antalet användningsområden som kan generera intäkt er (till exempel fast bredband via mobilnätet) påverka efterfrågan på 5G från konsumenter och företag, vilket kan leda till att leverantörer av kommun ikationstjänster skjuter upp förväntad användning och över­ gång till 5G standalone, något som i sin tur försenar Ericssons produkt­ investeringar kopplade till funktioner som möjliggörs av 5G stand alone. Vidare finns en risk att villkoren för spektrumlicenser, såsom kostnad och licensens tidsperiod, inte överensstämmer med behov och planer vilket skulle kunna försena eller minska 5G­marknaden. Användningen av detta spektrum av leverantörerna av kommunikationstjänster skulle kunna begränsas av regulatoriska myndigheter inom olika geograf­ iska områden, på grund av oförutsedda orsaker såsom störningar från annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel flygplats er. Bolaget kan inte garantera att det inte ställs ansvars­ anspråk på Bolaget (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträf­ fande konfiguration eller installation av utrustning), vilket kan få en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resul­ tat, finansiella ställning och kassaflöde. Takten och omfattningen av 5G­utrullningen hos leverantörerna kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive en konsolidering av branschen och olika myndighetsincitament för 5G­installationer. Planerna hos leverantörerna av kommunikations­ tjänsterna avseende 5G­installationer kan också fördröjas av olika operativa problem, till exempel tillgång till platser för utrustning, till­ ståndsärenden och tillgången på installationspersonal. Tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för andra marknadsmöjligheter än förbättrat mobilt bredband, till exempel fast bredband via mobilnätet, IoT inom industrin och privata nät, kan utvecklas på ett annat sätt än Ericssons finansiella resultat har varierat, och kommer att fortsätta variera, mellan delårsperioderna, och jämförelser av Ericssons resultat mellan perioderna är därmed inte alltid meningsfulla. Ericssons netto­ omsättning, nettoresultat och kassaflöde från den löpande verksam­ heten är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde kvartalet. Vidare är nivån på efterfrågan från leverantörer av kommun­ ikationstjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster säsongsbetonad och kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. Det kan få till följd att Ericssons resultat under en period inte är direkt jämförbart med tidigare eller framtida finansiella perioder och sådana jämförelser behöver inte nödvändigtvis fullt ut avspegla Ericssons finansiella resultat, vilket kan leda till oför­ utsägbara finansiella resultat eller trender i Ericssons övergripande resultat. Makroekonomisk osäkerhet kan också leda till ökade svårigheter att prognostisera försäljning och finansiella resultat, samt ökad volatilitet beträffande Ericssons redovisade resultat och potentiella nedskriv­ ningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter. Om någon av ovan nämnda faktorer skulle bestå eller förvärras, kan den negativa påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning bli mer uttalad. 1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgång för Ericssons befintliga kundbas samt den kundbas som Bolaget inriktar sig mot, vilket kan påverka efterfrågan från kunder samt Ericssons produktmix och marginaler. En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation både i fråga om antalet abonnemang och en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur leder till att Ericssons kunder fortsätter att installera och bygga ut näten. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte lyckas öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantörer av kommun­ ikationstjänster inte kan generera intäkter av tjänster (inklusive att identifiera användningsområden som kan generera intäkter), inte kan anpassa sina affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsam­ het, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänst er och därmed påverkar Bolagets verksamhet, resultat och finans­ iella ställning negativt. Under 2025 var den makroekonomiska situationen fortsatt ut manande, vilket har lett till fortsatt minskade volymer och lägre investeringstakt från många av Ericssons kunder. Tidpunkterna för och omfattningen av marknadens återhämtning har varit långsammare än förväntat, och det går inte att veta säkert när marknadens invest­ eringsnivåer återhämtar sig helt. Den globala telekommunikations­ marknaden har blivit alltmer mättad, och i brist på tekniska innovatio­ ner för att skapa nya intäktsströmmar finns det en risk för en nedgång i hela branschen. Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som internet och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda tjänster i både fasta nät och mobilnät. Ericsson är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och stand­ ardisering, till exempel fördelning av spektrum. Förseningar inom till­ växt, standard isering eller regleringar kan ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Ericssons försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan också påverkas negativt av en ofördelaktig produkt­ och tjänstemix samt ledtider från order till leverans av Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning till leverantörer av kommunikationstjänster och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänst er, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Leverantörer av kommun ikationstjänster utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och är även fokus för försäljningen framöver. Ericsson till­ handahåller lösningar till Bolagets kunder baserat på såväl Ericssons egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för Ericssons egna produkter. Detta innebär att Ericssons 145Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 150 ===== kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar bibehållandet av nyckelpersonal, påverk an av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknad en eller ofördelaktiga makroekonomiska omständigheter. Om Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förvänt­ ade fördelarna med omstruktureringsåtgärderna kan det få en väsent­ lig negativ påverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finans­ iella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs. 1.5 Ericsson är utsatt för hård konkurrens från Bolagets befintliga konkurrenter och nya aktörer på marknaden, liksom konsolidering av leverantörer vilket resulterar i starkare konkurrenter. De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård kon­ kurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpass­ ning, utvecklingstakt samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och eko­ nomiska resurser och väletablerade relationer med leverantörer av kommunikationstjänster. Ericssons nuvarande och framtida konkurrenter har genomfört och kommer att fortsätta genomföra strategiska fusioner, förvärv, joint ventures och strategiska samarbeten i syfte att kombinera och stärka sina finansiella resurser och portföljer. Konsolideringar kan leda till nya konkurrenter med större skala, bredare närvaro, starkare finansiella resurser eller mer konkurrenskraftig prissättning och dessa konkurrenter kan etableras eller vara verksamma på strategiskt viktiga marknader för Ericsson, däribland USA, vilket kan påverka Ericssons marknadsandel negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också leda till att det skapas starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integre­ rade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonverg ens och kon­ solidering av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som arbetar med helhetslösningar samt konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av Ericssons affärsområden, som Cloud Software and Services och Enterprise. Om etablerade aktörer på angränsande mark­ nader förvärvar verksamheter med ny teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå. Vidare skulle samarbeten mellan konkurrenter och inflytelserika teknikpartners eller nationella intress­ enter, även när dessa konkurrenter inte erbjuder överlägsna tekniska lösningar, kunna göra att sådana företag formar allmänhetens uppfatt­ ning samt påverka standarder, myndigheternas beslut om upphand­ lingar eller hur nationella företag som erhåller statligt stöd beskrivs på vissa marknader. Om konkurrenterna kan utnyttja ett sådant inflytande för att få fördelar av att vara först på marknaden eller få förmånlig behandling kan Ericssons konkurrensställning, teknikledarskap, mark­ nadsandel, prissättning och framtida tillväxt påverkas väsentligt och negativt, oavsett fördelarna med Ericssons produkter och teknik. Dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel. Ericsson är också utsatt för konkurrens från statligt ägda eller statligt stödda företag eller företag som får direkt eller indirekt stöd från mynd­ igheterna och som i allt större utsträckning konkurrerar om möjlighet­ erna på utländska marknader. I vissa fall kan dessa statligt ägda eller statligt stödda företag prioritera möjligheter som främjar de strategiska målen hos sina statliga ägare, eller andra understödjande aktörer, och kan motiveras politiskt eller av andra faktorer i sina affärsbeslut där mindre fokus läggs på finansiell avkastning jämfört med andra företag. Som ett oberoende börsnoterat företag är Ericsson begränsat på sätt som vissa av Bolagets konkurrenter inte är. När Ericsson konkurrerar om kunder eller lämnar anbud på projekt kan Bolaget därför utsättas för konkurrensnackdelar eftersom dessa statligt ägda eller statligt stödda bolag eventuellt inte behöver uppnå en konkurrenskraftig finansiell avkastning. Konkurrensbegränsande prissättning och annan kon­ kurrenshämmande verksamhet kan leda till att Ericsson förlorar mark­ nadsandelar i flera länder och på flera marknader. förväntat. Ericsson eller dess leverantörer kan stöta på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G­nät. Många av Ericssons kunder förblir för­ siktiga när det gäller ytterligare kapitalallokering till nätinfrastrukt ur och kommer att kräva nya genomförbara användningsområden som utnyttjar avancerade nätfunktioner för att rättfärdiga ytterligare investeringar. Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa nätlös­ ningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad använder och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för tillväxt för dessa nätverks­API:er. Ericsson kan inte lämna några garantier rörande tidpunkt eller storlek för tillväxt inom dessa nätverks­API:er. Konkurrerande teknik, makroekonomisk motvind samt att kunderna inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare. Juridiska och regulatoriska begränsningar som nät­ neutralitet kan också sakta ned eller begränsa global utvidgning av denna verksamhet. Därutöver, som beskrivs i riskfaktor 3.3 nedan, har Vonage och Ericsson varit involverade i en åtgärdsprocess avseende löpande efterlevnad av åtaganden enligt det nationella säkerhetsav­ tal, National Security Agreement (NSA), som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder har påverkat Vonage­verksamheten negativt och kan även fortsättningsvis göra det, bland annat på grund av änd­ ringar som krävs i affärsstrukturen och ytterligare kostnader för regel­ efterlevnad. Strategin för företagsmarknaden, är föremål för ett antal osäkerheter, inklusive efterfrågan på nätverks­API:er, framgången för joint ventures och andra affärspartnerskap samt kundernas invest­ eringar i Ericssons trådlösa nät. Dessutom kan tillgång till enheter, sensorer och spektrum också påverka takten och möjligheten för före­ tag att införa trådlös mobilteknik. Ericsson kan misslyckas med att utveckla, kommersialisera eller i tid lansera nya teknologier, produkter och tjänster som uppfyller för­ änderliga kundkrav eller som håller jämna steg med konkurrenternas innovationer, inklusive Ericssons förmåga att i tid och effektivt kom­ mersialisera och lansera 6G före sina konkurrenter eller fånga strate­ giska marknadsmöjligheter. Som ytterligare beskrivs i riskfaktorerna 1.1 ovan och 1.5 nedan, om en konkurrent utvecklar, kommersialiserar och lanserar 6G före Ericsson eller senare lanserar 6G­möjligheter på marknader av strategisk betydelse, kan Ericssons konkurrensposition, teknologiledarskap, marknadsandel, prissättning och framtida till­ växt påverkas väsentligt och negativt, oavsett kvaliteten på Ericssons produkter och teknologier. Dessutom, om Ericssons erbjudanden blir tekniskt inaktuella, kan Bolaget förlora kunder eller marknads andelar, möta ökat pristryck och ådra sig högre kostnader för att åtgärda äldre system eller påskynda utbytesprogram. Som ytterligare beskrivs i risk­ faktor 1.14 nedan kan ett misslyckande att attrahera eller behålla nyck­ elkompetens inom teknik och produkt eller att skapa effektiva tekno­ logipartnerskap ytterligare försämra Ericssons förmåga att innovera och kapitalisera på möjligheter, vilket kan påverka Bolagets intäkter, marginaler och långsiktiga tillväxtutsikter väsentligt och negativt. Vidare kanske Bolaget inte uppnår vissa eller någon av de för­ väntade fördelarna med dess omstruktureringsaktiviteter, och omstruktureringen kan ha negativ påverkan på verksamheten. Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i Ericssons verksamhet, och Ericsson kanske inte kan uppnå och upprätthålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprung­ ligen förväntades. Dessutom kan omstruktureringar leda till brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från verksamheten och tillväxt av Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan få oförut­ sedda konsekvenser och en negativ påverkan på verksamheten, däri­ bland på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera produkter och tjänster, och det går inte att garantera att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller leder till förväntade 146 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 151 ===== och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades. – Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitets­, säkerhets­ och driftsproblem. – Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik, produkt er och medarbetare från det förvärvade företaget, att för­ verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå. – Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa en marknad eller ett ekosystem enligt plan. – Potentiell risk att nyckelmedarbetare slutar. – Störningar i Ericssons löpande verksamheten och avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen. – Bristande förmåga att identifiera väsentliga problem, ansvar eller andra utmaningar under granskningar av tillbörlig aktsamhet. – Risker och utgifter för eventuella redovisade, icke redovisade eller potentiella juridiska åtaganden eller annan negativ ekonomisk påverkan på det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller regelverk eller andra krav eller villkor, till exempel från granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som till exempel Committee on Foreign Investment in the US (CFIUS) granskningsprocess. Se riskfaktor 3.3 för mer information avseende CFIUS granskningsprocess. Ibland avyttrar Ericsson också delar av Bolagets verksamhet för att optimera produktportföljen eller verksamheten och kan även komma att avveckla vissa verksamheter inom områden som inte är centrala för Bolagets verksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta verksamhet kan medföra särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch­ och teknikrelaterade nedskrivningar. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för Ericsson: – Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och med­ arbetare från den avyttrade verksamheten. – En stor del av ledningens och andra anställdas tid och fokus kan tas i anspråk, vilket kan avleda uppmärksamheten från verksamheten och tillväxt av Ericssons verksamhet. – Potentiell risk att nyckelmedarbetare slutar. – Potentiell förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. – Nedskrivningar av det redovisade värdet på relevanta tillgångar. – Exponering mot stämningsansökningar, tvister eller andra krav i samband med, eller som ett resultat av, en avyttring. – Svårigheter att slutföra avyttringar eller att med framgång överlåta avyttrade verksamheter. – Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom den avyttrade verksamheten. – Bristande förmåga att genomföra avyttringar som krävs av juridiska skäl på kommersiella villkor eller alls. De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finans­ iella ställning och likviditet. 1.7 Ericsson har ingått i, och kan i framtiden ingå i, joint ventures och samarbeten som eventuellt inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för Bolaget. Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part­ ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter, på grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från Ericssons partners, på grund av Bolagets svårigheter att implementera sina affärsplaner, på grund av att Bolagets strategiska partners brister i fråga om förmågor eller finansiell stabilitet eller på grund av oförmåga att korrekt övervaka eller förvalta joint venture­arrangemanget. Vidare kan vissa av Ericssons nuvarande och framtida joint ventures innefatta flera partners, och dessa partners intressen kanske inte helt överens­ stämmer med, eller kan stå i konflikt med, Ericssons eller en annan Dessutom utsätts Ericsson för konkurrens från mer diversifierade leverantörer, varav flera har större möjligheter att korssubventionera. Ericssons kunder som är leverantörer av kommunikationstjänster, som representerar den största delen av Ericssons verksamhet, är också stora och mycket sofistikerade, och utövar en betydande inköpskraft bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik, såsom satelliter, när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta relevanta konkurrenters skicklighet och processer. Bolagets konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Ökad konkur­ rens, samt om någon av riskerna ovan skulle utkristalliseras, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade forsknings­ och utvecklingskostnader samt försäljnings­ och marknadsföringskost­ nader, vilket kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksam­ het, resultat, finansiella ställning och marknadsandel. Ericsson bedriver verksamhet på marknader där teknik och mark­ nadslanseringen av den förändras snabbt. Detta har resulterat i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter och tjänster, speciellt mot bakgrund av den makroekonomiska osäker­ heten. Om Ericssons motåtgärder, däribland förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och marknadsandel påverkas negativt. 1.6 Ericsson genomför förvärv och avyttringar, som kan leda till störningar och innebära betydande utgifter för Bolaget, och det kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana trans- aktioner, skydda värdet av de förvärvade verksamheterna under integrationsfasen eller skapa det värde som förvärvet förväntades medföra. Från tid till annan gör Ericsson förvärv för att uppnå olika fördelar, till exempel snabbare time­to­market, få tillgång till teknik och kompe­ tens, öka skalfördelar och bredda produktportföljen eller en kundbasen. Förvärv kan leda till betydande ansvarsförbindelser och ökade avskriv­ ningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar eller ned­ skrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och likviditet. Bolaget har tidigare redovisat materiella nedskrivningar och kan komma att redovisa materiella ytterligare nedskrivningar i framtiden. Ericsson kan komma att förvärva ett bolag inom en sektor eller geo­ grafisk region där Ericsson har begränsad eller ingen erfarenhet och kan ställas inför ökade utmaningar när det gäller att förstå och utnyttja den unika operativa, tekniska och marknadsmässiga dynamiken i en sådan verksamhet. Sådan begränsad erfarenhet kan öka svårigheten att korrekt bedöma det förvärvade bolagets risker och att på ett effekt ivt sätt integrera dess verksamhet, teknik, produkter och personal. Vidare är integrationsarbete inom obekanta områden komplext och resurs­ krävande, och risken för att stöta på oförutsedda operativa ut maningar ökar om Ericsson missbedömer marknads­ eller kundbehov. Om det förvärvade bolaget dessutom måste verka självständigt på grund av regulatoriska, operativa eller marknadsmässiga krav innebär detta ytterligare risker för Ericsson när det gäller att upprätthålla adekvat tillsyn och efterlevnad. Eventuella brister i riskhanteringen eller ineffek­ tivitet i verksamheten kan skada anseendet eller få negativ ekonomisk påverkan om det förvärvade bolagets verksamhet inte är förenlig med Ericssons standarder eller möter oförutsedda utmaningar. Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker för Ericsson: – Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för verksamhetens framtid. – Sämre resultat än förväntat från den förvärvade verksamheten, oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter 147Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 152 ===== mjukvarulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen källkod. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av så kallad free and open source software ("FOSS"), det vill säga mjukvara med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter att göra patent gällande. Användning av FOSS innebär att tredje parter kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara, vilket i sin tur kan göra denna mjukvara mer utsatt för anspråk från tredje parter. Tredje parter har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter. Den senaste tiden har Ericssons involvering i tvister om patentintrång och skadeståndskrav från kun­ derna ökat väsentligt, inklusive krav på betydligt högre skadeståndsbe­ lopp. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsö­ dande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i anspråk. Tvister rörande immateriella rättigheter är ofta komplicerade och kan pågå under flera år, med parter som söker rättslig prövning i flera olika instanser och jurisdiktioner. Interimistiska beslut och domar är vanliga men behöver inte nödvändigtvis återspegla det slutgiltiga utfallet. Rättstvister kan leda till att Ericsson tvingas att betala skade­ stånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty­ eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte med säkerhet veta om sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rim­ liga villkor eller över huvud taget, och sådana bedömningar kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resul­ tat och finansiella ställning. Undersökningar som genomförs av konkurrensmyndigheter med avgöranden i domstolar och förändringar i regelverken kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensie­ ring av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G­ och 5G­teknik), vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och finansiella ställning. Som resultat av investeringar i forskning och utveckling har Ericsson en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella föränd­ ringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig påverkan på Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning. Ericssons förmåga att dra nytta av immateriella rättigheter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje parter. Patentlicens­ avtal gäller i allmänhet i flera år och är villkorsbaserade och processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i sam­ band med teknikskiften och lanseringen av nya standarder, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, ibland innefatta stämningsansökningar och kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent­ och licensportföljen. Dessutom kan Ericsson oavsiktligt komma att belasta patent i kommersiella avtal och därför inte kunna licensiera sådana patent, vilket leder till förlorade intäkter. Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäkerhe­ ten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket kan få en negativ påverkan på Ericssons intäkter från licensieringen av patent och andra immateriella rättigheter samt möjlighet att förvärva licenser. Dessutom kan Ericssons beslut om forsknings­ och utveck­ lingsinvesteringar leda till en mindre relevant patentportfölj, vilket påverkar Ericssons förmåga att generera intäkter. 1.9 Att bedriva verksamhet inom försvarssektorn och sektorn för verksamhetskritiska nät kan innebära att Ericsson utsätts för ökad granskning från myndigheter, större risker för verksamhets- och anseenderisker samt ökad exponering för väsentlig påverkan i händelse av bristande regelefterlevnad, brister i prestandan eller säkerhetsincidenter. Att arbeta i projekt relaterade till försvar eller verksamhetskritiska nät innebär ofta hantering av mycket känslig teknik och informat ion, strikta operativa krav och förhöjda säkerhetsförväntningar från kunder och tillsynsmyndigheter. Efterfrågan på försvarsmateriel är beroende partners intressen. Ericsson kan ha begränsad möjlighet att kontroll­ era eller påverka joint venture­partners, vilket i sin tur kan påverka Ericssons förmåga att realisera de förväntade fördelarna. Om Ericsson eller någon annan part i joint venture­samarbetet misslyckas med att på ett adekvat sätt förutse potentiella intressekonflikter eller föränd­ rade omständigheter, kan samarbetet misslyckas eller så kan en sådan partner välja att avsluta samarbetet i förtid eller begära en omför­ handling av villkoren. Ericsson är part i särskilt komplexa joint venture­ arrangemang med ett flertal partners, vilka kan visa sig vara svåra att hantera effektivt och äventyra Bolagets förmåga att framgångsrikt genomföra strategiska planer. Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G­portfölj, eller som en del av företagsmarknadens plattform för nätverks­API:er kan bli begränsad, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden och påverka förmågan att leve­ rera utifrån strategin. Vidare kan ogynnsamma regulatoriska beslut och myndighetsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson eller ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende skulle också kunna skadas om en partner inte skulle följa Ericssons regelefter­ levnads­ och andra uppförandestandarder. Dessutom kan Ericssons andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller upplåning till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och kassaflöde. 1.8 Ericssons förmåga att dra fördel av immateriella rättigheter som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång, förlust av licenser till eller från tredje parter, av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot Bolaget om intrång i immateriella rättigheter eller av förändringar på området för öppna standarder vad gäller licensiering av standardessentiella patent. Ericssons verksamhet, konkurrensställning och förmåga att generera betydande licens­ och produktintäkter är i hög grad beroende av styrkan av och möjligheterna att göra gällande dess immateriella rättigheter, och det kommersiella värdet i dessa, inklusive en betydande patent­ portfölj som utvecklats genom kontinuerliga investeringar i forskning och utveckling. Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma att angripas, ogiltigförklaras eller kringgås, det är inte heller säkert att de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar. Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkes­ rätt ger använder Ericsson en kombination av företagshemsligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att motverka eller förhindra intrång eller annat missbruk. Utöver detta är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig påverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom finns det en risk för att Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons rättigheter. Rättssystemet i en del länder där Ericsson är verk­ samt ger endast ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från tredje parter. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen­ dom som omfattas av icke­exklusiva licenser som har beviljats av tredje parter kan detta begränsa Bolagets förmåga att skydda äganderätten till Ericssons produkter. Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations­ och data­ nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med lanseringen av 5G­teknik. Utöver de branschomfattande stand­ arderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande 148 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 153 ===== Vidare innebär Bolagets engagemang i verksamhetskritiska nät utanför försvarssektorn, inklusive nationell infrastruktur för kommunikation, energi, räddningstjänst och transport, liknande höga risker, särskilt i högriskjurisdiktioner. Avbrott, tekniska fel eller säker­ hetsintrång i sådana nät kan få kan ge bred påverkan på allmän eller nationell säkerhet, vilket kan öka ett potentiellt finansiellt ansvar, leda till restriktioner i verksamheten och orsaka skada på anseendet. Att bedriva verksamhet inom försvarsmarknaden och marknaden för verksamhetskritiska nät kan innebära att Ericsson utsätts för ökad regulativ granskning från myndigheter, större operativa och anseende risker samt ökad exponering för väsentlig påverkan i händelse av brist­ ande regelefterlevnad, brister i prestandan eller säkerhetsincidenter. Alla dessa faktorer skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan på Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning. 1.10 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen. Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT­ och telekombranscherna. Teknisk utveckling driver konvergenser som möj­ liggör digitalisering och en förflyttning från särskild hårdvara till mjuk­ vara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en upp delning av radioaccessnät, även om tidpunkten för och omfattningen av detta fortfarande är oklart. Framför allt kan framväxten av Open RAN­ arkitekturer sänka inträdeshindren och göra det möjligt för nya eller alternativa radio­ och mjukvaruleverantörer att delta i näten, vilket kan öka antalet utbyggnader med flera leverantörer, öka priskonkurrensen och potentiellt påverka Ericssons marknadsandel och marginaler inom vissa segment. Det förändrar konkurrensbilden för såväl värdekedjorna som affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, risk­ bedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch och kan komma att påverka Ericssons mark­ nadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångs­ rikt kan tolka eller förutse trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer det att ha en negativ påverk an på Bolagets verk­ samhet, resultat och finansiella ställning. Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där leverantörer av kommunikationstjänster väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerhet kring den globala ekonomiska tillväxten och geopolitisk påverkan kan ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en väsentlig nega­ tiv påverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom varierar marknadsför­ hållandena i hög grad och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av investeringar och den marknad som drivs av kundernas driftskostnader (till exempel Managed Services). Ericssons strategi inkluderar en expansion inom förtagsmarknads segmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de över­ gripande ekonomiska villkoren än marknaderna för leverantörer av kommunikationstjänster. Även om de globala förhållandena förbätt­ ras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget bedriver verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativ påverkan på Bolagets intäkter och resultat. Om leverantörer av kommun ikationstjänster och andra kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, resultat och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från leverantörer av kommunikations­ tjänster och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i informa­ tions­ och telekommunikationsbranschen är det svårt att ta fram tillför­ litliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde. När 5G­volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G­mark­ nader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson av politiska mandat och nationella regeringars vilja, samt finansiellt handlingsutrymme. Försvarsindustrin påverkas av ett antal makro­ ekonomiska faktorer, såsom global ekonomisk tillväxt, handelshinder och valutakursförändringar, samt av geopolitiska risker och osäkerhet. Arbetet i dessa branscher innebär att Bolaget är föremål för nya och ändrade lagar, regelverk, kontraktsenliga åtaganden och ramverk för efterlevnad i USA och andra länder, inklusive restriktioner av seende tillgång till säkerhetsklassificerad information, export kontroller, cyber­ säkerhet, leverantörskedjornas integritet, nationella säkerhetspröv­ ningar, intresse konflikter, åtgärder mot bedrägeri och korruption samt löpande åt agand en avseende övervakning enligt särskilda överenskom­ melser. Dessutom innebär den ständigt föränderliga definitionen av vad som utgör militär utrustning, eller ändringar av icke­militär utrustning, att Ericsson utsätts för ytterligare regulatorisk och operativ osäkerhet. Branscherna för försvar och verksamhetskritiska nät kännetecknas av rigorösa krav på kvalifikationer i anbudsförfaranden, omfattande arbete med tillbörlig aktsamhet och långa upphandlingscykler samt ökad konkurrens från etablerade inhemska och utländska leverant örer. Dessa projekt kan även vara föremål för plötsliga förändringar i stat­ liga budgetar, prioriteringar eller upphandlingspolicyer, som en följd av bland annat geopolitiska utveckling, ekonomiska förhålland en, föränd­ ringar i penning­ eller finanspolitik, regeringsskiften eller framväxande nationella säkerhetsrisker. Vissa av Bolagets avtal med dessa kunder kan vara villkorade av löpande beslut om anslag. Minskade anslag eller fördröjningar kan negativt påverka den offentliga sektorns efterfråga n på Ericssons produkter och tjänster. Fullgörandet av avtal kräver ofta att strikta tekniska specifikationer uppfylls inom snäva tidsramar, med betydande påverkan vid försening, fel eller bristande fullgörande, även skada på anseendet, uppsägning eller hävning av avtal, vite samt minsk ade möjligheter att tilldelas framtida kontrakt. Vissa avtal kan även innehålla bestämmelser som ger kunden rätt att säga upp avtalet utan särskild grund samt föreskriver högre ansvarsbegränsningar för vissa typer av förluster. Därutöver kan negativ publicitet, inklusive mediarapportering eller uppmärksamhet i sociala medier, oavsett dess riktighet eller full­ ständighet, och som kan avse exempelvis medarbetares eller under­ leverantörers oegentligheter, intressekonflikter, bristande avtalsfull­ görande, brister i tjänster, rapporter, produkter eller andra leveranser, säkerhetsintrång eller andra säkerhetsincidenter eller andra aspekter av Ericssons verksamhet, skada Bolagets anseende hos dessa kun­ der. Med hänsyn till arbetets känsliga natur och Ericssons sekretess­ åtaganden gentemot sina kunder kan Bolaget vara förhindrat eller begränsat i sin möjlighet att bemöta sådan negativ publicitet eller på annat sätt föra en dialog med intressenter, vilket också kan komma att skada Bolagets anseende och verksamhet. Att delta i arbete avseende försvars­ och verksamhetskritiska nät ökar exponeringen för risker för cyberintrång, informationssäkerhets­ incidenter, attacker i leverantörskedjan, insiderhot och spionage riktat mot Bolagets teknik, personal och data. Varje säkerhetsintrång eller annan säkerhetsincident kan leda till förlust eller kompromettering av känslig information som kan vara av avgörande betydelse för en kunds nationella säkerhet, vilket kan medföra tillsynsåtgärder från myndig­ heter, avtalsrättsliga påföljder, operativa störningar samt skada kund­ ers och myndigheters förtroende. I USA och på vissa andra marknader kan deltagande i försvarsprogram kräva ytterligare säkerhetsbestäm­ melser och avtalsmässiga krav, exportlicenser samt fullgörande av vidareförda avtalsförpliktelser enligt huvud­ eller underleverantörs­ avtal. Underlåtenhet att följa dessa regulatoriska och avtalsmässiga krav kan bland annat leda till att Ericsson förlorar rätten till tillgång till känslig eller säkerhetsklassificerad information, vilket i sin tur skulle kunna utesluta Bolaget från att tilldelas vissa kontrakt eller, under vissa omständigheter, från att fullgöra sina befintliga avtal. Dessa skyldig heter kan kräva väsentliga investeringar i förbättrade system för regelefterlevnad, fysiska och logiska säkerhetsåtgärder samt pers­ onalkontroller. Underlåtenhet att följa sådana krav, även om det är oavsiktligt, kan leda till utredningar, rättsliga påföljder, avstängning eller uteslutning från statliga kontrakt eller andra betydande negativa konsekvenser. 149Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 154 ===== tid att hitta en alternativ leverantör eller designa om produkter för att ersätta komponenter, vilket kan orsaka betydande fördröjningar eller avbrott i leveransen av Ericssons produkter och tjänster. Ericsson har från tid till annan drabbats av störningar i leverantörskedjan, och det är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden, som kan hindra Ericsson att säkerställa tillräcklig tillgång till nödvän­ diga insatsvaror kommersiellt rimliga priser eller över huvud taget. Därutöver kräver Bolagets upphandling av varor att Ericsson kan för­ utse framtida kundefterfrågan. Om Ericsson inte lyckas väl med att prog­ nostisera kundernas efterfrågan kan det uppstå över­ eller underskott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons konkurrenter samma leverantörer, och om de har säkrat produktions­ kapacitet före Ericsson kan Bolaget hindras från att anskaffa nödvän­ diga produkter. Detta kan begränsa Ericssons förmåga att leverera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbun­ dit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och/eller komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet eller kostnader som inte kan återtas. I de fall Ericsson betalar sina leverantö­ rer i förskott exponeras Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av störningar i leverantörskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ påverkan på Bolagets verksamhet, resultat och finans iella ställning. 1.12 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal nyckelkunder, och konsolidering av leverantörer av kommunikations- tjänster kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckel- marknader. Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är koncentrer­ ade efter bransch, produkt eller geografiskt område. Dessa avtal kan ha en väsentlig påverkan på tidpunkten för resultat och genomför­ ande. Många av dessa avtal innefattar inga åtaganden om inköps­ volymer eller priser men kan innehålla åtaganden om framtida pris­ sänkningar, vilket gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera och kontrollera sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier för att Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara till­ räckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets bruttomargin al från denna typ av avtal, vilket kan ha en väsentlig nega­ tiv påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Under 2025 stod Ericssons största kund för cirka 14 % av Bolagets nettoomsättning, och de tio största kunderna stod för 46 % av netto­ omsättningen. Förlust av eller en nedgång i inköpen från en nyckelkund kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Bolagets finansiella resultat och marknadsandel under lång tid. Denna kundkoncentration minskar också Ericssons förhandlingsstyrka när det gäller att förhandla fram avtal med viktiga kunder. Vidare kan införande eller utökning av tullar, handelsrestriktioner eller andra protektionistiska åtgärder öka Ericssons kostnader, störa Bolagets globala värde­ och leverantörs­ kedjor och ha en negativ påverkan på prissättning, marginaler samt efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster. Sådana åtgärder kan också kräva justeringar av verksamheten eller förändringar av inköps­ rutiner, vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons operativa effektivitet och Bolagets förmåga att uppfylla åtaganden gentemot kunderna och i avtal. Om kundernas finansiella ställning försämras utsätts Ericsson för ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande finansiella för­ hållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att driva in kundford­ ringar, helt eller delvis. Under vissa omständigheter erbjuder Ericsson även kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader eller på marknader med hård konkurrens för kunderna kan efterfrågan på dessa arrangemang komma att öka. Om en kund upplever finansiella svårig­ heter kan Bolaget redovisa förluster på den beviljade krediten till denna kund, förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av minsk at kassaflöde, vilket kan medföra en väsentlig negativ påverkan på resultat och finansiell ställning. upprättar affärsrelationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuation er öka. Bland annat kan både försäljning och lönsam­ het påverkas på grund av betydande variationer i underliggande marknad er och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå över­ eller underskott av komponenter, produkt­ ionskapacitet och utbyggnadsförmåga. 1.11 Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal specifika tredje- parts leverantörer, ofta med ensamrätt eller stark koncentration, vilket utsätter Bolaget för risker i leverantörskedjan och andra risker. Ericssons förmåga att leverera sina produkter och tjänster i enlig­ het med marknadens efterfrågan och avtalsförpliktelser är till stor del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komp­ onenter, produktionskapacitet, FoU­tjänster, IT­tjänster och andra viktiga tjänst er på konkurrenskraftiga villkor. Vissa av dessa levereras av endast en leverantör eller ett mycket begränsat antal kvalificerade leverantörer, som Ericsson är beroende av, exempelvis vid utveckling och leverans av centrala integrerade kretsar, kretskort, standardelektro­ nik eller halvledare (inklusive tillgång till foundry­noder). Vissa av dessa leverantörer har mycket begränsad geografisk redundans, vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan, konflikter eller andra potentiellt störande händelser. Beroendet av dessa leverant­ örer kan också göra Ericsson sårbart för förändringar i prissättning och andra kommersiella villkor som Bolaget kan ha begränsat inflytande över. Eftersom dessa tredjepartsleverantörer har begränsad redundans eller kan vara geografiskt koncentrerade, kan störningar, brister i kapa­ citet, ogynnsam prissättning eller förändringar i kommersiella villkor, liksom handelsrelaterade eller geopolitiska restriktioner som påverkar dessa leverantörer, väsentligt försena leveranser, kräva omarbetningar, öka kostnaderna eller på annat sätt försämra Ericssons förmåga att möta marknadens efterfrågan och uppfylla sina avtalsförpliktelser. Mot bakgrund av den nuvarande volatila geopolitiska miljön och även spänningarna mellan USA och Kina, där risken för införande av tullar kan få betydande negativ påverkan på hela informations­ och telekommunikationsbranschen, samt Bolagets internationella pro­ duktutveckling och dess globala värde­ och leverantörskedjor, har risken i leverantörskedjan ökat. Exempelvis har den amerikanska regeringen infört och fortsätter att hota med att införa ett brett spekt­ rum av tullar på vissa importer till USA från ett flertal jurisdiktioner. Vissa av dessa åtgärder har redan trätt i kraft och har medfört, och kan fortsatt medföra, vedergällningstullar eller andra handelsrestriktioner från andra länder. Denna utveckling kan få väsentlig negativ påverkan på hela branschen och på Bolagets internationella produktutveckling och globala värde­ och leveranskedjor. Internationella handelshin­ der, såsom tullar och import­ eller exportkontroller av varor, teknik eller data, kan öka de regulatoriska kostnaderna avseende tull­ och handels restriktioner, ha en negativ påverkan på försäljningspriser och marginal er, minska efterfrågan samt i övrigt ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Under de senaste åren har det förekommit ihållande utmaningar i det globala frihandelssystemet, och avseende Världshandelsorganisationens (WTO) tvistlösnings­ organ. Vissa länder har rört sig bort från det multilaterala systemet och i ställ et infört tullar och andra handelshinder, pris­ eller valutakontroller, importrestriktioner samt andra statliga riktlinjer. En ökad risk för statliga restriktioner i internationell handel kan negativt påverka Ericssons möj­ lighet att dra nytta av öppna marknader och frihandel samt begränsa bolagets verksamhet, öka kostnaderna och minska lönsamheten. Därmed föreligger det en risk för att Ericsson inte kan få tillgång till viktiga insatsvaror som behövs för att kunna tillverka Bolagets produkt er och erbjuda dess tjänster på kommersiellt rimliga villkor, enligt plan eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband med stora, komplicerade projekt eller projekt som har deadlines och leveranser enligt mycket strikta tidsramar. Underlåtenhet eller vägran från någon av Bolagets leverantörer att fullgöra sina åtaganden kan innebära avbrott eller förseningar i Ericssons produkt­ och tjänsteleve­ ranser eller verksamhet vilket kan väsentligt begränsa Ericssons försälj­ ning eller väsentligt öka kostnaderna, till exempel genom avtalsbrott eller påföljder. Vid en störning i leverantörskedjan kan det ta avsevärd 150 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 155 ===== 1.13 Ericsson kan misslyckas med att upprätthålla sitt teknologiska ledarskap, samt att utveckla nya produkter och vidareutveckla befintliga produkter. Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra Bolagets befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfatt­ ande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga. De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i Ericssons bransch innebär att Bolagets måste göra stora investeringar i forskning och utveckling för att vara innovativt. Ericsson gör betydande invest­ eringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G och 6G, maskininlärning och AI. För att investeringarna ska bli fram­ gångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar Bolaget tar fram accepteras av relevanta standardiserings­ organ och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Ericsson har hård konkurrens inom forskning och utveckling, och konkurrenterna kan ha större budgetar eller mer resurser för forskning och utveckling, bland annat på grund av statligt stöd. Om Ericssons insatser inom forskning och utveckling inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångs­ rika kan detta medföra negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som sedan inte visar sig fungera som förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte är framgångsrika på marknaden, kan detta innebära en väsentlig negativ påverkan på Bolagets försäljning och resultat. Dessutom är det vanligt att forsknings­ och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings­ och utvecklingsarbetet kan öka forsk­ nings­ och utvecklingskostnaderna samt medföra att Ericsson hamnar i ett ofördelaktigt läge i förhållande till konkurrenterna. Vidare ingår Ericsson avtal med kunder om framtida produktion under sin innova­ tionsprocess, och förseningar i produktion samt forskning och utveck­ ling kan leda till avtalsbrott om Ericsson inte kan leverera innovation i enlighet med villkoren i sina åtaganden. Detta kan ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, resultat och finansiella ställning. Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software and Services, och det finns flera marknads­, teknik­ och verksamhets­ risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G­marknaden och ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automation i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till molnbaserade lösningar som 5G Core­standarder bygger på kan också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initia­ tiv med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativ påverkan på Bolagets helhetserbjudande. Inom Managed Services löper de flesta kontrakt i mer än ett år, med en lång försäljningscykel för nya kon­ trakt. Det finns en risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minsk ad omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att för­ enkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker i kundprojekt, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag­ ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta, detta som ett resultat av konkurrenstryck och mark­ nadsdynamik. En marknad med färre och större leverantörer av kom­ munikationstjänster kommer att göra Ericsson mer beroende av nyck­ elkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Leverantörer av kommunikations­ tjänster har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsav­ tal i stället för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Konsolidering av leverantörerna av kommu­ nikationstjänster kan således medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, marknadsandel och finans iella ställning. Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster, eller för­ senade leveranser kan leda till minskade intäkter, försämrade brutto­ marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt påföljder, juridiska anspråk och skadestånd. Kontrakt innehåller van­ ligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåll er de ofta bestämmelser om påföljder och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, och omfattar ibland skador som åsamkats kundernas verksamheter. Det finns en risk att Ericssons kvalitetssäkringsåtgärder inte kan förhindra vissa problem relaterade till tillförlitlighet, produkt­ och tjänstekvalitet, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda, vilket kan påverka Ericssons anse­ ende, verksamhet, resultat och finansiella ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI­baserade lösningar, eller i tredjepartsprodukter som ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande garantiåtaganden uppstår på grund av tillförlitlighets­, säkerhets­, integritets­ eller kvalitetsproblem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan det medföra negativ påverkan på Ericssons resultat, anseende och finansiella ställning, på grund av kostnader för att korri­ gera problem med mjuk­ eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga service­ och garantiutgifter, höga utgifter för obsoleta produkter i lager, anpassning eller skapande av en ersättningstjänst, försenad indriv­ ning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder. Vidare kan Bolaget komma att ingå stora, fleråriga avtal på vill­ kor som visar sig vara ofördelaktiga, inklusive otillräcklig prissättning, otillräcklig omfattning eller otillräckliga prestationsgarantier, ogynn­ samma bestämmelser om ansvar eller uppsägning, eller felaktiga tid­ planer i förhållande till Bolagets kostnadsstruktur, vilket väsentligt kan minska Bolagets marginaler, begränsa kassaflöden, öka exponeringen för tvist er eller nedskrivningar och försämra förmågan att konkurrera effekt ivt om viktiga kunder eller på viktiga marknader. Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva sina accessnät. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relation er där det kan uppstå nya roller gentemot kunder eller konkurrenter. Ericssons kunder kan exempelvis även bli konkurrenter genom att sälja moln­ lösningar inom telekommunikation till leverantörer av kommunika­ tionstjänster, och Ericssons konkurrenter kan även bli partners eftersom Ericssons mjukvara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leve­ rantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, särskilt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytill­ kommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. De öppna gränssnitten möjliggör för Ericssons kunder att köpa kom­ ponenter med standardiserade gränssnitt från olika leverantörer, utan kan köpa komponenter från olika leverantörer som använder stand­ ardiserade gränssnitt, vilket kan leda till minskade intäkter och brutto­ marginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder. Detta kan också leda till ytterligare integrations­ och intrångsrisker genom kombinationsanspråk. 151Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 156 ===== En stor del av Ericssons verksamhet har lagts ut på externa parter, bland annat delar inom tillverkning, IT, ekonomi och personal, vilket medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder avseende säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar till följd av utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamhet en till vissa platser vad gäller till exempel FoU, produktion, områden med koncentrerad arbetskraft, center för nätdrift, informations­ och tele­ kommunikationscenter, logistikcenter samt gemensamma service­ center. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka betydande skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer leda till betydande störningar i Ericssons verksamhet genom att bland annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa kundernas möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra leverantörer av kommunikationstjänster från att uppgradera sina trådlösa nät för att uppfylla nya tekniska standarder eller hindra ett betydande antal av dess anställda, inklusive de som utför kritiska funktioner, från att utföra sitt arbete. Störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativ påverkan på Bolagets verksamhet och finansiella ställning. Ericssons uppfattning att kommunikation är en grundläggande rätt ighet, kan innebära att Bolaget bedriver verksamhet i områden med hög risknivå avseende lokala konflikter, krigföring, terrorism, civila oroligheter, politisk instabilitet, organiserad brottslighet, kriminalitet, kidnappningar, auktoritära regimer, hälsokriser, olyckor orsakade av människor eller kriser orsakade av naturfenomen såsom översväm­ ningar, jordbävningar, tsunamier eller andra naturkatastrofer. Att bedriva verksamhet i högriskområden kan innebära betydande utman­ ingar som kan påverka medarbetarnas och underleverantörernas säkerhet och välbefinnande, störa Ericssons verksamhet, öka kost­ naderna och försämra Ericssons förmåga att uppnå sina strategiska mål. Den oförutsägbarhet som är kopplad till sådana händelser gör det svårt att säkerställa säkra arbetsmiljöer på ett konsekvent sätt. Dessa högriskområden och situationer kan utgöra en risk för liv eller hälsa hos anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och krisberedskapsplaner kan vara otillräckliga för att skydda anställda eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson inte kan upprätthålla en säker arbetsmiljö för sina anställda eller inte kan till­ handahålla skydd eller stöd, kan detta ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet och anseende och skulle kunna leda till tvister och andra skador. Ericssons förmåga att attrahera och behålla kvalifice­ rad personal kan dessutom begränsas av den ökade oro som förknippas med vissa regioner. Som svar på detta kan Ericsson behöva vidta kost­ samma säkerhetsåtgärder, göra anpassningar eller periodvis avbryta eller ändra affärsverksamheten. Detta kan i sin tur leda till ökade rörel­ sekostnader och påverka Bolagets förmåga att nå strategiska mål och möta kundernas efterfrågan. Internationella företag och kritisk infra­ struktur är dessutom särskilt utsatta i regioner med politisk instabilitet, terrorism och väpnade konflikter, vilket kan kräva att Ericsson vidtar kostnadskrävande skyddsåtgärder för att hantera dessa risker. 2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning 2.1 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna främst är i andra valutor är Bolagets verksamhet exponerad för rörelser i växelkurser som kan påverka intäkter och resultat negativt. Ericsson har en betydande del av sina kostnader i SEK. Till följd av Ericssons internationella verksamhet genereras en väsentlig del av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fortsätta, sådana valutor inkluderar US­dollar, indisk rupee, japansk yen och euro. I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna i utländ­ ska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta kan det med­ föra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden 1.14 Ericsson kan misslyckas med att fortsätta att attrahera och behålla högt kvalificerade medarbetare och en flexibel, engagerad arbetsstyrka med mångfald i perspektiv som krävs för att företaget ska kunna förbli konkurrenskraftigt. Ericsson anser att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya produkter och lösningar, underhåller Ericssons befintliga produkt­ utbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kund­ upplevelser. För att med framgång kunna implementera sin strategi behöver Ericsson en flexibel och engagerad global personalstyrka med mångfald i perspektiv. Det råder fortfarande hård konkurrens om högt kvalificerade med­ arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive från angränsande sektorer. Den ökade möjligheten till hybrid­ eller distans­ arbete inom Ericssons bransch har ytterligare utökat urvalet av företag som kan konkurrera om Ericssons anställda och presumtiva medarbe­ tare. Bolagets möjligheter att lyckas beror bland annat på om Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag. Detta kan påverkas negativt av ett flertal faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och negativ rapportering i media. Ericsson måste också hantera framväxten av nya ledare och successionsplanering i hela verksamheten. Konkur­ rens om och förändring av seniora ledare kan också orsaka störningar i det strategiska genomförandet, kontinuiteten i verksamheten samt i interna och externa relationer och få en negativ påverkan på Ericssons resultat. Ericsson har en global arbetsstyrka. Att hantera en global grupp av anställda är en utmaning. Det kan vara svårt att hitta balansen mel­ lan att säkerställa lämplig kommunikation och dialog och på samma gång upprätthålla en sammanhållen kultur, överföring av viktiga kun­ skaper och utveckling i verksamheten. För att kunna genomföra sin strategi och förstärka kulturen av operativ excellens måste Ericsson på ett effekt ivt sätt hantera påverkan från frekventa och komplexa organisatoriska förändringar. Ericsson har minskat personalen i många länder som en del av kostnadsbesparingar och andra strategiska åt gärder samt även infört andra strategiska organisatoriska initiativ och förvänt ar sig att det fortsätter. Dessa processer är tidskrävande och resursintensiva och kan ha en negativ påverkan på personalens arbets­ moral och engagemang på grund av förändringarnas omfattning och takt. Om Ericsson inte kan fatta beslut snabbt, bedöma Bolagets möjlig­ heter och risker och med framgång införa nya processer för styrning, strategiskt arbete och annat som behövs för att genomföra strategin i den alltmer dynamiska och konkurrensutsatta affärsmiljön och den regulatoriska miljön skulle det kunna få en negativ påverkan på Bola­ gets finansiella ställning, resultat samt relationer med medarbetare, kunder, partners och andra intressenter. Det finns inga garantier för att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla med­ arbetare med rätt kompetens eller en flexibel och engagerad arbets­ styrka med mångfald i perspektiv, och en sådan bristande förmåga kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet och varumärke. 1.15 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de orsakas av naturhändelser eller mänsklig påverkan, kan medföra mycket stor påverkan på Ericssons verksamhet. Ericssons affärsverksamhet är komplex, och flera viktiga verksam­ heter är samlade på samma plats. Bolagets och dess leverantörers och kund ers affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av bränder, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer samt svåra väderförhållanden (däribland händelser relaterade till kli­ matförändringarna), strömavbrott, säkerhetsincidenter, systemfel, stör­ ningar i telekommunikationsnäten, pandemier, karantäner, nationella katastrof er, terrordåd, krig och andra omständigheter utanför Bolagets kontroll. Om något av ovanstående skulle inträffa kan Ericssons eller Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons verksamhet, resultat och finansiella ställning. 152 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 157 ===== försämring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för att ytterligare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersi­ ellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaf löde påverkas väsentligt. 2.3 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och nyttjanderätter för tillgångar som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativ påverkan på Ericssons finansiella ställning och resultat. Ericsson har betydande mängder av dessa tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken, mjukvara, materiella anläggnings­ tillgångar och nyttjanderätter. Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovis ar med obestämbar nyttjandeperiod. Övriga immateriella tillgångar skrivs huvudsakligen av linjärt under hela den uppskattade nyttjande­ period en, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid hän­ delser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan åter­ vinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används prövas nedskrivningsbehovet årligen eller när det föreligger ett tecken på nedskrivningsbehov. Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara betydande. Ytterligare nedskrivningar, som kan vara omfattande, kan bli nödvändiga i framtiden av olika skäl, till exempel till följd av ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsför­ hållanden som antingen gäller Ericsson specifikt eller de branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller är mer allmänna och som kan med­ föra en negativ påverkan på Ericssons resultat och finansiella ställning. Till exempel har Bolaget tidigare redovisat materiella nedskrivningar och kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar i framtiden. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram­ tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningar. Andra ned­ skrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, inflation, makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser, kan också leda till nedskrivningar. Icke kassapåverkande nedskrivningar minskar Bolagets fria egna kapital och påverkar därmed utdelningsför­ mågan. Uppskattningar kräver ledningens bedömning samt definition av kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan leda till väsentligt skilda resultat och kan avvika från Bolagets faktiska finansiella ställning i framtiden. 3 Juridiska och regulatoriska risker 3.1 Ericssons globala verksamhet, inklusive den som bedrivs i högriskjurisdiktioner och på marknader och inom affärsområden med hög risk, exponerar Bolaget för en lång rad risker. Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av all­ männa globala ekonomiska villkor liksom av den specifika juridiska och regulatoriska miljön i vissa länder eller regioner, vilka kan förändras snabbt. Bolaget har kunder i mer än 175 länder. Ericssons omfattande globala verksamhet, vilken inbegriper jurisdiktioner och marknader med förhöjda risker och/eller jurisdiktioner och marknader under utveckling, medför ytterligare risker för Bolaget på många fronter, bland annat beträffande civila oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, eko­ nomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, missbruk av teknik, brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, tullar eller andra handelsbegränsningar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärd er som påverkar flödet av varor och valutor, förändringar i olika länders politik avseende utländska investeringar, arbetsrätt, arbets­ miljöfrågor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genom­ driva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system. påverkas negativt av rörelser i växelkurser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till SEK, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovis­ ade resultat. Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i USD eller EUR har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare SEK generellt medför en negativ påver­ kan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder begränsa påverkan av rörelserna i växelkurserna kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons resultat och finansiella ställning. 2.2 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika nega- tiva ekonomiska omständigheter och ogynnsamma branschförut- sättningar, begränsar möjligheten att uppta ytterligare finansiering samt kan begränsa flexibiliteten beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i verksamheten och branschen. Ericsson har en kreditriskvärdering hos S&P Global (BBB­) och Fitch Ratings (BBB­), samt ett steg under god kreditriskvärdering hos Moody’s (Ba1). Dessa skuldnivåer och en eventuellt försämring av Bolagets kreditbetyg skulle kunna få en väsentlig negativ påverkan, bland annat genom att: – Öka Ericssons sårbarhet gentemot allmänna ekonomiska omständ­ igheter och branschförutsättningar. – En väsentlig del av kassaflödet från den löpande verksamheten måste användas för återbetalning av kapitalbelopp och ränta på Bolagets skulder, vilket minskar Ericssons möjlighet att använda kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter. – Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller medföra att Ericsson gör icke­strategiska avyttringar. – Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och all­ männa bolagsändamål eller andra ändamål. – Begränsa Ericssons möjligheter att anpassa sig till ändrade mark­ nadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med Bolagets konkurrenter. Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i fram­ tiden. I det fall ny skuldsättning adderas till Bolagets aktuella skuld­ nivåer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att öka. Om Ericssons finansiella resultat försämras kan det resultera i att Bolaget inte kan generera tillräckligt med likvida medel för att betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder, inklusive att skjuta upp investeringar eller kapitalutgifter eller att sälja tillgångar, för att uppfylla Bolagets åtaganden, vilket kanske inte blir framgångsrikt. Dessutom, om Ericsson skulle behöva omfinansiera Bolagets befint­ liga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på god­ tagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvarliga likvi­ ditetsproblem och skulle kunna tvingas likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden. Vidare förlitar sig Ericsson på olika källor av kortfristig och långfrist ig kapitalförsörjning. Om en sådan kapitalkälla blir otillgänglig eller till­ gänglig i otillräckligt belopp eller på orimliga villkor, kan det ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställ­ ning och kassaflöde. Ericssons verksamhet kräver tillgång till betyd­ ande likvida medel. Om Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapi­ tal för att finansiera Bolagets verksamhet, fullgöra sina skuldförplikt­ elser och fortsätta sina forsknings­ och utvecklingsprogram, eller om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassa­ flöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämr as eller bli mer kostsam till följd av Ericssons operationella och finansiella ställning, marknadsförhållanden eller på grund av 153Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 158 ===== och framgången för dessa nät. Regelverk kring dataskydd och cyber­ säkerhet kan dessutom påverka kundernas benägenhet att investera i tekniska lösningar som innefattar databehandling. Efterlevnaden av dessa snabbt föränderliga regelverk, både i den egna verksamheten och kundernas verksamhet, kräver tid och resurser. På ett liknande sätt kan regelverk inriktade på att sänka konsumentpriserna och regelverk eller regler om nätneutralitet också påverka förmågan eller viljan hos leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruktur, vilket i förlängningen kan påverka Ericssons försäljning av system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leveran­ törer av kommunikationstjänster eller tvinga Ericsson att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar över­ väger att reglera AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter, vilket kan påverka arbetet med utveckling och regelefterlevnad. Ericsson utvecklar många av sina produkter och tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om dessa befintliga lagar och standarder ändras, eller om nya lagar, regler, rest­ riktioner och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har varit föremål för reglering kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom ökande kostnader för regelefterlevnad och förorsaka förseningar eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Regel­ ändringar för licensavgifter, miljö, hälsa och säkerhet, trygghet, datalo­ kalisering, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lag­ ändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson eller för leverantörer av kommunikationstjänster. Även indirekt påverkan från sådana ändringar och ändringar av lagar, regler eller regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få en negativ påverkan på Ericsson även om de specifika ändringarna av lagar, regler eller regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets produkter. Eftersom den bransch där Ericsson verkar har stor strategisk betyde­ lse ökar ländernas fokus på riktlinjer och regelverk kring teknik och infrastruktur, och myndigheterna kan komma att införa nya regelverk med ytterligare efterlevnadskrav, särskilt inom områden som rör cyber­ säkerhet och dataskydd. Efterlevnad av ständigt föränderliga regelverk kräver resurser och kan komma att kräva löpande investeringar och verksamhetsanpassningar. På vissa marknader där Ericsson har verk­ samhet finns det en risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller etablerar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter eller inför andra krav som påverkar Ericssons förmåga att tillhanda­ hålla produkter och tjänster till sina kunder. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativ påverkan på Ericssons nettoomsättning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter. Det är av yttersta vikt för Bolaget att följa tillämpliga regelverk för exportkontroll och sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Regelverk för exportkontroll, tullar, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för de länder där Ericsson har verksamhet kan medföra minskade åtaganden i dessa länder och kan påverkas ytterligare av förändringar av landets ledning. Som ett exempel har ökade spänningar i handeln mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i både USA och Kina och ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet i båda länderna. Behovet att avsluta eller dra ned på verk­ samhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Ericssons kunder och andra risker. Vidare förblir den geopolitiska situationen i delar av världen volatil och osäker, och nivån på exportkontroller och sanktioner är fortfarande relativt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan fortsätta stiga, vilket skulle få en betydande påverkan på Ericssons verksamhet. Ökningarna av exportkontroll har till exempel speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive När Ericsson ingår avtal med statliga myndigheter eller statligt anslutna organ, inklusive inom kritiska uppdrag, försvarsrelaterade eller andra känsliga eller klassificerade projekt, kan Bolaget bli föremål för ytterligare juridiska och regulatoriska krav samt ökade risker för nega­ tiv påverkan gällande anseendet. En ökad volym av dessa projekt kan också utsätta Ericsson för högre nivåer av geopolitiska risker när Bola­ get försöker hantera relationer med statliga och militära aktörer, vilka kan vara Ericssons kunder, partners och tillsynsmyndigheter. Dessa typer av projekt kan bli föremål för granskning och utmaning av externa intressenter. Misslyckande att adekvat hantera dessa risker kan result­ era i potentiellt ansvar och negativa finansiell och anseendemässig påverkan. Ericsson ser löpande över sin geografiska utbredning, och har tidi­ gare beslutat om och kan även i framtiden besluta om att lämna vissa jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Dessa avvecklingar kan vara tids­ och resurskrävande och innefatta komplexa juridiska och regulatoriska processer som det kan ta många år att lösa. Det kan inte garanteras att Ericsson framgångsrikt kommer att kunna hantera de risker som uppstår till följd av sin globala närvaro, vilket kan medföra negativ påverkan för verksamheten, den finansiella ställ­ ningen och anseendet. 3.2 Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål för regulatoriska osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget negativt. Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler eller regelverk kan för Ericsson medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster och påverka Bolaget negativt. Ericsson bedriver verksamhet globalt och är följaktligen exponerat för en stor mängd risker och en snabbt framväxande uppsättning lagar och regelverk. Lagar, regelverk och andra förväntningar är inte enhet­ liga i olika jurisdiktioner och kan stå i konflikt med varandra eller tolkas eller tillämpas olika, vilket kan öka komplexiteten och kostnaderna för regelefterlevnad samt medföra risk för associerade tvister eller verkstäl­ lighet. Bolaget kan bli föremål för påföljder och ogynnsamma utslag avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler eller regelverk som är tillämpliga på Bola­ gets verksamhet. Detta kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericsson och dess kunder, Bolagets anseende, affärer, finansiella ställ­ ning, verksamhet, forskning och utveckling, resultat, kassaflöden, fram­ tidsutsikter samt nuvarande eller framtida kundrelationer, inkluderat kunder både i privat och offentlig sektor. Ericsson strävar efter regelef­ terlevnad, men det innebär en betydande börda att övervaka och bibe­ hålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld i snabb förändring och en bransch som utvecklas. Det finns ingen garanti för att Ericssons riktlinjer och program för regelefterlevnad, inklusive sådana som har utvecklats i anslutning till den nu avslutade tillsynen av den oberoende monitorn, kommer att vara effektiva. Bolaget har inte efterlevt alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare överträdel­ ser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas krav på efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade överträdelser av Ericssons kontraktsenliga åtaganden gentemot kunderna, vilket leder till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons möj­ ligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler, regel­ verk och riktlinjer kan utsätta Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, restriktioner i fråga om marknadstillträde, samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Förändringar i lagar, regler eller regelverk kan medföra negativ påverkan på Ericssons kunders verksamhet och på den egna verk­ samheten. Regelverk som innebär kostsammare, mer strikt och tids­ krävande planläggning, zonindelning eller bygglov för uppförande av radio­basstationer och annan nätinfrastruktur kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till sist ha negativ påverkan på den kommersiella lanseringen 154 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 159 ===== övervakningsorgan, ett nationellt säkerhetsavtal i juli 2022. Avtalet innebär restriktioner för åtkomst till vissa typer av känsliga data, känslig utrustning och känsliga system. Vonage och Ericsson samarbetar med CFIUS övervakningsorgan gällande den pågående efterlevnaden av restriktionerna i det nationella säkerhetsavtalet, relaterade insatser för att åtgärda de problem som CFIUS övervakningsorgan framfört avseende sådan åtkomst samt med CFIUS övervakningsorgans för­ frågningar om information. Det pågående regelefterlevnadsarbetet och relaterade åtgärder har krävt förändringar av Vonage­verksamheten, inklusive att verksamheten minskat eller upphört i vissa jurisdiktion er. Ytterligare förändringar kan komma att behöva göras vilket kan påverka Vonage­verksamheten negativt, inklusive förändringar i affärsstrukturen och ytterligare åtgärder inom regelefterlevnaden med därtill relaterade kostnader. CFIUS övervakningsorgans bedömning av integrationen av, och kopplingarna mellan, Ericssons och Vonages tekniker kan också förlänga Ericssons time­to­market. Vonage och Ericsson fortsätter att samarbeta med CFIUS övervakningsorgan genom att utreda tidigare och nuvarande efterlevnad av villkoren i det nationella säkerhetsavtalet. Det slutliga utfallet fortsätter att vara ovisst. Överträdelser av ett CFIUS­begränsningsavtal, såsom det nation ella säkerhetsavtalet, kan leda till en verkställighetsåtgärd som medför ekonomiska påföljder eller andra påföljder som kan vara väsentliga och det är ett område med ökat fokus från CFIUS. CFIUS har ökat sina resurser och sitt fokus på verkställighet, och har ålagt kraftiga ekonomiska påföljder för överträdelser av andra begränsningsavtal, där överträdelserna avsett obehörig tillgång till känslig data och under­ låtenhet att omedelbart rapportera sådana incidenter till CFIUS. I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utred­ ning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden mellan 2011 och 2019. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några betalningar eller visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i finans iering av terroristorganisationer. Bolagets interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terroristorganisation. Bolaget fortsätter att fullt ut samarbeta med U.S. Department of Justice (DOJ) i dess utredning av de frågor som behandlades i den interna Irakutredningen från 2019 och i relaterade frågor som rör jurisdiktioner, bland annat Irak. Bolaget tillhandahåller ytterligare dokument och annan information som fortsätter att efterfrågas av U.S. Department of Justice. Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärderas i fortsatt samarbete med U.S. Department of Justice i den pågående utredningen, förväntas det inte dras några defi­ nitiva slutsatser om resultatet förrän utredningen är avslutad. Omfatt­ ningen och varaktigheten av den utredningen fortsätter att vara oviss. De åtgärder som nyligen vidtagits av den amerikanska regeringen, där vissa narkotikakarteller betecknas som utländska terroristorgan­ isationer, kan komma att utvidga tillämpningsområdet för tillämpliga system för terrorismbekämpning, penningtvätt och relaterade åtgärder för att bekämpa dessa, vilket kan öka Ericssons utrednings­ och regel­ efterlevnadsbörda och medföra ökade verkställighetsrisker, på grund av verksamhet i regioner där sådana organisationer är aktiva, till exem­ pel Latinamerika. Ericsson har en skyldighet att följa antikorruptionslagar och mutbrottslagstiftningen i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt, inklusive U.S. Foreign Corrupt Practices Act och Storbritanniens Bribery Act, samt andra liknande lagar i andra länder där Bolaget gör affärer. Som ett resultat av att Ericsson gör affärer i utlandet, inklusive genom distributionspartners och agenter, är Ericsson exponerat för risk att bryta mot antikorruptionslagar. Som ett bolag som bedriver verksamhet inom vissa reglerade sektorer har Ericsson kontakt med både myndig­ heter och statligt ägda verksamheter vars anställda ofta betraktas som utländska tjänstemän i enlighet med U.S. Foreign Corrupt Practices Act och annan tillämplig lagstiftning mot mutor. Vissa av de jurisdiktioner där Ericsson bedriver verksamhet har rättssystem under utveckling och kan ha högre nivåer av korruption än i mer utvecklade jurisdiktio­ ner. Faktisk eller påstådd bristande regelefterlevnad av antikorrup­ tionslagar och andra lagar som reglerar uppförande vid affärer med de halvledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående element i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda per­ soner och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sank­ tioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsembargo mot ett land. Lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sank­ tioner är komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal. Bolaget har inte efterlevt alla sådana regler eller regelverk avseende exportkontroll och sanktioner tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdel­ ser har åtgärdats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksam­ het, finansiella ställning, resultat, kassaflöden och framtidsutsikter, och skulle kunna utgöra en överträdelse av uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission. Ericsson kan inte garantera att Bolaget inte kommer att utsättas för ansvarsanspråk kopplat till Bolagets produkter eller kommer att behöva följa framtida regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anse­ ende och varumärke. Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstå­ ende negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verk­ samhet, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU­aktiviteter, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. 3.3 Ericsson omfattas av ett brett spektrum av lagar, regler och andra regulatoriska krav, inklusive villkor som ålagts till följd av granskningar och beslut rörande utländska direktinvesteringar, och kan bli föremål för noggrann granskning från statliga myndigheter. Ericsson är från tid till annan involverat i rättsliga processer och regu­ latoriska utredningar och står underkastat vissa lagar, regler och för­ ordningar (inklusive bestämmelser om antikorruption, bekämpning av mutning, bekämpning av penningtvätt, sanktioner, finansiering av terrorism, antiterrorism, nationell säkerhet, konkurrens­ och anti­ kartellregler samt förebyggande av bedrägerier) och andra regulato­ riska skyldigheter, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller juridiska tvister avgörs till Bolagets nackdel, eller om det beslutas att Bolaget inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller avtal, kan Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/ eller viten, utsättas för offentlig granskning, få negativ påverkan på anseendet eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regu­ latorisk granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt utsättas för uteslutning från upphandlingar med statliga myndigheter i USA och andra länder, anseenderisk samt potentiell ovilja från mot­ parter att fortsätta affärsrelationer. Dessutom kräver dessa pågående ärenden och utredningar betydande resurser och kostnader för utred­ ningar, regelefterlevnad och avhjälpande som kan leda till väsentlig påverkan för ekonomin och anseendet. Dessutom, på grund av den strategiska karaktären av den bransch där Ericsson verkar och Ericssons tidigare redovisade regulatoriska granskningar, är Ericsson noggrant observerad av statliga myndigheter och kan bli föremål för ökad granskning från tillsynsmyndigheter. Som tidigare redovisats har Ericsson hanterat ärenden med statliga myndig­ heter genom förlikning, vilket har ökat det regulatoriska fokuset på Bolagets nuvarande och framtida rutiner för regelefterlevnad. Denna skärpta tillsyn innebär en förhöjd risk för Ericsson att utsättas för efter­ levnadsrevisioner, utredningar och verkställighetsåtgärder, och varje framtida uppfattad eller faktisk överträdelse av tillämpliga lagar och regler kan leda till utökade påföljder, begränsningar av Bolagets verk­ samhet eller skada på anseendet, vilket kan påverka affärsrelationer och kundernas förtroende. I samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som villkor för Committee on Foreign Investment in the United States (CFIUS) god­ kännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson, och U.S. Department of Justice och U.S. Department of the Treasury, i deras egenskap av CFIUS 155Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 160 ===== Verkställighetsprioriteringarna i USA, Storbritannien och på andra håll har nyligen intensifierats inom flera områden, inklusive efterlevnad av nationella säkerhetsrelaterade regler (t.ex. begränsningar av tillgång till känslig information och teknik), förhindrande av samröre med eller stöd till utländska terroristorganisationer, förhindrande och upptäckt av kartellverksamhet (inklusive manipulering av anbud och marknads­ uppdelning) samt det nyligen införda brottet ”failure to prevent fraud" (underlåtenhet att förhindra bedrägeri) i Storbritannien enligt Econo­ mic Crime and Corporate Transparency Act. Exempelvis, beslut i pågåe­ nde och kommande civilrättsliga processer enligt U.S. Anti­Terrorism Act kan höja Ericssons offentliga profil i samband med anklagelser relaterade till utländska terroristorganisationer, vilket kan öka riskerna i samband med verkställighet eller ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons rykte och varumärke. Det finns en risk för att Ericsson inte kan förutse hur sådan prioriteringar för verkställighet eller rättspraxis kan komma att utvecklas under den nuvarande amerikanska admin­ istrationen, eller vilken påverkan den kan få på reglering, juridisk expo­ nering eller anseende på marknaden. Om något av denna utveckling blir verklighet kan det leda till ytterligare skärpt granskning från statliga myndigheter, ökad utredningsverksamhet och strängare potentiella straff för påstådd eller faktisk bristande regelefterlevnad, vilket kan ha väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på Bolagets anse­ ende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Mer information om vissa av de juridiska tvister och utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i för valtnings berättelsen. 3.6 Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga regleringar avseende integritet, säkerhet och datalokaliseringskrav samt motsvarande kontraktsenliga åtaganden, och kan bli föremål för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande kontraktsbrott vid bristande efterlevnad. Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar, hanterar, överför, använder och behandlar på annat sätt information som tillhör Bolaget och dess verksamhet, inklusive personuppgifter, samt information om kunder och presumtiva kunder, slutanvändare, anställda och tjänsteleverantörer (tillsammans ”konfidentiell informa­ tion”). Striktare regleringar avseende integritet, säkerhet och datalokal­ iseringskrav är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR i EU/Storbritannien) och nationella integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delstater i USA (till exempel Consumer Privacy Act i Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). Dessa regelverk kräver att de som hanterar dessa data bland annat ska avisera enskilda personer om hur personuppgifter används och ge enskilda personer vissa rättigheter gällande sådan information, bland annat rätten att komma åt, korrigera och radera sådan information, möjlighet att avstå ifrån viss användning (opt out) och utlämnanden av sådan information. Dessutom utvecklas globalt regulatoriska krav för cybersäkerhet, inklusive regelverk och lagar relaterade till rapport­ ering av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leverantörskedjan, säker utveckling och grundläggande cybersäkerhetskrav i EU, bland annat NIS 2­direktivet (EU), cyberresiliensförordningen (EU) och 2024 Tele­ communications (telecom cyber security) Rules (Indien), som kan vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och kunders verksamhet. Ericsson har även kontraktsenliga åtaganden gentemot kunder och tredje parter relaterade till integritet, säkerhet och användning av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerstäl­ ler lämplig säkerhet och begränsar användning av kundernas konfi­ dentiella information. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla till­ lämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt kontraktsenliga åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, takten i införandet av nya lagar, utmaningar i tillämpningen av regelverken på ny teknik samt motsägelser mellan lokala och regionala regelverk för statliga organ och/eller representanter (inklusive lokala lagar) kan leda till straffrättsliga och civilrättsliga påföljder och andra korrigerande åtgärder för Ericsson. Detta kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Mer information om vissa av de juridiska tvister och utredningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen. 3.4 Ericssons omfattande internationella verksamhet är föremål för ett stort antal olika skatter, där tolkning och tillämpning varierar mellan olika jurisdiktioner. Förändringar i tillämpliga skattelagar eller skatteregler kan öka Bolagets skattebörda eller kostnader för regelefterlevnad och kan ha en väsentlig negativ påverkan på Bolaget. Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produktion och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har sin egen skattelagstiftning samt egna lagar, regler och regelverk som kan uppdateras eller ändras gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efter­ leva sådan varierande och ofta ändrad skattelagstiftning, regler och regelverk, avseende inkomstskatt, indirekt skatt, sociala avgifter och andra skatter. Variationer i hur dessa regler tillämpas ökar komplexite­ ten och Bolagets exponering för skatterelaterade risker. Skattemyndig­ heterna kan ifrågasätta Ericssons positioner avseende internprissätt­ ning och andra skattefrågor, och relaterade revisioner eller processer för tvistlösning kan vara långdragna och oförutsägbara. Vid ett ogynnsamt utfall kan dessa frågor resultera i en ytterligare skattebörda, potenti­ ellt med retroaktiv effekt, samt finansiella påföljder eller nödvändiga förändringar av finansiella eller andra verksamhetsmässiga processer, vilket kan få en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet. Ericsson kan också drabbas av dubbelbeskattning där samma inkomst beskattas i flera olika jurisdiktioner. Dessa faktorer kan, enskilt eller tillsammans, ha väsentlig negativ påverkan på Bolagets anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. 3.5 Ericsson är part i stämningar och juridiska tvister som, i de fall slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten. Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av den ordinarie affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommer­ siella och kontraktuella tvister, tvister om immateriella rättigheter, arbetstvister och utredningar och andra utredningar från regering eller myndigheter, exempelvis tvister om kartellbekämpning och skattelag­ stiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och orsaka störningar i den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att för­ utspå utgången av komplicerade juridiska tvister. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning och anseende. I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har under­ låtit att följa värdepapperslagstiftning, regelverk på aktiemarknaden eller andra lagar, regelverk eller krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och/eller dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skades tånd till den kärande parten, ha en väsentlig påverkan på Ericssons redovisade resultat och anseende. Dessutom är Bolaget från tid till annan, och kan i framtiden komma att bli, föremål för ytterligare utredningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan samt relaterade eller andra stämningsansökningar och utredningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och resultat. 