===== SIDA 1 ===== Årsredovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 2 ===== SIDA 3 ===== INNEHÅLLSFÖRTECKNING Denna årsredovisning är inte ett xHTML- dokument som överensstämmer med ESEF- förordningen (European Single Electronic Format) 30 Bolagsstyrning 42 Revisors yttrande 38 Styrelse och ledning 4 Nordisk Bergtekniks roll i samhället 6 Detta är Nordisk Bergteknik 8 VD har ordet 12 Nordisk Bergteknik som investering 14 Marknaden och drivkrafter 16 //Case: Vasabron, Stockholm 18 //Case: Västlänken, Göteborg 26 //Case: Affärsområde Mining 28 Aktien 22 Våra affärsområden och finansiella segment 20 Affärskoncept och verksamhet 46 Förvaltningsberättelse 96 Koncernen 96 Finansiella rapporter 100 Noter Koncernen 140 Noter Moderbolaget 136 Moderbolaget 54 Hållbarhetsrapport 153 Revisionsberättelse 160 Finansiell kalender 160 Kontaktuppgifter Om Nordisk Bergteknik Vår verksamhet Bolagsstyrningsrapport Förvaltningsberättelse 3 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 4 ===== Nordisk Bergtekniks roll i samhället TJÄNSTEOMRÅDEN: Grundläggning Grundläggningsarbeten vid nypro- duktion, exempelvis pålning för bostäder, industribyggnader och infrastruktur. Grundförstärkning Åtgärder som stärker och stabi- liserar befintliga hus, byggnader och infrastruktur, exempelvis äldre fastigheter med sättningsskador eller otillräcklig bärighet i marken samt bryggor, kajer, befintliga fastigheter och broar. Spontning Installation av stödkonstruktioner i mark för att möjliggöra säkra och stabila schakter, exempelvis vid väg- och järnvägsprojekt, brokonstruktioner och större stadsutvecklingsprojekt. Jordförstärkning Förstärkning av mark och konstruk- tion för att säkerställa stabilitet och bärighet, exempelvis vid bostads- byggnation i sluttande terräng, genom jordspikning eller djupstabi- lisering med kalk-/cementpelare. Transport och schaktning Schaktning samt hantering och transport av jord- och bergmaterial inom större bygg-, anläggnings- och gruvprojekt. Borrning och losshållning Borrning samt kontrollerad losshållning av berg och mark för att möjliggöra byggnation, exempelvis inför väg- och järnvägsutbyggnader, tunnlar och fundament. Krossning Bearbetning av bergmaterial till anpassade fraktioner för vidare an- vändning, exempelvis som förstärk- ningslager i väg- och infrastruktur- projekt. Gruv- och prospekteringsborrning Borrning för kartläggning av mine- ralfyndigheter samt produktions- borrning i dagbrott och underjords- gruvor. Bergförstärkning Förstärkningsåtgärder i berg för att säkerställa stabilitet och säkerhet, exempelvis i tunnlar, schakter och större anläggningsprojekt. Betongrenovering Underhåll, reparation och förstärk- ning av befintliga betongkonstruk- tioner, exempelvis broar, kajer och andra infrastrukturanläggningar. Bergspräckning Kontrollerad spräckning av berg för att möjliggöra markanpassning, exempelvis vid mindre bergpartier i samband med vägbyggnation. Fundamentering Anläggning av fundament för större konstruktioner, exempelvis grund- läggning för vindkraftverk. Injektering Injektering av bruk eller cement i berg för att täta sprickor och förbättra stabilitet, exempelvis inför tunnel- och anläggningsarbeten. Grundvattensänkning Åtgärder för att tillfälligt eller per- manent sänka grundvattennivån i samband med schakt- och anlägg- ningsarbeten. Vajersågning Sågning av berg med vajerteknik för kontrollerad borttagning av berg- massor, exempelvis för att skapa utrymme vid vägbyggnation. Bergsäkring Åtgärder för att stabilisera och säk- ra berg i anslutning till infrastruktur, i syfte att förebygga ras och olyckor. Arbetet omfattar exempelvis borrning, bultning, montering av nät samt sprutbetong. DETTA ÄR NORDISK BERGTEKNIK NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 4 ===== SIDA 5 ===== 5 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 6 ===== Vision Vår vision är att vara en ledande aktör inom berghanterings-, grundläggnings- och gruvtjänster på respektive nationell marknad. Koncernen ska kännetecknas av en stark kultur, utpräglad entreprenörsanda, decentraliserad struktur, hög effektivitet och kvalitet. DETTA ÄR NORDISK BERGTEKNIK NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 6 ===== SIDA 7 ===== Detta är Nordisk Bergteknik EBIT PER SEGMENT 2025 51 % 1 749 MSEK 81 % 110 MSEK 23 % 796 MSEK 6 % 9 MSEK 13 % 17 MSEK 26 % 907 MSEK Berg Sverige Grund Sverige Berg Norge EBIT (MSEK) 126 OMSÄTTNING (MSEK) 3 451 EBIT-MARGINAL (%) 3,6 ANTAL MEDARBETARE 1 130 JUSTERAD EBIT- MARGINAL (%) 4,1 JUSTERAD EBIT (MSEK) 141 Höjdpunkter från verksamheten • Nordisk Bergteknik erhöll sitt största enskilda uppdrag hittills, med ett ordervärde om cirka 575 MSEK. Bolaget blev strategisk underleve - rantör i Trafikverkets dubbelspårsutbyggnad mellan Hallsberg och Degerön. • Nordisk Bergteknik bildade affärsområdet Mi - ning som fokuserat och målmedvetet ska erbju - da ett komplett tjänsteutbud till gruvindustrin. Genom det nya affärsområdet togs nästa steg i utvecklingen och förädlingen av koncernens verksamhet i syfte att befästa och ytterligare stärka positionen som strategisk partner till gruvindustrin. • Nordisk Bergteknik refinansierade ett banklån om 400 MSEK med löptid till tredje kvartalet 2028, med möjlighet till förlängning. Samtidigt förlängdes den befintliga revolverande kreditfa - ciliteten om 650 MSEK med samma löptid. Bo- laget säkrade även möjlighet till ytterligare 200 MSEK för framtida investeringar och potentiella förvärv. Avtalet innehöll även en möjlig hållbar- hetskomponent. • Under året genomfördes två sammanslagningar av dotterbolag inom segment Grund Sverige under det nya varumärket Nordisk Grundteknik, i syfte att stärka positionen, konkurrenskraften och lönsamheten inom grundverksamheten. OMSÄTTNING PER SEGMENT 2025 136 MSEK 3 451 MSEK Oms Berg Sverige Grund Sverige Berg Norge EBIT Berg Sverige Grund Sverige Berg Norge Nordisk Bergteknik är en strategisk partner i valda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster inom infrastruktur, bygg- och gruvindustri. Koncernen, som är norra Europas största aktör med ett helhetserbjudande inom berghantering, grundläggning och gruvtjänster, driver 18 operationella bolag med starka lokala positioner och varumärken på den nordiska marknaden. Koncernens verksamheter är först på plats i värdekedjan och lägger således grunden för det moderna samhället. 2025 I KORTHET 7 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 DETTA ÄR NORDISK BERGTEKNIK ===== SIDA 8 ===== God organisk tillväxt och stärkt konkurrenskraft VD HAR ORDET När vi summerar 2025 kan vi konstatera att Nordisk Bergteknik har, trots fortsatt dämpad marknadsaktivitet inom flera tjänsteområden, stärkt sin lönsamhet och levererat fortsatt organisk tillväxt. Det är ett kvitto på koncernens starka erbjudande och att effektiviseringsinitiativ, produktivitetsförbättringar samt strategiska vägval givit resultat. Tillsammans har det lagt grunden för ett allt starkare Nordisk Bergteknik. NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 8 ===== SIDA 9 ===== 9 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET ===== SIDA 10 ===== Hur sammanfattar du 2025? - Det var ett år då vi stärkte vår konkurrenskraft och förbättrade lönsamheten, trots fortsatt dämpad marknadsaktivitet inom flera tjänsteområden. Vi levererade organisk tillväxt och såg tydliga effekter av våra effektiviseringsinitiativ och produktivitetsförbättringar. Det visar att våra strategiska vägval är rätt och koncernens förmåga att anpassa sig till rådande marknadsförutsättningar. Vilka faktorer ser du driver era marknader på längre sikt? - Nordisk Bergteknik verkar på strukturellt växande marknader med uppdämda behov. Tillväxten drivs av flera tydliga trender såsom stora planerade infrastrukturinvesteringar och -underhåll, fortsatt behov av fler bostäder, utbyggnad av förnybara energianläggningar och ökande satsningar inom försvars- och gruvsektorn. Hur påverkar de offentliga investeringarna er affär, särskilt inom infrastruktur? - I Sverige, Norge och Finland har regeringarna beslutat om omfattande investeringsramar för både vidmakthållande och nybyggnation av infrastruktur. Enbart i Sverige uppgår planförslaget till närmare 1 200 miljarder SEK för perioden 2026 till 2037. Vi bedömer att detta kan komma att gynna oss, särskilt eftersom bearbetning av berg och mark utgör grunden för all byggnation. Det placerar oss tidigt i värdekedjan och skapar både stabilitet och visibilitet i affären då vi arbetar med löpande fakturering. Hur utvecklades Berg Sverige under året? - Berg Sverige utgör fortsatt en viktig motor för koncernens utveckling. Under året gynnades segmentet av en väl balanserad projektmix och ett tydligt fokus på produktivitetsförbättringar. För helåret växte segmentet organiskt med 4 procent och basen utgörs fortsatt av den stabila gruvverksamheten, som numera utgör ett eget affärsområde inom koncernen. EBIT marginalen uppgick till 6,2 procent, vilket givet den avvaktande marknaden är ett tillfredsställande resultat och ett tecken på segmentets motståndskraft. Ni tog också hem er största enskilda order hittills. Vad betyder den? - I början av året erhöll vi koncernens största enskilda order hittills. Projektet, som inklusive tilläggsuppdrag uppskattas till 575 MSEK, innebär att vi agerar VD HAR ORDET NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 10 ===== SIDA 11 ===== ANDREAS CHRISTOFFERSSON VD OCH KONCERNCHEF GÖTEBORG DEN 25 MARS 2026 strategisk underleverantör till Infrakraft i utbyggnaden av järnvägssträckan mellan Hallsberg och Stenkumla samt färdigställandet av dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön. Uppdraget bekräftar vår starka position inom komplexa infrastrukturprojekt och bådar för god beläggning även framgent. Hur ser du på utvecklingen inom Berg Norge, där ni växte starkt under året? - Marknadsaktiviteten för Berg Norge förbättrades under året och segmentets organiska tillväxt uppgick till 14 procent. Samtidigt har vi genomfört omstruktureringar med målet att samla verksamheten i färre enheter och därigenom höja effektiviteten. Även om effekterna successivt syns i lönsamheten, där EBIT marginalen ökade till 1,9 procent, är det långt ifrån en tillfredsställande nivå. Arbetet fortsätter nu under 2026 i oförminskad styrka, med fokus på områden där vi kan skapa ytterligare och betydande marginalförbättringar. Vilka viktiga strategiska steg tog ni i Norge? - Samarbetsavtalet med det norska bostadsbolaget Oden. Avtalet ger oss möjlighet till större grund- och betongprojekt kopplade till utvecklingen av upp till 1 000 bostäder i nio etapper. Nordisk Bergteknik kommer löpande informera om och när en etapp, samt dess kontraktsvärde. Därutöver har vi erhållit flera betydande uppdrag, bland annat ett av Norges största skredsäkringsprojekt i Honningsvåg och ett betongrenoveringsprojekt åt norska försvarsdepartementet. Grundläggningsmarknaden i Sverige har varit svag. Hur ska ni öka tillväxttakt och lönsamhet framöver? - Det stämmer, efterfrågeläget har fortsatt varit svagt till följd av låg byggaktivitet, vilket resulterade i en mer eller mindre oförändrad omsättning relativt fjolåret. Lönsamheten har i en historisk svag marknad förbättrats, men låt mig dock slå fast att resultatet är långt under de nivåer vi ska leverera i en normaliserad marknad. Det är det initiala resultat av koncernens arbete med att samla hela erbjudandet under Nordisk Grundteknik, även om låga volymer fortsatt gör att vi inte ser hela effekten av detta arbete. Koncernens arbete med att optimera resursallokeringen och den operativa effektiviteten fortsätter nu för att ytterligare stärka lönsamheten framöver. Om du blickar framåt, vad tar du med dig för resten av 2026? - Genom de åtgärder och strategiska initiativ som genomförts under 2025 har Nordisk Bergteknik stärkt sin plattform för att leverera lönsam tillväxt. Vi har gått in i det nya året med ökad effektivitet och stärkt konkurrenskraft. Tillsammans har vi lagt grunden för ett allt starkare Nordisk Bergteknik och jag ser med tillförsikt på framtiden och de möjligheter som väntar. Tillväxten drivs av flera tydliga trender såsom stora planerade infrastrukturinvesteringar och -underhåll, fortsatt behov av fler bostäder, utbyggnad av förnybara energianläggningar och ökande satsningar inom försvars- och gruvsektorn ” ” 11 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 VD HAR ORDET ===== SIDA 12 ===== Nordisk Bergteknik som investering Betydande marknad med en förväntad stabil och långsiktig tillväxt Nordisk Bergteknik verkar på en strukturellt växande marknad med stora investerings- och underhållsbehov. I Norden planeras historiskt höga infrastrukturinvesteringar inom bland annat vägnät, järnvägar, tunnlar och hamnar. Vidare finns det ett långsiktigt behov av ökad bostadsproduktion och underhåll av byggnader. Elektrifieringen och batteriomställningen driver dessutom omfattande gruvinvesteringar till följd av ökad efterfrågan på metaller och mineraler. Den gröna omställningen innebär också växande satsningar på vindkraft, laddningsinfrastruktur och lagring av fossilfri energi. Sammantaget skapar dessa drivkrafter en betydande och långsiktigt växande marknad för Nordisk Bergteknik. Marknadsledare med gedigen expertis och modern maskinpark De operativa bolagen i koncernen har stark geografisk förankring och har etablerat ledande regionala marknadspositioner inom utvalda nischer. Som norra Europas största aktör, gynnas koncernen av ökande krav på ingenjörskompetens samt expertkunskap inom säkerhetsklassade miljöer. Nordisk Bergtekniks moderna och hållbara maskinpark har en lång ekonomisk livslängd och uthållighet, och utgör en stark konkurrensfördel. Koncernen investerar kontinuerligt i maskinparken för att säkerställa att verksamheterna ligger i framkant gällande hållbarhet, automatisering och fjärrstyrning av maskiner. 1. 2. NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 12 ===== SIDA 13 ===== +1 500 Antal delprojekt som genomförs under ett verksamhetsår Hållbarhet, säkerhet och produktivitet stärker konkurrenskraften Nordisk Bergteknik är delaktig i utvecklingen av framtidens hållbara samhälle, och kombinerar därför varje uppdragsgivares behov med naturens förutsättningar. En förutsättning för detta är att kontinuerligt investera i kompetensutveckling för att på så sätt säkerställa att koncernens medarbetare är välutbildade och löpande förkovrar sig i gällande miljö- och säkerhetskrav. Vidare arbetar Nordisk Bergteknik aktivt med effektiv resurs- och personalallokering, exempelvis genom att minimera långa transportsträckor för personal och maskiner vid nya uppdrag. Genom effektiv kunskapsöverföring mellan verksamheterna strävar Nordisk Bergteknik också efter att ständigt utveckla koncernen och löpande realisera operativa synergier. Diversifierad projekt- och kundportfölj sänker risknivån Nordisk Bergteknik genomför under ett verksamhetsår över 1 500 olika delprojekt för både privata och offentliga aktörer. I projektportföljen finns en god balans mellan mindre och större fleråriga projekt som vanligen faktureras månatligen på löpande räkning. Det innebär en betydande diversifiering av intäkterna och sänker risknivån i verksamheten. Dessutom har koncernens verksamheter långa relationer med flera av sina stora kunder, många av dem som sträcker sig tillbaka uppemot 20 år, vilket medfört en stor förståelse för uppdragen som ska utföras tillsammans samt försumbara kundförluster över tid. 3. 4. 13 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NORDISK BERGTEKNIK SOM INVESTERING ===== SIDA 14 ===== Marknaden och drivkrafter Nordisk Bergteknik verkar på en strukturellt växande marknad som drivs av flera underliggande trender, såsom stora planerade infrastrukturinvesteringar, fortsatt bostadsbrist, utbyggnad av förnybara energianläggningar samt ökande satsningar inom gruvsektorn. Investeringar i ny infrastruktur I oktober 2024 presenterade Sveriges regering en ny infrastrukturproposition, Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur – för att hela Sverige ska fungera, som fastställer inriktning och ekonomiska ramar för transportinfrastrukturen under perioden 2026–2037. Trafikverket fick därefter i uppdrag att ta fram förslag till nationell plan för transportsystemet, vilken redovisades i september 2025. Planeringsramarna är historiskt stora och planförslaget omfattar 1 171 miljarder SEK för vidmakthållande och utveckling av infrastrukturen. Detta innebär en ökning med 372 miljarder SEK i fasta priser jämfört med föregående planperiod 2022–2033. I mars 2024 presenterade den norska regeringen en ny Nasjonal transportplan 2025–2036, som fastställer inriktningen och de ekonomiska ramarna för transportinfrastrukturen under de kommande åren. Den totala ekonomiska ramen för transportsektorn uppgår till 1 308 miljarder NOK. Detta motsvarar en oförändrad total ram jämfört med föregående planperiod (Nasjonal transportplan 2022– 2033), men med en tydlig omfördelning av resurser, där en större andel nu avsätts för drift, underhåll och upprustning av befintlig infrastruktur Samtidigt minskar andelen för större investeringsprojekt med cirka 10 procentenheter. I mars 2024 presenterade Trafikledsverket i Finland investeringsprogrammet för statens trafikledsnät 2025–2032, med en total ekonomisk ram på 2,8 miljarder euro, fördelat på 1,2 miljarder euro till landsvägar, 1,4 miljarder euro till järnvägar och 0,2 miljarder euro till farleder. Detta innebär en ökad investeringsram jämfört med föregående planperiod. Fokus ligger på modernisering av befintlig infrastruktur och förbättring av kritiska transportleder, med genomförandet beroende av framtida budget- och rambeslut. En större andel riktas mot nya utvecklingsinvesteringar i järnväg och vägar jämfört med den tidigare investeringsplanen. Vidmakthållande av befintlig infrastruktur I tillägg till satsningar på ny infrastruktur planeras fortsatt betydande investeringar i underhåll av befintlig infrastruktur i Sverige, Norge och Finland. Både väg- och järnvägsnät är i behov av underhåll och modernisering för att säkerställa dess funktionalitet framåt. Andelen underhållsinvesteringar av de totala investeringarna förväntas förbli relativt stabil och NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 14 ===== SIDA 15 ===== uppgå till 48 procent i Sverige, 29 procent i Norge och 21 procent i Finland. Urbanisering och fortsatt bostadsbrist Det finns fortsatt ett uppdämt behov av bostäder i Sverige, även om det beräknade behovet har minskat till cirka 52 300 nya bostäder per år fram till 2033, motsvarande totalt 523 000 bostäder. Minskningen förklaras av minskat barnafödande, en lägre befolkningstillväxt än tidigare prognoser och ett högt antal färdigställda bostäder under de senaste åren. Samtidigt har bostadsbyggandet stagnerat trots fortsatt urbanisering. Enligt SCB påbörjades byggandet av cirka 23 000 bostäder i flerbostadshus under 2024 och Boverkets prognos pekar på cirka 24 000 påbörjade bostäder i flerbostadshus under 2025. Detta riskerar att förvärra bostadsbristen i takt med att uppdämda behovet kvarstår. Ökande användning av förnybar energi Övergången från fossila bränslen till förnybar energi accelererar. Enligt en rapport från McKinsey (Global Energy Perspective 2024) utgör förnybar energi cirka 32 procent av den globala energiproduktionen, och andelen väntas öka med cirka 65-80 procent till 2050. Skiftet driver på utbyggnaden av anläggningar såsom vatten- och vindkraftverk. Av den totala investeringskostnaden för vindkraftsutbyggnad utgör markarbetet generellt sett cirka 12 procent, varav ungefär hälften avser losshållning. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har även uppdaterat sin nationella strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad, med fokus på en förbättrad planeringsprocess. Gruvnäringen Den svenska gruvnäringen är en strategiskt viktig industri som bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Idag finns 13 producerande gruvor och en malmproduktion om cirka 80 miljoner ton under 2024, vilket motsvarar merparten av all järnmalm som produceras inom EU. Behovet av svensk gruvutvinning bedöms öka kraftigt, särskilt för att möta efterfrågan på metaller kopplade till den gröna omställningen, elektrifieringen och försvarssektorn. Med sin relativt låga klimatpåverkan kan svensk gruvnäring bidra till en mer hållbar försörjning av kritiska metaller i Europa. För att stärka prospektering och utvinning har regeringen bland annat avsatt 70 miljoner kronor till Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), varav 45 miljoner ska användas för att kartlägga malmpotentiella områden. Ytterligare drivkrafter för marknaden för bergförstärkning och grundläggning Efterfrågan på bergkross som ballast för vägar och annan byggnation har fortsatt att öka. Detta beror bland annat på den begränsade utvinningen av naturgrus och morän i både Sverige och Norge. Eftersom ballast är den största råvaran som utvinns i Sverige ökar efterfrågan i takt med att infrastrukturprojekten intensifieras i Norden. Källor: • Regeringen.se, Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur för att hela Sverige ska fungera, prop. 2024/25:28 • Bransch.Trafikverket.se, Nationell plan 2026-2037 • Regjeringen.no, Nasjonal transportplan 2025-2036 • Väylä.fi, Trafikledsverket, Investeringsprogram 2025–2032 • Boverket, Behov av bostadsbyggande 2024–2031 (januari 2025) • SCB, Påbörjad nybyggnad under 2024 • McKinsey, Global Energy Perspective 2024 • Sveriges Geologiska Undersökning, 2022 • Regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/fragor-och-svar-om- gruvor/ 12 % Andel av den totala investeringskostnaden för vindkraftsutbyggnad som generellt sett utgör markarbetet 15 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 MARKNADEN OCH DRIVKRAFTER ===== SIDA 16 ===== När central infrastruktur ska fungera långsiktigt i en tät stadsmiljö krävs insatser som sällan syns, men som är avgörande för att stadens vardag ska fungera. Som en del av Stockholms stads långsiktiga arbete med att säkra infrastrukturen har Nordisk Grundteknik under hösten 2025 genomfört förstärkningsarbeten vid Vasabron i centrala Stockholm. Uppdraget genomfördes på uppdrag av Dipart för Stockholms stads trafikkontor och omfattade förstärkning av brons bärande delar. Syftet var att säkerställa brons fortsatta funktion och bidra till att minska risken för framtida driftstörningar på en av stadens mest belastade trafikleder. Arbetet är även viktigt för att skapa trygga förutsättningar för gång- och cykeltrafik i området. Projektet vid Vasabron är ett tydligt exempel på hur vi inom Nordisk Bergteknik, genom våra //CASE: VASABRON, STOCKHOLM Nordisk Bergteknik bidrar till att säkra samhällsviktig infrastruktur i stadsmiljö NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 16 ===== SIDA 17 ===== dotterbolag, är med och bidrar till att säkra samhällsviktig infrastruktur i miljöer där tekniska, logistiska och kulturhistoriska krav samverkar. Arbetssätt anpassade för komplexa miljöer Arbetet genomfördes från pråmar i en tät stadsmiljö, samtidigt som Vasabron var i bruk. Förstärkningen utfördes genom borrning av stålpålar med hjälp av Wassara-teknik, en vattendriven metod där riggar och pumpar placeras ombord och anpassas för arbete i vattenmiljö. Sammantaget ställde arbetssättet höga krav på specialistkompetens, planering och logistik. En viktig del i projektet var den tidiga medverkan i projekteringsskedet. Genom att vara involverade redan i planeringsfasen kunde tekniska lösningar anpassas till platsens förutsättningar och skapa god kontroll i genomförandet. I den här typen av uppdrag är det samspelet mellan teknik, erfarenhet och förståelse för miljön som är avgörande, enligt Lars Rasmusson, affärsområdeschef för sjöentreprenader och spetsteknik på Nordisk Grundteknik. Samverkan, säkerhet och långsiktighet Projektet ställde höga krav på ett systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete, med tydliga arbetsberedningar och nära samverkan mellan involverade parter. Vasabron är dessutom klassad som särskilt kulturhistoriskt värdefull, vilket ställde ytterligare krav på precision i varje moment. För projektorganisationen handlade uppdraget om att omsätta erfarenheter och arbetssätt i en lösning, där arbetet kunde genomföras med hänsyn till den omgivande stadsmiljön. Erfarenheterna från projektet har också stärkt koncernens samlade kompetens inom sjöentreprenader och vidareutvecklat arbetssätt för liknande uppdrag i urbana miljöer. Vasabron visar hur vi, genom teknisk kompetens, planering och samverkan, bidrar till att säkra samhällsviktig infrastruktur i stadsmiljö. De erfarenheter och arbetssätt som utvecklats i projektet utgör en viktig grund för kommande uppdrag i liknande urbana miljöer. 17 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 //CASE ===== SIDA 18 ===== //CASE: VÄSTLÄNKEN, GÖTEBORG Teknisk precision 15 meter under marknivå i hjärtat av Göteborg Ungefär 15 meter under stadens puls, i kvarteren kring Hagakyrkan, pågår ett av Bohus Bergsprängnings uppdrag inom Västlänken, ett av Göteborgs största infrastrukturprojekt. Här ska Station Haga byggas under mark, mellan Rosenlundskanalen och Handelshögskolan, med tre planerade entréer vid bland annat Pustervik och Allén. NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 18 ===== SIDA 19 ===== Det är en komplex plats med begränsat utrymme och höga tekniska krav på entreprenören som utför uppdraget. Uppdraget kräver både precision och erfarenhet, inte minst eftersom projektet varit på paus i flera år och nu kräver att Bohus tar vid efter tidigare entreprenörer och driver vidare de delar som behöver justeras eller slutföras. - Vi etablerade oss på plats i slutet av augusti, efter att Peab tagit över projektet från en tidigare leverantör. När vi kom in stod mycket still, flera delar behövde ses över, justeras och färdigställas. Bland annat hade en tidigare sågning lett till intrång i tunnelutrymmet, vilket gjorde att vi nu specialsågar för att återställa rätt mått, berättar Titilayo Nordling på Bohus Bergsprängning som är platschef på projektet. Arbetet har nu intensifierats. Pilotborrning för vajersågning pågår parallellt med själva vajersågningen, både under dag- och nattetid. Dessutom förbereds tätsöm inför kommande losshållning, och en av Bohus underleverantörer är på plats för att borra inför bakåtförankring av slitsmur. Samtidigt pågår geoteknisk verifiering av befintliga pålar för att kontrollera ingjutningen i botten. Ett minnesvärt ögonblick var den första salvan. - Med första salvan kändes det som att vi satte fart på platsen igen. Det blev liv och rörelse. Jag tycker det är roligt att hitta sätt att lösa de utmaningar som finns just här, säger Kevin Johansson, borrvagnsförare på Bohus Bergsprängning. I samband med vårt platsbesök pågick även kärnborrning, stagförankring samt åtgärder för att säkerställa rätt mått i tidigare sågade snitt. - I det här skedet arbetar vi vidare med att forma tunnelkonturen enligt de tekniska specifikationerna. Det innebär bland annat kompletterande vajersågning och justeringar för att säkerställa rätt mått och linjer, säger platschef Titti Nordling. Projektet är en teknisk utmaning där många aktörer är involverade. Samtidigt är det också en påminnelse om det viktiga arbete vi gör. Där varje detalj räknas. 19 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 //CASE ===== SIDA 20 ===== Affärskoncept och verksamhet Nordisk Bergtekniks affärsmodell bygger på att tillhandahålla ett helhetserbjudande inom berghantering, grundläggning och gruvtjänster. Koncernen verkar som strategisk samarbetspartner i valda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster inom infrastruktur, bygg- och gruvindustrin. Koncernen har långsiktiga affärsrelationer och strävar efter att ha branschens nöjdaste kunder genom ett utpräglat kundfokus, ett nära samarbete samt hållbara leveranser av högsta kvalitet. Nordisk Bergteknik har ett konkurrenskraftigt och brett tjänsteerbjudande som generellt tillämpas tidigt i värdekedjan av bygg- och infrastrukturprojekt, såsom berghantering, förstärkning och grundläggning av vägar, järnväg och byggnader, men även för exempelvis projekt inom den växande gruvnäringen och till vindkraftssektorn. Nordisk Bergteknik kan även ta ett större ansvar som inkluderar materialhantering, utgrävning och transport i egen regi eller tillsammans med underentreprenörer. Koncernens största primära kundgrupp inkluderar större anläggnings- och byggentreprenörer och i omkring tre fjärdedelar av Nordisk Bergtekniks uppdrag, sett till omsättning, utgörs slutkunden av offentliga aktörer. Koncernen utför därutöver uppdrag åt privata aktörer inom bland annat vindparks-, bygg- och gruvindustrin. Genom hela Nordisk Bergtekniks värdekedja strävar koncernen efter att ta hänsyn till miljö, säkerhet och samhälle. Genom koncernens storlek och bredd finns goda synergieffekter mellan dotterbolagen såsom koncerngemensamma processer, kunskapsdelning samt en flexibel resurs- och maskinfördelning. Nordisk Bergteknik arbetar med en diversifierad portfölj av ett stort antal mindre och större projekt som vanligen faktureras månatligen och på löpande räkning, vilket understryker den låga risknivån i verksamheten. Synergier i koncernen Nordisk Bergteknik arbetar kontinuerligt med att realisera synergier. Bland annat genom kunskapsdelning av ”best practice” inom ingenjörskunnande samt dela resurser och maskinpark mellan koncerns verksamheter. Därtill realiseras ytterligare synergier genom samordning av inköp för att kunna pressa priserna och skapa stordriftsfördelar samt effektivisera koncernfunktioner och marknadskoordinering. Under verksamhetsåret har arbetet med att slå samman verksamheter till större enheter fortsatt för att uppnå synergier kring effektivare styrning, bättre resursutnyttjande och strategisk prissättning. Tillsammans skapar synergierna inträdesbarriärer för konkurrerande verksamheter. NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 20 ===== SIDA 21 ===== Finansiella mål Tillväxt Uppnå en total årlig omsättningstillväxt överstigande 15 procent över en konjunkturcykel, genererad genom såväl organisk tillväxt som genom kompletterande förvärv. Marginal Koncernen strävar efter att den justerade EBIT- marginalen ska överstiga 7 procent på medellång sikt. Kapitalstruktur Nordisk Bergtekniks mål är att nettoskuldsättningen inte ska överstiga 2,5 gånger justerad EBITDA baserat på tolv månader rullande. Skuldsättningen kan tillfälligt vara högre, exempelvis i samband med större förvärv. Utdelningspolicy Nordisk Bergtekniks mål är att över tid dela ut upp till 40 procent av årets nettoresultat. Hänsyn ska tas till koncernens förvärvs- och tillväxtmöjligheter samt finansiella ställning och kassagenerering. Strategi för lönsam tillväxt Nordisk Bergteknik ska växa lönsamt både organiskt och genom selektiva förvärv. Den organiska tillväxten ska delvis genereras av den underliggande marknadstillväxten samt via långa kundrelationer, stor förståelse för kundens behov och kvalitativa leveranser. Vidare är ambitionen att selektivt förvärva lokalt ledande och lönsamma aktörer som kompletterar och förstärker kärnaffären och den regionala marknadspositionen. Nordisk Bergtekniks övergripande strategi för lönsam tillväxt kan delas upp i tre delar: • Driva fokuserad organisk tillväxt i prioriterade regi - oner genom högt resursutnyttjande av maskinpar - ken, effektiv styrning och strategisk prissättning • Uppnå skalbarhet och synergier genom integration och effektivitet inom koncernen • Genomföra selektiva och lönsamma förvärv som förstärker kärnaffären och kompletterar befintligt tjänsteerbjudande. 21 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 AFFÄRSKONCEPT OCH VERKSAMHET ===== SIDA 22 ===== Våra affärsområden och finansiella segment Affärsområde Berghantering Inom affärsområdet är Nordisk Bergteknik en ledande och strategisk samarbetspartner med starka lokala positioner runt om i Sverige, Norge och Finland. Affärsområdet har specialister i de operativa bolagen med erfarenhet som sträcker sig tillbaka ända till 1960-talet. Verksamheternas tjänster riktar sig mot lokal och nationell infrastruktur, byggentreprenader, vindkraftsparker och naturnära miljöer med mera. Basen är gedigen ingenjörskunskap, betydande erfarenhet och långa kundrelationer samt en ständig strävan efter att utföra varje uppdrag med högsta kvalitet och säkerhet samt med hållbarhet i centrum. Inom affärsområdet ägnar sig operativa verksamheterna i huvudsak åt: • Borrning och losshållning: Omfattar borrning av hål för sprängning samt losshållning av berg och mark, vilket möjliggör effektiv utvinning av material och underlättar bygg- och anläggningsarbeten. • Transport och schaktning : Hanterar transport och förflyttning av jord, sten och andra material inom anlägg - ningsarbeten och byggprojekt för att skapa stabila strukturer och optimera arbetsflödet. • Berg- och fjällsäkring : Omfattar tjänster inom berg- och fjällsärkring. Specialister på betongsprutning, tun - nelsäkring och alla typer av säkringsarbeten som hängning av nät och bultning som skydd mot stenras. Nordisk Bergteknik verkar inom de tre affärsområdena Berghantering, Grundläggning och Mining för att adressera koncernens marknadserbjudande. Dessa redovisas i sin tur i de tre finansiella segmenten Berg Sverige, Berg Norge och Grund Sverige. En fördjupad beskrivning av respektive affärsområde och segment följer nedan. Nordisk Bergtekniks marknadserbjudande NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 22 ===== SIDA 23 ===== BERGHANTERING Borrning och losshållning Transport och schaktning Berg- och fjällsäkring GRUNDLÄGGNING Grundläggning Grundförstärkning Spontning Inträdesbarriärer • Skalfördelar • Stark marknadsposition och historisk utveckling • Hög expertis bland anställda • Modern och omfattande maskinpark • Lokal know-how Synergier • Kunskapsdelning • Flexibel resurs- och maskinfördelning • Samordning av inköp på en central nivå • Effektiva koncernfunktioner • Marknadskoordinering MINING Gruv- och prospekteringsborrning Transport och schaktning Affärsområde Grundläggning Inom affärsområdet har Nordisk Bergteknik samlat ledande kompetens inom grundläggning, där de operativa bolagen är en strategisk och trygg partner, med en marknadsledande position i Sverige och stark position i Norge. Genom åren har tusentals grundläggningsarbeten och miljontals pålningsmeter genomförts, vilket bidragit till att stärka positionen som marknadsledare. Affärsområdet erbjuder såväl sina tjänster som en modern maskinpark och tar sig an mindre uppdrag samt större projekt som en av flera leverantörer. Under 2025 har Nordisk Bergteknik arbetat med att samla de operativa bolagen inom affärsområdet till en gemensam plattform för att skapa skalfördelar och effektivare styrning. Inom affärsområdet ägnar sig operativa verksamheterna i huvudsak åt: • Grundläggning: Omfattar grundläggningsarbeten som genomförs för att säkerställa en stabil och säker grund för exempelvis byggnader. • Grundförstärkning: Innefattar aktiviteter för att hindra och förebygga sättningar i byggnader. • Spontning: Omfattar spontningsarbeten som ge - nomförs för att hindra vatten och jord från att ta sig in på olika byggområden. Affärsområde Mining Inom affärsområdet är Nordisk Bergteknik en etablerad och pålitlig samarbetspartner för gruvindustrin i Sverige och Finland. Affärsområdet samlar specialistkompetens för hela gruvans värdekedja med lång erfarenhet från komplexa miljöer och arbetar flexibelt med att skräddarsy separata enstaka tjänster såväl som att ansvara för helhetsåtaganden. Basen är långa kundrelationer, bevisade arbetsprocesser, en stark medvetenhet inom hållbarhet och säkerhet samt en modern maskinpark. Affärsområdet, som bildades under fjärde kvartalet 2025 för att möta en stark efterfrågan av europeisk gruvproduktion, redovisas som en del av det finansiella segmentet Berg Sverige. Inom affärsområdet ägnar sig operativa verksamheterna i huvudsak åt: • Gruv- och prospekteringsborrning: Här utförs borrningar för att kartlägga mineralfyndigheter, vilket är avgörande för planeringen av gruvdrift. • Transport och schaktning: Hanterar transport och förflyttning av jord, sten och andra material inom gruvdrift. 23 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN OCH SEGMENT ===== SIDA 24 ===== Nordisk Bergtekniks finansiella segment Berg Sverige Nettoomsättning och EBIT-marginal Nettoomsättning per tjänsteområde, 2025 Berg Norge Nettoomsättning och EBIT-marginal Nettoomsättning per tjänsteområde, 2025 Mkr Mkr 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% 7,0% 0 500 1000 1500 2000 20212022202320242025 Gruv- och prospekteringsborrning 32% Borrning och losshållning 29% Transport och schaktning 28% Övriga intäkter 6% Krossning 5% Bergförstärkning 62% Betongrenovering 16% Borrning och losshållning 16% Grundläggning 6% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% 0 200 400 600 800 1000 1200 20212022202320242025 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 24 ===== SIDA 25 ===== Grund Sverige Nettoomsättning och EBIT-marginal Nettoomsättning per tjänsteområde, 2025 Mkr 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 0 200 400 600 800 1000 1200 20212022202320242025 Grundläggning 60% Grundförstärkning 15% Spontning 14% Jordförstärkning 11% Övriga intäkter 0% 25 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 VÅRA AFFÄRSOMRÅDEN OCH SEGMENT ===== SIDA 26 ===== //CASE: AFFÄRSOMRÅDE MINING Gruvdrift genom hela livscykeln Gruvdrift är en komplex och långsiktig verksamhet med många sammanhängande delmoment. Den omfattar hela kedjan från tidiga undersökningar av berggrunden till etablering, löpande drift samt avslutning och efterbehandling. Genom affärsområdet Mining samlar Nordisk Bergteknik kompetens för att bidra genom hela gruvdriftens livscykel. All gruvverksamhet tar sin början i kunskap. Arbetet inleds med att berget undersöks, analyseras och tolkas genom geologiska studier, provborrningar och tekniska analyser. Steg för steg växer en förståelse fram för bergets egenskaper och råvaruförekomst, vilket styr hur gruvan utformas och hur arbetet kan bedrivas på ett säkert sätt. I detta skede tillför vi bergteknisk kompetens och utför borrning som stödjer projekteringen och skapar goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar gruvdrift. När förutsättningarna är fastställda och beslut fattas om att etablera gruvverksamhet inleds anläggningsfasen. Infrastruktur byggs upp, tillfarter anläggs och bergrum skapas för produktion, logistik och stödsystem, där bergarbeten och tekniska lösningar samverkar. I denna fas omfattar arbetet hantering av massor samt borrning, losshållning och bergförstärkning i den komplexa gruvmiljön. Inom affärsområdet Mining samverkar flera av koncernens bergnära verksamheter, samtidigt som grundläggnings- och markkompetens bidrar till stabila lösningar för anläggningar ovan och under jord. Under den löpande driften ställs höga krav på kontinuitet och säkerhet. Gruvans produktionsförmåga är beroende av att bergarbeten planeras och genomförs i linje med produktionsplanen och bergets aktuella förhållanden. I driften omfattar NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 26 ===== SIDA 27 ===== vårt arbete löpande borrning och losshållning för produktionsbrytning och utveckling av gruvsystemet, bergförstärkning samt hantering och bortforsling av massor för att upprätthålla stabila, säkra och välfungerande produktionsmiljöer. Arbetet sker ofta i nära samverkan med kundens organisation och blir en integrerad del av den dagliga verksamheten, där affärsområdet Mining samlar relevant bergkompetens över tid. Samtidigt är gruvor dynamiska anläggningar som utvecklas kontinuerligt. Fördjupningar, nya nivåer och förändrade brytningsmetoder kräver återkommande anpassningar av både anläggning och arbetssätt. I dessa skeden genomför vi utbyggnader och ombyggnader, där berg- och grundkompetens kombineras för att möta nya krav på säkerhet, effektivitet och långsiktig drift. När gruvdriften närmar sig sitt slut övergår verksamheten i en avslutnings- och efterbehandlingsfas. Området ska säkras och anpassas för långsiktig stabilitet i enlighet med gällande regelverk. Även i denna fas genomför vi bergsäkring och tekniska åtgärder som säkerställer ett kontrollerat och ansvarsfullt avslut, där hänsyn tas till både säkerhet och framtida användning av området. Råvaror från gruvor är en förutsättning för samhällsutveckling och omställning. Vårt uppdrag är att bidra till denna utveckling på ett ansvarsfullt sätt. Med säkerhet, hållbarhet och teknisk kompetens som grund arbetar vi för att gruvdrift ska bedrivas med respekt för både människor, miljö och framtida generationer. 27 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 //CASE ===== SIDA 28 ===== Aktien Nordisk Bergtekniks aktie noterades den 12 oktober 2021 på Nasdaq Stockholm under kortnamnet NORB. Introduktionspriset vid noteringen uppgick till 26 SEK per aktie. Aktiekapitalet Nordisk Bergtekniks aktiekapital uppgick den 31 december 2025 till 572 379 SEK fördelat på 57 237 867 aktier och röster, med ett kvotvärde om 0,01 SEK. Handel i aktien Totalt omsattes 12 892 959 aktier från årets början fram till årets slut till ett värde om cirka 159 MSEK. Det genomsnittliga antalet aktier som omsattes per handelsdag uppgick till 51 779 vilket motsvarar ett värde om ca 0,6 MSEK per handelsdag. Senaste avslut vid periodens slut var 14,10 SEK. Utdelning och utdelningspolicy Nordisk Bergtekniks utdelningspolicy innebär att upp till 40 procent av resultatet efter skatt som är hänförligt till moderbolagets aktieägare ska delas ut till bolagets aktieägare. Vid fastställande av utdelning ska hänsyn tas till koncernens förvärvs- och tillväxtmöjligheter samt finansiella ställning och kassagenerering. Nordisk Bergtekniks styrelse föreslår att ingen utdelning lämnas för 2025. Aktien NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 28 ===== SIDA 29 ===== Aktieägare, fördelning i storleksklasser Storleksklass (antal aktier) Antal aktieägare Antal aktier Innehav (%) 1 - 500 2 748 350 834 0,6% 501 - 1 000 486 390 430 0,7% 1 001 - 5 000 632 1 431 948 2,5% 5 001 - 10 000 99 766 269 1,3% 10 001 - 15 000 43 544 298 1,0% 15 001 - 20 000 26 468 913 0,8% 20 001 - 109 53 285 175 93,1% Summa per 2025-12-30 4 143 57 237 867 100,0% Ägarstruktur Största aktieägare Antal aktier Andel av kapital och röster, % Navigo Invest AB (publ) 16 972 246 29,7 Svedulf Förvaltning AB 4 580 049 8,0 Profun Förvaltnings AB 2 590 000 4,5 NORDEA BANK ABP, FILIAL I NORGE 2 459 463 4,3 N P Förvaltnings AB 1 946 698 3,4 RoosGruppen AB 1 923 076 3,4 STC INTERFINANS AKTIEBOLAG 1 923 076 3,4 Swedbank Försäkring AB 1 895 478 3,3 Carnegie Fonder AB 1 860 047 3,3 Futur Pension Försäkringsaktiebolag 1 045 523 1,8 Totalt 10 största aktieägare 37 195 656 65,0 Totalt övriga aktieägare 20 042 211 35,0 Totalt 57 237 867 100 VolymKursutveckling Aktiekursutveckling Omsatt antal aktier per månad, i 1 000-tal Nordisk Bergteknik aktie (NORB) OMX Stockholm PI (indexerat) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2025 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 - 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 14,0 16,0 18,0 NORB-Volym OMXSPI NORB 29 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 AKTIEN ===== SIDA 30 ===== Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning syftar till att säkerställa bolagets åtagande mot alla sina intressenter; aktieägare, kunder, leverantörer, kreditgivare, samhälle och medarbetare. En god och sund bolagsstyrning säkerställer att bolaget sköts på ett för aktieägarna så ansvarsfullt, effektivt och hållbart sätt som möjligt. God bolagsstyrning skapar ordning och systematik för styrelse och ledning, och bidrar till ett ökat förtroende hos befintliga och potentiella intressenter. Denna bolagsstyrningsrapport ingår i förvaltningsberättelsen för Nordisk Bergtekniks årsredovisning 2025. Rapporten har granskats av bolagets revisorer. Nordisk Bergtekniks bolagsstyrning baseras på svenska regler och svensk lagstiftning, främst aktiebolagslagen och årsredovisningslagen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”), bolagsordningen samt andra relevanta interna och externa regelverk och policyer. Nordisk Bergteknik AB (”Nordisk Bergteknik”) tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och den här bolagsstyrningsrapporten har upprättats som en del av Nordisk Bergtekniks tillämpning av Koden. Koden bygger på principen ”följ eller förklara”, vilket innebär att företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler, men vid sådant fall måste ange en förklaring till avvikelsen. Nordisk Bergteknik rapporterar inga avvikelser från Koden 2025. Bolagets revisorer har gjort en lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten. Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Nordisk Bergteknik av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden under 2025. Aktieägare Årsstämma Röstar på årsstämma Utser valberedningen Information Föreslår styrelse och revisor Väljer revisor Revisorn granskar års- och hållbarhetsredovisning samt styrelsens och VD:s förvaltning. Mål, strategier, policyer, styrdokument, ersättningsstruktur. Styrelsen inrättar utskotten. Exempel på externa styrinstrument och regelverk: • Svensk aktiebolagslag • Svensk årsredovisningslag och IFRS • Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter • EU:s marknadsmissbruksförordning, nr 596/2014 (MAR) • Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) • Andra relevanta lagar och regelverk Exempel på interna styrinstrument • Bolagsordning • Arbetsordning för styrelsen och dess utskott, VD-instruktion • Bolagsstyrningspolicy, Insiderpolicy, Finanspolicy • Uppförandekod • Ekonomihandbok, Kommunikationspolicy • Policy för intern kontroll • Övriga policyer, riktlinjer och manualer Information Valberedning Styrelse Ersättningsutskott Revisionsutskott VD Koncernledning Extern revisor NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 30 ===== SIDA 31 ===== AKTIEN, AKTIEÄGARE OCH RÖSTRÄTT Nordisk Bergtekniks aktier är anslutna till Euroclear Sweden AB. Det innebär att inga aktiebrev ges ut och att Euroclear Sweden för aktieägarregister över ägare och förvaltare i bolaget. Aktiekapitalet uppgick den 31 december 2025 till 572 379 SEK fördelat på 57 237 867 aktier och röster, med ett kvotvärde om 0,01 SEK. Den 31 december 2025 hade Nordisk Bergteknik 4 143 aktieägare. De fem röstmässigt största aktieägarna per detta datum var Navigo Invest AB (publ) (29,7 %), Svedulf Förvaltning AB (8,0 %), Profun Förvaltnings AB (4,5 %), Nordea Bank Abp, filial i Norge (4,3 %) och N P Förvaltnings AB (3,4 %). Samtliga aktier har lika rösträtt och andel av bolagets kapital och vinst. Det finns inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan företräda och avge vid en bolagsstämma. Information om styrelseledamöternas och koncernledningens aktieinnehav finns på sidorna 38-41. Mer information om Nordisk Bergtekniks aktie och aktieägare, inklusive en tabell över aktieägandet per den 31 december 2025, finns på sidorna 28-29. ÅRSSTÄMMA Årsstämman är Nordisk Bergtekniks högsta beslutande organ, där samtliga bolagets aktieägare har rätt att delta, att få ett ärende behandlat samt att rösta för samtliga sina aktier. Aktieägares rätt att besluta i Nordisk Bergtekniks angelägenheter utövas vid årsstämma eller i förekommande fall extra bolagsstämma. Årsstämman beslutar om: • fastställande av årsredovisning och dispositioner • beviljande av ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD • val av styrelseledamöter och revisorer • ersättning till styrelse och revisorer • riktlinjer för ersättning till ledande befattningsha - vare • godkännande av styrelsens årliga ersättningsrap - port • övriga viktiga frågor. Extra bolagsstämma kan hållas om styrelsen anser att behov finns eller om Nordisk Bergtekniks revisorer eller ägare till minst tio procent av aktierna begär det. Årsstämma 2025 Årsstämman 2025 ägde rum i Göteborg den 15 maj 2025 i bolagets lokaler. Vid stämman var 37,94 % av aktierna i bolaget företrädda. Till stämmans ordförande valdes styrelsens ordförande Mats O. Paulsson. Årsstämman omvalde Göran Näsholm, Marie Osberg, Monika Gutén till ordinarie styrelseledamöter samt nyval av Magnus Trollius, Oscar Rolfsson och Tom Olander. Årsstämman omvalde Mats O. Paulsson till styrelseordförande. Stämman beslutade att omvälja KPMG, med den auktoriserade revisorn Daniel Haglund, till bolagets revisor. Övriga beslut som togs avsåg beviljande styrelseledamöterna och den verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2024, beslutade om arvoden till styrelseledamöter och revisorer, antagande av instruktioner för valberedningen, antagande av riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare, antagande av ny bolagsordning samt bemyndigande avseende nyemission av aktier. Protokollet från årsstämman innefattande fullständiga beslut finns tillgängligt på Nordisk Bergtekniks hemsida. Av årsstämman lämnade bemyndiganden Vid årsstämman 2025 beslutades att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission av aktier, emission av konvertibler med berättigande till konvertering till nya aktier och emission av teckningsoptioner berättigande till teckning av aktier. Antalet aktier som ska kunna emitteras med stöd av bemyndigandet respektive kunna tillkomma genom utnyttjande av teckningsoptioner och konvertibler som emitteras med stöd av bemyndigandet ska som högst uppgå till 3 000 000 aktier. Bemyndigandet ska kunna användas för beslut om nyemission i samband med avtal om företagsförvärv och/eller annan kapitalanskaffning. VALBEREDNING Valberedningen representerar Nordisk Bergtekniks aktieägare och har till uppgift att inför årsstämman föreslå styrelseordförande, styrelseledamöter, revisor och revisorsarvode, ordförande vid årsstämman, samt arvoden för styrelse- och utskottsarbete. Därutöver ska valberedningen lägga fram förslag på valberedningsinstruktion om det är påkallat. Årsstämman 2025 beslutade att valberedningen inför årsstämman 2026 ska utgöras av representanter för bolagets tre till röstetalet största aktieägare per den sista augusti 2025 som önskar delta i valberedningen samt bolagets styrelseordförande. Med ”de tre till röstetalet största aktieägarna” avses även kända aktieägargrupperingar. I enlighet med detta beslut utgörs valberedningen inför årsstämman 2026 av: • Joakim Winggren, ordförande för valberedningen (utsedd av Navigo Invest AB (publ)) • Alexander Svedulf (utsedd av Svedulf Förvaltning AB) • Magnus Örtorp (utsedd av N P Förvaltnings AB) • Mats O. Paulsson (styrelseordförande i Nordisk Bergteknik) En av de tre största ägarna har valt att inte deltaga i valberedningens arbete och därmed inte heller utsett en representant till valberedningen. De aktieägare 31 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ===== SIDA 32 ===== som har utsett ledamöter till valberedningen representerade den sista augusti 2025 tillsammans cirka 39 % av totalt antal röster. Aktieägare som vill lägga fram förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till agm@bergteknikgroup.com senast den 31 mars 2026. Valberedningens förslag offentliggörs senast genom kallelsen till årsstämman. I samband med kallelsen lämnar valberedningen på bolagets hemsida ett motiverat yttrande till sitt förslag till styrelse samt en redogörelse för hur valberedningens arbete har bedrivits. Nordisk Bergteknik, genom valberedningen, tillämpar regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning om mångfaldspolicy vid framtagande av förslag till val av styrelseledamöter. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende de stämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har inför årsstämman 2025 sammanträtt vid 7 tillfällen vid denna årsredovisnings avgivande. Styrelsens ordförande har redovisat den styrelseutvärdering som genomförts samt informerat valberedningen om styrelse- och utskottsarbete under året. STYRELSE Styrelsens uppdrag är att förvalta Nordisk Bergtekniks affärsverksamhet i bolagets och aktieägarnas intresse samt värna och främja en god företagskultur. Styrelsen ansvarar även för koncernens organisation och förvaltning. Styrelsen bedömer fortlöpande Nordisk Bergtekniks ekonomiska situation och ser till att bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen avgör frågor kring koncernens strategiska inriktning och organisation, samt fattar beslut om väsentliga förvärv, investeringar och avyttringar. Styrelsen utvärderar löpande VD:s och koncernledningens arbete. Inför varje årsstämma upprättar styrelsen, efter förslag från ersättningsutskottet, förslag till riktlinjer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare. Till grund för styrelsens arbete ligger arbetsordningen för styrelsen, VD-instruktionen och de principer för arbetsfördelning mellan VD, styrelseordförande, styrelse och olika utskott som styrelsen fastslagit. Styrelsens arbetsordning och VD-instruktionen revideras och uppdateras årligen. Genom en systematisk och strukturerad process utvärderar styrelsen årligen styrelsearbetet för att utveckla arbetsformer och effektivitet. Under 2025 har utvärderingen avseende de stämmovalda ledamöterna genomförts under ledning av ordföranden. Utvärderingens resultat var genomgående positivt. Vid det konstituerande styrelsemötet direkt efter årsstämman 2025 fastställdes arbetsordningen för styrelsen inklusive arbetsordning för ersättnings- och revisionsutskott, VD-instruktion och insiderpolicy samt ett flertal andra policyer och styrande dokument. Arbetsordningen reglerar styrelsens arbete och ansvar, hur ofta styrelsen ska sammanträda, liksom arbetsfördelningen mellan styrelseledamöterna, mellan styrelseutskotten samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Inför varje styrelsemöte erhåller ledamöterna en dagordning och beslutsunderlag. Vid varje möte går styrelsen igenom aktuellt affärsläge, liksom koncernens resultat, finansiella ställning och utsikter. Andra frågor som behandlas är bland annat förvärv, intern kontroll och risk. Styrelsens sammansättning Nordisk Bergtekniks styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst åtta ordinarie ledamöter utan suppleanter. Styrelsens ledamöter väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen ska bestå av en väl sammanvägd mix av kompetenser som är viktiga för att styra Nordisk Bergteknik på ett ansvarsfullt sätt. Valberedningen anser att styrelsen har en ändamålsenlig sammansättning och storlek samt att den präglas av mångsidighet och bredd när det gäller de stämmovalda ledamöternas kompetens och erfarenhet inom strategiskt viktiga områden för Nordisk Bergteknik. För ytterligare information om styrelseledamöterna se sidorna 38-40. Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för att styrelsearbetet är väl organiserat och bedrivs effektivt, och att styrelsen fullgör sina åtaganden. Ordföranden organiserar och leder styrelsens arbete, ansvarar för kontakter med ägarna i ägarfrågor, och ser till att styrelsens arbete årligen utvärderas. Ordföranden ansvarar för den löpande kontakten med VD. För att möjliggöra arbetet tillser ordföranden att det finns ändamålsenliga instruktioner om arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan VD och de organ som styrelsen inrättar. Styrelsens oberoende Enligt Koden ska en majoritet av de stämmovalda styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning och minst två av dessa ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Styrelsen i Nordisk Bergteknik har bedömts uppfylla tillämpliga krav på oberoende. Samtliga ledamöter har bedömts oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning men Oscar Rolfsson och Tom Olander har bedömts att inte vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 32 ===== SIDA 33 ===== UTSKOTT Styrelsen har inrättat ett ersättnings- och ett revisionsutskott. Utskottens arbete är i huvudsak av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenheter till utskotten. Utskottens ledamöter och deras ordförande utses vid konstituerande styrelsemöte. Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande Mats O. Paulsson (ordförande i ersättningsutskottet) samt den tidigare styrelseledamoten Ljot Strömseng. I samband med årsstämman, då Tom Olander nyvaldes till styrelseledamot, utsågs han även till ledamot i ersättningsutskottet. Under 2025 har ersättningsutskottet sammanträtt vid tre tillfällen, varav ett möte hölls per capsulam. Utskottets huvudsakliga uppgifter är att: • bereda styrelsens beslut i frågor om ersättnings - principer, ersättningar och andra anställningsvill - kor för den verkställande direktören och samtliga personer i koncernledningen; • följa och utvärdera pågående och under året avslu - tade program för rörliga ersättningar för koncern - ledningen; • följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsni - våer i bolaget; och • att vara behjälplig vid successionsfrågor. Styrelsens arbete 2025 Under 2025 hölls 16 protokollförda styrelsemöten, varav 5 var per capsulam-möten och 4 var möten i samband med rapportsläpp. Övriga 7 styrelsemöten var sedvanliga möten. Styrelsen har vid samtliga tillfällen varit beslutsför. Nordisk Bergtekniks VD och CFO har deltagit vid samtliga möten. Redovisning av bolagets verksamhet, marknad och ekonomi har varit stående punkter på dagordningen. Utöver dessa punkter har styrelsearbetet under året framför allt inriktats på strategidiskussioner kring bolagets verksamhet med besök inom gruvnäringen samt marknadskommunikation och budget/prognoser. JAN FEB MAR APR MAJ JUNJUL AUG SEP OKT NOV DEC Februari • Bokslutskommuniké Mars • Rapport från revisorer • Årsredovisning • Hållbarhetsrapport • Bolagsstyrningsrapport Maj • Delårsrapport Q1 • Årsstämma och konstituerande möte • Uppdatering arbetsordningar och policyer April • Kallelse till årsstämma • Intern kontroll Juni • Risk- och regelefterlevnads - uppdatering Augusti • Delårsrapport Q2 November • Delårsrapport Q3 • Hållbarhet December • Årlig utvärdering av styrelsearbetet • Rapport från revisorer • Budget för kommande år • Strategi/marknadsuppdatering 2025 STYRELSENS ARBETE UNDER ÅRET 33 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ===== SIDA 34 ===== Revisionsutskott Revisionsutskottet består av tre ledamöter: Marie Osberg (ordförande i revisionsutskottet), Göran Näsholm och Oscar Rolfsson. Oscar Rolfsson valdes in i revisionsutskottet i samband med att han valdes till ordinarie styrelseledamot. Under 2025 har revisionsutskottet sammanträtt sex gånger. Göran Näsholm och Marie Osberg deltog i samtliga möten, medan Oscar Rolfsson deltog i de möten som hölls efter det att han valts in. Bolagets revisorer har medverkat på tre av mötena. Revisionsutskottets huvudsakliga uppgifter är att: • övervaka bolagets finansiella rapportering och för styrelsen förbereda dess beslut rörande den finansiella information som bolagets lämnar externt (innefattande bland annat bokslutskommuniké, årsredovisning och delårsrapporter samt eventuella prospekt) samt lämna rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet; • övervaka bolagets hållbarhetsarbete och för sty - relsen förbereda dess beslut rörande hållbarhets - information som bolaget lämnar externt (hållbar - hetsrapport); • med avseende på den finansiella rapporteringen bland annat övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering varvid utskottet särskilt ska bevaka koncernens interna kontroll avseende bokföringen, medelsför - valtningen och koncernens ekonomiska förhållan- den i övrigt; • med avseende på koncernens risker i övrigt bland annat bevaka att det inom koncernens finns väl fungerande processer för riskidentifiering och riskhantering samt övervaka effektiviteten i koncernens riskhanteringsprocesser samt föreslå eventuella förändringar i sagda processer; • vara väl insatt i väsentliga bedömningar och värde - ringar, såväl generella som specifika, som ligger till grund för bolagets och koncernens årsredovisning och delårsrapporter; • minst en gång per år, diskutera effektiviteten i bolagets och koncernens redovisning och finan - siella kontroll med den/de externa revisorerna och företagsledningen samt överväga eventuella rekommendationer för att förbättra den interna kontrollen; • hålla sig informerat om revisionen av årsredo - visningen och koncernredovisningen, granska bolagets och koncernens redovisningsprinciper, bevaka att bolaget och koncernen följer tillämpliga redovisningsstandarder och god redovisningssed och att bolaget och koncernen tillämpar principer - na på ett korrekt sätt. Utskottet ska vidare bevaka att bolaget och koncernen i övrigt följer tillämp - liga lagar och regler för bolagets och koncernens redovisning; • granska och övervaka den/de externa revisorernas opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om den/de externa revisorerna tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisions - tjänster. Utskottet ska därför informeras löpande när bolaget handlar upp sådana tjänster; och • biträda valberedningen vid framtagande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval samt arvodering av den/de externa revisorerna och om tillämpligt, genomföra upphandlingsförfarande avseende revisorer. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH NÄRVARO 2025 Namn Invald år Oberoende i förhållande till bolaget/ ägarna Närvaro styrel - semöten 1) Närvaro revi - sionsutskott Närvaro ersättnings- utskott Mats O. Paulsson 2017 X 11/11 - 2/2 Göran Näsholm 2021 X 11/11 6/6 - Marie Osberg 2021 X 11/11 6/6 - Ljot Strömseng 2 2020 X 5/11 - 2/2 Monika Gutén 2024 X 11/11 - - Magnus Trollius 3 2025 X 6/11 - - Oscar Rolfsson 3 2025 6/11 2/6 - Tom Olander 3 2025 6/11 - - 1 Per Capsulam ej medräknat. 2 Avgick som styrelseledamot i maj. 3 Valdes in vid årsstämman 2025 och har deltagit i samtliga styrelsemöten sedan de valdes in. BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 34 ===== SIDA 35 ===== VD OCH KONCERNLEDNING Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer. Koncernledningen ansvarar för att utforma och genomföra koncernens övergripande strategier som rör till exempel verksamhetsfrågor, marknadsfrågor samt förvärv. Dessa frågor bereds av koncernledningen för beslut av styrelsen. Nordisk Bergtekniks koncernledning består av fyra personer: verkställande direktör, vice verkställande direktör, CFO och IR- och kommunikationsansvarig. Koncernledningen har regelbundna möten för att följa upp koncernens resultat och finansiella ställning. Strategifrågor, verksamhetsfrågor samt uppföljning av budget och prognoser är andra frågor som också behandlas på koncernledningsmötena. Mer information om koncernledningen finns på sidorna 40-41. Revisor Den stämmovalda revisorn är ansvarig för att granska bolagets årsredovisning och bokföring, samt att granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av bolaget. Enligt bolagsordningen ska Nordisk Bergteknik ha minst en och högst två revisorer. Till revisor kan registrerat revisionsbolag utses. På årsstämman 2025 utsågs KPMG AB till revisor och har meddelat att auktoriserade revisorn Daniel Haglund är huvudansvarig för revisionen fram till årsstämman 2025. Den externa revisionen av moderbolagets och koncernens räkenskaper samt av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning utförs enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Revisorn har under 2025 genomfört en översiktlig granskning av kvartalsrapporten för tredje kvartalet samt reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn rapporterar resultatet av sin revision av årsredovisningen och koncernredovisningen samt sin granskning av bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten genom revisionsberättelsen och granskningsberättelsen över hållbarhetsrapporten samt ett särskilt yttrande om bolagsstyrningsrapporten, som framläggs för årsstämman. Därtill avger revisorn redogörelser över utförda granskningar inför revisionsutskottet två till tre gånger om året samt till styrelsen i dess helhet en till två gånger om året. Information om arvode till revisorn finns i not 5. ERSÄTTNINGAR, LEDNING OCH STYRELSE Årsstämman 2025 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som bygger på en total ersättning, baserad på fast lön, rörlig ersättning och andra förmåner samt pension, se not 6. Riktlinjerna gäller fram till årsstämman 2028, om inte annat beslutas av stämman dessförinnan. Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare redovisas i en separat ersättningsrapport som finns tillgänglig på bolagets hemsida i samband med att kallelsen till årsstämman 2026 publiceras. Vidare beskrivs ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare under not 6. Det sammanlagda arvodet till de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna under 2025 uppgick till 2,4 MSEK. Se vidare not 6. INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING AVSEENDE FINANSIELL RAPPORTERING Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott med uppgift att bereda styrelsens arbete med kontrollen av bolagets finansiella rapportering. Den följande beskrivningen har upprättats i enlighet med Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) och utgör styrelsens beskrivning av bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Ramverk Nordisk Bergtekniks process för intern kontroll följer det internationellt etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, utgivet av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (”COSO”). Enligt COSO-modellen görs genomgång och bedömning inom områdena Kontrollmiljö, Riskbedömning och riskhantering, Kontrollaktiviteter, Information och kommunikation samt Uppföljning. Nordisk Bergtekniks process för intern kontroll är utformad för att ge rimlig säkerhet avseende kvaliteten och riktigheten i den finansiella rapporteringen och för att säkerställa att rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, redovisningsstandarder samt övriga krav på noterade bolag i Sverige. En förutsättning för det är att det finns en god kontrollmiljö, tillförlitliga riskbedömningar, etablerade kontrollaktiviteter samt att information och kommunikation liksom uppföljning fungerar på ett tillfredsställande sätt. Kontrollmiljö Nordisk Bergtekniks kontrollmiljö är uppbyggt av styrande dokument, processer och strukturer som sätter grunden för hur den interna kontrollen etableras i organisationen. Styrelsen och koncernledning sätter tonen för vikten av god intern kontroll och sund riskkultur. Kontrollmiljön avser faktorer avseende företagskultur, integritet, etik, kompetens, styrningsfilosofi, organisationsstruktur, befogenhet 35 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ===== SIDA 36 ===== och ansvar samt därtill styrande dokument och instruktioner. Arbetsordningen för styrelsen, instruktionen för den verkställande direktören samt instruktioner för finansiell rapportering utgör en del av den kontrollmiljö som finns i koncernen. Därtill finns det inom koncernen fastställda attestrutiner, processbeskrivningar, ekonomihandbok och liknande dokument inklusive en finanspolicy. Styrelsen har det övergripande ansvaret för intern kontroll i Nordisk Bergteknik och revisionsutskottet ansvarar för att övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen. Bolagets revisionsutskott är oberoende i relation till bolagets koncernledning avseende övervakningen av den interna kontrollen. Det åligger även revisionsutskottet att granska och övervaka revisors opartiskhet och självständighet. Bolagets CFO innehar ansvaret för att säkerställa att kontrollmiljön upprätthålls inom det dagliga arbetet och lämnar löpande rapporter till styrelsen i enlighet med fastställda instruktioner. Koncernens ekonomifunktion har en central roll när det gäller tillförlitlig finansiell information och ansvarar för en fullständig, korrekt och i tid lämnad finansiell rapportering. Respektive koncernbolags ekonomichef rapporterar till koncernens CFO som i sin tur rapporterar till VD samt styrelsen i bolaget. Utöver den interna uppföljningen och rapporteringen, rapporterar bolagets externa revisor under verksamhetsåret till den verkställande direktören och styrelsen. Revisorns rapportering ger styrelsen en god uppfattning och ett tillförlitligt underlag avseende den finansiella rapporteringen i årsredovisningen. Riskbedömning och riskhantering Riskbedömningen utgör grunden i den interna kontrollen, tillika utgångspunkten för de kontroller som utformas, dokumenteras och löpande utvärderas. Nordisk Bergteknik har etablerat en årlig process för verksamhetsövergripande riskbedömning i syfte att ge styrelse och ledning en ökad insikt i de risker koncernen är exponerad mot. Nordisk Bergtekniks ramverk för riskhantering ska främja transparens, att beslut och investeringar är i linje med bolagets riskaptit samt att effektiva åtgärder och kontroller appliceras för att hantera väsentliga risker. Processen för riskbedömning och åtgärder är till för att säkerställa att de risker Nordisk Bergteknik är exponerad mot är inom de toleransnivåer som beslutats av styrelsen i enlighet med koncernens policy för riskhantering. Arbetet med riskanalys och intern kontroll ingår i den årliga verksamhetsplaneringen för alla bolag och avdelningar inom koncernen som faller inom ramen för det strukturerade arbetet för intern kontroll. Kontrollaktiviteter Nordisk Bergtekniks kontrollaktiviteter är upprättade utifrån identifierade risker i samband med riskbedömningen med syfte att säkerställa Nordisk Bergtekniks interna kontroll över finansiell rapportering. Kontrollaktiviteterna består av processkontroller, företagsövergripande kontroller samt generella IT-kontroller. Kontrollerna är uppdelade i nyckelkontroller och icke-nyckelkontroller beroende på risken av materiella fel i den finansiell rapportering på grund av fel eller bedrägeri om kontrollen misslyckas. Samtliga kontrollaktiviteter är dokumenterade i bolagets risk- och kontrollmatris. För varje kontroll i Nordisk Bergtekniks risk- och kontrollmatris utses en kontrollutförare som svarar för att efter angiven frekvens utföra kontrollen i enlighet med angivet syfte och mål samt en processägare som ska tillse att risker och kontroller är designade och implementerade för att säkerställa korrekt kontrollfunktion och att risker och kontroller uppdateras i enlighet med årliga genomgångar. Företagsövergripande kontroller är kontroller som säkerställer och förbättrar kontrollmiljön inom Nordisk Bergteknik. Exempel på viktiga företagsövergripande kontroller är koncernpolicy, översyn av redovisningsregler, attestinstruktion och finansiell uppföljning. Nordisk Bergtekniks processkontroller har identifierats för respektive nyckelprocess. Dessa kontroller utförs manuellt, automatiskt eller semiautomatiskt. För automatiska och semi- automatiska kontroller supporterar generella IT-kontroller för finansiella nyckelsystem. De generella IT-kontrollerna syftar till att säkerställa att risker avseende IT-miljön adresseras. Kontrollerna omfattar risker avseende behörighetshantering, ändringshantering samt drift för samtliga affärskritiska system. Information och kommunikation Nordisk Bergtekniks rutiner och system för information och kommunikation syftar till att förse marknaden med relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om koncernens utveckling och finansiella ställning. All extern information hanteras i enlighet med Nordisk Bergtekniks kommunikationspolicy samt insiderpolicy av utsedda företrädespersoner för Nordisk Bergteknik vilket innebär VD, CFO och IR och kommunikationsansvarig. Koncernens VD är övergripande ansvarig för genomförande och efterlevnad avseende kommunikationen till kapitalmarknaden och Nordisk Bergtekniks styrelseordförande hanterar övergripande ägarrelaterade frågor. Nordisk Bergtekniks informations- och kommunikationsvägar ska bidra till fullständig, korrekt och aktuell finansiell rapportering genom att alla relevanta styrande dokument och instruktioner för interna processer är tillgängliga för alla berörda BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 36 ===== SIDA 37 ===== medarbetare. Nordisk Bergtekniks styrande dokument uppdateras löpande av utsedda policy- och processägare samt koncernledningen och antas av styrelsen årligen. Ramverket för intern kontroll svarar koncernens ekonomifunktion för och det är koncernens CFO som ansvarar för att relevant information distribueras både externt och internt. Finansiell rapportering sker i ett koncerngemensamt system med fördefinierade rapportmallar. Bolagets finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller i Sverige och de lokala regler i varje land där verksamheten bedrivs. Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges via årsredovisningen och även via delårsrapporter och pressmeddelanden. Uppföljning Bolagets process för intern kontroll över finansiell rapportering övervakas och granskas årligen av styrelsen, revisionsutskottet och koncernledningen. Detta utgör en grund för utvärderingen av den interna styrningen och kontrollen vad gäller finansiell rapportering. Revisionsutskottet ansvarar för att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen. Nordisk Bergteknik har en självutvärderingsprocess avseende intern kontroll över finansiell rapporteringen för nyckelprocesser som även inkluderar IT. Årligen utvärderas Nordisk Bergtekniks riskregister, riskuniversum, riskanalys av balans- och resultaträkning och tillhörande nyckelprocesser samt Nordisk Bergtekniks risk- och kontrollmatris. Nordisk Bergtekniks ekonomiorganisation under ansvar av CFO är ansvarig för utvärderingen som utgör underlag för Nordisk Bergtekniks självutvärderingsprocess där ekonomichefen i dotterbolagen ansvarar för att utföra testning av samtliga kontroller dokumenterade i Nordisk Bergtekniks risk- och kontrollmatris. Resultatet av testningen dokumenteras direkt i Nordisk Bergtekniks risk- och kontrollmatris. I samband med att kontrollerna testas upprättas även en åtgärdsplan för de kontroller där brister identifieras. Resultatet av testningen av kontroller, inklusive åtgärdsplan, rapporteras till CFO och koncernledning samt till revisionsutskottet. Det finansiella resultatet följs upp i månadsrapportering samt vid varje styrelsemöte. Styrelsen godkänner samtliga externa finansiella rapporter innan de offentliggörs. Två-tre gånger om året uppdateras Nordisk Bergtekniks prognoser i enlighet med fastställd process där det ekonomiska utfallet analyseras samt identifieras eventuella felaktigheter som medför en uppdaterad prognos. Internrevision Styrelsen har gjort bedömningen att Nordisk Bergteknik, utöver befintliga processer och funktioner för intern styrning och kontroll, inte har behov av en formaliserad internrevision. Uppföljning utförs av styrelse samt koncernledning och kontrollnivån bedöms för närvarande uppfylla bolagets behov. En årlig bedömning görs huruvida en internrevisionsfunktion anses nödvändig för att bibehålla god kontroll inom Nordisk Bergteknik. 37 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ===== SIDA 38 ===== MATS O. PAULSSON Invald: Styrelseordförande sedan 2017. Ordförande i ersättningsutskottet. Född: 1958. Utbildning: Civilingenjör, Lunds Tekniska Högskola. Övriga uppdrag i urval: Styrelseordförande i Acurum Group AB, XPartners Samhällsbyggnad AB (publ) och Constech AB. Övrig erfarenhet: Tidigare VD för Bravida och Peab Industri. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 281 330 aktier (genom företagsägd kapitalförsäkring). Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. Nedan finns ytterligare information om styrelseledamöternas ålder, befattning, utbildning, annan relevant erfarenhet, pågående uppdrag, innehav av aktier och aktierelaterade instrument i bolaget. Oberoende i förhållande till Namn Befattning Styrelseledamot sedan Bolaget och bolagsledningen Större aktieägare Mats O. Paulsson Styrelseordförande 2017 Ja Ja Göran Näsholm Ledamot 2021 Ja Ja Marie Osberg Ledamot 2021 Ja Ja Ljot Strömseng* Ledamot 2020 Ja Ja Monika Gutén Ledamot 2024 Ja Ja Magnus Trollius Ledamot 2025 Ja Ja Oscar Rolfsson Ledamot 2025 Ja Nej Tom Olander Ledamot 2025 Ja Nej MARIE OSBERG Invald: Styrelseledamot sedan 2021. Ordförande i revisionsutskottet. Född: 1960. Utbildning: Civilekonom, Lunds universitet, MBA Webster University, Geneva. Övriga uppdrag i urval: Styrelseledamot i AcadeMedia AB, Aktiebolaget Trav och Galopp, Almi AB och Norion Bank AB. Övrig erfarenhet: Ledande positioner i DNB Bank ASA. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 11 000 aktier och 9 000 aktier genom närstående. Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. STYRELSE OCH LEDNING STYRELSEN I tabellen nedan presenteras styrelseledamöterna, deras befattningar, det år de utsågs och deras oberoende, dels i förhållande till bolaget och dess ledande befattningshavare, dels i förhållande till bolagets större aktieägare. Större aktieägare definieras i Svensk kod för bolagsstyrning som aktieägare vilka direkt eller indirekt kontrollerar 10 % eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. * Avgick som styrelseledamot i maj 2025. STYRELSE OCH LEDNING NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 38 ===== SIDA 39 ===== GÖRAN NÄSHOLM Invald: Styrelseledamot sedan 2021. Ledamot i revisionsutskottet. Född: 1955. Utbildning: Civilekonom, Örebro Universitet, Maskiningenjör, Örebro Tekniska. Övriga uppdrag i urval: Styrelseordförande i Alligo AB, Styrelseledamot i Profun Förvaltnings AB och Funpro Förvaltnings AB. Övrig erfarenhet: Tidigare VD och koncernchef vid Ahlsell AB, ledande befattningar inom Ahlsell- koncernen, VD för Jirva AB, inköpsdirektör på Calor Celsius AB samt ledande befattningar inom Alfta Laval-koncernen. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 2 590 000 aktier (genom bolag), 110 000 (privat) och 12 480 aktier genom närstående. Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. MONIKA GUTÉN Invald: Styrelseledamot sedan 2024. Född: 1975. Utbildning: Magisterexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet. Övriga uppdrag i urval: Verkställande direktör i SMP Parts Aktiebolag samt styrelseledamot i BE Group AB (publ). Övrig erfarenhet: Har tidigare varit Vice President för Acquisition Parts & Service på Epiroc, haft flera roller inom SSAB-koncernen, bland annat som ansvarig för Tibnors verksamhet i Sverige och Danmark samt tidigare Investment Director för Industry Products på Storskogen. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 1 250 aktier. Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. MAGNUS TROLLIUS Invald: Styrelseledamot sedan 2025. Född: 1966. Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola. Övriga uppdrag i urval: Styrelseordförande i Infra Action Sweden AB. Ordförande i B&B Bro & Betong Projektledning AB. Övrig erfarenhet: Grundare och tidigare VD för EQC Group AB, tidigare Divisionschef Anläggning på Vectura. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 0 aktier. Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. 39 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 STYRELSE OCH LEDNING ===== SIDA 40 ===== KONCERNLEDNING Nordisk Bergtekniks koncernledning består av fyra personer. I tabellen nedan presenteras de ledande befattningshavarna, deras befattningar och det år de anställdes i bolaget. Nedan finns information om de ledande befattningshavarnas befattning, andra pågående uppdrag, övrig relevant erfarenhet och innehav av aktier och aktierelaterade instrument i bolaget. Namn Befattning Anställd sedan Andreas Christoffersson Verkställande direktör 2016 Victor Örn Vice Verkställande direktör 2024 1 Johan Lundqvist Chief Financial Officer 2017 2 Niklas Alm IR och kommunikationsansvarig 2021 3 1 Victor Örn var styrelseledamot i bolaget under 2016-2024 2 Johan Lundqvist har varit CFO under konsultkontrakt från 2018 och blev anställd 2021. Dessförinnan var han ekonomichef i dotterbolaget Norrbottens Bergteknik Aktiebolag sedan 2017 3 Niklas Alm är under konsultkontrakt TOM OLANDER Invald: Styrelseledamot sedan 2025. Ledamot i ersättningsutskottet. Född: 1981. Utbildning: Magisterexamen i företagsekonomi, Växjö Universitet samt en post- graduate i finansiering och portföljteori, Business School SAA i Turin, Italien. Övriga uppdrag i urval: VD för Vinga Securities Holding AB och Lessebo Herrgård AB. Ordförande i Vinga Corporate Finance AB och JOODIN AB. Ledamot i JOOL Invest AB, JOOL Capital Partner AB, Lessebo Finance AB, ESS -ENN Timber AB och BARKONSULT Jakobsson & Lövgren Aktiebolag. Övrig erfarenhet: Över 20 års erfarenhet från finanssektorn i ledande positioner, strukturering av skuldfinansieringar och aktivt ägarengagemang inom industriella bolag. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 26 869 aktier privat och 607 693 aktier genom närstående. Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen men inte oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. OSCAR ROLFSSON Invald: Styrelseledamot sedan 2025. Ledamot i revisionsutskottet. Född: 1981. Utbildning: Civilekonom (MSc), Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Övriga uppdrag i urval: Verkställande direktör i Navigo Invest AB (publ), ordförande Chemgroup Holding AB och Calormet Holding AB. Övrig erfarenhet: Tidigare CFO på Navigo Invest AB (publ) och Diakrit International Ltd. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 12 300 aktier privat och 20 994 aktier genom bolag. Bolagsförhållande: Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen men inte oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. STYRELSE OCH LEDNING NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 40 ===== SIDA 41 ===== ANDREAS CHRISTOFFERSSON Befattning: VD och koncernchef sedan 2016. Född: 1974. Utbildning: Civilingenjör, Luleå Tekniska Universitet. Övriga uppdrag i urval: Styrelseordförande i Jovian Invest AB, ACJL Holding AB och Jernstenen Invest AB. Styrelseledamot i Atandakil Invest AB. Övrig erfarenhet: VD i Norrbottens Bergteknik mellan 2010–2020 och tidigare arbetat på Skanska. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 1 508 649 aktier (eget och genom företagsägd kapitalförsäkring). VICTOR ÖRN Invald: Vice koncernchef sedan 2024. Född: 1981. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Övriga uppdrag i urval: Styrelseledamot i Clean Invest Scandinavia AB. Övrig erfarenhet: Tidigare VD för Navigo Invest AB (publ). Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 39 963 aktier (genom bolag). JOHAN LUNDQVIST Befattning: CFO sedan 2017. Född: 1957. Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet. Övriga uppdrag i urval: Styrelseledamot i GRANGEX AB (publ), Jovian Invest AB, Ouest AB, Jernstenen Invest AB, ACJL Holding AB och Laub Invest AB. Övrig erfarenhet: Tidigare arbetat vid HiQ, SAS och Imerys. Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 1 300 aktier (eget och genom företagsägd kapitalförsäkring). NIKLAS ALM Befattning: IR och kommunikationsansvarig sedan 2021. Född: 1967. Utbildning: Civilekonom Växjö Universitet inriktning Nationalekonomi. Övriga uppdrag i urval: Styrelseordförande i Tigerrace AB, Styrelseledamot i Stable Five AB, och Tigerrace Naturinvest AB. Övrig erfarenhet: Head of Investor Relations i ett flertal börsnoterade bolag och senior rådgivare SAFIRAB AB (Safir Communication). Eget och närståendes innehav av aktier och aktierelaterade instrument: 92 500 aktier (eget och genom bolag). 41 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 STYRELSE OCH LEDNING ===== SIDA 42 ===== Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagsstämman i Nordisk Bergteknik AB (publ), org. nr 559059-2506 Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 30-41 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Göteborg den 25 mars 2026 KPMG AB Daniel Haglund Auktoriserad revisor STYRELSE OCH LEDNING NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 42 ===== SIDA 43 ===== 43 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 44 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 44 ===== SIDA 45 ===== Förvaltningsberättelse 2025 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 46 Hållbarhetsrapport 54 Finansiella rapporter 96 Koncernen 96 Noter Koncernen 100 Moderbolaget 136 Noter Moderbolaget 140 Revisionsberättelse 153 4545 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 46 ===== Koncernen i korthet Förvaltningsberättelse 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning, MSEK 3 450,8 3 305,2 3 526,4 3 401,8 1 917,6 1 007,5 Organisk tillväxt, % 1 6% -7% -4% 25% 25% 16% EBITDA, MSEK 1 442,3 433,3 444,5 486,8 264,8 135,3 EBITDA-marginal, % 1 12,8% 13,1% 12,6% 14,3% 13,8% 13,4% Justerad EBITDA, MSEK 1 457,4 451,0 484,5 492,7 280,6 144,9 Justerad EBITDA-marginal, % 1 13,3% 13,6% 13,7% 14,5% 14,6% 14,4% EBIT, MSEK 1 125,6 104,4 133,0 238,4 118,4 45,3 EBIT-marginal, % 1 3,6% 3,2% 3,8% 7,0% 6,2% 4,5% Justerad EBIT, MSEK 1 140,7 122,1 173,1 244,3 134,1 54,9 Justerad EBIT-marginal, % 1 4,1% 3,7% 4,9% 7,2% 7,0% 5,4% Jämförelsestörande poster, MSEK 1 2 -15,1 -17,6 -40,0 -5,9 -15,7 -9,6 Periodens resultat, MSEK 28,5 9,6 38,7 149,1 44,8 1,9 Periodens resultat per aktie före och efter utspädning, SEK3 0,50 0,17 0,71 2,67 1,28 0,12 Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 237,6 322,0 291,6 267,6 122,7 54,8 Justerat kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK1 248,6 330,6 305,8 274,2 160,2 59,0 Soliditet, % 1 36,0% 35,9% 34,2% 36,0% 42,3% 21,7% Nettoskuld, MSEK 1 1 473,3 1 446,9 1 558,0 1 274,4 425,8 663,2 Nettoskuld/justerad EBITDA RTM 1 3,2 3,2 3,2 2,6 1,5 4,6 1) För definitioner, se not 29. 2) Se not 31 för vidare detaljer. 