===== SIDA 1 ===== 1Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Vi är Nordens ledande plattform för aktier och fonder. Vårt mål är att göra sparande roligare och mer inspirerande. Nordnet AB (publ) Års- och hållbarhets- redovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== ===== SIDA 3 ===== 3Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 1 Föremål för revision. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor enligt så kallad lagstadgad granskning. Om Nordnet sida Det här är Nordnet ................................................................................................................................. 4 Våra marknader .........................................................................................................................................5 Finansiella mål ..............................................................................................................................................7 Kommentar från vd ................................................................................................................................ 8 Hållbarhet i siffror ................................................................................................................................. 11 Hållbarhetsstrategi .............................................................................................................................. 12 Bolagsstyrningsrapport1 129 Styrelse ...................................................................................................................................................... 138 Koncernledning ...................................................................................................................................140 Finansiella rapporter1 143 Koncernens resultaträkning ..................................................................................................... 144 Koncernens rapport över totalresultat .............................................................................145 Koncernens balansräkning ....................................................................................................... 146 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital ...........................................147 Koncernens rapport över kassaflöde (direkt metod) .......................................... 148 Moderbolagets resultaträkning .............................................................................................149 Moderbolagets balansräkning ...............................................................................................150 Moderbolagets förändringar i eget kapital ................................................................... 151 Moderbolagets kassaflödesanalys (direkt metod) ...............................................152 Noter ..............................................................................................................................................................153 Styrelsens undertecknande ......................................................................................................225 Revisionsberättelse......................................................................................................................... 226 Definitioner ............................................................................................................................................. 230 Innehåll Förvaltningsberättelse1 14 Året i siffror ..................................................................................................................................................15 Våra marknader .......................................................................................................................................17 Koncernöversikt ..................................................................................................................................... 27 Aktieägarinformation .........................................................................................................................29 Hållbarhetsrapport .................................................................................................................31 Övriga hållbarhetsupplysningar ........................................................................................... 120 ===== SIDA 4 ===== 4Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet är en ledande digital plattform för sparande och investeringar med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Med användarvänlighet, hög tillgänglighet, ett brett utbud och låga priser ger vi våra kunder möjlighet att ta sitt sparande till nästa nivå. Det här är Nordnet Det övergripande syftet med Nordnets verksam- het är att demokratisera sparande och investe- ringar. Med det menar vi att ge privatspararna tillgång till samma information och verktyg som professionella investerare. Detta syfte har drivit oss sedan starten 1996 och är vår riktning än idag. I början handlade det om att erbjuda lät- tillgänglig och billig aktiehandel via internet, och att skapa fondtorg med produkter från ett antal olika distributörer där spararna lätt kunde jämföra avkastning, risk och avgifter. Under resans gång har vi förenklat och avgiftspressat bland annat pensionssparande, indexfonder och Private Ban- king. På senare år har vi demokratiserat sparande och investeringar genom till exempel vårt aktie- låneprogram, lanseringen av pensionsprodukten livrente i Danmark, kostnadseffektiva indexfonder samt vår flexibla och digitala placeringsförsäkring i Finland. Vi står alltid på spararnas sida och driver frågor kring till exempel schyssta villkor inom pensionssparande och en rimlig och förutsägbar beskattning av ägande i aktier och fonder. Vision Vår vision är att bli förstahandsvalet för spararna i de länder vi är verksamma. För att nå det målet krävs att vi hela tiden utmanar och tänker nytt, har användarvänlighet och spararnytta högst på agendan och lyckas med ambitionen att skapa en ”one-stop shop” för sparande och investeringar; en plattform som kan tillgodose privatspararnas behov när det gäller att ta hand om sin finansiella framtid. Först då kan vi nå den höga kundnöjd- het och styrka i varumärket som krävs för att bli ledande i våra hemmamarknader när det gäller att attrahera nya kunder och skapa lojala ambassa- dörer för Nordnet. Våra produktområden Sparande och investeringar Nordnets kärnverksamhet är sparande och in- vesteringar. Våra kunder kan spara och investera i aktier, fonder och andra typer av värdepapper från ett flertal marknader till låga avgifter. Vi erbjuder de flesta kontotyper som är tillgängliga på mark- naden, som ISK och dess nordiska motsvarighe- ter, vanlig depå, tjänstepension, kapitalförsäkring samt konton för privat pensionssparande. Hos Nordnet finns ett antal olika gränssnitt i form av webben, appen och mer avancerade applikatio- ner. Den mindre aktiva spararen kan även använda våra digitala vägledningstjänster, eller investera i någon av våra indexfonder. Nordnet driver Nordens största sociala investeringsnätverk, Shareville, med över en halv miljon medlemmar. Pension Vi erbjuder pensionssparande med ett stort utbud av investeringsmöjligheter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Lån Nordnet erbjuder två typer av lån – portföljbelå- ning och bolån. Portföljbelåning finns på alla våra fyra marknader och ger våra kunder möjlighet att belåna sina värdepapper och på så vis öka sina investeringar. Vårt bolån erbjuds i Sverige och Norge. ===== SIDA 5 ===== 5Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Huvudkontoret ligger i Stockholm, där koncern- gemensamma funktioner som tech, produktutveckling och administration är placerade. I Stockholm finns även kundservice och säljorganisationen för den svenska marknaden. I Oslo, Köpenhamn och Helsingfors finns lokala kontor med ansvar för kundservice, försäljning och marknadsföring på respektive marknad. Vi kommunicerar främst med våra kunder via digitala och sociala kanaler och har inga bankkontor. Vår plattform hanterar alla fyra marknader, vilket ger oss stordriftsfördelar och kostnadseffektivitet. Sparmarkna- derna i Norden domineras av traditionella banker och pensionsbolag. Nordnet är den enda pan-nordiska digitala plattformen för sparande och investeringar och har, till- sammans med en eller två lokala konkurrenter, en utma- narroll på alla fyra marknaderna. Nordnet har samtidigt en ledande position som digital plattform i Norge, Danmark och Finland och är en stark nummer två på den svenska marknaden. Sverige På den svenska marknaden är vi en av flera aktörer som utmanar de traditionella bankerna och pensionsbolagen med större valfrihet, en bättre kundupplevelse och lägre priser. Vi erbjuder investeringar och pensionssparande i ett brett utbud av olika produkter och sparformer för framför allt privatsparare. På den svenska marknaden erbjuder vi också bolån riktat till Private Banking -kunder. Vi skiljer oss från våra konkurrenter genom att erbjuda en så kallad ”one-stop shop” för sparande och investeringar, förmånliga lånevillkor samt digitala verktyg för ett smartare sparande. Vi är den enda aktör som erbjuder avgiftsfria indexfonder på tre nordiska marknader. Med vårt aktielå- neprogram kan vi erbjuda privatsparare i Sverige en tredje typ av avkastning, i tillägg till värdeutveckling och utdel- ning. På vårt sociala investeringsnätverk Shareville delar våra kunder i realtid med sig av sina verkliga investeringar. Norge På den norska marknaden erbjuder Nordnet investerings- och sparandetjänster samt pensionssparande för privat- personer och företag. Vi särskiljer oss från traditionella banker och pensionsbolag genom att erbjuda större valfri- het och bättre villkor. Vi erbjuder ett aktielåneprogram med möjlighet till en tredje typ av avkastning på aktier, portfölj- belåning med värdepapper som säkerhet till förmånliga villkor, avgiftsfria indexfonder, digitala vägledningsverktyg för sparande samt det sociala investeringsnätverket Shareville. Nordnet erbjuder även bolån i Norge med en attraktiv ränta, riktat till Private Banking-kunder. Danmark I Danmark har Nordnet en ledande position som kundfo- kuserad bank med låga avgifter och konkurrenskraftiga verktyg för sparande och investeringar. Vi konkurrerar i huvudsak med de större bankerna på marknaden samt pensionsbolagen. Vårt erbjudande särskiljer sig genom attraktiva produkter som indexfonder med låg avgift, portföljbelåning samt det sociala investeringsnätverket Shareville. Även vårt pensionserbjudande som inklude- rar den försäkringsbaserade pensionsprodukten livrente sticker ut på marknaden genom stor valfrihet och en digital användarupplevelse. Pensionssparandet står för mer än hälften av danskarnas sparande och många väljer att flytta sin pension till Nordnet. Finland Nordnet har en ledande position på den finska sparmark- naden, och vi upplevs jämfört med konkurrensen som en modern och kundvänlig bank. Vi erbjuder Finlands största utbud av fonder, inklusive våra egna avgiftsfria indexfon- der. Andra unika produkter hos Nordnet är Shareville och vår placeringsförsäkring som har ett stort placeringsut- bud, en helt digital kundupplevelse och låga kostnader. I Finland erbjuder vi tjänster för investeringar, sparande och lån, samt digitala verktyg för sparande på kundens villkor. Våra marknader Norge Intäkter 25% 523 400 kunder Danmark Intäkter 26% 623 100 kunder Finland Intäkter 22% 694 700 kunder Sverige Intäkter 27% 509 900 kunder ===== SIDA 6 ===== 6Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 T abell: Nordnets marknadsandel av aktiehandeln på de nordiska börserna. Källa: Marknadsdata från Nasdaq i Sverige, Danmark och Finland samt från Oslo Börs i Norge. 1 Från och med 2021 redovisas endast Nordnets marknadsandel av volymen på Oslo Börs då data för antal affärer inte finns tillgängligt. Nordnets marknadsandel aktiehandel 2025 Sverige Norge 1 Danmark Finland Volym 3,77% 8,6% 5,64% 5,06% Antal affärer 5,94% n/a 10,19% 13,93% 2024 Sverige Norge 1 Danmark Finland Volym 4,01% 8,11% 4,95% 4,88% Antal affärer 6,37% n/a 9,82% 12,28% Danmark Norge FinlandSverige ===== SIDA 7 ===== 7Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Status finansiella mål 2025-12-31  Årlig kundtillväxt uppgår de senaste tolv månaderna till 12 (14) procent.  Genomsnittligt sparkapital per kund uppgår till 485 700 (476 000)SEK.  Justerade rörelseintäkter i förhållande till sparkapital uppgår de senaste tolv månaderna till 0,50 (0,54) procent.  Justerade rörelsekostnader1 ökar de senaste tolv månaderna med 8,1 procent, exklusive investeringar för lanseringen i Tyskland, och uppgår till 1 573 (1 455) miljoner SEK. Kostnader relaterade till lanseringen i Tyskland uppgår under 2025 till 57 miljoner SEK.  Styrelsen ämnar att föreslå utdelning om 8,60 (8,10) kronor per aktie, motsvarande drygt 70 procent av resultatet för 2025.  Bruttosoliditeten uppgår till 5,1 procent.  Den riskviktade kapitalrelationen överstiger det regulatoriska kravet med 8,8 procentenheter. Finansiella mål på medellång sikt  Årlig kundtillväxt på 13–15 procent.  Genomsnittligt sparkapital per kund (definierat som det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet per kund de senaste tolv månaderna) uppgående till omkring 500 000 SEK.  Intäkter i relation till sparkapital (definierat som intäkter justerade för jämförelsestörande poster de senaste tolv månaderna i relation till det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet för samma period) uppgående till omkring 0,45 procent.  Årlig ökning av justerade rörelsekostnader med omkring 8 procent exklusive investeringar för lanse- ringen i Tyskland. Under 2026 förväntas investeringar för lanseringen i Tyskland uppgå till mellan 80 och 90 miljoner SEK.  En utdelningsnivå på 70 procent av resultatet efter skatt.  Bruttosoliditeten ska vara mellan 4,0% och 4,5%.  Den riskviktade kapitalnivån ska överstiga det regula- toriska kravet med minst en procentenhet. 1 Exklusive 57 miljoner SEK relaterade till lanseringen i Tyskland under 2025 (varav 8 miljoner SEK i Q1 2025, 10 miljoner SEK i Q2 2025, 14 miljoner SEK i Q3 2025 och 25 miljoner SEK i Q4 2025). För jämförelsestörande poster se sidan 27. Jämförelsetalen inom parentes avser motsvarande period föregående år. Finansiella mål årlig kundtillväxt 12% rörelseintäkter Sparkapital 0,50%485 700 SEK 1 573 MSEK Justerade rörelse- kostnader senaste 12 månaderna1 utdelning av årets resultat 70% Sparkapital Kund Justerade Status 31 december 2025 ===== SIDA 8 ===== 8Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Börsåret 2025 präglades av geopo- litisk osäkerhet, handelskonflikter och teknikfokus. Perioden innehöll ett stort antal händelser av spek- takulär karaktär, där inte minst de många tullutspelen från Trump skakade om börserna och skapade perioder av oro. AI-boomen mog- nade från hajp till faktiska vinster, där aktiemarknaden krävde tydliga bevis på ökad produktivitet och intäktstillväxt. Centralbankerna, med amerikanska Fed i spetsen, lyckades under året genomföra den efterlängtade "mjuklandningen". In- flationen stabiliserades kring målen, vilket öppnade för en serie ränte- sänkningar som påverkade såväl ett antal specifika sektorer som börsen i allmänhet på ett positivt sätt. Trots ett i allmänhet relativt stökigt och volatilt år levererade de flesta mark- nader i slutändan en solid avkast- ning, och stängde i många fall året på nya rekordnivåer. För privatspa- rarna blev 2025 en påminnelse om vikten av att vara långsiktig i sitt sparande. De globala marknader- na navigerade genom turbulensen med förvånansvärd styrka, och de sparare som höll fast vid sin strategi genom de geopolitiska skalven hade vid årets slut i många fall belönats med en tvåsiffrig totalavkastning. Året i siffror Under 2025 valde en kvarts miljon nya sparare att ansluta sig till Nordnet, vil- ket motsvarar en årlig kundtillväxt om 12 procent. Våra kunders sparkapital uppgår vid årsskiftet till 1 183 miljarder, vilket är en ökning med 15 procent från föregående år och en ny rekord- nivå. Bakom rekordnoteringen ligger god kundtillväxt, en stark börsutveck- ling och ett högt nettosparande på 78 (73) miljarder SEK. Intäkterna från såväl aktiehandel som fondsparande slog nya rekordnivåer under året och uppgick till 2 406 (1 844) respektive 660 (568) miljoner SEK. Räntenettot minskade till följd av sjunkande marknadsräntor och upp- gick till 2 313 (2 635) miljoner SEK, vilket mer än väl kompenseras av den kraftiga tillväxten inom sparandeaf- fären. Justerade rörelseintäkter för helåret 2025 uppgår till rekordhöga 5 389 (5 094) miljoner SEK, en ökning med 6 procent jämfört med föregående år, till följd av högre provisionsnetto, som växer med 27 procent och uppgår till 3 057 (2 405) miljoner SEK. Justera- de rörelsekostnader för helåret 2025 ökar med 8,1 procent jämfört med föregående år, exklusive 57 miljo- ner SEK relaterade till lanseringen i Tyskland. Kostnaderna ligger därmed i linje med vårt finansiella mål om en årlig kostnadsökning på cirka 8 procent. Inklusive kostnaderna rela- terat till Tyskland ökar de justerade rörelsekostnaderna för 2025 med 12 procent och uppgår till 1 630 (1 455) miljoner SEK. Det justerade rörelseresultatet för helåret 2025 ökar med 5 procent till 3 748 (3 560) miljoner SEK. Sam- manfattningsvis levererar Nordnet sitt starkaste resultat någonsin, med en mycket positiv utveckling i både kundrelaterade och finansiella nyckeltal, samtidigt som utsikterna för fortsatt tillväxt på såväl medellång som lång sikt är goda. Nordnet har en stark och stabil kapitalsituation. Det egna kapitalet uppgår till 8,4 (7,9) miljarder SEK, och vi har låg risk i såväl utlåningen som placeringarna i likviditetsportföljen. Kommentar från vd T otalt under 2025 återköpte vi aktier för 604 miljoner kronor inom ramen för tre olika program, och pågående program ska slutföras senast 13 mars. Avseende 2025 ämnar styrelsen fö- reslå en utdelning om 8,60 kronor per aktie, motsvarande drygt 70 procent av resultatet. Det är min bedömning att vi framåt har förutsättningar att bibehålla en utdelningsnivå på 70 procent av vinsten samt genomföra ytterligare aktieåterköpsprogram. Prisade produktlanseringar och nyheter på plattformen Ett av årets viktigaste fokusområden har varit att förbereda för den kom- mande lanseringen i Tyskland. Trots en relativt låg grad av ägande i aktier och fonder bland befolkningen är den tyska sparmarknaden Europas största. Marknaden kännetecknas dessutom av ett växande intresse för börsrela- terat sparande och varje år tillkom- mer en halv miljon nya sparare. En glädjande nyhet är inriktningsbeslutet att från och med 1 januari 2027 införa en ny kontoform för privat pensions- sparande i Tyskland. Sparande inom ramen för detta konto matchas under vissa villkor av statliga bidrag, och ka- pitalvinsterna är skattebefriade under sparandefasen. Jag tror att införandet av denna kontotyp kommer att öka allmänhetens intresse för kapitalmark- naden i stort och därigenom bana väg för ett ökat privat sparande även utanför pensionsområdet. Nordnets ambition är att erbjuda den nya konto- typen vid dess lansering. För att positionera oss som det själv- klara valet för kapitalstarka kunder har vi under 2025 presenterat en om- fattande uppdatering av vårt Private Banking-erbjudande på samtliga Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 8 ===== SIDA 9 ===== 9Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Som ett bevis på våra insatser för att skapa en användarupplevelse i världsklass tilldelades Nordnets mobilapp det internationellt erkända priset Red Dot Award 2025 – för andra gången i Nordnets historia. Den prestigefyllda utmärkelsen belönar excellens inom design, funktionalitet och användarupplevelse. Appen är en central del av vår plattform, och majoriteten av kunderna hanterar sitt sparande via mobilen. Utsikter framåt Vi behåller våra finansiella mål för 2026, med en kundtillväxt på 13–15 procent per år, genomsnittligt spar- kapital per kund om 500 000 SEK, intäktsmål i relation till sparkapital på 0,45 procent och årlig ökning av rö- relsekostnaderna på cirka 8 procent. Handelsaktiviteten bland våra kunder är utmanande att prognostisera då den påverkas mycket av marknads- sentimentet. Dock innebär vår allt större kundbas och det utökade er- bjudandet inom börsrelaterat sparan- de att den strukturella lägstanivån för antalet affärer har höjts. Min bedöm- ning är att perioden av räntesänkning- ar nu närmar sig sitt slut. Räntenettot väntas därmed stabiliseras under 2026, för att sedan återgå till tillväxt i takt med ökad in- och utlåning från en växande kundbas. Expansionen till Tyskland under 2026 utgör nästa milstolpe i vår tillväxtresa. Förberedelserna för lansering går en- ligt plan. Vi bygger upp vår infrastruk- tur med bland annat rekrytering av nyckelpersoner, slutförande av regula- toriska processer samt medlemskap i lokala börser och organisationer. Ambitionen att välkomna de första tyska spararna till Nordnets plattform under andra halvåret 2026 kvarstår. Den närmaste framtiden har vi i planerna att ytterligare stärka våra erbjudanden inom aktiehandel och private banking. Vi har många spännande produktlanseringar på gång, och arbetar kontinuerligt med att förbättra navigation och använ- våra marknader, med nya funktioner, moderniserad design och segmente- rade priser. Konceptet introducerade en kundkategorisering baserad på sparkapital, kopplad till förmånsnivåer och statusindikatorer. Lanseringen markerade starten på ett bredare ini- tiativ för att stärka vår position bland förmögna kunder, med ambitionen att bli den ledande Private Banking-aktö- ren i Norden inom vårt segment. Vi har också tagit viktiga steg för att ytterligare öka kvaliteten i vårt handelserbjudande. För att möta den ökande efterfrågan från mer aktiva och aktieintresserade kunder har vi under året öppnat tio nya europeiska marknader för handel och introdu- cerat förhandel i amerikanska aktier. Dessutom har vi introducerat valuta- konton för ISK och kapitalförsäkring i Sverige, samt avancerade ordertyper som algoritmisk handel, vilket ger kunderna tillgång till mer sofistikerade verktyg för effektiv exekvering över flera marknader. Vi blev under året den första sparplattformen i Nor- den att tillhandahålla analytikerdata från internationellt erkända Factset, verksamma inom aggregering och distribution av finansiell data. Genom samarbetet med Factset kan vi erbju- da våra kunder sammanställningar av aktieanalytikers rekommendationer och riktkurser för alla bolag på vår plattform som har bevakning från investmentbanker eller analyshus. AI gjorde allt större avtryck i vår or- ganisation, och används nu såväl för automatisering av interna processer som för att öka värdet i kundupple- velsen. Under året har vi med hjälp av AI automatiserat verifieringen av det danska sundhedskortet, ett viktigt moment i nykundsprocessen, samt förbättrat kundupplevelsen i appen, bland annat genom AI-baserade nyhetssammanfattningar. I de nära planerna ligger att implementera AI-baserade tjänster inom kundser- vice, vilket vi tror kommer att kunna korta väntetiderna och öka kvaliteten i servicen mot de kunder som idag kontaktar oss via telefon eller e-post med frågor kring sitt sparande. darvänlighet i våra digitala kanaler. Vi ställer om till ”AI First” där AI integre- ras i kärnverksamheten för att både öka utvecklingstakten samt för att bygga värdeskapande kundupplevel- ser. Transformationen av vår tekniska infrastruktur fortsätter, med målet att nå en helt molnbaserad plattform senast 2030. Hållbarhetsarbetet under året Nordnet vill bidra till en positiv samhällsutveckling genom att arbeta för att demokratisera sparande och investeringar. En del i det arbetet handlar om att minska gapet mellan män och kvinnors sparande då vi ser att kvinnor sparar i lägre utsträck- ning än män. Intresset för Nordnets kvinnliga investerarnätverk Nordnet Female Network har varit stort under året med många nya medlemmar och flera välbesökta digitala och fysis- ka events. Skillnaden mellan mäns och kvinnors sparkapital har under året minskat – ett tydligt steg i rätt riktning. Nordnets främsta möjlighet att bidra till klimatomställningen ligger i att in- spirera våra kunder till hållbara inves- teringar och därmed styra kapitalet i en mindre koldioxidintensiv riktning. Vår ambition är att utsläppen från investeringarna på plattformen ska minska i linje med Parisavtalet. Under det senaste året har koldioxidintensi- teten legat kvar på samma nivå som vid utgången av 2024, men sett över en tvåårsperiod har den minskat med totalt 39 procent. Under året har en exkluderingspolicy för koncernen antagits. En exklude- ringspolicy är vanligt förekommande hos finansiella aktörer och fastslår bland annat vilka branscher och bo- lagsbeteenden som bolaget ska avstå från att investera i. Syftet är att styra bort kapital från investeringar som är förknippade med hög hållbarhetsrisk eller oetiskt beteende, mot mer håll- bara verksamheter. För Nordnets del är detta främst relevant för våra egna fonder och inom vår likviditetsförvalt- ning. Implementeringen av policyn ===== SIDA 10 ===== 10Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 förutsätter förändringar i befintliga fonder, exempelvis byte av underlig- gande index, vilket är en process som kan ta ett antal år att genomföra. Stort fokus under året har varit implementeringen av EU:s regelverk Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Nordnet rappor- terar nu för första gången i enlighet med CSRD, vilket innebär en stor förändring för hållbarhetsrapportens utformning. Detta innebär att rappor- ten är granskad av revisorer och att Nordnet rapporterar i linje med andra stora bolag runt om i Europa. Detta skapar i sin tur en tydlig jämförbarhet och på sikt spårbarhet mellan företag och deras hållbarhetsarbete. Hållbar- hetsrapporten i sin helhet går att läsa på sida 31-119. Ett kvitto på att vårt hållbarhetsarbete går i rätt riktning får vi från ratingin- stituten som gjort sina årliga uppda- teringar. Hållbarhetsbetygen från de stora ratinginstituten Sustainalytics, CDP , ISS och S&P har samtliga förbättrats. Avslutning Med vårt bästa finansiella år i ryggen kan jag konstatera att det mesta i Nordnets affär pekar åt rätt håll. 2025 har präglats av ett bra momentum inom kundtillväxt och nettosparande, hög kundaktivitet, en stark tillväxt i kärnaffären samt god kostnads- kontroll. Antalet sparare som väljer Nordnet ökar hela tiden och sparka- pitalet har nått en ny rekordnivå. Vår diversifierade affärsmodell – med spridning över flera marknader, produktområden och intäktsslag – ger oss såväl hävstång som mot- ståndskraft i skiftande börsklimat och makroekonomiska miljöer. T ack för att du följer oss. Lars-Åke Norling, vd ===== SIDA 11 ===== 11Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet i siffror Andel kvinnor bland nya kunder 1 42% 41% 40% Kundnöjdhet, placering   inom sparande1 Sparekonomer, omnämnanden 5 800 artiklar 4 400 artiklar 5 800 artiklar i media  2025 2024 2023 Investeringar i hållbarhets- 87% av 87% av 84% av klassificerade fonder (31 dec)2 fondkapitalet fondkapitalet fondkapitalet Hållbarhetsrelaterade 2 169 000 1 196 000 505 000    bevakningslistor visningar visningar visningar sedan start  sedan start sedan start Koldioxidintensitet för tillgångar 87 ton 87 ton 143 ton på plattformen (31 dec) CO2e/m USD CO2e/m USD CO2e/m USD Växthusgasutsläpp från verksamheten3 444 ton CO2e  622 ton CO2e 625 ton CO2e  Medarbetares trivsel4  41 eNPS 40 eNPS 45 eNPS  Jämställd ledningsgrupp (31 dec) 42% kvinnor  45% kvinnor 36% kvinnor 1 Metoden för att mäta andelen kvinnor bland nya kunder har harmoniserats med Nordnets allmänna metod för mätning och redovisning av nya kunder, till nettoförändringen kunder som innehar minst ett konto med ett värde över 0 SEK vid periodens slut. 2 Vi mäter kundnöjdhet i form av Net Promoter Score (NPS). Placering avser medelvärde för över året i jämförelse med andra aktörer inom sparande. 3 Fonder kategoriserade som artikel 8 eller artikel 9 enligt Sustainaible Finance Disclosure Regulation (SFDR). 4 T otala utsläpp exklusive investeringar (kategori 15). Metoden för beräkning av utsläpp förbättras kontinuerligt varför historiska jämförelser inte till fullo avspeglar den faktiska utvecklingen. Data för 2024 och 2023 justerade. 5 Medarbetares trivsel avser medelvärdet under året. 2 2 21 1 11 1 11 1 1 Demokratisera sparande och investeringar  Hållbart sparande En ansvarsfull och hållbar verksamhet 11Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 12 ===== 12Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsstrategi Nordnets strategi är kopplad till hållbarhet genom tre olika områden: Demokratisera sparande och investeringar, Hållbart sparande och En ansvarsfull och hållbar verksamhet. Vi bedömer att vår strategi generellt sett är robust och väl anpassad för att hantera våra hållbarhetsfrågor. Den främsta förestående utmaningen, vad gäller genomförandet av strategin, ligger i datakvaliteten relaterad till våra kunders investeringar. Denna brist på enhetlig, tillförlitlig data begränsar dels vår förmåga till korrekt utvärdering och rapportering avseende investeringarnas effekter, dels kundernas möjligheter att fatta optimala hållbara investeringsbeslut. Demokratisera sparande och investeringar Hållbart sparande En ansvarsfull och hållbar verksamhet Öka kunskapen om privatekonomi i samhället genom utbildning och opinionsbildning. Utveckla användarvänliga och pedagogiska digitala tjänster för sparande och investeringar. Verka för jämnare könsfördelning inom sparande och investeringar. Erbjuda ett brett utbud av hållbara placeringsalternativ. Göra det enklare för kunder att investera mer hållbart genom att utveckla digitala och användarvänliga verktyg. Inspirera och bredda kunskapen om hållbart sparande. Praktisera transparens, regelefterlevnad och en hög etisk standard i syfte att upprätthålla förtroendet för Nordnet och branschen i stort. Minska negativ påverkan på miljö och klimat. En arbetsplats präglad av jämställdhet och mångfald. Säkerställa en god arbetsmiljö sett till såväl fysisk som psykisk hälsa, med utvecklingsmöjligheter och en engagerande kultur. Vår hållbarhetsstrategi omfattar tre huvudsakliga områden: ===== SIDA 13 ===== 13Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Initiativ vi stödjer Vi anslöt oss 2025 till Scien- ce Based T argets Initiative (SBTi) och ämnar att under året säkerställa att våra klimatmål är vetenskapligt förankrade med hjälp av SB- Ti:s metod. Samma år skrev vi under UN Global Com- pact, ett globalt FN-initiativ för företag med syfte att inkorporera hållbarhetsrela- terade principer. Vi har i flera år arbetat utifrån UN Global Compact, dels inom ramen för vår egen verksam- het, dels i vårt leverantörsled där vi förväntar oss att våra leverantörer lever upp till Global Compacts standar- der. Vidare är vi genom vårt fondbolag Nordnet Fonder, medlemmar i Principles for Responsible Investments (PRI), vilket är ett initiativ stöttat av FN där olika in- vesterare samarbetar för att främja en hållbar utveckling. Demokratisera sparande och investeringar Det övergripande syftet med Nordnets verksamhet är att demokratisera spa- rande och investeringar genom att ge privatsparare tillgång till samma verktyg, information och tjänster som professio- nella investerare. En ökad tillgänglighet och en ökad finansiell frihet har en positiv inverkan på såväl individer som samhälle. Vi försöker realisera denna ambition genom att utbilda och coacha våra kunder till ett bättre sparande, engagera oss i det offentliga samtalet om privatekonomiska frågor, utveckla digitala produkter och tjänster, samt genom att främja finansiell inkludering med ett fokus på jämställt sparande. Hållbart sparande Nordnet har störst möjlighet att påverka klimat, miljö och andra hållbarhetsfrågor genom det sparkapital som finns på vår plattform. Vår ambition är att göra det enklare för kunder att välja hållbara investeringsalternativ och därigenom öka flödet av kapital mot alternativ som bidrar till en hållbar utveckling. Vår strategi för att nå den ambitionen är att ha ett brett erbjudande av hållbara investeringsalternativ, erbjuda digitala gränssnitt, data och verktyg så att våra kunder lätt ska hitta de hållbara alter- nativen samt tillhandahålla information och inspirera kring hållbara investeringar. En ansvarsfull och hållbar verksamhet Nordnet bedriver bank-, värdepappers-, fond- och försäkringsverksamhet och det är viktigt att alltid agera etiskt och ansvarsfullt, säkerställa god styrning och regelefterlevnad samt att aktivt arbeta med kontroller och åtgärdande av risker. Detta innebär bland annat att vi ska upprätthålla god affärsetik samt iaktta hög medvetenhet om regelefter- levnadsfrågor. Ansvarstagande innebär också att vi ska begränsa vår egen mil- jöpåverkan och säkerställa att Nordnet är en attraktiv arbetsplats som präglas av jämställdhet och mångfald. Under det gångna året har vi tagit flera steg för att stärka Nordnets position inom hållbart sparande och ansvarsfullt företagande. Vi har genomfört ett byte till klimatindex för flera av våra samförvaltade fonder och antagit en formell exkluderingspolicy. Genom policyn styr vi aktivt bort kapital från verksamheter med höga hållbarhetsrisker. Samtidigt har vi säkerställt ett brett urval av hållbara alternativ i det totala fondutbudet. För att främja ett mer inkluderande sparande har vi genom- fört en rad aktiviteter och event inom vårt nätverk för kvinnligt sparande. Vi har fortsatt att arbeta för att nå våra klimatmål bland annat genom migreringen till moln- baserade lösningar, vilket sänker vår energiförbrukning. Ett stort fokus under året har varit implementeringen av de nya kraven i årsredovisningslagen baserat på EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD). 1 Betygsskala 0-10. Försumbar risk, 10–20 låg risk, 20–30 medelrisk, 30–40 hög risk, 40+ allvarlig risk. 2 Betygsskala D- till A (max A). Öppen (D-, D), medveten (C-, C), hantering (B-, B), ledare (A-, A). 3 Betygsskala D- till A+. Dålig (D-, D, D+), medel (C-, C, C+), bra (B-, B, B+), utmärkt (A-, A, A+) 4 Betygsskala 0 till 100, där 100 är bäst. Hållbarhetsindex/ranking 2025  Förändring 2025 2024 Sustainalytics1 19,5  Förbättring 23,4 CDP2 C  Ny - ISS Corporate rating3 C  Förbättring D+ S&P Global SCA rating4 41  Förbättring 37 Året i korthet Hållbarhetsbetyg Nordnet har under 2025 fått flera uppgraderade hållbar- hetsbetyg från ratinginstituten. Betyget från Sustainalytics förbättrades från medel till låg ESG-risk, betyget från ISS uppgraderades till C vilket är ”prime” och vi deltog för första gången i CDP . ===== SIDA 14 ===== 14Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet AB (publ) Förvaltnings- berättelse ===== SIDA 15 ===== 15Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Året i siffror 1 För jämförelsestörande poster, se sidan 27. För definitioner av nyckeltal, se sidorna 230-231. 2 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. 3 Justerat för avyttringen av Nordnets privatlåneportfölj den 1 oktober 2024. Kundtillväxt senaste tolv månader: Resultat per aktie efter utspädning 11,82 (10,85) SEK Justerade rörelseintäkter 5 389 (5 094) MSEK Rörelseintäkter 5 384 (5 152) MSEK 12% (14%) Justerat rörelseresultat1 3 748 (3 560) MSEK Rörelseresultat 3 726 (3 482) MSEK Justerade rörelsekostnader1 -1 630 (-1 455) MSEK Rörelsekostnader -1 648 (-1 646) MSEK Sparkapital 31 december 1 183 (1 032) mdr SEK Nettosparande 78,1 (72,9) mdr SEK Föreslagen utdelning 8,60 (8,10) SEK per aktie Utlåning2 31 december 29,3 (28,8) mdr SEK "Med vårt bästa finansiella år i ryggen kan jag konstatera att det mesta i Nord- nets affär pekar åt rätt håll. Vår diversifie- rade affärsmodell ger oss såväl hävstång som motståndskraft i skiftande börskli- mat och makroekonomiska miljöer." Lars-Åke Norling, vd Nordnet MSEK 2025 2024 Förändring % Rörelseintäkter 5 384 5 152 5% Rörelsekostnader -1 648 -1 646 0% Kreditförluster 0 -10 N/A Resolutionsavgifter -11 -13 -17% Rörelseresultat 3 726 3 482 7% Resultat efter skatt 3 015 2 814 7% Resultat per aktie före utspädning 11,83 10,86 9% Resultat per aktie efter utspädning 11,82 10,85 9% Intäkter i relation till sparkapital 0,50% 0,54% -0,04% Rörelsemarginal % 69% 68% 2% Justerade rörelsekostnader1 -1 630 -1 455 12% Justerat rörelseresultat1 3 748 3 560 5% Justerad rörelsemarginal1 70% 70% 0% Justerat resultat per aktie efter utspädning (SEK) 11,89 11,15 7% T otalt antal kunder 2 351 100 2 096 400 12% Nettosparande (mdr SEK) 78 73 7% Sparkapital vid periodens slut (mdr SEK) 1 183 1 032 15% Genomsnittligt sparkapital per kund (SEK) 485 700 476 000 2% Förvaltningsberättelse Nya kunder 254 700 (256 3003) ===== SIDA 16 ===== 16Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Väsentliga händelser under året  Det justerade rörelseesultatet för helåret uppgick till 3 748 miljoner SEK, vilket är det högsta i Nordnets historia.  Ett volatilt marknadsklimat bidrog till ökad handelsaktivitet, samtidigt som andelen avslut utanför kundernas hemmamarknader nådde rekordnivåer – en gynnsam kombination för handelsintäkterna.  Räntenettot minskade till följd av ett lägre ränteläge. Nedgången bedöms dock avta gradvis under 2026 i takt med att räntorna stabiliseras och ut- och inlåningsvolymer fortsätter att växa.  