===== SIDA 1 ===== Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== Om rapporten NCC:s årsredovisning för 2025 avges av styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ). Den lagstadgade årsredovisningen finns på sidorna 18–45 och 102–146 och har reviderats av NCC:s externa revisor. Som en del i förvaltningsberättelsen återfinns bolags­ styrningsrapporten på sidorna 34–45. NCC:s hållbarhetsrapport ingår i förvalt­ ningsberättelsen på sidorna 46–101 och  har varit föremål för en översiktlig granskning i enlighet med RevR19. Revisionsberättelse och gransknings­ berättelse omfattar sidorna 147–153. ESEF-rapport NCC har upprättat årsredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers­ marknaden. Omslagsbild Bålforsen i Lycksele, Sverige – kraftverksprojekt som stärker elförsörjningen Utbyggnaden av Bålforsens vatten­ kraftverk ökar kapaciteten och levererar mer förnybar energi. Projektet omfattar ny turbin och uppgraderingar som höjer produktionen till 506 GWh per år – motsvarande elbehovet för cirka 25 000 villor. 1 4 5 6 8 12 14 Om NCC Introduktion Detta är NCC Året i korthet Händelser under året Vd­ord Strategi och värdeskapande Strategi, mål och utfall Hållbarhetsramverket Klimat och energi Hälsa och säkerhet 16 Förvaltningsberättelse Verksamheten Utveckling under året 19 Våra affärsområden 24 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 30 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport 35 Styrelse 42 Koncernledning 44 Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar 47 Miljöupplysningar 59 Sociala upplysningar 82 Styrningsrelaterade upplysningar 94 Index 98 103 103 104 105 106 107 107 108 109 110 111 146 147 Finansiell rapport Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultat Koncernens balansräkning Koncernens förändring i eget kapital Koncernens kassaflödesanalys Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets rapport över totalresultat Moderbolagets balansräkning Moderbolagets förändring i eget kapital Moderbolagets kassaflö desanalys Noter Fastställelse Uttalanden Revisionsberättelse Granskningsberättelse hållbarhetsrapport 152 Övrigt Flerårsöversikt 155 Kvartalsdata 158 Definitioner 159 Detta har hänt 160 Finansiell information 162 Kontaktuppgifter 163 ===== SIDA 3 ===== Projektet Skandiaporten: samverkan och innovation för lägre utsläpp. Läs mer på sidan 15  150 år av byggande och utveckling, se höjdpunkterna från NCC:s historia. Läs mer på sidan 11  ”NCC står väl rustat för ­ lönsam­tillväxt­ de ­ kommande­åren” Tomas Carlsson, vd och koncernchef Vi bygger för framtiden – med erfarenhet och ansvar I över 150 år har NCC bidragit till samhällsutvecklingen i Norden. Med kunskap, innovation och nära samarbete förverkligar vi visioner som skapar värde för människor, företag och samhälle. Vårt uppdrag är att leda kunderna genom hela byggprocessen – från idé till färdig lösning – med fokus på kvalitet, hållbarhet och lång siktig nytta. Vi kombinerar expertis inom bygg­ och infrastrukturprojekt, produk­ tion av asfalt och sten material samt kommersiell fastighetsutveckling. Vi tar oss an komplexa projekt med kunskap och samarbete. Genom digitala verktyg och datainformerade arbetssätt hittar vi vägar som stärker kundernas verksamhet och bidrar till den gröna omställningen. Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC Introduktion – Detta är NCC NCC 2025    1 ===== SIDA 4 ===== NCC Green Industry Transformation Våra affärsområden NCC:s verksamhet är organiserad i sex affärsområden: Industri Bygg och anläggning Utveckling NCC Infrastructure NCC Building Sweden NCC Industry NCC Property Development NCC Building Nordics Se sidan 24 Se sidan 26 Se sidan 27 Se sidan 25 Se sidan 28 1) NCC Green Industry Transformation redovisas under Övrigt och Elimineringar i denna årsredovisning. Bygger, renoverar och underhåller infrastruktur för resor, trans ­ porter, energi, vattenrening och anläggningar för basindustrin i Sverige, Norge och Danmark. Med expertis som omfattar hela kedjan från rådgivning i tidiga skeden, projektering och konstruk­ tion till produktion och underhåll, förverkligar vi tillsam mans med våra kunder projekt med positiv påverkan på samhället. Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offent ­ liga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Med hög kompetens inom hållbarhet, säkerhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Nordics projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden. Bygger och renoverar bostäder, kontor, hotell, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, säkerhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden. Realiserar projekt inom industrins gröna omställning som just nu sker i Norden. Med bred kompetens och erfarenhet av att hitta lösningar samt genomföra och driva stora projekt, och genom att komma in tidigt i processen, bidrar vi med både resurser och specialistkompetens när vi förverkligar projekt tillsammans med våra kunder. 1) Utvecklar, producerar och säljer stenmaterial­ och asfalt­ produkter till bygg­ och infrastrukturprojekt i Sverige, Norge och Danmark samt stenmaterial i Finland. Verksamheten, som bildar en naturlig förädlingskedja inom bygg­ och anläggnings ­ verksamhet i samhället, arbetar målmedvetet för att sänka koldioxid avtrycket från produktionen av asfalt och sten material. Utvecklar, hyr ut och säljer kommersiella fastigheter. Med hög expertis som omfattar hela kedjan från konceptualisering av enskilda projekt till utveckling av stadsdelar, och med stort fokus på hållbarhet och samarbete med våra kunder, skapas flexibla och verksamhetsanpassade fastighetslösningar. Introduktion – Detta är NCC NCC 2025    2Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 5 ===== Andel av nettoomsättningen Jämförelsetal avser 2024. NCC:s marknad 24% (21) Danmark Medelantal anställda: 2 200 56% (60) Sverige Medelantal anställda: 6 700 6% (6) Finland Medelantal anställda: 800 14% (13) Norge Medelantal anställda: 1 800 Affärsområden per land Sverige Danmark Norge Finland Infrastructure Building Sweden Building Nordics Green Industry Transformation Industry: Asfalt och stenmaterial Stenmaterial Property Development NCC är en ledande aktör i Norden, med goda långsiktiga marknadsutsikter – särskilt inom de segment där bolaget är starkt positionerat. De nordiska länderna planerar betydande investeringar i nybyggnation, renovering och under­ håll av infrastruktur, samtidigt som urbanisering och växande regioner driver behovet av vägar, kollektivtrafik, VA­system och energilösningar. Efterfrågan på samhällsfastigheter, som sjukhus, äldreboenden och säkerhetsklas­ sade byggnader, är god och renoveringsmarknaden växer trendmässigt. Bostads­ marknaden har ett stort långsiktigt behov men påverkas kortsiktigt av det ekonomiska läget. Marknaden för kommersiella fastigheter är avvaktande. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs främst av infrastruktur­ satsningar och underhållsbehov. De statliga investeringarna i väg­ underhåll är starka på NCC:s marknader. Möjlig geografisk expansion Introduktion – Detta är NCC NCC 2025    3Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 6 ===== NCC redovisade ett starkt underliggande resultat 2025 med förbättrade marginaler i bygg­ och anläggningsverksamheterna samt rekordresultat i Industry. Orderingången var stabil och bolaget stärkte sin position inom tidiga samverkansprojekt. Efter den strategiska översynen fortsätter affärsområde Industry som fristående bolag inom NCC. Arbetet med att öka säkerheten och minska klimatavtrycket drevs vidare med hög intensitet. Nettoomsättning, MSEK (61 609) Rörelseresultat, MSEK (2 032) 55 717 1 938 Avser rörelseresultatet före jämförelsestörande poster. Minskning av koldioxidutsläpp (Scope 1 och 2) Medarbetarengagemang (8) -39% Mål: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e). 8/10 Hälsa och säkerhet (3,3) 3,5 L TIF4: Arbetsrelaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdagars frånvaro per miljon arbetade timmar. Året i korthet Introduktion – Året i korthet NCC 2025    4Om NCC Övrigt Finansiell rapport Förvaltningsberättelse ===== SIDA 7 ===== Händelser under året Rekordstark asfaltsäsong NCC Industry har ett rekordår. Till exempel vinner affärs­ området hälften av alla stat­ liga asfaltskontrakt i Norge, 19 stycken, till ett totalt värde om cirka 1 miljard SEK. Resultatet visar tydligt att NCC har ett konkurrenskraf­ tigt erbjudande på den nord­ iska marknaden. Ny anstalt i Kristianstad Byggstart sker för en ny anstalt i Vä, Kristianstad, i samverkan med Intea och Kriminalvården. Projek­ tet omfattar cirka 200 platser och avancerade säkerhetslösningar, ett viktigt steg för svensk kriminalvård. NCC startar tredje projektet på universitetssjukhuset i Uleåborg Order tecknas för byggnation av hus C vid universitetssjukhuset i Uleåborg, Finland, en viktig del av regionens vårdmodernisering. Projektet omfattar mottagningar, labb och utbildnings­ lokaler. Detta är NCC:s tredje order för sjukhuset. Miljardkontrakt för luftledningar i Västra Götaland NCC tilldelas Svenska kraftnäts stora paketupphandling för att planera och bygga drygt 45 mil kraftledningar i Västra Götaland. Utbyggnaden är avgörande för elektrifieringen och den växande industrin i regionen. WoodHub vinner Årets Bygge WoodHub, som är Danmarks största kontorsbyggnad med trästomme, står klart och utses till Årets bygge. Wood­ Hub samlar 1 600 anställda från åtta statliga myndigheter under ett och samma tak. Detta storskaliga projekt kännetecknas av innovativa lösningar och ett starkt samarbete. Drammen station är färdigställd Efter fyra års arbete står den nya Drammen station färdig efter sommaren. Projektet är en del av den stora järnvägs­ satsningen på Østlandet i Norge och beräknas ge kortare restider och fler avgångar för 1,5 miljoner invånare. NCC bygger SSAB:s nya stålverk i Luleå NCC tecknar avtal med SSAB om byggnation av ett nytt stålverk som ska möjliggöra fossilfri stålproduktion. Spad­ taget i september markerar starten på ett projekt som kommer att bidra till att omforma stålproduktionens framtid och en milstolpe i Sveriges industriella omvandling. Awareness Day 15 år Awareness Day hålls för 15:e året i rad på samtliga av NCC:s arbetsplatser i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Aktiviteten är en hörnsten i koncernens säkerhetskultur och har risk­ beteenden i fokus. Introduktion – Händelser under året NCC 2025    5Om NCC Övrigt Finansiell rapport Förvaltningsberättelse ===== SIDA 8 ===== Stark finansiell och operationell utveckling 2025 NCC uppnådde ett starkt underliggande resultat 2025, där rörelseresultatet före jämförelsestörande poster uppgick till 1 938 miljoner kronor och vinsten per aktie till 14 kronor. Fyra av fem affärsområden förbättrade sina resultat. En nedskrivning genomfördes i fjärde kvartalet 2025, främst relaterat till uppda­ terade bedömningar av fastighetsvärden. Affärsområde Industry uppnådde sitt bästa resultat hittills, drivet av förbättrad produktivitet, högre volymer inom asfalt och en bättre prismix i alla delar av verksamheten. Bygg­ och anläggningsverksamheterna fortsatte att ut ­ vecklas starkt och marginalen ökade sammantaget. Building Nordics hade sitt hittills bästa resultat, Infrastructure utveckla­ des stabilt och Building Swedens resultat ökade kraftigt från ett lågt utgångsläge. Orderingången var något lägre samtidigt som vi ser en markant ökning av samverkansprojekt i tidiga skeden, vilket successivt väntas stärka orderstocken. Marknaden för kommersiella fastigheter var fortsatt svag. Affärsområdet Property Development genomförde inga försälj­ ningar under året. Vår satsning på stora industriella projekt inom Green Industry Transformation har under året lett till betydande framsteg med långsiktiga samarbetsavtal inom gruvindustrin och ståltillverkning. 150 år av utveckling – med sikte på framtiden Rötterna till dagens NCC grundlades 1875 då företaget Nya Asfalt startades, då som ett av de första företagen att införa asfaltläggning i Sverige. NCC har kontinuerligt utvecklats under 150 år och varit en viktig del av att utveckla den byggda miljön och därmed samhällsutvecklingen i Norden. Vår strategiska inriktning bygger på att skapa värde för kunderna genom att nyttja styrkan i det stora företaget – vår gemensamma kultur, erfarenheten från tusentals projekt och vår specialiserade kunskap inom specifika segment. Vi ser att vår kompetens kommer till sin fulla rätt när vi arbetar med samarbeten i tidig fas. Det är då som vi kan hitta de lös­ ningar som kombinerar effektivitet och kvalitet och där vi kan säkerställa att projektet ger kunden bästa förutsättningar för den framtida verksamheten. Under 2025 har NCC vunnit fler projekt än någonsin där vi i samarbete med kunden kan skapa bättre förutsättningar för ett framgångsrikt projekt. Ett tydligt exempel är Svenska kraftnät, som samarbetar med oss i flera stora projekt – från det nya huvudkontoret i Solna till kraftled­ ningar i Västsverige och flertalet gasisolerade ställverk. Vi fortsätter att år för år stärka vår operativa modell – genom att fördjupa gemensamma arbetssätt där det gör verklig skillnad och genom att kontinuerligt utveckla våra förmågor. Under 2025 tog vi viktiga steg i att modernisera vår IT­infrastruktur. Det ger oss nu helt nya möjligheter att arbeta mer datainformerat och tillvarata möjligheterna med AI på ett sätt som stärker både effektivitet och kundvärde. Industry blir ett fristående bolag Under 2025 genomförde NCC en strategisk översyn av affärs­ område Industry för att utvärdera om verksamheten skulle kunna utvecklas bättre under en annan ägare. Bakgrunden är att Industrys affärslogik på flera viktiga punkter skiljer sig från NCC:s bygg­ och anläggningsverksamhet. Efter genomförd utvärdering och säljprocess bedömde vi att NCC:s aktieägare kan få ut ett större värde än vad som åter­ speglades i de bud som inkom. Verksamheten har utvecklats starkt under lång tid och vi ser betydande potential framåt. Som en konsekvens av utvärderingen fortsätter Industry att tillhöra NCC, men som ett fristående bolag. Genom att organi­ sera Industry som ett fristående bolag kan verksamheten utvecklas fullt ut utifrån de specifika förutsättningarna samtidigt som NCC behåller handlingsfrihet för framtiden. Ett fokuserat NCC med goda tillväxtmöjligheter 2025 var ett år som präglades av stark underliggande lönsamhet och fortsatt utveckling mot ett mer fokuserat NCC. En stark grund och tydlig riktning skapar goda möjligheter till lönsam tillväxt framåt. Introduktion – Vd-ord NCC 2025    6Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 9 ===== Värdeskapande framåt NCC står väl rustat för lönsam tillväxt de kommande åren. Bygg­ och anläggningsverksamheterna befinner sig i en positiv trend, som ytterligare stärks av arbetet med att etablera en gemensam operativ modell. Vi ser goda möjligheter till både organisk och förvärvsdriven tillväxt. NCC har en betydande marknadsandel i Sverige och vi ser möjligheter att stärka vår bas i övriga Norden. Vår affärsmodell är skalbar, stödd av gemensamma processer, arbetssätt och en kultur som byggts upp över lång tid. Affärsområdet Industry har mycket goda förutsättningar att fortsatt skapa värde som ett fristående bolag. Inom fastighets­ utveckling är marknadsläget fortsatt utmanande, men vi bedö­ mer att det finns möjligheter till avyttringar och selektiva projekt­ starter där en exit kan säkerställas. NCC:s balansräkning är stark, vi har en hög avkastning och en god förmåga att generera positiva kassaflöden. Allt samman­ taget ger NCC goda möjligheter att skapa aktieägarvärde framöver. Säkerhet och klimat Våra medarbetares säkerhet är alltid högsta prioritet. Vi jobbar oförtrutet med att eliminera allvarliga olyckor och tillbud. Olycksfallsfrekvensen har över åren trendmässigt minskat men var i princip oförändrat 2025 mot föregående år. Arbetet att förebygga olyckor tar aldrig slut och vi har fortfarande en bit kvar till vår långsiktiga målsättning. Anpassningen till klimatneutralitet är en stark drivkraft inom byggbranschen i Europa. Under 2025 fastslog vi vår omställ­ ningsplan som visar hur NCC kan nå netto noll till 2045 – genom att minska utsläppen i vår egen verksamhet, samverka med leverantörer och stödja kunderna för att bygga mer resurs­ effektivt och därmed med lägre klimatavtryck. Tillsammans bygger vi framtiden Under mer än 150 år har NCC varit med och utvecklat den byggda miljön i Norden. Vår styrka ligger i att förstå kundernas behov och att förverkliga deras visioner. Vi befinner oss i en utvecklande fas där vi blir ett mer fokuserat företag med goda möjligheter att växa lönsamt. Jag vill rikta ett varmt tack till alla kunder, medarbetare, leve­ rantörer och aktieägare för ert engagemang och ert förtroende. Tillsammans fortsätter vi att bygga värden för framtiden. Solna i april 2026 Tomas Carlsson, vd och koncernchef ”Vår strategiska inriktning bygger på att skapa värde för kunderna genom att nyttja styrkan i det stora företaget.” Introduktion – Vd-ord NCC 2025    7Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 10 ===== NCC skapar värde genom hela byggprocessen NCC är en ledande aktör på den nordiska byggmarknaden med en stark och väletablerad position. Grunden i NCC:s strategiska inriktning är att vara experter på att hantera komplexiteten i byggprocessen. Utgångspunkten är att dra nytta av styrkan i att vara ett stort kunskapsföretag i kombination med stark lokal närvaro. NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa byggprocessen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infra­ strukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. Genom att årligen förverkliga hundra­ tals byggprojekt bidrar NCC till en positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna. Byggprocessen präglas av många intressenter, behov av bred expertis och krav på samordning av flera aktörer. Till NCC:s  styrka hör att proaktivt arbeta med kunderna före och under projekt, och att med stöd av data och kunskap säkerställa ett positivt slutresultat för alla intressenter. NCC:s strategiska inriktning innebär att företaget ackumule­ rar kunskap, vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. Fokuseringen på utvalda segment ger  tydliga kundvärden. Först och främst genom att tidigt i proces­ sen kunna föreslå bästa lösningar och design för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med stark lokal närvaro skapar. NCC:s strategiska initiativ För att uppnå företagets mål och stärka marknadspositionen  fokuserar NCC på ett antal strategiska initiativ som alla är inte­ grerade i företagets verksamhet och operativa modell. Genom att fokusera på dessa initiativ är NCC väl positionerat för att fortsätta leverera värde till aktieägarna och andra intressenter, samtidigt som vi bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Värderingar och Star behaviors En avgörande faktor för att kunna dra nytta av det stora före­ tagets styrka är att bygga en kultur med gemensamma värde­ ringar och beteenden. NCC:s Uppförandekod och ramverket Star behaviors är centrala för att definiera den önskade kulturen  och uppmuntra beteenden som leder till en framgångsrik verk­ samhet. NCC:s värderingar Ärlighet, Respekt och Tillit ligger till  grund för dessa vägledande beteenden. Data-informerat beslutsfattande NCC baserar beslut på validerade och integrerade data, vilket ökar konkurrenskraften och möjliggör kunskapsdelning. Med sin storlek genererar NCC stora mängder data. För att dra nytta  av all data krävs strukturerad och lättillgänglig information. Genom digitalisering och systematisering av data möjliggörs effektiv kunskapsdelning mellan projekt och affärsområden. En framtidssäkrad IT -struktur Investeringar i framtidssäkrad IT-infrastruktur stöder ett data- informerat beslutsfattande och ger den flexibilitet som krävs  för att anpassa sig till förändrade önskemål från kunder. Strategi och värdeskapande – Strategi, mål och utfall NCC 2025    8 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 11 ===== Data-informerat beslutsfattande En framtidssäkrad IT -infrastruktur Integrera leverantörskedjan Bäst på kostnadsstyrning Skapa bra affärer Dra nytta av vår expertis inom byggandeBranschledande kompetens Agera i enlighet med våra Star behaviors Kärna Syfte Marknadsposition Värderingar Koncernövergripande initiativ Affärsområdes- specifika initiativ Koncernövergripande initiativ Integrera leverantörskedjan Att integrera inköps­ och leveranskedjor i NCC:s projekt är av görande för att kunna dra nytta av leverantörernas kompetens fullt ut och förbättra den övergripande effektiviteten. Genom att bygga starka relationer med leverantörer och integrera deras expertis i NCC:s processer kan företaget förbättra upphandlings­ rutiner, optimera resursanvändningen och säkerställa leverans av högkvalitativa projekt i tid och inom budget. Ledande på kostnadsstyrning Att hantera projektkostnader effektivt från början till slut är avgörande för att leverera värde för kunderna och för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Detta kräver en omfattande förstå­ else av kundvärdet, noggrann planering, god riskhantering och tydlig kostnadskontroll. Genom arbetssättet Unrivaled Cost Management, UCM, förenklas förutsättningarna för att förutse och följa upp kostnader på ett korrekt sätt, vilket ger tillförlitliga prognoser och tidiga varningar, vilket i sin tur är avgörande för att upprätthålla finansiell lönsamhet och operativ effektivitet. Branschledande kompetens Att rekrytera, behålla och utveckla kompetens inom företaget är en central del av kompetensbyggandet. Som en del av detta har NCC utvecklat branschledande utbildningsprogram inom bygg­ processer och projektledning. Genom att utveckla våra medar­ betare och uppmuntra rörlighet inom organisationen säkerställs rätt kompetens och kunskap för att hantera komplexa projekt och utveckla verksamheten. Affärsområdesspecifika initiativ Skapa bra affärer NCC tar sin utgångspunkt i kundens värdeskapande, från tidiga skeden till färdig leverans. För att skapa största möjliga värde  för kunden är det avgörande att komma in så tidigt som möjligt i byggprocessen. Kundernas behov varierar beroende på område och geografi och NCC möter kundernas krav genom att anpassa  sälj­ och anbudsprocesser lokalt, samtidigt som dessa stöttas centralt med utbildning och erfarenhetsutbyte. Dra nytta av vår expertis En central del av NCC:s strategiska inriktning är att utveckla och fördjupa företagets kompetens inom utvalda områden. Genom sektorspecifika segmentstrategier fokuserar NCC på  områden där företaget kan etablera unika positioner som stär­ ker kund värdet. Segmentskompetens tillämpas i större skala inom områden såsom elproduktion och eldistribution, sjukhus, badhus, vattenrenings­ och avloppsanläggningar samt säker­ hetsklassade byggnader. För att fullt ut utnyttja styrkan i den  samlade organisationen arbetar NCC gemensamt med seg­ mentskompetens i alla länder. NCC:s strategiska initiativ Strategi och värdeskapande – Strategi, mål och utfall NCC 2025    9 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 12 ===== Mål och utfall Utdelningspolicy Utdelningspolicy, % Utfall Kommentar ≈60 65 Ett alternativt utfall om cirka 65 procent är beräknat utifrån ordinarie utdelning om 9,00 SEK per aktie samt koncernens resultat efter skatt, exklusive jämförelsestörande poster om cirka 1,4 Mdr SEK. Då årets resultat för NCC AB är negativt går årets utfall av utdelningspolicy inte att beräkna. Mål: Enligt NCC:s utdelningspolicy ska cirka 60 procent av årets resultat efter skatt i NCC AB delas ut till aktieägarna. Hållbarhetsmål Mål inom klimat och energi 2025 uppdaterade NCC de koncern­ gemensamma målen för klimat och energi för att möta de krav som ställs i EU­lagstiftningen CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Ett nytt basår, 2024, inkluderar hela bolaget och värdekedjans utsläpp, vilket ersätter 2015 som endast om ­ fat tade delar av värdekedjans utsläpp. Utifrån basår 2024, med tillägg av referensvärden för 2020, ska NCC sänka sina egna utsläpp (scope 1 och 2) med 42 procent till 2030, detsamma gäller utsläpp från värdekedjan (scope 3). I det sistnämnda finns ett beroende av kundernas och leverantörernas val för måluppfyllelse. Reduceringen är vetenskapligt förankrad och i linje med att begränsa den globala uppvärm­ ningen till 1,5°C enligt Parisavtalet. De uppdaterade målen är i absoluta tal, från att tidigare ha varit intensitetsbaserade. Målet för Scope 3 baseras på 97 procent av de totala scope 3­utsläppen. NCC har också reviderat bolagets långsiktiga klimatmål. Det nya målet är nettonollutsläpp 2045 och ersätter det tidigare, klimatneutral 2045. Målet innebär minst 90 procent utsläppsreducering samt efterföljande kompensationsåtgär­ der. Till vänster redovisas NCC:s  uppdaterade klimatmål och utfall. Hållbarhetsmål och utfall Nya mål Hälsa och säkerhet, mål 2026 Utfall Kommentar ≤2,0 3,5 För 2025 uppgick olycksfallsfrekvensen  till 3,5 vilket  var något högre än föregående år och innebar att årets delmål på 2,25 inte uppnåddes. NCC analys­ erar samtliga allvarliga incidenter och olyckor och arbetar löpande med åtgärder både på koncernnivå och i affärsområdena. LTIF4 Arbetsrelaterade olyckor med över fyra kalender dagars frånvaro per en miljon arbetade timmar. Klimat och energi – NCC ska nå nettonollutsläpp 2045. Scope 1 och 2, mål 2030 Utfall Kommentar −42% −39% Utsläppen inom scope 1 och 2 har minskat med  39 procent, motsvarande 73 000 ton CO2e, jämfört med basåret 2024, med tillägg av referensvärden  för 2020, vilket innebär att årets utfall ackumulerar  flera års samlade reduktioner. Majoriteten av minsk­ ningen kommer från NCC:s successiva utfasning av fossila bränslen i industriverksamheten. Mål: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (basår 2024 med tillägg av referens­ värden för 2020, mätt i ton CO2e). Scope 3, mål 2030 Utfall Kommentar −42% −10% Utsläpp inom scope 3 har minskat med 10 procent,  motsvarande 114 000 ton CO2e, jämfört med bas ­ året 2024, med tillägg av referensvärden för 2020.  Målet inkluderar NCC:s största utsläppskategorier i scope 3. Arbete med att minska utsläpp från  material har bidragit till minskningen. NCC har valt basår 2024 med historisk data från 2020 för  färskbetong och armeringsstål, vilket innebär att årets utfall ackumulerar flera års reduktion för dessa material. Mål: 42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (basår 2024 med  tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e). Finansiella mål och utfall Vinst per aktie, SEK Utfall Kommentar ≥16 14 Nedskrivningar på cirka 1,4 Mdr SEK redovisades 2025 som en jämförelsestörande post i koncernen. Resultat per aktie före och efter jämförelse störande poster uppgick till 13,89 respektive 1,45 SEK.Mål: Resultat per aktie ska på kort till medellång sikt uppgå till minst 16 SEK. Företagets nettoskuld/EBITDA Utfall Kommentar <2,5 0,3 Företagets nettoskuld avser nettoskuld exklusive  pensionsfordran/pensionsskuld och exklusive leasingskuld. EBITDA avser rörelseresultat enligt  resultaträkningen med återläggning av av ­ och nedskrivningar exklusive avskrivningar för leasing.Mål: Företagets nettoskuld ska vara lägre  än 2,5 gånger EBITDA. Strategi och värdeskapande – Strategi, mål och utfall NCC 2025    10 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 13 ===== Nya Asfalt AB grundas, Stockholm En av pionjärerna som intro ­ ducerade asfalt i Sverige och moderniserade vägarna i snabbt växande städer. Första motorvägen i Sverige, Malmö–Lund Den 11 km långa motor vägen byggdes av ett konsortium. Den anlades i betong av 400 personer. Olkiluoto kärnkraftverk, Eurajoki Olkiluotos kärnkraftsanläggning visade att  säkerhetskritiska byggen kräver förtroende och precision. Planerat till 2027: Nyt Hospital Nordsjälland, Hilleröd Ett av Danmarks nya sjukhus och det största enskilda bygg projektet någonsin i Nordsjälland. NCC grundas En sammanslagning av ABV och JCC bildade Nordic Construction Company – ett företag med 20 000 anställda. Eysturoy & Sandoya- tunnlarna, Färöarna Undervattenstunnlar som förbinder öarna, genom vulkanisk berg ­ grund och ner till 187 meter under havet. Globen (Avicii Arena), Stockholm Världens största sfäriska byggnad vid tiden. Banbrytande bygge färdigställt på bara 2,5 år. Vår historia – 150 år av erfarenhet NCC har en rik historia med rötter tillbaka till 1875. Genom kontinuerlig innovation och kompetensutveckling har NCC utvecklats och tagit sig an allt större och mer komplexa projekt. Idag forts ätter vi att utveckla projekt, processer och expertis och står väl rustade att förverkliga våra kunders visioner i en ständigt föränderlig värld. Utforska några höjdpunkter från vår historia av fantastiska projekt. 1875 1998 2000 2005 2023 1954 1980 2027 19881989 2020 Öresundstunneln, Danmark–Sverige En av världens längsta sänk ­ tunnlar, 3,7 km lång och 40 m bred – ett tekniskt mästerverk. Turning Torso, Malmö Ett 54 ­vånings bostadshus och land märke. Nordens högsta byggnad när det stod färdigt. Gardermoens flygplats, Oslo NCC och partners byggde flyg  - platsen.  Vi fick även det prestige- fyllda uppdra get att bygga ut den 2012. NCC 2025    11 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 14 ===== NCC:s kärnkompetens är vår förmåga att hantera komplexiteten i en byggprocess – det är så vi förverkligar våra kunders visioner och skapar affärsnytta. När vi stöttar våra kunder utgår vi från ett helhetsperspektiv. Med vår kompetens och erfarenhet erbjuder vi långsiktiga lösningar i byggprojekt som skapar mervärde – både för kunden och för samhället i stort. Hållbarhet är en central del i NCC:s strategiska arbete såväl som i den operativa dagliga verksamheten. Genom kunskap och expertis bidrar NCC till att mildra negativ påverkan och skapa positiv förändring för människor, samhälle och miljö. Arbetet omfattar att identifiera och hantera risker samtidigt som möjlig­ heter skapas och tas tillvara. Arbetet bygger på datainformerade beslut och en kultur präglad av pågående utveckling. NCC leder verksamheten med gemensamma värderingar, tydliga beteenden (Star Behaviors) och en uppförandekod som bygger förtroende internt och externt. Vi ser till hela värdekedjan – från leverantörsled och underentreprenörer till slutkunden och framtida förvaltning och drift – och arbetar för att säkerställa att vår standard genomsyrar varje led. Ett gemensamt hållbarhetsramverk Utgångspunkten för koncernens hållbarhetsarbete är ett gemensamt hållbarhetsramverk. Sex fokusområden åskådlig­ gör vilka områden och frågor som är viktigast för NCC att arbeta med. Tre områden berör klimat och miljö, två berör sociala  dimensioner och ett område är inriktat på hur vi ansvarsfullt bedriver vår verksamhet. Områdena speglar de väsentliga håll­ barhetsämnen som har identifierats och värderats i en dubbel  väsentlighetsbedömning utifrån NCC:s påverkan samt risker och möjligheter. Ramverket vilar på en bas där ekonomiskt resultat och en god och uthållig lönsamhet är en förutsättning för ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Data och expertis är centralt i NCC:s strate­ giska inriktning och är så även i vårt arbete med hållbarhets­ frågor. Det säkerställer ett positivt slutresultat och genererar värde för kunden och övriga intressenter. Mål för hållbarhetsarbetet NCC har koncerngemensamma mål inom två fokusområden: Klimat och energi samt Hälsa och säkerhet. Vi redovisar och följer upp arbetet på koncernnivå även inom övriga områden i ramverket. Varje affärsområde sätter specifika hållbarhetsmål  och nyckeltal utifrån sin verksamhet. Åtaganden och riktlinjer som NCC står bakom NCC åtar sig att agera i enlighet med en hög etisk standard och att vara en ansvarsfull partner genom hela värdekedjan. Externt har NCC förbundit sig att följa flera globala initiativ avseende  ansvarsfull affärsverksamhet, som FN:s Global Compact,   Internationella arbetsorganisationens (ILO) förklaring om grund­ läggande principer och rättigheter i arbetslivet och OECD:s  riktlinjer för multinationella företag. För transparens och tillförlit­ lighet har NCC sedan 2010 rapporterat klimatutsläpp till CDP (Carbon Disclosure Project). 2025 fick NCC betyg B i kategorin Climate Change. NCC stöder Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. NCC har identifierat mål 7 (Hållbar energi för alla),  mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur), mål 11 (Hållbara städer och samhällen) samt mål 12 (Hållbar konsum­ tion och produktion) som de mål som NCC har störst möjlighet att bidra till genom koncernens samhällslösningar, samt ytter­ ligare tio mål som är grundläggande för NCC:s verksamhet och erbjudanden. Vår möjlighet att bidra är integrerat i vårt hållbar­ hetsramverk och det övergripande arbetet i koncernen med att utveckla verksamheten. Läs mer om målen på ncc.se. Långsiktigt värdeskapande genom hållbarhet För NCC innebär hållbarhet att bedriva och utveckla vår verksamhet så att vi skapar   långsiktigt värde för alla intressenter, med hänsyn till miljö och klimat, människors hälsa och välbefinnande samt utifrån goda principer om etik och styrning. Grön finansiering stödjer hållbar utveckling NCC publicerar årligen en investerarrapport för grön finansi­ ering (tidigare gröna obligationer), dessa finns att läsa på ncc.se. Under 2025 uppdaterade NCC sitt ramverk för grön finansiering, NCC Green Finance Framework. Ramverket   har granskats av det oberoende bolaget S&P Global och har fått Medium Green som övergripande klassificering enligt metodiken Shades of Green. Strategi och värdeskapande – Hållbarhetsramverket NCC 2025    12 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 15 ===== Våra fokusområden  Klimat och energi   Utsläpp av växthusgaser   Energi   Klimatanpassning Hälsa och säkerhet   Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen Naturresurser och ekosystem   Jungfruligt material   Biologisk mångfald   Vatten   Föroreningar Medarbetare och team   Sunda arbetsvillkor   Lärande och utveckling   Mångfald, likabehandling och inkludering   Medarbetarengagemang Material och cirkularitet   Resursanvändning  Farliga ämnen   Avfall Miljö Socialt Data och expertkunskap Värde för kund och övriga intressenter Ekonomiskt resultat Stabil och uthållig lönsamhet Vår grund Vår kärna: Förmågan att hantera kom­ plexiteten i en byggprocess Vårt syfte: Ta kunden genom  byggprocessen för ett positivt slutresultat för alla intressenter Våra värderingar: Ärlighet / Respekt / Tillit Våra Star behaviors: Ha och visa passion för att prestera / Bygg tillsammans / Genomför och följ upp / Agera med omtanke Etik och regelefterlevnad   Antikorruption   Sund konkurrens   Ansvarsfulla inköp   Dataskydd Styrning NCC:s hållbarhetsramverk NCC har koncerngemensamma mål inom:  Klimat och energi  Hälsa och säkerhet Strategi och värdeskapande – Hållbarhetsramverket NCC 2025    13 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 16 ===== När samhället ställer om är NCC en drivande kraft i förändringen. Med vår expertis, tidig involvering och nära samverkan med aktörer i hela värdekedjan möter vi våra  kunders behov och utmaningar – samtidigt som vi bidrar till den gröna omställningen.  Klimat och energi Ett proaktivt klimatarbete med kunskap och data i fokus Bygg­ och anläggningsbranschen är en materialintensiv sektor med betydande miljö­ och klimatpåverkan och har därmed en viktig roll i samhällets omställning. NCC:s klimatpåverkan uppstår i den egna verksamheten, men sker främst i värdekedjans leverantörsled. Genom att involveras tidigt i processen och i nära dialog och samverkan med kunden kan NCC, utifrån projektens behov och förutsättningar, utveckla lösningar för lägre klimatavtryck. På så sätt möter vi den ökade efterfrågan på produkter och projekt som stödjer kundernas klimatanpassning och omställning. NCC:s styrka ligger i företagets expertis och erfarenhet av att hantera den komplexitet som kännetecknar byggprocessen. Med vår samlade kompetens kan vi inte bara leverera högkvalit­ ativa komplexa projekt, utan också bidra till att driva utvecklingen mot ett mer motståndskraftigt och cirkulärt samhälle. Samhälls­ omvandlingen innebär samtidigt förändrade förutsättningar – i form av nya lagkrav och förändrade kundbehov – vilket skapar möjligheter för innovation och branschutveckling. Framgångsrikt klimatarbete i den egna verksamheten Av NCC:s eget koldioxidutsläpp (scope 1 och 2) härrör den största delen från asfaltsproduktionen som kräver mycket energi. NCC har under lång tid arbetat målmedvetet för en asfaltsproduktion med lägre utsläpp än traditionell tillverkning. Det mångåriga arbetet har gett resultat och åstadkommit stora utsläppsminskningar. För mer information se sidan 70. Ett  kontinuerligt arbete pågår för att utveckla, förbättra och opti­ mera inom tre centrala områden; fortsatt minska användningen av fossila bränslen i utbyte mot biobränsle, öka energieffektivi­ teten, till exempel genom lägre tillverkningstemperaturer och minskad fuktighet, samt spara naturresurser genom att använda återvunnen asfaltbeläggning. Klimatomställningsplan visar vägen framåt NCC har tagit fram en klimatomställningsplan som beskriver hur koncernen ska minska utsläppen av växthusgaser, i linje med Parisavtalets 1,5­gradersmål. Planen omfattar koncernens samlade utsläpp och utgår från basår 2024, med tillägg av referensvärden för 2020. Under året intensifierades arbetet  genom systematisk insamling, kartläggning och analys av utsläpp, med särskilt fokus på leverantörsledet (scope 3). Arbe­ tet visar att majoriteten av NCC:s totala utsläpp kommer från material tillverkning och transporter uppströms i värdekedjan, vilket understryker vikten av att arbeta nära leverantörer och sam arbetspartners för att minska klimatpåverkan. Planen baseras på affärsområdenas befintliga klimatstrategier och  planer och fungerar som en gemensam riktning för koncernen i omställningen mot nettonoll. En central del av arbetet är att  successivt förbättra kvaliteten på klimatdata, vilket är en konti­ nuerlig process som fortsätter under kommande år. För mer  information se sidan 68. Ambitionen står fast i NCC:s uppdaterade klimatmål I samband med framtagandet av omställningsplanen har NCC reviderat bolagets klimatmål utifrån basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020. Ambitionen att minska utsläppen i linje med Parisavtalet ligger fast och det långsiktiga målet är att nå nettonollutsläpp till 2045. Detta ersätter det tidigare målet om att vara klimatneutral 2045. Till 2030 ska utsläppen i den egna  verksamheten såväl som i värdekedjan minska med 42 procent i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Dessa mål ersätter NCC:s tidigare intensitetsmål inom klimat och energi som utgick från basår 2015. För mer information om  NCC:s mål och 2025 års utfall, se sidan 71. NCC:s uppdaterade mål, klimat och energi: • Scope 1 och 2: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e). • Scope 3: 42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (basår 2024 med tillägg av referensvärden för 2020, mätt i ton CO2e). Fortsatt fokus för minskad klimatpåverkan Av NCC:s totala utsläpp uppstår majoriteten i leverantörsledet (uppströms) i värdekedjan. Merparten av dessa utsläpp kommer från produktionen av de material som köps in, där betong, stål och bitumen står för de största utsläppen. För att minska klimatavtrycket utgår NCC:s arbete från pro­ jektens unika behov. Störst möjlighet att påverka finns i plane­ rings- och projekteringsfasen då flera viktiga beslut tas för  byggnadens totala klimatbelastning, där klimatberäkningar möjliggör faktabaserade beslut och medvetna materialval. Till  exempel kan material minimeras utifrån optimerade konstruk­ tioner utan att kompromissa med funktion eller kvalitet. Andra konkreta åtgärder är energieffektivisering i processer, använd­ ning av återbrukat byggmaterial, elektrifierade maskiner och  effektivare transporter. Strategi och värdeskapande – Klimat och energi NCC 2025    14 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 17 ===== NCC:s arbete med att sänka utsläppen inom scope 3 fortsatte under året. Affärsområdena arbetar strategiskt och strukturerat utifrån uppsatta klimatmål och nyckeltal. Ett tydligt exempel på god samverkan är det pågående bostads­ projektet Takryttaren i Uppsala, där NCC tillsammans med  Uppsalahem arbetat fram klimateffektiva lösningar som väntas ge 40 procent lägre utsläpp jämfört med den ursprungliga kalkylen. Projektet bygger på en klimatbudget som bland annat innefattar justeringar av konstruktionen för minskad mängd material och planering som reducerar transporter under byggskedet. För att visa på hur olika byggnadsdelar och materialval på  - verkar mängden utsläpp och ekonomi i byggprojektet har NCC framtagna klimatguider. De är viktiga verktyg i samverkans­ arbetet och skapar möjligheter för kunden att välja åtgärder för kostnadseffektiv klimatreducering. Utveckling pågår löpande och sedan 2025 omfattas även åtgärder för olika byggnadstyper inom affärsområdet Building Sweden.  NCC arbetar även systematiskt med inköp för att driva utvecklingen framåt. Det inkluderar bland annat medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimat­ påverkan, som till exempel återvunnet stål. EPD:er (miljövaru­ deklarationer) som innehåller transparent och jämförbar infor­ mation om miljöpåverkan för en produkts hela livscykel, används i utvärderingen av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och kundernas krav. Case: Nära samverkan och nytänkande ger ett lägre klimatavtryck i projektet Skandiaporten På uppdrag av Göteborgs Hamn förstärker NCC kajen i Skandiahamnen för att möjliggöra att ta emot större fartyg. Arbetet består av avancerade moment som gjutningar i marin miljö och grundläggning, samtidigt som hamnen är i drift. Tack vare nära samverkan  har man gemensamt i projektet identifierat och värderat klimatåtgärder som en integrerad del av projektets hållbarhetsarbete. Genom smarta materialval, fossilfria bränslen och effektiv resursanvändning har man så här långt lyckats reducera klimatavtrycket med 30 procent, jäm­ fört med traditionella byggmetoder. Skandia­ porten visar hur ett komplext infrastruktur­ projekt kan förena teknisk utveckling med lägre utsläpp och långsiktig hållbarhet. 2025 vann projektet utmärkelsen Hållbar infrastruktur i Sweden Green Building Awards.  Strategi och värdeskapande – Klimat och energi NCC 2025    15 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 18 ===== 1) Denison organizational culture survey som genomförs av Denison Consulting, där NCC nu tillhör de 10 procent bäst presterande företagen. Medarbetar- engagemang 8/10 Deltagare i NCC:s introduktionsdag 600 Medarbetare som deltagit i ledarskapsprogram >630 NCC är inne i en period som kännetecknas av utveckling och transformation. Inriktningen mot stora och komplexa projekt, tidig involvering och ökad specialisering inom utvalda segment har höjt ribban för vad vi behöver – och kan – åstadkomma tillsammans. För att fortsätta ligga i framkant utvecklar NCC ständigt arbetssätt och   säkerställer att rätt kompetens finns på rätt plats, vid rätt tidpunkt.  Hälsa och säkerhet Kompetens, kultur och engagemang bygger NCC En gemensam kultur gör oss lönsamma Vår kultur är grunden för allt vi gör. NCC:s Star behaviors – fyra centrala beteenden – visar vägen för hur vi samarbetar och presterar. De fungerar som ett ramverk för vilka beteenden vi förväntar oss av varandra, och vilka som inte är accepterade. Sedan NCC införde Star behaviors har utvecklingen följts både genom interna och externa uppföljningar. Resultaten visar en tydlig förbättring i organisationskultur1). Ledarskap är avgörande för framgångsrika projekt, och en viktig del i Star behaviors. Särskilda insatser görs för att stärka ett tydligt ledarskap och ledares förmåga att hantera utma­ nande situationer. Parallellt pågår ett arbete med att stärka medarbetarskapet, med fokus på att alla medarbetare bidrar med sin expertis, tar ett proaktivt ansvar och kan göra skillnad i sitt dagliga arbete. Branschledande kompetens vår styrka Allt fler kunder väljer att involvera NCC tidigt i sina projekt för  att ta del av specialistkompetens. För att möta nuvarande och  framtida behov satsar vi stort på att utveckla våra egna medarbetare. I syfte att stärka vår förmåga att förstå kundens behov och tillsammans med kunden utforma den mest fördelaktiga lös­ ningen har NCC tagit fram utvecklingsprogrammet Managing Complex Business. Programmet har utvecklats i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Under året fortsatte vi att utveckla våra program riktade mot projektchefer. Ett nystartat program, ”Mid­Size Project Management”, vänder sig till projektchefer över hela Norden. Programmet fokuserar på ledarskap, projektledning och utvalda specialistkompetenser som direkt kan tillämpas i pågående projekt. Utöver det bygger programmen upp nordiska kunskaps­ nätverk, vilket stärker kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan olika delar och projekt inom NCC. Säkerställa kompetensförsörjning till den gröna industriomställningen I norra Sverige samarbetar NCC Green Industry Transformation  med SSAB och LKAB i projekt som både bidrar till den gröna industriomställningen och har stor samhällspåverkan. Trots  utmaningar med kompetensbrist i regionen lyckades vi under 2025 tillsätta nyckelpersoner till de mest kritiska positionerna och bygga upp projektteam med en solid NCC­kärna, så att vår kultur, arbetssätt och högt ställda krav på ledarskap genomsyrar varje projekt. NCC:s starka varumärke har underlättat arbetet med att rekrytera nya medarbetare utifrån. Nya interna arbets­ sätt skapar fler karriärvägar och främjar intern rörlighet – något  som gynnar både företaget och varje individ. Unga talanger säkrar framtidens kompetens För att säkra framtidens kompetens satsar NCC på unga  talanger. Genom talangprogram och nätverk som NCC Young Talent Network ges unga medarbetare möjlighet att växa och  utvecklas. Vi välkomnar varje år många praktikanter och traineer över hela Norden, och intresset för lediga tjänster riktade till nyutexaminerade civilingenjörer är stort. NCC ser tydliga för­ delar med att anställa unga ingenjörer. Strategi och värdeskapande – Hälsa och säkerhet NCC 2025    16 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 19 ===== För att få tillgång till den bästa kompetensen och en så bred,  relevant rekryteringsbas som möjligt lägger NCC särskild vikt vid mångfald och inkludering. Vi vill erbjuda en arbetsplats där alla har lika möjligheter att utvecklas, känner engagemang och trygghet i att aldrig behöva utsättas för diskriminering. Det gör NCC till en attraktiv arbetsgivare för en bred, relevant målgrupp av framtida medarbetare. En säker och hälsosam arbetsmiljö På NCC är en säker och hälsosam arbetsmiljö högsta prioritet. Vår ambition är tydlig: att eliminera allvarliga incidenter och dödsolyckor, och att minska alla typer av olyckor. För att nå dit  krävs ett kontinuerligt och systematiskt arbete som involverar alla på NCC:s arbetsplatser – från medarbetare till leverantörer, konsulter och underentreprenörer. NCC har en strategisk inriktning för hälsa och säkerhet som utgår från en grundlig analys av orsakerna till olyckor och foku­ serar på tre högriskområden: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete i och runt tunga maskiner. Med digitala verktyg och rätt planering kan vi skapa barriärer mellan människa och risk. Vi använder utbildning, data och insikter för att förutse risker, optimera arbetsflöden och före­ bygga olyckor. Digital utveckling som stöd NCC fortsätter att driva utvecklingsprojekt för att trygga att alla arbetsplatser har ett säkert arbetssätt samt rätt behörigheter, kompetens och arbetsvillkor. Digitala systemstöd används för att hantera tillträde, närvaro, leverantörskontroll och uppföljning i projekten. Tillsammans  skapar de en strukturerad och spårbar process som stärker säkerheten, förenklar uppföljning och minskar risken för arbetslivskriminalitet. Men digitala verktyg är bara en del – rätt beteenden är lika viktigt. För att stödja en säker arbetsmiljö och förbättra säker­ hetskulturen arrangeras årliga initiativ som Awareness day  och Hälso- och säkerhetsveckan. Varje september samlas alla  NCC-medarbetare för Awareness day, en dag för reflektion kring  attityder, beteenden och säkerhetsfrågor. Leverantörer och underentreprenörer bjuds in att delta. Vår säkerhetskultur är en integrerad del av NCC:s företags­ kultur, och en del i våra Star behaviors – att jobba säkert eller inte alls. Det omfattar alla som befinner sig på våra arbetsplatser  – såväl kunder, leverantörer som underentreprenörer. Tillsam­ mans skapar vi trygga och säkra arbetsplatser. Case: Digitalt flöde stärker kontrollen på Anderstorpsgården Projektet Anderstorpsgården i Skellefteå är ett av NCC:s första som fullt ut använder ett digitalt flöde för tillträde, närvaro och leverantörskontroll. Genom att koppla samman NCC:s olika system skapas en strukturerad och spårbar pro ­ cess som stärker säkerheten och förenklar uppföljningen. Alla individer och företag kontrolleras innan de får tillträde till arbetsplatsen, och status kan följas i realtid under hela projektet. Kontrollen omfattar både att alla på arbetsplatsen har gått obligatorisk utbildning innan de får tillträde, samt eventuella varningar eller oklarheter hos företag som används som underleverantörer. Informationen gås igenom vid veckovisa samordningsmö ­ ten, vilket gör det tydligt vilka personer eller företag som eventuellt behöver följas upp. Projektet beskriver arbets­ sättet som en naturlig del av säkerhetskulturen. Fasta   rutiner för tillträde och närvaro kombinerat med kontroll av företag i alla led minskar risken för oegentligheter och otrygga situationer – både för NCC och för kunden. På Anderstorpsgården visar NCC hur digitalisering kan bidra till ökad säkerhet, bättre kontroll och ett smidigare arbetsflöde. Strategi och värdeskapande – Hälsa och säkerhet NCC 2025    17 Förvaltningsberättelse Finansiell rapport ÖvrigtOm NCC ===== SIDA 20 ===== Förvaltningsberättelse Verksamheten Utveckling under året 19 Våra affärsområden 24 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 30 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport 35 Styrelse 42 Koncernledning 44 Hållbarhetsrapport Inledning 46 Allmänna upplysningar 47 Grund för utarbetande 47 Styrning 48 Strategi 52 Fastställande av påverkan, risker och möjligheter 58 Miljöupplysningar 59 Rapportering enligt EU-taxonomin 59 E1 Klimatförändringar 66 E4 Biologisk mångfald och ekosystem 76 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 78 Sociala upplysningar 82 S1 Den egna arbetskraften 82 S2 Arbetstagare i värdekedjan 92 Styrningsrelaterade upplysningar 94 G1 Ansvarsfullt företagande 94 Index 98 NCC 2025    18ÖvrigtFinansiell rapportOm NCC NCC 2025    18Förvaltningsberättelse ===== SIDA 21 ===== Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisations- nummer 556034-5174, med säte i Solna, Sverige, avger härmed årsre- dovisning och koncernredovisning samt hållbarhetsrapport för verk- samhetsåret 2025. Koncernredovisningen består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även investeringar i intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter. NCC AB är ett svenskregistrerat aktiebolag vars aktier är marknads- noterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap. Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna. Utveckling under året NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa byggprocesser bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, kommersiell fastighetsutveckling samt produktion av asfalt och stenmaterial. Marknad NCC påverkas generellt av den allmänna konjunkturen och utvecklingen av BNP . Kostnader för insatsvaror, ränteläget och förväntningar om den framtida ekonomiska utvecklingen har en betydande inverkan. De långsiktiga marknadsförutsättningarna för bygg och anläggning, fastighetsutveckling samt asfalt och sten i Norden är goda. De länder där NCC är verksam inom infrastruktur har ambitiösa planer och sats- ningar på både nybyggnation samt renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur. Urbanisering och framväxten av nya tillväxtre- gioner driver investeringar i stadsnära infrastruktur, såsom vägar, kollektivtrafik, vatten- och avloppssystem samt energilösningar. NCC är därtill väl positionerat för att stödja stora industrisatsningar kopplade till den gröna omställningen. Det finns en underliggande god efterfrågan på samhällsbyggnader i hela Norden, säkerhetsklassade byggnader, sjukhus och äldreboenden. Likaså är även marknaden för renovering och ombyggnad fortsatt stark. Det långsiktiga behovet av bostäder är stort men marknaden är fortsatt negativt påverkad av det rådande ekonomiska läget. Likaså är efterfrå- gan på kommersiella fastigheter fortsatt avvaktande. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial drivs av investeringar i infra- struktur och underhåll, samt av det allmänna byggandet och offentliga kunders prioriteringar. Aktiviteten på dessa marknader är fortsatt hög, och de statliga investeringarna i vägunderhåll ökar i de geografier där NCC är verksam. Omvärldsfaktorer Se beskrivningen i riskavsnittet på sidan 30. Verksamheten under året Från 2025 har NCC infört raden jämförelsestörande poster i resultat- räkningen, se not 1 samt Väsentliga händelser under året. Orderingång Orderingången uppgick till 52 992 (54 730) MSEK. Orderingången ökade i Building Sweden och Building Nordics. I Infrastructure minskade orderin- gången i förhållande till föregående år. Den högre orderingången i Building Sweden och Building Nordics förklaras av att flera större projekt registre- rades under året. Den lägre orderingången inom Infrastructure var främst hänförlig till Trafikverkets hävning av kontraktet Korsvägen. Valutaeffekter påverkade orderingången med –789 (406) MSEK. Orderstock Koncernens orderstock uppgick till 46 079 (50 723) MSEK vid årets utgång. Orderstocken ökade i Building Sweden men minskade i Infra- structure och Building Nordics. Valutaeffekter påverkade orderstocken med –1 242 (582) MSEK. Nettoomsättning Nettoomsättningen uppgick till 55 717 (61 609) MSEK. Den lägre netto- omsättningen för året förklaras främst av Property Development då inga projekt har resultatavräknats under året samt att nettoomsättningen var lägre inom Building Sweden och Building Nordics. Valutaeffekter påverk- ade nettoomsättningen med –883 (425) MSEK. Rörelseresultat Rörelseresultatet före jämförelsestörande poster uppgick till 1 938 (2 032) MSEK. Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster upp- gick till 768 (2 032) MSEK. Rörelsemarginalen före respektive efter jämförelsestörande poster uppgick till 3,5 (3,3) procent samt 1,4 (3,3) procent. Rörelseresultatet efter jämförelsestörande poster ökade inom samtliga affärsområden förutom Property Development. Rörelseresultatet i Infrastructure uppgick till 540 (535) MSEK och till 473 (426) MSEK i Building Nordics. Rörelseresultatet i Building Sweden uppgick till 271 (30) MSEK, ökningen förklaras främst av att affärsområ- det inte belastades av några engångskostnader relaterade till omvärde- ring av risker i projektportföljen, till skillnad från 2024 då sådana kostna- der uppgick till cirka 250 MSEK och påverkade rörelseresultatet negativt. Rörelseresultatet i Industry uppgick till 879 (584) MSEK. Det högre rörelsesultatet var drivet av att båda divisionerna Sten och Asfalt förbätt- rade sina resultat, Asfalt stärktes av högre marginaler och volymer medan Stenmaterials förbättring var driven av en mer gynnsam produkt- mix. I Property Development resultatavräknades inga projekt. Nedskriv- ningen på 914 MSEK från ett fåtal fastigheter i Property Development redovisades som en jämförelsestörande post. Exklusive jämförelsestö- rande poster uppgick rörelseresultatet i Property Development till 50 MSEK. Övrigt och elimineringar uppgick till totalt –531 (–262) MSEK där bland annat resultat från NCC AB och mindre dotter- och intresseföretag ingår samt internvinster och övriga koncernjusteringar. Rörelseresulta- tet påverkades av jämförelsestörande poster uppgående till 256 MSEK hänförliga till nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader. Finansnetto, resultat efter finansiella poster och årets resultat Finansnettot uppgick till –137 (–169) MSEK, en lägre genomsnittlig företagsnettoskuld gav lägre räntekostnader vilket motverkades av lägre kapitalisering av räntor hos Property Development. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 630 (1 863) MSEK. Årets skatt uppgick till –489 (–292) MSEK och den effektiva skattesatsen var 78 (16) procent till följd av översyn av skattetillgångar i Norge. Skattesatsen justerad för jämförelsestörande poster samt skatt på jämförelsestörande poster var 25 (16) procent. Årets resultat efter skatt uppgick till 142 (1 571) MSEK. Verksamheten Verksamheten – Utveckling under året NCC 2025    19Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 22 ===== Årets totalresultat Årets totalresultat uppgick till 306 (2 103) MSEK. Förändringen förklaras främst av att årets rörelseresultat var lägre. Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat uppgick till –101 (–106) MSEK, för mer information se not 23. Kassaflöde Kassaflödet före finansiering uppgick 1 151 (3 990) MSEK. Föregående år resultatavräknades fyra fastighetsprojekt. Kassaflödet från investe- ringsverksamheten uppgick till –761 (–647) MSEK. Likvida medel uppgick vid årets slut till 887 (2 910) MSEK. Finansiell ställning Koncernens balansomslutning uppgick per den 31 december till 30 582 (32 026) MSEK. Fastighetsutvecklingsprojekt och likvida medel mins- kade. På skuldsidan minskade de räntebärande skulderna till följd av ett lägre finansieringsbehov. Även pensionsskulden minskade och per den 31 december redovisades en högre pensionsfordran. Sysselsatt kapital uppgick till 11 793 (13 746) MSEK. Det lägre syssel- satta kapitalet berodde främst på nedskrivningar i Property Development. Avkastningen på sysselsatt kapital före jämförelsestörande poster uppgick till 15 (15) procent. Avkastningen på eget kapital före jämförel- sestörande poster uppgick till 16 (21) procent. Orderingång, orderstock, nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde, MSEK Orderingång Orderstock Nettoomsättning Rörelseresultat 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 NCC Infrastructure 14 193 18 919 12 800 16 824 18 179 18 105 540 535 NCC Building Nordics 11 849 11 392 14 249 16 720 13 380 13 884 473 426 NCC Building Sweden 14 065 12 239 16 204 14 980 12 832 14 012 271 30 NCC Industry 12 899 12 884 2 510 2 281 12 608 12 634 879 584 NCC Property Development – – – – 577 4 853 –864 719 Summa 53 006 55 433 45 763 50 805 57 577 63 488 1 298 2 294 Övrigt och elimineringar –14 –704 315 –81 –1 859 –1 879 –531 –262 Koncernen 52 992 54 730 46 079 50 723 55 717 61 609 768 2 032 Orderingång och nettoomsättning per land, MSEK Orderingång Nettoomsättning 2025 2024 2025 2024 Sverige 30 608 31 078 31 045 36 843 Danmark 12 506 12 485 13 585 12 989 Norge 5 481 7 493 7 699 7 793 Finland 4 397 3 673 3 389 3 985 Koncernen 52 992 54 730 55 717 61 609 Avkastning, %  Avkastning på eget kapital  Avkastning på sysselsatt kapital Exklusive jämförelsestörande poster. Rörelseresultat per kvartal, MSEK  2021   2022   2023   2024   2025 Exklusive jämförelsestörande poster. NCC påverkas av en säsongsmässigt låg aktivitet under det första kvartalet. 0 10 20 30 20252024202320222021 Projektstorlek i orderingång  <25 MSEK, 12 (15)%  25–100 MSEK, 20 (19)%  100–300 MSEK, 23 (20)%  300–500 MSEK, 9 (19)%  >500 MSEK, 36 (27)% Diagrammet avser orderingång i entreprenad- verksamheten vilket motsvarar 40 Mdr SEK av den totala orderingången på 53 Mdr SEK. -500 0 500 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Verksamheten – Utveckling under året Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    20Förvaltningsberättelse ===== SIDA 23 ===== Koncernens nettoskuld uppgick per den 31 december till –1 165 (–1 164) MSEK. Företagets nettoskuld, dvs nettoskulden exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld, uppgick till –373 (205) MSEK. Föregående år redovisades en nettokassa efter att tre fastighetsprojekt resultat avräknades i december 2024. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsfordran/pensions- skuld och leasingskuld, uppgick till 21 (24) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften per 31 december 2025 uppgick till 3 236 (3 481) MSEK med en åter stående genomsnittlig löptid på 23 (23) månader. Soliditeten per den 31 december 2025 var 26 (27) pro- cent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,1 (0,1). Våra affärsområden För mer information om våra större projekt samt utvecklingen under året i NCC:s affärsområden, se sidorna 23–29. Tvister Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för till exempel påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. I många fall har NCC då också framfört motkrav. De sammanlagda beloppen kan vara väsent- liga. Rättsliga förfaranden kan vara dyra, långa, ta resurser i anspråk som kan användas för andra ändamål och är ofta svåra att förutsäga. Det finns ingen försäkran om att avsättningar, där sådana gjorts, för ett visst rättsförfarande kommer att täcka kostnaderna för ett negativt resultat, och inte heller att förfaranden där inga avsättningar gjorts inte ger upphov till några betydande ytterligare kostnader. NCC har genom konsortiet West Link Contractors (WLC), drivit projek- tet Korsvägen sedan 2018. NCC:s andel i konsortiet är 60 procent. I september 2025 valde beställaren Trafikverket att häva kontraktet. NCC och konsortiet WLC anser att hävningen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som uppstått till följd av Trafikver- kets beslut. Trafikverkets skadeståndskrav mot WLC uppgick per 31 december 2025 till cirka 1,4 miljarder kronor. Fram till datumet för årsredovisningens publicering har krav uppgående till cirka 2,25 miljar- der kronor riktats mot Trafikverket. Ytterligare krav kommer att framstäl- las. Exempelvis har krav avseende utebliven vinst och räntor ännu inte framförts. För mer information, se Not 28 Övriga avsättningar och Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser. Moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag och uppgick till 165 (179) MSEK. Medelantal anställda uppgick till 70 (68) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till 1 316 (0) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var –311 (1 800) MSEK. Totalt beslutad utdelning uppgick till 1 076 MSEK varav 636 MSEK betalades i maj och 440 MSEK betalades i november. Utdelning utbetald under 2025 NCC:s årsstämma fastställde den 7 maj 2025 styrelsens förslag till utdelning om 9,00 kronor per aktie, samt en extrautdelning om 2,00 kronor per aktie för verksamhetsåret 2024. Personal Medelantalet anställda i koncernen var 11 440 (11 776) under 2025. Ersättningar En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i företaget återfinns i not 4. Utvärdering av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2025 Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2025. Styrelsen bedömer att riktlinjerna har tillämpats vid fastställande av lön och annan ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare. För mer informa- tion, se Ersättningsrapporten som finns tillgänglig på www.ncc.se/ investor-relations/arsstamma/. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Styrelsens förslag till riktlinjer omfattar vd och andra personer i koncern- ledningen, vid årsredovisningens avgivande sammanlagt tolv personer (inklusive vd). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2026. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av årsstämman. Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- havare är i allt väsentligt likt tidigare år. För mer information, se Ersätt- ningsriktlinjerna som finns tillgänglig på www.ncc.se/investor-relations/ arsstamma/. NCC-aktien Antal om annat ej anges 2025 2024 Registrerat aktiekapital, serie A 6 797 610 6 797 667 Registrerat aktiekapital, serie B 92 963 346 92 963 289 B-aktier i eget förvar 1 968 589 1 968 589 Snittkurs B-aktier i eget förvar, SEK 106,46 106,46 Omvandlade A-aktier till B-aktier 57 4 751 186 Utskiftade B-aktier till deltagare i L TI-program – 130 632 Utskiftade B-aktier till deltagare i L TI-program, andel av totalt antal aktier, procent – 0,13 Snittkurs utskiftade B-aktier, SEK – 106,46 Kvotvärde, SEK 8,70 8,70 A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berätti- gar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Aktieägare Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 50 919 (45 773). Sorterat på röster var OBOS största enskilda ägare med 10,30 (10,05) procent av kapitalet och 28,75 (28,60) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. NCC innehar 1,97 (1,97) procent av kapitalet och 1,22 (1,22) procent av rösterna. De tio största ägarna (sorterat på röster) svarade tillsammans för 37,77 (41,73) procent av kapitalet och 48,42 (48,99) procent av rösterna. Verksamheten – Utveckling under året NCC 2025    21Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 24 ===== Förslag till vinstdisposition verksamhetsåret 2025 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Balanserade vinstmedel 4 029 131 829 Till aktieägarna utdelas 9,00 SEK per aktie och en extra utdelning med 2,00 SEK per aktie, totalt 11,00 SEK per aktie1) 1 075 716 037 I ny räkning balanseras 2 953 415 792 Summa SEK 4 029 131 829 1) Den föreslagna utdelningen är beräknad baserad på antalet utestående aktier per 31 december 2025 och kan komma att ändras om antalet utestående aktier ändras per utbetalningsdagen. Styrelsens motivering till utdelnings- och återköpsförslag Styrelsen får härmed avge följande yttrande i enlighet med 18 kapitlet 4 § och 19 kapitlet 22 § aktiebolagslagen. Styrelsens motivering till att förslagen om vinstutdelning och bemyndigande för styrelsen att åter- köpa egna aktier är förenliga med bestämmelserna i 17 kapitlet 3 § andra och tredje stycket aktiebolagslagen är följande. Verksamhetens art, omfattning och risker Verksamhetens art och omfattning framgår av bolagsordningen och årsredovisningen för 2025. Den verksamhet som bedrivs i bolaget medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas före- komma i branschen, eller de risker som i allmänhet är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Efter årets utgång har NCC genom- fört nedskrivningar på cirka 1,4 miljarder kronor, främst relaterade till förändringar i bedömningar av fastighetsvärden inom Property Develop- ment. Nedskrivningarna redovisas som en jämförelsestörande post, i huvudsak i rörelseresultatet. Nedskrivningarna är icke kassaflödespå- verkande, reducerar till viss del utdelningsbara medel, men påverkar inte NCC:s förmåga att lämna utdelning eller genomföra återköp av egna aktier. Bolagets och koncernens ekonomiska ställning Bolagets och koncernens ekonomiska ställning framgår av årsredovis- ningen 2025. Det framgår också av årsredovisningen vilka principer som tillämpats för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder. Enligt förslaget till vinstdisposition föreslår styrelsen att utdelning lämnas med 9,00 kronor per aktie plus en extra utdelning om 2,00 kronor per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen, varvid vid det första utbetalnings- tillfället i april betalas 6,50 kronor per aktie och vid det andra tillfället i november betalas 4,50 kronor per aktie. Bolagets finansiella målsättning är att nå god avkastning med bibe- hållen finansiell stabilitet. Koncernens resultat efter skatt är 142 (1 571) MSEK. Moderbolagets egna kapital uppgick till 5 070 (6 235) MSEK innebärande en soliditet om 78 (95) procent. Koncernens nettoskuld uppgick till –1 165 (–1 164) MSEK. Företa- gets nettoskuld, dvs nettoskulden exklusive pensionsfordran/pensions- skuld och leasingskuld, uppgick till –373 (205) MSEK. Företagets net- toskuld (kassa)/ EBITDA uppgick till 0,27. NCC:s finansiella mål är att nettolåneskuld/EBITDA ska vara lägre än 2,5. Styrelsen bedömer att bolaget har en solid bas för att kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Förslagens försvarlighet Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrel- sens kännedom är styrelsens uppfattning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att förslagen avseende utdelning samt återköp av egna aktier är försvarliga med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfatt ning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernverksam hetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Väsentliga händelser under året Den 7 maj hölls NCC:s årsstämma, se Bolagsstyrningsrapporten. I januari tecknade NCC och Liseberg, inom ramen för befintligt avtal, en överenskommelse för en återuppbyggnad av Oceana vattenvärld i Göteborg. NCC har utnämnt Katarina Wilson till ny ekonomi- och finansdirektör (CFO). Katarina tillträder senast den 1 juni 2026 och kommer att ingå i NCC:s koncernledning. Susanne Lithander innehar CFO-rollen tills NCC publicerar kvartalsrapport för det andra kvartalet 2026, och fortsätter därefter att ansvara för utveckling och IT. Väsentliga händelser efter årets utgång NCC har utnämnt Tomas Brannemo till ny affärsområdeschef för NCC Infrastructure. Han tillträder 2 mars 2026 och blir medlem i NCC:s koncernledning. Tomas efterträder Kenneth Nilsson, som så små- ningom kommer att gå i pension. NCC genomförde nedskrivningar på 1 427 MSEK som redovisades som en jämförelsestörande post, i huvudsak i rörelseresultatet, per den 31 december 2025. Se not 39 för mer information. NCC har genomfört en strategisk översyn av affärsområde Industry för att utvärdera om verksamheten skulle kunna utvecklas bättre under en annan ägare. Efter en genomförd utvärdering har NCC beslutat att affärsområdet Industry kommer att fortsätta inom NCC men som ett fristående bolag. Verksamheten har utvecklats starkt under lång tid och NCC ser betydande potential framåt. Den 18 mars 2026 tog konsortiet West Link Contractors (WLC) emot ytterligare ett krav från Trafikverket på cirka 1,3 miljarder kronor. NCC och WLC bestrider kravet. Under första kvartalet 2026 inleddes ett krig i Mellanöstern, vilket påverkar människor och samhällen. Konflikten har lett till stigande och volatila energipriser, vilket i sin tur påverkar kostnader för transporter och material samt kan ha en potentiell påverkan på den allmänna eko- nomiska utvecklingen. NCC följer utvecklingen noggrant för att kunna hantera och begränsa eventuella negativa effekter på verksamheten. Säsongseffekter Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infra structure påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året. Belopp och datum Alla belopp är i miljoner svenska kronor (MSEK) om inte annat anges. Den period som avses är 1 januari–31 december för resultat räknings- relaterade poster respektive den 31 december för balans räknings- relaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma. Verksamheten – Utveckling under året Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    22Förvaltningsberättelse ===== SIDA 25 ===== Exempel på större projekt Projekt >500 MSEK Ordervärde och beräknat färdigställande kan komma att ändras under projektets gång. Interna projekt är inte inkluderade. NCC:s andel av ordervärde 31 dec 2025, MSEK Färdigställandegrad 31 dec 2025, % Beräknat färdigställande Nya projekt 2025 Kontors- och laboratoriumprojekt, Hillerød  DK 2 300 0 2028 Sjukhusprojekt etapp 3, Uleåborg  FI 1 704 1 2029 Ombyggnad kontor, Stockholm  SE 1 545 10 2029 Fångvårdsanstalt, Kristianstad  SE 645 33 2026 Återuppbyggnad vattenpark Liseberg, Göteborg  SE 625 54 2027 Vägförstärkning, Gällivare  SE 620 27 2027 Skola och idrottshall, Tyresö  SE 560 28 2027 Fjärrvärme, Köpenhamn  DK 555 8 2029 Pågående projekt Sjukhus, Hillerød  DK 10 071 80 2027 Sjukhus, Västerås  SE 4 123 50 2029 Tunnelbanestation, Hagastaden, Stockholm  SE 2 586 72 2027 Fångvårdsanstalt, Tidaholm  SE 2 279 88 2027 Hotell och kontor, Århus  DK 1 988 68 2026 Kontor, Göteborg  SE 1 981 87 2027 Ombyggnad av vattenreningsverk, Lidingö  SE 1 662 73 2027 Väg och tunnel, Ålesund   NO 1 353 53 2027 Vatten- och reningsanläggning, Åkersberga  SE 1 300 37 2029 Fångvårdsanstalt 1, Mariestad  SE 1 263 97 2027 Ombyggnad järnvägsstationer, Oslo   NO 1 217 89 2027 Kontor, Trondheim   NO 1 174 99 2026 Bostadsrenovering, Århus  DK 1 147 11 2029 Kajkonstruktion, Göteborg  SE 1 145 63 2028 Fångvårdsanstalt 2, Mariestad  SE 1 035 53 2027 Tunnelbanedepå, Stockholm  SE 1 021 98 2026 Sjukhus för psykiatri, Oslo   NO 967 85 2026 Industribyggnad, Oxelösund  SE 955 87 2026 Utökning av kontor och parkering, Fredericia  DK 911 44 2027 Tågvagnhall, Hagalund  SE 894 58 2026 Industribyggnad, Skellefteå  SE 838 88 2026 Utbildnings- och förvaringshall, Halmstad  SE 796 86 2026 Bostadsrenovering, Albertslund  DK 782 76 2026 Badhus, Oslo   NO 768 85 2026 Ställverksanläggning, Stockholm  SE 675 79 2027 Kontor, Middelfart  DK 614 81 2026 Damm/Vattenkraftstation, Lilla Edet  SE 604 70 2027 Kontor, Ballerup  DK 587 64 2027 Kajkonstruktion, Norrköping  SE 583 92 2029 Bostadsrenovering, Herning  DK 563 65 2027 Skola, Varberg  SE 536 93 2026 Kajkonstruktion, Bergen   NO 524 59 2027 Produktionsanläggning CO2, Kalundborg  DK 516 94 2026 Vattenverk, Köpenhamn  DK 510 58 2027 Avloppsreningsverk, Kalundborg  DK 506 99 2026 Avslutade projekt 2025 Sjukhusbyggnad, Eskilstuna  SE 2 608 100 2025 Järnvägssträcka, Lund Arlöv  SE 2 235 100 2025 Järnvägsstation, Drammen   NO 2 129 100 2025 Sjukhusprojekt etapp 2, Uleåborg  FI 1 568 100 2025 Kontor, Odense  DK 1 147 100 2025 Industribyggnad, Kalundborg  DK 1 067 100 2025 Bostäder, Herlev  DK 1 050 100 2025 Ombyggnad evenemangsarena, Stockholm  SE 801 100 2025 Avloppsreningsverk, Kristianstad  SE 760 100 2025 Bostäder, Stockholm  SE 726 100 2025 Bostäder, Köpenhamn  DK 715 100 2025 Verksamheten – Utveckling under året NCC 2025    23Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 26 ===== Majorstuen tunnelbanestation, Oslo Orderingången uppgick till 14 193 (18 919) MSEK. Som en konsekvens av Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen minskade orderingången med cirka 1 miljard kronor. Segmenten Energi & vattenanläggning och markarbeten stod tillsammans för över hälften av orderingången. Orderstocken var lägre än föregående år och uppgick till 12 800 MSEK (16 824) vid årets slut. Orderstocken har bland annat påverkats negativt av det avslutade arbetet på projekt Korsvägen. Affärsområdet har ökat antalet samarbetsprojekt i tidiga skeden under 2025, vilket successivt kommer att stärka orderstocken. Nettoomsättningen uppgick till 18 179 (18 105) MSEK. Energi & vatten- anläggning samt Järnväg stod för de största andelarna av den totala nettoomsättningen. Rörelseresultatet uppgick till 540 (535) MSEK. NCC Infrastructure Orderingång (MSEK) 14 193 Nettoomsättning (MSEK) 18 179 Rörelseresultat (MSEK) 540 Andel av NCC totalt Nettoomsättning Rörelseresultat1) Medelantal anställda Nyckeltal MSEK 2025 2024 Orderingång 14 193 18 919 Nettoomsättning 18 179 18 105 Rörelseresultat 540 535 Rörelsemarginal % 3,0 3,0 Medelantal anställda 3 687 3 718 Orderingång per produktsegment  Väg 10 (12)%  Järnväg 9 (26)%   Energi & Vatten- anläggning 34 (27)%  Markarbeten 24 (20)%  Industri 9 (8)%  Grundläggning 8 (4)%  Övrigt 6 (3)% Nettoomsättning per produktsegment  Väg 8 (6)%  Järnväg 26 (28)%   Energi & Vatten- anläggning 31 (31)%  Markarbeten 20 (19)%  Industri 8 (5)%  Grundläggning 6 (7)%  Övrigt 1 (4)% Nettoomsättning per land  Sverige 69 (70)%  Danmark 15 (17)%   Norge 16 (13)% Nettoomsättning Rörelseresultat Medelantal anställda Nettoomsättning Rörelseresultat Medelantal anställda 32% 25% 34% 1) Rörelseresultatet inom Property Development var negativt till följd av nedskrivningar som redovisades som en jämfö- relsestörande post i NCC-koncernen. Andelen av NCC totalt är därmed beräknat exklusive rörelseresultatet för Property Development. Verksamheten – Våra affärsområden Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    24Förvaltningsberättelse ===== SIDA 27 ===== Scandic hotel, Århus Orderingången uppgick till 11 849 (11 392) MSEK. Den högre orderin- gången var hänförlig till Danmark och Finland. Samhällsbyggnader stod för nästan hälften av den totala orderingången och ökade jämfört med föregående år, vilket förklaras av att en enskild stor order för en sam- hällsfastighet i Finland, Cleantech Garden, redovisades i perioden. Andelen Kontor ökade jämfört med föregående år främst då Finland registrerade en större order i Esbo, Metallum. Segmentet Renovering/ ombyggnad var lägre jämfört med föregående år och Bostäder var fortsatt ett svagt segment. Orderstocken var lägre än föregående år och uppgick till 14 249 (16 720) MSEK vid årets slut. Den bedöms ligga på en stabil nivå i relation till ett års nettoomsättning. Nettoomsättningen uppgick till 13 380 (13 884) MSEK. Den något lägre nettoomsättningen förklaras av lägre aktivitet i Finland och Norge där marknadsläget är fortsatt utmanande. Danmark ökade sin nettoomsätt- ning. Samhällsbyggnader stod för 41 procent av nettoomsättningen följt av segmentet Renovering/ombyggnad. Bostäder var fortsatt ett svagt segment. Rörelseresultatet ökade och uppgick till 473 (426) MSEK. NCC Building Nordics Andel av NCC totalt Nettoomsättning Rörelseresultat1) Medelantal anställda Nyckeltal MSEK 2025 2024 Orderingång 11 849 11 392 Nettoomsättning 13 380 13 884 Rörelseresultat 473 426 Rörelsemarginal % 3,5 3,1 Medelantal anställda 2 136 2 262 Orderingång per produktsegment  Kontor 9 (6)%  Bostäder 1 (6)%   Renovering/ Ombyggnad 15 (49)%  Samhällsbyggnader 45 (29)%  Övrigt 30 (10)% Nettoomsättning per produktsegment  Kontor 15 (15)%  Bostäder 5 (14)%   Renovering/ Ombyggnad 25 (21)%  Samhällsbyggnader 41 (37)%  Övrigt 14 (13)% Nettoomsättning per land  Danmark 60 (52)%   Norge 15 (19)%  Finland 25 (29)% Orderingång (MSEK) 11 849 Nettoomsättning (MSEK) 13 380 Rörelseresultat (MSEK) 473 Nettoomsättning Rörelseresultat Medelantal anställda 23% 22% 20% 1) Rörelseresultatet inom Property Development var negativt till följd av nedskrivningar som redovisades som en jämfö- relsestörande post i NCC-koncernen. Andelen av NCC totalt är därmed beräknat exklusive rörelseresultatet för Property Development. Verksamheten – Våra affärsområden NCC 2025    25Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 28 ===== Mälarsjukhuset, Eskilstuna Orderingången uppgick till 14 065 (12 239) MSEK. Ökningen förklarades av färre men större registrerade projekt jämfört med samma period föregående år. Samhällsbyggnader stod för den största andelen av orderingången, medan segmenten Kontor och Renovering/ombyggnad ökade mest till följd av det orderanmälda projektet Yrket 4 samt ett större säkerhetsklassat projekt. Orderingången inom Bostäder förblev låg givet marknadsläget och bestod till cirka 94 procent av hyresrätter. Den totala orderingången översteg omsättningen. Orderstocken var högre än föregående år och uppgick vid årets slut till 16 204 (14 980) MSEK. Nettoomsättningen uppgick till 12 832 (14 012) MSEK. Samhällsbygg- nader utgjorde en dryg tredjedel av den totala nettoomsättningen. Segmentet Övrigt ökade mest främst hänförligt till flera industriprojekt. Rörelseresultatet var högre jämfört med 2024 och uppgick till 271 (30) MSEK. Förbättringen förklarades främst av att Building Sweden inte belastades av några engångskostnader relaterade till omvärdering av risker i projektportföljen, till skillnad från 2024 då sådana kostnader uppgick till cirka 250 MSEK och påverkade rörelseresultatet negativt. NCC Building Sweden Orderingång (MSEK) 14 065 Nettoomsättning (MSEK) 12 832 Rörelseresultat (MSEK) 271 Andel av NCC totalt Nettoomsättning Rörelseresultat1) Medelantal anställda Nyckeltal MSEK 2025 2024 Orderingång 14 065 12 239 Nettoomsättning 12 832 14 012 Rörelseresultat 271 30 Rörelsemarginal % 2,1 0,2 Medelantal anställda 2 335 2 542 Orderingång per produktsegment  Kontor 16 (5)%  Bostäder 5 (9)%   Renovering/ Ombyggnad 29 (18)%   Samhällsbyggnader 37 (43)%  Övrigt 13 (25)% Nettoomsättning per produktsegment  Kontor 12 (12)%  Bostäder 15 (20)%   Renovering/ Ombyggnad 20 (18)%   Samhällsbyggnader 34 (37)%  Övrigt 19 (13)% Nettoomsättning per land  Sverige 100 (100)% Nettoomsättning Rörelseresultat Medelantal anställda 22% 12% 21% 1) Rörelseresultatet inom Property Development var negativt till följd av nedskrivningar som redovisades som en jämfö- relsestörande post i NCC-koncernen. Andelen av NCC totalt är därmed beräknat exklusive rörelseresultatet för Property Development. Verksamheten – Våra affärsområden Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    26Förvaltningsberättelse ===== SIDA 29 ===== Asfaltering Rogaland, Norge NCC Industry Andel av NCC totalt Nettoomsättning Rörelseresultat1) Medelantal anställda Nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 12 608 12 634 Rörelseresultat 879 584 Rörelsemarginal % 7,0 4,6 Operativt sysselsatt kapital 3 694 3 844 Avkastning på operativt sysselsatt kapital % 21,9 14,0 Medelantal anställda 2 598 2 596 Tusentals ton stenmaterial1) 24 134 25 642 Tusentals ton asfalt1) 5 326 5 061 1) Såld volym. Orderingång per produktsegment   Asfalt och beläggning 76 (76)%  Stenmaterial 24 (24)% Nettoomsättning per produktsegment   Asfalt och beläggning 76 (75)%  Stenmaterial 24 (25)% Nettoomsättning per land  Sverige 54 (53)%  Danmark 22 (23)%   Norge 22 (22)%  Finland 2 (2)% Orderingång (MSEK) 12 899 Nettoomsättning (MSEK) 12 608 Rörelseresultat (MSEK) 879 Orderingången uppgick till 12 899 (12 884) MSEK. Nettoomsättningen låg i linje med föregående år och uppgick till 12 608 (12 634) MSEK. Volymerna var lägre för stenmaterial och högre för asfalt. Rörelseresultatet uppgick till 879 (584) MSEK. Båda divisionerna förbättrade sina resultat, där Asfalt stärktes av högre volymer och bättre produktivitet. Förbättringen inom Stenmaterial var drivet av en mer gynnsam produktmix. Rörelsemarginalerna förbättrades för såväl Asfalt som Stenmaterial. Operativt sysselsatt kapital minskade främst till följd av lägre kund- fordringar. Avkastning på operativt sysselsatt kapital uppgick till 21,9 (14,0) procent. NCC har genomfört en strategisk översyn av affärsområde Industry för att utvärdera om verksamheten skulle kunna utvecklas bättre under en annan ägare. Efter en genomförd utvärdering har NCC beslutat att affärsområdet Industry kommer att fortsätta inom NCC men som ett fristående bolag. Verksamheten har utvecklats starkt under lång tid och NCC ser betydande potential framåt. Nettoomsättning Rörelseresultat Medelantal anställda 22% 41% 24% 1) Rörelseresultatet inom Property Development var negativt till följd av nedskrivningar som redovisades som en jämfö- relsestörande post i NCC-koncernen. Andelen av NCC totalt är därmed beräknat exklusive rörelseresultatet för Property Development. Verksamheten – Våra affärsområden NCC 2025    27Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 30 ===== Nettoomsättningen uppgick till 577 (4 853) MSEK. Nettoomsättningen var lägre än föregående år eftersom fyra projekt resultatavräknades under 2024. Rörelseresultatet uppgick till –864 (719) MSEK för helåret. Rörelsere- sultatet belastades av nedskrivningar på 914 MSEK, exklusive jämförel- sestörande poster uppgick rörelseresultatet till 50 MSEK. Avsaknaden av resultatavräknade projekt under 2025 medförde att rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster blev lägre jämfört med 2024. Operativt sysselsatt kapital var något lägre och uppgick vid årets slut till 7 215 (7 938) MSEK. Det lägre operativa sysselsatta kapitalet berodde främst på nedskrivningarna som redovisades som jämförelsestörande poster. Fastighetsprojekt Ett samhällsfastighetsprojekt, Cleantech Garden i Finland, startade och såldes under året. Projektet beräknas resultatavräknas under det andra kvartalet 2027. Uthyrningen uppgick till 20 700 (73 500) kvadratmeter och totalt tecknades 17 (23) nya hyreskontrakt. Vid årets utgång var 9 (8) projekt pågående, alternativt färdigställda, men ännu inte resultatavräknade. Nedlagda kostnader i samtliga projekt var 8,3 (7,4) Mdr SEK, vilket motsvarar en total färdigställandegrad om 68 (64) procent. Färdigstäl- landegraden i pågående projekt uppgick till 30 (24) procent. Driftnettot uppgick till 216 (266) MSEK. NCC Property Development Andel av NCC totalt Nettoomsättning Rörelseresultat1) Medelantal anställda Nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 577 4 853 Rörelseresultat –864 719 Rörelsemarginal % neg. 14,8 Operativt sysselsatt kapital 7 215 7 938 Avkastning på operativt sysselsatt kapital % –11,1 7,6 Medelantal anställda 72 87 Nettoomsättning per land  Sverige 65 (97)%  Danmark 14 (1)%   Norge 1 (0)%  Finland 20 (2)% Nettoomsättning (MSEK) 577 Rörelseresultat (MSEK) –864 Nettoomsättning Rörelseresultat Medelantal anställda neg. 1% 1% Park Central, Göteborg 1) Rörelseresultatet för 2025 var negativt till följd av nedskriv- ningar om 914 MSEK som redovisades som en jämförelse- störande post i NCC-koncernen. Verksamheten – Våra affärsområden Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    28Förvaltningsberättelse ===== SIDA 31 ===== Fastighetsutvecklingsprojekt per 2025-12-31 Pågående fastighetsutvecklingsprojekt1) Projekt Typ Stad Såld, beräknas resultat avräknas Färdig ställande- grad, % Uthyrningsbar area, kvm Uthyrnings- grad, %4) Cleantech Garden Samhällsfastighet Esbo Q2 2027 35 13 800 95 Totalt Finland 35 13 800 95 Yrket 42) Kontor Solna Q2 2028 24 52 000 100 Park Central3) Kontor Göteborg Q2 2027 43 15 200 34 Totalt Sverige 29 67 200 84 Totalt 30 81 000 86 Färdigställda fastighetsutvecklingsprojekt1) Projekt Typ Stad Såld, beräknas resultat avräknas Uthyrningsbar area, kvm Uthyrnings- grad, %4) We Land Kontor Helsingfors 20 800 94 Kulma21 Kontor Helsingfors 7 700 100 Totalt Finland 28 500 95 Nova Kontor Solna 9 800 47 Flow Hyllie Kontor Malmö 10 300 85 Habitat 7 Kontor Göteborg 7 800 48 Bromma Blocks Kontor Stockholm 52 400 80 Totalt Sverige 80 300 71 Totalt 108 800 79 1) Tabellerna avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatav- räknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier och tilläggsköpeskilling). 2) Angiven uthyrningsbar area för projektet Yrket 4 avser BTA. 3) Projektet omfattar total area om cirka 40 000 kvm och uthyrningsbar area om cirka 30 400 kvm. Projektet genomförs tillsammans med Jernhusen, ett svenskt statligt fastighetsbolag. I december 2021 ingicks avtal om att gemensamt utveckla Park Central i joint venture genom ett gemensamt ägt bolag. NCC har förvärvat 50 procent av det fastighetsägande bolaget av Jernhusen som återköper delen när fastigheten är färdigutvecklad och vissa kriterier är upp- fyllda. Uppgifterna i tabellen avser NCC:s andel av projektet. 4) Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad). NCC Property Development Habitat 7, Göteborg Verksamheten – Våra affärsområden NCC 2025    29Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 32 ===== Hantering av operationella, strategiska, finansiella och hållbarhetsrelate- rade risker är en grundförutsättning för NCC:s verksamhet, och en effek- tiv riskhantering är en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag. NCC har genomfört en bedömning av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potenti- ell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt. Riskhantering syftar till att identifiera, bedöma och prioritera risker inom verksamheten. Organisationen kan sedan vidta åtgärder för att minimera sannolikheten för och konsekvenserna av incidenten. Riskhantering är en central och väsentlig del av NCC:s verksamhet. Vi arbetar aktivt med riskhantering. Arbetet stöds av experter inom relevanta områden. Åtgärder för riskhantering är integrerade i chefernas och verksamhetens interna processer, med arbetsrutiner och riktlinjer som ofta utformas specifikt kring riskidentifiering och genomförande av mildrande åtgärder. Möjligheter hanteras separat i NCC och ingår inte i samma process samt är utformade med hjälp av andra metoder och tillvägagångssätt. I våra projekt är riskanalysen det viktigaste verktyget för systematisk riskhantering. Den börjar i försäljningsstadiet och uppdateras kontinuer- ligt under hela byggprocessen. Syftet är att uppnå en säker och förut- sägbar byggprocess, där projektet genomförs inom fastställda para- metrar. Syftet med analysen är att ta de unika förutsättningarna för varje projekt och systematiskt identifiera, analysera och hantera riskerna. Att vidta lämpliga åtgärder minimerar sannolikheten för och konsekven- serna av risker. Översikt av de största riskerna på koncernnivå Riskkategori Risk Sannolikhet Konsekvens Förändring Marknad 1. Geopolitiskt läge Högst sannolik Betydande 2. Volatilitet på marknaden Kan inträffa Allvarlig 3. Prishöjningar och leveransbrist Kan inträffa Allvarlig Medarbetare 4. Kompetensförsörjning och ledarskap Kan inträffa Betydande 5. Hälsa och säkerhet Kan inträffa Allvarlig Miljö 6. Klimat Kan inträffa Allvarlig 7. Användning av resurser Kan inträffa Allvarlig Ledning 8. Ledning av verksamheten Kan inträffa Betydande 9. Leverantörskedja Kan inträffa Allvarlig IT 10. Koncerngemensam IT-utveckling Kan inträffa Betydande 11. IT-säkerhet (informationssäkerhet) Kan inträffa Betydande Efterlevnad 12. Regelefterlevnad (Compliance) Kan inträffa Betydande Definitioner Konsekvens1): Mindre (>10 MSEK) Märkbar (>50 MSEK) Allvarlig (>100 MSEK) Betydande (>250 MSEK) Sannolikhet: Högst osannolik Osannolik Kan inträffa Högst sannolik Minskning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2024 Inga förändringar av konsekvens eller sannolikhet sedan 2024 Ökning av konsekvens eller sannolikhet sedan 2024 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 1) Termen ”Konsekvens” avser effekten på resultat efter finansiella poster och innebär att de potentiella resultaten eller konsekvenserna vid en riskbedömning mäts utifrån sin ekonomiska påverkan. Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    30Förvaltningsberättelse ===== SIDA 33 ===== De största riskerna på koncernnivå Risk Riskbeskrivning Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna Marknad 1. Geopolitiskt läge Den globala geopolitiska situationen förblir instabil, vilket påverkar internationella relationer, politiska händelser och sanktioner (inklusive intensifierade handelskonflikter och geopolitisk fragmentering) och skapar en ökad komplexi- tet för företagen. Det omfattar inflationstryck, ekonomisk osäkerhet, volatila energipriser och räntor, åtstramade villkor för finansiering, förhöjda cybersäkerhetsrisker och störningar i leverantörskedjan.1) • NCC bedriver endast verksamhet i Norden, vilket begränsar direkt exponering mot internationella geopolitiska situationer och dess konsekvenser som skulle kunna påverka koncernens allmänna ekono mi och leverantörskedja. Däremot kan ömsesidiga beroenden av globala marknader fortfarande påverka verksamheten och kräver noggrann övervakning. • Organisationen har hanterat och mildrat utmaningar relaterade till den geopolitiska situationen, inklusive kostnadsinflation och störningar i leverantörskedjan, under 2025. Det finns kvarstående risk under de kommande åren med en potentiell bred påverkan på verksamheten. • Se avsnitt 2 och 11 nedan för mer information om riskbeskrivning och viktiga handlingsplaner för att mildra situationen 2. Volatilitet på marknaden Risk för intäktsförluster på grund av en generellt svagare marknad. Mer specifikt en risk för att underskatta storle- ken och hastigheten av en nedgång på marknaden, och sedan vara för långsam att reagera. Marknadsläget utgör en betydande risk för fastighetsutvecklingsverksamheten både vad gäller uthyrning och försäljningar. Dessutom kan höjda räntor och inflation leda till höjda kostnader. • NCC följer marknadsutvecklingen noga såväl som den finansiella utvecklingen för kunder och leverantörer • Interna processer är utformade för att säkerställa att prishöjningar kan föras vidare till kunderna (fasta priser från leverantörer där så är lämpligt) • NCC har ett löpande arbete med att styra verksamheten genom seg- mentprioritering och portföljstyrning för att begränsa exponeringen mot sårbara delar av ekonomin där så är möjligt 3. Material och prishöjningar Risk för brist på material och prisökningar i allmänhet, t.ex. gällande metaller, stål, energi, cement, plast och frakt, på grund av de yttre omständigheterna på marknaden som en följd av det fortsatt osäkra geopolitiska läget. Stenmaterial och asfaltverksamhet är båda kraftigt beroende av råvarutillgång såsom krossreserver, bitumen, återvunnen asfalt med mera. Även om marknaderna bibehöll en hög grad av leverans- säkerhet förra året och har fortsatt att göra det även i år betraktas det ändå som en potentiell risk mot bakgrund av tidigare exempel på volatilitet på marknaden. • Pris- och leveransstabilitet säkerställs genom långfristiga avtal och fortlöpande riskbedömningar av leverantörer. För att säkra leveranser har leverantörsbasen flera nyckelleverantörer. • Arbeta med NCC:s leverantörsrelation för att säkerställa att vi är en prioriterad kund • Fokus på säkringsverksamhet framför allt för bitumen. Leveranser säkerställs genom flera källor och volymåtagande. Säkringsstrategi för el och transportavtal med indexering. Medarbetare 4. Kompetensförsörjning och ledarskap NCC är ett kunskapsbaserat företag, och att ha rätt medarbetare med rätt attityd, färdigheter och erfarenhet är avgörande. Att framgångsrikt anställa, behålla och utveckla medarbetare med nödvändig kompetens är avgörande för bolaget. Brist på ledarskap ökar risken för att NCC inte kan leverera enligt förväntade kvalitets- och lönsamhetsnivåer samt att NCC inte kommer att kunna behålla sina medarbetare. Att utveckla chefer är avgörande för att driva och leverera kvalitet i projekt och behålla medarbetare med önskade färdigheter. • Utvecklingsplaner tas fram både på kort och lång sikt, baserat på dialog om medarbetarens behov av kompetensutveckling (fokus på allmän generell utveckling och projektledningsförmåga) • Koncerngemensamma utvecklingsprogram genomförs för projekt- ledare och chefer, exempelvis Mega Project Management Program, Senior Executive program, Strategic leadership program och Practical leadership program för platschefer • Workshops utifrån koncernens Star behaviors har genomförts för att förbättra kulturen och beteendet i hela organisationen • Star behaviors utgör grunden för samtliga utvecklingsprogram för ledare • En strukturerad process för talang- och successionsplanering är på plats för att säkerställa kontinuerlig återväxt av kompetenser och erfarenhet 5. Hälsa och säkerhet Inom byggbranschen finns det en risk för olika typer av olyckor. Det förekommer fortfarande allvarliga incidenter och olyckor, och de sker ofta inom de tre riskområdena arbete på hög höjd, tunga kranlyft samt användning av tunga maskiner. Otillräckliga hälso- och säkerhetsåtgärder kan leda till böter och andra juridiska konsekvenser, samt även skador på NCC:s varumärke och anseende som kan undergräva förtroendet, minska affärsmöjligheterna och göra NCC mindre attraktivt för befintliga och framtida medarbetare. Risk för ökade kostnader relaterade till sjukskrivningar, ersättningskrav och rehabilitering. • Strategisk inriktning som syftar till att minska alla typer av olyckor, och att eliminera allvarliga incidenter och dödsolyckor • Systematiskt arbete för att förbättra och öka antalet digitala och fysiska säkerhetsbarriärer i samarbete med NCC Group R&I, IT och Inköp. Att bygga in mer kvalitativa säkerhetsbarriärer i utrustning, maskiner och produktionsfordon som NCC köper eller leasar. NCC ställer tydliga säkerhetskrav för produktionsmaskiner och fordon som används av våra underentreprenörer. • Fokus på att i linje med Star behaviors systematiskt reducera riskta- gande och osäkra beteenden bland NCC-anställda och underentrepre- nörer för att skapa en stark säkerhetskultur • Förbättring av vår arbetsplatsintroduktion (Site Introduction), för att anpassa och digitalisera säkerhetskrav för NCC-arbetsplatser • Varje anställd, leverantör och underentreprenör måste klara arbets- platsintroduktionen för att få tillgång till arbetsplatserna för att öka säkerhetsmedvetandet • Förtydligande av koncernövergripande krav och ledningens ansvar: På koncernnivå sätts tydliga direktiv och riktlinjer för säkerhetsarbetet och instruktioner tas fram för varje affärsområde. Alla rapporterade incidenter analyseras i syfte att förbättra det skadeförebyggande arbetet, med särskilt fokus på att skapa en stark säkerhetskultur. Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer NCC 2025    31Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 34 ===== Risk Riskbeskrivning Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna Miljö 6. Klimat NCC:s miljöarbete inriktas på att minska utsläppen av växthusgaser i hela värdekedjan. De största källorna till klimatpåverkan är de material som används i byggprocessen och det bränsle som driver olika delar av denna process. En annan betydande faktor är energianvändning eftersom NCC:s verksamhet kräver mycket energi till maskiner, uppvärmning, el på byggarbetsplatser och materialtillverkning. Om vi inte lyckas anpassa vår verksamhet till kli- matförändringarna riskerar vi att drabbas av högre kostnader, försämrad tillgång till kapital och förlorade affärsmöjligheter. • Striktare koldioxidkrav och koldioxidstrategier införs i projekt • Planer och åtgärder för att fasa ut fossila bränslen och driva förändring mot lägre klimatutsläpp • Standarder upprättas för att säkerställa att byggproduktion anpassas till klimatförändringar • Bedömning av klimatrisker och sårbarhet, med beredskapsplaner för byggarbetsplatser • NCC arbetar med vind- och vattenkraft samt klimatoptimerat byggande för att möta den externa efterfrågan och anpassa verksamheten till klimatförändringarna 7. Användning av resurser Byggsektorn förbrukar stora mängder material, vilket har en väsentlig påverkan på samhällets användning av resurser, och sektorn är i hög grad beroende av jungfruliga råmaterial. Det finns risker förknippade med utvinning av råmaterial, som kan ändra livsmiljöer och trasa sönder landskap. Vidare genererar verksamheten betydande avfall i hela värdekedjan, vilket gör det till en viktig fråga för både NCC och branschen som helhet. • Effektivisera och minska användningen av material, bränsle och energi samt främja återvinning och återbruk av byggmaterial • Stärka spårbarheten i leverantörskedjan för prioriterade material och minska användningen av jungfruligt material • Anpassa arbetet med materialval, cirkularitet och avfallshantering till de unika förutsättningarna för varje affärsområde, i syfte att minimera användningen av material som är skadliga för klimat, miljö och männ- iskors hälsa Ledning 8. Ledning av verksamheten Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna projektselektering och projektstyrning. Detta kan innebära risker för nedskrivningar i projekt, oförmåga att uppfylla projektåtaganden och rättstvister. Det finns också en risk när det gäller brister i förmågan att implementera det som har beslutats i enlighet med processer och strategiska initiativ. För Industry är säsongen begränsad och det råder konkur- rens om att leverera stora volymer på kort tid. • NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanterbara och kalkylerbara. Olika avtalsformer och partnerskap med kunder underlättar hanteringen av olika risker. Dessa operativa risker motverkas genom NCC:s projektval, bedömning av anbud och operativa styrsystem. Det kräver även ökat fokus på kontrakts- och kravhantering, samt rättstvister. • För NCC Industry arbetar vi med kapacitet, försäljningsstyrning, anbudsutvärdering och prissättning för att säkerställa rätt volym och kostnadsstyrning 9. Leverantörskedja Bristande kontroll och transparens i leverantörskedjan leder till risk för brott mot mänskliga rättigheter, till exempel illegal arbetskraft, som förblir en branschrisk. Det resulterar också i risk för affärsöverträdelser med ökade krav från kunderna på kontroll av leverantörer och leverantörskedja och slutligen en otillräcklig översikt över materialet som förs in på våra arbetsplatser. • Alla internationella leverantörer är förkvalificerade innan de ingår ett avtal för att säkerställa efterlevnad av regler och förordningar inklusive interna regler • NCC genomför systematiska utvärderingar för att säkerställa efterlev- nad av regler och förordningar • På arbetsplatser hjälper initiativet arbetsplatsintroduktion (Site Intro- duction) till att identifiera personal på plats som stödjer vårt arbete mot illegal arbetskraft och orättvis lön • Under 2025 har två initiativ för att kontrollera leverantörer respektive underentreprenörer rullats ut för att ytterligare stärka kontrollen av vår leverantörsbas Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    32Förvaltningsberättelse ===== SIDA 35 ===== Risk Riskbeskrivning Viktiga handlingsplaner för att minska riskerna IT 10. Koncerngemensam IT -utveckling Ett misslyckande med att genomföra en gemensam IT-utveckling leder till betydande kostnader för utveckling utan några realiserade fördelar vilket innebär bristande engagemang och beredskap för förändring av NCC:s verksamhet. Om det misslyckas kommer NCC i framtiden att möta nya dödlägen både vad gäller teknisk livscykel och anpassning till verksamhetens behov. • Dedikerade resurser för att leda programmet och en affärsmetod (framtida processer och arbetssätt på NCC) innan verktygen väljs ut • Tydliga roller och ansvarsområden har definierats för att säkerställa affärsmässig anpassning och maximal nytta • Processramverk och styrning är på plats och gemensamma proces- sägare har redan utsetts för vissa processområden • NCC har utvecklat och implementerat ett gemensamt arbetssätt för att arbeta med hantering av verksamhetsförändringar och arbetar fortlöpande med att bygga upp kapacitet för att säkerställa en hållbar förändring • NCC följer löpande upp de pågående implementeringarna och de reali- serade fördelarna för att säkerställa att framstegen går enligt plan 11. IT -säkerhet (informations- säkerhet) Den digitala transformationen i byggbranschen har ökat beroendet av data, vilket ökar värdet på informationstill- gångar och exponeringen mot cyberhot. Snabba tekniska förändringar och komplexa IT-miljöer ökar sårbarheten ytterligare, vilket understryker behovet av en stark styrning och fortlöpande övervakning av cybersäkerheten. • Genomföra och följa upp NCC:s säkerhetsstrategi och färdplan, anpas- sat till färdplanen för IT-säkerhet och aktiviteter för att minska riskerna inom alla affärsområden och koncerngemensamma funktioner • Fortsätta utvecklingen av Information Security Management System och förbättra NCC:s Cyber Security Operation Center, för att ytterligare stärka motståndskraften och samtidigt bygga en stark säkerhetskultur och öka medvetenheten om säkerhetsfrågorna Efterlevnad 12. Regelefterlevnad (Compliance) Risk för böter och sanktioner, risker för varumärket, rätts- liga processer, kostnader för att uteslutas från offentliga upphandlingar på grund av brott mot lagar och regler. • Ett riskbaserat program för regelefterlevnad som bland annat inkluderar en uppförandekod, visselblåsarfunktion och policyer avseende anti- korruption, konkurrensrätt, intressekonflikter, dataintegritet och mänskliga rättigheter • Obligatorisk utbildning för tjänstemän inom anti-korruption, konkurrens- rätt och dataintegritet. Uppföljning av utbildningarna görs regelbundet • Under 2025 introducerades en uppdaterad uppförandekod för att säkerställa att koden förblir relevant och fortsätter att stödja NCC:s förpliktelse om höga etiska standarder 1) De av ESMA identifierade geopolitiska riskfaktorerna inkluderas i 1. Geopolitiskt läge förutom hållbara skuldsättningsnivåer. NCC följer löpande utvecklingen inom dessa områden och utvärderar deras potentiella påverkan på koncernens verksamhet. Baserat på nuvarande förhållanden och tillgänglig information bedömer NCC att det inte finns en väsentlig risk att ökade räntor eller försäm- rade finansieringsvillkor påverkar NCC:s möjlighet att upprätthålla hållbara skuldsättningsnivåer. Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer NCC 2025    33Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 36 ===== Känslighets- och riskanalys, Siffrorna är baserade på utfall 2025. Risk Förändring Resultateffekt efter finans netto, MSEK (årsbasis) Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) Påverkan ränta- bilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) Kommentarer NCC Infrastructure Volym1) ± 5 % 76 0,7 0,6 För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. Rörelsemarginal ± 1 %-enhet 182 1,8 1,4 NCC Building Sweden Volym1) ± 5 % 45 0,4 0,3 För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. Rörelsemarginal ± 1 %-enhet 128 1,3 1,0 NCC Building Nordics Volym1) ± 5 % 66 0,6 0,5 För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultat- effekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. Rörelsemarginal ± 1 %-enhet 134 1,3 1,0 NCC Industry Volym1) ± 5 % 70 0,7 0,5 NCC Industrys verksamhet påverkas av bland annat prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. Rörelsemarginal ± 1 %-enhet 126 1,2 1,0 Kapitalrationalisering ± 10 % 17 0,2 0,1 NCC Property Development Försäljningsvolym, projekt ± 10 % 11 0,1 0,1 NCC Property Developments resultat styrs till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågå- ende projekt kan ge en värdeförändring. Försäljningsmarginal, projekt ± 1 %-enhet 2 0,0 0,0 Koncernen Ränteförändring nettoskuld2) ± 1 %-enhet 4 0,0 – 1) Vid volymförändringen antas overheadkostnaderna vara i stort sett oförändrade. 2) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld enligt IAS 19 samt exklusive leasingskuld enligt IFRS16. Verksamheten – Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    34Förvaltningsberättelse ===== SIDA 37 ===== 1  Aktieägare Vid årsskiftet 2025/2026 hade NCC AB cirka 50 920 aktieägare med OBOS som största enskilda ägare med 10,30 procent av kapitalet och 28,75 procent av rösterna. 2  Bolagsstämma Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bolags ordningen innehåller inga bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseleda möter, eller om ändring av bolagsordningen. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen. Bolagsstyrningsrapport NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs av och följer svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regel verk som gäller för börsnoterade bolag, bland annat Svensk kod för bolags styrning, Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter, och god sed på aktiemarknaden. Så styrs NCC Aktieägare 1 Bolagsstämma 2 Valberedning 3 Extern revision (Revisionsbolag) 7 Revisionsutskott 4 Projektutskott 4 InternrevisionStyrelse 7 bolagsstämmovalda styrelseledamöter 3 arbetstagarrepresentanter 4 Compliance 8 Intern kontroll 8 Vd Koncernledning och koncernstaber 5 Affärsområden: NCC Infrastructure | NCC Building Nordics | NCC Building Sweden | NCC Industry | NCC Property Development | NCC Green Industry Transformation 6 Ersättnings- och kompetensutskott 4 8 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport NCC 2025    35Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 38 ===== Årsstämma 2025 Årsstämma 2025 hölls på Hotel At Six i Stockholm den 7 maj. 284 aktieägare var representerade, vilket motsvarade 42 procent av aktie­ kapitalet och 51,6 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman finns på ncc.se. Vid årsstämman 2025 beslutades bland annat följande: Utdelningen för verksamhetsåret 2024 beslutades till 11,00 SEK per aktie (varav en extrautdelning om 2,00 SEK), uppdelat på två utbetal­ ningstillfällen, med extrautdelningen ingående i det första utbetalningstillfället. Till styrelseledamöter omvaldes Alf Göransson, Ida Aall Gram, Simon de Château, Cecilia Fasth, Mats Jönsson, Daniel Kjørberg Siraj och Birgit Nørgaard. Alf Göransson omvaldes till styrelseordförande. Arvode till styrelsen och dess utskott beslu tades utgå med totalt 5 863 500 SEK. Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning samt ersättningsrapporten antogs. Vidare beslutades att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incita­ mentsprogram (L TI 2025 Aktiesparprogram) för ledande befattnings­ havare och nyckelpersoner. I syfte att ge styrelsen större möjligheter att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur till kapitalbehovet från tid till annan bemyndigade års­ stämman styrelsen att, vid ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om återköp av bolagets egna aktier av serie B till ett antal som innebär att bolaget vid var tid efter förvärv innehar sammanlagt högst tio procent av samtliga aktier i bolaget. Årsstämman bemyndigade även styrelsen att, vid ett eller flera tillfäl­ len under tiden fram till nästa årsstämma, besluta om överlåtelse av egna aktier av serie B på Nasdaq Stockholm avseende högst 100 000 aktier för att täcka kostnader, till exempel sociala avgifter, med anled­ ning av utestående långsiktiga presta tionsbaserade incitamentspro­ gram (L TI 2024 Aktiesparprogram). Resultat­ och balansräkningar för 2024 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören. 3  Valberedning Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vidårsstämman, val av styrelseordförande och val av styrel­ seledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valbered ningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman. Styrelsen utvärde ras inom ramen för valberedningens arbete. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet. Valberedning 2025 Vid årsstämman den 7 maj 2025 valdes Trond Stabekk (OBOS), Mattias Sjödin (Carnegie Fonder) och Anna Magnusson (Första AP ­fonden) till ledamöter i valberedningen. Trond Stabekk valdes även som valbered­ ningens ordförande. Första AP­fonden meddelade i september 2025 sitt utträde ur NCC:s valberedning, på grund av riksdagens beslut att konso­ lidera Första, Tredje och Fjärde AP­fonden till två fonder från och med januari 2026. Nordea Fonder erbjöds i samband med detta en plats i valberedningen som accepterades, med Mats Hellström som representant. Styrelsens ordförande Alf Göransson är adjungerad ledamot i val­ bered ningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valbe red­ ningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning, se även Hållbarhetsrapporten. Valberedningens förslag till årsstämman 2026 finns på ncc.se. 4   Styrelse, revisionsutskott, projektutskott och ersättnings- och kompetensutskott Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman för en period om ett år. De anställda är represente rade i styrelsen. Under 2025 var sju styrelseledamöter valda av årsstämman. Dess­ utom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. Styrelsens ordförande är Alf Göransson. Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakt med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföran­ den företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valbe­ redningen, dock utan rösträtt. Styrelsens revisionsutskott utgörs av styrelseledamöterna Birgit Nørgaard, Mats Jönsson och Ida Aall Gram. Ordförande i revi sions­ utskottet är Birgit Nørgaard. Styrelsens projektutskott utgörs av styrelse ledamöterna Daniel Kjørberg Siraj och Alf Göransson. Ordförande i projektutskottet är Daniel Kjørberg Siraj. Styrelsens ersättnings ­ och kompetens utskott utgörs av styrelse­ ledamöterna Alf Göransson, Daniel Kjørberg Siraj och Cecilia Fasth. Ordförande i ersättnings ­ och kompetensutskottet är Alf Göransson. Styrelsens arbete Styrelsen hade under år 2025 sex ordinarie möten, tre extra möten samt två möten per capsulam, varav det ena ett konstituerande möte i anslut­ ning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar, hållbarhetsfrågor samt andra beslut som ska behandlas av styrelsen. Styrelsen genomförde, i anslutning till styrelsemöten, arbetsplatsbesök i Århus och Västerås. Utöver vd och ekonomi och finansdirektör har andra ledande befattnings ­ havare i NCC deltagit som föredragande och chefsjuristen har varit sekreterare. Revisionsutskottet ska, inom ramen för styrelsearbetet, övervaka bolagets finansiella och icke finansiella rapportering i syfte att bland annat upprätthålla marknadens förtro ende för Bolaget. Vidare ska utskottet säker ställa en kvalificerad, effektiv och oberoende intern och externrevision av Bolaget samt att en god kommunikation upprätthålls mellan styrelsen och de externa revisorerna. I detta ingår att bereda frågor rörande bolagets finansiella rapportering och revision såväl som hållbarhetsrapportering. Utskottet har under 2025 hållit sex möten. Samtliga ledamöter var närvarande vid dessa möten. Projektutskottet ska, inom ramen för styrelse arbetet, medverka i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenad verk­ samheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2025 behandlat nio projekt och hållit sju möten där samtliga ledamöter varit närvarande. Ersättnings­ och kompetensutskottet ska, inom ramen för styrelsear­ betet, bland annat hantera ersättningar och anställningsvillkor för vd och övriga medlemmar i koncernledningen samt frågor om kompetensut­ veckling. Utskottet har under 2025 hållit tre möten där samtliga leda­ möter varit närvarande. Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att samtliga styrelseledamöter ombetts att anonymt besvara en enkät. Resultatet har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Under­ laget har även redovisats för valberedningen. 5  Vd och koncernledning Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson. Styrelsen har upprät­ tat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    36Förvaltningsberättelse ===== SIDA 39 ===== Styrelsens arbetsår 2025 Utöver stående punkter som investeringar och försäljningar inom NCC Property Development samt Finans. för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även ”Styrelsens rapport om intern kontroll”). Bolaget har inte utsett någon vice vd. Under 2025 utgjordes NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Nordics, NCC Building Sweden, NCC Indu­ stry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transforma­ tion, ekonomi ­ och finansdirektören, chefs juristen, HR ­direktören, inköpsdirektören samt kommunikations­ och IR­direktören. Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad. Ersättning till koncernledningen Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ersättnings­ och kompetens­ utskottet och beslutas av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersätt ningar föreslås av vd och godkänns av ersätt nings­ och kompetensutskottet efter styrel sens mandat. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 4. Styrelsemöte 9 december Genomgång av NCC Industry Budget 2026 Strategi Förslag till bonussystem ESG progress/Climate Transition Plan/Mål Purchasing, uppdatering Successionsplanering Styrelsemöte 22 oktober Strategi Kvartalsrapport Genomgång av NCC Infrastructure Kapitalrationalisering Styrelseutvärdering Styrelsemöte (extra) 8 september Uppdatering om verksamheten Styrelsemöte 14 juli Halvårsrapport Styrelsemöte 26–27 juni Genomgång av NCC Building Nordics samt NCC:s verksamhet i Danmark NCC:s IT-investeringar Vd:s genomgång av ledningsgruppen Avrapportering av Compliance-ärenden Avrapportering Hållbarhet Genomgång arbetsmiljöfrågor Konstituerande styrelsemöte (per capsulam) 7 maj Firmatecknare utses Ledamöter i styrelsens utskott utses Styrelsemöte 7 februari Genomgång av NCC Property Development samt Building Sweden Årsredovisning Compliance-rapport 2024 Förslag till utdelning Förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare Genomgång av revisorsrapport Utvärdering av, och ersättning till, vd Strategisk översyn av NCC Industry Styrelsemöte (extra) 9 feb Bokslut 2024 Styrelsemöte (per capsulam) 9 april Lagstadgad hållbarhetsrapport Styrelsemöte 28 april Genomgång av NCC Green Industry Transformation Genomgång av Finans och IT-organisationen Kvartalsrapport L TI-program och tilldelning Konkurrentanalys Styrande dokument, bl.a.: – Group Treasury Policy – Insider Policy – Arbetsordning och beslutsdirektiv Styrelsemöte (extra) 11 mars Uppdatering om verksamheten Info ang. förenkling av hållbarhets- rapportering JAN FEB M ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport NCC 2025    37Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 40 ===== Interna regelverk • Bolagsordning • Styrelsens arbetsordning och instruktioner för vd • Revisionsutskottets instruktion • Projektutskottets instruktion • Ersättnings ­ och kompetens utskottets instruktion • Koncernens och affärsområdenas direktiv om delegering av behörig heter och intern styrning • NCC:s Uppförandekod och uppförandekod för leverantörer • Group Compliance Directive • Group Tax Policy, Group Treasury Policy och informationspolicy • Sustainability Policy • Andra styrande dokument i form av policies, direktiv, regler, riktlinjer och instruktioner för vd Viktiga externa regelverk • Aktiebolagslagen • Nasdaq Nordics regelverk • Svensk kod för bolagsstyrning • Årsredovisningslagen • Bokföringslagen • Marknadsmissbruksförordningen 6  Affärsområdenas styrning Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdes chef och har ett råd för översyn där bland annat vd, ekonomi och finansdirektören samt chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av vd eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funk­ tionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat. 7  Extern revision För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bok­ föring samt styrel sens och vd:s förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revi sionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandat tiden för nuvarande revisor är ett år. Bolagets revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls 2026, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har den auktoriserade revisorn Patrik Adolfson utsetts. 8  Intern styrning och kontroll NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns ett gemensamt direktiv som klargör vem som äger rätt att fatta beslut i olika frågor. Områden som regleras, förutom strate­ giska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres och leasingavtal, finansiering, borgensförbin delser och entreprenadåtaganden. Det finns även en rad andra koncerngemen­ samma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, regelefterlevnad, miljö och sociala frågor. Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fler än tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektle­ dare som är ansva rig för produktutformning, inköp, ekonomi, produk­ tion, kvalitet, färdigställande och över lämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd och ekonomi och finansdirektören. Samtliga anbud granskas utifrån koncerngemen­ samma krav. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av ansvarig affärsområdeschef. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och godkänns av vd. I projekt över 1 500 MSEK involveras styrelsens projektutskott. Projekt över 300 MSEK följs också upp via NCC Project Trend Report (PTR) ­processen. Fastig hetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respek tive affärsområde. Läs mer om internrevision i avsnittet ”Styrelsens rapport om intern kontroll”. Affärsetik och regelefterlevnad Vd är ytterst ansvarig för att säkerställa att ett effektivt program för regelefterlevnad inom prioriterade riskområden (Compliance Program) implementeras i koncernen och respektive affärsområdeschef är ansvarig för regelefterlevnad och affärsetik inom sitt affärsområde. NCC har, utifrån ett riskperspektiv, identi fierat följande fokusområden för NCC:s Compliance Program: Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motver kande av bedrägerier och intressekonflikter; Dataskydd (GDPR) samt Mänskliga rättigheter och mångfald. Compliance funktionen ansva rar för programmets utformning, uppfö­ randekod, policys och processer, koncernöver gripande utbildningar och kommunikation inom områdena Motverkande av mutor och korruption; Sund konkurrens; Motverkande av Bedrägerier och intressekonflikter samt regelefterlevnad i samband med personupp giftsbehandling. Funktionen leds av koncer nens Head of Compliance som rapporterar till chefsjuristen. Implementeringen av NCC:s Compliance Program i affärsområdena och koncernstaberna leds av respektive Juridik & Risk funktion. NCC:s inköpsorganisation är ansvariga för säkerställande av hög etisk standard och regelefterlevnad i leverantörs kedjan. För mer information, se den separata Hållbarhetsrapporten, avsnittet Etik och regelefterlevnad. NCC:s inköpsorganisation och HR ­funktion ansvarar för det övergri­ pande arbetet med tillvaratagandet av mänskliga rättigheter samt mångfald. För mer information, se den sepa rata Hållbarhetsrapporten under Sociala upplysningar. Koncernens Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implemente­ ringen av NCC:s Compliance Program under Head of Compliance ansvarsområde samt övergripande översyn av att rapporter om miss­ tänkta allvarliga oegentligheter och regelöverträdelser inom NCC:s visselblåsar funktion hanteras på lämpligt sätt. Head of Compliance koordinerar de interna utredningarna och har övergripande ansvar för NCC:s visselblåsarfunktion. Head of Compli­ ance sammanfattar halvårsvis, i en skriftlig rapport, övergripande statistik över visselblåsarärenden och personuppgiftsincidenter, vilken presenteras för NCC:s vd och styrelse. Head of Compliance lämnar även en mer utförlig årsrapport till vd och styrelsen över utfört arbete och statistik relaterat till Compliance funktionens ansvarsområde inom NCC:s Compliance Program. Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    38Förvaltningsberättelse ===== SIDA 41 ===== 1  Riskbedömning NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontroll arbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finan­ siella rapporte ringen hanteras inom bolagets fastställda processer. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporte­ ringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskatt­ ningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklings projekt, goodwill och avsättningar. I NCC följs risker bland annat upp på följande sätt: • Regelbundna avstämningar hålls, enligt en strukturerad plan, av vd och ekonomi ­ och finansdirektör tillsammans med affärsom rådes­ chef, affärsområdescontroller samt andra relevanta funktioner från koncernen, affärsområden och/eller andra specialist funktioner. Deltagarna i dessa möten varie rar beroende på vilka områden som tas upp. Områdena kan inkludera, till exempel, resultat, ställning och kassaflöde, både för utfall, prognos och budget samt intern kontroll. Dessa möten och avstämningar täcker även in orderingång, större pågående och problematiska projekt, utestående kundfordringar, anbud och större investe ringar. Mötesstrukturen täcker in såväl kvartalsvisa större möten som månadsvisa möten. Prognos upp­ rättas och genomgås i samband med kvartalen mars, juni och sep­ tember och budget för nästkommande år i november. • NCC AB:s styrelse får månatliga ekono miska rapporter och vid varje styrelsemöte presenteras NCC:s ekonomiska situation • Kvartalsvis uppföljning av väsentliga krav och tvister, som även rapporteras till styrelsen • Årsvis analys av verksamheten och av koncernens kommitté för uppföljning av strategiska risker Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte­ , kredit­ , likvidi­ tets­ , valuta­ och refinansieringsrisker görs inom specialistfunk tionen Group Treasury. NCC:s Group Treasury Policy innebär att Group Trea­ sury alltid ska konsulteras och där Group Treasury bedömer det lämp­ ligt, handlägga finansiella ärenden. Risker som också kan påverka rapportering är exempelvis brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance respektive NCC Försäkring. Styrelsens rapport om intern kontroll Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt. Riskbedömning 1 Kontrollaktiviteter 3 Uppföljning 5 Kontrollmiljö 2 Information och kommunikation 4 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport NCC 2025    39Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 42 ===== 2  Kontrollmiljö Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har upprättat och efter ­ lever fast ställda policys, direktiv, riktlinjer, kontrollram verk, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgäng­ liga. I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete med en instruktion för vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö. Viktiga komplement till de formella strukturerna är koncernens arbete med värderingar och beteenden som stödjs och görs levande från koncernledningen, genom ledare och chefer för att nå samtliga medarbetare. NCC ­koncernen är en internationell organi sation som styr och be driver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på ett koncern direktiv om delegering av behörigheter och intern styrning som styrelsen årligen faststäl ler. Direktivet anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande direk tiv och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen utgörs av det som doku­ menterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna poli cys, direktiv, riktlinjer, kontrollramverk, instruk tioner och övriga manualer. NCC­ koncernens legala styrning sker utifrån en bolagsstruk­ tur med dotterbolag i varje land. 3  Kontrollaktiviteter NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och centrala funktioner. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god hantering av identifierade risker. För affärs­ verksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruk­ tur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverk samheten som investeringsbeslut, anbuds prövning, projektprognos, starttillstånd och projektavslut. NCC lägger stor vikt vid uppfölj ning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransak tioner som inkluderas i den finansiella rappor teringen är korrekta, att insamlad hållbarhets data är rimlig samt att rapportering avseende hållbarhetsrapportering är rättvisande. NCC har sedan ett antal år ett flertal SSC ­enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhet­ ens ekonomiska transaktioner, dels Human Resources Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare har IT ett centralt ansvar för de gemensamma IT­ systemen inom NCC. Funktionerna har som krav att deras proces ser ska ha kontrollaktivite­ ter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhål­ lande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är dokumenterad och att bevis finns på att kontroll har utförts så som planerat. 4  Information och kommunikation Information och kommunikation av interna policyer, direktiv, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och krav från Nasdaq Stockholm. Det är ekono­ mi ­ och finans direktören i NCC som är huvudansvarig för dokument avsedda att hantera den interna kontrollen över finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. MyNCC innehåller bland annat: • Policyer och regler för värdering och rubricering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader • Redovisnings ­ och rapporteringsinstruktioner • Ramverk för självutvärdering av intern kontroll • Attestinstruktioner All finansiell rapportering ska följa ovanstå ende regelverk. Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporte­ ringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Regelbundna utbildningsprogram och konfe renser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ram verk rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Avrapportering av status av den interna kontrollen sker årligen till styrelsen i NCC AB genom revisionsutskottet. Avrapportering sker även på affärsområ desnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCC:s ekonomi ­ och finansdirektör. 5  Uppföljning Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen inom NCC sker på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självut värdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområ den, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen. Verksamhetssystem, som är affärsområde nas ledningssystem, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs via olika typer av granskningar i de olika affärsområdena. Ekonomi och controller­organi­ sationen används där det bedöms värdeskapande. I de fall där rätt kompetens saknas internt används externa konsulter, exempelvis kopplat till externa certifieringar. Återkoppling kring dessa granskningar sker till lämpliga led inom verksam heten för att främja att rätt arbete och kontrol ler sker av rätt person vid rätt tidpunkt. NCC har en oberoende internrevisionsfunk tion. Funktionen leds av internrevisionschefen och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser inom hela koncernen, så även hel ­ och majori tetsägda dotterbolag. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisions­ utskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet. Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    40Förvaltningsberättelse ===== SIDA 43 ===== PwC har deltagit vid samtliga av revisions utskottets möten 2025. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll och internrevision. Styrelsen träffar den externa revisorn minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med externa revisorn vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revi­ sionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemö­ ten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s externa revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport. För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats ncc.se. Där återfinns bland annat Bolagsordning och Uppförandekod. Hållbarhetsarbetet Styrelsens och revisionsutskottets ansvar I enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning åvilar det styrelsen att säkerställa en adekvat och effektiv intern kontroll över såväl den finan­ siella rapporteringen som hållbarhetsrapporteringen. Styrelsen samt revisionsutskottet har under 2025 särskilt övervakat och följt upp arbetet med anpassningen till de nya regelverken, däribland CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standard). Ett centralt verktyg i detta arbete har varit den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket innebär att såväl bolagets påverkan på omvärlden som de finansiella konsekvenserna för bolaget utvärderas. Dessa analyser utgör grunden för att prioritera och styra hållbarhets rapporteringen på ett ändamålsenligt sätt. Organisation och roller kring hållbarhetsrapportering För att säkerställa ett systematiskt och ändamålsenligt arbete inom hållbarhets rapporteringen har NCC organiserat ägandeskapet kring de väsentliga områden som identifierats via den dubbla väsentlighets­ analysen. För varje område har en så kallad topic owner utsetts. En ”topic owner” är den person som ansvarar för ett specifikt hållbarhets­ område och leder arbetet med att utveckla, införa och följa upp relevanta processer. Dessa personer arbetar i nära samverkan med övrig personal från affärsområden och stödfunktioner, däribland experter, controllers och jurister. Ekonomi­ och finansdirektören bär det övergripande ansva­ ret för ramverket kring riskhantering och kontroll. Processer för datainsamling och kvalitetssäkring Under 2025 har omfattande arbete bedrivits för att utveckla och form­ alisera processer för styrning, insamling och kvalitetssäkring av hållbar­ hetsdata inom de väsentliga områdena. Dessa processer omfattar inhämtning, granskning och kvalitetssäkring av uppgifter samt överva­ kande kontroller, däribland tillämpning av fyraögonsprincipen. Fyra­ ögonsprincipen innebär att minst två oberoende personer granskar och godkänner avgörande information innan den rapporteras vidare, vilket är avsett att höja kvaliteten och minska risken för fel aktigheter. Ett konkret exempel är att hållbarhetsdata från leverantörer kontrolleras av två oberoende personer innan rapportering sker. Den rapporterade hållbar­ hetsdatan baseras på aktivitetsdata, inköpsdata samt extrapoleringar, och kontroller relaterade till datakvalitet och hantering är integrerade i det övergripande ramverket. Därtill pågår ett kontinuerligt arbete med att identifiera och implementera effektivare metoder, processer och system i syfte att vidare höja datakvaliteten samt begränsa manuella och resurskrävande moment. Lärande mellan finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering Erfarenheter från den interna kontrollen över finansiell rapportering fungerar löpande som referens och utgångspunkt vid utveckling och förbättring av den interna kontrollen för hållbarhetsrapportering. Genom att tillvarata synergier och ömsesidigt lärande mellan dessa två områ­ den stärks riskhantering, datakvalitet och effektivitet i rapporterings­ processen. Styrelsen och revisionsutskottet har på övergripande nivå tagit del av och utvärderat det system för intern kontroll som utformats för hållbarhetsrapporteringen. Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport NCC 2025    41Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 44 ===== Styrelse Alf Göransson Styrelseordförande Ordförande i ersättnings- och kompetensutskottet och ledamot i projektutskottet Född 1957. Internationell ekonom. Invald år: 2019 (styrelseledamot), ordförande sedan 2020. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Hexpol och AxFast, styrelseledamot i Loomis, Sweco, Melker Schörling, Sandberg Development Group och Anticimex. Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas, koncernchef för NCC och koncernchef för Svedala Industri. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 11 (11) Total årlig ersättning: 1 868 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 10 000 B­aktier Birgit Nørgaard Styrelseledamot Ordförande i revisionsutskottet Född 1958. Civ.ek. och MBA. Invald år: 2017 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Scandlines Infrastructure Aps och Norisol Holding A/S, vice styrelse­ ordförande i Danska Statens IT Råd. Styrelseledamot i Associated British Ports, Associated Danish Ports samt XPartners Group. Tidigare erfarenheter bland annat: Kon­ cernchef i Carl Bro A/S, COO i Grontmij NV samt CFO i Danisco Distillers A/S. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 11 (11) Total årlig ersättning: 734 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 6 500 B­aktier Cecilia Fasth Styrelseledamot Ledamot i ersättnings- och kompetensutskottet Född 1973. Civ.ing. Invald år: 2023 Övriga uppdrag: Koncernchef i Stena Fastigheter, styrelseledamot i Fagerhult och Swegon Group. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för Castellum Väst, vd för Sverige­ huset, Evp för Skanska UK och diverse roller inom Skanska. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 10 (11) Total årlig ersättning: 605 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 3 100 B­aktier Daniel Kjørberg Siraj Styrelseledamot Ordförande i projektutskottet och ledamot i ersättnings- och kompetensutskottet Född 1975. Jur.kand. Invald år: 2023 Övriga uppdrag: Senior rådgivare i OBOS och styrelseledamot i Norges Handelshögskola. Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef i OBOS, EVP Bostadsut­ veckling i OBOS, styrelse ledamot och vice ordförande i BWG Homes ASA, AF Gruppen ASA och Veidekke ASA. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Nej Närvaro, styrelsemöten: 11 (11) Total årlig ersättning: 735 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 0 Ida Aall Gram Styrelseledamot Ledamot i revisionsutskottet Född 1977. Civ.ek. Invald år: 2024 Övriga uppdrag: Vd i Aspelin Reitan Eiendom och styrelseledamot i A/S Høyres Hus. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef i Aspelin Ramm, koncerndirektör för Fastigheter, HR och Kommunikation i AF Gruppen, portfölj­ direktör i AF Eiendom, CFO i Gyldendal, Investment Manager i Orkla Eiendom samt konsult, McKinsey & Company Inc. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 11 (11) Total årlig ersättning: 684 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 800 B­aktier Mats Jönsson Styrelseledamot Ledamot i revisionsutskottet Född 1957. Civ.ing. Invald år: 2017 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bonava samt styrelse ledamot i Eduviva Group och Assemblin Caverion Group. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management, affärsenhetschef i Skanska Services och divisionschef i Skanska Sverige. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 11 (11) Total årlig ersättning: 684 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 20 000 B­aktier Simon de Château Styrelseledamot Född 1970. Civ.ek. Invald år: 2020 Övriga uppdrag: Styrelseordförande i och grundare av Alma Property Partners. Styrelseordförande i Prisma Properties samt styrelseledamot i Atrium Ljungberg och Akka Egendom. Tidigare erfarenheter bland annat: Partner och vd för Sveafastigheter, partner och chef för Corporate Finance och analys på Leimdörfer. Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen: Ja Oberoende gentemot större aktieägare: Ja Närvaro, styrelsemöten: 11 (11) Total årlig ersättning: 554 TSEK Aktieinnehav i NCC AB1): 20 000 B­aktier Bolagsstyrning – Styrelse Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    42Förvaltningsberättelse ===== SIDA 45 ===== Thomas Gustafsson2) Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född 1963. Betongarbetare. Invald år: 2022 (suppleant), ordinarie ledamot sedan november 2025 Anställd i NCC sedan 1988. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Vice ordförande i Byggnads region Öst, ordförande för LO­facken i Kinda kommun, Östergötland. Aktieinnehav i NCC AB1): 6 B­ aktier Karl-Johan Andersson Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född 1964. Beläggningsarbetare. Invald år: 2011 Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i klubb SEKO Väg och ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlings­ organisation NCC. Aktieinnehav i NCC AB1): 0 Harald Stjernström Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant Född 1962. Projektchef. Invald år: 2018 Anställd i NCC sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Aktieinnehav i NCC AB1): 0 Bengt Göransson Suppleant Arbetstagarrepresentant Född 1959. Installationsledare. Invald år: 2017 Anställd i NCC sedan 2013. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Aktieinnehav i NCC AB1): 0 Sebastian Ritzén Suppleant Arbetstagarrepresentant Född 1984. Träarbetare. Invald år: 2025 (november) Anställd i NCC sedan 2003. Facklig förtroendevald i NCC samt handläggare arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Byggnads region Väst. Aktieinnehav i NCC AB1): 0 Revisorer – Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Patrik Adolfson Huvudansvarig revisor. Född 1973. Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i Anticimex Group, Cavotec, Dometic Group, Röko och Yubico. Styrelsens sekreterare Ann-Marie Hedbeck Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska. Anställd i NCC sedan 2017. Aktieinnehav i NCC AB1): 4 685 B­aktier 1) Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2025. 2) Karl G. Sivertsson avgick som arbetstagarrepresentant i november 2025. Bolagsstyrning – Styrelse NCC 2025    43Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 46 ===== Koncernledning Tomas Carlsson Vd och koncernchef Född 1965. Civ.ing. och MBA. Vd och koncernchef sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018 samt 1991–2012. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncern­ chef Sweco, chef NCC Construction Sweden och regionchef NCC Construction Väst. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group. Aktieinnehav i NCC AB1): 166 452 B­aktier Niklas Sparw Chef för affärsområde NCC Building Sweden Född 1973. Civ.ing. Chef för NCC Building Sweden sedan 2024. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division Väst/ Syd NCC Building Sweden, chef för NCC Teknik och Hållbarhet. Aktieinnehav i NCC AB1): 6 249 B­aktier Susanne Lithander2) Ekonomi- och finansdirektör samt chef för Finance & IT Född 1961. Civ.ek. Ekonomi­ och finansdirektör sedan 2018, chef för Finance & IT sedan 2020. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs, vd för Mercuri International samt ett flertal positioner inom Ericsson. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Svedbergs Group och BICO AB. Aktieinnehav i NCC AB1): 6 497 B­aktier Catarina Molén-Runnäs Chef för affärsområde NCC Building Nordics Född 1966. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 2020. Anställd i NCC sedan 2020 samt 1988–1999. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Nordic Property Management och CPO Nordic Choice Hotels. Projekt­ och fastighetsutveckling i Norden och Tyskland under ett flertal år. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Helvar OY. Aktieinnehav i NCC AB1): 11 153 B­aktier Kenneth Nilsson3) Chef för affärsområde NCC Infrastructure Född 1961. Civ.ing. Chef för NCC Infrastructure sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska, bland annat som vice vd Skanska Sverige och ansvarig för väg ­ och anläggningsverksamheten samt vd för Skanska i Finland. Ytterligare tio års erfarenhet som arbetschef samt projekt­ och arbetsledare. Aktieinnehav i NCC AB1): 17 590 B­aktier Grete Aspelund Chef för affärsområde NCC Industry Född 1971. Cand. polit. Chef för NCC Industry sedan 2022. Anställd i NCC sedan 2022. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Sweco Norge, vd Nemko AS samt Ramböll Management Norway. Aktieinnehav i NCC AB1): 5 917 B­aktier Bolagsstyrning – Koncernledning Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    44Förvaltningsberättelse ===== SIDA 47 ===== Joachim Holmberg Chef för affärsområde NCC Property Development Född 1971. Civ.ing. Chef för NCC Property Development sedan 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling, affärsut­ vecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projekt­ utveckling, distriktschef Skanska Sverige, projektchef Skanska Sverige. Aktieinnehav i NCC AB1): 10 079 B­aktier Johan Lindqvist Inköpsdirektör Född 1975. Civ. ek. Inköpsdirektör sedan 2021. Anställd i NCC sedan 2021. Tidigare erfarenheter bland annat: Vice President & Head of Purchasing Volvo Group Canada Inc, Vice President Global Purchasing Volvo Bussar samt ett flertal olika roller inom inköpsledning på Volvo Lastvagnar. Aktieinnehav i NCC AB1): 9 435 B­aktier Helena Hed Chef för affärsområde NCC Green Industry Transformation Född 1975. Civ.ing. Chef för NCC Green Industry Transformation sedan 2024. Anställd i NCC sedan 2024. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncern­ chef för Projektengagemang, vd Sweco Management och regionchef Sweco Rail. Aktieinnehav i NCC AB1): 3 519 B­aktier Andreas Koch Kommunikations- och IR-direktör Född 1977. Civ.ek. Kommunikations­ och IR­direktör sedan 2024. Anställd i NCC sedan 2024. Tidigare erfarenheter bland annat: Kommunikations­ och IR­direktör på Attendo, Head of Investor Relations på SSAB, Kommunikationsdirektör på Carnegie Investment Bank, Head of Investor Relations på SCA/Essity. Aktieinnehav i NCC AB1): 1 149 B­aktier Marie Reifeldt HR-direktör Född 1963. Socionom. HR­direktör sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat: HR­chef för NCC Construction Sverige, HR­chef koncern Bravida, personaldirektör Teracom, personalchef Stokab och personalchef Stockholm Energi Elnät. Aktieinnehav i NCC AB1): 8 851 B­aktier Ann-Marie Hedbeck Chefsjurist Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist sedan 2018. Anställd i NCC sedan 2017. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure samt chefsjurist i Skanska. Aktieinnehav i NCC AB1): 4 685 B­aktier 1) Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per den 31 december 2025. 2) Katarina Wilson tillträder som Ekonomi­ och finansdirektör efter andra kvartalsrapporten för 2026 och ersätter då Susanne Lithander, som lämnar denna roll och koncernledningen men fortsatt ansvarar för Finance & IT. 3) Tomas Brannemo tillträder som chef för NCC Infrastructure den 2 mars 2026. Han ersätter Kenneth Nilsson, som övergår till att leda specifika projekt inom NCC. Bolagsstyrning – Koncernledning NCC 2025    45Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 48 ===== Hållbarhets rapport Hållbarhetsrapporten är en integrerad del av NCC:s årsredovisning och kompletterar den finansiella rapporten och bolagsstyrningsrapporten för att ge en helhetsbild av koncernens verksamhet. Rapporten redovisar både fram- steg och kvarstående utmaningar samt syftar till att ge en transparent och balanserad beskrivning av hur NCC arbetar med hållbarhet i hela värdekedjan. Rapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och European Sustainability Reporting Standards (ESRS) såsom implemen- terad i svensk lagstiftning. Den bygger på en dubbel väsentlighetsbe- dömning som identifierar både påverkan på människor och miljö samt finansiella risker och möjligheter som är relevanta för NCC:s utveckling. 2025 är det första året med fullständig rapportering enligt ESRS. Rap- porten omfattar NCC:s egen verksamhet och de delar av värdekedjan som bedömts väsentliga. Den beskriver styrning, strategi, riskhantering och mål samt hur hållbarhetsfrågorna integreras i affärsmodellen och koncernens beslutsprocesser. Rapporten visar hur framsteg följs upp och hur risker och möjligheter hanteras i en föränderlig omvärld samt hur NCC arbetar för att uppnå nettonollutsläpp senast 2045. Hållbarhetsrapporten har godkänts av styrelsen för NCC AB den 9 april 2026. Vanliga begrepp och förkortningar CSRD Corporate Sustainability Reporting Directive. EU-direktiv som skärper kraven på företags hållbarhetsrapportering. Syftet är att skapa mer transparent, jämförbar och tillförlitlig informa - tion för investerare och andra intressenter. Dubbel väsentlighetsbedömning En process där företaget bedömer vilka hållbar - hetsfrågor som är väsentliga ur två perspektiv: Påverkansväsentlighet – hur verksamheten påverkar människor och miljö. Finansiell väsentlighet – hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets resultat och ställning. ESG Environmental, Social, Governance. De tre huvudområdena inom hållbarhet: miljö, sociala frågor och styrning. Företag ska bedöma väsentlighet inom dessa områden som en del av sin hållbarhetsrapportering. ESRS European Sustainability Reporting Standards. Standarder som anger hur företag ska rappor - tera enligt CSRD. De omfattar både allmänna krav och ämnesspecifika upplysningar inom miljö, sociala frågor och styrning. EU-taxonomin Ett klassificeringssystem som definierar vilka ekonomiska aktiviteter som är miljömässigt hållbara. GHG Protocol Greenhouse Gas Protocol. Internationell stan - dard för beräkning och rapportering av växthus - gasutsläpp. Den används globalt som grund för att möjliggöra jämförbarhet och transparens i klimatrapportering. IRO Impacts, Risks, Opportunities. Begrepp som används för att beskriva påverkan på människor och miljö samt de risker och möjligheter som hållbarhetsfrågor innebär för företagets verk - samhet och finansiella utveckling. LTIF Lost Time Injury Frequency. Nyckeltal för arbets - miljö som mäter frekvensen av arbetsrelaterade olyckor som leder till frånvaro. Nettonoll En faktisk minskning av växthusgasutsläppen med minst 90 procent och resterande andel genom relevanta kompensationsåtgärder. Scope 1, 2 och 3 Kategorisering av växthusgasutsläpp: Scope 1 – Direkta utsläpp från egna källor (t.ex. bränsleförbränning) Scope 2 – Indirekta utsläpp från inköpt energi (t.ex. el, värme) Scope 3 – Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan (t.ex. leverantörer, transporter, användning av produkter) Växthusgasutsläpp Utsläpp av växthusgaser som ska beräknas och rapporteras enligt ESRS och GHG Protocol. Omfattar scope 1, scope 2 och scope 3. Hållbarhetsrapport Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    46Förvaltningsberättelse ===== SIDA 49 ===== BP-2  Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Hållbarhetsrapporten omfattar perioden 1 januari–31 december 2025. Samtliga uppgifter är framtagna enligt NCC:s etablerade rutiner för data- insamling och kvalitetssäkring. Avrundningsdifferenser kan förekomma i tabeller. Tidshorisonter NCC tillämpar de tidshorisonter som definieras av ESRS 1. Dessa är: • Kort sikt: mindre än 12 månader • Medellång sikt: 1–5 år • Lång sikt: mer än 5 år Viktiga uppskattningar och bedömningar Vissa uppgifter i hållbarhetsrapporten bygger på uppskattningar och bedömningar. Dessa baseras på historisk erfarenhet, expertkunskap inom NCC samt externa datakällor och rådgivare och görs när fullstän- diga data inte finns tillgänglig. Uppskattningarna kan innebära både risk för överskattning och underskattning, och NCC strävar efter att redovisa dem på ett neutralt och transparent sätt. Uppskattningarna speglar den bästa tillgängliga informationen vid tidpunkten för rapportens upprät- tande, det faktiska utfallet kan senare visa sig skilja sig från de antagna värdena. Bedömningarna ses över när nya data eller metoder blir till- gängliga, och NCC arbetar kontinuerligt för att förbättra datakvaliteten. Mer information om vilka antaganden och beräkningsmetoder som använts presenteras i anslutning till mätetal i respektive avsnitt. Områden där uppskattningar i dagsläget är särskilt relevanta: • Utsläpp i värdekedjan (scope 3) inom E1 (Klimatförändringar) • Inflöde inom E5 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi) Föregående års värden av växthusgasutsläpp skiljer sig från det som redovisades i hållbarhetsrapporten för 2024 på grund av uppdaterad leverantörsdata och ett heltäckande scope 3 för väsentliga kategorier. Detta medför att direkta jämförelser med årsredovisningen 2024 inte är möjliga eftersom beräkningsgrunden skiljer sig åt. Beräkningen av växthusgasutsläpp inom scope 3 innefattar väsent- liga uppskattningar och bedömningar. Osäkerheter uppstår främst till följd av databegränsningar, variationer i emissionsfaktorer samt beho- vet av antaganden och extrapolering när fullständig aktivitetsdata saknas. Flera scope 3 kategorier baseras på schabloner, leverantörsdata av varierande kvalitet och generiska emissionsfaktorer, vilket medför högre osäkerhet. För scope 1 och 2 bygger beräkningarna huvudsakli- gen på primärdata och anses därför ha högre tillförlitlighet. De rapporte- rade utsläppen representerar NCC:s bästa tillgängliga uppskattning i linje med ESRS och GHG Protocol vad gäller tydliggörande av osäkerhe- ter kopplade till metodval, dataunderlag och antaganden. NCC har nytt- jat möjligheten till införlivande genom hänvisning när information har publicerats i andra delar av årsredovisningen. Korshänvisningar har info- gats där det är relevant. Se appendix på sidan 99. NCC har tillämpat infasning av upplysningskrav E1-9 (Klimatföränd- ringar), E5-6 (Resursanvändning och cirkulär ekonomi) och S1-7 (Den egna arbetskraften) samt för ämnesområden E4 (Biologisk mångfald och ekosystem) och S2 (Arbetstagare i värdekedjan). Då E4 och S2 är väsentliga ämnen för NCC presenteras grundläggande information kopplat till dessa områden i enlighet med ESRS 2 paragraf 17 på sidorna 76–77 respektive 92–93. Väsentliga händelser under året NCC har genom konsortiet West Link Contractors (WLC), drivit projektet Korsvägen sedan 2018. NCC:s andel i konsortiet är 60 procent. Projektet är en del av infrastrukturprojektet Västlänken i Göteborg. I september 2025 valde beställaren Trafikverket att häva kontraktet för Korsvägen. NCC och konsortiet WLC anser att hävningen saknar giltig grund. Se avsnittet Verksamhet – Utveckling under året, i förvaltningsberättelsen på sidorna 19–23 för mer information. NCC:s bedömning är att detta inte påverkar informationen i hållbarhetsrapporten för 2025. Allmänna upplysningar Grund för utarbetandet  BP-1  Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten NCC:s hållbarhetsrapport för 2025 har upprättats i enlighet med Årsre- dovisningslagen (ÅRL) och ESRS enligt kraven i EU:s direktiv för företags hållbarhetsrapportering (CSRD). Taxonomirapporten har upprättats i enlighet med förordning (EU) 2020/852 och de delegerade akterna. Informationen i hållbarhetsrapporten konsolideras huvudsakligen på samma grunder som den finansiella rapporten, undantag är samar- betsarrangemang där operativ kontroll kan tillämpas för specifika mät- etal. När så är fallet anges det i redovisningsprinciperna för aktuellt avsnitt, och avvikelser från principerna för den finansiella konsolide- ringen beskrivs vid respektive mått. Såväl hållbarhetsrapporten som den finansiella rapporten omfattar moderbolaget och de bolag och verksam- heter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande, samt samarbetsarrangemang och intressebolag. Rapporten täcker såväl NCC:s egen verksamhet som de delar av värdekedjan som identifierats som väsentliga genom den dubbla väsentlighetsbedöm- ningen. Baserat på denna bedömning av påverkan, risker och möjlighe- ter redovisas alla i värdekedjan väsentliga hållbarhetsämnen. 2025 är det första året som NCC tillämpar rapportering enligt ESRS. Jämfört med 2024 har struktur, datainsamling och omfattning utveck- lats för att uppfylla de nya lagkraven. För mätetal som rapporterats tidi- gare presenteras jämförande information. För nya eller väsentligt för- ändrade mått, där tidigare rapportering inte överensstämmer med ESRS definitioner, tillämpas övergångsbestämmelserna i ESRS 1, vilket inne- bär att endast data för 2025 redovisas. En samlad beskrivning av koncernens styrande policyer återfinns i avsnitt GOV-1 på sidorna 49–50, medan en närmare beskrivning av styr- ning, aktiviteter, mål och mätetal redovisas under respektive väsentligt hållbarhetsämne. NCC har inte nyttjat möjligheten att utelämna viss information som rör immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025    47Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 50 ===== Styrning  GOV-1 & GOV-2  Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll samt presentation av styrelseledamöter och ledningsgrupp beskrivs i Bolagsstyrningsrappor- ten på sidorna 35–45. NCC:s hållbarhetsstyrning följer samma principer som den över- gripande bolagsstyrningen och utgår från fyra nivåer i styrningskedjan där styrelsen är på den högsta nivån, koncernledningen på nästa nivå, affärsområden och koncernfunktioner på tredje och koncernöver- gripande forum och råd på fjärde nivån. Genom denna struktur arbetar koncernen för att hållbarhetsfrågor hanteras integrerat i NCC:s affärs- verksamhet och beslutsprocesser, från strategisk nivå till operativ tillämpning. Styrelsen Styrelsen är sammansatt för att skapa en ändamålsenlig balans av kompetens, erfarenhet och bakgrund. I styrelsen finns samlad erfaren- het av hållbarhetsfrågor inom bygg- och fastighetsbranschen, vilket bidrar till relevant kompetens inom området. NCC har även tillgång till expertis inom hållbarhet och hållbarhetsrapportering i form av konsult- stöd som bidrar med kunskap och utbildning vid behov. Styrelsen består av tio ledamöter (30 procent kvinnor, 70 procent män) där samtliga är icke-verkställande ledamöter. Tre av ledamöterna är arbetstagarrepre- sentanter. 60 procent av styrelsen är oberoende ledamöter i förhållande till bolaget och dess större aktieägare. De tre ledamöter som represente- rar arbetstagarrepresentanter bedöms inte vara oberoende i förhållande till bolaget. En ledamot är oberoende i förhållande till bolaget men ej till dess större aktieägare. Övriga ledamöter är oberoende både i förhål- lande till bolaget och till dess större aktieägare. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att NCC bedriver verksamheten i linje med koncernens hållbarhetsmål, policyer och lagkrav, inklusive rapportering enligt ESRS. I detta ingår att övervaka och beakta hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter i strate- giarbete, vid större transaktioner och i andra beslut av väsentlig bety- delse relaterat till miljö, sociala frågor och styrning. NCC:s styrelse informeras kontinuerligt om arbetet i olika delar av kon- cernen, inklusive det som omfattas av hållbarhetsramverket. Olika delar av detta arbete presenteras av koncernfunktioner och affärsområden vid styrelsens möten. Styrelsen får regelbundet uppdateringar, minst kvar- talsvis, inom utvalda hållbarhetsfrågor. Styrelsens arbete utvärderas år - ligen under ledning av ordföranden. Resultatet av utvärderingen rapporte- ras till valberedningen och används som underlag för den fortsatta utvecklingen av styrelsens arbete och sammansättning. Styrelsens utskott Styrelsen har inrättat särskilda utskott för att bereda frågor och stödja styrelsens arbete. Dessa utskott rapporterar löpande till styrelsen, vilken kvarstår som det ytterst ansvariga organet. För mer information om utskotten, se Bolagsstyrningsrapporten på sidan 36. Koncernledning NCC:s koncernledning utgör nästa nivå i styrningen och leds av vd och koncernchef. Den ansvarar för att utarbeta den strategiska inriktningen och för den operativa uppföljningen av hållbarhetsmålen. Koncern- ledningen adresserar regelbundet det koncernövergripande arbetet och behandlar frågor som omfattas av hållbarhetsramverket. Klimat- mål följs upp minst två gånger per år och mål för hälsa och säkerhet varje kvartal. Affärsområden och koncernfunktioner På tredje nivån i styrningen finns affärsområden och koncernfunktioner som har ansvar för sitt respektive hållbarhetsarbete och rapporterar resultat till koncernledningen. Verksamhetsövergripande mål sätts inom respektive affärsområde och följs upp vid regelbundna verksamhets- genomgångar. Dessutom ansvarar de olika koncernfunktionerna – Juridik & Risk, Inköp, Finans & IT, Kommunikation och HR – för egna aktiviteter inom hållbarhet som relaterar till koncerngemensamt ansvar och stöd till enskilda affärsområden samt specialistfunktioner. Forum och råd För samordning inom hållbarhetsområdet finns på fjärde nivån i styr- ningen flera koncernövergripande forum och råd som stödjer koncern- ledningen. NCC:s Common Environment Team är ett forum med repre- sentanter från samtliga affärsområden och relevanta koncernfunktioner som koordinerar och driver koncerngemensamma miljöfrågor. NCC har också ett forum kallat Sustainability Reporting Board som samordnar och driver hållbarhetsrapporteringen. Dess fokus ligger på koncernöver- gripande mål och hållbarhetsdata samt att samordna datainsamling och rapportering. Koncernens Compliance Committee (GCC), med representanter från utvalda koncernfunktioner, ansvarar för uppföljning av implementeringen av NCC:s Compliance Program samt för en över- gripande översyn av att rapporter om misstänkta allvarliga oegentlighe- ter och regelöverträdelser inom NCC:s visselblåsarfunktion hanteras på lämpligt sätt. Sociala frågor rörande medarbetare, mänskliga rättigheter och arbetstagare i värdekedjan hanteras av koncernfunktionerna HR samt Inköp. Dessa forum bidrar till att hållbarhetsfrågorna hanteras kon- sekvent och effektivt i hela organisationen samt att erfarenheter delas mellan affärsområden och koncernfunktioner. Det förberedande arbetet inför rapportering enligt ESRS har letts och organiserats av Group Sustainability Reporting team, med en tillhörande styrgrupp bestående av medlemmar ur koncernledningen. Ämnesspeci- fika experter inom hållbarhet på koncernnivå har varit involverade i årets översyn av den dubbla väsentlighetsbedömningen samt i framtagandet av hållbarhetsrapporten. Även medarbetare från affärsområdena och koncernfunktioner med expertis inom de olika hållbarhetsfrågorna har varit involverade för att identifiera och bedöma påverkan, risker och möjligheter. För att ytterligare stödja en effektiv styrning är alla affärsområden inom NCC certifierade eller arbetar i enlighet med ISO 14001 och ISO 9001. Majoriteten av verksamhetens enheter är även certifierade i enlig- het med ISO 45001. ISO 14001 knyter till miljöområdet, ISO 9001 till kva- litetsledning och ISO 45001 till hälsa och säkerhet. NCC erbjuder även kunder olika typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anlägg- ningar, till exempel BREEAM, DGNB, Citylab och NollCO2. Verifierad data för projekten gör det enklare att få byggnader och konstruktioner certi- fierade. För en summering av NCC:s väsentliga påverkan, risker och möjlig- heter, se avsnitt SBM-3 på sidorna 55–57. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    48Förvaltningsberättelse ===== SIDA 51 ===== Uppförandekod NCC:s uppförandekod beskriver vilket uppförande som NCC förväntar sig av sina medarbetare, ledning, styrelse och affärspartners. Den grun- dar sig på tillämpliga lagar och regler, NCC:s värderingar, önskvärda beteenden (Star behaviors) samt på de frivilliga initiativ som koncernen har antagit, till exempel FN:s Global Compact. NCC:s uppförandekod definierar NCC:s hållning och policyer avseende hållbarhetsfrågor samt andra områden av relevans för att upprätthålla en hög etisk standard och ansvarsfull företagskultur. Uppförandekoden kompletteras av interna styrdokument som ger mer vägledning inom specifika områden samt NCC:s Uppförandekod för leverantörer som riktar sig specifikt till NCC:s leverantörer. Vd respektive ansvarig affärsområdeschef ansvarar för att uppför- andekoden och policyer efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Misstanke om eller observationer av överträdelser av uppförandekoden eller annan allvarlig oegentlighet kan rapporteras inom NCC:s visselblåsarfunktion, vilken inkluderar möj- ligheten att rapportera anonymt. Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för både NCC:s medarbetare och externa personer. Koncernens Head of Compliance har det övergripande ansvaret att säkerställa kontinuerlig granskning och förbättring av uppförandekoden samt för visselblåsar- funktionen. Direktiv för regelefterlevnad NCC:s koncerndirektiv avseende regelefterlevnad innehåller koncernens policy och riktlinjer gällande bekämpning av mutor och korruption, sund konkurrens, intressekonflikter, bekämpning av bedrägerier, dataskydd, mångfald och mänskliga rättigheter. Direktivet beskriver även NCC:s program för regelefterlevnad inklusive due diligence av affärspartners, visselblåsarfunktionen och policy mot repressalier vid visselblåsning. Direktivet omfattar alla enheter och medarbetare i koncernen. Kommu- nikation om och utbildning kring innehållet i direktivet för regelefterlev- nad sker regelbundet via interna kommunikationskanaler och utbild- ningar till NCC:s medarbetare. Koncernens Head of Compliance ansvarar för direktivet och för utformningen av NCC:s program för regelefterlevnad inom områdena antikorruption, sund konkurrens, motverkande av bedrägerier, intresse- konflikter samt personuppgiftsbehandling. NCC:s inköpsorganisation och HR-funktion ansvarar för det övergripande arbetet med tillvara- tagande av mänskliga rättigheter samt mångfald. För mer information om ansvarsfördelning, se avsnittet G1 på sidan 95 samt bolagsstyr- ningsrapporten under Affärsetik och regelefterlevnad på sidan 38. Centrala policyer och styrande dokument Policy Relaterat väsentligt hållbarhetsämne Ägare Uppförandekod Samtliga hållbarhetsämnen Head of Compliance Direktiv för regelefterlevnad Samtliga hållbarhetsämnen Head of Compliance Hållbarhetspolicy Samtliga hållbarhetsämnen Ekonomi- och finansdirektör Direktiv för hantering av strategisk risk Samtliga hållbarhetsämnen Chefsjurist Skattepolicy EU-taxonomin Ekonomi- och finansdirektör Skattedirektiv EU-taxonomin Head of Statutory Financial Control & Tax Miljöpolicy E1 Klimatförändringar, E4 Biologisk mångfald och ekosystem, E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Ekonomi- och finansdirektör Hälso- och säkerhetspolicy S1 Den egna arbetskraften HR-direktör Hälso- och säkerhetsdirektiv S1 Den egna arbetskraften Head of Group Health & Safety Ersättningspolicy S1 Den egna arbetskraften HR-direktör Uppförandekod för leverantörer S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande Inköpsdirektör Inköpspolicy S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande Inköpsdirektör Inköpsdirektiv S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande Inköpsdirektör Policyer och styrande dokument NCC har en uppförandekod samt flertalet policyer och styrdokument som är relevanta för arbetet med hållbarhetsfrågor. Samtliga policyer, direktiv och styrande dokument samlas i koncernens Group Manage- ment System (GMS) samt på NCC:s intranät, där de är tillgängliga för alla medarbetare. Policyer inom hållbarhet som även är relevanta för externa intressenter finns tillgängliga på NCC:s webbplats. Varje affärs- område kan ha vidareutvecklade versioner av de styrande dokumenten, som i dessa fall finns i respektive affärsområdes ledningssystem. Poli- cyer beslutas av styrelse eller vd, medan koncerngemensamma direktiv beslutas av vd eller ansvarig för koncernfunktion. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025    49Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 52 ===== Hållbarhetspolicy NCC:s hållbarhetspolicy utgör grunden till koncernens hållbarhetsram- verk som beskriver riktning och strategi för väsentliga fokusområden inom ESG (Environment, Social, Governance). Hållbarhetspolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Policyn är utfär- dad av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Cheferna för affärsom- råden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC:s anställda. Affärsområdena bör vara certifierade eller i linje med ISO 14001. Direktiv för hantering av strategisk risk NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk syftar till att säkerställa att NCC hanterar strategisk risk för att förbättra beslutsfattande, minimera förluster och maximera vinster. Direktivet gäller för de anställda hos NCC som är involverade i processen för strategisk riskhantering och beskriver hur strategisk risk identifieras, analyseras och utvärderas, samt kontrolleras genom mitigerande åtgärder. Processen är inspirerad av ramverket COSO Enterprise Risk Management (ERM) och ISO 31000. Direktivet ägs av NCC:s chefsjurist och finns tillgängligt på NCC:s intranät. Skattepolicy samt direktiv NCC:s skattepolicy gäller koncernens alla enheter och medarbetare och syftar till att sätta ett ramverk för företagets inställning till skattefrågor samt definierar principer för regelefterlevnad, transparens och riskhan- tering kopplat till skatt. Policyn har antagits av NCC:s styrelse och finns tillgänglig på NCC:s intranät. Skattepolicyn utgör ramen för skattehante- ringen inom NCC-koncernen. Skattedirektivet reglerar NCC-koncernens gemensamma tillvägagångssätt för internprissättning samt interaktio- ner med skattemyndigheter. Även denna finns tillgänglig på intranätet. Ansvarig för implementering av direktivet är Head of Statutory Financial Control & Tax. Miljöpolicy NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk och fastställer åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och värdekedjan. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns till- gänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Policyn är utfärdad av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Cheferna för affärsområ- den och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC:s anställda. Affärsområdena bör vara certifierade eller i linje med ISO 14001. Hälso- och säkerhetspolicy samt direktiv Arbete med hälsa och säkerhet inom NCC styrs genom policy samt direktiv för hälsa och säkerhet, som är koncernövergripande och gäller för samtliga NCC:s medarbetare, inhyrd personal, konsulter och leveran- törer. Policyn syftar till att vägleda beslut och åtgärder i önskad riktning mot NCC:s mål att minska vanligt förekommande olyckor och eliminera allvarliga incidenter och olyckor med potentiellt dödlig utgång. Policyn omfattar även systematiskt brandskyddsarbete. Policyn ägs av koncer- nens HR-organisation och finns tillgänglig på intranätet samt på NCC:s webbplats. I tillägg till tillämpliga lagar och regelverk gäller även NCC:s direktiv för hälsa och säkerhet för samtliga NCC:s medarbetare, part- ners och leverantörer som bidrar ytterligare till att säkerställa en säker arbetsmiljö samt att arbeta mot koncernens gemensamma mål. Direk- tivet ägs av NCC:s Head of Health & Safety och finns tillgängligt på NCC:s intranät. Ersättningspolicy NCC:s ersättningspolicy syftar till att säkerställa att NCC attraherar, behåller och motiverar medarbetare genom att säkerställa att NCC till- lämpar korrekt och rättvis ersättning och förmåner på individuell nivå. Ersättningspolicyn gäller alla NCC:s medarbetare och finns tillgänglig på NCC:s intranät. Lokala lagar och kollektivavtal har företräde. Kon- cernens HR-direktör är ansvarig för innehållet i policyn. Uppförandekod för leverantörer NCC:s Uppförandekod för leverantörer ger leverantörerna riktlinjer för beslut och hur de ska agera. Uppförandekoden grundar sig på koncern- ens värderingar och på initiativ som NCC har antagit, såsom World Eco- nomic Forum Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och FN:s Global Compact. I dessa initiativ anges principer för mänskliga rättighe- ter, arbetsmetoder, miljö och korruption. NCC:s leverantörer måste göra innehållet i denna uppförandekod tillgängligt för alla personer och orga- nisationer som tillhandahåller varor eller tjänster inom den egna värde- kedjan. Uppförandekoden gäller för alla organisationer som förser NCC med produkter, personal eller tjänster, inklusive direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter samt i förekommande fall även anställda hos leverantören och dess underleverantörer och agenter. Leverantörens utfärdande av faktu- ror, tillhandahållande av varor, personal eller tjänster eller godkännande av NCC:s inköpsorder utgör leverantörens godkännande att följa riktlin- jerna i uppförandekoden. Inköpsorganisationen ansvarar för uppfö- randekoden, som finns tillgänglig på NCC:s webbplats. Inköpspolicy samt direktiv NCC:s inköpspolicy har till syfte att ständigt förbättra koncernens sätt att arbeta och bidra till ett positivt slutresultat för alla intressenter genom att göra enhetliga, effektiva och ansvarsfulla inköp som bygger på kompetens. Policyn gäller för alla medarbetare på NCC som gör inköp av något slag. I tillägg finns även NCC:s inköpsdirektiv som syftar till att uppnå en effektiv och samordnad styrning och beslutsfattande för inköp av material, underleverantörer och tjänster. Direktivet gäller alla NCC:s enheter och medarbetare och ägs av NCC:s inköpsdirektör. Inköpspolicy samt direktiv finns tillgängliga på NCC:s intranät. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    50Förvaltningsberättelse ===== SIDA 53 ===== GOV-3  Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Hållbarhetsrelaterade resultat används som mål såväl i koncernens långsiktiga som kortsiktiga incitamentsprogram. Incitamentprogram- mens övergripande struktur och villkor beslutas av årsstämman. Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som är prestations- baserade har inrättats i NCC. Programmen omfattar koncernledning och andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-kon- cernen, för närvarande cirka 190 personer. Programmen är treåriga och har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets lång- siktiga värdeskapande, inklusive hållbarhet. Syftet med programmen är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetill- växt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelate- rade olyckor och utsläpp av koldioxid. Prestationsmål kopplade till håll- barhet avser minskning av koncernens koldioxidutsläpp (”prestations- mål 2”) samt minskning av antalet arbetsrelaterade olyckor (”presta- tionsmål 3”). Av tilldelningen av prestationsaktier avser 5 procent presta- tionsmål 2 och 5 procent prestationsmål 3. För mer information om programmen se not 4 i den finansiella rapporten på sidorna 115–118 samt protokoll och bilagor från respektive års årsstämma. Kortsiktiga incitamentsprogram I NCC är 20 procent av den kortsiktiga rörliga kontantersättningen för affärsområdeschefer baserad på det hållbarhetsrelaterade målet L TIF4 som avser frekvensen av arbetsrelaterade olyckor som leder till från- varo, beräknad per fyra miljoner arbetade timmar. Nyckeltalet används som indikator för hälsa och säkerhet inom koncernen.  GOV-4  Förklaring om tillbörlig aktsamhet Tillbörlig aktsamhet handlar om hur företag systematiskt identifierar, förebygger och hanterar risker för negativ påverkan på människor och miljö i den egna verksamheten och i värdekedjan. Syftet är att tydliggöra hur NCC integrerar tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmo- dell, samt hur detta kopplas till kraven i ESRS. Tabellen ger en överblick av var i hållbarhetsrapporten elementen av tillbörlig aktsamhet återfinns. Förteckning över tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsrapporten Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsrapporten a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV-1, GOV-2, GOV-3, SBM-1, SBM-3, G1 b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet SBM-2, S1-2, S2, G1 c) Att identifiera och bedöma negativ påverkan GOV-2, SBM-3, IRO-1, E1, E4, E5, S1, S2, G1 d) Att vidta åtgärder för att behandla denna negativa påverkan GOV-1, E1-3, E4, E5-2, S1-4, S2, G1 e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det E1, E5, S1, S2, G1  GOV-5  Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering Styrelsen och revisionsutskottet övervakar hållbarhetsrapporteringen minst tre gånger per år. Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för ram- verket för risk och kontroll. Riskutvärdering för hållbarhet integreras i NCC:s process för riskhantering, som baseras på en kvalitativ modell som bedömer påverkan och sannolikhet. Ansvar för riskreducerande åtgärder tilldelas relevanta roller och funktioner beroende på hållbar- hetsområde. Identifierade risker inom hållbarhetsrapportering omfattar brister i datakvalitet och fullständighet, osäkerhet i uppskattningar och begrän- sad tillgång till värdekedjedata. Kontrollaktiviteter inkluderar insamling och kvalitetssäkring av data, övervakande kontroller enligt fyraögonsprincip samt utveckling av IT-system för datahantering. Utveckling av system för insamling och hantering av hållbarhetsdata pågår och kommer fortsätta under 2026 och framåt. För kvalitativa uppgifter används validering och avstämning mot styrande dokument. Förebyggande åtgärder innefattar expertkonsultation, IT-initiativ och forum såsom Sustainability Reporting Board. Arbetet med robust intern kontroll bedrivs koncernövergripande och är en prioriterad fråga för NCC. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025    51Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 54 ===== SBM-1  Strategi, affärsmodell och värdekedja NCC:s strategiska inriktning NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa bygg- processen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. Genom att årligen förverkliga hundratals byggprojekt bidrar NCC till en positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna. NCC:s strategiska inriktning syftar till att dra nytta av att vara ett stort byggbolag och innebär bland annat att företaget ackumulerar kunskap, vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. Fokus på utvalda segment skapar kundvärde och möjliggör lösningar som kombinerar affärsnytta och hållbarhet. Detta görs först och främst genom att tidigt i processen kunna föreslå bästa lösningar och design för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med stark lokal när- varo skapar. För att skapa effektivitet i strategier följer NCC en process, Plan to Perform, utformad för att löpande övervaka både implementeringen och eventuella problem inom genomförandeprocessen som kräver åtgärder. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NCC att snabbt ta itu med eventuella avvikelser och upprätthålla vägen mot koncernens hållbar- hetsmål. Styrningsrelaterade risker härrör till stor del från en distribuerad styr- modell där lokala organisationer ges mandat i många beslutsprocesser. Detta hanteras av en beslutsfattande struktur, där högre ledningsnivåer behöver godkänna större projekt, vilket säkerställer att huvudparten av projektportfolion fortfarande styrs centralt. NCC:s marknad NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden är fragmenterad med ett stort antal aktörer. Den samlade förståelsen ger NCC möjligheten att skräddarsy tjänster mer precist för varje pro- jekts behov och att samarbeta effektivt med ett brett spektrum av intres- senter i byggbranschen. För mer information om NCC:s marknad samt övergripande finansiell information såsom nettoomsättning, se avsnit- tet Verksamhet – Utveckling under året, i förvaltningsberättelsen på sid- orna 19–23. För information om antal medarbetare och fördelning per land, se avsnitt S1 på sidorna 82–91. NCC:s affärsmodell NCC:s affärsmodell kombinerar tre affärsmodeller – bygg och anlägg- ning, industriell produktion och fastighetsutveckling – där hållbarhet integreras som en drivkraft för värdeskapande i samtliga delar. Dessa affärsmodeller omsätts i sex affärsområden: • Bygg- och anläggningsaffären, som bedrivs inom NCC Infrastructure, NCC Building Nordics, NCC Building Sweden och NCC Green Industry Transformation • Industriaffären, som bedrivs inom NCC Industry, med processfokus och en inriktning på stenmaterial och asfaltsproduktion • Utvecklingsaffären, som bedrivs inom NCC Property Development NCC:s affärsmodell är beroende av immateriella nyckelresurser såsom medarbetares kompetens, verksamhetsprocesser och relationer med kunder och samarbetspartners, vilka tillsammans möjliggör ett långsik- tigt och hållbart värdeskapande. För mer information se avsnitten Stra- tegi och värdeskapande på sidan 8–16 samt S1 på sidan 82–91. För mer information om NCC:s affärsområden och uppdelning av netto omsättning samt segmentsredovisning se avsnitt Verksamheten – Våra affärsområden i förvaltningsberättelsen på sidorna 24–29 samt not 2 och 3 i den finansiella rapporten på sidorna 112–114. Large and local NCC tror på värdet i att vara ett stort byggbolag. Denna övertygelse har sina rötter i de fördelar som storskalighet genererar, såsom förmågan att brett utnyttja resurser, omfattande expertis och ett brett nätverk av leverantörer och partners. NCC förstår samtidigt den kritiska betydelsen av att bevara en stark lokal närvaro. Genom att ge regionala organisatio- ner möjligheten att ta ansvar för affärsutveckling och hantering av kund- relationer möjliggör NCC lyhördhet för lokala behov och förhållanden. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NCC att kombinera styrkan i ett stort bolag med den närhet till kunden som associeras med mindre lokala aktörer. Nyckelaktiviteter NCC:s nyckelaktiviteter centreras runt att vara ett byggföretag, vilket inkluderar alla faser i ett byggprojekts livscykel – från idé, via design, till produktion och driftsättning. NCC är också vertikalt integrerade i projek- tutveckling och industriella affärsaktiviteter och tar på så sätt en ännu bredare roll i värdekedjan för vissa projekt. Integrering av hållbarhet Hållbarhet är en integrerad del av NCC:s kärnverksamhet och är en medveten parameter i både projekttaktik och dagligt operativt besluts- fattande. NCC:s strukturerade arbete med hållbarhet vägleds av ett hållbarhetsramverk som beskriver målsättningar för att säkerställa ansvarsfulla och hållbara arbetssätt genom alla aspekter av verksam- heten. NCC har koncerngemensamma mål inom klimat samt hälsa och säkerhet. Målen är inte knutna till specifika produkter, tjänster, marknader eller kundgrupper. Klimat är ett centralt område för NCC eftersom stora mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan, och eftersom bolaget både påverkar och påverkas av klimat omställningen. Hälsa och säkerhet är också ett fokusområde för NCC, där vissa aktiviteter på arbetsplatserna innehåller riskfyllda arbetsmoment. Läs mer om koncernens mål, och hur framsteg mäts mot dessa, i avsnitten E1 på sidorna 66–75 samt S1 på sidorna 82–91. Strategi Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    52Förvaltningsberättelse ===== SIDA 55 ===== Nedströms Uppströms  Utvinning av råmaterial, tillverkning av material Transport Material och tjänster Användning av byggnader och infrastruktur Sluthantering – återbruk, återvinning och avfallshantering E1 – Klimatförändringar E4 – Biologisk mångfald och ekosystem E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi S1 – Den egna arbetskraften G1 – Ansvarsfullt företagande E1 – Klimatförändringar E4 – Biologisk mångfald och ekosystem E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi S2 – Arbetstagare i värdekedjan G1 – Ansvarsfullt företagande E1 – Klimatförändringar E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi G1 – Ansvarsfullt företagande Egen verksamhet Industri – asfalt och sten Fastighets- utveckling Entreprenad inom bygg och anläggning NCC:s värdekedja NCC:s värdekedja omfattar hela kedjan från råvaruutvinning och material- produktion till bygg och anläggning, leverans av färdigställda projekt och slutlig hantering. Arbetet med hållbarhet styrs av koncernens policyer, direktiv, uppförandekod och strategiska mål. Värdekedjan är central för att förstå var påverkan, risker och möjligheter uppstår och hur dessa hanteras. Genom att integrera miljömässiga, sociala och styrnings- aspekter, från leverantörsled till sluthantering, möjliggör NCC anpass- ning till omvärldens krav och koncernens långsiktiga mål. Uppströms – Leverantörsled och materialproduktion Uppströms i värdekedjan ligger fokus på ansvarsfulla inköp och spår- barhet. Miljömässigt arbetar NCC för att minska klimatpåverkan genom val av material och lösningar med lägre koldioxidavtryck, samt ökad andel återvunnet innehåll. Från ett socialt perspektiv ska leverantörer följa NCC:s uppförandekod med krav på goda arbetsvillkor, respekt för mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. Arbetet omfattar risk- bedömningar, revisioner och avtal som säkerställer efterlevnad av inter- nationella riktlinjer såsom FN:s Global Compact och Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) principer. De främsta riskerna i detta led är bristande spårbarhet, leverans- störningar och prisvolatilitet, samtidigt som möjligheterna ligger i den ökande efterfrågan på klimatförbättrade material och digitala lösningar som stärker transparens och förtroende. Egen verksamhet – Projektering, bygg och anläggning I NCC:s egen verksamhet är klimatpåverkan och resurseffektivitet centrala frågor. NCC arbetar för att optimera konstruktioner, minska utsläpp från maskiner, transporter och energianvändning samt för att öka cirkularitet genom återbruk och minskat avfall. Socialt prioriteras hälsa och säkerhet på arbetsplatser, kompetensutveckling och lika möjligheter för alla medarbetare. Styrningen omfattar interna policyer, systematiskt arbetsmiljöarbete och efterlevnad av nationella lagar och EU-direktiv. Riskerna i detta steg inkluderar arbetsplatsolyckor och kostnadsökningar kopplade till nya hållbarhetskrav, medan möjlig- heterna ligger i effektivare byggmetoder, digitalisering och ett stärkt arbetsgivarvarumärke. Nedströms – Slutanvändare och sluthantering Efter överlämning av färdigställda projekt till kund ligger fokus på energi- effektiv drift, lång livslängd och minskad miljöpåverkan under använd- ningsfasen. NCC samarbetar med kunder för att integrera lösningar som stödjer klimatmål och cirkularitet, och vid sluthanteringen främjas återbruk och återvinning av material för att minimera avfall. Genom att främja säkra och hälsosamma miljöer för slutanvändare tar NCC ett socialt ansvar. Utmaningarna ligger i varierande ambitionsnivå i hållbarhetskrav hos kunder och osäkerhet kring framtida regler för cirkularitet och återbruk, medan möjligheterna finns i den växande marknaden för byggnader med låg klimatpåverkan och partnerskap som främjar gemensamma klimatmål och innovation. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025    53Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 56 ===== NCC:s löpande dialoger med intressentgrupper Intressegrupp Frågor i fokus Typ av dialog Kunder Minskad klimatpåverkan. Energieffektivitet. Cirkularitet. Återbruk. Biologisk mångfald. Kontroll över leverantörskedjan. Hälsa och säkerhet. Sunda arbetsvillkor. Personliga möten. Samarbetsprojekt. Kundundersökningar. Kundseminarier och events. Medarbetare Säkra och trygga arbetsplatser. Kompetensutveckling och karriärut- veckling. Gott ledarskap. Mångfald, likabehandling och inkludering. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt företagande. Minskad klimatpåverkan. Daglig dialog på arbetsplatserna. Medarbetarundersökning. Arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, säkerhetsronder på arbetsplatserna, arbetsplatsmöten, interna utbildningar. Medarbetardialog. Dialog och aktiviteter med studenter. Strukturerade interna nätverk. Program för yngre talanger. Aktieägare, investerare, banker och övriga representanter för finansmarknaden Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt företagande med fokus på sunda arbetsvillkor, arbete mot korruption och mutor och kontroll på leverantörskedjan. Minskad klimatpåverkan, ökad cirkularitet och effektiv materialanvändning. Biologisk mångfald. Hälsa och säkerhet. Löpande riskkartläggning och riskhantering. Årsstämma, möten i samband med kvartalsrapportering, deltagande i enkäter och dialoger med investerare, enskilda möten. Deltagande vid seminarier anordnade av aktörer på finansmarknaden. Leverantörer och underentreprenörer Sunda arbetsvillkor med hänsyn till mänskliga rättigheter. Klimat- påverkan. Cirkularitet. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Upphandlingar, leverantörsutvärderingar, leverantörsträffar, leverantörsdagar, samarbetsprojekt, leverantörsrevisioner. Samhälle Samhälls- och stadsutveckling, materialval och lokala frågor. Närboendedialog vilket ofta sker i samverkan med NCC:s kunder. Samarbete med högskolor och universitet. Samtal och möten med politiker.  SBM-2  Intressenters synpunkter och intressen NCC har regelbunden dialog med sina intressenter. Syftet med dialogen är att förstå intressenternas behov och förväntningar, vilket ger vägled- ning för strategisk planering, riskidentifiering och beslutsfattande. Dialo- gen skapar också möjlighet att identifiera affärsmöjligheter, väga in olika perspektiv och bemöta synpunkter. Insikter från intressentdialogen bidrar till ökad kunskap och input till affärsområdenas prioriteringar. NCC:s viktigaste intressentgrupper är kunder, medarbetare, leveran- törer och underentreprenörer, aktieägare, investerare, banker och övriga representanter för finansmarknaden samt samhället i form av experter och representanter för olika grupper i samhället. Dessa är identifierade med utgångspunkt i vilken utsträckning de påverkar eller påverkas av koncernens arbete. NCC har dialog med intressentgrupperna inom ramen för den löpande verksamheten, exempelvis i möten och vid olika typer av träffar som seminarier och events, men genomför också strukturerade under- sökningar och dialoger, bland annat kundundersökningar och medarbe- tarundersökningar. NCC skapar tillfällen för dialog med särskilda intres- sentgrupper i form av leverantörsdagar, kapitalmarknadsdagar och möten i samband med finansiell rapportering. NCC deltar i intressenters initiativ, bland annat i dialoger med leverantörer, investerare och kunder. Vidare deltar NCC i branschsamarbeten och tar en aktiv roll i bransch- föreningar, näringslivsorganisationers och handelskamrar på de mark- nader där koncernen är verksam. För så kallade ”tysta intressenter”, som naturen och framtida generationer, använder NCC extern forskning, expertis och miljödata för att deras perspektiv ska beaktas i besluts- fattande. Vid genomförandet av den dubbla väsentlighetsbedömningen togs intressentgruppernas synpunkter och intressen i beaktande, och bidrog till identifiering av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Flertalet experter med god insikt om intressentgruppernas perspektiv var involverade i analysen. Intressentgruppernas synpunkter och intressen tas också i beaktande i affärsområdenas verksamhetsutveckling och i utvecklingen av frågor som rör till exempel hälsa och säkerhet. För mer information om processen för den dubbla väsentlighetsbedömningen, se avsnitt IRO-1 på sidan 58. Styrelse och koncernledning hålls löpande informerade om olika nyckelfrågor inom hållbarhet där NCC har stor påverkan. Här är insikter från intressenternas förväntningar och intressen inkluderat. Fokusfrågor och dialogformer uppdateras regelbundet och kan variera mellan olika länder och affärsområden beroende på lokala förutsättningar. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    54Förvaltningsberättelse ===== SIDA 57 ===== SBM-3  Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Genom NCC:s dubbla väsentlighetsbedömning, som bygger på intres- sentperspektiv, expertbedömningar och analys av regulatoriska krav, har väsentlig påverkan på människor och miljö samt finansiella risker och möjligheter identifierats. Resultaten presenteras i detta avsnitt samt i anslutning till respektive ämnesavsnitt. Syftet är att visa hur de väsent- liga ämnena påverkar NCC:s strategi, affärsmodell och långsiktiga värdeskapande. Väsentlig påverkan på affärsmodell, strategi, finansiell ställning samt beslutsfattande Koncernen har sedan länge prioriterat hållbarhetsfrågor vilket beaktats inom ramen för det strategiska arbetet och i arbetet med att vidareut- veckla koncernens olika affärsmodeller. Detta har bland annat manifes- terats i arbete inom hälsa och säkerhet samt inom miljö. I samråd med våra kunder finns löpande möjligheter att över tid styra verksamheten mot en lägre miljöpåverkan. Styrelsen och koncernledningen arbetar regelbundet med hållbarhets- frågor som en integrerad del av styrning och strategiskt beslutsfattande. Ansvar för implementering och uppföljning är tydligt fördelat i linje- organisationen, vilket säkerställer att hållbarhetsarbetet är en del av den operativa verksamheten. NCC:s finansiella rapportering är i dagsläget inte strukturerad för att separat visa påverkan från hållbarhetsfrågor på finansiell ställning, resultat och kassaflöde. Bedömningen är att den kort- siktiga finansiella påverkan är begränsad. Däremot är hållbarhetsfaktorer integrerade i koncernens riskhantering. Riskhanteringsprocesserna är inbyggda i NCC:s lednings- och styrsystem, och projektens risk analyser omfattar faktorer som prisprognoser, resursanvändning, tekni ska föränd- ringar och åtgärder för att begränsa klimatförändringar. Dessa antagan- den kan förändras över tid och påverka redovisningsmässiga uppskatt- ningar, exempelvis nyttjandeperioder, nedskrivningsbehov och värdering av uppskjutna skattefordringar. För 2025 bedöms hållbarhetsrelaterade risker inte ha någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna eller på de antaganden som ligger till grund för årsredovisningen. För 2026 bedöms risken för bety- dande justeringar fortsatt som låg. På längre sikt kan hållbarhetsfakto- rer innebära risk för väsentliga förändringar, vilket följs upp genom att hållbarhetsrisker är integrerade i NCC:s riskramverk. Risker kopplade till sociala frågor är viktiga för NCC:s attraktionskraft som arbetsgivare. På kort sikt bedöms den finansiella påverkan som begränsad eftersom riskerna främst har långsiktig effekt och förebyggande åtgärder som säkerhetsprogram, utbildning och policyer redan är etablerade. Riskerna följs upp löpande för att möjliggöra snabba korrigerande åtgärder. Affärsetiska risker kan påverka NCC:s långsiktiga hållbarhet och förtro- ende på marknaden. På kort sikt bedöms den finansiella påverkan som begränsad och förebyggande åtgärder är etablerade. Kontinuerlig upp- följning säkerställer regelefterlevnad och minimerar risken för omedel- bara ekonomiska konsekvenser. Resiliens i strategi och affärsmodell Genom att integrera hållbarhet i koncernens strategi säkerställer NCC att verksamhetens arbetssätt inkluderar miljömässiga, sociala och styr- ningsrelaterade överväganden. Detta bidrar till förmågan att kunna anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och regulatoriska krav. Exempelvis innebär övergången till klimatanpassade material och ökad elektrifiering av byggarbetsplatser både risker (investeringar, leve- rantörskrav) och möjligheter (konkurrensfördelar på en växande mark- nad). NCC har förmåga att anpassa projektportföljen efter marknadens svängningar i efterfrågan inom olika segment. Sätten NCC levererar pro- dukter och tjänster på är till sin natur flexibla och tidsbundna, där projek- ten och deras innehåll grundar sig i kundernas krav och önskemål. Det innebär att koncernen över tid har en stor adresserbar marknad och, med god affärsplanering, förmåga att välja projekt som passar verk- samhetens kompetenser. Detta bidrar ytterligare till att NCC:s affärs- modell är motståndskraftig och anpassningsbar till den föränderliga omvärld koncernen verkar i. Finansiellt väsentligt E1 – Anpassning till klimatförändringar G1 – Företagskultur G1 – Förvaltning av förbindelser med leverantörer Ej väsentligt E2 – Föroreningar E3 – Vattenresurser och marina resurser S3 – Berörda samhällen S4 – Konsumenter och slutanvändare Dubbelt väsentligt E1 – Begränsning av klimatförändringar E1 – Energi E4 – Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald E5 – Resursinflöde, inkl resursanvändning S1 – Arbetsvillkor S1 – Likabehandling och lika möjligheter för alla S2 – Arbetsvillkor och andra arbetsrelaterade rättigheter G1 – Korruption och mutor Påverkansväsentligt E5 – Avfall Finansiellt väsentligt Ej väsentligt Dubbelt väsentligt Påverkans- väsentligt Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025    55Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 58 ===== Underämne Under- underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont E1 – Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Risk för finansiella konsekvenser om anpassning till klimatförändringar brister genom värdekedjan, både för egna lösningar samt hos leverantörer och kunder. Risk Hela värdekedjan Medel och lång Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Möjlighet Egen verksamhet Medel Begränsning av klimatförändringar Utsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och förvaltning. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel Beroende av material samt ökade krav på information om utsläpp innebär ökade kostnader och finansiella konsekvenser. Risk Uppströms Medel Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets begränsning av klimatförändringar. Möjlighet Egen verksamhet Medel Energi Energianvändning genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och användning. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel Ökade kostnader kopplat till ökade krav på omställning mot förnybar och fossilfri energi. Risk Uppströms, Egen verksamhet Medel E4 – Biologisk mångfald och ekosystem Direkta påverkans- faktorer som leder till förlust av bio- logisk mångfald Direkt exploatering Användning av jungfruliga råmaterial såsom jord, kalksten, sand och järn. Faktisk negativ Uppströms Medel Ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader. Risk Uppströms Medel Förändrad markanvändning Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka förlust av biologisk mångfald beroende på geografisk placering och omfattning. Faktisk negativ Egen verksamhet Lång E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöde, inkl. resursanvändning Användande av stora mängder material i bygg- och infrastrukturprojekt, ofta från jungfruliga källor. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel NCC erbjuder produkter av återvunnet ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material. Faktisk positiv Egen verksamhet Lång En omogen marknad för cirkulära material samt ökad efterfrågan på cirkularitet kan leda till finansiella konsekvenser. Risk Uppströms Medel Avfall Avfall genereras genom hela värdekedjan, från till- verkning av material, till konstruktion och sluthantering av byggnader och infrastruktur. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen E2 – Föroreningar Utsläpp till luft sker främst uppströms i värdekedjan. NCC har föroreningar från buller och vibrationer i projekt, och följer interna processer och miljöplaner för att minimera påverkan. NCC har processer för att ersätta produkter med mindre skadliga ämnen där det är möjligt. Risken för utsläpp till mark eller vatten hanteras genom etablerade rutiner och beredskapsplaner. Sammantaget anses dessa effekter inte vara tillräckligt betydande för att klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS. E3 – Vattenresurser och marina resurser Vatten används vid exempelvis betongproduktion, främst uppströms, och vid dammbindning. Inom egen verksamhet är vattenförbrukning begränsad och sker tillfälligt under strikt reglerade former. Påverkan på marina resurser är också begränsad och hanteras genom miljölagstiftning. NCC verkar i Norden där förekomsten av vattenstressområden är låg och merparten av det vatten som används återförs till ursprungskällan. Sammantaget bedöms därför vatten- och marina resurser inte klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS. Icke väsentliga frågor Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    56Förvaltningsberättelse ===== SIDA 59 ===== Underämne Under- underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont S1 – Den egna arbetskraften Arbetsvillkor Hälsa och säkerhet Riskfyllda arbetsmoment, främst inom de tre identifie- rade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner. Faktisk negativ Egen verksamhet Kort Risk för ökade kostnader, eventuella böter och skadat rykte kopplat till bristande hälsa och säkerhet för medarbetare. Risk Egen verksamhet Kort Likabehandling och lika möjlig- heter för alla Utbildning och kompetensut- veckling NCC erbjuder kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projektledning. Potentiell positiv Egen verksamhet Kort och medel Om NCC inte lyckas attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens riskerar det att leda till finansiella konsekvenser. Risk Egen verksamhet Kort och medel Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete NCC har tillfredsställande könsfördelning på lednings- nivå, men totalt sett är den ojämn, vilket riskerar att minoritetsgrupper löper större risk att missgynnas på grund av omedveten partiskhet, fördomar och vanor. Potentiell negativ Egen verksamhet Medel S2 – Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan inte har arbetsvillkor som uppfyller lämplig standard. Potentiell negativ Uppströms Kort och medel Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till bristande arbetsvillkor och ökade krav på transparens i värdekedjan. Risk Uppströms Kort och medel Andra arbets relaterade rättigheter Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan utsätts för barn- eller tvångsarbete. Potentiell negativ Uppströms Kort Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till barn- och tvångsarbete och ökade krav på transparens i värdekedjan. Risk Uppströms Kort och medel G1 – Ansvarsfullt företagande Företagskultur Om NCC inte lyckas hålla en hög etisk standard i företagskulturen riskerar det att leda till böter, förlorade affärer och skadat rykte. Risk Hela värdekedjan Medel Förvaltning av förbindelser med leverantörer Om processer för hantering av relationer med leveran- törer brister kan det innebära finansiella konsekvenser. Risk Uppströms, Egen verksamhet Medel Korruption och mutor En bransch med komplexa projekt, leverantörskedjor och både privata och offentliga kunder leder till ökad risk för korruption och annat oetiskt agerande. Potentiell negativ Hela värdekedjan Kort och medel Potentiellt skadat rykte och förlorade affärer samt kost- nad för eventuella böter, utredningar och legalt stöd. Risk Hela värdekedjan Medel NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen S3 – Berörda samhällen NCC kan uppströms påverka lokala samhällen vid utvinning av naturresurser i form av påverkan på exempelvis mat- och vattentillförsel. För egen verksamhet kan lokala samhällen påverkas genom exempelvis buller, transporter och tillfälliga störningar under byggtiden. Dessa effekter hanteras genom tydlig uppförandekod, dialog med berörda parter, interna rutiner, miljöplaner och krav i bygglov. Påverkan är begränsad och tidsbunden, och bedöms sammantaget inte klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS. S4 – Konsumenter och slutanvändare NCC:s påverkan på konsumenter och slutanvändare bedöms vara indirekt och sker främst genom val av byggmaterial och dess kemiska ämnen samt byggnaders och infrastrukturs funktion och kvalitet. Potentiella risker kopplade till hälsa och säker- het för slutanvändare hanteras genom standarder, bygglagstiftning och certifie- ringskrav. Sammantaget anses dessa effekter inte vara tillräckligt betydande för att klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS. Icke väsentliga frågor Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar NCC 2025    57Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 60 ===== IRO-2  Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport I enlighet med ESRS redovisar NCC datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning samt de upplysningskrav som omfattas av hållbarhets- rapporten. Dessa två indextabeller specificeras i appendix på sidorna 98–101. På så sätt skapas möjligheten att enkelt kunna identifiera var respektive upplysningskrav återfinns. Fastställande av påverkan, risker och möjligheter  IRO-1  Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Process och metod NCC har genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning i enlighet med ESRS för att identifiera påverkans- och finansiell väsentlighet. Syftet är att säkerställa att de hållbarhetsämnen som är mest betydelsefulla för människor, miljö och NCC:s långsiktiga värdeskapande identifierats och tas i beaktande i strategi- och riskarbete. Urvalet av deltagare baserades på kartläggning av NCC:s värdekedja. Representanter från samtliga affärsområden deltog och konsulterades, liksom experter från koncernfunktioner såsom inköp, HR, juridik, finans och hållbarhet. På så sätt täcktes både operativ erfarenhet, strategiskt och berörda intressenters perspektiv. Underlaget inkluderade även NCC:s klimatscenarioanalys samt intern statistik. Processen omfattade screening av potentiella hållbarhetsämnen följt av workshops och intervjuer med interna experter. Därefter gjordes poängsättning enligt definierade kriterier för påverkan respektive finan- siell väsentlighet. Resultatet konsoliderades, validerades av styrgruppen och förankrades i NCC:s revisionsutskott. Befintliga riskramverk, skalor och arbetssätt gällande riskbedömning inom koncernen användes för att säkerställa kvalitet och jämförbarhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförs ur två perspektiv: Påverkansväsentlighet: • Faktiska och potentiella effekter på människor och miljö, bedömda utifrån skala, omfattning, återställbarhet och – för potentiell påverkan – sannolikhet. Vid risk för kränkningar av mänskliga rättigheter ges allvarlighetsgrad företräde framför sannolikhet. • Kriterier för poängsättning var skala, omfattning, återställbarhet och sannolikhet för potentiell påverkan. Positiv påverkan bedömdes utan återställbarhet som kriterium. Finansiell väsentlighet: • Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som har eller kan ha finansiella effekter på NCC. Den finansiella bedömningen synkronise- rades med påverkansanalysen och beaktade samband och beroenden. • Kriterier för poängsättning var finansiella risker och möjligheters sanno likhet och typ av finansiell effekt. Den dubbla väsentlighetsbedömningen utgick från påverkan innan åtgärder och omfattade potentiella riskfaktorer i hela värdekedjan. Processen beaktade faktorer som ger upphov till ökad risk för negativ påverkan. Exempelvis identifierades och analyserades materialkatego- rier med särskilt hög påverkan närmare. Under bedömningen värd- erades även tidshorisont (kort, medellång och lång sikt), där kort sikt definieras som mindre än ett år, medellång sikt som ett till fem år och lång sikt som mer än fem år. Poängsättningen av respektive parameter sammanvägdes till en totalpoäng. Detta användes sedan för att sätta en tröskel och bestämma väsentlighet. NCC genomför årligen en översyn av den dubbla väsentlighetsbe- dömningen och dess resultat, vid större förändringar kan uppdateringar göras oftare. Därigenom tas hänsyn till omvärld, förändrade omständig- heter och sammanhang samt regulatoriska förändringar. Under årets översyn genomfördes en screening och analys av intressentperspektiv med syfte att validera NCC:s resultat från den dubbla väsentlighets- bedömningen i den kontext koncernen verkar i. Översynen för 2025 resulterade i finjusteringar av bedömningen, såsom förtydliganden i beskrivningar och andra detaljer. Översikt över arbetsgången för samtliga ämnesstandarder NCC tillämpar samma process för bedömning av påverkan, risker och möjligheter för samtliga av ESRS ämnesstandarder. I tillägg till den gemensamma processen genomfördes en klimatscenarioanalys inom området E1, se sidorna 66–67. För bedömning av E2 och E3 beaktades NCC:s bransch, typer av aktiviteter, geografisk placering, värdekedjan och gällande lagkrav. För E5 beaktades intern statistik och dokumenta- tion, statistik från externa parter såsom avfallsleverantörer samt gäl- lande lagkrav. För G1 togs hänsyn till aspekter såsom NCC:s vanliga typer av affärsförbindelser och hantering av transaktioner. Beslutsprocess och internkontroll Processen och resultatet från den dubbla väsentlighetsbedömningen har godkänts av CSRD-styrgruppen samt Revisionsutskottet. Styrgrup- pen består av medlemmar från NCC:s ledningsgrupp. Eftersom 2025 är NCC:s första rapporteringsår enligt ESRS rapporteras inga förändringar i processen för att identifiera, utvärdera och hantera påverkan, risker och möjligheter jämfört med tidigare rapporteringsperioder. Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    58Förvaltningsberättelse ===== SIDA 61 ===== Rapportering enligt EU-taxonomin EU:s taxonomi för hållbara verksamheter är ett gemensamt europeiskt ramverk som gör det möjligt att mäta, jämföra och tydliggöra om den egna verksamheten är miljö mässigt hållbar. Taxonomin fungerar som ett klassificeringssystem som hjälper investe­ rare, kunder och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksam­ het är, och därigenom styra investeringar mot lösningar med lägre miljö­ påverkan. Taxonomin utgår från ekonomiska aktiviteter och om en eko­ nomisk aktivitet ska klassificeras som miljömässigt hållbar (taxonomi­ förenlig), ska den uppfylla följande: • Väsentligt bidra till minst ett av de sex miljömål som anges i förordningen • Inte orsaka skada för något av de övriga målen • Efterleva angivna sociala minimikrav NCC:s verksamhet omfattar bygg och anläggning, industri samt fastig­ hetsutveckling, vilket spänner över flera av taxonomins kategorier. Verk­ samheten drivs till stor del i projektform där det i många fall är beställaren som fastställer projektkraven, vilket kan begränsa NCC:s möjlighet att fullt ut påverka taxonomiförenligheten. Samtidigt arbetar NCC aktivt med att stödja kunder i att uppnå taxonomiförenliga lösningar. Inom fastig­ hets utveckling har NCC större möjlighet att påverka utformningen och målsättningen är att de egna projekten ska uppnå taxonomiförenlighet. Taxonomiförenliga verksamheter Nedan redovisas NCC:s taxonomiförenliga verksamheter och hur NCC har säkerställt uppfyllande av väsentligt bidrag, kriterierna för att inte orsaka betydande skada (DNSH) och uppfyllande av de sociala minimikraven. Samtliga av NCC:s taxonomiförenliga aktiviteter bidrar till miljömålet begränsning av klimatförändringar. Väsentligt bidrag I det följande avsnittet beskrivs de tre sektorerna och de ekonomiska verksamheter som väsentligt bidrar till att uppfylla de tekniska gransk­ ningskriterierna. Sektor – Energi NCC utför arbeten vid anläggningar som producerar el från vattenkraft och vindkraft, bygger elnät med högspänning samt distributionssystem som transporterar el i system med högspänningsnät. NCC bygger och renoverar även ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av värme och kyla. Taxonomiförenliga aktiviteter inom sektorn: För elproduktion från vattenkraft (CCM 4.5) genereras el med utsläpp under 100 g CO2e per producerad kilowattimme. NCC:s insatser omfat­ tar modernisering, renovering och förstärkning av befintliga anlägg­ ningar för att höja effektiviteten och säkerställa långsiktigt hållbar drift. Inom överföring och distribution av el (CCM 4.9) bygger och förnyar NCC infrastruktur och utrustning i system som är sammanlänkade med det europeiska högspänningsnätet. Projekten bidrar till att förbättra elnätens kapacitet och tillförlitlighet samt möjliggör anslutning av för­ nybara energikällor. För distribution av fjärrvärme och fjärrkyla (CCM 4.15) omfattar NCC:s arbete ledningsnät och stödsystem som uppfyller definitionen av ett effektivt system enligt artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU, eller som anpassas till lågtempererade system med avancerad energiövervakning och styrning. Sektor – Transport En stor andel av NCC:s verksamhet är kopplad till infrastruktur för trans­ port, exempelvis i form av järnvägar, vägar och cykellogistik. Taxonomi förenliga aktiviteter för sektorn: Inom infrastruktur för enpersonsfordon med eller utan elmotor och cykellogistik (CCM 6.13) byggs väg för fotgängare och cyklister. Till infrastruktur för järnvägstransport (CCM 6.14) som stödjer elektri­ fiering och förbättrad tillgänglighet bidrar NCC genom att bygga broar, tunnlar, stationer och bytespunkter mellan olika färdmedel. Dessa åtgärder gör det möjligt för fler resor och transporter att ske med låg klimatpåverkan. Sektor – Byggnader och fastigheter En stor del av NCC:s verksamhet omfattar uppförande av nya byggnader samt renovering av befintligt bestånd. Projekten innefattar både bostads­ hus och andra typer av byggnader såsom skolor, sjukhus, industribygg­ nader och kontor. Inom sektorn ingår även asfaltsunderhåll av gator, vägar och motorvägar som utförs av affärsområde NCC Industry. Taxonomiförenliga aktiviteter inom sektorn: Uppförande av nya byggnader (CCM 7.1) bedöms som taxonomi­ förenliga när de uppfyller energikravet i EU­taxonomin, att byggnadens primär energianvändning är minst tio procent lägre än gällande krav vid bygglovstillfället. Kravet verifieras genom energideklarationer, och större byggnader genomgår både lufttäthetprov och termografering i enlighet med nationella standarder. För dessa beräknas också klimatpåverkan för alla byggdelar och hela livscykeln enligt ramverket Level(s) eller mot­ svarande nationell metod. Renovering av befintliga byggnader (CCM 7.2) bedöms som taxo­ nomiförenlig när de leder till en betydande förbättring av byggnadens energiprestanda, där byggnadens energianvändning ska vara minst 30 procent lägre än innan ombyggnationen alternativt understiga lagkrav för nybyggnation. Förvärv och ägande av byggnader (CCM 7.7) omfattar en mindre del av NCC:s verksamhet och avser i huvudsak hyresintäkter från fastighe­ ter. Dessa byggnader bedöms som förenliga när de har ett primärenergi­ behov som är minst tio procent lägre än nationella krav och när energi­ användningen följs upp och utvärderas systematiskt för att säkerställa effektiv drift. Miljöupplysningar Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    59Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 62 ===== Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) För att en aktivitet ska kunna klassificeras som taxonomiförenlig krävs inte bara att de tekniska granskningskriterierna för respektive sektor och det aktuella miljömålet uppfylls, utan också att aktiviteten inte orsakar betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH) på något av de övriga fem miljömålen i EU­taxonomin. Begränsning av klimatförändringar Eftersom samtliga taxonomiförenliga aktiviteter inom NCC bidrar till miljö målet Begränsning av klimatförändringar är kriteriet om att inte orsaka betydande skada inom samma mål inte tillämpligt. Anpassning till klimatförändringar En risk­ och sårbarhetsanalys har genomförts med avseende på akuta och kroniska klimatrelaterade risker. Hänsyn har tagits till lokala föränd­ ringar av temperatur, vind, vatten och fast massa. För objekt med hög utsatthet och hög sårbarhet identifieras förebyggande åtgärder i form av klimatanpassningsåtgärder. Anpassningslösningarna integreras och följs upp i projektplaneringen. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser För byggnader installeras vattenarmaturer som är snålspolande. För övriga ekonomiska aktiviteter efterlevs hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser utifrån befintlig lagstiftning kring tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning eller egenkontroll och vidtagande av åtgär­ der för att uppfylla dessa. Omställning till cirkulär ekonomi För projekt som omfattas av aktiviteten överföring och distribution av el tas en avfallshanteringsplan fram för att säkerställa högsta möjliga grad av återanvändning och återvinning vid demontering eller rivning, i enlig­ het med avfallshierarkin. Inom taxonomisektorerna Transport samt Bygg och fastigheter är minst 70 viktprocent av det icke­farliga bygg­ och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen förberett för återanvändning, återvinning eller annan form av materialåtervinning. För bygg­ och renoveringsprojekt stödjer dessutom byggnads­ och kon­ struktionstekniker cirkularitet. Byggnaden utformas för att vara resurs­ effektiv, anpassningsbar, flexibel och demonterbar enligt relevanta stan­ darder – för att möjliggöra återanvändning och återvinning under och efter byggnadens livslängd. Förebyggande och bekämpning av föroreningar NCC följer nationella lagstiftningar och etablerade riktlinjer för buller, damm och utsläpp, och säkerställer genom egenkontroller att dessa krav efterlevs inom ramen för varje projekts miljöplan. NCC:s interna krav för byggproduktion innebär att i första hand välja produkter som är rekommenderade och accepterade i miljöbedöm­ ningssystem eller så sker manuell granskning av kemiskt innehåll. Syftet är att säkerställa frånvaro av reglerade farliga ämnen i produkter. Granskning sker också av att material och produkter har låga emis­ sioner av skadliga ämnen till inomhusmiljön. Vid projekt som bedrivs på tidigare industrimark genomförs markun­ dersökningar för att identifiera och hantera eventuella föroreningar innan byggstart. För aktiviteter inom distribution av fjärrvärme och fjärrkyla ska inköpta produkter och utrustning uppfylla ekodesigndirektivets krav, till­ höra bästa energiklass och motsvara bästa tillgängliga teknik (BAT). Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem NCC säkerställer att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finns eller att en naturvärdesinventering (NVI) eller liknande genomförs samt att erfordrade riskbegränsnings­ och kompensationsåtgärder genomförs för att skydda miljön. Nybyggnation kontrolleras genom att de byggs på detaljplanelagt område, annars ska krav kopplat till byggnation på obrukad mark följas. Sociala minimåtgärder För att aktiviteter ska kunna klassificeras som förenliga med EU­taxono­ min måste bolaget också uppfylla kraven på sociala minimiskyddsåtgär­ der (minimum safeguards). Dessa anger en grundläggande standard för social och etisk hållbarhet i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinatio­ nella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig­ heter (UNGP) samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) kärnkon­ ventioner. Skyddsåtgärderna omfattar: Beskattning Efterlevnad av skatteregler är prioriterat på NCC, och ämnet behandlas i samma översynsprocesser som bolagsstyrning. NCC följer skatte­ reglerna i alla jurisdiktioner med aktiv verksamhet och ser till att reglerna följs. NCC:s processer och strategier för hantering av skatterisker beskrivs i NCC:s skattepolicy och direktiv. NCC har inte befunnits skyl­ digt till att bryta mot några skattelagar. Sund konkurrens NCC bedriver verksamhet i en bransch där det historiskt sett har före­ kommit konkurrenshämmande aktiviteter. Därför är sund konkurrens ett fokusområde för koncernen. NCC:s uppförandekod och direktiv för regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i frågan om konkur­ rensbegränsande agerande. Ytterligare vägledning ges via utbildningar och kommunikation. Läs mer om detta i avsnitt G1 på sidorna 95–97. Anti-korruption och bekämpning av mutor NCC är medvetna om risken för korruption och mutor i den bransch som NCC verkar i och har utbildning, policyer och processer för att minska och hantera risken för korruption i och runt sin verksamhet. Läs mer om detta i avsnitt G1 på sidan 97. Mänskliga rättigheter NCC respekterar mänskliga rättigheter och ansvarar för att ingen inom den egna verksamheten utsätts för behandling som strider mot mänsk­ liga rättigheter. Läs mer om detta i avsnitt S1 på sidorna 82–91. NCC är medvetna om att brott mot mänskliga rättigheter kan förekomma i vär­ dekedjan och har diverse processer på plats för att minska denna risk. Läs mer om detta i avsnitt S2 på sidorna 92–93 och om de krav NCC ställer på sina leverantörer i avsnitt G1 på sidan 96. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    60Förvaltningsberättelse ===== SIDA 63 ===== Omsättning  Taxonomiförenlig, 12,4 (14,4)%   Omfattas av taxonomin men ej taxonomiförenlig, 63,1 (65,3)%  Omfattas ej av taxonomin, 24,5 (20,3)% Mätetal och utfall Omsättning Taxonomiförenlig omsättning uppgick under 2025 till 6 933 MSEK, mot­ svarande 12,4 procent av koncernens totala omsättning. Utfallet innebär en minskning med 1 955 MSEK jämfört med föregående år. Den taxonomiförenliga omsättningen varierar över tid och påverkas huvudsakligen av projektportföljens sammansättning, inklusive vilka projekttyper som är aktuella, projektens omfattning, antal projekt samt i vilken fas respektive projekt befinner sig. Det lägre utfallet för 2025 förklaras främst av minskad omsättning hänförlig till CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader. Detta är en följd av att inga projekt inom Property Development resultatavräknats under året, till skillnad från föregående år. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Rad Ja/Nej Kärnenergirelaterade verksamheter 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elpro­ duktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi­ processer med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industri­ ella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsupp­ graderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Finansiering genom gröna obligationer NCC finansierar delar av sitt hållbarhetsarbete genom gröna obligationer. Syftet är att möjliggöra investeringar i bygg­ och fastighetsprojekt med tydliga miljöfördelar och därigenom bidra till omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Per 2025­12­31 hade NCC marknadsfinansieringsprogram där 2 350 (3 350) MSEK var gröna obligationer varav 1 250 (2 250) MSEK var noterade på Nasdaq Stockholm. För mer informa­ tion, se Green Finance Investor Report 2025. Under året har inga (0 MSEK) obligationer eller andra skuldförbindelser emit­ terats med avseende på att finansiera specifika taxonomi­ förenliga aktiviteter. Den absoluta majoriteten avser investe­ ringar i NCC Property Developments fastighetsprojekt vilka klassificeras som omsättningstillgångar i NCC:s balans­ räkning och därmed inte omfattas av kapitalutgifter enligt EU­taxonomin. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    61Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 64 ===== Redovisningsprinciper Utvärdering av taxonomiförenlighet För att utvärdera verksamheten i förhållande till EU:s taxonomi har NCC etablerat en gemensam rapporteringsmetod som utgår ifrån NCC:s pro­ jekt, anläggningar och produkter. I ett första steg matchas NCC:s verksamheter mot de ekonomiska verksamheter som definieras i taxonomiförordningen. De projekt, anläggningar och produkter som överensstämmer med någon av dessa verksamheter bedöms som taxonomitillämpliga. Majoriteten av dessa utvärderas sedan med fokus på större projekt där möjlighet finns för taxonomiförenlighet. Utvärdering görs utifrån de fastställda tekniska granskningskriterierna för att avgöra om det uppfyller kraven för att klassificeras som miljömäs­ sigt hållbart, det vill säga taxonomiförenligt. Tillämpning av taxonomins tekniska kriterier sker utifrån NCC:s gemensamma tolkning som har tagits fram bland annat från bransch­ gemensamma tolkningar i Sverige. Undantag finns i det fall där taxono­ min hänvisar till tillämpning av respektive lands nationella lagstiftning, t.ex. det tekniska kriteriet för beräkning av byggnadens primärenergi­ användning för minst tio procent där beräkningen grundar sig i respektive lands nationella kalkyleringsmetodik. Ibland kan även kravet tillämpas på olika sätt i länderna, t.ex. har Sverige ett interna tionellt verktyg för att följa upp tillämpning av kriterier i bilaga Annex C för farliga kemikalier, medan övriga länder har andra sätt att utvärdera tillämpning. För beskrivning av undantag i de olika länderna, se väsentliga bidrag och DNSH kriterier. Dubbelräkning förhindras genom att rapportering endast görs mot ett miljömål per projekt, anläggning eller produkt. Omsättning Total omsättning För NCC är omsättning enligt taxonomin och nettoomsättning enligt IFRS samma nyckeltal. Rapportering av omsättning enligt taxonomin är endast baserad på externa intäkter. För mer information, se not 1 Redovisningsprinciper samt not 2 Intäktsredovisning. Omsättning som omfattas av taxonomi (ej miljömässigt hållbar/ taxonomiförenlig) Omsättning som omfattas av taxonomin för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics är intäkter från entreprenad­ verksamhet. För NCC Property Development är försäljningar av projekt samt hyresintäkter från fastigheter tillämplig omsättning. NCC Industrys omsättning som omfattas av taxonomin är de delar som berör återvinning och återanvändning av material samt beläggning och underhåll av allmänna vägar. Miljömässigt hållbar omsättning (taxonomiförenlig) Som en konsekvens vid tillämpning av intäktsredovisning successivt över tid, i takt med färdigställandegraden, görs bedömning om en eko­ nomisk aktivitet är förenlig med taxonomin baserat på förutbestämda antaganden för projektet. Om dessa antaganden senare ändras kan den redovisade taxonomiförenliga omsättningen också komma att föränd­ ras. I bedömningen av projekten utgår NCC ifrån att de utförs i enlighet med beställning. Om NCC vid slutförandet av ett projekt identifierar en förändring i bedömning av huruvida projektets omsättning är taxonomi­ förenlig, redovisas denna ändrade bedömning vid nästa rapporterings­ tillfälle. För den del av NCC:s verksamhet som redovisar omsättning vid en viss tidpunkt utvärderas huruvida omsättningen är taxonomiförenlig eller inte efter projektets färdigställande. Kapitalutgifter Totala kapitalutgifter För NCC är kapitalutgifter enligt taxonomin och IFRS samma nyckeltal. För mer information, se not 15 Immateriella anläggningstillgångar, 16 Materiella anläggningstillgångar samt not 33 Leasing. Kapitalutgifter som omfattas av taxonomi NCC har fastställt att investeringar hänförliga till rörelsefastigheter, maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar byggnader samt nytt­ janderättstillgångar maskiner och inventarier avser tillämpliga kapital­ utgifter. Eftersom enskilda investeringar används i flertalet ekonomiska aktiviteter över dess livslängd har NCC fördelat investeringar i maskiner och inventarier som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärsområdes fördelning av nyckeltalet nettoomsättning. Nyttjande­ rättstillgångar inkluderas inte i allokeringen utan hanteras separat. Nytt­ janderättstillgångar i form av tyngre maskiner som har direkt koppling till ett enskilt projekt har rapporterats på motsvarande ekonomisk aktivi­ tet som projektets omsättning rapporterats mot. Nyttjanderättstill­ gångar avseende kontorslokaler (del av rörelsefastigheter) och fordon av klass M1 och N1 (del av nyttjanderättstillgångar maskiner och inven­ tarier) rapporteras som Ägande och förvärv av fastigheter respektive Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon. Driftsutgifter Totala driftsutgifter Eftersom IFRS saknar en tydlig vägledning för vilka kostnader som ska betraktas som rörelserelaterade driftskostnader återfinns inte begrep­ pet driftsutgifter i NCC:s finansiella rapportering. NCC har definierat driftsutgifter enligt taxonomin som utgifter för kortfristiga leasingavtal samt reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar rela­ terade till anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin. Driftsutgifter som omfattas av taxonomi Driftsutgifter uppstår ofta gemensamt för flera projekt och kan därför inte härledas direkt till en enskild taxonomiklassificerad aktivitet. I likhet med redovisningsprinciperna för kapitalutgifter har NCC därför fördelat driftsutgifter som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärs­ områdes andel av nyckeltalet nettoomsättning. Denna metod bedöms ge en konsekvent och rättvisande fördelning av kostnaderna i relation till hur verksamheten bedrivs. Detta utgör en förändring jämfört med 2024, då endast total driftsutgift rapporterades. Jämförelsetal har räknats om i enlighet med den uppdaterade principen. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    62Förvaltningsberättelse ===== SIDA 65 ===== Omsättning1) Räkenskapsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Minimiskyddsåtgärder Andel förenlig med taxonomi­ kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomi­ kraven (A.2.) omsättning, 2024 Kategori möjlig­ görande verksamhet Kategori omställnings­ verksamhetEkonomiska verksamheter Kod Omsättning Andel av omsätt­ ningen Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5 113 0,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J – – J J 0,2% – – Överföring och distribution av el CCM 4.9 108 0,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J – J J J J 0,5% E – Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 23 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J – J J 0,1% – – Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 72 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 0,1% E – Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 4 768 8,6% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 7,9% E – Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 1 479 2,7% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 5,0% – – Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 71 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J – J 0,0% – T Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 298 0,5% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J – – – – J 0,6% – – De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 6 933 12,4% 100% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 14,4% Varav möjliggörande verksamheter 4 949 8,9% 71,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 8,6% E Varav omställningsverksamheter 71 0,1% 1,0% – J J J J – J 0,0% T A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Elproduktion från vindkraft CCM 4.3/ CCA 4.3 148 0,3% 0,2% Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5/ CCA 4.5 343 0,6% 0,6% Överföring och distribution av el CCM 4.9/ CCA 4.9 190 0,3% 0,4% Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15/ CCA 4.15 835 1,5% 1,8% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.1/ CCA 5.1 1 348 2,4% 1,7% Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.2/ CCA 5.2 358 0,6% 0,5% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3/ CCA 5.3 1 112 2,0% 2,0% Förnyelse av uppsamling och rening av vatten CCM 5.4/ CCA 5.4 586 1,1% 1,0% Sortering och materialåtervinning av icke­farligt avfall CE 2.7 222 0,4% 0,4% Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13/ CCA 6.13 134 0,2% 0,2% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 556 1,0% 1,6% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 2 183 3,9% 3,1% Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM 6.16 763 1,4% 0,9% Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur CCM 6.17 91 0,2% 0,0% Uppförande av nya byggnader CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 16 234 29,1% 34,0% Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 4 329 7,8% 8,0% Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7/ CCA 7.7 14 0,0% 0,0% Underhåll av vägar och motorvägar CE 3.4 5 464 9,8% 8,5% Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur CCA 14.2 216 0,4% 0,4% Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 35 126 63,1% 65,3% A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2) 42 059 75,5% 79,7% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 13 658 24,5% TOTALT 55 717 100% 1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025. Andel av omsättning/totala omsättning Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 12,4% 64,9% CCA 0,0% 0,4% WTR 0,0% 0,0% CE 0,0% 10,2% PPC 0,0% 0,0% BIO 0,0% 0,0% Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    63Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 66 ===== Kapitalutgifter1) Räkenskapsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi­ kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomi­ kraven (A.2.) omsättning, 2024 Kategori möjlig­ görande verk samhet Kategori omställnings­ verksamhetEkonomiska verksamheter Kod Kapital­ utgifter Andel av kapital­ utgifterna Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonom Biologisk mångfald MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Överföring och distribution av el CCM 4.9 0 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J – J J J J 0,2% E – Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 1 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 0,1% E – Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 19 1,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 2,6% E – Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 20 1,2% 100% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 2,9% Varav möjliggörande verksamheter 20 1,2% 100% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 2,7% E Varav omställningsverksamheter 0 0,0% 0,0% – J J J J – J 0,0% T A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5/ CCA 4.5 1 0,0% 0,1% Överföring och distribution av el CCM 4.9/ CCA 4.9 0 0,0% 0,1% Lagring av vätgas CCM 4.12 / CCA 4.12 0 0,0% 0,5% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.1/ CCA 5.1 2 0,1% 0,4% Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.2/ CCA 5.2 0 0,0% 0,1% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3/ CCA 5.3 3 0,2% 0,5% Förnyelse av uppsamling och rening av vatten CCM 5.4/ CCA 5.4 1 0,1% 0,2% Sortering och materialåtervinning av icke­farligt avfall CE 2.7 77 4,8% 0,2% Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13/ CCA 6.13 0 0,0% 0,1% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 1 0,1% 0,6% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 34 2,1% 6,6% Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM 6.16 3 0,2% 0,4% Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon CCM 6.5 / CCA 6.5 277 17,3% 17,7% Uppförande av nya byggnader CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 45 2,8% 2,6% Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 9 0,5% 0,0% Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7/ CCA 7.7 126 7,8% 13,6% Underhåll av vägar och motorvägar CE 3.4 49 3,0% 1,7% Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 627 39,1% 45,4% A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 647 40,4% 48,3%  B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 955 59,6% TOTALT 1 602 100% Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 1,2% 32,5% CCA 0,0% 0,0% WTR 0,0% 0,0% CE 0,0% 7,8% PPC 0,0% 0,0% BIO 0,0% 0,0% 1) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    64Förvaltningsberättelse ===== SIDA 67 ===== Driftsutgifter1) Räkenskapsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Minimiskyddsåtgärder Taxonomi­ förenlig andel av drifts­ utgifterna, 2024 Kategori möjlig ­ görande verksamhet Kategori omställnings­ verksamhetEkonomiska verksamheter Kod Drifts utgifter Andel av drifts­ utgifter Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5 6 0,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J – – J J 0,2% – – Överföring och distribution av el CCM 4.9 15 0,5% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J – J J J J 0,9% E – Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 1 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J – J J 0,1% – – Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 4 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 0,1% E – Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 241 7,6% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 7,8% E – Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 80 2,5% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 2,4% – – Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 2 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J – J 0,0% – T Drifts utgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 350 11,0% 100% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 11,6% Varav möjliggörande verksamheter 261 8,2% 74,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% J J J J J J J 8,8% E Varav omställningsverksamheter 2 0,1% 0,7% J J J J J – J 0,0% T A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) Elproduktion från vindkraft CCM 4.3/ CCA 4.3 7 0,2% 0,1% Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5/ CCA 4.5 17 0,5% 1,2% Överföring och distribution av el CCM 4.9/ CCA 4.9 24 0,8% 0,9% Lagring av vätgas CCM 4.12 / CCA 4.12 10 0,3% 0,0% Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15/ CCA 4.15 87 2,7% 1,1% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.1/ CCA 5.1 99 3,1% 3,0% Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.2/ CCA 5.2 33 1,0% 0,4% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3/ CCA 5.3 91 2,9% 1,4% Förnyelse av uppsamling och rening av vatten CCM 5.4/ CCA 5.4 29 0,9% 0,5% Sortering och materialåtervinning av icke­farligt avfall CE 2.7 20 0,6% 2,3% Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13/ CCA 6.13 9 0,3% 0,1% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 24 0,8% 1,2% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 104 3,3% 3,9% Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM 6.16 46 1,4% 1,4% Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur CCM 6.17 4 0,1% 0,0% Uppförande av nya byggnader CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 790 24,9% 24,0% Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 263 8,3% 6,3% Underhåll av vägar och motorvägar CE 3.4 185 5,8% 8,3% Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur CCA 14.2 24 0,8% 0,2% Drifts utgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 867 58,9% 56,3% A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 2 217 70,0% 67,8% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 952 30,0% TOTALT 3 170 100% Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 11,0% 62,7% CCA 0,0% 0,8% WTR 0,0% 0,0% CE 0,0% 6,5% PPC 0,0% 0,0% BIO 0,0% 0,0% 1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    65Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 68 ===== E1 – Klimatförändringar Klimatet är en prioriterad fråga för NCC och byggbranschen står för en betydande andel av de totala utsläppen av växthusgaser. NCC strävar efter att minska utsläpp från hela värdekedjan, öka energieffektiviteten, fasa ut fossila energikällor och möjliggöra anpassning till klimatförändringarna genom att utveckla lösningar som stödjer kundernas klimatomställning. Underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont Anpassning till klimatförändringar Risk för finansiella konsekvenser om anpassning till klimatförändringar brister genom värdekedjan, både för egna lösningar samt hos leverantörer och kunder. Risk Hela värdekedjan Medel och lång Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Möjlighet Egen verksamhet Medel Begränsning av klimatförändringar Utsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och förvaltning. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel Beroende av material samt ökade krav på information om utsläpp innebär ökade kostnader och finansiella konsekvenser. Risk Uppströms Medel Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets begränsning av klimatförändringar. Möjlighet Egen verksamhet Medel Energi Energianvändning genom hela värdekedjan, från utvinning av material till produktion och användning. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel Ökade kostnader kopplat till ökade krav på omställning mot förnybar och fossilfri energi. Risk Uppströms, Egen verksamhet Medel Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades klimatför­ ändringar som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta bekräf­ tar tidigare analyser och NCC:s långsiktiga fokus på att minska utsläpp av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan. Klimat­ förändringar förblir ett centralt fokusområde för NCC eftersom stora mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan, och eftersom före­ taget både påverkar och påverkas av klimatomställningen. NCC:s kli­ matpåverkan kommer framför allt från de material som köps in och används i byggprocessen och från energianvändning i verksamhetens olika delar. NCC använder en betydande mängd energi för bland annat maskiner, uppvärmning, elektricitet på byggplatser samt vid produktion av asfalt. Uppströms i värdekedjan uppstår utsläpp framförallt vid utvin­ ning av jungfruligt material, tillhörande tillverkningsprocesser och trans­ porter, medan utsläppen nedströms främst relaterar till kundernas användning under driftsfasen. Utöver påverkan finns även finansiella risker och möjligheter. En finan­ siell risk är bristande anpassning av klimatförändringar i hela värde­ kedjan på grund av extrema väderförändringar. Detta kan leda till över­ svämningar och jordskred där anpassningsåtgärder kan behöva sättas in. Klimatförändringar kan också medföra en finansiell risk när råvaror blir kostsammare eller svåra att få tag i och kraven på information för­ svårar och ökar kostnaderna i leverantörsleden. För den egna verksam­ heten finns en finansiell risk i form av ökade kostnader för omställning till förnybar och fossilfri energi för att kunna fasa ut fossilt. De potentiella möjligheterna ligger i en ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till omställningen i samhället och hjälper kunder att anpassa sig till ett förändrat klimat och ett minskat klimatavtryck. Fördjupad klimatscenarioanalys för att fastställa väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter NCC har genomfört en klimatscenarioanalys för att testa resiliensen i verksamheten. Analysen genomfördes 2024 och uppdaterades hösten 2025. Analysen skapar förståelse förkoncernens exponering mot klimatrelaterade risker och möjligheter. Två scenarier användes: SSP5 8.5 för fysiska risker och NZE (IEA Net Zero) för övergångsrisker. De fysiska riskerna rör ökande frekvens av extrema väderhändelser samt långsiktiga förändringar som högre temperaturer och stigande havsnivåer. Övergångsriskerna rör striktare klimatrelaterade policyer, kunders förebyggande aktiviteter och energiomställning. Samtidigt finns affärsmöjligheter kopplade till klimatanpassning och utveckling av lösningar med reducerade utsläpp. Tabellen sammanfattar identifierade risker, sannolikhet, konsekvens och åtgärder. Inga tillgångar har identifierats som oförenliga med en klimatneutral ekonomi, men vissa asfaltanläggningar kräver fortsatt investering för att nå full fossilfrihet. NCC utvärderar först bruttorisker innan åtgärder och därefter kvarva­ rande risker efter åtgärder. Bedömningen baseras på kostnaden av ris­ kens konsekvens och omfattar hela värdekedjan: uppströms, egen verk­ samhet och nedströms. Tidshorisonter som används är kort (mindre än ett år), medellång (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år), likt i den strate­ giska riskprocessen. Resultaten ger input till den dubbla väsentlighets­ bedömningen som koordineras med processen för strategiska risker, se Förvaltningsberättelsen sidan 30. Osäkerhet finns i konsolideringen av affärsområdenas bedömningar då verksamheternas olika karaktär kan göra att den samlade bilden inte helt speglar respektive affärsområdes specifika risker. Analysen visar att verksamheten är motståndskraftig mot fysiska och övergångsrelaterade klimatförändringar, vilket visar att nuvarande åtgärder är tillräckliga för att hantera risker och positionera NCC att tillvarata affärsmöjligheter kopplade till klimatomställningen. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    66Förvaltningsberättelse ===== SIDA 69 ===== Beskrivning av identifierade och utvärderade klimatrelaterade risker och möjligheter Väsentliga bruttorisker Beskrivning/Effekt Sannolikhet Konsekvens Befintliga åtgärder Förändring efter åtgärd Övergångsrisk Förändringar av externa klimatrelaterade policyer och/eller legala förutsätt­ ningar som påverkar NCC Koldioxidprismekanismer till exempel högre priser på utsläpp av växthusga­ ser genom utsläppshandelssystem eller alla prismekanismer för koldi­ oxidutsläpp direkt eller indirekt via leverantörer. Kan inträffa Betydande • Optimera och minska användningen av material, bränsle och energi; använda förnybara och åter­ vunna material; samt substituera med material med lägre koldioxidintensitet • Hantera risker för högre priser genom anbud och kontrakt, samt uppföljning • Delta i projekt för att utveckla material med lägre klimatpåverkan Övergångsrisk Förändringar av externa klimatrelaterade policyer och/eller legala förutsätt­ ningar som påverkar NCC Ökad administration och arbets­ belastning på grund av utökade klimatrelaterade rapporteringskrav. Högst sannolik Allvarlig • Ökad digitalisering av datahantering, automation och kunskap • Optimerade processer för att minska arbetsbelastning Övergångsrisk NCC möter inte föränd­ rade klimatrelaterade behov eller krav från kunder snabbt nog Kunder ersätter produkter, projekt och/eller tjänster med alternativ med lägre (livscykel­) utsläpp från konkurrenter. Kan inträffa Betydande • Strategier för att reducera utsläpp av växthus­ gaser i byggprojekt • Fortsatt utfasning av fossila bränslen i verksamheten • Strategier för att utveckla kostnadseffektiva lösningar för klimatminskning för kunder. • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment Övergångsrisk Omställning till och tillgång på fossilfria energikällor Hårdare krav från kunder på elektrifie­ ring i projekt. Brist på förnybara alter­ nativ till ett konkurrenskraftigt pris. Leverantörer måste anpassa sig till fossilfri produktion, vilket kan leda till ökade investeringar och kostnader. Kan inträffa Betydande • Verktyg och metoder för att stödja elektrifieringsprocessen • Fortsatt bevakning av utvecklingen och möjlig­ heter till extern finansiering via statliga initiativ • Hantering av risker för högre priser genom anbud och kontrakt, samt uppföljning Akut fysisk risk Ökad frekvens och allvar­ lighetsgrad av extrema väderhändelser, såsom värmeböljor, stormar, översvämningar Förseningar i projektleverans (till exempel problem med material­ flödet från leverantörer). Akut skada på materiallager, siter eller byggnads­ och infrastrukturprojekt. Kan inträffa Betydande • Grundlig granskning av anbudsdokument och riskanalys för att bedöma och prissätta risker • Buffertaktiviteter och miljöriskbedömningar • Utvärdering av klimatrisker och sårbarhet, med beredskapsplaner för siter och byggarbetsplatser Kronisk fysisk risk Långsiktiga förändringar i klimatmönster såsom stigande medeltempera­ turer, stigande havsnivåer och variationer i vädret Högre havsnivåer och kraftiga regn kan påverka markens attraktivitet och öka kravet på motståndskraft i byggprojekt. Kan inträffa Betydande • Byggnormer säkerställer att konstruktioner klarar av klimatförändringar • Tillgång till teknisk expertis och standarder inom organisationen Väsentliga möjligheter Beskrivning/Effekt Sannolikhet Konsekvens Strategier för att realisera möjligheter Förändring Övergångsmöjlighet Förändringar i klimatre­ laterade behov hos och krav från nuvarande och framtida kunder Ökad efterfrågan på energieffektiva byggnader och affärsverksamhet relaterade till renovering och återan­ vändning i cirkulära modeller. Ökad efterfrågan på fossilfri energi och eldistribution. Kan inträffa Betydande • Design och konstruktion av spjutspetsprojekt ger kunskap om möjliga lösningar • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment Fysisk möjlighet Ökad frekvens och allvar­ lighetsgrad av extrema väderhändelser samt långsiktiga förändringar i klimatmönster som stigande medeltempera­ turer och havsnivåer Ökad efterfrågan på NCC:s produkter och/eller projekt som direkt stödjer kundernas och därigenom samhäl­ lets klimatanpassningsaktiviteter (till exempel invallning av städer, skyddsvallar, stormtunnlar). Kan inträffa Betydande • Specialisering inom segmentet • Följa utvecklingen i samhället och på marknaden • Framtagande av klimatguider för olika kundsegment Definitioner Sannolikhet: Konsekvens1): Högst osannolik Mindre (>10 MSEK) Osannolik Märkbar (>50 MSEK) Kan inträffa Allvarlig (>100 MSEK) Högst sannolik Betydande (>250 MSEK) 1) Termen “konsekvens” avser effekten på resultat efter finansiella poster och innebär att de potentiella resultaten eller konsekvenserna vid en riskbedömning mäts utifrån sin ekonomiska påverkan. Minskning av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd Inga förändringar av konse­ kvens eller sannolikhet efter åtgärd Ökning av konsekvens eller sannolikhet efter åtgärd Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    67Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 70 ===== 0 20 40 60 80 100  E1-1  Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar NCC har under 2025 utvecklat en koncerngemensam klimatomställ­ ningsplan utifrån bolagets identifierade påverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar. Planen konkretiserar hur NCC ska nå sina mål och minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalets 1,5­gradersmål. Planen omfattar hela värdekedjan, från leverantörsled och materialproduktion till den egna verksamheten och kundernas användning av byggnader och infrastruktur. Den bygger dels på befint­ liga klimatstrategier och planer i NCC:s affärsområden, dels på erkänd forskning och färdplaner i branschen. Affärsområdenas affärsstrategier, investeringsplanering och styrning är integrerade i planen. I planen beskrivs också hur arbetet med att begränsa klimatförändringar ska omsättas i praktiken genom prioriterade åtgärdsområden, nyckel­ aktiviteter och tillhörande investeringar, samt hur processen ska följas upp och utvärderas över tid. I detta avsnitt redovisas planens övergripande inriktning och roll i NCC:s klimatarbete, inklusive hur de huvudsakliga åtgärdsområdena kopplas till koncernens mål samt hur genomförandet integreras i den löpande verksamheten. Klimatomställningsplanen finns publicerad på NCC:s webbplats. NCC:s väg mot minskade utsläpp (% per åtgärdsområde) 2024 Tillväxt Material Transport Produktion Fordon och maskiner Använd­ ning av konstruk­ tioner Gap till mål 2030 Fortsatta åtgärder Upp­ skalning i värde­ kedjan Teknisk innovation Kompen­ sation 2045 Åtgärdsområden (Decarbonisation levers) NCC:s klimatomställningsplan fokuserar på de åtgärder som har störst påverkan. Till grund ligger en heltäckande analys och datainsamling för det nya basåret 2024, som ger en helhetsbild av värdekedjans totala utsläpp. Den visar att materialtillverkning och transporter i uppströms utsläpp står för majoriteten av de totala utsläppen. Med utgångspunkt i NCC:s värdekedja och koncernens affärsmodeller har NCC identifierat fem åtgärdsområden (decarbonisation levers), som tillsammans står för de största utsläppen i scope 1, 2 och 3. Här redovisas kortfattat NCC:s åtgärdsområden och nyckelaktiviteter för att minska utsläppen i värdekedjan. I diagrammet visas hur mycket varje åtgärdsområde beräknas bidra med för att minska växthusgasutsläppen fram till 2030. NCC har valt att ha ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020. NCC:s prognos för tillväxt illustreras i diagrammet som en utsläpp­ sökning för de kommande åren, vilket skapar ett gap mot målet för 2030. Ytterligare åtgärder behöver tas fram i samarbete med framtida kunder och leverantörer för att stänga detta gap. I diagrammet visas även en prognos för hur NCC ska nå nettonoll 2045. Det innebär ytterligare arbete med redan utvalda åtgärdsområden, upp­ skalning av aktiviteter i värdekedjan samt teknisk innovation. NCC kommer utvärdera behovet av kompensationsåtgärder. Material Genom tidig planering och strategiska samarbeten med leverantörer och kunder säkerställs optimerade konstruktioner, material med lågt klimatavtryck och en ökad användning av återbrukade och återvunna material. Forskning och innovation är en viktig möjliggörare, både hos materialproducenter och i NCC:s egen organisation. Kompetens­ utveckling och tidig samverkan med kund är centrala för att nå framgång likväl som klimatkalkyler under projektens olika faser. Transport Nyckelaktiviteter inkluderar strategiska leverantörssamarbeten, effekti­ visering av transporter samt utfasning av fossila bränslen. –42% Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    68Förvaltningsberättelse ===== SIDA 71 ===== E1-2  Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Efter den övergripande klimatomställningsplanen som beskriver hur NCC arbetar för att nå uppsatta mål, följer de policyer som anger vilka principer och åtaganden som styr arbetet. NCC har en miljöpolicy som omfattar området klimatförändringar. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar riktningen för väsentliga fokusom­ råden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn faststäl­ ler åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och NCC:s värdekedja. Policyn gäller för hela NCC­koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Inom området för klimat och energi åtar sig NCC att: • minska växthusgasutsläpp från värdekedjan för att uppfylla Parisavtalet • minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten • fasa ut fossila bränslen från den egna verksamheten NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti­korruption samt OECD:s riktlinjer för multi­ nationella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där NCC verkar. Cheferna för NCC:s affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfyllande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC­anställda. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk­ tiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV­1 på sidan 50. Produktion Nyckelaktiviteter är energieffektivisering, anpassade produktionsmeto­ der och övergång till fossilfria energikällor i asfaltverk och produktions­ anläggningar. Detta kompletteras av utfasning av fossila bränslen på byggarbetsplatser i kombination med ökad elektrifiering. Maskiner och fordon Användningen av maskiner och fordon i projekt och på siter är omfat­ tande och sker genom både egna lösningar och genom underentrepre­ nörer. Detta ställer krav på cirkulära initiativ och digitalisering såväl som utfasning av fossila bränslen och logistikoptimering. Användning av konstruktioner Energiprestanda för byggnader och anläggningar utformas för låg energi användning under drift och minskad klimatpåverkan under hela livscykeln. Kompetensutveckling och deltagande i innovationsprojekt möjliggör ständiga förbättringar. Mål och inriktning NCC:s långsiktiga mål är att uppnå nettonollutsläpp till 2045. Till 2030 ska utsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2), såväl som i värdekedjan (scope 3) minska med 42 procent. Detta motsvarar den minskningstakt som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5°C i enlighet med Parisavtalet. Planen är uppbyggd för att både hantera risker, reducera projektens klimatpåverkan och skapa affärsmöjligheter genom att NCC utvecklar lösningar som minskar kundernas klimatavtryck och stärker NCC:s position på marknaden. Styrning och uppföljning Klimatomställningsplanen är formellt godkänd av NCC:s styrelse och resultaten rapporteras årsvis till styrelsen. Koncernledningen följer upp klimatomställningens resultat och utveckling minst halvårsvis. Klimat­ mål är även en del av incitamentsprogram för ledande befattningsha­ vare. Affärsområdeschefer är ansvariga för att implementera hållbar­ hetsstrategier och skapa framdrift i sina respektive verksamheter. NCC:s Common Environment Team, där affärsområdenas hållbarhets­ chefer samt NCC:s ekonomi- och finansdirektör ingår, ansvarar för upp­ följning och revidering av åtgärder och målsättningar för klimatomställ­ ningsplanen. I tillägg till den långsiktiga planen mot nettonoll utvecklas årliga handlingsplaner med kortsiktiga målsättningar och KPI:er för att driva kontinuerlig förbättring och framsteg genom hela koncernen. Inlåsta utsläpp, investeringar och finansiell påverkan De största potentiella inlåsta utsläppen finns i produktionsanläggningar som asfaltverk samt i den tunga maskinparken. NCC hanterar dessa genom planerad utfasning kommande år. På så sätt minimeras risken för framtida teknisk, strukturell eller finansiell inlåsning. Detsamma gäller investeringarna där den mest väsentliga avser konvertering till fossilfria bränslen inom NCC Industry. Dessa investeringar integreras i bolagets ordinarie kapitalplanering. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    69Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 72 ===== E1-3  Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringar Under 2025 har ett omfattande arbete genomförts för att ta fram NCC:s klimatomställningsplan. Den bygger dels på befintliga klimatstrategier och planer i NCC:s affärsområden, dels på erkänd forskning och färd­ planer i branschen. Arbetet har skett i samarbete med forskare vid Chalmers tekniska högskola, med expertis inom byggsektorns utsläpps­ utveckling, lagkrav och teknisk innovation. Planen innehåller nyckelaktiviteter inom ett antal identifierade åtgärdsområden som ska möjliggöra NCC:s arbete med att minska utsläppen av växthusgaser mot nettonoll 2045. Varje affärsområde arbetar strategiskt med att omsätta nyckelåtgärder till praktiskt arbete där samarbete med kunden och tidig involvering i projektplanering är viktigt för att nå resultat. Resurser i form av kompetens, processer och arbetssätt säkerställs av ledningen i varje affärsområde. NCC har under flera år arbetat med att genomföra åtgärder för att minska klimatutsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2) vilket gett goda resultat. Med den nya klimatomställningsplanen förstärks arbetet med utsläppen i värdekedjan. Där fokus tidigare legat på ett urval av material, som färskbetong och armering, omfattar planen nu hela materialförsörjningen och fortsatt utfasning av fossila bränslen vid användning av maskiner, transporter och underentreprenörer. Arbetet med klimatomställningsplanen förutsätter ett nära samar­ bete med kunder med tydliga krav och ambitioner på klimatreducerat byggande och produkter med låga CO2­utsläpp. NCC är också beroende av att leverantörer driver på sin egen omställning till cirkulära råvaror och lösningar med lägre klimatpåverkan då majoriteten av NCC:s utsläpp är kopplade uppströms till leverantörerna. Andra åtgärder under året I NCC:s affärsområden sker ett strukturerat arbete för att minska klima­ tavtrycket från scope 3 kopplat till betong som är NCC:s största post på materialsidan. Sedan flera år har NCC arbetat med en koncerngemen­ sam strategi för betong vilken innebär att tillsammans med kunden opti­ mera konstruktionerna så att man väljer rätt material på rätt plats, en kvalitet och hållfasthet som säkerställer funktionen och samtidigt mini­ merar klimatavtrycket från färskbetong. Armeringsstål är en annan post där NCC har kunnat minska utsläp­ pen väsentligt de senaste åren. Inköpsfunktionen har arbetat med att utvärdera leverantörer även på klimatprestanda och där medvetna inköp från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåver­ kan har varit avgörande. EPD:er (miljövarudeklarationer för material) används i utvärdering av leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och kundernas krav. Analys, samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra intressenter är viktigt för genomförande av åtgärder och förändrade arbetssätt. Internt satsar NCC på kompetensutveckling, datainsamling och analys av data, för att kunna bidra med rätt expertis. Information om NCC:s åtgärder för att hantera väsentliga finansiella risker och möjligheter presenteras i tabellen över identifierade och utvär­ derade klimatrelaterade risker och möjligheter på sidan 67. Tidigare genomförda åtgärder och resultat kopplat till scope 1 och 2 Utsläppsintensitet 0 1 2 3 4 5 6 202520232021201920172015 Utsläppsintensitet är ett företagsspecifikt nyckeltal som baseras på utsläpp inom scope 1 och 2 (marknadsbaserade), i relation till nettoomsättningen. NCC påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten. När det gäller klimatutsläpp inom scope 1 och scope 2 kommer den största påverkan från NCC:s produktionsanläggningar för asfalt. Under året har arbetet med att minska utsläppen från den egna verksamheten fortsatt. NCC har lång erfarenhet av att ta fram metoder för att sänka klimatav­ trycket från asfaltens produktionsfas, vilket har resulterat i en sänkning på cirka 60 procent av utsläppen i scope 1 och 2 jämfört med 2015. Genom att jämföra utsläppen i ton CO2e från egen verksamhet med total omsättning får vi ett intensitetsmått som visar våra framsteg. En ökning av intensiteten 2025 beror delvis på att 2024 års omsätt­ ning var jämförelsevis ovanligt hög. Bidragande orsaker 2025 är konti­ nuerliga förbättringar i datainsamlingsarbetet samt ökad asfaltsproduk­ tion i regioner som ännu inte ställt om till förnybara bränslen, som gene­ rerat högre utsläpp under 2025. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    70Förvaltningsberättelse ===== SIDA 73 ===== E1-4  Mål för begränsning av klimatförändringar Mål för klimat NCC:s långsiktiga mål är att nå nettonollutsläpp till 2045 vilket ersätter det tidigare målet, klimatneutral 2045. Med detta avses en faktisk minskning av växthusgasutsläppen med minst 90 procent och reste­ rande reduktion genom relevanta kompensationsåtgärder. NCC:s arbete med att minska växthusgasutsläpp har pågått under flera år med sär­ skilt fokus på egna utsläpp i scope 1 och 2, och de material som har störst påverkan inom scope 3. NCC har under 2024 och 2025 arbetat med att kartlägga alla utsläpp i värdekedjan med särskilt fokus på att samla in och analysera leveran­ törsdata. Utsläppen från inköp av varor och tjänster utgör majoriteten av NCC:s utsläpp och datakvalitet och datatillgång i scope 3 är fortsatt en utmaning. Att kontinuerligt utveckla metoderna för datainsamling är därför viktigt för att minska beroendet av spendbaserade beräkningar. NCC har beslutat om ett nytt basår 2024, vilket omfattar alla väsent­ liga utsläpp inom scope 1, 2 och 3. Basåret har beräknats enligt GHG­ protokollet, baserat på en kombination av specifika leverantörsdata, extrapolering och spendbaserade beräkningar genom ett etablerat externt verktyg. Samtliga affärsområden och länder inom koncernen har inkluderats i beräkningen. Basåret anses vara representativt för NCC:s verksamhet, som innefattar en varierad projektportfölj och där inga externa faktorer som påverkar basåret har identifierats. För att inkludera redan genomförda utsläppsminskningar i arbetet med att fastställa målen för 2030 har NCC valt att ha ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020. Data från 2020 baseras på specifika leverantörsdata för bränsle, energi, färskbetong och armeringsstål. NCC:s referensmål för 2030 är vetenskapligt ut ­ formade i enlighet med den minskningstakt som krävs för att hålla den globala uppvärmningen begränsad till 1,5°C i linje med Parisavtalet. Mål i linje med Parisavtalet • Scope 1 och 2: 42 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (referensvärde, mätt i ton CO2e) • Scope 3: 42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (referensvärde, mätt i ton CO2e) Mål från basår 2024 • Scope 1 och 2: 8 procent minskning av egna utsläpp till 2030 (mätt i ton CO2e) • Scope 3: 38 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 (mätt i ton CO2e) Målet för scope 1 och 2 baseras på marknadsbaserad metod. Målet för scope 3 omfattar fyra utsläppskategorier, vilka utgör 97 procent av utsläppen i scope 3. Samma avgränsningar som används för rapporte­ ringen av utsläpp i avsnitt E1­6 har använts som underlag till målen. Kommentar kring utfall Utsläppen i scope 1 och 2 har minskat med 38,6 procent, cirka 73 000 ton CO2e, jämfört med referensvärdet vilket är i enlighet med NCC:s strategi för industriverksamheten. I scope 3 har utsläppen minskat med 10,3 procent jämfört med referensvärdet, cirka 114 000 ton CO2e. Arbe­ tet med att minska utsläppen har fortsatt under året, med särskilt fokus på klimatintensiva material såsom betong och stål vilket ger resultat. En översikt av utfallet gentemot basår 2024 i alla scope och katego­ rier kan ses i avsnitt E1­6 på sidan 73. Koppling till styrning och uppföljning Klimatmålen är integrerade i NCC:s affärsplaner och ledningssystem och följs upp kontinuerligt. Rapporteringen bygger på GHG­protokollets standarder för scope 1 och 2 (Corporate Standard) och scope 3 (Value Chain). För att nå målen har NCC tagit fram en omställningsplan som konkretiserar hur utsläppsminskningarna ska uppnås. Läs mer om omställningsplanen i avsnitt E1­1 på sidorna 68–69 och om åtgärder i avsnitt E1­3 på sidan 70. NCC:s klimatmål 2030 (Tusen ton CO2e) 0 300 600 900 1 200 1 500 Scope 3Scope 1 & 2  Referensvärde   Basår 2024   Utfall 2025   Mål 2030 190 1 106 1 041 992 642 120 117 110 –8%–42% –42% –38% Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    71Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 74 ===== Energianvändning och energimix (MWh) 2025 1 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter – 2 Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter  368 239  3 Bränsleförbrukning från naturgas  76 546  4 Bränsleförbrukning från andra fossila källor – 5 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor  6 384  6 Total användning av fossil energi (beräknad som summan av raderna 1–5)  451 169  Andel fossila källor i total energianvändning % 51,8 7 Användning från kärnenergikällor  3 771  Andel från kärnenergikällor i total energianvändning % 0,4 8 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.)  269 657  9 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor  145 870  10 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke­bränsleenergi 0 11 Total användning av förnybar energi (beräknad som summan av raderna 8–10)    415 527  Andel förnybara källor i total energianvändning % 47,7 Total energianvändning (beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11)   870 467   E1-5  Energianvändning och energimix Hela NCC:s verksamhet faller inom en ekonomisk sektor som finns defi­ nierad i EU NACE Classification for High Climate Impact Sectors (HCIS). Detta innebär att NCC är en viktig aktör för att minska de totala utsläp­ pen av växthusgaser. I tabellen redovisas NCC:s totala energianvänd­ ning, fördelad på fossila, kärntekniska och förnybara källor. Energianvändning (MWh)   Total användning av fossil energi, 52%   Användning från kärnenergikällor, 0%   Total användning av förnybar energi, 48% Redovisningsprinciper Uppgifter om inköp av drivmedel, el, värmeenergi och kylenergi samlas i möjligaste mån in direkt från NCC:s leverantörer. För att säkerställa full­ ständig täckningsgrad kompletteras dessa uppgifter med en utgiftsbase­ rad beräkning. Se redovisningsprinciper för datainsamling av scope 1 och 2. All insamlad data räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde. För fjärrvärme används i första hand den nationella genomsnittliga bränslemixen för fjärrvärmeproduktion, i andra hand leverantörsspecifik mix för att dela upp energin i fossila och förnybara energikällor. Vid fördelningen av el används marknadsbaserad metod. Detta inne­ bär att de avtal NCC har med elleverantörer har använts för att fastställa energimixen. För mindre leverantörer där inget certifikat erhållits har residualmixen för respektive land använts för att fördela elanvändningen i korrekt typ av energikälla. Bränsleblandningar fördelas utifrån andelen förnybara komponenter. Den förnybara andelen fastställs i första hand med leverantörsspecifik information och i andra hand med generella antaganden, såsom lag­ stadgade inblandningsnivåer. Förnybar andel allokeras till förnybara energikällor och resterande del till fossil råolja eller petroleumprodukter. Energiintensitet Tabellen visar NCC:s energiintensitet vars mått används för att följa utvecklingen av energiprestanda i relation till koncernens affärsvolym och utgör en indikator på effektiviteten i energianvändningen över tid. Energiintensitet per nettointäkt (MWh/MSEK) 2025 Total energianvändning per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/MSEK) 15,6 Nettointäkt ovan korrelerar med nettoomsättning i den finansiella rapporten, se koncernens resultaträkning på sidan 103. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    72Förvaltningsberättelse ===== SIDA 75 ===== E1-6  Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp    Retroaktivt  År för delmål och mål1) Växthusgasutsläpp scope 1 och scope 2 samt väsentliga scope 3 (ton CO2e)  2025 Basår 20242) 2025 / Basår % 2030 2045 Årligt mål i % / Basår Växthusgasutsläpp scope 1  114 225   116 526     Växthusgasutsläpp (platsbaserade) scope 2  2 713   6 991     Växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) scope 2  2 747   3 593     Totala marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och scope 23)  116 972   120 118  –2,6 110 427 19 039 –1,3 Växthusgasutsläpp scope 3, kategori 1, 3, 4 & 114)  991 612   1 040 934  –4,7 641 519 –6,4 Totala indirekta växthusgasutsläpp scope 3  1 020 776   1 073 852  –4,9 113 899 1 Inköpta varor och tjänster    779 680   849 107  2 Kapitalvaror  – – 3 Bränsle­ och energirelaterade verksamheter  38 050   48 062  4 Transport och distribution i tidigare led   107 415   79 329  5 Avfall genererat i verksamheter   889   691  6 Tjänsteresor   3 167   3 532  7 Anställdas pendling    14 090   15 026  8 Tillgångar som leasas i tidigare led  – – 9 Transport i senare led  – – 10 Bearbetning av sålda produkter  – – 11 Användning av sålda produkter   66 467   64 436  12 Slutbehandling av sålda produkter    11 018   13 669  13 Tillgångar som leasas i senare led   – –       14 Franchiseavtal  – –       15 Investeringar  – –          Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade)  1 137 714   1 197 369  –5,0       Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade)  1 137 748   1 193 971  –4,7   132 938   1) Målvärdena baseras på ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020, och motsvarar en total reduktion på 42 procent. Läs mer i avsnitt E1­4 på sidan 71. 2) Värdena i årets rapport skiljer sig från det som redovisades i hållbarhetsrapporten för 2024. Detta beror på uppdaterad leverantörsdata och ett heltäckande scope 3 för väsentliga kategorier. 3) Intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter står för 496 ton CO2e av redovisade scope 1 utsläpp och 5 ton CO2e av redovisade scope 2 utsläpp. 4) Rapporterad data avser de fyra kategorier som ingår i NCC:s mål för scope 3 till 2030. Scope 1, 2 och 3 (ton CO2e)   Scope 1, 10,1%   Scope 2, marknadsbaserade, 0,2%   Scope 3, 89,7% Scope 3 (ton CO2e)   Inköpta varor och tjänster, 76,4%   Bränsle- och energirelaterade verksamheter, 3,7%   Transport och distribution i tidigare led, 10,5%   Avfall genererat i verksamheter, 0,1%   Tjänsteresor, 0,3%   Anställdas pendling, 1,4%   Användning av sålda produkter, 6,5%   Slutbehandling av sålda produkter, 1,1% Kommentar kring utfall Utsläppen från uppströms transporter och distribution har ökat jämfört med basåret på grund av bättre datakvalitet och varierande projekttyper. Utsläpp från avfall genererat i verksamheten har också stigit, främst på grund av en större andel farligt avfall som driver utsläppen. Även utsläppen från användning av sålda produkter har ökat, dessa varierar från år till år beroende på antal och typ av färdigställda projekt. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    73Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 76 ===== Redovisningsprinciper Klimatrapporteringen följer GHG Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard för scope 1 och 2 samt Corporate Value Chain Stan­ dard för scope 3 om inte annat anges. NCC rapporterar på scope 1, 2 och väsentliga scope 3­kategorier. NCC inkluderar inte klimatkompensation vid beräkning av scope 1, 2 och 3. Tabellen visar NCC:s utsläppskatego­ rier och beskriver beräkningsmetoder och källor för emissionsfaktorer. Datainsamling Emissionsfaktorer Scope 1 Inkluderar direkta utsläpp från förbrän­ ning av bränsle till fordonsflotta och produktionsprocesser • Aktivitetsdata för drivmedel samlas i första hand in direkt från leverantörer och kompletteras vid behov med utgiftsbaserade beräkningar • All aktivitetsdata räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde • Bränsleblandningar baseras på andel förnybara komponenter, fastställd i första hand med leverantörsspecifik information och i andra hand generella antaganden, såsom lagstadgade inblandningsnivåer • DEFRA, Naturvårdsverket och faktorer från specifika leverantörer • Tank­to­Wheel faktorer • Inkluderar klimatgaserna CO2, CH4 och N2O Scope 2 Inkluderar indirekta utsläpp från elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla • Aktivitetsdata för inköp av el, fjärrvärme och fjärrkyla samlas i första hand in direkt från leverantörer och kompletteras vid behov med utgiftsbaserade beräkningar • All aktivitetsdata som inte fås i kWh räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde • El: Platsbaserade emissionsfaktorer kommer från AIB. För de marknadsbaserade beräkningarna prioriteras certifikat för ursprungsmärkt el som erhålls direkt från elhandelsleverantören. Andel el med certifikat är 91 procent. Den övriga elanvändningen som inte kan garantera ursprung beräknas genom residualmixen med emissionsfaktorer från AIB. • Fjärrvärme: Nationella emissionsfaktorer används, med undantag för Norge där en leverantörsspecifik emissionsfaktor tillämpas konsekvent för hela landet på grund av avsaknad av nationell faktor. Biogen CO2 är för tillfället inkluderat. • Fjärrkyla: Leverantörsspecifik emissionsfaktor har använts, vilken anses representativ då den speglar genomsnittlig fjärrkyla produktion Scope 3 1. Inköpta varor och tjänster Inkluderar köpta varor och tjänster Primär aktivitetsdata: 32 procent • Aktivitetsdata samlas i första hand in från leverantörer. För full täckning extrapoleras övriga leverantörer baserat på representativ materialför­ delning, fastställd med stöd av finansiell data. • Aktivitetsdatan samlas in genom förutbestämda mallar som skickas till leverantören • Utgiftsbaserad data används där ingen aktivitets­ data kunnat erhållas. Beräkning baseras på vilken typ av bransch leverantörer verkar inom. I vissa fall används interna inköpskategoriseringar för att beräkna ett resultat. • Emissionsfaktorerna som används inkluderar faserna A1­A3. Detta inkluderar råmaterial, transport till fabrik och tillverkning. • I första hand används EPD:er från leverantören som varorna och tjänsterna kommer från, i andra hand används generiska emis­ sionsfaktorer, i tredje hand används spendfaktorer för branscher eller specifika transaktionstyper från Exiobase Biogena utsläpp Biogena utsläpp avser koldioxid som uppstår vid förbränning av bio­ bränslen (t.ex. HVO, bioolja), vilka ingår i det biologiska kolkretsloppet. Beräkning av biogena utsläpp inom scope 3 är för närvarande inte möjlig på grund av begränsad datatillgång. Scope 2­utsläpp från biogena källor redovisas inte separat då tillämpade emissionsfaktorer inte skiljer på biogena och fossila utsläpp. Arbete pågår för att kunna fördela biogena utsläpp till scope 2 och 3. Biogena utsläpp scope 1 (ton CO2e) 2025 2024 Scope 1 84 469 80 917 Växthusgasintensitet Växthusgasintensitet visar hur mycket växthusgaser som genereras per intäktsenhet och används som ett nyckelmått för att följa klimat- prestanda över tid, oavsett förändringar i verksamhetens storlek eller marknadssammansättning. Växthusgasintensitet (ton CO 2e/MSEK) 2025 2024 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 20,4 19,4 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 20,4 19,4 Nettointäkt ovan korrelerar med nettoomsättningen i den finansiella rapporten, se koncernens resultaträkning på sidan 103. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    74Förvaltningsberättelse ===== SIDA 77 ===== Datainsamling Emissionsfaktorer Scope 3, fortsättning 2. Kapitalvaror Ej väsentlig för NCC då kapitalvaror i huvudsak leasas. I de fall kapitalvaror köps inkluderas tillhörande utsläpp i scope 3 kategori 1 (Inköpta varor och tjänster) 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Utvinning, produktion och transport av bränsle och energi Primär aktivitetsdata: 98 procent • Samma process och avgränsning som insamling av data för scope 1 och 2 • DEFRA och IEA • Faktorerna inkluderar utsläpp från utvinning, produktion och  transport av bränsle, el, fjärrvärme och fjärrkyla, samt transport­och distributionsförluster i till exempel elnätet 4. Transport och distribution i tidigare led Inkluderar transporter i fordon som inte ägs av NCC utan köps som en tjänst av ett transportföretag, både direkt köpta transporter och indirekt köpta transporter inkluderas (det vill säga transport av mate­ rial där transporten ingår i kostnaden) Primär aktivitetsdata: 55 procent • Primär aktivitetsdata från transportleverantörer, extrapolering med hjälp av utgiftsdata för att täcka 100 procent • Indirekta transporter beräknas baserat på materialtyp • Drivkraft Sverige, energimyndigheten, leverantörsspecifika Well­to­Wheel faktorer • SÅ Klimatcalc • Baseras på typ av bränsle som använts vid transport, inkluderar även el och rapporteras av transportleverantören • Boverkets emissionsfaktorer för A4 per materialtyp används för att beräkna indirekta transporter 5. Avfall genererat i verksamheter Inkluderar bygg­ och industriavfall från verksamheten, exklusive hushållsavfall, park­ och trädgårdsavfall, schaktmassor, slam och förorenat vatten Primär aktivitetsdata: 98 procent • Se redovisningsprinciper i avsnitt E5­5 (Resursutflöden) • DEFRA • Inkluderar utsläpp från transport till avfallsanläggning samt avfallsbehandling. Vid återanvändning, materialåtervinning eller energiåtervinning inkluderas inte vidare hantering, eftersom utsläpp från dessa processer allokeras till nästa användare. 6. Tjänsteresor Inkluderar utsläpp från resor i tjänsten som utförs i fordon som ej kontrolleras av NCC. Endast flyg­ och tågresor är inkluderade. Primär aktivitetsdata: 100 procent • Data samlas från resetjänsten som används vid bokning av affärsresor för NCC anställda • DEFRA • Well­to­Wheel faktorer 7. Anställdas pendling Inkluderar pendling till och från arbetsplat­ sen i fordon som ej kontrolleras av NCC Primär aktivitetsdata: 0 procent • Aktivitetsdata baseras på nationell resvaneunder­ sökning från Trafikanalys • NTM (Network for Transport Measures) • Well­to­Wheel faktorer 8. Tillgångar som leasas i tidigare led Ej väsentlig för NCC då relevanta utsläpp kopplade till energianvändning redan inkluderas i scope 1 och 2 9. Transport i senare led Ej väsentlig för NCC mot bakgrund av begränsad påverkansmöjlighet och tillgång till tillförlitlig data 10. Bearbetning av sålda produkter Ej väsentlig för NCC på grund av begränsad omfattning, påverkansmöjlighet och datatillgång 11. Användning av sålda produkter Inkluderar utsläpp som uppstår under användandefasen för färdigställda byggna­ der under rapporteringsåret där NCC haft kontroll över design­ och byggfasen. Detta inkluderar alla projekt av NCC Property Development och alla design and build contracts för NCC Building Sverige och NCC Building Nordics. Primär aktivitetsdata: 100 procent • Data från byggnader där energi användningen mätts upp efter färdigställande • Data från energicertifikat (beräknad data) för färdigställda byggnader • Byggnader antas ha en livslängd på 50 år • Baserat på land, typ av uppvärmning och energikälla appliceras en emissionsfaktor • Emissionsfaktorerna baseras på scenariobaserade antaganden som bygger på nationella och europeiska energi och klimat­ strategier under kommande 50 år. Metoden innebär betydande osäkerhet, men tillämpas konsekvent för att möjliggöra en långsiktig uppskattning. 12. Sluthantering av sålda produkter Inkluderar emissioner från sluthanteringen av färdigställda projekt under rapporterings­ året. Detta inkluderar alla projekt av NCC Property Development och alla design and build contracts för NCC Building Sverige och NCC Building Nordics. Primär aktivitetsdata: 65 procent • För projekt eller materialflöden används scha­ blonbaserade estimat, baserade på inköpta mängder av olika materialslag under året och antaganden om avfallshantering vid slutet av livscykeln • Emissionsfaktorer hämtade från Boverket, modul C3­C4, baserat på typ av material 13. Tillgångar som leasas i senare led Ej väsentlig för NCC då uthyrning till kunder inte sker i väsentlig omfattning 14. Franchiseavtal Ej tillämplig för NCC då koncernen inte bedriver verksamhet genom franchiseavtal 15. Investeringar Ej väsentlig för NCC då relevanta investeringar, såsom joint ventures eller joint operations, inkluderas fullt ut i rapportering av scope 1, 2 och 3 Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    75Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 78 ===== E4 – Biologisk mångfald och ekosystem Att bevara biologisk mångfald och fungerande ekosystem är en förut- sättning för långsiktig samhällsutveckling och därmed även för NCC:s affärsverksamhet. Mark och naturresurser utgör grunden för bygg- och anläggningssektorn och NCC arbetar aktivt för att förbättra biologisk mångfald både inom den egna verksamheten och i samarbete med kunder. Underämne Under- underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont Direkta påverkans- faktorer som leder till förlust av bio- logisk mångfald Direkt exploatering Användning av jungfruliga råmaterial såsom jord, kalksten, sand och järn. Faktisk negativ Uppströms Medel Ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader. Risk Uppströms Medel Förändrad markanvändning Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka förlust av biologisk mångfald beroende på geografisk placering och omfattning. Faktisk negativ Egen verksamhet Lång Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till biologisk mångfald och ekosystem Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades biologisk mångfald och ekosystem som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsäm­ nen. Detta bekräftar även tidigare analyser och intressentdialoger. Arbe­ tet är nära kopplat till klimatfrågan och till utvinningen av naturresurser. Samtidigt kan bolagets aktiviteter, särskilt vid markexploatering, materi­ alutvinning och byggnation, påverka lokala ekosystem och naturvärden negativt. Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är bero­ ende av användningen av landyta, vilket kan medföra förlust av biologisk mångfald beroende på aktiviteternas omfattning och geografiska läge. NCC:s verksamhet har påverkan lokalt där arbetet genomförs men också uppströms i värdekedjan. Uppströms i värdekedjan finns påver­ kan kopplat till råvaruutvinning, till exempel jord, kalksten, sand och järn, som kan förändra livsmiljöer och fragmentera landskap. Trä, som är ett förnybart material, kan också påverka den biologiska mångfalden bero­ ende på ursprung och avverkningsmetoder. Det finns också finansiella risker kopplade till området, då ett ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader som följd av exempel­ vis ökade prisnivåer, investeringar och skadat rykte vid eventuell negativ naturpåverkan. Som en del av kundkontraktet utvärderas i relevanta fall placeringen av projekt, produktionsplatser och stenbrott för att minimera riskerna att etablera nära biologiskt känsliga områden. Interna rutiner finns inom NCC:s affärsområden för att identifiera och hantera lokala risker kopp­ lade till biologisk mångfald, vilket gör att frågan också är en integrerad del av NCC:s projekt­ och platsledning. Policyer för biologisk mångfald och ekosystem NCC har en miljöpolicy som omfattar området naturresurser och eko­ system. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar riktningen för väsentliga fokusområden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn fastställer åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och vår värdekedja. Policyn gäller för hela NCC­koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Inom området för naturresurser och ekosystem åtar sig NCC att: • begränsa påverkan från förändrad markanvändning och arbeta för att förbättra den biologiska mångfalden i projekt och på produktions­ anläggningar • ansvarsfull hantering av mark för att förhindra förorening och sprid­ ning av främmande invasiva arter • ansvarsfull hantering av vatten och andra naturresurser NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti­korruption samt OECD:s riktlinjer för multina­ tionella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där vi verkar. Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande proces­ ser, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfy­ lande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säker­ ställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC­anställda. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk­ tiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV­1 på sidan 50. NCC tillämpar EU:s förenklingsregel och redovisar därför endast grundläggande information i detta avsnitt. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    76Förvaltningsberättelse ===== SIDA 79 ===== Åtgärder och resurser med avseende på biologisk mångfald och ekosystem Under 2025 har ett arbete påbörjats för att kartlägga var NCC:s aktivite­ ter påverkar biologiskt känsliga områden. Nya mätmetoder och metodi­ ker för insamling av data är under framtagande och är viktiga för att NCC ska kunna arbeta strategiskt med biologisk mångfald och eko­ system som väsentligt område. Befintliga IT-system kompletteras för att möta behovet av data inom detta område. Än så länge finns inga gemensamma aktiviteter eller fokusområden för NCC som helhet men det kommer att utvecklas framöver. Specifika åtgärder för att möta risker och möjligheter inom biologisk mångfald görs i varje affärsområde, såväl i projekt som på siter, i sam­ arbete med kunder och relevanta intressenter. Resurser läggs också på arbete med byggnadscertifieringar som ofta innehåller krav kopplade till biologisk mångfald. Det finns också möjligheter till positiv påverkan genom projekt som bidrar till ökad biologisk mångfald, exempelvis restaurering av våtmarker, byggandet av fiskvägar och ekodukter. Färdplan för Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI Affärsområdet NCC Industry har under 2025 skrivit på en branschge­ mensam färdplan för att öka den biologiska mångfalden i stentäkter i Sverige vilken sätter visionen om att stärka biologisk mångfald i regioner med täktverksamhet. Färdplanen sätter också ett tydligt mål om att antalet bergtäkter med åtgärder för biologisk mångfald ska öka med 50 procent till år 2030. Det handlar bland annat om att: • skapa livsmiljöer för rovfåglar, backsvalor, groddjur och insekter • anlägga småvatten och blomrika ytor för pollinatörer • hantera risker med invasiva arter • dela goda exempel och kunskap inom hela branschen NCC Industrys egen modell för ökad biologisk mångfald i stentäkter, NCC Kielo, är ett etablerat arbetssätt som utökas varje år med nya anläggningar. Mål för biologisk mångfald och ekosystem NCC har i nuläget inga övergripande mål fastställda inom biologisk mångfald och ekosystem. Det pågår ett arbete med att se över nuva­ rande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen. Identifiering av koppling till biologiskt känsliga områden  För att få en tydligare bild av hur NCC:s förändring av markanvändning påverkar den biologiska mångfalden görs en kartläggning av var NCC bedriver verksamhet i eller nära biologiskt känsliga områden. Ett arbete har påbörjats för att kartlägga geografiska koordinater för bygg- och anläggningsprojekt, aktiva bergtäkter och asfaltverk. Dessa sammanställs och matchas mot en databas över skyddade naturmiljöer, som innehåller uppgifter om internationella och nationella skyddsområden. Genom att koppla platskoordinater till en databas över skyddade områden så identifieras de projekt och anläggningar där verk­ samheten sammanfaller med biologiskt känsliga områden i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Resultatet kommer vara en del av underlaget för det kommande utvecklingsarbetet inom biologisk mångfald. Regelverk och tillstånd Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds­ och anmäl­ ningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry som bedriver asfalt­ och täktverksamhet men även genom bygg­ och anläggningsverksamhet inom NCC Buil­ ding Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Täkter och hamnar är tillståndspliktig verksamhet medan asfaltproduk­ tion som huvudregel är anmälningspliktig verksamhet. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndsplik­ tiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    77Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 80 ===== E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi Ett effektivt resursutnyttjande och ett ökat fokus på cirkularitet är centrala delar för NCC:s hållbarhetsarbete och bidrar till både minskad klimatpåver - kan och stärkt konkurrenskraft. Området är nära kopplat till klimatpåverkan, biologisk mångfald och leverantörskedjor, eftersom den rör hur material tas fram, används och återförs till kretsloppet. Underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont Resursinflöde, inkl resursanvändning Användande av stora mängder material i bygg­ och infrastrukturprojekt, ofta från jungfruliga källor. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel NCC erbjuder produkter av återvunnet ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material. Faktisk positiv Egen verksamhet Lång En omogen marknad för cirkulära material samt ökad efterfrågan på cirkularitet kan leda till finansiella konsekvenser. Risk Uppströms Medel Avfall Avfall genereras genom hela värdekedjan, från tillverkning av material, till konstruktion och sluthantering av byggnader och infrastruktur. Faktisk negativ Hela värdekedjan Medel Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning och cirkulär ekonomi Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades resursan­ vändning och cirkulär ekonomi som ett av NCC:s väsentliga hållbarhets­ ämnen. Detta ligger i linje med tidigare analyser som lyft upp resursef­ fektivitet och avfallshantering som strategiska frågor för NCC. Berörda samhällen har inte konsulterats specifikt för identifiering av resursan­ vändning som väsentligt hållbarhetsämne. NCC använder stora mängder material vilket har påverkan på resur­ sanvändningen i samhället i stort. För att möta utmaningarna kring jor­ dens ändliga resurser behöver NCC minska användningen av jungfruliga material och öka användningen av återbrukade eller återvunna material. De material som NCC främst använder sig av är betong, stål, trä, bitu­ men och stenmaterial, vilket skapar beroenden till jungfruliga råmaterial såsom kalksten, sand, järn, olja samt skogsråvara. Övriga varor som köps in består av olika byggvaror och prefabricerade produkter. Sam­ tidigt är påverkan betydande även vid användning av andra material, såsom berg- och jordmaterial, där slutna materialflöden är av stor betydelse. NCC:s affärsområde Industry erbjuder stenprodukter av återvunnet ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material, vilket bidrar till en positiv påverkan. Ett exempel är maskinsand skapad av krossat bergmaterial som ersätter den jungfruliga natursanden vid byggarbeten. Det faktum att marknaden är omogen vad gäller cirkulära material till­ sammans med ökad efterfrågan på cirkularitet utgör däremot en finan­ siell risk för NCC.  E5-1  Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi NCC har en miljöpolicy som omfattar området material och cirkularitet. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar rikt­ ningen för väsentliga fokusområden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn fastställer åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten och NCC:s värdekedja. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Inom området för material och cirkularitet åtar sig NCC att: • Utveckla produkter med lång livslängd och som är utformade för återbruk och återvinning • Öka användningen av återvunna och återbrukade material och produkter • Fasa ut farliga ämnen • Minimera avfall och optimera avfallshanteringen NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti­korruption samt OECD:s riktlinjer för multina­ tionella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där vi verkar. Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande proces­ ser, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfy­ lande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säker­ ställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av NCC­anställda. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk­ tiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se avsnitt GOV­1 på sidan 50. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    78Förvaltningsberättelse ===== SIDA 81 ===== E5-2  Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi NCC arbetar för ett effektivt resursutnyttjande, ökat återbruk och ökad användning av återvunnet material. Design­ och byggexpertis och att hjälpa kunder att göra välgrundade val stödjer ökad cirkularitet. NCC:s arbete rörande materialval, cirkularitet och avfall sker utifrån varje affärsområdes specifika förutsättningar och verksamhet, samt syftar till att minska användningen av material som har en negativ inverkan på miljö och människors hälsa. Centralt i detta arbete är ett effektivt resurs­ utnyttjande, inköp av material med lägre miljöpåverkan och ökad användning av återvunna material. Resursinflöde Inköp och resursanvändning NCC arbetar för att minska användningen av jungfruliga material och där har inköpsfunktionen en viktig roll. Senaste åren har NCC ökat sitt strategiska arbete med leverantörshantering för hela bolaget. Detta är ett system som stöttar i arbetet med att öka den generella transparen­ sen i värdekedjan och att etablera en beredskap för att kunna hantera både affärs­ och hållbarhetsrisker. Återvinning och återbruk Cirkularitet och återbruk är en av nyckelåtgärderna i NCC:s klimatomställ­ ningsplan. Det innebär fokus på materialval och design tillsammans med kunder för att möta krav på lägre klimatbelastning, mindre materialåtgång och minskad resursanvändning av jungfruliga material. Detta finns när­ mare beskrivet i avsnitt E1 på sidorna 66–75. För att minska resursanvändandet av jungfruligt material och behovet av att utvinna ändliga natursandreserver erbjuder affärsområde Indu­ stry maskinsand som alternativ till natursand. Maskinsanden skapas genom att krossa bergmaterial och är ett alternativ till natursand i betong, asfalt och för dränering. Affärsområdet Industry och divisionen Sten har en strategi som bygger på färdplanen för Sveriges Bergmateri­ alindustri, SBMI. Divisionen mäter andelen återvunna produkter i förhål­ lande till den totala försäljningen av stenmaterialprodukter. En ambition är att öka detta nyckeltal för att nå en betydande del av försäljningen, vilket i sin tur har en positiv effekt på den cirkulära ekonomin och resur­ sanvändningen. Vid byggprojekt görs specifika materialval utifrån både projektets och kundens behov, där även olika certifieringssystem kan ställa krav på mate­ rialval. NCC har under året arbetat med flera projekt med höga krav på återbruk och resursminimering, exempelvis Projekt Återbruket i Göteborg. Det handlar bland annat om att använda en större andel återbrukat mate­ rial, applicera ett standardiserat byggande med måttbeställda och prefa­ bricerade produkter för att minska spill, samt att projektera byggnader på ett sådant sätt att materialet går att återanvända och återvinna. Återbruk av hela byggdelar och material är fortfarande en omogen marknad för byggindustrin som helhet. NCC fokuserar främst på återbruk av stora byggnadsdelar såsom stommar av betong och stål då det ger det största bidraget kopplat till klimatpåverkan i husbyggnation, men även återbruk av mindre byggdelar testas och utvärderas. Det bedrivs forskning och utveckling inom området som nu skalas upp. NCC arbetar internt med att ta fram återbrukade produkter såsom spont och stenmaterial samt att återvinna asfalt (RAP) och använda den i egna asfaltsverk. Resursutflöde – Avfall Resursutflödet handlar dels om de byggnader och konstruktioner som NCC framställer, dels om det avfall och de restmaterial som uppstår i produktionen och hur dessa hanteras, återvinns eller återbrukas. Ambi­ tionen är att minimera mängden avfall som går till förbränning eller deponi och istället skapa cirkulära flöden där material kan användas på nytt i nya projekt. Arbetet omfattar både bygg­ och rivningsavfall samt interna processer för sortering, återvinning och samarbete med externa avfallsaktörer. De produkter som NCC framställer har lång livslängd, är reparerbara och återvinningsbara och huvuddelen av de inköpta materi­ alen hamnar i produkterna. Av det totala inflödet av material uppgår avfallet till endast en procent. NCC arbetar för att minimera och ansvarsfullt hantera avfall i enlighet med avfallshierarkins olika steg. De största avfallsströmmarna kommer från användningen av byggmaterial såsom betong, tegel, metall, gips, plast och trä. Arbetet med avfall på byggarbetsplatserna styrs genom löpande avstämningar av avfallsstatistik, uppföljning i produktionsmö­ ten och vid miljöronder. NCC har väl etablerade samarbeten med utvalda avfallsmottagare i respektive land som genom ramavtal tar hand om avfallet och förser NCC med specifik statistik för mottaget avfall. Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbets­ platserna eftersom det kan användas i andra projekt. NCC samarbetar internt mellan olika funktioner och affärsområden, men också med leve­ rantörer, för att utveckla nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen samt att återvinna eller återanvända material. NCC deltar även i pilotprojekt kring avfall och cirkularitet, till exempel för planglas vilket innebär att NCC numera kan återvinna glasmaterial från kasserade fönster, dörrar och fasader i samarbete med avfallsentrepre­ nör och glastillverkare. Cirkulär masshantering Vid infrastrukturprojekt är NCC:s ambition att inte schakta mer jord­ och bergmaterial än nödvändigt och NCC strävar efter att öka återanvänd­ ningen av schaktmassor. Återanvändning sker antingen inom det speci­ fika projektet eller i ett närliggande projekt som har behov av utfyllnads­ massor. En systematisk provtagning och kemisk analys görs av berget för att hitta lämpliga projekt för mottagning av material. NCC samarbe­ tar i branschspecifika utvecklingsprojekt för att göra det enklare för pro­ jekten att hitta cirkulära lösningar för uppkomna överskottsmassor. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    79Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 82 ===== E5-4  Resursinflöden Tabellen redovisar koncernens totala inflöde av material och produkter som köpts in under 2025 för att användas i produktion av byggnader, infrastruktur och anläggningar. Inflöde av produkter och material 2025 ton % Certifierat biologiskt material 99 259 1,8 Återvunnet material 1 625 718 28,9 Övriga produkter och material 3 901 968 69,3 Totalt inflöde av produkter och material 5 626 944 100 Redovisningsprinciper Resursinflödet som redovisas omfattar direkt material som NCC köper in och använder i produktionen av produkter. Schaktmassor är exklude­ rat. För material samlas i första hand data in direkt från leverantörerna och i andra hand används en utgiftsbaserad beräkning. För mer informa­ tion se redovisningen av scope 3 i avsnitt E1­6 på sidan 73. Andelen certifierat biologiskt material har estimerats med hjälp av utgiftsdata och innefattar löst trävirke med certifierat hållbart ursprung (FSC eller PEFC märkning) från NCC:s huvudleverantörer i Norden. Andelen återvunnet material är baserad på specifika uppgifter kring återvunnen asfalt och mängd armering med återvunnen andel. NCC kommer att utveckla metoden för att samla in data för fler material framöver. Återbrukat material är ej inkluderat, därmed finns ingen över­ lappning med återvunnet material. Resursinflöde (ton)  Övriga produkter och material, 69%  Certifierat biologiskt material, 2%  Återvunnet material, 29% Kommentar kring utfall NCC använder sig av stora mängder material där de viktigaste är betong, stål, trä, bitumen och stenmaterial. Övriga varor som köps in består av olika byggvaror och prefabricerade produkter. Totalt inflöde av material uppgick 2025 till 5 626 944 ton i en sammanställning av specifika data och spend­ baserade beräkningar. Av detta inflöde är cirka 2 procent trä och cirka 29 procent återvunnet material, där största andelen är återvunnen asfalt. Utfallet för totalt inflöde har osäkerheter då det baseras delvis på esti­ meringar. I och med att arbetet med datainsamling av inköpta material utvecklas kommer även datakvaliteten öka och resultatet stärkas. NCC har fokus på resurseffektivitet och att minimera spill. Det mate­ rial som köps in bygger upp de konstruktioner som lämnas vidare till kund. En mycket liten andel av inflödet blir till avfall, cirka 1 procent. Ett exempel när det gäller cirkularitet är NCC:s arbete med återvunnen asfalt. Koncernen har internt länge arbetat med återvinning av asfalt vilken tas in och omarbetas i egna asfaltanläggningar för att minska beroendet av jungfruligt material. Grafen redovisar andelen återvunnen asfalt i förhållande till total produktion. Återvunnen asfalt (RAP), % 0 10 20 30 202520232021201920172015 Andelen återvunnen asfalt (RAP) är ett företagsspecifikt nyckeltal.  E5-3  Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därige­ nom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål på koncernnivå inom området för resursanvändning och cirkulär ekonomi. I dagsläget har varje affärsområde egna KPI:er och mål som driver på en ökad sor­ teringsgrad för avfall vilket innebär att andelen återvunnet avfall ökat inom NCC från 50 procent 2018 till 80 procent 2025. Området resursan­ vändning och cirkularitet för inkommande varor är mer omoget och NCC arbetar därför med att hitta gemensamma lösningar kring återbruk och resursminimering för att minska användningen av jungfruliga råva­ ror till NCC:s verksamhet. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen. Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    80Förvaltningsberättelse ===== SIDA 83 ===== E5-5  Resursutflöden Tabellerna redovisar NCC:s totala avfall från produktions­ och projekt­ verksamheten uppdelat i de fraktioner som föreskrivs av branschen och i enlighet med redovisningskraven i ESRS. Avfall 2025 Totalt avfall ton % Total mängd avfall 59 891 100 Icke­återvunnet avfall 11 898 19,9 2025 Icke-farligt avfall ton % Återbruk 6 0,0 Materialåtervinning 47 987 80,1 Glas 129 0,2 Plast 1 733 2,9 Trä 13 048 21,8 Gips 3 737 6,2 Metall 8 904 14,9 Mineraler – Betong, tegel, kakel 18 962 31,7 Papper 980 1,6 Övriga återvunna material 494 0,8 Andra återvinningsförfaranden – – Totalt som avletts från bortskaffning 47 993 80,1 Förbränning 4 348 7,3 Deponi 2 103 3,5 Annat bortskaffningsförfarande 4 389 7,3 Totalt till bortskaffning 10 840 18,1 Totalt icke-farligt avfall 58 834 98,2 2025 Farligt avfall ton % Återbruk – – Materialåtervinning – – Andra återvinningsförfaranden – – Totalt som avletts från bortskaffning – – Förbränning 1 057 1,8 Deponi – – Annat bortskaffningsförfarande – – Totalt till bortskaffning 1 057 1,8 Totalt farligt avfall 1 057 1,8 Total mängd radioaktivt avfall – – Relationen mellan inflöde och avfall (%) Relationen mellan inflöde och avfall är ett företagsspecifikt nyckeltal. Kommentar kring utfall Den totala mängden avfall ökade något jämfört med föregående år. NCC har under 2025 utökat omfattningen av data för att nå full täckningsgrad samt gjort anpassningar till ESRS vilket innebär att 2025 års data inte är fullt ut jämförbar med tidigare år. Mängderna avfall varierar mellan åren beroende på aktuell projekt­ portfölj samt i vilket skede projekten befinner sig. Andelen återvunnet avfall ligger på samma nivå som tidigare år med 80 procent återvinning, vilket i tabellen syns som 20 procent icke­återvunnet avfall i enlighet med ESRS standard. NCC:s största fraktioner för återvunna material är metaller, mineraler och trä. Övrigt icke­farligt avfall som sänts för bortskaffning går till vidare sortering, till förbränning och en mindre andel till deponi. Andelen farligt avfall utav totalen är mindre än 2 procent vilket är på samma nivå som tidigare år. NCC:s avfall består huvudsakligen av bygg­ och rivningsavfall varför farligt avfall inte är en signifikant del av den totala mängden. Redovisningsprinciper Data inkluderar avfall från hela NCC:s verksamhet, såväl bygg­ och infra­ strukturprojekt som industrianläggningar exklusive hushållsavfall, park­ och trädgårdsavfall, schaktmassor, slam och förorenat vatten. Aktivitetsdata är i första hand insamlad från relevanta avfallsleveran­ törer, vilka utgörs av NCC:s avtalsanslutna leverantörer, kompletterat med övriga stora avfallsleverantörer. I begränsad omfattning används extrapolerad data baserad på aktivitetsdata. I dagsläget är data för avfall som återbrukas inte tillräckligt pålitlig eller tillgänglig. NCC har därför valt den konservativa vägen och redovi­ sar ingen siffra på återbrukat avfall för 2025. NCC genererar inget radioaktivt avfall. Huvuddelen av det farliga avfall som NCC genererar hanteras genom förbränning. För övriga behand­ lingsmetoder, såsom återvinning av elektronik och oljor, saknas i dags­ läget tillräckligt transparent och verifierbar information. Mot denna bak­ grund tillämpas ett konservativt angreppssätt, varvid allt farligt avfall redovisas under kategorin förbränning. Resursinflöde 100% Varav använt material 98,9% Varav avfall, 1,1% Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar NCC 2025    81Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 84 ===== S1 – Den egna arbetskraften Medarbetarna är centrala i NCC:s erbjudande att ge kunden tillgång till vår samlade byggexpertis och tillsammans förverkliga deras byggprojekt. Arbetet drivs huvudsakligen i projektform, på tillfälliga byggarbetsplatser, i komplexa miljöer och med styrning av involverade entreprenörer. Det kräver en stark säkerhetskultur och tydligt ledarskap. Underämne Under- underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont Arbetsvillkor Hälsa och säkerhet Riskfyllda arbetsmoment, främst inom de tre identifie­ rade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner. Faktisk negativ Egen verksamhet Kort Risk för ökade kostnader, eventuella böter och skadat rykte kopplat till bristande hälsa och säkerhet för medarbetare. Risk Egen verksamhet Kort Likabehandling och lika möjlig- heter för alla Utbildning och kompetens­ utveckling NCC erbjuder kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projektledning. Potentiell positiv Egen verksamhet Kort och medel Om NCC inte lyckas attrahera, behålla och utveckla rätt kompetens riskerar det att leda till finansiella konsekvenser. Risk Egen verksamhet Kort och medel Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete NCC har tillfredsställande könsfördelning på lednings­ nivå, men totalt sett är den ojämn, vilket riskerar att minoritetsgrupper löper större risk att missgynnas på grund omedveten partiskhet, fördomar och vanor. Potentiell negativ Egen verksamhet Medel Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till den egna arbetskraften Den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierade den egna arbets­ kraften som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta är fören­ ligt med NCC:s långsiktiga inriktning för kompetensförsörjning samt en säker och hälsosam arbetsmiljö är avgörande för verksamheten. Hälsa och säkerhet är ett väsentligt ämne med faktisk negativ påver­ kan på medarbetare. Byggarbetsplatserna innehåller riskfyllda arbets­ moment som kräver rätt kompetens, adekvat skyddsutrustning och en stark säkerhetskultur med högt riskmedvetande. Allvarliga incidenter inträffar främst inom tre högriskområden: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete i och runtomkring tunga maskiner. För att skapa säkra arbetsförhållanden utvecklar NCC rutiner, riktlinjer, utbildningar, verktyg och aktiviteter. Samtliga som arbetar på NCC:s arbetsplatser – både egna medarbetare och underentreprenörer – måste genomgå företagets introduktions­ och säkerhetsutbildning innan arbetet påbörjas. Bristande arbetsmiljö och säkerhet kan även innebära finansiella risker, bland annat i form av ökade kostnader, even­ tuella böter och negativ påverkan på NCC:s rykte. NCC är ett kunskapsbaserat företag som erbjuder ledande expertis inom byggbranschen genom hela den komplexa byggprocessen. Att ha kompetenta medarbetare är avgörande för NCC:s verksamhet och posi­ tion på marknaden. NCC har utvecklat en unik portfölj av program och utbildningar inom projektledning och ledarskap och erbjuder medarbe­ tarna kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa projektledning. Utbildning och kompetensutveckling har identifierats som en finan­ siell risk – om NCC inte kan leverera enligt kvalitet och lönsamhet eller inte kan utveckla, behålla eller rekrytera anställda med rätt kompetens. Samtidigt har NCC:s utbildningsutbud och övriga insatser inom kompe­ tensutveckling bedömts ha en potentiell positiv påverkan på den egna arbetskraften. En systematisk process för kompetensutveckling gör att medarbetarna har goda möjligheter att påverka sin egen utveckling och bygga attraktiv kompetens för ett varaktigt arbetsliv och en långsiktig karriär. Positiva effekter följs bland annat i ökad intern rörlighet till mer utmanande positioner och genom medarbetarnas skattning av sin egen utveckling i NCC:s medarbetarundersökning. NCC har identifierat en potentiell negativ påverkan inom området jäm­ ställdhet och lika möjligheter för alla. NCC verkar i en bransch som histo­ riskt har varit, och fortfarande är, mansdominerad. NCC har idag en jämn könsfördelning i de högsta ledningsgrupperna, men en ojämn könsfördelning sett på totalen av antal medarbetare och i ledande nyck­ elroller inom projektverksamheten och i övriga chefsbefattningar. I orga­ nisationer med ojämn könsfördelning kan minoritetsgrupper löpa större risk att missgynnas på grund av exempelvis omedveten partiskhet, för­ domar och vanor. Ännu har inte någon väsentlig påverkan identifierats på den egna arbetskraften kopplat till omställningsplaner för att minska negativ påverkan på miljön och skapa en grönare och klimatneutral verksamhet. NCC hade vid slutet av året 11 154 medarbetare, där medeltalet anställda under året var 11 440. Likt andra företag i branschen använder sig NCC av bemanning, underentreprenörer och konsulter vid behov. Bemanningspersonal och konsulter ingår i definitionen “egen personal” som “icke-anställda”. NCC har i huvudsak heltidsanställda och en mindre andel deltidsanställda, samt även säsongsanställda och praktikanter med förutbestämda arbetstider. NCC upphandlar projekt och tecknar avtal med underentreprenörer. För den del av arbetskraften som är anställda av de underentreprenörer som arbetar på NCC:s arbetsplatser ligger arbetsgivaransvaret hos det upphandlade företaget. Anställda hos underentreprenörer ingår därför inte i definitionen för den egna arbetskraften och redovisas i avsnittet S2 på sidorna 92–93. Sociala upplysningar Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    82Förvaltningsberättelse ===== SIDA 85 ===== S1-1  Policyer för den egna arbetskraften NCC har en uppförandekod samt policyer, direktiv och procedurer som är relevanta för den egna arbetskraften, som inkluderar processer och mekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande princi­ per för mänskliga rättigheter, ILO:s (Internationella arbetsorganisatio­ nen) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbets­ platsen samt OECD:s (The Organisation for Economic Co­operation and Development) riktlinjer för multinationella företag. NCC har även under­ tecknat FN:s Global Compact och stödjer de tio principerna om mänsk­ liga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. ILO:s deklaration ligger även till grund för Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklu­ sive Norge) vilket är infört i nationella lagar och förordningar. Respektive lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på samtliga nationella lagar och regleringar. Läs mer om NCC:s policyer i avsnitt GOV­1 på sidorna 49–50. NCC:s uppförandekod (Code of Conduct) behandlar medarbetarnas ansvar att bidra till en arbetsmiljö som präglas av en hög etisk standard och att aldrig tolerera någon form av diskriminering. Hälsa och säkerhet, mångfald, jämlikhet och inkludering, rättvisa arbetsvillkor och kompe­ tensutveckling är alla exempel på områden som omfattas av uppfö­ randekoden. I uppförandekodens avsnitt dedikerat till lärande och utveckling uttrycks även bolagets strävan efter att utveckla den bästa projektledningen inom byggbranschen. NCC:s önskvärda beteenden (Star behaviors) ligger till grund för NCC:s gemensamma kultur och vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet. Dessa adresserar önskvärda beteenden och inte accepterade beteenden relaterade till en högpresterande, kunskapsbaserad, säker, inkluderande och ansvarsfull företagskultur med hög etisk standard. Arbetsmiljöarbetet styrs av NCC:s koncerngemensamma policy och direktiv för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som berör förebyg­ gande av arbetsplatsolyckor och gäller för alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Styrdokumenten fungerar som en vägledning för hur vi ska fatta beslut och vidta åtgärder i önskad riktning mot koncernens mål att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiellt dödlig utgång. NCC:s arbetsmiljöpolicy och direktiv är integrerade i koncernens och affärsområdenas lednings­ system. NCC:s direktiv för regelefterlevnad anger NCC:s åtagande att till­ handahålla en säker, hälsosam, respektfull och laglig arbetsplats med arbetsvillkor som främjar rättvisa och jämlikhet och som är fri från alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkningar av mänskliga rät­ tigheter. Direktivet anger även att NCC inte tolererar några kränkningar av mänskliga rättigheter och berör områden som rättvisa arbetstider, löner, föreningsfrihet, att kunna gå med i en frivillig arbetstagarorganisa­ tion utan rädsla för repressalier, hot eller trakasserier och att förhandla kollektivt, samt en nolltoleranspolicy mot användning av barn­ eller tvångsarbete. Människohandel uttrycks inte specifikt i direktivet, men ingår i begreppet kränkningar mot mänskliga rättigheter. Som diskrimi­ neringsgrunder avses alla former av diskriminering som omfattas av unions lagstiftningen och nationell lagstiftning, inklusive etniskt ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, ålder, religion, politisk åskådning, nationell härkomst eller socialt ursprung. NCC har en koncerngemensam ersättningspolicy som ska säker­ ställa att NCC tillämpar korrekt och rättvis ersättning och förmåner på individuell nivå. I enlighet med FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter är NCC medvetna om koncernens åtagande att tillhandahålla åtgärder genom den egna verksamheten för att förhindra, mildra eller upphöra med potentiell eller faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter. NCC strävar efter att säkerställa att de som potentiellt påverkas av nega­ tiva konsekvenser för mänskliga rättigheter, som NCC kan ha orsakat eller bidragit till, har tillgång till lämplig gottgörelse, oavsett var de före­ kommer. Läs mer om exempel på åtgärder i avsnitt S1-3 på sidorna 84–85. Samtliga av NCC:s styrdokument finns tillgängliga för medarbetare på intranätet och är en del av den allmänna interna kommunikationen. NCC:s Uppförandekod finns tillgänglig för alla intressenter på NCC:s externa webbsida. Information finns med i onboarding av nya medarbe­ tare samt sprids och fördjupas ytterligare genom ämnesspecifika utbild­ ningar. Policy, direktiv och procedurer för hälsa och säkerhet är inarbe­ tade i affärsområdenas verksamhetssystem. Frågor kring regelefterlev­ nad, hälsa och säkerhet, mångfald samt inkludering och diskriminering ingår i NCC:s medarbetarundersökning. NCC strävar efter att ingen individ ska diskrimineras eller exkluderas på orättvisa grunder och gör i koncernens policyer inga åtaganden vad gäller positiv särbehandling av specifika grupper. Mångfald och inklude­ ring främjas generellt, vilket anges i NCC:s uppförandekod. För att stödja en effektiv styrning arbetar NCC i enlighet med ISO 45001 som kopplar till hälsa och säkerhet. Idag är väsentliga delar av verksamhetens enheter certifierade för ISO 45001 eller avser att bli certi­ fierade. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifie­ rade enligt ISO 45001 granskas även externt. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direkti­ vet, se avsnitt GOV­1 på sidan 50. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025    83Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 86 ===== S1-3  Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler för att uppmärksamma problem Rutiner för gottgörelse av negativ påverkan I enlighet med FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter är NCC medvetna om koncernens åtagande att tillhandahålla åtgärder genom den egna verksamheten för att förhindra, mildra eller upphöra med potentiell eller faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Merparten av NCC:s åtgärder är förebyggande eller avvärjande, genom exempelvis arbetsrutiner, verktyg, kontroller och kunskapshöjande insat­ ser. NCC strävar efter att säkerställa att de som potentiellt påverkas av negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, som NCC kan ha orsa­ kat eller bidragit till, har tillgång till lämplig gottgörelse, oavsett var de förekommer. Detta är en del av NCC:s direktiv för regelefterlevnad. NCC kräver att alla leverantörer och underleverantörer håller samma stan­ dard. Om en överträdelse av dessa bestämmelser skulle uppdagas kräver NCC en åtgärdsplan och/eller avsluta affärsrelationen med den berörda parten i enlighet med kontraktet och NCC:s uppförandekod för leverantörer. NCC accepterar inte någon form av diskriminering. Ingen medarbe­ tare ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, funk­ tionshinder, ålder eller av annan orsak. Skulle någon form av trakasse­ rier, diskriminering eller mobbning upptäckas har NCC handlingsplaner för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas och erbjuder stöd vid behov. Kanaler för att uppmärksamma problem Olyckor, tillbud samt negativa och positiva observationer rapporteras i NCC:s gemensamma rapporteringsverktyg Synergi. Detta kan göras online eller via en mobilapp. Synergi är tillgängligt för alla som befinner sig på någon av NCC:s arbetsplatser. Rapporteringen stödjer den ansva­ riga chefen i uppgiften att följa upp och driva förbättringsarbete. Rap­ portering av både positiva och negativa observationer främjar medarbe­ tarnas engagemang i säkerhetsarbetet och ger organisationen möjlig­ het att identifiera eventuella risker i ett tidigt skede och att lyfta fram goda exempel. Synergi används också för att från lokal till övergripande nivå identifiera risker och arbeta med förbättringsåtgärder. När en olycka inträffar och medarbetaren inte kan utföra sina ordinarie arbets­ uppgifter strävar NCC efter att erbjuda alternativa arbetsuppgifter så att medarbetaren kan återgå till arbete så snart som möjligt.  S1-2  Rutiner för kontakt med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan Kollektivavtal och social dialog NCC har ett väletablerat samarbete med fackliga organisationer, inklu­ sive skyddsombud. Kontakten sker i strukturerad dialog med arbetsta­ garrepresentanter och fackförbund enligt gällande lagar och kollektivav­ tal. Det inkluderar informationsdelning och möjlighet till samråd och arrangeras både planenligt i samarbetsforum enligt etablerad årsplan, vid exempelvis arbetsplatsmöten kopplat till den dagliga verksamheten samt dialog i samband med specifika händelser och processer enligt lag, avtal och etablerad praxis. NCC för social dialog i enlighet med lagkrav och kollektivavtal på de marknader där koncernen verkar, och samverkar i samrådsorgan såsom medbestämmanderåd och European Works Council. Dessa forum invol­ verar arbetstagarrepresentanter från de fackliga organisationer som finns representerade inom NCC. NCC deltar i ett antal externa forum och branschgemensamma initiativ, exempelvis för att verka för ökad säker­ het och en positiv inverkan på arbetsmiljön i byggbranschen. Bland er ­ farenhetsutbyten kan nämnas det europeiska nätverket ENCORD, Håll Nollan i Sverige och det danska samarbetet Business Panel vid det Nationella Forskningscentret för Arbetsmiljö. Medarbetardialog NCC för en löpande dialog med den egna arbetskraften med utgångs­ punkten att ge medarbetarna möjlighet till att framföra synpunkter, för­ slag på förbättringar och påverka sin arbetssituation så nära det dagliga arbetet som möjligt. Därför förs dialogen med den egna arbetskraften i hög utsträckning inom ramen för den löpande verksamheten på arbets­ platsen. Det sker strukturerat, exempelvis vid den dagliga säkerhets­ genomgången, vid arbetsmiljöuppföljningar, säkerhetsronder och vid andra arbetsplatsmöten. NCC:s medarbetarundersökning genomförs kvartalsvis för att fånga upp åsikter om bland annat ledarskap, utveckling och trivsel på arbets­ platsen. NCC:s uppförandekod, mångfald, likabehandling och inklude­ ring är andra ämnen som följs upp. Medarbetarundersökningen är både en möjlighet för medarbetarna att involvera sig i utvecklingen av den egna arbetsmiljön och ett verktyg i chefens arbetsmiljöarbete. Chefer är ansvariga för att följa upp medarbetarundersökningen i sina team, invol­ vera medarbetare i dialog om resultaten samt formulera och initiera för­ bättringsåtgärder i de fall det är motiverat. På en aggregerad nivå analy­ seras medarbetarundersökningen för att uppmärksamma om det finns grupper av människor som kan vara mer utsatta för påverkan. Det kan exempelvis handla om skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika roller, i olika länder. Segmentering av resultatet på olika grupperingar ger insikter om var och hur förbättringsarbete planeras mest effektivt. NCC:s HR­direktör ansvarar övergripande för hur medarbetarfrågor och ­processer drivs och följs upp. Varje koncerngemensam medarbe­ tarprocess har en processägare som ansvarar för att driva utveckling, ständiga förbättringar och följa upp att processerna fungerar. Som exempel är det NCC:s chef för hälsa och säkerhet som ansvarar för NCC:s gemensamma arbetsmiljösystem. Det operativa medarbetar­ ansvaret för att följa interna styrdokument och processer samt externa regleringar ligger inom affärsområdenas verksamhet och är en del av chefsansvaret på NCC. Som exempel delegeras ansvar för hälsa och säkerhet från vd ner genom linjeorganisationen. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    84Förvaltningsberättelse ===== SIDA 87 ===== S1-4  Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften De hållbarhetsämnen som har identifierats att ha väsentlig påverkan på den egna arbetskraften har en årsplan för gemensam utveckling och planerade insatser. Det finns en utsedd, ansvarig processägare för res­ pektive område och resurser tillsätts utifrån identifierade utvecklingsbe­ hov och uppskattat underhåll av process och redan lanserade aktiviteter. Under 2025 har inga större utvecklingsprojekt inom dessa områden medfört betydande kostnader, utöver de tillsatta resurserna i form av arbetsinsats från medarbetare inom respektive område. Hälsa och säkerhet NCC:s strategiska inriktning inom hälsa och säkerhet är att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiell dödlig utgång. Allvarliga incidenter förebyggs genom att fokusera på akti­ viteter relaterade till de tre högriskområdena: tunga lyft med kranar, arbete på hög höjd samt arbete i och runtomkring tunga maskiner. Aktivi­ teterna hanterar de grundläggande orsakerna till att incidenter uppstår, som identifierats i planering, säkra beteenden och att det finns starka barriärer mellan människan och risken för olycka. Varje affärsområde har handlingsplaner inom dessa områden som nu implementeras. Företagskulturen har en stor inverkan på arbetsmiljöarbetet. NCC:s omfattande arbete med att stärka kulturen med önskade beteenden, Star behaviors, innebär också att säkra beteenden lyfts fram och förstärks. NCC arbetar för att alla medarbetare, inhyrd personal och anställda hos underentreprenörer ska ha en god riskmedvetenhet. En avgörande faktor för ett systematiskt säkerhetsarbete är att de som ska utföra arbete på arbetsplatsen har rätt kompetens. NCC erbjuder medarbetarna ett stort antal utbildningar inom hälsa och säker­ het och kontrollerar att medarbetare har genomgått de utbildningar som krävs för att utföra vissa arbetsmoment på arbetsplatsen, innan arbetet påbörjas. Det är obligatoriskt för alla medarbetare, inhyrd personal och underen­ treprenörer, att innan arbete påbörjas på en NCC­arbetsplats i produktio­ nen genomgå den digitala säkerhetsutbildning som NCC utvecklat, NCC Site Introduction. NCC Site Introduction följer upp generella och specifika behörigheter samt håller på att synkroniseras med passerkort på byggar­ betsplatserna för att tillse att de som arbetar på arbetsplatsen har rätt behörighet och kompetens. Verktyget rullas ut i de nordiska länderna. Medarbetare förväntas rapportera misstänkta överträdelser av uppfö­ randekoden eller annan allvarlig oegentlighet. NCC:s kommunicerade process är att i första hand vända sig till chef eller till HR, men möjlighe­ ten att rapportera genom NCC:s visselblåsarlinje är alltid tillgänglig. Vis­ selblåsarlinjen är NCC:s egen kanal för visselblåsarärenden och inklude­ rar möjlighet att rapportera anonymt och är tillgänglig för både NCC:s medarbetare och externa intressenter. Visselblåsarlinjen hittas på intranätet MyNCC och på NCC:s externa webbplats. Head of Compli­ ance leder den interna utredningsprocessen och ansvarar för att säker­ ställa att alla misstänkta överträdelser av uppförandekoden eller annan bristande efterlevnad som anmäls via visselblåsarfunktionen blir bedömda, utredda och åtgärdade. För mer information om visselblåsar­ funktionen, se avsnitt G1 på sidorna 94–97. Frågor kring regelefterlevnad, hälsa och säkerhet, mångfald, likabe­ handling och inkludering samt icke­diskriminering är en del av NCC:s medarbetarundersökning. NCC följer upp resultaten från undersök­ ningen och övervakar kunskapen om, och tilltro till, de strukturer och processer som finns. Exempel på rutiner och åtgärder är: • Riskhantering och förebyggande arbete är inbyggt i NCC:s arbetsme­ toder. Exempelvis ska en riskbedömning göras innan produktionen startar, inklusive en säkerhetsanalys av alla riskfyllda arbetsmoment. • Skyddsronder sker löpande under produktionen och är en generell kontroll av arbetsmiljön för att identifiera risker och säkerställa en säker arbetsplats • Allvarliga incidenter som inrapporteras i Synergi analyseras för att identifiera var och hur risker uppstår och därmed kunna eliminera eller minimera arbetsmoment eller situationer som kan leda fram till olycksrisker. Denna analys är av grundläggande betydelse för arbets­ miljöarbetet och leder i de fall det behövs till uppdateringar av styrdo­ kument och arbetsrutiner. • NCC:s Time Out­koncept ger alla på arbetsplatsen möjlighet att avbryta arbetet om en riskfylld eller ohälsosam situation uppstår och att få situationen adresserad så att arbetet kan återupptas på ett säkert sätt • En daglig säkerhetsgenomgång genomförs för att göra medarbe­ tarna medvetna om potentiella risker i samband med dagens arbete och minimera riskerna innan arbetet påbörjas • Som chef på NCC förväntas du genomföra minst sex arbetsmiljöupp­ följningar per år. Chefens arbetsmiljöuppföljning uppmanar chefer att se över arbetsmiljön och identifiera risker och förbättringsområden i produktion. Den innebär en genomgång av hur arbetsmiljörutiner och ­processer fungerar och följs. • För att uppmuntra till ytterligare engagemang, öka säkerhetsmedve­ tenheten och stärka den gemensamma säkerhetskulturen, arrangerar NCC varje år en Awareness Day. Hela organisationen pausar sitt arbete för att tillsammans i arbetsgruppen reflektera och fokusera på arbetsmiljöfrågor. • NCC arrangerar årligen Health & Safety Week, då olika aktiviteter genomförs för att öka medvetenheten kring hälsa och säkerhet Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025    85Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 88 ===== Mångfald, likabehandling och inkludering NCC:s ambition är att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompe­ tenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande arbetsgrupper och aktivt arbeta för att ingen ska uteslutas på orättvisa grunder eller på grund av omedvetna fördomar. Arbetet bidrar till att NCC är ett attraktivt val för alla målgrupper som har den kompetens som NCC efterfrågar. En betydelsefull del av arbetet med mångfald och inkludering fokuse­ rar på att trygga likabehandling och informerade beslut inom koncernge­ mensamma medarbetarprocesser. Exempelvis att rekrytering och urval av kandidater utgår från objektiva grunder och bedömningar av kompe­ tenser och förmågor. Koncerngemensamma rutiner för uppföljning av medarbetarundersökningen stödjer kontinuerlig grupputveckling utifrån övertygelsen att inkluderande, öppna och trygga team presterar bättre. NCC har nolltolerans mot all form av diskriminering och trakasserier. För att leva upp till den ambitionen arbetar vi proaktivt med att bygga kunskap och medvetenhet om diskriminering och fördomar och stärka en kultur där alla känner ett ansvar för att agera på observationer av eventuella överträdelser. Utöver det finns en rutin som styr att team med en negativ avvikelse i medarbetarundersökningen inom området mång­ fald och inkludering ska upprätta en handlingsplan för att förbättra situ­ ationen. NCC driver ett antal initiativ för att stärka mångfald, likabehandling och inkludering. Utbildning och kompetensutveckling NCC erbjuder sina medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling uti­ från företagets och individens behov. NCC:s ledarskapsprogram omfat­ tar olika steg i en chefs utveckling. De olika utbildningsinsatserna kan omfatta fysiska träffar, e­learnings och andra kompetenshöjande aktivi­ teter samt längre utbildningsprogram. NCC främjar ett arbetssätt och en syn på utbildning och kompetensutveckling, där den största delen av utvecklingen är relaterad till lärande i det dagliga arbetet, nätverkande, mentorskap och genomförande av den individuella utvecklingsplan som ingår i medarbetarsamtalet. Genom NCC Learning platform, en koncerngemensam, digital, läro­ plattform har medarbetare tillgång till ett stort utbud av utbildningar i digital form samt även i kombination med klassrumsundervisning. Utbu­ det innehåller både NCC specifika, generella utbildningar och ämnes­ specifika specialutbildningar. Det är i Learning platform NCC kan följa upp genomförda utbildningar, på individnivå och på övergripande nivå. Medarbetarsamtalet är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja medarbetarens individuella utveckling. Det ingår i chefsansvaret att bjuda in medarbetare till ett årligt medarbetarsamtal. Medarbetarsamta­ let inkluderar flera delar såsom individens arbetssituation, individuella mål samt den individuella utvecklingsplanen. Medarbetare som börjar på NCC får en anpassad onboardingplan. Efter introduktionsperioden tar den ordinarie processen för medarbetarsamtal vid. Exempel på pågående kompetensutvecklingsprogram är: • NCC Mega Project Management Program riktar sig till NCC:s mest seniora och erfarna projektledare som ansvarar för företagets största och mest komplexa projekt. Genomförs bland annat tillsammans med Oxford Global Projects och Copenhagen Business School. • 2025 startade NCC Mid-size Project Management Program, riktat till seniora projektchefer och platschefer för stora och komplexa projekt. Över 70 deltagare har påbörjat kursen under hösten 2025. • Senior Executive Program tillsammans med IMD Business School i Lausanne, som riktar sig till divisions­ och avdelnings chefer • Strategic Leadership Program för de som bedöms kunna ta en mer senior chefsposition inom en snar framtid, genomförs med Handelshögskolan i Stockholm • Arbetsledarskolan, där yrkesmedarbetare vidareutbildar sig till arbetsledare • Samarbeten och kursverksamhet tillsammans med Han delshögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan och Copenhagen Business School • Workshops med affärsområdes­, division­ samt avdelnings­ ledning har under 2025 genomförts i hela NCC kring Star behaviors, för att stärka ett tydligt ledarskap inom NCC Exempel på initiativ för att stärka mångfald, likabehandling och inkludering: • Kunskapshöjande utbildningar och workshops för chefer och medarbetare, såsom omedvetna fördomar, generell träning i mångfald och inkludering för ledningsgrupper samt träning för hantering av diskriminering och trakasserier • Samarbeten för öka intresset för vår bransch och för tekniska ämnen, ex. Science girls i Danmark där tjejer på högstadiet får möta kvinnliga förebilder samt samarbete med Mattecentrum och informationsutbyte med skolor och yrkesvalskonsulenter i Sverige • Medlemskap i externa, relevanta nätverk för mångfalds­ och inkluderingsfrågor, såsom Diversity Charter Sweden i Sverige, Byggeriets Samfundsansvar i Danmark och Diversitas i Norge • Aktivt stöd till interna nätverk, såsom NCC:s kvinnliga nätverk Stella samt ung@NCC i Norge och Sverige • Inkluderande kommunikation och employer branding – lyfta fram förebilder och personer med olika bakgrund, ålder och erfarenheter i kommunikation och kompetensförsörjning Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    86Förvaltningsberättelse ===== SIDA 89 ===== S1-5  Mål för den egna arbetskraften Hälsa och säkerhet NCC ska erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö och målsättningen är att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiellt dödlig utgång. För att följa framdrift och efter­ levnad av strategi och regelverk har NCC valt att sätta ett mål för kon­ cernens olycksfallsfrekvens för L TIF4 för medarbetare på NCC (arbets­ relaterade olyckor som resulterar i mer än fyra kalenderdagars frånvaro per miljon arbetade timmar). Definitionen av L TIF är framtagen i linje med ILO:s grundläggande principer och branschstandard. NCC:s mål är att L TIF4 ska vara lika med eller mindre än 2,0 år 2026, med utpekade delmål på vägen. Målet för 2025 var att ha en olycksfalls­ frekvens för L TIF4 lika med eller mindre än 2,25. Under 2025 var denna olycksfallsfrekvens 3,5, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år och innebär att målet för året inte nåddes. Det visar på ett fortsatt behov av att stärka NCC:s förebyggande arbete samt att upprätthålla en stark riskmedvetenhet och säkerhetsledning i hela organisationen. Koncernansvariga för hälsa och säkerhet samt ansvariga för hälsa och säkerhet från respektive affärsområde utgör en permanent gruppe­ ring som regelbundet samlas och arbetar koordinerat med uppföljning och framdrift av mål och resultat. Det sätts ett särskilt fokus på enheter där olycksfallsfrekvensen ökat. Uppföljning av aktiviteter omfattar alla medarbetare och alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser. Koncernens mål för hälsa och säkerhet beslutas av koncernledningen. Till grund för datainformerade beslut finns statistik, medarbetarfeed­ back och annan input från hälsa­ och säkerhetsorganisationen. Samråd med fackliga representanter om mål och uppföljning samt initierade åtgärder inom hälsa och säkerhet sker löpande, exempelvis vid koncer­ nens medbestämmanderåd och europeiska företagsråd (EWC). Utfall för L TIF4 redovisas kvartalsvis som en del av NCC:s externa, finansiella kvartals- och årsrapportering. Utöver extern rapportering publiceras internt, varje kvartal, en mer omfattande rapport av arbetet med hälsa och säkerhet. Där ingår utfall L TIF4 med kommentarer och analys, men även ett antal ytterligare, betydelsefulla nyckelindikatorer för det dagliga arbetet redovisas. Syftet med den interna kommunikatio­ nen är att stärka medvetenhet, motivation och kunskap om arbetet med hälsa och säkerhet, för att driva förbättring. Den viktigaste nyckelindika­ torn; Allvarliga incidenter med faktiska eller potentiella allvarliga konse­ kvenser, visar en nedåtgående trend över tid. L TIF4 Mål 2026 ≤2,0 0 1 2 3 4 5 6 7 20262025202420232022202120202019201820172016 L TIF4 är ett företagsspecifikt nyckeltal och följer rapporteringsperioden december föregående period till och med november aktuell period.  Utfall   Mål Mångfald, likabehandling och inkludering NCC följer upp framdrift inom mångfald och inkludering genom att följa utvecklingen av ett antal gemensamma nyckelindikatorer. Utfallet vägle­ der vilka aktiviteter som bör prioriteras inom respektive affärsområde. NCC har valt att inte arbeta med koncerngemensamma mål. Uppföljning sker dels genom NCC:s medarbetarundersökning. Nyckel ­ indikatorer är frågor om medarbetarengagemang och upplevda trygghet kring att inte utsättas för diskriminering, trakasserier eller mobbning. För medarbetarengagemang 2025 är NCC:s övergripande resultat 8,0 av 10, vilket är över externt benchmark och i linje med tidigare år. På frågan om medarbetarna känner sig trygga med att inte utsättas för diskrimine­ ring, trakasserier eller mobbning hade NCC 2025 ett medelvärde på 8,9 av 10, vilket är över externt benchmark och bekräftar en positiv trend. Ambitionen är att resultatet ska ligga över jämförelseföretagen i under­ sökningen (jämförelsegruppen avser gruppen Tillverkning – kapital­ varor, där byggnation och ingenjörsteknik utgör nära 50 procent). Alla chefer är ansvariga för att följa upp medarbetarundersökningen i sina team, involvera medarbetare i dialog om resultaten samt att formulera och initiera förbättringsåtgärder i de fall det är motiverat. En ytterligare nyckelindikator är könsfördelningen i ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning. Riktvärdet är att ingen led­ ningsgrupp ska ha en fördelning där ett kön överskrider 70 procent av gruppens medlemmar. Av de totalt 71 ledningsgrupper som omfattas av mätningen levde 66 procent upp till riktvärdet avseende fördelning av kön. Resultatet bekräftar en positiv trend från tidigare år. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025    87Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 90 ===== S1-6  Uppgifter om företagets anställda Tabellerna ger en översikt över NCC:s anställda per land, kön och anställ­ ningsform. Rapporteringen syftar till att synliggöra struktur, mångfald och förändringar bland NCC:s medarbetare, och utgör ett underlag för att följa upp arbetet med social hållbarhet och jämställdhet. Antal anställda – per land och kön 2025 2024   Män  Kvinnor  Totalt  Män  Kvinnor  T otalt  Sverige  5 092 1 388 6 480 5 481 1 351 6 832 Norge  1 482 215 1 697 1 542 210 1 752 Danmark  1 909 322 2 231 1 859 326 2 185 Finland 573 166 739 663 177 840 Övriga  5 2 7 6 2 8 Totalt NCC  9 061 2 093 11 154 9 551 2 066 11 617 Antal anställda – anställningsform per kön    2025 2024   Män  Kvinnor   T otalt  Män  Kvinnor   T otalt  Tillsvidareanställning  8 805 2 040 10 845 9 255 2 019 11 274 Visstidsanställning  164 23 187 296 47 343 Behovsanställning  92 30 122 – – – Totalt NCC  9 061 2 093 11 154 9 551 2 066 11 617 Personalomsättning    2025 Antal anställda som lämnat företaget  850 Personalomsättning (%)  7,9 Antal anställda – anställningsomfattning per land och kön    2025 2024 Heltid Deltid Heltid Deltid   Män  Kvinnor   Män  Kvinnor   Män  Kvinnor   Män  Kvinnor   Sverige  5 046 1 356 46 32 5 434 1 323 47 28 Norge  1 468 202 14 13 1 515 199 27 11 Danmark  1 853 266 56 56 1 821 263 38 63 Finland 562 157 11 9 648 170 15 7 Övriga  5 2 0 0 6 2 0 0 Totalt NCC  8 934 1 983 127 110 9 424 1 957 127 109 Redovisningsprinciper Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhets­ året. Anställda som blivit uppsagda inkluderas tills deras anställning löper ut, oavsett om de har varit arbetsbefriade från alla eller vissa av sina uppgifter under uppsägningsperioden. NCC rapporterar könsfördel­ ning per man och kvinna, som är de juridiska könen i Norden. Data har samlats in från HR­ och lönesystem och avser samtliga dotterbolag, med undantag för personalomsättning där endast bolag i NCC:s kon­ cerngemensamma HR­ och lönesystem ingår. Dotterbolag med egna HR­ och lönesystem utgör mindre än tre procent. NCC följer frivillig per­ sonalomsättning och inkluderar inte pensioneringar, avsked eller döds­ fall i definitionen för personalomsättning. Uppgift om antal anställda under rapporteringsperioden kan också hittas i not 4 i de finansiella rapporterna på sidan 115. 2025 är första året för rapportering av behovsanställning. Det avser timanställda och inkluderar exempelvis student­ och feriejobb, pensio­ närer/seniora konsulter.  S1-8  Kollektivavtalstäckning och social dialog NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medar­ betares rättigheter i förhållande till arbetsgivaren på samtliga markna­ der och rutiner för social dialog i enlighet med lagkrav och kollektivavtal på de marknader där vi verkar. Kollektivavtalstäckning och social dialog   Kollektivavtalstäckning  Social dialog  Täckningsgrad  Anställda i EES  Anställda utanför EES  Företrädare på arbetsplatsen  0–19%        20–39%      40–59%  Danmark Norge     60–79%  Finland     80–100%  Sverige   Danmark Finland Norge Sverige Redovisningsprinciper Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhets­ året. Data samlas in från HR­ och lönesystem och från arbetsrättsenhet i respektive land. Lagar och avtalsstruktur avseende kollektivavtal skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. NCC gör en strikt tolkning av vad kollektivavtalstäckning innebär. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    88Förvaltningsberättelse ===== SIDA 91 ===== S1-9  Mångfaldsindikatorer NCC strävar efter en god balans både när det kommer till köns­ och åldersfördelning. Uppföljningen synliggör NCC:s arbete med mångfald och inkludering, både på ledningsnivå och för hela koncernen. Rapporte­ ringen fungerar som ett verktyg för att följa upp arbetet med jämställd­ het, likabehandling och långsiktig kompetensförsörjning. Könsfördelning ledningsgrupper    2025 2024   Män  Kvinnor  Män  Kvinnor   Antal  %   Antal  %  Antal  %   Antal  %  Styrelse  4 57 3 43 4 57 3 43 Koncernledning  6 50 6 50 6 50 6 50 Ledningsgrupper  450 62 270 38 430 64 237 36 Den totala könsfördelningen är 81 procent män och 19 procent kvinnor. Det är en liten ökning av andelen kvinnor från föregående år, vilket bekräftas av en motsvarande ökning av andelen kvinnor i lednings­ grupper. Åldersfördelning    2025 2024 <30 år  1 307 1 433 30–50 år  5 611 5 870 >50 år  4 236 4 314 Redovisningsprinciper Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av verksamhets­ året. Data har samlats in från HR­ och lönesystem samt manuellt för ledningsgrupper. Ledningsgrupper inkluderar alla led ningsgrupper från koncernledningen till avdelningsledning eller motsvarande. Styrelsen består av ledamöter valda på bolagsstämman. Styrelseledamöter valda av de anställda ingår inte i uppgifterna.  S1-13  Mått för utbildning och kompetensutveckling NCC följer kontinuerligt upp effekten av genomförda utbildningar. Detta sker på flera sätt, främst i syfte att följa upp effekten av utbildningen i deltagarnas dagliga arbete. Några exempel på uppföljning är: • Direkt efter programmet tillfrågas deltagarna om de kan omsätta utbildningen i praktiken • Utifrån mål och syfte sätter chef och deltagare upp individuella mål som följs upp under och efter utbildningen • Effektutvärdering efter sex månader upp till två år efter avslutat program NCC kan följa vilka utbildningar som medarbetarna genomför i den koncerngemensamma läroplattformen NCC Learning Platform, som omfattar merparten av NCC:s digitala kurser samt de större NCC­unika utbildningsprogrammen. Genom att estimera tidsåtgång för e­learnings och program kan ett riktvärde för antalet utbildningstimmar per med­ arbetare räknas ut. Då deltagande i externa kurser och andra utbildnings­ former ej registrerade i Learning platform inte finns med i underlaget för beräkningarna är det verkliga medelvärdet betydligt högre. 2025 var medeltalet utbildningstimmar per anställd i NCC 9,1 h/med­ arbetare. Kvinnor har i medeltal 10,6 h jämfört med män som har 8,7 h. Medarbetarsamtalet är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja medarbetarens individuella utveckling. Det inkluderar flera delar såsom individens arbetssituation, individuella mål samt den individuella utveck­ lingsplanen. Samtliga medarbetare ska ha ett medarbetarsamtal med sin chef. Medarbetare och chef kan välja att spara dokumentation av medarbe­ tarsamtalen i NCC Learning platform. Det gör att NCC kan följa upp andelen genomförda samtal som har lagrats digitalt på plattformen. I dagsläget följer NCC inte upp andelen genomförda samtal som lagras på annat sätt. Andelen yrkesmedarbetare som använder Learning plat­ form för att lagra medarbetarsamtalet är fortfarande för låg för att utgöra en grund för en uppföljning av genomförandegrad. Genom en uppföljning av de medarbetarsamtal som aktiverats i Lear­ ning platform följer NCC andelen av tjänstemän som deltagit i medarbe­ tarsamtal 2025. Det ger en indikation på genomförandegrad, även om den verkliga andelen är högre. NCC har som ett fokusområde under 2026 att höja andelen lagrade medarbetarsamtal i Learning platform. En jämförelse mellan kvinnor och män visar att 79 procent av kvin­ norna deltog i samtal och 73 procent av männen. Redovisningsprinciper Medarbetardata avser medarbetare i koncernens HR­ och lönesystem. Medarbetardata för utbildningstimmar avser anställda vid utgången av verksamhetsåret och avser utbildning som har genomförts via NCC:s läroplattform under verksamhetsåret. Deltagande i externa kurser och andra utbildningsformer ej registrerade i Learning Platform ingår inte. Medarbetardata för medarbetarsamtal avser anställda tjänstemän vid utgången av verksamhetsåret som avslutat onboardingprocessen till NCC och avser medarbetarsamtal dokumenterade i läroplattformen. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025    89Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 92 ===== S1-14  Mått för arbetsmiljö Ledningssystemet för hälsa och säkerhet omfattar alla (100 procent) som arbetar på NCC:s arbetsplatser, det vill säga NCC­anställda, inhyrd personal och underleverantörer. NCC:s interna arbetsmiljöorganisation upprätthåller ledningssystemet. Internrevisioner sker kontinuerligt. Antalet incidenter med potentiella eller faktiska dödliga konsekvenser minskar från tidigare år, vilket bekräftar att NCC:s långsiktiga fokus på att hantera risksituationer med hög allvarlighetsgrad ger resultat. NCC har ett koncerngemensamt mål för L TIF4. För mer information, se avsnitt S1­5 på sidan 87. Redovisningsprinciper Data för NCC:s anställda är hämtad från NCC:s system för arbetsmiljö och tid­ och lönesystem. Underentreprenörer inkluderar i årets redovis­ ning inhyrd personal. Syftet är att transparent redovisa data för alla som arbetar på NCC:s arbetsplatser samt behålla kontinuitet i rapportering en. Arbetade timmar för NCC:s personal är baserat på verkliga timmar. Olycksfallsfrekvens mäts som antalet olyckor med en dags frånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar (L TIF1). Rapporterade data från och med 2025 avser kalenderår. Rapporte­ rade data för 2024 och tidigare avser perioden december föregående period till och med november aktuell period. NCC:s definition av arbetsrelaterad olycka inkluderar olyckor som leder till medicinsk behandling. NCC:s definition av en allvarlig incident är oönskade händelser som orsakat, eller rimligen kunnat orsaka, allvarlig skada. Här inkluderas arbetsolyckor och allvarliga tillbud. En allvarlig skada innebär förlust av kroppsdelar och/eller funktionsnedsättning, eller är förenad med dödsfall. Arbetsrelaterade olyckor/skador samt dödsolyckor NCC:s anställda   Arbetsrelaterade dödsolyckor  Olycksfallsfrekvens för arbetsrelaterade dödsolyckor  Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador  Olycksfallsfrekvens för mycket allvarliga arbetsrelaterade skador    2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Sverige  0 1 0 0,08 3 7 0,28 0,37 Norge  0 0 0 0,00 0 0 0,00 0,00 Danmark  0 0 0 0,00 0 3 0,00 0,16 Finland  0 0 0 0,00 1 0 0,79 0,00 Totalt  0 1 0 0,05 4 10 0,22 0,52 Registrerbara arbetsrelaterade olyckor samt frånvarodagar NCC:s anställda   Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer  Olycksfallsfrekvens för olyckor med en dags frånvaro eller mer Antal frånvarodagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsolyckor   2025 2024 2025 2024 2025 Sverige  77 82 7,2 7,4  1 742  Norge  7 9 2,5 3,0  162  Danmark  35 39 9,7 11,0  551  Finland  3 5 2,4 3,6  109  Totalt  122 135 6,7 7,1  2 564    Arbetsrelaterade olyckor/skador, samt dödsfall underentreprenörer    Arbetsrelaterade dödsolyckor  Mycket allvarliga arbetsrelaterade skador  Olyckor/skador med en dags sjukfrånvaro eller mer    2025 2024 2025 2024 2025 2024 Sverige  0 0 4 5 108 110 Norge  0 0 0 0 10 6 Danmark  0 0 1 2 64 46 Finland  0 0 0 6 23 22 Totalt  0 0 5 13 205 184 Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    90Förvaltningsberättelse ===== SIDA 93 ===== S1-17  Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Under 2025 har 5 incidenter rörande diskriminering inrapporterats under året. Av dessa har 2 inkommit via NCC:s visselblåsarkanal. Incidentrap­ portering via visselblåsarkanalen ger anmälaren valmöjlighet att vara anonym eller ej. NCC följer därav inte andelen inrapporterade incidenter där anmälaren är en medarbetare hos NCC. Inga (0) människorättsrelaterade ärenden avseende den egna arbets­ kraften rapporterades i NCC:s visselblåsarkanal och bedömts vara all­ varliga. Inga (0) andra fall har identifierats som allvarliga människorätts- relaterade incidenter under rapporteringsperioden. I linje med detta utfärdades inga (0 MSEK) böter, viten eller ersättningar under 2025. Redovisningsprinciper Data har hämtats från NCC:s ärendehanteringssystem för visselblåsar­ kanalen samt genom manuell inhämtning.  S1-16  Ersättningsindikatorer NCC utför lönekartläggningar i enlighet med lokal lagstiftning och kollektivavtal i alla nordiska länder. Detta inkluderar analys för att säkerställa lika lön för lika arbete. Ersättning     2025 Löneklyfta (löneskillnad mellan män och kvinnor/lönenivå män), % 3 Årlig total ersättningskvot 25 Redovisningsprinciper Måttet löneklyfta omfattar medarbetare i koncernens lönesystem som varit anställda med rapporterad tid och utbetald lön under rapporte­ ringsperioden. Dotterbolag med egna system utgör mindre än tre pro­ cent. Bruttotimlönen definieras som bruttolön per faktiskt arbetad och betald timme. Lönegapet redovisas ojusterat och påverkas av fördel­ ningen av olika yrkeskategorier i respektive land samt av marknads­ och valutaeffekter. Beräkningsmetoden kommer framöver att anpassas i enlighet med de rapporteringskrav som gäller i respektive land enligt EU:s direktiv om lönetransparens. Årlig total ersättningskvot beräknas som årlig total ersättning för högst betalda personen i förhållande till medelvärde för total ersättning för alla anställda. Ersättningskvot är baserad på data från NCC:s ersättningsrapport. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025    91Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 94 ===== S2 – Arbetstagare i värdekedjan Som aktör i byggsektorn med verksamhet i Norden är NCC beroende av ett omfattande nätverk av leverantörer, inom EU och globalt. Majoriteten av affärsrelationerna är regionala, men sträcker sig ibland till högriskländer där rimliga arbetsvillkor riskerar att inte tillgodoses. Arbetstagare i värde - kedjan utgör därmed en central intressent för NCC:s hållbarhetsarbete. Underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont Arbetsvillkor Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan inte har arbetsvillkor som uppfyller lämplig standard. Potentiell negativ Uppströms Kort och medel Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till bristande arbetsvillkor och ökade krav på transparens i värdekedjan. Risk Uppströms Kort och medel Andra arbetsrelate- rade rättigheter Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan utsätts för barn­ eller tvångsarbete. Potentiell negativ Uppströms Kort Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat rykte kopplat till barn­ och tvångsarbete och ökade krav på transparens i värdekedjan. Risk Uppströms Kort och medel Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till arbetstagare i värdekedjan Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades arbets- tagare i värdekedjan som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. NCC:s inköpsfunktion deltog i identifiering och utvärdering av påverkan, risker och möjligheter relaterade till aktiviteter och intressenter i värde­ kedjan. Resultatet av bedömningen ligger i linje med tidigare utförda väsentlighetsbedömningar, där NCC har adresserat risker kopplade till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter genom värdekedjan och uppströms i synnerhet. NCC är baserat i Norden och en majoritet av företagets affärs­ och leverantörsrelationer finns inom EU. Trots detta finns beroenden av komplexa relationer med globala leverantörers basnätverk, vilket är van­ ligt inom byggsektorn. Arbetstagare är involverade i alla steg av NCC:s värdekedja, från råvaruutvinning (som ibland sker i högriskländer), pro­ dukttillverkning, transport, montering och installation, till slutfasen i byggprojekt. Detta innebär att alla som är involverade i att skapa, leve­ rera eller installera produkter på NCC:s anläggningar, eller som på annat sätt bidrar med sina färdigheter och kunskaper för att genomföra kon­ cernens projekt, bör betraktas som intressenter i vår värdekedja. Fråge­ ställningar kopplat till arbetsvillkor utgör en potentiell negativ påverkan, eftersom det finns en risk att arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan inte lever upp till en lämplig standard. Detta kan också innebära en finan­ siell risk med ökade kostnader, böter och andra finansiella konsekvenser som följd. Den största möjligheten till direkt påverkan finns på NCC:s egna arbetsplatser, där fokus läggs på att alla arbetstagare behandlas med respekt och att säkerheten är högsta prioritet. Policyer för arbetstagare i värdekedjan NCC:s inköpsfunktion tillsammans med HR­funktionen är ansvariga för att bevaka värnandet av mänskliga rättigheter. För inköpsfunktionen görs detta genom processen för Supply Chain Risk Management (SCRM), där risker identifieras på kategorinivå. Detta riskbaserade arbetssätt möjliggör prioritering av insatser och lägger fokus på de områden där störst påverkan återfinns. Av samma anledning har NCC ett stort fokus på att skapa förståelse för koncernens leverantörskedjor, där ett nära samarbete med direkta leverantörer angående mitigerande åtgärder utgör den största hävstångseffekten. NCC har också ett antal policyer på plats för att hantera frågor kring arbetstagare i värdekedjan, som följer FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. De centrala dokumenten omfattar: • Direktiv för regelefterlevnad • Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Inköpspolicy • Inköpsdirektiv Tillsammans omfattar dessa dokument frågor som rör mänskliga och arbetstagares rättigheter, regelefterlevnad, etiska standarder samt hälsa och säkerhet. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om NCC:s övergripande styrning och policystruktur, se avsnitt GOV­1 på sid­ orna 49–50. Mer information om styrning kopplat till hantering av förbin­ delser med leverantörer kan också hittas under avsnitt G1-2 på sidan 96. NCC tillämpar EU:s förenklingsregel och redovisar därför endast grundläggande information i detta avsnitt. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    92Förvaltningsberättelse ===== SIDA 95 ===== Åtgärder och resurser med avseende på arbetstagare i värdekedjan NCC har skapat en medvetenhet kring att merparten av koncernens insatser bör koncentreras nära vår kärna, det vill säga de projekt där omfattning, skala och återställbarhet på påverkan är som störst. Ambi­ tionen är att alla arbetstagare som kommer till NCC:s arbetsplatser behandlas rättvist, med respekt för mänskliga rättigheter och arbetsta­ gares rättigheter, och att arbetet de utför inte innebär risker för deras hälsa, säkerhet eller välmående. Arbete pågår för att öka kompetensen att hantera risker kopplade till intressenter längre bort i vår värdekedja, där transparens och insyn är begränsad. Sedan 2022 har NCC arbetat med att systematiskt utvärdera resulta­ tet av aktsamhetsprocesserna HRDD (Human Rights Due Diligence) och HRIA (Human Rights Impact Assessment) och adresserat riskområden genom relevanta processer och kommunikationskanaler. Som en del av arbetet med kartläggning av värdekedjan har NCC definierat ett antal råmaterial som är särskilt exponerade för risker kopplat till mänskliga rättigheter och länkat dessa till produkter som köps in av NCC. Dessa inkluderar bland annat gruvrelaterade produkter, oljebaserade produkter, elektronikkomponenter, kemikalier och textilier. Produktion av dessa typer av produkter görs ofta i högriskländer med hänsyn till brott mot mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Dessa frågor har sedan lyfts inom processen för leverantörsriskhantering, som började implementeras under 2024. Detta är ett system som stöttar i arbetet med att öka den generella transparensen i värdekedjan och att etablera en beredskap för att kunna hantera både affärs­ och hållbarhetsrisker. Som ett resultat av detta arbete har NCC även påbörjat arbete med att se över och utveckla befintliga rutiner för hantering av leverantörsrelatio­ ner, i syfte att säkerställa att dessa hanterar frågor kring mänskliga rät­ tigheter och arbetstagares rättigheter på ett ansvarsfullt sätt. Arbetet kommer att fortsätta under 2026 och vidare, där processen för Supply Chain Risk Management kommer vidareutvecklas för att öka trans­ parensen i NCC:s leverantörskedjor. Under 2025 har verktyget Supplier Insight lanserats, som fungerar som ett stödverktyg för att utvärdera nya och befintliga leverantörer baserat på ett antal datapunkter utifrån både ett finansiellt perspektiv samt i relation till social hållbarhet. Verktyget utgör en kompletterande lösning som kommer att stärka NCC:s rutiner för hantering av leveran­ törsrelationer och kommer att vidareutvecklas under kommande år. NCC har också introducerat ett kontrollsystem för underentreprenö­ rer, som syftar till att öka vår förståelse för relationer mellan olika unde­ rentreprenörer. Detta möjliggör en effektiv kontroll och uppföljning av underentreprenörer. Målet är att kunna säkerställa att underentreprenö­ rer som arbetar på NCC:s siter arbetar under lagliga, stabila och rättvisa villkor och att de möter ställda krav på mänskliga rättigheter och arbets­ rättigheter. Mål och mått relaterade till arbetstagare i värdekedjan Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därige­ nom skapa möjligheter att etablera mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i detta arbete inom ramen för hållbar­ hetsrapporteringen. I samband med detta arbetar NCC även med att utveckla relevanta mätetal inom området för arbetstagare i värdekedjan, med information och data som är både informativ och av god kvalité. Då verktyget Supplier Insight lanserats under senare delen av 2025 har NCC nu förbättrade möjligheter att skapa relevanta mätetal för uppföljning som med fördel även kan användas i hållbarhetsrapporteringssyfte. Arbetet med denna utveckling pågår och kommer att fortsätta under 2026. Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar NCC 2025    93Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 96 ===== G1 – Ansvarsfullt företagande Bygg- och anläggningssektorn präglas av omfattande leverantörskedjor, komplexa entreprenadstrukturer och samhällsinvesteringar, vilket ställer höga krav på affärsetik och regelefterlevnad. NCC arbetar därför systema - tiskt för att förebygga korruption, motverka intressekonflikter och säker - ställa en hög etisk standard och sund företagskultur. Underämne Beskrivning Påverkan Finansiell Var i värdekedjan Tidshorisont Företagskultur Om NCC inte lyckas hålla en hög etisk standard i företagskulturen riskerar det att leda till böter, förlorade affärer och skadat rykte. Risk Hela värdekedjan Medel Förvaltning av förbindelser med leverantörer Om processer för hantering av relationer med leverantörer brister kan det innebära finansiella konsekvenser. Risk Uppströms, Egen verksamhet Medel Korruption och mutor En bransch med komplexa projekt, leverantörskedjor och både privata och offentliga kunder leder till ökad risk för korruption och annat oetiskt agerande. Potentiell negativ Hela värdekedjan Kort och medel Potentiellt skadat rykte och förlorade affärer samt kostnad för eventuella böter, utredningar och legalt stöd. Risk Hela värdekedjan Medel Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till ansvarsfullt företagande Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades ansvarsfullt företagande som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Frågor rörande allmän affärsetik, anti­korruption, transparens och en välfunge­ rande styrning är av stor betydelse genom hela NCC:s värdekedja, där negativ påverkan såväl som finansiella risker har identifierats. NCC:s mål är att bedriva en verksamhet med en hög etisk standard och integritet i företagskulturen, vilket minskar risken för oetiskt bete­ ende, brott mot lagar och mänskliga rättigheter. NCC arbetar proaktivt med sin företagskultur för att främja bra affärsetiskt beteende dels genom kommunikation och aktiviteter avseende NCC:s uppförandekod, värderingar och Star behaviors dels genom aktiviteter inom NCC:s pro­ gram för regelefterlevnad. Allvarliga brott mot lagar och allmän brist på etisk standard i företagskulturen kan utgöra en finansiell risk i form av exempelvis böter, uteslutning från upphandlingar, skadat rykte och för­ lust av affärer. NCC:s hantering av och processer för leverantörsrelationer och betal­ ningsrutiner syftar till att stärka en effektiv och välfungerande affärs­ verksamhet både inom den egna verksamheten och för aktörer upp­ ströms i värdekedjan. Processerna stödjer strategiska mål genom proaktiv kommunikation, utbildning och utvärdering av affärsetiska, sociala och miljömässiga prestationer. I takt med fler krav och regelverk kring ansvar för värdekedjan kan detta område medföra ökade kostna­ der med anledning av utökade lagkrav vilket resulterar i ökad administra­ tion och anpassning av existerande processer och kontroller samt att brott mot de nya regelverken kan leda till böter. Med andra ord kan en bristande hantering av relationer med leverantörer leda till finansiella konsekvenser för NCC. NCC bedriver verksamhet i en bransch med komplexa projekt, leve­ rantörskedjor och verksamhet med både privata och offentliga kunder vilket leder till en ökad risk för korruption och annat oetiskt agerande såväl i vår egen verksamhet som i leverantörskedjan. Risken hanteras och minimeras bland annat genom policyer, utbildning och rutiner för att förebygga och upptäcka korruption. Styrningsrelaterade upplysningar Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    94Förvaltningsberättelse ===== SIDA 97 ===== G1-1  Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur NCC:s uppförandekod definierar NCC:s hållning och policyer avseende områden av relevans för att upprätthålla en hög etisk standard och ansvarsfull företagskultur. NCC:s värderingar, Star behaviors och uppfö­ randekod utgör de vägledande principerna för hur NCC:s anställda och affärspartners förväntas agera och uppträda. Uppförandekoden kom­ pletteras av interna styrdokument som ger mer vägledning inom speci­ fika områden. För mer information kring NCC:s policyer, se avsnitt GOV­1 på sidorna 49–50. NCC:s program för regelefterlevnad är utformat för att säkerställa att det finns ett gemensamt åtagande på alla nivåer inom företaget om ett ansvarsfullt ledarskap och hög etisk standard i affärsverksamheten. Programmet omfattar riskområdena korruption, konkurrensrätt, bedräg­ erier, intressekonflikter, dataskydd (personuppgiftsbehandling), mång­ fald och mänskliga rättigheter. Programmets delar och policyer beskrivs i NCC:s direktiv för regelefterlevnad. Koncernens Head of Compliance har det övergripande ansvaret för att utforma programmet avseende riskområdena korruption, konkur­ rensrätt, bedrägerier, intressekonflikter och dataskydd samt att imple­ menteringen i verksamheten följs upp och rapporteras till Group Compli­ ance Committee (GCC), vd och styrelse. Styrelsen får minst en gång om året en skriftlig Compliance Report med information om utbildnings­ och kommunikationsaktiviteter, personuppgiftsincidenter samt analys och uppdatering av ärenden inom visselblåsarfunktionen. NCC:s inköpsorganisation och HR­funktion ansvarar för program­ mets delar avseende värnande av mänskliga rättigheter och mångfald. Vidare är NCC:s inköpsorganisation ansvarig för implementeringen av relevanta delar i programmet för regelefterlevnad avseende leverantörer och underleverantörer. Det operativa arbetet med affärsetik och regelef­ terlevnad bedrivs i NCC:s affärsområden och koncernfunktioner. Arbetet leds av respektive affärsenhets och koncernfunktions Juridik & Risk team. De ansvariga träffas regelbundet inom Compliance Forum där de utbyter erfarenheter och information. Head of Compliance samman­ kallar och leder Compliance Forum. NCC utvärderar programmet för regelefterlevnad genom analys av statistik från visselblåsarfunktionen, resultat från regelbundna medarbetarundersökningar och från intern­ revisioner. Externt har NCC förbundit sig att följa flera globala initiativ avseende ansvarsfullt företagande. NCC har undertecknat Förenta nationernas (FN) Global Compact och stödjer de tio principerna om mänskliga rättig­ heter, arbetsrätt, miljö och anti­korruption. Därtill är NCC stödmedlem i Institutet Mot Mutor (IMM) och Transparency International Sweden. Till­ sammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy för att motverka korruption och mutor tagits fram. NCC är också medlem i Amfori BSCI (The Business Social Compliance Initiative) och får därigenom tillgång till ytterligare verktyg för att utbilda leverantörer i riskländer. NCC:s egen granskning av leverantörer i riskländer (enligt Amfori BSCI:s definition) kompletteras med att dessa leverantörer inte­ greras i Amfori BSCI:s processer för utbildning och samarbete. Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direkti­ vet, se avsnitt GOV­1 på sidan 50. Mekanismer för att söka råd och rapportera överträdelser Medarbetare kan hos närmaste chef, HR, Juridik & Risk, Privacy Naviga­ tors samt Compliance be om råd om NCC:s uppförandekod och om hur de bör agera i en given situation eller om hur man rapporterar en potenti­ ell överträdelse. Alla medarbetare uppmuntras att rapportera misstänkta eller obser­ verade lagbrott och överträdelser av NCC:s uppförandekod via linjeorga­ nisationen, interna supportfunktioner eller NCC:s visselblåsarfunktion. Visselblåsarfunktionen inkluderar en visselblåsarlinje som möjliggör anonyma anmälningar via webbplatsen eller telefon på NCC:s lokala språk eller engelska. Visselblåsarlinjen hittas på intranätet MyNCC och på NCC:s webbplats. Vad gäller missförhållanden eller incidenter inom områdena hälsa & säkerhet, säkerhet, informationssäkerhet och skydd för personuppgifter så har NCC även särskilda rapporteringskanaler. Interna utredningar och uppföljningar NCC åtar sig att ha en öppen och transparent kommunikation och alla medarbetare förväntas anmäla misstänkta eller observerade överträdel­ ser av tillämplig lag eller NCC:s uppförandekod. Head of Compliance övervakar den interna utredningsprocessen inom NCC:s visselblåsar­ funktion och ansvarar för att säkerställa att alla rapporterade missför­ hållanden som det finns ett allmänintresse av att det kommer fram blir bedömda, utredda och åtgärdade på ett snabbt, oberoende och objektivt sätt. Ett rapporterat ärende hänvisas, beroende på fråga och plats, till speciellt utsedda personer för utredning. Utredning kommer att ske res­ pektfullt, noggrant, konfidentiellt och med hänsyn till individernas integri­ tet. Från fall till fall, när så är lämpligt, kan även externa resurser behöva anlitas för att ge stöd i utredningen. Incidenter inom områdena hälsa och säkerhet, säkerhet, informationssäkerhet och skydd för person­ uppgifter kan rapporteras inom särskilda rapporteringskanaler och där ansvar för utredning och åtgärd ligger inom respektive ansvarig funk­ tion. Minst en gång om året får styrelsen en skriftlig Compliance Report med analys och uppdatering av ärenden inom visselblåsarfunktionen. NCC har en strikt policy mot repressalier och skyddar personer med arbetsrelation till NCC som anmält missförhållanden via visselblåsarka­ nalen och där visselblåsaren har skälig anledning att anta att informatio­ nen om missförhållanden är sann. NCC erbjuder utbildning och kommu­ nikation om hur man kan rapportera missförhållanden, skydd mot veder­ gällning samt erfarenheter från avslutade ärenden. Kommunikation och utbildning Utbildning och kommunikation är grundläggande delar i NCC:s program för regelefterlevnad. Alla NCC:s nyanställda får ta del av uppförandeko­ den och andra relevanta policyer under NCC:s introduktionsprocess. Under året kommunicerades information om uppförandekoden, koncer­ nens policyer och direktiv genom olika kommunikationskanaler, bland annat genom artiklar på NCC:s intranät och på lednings­ och gruppmö­ ten. NCC tillhandahåller tre utbildningar som är obligatoriska för alla NCC:s tjänstemän. Dessa tre utbildningar ska vara genomförda inom 30 kalenderdagar från det att personen börjar arbeta på NCC. Utbildning­ Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar NCC 2025    95Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 98 ===== G1-2  Hantering av förbindelser med leverantörer NCC:s leverantörskedja är en central del av koncernens hållbarhetsar­ bete och avgörande för att upprätthålla ett ansvarsfullt företagande. Samarbetet med leverantörer omfattar tusentals aktörer primärt i Norden men även i resten av Europa och få utanför Europa, vilket kräver tydliga krav, systematisk uppföljning och en nära dialog. Arbetet syftar till att säkerställa att leverantörer agerar i enlighet med tillämpliga lagar, NCC:s uppförandekod för leverantörer, mänskliga rät­ tigheter, miljölagstiftning och bidrar till säkra och etiska arbetsförhållan­ den i hela värdekedjan. Genom gemensamma standarder, revisioner och riskbedömningar arbetar NCC för att skapa transparens och minska hållbarhetsrisker kopplade till inköp, entreprenader och materialflöden. Detta avsnitt beskriver de processer och verktyg som används för att hantera leverantörsrelationer, följa upp regelefterlevnad och driva för­ bättringar i samarbete med affärspartners. För information om betal­ ningsrutiner mot leverantörer, se avsnitt G1-6 på sidan 97. Ansvarsfulla inköp NCC har samarbeten med flera tusen leverantörer genom vilka NCC köper material och tjänster, direkt eller genom underleverantörer. Leve­ rantörerna finns till största delen i Norden, men också i andra länder såsom Polen, Estland, Lettland, Litauen och Kina. NCC arbetar för att minska det totala antalet leverantörer. En stor del av dessa inköp görs genom långsiktiga avtal. Syftet är att förbättra kontrollen, effektivisera inköpsarbetet, främja hållbarhetsfokuset i värdekedjan samt sänka NCC:s inköpskostnader. NCC arbetar för att ha en ansvarsfull värde­ kedja där arbete genomförs på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt som också är i linje med sunda arbetsförhållanden. Arbete pågår även med att se över NCC:s arbetssätt kopplat till hantering av leverantörs­ relationer. För mer information, se avsnitt S2 på sidorna 92–93. Till grund för arbetet med ansvarsfulla inköp ligger koncernens direktiv för regelefterlevnad samt uppförandekod för leverantörer. Upp­ förandekoden för leverantörer inkluderar riktlinjer för att motverka mutor och korruption, undvika intressekonflikter, efterleva konkurrenslagstift­ ning, värna om mänskliga rättigheter, främja mångfald och inkludering, ha säkra och hälsosamma arbetsplatser och minska miljöpåverkan samt i övrigt bedriva en verksamhet med hög etisk standard. På flertalet ramavtalsleverantörer ställs förutom krav på att följa uppförandekoden för leverantörer också kravet att de ska vara certifierade enligt lednings­ systemet ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande. Alla större ramavtals­ leverantörer utvärderas innan ett samarbete påbörjas. För att säker­ ställa efterlevnad av NCC:s uppförandekod för leverantörer, och att leve­ rantörerna arbetar i enlighet med ISO 9001 och ISO 14001, genomför NCC granskningar av ramavtalsleverantörerna. NCC har en särskilt nog­ grann utvärderingsprocess gentemot leverantörer utanför de nordiska länderna för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter och korrup­ tion. Skulle avvikelser och bristande efterlevnad noteras under leveran­ törsgranskningen ska leverantören vidta korrigerande åtgärder enligt en av NCC godkänd åtgärdsplan. Om åtgärderna inte genomförs, kan sam­ arbetet med leverantören komma att sägas upp. Samtliga utomnordiska materialleverantörer, med avtal som löpte under 2025, har utvärderats initialt innan ett samarbete påbörjades. För att ytterligare stärka goda affärsrelationer med leverantörer följer NCC branschens tillämpliga standarder för betalningsvillkor, om inte annat reglerats i skriftlig överenskommelse parterna emellan. arna är även obligatoriska för NCC:s befintliga tjänstemän. Utbildningar­ nas målgrupp, frekvens och innehåll definieras utifrån en riskbedöm­ ning. NCC:s tjänstemän har identifierats som den grupp anställda som är mest riskutsatta avseende korruption och mutor och utbildningen Affärsetik är framtagen för denna grupp. Utbildningarna finns på engel­ ska, norska, danska, svenska och finska. Utbildningen Affärsetik lansera­ des i slutet av 2023 och innehåller en introduktion till NCC:s uppförande- kod, program för regelefterlevnad samt utbildning i antikorruption, intressekonflikter och bekämpning av bedrägerier. Head of Compliance följer upp slutförandet av de obligatoriska utbildningarna och rapporte­ rar resultatet till Compliance Forum, Group Compliance Committee (GCC), koncernledningen och styrelsen. Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    96Förvaltningsberättelse ===== SIDA 99 ===== G1-3  Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Risker för korruption kan uppstå i relationer mellan NCC och dess affärs­ partners eller i samband med exempelvis myndighetsutövning. Risk för korruption är dels kopplat till agerande av NCC:s anställda mot till exem­ pel myndighetsutövare, offentliga tjänstemän och privata affärspart­ ners, dels agerande av affärspartners, främst mellanhänder, leverantörer och underleverantörer. NCC genomför regelbundet riskbedömningar på koncernövergripande nivå där både koncernstab och NCC:s affärsområ­ den värderar och rapporterar risker i verksamheten. Korruption och mutor har identifierats som en risk i vissa delar av verksamheten. NCC:s verksamhet bedrivs visserligen i länder med låg korruptionsrisk enligt Transparency International Corruption Perception Index, men en del av NCC:s leverantörer verkar i länder med högre risk för korruption. NCC:s uppförandekod, uppförandekod för leverantörer och direktiv för regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i fråga om korrup­ tion och mutor. Programmet för regelefterlevnad vägleder organisatio­ nen via interna styrningsdokument, utbildningar och kommunikation för att säkerställa att NCC har lämpliga rutiner på plats för att förhindra korruption i affärsverksamheten och som ser till att bolaget följer till­ lämpliga lagar och regelverk. Alla medarbetare uppmuntras att anmäla misstänkta och observerade lagbrott och överträdelser av NCC:s upp­ fö rande kod såsom korruption och mutor, inom linjeorganisationen eller via NCC:s visselblåsarlinje. Läs mer om visselblåsarfunktionen i avsnitt G1­1 på sidan 95. Under året tillhandahöll NCC en koncernövergripande utbildning avse­ ende anti­korruption. Utbildningen är obligatorisk för NCC:s tjänstemän (inklusive koncernledningen), som identifierats som den mest riskut­ satta gruppen inom området. Den 31 december var andelen av NCC:s tjänstemän som genomfört utbildningen inom affärsetik följande: Tjänstemän som genomfört utbildning (%)   2025 2024 Affärsetik (inkl anti-korruption)  98 97 Redovisningsprinciper Andelen tillsvidareanställda tjänstemän som genomfört utbildningen är beräknat som antalet tillsvidareanställda tjänstemän som slutfört utbildningen i förhållande till det totala antalet tillsvidareanställda tjäns­ temän vid datumet för avstämningen.  G1-4  Bekräftade fall av korruption och mutor Som en del av NCC:s arbete för ett ansvarsfullt företagande följs och rapporteras bekräftade fall av korruption och mutor inom koncernen. Syftet är att säkerställa transparens och visa hur NCC och NCC:s anställda efterlever antikorruptionslagar. Rapporteringen omfattar antal fall där domstol under året bekräftat korruption eller mutbrott av NCC eller anställd samt information om fastställda bötesbelopp för NCC under året. Fällande domar som avser tidigare anställd inkluderas inte. Bekräftade fall av korruption och mutor    2025 Antal fällande domar  0 Bötesbelopp för brott mot lagar om korruption och mutor  0  G1-6  Betalningspraxis Betalningsrutiner mot leverantörer     2025 Genomsnittlig betalningstid (dagar)  35 Utestående rättsliga förfaranden avseende sena betalningar  2 Standardbetalningsvillkor (dagar)  30 Andel betalningar inom standardbetalningsvillkor (%) 79 NCC tillämpar betalningsvillkor enligt nedan, om inget annat reglerats i skriftlig överenskommelse parterna emellan: • Sverige: 30 dagar efter mottagen faktura • Danmark: innevarande månad plus 30 dagar • Finland: 30 dagar efter mottagen faktura • Norge: 30 dagar efter fakturadatum Redovisningsprinciper Rättsliga förfaranden gällande sena betalningar avser rättsliga fall eller tvister som är utestående vid årets slut. Vid beräkning av betalningstid inkluderas enbart betalda fakturor. Kredit­ fakturor samt interna fakturor mellan NCC­bolag inkluderas inte. Fakturor med förfallodag på en helgdag men betalningsdatum nästkommande måndag samt fakturor som varit bestridda, reklamerade eller utgjort en tvist inkluderas inte. Hållbarhetsrapport – Styrningsrelaterade upplysningar NCC 2025    97Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 100 ===== IRO-2  Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Område Upplysningskrav Titel Sidnummer Allmänna upplysningar BP­1 Allmän grund för utarbetande av hållbarhetsrapporten 47 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 47 GOV­1 Förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorganens roll 48 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorgan 48 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 51 GOV­4 Förklaring och tillbörlig aktsamhet 51 GOV­5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 51 SBM­1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 52–53 SBM-2 Intressenters synpunkter och intressen 54 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 55–57 IRO­1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 58 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS­standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 58, 98 E1: Klimatförändringar E1­1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar 68–69 IRO­1 Fördjupad klimatscenarioanalys för att fastställa väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter 58, 66 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar 69 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringar 70 E1­4 Mål för begränsning av klimatförändringar 71 E1­5 Energianvändning och energimix 72 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 73–75 E4: Biologisk mång- fald och ekosystem BP-2 §17 Biologisk mångfald och ekosystem 76–77 E5: Resursanvänd- ning och cirkulär ekonomi E5­1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 78 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 79 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 80 E5­4 Resursinflöden 80 E5­5 Resursutflöden 81 S1: Den egna arbetskraften S1­1 Policyer för den egna arbetskraften 83 S1-2 Rutiner för kontakt med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan 84 S1-3 Rutiner för att gottgöra negativ påverkan och kanaler för att uppmärksamma problem 84–85 S1­4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften 85–86 S1­5 Mål för den egna arbetskraften 87 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 88 S1­8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 88 S1­9 Mångfaldsindikatorer 89 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 89 S1­14 Mått för arbetsmiljö 90 S1-16 Ersättningsindikatorer 91 S1­17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 91 S2: Arbetstagare i värdekedjan BP-2 §17 Arbetstagare i värdekedjan 92–93 G1: Ansvarsfullt företagande G1­1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 95 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 96 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 97 G1­4 Bekräftade fall av korruption och mutor 97 G1-6 Betalningspraxis 97 Index Hållbarhetsrapport – Index Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    98Förvaltningsberättelse ===== SIDA 101 ===== BP-2  Införlivande genom hänvisning Upplysningskrav Datapunkt Referens Sidnummer GOV-1 21 c) Bolagsstyrningsrapport 42–45 GOV-1 22 b) Bolagsstyrningsrapport 35–38, 41 Hållbarhetsrapport – Index NCC 2025    99Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 102 ===== IRO-2  Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt SFDR Pillar 3 Benchmark regulation EU Climate Law Sidnummer ESRS 2 GOV-1 21 d) Könsfördelning i styrelsen 48 ESRS 2 GOV-1 21 e) Procentandel oberoende styrelseledamöter 48 ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence 51 ESRS 2 SBM-1 40 d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen N/A ESRS 2 SBM-1 40 d) ii–iv Inblandning i verksamheter kopplade till produktion av kemikalier, kontroversiella vapen och tobak N/A E1-1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet 68–69 E1-1 16g Företag som är uteslutna från EU­referens­ värdena för anpassning till Parisavtalet N/A E1-4 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser 71 E1-5 37 Energiförbrukning och energimix 72 E1-5 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan 72 E1-6 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp 73 E1-7 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter N/A E1-9 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker Infasning E1-9 66 a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Infasning E1-9 66 c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Infasning E1-9 67 c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser Infasning E1-9 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Infasning E2-4 28 Utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Ej väsentligt E3-1; E3-4 9, 13, 14, 28 c), 29 Samtliga upplysningar Ej väsentligt E4 SBM-3 16 a) i Infasning E4 SBM-3 16 b) Infasning E4 SBM-3 16 c) Infasning E4-2 24 b) – d) Policyer kopplade till biologisk mångfald och ekosystem Infasning E5-5 37 d) Ej återvunnet avfall 81 E5-5 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall 81 Hållbarhetsrapport – Index Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    100Förvaltningsberättelse ===== SIDA 103 ===== Upplysningskrav Datapunkt SFDR Pillar 3 Benchmark regulation EU Climate Law Sidnummer S1 SBM-3 14 g), 14 f) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete Ej väsentligt S1-1 20 Allmänt förhållningssätt till mänskliga rättigheter i den egna arbetskraften 83 S1-1 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i internationella arbets­ organisationens (ILO) grundläggande konventioner 1­8 83 S1-1 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel 83 S1-1 23 Strategi för förebyggande av arbetsplats­ olyckor eller ett system för att hantera sådana 83 S1-3 32 c) Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor 84 S1-14 88 b) – c) Mätetal för hälsa och säkerhet 90 S1-14 88 e) Mätetal för hälsa och säkerhet 90 S1-16 97 a) – b) Ojusterad löneklyfta mellan könen, Överdrivet hög VD­lön 91 S1-17 103 a), 104 a) Incidenter, klagomål och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 91 S2 SBM-3 11 b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan Infasning S2-1 17–18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Infasning S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Infasning S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisa­ tionens (ILO) grundläggande konventioner 1­8 Infasning S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja Infasning S3-1 16–17 Allmänt förhållningssätt till mänskliga rättigheter och berörda samhällen Ej väsentligt S3-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till berörda samhällen Ej väsentligt S4-1 16–17 Allmänt förhållningssätt till mänskliga rättigheter för konsumenter och slutanvändare Ej väsentligt S4-4 35 Människorättsfrågor och människorätts­ incidenter kopplade till konsumenter och slutanvändare Ej väsentligt G1-1 10 b) FN:s konvention mot korruption N/A G1-1 10 d) Skydd för visselblåsare N/A G1-4 24 a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor 97 G1-4 24 b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor 97 Hållbarhetsrapport – Index NCC 2025    101Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse ===== SIDA 104 ===== Finansiell rapport Noter Not 1 Redovisningsprinciper 111 Not 2 Intäktsredovisning 112 Not 3 Rapportering av rörelsesegment 113 Not 4 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 115 Not 5 Avskrivningar 119 Not 6 Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag 119 Not 7 Nedskrivningar 119 Not 8 Resultat från andelar i koncernföretag 119 Not 9 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 119 Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter 120 Not 11 Finansnetto 120 Not 12 Effekter av valutaförändring i resultaträkningen 120 Not 13 Bokslutsdispositioner 120 Not 14 Eget kapital 120 Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 121 Not 16 Materiella anläggningstillgångar 123 Not 17 Andelar i koncernföretag 124 Not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures 124 Not 19 Gemensamma verksamheter 124 Not 20 Finansiella placeringar 125 Not 21 Finansiella anläggningstillgångar 125 Not 22 Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar 126 Not 23 Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder 126 Not 24 Omsättningsfastigheter 128 Not 25 Varulager 130 Not 26 Aktiekapital 130 Not 27 Räntebärande skulder 130 Not 28 Övriga avsättningar 131 Not 29 Pensioner 132 Not 30 Övriga skulder 134 Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 134 Not 32 Transaktioner med närstående 134 Not 33 Leasing 134 Not 34 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 136 Not 35 Kassaflödesanalys 136 Not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 138 Not 37 Händelser efter balansdagen 145 Not 38 Disposition av företagets vinst 145 Not 39 Jämförelsestörande poster 145 Koncernens resultaträkning 103 Koncernens rapport över totalresultat 103 Koncernens balansräkning 104 Koncernens förändring i eget kapital 105 Koncernens kassaflödesanalys 106 Moderbolagets resultaträkning 107 Moderbolagets rapport över totalresultat 107 Moderbolagets balansräkning 108 Moderbolagets förändring i eget kapital 109 Moderbolagets kassaflödesanalys 110 Noter 111 Fastställelse 146 Uttalanden Revisionsberättelse 147 Granskningsberättelse hållbarhetsrapport 152 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    102Finansiell rapport ===== SIDA 105 ===== Koncernens resultaträkning MSEK Not 1, 3, 12, 19 2025 2024 Nettoomsättning 2 55 717 61 609 Kostnader för produktion 4, 5, 9, 15, 16, 24, 33, 39 –50 245 –56 330 Bruttoresultat 5 472 5 280 Försäljnings- och administrationskostnader 4, 5, 6, 9, 15, 16, 33, 39 –3 494 –3 223 Resultat från försäljning av rörelsefastigheter 16 10 5 Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar 7, 15, 16 –15 –27 Resultat från försäljning av koncernföretag 8 20 3 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures –54 –6 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 1 938 2 032 Jämförelsestörande poster 39 –1 170 – Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster 768 2 032 Finansiella intäkter 11 78 75 Finansiella kostnader 11 –215 –244 Finansnetto –137 –169 Resultat efter finansiella poster 630 1 863 Skatt på årets resultat 23, 39 –489 –292 Årets resultat 142 1 571 Hänförs till: NCC:s aktieägare 142 1 571 Årets resultat 142 1 571 Resultat per aktie, före och efter utspädning 26 Resultat per aktie, SEK, före jämförelsestörande poster 13,89 16,08 Resultat per aktie, SEK, efter jämförelsestörande poster 1,45 16,08 Antal aktier, miljoner 26 Totalt antal utgivna aktier 99,8 99,8 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året 97,8 97,7 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året 97,8 97,7 Antal utestående aktier vid årets slut 97,8 97,8 Koncernens rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 142 1 571 Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 14 Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter –216 95 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar –13 5 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat 1 30 Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar 23 2 –7 –225 123 Poster som inte kan omföras till årets resultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 29 491 515 Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat 23 –101 –106 390 409 Årets övrigt totalresultat 164 532 Årets totalresultat 306 2 103 Hänförs till: NCC:s aktieägare 306 2 103 Årets summa totalresultat 306 2 103 NCC 2025    103Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt Räkningar Finansiell rapport ===== SIDA 106 ===== Koncernens balansräkning MSEK Not 2025 2024 TILLGÅNGAR 1, 19, 32, 36 Anläggningstillgångar Goodwill 15 1 858 1 942 Övriga immateriella tillgångar 15 959 731 Nyttjanderättstillgångar 33 1 441 1 396 Rörelsefastigheter 16 907 892 Maskiner och inventarier 16 1 947 2 158 Långfristiga värdepappersinnehav 18, 20 76 88 Långfristiga räntebärande fordringar 22 305 201 Pensionsfordran 29 722 94 Övriga långfristiga fordringar 24 23 Uppskjutna skattefordringar 23, 39 418 557 Summa anläggningstillgångar 8 658 8 082 Omsättningstillgångar Nyttjanderättstillgångar 33 1 1 Exploateringsfastigheter 24 1 086 1 314 Pågående fastighetsprojekt 24 818 749 Färdigställda fastighetsprojekt 24, 39 6 059 6 302 Andelar i intresseföretag 24 212 238 Varulager 25 1 097 1 052 Skattefordringar 80 42 Kundfordringar 36 8 557 8 322 Upparbetade ej fakturerade intäkter 2 810 837 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 373 1 096 Kortfristiga räntebärande fordringar 171 138 Övriga fordringar 22 148 368 Kortfristiga placeringar 20 626 576 Likvida medel 35 887 2 910 Summa omsättningstillgångar 21 925 23 945 SUMMA TILLGÅNGAR 30 582 32 026 EGET KAPITAL 1 Aktiekapital 26 867 867 Övrigt tillskjutet kapital 1 844 1 844 Reserver 14 32 258 Balanserat resultat inklusive årets resultat 5 173 5 694 Aktieägarnas kapital 7 917 8 663 Summa eget kapital 7 917 8 663 SKULDER 1, 19, 32, 36 Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 27, 33 2 734 3 314 Övriga långfristiga skulder 30 27 17 Uppskjutna skatteskulder 23 1 522 1 165 Övriga avsättningar 28 2 343 2 448 Summa långfristiga skulder 6 627 6 944 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 27, 33 1 143 1 769 Leverantörsskulder 5 019 4 841 Skatteskulder 122 14 Fakturerade ej upparbetade intäkter 2 4 861 5 226 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 3 757 3 552 Avsättningar 28 6 2 Övriga kortfristiga skulder 30 1 131 1 016 Summa kortfristiga skulder 16 039 16 419 Summa skulder 22 666 23 363 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 30 582 32 026 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    104Finansiell rapport Räkningar ===== SIDA 107 ===== Koncernens förändring i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserat resultat Summa Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 867 1 844 135 4 477 7 324 7 324 Årets resultat – – – 1 571 1 571 1 571 Övrigt totalresultat – – 123 409 532 532 Summa totalresultat – – 123 1 981 2 103 2 103 Prestationsbaserat incitamentsprogram – – – 18 18 18 Utdelning – – – –781 –781 –781 Summa transaktioner med koncernens ägare – – – –764 –764 –764 Utgående eget kapital 2024-12-31 867 1 844 258 5 694 8 663 8 663 Årets resultat – – – 142 142 142 Övrigt totalresultat – – –225 390 164 164 Summa totalresultat – – –225 531 306 306 Prestationsbaserat incitamentsprogram – – – 22 22 22 Utdelning – – – –1 076 –1 076 –1 076 Summa transaktioner med koncernens ägare – – – –1 053 –1 053 –1 053 Utgående eget kapital 2025-12-31 867 1 844 32 5 173 7 917 7 917 NCC 2025    105Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport Räkningar ===== SIDA 108 ===== Koncernens kassaflödesanalys MSEK Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 768 2 032 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: – Avskrivningar 5 1 267 1 271 – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar 7 15 27 – Resultat sålda anläggningstillgångar –36 –60 – Förändringar avsättningar 28 –188 72 – Övrigt 24, 39 797 79 Summa poster som inte ingår i kassaflödet 1 855 1 388 Betalda och erhållna räntor –116 –250 Betald skatt 16 –103 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet 2 523 3 067 Försäljningar i fastighetsprojekt 24 270 3 599 Investeringar i fastighetsprojekt 24 –875 –1 672 Övriga förändringar i rörelsekapital 35 –6 –356 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital –611 1 571 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 912 4 638 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering materiella anläggningstillgångar 16 –486 –481 Försäljning materiella anläggningstillgångar 16 120 62 Investering finansiella anläggningstillgångar –115 –36 Försäljning finansiella anläggningstillgångar 82 92 Investering immateriella anläggningstillgångar 15 –362 –285 Försäljning immateriella anläggningstillgångar 15 – 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten –761 –647 Kassaflöde före finansiering 1 151 3 990 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetald utdelning –1 076 –781 Upptagna lån 3 1 312 Amortering av lån –1 266 –1 543 Amortering av leasingskulder 33 –704 –697 Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar –97 30 Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar –31 –111 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 35 –3 171 –1 790 Årets kassaflöde –2 020 2 201 Likvida medel vid årets början 2 910 707 Kursdifferens i likvida medel –2 2 Likvida medel vid årets slut 35 887 2 910 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    106Finansiell rapport Räkningar ===== SIDA 109 ===== Moderbolagets resultaträkning MSEK Not 1, 32 2025 2024 Nettoomsättning 165 179 Bruttoresultat 165 179 Försäljnings- och administrationskostnader 4, 6, 7 –406 –293 Rörelseresultat –242 –114 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag 7, 8 –89 1 888 Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 13 14 Resultat från finansiella omsättningstillgångar 14 34 Räntekostnader och liknande resultatposter 10 –7 –22 Resultat efter finansiella poster –311 1 800 Bokslutsdispositioner 13 188 116 Skatt på årets resultat 23 12 3 Årets resultat –111 1 920 Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK 2025 2024 Årets resultat –111 1 920 Årets summa totalresultat –111 1 920 NCC 2025    107Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport Räkningar ===== SIDA 110 ===== Moderbolagets balansräkning MSEK Not 2025 2024 TILLGÅNGAR 1, 32, 36 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Rörelsefastigheter 0 0 Summa materiella anläggningstillgångar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 17, 21 4 977 5 061 Andra långfristiga värdepappersinnehav 45 45 Uppskjutna skattefordringar 23 48 35 Summa finansiella anläggningstillgångar 21 5 070 5 141 Summa anläggningstillgångar 5 070 5 142 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 1 Fordringar hos koncernföretag 748 423 Övriga kortfristiga fordringar 4 4 Skattefordringar 7 36 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 8 Summa kortfristiga fordringar 770 473 Tillgodohavanden i NCC Treasury AB 35 658 930 Summa omsättningstillgångar 1 428 1 403 SUMMA TILLGÅNGAR 6 498 6 545 EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 32, 36 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 26 867 867 Reservfond 174 174 Summa bundet eget kapital 1 041 1 041 Fritt eget kapital Balanserat resultat 4 140 3 275 Årets resultat –111 1 920 Summa fritt eget kapital 4 029 5 194 Summa eget kapital 5 070 6 235 Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 7 3 Summa långfristiga skulder 7 3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 18 14 Skulder till koncernföretag 27 1 277 158 Skatteskulder 40 38 Övriga skulder 19 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 67 75 Summa kortfristiga skulder 1 421 307 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 498 6 545 Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    108Finansiell rapport Räkningar ===== SIDA 111 ===== Moderbolagets förändring i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital MSEK Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 867 174 2 905 1 133 5 079 Vinstdisposition – – 1 133 –1 133 – Årets resultat – – – 1 920 1 920 Summa totalresultat – – – 1 920 1 920 Prestationsbaserat incitamentsprogram – – 18 – 18 Utdelning – – –781 – –781 Utgående eget kapital 2024-12-31 867 174 3 275 1 920 6 235 Vinstdisposition – – 1 920 –1 920 – Årets resultat – – – –111 –111 Summa totalresultat – – – –111 –111 Prestationsbaserat incitamentsprogram – – 22 – 22 Utdelning – – –1 076 – –1 076 Utgående eget kapital 2025-12-31 867 174 4 140 –111 5 070 NCC 2025    109Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport Räkningar ===== SIDA 112 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat –242 –114 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: – Förändringar avsättningar 28 – –6 – Övrigt 3 0 Summa poster som inte ingår i kassaflödet 3 –6 Betalda och erhållna räntor 13 18 Betald skatt 31 3 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet –194 –99 Övriga förändringar i rörelsekapital 7 –8 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 7 –8 Kassaflöde från den löpande verksamheten –187 –107 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv dotterföretag / rörelse –365 – Försäljning finansiella anläggningstillgångar 13 14 Kassaflöde från investeringsverksamheten –352 14 Kassaflöde före finansiering –539 –93 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetald utdelning –1 076 –781 Koncernbidrag netto och erhållna utdelningar 8, 13 1 343 2 021 Upptagna lån – 320 Amortering av lån – –670 Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar 0 1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 35 268 891 Årets kassaflöde –272 798 Likvida medel vid årets början 930 133 Likvida medel vid årets slut 35 658 930 Räkningar Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    110Finansiell rapport ===== SIDA 113 ===== Not 1  Redovisningsprinciper Grund för rapportens upprättande Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Koncernen följer även RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, Årsredovisningslagen och tillämpliga uttalanden (UFR). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 9 april 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moder - bolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstäm - man den 5 maj 2026. Viktiga uppskattningar och bedömningar De uppskattningar och bedömningar som har gjorts för redovisningsändamål har utgått från vad som är känt vid årsredovisningens avgivande och dessa kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta behöver speciellt beaktas vid osäkerhet i konjunkturen och den globala finansmarkna - den, då NCC påverkas i normal utsträckning av det generella ekonomiska läget. De områden som innefattar en hög grad av komplexa bedömningar eller områ - den där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för NCC anges i respektive not. Nya IFRS Redovisningsstandarder samt ändringar i IFRS Redovisningsstandarder som tillämpas Inga förändringar som trädde i kraft 1 januari 2025 har haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Nya IFRS Redovisningsstandarder samt ändringar i IFRS Redovisningsstandarder som ännu inte börjat tillämpas NCC arbetar fortsatt med att utreda effekterna av IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements som träder i kraft 1 januari 2027. Upplysning - arna förväntas bli alltmer detaljerade i takt med att företagens implementerings - process fortskrider. Moderbolagets redovisning jämfört med koncernredovisningen Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner, vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig ned - skrivningsprövning. Rådet för finansiell rapportering har medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisningsprinciper från koncernens: • Lånekostnader, se not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter • Dotterföretag, se not 17 Andelar i koncernföretag • Intresseföretag, se not 18 Investeringar i intresseföretag och joint ventures • Samarbetsarrangemang, se not 19 Gemensamma verksamheter • Inkomstskatter, se not 23, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder • Pensioner, se not 29 Pensioner • Leasing, se not 33 Leasing • Finansiella instrument, se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksam - heter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag. Eliminering av transaktioner inom koncernen Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 32, Transaktioner med närstående. Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapport - eringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor. Fastighetsinnehav NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på: • Rörelsefastigheter, som innehas för att användas i den egna verksamheten. Se not 16, Materiella anläggningstillgångar. • Omsättningsfastigheter, som innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Se not 24, Omsättningsfastigheter. Jämförelsestörande poster Från 2025 har NCC infört raden jämförelsestörande poster i resultaträkningen. Under denna rubrik redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffek - ter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom väsentliga tvister samt övriga väsentliga ej återkommande kostnader eller intäkter. Skatt på jämförelsestörande poster och skatteposter som av sig själva klassificeras som jämförelsestörande poster redovisas på raden skatt i koncernens resultaträkning. Poster som redovisats som jämförelsestörande i en period redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuell återföring av dessa poster också redovisas som jämförelse - störande poster. Se not 39 samt Väsentliga händelser efter periodens utgång för mer information. Klimatförändringar Åtgärder för riskhantering är integrerade i NCC:s processer för styrning och verksamhetsledning. I NCC:s projekt utgör riskanalysen ett centralt verktyg för en strukturerad och systematisk riskhantering. I riskbedömningarna beaktas relevanta hållbarhetsrelaterade faktorer, såsom prisutveckling, resursanvänd - ning, teknisk utveckling samt åtgärder för att begränsa klimatpåverkan. Anta - ganden och förutsättningar kan förändras över tid, vilket kan påverka utfallet. NCC är exponerat för övergångsrisker som främst avser förändrade klimatre - laterade regelverk, koldioxidprissättning, ökade rapporteringskrav samt föränd - rade kundkrav. Dessa risker kan medföra ökade kostnader och påverkan på intäkter. Riskerna hanteras genom åtgärder för att minska växthusgasutsläpp, effektivare användning av material, energi och bränslen, ökad användning av förnybara och återvunna material samt utveckling av lösningar med lägre klimatpåverkan. Omställningen till fossilfria och elektrifierade lösningar kan innebära ytterligare övergångsrisker avseende ökade kostnader och brist på fossilfria alternativ. NCC följer utvecklingen och arbetar för att ta fram verktyg och metoder som stödjer omställningen. NCC är även exponerat för fysiska klimatrisker. Akuta fysiska risker, såsom extrema väderhändelser, kan påverka projektgenomförande och leda till akuta skador på tillgångar och projekt och beaktas bland annat genom beredskapspla - ner för siter och byggarbetsplatser. Befintliga åtgärder för att motverka kroniska fysiska risker utgörs av tillämpning av gällande byggnormer samt säkerställande av tillgång till intern teknisk kompetens. Klimatrelaterade risker kan påverka redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar, bland annat avseende nyttjandeperioder, bedömningar av ned - skrivningsbehov samt värdering av uppskjutna skattefordringar. För 2025 bedöms klimatförändringarna inte ha haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna eller på de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. För 2026 bedöms risken för betydande justeringar av de finansiella rapporterna hänförliga till klimatrelaterade risker inte vara väsentlig. På längre sikt kan hållbarhetsrelaterade faktorer dock innebära en risk för väsentliga justeringar. Effekter av ändrade redovisningsprinciper Inga effekter av ändrade redovisningsprinciper under 2025. Noter NCC 2025    111Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 114 ===== Not 2  Intäktsredovisning NCC Infrastructure NCC Building Nordics NCC Building Sweden Delsumma bygg- och anläggning NCC Industry NCC Property Development Övrigt och elimineringar Koncernen Orderstock 31 december 2025 12 800 14 249 16 204 43 253 2 510 – 315 46 079 Varav förväntas intäktsredovisas: Inom ett år 9 261 8 986 9 449 27 696 1 698 – 35 29 429 Inom två år 1 586 2 951 5 067 9 603 673 – –62 10 215 Längre fram än två år 1 954 2 311 1 689 5 954 139 – 342 6 435 Extern nettoomsättning 20251) 17 932 13 008 11 847 42 787 12 131 566 233 55 717 Extern nettoomsättning 2024 17 867 13 439 13 228 44 534 12 157 4 849 70 61 609 Tidpunkt för intäktsredovisning Över tid (successivt) x x x x Vid en tidpunkt x x 1) För nettoomsättning per tjänst/produkt se not 3 Rapportering av rörelsesegment. Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheten redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden. Fakturering sker löpande enligt överenskom - melse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verk - samhet, där intäkterna redovisas successivt men vanligtvis under ett och samma kalenderår. En del av NCC Industrys intäkter redovisas vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalt och stenmaterial, något som återspeg - las i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid tillträde) vilket normalt också sammanfal - ler med inbetalning från kunden. Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheten förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsentligt intäktsföras under det kommande året. För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se Fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen. Upparbetade ej fakturerade intäkter Koncernen 2025 2024 Upparbetade intäkter pågående entreprenader 41 052 35 824 Fakturering pågående entreprenader –40 242 –34 987 Summa 810 837 Fakturerade ej upparbetade intäkter Koncernen 2025 2024 Förskottsfakturering pågående entreprenader 65 136 64 660 Upparbetade intäkter av de förskottsfakture- rade entreprenaderna –60 275 –59 433 Summa 4 861 5 226 Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 101 327 (95 257) MSEK för 2025 och tidigare. Under 2025 redovisade intäkter som härrör från arbete utfört 2024 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2024 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2025. Under 2025 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2024 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Redovisningsprinciper NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster, vilket sker antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid eller vid en tidpunkt. NCC:s intäkter består i allt väsentligt av: • Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag • Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling • Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning. Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter: • Projektintäkt: totala intäkter hänförliga till entreprenaduppdraget. Intäkterna ska vara av sådan karaktär att mottagaren kan tillgodogöra sig dem i form av faktiska inbetalningar eller annat vederlag. • Projektkostnad: totala kostnader hänförliga till entreprenaduppdraget som svarar mot projektintäkten • Färdigställandegrad (upparbetningsgrad): bokförda kostnader i förhållande till beräknade totala projektkostnader Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projekt - intäkt- och kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll SEK i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning. Reservationer görs för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp belastar resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända, se not 28 Övriga avsättningar för mer information. Avtalsändringar, relaterade till ändrings- och tilläggs arbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redo visas när ändringarna är verkställbara. Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår vid en överenskom - melse. Detsamma gäller för intäktsföring av eventuella bonusar samt straffav - gifter där intäkten redovisas till den del som det är mycket sannolikt att väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte blir nödvändigt. Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassifi - ceras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid. Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigstäl- landet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    112Finansiell rapport ===== SIDA 115 ===== Resultat År 1 År 2 Vinstavräkning vid färdigställande 0 10 Enligt successiv vinstavräkning 5 5 Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenad - tjänsten avräknas successivt. Intäkter från kommersiell fastighetsutveckling I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad. I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppfö - rande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljning av mark (eller mark med pågående byggna - tion) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnad ett annat. Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterier inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstift - ning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund. Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förut - betald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpe - skilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts. I de fall NCC kvarstår som ägare till en fastighet under en övergångsperiod redovisas fastigheten fortsatt som en omsättningstillgång och NCC erhåller hyresintäkter till dess att fastigheten säljs och överlämnas till en köpare. Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid tidpunkten för leverans till kund. Viktiga uppskattningar och bedömningar Successiv vinstavräkning av projekt Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräk - ningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlit - ligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projekt- styrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper. Bedömningen av intäkter och kostnader görs minst en gång per kvartal. Vid bedömning om avtalsändringar relaterade till ändrings- och tillläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. I bedömningen ingår även genomgång av risker i projektportföljen relaterat till reserveringar för osäkra kostnadsersättningar. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Bedömning av ett kontrakts giltighet baseras på den period under vilken verkställbara rättigheter och skyldigheter finns. Redovisningen baseras på NCC:s bedömning av de avtalsrättsliga förhållandena, inklusive förväntade framtida betalningar och eventuella avsättningar kopplade till dessa. Skade - ståndskrav och liknande ersättningsfrågor redovisas först när beslut föreligger eller när en förpliktelse anses sannolik och kan beräknas med rimlig tillförlitlig - het. Vid en hävning redovisas inte återstående intäkter och den redovisade kontraktstiden avser endast perioden fram till hävningen. Intäktsredovisning av fastighetsutvecklingsprojekt Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigstäl - lande och överlämnande till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock avtal för avtal.  Not 3  Rapportering av rörelsesegment NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån den interna rapporteringen som rörelsesegmenten har identifie - rats. Samtliga transaktioner mellan de olika rörelsesegmenten sker på mark - nadsmässiga villkor. I Övrigt och elimineringar ingår NCC:s koncerngemensamma funktioner samt affärsområde NCC Green Industry Transformation. Därutöver ingår internvinster samt övriga koncernjusteringar som främst avser pensioner och leasing. För mer information om våra större projekt samt utvecklingen under året i NCC:s rörelsesegment och affärsområden, se sidorna 23 –29. Koncernen, 2025 NCC Infrastructure NCC Building Nordics NCC Building Sweden NCC Industry NCC Property Development Summa rörelse - segment Övrigt och elimineringar Koncernen Orderingång 14 193 11 849 14 065 12 899 53 006 –14 52 992 Orderstock 12 800 14 249 16 204 2 510 45 763 315 46 079 Extern nettoomsättning 17 932 13 008 11 847 12 131 566 55 485 233 55 717 Intern nettoomsättning 247 373 985 477 11 2 092 –2 092 – Total nettoomsättning 18 179 13 380 12 832 12 608 577 57 577 –1 859 55 717 Avskrivningar –343 –118 –76 –564 –11 –1 113 –154 –1 267 Andel i intresseföretags resultat –1 – 0 1 –53 –54 – –54 Rörelseresultat 540 473 271 879 –864 1 298 –531 768 Finansnetto –137 Resultat efter finansiella poster 630 Operativt sysselsatt kapital 3 694 7 215 Avkastning på operativt sysselsatt kapital % 21,9 –11,1 Med hänsyn till det förtydligande av upplysningskraven i IFRS 8 avseende angivna belopp som ingår i resultaträkningen per rapporterbart segment samt information om väsentliga intäkts- och kostnadsposter har NCC gjort bedömningen att projekt Korsvägen träffas av upplysningskraven gällande 2025. Orderstocken minskade med cirka 1 Mdr SEK, nettoomsättningen avser endast perioden fram till hävningen, inga återstående intäkter har redovisats. Rörelseresultatet har inte påverkats i och med att resultatet för projektet tagits upp till noll SEK eftersom projektet bedömdes vara svårt att prognosticera. Not 2 forts. Noter NCC 2025    113Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 116 ===== Koncernen, 2024 NCC Infrastructure NCC Building Nordics NCC Building Sweden NCC Industry NCC Property Development Summa rörelse - segment Övrigt och elimineringar Koncernen Orderingång 18 919 11 392 12 239 12 884 55 433 –704 54 730 Orderstock 16 824 16 720 14 980 2 281 50 805 –81 50 723 Extern nettoomsättning 17 867 13 439 13 228 12 157 4 849 61 540 70 61 609 Intern nettoomsättning 238 445 784 477 4 1 948 –1 948 – Total nettoomsättning 18 105 13 884 14 012 12 634 4 853 63 488 –1 879 61 609 Avskrivningar –349 –129 –79 –571 –14 –1 142 –128 –1 271 Andel i intresseföretags resultat – – – 5 –11 –6 – –6 Rörelseresultat 535 426 30 584 719 2 294 –262 2 032 Finansnetto –169 Resultat efter finansiella poster 1 863 Operativt sysselsatt kapital 3 844 7 938 Avkastning på operativt sysselsatt kapital % 14,0 7,6 Extern och intern nettoomsättning per produktsegment 2025 NCC Infrastructure NCC Building Nordics NCC Building Sweden NCC Industry Väg 1 497 – – – Järnväg 4 639 – – – Energi & Vattenanläggning 5 656 – – – Markarbeten 3 613 – – – Industri 1 381 – – – Kontor – 2 069 1 540 – Bostäder – 674 1 913 – Renovering/Ombyggn. – 3 373 2 619 – Samhällsbyggnader – 5 458 4 336 – Asfalt & Beläggning – – – 9 553 Stenmaterial – – – 3 056 Grundläggning 1 144 – – – Övrigt 250 1 807 2 424 – Summa 18 179 13 380 12 832 12 608 Extern och intern nettoomsättning per produktsegment 2024 NCC Infrastructure NCC Building Nordics NCC Building Sweden NCC Industry Väg 1 032 – – – Järnväg 5 071 – – – Energi & Vattenanläggning 5 619 – – – Markarbeten 3 501 – – – Industri 989 – – – Kontor – 2 040 1 689 – Bostäder – 1 913 2 785 – Renovering/Ombyggn. – 2 916 2 558 – Samhällsbyggnader – 5 108 5 119 – Asfalt & Beläggning – – – 9 504 Stenmaterial – – – 3 130 Grundläggning 1 260 – – – Övrigt 634 1 907 1 861 – Summa 18 105 13 884 14 012 12 634 Övrigt och elimineringar Extern nettoomsättning Rörelseresultat 2025 2024 2025 2024 NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag 233 70 –426 –436 Elimineringar av internvinster –49 78 Övriga koncernjusteringar (avser främst pensioner1) och leasing) 0 0 –56 96 Summa 233 70 –531 –262 1) För mer information se not 29 Pensioner. Geografiska områden Orderingång Orderstock Nettoomsättning1) Anläggningstillgångar2) 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Sverige 30 608 31 078 27 297 28 357 31 045 36 843 3 539 3 327 Danmark 12 506 12 485 12 576 14 424 13 585 12 989 2 001 2 030 Norge 5 481 7 493 2 334 4 635 7 699 7 793 1 345 1 504 Finland 4 397 3 673 3 873 3 307 3 389 3 985 227 258 1) Avser koncernens totala nettoomsättning. 2) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 33), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal. Not 3 forts. Redovisningsprinciper Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    114Finansiell rapport ===== SIDA 117 ===== Not 4  Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Medelantal anställda 1) 2025 2024 Antal anställda varav män % varav kvinnor % Antal anställda varav män % varav kvinnor % Moderbolaget Sverige 70 28 40 42 60 68 29 43 39 57 Dotterföretag Sverige 6 591 5 268 80 1 323 20 6 862 5 556 81 1 306 19 Norge 1 757 1 544 88 213 12 1 778 1 575 89 203 11 Finland 827 643 78 184 22 950 742 78 208 22 Danmark 2 187 1 872 86 315 14 2 110 1 808 86 302 14 Övriga länder 8 6 74 2 26 8 6 75 2 25 Totalt i dotterföretag 11 370 9 333 82 2 037 18 11 708 9 686 83 2 021 17 Koncernen totalt 11 440 9 361 82 2 079 18 11 776 9 715 83 2 060 17 1) Medelantalet anställda baseras på genomsnittligt antal anställda under perioden 1 januari till 31 december och beräknas utifrån antalet avlönade anställda omräknat till heltidstjänster. Män och kvinnor på balansdagen inom styrelse och koncernledning 2025 2024 män, % kvinnor, % män, % kvinnor, % Styrelse 70 30 70 30 Styrelse av årsstämman valda ledamöter 57 43 57 43 Koncernledningen 50 50 50 50 Koncernledningen, anställd i moderbolaget 50 50 50 50 Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare 1) samt övriga anställda 2025 2024 Styrelse och ledande befattningshavare Övriga anställda Totalt Styrelse och ledande befattningshavare Övriga anställda Totalt Moderbolaget, Sverige Löner och andra ersättningar 43 86 129 53 76 129 Sociala kostnader 76 72 – varav pensionskostnad 9 20 29 8 17 25 Förändring pensionsåtagande 1 4 Koncernen Löner och andra ersättningar 77 9 142 9 219 88 8 964 9 052 – varav tantiem o dyl. 7 22 Sociala kostnader 2 931 2 990 – varav pensionskostnad 14 930 13 1 079 Förändring pensionsåtagande 4 13 1) Ledande befattningshavare avser 6 (6) personer i moderbolaget och 6 (6) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser koncernledningen inklusive vd. Ledande befattningshavares villkor och ersättningar Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej. Vd:s lön och andra ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Målnivåer för rörlig ersättning föreslås av Ersättnings- och kompe - tensutskottet och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningsha - vare i koncernledningen föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befatt - ningshavare avses de personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen. Fast ersättning för vd Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 960 000 SEK per månad. Rörlig ersättning För vd är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2025 maximerad till 75 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i sin helhet är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2025 maximalt 40 eller 50 procent av fast ersättning. Pensionsvillkor NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebestämda pensionslös - ningar vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Vd har pension med en premieram om högst 42 procent av fast avtalad månadslön. Övriga medlemmar i koncernledningen, som är verk - samma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har kollektivavtalad ITP (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän). ITP 1 tillämpas vid nya anställningar när så är möjligt. Utöver kollektivavtalad ITP, har medlem i koncernledningen även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomst - basbelopp. För denna tilläggspension ska definitionen av Noter NCC 2025    115Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 118 ===== pensionsmedförande lön enligt ITP 2 användas. Rörlig ersättning och övriga förmåner är pensionsgrundande till de delar som anvisas i lag och kollektiv - avtal. Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. Pensionsåldern för samtliga i koncernledningen är 65 år. Övriga förmåner NCC tillhandahåller övriga förmåner, bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmå - ner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 procent av den årliga kontantlönen. Avgångsvillkor Vd har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befatt - ningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbets - givare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden. Aktierelaterade ersättningar Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som är prestationsbaserade har inrättats i bolaget. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår nedan. För mer information om villkoren för programmen, se protokoll samt bilagor från respektive års årsstämma. LTI 2022 Inget aktierelaterat incitamentsprogram inrättades 2022, varför någon utskift - ning inte har skett under 2025. LTI 2023 Årsstämman beslöt våren 2023, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattnings - havare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2023. Programmet är med undantag för målen, i allt väsentligt likt LTI 2021. Syftet med LTI 2023 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lön - samhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelate - rade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2023 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 3–6 prestationsaktier. LTI 2024 Årsstämman beslöt våren 2024, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattnings - havare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2024. Programmet är i allt väsentligt likt LTI 2023. Syftet med LTI 2024 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelate - rade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2024 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 2–5 prestationsaktier. LTI 2025 Årsstämman beslöt våren 2025, i enlighet med styrelsens förslag, att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattnings - havare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen – LTI 2025. Programmet är i allt väsentligt likt LTI 2024. Syftet med LTI 2025 är att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetillväxt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelate - rade olyckor och utsläpp av koldioxid. LTI 2025 innebär att deltagarna investerar i egna aktier, sparaktier. Varje sparaktie ger efter periodens slut, beroende på hur målen uppnåtts, rätt att vederlagsfritt erhålla 2–5 prestationsaktier. För mer information om respektive program, se protokoll samt bilagor från respektive års årsstämma. Kostnader Tabellen specificerar den totala kostnaden, inklusive kostnader för sociala avgifter, per LTI-program baserat på antagandet om maximalt utfall vid tidpunk - ten för kallelsen till respektive årsstämma. För mer information om respektive program, se protokoll samt bilagor från respektive års årsstämma. LTI-program Kostnader inkl. sociala avgifter MSEK 2025 58,5 2024 55,9 2023 87,8 Återköp av egna aktier Något återköp av egna aktier med anledning av LTI-programmen gjordes inte under 2025. Överlåtelse av egna aktier Ingen överlåtelse av egna aktier med anledning av LTI-programmen skedde under 2025. Not 4 forts. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    116Finansiell rapport ===== SIDA 119 ===== Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2025 TSEK Grundlön1) 2) Rörlig ersättning3) Aktierelaterad ersättning4) Övriga förmåner Pensions- kostnad Pensions- åtagande Styrelsens ordförande Alf Göransson 1 852 Övriga styrelseledamöter Ida Aall Gram 678 Simon de Château 549 Cecilia Fasth 600 Mats Jönsson 678 Daniel Kjørberg Siraj 729 Birgit Nørgaard 728 Summa styrelsen 5 814 Vd Tomas Carlsson 11 556 1 728 3 085 218 4 838 3 937 Övriga ledande befattningshavare5) 17 383 1 410 1 425 410 3 888 15 121 Summa ledande befattningshavare moderbolaget 28 939 3 138 4 510 628 8 726 19 058 Summa moderbolaget 34 753 3 138 4 510 628 8 726 19 058 Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag6) 26 035 3 564 3 348 708 5 749 30 091 Totalt ledande befattningshavare 60 788 6 701 7 858 1 336 14 476 49 149 1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, och i förekommande fall arbetstidsförkortning och avgångsvederlag. 2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2024 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2025. 3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp. Verksamhetsåret 2025 fattade styrelsen ett beslut om en diskretionär rörlig ersättning. 4) Belopp avser avsatt för de pågående LTI-programmen 2023, 2024 och 2025. 5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören. 6) Här ingår 6 befattningar för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation. Ersättningar, avsättningar och övriga förmåner under 2024 TSEK Grundlön1) 2) Rörlig ersättning3) Aktierelaterad ersättning4) Övriga förmåner Pensions- kostnad Pensions- åtagande Styrelsens ordförande Alf Göransson 1 760 Övriga styrelseledamöter Ida Aall Gram 495 Simon de Château 526 Cecilia Fasth 564 Mats Jönsson 651 Daniel Kjørberg Siraj 683 Angela Langemar Olsson 169 Birgit Nørgaard 689 Summa styrelsen 5 536 Vd Tomas Carlsson 12 103 8 280 2 523 221 4 637 3 292 Övriga ledande befattningshavare5) 16 575 6 010 1 393 390 2 990 14 384 Summa ledande befattningshavare moderbolaget 28 678 14 290 3 916 611 7 627 17 676 Summa moderbolaget 34 214 14 290 3 916 611 7 627 17 676 Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag6) 24 853 7 964 1 857 619 5 582 27 421 Totalt ledande befattningshavare 59 067 22 254 5 773 1 230 13 208 45 097 1) Grundlön inkluderar, för styrelsen styrelse- och utskottsarvoden och för övriga utöver lön även semesterersättning, och i förekommande fall arbetstidsförkortning och avgångsvederlag. 2) Arvoden för styrelseledamöter avser cirka 3 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2023 och cirka 9 månader hänförligt till beslut taget på årsstämman 2024. Vid årsstämman 9 april 2024 avgick Angela langemar Olsson och Ida Aall Gram tillträdde. 3) Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret kostnadsfört belopp. 4) Belopp avser avsatt/återfört för det avslutade LTI-programmet 2021 samt pågående LTI-program 2023 och 2024. 5) Här ingår 5 befattningar, Ekonomi- och finansdirektören/chef för Finance & IT, Kommunikationsdirektören, Chefsjuristen, Personaldirektören och Inköpsdirektören. 6) Här ingår 6 befattningar för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry, NCC Property Development och NCC Green Industry Transformation. Not 4 forts. Noter NCC 2025    117Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 120 ===== Aktierätter Koncernen Moderbolaget Antal Aktierätter Aktierätter Utestående vid periodens början 743 027 177 482 Tilldelade under perioden 166 973 46 872 Överfört från/till koncernbolag – 2 099 Förverkade under perioden –24 949 –9 955 Utestående vid periodens utgång 885 051 216 498 Inlösningsbara vid periodens slut 0 0 Samtliga aktierätter har lösenpris noll SEK. Utestående aktierätter har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett halvt år. Personalkostnader för aktierelaterade ersättningar 2025 2024 Koncernen Moder- bolaget Koncernen Moder- bolaget Aktierätter 22 5 18 5 Sociala kostnader 13 5 8 3 Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning 35 10 25 7 Verkligt värde och antaganden för aktierätter LTI 2023 LTI 2024 LTI 2025 Koncer- nen Moder- bolaget Koncer- nen Moder- bolaget Koncer- nen Moder- bolaget Verkligt värde vid värderingstid- punkten, TSEK 25 128 5 790 10 592 2 646 4 094 1 149 Aktiepris, SEK 79,25 79,25 114,95 114,95 167,00 167,00 Lösenpris, SEK 0 0 0 0 0 0 Aktierätternas löptid, år 0,5 0,5 1,5 1,5 2,5 2,5 Riskfri ränta, % 3,50 3,50 2,43 2,43 2,05 2,05 Utdelning har beräknats som ett treårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet. Redovisningsprinciper Aktierelaterad ersättning Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättnings - program utgörs av aktierätter. Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdel - ningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av. Det verkliga värdet är baserat på genomsnittlig aktiekurs de nästkommande tio dagarna efter årsstämman aktuellt år. Justering sker även löpande för de aktierätter som inte förväntas tjänas in, detta innebär att den slutliga uppfyllandegraden upp - skattas kvartalsvis och det verkliga värdet justeras därefter. Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångs - punkt från det antal aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut. När reglering av aktierätter sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle. För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med de långsiktiga incitaments - programmen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital. Ersättningar vid uppsägning En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Not 4 forts. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    118Finansiell rapport ===== SIDA 121 ===== Not 5  Avskrivningar Koncernen 2025 2024 Immateriella tillgångar –109 –73 Rörelsefastigheter –38 –44 Rörelsefastigheter, nyttjanderättstillgångar –246 –272 Maskiner och inventarier –468 –523 Maskiner och inventarier, nyttjande rättstillgångar –406 –359 Summa avskrivningar –1 267 –1 271 Redovisningsprinciper Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjande - grad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod. Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan: Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter I takt med konstaterad substans värdeminskning Programvaror 10–33 procent Andra immateriella tillgångar 10–33 procent Materiella anläggningstillgångar Rörelsefastigheter 1,4–10 procent Markanläggningar 3,7–5 procent Materialtäkter I takt med konstaterad substans värdeminskning Inredning i förhyrda lokaler 14–20 procent Maskiner och inventarier, nyttjande rättstillgångar 5–33 procent  Not 6  Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Revisionsföretag ÖPwC Revisionsuppdrag 32 25 11 7 Revision utöver revisionsuppdraget 1 1 0 0 Skattekonsultationer – – – – Övriga tjänster 1 1 0 – Övriga revisorer Revisionsuppdrag – 0 – – Revision utöver revisionsuppdraget – – – – Skattekonsultationer – – – – Övriga tjänster – – – – Summa arvoden och kostnadsersättningar till revisorer och revisionsföretag 33 26 11 7 Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPwC) har under 2025 tillhandahållit icke-revisionstjänster om cirka 1 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av konsultationer inom redovisning och liknande frågor, men inga värderingstjäns - ter. Revisionsuppdrag uppgår till 32 MSEK varav 19 MSEK till Öhrlings Pricewa - terhouseCoopers AB. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. ÖPwC har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.  Not 7  Nedskrivningar Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Nedskrivningar av andelar i dotterföretag Aktier i dotterföretag – – –1 316 – Summa nedskrivning av andelar i dotterföretag – – –1 316 – Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 1 –1 – – Övriga immateriella tillgångar –16 –27 – – Summa nedskriv- ningar och återförda nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar –15 –27 – – Summa nedskrivningar –15 –27 –1 316 – Redovisningsprinciper NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde.  Not 8  Resultat från andelar i koncernföretag Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Utdelning – – 1 227 1 888 Realisationsresultat vid försäljning 20 3 – – Nedskrivningar – – –1 316 – Summa 20 3 –89 1 888  Not 9  Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag Koncernen 2025 2024 Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter –40 351 –46 144 Lagerförändringar 45 –68 Personalkostnader –12 150 –12 042 Avskrivningar –1 267 –1 271 Nedskrivningar –15 –27 Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader före jämförelsestörande poster –53 739 –59 552 Jämförelsestörande poster –1 170 – Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader efter jämförelsestörande poster –54 909 –59 552 Noter NCC 2025    119Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 122 ===== Not 10  Räntekostnader och liknande resultatposter Moderbolaget 2025 2024 Räntekostnader koncernföretag –1 –16 Finansiell del av pensionskostnad –6 –6 Summa –7 –22 Redovisningsprinciper I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.  Not 11  Finansnetto Koncernen 2025 2024 Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 25 17 Ränteintäkter på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 8 12 Ränteintäkter på banktillgodohavanden 17 11 Nettovinst på finansiella tillgångar/ skulder värderade till verkligt värde 27 33 Netto valutakursförändringar –1 0 Övriga finansiella intäkter 2 1 Finansiella intäkter 78 75 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –196 –224 Övriga finansiella kostnader –19 –21 Finansiella kostnader1) –215 –244 Finansnetto –137 –169 Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik 10 29 1) Se not 24 Omsättningsfastigheter för mer information om aktiverade räntor.  Not 12  Effekter av valutaförändring i resultaträkningen Koncernen 2025 valutakurser 20241) 2025 Valutaeffekt Nettoomsättning 56 600 55 717 –883 Rörelseresultat 851 768 –84 Resultat efter finansiella poster 707 630 –77 Årets resultat 203 142 –62 1) 2025 års siffror omräknade till 2024 års kurser. Genomsnittskurs jan–dec Balansdagskurs 31 dec Land SEK Valuta 2025 2024 2025 2024 Danmark 100 DKK 148,29 153,27 144,82 153,99 Euroland 1 EUR 11,07 11,43 10,82 11,49 Norge 100 NOK 94,45 98,33 91,47 96,85  Not 13  Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner Moderbolaget 2025 2024 Erhållna koncernbidrag 610 267 Lämnade koncernbidrag –422 –151 Summa 188 116  Not 14  Eget kapital Specifikation av posten reserver i eget kapital Koncernen 2025 2024 Omräkningsreserv Ingående omräkningsreserv 264 169 Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter –216 95 Utgående omräkningsreserv 48 264 Säkringsreserv Ingående säkringsreserv –7 –35 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar –13 5 Förändringar i verkligt värde på kassaflödes säkringar överfört till årets resultat 1 30 Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar 2 –7 Utgående säkringsreserv –16 –7 Omvärderingsreserv Ingående omvärderingsreserv 0 0 Utgående omvärderingsreserv 0 0 Summa reserver Ingående reserver 258 135 Årets förändring av reserver: – Omräkningsreserv –216 95 – Säkringsreserv –9 28 Utgående reserver 32 258 Omräkningsreserv Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Säkringsreserv Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Omvärderingsreserv Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    120Finansiell rapport ===== SIDA 123 ===== Not 15  Immateriella anläggningstillgångar Koncernen Övriga förvärvade immateriella tillgångar 2025 Goodwill Nyttjanderätter Aktiverade utvecklingsutgifter Övrigt Summa övriga Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 2 175 236 847 189 1 272 Investeringar – 45 257 56 358 Avyttringar och utrangeringar – –1 – –29 –30 Omklassificeringar – 4 – – 4 Årets omräkningsdifferens –87 –8 0 –12 –21 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 2 087 276 1 104 204 1 584 Ackumulerade avskrivningar vid årets början 0 –124 –209 –165 –499 Avyttringar och utrangeringar – 1 – 29 30 Årets omräkningsdifferens – 4 – 8 12 Årets avskrivning enligt plan – –7 –89 –14 –109 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut 0 –126 –298 –142 –567 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –232 –16 –27 – –42 Årets omräkningsdifferens 3 – – 1 1 Årets nedskrivningar – – 0 –16 –16 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –229 –16 –27 –16 –58 Restvärde vid årets början 1 942 96 611 24 731 Restvärde vid årets slut 1 858 134 778 47 959 Koncernen Övriga förvärvade immateriella tillgångar 2024 Goodwill Nyttjanderätter Aktiverade utvecklingsutgifter Övrigt Summa övriga Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 2 142 236 696 176 1 108 Investeringar – 4 272 10 286 Avyttringar och utrangeringar – –1 –122 – –123 Omklassificeringar 3 –4 – – –4 Årets omräkningsdifferens 30 1 0 3 5 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 2 175 236 847 189 1 272 Ackumulerade avskrivningar vid årets början – –122 –272 –154 –547 Avyttringar och utrangeringar – 1 120 – 121 Omklassificeringar – 3 – – 3 Årets omräkningsdifferens – –1 – –3 –4 Årets avskrivning enligt plan – –6 –58 –8 –73 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut – –124 –209 –165 –499 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –228 –16 – – –16 Årets omräkningsdifferens –4 – – – – Årets nedskrivningar – – –27 – –27 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –232 –16 –27 – –42 Restvärde vid årets början 1 913 98 425 22 545 Restvärde vid årets slut 1 942 96 611 24 731 Goodwill per rörelsesegment Rörelsesegment 2025 2024 NCC Infrastructure 266 272 NCC Building Nordics 306 324 NCC Building Sweden 233 233 NCC Industry 1 053 1 113 Totalt NCC koncernen 1 858 1 942 Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter Nedskrivningsprövning av goodwill inom koncernen sker årligen eller mer frekvent om det finns indikationer att goodwill har minskat i värde. För nedskriv - ningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För NCC är detta affärsområdesnivå, vilket motsvarar segmentnivå. För NCC är det därmed affärsområdesnivån som är den lägsta nivå där det finns fullständig finansiell information. Vissa anpassningar och omräkningar utifrån koncernens redovisningsprinciper, såsom IFRS 16 leasing och IAS 19 pensioner, upprättas på affärsområdesnivå. Därmed är affärsområdet den lägsta nivå som ger möjlighet till en komplett balans- och resultaträkning som innehåller samtliga tillgångar och skulder utifrån IFRS krav och rekommendationer. Affärsområden utgör därmed NCC:s kassagenererande enheter. Utöver ovan är det affärsområdet som bedriver affärsverksamhet och vars rörelseresultat regelbundet granskas av NCC:s högsta beslutsfattare. Bland annat finns separat finansiell information om affärsområdet som delges marknaden. NCC:s ledning fattar beslut baserat på denna specifika fristående finansiella information och den utgör därmed en grund för styrningen. Med beaktande av ovan finns det ej oberoende kassaflöden som är hänförliga till enskilda länder eller bolag som kan användas för nedskrivningsbedömning av koncernens tillgångar då kassaflödena är integrerade på affärsområdesnivå. Nedskrivningsprövningen görs utifrån affärsområdenas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. Beräk - ningarna av återvinningsvärden baseras på bedömningar från företagsledningen som bedöms vara den bästa information som finns tillgänglig vid prövningstillfället. Noter NCC 2025    121Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 124 ===== Väsentliga antaganden: • Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxt - takterna för de marknader där NCC verkar. • Rörelsemarginal: Antagandet om prognostiserad rörelsemarginal baseras på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter och annan extern tillgänglig information • Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med föregående år, med en tillväxttakt lika med den långsiktigt uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov. Vid en förändring av –0,5 procent av rörelsemarginalen under prognosperioden 2026–2029 eller en förändring av +0,5 procent på WACC identifierades inget nedskrivningsbehov. Inga andra rimliga förändringar av väsentliga antaganden har heller medfört något nedskrivningsbehov för något affärsområde. Vägd kapitalkostnad, WACC Beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en plane - rad långsiktig marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Den vägda kapital - kostnaden efter skatt för respektive kassagenererande enheter ser ut som följande: NCC Infrastructure: 9,3 (9,2), NCC Building Nordics 9,9 (9,7), NCC Building Sweden 8,9 (8,9) och NCC Industry 7,2 (7,2). För NCC Industry är den vägda kapitalkostnaden lägre än för övriga affärsområden till följd av en annan kapitalstruktur. Av NCC Industrys tillgångar uppskattas cirka 40 procent vara belåningsbara vilket möjliggör en högre grad av skuldsättning än för övriga affärsområden och därmed reduceras kapitalkostnaden. Beräkningarna är iterativa och förutsättningarna prövas årligen. I NCC Infrastructure, NCC Building Nordics och NCC Building Sweden finns i princip inga belåningsbara tillgångar, deras operativa sysselsatta kapital är negativt. Nedskrivning och riskanalys Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2026–2029. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar cirka 2 procent för samtliga affärsområden. Förväntad prognostice - rad rörelsemarginal är baserad på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde. Inget nedskrivningsbehov identifierades. Övriga immateriella tillgångar NCC har främst två typer av övriga immateriella tillgångar: nyttjanderätter att utnyttja grus- och bergtäkter samt aktiverade utgifter för datasystem, program - varor och licenser. I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder. Redovisningsprinciper Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Utgifter som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en immateriell tillgång samt utgifter för löpande underhåll och modifieringar av existerande produkter, processer och system kostnadsförs löpande. Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balans - dagens valutakurs. Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal utan av IAS 38 Immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt, från tidpunkten när tillgången är tillgänglig för användning. Nyttjandeperioden kan variera. Bedömda nyttjandeperioder: • aktiverade utvecklingsutgifter 3–10 år • nyttjanderätter 3–25 år • övriga 3–5 år Se även not 5 Avskrivningar. Nedskrivningar NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redo - visat värde. Viktiga uppskattningar och bedömningar Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde av goodwill. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas. Investeringar inom IT prövas individuellt och NCC har vid årets slut gjort en bedömning att vissa system eller delar av system är att betrakta som en imma - teriell tillgång. Begreppet kontroll är centralt i bedömningen och vissa avtal med leverantörer har utformats för att säkerställa att NCC har avtalsenlig rätt att ta programvaran i besittning. NCC har gjort en analys som visar att det även skulle vara praktiskt genomförbart. NCC gör bedömningen att det inte skulle innebära en försämring av väsentliga funktioner i programvaran och det skulle inte heller innebära betydande kostnader. Det skulle vara genomförbart att drifta program - varan på egen hand eller hos en annan tredje part. NCC anser därmed att det finns stöd för att aktivera de kostnader som skapar en separat identifierbar resurs som kontrolleras av koncernen. Utgifter som inte uppfyller dessa kriterier kostnadsförs. Varje investering prövas även var för sig utifrån kriterierna enligt IAS 38 Immateriella tillgångar. NCC har gjort bedömningen att investeringarna kommer att generera framtida ekonomiska fördelar i och med att den tekniska utveck - lingen möjliggör en användning av systemen som väsentligt överträffar befint - liga system. Uppsatta projektorganisationer styrker koncernens avsikt, förmåga och möjlighet att färdigställa systemen. Den ekonomiska uppföljningen av investeringarna sker separat och är nedbruten för att effektivt kunna analysera nedlagda kostnader. I fall tänkta fördelar inte uppnås kan det påverka redovis - ningen framöver. Nyttjandetiden avspeglar den förväntade perioden tillgången kommer gene - rera ekonomiska fördelar. Väsentliga investeringar som utgör en central och nödvändig del i NCC:s teknologiska ekosystem bedöms ha en livscykel uppemot tio år. En nyttjandeperiod uppemot tio år bedöms återspegla den ekonomiska nyttan då det även möjliggör anpassning till framtida affärsbehov. Not 15 forts. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    122Finansiell rapport ===== SIDA 125 ===== Not 16  Materiella anläggningstillgångar Koncernen 2025 Rörelse- fastigheter Maskiner och inventarier Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 1 634 7 333 8 968 Investeringar 67 429 495 Avyttringar och utrangeringar –12 –430 –441 Omklassificeringar –101 –85 –185 Årets omräkningsdifferens –48 –201 –249 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 1 540 7 047 8 587 Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början –743 –5 176 –5 919 Investeringar – –2 –2 Avyttringar och utrangeringar 9 343 352 Omklassificeringar 120 63 183 Årets omräkningsdifferens 20 141 160 Återförda nedskrivningar – 1 1 Årets avskrivningar –38 –468 –506 Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) –633 –5 100 –5 733 Restvärde vid årets början 892 2 157 3 049 Restvärde vid årets slut 907 1 947 2 854 1) Ackumulerade nedskrivningar vid år ets slut –25 –1 –26 Koncernen 2024 Rörelse- fastigheter Maskiner och inventarier Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 1 574 7 276 8 849 Investeringar 44 435 479 Avyttringar och utrangeringar –22 –388 –409 Omklassificeringar 19 –17 2 Årets omräkningsdifferens 19 28 47 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 1 634 7 333 8 968 Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början –707 –4 967 –5 674 Avyttringar och utrangeringar 16 333 349 Omklassificeringar 0 1 1 Årets omräkningsdifferens –8 –19 –27 Årets nedskrivningar – –2 –2 Årets avskrivningar –44 –523 –567 Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) –743 –5 176 –5 919 Restvärde vid årets början 867 2 310 3 177 Restvärde vid årets slut 892 2 158 3 049 1) Ackumulerade nedskrivningar vid år ets slut –47 –22 –70 Redovisningsprinciper Rörelsefastigheter Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration och redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. De redovisas till anskaff - ningsvärde, baserat på en extern värdering som gjorts i samband med förvärvet, minskat med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskriv - ningar. Mark är inte föremål för avskrivning. Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier redovisas, enligt IAS 16 Materiella anläggningstill - gångar, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter som direkt kan hänföras till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet för anskaffningen. För samtliga avskrivnings - tider se not 5. Viktiga uppskattningar och bedömningar Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och att tillgångens anskaff - ningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av underhåll av en materiell anläggningstillgång redovisas som kostnader i resultaträkningen. Noter NCC 2025    123Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 126 ===== Not 17  Andelar i koncernföretag Moderbolaget Redovisat värde Namn, Organisationsnummer, Säte Kapital- andel, %1) Antal andelar2) 2025 2024 Fastighetsföretag: NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna 100 1 968 966 Summa andelar fastighetsföretag 968 966 Övriga företag: NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark 100 400 142 139 NCC Norge AS, 911 274 426, Norge 100 17 500 1 584 1 683 NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna 100 500 434 427 NCC Försäkringsaktiebolag (publ), 516401-8151, Solna 100 500 78 78 NCC International AB, 556033-5100, Solna 100 1 000 4 4 NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna 100 2 7 7 NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland 100 5 98 96 NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna 100 275 1 647 1 645 NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna 100 120 16 16 Nordic Road Services Holding AB, 559172-2227, Stockholm 100 50 – – Summa andelar övriga företag 4 009 4 095 Summa andelar i koncernföretag 4 977 5 061 1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel. 2) Antal aktier i 1 000-tal. NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre. Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 115 (126) stycken. Redovisningsprinciper Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkast - ningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.  Not 18  Investeringar i intresseföretag och joint ventures Koncernen Redovisat värde Namn, Organisationsnummer, Säte Kapital- andel, %1) Antal andelar2) 2025 2024 Hercules-Trevi Foundations AB, 556185-3788, Solna 3) – – – 1 Falukrossen KB, 916465-1037, Falun 50 0 3 0 Oraser AB,556293-2722, Stockholm 50 1 5 5 Sjællands Emulsionsfabrik I/S,18004968, Vedbæk Danmark 3) – – – 12 Övriga NCC-ägda intressebolag 5 (7) st 0 0 Summa 8 19 1) Ägarandelen överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. 2) Antal aktier i 1 000-tal. 3) Avyttrade under 2025 Redovisningsprinciper Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. I enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang redovisas som joint venture de samarbetsarrangemang där involverade parter har ett gemensamt inflytande över arrangemanget och där parterna har rätt till nettotillgångarna. Vid konsolidering av andelar i intresseföretag samt joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresse - företagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.  Not 19  Gemensamma verksamheter I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncer - nens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder. Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare. Koncernen 2025 2024 Intäkter 1 100 1 420 Kostnader –1 165 –1 368 Resultat –65 52 Anläggningstillgångar 21 31 Omsättningstillgångar 796 668 Summa tillgångar 817 699 Långfristiga skulder 47 64 Kortfristiga skulder 359 346 Summa skulder 406 410 Nettotillgångar 412 289 Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    124Finansiell rapport ===== SIDA 127 ===== Not 20  Finansiella placeringar Koncernen 2025 2024 Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument Ej börsnoterade värdepapper 68 68 Summa 68 68 Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Kortfristiga placeringar 563 506 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kortfristiga placeringar 63 70 Summa 626 576 Investeringar värderade till upplupet anskaffningsvärde har en fastställd ränta mellan 0,5 (0,5) procent och 3,5 (3,0) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 11 månader och 3 år. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK. Förteckning över gemensamma verksamheter Koncernen Ägd andel, % Arandur OY 33 HB NCC-DPR Data Centre Contractors 50 HNB Fjernvarme I/S 70 Konsortiet VCR I/S 46 Konsortium NCC – Brøndum I/S 70 Koy Polaristontti 2 50 Koy Polaristontti 3 50 Miljöfabriken 2000 AB 50 Milman Miljömudring 50 NCC SMET Kalvebod Konsortiet I/S 77 NCC W&F West Link Contr HB 60 NCC_OHL Lund Arlöv HB 50 Polaris Business Park OY 50 Vandlinjen Entreprise Konsortium, VEK I/S 50 Redovisningsprinciper Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortie - liknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrange - mang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyv ningsmetoden. För information om joint ventures, se not 18, Investeringar i intresse företag och joint ventures. Ett samarbetsarrangemang redovisas som en gemensam verksamhet i enlighet med IFRS 11 Samarbetsarrangemang när NCC har rätt till de tillgångar och även har förpliktelser avseende skulderna som arrangemanget innebär. Viktiga uppskattningar och bedömningar NCC W&F West Link Contr HB Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Bedömning av ett kontrakts giltighet baseras på den period under vilken verk - ställbara rättigheter och skyldigheter finns. Redovisningen baseras på NCC:s bedömning av de avtalsrättsliga förhållandena, inklusive förväntade framtida betalningar och eventuella avsättningar kopplade till dessa. Skadeståndskrav och liknande ersättningsfrågor redovisas först när beslut föreligger eller när en förpliktelse anses sannolik och kan beräknas med rimlig tillförlitlighet.  Not 21  Finansiella anläggningstillgångar Moderbolaget, 2025 Andelar koncernföretag Andra långfristiga värdepapper Andra långfristiga fordringar1) Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 7 274 45 35 7 354 Tillkommande tillgångar 1 232 – 13 1 244 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 8 506 45 48 8 599 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –2 213 – – –2 213 Årets nedskrivningar –1 316 – – –1 316 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –3 529 – – –3 529 Restvärde vid årets slut 4 977 45 48 5 070 Moderbolaget, 2024 Andelar koncernföretag Andra långfristiga värdepapper Andra långfristiga fordringar1) Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 7 261 45 33 7 338 Tillkommande tillgångar 13 – 3 16 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 7 274 45 35 7 354 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –2 213 – – –2 213 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –2 213 – – –2 213 Restvärde vid årets slut 5 061 45 35 5 141 1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar. Redovisningsprinciper I moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar. Not 19 forts. I koncernens finansiella rapporter per 31 december 2025 ingår därmed koncer - nens ägarandel i NCC W&F West Link Contr HB nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder fram till hävningen. I och med att projekt Korsvägen bedömdes ha en hög grad av osäkerhet tillämpade NCC från start principen att endast intäktsföra i nivå med upparbetade kostnader. Inga återstående intäkter har redovisats. Efter hävningen av projektet har avvecklingskostnader kostnadsförts. NCC och konsortiet WLC anser att Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som upp - stått för WLC och NCC till följd av Trafik verkets beslut. För mer information, se Väsentliga händelser under året. Noter NCC 2025    125Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 128 ===== Not 22  Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar Koncernen 2025 2024 Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar, ingående balans 201 204 Fordringar på intresseföretag och joint ventures 11 6 Räntebärande värdepapper1) 19 –9 Övriga långfristiga räntebärande fordringar 74 0 Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar, utgående balans 305 201 1) Redovisat värde är en rimlig uppskattning av verkligt värde. För förfallotidpunkter, se not 20 Finansiella placeringar. NCC:s dotterbolag NCC Försäkringsaktiebolag, måste i egenskap av försäk - ringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2025 och 2024 har dessa krav uppfyllts. Dessa placerings - tillgångar avser räntebärande värdepapper enligt tabellen. Långfristiga räntebärande fordringar avseende pensioner redovisas i balans - räkningen under Pensionsfordran. Koncernen 2025 2024 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar Fordringar på intresseföretag och joint ventures 5 7 Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt 5 14 Förskott till leverantörer 0 1 Derivat som innehas för säkring 3 12 Övriga kortfristiga fordringar 135 334 Övriga fordringar som är omsättningstillgångar 148 368  Not 23  Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte fordringar och uppskjutna skatteskulder Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad –97 –119 –1 – Uppskjuten skatte intäkt/ kostnad –392 –172 13 3 Totalt redovisad skatt på årets resultat –489 –292 12 3 Skatteposter som redovisas direkt i övrigt totalresultat Koncernen 2025 2024 Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar 2 –7 Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –101 –106 Summa –99 –113 Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Effektiv skatt Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat Resultat före skatt 630 1 863 –123 1 917 Skatt enligt gällande skattesats i Sverige –21 –130 –21 –384 –21 25 –21 –395 Effekt av andra skattesatser för utländska bolag –3 –16 –1 –12 – – – – Andra icke avdragsgilla kostnader –5 –30 –1 –11 220 –271 0 0 Ej skattepliktiga intäkter 2 13 9 172 –208 256 21 392 Skatteeffekt till följd av årets ej aktiverade underskottsavdrag –1 –4 –2 –43 – – – – Skatteeffekt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 0 0 1 11 – – – – Skatteeffekt till följd av förändrad värdering av underskottsavdrag –44 –280 – – – – – – Skatteeffekt till följd av begränsningsregel avseende ränteavdrag –5 –31 –1 –22 –2 3 0 4 Skatt hänförlig till tidigare år –1 –4 0 –4 1 –1 – – Övrigt –1 –7 0 0 –1 0 0 3 Genomsnittlig skattesats / redovisad skatt –78 –488 –16 –292 –9 11 0 3 Aktuell skatt har beräknats utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. Den effektiva skattesatsen uppgår till 78 procent, skillnaden mellan svensk inkomstskattesats på 20,6 procent förklaras huvudsakligen av nedskrivningen av uppskjuten skattefordran hänförlig till den norska verksamheten. NCC följer OECD:s modellregler för Pelare 2, vilket innebär att företaget omfattas av internationella skatteregler för att säkerställa rättvis beskattning. NCC tillämpar undantaget från att redovisa och lämna upplysningar om uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder som är relaterade till inkomstskatter från Pelare 2. NCC tillämpar också i möjligaste mån de tillfälliga lättnadsreglerna. Med anledning av att affärsområdet Property Development genomför aktie - försäljningar, upprättar NCC GloBE-beräkningar (Global Anti-Base Erosion) i de länder där skattefria aktieförsäljningar genomförs för att fastställa den effektiva skattesatsen. För 2025 blev resultatet av denna beräkning att den effektiva skattesatsen i Sverige översteg 15 procent, vilket innebär att NCC uppfyller de internationella kraven för rättvis beskattning. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Ingående bokfört värde –607 –305 35 33 Försäljning / fusion av dotterföretag –17 2 – – Skatteposter hänförliga till kassa- flödessäkringar som redovisas i övrigt totalresultat 2 –7 – – Redovisad skatt på årets resultat -392 –172 13 3 Skattepost omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresultat –101 –106 – – Omräkningsdifferenser 9 –19 – – Övrigt 1 0 – – Utgående bokfört värde –1 104 –607 48 35 Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    126Finansiell rapport ===== SIDA 129 ===== Not 23 forts. Förändring av uppskjuten skatt per kategori Koncernen 2025 Ingående bokfört värde Försäljning / fusion av dotterföretag Redovisad skatt på årets resultat Omklassi- ficering Skatteposter hän- förliga till kassa- flödessäkringar som redovisas i övrigt totalresultat Skattepost omvärdering av förmåns- bestämda pensions- planer som visas i övrigt totalresultat Omräknings- differenser Övrigt Utgående bokfört värde Materiella anläggningstillgångar 71 –4 27 1 – – –3 0 91 Nyttjanderättstillgångar –321 – –17 – – – 8 – –330 Finansiella anläggningstillgångar 13 – 11 0 – – –1 – 23 Ej avslutade projekt –1 264 – –143 –1 – – 39 0 –1 368 Exploateringsfastigheter –8 – 101 0 – – –2 1 92 Obeskattade reserver –216 0 –77 0 – – –2 0 –295 Avsättningar 238 – –47 0 – –101 –4 130 215 Leasingskulder 350 – 19 0 – – –8 – 362 Personalförmåner/Pensionsavsättningar –19 – – – – – – –130 –149 Underskottsavdrag1) 501 –13 –282 4 – – –17 0 193 Övrigt 47 0 17 –5 2 – 0 0 62 Uppskjutna skattefordringar/ uppskjutna skatteskulder –607 –17 –392 0 2 –101 9 1 –1 104 Koncernen 2024 Ingående bokfört värde Försäljning / fusion av dotterföretag Redovisad skatt på årets resultat Omklassi- ficering Skatteposter hän- förliga till kassa- flödessäkringar som redovisas i övrigt totalresultat Skattepost omvärdering av förmåns- bestämda pensions- planer som visas i övrigt totalresultat Omräknings- differenser Övrigt Utgående bokfört värde Materiella anläggningstillgångar 65 – 7 – – – –2 – 71 Nyttjanderättstillgångar –302 – –18 – – – –1 – –321 Finansiella anläggningstillgångar 1 – 12 – – – 0 – 13 Ej avslutade projekt –1 149 – –150 45 0 – –9 0 –1 264 Exploateringsfastigheter 13 3 –21 – – – 0 –3 –8 Obeskattade reserver –221 –1 6 – – – 0 0 –216 Avsättningar 210 – –7 5 – –106 1 134 238 Leasingskulder 332 – 18 – – – 1 – 350 Personalförmåner/Pensionsavsättningar 115 – – – – – – –134 –19 Underskottsavdrag1) 576 – –20 –50 – – –8 3 501 Övrigt 55 – 0 – –7 – 0 0 47 Uppskjutna skattefordringar/ uppskjutna skatteskulder –305 2 –172 0 –7 –106 –19 0 –607 Tillgångar Skulder Netto Koncernen 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Materiella anläggningstillgångar 91 71 – – 91 71 Nyttjanderättstillgångar – – –330 –321 –330 –321 Finansiella anläggningstillgångar 23 13 – – 23 13 Ej avslutade projekt – – –1 368 –1 264 –1 368 –1 264 Exploateringsfastigheter 92 – – –8 92 –8 Obeskattade reserver – – –295 –216 –295 –216 Avsättningar 215 238 – – 215 238 Leasingskulder 362 350 – – 362 350 Personalförmåner/Pensionsavsättningar – – –149 –19 –149 –19 Underskottsavdrag1) 193 501 – – 193 501 Övrigt 62 47 – – 62 47 Uppskjutna skattefordringar/uppskjutna skatteskulder 1 038 1 220 –2 142 –1 827 –1 104 –607 Kvittning –402 –523 402 523 – – Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 636 697 –1 740 –1 304 –1 104 –607 1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 193 (501) MSEK avser 134 (447) verksamhet i Norge. Ackumulerade ej aktiverade uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag på totalt 312 (78) MSEK varav 311 (74) MSEK är hänförliga till verksamhet i Norge. Noter NCC 2025    127Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 130 ===== Not 23 forts. Tillgångar Skulder Netto Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Avsättningar 37 35 – – 37 35 Underskottsavdrag 11 – – – 11 – Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 48 35 – – 48 35 Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda ande - lar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder. Redovisningsprinciper Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skattefordran och -skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräk - ningen och förändringen, brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition. Viktiga uppskattningar och bedömningar Värdering av skattemässiga underskott Utnyttjandet av uppskjuten skattefordran är beroende av framtida skattepliktiga överskott. Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsav - drag avser merparten den norska verksamheten. Under 2025 har viktiga antaganden ändrats och med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil har NCC gjort en ändrad bedömning av användandet av framtida skattepliktiga överskott inom en rimlig tidsperiod. Beräkningarna baseras på bedömningar från företagsledningen, vilka NCC anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig vid bokslutsdagen. Nedskrivningen om 257 MSEK redovisas som en jämförelsestörande post på raden Skatt i koncernens resultaträkning. För mer information, se not 39 Jämfö - relsestörande poster.  Not 24  Omsättningsfastigheter Koncernen, 2025 Exploaterings- fastigheter Pågående fastighets- projekt Färdigställda fastighets- projekt Summa fastighets- projekt1) Andelar i intresseföretag Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 1 424 762 6 302 8 487 238 8 725 Investeringar2) 15 740 75 830 16 846 Ökning genom förvärv av rörelse 11 0 – 11 – 11 Avyttringar och utrangeringar –201 0 – –201 –40 –240 Avvecklade verksamheter 0 359 –359 0 – 0 Omklassificeringar –9 –1 015 1 025 0 – 0 Årets omräkningsdifferens –54 –5 –144 –204 –3 –206 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 1 186 839 6 899 8 924 212 9 136 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –110 –13 0 –122 – –122 Avvecklade verksamheter 5 –5 – – – – Omklassificeringar 5 –5 – – – – Årets nedskrivningar – – –850 –850 – –850 Årets omräkningsdifferens 1 1 10 12 – 12 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –99 –21 –840 –960 – –960 Restvärde vid årets början 1 314 749 6 302 8 365 238 8 603 Restvärde vid årets slut 1 086 818 6 059 7 964 212 8 176 1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development. 2) Aktiverade räntor för pågående fastighetsprojekt uppgick till 11 MSEK. Räntesatsen på de aktuella lånen har under året uppgått till 5,2–5,4 procent. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    128Finansiell rapport ===== SIDA 131 ===== Not 24 forts. Koncernen, 2024 Exploaterings- fastigheter Pågående fastighets- projekt Färdigställda fastighets- projekt Summa fastighets- projekt1) Andelar i intresseföretag Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 1 374 3 806 4 986 10 166 201 10 367 Investeringar2) 26 1 220 164 1 410 38 1 448 Ökning genom förvärv av rörelse 356 – – 356 – 356 Avyttringar och utrangeringar –7 –359 –3 183 –3 549 – –3 549 Avvecklade verksamheter 0 –343 343 0 – 0 Omklassificeringar –356 –3 589 3 945 0 – 0 Årets omräkningsdifferens 31 26 48 105 –1 103 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 1 424 762 6 302 8 487 238 8 725 Ackumulerade nedskrivningar vid årets början –109 –12 – –121 – –121 Årets omräkningsdifferens –1 0 0 –1 – –1 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut –110 –13 0 –122 – –122 Restvärde vid årets början 1 265 3 794 4 986 10 045 201 10 246 Restvärde vid årets slut 1 314 749 6 302 8 365 238 8 603 1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development. 2) Aktiverade räntor för pågående fastighetsprojekt uppgick till 131 MSEK. Räntesatsen på de aktuella lånen har under året uppgått till 5,5–5,9 procent. För ytterligare information kring pågående fastighetsprojekt se fastighetstabellen i förvaltningsberättelsen. Redovisningsprinciper Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt redo- visas fortlöpande i balansräkningen enligt IAS 2, Varulager, då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader. Anskaffningsvärdet inklu- derar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Fastighetsprojekt Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på: • Exploateringsfastigheter • Pågående fastighetsprojekt • Färdigställda fastighetsprojekt Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rub - riceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om. Eventuella hyresintäkter som kan förekomma för dessa fastigheter redovisas löpande i resultaträkningen fram tills uthyrning upphör. Pågående fastighetsprojekt Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, till- eller ombyggnation. Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbe - siktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat. Lånekostnader som är hänförliga till så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuellt vid uppfö - rande av fastighetsprojekt. Färdigställda fastighetsprojekt Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning. Värdering av fastighetsprojekt I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över. Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga inne- has för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark. Viktiga uppskattningar och bedömningar Värdering av omsättningsfastigheter Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försälj - ning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. En förändring i gjorda antaganden ledde till en nedskrivning om 850 MSEK under året. För mer information, se not 39 Jämförelsestörande poster. Noter NCC 2025    129Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 132 ===== Not 25  Varulager Koncernen 2025 2024 Stenmaterial 706 670 Byggmaterial 77 70 Övrigt 314 311 Summa 1 097 1 052 Redovisningsprinciper Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings - värdet enligt IAS 2 Varulager. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först-in-först-ut-metoden (FIFU).  Not 26  Aktiekapital Förändringar i aktiekapitalet Antal aktier Aktiekapital, MSEK 2024 Vid årets slut 99 760 956 867 2025 Vid årets slut 99 760 956 867 B-aktier i eget förvar Antal aktier 2023 Vid årets slut 2 099 221 2024 Tilldelning –130 632 2024 Vid årets slut 1 968 589 2025 Vid årets slut 1 968 589 Aktiekapitalet är fördelat på 99 760 956 aktier med ett kvotvärde av 8,70 SEK per aktie. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns i not 14. A- och B-aktier, exklusive aktier i eget förvar A-aktier B-aktier Totalt A- och B-aktier Antal aktier per 31/12 2023 11 548 853 86 112 882 97 661 735 Omvandling av A-aktier till B-aktier –4 751 186 4 751 186 – Utskiftning av aktier till delta- gare i incitamentsprogram – 130 632 130 632 Antal aktier per 31/12 2024 6 797 667 90 994 700 97 792 367 Omvandling av A-aktier till B-aktier –57 57 – Antal aktier per 31/12 2025 6 797 610 90 994 757 97 792 367 Antal röster 67 976 100 90 994 757 158 970 857 Procent av röster, % 43 57 100 Procent av kapital, % 7 93 100 Slutkurs 31/12 2025 219,00 220,20 Börsvärde, MSEK 1 489 20 037 21 526 Resultat per aktie före och efter utspädning 2025 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 142 1 571 Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier under året, miljoner 97,8 97,7 Resultat per aktie före utspädning, SEK 1,45 16,08 Vägt genomsnitt antal utestående stamaktier efter utspädning, miljoner 97,8 97,7 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1,45 16,08 Nedskrivningar på cirka 1,4 miljarder kronor redovisades 2025 som en jämfö - relsestörande post i koncernen. Resultat per aktie efter utspädning, exklusive jämförelsestörande poster, uppgick till 13,89 SEK. Redovisningsprinciper Återköp av aktier Återköp av aktier förs direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medför. Avyttring av dessa aktier medför på motsvarande sätt en ökning av balanserade vinstmedel. Resultat per aktie Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen hänför - ligt till moderbolagets aktieägare med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Resultat per aktie exklusive jämförelsestö - rande poster beräknas genom att dividera årets resultat i koncernen exklusive jämförelsestörande poster med ett genomsnittligt vägt antal utestående aktier under rapporteringsperioden. Vid beräkning av resultat per aktie efter utspäd - ning justeras det genomsnittliga antalet utestående aktier under perioden för samtliga potentiella utspädande aktier. Aktier i eget förvar är inte inkluderade i beräkningen av resultat per aktie. NCC tar löpande hänsyn till utspädande effekt från det prestationsbaserade aktieprogrammet vid beräkningen, dock har detta inte givit någon väsentlig effekt 2025 eller 2024.  Not 27  Räntebärande skulder Koncernen 2025 2024 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut och investerare 1 750 2 350 Leasingskulder 984 964 Övriga långfristiga lån 0 0 Summa 2 734 3 314 Kortfristiga skulder Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare 600 1 266 Skulder till intressebolag 7 1 Leasingskulder, kortfristig del 530 499 Övriga kortfristiga skulder 5 2 Summa 1 143 1 769 Totalt räntebärande skulder 3 877 5 082 Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräk - ningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Moderbolag 2025 2024 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 1 272 151 Totalt räntebärande skulder 1 272 151 För återbetalningstider och villkor se not 36 Finansiella instrument och finansiell riskhantering. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    130Finansiell rapport ===== SIDA 133 ===== Not 28  Övriga avsättningar Koncernen, 2025 Garantier Övrigt Summa Ingående balans 1 200 1 250 2 450 Årets avsättning 321 219 540 Årets utnyttjande –245 –266 –511 Återförd, ej utnyttjad avsättning 46 –48 –2 Via förvärvade företag – 3 3 Via försäljning av bolag – –19 –19 Omklassificering 14 –71 –57 Omräkningsdifferenser –33 –21 –54 Utgående balans 1 302 1 047 2 350 Koncernen, 2024 Garantier Övrigt Summa Ingående balans 1 147 1 071 2 218 Årets avsättning 287 475 762 Årets utnyttjande –223 –143 –366 Återförd, ej utnyttjad avsättning –25 –163 –188 Via förvärvade företag – – – Via försäljning av bolag – – 1 Omklassificering – – – Omräkningsdifferenser 13 10 23 Utgående balans 1 200 1 250 2 450 Moderbolaget, 2025 Garantier Övrigt Summa Ingående balans – – – Återförd, ej utnyttjad avsättning – – – Utgående balans – – – Moderbolaget, 2024 Garantier Övrigt Summa Ingående balans – 6 6 Återförd, ej utnyttjad avsättning – –6 –6 Utgående balans – – – Specifikation övriga avsättningar och garantier Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Återställningsreserv 272 277 – – Omstruktureringskostnader 6 2 – – Övrigt 769 971 – – Övriga avsättningar 1 047 1 250 – – Garantiåtaganden 1 302 1 200 – – Summa 2 350 2 450 – – Redovisningsprinciper Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Garantiåtaganden Garantiavsättningar avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kost - nadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper på cirka två till tre år. Återställningsreserv Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns och är ämnad för att täcka framtida kostnader. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställan - det sker. Övriga avsättningar Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upp - arbetas. En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. Viktiga uppskattningar och bedömningar Garantiåtaganden Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter från tidigare transaktioner. Återställningsreserv Avsättningar för framtida kostnader för att återställa en täkt är förknippat med osäkerhet och det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Tvister och rättsliga processer Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksam - heterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för till exempel påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen kan vara väsentliga. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från de bedömningar som gjorts. NCC och konsortiet WLC anser att Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som uppstått för WLC och NCC till följd av Trafikverkets beslut. Trafikverkets skadeståndskrav mot WLC uppgick per 31 december 2025 till cirka 1,4 miljarder kronor. Fram till datumet för årsredovisningens publicering har krav uppgående till cirka 2,25 miljarder kronor riktats mot Trafikverket. Ytterligare krav kommer att framstäl - las. Exempelvis har krav avseende utebliven vinst och räntor ännu inte framförts. Tillståndspliktiga verksamheter NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalt- och täktverk - samhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra väsentliga kostnader. Noter NCC 2025    131Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 134 ===== Not 29  Pensioner Pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar efter avslutad anställ - ning. I NCC-koncernen finns förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige samt två mycket små pensionsordningar i Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande i huvudsak av ITP2-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 80 procent av det totala bestån - det. Utöver detta finns tre mindre förmånsbestämda planer där samtliga är stängda för nyintjäning. Alla dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP2-planen. Styrel- sen sammanträder sex gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartals bokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen. De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är: • Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta ökar skulden • Löneökningsrisk: med ökade löneökningar ökar skulden • Tillgångars volatilitet: portföljen innehåller till stor del aktiefonder vilka på kort sikt kan både stiga och sjunka kraftigt, men på lång sikt är avsikten att port - följen ska ge bästa möjliga avkastning • Livslängdsantagande: ju längre de personer som omfattas av planen lever, desto högre blir åtagandet Pensionskostnad Koncernen 2025 2024 Förmånsbestämda planer: Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period –130 –145 Räntekostnad –263 –264 Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar 266 248 Summa kostnad förmånsbestämda planer –127 –160 Summa kostnad avgiftsbestämda planer –803 –919 Summa kostnad för ersättningar efter avslu- tad anställning exklusive särskild löneskatt –930 –1 079 Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och i finansnettot. Beräknad avkastning på förvaltnings - tillgångar redovisas i finansnettot. Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,10 (0,11) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäk - ringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 170 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premie - reduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 (163) procent. Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar Koncernen 2025 2024 Helt eller delvis fonderade förpliktelser: Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 7 601 7 991 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 8 177 8 064 Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser –576 –74 Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter –147 –20 Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) –722 –94 Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: Pensionsfordran/avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser –722 –94 Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) –722 –94 Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige –730 –102 Norge 8 9 Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) –722 –94 Förändring av förpliktelse för förmånsbestämda planer Koncernen 2025 2024 Förpliktelse för förmåns bestämda planer den 1 januari 7 991 7 746 Utbetalda ersättningar –290 –274 Kostnad för tjänstgöring inne- varande år samt räntekostnad 394 408 Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden 14 –7 Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden –507 118 Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december 7 601 7 991 Planernas vägda genomsnittliga löptider är 19 (20) år. Förändring av förvaltningstillgångar Koncernen 2025 2024 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari 8 064 7 296 Gottgörelse –56 –6 Beräknad avkastning 266 248 Aktuariella vinster och förluster –98 526 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december 8 177 8 064 Förvaltningstillgångarna består av: Svensk aktiemarknad, noterade 1 145 1 158 Utländsk aktiemarknad, noterade 2 863 2 786 Hedgefonder, noterade 574 456 Räntebärande värdepapper, noterade 3 117 3 211 Räntebärande värdepapper, onoterade 478 454 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december 8 177 8 064 Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte. Aktuariella antaganden, vägda snittvärden Koncernen 2025 2024 Diskonteringsränta, % 3,75 3,30 Framtida löneökningar, % 3,00 3,00 Förväntad inflation, % 2,00 2,00 Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år 23,2 22,4 Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    132Finansiell rapport ===== SIDA 135 ===== Känslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december Koncernen Ökning,% Minskning, % Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring –6,7 7,5 Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring 1,9 –1,7 Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring 6,3 –5,7 Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring 3,5 –3,5 Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning. Känslighetsanalysen baseras på en föränd- ring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsfordran/pensionsskulden i balansräkningen. Koncernen uppskattar att 0 (0) MSEK blivit betalda under 2025 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer. Den av Alecta beslutade indexeringen om 0,89 (1,6) procent för 2026 har beaktats i årets värdering i enlighet med IAS 19 och medfört att förpliktelsen har minskat med cirka 0,8 (0,3) procent. Kostnad avseende pensioner Moderbolaget 2025 2024 Pensioner i egen regi Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi –9 –19 Räntekostnad –6 –6 Kostnader för pensionering i egen regi –16 –25 Pensioner genom försäkring Försäkringspremier –29 -25 Delsumma –45 –51 Särskild löneskatt på pensionskostnader –7 –6 Årets pensionskostnad –52 –57 Kapitalvärde av pensionsförpliktelser Moderbolaget 2025 2024 Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året 271 255 Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet 9 19 Räntekostnad 6 6 Utbetalning av pensioner –10 –9 Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året 276 271 Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar Moderbolaget 2025 2024 Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar 289 274 Avkastning på särskilt avskilda tillgångar 18 15 Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar 306 289 Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: Aktier 150 141 Fonder 39 16 Räntebärande fordringar 117 131 Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar 306 289 Stiftelserna innehar inga finansiella instrument utgivna av NCC AB eller till - gångar som används av företaget. Netto pensionsförpliktelser Moderbolaget 2025 2024 Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året 276 271 Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar 306 289 Överskott i särskilt avskilda tillgångar 30 18 Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser 0 0 Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser Moderbolaget 2025 2024 Diskonteringsränta per 31 december 3,75 3,30 Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen. Redovisningsprinciper NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmåns be- stämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda. Land Förmånsbestämda pensionsåtaganden Avgiftsbestämda pensionsåtaganden Sverige X X Danmark X Finland X Norge X X Övriga länder X Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensions - planer, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföre - tag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetal - ningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som mot - svarar räntan ovan. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbase - rade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer. Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgifts - bestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser. Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetal- ningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsfordran/pensionsskuld är främst hur diskonterings - räntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår. Viktiga uppskattningar och bedömningar Pensionsförpliktelser Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensions- förpliktelserna. De aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys anges ovan. Not 29 forts. Noter NCC 2025    133 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 136 ===== Not 30  Övriga skulder Koncernen 2025 2024 Övriga långfristiga skulder Derivat som innehas för säkring 1 1 Övriga långfristiga skulder 26 16 Summa 27 17 Övriga kortfristiga skulder Förskott från kunder 366 206 Derivat som innehas för säkring 44 22 Övriga kortfristiga skulder 721 788 Summa 1 131 1 016  Not 31  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Lönerelaterade kostnader 1 949 1 960 47 63 Finansiella kostnader 21 39 – – Förutbetalda hyresintäkter – 21 – – Förutbetalda intäkter hyresgarantier 9 2 – – Projektrelaterade kostnader 1 001 874 – – Administrationskostnader 140 35 21 12 Drifts- och försäljningskostnader 518 503 – – Övriga kostnader 117 118 – – Summa 3 757 3 552 67 75  Not 32  Transaktioner med närstående Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCC:s dotter - företag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 4, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. En modell baserad på armlängdsprincipen tillämpas vid prissättning av transaktioner mellan koncernens enheter. Koncernen 2025 2024 Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang 66 34 Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang –29 –16 Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang 55 45 Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang 7 9 Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang 7 1 Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang 2 3 Garantiförpliktelser för intresseföretag och samarbetsarrangemang 153 142 För mer information om NCC W&F West Link Contr HB, se not 19 samt Väsent- liga händelser under året. Moderbolaget 2025 2024 Transaktioner med koncernföretag Försäljning till koncernföretag 129 145 Inköp från koncernföretag –32 –35 Ränteintäkter från koncernföretag 14 34 Räntekostnader till koncernföretag –1 –16 Utdelning från koncernföretag 1 227 1 888 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 796 1 353 Räntebärande skulder till koncernföretag 850 151 Rörelseskulder till koncernföretag 4 7 Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag 27 807 26 260  Not 33  Leasing NCC-koncernen redovisar leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Koncernens leasingavtal avser i huvudsak de ramavtal som innehas för leasing gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som till exempel hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden. Koncernen 2025 2024 Resultaträkning Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar –652 –631 Räntekostnader för leasingskulder –64 –65 Totala kostnader aktiverade leasingavtal –715 –696 Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd –1 591 –1 707 Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal –1 591 –1 707 Totala kostnader från leasingavtal –2 307 –2 403 Kassaflöde leasingavtal1) –704 –697 1) Motsvarande amortering av leasingskulden. Koncernen – Skulder för leasingavtal 2025 2024 Kortfristiga leasingskulder 530 499 Långfristiga leasingskulder 984 964 Totala leasingskulder 1 514 1 463 För leasingskuldens löptidsanalys, se not 36. Koncernen 2025 2024 Leasegivare Framtida leasingbetalningar Ej diskonterade framtida leasingbetalningar som löper ut: Inom 1 år 308 285 Inom mer än 1 år men mindre än 5 år 1 031 556 som löper ut efter 5 år 742 531 Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar 2 081 1 372 Moderbolaget 2025 2024 Leasetagare Framtida leasingbetalningar Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut: Inom 1 år 2 2 Inom mer än 1 år men mindre än 5 år 3 1 Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar 6 3 Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 12 (14) MSEK. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    134Finansiell rapport ===== SIDA 137 ===== Nyttjanderättstillgångar 2025 Rörelse fastigheter Maskiner & Inventarier Markarrenden Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 1 662 1 311 3 2 976 Årets ökning av leasingavtal 129 620 1 750 Avyttringar och utrangeringar –12 –402 – –415 Årets omräkningsdifferens –37 –42 – –79 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 1 741 1 487 4 3 232 Ackumulerade avskrivningar vid årets början –914 –662 –2 –1 579 Avyttringar och utrangeringar 12 385 – 397 Årets avskrivningar –245 –404 –1 –650 Årets omräkningsdifferens 24 18 – 42 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –1 123 –664 –3 –1 790 Restvärde vid årets början 747 649 1 1 397 Restvärde vid årets slut 617 823 1 1 442 2024 Rörelse fastigheter Maskiner & Inventarier Markarrenden Summa Redovisat anskaffningsvärde vid årets början 1 605 1 189 3 2 797 Årets ökning av leasingavtal 220 517 1 737 Avyttringar och utrangeringar –173 –401 0 –574 Årets omräkningsdifferens 10 7 0 16 Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut 1 662 1 311 3 2 976 Ackumulerade avskrivningar vid årets början –808 –686 –2 –1 496 Avyttringar och utrangeringar 173 387 – 560 Årets avskrivningar –271 –359 – –631 Årets omräkningsdifferens –8 –5 – –12 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –914 –662 –2 –1 579 Restvärde vid årets början 797 503 1 1 301 Restvärde vid årets slut 747 649 1 1 397 Redovisningsprinciper NCC som leasetagare IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen och NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasing - avgifter i NCC AB kostnadsförs löpande. Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och mot- svarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Tillgångar och skulder som uppkommer från leasingavtal redovisas initialt till nuvärde. Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av leasingbetalningar i form av fasta avgifter samt rörliga avgifter kopplade till index. Leasingbetalningar som kommer göras för rimligtvis säkra förläng - ningsoptioner ingår också i värderingen av skulden. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärde och inkluderar det belopp som leasingskulden ursprungligen värderas till samt leasingavgifter som betalats vid, eller före, inled - ningsdatumet. När det är tillämpligt inkluderas även eventuella initiala direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering och bortforsling av tillgången. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 250 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasing - avgifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nyttjanderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderätter skrivs av under leasingperioden. Kostnaderna för dessa aktiverade leasingavtal redovisas som avskriv ning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel. Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta. Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd. NCC som leasegivare En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operatio- nellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande. Sale-and-leaseback En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och sam - tidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten. När NCC:s försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderätt som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderätten som inte behålls av NCC. Viktiga uppskattningar och bedömningar Värdering av leasingavtal Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 använder NCC en diskonterings - ränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner, respektive leasing - avtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden, respektive dotterbolags marginella upplåningsränta. Not 33 forts. Noter NCC 2025    135Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 138 ===== Not 34  Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen Moderbolaget 2025 2024 2025 2024 Ställda säkerheter För egna skulder: Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m. 776 627 – – Summa 776 627 – – Övriga ställda säkerheter 9 9 Summa ställda säkerheter 786 636 – – Eventualförpliktelser Egna förbindelser: Borgensförbindelser för koncern bolags räkning – – 27 802 26 254 Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 1 934 2 987 6 6 Solidariskt med andra företag: Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag 115 142 – – Summa eventualförpliktelser 2 049 3 129 27 807 26 260 Ställda säkerheter Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll Avser i huvudsak leasade tillgångar i form av personbilar och lastbilar. Eventualförpliktelser Borgensförbindelser för koncernbolags räkning Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för: • fullgörande av entreprenadavtal • utnyttjade garantilimiter hos banker och försäkringsbolag • NCC Treasury AB:s upplåning • NCC:s pensionsfordran/pensionsskuld NCC och Wayss & Freytag Ingenieurbau AG har gemensamt utfärdat en borgensförbindelse som säkerhet för NCC-W&F West Link Contractors Han - delsbolag med anledning av Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen. NCC och konsortiet WLC anser att Trafikverkets hävning av projekt Korsvägen saknar giltig grund och begär betydande skadestånd för den skada som uppstått för WLC och NCC till följd av Trafikverkets beslut. Trafikverkets skadeståndskrav mot WLC uppgick per 31 december 2025 till cirka 1,4 miljarder kronor. Fram till datumet för årsredovisningens publicering har krav uppgående till cirka 2,25 miljarder kronor riktats mot Trafikverket. Ytterligare krav kommer att framstäl - las. Exempelvis har krav avseende utebliven vinst och räntor ännu inte framförts. NCC AB har ställt ut en likviditets- och kapitaltäckningsgaranti för dotterbolaget NCC Sverige AB. Inom ramen för entreprenadverksamheterna finns andra långa rättsliga förfaranden där NCC har framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. De sammanlagda beloppen är väsentliga. Redovisningsprinciper Ställda säkerheter Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balans - räkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen. Viktiga uppskattningar och bedömningar Tvister NCC:s redovisning av tvistiga belopp är utförd enligt bästa möjliga bedömning, men det faktiska framtida utfallet kan avvika från det bedömda. Se även not 28.  Not 35  Kassaflödesanalys Likvida medel Koncernen 2025 2024 Kassa och bank 887 2 910 Summa likvida medel 887 2 910 Moderbolaget 2025 2024 Tillgodohavanden i NCC Treasury AB 658 930 Summa enligt kassaflödesanalys 658 930 Förvärv av anläggningstillgångar Koncernen Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar exklusive tillgångar förvärvade via finansiell leasing för 853 (765) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 134 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Moderbolaget Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 0 (0) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats. Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer. Upplysningar om erhållna och betalda räntor Koncernen Under året uppgick erhållen ränta till 57 (41) MSEK. Under året uppgick betald ränta till 173 (291) MSEK. Moderbolaget Under året uppgick erhållen ränta till 14 (34) MSEK. Under året uppgick betald ränta till 7 (22) MSEK. Kassaflöde hänförligt från andelar i gemensamma verksamheter Koncernen 2025 2024 Löpande verksamhet –58 78 Förändring av rörelsekapital –70 –167 Investeringsverksamhet –18 –11 Finansieringsverksamhet 187 –55 Summa kassaflöde 41 –155 Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    136Finansiell rapport ===== SIDA 139 ===== Likvida medel som inte är tillgängliga för användning Koncernen 2025 2024 Likvida medel i gemensamma verksamheter 177 136 Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning 177 136 Transaktioner som inte medför betalningar Koncernen 2025 2024 Ökning av nyttjanderättstillgångar leasing 750 737 Förändringar i finansieringsverksamheten varav ej kassaflödes- påverkande poster Koncernen UB 2024 Kassa- flöden Förändring leasingavtal Ränte- upp- räkning Valuta- kursdiffe- renser/ övrigt UB 2025 Räntebärande skulder 3 619 –1 247 – – –10 2 362 Räntebärande fordringar –915 –144 – – –43 –1 102 Leasingskulder 1 463 –704 815 –64 4 1 514 Summa 4 167 –2 095 815 –64 –49 2 774 Utdelningar –1 076 Kassaflöde från finansierings- verksamheten –3 171 varav ej kassaflödes- påverkande poster Moderbolaget UB 2024 Kassa- flöden Koncern- bidrag Valutakurs - differen- ser/övrigt UB 2025 Räntebärande skulder 154 – – 275 429 Räntebärande fordringar –269 116 –188 –272 –613 Summa –115 116 –188 3 –184 Utdelning 151 Kassaflöde från finansierings- verksamheten 268 varav ej kassaflödes- påverkande poster Koncernen UB 2023 Kassa- flöden Förändring leasingavtal Ränte- upp- räkning Valuta- kursdiffe- renser/ övrigt UB 2024 Räntebärande skulder 3 916 –282 – – –15 3 619 Räntebärande fordringar –834 –30 – – –51 –915 Leasingskulder 1 380 –697 841 –65 4 1 463 Summa 4 462 –1 009 841 –65 –62 4 167 Utdelningar –781 Kassaflöde från finansierings- verksamheten –1 790 varav ej kassaflödes- påverkande poster Moderbolaget UB 2023 Kassa- flöden Koncern- bidrag Valutakurs - differen- ser/övrigt UB 2024 Räntebärande skulder 381 –350 – 123 154 Räntebärande fordringar –166 134 –116 –121 –269 Summa 215 –216 –116 2 –115 Utdelning 1 107 Kassaflöde från finansierings- verksamheten 891 Nettoskuldens utveckling Koncernen, MSEK 2025 2024 Nettoskuld ingående balans –1 164 –4 310 Kassaflöde före finansiering 1 151 3 990 Förändring av leasingskuld –703 –714 Förändring av pensionsfordran/pensionsskuld 629 650 Valutakursdifferenser i likvida medel –2 2 Betald utdelning –1 076 –781 Nettokassa(+)/Nettoskuld(-) utgående balans –1 165 –1 164 Varav pensionsfordran/pensionsskuld 722 94 Varav leasingskuld enligt IFRS 16 –1 514 –1 463 Varav övrig nettokassa / nettoskuld –373 205 Övriga förändringar i rörelsekapital Koncernen MSEK 2025 2024 Ökning (–) / Minskning (+) av varulager –65 75 Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar –534 527 Ökning (+) / Minskning (–) av skulder 592 –958 Övriga förändringar i rörelsekapital –6 –356 Redovisningsprinciper Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast trans - aktioner som medför in- eller utbetalningar. Likvida medel Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället. Not 35 forts. Noter NCC 2025    137Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 140 ===== Not 36  Finansiella instrument och finansiell riskhantering Group Treasury policy (Principer för riskhantering) Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s Group Treasury Policy för hantering av finansiella risker beslutas av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för Group Treasurys verksamhet. Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnads - effektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncern - gemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. Avtalsvillkor NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till bindande krediter i EUR, motvärde 3 028 (3 216) MSEK. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen. Referensräntereformen NCC följer övergången från IBOR till RFR (riskfri referensränta) och anpassar verksamheten genom en flexibel arbetsprocess baserad på antaganden som kan justeras utifrån de förändringar som sker på marknaden. Refinansieringsrisk Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finan - siering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansierings - källor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital. NCC:s policy för refinansieringsrisk är att NCC:s räntebärande företagsskuld ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspek - tivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december 2025 uppgick kapitalbindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld, 2 362 (3 619) MSEK, till 21 (24) månader. Förfallostruktur kapitalbindning 1) 2025 2024 Räntebärande skulder Förfallotid Belopp Andel % Belopp Andel % 2025 – – 1 269 35 2026 612 26 600 16 2027 1 000 42 1 000 28 2028 – – – – 2029 750 32 750 21 Totalt 2 362 100 3 619 100 1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld. NCC har följande marknadsfinansieringsprogram: Marknadsfinansieringsprogram Ram Utnyttjat Nom MSEK Commercial paper (CP) program i Finland 300 MEUR – Commercial paper (CP) program i Sverige 4 000 MSEK – Medium Term Note (MTN) i Sverige1) 5 000 MSEK 2 350 Totalt 2 350 1) 2 350 (3 350) MSEK är gröna obligationer varav 1 250 (2 250) MSEK är noterade på Nasdaq Stockholm. Av NCC:s räntebärande företagsskuld utgjordes 100 (100) procent av marknads- finansieringsprogram. Likviditetsrisker Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnads - effektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger Group Treasury Policy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst sju procent av koncernens årsomsättning, varav minst fem procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3 236 (3 481) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 1,9 (1,9) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahands - marknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgick till 1 514 (3 486) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 9 (11) procent av omsättningen. Förfallostruktur outnyttjade bindande kreditfaciliteter 2025 2024 Förfallotid Belopp Andel % Belopp Andel % 2025 – – 265 8 2026 208 6 3 216 92 2027 3 028 94 – – Totalt 3 236 100 3 481 100 Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetal - ningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta baseras på terminsräntor framtagna utifrån obser - verbara yieldkurvor. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balans - dagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena. Löptidsanalys (belopp inklusive ränta) 1) 2025 2024 Totalt <3 mån 3 mån– 1år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt <3 mån 3 mån– 1år 1–3 år 3–5 år >5 år Räntebärande skulder 2 597 33 683 1 104 777 – 4 031 303 1 143 1 771 814 – Leasingskulder 1 633 – 581 761 249 42 1 574 – 546 680 311 37 Ränteswappar 1 1 0 – – – 1 0 0 1 – – Oljeterminer 3 0 3 1 – – 0 0 0 0 – – Elterminer 3 1 3 0 – – 15 4 9 2 – – Leverantörsskulder 5 019 5 019 – – – – 4 841 4 841 – – – – Totalt 9 257 5 054 1 270 1 865 1 026 42 10 462 5 148 1 698 2 454 1 125 37 1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    138Finansiell rapport ===== SIDA 141 ===== Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade valutaderivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena. Löptidsanalys (belopp inklusive ränta) 2025 2024 Totalt <3 mån 3 mån–1 år >1 år Totalt <3 mån 3 mån–1 år >1 år Valutaterminer – utflöde -4 105 –3 736 –332 -37 –3 445 –3 121 –265 –59 – inflöde 4 071 3 713 322 36 3 448 3 122 267 59 Nettoflöde från bruttoreglerade derivat –34 –23 –10 –1 3 1 2 0 Ränterisker Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt extern finansiering. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för NCC:s räntebärande företagsskuld när exponeringen reducerats med räntebind - ningen för likvida medel och kortfristiga placeringar inklusive ränteswappar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/– 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån (säkringskvot 1:1). NCC tillämpar säkringsredovisning för nominellt 300 (300) MSEK där STIBOR är räntebas, som kommer att påverkas av referensräntere - formen. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer samt om tidpunkten för byte av referensränta kommer att avvika mellan ränteswappen och underlig - gande lån. Ineffektiviteten hänförlig till ränteswappar var försumbar under 2025. Den genomsnittliga räntebindningstiden på NCC:s räntebärande företags - skuld reducerad med ränteexponeringen i likvida medel och kortfristiga placeringar var 13 (14) månader inklusive ränteswappar. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 514 (3 486) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 6 (4) månader. Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld till 2 362 (3 619) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 9 (10) månader. Per den 31 december 2025 hade NCC ränteswappar knutna till den ränte - bärande företagsskulden med ett nominellt värde på 300 (300) MSEK. Ränte - swapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2025 netto till 2 (1) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 2 (2) MSEK samt långfristiga skulder om 0 (1) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,5 (1,5) och 3,3 (4,3) år med en genomsnittlig fast ränta på 3,0 (3,0) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –9 (0) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. Avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar skulle en höjning av räntenivån med en procentenhet medföra en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt övrigt totalresultat med 4 (6) MSEK. Förfallostruktur räntebindning 1) 2025 2024 Räntebärande skulder inkl. ränteswappar Förfallotid Belopp Andel % Belopp Andel % 2025 – – 2 919 81 2026 1 862 79 200 5 2027 100 4 100 3 2028 – – – – 2029 400 17 400 11 Totalt 2 362 100 3 619 100 1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld. Valutarisker Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden. Transaktionsexponering I enlighet med Group Treasury Policy ska all valutaexponering säkras. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. I redovisningen tillämpas säkringsre - dovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp (säkringskvot 1:1) samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassa- flödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde. Valutautflöden Följande tabell visar koncernens bruttoutflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valu - tarisken visar förändringen av årets resultat samt eget kapital om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder. Not 36 forts. 2025 2024 Motvärde i MSEK Brutto utflöde Säkrad andel MSEK Säkrad andel % Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel Bruttoutflöde Säkrad andel MSEK Säkrad andel % Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel EUR 1 473 1 212 82 10 2 198 2 086 95 4 DKK 63 3 5 2 93 47 51 2 NOK 117 0 0 5 193 4 2 8 Övriga 182 153 84 1 43 13 30 1 Totalt 1 835 1 368 75 19 2 527 2 150 85 15 Noter NCC 2025    139Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 142 ===== Valutainflöden Följande tabell visar koncernens bruttoinflöden under året, i olika valutor, säkrad andel samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade kundfordringar. 2025 2024 Motvärde i MSEK Brutto inflöde Säkrad andel MSEK Säkrad andel % Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel Brutto inflöde Säkrad andel MSEK Säkrad andel % Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel DKK 97 – – 4 87 24 28 3 Övriga 40 1 2 2 29 – – 1 Totalt 137 1 1 5 116 24 21 4 Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2025 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa. Kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden, utestående säkringsposition Nedanstående tabell visar den utestående totala säkringspositionen per valuta vid årsskiftet avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK. 2025 2024 Motvärde i MSEK Totalt <3 mån 3 mån–1 år >1 år Totalt <3 mån 3 mån–1 år >1 år EUR 454 96 322 36 483 184 246 53 Övriga 7 7 0 0 23 16 6 – Total säkringsposition 461 103 322 36 506 201 252 53 Totalt kontrakterade samt prognostiserade valutautflöden 787 108 516 163 813 210 435 168 Säkrad andel (%) 59 95 62 22 62 96 58 32 Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition för valutautflöden: EUR valutaterminer 11,12 11,03 11,18 10,99 11,38 11,33 11,38 11,56 Säkringarna avseende prognostiserade samt kontrakterade valutautflöden uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valu - taterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick netto –15 (5) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (6) MSEK och som övriga långfristiga skulder 1 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 14 (1) MSEK. Valutafördelning av finansiering Enligt Group Treasury Policy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom Group Treasury och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp. Räntebärande skulder 1) 2025 2024 Motvärde i MSEK Belopp Andel % Belopp Andel % SEK 2 362 100 3 619 100 Totalt 2 362 100 3 619 100 1) Exklusive pensionsfordran/pensionsskuld och leasingskuld. Finansiering via valutaderivat (valutaswappar) Motvärde i MSEK 2025 2024 Köp +/Sälj – DKK 1 337 1 368 Köp +/ Sälj – EUR –1 366 –1 322 Köp +/ Sälj – NOK 477 –23 Köp +/ Sälj – PLN 8 30 Köp +/ Sälj – USD 7 10 Netto 463 62 Omräkningsexponering Enligt Group Treasury Policy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras. Koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbo - lag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2025 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av övrigt totalresultat med 217 (220) MSEK, se tabellen nedan. 2025 2024 Motvärde i MSEK Netto- investering Valutarisk 5 % Netto- investering Valutarisk 5 % DKK 2 612 131 2 694 135 EUR 481 24 511 26 NOK 1 256 63 1 195 60 Totalt 4 349 217 4 400 220 Prisrisker Prisrisker i bitumen En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leverantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Indu - stry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av Group Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga större kundkontrakt med fast pris när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Säkrad kvantitet inköp av bitumen överensstämmer med derivatets kvantitet (säkringskvot 1:1). Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt. Not 36 forts. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    140Finansiell rapport ===== SIDA 143 ===== Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av prisrisken vid inköp av bitumen uppgick till netto –3 (1) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (1) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 3 (0) MSEK. Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumenpri - set med 10 procent per 31 december 2025 förändra övrigt totalresultat med 2 (2) MSEK samt resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Inköp av bitumen Nedanstående tabell visar koncernens totala inköp avseende både kundkontrakt med fast pris och indexreglerat pris samt säkrad andel via oljeterminer under året. NCC säkrar endast kundkontrakt med fast pris. 2025 2024 Inköp bitumen ton Säkrad andel ton Säkrad andel via olje- terminer % Inköp bitumen ton Säkrad andel ton Säkrad andel via olje- terminer % Totalt 220 509 34 570 16 212 265 38 971 18 Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym totala inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via olje - terminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar. 2025 2024 Totalt <3 mån 3 mån–1 år >1 år Totalt <3 mån 3 mån–1 år >1 år Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton)1) 471 772 9 106 226 780 235 886 480 299 9 843 230 307 240 149 Säkringsposition via oljeterminer (ton) 6 185 41 5 344 800 6 729 924 5 748 57 Säkrad andel (%) 1 0 2 0 1 9 2 0 Säkringsposition motvärde MSEK 22 0 19 3 30 5 25 0 Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) 3 529 3 594 3 520 3 590 4 447 4 917 4 371 4 448 1) Prognostiserad volym för 2025 är tom december 2027 och för 2024 tom december 2026. Prisrisker i el I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till fyra år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga föränd - ringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar. Utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 129 765 (144 066) MWh, varav 21 264 (24 867) MWh förfaller inom 3 månader, 46 255 (50 070) MWh förfaller om 3–12 månader och 62 246 (69 130) MWh förfaller efter ett år. Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto –3 (–15) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga skulder 3 (15) MSEK. Givet utestående elterminer på balansdagen skulle en ökning av elpriset med 10 procent per 31 december 2025 förändra övrigt totalresultat med 5 (5) MSEK och resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade. Kreditrisker Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internatio - nell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvä - rdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivati - ves Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathan - del används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter. Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 23 (39) MSEK vid utgången av 2025. Netto - fordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs mark - nadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (en procent på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 514 (3 486) MSEK. Kreditrisker i kundfordringar Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkon - trolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier. Andel kundfordringar med någon typ av säkerhet uppgår för året till 16,0 (18,9) procent. Åldersanalys kundfordringar 2025 2024 Koncernen Brutto Reserv för osäkra fordringar Brutto Reserv för osäkra fordringar Ej förfallna kundfordringar 6 294 – 6 495 – Förfallna kundfordringar 1–30 dagar 704 – 574 –3 Förfallna kundfordringar 31–60 dagar 143 – 74 0 Förfallna kundfordringar 61–180 dagar 524 –5 145 –10 Förfallna kundfordringar >180 dagar 1 236 –338 1 381 –334 Summa 8 900 –343 8 669 –347 Inom NCC finns dels bedömda/befarade kundförluster som i huvudsak är hänförliga till pågående diskussioner eller tvister med beställaren och dels konstaterade/befarade kreditförluster som i huvudsak är hänförliga till bristande betalningsförmåga hos beställaren. Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående dis - kussioner/tvister med beställaren och avser inte en fråga om beställarens kredit - värdighet. Reserven för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig således i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga. Reserveringar för osäkra kundfordringar samt återföringar av desamma, vilka i huvudsak är hänförligt till pågående diskussioner/tvister med beställaren, s.k. performance obligations, redovisas som minskade intäkter i bolagets entre - prenadprojekt och ingår följaktligen som nettoomsättning i resultaträkningen. De konstaterade eller befarade kreditförluster som uppkommer med anledning av kundens bristande betalningsförmåga återfinns istället som kostnader för produktion eller som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträk - ningen. Under 2025 redovisade återförda kundförluster som härrör från 2024 eller tidigare bedöms inte uppgå till väsentligt belopp. Se även under redovisningsprinciper. Reserv för osäkra fordringar Koncernen 2025 2024 Ingående balans –347 –465 Årets reservering –254 –408 Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar 255 524 Omräkningsdifferenser 2 1 Utgående balans –343 –347 Not 36 forts. Noter NCC 2025    141Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 144 ===== Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar i bostadsobligationer och räntefonder samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl funge - rande andrahandsmarknad för samma instrument. Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga obliga - tionsinnehav (långfristiga räntebärande fordringar) samt kortfristiga placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer har beräknats genom att framtida kassaflö - den har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde. Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument. Klassificering av finansiella instrument Koncernen, 2025 Finansiella till- gångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen1) Derivat som används i säkrings- redovisning Finansiella till- gångar värderade till upplupet- anskaffnings- värde Finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via övrigt total resultat, eget kapitalinstrument Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen1) Övriga skulder Summa redovisat- värde Summa verkligt värde Långfristiga värdepappersinnehav – – – 68 68 68 Långfristiga räntebärande fordringar – – 305 – 305 306 Pensionsfordran – – 722 – 722 722 Övriga långfristiga fordringar – 2 – – 2 2 Kundfordringar – – 8 557 – 8 557 8 557 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter – – 2 – 2 2 Kortfristiga räntebärande fordringar – – 171 – 171 171 Övriga fordringar 3 0 10 – 13 13 Kortfristiga placeringar 563 – 63 – 626 626 Likvida medel – – 887 – 887 887 Summa tillgångar 566 2 10 717 68 11 353 11 354 Långfristiga räntebärande skulder – – 2 734 2 734 2 775 Övriga långfristiga skulder 1 – 26 27 27 Kortfristiga räntebärande skulder – – 1 143 1 143 1 143 Leverantörsskulder – – 5 019 5 019 5 019 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – – 21 21 21 Övriga kortfristiga skulder 21 23 – 44 44 Summa skulder 22 23 8 943 8 988 9 029 1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde. Not 36 forts. Koncernen, 2024 Finansiella till- gångar värderade till verkligt värde via resultat- räkningen1) Derivat som används i säkrings- redovisning Finansiella till- gångar värderade till upplupet- anskaffnings- värde Finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via övrigt total resultat, eget kapitalinstrument Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen1) Övriga skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Långfristiga värdepappersinnehav – – – 68 68 68 Långfristiga räntebärande fordringar – – 201 – 201 202 Pensionsfordran – – 94 – 94 94 Övriga långfristiga fordringar – 2 – – 2 2 Kundfordringar – – 8 322 – 8 322 8 322 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter – – 3 – 3 3 Kortfristiga räntebärande fordringar – – 138 – 138 138 Övriga fordringar 5 7 21 – 33 33 Kortfristiga placeringar 506 – 70 – 576 575 Likvida medel – – 2 910 – 2 910 2 910 Summa tillgångar 511 9 11 760 68 12 348 12 348 Långfristiga räntebärande skulder – – 3 314 3 314 3 348 Övriga långfristiga skulder 1 – 16 17 17 Kortfristiga räntebärande skulder – – 1 769 1 769 1 779 Leverantörsskulder – – 4 841 4 841 4 841 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – – 39 39 39 Övriga kortfristiga skulder 16 6 – 22 22 Summa skulder 18 6 9 979 10 002 10 046 1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    142Finansiell rapport ===== SIDA 145 ===== Moderbolaget, 2025 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument Övriga skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Andra långfristiga värdepappersinnehav – 45 45 45 Kundfordringar 1 – 1 1 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 748 – 748 748 Övriga kortfristiga fordringar 3 – 3 3 Tillgodohavanden i NCC Treasury AB 658 – 658 658 Summa tillgångar 1 410 45 1 455 1 455 Övriga långfristiga skulder 7 7 7 Leverantörsskulder 18 18 18 Kortfristiga skulder till koncernföretag 1 277 1 277 1 277 Summa skulder 1 302 1 302 1 302 Moderbolaget, 2024 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument Övriga skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Andra långfristiga värdepappersinnehav – 45 45 45 Kundfordringar 1 – 1 1 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 423 – 423 423 Övriga kortfristiga fordringar 2 – 2 2 Tillgodohavanden i NCC Treasury AB 930 – 930 930 Summa tillgångar 1 357 45 1 402 1 402 Övriga långfristiga skulder 3 3 3 Leverantörsskulder 14 14 14 Kortfristiga skulder till koncernföretag 158 158 158 Summa skulder 175 175 175 Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde. I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finan - siella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget. Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget. Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Not 36 forts. 2025 2024 Koncernen Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen  Kortfristiga placeringar 563 – – 563 506 – – 506  Derivatinstrument – 3 – 3 – 5 – 5 Derivatinstrument som används i säkringsredovisning – 2 – 2 – 9 – 9 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Eget kapitalinstrument – – 68 68 – – 68 68 Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde Långfristiga räntebärande fordringar 306 – – 306 202 – – 202 Kortfristiga placeringar 63 – – 63 69 – – 69 Summa tillgångar 932 5 68 1 005 777 14 68 859 Finansiella skulder värderade till verkligt värde Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen  Derivatinstrument – 23 – 23 – 6 – 6 Derivatinstrument som används i säkringsredovisning – 22 – 22 – 18 – 18 Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde Övriga räntebärande skulder 1 285 2 633 – 3 918 2 284 2 843 – 5 127 Summa skulder 1 285 2 678 – 3 963 2 284 2 867 – 5 151 Noter NCC 2025    143Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 146 ===== Kvittning av finansiella instrument NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen. 2025 2024 Koncernen Finansiella tillgångar Finansiella skulder Finansiella tillgångar Finansiella skulder Redovisade bruttobelopp1) 5 45 14 24 Belopp som omfattas av avtal om nettning -4 -4 –7 –7 Nettobelopp efter avtal om nettning 1 41 7 17 1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga fordringar med 3 (5) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 2 (2) MSEK och i övriga fordringar med 0 (7) MSEK. I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga kortfristiga skulder med 23 (6) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i långfristiga skulder med 1 (1) MSEK och i övriga kortfristiga skulder med 21 (17) MSEK. Moderbolaget har inga utestående derivat. Redovisningsprinciper Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella place- ringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera. En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balans - räkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering: • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (eget kapitalinstrument) • Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde • Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen • Derivat som används i säkringsredovisning • Övriga skulder En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärs - modell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassa - flödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången ändras. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt rän - tebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassa - flödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper med en återstående löptid översti - gande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (eget kapitalinstrument) Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot. Derivat som används i säkringsredovisning Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balans - räkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat. Övriga finansiella skulder Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning För finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde redovi - sas förväntade kreditförluster som ett avdrag på tillgången. Förlustreservering bokas enligt något av följande sätt: • förlusthändelser som kan förväntas inträffa inom 12 månader • förlusthändelser som kan förväntas inträffa under tillgångens hela livstid Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovis - ning och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar görs alltid förlustris - kreservering för tillgångens hela livstid enligt den förenklade modellen i IFRS 9. Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor förfallna mer än 180 dagar reserveras alltid om inte särskilda omständigheter föreligger. Kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar skrivs därefter ner när det inte finns någon rimlig förväntan om återbetalning. Säkringsredovisning NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valu- tarisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat. När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess: • den inkluderas i den icke-finansiella postens anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället (gäller för säkring av en transaktion som resulterar i redovisning av en icke-finansiell post), eller • den omklassificeras till resultatet i samma period eller perioder som det säkrade förväntade kassaflödet påverkar resultatet (gäller för andra kassaflödessäkringar) Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet. Säkring av valutarisk i transaktionsflöden Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskon - trakt. Valutaterminen som skyddar kassaflödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalre - sultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade. Säkring av koncernens räntebindning För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkrings- reserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta. Säkring av prisrisker i bitumen och el Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Oljeterminerna klassificeras som kassaflödessäkringar. För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en fyraårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. För - ändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och eventuell ineffektivitet redovisas i rörelseresultatet. Not 36 forts. Noter Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    144Finansiell rapport ===== SIDA 147 ===== Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot. Finansiella instrument i moderbolaget I moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för even - tuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen. Viktiga uppskattningar och bedömningar Värdering av fordringar Kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar.  Not 37  Händelser efter balansdagen Tomas Brannemo utnämndes till ny affärsområdeschef för NCC Infrastructure. NCC kommunicerade nedskrivningar på 1 427 MSEK som redovisades som en jämförelsestörande post. Se not 39 för mer information. NCC kommunicerade att beslut har fattats att låta NCC Industry fortsätta inom NCC som ett fristående bolag. Se Förvaltningsberättelsen för mer information. Den 18 mars 2026 tog konsortiet West Link Contractors (WLC) emot ytter - ligare ett krav från Trafikverket på cirka 1,3 miljarder kronor. NCC och WLC bestrider kravet. Under första kvartalet 2026 inleddes ett krig i Mellanöstern, vilket påverkar människor och samhällen. Konflikten har lett till stigande och volatila energipri - ser, vilket i sin tur påverkar kostnader för transporter och material samt kan ha en potentiell påverkan på den allmänna ekonomiska utvecklingen. NCC följer utvecklingen noggrant för att kunna hantera och begränsa eventuella negativa effekter på verksamheten.  Not 38  Disposition av företagets vinst Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Balanserade vinstmedel 4 029 131 829 Till aktieägarna utdelas 9,00 SEK per aktie och en extra utdelning med 2,00 SEK per aktie, totalt 11,00 SEK per aktie 1 075 716 037 I ny räkning balanseras 2 953 415 792 Summa SEK 4 029 131 829  Not 39  Jämförelsestörande poster De poster som redovisas som jämförelsestörande i NCC-koncernen per den 31 december 2025 uppgår till 1 427 MSEK och inkluderar nedskrivningar av fast - igheter inom affärsområdet Property Development, nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader samt nedskrivning av uppskjuten skattefordran till följd av en ändrad bedömning av användandet av framtida skattepliktiga överskott i Norge inom en rimlig tidsperiod. Posterna fördelas enligt följande: nedskrivningar av tidigare upparbetade kostnader om 126 MSEK på raden Kostnader för produktion, nedskrivningar av fastigheter om 850 MSEK samt 194 MSEK i nedskrivningar av tidigare uppar - betade kostnader på raden Försäljnings- och administrationskostnader samt nedskrivning av uppskjuten skattefordran om 257 MSEK på raden Skatt. Därtill redovisas skatt på jämförelsestörande poster på raden skatt i koncer - nens resultaträkning. Nedanstående resultaträkning visar koncernen inklusive jämförelsestörande poster. MSEK 2025 Nettoomsättning 55 717 Kostnader för produktion –50 371 Bruttoresultat 5 346 Försäljnings- och administrationskostnader –4 538 Resultat från försäljning av rörelsefastigheter 10 Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar –15 Resultat från försäljning av koncernföretag 20 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures –54 Rörelseresultat 768 Finansiella intäkter 78 Finansiella kostnader –215 Finansnetto –137 Resultat efter finansiella poster 630 Skatt –489 Periodens resultat 142 Not 36 forts. Noter NCC 2025    145Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 148 ===== Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern- och års- redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisnings- standarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisnings- sed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings berättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moder- bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Vidare försäkrar undertecknade att Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisnings- lagen och European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Fastställelse Solna den 9 april 2026 Alf Göransson Styrelseordförande Ida Aall Gram Styrelseledamot Simon de Château Styrelseledamot Cecilia Fasth Styrelseledamot Mats Jönsson Styrelseledamot Daniel Kjørberg Siraj Styrelseledamot Birgit Nørgaard Styrelseledamot Karl-Johan Andersson Styrelseledamot arbetstagarrepresentant Thomas Gustafsson Styrelseledamot arbetstagarrepresentant Harald Stjernström Styrelseledamot arbetstagarrepresentant Tomas Carlsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse respektive vår granskningberättelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 10 april 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Patrik Adolfson Auktoriserad revisor Fastställelse Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    146 Finansiell rapport ===== SIDA 149 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB (publ) för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 46–101. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 18–146 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovis- ningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsre- dovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisnings­ standarder, som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 46–101. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar, och bolagsstyrningsrapporten är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern­ redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål- lande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga för- bjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrel- sen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmäs- siga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisnings- processer och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säker- het om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revision- ens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perio- den. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Revisionsberättelse NCC 2025    147 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 150 ===== Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Redovisning av intäkter och resultat i entreprenadprojekt 2025 års totala intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 43 (45) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinst- avräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutläges- prognoser. I förekommande fall ingår även bedöm- ningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings- och tilläggsarbeten, riktprisjuste- ringar och bristande anbudsförutsättningar. NCC upprättar i förekommande fall en bedömning av utfallet av kundens krav avse- ende viten, förseningar eller övriga åtgärder och redovisar detta baserat på gjorda analy- ser och bedömningen per bokslutstillfället. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydel- sefullt område. Se avsnitten ”Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag”, ”Väsentliga uppskattningar och bedömningar” (delavsnitten ”Successiv vinstavräkning av projekt”, ”Garanti åtagande” och ”Borgens- och garantiförpliktelser, rätts- tvister med mera”) i not 2 Intäktsredovisning, not 28 Övriga avsättningar och not 34 Ställda säkerheter, och eventualförpliktelser (del- avsnittet ”Eventualförpliktelser”). NCC redovisar intäkter och resultat i entreprenadprojekt i enlighet med IFRS 15. Redovis- ningen för pågående projekt baseras, i enlighet med denna standard, på antaganden om bedömningar om det slutliga utfallet i projekten. Av detta följer att en viktig del av vår revision är att med NCC, företagsledningen och revisionsutskottet diskutera NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras. Utöver detta bygger vår revision på substansmässiga åtgärder, olika analyser och granskning av kontroller. Vid granskningen, har vi för att säkerställa framför allt värderingen, periodiseringen och riktigheten, bland annat utfört följande revisionsåtgärder: • Vi har utvärderat och på stickprovsbasis granskat utvalda nyckelkontroller i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering samt prognoser/forecast för projekten. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut. • Vi har utfört bland annat databaserad analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ansvariga projektledare, controllers samt ledningen. • På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den mate­ matiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen. • För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder. Detta innefattar exempelvis utökad granskning av underlag samt annan dokumentation som upprättats av NCC, läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare, controllers och externa ombud kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Detta inkluderar även de antaganden som ligger till grund för riskreserver i pågående och avslutade projekt samt garantiavsättningar för redan avslutade projekt. • För framställda krav och pågående tvister som är väsentliga, eller som vi bedömer kan komma att bli väsentliga, har vi granskat den underliggande händelsen och tillhörande fakta samt övriga omständigheter. Vi har utöver detta gått igenom NCC:s dokumentation, diskuterat gjorda bedömningar med representanter för NCC, samt bolagets interna juristavdelning på divisions- och koncernnivå för vissa av de mer väsentliga ärendena. Vi har vid bedömt behov även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud. Baserat på detta har vi bedömt den redovisningsmässiga hanteringen. Vi har kommunicerat till revisionsutskottet att det rör sig om många gånger svåra bedöm- ningsfrågor. Slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar. Revisionsberättelse Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    148 Finansiell rapport ===== SIDA 151 ===== Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–18 samt 154–162, och hållbarhetsrapporten på sidorna 46–101. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk- ande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genom- gång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor- mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncern- redovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis- ning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansva- rar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fort- sätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verk- samheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredo- visningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovis- ningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisionsberättelse NCC 2025    149 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 152 ===== Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositio- ner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl- lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero- ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisors- sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf- fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer- nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvalt- ningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medels- förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovis- ningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersätt- ningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvalt- ningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisors­ inspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Revisionsberättelse Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    150 Finansiell rapport ===== SIDA 153 ===== Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för NCC AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef­rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef­rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgär- der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Mana- gement 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hante- rar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avse- ende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektivite- ten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärde- ring av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkstäl- lande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon- cernens resultat­, balans­ och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 7 maj 2025 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017. Stockholm den 10 april 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Patrik Adolfson Auktoriserad revisor Revisionsberättelse NCC 2025    151 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 154 ===== Granskningsberättelse Till bolagsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174 Revisorns granskningsberättelse av den lagstadgade hållbarhetsrapporten Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för NCC AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 46–101 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiför- ordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets- rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övrig upplysning Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrap- porten och återfinns på sidorna 1–45 samt 102–162. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun- skap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna infor- mation, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbar- hetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesut- övningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till NCC AB (publ), enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller miss- tag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktö- ren upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgär- der som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsberättelse hållbarhetsrapport Om NCC Förvaltningsberättelse Övrigt NCC 2025    152 Finansiell rapport ===== SIDA 155 ===== Granskningsåtgärderna omfattade huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärs- planer och strategidokument), och – Granska företagets interna dokumentation av sin process; och • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhets - rapporten. • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår. • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska gransknings åtgärder avseende utvalda upplysningar i håll bar hetsrapporten; • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades; • Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verk- samheter som är tillämpliga och är förenliga med EU:s gröna taxo- nomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten. • Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande granskningsåtgärder: – Analytiska granskningsåtgärder samt förfrågningar till relevant personal – På en urvalsbasis utföra granskningsåtgärder på väsentliga upp- lysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ), för- bereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av NCC AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 10 april 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Patrik Adolfson Auktoriserad revisor Granskningsberättelse hållbarhetsrapport NCC 2025    153 Om NCC Förvaltningsberättelse ÖvrigtFinansiell rapport ===== SIDA 156 ===== Övrigt Flerårsöversikt 155 Kvartalsdata 158 Definitioner 159 Detta har hänt 160 Finansiell information 162 Kontaktuppgifter 163 Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport NCC 2025    154Övrigt ===== SIDA 157 ===== Flerårsöversikt RESULTATRÄKNING, MSEK 2021 2022 2023 2024 2025 Nettoomsättning 53 414 54 198 56 932 61 609 55 717 Kostnader för produktion –48 894 –50 202 –52 245 –56 330 –50 245 Bruttoresultat 4 520 3 996 4 687 5 280 5 472 Försäljnings- och adminis trationskostnader  –2 808 –2 981 –3 156 –3 223 –3 494 Resultat från försäljning av rörelsefastigheter 165 22 19 5 10 Nedskrivningar av anläggningstillgångar –16 0 –2 –27 –15 Resultat från försäljning av koncernföretag –46 59 265 3 20 Resultat från andelar i intresseföretag 10 262 –11 –6 –54 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 1 825 1 358 1 802 2 032 1 938 Jämförelsestörande poster – – – – –1 170 Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster 1 825 1 358 1 802 2 032 768 Finansiella intäkter 20 29 80 75 78 Finansiella kostnader –80 –87 –79 –244 –215 Finansnetto –60 –59 1 –169 –137 Resultat efter finansiella poster 1 765 1 299 1 803 1 863 630 Skatt –257 –230 –230 –292 –489 Periodens resultat 1 508 1 069 1 573 1 571 142 Hänförs till: NCC:s aktieägare 1 508 1 069 1 573 1 571 142 Innehav utan bestämmande inflytande – – – – – Periodens resultat 1 508 1 069 1 573 1 571 142 Flerårsöversikt NCC 2025    155Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt ===== SIDA 158 ===== BALANSRÄKNING, MSEK 2021 2022 2023 2024 2025 Tillgångar Anläggningstillgångar Goodwill 1 852 1 943 1 913 1 942 1 858 Övriga immateriella tillgångar 335 326 545 731 959 Nyttjanderättstillgångar 1 600 1 420 1 300 1 396 1 441 Rörelsefastigheter 790 909 867 892 907 Maskiner och inventarier 2 296 2 504 2 310 2 158 1 947 Långfristiga värdepappersinnehav 82 83 84 88 76 Långfristiga räntebärande fordringar 128 184 204 201 305 Pensionsfordran – 68 – 94 722 Övriga långfristiga fordringar 23 36 21 23 24 Uppskjutna skattefordringar 609 564 583 557 418 Summa anläggnings tillgångar 7 714 8 037 7 827 8 082 8 658 Omsättningstillgångar Nyttjanderättstillgångar 2 2 1 1 1 Exploateringsfastigheter 1 005 1 179 1 265 1 314 1 086 Pågående fastighetsprojekt 5 370 7 171 3 794 749 818 Färdigställda fastighetsprojekt – 0 4 986 6 302 6 059 Andelar i intresseföretag 431 74 201 238 212 Varulager 1 059 1 079 1 120 1 052 1 097 Skattefordringar 70 118 43 42 80 Kundfordringar 7 748 8 205 8 696 8 322 8 557 Upparbetade ej fakturerade intäkter 1 367 1 410 1 076 837 810 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 952 857 1 190 1 096 1 373 Kortfristiga räntebärande fordringar 103 117 129 138 171 Övriga fordringar 552 386 415 368 148 Kortfristiga placeringar 487 394 501 576 626 Likvida medel 2 561 534 707 2 910 887 Summa omsättnings tillgångar 21 707 21 528 24 124 23 945 21 925 SUMMA TILLGÅNGAR 29 421 29 565 31 950 32 026 30 582 Eget kapital Aktieägarnas kapital 5 844 7 183 7 324 8 663 7 917 Innehav utan bestämmande inflytande – – – – – Summa eget kapital 5 844 7 183 7 324 8 663 7 917 Skulder Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 2 038 3 286 3 006 3 314 2 734 Övriga långfristiga skulder 47 60 13 17 27 Avsättningar för pensioner och  liknande förpliktelser 1 997 – 556 0 0 Uppskjutna skatteskulder 464 943 889 1 165 1 522 Övriga avsättningar 2 608 2 481 2 218 2 448 2 343 Summa långfristiga skulder 7 154 6 770 6 683 6 944 6 627 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 2 176 1 012 2 289 1 769 1 143 Leverantörsskulder 4 567 5 165 6 105 4 841 5 019 Skatteskulder 22 14 0 14 122 Fakturerade ej upparbetade intäkter 4 830 4 754 5 058 5 226 4 861 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 588 3 512 3 396 3 552 3 757 Avsättningar 13 7 – 2 6 Övriga kortfristiga skulder 1 227 1 148 1 096 1 016 1 131 Summa kortfristiga skulder 16 422 15 612 17 944 16 419 16 039 Summa skulder 23 577 22 382 24 627 23 363 22 666 SUMMA EGET KAPITAL OCH  SKULDER 29 421 29 565 31 950 32 026 30 582 Flerårsöversikt Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport NCC 2025    156Övrigt ===== SIDA 159 ===== NYCKELTAL 2021 2022 2023 2024 2025 Räkenskaper, MSEK Nettoomsättning 53 414 54 198 56 932 61 609 55 717 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster 1 825 1 358 1 802 2 032 1 938 Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster 1 825 1 358 1 802 2 032 768 Resultat efter finansiella poster 1 765 1 299 1 803 1 863 630 Periodens resultat 1 508 1 069 1 573 1 571 142 Investeringar i fastighetsprojekt –3 467 –2 924 –2 432 –1 672 –875 Kassaflöde, MSEK Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 260 265 807 4 638 1 912 Kassaflöde från investeringsverksamheten –363 –401 –446 –647 –761 Kassaflöde före finansiering 1 896 –136 361 3 990 1 151 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 492 –1 896 –187 –1 790 –3 171 Förändring av likvida medel 406 –2 027 173 2 203 –2 023 Avkastningsmått Avkastning på eget kapital, %5) 32 17 21 21 16 Avkastning på sysselsatt kapital, %5) 16 12 15 15 15 Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK EBITDA % 5,9 4,8 5,3 5,4 3,7 Räntetäckningsgrad, ggr 23,0 15,9 23,9 9 4 Soliditet, % 20 24 23 27 26 Räntebärande skulder/balansomslutning, % 21 15 18 16 13 Nettokassa +/Nettoskuld – –2 932 –3 000 –4 310 –1 164 –1 165 Skuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,4 0,6 0,1 0,1 Sysselsatt kapital vid periodens slut 12 055 11 480 13 175 13 746 11 793 Sysselsatt kapital, snitt 11 430 11 766 12 776 13 818 12 842 Kapitalomsättningshastighet, ggr 4,7 4,6 4,5 4,5 4,3 Utgående ränta, %1) 1,1 4,1 5,1 4,9 4,3 Genomsnittlig räntebindningstid, år1) 0,5 1,0 0,7 0,8 0,8 Orderläge, MSEK Orderingång 55 786 53 285 56 819 54 730 52 992 Orderstock 55 763 54 995 53 422 50 723 46 079 Aktiedata per aktie, SEK Resultat efter skatt, före och efter utspädning, före jämförelsestörande poster 14,02 10,29 16,11 16,08 13,89 Resultat efter skatt, före och efter utspädning, efter jämförelsestörande poster 14,02 10,29 16,11 16,08 1,45 Kassaflöde från den löpande verksamheten, efter utspädning 21,00 2,55 8,27 47,45 19,56 Kassaflöde före finansiering, efter utspädning 17,62 –1,30 3,70 40,83 11,77 P/E-tal, före utspädning 12 9 8 10 16 Utdelning ordinarie, SEK 6,00 6,00 8,00 9,00 9,002) Extra utdelning, SEK 2,00 2,002) Direktavkastning, % 3,6 6,2 6,4 6,8 5,0 Direktavkastning exkl. extra utdelning, % 3,6 6,2 6,4 5,5 4,1 Eget kapital, före och efter utspädning 54,32 73,60 74,99 88,59 80,96 Börskurs/eget kapital, % 309 132 167 183 272 Börskurs vid periodens slut, NCC B 167,70 97,25 125,60 162,40 220,20 Antal aktier, miljoner Totalt antal utgivna aktier3)4) 108,4 108,4 99,8 99,8 99,8 Återköp av aktier vid periodens slut 0,8 10,8 2,1 2,0 2,0 Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut 107,6 97,6 97,7 97,8 97,8 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under perioden 107,6 103,9 97,6 97,7 97,8 Börsvärde, före utspädning, MSEK 18 035 9 636 12 271 15 879 21 526 Personal Medelantal anställda 13 002 12 485 12 243 11 776 11 440 1) Avser räntebärande skulder exklusive pensionsfordran enligt IAS19 och leasing enligt IFRS16. 2) Utdelning 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman. 3) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier. 4) Indragning av 8 674 866 egna aktier serie B gjordes under andra kvartalet 2023. 5) Exklusive jämförelsestörande poster Definitioner De nyckeltal och alternativa nyckeltal (APMs, Alternative Performance Measu - res) som används i denna rapport finns definierade på sidan 159 samt på vår webbplats: www.ncc.se/investor-relations/ncc-aktien/finansiella-definitioner/ Alternativa nyckeltal Koncernens finansiella rapporter inkluderar finansiella mått definierade i enlig - het med IFRS. Därtill används mått som inte är definierade enligt IFRS, så kallade alternativa nyckeltal. Syftet är att ge ytterligare information för jämförelse av utvecklingen mellan åren och att förstå den underliggande verksamheten. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag. Flerårsöversikt NCC 2025    157Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt ===== SIDA 160 ===== Kvartalsdata Kvartalsvärden, 2025 Helår Kvartalsvärden, 2024 Helår MSEK Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2025 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2024 Koncernen Orderingång 14 002 13 392 11 135 14 462 52 992 13 353 14 664 13 264 13 449 54 730 Orderstock 52 431 51 478 48 318 46 079 46 079 56 270 54 956 53 498 50 723 50 723 Nettoomsättning 11 077 14 543 14 168 15 929 55 717 11 561 15 448 14 277 20 323 61 609 Rörelseresultat före jämförelsestörande poster –170 649 767 692 1 938 –100 623 665 844 2 032 Rörelseresultat efter jämförelsestörande poster –170 649 767 –479 768 –100 623 665 844 2 032 Resultat efter finansiella poster –175 603 718 –516 630 –117 589 612 779 1 863 Resultat efter skatt –136 467 534 –723 142 –93 472 472 721 1 571 Resultat per aktie efter utspädning, före jämförelsestörande poster, SEK –1,39 4,77 5,47 5,04 13,89 –0,95 4,83 4,83 7,37 16,08 Resultat per aktie efter utspädning, efter jämförelsestörande poster, SEK –1,39 4,77 5,47 –7,40 1,45 –0,95 4,83 4,83 7,37 16,08 Kassaflöde före finansiering –430 –216 190 1 607 1 151 42 –383 –309 4 640 3 990 Soliditet % 26 23 26 26 26 24 21 22 27 27 Nettokassa +/Nettoskuld – –2 245 –3 185 –2 613 –1 165 –1 165 –4 530 –5 215 –5 948 –1 164 –1 164 NCC Infrastructure Orderingång 4 462 4 289 3 286 2 156 14 193 5 002 4 638 4 725 4 554 18 919 Orderstock 17 262 17 136 15 901 12 800 12 800 17 484 17 263 17 639 16 824 16 824 Nettoomsättning 3 859 4 613 4 513 5 195 18 179 3 690 4 740 4 250 5 425 18 105 Rörelseresultat 70 148 153 168 540 68 145 151 172 535 Rörelsemarginal, % 1,8 3,2 3,4 3,2 3,0 1,8 3,1 3,6 3,2 3,0 NCC Building Nordics Orderingång 1 790 2 139 2 306 5 614 11 849 1 818 3 824 2 075 3 676 11 392 Orderstock 14 427 13 598 12 706 14 249 14 249 17 880 17 951 16 637 16 720 16 720 Nettoomsättning 3 271 3 270 3 126 3 714 13 380 3 231 3 582 3 210 3 861 13 884 Rörelseresultat 50 102 105 216 473 38 100 104 184 426 Rörelsemarginal, % 1,5 3,1 3,4 5,8 3,5 1,2 2,8 3,2 4,8 3,1 NCC Building Sweden Orderingång 3 876 3 392 3 048 3 750 14 065 2 643 2 620 4 579 2 397 12 239 Orderstock 15 672 15 696 16 179 16 204 16 204 15 987 14 954 16 574 14 980 14 980 Nettoomsättning 3 175 3 368 2 564 3 725 12 832 3 409 3 653 2 959 3 991 14 012 Rörelseresultat 54 68 59 90 271 55 71 45 –142 30 Rörelsemarginal, % 1,7 2,0 2,3 2,4 2,1 1,6 2,0 1,5 neg. 0,2 NCC Industry Orderingång 3 964 3 325 2 523 3 086 12 899 4 018 3 778 2 137 2 951 12 884 Nettoomsättning 1 037 3 765 4 249 3 557 12 608 1 015 3 910 4 140 3 569 12 634 Rörelseresultat –312 371 461 359 879 –313 368 338 191 584 Rörelsemarginal, % neg. 9,8 10,9 10,1 7,0 neg. 9,4 8,2 5,4 4,6 Operativt sysselsatt kapital 3 801 4 592 4 382 3 694 3 694 4 162 4 855 4 580 3 844 3 844 NCC Property Development Nettoomsättning 94 72 122 289 577 637 124 104 3 988 4 853 Rörelseresultat 10 –1 –10 –864 –864 87 30 37 564 719 Rörelsemarginal, % 10,3 neg. neg. neg. neg. 13,7 24,3 36,1 14,1 14,8 Operativt sysselsatt kapital 7 825 7 906 8 024 7 215 7 215 9 625 9 926 10 157 7 938 7 938 Verksamheten i NCC Industry och viss verksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure påverkas av säsongs- mässiga svängningar till följd av väderförhållanden. Normalt är första kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året. Kvartalsdata Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport NCC 2025    158Övrigt ===== SIDA 161 ===== Finansiella nyckeltal Avkastning på eget kapital Årets resultat enligt resultaträkningen, exklusive jämförelsestörande poster och exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital. Avkastning på operativt sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag, med återläggning av ränte - kostnader, i procent av genomsnittligt operativt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto, exklusive jämförelse - störande poster och inklusive resultat från andelar i intressebolag, med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapitalallokering och värdeskapande. Direktavkastning Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut. Driftsnetto Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar. EBITDA Rörelseresultat enligt resultaträkningen med återläggning av av- och nedskrivningar (ej bygg - relaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter och exklusive avskrivningar för leasing. Eget kapital per aktie före och efter utspädning Utgående eget kapital före och efter utspädning i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut. Företagets nettoskuld Total nettoskuld exklusive leasingskuld och exklusive pensionsfordran/pensionsskuld. Genomsnittlig räntebindningstid Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder. Genomsnittligt eget kapital Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december, exklusive jämförelsestörande poster. Genomsnittligt sysselsatt kapital Medeltalet av redovisat sysselsatt kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december, exklusive jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster Från 1 oktober 2025 har NCC infört raden jäm- förelsestörande poster i resultaträkningen som avser händelser och transaktioner som har en väsentlig påverkan på periodens resultat och som bedöms vara av sådan karaktär eller omfattning att de bör särskilt uppmärksammas när resultatet jämförs mellan perioder. Dessa poster är normalt ej återkommande och kan exempelvis omfatta större tvister, nedskrivningar eller andra väsentliga engångskostnader eller engångsintäkter. Skatt relaterad till jämförelsestörande poster redovisas på resultatrad skatt. Poster som klassific- erats som jämförelsestörande i en period hanteras konsekvent även i kommande perioder, vilket innebär att eventuella återföringar också redovisas som jämförelsestörande poster. Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerad med genom snittligt sysselsatt kapital. Nettoinvesteringar Utgående balans minus ingående balans plus avskriv ningar och nedskrivningar minus upp - skrivningar avseende anläggnings till gångar och omsättningsfastigheter. Nettoomsättning Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoom - sättningen enligt principen för successiv vinst - avräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entrepre nadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt. Nettoskuld/EBITDA Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA. Operativt sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebä - rande skulder (inklusive aktuella och uppskjutna skatteskulder), finansiella anläggningstillgångar, aktuell skattefordran, räntebärande kortfristiga fordringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt sysselsatt kapital beräknas som medel - talet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december. Orderingång Värdet av undertecknade kundavtal, inklusive god - kända ändringsorder, under den aktuella perioden. Orderstock Återstående värde av kundavtal, inklusive godkända ändringsorder, som har undertecknats men ännu inte slutförts vid periodens utgång. P/E-tal Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt. Resultat per aktie, efter skatt Årets resultat, exklusive jämförelsestörande poster hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året. Räntebärande företagsskuld Räntebärande skulder exklusive leasingskuld och exklusive pensionsfordran/pensionsskuld. Räntetäckningsgrad Resultat efter finansnetto med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Skuldsättningsgrad Nettoskuld dividerad med eget kapital. Soliditet Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar. Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebä - rande skulder inklusive uppskjutna skatte skulder. Total avkastning Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång. Total nettoskuld Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar. Utgående ränta Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder. Valutaeffekt Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor. Valutakursdifferens Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta. Återköp egna aktier i aktiedata Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats. Definitioner Definitioner NCC 2025    159Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt ===== SIDA 162 ===== Sedan 2024 har projektet E136 Breivika–Lerstad tagit stora steg framåt. NCC har inlett byggarbetet efter att kontraktet med Statens vegvesen tecknades i början av året. Arbetet med tunnlarna och brogjutning är igång, och projektet fortskrider enligt plan. Den nya vägen kommer att avlasta dagens trafiksituation, skapa plats för kollektivtrafik och ge säkrare gång- och cykelvägar. När vägen står klar 2027 blir den en viktig förbättring för Ålesunds tillgänglighet och hållbara transporter. Tunnelarbetena går nu in i sitt slut- skede. Totalt har 4 744 meter drivits, motsvarande 91 procent av tunnel- sträckan. Det första genomslaget i ett av tunnelrören väntas i början av 2026. De första 500 meterna är redan asfalterade, vilket markerar att arbetena nu närmar sig färdig- ställande. Vid Lerstad fortsätter arbetet med den nya vägen och tillhörande infrastruktur, i nära anslutning till den befintliga trafik- miljön. För att säkerställa god trafiksäkerhet genomförs arbetet i flera etapper. Trafiken har nu flyttats över till ena delen av den nya vägen och till den längsta bron i projektet. Detta gör det möjligt att fortsätta arbetena effektivt i områden som tidigare varit belastade av trafik. Även betongarbetena närmar sig färdigställande, samtliga tre broar och båda tunnelportalerna är nu gjutna. Kran och portal- vagn har flyttats över till Breivika sidan för fortsatt arbete vid portalerna. Den första fasen av utfyllnadsarbetet i Ålesunds hamn slut- fördes enligt plan före jul. Totalt har cirka 230 000 m³ tunnelberg lagts ut som fyllnadsmaterial. Detta har hänt under 2025 E136 Breivika-Lerstad projektet i Ålesund Lerstad – Översikt tunnelpåslag Breivika. Turning visions into reality Års- och hållbarhetsredovisning 2024 E136: Vägen som förbättrar Ålesunds tillgänglighet, var på omslaget till årsredovisningen 2024. Detta har hänt Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport NCC 2025    160Övrigt ===== SIDA 163 ===== Tunnelpåslag Breivika.Sprängningsarbete i ett av tunnelloppen vid Breivika. Utfyllnadsarbeten i Ålesunds hamn. Detta har hänt NCC 2025    161Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport Övrigt ===== SIDA 164 ===== NCC lämnar finansiell information för verk- samhetsåret 2026 vid följande tillfällen: 29 april Delårsrapport Q1 2026 14 juli Delårsrapport Q2 samt jan–jun 2026 3 november Delårsrapport Q3 samt jan–sep 2026 NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2011 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning, men det går att beställa genom kontakt med bolaget. Under fliken ”Investor Relations” finns kursutveckling för NCC:s A - och B- aktie med uppdatering var 15:e minut varje handels dag samt relevanta nyckeltal. NCC skickar normalt pressmeddelanden på engelska och svenska för alla ordrar och avtal över 150 MSEK. En lista över kommunicerade ordrar över 150 MSEK finns på NCC:s webb- plats. Mindre ordrar kan kommuniceras endast på lokalt språk. Samtliga pressmedde- landen finns på NCC:s webbplats. Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställnings- formuläret på webbplatsen ncc.se, skicka e post till ir@ncc.se, skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Andreas Koch, telefon 070-509 77 61, e post: ir@ncc.se. Årsstämma Årsstämma hålls den 5 maj kl. 15.30 på SPACE, Sergelgatan 2, Stockholm. För mer information angående anmälan, se kallelse till årsstämman. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, ncc.se och har varit införd i Post- och Inrikes Tidningar. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. NCC AB (publ), Org.nr 556034 -5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på ncc.se. Aktieägarinformation på ncc.se På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC. Här finns också en lista över de analytiker som löpande följer NCC. För information om aktuell ägarfördelning se vår webbplats, ncc.se/investor-relations/ ncc-aktien/agarfordelning. Finansiell information NCC:s 10 största ägare per 31 dec 20251) Namn NCC A NCC B Kapital Röster OBOS 4 000 000 6 278 116 10,30% 28,75% Första AP-fonden 4 970 000 4,98% 3,09% Vanguard 138 392 3 488 903 3,64% 3,03% Nordea Funds 4 779 343 4,79% 2,97% Livförsäkringsbolaget Skandia 332 862 1 063 623 1,40% 2,73% ODIN 3 137 681 3,15% 1,95% American Century Investment Management 2 850 856 2,86% 1,77% Dimensional Fund Advisors 2 506 538 2,51% 1,56% JPMorgan Asset Management 2 169 773 2,17% 1,35% NCC AB 1 968 589 1,97% 1,22% Summa 10 största ägarna 4 471 254 33 213 422 37,77% 48,42% Övriga 2 326 356 59 749 924 62,23% 51,58% 1) Första AP-fonden, Tredje AP-fonden och Fjärde AP-fonden konsoliderades till två fonder från och med januari 2026.  Sortering av ägare är gjord baserat på röster. Finansiell information Om NCC Förvaltningsberättelse Finansiell rapport NCC 2025    162Övrigt ===== SIDA 165 ===== Prenumerationstjänst Via vår prenumerationstjänst kan du prenumerera på NCC:s finansiella rapporter och pressmeddelanden. NCC-aktien och nyckeltal Kursinformation finns med 15 minuters fördröjning och du har även möjlighet att se total avkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) och jämföra NCC -aktiens utveckling med nordiska konkurrenter. Mer information/ kontaktperson Andreas Koch Kommunikationsdirektör Tel: 070 509 77 61 E post: ir@ncc.se Läs gärna vår digitala årsredovisning: ncc.se/annualreport2025 Produktion: NCC i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Foto: Samtliga foton tillhör NCC, om inget annat anges. Sid 2 och 27 (NCC Industry) Rogaland fylkeskommune Sid 160–161 drönarbilder, Trond I. Nordal, Frank Grønvold. Tryckeri: Multiply Solutions AB ===== SIDA 166 ===== NCC är ett av de ledande byggföretagen i Norden. Som expert på att driva komplexa bygg processer bidrar NCC till byggande som har en positiv inverkan på kunderna och på samhällets utveckling i stort. Verksamheten omfattar bygg- och infrastrukturprojekt, produktion av asfalt och stenmaterial samt kommersiell fastighetsutveckling. 2025 omsatte NCC cirka 56 miljarder SEK och hade cirka 11 500 anställda. NCC AB, 170 80 Solna, 08-585 510 00, ncc.se