3) Se not 30 för vidare detaljer. NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 46 ===== SIDA 47 ===== 47 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning, MSEK 3 450,8 3 305,2 3 526,4 3 401,8 1 917,6 1 007,5 Organisk tillväxt, % 1 6% -7% -4% 25% 25% 16% EBITDA, MSEK 1 442,3 433,3 444,5 486,8 264,8 135,3 EBITDA-marginal, % 1 12,8% 13,1% 12,6% 14,3% 13,8% 13,4% Justerad EBITDA, MSEK 1 457,4 451,0 484,5 492,7 280,6 144,9 Justerad EBITDA-marginal, % 1 13,3% 13,6% 13,7% 14,5% 14,6% 14,4% EBIT, MSEK 1 125,6 104,4 133,0 238,4 118,4 45,3 EBIT-marginal, % 1 3,6% 3,2% 3,8% 7,0% 6,2% 4,5% Justerad EBIT, MSEK 1 140,7 122,1 173,1 244,3 134,1 54,9 Justerad EBIT-marginal, % 1 4,1% 3,7% 4,9% 7,2% 7,0% 5,4% Jämförelsestörande poster, MSEK 1 2 -15,1 -17,6 -40,0 -5,9 -15,7 -9,6 Periodens resultat, MSEK 28,5 9,6 38,7 149,1 44,8 1,9 Periodens resultat per aktie före och efter utspädning, SEK3 0,50 0,17 0,71 2,67 1,28 0,12 Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 237,6 322,0 291,6 267,6 122,7 54,8 Justerat kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK1 248,6 330,6 305,8 274,2 160,2 59,0 Soliditet, % 1 36,0% 35,9% 34,2% 36,0% 42,3% 21,7% Nettoskuld, MSEK 1 1 473,3 1 446,9 1 558,0 1 274,4 425,8 663,2 Nettoskuld/justerad EBITDA RTM 1 3,2 3,2 3,2 2,6 1,5 4,6 Styrelsen och verkställande direktören för Nordisk Bergteknik AB (publ.) (”Nordisk Bergteknik”), organisationsnummer 559059–2506, med säte i Göteborg, Sverige, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025. Belopp är i miljontals kronor (MSEK) om inget annat anges. Uppgift inom parentes avser jämförelseperioden. Avrundningsdifferenser kan förekomma. Verksamheten Nordisk Bergteknik är en strategisk partner i valda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster inom infrastruktur, gruv- och byggindustri. Koncernen, som idag enligt Nordisk Bergtekniks bedömning är norra Europas största aktör med ett helhetserbjudande inom berghantering och grundläggning, driver 18 operationella bolag med starka positioner och varumärken på den regionala marknaden runt om i Sverige, Finland och Norge. Inom koncernen finns bolag vars erfarenhet sträcker sig tillbaka ända till 1960-talet. Basen för verksamheten är gedigen ingenjörskompetens, betydande erfarenhet, långa kundrelationer och en ständig strävan efter att utföra varje uppdrag med högsta kvalitet och säkerhet, samt med hållbarhet i fokus. Koncernen Nordisk Bergteknik bildades 2016 och har sedan grundandet kontinuerligt expanderat både via organisk tillväxt och genom 24 bolagsförvärv. Nordisk Bergtekniks vision är att vara en ledande aktör inom berghantering- och grundläggningstjänster på respektive nationell marknad. Koncernen ska kännetecknas av en stark kultur, utpräglad entreprenörsanda, decentraliserad struktur, hög effektivitet och kvalitet. Tanken är att de bolag som ingår i Nordisk Bergteknik- koncernen ska fortsätta att verka självständigt men samtidigt kunna erbjuda kunderna tryggheten med en stor och professionell motpart. Samverkan mellan bolagen genom inköp, resursfördelning och hållbarhet har med tiden utvecklats och skapat synergier. Samordning sker exempelvis vid upphandling av sprängämnen och maskiner där flera dotterbolag har samma behov samt vid förflyttning av maskiner mellan bolag för att optimera resurser. Organisation och segment Koncernen verkar inom de tre affärsområdena berghantering, grundläggning och mining som i sin tur redovisas i de tre finansiella segmenten Grund Sverige, Berg Sverige och Berg Norge. Moderbolagets verksamhet bedrivs på huvudkontoret som är placerat i Göteborg med vissa koncerngemensamma funktioner. Väsentliga händelser under räkenskapsåret • Under året har Nordisk Bergteknik bildat affärsom - rådet Mining med syfte att samla och vidareutveck - la koncernens erbjudande till gruvindustrin. • Under året refinansierades ett banklån om 400 MSEK och en kreditfacilitet om 650 MSEK förläng - des till tredje kvartalet 2028. Därutöver säkerställ - des ett ytterligare kreditutrymme om 200 MSEK för investeringar och förvärv. • Valberedningen har meddelat att den avser att föreslå Göran Näsholm som ny styrelseordförande vid kommande årsstämma. Nuvarande styrelse - ordförande Mats O. Paulsson har avböjt omval. ===== SIDA 48 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 48 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernens finansiella utveckling Nettoomsättning Koncernens nettoomsättning ökade med 4 % och uppgick till 3 450,8 (3 305,2) MSEK. Organisk tillväxt uppgick till 6 %. En högre efterfrågan inom Berg Sverige och Berg Norge har påverkat koncernens nettoomsättning positivt. EBIT Justerad EBIT uppgick till 140,7 (122,1) MSEK, med en justerad EBIT-marginal om 4,1 (3,7) % och inkluderar jämförelsestörande poster om -15,1 (-17,6) MSEK. EBIT för koncernen uppgick till 125,6 (104,4) MSEK. EBIT-marginalen uppgick till 3,6 (3,2) %. Finansnetto Finansnettot uppgick till -81,7 (-88,9) MSEK. Finansnettot exklusive resultat från kortfristiga placeringar, valutakurseffekter och omvärdering av tilläggsköpeskillingar uppgick till -80,7 (-101,3) MSEK. Den lägre räntenivån påverkar koncernens finansnetto positivt med lägre räntekostnader som följd. Skatt och årets resultat Skattekostnaden uppgick till -15,4 (-5,9) MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgick till 35 (38) % och påverkades framför allt negativt av ränteavdragsbegränsningsreglerna i Sverige. Resultatet uppgick till 28,5 (9,6) MSEK och resultat per aktie uppgick till 0,50 (0,17) SEK före och efter utspädning. Segmentens finansiella utveckling Berg Sverige Nettoomsättning Extern nettoomsättning uppgick till 1 748,6 (1 685,5) MSEK. Segmentets organiska tillväxt uppgick till 4 %. EBIT EBIT uppgick till 109,9 (112,2) MSEK. EBIT-marginalen uppgick till 6,2 (6,5) %. Berg Norge Nettoomsättning Extern nettoomsättning i segmentet uppgick till 906,7 (826,2) MSEK, en ökning om 10 %. Den organiska tillväxten uppgick till 14 %. Ökningen är främst hänförlig till ökad marknadsaktivitet inom segmentet. EBIT EBIT ökade till 17,4 (0,3) MSEK som en följd av förbättrad efterfrågan och genomförda omstruktureringar. Grund Sverige Nettoomsättning Den externa nettoomsättningen var i nivå med föregående år och uppgick till 795,6 (793,5) MSEK. Den organiska tillväxten uppgick till 0 %. EBIT EBIT uppgick till 8,8 (2,8) MSEK. EBIT-marginalen ökade från 0,3 % till 1,1 %. EBIT-marginalen har påverkats positivt av de genomförda omstruktureringarna inom segmentet. Övrig finansiell information Finansiell ställning Vid utgången av året uppgick koncernens tillgångar till 3 404,5 (3 414,7) MSEK. Koncernens egna kapital uppgick till 1 225,7 (1 226,9) MSEK. Koncernens nettoskuld uppgick till 1 473,3 (1 446,9) MSEK och bestod utav lån till kreditinstitut, avbetalningslån för maskiner, förvärvslån, leasingskulder för nyttjanderättstillgångar, likvida medel och kortfristiga placeringar. Koncernens skuldsättningsgrad, mätt som nettoskuld/justerad EBITDA var samma som föregående år och uppgick till 3,2x (3,2x). Den lägre resultatgenereringen har medfört en högre skuldsättningsgrad än koncernens finansiella målsättning om 2.5x. Koncernens finansieringsavtal innehåller två covenanter; koncernens skuldsättningsgrad, beräknad som förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA rullande 12 månader proforma, samt soliditet, beräknad som förhållandet mellan summa eget kapital och totala tillgångar. Investeringar och kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 237,6 (322,0) MSEK under året och det justerade kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 248,6 (330,6) MSEK (rensat för kassaflödespåverkande jämförelsestörande poster). Minskningen mot föregående år förklaras av en högre kapitalbindning under perioden, framför allt i kundfordringar. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -158,1 (-154,8) MSEK och bestod främst av investeringar i materiella anläggningstillgångar. Nettoinvesteringar i materiella anläggningstillgångar ökade med 11,7 MSEK och uppgick till -159,3 (-147,6) MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -138,7 (-163,1) MSEK. Under året har säljarrevers om totalt 33 MSEK reglerats. Föregående år togs ett nytt lån för att finansiera betalningar av säljarreverser och tilläggsköpeskilling, medan motsvarande betalningar under innevarande år har skett utan ny upplåning. ===== SIDA 49 ===== 49 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Per den 31 december uppgick koncernens likvida medel till 58,3 (118,5) MSEK. Koncernen har en outnyttjad checkräkningskredit om totalt 254 MSEK. Medarbetare Vid årets slut hade koncernen 1 130 (1 153) medarbetare fördelat enligt nedan: Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Moderbolag 628 (629) 334(348) 159 (170) 9 (6) Medelantalet anställda för 2025 uppgick 1 172 (1 179). Moderbolaget Nordisk Bergteknik AB är moderbolag i Nordisk Bergteknik-koncernen. Verksamheten omfattas av huvudkontorsfunktioner som koncernövergripande ledning och finansfunktion. Nettoomsättningen utgörs av management fee som faktureras ut till dotterbolagen. Nettoomsättningen för året uppgick till 37,7 (38,9) MSEK. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -32,9 (-51,5) MSEK. Det förbättrade resultatet beror främst på ett förbättrat finansnetto med lägre räntekostnader och högre resultat från kortfristiga placeringar. Moderbolagets balansomslutning uppgick till 2 224,2 (2 241,3) MSEK. Per 31 december uppgick det egna kapitalet till 1 038,4 (1 012,6) MSEK. Aktier och aktiekapital Enligt bolagsordningen ska aktiekapitalet vara lägst 500 000 SEK och högst 2 000 000 SEK fördelat på lägst 50 000 000 och högst 200 000 000 aktier. Nordisk Bergtekniks aktiekapital uppgick den 31 december 2025 till 572 379 (572 379) SEK fördelat på 57 237 867 (57 237 867) aktier och röster, med ett kvotvärde om 0,01 (0,01) SEK. Samtliga aktier är av samma aktieslag med lika rösträtt och andel av bolagets kapital och vinst. Se även not 23 för årets förändring av antalet aktier under 2025 samt sida 28-29 för mer information kring aktien, aktiekapitalet och ägarstrukturen. Styrelsens emissionsbemyndigande Vid årsstämman 2025 beslutades att bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission av aktier, emission av konvertibler med berättigande till konvertering till nya aktier och emission av teckningsoptioner berättigande till teckning av aktier. Antalet aktier som ska kunna emitteras med stöd av bemyndigandet respektive kunna tillkomma genom utnyttjande av teckningsoptioner och konvertibler som emitteras med stöd av bemyndigandet ska som högst uppgå till 3 000 000 aktier. Bemyndigandet ska kunna användas för beslut om nyemission i samband med avtal om företagsförvärv och/eller annan kapitalanskaffning. Ägarförhållanden Per den 31 december 2025 hade Nordisk Bergteknik en aktieägare med ett ägande som översteg 10 % av kapital och röster. Ägaren är huvudägaren Navigo Invest AB (publ) som innehar 29,7, % av kapital och röster i Nordisk Bergteknik. Styrelsearbete Nordisk Bergteknik AB:s styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst åtta ordinarie ledamöter. Verkställande direktör ingår inte i styrelsen men är föredragande vid styrelsens sammanträden. Styrelsen ansvarar för bolagets och koncernens organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagsledningen. Styrelsen har två utskott; revisionsutskott och ersättningsutskott. Revisionsutskottet har i uppgift att bland annat svara för beredningen av styrelsens arbete för att kvalitetssäkra företagets finansiella rapportering och för att hålla en löpande dialog med bolagets revisorer. Ersättningsutskottet har i uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Ytterligare information om bolagets styrning, styrelsens sammansättning och den interna kontrollen framgår av bolagsstyrningsrapporten på sidorna 30-41. ===== SIDA 50 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 50 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapporten finns som separat del av Nordisk Bergtekniks årsredovisning 2025 på sidorna 30-41. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2025 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna gäller fram till årsstämman 2028 om inte annat beslutas av stämman dessförinnan. Inga nya eller ändrade riktlinjer kommer föreslås till årsstämman. Nordisk Bergtekniks nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt uppgifter om bolagets kostnader för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not 6. Miljö Koncernen bedriver genom sina dotterbolag verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Enligt koncernens hållbarhetspolicy ska samtliga bolag minimera negativ miljöpåverkan genom att efterleva gällande lagstiftning, främja resurseffektivitet och energieffektivitet samt kontinuerligt utveckla miljöarbetet. Investeringar i modern maskinpark och ny teknologi utgör en central del i detta arbete. Förväntad framtida utveckling Nordisk Bergteknik bedömer att den långsiktiga efterfrågan på koncernens tjänster i Sverige, Norge och Finland fortsatt är stark, även om aktivitetsnivån på kort sikt är avvaktande. Underliggande drivkrafter såsom investeringar i energi, elektrifiering, gruvnäring och infrastruktur förväntas bidra till en stabil marknadsutveckling de kommande åren. Det nybildade affärsområdet Mining stärker koncernens position inom gruvindustrin och bedöms skapa ytterligare tillväxtmöjligheter genom ett mer samlat och komplett tjänsteerbjudande. Koncernen har en väletablerad förvärvsstrategi och ser fortsatt goda möjligheter till värdeskapande förvärv på den nordiska marknaden. Säsongseffekter Det finns en viss säsongseffekt som påverkar koncernens verksamhet inom segmentet Berg Norge. Det avser bergförstärkningsverksamheten i Norge vars omsättning och resultat är lägre under det fjärde kvartalet och första kvartalet på grund av väderförhållandena under vintern. Övriga segment har inga tydliga säsongseffekter utan omsättning och resultat är till stor del beroende av projektmix. För att motverka intäktsminskning till följd av säsongseffekter arbetar Nordisk Bergteknik med att säkerställa att det finns projekt som löper över vintermånaderna samt allokerar om resurser inom koncernen. Genom sin storlek har koncernen större möjlighet att parera för säsongseffekter. Många mindre bolag på marknaden har större säsongsvariationer än Nordisk Bergteknik. Användning av finansiella instrument I dotterbolagen förekommer fakturering och inköp i annan valuta än dotterbolagens redovisningsvaluta men i begränsad omfattning. Vid valutaexponering görs en analys om det finns naturlig valutasäkring inom koncernen eller om en terminssäkring ska användas för att säkra valutaexponeringen. Koncernens användande av terminssäkringar är begränsad och koncernen tillämpar inte säkringsredovisning. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Efter balansdagen har två kunder i Norge försatts i konkurs. Nordisk Bergteknik har utestående kundfordringar hänförliga till dessa kunder om sammanlagt cirka 12,5 MSEK inklusive moms. Det föreligger osäkerhet kring i vilken utsträckning dessa fordringar kommer att kunna regleras, bland annat med hänsyn till pågående konkursförfaranden. Vidare är en del av exponeringen kreditförsäkrad. Den slutliga ekonomiska effekten för bolaget kan därmed i dagsläget inte fastställas med tillräcklig tillförlitlighet. Resultatdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: Balanserade vinstmedel 4 294 724 Överkursfond 1 007 327 154 Årets resultat 25 718 951 Summa 1 037 340 829 Disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 1 037 340 829 Summa 1 037 340 829 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Nordisk Bergtekniks verksamhet är liksom all affärsverksamhet förenad med olika typer av risker som kan påverka koncernens förmåga att fullfölja sina strategier och uppnå sina mål. Rätt hanterade kan risker omvandlas till möjligheter och addera värde till verksamheten, medan risker som inte hanteras rätt kan leda till incidenter och förluster. Nordisk Bergteknik har en modell och process för att identifiera och utvärdera koncernens risker. Nordisk Bergteknik utsätts för olika typer av risker i sin verksamhet, både operativa och finansiella samt ===== SIDA 51 ===== 51 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE marknadsrisker. Processer för riskhantering Nordisk Bergteknik har en årlig process för verksamhetsövergripande riskbedömning i syfte att ge styrelse och ledning en ökad insikt i de risker koncernen är exponerad mot. Nordisk Bergtekniks ramverk för riskhantering ska främja transparens, att beslut och investeringar är i linje med bolagets riskaptit samt att effektiva åtgärder och kontroller appliceras för att hantera väsentliga risker. Processen för riskbedömning och åtgärder är till för att säkerställa att de risker Nordisk Bergteknik är exponerad mot är inom de toleransnivåer som beslutats av styrelsen i enlighet med koncernens policy för riskhantering. Arbetet med riskanalys ingår i den årliga verksamhetsplaneringen för alla bolag och avdelningar inom koncernen som faller inom ramen för det strukturerade arbetet för intern kontroll. De identifierade riskerna kategoriseras i operativa risker och finansiella risker. Riskerna presenteras med en beskrivning av risken samt hantering och kommentarer för året. ===== SIDA 52 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 52 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Operativa risker Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Efterfrågan på Nordisk Bergtekniks tjänster Efterfrågan på koncernens tjänster påverkas av en mängd faktorer såsom den allmänna konjunkturutvecklingen, marknadsutvecklingen samt politiska beslut som påverkar Nordisk Bergtekniks befintliga och potentiella kunders möjlighet och benägenhet att investera. Nordisk Bergteknik har en bred kundportfölj samt geografisk diversifiering. Genom förvärv samt utökning av befintligt erbjudande har koncernen ett brett erbjudande av tjänster. Koncernen har även en stor andel relativt små projekt och är därför inte beroende av enskilda kunder eller uppdrag. Säkerhet och arbetsmiljö Nordisk Bergteknik verkar i bygg- och anläggnings - branschen där olyckor relaterade till hälsa och säkerhet är vanligt förekommande. Bristande hälso- och säkerhetsåt - gärder kan leda till allvarliga personskador vid olycksfall. Nordisk Bergteknik måste följa gällande arbetslagstiftning samt säkerställa en hög säkerhet på arbetsplatsen för att medarbetare ska kunna utföra sitt arbete utan risk för skador och olyckor samt för att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats och bibehålla ett gott anseende hos kunderna. Arbetsmiljöfrågor är en integrerad del av Nordisk Bergtek - niks verksamhet och koncernens bolag arbetar aktivt med dessa frågor. För att minska risken för olyckor används tillbud och riskobservationer för att kunna identifiera en säkerhetsrisk innan olyckan sker. Regelefterlevnad Omvärldsfaktorer som miljöpolitiska beslut, krig, konjunk - turläge och väder kan påverka Nordisk Bergteknik, både i form av ökade skatter eller nödvändiga investeringar, och genom ökad reglering. Koncernens verksamhet regleras av och måste bedrivas i enlighet med flera lagar och regler inom områden som arbetsmiljö, inklusive säkerhetsre - laterade frågor, och lagar och förordningar som reglerar utsläpp av växthusgaser, bland annat energi- och elför - brukning samt hantering av sprängmedel. Ett grundkrav för alla anställda i Nordisk Bergteknik är att följa gällande miljölagstiftning, konkurrensregler, arbets - rättslig lagstiftning, skattelagstiftning, säkerhetskrav och andra bestämmelser som sätter ramarna för verksamheten. Utöver att följa lagar och bestämmelser tar Nordisk Bergtek - nik ansvar för att i all verksamhet följa högt ställda krav på god affärsetik. Detta finns beskrivet i koncernens uppfö - randekod. Tillstånd och licenser Koncernens verksamhet kräver olika tillstånd och licenser, t.ex. tillstånd och licenser avseende losshållningsope - rationer samt transport och hantering av sprängämnen. Flera av tillstånden och licenserna är projektspecifika och därmed tidsbegränsade. Om tillstånd eller licenser dras tillbaka eller inte kan erhållas enligt plan skulle koncernen inte kunna bedriva sin ordinarie affärsverksamhet. I de verksamheter i koncernen som påverkas av tillstånds - hantering finns goda rutiner för att säkerställa att tillstånd finns och är gällande. Rutiner finns för att säkerställa att vara uppdaterade på de senaste förändringar i lagar och regler som påverkar koncernens tillstånd. Brist på arbetskraft Brist på arbetskraft är en utmaning inom den bransch kon - cernen verkar i. Konkurrensen om kvalificerade yrkesar - betare i de regioner som koncernen bedriver verksamhet inom är fortsatt intensiv, särskilt vad gäller personal för losshållning. Maskinerna som används vid losshållning är särpräglade och kräver vanligtvis egen utbildning. Nordisk Bergteknik eftersträvar att vara en attraktiv ar - betsgivare med bra villkor och erbjuda en arbetsplats med intressanta arbetsuppgifter, bra ledare, korta beslutsvägar och utvecklingsmöjligheter. I de fall ett dotterbolag saknar personal i ett projekt finns möjlighet att låna personal av andra dotterbolag i koncernen. Miljöpåverkan och resursanvändning Bygg- och anläggningsarbeten kräver stora mängder råmate- rial och resurser, exempelvis i form av betong och stål, spräng- medel, energi och cement. Nordisk Bergtekniks verksamhet har därmed en påverkan på miljön och ger upphov till koldiox- idutsläpp, både uppströms och i den egna verksamheten. Nordisk Bergteknik arbetar för att minska miljöbelastningen i den egna verksamheten. Genom att ha en modern maskin - flotta samt vara i framkant när det gäller nya och effektivare lösningar från maskinleverantörerna arbetar koncernen med att minska utsläppen från maskinflottan. Förvärv Nordisk Bergteknik har en fortsatt aktiv förvärvsstrategi och utsätts därför för risker relaterade till möjligheten att identifiera och genomföra förvärv, samt att integrera dem efter genomförandet. Nordisk Bergtekniks förvärvshistorik och etablerade nätverk inom sektorn gör att vi kan identifiera vilka kandidater på marknaden som är mest relevanta. De primära källorna för potentiella förvärv är referenser från Nordisk Bergtekniks lokala ledningsgrupper, den centrala ledningens nätverk, externa tips och företagsmäkla- re. Nordisk Bergteknik har en väletablerad integrationsprocess för att säkerställa att förvärvet integreras i koncernen. Affärsetik och antikorruption Nordisk Bergteknik är en decentraliserad organisation där affärer och inköp till stor del sker lokalt vilket ökar risken för otillbörlig påverkan. Det finns en risk i att enskilda med - arbetare inte följer våra värderingar och skadar Nordisk Bergtekniks anseende och varumärke. Nordisk Bergteknik verkar i en bransch med risk att korruption förekommer, samt problem med arbetsvillkor och arbetslivskriminalitet. Alla medarbetare inom Nordisk Bergteknik ska ta del av och känna till uppförandekoden. Nordisk Bergteknik arbetar också reaktivt med uppföljning och intern kontroll. ===== SIDA 53 ===== 53 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiella risker Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Värdering av goodwill Koncernen har stora värden i goodwill vilket har en Kon - cernen har stora värden i goodwill vilket har en obestäm - bar nyttjandeperiod och skrivs inte av. Koncernen ned - skrivningstestar emellertid goodwill åtminstone årligen, men kan ske mer frekvent om händelser eller förändringar i omständigheter indikerar en potentiell värdeminskning. Nedskrivningstestet innebär flera antaganden om fram - tiden samt diskonteringsränta vilket innebär att det finns en risk att ett felaktigt antagande görs som i sin tur kan påverka värderingen av goodwill. Koncernen har under 2025 genomfört ett årligt ned - skrivningstest av goodwillen och inte identifierat något nedskrivningsbehov. Känslighetsanalyser har genom - förts vilka också indikerar på att inget nedskrivnings - behov är nödvändigt. Se mer information om upprätta - de nedskrivningstester i not 11. Intäktsredovisning och värdering av projekt Koncernen redovisar intäkter över tid. För att kunna re - dovisa intäkterna över tid krävs att projektintäkterna och projektkostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och förutsättningen för detta är ett fungerande system för projektredovisning och uppföljning. Det finns alltid en risk att slutligt resultat avseende projekt kan avvika från redovisat resultat över tid och att färdigställandegraden behöver korrigeras vilket innebär att koncernen kan be - höva justera tidigare bokförda (och vissa fall redovisade) intäkter. Den övervägande delen av koncernens intäkter hänför sig till avtal med ett fast pris per enhet med en rörlig volym (dvs. på löpande räkning). Det förekommer även avtal med fasta belopp (fastprisprojekt) och avtal med en kombination av ett fast pris per enhet och fast belopp. Koncernen har rutiner och system för att kunna följa projektets intäkter och kostnader och använder sig av projektredovisning. Uppskattningar gällande in - täkter, kostnader eller färdigställandegraden av projekt revideras löpande om omständigheterna förändras och vid indikationer på att avtalet är ett så kallat förlust - kontrakt sker en reservering direkt. Likviditets- och refinansieringsrisk Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att Nordisk Bergteknik inte har möjlighet att möta sina be - talningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Koncernen har rutiner för att säkerställa att tillräckliga likvida medel för den operativa verksamheten finns tillgängliga. Ansvaret för koncernens finansiella trans - aktioner och risker innehas centralt av moderbolaget, som arbetar efter en av styrelsen fastställd policy. Per den 31 december 2025 hade koncernen outnyttjade medel om 254 MSEK. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar koncernen räntenetto och kassaflöde. Koncernen har fastställda principer för hantering av ränterisker vilka innebär att skuldportföljen ska löpa till rörlig ränta samt ska merparten av koncernens lån vara långsiktiga. Per 31 december 2025 har 1 145,4 MSEK av 1 530 MSEK av koncernens räntebärande skulder en förfalloslutpunkt mer än 2 år från balansdagen. Kreditrisk Kreditrisk är risken att motparten i en transaktion inte kommer att fullgöra sina finansiella ansvarsförpliktelser och att eventuella säkerheter ej täcker bolagets fordran. Samtliga bolag inom Nordisk Bergteknik ska minimera och förebygga sin exponering mot kreditrisk kopplade till kundfordringar gentemot kund. För att begränsa risken kreditprövas nya kunder och koncernen har implementerat en kreditförsäkring. Valutarisk Förändringar i valutakursen kan ha en negativ påverkan på koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflö - de. Valutarisk kan delas in i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Nordisk Bergtekniks transaktionsexponering är relativt låg då försäljning och kostnader till största delen sker i lokal valuta med mindre exponering mot importerade komponenter. Koncernens omräkningsexponering är relativt låg med hänsyn till att den främst är mellan NOK/SEK. ===== SIDA 54 ===== Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar 55 Grund för utarbetande 55 Styrning 56 Strategi 59 Hantering av påverkan, risker och möjligheter 63 Miljöupplysningar 64 Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning 64 ESRS E1 Klimatförändringar 67 ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 71 Sociala upplysningar 73 ESRS S1 Den egna arbetskraften 73 Styrningsupplysningar 79 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande 79 Appendix 82 Taxonomitabeller 83 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av koncernens hållbarhetsrapport 86 Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning 88 INNEHÅLL NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 54 ===== SIDA 55 ===== Allmänna upplysningar Grund för utarbetande BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten Om hållbarhetsrapporten Hållbarhetsrapporten omfattar Nordisk Bergteknik AB (publ) org.nr 559059–2506 med tillhörande dotterbolag. Hållbarhetsrapporten upprättas utifrån Årsredovisningslagen (1995:1554) med tillhörande European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Hållbarhetsrapporten upprättas utifrån samma konsolideringsprinciper som tillämpas för den finansiella rapporteringen, med tillägget att den också innehåller de delar av verksamhetens värdekedja som har identifierats som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen. Avseende koncernbolag innebär konsolideringsprinciperna att hållbarhetsrapporten omfattar moderbolaget och dotterbolag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett bolag när det exponeras för, eller har rätt till, rörlig avkastning från sitt innehav i bolaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande-inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmandeinflytandet upphör. Koncernen har inga joint ventures eller intressebolag som faller inom ramen för operationell kontroll eller utgör en väsentlig del av värdekedjan. Tidshorisonterna som används i den här rapporten överensstämmer med definitionen i ESRS vilket innebär att kort sikt avser ett år, medellång sikt från ett till fem år och lång sikt fem år och längre. BP-2 Upplysningar gällande särskilda omständigheter Hållbarhetsrapporten skiljer sig åt från tidigare år eftersom rapporten i år har upprättats utifrån kraven i ESRS. Kortfattat innebär det bland annat redovisning av nya mätetal och att beskrivningen av hållbarhetsstyrning, strategi och affärsmodell har uppdaterats. Förändringarna kommer dock inte redovisas i detalj eftersom det är det första året som hållbarhetsrapporten upprättats i enlighet med ESRS. Taxonomirapporteringen är fortsatt en del av hållbarhetsrapporten. Nordisk Bergteknik strävar efter att använda tillförlitliga datakällor direkt från leverantörerna för att beräkna exempelvis koldioxidutsläpp. En potentiell osäkerhetsfaktor är att leverantörerna kan använda olika beräkningsmetoder i sin tillhandahållna data. Utan branschgemensamma mätmetoder är det i dagsläget svårt att kontrollera eller bedöma effekterna av detta. Utifrån beräkningarnas syfte och användningsområde bedöms tillförlitligheten acceptabel i dagsläget. Nordisk Bergteknik har tillämpat infasning för E1-9, E5-6, S1-7, S1-13 samt delvis för SBM-3 (finansiella effekter) och S1-14 (ohälsa). 55 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 56 ===== Styrning GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Om styrelsen Nordisk Bergtekniks styrelse ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst åtta ordinarie ledamöter utan suppleanter. Styrelsen har sedan årsstämman 2025 bestått av sju ledamöter. Styrelsen har bedömts uppfylla tillämpliga krav på oberoende och ansetts vara oberoende vid publicering av denna hållbarhetsrapport. Samtliga ledamöter är icke-verkställande. Det ingår inte någon arbetstagarrepresentation i styrelsen. Styrelsen sammansättning bestod under 2025 av två kvinnor (29%) och fem män (71%). För ytterligare information om styrelseledamöterna och deras erfarenhet se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 38-40. På dessa sidor, som återfinns i förvaltningsberättelsen, finns information om ”Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll” enligt ESRS 2 BP-2, §16 (Införlivande genom hänvisning). Denna hänvisning är den enda referenshänvisning som görs i hållbarhetsrapporten till information som endast återfinns i en annan del av förvaltningsberättelsen (ESRS 2 GOV-1, §21a-e). Valberedningen tillämpar mångfaldspolicyn i Svensk kod för bolagsstyrning, regel 4,1. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en – med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt – ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende de stämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska eftersträvas. Styrelsen bedömer kontinuerligt om nödvändig kompetens och expertis finns tillgänglig för att hantera de utmaningar som verksamheten står inför, inklusive hållbarhetsrelaterade frågor. Att hållbarhetsansvarig på regelbunden basis deltar på styrelsens möten är ett av de sätt som styrelsen bedömer verksamhetens förmåga att hantera hållbarhetsfrågor på. Styrelsens årliga utvärdering kommer att utvecklas med fler hållbarhetskriterier framöver, inklusive bedömningen av styrelsens kompetens i förhållande till den väsentliga påverkan, risker och möjligheter som har identifierats, som ett sätt att stärka översynen av tillgången på nödvändig kompetens och expertis. Hållbarhetsstyrning Koncernens hållbarhetsarbete vilar på ett antal styrdokument som gäller för både moderbolaget och dotterbolagen. Styrdokumenten är fastställda av styrelsen och ses över en gång om året. För närvarande pågår en översyn av befintliga styrdokument i samband med implementeringen av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Översynen innebär bland annat att mål och handlingsplaner tas fram och uppdateras. Arbetet väntas färdigställas under kommande år. Nordisk Bergtekniks hållbarhetsstrategi utgörs av koncernens hållbarhetsmål, uppförandekoden och relevanta delar av affärsstrategin. Det övergripande ansvaret för hållbarhetsstrategins genomförande ligger hos koncernledningen, VD samt ledningen i respektive dotterbolag. Det operativa ansvaret för genomförandet av hållbarhetsstrategin är delegerat till koncernens hållbarhetsansvarig. Rollen omfattar att leda, koordinera och följa upp hållbarhetsarbetet i koncernen, inklusive att hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Hållbarhetsansvarig rapporterar regelbundet till ledning, styrelse och revisionsutskottet. Nordisk Bergteknik har delvis infört kontroller och processer för att hantera påverkan, risker och möjligheter kopplade till hållbarhet, särskilt avseende risker. Vid misstänkt policyöverträdelse uppmanas alla parter att omedelbart rapportera till närmaste chef, styrelsens ordförande eller VD. Om detta inte är möjligt, kan en anonym anmälan göras via bolagets visselblåsarfunktion. Dessa kontroller är integrerade med andra interna funktioner, vilket säkerställer en samordnad och effektiv hantering inom hela organisationen. Översyn av hållbarhetsmål Hållbarhetsansvarig, tillsammans med koncernledningen, tar fram hållbarhetsmål för granskning och fastställande av styrelsen. Styrelsen utvärderar och följer upp målen minst en gång per år och kommunicerar utfall i hållbarhetsrapporten. Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka hållbarhetsarbetet och förbereda styrelsens beslut rörande publicering av extern hållbarhetsinformation. GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Vid Nordisk Bergtekniks styrelsemöten är bolagets verksamhet, marknad och ekonomi stående punkter på dagordningen. Hållbarhetsfrågor relaterat till överväganden av hur påverkan, risker och möjligheter relaterar till bolagets strategi tas upp vid behov. Nordisk Bergteknik planerar att genomföra en översyn av koncernens riskarbete för att stärka hanteringen av både finansiella och icke-finansiella risker. I samband med den fortsatta utvecklingen av hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD avser koncernen att utveckla en strukturerad process för riskhantering. Under året har hållbarhetsansvarig deltagit på fyra revisionsutskottsmöten. Risker har diskuterats på två styrelsemöten och två revisionsutskottsmöten, där hållbarhetsrisker har ingått som en del av agendan. Någon specifik tillsyn av väsentlig påverkan, risker och möjligheter, eller några särskilda beslut kopplade till dessa, har inte tagits av styrelsen under 2025. HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 56 ===== SIDA 57 ===== Hållbarhetspolicyer Nordisk Bergtekniks uppförandekod är det övergripande styrdokumentet som beskriver de ställningstaganden som ska genomsyra verksamheten. Uppförandekoden kompletteras av mer specifika och detaljerade styrdokument inom hållbarhetsområdet som täcker in miljöfrågor, arbetsmiljö, leverantörskedjan, arbetsvillkor, bolagsstyrning, mänskliga rättigheter samt affärsetik. Samtliga styrdokument finns tillgängliga för anställda inom koncernen på koncernens intranät och beskrivs mer i detalj i denna rapport under respektive ämnesområde på sidorna 64, 73 och 79. Policy Huvudsakligt inne - håll och syfte Väsentlig på - verkan, risker och möjlig- heter Omfattning Ansvar för implemen- tering Externa initiativ Uppfö - randekod Övergripande beskrivning av ställningsta - ganden som ska genomsyra verksamheten. Risk Egen verk - samhet VD - FN:s konvention mot korruption - FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) - Miljöskyddslagstiftning som gäller i det land där arbetet utförs - De globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030, med särskilt fokus på mål 4 (God utbildning för alla), 5 (Jämställdhet), 8 (Anstän - diga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) och 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Hållbar - hets- policy Regler för hantering av hållbarhetsre - laterade frågor kopplade till koncernens verksamhet. Påverkan och risk Upp- ströms, egen verk - samhet & nedströms VD - FN:s Agenda 2030, med särskilt fokus på mål 4 (God utbildning för alla), 5 (Jämställdhet), 7 (Hållbar energi för alla), 8 (Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk till - växt), 12 (Hållbar konsumtion och produktion), 13 (Bekämpa klimat - förändringarna och 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). HR-policy Övergripande grundprinciper för arbetsmiljö och HR i kon - cernen Risk Egen verk - samhet CFO - FN:s barnkonvention (artikel 32) - De globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030, med särskilt fokus på mål 4 (God utbildning för alla), 5 (Jämställdhet), 8 (Anstän - diga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt) och 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Arbets- miljöpolicy Utformning och tillämpning av det systematis - ka arbetsmiljö - arbetet Risk Egen verk - samhet CFO - ILO:s kärnkonventioner som rör tvångsarbete, barnarbete, dis - kriminering, föreningsfrihet och organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182) - Gällande arbetarskydds- och arbetsmiljölagstiftning i det land där arbetet utförs - Arbetsrättslagstiftning, inklusive lagar om lön och socialförsäk - ringsskydd i det land där arbetet utförs - De globala hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030, med särskilt fokus på mål 4 (God utbildning för alla), 5 (Jämställdhet), 8 (Anständiga ar - betsvillkor och ekonomisk tillväxt) och 16 (Fredliga och inkluderande samhällen). Uppfö - randekod för leve - rantörer 1 Krav på leverantörer avseende regelefterlev - nad, affärsetik, arbetsmiljö, arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter samt miljö. Påverkan och risk Leveran - törer till den egna verksam - heten VD - FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, - FN:s barnkonvention, - ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, dis - kriminering, föreningsfrihet och organisationsrätt, - FN:s konvention mot korruption - OECD:s riktlinjer för multinatio - nella företag Visselblå - sarpolicy Information om visselblåsar - funktionen och skydda vissel - blåsare från repressalier Risk Egen verk - samhet CFO - 1 Leverantörer får tillgång till uppförandekoden via koncernens dotterbolag. Implementering av policy är under utveckling. 57 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 58 ===== GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Nordisk Bergteknik har inte inkluderat hållbarhetskriterier i sina incitamentssystem. GOV-4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet I tabellen nedan redovisas en översikt av de avsnitt i hållbarhetsrapporten som är relevanta för att beskriva Nordisk Bergtekniks processer för tillbörlig aktsamhet avseende hållbarhetsfrågor. En av de viktigaste processerna är den årliga processen för verksamhetsövergripande riskbedömning som ger styrelse och ledning en ökad insikt i de risker koncernen är exponerad mot. Nordisk Bergtekniks ramverk för riskhantering ska främja transparens, att beslut och investeringar är i linje med bolagets riskaptit samt att effektiva åtgärder och kontroller appliceras för att hantera väsentliga risker. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten Sidhänvisning a. Att bygga in tillbörlig aktsam - het i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV 2 ESRS 2 GOV-3 ESRS 2 SBM-3 56 58 61 b. Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudste - gen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 GOV 2 ESRS S1 SBM-2 56 73 c. Att identifiera och bedöma negativ påverkan ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 ESRS E1 IRO-1 ESRS S1 SBM-3 ESRS G1IRO-1 63 61 67 73 79 d. Att vidta åtgärder för att han - tera denna negativa påverkan Klimatförändringar Resursinflöden Den egna arbetskraften Ansvarsfullt företagande 67 71 73 79 e. Att följa upp hur ändamål - senliga dessa insatser är och kommunicera det Klimatförändringar Resursinflöden Den egna arbetskraften Ansvarsfullt företagande 67 71 73 79 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Nordisk Bergteknik har etablerat en strukturerad process för hållbarhetsrapportering med tydlig ansvarsfördelning mellan centrala och lokala funktioner. Hållbarhetsansvarig ansvarar för samordning, vägledning och kvalitetskontroll, medan respektive dotterbolag rapporterar in hållbarhetsdata baserat på lokala system. Identifierade risker inom hållbarhetsrapporteringen inkluderar osäkerheter i uppskattningar av data (särskilt avseende värdekedjan), manuell datahantering och personberoende. Intern kontroll av dessa risker säkerställs genom flera nivåer av granskning, inklusive kontroll av avvikelser och stickprovskontroller samt genomgång av CFO, VD och revisionsutskottet innan styrelsegodkännande. Riskbedömning sker kontinuerligt genom analys av väsentliga avvikelser och kvalitativ återkoppling från dotterbolagen. Utöver den översiktliga granskningen som koncernens revisorer utför har ingen annan extern granskning eller validering gjorts av någon mätning eller mått. HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 58 ===== SIDA 59 ===== Strategi SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Affärsmodell Nordisk Bergteknik är norra Europas största aktör med ett helhetserbjudande inom berghantering och grundläggning. Koncernen är en strategisk partner i valda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster inom infrastruktur, gruv- och byggindustri. Koncernen arbetar huvudsakligen med en diversifierad portfölj av ett stort antal små och medelstora projekt och genomför under ett verksamhetsår över 1500 olika delprojekt. Basen för verksamheten är gedigen ingenjörskompetens, betydande erfarenhet, långa kundrelationer och en ständig strävan efter att utföra varje uppdrag med högsta kvalitet och säkerhet, samt med hållbarhet i fokus. Nordisk Bergteknik har totalt 1153 anställda varav 777 i Sverige, 347 i Norge och 29 i Finland. Koncernen verkar inom tre affärsområden: Berghantering, Grundläggning och Mining. Affärsområdena redovisas i sin tur i de tre finansiella segmenten Berg Sverige, Berg Norge och Grund Sverige. Koncernens tjänster tillämpas generellt i de tidiga faserna av bygg- och infrastrukturprojekt, såsom berghantering, förstärkning och grundläggning av vägar, järnväg och byggnader, men även för exempelvis projekt inom vindkraftssektorn och till gruvnäringen. Nordisk Bergteknik kan även ta ett större ansvar som inkluderar materialhantering, utgrävning och transport i egen regi eller tillsammans med underentreprenörer. Koncernen erbjuder rådgivning inom sin spetskompetens och lokal know- how. Samarbete med andra specialister inom projekt förekommer också. Inom affärsområdet Berghantering bedriver Nordisk Bergteknik verksamhet i Sverige, Norge och Finland som i huvudsak ägnar sig åt: • Borrning och losshållning: Omfattar borrning av hål för sprängning samt losshållning av berg och mark, vilket möjliggör effektiv utvinning av material och underlättar bygg- och anläggningsarbeten. • Berg- och fjällsäkring: Omfattar tjänster inom berg- och fjällsäkring. Specialister på betongsprutning, tunnelsäkring och alla typer av säkringsarbeten som hängning av nät och bultning som skydd mot stenras. • Transport och schaktning: Hanterar transport och förflyttning av jord, sten och andra material inom gruvdrift, anläggningsarbeten och byggprojekt för att skapa stabila strukturer och optimera arbetsflö - det. Inom affärsområdet Grundläggning bedriver Nordisk Bergteknik verksamhet i Sverige och Norge som i huvudsak ägnar sig åt: • Grundläggning: Genomförs för att säkerställa en stabil och säker grund för exempelvis byggnader. • Grundförstärkning: Aktiviteter för att hindra och förebygga sättningar av byggnader. • Spontning: Arbete för att hindra vatten och jord från att ta sig in på olika byggområden. Inom affärsområdet mining bedriver Nordisk Bergteknik verksamhet i Sverige och Finland som i huvudsak ägnar sig åt: • Gruv- och prospekteringsborrning: Här utförs borr - ningar för att kartlägga mineralfyndigheter, vilket är avgörande för planeringen av gruvdrift. • Transport och schaktning: Hanterar transport och förflyttning av jord, sten och andra material inom gruvdrift. Tillväxtstrategi Nordisk Bergteknik verkar på en marknad med god underliggande tillväxt drivet av en stor andel långsiktiga offentliga investeringar. Koncernens tillväxtstrategi är att växa både organiskt och genom förvärv. Ambitionen är att förvärva lokalt ledande och lönsamma aktörer som kompletterar och stärker nuvarande erbjudande och geografiska närvaro. Strategin kan delas upp i fyra delar: • Förstärka den nuvarande positionen på lokala eller regionala marknader • Utöka befintligt tjänsteerbjudande • Etablera sig på nya geografiska delmarknader • Fortsätta växa genom förvärv Styrkor och konkurrensfördelar • Betydande marknad med en förväntad stark lång - siktig tillväxt • Marknadsledare med höga och växande inträdes - barriärer • Hållbarhet, säkerhet och produktivitet är kärnan i verksamheten • Diversifierad projekt- och kundportfölj som sänker risknivån och möjliggör en stabilitet i intjäningen över tid • Fragmenterad marknad med ett stort antal möjliga tilläggsförvärv med betydande potential för syner - gier Trenden med successiv återhämtning som inleddes under 2024 har fortsatt under 2025. Fokus på nödvändiga kostnadsbesparingar kan utgöra ett hinder för hållbarhetsrelaterade satsningar, men med kostnadsbesparingar kommer också ett fokus på resursoptimering vilket kan underlätta både för målet effektiv resurshantering och sänkt klimatpåverkan. En effektiv kostnadsstruktur och ett starkt hållbarhetserbjudande är en konkurrensfördel, särskilt inom större projekt eller inom offentliga investeringar. En höjdpunkt från verksamheten 2025 var att Nordisk Bergteknik i februari erhöll sin största enskilda 59 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 60 ===== order hittills med ett uppskattat ordervärde om 500 MSEK. Koncernen kommer att agera som strategisk underleverantör till Infrakraft i utbyggnaden av järnvägssträckan mellan Hallsberg och Stenkumla samt färdigställandet av ett dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön. Uppdraget, som inleds under fjärde kvartalet och beräknas vara slutfört under 2028, är en utförandeentreprenad med Trafikverket som slutkund. Vision Nordisk Bergtekniks vision är att vara en ledande aktör inom berghantering- och grundläggningstjänster på respektive nationell marknad. Koncernen ska kännetecknas av en stark kultur, utpräglad entreprenörsanda, decentraliserad struktur, hög effektivitet och kvalitet. Grunden till framgången hos Nordisk Bergtekniks operativa bolag är en nära relation med kunderna. Nordisk Bergteknik strävar efter långsiktiga relationer och att ha branschens nöjdaste kunder genom ett utpräglat kundfokus, ett nära samarbete samt hållbara leveranser av högsta kvalitet. Följande värdeord ska genomsyra Nordisk Bergtekniks verksamhet: • Kompetenta i åtaganden och när Nordisk Bergtek - nik framför alternativ och möjligheter • Effektiva när Nordisk Bergtekniks kunder summe - rar totala kostnader för åtaganden • Innovativa genom utveckling av arbetsmetoder och genomförande av åtaganden Mål Nordisk Bergtekniks målsättning är att vara ett långsiktigt hållbart bolag. För närvarande pågår en översyn av koncernens hållbarhetsmål, vilken syftar till att linjera målen med resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen. Arbetet förväntas blir klart under kommande år. Därför redogörs endast för koncernens klimatmål i årets rapportering. För mer information, se E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, sida 68. Värdekedja Nordisk Bergteknik är en strategisk partner i valda nischer på marknaden för anläggnings- och entreprenadtjänster inom infrastruktur, gruv- och byggindustri. Nordisk Bergtekniks verksamhet inom affärsområdena Berghantering, Grundläggning och Mining är centrala delar i att kunna genomföra infrastrukturprojekt eller bedriva gruv- och byggindustri. Alltifrån marksanering, grundförstärkning och pålning till att borra, förstärka eller krossa berg är exempel på några av de tjänster som Nordisk Bergteknik tillsammans med uppdragsgivare och underleverantörer utför i byggandet av det moderna samhället. Uppströms i värdekedjan återfinns de leverantörer av maskiner och material som krävs för att Nordisk Bergteknik ska kunna leverera sina tjänster. Nordisk Bergteknik arbetar proaktivt med leverantörskedjan och ställer höga krav på både sociala och miljömässiga standarder hos leverantörerna, bland annat genom en uppförandekod för leverantörer. Koncernens kunder, nedströms i värdekedjan, är huvudsakligen privata bolag, som i sin tur har helhetsuppdrag åt stat och kommun, med inriktning mot samhällsgemensam infrastruktur. Den absoluta slutkunden är ofta privatpersoner som på något sätt utnyttjar den infrastruktur som Nordisk Bergteknik har bidragit till att uppföra. SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Nordisk Bergteknik tror att ett fokuserat arbete med strategiskt fokus är nyckeln till ett lyckat hållbarhetsarbete där koncernen kan maximera sin positiva påverkan och minimera den negativa påverkan. Koncernens viktigaste intressenter är anställda, kunder, aktieägare och investerare, leverantörer och partners, och finansiärer. Dialog med intressenterna sker kontinuerlig på många olika sätt, till exempel genom arbetsplatsträffar, kundundersökningar, investerarmöten, upphandling och projektutvärdering. Feedback från kunder och leverantörer är en viktig del i utvecklingen av Nordisk Bergtekniks affär. Underlaget från intressentdialogerna utgör också en viktig grund i Nordisk Bergtekniks väsentlighetsanalys där intressenternas förväntningar, omvärldens krav samt hållbarhetsrisker och -möjligheter för verksamheten ska bedömas. Inför framtagandet av väsentlighetsanalysen genomfördes kompletterande intervjuer med ett urval av ägare, dotterbolag, kunder och finansiärer. Hänsyn har tagits till prioriterade frågor för Nordisk Bergteknik i relation till hur viktig frågan uppfattas för koncernens intressenter. Styrelse och ledning uppdateras vid behov om förändringar i intressentdialogen. HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 60 ===== SIDA 61 ===== Intressentgrupp Dialogmetod Viktigaste områden Anställda • Medarbetarsamtal • Arbetsplatsträffar • Medarbetarundersökningar • Intranät • Information & kommunikation • Arbetsmiljö och säkerhet • Ledarskap • Mål / Riktning / Styrning • Kompetensutveckling Kunder • Löpande i projekt • Anbud • Projektutvärdering (uppföljningsmöte) • Kundundersökningar • Fack • Ledningssystem (ISO eller likvärdigt) • Internkontroll • Säkerhet (rätt utrustning, på rätt sätt) • Delaktighet i säkerhetsarbete • Resursanvändning / klimatpåverkan • Deadline / Tidsplanering Aktieägare & Investerare • Pressmeddelanden • Finansiella rapporter (kvartal) • Hemsida / Media (extern kommunikation) • Årsstämma • Investerarmöten • Avkastning • Tillväxt • Information & kommunikation • Hållbarhet / klimatpåverkan Leverantörer & partners (inkl. underentrepre - nörer) • Upphandlingsprocess (beställning / avtalsskrivning) • Löpande dialog (vid förändringar) i projekt • Möten inom specifika sakfrågor • Kreditvärdiga • Avtalsvillkor • Hållbarhetskrav i leverantörskedjan • Långsiktig lönsamhet Finansiärer • Dialog vid nyinvestering • Finansiella rapporter (kvartal) • Möten med respektive bank • Kreditvärdiga • Information & kommunikation • Långsiktig lönsamhet SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och förhållandet till strategi och affärsmodell Nordisk Bergteknik genomförde en dubbel väsentlighetsanalys enligt ESRS hösten 2023, med mindre revideringar under 2024 som en del i förberedelserna inför efterlevnad av CSRD-direktivet. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen visar att Nordisk Bergteknik påverkar miljön genom utsläpp av koldioxid, både direkt från bränsleförbrukning och indirekt från inköp av varor och tjänster. Nordisk Bergtekniks påverkar också miljön genom sin resursanvändning, till exempel genom användandet av råvaror i byggprocessen eller för att tillverka och underhålla maskinparken. De branscher som Nordisk Bergteknik är verksamma inom är ofta förknippade med risk för personskador vilket är en potentiell negativ påverkan på anställda. Ett aktivt arbete med hälsa och säkerhet är en del av Nordisk Bergtekniks ambition att bidra med positiv påverkan. En branschgemensam utmaning är att bygg- och anläggningsindustrin traditionellt sett är mansdominerad. Potentiellt finns det därför en inneboende risk för negativ påverkan där bland annat arbetsplatskultur kan leda till diskriminering baserat på kön eller annan bakgrund. Nordisk Bergteknik hoppas kunna bidra positivt och vara med och vända trenden genom att fokusera på varje anställds fulla potential. Att Nordisk Bergteknik i den kontexten verkar för en arbetsplats med jämställdhet och mångfald är en potentiell möjlighet att bidra positivt inom branschen, öka rekryteringsmöjligheterna, bidra till en god bolagskultur och ta till vara på varje anställds fulla potential. Nordisk Bergtekniks hållbarhetspåverkan är identifierad både på kort, medel och lång sikt. Påverkan uppstår från den egna verksamheten och för kunder och leverantörer både genom den egna verksamheten och genom sina affärsrelationer med dessa. Ingen generell analys av motståndskraften i strategi eller affärsmodell i relation till väsentliga IROs har genomförts. De väsentliga hållbarhetsfrågorna som är inkluderade i hållbarhetsrapporten omfattas alla av ESRS, ingen av frågorna är bolagsspecifika. Nuvarande och framtida finansiella effekter har inte bedömts än (enligt infasningsregler). För räkenskapsåret 2025 har inga finansiella effekter kopplade till identifierad påverkan, risk eller möjligheter observerats. I tabellen på nästa sida visas de väsentliga hållbarhetsfrågor som har identifierats. 61 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 62 ===== Påverkan Väsentliga hållbarhets- frågor Beskrivning Värdekedja Faktisk Potentiell Positiv Negativ Möjlighet Risk E1 Klimat- anpassning Ökad efterfrågan på klimatan - passning mot fysiska klimatrisker skulle kunna leda till fler affärer. Kunder och andra slut - användare Ja Nej - - Ja Nej E1 Koldioxidutsläpp Utsläpp från vår bränsleförbruk - ning påverkar klimatet negativt, vilket också kan utgöra en finan - siell risk om priset på koldioxid höjs. En möjlighet till positiv på- verkan är t.ex. byggprojekt inom utsläppseffektiva transporter. Egna verksamhet och leverantörer Ja Nej Ja Ja Nej Ja E1 Energi Energi behövs för att driva verksamhetens maskiner, men vi har också möjlighet att bidra till sänkt energianvändning i samhäl - let genom att bidra till infrastruk - turprojekt som t.ex. anläggning av förnybar energi. Egen verksamhet och leverantörer Ja Nej Ja Ja Nej Ja E5 Resurs- användning och cirkulära flöden Stora åtgång av bl.a. betong och stål. Egen verksamhet och leverantörer Ja Nej Nej Ja Nej Ja S1 Hälsa och säkerhet Vissa arbetsområden som t.ex. spräng- och bergarbeten kräver extra säkerhetsrutiner för att undvika personskador. Egen verksamhet Ja Nej Nej Ja Nej Nej S1 Jämställdhet och mångfald Jämställdhet står i centrum för oss, särskilt utifrån att vi verkar i en bransch med ojämn könsför - delning. Egen verksamhet Nej Ja Nej Ja Nej Nej S1 Utbildning Vi utbildar våra egna anställda för att stärka deras kompetens. Egen verksamhet Ja Nej Ja Nej Nej Nej G1 Affärsetik och antikorruption Branschspecifika risker är potentiellt kopplat till bristande affärsetik och korruption. Kunder, egen verksam - het och leverantörer Nej Ja Nej Ja Nej Nej HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 62 ===== SIDA 63 ===== Hantering av påverkan, risker och möjligheter IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter För att identifiera och prioritera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna för Nordisk Bergteknik genomfördes en strukturerad väsentlighetsanalys enligt ESRS i fyra steg. Analysen baseras på en kombination av skrivbordsstudier, intressentdialoger, workshopar samt kvantitativa och kvalitativa bedömningar. En analysmodell har använts för att bedöma väsentlighet utifrån två huvudsakliga perspektiv: påverkan på människa och miljö samt finansiell påverkan. Påverkan har analyserats enligt parametrarna allvarlighetsgrad, omfattning, sannolikhet och oåterkallelighet. Finansiell påverkan har värderats utifrån sannolikhet och ekonomisk effekt. Bedömningarna har gjorts på en sjugradig skala, och gränsvärden har fastställts (4 för påverkan på människa och miljö, 3 för finansiell påverkan) för att avgöra vilka frågor som anses väsentliga nog att rapporteras. Ett högre resultat, det vill säga antingen större påverkan på människa och miljö eller större finansiell påverkan, har prioriterats framför lägre resultat. Processen inleddes med att analysera koncernens kontext, dess verksamhet, värdekedja och affärsrelationer, genom skrivbordsstudier och intervjuer med finansiärer, ägare, dotterbolag och kunder. I detta steg utgjorde branschspecifika faktorer en särskild viktig roll för att bedöma förhöjd risk för negativ påverkan. Därefter identifierades potentiella och faktiska hållbarhetsfrågor samt risker och möjligheter i samarbete mellan hållbarhetsansvarig, ekonomifunktion och extern rådgivare. Eventuella kopplingar mellan påverkan, risker och möjligheter beaktades vid identifierandet av vilka frågor som skulle bedömas. En workshop med nyckelpersoner inom koncernen genomfördes för att bedöma och diskutera väsentlighetsgraden av de identifierade frågorna. Utfallet validerades av verkställande direktörer inom koncernen, där synpunkter inhämtades och beaktades. Slutligen fastställdes vilka frågor som skulle inkluderas i hållbarhetsrapporteringen, baserat på den tidigare analysen och de överenskomna gränsvärdena. Hela processen utgick från bolagets ordinarie riskhanteringsprocess och due diligence, och inkluderade en bred förankring i såväl ledning som styrelse. I den ordinarie riskhanteringsprocessen ingår hållbarhetsrisker i en samlad rapportering vilken presenteras på sida 52. Processen har inte ändrats sen föregående år. Utöver väsentlighetsanalysen så har Nordisk Bergteknik inte upprättat processer för att bedöma påverkan, risker och möjligheter som har identifierats i väsentlighetsanalysen. Det finns dock ändå flera processer inom koncernen som relaterar till dessa områden. Alla bolag och avdelningar som ingår i koncernens strukturerade internkontrollarbete ingår i koncernens riskanalys som en del i den årliga verksamhetsplaneringen. Att fånga upp potentiella möjligheter är en viktig del i Nordisk Bergtekniks ambition att vara delaktig i utvecklingen av det hållbara samhället, både vad avser utförandet av uppdrag som färdigställande av projekt. En förutsättning för detta är att kontinuerligt investera i kompetensutveckling för att på så sätt säkerställa att koncernens anställda är välutbildade och löpande förkovrar sig i gällande miljö- och säkerhetskrav. Genom effektiv kunskapsöverföring mellan dotterbolagen strävar Nordisk Bergteknik också efter att ständigt utveckla koncernens alla bolag och löpande realisera operativa synergier. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS- standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport De upplysningskrav som utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen har inkluderats i hållbarhetsrapporten presenteras i appendix på sida 86. Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning presenteras i appendix på sida 88. Information om processen bakom väsentlighetsanalysen återfinns i avsnittet IRO-1, sida 63. I fastställandet av vilken väsentlig information som ska lämnas i förhållande till de identifierade hållbarhetsfrågorna har Nordisk Bergteknik eftersträvat att inkludera information som är nödvändig för att relevanta intressenter ska kunna förstå de väsentliga hållbarhetsfrågorna och hur de relaterar till Nordisk Bergteknik. Information som inte bedöms vara relevant avseende de väsentliga hållbarhetsfrågorna redovisas inte. 63 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 64 ===== Miljöupplysningar Miljö och säkerhet är av största vikt i koncernens arbete. Alla bolag inom Nordisk Bergteknik ska arbeta för att reducera negativ påverkan på miljön genom att efterleva gällande lokal miljölagstiftning, eftersträva en sund resurshantering och energieffektivitet samt hålla sig uppdaterade kring väsentliga miljöfrågor. Nordisk Bergteknik investerar kontinuerligt i nya maskiner för att alltid ha en modern och miljövänlig maskinpark. Koncernens kontinuerliga arbete för att elektrifiera maskinparken kräver ett nära samarbete med sina maskinleverantörer. Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning Rapportering enligt EU:s gröna taxonomi Nordisk Bergteknik uppfyller upplysningskraven enligt EU:s taxonomiförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852) i egenskap av moderföretag i en koncern som under det senaste räkenskapsåret i genomsnitt haft fler än 500 anställda och vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Koncernen har redovisat taxonomirelaterad information sedan 2021, och räkenskapsåret 2025 är det första året då taxonomirapporteringen är föremål för extern granskning. För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig krävs att den omfattas av taxonomin under något av de sex miljömålen samt att tre kriterier uppfylls: verksamheten ska bidra väsentligt till minst ett av miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla minimiskyddsåtgärderna. Endast verksamheter som uppfyller samtliga krav får klassificeras som taxonomiförenliga. Under året har Nordisk Bergteknik fortsatt arbetet med att identifiera koncernens ekonomiska verksamheter i relation till taxonomin. Genom dialog och intervjuer med dotterbolag har koncernen bedömt om verksamheterna motsvarar någon av de ekonomiska aktiviteter som anges i taxonomin. I enlighet med koncernens affärsmodell består verksamheten huvudsakligen av lösningar inom bergshantering och grundläggning för anläggnings- och entreprenadtjänster inom infrastruktur, gruv- och byggindustri, såsom pålning, spontning, grundförstärkning, borrning, losshållning och bergförstärkning. Nordisk Bergteknik verkar ofta som underentreprenörer åt framför allt privata beställare som i sin tur har helhetsuppdrag åt statliga och kommunala aktörer, särskilt inom samhällsviktig infrastruktur. Nordisk Bergtekniks bedömning är att stora delar av koncernens verksamhet för närvarande inte omfattas av taxonomin. Koncernen tillämpar en konservativ metod när taxonomirelevanta områden identifieras och inkluderar endast de ekonomiska verksamheter som explicit nämns i regelverket. Utifrån detta har nio ekonomiska verksamheter med tydlig koppling till koncernens kärnverksamhet identifierats. Det finns ytterligare områden där koncernen potentiellt kan bidra, men dessa har inte inkluderats i årets rapportering mot bakgrund av den konservativa ansatsen. Från och med 2025 års rapportering har EU infört vissa förändringar i taxonomiförordningens upplysningskrav, bland annat införandet av en väsentlighetströskel för detaljerade upplysningar av ekonomiska verksamheter som understiger 10 procent av företagets totala omsättning, totala kapitalutgifter (capex) eller totala driftsutgifter (opex), samt möjligheten att utelämna opex KPI:n om den bedöms vara oväsentlig för affärsmodellen. Nordisk Bergteknik har valt att inte tillämpa dessa förenklingsregler i syfte att upprätthålla transparens och jämförbarhet över tid. Koncernen redovisar därför sina taxonomirelaterade upplysningar på samma detaljeringsnivå som tidigare år och enligt de gamla tabellerna, även där aktiviteter understiger 10-procentsgränsen. HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 64 ===== SIDA 65 ===== Ekonomisk verksamhet Beskrivning CCM 4.3 CCA 4.3 Elproduktion från vindkraft Inom koncernen genomförs anläggnings- och förstärkningsarbeten vid etablering av vind - kraftsverk/vindkraftsparker. CCM 4.6 CCA 4.6 Elproduktion från geotermisk energi Inom koncernen genomförs borrningar för bergvärme CCM 6.14 CCA 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport Koncernen utför flertalet anläggningsarbeten (grund/berg) inom ramen för olika infrastruk - turprojekt. CCM 7.2 CCA 7.2 CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader Koncernen utför grundförstärkningsarbeten av befintliga byggnader. WTR 2.1 Vattenförsörjning Koncernen utför anläggningsarbeten av system för uppsamling, rening och försörjning av dricksvatten som bygger på uttag av naturliga vattenresurser från yt- eller grundvattenkällor. WTR 2.2 Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse Koncernen utför anläggningsarbeten av system kopplat till avloppsvatten. CE 2.3 Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall Inom koncernen genomförs i mindre omfatt - ning insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall samt anläggningsarbeten vid etableringar av anläggningar för insamling och transport av sådant avfall. CE 2.5 Återvinning av biologiskt avfall genom anae - rob nedbrytning eller kompostering Koncernen utför anläggningsarbeten för uppfö - rande av biogasanläggning. CE 3.5 Användning av betong inom anläggningsar - beten Koncernen utför flertalet anläggningsarbeten (grund/berg) inom ramen för olika infrastruk - turprojekt kopplat till broar och tunnlar där betong används. Redovisningsprinciper Taxonomiförordningen är fortsatt under utveckling och förväntas omfatta fler områden som kan vara relevanta för koncernens verksamhet. Nordisk Bergteknik följer utvecklingen noggrant och kommer att uppdatera sin taxonomirapportering i takt med att nya krav och vägledningar publiceras. Nedan följer en beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper för årets rapportering. Total omsättning definieras som externt rapporterad omsättning (intäkter). För Nordisk Bergteknik är total omsättning enligt taxonomin och nettoomsättning enligt IFRS samma nyckeltal. Upplysning om koncernens omsättning finns i not 3 på sida 103. Identifiering av omsättning kopplat till relevanta ekonomiska aktiviteter baseras på bolagets projektredovisning. Omsättningen under året för projekt som är kopplat till någon av de identifierade ekonomiska aktiviteterna har allokerats till respektive ekonomisk aktivitet. Totala kapitalutgifter (capex) definieras som årets anskaffningar av materiella anläggningstillgångar, immateriella anläggningstillgångar (exklusive goodwill) samt nyttjanderättstillgångar. Eftersom enskilda investeringar används i flertalet ekonomiska aktiviteter över dess livslängd anser Nordisk Bergteknik att det blir missvisande att allokera ut hela investeringen till den ekonomiska aktivitet som bedrivits i samband med investeringen. Nordisk 65 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 66 ===== Bergteknik har därför tillämpat en fördelning utifrån den ekonomiska aktivitetens andel av totala omsättningen. Totala driftsutgifter (opex) består av utgifter för reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar (ägda eller hyrda), kostnadsförda leasingavgifter kopplade till kortfristiga leasingavtal samt övriga direkta utgifter som krävs för att säkerställa materiella tillgångars löpande funktion. Identifiering av driftsutgifter kopplat till relevanta ekonomiska aktiviteter baseras på bolagets projektredovisning. Driftsutgifter under året för projekt som är kopplat till någon av de identifierade ekonomiska aktiviteterna har allokerats till respektive ekonomisk aktivitet. Om någon väsentlig driftsutgift inte har redovisats i bolagets projektredovisning så har en fördelning utifrån den ekonomiska aktivitetens andel av den totala omsättningen gjorts. Dubbelräkning undviks genom att rapportering sker i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Taxonomiresultat 2025 Under 2025 är Nordisk Bergtekniks taxonomitillämplighet för omsättning och driftutgifter högre, både i absoluta tal och som andel, jämfört med föregående år. Den totala omsättning som omfattas av taxonomin uppgick till 942,2,1 (778,0) MSEK och kapitalutgifter minskade till 53,0 (63,2). Driftutgifterna som omfattas av taxonomin har däremot ökat jämfört med 2024 och uppgick till 67,6 (46,0). Variationer mellan åren är en följd av vilka typer av projekt koncernen varit delaktig i under respektive period. Under 2025 har koncernen haft en betydligt högre omsättning hänförlig till infrastruktur för järnvägstransport och renovering av befintliga byggnader, samtidigt som andelen projekt kopplade till utveckling av vindkraft har varit lägre än föregående år. Kapitalutgifterna som omfattas av taxonomin har minskat i takt med förändrad projektmix och investeringsnivå, medan driftutgifterna ökat, vilket främst är kopplat till den löpande verksamhetens sammansättning. Koncernen utvecklar kontinuerligt sitt arbete med rapportering av taxonomin och andra hållbarhetsrelaterade nyckeltal, vilket kan påverka bedömningen av taxonomitillämplighet över tid. Nordisk Bergteknik har i dagsläget gjort bedömningen att vi inte har några taxonomiförenliga aktiviteter. Detta beror på att koncernen ofta agerar som underentreprenör till andra aktörer och därmed har begränsad påverkan på projektens övergripande utformning och klassificering. Det är dock sannolikt att detta kan förändras framöver i takt med att företags taxonomirapportering utvecklas och dialogen mellan olika aktörer i värdekedjan fördjupas. Total (MSEK) Andel av ej taxonomitillämpliga Andel av taxonomitillämpliga ekonomiska aktiviteter Andel av taxonomiförenliga aktiviteter Omsättning 3 450,8 72,7% 27,3% - Kapitalutgifter 285,2 81,4% 18,6% - Driftsutgifter 221,9 69,6% 30,4% - Andel av omsättningen/ total omsättning Andel av kapitalutgifter/ totala kapitalutgifter Andel av driftsutgifter/ totala driftsutgifter Taxonomi- förenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Taxonomi- förenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Taxonomi- förenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM - 19,0% - 17,1% - 20,9% CCA - 19,0% - 17,1% - 20,9% WTR - 2,1% - 0,5% - 3,2% CE - 12,5% - 0,9% - 7,7% PPC - - - - - - BIO - - - - - - Detaljerad information om bedömning av förenlighet med taxonomin presenteras i appendix på sida 83. HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 66 ===== SIDA 67 ===== ESRS E1 Klimatförändringar GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Nordisk Bergteknik har inte inkluderat hållbarhetskriterier i sina incitamentssystem. E1-1 Omställningsplan för att begränsa klimatförändringar Nordisk Bergteknik arbetar med att ta fram en omställningsplan i linje med EU:s direktiv om företagens hållbarhetsbedömning. Grunden för planen finns redan i och med koncernens klimatmål som är antagna av styrelsen. Arbetet förväntas färdigställas inom kommande år. Eftersom omställningsplanen är under utveckling kommer även rapporteringen av upplysningar kopplat till E1-1 §16 fastställas inom ramen för det arbetet. Nordisk Bergtekniks verksamhet är inte exkluderad från EU Paris-aligned Benchmarks. SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och förhållandet till strategi och affärsmodell Identifierad påverkan, risker och möjligheter för hela koncernen beskrivs under Allmänna upplysningar i avsnittet SBM-3 på sida 61. I det här avsnittet presenteras en fördjupning avseende identifierade klimatfrågor. Klimatrelaterade risker Koldioxidutsläpp och energianvändning, både i egen verksamhet och hos leverantörer, har identifierats som klimatrelaterade omställningsrisker i den dubbla väsentlighetsanalysen. Detta inkluderar risker kopplade till skärpta utsläppskrav, andra miljörelaterade regulatoriska krav samt yttre omvärldsfaktorer som påverkar till exempel pris och tillgång på energi. Bedömning av motståndskraft Nordisk Bergtekniks strategi och affärsmodells motståndskraft mot klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker bedömdes initialt inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen. Resultatet har använts för att göra en översiktligt kvalitativ bedömning av hur Nordisk Bergteknik påverkas ur ett koncernperspektiv och omfattar kort, medel och lång sikt. Olika omvärldsfaktorer som utgår från höga klimatutsläpp med ett väsentligt förändrat klimat inkluderades för att bedöma hur Nordisk Bergteknik skulle kunna påverkas. Utöver den kvalitativa analysen så har inte scenarioanalys tillämpats. Metoden planeras att utvecklas framöver. Den kvalitativa bedömningen visar att Nordisk Bergtekniks affärsmodell är relativt motståndskraftig mot identifierade klimatrelaterade risker. Motståndskraften mot fysiska klimatrisker bedöms god utifrån Nordisk Bergtekniks typ av verksamhet med en stor andel mobil utrustning som kan flyttas efter behov samt att koncernen inte själva äger betydande fasta anläggningar eller infrastruktur. En ökad efterfrågan på klimatanpassning mot fysiska klimatrisker skulle också kunna gynna Nordisk Bergteknik som erbjuder flera tjänster inom detta område, bland annat bergsäkring och skydd mot skred. Nordisk Bergteknik arbetar strategiskt för att minska miljöbelastningen i den egna verksamheten, till exempel genom att ha en modern maskinflotta och att sträva efter att vara i framkant när det gäller nya och effektivare lösningar från maskinleverantörerna och på så sätt också positionera sig mot ändrade marknadsförhållanden som skulle kunna prioritera utsläppseffektiva lösningar. Omställningen till ett mer koldioxideffektivt samhälle i linje med Parisavtalet kan medföra omställningsrisker för Nordisk Bergteknik. Bedömningen av dessa risker ska utvecklas, men preliminärt skulle höjda koldioxidskatter på utsläpp från koncernens maskiner, om dessa genomförs, kunna medföra ökade kostnader. De finansiella effekterna är svårbedömda och har inte bedömts kvantitativt än. Nordisk Bergteknik har också en årlig process för verksamhetsövergripande riskbedömning i syfte att ge styrelse och ledning en ökad insikt i de risker koncernen är exponerad mot. Omställningen innebär inte bara risker utan har också potential att gynna Nordisk Bergtekniks affär på flera sätt. Fler satsningar på förnybar energi och effektiva transportsätt kan gynna verksamheten inom exempelvis järnvägsinfrastrukturprojekt och anläggning av vindkraftsparker och geotermisk energi, vilket är verksamheter som redan idag är med och möjliggör klimatomställningen. IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterad påverkan, risker och möjligheter Klimatpåverkan, fysiska klimatrisker och omställningsrisk samt potentiella möjligheter för hela koncernen har utvärderats och identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen. Analysen identifierade att klimatpåverkan kommer både från direkta koldioxidutsläpp från förbränning av fossila fordonsbränslen och indirekta utsläpp från inköp av varor och tjänster uppströms i värdekedjan. Dock ingår inte samtliga kategorier i scope 3 i klimatberäkningarna på grund av bristande data. Exempelvis inkluderas inte kategori 3.4 Uppströms transporter, vilken enligt klimatkartläggningen som genomfördes 2024, står för ca 4 % av koncernens totala klimatpåverkan. Relaterat till Nordisk Bergtekniks klimatpåverkan har energianvändning identifierats som ett relevant upplysningskrav utifrån den energi som används i den egna verksamheten och 67 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 68 ===== i värdekedjan. Den övergripande processen beskrivs under allmänna upplysningar i avsnitten SBM-3 och IRO-1 på sida 61 och 63. Fysiska klimatrisker har bedömts genom att utgå från Nordisk Bergtekniks typ av verksamhet samt det faktum att koncernen inte själva äger betydande fasta anläggningar eller infrastruktur. Som ett entreprenadföretag som främst levererar tjänster inom berghantering och grundläggning i projektform är bedömningen därför att bolaget inte har någon väsentlig riskexponering mot fysiska klimatrisker. Däremot har Nordisk Bergteknik möjlighet att erbjuda klimatanpassningstjänster till kunder som vill skydda sig mot klimatrisker, bland annat bergsäkring och skydd mot jordskred. Fysiska klimatrisker har därför identifierats som en väsentlig möjlighet. Sannolikheten för att fysiska klimatrisker, såsom ökad nederbörd och värmeböljor, blir vanligare och mer omfattande ökar i klimatscenarion där Parisavtalet inte möts och ännu mer så i högutsläppande scenarion (till exempel IPCC:s värsta-falls-scenario SSP5-8.5). Efterfrågan för klimatanpassning kommer att öka, vilket skulle kunna gynna Nordisk Bergtekniks affär. Nordisk Bergteknik har bedömt att klimatpåverkan utgör en potentiell omställningsrisk vid en snabb omställning som skulle krävas för att uppnå Parisavtalet. Ökad skatt på koldioxidutsläpp eller investeringar i koldioxidsnål teknik kan innebära ökade kostnader och därmed en potentiell finansiell risk, framför allt på lång sikt. Nära relaterat är Nordisk Bergtekniks energianvändning där yttre omvärldsfaktorer och politiska beslut kan påverka energipriserna. Fysiska klimatrisker och omställningsrisker har bedömts kvalitativt. Olika omvärldsfaktorer relaterat till övergången till ett klimateffektivt samhälle inkluderades, bland annat politiska, tekniska, marknads eller ryktesrelaterade händelser som kan inträffa på kort, medel eller lång sikt. Kvantitativa scenarioanalyser har inte använts. Nordisk Bergteknik planerar att utveckla sin metod för att bedöma motståndskraft mot olika typer av klimatrisker över olika tidshorisonter, inklusive användandet av scenarioanalyser, stegvis under kommande år. E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Nordisk Bergtekniks hållbarhetspolicy fokuserar på att etablera miljö och säkerhet som centrala aspekter av verksamheten och att säkerställa att Nordisk Bergteknik lever upp till intressenters krav och förväntningar. Nordisk Bergteknik eftersträvar att reducera den negativa påverkan på miljön genom att bland annat följa gällande lokal miljölagstiftning och att kontinuerligt hålla sig informerad om väsentliga miljöfrågor. Policyn adresserar inte klimatanpassning. Nordisk Bergteknik åtar sig att följa upp klimatpåverkan i scope 1, 2 och 3 och att regelbundet revidera sina målsättningar för att minska koncernens klimatpåverkan. För att uppnå dessa mål ska Nordisk Bergteknik, där det bedöms väsentligt och möjligt, reducera klimatutsläppen genom effektiv resursanvändning och energieffektivitet samt utfasning av fossila bränslen. Policyns effektivitet övervakas genom en systematisk process för uppföljning och rapportering av koncernens framsteg. Hållbarhetspolicyn omfattar hela koncernen inklusive samtliga dotterbolag. Där det bedöms väsentligt och möjligt ska tydliga krav också ställas på leverantörer till Nordisk Bergteknik, dessutom ska alla strategiska leverantörer signera Nordisk Bergtekniks uppförandekod för leverantörer. Uppförandekoden innehåller krav på att leverantörer ska bedriva en verksamhet som strävar efter effektiv naturresurshantering och en minskad negativ påverkan på klimatet. Hållbarhetspolicyn och uppförandekoden för leverantörer är fastställd av styrelsen. Nordisk Bergtekniks VD har det yttersta ansvaret för policyns efterlevnad. En viktig del av hållbarhetspolicyn är att hållbarhetsarbetet ska bedrivas målinriktat i enlighet med både koncernens hållbarhetsmål och de globala hållbarhetsmålen från FN:s Agenda 2030, specifikt mål: 7. Hållbar energi för alla, samt 13. Bekämpa klimatförändringarna. E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatrelaterade policyer Eftersom Nordisk Bergteknik ännu inte har en omställningsplan på plats har inga resurser avsatts eller planerats för att genomföra klimatrelaterade åtgärder. Löpande aktiviteter sker ändå, men deras effekt på klimatet eller koncernens mål har inte beräknats. Exempel på klimatrelaterade aktiviteter kopplade till elektrifiering av arbetsmaskiner, övergång till förnybara bränslen samt återanvändning av arbetsmaskiner genom reparation av gamla maskiner genomförts. Detta är i linje med Nordisk Bergtekniks övergripande strategi för att minska miljöbelastningen genom att fokusera på effektiva lösningar vilket beskrivs under E1-1. Redovisningen av klimatrelaterade aktiviteter och åtgärder kommer att utvecklas i takt med att omställningsplanen utvecklas och implementeras. E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Sedan slutet av 2023 har Nordisk Bergteknik målsättningen att till 2050 minska klimatpåverkan med 90 % fram till 2050 jämfört med basåret 2023, i linje med Sveriges och EU:s målsättningar. Koncernen har även målsättningen att koldioxidintensiteten ska minskas med 90 % under samma period. Koncernen HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 68 ===== SIDA 69 ===== har som delmål att fram till 2030 minska utsläppen från egen verksamhet med 40 % samt att minska utsläppen i värdekedjan och koldioxidintensiteten med 30 % jämfört med 2023 års nivå. Målen togs fram under 2023 genom validering av interna intressenter. De är inte vetenskapligt framtagna och har inte tagits fram genom beaktande av klimatscenarios. Ingen speciell metod eller antagande har använts vid framtagandet av målen. Inga 1,5 °C-förenliga referensmålvärden för scope 1-3 har tagits fram. Basåret är framtaget i samband med klimatkartläggningen av utsläpp i scope 3 som genomfördes under 2024 och kan komma att uppdateras längre fram när fler jämförelsetal finns tillgängliga. Arbetet med att ta fram handlingsplaner över hur målen ska nås är inte färdigt, utan kommer att fortsätta under kommande år. Utfallet gentemot målen presenteras på sida 70. Klimatmål* Basår 2023 Mål 2030 Mål 2050 tCO2e % tCO2e % tCO2e Minska utsläppen i den egna verksamheten (scope 1+2) 16 916 -40 10 150 -90 1 692 Minska utsläppen i värdekedjan (scope 3) 103 781 -30 72 647 -90 10 378 Minska totala utsläppen (scope 1+2+3) 120 697 - - -90 12 070 Koldioxidintensitet (scope 1+2+3) 34,2 -30 23,9 -90 3,4 E1-5 Energianvändning och energimix Koncernen förbrukar stora mängder energi, främst genom bränsleanvändning i arbetsmaskiner och fordon. Endast 5 % av energiförbrukningen är kopplat till el- och värmeförbrukning till lokaler och boenden. All energiförbrukning har bedömts härröra till sektorer med hög klimatpåverkan. Nordisk Bergteknik har inte någon exponering för kol-, olje- eller gasrelaterad verksamhet. Energianvändning och energimix (MWh) 2025 2024 2023 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0 0 0 Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 75 215 91 876 97 388 Bränsleförbrukning från naturgas 0 11 81 Bränsleförbrukning från andra fossila källor 0 0 0 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor 375 408 449 Total användning av fossil energi 75 589 92 296 97 919 Andel fossila källor i total energianvändning (%) 80,4 90,2 94,8 Användning från kärnenergikällor 791 447 327 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0,8 0,4 0,3 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa 13 748 4 750 1 693 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 3 898 4 820 3 314 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 0 0 0 Total användning av förnybar energi 17 646 9 570 5 007 Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 18,8 9,4 4,8 Total energianvändning 94 026 102 313 103 253 Energiintensitet 2025 2024 2023 MWh/omsättning i Mkr 27 31 29 * Scope 2 är beräknade enligt marknadsbaserad metod. 69 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 70 ===== Redovisat utfall År för delmål och mål Basår 2023 2024 2025 2025 / 2024 % 2030 2050 Årligt mål i % / basår Scope 1-växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e) 16 606 22 498 18 405 -18% 9 934 1 661 3,33% Procentandel scope 1-växthusgas - utsläpp från reglerade utsläppshan - dels-system (%) 0 0 0 Scope 2-växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasut - släpp inom scope 2 (tCO2e) 244 347 313 -10% Marknadsbaserade bruttoväxthus - gasutsläpp inom scope 2 (tCO2e) 310 276 306 11% 186 31 3,33% Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (platsbaserade) (tCO2e) 103 813 71 339 77 066 8% Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (markandsbaserade) (tCO2e) 103 781 71 281 77 018 8% 72 647 10 378 3,33% 3.1 Inköp av varor och tjänster (tCO2e) 94 573 61 890 70 629 14% 3.2 Kapitalvaror (tCO2e) 4 088 5 063 2 362 -53% 3.3 Bränsle- och energirelate - rade aktiviteter (platsbaserade) (tCO2e) 5 152 4 386 4 074 -7% 3.3 Bränsle- och energirelate - rade aktiviteter (marknadsbase - rade) (tCO2e) 5 120 4 329 4 027 -7% Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 120 663 94 184 95 784 2% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 120 697 94 056 95 729 2% - 12 070 3,33% Koldioxidintensitet (marknadsbaserade utsläpp) 2025 2024 2023 CO2e/omsättning i Mkr (scope 1+2) 5,4 6,9 4,8 CO2e/omsättning i Mkr (scope 1+2+3) 27,7 28,5 34,2 Rapporteringen baseras främst på faktiska uppgifter från leverantör. I några enstaka fall har bränsleförbrukningen beräknats baserat på kostnaden. Då har en schablon använts, vilken baseras på ett genomsnitt av fakturor. I de fall där el- och/eller värmeförbrukningen ingår i hyran har förbrukningen uppskattats med hjälp av schabloner från Energimyndigheten och Sveby (Branschstandard för energi i byggnader). Värmevärden kommer från Energimyndigheten och DEFRA. Uppgift om omsättning är hämtad från koncernens rapport över totalresultat, sida 96. E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Nordisk Bergtekniks direkta utsläpp i scope 1 inkluderar utsläpp från fordon och arbetsmaskiner. Emissionsfaktorer från Naturvårdsverket, och enstaka fall DEFRA, har använts för att beräkna utsläppen. I scope 2 inkluderas indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla från hyrda lokaler. Emissionsfaktorer avseende platsbaserad metod kommer från IVL (Nordisk Elmix) och avseende marknadsbaserad metod har faktorer från respektive elleverantör används (inga specifika ursprungsgarantier har köpts in). Vid avsaknad av leverantörsspecifik emissionsfaktor har Nordisk Residualmix använts. Scope 3 omfattar indirekta utsläpp från inköpta varor (betong, cement, stål, trä, sprängmedel) och tjänster, kapitalvaror samt bränsle- och energirelaterade aktiviteter. Urvalet baseras på resultatet från klimatanläggningen som utfördes under 2024. Emissionsfaktorer kommer från Boverket, IVL, Naturvårdsverket, DEFRA och leverantörer. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna växthusgasutsläppen. Rapporteringen sker i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG protokollet). För samtliga kategorier i scope 3 inkluderas hela koncernen, det vill säga moderbolaget med tillhörande dotterbolag. Uppgift om omsättning är hämtad från koncernens rapport över totalresultat, sida 96. HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 70 ===== SIDA 71 ===== ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi En effektiv resursanvändning är av vikt både för Nordisk Bergteknik och intressenterna. Koncernens fokus är att, där det är tillämpbart, applicera ett cirkulärt tänk, ett effektivt resursutnyttjande och tillämpa reparation, återbruk och återvinning. IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi Påverkan, risker och möjligheter avseende resursförbrukning och cirkulär ekonomi i Nordisk Bergtekniks egen verksamhet och i dess värdekedja, uppströms och nedströms, har bedömts i den dubbla väsentlighetsanalysen. Särskild vikt har lagts vid vilka insatsvaror som affärsmodellen är mest beroende av, som till exempel betong och stål, och vad som händer med restprodukter som till exempel bergkross, för att kunna avgöra om resursanvändning och cirkulär ekonomi är en väsentlig fråga. Den övergripande processen beskrivs i avsnitten SBM-3 och IRO-1 under allmänna upplysningar på sidorna 61 och 63. I egenskap av entreprenör genomför Nordisk Bergteknik inte själv samråd med berörda samhällen för att fastställa påverkan och risker kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Beslut om byggstart, val av plats, material med mera sker tidigare i värdekedjan där eventuell byggherre eller annan uppdragsgivare ansvarar för bland annat planering och val av byggplats, för större projekt finns det ofta krav på samråd enligt nationell miljölagstiftning. E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Nordisk Bergtekniks hållbarhetspolicy behandlar flera ämnen som är centrala för att bidra till en hållbar samhällsutveckling, bland annat cirkulär ekonomi och en effektiv resursanvändning. Koncernens hållbarhetspolicy syftar till att minimera den negativa miljöpåverkan genom att följa gällande miljölagstiftning, främja återanvändning och återvinning av material, samt att kontinuerligt informera koncernen om viktiga miljöfrågor. Produkter och processer ska, där tillämpbart, applicera ett cirkulärt tänk, vilket innebär att exempelvis utvärdera material i baserat på miljöpåverkan, effektivt utnyttja råvaror i processer, minimera avfall och farligt avfall över produktens/processens livscykel, tillämpa reparation, återbruk och återvinning. Vidare ska Nordisk Bergteknik minimera avfall där det är tillämpligt att arbeta för en hög återvinningsgrad. Hållbarhetspolicyn omfattar hela koncernen inklusive samtliga dotterbolag. Där det bedöms väsentligt och möjligt ska tydliga krav också ställas på leverantörer till Nordisk Bergteknik, dessutom ska alla strategiska leverantörer signera Nordisk Bergtekniks uppförandekod för leverantörer. Den innehåller krav på att leverantörer ska bedriva en verksamhet som strävar efter effektiv naturresurshantering och en minskad negativ påverkan på klimatet. Hållbarhetspolicyn och uppförandekoden för leverantörer är fastställd av styrelsen och Nordisk Bergtekniks VD har det yttersta ansvaret för policyns efterlevnad. Hållbarhetspolicyn lyfter även vikten av att hållbarhetsarbetet inom Nordisk Bergteknik ska bedrivas målinriktat i enlighet med både koncernens hållbarhetsmål och de globala hållbarhetsmålen från FN:s Agenda 2030, specifikt mål 12, hållbar konsumtion och produktion. E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Då det pågår ett arbete med att se över koncernens policyer och mål, med tillhörande åtgärder och handlingsplaner, har inga samlade åtgärder eller resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi på koncernnivå har antagits ännu. Vissa löpande aktiviteter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi som sker ändå på dotterbolagsnivå, såsom reparation, återbruk och återvinning. E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Nordisk Bergteknik har under 2025 börjat mäta och följa upp koncerns resursanvändning genom att rapportera på mätetalen i E5-4 Resursinflöden, men har inte tagit fram några mål avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi ännu. E5-4 Resursinflöden Koncernen är beroende av ett antal resurser för att kunna utföra sina tjänster. De viktigaste resursinflödena består, förutom arbetsmaskiner (såsom borrigg, pålkran och grävmaskiner), reservdelar och bränsle, av betong, cement, stål, trä och sprängmedel. Vatten krävs också för att utföra några av koncernens tjänster. I borrkronor som köps in och används finns det kobolt, volfram och sällsynta jordartsmetaller. 