Fondaffären utvecklades väl, drivet av positiv marknadsutveckling under året och ett ökat intresse för Nordnets egna fonder.  Nettosparandet uppgick till 78 miljarder SEK, en ökning med 7,1 procent jämfört med föregående år.  De justerade rörelsekostnaderna, exklusive kostnader relaterade till den kommande etableringen i Tyskland, var i linje med det finansiella målet.  Etableringen i Tyskland fortskrider enligt plan. Samtidigt har spararna i Tyskland fått politisk medvind genom införandet av ett förmånligt pensionssparkonto från och med 2027. Nordnets verksamhet förväntas lanseras under andra halvåret 2026.  Under året mottog Nordnet flera prestigefyllda utmärkelser, däribland Red Dot Design Award, förstaplacering i EPSI:s kundnöjdhetsundersökning i Danmark och Finland samt flera femstjärniga betyg från Morningstar för våra sparprodukter.  Nästa generation Private Banking lanserades under året och är nu tillgänglig på samtliga marknader. Förvaltningsberättelse ===== SIDA 17 ===== 17Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Sverige Under 2025 ökar transaktionsrelaterade intäkter med 22 procent till 462 (377) miljoner SEK, till följd av högre handelsaktivitet samt högre intäkt per avslut. Ökningen av intäkt per avslut beror främst på en högre andel handel utanför kundens hemmamarknad. Intäkter från fondaffären ökar med 7 procent till 330 (309) miljoner SEK, till följd av tillväxt i fondkapitalet. Räntenettot uppgår till 735 (1 022) miljoner SEK. Det är en minskning med 28 procent till följd av lägre ränteläge och intäktsbortfall efter försäljningen av privatlåneportföljen under 2024. Till följd av ett lägre räntenetto minskar de totala intäkterna med 15 procent till 1 480 (1 737) miljoner SEK jämfört med 2024. Rörelsere- sultatet uppgår till 913 (1 055) miljoner SEK, en minskning med 13 procent jämfört med 2024. Antalet avslut uppgår under året till 24,8 (21,2) miljoner, en ökning med 17 procent jämfört med 2024. Andelen avslut utanför kundens hemmamarknad uppgår till 24 (18) pro- cent, vilket är en ny rekordnivå. Sparkapitalet vid utgången av december är 426 (382) miljarder SEK, en ökning på 11 procent till följd av en stigande börs samt positivt net- tosparande. Nettosparandet uppgår till 16,4 (9,6) miljarder SEK. Utlåningsvolymen inom portföljbelåning ökar med 3 procent i jämförelse med föregående år och uppgår per den sista december 2025 till 5,9 (5,8) miljarder SEK. Utlå- ningsvolymen i Nordnets bolån ökar med 3 procent under året och uppgår vid årets slut till 10,5 (10,1) miljarder SEK. Kundbasen i Sverige uppgår till 509 900 (475 100) kunder vid årets slut, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med 2024. Under året lanserades ett nytt Private Banking-koncept med syfte att tydliggöra och förstärka erbjudandet till kunder med större sparkapital, vilket inkluderar smarta- re prissättning och en förbättrad digital upplevelse. För dessa kunder introducerades dessutom valutakonton på ISK och kapitalförsäkring. För våra svenska kunder har även statusuppdateringar om pågående överföringar av aktier, fonder och pengar införts. Funktionen är mycket efterlängtad och är tillgäng- lig direkt i kontoöversikten. Nordnet Sverige passerade under året en historisk milstol- pe och har nu över 500 000 kunder. 1 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. 2Justerat rörelseresultat uppgår till 917,6 MSEK och justerad rörelsemarginal uppgår till 63%, exklusive jämförelsestörande poster kopplade till försäljningen av privatlåneaffären. Våra marknader 2025 Nyckeltal Sverige 2025 2024 Intäkter (MSEK) 1 480 1 737 Rörelseresultat (MSEK) 9132 1 055 Rörelsemarginal 62%2 61% Antal kunder 509 900 475 100 Sparkapital (mdr SEK) 426,5 381,7 Nettosparande (mdr SEK) 16,4 9,6 Avslut 24 819 800 21 193 200 Utlåning (mdr SEK1) 16,4 15,9 Förvaltningsberättelse Norge Under 2025 ökar totala intäkter med 28 procent till 1 356 (1 062) miljoner SEK jämfört med 2024. I lokal valuta ökade de totala intäkterna med 33 procent. Transaktions- relaterade intäkter ökar med med 51 procent till 517 (342) miljoner SEK, till följd av högre intäkt per avslut och högre handelsaktivitet. Ökningen i intäkt per avslut är främst på grund av en högre andel handel utanför kundens hemma- marknad. Intäkterna från fondaffären ökar med 29 procent till 202 (157) miljoner SEK till följd av ökat fondkapital och högre fondmarginal. Räntenettot uppgår till 630 (563) miljoner SEK vilket är en ökning med 12 procent till följd av högre ut- och inlåningsvolymer. Rörelseresultatet uppgår till 970 (710) miljoner SEK, en ökning på 37 procent jäm- fört med 2024. I lokal valuta ökade rörelseresultatet med 41 procent. Antalet avslut uppgår under året till 12,5 (10,5) miljoner, en ökning med 18 procent jämfört med 2024. Andelen avslut utanför kundens hemmamarknad uppgår till 38 ===== SIDA 18 ===== 18Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 (29) procent, vilket är en ny rekordnivå. Sparkapitalet vid utgången av december är 219 (185) miljarder SEK, en ökning på 18 procent till följd av en stigande börs samt positivt nettosparande. Nettosparandet uppgår till 18,0 (22,4) miljarder SEK. Portföljbelåningen ökar med 12 procent i jämförelse med föregående år och uppgår per den sista december 2025 till 4,1 (3,6) miljarder SEK. Utlåningsvolymen i Nordnets bolån ökar med 49 procent under året och uppgår vid årets slut till 1,5 (1,0) miljarder SEK. Tillväxten på den norska marknaden har varit god och Nordnet Norge passerade under året 500 000 kunder. Kundbasen i Norge uppgår till 523 400 (462 800) kunder vid årets slut, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2024. I början av året anställdes Else Sundfør som ny spareko- nom för den norska marknaden. Hon kommer att arbeta vidare med att främja sparande genom information, coachning och utbildning till spararna. Vi har stärkt vårt pensionserbjudande genom att lansera möjligheten att flytta ”egen pensjonskonto” (EPK) direkt i appen. Detta gör det enkelt för kunder att samla pension från nuvarande och tidigare arbetsgivare med några få klick. Under året lanserades det nya Private Banking-konceptet i Norge. 1 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. Nyckeltal Norge 2025 2024 Intäkter (MSEK) 1 356 1 062 Rörelseresultat (MSEK) 970 710 Rörelsemarginal 72% 67% Antal kunder 523 400 462 800 Sparkapital (mdr SEK ) 219,2 185,1 Nettosparande (mdr SEK) 18,0 22,4 Avslut 12 466 300 10 548 200 Utlåning (mdr SEK1) 5,6 4,6 Danmark Under 2025 ökar totala intäkter med 4 procent till 1 364 (1 330) miljoner SEK jämfört med 2024. I lokal valuta ökade de totala intäkterna med 7 procent. Transaktionsrelaterade intäkter ökar med 19 procent till 806 (677) miljoner SEK till följd av högre handelsaktivitet. Samtidigt sjönk intäkten per avslut till följd av justerat pris på minimicourtaget i Danmark. Intäkter från fondhandeln ökar med 18 procent till 64 (54) miljoner SEK till följd av ökat fondkapital samt en högre intäktsmarginal. Räntenettot uppgår till 494 (586) miljoner SEK vilket är en minskning med 16 procent till följd av lägre utlåningsvolymer, lägre räntenivåer och en starkare svensk krona. Rörelseresultatet uppgår till 994 (1 006) miljoner SEK, en minskning med 1 procent från 2024. I lokal valuta ökade rörelseresultatet med 3 procent. Antalet avslut uppgår under året till 14,2 (11,2) miljoner, en ökning med 27 procent jämfört med 2024. Andelen avslut utanför kundens hemmamarknad uppgår till 50 procent, att jämföra med 42 procent under 2024. Sparkapitalet vid utgången av december är 291 (263) miljarder SEK, en ökning på 11 procent till följd av en stigande börs samt positivt nettosparande. Nettosparandet uppgår till 27,9 (23,4) miljarder SEK vilket är den högsta nivån på fyra år. Utlåningsvolymen inom portföljbelåning minskar med 10 procent i jämförelse med föregående år och uppgår per den sista december 2025 till 2,8 (3,1) miljarder SEK. En stor del av nedgången beror på den starkare svenska kro- nan som står för cirka hälften av volymminskningen. Kundbasen i Danmark uppgår till 623 100 (527 800) kunder vid årets slut, vilket är en ökning med 18 procent jämfört med 2024. En viktig milstolpe under året var inkluderingen av Nordnet i Pensionsinfo – en plattform som ger kunder en samlad överblick över sin pension och möjlighet att göra progno- ser. Vi har sett ett starkt intresse från danska pensionsspa- rare där såväl antal överföringar som insatt volym ligger på högre nivåer än tidigare år. Vårt fokus på digital användarvänlighet uppmärksamma- des i en undersökning av produktutvecklingsföretaget Framna, där Nordnets app utsågs till landets tredje bästa app inom alla kategorier baserat på svar från 9 000 dans- ka användare. I årets EPSI-undersökning behöll Nordnet Danmark förstaplatsen och har enligt den landets mest nöjda kunder bland sparare. Under året lanserades det nya Private Banking-koncept i Danmark. Förvaltningsberättelse ===== SIDA 19 ===== 19Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nyckeltal Danmark 2025 2024 Intäkter (MSEK) 1 364 1 330 Rörelseresultat (MSEK) 9942 1 006 Rörelsemarginal 72%2 76% Antal kunder 623 100 527 800 Sparkapital (mdr SEK) 290,9 263,2 Nettosparande (mdr SEK) 27,9 23,4 Avslut 14 196 400 11 179 900 Utlåning (mdr SEK1) 2,8 3,1 Finland Under 2025 ökar totala intäkter med 16 procent till 1 185 (1 023) miljoner SEK jämfört med 2024. I lokal valuta öka- de de totala intäkterna med 20 procent. Transaktionsrela- terade intäkter ökar med 38 procent till 620 (448) miljoner SEK till följd av högre handelsaktivitet samt högre intäkt per avslut. Ökningen i intäkt per avslut är främst på grund av en högre andel handel utanför kundens hemmamark- nad. Intäkter från fondhandeln ökar med 32 procent till 64 (48) miljoner SEK till följd av ökat fondkapital. Räntenettot uppgår till 454 (485) miljoner SEK vilket är en minskning med 6 procent till följd av lägre utlåningsvolymer, lägre räntenivåer och en starkare svensk krona. Rörelseresul- tatet uppgår till 849 (712) miljoner SEK, en ökning på 19 procent jämfört med 2024. I lokal valuta ökade rörelsere- sultatet med 22 procent. Antalet avslut under året uppgår till 11,8 (10,0) miljoner, en ökning med 18 procent jämfört med 2024. Andelen avslut utanför kundens hemmamarknad uppgår till 49 (44) procent, vilket är en ny högstanivå. Sparkapitalet vid utgången av december är 247 (202) miljarder SEK, en ökning på 22 procent till följd av en stigande börs samt positivt nettosparande. Nettosparandet uppgår till 15,8 (17,5) miljarder SEK. Utlåningsvolymen inom portföljbe- låning minskar med 12 procent i jämförelse med föregå- ende år och uppgår per den sista december 2025 till 4,5 (5,1) miljarder SEK. En stor del av nedgången beror på den starkare svenska kronan som står för cirka hälften av volymminskningen. Kundbasen i Finland uppgår till 694 700 (630 700) kunder vid årets slut, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med 2024. I början av året tillträdde Jasmin Hamid som ny spareko- nom i Finland med uppdrag att utbilda och inspirera de finska spararna. Under året firade Nordnet 20 år på den finska marknaden. I linje med vår ambition att demokratisera sparandet har vi, i samarbete med EQT, gjort private equity-fonden EQT Nexus tillgänglig för finska kunder. Tillsammans med fem nya privatmarknadsfonder ger detta våra kunder tillgång till onoterade bolag, en investeringsform som tidigare ofta varit reserverad för institutioner. Nordnet Suomi Indeksi tilldelades för andra året i rad pri- set för bästa fond inom finska aktier av LSEG Lipper Fund Awards Nordics. Nordnet stärker även sin position som arbetsgivare och valdes till den åttonde mest attraktiva arbetsgivaren i landet bland affärsstudenter. I årets EP- SI-undersökning rankades Nordnet Finland återigen högst och har enligt den landets nöjdaste investerare. Under året lanserades det nya Private Banking-koncept i Finland. Förvaltningsberättelse Nyckeltal Finland 2025 2024 Intäkter (MSEK) 1 185 1 023 Rörelseresultat (MSEK) 849 712 Rörelsemarginal 72% 70% Antal kunder 694 700 630 700 Sparkapital (mdr SEK) 247,3 202,3 Nettosparande (mdr SEK) 15,8 17,5 Avslut 11 768 500 9 952 800 Utlåning (mdr SEK1) 4,5 5,1 1 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. 2 Justerat rörelseresultat uppgår till 1 012,0 MSEK och justerad rörelsemarginal uppgår till 73%, exklusive jämförelsestörande poster. ===== SIDA 20 ===== 20Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Resultat och finansiell översikt, koncernen Justerade rörelseintäkter ökar med 6 procent 2025 jämfört med 2024 och uppgår till 5 389 (5 094) miljoner SEK, då tillväxt i provisionsnettot kompenserar för ett lägre räntenetto. Transaktionsrelaterade nettointäkter uppgår till 2 406 (1 844) miljoner SEK vilket är en ökning på 30 procent jämfört med 2024. Ökningen är ett resultat av högre han- delsvolym och en högre nettointäkt per avslut. Ökningen av nettointäkt per avslut beror till stor del på högre han- delsvolym utanför kundens hemmamarknad. Fondrelaterade nettointäkter uppgår till 660 (568) miljoner SEK, vilket är en ökning med 16 procent jämfört med 2024. Ökningen är en följd av tillväxt i fondkapitalet som är 15 procent högre än samma period föregående år och kompenserar för en något lägre fondmarginal (intäkt i relation till fondkapitalet). Fondmarginalen minskar främst på grund av en ökad andel fondkapital investerat i fonder med lägre avgift. Räntenettot minskar med 13 procent till 2 313 (2 656) miljoner kronor. Nedgången förklaras främst av att nettoin- täkterna från låneportföljen sjönk till 1 097 (1 560) miljoner kronor, till följd av lägre räntenivåer och försäljningen av privatlåneportföljen under fjärde kvartalet 2024. Även intäkterna från likviditetsportföljen påverkades negativt av det lägre ränteläget, men kompenserades av högre voly- mer, och uppgår till 1 585 (1 679) miljoner kronor. Räntekostnad på inlåningen uppgår till 391 (616) miljoner SEK, vilket är en minskning med 37 procent jämfört med 2024 till följd av lägre ränta på sparkonton. Justerade rörelsekostnader uppgår till 1 630 (1 455), vilket är en ökning med 12 procent jämfört med 2024. Exklusive kostnader relaterat till etableringen i Tyskland på 57 miljoner SEK uppgår kostnaderna till 1 573, en ökning med 8,1 procent, vilket är i linje med de finansiella målen. Rörelsekostnader, vilket inkluderar jämförelsestörande poster på 18 (191) miljoner SEK, uppgår till SEK 1 648 (1 646) miljoner. För jämförelsestörande poster, se sida 27. Kreditförluster, netto uppgår till 0 (66) miljoner SEK. Minskningen är en följd av avyttringen av privatlåneport- följen under det fjärde kvartalet 2024. Det justerade rörelseresultatet ökar med 5 procent jämfört med föregående år och uppgår till 3 748 (3 560) miljoner SEK, med en justerad rörelsemarginal på 70 (70) procent. Rörelseresultatet, vilket inkluderar jämförelsestö- rande poster på netto -23 (-78) miljoner SEK, uppgår till 3 726 (3 482) miljoner SEK, en ökning med 7 procent. Förvaltningsberättelse Koncernen 2025 2024 2023 2022 2021 Resultaträkning (MSEK) Provisionsnetto 3 057 2 405 1 868 2 029 2 730 Räntenetto 2 313 2 635 2 639 1 281 727 Nettoresultat av finansiella transaktioner -26 -3 -8 -9 18 Övriga intäkter 41 115 50 81 164 Summa rörelseintäkter 5 384 5 152 4 550 3 382 3 639 Rörelsekostnader -1 648 -1 646 -1 300 -1 291 -1 141 Kreditförluster, netto 0 -10 -80 -43 -36 Påförda avgifter: resolutionsavgifter -11 -13 -11 -13 -10 Rörelseresultat 3 726 3 482 3 160 2 034 2 451 Skatt -710 -669 -582 -382 -467 Årets resultat 3 015 2 814 2 579 1 652 1 985 Balansräkning MSEK Räntebärande värdepapper 48 076 39 304 36 097 50 179 44 681 Utlåning till kreditinstitut 1 046 950 482 485 645 Utlåning till allmänheten 29 838 29 297 30 200 28 527 26 326 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken 219 873 194 408 147 057 119 975 152 165 Övriga tillgångar 10 578 9 264 8 414 7 742 8 727 Summa tillgångar 309 411 273 223 222 250 206 908 232 544 In- och upplåning från allmänheten 74 496 62 324 59 680 70 084 64 287 Skulder där kunden bär placeringsrisken 219 878 194 412 147 061 119 980 152 168 Övriga skulder 6 658 8 552 7 806 10 794 10 099 Summa skulder 301 031 265 287 214 547 200 858 226 554 T otalt eget kapital 8 379 7 936 7 702 6 050 5 990 Summa skulder och eget kapital 309 411 273 223 222 250 206 908 232 544 1 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. ===== SIDA 21 ===== 21Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiell ställning Nordnets balansomslutning uppgår till 309 (273) miljar- der SEK, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2024. Av balansomslutningen utgörs 220 (194) miljarder SEK av tillgångar i Nordnets pensionsbolag (Nordnet Pensionsförsäkring AB) där kunderna bär risken. Värdet på dessa tillgångar har ökat med 26 miljarder SEK under året. Dessa tillgångar har en motsvarande post på skuldsidan vilket innebär att en förändring i tillgångarnas värde resul- terar i en motsvarande förändring av skuldposten och där- med inte ger någon effekt på resultatet eller eget kapital. Inlåning från allmänheten är Nordnets främsta finansie- ringskälla. Endast en begränsad del av inlåningen lånas ut och resterande likviditet placeras i räntebärande värde- papper ("likviditetsportföljen") med hög kreditkvalitet och hög likviditet i syfte att säkerställa en stark likviditetsbe- redskap. Valutafördelningen på utlåningen och placering- arna i likviditetsportföljen motsvarar valutafördelningen för inlåningen. Utlåningsvolymen1 uppgår till 29,3 (28,8) miljarder SEK vilket är 534 miljoner SEK högre än 31 december 2024. Kreditkvaliteten i utlåningsportföljen bedöms som god. För mer information, se Not 21. Likviditetsportföljen uppgår till 60 (47) miljarder SEK vilket motsvarar 71 procent av inlåningen och ger därmed en god likviditetsberedskap. Likviditetsportföljen har ökat med 27 procent sedan 31 december 2024 till följd av ökad inlåning. I graferna till höger visas förfallostrukturen för koncernens placeringar i obligationer och certifikat fördelat på värdepapperskategori och förfallostruktur per räntebindningskategori. Under 2025 tillkom krav från Riksbanken för banker att hålla räntefri inlåning i Riksbanken, de kraven omfattar även Nordnet. Nordnet håller, i enlighet med kraven, en räntefri inlåning på Riksbanken per 31 december 2025 om 187 miljoner SEK. Nordnet placerar i första hand likviditetsportföljen med avsikten att hålla innehaven till förfall och redovisar dem antingen som Hold to Collect (HTC) eller Hold to Col- lect and Sell (HTC&S). Orealiserade vinster som varken reflekteras i resultatet eller i eget kapital via övrigt totalre- sultat (HTC-portföljen) uppgår till -4 (-7) miljoner SEK. För värdepapper som klassificerats som HTC&S reflekteras orealiserad vinst eller förlust i övrigt totalresultat och i eget kapital. Det värdet uppgår till 50 (-7) miljoner SEK. Se graf för uppdelning av HTC och HTC&S, fast och rörlig ränta samt förfallostrukturen i varje kategori. 1 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. 0 – 6M 6M – 1Y 1– 2Y 2 – 3Y 3 – 4Y 4 – 5Y Stater, kommuner och överstatliga organisationer Säkerställda obligationer Övriga skuldinstrument Likvida medel 10,7% 12,8% 11,0% 8,5 10,2% 13,7% 12,7 4,3 6,1 7,5% 1,8% 1,4% 2,4% 3,9% 8,4 1,34,3% 5,4% 1,5% >5Y 2,9% 1,4% 19,3 4,3% 1,5% 1,5% 0,4% 0,6%1,1% Förfallostruktur per värdepapperskategori (SEK miljarder) 31 december 2025 0 – 6M 6M – 1Y 1– 2Y 2 – 3Y 3 – 4Y 4 – 5Y Fast Rörlig (FRN) Likvida medel >5Y 8,4 19,3 8,5 12,7 4,3 6,110,8% 8,4% 12,8% 12,7% 20,9% 14,0% 10,1% 1,2% 1,3 7,1% 2,1% Förfallostruktur per räntebindning (SEK miljarder) 31 december 2025 HTC – Fast HTC – Rörlig (FRN) HTC&S – Fast HTC&S – Rörlig (FRN) Likvida medel 0 – 6M 6M – 1Y 1– 2Y 2 – 3Y 3 – 4Y 4 – 5Y 8,4 19,3 8,5 12,7 4,3 6,113,7%10,5% 12,8% 0,5% 3,0% 9,8% 17,9% 6,2%1,2% 11,7% 2,1% 1,3 >5Y 7,9% 0,8%1,0% 0,4%0,4% Förfallostruktur per redovisningsmetod (SEK miljarder) 31 december 2025 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 22 ===== 22Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 MSEK 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital koncern 8 379 7 936 varav: primärkapitaltillskott (AT1) 900 900 Eget kapital i Nordnet Fonder och elimineringar i koncernen 3 3 Konsoliderad situation: Eget kapital exklusive primärkapitaltillskott 7 482 7 039 Avgår vinster som ej har varit föremål för revision 0 0 Avdrag från kapitalbasen för förutsebar utdelning -2 248 -2 227 Kärnprimärkapital före regulatoriska justeringar 5 234 4 812 Ytterligare värdejusteringar -48 -29 Immateriella anläggningstillgångar och uppskjutna skattefordringar -677 -645 Signifikanta innehav av CET1-instrument i företag i finansiell sektor -547 -353 Sammanlagda regulatoriska justeringar av kärnprimärkapital -1 271 -1027 Kärnprimärkapital 3 963 3 785 Primärkapital 900 900 Supplementärkapital 0 0 T otal kapitalbas 4 863 4 685 Nordnet har en stark och stabil kapitalstruktur. Det egna kapitalet uppgår till 8,4 (7,9) miljarder SEK, vilket tillsam- mans med låg risk i såväl utlåningen som placeringarna i likviditetsportföljen skapar förutsättningar för att behålla en utdelningsnivå på 70 procent av vinsten och även för att återköpa aktier. De regulatoriska kapitalkraven för bankverksamheten består av två delar: det riskviktade kapitalkravet (kapital- täckningen) och det icke riskviktade kapitalkravet (brut- tosoliditeten). Den konsoliderade situationens riskviktade kapitalrelation uppgår till 23,7 (24,3) procent jämfört med ett riskviktat kapitalkrav om 14,9 (15,5) procent och brut- tosoliditeten uppgår till 5,1 (6,0) procent jämfört med ett krav, inklusive vägledning i pelare 2, på 3,5 procent. Det riskviktade kapitalkravet kan delas upp i tre delar: pelare 1, pelare 2 och det kombinerade buffertkravet. Pelare 1-kravet består till största delen av kreditrisk och operativ risk. Pelare 2-kravet är till största delen hänförligt till kreditspreadrisk och ränterisk i bankboken, vilka i stor utsträckning är en funktion av kreditkvaliteten samt ränte- och förfallostruktur i placeringarna i likviditetsportföljen. Finansinspektionen har åsatt Nordnets konsoliderade situation ett kapitalkrav på 1,94 procent för risker inom pelare 2. Nordnet gör även löpande en intern bedömning av kapitalbehovcet och i diagrammet illustreras både de regulatoriska kraven och de internt beräknade behoven inom pelare 2. Om det internt bedömda kapitalbehovet överstiger Finansinspektionens krav tillämpas det högre beloppet, vilket gäller i nuläget. För Nordnet består det kombinerade buffertkravet av kapitalkonserveringsbuffert samt kontracyklisk kapitalbuffert. Bruttosoliditeten har sedan årsskiftet sjunkit från 6,0 procent till 5,1 procent främst till följd av ökad inlåning. Vid utgången av året har Nordnet en kapitalbas som översti- ger det totala kapitalkravet med 1,9 (1,7) miljarder SEK, kärnprimärkapital som överstiger kärnprimärkapitalkravet med 1,9 (1,7) miljarder SEK och primärkapital som över- stiger bruttosoliditetskravet inklusive pelare 2-vägledning med 1,5 (1,6) miljarder SEK. Nordnet har som mål att upprätthålla en stark och effektiv kapitalsituation som med bibehållen utdelningsnivå om 70 procent av nettovinsten ger utrymme för tillväxt och förmåga att hantera oväntade situationer. I första hand är det bruttosoliditeten som är en begränsande faktor där den främsta osäkerheten är potentiellt stora inflöden av inlåning under kort tid vilka skulle påverka bruttosoliditeten negativt. Den riskviktade kapitalrelationen är enklare att kontrollera för Nordnet då utlåningen är begränsad både i volym och löptid, och kapitalkravet för tillgångarna i likviditetsportföl- jen på kort tid kan hanteras genom att omplacera delar av portföljen. 1 Process för översyn och utvärdering. För mer information hänvisas Pelare 3 rapporten. Kapitalbas, konsoliderad situation Förvaltningsberättelse T otal kapitalbas Bruttosoliditet Riskvägt kapitalkrav Kärnprimärkapital Primärkapital Krav bruttosoliditet (3,0%) Vägledning bruttosoliditet (0,5%) Pelare 1 Pelare 2 Buffertkrav 900 4 863 (23,7%) 3 363 (5,1%) 3 052 (14,9%) 934 479 2 882 3 963 1 639 480 Kapitalbas och kapitalkrav (SEK miljoner)1 31 december 2025 397 (1,9%) 479 (2,3%) P2R Internt Kapitalkrav Pelare 2 (SEK miljoner, RWE%) 31 december 2025 ===== SIDA 23 ===== 23Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Q4 25 Q3 25 Q2 25 Q1 25 Q4 24 Q3 24 Q2 24 Q1 24 T otal kapitalrelation (%) 23,7% 24,4% 24,6% 25,0% 24,3% 23,0% 24,2% 24,6% T otalt kapitalkrav (%) 14,9% 15,0% 15,5% 15,5% 15,5% 15,5% 15,5% 15,5% T otal kapitalbas (MSEK) 4 862,9 4 967,1 4 900,5 4 896,2 4 685,0 4 428,0 4 635,3 4 634,8 T otalt kapitalbaskrav (MSEK) 2 970,4 3 054,2 3 081,2 3 025,7 2 978,2 2 981,0 2 960,0 2 914,7 Kärnprimärkapitalrelation (%) 19,3% 20,0% 20,1% 20,4% 19,7% 18,3% 19,5% 19,8% Kärnprimärkapitalkrav (%) 10,4% 10,4% 10,7% 10,7% 10,7% 10,7% 10,7% 10,7% Kärnprimärkapital (MSEK) 3 962,9 4 067,1 4 000,5 3 996,2 3 785,0 3 528,0 3 735,3 3 734,8 Kärnprimärkapitalkrav (MSEK) 2 079,1 2 123,9 2 131,6 2 093,3 2 061,0 2 063,2 2 048,5 2 016,6 Bruttosoliditet (%) 5,1% 5,4% 5,4% 5,5% 6,0% 5,7% 6,1% 6,0% Bruttosoliditetskrav ink. väg- ledning (%) 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% Primärkapital (MSEK) 4 862,9 4 967,1 4 900,5 4 896,2 4 685,0 4 428,0 4 635,3 4 634,8 Bruttosoliditetskrav ink. P2-vägledning (MSEK) 3 362,5 3 206,5 3 189,2 3 144,4 2 755,1 2 739,5 2 641,4 2 713,8 Vid beräkning av kapitalkravet i tabellen tillämpas det högsta P2-värdet. Finansiell ställning Nordnet har som primärt kapitalmål att hålla en brutto- soliditet på mellan 4,0 och 4,5 procent över tid, samtidigt som den riskviktade kapitaltäckningen ska överstiga det regulatoriska kravet med minst en procentenhet. Målet är vidare att ha en effektiv kapitalstruktur och kapitalsituation där kapitalbasen inte överstiger kapitalbehovet mer än vad som behövs för att bedriva verksamheten stabilt. Vid årets utgång har Nordnet kapacitet att ta in 50,3 miljarder SEK i ytterligare inlåning utan att understiga 3,5 procent i bruttosoliditetsgrad och 32,6 miljarder SEK utan att understiga 4,0 procent. För att anpassa kapitalstruk- turen och på sikt nå de uppsatta kapitalmålen utvärderar Nordnet ytterligare återköpsprogram, liksom hanteringen av AT1-obligationer. Resultat och finansiell översikt, moderbolaget Nordnet AB (publ) är ett holdingbolag och bedriver ingen verksamhet utöver rollen som ägare av Nordnet Bank AB och Nordnet Incentive AB. Rörelseintäkterna för janua- ri-december 2025 uppgick till 24 (22) miljoner SEK och avser koncerninterna administrativa tjänster. Moderbola- gets resultat efter finansiella poster för perioden janua- ri-december 2025 uppgår till 2 628 (2 768) miljoner SEK. Moderbolagets likvida medel uppgår till 40 (55 per 31 december 2024) miljoner SEK och eget kapital uppgick till 4 551 (4 491 per 31 december 2024) miljoner SEK. Medarbetare Medelantalet anställda uppgår under perioden till 866 (803). I antalet anställda inkluderas utöver antalet hel- tidstjänster, även föräldraledig och tjänstledig personal. Ökningen hänförs främst till fler medarbetare inom T ech och Produkt. Vid utgången av året uppgår antalet heltids- tjänster till 853 (797), varav 703 (662) i Sverige, 42 (39) i Norge, 58 (53) i Danmark, 46 (43) i Finland och 4 (0) i Tyskland. Nordnet eftersträvar en balanserad könsfördelning. Vid utgången av 2025 är andelen kvinnor i koncernen 36 (36) procent och andelen kvinnor bland chefer är 44 (45) procent. I ledningsgruppen är andelen kvinnor 42 (45) procent. Medarbetarnas engagemang och nöjdhet med Nordnet som arbetsgivare mäts kontinuerligt. Vi använ- der net promoter score (eNPS) för att mäta vår totala attraktivitet som arbetsgivare. I hållbarhetsredovisningen återfinns mer information om medarbetare under S1-6. Se även not 13 för mer information. Framtidsutsikter Nordnet har en effektiv och skalbar operativ modell, och en stark ställning på alla marknader där vi är verksam- ma. Vi använder en gemensam plattform för teknik och administration för att tillhandahålla ett brett erbjudande inom området för sparande och investeringar. Vår kundbas växer i snabb takt där det stora antalet sparare som har valt Nordnet i kombination med en hög rekommendations- benägenhet blir en motor för fortsatt tillväxt. Norden är en välutvecklad marknad för sparande där ägandet av aktier och fonder bland privatpersoner är utbrett, och dessutom långsiktigt uppåtgående. Tyskland, där Nordnet kommer börja bedriva verksamhet under an- dra halvan av 2026, erbjuder stor potential då sparkulturen i Tyskland främst är i räntebärande tillgångar, vilket innebär att uppsidan för aktier, ETFer och fonder är stor. Ett antal underliggande makrotrender och strukturella driv- krafter förväntas fortsätta stödja marknadstillväxten över tid, inte minst i Tyskland. Tillväxten är driven av förväntad tillväxt i hushållens ekonomiska utrymme när reallönerna börjat ta igen förlorad mark, en stabil nivå av sparande samt framtida marknadsutveckling i linje med historisk ge- nomsnittlig avkastning. Samtliga fyra nordiska länder som Nordnet är verksamt i är öppna och stabila ekonomier med hög BNP per capita och stark sparkultur. Förvaltningsberättelse ===== SIDA 24 ===== 24Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 De förstnämnda faktorerna gäller även i Tyskland, men vi ser nu politiska initiativ som talar för att även sparkultu- ren kan stärkas. Från och med den 1 januari 2027 införs ett förmånligt pensionssparkonto i landet, vilket väntas öka allmänhetens intresse för kapitalmarknaden och därigenom bana väg för ett ökat privat sparande bortom räntebärande tillgångar även utöver pensionen. Liknande politiska initiativ pågår på bred front i Europa, där individen förväntas ta ett större ansvar för sin pension när pensions- systemen går från förmånsbestämda pensionsplaner till premiebestämda pensionsplaner. Även inom det privata sparandet pågår en utveckling driven av insikten att individer behöver ges möjlighet att ta större ansvar för sin finansiella framtid. Vi ser en utveck- ling där sparkulturen förändras och lagstiftning vad gäller bland annat beskattning, insättningar, beloppsgränser och förflyttningar av kapital förenklas och främjar fortsatt tillväxt i det privata sparandet. De långsiktiga trenderna talar för vår affärsmodell. Den ökande medvetenheten hos konsumenter leder till att spararna i hög utsträckning väljer aktörer som Nordnet med transparenta, prisvärda och digitala erbjudanden, på bekostnad av storbanker och traditionella pensionsbolag. Digital teknik i kombination med sociala medier möjliggör snabba delningar av konsumenters upplevelser och om- dömen, och vi tror att nyckeln till framgång är att säker- ställa en användarupplevelse i världsklass och ta tillvara växtkraften som finns bland nöjda kunder som rekommen- derar Nordnet som sparplattform. Risker och osäkerhetsfaktorer Kärnan i Nordnets verksamhet är att erbjuda kunder i Sve- rige, Norge, Danmark och Finland produkter och tjänster för sparande och investeringar. Kunders handelsaktivitet och sparande påverkas av ett flertal faktorer kopplade till kundernas privatekonomi. Den makroekonomiska utveck- lingen är fortsatt osäker, kriget i Ukraina och politisk och ekonomisk osäkerhet i betydelsefulla länder kan komma att påverka våra kunders ekonomi, sammantaget är både ränteläget och riskviljan osäkra. För Nordnet kan intäkts- mixen mellan räntenettot och courtage påverkas. Efter- frågan på digital handel och räntenivåerna kan förändras i framtiden, det finns en risk att efterfrågan går ned utan att ökade ränteintäkter kompenserar för inkomstbortfallet. Marknaderna för sparande och investeringar i Norden är och kommer fortsätta att vara konkurrensutsatta. Det finns risk att lokala konkurrenter i Sverige, Norge, Danmark och Finland startar nya verksamhetsgrenar som konkurrerar med Nordnet eller expanderar sin verksamhet till andra nordiska länder. Risken finns även att icke-nordiska aktörer kan komma att expandera till ett eller flera av de nordiska länderna och att nya produkter eller prismodeller lanse- ras som skulle kunna ha prispressande effekt. Därutöver finns en risk att Nordnet inte lyckas utvecklas i tillräckligt hög takt i förhållande till den snabba utvecklingen inom branschen, eller misslyckas med att utveckla och introdu- cera nya attraktiva och innovativa lösningar eller att den beslutade expansionen till Tyskland misslyckas eller drar ut på tiden. Då Nordnets digitala plattform utgör kärnan i verksam- heten är Nordnet exponerat för risker relaterade till dess informations- och kommunikationsteknologi (”ICT”) såsom systemfel, fördröjningar vid utförande av tjänster, katastrofhändelser och avbrott i tillgången till Nordnets produkter eller tjänster, samt förlust eller läckage av kunddata. Sådana händelser skulle kunna skada Nordnets verksamhet och varumärke, och medföra ersättningsskyl- digheter och sanktioner. Cyberhotet mot den digitala finanssektorn i allmänhet är omfattande och Nordnets verksamhet är därmed ex- ponerad för cyberattacker och bedrägerier. En incident relaterad till sådana attacker eller bedrägerier kan på ett väsentligt sätt störa Nordnets verksamhet, skada Nord- nets rykte, exponera Nordnet för risk för förluster, sanktio- ner eller rättsliga förfaranden och en potentiell exponering för ansvar för förluster som drabbar kunder. Nordnet är exponerat för risker relaterade till mänskliga fel, felaktigt eller bristfälligt utförande av tjänster av anställda, avsaknad av fullt ut effektiva processer för intern kontroll och brister i kunskap och erfarenhet hos anställda. Felakti- ga åtgärder eller fel hantering av Nordnets personal skulle kunna leda till ekonomiska förluster för kunder, rättsliga förfaranden samt sanktioner och därmed skada förtroen- det för Nordnet. Nordnet är beroende av tjänster, licenser och avtal med samarbetspartners för ett flertal av Nordnets tjänster och produkter och dessa parters misslyckande att utföra dessa tjänster, tillhandahålla dessa licenser och uppfylla dessa avtal skulle kunna ha en negativ påverkan på Nordnets verksamhet. Nordnet har också tidigare upplevt sådana brister hos vissa samarbetspartners varav vissa brister har orsakat väsentliga avbrott i Nordnets tillhandahållande av tjänster. Om utvecklingen av de fonder som Nordnet erbjuder under eget varumärke inte är tillfredsställande, såsom i förhållande till relevant index, kan Nordnets varumärke och rykte påverkas negativt med minskad ersättning som följd, vilket i sin tur påverkar Nordnets tillväxt. Nordnet riskerar även att utsättas för negativ publicitet avseende bland annat produkter och tjänster i tidningar och på sociala medier. Sådan publicitet exponerar Nordnet för en ryk- tesrisk inte bara avseende de kritiserade produkterna och tjänsterna utan också i relation till Nordnet som varumärke. Sådan dålig publicitet kan ha en ogynnsam påverkan på Nordnets resultat och framtida tillväxt. Förvaltningsberättelse ===== SIDA 25 ===== 25Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet är föremål för kapital- och likviditetskrav inkl. brut- tosoliditetskrav och måste ha adekvata kapitalbuffert- och likviditetsbuffertar. Om Nordnet misslyckas med att upp- fylla kapitalkrav eller andra krav som införs kan det leda till ingripanden, till exempel att sanktioner utfärdas, vilket skulle kunna påverka Nordnets resultat och finansiella ställning negativt. Osäkerhet på marknaden kan innebära att Nordnets finansieringskostnader ökar och begränsa Bolagets tillgång till kapitalmarknaderna, vilket kan ha en väsentligt negativ påverkan på Nordnets verksamhet, resultat och finansiella ställning. Den verksamhet Nordnet bedriver står under tillsyn, bland annat i förhållande till solvens- och kapitaltäckningsregler och regler för intern styrning och kontroll. Till följd av den verksamhet som bedrivs av Nordnets dotterbolag i olika länder utövar finansiella tillsynsmyndigheter, konsument- myndigheter och andra myndigheter i dessa länder tillsyn över flera delar av Nordnets verksamhet, inklusive mark- nadsförings- och försäljningsmetoder, ersättningsmodeller och allmänna affärsvillkor. Nordnet är också föremål för EU:s förordningar med direkt tillämplighet respektive EU-direktiv som implementeras genom lokal lagstiftning. Vid väsentliga brister avseende regelefterlevnaden i förhållande till tillämpliga regelverk för den tillståndsplik- tiga verksamheten, kan ytterst de tillstånd som beviljats av Finansinspektionen respektive norska motsvarigheten till Finansinspektionen Finanstilsynet för de rörelsedri- vande bolagen inom Nordnetkoncernen återkallas, vilket skulle leda till att dotterbolagen tvingas upphöra med sin verksamhet. Att bedriva verksamhet i en hårt reglerad miljö expone- rar inte bara Nordnet för risken för sanktionsavgifter och andra sanktioner, utan medför också betydande kostnader och krav på resurser för att implementera, anpassa, över- vaka och i övrigt bedriva verksamheten i enlighet med vid var tid gällande regler. Nordnets verksamhet omfattas av lagar och andra regler avseende penningtvätt, sanktionsregelverk och finansie- ring av terrorism i respektive nordiskt land som Bolaget bedriver verksamhet i. Brister i efterlevnaden av sådana regler kan leda till sanktioner, i form av anmärkning eller varning, sanktionsavgifter och andra ingripanden och kan ytterst leda till att de rörelsedrivande bolagen inom Nord- netkoncernen tillstånd återkallas. Det finns även