156 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 161 ===== Uyghur Forced Labor Prevention Act, gör den kommande EU förord­ ningen om tvångsarbete det möjligt för tullmyndigheter att beslagta och förstöra leveranser som innehåller komponenter som tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som bevis ar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från brottsbekämpande myndigheter eller relaterade civilrättsliga skade­ ståndsanspråk skulle ha en betydande påverkan på Bolagets ekonomi och dess anseende samt påverka Ericssons verksamhet och affärsrela­ tioner. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson öka trans­ parensen i leverantörskedjan samt sin kännedom om leverantörsbasen och materielinnehållet. Ericsson kan också behöva förändra leve­ rantörskedjorna från högriskländer, vilket kan få negativ ekonomisk påverkan, inklusive att öka de totala kostnaderna som är förknippade med Bolagets verksamheter. 4 Risker relaterade till cybersäkerhet 4.1 Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), bland annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan leda till data och integritetsintrång, missbruk av konton, driftstörningar och andra cybersäkerhetsincidenter som kan innebära betydande skada för Ericsson eller Ericssons kunder, och leda till väsentlig negativ påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, med betydande påföljder eller stämningsansökningar, eller regulatoriska granskningar som följd. Ericsson förlitar sig på IT­system, till exempel hårdvara, mjukvara, teknisk infrastruktur, molnmiljöer och nätverk för både intern och extern verksamhet som är kritiska för Bolagets verksamhet. Ericsson utvecklar, äger och driver vissa av dessa IT­system, men förlitar sig även på tredje parter för många IT­system och relaterade produkter och tjänster, inklusive, men inte begränsat till, molntjänster. Bolaget exponeras för många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika hotak­ törer, till exempel statligt understödda organisationer, opportunistiska hackare och hacktivister, via olika angreppsytor, och genom till exempel social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpressningspro­ gramvara), insiderverksamhet, mänskliga eller tekniska fel, samt som resultat av programfel, felaktiga konfigurationer eller utnyttjade sårbar­ heter i mjukvara eller hårdvara. Cyberattacker och säkerhetsincidenter förväntas öka i både frekvens och påverkan i takt med att angreppen blir allt mer sofistikerade och använder verktyg och metoder som är utformade för att kringgå säker­ hetskontroller, undvika upptäckt samt radera eller försvåra spårbarhet i forensisk bevisning. Detta betyder att Ericsson kan vara oförmöget att upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt. Om eventuella sårbarheter i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift, finns det en risk att en hotaktör utnyttjar sårbarheten för att orsaka betydande skador på Ericsson eller Ericssons kunder. Vidare har hotaktörer, inklusive statligt understödda, tillgång till betyd­ ande resurser och avancerad expertis, inklusive AI­teknik, något som Ericsson kan ha otillräcklig kapacitet för att upptäcka eller åtgärda. Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte identifieras och hanteras under produktutvecklingen eller leveransen av tjänster kan utnyttjas av en hotaktör för att skada Ericssons kunder, slutanvändare eller Ericsson, med potentiella samhälls­ eller dubbelt väsentliga negativa effekter. Sårbarheter kan uppstå i olika stadier av produktlivscykeln. Med tanke på komplexiteten i system, mjukvara och tjänster som Ericssons, samt de skanningsverktyg som Ericsson använd er i sina nätverk, sin infrastruktur och sina produkter, identifierar och följer Ericsson regelbundet sårbarheter. Ericsson kan inte heltäck­ ande tillämpa patchar eller bekräfta att åtgärder finns för att hantera alla sådana sårbarheter, eller att patchar kommer att tillämpas innan sårbarheter utnyttjas av en hotaktör. I andra situationer kvarstår sår­ barheter även efter att Ericsson utfärdat säkerhetspatchar eftersom integritet, säkerhet och datalokalisering betyda att Ericsson bedöms inte uppfylla dessa krav eller kontraktsenliga åtaganden, och därmed bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med potentiell skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson genomför löpande översyner av regelefterlevnaden inom integritet och cyber säkerhet i den globala verksamheten för att uppfylla dessa olika globala och ständigt föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att kräva betydande investeringar och resurser. Ericsson granskar datahant­ ering i samband med Bolagets kundsupportfunktion, och Bolaget håll er på att identifiera och implementera vissa förändringar, till exempel ändringar i dataåtkomst och tillägg till kundavtal, riktlinjer och rutiner samt en effektiv AI­användning. Avsaknad av en stark datahantering inom koncernen kan leda till sämre möjligheter att utnyttja data och högre riskexponering med avseende på regelverk och avtal. På grund av att regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konsta­ terats uppvisa bristande efterlevnad, eller en väsentlig överträdelse av konfidentialitet eller störning av säker drift, leda till att regulatoriska myndigheter i flera olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är beskaffad, där det handlar om telekommunikationer och kritisk infra­ struktur, och den mängd personuppgifter som Ericsson hanterar eller behandlar kan en sådan händelse få omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra verksamheten eller sluta behandla person­ uppgifter, även om detta varit oavsiktligt eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Påverkan kan bland annat innefatta stora viten samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons anseende, finansiella ställning och resultat, och kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden. 3.7 Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya och kommande regelverk för obligatorisk tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa påföljder och/eller skadeståndsansvar. Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänsk­ liga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lag­ stiftning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel den amerikanska Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den norska Åpenhetsloven, den brittiska Modern Slavery Act, den austra­ liska Modern Slavery Act, den kanadensiska Fighting Against Forced Labour and Child Labour in Supply Chains Act och den tyska Lieferket­ tensorgfaltspflichtengesetz (LkSG)) har redan trätt i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker i värdekedjan, däribland i hela leveran­ törskedjan, inte bara gällande direktleverantörer. Dessutom kommer framtida och ny lagstiftning i ett flertal jurisdiktioner, såsom de från EU med stegvis implementering (till exempel direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som ändrats i Omnibuspaketet samt förord­ ningen om förbud mot tvångsarbete och förordningen om batterier), att ställa ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom verksamheten och affärsrelationer samt krav på Ericssons ledning att ha tillsyn över dessa frågor. På grund av befintlig och framtida lag­ stiftning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerade granskningar utifrån tillbörlig aktsamhet av tredje parter, till exempel kunder, leverantörer och anställda, varav vissa kan sakna de kontrol­ ler och data som krävs för att hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av den globala räckvidden av direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller andra tredje parter komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella administrativa påföljder, skadeståndsansvar eller annat ansvar samt skadat anseende. Dessutom, likt den amerikanska lagen 157Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 162 ===== genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att Bolagets program och processer för cybersäkerhet kommer att implementeras fullt ut, efterlevas eller vara effektiva när det gäller att skydda Ericssons IT­system och konfidentiella information. Alla försäkringar som Ericsson tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka för­ luster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla cybersäkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för. Ericsson använder AI­teknik i produkter och tjänster och i verksam­ heten, vilket leder till AI­risker som omfattar missbruk av modeller, dataläckage, partiska resultat, fientliga angrepp, osäkra integrationer, intrång i leverantörskedjan, grundlösa eller opålitliga beslut, förlust av modellintegritet, bristande regelefterlevnad och övertro på automatis­ erade system som leder till operativa, etiska och säkerhetsmässiga brist er. För att skydda sig mot dessa risker har Ericsson etablerat ram­ verk för ansvarsfull AI och justerat riskbedömningsmetoderna till att även omfatta AI­risker. Vidare kan infiltratörer ha tillgång till eller stjäla konfidentiell inform­ ation, alternativt skada nät tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder med tekniska eller icke­tekniska metoder. För att få strategisk tillgång till eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda infiltratörer alternativt rekrytera anställda som säljer information eller tjänster för personlig vinning. En sådan incident kan orsaka Ericsson betydande skada. Om Ericssons eller kunders identiteter eller åtkomster missbrukas eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår data­ intrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har obli­ gatoriska rutiner för identitets­ och åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst risk­ erar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter till sina kunder. Dessutom kan hotaktörer inrikta sig mot anställda, eller andra med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke­tekniska metoder. Slutanvändare är fortfarande en av de vanligaste angreppsytorna för intrång i företagsmiljöer. Med en heterogen personalstyrka på cirka 89 000 anställda och 8 000 icke­anställda föreligger det risk för utpressningsprogramvara, störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda eller mot sam­ hället i stort. Dessutom kan distansarbete och hybridarbete på Ericsson (och hos många tredjepartsleverantörer) också öka denna risk på grund av de utmaningar som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säker­ hetssårbarheter som finns i många nät som inte är företagsnät och i nät för hushåll. Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående kan resultera i en väsentlig negativ påverkan på Ericssons affärer, verk­ samhet, finansiella resultat, kund­ och leverantörsrelationer, anseende och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansök­ ningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder. 4.2 Ericsson införlivar AI-teknik i vissa produkter, tjänster och processer, vilket kan leda till operativa risker och anseenderisker. Ericsson har införlivat och avser att fortsätta införliva AI­teknik i sina produkter, tjänster och processer. Marknaden för sådana tekniker utsätts för snabba tekniska förändringar, innovation, utvecklande industristandarder samt föränderliga kundbehov, krav och preferenser. Ericssons framgång beror på dess fortsatta förmåga till innovation och vidareutveckling av befintliga produkter och tjänster, utöka utbudet samt förutse och anpassa sig till det snabbt föränderliga landskapet och utveckla och introducera nya erbjudanden som håller jämna steg med den tekniska och konkurrensmässiga utvecklingen. Som med många innovationer medför AI risker och utmaningar som skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Om Ericsson inte kan hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen inom AI kan Bolagets konkurrensställning och affärsresultat bli lidande. Att införa den här nya tekniken, särskilt generativ AI, i interna processer samt kunderna kanske inte applicerar patcharna eller uppdaterar sina system till nyare mjukvaruversioner. Vidare, eftersom nästan all modern mjuk­ vara kan innehålla öppen källkod och tredjepartskomponenter, gäller detta även mjukvara i nätverk, och omedgörliga säkerhetsrisker kan utsätta Ericssons kunder för olika nivåer av risk och exponera Ericsson för ansvar eller affärsförluster. Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons IT­system, processer eller personal på grund av otillräcklig eller försen ad installation av patchar eller implementering av riskmitiger­ ande kontroll er, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsincidenter som påverk ar konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för Ericssons IT­system, konfidentiell information, personal, produkter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter innefattar dataintrång, andra intrång, spionage, sabotage, angrepp som utnyttjar skadlig kod (till exempel utpressningsprogramvara eller annan utpressningsbaserad taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara, programfel, felaktigt konfigurerad hårdvara eller mjukvara i Ericssons IT­system, integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidenti­ ella data, obehörig eller oavsiktlig användning eller ändringar av data eller konton, bedrägeri samt allmänt missbruk. Ericsson använder sig i hög grad av tredje parter, till vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sina IT­system, produktutveckling, tjänst er samt finans och andra interna och externa verksamheter. Hän­ delser eller incidenter som uppstår till följd av sårbarheter i deras verk­ samhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en väsent­ lig negativ påverkan på Ericsson och dess verksamhet, genom att med­ föra störningar i driften, läcka värdefull eller känslig information eller personuppgifter samt skada Ericssons produkter som install erats i kun­ dernas nät. I början av 2025 offentliggjorde till exempel en leverant ör en sårbarhet i en tredjepartsteknik för fjärranslutning som Ericsson använde. Detta föranledde en utvärdering av potentiella indikationer på intrång i Ericssons IT­miljö. En analys av Ericssons system visade inga tecken på några intrång. Vidare har Ericsson förvärvat och fortsät­ ter att förvärva bolag som kan ha sårbarheter i cybersäkerheten och/ eller osofistikerade metoder för bedrägeridetektering, autentiserings­ kontroller eller andra säkerhetsåtgärder, vilket kan exponera Bolaget för betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi. En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leverantörs­ kedja kan ha negativ påverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons förmåga att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgö­ ras av manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller skadlig kod, oavsiktligt införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Ericsson. Alla cybersäkerhetsincidenter såsom oavsiktlig användning, miss­ bruk, felaktig konfigurering eller oavsiktliga händelser som rör Ericssons verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tredje­ partsleverantörer eller installerade produkter kan medföra väsentlig skada för Ericsson. Ericssons IT­system, lagringstjänster och övriga affärssystem samt de system, den lagring och de affärssystem som underhålls av Bolagets tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden komma att bli, föremål för cybersäkerhetsincidenter. Ericsson förväntar sig fortsatta intrångsförsök för att få otillåten tillgång till Bolagets IT­system och/eller konfidentiella information, liksom andra former av missbruk och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada de kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen skadlig incident kommer att inträffa i framtiden. Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons nät eller i ett nät som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Ericssons interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjeparts­ leverantörer för att begränsa dessa potentiella risker, bland annat 158 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 163 ===== Ericsson har tidigare brustit i efterlevnaden av vissa av dessa lagar, regler, regelverk och krav. Om Bolaget inte följer dem i framtid en kan det utsättas för betydande påföljder, andra sanktioner eller skade­ ståndsansvar, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson. Om leverantörer inte följer Ericssons uppförandekod för affärspartners eller tillämpliga lagar avseende miljö, mänskliga rätt igheter, ansvars­ fullt företagande eller arbetsmiljö kan detta också få en väsentlig nega­ tiv påverkan på Ericsson. Det finns vidare en risk för att Ericsson åläggs kostnader hänförliga till miljö­, människorätts­ eller arbetsmiljöansvar, till efterlevnad av gällande och framtida tillämpliga lagar och regelverk, eller till åtgärder för att avhjälpa eventuella brister. Framtida regelverk eller domstolsavgöranden, liksom eventuella förändringar i tolkningen av befintliga lagar, kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson. Dessa föränderliga regler, regelverk och krav har resulterat, och kom­ mer sannolikt att fortsatt resultera i, ökade generella och administrativa kostnader samt ökade krav på tid och uppmärksamhet från företags­ ledningen. Det kan till exempel vara kostsamt, komplext och tidskrä­ vande att utveckla och genomföra initiativ inom miljö, samhällsansvar och affärsetik samt att samla in, verifiera och rapport era information och mätetal för miljö, samhällsansvar och affärsetik. Redovisningsstan­ darderna fortsätter dessutom att utvecklas. Underlåtenhet att uppfylla tillämpliga regelverk, regler och krav avseende mångfald, rättvisa och inkludering, rapporteringskyldighet avseende arbetskraften eller för­ ändrade förväntningar från intressenter, inklusive regler, regelverk och krav på upplysningar och icke­diskriminering, kan utsätta Ericsson för risk för myndighetsåtgärder, rättstvister, minskad tillgång till kompetent arbetskraft, minskat förtroende från kunder och investerare samt skada på anseendet. Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan vidare leda till negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finansiella ställning, anseende och varumärke. Nya lagar, regler, regelverk och standarder om miljö, mänskliga rättig heter och arbetsmiljö utvecklas löpande, bland annat med kopp­ ling till klimatförändringar och deras potentiella miljöpåverkan. Dessa kan påverka Bolaget samt dess leverantörer och kunder. Sådana lagar, regler, regelverk och standarder kan leda till ytterligare direkta kostnad er för Ericsson för regelefterlevnad, inklusive kostnader för ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader för anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Bolagets produkter. Det kan även medföra ökade indirekta kostnader till följd av att leverantörer ådrar sig ökade kostnader som vidareförs till Ericsson. Dessa ovan­ stående risker kan inverka negativt på Ericsson, inklusive på Bolagets rykte, verksamhet, finansiella ställning, resultat, kassaflöden eller fram­ tidsutsikter. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av de framtida konsekvenserna av miljörelaterade frågor, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Vidare kan U.S. Securities and Exchange Commissions upplysnings­ krav avseende specificerade mineraler (konfliktmineraler) inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Bolagets verksamhet. Med hänsyn till leverantörskedjans komplexitet kan det, trots Bolagets processer för tillbörlig aktsamhet, vara svårt att kontrollera ursprunget för alla berörda mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också ställas inför utmaningar om kunderna kräver att produktkomponenter ska vara cer­ tifierade som "konfliktfria" eller inte ha exponering mot vissa regioner. Liknande utmaningar kan uppstå även för andra mineraler och metall er som inte omfattas av U.S. Securities and Exchange Commissions upplysningskrav. Vidare kan lagstiftningsinitiativ såsom förordningen om kritiska råmaterial, som syftar till att stärka EU:s tillgång till en säker och håll­ bar försörjning av vissa råmaterial som betecknas som strategiska eller kritiska, påverka Ericssons nuvarande leverantörskedjor avseende anskaffning av sådana råmaterial, vilket kan få en negativ påverkan på verksamheten. nya och befintliga produkt­ och serviceerbjudanden kan resultera i nya utökade risker och skyldigheter, bland annat till följd av ökad gransk­ ning av myndigheter eller rättsliga instanser, tvister, frågor kopplade till regelefterlevnad, etiska frågeställningar, risker avseende immateriella rättigheter, integritets­ eller säkerhetsrisker, samt andra faktorer som skulle kunna ha en negativ påverkan på Ericssons anseende, verksam­ het, resultat och finansiella ställning. Det finns en risk för att Ericsson inte kan förutse eller fullt ut begränsa miljöpåverkan i samband med introduktion och uppskalning av AI­kapacitet, inklusive väsentligt högre energi­ och vattenförbruk­ ning och utsläpp från ökade beräknings­ och kylbehov i datacenter, högre utsläpp från hårdvara och leverantörskedjor under en livscykel samt större efterfrågan på förnybar energi. Detta kan öka Bolagets rörelsekostnader, påverka Bolagets förmåga att uppnå sitt nettonoll­ utsläppsmål (Net Zero), exponera Bolaget för nya myndighetskrav och rapporteringsskyldigheter samt skada Bolagets anseende och varu­ märke om Bolagets begränsande åtgärder visar sig vara otillräckliga. Ericsson kan misslyckas med att förutse och identifiera etiska och juridiska frågor relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI­ teknik förändras snabbt, vilket komplicerar både regelefterlevnad och utvecklingsinsatser. AI­relaterade problem, brister och/eller misslyck­ anden kan leda till juridiska och/eller regulatoriska åtgärder, inklusive i förhållande till föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa juris­ diktioner, såsom EU, vilken förändras över tid, och som ett resultat av nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket skulle kunna skada Ericssons anseende eller på annat sätt väsentligt skada dess verksamhet. AI­teknik kan skapa problem med noggrannheten, oavsiktlig par­ tiskhet och diskriminerande utfall, eller kan skapa eller förlita sig på innehåll som är felaktigt eller bristfälligt. Om inte Ericsson på ett korrekt sätt reagerar på denna föränderliga miljö eller om rekommendation­ erna, innehållet eller analyserna som AI­applikationerna producerar är eller påstås vara bristfälliga eller felaktiga kan Ericsson utsättas för konkurrensskada, potentiella skadeståndskrav eller skador på varu­ märket eller anseendet. Det juridiska och regulatoriska landskapet som omger AI­tekniken utvecklas snabbt och är präglat av osäkerhet, bland annat inom områden som immateriella rättigheter, cybersäkerhet samt skydd av personlig integritet och data. Det råder exempelvis osäkerhet kring giltigheten av och möjligheten att göra gällande, immateriella rättig heter avseende användningen, utvecklingen och införandet av AI­teknik. Efterlevnad av nya eller föränderliga lagar, regelverk eller branschstandarder kan innebära betydande operativa kostnader och kan begränsa Ericssons förmåga att utveckla, införa eller använda AI­teknik. Det går inte att lämna några garantier för att de åtgärder Ericsson har vidtagit för att begränsa de potentiella riskerna kopplade till AI kommer att vara tillräckliga. Ericsson kan också utsättas för dessa och andra risker genom den ökande användningen av AI hos sina till­ verkare, leverantörer och andra affärspartners. Allt det ovanstående skulle kunna resultera i en väsentlig negativ påverkan på Ericssons anseende, verksamhet, resultat och finansiella ställning. 5 Risker relaterade till miljö, samhällsansvar och affärsetik 5.1 Bristande regelefterlevnad med regelverk och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande samt arbets- miljö kan i vissa jurisdiktioner medföra risk att Ericsson åläggs bety- dande påföljder och andra sanktioner eller skadeståndsansvar. Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav gällande miljö, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande, arbets­ miljö vilka är tillämpliga på Bolagets verksamhet, anläggningar, pro­ dukter och tjänster. Ericsson bedömer att dessa lagar, regler och regel­ verk, liksom de resurser som krävs för att följa dem kommer att öka i takt med att stater inför nya lagar, regler och andra bestämmelser eller ändrar befintliga. Det finns en risk att Ericssons åtgärder för att säker­ ställa efterlevnad av tillämpliga krav inte är effektiva för att undvika potentiella skadeståndsanspråk som härrör från Bolagets nuvarande, historiska eller framtida processer, verksamhet och affärsförbindelser. 159Ericsson 2025 Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 164 ===== 5.2 Bolaget är föremål för en allt hårdare granskning från en bred krets av intressenter vad gäller miljö-, sociala och bolagsstyrnings- frågor kopplade till affärsbeteende. Investerare, kunder, beslutsfattare och andra intressenter lägger allt större vikt vid bolagens hantering av klimatförändringar, humankapital samt övriga frågor gällande miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) samt ansvarsfullt företagande. Ericsson deltar i ett antal olika initiativ för att hantera sådana frågor och uppfylla intressenternas för­ väntningar. Sådana initiativ kan emellertid vara kostsamma och kanske inte får önskad effekt. Exempelvis används i många av Ericssons initia­ tiv metoder, standarder och data som är komplexa, ibland beroende av tredje parter och som utvecklas kontinuerligt. Vidare har intressenterna olika, och ibland motstridiga, förväntningar, och olika ämnens föresprå­ kare och motståndare tar i allt högre grad till aktivism, inklusive tvister, för att föra fram sitt perspektiv. Under de senaste åren har en ökande kritisk inställning till ESG vuxit fram, speciellt i USA, där ett antal statliga organ­ och tillsynsmyn­ digheter har föreslagit, antagit eller signalerat en avsikt att driva ”anti­ESG”­policyer, lagstiftning eller initiativ, utfärdat relaterade ställ­ ningstaganden och vägledningar samt inlett relaterade utredningar och rättstvister. Vissa intressenter kan anse att Ericssons miljömässiga, sociala eller andra program och initiativ står i motsats till dessa ”anti­ ESG”­policyer och tillhörande lagstiftning, initiativ, ställningstaganden och vägledningar. Samtidigt omfattas Ericsson fortsatt av europeiska regelverk, särskilt avseende hållbarhetsrapport ering, och har andra intressenter som lägger stor vikt vid att policyer och aktivitet er till stöd för ESG­frågor bibehålls. Vidare har företagspraxis avseende mångfald, rättvisa och inklu­ dering (Diversity, Equity and Inclusion, DEI) på senare tid blivit före­ mål för ökad granskning. Exempelvis antogs i januari 2025 ett antal president dekret i USA med fokus på DEI som uppmanar den privata sektorn att avveckla policyer och praxis som U.S. Department of Justice (DOJ) anser vara olagliga, även vissa DEI­policyer. U.S. Department of Justice (DOJ) har även framhållit sin avsikt att utreda och sanktionera DEI­relaterad praxis inom den privata sektorn, med fokus på bland annat större företag. Myndigheterna inom den federala förvaltningen, inklusive U.S. Department of Justice (DOJ), Federal Communications Commission (FCC) och Equal Employment Opportunity Commission (EEOC), har fokuserat på DEI­relaterade utredningar och tillsynsåt­ gärder. I mars 2025 publicerade EEOC en teknisk vägledning om DEI­ relaterad diskriminering på arbetsplatsen och uppmanade parter som misstänks ha utsatts för DEI­relaterad diskriminering att omedelbart kontakta EEOC. I december 2025 bekräftade EEOC att federala utred­ ningar om företags DEI­program har inletts. Det är osäkert hur tolk­ ning, tillämpning och upprätthållande av lagar (inklusive amerikanska delstatslagar och federala lagar mot diskriminering), policyer och den allmänna opinionen avseende DEI kommer att utvecklas, och det kan bli en allt större utmaning att upprätta globala DEI­relaterade policyer och program som uppfyller de olika lagar, policyer och normer som gäl­ ler i de olika jurisdiktioner där Ericsson bedriver verksamhet. Sådana granskningar av både ESG­ och DEI­relaterad praxis kan utsätta Ericsson för risk för rättstvister, utredningar eller andra ingripanden av tillsynsmyndigheter och skada Bolagets anseende. Att hantera dessa förväntningar, inklusive framväxande legala krav relaterade till ESG och DEI, medför kostnader. Bristande förmåga att navigera bland sådana förväntningar, liksom förändrade tolkningar av befintliga lagar eller regelverk, kan leta till skador på anseendet, förlust av kunder eller medarbetare, förpliktelser gentemot tillsynsmyn­ digheter eller investerare samt annan negativ påverkan på Ericssons verksamhet. 5.3 Potentiella hälsorisker relaterade till radiofrekventa elektro- magnetiska fält kan leda till att Ericsson blir föremål för olika produktansvarskrav och resultera i att lagstiftningen ändras. Mobilkommunikationsbranschen är föremål för påståenden om att mobila enheter och annan utrustning som genererar radiofrekventa elektromagnetiska fält kan utsätta individer för hälsorisker. Ett stort antal vetenskapliga studier, genomförda av olika oberoende forsk­ ningsorgan, har hittills dragit slutsatsen att radiofrekventa elektromag­ netiska fält inte orsakar några negativa hälsoeffekter när de används inom de gränsvärden som föreskrivs i folkhälsomyndigheters säker­ hetsnormer och rekommendationer. U.S. Department of Health and Human Services har dock meddelat att myndigheten planerar att initiera en ny studie om möjliga hälsoeffekter av mobiltelefonanvänd­ ning. Varje uppfattad risk eller nya vetenskapliga rön om negativa hälsoeffekter från mobila kommunikationsenheter och utrustning kan påverka Ericsson negativt, exempelvis genom minskad försäljning eller skadeståndsanspråk. Även om Ericssons produkter är utformade för att uppfylla till­ lämpliga säkerhetsstandarder och regelverk avseende radiofrekventa elektromagnetiska fält kan Bolaget inte garantera att det inte kommer att utsättas för produktansvarsanspråk. Ericsson kan inte heller garant­ era att det inte kommer att hållas ansvarigt för sådana anspråk eller behöva anpassa sig till framtida ändrade regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha en väsentlig negativ påverkan på Ericssons verksamhet, resultat, finans iella ställning, anseende och varumärke 160 Ericsson 2025Riskfaktorer Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 165 ===== Revisionsberättelse Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovis­ ningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2025­01­01 – 2025­12­31 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 95–141. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–160 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt­ visande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decem­ ber 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt­ visande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredo­ visningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 95–141. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovis­ ningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk­ ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon­ cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan­ darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över­ tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revi­ sionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och kon­ cernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Intäktsredovisning av betydande avtal med kunder Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Associerade kunder utfärdar inköpsordrar enligt dessa ramavtal som tillsammans utgör ett avtal och åtagande att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel på grund av felaktigt belopp och felaktig tidpunkt för intäktsredovisning för respektive presta­ tionsåtaganden, vilket kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av avtalet. Tillämpning av redovisningsstandarder för intäktsredovisning av betydande avtal med kunder är förknippat med komplexitet för att fastställa storleken på och tidpunkten för de intäkter som redovisas i förhållande till enskilda delar av avtalen och involverar inneboende bedömningar av bolagsledningen. Vi identifierade intäktsredovisning av betydande avtal med kunder som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av den betydande omfattningen av revisions­ arbete, särskilt vid utvärdering om revisionsbevisen är tillräckliga, vid utförande av granskningsåtgärder för att utvärdera efterlevnaden av redovisningsstandarder. Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäktredovisning kopplat till betydande avtal inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredo­ visning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestationsåtaganden i betydande avtal med kunder och faststäl­ lande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande. – Vi testade ett urval av betydande avtal med kunder för att utvär­ dera bolagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande base­ rat på avtalet. – Vi testade ett urval av de intäktstransaktioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottagande skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions­ priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och incitamentsavtal. – Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kun­ der och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indi­ katorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden. Värdering av förvärvade kundrelationer, immateriella produkt­ rättigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Global Communications Platform (Vonage) Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Glo­ bal Communications Platform (Vonage) är sammantaget betydande tillgångar i balansräkningen för koncernen. Bolagets utvärdering av redovisat värde för de förvärvade kundrelationer, immateriella pro­ dukträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet med dess redovisade värde. Bolagets utvärdering av återvinningsvärdet bygger på en dis­ konterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av en avtagande tillväxtperiod innan evig tillväxttakt. Utvärderingen kräver Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680 161Ericsson 2025 Revisionsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 166 ===== att bolagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar samt antaganden om diskonterings­ och terminaltillväxträntor.. Vi identifierade värdering av förvärvade kundrelationer, immate­ riella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänförbart till Global Communications Platform (Vonage) som ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de uppskattningar och bedömningar som tillämpas vid fastställande av framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, och inves­ teringar, samt antaganden om diskonterings­ och terminaltillväxträn­ tor. Förändringar i dessa antaganden kan väsentligt påverka antingen återvinningsvärdet, eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda. Utvärderingen av bolagsledningens uppskattning av återvinningsbart belopp kräver en hög grad av revisionsbedömningar, inklusive en ökad omfattning av revisionsarbete och medför ett behov av att involvera våra värderingsspecialister. Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till åter­ vinningsvärdet av förvärvade kundrelationer, immateriella produkträt­ tigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill hänför­ bart till Global Communications Platform (Vonage) inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings­ prövning och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och gransk­ ning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringar och metod för att fastställa de diskon­ terings­ och terminaltillväxträntor som använts. – Vi utvärderade bolagsledningens förmåga att prognostisera fram­ tida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investe­ ringar genom att jämföra faktiska resultat med bolagsledningens historiska prognoser, bolagets historiska resultat, externa analytike­ rapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern rapportering till bolagsledning och styrelsen. – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon­ terings­ och terminaltillväxträntorna, testade den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, samt utvecklade ett antal oberoende uppskattningar som vi jäm­ förde med diskonterings­ och terminaltillväxträntorna som beräk­ nats av bolagsledningen. – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets känslighetsanalys genom jämförelse mot egna känslighetsanalyser för att validera upplysningarna kring de antaganden som är mest känsliga för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna leda till att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för en kas­ sagenererande enhet. Annan information än årsredovisningen och koncern­ redovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis­ ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–13, 95–141, 168–184 i den Finansiella rapporten och 2–14 i Ersätt­ ningsrapporten. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis­ ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernre­ dovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifie­ ras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor­ mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon­ cernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upp­ höra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finan­ siella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års­ redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rim­ ligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fat­ tar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revi­ sionen. Dessutom: – identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåt­ gärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktig­ het till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktig­ het som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. – skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär­ der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. 162 Ericsson 2025Revisionsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 167 ===== – utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt­ ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. – drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana hän­ delser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bola­ gets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis­ ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhäm­ tas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. – utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inne­ hållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upp­ lysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. – planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräck­ liga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisions­ arbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansva­ riga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däri­ bland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla rela­ tioner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt obero­ ende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ­ ningar förhindrar upplysning om frågan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 2025­ 01­01 – 2025­12­31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk­ ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obe­ roende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revi­ sorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf­ fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och kon­ cernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö­ pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende – företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller – på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo­ visningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bola­ gets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använ­ der vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande gransk­ ningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar 163Ericsson 2025 Revisionsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 168 ===== fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhål­ landen som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens moti­ verade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns uttalande om Esef­rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktö­ ren har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett for­ mat som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef­rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2025­01­ 01 – 2025­12­31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef­rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef­rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes­ etiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen­ liga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef­rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedö­ mer nödvändig för att upprätta Esef­rapporten utan väsentliga felak­ tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Stockholm den 3 mars 2026 Deloitte AB Jonas Ståhlberg Auktoriserad revisor Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef­rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåt­ gärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef­rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisions­ sed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef­rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutöv­ ningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef­rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredo­ visning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporte­ ringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls­ enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimlighe­ ten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef­rapporten upprättats i ett giltigt XHTML­format och en avstäm­ ning av att Esef­rapporten överensstämmer med den granskade års­ redovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat­, balans­ och egetkapitalräkningar, kassaflödes­ analys samt noter i Esef­rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef­förordningen. Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman den 25 mars 2025 och har varit bolagets revisor sedan den 31 mars 2020. 164 Ericsson 2025Revisionsberättelse Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 169 ===== Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) (”Ericsson”) för räkenskaps­ året 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 95–141 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsent­ ligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper – om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS), – om den process som företaget har genomfört för att identifiera rap­ porterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och – efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiför­ ordning artikel 8 (”EU­taxonomin”). Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets­ rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs när­ mare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets­ rapporten och återfinns på sidorna 1–94, 142–160 och 168–184 i Finansiella rapporten, 1–28 i Bolagsstyrningsrapporten, och 1–13 i Ersättningsrapporten. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrappor­ ten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor­ mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Övriga upplysningar Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit före­ mål för översiktlig granskning enligt FARs rekommendation RevR 19 och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts enligt den rekommendationen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om håll­ barhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovis­ ningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga gransk­ ning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommenda­ tion kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir med­ vetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit iden­ tifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemen­ terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta under­ lag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felak­ tigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkstäl­ lande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma Revisorns granskningsberättelse av Ericssons lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ), org nr 556016­0680 Bestyrkanderapport 165Ericsson 2025 Bestyrkanderapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 170 ===== granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omstän­ digheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av håll­ barhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Erhålla en förståelse för processen genom att: – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den informa­ tion som används av företaget, och – Granska företagets interna dokumentation av processen – Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 98–100 i hållbarhetsrapporten Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: – Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informat­ ionssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten – Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten – Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets­ rapporten är förenlig med kraven i ESRS Stockholm den 3 mars 2026 Deloitte AB Jonas Ståhlberg Auktoriserad revisor – Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten – Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten – Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoder, data och betydelsefulla antaganden som har använt för att göra uppskattningar i hållbarhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konsekvent Våra granskningsåtgärder avseende EU­taxonomin inkluderade men var inte begränsade till följande: – Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av­ och är förenliga med EU­taxonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten – Utvärdera att aktiviteter enligt EU­taxonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter – Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska gransknings­ kriterier inom ramen för EU­taxonomin – Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU­taxonomin Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sanno­ likt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. 