71 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 72 ===== Den totala vikten på sekundära återvunna komponenter, sekundära mellanprodukter och sekundära material som har använts för att utföra Nordisk Bergtekniks tjänster (inklusive förpackningar) uppgick under 2025 till 2 600 ton. Rapporteringen har avgränsats till stålprodukterna pålar, spont och borrkronor/borrstål och den totala vikten som har används av dessa produkter under 2025 är 9 400 ton. Uppgifter om andelen återanvända/återvunna delar kommer från leverantörer. Många gånger baseras informationen på miljövarudeklarationer (EPD). Totalvikten på produkter och tekniska och biologiska material som har använts under 2025 är 113 400 ton. Av träet, som avser träpålar, har 100% hållbart ursprung (FSC- och PEFC-märkning). Uppgifterna baseras på information från leverantörer. I enstaka fall har uppgifter beräknats utifrån kostnad. Resursanvändning (ton) 2025 Betong 66 600 Cement 26 200 Stål 12 800 Trä 1 300 Sprängmedel (exklusive tändmedel) 6 500 Totalt 113 400 Återanvända/återvunna delar ton % Stålpålar 2 500 29 Spont 0 0 Borrkronor/borrstål 100 37 HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 72 ===== SIDA 73 ===== Sociala upplysningar Nordisk Bergteknik ska arbeta för en god fysisk och social arbetsmiljö med långsiktigt välmående anställda. Det är central att koncernens anställda ska ha en god fysisk och psykisk hälsa. För respektive verksamhet ska nödvändiga förutsättningar finnas för att frågor som en god arbetsmiljö, etablerat hälsa- och säkerhetsarbete samt respekt för mänskliga rättigheter ska kunna prioriteras. Personligt ansvar avseende efterlevnad av tillämpliga rutiner och instruktioner krävs utav samtliga anställda för att uppnå en säker och bra arbetsmiljö. ESRS S1 Den egna arbetskraften SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Påverkan, risker och möjligheter relaterad till hela Nordisk Bergtekniks egen arbetskraft 2,1inklusive anställda och icke-anställda medarbetare, har bedömts i den dubbla väsentlighetsanalysen. Den övergripande processen beskrivs i avsnitten SBM-3 och IRO-1 under allmänna upplysningar på sida 61 och 63. Den egna arbetskraftens intressen, synpunkter och rättigheter, inklusive mänskliga rättigheter, har beaktats i bedömningen. Dialog med anställda hålls regelbundet genom medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, medarbetarundersökningar och via kommunikation på koncernens och dotterbolagens intranät. Mer information om hur intressenter har beaktats i den dubbla väsentlighetsanalysen finns i avsnittet SBM-2 under allmänna upplysningar på sida 60. SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och förhållandet till strategi och affärsmodell 2 Egen arbetskraft definierad i enlighet med ESRS definition (dvs medarbetare som är anställda av företaget (anställda) och medarbetare som inte anställda utan antingen är enskilda uppdragstagare som utför arbete för företaget eller personer som tillhandahålls genom bemanningsföretag (icke-anställda). I den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades ett område med potentiell negativ påverkan: jämställdhet och mångfald. Hälsa och säkerhet identifierades ha en faktisk negativ påverkan och utbildning av anställda identifierades som en faktisk möjlighet. Områden med negativ påverkan är främst branschspecifika och inte en direkt konsekvens av Nordisk Bergtekniks strategi eller affärsmodell. Det gör också att påverkan på den egna arbetskraften är i stort sett densamma för anställda och icke-anställda. I branschen finns en utbredd ojämn könsfördelning som kan påverka rekryteringsmöjligheterna, både genom ett mindre urval av kandidater och genom risk för negativa effekter på arbetsplatskulturen. Hög risk för personskador kan få allvarliga negativa följder för den egna arbetskraften och leda till personalbrist. Nordisk Bergteknik arbetar aktivt och integrerat med arbetsmiljöfrågor och utbildning som strategiska verktyg för att stärka både säkerhet och långsiktig kompetensutveckling för alla anställda i den egna arbetskraften. Nordisk Bergteknik arbetar ständigt för att utbilda, utveckla och motivera sina anställda. Att anställda har rätt kompetens och möjlighet till kompetensutveckling är inte bara en förutsättning för en säker arbetsplats med de maskiner som koncernen hanterar, det är också en förutsättning för att anställda ska vilja stanna inom koncernen en längre tid. Utbildningar och kompetensöverföring gällande miljö- och säkerhetskrav är också en förutsättning för att Nordisk Bergteknik ska kunna uppnå sina mål inom klimat och miljö. I de branscher som Nordisk Bergteknik verkar inom kan tvångsarbete och modernt slaveri förekomma. Dessa risker anses inte föreligga lika höga på de nordiska marknaderna, där Nordisk Bergteknik verkar, som inom branscherna sett ur ett globalt perspektiv. Ur ett globalt perspektiv kan de branscher som Nordisk Bergteknik verkar inom även utgöra en potentiell risk för barnarbete men baserat på de marknader som bolaget verkar inom, och den kultur och lagstiftning som finns där, så är risken för barnabete mycket låg. 73 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 74 ===== I väsentlighetsbedömningen har det beaktats att vissa arbetsmoment medför förhöjd risk för skada för de anställda, till exempel inom bergsäkring och sprängning som kräver extra strikta säkerhetsrutiner. Hälsa och säkerhet är därför ett väsentligt område och det är också en bidragande orsak till att utbildning av anställda har identifierats som ett väsentligt område eftersom kunskap och erfarenhet sänker säkerhetsriskerna. S1-1 Policyer relaterat till den egna arbetskraften Nordisk Bergtekniks uppförandekod beskriver huvudsakliga ställningstaganden som ska genomsyra verksamheten, inklusive flera områden avseende mänskliga rättigheter, hälsa, säkerhet, jämställdhet och mångfald. Uppförandekoden beskrivs ytterligare under G1 på sida 79. Utöver den så har Nordisk Bergteknik två policyer som direkt omfattar de anställda i koncernen: HR-policyn och arbetsmiljöpolicyn. Uppförandekoden, HR-policyn och arbetsmiljöpolicyn är fastställda av styrelsen och omfattar hela koncernens verksamhet och alla anställda, även inhyrd personal (icke-anställda) omfattas. HR-policyn och arbetsmiljöpolicyn ägs av Nordisk Bergtekniks CFO. Det yttersta ansvaret för uppförandekodens efterlevnad ligger på Nordisk Bergtekniks VD, dessutom har respektive anställd ett eget ansvar att följa uppförandekodens riktlinjer i sitt dagliga arbete. Process för uppföljning av policyer är under utveckling. Uppförandekoden I uppförandekoden åtar sig Nordisk Bergteknik att, utöver lokala lagar och regler, respektera och följa flera internationellt erkända standarder och ramverk i sin verksamhet. Nordisk Bergteknik åtar sig att respektera och skydda de mänskliga rättigheterna, inklusive arbetsrättigheter, för alla anställda inom hela organisationen. Nordisk Bergteknik strävar efter att skapa en arbetsmiljö där varje individ behandlas med värdighet och respekt, och där deras rättigheter skyddas i enlighet med internationellt erkända standarder. Nordisk Bergteknik fördömer alla former av diskriminering och utnyttjande och arbetar aktivt för att säkerställa att anställdas rättigheter respekteras och främjas i alla aspekter av koncernens verksamhet. Nordisk Bergteknik tar även avstånd från samarbeten och affärer med företag eller partners som inte respekterar de mänskliga rättigheterna till fullo. Nordisk Bergteknik har processer för kontroll av efterlevnad samt rapportering av eventuella överträdelser, till exempel genom möjlighet till platsbaserade leverantörsrevisioner och genom ett anonymt visselblåsarsystem. Nordisk Bergteknik har inte utvärderat hur riktlinjerna avseende den egna arbetskraften specifikt är harmoniserade med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. För att säkerställa att koncernen hanterar frågor om mänskliga rättigheter på ett ansvarsfullt sätt har ett visselblåsarsystem implementerats. Anmälningar som görs via systemet tas emot och utreds av en oberoende extern part, vilket säkerställer att alla rapporter hanteras objektivt och professionellt. Detta initiativ är en del av koncernens åtagande att skydda mänskliga rättigheter och att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda eventuella negativa effekter som kan uppstå. Mer information om visselblåsarsystemet finns i avsnittet G1 på sida 79. I uppförandekoden för leverantörer framgår, bland flera krav, att barnarbete och tvångsarbete är oacceptabelt. Människohandel nämns inte uttryckligen, men frågan adresseras indirekt genom en stark förväntan att respektera mänskliga rättigheter och att följa lagar och regler, i linje med tillämpliga ILO standarder. HR-policy HR-policyn gäller hela koncernen och syftar till att säkerställa en trygg och hållbar arbetsmiljö. Den innehåller tydliga riktlinjer om en allmän nolltolerans gentemot trakasserier och diskriminering på alla arbetsplatser där koncernens anställda arbetar. Policyn betonar vikten av att följa gällande lagar och regler, samt att främja en kultur av tillit och respekt bland medarbetarna. Rekrytering och anställning ska baseras på kompetens och mångfald, med fokus på att motverka diskriminering. Koncernen strävar efter att erbjuda konkurrenskraftiga löner och goda arbetsvillkor, samt att aktivt arbeta för inkludering och nolltolerans mot trakasserier. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete och kontinuerlig uppföljning ska en säker och trivsam arbetsplats skapas för alla anställda. Vid misstänkta fall av trakasserier eller om en anställd känner sig utsatt, ska närmaste chef eller, om det inte är möjligt, ledningen i koncernen omedelbart underrättas. Incidenter ska rapporteras och utredas enligt fastställda rutiner, vilket säkerställer att alla ärenden hanteras på ett korrekt och rättvist sätt. Nordisk Bergteknik erbjuder även en anonym visselblåsartjänst för rapportering av incidenter. Detta skapar en trygg miljö där anställda kan uttrycka sina bekymmer utan rädsla för repressalier. Genom dessa åtgärder strävar koncernen efter att skapa en arbetsplats där alla anställda känner sig respekterade och inkluderade. Arbetsmiljöpolicy I arbetsmiljöpolicyn framgår det att bolagets målsättning är att främja anställdas hälsa och säkerhet, upprätthålla en god arbetsmiljö, och undvika tillbud och olyckor. Bolagen inom koncernen arbetar systematiskt med olycksfri arbetsmiljö genom att se till att anställda har rätt kompetens för sitt arbete, att alla aktivt jobbar med säkerhetskulturen samt genom att skapa säkra miljöer på koncernens HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 74 ===== SIDA 75 ===== arbetsplatser. Nordisk Bergteknik undersöker regelbundet arbetsmiljön, arbetar med förebyggande åtgärder samt följer upp vidtagna åtgärder. Varje anställd ska ges förutsättningar att känna till verksamhetens mål, vision och policydokument. Alla anställda, även nyanställda, inhyrda (icke-anställda), vikarier med flera, ska få den information, träning och utbildning i arbetsmiljöfrågor som behövs för att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Nordisk Bergteknik har en nollvision vad gäller olyckor som leder till sjukfrånvaro. I arbetsmiljöpolicyn beskrivs arbetet med att arbeta systematiskt för skapandet av en olycksfri arbetsmiljö genom att se till att koncernens anställda har rätt kompetens för sitt arbete. Nordisk Bergteknik arbetar aktivt med säkerhetskulturen samt genom att skapa säkra miljöer på koncernens arbetsplatser. Koncernen undersöker regelbundet arbetsmiljön, arbetar med förebyggande åtgärder samt följer upp de åtgärder som vidtas. Mångfald och inkludering Arbetsklimatet inom Nordisk Bergteknik ska grundas i och genomsyras av principen om alla människors lika värde. Koncernen verkar för att samtliga anställda ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett: • ras, etniskt ursprung eller hudfärg • kön, könsidentitet eller könsuttryck • sexuell läggning • ålder • funktionsnedsättning • religion eller annan trosuppfattning • politisk åsikt • nationellt ursprung eller socialt ursprung Arbetet med jämställdhet, mångfald och icke- diskriminering ska bedrivas målinriktat enligt tydligt identifierade målsättningar och i enlighet med gällande EU-förordningar och nationell lagstiftning. Nordisk Bergteknik accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier, kränkande särbehandling, mobbning eller bestraffning – varken psykisk eller fysisk. Alla anställda ska bemötas med lyhördhet, respekt och värdighet. Avseende inkludering har Nordisk Bergteknik ett tydligt ställningstagande för att aktivt verka för allas rätt till lika behandling och möjligheter och koncernen ska tydligt eftersträva att uppnå ett inkluderande arbetsklimat. Bland annat innebär det att inom rekrytering så kan positiv särbehandling användas som ett verktyg för att motverka exempelvis ojämn könsfördelning. I de fall de sökandes kompetens är likvärdig kan underrepresenterade grupper premieras. Som en del i att implementera de bestämmelser som finns i koncernens policyer kopplat till den egna arbetskraften undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer Nordisk Bergteknik upp arbetsmiljöarbetet regelbundet samt inför förändringar. För att uppnå ett inkluderande arbetsklimat värderas samverkan mellan arbetsgivare och de anställda som en nyckelfaktor för bolagets framdrift. Nordisk Bergtekniks värderingar och principer sprids på flera olika sätt i koncernen, till exempel ansvarar chefer för att informera om rutinerna avseende nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Uppförandekoden har särskilt utformats för att vara applicerbar och greppbar för samtliga som omfattas. I förekommande fall ska också koncernens riktlinjer, policyer och principer kommuniceras till underentreprenörer, leverantörer och samarbetspartners. S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående påverkan Inom koncernen sker kontakt med anställda på flera olika sätt, vilka också varierar beroende på dotterbolag. Samverkan sker regelbundet genom arbetsplatsträffar, möten, muntlig kommunikation, interna digitala kanaler, intranätet och medarbetarundersökningar. Frekvensen för kontakterna varierar, vissa sker en gång mer år, andra mer frekvent så som kvartalsvis, månadsvis eller veckovis. Koncernen har inga arbetstagarrepresentanter. CFO har ansvar för att kontakterna med anställda sker. S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan samt kanaler där egna anställda kan uppmärksamma problem Nordisk Bergteknik har processer på plats för att tillbud och arbetsskador som inträffar ska rapporteras och utredas så att åtgärder kan vidtas. Anställda har flera sätt att dela med sig av hur de påverkas av sitt arbete, till exempel medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och medarbetarundersökningar. För händelser som av olika anledningar inte kan hanteras via de vanliga kanalerna för incidentrapportering är det möjligt att rapportera anonymt via ett externt visselblåsarverktyg. Som del i att uppnå nollvisionen om arbetsrelaterade olyckor följer Nordisk Bergteknik regelbundet upp riskobservationer, tillbud och olyckor, och uppmuntrar också alla anställda att rapportera eventuella brister i säkerhetskulturen. Tjänsten är öppen för både anställda, praktikanter och externa parter såsom kunder, underentreprenörer och leverantörer. Anmälningar tas emot och utreds av en extern part. Information om visselblåsarsystemet finns på koncernens hemsida nordiskbergteknik.se. Alla rapporter som inkommer via visselblåsarfunktionen följs upp och dokumenteras. Rapporter tas emot av extern part, registreras och utreds konfidentiellt, rättvist och opartiskt, vilket säkerställer att systemet är välfungerande. Styrelsen utvärderar årligen visselblåsarpolicyn. Varje dotterbolag i koncernen har ett ansvar att introducera nyanställa till visselblåsarfunktionen. 75 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 76 ===== I samband med implementeringen utbildades VD:ar och ekonomichefer i samtliga enheter. Varje dotterbolag tillhandahåller även visselblåsarinformation på sin egen webbplats. Ansvaret för uppföljning av medvetenhet och förtroende för funktionen ligger på dotterbolagen och sker genom regelbunden information. För mer information om skydd mot repressalier, se information om visselblåsarsystemet i avsnitt G1 på sida 79. S1-4 Åtgärder kopplat till väsentlig påverkan på egen arbetskraft samt strategier för att minska väsentliga risker och utnyttja väsentliga möjligheter vad gäller egen arbetskraft liksom dessa åtgärders ändamålsenlighet Då det pågår ett arbete med att se över koncernens policyer och mål, med tillhörande åtgärder och handlingsplaner, har inga åtgärder eller strategier för att minska väsentliga risker och utnyttja väsentliga möjligheter kopplat till den egen arbetskraften antagits på koncernnivå ännu. Löpande arbete, bland annat i form av systematiskt arbetsmiljöarbete och utbildningar, sker dock sedan tidigare hos dotterbolagen. S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Nordisk Bergteknik mäter och följer upp koncernens negativa påverkan och positiva påverkan på sina anställda. En översyn pågår av koncernens hållbarhetsmål, vilken syftar till att ta fram nya mål linjerade med identifierade risker, möjligheter och konsekvenser för den egna arbetskraften som identifierades i den dubbla väsentlighetsanalysen. S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antal anställda (antal personer)* 2025 2024 2023 Män 1 046 1 061 1 089 Kvinnor 107 102 106 Annat 0 0 0 Ej angivet 0 0 0 Totalt anställda 1 153 1 163 1 195 * Kön enligt vad som anges av de anställda själva 2025 Kvinna Man Övriga* Uppgift saknas Totalt Antal anställda 107 1046 0 0 1153 Antal tillsvidareanställda 100 979 0 0 1080 Antal tillfälligt anställda 5 56 0 0 61 Antal behovsanställda 2 11 0 0 13 *Kön enligt vad som anges av de anställda själva Antal anställda (antal personer) 2025 2024 2023 Sverige 777 753 783 Norge 347 359 364 Finland - 51 48 Personalomsättning 2025 2024 Antal anställda som lämnade företaget under året* 303 233 Personalomsättning 26% 20% * Inkluderar även anställda som har gjort interna förflyttningar inom koncernen Information om koncernens anställda avser antal personer sista dagen i rapporteringsperioden och hämtas från respektive dotterbolags löne- eller HR- system. Rapporteringen sker i enlighet med nationell lagstiftning, men skillnaderna är små i de tre länder som koncernen är verksam. Se not 6 på sida 106 den finansiella rapporteringen för medelantal anställda. S1-9 Mångfaldsindikatorer Nordisk Bergteknik anser att en arbetsplats med jämställdhet och mångfald stärker koncernen, bidrar till bättre beslutsfattande samt en god företagskultur. Nordisk Bergteknik strävar därför efter att vara en inkluderande arbetsgivare som bejakar mångfald och där de anställda når sin fulla potential efter en jämn könsfördelning. Könsfördelning 2025 2024 2023 Antal kvinnor i koncernledningen 0 0 0 Andel kvinnor % 0 0 0 Antal män i koncernledningen 4 4 4 Andel män % 100 100 100 HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 76 ===== SIDA 77 ===== Åldersfördelning 2025 2024 Antal anställda <30 år 296 316 Antal anställda 30-50 år 583 574 Antal anställda >50 år 274 273 Information om koncernens anställda avser antal personer sista dagen i rapporteringsperioden och hämtas från respektive dotterbolags löne- eller HR-system. S1-14 Mätetal för hälsa och säkerhet Alla anställda inom koncernen omfattas av koncernens arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer. Därutöver har sex dotterbolag ett certifierat ledningssystem för arbetsmiljö, vilket motsvarar 43 % av medarbetarna i koncernen. Det finns även några dotterbolag som följer metodiken i ett ledningssystem för arbetsmiljö, men som inte är certifierade. De bolagen ingår inte i uppgifterna. Rapporteringen inkluderar endast egna anställda och motsvarar antal personer. Hälsa och säkerhet 2025 2024 2023 Dödsfall 0 0 0 Arbetsrelaterade olyckor med sjuk - frånvaro 20 31 20 Olycksfallsfrekvens* 10,1 15,7 10,7 Antal förlorade dagar 412 710 - * Antal olyckor med frånvaro multiplicerat 1 000 000 timmar och dividerat med totala antalet arbetade timmar Rapporterade uppgifter avser egna anställda. För rapporteringen av olyckor ingår dock även olyckor avseende icke-anställda, men rapportering uppdelat på anställda och icke-anställda är inte möjlig. Arbetsrelaterade olyckor med sjukfrånvaro inkluderar olyckor som har inneburit minst 1 dags sjukfrånvaro. Under 2025 låg sjukfrånvaron inom koncernen på 4,6 % (4,7). S1-16 Mätetal för ersättningar (löneskillnader och total ersättning) Upplysningen syftar till att ge en tydlig bild av eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män samt av ersättningsspridningen inom koncernen. Alla dotterbolag, förutom ett, är anslutna till kollektivavtal och samtliga bolag i koncernen erbjuder som lägst avtalsenliga löner. Många dotterbolag erbjuder en högre lön än den avtalsenliga. Koncernens löneskillnad mellan könen för 2025 uppgick till 11 %. Utfallet förklaras huvudsakligen av att de personer med högst lön i koncernen, såsom personer i koncernledningen och dotterbolagens VD:ar, är män. Rapporterade uppgifter kommer från dotterbolagens system, såsom lönesystem, tidredovisningssystem och ekonomiprogram. För att få fram koncernens löneskillnad har ett genomsnitt beräknats av dotterbolagens rapporterade bruttomedellön per timma för kvinnor respektive män. Bruttomedellönen inkluderar all typ av lön före skatt och andra avdrag, det vill säga rörliga delar som övertidsersättning och prestationsersättningar samt olika slag av tillägg. Samtliga anställda inkluderas i beräkningen. Nordisk Bergteknik följer löneutveckling per dotterbolag och kommer även framöver att kartlägga löneutvecklingen per yrkesgrupp för att skilja strukturella effekter från eventuella osakliga löneskillnader. Kvoten mellan den högst betalda individens totala ersättning och medianersättningen för samtliga anställda var 6:1. Total ersättningskvot redovisas som kvoten mellan den högst betalda individens totala ersättning och medianersättningen för samtliga övriga anställda. Rapporterade uppgifter har samlats in centralt genom dotterbolagens finansiella rapportering. En medellön per dotterbolag har beräknats genom att dividera den totala ersättningen med medelantal anställda. Därefter har koncernens medianersättning beräknas som en median av samtliga dotterbolags medelersättning. Total ersättning inkluderar lönekostnader, övriga personalkostnader samt pension och försäkring. Beräkningsmetoden planeras att ses över kommande år. Uppgifter om ersättning motsvarar informationen i not 6, sida 106. S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan relaterat till mänskliga rättigheter Under 2025 har det inkommit totalt två rapporter via koncernens visselblåsarsystem. För en av rapporterna gjordes bedömningen att den inte utgjorde en visselblåsning utan ett HR-ärende. Ärendet hanterades internt i det aktuella dotterbolaget och kunde stängas efter att åtgärder hade vidtagits. För den andra rapporten gjordes bedömningen att vidare utredningar och/eller åtgärder krävdes innan den kunde stängas. Under året har inga fall kopplat till diskriminering, trakasserier eller kränkning rapporteras. Inte heller några fall av allvarliga incidenter gällande mänskliga rättigheter, inklusive tvångsarbete, människohandel eller barnarbete eller klagomål har inkommit. Det har inte heller förekommit några böter, påföljder eller ersättning för skador under året. 77 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 78 ===== HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 78 ===== SIDA 79 ===== Styrningsupplysningar ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Nordisk Bergteknik ska vara ett långsiktigt hållbart företag och strävar efter att upprätthålla långsiktig lönsamhet och tillväxt. Ett strukturerat och fokuserat hållbarhetsarbete ger en god grund för att ta sunda beslut som genererar långsiktig avkastning till koncernens ägare. GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar Nordisk Bergtekniks uppförandekod är fastställd av styrelsen. Ledningen hos Nordisk Bergteknik ansvarar för att samtliga anställda är förtrogna med uppförandekoden. Det yttersta ansvaret för uppförandekodens efterlevnad ligger på Nordisk Bergtekniks VD, men varje anställd har också ett eget ansvar att följa uppförandekodens riktlinjer i sitt dagliga arbete. Genom sin sammansättning besitter styrelsen expertis inom regelefterlevnad och ansvarsfullt företagande. IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter I den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades affärsetik och antikorruption som ett väsentligt område. Dessa områden bedöms utgöra branschgemensamma utmaningar vilket särskilt beaktats i bedömningen. Dessa risker kan uppstå både när Nordisk Bergteknik deltar i upphandlingar och när Nordisk Bergteknik själva upphandlar tjänster från underleverantörer eller köper in utrustning. Risker kan med andra ord uppstå både uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten. Den övergripande processen beskrivs i avsnitten SBM-3 och IRO-1 under allmänna upplysningar på sida 61 och 63. G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Utöver att följa lagar och bestämmelser tar Nordisk Bergteknik ansvar för att i all verksamhet följa högt ställda krav på god affärsetik. Dessa krav, tillsammans med flera ställningstaganden, beskrivs i koncernens uppförandekod. Affärskulturen utvärderas genom löpande dialog med anställda och intressenter. Affärskulturen följs också upp genom att mäta antalet incidenter kopplat till korruption och mutor. Nordisk Bergteknik är en ledande aktör på marknaden som strävar efter hållbart företagande genom att kombinera en god och sund ekonomi med yrkesskicklighet och kvalificerad kompetens. Verksamheten syftar till att skapa och upprätthålla långsiktiga kundrelationer med hög kundnöjdhet, vilket är centralt för affärsmodellen. Uppförandekoden beskriver koncernens huvudsakliga ställningstaganden inom väsentliga områden och är utformad för att vara begriplig och tillämpbar för alla som omfattas. Fokus är att säkerställa att koncernens aktiviteter är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara över tid. Genom att följa dessa riktlinjer och ta ansvar gentemot anställda, samarbetspartners och övriga intressenter säkerställs att verksamheten genomsyras av ansvar och hållbarhet. Samtliga affärer och överenskommelser skall alltid göras på ett etiskt korrekt sätt och kraftigt avstånd, och ställningstagande, tas mot all form av korruption. All form av dolda provisioner, mutor, oetiska förmåner eller andra olagliga handlingar är förbjudna. Anställda inom Nordisk Bergteknik skall agera med ärlighet och öppenhet och dolda transaktioner eller användandet av tredje part eller mellanhand för muta eller liknande är förbjudet. Nordisk Bergteknik accepterar inte icke etiskt uppförande där position för egen eller annans vinning missbrukats. Uppförandekoden riktar sig till och omfattar alla anställda, ledande befattningshavare och styrelseledamöter. Ledningen har ansvar för att säkerställa att alla anställda är väl förtrogna med uppförandekoden, medan det individuella ansvaret för att följa dessa riktlinjer vilar på varje anställd. Uppförandekoden innehåller minimikrav för alla som omfattas. Om ett dotterbolag har en egen policy som uppfyller eller överträffar kraven, kan den egna policyn tillämpas. Uppförandekoden är fastställd av styrelsen och Nordisk Bergtekniks VD har ägandeskap och det 79 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 80 ===== yttersta ansvaret för kodens efterlevnad. För mer information om hur Nordisk Bergtekniks uppförandekod förhåller sig till internationellt erkända standarder och ramverk se S1-1 på sid 74. Nordisk Bergteknik har mekanismer för att identifiera, rapportera och utreda överträdelser av uppförandekod och interna regler. Koncernen uppmuntrar till en öppen och transparent kultur där misstänkt oetiskt agerande alltid ska rapporteras skyndsamt till närmaste chef. Om detta inte är möjligt, kan anmälan göras anonymt via Nordisk Bergtekniks visselblåsarfunktion. Det är också möjligt att rapportera direkt till styrelsens ordförande och VD. Nordisk Bergteknik arbetar med uppföljning och intern kontroll, vilket är en del av strategin för att hantera risker kopplade till hållbarhet. Vid misstänkta överträdelser mot interna regler, uppförandekoden eller lagbrott ska rapportering ske till närmaste chef, styrelsens ordförande eller VD. Om det inte anses möjligt eller lämpligt kan en anonym göras via ett externt visselblåsarsystem. Riktlinjer avseende korruption och mutor är inkluderade i hållbarhetspolicyn. Nordisk Bergteknik har en visselblåsarpolicy tillgänglig för alla anställda på intranätet. Visselblåsarfunktionen ingår som del av introduktionen för nyanställda i koncernens dotterbolag. I samband med implementeringen utbildades VD:ar och ekonomichefer i samtliga dotterbolag. Med tydliga rutiner för incidentrapportering eftersträvas att främja en sund affärskultur och att skydda visselblåsare. Incidenter ska rapporteras och utredas enligt rutin hos respektive koncernbolag. Som komplement finns ett externt visselblåsarsystem. Systemet är tillgängligt för alla anställda och praktikanter samt externa parter, inklusive kunder, underentreprenörer och leverantörer. Rapportering kan ske anonymt och för att ytterligare stärka skyddet sker en initial bedömning av eventuella anmälningar självständigt av en extern part. Systemet beskrivs närmare under G1-3. Åtgärder för att skydda anställda som visselblåser är implementerade enligt EU:s visselblåsardirektiv. Oavsett resultatet av efterföljande utredning råder det förbud mot repressalier. Det gäller både för rapporterande individer och de som bistår i rapporteringen, inklusive kollegor och skyddsombud, samt juridiska personer kopplade till dem. Rutiner och processer för incidentrapportering och uppföljning omfattar alla former av misstänkta överträdelser mot uppförandekoden eller andra avsteg mot Nordisk Bergtekniks krav på god affärsetik. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att bekämpa mutor och korruption i alla led i enlighet med de globala hållbarhetsmålen från FN:s agenda 2030, specifikt mål 16.5 Bekämpa korruption och mutor. Med aktivt arbete menas att exempelvis att följa upp och bekämpa mutor och korruption. Mätetal avseende mutor och korruption rapporteras i G1-4. Uppförandekoden är ett levande dokument som löpande uppdateras och följs upp. Respektive anställd har ett eget ansvar att följa uppförandekodens riktlinjer i sitt dagliga arbete. Nordisk Bergteknik är en decentraliserad organisation vilket innebär att affärer och inköp i stor utsträckning sker lokalt, vilket skulle kunna öka risken för otillbörlig påverkan och att korruption och mutor skulle kunna förekomma. Därför är det avgörande att koncernen har robusta kontroller och utbildningar på plats för att minimera dessa risker och säkerställa att alla anställda agerar i enlighet med koncernens etiska riktlinjer. G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Koncernen har ett decentraliserat tillvägagångssätt när det kommer till leverantörskedjan där varje dotterbolag ansvarar för sina egna inköp. Inköp sker i huvudsak lokalt i respektive land av avdelningschef eller VD där dotterbolaget verkar i linje med respektive dotterbolags fastställda ramar. Samtidigt finns en koncerngemensam uppförandekod för leverantörer som gäller alla leverantörer oavsett land. Som koncern prioriteras långsiktiga, transparenta relationer med leverantörer som kan stödja och säkra leveranser, stabil projektproduktion och en ansvarsfull värdekedja. Både sociala och miljömässiga kriterier tas hänsyn till vid val av leverantörer i samband med leverantörsutvärderingar. G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Nordisk Bergteknik arbetar för att bekämpa mutor, korruption och andra missförhållanden i koncernen. För att förenkla för den som vill lämna information om missförhållanden eller oegentligheter som strider mot gällande lagstiftning, Nordisk Bergtekniks uppförandekod eller andra Nordisk Bergtekniks policyer finns ett visselblåsarsystem. Genom systemet kan både anställda och samarbetspartners lämna information och samtidigt vara garanterade total anonymitet. Visselblåsarsystemet, som tillhandahålls och sköts av en extern aktör, är ett ”early warning system” för att minska risker. Tjänsten är viktig för att värna god bolagsstyrning och bevara kundernas HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 80 ===== SIDA 81 ===== och allmänhetens förtroende för koncernen. Visselblåsarsystemet är öppet för vem som helst, för anställda, uppdragstagare, praktikanter, med flera hos Nordisk Bergteknik och för personer med motsvarande ställning hos Nordisk Bergtekniks underentreprenörer och leverantörer. Alla anmälningar tas emot och utreds av en extern aktör. Hantering av inkomna anmälningar sker i enlighet med Nordisk Bergtekniks interna rutiner, vilket innebär att den externa aktören utvärderar rapporter i ett första skede. När det bedöms lämpligt överlämnas rapporten till särskilt utsedda personer inom Nordisk Bergteknik för handläggning. Rapporten utreds sedan av den externa aktören och/eller Nordisk Bergteknik. Utredningen sker så snabbt som möjligt och på ett konfidentiellt, rättvist och opartiskt sätt. Om en rapport utreds vidare och det bedöms som nödvändigt kan informationen i rapporten komma att delas med andra personer, inom eller utanför Sverige, i syfte att utreda rapporten eller göra en polisanmälan. Rapporter bevaras och gallras i enlighet med tillämplig lagstiftning. I samband med implementering av visselblåsarsystemet utbildades dotterbolagens ekonomichefer och VD i visselblåsarkanalen genom en intern digital utbildning. Respektive dotterbolag har i sin tur ansvar för att utbilda den egna organisationen. Utbildningen omfattar främst visselblåsarkanalen och är inte en specifik utbildning om anti-korruption och mutor även om det berörs. Ingen riktad utbildning till styrelse eller ledning har genomförts. G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor Under 2025 har inga specifika åtgärder vidtagits för att hantera överträdelser av rutiner och interna regelverk för bekämpning av korruption och mutor eftersom det inte har funnits några överträdelser. Mutor och korruption 2025 2024 2023 Antalet fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor 0 0 0 Bötesbelopp för brott mot lagar mot korruption och mutor 0 0 0 81 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 82 ===== Appendix Taxonomitabeller HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 82 ===== SIDA 83 ===== Taxonomirapportering - omsättning 2025 Kriterier för väsentlig bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/koder Omsättning Andel av omsättning 2025 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel taxonomiförenlig eller omfattad omsättning 2024 Möjliggörande Omställning MSEK % J; N; N/EL J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 0 0,0% - - - - - - - - - - - - - 0,0% Varav möjliggörande verksamheter - - - - - - - - - - - - - - - - - Varav omställningsverksamheter - - - - - - - - - - - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 CCA 4.3 3,8 0,1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2,8% Elproduktion från geotermisk energi CCM 4.6 CCA 4.6 3,4 0,1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,2% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 CCA 6.14 430,9 12,5% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 7,8% Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 CCA 7.2 CE 3.2 217,7 6,3% EL EL N/EL N/EL EL N/EL 4,9% Vattenförsörjning WTR 2.1 34,0 1,0% N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 0,8% Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse WTR 2.2 38,8 1,1% N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,3% Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall CE 2.3 0,0 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,1% Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering CE 2.5 0,0 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,2% Användning av betong inom anläggningsarbeten CE 3.5 213,5 6,2% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 5,6% Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 942,2 27,3% 19,0% 19,0% 2,1% - 12,5% - 23,5% A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 942,2 27,3% 19,0% 19,0% 2,1% - 12,5% - 23,5% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)2 508,6 72,7% Totalt (A + B) 3 450,8 100% 83 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 84 ===== Taxonomirapportering - kapitalutgifter 2025 Kriterier för väsentlig bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/koder Kapitalutgifter Andel av kapitalutgifter 2025 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel taxonomiförenliga eller omfattade kapitalutgifter 2024 Möjliggörande Omställning MSEK % J; N; N/EL J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamhet- ernas kapitalutgifter (A.1) 0 0,0% - - - - - - - - - - - - - 0,0% Varav möjliggörande verksamheter - - - - - - - - - - - - - - - - - Varav omställningsverksamheter - - - - - - - - - - - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 CCA 4.3 0,7 0,2% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2,8% Elproduktion från geotermisk energi CCM 4.6 CCA 4.6 0,0 0,0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,0% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 CCA 6.14 48,0 16,8% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 12,0% Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 CCA 7.2 CE 3.2 0,0 0,0% EL EL N/EL N/EL EL N/EL 1,1% Vattenförsörjning WTR 2.1 0,9 0,3% N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 0,6% Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse WTR 2.2 0,6 0,2% N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,7% Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall CE 2.3 0,0 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,1% Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob ned- brytning eller kompostering CE 2.5 0,0 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,1% Användning av betong inom anläggningsarbeten CE 3.5 2,7 0,9% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2,8% Kapitalutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 53,0 18,6% 17,1% 17,1% 0,5% - 0,9% - 21,3% A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 53,0 18,6% 17,1% 17,1% 0,5% - 0,9% - 21,3% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B)232,3 81,4% Totalt (A + B) 285,2 100% HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 84 ===== SIDA 85 ===== Taxonomirapportering - driftsutgifter 2025 Kriterier för väsentlig bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/koder Driftsutgifter Andel av driftsutgifter 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel taxonomiförenliga eller omfattade driftsutgifter 2024 Möjliggörande Omställning MSEK % J; N; N/EL J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamhet- ernas driftsutgifter (A.1) 0 0,0% - - - - - - - - - - - - - 0,0% Varav möjliggörande verksamheter - - - - - - - - - - - - - - - - - Varav omställningsverksamheter - - - - - - - - - - - - A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 CCA 4.3 0,7 0,3% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,7% Elproduktion från geotermisk energi CCM 4.6 CCA 4.6 0,6 0,3% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,1% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 CCA 6.14 42,2 19,0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 8,0% Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 CCA 7.2 CE 3.2 2,9 1,3% EL EL N/EL N/EL EL N/EL 2,3% Vattenförsörjning WTR 2.1 3,5 1,6% N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 0,7% Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse WTR 2.2 3,6 1,6% N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,6% Insamling och transport av icke-farligt och farligt avfall CE 2.3 0,0 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,1% Återvinning av biologiskt avfall genom anaerob nedbrytning eller kompostering CE 2.5 0,0 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,2% Användning av betong inom anläggningsarbeten CE 3.5 14,1 6,4% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 6,4% Driftsutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 67,6 30,4% 20,9% 20,9% 3,2% - 7,7% - 21,1% A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 67,6 30,4% 20,9% 20,9% 3,2% - 7,7% - 21,1% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 154,4 69,6% Totalt (A + B) 221,9 100% 85 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 86 ===== Upplysningskrav Kommentar Sida ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1: Grund för upprättande 55 BP-2: Särskilda omständigheter 55 GOV-1: Hållbarhetsstyrning 56 GOV-2: Bolagsstyrning 56 GOV-3: Incitamentsprogram 58 GOV-4: Tillbörlig aktsamhet (due diligence) 58 GOV-5: Riskhantering 58 SBM-1: Strategi 59 SBM-2: Intressenter 60 SBM-3: Väsentlig påverkan Finansiella effekter infasas 61 IRO-1: Processer 63 IRO-2: ESRS-upplysningskrav som omfattas 63 ESRS E1 Klimatförändringar ESRS 2 GOV-3: Incitamentsprogram 67 E1-1: Omställningsplan 67 ESRS2 SBM-3 Väsentlig påverkan 67 ESRS 2 IRO-1: Processer 68 E1-2: Policyer 67 E1-3: Åtgärder 68 E1-4: Mål 68 E1-5: Energianvändning 69 E1-6: Växthusgasutsläpp 70 E1-9: Finansiella effekter Infasas Upplysningskrav i ESRS som omfattas av koncernens hållbarhetsrapport Kärnenergirelaterade verksamheter Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ Fossilgasrelaterade verksamheter Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 86 ===== SIDA 87 ===== Upplysningskrav i ESRS som omfattas av koncernens hållbarhetsrapport, fortsättning ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi ESRS 2 IRO-1: Processer 71 E5-1: Policyer 71 E5-2: Åtgärder 71 E5-3: Mål 71 E5-4: Resursinflöden 71 E5-6: Finansiella effekter Infasas ESRS S1 Den egna arbetskraften ESRS 2 SBM-2: Intressenter 73 ESRS 2 SBM-3: Väsentlig påverkan 73 S1-1: Policyer 74 S1-2: Rutiner för kontakt med medarbetarna 75 S1-3: Åtgärds- och klagomålsrutiner 75 S1-4: Åtgärder 76 S1-5: Mål 76 S1-6: Egna anställda 76 S1-7: Icke-anställda i egna arbetskraften Infasas S1-9: Mångfald 76 S1-13: Utbildning Infasas S1-14: Hälsa och säkerhet Ohälsa infasas 77 S1-16: Ersättning/kompensation 77 S1-17: Klagomål 77 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande ESRS 2 GOV-1: Hållbarhetsstyrning 79 ESRS 2 IRO-1: Processer 79 G1-1: Företagskultur 79 G1-2: Leverantörer 80 G1-3: Antikorruption 80 G1-4: Incidenter 81 87 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 88 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsför - delning i styrelser - na punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissi - onens dele - gerade för - ordning (EU) 2020/1816 (5), bilaga II Väsentlig 56 ESRS 2 GOV-1 Procentandel obe - roende styrelsele - damöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 56 ESRS 2 GOV-4 Statement on due Redogörelse för due diligence (till - börlig aktsamhet) punkt 30 paragraph 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 58 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk - samheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förord - ning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genom - förandeförordning (EU) 2022/2453 (6), tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk - samheter kopplade till kemikaliepro - duktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kon - troversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 (7), bilaga II till delege - rad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk - samheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delege - rad förord - ning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Väsentlig 67 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärde - na för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissio - nens genomförandeför - ordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrela - terad omställningsrisk: Exponeringarnas kre - ditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d-g och artikel 12.2 Väsentlig 67 Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 88 ===== SIDA 89 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthus - gaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissio - nens genomförandeför - ordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrela - terad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Väsentlig 68 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter käl - lor (endast sektorer med hög klimatpå - verkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Väsentlig 69 ESRS E1-5 Energi- förbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 69 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 69 ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a förord - ning (EU) nr 575/2013, Kommissionens ge - nomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimat - förändringsrelaterad omställningsrisk: Expo - neringarnas kreditkvali - tet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Väsentlig 70 ESRS E1-6 Bruttoutsläpp - sintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a förord - ning (EU) nr 575/2013, Kommissionens ge - nomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimat - förändringsrelaterad omställningsrisk: Expo - neringarnas kreditkvali - tet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Väsentlig 70 ESRS E1-7 Upptag av växthus - gaser och koldiox - idkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Ej väsentlig ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad för - ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för - ordning (EU) 2020/1816 Väsentlig Infasas ESRS E1-9 Uppdelning av mo - netära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kom - missionens genomföran - deförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändrings - relaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Väsentlig Infasas Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning, fortsättning 89 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 90 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS E1-9 Uppdel - ning av det redovi - sade värdet på sina fastighetstill - gångar efter energi - effektivitetsklasser punkt 67 c. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kom - missionens genomföran - deförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatom - ställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energief - fektivitet Väsentlig Infasas ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentlig Infasas ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som för - tecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt re - gister över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vattenför - brukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning, fortsättning HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 90 ===== SIDA 91 ===== Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning, fortsättning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara mark-/ jordbruksmeto - der/-policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara metoder/ policyer för hållbar - het i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Policyer för att be - handla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2- SBM3 - S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 73 ESRS 2- SBM3 - S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 73 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rät - tigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Väsentlig 74 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som be - handlas i Interna - tionella arbetsor - ganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 74 ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra männis - kohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 74 91 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 92 ===== Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning, fortsättning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 74 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 75 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 77 ESRS S1-14 Antal dagar förlo - rade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjuk - dom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 77 ESRS S1-16 Ojusterad löneklyf - ta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentlig 77 ESRS S1-16 Överdrivet hög VD- lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 77 ESRS S1-17 Fall av diskrimine - ring, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 77 ESRS S1-17 Under - låtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för före - tag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentlig 77 ESRS 2- SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indi - kator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rät - tigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 92 ===== SIDA 93 ===== Datapunkter relaterade till annan EU-lagstiftning, fortsättning Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS S2-1 res - pekterar inte FN:s vägledande princi - per för företag och mänskliga rättig - heter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som be - handlas i Interna - tionella arbetsor - ganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 Människorätts - frågor och människorättsfall kopplade till före - tagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Människorättså - taganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägle - dande principer för företag och mänsk - liga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S3-4 Människorätts - frågor och människorättsinci - denter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägle - dande principer för företag och mänsk - liga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S4-4 Människorätts - frågor och människorättsinci - denter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig 93 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 94 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordning- en om håll- barhetsupp - lysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvär - desförord - ningen Referens i EU:s klimatlag Väsentlig/Ej väsentlig Paragraf eller sidreferens ESRS G1-1 Skydd för visselblå - sare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korrup - tion och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Väsentlig 81 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av kor - ruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Väsentlig 81 HÅLLBARHETSRAPPORT NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 94 ===== SIDA 95 ===== 95 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSRAPPORT ===== SIDA 96 ===== Finansiella rapporter Koncernens rapport över totalresultat Belopp i MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 2,3 3 450,8 3 305,2 Övriga rörelseintäkter 4,31 71,7 60,4 Totala intäkter 3 522,5 3 365,6 Inköp av varor och tjänster -1 442,7 -1 272,6 Externa kostnader 5,26,31 -602,8 -600,6 Personalkostnader 6 -1 024,0 -1 051,1 Övriga rörelsekostnader 7 -10,7 -7,9 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 2 442,3 433,3 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 2,10,11,12 -316,7 -328,9 Rörelseresultat (EBIT) 2 125,6 104,4 Finansiella intäkter 8 24,1 22,0 Finansiella kostnader 8 -105,8 -110,9 Finansnetto -81,7 -88,9 Resultat före skatt 43,9 15,5 Skatt 9 -15,4 -5,9 Årets resultat 28,5 9,6 Årets resultat hänförligt till: Moderföretagets aktieägare 28,5 9,6 Innehav utan bestämmande inflytande - - Summa 28,5 9,6 Övrigt totalresultat: Poster som har omförts eller kan omföras till resultatet: Omräkningsdifferenser -22,9 5,1 Valutakursdifferens på nettoinvestering i ut - ländsk verksamhet -8,5 -2,7 Skatt på övrigt totalresultat som kan omföras till resultatet 1,8 0,6 Övrigt totalresultat för året -29,7 3,0 Totalresultat för året -1,2 12,6 Totalresultat hänförligt till: Moderföretagets aktieägare -1,2 12,6 Innehav utan bestämmande inflytande - - Summa -1,2 12,6 Årets resultat per aktie före utspädning, SEK 30 0,50 0,17 Årets resultat per aktie efter utspädning, SEK 30 0,50 0,17 Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning 30 57 237 867 57 237 867 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 30 57 237 867 57 237 867 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 96 ===== SIDA 97 ===== 97 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN Koncernens rapport över finansiell ställning Belopp i MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 11,22 1 001,9 1 017,8 Övriga immateriella tillgångar 11 12,0 15,7 Materiella anläggningstillgångar 10 983,4 982,5 Nyttjanderättstillgångar 12 271,3 291,0 Uppskjutna skattefordringar 9 0,0 0,0 Övriga finansiella anläggningstillgångar 14 10,0 12,8 Summa anläggningstillgångar 2 278,6 2 319,9 Omsättningstillgångar Varulager 13 177,9 166,1 Kundfordringar 14,15 520,4 479,3 Upparbetad men ej fakturerad intäkt 3 255,1 255,2 Aktuella skattefordringar 4,1 15,1 Övriga kortfristiga fordringar 14,16 40,5 17,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 49,6 38,4 Kortfristiga placeringar 14 20,0 4,4 Likvida medel 14,18 58,3 118,5 Summa omsättningstillgångar 1 125,9 1 094,8 SUMMA TILLGÅNGAR 3 404,5 3 414,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 23 Aktiekapital 0,6 0,6 Övrigt tillskjutet kapital 1 007,3 1 007,3 Reserver -40,1 -10,4 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 257,9 229,4 Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 1 225,7 1 226,9 Innehav utan bestämmande inflytande - - Summa eget kapital 1 225,7 1 226,9 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, maskinlån 14,19 342,3 326,9 Skulder till kreditinstitut, övriga 14,19 791,8 796,0 Leasingskulder 19 184,2 194,2 Övriga långfristiga skulder 14,19 0,0 - Uppskjutna skatteskulder 9 86,6 91,1 Summa långfristiga skulder 1 404,9 1 408,2 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, maskinlån 14,19 118,5 115,3 Skulder till kreditinstitut, övriga 14,19 0,3 0,3 Checkräkningskredit 14,19 - - Leasingskulder 19 92,9 103,6 Fakturerad men ej upparbetad intäkt 3 29,0 15,6 Leverantörsskulder 14 244,5 245,9 Aktuella skatteskulder 15,1 8,0 Övriga kortfristiga skulder 14,20 114,5 136,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 159,1 154,1 Summa kortfristiga skulder 773,9 779,6 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 404,5 3 414,7 ===== SIDA 98 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 98 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Hänförligt till Nordisk Bergtekniks aktieägare Belopp i MSEK Aktie- kapital Övrigt till- skjutet kapital Reser- ver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa Innehav utan bestäm- mande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital per 1 januari 2024 0,6 1 007,3 -13,4 219,8 1 214,3 - 1 214,3 Årets resultat 9,6 9,6 9,6 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser 5,1 5,1 5,1 Valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet -2,7 -2,7 -2,7 Skatt på övrigt totalresultat som kan omföras till resultatet 0,6 0,6 0,6 Utgående eget kapital per 31 december 2024 0,6 1 007,3 -10,4 229,4 1 226,9 - 1 226,9 Ingående eget kapital per 1 januari 2025 0,6 1 007,3 -10,4 229,4 1 226,9 - 1 226,9 Årets resultat 28,5 28,5 28,5 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser -22,9 -22,9 -22,9 Valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet -8,5 -8,5 -8,5 Skatt på övrigt totalresultat som kan omföras till resultatet 1,8 1,8 1,8 Utgående eget kapital per 31 december 2025 0,6 1 007,3 -40,1 257,9 1 225,7 - 1 225,7 ===== SIDA 99 ===== 99 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN Koncernens rapport över kassaflöden Belopp i MSEK Not 2025 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat (EBIT) 125,6 104,4 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: - Avskrivningar 316,7 329,0 - Övriga poster som ej ingår i kassaflödet 27 -37,0 -36,7 Erhållen ränta 2,5 2,8 Betald ränta -84,0 -98,6 Betalda inkomstskatter 1,6 -27,4 Övriga finansiella poster 3,1 0,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 328,4 274,5 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av varulager -13,9 11,2 Ökning/minskning av pågående projekt 8,5 -41,1 Ökning/minskning av rörelsefordringar -86,6 71,5 Ökning/minskning av rörelseskulder 1,1 5,9 Summa förändring av rörelsekapital -90,9 47,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 237,6 322,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella tillgångar - -7,2 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -231,6 -224,2 Avyttringar materiella anläggningstillgångar 72,3 76,6 Rörelseförvärv - - Övriga finansiella anläggningstillgångar 1,1 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -158,1 -154,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagna maskinlån 170,8 147,8 Amortering av maskinlån -151,2 -147,3 Upptagna övriga lån 0,0 90,0 Amortering av övriga lån -33,2 -101,4 Förändring av checkräkningskredit -2,5 -23,0 Amortering av leasingskulder -122,4 -129,3 Utdelning - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -138,7 -163,1 Årets kassaflöde -59,2 4,1 Minskning/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början 118,5 114,5 Kursdifferenser i likvida medel -0,9 -0,2 Likvida medel vid årets slut 58,3 118,5 ===== SIDA 100 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 100 NOTER - KONCERNEN Noter Nordisk Bergteknik AB (publ) (”Nordisk Bergteknik”), org nr 559059–2506 är ett moderbolag registrerat i Sverige och med säte i Göteborg med adress Östra Hamngatan 52, 411 08 Göteborg, Sverige. Styrelsen för Nordisk Bergteknik AB (publ) har den 25 mars 2026 godkänt detta dokument för offentliggörande. Not 1 Övergripande redovisningsprinciper Nedan presenteras de övergripande redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning har upprättats. Mer detaljerade redovisningsprinciper presenteras i anslutning till respektive notupplysning. Redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent för alla presenterade perioder, om inte annat anges. Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen för Nordisk Bergteknik har upprättats i enlighet med IFRS Accounting Standards så som de har antagits av EU. Vid utformningen av koncernredovisningen har IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och årsredovisningslagen tillämpats. Vidare har Rådet för finansiell rapportering (RFR) RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats, vilket innebär att vissa kompletterande upplysningar lämnas i koncernredovisningen. De redovisningsprinciper som presenteras i nedanstående beskrivning har tillämpats konsekvent i hela koncernen för samtliga perioder som redovisas i koncernredovisningen. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i miljontals kronor (MSEK). Uppgift inom parentes avser jämförelseperioderna. Nya redovisningsprinciper 2025 Inga standarder, ändringar och tolkningar som har trätt i kraft under räkenskapsåret 2025 bedöms ha haft väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Kommande redovisningsprinciper IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements Implementeringen av IFRS 18 förväntas påverka koncernens presentation av resultaträkningen och kassaflödesanalysen samt eventuellt medföra utökade notupplysningar. Nordisk Bergteknik analyserar för närvarande vilka effekter den nya standarden kan få på koncernens finansiella rapporter. Standarden träder i kraft för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027. Inga andra nya eller ändrade standarder som träder i kraft från 2026 eller senare förväntas ha någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Koncernredovisning Konsolideringsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag över vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när det exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. För varje förvärv, dvs. förvärv för förvärv, avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Koncerninterna transaktioner, balansposter, intäkter och kostnader på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Vinster och förluster som resulterar från koncerninterna transaktioner och som är redovisade i ===== SIDA 101 ===== 101 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN tillgångar elimineras också. Redovisningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av företag som har annan funktionell valuta Den funktionella valutan är i samtliga fall valutan i det land där koncernföretaget är beläget. Koncernens och moderbolagets rapporteringsvaluta är svenska kronor (SEK). Vid upprättandet av koncernredovisningen omräknas poster i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till svenska kronor enligt genomsnittliga valutakurser. Poster i balansräkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda valutakurser vid årets utgång (balansdagens kurs). De valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat komponent i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Fordringar och skulder i utländsk valuta Omräkningsdifferenser avseende operationella tillgångar och skulder hänförs till rörelseresultatet, medan omräkningsdifferenser avseende finansiella tillgångar och skulder hänförs till övriga finansiella intäkter och kostnader. Nettoinvestering i utlandsverksamhet Monetära långfristiga fordringar till en utlandsverksamhet bedöms vara en del av koncernens nettoinvestering i utlandsverksamhet i de fall reglering av dessa fordringar inte är planerad och inte trolig inom en överskådlig framtid. Valutakursdifferenser som uppstår för dessa poster redovisas i övrigt totalresultat med tillhörande skatteeffekt. Viktiga uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper Att upprätta finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden. Kritiska uppskattningar och bedömningar grundar sig i allt väsentligt på historisk erfarenhet och på framtida förväntade händelser. Uppskattningarna, bedömningarna och antagandena omprövas regelbundet. Ändringar redovisas i den period då förändringen görs och i framtida perioder om dessa påverkas. De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar identifierade av koncernen och som anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning till de poster de bedöms kunna påverka. Nedan tabell visar var dessa beskrivningar återfinns. Koncernen har inte identifierat någon betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under det kommande räkenskapsåret. Viktiga uppskattningar och bedömningar Not Projektredovisning 3 Intäkter från avtal med kunder Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och restvärderisker 10 Materiella anläggningstillgångar Nedskrivning av goodwill 11 Immateriella anläggningstillgångar Verkliga värden vid förvärvstillfället och tillägsköpeskillingar 22 Rörelseförvärv ===== SIDA 102 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 102 NOTER - KONCERNEN Not 2 Rapportering av rörelsesegment Redovisningsprinciper Rapporteringen av rörelsesegment är konsekvent med den interna rapporteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Högsta verkställande beslutsfattare har definierats som bolagets verkställande direktör som ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Nordisk Bergtekniks rörelsesegment utgörs av Berg Sverige, Berg Norge och Grund Sverige. Koncernen följer upp respektive rörelsesegment via nettoomsättning, EBIT och EBITDA. Övrigt och elimineringar omfattar moderbolaget och vilande bolag i koncernen samt elimineringar av koncerninterna intäkter/kostnader. I moderbolaget finns vissa koncerngemensamma kostnader som delas mellan de olika rörelsesegmenten baserat på utnyttjande i enlighet med av koncernen fastställda principer. Redovisningsprinciperna i segmenten är samma som för koncernen. Nordisk Bergteknik har en kund som överstiger 10 % av koncernens nettoomsättning. Nettoomsättning, EBITDA och EBIT per rörelsesegment 2025 Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Summa segment Övrigt och elimineringar Koncernen Extern nettoomsättning 1 748,6 906,7 795,6 3 450,8 - 3 450,8 Intern nettoomsättning 34,8 1,9 23,4 60,1 -60,1 - Total nettoomsättning 1 783,4 908,6 819,0 3 510,9 -60,1 3 450,8 EBITDA 292,8 80,8 75,9 449,5 -7,2 442,3 EBITDA-marginal 16,4% 8,9% 9,3% 12,8% EBIT 109,9 17,4 8,8 136,0 -10,4 125,6 EBIT-marginal 6,2% 1,9% 1,1% 3,6% Finansnetto -81,7 Resultat före skatt 43,9 2024 Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Summa segment Övrigt och elimineringar Koncernen Extern nettoomsättning 1 685,5 826,2 793,5 3 305,2 - 3 305,2 Intern nettoomsättning 42,5 6,8 42,3 91,7 -91,7 - Total nettoomsättning 1 728,0 833,0 835,9 3 396,9 -91,7 3 305,2 EBITDA 285,5 79,8 75,8 441,0 -7,7 433,3 EBITDA-marginal 16,5% 9,6% 9,1% 13,1% EBIT 112,1 0,3 2,8 115,2 -10,8 104,4 EBIT-marginal 6,5% 0,0% 0,3% 3,2% Finansnetto -88,9 Resultat före skatt 15,5 ===== SIDA 103 ===== 103 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Investeringar och avskrivningar per rörelsegment 2025 Investeringar 1) Nettoinveste- ringar 2) Avskrivningar Berg Sverige -191,9 -157,3 -182,9 Berg Norge -17,8 8,6 -63,4 Grund Sverige -21,2 -9,9 -67,1 Övrigt och elimineringar -0,7 -0,7 -3,2 Summa -231,6 -159,3 -316,7 2024 Investeringar 1) Nettoinveste- ringar 2) Avskrivningar Berg Sverige -179,4 -157,1 -173,4 Berg Norge -21,1 20,2 -79,4 Grund Sverige -30,9 -17,9 -73,0 Övrigt och elimineringar - - -3,1 Summa -231,4 -154,8 -328,9 1) Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar (inklusive goodwill) 2) Nettoinvesteringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar (exklusive goodwill) Not 3 Intäkter från avtal med kunder Redovisningsprinciper Intäktsredovisning Koncernen tillhandahåller tjänster inom en rad olika tjänsteområden såsom borrning, losshållning, krossning, prospektering, bergförstärkning, grundläggning och grundförstärkning. Grundprincipen är att koncernen redovisar en intäkt på det sätt som bäst speglar överföringen av kontrollen av den utlovade tjänsten till kunden. Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Det förekommer intäkter som redovisas vid en tidpunkt (varor) men värdet understiger 1 (1) % av koncernens nettoomsättning. Nedan framgår de redovisningsprinciper som koncernen tillämpar avseende koncernens tjänster. Försäljning av tjänster Nordisk Bergteknik redovisar intäkten när koncernen uppfyller ett prestationsåtagande, vilket då är en utlovad tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Koncernens intäkter redovisas över tid. Transaktionspriset i respektive avtal utgörs vanligtvis av rörliga belopp (pris per enhet) men fasta belopp (fastprisprojekt) kan också förekomma eller en kombination av dessa. För avtal med rörligt pris (dvs på löpande räkning) redovisas intäkten över tid baserat på i vilken period tjänsterna erhålls. För avtal till fast pris, redovisas intäkten baserat på hur stor andel av den totala överenskomna tjänsten som levererats under räkenskapsåret då kunden erhåller och utnyttjar tjänsterna vid samma tidpunkt. Detta avgörs baserat på faktiskt nedlagt arbete jämfört med totalt förväntat arbete för uppdragets fullgörande. Uppskattningar gällande intäkter, kostnader eller färdigställandegraden av projekt revideras om omständigheterna förändras. Ökningar eller minskningar i bedömda intäkter eller kostnader som är beroende på en ändrad uppskattning redovisas i rapporten över totalresultat i den period som omständigheterna som gav anledning till revisionen blev kända för ledningen. I fastprisavtal betalar kunden det överenskomna priset vid överenskomna betalningstidpunkter. Om tjänsterna som Nordisk Bergteknik levererat överstiger betalningen, redovisas en avtalstillgång (redovisas i posten upparbetad men ej fakturerad intäkt i koncernens rapport över finansiell ställning). Om betalningarna överstiger de levererade tjänsterna, redovisas en avtalsskuld (redovisas i posten fakturerad men ej upparbetad intäkt i koncernens rapport över finansiell ställning). Det finns inga (inga) väsentliga garantiåtaganden i koncernen. ===== SIDA 104 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 104 NOTER - KONCERNEN Viktiga uppskattningar och bedömningar Koncernen redovisar intäkter över tid och den övervägande delen är intäkter som avser avtal med rörligt pris per enhet (dvs. på löpande räkning) samt förekommer det även avtal med fasta belopp (fastprisprojekt) eller en kombination av dessa. För att kunna redovisa intäkterna över tid krävs att projektintäkterna och projektkostnaderna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och förutsättningen för detta är ett fungerande system för projektredovisning och uppföljning. Det finns alltid en risk att slutligt resultat avseende projekt kan avvika från redovisat resultat över tid. Koncernen har rutiner och system för att kunna följa projektets intäkter och kostnader och använder sig av projektredovisning. Uppskattningar gällande intäkter, kostnader eller färdigställandegraden av projekt revideras löpande om omständigheterna förändras och vid indikationer på att avtalet är ett så kallat förlustkontrakt så sker en reservering direkt. Koncernens externa intäkter per tjänsteområde 2025 Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Summa Grundläggning - 50,5 473,7 524,2 Grundförstärkning - - 117,7 117,7 Spontning - - 112,6 112,6 Jordförstärkning - - 90,5 90,5 Transport och schaktning 498,7 - - 498,7 Borrning och losshållning 500,2 142,6 - 642,8 Krossning 93,6 - - 93,6 Gruv- och prospekteringsborrning 557,8 - - 557,8 Bergförstärkning - 563,6 - 563,6 Betongrenovering - 149,9 - 149,9 Övriga intäkter 98,2 - 1,1 99,2 Totalt 1 748,6 906,7 795,6 3 450,8 Koncernens externa intäkter per geografiskt område 2025 Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Summa Sverige 1 599,4 32,8 723,6 2 355,9 Norge 2,4 873,8 28,7 904,9 Finland 146,7 - 42,6 189,3 Övriga länder - - 0,7 0,7 Totalt 1 748,6 906,7 795,6 3 450,8 Koncernens externa intäkter per tjänsteområde 2024 Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Summa Grundläggning - 24,6 442,3 466,9 Grundförstärkning - - 150,7 150,7 Spontning - - 134,3 134,3 Jordförstärkning - - 61,8 61,8 Transport och schaktning 384,9 - - 384,9 Borrning och losshållning 537,6 211,6 - 749,2 Krossning 98,3 - - 98,3 Gruv- och prospekteringsborrning 582,3 - - 582,3 Bergförstärkning 2,2 477,9 - 480,0 Betongrenovering - 112,1 - 112,1 Övriga intäkter 80,2 - 4,4 84,6 Totalt 1 685,5 826,2 793,5 3 305,2 ===== SIDA 105 ===== 105 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Koncernens externa intäkter per geografiskt område 2024 Berg Sverige Berg Norge Grund Sverige Summa Sverige 1 541,4 22,9 680,2 2 244,5 Norge 5,6 803,3 41,1 850,0 Finland 138,4 - 72,2 210,6 Övriga länder - - 0,1 0,1 Totalt 1 685,5 826,2 793,5 3 305,2 Avtalstillgångar och avtalsskulder Avtalstillgångar redovisas som upparbetad men ej fakturerad intäkt samt kundfordringar och avtalsskulder redovisas som fakturerad men ej upparbetad intäkt i koncernens rapport över finansiell ställning. Båda posterna avser pågående projekt som redovisas över tid. Not 4 Övriga rörelseintäkter 2025 2024 Realisationsvinster anläggningstillgångar 42,5 39,0 Valutakursvinster 3,8 3,6 Försäkringsersättning 7,5 4,8 Sjuklöneersättning och lönebidrag 1,3 0,9 Övriga rörelseintäkter 16,6 12,2 Summa 71,7 60,4 Not 5 Ersättning till revisorer 2025 2024 KPMG Revisionsuppdraget 4,3 4,2 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdra - get 0,9 0,4 Skatterådgivning - - Övriga tjänster 0,1 0,1 Summa 5,3 4,7 Övriga Revisionsuppdraget 0,2 0,4 Övriga tjänster 0,0 0,1 Summa 0,2 0,5 Koncernen totalt 5,5 5,1 ===== SIDA 106 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 106 NOTER - KONCERNEN Not 6 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Redovisningsprinciper Kortfristiga ersättningar Skulder för löner och ersättningar, inklusive icke-monetära förmåner och betald frånvaro, som förväntas bli reglerade inom 12 månader efter räkenskapsårets slut, redovisas som kortfristiga skulder till det odiskonterade belopp som förväntas bli betalt när skulderna regleras. Kostnaden redovisas i takt med att tjänsterna utförs av de anställda. Skulden redovisas som förpliktelse avseende ersättningar till anställda i balansräkningen. Ersättningar efter avslutad anställning Koncernen har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. Avgifterna redovisas som kostnad i periodens resultat i den takt de intjänas genom att de anställa utfört tjänster åt företaget under perioden. Medelantal anställda med geografisk fördelning per land 2025 2024 Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Moderbolaget Sverige 7 3 6 4 Dotterbolag Sverige 758 687 761 694 Norge 338 304 364 329 Finland 41 41 48 48 Totalt i dotterbolag 1 137 1 032 1 173 1 071 Koncernen totalt 1 144 1 035 1 179 1 075 Könsfördelning i koncernen för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare Styrelsen avser moderbolagets styrelse. Endast moderbolagets styrelse och koncernledningen inklusive verkställande direktör (”VD”) anses vara ledande befattningshavare. Siffrorna avser antal per balansdagen. 2025 2024 Antal Varav män Antal Varav män Styrelsen i moderbolaget 7 5 5 3 VD och övriga ledande befattningshavare 4 4 4 4 Koncernen totalt 11 9 9 7 Personalkostnader I koncernen finns endast avgiftsbestämda pensionskostnader. Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,9 (0,9) MSEK moderbolagets styrelse och VD. 2025 Löner och ersättningar Övriga sociala kostnader Pensions- kostnader Övriga personalkost- nader Summa personal- kostnader Moderbolaget Sverige 13,3 4,3 2,6 1,0 21,3 Dotterbolag Sverige 439,1 149,1 38,5 44,2 670,8 Norge 223,6 30,9 22,1 11,4 288,0 Finland 31,8 1,4 5,8 5,0 43,9 Totalt i dotterbolag 694,4 181,3 66,3 60,6 1 002,7 Koncernen totalt 707,8 185,6 68,9 61,6 1 024,0 ===== SIDA 107 ===== 107 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN 2024 Löner och ersättningar Övriga sociala kostnader Pensions- kostnader Övriga personalkost- nader Summa personal- kostnader Moderbolaget Sverige 11,4 3,6 2,3 0,1 17,4 Dotterbolag Sverige 439,1 147,1 40,6 36,5 663,3 Norge 246,6 32,2 21,1 16,2 316,1 Finland 38,6 1,7 7,9 6,2 54,3 Totalt i dotterbolag 724,3 180,9 69,6 58,8 1 033,7 Koncernen totalt 735,8 184,5 71,9 58,9 1 051,1 Löner och ersättningar och pensionskostnader fördelat på styrelse, VD och övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda 2025 2024 Löner och ersättningar Varav rörlig ersättning och dylikt Pensions- kostnader Löner och ersättningar Varav rörlig ersättning och dylikt Pensions- kostnader Styrelsen i moderbolaget 2,4 - - 2,0 - - VD och övriga ledande befatt - ningshavare 7,3 0,4 2,1 7,4 0,8 1,7 Övriga anställda 698,1 0,1 66,8 726,4 0,2 70,3 Koncernen totalt 707,8 0,5 68,9 735,8 1,0 71,9 Löner och ersättningar fördelat per styrelseledamot, VD och övriga ledande befattningshavare Räkenskapsåret 2025 Grund- lön/ styrelse- arvode Rörlig ersätt- ning Arvode, fakture- rat Övriga förmåner/ ersätt- ning Pensions- kostnad Summa Mats O. Paulsson - Styrelseordförande 0,6 - - - - 0,6 Göran Näsholm - Styrelseledamot 0,4 - - - - 0,4 Marie Osberg - Styrelseledamot 0,4 - - - - 0,4 Ljot Strömseng - Styrelseledamot 0,1 - - - - 0,1 Monika Gutén - Styrelseledamot 0,3 - - - - 0,3 Oscar Rolfsson - Styrelseledamot 0,2 - - - - 0,2 Tom Olander - Styrelseledamot 0,2 - - - - 0,2 Magnus Trollius- Styrelseledamot 0,2 - - - - 0,2 Summa styrelsearvode, ersättning från moderbolaget 2,4 - - - - 2,4 Andreas Christoffersson - koncernchef och VD moderbolag 3,1 0,2 - 0,1 0,9 4,3 Övriga ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget 1) 4,3 0,3 1,5 0,3 1,2 7,6 Summa VD och övriga ledande befatt - ningshavare 7,3 0,5 1,5 0,4 2,1 11,9 Koncernen totalt 9,7 0,5 1,5 0,4 2,1 14,2 1) IR-och kommunikationsansvarig fakturerar sitt arvode. ===== SIDA 108 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 108 NOTER - KONCERNEN Löner och ersättningar fördelat per styrelseledamot, VD och övriga ledande befattningshavare Räkenskapsåret 2024 Grundlön/ styrelse- arvode Rörlig ersättning Arvode, fakturerat Övriga förmåner/ ersätt- ning Pen- sions- kostnad Summa Mats O. Paulsson - Styrelseordförande 0,6 - - - - 0,6 Göran Näsholm - Styrelseledamot 0,4 - - - - 0,4 Marie Osberg - Styrelseledamot 0,3 - - - - 0,3 Victor Örn - Styrelseledamot 0,2 - - - - 0,2 Ljot Strömseng - Styrelseledamot 0,3 - - - - 0,3 Monika Gutén - Styrelseledamot 0,2 - - - - 0,2 Summa styrelsearvode, ersättning från moderbolaget 2,0 - - - - 2,0 Andreas Christoffersson - koncernchef och VD moderbolag 3,1 0,1 - 0,1 0,9 4,2 Övriga ledande befattningshavare, ersätt- ning från moderbolaget 1) 2,6 0,1 1,5 0,2 0,8 5,1 Övriga ledande befattningshavare, ersätt- ning från dotterbolag 1,4 0,0 - 0,3 0,1 1,7 Summa VD och övriga ledande befatt - ningshavare 7,1 0,1 1,5 0,6 1,7 11,0 Koncernen totalt 9,1 0,1 1,5 0,6 1,7 13,0 1) IR-och kommunikationsansvarig fakturerar sitt arvode. Ledande befattningshavares villkor och ersättningar Till styrelsens ledamöter ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelsearbete samt utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Styrelsearvode utbetalas som lön. Ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt avgiftsbestämd pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen. Avgångsvillkor VD har en uppsägningstid om sex månader. Uppsägningstiden från bolaget är tolv månader. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om sex månader och mellan sex-tolv månader om uppsägning sker av bolaget. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Nedan följer de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2025 och som gäller fram till årsstämman 2028 såvida inte väsentliga förändringar genomförs innan dess. Riktlinjerna omfattar ersättningar som uppkommer genom avtal och förändringar som sker avseende redan avtalade ersättningar efter det att årsstämman 2025 har antagit riktlinjerna. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman såsom exempelvis arvode till styrelseledamöter eller aktiebaserade incitamentsprogram. Mer information kring Nordisk Bergteknik AB (publ) s (”Bolagets”) vision och affärsstrategi återfinns i Bolaget årsredovisningar på www.nordiskbergteknik. se. För att bolaget ska kunna genomföra sin affärsstrategi och tillvarata bolagets långsiktiga intressen, däribland hållbarhet, krävs att bolaget ska kunna rekrytera och bibehålla kvalificerade medarbetare. För att uppnå detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftiga totalersättningar, vilket dessa riktlinjer möjliggör. Ersättning till ledande befattningshavare I syfte att kunna säkerställa att bolaget kan rekrytera och bibehålla kvalificerade ledande befattningshavare föreslår styrelsen att den grundläggande principen ska vara att lön och andra anställningsvillkor ska vara sådana att koncernen alltid kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare till för bolaget rimliga kostnader. Ersättningar inom koncernen ska därför vara baserade på befattningens, karaktär, prestation, kompetenskrav, konkurrenskraft och skälighet. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra pensionsförmåner vederbörliga anpassningar ske för att följa sådana tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses. Former av ersättning Bolagets ersättning till de ledande befattningshavarna ska utgöra marknadsmässig ersättning bestående av en fast lön, pension och andra förmåner, kortsiktigt ===== SIDA 109 ===== 109 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN incitament / rörlig ersättning (STI) samt långsiktigt incitamentsprogram (LTI). Respektive ersättning redogörs för nedan. Bolagsstämman kan utöver, och utan beaktande av dessa riktlinjer, besluta om exempelvis aktie -och aktiekursrelaterade program. Fast lön Varje ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknadsmässig och baserad på den ledande befattningshavarens befattningsbeskrivning, ansvar, kompetens och prestation. Lön ska fastställas per kalenderår. Pension För ledande befattningshavare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 33 % av den fasta årliga kontantlönen (inklusive semesterersättning). Beträffande anställningsförhållanden som lyder undra andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa sådana tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses. Förmånsbaserade pensionslösningar ska, så långt som möjligt, alltid undvikas. Andra förmåner De ledande befattningshavarna kan därtill omfattas av andra förmåner, exempelvis livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmåner. Premier och andra kostnader som uppkommer genom andra förmåner, exklusive bilförmån, får sammanlagt maximalt uppgå till 10% av den fasta lönen för den ledande befattningshavaren förmånen avser. Kortsiktigt incitament / rörlig ersättning (STI) Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig lön (prestationsbaserad bonus) att utgå kontant. Sådan bonus får såvitt avser den verkställande direktören uppgå till högst 50 % av den årliga fasta lönen. Bonus får såvitt avseende övriga ledande befattningshavare uppgå till maximalt 40 % av den årliga fasta lönen. Kriterierna ska fastställas årligen av ersättningsutskottet respektive styrelsen. Bonus ska primärt vara baserad på utvecklingen för hela Nordisk Bergteknik-koncernen eller utvecklingen för den enhet som personen i fråga har ansvar för. Utvecklingen ska avse uppfyllandet av olika förbättringsmål eller uppnåendet av olika finansiella mål. Prestationsmålen ska vara relaterade till tillväxt, rörelseresultat (EBIT) i förhållande till omsättning och ska syfta till att gynna Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, däribland hållbarhet. Eventuell bonus och bonusgrunder ska fastställas för varje verksamhetsår. När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas och fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Vid den årliga utvärderingen kan ersättningsutskottet, eller i förekommande fall styrelsen, justera målen och/ eller ersättningen för såväl positiva som negativa extraordinära händelser, omorganisationer och strukturförändringar. Ytterligare rörlig kontant ersättning kan utgå vid extraordinära omständigheter, förutsatt att sådana extraordinära arrangemang endast görs på individnivå antingen i syfte att rekrytera eller behålla befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 30 % av den fasta årliga lönen samt inte utges mer än en gång per år per individ. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen efter beredning av ersättningsutskottet. Långsiktigt rörligt incitamentsprogram (LTI) Styrelsen ska inför varje årsstämma överväga om aktie‐ eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram ska föreslås bolagsstämman eller inte varvid det noteras att styrelsen för närvarande förutser att sådana förslag inte kommer att lämnas så länge styrelsen anser att LTI enligt ovan fortsatt ska erbjudas. Det är bolagsstämman som beslutar om aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram. Incitamentsprogram ska bidra till långsiktig värdetillväxt och att bolaget, deltagarna och aktieägarna får ett gemensamt intresse av aktiens positiva värdeutveckling. Uppsägningstid och avgångsvederlag För de ledande befattningshavarna ska som huvudregel gälla en ömsesidig uppsägningstid om sex månader, dock maximalt 12 månader. Avgångsvederlag, utöver lön under uppsägningstid, ska kunna förekomma men ska tillsammans med fast lön under uppsägning uppgå till maximalt 18 månadslöner. Personer som är bosatta utanför Sverige får erbjudas uppsägningstider och avgångsvederlag som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är eller har varit bosatta eller till vilket de har en väsentlig anknytning, företrädesvis lösningar motsvarande vad som gäller för ledande befattningshavare bosatta i Sverige. Ersättning till styrelseledamöter I den mån stämmovalda styrelseledamöter utför arbete för Bolaget som går utöver styrelsearbetet ska de kunna arvoderas för sådant arbete genom konsultarvode till styrelseledamoten eller till av styrelseledamoten kontrollerat bolag, under förutsättning att det utförda arbetet bidrar till implementeringen av Bolagets affärsstrategi såväl som tillvaratagandet av Bolagets långsiktiga intressen, ===== SIDA 110 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 110 NOTER - KONCERNEN inklusive dess hållbarhet. Ersättningen ska vara marknadsmässig och ska godkännas av styrelsen. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Styrelsens beslutsfattande Styrelsens ersättningsutskott föreslår och styrelsen fattar beslut om lön och övriga villkor för verkställande direktören. Ersättningsutskottet ska även ansvara för att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till styrelsen och bolagets ledning. Förslag från styrelsen till beslut om nya riktlinjer vid årsstämman ska upprättas åtminstone vart fjärde år och vara gällande till dess att bolagsstämman antagit nya riktlinjer. Ersättningsutskottet ansvarar för att vara uppdaterade och utvärdera de rörliga ersättningar som ges med anledning av riktlinjerna. Vid beslut i styrelsen av ersättningsrelaterade frågor ska den verkställande direktören eller andra ledande befattningshavare inte delta om de är berörda av frågorna. Avvikelser från riktlinjerna Styrelsen ska vara berättigad att avvika från riktlinjerna om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl för avvikelsen och det är nödvändigt för att beakta bolagets långsiktiga intressen, däribland hållbarhet. Det faller inom den beredande kompetensen för ersättningsutskottet, som angivet ovan, att bereda beslut om avvikelser från riktlinjerna. Not 7 Övriga rörelsekostnader 2025 2024 Realisationsförluster anläggningstillgångar -6,3 -5,6 Valutakursförluster -4,5 -2,3 Summa -10,7 -7,9 ===== SIDA 111 ===== 111 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 8 Finansiella intäkter och finansiella kostnader Finansiella intäkter 2025 2024 Ränteintäkter 2,5 2,8 Valutakursdifferenser 5,4 1,5 Resultat från kortfristiga placeringar 15,6 - Resultateffekt tilläggsköpeskilling 0,6 17,6 Summa 24,1 22,0 Finansiella kostnader 2025 2024 Räntekostnader på skulder till kreditinstitiut -68,3 -80,9 Räntekostnader på leasingskulder -11,4 -13,7 Räntekostnader på övriga långfristiga skulder -0,1 -3,8 Övriga finansiella kostnader -3,4 -5,6 Valutakursdifferenser -1,0 -1,6 Resultat från kortfristiga placeringar - -5,2 Omvärdering tilläggsköpeskilling -21,6 Summa -105,8 -110,9 Not 9 Skatter Redovisningsprinciper Årets skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där koncernbolag är verksamma. Skattelagarna i Sverige och i vissa andra länder ger företag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver. I koncernens finansiella rapporter behandlas obeskattade reserver som temporära skillnader vilka redovisas som uppskjutna skatteskulder. Redovisade i koncernens rapport över totalresultat 2025 2024 Aktuell skatt Inkomstskatt för perioden -18,5 -11,6 Justering av skatt hänförligt till tidigare perioder -0,2 0,0 Summa aktuell skattekostnad -18,7 -11,6 Uppskjuten skatt Temporära skillnader 5,5 -11,7 Tillfällig skattereduktion för inventarier - - Aktiverade underskottsavdrag -2,1 17,4 Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag - - Summa uppskjuten skattekostnad 3,3 5,7 Total redovisad skatt på årets resultat -15,4 -5,9 Koncernens skattekostnad för året uppgick till -15,4 (-5,9) MSEK eller 35 (38) % av resultat före skatt. För vidare information om värderingsprinciper för finansiella instrument, se not 14. ===== SIDA 112 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 112 NOTER - KONCERNEN Avstämning av verklig skatt Skillnaden mellan redovisad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt för koncernen multiplicerat med skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget vilket är 20,6% för 2025 och 2024. 