en risk för att affärsrelationer och Nordnets rykte skulle skadas väsentligt. Nordnet behandlar stora mängder personuppgifter och underlåtenhet att följa dataskyddsförordningen (GDPR) kan leda till höga ekonomiska sanktioner samt att Nord- nets anseende kan påverkas negativt i väsentlig omfatt- ning. Nordnets verksamhet påverkas av ett antal omvärldsfak- torer vars effekter på koncernens resultat och finansiella ställning kan kontrolleras i varierande grad. Vid bedömning av koncernens framtida utveckling är det av vikt att vid sidan av eventuella möjligheter till resultattillväxt även beakta riskfaktorerna. För en utförlig beskrivning av risker och hantering av dessa hänvisas till Not 7. Myndighetstillsyn Nordnets verksamhet står under huvudsaklig tillsyn av Finansinspektionen i Sverige samt Finanstilsynet i Norge (med avseende på den försäkringsrörelse som bedrivs av Nordnets norska dotterbolag, Nordnet Livsforsikring AS). Verksamheten är i stor utsträckning reglerad av lagar, före- skrifter, branschöverenskommelser, samt reglering från EU och de europeiska tillsynsmyndigheterna. Regelefterlev- naden inom koncernen är därför av största betydelse och är föremål för regelbunden granskning och uppföljning, dels av styrelsen, dels av kontrollfunktionerna. Nordnets compliancefunktion ansvarar för att identifiera, bedöma, övervaka och rapportera företagets regelefter- levnadsrisker. Erhållna tillstånd Dotterbolaget Nordnet Bank AB, som står under Finans- inspektionens tillsyn, har tillstånd att bedriva bankrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörel- se, tillstånd att bedriva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, tillstånd att bedriva försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1231) om försäkringsdistribution samt tillstånd att bedriva pensions- sparrörelse enligt lagen (1993:931) om individuellt pen- sionssparande. Dotterbolaget Nordnet Pensionsförsäkring AB, som också står under tillsyn av Finansinspektionen, har koncession att bedriva försäkringsrörelse enligt försäk- ringsrörelselagen (2010:2043). Nordnet Livsforsikring AS är ett helägt dotterbolag till Nordnet Pensionsförsäkring AB och står under Finanstilsynets tillsyn i Norge. Nordnet Livsforsikring AS har koncession att bedriva försäkrings- verksamhet enligt den norska försäkringslagen (10 juni 2005 nr. 44). Dotterbolaget Nordnet Fonder AB, som står under tillsyn av Finansinspektionen, har tillstånd att bedri- va fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepap- persfonder. Aktierelaterade incitamentsprogram Vid bolagsstämman den 28 april 2025 fattades beslut om att inrätta ett nytt incitamentsprogram 2025/2028 för samtliga av Nordnet koncernens anställda. Om villkoret för omvandling av C-aktier uppfylls kan maximalt 633 188 C-aktier komma att omvandlas till stamaktier. Sedan tidigare finns tre teckningsoptionsprogram, 2022/2025 som omfattar 926 013 optioner, 2023/2026 som omfattar 411 189 optioner, samt 2024/2027 som om- fattar 686 736 optioner. Lösen av programmet 2022/2025 har genomförts under 2025. Programmen kan komma att föranleda en maximal utspädningseffekt om en procent av bolagets aktiekapital. För mer information, se Not 13. Förvaltningsberättelse ===== SIDA 26 ===== 26Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Immateriella nyckelresurer Nordnets affärsmodell och långsiktiga värdeskapande är beroende av ett antal immateriella nyckelresurser, främst i form av medarbetarnas tekniska och finansiella specialist- kompetens, bolagets varumärke samt interna processer och data. Bolaget är beroende av personalens förmåga att utveckla och förvalta en skalbar digital plattform som möter kundernas krav på användarvänlighet och säkerhet. Detta förtroendekapital och varumärkets styrka är avgö- rande för att attrahera och behålla sparkapital på en kon- kurrensutsatt marknad. Genom att kombinera djup insikt i kunddata med effektiva interna processer skapas värde i form av operationell effektivitet, hög innovationstakt och ett relevant kunderbjudande, vilket utgör fundamentet för bolagets fortsatta tillväxt och konkurrenskraft. Mer infor- mation finns i hållbarhetsrapporten på sida 31-119. Händelser efter 31 december 2025 Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång. Förvaltningsberättelse Nu är det lika roligt att spara som att shoppa ===== SIDA 27 ===== 27Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt Illustrationen ovan visar Nordnets koncernschema per den 31 decem- ber 2025. Verksamhet bedrivs via dotterbolaget Nordnet Bank AB, samt dotterbolagen Nordnet Pensionsför- säkring AB, Nordnet Livforsikring AS, Nordnet Fonder AB. Nordnet Incenti- ve AB är ett helägt dotterbolag till Nordnet AB (publ) som hanterar teck- ning och överlåtelse av teckningsop- tioner i aktierelaterade incitaments- program till personalen från och med 2021 års program. Nordnet Bank AB erbjuder ett brett utbud av tjänster för sparande och investeringar, lån med värdepapper som säkerhet, bolån med svenska och norska bostäder som säkerhet. Vidare erbjuds ett stort antal informationstjänster och digitala verktyg för ett smartare sparande. I Norge, Danmark och Finland bedrivs bankverksamheten via filial. Anmälan om gränsöverskridande verksamhet i Tyskland är slutförd och verksam- heten väntas börja bedrivas från den tyska filialen under andra halvan av 2026. Nordnet Pensionsförsäkring AB erbjuder livförsäkringsverksamhet inriktad på pensionssparande. I Norge bedrivs pensionsverksamheten via Nordnet Livsforsikring AS, dotterbo- lag till Nordnet Pensionsförsäkring AB. I Finland tillhandahåller Nordnet placeringsförsäkring via en filial till Nordnet Livsforsikring AS. I Danmark tillhandahåller Nordnet pensions- verksamhet via en filial till Nordnet Livsforsikring AS. Via Nordnet Fonder AB erbjuder Nordnet ett urval alloke- ringsfonder i alla Nordnets marknader. MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Avdragsrätt moms 38 AML/KYC projekt -19 Sanktionskostnad från FI -41 -100 Försäljning privatlåneportföljen -2 -42 Engångsutbetalning till personal -36 Administrativt fel vid bolagshändelse -18 T otalt -23 -78 0 -82 0 Jämförelsestörande poster Förvaltningsberättelse Nordnet AB (publ) Nordnet Pensionsförsäkring AB Nordnet Fonder AB Nordnet Incentive ABNordnet Bank AB Bankfilial Finland Nordnet Bank AB, Suomen Sivuliike Bankfilial Tysk- land Nordnet Niederlass- ung Frankfurt am Main Bankfilial Norge Nordnet Bank NUF Bankfilial Dan- mark Nordnet Bank filial af Nordnet Bank AB, Sverige Pensionsfilial Finland Nordnet Livsforsikring AS, Suomen Sivuliike Nordnet Livsforsikring AS Pensionsfilial Danmark Nordnet Livsforsikring filial av Nordnet Livsfor- sikring AS, Norge 1 Legala kostnader kopplade till hantering och överklagan av Finansinspektionens sanktionsbeslut från 2022. Processen har avslutats. 2 Uppgår till 14 miljoner SEK i intäkter och motsvarande belopp i kostnader. Avser ett serviceavtal med köparen av privatlåneportföljen. ===== SIDA 28 ===== 28Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnetkoncernen – femårsöversikt 1 Inkluderat de kundförhållanden som har avslutats i samband med avyttringen av Nordnets privatlåneportfölj den 1 oktober 2024 är kundtillväxten 12% under 2024. Kundtillväxten var 7% under 2022 inräknat de kundförhållanden som har avslutats inom ramen för det tidigare kommunicerade projektet avseende kunddokumenta- tion. 2 Utlåning till allmänheten med avdrag för pantsatta likvida medel, se not 21. Ekonomisk översikt MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 Resultaträkning, koncernen Provisionsnetto 3 057 2 405 1 868 2 029 2 730 Räntenetto 2 313 2 635 2 639 1 281 727 Netto finansiella transaktioner -26 -3 -8 -9 18 Övriga intäkter 41 115 50 81 164 Rörelseintäkter 5 384 5 152 4 550 3 382 3 639 Allmänna administrationskostnader -1 318 -1 260 -1 072 -1 065 -918 Avskrivningar -226 -284 -180 -172 -163 Övriga rörelsekostnader -104 -101 -48 -54 -61 Rörelsekostnader -1 648 -1 646 -1 300 -1 291 -1 141 Kreditförluster, netto 0 -10 -80 -43 -36 Påförda avgifter: resolutionsavgifter -11 -13 -11 -13 -10 Rörelseresultat 3 726 3 482 3 160 2 034 2 451 Skatt -710 -669 -582 -382 -467 Årets resultat 3 015 2 814 2 579 1 652 1 985 Resultat per aktie före utspädning (SEK) 11,83 10,86 9,83 6,35 7,79 Resultat per aktie efter utspädning (SEK) 11,82 10,85 9,83 6,33 7,75 Jämförelsestörande poster, intäkter -4 58 - - - Jämförelsestörande poster, kostnader -18 -191 - -81 - Jämförelsestörande poster, kreditförluster - 56 - - - Justerat rörelseresultat 3 748 3 560 2 579 2 115 2 451 Justerat resultat per aktie efter utspädning (SEK) 11,89 11,15 9,83 6,67 7,75 Nyckeltal Justerade rörelseintäkter i förhållande till sparkapital - rullande tolv månader % 0,50% 0,54% 0,59% 0,46% 0,53% Justerade rörelsekostnader i förhållande till sparkapital - rullande tolv månader % 0,15% 0,15% 0,17% 0,17% 0,17% Rörelsemarginal % 69% 68% 69% 60% 67% Justerad rörelsemarginal % 70% 70% 69% 63% 67% K/I tal % 31% 32% 29% 38% 31% Justerat K/I tal % 30% 29% 29% 36% 31% Vinstmarginal % 56% 55% 57% 49% 55% Avkastning på eget kapital (annualiserat) % 41% 41% 45% 34% 44% Justerad avkastning på eget kapital (annualiserat) % 42% 43% 45% 36% 44% Kunder 2 351 100 2 096 400 1 862 900 1 707 800 1 601 000 Årlig kundtillväxt %1 12% 14% 9% 10% 31% Nettosparande (mdr SEK) 78,1 72,9 34,7 36,2 83,4 Sparkvot 8% 9% 5% 5% 15% Sparkapital (mdr SEK) 1 183 1 032 824 715 802 varav aktier/derivat/obligationer 802 704 573 490 573 varav fondkapital 297 259 184 144 154 varav inlåning 84 70 67 81 74 Genomsnittligt sparkapital per kund - rullande tolv månader SEK 477 400 476 000 434 800 443 800 477 000 Utlåning (mdr SEK) 29,3 28,8 29,5 27,3 25,4 varav portföljbelåning 2 17,3 17,6 14,3 12,3 12,4 varav bolån 12,0 11,1 11,3 10,9 8,9 varav privatlån - - 3,9 4,1 4,1 Investeringar i materiella tillgångar 42 49 37 24 46 Investeringar i immateriella tillgångar exkl företagsförvärv 234 195 180 137 121 Antal heltidstjänster vid periodens slut 853 797 735 666 648 Förvaltningsberättelse ===== SIDA 29 ===== 29Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Aktieägarinformation Förvaltningsberättelse Nordnet AB (publ) är noterat på Nasdaq Stockholms large cap-lista under kortnamnet SAVE. Aktiekursens utveckling Nordnets aktiekurs ökade med 15,1 procent sedan årsskif- tet till 2025, från 234,8 SEK till 270,2 SEK medan OMX Stockholm 30 index ökade med 16,1 procent och Nord- nets jämförelsegrupp visade en genomsnittlig ökning på 54,5 procent. Den högsta stängningskursen under 2025 var 290,2 SEK den 13 oktober och den lägsta var 222,4 SEK den 7 april. Den genomsnittliga stängningskursen var 261,6 SEK. T otalavkastningen för Nordnets aktie var 18,5 procent under 2025. Omsättning och handel Omsättningshastigheten i Nordnets aktie under 2025 uppgick till 83 procent, vilket betyder att 207 miljoner aktier av totalt 250 miljoner registrerade aktier har omsatts under året. Detta motsvarar ett totalt värde på cirka 53,4 miljarder SEK. I genomsnitt omsattes cirka 0,8 miljoner Nordnet-aktier varje handelsdag, vilket motsvarar ett vär- de på cirka 215 miljoner SEK. Aktiekapital Nordnet AB har två aktieslag: stamaktier och C-aktier. Per den 31 december 2025 uppgick antalet registrerade sta- maktier till 250 206 518 (varav 1 484 915 i eget förvar) och antalet registrerade C-aktier till 633 188. Varje aktie har ett kvotvärde om 0,00505 SEK och det totala aktiekapitalet uppgår till 1 266 827 SEK. Aktieåterköp Tre separata återköpsprogram löpte under året. Den 24 september 2024 lanserades ett aktieåterköpsprogram om upp till 500 miljoner SEK, vilket slutfördes den 11 mars 2025. Inom ramen för programmet återköptes totalt 2 140 603 aktier till ett sammanlagt belopp om 500 miljoner SEK, varav 822 578 aktier återköptes för 202 miljoner SEK under första kvartalet 2025, till en viktad genomsnittlig aktiekurs om 251,3 SEK. Vidare slutfördes den 7 november 2025 ett aktieåterköps- program om 250 miljoner SEK som lanserades den 21 juli 2025. Inom detta program återköpes 919 819 egna aktier till ett totalt belopp om 250 miljoner SEK, till ett viktat genomsnittligt pris per aktie om 274,5 SEK. Den 10 november 2025 beslutade Nordnet att lansera yt- terligare ett aktieåterköpsprogram om upp till 250 miljoner SEK, med löptid till senast den 13 mars 2026. Under fjärde kvartalet 2025 återköpte Nordnet inom ramen för detta program 565 096 aktier till ett sammanlagt belopp om 151 miljoner SEK, till en viktad genomsnittlig aktiekurs om 267,8 SEK. Under 2025 återköptes inom de tre återköpsprogrammen totalt 2 307 493 aktier för 604 miljoner SEK. Utdelning Nordnet har för avsikt att dela ut 70% av den årliga rapporterade vinsten till aktieägare via kontaktutdelning. Under 2025 delade Nordnet ut 2 024 miljoner SEK till aktieägare i form av en kontantutdelning om 8,10 kronor per aktie. För räkenskapsåret 2025 har styrelsen beslu- tat att rekommendera årsstämman den 27 april 2026 en kontantutdelning om 8,60 SEK per aktie. Utdelningen förväntas betalas ut den 5 maj 2026. Aktieägare Per den 31 december 2025 har Nordnet 30 457 identifie- rade aktieägare och marknadsvärdet av bolaget är 68 mil- jarder SEK. Per den 31 december äger Öhman Intressen- ter och Premiefinans 22,0 procent respektive 10,2 procent av aktiekapitalet och rösterna. Ingen annan aktieägare äger, direkt eller indirekt, mer än tio procent av aktierna i Nordnet. De tio största enskilda aktieägarna representerar 57 procent av aktiekapitalet och 57,1 procent och rösterna. Utländska aktieägare innehar 23% av aktiekapitalet och rösterna. 10 största aktieägare Per 31 december 2025 Kapital Röster Öhman Intressenter 22,0% 22,0% Premiefinans 10,2% 10,2% Norges Bank Investment Management 4,2% 4,2% Swedbank Robur Fonder 3,8% 3,8% Capital Group 3,5% 3,5% Vanguard 3,4% 3,4% AMF Pension & Fonder 3,0% 3,0% Carnegie Fonder 2,3% 2,3% Micaela Bredberg 2,3% 2,3% Catharina Versteegh 2,3% 2,3% T otalt topp 10 57,0% 57,1% Källa: Modular Finance ===== SIDA 30 ===== 30Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Förvaltningsberättelse 1 Källa: Modular Finance, Bloomberg. 2 Jämförelsegrupp såsom definierad av Nordnet inkluderar AJ Bell plc, Avanza Bank Holding AB, FlatexDegiro AG, FinecoBank S.p.A., Integrafin Holding plc och Swissquote Group. Nordnet Jämförelsegrupp2 OMXS30 Aktiekursutveckling för Nordnet, jämförelsegrupp och marknadsindex under 2025 (indexerat till 100) 1 80 90 100 110 120 130 140 150 12-31-241-31-252-28-253-31-254-30-255-31-256-20-257-31-258-31-259-30-2510-31-2511-30-25 Sverige USA Norge Storbritannien Danmark Övriga Ägande per land baserat på kapital 1 73,8% 12,3% 6,3% 1,9% 1,8% 4,1% ===== SIDA 31 ===== 31Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Allmän information 33 Grund för utarbetandet (BP) ........................................................................................................................................ 34 Styrning (GOV) ..................................................................................................................................................................................... 35 Strategi (SBM) ...................................................................................................................................................................................... 38 Hantering av inverkningar, risker och möjligheter (IRO) ................................................. 43 Miljöinformation 51 E1 Klimatförändringar ............................................................................................................................................................. 52 Samhällsansvarsinformation 68 S1 Den egna arbetskraften ............................................................................................................................................. 69 Bolagsstyrning 77 G1 Ansvarsfullt företagande .......................................................................................................................................... 78 Förebyggande av finansiell brottslighet .................................................................................................... 81 Cybersäkerhet ...................................................................................................................................................................................... 83 ESRS-index 85 Taxonomiförordningen 91 Innehåll Hållbarhets- rapport ===== SIDA 32 ===== 32Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Rapportavsnitt Beskrivning Allmän information Fokuserar på styrning, strategi och riskhantering. Detta är ett inledande kapitel där syftet är att ge information om Nordnet och vår affärsmodell, värdekedja och bolagsstyrning. Avsnittet beskriver också vilka våra väsentliga inverkningar, risker och möjligheter är, samt metoden för att fastställa dessa. Miljöinformation Fokuserar på klimatförändringar. Här beskrivs Nordnets klimatstrategi och riskbedömning, med särskilt fokus på hur vi hanterar våra egna utsläpp samt det indirekta klimatavtrycket från våra kunders investeringar. Samhällsansvarsinformation Fokuserar på Nordnets medarbetare och kunder*. Avsnittet beskriver policyer, åtgärder och mål för områdena. *För området "kunder" har EU beslutat om gradvis implementering, vilket innebär att vi lämnar begränsad information om detta område i årets rapport. Bolagsstyrningsinformation Fokuserar på ansvarsfullt företagande. Detaljerad information om Nordnets policyer och åtgärder mot korruption, finansiell brottslighet och cybersäkerhet. Varje avsnitt i rapporten är vidare strukturerat kring olika delområden som bestäms av ESRS. Dessa delar är utmärkta med en ESRS-kod, till exempel "GOV" eller "E1". Delområde Detta avsnitt innehåller standardiserade upplysningskrav om BP Basis for preparation Grund för utarbetandet GOV  Governance  Styrning SBM Strategy and Business Model Strategi och affärsmodell IRO Impacts, Risks and Opportunities Inverkningar, risker och möjligheter E1 Environmental information (Climate Change) Klimatförändringar S1 Social information (Own workforce) Den egna arbetskraften (medarbetare) S4 Social information (Consumers and end-users) Konsumenter och slutanvändare  G1 Governance information Ansvarsfullt företagande  Varje delområde är dessutom indelat i specifika fokusområden. En fullständig redovisning av alla dessa fokusområden återfinns i vårt ESRS-index i slutet av rapporten (se sida 85). Som ett exempel kan nämnas att delområdet GOV (Gover- nance) har följande fokusområden. ESRS Upplysningskrav Allmän information ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (eng. due diligence) ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Allmän information Rapportens struktur Rapporten är indelad i fyra olika avsnitt som följer den standardiserade strukturen i ESRS: Allmän information, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning. Så läser du vår hållbarhetsrapport Denna rapport har upprättats i enlighet med de nya utöka- de rapporteringskraven avseende hållbarhet, som base- ras på EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Det innebär att rapportens innehåll och struktur utformats med ledning av de europeiska standar- derna för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Syftet med dessa standarder är att alla företag ska rap- portera sin hållbarhetsinformation på ett jämförbart och transparent sätt. I detta introducerande avsnitt ger vi en vägledning i rap- portens struktur och innehåll. Tre centrala begrepp att ha med sig är avsnitt, delområden och fokusområden. ===== SIDA 33 ===== 33Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Allmän information Grund för utarbetandet (BP) 34 Styrning (GOV) 35 Strategi (SBM) 38 Hantering av inverkningar, risker och möjligheter (IRO) 43 Innehåll ===== SIDA 34 ===== 34Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen Grund för upprättandet Nordnets hållbarhetsrapport har upprättats på koncernba- sis och har samma omfattning som de finansiella rappor- terna. Rapporten är upprättad i enlighet med lagen om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och årsredovisningslagen (ÅRL), samt rapporteringskraven relaterade till artikel 8 i EU:s T axonomiförordning inklusi- ve delegerade förordningar. Rapporten har utarbetats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och täcker perioden från den 1 januari 2025 till 31 december 2025. (BP-1 5a) (BP-1 5b) För mer information om Nordnetkoncernen och dess bolag, se not 5 Tillämpade redovisningsprinciper (sida 156). Rapportering kopplat till värdekedjan Denna rapport omfattar både Nordnets egen verksamhet och värdekedja, upp- och nedströms. Mot bakgrund av den begränsade tillgången till tillförlitlig information om aktivi- teter i våra upp- och nedströms värdekedjor har vi endast beaktat direkta affärsrelationer. Nordnets policyer omfattar såväl den egna organisationen som aktiviteter inom värde- kedjan i tillämpliga fall. Redovisning av vidtagna åtgärder, relevanta mått och uppställda mål fokuserar i första hand på Nordnets egen verksamhet. En närmare redogörelse för värdekedjan lämnas dock i anslutning till relevanta upplys- ningar i rapporten. (BP-1 5c) Immateriella rättigheter Nordnet har inte använt alternativet att utelämna infor- mation avseende immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. (BP-1 5d) BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter och uppskattningar Nordnet har använt motsvarande tidshorisonter som definierats i ESRS. Kort sikt avser ett år framåt, medellång sikt avser ett till fem år framåt och lång sikt avser en period längre fram än fem år. (BP-2 9a) Under processen att identifiera hållbarhetsfrågor och rapportera relaterade upplysningar har Nordnet behövt göra uppskattningar och antaganden som påverkar det slutliga resultatet. I detta arbete har en försiktighetsprincip konsekvent tillämpats, vilket innebär att det mest konser- vativa antagandet valts vid osäkerhet. När det gäller framåtblickande information är denna förknippad med stor osäkerhet. De faktiska resultaten kommer troligen att avvi- ka från vad som prognostiserats, då förväntade händelser sällan inträffar exakt så som de förväntas. Genomgående i rapporten redovisas användningen av uppskattningar och externa data för berörda mätetal, inklusive information om tillämpad datakvalitet och källor. Väsentliga uppskattningar förekommer endast inom områ- det för E1 klimatförändringar, till exempel för beräkningarna av finansierade utsläpp. (BP-2 10) (BP-2 11a-b(i)) Gradvis implementering av upplysningskrav Nordnet har tillämpat möjligheten för en gradvis implemen- tering av upplysningskrav (så kallad infasning, se ESRS 1 Bilaga C) när det alternativet har varit tillgängligt för våra väsentliga områden. Nedan tabell redogör för vilken information som inte lämnas i årets rapport med anledning av detta. Trots att gradvis implementering tillämpats för samtliga krav inom ESRS S4 (konsumenter och slutanvän- dare), lämnas vissa övergripande upplysningar då området är väsentligt för Nordnet (se sida 48). ESRS Upplysningskrav Innehåll som gradvis implementeras, och därför inte redovisas i rapporten 2025. Allmänna upplysningar ESRS 2 SBM-3 Information som anges i ESRS 2 SBM-3 punkt 48e (förväntade finansiella effekter) Miljöinformation ESRS E1 E1-9 Samtliga upplysningskrav i E1-9 (Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter) Social information ESRS S1 S1-7 Samtliga upplysningskrav i S1-7 (Uppgifter om arbetstagare i företagets egen arbetskraft som inte är anställda) ESRS S1 S1-11 Samtliga upplysningskrav i S1-11 (Socialt skydd) ESRS S1 S1-12 Samtliga upplysningskrav i S1-12 (Personer med funktionsnedsättning) ESRS S1 S1-13 Samtliga upplysningskrav i S1-13 (Utbildning och kompetensutveckling) ESRS S1 S1-14 Information om fall av arbetsrelaterad ohälsa samt antalet förlorade dagar till följd av skador, olyckor, dödsfall och arbetsrelaterad ohälsa ESRS S1 S1-15 Samtliga upplysningskrav i S1-15 (Balans mellan arbete och privatliv) ESRS S4 Alla upplysningskrav i S4 Information som anges i upplysningskraven i ESRS S4 (konsumenter och slutanvändare) (BP-2 17) Allmän information ===== SIDA 35 ===== 35Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll En god bolagsstyrning är viktig för ett effektivt hållbarhets- arbete och ansvarsfullt företagande, då det lägger grun- den för hur arbetet ska bedrivas. Styrningen av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter följer därför Nordnets övergripande bolagsstyrningsstruktur. Styrelsens, koncern- ledningens och övriga relevanta funktioners respektive roller och ansvar rörande dessa frågor beskrivs nedan. Styrningsorgan och sammansättning Styrelsen har det yttersta ansvaret för bolaget och fattar beslut om Nordnets övergripande hållbarhetsinriktning och innehållet i bolagets policyer. Styrelsen består av 8 ledamöter, varav 50 procent är kvinnor. Samtliga ledamöter är icke-verkställande (non-executive), vilket innebär att ingen ledamot har en operativ roll i bolaget. Vd ingår inte i styrelsen, men deltar som föredragande. Anställda eller andra arbetstagare finns inte direkt representerade i styrelsen. (GOV-1 21a)(GOV-1 21d) (GOV-1 21b) Styrelseledamöternas kompetens och erfarenhet täcker de centrala områden som är relevanta för Nordnet, med djup kunskap om finansbranchen. Ledamöterna har omfattande expertis inom digitalisering och innovation vilket är kritiskt för Nordnets affärsmodell. Styrelsen har även relevant erfarenhet av marknadsledande positioner inom andra snabbväxande teknikdrivna bolag, liksom bakgrund från ledande roller inom bank, försäkring och kapitalförvaltning. Utöver sektorspecifik kunskap besitter styrelsen även viktig kompetens inom bolagsstyrning, regelefterlevnad, riskhantering, informationssäkerhet samt hållbarhetsfrågor. (GOV-1 21c) Andelen av ledamöterna som är oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen är 8 av 8. Andelen obero- ende i förhållande till större aktieägare uppgår till 7 av 8. (GOV-1 21e). Styrelsen har flera utskott. Den huvudsakliga delen av hållbarhetsarbetet bereds inom Revisionsutskottet. Risk- och complianceutskottet mottager löpande rapportering om hållbarhetsrelaterade risker inom ramen för avrappor- teringen från riskfunktionen i andra försvarslinjen. För mer information om styrelsens sammansättning, se bolagsstyr- ningsrapporten (sida 138). Nordnets koncernledning består av 12 personer, inklusive vd, varav 5 är kvinnor (42 procent). För mer information om koncernledningens sammansättning, se bolagsstyrnings- rapporten (sida 140). Nordnet har ett antal kommittéer där vd medverkar. En av dessa är Hållbarhetskommittén, som leds av Nordnets hållbarhetschef. Övriga medlemmar i kommittén är repre- sentanter från koncernledningen samt avdelningschefer, vars ansvarsområden och kunskap bedömts relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Styrelsen Ersättningsutskottet Risk- och complianceutskottet IT -utskottet Kreditutskottet* *Kreditutskottet finns enbart för Nordnet Bank AB Vd och koncernchef Koncernledningen Hållbarhetskommittén Affärsområden och koncernfunktioner Revisionsutskottet Förutom genom Hållbarhetskommittén säkerställs en god bolagsstyrning genom ett antal kommittéer och forum där kritiska frågor diskuteras, beslutas och förankras. Bland dessa finns Regulatory Forum som fokuserar på att överva- ka frågor om regelefterlevnad och riskhantering, och Custo- mer Committee som specifikt ansvarar för beslut inom området för anti-penningtvätt. Vidare hanterar Third-Party & Outsourcing Forum granskning och styrning av leve- rantörsrelationer, inköp och utkontrakterade IT -tjänster (ICT). För styrning av finansiella produkter finns Financial Product Committee, som övervakar produktutveckling och risker, och Credit Committee, som ansvarar för bedömning och beslut avseende kreditgivning och kreditrisker. Allmän information ===== SIDA 36 ===== 36Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Styrningsorganens roller och ansvar inom hållbarhetsområdet Styrningsorganens respektive roller och ansvarsområden i förhållande till de identifierade inverkningarna, riskerna och möjligheterna definieras i Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy som är antagen av styrelsen. Styrelsen, genom revisionsutskottet, ansvarar för att överse arbetet med hanteringen av inverkningarna, riskerna och möjligheterna. I den operativa verksamheten ansvarar Hållbarhetskommit- tén, där vd och flera andra personer från koncernledningen finns representerade, för att ständigt utvärdera hanteringen av inverkningarna, riskerna och möjligheterna och att vid behov besluta om åtgärder för att förbättra hanteringen. Utöver hållbarhets- och miljöpolicyn regleras kommitténs arbete även av en instruktion antagen av vd. (GOV-1 22a) (GOV-1 22b) Ledningens roll i processen för att kontrollera, hantera och följa upp inverkningar, risker och möjligheter återfinns i flera olika led. Ansvaret för att operativt arbeta med att hante- ra varje inverkning, risk och möjlighet är fördelat mellan personer i koncernledningen. Detta arbete följs kontinuer- ligt upp av Nordnets Hållbarhetskommitté. Vid behov kan frågor eskaleras av kommittén till hela koncernledningen. (GOV-1 22c) Styrelsen har antagit mål kopplade till väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter. Vd har varit delaktig i proces- sen för framtagande av målen. Uppföljning av målen sker löpande i hållbarhetskommittén, där vd deltar, och minst årligen i styrelsens revisionsutskott. (GOV-1 22d) Kunskap och kompetens om hållbarhetsfrågor Styrelsen och koncernledningen har hög kunskap och erfarenhet inom bland annat sparande, regelefterlevnad och säkerhetsarbete - områden som är mycket relevanta för hanteringen av våra inverkningar, risker och möjligheter. Utöver detta har styrelsen och ledningen tillgång till interna experter på alla områden som är kopplade till en inverkan, risk eller möjlighet. Exempelvis återfinns expertis inom klimatförändringar, dataskydd, likabehandling, samt frågor om ansvarsfullt företagande. Nordnets Hållbarhetskom- mitté ansvarar för att säkerställa att det kontinuerligt finns tillräcklig god intern kompetens relaterad till företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Både styrel- sen och koncernledningen har genomfört utbildningar eller medverkat i andra kunskapshöjande forum inom hållbar- hetsområdet under året. (GOV-1 23) Styrningsorganens roller och ansvar inom ansvarsfullt företagande Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Nordnets verksamhet bedrivs på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Detta inkluderar att fastställa en sund riskhanteringskultur, se till att det finns en välfungerande intern kontroll och regelef- terlevnad samt godkänna policyer och strategier som rör ansvarsfullt företagande. Styrelsen övervakar också att det finns etiska riktlinjer för koncernens agerande. Vd, med hjälp av koncernledningen, ansvarar för att implementera de riktlinjer och anvisningar som styrelsen har fastställt. De ska säkerställa att verksamheten bedrivs korrekt och i enlighet med gällande regelverk. Koncernledningen är också delaktig i riskidentifiering och riskhantering genom interna organ som Regulatory Forum. (G1.GOV-1 5a) Kunskap och kompetens om ansvarsfullt företagande För att säkerställa att styrelsen och koncernledningen har tillräcklig kompetens och kunskap om ansvarsfullt företa- gande, har de tillgång till interna expertfunktioner som kon- tinuerligt bistår med rådgivning och stöd. Exempelvis finns specialistkompetens inom områden som regelefterlevnad, etik, motverkande av penningtvätt och cybersäkerhet till- gänglig. Vidare har styrelsen under året genomgått särskild utbildning i relevanta ämnen för att stärka sin kompetens. Detta säkerställer att beslut fattas på en solid kunskaps- grund och att Nordnet som organisation alltid agerar etiskt och ansvarsfullt. (G1.GOV-1 5b) GOV-2 Information som lämnas till, och hållbarhetsfrågor som behandlas av, företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Styrelsen och koncernledningen, inklusive relevanta utskott och kommittéer, informeras om väsentliga inverkning- ar, risker och möjligheter av Nordnets hållbarhetschef. Rapporteringen inkluderar ändamålsenligheten hos de policyer, åtgärder, mått och mål som antagits för att hantera inverkningarna, riskerna och möjligheterna. Även genom- förandet av tillbörlig aktsamhet, det vill säga processen för att identifiera och hantera risker i värdekedjan, redogörs för. Vid behov medverkar relevant affärsområdeschef vid avrapporteringen. För styrelsen sker ovan rapportering vid behov, men minst en gång per år. För ledningen sker rapporteringen regelbundet utefter behov. (GOV-2 26a) Styrelse och ledning har vid behov tagit hänsyn till inverk- ningar, risker och möjligheter när de utövat tillsyn över Nordnets strategi, större transaktionsbeslut samt risk- hanteringsprocess. Ett exempel på detta är att Nordnets inverkningar inom miljöområdet beaktats vid arbetet med Nordnets långsiktiga strategi. (GOV-2 26b) I tabellen nedan visas en förteckning över de inverkningar, risker och möjligheter som styrelse och ledning eller deras relevanta utskott/kommittéer behandlat under 2025. Allmän information ===== SIDA 37 ===== 37Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (eng. due diligence) Information om Nordnets arbete med tillbörlig aktsamhet (eng. due diligence) finns i de avsnitt tabellen nedan hänvisar till: Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Hänvisning till upplysningskrav ESRS 2 E1 S1 G1 Finansiell brottslighet Cybersäkerhet a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV-2 SBM-1 SBM-3 b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet SBM-1 till SBM-3, IRO-1 E1-1 S1-1 till S1-4 G1-2 c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO-1 SBM-3 IRO-1 S1-2 d) Att vidta åtgärder för att hantera dessa negativa inverkningar IRO-2 E1-1 till E1-4 S1-2 till S1-4 G1-1 till G1-3 MDR-A MDR-A e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det IRO-2 E1-1 E1-4 E1-6 S1-5 G1-4 MDR- T MDR-M MDR- T MDR-M GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Nordnet har en process för att hantera risker och genom- föra interna kontroller av hållbarhetsrapporteringen, med syfte att säkerställa rapportens kvalitet och tillförlitlighet. Denna process är en del av Nordnets generella riskarbete och innefattar en systematisk granskning av all rapporterad data, både kvalitativ och kvantitativ. (GOV-5 36a) Riskbedömningen för hållbarhetsrapportering har integre- rats i processen för intern kontroll över finansiell rapporte- ring (ICFR). Metoden som används går ut på att identifiera risker för felaktigheter relaterade till rapporteringen, för att därefter vidta mitigerande åtgärder. Prioriteringen av riskerna sker utifrån en sammanvägning av sannolikheten för att risken ska inträffa och dess potentiella påverkan. (GOV-5 36b) De huvudsakliga risker som identifierats är främst rela- terade till kvantitativ data: brist på data av tillräckligt hög kvalitet, högt inslag av manuell hantering och felaktig kon- solidering av data. För att begränsa riskerna arbetar Nord- net med att förbättra datakvaliteten och processerna för rapportering, i syfte att uppnå högre tillförlitlighet för datan. Nordnet genomför också flera olika kontrollaktiviteter. Två exempel på detta är tillämpning av dualitetsprincipen, som innebär att all rapporterad data granskas och godkänns av minst två personer, samt en validering mot tidigare års data för att upptäcka avvikelser som kräver närmare granskning eller förklaring. (GOV-5 36c) Resultatet av riskbedömningarna ovan är integrerat som en del av Nordnets generella riskarbete. Ansvaret för att genomföra interna kontroller och minska riskerna ligger därigenom hos varje områdesansvarig inom Nordnet. De identifierade riskerna rapporteras till Nordnets Hållbarhets- kommitté och styrelsens revisionsutskott vid behov, dock minst årligen. (GOV-5 36d) (GOV-5 36e) För mer information om Nordnets generella riskarbete, se bolagsstyrningsrapporten (sida 129). Allmän information Hållbarhetsområden Behandlat av styrelsen Behandlat av ledningen Klimatförändringar: Finansierade och inves- terade utsläpp av växthusgaser; Nordnets utsläpp; Hållbara investeringar ✅ ✅ Den egna arbetskraften: Arbetsvillkor; Lika- behandling, jämställdhet och mångfald. ✅ ✅ Konsumenter och slutanvändare: Demokra- tisera sparande och investeringar; Finansiell inkludering; Ändamålsenliga produkter; Dataskydd; Plattformens tillgänglighet ✅ ✅ Ansvarsfullt företagande: Företagskultur ✅ ✅ Enhetsspecifikt ämne: Förebyggande av finansiell brottslighet ✅ ✅ Enhetsspecifikt ämne: Cybersäkerhet ✅ ✅ (GOV-2 26c) GOV-3 Integration av hållbarhets- relaterade resultat i incitaments- system Bolagsstämman har beslutat om Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som omfattar ledande befatt- ningshavare, inklusive styrelseledamöter i den omfattning de erhåller ersättning utanför styrelseuppdraget. Riktlinjer- na innefattar möjlighet till rörlig ersättning baserat på både finansiella och icke-finansiella kriterier. Bland dessa kriteri- er återfinns generella mål att befattningshavarna ska främja Nordnets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet. I praktiken erhåller dock ingen befattningsha- vare på Nordnet sådan ersättning. Det finns därför inte heller någon direkt koppling mellan erhållen ersättning och Nordnets hållbarhetsmål. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. (GOV-3 29) (E1.GOV-3 13) ===== SIDA 38 ===== 38Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Nordnets marknader och kundsegment Nordnet bedriver verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Under året har inga betydande förändringar skett gällande betydande marknader eller kundgrupper. Nordnets avsikt är att etablera verksamheten i Tyskland under 2026. Nordnets kundbas består i all väsentlighet av nordiska privatsparare. (SBM-1 40a ii) Nordnets produkter och tjänster Nordnet vidareutvecklar produkterna kontinuerligt, men inga betydande förändringar har skett under året sett till vårt produkt- och tjänsteerbjudande. Sparande och investeringar Nordnets kärnverksamhet är sparande och investeringar. Våra kunder kan spara och investera i aktier, fonder och an- dra typer av värdepapper från ett flertal marknader till låga avgifter. Vi erbjuder de flesta kontotyper som är tillgäng- liga på marknaden, som ISK i Sverige och dess nordiska schablonbeskattade motsvarigheter, vanlig depå, tjänste- pension, kapitalförsäkring samt konton för privat pensions- sparande. Hos Nordnet finns ett antal olika gränssnitt i form av webben, appen och mer avancerade applikationer. Den mindre aktiva spararen kan även använda våra digitala väg- ledningstjänster, eller investera i någon av våra indexfonder. Nordnet driver Nordens största sociala investeringsnät- verk, Shareville, med över 500 000 medlemmar. Nordnet driver även ett fondbolag. I samtliga kundkategorier är det kunden eller slutanvända- ren som fattar investeringsbesluten och inte Nordnet. Även för företag med tjänstepensionslösning via Nordnet är det privatpersoner (anställda vid respektive företag) som fattar investeringsbesluten. Däremot kan Nordnet styra exem- pelvis vilken information kunden har tillgång till genom plattformen och vilka instrument som finns tillgängliga att investera i. Pension Vi erbjuder pensionssparande i Sverige, Norge, Danmark och Finland med ett stort utbud av investeringsmöjligheter. Lån Vi erbjuder också två typer av lån – portföljbelåning och bolån. Portföljbelåning finns på alla våra fyra marknader och ger kunder möjlighet att belåna sina värdepapper och på så vis öka sina investeringar. Bolån erbjuds i Sverige och Norge. (SBM-1 40a i) Nordnets anställda Information om Nordnets anställda och deras geografiska områden finns i kapitel S1-6, sida 74. (SBM-1 40a iii) Hållbarhetsrelaterade mål Mål Målets relation till: Betydande produktkategorier Kundkategorier Geografiska områden Förbindelser med intressenter Minska koldioxidintensiteten för tillgångarna på Nordnets sparplattform med 55 procent till 2033, motsvarande en intensitetsminskning på 79 ton CO2e/miljoner USD intäkter, jämfört med intensiteten på 143 ton för 2023.  Sparande och investeringar  Pension Alla kunder Globalt  Medarbetare  Samhälle och omvärld  Kunder och sparare  Leverantörer Nå en kundbas där 50 procent (+/- 10 procentenheter) är kvinnor år 2030. Öka andelen kvinnor bland nya kunder med 2 procentenheter varje år.  Sparande och investeringar  Pension Alla privatkunder Sverige Norge Finland Danmark  Samhälle och omvärld  Kunder och sparare Ha 99,9 procent upptid, där tillgängligheten avseende Nordnets kritiska tjänster (inloggning, handel, ekonomisk översikt samt insättningar och uttag) mäts på årsbasis dygnet runt.  Sparande och investeringar  Pension  Lån Alla kunder Sverige Norge Finland Danmark  Leverantörer  Kunder och sparare Säkerställa att 90 procent av samtliga medarbetare genomför en utbildning om Nordnets uppförandekod varje år. Sverige Norge Finland Danmark  Medarbetare  Samhälle och omvärld Kvinnor ska utgöra 50 procent (med en toleransnivå om +/- 10 procenten- heter) av Nordnets chefer, ledningsgrupp respektive styrelse 2027. Kvinnor ska utgöra 50 procent (med en toleransnivå om +/- 10 procenten- heter) av den totala arbetskraften 2030. Sverige Norge Finland Danmark  Ägare  Medarbetare eNPS (mått för medarbetarnöjdhet) på 40 eller högre varje år. Sverige Norge Finland Danmark  Medarbetare (SBM-1 40e) (SBM-1 40f) Allmän information ===== SIDA 39 ===== 39Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 39Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Demokratisera sparande och investeringar Det övergripande syftet med Nordnets verksamhet är att demokratisera sparande och investeringar genom att ge privatsparare tillgång till samma verktyg, information och tjänster som professionella investerare. En ökad tillgänglig- het och en ökad finansiell frihet har en positiv inverkan på såväl individer som samhälle. Vi försöker realisera denna ambition genom att utbilda och coacha våra kunder till ett bättre sparande, engagera oss i det offentliga samtalet om privatekonomiska frågor, utveckla digitala produkter och tjänster, samt genom att främja finansiell inkludering med ett fokus på jämställt sparande. Hållbart sparande Nordnet har störst möjlighet att påverka klimat, miljö och andra hållbarhetsfrågor genom det sparkapital som finns på vår plattform. Vår ambition är att göra det enklare för kunder att välja hållbara investeringsalternativ och därige- nom öka flödet av kapital mot alternativ som bidrar till en hållbar utveckling. Vår strategi för att nå den ambitionen är att ha ett brett erbjudande av hållbara investeringsalterna- tiv, erbjuda digitala gränssnitt, data och verktyg så att våra kunder lätt ska hitta de hållbara alternativen samt tillhanda- hålla information och inspirera kring hållbara investeringar. En ansvarsfull och hållbar verksamhet Nordnet bedriver bank-, värdepappers-, fond- och försäk- ringsverksamhet och det är viktigt att alltid agera etiskt och ansvarsfullt, säkerställa god styrning och regelefterlevnad samt att aktivt arbeta med kontroller och åtgärdande av risker. Detta innebär bland annat att vi ska upprätthålla god affärsetik samt iaktta hög medvetenhet om regelefterlev- nadsfrågor. Ansvarstagande innebär också att vi ska be- gränsa vår egen miljöpåverkan och säkerställa att Nordnet är en attraktiv arbetsplats som präglas av jämställdhet och mångfald. (SBM-1 40g) Demokratisera sparande och investeringar Hållbart sparande En ansvarsfull och hållbar verksamhet Öka kunskapen om privatekonomi i samhället genom utbildning och opinionsbildning. Utveckla användarvänliga och pedagogiska digitala tjänster för sparande och investeringar. Verka för jämnare könsfördelning inom sparande och investeringar. Erbjuda ett brett utbud av hållbara placeringsalternativ. Göra det enklare för kunder att investera mer hållbart genom att utveckla digitala och användarvänliga verktyg. Inspirera och bredda kunskapen om hållbart sparande. Praktisera transparens, regelefterlevnad och en hög etisk standard i syfte att upprätthålla förtroendet för Nordnet och branschen i stort. Minska negativ påverkan på miljö och klimat. Ha en arbetsplats präglad av jämställdhet och mångfald. Säkerställa en god arbetsmiljö sett till såväl fysisk som psykisk hälsa, med utvecklingsmöjligheter och en engagerande kultur. Hållbarhetsstrategi Nordnets strategi är kopplad till hållbarhet genom tre olika områden: Demokratisera sparande och in- vesteringar, Hållbart sparande och En ansvarsfull och hållbar verksamhet. Vi bedömer att vår strategi generellt sett är robust och väl anpassad för att hantera våra hållbarhetsfrågor. Den främsta förestående utmaningen, vad gäller genomförandet av strategin, ligger i datakvaliteten relaterad till våra kunders in- vesteringar. Denna brist på enhetlig, tillförlitlig data begränsar dels vår förmåga till korrekt utvärdering och rapportering avseende investeringarnas effekter, dels kundernas möjligheter att fatta optimala hållbara investeringsbeslut. Allmän information ===== SIDA 40 ===== 40Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Värdekedja Nordnets affärsmodell utgår från att vi är en digital platt- form för sparande och investeringar, vars syfte är att demo- kratisera sparande. Vår egen verksamhet och de produkter vi erbjuder är kärnan i denna modell. I vår kartläggning av värdekedjan uppströms har endast direkta leverantörer, så kallade primära leverantörer, be- aktats. Dessa är främst relaterade till IT - och datatjänster, finansiella tjänster samt Nordnets kontorsbyggnader. För att genomföra kartläggningen har vi använt oss av inter- na underlag, till exempel data från Nordnets system för avtalshantering och erhållna fakturor från leverantörer. Vid väsentlighetsbedömningen har vi särskilt beaktat fakto- rer som hur stor andel av Nordnets totala inköp som den enskilda leverantören utgör. För att kartlägga vår värdekedja nedströms har vi analyse- rat Nordnets affärsmodell och vårt produktutbud med hjälp av intern data. Den mest väsentliga delen av denna kedja utgörs av våra kunder och de investeringar de gör via vår plattform. På grund av den begränsade tillgången till tillför- litlig data om våra kunders investeringars externa påverkan, har vi i dagsläget enbart kunnat beakta klimatområdet i denna bedömning. Nedan illustreras Nordnets värdekedja. Uppströms NedströmsEgen verksamhet Kapitalanskaffning och inköp av varor och tjänster Användningen av finansiella produkter och tjänster Funktioner och produkter inom den egna verksam- heten Investerare Våra kunderInterna avdelningar IT och Datatjänster Kunders investeringar Affärsrelationer med främst finansiella aktörer Affärsrelationer med exempelvis kapitalförvaltare Våra produkter - Sparande och investeringar - Pension - Lån ↗ ↗↗ (SBM-1 42 a) (SBM-1 42 b) Fördelar för intressenter Utfallet av affärsmodellen genererar tydliga fördelar för våra intressenter. För kunder leder den till ökad finansiell kunskap, tillgång till professionella verktyg och låga priser, med förväntan om fortsatt ökad finansiell inkludering. För investerare innebär vår skalbara plattform att vi kan hantera stora volymer och hög kundtillväxt med låga rörliga kostnader. Detta skapar en affärsmodell med hög operativ hävstång, vilket lägger grunden för långsiktig lönsamhet och stabilt värdeskapande. För samhället bidrar Nordnet genom aktivt deltagande i den offentliga debatten till att forma regelverk i en spararvänlig riktning på de nordiska marknaderna. (SBM-1 42 c) SBM-2 Intressenters behov och synpunkter Som en del av vårt kontinuerliga uppföljnings- och förbätt- ringsarbete förs en dialog med våra intressenter. Syftet med dialogen är att fördjupa insikten om vår samhälleliga inverkan samt bidra till långvariga relationer med intressen- ter. Dessa insikter och relationer är viktiga beståndsdelar i vårt strategiska arbete. Nordnet beaktar också intressen- ternas synpunkter vid genomförandet av väsentlighets- bedömningen. I tabellen nedan redovisas en översikt av intressenterna samt deras viktigaste frågor som framkom- mit i intressentdialogerna. (SBM-2 45a) (SBM-2 45b) Koncernledningen blir regelbundet informerade om intres- senternas synpunkter och intressen på ett generellt plan, vilka ofta kan kopplas till hållbarhetsrelaterade inverkningar. Information från intressenter som specifikt berör hållbarhet redovisas också efter behov till Nordnets Hållbarhetskom- mitté. Styrelse informeras om intressenternas synpunkter årligen i samband med väsentlighetsbedömningen. (SBM- 2 45d) Allmän information ===== SIDA 41 ===== 41Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Översikt av Nordnets huvudsakliga intressenter och deras syn på hållbarhetsarbetet Intressentgrupper Primära kanaler för dialog Prioriteringsområden inom hållbarhet/Viktiga frågor Medarbetare  Medarbetarundersökning genom årlig enkät sedan 2011. I enkäten erbjuds medarbetarna möjlighet att utvärdera Nordnets hållbarhetsarbete och presentera utvecklingsförslag.  Regelbundna medarbetarenkäter med möjlighet till feedback samt mätning av medarbetarnöjdhet genom eNPS.  Dialog med fackförbund i samband med väsentlighetsbedömning.  Välbefinnande bland medarbetare och möjligheter till utveckling.  Utbilda inom privatekonomi med särskilt fokus på hållbarhet.  Digitala användarverktyg som underlättar hållbara investeringar.  Erbjuda transparenta finansiella produkter.  Motverka penningtvätt. Kunder och sparare  Undersökning 2024 för att kartlägga vilken påverkan hållbarhetsaspekter kan ha i privatsparares investeringsbeslut samt vilka hållbarhetsfrågor Nordnets kunder prioriterar.  Framförande av synpunkter genom kontakt med Nordnets kund- service eller framställda klagomål.  Enkät till företagskunder under 2024.  Antikorruption och stabil förvaltning.  Hållbara investeringar.  Motverka penningtvätt.  Skydd av kunddata och integritet. Ägare  Löpande dialog och utskick till investerare.  Regelbundna möten med investerare.  Möjlighet att framföra synpunkter vid årsstämman.  Enkät och intervjuer med ägare 2022.  Tillgängliggöra investeringar för en bredare sparargrupp och arbeta med jämställdhet.  Brett utbud av hållbara finansiella instrument.  Digitala användarverktyg som underlättar hållbara investeringar.  Inspirera, utbilda samt underlätta för hållbart sparande. Leverantörer  Enkätundersökning hösten 2024 till de största leverantörerna.  Bra kundservice och support.  Hållbar värdekedja samt val av förnybar energi.  Erbjuda transparenta finansiella produkter.  Skydd av kunddata och integritet. Samhälle och omvärld  Löpande dialoger med bransch- och intresseorganisationer.  Myndighetskontakt och löpande medierapportering.  Transparens och regelefterlevnad.  Motverka penningtvätt och bedrägerier. SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Följande inverkningar, risker och möjligheter har bedömts vara väsentliga för Nordnet under den dubbla väsentlighetsbedömningen. Kolumnen Underämne visar hur varje inverkan, risk och möjlighet mappas mot de specifika underämnen eller del-underämnen som definieras i ESRS. Beskrivning Underämne Väsentlig inver- kan, risk eller möjlighet Plats i värdekedjan Tidshorisont E1 Klimatförändringar Finansierade och investerade utsläpp av växthusgaser: Nordnets kunder är investerade i sektorer som har betydande utsläpp. Nordnets bostadsfinansiering ger upphov till klimatpåverkan i form av energiförbrukning i fastigheter. Begränsning av klimatförändringar Faktiskt negativ inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Nordnets utsläpp: Utsläpp från Nordnets egen verksamhet och vårt leverantörsled (inklusive vår energianvändning). Begränsning av klimatförändringar Faktiskt negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Hållbara investeringar: Genom att erbjuda hållbara investeringsalternativ till våra kunder kan Nordnet möjliggöra finansiering av omställning och bidra till positiva effekter på klimatet genom kundernas investeringar. Begränsning av klimatförändringar Potentiell positiv inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Hållbara investeringar: Om Nordnet inte möter efterfrågan på produkter inom kategorin hållbara investeringar kan sparare välja att använda en annan aktör, vilket kan ha en negativ finansiell effekt för Nordnet. Begränsning av klimatförändringar Risk ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor: Bra arbetsvillkor, goda utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbetsplats kan ha en positiv inverkan på våra anställda. Arbetsvillkor Potentiell positiv inverkan O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Arbetsvillkor: Dåliga arbetsvillkor kan leda till hög personalomsättning och svårigheter att attrahera kompetent personal, vilket i sin tur kan leda till en negativ finansiell effekt för Nordnet. Arbetsvillkor Risk O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Arbetsvillkor: Dåliga arbetsförhållanden kan ha negativ inverkan på anställdas välmående. Arbetsvillkor Potentiell negativ i nverkan O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Likabehandling, jämställdhet och mångfald: Om Nordnet skulle misslyckas i sin ambition att behandla alla lika skulle enskilda medarbetare kunna bli drabbade av exempelvis sämre arbetsvillkor eller trakasserier. Likabehandling och lika möjligheter för alla Potentiell negativ inverkan O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Likabehandling, jämställdhet och mångfald: En attraktiv arbetsplats för alla och likabehandling kan leda till ett breddat rekryteringsunderlag och bättre beslutsfattande. Likabehandling och lika möjligheter för alla Möjlighet O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Allmän information ===== SIDA 42 ===== 42Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Beskrivning Underämne Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Plats i värdekedjan Tidshorisont S4 Konsumenter och slutanvändare Demokratisera sparande och investeringar: Genom att göra sparande mer lättillgängligt, utbilda kring privatekonomi och engagera oss i sakfrågor kring sparmarknaden kan Nordnet förbättra villkoren för sparande för privatpersoner. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Potentiell positiv inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Demokratisera sparande och investeringar: Att göra sparande och investeringar lättillgängligt med bättre villkor kan leda till fler sparare, vilket kan vara en finansiell möjlighet. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Möjlighet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Finansiell inkludering: Genom att öka kunskapen om privatekonomi i samhället kan Nordnet tillgängliggöra sparande för grupper som tidigare sparat i lägre utsträckning. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Potentiell positiv inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Finansiell inkludering: Genom att tillgängliggöra sparande för fler personer och öka kunskapen om privatekonomi i samhället kan Nordnet öka sin potentiella kundbas. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Möjlighet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Ändamålsenliga produkter: Om Nordnet inte har ändamålsenliga arrange- mang för att säkerställa att kunder investerar i passande produkter kan det ha negativ påverkan på kunders ekonomi. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Potentiell negativ inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Ändamålsenliga produkter: Om Nordnet inte har ändamålsenliga arrange- mang för att säkerställa att kunder investerar i passande produkter finns risk för regulatoriska sanktioner Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Risk ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Dataskydd: Om Nordnet brister i sin hantering av dataskydd finns risk för en negativ påverkan på våra kunder, till exempel genom att deras data utnyttjas av obehöriga. Informationsrelaterade inverkningar för kon- sumenter och/eller slutanvändare Potentiell negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Dataskydd: Brister i det löpande dataskyddsarbetet eller inträffandet av en personuppgiftsincident kan leda till regulatoriska sanktioner, skadat förtroende från kunder och ekonomisk kompensation till de som drabbats. Informationsrelaterade inverkningar för kon- sumenter och/eller slutanvändare Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Plattformens tillgänglighet: Om Nordnets plattformar inte är tillgängliga och tillförlitliga finns det risk att våra befintliga och potentiella kunders förtroende för oss skadas. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur: En bristfällig företagskultur innebär operativa risker som kan påverka förtroendet för Nordnet eller resultera i sanktioner från tillsynsmyndigheter. Företagskultur Risk O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Enhetsspecifik: Finansiell brottslighet Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Finansiell brotts- lighet kan leda till allvarliga konsekvenser för det finansiella systemet och samhället i stort, varför det är avgörande att Nordnet hanterar dessa risker. Finansiell brottslighet inkluderar penningtvätt, terrorismfinansiering, bedräg- erier, marknadsmissbruk och insiderhandel samt säkerställande av efterlevnad av finansiella sanktioner. Enhetsspecifikt Potentiell negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Om Nordnets verksamhet utnyttjas för finansiell brottslighet kan detta leda till skadat förtroende för Nordnet samt regulatoriska sanktioner. Enhetsspecifikt Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Enhetsspecifik: Cybersäkerhet Cybersäkerhet: Det är viktigt för Nordnet att skydda både våra egna system och kundernas information. Ett bristfälligt cybersäkerhetsskydd kan leda till negativa inverkningar, både för enskilda kunder och samhället i stort. Enhetsspecifikt Potentiell negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Cybersäkerhet: Om Nordnet brister i arbetet med cybersäkerhet kan detta leda till regulatoriska sanktioner, skadat förtroende från kunder och samhället och ekonomisk kompensation till de som drabbats. Enhetsspecifikt Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång (SBM-3 48a) (SBM-3 48c) (SBM-3 48h) Nordnet utvärderar regelbundet strategi och affärsmodell, där de väsentliga inverkningarna, riskerna och möjlighe- terna integreras i beslutsfattandet. Vår analys visar att den nuvarande strategin är väl anpassad för eventuella konse- kvenser från inverkningarna, riskerna och möjligheterna, varför inga genomgripande förändringar i affärsmodellen bedöms nödvändiga. (SBM-3 48b) Nordnet har ännu inte gjort några beräkningar över de finansiella effekterna av de väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna. Nordnet har genomfört en resi- liensanalys avseende klimat (se avsnitt E1.SMB-3 sida 52), men har i förhållande till övriga områden ännu inte genom- fört en sådan analys. (SBM-3 48d) (SBM-3 48f) Allmän information ===== SIDA 43 ===== 43Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Nordnet har genomfört en dubbel väsentlighetsbedöm- ning, med syftet att identifiera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. En fråga kan vara väsentlig dels utifrån perspektivet hur Nordnet inverkar på miljö och samhälle (inverkan), dels utifrån hur Nordnets finansiella ställning påverkas av hållbarhetsfaktorer (risker och möjligheter). Nordnets process för väsentlighetsbedömning 1. Analys av Nordnets affärskontext, inklusive kartläggning av värdekedjan. 2. Identifiering av inverkningar, risker och möjligheter som kan vara väsentliga för Nordnet. 3. Bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. 4. Antagande av bedömningen. 1. Analys av Nordnets affärskontext, inklusive värdekedjan Väsentlighetsbedömningen inleddes med att skapa en överblick av Nordnets strategi, de viktigaste berörda intressenterna och Nordnets affärsrelationer, inbegripet en kartläggning av Nordnets värdekedja. I detta steg kartlades också vilka produkter och tjänster Nordnet erbjuder, samt i vilka geografiska områden. 2. Identifiering av inverkningar, risker och möjligheter som kan vara väsentliga för Nordnet I detta steg identifierades de inverkningar, risker och möjlig- heter, både i vår egen verksamhet och i värdekedjan, som kan vara väsentliga för Nordnet. Resultatet sammanställdes i en så kallad långlista, som låg till grund för den vidare bedömningen. Nordnet genomförde detta steg både ur ett "bottom up-" och "top down"-perspektiv för att säkerställa att alla rele- vanta inverkningar, risker och möjligheter beaktades. "T op down"-perspektivet representerades av Nordnets strategi, där analyser av den övergripande affärsstrategin och den externa regulatoriska miljön utgjorde viktiga delar. Samti- digt fångades "bottom up"-perspektivet genom en operativ analys och workshops med ämnesexperter och dialog med intressenter, vilket säkerställde att inverkningar, risker och möjligheter som uppstår i den dagliga verksamheten och värdekedjan inkluderades. Detta dubbla angreppssätt baserades på en bred uppsättning av informationskällor:  Standarder för rapportering, så som GRI Sector Stan- dards och SASB.  Intressentdialoger, med fokus på vad intressenterna an- ser vara relevanta inverkningar, risker och möjligheter.  Nordnets strategi samt hållbarhetsrelaterade policyer.  Risker som identifierats i andra riskbedömningsprocesser inom Nordnet.  Annan relevant information som identifierades i Steg 1, till exempel insikter från värdekedjan och affärsanalyser.  Workshops med interna ämnesexperter.  Olika datakällor, till exempel data avseende inköp, för- säljning, kreditrisk och olika hållbarhetsindikationer såsom utsläpp av växthusgaser. Nordnet har inte använt sig av samråd med externa exper- ter. 3. Bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter I detta steg utvärderade Nordnet de frågor som identifierats på långlistan i steg 2. Vi bedömde om dessa utgör väsentliga inverkningar (faktiska och potentiella) eller väsentliga risker och möjligheter, baserat på fastställda kriterier för inverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. Allmän information Kriterier som beaktas vid bedömningen av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter* Inverkansväsentlighet Allvarlighetsgrad Sannolikhet Hur sannolik händelsen är (i genomsnitt). Skala Hur svår den negativa inverkan är eller hur fördelaktig den positiva inverkan är för människor eller miljön. Omfattning Hur utbredda de negativa eller positiva inverkningarna är, t.ex. omfattningen av miljöpåverkan eller antalet människor som påverkas. Återställbarhet Huruvida och i hur hög grad de negativa inverkningarna kan avhjälpas. Finansiell väsentlighet Potentiell finansiell effekt Vilken finansiell effekt risken eller möjligheten kan ha. I bedömningen beaktas olika parametrar såsom rykte, kunder, regulatorisk interventionsrisk samt affärsmål. Sannolikhet Hur sannolik händelsen är (i genomsnitt). * Vid bedömning av positiv inverkan har inte återställbarhet beaktas. Vid bedömning av faktiska inverkningar har inte sannolikhet beaktats. ===== SIDA 44 ===== 44Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 För varje relevant kriterium tilldelades inverkningen, risken eller möjligheten en värdering (på en skala 1-4). Bedöm- ningarna har gjorts utan att hänsyn tagits till eventuella mitigerande åtgärder. Vid framtagandet av kriterierna beaktades Nordnets befintliga riskbedömningsmetoder, i synnerhet för bedömningen av finansiell väsentlighet. De olika kriterierna sammanvägdes därefter till ett slutligt resultat. Om inverkningen, risken eller möjlighetens resultat var tillräckligt högt ansågs frågan vara väsentlig. Resulta- tet, inklusive genomförda bedömningar och avvägningar, granskades därefter av koncernledningen. De inspel som erhölls genom intressentdialogerna utgjorde en del av underlaget som användes vid bedömningarna. Då intressenternas prioriteringar till stor del överensstämde med Nordnets befintliga fokusområden, ansågs Nordnets egna bedömningar relevanta och rättvisande utan behov av ytterligare justeringar baserade på intressenternas inspel. Särskilt om inverkansväsentlighet Vid bedömningen av respektive kriterium har följande tröskelvärden använts. Skalan för varje kriterium går mellan 1-4. Vid bedömningen av inverkningar har ingen extern part konsulterats, utöver de intressentdialoger som beskrivs ovan. Skala: Hur svår den negativa inverkan är eller hur fördel- aktig den positiva inverkan är för människor eller miljö. 1) ingen eller begränsad inverkan, 2) märkbar inverkan, 3) stor inverkan, 4) mycket stor inverkan. Omfattning: Hur utbredda de negativa eller positiva inverk- ningarna är, till exempel hur många personer eller hur stort område som påverkas. 1) isolerad, 2) lokal, 3) regional och 4) global. Återställbarhet: Om och till vilken grad de negativa inverk- ningarna kan återställas, det vill säga återställa miljön eller de drabbade personerna till dess tidigare tillstånd. 1) går att återställa utan stor insats (0-1 år), 2) går att återställa med viss svårighet (1-5 år), 3) svår att återställa (tidigast efter 5 år), och 4) går inte att återställa (tidigast efter 20 år). Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är. 1) inträffar en gång vart 10:e år, 2) inträffar en gång var 5:e år, 3) inträffar vartannat år och 4) inträffar en gång per år. Vid bedömningen av negativa inverkningar har vi utgått från att Nordnets digitala affärsmodell inte ger upphov till någon förhöjd risk för negativa inverkningar i någon speci- fik del av verksamheten, något enskilt geografiskt område eller i samband med någon specifik affärsförbindelse. Analysen har därmed inte identifierat några faktorer som motiverar ett särskilt fokus på specifika verksamhetsdelar eller geografiska platser för att hantera förhöjd risk. Bedömningen av ovan kriterier sammanvägdes därefter till ett resultat, enligt nedan metod. Sammanvägning faktiska inverkningar Medelvärde allvarlighetsgrad Resultat 1 - 2 Ej väsentligt  3 - 4 Väsentligt Nedan tabell används för att sammanväga allvarlighets- grad och sannolikhet, där blått fält indikerar väsentlighet. Sammanvägning potentiella inverkningar ↑ Allvarlig- hetsgrad 4 3 2 1 1 2 3 4 Sannolikhet → Särskilt om finansiell väsentlighet Vid bedömningen av respektive kriterium har följande trös- kelvärden använts. Skalan för varje kriterium går mellan 1-4. Finansiell effekt: Hur betydande den finansiella förlusten eller möjligheten är, avseende påverkan på den finansiella ställningen, rykte, mål och kundförtroende. 1) låg påverkan, 2) måttlig påverkan, 3) hög påverkan och 4) mycket hög påverkan. Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är. 1) inträffar en gång vart 10:e år, 2) inträffar en gång var 5:e år, 3) inträffar vartannat år och 4) inträffar en gång per år. Vid väsentlighetsbedömningen beaktas kopplingen mellan våra inverkningar och de finansiella risker och möjligheter som kan uppstå till följd av dessa. I praktiken innebär detta att en negativ inverkan på omvärlden bedöms utifrån dess potential att omvandlas till en finansiell risk för Nordnet. Samtidigt hanteras Nordnets beroenden av kritiska pro- cesser genom att riskerna för störningar i dessa beroenden fångas upp och utvärderas i den finansiella väsentlighets- bedömningen. Genom att integrera dessa perspektiv kan vi få en samlad bild av hur Nordnets yttre påverkan och beroenden skapar risker och möjligheter. Nedan tabell används för att sammanväga resultatet av den finansiella effekten och sannolikheten, där blått fält indikerar väsentlighet. Sammanvägning finansiell väsentlighet ↑ Potentiell finansiell effekt 4 3 2 1 1 2 3 4 Sannolikhet → Allmän information ===== SIDA 45 ===== 45Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 4. Antagande av bedömningen Styrelsen har antagit väsentlighetsbedömningen och fast- ställde därmed Nordnets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. (IRO-1 53a) (IRO-1 53b) (IRO-1 53c) (IRO-1 53d) (IRO-1 53g) Nordnet har integrerat delar av processen för att identifiera, bedöma och hantera hållbarhetsrelaterade inverkningar och risker i vår övergripande riskhanteringsprocess. Detta sker genom att de inverkningar och risker vi identifierar i väsentlighetsbedömningen kartläggs mot och kopplas till Nordnets andra risker. Detta arbetssätt säkerställer att inverkningarna och riskerna utvärderas och hanteras på samma sätt som andra typer av risker. (IRO-1 53e) Nordnets första väsentlighetsbedömning genomfördes 2024. Inför 2025 har dock metoden uppdaterats, vilket resulterar att de två väsentlighetsbedömningarna inte är jämförbara. Den nuvarande väsentlighetsbedömningen kommer att revideras 2026. (IRO-1 53h) Särskilt om bedömningar kring ansvarsfullt företagande Vid processen för att identifiera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med frågor som rör ansvarsfullt företagande har Nordnet beaktat relevanta kriterier:  Sektor: Sektorsspecifika standarder (t.ex. GRI Sector Standards och SASB) används för att säkerställa att frågor relevanta för den finansiella sektorn inkluderas.  Verksamhet och struktur: Kartläggning av Nordnets digitala affärsmodell, produkter, tjänster och värdekedja ligger till grund för att förstå verksamhetens struktur och kopplingen till hållbarhetsfrågor.  Geografisk lokalisering: De geografiska områden där Nordnet är verksamt (Norden) har beaktats. (G1.IRO-1 6) IRO-2 Upplysningskrav i ESRS- standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport För att fastställa vilken information som ska lämnas i förhållande till de väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna har Nordnet analyserat de upplysningskrav som följer av ESRS. Utgångspunkten har varit att de krav som följer av relevanta ESRS-delar ska inkluderas, både gällande allmänna, tematiska och enhetsspecifika upp- lysningskrav. Vi har dock analyserat de enskilda upplys- ningskraven utifrån kriterier om relevans och det behov användarna av hållbarhetsrapporten anses ha, och om ett upplysningskrav inte uppfyller dessa kriterier har det exkluderats. (IRO-2 59) För förteckning över vilka datapunkter som ingår i Nordnets hållbarhetsrapport, se ESRS-index sida 85. För förteck- ning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstift- ning, se sida 86. (IRO-2 56) Allmän information ===== SIDA 46 ===== 46Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Allmän information Sammanställning hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Nedan översiktstabell sammanfattar hur de identifierade väsentliga inverkningarna, riskerna och möjligheterna hanteras genom policyer, åtgärder och mål. Syftet är att ge en översiktsbild av hur Nordnet arbetar med de väsentliga hållbarhetsfrå- gorna, som ett komplement till de detaljerade redogörelserna som återfinns i den resterande del av hållbarhetsrapporten. Inverkan, möjlighet eller risk Väsentliga policyer Väsentliga åtgärder Målsättningar E1 Klimatförändringar Finansierade och investerade utsläpp av växthusgaser: Nordnets kunder är investerade i sektorer som har betydande utsläpp. Nordnets bostadsfinansiering ger upphov till klimatpåverkan i form av energiför- brukning i fastigheter.  Hållbarhets- och miljöpolicyn fastslår att Nordnet ska arbeta för att minska våra indirekta utsläpp i linje med Parisavtalet. Genom att erbjuda kunderna inspiration, utbildning och verktyg underlättar Nordnet klimatsmarta investeringsbeslut och stöttar därmed direkt kundernas förmåga att fatta in- formerade beslut. Dessa åtgärder kompletteras med en exkluderingsstrategi som antagits för att systematiskt undvika exponering mot sektorer med särskilt negativ klimatpåverkan (som ter- miskt kol) i Nordnets fonder. För att ytterligare minska utsläppen byter Nordnet index i sex samförvaltade fonder till sådana som viktar ned bolag som inte agerar i linje med Parisavtalet. Slutligen säkerställs ett brett utbud av hållbara investeringsalternativ. Nettonollutsläpp 2050: Nordnet ska år 2050 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser från Nordnet, leverantörer och kundernas investeringar. Därutöver tillkommer ett antal delmål för år 2033, uppdelat på kategorier inom Scope 1, 2 och 3 samt för kundernas investeringar. Nordnets utsläpp: Utsläpp från Nordnets egen verksamhet och vårt leverantörsled (inklusive vår energian- vändning).  Hållbarhets- och miljöpolicyn fastslår att Nordnet ska arbeta för att minska våra direkta och indirekta utsläpp i linje med Parisavtalet.  Riktlinjerna för affärsresor styr affärsresor till miljövänliga alternativ.  Inköpsinstruktionen säkerställer att alla leverantörer uppfyller vår uppfö- randekod och klimatkrav. En central åtgärd är att striktare krav ställts på energieffektivitet (PUE ≤ 1,3) och användning av 100 procent förnybar elektricitet vid inköp av tjänster till datacenter. Därutöver har riktlinjer för affärsresor införts under 2024 som prioriterar kollektivtrafik för lokalt resande och tåg framför flyg för inrikesresor. Hållbara investeringar: Genom att erbjuda hållbara investeringsalternativ till våra kunder kan Nordnet möjlig- göra finansiering av omställning och bidra till positiva effekter på klimatet genom kundernas investeringar.  Hållbarhets- och miljöpolicyn fastslår att Nordnet ska erbjuda ett brett utbud av hållbara investerings- alternativ, tillhandahålla digitala och användarvänliga verktyg som gör det enkelt att investera hållbart samt in- spirera och ge information om hållbart sparande. Genom att erbjuda kunderna inspiration, utbild- ning och verktyg som bevakningslistor underlät- tar Nordnet klimatsmarta investeringsbeslut och stöttar därmed direkt kundernas förmåga att fatta informerade beslut. Därtill säkerställs ett brett utbud av hållbara investeringsalternativ. Hållbara investeringar: Om Nordnet inte möter efterfrågan på produkter inom kategorin hållbara investeringar kan sparare välja att använda en annan aktör, vilket kan ha en negativ finansiell effekt för Nordnet. S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor: Bra arbetsvillkor, goda utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbetsplats kan ha en positiv inverkan på våra anställda.  Arbetsmiljöpolicyn fastställer att Nordnet systematiskt ska arbeta för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö.  Uppförandekoden utgör ramverket för vår företagskultur och definierar de etiska normer som gäller för alla som representerar Nordnet.  