166 Ericsson 2025Bestyrkanderapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 171 ===== Uttalande Vi har fått i uppdrag av styrelsen och verkställande direktören i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) (”Ericsson”) att granska utvald hållbarhetsinformation med rimlig säkerhet för räkenskapsåret 2025. Den utvalda hållbarhetsinformationen utgörs av utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och Scope 3 kategorin tjänsteresor vilka presenteras på sidorna 110–111, samt information avseende andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 123 i hållbarhetsrapporten (”hållbarhetsinformationen”). Grundat på vår granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har hållbarhetsinformationen, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med de delar av ESRS (European Reporting Sustainability Standards) som är tillämpliga för upprättandet av hållbarhets­ informationen, samt företagets egna framtagna redovisnings­ och beräkningsprinciper. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Vårt ansvar enligt denna rekommen­ dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsinformationen har upprättats i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka framgår på sidan 95 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ESRS (European Reporting Sustainability Standards) som är tillämpliga för upprättandet av hållbarhetsinforma­ tionen, samt av företagets egna framtagna redovisnings­ och beräk­ ningsprinciper. Detta ansvar innefattar även att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om hållbarhetsinformationen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt ISAE 3000 (omar­ betad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. Denna rekommend­ ation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att hållbarhetsinformationen är upprättad i enlig­ het med de under avsnittet ”Styrelsens och verkställande direkt örens ansvar” angivna kriterierna. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemen­ terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta under­ lag till hållbarhetsinformationen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsinformationen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsinformationen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala oss om effek­ tiviteten i den interna kontrollen. Vår granskning har omfattat följande hållbarhetsinformation: – Utsläpp av växthusgaser i Scope 1, Scope 2 och Scope 3 kategorin tjänsteresor – Andel kvinnor per personalkategori Vår granskning utgår från de av styrelsen och verkställande direkt örens valda kriterier, som definieras ovan. Stockholm den 3 mars 2026 Deloitte AB Jonas Ståhlberg Auktoriserad revisor Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ), org.nr 556016­0680 Bestyrkanderapport Revisors rapport från granskning med rimlig säkerhet av Ericssons utvalda hållbarhetsinformation 167Ericsson 2025 Bestyrkanderapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 172 ===== Framtidsinriktade uttalanden Denna årsredovisning innehåller framtidsinriktade uttalanden, inklu­ sive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställ­ ning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt informa­ tion om följande: – Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av tidi­ gare uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter. – Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avse­ ende betalningar till tredje parter utifrån ett tidigare agerande i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågå­ ende utredningar av Ericsson och amerikanska myndigheter. – Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter når slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller ha ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller andra otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare bety­ dande ansvar. – Risker relaterade till Bolagets löpande efterlevnad av skyldigheter enligt det nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med Ericssons förvärv av Vonage Holdings Corp. (Vonage), vilket kan påverka Vonage­verksamheten negativt och ålägga Bolaget ytter­ ligare ansvar. – Ericssons mål, strategier, planeringsantaganden och operationella eller finansiella resultatförväntningar. – Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effek­ ter på kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt. – Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive utmanande globala ekonomiska förhållanden samt införandet av tullar och sanktioner. – Fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation, framgången för Ericssons befintliga och tilltänkta kundbas samt Ericssons förmåga att upprätthålla Ericssons teknikledarskap. – Framgång med att implementera nyckelstrategier, däribland förbättringar av lönsamheten, vara ledande inom 6G, tillvarata 5G­marknadens möjligheter, utnyttja möjligheter för nätverks­ API:er och företagsmarknaden, införandet av AI­teknologier i vissa produkter, tjänster och processer, samt uppnå förväntade fördelar från omstruktureringsaktiviteter. – Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet, säkerhet och datalokalisering. – Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av mark­ nader där Ericsson verkar. – Risker med en global verksamhet, bland annat lagenliga och regu­ latoriska krav och osäkerheter samt ogynnsamma rättsprocesser och juridiska tvister. – Ericssons framtida likviditet och lönsamhet, Ericssons finansiella resurser, investeringar och kostnadsbesparingar samt risker relate­ rade till Bolagets finansiella ställning. – Förväntad efterfrågan på Ericssons befintliga och kommande pro­ dukter och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings­ och utvecklingskostnader. – Ericssons förmåga att leva upp till framtida planer och uppnå fram­ tida tillväxt. – Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samar­ betsprojekt och joint ventures. – Risker i samband med förvärv och avyttringar som kan orsaka störningar och ge upphov till betydande kostnader, inklusive Erics­ sons förmåga att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner, skydda värdet av förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde som förväntas av ett förvärv. – Trender relaterade till Ericssons bransch, inklusive lagstiftning, kon­ kurrens och kundstruktur. – Hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, bland annat genom konsolidering av leverantörer. – Begränsat antal tredjepartsleverantörer, stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder samt konsolidering av operatörerna. – Risker relaterade till immateriella rättigheter, nyckelmedarbetare samt oförutsedda risker och störningar som orsakas av naturkrafter eller människor. – Risker relaterade till miljö, samhällsansvar, bolagsstyrning, mång­ fald, rättvisa och inkludering samt affärsetik. – Andra faktorer som framgår av Ericssons handlingar som lämnas till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive de faktorer som beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Risk­ faktorer, som uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats till SEC. Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”poten­ tial”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall, deras nega­ tiva versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida finansiella resultat, förvänt­ ningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsinriktade uttalanden. Sådana uttalanden baseras på ledning­ ens förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserade på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga. 168 Ericsson 2025Framtidsinriktade uttalanden Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 173 ===== Ericsson uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett ligger utanför Ericssons kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsinriktade informationen och de framtidsinriktade utta­ landena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl Ericssons framtidsinriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovis­ ning, inklusive i avsnittet ”Riskfaktorer”. Dessa framtidsinriktade uttalanden återspeglar Ericssons uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den mån de utgör data från tredje part har Ericsson inte genomfört en oberoende kon­ troll av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill Ericsson varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsinriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upp­ lysningar som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som Ericsson från tid till annan lämnar in till tillsynsmyndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka Ericssons verk­ samhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsinriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den potentiella inverkan från avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra företagsförvärv som inte slutförts vid datumet för denna rapport. Ericsson avsäger oss uttryck­ ligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsinriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller förändrade förvänt­ ningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resul­ tat av ny information, framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna årsredovisning innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textbase­ rade referenser. Informationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna årsredovisning innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller som prognoser för förväntade risker eller resul­ tat. Dessutom kan historiska, aktuella och framtidsinriktade uttalan­ den avseende miljö och samhällsansvar baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande är under utveckling och på interna kontroller och processer som kontinuerligt utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och bestämmelser, även om rap­ porten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”. 169Ericsson 2025 Framtidsinriktade uttalanden Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 174 ===== Femårsöversikt – Finansiell information Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp. Femårsöversikt 2025 Förändring 2024 2023 2022 2021 Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner Nettoomsättning 236 681 –5 % 247 880 263 351 271 546 232 314 Rörelseomkostnader –82 298 –22 % –105 436 –90 187 –83 030 –69 071 EBIT (förlust) 38 634 796 % 4 313 –20 326 27 020 31 780 Årets resultat 28 714 – 374 –26 104 19 112 22 980 Kassaflöde från rörelsen 32 954 –29 % 46 261 7 177 30 863 39 065 Ställning vid årets slut, SEK miljoner Balansomslutning 279 223 –4 % 292 374 297 036 349 537 305 614 Materiella anläggningstillgångar 8 789 –17 % 10 545 12 195 14 236 13 580 Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare 109 535 16 % 94 284 98 673 134 814 108 775 Innehav utan bestämmande inflytande 729 – –1 301 –1 265 –1 510 –1 676 Nyckeltal per aktie Resultat per aktie, före utspädning, SEK 8,53 – 0,01 –7,94 5,62 6,82 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 8,51 – 0,01 –7,94 5,62 6,81 Utdelning per aktie, SEK1) 3,00 5 % 2,85 2,70 2,70 2,50 Antal utestående aktier (miljoner) vid årets slut, före utspädning 3 333 0 % 3 333 3 330 3 330 3 330 i medeltal, före utspädning 3 333 0 % 3 332 3 330 3 330 3 329 i medeltal, efter utspädning 3 342 0 % 3 339 3 337 3 334 3 332 Övrig information, SEK miljoner Investeringar i materiella anläggningstillgångar 2 630 12 % 2 340 3 297 4 477 3 663 Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 3 481 –16 % 4 143 4 934 4 388 3 872 Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar –2 132 – 1 052 2 924 66 178 1 723 Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar 3 688 –81 % 19 313 36 374 3 638 2 820 Forsknings- och utvecklingskostnader 48 852 –9 % 53 514 50 664 47 298 42 074 i procent av nettoomsättningen 20,6 % – 21,6 % 19,2 % 17,4 % 18,1 % Alternativa nyckeltal (APM)3) Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter 2 % – –5 % –10 % 3 % 4 % Bruttomarginal 47,6 % – 44,1 % 38,6 % 41,7 % 43,4 % Justerad bruttomarginal 48,1 % – 44,9 % 39,6 % 41,8 % 43,5 % EBIT-marginal 16,3 % – 1,7 % –7,7 % 10,0 % 13,7 % Justerad EBIT-marginal 17,3 % – 3,8 % –5,2 % 10,1 % 13,9 % Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar 17,3 % – 9,9 % 6,9 % 10,1 % 14,1 % EBITA-marginal 17,1 % – 8,9 % 5,7 % 10,7 % 14,3 % Justerad EBITA-marginal 18,1 % – 11,0 % 8,1 % 10,9 % 14,6 % Omstruktureringskostnader, SEK miljoner 2 337 –53 % 5 012 6 521 399 549 Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner 26 769 –33 % 40 034 –1 084 22 196 32 056 Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner 37 308 –6 % 39 723 –3 224 –29 492 32 115 Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen 11,3 % – 16,2 % –0,4 % 8,2 % 13,8 % Sysselsatt kapital, SEK miljoner 169 176 4 % 162 967 177 965 202 899 184 283 Avkastning på eget kapital 27,9 % – 0,0 % –22,7 % 15,4 % 23,2 % Avkastning på sysselsatt kapital2) 24,1 % – 2,6 % –10,8 % 13,9 % 18,9 % Soliditet 39,5 % – 31,8 % 32,8 % 38,1 % 35,0 % Kapitalomsättningshastighet2) 1,5 0% 1,5 1,4 1,4 1,4 Operativt rörelsekapital, SEK miljoner 11 435 –18 % 14 026 33 700 31 763 28 554 Bruttokassa, SEK miljoner 93 939 24 % 75 871 54 705 56 249 97 608 Nettokassa, SEK miljoner 61 236 62 % 37 830 7 832 23 319 65 777 Statistiska uppgifter vid årets slut Antal anställda 88 826 –6 % 94 236 99 952 105 529 101 322 varav i Sverige 12 806 –5 % 13 420 13 977 14 481 14 183 Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner 134 341 1 % 133 339 125 242 153 833 140 898 1) För 2025, enligt styrelsens förslag. 1) Definitionen är uppdaterad 2025. Se avsnittet Alternativa nyckeltal. 3) En avstämning av varje APM mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2025 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 172–176. 170 Ericsson 2025Femårsöversikt – Finansiell information Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 175 ===== Femårsöversikt – Icke-finansiell information För mer information, definitioner och detaljer, se hållbarhetsrapporten1). Femårsöversikt 2025 Förändring 2024 2023 2022 2021 Antal anställda Anställda vid årets slut 88 826 –6 % 94 236 99 952 105 529 101 322 Medeltal anställda 89 425 –6 % 95 154 101 644 101 741 100 757 Anställda som lämnat företaget 11 526 –3 % 11 919 13 362 14 381 11 631 Anställda som börjat på företaget 6 116 –1 % 6 203 7 785 17 235 12 129 Anställda per ålderskategori Under 25 år 2 % – 3 % 3 % 4 % 3 % 25–35 år 25 % – 27 % 29 % 30 % 31 % 36–45 år 37 % – 36 % 35 % 34 % 34 % 46–55 år 24 % – 23 % 23 % 23 % 23 % Över 55 år 12 % – 11 % 10 % 10 % 9 % Andel kvinnor per medarbetarkategori Alla anställda 27 % – 27 % 26 % 26 % 25 % Chefer 25 % – 24 % 23 % 22 % 21 % Högre chefer2) 32 % – 31 % 31 % 35 % 36 % Koncernledningen 25 % – 24 % 25 % 19 % 20 % Styrelse 29 % – 25 % 38 % 36 % 23 % Hälsa och säkerhet (antal) Dödsfall – anställda – – – 1 0 1 Dödsfall – icke anställda, andra arbetande och tredje parter 3 50 % 2 9 8 14 Incidenter med sjukfrånvaro – anställda 31 11 % 28 53 96 77 Incidenter med sjukfrånvaro – icke anställda och andra arbetande 29 –34 % 44 43 30 66 Energianvändning och energimix3) Total energianvändning i den egna verksamheten (GWh) 694 –8 % 752 750 794 753 Andel förnybar energi 66 % – 62 % 64 % 59 % 52 % Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder) 2,9 –3 % 3,0 2,8 2,6 2,7 Avfall, insamlat elektronikavfall och vatten Avfall genererat i den egna verksamheten (ton) 10 987 8 % 10 210 7 182 8 130 6 777 Andel återvunnet 71 % – 70 % 48 % 47 % 67 % Insamlat elektronikavfall (ton) 2 801 –28 % 3 872 3 869 4 825 5 389 Andel återvunnet eller återanvänt 99 % – 98 % 94 % 97 % 96 % Vattenförbrukning i den egna verksamheten (miljoner m3) 0,85 –24 % 1,1 0,9 1,1 1,2 Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO2e) Direkta utsläpp – Scope 1 15 –12 % 17 27 38 38 Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserade) 24 –28 % 34 42 45 58 Andra indirekta utsläpp – Scope 34) 16 781 –10 % 18 713 31 783 30 844 28 023 Utsläppsintensitet (kiloton CO2e / nettoomsättning SEK miljoner) Scope 1 0,06 –14 % 0,07 0,10 0,14 0,16 Scope 2, marknadsbaserad beräkning 0,11 –21 % 0,14 0,16 0,17 0,25 1) Hållbarhetsrapporten ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här. 2) Högre chefer definieras på sidan 123 i hållbarhetsrapporten. Jämförelsedata före 2023 baserades på en annan definition med endast marginell påverkan på redovisade utfall. 3) Omfattningen av dessa nyckeltal har uppdaterats för att överensstämma med information som redovisas i hållbarhetsrapporten. Jämförelsedata har uppdaterats i enlighet med detta. 4) För ytterligare information om inkluderade Scope 3-kategorier och Ericssons metodik för redovisning av växthusgaser, se avsnitt Klimatförändringar i hållbarhetsrapporten. 171Ericsson 2025 Femårsöversikt – Icke-finansiell information Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 176 ===== Alternativa nyckeltal I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alter- nativa nyckeltalen till den närmast avstämningsbara posten i de finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS. APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat, som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal bland annat för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare result at, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelate- rad ersättning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfatt as som något som ersätter resultaträknings- eller kassaflödesposter som är beräknande i enlighet med IFRS. Definitionen av Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) och Kapitalomsättning (CTO) har uppdaterats och baseras på ett rull- ande medelvärde snarare än ett genomsnitt av början och slutet av perioden. Operativt rörelsekapital har lagts till som en APM och ersätter Justerat rörelsekapital. Företaget anser att de uppdaterade definitionerna bättre speglar de underliggande resultaten av företagets verksamhet över tid. De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag. Avkastning på sysselsatt kapital MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 EBIT (förlust) 38 634 4 313 –20 326 27 020 31 780 Sysselsatt kapital vid periodens början 162 967 177 965 202 899 184 283 161 990 Sysselsatt kapital vid slutet av första kvartalet 149 106 177 181 195 403 188 845 155 188 Sysselsatt kapital vid slutet av andra kvartalet 154 339 156 496 197 676 192 638 165 830 Sysselsatt kapital vid slutet av tredje kvartalet 165 737 153 610 170 926 204 257 172 020 Sysselsatt kapital vid periodens slut 169 176 162 967 177 965 202 899 184 283 Genomsnittligt sysselsatt kapital 160 265 165 644 188 974 194 584 167 862 Avkastning på sysselsatt kapital, % 24,1 % 2,6 % –10,8 % 13,9 % 18,9 % Definition EBIT (förlust) dividerat med fempunktssnitt för sysselsatt kapital. Definitionen är uppdaterad 2025. Tidigare perioder har uppdaterats i enlighet med detta. Orsak till användning Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt. Avkastning på eget kapital MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare 28 428 20 –26 446 18 724 22 694 Genomsnittligt eget kapital Eget kapital vid periodens början 94 284 98 673 134 814 108 775 86 674 Eget kapital vid periodens slut 109 535 94 284 98 673 134 814 108 775 Genomsnittligt eget kapital 101 910 96 479 116 744 121 795 97 725 Avkastning på eget kapital, % 27,9 % 0,0 % –22,7 % 15,4 % 23,2 % Definition Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget i procent av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Orsak till användning Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter. Bruttokassa MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Kassa och likvida medel 43 926 43 885 35 190 38 349 54 050 Kortfristiga räntebärande placeringar 12 715 12 546 9 584 8 736 12 932 Långfristiga räntebärande placeringar 37 298 19 440 9 931 9 164 30 626 Bruttokassa 93 939 75 871 54 705 56 249 97 608 Definition Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga). Orsak till användning Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan. 172 Ericsson 2025Alternativa nyckeltal Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 177 ===== EBIT-marginal/Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal/ Justerad EBIT och Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 EBIT (förlust) 38 634 4 313 –20 326 27 020 31 780 Nettoomsättning 236 681 247 880 263 351 271 546 232 314 EBIT-marginal, % 16,3 % 1,7 % –7,7 % 10,0 % 13,7 % Omstruktureringskostnader 2 337 5 012 6 521 399 549 Justerad EBIT (förlust) 40 971 9 325 –13 805 27 419 32 329 Justerad EBIT-marginal, % 17,3 % 3,8 % –5,2 % 10,1 % 13,9 % Nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar – 15 333 31 916 61 313 Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar 40 971 24 658 18 111 27 480 32 642 Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar, % 17,3 % 9,9 % 6,9 % 10,1 % 14,1 % Definition EBIT: Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT-marginal: EBIT i procent av nettoomsättningen. Justerad EBIT: EBIT exklusive omstruktureringskostnader. Justerad EBIT-marginal: Justerad EBIT i procent av nettoomsättningen. Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar: EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar. Justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar i procent av nettoomsättningen. Orsak till användning EBIT-marginalen visar EBIT i procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett viktigt internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Bolaget är av uppfattningen att justerad EBIT-marginal exklusive nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Bolaget bestämde sig för att ändra Justerad EBIT exklusive nedskrivning av goodwill till att också exkludera nedskrivning av immateriella tillgångar. Jämförelseåren har uppdaterats. EBITA och EBITA-marginal /Justerad EBITA och Justerad EBITA-marginal MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Årets resultat 28 714 374 –26 104 19 112 22 980 Inkomstskatt 9 588 2 215 2 785 5 497 6 270 Finansiella intäkter och kostnader, netto 332 1 724 2 993 2 411 2 530 Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar 1 898 17 832 35 238 2 051 1 477 EBITA 40 532 22 145 14 912 29 071 33 257 Nettoomsättning 236 681 247 880 263 351 271 546 232 314 EBITA-marginal, % 17,1 % 8,9 % 5,7 % 10,7 % 14,3 % Omstruktureringskostnader 2 337 5 012 6 521 399 549 Justerad EBITA 42 869 27 157 21 433 29 470 33 806 Justerad EBITA-marginal, % 18,1 % 11,0 % 8,1 % 10,9 % 14,6 % Definition EBITA: Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar (inklusive goodwill). EBITA-marginal: EBITA i procent av nettoomsättningen. Justerad EBITA: EBITA exklusive omstruktureringskostnader. Justerad EBITA-marginal: Justerad EBITA i procent av nettoomsättningen. Orsak till användning Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassa- flödespåverkande poster i resultaträkningen. EBITA-marginalen ger en indikation på det finansiella resultatet utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av uppfattningen att justerad EBITA-marginal ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för justerad EBITA-marginal och fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, vilka är finansiella mått som inte definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlig het vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de närmast jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS inte göras utan orimliga ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning. Bruttomarginal/Justerat bruttoresultat/Justerad bruttomarginal MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Bruttoresultat 112 668 109 365 101 602 113 295 100 749 Nettoomsättning 236 681 247 880 263 351 271 546 232 314 Bruttomarginal, % 47,6 % 44,1 % 38,6 % 41,7 % 43,4 % Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster 1 277 2 046 2 802 195 273 Justerat bruttoresultat 113 945 111 411 104 404 113 490 101 022 Justerad bruttomarginal, % 48,1 % 44,9 % 39,6 % 41,8 % 43,5 % Definition Bruttomarginal: Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen. Justerat bruttoresultat: Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader Justerad bruttomarginal: Justerat bruttoresultat i procent av nettoomsättningen. Orsak till användning Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och detta mått redovisas även i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten. 173Ericsson 2025 Alternativa nyckeltal Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 178 ===== Fritt kassaflöde före M&A/Fritt kassaflöde efter M&A/Fritt kassaflöde före M&A (% av nettoomsättning) MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Kassaflöde från rörelsen 32 954 46 261 7 177 30 863 39 065 Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A) Investeringar i materiella anläggningstillgångar –2 630 –2 340 –3 297 –4 477 –3 663 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 192 116 163 249 115 Balanserade utvecklingskostnader –1 138 –1 300 –2 173 –1 720 –962 Övriga investeringar1) –493 –211 –97 –126 –131 Återbetalning av leasingskulder –2 116 –2 492 –2 857 –2 593 –2 368 Fritt kassaflöde före M&A 26 769 40 034 –1 084 22 196 32 056 Förvärv av dotterbolag och verksamheter –879 –397 –1 515 –51 995 –389 Avyttring av dotterbolag och verksamheter 11 418 86 –625 307 448 Fritt kassaflöde efter M&A 37 308 39 723 –3 224 –29 492 32 115 Nettoomsättning 236 681 247 880 263 351 271 546 232 314 Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen, % 11,3 % 16,2 % –0,4 % 8,2 % 13,8 % 1) Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaflödesanalys i sammandrag. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar vilka inte ingår i definitionen av Fritt kassaflöde. Definition Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A). Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen. Orsak till användning Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterbolag, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterbolag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde före M&A i procent av nettoomsättningen används av Bolaget som ett av de långsiktiga målen, eftersom det reflekterar Bolagets förmåga att konvertera nettoomsättning till fria kassaflöden. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 236 681 247 880 263 351 271 546 232 314 Förvärv/avyttringar – – –9 048 –7 015 –1 201 Netto valutaeffekter 13 869 3 277 –9 421 –25 968 11 607 Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter 250 550 251 157 244 882 238 563 242 720 Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet 246 441 263 351 271 373 232 314 232 390 Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter, % 2 % –5 % –10 % 3 % 4 % Definition Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljningstillväxt. Orsak till användning Ericssons rapporteringsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor fluktuerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka rapporterad nettoomsättning. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen utan dessa effekter. Kapitalomsättningshastighet MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 236 681 247 880 263 351 271 546 232 314 Sysselsatt kapital vid periodens början 162 967 177 965 202 899 184 283 161 990 Sysselsatt kapital vid slutet av första kvartalet 149 106 177 181 195 403 188 845 155 188 Sysselsatt kapital vid slutet av andra kvartalet 154 339 156 496 197 676 192 638 165 830 Sysselsatt kapital vid slutet av tredje kvartalet 165 737 153 610 170 926 204 257 172 020 Sysselsatt kapital vid periodens slut 169 176 162 967 177 965 202 899 184 283 Genomsnittligt sysselsatt kapital 160 265 165 644 188 974 194 584 167 862 Kapitalomsättningshastighet (gånger) 1,5 1,5 1,4 1,4 1,4 Definition Nettoomsättning dividerat med fempunktssnitt för sysselsatt kapital. Definitionen är uppdaterad 2025. Tidigare perioder har uppdaterats i enlighet med detta. Orsak till användning Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter. 174 Ericsson 2025Alternativa nyckeltal Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 179 ===== Nettokassa MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Kassa och likvida medel 43 926 43 885 35 190 38 349 54 050 + Kortfristiga räntebärande placeringar 12 715 12 546 9 584 8 736 12 932 + Långfristiga räntebärande placeringar 37 298 19 440 9 931 9 164 30 626 – Kortfristig upplåning 3 538 6 137 17 655 5 984 9 590 – Långfristig upplåning 29 165 31 904 29 218 26 946 22 241 Nettokassa 61 236 37 830 7 832 23 319 65 777 Definition Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig). Orsak till användning En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital. Operativt rörelsekapital MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Varulager 23 451 27 125 36 073 45 846 35 164 Kontraktstillgångar 7 333 6 924 7 999 9 843 10 506 Kundfordringar 40 327 44 151 42 215 48 413 45 399 Kortfristig kundfinansiering 852 4 332 5 570 4 955 2 719 Långfristig kundfinansiering 238 190 1 347 415 568 Förskott till leverantörer 1) 46 47 128 473 426 Förutbetalda kostnader 1) 2 390 2 659 2 552 2 506 2 290 Minus: Kontraktsskulder 36 867 41 229 34 416 42 251 32 834 Minus: Leverantörsskulder 26 335 30 173 27 768 38 437 35 684 Operativt rörelsekapital 11 435 14 026 33 700 31 763 28 554 1) Del av Övriga kortfristiga fordringar i koncernens balansräkning. Soliditet MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Totalt eget kapital 110 264 92 983 97 408 133 304 107 099 Totala tillgångar 279 223 292 374 297 036 349 537 305 614 Soliditet, % 39,5 % 31,8 % 32,8 % 38,1 % 35,0 % Definition Lager, kontraktstillgångar, kundfordringar, kundfinansiering (kortfristig och långfristig), förskott till leverantörer och förutbetalda kostnader minus kontraktsskulder och leverantörsskulder. Orsak till användning På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan orderingång och erhållen betalning. Definition Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Orsak till användning Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter. 175Ericsson 2025 Alternativa nyckeltal Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 180 ===== Sysselsatt kapital MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Balansomslutning 279 223 292 374 297 036 349 537 305 614 Minus: Icke räntebärande avsättningar och skulder Långfristiga avsättningar 2 993 3 511 4 927 3 959 3 722 Uppskjutna skatteskulder 152 1 295 3 880 4 784 884 Övriga långfristiga skulder 1 292 996 755 745 1 587 Kortfristiga avsättningar 5 691 8 204 6 779 7 629 5 782 Kontraktsskulder 36 867 41 229 34 416 42 251 32 834 Leverantörsskulder 26 335 30 173 27 768 38 437 35 684 Aktuella skatteskulder 2 679 3 322 3 561 2 640 2 917 Övriga kortfristiga skulder 34 038 40 677 36 985 46 193 37 921 Sysselsatt kapital 169 176 162 967 177 965 202 899 184 283 Definition Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Orsak till användning Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. 176 Ericsson 2025Alternativa nyckeltal Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 181 ===== Ericssonaktien Börshandel Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moder- bolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. Under 2025 omsattes cirka 1,6 (1,9) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 4,5 (4,2) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 6,1 (6,1) miljarder Ericsson B-aktier omsattes således på börs- erna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq minskade handeln i Ericssonaktier med cirka –16 % på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 7 % i USA jämfört med 2024. Totala omsättningen för Ericsson B-aktien på samtliga handels platser ökat under de senaste fem åren, från 7,4 miljarder aktier år 2021 till 11,3 miljarder aktier år 2025. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 1,6 miljarder ADS 2021 till 4,5 miljarder ADS 2025. Ericssonaktien Aktie-/ADS-noteringar Nasdaq Stockholm Nasdaq New York Aktiedata Totalt antal utfärdade aktier 3 371 351 735 varav A-aktier, med en röst vardera1) 261 755 983 varav B-aktier, med en tiondels röst vardera1) 3 109 595 752 Ericssons egna B-aktier 38 002 276 Kvotvärde SEK 5,00 Marknadsvärde per den 31 december 2025 SEK 305 miljarder ICB (Industry Classification Benchmark) 9 500 1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Tickersymboler Nasdaq Stockholm ERIC A/ERIC B Nasdaq New York ERIC Bloomberg Nasdaq Stockholm ERICA:SS/ERICB:SS Bloomberg Nasdaq ERIC:US Reuters Nasdaq Stockholm ERICa.ST/ERICb.ST Reuters Nasdaq ERIC.O Förändring i antal aktier och aktiekapital 2021–2025 Antal utestående aktier Aktiekapital (SEK) 2021 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2022 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678 2023 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)1) 10 000 000 50 000 000 2023 31 december 3 344 151 735 16 720 758 678 2024 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)2) 4 100 000 20 500 000 2024 31 december 3 348 251 735 16 741 258 678 2025 5 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier)3) 23 100 000 115 500 000 2025 31 december 3 371 351 735 16 856 758 678 1) Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10 000 000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Ericssons högre chefer. Enligt ett bemyndigande från årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna var SEK 5,00, totalt SEK 50 miljoner, vilket representerar mindre än 0,3 % av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner. 2) Årsstämman 2024 beslutade om emission av 4,1 miljoner C-aktier för det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (LTV) I 2023 för Ericssons ledning och högre chefer. I enlighet med mandat från årsstämma beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 20,5 miljoner, vilket motsvarar cirka 0,1 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 20,7 miljoner. 3) Årsstämman 2025 beslutade om emission av 23,1 miljoner C-aktier för det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet LTV 2025 och LTV 2024 för Ericssons högre chefer. I enlighet med mandat från års- stämma beslutade styrelsen att återköpa de nyemitterade aktierna, som sedan omvandlades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna var SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 115,5 miljoner, vilket motsvarar cirka 0,7 % av aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till SEK 115,7 miljoner. Aktiebaserade nyckeltal 2025 2024 2023 2022 2021 Resultat per aktie efter utspädning, SEK1) 8,51 0,01 –7,94 5,62 6,81 Utdelning per aktie, SEK2) 3,00 2,85 2,70 2,70 2,50 Totalavkastning, % 4 47 8 –36 4 P/E-tal 11 14 962 –8 11 15 1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning. 2) För 2025 enligt styrelsens förslag. Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 20252024202320222021 Aktiehandel på olika marknads­ platser (B­aktier och ADS) Antal aktier, miljoner Nasdaq Stockholm USA Övriga Källa: Nasdaq 177Ericsson 2025 Ericssonaktien Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 182 ===== Aktie­ och ADS­priser Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats – Nasdaq Stockholm Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30. Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med information om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna. Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på Nasdaq New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner. Aktiekurser på Nasdaq Stockholm SEK 2025 2024 2023 2022 2021 A-aktien, sista handelsdag 90,50 89,80 63,80 66,00 100,20 A-aktien, högsta (3 nov 2025) 98.80 92,20 73,00 118,40 128,80 A-aktien, lägsta (7 apr 2025) 66,10 54,20 50,00 63,50 91,90 B-aktien, sista handelsdag 90,60 89,88 63,11 60,90 99,79 B-aktien, högsta (3 nov 2025) 98,56 92,34 68,50 117,32 121,80 B-aktien, lägsta (7 apr 2025) 65,94 53,02 48,53 58,81 91,00 Källa: Nasdaq Stockholm Aktiekurser på Nasdaq New York USD 2025 2024 2023 2022 2021 ADS, sista handelsdag 9,65 8,08 6,30 5,84 10,87 ADS, högsta (30 okt/3 nov 2025) 10,35 8,62 6,43 12,78 15,32 ADS, lägsta (7 apr/9 apr 2025) 6,64 4,77 4,33 5,16 9,93 Källa: Nasdaq New York Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York Nasdaq Stockholm Nasdaq New York SEK per A-aktie SEK per B-aktie USD per ADS 1) Period Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta och lägsta aktiekurs per år 2021 128,80 91,90 121,80 91,00 15,32 9,93 2022 118,40 63,50 117,32 58,81 12,78 5,16 2023 73,00 50,00 68,50 48,53 6,43 4,33 2024 92,20 54,20 92,34 53,02 8,62 4,77 2025 98,80 66,10 98,56 65,94 10,35 6,64 Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal 2024 Första kvartalet 67,00 55,20 65,33 54,88 6,28 5,20 2024 Andra kvartalet 67,30 54,20 67,10 53,02 6,34 4,77 2024 Tredje kvartalet 80,30 65,00 79,04 64,58 7,83 6,12 2024 Fjärde kvartalet 92,20 75,00 92,34 74,72 8,62 7,31 2025 Första kvartalet 98,00 77,50 97,68 77,34 8,90 7,35 2025 Andra kvartalet 85,90 66,10 85,94 65,94 9,00 6,64 2025 Tredje kvartalet 83,00 70,10 82,36 69,90 8,64 7,16 2025 Fjärde kvartalet 98,80 77,50 98,56 77,50 10,35 8,12 Högsta och lägsta aktiekurs per månad Augusti 2025 77,00 70,10 76,82 69,90 7,99 7,87 September 2025 78,60 72,60 78,58 72,52 8,38 8,27 Oktober 2025 96,80 77,50 96,76 77,50 10,35 10,09 November 2025 98,80 90,00 98,56 88,88 10,35 9,60 December 2025 91,80 88,70 91,68 88,58 9,82 9,65 Januari 2026 99,10 84,50 99,00 84,56 11,22 9,21 1) En ADS = 1 B-aktie. Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York 178 Ericsson 2025Ericssonaktien Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 183 ===== Aktieägare Den 31 december 2025 hade Moderbolaget 371 385 aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 788 med adress i USA. Enligt information från Bolagets depå- bank, Deutsche Bank, fanns det 267 084 867 ADS (American Deposi- tary Shares) utestående per den 31 december 2025, och 2 443 regist- rerade innehavare av ADS. Ett stort antal av Ericssons ADS förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare för kunders räkning. Den 14 januari 2026 fanns 233 362 sådana konton. Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2025 cirka 88 % av A-och B-aktierna av svenska och utländska institutioner. Bolagets stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktie ägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening. Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter för arbetstagarrepresentanter och innehav som ägdes av makar, mindreåriga barn, samt innehav i privata bolag, i förekommande fall) den 31 december 2025. Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav Antal A-aktier Antal B-aktier Rösträtter, procent Ledande befattningshavare och styrelseledamöter (31 personer) 0 3 126 672 0,05 % För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten. Antal aktier1) Innehav Antal aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier Andel aktiekapital Andel röster Marknadsvärde, MSEK 1–500 294 708 1 255 698 36 345 242 1,12 % 0,85 % 3 407 501–1 000 33 690 866 761 24 589 701 0,76 % 0,58 % 2 306 1 001–5 000 34 652 2 505 797 72 877 454 2,24 % 1,71 % 6 829 5 001–10 000 4 610 956 510 32 171 413 0,98 % 0,73 % 3 001 10 001–15 000 1 294 366 061 15 585 125 0,47 % 0,34 % 1 445 15 001–20 000 589 308 759 10 182 621 0,31 % 0,23 % 950 20 001– 1 842 255 495 596 2 917 384 135 94,11 % 95,55 % 287 437 Totalt 31 december 20252) 371 385 261 755 983 3 109 595 752 100 % 100 % 305 377 1) Källa: Euroclear. 2) Inkluderar en förvaltardifferens om 460 861 aktier. Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2025 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2025, 2024 och 2023. De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2025 samt total andel röster i procent per den 31 december 2025, 2024 och 2023 Person eller organisation1) Antal A-aktier Av totalt antal A-aktier procent Antal B-aktier Av totalt antal B-aktier procent Procent av totalt antal A+B-aktier 2024 Rösträtter, procent 2023 Rösträtter, procent 2022 Rösträtter, procent Investor AB 120 762 803 46,14 213 729 738 6,87 9,92 24,82 24,52 23,75 AB Industrivärden 86 052 615 32,88 1 000 000 0,03 2,58 15,04 15,10 15,11 AMF Tjänstepension AB och AMF Fonder 20 650 000 7,89 87 231 343 2,81 3,20 5,13 5,00 4,52 BlackRock Institutional Trust Company, N.A. 0 0,00 137 868 481 4,43 4,09 2,41 2,41 2,42 The Vanguard Group, Inc. 1 161 057 0,44 106 223 709 3,42 3,19 2,06 1,97 1,90 Cevian Capital 339 228 0,13 106 833 362 3,44 3,18 1,92 2,73 2,73 Fidelity International 0 0,00 106 465 638 3,42 3,16 1,86 2,32 3,56 Hotchkis and Wiley Capital Management, LLC 0 0,00 96 401 190 3,10 2,86 1,68 2,04 2,49 Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam) 7 977 0,00 93 142 444 3,00 2,76 1,63 1,64 1,88 Acadian Asset Management LLC 0 0,00 72 785 149 2,34 2,16 1,27 0,85 0,02 DNB Asset Management AS 11 927 0,00 62 477 127 2,01 1,85 1,09 1,06 1,86 Handelsbanken Kapitalförvaltning AB 21 012 0,01 59 091 460 1,90 1,75 1,04 1,16 1,12 State Street Investment Management (US) 2 697 0,00 51 927 102 1,67 1,54 0,91 0,93 0,94 SEB Investment Management AB 0 0,00 51 696 942 1,66 1,53 0,90 0,66 0,61 Norges Bank Investment Management (NBIM) 1 352 211 0,52 35 633 510 1,15 1,10 0,86 0,80 0,71 Others 31 394 456 11,99 1 827 088 557 58,76 55,13 37,38 36,80 36,40 Totalt 261 755 983 100 3 109 595 752 100 100 100 100 100 1) Källa: Nasdaq. Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B­aktier Kapitalandel 2025 2024 Sverige 41,40 % 40,87 % USA 25,50 % 27,75 % Storbritannien 9,99 % 9,62 % Norge 4,13 % 4,20 % Danmark 1,24 % 1,23 % Övriga länder 17,74 % 16,33 % Källa: Nasdaq Aktieägare, fördelning typ av ägare Procentuellt ägande (röster) 2025 2024 Svenska institutioner 58,66 % 58,79 % varav: – Investor AB – Industrivärden AB – AMF Tjänstepension och AMF Fonder 24,82 % 15,04 % 5,13 % 24,52 % 15,10 % 5,00 % Utländska institutioner 29,31 % 28,61 % Privata svenska investerare 5,07 % 5,11 % Övriga 6,97 % 7,50 % Källa: Nasdaq 179Ericsson 2025 Ericssonaktien Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 184 ===== –10 –8 –6 –4 –2 0 2 4 6 8 10 20252024202320222021 5,626,81 8,51 0,01 –7,94 Resultat per aktie, efter utspädning SEK Resultat per aktie, efter utspädning 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 20252024202320222021 3,002,852,702,702,50 Utdelning per aktie SEK Utdelning per aktie 1) För 2025 enligt styrelsens förslag. Kursutveckling Ericssons marknadsvärde ökade med 1,5 % under 2025 till SEK 305 miljarder, från SEK 301 miljarder 2024 (vilket motsvarar en ökning med 42,3 % jämfört med 2023). År 2025 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm 30, på Nasdaq Stockholm med 16,1 %, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 20,4 % och S&P 500 Index ökade med 16,4 %. Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm A-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad Total volym (A) tusental per månad Slutkurs (A) i SEK (A) OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2021 0 1 000 2 000 3 000 26 000 // 2021 2022 2023 2024 2025 0 50 100 150 200 B-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad Total volym (B) tusental per månad Slutkurs (B) i SEK (B) OMX30 (i SEK) baserat på startdatum 2021 Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm. 0 100 000 200 000 300 000 400 000 2021 2022 2023 2024 2025 0 40 80 120 160 Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York ADS-aktier, USD tusental omsatta aktier per månad Total volym (ADS) tusental per månad Slutkurs (B) i USD S&P500 (i USD) baserat på startdatum 2021 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 2021 2022 2023 2024 2025 0 5 10 15 20 25 180 Ericsson 2025Ericssonaktien Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 185 ===== Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2026 kommer att hållas tisdagen den 31 mars 2026 kl. 14:00 i Bolagets lokaler: ”Open Box”, Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm. Aktieägare har också möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Information om anmälan och meddelande om deltagande, hur aktieägarna kommer att kunna utöva sin rösträtt samt delta genom ombud och assistenter finns i kallelsen till års- stämman. Information finns också tillgänglig på Bolagets webbplats www.ericsson.com. Kapitalallokering Ericssons styrelse har under 2025 utfört en genomgång av prioriteringar kopplade till bolagets kapitalallokering och balansräkning. Genomgången har resulterat i uppdat- erade nyckelprinciper för kapitalallokering, vilka är: (1) bibehålla teknikledarskap och säkerställa starkt kundförtroende genom fort- satta FoU-investeringar, även under perioder med ökad volatilitet på marknaden eller låg visibilitet, (2) stabila till progressiva ordinarie utdelningar, (3) selektiva inorganiska invest- eringar som kompletterar befintlig produkt- portfölj och/eller marknadsnärvaro samt (4) säkerställa kapitaldisciplin genom att åter- föra överskott till aktieägarna. Ericsson strävar efter en solid nettokassa över tid för att säkerställa den främsta prior- iteten teknikledarskap och starkt kundför- troende, även under perioder med ökad volatilitet på marknaden eller låg visibilitet. Dessutom är Ericsson beslutna att ha kredit- betyget ”kreditvärdig”. Aktieägarinformation Baserat på granskningen och helårsresult- atet 2025, och i linje med de uppdaterade principerna för kapitalallokering, har styrelsen dragit slutsatsen att det finns överskotts- kapital som är tillgängligt för återföring till aktieägarna. Styrelsen föreslår årsstämman en ord- inarie utdelning till aktieinnehavare om SEK 3,00 (2,85) per aktie för räkenskapsåret 2025. Utdelningen föreslås utbetalas i två delar, SEK 1,50 per aktie med 2 april 2026 som avstämningsdatum och SEK 1,50 per aktie med 29 september 2026 som avstäm- ningsdatum. Om årsstämman godkänner utdelningen förväntas utbetalningarna göras 9 april 2026 och 2 oktober 2026. Den före- slagna utdelningen tar hänsyn till resultatet för 2025, balansräkningen, framtida affärs- planer samt förväntad ekonomisk utveckling. För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Ericssons styrelse föreslår dessutom års- stämman att bemyndiga styrelsen att initiera ett aktieåterköpsprogram, varvid återköpen förväntas inledas efter att kvartalsrapport en för första kvartalet 2026 publicerats. Det föreslagna programmet har som mål att åter- föra upp till SEK 15 miljarder i likvida medel till aktieägarna under den period som sträcker sig som längst fram till årsstämman 2027, med formellt mandat att återköpa maximalt 10 % av utestående aktier. Återköp av aktier föreslås omfatta B-aktier som handlas på Nasdaq Stockholm. De återköpta aktierna förväntas dras in eller användas för att finans- iera godkända LTV-program. Sammanlagt uppgår förslagen till en potentiell återföring till aktieägarna på upp till SEK 25,0 miljarder för räkenskapsåret 2025. Justerat för de föreslagna återföring- arna till aktieägarna förblir nettokassan vid årsslutet 2025 på en solid nivå med tanke på framtida investeringar för att bibehålla teknikledarskapet. Finansiell information från Ericsson 2025 Form 20-F för USA-marknaden: Mars 2026 Delårsrapporter 2026: 17 april 2026 (Kv 1) 14 juli 2026 (Kv 2) 15 oktober 2026 (Kv 3) 22 januari 2027 (Kv 4) Årsredovisning 2026: Mars 2027 181Ericsson 2025 Aktieägarinformation Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 186 ===== Avkastning på eget kapital Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget i procent av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december). Avkastning på sysselsatt kapital EBIT (förlust) dividerat med fempunktssnitt för sysselsatt kapital. Bruttokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga). Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av nettoomsättningen. CAPEX (capital expenditures) Investeringar i anläggningstillgångar. EBIT Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT­marginal EBIT i procent av nettoomsättningen. EBITA Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar (inklusive goodwill). EBITA­marginal EBITA i procent av nettoomsättningen. Finansiella intäkter och kostnader, netto Finansiella intäkter, finansiella kostnader och valutakursvinster/-förluster, netto. Även kallat finansnetto. Fritt kassaflöde efter M&A Kassaflöde från den löpande verksamheten efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A Kassaflöde från den löpande verksamheten efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar (exklusive M&A) och återbetal- ning av leasingskulder. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutakurs effekter. Även kallad organisk försäljningstillväxt. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar (DSO) Genomsnitt för fem kvartal av kontraktstill- gångar, kundfordringar och kundfinansiering (kort- och långfristiga) minus kontrakts skulder dividerat med nettoomsättning multiplicerat med 365, uttryckt som antal dagar. Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder (DPO) Genomsnitt för fem kvartal av förskott till leverantörer och förutbetalda kostnader minus leverantörsskulder dividerat med absolut värde av kostnaden för sålda varor exklusive omstruktureringskostnader multiplicerat med 365, uttryckt som antal dagar. Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod. Justerat Justerade mått justeras till att exkludera omstruktureringskostnader. Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerat med fempunkts- snitt för sysselsatt kapital. KGE Kassagenererande enhet. M&A Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions). Nettokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och långfristig). OCI Övrigt totalresultat (Other comprehensive income). Omsättningshastighet i lager (ITO) Genomsnittligt lager under fem kvartal dividerat med absolut värde av kostnaden för sålda varor exklusive omstrukturerings- kostnader multiplicerat med 365, uttryckt som antal dagar. Operativt rörelsekapital Lager, kontraktstillgångar, kundfordringar, kundfinansiering (kortfristig och långfristig), förskott till leverantörer och förutbetalda kostnader minus kontraktsskulder och leverantörsskulder. OPEX (operating expenses) Rörelsekostnader. P/E­tal P/E-talet beräknas som B-aktiens pris sista handelsdagen dividerat med resultat per aktie, före utspädning. Resultat per aktie, före utspädning Resultat per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktie ägare dividerat med vägt medelantal ute stående stamaktier under perioden. Resultat per aktie efter utspädning Resultat per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal utestående aktier justerat för utspädningseffekter av potentiella stam aktier. SG&A Försäljnings- och administrationskostnader (Selling, General and Administrative opera- ting expenses). Soliditet Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatte- skulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörs- skulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). Totalavkastning (TSR) Ökning eller minskning av kursen för B-aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början. Value at risk (VaR) En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan upp- komma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont. Finansiella begrepp1) Valutakurser Valutakurser i konsolideringen Januari–december 2025 2024 SEK/EUR Genomsnittskurs1) 11,09 11,42 Slutkurs 10,82 11,49 SEK/USD Genomsnittskurs1) 9,90 10,51 Slutkurs 9,19 10,99 1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom- snittlig valutakurs för perioden. 1) För ytterligare information av vissa finansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 172–176. 182 Ericsson 2025Finansiella begrepp Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 187 ===== Cloud – Molnteknik När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter. Cloud native – molnbaserad Cloud native är ett mjukvarubaserat tillväga- gångssätt för att bygga, driva och hantera moderna applikationer i molnbaserade datamiljöer. CO2e Koldioxidekvivalenter. Mängd av en viss växt- husgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt. CPaaS Communications Platform as a Service. En molnbaserad plattform som tjänst som ger företag verktyg och API:er för att kunna inte- grera kommunikationsfunktioner i realtid, som tal, video och meddelandetjänster, i sina egna företagsapplikationer. ESG (Eng. Environment, Social and Governance). Miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Syftar på tre övergripande teman för att utvär- dera icke-finansiella faktorer som kan påverka ett företags förmåga till värdeskapande. FWA Fixed Wireless Access är fast bredband via mobilnätet, eller en internetteknik med hög hastighet som använder mobilnätet i stället för kablar. GHG (Eng. greenhouse gases) Växthusgaser. Naturligt förekommande och antropogena gaser som absorberar och håller kvar värme i atmosfären och därigenom bidrar till växthus- effekten och den globala uppvärmningen. IKT Informations- och kommunikationsteknik. IoT Internet of Things (Sakernas internet). Ett nätverk av fysiska objekt, t.ex. enheter, sensorer och ställdon, som är utrustade med elektronik och konnektivitet så att de kan samla in, skicka och ta emot data. IPR Immaterialrättigheter, ”Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent. ITU Internationella teleunionen. Konnektivitet Förmågan hos mobila enheter att etablera och upprätthålla en trådlös uppkoppling till ett nät, vilket möjliggör kommunikation, datautbyte och tillgång till internettjänster. Kärnnät Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att diri- gera röstsamtal och styra datatrafik. Latens (svarstid) Latens (svarstid) avser fördröjningen i tid när en enhet skickar en förfrågan och när den får svar från nätet. LCA (Eng. life-cycle assessment). Livscykelanalys. En metodik för att beräkna en produkt eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livs- cykel, från utvinning av råvaror och tillverk- ning, och användning till hanteringen av en uttjänt produkt. Leverantör av kommunikationstjänster En leverantör av kommunikationstjänster är ett företag eller en enhet som erbjuder olika kommunikationsrelaterade tjänster, såsom telekommunikation, internet och meddelande- tjänster, till privatpersoner, företag eller andra organisationer. LWI (Eng. lost workday incidents). Arbetsrelate- rade Incidenter med sjukfrånvaro. Incident er som inneburit en eller flera dagar med sjukfrånvaro. Managed services Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster. Mobilt bredband Trådlös bredbandsuppkoppling till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik. Nedströms i värdekedjan/Utsläpp nedströms Verksamheter (och relaterade utsläpp av växthusgaser) som sker efter tillverkning/ produktion, främst kopplat till produktens eller tjänstens distribution, användning, eller till hanteringen av en uttjänt produkt. 3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA. 4G/LTE Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE. 5G Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE. ABC (Eng. anti-bribery and corruption). Arbete för att motverka mutor och korruption. AI Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intelligenta varelser. AI­native Designat och utvecklat med artificiell intel- ligens som en grundläggande komponent i dess arkitektur, funktionalitet och användar- upplevelse, snarare än att lägga till AI-funk- tioner i ett befintligt system som ett komplet- terande drag. API Application Programming Interface (API) eller ett applikationsprogrammeringsgräns- snitt består av en uppsättning regler och specifikationer som gör det möjligt för en mjukvaruapplikation att interagera med en annan. Det definierar hur en begäran om tjänster eller data anropas och hur svaren formateras. Business & Operations Support Systems Affärsstöds- och driftstödssystem. IT-system som används av leverantörer av kommuni- kationstjänster för att driva de kommersiella processerna och för att hantera nätdrift en end-to-end. Business Support Systems (affärsstödssystem) omfattar kund- och intäktsorienterade funktioner som produkt- katalog, försäljning och order, fakturering och kundvård, medan Operations Support Systems (driftstödssystem) omfattar nät- och tjänsteorienterade funktioner som tjänste- design och -inventering, provisionering/ orkestrering, konfiguration, övervakning och garantier. Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag. Ordlista 183Ericsson 2025 Ordlista Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 188 ===== Nettonollutsläpp – Net Zero Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte sker några nettoutsläpp av växth usgaser till atmosfären. Organisationer kan uppnå detta främst genom att minska sina utsläpp samt genom att använda vissa godkända teknik er för koldioxidinfångning, avskiljning och lag- ring för att neutralisera kvarvarande och oundvikliga utsläpp. Nätskivning (Network slicing) Logisk uppdelning av ett gemensamt fysiskt mobilnät i flera virtuella nät (skivor), där varje skiva anpassas med egna krav på prestanda, säkerhet och drift för att stödja olika tjänster eller kundgrupper. Parisavtalet Ett juridiskt bindande internationellt fördrag om klimatförändringar, antaget av 196 par- ter vid FN:s klimatkonferens (COP21) i Paris 2015. Parisavtalet omfattar ett globalt ram- verk för att undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärm- ningen till långt under 2 C och genom att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Privata mobilnät Ett privat mobilnät är ett dedikerat trådlöst kommunikationssystem som använder mobil- teknik för att tillhandahålla säker, skräddar- sydd uppkoppling för en specifik organisation eller plats, oberoende av publika mobilnät. Programmerbara nät En flexibel och anpassningsbar kommuni- kationsinfrastruktur som möjliggör att på ett dynamiskt sätt ändra och kontrollera nätets beteende genom mjukvara, vilket möjliggör en snabb implementering av nya tjänster, protokoll och konfigurationer. RAN Radioaccessnät, ”Radio Access Network”. RAN består av ett stort antal radiobas- stationer som mobiltelefoner och enheter kan koppla upp sig mot. SASB Sustainability Accounting Standards Board. En organisation som publicerar standarder för hållbarhetsrapportering. Numera en del av IFRS (International Financial Reporting Standards) Foundation. SBTi Science Based Target initiative är ett partner- samarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världs- naturfonden (WWF), som definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar och nettonollmål i linje med klimatvetenskapen, samt tillhandahåller en oberoende bedöm- ning avseende ambitionsnivån i målen som antagits av företag och andra organisationer. Scope 1 Direkta växthusgasutsläpp som härrör från tillgångar/källor som ägs eller kontrolleras av en organisation. Vanligtvis från förbränning av fossila bränslen. Scope 2 Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från energi som köps in och används, men som inte genererats av en organisation. Vanligtvis från inköpt el, värme och kyla. Scope 3 Övriga indirekta växthusgasutsläpp som uppstår till följd av en organisations verksam- het, men som härrör från källor som inte ägs eller kontrolleras av samma organisation. Dessa omfattar utsläpp som sker i leveran- törskedjan och utsläpp som sker när kunder använder ett företags produkter och tjänster. SASE Secure Access Service Edge. En nätarkitektur som kombinerar nätsäkerhetsfunktioner med WAN-funktioner för att stödja organisation- ers behov av dynamisk och säker åtkomst. Lösningen levereras ofta som en molnbase- rad tjänst. SIM Ett SIM-kort (Subscriber Identity Module) är ett kort i en mobil enhet som lagrar abonnentinformation för nätautentisering. Standalone Access (SA) En implementeringsmodell där 5G-nätet drivs fristående från existerande 4G-infra- struktur. 5G standalone använder sitt eget 5G-kärnnät, för att fullt ut kunna möjliggöra avancerade funktioner och funktionalitet. UNGP FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Företagens ansvar för att skydda och respektera mänskliga rättig- heter definieras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Uppströms i värdekedjan/utsläpp uppströms Verksamheter (och relaterade växthus- gasutsläpp) som sker i en organisations leverantörskedja, vilket omfattar utvinning av råmaterial, tillverkning, montering och distribution av inköpta produkter och komponenter, samt andra inköpta tjänster. Verksamhetskritisk Ett verksamhetskritiskt nätverk är en mycket tillförlitlig och säker kommunikationsinfra- struktur som är nödvändig för att kunna uppehålla oavbruten drift av samhällskritiska och affärskritiska funktioner, där alla fel kan orsaka betydande störningar eller skada. VR och AR Tekniker som innefattar virtuell verklighet eller virtual reality (VR) och förstärkt verklig- het eller augmented reality (AR). Med dessa tekniker kan användare uppleva och intera- gera med datagenererade simuleringar. WWAN WWAN (Wireless Wide Area Network) är en typ av trådlöst nät som erbjuder uppkoppling över ett brett geografiskt område, vanligtvis med stöd av mobilteknik som 3G, 4G eller 5G för att koppla upp mobila enheter. Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag. 184 Ericsson 2025Ordlista Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 189 ===== Ingår i Ericsson Årsredovisning 2025 Bolagsstyrnings­ rapport Årsredovisning 2025 Ersättnings­ rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport → → ===== SIDA 190 ===== Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2025 1 Bolagsstyrningsstruktur 2 Etik och regelefterlevnad 3 Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 4 Riskhantering 4 Regelverk 5 Efterlevnad av tillämpliga börsregler 5 Ägandestruktur 5 Bolagsstämmor 6 Valberedningen 7 Styrelsen 8 Styrelsens kommittéer 10 Ersättning till styrelseledamöter 12 Styrelseledamöter 14 Ledning 19 Medlemmar i koncernledningen 20 Revisor 26 Intern kontroll över finansiell rapportering 26 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 29 Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport bifogad till den Finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med års- redovisningslagen. En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad. Bolagsstyrnings­ rapport 2025 ===== SIDA 191 ===== Inledning och viktiga uppdateringar avseende styrning under 2025 För att vara branschledande behöver tek­ nikledarskap kombineras med operationell excellens, inklusive i hur Ericsson bedriver sin verksamhet. Ericsson anser att stark bolags­ styrning leder till bättre beslutsfattande, vilket stärker Bolagets konkurrenskraft, förbättrar förmågan att på ett effektivt sätt genomföra sin strategi och slutändan skapa aktieägarvärde. Ericssons bolagsstyrning Ericsson har åtagit sig att upprätthålla högsta standard för bolagsstyrning och har etablerat ett bolagsstyrningsramverk som: – Stärker verksamheten, vilket möjliggör strategiskt genomförande och operationell excellens. – Främjar och underlättar en effektiv tillsyn över hela organisationen av styrelsen, VD och koncernchef samt koncernledningen på alla nivåer i organisationen. – Möjliggör beslutsfattande av hög kvalitet och med tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. – Skapar en robust riskhanteringsstrategi för att effektivt identifiera, hantera och begränsa risker och tillvarata möjligheter. – Bidrar till förenklingsarbetet, banar väg för organisationens strävan efter att för­ bättra sitt arbetssätt och rensa i processer som inte längre passar för sitt avsedda syfte och inte heller understödjer ett starkt genomförande. Viktiga åtgärder avseende bolagsstyrning under 2025 Ericsson fortsatte under 2025 sitt intensiva arbete med att stärka och förenkla bolags­ styrningen, inklusive att befästa och förtyd­ liga den högsta nivån av koncernens styrning genom en uppsättning centrala pelare för bolagsstyrning. Pelare för bolagsstyrning Pelarna för bolagsstyrning etablerades för att ytterligare integrera ett förbättrat och tydligt, principbaserat styrningsramverk som vägleder medarbetarna samtidigt som det bygger på deras styrkor – vilket främjar en transparent företagskultur präglad av samar­ bete och öppen dialog. Dessa pelare främjar även sunda och affärsetiska beslut, robust riskhantering, klara och enhetliga åtgärder vid oegentligheter samt tvärfunktionell sam­ ordning. Ericsson har under 2025 fokuserat på att förfina strukturen i sina styrdokument och förstärkt ramverket för bolagsstyrning som består av en uppsättning kärnprinciper för koncernen, protokoll och riktlinjer, som den högsta nivån av koncernövergripande styrdokument. Dessa pelare för bolagsstyrning är hörn­ stenen i Ericssons styrningsramverk och utgör grunden för koncernens verksamhet. Pelarna för styrning anger principer och krav för att vägleda och möjliggöra beslutsfattande av hög kvalitet, en stark översyn, förbättrad riskhantering och förenkling i hela koncernen och beskriver de grundläggande reglerna, förväntningarna och relevanta standarderna (både interna och externa) för Ericsson och dess medarbetare, samtidigt som de möj­ liggör tvärfunktionella samarbeten och samordning. House of Policies: House of Policies, som består av alla koncernövergripande riktlinjer, fastställer krav och förväntningar gällande de relevanta ämnen som omfattas av respektive policy, och tillsammans utgör dessa de vikti­ gaste spelreglerna för uppförande inom hela koncernen, genom att formulera de grund­ läggande principer som krävs för att bedriva verksamheten och uppfylla både interna och relevanta externa standarder. Under 2025 fortsatte Ericsson att förenkla, uppdatera och utveckla House of Policies för att fast­ ställa riktlinjer som är enkla, relevanta och utformade för att vara tillämpliga inom hela koncernen. Under 2025 etablerade Ericsson bland annat: – Development, Innovation and Use of Technology Group Policy, som fastställer principerna för beslutsfattande avseende design, utveckling, försäljning, driftsätt­ ning och användning av Ericssons pro­ dukter, samt ramverk och styrning för att genomföra dessa principer, och – Artificial Intelligence Group Directive, som syftar till att påskynda införandet av AI­teknik inom Ericsson på ett ansvarsfullt och tillförlitligt sätt, i linje med Bolagets värderingar och god bolagsstyrning. Group Decision-Making Protocol: Klargör beslutsfattande befogenheter och ansvar, och ger ett effektivt, sammanhållet ramverk för att främja samarbete och tvärfunktionell samordning samt bidra till att viktiga frågor eskaleras på ett lämpligt sätt, samtidigt som det stärker medarbetarna och underlättar förenkling och agilitet i beslutsfattandet. Priority Group Contract Protocol: Förtydligar ansvar, ägande och tillsyn gällande de vikti­ gaste koncernövergripande kontrakten och införde framgångsrikt Priority Group Contract Committee för att skapa strikta ramar för de viktigaste kontrakten. Material Group Risk Protocol: Anger tyd­ liga krav för identifiering och eskalering av väsentliga koncernrisker inom Ericsson. Under 2025 fortsatte Ericsson att bygga vidare på den framgångsrika implemente­ ringen av koncernriskprotokollet, Material Group Risk Protocol, och Business Risk Committee (BRC) i koncernens ramverk för bolagsstyrning och riskhantering vilket möj­ liggör en effektiv identifiering, hantering och övervakning av risker. Ericssons kärnvärden Professionalism Uthållighet RespektIntegritet Ericssons kärnvärden Ericssons kärnvärden ligger till grund för Bolagets kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr hur de för­ håller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget bedriver verksamheten. När Ericsson genomför sin strategi, är de anställda grunden, som omfamnar och för vidare Ericssons kärnvärden: professiona­ lism, uthållighet, respekt och integritet. På Ericsson är de anställdas nöjdhet och väl­ befinnande förenliga både med Bolagets kärnvärden och en viktig del i att kunna konkurrera och lyckas i framtiden. Beslutsfattande av hög kvalitet och god riskhantering i en komplex och konkurrens­ utsatt global miljö kräver en högkompetent arbetsstyrka med ett brett spektrum och mångfald av perspektiv. På Ericsson odlar vi en inkluderande miljö där alla känner sig bekväma och känner att de får stöd. Våra beslut är inkluderande och meritbaserade, och vi främjar en kultur byggd på respekt och professionalism. Att främja en inklu­ derande miljö är avgörande, eftersom vi vet att när våra anställda känner sig trygga med att vara sig själva och vet att de har frihet och möjlighet att fatta beslut, blir de mer produktiva och innovativa. Dessa åtgärder stärker beslutsfattandet och produktiviteten, omvandlar hur Ericsson arbetar och möjliggör snabbare och smar­ tare resultat – bygger kapacitet för idag samtidigt som vi förbereder oss för fram­ tida möjligheter. 1Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 192 ===== Under 2025 fortsatte Ericsson att betona för­ enkling, tvärfunktionella samarbeten, delat ansvarstagande och ett starkt engagemang för att främja en öppenhetskultur (Speak Up). Åtgärderna inkluderade följande: – Fortsatt förstärkning av prestationsstyr­ ning (Performance Management) på alla nivåer inom organisationen samt infö­ rande av tydliga, konsekventa och ända­ målsenligt stränga åtgärder för korrigering där oegentligheter har konstaterats. – Rigorösa tester av hur effektivt program­ met för etik och regelefterlevnad är, inklu­ sive riktade bedömningar av risker inom marknadsområden och affärsenheter. – Fortsatt användning av datadrivna insik­ ter, ansvarsfullt användande av AI och digitalisering genom verksamheten. – En centraliserad och stand ardiserad metod för hantering av utredningar och åtgärder, som stärker mottagandet och ärende hanteringen samtidigt som den för­ stärker tydlig och konsekvent ansvarsta­ gande och åtgärder vid oegentligheter. – Förenkling och omstrukturering av kon­ cernens centrum för bolagsfrågor (”cor­ porate center”) för att skapa en mer flexibel, ansvarstagande och affärsdriven organisation. Ericsson fortsätter att integrera regelefterlev­ nad i verksamheten, vilket främjar ägarskap och ansvarstagande där beslut fattas och åtgärder vidtas. Självtestning har förankrats i Bolagets affärsverksamhet och drivs nu fullt ut av de verksamhetsansvariga med hjälp av ett riskbaserat tillvägagångssätt. Som en del av Ericssons process med att prioritera en integritetsstyrd kultur och integrera program­ met för etik och regelefterlevnad i hela den globala organisationen ser Ericsson löpande över sin geografiska närvaro, inklusive i juris­ diktioner med förhöjda risker och jurisdik­ tioner under utveckling, och har tagit beslut om och kan även i framtiden ta beslut om att lämna vissa jurisdiktioner när detta anses vara i Bolagets bästa intresse. Bolagsstyrningsstruktur Ericsson har följande organisatoriska bolagsstyrningsstruktur: Aktie ägare Styrelsen VD och koncernchef Koncernledningen Verksamhet och genomförande av strategi Enligt aktiebolagslagen har Ericssons aktie ägare särskild beslutanderätt, bland annat i frågor som inte uttryckligen omfat­ tas av ett annat bolagsorgans exklusiva behörighet. Aktie ägarnas beslutande­ rätt omfattar bland annat att utse sty­ relse och att godkänna eventuella änd­ ringar av bolagsordningen liksom vissa företagsomstruktureringar. Styrelsen består av ledamöter som väljs varje år på årsstämman, samt arbetstagar­ representanter med suppleanter (vilka utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag). Styrelsen är ytterst ansvarig för Ericssons organisation och för­ valtningen av Ericssons verksamhet, och är därmed ytterst ansvarig för att övervaka Bolagets strategi, organisation och verksam­ het, och har inrättat fyra kommittéer: 1) Kom­ mittén för Audit and Compliance, 2) Finans­ kommittén, 3) Kompensationskommittén samt 4) Kommittén för Enterprise Business and Technology. VD och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar, i enlighet med aktiebolagslagen och riktlinjer från styrelsen, för den löpande förvaltningen av Bolaget. VD och koncern­ chef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar bland annat information om verk­ samhetens utveckling samt resultat, finansiell ställning och likviditet. VD och koncernchef stöds av koncernled­ ningen. Koncernledningen består av VD och koncernchef, chefsjuristen, Chief Financial Officer (CFO), Chief Operating Officer, perso­ naldirektören, den tekniska direktören, samt cheferna för affärsområden och marknads­ områden. Som en del av processen för att definiera ett förenklat och starkt corporate center har vissa koncernfunktioner upplösts under 2025 och delats upp på andra delar av verksamheten. I samband med detta har berörda befattningar i koncernledningen avskaffats. Medlemmarna i koncernledningen, under ledning av VD och koncernchef, ansvarar för att 1) leda koncernen och definiera koncer­ nens strategier och riktlinjer, verkställa kon­ cernens strategi samt fastställa och upprätt­ hålla företagskulturen, 2) utföra koncernöver­ gripande tillsyn och säkerställa ett effektivt ramverk för beslutsfattande och riskhantering (bland annat genom implementering av en effektiv styrning, ett starkt regelefterlevnads­ program och tillhörande interna kontroller), och 3) säkerställa operationell excellens och prestationsstyrning, optimera konkurrens­ kraften samt uppnå globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation inom koncernen. Koncernledningen sätter tonen i organisationen genom att främja höga stan­ darder för prestation och kritiskt tänkande, visa exempel på samarbeten och ha ett hel­ hetsperspektiv för organisationen. Ericssons organisationsstruktur består av centrala koncernfunktioner som tjänstgör som corporate center: (Finance, Legal Affairs and Compliance, Technology, People och Group Support), tillsammans med fem affärsområ­ den och fyra geografiska marknadsområden. Koncernens corporate center spelar en vik­ tig roll för att 1) utforma koncernens strategier, styrning och riktlinjer, 2) verkställa Bolagets strategi samt fastställa och upprätthålla före­ tagskulturen, däribland ansvara för koncern­ övergripande tillsyn och säkerställande av ett effektivt och sammanhängande ramverk för beslutsfattande och riskhantering, 3) hantera och verkställa centrala bolagsfrågor (bland annat bolagsstyrning, bolags­ och riskhante­ ringskontroller, kapitalstruktur, finansiering och andra bolagstransaktioner, efterlevnad av noteringskrav och informationsskyldigheter), 4) koncernens finansiella styrning och rappor­ tering (bland annat fastställande av mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp resultaten från marknads­ och affärsom­ rådena), samt att 5) tillhandahålla expertis från ämnesexperter som tillför mervärde för att främja de strategiska prioriteringarna (bland annat rättsliga frågor, fusioner och förvärv, finansiering, efterlevnad, teknik, kommunika­ tion, säkerhet, hållbarhet, hälsa och säkerhet och personalfrågor). Under 2025, som en del av sin strategi för att möjliggöra en mer flexibel och affärs­ driven organisation omstrukturerade och förenklade Ericsson sitt corporate center, bland annat genom att omdefiniera kon­ cernfunktionernas roll till starka och effektiva kompetenscentra och stärka ansvarstagan­ det inom affärsområdena och marknadsom­ rådena för att förbättra beslutsfattande och genomförande. Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärs­ lösningar som omfattar både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap. 2 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 193 ===== Marknadsområdena ansvarar för försälj­ ning och leverans av kundlösningar och för kontakterna med kunderna för att nå mark­ nadsledande positioner, med fokus på strate­ giskt viktiga marknader. Etik och regelefterlevnad Program för etik och regelefterlevnad Ericsson prioriterar en integritetsstyrd kultur samt etik och regelefterlevnad i allt Bolaget gör, och ingjuter integritet i och genom hela organisationen. Programmet för etik och regelefterlevnad vägleder beslut och möjlig­ gör för Ericsson att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt och transparent sätt i enlighet med såväl lagar som dess värderingar. Etik och regelefterlevnad är fortsatt strategiska prioriteringar för Ericsson, och Bolaget fort­ sätter att stärka och anpassa sitt program för att uppfylla nya förväntningar från myndig­ heter och tillgodose intressenternas behov. Ericsson har sedan 2019 investerat bety­ dande resurser i att stärka programmet för etik och regelefterlevnad samt införa och upprätthålla robusta system, kontroller och riktlinjer för att förebygga och upptäcka oegentligheter. Detta inkluderar områdena etik, bekämpning av korruption, mutor och penningtvätt, intressekonflikter samt kon­ kurrenslagstiftning. Framför allt har sats­ ningarna underbyggts av arbete inom hela organisationen för att omvandla Bolagets företagskultur och förbättra styrningsram­ verk och ­processer för att på så sätt stärka Ericssons verksamhet. Ericsson investerar också betydande resurser i att hjälpa alla medarbetare att förstå och tillämpa Bolagets riktlinjer och rutiner i praktiken, med ytterligare riktade utbildningsinsatser för personer i roller som är utsatta för högre risker kopplat till ansvars­ fullt företagande. Den affärsetiska koden anger Bolagets förväntningar, principer och krav på de anställda när de utför sitt arbete. Den sätter upp ett ramverk för etiskt besluts­ fattande och vägleder anställda när de fattar beslut och hanterar risker i arbetet med kolle­ gor, kunder, leverantörer, partners och andra intressenter. Den stödjer Ericssons Speak Up­kultur och förbjuder repressalier för per­ soner som i god tro rapporterar betänklighe­ ter gällande regelefterlevnad. Alla anställda behövde under 2025 bekräfta deras förstå­ else av den affärsetiska koden. Den affärse­ tiska koden, tillsammans med andra centrala pelare för styrning, vägleder och stödjer de anställda när de ska fatta beslut och bedriva verksamhet i en dynamisk och komplex miljö och bidrar till att säkerställa att Bolagets beslut och åtgärder är etiska och att Ericsson utgör en positiv global kraft. Integrerat och effektivt program för etik och regelefterlevnad För att göra integritet till en del av det dag­ liga beslutsfattandet krävs enligt Ericsson ett ständigt fokus på att säkerställa att regelef­ terlevnad och etik är integrerade i verksam­ heten. De senaste årens arbete har väsentligt stärkt Ericssons förmåga att identifiera och hantera faktiska och misstänkta överträdelser när det inträffar incidenter, samt syftar till att säkerställa att de åtgärdas på ett tydligt och konsekvent sätt. Regelbundna riskbedöm­ ningar och förenklade arbetsflöden bidrar till att snabbt identifiera och åtgärda brister, samtidigt som ansvaret stärks. Det bidrar vidare till att stärka ansvaret och försäkra att processer för regelefterlevnad och tillhörande kontroller är lämpliga för sitt avsedda syfte samt att de testas och förbättras vid behov. Åtgärder och system är däremot inte tillräck­ ligt i sig, utan för att upprätthålla integriteten krävs en kultur där det är en självklarhet att göra det rätta och där varje beslut, stort som litet, återspeglar de värderingar som Ericsson står för. Ericssons fortsatta arbete för att stärka av denna integritetskultur och förankra den i hela organisationen. Uthållighet kom­ mer att bidra till att Bolaget upprätthåller förtroendet hos sina kunder, medarbetare och andra intressenter. Dessutom, med hänsyn till omfattningen av sin globala organisation och den bransch där verksamheten bedrivs, utgör kontinuerlig förbättring en hörnsten i pro­ grammet för etik och regelefterlevnad. Kon­ cernledningen och styrelsen är engagerade i att förlöpande förbättra programmet för etik och regelefterlevnad så att det förblir både effektivt och hållbart samt ändamålsenligt i takt med att verksamheten utvecklas. Bolaget investerar fortlöpande i digitala funktioner som möjliggör effektivare arbets­ sätt genom förbättrad tillgång till data som är relevant för efterlevnad och smidiga processer för etik och regelefterlevnad som hjälper medarbetarna att fatta beslut grun­ dade på integritet. I takt med att det digitala landskapet utvecklas bidrar användningen av AI och dataanalys till att stärka hante­ ringen av regelefterlevnadsrisker och ytter­ ligare integrera regelefterlevnad i Ericssons verksamhet. Rapportering och utredningar av regelefterlevnad Bolaget uppmuntrar transparens genom Ericsson Compliance Line, en kommuni­ kationskanal genom vilken anställda och externa intressenter kan rapportera even­ tuella avvikelser från regelefterlevnaden. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt och året runt, och möjliggör rapportering från flera länder och på många språk, och ano­ nymt när så är tillåtet enligt lag. De anställda förväntas rapportera betänkligheter gällande överträdelser av den affärsetiska koden, inklusive överträdelser relaterade till korrup­ tion, bedrägeri, bokföring, interna kontroller, frågor rörande mänskliga rättigheter, lag­ brott eller händelser som skulle kunna skada verksamheten eller Ericssons anseende, Bolagets medarbetare eller aktieägare. I före­ kommande fall har Ericssons anställda och externa intressenter även möjlighet att rap­ portera vissa ärenden via lokala kanaler som har implementerats i enlighet med EU­direk­ tivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Ericssons Compliance Office and Investi­ gations ansvarar för att bedöma anklagelser om potentiella oegentligheter, utreda ankla­ gelser om potentiella efterlevnadsöverträdel­ ser samt att säkerställa snabba, konsekventa och lämpliga åtgärder. Under 2025 avslutade Corporate and Government Investigations 62 (61) utredningar och upptäckte bekräf­ tade överträdelser av den affärsetiska koden. Bolaget vidtog korrigerande och disciplinära åtgärder mot 118 (196) personer i samband med utredningar som utfördes av Corporate and Government Investigations, inklusive 47 (82) uppsägningar och 41 (60) skriftliga varningar. Mer information finns på sidan 133 i den finansiella rapporten, inklusive rap­ porterade ärenden uppdelade efter kategori. Ericsson har ett centraliserat, standardiserat ramverk för utredningar och åtgärder, vilket förbättrar mottagandet och ärendehante­ ringen och underlättar samtidigt ett tydligare och konsekvent ansvarsutkrävande och åtgärder vid regelöverträdelser. Chefen för Compliance Office and Investigations rap­ porterar regelbundet om utredningar till kom­ mittén för Audit and Compliance. Bolaget publicerar regelbundet ett nyhets­ brev till alla medarbetare, Integrity Insider (tidigare känt som Speak Up newsletter) som innehåller anonymiserade exempel på verkliga regelöverträdelser och hur de har åtgärdats, bland annat genom korrigerande och disciplinära åtgärder. Integrity Insider innehåller även exempel på situationer där anställda som ställts inför svåra val har fat­ tat lämpliga beslut samt lärdomar från etiska frågor eller frågor om regelefterlevnad hos andra bolag. Medarbetarnas vilja att göra sin röst hörd är viktig för att bidra till att säker­ ställa att Bolaget bedriver verksamheten med integritet. Mer information om rapportering av ären­ den avseende regelefterlevnad finns på sidan 133 i den finansiella rapporten. 3Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 194 ===== Hållbarhet och ansvarsfullt företagande För information om hållbarhet och ansvars­ fullt företagande, se hållbarhetsrapporten i den finansiella rapporten på sidan 103–105. Riskhantering Riskhantering är ett viktigt element i strate­ giskt beslutsfattande och värdeskapande. Ericsson strävar efter att fånga upp de möjlig­ heter och hot som är relaterade till Bolagets strategiska mål. Ericssons riskhanteringsak­ tiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och operativa strategier. Bolaget har under de senaste åren vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa att strategiska, externa och interna risker på ett adekvat sätt identifieras, bedöms, rapporteras internt, eskaleras samt åtgärdas effektivt. Det är högsta prioritet att säkerställa ansvar för riskhantering på alla nivåer i organisationen. Ericssons ledning betonar vikten av att identifiera och hantera risker i beslutsfattande på alla nivåer och har integrerat detta i Ericssons relevanta ope­ rativa och funktionella processer. Ericsson strävar efter att säkerställa att risker bedöms korrekt och på ett transparent sätt, och där så är lämpligt eskaleras inom organisationen. Material Group Risk Protocol reglerar analysen och eskaleringen av väsentliga risker inom koncernen. Business Risk Com­ mittee utövar tillsyn och främjar ansvars­ tagande för potentiellt väsentliga risker. Business Risk Committee leds gemensamt av chefsjuristen och CFO och fungerar som ett integrerat forum för eskalering och över­ vakning av risker, vilket har stärkt ledningens beslutsfattande och riskhantering. Business Risk Committee­processen och en koncernö­ vergripande riskbedömning har förbättrat Ericssons allmänna insyn i koncernrisker, och har ökat harmoniseringen och möjligheten att på ett effektivt sätt hantera de risker som påverkar olika delar av organisationen. Busi­ ness Risk Committee granskar framförallt ris­ kärenden med potentiellt väsentlig påverkan (bland annat risker som uppstår i jurisdiktio­ ner med förhöjd riskprofil) och fungerar som ett forum för ledningen för att övervaka och granska risker som identifierats i systemet för koncernriskhantering. Ramverket etablerar en baslinje på koncernnivå för transparens och översyn av risker. Aktiviteter för riskhan­ tering på koncernnivå övervakas av Business Risk Committee som rapporterar relevanta frågor till styrelsen, där kommittén för Audit and Compliance ansvarar för tillsynen av Bolagets riskhantering och ramverket för riskhantering. Den finansiella riskhanteringen styrs av finansfunktionen. Ytterligare information om finansiell riskhantering finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten. Ericssons Material Group Risk Protocol, Business Risk Committee och Ericssons ram­ verk för riskhantering kompletterar varandra för att säkerställa att styrelsen och ledningen har en samstämmig syn på koncernens risker. Ramverket för riskhantering har utformats för att bidra till en riskidentifierings­ och han­ teringskultur med identifiering och hantering nedifrån och upp av risker som medför osä­ kerhet beträffande Ericssons förmåga att nå sina lång­ och kortsiktiga mål. Funktionen Group Risk Management ansvarar för det strategiska genomförandet av riskhantering och ramverket för riskhante­ ring på koncernnivå. Cheferna för respektive central koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ansvarar för tillsynen av riskhantering i respektive enhet, med en eller flera riskansvariga inom enheten. Ericssons riskhanteringsprocess (Enter­ prise Risk Management process) tillhanda­ håller ett system för bedömning och begräns­ ning av risker i hela koncernen och för alla med ansvar för riskhanteringsaktiviteter. Pro­ cessen syftar till att säkerställa att koncern­ funktioner, marknadsområden och affärs­ områden tar hänsyn till risk i relation till stra­ tegiska mål och beslutsfattande, samtidigt som eskalering av väsentliga koncernrisker till Business Risk Committee säkerställs. Bolaget stärker kontinuerligt sina transaktionskontrol­ ler och sin dataanalys, bland annat genom en förbättrad process för tillbörlig aktsamhet och övervakning av tredjepartsrelationer. Ericsson har också utökat sina riskbedömningar av antikorruption till att omfatta landspecifika risker inom regelefterlevnad, tagit fram en karta över statligt ägda enheter för att iden­ tifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökat antalet lokalt anställda inom regelefterlevnadsfunktionen samt utökat den totala personalstyrkan inom regelefterlevnad och andra övervakningsfunktioner. I riskbedömningen ingår att föra ett glo­ balt riskregister över varje verksamhetsen­ het, som sedan ansvarar för att eskalera potentiellt väsentliga risker till Business Risk Committee i lämpliga fall. Funktionen Group Risk Management för ett konsoliderat riskre­ gister över risker på koncernnivå. Väsentliga risker eskaleras sedan till Busi­ ness Risk Committee i enlighet med Material Group Risk Protocol. Ericsson tar ett helhetsgrepp på risk­ hanteringen som täcker in spektrumet av sannolikhet och påverkan. Riskanalys klas­ sificerar sannolikheten för en identifierad risk och dess påverkan i fyra dimensioner: (1) ekonomisk påverkan, (2) strategisk påver­ kan, (3) hälsa och säkerhet på arbetsplat­ sen samt (4) påverkan på anseende. Varje enhets nyckelrisker dokumenteras i det glo­ bala riskregistret, baserat på riskägarskap, överensstämmelse med chefsansvar samt funktionsansvar. För alla väsentliga risker i respektive enhets riskregister bedömer ledningen alter­ nativ för riskbehandling. Dessa alternativ kan innefatta riskrespons eller andra åtgärder, till exempel att undvika eller acceptera risken, att begränsa sannolikheten för att risken inträffar eller den påverkan den får, överföra riskhan­ teringen eller dess potentiella påverkan till en tredje part eller att öka en strategisk affärsrisk för att utnyttja en möjlighet. När riskhante­ ringsplanen implementerats utvärderas dess effektivitet löpande för att göra det lättare att vidta korrigerande åtgärder när så är lämpligt. Funktionen Group Risk Management över­ vakar effektiviteten och ändamålsenligheten i ramverket för riskhantering. Detta görs med hjälp av ett riskhanteringsverktyg och genom självutvärderingar, samt genom att man till­ handahåller utvärderingskrav gällande risk­ hantering till den interna ISO 9001­utvärde­ ringsprocessen och uppföljning av de interna utvärderingsresultaten. Funktionen Group Risk Management granskar även interna och externa revisionsresultat, och arbetar för att hantera identifierade svagheter som ett led i de ständiga förbättringarna av ramverket för riskhantering. Det är viktigt med en effektiv kommuni­ kation för att medarbetarna ska kunna dela information, samarbeta och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Funktionen Group Risk Management har i uppdrag att skapa medvetenhet och förbättra kunskapen gällande riskhanteringsfrågor och riskhanteringskrav inom hela koncernen. Ericsson har upprättat ett Group Risk Council, för att underlätta samordning inom koncer­ nen och förbättringar av ramverket för risk­ hantering samt hanteringen av verkliga risker. Group Risk Council leds av chefen för Group Risk Management och riskhanteringsansva­ riga från alla marknadsområden, affärsområ­ den och koncernfunktioner deltar. Chefen för Group Risk Management sam­ manställer de risker som rapporterats till Business Risk Committee på kvartals­ och årsbasis. Ramverket för riskhantering Styrning och företagskultur Kommunikation och rapportering Uppföljning Strategi Utvärdering och behandling 4 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 195 ===== Regelverk Externa regler Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets bolags­ styrning. De huvudsakliga externa regler som är tillämpliga på Ericssons styrning inkluderar följande: – Aktiebolagslagen. – Tillämpliga EU­förordningar. – Svensk kod för bolagsstyrning. – Nasdaqs regelverk för emittenter, där­ ibland Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares och tillämpliga krav på bolagsstyrningen från Nasdaq New York (med några undantag som främst beror på bindande svenska lagregler). – Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission). Interna regler och riktlinjer Ericssons bolagsordning, arbetsordningen för styrelsen (och dess respektive kommittéer) och Group Decision­Making Protocol, som har godkänts av styrelsen, ligger till grund för Ericssons interna bolagsstyrning, inklusive dess beslutsfattande. Därutöver, i syfte att följa lagar och bestämmelser och att uppfylla den höga standard som Ericsson har satt, har Ericsson inrättat grundpelare för bolagsstyrning inom koncernen och har infört praxis och rutiner Kartläggning av ERM-processen Koncernöversikt: Business Risk Committee Affärsområden, marknadsområden och centrala koncernfunktioner Ericssons planeringsprocess för verksamhet och finanser ERM-planering ERM-uppföljning Konsolidering av koncernens risker Riskidentifiering uppifrån och ner Risk- övervakning Risk- övervakning Risk- övervakning Risk- övervakning Risk- övervakning Risköver- vakning RiskutvärderingUrval av väsentliga risker Riskbehandling Riskanalys Riskidentifiering nerifrån och upp Definition av omfattning Riskbedömning Koncernens riskhantering som omfattar en lång rad områden som är avgörande för att organisationen och styrningen av organisationen ska fungera, inklusive: frågor som kräver godkännande av Bolagets aktie ägare och styrelse; ramverket för beslutsfattande, riskhantering av ansvars­ delegering; koncernens synsätt på använd­ ningen av teknik och hanteringen av data; regler gällande mutor och antikorruption samt styrelseledamöternas och ledningens förpliktelser och åtaganden. Efterlevnad av tillämpliga börsregler Efterlevnad av värdepappers­ marknadsrättsliga regelverk Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning är baserad på principen ”följ eller förklara” och finns publi­ cerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som administrerar Svensk kod för bolagsstyrning: www.bolagsstyrning. se/. Ericsson strävar efter att tillämpa god sed för bolagsstyrning på en global nivå. Ericsson rapporterar inga avvikelser från reglerna i Svensk kod för bolagsstyrning under 2025. Efterlevnad av tillämpliga börsregler Inga överträdelser av tillämpliga börsreg­ ler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemark­ nadsnämnden under 2025. Ägandestruktur Per den 31 december 2025 hade Moder­ bolaget 371 385 registrerade aktie ägare, varav 360 428 har hemvist i Sverige (enligt aktieboken, som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 58,7 % av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktie­ ägarna per den 31 december 2025 var Inves­ tor AB med cirka 24,8 % av rösterna (9,9 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,0 % av rösterna (2,6 % av aktierna) samt AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 5,1 % av rösterna (3,2 % av aktierna). Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregistre­ rade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare (som agerar som ombud för underliggande aktie ägare). Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok som förs av Euroclear Sweden AB och inte finns med i statistiken över aktieinnehav. Mer information om Ericssons aktie ägare finns i kapitlet ”Ericssonaktien” i den Finansi­ ella rapporten. Aktier och röster Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A­ och B­aktier. Varje A­aktie representerar en röst, och varje B­aktie en tiondels röst. A­ och B­aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning. 5Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 196 ===== Moderbolaget kan även välja att emittera C­aktier, vilka kan omvandlas till B­aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman. I USA handlas Ericssons B­aktier på Nas­ daq New York i form av American Depositary Shares, bestyrkta av amerikanska depåbevis. En American Depositary Share representerar en B­aktie. Bolagsstämmor Beslutsfattande vid bolagsstämmor Ericssons aktie ägare utövar sin besluts­ rätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut i vissa fall fattas med kvalificerad majoritet, till exempel beslut om ändringar i bolagsord­ ningen eller beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medarbetare som deltar i pro­ gram för långsiktig rörlig ersättning. Årsstämman Årsstämman hålls i Kista, Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt när delårs­ rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras. Aktie ägare som inte kan delta personli­ gen får företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen besluta att aktie ägarna även ska kunna utöva Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt för sina aktier som övriga aktie ägare som innehar samma aktieslag. Dialog med aktie ägarna i bolagsstyrningsärenden Som en del av Ericssons löpande dialog med aktie ägarna, och utöver den sedvan­ liga kommunikationen under det första och fjärde kvartalet 2025 mellan aktie ägarna och sin rösträtt per post före årsstämman enligt det förfarande som anges i aktiebolagslagen. Endast aktie ägare införda i aktieboken har rösträtt. Aktie ägare vars aktier är förvaltarre­ gistrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämningsda­ gen för årsstämman. Årsstämman hålls på svenska och simul­ tantolkas till engelska. Dokumentation som tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig på svenska och engelska. På årsstämman har de närvarande aktie­ ägarna möjlighet att ställa frågor om koncer­ nens verksamhet till medlemmar i koncern­ ledningen och till styrelsen. Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman. Ericssons årsstämma 2025 Inklusive aktie ägare som representerades av ombud med fullmakt var 3 254 aktie ägare representerade vid årsstämma den 25 mars 2025 motsvarande cirka 72 % av rösterna. Ericssons funktion för Investor Relations och koncernledning, har styrelseordförande Jan Carlson haft en dialog med aktie ägare och på Bolagets initiativ även haft fördjupade dis­ kussioner med aktie ägare som tillsammans representerar cirka 65 % av de utestående aktierna. Dessa möten inriktas vanligtvis på ett flertal olika bolagsstyrnings­ och ersätt­ ningsfrågor i syfte att förstå och få återkopp­ ling från aktie ägarna samt att besvara frågor. Årsstämman 2025 hölls i Kista, Stockholm. Aktie ägarna kunde dessutom utöva sin röst­ rätt per post före stämman. Förutom aktie­ ägarna deltog styrelsen, medlemmar i kon­ cernledningen, ledamöter i valberedningen samt den externa revisorn. Årsstämman 2025 beslutade bland annat följande: – Ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. – Utdelning om SEK 2,85 per aktie. – Val av Christian Cederholm och Marachel Knight som nya ledamöter och omval av styrelseledamöterna Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren, Jacob Wallenberg, Christy Wyatt och Karl Åberg, samt omval av Jan Carlson som styrelsens ordförande. – Godkännande av arvoden, i enlighet med valberedningens förslag. – Omval av Deloitte AB som revisor och godkännande av revisorsarvode. Aktie ägare per den 31 december 2025 Procentuellt ägande (röster) Svenska institutioner, 58,66 % varav: – Investor AB, 24,82 % – AB Industrivärden, 15,04 % – AMF Tjänstepension och AMF Fonder, 5,13 % Utländska institutioner, 29,31 % Privata svenska investerare, 5,07% Övriga, 6,97  % Källa: Nasdaq Bolagsstyrningsstruktur Bolagsstämmor Årsstämma/Extra bolagsstämma Kommittén för Enterprise Business and Technology VD och koncernchef Koncernledningen Styrelsen Ledamöter som utses av bolagsstämman 3 ledamöter och 3 suppleanter som utses av arbetstagarorganisationer Finans- kommittén Kompensations- kommittén Kommittén för Audit and Compliance Chef för internrevision Chef för Compliance Office and Investigations 6 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 197 ===== – Införande av program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) 2025, godkännande av överlåtelse av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission samt av ett förvärvserbjudande för LTV­ programmet 2025. – Godkännande av överlåtelse av egna aktier till anställda och över börs, riktad nyemission samt av ett förvärvserbju­ dande för LTV­ programmet 2024. – Godkännande av överlåtelse av egna aktier över börs för de tidigare beslutade LTV­ programmen 2022, I 2023, II 2023. Protokollet och de detaljerade röstnings­ resultaten för besluten på årsstämman 2025 finns tillgängliga på www.ericsson. com/495815/assets/local/about­ericsson/ corporate­governance/documents/sharehol­ der­meetings/2025/protokoll­arsstamma­ 2025­03­25­med­lankar.pdf. Valberedningen En valberedning utses varje år i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av årsstämman. Instruktionen för valberedningen beskriver valberedningens uppgifter och processen för hur valberedning­ ens ledamöter ska utses och gäller till dess att årsstämman beslutar annat. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av representanter för de till röste­ talet fyra största aktie ägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och styrelseordförande. Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktie ägar e begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd­ ringar i den aktuella aktie ägar ens aktieinne­ hav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år. Inga arvo­ den utgår till ledamöterna i valberedningen. Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader förenade med valberedningens uppdrag. Kontakta valberedningen Telefonaktiebolaget LM Ericsson Valberedningen c/o Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm Sverige nomination.committee@ericsson.com Förslag till valberedningen Aktie ägar e kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats. Ledamöter i valberedningen Nuvarande ledamöter i valberedningen är: – Johan Forssell (utsedd av Investor AB), valberedningens ordförande. – Helena Stjernholm (utsedd av AB Industrivärden). – Anders Oscarsson (utsedd av AMF Tjänstepension och AMF Fonder). – Christer Gardell (utsedd av Cevian Capital). – Jan Carlson (styrelseordförande). Valberedningens uppgifter Valberedningens huvuduppgift är att före­ slå ledamöter för val till styrelsen vid års­ stämman. Styrelseordföranden är medlem i valberedningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om Bolagets strategi och ställning. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om obero­ ende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer. Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman: – Arvoden till icke anställda styrelseleda­ möter som väljs av årsstämman samt till revisor. – Utnämning av revisor, som föreslås i samråd med kommittén för Audit and Compliance. – Val av ordförande för årsstämman. – Eventuella ändringar i Instruktionen för valberedningen. Valberedningens arbete inför årsstämman 2026 Inför årsstämman 2026 har valberedningen genomfört en granskning av de allmänna kriterier som styrelseledamöterna ska upp­ fylla, inklusive krav på oberoende, analyserat kompetensbehovet i styrelsen och har över­ vägt resultaten av den utvärdering av styrel­ searbetet som letts av styrelseordföranden. Valberedningen tillämpade Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1 som sin mångfaldspolicy. För att underlätta ingående förståelse om Ericssons verksamhet och strategi presente­ rade vidare styrelseordföranden respektive VD och koncernchefen sin syn på Bolagets strategi och ställning för valberedningen. Mot bakgrund av ovanstående strävar val­ beredningen efter att identifiera de mest kva­ lificerade kandidaterna. Detta sker genom att utvärdera den kompetens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelseledamöter, samt betydelsen av styrelsens sammansättning vad gäller mångfald i perspektiv och erfaren­ heter för att främja innovation och välgrun­ dade beslut i styrelsen. Valberedningen söker i första hand potentiella styrelseledamöter för kommande mandatperiod, men ser även till långsiktiga framtida behov av kompetens. Vid bedömningen av lämplig sammansättning av styrelsen strävar valberedningen efter att i enlighet med tillämpliga lagar identifiera de mest kvalificerade kandidaterna och beaktar bland annat vilken erfarenhet och kompetens som behövs i styrelsen och dess kommittéer och värdet av mångfald i perspektiv och erfa­ renhet samt behovet av periodisk förnyelse. Valberedningen beaktar även andra uppdrag som styrelseledamöterna eventuellt har för att säkerställa att varje ledamot har möjlighet att avsätta erforderlig tid för uppdraget som styrelseledamot i Ericsson. Valberedningen träffade också ordföran­ den för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av Bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommendationer om extern revisor och revisorsarvoden. Valberedningen har fram till den 24 februari 2026 hållit fem möten. Valberedningens fullständiga förslag pre­ senterades i samband med kallelsen till års­ stämman 2026. 7Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 198 ===== Styrelsen Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en VD och koncernchef som ansvarar för den dag­ liga verksamheten inom Bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. VD och koncernchef uppdaterar regelbundet styrelsen om frågor som är av betydelse för Ericsson, inklusive verksamhetens utveckling, resultat, finansiell ställning och likviditet. Styrelseledamöterna utses för perioden från slutet av en årsstämma till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen. VD och koncernchef kan väljas som sty­ relseledamot (och Börje Ekholm är för närva­ rande ledamot), men kan inte väljas som sty­ relseordförande enligt aktiebolagslagen. Intressekonflikter Ericsson tillämpar regler och processer avse­ ende intressekonflikter. Styrelseledamöter ska snarast meddela alla situationer som kan utgöra en intressekonflikt och ombeds regel­ bundet att försäkra att de har upplyst om alla relevanta situationer. Styrelseledamö­ ter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person där styrelseledamoten har ett intresse som kan stå i konflikt med Ericssons intressen. Kommittén för Audit and Compliance övervakar processen för närståendetrans­ aktioner. Kommittén för Audit and Compli­ ance har också implementerat en process för förhandsgodkännande av andra tjänster än revisionstjänster som utförs av den externa revisorn. Styrelsens sammansättning Den nuvarande styrelsen består av elva leda­ möter som valts av aktie ägarna på årsstäm­ man 2025 för tiden intill slutet av årsstäm­ man 2026. Styrelsen består dessutom av tre arbetstagarrepresentanter med tre supplean­ ter, som utsetts av sina respektive arbetsta­ garorganisation för samma period. Inför årsstämman 2025 informerade val­ beredningen att Svensk kod för bolagsstyr­ ning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som dess mångfaldspolicy. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valbered­ ningens arbete inför årsstämman 2025. Styrelsen består av ledamöter med lämpliga och diversifierade kvalifikationer och erfa­ renheter, samt kompetenser från olika bran­ scher. Av de styrelseledamöter som valdes på årsstämman 2025 är tre kvinnor och sju är män, borträknat VD och koncernchef. När valberedningen bedömer lämpligheten av styrelsens sammansättning strävar valbe­ redningen efter att i enlighet med tillämpliga lagar identifiera de mest kvalificerade kandi­ daterna och beaktar bland annat vilken erfa­ renhet och kompetens som behövs i styrelsen och dess kommittéer och värdet av mångfald i perspektiv och erfarenhet för att främja inn­ ovation och välgrundade beslut samt beho­ vet av periodisk förnyelse. Arbetsordning I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer samt VD och koncernchef. Dessa utgör ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsord­ ning. Arbetsordningen ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid behov eller när det anses lämpligt och antas formellt av sty­ relsen minst en gång per år. Oberoende Styrelsen och dess kommittéer omfattas av en rad olika oberoenderegler i enlighet med tillämplig svensk lagstiftning, Svensk kod för bolagsstyrning och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, regler från den amerikan­ ska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission) och Nasdaq Stock Market Rules som utländsk privat emittent. Ericsson kan omfattas av undantag från vissa amerikanska krav och regler från den ame­ rikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission), och kan besluta att följa svensk praxis i stället för vissa av Nasdaq Stock Markets oberoenderegler. Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekriterier. Inför årsstäm­ man 2025 gjorde valberedningen bedöm­ ningen att sju av de personer som nominerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning, i för­ hållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktie ägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Eric A. Elzvik, Marachel Knight, Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren och Christy Wyatt. Vid styrelsemöten där styrelseledamö­ terna möts fysiskt hålls normalt sett en ses­ sion där enbart styrelseledamöter som inte är anställda i Bolaget deltar vilket ger möjlighet att diskutera frågor utan ledningens närvaro. Struktur för styrelsens arbete Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeska­ pande högt på dagordningen. Eftersom styrelsen ansvarar för den finans iella tillsynen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrel­ semötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommittéordförande om arbetet i kommittéerna, och protokoll från kommit­ téernas sammanträden finns tillgängliga för samtliga styrelseledamöter. Vid styrelsemötena rapporterar VD och koncernchef om verksamhets­ och mark­ nadsutveckling och redovisar koncernens ekonomiska resultat. Strategifrågor och ris­ ker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäl­ ler viktiga legala och regulatoriska ärenden. Styrelse­ och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, ske via telefon eller genom digitala möten, och beslut kan också fattas per capsulam. Styrelsearbetets årscykel 2025 För att underlätta utvecklingen av Koncer­ nens strategi och fastställandet av grundläg­ gande prioriteringar fastställer och uppdate­ rar styrelsen årligen en ramverksagenda samt prioriterade fokusområden för tillsyn och engagemang under det kommande året, som vägledning i arbetet. Utöver sin tillsyn av Ericssons strategi, finansiella resultat och verksamhetsresultat har styrelsens huvudsakliga fokusområden under 2025 omfattat: – att bibehålla och stärka teknikledarskapet – geopolitik – den globala konkurrenssituationen – talanghantering och successionsplanering – en fortsatt omvandling av företags­ kulturen samt att upprätthålla högsta standard för bolagsstyrning (inklusive fokus på transparens, ansvar samt ett etiskt företagande) – att på ett effektivt sätt hantera risker och ha tillsyn över den operativa effektiviteten. Områden som har varit i fokus inom styrelsen under året innefattar transaktioner med nyck­ elkunder, etik och regelefterlevnad, geopolitik samt regulatoriska frågor. Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, som utgör en integrerad del av Ericssons strategi. Styrelsen följer kontinuerligt den internationella utveck­ lingen och dess möjliga påverkan på Ericsson. Styrelsearbetet följer en årscykel för att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgif­ ter under året samt för att underlätta samord­ ning med Bolagets globala processer, vilket möjliggör att styrelsen involveras när det är lämpligt och tillsyn av viktiga punkter i verk­ samheten och under räkenskapsåret. Styrel­ sen har haft regelbundna möten under 2025, inberäknat de som illustreras nedan, samt extra styrelsemöten efter behov. 8 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 199 ===== Utbildning Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar vanligt­ vis sett möten med cheferna för affärsområ­ den och koncernfunktioner, samt den utbild­ ning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver. Styrelsens strategidiskussioner kombine­ ras ofta med fördjupade sessioner i viktiga frågor, där även fördjupade sessioner i Bola­ gets affärsområden och marknadsområden ingår. Att styrelseledamöterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att Bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens. Revisorns medverkan Vid årsstämman 2025 omvaldes Deloitte AB som extern revisor. Styrelsen håller slutna möten med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta del av och beakta revisorns observationer. Revisorn lämnar rapporter till ledningen om koncernens redovisning och finansiella rapportering. Kommittén för Audit and Compliance träf­ far också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta revisorns observationer på delårs­ rapporterna och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räken­ skaper och allmänna finansiella ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt. Styrelsearbetets årscykel 2025 Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden) Möte om den tredje delårsrapporten – Tredje delårsrapporten Möte om den första delårsrapporten – Första delårsrapporten Strategimöte Möte om finansiella mål – Utvärdering av styrelsens arbete Möte om den andra delårsrapporten – Andra delårsrapporten – Finansiell prognos Strategimöte Q1Q4 Dec Jan JunJul Feb MajAug Mar AprSep Okt Nov Q2Q3 Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet – Helårsresultatet Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering, vilken beskrivs på sidan 26 under rubriken Intern kontroll över finansiell rapportering. Sty­ relsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, ge rimlig säkerhet avseende effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Styrelsens arbete 2025 Under 2025 hölls 14 styrelsemöten. Ledamö­ ternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 13. Förutom regelbundna styrelsemöten som hålls som en del av sty­ relsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte eller digitala möten. Utvärdering av styrelsens arbete Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsen fungerar effektivt. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är sammansatt på lämpligt sätt. Utvärderingen fungerar även som underlag för valbered­ ningens arbete. Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärde­ ringen genomförs bland annat genom detal­ jerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av Bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformu­ lär, genomförande av enkäter och samman­ ställning av svar. Under 2025 svarade styrelseledamöterna på ett frågeformulär som handlade om sty­ relsens arbete i allmänhet samt arbetet för styrelseordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Technology. Alla styrelseledamöter har dessutom besvarat ett frågeformulär om ledamotens enskilda pre­ stationer. Som en del i utvärderingsprocessen har styrelseordföranden diskuterat utvärde­ ringen med styrelseledamöterna. Resultatet av utvärderingarna presentera­ des för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete. 9Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 200 ===== Styrelsens kommittéer Styrelsen har för närvarande fyra kommittéer: Kommitén för Audit and Compliance, Finans­ kommittén, Kompensationskommittén samt kommittén för Enterprise Business and Tech­ nology. Ledamöterna i varje kommitté utses efter årsstämman för ett år i taget. Kommittéerna tillhandahåller en fokuse­ rad tillsyn över sina respektive ämnesområ­ den, i enlighet med mandat från styrelsen, och granskar specifika ärenden vid behov innan styrelsen fattar beslut. Vidare kan även styrelsen vid enskilda tillfällen bestämma om utökad befogenhet för en eller flera kom­ mittéer att fatta beslut i ytterligare specifika ärenden som ligger utanför den ordinarie befogenheten. Såväl styrelsen som kommit­ téerna kan anlita oberoende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, i den mån det anses lämpligt. Protokollen från kommittéernas möten görs tillgängliga för alla styrelseledamöter och ordföranden för varje kommitté rap­ porterar om kommittéernas arbete vid styrelsemöten. Kommittén för Audit and Compliance Kommittén för Audit and Compliance har översyn av följande för styrelsens räkning: – De finansiella rapporternas omfattning och riktighet. – Efterlevnad av lagar och bestämmelser. – Intern kontroll över finansiell rapportering. – Riskhantering. – Effektiviteten, lämpligheten av samt implementeringen av koncernens regelef­ terlevnadsprogram, inklusive programmet för etik och regelefterlevnad. – Hållbarhetsrapportering och resultat. – Frågor om informationssäkerhet och dataintegritet. – Cybersäkerhet. Kommittén för Audit and Compliance gran­ skar också årsredovisningen och delårsrap­ porterna och utövar tillsyn över processen för extern revision. För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och rutiner på plats för förhandsgodkännande av revisions­ tjänster och icke revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkännande får inte delege­ ras till ledningen. Ericssons externa revisor väljs av aktie­ ägarna på årsstämman. Kommittén för Audit and Compliance deltar i det förbe­ redande arbetet inför att valberedningen föreslår extern revisor och revisorsarvode inför årsstämmans beslut. Dessutom över­ vakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter. Kommittén för Audit and Compliance har till uppgift att utöva tillsyn. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compli­ ance. Chefen för Ericssons internrevisions­ funktion har minst en gång per kvartal slutna möten med Kommittén för Audit and Com­ pliance utan att någon i ledningen är närva­ rande och har obegränsad tillgång till Kom­ mittén för Audit and Compliance, efter eget gottfinnande. Kommittén för Audit and Compliance övervakar frågor avseende regelefterlevnad och får regelbundet rapporter om regelefter­ levnadsrelaterade frågor från chefsjuristen och chefen för Compliance Office and Investi­ gations. Chefsjuristen rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compliance gäl­ lande regelefterlevnadsärenden som faller utanför programmet för etik och regelefter­ levnad samt när det gäller den övergripande hanteringen av risker gällande juridik, regel­ efterlevnad, etik och anseende kopplade till Bolagets verksamhet. Förutom att rapportera till chefsjuristen har chefen för Compliance Office and Investigations ytterligare en obe­ roende rapporteringslinje till Kommittén för Audit and Compliance avseende de områden som programmet för etik och regelefterlev­ nad omfattar. Chefen för Compliance Office and Investigations rapporterar regelbundet till Kommittén för Audit and Compliance om effektiviteten i programmet för etik och regel­ efterlevnad. Detta inkluderar information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträ­ delser av den affärsetiska koden, insikter från resultat av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av systematiska fel, samt nya risker och utmaningar i den juridiska och regulatoriska miljön. Sådana rapporter möjliggör lämplig tillsyn över identifiering av risker eller riskmönster som uppstår och lämp­ ligheten av motsvarande åtgärder för att för­ hindra, upptäcka och avhjälpa sådana risker på ett lämpligt sätt. Utöver ovanstående har chefen för Compliance Office and Investiga­ tions minst en gång per kvartal slutna möten med Kommittén för Audit and Compliance utan att någon i ledningen är närvarande samt obegränsad tillgång till VD och kon­ cernchef. Chefen för Compliance Office har också tillgång till Kommittén för Audit and Compliance, efter eget gottfinnande, vilket kan utnyttjas som en extraordinarie rap­ porteringslinje till Kommittén för Audit and Compliance om hon begränsas eller hindras i utövningen av sina förpliktelser. Kommittén för Audit and Compliance överser även Ericssons process för granskning av närståendetransaktioner samt Ericssons visselblåsarprocess. Dessutom granskar Kommittén för Audit and Compliance kon­ cernens hantering av information och cyber­ säkerhet samt dataintegritet, och även kon­ cernens hållbarhetsrapportering och resultat. På årsbasis får Kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, såsom inom områden som finans, juridik, Organisering av kommittéarbetet Antal kommittéledamöter per den 31 december 2025 Styrelsen 14 ledamöter Kommittén för Audit and Compliance (4 ledamöter) Översyn av finansiell rapportering Översyn av intern kontroll Översyn av internrevision Översyn av koncernens program för etik och regelefterlevnad Översyn av riskhanteringen Uppföljning av hållbarhetsrappor- tering och resultat Översyn av informationssäkerhet och dataintegritet Finanskommittén (4 ledamöter) Finansieringsstrategi Finansieringsplan Kompensationskommittén (4 ledamöter) Riktlinjer för ersättning till koncernledningen Långsiktig rörlig ersättning Ersättningar till högre chefer Kommittén för Enterprise Business and Technology (5 ledamöter) Strategi och planering gällande verksamhet för företagsmarknaden (Enterprise Business) och teknik Teknik-ekosystem och partnerskap Vetenskaplig inriktning 10 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 201 ===== regelefterlevnad och säkerhet. Under 2025 fick Kommittén för Audit and Compliance utbildning inom flera områden, bland annat redovisningsprinciper och kommande för­ ändringar av relevanta redovisningsstandar­ der, bolagsstyrning, AI­styrning och data­ hantering, liksom frågor som rör Bolagets internrevisionsfunktion. Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av sty­ relsen i samband med årsstämman 2025: Eric A. Elzvik (ordförande), Jon Fredrik Bak­ saas, Jonas Synnergren och Annika Salo­ monsson (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktie ägarna och som har tidigare erfarenhet som CFO eller VD och koncernchef. Sammansättningen av Kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämp­ liga krav på oberoende, inklusive villkoren för att tillämpa ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har kommit fram till att Eric A. Elzvik är ”eko­ nomisk expert inom kommitténs område” såsom definierats i amerikanska finansin­ spektionen i (U.S. Securities and Exchange Commission) regelverk, samt att han ska anses vara väl insatt i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq­noterings­ regler och är förtrogen med redovisnings­ praxis som är relevant för ett internationellt bolag som Ericsson. Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2025 Kommittén för Audit and Compliance hade sju möten under 2025. Ledamöternas när­ varo vid mötena framgår av tabellen på sidan 13. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén för Audit and Compliance har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat alla delårsrapporter samt årsredovisningen före publicering. Kom­ mittén utövade även tillsyn över arvodena för extern revision och godkände andra tjänster än revisionstjänster som utfördes av den externa revisorn i enlighet med Bolagets rikt­ linjer och rutiner. Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskbedömningen, och granskade internrevisionsfunktionens rap­ porter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive upp­ dateringar avseende pågående utredningar inom koncernen samt regelbundna rapporter från Chief Security Officer om frågor gällande cybersäkerhet. Kommittén har övervakat att Bolaget fort­ löpande uppfyller kraven i Sarbanes­Oxley Act (SOX) samt att Bolaget efterlever den interna kontroll­ och riskhanteringsproces­ sen. Kommittén för Audit and Compliance utövade tillsyn över och utvärderade även att programmet för etik och regelefterlevnad var effektivt och ändamålsenligt. Finanskommittén Finanskommittén ansvarar för att förbereda ärenden för styrelsens beslut som avser den finansiella strategin, till exempel kapitalstruk­ tur, kapitalallokering och kapitalmål, finansie­ ringsstrategi och treasury­förvaltning. Ledamöter i Finanskommittén Finanskommittén består av fyra styrelsele­ damöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2025: Jan Carlson (ordfö­ rande), Jacob Wallenberg, Karl Åberg och Ulf Rosberg (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktie ägarna och som har omfat­ tande bransch­ och finanserfarenhet. Arbetet i Finanskommittén 2025 Finanskommittén hade fyra möten under 2025. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 13. Under 2025 utvärderade finanskommittén Bola­ gets finansiella styrka och balansräkning, granskade finansstrategin, däribland kapi­ talstruktur, kapitalallokering, kapitalmål, ratingstrategi, finansieringsstrategi samt treasury­förvaltningen. Kompensationskommittén Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar: – Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsförmåner, för VD och koncernchef. – Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till koncernledningen. – Förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) och liknande aktie­ baserade arrangemang på årsstämman. – Godkänna förslag till lön och andra ersätt­ ningar, inklusive pensionsförmåner, för övriga medlemmar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef). – Godkänna förslag till målnivåer för kortsik­ tig rörlig ersättning (STV) för övriga med­ lemmar i koncernledningen (förutom VD och koncernchef). – Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till övriga medlemmar i kon­ cernledningen (förutom VD och koncern­ chef) baserat på prestation och uppnådda resultat. I sitt arbete tar Kompensationskommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationskrav och gäl­ lande globala förutsättningar för ersättningar till högre chefer. De granskar marknadslö­ nedata innan de förbereder rekommendatio­ ner för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut och innan de godkän­ ner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen. Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2025 Ledamöter i styrelsens kommittéer Kommittén för Audit and Compliance Eric A. Elzvik (ordförande) Jon Fredrik Baksaas Jonas Synnergren Annika Salomonsson Finanskommittén Jan Carlson (ordförande) Jacob Wallenberg Karl Åberg Ulf Rosberg Kompensationskommitén Jan Carlson (ordförande) Kristin S. Rinne Jonas Synnergren Kjell-Åke Soting Kommittén för Enterprise Business and Technology Jon Fredrik Baksaas (ordförande) Kristin S. Rinne Christy Wyatt Marachel Knight Ulf Rosberg 11Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 202 ===== Ledamöter i Kompensationskommittén Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med årsstämman 2025 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jan Carlson (ord­ förande), Kristin S. Rinne, Jonas Synnergren och Kjell­Åke Soting (arbetstagarrepresen­ tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktie ägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader och annan kompetens som är relevant för koncernen. Under 2025 har Peter Boreham från Mercer som oberoende expert gett råd och stöd till Kompensationskommittén. Arbetet i Kompensationskommittén under 2025 Kompensationskommittén hade fem möten under 2025. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 13. Kompensationskommittén granskade och förberedde förslag till LTV 2025 för kon­ cernledningen och de personer som rappor­ terar direkt till dem (högre chefer) som lades fram för beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2025. Vidare godkände kommittén löner och STV 2025 för medlemmarna i koncernledningen (förutom VD och koncernchef) och granskade utfallet för LTV 2022. Därtill granskade kommittén resultatet för EBITA 2024 och minskningen av utsläpp av växthusgaser (GHG) för LTV 2023 och LTV 2024. Kommittén har tagit fram förslag gällande ersättning till VD och koncernchef för godkännande av styrelsen. Kommittén granskade harmoniseringen av Riktlinjer för ersättning till koncernled­ ningen som godkändes under 2023 och beslutade att inte föreslå några förändringar. Den föreslog också att Ersättningsrapporten 2024 skulle godkännas av styrelsen och där­ efter framläggas på årsstämman 2025 för godkännande. Mer information om fast och rörlig ersätt­ ning finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattnings­ havare” och not G3, ”Aktierelaterade ersätt­ ningar” i den Finansiella rapporten och i Ersättningsrapporten. Kommittén för Enterprise Business and Technology Ansvaret för kommittén för Enterprise Business and Technology innefattar: – Granska och förbereda förslag för styrel­ sens övervägande och/eller beslut angå­ ende ärenden rörande verksamheten inom avancerad kommunikationslösningar för företag och teknik som är av avgörande betydelse för styrelsen. – Granska och förbereda förslag för styrel­ sens övervägande och/eller beslut angå­ ende den övergripande inriktningen av koncernens teknik­ och industristrategi för att säkerställa teknikledarskap samt forsk­ ning och utveckling i världsklass. – Granska och förbereda för styrelsens över­ vägande och/eller beslutsärenden som rör vetenskapsutveckling och geopolitisk påverkan. Ledamöter i kommittén för Enterprise Business and Technology Kommittén för Enterprise Business and Tech­ nology består av fem styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstäm­ man 2025: Jon Fredrik Baksaas (ordförande), Kristin S. Rinne, Christy Wyatt, Marachel Knight och Ulf Rosberg (arbetstagarrepresen­ tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omfattande erfaren­ het inom affärsverksamhet och teknik. Arbetet i kommittén Enterprise Business and Technology 2025 Kommittén för Enterprise Business and Technology hade fem möten under 2025. Ledamöternas närvaro vid mötena fram­ går av tabellen på sidan 13. Under året har kommittén för Enterprise Business and Technology bland annat granskat följande utvalda fokusområden ur teknik­, affärs­ och marknadsperspektiv: – AI – 6G – Företagsnät och säkerhetslösningar – Nätverks plattformar och nätaggregatorer – Open Radio Access Networks – Verksamhetskritiska nät – Status och inriktning för Ericssons forskning och utveckling. Ersättning till styrelseledamöter Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till icke anställda styrelseledamöter. Årsstämman 2025 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda styrelseledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer informa­ tion om styrelsearvoden 2025 finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseleda­ möter och koncernledning”, i den Finansiella rapporten. Aktie ägarna beslutade även på årsstäm­ man 2025 även, i enlighet med valberedning­ ens förslag, att del av arvodet för styrelseupp­ draget ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättig­ het att i framtiden erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B­aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfal­ let efter publiceringen av Bolagets helårsrap­ port under det femte året efter den bolags­ stämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala en del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att ytterligare stärka kopplingen mellan styrelseledamöternas intresse och aktieägarnas intresse överensstämmer med aktie ägarnas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i protokollet från årsstämman 2025 på Ericssons webbplats. 12 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 203 ===== Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2025 Arvoden beslutade av årsstämman 20251) Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i under 20252) Styrelseledamot Styrelse­ arvoden, SEK3) Kommitté­ arvoden, SEK Styrelsen4) Kommittén för Audit and Compliance Finans­ kommittén Kompen­ sations­ kommittén5) Kommittén för Enterprise Business and Technology Närvaro, %6) Jan Carlson 5 000 000 450 000 14 4 5 100 Jacob Wallenberg 1 300 000 200 000 14 4 100 Jon Fredrik Baksaas 1 300 000 555 000 14 7 5 100 Börje Ekholm –7) – 14 100 Eric A. Elzvik 1 343 6558) 560 000 14 7 100 Kristin S. Rinne 1 392 6399) 405 000 11 5 4 83 Marachel Knight 1 440 03510) 205 000 11 4 100 Jonas Synnergren 1 300 000 520 000 14 7 5 100 Christy Wyatt 1 440 03511) 205 000 13 5 93 Karl Åberg 1 300 000 200 000 14 4 100 Christian Cederholm 1 300 00012) – 11 100 Ulf Rosberg 49 50013) 16 200 14 4 5 100 Kjell­Åke Soting 49 50013) 21 600 14 5 100 Annika Salomonsson 49 50013) 12 600 14 7 100 Loredana Roslund 49 50013) 14 – Frans Frejdestedt 49 50013) 14 – Stefan Wänstedt 49 50013) 14 – Totalt antal möten 14 7 4 5 5 – 1) Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten. 2) Denna tabell visar styrelseledamöternas närvaro vid möten i kommittéer som de formellt är medlemmar i. Styrelse­ och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom digitala möten, och beslut kan också fattas per capsulam. 3) Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier. Årsstämman 2025 beslutade om ytterligare ersättning per möte till icke anställda styrelseledamöter för deltagande i fysiska möten i Sverige. EUR 2 000 om styrelseledamoten är bosatt i Europa (utanför Norden) eller USD 5 000 om styrelseledamoten är bosatt utanför Europa. 4) Exklusive 9 beslut fattade per capsulam. 5) Exklusive 7 beslut fattade per capsulam. 6) Närvaro i styrelsen i procent baserat på antalet styrelse­ och kommittémöten som respektive ledamot eller suppleant varit behörig att delta i. 7) Arvode för styrelseledamöter som fastställs av årsstämman gäller endast för icke anställda styrelseledamöter som valts av aktie ägarna. 8) Erhållit ytterligare arvode om EUR 4 000 (SEK 43 655) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025. 9) Erhållit ytterligare arvode om USD 10 000 (SEK 92 639) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025. 10) Vald till styrelseledamot på årsstämman den 25 mars 2025. Erhållit ytterligare arvode om USD 15 000 (SEK 140 035) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025. 11) Erhållit ytterligare arvode om USD 15 000 (SEK 140 035) för deltagande i fysiska möten i Sverige under 2025. 12) Vald till styrelseledamot på årsstämman den 25 mars 2025. 13) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället vardera en ersättning om SEK 2 250 för varje styrelsemöte och SEK 1 800 för varje kom­ mittémöte där de deltar. Under 2025 har arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter fått ersättning för sitt deltagande i styrelsemöten och kommittémöten samt för per capsulam­beslut. 13Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 204 ===== Jan Carlson Styrelseordförande sedan 2023, ordförande i Finanskommittén och i Kompensationskommittén Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén Jon Fredrik Baksaas Ordförande i kommittén för Enterprise Business and Technology, ledamot i kommittén för Audit and Compliance Invald första gången 2017 2011 2017 Född 1960 1956 1954 Utbildning Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet. Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan. Siviløkonom (Master of Science in Economics), NHH Norwegian School of Economics and Business Administration, Norge. Nationalitet Sverige Sverige Norge Styrelseordförande Autoliv Inc. Investor AB och Svenskt Näringsliv Vice styrelseordförande FAM, Patricia Industries och Wallenberg Investments AB Stiftelsen Det Norske Veritas DNV Group AS BKK AS Styrelseledamot AB Volvo Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Scale Leap Capital I AS Innehav i Ericsson 70 000 B-aktier 1), 126 060 syntetiska aktier 2) och 132 538 köpoptioner3) 427 703 B-aktier 1) och 44 715 syntetiska aktier 2) 29 809 syntetiska aktier 2) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt VD och koncernchef för Veoneer Inc. (2018–2022). VD och koncernchef för Autoliv Inc. (2007– 2018) och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar VD för Saab Combitech och Swedish Gate Array. Hedersdoktor vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet. Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. VD och koncernchef för SEB (1997) och styrelseordförande i SEB (1998–2005.) Executive Vice President och CFO för Investor AB (1990–1993). Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University Management School. VD och koncernchef för Telenorkoncernen (2002– 2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice VD, CFO och VD för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar CFO för Aker AS, finansdirektör för Stolt- Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016), ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016) och styrelseledamot i Svenska Handelsbanken AB (2002–2025). Styrelseledamöter Stämmovalda styrelseledamöter 2025 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 12. 3) Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som var och en berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens finansiella rapporter – not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i den Finansiella rapporten). 14 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 205 ===== Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 12. Christian Cederholm Börje Ekholm Koncernchef, VD Eric A. Elzvik Ordförande i kommittén för Audit and Compliance Invald första gången 2025 2006 2017 Född 1978 1963 1960 Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm, och Stanford Executive Program, Stanford University Graduate School of Business, USA. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Sverige Sverige och USA Sverige och Schweiz Styrelseordförande Trimble Inc. Global Connect Group Advisory Board Chair Deutsche Glasfaser Group Styrelseledamot Investor, Mölnlycke, Patricia Industries och Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Swedish- American Chamber of Commerce New York. Landis+Gyr Group AG och AB Volvo Innehav i Ericsson 7 000 B-aktier 1)och 12 307 syntetiska aktier2) 854 288 B-aktier1) och 1 009 000 American Depositary Shares1) 10 000 B-aktier 1) och 14 904 syntetiska aktier 2) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar VD och koncernchef för Investor sedan 2024. Tidigare positioner inom Investor och Patricia Industries sedan 2001, inklusive chef för Patricia Industries och Investment Manager på Investor. Tidigare styrelseledamot i Aleris, Advisory Committee to Nasdaq European Markets, Permobil, SignUp Software och Hi3G Scandinavia. Medlem av Stockholms Handelskammares fullmäktige. VD och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). VD och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. CFO och medlem av ABB- koncernens Group Executive Committee (2013–2017). CFO för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010– 2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, företagsförvärv och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT. Stämmovalda styrelseledamöter 2025, forts. Börje Ekholm var den enda styrelse ledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2025. 15Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 206 ===== Stämmovalda styrelseledamöter 2025, forts. Marachel Knight Ledamot i kommittén för Enterprise Business and Technology Kristin S. Rinne Ledamot i Kompensationskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology Jonas Synnergren Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och i Kompensationskommittén Invald första gången 2025 2016 2023 Född 1972 1954 1977 Utbildning Master of Science in Information Networking, Carnegie Mellon University, US and a Bachelor of Science in Electrical Engineering from Florida State University, USA. Bachelor of Arts, Washburn University, USA. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet USA USA Sverige Styrelseordförande – – – Styrelseledamot Marvell Technology Group Synchronoss Nordea Oyj Innehav i Ericsson 12 307 syntetiska aktier 1) 20 472 syntetiska aktier 1) 28 012 syntetiska aktier 1) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Olika ledande befattningar inom teknik för AT&T (2005–2022), inklusive Senior Vice President of Strategic Program Realization, Senior Vice President of Technology Planning and Operations samt Senior Vice President of Engineering and Operations. Olika chefs- och teknikbefattningar inom SBC Communications (1995–2005). Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007– 2014). Chief Technology Officer på Cingular Wireless (2005– 2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board. Hedersdoktor vid Washburn University, USA. Senior Partner på Cevian Capital AB sedan 2020. Olika befattningar inom Cevian Capital AB sedan 2007, däribland chef över Cevians Sverigekontor sedan 2012. Olika befattningar vid Boston Consulting Group AB (2000–2006). Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Se sidan 12 för mer information. 16 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 207 ===== Stämmovalda styrelseledamöter 2025, forts. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 12. Christy Wyatt Ledamot i kommittén för Enterprise Business and Technology Karl Åberg Ledamot i Finanskommittén Invald första gången 2023 2024 Född 1972 1979 Utbildning Examen i Scientific Computer Programming Technology, College of Geographic Sciences, Kanada. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet Kanada och USA Sverige Styrelseordförande – – Styrelseledamot Silicon Laboratories Inc. och Absolute Security Alleima och Essity Innehav i Ericsson 28 012 syntetiska aktier1) 8 204 syntetiska aktier1) Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar VD och koncernchef för det privatägda företaget Absolute Security (tidigare Absolute Software) sedan 2018. VD och koncernchef för DTEX Systems (2016–2018). VD och koncernchef (2013–2015) och styrelse ord- förande (2014–2015) för Good Technology (numera BB). Global chef för Consumer eBusiness och Mobile Technology på Citigroup (2012). Olika positioner inom Motorola (2005–2011) bl.a. Senior Vice President Ecosystem, General Manager Enterprise Business. Director, Developer Relations på Apple (2003–2005). Olika positioner inom Palm (1999– 2003), Sun Microsystems JavaSoft (1995–1999) och Esri (1994– 1995). Styrelseledamot i Quotient (2018–2022). Vice VD, chef för investerings- organisationen och finans- funktionen på AB Industrivärden sedan 2023. Chef för investerings- och analys organ is ationen på AB Industrivärden sedan 2017. Partner och medgrundare på Zeres Capital Partners AB (2012–2017). Partner på CapMan Public Market Fund (2012–2015). Investeringsdirektör på CapMan Public Market Fund (2009–2012). Olika befattningar inom Handelsbanken Capital Markets (2002–2008). 17Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 208 ===== Ulf Rosberg Arbetstagarrepresentant, ledamot i Finanskommittén och i kommittén för Enterprise Business and Technology Annika Salomonsson Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit & Compliance Kjell-Åke Soting Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén Utsedd första gången 2021 2022 2016 Född 1964 1972 1963 Utsedd av PTK LO PTK Nationalitet Sverige Sverige Sverige Innehav i Ericsson 110 B-aktier1) 2 152 B-aktier1) 10 489 B-aktier1) Anställd sedan 1985 Arbetar som Systemutvecklare inom forskning och utveckling, affärsområdet Networks. 1997–2003 och sedan 2005. Arbetar som verifieringsingenjör. 1996 Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks. Frans Frejdestedt Arbetstagarrepresentant – suppleant Loredana Roslund Arbetstagarrepresentant – suppleant Stefan Wänstedt Arbetstagarrepresentant – suppleant Utsedd första gången 2023 2017 2023 Född 1979 1967 1964 Utsedd av PTK PTK LO Nationalitet Sverige Sverige Sverige Innehav i Ericsson – 2 504 B-aktier1) 3 544 B-aktier1) Anställd sedan 2008 Arbetar som FoU-chef inom affärsområdet Cloud Software and Services. 1994 Arbetar som Project Manager FoU, affärsområdet Networks. 1999 Arbetar som Master Researcher. Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av fackföreningarna 1) Antalet aktier avser innehavet per den 31 december 2025 och inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 18 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 209 ===== VD och koncernchef samt koncernledningen Koncernledningen per den 31 december 2025 presenteras på sidorna 20–24. Ledning Riktlinjer för ersättning till koncernled- ningen godkändes av årsstämman 2023 och förväntas gälla fram till årsstämman 2027. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelseleda- möter och ledande befattningshavare”, i den Finansi ella rapporten. Organisationsstruktur Cloud Software and Services Networks Enterprise Wireless Solutions Global Communications platform VD och koncernchef Koncernfunktioner Finance People Support Technology Legal affairs Americas Europa, Mellanöstern och Afrika Nordostasien Sydostasien, Oceanien och Indien Affärsområden Marknadsområden 19Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 210 ===== Börje Ekholm Verkställande direktör (VD) och koncernchef Per Narvinger Vice VD, chef för affärsområde Networks Yossi Cohen Senior Vice President, chef för marknadsområdet Nordamerika Funktioner VD och koncernchef samt chef för segmentet Enterprise Chef för affärsområde Networks och chef för segmentet Networks Chef för marknadsområdet Nordamerika Född 1963 1974 1971 Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Bachelor of Business Administration, University of West London. Diploma in Electronic Technical Engineering från Mosenson Elite academy, Israel. Nationalitet Sverige och USA Sverige Israel och USA Anställd sedan 2017 1997 2000 Medlem i koncernledningen sedan 2017 2022 2024 Styrelseledamot Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Trimble Inc. (Styrelseordförande) Styrgruppen för Digital Communication Governors inom Världsekonomiskt forum. Swedish-American Chamber of Commerce New York. Svenskt Näringsliv och Teknikföretagen. Cellular Telecommunications and Internet Association (CTIA). Innehav i Ericsson1) 854 288 B-aktier och 1 009 000 American Depositary Shares 61 495 B-aktier – Tidigare befattningar Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB. VD och koncernchef för Investor AB. Chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare ledande befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Senior Vice President och chef för Cloud Software and Services Har tidigare innehaft ledande befattningar inom Ericssonkoncernen, inklusive chef för produktområdet Networks, inom affärsområdet Networks, chef för kundenheten Nord- och Centraleuropa inom marknadsområdet Europa och Latinamerika samt andra ledande befattningar, däribland inom forskning och utveckling, försäljning av kundlösningar och produkthantering. Chef för strategi, teknik, marknadsföring och affärsutveckling inom Ericssons marknadsområde Nordamerika. Hade tidigare ett flertal ledande roller inom Ericssonkoncernen, bl.a. som Head Customer Unit Verizon i USA, Global Head of Radio Sales and Business Management, Head of Global Customer Unit Softbank, Key Account Manager Bezeq Group, teknisk direktör för Ericsson Israel. Innan han började på Ericsson hade han befattningar i ett startup-bolag inom telekommunikationsteknik och hos en mobiloperatör. Medlemmar i koncernledningen per den 31 december 2025 Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 20 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 211 ===== Scott Dresser Senior Vice President, chefsjurist samt sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson Erik Ekudden Senior Vice President och teknisk direktör Moti Gyamlani Senior Vice President, chef för koncernfunktionen Global Operations Funktioner Chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance Chef för koncernfunktionen Technology Chef för koncernfunktionen Global Operations Född 1967 1968 1973 Utbildning Juris Doctorate, Vanderbilt University Law School, Bachelor of Science Business Administration and Finance, University of New Hampshire, USA. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, Arizona State University, USA samt Bachelor of Mechanical engineering, MIT, Indien. Nationalitet USA Sverige USA Anställd sedan 2022 1993 2019 Medlem i koncernledningen sedan 2022 2018 2022 Styrelseledamot BirdLife International, Cambridge UK, medlem av Advisory Board. Council on Foreign Relations. ASSA ABLOY AB. Kungliga Ingenjörsvetenskaps- akademien (IVA). Bredbands- kommissionen för hållbar utveckling. TM Forum. Styrelseådgivare till Smart eMobility. Innehav i Ericsson1) 48 616 B-aktier 60 193 B-aktier och 10 474 American Depositary Shares 29 985 B-aktier Tidigare befattningar Group General Counsel på VEON. Hade tidigare ledande befattningar, inklusive General Counsel på Virgin Media, ledande befattningar på BirdLife International, White Mountains Re och Conservation International. Advokat på advokatfirmorna Lord Day & Lord och Morgan Lewis, där han specialiserade sig på bolagsrätt, bolagsstyrning samt fusioner och förvärv. Teknisk direktör och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business. Har tidigare innehaft flera olika chefsbefattningar inom Ericssonkoncernen, till exempel chef för Technology Strategy, teknisk direktör för Americas och chef för Standardization & Industry. Chef för Group Sourcing. Innehade innan han började på Ericsson ett flertal ledande roller, bl.a. Chief Procurement & Supply Chain Officer och Chief Cost Transformation Officer på Airtel, Group Vice President Global Supply Chain and Sourcing på General Electric Power Conversion, Vice President Global Sourcing på Honeywell samt Executive Director på General Motors. Medlemmar i koncernledningen, forts. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 21Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 212 ===== Niklas Heuveldop Senior Vice President, chef för affärsområdet Global Communications Platform samt VD för Vonage Chris Houghton Senior Vice President, Chief Operating Officer, koncernfunktion Group Support Patrick Johansson Senior Vice President, chef för marknadsområdet Nordamerika, Europa, Mellanöstern och Afrika Funktioner Chef för affärsområdet Global Communications Platform Chef för koncernfunktion Support och chef för affärsområdet Technology & New Businesses Chef för marknadsområdet Europa, Mellanöstern och Afrika Född 1968 1966 1971 Utbildning Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola. Bachelor of Law, Huddersfield Polytechnic, Storbritannien. Civilekonomexamen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Nationalitet Sverige Storbritannien och Sverige Sverige Anställd sedan 1993–2001, 2005 1988 1997 Medlem i koncernledningen sedan 2016 2015 2024 Styrelseledamot Swedish-American Chamber of Commerce. – – Innehav i Ericsson1) 184 018 B-aktier och 15 470 American Depositary Shares 201 852 B-aktier 2 210 B-aktier Tidigare befattningar Chef för marknadsområdet Nordamerika Har tidigare innehaft ett flertal ledande befattningar inom Ericssonkoncernen, bl.a. Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen Technology och Emerging Business, Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales, chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar VD på ServiceFactory och Chief Operating Officer på WaterCove Networks. Chef för marknadsområde Nordostasien Har tidigare haft ledande befattningar inom Ericssonkoncernen, bl.a. chef för region Nordostasien, chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befattningar inom koncernen. Vice President and Head of Business Control and Operations för Ericssons affärsområde Cloud Software and Services. Har tidigare haft ledande befattningar inom Ericssonkoncernen, bl.a. Global Head of Sales and Commercial Management för affärsområdet Networks, chef för Customer Unit Korea, samt flera exekutiva finans- och affärsroller. Medlemmar i koncernledningen, forts. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 22 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 213 ===== Medlemmar i koncernledningen, forts. Charlotte Levert Senior Vice President, personaldirektör Jenny Lindqvist Senior Vice President, chef för affärsområdet Cloud Software and Services Chafic Nassif Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien Funktioner Chef för koncernfunktionen People Chef för affärsområdet Cloud Software and Services samt Chef för segmentet Cloud Software and Services Chef för marknadsområde Nordostasien Född 1984 1982 1981 Utbildning Bachelor in Business Management & Human Resources, Royal Holloway, University of London, Storbritannien. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjörsexamen i IKT-entreprenörskap och civilingenjörsexamen i trådlösa system, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Nationalitet Sverige Sverige Sverige Anställd sedan 2019 2010 2010 Medlem i koncernledningen sedan 2025 2023 2024 Styrelseledamot – Epiroc – Innehav i Ericsson1) – 888 B-aktier 6 425 B-aktier Tidigare befattningar Head of People affärsområdet Cloud Software and Services. Innehade tidigare befattningen som Head of People affärsområdet Managed Services. Hade innan hon började på Ericsson ett flertal seniora HR-chefstjänster, bl.a. personalchef i Sverige och Global HR business partner på Tieto. Hon har även haft innehaft ledande roller på GE Healthcare. Chef för marknadsområde Europa och Latinamerika Har tidigare innehaft ett flertal ledande chefsbefattningar inom Ericssonkoncernen, bland annat chef för Nord- och Centraleuropa inom marknadsområdet Europa och Latinamerika, chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia. Innan han kom till Ericsson hade han befattningar inom konsultbranschen och läkemedelsindustrin. Chef för Ericssons kundenhet Norra Latinamerika och Karibien inom marknadsområdet Europa och Latinamerika. Har tidigare innehaft ett flertal ledande roller inom Ericssonkoncernen, bl.a. VD och styrelseledamot i Ericsson Taiwan, Key Account Manager i Tyskland, VP Business Development and Head of TV & Enterprise Segments för Global Customer Unit Vodafone, Head of TV & Media Sales för EMEA. Innan han började på Ericsson har han haft roller inom IT- och affärskonsultföretag inom techbranschen. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Antalet aktier inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 23Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 214 ===== Lars Sandström Senior Vice President, Chief Financial Officer Åsa Tamsons Senior Vice President, chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och VD för Cradlepoint. Andres Vicente Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien Funktioner Chef för koncernfunktionen Finance Chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions Chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien Född 1972 1981 1970 Utbildning Civilekonomexamen, Högskolan i Halmstad. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Master of Business Administration, Alliance Manchester Business School, United Kingdom. Bachelor of Law, Universidad Autonoma de Madrid. Nationalitet Sverige Sverige Spanien Anställd sedan 2024 2018 2021 Medlem i koncernledningen sedan 2024 2018 2024 Styrelseledamot – CNH Industrial, Milkywire AB Swedish-American Chamber of Commerce – Innehav i Ericsson1) 41 900 B-aktier 89 895 B-aktier 1 896 B-aktier Tidigare befattningar Chief Financial Officer på Getinge och Senior Vice President Group Reporting, Tax & Control på AB Volvo. Har före dessa roller innehaft ett flertal ledande roller inom Scania Group, bl.a. Vice President Financial Services, Head of Group Financial reporting samt Head of Group Reporting & Control, samt Chief Financial Officer på Swedish Orphan Biovitrum AB. Chef för affärsområdet Technology & New Businesses. Har tidigare innehaft ett flertal ledande befattningar inom Ericsson kon- cernen, bl.a. IPR och Licensing, Group Strategy och M&A. Innan han började på Ericsson innehade han ett flertal seniora positioner, inklusive partner på McKinsey & Company. Chef för Ericsson Iberia (Spanien och Portugal) och chef för Global Customer Unit Telefónica. Hade innan han började på Ericsson ett flertal seniora HR-chefstjänster inom Vodafone Spain. Medlemmar i koncernledningen, forts. Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2025. 1) Antalet aktier inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. 24 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 215 ===== Förändringar i koncernledningen under 2025 och 2026 Den 27 augusti 2025 meddelade Bolaget att Stella Medlicott skulle lämna sin befattning som Senior Vice President och marknads- och kommunikationsdirektör samt Head of Corporate Relations. Hon lämnade sin befattning och koncernledningen den 31 december 2025. Den 11 november 2025 meddelade Bola- get att Moti Gyamlani skulle lämna sin befatt- ning som Senior Vice President och chef för koncernfunktionen Global Operations, från och med den 12 januari 2026. Han stannar kvar i Bolaget under en övergångsperiod. Som en del av Bolagets initiativ för att effektivisera koncernens corporate center har vissa organisatoriska förändringar genom- förts. Funktionerna Group Communications och Government & Policy Advocacy, som tidi- gare utgjorde en del av Marketing & Commu- nications och Corporate Relations, har förts över till koncernfunktionen Group Support och rapporterar nu till chefen för koncern- funktionen Group Support och Chief Ope- rating Officer. Group Marketing-funktionen har flyttats till affärsområdet Cloud Software and Services och kommer att ansvara för både Group Marketing och Business Area Cloud Software and services BSS Marketing & communications. Denna kombinerade funk- tion rapporterar till chefen för affärsområdet Cloud Software and Services. En omställningsplan för koncernfunktion- en Global Operations håller på att tas fram, där funktionerna ska ligga närmare själva verksamheterna. 25Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 216 ===== Ericsson Group Management System För att säkerställa transparens och enhet- lighet i organisationen beträffande opera- tiva förväntningar och krav på bland annat styrning, beslutsfattande och riskhantering används Ericsson globala ledningssystem (Ericsson Group Management System). Ericsson Group Management System ser till att utvalda standarder och certifieringar från Internationella standardiseringsorganisatio- nen (ISO) effektivt upprätthålls och att Bola- gets verksamhet kontinuerligt utvärderas och förbättras. Ericsson Group Management System baseras på ISO 9001 (internationell standard för kvalitetsledningssystem) och är utfor- mat som ett dynamiskt ledningssystem för att göra det möjligt för Ericsson att anpassa systemet efter förändrade krav och förvänt- ningar, inklusive ny och ändrad lagstiftning samt kunders och andra intressenters krav. Ericssons affärsprocesser är en uppsätt- ning definierade koncernomfattande proces- ser som integrerats i Ericsson Group Mana- gement System. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbju- der möjlighet att omsätta kundernas krav till definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller. Revisioner, utvärderingar och certifiering Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisio- ner och utvärderingar är att fastställa nivån av regelefterlevnad och samla värdefull infor- mation för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säkerställa att Ericsson Group Manage- ment System, är ändamålsenligt och effek- tivt för att hantera Ericssons verksamhet. Ledningen följer upp regelefterlevnaden av riktlinjer, direktiv, instruktioner och processer genom interna självutvärderingsaktiviteter inom respektive enhet. Dessa komplette- ras med interna och externa revisioner och utvärderingar. För att säkerställa att krav från kunder och andra intressenter uppfylls fattar Ericsson medvetna beslut om certifiering. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standarder eller krav bekräftas genom att en tredje part gör en utvärdering. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller rele- vanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001 (ledningssys- tem för informationssäkerhet (LIS)). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certi- fierade enligt TL 9000 (standard för telekom- munikation). Ericsson Group Management System utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisions- funktion följer (Corporate Audit). Utvärderingar av ISO- och ledningssystem genomfördes av DNV (Det Norske Veritas) under 2025. Interna revisioner utförs av Bola- gets internrevisionsfunktion, som rapporterar till kommittén för Audit and Compliance. Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt genomför Ericsson revisioner av sina leveran- törer för att säkerställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som koncernens leveran- törer måste följa. Den externa revisionen av Ericsson utförs av Deloitte AB. Olika typer av granskning enligt ovan har olika omfattning och syfte. Alla leverantörer av granskning har definierade och etablerade ansvarsområden och befogenheter. Revisor Enligt bolagsordningen ska Moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revi- sionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporterar till aktieägarna på bolagsstämmor. Revisorns uppdrag innefattar: – Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll. – Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rätt- visande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet. – Avge en revisionsberättelse för årsredovisningen. – Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersätt- ningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende. – Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kon- takterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna Bolagsstyrningsrapport. Nuvarande revisor Deloitte AB valdes om till revisorer på års- stämman 2025 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2026. Deloitte AB har utsett Jonas Ståhlberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor. Revisionsarvoden Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen i not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten. Intern kontroll över finansiell rapportering Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt Svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll över finansiell rapportering. Efter- som Ericsson är noterade i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar infö- rande och vidmakthållande av intern kontroll över finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar. Ledningens rapport om intern kontroll, i enlighet med Sarbanes-Oxley Act, kommer att ingå i Ericssons årsredovis- ning på det 20 F-formulär som lämnas till den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securi- ties and Exchange Commission). För att stödja dessa regelverk har Bola- get infört ett ramverk för intern kontroll som bygger på 2013 års Integrated Framework utgivet av Committee of Sponsoring Orga- nizations of the Treadway Commission. Såsom definierats i Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission framework, är intern kontroll en samling av komponenterna nedan: kontrollmiljö, risk- bedömning, kontrollaktivteter, information och kommunikation samt övervakning. För att säkerställa ett effektivt system av intern kontroll över finansiell rapportering uppda- teras Bolagets ramverk för intern kontroll regelbundet för att återspegla exempelvis förändringar i affärsprocesser, användning av verktyg, resultat av riskbedömningar och ändringar i lagstiftningen. Tillämpningen av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission-ramverket beskrivs nedan. Kontrollmiljö Bolagets kontrollstruktur bygger på arbets- fördelningen mellan styrelsen, dess kommit- téer samt VD och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på: – Styrdokument, till exempel riktlinjer och direktiv, samt den affärsetiska koden. – En stark företagskultur. – Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. – Flera tydligt definierade och koncern- övergripande planerings-, drift- och stödprocesser. De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer för redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbun- det för att bland annat inkludera ändringar 26 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 217 ===== i lagar och regelverk, däribland finansiella rapporteringsstandarder och noteringskrav, IFRS® redovisningsstandarderna, såsom de har publicerats av International Accounting Standards Board (IASB) och Sarbanes-Oxley Act (SOX). Relevanta affärsprocesser omfat- tar särskilda kontroller som ska utföras för att säkerställa att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. Ledningen för varje rapporterande juridisk enhet, marknadsområde och affärsområde får stöd av ekonomifunktioner vid utförandet av kontroller avseende transaktioner och rap- portering. Finansfunktionen är organiserad med särskilda enheter för varje marknadsom- råde och affärsområde och har dedikerade finansiella kontrollenheter som vardera stöd- jer flera juridiska enheter inom ett geografiskt område eller en affärsenhet, utöver att de får stöd från koncernens finansfunktioner på gruppnivå för att bidra till koncernens affärs- och finansiella översyn och insikt. För större förvärv förblir den förvärvade enhetens huvudsakliga finansfunktioner och styrning inom enheten, och ingår ett nära samarbete med koncernens finansfunktioner. Riskbedömning För att bidra till tillförlitlig finansiell rapportering genomför Bolaget kontinuerligt riskbedömningar för att identifiera risker för väsentliga felaktigheter i redovisning och finansiell rapportering som kan förekomma i samband med redovisning av intäkter och kostnader, värdering av tillgångar och skulder eller otillräckliga upplysningar. Andra risker relaterade till finansiell rapportering inkluderar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar samt otillbörlig gynnsam behandling av motparter på Bolagets bekostnad. Kontrollaktiviteter Bolaget har infört kontroller för att säkerställa att de finansiella rapporterna är tillförlitliga, korrekta och upprättade i enlighet med till- lämpliga redovisningsstandarder såsom IFRS och relevanta noteringsregler, exempelvis Sarbanes-Oxley Act (SOX). Kontrollerna omfattar affärsprocesskontroller, IT-kon- troller och kontroller på enhetsnivå som är implementerade och genomförs i väsentliga dotterbolag eller verksamhetsenheter och som täcker poster med betydande väsentlig- het och risk. På koncernnivå ansvarar koncernfunk- tionen Finance Control för kraven i rapporte- ringsprocessen för att bidra till rimlig säkerhet att de finansiella rapporterna är tillförlitliga, korrekta och upprättade i enlighet med till- lämpliga redovisningsstandarder såsom IFRS. Bolagets affärsprocesser innefattar finan- siella kontroller avseende godkännande och bokföring av affärshändelser. I processen för månads-/årsavslut och rapportering finns kontroller avseende redovisning, värdering och upplysningar. Dessa inkluderar tillämp- ning av kritiska redovisningsprinciper och bedömningar, både i enskilda dotterbolag och i koncernredovisningen. Regelbundna analyser av det finansiella resultatet för varje dotterbolag, marknadsområde och affärs- område täcker väsentliga delar av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsammans med ytterligare analys av kon- cernens finansiella rapporter på koncern- nivå syftar dessa rutiner till att säkerställa finansiella rapporter utan väsentliga fel. För extern finansiell rapportering utför Disclosure Committee ytterligare kontrollrutiner för att granska om upplysningskraven är uppfyllda. Bolaget har implementerat kontroller för att säkerställa att finansiella rapporter upprättas i enlighet med interna redovisnings- och rap- porteringsprinciper samt IFRS, liksom med tillämpliga noteringsregler. Det för detaljerad dokumentation om interna kontroller relate- rade till bokföring och finansiell rapportering och håller även register över uppföljning av genomförandet och resultaten av sådana kontroller. Detta gör det möjligt för bolagets koncernchef och VD och CFO att bedöma kontrollernas effektivitet på ett sätt som är förenligt med Sarbanes-Oxley Act (SOX). Enhetsövergripande kontroller med fokus på kontrollmiljön och efterlevnad av poli- cyer och direktiv för finansiell rapportering är implementerade på koncernnivå samt i dot- terbolag eller verksamhetsenheter. Detalje- rade processkontroller och dokumentation av utförda kontroller finns också i de väsentliga dotterbolagen eller verksamhetsenheterna och täcker poster med betydande väsentlig- het och risk. För att säkerställa regelefteref- terlevnad, styrning och riskhantering inom områdena juridisk enhetsredovisning och beskattning samt för att säkra finansiering och kapitalnivåer, bedrivs verksamheten genom Financial Control- och Global Finance Services-enheter/Shared services-enheter som täcker dotterbolag i varje geografiskt område. Med en gemensam IT-plattform, en gemensam kontoplan och gemensamma masterdata utför Financial Control- och Glo- bal Finance Services-/Shared services-enhe- terna bokförings- och rapporteringstjänster för majoriteten av dotterbolagen. Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunika- tionsvägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att samtliga relevanta riktlinjer och instruktioner för interna processer görs till- gängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhandahålls regelbundna upp- dateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, upplysningskrav och informationsgivningskrav. Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rapporter om sin operativa verksamhet till interna styrgrup- per och bolagsledningen. Dessa rapporter innefattar analyser av och kommentarer till finansiella resultat och risker. Styrelsen motta- ger finansiella rapporter månatligen. Ericsson har implementerat ett visselblåsarverktyg, Ericsson Compliance Line, som kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser som utförs av koncernledningen eller den lokala ledningen, och avser korruption, tvek- samheter i redovisningen, brister i den interna redovisningskontrollen eller revisionen, eller något annat som allvarligt påverkar koncer- nens intressen eller enskilda individers hälsa, säkerhet och andra intressen. Riktlinjer för informationsgivning Ericssons riktlinjer för finansiell rapporte- ring och informationsgivning följer IFRS, och syftet är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons finansiella instrument får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuvarande och potentiella investerare ska ha en god förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive vad gäller verksamhetsresultat, framtidsutsikter och potentiella risker. För att uppnå dessa mål måste den finansiella rap- porteringen och informationsgivningen vara transparent, konsekvent, enkel, relevant, i rätt tid, på lika villkor och fullständig: – Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksam- heten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet. – Konsekvent – informationen ska vara jämförbar vad gäller omfatt- ning och detaljnivå mellan olika rapporteringsperioder. – Enkel – för att ge en god uppfattning av affärsverksamheten och resultatet samt för att undvika feltolkningar. – Relevant – med fokus på vad som är rele- vant för Ericssons intressenter eller vad som krävs enligt lag eller noteringsavtal, för att undvika informationsöverflöd. – I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbe- stämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser. – På lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna. – Fullständig – utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationsgiv- ningen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav 27Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 218 ===== samt branschkrav. Ericssons webbplats innehåller information om koncernen, bland annat ett arkiv med årsredovisningar och delårsrapporter och tillgång till de senaste nyheterna. Kontroller och förfaranden för informationsgivning Ericsson har kontroller och processer för att stödja att information lämnas i rätt tid i enlig- het med tillämpliga lagar och förordningar, bland annat EU:s marknadsmissbruksförord- ning, U.S. Securities Exchange Act från 1934, med ändringar, samt Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York. Enligt processerna ska också information lämnas till ledningen, inklusive till VD och koncernchef samt CFO, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid. Ericssons Disclosure Committee hjäl- per ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller Bolagets informationsgivning till aktieägare och investerarkollektivet. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka integriteten och att Bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för infor- mationsgivning. Ericssons Disclosure Com- mittee består av ledamöter med olika typer av kompetens, samt med representation från segmenten. Ericsson har också en insider- kommitté som gör bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, CFO och Chief Operating Officer. Ericsson har investeringar i vissa verksamheter som Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informations- givning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än dem som tillämpas för dotterbolag. Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de bara tillhan- dahålla en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås. Ericssons VD och koncernchef samt CFO har utvärderat kontrollprocesserna för Bolagets informa- tionsgivning och kommit fram till att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2025. Uppföljning Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Gransk- ningen utgör grunden för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden och risker som rör den finansiella rapporteringen. Dotterbolag och verksamhetsenheter ansvarar för att pröva effektiviteten i de interna kontrollerna genom självutvärde- ringar i enlighet med koncernens risk- och kontrollramverk. På koncernnivå övervakar koncernfunktionen Group Function Finance effektiviteten i de interna kontrollerna samt uppföljningen av ledningens åtgärder för att åtgärda bristfälliga kontroller. Resultat och åtgärder rapporteras även till CFO och inklu- deras i Kommittén för Audit and Compliances möten. Efterlevnaden av policys och direktiv övervakas genom årliga självutvärderingar och representationsbrev/intyg från chefer och company controllers i dotterbolag samt i affärsområden och marknadsområden. Bolagets finansiella ställning granskas också vid styrelsemöten. Styrelsens utskott har viktiga övervakningsfunktioner avseende ersättningar, lån, investeringar, kundfinansie- ring, kassahantering, finansiell rapportering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar samt- liga delårs- och årsredovisningar innan de publiceras. Kommittén för Audit and Compliance får även regelbundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compli- ance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna. Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance Compliance. Styrelsen Stockholm, 3 mars 2026 Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org.nr. 556016-0680 28 Ericsson 2025Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 219 ===== Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Stockholm den 3 mars 2026 Deloitte AB Jonas Ståhlberg Auktoriserad revisor Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2025-01-01 – 2025-12-31 på sidorna 1–28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revi- sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalanden En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo- visningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. 29Ericsson 2025 Bolagsstyrningsrapport Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 220 ===== Ingår i Ericsson Årsredovisning 2025 Ersättningsrapport Årsredovisning 2025 Ersättnings- rapport Bolags- styrnings- rapport Finansiell rapport →→ ===== SIDA 221 ===== Ericsson 2025 Ersättningsrapport Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till styrelsen och koncernledningen samt om incitamentsprogram (den 1 januari 2021) som administreras av Aktiemarknadens självregleringskommitté. Information som krävs enligt 5 kapitlet, § 40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1–G4 i den Finansiella rapporten. Information om Kompensationskommitténs arbete 2025 finns i Bolagsstyrningsrapporten. Ersättningsrapport 2025 Inledning 2 Total ersättning 2025 3 — Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer 4 Fast ersättning 5 Rörlig ersättning 6 — Kortsiktig rörlig ersättning (STV) 6 — Långsiktig rörlig ersättning (LTV) 7 Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav 12 Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 13 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 222 ===== 2 Ericsson 2025Ersättningsrapport Inledning Denna rapport ger en översikt över Ericssons ersättningsfilosofi och praxis, och beskriver Rikt- linjer för ersättning till koncernledningen (”rikt- linjerna”), som antagits på årsstämman 2023. Rapporten innehåller information om total ersätt- ning, inklusive fast och rörlig ersättning, till VD och koncernchef och vice verkställande direktören. Denna rapport har upprättats i enlighet med aktiebolagslagen (ABL) och Regler om ersätt- ningar till styrelsen och koncernledningen samt om incitamentsprogram. Mer information om ersättningar till ledande befattningshavare finns i not G2 i årsredovis- ningen för 2025. Information om Kompensations- kommitténs arbete 2025 finns i Bolagsstyrnings- rapporten i årsredovisningen för 2025. Ersättning till styrelsen ingår inte i denna rap- port. Ersättning till styrelsen godkänns årsvis av årsstämman och redovisas i den Finansiella rap- porten och i bolagsstyrningsrapporten för 2025. Driva tillväxt och värde genom Ericssons ersättningspraxis Bolagets ersättningspraxis är utformad för att vara i linje med Ericssons strategiska mål och aktieägarnas långsiktiga intressen. Denna praxis gör det möjligt för Bolaget att attrahera, behålla och motivera personer med olika bakgrund, kom- petens och förmåga, och på ett rättvist sätt belöna exceptionella prestationer och ytterligare stärka Ericssons kultur. För att säkerställa att ersättningspaketen är konkurrenskraftiga genomförs årligen en omfat- tande utvärdering av den totala ersättningen med stöd från oberoende part. Varje ersättnings- komponent på målnivå jämförs noggrant med respektive lokala marknad och företag med vilka vi konkurrerar om talangerna. Ericssons riktlinjer, ersättningsfilosofi och praxis är fast förankrade i principerna om global konkurrenskraft, rättvisa, transparens och presta- tion. Under 2025 förekom inga avvikelser från riktlinjerna. Riktlinjerna finns i den Finansiella rapporten för 2025. Viktiga händelser inom ersättning under 2025 Under 2025 togs ett antal viktiga beslut gällande ersättning av Kompensationskommittén och styrelsen: – Som en följd av synpunkter från investerarna under 2023 utökades ersättningspaketet för 2024 för VD och koncernchef till att innehålla en kortsiktig rörlig incitamentskomponent på 50 % av grundlönen. Per den 1 januari 2025 består den rörliga ersättningen för VD och koncernchef av en målnivå på 65 % för kort- siktig rörlig ersättning (STV) och en målnivå på 150 % för långsiktig rörlig ersättning (LTV), vilket sammanlagt är en målnivå motsvarande 215 % av den årliga grundlönen. Detta inne- bär en ökning på 4,24 % av den totala ersätt- ningen jämfört med 2024, då den totala rörliga ersättningen på målnivå var 200 % av den årliga grundlönen. Det uppdaterade ersätt- ningspaketet är i linje med en typisk struktur för VD-paket på marknaden och följer Ericssons riktlinjer. Ingen höjning av grundlönen genom- fördes till VD och koncernchef under 2025. – Från och med den 15 mars 2025 utsågs Per Narvinger till vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks, och därmed ingår hans ersättning för den perioden i denna rapport. Fredrik Jejdling lämnade sin befatt- ning som vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks den 14 mars 2025. – STV-programmet 2025 för VD och kon- cernchef resulterade i en utbetalning på SEK 22 373 471, då prestationen var 183,09 % för samtliga prestationsmått (92 % av max- nivå). STV-programmet för vice verkställande direktör Per Narvinger resulterade i en utbetal- ning på SEK 5 523 2681), då prestationen var 149,28 % för samtliga prestationsmått (75 % av maxnivå). – I LTV 2025 bestäms koncernens lönsamhet (EBITA2)) av ett treårigt EBITA-mål, beräk- nat som genomsnittet av utfallet av tre årliga bestämda EBITA-mål. Prestationsvillkoret för EBITA 2025 (som motsvarar 1/3 av det totala målet) för programmet bedömdes till 200 % av målet (100 % av maxnivå). På liknande sätt beräknas målet för minskning av växthusgas- utsläpp som genomsnittet av tre årliga förde- finierade mål. Prestationsvillkoret för växthus- gasutsläpp 2025 (som motsvarar 1/3 för det totala målet) bedömdes till 171,17 % av målet (86 % av maxnivå). – Utfallet för LTV 2023-programmet uppgick till 91,23 % av målet (46 % av maxnivå). Detta sammanfattar Bolagets prestationer under prestationsperioden 1 januari 2023 till 31 december 2025 i förhållande till de fördefini- erade prestationsmålen för LTV 2023 inklusive ESG-mål (Environmental, Social and Gover- nance), mål för minskning av koldioxidutsläpp och ökat antal kvinnliga ledare och det 3-åriga målet för absolut och relativ total avkastning för aktieägarna (TSR). Som framgår av ersätt- ningsrapporten för 2023 föreligger inte något utfall av inte det ettåriga målet för koncernens lönsamhet (EBITA2)) i LTV 2023. Föreslagna förändringar av ersättningar under 2026 Kompensationskommittén och styrelsen har beslutat att föreslå ett LTV-ersättningsprogram för 2026 till årsstämman 2026. Som respons på investerares synpunkter har Kompensationskommittén och styrelsen fortsatt med översynen av LTV-programmen och föränd- ringar av prestationsmåtten för LTV. Huvudsyftet med de föreslagna ändringarna av LTV 2026 är att ytterligare förstärka långsiktigheten hos högre chefer (koncernledningen och personer som rap- porterar direkt till medlemmar i koncernledningen) för att säkerställa samstämmighet med aktieä- garnas långsiktiga intressen samt stärka Erics- sons engagemang för långsiktig hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Följande treåriga pre- stationsmått för LTV-programmet 2026 kommer att föreslås för årsstämman 2026: – Koncernens lönsamhet (vikt 45 %): Koncernens lönsamhet i LTV 2026 kommer att bestämmas av ett treårigt lönsamhetsmål, beräknat som genomsnittet av utfallet av tre årliga bestämda mål för EBITA2) eller justerat rörelseresultat2) i enlighet med de redovisningsstandarder som Bolaget tillämpar. Metoden tar hänsyn till det faktum att Ericssons verksamhet i hög utsträckning är cyklisk med en koncentrerad kundbas, vilket historiskt har lett till betydande volatilitet i resultatet från år till år. Ett flerårigt lönsamhetsmål baserat på ett treårigt genom- snitt gör det möjligt för styrelsen att på ett mer rättvisande sätt ta hänsyn till den bransch- dynamik som påverkar Ericssons verksamhet och samtidigt fokusera på långsiktiga resultat. – Totalavkastning för aktieägarna (TSR) (vikt 45 %): Totalavkastning för aktieägarna (TSR) i LTV 2026 bestäms av prestationsmål base- rade på relativ och absolut TSR. Avseende relativ RTSR2) (RTSR, vikt 20 %) i LTV 2026 har styrelsen föreslagit att jämförelsegruppen ska vara ett aktieindex med fokus på euro- peiska bolag (STOXX EUROPE 600). Denna jämförelsegrupp ger kvalitet och relevans i pro- grammet genom att en bred jämförelsegrupp med geografisk överensstämmelse etableras. Absolut TSR2) (ATSR, vikt 25 %) mäts som den genomsnittliga årliga tillväxttakten för Ericssons B-aktier, inklusive utdelningar, under en treårsperiod, vilket är i linje med tidigare LTV-program. – Sustainability and Corporate Responsibility2) (vikt 10 %): Mätetalet för koncernens Sustain- ability and Corporate Responsibility föreslås bestämmas av ett treårigt mål för att minska koldioxidutsläppen. Målet för minskning av koldioxidutsläpp beräknas som genomsnittet av tre årliga fördefinierade mål, vilket möjliggör en mer exakt och rigorös måldefinition. 1) För perioden från och med den 15 mars 2025 till och med den 31 december 2025. 2) För definitioner av incitamentsmål, se avsnitt om STV respektive LTV. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 223 ===== 3Ericsson 2025 Ersättningsrapport Total ersättning 2025 Riktlinjer Nuvarande riktlinjer godkändes av årsstämman 2023. Riktlinjerna är avsedda att gälla i fyra år, till årsstämman 2027. Riktlinjerna är i linje med Ericssons företagskul- tur och värderingar och avspeglar vårt åtagande för etik, integritet och regelefterlevnad – kärnvär- den som driver vår långsiktiga framgång. Dessa riktlinjer kopplar ersättningar till etiskt beteende, ansvar och prestation och säkerställer att vår ersättningspraxis speglar vårt åtagande för ett ansvarsfullt företagande. Denna samstämmighet stärker förtroendet bland intressenterna och gör det möjligt för oss att skapa varaktigt värde för kunder, anställda, investerare och för samhället. Riktlinjerna har utformats för att stödja strate- gin och säkerställa att Bolagets långsiktiga intres- sen uppnås, samtidigt som de är förenliga med Ericssons filosofi och praxis, och bidrar till konkur- renskraft, rättvisa, transparens och resultat. Riktlinjernas huvudsyften är att: – Attrahera och behålla kompetenta, prestations- inriktade och motiverade individer som har den förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi. – Uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden. – Säkerställa rättvisa genom att se till att den totala ersättningen är rimlig men inte oskälig och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad. – Erbjuda en total ersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftiga. – En rörlig ersättning som är utformad så att medarbetarna har tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader för Ericsson. Införandet av riktlinjerna har också hjälpt Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning. Total ersättning som tjänats in under 2025 Fast lön, pension och förmåner Fast lön inkluderar månadsvis utbetald grundlön som inte är föremål för prestationsmått under året. Pensioner avser pensionspremier som betalats som en multipel av den fasta lönen under året. Förmåner inkluderar belopp som betalats för att stödja anställda, till exempel tjänstebil, skatte- rådgivning eller andra förmåner. Kortsiktig rörlig ersättning Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som enbart intjänas baserat på Bolagets finansiella resultat mot på förhand uppsatta mål. Den information som pre- senteras för 2025 omfattar räkenskapsåret 2025 och informationen som presenteras för 2024 och 2023 omfattar räkenskapsåren 2024 respektive 2023. Långsiktig rörlig ersättning Årlig långsiktig rörlig ersättning utgår i form av aktierelaterade program som intjänas baserat på Bolagets prestation i förhållande till uppsatta mål. Den information som presenteras för 2025 inne- fattar LTV 2023, där prestationsperioden löpte ut vid utgången av räkenskapsåret 2025. Information som presenteras för 2024 och 2023 innefattar information om LTV 2022 och LTV 2021, där prestationsperioderna avslutades vid utgången av räkenskapsåret 2024 respektive 2023. 