2025 2025 (%) 2024 2024 (%) Resultat före skatt 43,9 15,5 Förväntad skattekostnad -9,0 20,6% -3,2 20,6% Effekter av andra skattesatser för utländska dotterföretag 0,1 -0,2% 0,5 -3,3% Ej skattepliktiga intäkter 4,8 -11,0% 3,7 -24,0% Ej avdragsgilla kostnader -9,7 22,2% -2,4 15,4% Skattepliktig schablonintäkt på p-fond samt tillägg på återförd p-fond -0,3 0,7% -0,5 3,1% Ej avdragsgilla räntekostnader enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna -2,2 4,9% -6,0 38,7% Justering av skatt hänförligt till tidigare perioder -0,2 0,5% 0,2 -1,3% Temporära skillnader 1,2 -2,7% 0,2 -1,6% Utnyttjade underskottsavdrag från tidigare år - - - - Under året uppkomna underskottsavdrag för vilken uppskjuten skattefordran ej redovisats - - - - Avdrag för tidigare års ej avdragsgilla räntekostnader enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna - - 0,1 -0,4% Övrigt 0,0 0,0% 1,4 -9,1% Total redovisad skatt på årets resultat -15,4 35,0% -5,9 38,1% Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 2025 2024 Skatt på valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet 1,8 0,6 Summa 1,8 0,6 Redovisade i koncernens rapport över finansiell ställning Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Underskottsavdrag 3,7 -18,0 2,1 -33,1 Materiella anläggningstillgångar 0,1 12,7 0,1 15,5 Nyttjanderättstillgångar 2,1 0,0 2,2 1,9 Kundfordringar - 0,6 - 0,2 Periodiseringsfonder och överavskrivningar - 61,0 - 63,7 Övriga temporära skillnader 0,3 36,5 0,5 47,7 Kvittning av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder -6,3 -6,3 -4,9 -4,9 Summa 0,0 86,6 0,0 91,1 Av koncernens uppskjutna skattefordringar är 0,7 (0,0) MSEK hänförligt till Sverige, 5,5 (2,1) MSEK hänförligt till Norge och inget (-) hänförligt till Finland. ===== SIDA 113 ===== 113 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Förändring i uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto 2025 2024 Uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto, ingående balans -91,1 -97,1 Redovisat i resultaträkningen 3,3 5,7 Rörelseförvärv - - Årets omräkningsdifferenser 1,2 0,3 Uppskjutna skattefordringar och -skulder, netto, utgående balans -86,6 -91,1 Underskottsavdrag Vid årets utgång hade koncernen totala skattemässiga underskottsavdrag på 103,0 (118,4) MSEK. Uppskjuten skatt har aktiverats på 98,5 (113,9) MSEK av underskotten vilket har resulterat i en uppskjuten skattefordran om 21,7 (31,0) MSEK. Motiveringen till att inte aktivera uppskjuten skattefordran kopplat till delar av underskottsavdragen är att det avser underskott som är koncernbidragsspärrade och underskott kopplat till bolag med större skattemässiga underskott. Förfallotiden för samtliga underskottsavdrag framgår av tabellen. Förfallostruktur underskottsavdrag 2025-12-31 2024-12-31 Obegränsad livslängd 103,0 118,4 Summa 103,0 118,4 Not 10 Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Nordisk Bergteknik tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering av materiella anläggningstillgångar som består av maskiner och inventarier, pågående nyanläggningar samt byggnader och mark. Byggnader, maskiner och inventarier skrivs av över bedömda nyttjandeperioder, mark är inte avskrivningsbart. Avskrivningar på tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Borriggar 6–10 år Pålmaskiner 6–8 år Grävmaskiner/hjullastare/arbetsmaskiner 8–10 år Baracker/manskapsbodar 10 år Bilar, lastbilar och släpvagnar 3–6 år Maskintillbehör 5–10 år Kontorsinventarier 3–5 år Viktiga uppskattningar och bedömningar Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. ===== SIDA 114 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 114 NOTER - KONCERNEN Byggna- der och mark Maskin och inventarier Pågående nyanlägg - ningar Summa 2025-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 20,4 1 616,1 25,3 1 661,8 Årets anskaffningar 0,2 222,6 8,8 231,6 Omklassificeringar - 22,4 -24,6 -2,2 Försäljningar/utrangeringar -0,4 -92,3 - -92,7 Omräkningsdifferens -0,2 -11,9 0,0 -12,1 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20,0 1 756,9 9,5 1 786,3 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -2,1 -677,2 - -679,3 Försäljningar/utrangeringar - 54,6 - 54,6 Omklassificeringar - 2,2 - 2,2 Årets avskrivningar -0,7 -187,0 - -187,7 Omräkningsdifferens 0,1 7,1 - 7,2 Utgående ackumulerade avskrivningar -2,8 -800,1 - -802,9 Utgående redovisat värde 17,1 956,7 9,5 983,4 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 20,1 1 508,1 20,2 1 548,3 Årets anskaffningar 0,4 220,4 3,4 224,2 Omklassificeringar - -15,5 1,8 -13,6 Försäljningar/utrangeringar - -96,7 - -96,7 Omräkningsdifferens -0,1 -0,2 0,0 -0,3 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20,4 1 616,1 25,3 1 661,8 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -1,4 -560,5 - -561,9 Försäljningar/utrangeringar - 56,2 - 56,2 Omklassificeringar - 13,6 - 13,6 Årets avskrivningar -0,7 -187,7 - -188,5 Omräkningsdifferens 0,0 1,3 - 1,3 Utgående ackumulerade avskrivningar -2,1 -677,2 - -679,3 Utgående redovisat värde 18,3 938,9 25,3 982,5 Avskrivningarna på 187,7 (188,5) MSEK redovisas som avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar i koncernens rapport över totalresultat. Av koncernens materiella anläggningstillgångar är 916,2 (905,8) MSEK hänförligt till Sverige, 27,3 (32,7) MSEK hänförligt till Norge och 39,9 (44,0) MSEK hänförligt till Finland. ===== SIDA 115 ===== 115 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Goodwill Goodwill fördelas på koncernens tre rörelsesegment, Berg Sverige, Berg Norge och Grund Sverige, vilka också har bedömts som koncernens kassagenererande enheter. Årligen och vid indikation genomförs en prövning om eventuellt nedskrivningsbehov. Övriga immateriella anläggningstillgångar Nordisk Bergteknik tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering av övriga immateriella anläggningstillgångar. Övriga immateriella tillgångar avser förvärvade tillgångar samt internt upparbetade tillgångar vilka båda främst avser programvara. Avskrivningar på övriga immateriella anläggningstillgångar görs linjärt över den beräknade nyttjandeperioden vilket uppgår till mellan 3-7 år. Viktiga uppskattningar och bedömningar I samband med nedskrivningsprövning krävs det flera viktiga uppskattningar och bedömningar för att fastställa återvinningsvärdet. Uppskattningarna avser främst antaganden om tillväxttakt, rörelseresultat, investeringsbehov, långsiktig tillväxttakt och diskonteringsränta (WACC). Antagandena används till att beräkna respektive kassagenererande enhets nyttjandevärde. Antagandena avseende tillväxttakt, rörelseresultat och investeringsbehov baseras på nuvarande marknadsläge, koncernens affärsplan samt historisk utveckling i respektive segment och representerar företagsledningens bästa bedömning om verksamhetens utveckling. Antaganden om marknadens långsiktiga tillväxt bortom prognosperioden uppgår till 2 (2) %. Vid beräkning av diskonteringsräntan görs bedömning av finansiella faktorer som ränteläge, lånekostnader, marknadsrisk, betavärden och skattesatser. Diskonteringsräntan har beräknats för respektive kassagenererande enhet. De kassaflödesprognoser som ligger till grund för nedskrivningstestet baseras på av styrelsen fastställda femårsprognoser (2026-2030) och därefter en terminaltillväxt som baseras på den egna verksamhetens utveckling. Vid nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden används en diskonteringsränta före skatt. Baserat på de tester och analyser som genomförts föreligger det i dagsläget inte något nedskrivningsbehov i något av de tre segmenten. I jämförelseåret förelåg det inte något nedskrivningsbehov. Känslighetsanalyser har gjorts för samtliga kassagenererande enheter. Se vidare information nedan. Väsentliga antaganden 2025-12-31 2024-12-31 Diskonteringsränta före skatt (WACC) - Berg Sverige 14,7% 15,2% - Grund Sverige 14,5% 15,0% - Berg Norge 15,1% 15,4% Långsiktig tillväxttakt 2,0% 2,0% Känslighetsanalys Genom känslighetsanalys testades huruvida negativa förändringar av antaganden kring WACC, EBIT-marginal och långsiktig tillväxttakt skulle medföra nedskrivning av goodwill. Totalt fyra olika känslighetsanalyser per segment genomfördes; långsiktig tillväxttakt minskar med 1 procentenhet, EBIT-marginal minskar med 1 procentenhet, WACC ökar med 1 procentenhet samt EBIT-marginal minskar med 0,5 procentenheter och WACC ökar med 1 procentenhet. Utifrån känslighetsanalyserna föreligger inget nedskrivningsbehov för någon av de kassagenererande enheterna. ===== SIDA 116 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 116 NOTER - KONCERNEN Goodwill Övriga immateriella tillgångar Summa 2025-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 1 017,8 25,7 1 043,5 Årets anskaffningar 0,0 0,0 - Omräkningsdifferens -15,9 0,0 -15,9 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 001,9 25,7 1 027,6 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar - -10,0 -10,0 Årets avskrivningar - -3,7 -3,7 Omräkningsdifferens - 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar - -13,7 -13,7 Utgående redovisat värde 1 001,9 12,0 1 013,9 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 1 016,7 18,5 1 035,2 Årets anskaffningar 0,0 7,2 7,2 Omräkningsdifferens 1,0 0,0 1,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 017,8 25,7 1 043,4 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar - -6,3 -6,3 Årets avskrivningar - -3,7 -3,7 Omräkningsdifferens - 0,0 0,0 Utgående ackumulerade avskrivningar - -10,0 -10,0 Utgående redovisat värde 1 017,8 15,7 1 033,5 Avskrivningarna på 3,7 (3,7) MSEK redovisas som avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar i koncernens rapport över totalresultat. Av koncernens immateriella anläggningstillgångar är 752,2 (755,8) MSEK hänförligt till Sverige, 152,5 (161,6) MSEK hänförligt till Norge och 109,2 (116,0) MSEK hänförligt till Finland. Goodwill fördelad på rörelsesegment 2025-12-31 2024-12-31 Berg Sverige 292,9 299,6 Grund Sverige 556,5 556,5 Berg Norge 152,5 161,6 Summa 1 001,9 1 017,8 ===== SIDA 117 ===== 117 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 12 Nyttjanderättstillgångar Redovisningsprinciper Koncernens leasingavtal består i huvudsak av nyttjanderätter avseende fastigheter, maskiner och inventarier och fordon. Koncernen har valt att nyttja lättnadsregeln för korttidsleasingavtal (leasingavtal med en period understigande 12 månader) och även valt att nyttja lättnadsregeln avseende leasingavtal för vilka den underliggande tillgången anses ha ett lågt värde. Leasingavgifter för korttidsleasingavtal och tillgångar med lågt värde redovisas som en kostnad linjärt över avtalsperioden. Vid beräknandet av nuvärdet av framtida leasingavgifter används koncernens marginella låneränta vid avtalets start om det inte varit möjligt att identifiera den implicita räntan i avtalet. 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 570,9 609,9 Rörelseförvärv 0,0 0,0 Tillkommande och omvärderade kontrakt 134,5 74,2 Avslutade kontrakt -114,3 -107,2 Omräkningsdifferens -17,7 -6,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 573,4 570,9 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -279,9 -235,3 Avslutade kontrakt 94,7 89,5 Årets avskrivningar -126,5 -136,8 Omräkningsdifferens 9,6 2,7 Utgående ackumulerade avskrivningar -302,1 -279,9 Utgående redovisat värde 271,3 291,0 Avskrivningarna på 126,5 (136,8) MSEK redovisas som avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar i koncernens rapport över totalresultat. Av koncernens nyttjanderättstillgångar är 144,5 (112,6) MSEK hänförligt till Sverige, 126,1 (177,1) MSEK hänförligt till Norge och 0,7 (1,3) MSEK hänförligt till Finland. ===== SIDA 118 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 118 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN Redovisat värde per tillgångsslag 2025-12-31 2024-12-31 Fastigheter 134,7 86,2 Maskiner och inventarier 70,4 119,0 Fordon 66,3 85,8 Summa 271,3 291,0 Beräknade nyttjandeperioder Nyttjanderättstillgång Antal år Fastigheter 2-12 Maskiner och inventarier 2-8 Fordon 2-7 Redovisade värden i koncernens rapport över totalresultat 2025 2024 Avskrivningar nyttjanderättstillgångar -125,3 -136,8 Realisationsresultat från avslutade kontrakt 2,0 0,7 Leasingavgifter relaterade till korttidsavtal och avtal av mindre värde -88,5 -75,5 Räntekostnader på leasingskulder -11,4 -13,7 Summa -223,2 -225,4 Kassaflöde och löptidsanalys Under 2025 uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till 222,4 (218,4) MSEK, med en fördelning på 99,9 (89,2) MSEK inom kassaflöde från den löpande verksamheten och 122,4 (129,3) MSEK inom finansieringsverksamheten. Se not 19 för förfallostruktur för leasingskulderna och not 24 för en löptidsanalys av leasingskulderna. Not 13 Varulager Redovisningsprinciper Varulagret redovisas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. 2025 2024 Råmaterial och förnödenheter 177,9 166,1 Total inkuransreserv uppgick till 0,8 (3,3) MSEK per balansdagen. Not 14 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå Redovisningsprinciper Övergripande och första redovisningstillfället Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och samtidigt ger upphov till en finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Finansiella instrument som redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning inkluderar övriga finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar, likvida medel, skulder ===== SIDA 119 ===== 119 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN till kreditinstitut, övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Klassificering Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i kategorin upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via årets resultat. Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta värderas till upplupet anskaffningsvärde. Koncernens finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av posterna övriga finansiella anläggningstillgångar, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar och likvida medel. Likvida medel omfattar likvida bankmedel och tillgänglig kassa. Kundfordringar omfattar såväl fakturerade som ofakturerade fordringar (redovisas när bolagets rätt till betalning bedöms ovillkorlig). Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Det redovisade värdet av dessa tillgångar justeras med eventuella förväntade kreditförluster som redovisats (se nedskrivning nedan). Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivräntemetoden och ingår i finansiella intäkter. Finansiella tillgångar till verkligt värde Koncernens finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av kortfristiga placeringar. Dessa redovisas till verkligt värde via årets resultat. Verkligt värde fastställs med utgångspunkt i noterade marknadspriser på aktiva marknader per balansdagen och klassificeras därmed inom nivå 1 i verkligt värde- hierarkin. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom finansiella poster. Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde Koncernens finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar skulder till kreditinstitut, övriga långfristiga skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Efter den initiala värderingen, till verkligt värde med avdrag för transaktionskostnader, värderas skulder till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas till nominellt belopp utan diskontering. Finansiella skulder till verkligt värde via årets resultat Finansiella skulder värderade till verkligt värde via årets resultat består av skuld för tilläggsköpeskilling. Värdeförändringar avseende avtalade tilläggsköpeskillingar värderas till verkligt värde via årets resultat och redovisas på raden finansiella intäkter eller finansiella kostnader i koncernens rapport över totalresultat. Verkligt värde avseende tilläggsköpeskilling bedöms vara inom nivå 3 i verkligt värde hierarkin och värderas till företags bästa bedömning avseende de framtida kassaflöden som kommer krävas för att reglera skulden. Nivå 1 i verkligt värde hierarkin inkluderar finansiella instrument med ett känt marknadsvärde. Nivå 2 inkluderar finansiella instrument med indata baserade på observerbar data annan än kända marknadsvärden. Nivå 3 inkluderar indata som inte är baserad på observerbar marknadsinformation. Nedskrivning finansiella tillgångar Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporteringsdatum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering. Reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela kundfordrings livslängd. För att mäta de förväntade kreditförlusterna har kundfordringar grupperats baserat på fördelade kreditriskegenskaper och förfallna dagar. Koncernen använder sig utav framåtblickande variabler för förväntade kreditförluster. Förväntade kreditförluster redovisas i koncernens rapport över totalresultat i posten övriga externa kostnader. Tabell över kategori och värderingsnivå Räntebärande tillgångar och skulders respektive verkliga värden kan skilja sig från dess redovisade värden, bland annat till följd av förändringar i marknadsräntor. Dessa tillgångars verkliga värden har fastställts genom att framtida betalningsflöden diskonteras till aktuell ränta för likvärdiga instrument. För finansiella instrument som kundfordringar, leverantörsskulder och andra ej räntebärande finansiella tillgångar och skulder, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning, bedöms det verkliga värdet överensstämma med det redovisade värdet. Följande tabell visar koncernens finansiella instrument per kategori och värderingsnivå. Det har inte skett några överföringar mellan värderingsnivåerna under perioderna. Kortfristiga placeringar som är värderade till verkligt värde via resultatet baseras på tillgängligt marknadsvärde per balansdagen. ===== SIDA 120 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 120 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN 2025-12-31 Värderings- nivå Värderade till verkligt värde via resultatet Värderade till upplupet anskaff- ningsvärde Totalt Verkligt värde Finansiella tillgångar Övriga finansiella anläggningstillgångar - 10,0 10,0 10,0 Kundfordringar - 520,4 520,4 520,4 Övriga kortfristiga fordringar - 40,5 40,5 40,5 Kortfristiga placeringar 1 20,0 - 20,0 20,0 Likvida medel - 58,3 58,3 58,3 Totala tillgångar 20,0 629,2 649,2 649,2 Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut, maskinlån - 460,9 460,9 460,9 Skulder till kreditinstitut, övriga - 792,1 792,1 792,1 Övriga långfristiga skulder - - - - Checkräkningskredit - - - - Leverantörsskulder - 244,5 244,5 244,5 Övriga kortfristiga skulder 1) 3 21,6 92,9 114,5 114,5 Totala skulder 21,6 1 590,3 1 612,0 1 612,0 1) Per 2025-12-31 finns en villkorad tilläggsköpeskilling kopplat till ett förvärv. Tilläggsköpeskillingen är baserad på förvärvets finansiella resultat 2023-2025 och är värderad baserat på förvärvets finansiella resultat fram till 2025-12-31. Tilläggsköpeskillingen är värderad till 50 % av maximalt utfall. 2024-12-31 Värderingsnivå Värderade till verkligt värde via resultatet Värderade till upplupet anskaff- ningsvärde Totalt Verkligt värde Finansiella tillgångar Övriga finansiella anläggningstillgångar - 12,8 12,8 12,8 Kundfordringar - 479,3 479,3 479,3 Övriga kortfristiga fordringar - 17,8 17,8 17,8 Kortfristiga placeringar 1 4,4 - 4,4 4,4 Likvida medel - 118,5 118,5 118,5 Totala tillgångar 4,4 628,5 632,9 632,9 Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut, maskinlån - 442,2 442,2 442,2 Skulder till kreditinstitut, övriga - 796,3 796,3 796,3 Övriga långfristiga skulder 2) 3 - - - - Checkräkningskredit - - - - Leverantörsskulder - 245,9 245,9 245,9 Övriga kortfristiga skulder 2) 3 1,1 135,6 136,7 136,7 Totala skulder 1,1 1 620,0 1 621,1 1 621,1 2) Per 2024-12-31 finns det två villkorade tilläggsköpeskillingar kopplat till två förvärv. Tilläggsköpeskillingarna baseras på förvärvens finansiella resultat 2023-2025 och är värderad baserat på förvärvets finansiella resultat och budget/prognos framåt. Tilläggsköpeskillingarna är värderade till 2 % av maximalt utfall. ===== SIDA 121 ===== 121 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER - KONCERNEN Not 15 Kundfordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar brutto 526,5 485,3 Reservering för förväntade kreditförluster -6,1 -6,0 Kundfordringar - netto 520,4 479,3 Analys av kreditexponering i kundfordringar 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar som inte är förfallna 392,1 362,1 Kundfordringar som är förfallna upp till 30 dagar 59,5 82,3 Kundfordringar som är förfallna mellan 30 - 90 dagar 30,2 12,7 Kundfordringar som är förfallna över 90 dagar 44,7 28,2 Reservering för förväntade kreditförluster -6,1 -6,0 Summa 520,4 479,3 Avsättning för befarade kreditförluster 2025-12-31 2024-12-31 Värde vid periodens början -6,0 -30,2 Individuell reservering för förväntade kreditförluster -8,8 -14,5 Konstaterade kreditförluster (som tidigare reserverats som förväntade) 8,5 25,2 Konstaterade kreditförluster (ej reserverade tidigare) 0,0 13,4 Övertagna värden i samband med rörelseförvärv 0,0 0,0 Minskning på grund av återföring av tidigare reservering - ar för förväntade kreditförluster 0,0 0,0 Valutakursdifferenser 0,1 0,0 Värde vid periodens slut -6,1 -6,0 Årets kostnad för förväntade och konstaterade kreditförluster samt återföring av tidigare befarade kreditförluster uppgick till 8,8 (14,5) MSEK och är redovisade som externa kostnader i koncernens rapport över totalresultat. Under året har ersättning från kreditförsäkring erhållits uppgående till 0,9 (0,9) MSEK vilket är redovisat som övriga rörelseintäkter i koncernens rapport över totalresultat. Koncentration av kreditrisk Per balansdagen uppgick de fem största kundernas andel till cirka 28% av koncernens totala kundfordringar. Not 16 Övriga kortfristiga fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Momsfordringar 13,5 5,2 Fordringar på anställda 0,4 0,4 Saldo skattekonto (Sverige) 11,2 7,6 Fordran på leverantör 1,0 1,1 Övriga fordringar 14,4 3,5 Summa 40,5 17,8 ===== SIDA 122 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 122 NOTER - KONCERNEN Not 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025-12-31 2024-12-31 Försäkringar 5,4 4,1 Övriga förutbetalda kostnader 41,9 31,0 Hyror/leasing 2,3 3,3 Summa 49,6 38,4 Not 18 Likvida medel 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank 58,3 118,5 Av koncernens likvida medel är 12,2 (15,0) MSEK spärrade för användning av koncernen. ===== SIDA 123 ===== 123 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 19 Finansiella skulder Information kring övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader och förutbetalda intäkter finns i not 20 respektive not 21. Denna not innehåller information om koncernens finanseringsskulder. Förfallostruktur finansiella skulder 2025-12-31 Skulder till kreditinstitut, maskinlån Skulder till kreditinsti - tut, övriga Leasing- skulder Övriga långfristiga skulder Summa Förfaller mindre än 3 månader från balansdagen 31,7 0,1 27,4 - 59,2 Förfaller mellan 3 månader och 1 år från balansdagen 91,0 0,3 65,5 - 156,8 Förfaller mellan 1 - 2 år från balansda - gen 106,6 0,4 61,5 - 168,6 Förfaller mellan 2 - 5 år från balansda - gen 187,3 786,3 92,4 - 1 066,1 Förfaller mer än 5 år från balansdagen 44,2 4,8 30,2 - 79,3 Summa 460,9 792,1 277,1 - 1 530,0 2024-12-31 Skulder till kreditinstitut, maskinlån Skulder till kreditinsti - tut, övriga Leasing- skulder Övriga långfristiga skulder Summa Förfaller mindre än 3 månader från balansdagen 30,8 0,1 29,7 - 60,7 Förfaller mellan 3 månader och 1 år från balansdagen 83,0 0,3 73,9 - 157,3 Förfaller mellan 1 - 2 år från balansda - gen 108,4 789,1 74,3 - 971,8 Förfaller mellan 2 - 5 år från balansda - gen 176,6 1,4 107,2 - 285,1 Förfaller mer än 5 år från balansdagen 43,3 5,3 12,7 - 61,4 Summa 442,2 796,3 297,8 - 1 536,4 Upplåning Skulder till kreditinstitut, övriga Den 27 september 2021 ingick Nordisk Bergteknik AB samt vissa direkta och indirekta dotterbolag ett finansieringsavtal med Nordea och Swedbank. Finansieringsavtalet gav Nordisk Bergteknik tillgång till en lånefacilitet om 400 MSEK (”Facilitet A”) och en revolverande flervalutalånefacilitet om 650 MSEK (”Facilitet B”). Finansieringsavtalet förlängdes under 2025 och löper till det tredje kvartalet 2028. Faciliteterna löper med tillämplig IBOR-ränta och en räntemarginal. Räntemarginalen kan komma att justeras uppåt och nedåt i enlighet med en sedvanlig räntetrappa som är kopplad till koncernens skuldsättningsgrad, beräknad som förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA rullande 12 månader proforma. Nordisk Bergteknik har även ingått en överenskommelse med nämnda banker som ger möjlighet till ett ytterligare kreditutrymme om 200 MSEK, avsett för framtida investeringar och potentiella förvärv. Finansieringsavtalet innehåller även en möjlig hållbarhetskomponent. Per 31 december 2025 har Facilitet A utnyttjats med 400 MSEK och Facilitet B med 392 MSEK vilket innebär att bolaget har 258 MSEK i outnyttjad revolverande kreditfacilitet. Finansieringsavtalet innehåller två covenanter; koncernens skuldsättningsgrad, beräknad som förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA rullande 12 månader proforma, samt soliditet, beräknad som förhållandet mellan summa eget kapital och totala tillgångar. Skulder till kreditinstitut, maskinlån Koncernens skulder till kreditinstitut avser främst så kallade avbetalningslån vilket är en finanseringsform som kan användas i samband med nyanskaffningar av maskiner. Leasingskulder Koncernens leasingskulder är kopplat till koncernens nyttjanderättstillgångar. ===== SIDA 124 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 124 NOTER - KONCERNEN Övriga långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder avser skulder som uppstått i samband med förvärv av dotterbolag där del av köpeskillingen har reglerats genom ett reverslån, så kallad säljarrevers, samt tilläggsköpeskillingar som uppstått i samband med rörelseförvärv. Under året har en säljarrevers reglerats och det kvarstår en tilläggsköpeskilling som omvärderades i samband med bokslutet 2025-12-31 och som har redovisats som finansiell kostnad i koncernens rapport över totalresultat. Tilläggsköpeskillingen är baserad på förvärvets finansiella resultat 2023-2025 och är värderad baserat på förvärvets finansiella resultat fram till 2025-12-31. Tilläggsköpeskillingen är värderad till 50 % av maximalt utfall. Förändringar i skulder från finansiella aktiviteter Kassaflödespåverkande Ej kassaflödespåverkande 2025-12-31 Ingå- ende balans Amor- tering Upp- tagna lån Trans- ak- tions- kost- nader lån Utbe- tald till- läggs - kö- peskil- ling Ack- umu- lerad ränta Rörel- seför- värv Nya och av- slutade lea- sings- kulder Trans- ak- tions- kost- nader lån Omräk- nings- diffe - rens Öv- rigt** Utgå- ende balans Skulder till kreditinstitut, maskinlån 442,2 -151,2 170,8 - - - - - - -0,9 - 460,9 Skulder till kreditinstitut, övriga 796,3 -0,5 - - - - - - -1,5 -2,3 - 792,1 Leasingskulder 297,8 -122,3 - - - - - 111,8 - -10,2 - 277,1 Övriga långfristiga skulder* 33,4 -32,3 - - -0,5 - - - - - 21,0 21,6 Checkräknings - kredit - - - - - - - - - - - - Summa 1 569,8 -306,3 170,8 - -0,5 - - 111,8 -1,5 -13,5 21,0 1 551,6 * I beloppet ingår även kortfristig del av säljarreverser och tilläggsköpeskillingar vilket redovisas som övriga kortfristiga skulder i koncernens rapport över finansiell ställning. Se not 20 för beloppet per 31 december 2025. ** Övrigt avser omvärdering av tilläggsköpeskilling som har redovisats i koncernens rapport över totalresultat. Kassaflödespåverkande Ej kassaflödespåverkande 2024-12-31 Ingå- ende balans Amor- tering Upp- tagna lån Trans- ak- tions- kost- nader lån Utbe- tald till- läggs - kö- peskil- ling Ack- umu- lerad ränta Rörel- seför- värv Nya och av- slutade lea- sings- kulder Trans- ak- tions- kost- nader lån Omräk- nings- diffe - rens Öv- rigt** Utgå- ende balans Skulder till kreditinstitut, maskinlån 441,6 -148,3 148,8 - - - - - - 0,2 - 442,2 Skulder till kreditinstitut, övriga 704,4 -0,5 90,0 - - - - - 3,1 -0,7 - 796,3 Leasingskulder 365,5 -129,3 - - - - - 65,3 - -3,7 - 297,8 Övriga långfristiga skulder* 148,0 -90,9 - - -10,0 2,4 - - - 1,3 -17,5 33,4 Checkräknings - kredit 22,7 -22,7 - - - - - - - - - - Summa 1 682,2 -391,6 238,8 - -10,0 2,4 - 65,3 3,1 -2,9 -17,5 1 569,8 * I beloppet ingår även kortfristig del av säljarreverser och tilläggsköpeskillingar vilket redovisas som övriga kortfristiga skulder i koncernens rapport över finansiell ställning. Se not 20 för beloppet per 31 december 2024. ** Övrigt avser omvärdering av tilläggsköpeskilling som har redovisats i koncernens rapport över totalresultat. ===== SIDA 125 ===== 125 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 20 Övriga kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Momsskulder 25,5 29,6 Skuld till anställd 12,2 10,0 Övriga kortfristiga skulder 11,3 7,7 Förskott från kund 1,9 5,3 Källskatt och arbetsgivaravgift 42,0 50,7 Säljarrevers och tilläggsköpeskilling 21,6 33,4 Summa 114,6 136,7 Not 21 Upplupna kostnader 2025-12-31 2024-12-31 Lönekostnader 30,2 24,9 Semesterlöneskuld 75,5 76,6 Sociala avgifter 21,3 20,5 Räntekostnader 7,4 5,4 Övriga upplupna kostnader 24,6 26,6 Summa 159,1 154,1 Not 22 Rörelseförvärv Redovisningsprinciper Tilläggsköpeskilling som uppstår i samband med rörelseförvärv redovisas som övriga långfristiga skulder i koncernens rapport över finansiell ställning. Kortfristig del redovisas som övriga kortfristiga skulder i koncernens rapport över finansiell ställning. Viktiga uppskattningar och bedömningar Koncernen utför förvärvsanalyser vid rörelseförvärv där förvärvspriset fördelas på underliggande förvärvade tillgångar och skulder baserat på deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Att fastställa det verkliga värdet involverar antaganden och uppskattningar, vilka kan variera från det faktiska utfallet. Vid fastställandet av det initiala värdet av tilläggsköpeskillingen görs en bedömning av framtida finansiell utveckling för det förvärvade bolaget då tilläggsköpeskillingen baseras på detta. Avstämning av redovisat värde för goodwill Nedan tabell visar årets förändring i det redovisade värdet för goodwill. I det ingående redovisade värdet finns det inga ackumulerade nedskrivningar och inga (inga) nedskrivningar har redovisats under 2025 (2024). 2025-12-31 2024-12-31 Ingående redovisat värde 1 017,8 1 016,7 Rörelseförvärv - - Omräkningsdifferens -15,9 1,0 Utgående redovisat värde 1 001,9 1 017,8 ===== SIDA 126 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 126 NOTER - KONCERNEN Förvärv under 2025 Under 2025 har koncernen inte genomfört några verksamhetsförvärv. Förvärv under 2024 Under 2024 har koncernen inte genomfört några verksamhetsförvärv. Not 23 Eget kapital Redovisningsprinciper Stamaktier klassificeras som aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya stamaktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Erhållen premie för teckningsoptioner som givits ut till marknadsmässigt pris har redovisats som en ökning av balanserade medel i eget kapital då lösen av optioner kommer att ske med egetkapitalinstrument. Aktiekapital I posten aktiekapital ingår det registrerade aktiekapitalet för moderbolaget. Aktiekapitalet utgörs av 57 237 867 (57 237 867) aktier per 31 december 2025. Kvotvärdet på aktierna är 0,01 (0,01) kronor. Se nedan för årets förändring i antalet aktier. 2025-12-31 2024-12-31 Tecknade och betalda aktier, vid årets början 57 237 867 57 237 867 Nyemissioner, inbetalda och registrerade - - Tecknade och betalda aktier, vid årets slut 57 237 867 57 237 867 Innehav av egna aktier Nordisk Bergteknik har inget innehav av egna aktier. ===== SIDA 127 ===== 127 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Övrigt tillskjutet kapital Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. De transaktioner som förekommit är emissioner till överkurs. Beloppet som ingår i övrigt tillskjutet kapital motsvarar således erhållet kapital utöver nominellt belopp av emissionen samt ej registrerat aktiekapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emissionerna har redovisats mot övrigt tillskjutet kapital med tillhörande skatteeffekt. Reserver Reserver avser omräkningsreserv vilket innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av nettoinvestering i en utländsk verksamhet. Tabellen nedan visar en uppdelning av balansposten Reserver samt hur respektive komponent har förändrats under året. Omräknings- differenser Valutakurs- differens på nettoinvestering i utländsk verksamhet Summa reserver Per 1 januari 2024 -8,9 -4,5 -13,4 Omräkningsdifferenser 5,1 - 5,1 Valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet - -2,7 -2,7 Skatt på valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet - 0,6 0,6 Per 31 december 2024 -3,8 -6,6 -10,4 Per 1 januari 2025 -3,8 -6,6 -10,4 Omräkningsdifferenser -22,9 - -22,9 Valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet - -8,5 -8,5 Skatt på valutakursdifferens på nettoinvestering i utländsk verksamhet - 1,8 1,8 Per 31 december 2025 -26,7 -13,4 -40,1 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat I balanserade vinstmedel inklusive årets resultat ingår ackumulerade vinster och förluster i moderbolaget och dess dotterbolag med avdrag för utbetalade utdelningar. Utdelning Under 2025 har utdelning utbetalats med 0,00 SEK/aktie (0,00), totalt 0,0 (0,0) MSEK. Kapitalhantering Styrelsens målsättning är att upprätthålla en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapitalet består av totalt eget kapital. Koncernens mål med kapitalhanteringen är att trygga koncernens fortlevnad för att kunna ge avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaderna. Koncernen bedömer kapitalet utifrån nettoskuld samt soliditet. Styrelsen föreslår utdelning till aktieägarna. Nordisk Bergtekniks utdelningspolicy är att över tid dela ut upp till 40 % av årets nettoresultat. Hänsyn ska tas till koncernens förvärvs- och tillväxtmöjligheter samt finansiella ställning och kassagenerering. ===== SIDA 128 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 128 NOTER - KONCERNEN Not 24 Finansiella risker Övergripande Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker. Koncernen eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Målsättningen med koncernens finansverksamhet är att: • säkerställa att koncernen kan fullgöra sina betal- ningsåtaganden, • hantera finansiella risker, • säkerställa tillgång till erforderlig finansiering, och • optimera koncernens finansnetto. Likviditetsrisk Likviditetsrisken är risken att Nordisk Bergteknik kan få problem att fullgöra sina betalningsskyldigheter till följd av bristande likviditet eller problem att omsätta eller att ta upp nya externa lån. För att säkra tillgången på likviditet ingicks den 27 september 2021 ett finansieringsavtal med Nordea och Swedbank. Finansieringsavtalet förlängdes under 2025 och löper till det tredje kvartalet 2028. Faciliteterna löper med tillämplig IBOR-ränta och en räntemarginal. Räntemarginalen kan komma att justeras uppåt och nedåt i enlighet med en sedvanlig räntetrappa som är kopplad till koncernens skuldsättningsgrad, beräknad som förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA rullande 12 månader proforma. Finansieringsavtalet ger Nordisk Bergteknik tillgång till en lånefacilitet om 400 MSEK (”Facilitet A”) och en revolverande flervalutalånefacilitet om 650 MSEK (”Facilitet B”). Nordisk Bergteknik har även ingått en överenskommelse med nämnda banker som ger möjlighet till ett ytterligare kreditutrymme om 200 MSEK, avsett för framtida investeringar och potentiella förvärv. Finansieringsavtalet innehåller även en möjlig hållbarhetskomponent. Per 31 december 2025 har Facilitet A utnyttjats med 400 MSEK och Facilitet B med 392 MSEK vilket innebär att bolaget har 258 MSEK i outnyttjad revolverande kreditfacilitet. Koncernledningen följer rullande prognoser för koncernens likvida medel baserade på förväntade framtida kassaflöden för att säkerställa att det finns en tillräcklig likviditet i koncernen. Per årsskiftet fanns tillgänglig likviditet enligt nedan. Tillgänglig likviditet 2025-12-31 2024-12-31 Kassa och bank (exklusive spärrade medel) 46,1 103,5 Outnyttjade checkräkningskrediter 254,0 254,0 Summa 300,1 357,5 Löptidsanalys finansiella skulder Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar). Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena. 2025 Totalt <3 mån 3 mån-1 år 1-2 år 2-5 år >5 år Skulder till kreditinstitut, maskinlån 510,5 36,0 103,0 119,3 204,7 47,5 Skulder till kreditinstitut, övriga 921,6 8,2 24,6 32,7 850,9 5,2 Leasingskulder 306,8 30,2 72,9 68,8 102,2 32,7 Övriga långfristiga skulder 0,0 - - - - - Leverantörsskulder 244,5 244,5 0,0 - - - Summa 1 983,4 318,9 200,5 220,8 1 157,7 85,4 2024 Totalt <3 mån 3 mån-1 år 1-2 år 2-5 år >5 år Skulder till kreditinstitut, maskinlån 498,3 35,7 96,6 122,9 196,0 47,1 Skulder till kreditinstitut, övriga 880,5 10,5 31,5 830,6 2,1 5,9 Leasingskulder 325,2 32,5 81,4 81,5 116,1 13,7 Övriga långfristiga skulder 0,3 0,3 0,0 0,0 Leverantörsskulder 245,9 245,9 0,0 - - - Summa 1 950,2 324,8 209,5 1 035,0 314,2 66,7 ===== SIDA 129 ===== 129 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Ränterisk Ränterisk är risken att koncernens kassaflöde eller värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan leda till förändring i verkliga värden och förändringar i kassaflöden. Koncernens finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning i form av banklån och maskinlån (för investeringar i maskiner). Räntebärande skulder exklusive övriga långfristiga skulder uppgick den 31 december 2025 till 1 530,0 (1 536,4) MSEK. Banklånen kopplat till finansieringsavtalet med Nordea och Swedbank uppgick till 785,0 (788,7) MSEK av den räntebärande skulden och löper med tillämplig IBOR-ränta och en räntemarginal. Se nedan för känslighetsanalys gällande ändring av räntenivåer. Känslighetsanalys Om räntenivåerna hade varit 1 procentenhet högre, med oförändrad räntebindning och nettolåneskuld, skulle periodens räntekostnader varit cirka 15,3 (15,2) MSEK högre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som Nordisk Bergteknik var exponerad för 31 december 2025 (31 december 2024) med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Valutarisk Valutarisken utgörs av risken för att verkliga värden och kassaflöden avseende finansiella instrument fluktuerar när värdet på främmande valutor förändras. Koncernen utsätts endast för begränsad valutarisk genom inköp och försäljning internt mellan dotterbolagen. Exponering för extern valutarisk är liten och utgörs av vissa inköp som görs i EUR. Dessa inköp säkras oftast genom valutaterminer. Per balansdagen finns det inga (inga) utestående valutaterminer. Transaktionsexponering Transaktionsexponering uppstår från betalningsflöden i utländsk valuta. Det sker endast begränsade inköp till utländsk valuta. De norska dotterbolagen utför uppdrag i Sverige, och vice versa, vilket medför en transaktionsexponering i bolagen men den är begränsad. Känsligheten i resultatet avseende förändringar i valutakurser är därmed begränsad. Omräkningsexponering Omräkningsexponering uppstår från omräkning av balansposter i utländsk valuta samt vid omräkning av utländska dotterföretags resultaträkningar och balansräkningar till koncernens rapportvaluta som är svenska kronor (SEK), så kallad balansexponering. Det finns en valutarisk vid omräkning av eget kapital från de utländska dotterföretagen. Koncernen valutakurssäkrar inte koncernens omräkningsexponering. Årets omräkningsdifferens i eget kapital uppgick till -31,4 (2,4) MSEK. Kreditrisk Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Kreditrisk hanteras av dotterföretagen med direktiv från koncernledningen. Om kunder eller leverantörer kreditbedömts av oberoende värderare, används dessa bedömningar. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens/leverantörens kreditvärdighet där finansiell ställning, historiska erfarenheter samt andra faktorer beaktas. Per balansdagen görs en individuell genomgång av utestående kundfordringar där särskild hänsyn tas till fordringar som är förfallna, tvistiga eller där det finns indikationer på betalningssvårigheter. Bedömningen baseras på tillgänglig information om kundens betalningsförmåga, pågående dialog med kunden samt kända förändringar i kundens finansiella situation. Vid behov reserveras hela eller delar av fordran baserat på bästa uppskattning av förväntat kassaflöde. Se vidare i not 15 för mer information kring kreditexponering i kundfordringar och kreditförluster. Avtalstillgångar (upparbetat ej fakturerat) innebär en kreditrisk då de representerar en rätt till ersättning från kund för arbete som har utförts men ännu inte fakturerats. Kreditrisken uppstår i perioden fram till dess att fakturering sker och betalning erhålls. Koncernen följer löpande utvecklingen av avtalstillgångar och beaktar motpartens betalningsförmåga vid bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper för förväntade kreditförluster. ===== SIDA 130 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 130 NOTER - KONCERNEN Not 25 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Ställda säkerheter 2025-12-31 2024-12-31 Fastighetsinteckningar 7,6 7,6 Företagsinteckningar 3,6 - Kundfordringar - - Varulager - - Maskiner och inventarier belastade med äganderättsförbehåll 629,5 664,1 Spärrade likvida medel (bundna bankmedel) 12,2 15,0 Summa 652,9 686,7 Eventualförpliktelser 2025-12-31 2024-12-31 Övriga garantier 26,2 25,3 Summa 26,2 25,3 Koncernens ställda säkerheter utgörs främst av maskiner och inventarier som är belastade med äganderättsförbehåll som säkerhet för dotterbolagens lokala finansiering kopplat till maskiner och inventarier. Not 26 Transaktioner med närstående Följande transaktioner har skett med närstående: 2025 2024 Bolag Avser Navigo Invest AB Kostnad för övriga tjänster -0,4 -0,2 Safirab AB IR-tjänster -1,5 -1,5 Oddbjørn Røed AS Konsulttjänster -0,2 -0,5 Summa -2,2 -2,2 Fordringar och skulder vid periodens slut till följd av transaktioner med närstående: 2025-12-31 2024-12-31 Skulder till närstående Navigo Invest AB - leverantörsskuld - 0,2 Safirab AB - leverantörsskuld 0,2 0,2 Summa 0,2 0,4 ===== SIDA 131 ===== 131 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Övriga transaktioner med närstående 2025 Inga övriga väsentliga transaktioner med närstående identifierade. Övriga transaktioner med närstående 2024 Inga övriga väsentliga transaktioner med närstående identifierade. Not 27 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Redovisningsprinciper Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. 