Ersättningspolicyn säkerställer att ersättningsnivåerna för Nordnets anställda är konkurrenskraftiga och marknadsbaserade. Nordnets engagemang för en attraktiv och inkluderande arbetsplats hanteras genom ett systematiskt arbete med arbetsvillkor och arbetsmiljö. Fokus ligger på nolltolerans mot kränkande beteenden och att säkerställa kon- kurrenskraftiga anställningsförmåner. Genom en hybrid arbetsmodell, kontinuerlig kompe- tensutveckling och proaktiva hälsoinsatser som hälsoförsäkring och rådgivning, skapar Nordnet en trygg och flexibel miljö. Medarbetarnöjdhet: Uppnå ett Employee Net Promoter Score (eNPS, mått på medarbetarnas trivsel) på 40 eller högre.Arbetsvillkor: Dåliga arbetsvillkor kan leda till hög personalomsättning och svårigheter att attrahera kompetent personal, vilket i sin tur kan leda till en negativ finansiell effekt för Nordnet. Arbetsvillkor: Dåliga arbetsförhål- landen kan ha negativ inverkan på anställdas välmående. Likabehandling, jämställdhet och mångfald: Om Nordnet skulle miss- lyckas i sin ambition att behandla alla lika skulle enskilda medarbetare kunna bli drabbade av exempelvis sämre arbetsvillkor eller trakasserier.  Policyn för lika möjligheter och mångfald anger att alla medarbetare ska behandlas rättvist.  Ersättningspolicyn säkerställer att ersättningsnivåerna för Nordnets anställda är konkurrenskraftiga och marknadsbaserade. Nordnet har etablerade processer för likabehandling som täcker samtliga perso- nalrelaterade områden, från rekrytering till anställningsvillkor. Processen inkluderar årliga lönekartläggningar för att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader på grund av kön. Vid rekrytering förebyggs diskriminering proaktivt genom kravprofiler, utbildning av chefer och ett krav på att minst två personer ska medverka vid beslutsfattandet. Slutligen upprätthålls nollto- lerans mot trakasserier genom tydliga riktlinjer och en konfidentiell process för klagomålshan- tering, där överträdelser kan leda till disciplinära åtgärder. Mångfald, jämställdhet och inkludering: Kvinnor ska utgöra 50 procent* av Nord- nets chefer, koncernledning och styrelse senast 2027. Kvinnor ska utgöra 50 pro- cent* av av det totala antalet anställda senast 2030. *med en toleransnivå om +/- 10 procentenheter Likabehandling, jämställdhet och mångfald: En attraktiv arbetsplats för alla och likabehandling kan leda till ett breddat rekryteringsunderlag och bättre beslutsfattande. ===== SIDA 47 ===== 47Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Allmän information Beskrivning Väsentliga policyer Väsentliga åtgärder Målsättningar S4 Konsumenter och slutanvändare Nordnet tillämpar gradvis implementering för samtliga upplysningskrav inom området ESRS S4 (konsumenter och slutanvändare). Vissa övergripande upplysningar kopplat till Nordnets hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter inom området lämnas dock på sida 48. G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur: En bristfällig företags- kultur innebär operativa risker som kan påverka förtroendet för Nordnet eller resultera i sanktioner från tillsynsmyn- digheter.  Antikorruptionspolicy fastslår ett generellt förbud mot att ge och ta emot förmåner med vissa definierade undantag.  Uppförandekoden utgör ramverket för vår företagskultur och definierar de etiska normer som gäller för alla som representerar Nordnet.  Etikpolicyn fastställer en hög etisk standard som gäller för alla anställda på Nordnet. Nordnet upprätthåller en stark företags- kultur och regelefterlevnad genom tydliga mekanismer för att upptäcka och utreda regelbrott, inklusive en konfidentiell vissel- blåsarfunktion. Nordnet tillämpar nollto- lerans mot korruption och mutbrott med förfaranden som säkerställer oberoende och objektiv utredning av alla misstänkta fall. Alla anställda förbinder sig årligen till Nordnets uppförandekod och genomgår obligatorisk utbildning i bland annat etik, antikorruption, IT -säkerhet och penningtvätt. Utbildning inom uppfö- randekod: Minst 90% av alla anställda ska årligen genomgå utbildning inom Nordnets uppförandekod. Enhetsspecifik: Finansiell brottslighet Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Finansiell brottslighet kan leda till allvarliga konsekvenser för det finansiella systemet och samhäl- let i stort, varför det är avgörande att Nordnet hanterar dessa risker. Finansiell brottslighet inkluderar penningtvätt, terrorismfinansiering, bedrägerier, marknadsmissbruk och insiderhandel samt säkerställande av efterlevnad av finansiella sanktioner.  Policyn för motverkande av pen- ningtvätt och terrorismfinansiering säkerställer regelefterlevnad i enlighet med gällande nationell lagstiftning som rör penningtvätt och terroristfinansie- ring.  Policyn för finansiella sanktioner reglerar Nordnets åtagande att följa internationella och nationella sanktioner som är tillämpliga eller relevanta för verksamheten.  Policyn för marknadsövervakning reglerar Nordnets åtagande att följa kraven i marknadsmissbruksförordning- en (MAR) och andra relevanta regler för handel. Nordnet motverkar finansiell brottslighet genom en dedikerad avdelning. Arbetet är uppdelat i förebyggande, mitigerande och uppföljande åtgärder. De förebyggande åtgärderna inkluderar löpande utbildning av anställda och årliga uppdateringar av riskbe- dömningar. Genom kontinuerlig övervakning av kundtransaktioner kan Nordnet snabbt upptäcka och hantera avvikelser. Särskilt fokus har under året lagts vid motverkande av bedrägerier, där informationskampanjer och blockering av köporder i vissa aktier har intensifierats för att skydda kunderna. På grund av områdets specifi- ka egenskaper har Nordnet inte fastställt några mätbara tidsbundna utfallsinriktade mål inom finansiell brottslig- het, men arbetar ändå aktivt med att spåra ändamålsenlig- heten i vårt arbete. Förebyggande av finansiell brottslig- het (ink. bedrägerier): Om Nordnets verksamhet utnyttjas för finansiell brottslighet kan detta leda till skadat förtroende för Nordnet samt regulatoris- ka sanktioner. Enhetsspecifik: Cybersäkerhet Cybersäkerhet: Det är viktigt för Nordnet att skydda både våra egna system och kundernas information. Ett bristfälligt cy- bersäkerhetsskydd kan leda till negativa inverkningar, både för enskilda kunder och samhället i stort.  Säkerhetspolicyn fastställer vägledning och allmänna principer för säkerhet (inklusive cybersäkerhet) inom Nordnet. Policyn kompletteras av säkerhetsriktlinjer, som är upprättade efter ämnesområde och noggrant utformade efter säkerhetsbranschens bästa praxis. Nordnet arbetar proaktivt med att minska risken för cyberattacker genom en årlig ris- kanalys som leder till konkreta motåtgärder och månatlig uppföljning av kritiska risker. För att säkerställa hög säkerhet genomgår system och processer minst årliga interna och externa säkerhetsrevisioner, inklusive penetrationstester och sårbarhetsbe- dömningar. Nordnet använder omfattande tekniska skyddsåtgärder som kontinuerlig övervakning av IT -miljön och skydd av åtkomsthantering, samt integrerar säkerhet tidigt i utvecklingscykeln ("Shift left on Se- curity"). Dessutom utvecklas medarbetarnas säkerhetsmedvetenhet genom regelbundna utbildningar och phishingtester för att effek- tivt motverka cyberhot. På grund av områdets specifika egenskaper har Nordnet inte fastställt några mätbara tidsbundna utfallsinriktade mål inom cybersäkerhet, men arbetar ändå aktivt med att spåra ändamålsenligheten i vårt arbete. Cybersäkerhet: Om Nordnet brister i arbetet med cybersäkerhet kan detta leda till regulatoriska sanktioner, skadat förtroende från kunder och samhället och ekonomisk kompensation till de som drabbats. ===== SIDA 48 ===== 48Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnets kunder är en central del av vår affärsmodell och strategi. De väsentliga hållbarhetsfrågor som relaterar till kunderna är därmed integrerade i Nordnets strategiska planering och tas kontinuerligt hänsyn till genom att de styr utvecklingen av vårt erbjudande och operativa processer. För mer information om Nordnets strategi, se SBM-1 sida 38. För ytterligare information om hur Nordnet arbetar med hållbarhet kopplat till våra kunder, se avsnittet Övriga håll- barhetsupplysningar sida 120 (observera att detta avsnitt inte är en del av Nordnets hållbarhetsförklaring, utan enbart fördjupad läsning). (BP-2 17a) Mål Styrelsen har antagit mål med anknytning till finansiell inkludering och plattformens tillgänglighet. Målet om finansiell inkludering adresserar möjligheten att öka kundbasen och inverkningen att minska det ekonomis- ka gapet mellan könen. Genom att mäta andelen kvinnor bland nya kunder, kan Nordnet säkerställa inflödet mot en mer jämställd kundbas. Detta mål visar hur Nordnet lyckas med att aktivt styra inkluderingen av underrepresenterade grupper. Målet om tillgänglighet adresserar en risk i Nordnets digita- la affärsmodell. Att mäta tillgängligheten för kritiska tjänster minimerar risken för skadat kundförtroende och regulato- riska sanktioner som kan uppstå vid systemavbrott. Mål och resultat inom ESRS S4 (konsumenter och slutanvändare) År Mål 2025 2024 2023 Finansiell inkludering 2030 Ha en kundbas* som består av 50 pro- cent (+/- 10 procentenheter) kvinnor. 35,2% 34,4% 33,4% 2025 Andelen kvinnor bland nya kunder ska öka med två procentenheter per år.** +0,75 +1,11 - Plattformens tillgänglighet 2025 99,9 procents tillgänglighet*** (upptid) för vår plattform. 99,91% 99,93% 99,95% * Med kund avses fysiska och juridiska personer som innehar minst ett konto med ett värde över 0 SEK den 31 december. ** Målet avser en årlig ökning av den procentuella andelen kvinnliga kunder beräknat på nettoinflödet. Nettoinflödet definieras som skillnaden mellan antalet kunder som tillkommit och kunder som avslutat sitt engagemang under perioden. Med kund avses fysiska och juridiska personer som innehar minst ett konto med ett värde över 0 SEK den 31 december. *** Kundernas tillgång till Nordnets kritiska tjänster (inloggning, handel, ekonomisk översikt samt insättningar och uttag) mätt på årsbasis dygnet runt, alla dagar i veckan. (BP-2 17b) Allmän information Konsumenter och slutanvändare — särskild redogörelse för ESRS S4 Nordnet har valt att gradvis implementera alla upplysningskrav för ESRS S4. Nedan redogörs därför kortfattat för hur vi arbetar med området. Nedan frågor har bedömts som väsentliga inom området: Beskrivning Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Plats i värdekedjan Tidshorisont S4 Konsumenter och slutanvändare Demokratisera sparande och investeringar: Genom att göra sparande mer lättillgängligt, utbilda kring privatekonomi och engagera oss i sakfrågor kring sparmarknaden kan Nordnet förbättra villkoren för sparande för privatpersoner. Potentiell positiv inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Demokratisera sparande och investeringar: Att göra sparande och investeringar lättillgängligt med bättre villkor kan leda till fler sparare, vilket kan vara en finansiell möjlighet. Möjlighet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Finansiell inkludering: Genom att öka kunskapen om privatekonomi i samhället kan Nordnet tillgängliggöra sparande för grupper som tidigare sparat i lägre utsträckning. Potentiell positiv inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Finansiell inkludering: Genom att tillgängliggöra sparande för fler personer och öka kunskapen om privatekonomi i samhället kan Nordnet öka sin potentiella kundbas. Möjlighet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Ändamålsenliga produkter: Om Nordnet inte har ändamålsenliga arrangemang för att säkerställa att kunder investerar i passande produkter kan det ha negativ påverkan på kunders ekonomi. Potentiell negativ inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Ändamålsenliga produkter: Om Nordnet inte har ändamålsenliga arrangemang för att säker- ställa att kunder investerar i passande produkter finns risk för regulatoriska sanktioner. Risk ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Dataskydd: Om Nordnet brister i sin hantering av dataskydd finns risk för en negativ påverkan på våra kunder, till exempel genom att deras data utnyttjas av obehöriga. Potentiell negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Dataskydd: Brister i det löpande dataskyddsarbetet eller inträffandet av en personuppgiftsin- cident kan leda till regulatoriska sanktioner, skadat förtroende från kunder och ekonomisk kompensation till de som drabbats. Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Plattformens tillgänglighet: Om Nordnets plattformar inte är tillgängliga och tillförlitliga finns det risk att våra befintliga och potentiella kunders förtroende för oss skadas. Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång ===== SIDA 49 ===== 49Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Inom områdena Demokratisera sparande och investeringar och Dataskydd saknas tidsbundna mål, men vi följer ändå upp områdena och säkerställer att Nordnet arbetar ända- målsenligt med att hantera respektive områdes inverkning- ar, möjligheter och risker. Detta arbete redogörs för nedan i detta avsnitt under rubriken mått. Policy Hållbarhetspolicyn anger att Nordnet ska demokratisera sparande och investeringar, genom att erbjuda utbildning och användarvänliga digitala verktyg. Ett annat centralt fokusområde i policyn är att öka jämställdheten bland sparare, då majoriteten av kunderna är män med ett större sparkapital. Nordnet ska därför arbeta aktivt för att bidra till ett samhälle där fler kvinnor investerar långsiktigt i aktier och fonder. Kommunikationspolicyn fastslår att Nordnet, genom att aktivt delta i samhällsdebatten, ska verka för att påverka regelverk i en spararvänlig riktning. Detta arbete ingår i om- rådet att verka för att demokratisera sparande och inves- teringar. I detta arbete ska Nordnet alltid stå på spararnas sida. Policyn för dataintegritet säkerställer skyddet av kunddata genom att reglera att all personuppgiftsbehandling ska ske i enlighet med rådande lagstiftning, praxis och riktlinjer. Detta inkluderar kontinuerligt arbete med dataskydd i pro- dukter och processer, användning av ledande dataskydds- standarder och en process för hantering av säkerhets- och integritetsrisker. Riskpolicyn tillsammans med styrdokument för ICT -styr- ning och affärskontinuitet reglerar hur Nordnet ska säker- ställa och upprätthålla tillgängligheten på vår plattform. (BP-2 17c) Åtgärder gällande negativa inverkningar Nordnet har identifierat två stycken potentiella negativa in- verkningar inom området för S4, ändamålsenliga produkter samt dataskydd, vars åtgärder särskilt redogörs för här. Om Nordnet inte har ändamålsenliga arrangemang för att säkerställa att kunder investerar i passande produkter kan det ha negativ påverkan på kunders ekonomi. Under 2025 har vi förstärkt kundskyddet genom att förkorta giltig- hetstiden för de kunskapstest som krävs innan en kund kan handla med vissa värdepapper till två år. Vi har också implementerat rutiner för att övervaka och skydda kunder mot så kallade “pump and dump”-bedrägerier som ökat kraftigt under året. Om vi brister i hanteringen av dataskydd finns risk för en negativ inverkan på våra kunder, till exempel om deras data utnyttjas av obehöriga. Nordnet upprätthåller därför ett högt skydd för personuppgifter genom att kontinuerligt ge- nomföra konsekvensbedömningar vid produktutveckling, löpande revideringar och säkerhetstester, samt noggranna granskningar av leverantörer. All ny personal utbildas i GDPR och dataskydd. Dessutom analyserar vi alltid upp- komna personuppgiftsincidenter, vilket vid behov möjliggör för oss att vidta riktade åtgärder för att minska framtida risker både i Nordnets interna processer och hos anlitade leverantörer. (BP-2 17d) Mått Utöver målen om finansiell inkludering som redogjorts för ovan, använder Nordnet sig av ett antal mått. För att hantera möjligheten att öka den finansiella inkluderingen följer Nordnet upp andelen nya kvinnliga kunder, vilket är ett sätt att visa hur många kvinnor vi lyckas engagera i sparande och investeringar. Detta mått är spegling av effektiviteten i Nordnets riktade insatser för att mobilisera den underrepresenterade gruppen kvinnor. Måttet om kvinnors genomsnittskapital i relation till männens tjänar som en central indikator på hur framgångsrik strategin är på lång sikt för att minska det ekonomiska gapet och driva finansiell inkludering i samhället. Dessa mått används därmed för att kontinuerligt bedöma om Nordnets insatser är ändamålsenliga och når önskade resultat. Jämställt sparande 2025 2024 2023 Andel nya kvinnliga kunder* 42% 41% 40% Kvinnors kapital i relation till männens** 74% 70% 73% * Andelen nya kvinnliga kunder beräknas som nettoförändringen av kvinnliga kun- der i relation till den totala nettoförändringen av kunder under perioden. Med kund avses fysiska och juridiska personer som innehar minst ett konto med ett värde över 0 SEK den 31 december. ** Avser kvinnors genomsnittskapital, och beräknas baserat på Nordnets kundbas exklusive kundsegmentet Private Banking. Inom området Demokratisera sparande och investering- ar säkerställer Nordnet att plattformen och erbjudandet är tillgängligt och attraktivt genom att kontinuerligt mäta kundnöjdheten. En hög bibehållen placering i kundnöjd- hetsundersökningar (NPS) indikerar att Nordnets strategi, som fokuserar på utbildning, opinionsbildning och använ- darvänlighet, är ändamålsenlig. Placering kundnöjdhet i respektive land jämfört med konkurrenter, NPS* 2025 2024 2023 Sverige 2 2 2 Norge 1 1 1 Danmark 1 1 1 Finland 1 1 1 *Placering avser medelvärde över året jämfört med andra aktörer inom sparande. Gällande Dataskydd, där risken för regulatoriska sanktioner och skadat förtroende är väsentlig, mäter Nordnet tre olika nyckeltal. Måttet om hur stor del andel av personupp- giftsincidenterna som analyseras visar att Nordnet har en bra uppföljning av misstänkta avvikelser vid behandling av personuppgifter, både mot interna styrdokument och exter- na regleringar (GDPR). I en komplex och storskalig digital verksamhet är ett visst antal personuppgiftsincidenter en normal del av den operativa risken, där det avgörande är Allmän information ===== SIDA 50 ===== 50Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 hur dessa incidenter hanteras. De två måtten kopplat till antalet faktiska personuppgiftsincidenter syftar till att mäta effektiviteten av Nordnets interna processer och riktlinjer, dels för att säkerställa regelefterlevnad och dels för att mäta den kontinuerliga förbättringen. Att mäta antalet per- sonuppgiftsincidenter med hög risk är ett sätt att indikera hur Nordnet hanterar de mest allvarliga riskerna kopplade till kunddata. Personuppgiftsincidenter 2025 2024 2023 Andel analyserade personuppgiftsincidenter 100% 100% 100% Antal personuppgiftsincidenter 35 32 51 Antal personuppgiftsincidenter med hög risk 1 0 0 (BP-2 17e) Allmän information ===== SIDA 51 ===== E1 Klimatförändringar 52 Miljö- information Innehåll ===== SIDA 52 ===== 52Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnets engagemang i klimatomställningen utgår från vår roll som digital plattform för sparande och investeringar. Vår direkta klimatpåverkan är begränsad, men som finansiell aktör har vi ett ansvar att hantera de indirekta utsläppen från det kapital som våra kunder förvaltar och investerar genom oss. Nordnets klimatstrategi består därför av två delar: för det första, att minska vår egen operationella klimatpåverkan genom energieffektivitet och hållbara inköp, och för det andra, att minska koldioxidavtrycket från våra kunders sparkapital. Det senare uppnås genom att främja transparent information och erbjuda ett brett utbud av hållbara investeringsalternativ, vilket möjliggör för våra kunder att ställa om sina portföljer. Detta avsnitt beskriver hur Nordnet integrerar klimatfrågor i vår affärsmodell, strategi, riskhantering och hur vi fastställer mål för att uppnå utsläppsminskningar. Klimat- förändringar E1 Beskrivning Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Plats i värdekedjan Tidshorisont E1 Klimatförändringar Finansierade och investerade utsläpp av växthusgaser: Nordnets kunder är investerade i sektorer som har betydande utsläpp. Nordnets bostadsfinansiering ger upphov till klimatpåverkan i form av energiförbrukning i fastigheter. Faktiskt negativ inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Nordnets utsläpp: Utsläpp från Nordnets egen verksamhet och vårt leverantörsled (inklusive vår energianvändning). Faktiskt negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Hållbara investeringar: Genom att erbjuda hållbara investeringsalternativ till våra kunder kan Nordnet möjliggöra finansiering av omställning och bidra till positiva effekter på klimatet genom kundernas investeringar. Potentiell positiv inverkan ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Hållbara investeringar: Om Nordnet inte möter efterfrågan på produkter inom kategorin hållbara investeringar kan sparare välja att använda en annan aktör, vilket kan ha en negativ finansiell effekt för Nordnet. Risk* ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång *Klimatrelaterad omställningsrisk (E1.SBM-3 18) Strategi E1.SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Nordnets affärsmodell är i grunden resilient mot klimatför- ändringar, främst tack vare vår digitala och resurseffektiva verksamhet som bygger på en skalbar plattform. Vår resi- liensanalys genomförs årligen och bygger på att klimatrela- terade risker är integrerade i koncernens befintliga över- gripande riskhanteringsstruktur. Resiliensanalysen utförs i workshop-format av riskavdelningen och hållbarhetsfunk- tionen, granskas av Hållbarhetskommittén och godkänns sedan av vd. Resiliensanalysen omfattar hela koncernen. Nordnets resiliensanalys utgår från en bedömning av hur de fysiska klimatriskerna och omställningsriskerna påverkar företagets befintliga riskkategorier. Specifikt analyseras konsekvenserna för våra riskområden: marknadsrisker, kreditrisker, affärsrisker och operationella risker. Som en del i detta arbete använder vi stresstester och klimatsce- narioanalyser. Stresstesterna innehåller bland annat ett makroekonomiskt scenario för en allvarlig lågkonjunktur. De stresstester vi använder är samma som vi använder i vår finansiella riskhantering, och dessa är ofta mer allvarliga än de klimatscenarier som finns tillgängliga för vår sektor och som är lämpliga för vår affärsmodell. De klimatsce- narier vi tillämpat har applicerats på de delar av Nordnets verksamhet som har direkt exponering mot fastigheter och andra företag, primärt vår bolåneportfölj, portföljbelåning samt kundernas tillgångar i försäkringsbolagen. Inom dessa portföljer bedöms både fysiska risker (t.ex. hur ökad nederbörd och havsnivåhöjningar kan påverka värdet på säkerheterna för de belånade fastigheterna) och omställ- ningsrisker (t.ex. effekter av regulatoriska förändringar eller teknikskiften som påverkar börsbolagens marknadsvär- den). (E1-SBM-3 19a) (E1-SBM-3 19b) Nordnets verksamhet bedöms vara motståndskraftig och väl anpassad till klimatförändringarna, både på kort (1 år), medellång (1-5 år) och lång sikt (längre än 5 år). Vi bedö- mer inte heller att vår förmåga att långsiktigt säkerställa tillgång till finansiering till rimlig kostnad kommer att påver- kas. Vår affärsmodell är i huvudsak digital, vilket innebär att vi har låg exponering mot de direkta fysiska riskerna som Klimatpåverkan Nordnets och våra leverantörers utsläpp Utsläpp från investeringar ===== SIDA 53 ===== 53Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ofta associeras med klimatförändringarna, såsom extrema väderhändelser som kan skada fysiska tillgångar eller störa verksamheten. Gällande de fysiska riskerna är det inom vår affärsmodell främst bolånen, där fastigheterna fungerar som säkerhet för lånet, som påverkas. Vi bedömer dock att vår exponering är hanterbar. Den största utmaningen för Nordnet handlar istället om att hantera våra indirekta klimatutsläpp, där utsläpp från kundernas investeringar utgör det största fokusområdet. Eftersom våra kunder fattar investeringsbesluten, kan vi endast indirekt påverka vad de väljer att investera i. Att våra kunder gör egna placeringsval är grundläggande för vår affärsmodell. En annan utmaning handlar om att tillgodose kundernas efterfrågan på hållbara investeringsmöjligheter. Vår strategi för att hantera dessa utmaningar fokuserar på att stärka kundernas förmåga att göra hållbara val och på att säkerställa att det finns ett brett och konkurrenskraftigt utbud av hållbara produkter på plattformen. Vi använder ut- bildning och transparens som våra främsta verktyg för stra- tegin. Genom att tillhandahålla relevant information som belyser produkters hållbarhetsprofil och klimatpåverkan, gör vi det möjligt för kunderna att anpassa sina portföljer till en lägre klimatpåverkan. (E1-SBM-3 19c) (E1-SBM-3 AR7b) (E1-SBM-3 AR8b) Klimatrisker som identifierats i resiliensanalysen T abellen nedan visar de klimatrisker som identifierats i resi- liensanalysen. Riskerna bedöms som låga, med undantag för omställningsrisk kopplat till affärsrisk: om Nordnet inte möter efterfrågan på produkter inom kategorin hållbara investeringar kan sparare välja att använda en annan aktör, vilket kan ha en negativ finansiell effekt för Nordnet. Identifierade klimatrisker i resiliensanalysen Marknadsrisk Kreditrisk Affärsrisk Operationell risk Tidshorisont Fysisk risk Akut Exponering i likvi- ditetsportföljen och investeringarna i försäkringsbolagen Exponering i kreditportföljen via bolån Påverkan på kontor eller datacenter Kort / Medel / Lång Kronisk Exponering i kreditportföljen via bolån Lång Omställningsrisk Politisk/ regulatorisk Exponering i likviditetsportföljen och investeringarna i försäkringsbolagen Exponering i kreditportföljen via portföljbelåning Kort / Medel / Lång T eknikskifte Exponering i likviditetsportföljen och investeringarna i försäkringsbolagen Exponering i kreditportföljen via portföljbelåning Kort / Medel / Lång Kundsentiment Exponering i likviditetsportföljen och investeringarna i försäkringsbolagen Exponering i kreditportföljen via portföljbelåning Kunder väljer en annan bank med mer hållbart erbjudande Kort / Medel / Lång E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna För att konkretisera vårt klimatarbete och säkerställa en omställning i linje med Parisavtalet har vi upprättat en omställningsplan. Planen har antagits av Nordnets vd, och planeras godkännas av styrelsen under 2026. Denna plan är en grundbult i Nordnets affärsstrategi inom hållbarhets- området och beskriver vårt planerade tillvägagångssätt för att uppnå klimatmålen. Omställningsplanen revideras regelbundet i takt med att metoder och data förbättras. (E1-1 14) (E1-1-16i) Förenlighet med Parisavtalet Nordnet har upprättat mål för utsläppsminskning, med syf- tet är att bidra till att uppnå Parisavtalets målsättning om att begränsa den globala uppvärmningen. För att säkerstäl- la att våra mål är vetenskapligt förankrade och i linje med Parisavtalet har vi dels använt oss av metoden “Carbon Law”, som utvecklats av klimatforskare (läs mer på sida 61), dels anslutit oss till Science Based T argets Initiative (SBTi). Vi har under 2025 justerat våra mål för att överensstämma med SBTi:s standard och planerar att under 2026 få dessa validerade av SBTi. SBTi:s standard ger en metod för att sätta mål i enlighet med en ambitionsnivå om maximalt 1,5 graders temperaturökning för Scope 1 och 2, och väl under 2 grader för Scope 3. Genom att följa denna standard säkerställer Nordnet att omställningsplanen är i enlighet med Parisavtalet, och en 1,5 respektive väl under 2 graders ambitionsnivå. De mål Nordnet har antagit kopplat till utsläpp inom vår egen och våra leverantörers verksamhet är uppdelade i Scope 1, 2 och 3, där vi inom varje scope har fastställt se- parata delmål. För kategori 15 inom Scope 3 (investeringar) samt för investeringar gjorda av våra kunder på plattformen har vi mål baserade på intensitetsmått och inte absoluta mål. Målen är en del av vår långsiktiga plan för minskning av utsläpp i linje med Parisavtalet. (E1-1 16a) Se även avsnitt E1-4 för ytterligare information om våra klimatmål. Miljöinformation ===== SIDA 54 ===== 54Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Utfasning av fossila bränslen och planerade nyckelåtgärder Nordnets insatser för att fasa ut fossila bränslen sker inom olika områden. Inom vår egen verksamhet är målet att all elektricitet ska vara förnybar. Vad gäller våra utsläpp från tjänsteresor vill vi minska dessa genom att exempelvis välja tåg framför flyg. Nordnet arbetar även med att påverka våra leverantörer att minska sina utsläpp. Till exempel försöker vi genom dialog påverka leverantörer, särskilt datacenter, till att övergå till fossilfria lösningar. Slutligen arbetar Nord- net för att underlätta för våra kunder att välja bort fossila bränslen när de fattar investeringsbeslut. Nordnet erbjuder ett stort antal hållbara investeringsalternativ som tillsam- mans med olika funktioner på vår plattform underlättar för kunder att göra miljömedvetna val, till exempel genom att sortera bort fonder och ETF:er med exponering mot fossila bränslen. (E1-1 16b) Se även avsnitt E1-3 på sida 57 för ytterligare information om våra åtgärder. Inlåsta växthusgasutsläpp Nordnet har begränsad mängd potentiella inlåsta växt- husgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3. Inom utsläppen från våra kunders investeringar är variationen av inlåsta växthusgasutsläpp däremot stor, då dessa till stor del beror på vilka företag våra kunder investerar i – ett område där Nordnet saknar direkt möjlighet att påverka. Omfattningen av dessa utsläpp påverkas både av hur företagen i kunder- nas portföljer hanterar sina egna inlåsta utsläpp och av hur kunderna väljer att allokera sitt kapital. Vår förmåga att nå klimatmålen är därmed i hög grad beroende av externa fak- torer. Nordnet fortsätter dock vårt arbete med att inspirera och underlätta hållbart sparande för våra kunder. Inom Scope 3 återfinns våra leverantörer. För inköp av varor kan de inlåsta utsläppen variera, men eftersom våra inköp främst är hårdvara och IT -relaterade är dessa oftast begränsade. Vid inköp av tjänster är klimatpåverkan i regel låg. (E1-1 16d) Omställningsplanens koppling till Nordnets affärsstrategi Omställningsplanen är en del av Nordnets affärsstrategi. Hållbarhet är en av nio pelare i Nordnets övergripande affärsstrategi och är därmed integrerat i alla relevanta processer, såsom inköp, godkännande av nya produkter och tjänster samt produktutveckling. Nordnet har en digital affärsmodell, vilket innebär att tillväxt inte nödvändigtvis behöver leda till ökade utsläpp. Vad gäller investeringar på plattformen har vi intensitetsmått, vilka inte heller påverkas av tillväxt. Omställningsplanen är också kopplad till identifierade risker och möjligheter. De mest väsentliga riskerna och möjligheterna utgör grunden för vårt klimatarbete, vilket är vägledande för Nordnets framtida strategi. Målen som har presenterats i omställningsplanen följs regelbundet upp av både ledning och styrelse och påverkar Nordnets operativa och finansiella planering och prioritering. (E1-1 16h) Framsteg med genomförandet av omställningsplanen Nordnet har under det gångna året arbetat med imple- mentering av omställningsplanen genom att agera på två huvudfronter: att minska det indirekta klimatavtrycket från kundernas sparande och att reducera det direkta avtrycket från den egna verksamheten. För att minska klimatpåverkan från kundernas investeringar har Nordnet vidtagit flera åtgärder. Vi har infört klimatindex i ett urval av våra samförvaltade fonder, vilket direkt un- derlättar för kunderna att välja investeringsalternativ med lägre koldioxidintensitet. Dessutom har Nordnet antagit en exkluderingspolicy som säkerställer att vi inte investerar i företag med verksamhet inom exempelvis termiskt kol när vi fattar investeringsbeslut. Parallellt har vi arbetat för att reducera utsläppen från den egna verksamheten samt från våra leverantörer (Scope 1, 2 och 3). Inom leverantörskedjan, där Nordnets egna utsläpp till stor del sker, har vi framgångsrikt påverkat våra leveran- törer av serverhallar att övergå till 100 procent förnybar el. (E1-1 16j) Se även avsnitt E1-3 på sida 57 för ytterligare information om våra åtgärder. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter Genom Nordnets väsentlighetsanalys har klimatrelate- rade inverkningar, risker och möjligheter analyserats. Hur analysen har genomförts har varierat utifrån vilken del av verksamheten som beaktats. Vi har utgått från dessa fyra delar:  Nordnets egna utsläpp (inklusive utsläpp från leverantörer).  Hållbara investeringar, kunders möjlighet till att investera hållbart.  Finansierade och investerade utsläpp av växthusgaser.  