0 20 40 60 80 100 120 202520242023 18,8 18,8 18,8 1,5 10,2 19,4 2,3 2,3 22,4 10,2 49,0 15,0 10,2 25,3 Börje Ekholm VD och koncernchef SEK miljoner LT V Pension STV Förmåner Fast lön Ersättning intjänad under 2025 0 10 20 30 202520242023 7,8 3,2 9,3 2,0 1,5 2,8 2.8 6,4 9,3 0,9 2,7 2,4 0,6 0,9 Fredrik Jejdling (från 1 januari 2025 till 14 mars 2025) Vice verkställande direktör SEK miljoner LT V Pension STV Förmåner Fast lön 0 10 20 30 202520242023 4,6 7,4 2,2 5,5 0,9 Per Narvinger (från och med 15 mars 2025) Vice verkställande direktör SEK miljoner LT V Pension STV Förmåner Fast lön För definitioner av prestationsmått, se avsnitt STV respektive LTV. Prestationsutfall 2025 0 20 40 60 80 100 Utfall Börje Ekholm Möjlighet som % av den maximala nivån 25 25 25 25 25 25 17 25 Utfall STV 2025 % Koncernens ekonomiska lönsamhet Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks Ekonomisk lönsamhet affärsområde Cloud Software and Services Ekonomisk lönsamhet affärsområde Enterprise  92 100 0 20 40 60 80 100 Utfall Fredrik Jejdling Möjlighet som % av den maximala nivån 25 75 25 50 Utfall STV 2025 % Koncernen Ekonomisk lönsamhet Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 75 100 0 20 40 60 80 100 25 75 25 50 Utfall Per Narvinger Möjlighet som % av den maximala nivån Utfall STV 2025 % Koncernen Ekonomisk lönsamhet Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 75 100 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 224 ===== 4 Ericsson 2025Ersättningsrapport LTV 2023 TSR-utveckling (2023–2025) –20 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Cap Gemini Juniper CGI Group Cognizant Nokia QUALCOMM Motorola Solutions Cisco Systems Ericsson F5 Networks IBM Corning –16,10 % –7,26 % –4,69 % 16,91 % 28,33 % 37,5 % 46,35 % 56,14 % 57,01 % 61,27 % 113,47 % 153,45 % RTSR 16,23 % CAGR uppnådd, intjänandenivå 200,00 % ATSR Ranking 3,83 av 12, uppnådd intjänandenivå 108,44 % 0 20 40 60 80 100 UtfallMaximal nivå 25 45 20 5 5 5 11 25 5 Utfall LTV 2023 % Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån Absolut TSR: Som % av den maximala nivån Relativ TSR: Som % av den maximala nivån Hållbarhet: Som % av den maximala nivån Mångfald: Som % av den maximala nivån 100 46 Översikt över total ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons VD och koncernchef samt vice verkställande direktörer mellan 2023 och 2025. 1) Semesterersättning och bilersättning ingår under ”övriga förmåner och semesterlön”. I tidigare års ersättningsrapporter redovisades dessa poster som en del av fast lön. 2) Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer. 3) Beloppen representerar kontant betalning istället för pension (för VD och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktörer) som utbetalats under räkenskapsåret. 4) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2025 representerar beloppen STV 2025, för 2024 representerar beloppen STV 2024 och för 2023 representerar beloppen STV 2023. 5) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2025 representerar beloppen LTV 2023, för 2024 representerar beloppen LTV 2022 och för 2023 representerar beloppen LTV 2021. För LTV 2021, LTV 2022 och LTV 2023 beräknas beloppen baserat på antalet prestationsaktierätter som kommer att falla ut i slutet av intjänandeperioden multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår. 6) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret. Beloppet är inkluderat under övriga förmåner i not G2 i den Finansiella rapporten. 7) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.All ersättning till VD och koncernchef betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. All ersättning till vice verkställande direktörer betalas från Ericsson AB utom flerårig rörlig ersättning som betalas från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. 8) Kvoterna representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning. 9) Kvoterna representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning. 10) Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025. Alla värden för 2025, med undantag för upplupen LTV, beräknas pro rata för perioden 1 januari 2025 till den 14 mars 2025. 11) Prestationsbaserad engångsersättning relaterad till en väsentlig affärsframgång, godkänd som en ytterligare överenskommelse i enlighet med riktlinjerna för ersättning till koncernledningen. 12) Per Narvinger utnämndes till vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Alla värden för 2025, med undantag för upplupen LTV, beräknas pro rata för perioden 15 mars 2025 till den 31 december 2025. Fast ersättning1) Rörlig ersättning Fast lön Övriga förmåner och semesterlön2) Pension3) Ettårig rörlig ersättning4) Flerårig rörlig ersättning5) Ytterligare överens­ kommelser6) Totalt ersättning7) Andel fast ersättning8) Andel rörlig ersättning9) Börje Ekholm, VD och koncernchef Financial year 2025 18 799 637 2 281 794 10 151 804 22 373 471 49 047 972 – 102 654 677 30 % 70 % 2024 18 799 637 2 310 861 10 151 804 15 036 644 25 318 696 – 71 617 642 44 % 56 % 2023 18 799 637 1 549 218 10 151 804 – 19 371 871 – 49 872 530 61 % 39 % Fredrik Jejdling, vice verkställande direktör10) Financial year 2025 1 952 831 20 299 598 438 1 457 569 6 371 593 – 10 400 731 25 % 75 % 2024 9 280 189 861 884 2 754 775 7 774 514 3 166 084 1 500 00011) 25 337 446 51 % 49 % 2023 9 280 189 902 648 2 728 761 0 2 399 101 – 15 310 698 84 % 16 % Per Narvinger, vice verkställande direktör12) 2025 7 400 000 2 186 229 5 523 268 4 597 265 – 20 617 726 51 % 49 % Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 225 ===== 5Ericsson 2025 Ersättningsrapport Implementering av fast ersättning, pension och andra förmåner till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning, övriga förmåner och pension till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer. Fast ersättning Fast lön Övriga förmåner Pension Syfte och koppling till strategin Syfte och koppling till strategin Syfte och koppling till strategin Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi. En del av den årliga ersättningen utbetalas i en förutsägbar form. Den fasta lönenivån för 2025 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara VD och koncernchef eller vice verkställande direktör för en ledande global leverantör av informations- och kommunikationstekniklösningar (IKT), jäm- fört med ersättningspaketen för motsvarande befattningar i jämförbara internationella bolag. Attrahera och behålla ledande befattningsha- vare som behövs för att implementera Ericssons strategi. En del av den årliga ersättningen utbetalas i en förutsägbar form. Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis. Arrangemang i korthet Arrangemang i korthet Arrangemang i korthet Löner revideras normalt för att träda i kraft i januari, varvid hänsyn tas till: – Ericssons övergripande affärsresultat. – Affärsresultatet för den enhet som medarbetaren leder. – Medarbetarens prestation över tid. – Externa ekonomiska förhållanden. – Befattningens omfattning och komplexitet. – Externa marknadsdata för löner. – Lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. – Vid fastställandet av fasta löner måste även påverkan på den totala ersättningen beaktas. Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland. Förmånerna uppgår till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncern- ledningen i Sverige. Medlemmar i koncernledningen är berättigade till en företagsbil eller motsvarande kontant ersättning och andra förmåner i linje med övriga anställda i anställningslandet. Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland. Pensionsplanerna för VD och koncernchef samt vice verkställande direktörer är avgifts- bestämda planer. Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2025 Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2025 Implementering under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2025 VD och koncernchef: Fast årslön på SEK 18 799 636, utgör ingen förändring sedan 2024. Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling: Fast årslön på SEK 1 952 831 under perioden 1 januari 2025 till den 14 mars 2025 utgör en förändring på 3 % sedan 2024. Vice verkställande direktör Per Narvinger: Fast årslön på SEK 7 400 000 under perioden 15 mars 2025 till den 31 december 2025. VD och koncernchef: Börje Ekholm är bosatt i USA och är berättigad till sjukförsäkring i USA, ytterligare sjukvårds- förmåner och skatterådgivning beträffande sin deklaration. Övriga förmåner och semester- ersättning totalt SEK 2 281 794. Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling: Övriga förmåner och semesterersättning totalt SEK 20 299 under perioden 1 januari 2025 till 14 mars 2025. Vice verkställande direktör Per Narvinger: Övriga förmåner och semesterersättning totalt SEK 910 964 under perioden 15 mars 2025 till 31 december 2025. VD och koncernchef: Till Börje Ekholm utgår en kontant ersättning i stället för deltagande i den svenska premie- bestämda pensionsplanen (ITP1) eftersom han är bosatt i USA och därmed inte är berättigad till planen. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter. Enligt hans anställningsavtal ska pensions- tillägget innefatta ytterligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV. Belopp som betalats 2025: SEK 10 151 804. Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling: Fredrik Jejdling deltar i den premiebestämda ITP1-planen. Han är även berättigad till kom- pletterande pensionspremie på 30 % av den del av grundlönen som överstiger taket i pen- sionsplanen (ITP1). Belopp som betalats 2025: SEK 598 438 för perioden 1 januari 2025 till 14 mars 2025. Vice verkställande direktör Per Narvinger: Per Narvinger deltar i den premiebestämda ITP1-planen. Han är även berättigad till kom- pletterande pensionspremie på 30 % av den del av grundlönen som överstiger taket i pen- sionsplanen (ITP1). Belopp som betalats 2025: SEK 2 186 229 för perioden 15 mars 2025 till 31 december 2025. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 226 ===== 6 Ericsson 2025Ersättningsrapport Ericsson anser, där det är möjligt, att rörlig ersätt- ning bör utgöra en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är att koppla prestation till ersättning genom att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, samt den egna enhetens hållbara långsiktiga intressen och resultat. Alla program för rörlig ersättning har definie- rade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är bero- ende av en kombination av Ericssons resultat på koncernnivå och resultatet för medarbetarens aktuella affärsenhet, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå. Etik, integritet och efterlevnad i rörlig ersättning I syfte att främja ansvarstagandet i hela organi- sationen och att stödja etik och regelefterlevnad i alla delar av verksamheten kan Bolaget ensidigt besluta om att hålla inne hela eller delar av utbe- talningen för en deltagare avseende de år då del- tagaren har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av utbetalningen som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Utöver uppsägning förbehåller sig Bolaget rätten att helt eller delvis reducera STV/LTV för anställda som inte uppfyller vår uppförandekod. För medlemmar i koncernledningen samt VD och koncernchef har inga fall av återkrav eller reduce- rad ersättning förekommit under 2025. Dessutom utvärderas högre chefer enligt en uppsättning fördefinierade integritetskriterier, relaterade till utbildning inom säkerhet, regelefterlevnad och arbetsmiljö, undertecknande av affärsetisk kod och andra faktorer knutna till Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Underprestation i förhållande till dessa fördefinierade kriterier kan helt eller delvis reducera utbetalningen av STV. Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) Årlig STV-ersättning intjänas genom kontantba- serade program som endast beror på finansiella prestationer mot på förhand uppsatta mål. Verk- samhetsmålen är i linje med den årliga affärspla- nen som godkänts av styrelsen, och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en stabil kassagenerering. Därför är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på rörelseresultat efter avdrag för kapitalkostnader. Målen för ekonomisk lönsamhet som definieras för koncernledningen är: – En kombination av mål på koncernnivå och affärsområdesnivå för koncernfunktioner och affärsområdeschefer. – En kombination av mål på koncern- nivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer. Kompensationskommittén utvärderar och god- känner alla mål för kortsiktig rörlig ersättning som fastställs för koncernledningen och styrelsen beslutar om mål för kortsiktig rörlig ersättning för VD och koncernchef. Dessa mål bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämpligt. Kompensationskommittén överva- kar att målnivåerna för koncernen, affärsområ- dena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna. Viktningen för 2025 för VD och koncernchef är 25 % ekonomiskt vinst- mål för koncernen och 25 % för respektive affärs- område. Viktningen för 2025 för vice verkstäl- lande direktörerna är 25 % ekonomiskt vinstmål för koncernen och 75 % ekonomiskt vinstmål för affärsområdet Networks. I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV 2025 för VD och koncernchef och de vice verk- ställande direktörerna, vilket bestäms genom att prestationen utvärderas mot tillämpliga finans- iella mätetal. Definition av mål som används i STV Koncernens ekonomiska vinst Koncernens EBITA exklusive omstrukturerings- kostnader, minus kapitalkostnad på investerat kapital (investerat kapital: totala tillgångar minus icke räntebärande avsättningar, skulder och icke operativa likvida medel). Affärsområde Ekonomisk lönsamhet Affärsområdets bidrag exklusive omstrukture- ringskostnader och avskrivningar, minus kapital- kostnad på affärsområdets rörelsekapital. Rörlig ersättning Börje Ekholm, VD och koncernchef För VD och koncernchef ligger målnivån på 65 % av den fasta lönen och maximum ligger på 130 % av den fasta lönen Tröskelnivå, SEK miljarder Målnivå, SEK miljarder Maxnivå, SEK miljarder Utfall, % av mål Prestationsmått Viktning SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK faktisk prestation Koncernens ekonomiska vinst 25 % 7,9 13,9 19,9 200 % 0 3 054 941 6 109 882 6 109 882 Ekonomisk vinst affärsområde Networks 25 % 19,1 24,7 30,2 132,37 % 0 3 054 941 6 109 882 4 043 825 Ekonomisk vinst affärsområde Cloud Software and Services 25 % 2,5 4,1 5,7 200 % 0 3 054 941 6 109 882 6 109 882 Ekonomisk vinst affärsområde Enterprise 25 % –6,1 –5,1 –4,3 200 % 0 3 054 941 6 109 882 6 109 882 Totalt 100 % 0 12 219 764 24 439 528 22 373 471 Fredrik Jejdling, Vice verkställande direktör (från 1 januari 2025, till 14 mars 2025) För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen Tröskelnivå, SEK miljarder Målnivå, SEK miljarder Maxnivå, SEK miljarder Utfall, % av mål Prestationsmått Viktning SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK faktisk prestation Koncernens ekonomiska vinst 25 % 7,9 13,9 19,9 200 % 0 244 104 488 208 488 208 Ekonomisk vinst affärsområde Networks 75 % 19,1 24,7 30,2 132,37 % 0 732 312 1 464 623 969 361 Totalt 100 % 0 976 416 1 952 831 1 457 569 Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025. Utfall i SEK vid tröskelprestation, måluppfyllelse och maximal måluppfyllelse respektive utfall i SEK vid faktisk prestation beräknas pro rata för perioden 1 januari 2025–14 mars 2025. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 227 ===== 7Ericsson 2025 Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”) De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värde- skapande i linje med Ericssons långsiktiga strate- giska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. LTV-programmen innehåller tydliga prestationskriterier som skiljer sig från dem i STV-programmet. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Den intjänade ersättningen beror på Bolagets resultat, Ericsson-aktiens kurs och relevanta ESG-resultat i förhållande till på förhand satta mål över en tre- årig prestationsperiod. De LTV-program som har införts på Ericsson består av aktierelaterad ersättning för högre chefer. Målsättningen för LTV-programmen är att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägar- intresse mellan högre chefer och aktieägarna och att attrahera, behålla och motivera högre chefer på en konkurrensutsatt marknad genom presta- tionsbaserade och aktierelaterade incitament. Till- delning under LTV-ersättningsprogrammen (pre- stationsaktierätter) sker vederlagsfritt och berät- tigar, under förutsättning att vissa prestationsmål nås, att deltagarna vederlagsfritt erhåller ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program. Prestationsaktierätterna intjä- nas efter att utmanande prestationsvillkor upp- nåtts, vilka definieras för varje års program när det lanseras. Vilken del av prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV- program uppfyllts. Det krävs i allmänhet att delta- garna fortsätter att vara anställda under tre år från det datum då tilldelning av prestationsaktierät- terna skedde för att vara kvalificerade att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvill- koren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella omständigheter) under intjä- nandeperioden, tilldelas aktier så snart som möj- ligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut om den slutliga måluppfyllelsen för prestations- aktierätterna, tar styrelsen hänsyn till om nivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omständigheter. Annars förbehåller sig sty- relsen rätten att minska tilldelningen till en lägre nivå som bedöms lämplig. Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänandeperioden reducera (inklusive helt dra in) det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till: – Bolagets finansiella resultat och ställning, – Villkoren på aktiemarknaden och/eller – Övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta. För att uppfylla legala och regulatoriska skyldig- heter avseende handelsrestriktioner kan Bolaget, som en försiktighetsåtgärd, välja att tillfälligt begränsa handeln i Ericssons aktie för styrelse- ledamöter, koncernledning eller Bolaget. Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens finansiella rapporter – not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, i den Finansiella rapporten. Definition av mål som används i LTV EBITA (från LTV I och LTV II 2023) Resultat före räntor, skatt samt avskrivningar och exklusive nedskrivningar av förvärvade immate- riella tillgångar och omstruktureringskostnader. Justerat rörelseresultat (från LTV 2026 tillämpas vid implementationan av IFRS 18) Rörelseresultat före investeringsintäkter (kostna- der), finansieringskostnader, skatt samt exklusive avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, omstruktureringskostna- der och väsentliga engångsposter. EBIT (fram till LTV 2022) Resultat före räntor, skatt och exklusive nedskriv- ningar av förvärvade immateriella tillgångar och omstruktureringskostnader. Absolut totalavkastning Genomsnittlig årlig tillväxttakt för Ericssons B-aktie inklusive utdelning. Relativ totalavkastning för aktieägarna jämfört med jämförelsegruppen (till LTV 2025) Utvecklingen för Ericssons B-aktie jämfört med aktieutvecklingen för en grupp av 11 jämförbara bolag. Relativ totalavkastning för aktieägarna vs index (från LTV 2025) Resultatet för Ericssons B-aktie jämfört med resultatet för STOXX Europa 600 Index. ESG Sustainability and Corporate Responsibility (från LTV 2022) Att inkludera miljö-, sociala- och bolagsstyrnings- kriterier (ESG) i den rörliga ersättningen kopplar ledningens incitament till Ericssons mål för håll- barhet och ansvarsfullt företagande. Styrelsen anser att det här tillvägagångssättet är i linje med aktieägarnas och andra intressenters långsiktiga intressen genom att det stödjer Bolaget i att upp- fylla kundernas förväntningar samt driver affärs- resultat och den operativa effektiviteten. – En minskning av växthusgasutsläppen från Ericssons egen verksamhet och anställdas tjänsteresor är ett viktigt mål. Detta initiativ gör det möjligt för Bolaget att dra nytta av över- gången till en lågkoldioxidekonomi samtidigt som det stödjer kunderna att minska den totala miljöpåverkan från drift av mobilnät. – Att öka andelen kvinnor i ledande befattning på Ericsson genom meritbaserad personal- hantering både attraherar talanger och ökar lojaliteten, samtidigt som det bidrar till inno- vation. Ett inkluderande ledarskap bidrar till den övergripande organisatoriska hälsan och skapar lika möjligheter för alla (från LTV 2022 till LTV 2025). Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2025 (LTV 2025) LTV 2025 godkändes på årsstämman 2025 och omfattar alla högre chefer, inklusive VD och kon- cernchef, samt vice verkställande direktör. Delta- garna tilldelades prestationsaktierätter den 12 maj 2025. De prestationsaktierätter som tilldelats VD och koncernchef samt vice verkställande direk- törer sammanfattas i tabellen på sidorna 9–11. Per Narvinger, vice verkställande direktör (från och med den 15 mars 2025 till och med den 31 december 2025) För vice verkställande direktör ligger målnivån på 50 % av den fasta lönen och maximum ligger på 100 % av den fasta lönen Tröskelnivå, SEK miljarder Målnivå, SEK miljarder Maxnivå, SEK miljarder Utfall, % av mål Prestationsmått Viktning SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK faktisk prestation Koncernens ekonomiska vinst 25 % 7,9 13,9 19,9 200 % 0 925 000 1 850 000 1 850 000 Ekonomisk vinst affärsområde Networks 75 % 19,1 24,7 30,2 132,37 % 0 2 775 000 5 550 000 3 673 268 Totalt 100 % 0 3 700 000 7 400 000 5 523 268 Per Narvinger utnämndes till vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Utfall i SEK vid lägsta prestationsnivå, vid måluppfyllelse, vid maximal måluppfyllelse samt vid faktisk prestation beräknas pro rata för perioden 15 mars 2025–31 december 2025. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 228 ===== 8 Ericsson 2025Ersättningsrapport Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2025 (LTV 2025) Deltagare6) Tilldelningsvärde1) Tilldelningsvärde som andel av årlig grundlön2) Antal tilldelade prestationsaktierätter3) Andel av tilldelningen för vilken prestationsvillkor gäller4) Högsta antal prestationsaktierätter som kan tilldelas5) Börje Ekholm 28 199 455 150 % 331 212 100 % 662 424 Per Narvinger 5 580 000 60 % 65 539 100 % 131 078 Prestationsutfall för LTV 2023 Utfallet för LTV 2023, med prestationsperioder som gick ut den 31 december 2023, den 31 december 2024 och den 31 december 2025 sammanfattas i tabellen nedan. Program Mål Villkor Vikt Prestationsperiod Möjligt utfall (linjär fördelning) Utfall Mål­ uppfyllnadsnivå LTV 2023 Koncernens rörelseresultat (EBITA) 2023 Intervall (miljarder SEK) 26,4–40,4 45 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0–200 % SEK 21,4 miljarder 0 % 2) LTV 2023 Absolut TSR Intervall 6–14 % 25 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0–200 % 16,23 % 200 %1) LTV 2023 Relativ TSR Ericssons ranking 6–2 20 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0–200 % 3,83 av 12 108,44 %1) LTV 2023 Minskning av koldioxid 2023 kton koldioxid 142–121 1,66 % 1 jan 2023–31 dec 2023 0–200 % 121,9 kton koldioxid 193,72 % Minskning av koldioxid 2024 kton koldioxid 132–113 1,66 % 1 Jan 2024–31 dec 2024 0–200 % 105,6 kton koldioxid 200 % Minskning av koldioxid 2025 kton koldioxid 122–104 1,68 % 1 Jan 2025–31 dec 2025 0–200 % 88,04 kton koldioxid 200 % LTV 2023 Kvinnliga ledare Andel kvinnliga ledare Intervall: 23–25 % 5 % 1 jan 2023–31 dec 2025 0–200 % 24,93 % 193 % Totalt 100 % 0–200 % 91,23 % 1) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 200 % respektive 108,44 % baserat på en måluppfyllelse om 16,23 % absolut TSR och rangordning 3,83 för relativ TSR, vilket resulterade i en total måluppfyllnadsnivå om 91,23 % för LTV 2023. 2) Som meddelades i årsredovisningen för 2023 beslutade styrelsen att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat EBITA 2023 var 0 % för den del av prestationsaktierätterna som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2023. 1) Beloppet representerar tilldelat belopp i SEK. 2) Representerar procentandel av årlig grundlön per tilldelningsdatumet. 3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets delårsrapport för fjärde kvartalet 2024. 4) Alla prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts under definierade prestationsperioder som sträcker sig över tre år. Prestationsvillkor för LTV 2025 är: (1) Koncernens EBITA (vikt 45 %) prestationskriterium för räkenskapsåren 2025, 2026 och 2027, beräknat som genomsnittet av uppnåendet av tre årliga EBITA-mål, (2) Absolut TSR-utveckling (vikt 25 %) i intervallet 6 %–14 % årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20 %) för Ericssons B-aktie, TSR-resultat jämfört med resultatet för STOXX EUROPE 600 Index, (4) minskade koldioxidutsläpp (vikt 5 %) samt (5) ökad andel kvinnliga ledare (vikt 5 %) i Bolaget. Alla prestationskriterier mäts över perioden 1 januari 2025 till 31 december 2027. Detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2025 under punkt 16. 5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1 % av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell. 6) Per Narvinger utnämndes till befattningen som vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025, dvs. före tilldelningsdatumet för LTV 2025. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 229 ===== 9Ericsson 2025 Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt vice verkställande direktör I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2022, 2023, 2024 och 2025 för VD och koncernchef samt vice verkställande direktörer. Börje Ekholm, VD och koncernchef Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Program Mål (vikt) Tilldelnings­ datum3) Presta­ tions­ period4) Prestations­ periodens slutdatum5) Intjänande­ periodens slutdatum 6) Tilldelade prestations­ aktierätter7) Högsta antal prestations­ aktierätter som kan tilldelas8) Ingående saldo vid årets början9) Prestations­ aktierätter som tjänats in ut under året10) Prestations­ aktierätter som fortfarande omfattas av prestationsvillkor11) Prestations­ aktierätter som betalats ut under året12) Saldo vid årets slut, prestations­ aktierätter som tjänats in men inte betalats ut13) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) LTV 2025 Koncernens EBITA (45 %) 12/5/2025 3 år 31/12/2027 12/5/2028 149 045 (12 689 691) 298 090 (25 379 383) 298 090 (26 878 775) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 12/5/2025 3 år 31/12/2027 12/5/2028 149 045 12 689 691 298 090 (25 379 383) 298 090 (26 878 775) ESG-mål (10 %)2) 12/5/2025 3 år 31/12/2027 12/5/2028 33 122 (2 820 007) 66 244 (5 640 014) 66 244 (5 973 221) LTV 2024 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 210 477 (12 689 658) 420 954 (25 379 317) 279 555 (24 894 373) 279 555 (25 207 565) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 210 479 (12 689 779) 420 958 (25 379 558) 420 958 (37 957 783) ESG-mål (10 %)2) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 46 774 (2 820 004) 93 548 (5 640 009) 15 528 (1 382 768) 15 528 (1 400 160) 62 492 (5 634 904) 31 056 (2 800 320) LTV 2023 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 268 297 (16 073 673) 536 594 (32 147 346) 0 (0) 0 (0) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 268 297 (16 073 673) 536 594 (32 147 346) 427 415 (38 540 011) 427 415 (38 540 011) ESG-mål (10 %)2) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 59 622 (3 571 954) 119 244 (7 143 908) 38 966 (3 469 922) 77 569 (6 994 417) 116 535 (10 507 982) LTV 202214) Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %) 18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 137 994 (15 605 741) 275 988 (31 211 483) 224 599 (20 000 541) 224 599 (18 579 826) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 137 991 (15 605 402) 275 982 (31 210 804) ESG-mål (10 %)2) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 30 664 (3 467 792) 61 328 (6 935 584) 59 721 (5 318 155) 59 721 (4 940 386) Totalt 618 370 (55 065 849) 520 512 (46 934 588) 1 145 874 (103 323 459) 284 320 (23 520 212) 854 562 (77 055 876) 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) ESG-prestationsvillkor innefattar både minskning av växthusgasutsläpp och prestationsvillkor avseende kvinnliga ledare för respektive program. 3) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes. 4) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 5) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 6) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier. 7) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 9) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 10) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående prestations aktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 12) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 13) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 14) LTV 2022 betalades ut under andra kvartalet 2025. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 230 ===== 10 Ericsson 2025Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts. Fredrik Jejdling, Vice verkställande direktör Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Program Mål (vikt) Tilldelnings­ datum3) Presta­ tions­ period4) Prestations­ periodens slutdatum5) Intjänande­ periodens slutdatum 6) Tilldelade prestations­ aktierätter7) Högsta antal prestations­ aktierätter som kan tilldelas8) Ingående saldo vid årets början9) Prestations­ aktierätter som tjänats in under året10) Prestations­ aktierätter som fortfarande omfattas av prestationsvillkor11) Prestations­ aktierätter som betalats ut under året12) Saldo vid årets slut, prestations­ aktierätter som tjänats in men inte betalats ut13) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) LTV 2024 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 41 559 (2 505 592) 83 118 (5 011 184) 55 199 (4 915 382) 55 198 (4 977 204) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 41 560 (2 505 652) 83 120 (5 011 305) 83 120 (7 494 930) ESG-mål (10 %)2) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 9 236 (556 838) 18 472 (1 113 677) 3 066 (273 027) 3 066 (276 461) 12 340 (1 112 698) 6,132 (552,922) LTV 2023 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 34 852 (2 087 983) 69 704 (4 175 966) 0 (0) 0 (0) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 34 853 (2 088 043) 69 706 (4 176 086) 55 523 (5 006 509) 55 523 (5 006 509) ESG-mål (10 %)2) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 7 746 (464 062) 15 492 (928 125) 5 063 (450 860) 10 076 (908 553) 15 139 (1 365 084) LTV 2022 Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %) 18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 17 257 (1 951 594) 34 514 (3 903 188) 28 087 (2 501 147) 28 087 (2 532 605) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 17 255 (1 951 368) 34 510 (3 902 736) 0 (0) 0 (0) ESG-mål (10 %)2) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 3 834 (433 587) 7 668 (867 174) 7 467 (664 936) 7 467 (673 299) Totalt 98 882 (8 805 442) 68 665 (6 191 523) 95 460 (8 607 628) 167 547 (15 107 713) 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) ESG-prestationsvillkor innefattar både minskning av växthusgasutsläpp och prestationsvillkor avseende kvinnliga ledare för respektive program. 3) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes. 4) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 5) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 6) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier. 7) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 9) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 10) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående prestations aktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 12) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 13) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 231 ===== 11Ericsson 2025 Ersättningsrapport Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts. Per Narvinger, vice verkställande direktör 1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program. 2) ESG-prestationsvillkor innefattar både minskning av växthusgasutsläpp och prestationsvillkor avseende kvinnliga ledare för respektive program. 3) Tilldelningsdatum representerar det datum då tilldelningen gjordes. 4) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts. 5) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas. 6) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att erhålla aktier. 7) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter som tilldelades. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 8) Siffrorna representerar det maximala antal prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum. 9) Siffrorna representerar saldot vid början av det aktuella året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår. 10) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 11) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående prestations aktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 12) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut. 13) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret. 14) LTV 2022 betalades ut under andra kvartalet 2025. Huvudsakliga villkor för aktierelaterade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår Program Mål (vikt) Tilldelnings­ datum3) Presta­ tions­ period4) Prestations­ periodens slutdatum5) Intjänande­ periodens slutdatum6) Tilldelade prestations­ aktierätter7) Högsta antal prestations­ aktierätter som kan tilldelas8) Ingående saldo vid årets början9) Prestations­ aktierätter som tjänats in ut under året10) Prestations­ aktierätter som fortfarande omfattas av prestationsvillkor11) Prestations­ aktierätter som betalats ut under året12) Saldo vid årets slut, prestations­ aktierätter som tjänats in men inte betalats ut13) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) Antal aktier (SEK) LTV 2025 Koncernens EBITA (45 %) 12/5/2025 3 år 31/12/2027 12/5/2028 29 492 (2 510 949) 58 984 (5 021 898) 58,984 (5,318,587) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 12/5/2025 3 år 31/12/2027 12/5/2028 29 493 (2 511 034) 58 986 (5 022 068) 58,986 (5,318,768) ESG-mål (10 %)2) 12/5/2025 3 år 31/12/2027 12/5/2028 6 554 (558 008) 13 108 (1 116 015) 13,108 (1,181,948) LTV 2024 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 17/5/2024 1 år 31/12/2024 17/5/2027 30 887 (1 862 177) 61 774 (3 724 354) 41 024 (3 653 187) 41 024 (3 699 134) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 30 886 (1 862 117) 61 772 (3 724 234) 61,772 (5,569,981) ESG-mål (10 %)2) 17/5/2024 3 år 31/12/2026 17/5/2027 6 864 (413 831) 13 728 (827 661) 2 278 (202 856) 2,278 (205,407) 9,172 (827,039) 4,556 (410,815) LTV 2023 Koncernen Rörelseresultat (EBITA) (45 %) 18/5/2023 1 år 31/12/2023 18/5/2026 25 147 (1 506 557) 50 294 (3 013 114) 0 (0) 0 (0) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 25 148 (1 506 617) 50 296 (3 013 233) 40,062 (3,612,391) 40,062 (3,612,391) ESG-mål (10 %)2) 18/5/2023 3 år 31/12/2025 18/5/2026 5 588 (334 777) 11 176 (669 554) 3 654 (325 389) 7,268 (655,393) 10,922 (984,875) LTV 202214) Koncernen Rörelseresultat (EBIT) (45 %) 18/5/2022 1 år 31/12/2022 18/5/2025 12 179 (1 377 323) 24 358 (2 754 646) 19 823 (1 639 847) TSR-prestations- villkor (45 %)1) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 12 177 (1 377 097) 24 354 (2 754 194) 5 270 (435 958) ESG-mål (10 %)2) 18/5/2022 3 år 31/12/2024 18/5/2025 2 706 (306 022) 5 412 (612 043) Totalt 72 049 (6 415 963) 49 608 (4 473 191) 202 022 (18 216 324) 25 093 (2 075 804) 96 564 (8 707 214) Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 232 ===== 12 Ericsson 2025Ersättningsrapport Styrelsen antog följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida med- lemmar av koncernledningen från den 1 januari 2019. Syftet är att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav som bidrar till ett gemensamt ägarintresse mellan Bolagets aktie- ägare och medlemmarna i koncernledningen: – VD och koncernchef måste bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200 % av den årliga fasta lönen. – Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75 % av deras respektive årliga fasta lön. Vid den tidpunkt då de aktuella riktlinjerna för aktieinnehavet antogs hade de nuvarande med- lemmarna i koncernledningen möjlighet att bygga upp det föreskrivna aktieinnehavet över en period av sex år från och med 1 januari 2019. Medar- betare som har befordrats eller utnämnts till kon- cernledningen från och med den 1 januari 2019 förväntas uppfylla det föreskrivna aktieinnehavet på årsdagen fem år efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV-programmen. Om en medlem i koncernledningen får ändrade ansvarsområden, till exempel genom befordran eller byte av tjänstgöringsland, förväntas han/hon uppfylla det högre kravet på aktieinnehav efter att ha fullföljt en komplett LTV-plan, från tilldelning till utbetalning, under sina nya villkor, utöver de ordinarie perioderna. Om en medlem av koncern- ledningen utnämns till VD och koncernchef för- väntas han/hon uppfylla det högre kravet på aktieinnehav fem år efter att ha erhållit den första LTV-tilldelningen under befattningen som VD och koncernchef. Styrelsen beaktar följande för att det före- skrivna aktieinnehavet skall uppfyllas: – Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av medlemmen i koncernledningen. – Optioner som intjänats men inte lösts in (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för utnyttjandet). – Aktierätter som innehas av medlemmen i kon- cernledningen, där prestationsvillkor och/eller anställningsvillkor har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter skatt). – Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för prestationsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav. Föreskrivet aktieinnehav ska anses vara uppfyllt för de medlemmar av koncernledningen vars datum för detta krav är till och med den 31 decem- ber 2025. Detta beslut gäller för följande personer i koncernledningen: Börje Ekholm, Chris Houghton och Erik Ekudden. Föreskrivet aktieinnehav är uppfyllt för Niklas Heuveldop och Åsa Tamsons även om tidpunkten för att uppfylla kravet ligger längre fram i tiden. För alla övriga medlemmar i koncernledningen kommer tillämpliga datum då kraven ska vara uppfyllda inträffa under de efterföljande åren i enlighet med riktlinjerna för aktieägande. Kompensationskommittén övervakar efterlev- naden av riktlinjerna om aktieinnehav, rapporterar regelbundet till styrelsen samt informera medlem- marna av koncernledningen om i vilken utsträck- ning riktlinjerna för aktieinnehav har efterlevts. Innehavet för respektive medlem av koncern- ledningen redovisas i Bolagsstyrningsrapporten och i tabellen nedan. Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav Innehav i Ericsson för medlemmar i koncernledningen Medlemmar i koncernledningen B­aktier1) American Depositary Shares1) Börje Ekholm 854 288 1 009 000 Per Narvinger 61 495 Yossi Cohen – Scott Dresser 48 616 Erik Ekudden 60 193 10 474 Moti Gyamlani 29 985 Niklas Heuveldop 184 018 15 470 Chris Houghton 201 852 Patrick Johansson 2 210 Charlotte Levert – Jenny Lindqvist 888 Chafic Nassif 6 425 Lars Sandström 41 900 Åsa Tamsons 89 895 Andres Vicente 1 896 1) Antalet aktier och American Depositary Shares inkluderar makes/makas innehav, minderåriga barns innehav och privata bolags innehav, i förekommande fall. Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 233 ===== 13Ericsson 2025 Ersättningsrapport Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de senaste redovisade räkenskapsåren Ericssons resultat Ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer Börje Ekholm VD och koncernchef Fredrik Jejdling vice verkställande direktör Per Narvinger vice verkställande direktör Genomsnittlig ersättning till anställda omräknat till heltidsekvivalenter5) Koncernens rörelseresultat (EBIT) SEK miljoner Koncernen Netto­ omsättning SEK miljoner Aktiekurs per 31 december för räkenskapsåret 2025 (% förändring) Fast ersättning1) 21 081 431 (–0,14%) 1 973 130 3) (–83,05%) 8 310 964 4) 1,079,550 (0,86%) 38,634 (795,76%) 236 681 (–4,52%) 90,17 (0,32%)Rörlig ersättning2) 38 535 683 (–35,45%) 10 715 549 3) (54,48%) 8 438 725 4) 199,928 (124,27%) 2024 (% förändring) Fast ersättning1) 21 110 497 (3,74 %) 11,642,073 6) (14,33%) 1 070 395 (5,32 %) 4 313 (121,2 %) 247 880 (–5,87 %) 89,88 (42,42 %)Rörlig ersättning2) 59 703 270 7) – 6 936 565 7) (10.97%) 89 147 (–49,43%) 2023 (% förändring) Fast ersättning1) 20 348 855 (5,49 %) 10 182 837 (5,34 %) 1 016 295 (5,20 %) –20 326 (–175,23 %) 263 351 (–3,02 %) 63,11 (3,63 %)Rörlig ersättning2) – 6 251 115 (–6,30 %) 176 279 (–23,66 %) 2022 (% förändring) Fast ersättning1) 19 290 595 (2,80 %) 9 666 757 (5,72 %) 966 031 (8,60 %) 27 020 (14,98 %) 271 546 (16,89 %) 60,9 (–38,97 %)Rörlig ersättning2) 6 671 595 (–54,39 %) 230 928 (–21,77 %) 2021 Fast ersättning1) 18 764 547 9 144 067 889 538 31 780 232 314 99,79 Rörlig ersättning2) 88 782 271 14 626 469 295 139 1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner och semesterersättning. 2) Rörlig ersättning till VD och koncernchef samt till vice verkställande direktörer innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning. För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för anställda med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2025 ännu inte slutförts. 3) Fredrik Jejdling lämnade befattningen som vice verkställande direktör den 14 mars 2025. Fast ersättning beräknas proportionellt från 1 januari 2025 till 14 mars 2025. Rörlig ersättning avser upplupen STV 2024 och LTV 2022. 4) Per Narvinger utnämndes till vice verkställande direktör den 15 mars 2025. Fast ersättning beräknas proportionellt från 15 mars 2025 till 31 december 2025. Rörlig ersättning avser upplupen STV 2024 och LTV 2022. 5) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive VD och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget. 6) Uppdaterad jämnfört med 2024 års Ersättningsrapport. Inkluderarar prestationsbaserad engångsersättning relaterad till en väsentlig affärsframgång. 7) Uppdaterad jämnfört med 2024 års Ersättningsrapport. Inkluderar både förmånsvärde för aktier och ersättning i kontanter relaterat till utbetalning av LTV. Stockholm den 3 mars 2026 Styrelsen Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr 556016-0680 Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 234 ===== 14 Ericsson 2025Ersättningsrapport Mer information Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen: www.ericsson.com. Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant information för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse föreligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde. Kontaktinformation Ericssons huvudkontor Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige Säte Telefonaktiebolaget LM Ericsson Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige Investerarrelationer För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer: Telefon: 010-719 00 00 E-post: investor.relations@ericsson.com Kontaktinformation för ADR-program För institutionella investerare och aktie­ mäklare i amerikanska depåbevis (ADR) Deutsche Bank ADR broker services desk New York: Tfn +1 212 250 9100 London: Tfn +44 207 547 6500 E-post: adr@db.com För registrerade ägare Deutsche Bank Trust Company Americas c/o Equiniti Trust Company LLC Avgiftsfri telefon: +1 877 881 5969 Telefon (direktval): +1 718 921 8137 E-post: adr@equiniti.com Ericsson Årsredovisning 2025 Projektledning Ericsson Investerarrelationer Design och produktion Narva Communications Fotografier av styrelse och koncernledning Glenn Røkeberg Per Myrehed Tryck Larssons Offset 2026 Tryckt på Amber Graphic Finansiell rapport Bolagsstyrningsrapport Ersättningsrapport ===== SIDA 235 ===== För tryckta publikationer Beställ en tryckt årsredovisning – online: www.ericsson.com/en/investors/financial-reports/order-annual-report Beställ en tryckt årsredovisning – telefon: Strömberg Distribution Telefon: 08-449 88 16 ===== SIDA 236 ===== Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm Telefon: 010-719 00 00 www.ericsson.com EN/LZT 138 2483 R1A © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2026 Om Ericsson Ericsson är en ledande leverantör av mobilkommunikationslösningar till leverantörer av kommunikationstjänster, företag och den offentliga sektorn. Vi levererar högpresterande, programmerbara och energieffektiva nät som möjliggör en ökad tjänstedifferentiering. Våra företagslösningar erbjuder överlägsen kommunikation till företag samt avancerade nätfunktioner till applikationsutvecklare. Tillsammans med våra kunder och partners i ekosystemet leder vi nästa våg av digitalisering i samhället. Genom världsledande forskning driver vi nya standarder, och bidrar till utvecklingen av nästa generations infrastruktur, mjukvara och tjänster för mobilkommunikation. Bolaget har cirka 89 000 anställda, och betjänar kunder i mer än 175 länder. Ericsson har sitt huvudkontor i Stockholm. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Bolagets American Depositary Shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.