2025 2024 Realisationsresultat avyttring av materiella anläggningstillgångar -36,9 -36,7 Övrigt -0,1 - Summa -37,0 -36,7 ===== SIDA 132 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 132 NOTER - KONCERNEN Not 28 Koncernbolag Koncernen hade följande koncernbolag den 31 december 2025: Namn Registrerings- och verksam- hetsland Rörelseseg - ment Kapitalan - del Rösträttsandel Nordisk Anlegg AS Norge Berg Norge 100% 100% Nordisk Fjellsprengning AS Norge Berg Norge 100% 100% Nordisk Fjellsikring AS Norge Berg Norge 100% 100% Visinor Rehab AS Norge Berg Norge 100% 100% Nordisk Bergteknik AS Norge Berg Norge 100% 100% Snemyr Betongsprøyting AS Norge Berg Norge 100% 100% Norrbottens Bergteknik AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Bohus Bergsprängning AB Sverige Berg Sverige 100% 100% S Blomquist Entreprenad AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Prospekteringsteknik i Norrland AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Diamantborrservice i Norr AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Torbjörn Sundh Entreprenad AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Bröderna Anderssons Grus AB Sverige Berg Sverige 100% 100% TSB Borrentreprenad AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Power Mining Sverige AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Power Mining Oy Finland Berg Sverige 100% 100% STH Spår och Entreprenad AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Stentäppans Fastighets AB Sverige Berg Sverige 100% 100% Nordisk Grundteknik AB Sverige Grund Sverige 100% 100% Grundia Fastigheter AB Sverige Grund Sverige 100% 100% BGS Svensson AB Sverige Grund Sverige 100% 100% GeO Pålen AB Sverige Ingår i Övrigt 100% 100% ===== SIDA 133 ===== 133 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 29 Definitioner av alternativa nyckeltal Riktlinjer avseende alternativa nyckeltal för företag med värdepapper noterade på en reglerad marknad inom EU har givits ut av ESMA (The European Securities and Markets Authority). I delårsrapporten refereras till ett antal enligt IFRS icke definierade mått som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera företagets verksamhet. Eftersom inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt är dessa inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag. Dessa finansiella mått ska därför inte ses som en ersättning för mått som definieras enligt IFRS. Nedan beskriver vi de olika enligt IFRS icke definierade mått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS samt hur dessa måtts används. Se not 31 för not över jämförelsestörande poster. För avstämning av alternativa nyckeltal, se hemsidan https://nordiskbergteknik.se/investerare/rapporter- och-presentationer/ Nyckeltal Definition Motivering för användande av mått Organisk tillväxt, % Förändring av nettoomsättning jämfört med samma period föregående år, justerat för valutaomräkningseffekter och förvärv. Förvärv justeras för genom att exkludera nettoomsättning för förvärv under perioden samt inkludera nettoomsättning hela perio - den för de förvärv som har gjorts föregåen - de år och som inte har konsoliderats under hela perioden föregående år. Valutaeffekter beräknas genom att använda den föregåen - de periodens valutakurser för den aktuella perioden Organisk tillväxt underlättar en jämförelse av nettoomsättning över tid, exklusive påverkan från valutaomräkningseffekter och förvärv EBITDA Rörelseresultat (EBIT) exklusive avskriv - ningar Måttet används för att mäta operativ lönsam - het exklusive avskrivningar EBITDA-marginal, % EBITDA dividerat med periodens nettoom - sättning Måttet används för att mäta operativ lön - samhet i förhållande till nettoomsättning exklusive avskrivningar Justerad EBITDA EBITDA justerat för jämförelsestörande poster Justerad EBITDA är ett mått på rörelsere - sultat före avskrivningar och används för att utvärdera den operativa verksamheten. Syf - tet är att visa EBITDA exklusive poster som påverkar jämförbarheten med andra perioder Justerad EBITDA- marginal, % Justerad EBITDA dividerat med periodens nettoomsättning Måttet används för att mäta operativ lön - samhet i förhållande till nettoomsättning exklusive avskrivningar och jämförelsestö - rande poster Rörelseresultat (EBIT) Periodens resultat exklusive skatt, finan - siella kostnader och finansiella intäkter Måttet används för att mäta operativ lönsam - het inklusive avskrivningar EBIT-marginal, % Rörelseresultat (EBIT) dividerat med perio - dens nettoomsättning Måttet används för att mäta operativ lönsam - het i förhållande till nettoomsättningen Justerad EBIT Periodens rörelseresultat (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster Justerad EBIT är ett mått på rörelseresultat inklusive avskrivningar och används för att utvärdera den operativa verksamheten. Syf - tet är att visa rörelseresultat (EBIT) exklusive poster som påverkar jämförbarheten med andra perioder Justerad EBIT- marginal, % Justerad EBIT dividerat med periodens nettoomsättning Måttet används för att mäta operativ lön - samhet i förhållande till nettoomsättning och jämförelsestörande poster Jämförelsestöran - de poster Jämförelsestörande poster är kostnader och intäkter som rapporteras separat på grund av deras karaktär och belopp och som inte anses som normala i den operativa verksamheten. Exempel på jämförelsestö - rande poster är förvärvsrelaterade kostna - der och omstruktureringskostnader Jämförelsestörande poster används av led - ningen för att förklara variationer i historisk lönsamhet. Separat rapportering och spe - cifikation av jämförelsestörande poster gör det möjligt för användarna av den finansiella informationen att förstå och utvärdera jus - teringarna som ledningen gjort när justerad EBIT, justerad EBIT-marginal, %, justerad EBITDA och justerad EBITDA-marginal, % presenteras ===== SIDA 134 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 134 NOTER - KONCERNEN Nyckeltal Definition Motivering för användande av mått Justerat kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten justerat för likviditetspåverkande jämförel - sestörande poster Måttet används för att mäta kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive poster som påverkar jämförbarheten med andra perioder Soliditet, % Justerat eget kapital dividerat på summa tillgångar. Justerat eget kapital beräknas som summa eget kapital hänförligt till mo - derbolagets aktieägare plus lån från ägare. Lån till ägare som uppstått i samband med förvärv av bolag (där tidigare ägare till det förvärvade bolaget blir ägare i Nordisk Bergteknik), så kallade säljarreverser, ingår inte i justerat eget kapital Måttet visar hur stor andel av summa till - gångar som finansieras av aktieägarna med eget kapital. Måttet har inkluderats för att investerare ska kunna skapa sig en bild av koncernens kapitalstruktur Nettoskuld Kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder reducerade med likvida medel, kortfristiga placeringar och övriga lång - fristiga skulder till den del som avser ägar - lån. Lån till ägare som uppstått i samband med förvärv av bolag (där tidigare ägare till det förvärvade bolaget blir ägare i Nord - isk Bergteknik), så kallade säljarreverser, ingår i nettoskulden. Med kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder avses skulder till kreditinstitut, leasingskulder, checkräkningskredit och övriga långfristiga skulder (den del som avser säljarreverser, se tidigare kommentar) Måttet visar koncernens nettoskuld och an - vänds för att visa den totala skuldsättningen i koncernen Nettoskuld/ justerad EBITDA RTM Nettoskuld vid periodens slut dividerat med justerad EBITDA rullande tolv månader Måttet visar koncernens kapitalstruktur Not 30 Resultat per aktie 2025 2024 Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare (MSEK) 28,5 9,6 Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning 57 237 867 57 237 867 Utspädning från teckningsoptioner - - Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning 57 237 867 57 237 867 Resultat per aktie före utspädning (SEK) 0,50 0,17 Resultat per aktie efter utspädning (SEK) 0,50 0,17 ===== SIDA 135 ===== 135 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - KONCERNEN Not 31 Jämförelsestörande poster 2025 2024 Externa förvärvskostnader - -0,1 Omstruktureringskostnader* -9,2 -8,4 Kundförluster** -5,9 -9,1 Summa -15,1 -17,6 * Omstruktureringskostnader består av externa kostnader i samband med fusion/omstrukturering av bolag (-4,8 MSEK ackumulerat och -1,5 MSEK i kvartalet) och kostnad för uppsagd arbetsbefriad personal i samband med fusion/omstrukturering (-4,4 MSEK ackumulerat och -0,8 MSEK i kvartalet). Externa kostnader avser kostnader så som advokatkostnader, kostnader för ny hemsida och logotyp, konsultkostnader, revisorskostnad och kostnader för flytt till nytt affärssystem. ** Kundförluster redovisas som jämförelsestörande, då de delvis har sin grund i den omorganisation som genomfördes under perioden, och har uppkommit under särskilda omständigheter som inte är representativa för den löpande verksamheten. Externa förvärvskostnader, omstruktureringskostnader (exkl. kostnader för uppsagd arbetsbefriad personal) och kundförluster är redovisade i raden Externa kostnader i koncernens rapport över totalresultat. Kostnader för uppsagd arbetsbefriad personal är redovisade i raden Personalkostnader i koncernens rapport över totalresultat. Not 32 Väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång Efter balansdagen har två kunder i Norge försatts i konkurs. Nordisk Bergteknik har utestående kundfordringar hänförliga till dessa kunder om sammanlagt cirka 12,5 MSEK inklusive moms. Det föreligger osäkerhet kring i vilken utsträckning dessa fordringar kommer att kunna regleras, bland annat med hänsyn till pågående konkursförfaranden. Vidare är en del av exponeringen kreditförsäkrad. Den slutliga ekonomiska effekten för bolaget kan därmed i dagsläget inte fastställas med tillräcklig tillförlitlighet. ===== SIDA 136 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 136 FINANSIELLA RAPPORTER - MODERBOLAGET Moderbolagets resultaträkning Belopp i MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 20 37,7 38,9 Övriga rörelseintäkter 0,1 0,0 Totala intäkter 37,7 38,9 Externa kostnader 2,3,20,21 -25,8 -30,7 Personalkostnader 4 -21,3 -17,9 Övriga rörelsekostnader 0,0 0,0 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) -9,4 -9,6 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 9,10 -1,0 -1,2 Rörelseresultat (EBIT) -10,4 -10,8 Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 29,3 39,3 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 -55,9 -72,1 Valutakursdifferenser -4,2 -2,7 Resultat från kortfristiga placeringar 8,2 -5,2 Finansnetto -22,5 -40,7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -32,9 -51,5 Bokslutsdispositioner 7 66,3 39,4 Skatt 8 -7,7 -3,8 Årets resultat 25,7 -15,8 Årets totalresultat överensstämmer med årets resultat ===== SIDA 137 ===== 137 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER - MODERBOLAGET Moderbolagets rapport över finansiell ställning Belopp i MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Övriga immateriella tillgångar 9 1,6 2,3 Materiella anläggningstillgångar 10 0,7 0,3 Andelar i koncernföretag 11 1 402,6 1 381,5 Fordringar hos koncernföretag 12 221,1 264,7 Summa anläggningstillgångar 1 625,9 1 648,9 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 12 537,7 484,8 Övriga kortfristiga fordringar 0,7 2,7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäk - ter 1,7 1,1 Kortfristiga placeringar 12,6 4,4 Kassa och bank 13 45,5 99,4 Summa omsättningstillgångar 598,2 592,4 SUMMA TILLGÅNGAR 2 224,2 2 241,3 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 18 Aktiekapital 0,6 0,6 Reservfond 0,4 0,4 Summa bundet eget kapital 1,0 1,0 Balanserade vinstmedel 1 007,3 1 007,3 Överkursfond 4,3 20,1 Årets resultat 25,7 -15,8 Summa fritt eget kapital 1 037,3 1 011,6 Summa eget kapital 1 038,4 1 012,6 Avsättningar Övriga avsättningar 14,15 21,6 1,1 Summa avsättningar 21,6 1,1 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut, övriga 15 785,0 788,7 Övriga långfristiga skulder 15 - - Summa långfristiga skulder 785,0 788,7 Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 13 - - Leverantörsskulder 2,4 3,9 Skulder till koncernföretag 12 354,9 392,7 Aktuella skatteskulder 5,5 - Övriga kortfristiga skulder 16 1,1 33,5 Upplupna kostnader och förutbetalda intäk - ter 17 15,2 8,8 Summa kortfristiga skulder 379,2 438,9 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 224,2 2 241,3 ===== SIDA 138 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 138 FINANSIELLA RAPPORTER - MODERBOLAGET Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Belopp i MSEK Aktiekapital Reservfond Balanserade vinstmedel Överkurs- fond Periodens resultat Summa eget kapital Ingående eget kapital per 1 januari 2024 0,6 0,4 1,4 1 007,3 18,7 1 028,5 Omföring enligt stämmobeslut 18,7 -18,7 - Årets resultat -15,8 -15,8 Utgående eget kapital per 31 december 2024 0,6 0,4 20,1 1 007,3 -15,8 1 012,6 Ingående eget kapital per 1 januari 2025 0,6 0,4 20,1 1 007,3 -15,8 1 012,6 Omföring enligt stämmobeslut -15,8 15,8 - Årets resultat 25,7 25,7 Utgående eget kapital per 31 december 2025 0,6 0,4 4,3 1 007,3 25,7 1 038,4 ===== SIDA 139 ===== 139 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER - MODERBOLAGET Moderbolagets rapport över kassaflöden Belopp i MSEK Not 2025 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat (EBIT) -10,4 -10,8 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: - Avskrivningar 1,0 1,2 Erhållen ränta 19,1 27,9 Betald ränta -55,0 -76,5 Betalda inkomstskatter -2,2 -22,9 Övriga finansiella poster -2,2 0,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -49,6 -80,3 Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av rörelsefordringar -13,2 13,3 Ökning/minskning av rörelseskulder -100,6 12,8 Summa förändring av rörelsekapital -113,8 26,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten -163,4 -54,2 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -0,7 - Amortering från koncernföretag 28,7 49,0 Upptagna lån från koncernföretag 49,5 - Kassaflöde från investeringsverksamheten 77,5 49,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagna lån - 90,0 Amortering av övriga långfristiga skulder -29,2 -79,7 Amortering av avsättningar -0,5 -10,0 Förändring av checkräkningskredit 0,0 -20,5 Erhållna koncernbidrag 61,8 56,4 Lämnade koncernbidrag - -28,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 32,0 8,1 Årets kassaflöde -53,9 2,9 Minskning/ökning av likvida medel Likvida medel vid årets början 99,4 96,5 Likvida medel vid året slut 45,5 99,4 ===== SIDA 140 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 140 NOTER - MODERBOLAGET Not 1 Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tilllämpa IFRS Accounting Standards så som de har antagits av EU så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från IFRS Accounting Standards och tillägg som ska eller kan göras. Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredovisningen 2025. Uppställningsform Moderbolagets resultaträkning och rapport över finansiell ställning är presenterade enligt årsredovisningslagens uppställningsform. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, avser främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. Andelar i koncernföretag Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tilläggsköpeskillingar. När det finns en indikation på att andelar i koncernföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten ”Resultat från andelar i koncernföretag” i resultaträkningen. Finansiella instrument IFRS 9 tillämpas ej i moderbolaget och finansiella instrument värderas till anskaffningsvärde. Inom efterföljande perioder kommer finansiella tillgångar som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt att redovisas i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Dock måste moderbolaget tillämpa nedskrivningsreglerna i IFRS 9 och vid varje balansdag bedömer moderbolaget om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning för räntebärande finansiella tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Nedskrivningsbeloppet för övriga finansiella anläggningstillgångar fastställs som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden. Leasing Samtliga leasingavtal där moderbolaget är leasetagare redovisas i enlighet med undantaget till IFRS16 i RFR 2, vilket betyder att nyttjanderätter och leasingskulder inte redovisas i balansräkningen. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden Bokslutsdispositioner Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i moderbolagets resultaträkning. Viktiga bedömningar och osäkerheter Värdering av andelar i koncernföretag är ett område som omfattar bedömning och/eller osäkerheter för moderbolaget, utöver de tillämpliga viktiga redovisningsprinciper och osäkerhetsfaktorer vid uppskattade värden som presenteras för koncernen. Nya redovisningsprinciper för 2025 Ett flertal ändringar av befintliga standarder har publicerats och träder i kraft 2025 och senare. Inga av dessa har en väsentlig påverkan på moderbolagets finansiella rapporter. Not 2 Ersättning till revisorer 2025 2024 KPMG Revisionsuppdraget 0,6 0,6 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0,8 0,2 Övriga tjänster 0,1 0,1 Summa 1,5 0,9 ===== SIDA 141 ===== 141 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - MODERBOLAGET Not 3 Leasing Moderbolaget har leasingavtal, primärt för hyra av lokaler samt leasing av bilar. Årets leasingkostnader och framtida minimiåtaganden beträffande dessa avtal framgår av följande sammanställning: 2025 2024 Årets leasingkostnader 2,4 2,0 Framtida minimiåtaganden 2025 2024 2025 - - 2026 2,2 2,3 2027 2,2 2,1 2028 inkl. avgifter t.om. kontraktstidens slut 4,5 4,5 Summa 9,0 8,9 Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Medelantalet anställda 2025 2024 Antal anställda Varav män Antal anställda Varav män Sverige 7 3 6 4 Personalkostnader I moderbolaget finns endast avgiftsbestämda pensionskostnader. Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,9 (0,9) MSEK moderbolagets styrelse och VD. 2025 2024 Löner och ersätt- ningar Övriga sociala kostna- der Pensions- kostna- der Övriga personal- kostna- der Summa personal- kostna- der Löner och ersätt- ningar Övriga sociala kostna- der Pensions- kostna- der Övriga personal- kostna- der Summa personal- kostna- der Sverige 13,3 4,3 2,6 1,0 21,3 11,4 3,6 2,3 0,1 17,4 Löner och ersättningar och pensionskostnader fördelat på styrelse och VD samt övriga anställda 2025 2024 Löner och ersättningar Varav rörlig ersättning och dylikt Pensionskost- nader Löner och ersättningar Varav rörlig ersättning och dylikt Pensionskost- nader Styrelsen i moderbolaget 2,4 - - 2,0 - - VD och övriga ledande befattningshavare 7,3 0,5 2,1 5,7 0,1 1,6 Övriga anställda 3,1 0,1 0,4 3,6 0,0 0,6 Summa 12,7 0,6 2,6 11,3 0,1 2,2 Löner och ersättningar fördelat per styrelseledamot, VD och övriga ledande befattningshavare För vidare information, se not 6 i koncernen. ===== SIDA 142 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 142 NOTER - MODERBOLAGET Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Ränteintäkter, externa 0,6 1,3 Ränteintäkter från koncernföretag 28,7 38,1 Summa 29,3 39,3 Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter 2025 2024 Räntekostnader på skulder till kreditinstitiut -47,3 -53,8 Räntekostnader på övriga långfristiga skulder -0,1 -3,8 Räntekostnader till koncernföretag -4,8 -8,2 Övriga finansiella kostnader -3,6 -6,2 Summa -55,9 -72,1 Not 7 Bokslutsdispositioner 2025 2024 Erhållna koncernbidrag 84,5 97,5 Lämnade koncernbidrag -18,2 -58,1 Summa 66,3 39,4 ===== SIDA 143 ===== 143 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - MODERBOLAGET Not 8 Skatter Redovisade i moderbolagets resultaträkning 2025 2024 Aktuell skatt Inkomstskatt för perioden -7,7 -3,8 Summa aktuell skattekostnad -7,7 -3,8 Uppskjuten skatt Temporära skillnader - - Summa uppskjuten skattekostnad - - Total redovisad skatt på årets resultat -7,7 -5,8 Moderbolaget skattekostnad för året uppgick till -7,7 (-3,8) MSEK eller 23,2 (31,3) % av resultat före skatt. Avstämning av verklig skatt Skillnaden mellan redovisad och förväntad skattekostnad förklaras nedan. Den förväntade skattekostnaden är beräknad utifrån resultat före skatt för moderbolaget multiplicerat med skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget vilket är 20,6 % för 2025 och 20,6 % för 2024. 2025 2025 (%) 2024 2024 (%) Resultat före skatt 33,4 -12,1 Förväntad skattekostnad -6,9 20,6% 2,5 20,6% Ej skattepliktiga intäkter 1,7 -5,1% - - Ej avdragsgilla kostnader -0,2 0,6% -1,3 -11,2% Avdrag för tidigare års ej avdragsgilla räntekostna- der enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna - - - - Ej avdragsgilla räntekostnader enligt ränteavdrags - begränsningsreglerna -2,2 6,4% -4,9 -40,8% Justering av skatt hänförligt till tidigare perioder -0,2 0,5% Total redovisad skatt på årets resultat -7,7 23,1% -3,8 -31,3% Underskottsavdrag Vid årets utgång hade moderbolaget totala skattemässiga underskottsavdrag på 3,7 (3,7) MSEK. Ingen uppskjuten skattefordran har redovisats relaterat till de skattemässiga underskottsavdragen. Motiveringen till att inte aktivera uppskjuten skattefordran kopplat till underskottsavdragen är att de underskott som finns är för närvarande koncernbidragsspärrade. Förfallotiden för samtliga underskottsavdrag framgår av tabellen. Förfallostruktur underskottsavdrag 2025-12-31 2024-12-31 Obegränsad livslängd 3,7 3,7 Summa 3,7 3,7 ===== SIDA 144 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 144 NOTER - MODERBOLAGET Not 9 Övriga immateriella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 5,0 5,0 Årets anskaffningar 0,0 0,0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5,0 5,0 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -2,7 -1,6 Årets avskrivningar -0,7 -1,1 Utgående ackumulerade avskrivningar -3,4 -2,7 Utgående redovisat värde 1,6 2,3 Not 10 Materiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 0,5 0,5 Årets anskaffningar 0,7 - Utgående ackumulerade anskaffningsvär - den 1,3 0,5 Ackumulerade avskrivningar Ingående avskrivningar -0,2 -0,1 Årets avskrivningar -0,3 -0,1 Utgående ackumulerade avskrivningar -0,5 -0,2 Utgående redovisat värde 0,7 0,3 Not 11 Andelar i koncernföretag 2025-12-31 2024-12-31 Värde vid periodens början 1 381,5 1 260,9 Förvärv av dotterbolag 0,0 168,2 Avyttring dotterbolag 0,0 -168,2 Fusion av dotterföretag 0,0 -11,9 Aktieägartillskott till dotterbolag 0,0 150,0 Justering tilläggsköpeskilling 21,0 -17,5 Värde vid periodens slut 1 402,6 1 381,5 ===== SIDA 145 ===== 145 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - MODERBOLAGET Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag per 31 december 2025 Organisations - nummer Säte Antal andelar Kapita- landel & röst- rättsan- del Redovisat värde 2025-12-31 Redovisat värde 2024-12-31 Norrbottens Bergteknik AB 556428-9063 Älvsbyn, Sverige 1 000 100% 56,0 74,5 Nordisk Grundteknik AB 556650-7496 Göteborg, Sverige 4 000 100% 619,5 489,6 Prospekteringsteknik i Norrland AB 556564-9000 Luleå, Sverige 3 200 100% 76,3 57,8 GeO Pålen AB 556775-0814 Göteborg, Sverige 7 950 100% - - Nordisk Bergteknik AS 926828673 Sandefjord, Norge 30 100% 149,2 149,2 S Blomquist Entreprenad AB 556319-1195 Vara, Sverige 1 000 100% 27,2 27,2 Grundia AB 556802-3401 Lerum, Sverige 1 000 100% - 103,2 BGS Svensson AB 556750-5853 Sotenäs, Sverige 1 000 100% 88,4 88,4 Torbjörn Sundh Entreprenad AB 556388-0904 Umeå, Sverige 1 000 100% 138,9 138,9 Bröderna Anderssons Grus AB 556476-4396 Skellefteå, Sverige 10 500 100% 60,3 60,3 TSB Borrentreprenad AB 556448-1215 Sollefteå, Sverige 2 000 100% 16,1 16,1 Berg & Betongförstärkning Jarl-Eric Majqvist AB 556771-3242 Kungsbacka, Sverige 1 000 100% - 26,7 Power Mining Oy 2661858-9 Kajana, Finland 200 000 100% 158,8 137,2 STH Spår och Entreprenad AB 559025-8199 Stockholm, Sverige 650 100% 11,9 12,5 Stentäppans Fastighets AB 559131-4322 Stockholm, Sverige 500 100% 0,0 0,0 Totalt redovisat värde dotter- bolag 1 402,6 1 381,5 För information kring indirekt ägda dotterbolag, se not 28 för koncernen. Nedskrivningsprövning För att säkerställa att det inte finns någon risk för nedskrivningsbehov testas det bokförda värdet på aktier i dotterbolagen genom att jämföras med substansvärdet (det egna kapitalet) i dotterbolagen per balansdagen. I de fall substansvärdet understiger det bokförda värdet genomförs ett nedskrivningstest. Årets nedskrivningstest av bokfört värde på aktier i dotterbolag har inte resulterat i någon nedskrivning. Not 12 Fordringar och skulder koncernföretag Långfristiga fordringar hos koncernföretag Avser långfristiga fordringar på koncernföretag. Del av fordringarna är i NOK och därmed uppstår valutaomräkningsdifferenser. Nedan visas årets förändring. 2025-12-31 2024-12-31 Värde vid periodens början 264,7 450,9 Omräkningsdifferens -8,5 -2,7 Amortering från koncernföretag -35,1 -49,0 Omvandling aktieägartillskott - -150,0 Fusion - 15,5 Värde vid periodens slut 221,1 264,7 ===== SIDA 146 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 146 NOTER - MODERBOLAGET Kortfristiga fordringar hos koncernföretag Avser kortfristiga fordringar på dotterbolag och fordringar på dotterbolag kopplat till koncernkontostruktur. Se specifikation nedan. 2025-12-31 2024-12-31 Korfristiga fordringar på dotterbolag 229,3 209,2 Fordringar på dotterbolag, koncernkonto 308,3 275,6 Summa 537,7 484,8 Kortfristiga skulder till koncernföretag Avser kortfristiga skulder till dotterbolag och skulder till dotterbolag kopplat till koncernkontostruktur. Se specifikation nedan. 2025-12-31 2024-12-31 Korfristiga skulder till dotterbolag 108,9 51,9 Skulder till dotterbolag, koncernkonto 246,0 340,7 Summa 354,9 392,7 Not 13 Kassa och bank och checkräkningskredit Bolagets kassa och bank består av tillgängliga medel som inte är spärrade. Bolaget har en checkräkningskredit uppgående till 254 MSEK (254 MSEK). Per 31 december 2025 är checkräkningskrediten utnyttjad med 0,0 MSEK (0,0). Not 14 Övriga avsättningar Övriga avsättningar avser tilläggsköpeskillingar hänförliga till tidigare genomförda rörelseförvärv. Under året har en tidigare tilläggsköpeskilling reglerats. Per den 31 december 2025 kvarstår en tilläggsköpeskilling. En uppdaterad bedömning av det förväntade utfallet har genomförts per balansdagen, vilket har medfört en justering av redovisat belopp. Justeringen har redovisats mot andelar i koncernföretag. Tilläggsköpeskillingen är baserad på det förvärvade bolagets finansiella resultat för perioden 2023–2025 och har värderats utifrån uppnått resultat till och med den 31 december 2025. Per balansdagen är tilläggsköpeskillingen värderad till 50 procent av maximalt utfall. 2025-12-31 2024-12-31 Värde vid periodens början 1,1 27,4 Ny tilläggsköpeskilling - - Utbetalning/reglering tilläggsköpeskilling -0,5 -10,0 Justering tilläggsköpeskilling 21,0 -17,5 Ökning under året av diskonterade belopp - 0,8 Omräkningsdifferens - 0,4 Värde vid periodens slut 21,6 1,1 ===== SIDA 147 ===== 147 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - MODERBOLAGET Not 15 Finansiella skulder Förfallostruktur finansiella skulder 2025-12-31 Övriga av- sättningar Skulder till kreditinsti - tut, övriga Övriga långfristiga skulder Summa Förfaller mindre än 3 månader från balansdagen - - - - Förfaller mellan 3 månader och 1 år från balansdagen - - - - Förfaller mellan 1 - 2 år från balansdagen 21,6 - - 21,6 Förfaller mellan 2 - 5 år från balansdagen - 785,0 - 785,0 Förfaller mer än 5 år från balansdagen - - - - Summa 21,6 785,0 - 806,6 2024-12-31 Övriga av- sättningar Skulder till kreditinsti - tut, övriga Övriga långfristiga skulder Summa Förfaller mindre än 3 månader från balansdagen - - - - Förfaller mellan 3 månader och 1 år från balansdagen 1,1 - - 1,1 Förfaller mellan 1 - 2 år från balansdagen - 788,7 - 788,7 Förfaller mellan 2 - 5 år från balansdagen - - - - Förfaller mer än 5 år från balansdagen - - - - Summa 1,1 788,7 - 789,7 Upplåning Skulder till kreditinstitut, övriga Den 27 september 2021 ingick Nordisk Bergteknik AB samt vissa direkta och indirekta dotterbolag ett finansieringsavtal med Nordea och Swedbank. Finansieringsavtalet förlängdes under 2025 och löper till det tredje kvartalet 2028. Faciliteterna löper med tillämplig IBOR-ränta och en räntemarginal. Räntemarginalen kan komma att justeras uppåt och nedåt i enlighet med en sedvanlig räntetrappa som är kopplad till koncernens skuldsättningsgrad, beräknad som förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA rullande 12 månader proforma. Finansieringsavtalet ger Nordisk Bergteknik tillgång till en lånefacilitet om 400 MSEK (”Facilitet A”) och en revolverande flervalutalånefacilitet om 650 MSEK (”Facilitet B”). Nordisk Bergteknik har även ingått en överenskommelse med nämnda banker som ger möjlighet till ett ytterligare kreditutrymme om 200 MSEK, avsett för framtida investeringar och potentiella förvärv. Finansieringsavtalet innehåller även en möjlig hållbarhetskomponent. Per 31 december 2025 har Facilitet A utnyttjats med 400 MSEK och Facilitet B med 392 MSEK vilket innebär att bolaget har 258 MSEK i outnyttjad revolverande kreditfacilitet. Finansieringsavtalet innehåller två covenanter; koncernens skuldsättningsgrad, beräknad som förhållandet mellan nettoskuld och justerad EBITDA rullande 12 månader proforma, samt soliditet, beräknad som förhållandet mellan summa eget kapital och totala tillgångar. Övriga avsättningar Övriga avsättningar avser villkorade tilläggsköpeskillingar som uppstått i samband med förvärv av bolag. Se mer information i not 14. Övriga långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder avser skulder som uppstått i samband med förvärv av bolag där del av köpeskillingen har reglerats genom en så kallad säljarrevers. Kortfristig del av säljarreverserna redovisas i balansräkningen som övriga kortfristiga skulder. Per 2025-12-31 finns inga kvarstående säljarreverser. ===== SIDA 148 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 148 NOTER - MODERBOLAGET Not 16 Övriga kortfristiga skulder 2025-12-31 2024-12-31 Momsskulder 0,6 0,6 Säljarrevers 0,0 32,3 Källskatt och arbetsgivaravgift 0,6 0,5 Summa 1,2 33,5 Not 17 Upplupna kostnader 2025-12-31 2024-12-31 Semesterlöneskuld 2,0 1,4 Lönekostnader 3,7 1,1 Sociala avgifter 1,1 0,7 Räntekostnader 7,0 5,1 Övriga upplupna kostnader 1,3 0,6 Summa 15,2 8,8 Not 18 Eget kapital Aktiekapital Aktiekapitalet i moderbolaget utgörs av 57 237 867 (57 237 867) aktier per 31 december 2025. Kvotvärdet på aktierna är 0,01 (0,01) kronor. Totalt antal aktier uppgår till 57 237 867 (57 237 867) st. Se nedan för årets förändring i antalet aktier. 2025-12-31 2024-12-31 Tecknade och betalda aktier, vid årets början 57 237 867 57 237 867 Nyemissioner, inbetalda och registrerade - - Tecknade och betalda aktier, vid årets slut 57 237 867 57 237 867 Överkursfond Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna. De transaktioner som förekommit är emissioner till överkurs. Beloppet som ingår i övrigt tillskjutet kapital motsvarar således erhållet kapital utöver nominellt belopp av emissionen. Balanserade vinstmedel och årets resultat I balanserade vinstmedel och årets resultat ingår ackumulerade vinster och förluster i moderbolaget med avdrag för utbetalade utdelningar. ===== SIDA 149 ===== 149 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 NOTER - MODERBOLAGET Not 19 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Ställda säkerheter Bolaget har sen 2021 ett finansieringsavtal med Nordea och Swedbank. I bankfinansieringen finns inga ställda säkerheter. Eventualförpliktelser 2025-12-31 2024-12-31 Borgen för dotterbolag - 3,1 Summa - 3,1 Not 20 Transaktioner med koncernföretag Moderbolagets nettoomsättning utgörs i all väsentlighet av management fee som faktureras ut till dotterbolagen. Av moderbolagets nettoomsättning om 37,7 (38,9) MSEK är 37,7 (38,9) MSEK koncernintern. Under året har tjänster köpts in från dotterbolag, totala kostnader uppgår till 3,2 (3,8) MSEK. Not 21 Transaktioner med närstående Följande transaktioner har skett med närstående: 2025 2024 Bolag Avser Navigo Invest AB Övriga tjänster -0,4 -0,2 Safirab AB IR-tjänster -1,5 -1,5 Oddbjørn Røed AS Konsulttjänster -0,2 - Summa -2,2 -1,7 Fordringar och skulder vid periodens slut till följd av transaktioner med närstående: 2025-12-31 2024-12-31 Skulder till närstående Navigo Invest AB - leverantörsskuld 0,0 0,2 Safirab AB - leverantörsskuld 0,2 0,2 Summa 0,2 0,4 Övriga transaktioner med närstående 2025 Inga övriga väsentliga transaktioner med närstående identifierade. Övriga transaktioner med närstående 2024 Inga övriga väsentliga transaktioner med närstående identifierade. ===== SIDA 150 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 150 NOTER - MODERBOLAGET Not 22 Förslag till resultatdisposition Resultatdisposition moderbolaget (SEK) 2025 2024 Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: Balanserade vinstmedel 4 294 724 20 144 194 Överkursfond 1 007 327 154 1 007 327 154 Årets resultat 25 718 951 -15 849 470 Summa 1 037 340 829 1 011 621 878 Disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 1 037 340 829 1 011 621 878 Summa 1 037 340 829 1 011 621 878 Not 23 Väsentliga händelser efter rapportperiodens utgång Inga väsentliga händelser har skett efter rapportperiodens utgång. ===== SIDA 151 ===== Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman för fastställelse. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet IFRS redovisningsstandarder antagna av EU samt att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med antagna standarder (ESRS) för hållbarhetsrapportering och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen har beslutats 2026-03-24. Göteborg den 25 mars 2026 Nordisk Bergteknik AB (publ) Styrelsen Mats O. Paulsson Göran Näsholm Marie Osberg Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Monika Gutén Magnus Trollius Oscar Rolfsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Tom Olander Andreas Christoffersson Styrelseledamot Verkställande direktör Vår revisionsberättelse är avgiven den 25 mars 2026 KPMG AB Daniel Haglund Auktoriserad revisor 151 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ÅRSREDOVISNING ===== SIDA 152 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 152 ===== SIDA 153 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Nordisk Bergteknik AB (publ), org. nr 559059-2506 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Nordisk Bergteknik AB (publ) för år 2025. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 45-53 och 96-152 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Redovisning av pågående projekt Se not 2 samt 3 och redovisningsprinciper på sidorna 100-101 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Intäkter för 2022 i koncernen uppgick till 3 401,8 MSEK (1 917,6 MSEK för 2021). En väsentlig del av koncernens intäkter består av pågående projekt. Koncernen redovisar pågående entreprenaduppdrag över tid, vilket innebär att intäkter och kostnader redovisas i takt med att projekten genomförs. Intäkter och resultat redovisas i förhållande till upparbetningsgrad baserat på nedlagda kostnader per balansdagen i förhållande till bedömda totala kostnader vid projektets färdigställande. Befarade förluster ska kostnadföras, så snart de är kända. Redovisning av pågående projekt bygger därmed på bedömningar om den totala projektkostnaden och projektintäkten vid det efterföljande färdigställandet. Härtill kan förändring i bedömningen under projektens genomförande ge upphov till väsentlig påverkan på redovisade intäkter och resultat. Projekt-prognoserna utvärderas regelbundet och justeras vid behov. Ändrings-och tilläggsarbeten samt krav beaktas när koncernen bedömer det troligt att beloppet kommer att erhållas från beställaren och när beloppet kan mätas tillförlitligt. Mot bakgrund av ovanstående finns det ett mått av bedömningar som är av stor betydelse för redovisningen av intäkter och resultat. Dessa bedömningar avser att uppskatta intäkter samt att bedöma oförutsebara kostnader. 153 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 154 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 154 REVISIONSBERÄTTELSE Hur området har beaktats i revisionen Vi har informerat oss om och utvärderat ledningens process för genomgång av projekt på löpande räkning samt fast pris. Detta har inkluderat processen för att identifiera förlustprojekt samt processen för att bedöma intäkter och kostnader (inklusive bedömning av ändrings- och tilläggsarbeten). Vi har därigenom fått en förståelse för de projekt som ingått i vårt stickprov. Vi har gjort ett urval av kontrakt för att utvärdera och bedöma de mest väsentliga områdena. Vi har bland annat: • Bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det slutliga utfallet för projekten och även hållit dis- kussioner med bolagets ledning avseende utfallet. • Bedömt huruvida risker och möjligheter i projekten har speglats på ett balanserat sätt i projektvärde- ringarna. • Bedömt förlustkontrakt och om förlustriskreserver reflekterar riskerna i projektet samt utmanat och gått igenom ledningens överväganden avseende dessa bedömningar. • Vi har granskat lämnade notupplysningar i årsredo- visningen. • bedömt granskning av värdering kundfordringar och bedömning av väsentliga reserveringar i dotterbo- lagen. Projekt där särskilt komplexa områden har identifierats har diskuterats med ledningen utifrån prognostiserade intäkter och bedömda slutliga kostnader. Vi har vidare utvärderat rapporter från koncernens juridiska experter avseende tvister samt bedömt om och hur dessa beaktats i projektprognoserna Värdering av goodwill samt aktier i dotterbolag Se not 11 och redovisningsprinciper på sidorna 100- 101 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Goodwill ska årligen bli föremål för minst en så kallad nedskrivningsprövning vilken innehåller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar från ledningen av koncernen. En nedskrivningsprövning måste upprättas för var och en av de kassagenererande enheterna, vilket för koncernen sammanfaller med dess tre affärsområden vilken goodwillen också är fördelad på. Prövningen ska enligt gällande regelverk genomföras enligt en viss teknik där ledningen måste göra framtidsbedömningar om verksam-hetens både interna och externa förutsättningar och planer. Exempel på bedömningar är uppskattningar rörande intäkter och intjäningsförmåga som kräver antaganden om hur bolaget och marknaden kommer utvecklas i framtiden. Ett annat viktigt antagande är vilken diskonteringsränta som bör användas för att nuvärdeberäkna framtida bedömda kassaflöden. Via förvärv äger moderbolaget andelar i koncernföretag till värden som är en betydande del av dess totala tillgångar. Beräkningsförutsättningarna och utmaningarna är likartade med beskrivningarna ovan avseende goodwill. Hur området har beaktats i revisionen Vi har kontrollerat koncernens nedskrivningsprövningar för att bedöma huruvida de är genomförda i enlighet med gällande regelverk. Vidare har vi bedömt rimligheten i prognosticerade kassaflöden samt den antagna diskonteringsräntan och tillväxttakten samt de antaganden som ligger till grund för dessa. Vi har även testat bolagets uppskattningar av tillväxttakten genom att jämföra det faktiska utfallet med prognoser från tidigare perioder i syfte att utvärdera bolagets precisionsförmåga. Vi har involverat våra egna värderingsspecialister i revisionsteamet för att på så sätt säkerställa erfarenhet och kompetens inom området, färmst vad gäller antaganden med koppling till externa marknader och konkurrenter. Vi har testat att bolagets beräkningar är matematiskt korrekt utförda, samt tillämpat professionell bedömning i vårt arbete vid utvärderingen av prognoserna genom att testa hur förändrade nyckelantaganden påverkar utfallet i nedskrivningsprövningen via känslighetsanalyser. Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysningarna i årsredo-visningen och bedömt om de överensstämmer med de antaganden som ledningen har tillämpat i sin nedskrivningsprövning samt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå gjorda bedömningar. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-44, 54-95, samt 160- 162. Den andra informationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. ===== SIDA 155 ===== 155 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 REVISIONSBERÄTTELSE Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredo- visningen, vare sig dessa beror på oegentligheter el- ler misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revi- sionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felak- tighet som beror på misstag, eftersom oegentlighe- ter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinci- per som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovis- ningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisions- bevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsbe- rättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningar- na i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsät- ta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och hän- delserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisions- bevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncern- redovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen ===== SIDA 156 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 156 REVISIONSBERÄTTELSE som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Nordisk Bergteknik AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättnings- skyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebo- lagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsord- ningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns granskning av Esef-rapporten ===== SIDA 157 ===== 157 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 REVISIONSBERÄTTELSE Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Nordisk Bergteknik AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Nordisk Bergteknik AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta Esef- rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings¬åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. KPMG AB, Box 11908, 404 39 , Göteborg, utsågs till Nordisk Bergteknik AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 15 maj 2025. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2020. Göteborg den 25 mars 2026 KPMG AB Daniel Haglund Auktoriserad revisor ===== SIDA 158 ===== NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 158 REVISIONSBERÄTTELSE Revisorns granskningsberättelse över Nordisk Bergteknik AB:s (publ) hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Nordisk Bergteknik AB (publ), org. nr 559059-2506 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Nordisk Bergteknik AB (företaget) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 54-94 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrap - porten, och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övriga upplysningar Hållbarhetsinformationen för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för en översiktlig granskning i enlighet med RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten och granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2025 har därmed inte utförts i enlighet med denna rekommendation. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 4-41, 45-53, 96-151, 160. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av min vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. ===== SIDA 159 ===== 159 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 REVISIONSBERÄTTELSE Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att revisionsföretaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Nordisk Bergteknik AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vid genomförandet av vår översiktliga granskning avseende hållbarbetsrapporten har vi genomfört, men var inte begränsade, till följande: • Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för företagets rapporterings- och konsoliderings - processer, inklusive företagets interna kontrollmiljö och informationssystem, som är relevanta för upp - rättandet av information i hållbarhetsrapporten; • Utvärderat om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genom - fört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrap - porten också ingår; • Utvärderat om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomfört förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrap - porten; • Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verk - samheter som omfattas av EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhets - rapporten; • Utfört substansgranskningsåtgärder genom stick - provstestning på utvalda upplysningar i hållbar- hetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi; • Där tillämpbart, jämfört upplysningar i hållbar - hetsrapporten med motsvarande upplysningar i de finansiella rapporterna. Inneboende begränsningar i upprättandet av hållbarhetsrapporten Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Nordisk Bergteknik AB förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Nordisk Bergteknik AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Göteborg den 25 mars 2026 KPMG AB Daniel Haglund Auktoriserad revisor ===== SIDA 160 ===== Kontaktuppgifter Finansiell kalender Delårsrapport januari-mars 2026 5 maj, 2026 Årsstämma 7 maj, 2026 Delårsrapport januari-juni 2026 17 juli, 2026 Delårsrapport januari-september 2026 4 november, 2026 Nordisk Bergteknik AB (publ) Östra Hamngatan 52 411 08 Göteborg Org.nr: 559059-2506 Tel: 010-350 09 00 www.nordiskbergteknik.se Norrbottens Bergteknik AB Löpevägen 16 906 20 Umeå Org.nr: 556428-9063 Tel: 0929-109 10 www.bergteknik.se Nordisk Grundteknik AB Signalgatan 16 442 40 Kungälv Org.nr: 556650-7496 Tel: 0303-24 52 50 www.ngtek.se Bohus Bergsprängning AB Hajums industriområde 3 455 41 Hedekas Org.nr: 556400-7788 Tel: 0524-300 20 www.bohusberg.se NGT Anlegg AS Mjåvannsvegen 285 4628 Kristiansand, Norge Norskt org.nr: 961865972 Tel: +47 960 04 040 www.fjellsprenging.no Nordisk Fjellsprengning AS Nordre Kullerød 6 3241 Sandefjord, Norge Norskt org.nr: 952960326 Tel: +47 33 48 95 50 www.nordiskfjellsprengning.no Nordisk Fjellsikring AS Karen Sogns vei 49 3275 Svarstad, Norge Norskt org.nr: 893517952 Tel: +47 400 03 780 www.nordisk-fjellsikring.no Visinor Rehab AS Vassdalsveien 17 / Pb 23 8530 Bjerkvik, Norge Norskt org.nr: 992910976 Tel: +47 800 43 500 www.visinor.no Snemyr Betongsprøyting AS Topdalsveien 23 4635 Kristiansand, Norge Norskt org. nr: 946201677 Tel: +47 380 29000 www.snemyr.no S Blomquist Entreprenad AB Agnesbergsvägen 12 424 38 Agnesberg Org.nr: 556319-1195 Tel: 070-312 38 44 www.sblomquist.com Bröderna Anderssons Grus AB Åsträskvägen 17 937 32 Burträsk Org.nr: 556476-4396 Tel: 091-410 065 www.agrus.se BGS Svensson AB Televerksvägen 15 456 33 Kungshamn Org.nr: 556750-5853 Tel: 0523-10 000 www.bgssvensson.se Torbjörn Sundh Entreprenad AB Manusgränd 3 903 64 Umeå Org.nr: 556388–0904 Tel: 090 - 14 80 77 www.tsundh.se Power Mining Oy Pohjoisrannantie 58 87500 Kajaani, Finland Finskt org.nr: 2661858-9 Tel: +358 40 0339731 www.powermining.fi Power Mining Sverige AB Strandgatan 1 871 45 Härnösand Org.nr: 559233-5508 Tel: +358 40 0339731 www.powermining.fi Prospekteringsteknik i Norrland AB Storgatan 125 935 31 Norsjö Org.nr: 556564-9000 Tel: 0910-581 450 www.proteknorr.se STH Spår och Entreprenad AB Växlarevägen 27 D 8170 63 Solna Org.nr: 559025-8199 Tel: 0707-991062 www.sthspar.se TSB Borrentreprenad AB Långgatan 5 881 33 Sollefteå Org.nr: 556448-1215 Tel: 0620-135 40 www.tsbab.se NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 160 ===== SIDA 161 ===== 161 NORDISK BERGTEKNIK AB | ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 162 ===== Nordisk Bergteknik AB (publ) Org nr 559059-2506 Östra Hamngatan 52, 411 08 Göteborg, Sverige www.nordiskbergteknik.se