Kunder som är exponerade för risker relaterade till klimatomställningen. Baserat på informationen som samlats in i analysen be- dömdes dessa efter de tröskelvärden för väsentlighet och MiljöinformationMiljöinformation ===== SIDA 55 ===== 55Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 tidshorisonter som redogjorts för på sida 44. Nordnets strategiska planering görs på tre till fem års horisont vilket ligger inom definitionen för medellång sikt. Relevanta till- gångars livslängd är bolåneportföljen där livslängden kan skattas till cirka 30 år. Tidsperspektiv för kapitalallokering anses inte vara relevant för Nordnet. Nordnets analys av klimatscenarier har inte visat på några resultat som skulle kräva ett avgörande klimatrelaterat antagande i de finansiella rapporterna. Detta innebär att vi inte har behövt ändra några ekonomiska bedömningar i våra finansiella rapporter på grund av klimatscenarier. (E1- IRO-1 AR15) Inverkningar Egna och leverantörers utsläpp För att identifiera och bedöma inverkan från Nordnets egna verksamhet samt våra leverantörer har vi genomfört en ge- nomlysning av utsläppen i Scope 1, 2 och 3. Kartläggning- en har inkluderat en detaljerad analys av de sektorer där Nordnet gör inköp. De identifierade väsentliga utsläppska- tegorierna, till exempel energikonsumtion, anställdas pend- ling, tjänsteresor samt utsläpp kopplade till vår inköpskedja, uppgår till en nivå att de inte är försumbara. Hållbara investeringar, kunders möjlighet till att investera hållbart Genom våra kunders investeringar kan Nordnet ha en positiv inverkan på klimatet. Om våra kunder väljer hållbara investeringsalternativ kan det bidra till att öka kapitalflödet till bolag som aktivt driver omställningen, samtidigt som det minskar finansieringen för verksamheter med höga kol- dioxidutsläpp. Genom att främja denna kapitalförflyttning kan Nordnet accelerera utfasningen av koldioxidintensiva verksamheter. Ett sätt för oss att bedöma i vilken utsträckning våra kun- ders investeringar bidrar till denna omställning är att utgå från EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR). Vi mäter andelen av fondkapitalet på vår plattform som är investerat i fonder klassificerade som Artikel 8 och Artikel 9. Dessa fonder har högre hållbarhetsambitioner än andra fonder: Artikel 8-fonder främjar miljörelaterade och/ eller sociala egenskaper som en del av sin strategi, medan Artikel 9-fonder har hållbar investering som sitt primära mål. Utbud hållbarhetsklassade fonder* 2025 2024 2023 Antal hållbarhetsklassade fonder (artikel 8 och 9) 2 398 2 260 2 050 Varav artikel 9 ("mörkgröna") 206 200 190 Andel av fondkapitalet i hållbarhetsklassade fonder (artikel 8 och 9) 86% 87% 84% Varav artikel 9 ("mörkgröna") 4% 4% 5% * Artikel 8 och 9. Definitioner utifrån SFDR. Utbud hållbarhetsklassificerade ETF:er* 2025 2024 2023 Antal hållbarhetsklassade ETF:er (artikel 8 och 9) 831 780 610 Varav artikel 9 ("mörkgröna") 79 70 40 Andel av fondkapitalet i hållbarhetsklassade ETF:er (artikel 8 och 9) 16% - - Varav artikel 9 ("mörkgröna") 0.1% - - * Artikel 8 och 9. Definitioner utifrån SFDR. Nordnet Fonder AB i siffror* 2025 2024 2023 Antal artikel 8-fonder 16 15 15 Antal fonder utan hållbarhetsklassificering 1 1 1 Andel av kapitalet i artikel 8-fonder 85% 83% 81% Andel av kapitalet i fonder utan hållbarhetsklas- sificering 15% 17% 19% * Definitioner utifrån SFDR. Finansierade och investerade utsläpp av växthusgaser Kunders investeringar Nordnets kunders investeringsval kan ha en indirekt klimatpåverkan genom att de väljer investeringar som har en inverkan på klimatet. För att identifiera och bedöma klimatpåverkan beräknar därför Nordnet utsläppen från kundernas investeringar på plattformen. Nordnet mäter koldioxidavtrycket som portföljviktad koldioxidintensitet. Metoden innebär att koldioxidintensiteten för respektive bolag beräknas som utsläpp genom intäkter, för att därefter viktas med dess andel av sparkapitalet. Detta säkerstäl- ler att alla portföljer är direkt jämförbara med varandra, oberoende av den totala investeringens nominella storlek. Således påverkas inte intensiteten av en förändring i storle- ken på sparkapitalet på plattformen. Utlåning Nordnets kreditgivning består av bolån och portföljbelå- ning. Nordnet bedriver inte traditionell företagsutlåning eller projektfinansiering. Bolån är en del av utlåningsverk- samheten med särskild betydelse för klimatet, eftersom fastigheter har en stor påverkan på klimatet. (E1-IRO-1 20a) (E1-IRO-1 AR9a) Risker och möjligheter Fysiska klimatrisker Metod för bedömning av fysiska klimatrisker och användning av scenarioanalyser En fysisk klimatrisk innebär bland annat att klimatför- ändringarna leder till en ökad frekvens av extremväder, såsom stormar, torka eller skyfall. I arbetet med att förstå, analysera och bedöma exponeringen av risker kopplade till klimat- och miljöförändring används stresstester och scenarioanalyser där olika fysiska risker materialiseras. De flesta av dessa analyser har sitt ursprung i Nordnets processer för solvens och kapitalutvärdering som genom- förs för Nordnets försäkrings- respektive bankverksamhet (ORSA respektive IKLU). Miljöinformation ===== SIDA 56 ===== 56Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Tidshorisonerna för analyserna täcker risker på kort, medellång och lång sikt. Störst fokus ligger på kort res- pektive medellång sikt då det finns bättre möjligheter att genomföra relevanta analyser samt att dessa bedöms mest relevant för Nordnets riskprofil. Klimatförändringar är till sin natur långsiktiga och här blir bedömningarna till stor del kvalitativa. Risker på medellång sikt bedöms även kunna ge vägledning för hur risker kan utvecklas på längre sikt. Scenarier för kreditrisk Nordnet har identifierat en potentiell fysisk klimatrisk i bolå- neportföljen och mäter klimatpåverkan på bolåneverksam- heten genom olika stresstester. Exponeringen för fysiska klimatrisker bedöms utifrån ett översvämningsscenario till följd av höjda havsnivåer. Detta scenario bedöms utgöra en större risk än översvämning till följd av kraftiga regn och risker förknippade med andra fysiska risker som brand eller vind. Höjda havsnivåer är ett långsiktigt scenario och för att förenkla genomförandet och tydliggöra känsligheten utgår analysen från att portföljen och dess värde är kon- stant över tid och att inga proaktiva åtgärder genomförs. Nordnet bedömer att en låg andel av fastigheterna som utgör säkerheter i bolåneportföljen påverkas vid en havs- nivåhöjning som är två meter. I detta högutsläppsscenario (IPCC5-8.5, definierat av FNs klimatpanel IPCC) antas den sammanlagda minskningen av marknadsvärdet, på grund av översvämningsrisker samt direkt skada, vara stor. Den direkta skadan antas inte täckas av försäkringsbolag. Eftersom ett bolån via Nordnet endast är ett komplement till ett portföljsparande, stressas även marknadsvärdet på kundens värdepappersportfölj. Scenariot beräknas på lång sikt, vilket är relevant givet bolånens löptid om 30 år. Gällande den geografiska precisionen har vi, i brist på data på fastighetsnivå, valt att stressa marknadsvärdet för hela fastighetsbeståndet i de utsatta regionerna. Denna metod innebär ett medvetet mer konservativt antagande, och där- med en hårdare stresstest, jämfört med att endast stressa de individuellt påverkade fastigheterna. (E1-IRO-1 20b) (E1-IRO-1 21) (E1-IRO-1 AR11) (E1-IRO-1 AR 13) Risker och möjligheter genom klimatrelaterad omställning Metod för bedömning av omställningsrisker och användning av scenarioanalyser Risker och möjligheter kopplade till klimatomställningen bedöms genom scenarier som fokuserar på regulatoris- ka förändringar, marknadsförändringar och teknologisk utveckling. Bedömningen utgår från samma tidshorisonter som för fysiska risker, där störst fokus ligger på kort och medellång sikt. Vi har också beaktat förändringar i kunder- nas beteenden. För att tydliggöra hur klimatfaktorer driver väsentliga förändringar och därigenom marknads-, kredit-, försäk- rings- och operativ risk, har Nordnet även tagit fram ett gemensamt klimatscenarionarrativ för försäkrings- och bankverksamheten. Narrativet inspireras av de scenarier som Network for Greening the Financial System (NGFS) har tagit fram, där störst input har tagits från det kortsiktiga scenariot "Sudden wake-up call”, vilket är ett av scenariona för 1,5 graders temperaturökning. Nedan beskrivs komplet- terande scenarioanalyser ur ett omställningsriskperspektiv. Scenarier för kreditrisk Nordnet har en potentiell exponering mot kreditförluster kopplat till klimatrelaterade omställningsrisker. Vi mäter energieffektivitet i utlåningsportföljen genom analys av hur stor andel av fastigheterna i bolåneportföljen som är energieffektiva. För att definiera vad som är en energief- fektiv fastighet så används tröskelvärdet 15 procent mest energieffektivt i landet, vilket är i linje med definitionen av hållbara bostäder inom EU-taxonomin. Scenarier för marknadsrisk Ett scenario som används i bedömningen av försäkrings- bolagens klimatriskexponering innebär att bolag med hög koldioxidintensitet inte klarar hållbarhetsomställningen, vilket leder till att deras börsvärde utraderas. Då kundernas tillgångar sjunker i värde innebär det sämre intäktsmöjlig- heter för Nordnet. Denna stress får en större påverkan på den norska marknaden där andelen företag inom olje- och gassektorn är större än i övriga nordiska länder. För bankens portföljbelåning används olika scenarier för att uppskatta känsligheten vid ogynnsamma klimatrelate- rade förhållanden. Ett scenario innebär att förändringar i regelverk förhindrar utlåning med pant i företag inom olja- och gassektorn. I ett annat scenario simuleras kraftiga fall i aktiekurserna för bolag inom olje- och gassektorn. Scenarier för affärsrisk Om kundernas efterfrågan på hållbara investeringar kopplat till klimat skiljer sig från vad Nordnet erbjuder, finns också risk att faktiska och potentiella kunder överväger andra aktörer. För att analysera detta har Nordnet dels an- vänt sig av kundundersökningar där efterfrågan på hållbara produkter mäts, tillsammans med kartläggningar över vilka produkter som går att erbjuda. (E1-IRO-1 20c) (E1-IRO-1 21) (E1-IRO-1 AR12) Utvärdering av Nordnets känslighet i stresstester De specifika scenarierna för omställningsrisk och fysiska risker bedöms vara viktiga för att analysera Nordnets käns- lighet för dessa risker. Analysen av scenarierna visar att de ensamna inte är tillräckliga för att driva väsentliga kost- nadsökningar, intäktsfall eller kreditförluster. För att uppnå väsentlig finansiell påverkan måste de kombineras med bredare, generella negativa stresstester som simulerar en plötslig och ihållande lågkonjunktur. Dessa mer effektfulla, övergripande stresstester är därmed tongivande i våra analyser. Eftersom dessa generella stresser kan vara drivna av underliggande klimatfaktorer blir analyserna avgörande för att bedöma den finansiella väsentligheten av klimatre- Miljöinformation ===== SIDA 57 ===== 57Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 laterade risker för Nordnet, även om de inte uttryckligen är benämnda som klimatrelaterade. Analyserna visar att Nordnets diversifierade intäktsströmmar ger en hög grad av resiliens och stor motståndskraft. E1-2 Policyer för begränsning av klimatförändringarna Vår hållbarhets- och miljöpolicy utgör det centrala styr- dokumentet för hur Nordnet arbetar med klimatfrågor. Vår policy är utformad för att hantera både vår verksamhets direkta påverkan och den indirekta påverkan som sker genom vår värdekedja. Genom att integrera klimatåtgär- der i våra policyer, styr vi mot en mer hållbar affärsmodell. Nedan styrdokument omfattar hela Nordnets verksamhet och är integrerade i vårt dagliga arbete, där vd är ytterst ansvarig för att policyerna implementeras och efterlevs. Vid fastställandet av styrdokumenten har Nordnet inte specifikt konsulterat berörda intressenter, men vi bedömer att styrdokumenten är väl i linje med dessa intressenters behov. Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy reglerar hur vi ska arbeta inom klimatområdet och är relevant för samtliga väsentliga inverkningar och den väsentliga risken inom området. Policyn, som antas av styrelsen minst en gång om året, fastslår att Nordnet ska arbeta för att minska våra direkta och indirekta utsläpp i linje med Parisavtalet. Detta innebär bland annat att vi aktivt ska arbeta för att minska Nordnets direkta påverkan på miljön, till exempel genom att sträva efter att driva våra kontorsytor med 100 procent elektricitet från förnyelsebara energikällor och återvinna avfall. Det innebär också att vi ska försöka påverka leve- rantörer till att minska sina utsläpp samt använda sig av förnyelsebara energikällor. Utöver detta ska Nordnet arbeta för att minska den nega- tiva påverkan från kunders investeringar. Målsättningen är att den indirekta påverkan på klimatet ska minska i linje med Parisavtalet. Som ett led i detta fastslår policyn att Nordnet ska erbjuda ett brett utbud av hållbara investe- ringsalternativ, tillhandahålla digitala och användarvänliga verktyg som gör det enkelt att investera hållbart samt inspi- rera och ge information om hållbart sparande. Riktlinjer för affärsresor gäller samtliga anställda eller andra som gör affärsresor för Nordnets räkning, och är rele- vant för inverkningen som sker från Nordnets egna utsläpp. Riktlinjerna syftar till att styra affärsresor till miljövänliga alternativ med hänsyn tagen till kostnad och de anställdas säkerhet. Nordnets HR-chef antar riktlinjerna minst en gång om året. Inköpsinstruktionen fastslår att samtliga leverantörer ska efterleva Nordnets uppförandekod för leverantörer eller ha en egen motsvarande kod. Uppförandekoden är baserad på UN Global Compacts principer om miljö, mänskliga rät- tigheter, antikorruption samt arbetsrätt, och säkerställer att leverantörerna uppfyller våra hållbarhets- och klimatkrav. Denna instruktion är relevant för inverkningen från Nord- nets egna utsläpp och antas minst en gång om året av vd. Ingen av ovan policyer reglerar områdena anpassning till klimatförändringarna, energieffektivitet eller utveckling av förnybar energi, då detta inte anses väsentligt för vår verksamhet. (E1-2 25) E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer För att uppnå de syften och mål som är fastställda i vår policy har vi under 2025 genomfört en rad nyckelåtgärder. Dessa insatser är strategiskt indelade i två huvudområden: åtgärder som påverkar kundernas investeringar och åtgär- der inom den egna verksamheten. Nyckelåtgärder: kundernas investeringar Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy fastslår att vi ska arbeta för att minska den negativa påverkan från kunders investeringar. I linje med detta bidrar nedan åtgärder till en minskning av växthusgasutsläpp. Om inget annat nämns omfattar nedan åtgärder samtliga verksamhetsländer. Exkluderingsstrategi Under året har Nordnet antagit en exkluderingsstrategi som definierar ett antal sektorer och kriterier som vi strävar efter att exkludera från investeringar. Strategin är tillämplig i de fall Nordnet ansvarar för investeringsbeslutet, till ex- empel för de fonder som förvaltas av Nordnet Fonder AB. Strategins syfte är att systematiskt undvika exponering mot branscher som bedöms ha en särskilt negativ påverkan på miljö- och samhällsfrågor, samt mot aktörer som bryter mot internationella normer. Bland de sektorer som exkluderas märks oljesand, skifferenergi och termiskt kol. Strategin är ännu inte implementerad i hela koncernen, utan detta arbete kommer fortsätta under 2026. Byte av index för samförvaltade fonder Under året har vi bytt ut det underliggande indexet för sex av de fonder vi samförvaltar. De nya indexen har olika mål kopplade till koldioxidutsläpp, bland annat att minska koldi- oxidutsläppen i enlighet med Parisavtalet. Bolag i sektorer med höga utsläpp och som inte agerar i enlighet med Pa- risavtalet får en lägre viktning i fonden, medan bolag som bedöms vara bättre positionerade för att dra nytta av eller aktivt bidra till omställningen får en högre viktning. Genomlysning av fondutbud Under det gångna året har vi genomfört en genomlysning av vårt fond- och ETF-utbud, med särskilt fokus på produk- ter klassificerade som Artikel 9 enligt SFDR (EU:s Disclo- sureförordning). Syftet med projektet var att säkerställa att vårt utbud på ett tillfredsställande sätt möter kundernas efterfrågan på hållbara investeringsalternativ. Miljöinformation ===== SIDA 58 ===== 58Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Vår analys bekräftar att vårt erbjudande inom Artikel 9 är robust, särskilt när det gäller globalfonder samt USA- och sektorspecifika aktiefonder. Även om vi noterar att markna- dens utbud av Artikel 9-fonder är mindre omfattande inom vissa tillgångsslag eller kategorier, som obligationsfonder eller de fonder med en utpräglad nationell eller nordisk in- riktning, bedömer vi att det nuvarande utbudet av hållbara investeringsalternativ är tillräckligt brett och kvalitativt för att möta kundernas nuvarande efterfrågan. Vi gör således bedömningen att vi är väl positionerade för att även han- tera den förväntade ökningen av efterfrågan på hållbara investeringar framöver. Inspiration och utbildning om hållbara investeringar Som en del av vår strategi för hållbart sparande har Nordnet tidigare utvecklat funktioner som underlättar för kunderna att investera med fokus på hållbarhet. Ett exempel är de bevakningslistor som gör det möjligt för kunder att identifiera och investera i bolag som medverkar till den gröna omställningen. Funktionen har blivit en av de mest uppskattade på plattformen och bidrar löpande till att stödja våra kunders hållbara sparande. Bevakningslistorna används fortlöpande av kunder och förenklar kapitalallo- kering till hållbara investeringar, vilket bidrar till minskad koldioxidintensitet i kundernas portföljer. Under året har vi också publicerat flera blogginlägg med syfte att inspirera och öka kunskapen om hållbart sparan- de, till exempel om hur kunder kan investera i lösningar mot vattenbrist och klimatförändringar. Syftet med dessa blogginlägg är att sänka tröskeln för hållbara investeringar, ge konkreta tips och direkt stödja kundens förmåga att fatta informerade beslut som är i linje med deras egna hållbarhetsmål. Nyckelåtgärdernas förväntade effekt Nedanstående åtgärder bedöms ha långsiktig effekt. Vad gäller indexbytet samt utbildningsinsatserna förväntas ytterligare minskningar under kommande år som inte inkluderats i beräkningarna. För övriga åtgärder förvän- tas en permanent minskning, dock utan ytterligare effekt framöver. Nyckelåtgärd Bidrar till utfasning av fossila bränslen Uppnådda och förväntade minskningar av växthusgasutsläpp Exkluderingsstrategi Ja Mäts inte enskilt* Byte av index Ja - 27 424 tCO2e Analys av fondutbud Ja Mäts inte enskilt* Inspiration och utbildning om hållbara investeringar Ja Mäts inte enskilt* * Det är i princip omöjligt att koppla minskade växthusgasutsläpp som härrör från våra kunders investeringar till effekten av en enskild åtgärd. Vi utvärderar därför framstegen mot våra mål genom övergripande mått, såsom minskningen av det totala koldioxidavtrycket för det investerade kapitalet. (E1-3 29a) (E1-3 29b) Nyckelåtgärder: den egna verksamheten Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy, som kompletteras av Nordnets riktlinjer för affärsresor, fastslår att vi ska arbeta för att minska Nordnets direkta och indirekta utsläpp i linje med Parisavtalet. I linje med detta bidrar nedan åtgärder till en minskning av växthusgasutsläppen. Energieffektivitet i datacenter Vi har infört en kravställning i inköpsprocessen som inne- bär att alla nya avtal med datacenter inkluderar krav på energieffektivitet (PUE ≤ 1,3), användning av 100 procent förnybar elektricitet samt mål om att leverera klimatneutrala tjänster senast år 2030. Genom dialog och påverkan inom ramen för befintliga avtal arbetar vi systematiskt för att få leverantörerna av serverhallar att övergå till 100 procent förnybar elektricitet. Vi förväntar oss att dessa åtgärder kommer att minska våra indirekta utsläpp inom kategorin inköp av varor och tjänster och bidra till att vi når målet om 50 procent reduktion av utsläppen inom denna kategori till 2033. Affärsresor För att minska utsläpp från affärsresor införde Nordnet 2024 riktlinjer som prioriterar klimatvänliga alternativ: loka- la tjänsteresor ska primärt genomföras med kollektivtrafik, och tåg ska väljas framför flyg för inrikesresor i största möjliga mån. Eftersom dessa riktlinjer trädde i kraft under 2024, är det i den aktuella rapporteringsperioden som vi för första gången kan utvärdera och mäta effekten av dessa insatser på våra utsläpp. Nyckelåtgärdernas förväntade effekt Nedanstående åtgärder bedöms ha långsiktig effekt. Åt- gärderna förväntas ge en permanent minskning, dock utan ytterligare effekt kommande år. Nyckelåtgärd Bidrar till utfasning av fossila bränslen Uppnådda och förväntade minskningar av växthusgasutsläpp Förnyelsebar elekricitet i serverhallar Ja - 2 tCO2e Affärsresor Ja - 8 tCO2e (E1-3 29a) (E1-3 29b) Resursbehov för genomförande av åtgärder För att framgångsrikt kunna genomföra våra klimatåtgärder och uppfylla våra hållbarhetsmål krävs en kombination av interna och externa resurser. Då den absolut största delen av Nordnets klimatpåverkan uppstår genom kundernas investeringar, är tillgång till hållbarhetsdata av god kvalitet en grundläggande förutsättning för vår fortsatta klimat- omställning. Kvalitativ data är avgörande på två sätt. Dels möjliggör det för oss att presentera nödvändig information till kunderna, vilket i sin tur är en grundförutsättning för att framgångsrikt styra kapitalflöden i linje med hållbarhetsmå- len. Dels är tillförlitlig hållbarhetsdata, kopplat till både våra leverantörer och de bolag som kan investeras i via platt- formen, nödvändigt för att Nordnet ska kunna genomföra Miljöinformation ===== SIDA 59 ===== 59Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 korrekta och transparenta utsläppsberäkningar. Därutöver är våra medarbetares kompetens en mycket viktig resurs då kunskap inom hållbarhet och klimatom- ställning är avgörande för ett effektivt genomförande av våra åtgärder. Det är också viktigt för att följa och anpassa vår verksamhet till branschpraxis, förändrade regelverk och marknadstrender. Inga betydande kostnader eller investeringar förväntas uppstå till följd av de vidtagna eller planerade åtgärderna. (E1-3 AR 21) Mått och mål E1-4 Mål för begränsning av klimatförändringarna Nordnets mål fokuserar på minskning av växthusgasut- släpp. Syftet med målet är att säkerställa att arbetet med inverkningarna och riskerna inom klimatområdet är effektivt och ändamålsenligt med de riktlinjer som fastställts i policyn. Styrelsen har antagit mål och delmål som omfattar samtliga verksamhetsländer och koncernbolag. Mål 2050 Nettonollutsläpp 2050: Nordnet ska år 2050 ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser från Nordnet, leverantörer och kundernas investe- ringar. Utöver målet om nettonollutsläpp 2050 har Nordnet antagit ett antal delmål som ska uppnås 2033, som visar på Nordnets målsättningar för minskning av utsläpp av växthusgaser uppdelat per scope och vissa kategorier. För ökad jämförbarhet har dessa delmål även räknats om till 2030 års nivåer, vilket redovisas i tabellen "Mål för ut- släppsminskningar och effekter av åtgärder" på sida 62. Målen följs regelbundet upp och utvärderas av både Håll- barhetskommittén och styrelsens revisionsutskott. Genom kontinuerlig utvärdering säkerställs att de genomförda ak- tiviteterna är i linje med de uppsatta målen och att bolaget är på rätt väg för att nå målen. (E1-4 33) Miljöinformation ===== SIDA 60 ===== 60Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Förklaring av basårets representativitet Basåret 2023 har valts eftersom det är det första året då Nordnet hade tillgång till tillräckligt tillförlitlig och heltäck- ande data för att fastställa en baslinje för både vår ope- rativa klimatpåverkan (Scope 1, 2 och 3) och vår indirekta påverkan via kundernas sparkapital. Valet av baslinjevärde säkerställer en representativ utgångspunkt för de områden som ingår i klimatomställningsplanen och möjliggör där- med mätning av framsteg mot våra långsiktiga mål. Data för katergori 15 (investeringar), inom Scope 3, har dock inte varit tillgängliga vid basåret. Vi är medvetna om att baslinjevärdet kan påverkas av externa faktorer. I takt med att vi kontinuerligt förbättrar vår datakvalitet och förfinar metoder kommer vi att utvär- dera om baslinjevärdet behöver justeras vid kommande revideringar av omställningsplanen, exempelvis genom normalisering eller användning av ett flerårigt genomsnitt. (E1-4 AR 25a) Metod för upprättandet av målet och vetenskaplig förankring Nordnet står bakom målsättningen i Parisavtalet att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Med detta som utgångspunkt har vi tidigare formulerat mål för vår verksamhet i linje med principen "Carbon Law”, som innebär en halvering av utsläppen vart tionde år (se faktaruta). Vårt referensmål- värde är således en 50 procents minskning mellan 2023 och 2033. Under året har vi arbetat med att säkerställa att dessa mål är vetenskapligt förankrade och i linje med Pari- savtalet. Vi arbetar utifrån Science Based T argets initiative (SBTi) och har under 2025 satt mål med utgångspunkt i SBTi:s standard, som dock inte validerats ännu (förväntas ske under 2026). Detta innebär en förfining av metoden för att ta fram målen och en något ökad ambition jämfört med “Carbon Law”. Dessa mål är utformade så att utsläppen högst ska motsvara en temperaturökning om 1,5°C i Scope 1 och 2 samt 2°C i Scope 3. Under året har vi även i linje med detta satt ett långsiktigt mål som innebär att Nord- net ska ha nettonollutsläpp 2050. Nettonoll innebär att utsläppen ska ha minskat med 90 procent. Resterande 10 procent ska neutraliseras genom åtgärder som avlägsnar motsvarande mängd koldioxid ur atmosfären. Förändringar i kunders önskemål vad gäller investeringar är en förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål för kunders investeringar på plattformen. Notera att kategori 15 inom Scope 3 inte har specifika mål utan till viss del inbegrips i målet för kunders investeringar på plattformen och därmed är ett intensitetsmått och inte ett absolut mått. Ökat antal kunder kommer att ha påverkan på nivån av de absoluta utsläppen för kategori 15. För övriga kategorier av utsläpp har Nordnet beaktat framtida utveckling, så som ökat antal kunder, förändringar i kundernas önskemål och regelverk- saspekter, men bedömt att detta inte kommer ha stor på- verkan på våra utsläpp av växthusgaser eller arbetet med att minska dem. Under arbetet med framtagandet av målen har inte några intressenter involverats. (E1-4 34 e) Scope 1 Scope 2* Företagsbilar ±0% Utsläpp 2023: 0 CO2e Elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla -55% Utsläpp 2023: 52 CO2e * Inom Scope 2 har den mark- nadsbaserade metoden använts vid beräkningar. (E1-4 AR 24) Inköpta varor och tjänster -50% Utsläpp 2023: 238 CO2e Transport och distri- bution i tidigare led -50% Utsläpp 2023: 85 CO2e Anställdas pendling -25% Utsläpp 2023: 69 CO2e Bränsle- och energirelaterade verksamheter -50% Utsläpp 2023: 62 CO2e Tjänsteresor -70% Utsläpp 2023: 102 CO2e Avfall genererat i verksamheter -50% Utsläpp 2023: 16 CO2e Kunders investeringar på plattformen, intensitet -55% Utsläppsintensitet 2023: 143 ton CO2e/mUSD intäkter Scope 3 Kunders investeringar Delmål 2033, utsläpp jämfört med Nordnets basår (2023) ===== SIDA 61 ===== 61Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Carbon law I tidningen Science publicerade Johan Rockström et al. artikeln A roadmap for rapid decarbonization - Emis- sions inevitably approach zero with a “carbon law” (2017). I artikeln formulerades en tumregel applicerbar på både företag, länder och individer som går ut på att halverade utsläpp vart tionde år ska kunna hålla den globala uppvärmningen väl under 2°C. Tumregeln fick namnet ”Carbon Law”. Utfasning av fossila bränslen En viktig källa till exponering mot sektorer inom fossila bränslen i finansbranschen är via bankers företagsut- låning. Även om Nordnets affärsmodell inkluderar viss företagsutlåning består den endast av portföljbelåning till småbolag och enmansbolag. Så även om vi är verksamma inom finansbranschen där det finns utvecklingsbanor för utfasning av fossila bränslen kopplat till utlåning, är ingen av dessa relevanta för vår affärsmodell och utlåning. Våra mål har istället fastställts utifrån generella krav på utsläpps- minskningar för att inte öka uppvärmningen i linje med Parisavtalet. Nordnets kontor har en liten kvarvarande användning av energi från förbränning av fossila bränslen kopplat till an- vändningen av fjärrvärme. Vi är här beroende av att värme- verken fasar ut förbränning av fossila bränslen. Resor, i form av anställdas pendling och tjänsteresor, utgör också en kvarvarande källa till utsläpp från fossila bränslen. Vi vidtar egna åtgärder, såsom att endast erbjuda hybrid- och elbilar och införa striktare policys för flygresor. Trots våra insatser är dock en fullständig utfasning av dessa utsläpp beroende av samhällsutvecklingen och reseaktörernas omställning. I tabellen nedan redovisas effekten av Nordnets plane- rade åtgärder för utsläppsminskningar, tillsammans med antaganden om generella utsläppsminskningar i linje med satta mål och utsläppsbanor för olika branscher. Nordnet har inte tagit hänsyn till olika scenaorios för uppvärmning, utan istället utgått från vilka mål relevanta branscher och regioner har för klimatomställningen. Dessa redovisas i tabellen nedan. Här har exempelvis utsläppsbanor för elek- trifieringen av transportsektorn beaktats, liksom politiska scenarier. (E1-4 34 f) MiljöinformationMiljöinformation ===== SIDA 62 ===== 62Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Mål för utsläppsminskningar och effekter av åtgärder Utsläppskategori Utsläpp 2023* Mål 2030 Beräknade utsläpp efter planerade åtgärder 2030 Mål 2033 Beräknade utsläpp efter pla- nerade åtgärder 2033 Nordnets vidtagna eller planerade åtgärder Antaganden & metoder för minskning Scope 1 Företagsbilar 0 tCO2e 0% 0% 0% 0% A) Alla företagsägda bilar måste vara hybrider eller helt eldrivna. N/A T otal Scope 1 0 tCO2e 0% 0% 0% 0% Scope 2 Elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla 52 tCO2e -39% -64% -55% -69% A) 100 procent av energiförbrukningen för elek- tricitet i våra kontorslokaler ska vara förnybar. A) Norges utsläppsfaktor för uppvärm- ning förblir oförändrad (Norges klimatplan 2021–2030). B) Danmark använder förnybar energi för uppvärmning år 2030 (IEA). C) Sverige använder förnybar energi för uppvärmning år 2030 (Miljöbarometern, Fossilbränslefri organisation 2030, Stock- holms stad, 2025). T otal Scope 2 52 tCO2e -39% -64% -55% -69% Scope 3 Inköpta varor och tjänster** 238 tCO2e -35% -41% -50% -42% För tjänster och molntjänstleverantörer: A) Alla nya avtal med dataleverantörer måste uppfylla krav på energieffektivitet, PUE*1,3. B) Alla nya avtal med dataleverantörer måste säkerställa 100 procent förnybar el. C) Alla Nordnets viktigaste leverantörer måste leva upp till Nordnets uppförandekod för leve- rantörer, som även inkluderar miljö och klimat. D) Alla nya avtal med dataleverantörer måste ha som mål att bli klimatneutrala. E) All vår utvecklings- och driftmiljö måste vara klimatneutral senast 2030, möjliggjort genom en migration till molnet. Externa datacenter uppmuntras att ha förnybara energikällor. För hårdvara: F) Ställ krav på leverantörernas klimateffektivi- tet vid inköp av hårdvara. G) Arbeta för att fortsatt ha långa ersättnings- cykler för anställdas hårdvara. H) Samla in data på produktnivå för att om möjligt kunna välja produkter med lägre klima- tavtryck. A) Viktad minskning baserad på de största leverantörernas utsläppsmål. Bränsle- och energirelaterade verksamheter 62 tCO2e -35% -11% -50% -15% A) 100 procent av energiförbrukningen för elek- tricitet i våra kontorslokaler ska vara förnybar. A) Nordic Carbon Neutral Scenario (ut- släppsbana för energibranschen). Transport och distribution i tidigare led 85 tCO2e -35% -19% -50% -19% A) Ställ krav på leverantörernas klimateffektivitet vid upphandling av transporter. B) Kräv att alla upphandlade leverantörer tillhan- dahåller CO2-data. C) Använd klimatneutrala transportalternativ i så stor utsträckning som möjligt. A) Land transport decarbonization pathway (SBTi). Tjänsteresor 102 tCO2e -49% -47% -70% -51% A) Alla inrikesflygresor ska ersättas med tågresor. B) Minskade flygresor till förmån för tågresor. C) Endast anordna tjänsteresor när digitala möten är mindre effektiva och/eller när ett fysiskt möte skapar ett betydande affärsvärde. A) SBTi Aviation Sector Decarbonization Pathway (Well-Below 2°C Scenario). Anställdas pendling 69 tCO2e -18% -23% -25% -23% A) Alla bilar som företaget erbjuder för leasing ska vara antingen laddhybrider eller helt eldrivna. A) Minskning av utsläpp från personbilar: Future EU Fleet Average CO2 T argets (WLTP) for Cars (European Commission). Avfall genererat i verksamheter 16 tCO2e -35% 0% -50% 0% A) Sortera den högsta möjliga andelen av det avfall som uppstår i verksamheten. B) Minska den totala mängden avfall i verk- samheten och ha flera pågående initiativ för att minska den. C) För dialog och ställ krav gentemot hyres- värdar kring förbättrad avfallshantering och tillförlitlig data. N/A T otal Scope 3, kategori 1-7 573 tCO2e -35% -35% -51% -37% To t a l 625 tCO2e -36% -35% -51% -37% * Tidigare har andra värden reovisats för 2023. Dessa är uppdaterade efter metodförbättringar. ** Kategorin Kapitalvaror inkluderas i kategorin inköpta varor och tjänster. (E1-4 34 a-c) (E1-4 34 e-f) (E1-4 AR 30 c) Miljöinformation ===== SIDA 63 ===== 63Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Principer för redovisning Utöver antaganden om utsläppsbanor och politiska sce- narier har ett antal antaganden behövt göras:  Antagande om personalexpansion (Tyskland): Vi antar att antalet anställda kommer att öka fram till 2033 genom tillkomsten av medarbetare från vårt nya tyska kontor. Storleksordningen för denna expansion antas vara jämförbar med Nordnets nuvarande finska kontor.  Antagande om utsläppsminskning (2030–2033): Då en majoritet av de underliggande scenarierna för utsläppsminskning sträcker sig till 2030, görs det kon- servativa antagandet att ingen ytterligare minskning sker mellan åren 2030 och 2033 för dessa specifika scenarier.  Antagande om teknikutveckling: Vid uppskattningen av våra utsläpp fram till 2033 har vi antagit att Nordnet använder motsvarande teknik som under basåret 2023. Nordnet har i nuläget inga planer på att införa ny teknik i syfte att uppnå utsläppsminskningsmålen, och de beräk- nade utsläppsminskningarna baseras därför på befintliga tekniska lösningar. E1-5 Energianvändning och energimix Nordnets energiförbrukning kommer till största del från driften av våra kontor och datacenter. Vår totala förbrukning inkluderar driften av IT -infrastrukturen samt förbrukning av el, värme och kyla på våra kontor. Vi har som målsättning att 100 procent av energiförbrukningen för elektricitet och kyla i våra kontorslokaler och drift av IT ska vara förnybar. För värme är vi beroende av den leverantör av fjärrvärme som finns i respektive stad där vi hyr kontorsyta. De redovi- sade måtten har inte validerats av ett externt organ. Energianvändning och energimix i Nordnets fastigheter 2025* 2024 2023 T otal användning av fossil energi (MWh) 117 87 - Andel fossila källor av total energianvändning (%) 7% 4% - Användning från kärnenergikällor (MWh) 87 315 - Andel från kärnenergikällor av total energianvändning (%) 5% 15% - Bränsleförbrukning för förnybara energikällor** (MWh) 0 0 - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor (MWh) 1 529 1 752 2 094 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (MWh) 8,3 0 0 T otal användning av förnybar energi (MWh) 1 537 1 752 2 094 Andel förnybara källor av total energianvändning 88% 81% 83% T otal energianvändning (MWh)  1 742 2 154 2 515 * Från och med 2025 redovisas energianvändning i externa datacenter under Scope 3 och inkluderas därför inte i ovanstående tabell. **Inbegripet biomassa som inkluderar industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv. (E1-5 37) Energiintensiteten per börsavslut 2025 2024 2023 Energiintensitet per börsavslut (kWh) 0,03 0,04 0,05 Nordnets elektricitetsförbrukning 2025 2024 2023 Elektricitetförbrukning kontorslokaler Sverige* 694 720 740 Norge** 79 49 47 Danmark 39 35 62 Finland 33 79 100 T otal förbrukning, elektricitet kontorslokaler (MWh) 845 883 949 Varav förnybar 100% 100% 100% Elektricitetsförbrukning externa datacenter (Scope 3, kategori 1) T otal förbrukning, elektricitet datacenter 427 416 447 Varav förnybar*** 100% 94% 55% T otal elektricitetsförbrukning (MWh) 1 272 1 298 1 396 * Sverige avser vårt kontor på Kungsholmen samt vår lokal på Biblioteksgatan. ** För år 2025 inkluderar förbrukningen i Norge kyla. *** Metoden har under 2024 har förbättrats från schablonberäkning till faktisk energimix. (E1-6 46h) E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp. Nordnet rapporterar årligen våra utsläpp av växthusga- ser enligt den vedertagna standarden Greenhouse Gas Protocol och arbetar ständigt med att förbättra metoden. Utsläppen redovisas uppdelat i Scope 1, Scope 2 (mark- nadsbaserad och platsbaserad), och Scope 3, samt sum- meras till ett totalt utsläppsvärde. Scope 3 är uppdelad i 15 kategorier enligt GHG Accounting Protocol, där kategorier 1-14 omfattar Nordnets egen verksamhet och leverantör- skedja, och kategori 15 motsvarar investeringar (finansie- rade utsläpp). Utsläppen rapporteras utifrån väsentlighet, datatillgång och relevans för Nordnets verksamhet och affärsmodell. De redovisade måtten har inte validerats av något externt organ. Avseende Scope 1 och 2 härrör de redovisade utsläppen enbart från den engla koncernen, eftersom Nordnet inte har några intresseföretag, gemensamma företag eller icke-konsoliderade dotterföretag. (E1-6 50) Växthusgasutsläpp i relation till intäkter Växthusgasutsläpp i relation till intäkter* 2025 2024 2023 Växthusgasutsläpp (platsbaserade) per intäktsenhet (tCO2e / m SEK) 63,1 0,12 0,16 Växthusgasutsläpp (marknadsbasera- de) per intäktsenhet (tCO2e / m SEK) 63,1 0,12 0,16 * Från och med 2025 inkluderar utsläppen även kategori 15 (investeringar), vilket gett betydligt högre utsläpp. (E1-6 53) Koncernens rörelseintäkter (se avsnittet “Året i siffror” på sida 15) och växthusgasutsläpp (exklusive utsläpp från kunders investeringar) har använts för beräkningen. (E1-6 55) Miljöinformation ===== SIDA 64 ===== 64Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Särskilt om kategori 15 investeringar Kategori 15 Tillgångsslag Redovisat värde brutto (mSEK) Finansierade utsläpp Scope 1 & 2 (tCO2e) Bolån Lån till bostäder 11 960 8 876 Portföljbelåning Lån med värdepapper som säkerhet 17 895 103 192 Nordnet Fonder* Aktie och blandfonder 82 544 218 990 Likviditets- portföljen Räntepapper med hög kreditvärdighet 52 827 Data saknas T otalt 165 226 331 058 * Inklusive samförvaltade fonder. Kundernas investeringar på plattformen Koldioxidintensitet, ton CO2e/mUSD 2025 2024  2023 Aktier 91 85  152 Fonder 68 71  120 ETFer 104 118  145 T otal koldioxidintensitet 87 87  143 Andel av marknadsvärdet det finns tillgänglig utsläppsdata för 84% 81%  78% Globalt aktieindex (MSCI world) 90 100  131 Investerade tillgångar (mdr SEK)* 1 098 962 757 * T otalt sparkapital exklusive inlåning. Nordnets utsläpp Retroaktivt**** År för delmål och mål Basår (2023) Jämförande år (2024) 2025 Förändring från 2024 2030 2033 2050 Årligt mål i % / basår Scope 1 - växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp Scope 1 (tCO2e) 0 1 0 -92% 0% 0% 0% Procentandel Scope 1 - växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandels-system (%) 0% 0% 0% 0% - - - - Scope 2* - växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2e) 83 55 38 -31% Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp Scope 2 (tCO2e) 52 44 29 -35% -39% -55% -5,5% Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 3* T otala indirekta bruttoutsläpp Scope 3 (tCO2e) 573 578 339 695 - - - 1 Inköpta varor och tjänster 238 286 171 -40% -35% -50% -5,0% 2 Kapitalvaror** - - - 3 Bränsle- och energirelaterade verksam- heter (ingår inte i Scope1 eller Scope 2) 62 61 32 -47% -35% -50% -5,0% 4 Transport och distribution i tidigare led 85 40 17 -57% -35% -50% -5,0% 5 Avfall genererat i verksamheter 16 12 6 -47% -35% -50% -5,0% 6 Tjänsteresor 102 89 96 8% -49% -70% -7,0% 7 Anställdas pendling 69 91 94 3% -18% -25% -2,5% 8 Tillgångar som leasas i tidigare led - - - 9 Transport i senare led - - - 10 Bearbetning av sålda produkter - - - 11 Användning av sålda produkter - - - 12 Slutbehandling av sålda produkter - - - 13 Tillgångar som leasas i senare led - - - 14 Franchiseavtal - - - 15 Investeringar*** - - 339 280 Kategori 15 ingår i målet att minska utsläppen från kunders investeringar. T otala utsläpp av växthusgaser T otala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 656 634 339 734 T otala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 625 622 339 724 T otala utsläpp av växthusgaser utom kategori 15 (marknadsbaserade) (tCO2e) 625 622 444 -29% -36% -51% -90% * Vid beräkning av växthusgaser inom detta Scope har eventuella upptag samt inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter uteslutits. ** Kategorin Kapitalvaror inkluderas i kategorin inköpta varor och tjänster. ***För 2025 har utsläpp för kategori 15 lagts till. **** Tidigare har andra värden reovisats för 2023 och 2024. Dessa är uppdaterade efter metodförbättringar. (E1-6 44) (E1-6 48) (E1-6 49) (E1-6 51) (E1-6 52) Miljöinformation ===== SIDA 65 ===== 65Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 65Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Principer för redovisning och metodbeskrivningar Nordnets utsläppsrapportering enligt GHG-protokollet I tabellen nedan specificeras de kategorier inom GHG-standarden som Nordnet inte rapporterar och motiveringarna till detta. Kategori Begränsning samt motivering till exkludering Scope 1 Företagsbilar Rapporterad Scope 2 Elektricitet Rapporterad Fjärrvärme Rapporterad Fjärrkyla Rapporterad Scope 3 1 Inköpta varor och tjänster Rapporterad 2 Kapitalvaror Rapporterad (inkluderad i inköpta varor och tjänster) 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter Rapporterad 4 Transport och distribution i tidigare led Rapporterad 5 Avfall genererat i verksamheter Rapporterad 6 Tjänsteresor Rapporterad 7 Anställdas pendling Rapporterad 8 Tillgångar som leasas i tidigare led Ej väsentlig. Nordnet har inga leasade tillgångar av betydelse. 9 Transport i senare led Ej väsentlig. Nordnet har ingen fysisk distribution. 10 Bearbetning av sålda produkter Ej väsentlig. Nordnet säljer inga fysis- ka produkter. 11 Användning av sålda produkter Ej väsentlig 12 Slutbehandling av sålda produkter Ej väsentlig. Nordnet säljer inga fysis- ka produkter som kan avfallshanteras. 13 Tillgångar som leasas i senare led Ej väsentlig. Nordnet leasar inte tillgångar.  14 Franchiseavtal Ej väsentlig. Nordnet har inte franchi- semodeller. 15 Investeringar Rapporterad (E1-6 AR 46i) Koldioxidintensitet Koldioxidintensitet beräknas som ett bolags utsläpp av koldioxi- dekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) dividerat med bolagets intäkter. De enheter Nordnet redovisar är utsläpp av koldioxidekvivalenter i ton per år delat med intäkter på årsbasis i miljoner USD. Koldioxidintensiteten för hela sparkapitalet beräknas genom att de underliggande bolagens individuella in- tensitet multipliceras med den procentuella andel investeringen i bolaget motsvarar av hela sparkapitalet. Produkterna summeras därefter. Portföljviktad koldioxidintensitet k är bolag portföljen är investerad i. =∑ n k = 0 Portföljviktk Utsläppk Intäkterk Utsläppsfaktorer I tabellen nedan specificeras de utsläppsfaktorer som Nordnet använt vid beräkning av utsläpp. Kategori Utsläppsfaktorer Scope 1 Företagsbilar Elbil Sverige: 0.0000855 tCO2e/kWh Källa: AIB (2025) Scope 2 Elektricitet Sverige: Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh Platsbaserad elektricitet: 0.0000050 tCO2e/kWh Norge: Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh Platsbaserad elektricitet: 0.0000067 tCO2e/kWh Danmark: Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh Platsbaserad elektricitet: 0.0000512 tCO2e/kWh Finland: Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh Platsbaserad elektricitet: 0.0000332 tCO2e/kWh Källa: AIB (2025) Fjärrvärme Sverige: 0.0000499 tCO2e/kWh Norge: 0.0000180 tCO2e/kWh Danmark: 0.0000400 tCO2e/kWh Finland: 0.0000730 tCO2e/kWh Källor: Energiföretagen (2025), Finnish Energy (2025), CTR, HOFOR and VEKS (2025), Norsk Fjernverme (2023) Fjärrkyla Sverige: 0 tCO2e/kWh Danmark: 0 tCO2e/kWh Finland: 0 tCO2e/kWh Källor: Energiföretagen (2025), DEFRA (2025) Scope 3 1 Inköpta varor och tjänster Leverantörer Molnleverantörer: 0.032 tCO2e/SEK IT - och datatjänster: 0.072 tCO2e/SEK Andra företagstjänster: 0.047 tCO2e/SEK Övriga kategorier: 0.148 tCO2e/SEK Ej kategoriserade: 0.1485 tCO2e/SEK Källa: Beräknade Datahallar Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh Platsbaserad elektricitet: 0.0000050 tCO2e/kWh Källa: AIB (2025) Hårdvara: Mobiltelefoner: 0,061 tCO2e / enhet Laptops: 0,167 tCO2e / enhet Datorskärmar: 0,481 tCO2e / enhet Källa: Apple Product Environmental Report 2022 2 Kapitalvaror N/A 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter Elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla Sverige Elektricitet: 0 tCO2e/kWh Fjärrvärme: 0.0000057 tCO2e/kWh Fjärrkyla: 0.0000057 tCO2e/kWh Norge Elektricitet: 0.0000067 tCO2e/kWh Fjärrvärme: 0.0000180 tCO2e/kWh Danmark: Elektricitet: 0 tCO2e/kWh Fjärrvärme: 0.00003517 tCO2e/kWh Fjärrkyla: 0.00003517 tCO2e/kWh Finland: Elektricitet: 0 tCO2e/kWh Fjärrvärme: 0.00003517 tCO2e/kWh Fjärrkyla: 0.00003517 tCO2e/kWh Källor: Energiföretagen (2025), Finnish Energy (2025), DEFRA (2025), DEFRA 2025, IEA (2025) Elbil Sverige: 0.00000238 tCO2e/km Källor: AIB (2025) & IEA (2025) & Trafikverket Vägtrafi- kens utsläpp 2024 (2025) Datahallar: Elektricitet: 0.000014 tCO2e/kWh Fjärrkyla: 0.0000057 tCO2e/kWh Källa: Energiföretagen (2025) 4 Transport och distribution i tidigare led 0.000174 tCO2e/EUR Källa: Exiobase 3.11 (2025) Miljöinformation ===== SIDA 66 ===== 66Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 66Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Kategori Utsläppsfaktorer Scope 3 5 Avfall genererat i verksamheter Genomsnittlig plast (öppet krets- lopp): 0.00468568 tCO2e/ton Genomsnittlig plast (slutet krets- lopp): 0.00468568 tCO2e/ton LDPE och LLDPE (öppet krets- lopp): 0.00468568 tCO2e/ton Papper och kartong, blandat (slutet kretslopp): 0.00468568 tCO2e/ton Blandade burkar (öppet krets- lopp): 0.00468568 tCO2e/ton Skrotmetall (öppet kretslopp): 0.00468568 tCO2e/ton WEEE – blandat (öppet krets- lopp): 0.00468568 tCO2e/ton Glas (öppet kretslopp): 0.00468568 tCO2e/ton Glas (slutet kretslopp): 0.00468568 tCO2e/ton Restavfall från hushåll (deponi): 0.49724244 tCO2e/ton Restavfall från hushåll (öppet kretslopp): 0.02129357 tCO2e/ton Företags- och industravfall (depo- ni): 0.5205327 tCO2e/ton Återvinning: 0.00468568 tCO2e/ ton Källa: DEFRA (2025) 6 Tjänsteresor T axi: 0.0004134 tCO2e/EUR T åg: 0.0004786 tCO2e/EUR Flyg: 0.0010135 tCO2e/EUR Källa: Exiobase 3.11 (2025) Flyg: 0.0001279 tCO2e/p-km Privata bilar: 0.0001370 tCO2e/p- km Källor: DEFRA (2025), NTMCalc. Advanced 4.0 7 Anställdas pendling Buss: 0.0000866 tCO2e/p-km Tunnelbana: 0.0000060 tCO2e/p- km Bil (laddhybrid): 0.0000915 tCO2e/p-km Elbil: 0.0000324 tCO2e/p-km Bensinbil: 0.0001449 tCO2e/p- km Motorcykel: 0.0001137 tCO2e/p- km Elcykel: 0.00000004 tCO2e/p-km Källor: NTMCalc.Advanced 4.0, AIB (2025), Bosch eBike system (2023) 8 Tillgångar som leasas i tidigare led N/A 9 Transport i senare led N/A 10 Bearbetning av sålda produkter N/A 11 Användning av sålda produkter N/A 12 Slutbehandling av sålda produkter N/A 13 Tillgångar som leasas i senare led N/A 14 Franchiseavtal N/A 15 Investeringar Rapporterad (E1-6 AR 39b) Använda omräkningsfaktorer Energi: För att omvandla energiförbrukning från MWh till GJ används omräkningsfaktorn 3,6. Växthusgasutsläpp: För att beräkna våra växthusgasutsläpp använder vi, så långt det är möjligt, omräkningsfaktorer som inkluderar alla relevanta växthusgaser, dvs. CO2, CH₄, N2O, HFC, PFC, SF₆ och NF₃. (E1-6 AR 39b) Vi aggregerar våra utsläpp i CO2-ekvivalenter genom att använda faktorer från GWP (Global warming potential) för de utsläpp som inte är CO2. I denna rapport används faktorer från IPCC:s rapport AR5 över en 100-årsperiod. Vi använder inte AR6 då det i dagsläget inte finns tillförlitliga källor för data. (E1-6 AR 39d) Särskilt om biogena utsläpp Användningen av förnybara bränslen, precis som fossila bränslen, ger upphov till växthusgasutsläpp. Eftersom dessa utsläpp är biogena och en del av ett kretslopp rapporterar vi dock inte dessa koldioxidutsläpp i den nuvarande beräkningsmetoden för Scope 1, Scope 2, eller Scope 3. Omräkningsfaktorerna som avser konsumtionen av förnybara bränslen omfattar den del av bränslet som är fossilt. Vi rapporterar däremot fossila växthusgasutsläpp som uppstår vid produktionen av både fossila och förnybara bränslen. Inga av beräkningar av dagens utsläpp inom Scope 1 eller 2 har tagit hänsyn till någon koldioxidinfångning, koldioxidkrediter eller växthusgasutsläppsrätter. Nordnet gör klimatkompenseringar, men dessa dras ej av i beräkningarna av utsläpp. (E1-6 AR 43c) (E1-6 AR 45e) (E1-6 AR 46j) Särskilt om certifikat vid inköp av energi Vad gäller inköp av elektricitet erhålls ursprungscertifikat för att säkerställa att den är förnybar för 100 procent1 av elektriciteten i Scope 2, beräknat med marknadsbaserad metod. (E1-6 AR 45d) Särskilt om valuta När valuta anges som en måttenhet används samma valuta som i Nordnets finansiella rapporter (SEK). Särskilt om portföljberäkningar Beräkningen av utsläpp i Scope 1 och 2, kategori 15 (Inves- teringar), har genomförts i enlighet med GHG Accounting and Reporting Standard for the Financial Industry från Partnership for Carbon Accounting Financial (PCAF), del A ”Financed Emissions” (version 2022). 1 För Nordnets norska kontorsfastighet avser ursprungscertifikatet fossilfri energikälla (ej förnybar). Miljöinformation ===== SIDA 67 ===== 67Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 67Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Metod, uppskattningar och osäkerheter Nordnets hållbarhetsdata baseras till stor del på uppgifter från tredjepart. Bristande enhetlighet i företagens beräkningsmetoder och tidsfördröjningar i rapporteringen inom Scope 3, kategori 15, utgör i dagsläget en utmaning för datakvaliteten. Vi använder alltid senaste tillgängliga data för respektive bolag, men dessa är i regel med minst ett års fördröjning. I takt med att företag förbättrar sin hållbarhetsrapportering förväntar vi oss att datakvaliteten kommer att förbättras. Vid behov kommer vi att revidera våra metoder för att ligga i linje med rådande marknadspraxis. I tabellen nedan beskrivs de metoder och antaganden som används för beräkningarna. Dessutom redogörs för de kvantitativa mått som är föremål för hög mätosäkerhet och de underliggande källorna till osäkerheten. Utsläppskategori Utsläppskälla i kategorin Metod Data (Primär- / Sekundärdata*) Källa till osäkerhet och betydande antaganden Osäkerhet Scope 1 Företagsbilar Genomsnittsförbrukning av elektricitet per mil. Data för antal körda mil (Primärdata) - Låg, data för an- vändning finns. Scope 2 Elektricitet, fjärrvärme, fjärrkyla i Nordnets kontorsfastigheter Genomsnitt för utsläpp per kWh. Data för förbrukade kWh (Sekundärdata) - Låg, data för an- vändning finns. Scope 3 Kategori 1 - Inköpta varor och tjänster IT, finansiella och affärs- relaterade tjänster samt transport och datacenter. Utsläppen beräknas baserat på vilken typ av tjänst som köpts in. Specifik data för de största leverantörerna kombinerat med schabloner. Utgifter hos leverantörer, utsläpp hos utvalda leve- rantörer samt kWh för data center. (Sekundär- och Primärdata) Schabloner används i stor utsträckning. Hög, data baseras på grova schabloner. Hårdvara Utsläppen beräknas baserat på antalet inköpta produkter. Antal inköpta produkter (Primärdata) Data finns ej för specifikt våra leverantörer, genomsnitt används för produkttypen. Låg, beräknat på produktnivå. Kategori 3 - Bränsle- och energirelaterade   Energirelaterade utsläpp uppströms och nedströms Utsläpp beräknas per kWh i Scope 2. KWh i Scope 2 (Sekundärdata) Schabloner används. Medel, data baseras på schabloner. Kategori 4 - Trans- port och distribution i tidigare led Uppströms transport Genomsnitt baserat på beloppet för inköpt trans- porttjänst. Utgifter i Scope 2 (Sekundärdata) Schabloner används. Medel, data baseras på schabloner. Kategori 5 - Avfall genererat i verksam- heter Avfall Genomsnitt per kg avfall. Kg avfall (Sekundärdata) Schabloner används för be- räkning av hur mycket utsläpp avfallet genererar. Hög, data baseras på grova schabloner. Kategori 6 - Tjänsteresor Flygresor bokade i rese- bokningssytem Avståndsbaserade beräk- ningar för flygresor, baserat på den totala sträckan.  Personkilometer i flyg (Sekundärdata) Data för flygresor via vårt resebokningssystem, resor som köps utanför kan ej fångas upp. Låg, detalje- rad data finns tillgänglig. Övriga transportmedel. T axi tåg samt resor med privat bil För taxi och tåg samt flyg bokat utanför reseboknings- system baserat på betalt belopp. Avståndsbaserade beräkningar för privata bilar baserat på körd sträcka. Utgifter för taxi, tåg och övrigt flyg samt kilometer i privat bil (Primärdata) Osäkerhet kring typ av bil för resor med privata bilar. Data saknas för övriga transport- medel såsom tåg och buss.  Medel, data baseras på schabloner. Kategori 7 -  Anställdas pendling Medarbetares pendling Genomsnittlig sträcka som färdats per fordonstyp. Beräknat baserat på enkät- svar från anställda. Personkilometer per trans- portmedel (Primärdata) Vi har inte information om alla anställda utan endast om de som svarat på enkäten. Övriga beräknas med en schablon. Hög osäkerhet då data saknas för stor andel personalen. Kategori 15 - Investeringar Nordnet Fonder, Portfölj- belåning och likviditets- portföljen Tredjepartsdata från da- taleverantörer används för att beräkna bolags utsläpp. (Rapporterad data) Rapporterad utsläppsdata från bolag (Sekundärdata) Beroende av tredjeparts- data. Beroende av att bolag rapporterat korrekt data. Lagg i data. Data för likviditetsport- följen saknas. Hög osäkerhet på grund av bristande kvalitet i bolagens rap- porterade data. Bolån Tredjepartsdata från dataleverantörer används för att beräkna fastigheters energieffektivitet. (Rappor- terad data) Energieffektivitet i bostäder (Sekundärdata) Data via Boverket för svenska bostäder vilka utgör majoriteten av portföljen. För norska bostäder används en schablon. Data saknas för en stor andel av portföljen. Hög osäkerhet då data saknas för stor andel av portfölj. * Andel av utsläppen som beräknats med hjälp av primärdata är 0,1 procent av de totala utsläppen i Scope 1-3. (E1-6 AR 39b) (E1-6 AR 46g) (E1-6 AR 46h) (BP-2 11a-b(i)) (BP-2 10) Miljöinformation ===== SIDA 68 ===== S1 Den egna arbetskraften 69 Samhälls- ansvar Innehåll ===== SIDA 69 ===== 69Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategi ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Nordnets arbetsstyrka består till största del av tillsvidare- anställda, men även andra anställningsformer som till ex- empel behovsanställning förekommer (då främst relaterat till studenter som jobbar extra vid sidan av sin utbildning). Nordnet använder sig inte av konsulter i någon väsentlig omfattning. De inverkningar som Nordnets verksamhet kan generera kopplat till den egna arbetskraften berör därför främst de egna anställda. Om inget annat framgår, avser begreppen anställda och medarbetare genomgående i S1-avsnittet personer med någon form av anställning hos Nordnet, exklusive konsulter. (S1-SBM-3 14a) De väsentliga negativa inverkningar som identifierats kopp- lat till Nordnets anställda återfinns inom de två områdena arbetsvillkor samt likabehandling, jämställdhet och mång- fald. De länder vi bedriver verksamhet i har omfattande lag- stiftning inom dessa områden. Detta kombinerat med stark facklig närvaro gör att de väsentliga negativa inverkning- arna på arbetskraften inte uppstår på grund av utbredda systematiska problem, utan främst hänförs till enskilda händelser. Den väsentliga positiva inverkan Nordnet kan ha för våra anställda är kopplad till att erbjuda bra arbetsvillkor, vilket kan beröra samtliga anställda i alla verksamhetslän- der. (S1-SBM-3 14b) (S1-SBM-3 14c) Det kan finnas samband mellan Nordnets inverkningar på våra anställda och Nordnets risker och möjligheter. Så är fallet när det kommer till arbetsvillkor, där dåliga villkor kan leda till hög personalomsättning och svårigheter att attra- hera kvalificerad kompetens. Detta kan i sin tur få negativa finansiella konsekvenser för Nordnet. (S1-SBM-3 14d) Hantering av inverkningar, risker och möjligheter S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Policyer För att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjlig- heter relaterade till vår egen arbetskraft har Nordnet anta- git en uppsättning policyer som gäller för samtliga medar- betare inom organisationen. Dessa policyer är integrerade Den egna arbetskraften S1 Våra medarbetare är vår största tillgång och nöjda medarbetare är nyckeln till vår framgång. För att medar- betarna ska trivas arbetar vi aktivt med att skapa en engagerande arbetsplats, där en god arbetsmiljö, hälsa och välmående är prioriterade områden. Vi ser att mångfald, jämställdhet och inkludering skapar kreativitet och innovation, samt bidrar till en engagerande och utvecklande företagskultur. Beskrivning Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Plats i värdekedjan Tidshorisont S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor: Bra arbetsvillkor, goda utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbetsplats kan ha en positiv inverkan på våra anställda. Potentiell positiv inverkan O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Arbetsvillkor: Dåliga arbetsvillkor kan leda till hög personalomsättning och svårigheter att attrahera kompetent personal, vilket i sin tur kan leda till en negativ finansiell effekt för Nordnet. Risk O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Arbetsvillkor: Dåliga arbetsförhållanden kan ha negativ inverkan på anställdas välmående. Potentiell negativ inverkan O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Likabehandling, jämställdhet och mångfald: Om Nordnet skulle misslyckas i sin ambition att behandla alla lika skulle enskilda medarbetare kunna bli drabbade av exempelvis sämre arbetsvillkor eller trakasserier. Potentiell negativ inverkan O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Likabehandling, jämställdhet och mångfald: En attraktiv arbetsplats för alla och likabehandling kan leda till ett breddat rekryteringsunderlag och bättre beslutsfattande. Möjlighet O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång ===== SIDA 70 ===== 70Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 i vårt dagliga arbete, där vd är ytterst ansvarig för att policyerna implementeras och efterlevs. Samtliga policyer finns tillgängliga för alla anställda att ta del av på Nordnets intranät. Arbetsmiljöpolicyn fastställer att Nordnet systematiskt ska arbeta för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Målet är att förebygga olyckor och ohälsa samt främja välbefin- nande på arbetsplatsen. Policyn slår fast att Nordnet har nolltolerans mot våld, hot, trakasserier och annat aggressivt beteende. Arbetet med arbetsmiljön är en naturlig del av verksamheten och en strategisk fråga som bidrar till såväl medarbetarnas engagemang och hälsa som Nordnets konkurrenskraft. Policyn för lika möjligheter och mångfald anger att alla medarbetare ska behandlas rättvist. Policyn syftar till att främja en inkluderande och diversifierad arbetsplats. Ge- nom att basera alla bedömningar på kompetens och lämp- lighet skapar vi en möjlighet att bygga en engagerande och effektiv organisation. Policyn fastslår också att Nordnet har nolltolerans mot trakasserier. Uppförandekoden utgör ramverket för vår företagskultur och definierar de etiska normer som gäller för alla som representerar Nordnet. Koden hanterar de etiska risker som kan uppstå i det dagliga arbetet. Ett konsekvent etiskt för- hållningssätt skapar förutsättningar för långsiktiga relatio- ner, minskar riskerna för arbetsrelaterad ohälsa och stödjer Nordnets förmåga att attrahera och behålla kvalificerad personal. Ersättningspolicyn säkerställer att ersättningsnivåerna för Nordnets anställda är konkurrenskraftiga och marknadsba- serade, så att Nordnet kan rekrytera och behålla kvalifice- rad och erfaren personal. Lönen ska baseras på ansvar och relevant yrkeserfarenhet. Policyn slår fast att ersättnings- modellen ska vara i linje med Nordnets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen. (S1-1 19) (S1-1 23) Särskilt om mänskliga rättigheter Nordnets verksamhet är koncentrerad till de nordiska län- derna och det är också där våra medarbetare är anställda. Norden är en region där risken för brott mot mänskliga rättigheter normalt sett är låg. Nordnets uppförandekod och policy för lika möjligheter beskriver riktlinjer för alla an- ställda och baseras på FN:s Global Compacts tio principer, vilka Nordnet åtagit sig att följa. Dessa principer handlar bland annat om mänskliga rättigheter och arbetsnormer. Nordnet har också åtagit sig att efterleva ILO:s principer avseende social rättvisa och humana arbetsvillkor, vilka innefattar bland annat tvångsarbete och barnarbete. Män- niskohandel kan ses som en del i tvångsarbete. I enlighet med ovan är våra policyer avseende medarbetare förenliga med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. (S1-1 20) (S1-1 21) (S1-1 22) Särskilt om diskriminering Nordnets policy för lika möjligheter och mångfald, som beskrivits ovan, reglerar hur Nordnet ska arbeta mot diskri- minering och trakasserier. De diskrimineringsgrunder som omfattas av policyn är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. (S1-1 24a) (S1-1 24b) Vi har inte gjort några särskilda åtaganden om att arbeta specifikt gentemot grupper som löper högre risk att bli dis- kriminerade. Policyn tydliggör dock vikten av lika möjlighe- ter för alla, oavsett möjlig diskrimineringsgrund. (S1-24c) För att säkerställa likabehandling och förebygga diskrimi- nering har Nordnet upprättat en särskild rutin för detta än- damål, för vilken HR-chefen är ansvarig. För att ytterligare stärka arbetet mot diskriminering arbetar Nordnet proaktivt med utbildningar för såväl medarbetare som chefer inom områden såsom lönesättning, prestationsutvärdering, lika- behandling och mångfald. Detta säkerställer att riktlinjerna omsätts i praktiken i det dagliga arbetet. (S1-1 24d) Se även avsnitt S1-4 för ytterligare information om Nord- nets rutin för att förebygga diskriminering (sida 71). S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagar- representanter angående inverkningar Nordnet beaktar den egna arbetskraftens perspektiv i beslut och åtgärder som rör hantering av faktiska och po- tentiella inverkningar på den egna arbetskraften. Vid större förändringar genomförs exempelvis riskbedömningar, där medarbetarperspektivet ingår, varefter lämpliga åtgärder vidtas för att minska eventuella negativa konsekvenser. Vi har också en löpande dialog med fackliga organisationer gällande arbetsvillkor. Vid behov kan de fackliga organi- sationerna i sin tur kontakta sina medlemmar. Frekvensen, konstellationen och typen av kontakt (digitalt, skriftligt eller i person) varierar från fall till fall. Nordnets HR-chef har det yttersta ansvaret för kontakten med arbetskraften och arbetstagarrepresentanterna. (S1-2 27a) (S1-2 27b) (S1-2 27c) I varje land där Nordnet är verksamt tillämpas relevanta lo- kala regleringar avseende arbetsvillkor och personalfrågor. I Sverige, Danmark och Finland finns dessutom fackliga avtal (kollektivavtal) som förhandlats fram i samråd med arbetstagarrepresentanter och utgör en viktig grund för att identifiera och förstå medarbetarnas behov och synpunk- ter vid beslut som kan påverka dem. Kollektivavtalet är omfattande och innehåller bland annat regler för samver- kan och medbestämmande, men även detaljerade regler kring exempelvis anställningsformer, arbetstider, semester, föräldraledighet och minimilöner. I Norge finns ingen facklig anslutning, men återkopplingen från medarbetare genom medarbetarundersökningar (bland heltidsanställda) och Samhällsansvar ===== SIDA 71 ===== 71Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 chefer utgör en viktig del för att förstå våra medarbetares behov och perspektiv i samtliga länder vi är verksamma. (S1-2 27d) Kontakten med arbetstagarna är en central del av den dagliga verksamheten och vid förändringar. Ändamålsen- ligheten i kontakterna utvärderas genom löpande analys och lyhördhet inför inkomna synpunkter. Vid behov leder detta till justeringar av hur kontakten hålls. Under 2025 har vi valt att byta system för medarbetarundersökningar, för att kunna föra en mer effektiv och ändamålsenlig dialog. (S1-2 27e) Medarbetare kan vara olika benägna att rapportera miss- förhållanden eller föreslå förbättringar, och det är därför viktigt att vara uppmärksam och lyhörd. De främsta verkty- gen Nordnet har för att förstå perspektivet bland medarbe- tare som löper risk att bli marginaliserade är regelbundna medarbetarundersökningar, visselblåsning och löpande dialog mellan medarbetare och närmsta chef. (S1-2 28) S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem Nordnet har i dagsläget ingen standardiserad process för gottgörelse gentemot anställda. Vid situationer där Nordnets agerande har lett till en väsentlig negativ inverkan för en medarbetare följer vi tillämplig lagstiftning och har en nära dialog med den berörda medarbetaren och, om aktuellt, arbetstagarrepresentanter. Syftet är att säkerställa att åtgärderna leder till en skälig och rättvis upprättelse i det enskilda fallet. Gottgörelsen fastställs i samråd med medarbetaren (och eventuella arbetstagarrepresentanter) och bedömningen om gottgörelsen är tillräcklig sker löpan- de under dialogen. (S1-3 32a) Medarbetare kan uppmärksamma problem eller behov via olika kanaler. Det kan ske i dialog mellan medarbetare och chef, eller via fackliga organisationer. Nordnet genomför också regelbundna anonyma medarbetarundersökningar, där det finns möjlighet att addera fritextsvar för att lyfta problem eller behov. Slutligen har Nordnet också inrättat en process för visselblåsning där medarbetare anonymt kan uppmärksamma bolaget på missförhållanden, till exempel brott mot Nordnets interna regelverk, uppförandekod och nationell lagstiftning. Funktionen för visselblåsning finns tillgänglig för alla anställda via bolagets intranät. (S1-3 32b) (S1-3 32c) (S1-3 32d) HR-chefen är mottagare av medarbetarundersökningen och bolagets Chief Compliance Officer mottar alla rappor- ter från visselblåsare. Dessa ansvarar för en initial be- dömning, leder utredningen och involverar andra ledande befattningshavare vid behov. Även vd och styrelse involve- ras om aktuellt. (S1-3 32e) Alla anställda genomgår regelbunden utbildning om vissel- blåsarfunktionen, dess syfte och hur den används. Hante- ringen av visselblåsarfunktionen beskrivs i Nordnets policy om visselblåsning, där det också säkerställs att visselblåsa- ren inte drabbas av repressalier. (S1-3 33) S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Vårt engagemang för att skapa en bra arbetsplats är djupt rotat i Nordnets företagskultur. Genom en rad proaktiva åtgärder strävar vi efter att skapa en attraktiv och inklude- rande arbetsplats där varje medarbetare har lika möjlig- heter. Nedan beskrivs de åtgärder vi vidtar för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till vår egen arbetskraft. Arbetsvillkor Goda arbetsvillkor är avgörande för de anställdas välmåen- de. Vi arbetar därför systematiskt med arbetsvillkor som en central del av vår verksamhet. Vårt arbete omfattar en rad olika insatser som redogörs för nedan, från att främja fysisk och psykisk hälsa till att erbjuda bra anställningsvillkor och flexibla arbetsmodeller. Trygghet och säkerhet Nordnet tillämpar nolltolerans mot våld, hot, trakasserier eller annat störande beteende, både fysiskt och verbalt. Detta gäller inte bara mellan anställda utan även externa parter. Beteenden som kommunicerar direkta eller indirekta hot, inklusive muntliga eller skriftliga uttalanden, gester, eller andra handlingar som kan få någon att känna sig hotad eller trakasserad, accepteras inte. Rapportering av misstänkta fall kan göras anonymt och samtliga misstänkta fall av överträdelser utreds. Genom att följa dessa riktlinjer skapar Nordnet en arbetsplats där varje medarbetare kan känna sig säker, uppskattad och delaktig. Anställningsförmåner För att säkerställa att anställningsavtal, lönesättning och förmåner är konkurrenskraftiga och rättvisa, arbetar Nordnet systematiskt med regelbunden granskning och justering av dessa. Utöver konkurrenskraftiga marknads- villkor erbjuder vi en rad förmåner, såsom tjänstepension, subventionerad friskvård samt extra ersättning under föräldraledighet. Utbildning och kompetensutveckling Nordnet anordnar kontinuerligt kunskapshöjande work- shops och ger våra medarbetare möjlighet att ta relevanta certifieringar och utbildningar. Tillsammans med regel- bundna uppföljningar med chefer säkerställer detta att våra Samhällsansvar ===== SIDA 72 ===== 72Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 anställda besitter den kompetens och kunskap som krävs för att leverera den service och innovation som kunderna efterfrågar. Genom att följa upp deltagande och effektivi- tet i våra kompetenshöjande initiativ kan vi utvärdera och förbättra våra utbildningsstrategier, så att de stämmer överens med både medarbetarnas ambitioner och organi- sationens mål. Med hjälp av dessa insikter kan vi identifiera nya behov, optimera resurser och effektivt anpassa oss till nya branschtrender. Flexibilitet och kontorsmiljö För att kunna erbjuda en flexibel arbetsmiljö anpassad efter individuella behov tillämpar Nordnet en hybrid arbets- modell med möjlighet att arbeta både hemifrån och från kontoret. I linje med denna modell genomfördes under 2024 ett projekt för att anpassa huvudkontoret i Stock- holm, där en överväldigande majoritet av de anställda arbetar, för att bättre möta olika medarbetares behov och skapa en inspirerande arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbete Nordnet jobbar proaktivt för att upprätthålla en hälso- sam och trygg arbetsmiljö. I samband med regelbundna medarbetarundersökningar ställer vi frågor kring stress och balans mellan yrkes- och privatliv. Syftet är att tidigt fånga upp tecken på brister i den psykosociala eller fysiska arbetsmiljön. Varje avdelning inom Nordnet sätter egna arbetsmiljömål utifrån sina specifika förutsättningar, samtidigt som våra övergripande mål för arbetsmiljöarbete beaktas. Som en del av den årliga processen för prestationsöversyn svarar medarbetaren på frågor kring arbetsmiljön, som sedan diskuteras mellan chef och medarbetare. Regelbundna arbetsmiljöronder genomförs under ledning av skyddsom- bud för att identifiera potentiella problem kopplat till den fysiska arbetsplatsen. Även interna riktlinjer och krav ses över regelbundet. Arbetsmiljöinitiativ samordnas centralt via arbetsmiljö- kommittén, som sammanträder kvartalsvis och består av skyddsombud, fackliga representanter, säkerhetsav- delningen samt HR. Arbetsmiljökommittén arbetar enligt ett beslutat årshjul och sätter mål för det systematiska arbetsmiljöarbetet samt följer upp indikatorer på ohälsa och resultaten från den kvartalsvisa medarbetarundersök- ningen. Arbetsplatsolyckor rapporteras omedelbart till HR (och av HR till Arbetsmiljöverket). Hälsa och rehabilitering Alla medarbetare erbjuds en hälsoförsäkring som inklude- rar förebyggande insatser som samtalsterapi, fysioterapi, arbetsterapi och ergonomisk rådgivning. Försäkringen kan användas anonymt. Nordnet samarbetar även med ett företag som erbjuder kostnadsfri rådgivning kring alkohol-, drog- och spelproblematik samt medberoende. Vid behov erbjuder Nordnet rehabilitering för medarbetare. Rehabili- tering och arbetsanpassning sker snabbt efter långvarig sjukskrivning i enlighet med gällande lagstiftning. Likabehandling Nordnet arbetar kontinuerligt med åtgärder för att motver- ka diskriminering och har upprättat en särskilt process för detta. Processen är integrerad i samtliga personalrelate- rade områden, inklusive arbetsvillkor, ersättning, anställ- ningsformer, möjligheten att förena arbete med föräldra- skap, rekrytering, befordran samt kompetensutveckling och utbildning. Vi genomför till exempel en årlig lönekartlägg- ning för att identifiera eventuella osakliga löneskillnader på grund av kön. Om sådana löneskillnader identifieras dokumenteras dessa med åtgärdsplaner. Process för att förebygga diskriminering 1. Identifiering och undersökning av risker för diskriminering eller andra kränkningar av rättigheter. 2. Analys av de risker som framkommer i steg 1. 3. Vidtagande av åtgärder för att motverka dessa samt kontinuerlig uppföljning. 4. Utvärdering och förbättringsarbete. Nordnet ser löpande över arbetsförhållanden och risker för diskriminering samt implementerar och övervakar åtgärder för att stärka inkludering. Utöver denna process arbetar Nordnet proaktivt genom att erbjuda chefer utbildning inom lönesättning. Vi har tydliga åtgärder mot trakasserier och erbjuder en konfidentiell process för att hantera klago- mål. Diskriminering eller trakasserier kan leda till disciplinä- ra åtgärder, inklusive uppsägning i allvarliga fall. För att förebygga diskriminering vid rekryteringar har Nord- net en process som hjälper oss att undvika omedvetna ställningstaganden kopplat till diskrimineringsgrunderna. Detta arbete inkluderar på förhand utformade kravprofiler och ett krav på att minst två personer alltid ska medverka vid beslutsfattandet under anställningsprocessen. Vid en rekrytering strävar vi också efter att ha övervikt av det underrepresenterade könet i de olika stegen av processen, i allt från första urvalet till slutkandidater. (S1-4 38a) (S1-4 40a) (S1-4 40b) Utöver de åtgärder som beskrivits ovan gällande vår hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjlighe- ter, har Nordnet också andra initiativ för att åstadkomma positiva inverkningar på den egna arbetskraften. Bland dessa märks till exempel ett flertal workshops för att stärka Nordnets värderingar och företagskultur. Vidare arrangerar vi sociala evenemang såsom sommarfester, konferenser och informella mingeltillfällen för att främja gemenskap och nätverkande. För att uppmuntra till fysisk aktivitet och laganda sponsrar Nordnet även deltagande i motionslopp och andra idrottsevenemang där medarbetare kan delta. (S1-4 38c) Identifiering och uppföljning av åtgärder För att säkerställa en effektiv hantering av inverkningarna har vi rutiner både för att identifiera och följa upp åtgärder. Vårt primära verktyg för detta är de medarbetarundersök- Samhällsansvar ===== SIDA 73 ===== 73Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ningar som genomförs regelbundet, där svaren är anony- ma. I undersökningarna får arbetstagarna svara på frågor om till exempel engagemang, motivation, arbetsmiljö och sexuella trakasserier. Det finns även möjlighet att addera fritextsvar. Resultaten från undersökningen analyseras och diskuteras inom varje avdelning, där medarbetare och chef tillsammans kan komma överens om nödvändiga åtgärder. Frågor på företagsövergripande nivå analyseras av HR-chefen och rapporteras till koncernledningen. Om en specifik avdelning eller grupp anställda har avvikande resultat kan detta vid behov särskilt följas upp av HR, där ett tillvägagångssätt kan vara att hålla individuella samtal med berörda medarbetare. Utifrån resultaten i undersök- ningarna kan Nordnet också genomföra mer djupgående undersökningar inom ett specifikt tema. Som ett komple- ment till ovan förs löpande dialog mellan medarbetare och chef samt mellan Nordnet och fackliga organisationer, genom vilka lämpliga åtgärder också kan identifieras och följas upp. (S1-4 38d) (S1-4 39) För att säkerställa att våra egna affärsbeslut inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa inverkningar på den egna personalen har Nordnet en intern process för alla större organisationsförändringar, där medarbetare involveras och risker kopplat till anställda identifieras och hanteras. Vid be- hov förhandlar vi förändringar med fackliga organisationer, som i sin tur kan kontakta sina medlemmar. (S1-4 41) De resurser vi avsätter för att hantera väsentliga inverk- ningar är integrerade i vår dagliga verksamhet. För att sä- kerställa att vi arbetar proaktivt och ansvarsfullt, involveras chefer med personalansvar, HR-avdelningen och lednings- gruppen i arbetet. Genom ett nära samarbete mellan dessa delar av organisationen säkerställer vi att hanteringen av dessa frågor är en central del av hur vi driver vår verksam- het. Denna gemensamma insats skapar en grund för att identifiera, bedöma och åtgärda eventuella problem på ett effektivt sätt. Nordnet har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för de åtgärder som beskrivits ovan. Dessa utgifter är i stället integrerade i Nordnets löpande kostnader. (S1-4 43) Mått och mål Principer för redovisning För samtliga mått som redovisas i avsnitt S1-5 till S1-17 gäller om inget annat framgår att:  de beräkningsmetoder som används redogörs för i samband med redovisning av respektive mått,  begreppen anställda och medarbetare avser personer med någon form av anställning hos Nordnet, exklusive konsulter,  den redovisade datan avser rapporteringsperiodens slut (31 december),  inget av måtten har validerats av ett externt organ. S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras För att följa upp att arbetet med inverkningarna, riskerna och möjligheterna är effektivt och ändamålsenligt utifrån de riktlinjer som fastställts i policyn, har styrelsen antagit mål för varje relevant område. Om inget annat framgår av målet omfattas samtliga anställda på Nordnet och samtliga verksamhetsländer. Målen följs upp av Nordnets hållbar- hetskommitté samt styrelse. Nordnets mål kopplade till arbetsvillkor Uppnå ett Employee Net Promoter Score (eNPS, mått på medarbetarnas trivsel) på 40 eller högre. Nordnets mål kopplade till mångfald, jämställdhet och inkludering Kvinnor ska utgöra 50 procent* av Nordnets chefer, koncernledning och styrelse senast 2027. Kvinnor ska utgöra 50 procent* av av det totala antalet anställda senast 2030. *med en toleransnivå om +/- 10 procentenheter. Nordnets policyer med koppling till arbetsvillkor syftar till att säkerställa att Nordnet erbjuder och upprätthåller bra arbetsvillkor, inklusive faktorer som arbetsmiljö, trygghet och förmåner. Användningen av eNPS som mätinstrument fungerar i detta sammanhang som ett konkret verktyg för att följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsvillkoren. Genom eNPS kopplas den övergripande policyns inten- tioner till ett systematiskt och mätbart underlag för analys, uppföljning och kontinuerlig förbättring. Användningen av eNPS som mått på medarbetarnöjdhet är väletablerat bland arbetsgivare och mäts genom att med- arbetarna anonymt besvarar frågan “På en skala 0 till 10, hur sannolikt är det att du skulle rekommendera Nordnet som arbetsgivare till andra?”. Svaren delas in i tre grup- per: ambassadörer (9-10), passiva (7-8) och kritiker (0-6). eNPS-poängen beräknas sedan genom att subtrahera procentandelen kritiker från procentandelen ambassadörer. Poängen kan variera mellan -100 och +100. Målnivån att eNPS ska vara 40 eller högre sattes base- rat på externa benchmarks och intern analys av vad som klassas som "World-Class" eller "Branschledande" eNPS i tjänste- och finanssektorn. En eNPS på 40 innebär att an- delen ambassadörer är betydligt högre än andelen kritiker, vilket är ett robust tecken på hög medarbetarnöjdhet och engagemang. Antagandet är att ett eNPS på 40 är en stark indikator på en hälsosam arbetskultur. Samhällsansvar ===== SIDA 74 ===== 74Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Samtliga medarbetare har tillgång till resultaten i eNPS via en portal, som även diskuteras inom varje team för att identifiera förbättringar. Resultaten presenteras också för medarbetarna vid koncernövergripande informationsmö- ten. Nordnets policy för lika möjligheter och mångfald syftar till att säkerställa att samtliga individer har likvärdiga förutsätt- ningar i befordran, rekrytering och kompetensutveckling. Jämställdhetsmålet fungerar som ett konkret styrmedel för organisationen. På så sätt skapas både en normativ grund för rättvisa processer och ett mätbart verktyg för uppfölj- ning av faktiska utfall. Gällande andel kvinnor bland chefer, i koncernledning och styrelse har vi antingen uppnått eller är på god väg att nå våra jämställdhetsmål. Vår strategi framåt fokuserar därför på att bibehålla och befästa denna positiva trend. Ande- len kvinnor i den totala arbetsstyrkan utvecklas positivt, men eftersom detta mål omfattar en stor volym och kräver långsiktig påverkan på rekryteringsbasen, fortsätter vi vårt fokuserade arbete inom detta område. Målnivån om 50 procent kvinnor baseras på det väleta- blerade affärsargumentet att könsbalanserade team och ledningar fattar bättre, mer innovativa och mindre riskfyllda beslut. Antagandet är att en jämn könsfördelning direkt bidrar till ökad finansiell prestanda och förbättrad riskhan- tering, vilket är en central del av ansvarsfullt företagande i finanssektorn. Vid fastställandet av ovan mål har inte någon intressent deltagit. Resultat för mål inom den egna arbetskraften* År Mål 2025 2024 2023 Inom arbetsvillkor 2025 eNPS på 40 eller högre** 41 40 45 Inom mångfald, jämställdhet och inkludering 2027 Kvinnor ska utgöra 50 procent*** av Nordnets chefer. 44 45 45 Kvinnor ska utgöra 50 procent*** av koncernledningen. 42 45 36 Kvinnor ska utgöra 50 procent*** av styrelsen. 50 50 43 2030 Kvinnor ska utgöra 50*** procent av den totala arbetskraften. 37 37 36 * Dessa mål har inga definierade basår. Då målen är formulerade som absoluta nivåer och inga relativa förändringar mäts, är historiska basår irrelevanta. ** eNPS (medarbetares trivsel) avser medelvärdet under året. *** Med en toleransnivå om +/- 10 procentenheter vid årets slut. (S1-5 46) (S1-5 47) S1-6 Uppgifter om företagets anställda Nedan redogörs för uppgifter kopplade till Nordnets anställda. Med antalet anställda avses i nedan tabeller det totala antalet personer med en anställning hos Nordnet vid årets slut. (S1-6 50d) Antal anställda uppdelat efter land* Sverige Norge Finland Danmark Tyskland T otalt Män  498 35 29 47 3 612 Kvinnor 291 17 29 26 1 364 T otalt 789 52 58 73 4 976 Andel av totalt antal anställda 80,8% 5,3% 5,9% 7,5% 0,4% * Information om antal anställda framgår även av not 13 i den finansiella rapporten (sida 175), där heltidstjänster vid årets slut redovisas. I not 13 redovisas antalet anställda per 31 december som antalet heltidstjänster exklusive konsulter, tjänstlediga, föräldralediga och deltidsanställda. (S1-6 50f) (S1-6 50a) Antal anställda efter avtalstyp uppdelat efter kön Kvinnor Män Ej angivet T otalt Antal anställda 364 612 976 Antal tillsvidareanställda* 329 561 890 Antal tillfälligt anställda** 16 14 30 Antal behovsanställda*** 19 37 56 * Inkluderar anställda med tillsvidareanställning och provanställning i alla våra verk- samhetsländer. För Norge, Finland och Danmark inkluderas även timanställda med garanterade arbetstimmar, förutsatt att anställningen inte har ett slutdatum. ** Inkluderar anställda med tidsbegränsad anställning, till exempel visstidsanställ- ningar och vikariat i alla våra verksamhetsländer. För Norge, Finland och Danmark inkluderas även timanställda med garanterade arbetstimmar, förutsatt att anställ- ningen har ett slutdatum. *** Denna kategori inkluderar endast timanställda i Sverige, då dessa avtal saknar garanterade arbetstimmar. (S1-6 50b) Samhällsansvar ===== SIDA 75 ===== 75Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Genom att samarbeta med fackliga organisationer och främja social dialog säkerställer vi rättvisa arbetsvillkor och skapar en stark grund för både medarbetarnas välmående och bolagets framgång. Nedan redovisar vi information om vår kollektivavtalstäckning. Kollektivavtal 2025 2024 2023 Andel av medarbetarna med kollektivavtal 94% 95% 96% (S1-8 60a) Kollektivavtalstäckning Social dialog Täcknings- grad Anställda i EES* Anställda utanför EES Företrädare på arbetsplatsen (endast EES)* 0-19% - - - 20-39% - - - 40-59% - - - 60-79% - - - 80-100% Sverige - Sverige * för länder med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda. Givet fördelningen av anställda i Nordnets verksmhet omfattas enbart Sverige. (S1-8 60b) (S1-8 63a) S1-9 Mångfaldsindikatorer Nedan redovisar vi vår könsfördelning på ledningsnivå samt åldersfördelningen bland våra medarbetare. Dessa datapunkter används i vårt arbete med att bygga en in- kluderande kultur. För mer information om könsfördelning och utveckling över tid, se även vårt mål inom mångfald, jämställdhet och inkludering i avsnitt S1-5. Könsfördelning koncernledning Män Kvinnor Antal 7 5 Procent 58% 42% (S1-9 66a) Ålderskategori 2025 2024 2023 Under 30 år 279 186 177 30 - 50 år 590 505 477 Över 50 år 107 95 81 Andel under 30 år 29% 24% 24% Andel 30-50 år 60% 64% 65% Andel över 50 år 11% 12% 11% (S1-9 66b) S1-10 Tillräckliga löner Samtliga Nordnets anställda garanteras en skälig lön i linje med externa riktmärken. Detta säkerställs genom att Nord- net efterlever tillämplig lagstiftning och/eller kollektivavtal gällande löner. De nordiska länderna där Nordnet bedriver verksamhet kännetecknas av omfattande arbetsrättslig lagstiftning som reglerar anställningsvillkoren. (S1-10 69) S1-14 Mått för arbetsmiljö Nedan tabell visar internt rapporterade arbetsskador, inklu- sive dödsfall, som har inträffat på eller på grund av arbets- platsen. Olyckor under resor till och från arbetet ingår inte i statistiken. Arbetsmiljömått för den egna arbetskraften 2025 2024 2023 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer (%) 100% 100% 100% Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbets- relaterad ohälsa 0 0 0 Antal registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 0 0 0 Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 0 0 0 (S1-14 88a) (S1-14 88b) (S1-14 88c) Personalomsättning 2025 2024 2023  Anställda Varav kvinnor Anställda Varav kvinnor Anställda Varav kvinnor Nyanställningar under året, tillsvidareanställda* Under 30 år  105 36% 62 44% 56  43%  30 – 50 år  87 48% 56 48% 85  35%  Över 50 år  9 22% 10 60% 5  80%  T otalt antal nyanställningar  201 41% 128 47% 146  40%  Andel nyanställda (%) 18% 16% 20%  Anställda som slutat under året , tillsvidareanställda* Under 30 år  20 35% 30 67% 30  40%  30 – 50 år  53 42% 50 40% 43  28%  Över 50 år  10 70% 7 14% 11  82%  T otalt antal anställda som slutat 83 43% 87 47% 84  39%  Personalomsättning (%)** 7% 11%  11%  * Inkluderar anställda med tillsvidareanställning och provanställning i alla våra verksamhetsländer. För Norge, Finland och Danmark inkluderas även timanställda med garanterade arbetstimmar, förutsatt att anställningen inte har ett slutdatum. ** Personalomsättning räknas ut genom antalet tillsvidareanställda som lämnat under året/genomsnitt antalet tillsvidareanställda under året. (S1-6 50c) (S1-6 50d) Samhällsansvar ===== SIDA 76 ===== 76Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) En rättvis lön är en grundläggande rättighet för alla medar- betare och en rimlig lönestruktur är avgörande för att bygga förtroende och en hållbar organisation. Nedan redovisar vi nyckeltal som ger insikt i vår lönestruktur. Informationen omfattar löneskillnader mellan könen samt en jämförelse mellan den högsta betalda personen (vd) och medianlö- nen. Löneskillnad, män jämfört med kvinnor 2025 2024 2023 Samtliga medarbetare, medellön* 5% 5% 6% Samtliga medarbetare, median 17% 14% 16% * Beräknat som (Bruttomedellön per timme för manliga anställda – bruttomed- ellön per timme för kvinnliga anställda) / Bruttomedellön per timme för manliga anställda, där meddellön beräknas per 31 december. (S1-16 97a) Årlig total ersättningsgrad 2025 2024 Förhållandet mellan högst betalda och medianlönen* 1758% 1271% * Exklusive timanställda och beräknat som den högst betalda personens ersätt- ning / medianersättningen i Nordnet. Ersättningen inkluderar i detta fall fast lön, eventuell rörlig ersättning och andra eventuella förmåner. (S1-16 97b) S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Att skydda mänskliga rättigheter är en grundläggande del av Nordnets arbete, och vi tolererar inte diskriminering, trakasserier eller andra kränkande beteenden. Vi har som nämnts ovan etablerade processer för att ta emot, utreda och hantera klagomål och incidenter. I följande tabeller redovisar vi information om antalet incidenter, anmälningar och eventuella böter eller sanktioner kopplade till mänskli- ga rättigheter. Indikationer 2025 2024 2023 Antal rapporterade diskrimineringsfall, inklusive trakasserier 0 0 0 Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler där anställda kan uppmärksamma problem (inklusive klagomålsmekanismer) 3 9 2 Böter, viten och utbetalda ersättningar kopplat till ovan diskrimineringsfall och klagomål (MSEK) 0 0 0 (S1-17 103a) (S1-17 103b) (S1-17 103c) Under rapporteringsperioden har inga ärenden eller allvar- liga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter förekom- mit. Därmed har inte heller några böter eller viten utfärdats. (S1-17 104a) (S1-17 104b) Samhällsansvar ===== SIDA 77 ===== G1 Ansvarsfullt företagande 78 Förebyggande av finansiell brottslighet 81 Cybersäkerhet 83 Bolags- styrning Innehåll ===== SIDA 78 ===== 78Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Då Nordnet bedriver bank-, värdepappers-, fond- och försäkringsverksamhet är det viktigt att alltid agera etiskt och ansvarsfullt, säkerställa god styrning och regelefterlevnad samt att aktivt arbeta med kontroller och åtgärdande av risker. Nordnet ska bedriva en ansvarsfull verksamhet och skapa ett så positivt avtryck som möjligt på de marknader där vi verkar. Vi strävar efter transparens, en hög etisk standard samt spararnytta i alla delar av erbjudandet. Ansvarsfullt företagande G1 Beskrivning Väsentlig inverkan, risk eller möjlighet Plats i värdekedjan Tidshorisont G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur: En bristfällig företagskultur innebär operativa risker som kan påverka förtroendet för Nordnet eller resultera i sanktioner från tillsynsmyndigheter. Risk O Egen verksamhet Kort, Medellång, Lång Enhetsspecifik: Finansiell brottslighet Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Finansiell brottslighet kan leda till allvarliga konsekvenser för det finansiella systemet och samhället i stort, varför det är avgörande att Nordnet hanterar dessa risker. Finansiell brottslighet inkluderar penningtvätt, terrorismfinan- siering, bedrägerier, marknadsmissbruk och insiderhandel samt säkerställande av efterlevnad av finansiella sanktioner. Potentiell negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Om Nordnets verksamhet utnyttjas för finansiell brottslighet kan detta leda till skadat förtroende för Nordnet samt regulatoriska sanktioner. Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Enhetsspecifik: Cybersäkerhet Cybersäkerhet: Det är viktigt för Nordnet att skydda både våra egna system och kundernas information. Ett bristfälligt cybersäkerhetsskydd kan leda till negativa inverkningar, både för enskilda kunder och samhället i stort. Potentiell negativ inverkan ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Cybersäkerhet: Om Nordnet brister i arbetet med cybersäkerhet kan detta leda till regulatoriska sanktioner, skadat förtroende från kunder och samhället och ekonomisk kompensation till de som drabbats. Risk ↑ Uppströms O Egen verksamhet ↓ Nedströms Kort, Medellång, Lång Hantering av inverkningar, risker och möjligheter G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Företagskultur Nordnet har upprättat interna regler som samtliga med- arbetare åtagit sig att följa. Dessa regler är utformade för att säkerställa att vi alltid agerar etiskt och ansvarsfullt, har god styrning och regelefterlevnad, samt aktivt arbetar med kontroller och åtgärdande av risker. Dessa övergripande interna regler beslutas av styrelsen minst en gång om året och finns tillgängliga för alla anställda att ta del av via vårt intranät. Nordnets kontrollfunktioner arbetar med att regelbundet granska verksamheten. Syftet är bland annat att identifiera risker för att kunna åtgärda eventuella brister i regelefterlevnaden. Inom vår företagskultur genomsyrar våra värdeord pas- sion, enkelhet och transparens allt vi gör, från den dagliga kontakten med kunder till produktinnovation och samar- bete mellan avdelningar internt. Med en positiv attityd och starkt engagemang anstränger vi oss lite extra för att skapa nöjda och lojala kollegor och kunder. Vi tror att en rak och enkel kommunikation, moderna sätt att arbeta samt an- vändarvänliga produkter skapar engagemang och resultat. Genom att säga som det är och vara öppna, tillgängliga och ärliga såväl internt som externt, bygger vi förtroende och skapar en inkluderande kultur. (G1-1 9) Policyer Styrelsen har antagit en uppsättning policyer för att aktivt främja ansvarsfulla affärsmetoder. Dessa policyer är en central del av Nordnets styrning och fungerar som vägled- ning för det dagliga arbetet, där vd är ytterst ansvarig för att policyerna implementeras och efterlevs. Syftet för samt- liga nedan policyer är att upprätthålla en god företagskultur och förtroendet för Nordnet. Policyerna är tillämpliga för Nordnets egen verksamhet i alla våra verksamhetsländer, och finns tillgängliga för alla anställda via vårt intranät. Antikorruptionspolicy fastslår ett generellt förbud mot att ge och ta emot förmåner, med vissa definierade undan- tag. Förbudet inkluderar att använda mellanhänder som företräder Nordnet och så kallad sponsring. För sponsring undantas insatser inom ramen för Nordnets hållbarhetsar- ===== SIDA 79 ===== 79Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 bete, såsom ekonomiskt bidrag till projekt för utbildning av unga i privatekonomi och programmering samt aktiviteter som syftar till att öka jämställdheten inom sparande och investeringar. Uppförandekoden utgör ramverket för vår företagskultur och definierar de etiska normer som gäller för alla som representerar Nordnet. Koden hanterar de etiska risker som kan uppstå i det dagliga arbetet. Ett konsekvent etiskt för- hållningssätt skapar förutsättningar för långsiktiga relatio- ner, minskar riskerna för arbetsrelaterad ohälsa och stödjer företagets förmåga att attrahera och behålla kvalificerad personal. Etikpolicyn fastställer en hög etisk standard som gäller för alla anställda på Nordnet. Den fungerar som en vägledning för situationer som inte direkt regleras av andra bestäm- melser och ska säkerställa att verksamheten bedrivs på ett professionellt och ansvarsfullt sätt som upprätthåller allmänhetens förtroende. Upprätthållande av en god företagskultur Nordnet har flera olika mekanismer för att upptäcka, anmäla och utreda handlingar som misstänks bryta mot Nordnets interna regelverk, uppförandekod eller nationell lag. Bland dessa märks vår funktion för visselblåsning som finns tillgänglig för samtliga anställda och vårt antikorrup- tionsarbete. (G1-1 10a) Genom visselblåsarfunktionen kan våra anställda helt anonymt uppmärksamma potentiella eller faktiska över- trädelser. Hanteringen av visselblåsarfunktionen beskrivs i Nordnets policy om visselblåsning som har antagits av styrelsen. Anmälningarna tas emot av Nordnets funktion för regelefterlevnad. De ansvariga personerna är Swed- Sec-licensierade jurister med lång erfarenhet, vilka har genomgått utbildning i rapporteringssystemets funktiona- litet. För att funktionen ska fungera på ett tillfredsställande sätt där missförhållanden uppmärksammas är det viktigt att alla medarbetare vågar använda funktionen. Detta ställer krav på Nordnet att tillhandahålla trygga och säkra kanaler för visselblåsning, där det säkerställs att vissel- blåsaren inte drabbas av repressalier, vilket annars skulle kunna avskräcka från att våga rapportera missförhållanden. Nordnet genomför regelbunden utbildning för alla anställ- da om möjligheten att använda visselblåsarverktyget, och information om verktyget finns också tillgängligt på vårt intranät. (G1-1 10c) Visselblåsning* 2025 2024 2023 Antalet rapporterade fall till visselblåsarfunktionen 3 9 2 * T abellen omfattar fall som direkt rör Nordnets verksamhet samt fall där aktörer i Nordnets värdekedja varit inblandade, under förutsättning att Nordnet eller våra egna anställda varit direkt berörda. Vid misstankar om korruption och mutbrott har Nordnet förfaranden för att snabbt, oberoende och objektivt utreda ärendet. Hög etik och transparens är hörnstenar i vår verk- samhet, och målet är att agera snabbt och effektivt mot misstänkta oegentligheter för att alltid upprätthålla högsta möjliga standard för ansvarsfullt företagande. (G1-1 10e) Det är viktigt att alla medarbetare känner till och agerar ut- ifrån våra interna regler. Våra anställda skriver därför under Nordnets uppförandekod, där medarbetarna informeras om riktlinjer och förhållningssätt, både vid anställningens start och därefter årligen. För att säkerställa god efterlevnad av de interna reglerna genomför Nordnet även årliga utbild- ningar inom till exempel etik, antikorruption, banksekretess, IT -säkerhet och motverkande av penningtvätt. (G1-1 10g) Urval av utbildningar för anställda Förekomst Målgrupp Antikorruption Årlig Samtliga anställda Banksekretess  Vid anställning Samtliga anställda Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism  Årlig Samtliga anställda Etiska riktlinjer Vid anställning Samtliga anställda GDPR Vid anställning Samtliga anställda Hållbarhet Årlig Samtliga anställda Incidentrapportering Vid anställning Samtliga anställda Introduktion till IT - och data- säkerhet Vid anställning Samtliga anställda Kundklagomål  Årlig Samtliga anställda med kundkontakt Nordnets uppförandekod Årligen Samtliga anställda Säkerhet (inklusive  cybersäkerhet) Flera gånger per år Samtliga anställda G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Nordnets övergripande strategi för leverantörsförbindel- ser är att verka för att leverantörerna upprätthåller en hög standard inom hållbarhet och affärsetik. Detta görs i enlig- het med bland annat Nordnets hållbarhetspolicy, interna styrdokument för inköpsverksamheten, Åpenhetsloven och medlemskapet i UN Global Compact. Nordnet har en due diligence-process som bygger på OECD:s riktlinjer och vägledning för ansvarsfullt företagande. Denna process kräver specifika kontroller av nya leverantörer innan avtal ingås, där hållbarhetsaspekter som miljöpåverkan, socialt ansvar och affärsetik beaktas. Genom att kräva att leve- rantörerna följer Nordnets uppförandekod för leverantörer, eller har en egen motsvarande kod, säkerställer Nordnet att de uppfyller hållbarhetskraven. (G1-2 15a) Nordnets uppförandekod för leverantörer Nordnets uppförandekod för leverantörer fastställer minimikrav för alla affärsrelationer i syfte att säkerställa en hög etisk stan- dard och hållbara affärsmetoder. Koden utgår från FN:s Global Compacts tio principer och täcker områden som arbetsrätt, mänskliga rättigheter, antikorruption och miljöfrågor. BolagsstyrningBolagsstyrning ===== SIDA 80 ===== 80Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet tar hänsyn till samhälls- och miljökriterier genom vår due diligence-process som utvärderar leverantörer utifrån dessa aspekter innan avtal ingås. I denna process görs bedömningar av hur leverantörerna respekterar grundläggande mänskliga rättigheter och upprätthåller an- ständiga arbetsvillkor. Bedömningen fokuserar på faktorer som risken för negativ inverkan på mänskliga rättigheter och anständiga arbetsvillkor i leverantörskedjan. Denna process säkerställer att leverantören lever upp till de krav som ställs av Nordnet. Utöver den initiala kontrollen sker en löpande uppföljning och regelbundna kontroller genom dialog och samverkan för att säkerställa att kraven efter- levs. (G1-2 15b) Nordnet har en policy för betalningar som fastslår att Nordnet ska genomföra betalningar i enlighet med de avtalsvillkor som överenskommits med varje leverantör. (G1-2 14) G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Nordnets verksamhet bygger på en stark affärsetik med nolltolerans mot korruption. Vi är fast beslutna att upprätt- hålla en transparent och ansvarsfull företagskultur i alla led. Det innebär att ingen anställd, konsult eller annan repre- sentant för Nordnet får erbjuda, utlova, ge, begära eller ta emot mutor eller otillbörliga förmåner, vare sig direkt eller indirekt. Styrelsen för respektive bolag inom Nordnetkon- cernen är ansvarig för antikorruptionsarbetet och antar årligen antikorruptionspolicyn. Styrelsen informeras om Nordnets antikorruptionsarbete efter behov. (G1-3 18c) Det är Nordnets juristavdelning som ansvarar för att ut- forma arbetet mot antikorruption, inklusive att genomföra riskbedömningar och tillhandahålla utbildningar. Som ett led i att upprätthålla och efterleva antikorruptionspolicyn genomförs varje år en analys av risken för inblandning i korruption, med utgångspunkt i vissa särskilt relevanta nyckelfrågor. För Nordnets leverantörsled återfinns krav kopplat till mutor och korruption i Nordnets uppförandekod för leverantörer som signeras under inköpsprocessen. Misstankar om brott mot antikorruptionspolicyn kan anmä- las antingen direkt till Nordnets juristavdelning eller genom vår funktion för visselblåsare. Alla misstankar om brott mot policyn utreds, i första hand av Nordnets juristavdelning. De som utför utredningen är oberoende från medarbetarna och avdelningarna som utreds. (G1-3 18a) (G1-3-18b) Som ett ytterligare led i att upprätthålla och efterleva antikorruptionspolicyn genomförs varje år en utbildning i ämnet för att säkerställa att samtliga anställda, inklusive medarbetare på riskutsatta avdelningar, känner till företa- gets policy. Utbildningen omfattar information om vad som klassas som mutor och korruption samt hur den anställde ska agera om den misstänker att det förekommer. Antikor- ruptionspolicyn finns tillgänglig på Nordnets intranät samt hemsida. Sammantaget bedömer vi att de åtgärder som vidtagits, med en genomförd riskanalys och utbildning till alla anställda, är tillräckliga för att säkerställa att antikor- ruptionspolicys förbud mot att ge och ta emot förmåner efterlevs. (G1-3 20) (G1-3 21a) (G1-3 21b) För att säkerställa att styrelsen har aktuell kunskap om risker kopplade till korruption och mutor får de en årlig genomgång av Nordnets chefsjurist. Genomgången foku- serar på de specifika risker som är relevanta för Nordnets verksamhet och marknader. Eftersom Nordnets verksam- het bedrivs i länder som präglas av hög transparens och låg förekomst av korruption, fokuserar genomgången på att upprätthålla en hög etisk standard internt kopplat till dessa områden. (G1-3-21c) Mått och mål G1-4 Fall av korruption och mutor Under året har Nordnet inte utretts eller fällts för brott mot lagar mot korruption och mutor. Inga misstänkta fall av korruption eller mutor har heller identifierats under 2025. Antalet misstänkta fall av korruption och mutbrott beräknas utifrån Nordnets interna dokumentation. Mättalet baseras på ett antagande att Nordnet genom våra processer för att upptäcka korruption och mutbrott identifierat alla misstänk- ta fall. Detta mått har inte validerats av ett externt organ. (G1-4 24a) Misstänkt korruption 2025 2024 2023 Antalet misstänkta fall av korruption och mutbrott 0 0 0 Mål inom G1 För att följa upp att arbetet med den identifierade risken är effektivt och ändamålsenlig med de riktlinjer som fastställts i policyn, har styrelsen antagit mål. Målet omfattar samtliga anställda i Nordnets egen verksamhet och samtliga verk- samhetsländer. Ingen intressent har deltagit i arbetet med att fastställa målet. Nordnets mål kopplade till företagskultur Minst 90% av alla anställda (undantaget anställda som är föräldralediga eller tjänstlediga) ska årligen genomgå utbildning inom Nordnets uppförandekod. Resultat för mål inom företagskultur Mål 2025 2024* 2023* 90% av alla anställda** ska genomgå utbildning inom Nordnets uppförandekod 93% - - * Andelen som genomgår utbildningen började mätas 2025, varav det saknas resultat för tidigare år. ** Undantaget anställda som är föräldralediga eller tjänslediga vid tidpunkten för utbildningen. Bolagsstyrning ===== SIDA 81 ===== 81Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Enhetsspecifik fråga: Finansiell brottslighet Det finns en risk att kriminella försöker utnyttja det finan- siella systemet i syfte att uppnå ekonomiska fördelar. Med tanke på de allvarliga konsekvenser som finansiell brottslig- het kan leda till, både för Nordnet, det finansiella systemet och samhället i stort, är det avgörande att Nordnet hanterar dessa risker på ett adekvat sätt. Nordnet arbetar därför aktivt för att motverka finansiell brottslighet – inklusive penningtvätt, terrorismfinansiering, bedrägeri, marknads- missbruk och insiderhandel – samt för att säkerställa efter- levnad av finansiella sanktioner. Arbetet innebär att på ett strukturellt plan minska riskerna för att Nordnets produkter och tjänster utnyttjas i brottsligt syfte, samt brottsförebyg- gande åtgärder såsom övervakning, kontroll och rapporte- ring av kända och potentiella risker. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter MDR-P Policyer för motverkande av finansiell brottslighet Utifrån rättsutvecklingen och praxis inom området för motverkande av finansiell brottslighet, samt riktlinjer från relevanta myndigheter, har Nordnet upprättat flera styr- dokument som säkerställer att vi uppfyller våra krav och grundläggande principer. Dessa styrdokument täcker samtliga relevanta och tillämpliga delar av Nordnets verk- samhet. Policyn för motverkande av penningtvätt och terrorism- finansiering säkerställer regelefterlevnad i enlighet med gällande nationell lagstiftning som rör penningtvätt och ter- roristfinansiering. Den syftar till att säkerställa att Nordnet och våra anställda har effektiva processer och rutiner samt en hög medvetenhet för att förhindra att verksamheten utnyttjas för kriminella aktiviteter. Några viktiga mål är att säkerställa trygghet för Nordnets kunder, skydda Nordnets anseende och att bidra till samhället genom att förhindra att kriminella aktörer utnyttjar den finansiella sektorn. Policyn för finansiella sanktioner reglerar Nordnets åtagande att följa internationella och nationella sanktioner som är tillämpliga eller relevanta för verksamheten. Syftet är att säkerställa att Nordnet har de rutiner, processer och system som krävs för att följa relevanta sanktionsbestäm- melser. Policyn fastställer att Nordnet inte ska ha närvaro eller affärsintressen i länder eller territorier som omfattas av omfattande finansiella sanktioner, inte ska ägna sig åt finansiella transaktioner som rör sanktionerade instrument, och inte ska ha kunder eller affärsintressen med individer, enheter eller organisationer som är föremål för finansiella sanktioner. Policyn för marknadsövervakning reglerar Nordnets åtagande att följa kraven i marknadsmissbruksförordningen (MAR) och andra relevanta regler för handel. Syftet är att säkerställa att Nordnet har de system, arrangemang och processer som krävs för en effektiv och löpande övervak- ning av handelsorder och transaktioner. Policyn faststäl- ler att Nordnet ska identifiera och rapportera order och transaktioner som kan utgöra insiderhandel, marknads- manipulation eller försök till detta, för att därmed värna om marknadens integritet. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa en väl- fungerande intern styrning och kontroll i enlighet med lagar och regler inom området för finansiella brott. Vd ansvarar för att hantera risker enligt styrelsens beslut och för att verksamheten bedrivs korrekt och i enlighet med gällande regelverk. MDR-A Åtgärder kopplat till motverkande av finansiell brottslighet Nordnet har en dedikerad avdelning direkt underställd vd, Financial Crime Prevention Unit, som övervakar kundtrans- aktioner, säkerställer efterlevnad av finansiella sanktioner, och i övrigt arbetar för att förhindra finansiell brottslighet. Nordnet arbetar aktivt för att motverka finansiell brottslig- het, inklusive penningtvätt, terrorismfinansiering, bedrägeri, marknadsmissbruk, insiderhandel samt för att säkerställa efterlevnad av finansiella sanktioner. Området är brett och omfattar flera olika brottstyper och processer. Nordnet arbetar kontinuerligt med följande åtgärder för att motverka dessa risker:  Förebyggande åtgärder: Nordnet har implemente- rat interna kontrollmekanismer och genomför löpande utbildningsprogram för att säkerställa att samtliga anställda är medvetna om och följer gällande lagar och regelverk. Dessutom genomförs regelbundna uppdateringar av inter- na styrdokument och vår riskbedömning för att identifiera och därefter minska de potentiella riskerna relaterade till finansiell brottslighet. Finansiell brottslighet Enhetsspecifik ===== SIDA 82 ===== 82Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025  Mitigerande åtgärder: Nordnet har avsatt resurser för att hantera de risker som finns inom området samt för att övervaka och granska aktiviteter och transaktioner, vilket gör det möjligt att snabbt upptäcka och åtgärda avvikelser. När riskhöjande aktiviteter och transaktioner identifieras, aktiveras en eskaleringsprocess som säkerställer att nöd- vändiga åtgärder vidtas.  Uppföljning och utvärdering: Nordnet följer regelbundet upp arbetet inom finansiell brottslighet för att säkerställa att processerna är effektiva och att de anpassas efter föränd- rade risker och regulatoriska krav. Ovan vidtagna åtgärder säkerställer att Nordnet arbe- tar både kontinuerligt och proaktivt med att förebygga och hantera riskerna för finansiell brottslighet, i linje med bolagets policy. De beskrivna åtgärderna omfattar alla relevanta delar av Nordnets verksamhet där det finns en risk att bolaget kan utnyttjas för finansiell brottslighet. Riskbedömningar, uppdatering av interna styrdokument och utbildningsprogram sker regelbundet minst årligen, och övervakning samt kontroll för att identifiera och hantera risker utförs löpande. Ett specifikt riskområde som har fått ökad uppmärksamhet på senare tid är bedrägerier, särskilt de så kallade “pump and dump”-bedrägerierna. Som ett svar på detta har Nordnet intensifierat sina insatser för att identifiera och motverka denna typ av brottslighet. Det proaktiva arbetet har stärkts genom flera informationskampanjer riktade mot våra kunder, i syfte att öka medvetenheten om riskerna och hur de kan skydda sig, samt genom att blockera köporder i vissa aktier. Nordnet har inte identifierat väsentliga kostnader specifikt för de åtgärder som beskrivits ovan. Dessa utgifter är i stället integrerade i Nordnets löpande kostnader. Mått och mål MDR- T och MDR-M Mål och mått relaterade till motverkande av finansiell brottslighet Nordnet har nolltolerans mot finansiell brottslighet och arbetar aktivt för att förhindra att vår plattform utnyttjas för kriminella syften. Vårt förebyggande arbete styrs av en låg riskaptit, vilket innebär att vi kontinuerligt utvärderar och anpassar våra policys och åtgärder för att skydda våra kun- der och det finansiella systemet. Denna låga risktolerans är djupt förankrad i vår verksamhet och följs upp genom interna regelverk och processer. Uppföljning av arbetets ändamålsenlighet Vi använder både nyckeltal och nyckelindikatorer för att mäta och följa upp arbetet med att motverka finansiell brottslighet, vilket direkt stödjer målen i policyn för detta område. Nyckeltal hjälper Nordnet att övervaka hur väl policyns mål uppnås inom verksamheten, medan nycke- lindikatorer fungerar som tidiga varningssignaler för po- tentiella risker. Genom denna kombination kan Nordnet både följa framstegen i det operativa arbetet och snabbt identifiera och hantera risker. Dessa indikatorer rappor- teras regelbundet till styrelsen och ledningen, vilket gör det möjligt att kontinuerligt förbättra processerna och säkerställa att riskerna för finansiell brottslighet hanteras på ett effektivt och hållbart sätt. Andelen anställda som genomgått utbildning i motver- kande av finansiell brottslighet under året är ett centralt nyckeltal för att följa upp Nordnets förmåga att säkerställa grundläggande kompetens och ett konsekvent arbetssätt i arbetet mot finansiell brottslighet. Måttet speglar i vilken utsträckning organisationen genomför planerade utbild- ningsinsatser och ger därmed en indikator på styrning, efterlevnad och organisatorisk täckning i linje med interna policyer och externa krav. En begränsning är att måttet primärt fångar genomföran- degrad och inte i sig bedömer kunskapsnivå, förståelse eller faktisk tillämpning i arbetet. Begränsningen mitigeras framför allt genom en årlig riskbaserad utbildningsplan som kombinerar årlig grundläggande utbildning med riktade och rollanpassade utbildningar baserade på mottagarens ansvar och behov. På så sätt ökar sannolikheten att ut- bildningen blir relevant, förståelig och praktiskt tillämpbar, samtidigt som kunskap förankras bredare än vad genom- förandemåttet ensamt kan visa. Måttet har inte validerats av ett externt organ. Utbildning om motverkande av finansiell brottslighet 2025 2024 2023 Andel anställda** som under året genomgått utbildning i motverkande av finansiell brottslighet 91% - - * Andelen som genomgår utbildningen började mätas 2025, varav det saknas resultat för tidigare år. ** Andelen anställda beräknas baserat på samtliga anställda, inklusive de som är föräldralediga, sjukskrivna eller tjänstlediga. Bolagsstyrning ===== SIDA 83 ===== 83Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Enhetsspecifik fråga: Cybersäkerhet För Nordnet är en korrekt och säker hantering av informa- tion avgörande för att bibehålla förtroendet från kunder, myndigheter, ägare och samarbetspartners. I en alltmer digitaliserad värld krävs ett strukturerat informations- och IT -säkerhetsarbete, som integrerats i hela verksamheten. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter MDR-P Policyer för cybersäkerhet Nordnet har antagit styrdokument som definierar syfte, omfattning och kravställning för att hantera säkerhetsrisker, inklusive cyberattacker. Styrdokumenten gäller för hela Nordnets egen verksamhet, i alla verksamhetsländer. Säkerhetspolicyns syfte är att fastställa vägledning och allmänna principer för säkerhet inom Nordnet samt att fastställa styrelsens riktning när det gäller mål för säker- het. Policyn, tillsammans med säkerhetsinstruktionen och relaterade riktlinjer, utgör Nordnets ledningssystem för cybersäkerhet. Syftet med ledningssystemet är att säker- ställa ett adekvat, strukturerat och metodiskt informations- säkerhetsarbete för att effektivt hantera säkerhetsrisker och säkerställa efterlevnad av relevanta bestämmelser. Samtliga dokument revideras årligen eller oftare vid behov för att säkerställa att dessa ständigt är i linje med gällande lagstiftning och den ständigt föränderliga hotbilden. Nordnets säkerhetsriktlinjer är upprättade efter ämnes- område och noggrant utformade efter säkerhetsbran- schens bästa praxis, i form av till exempel ISO/IEC27001- och NIST -standarderna1, finansbranschens regler och riktlinjer samt övrig relevant lagstiftning. Under 2025 trädde EU:s nya förordning om digital opera- tiv motståndskraft (DORA) i kraft. Nordnet har under året säkerställt efterlevnad av de nya reglerna, vilket ytterligare stärker vår styrning och kontroll av risker kopplade till våra digitala system och IT -miljöer. MDR-A Åtgärder kopplat till cybersäkerhet Nordnet arbetar proaktivt med att minska risken för cybe- rattacker och upprätthålla hög säkerhet. Genom en årlig riskanalys identifieras, klassificeras och analyseras olika säkerhetsrisker, inklusive cyberhot. För varje risk definieras därefter konkreta motåtgärder. En årsplan som samman- fattar de mest kritiska riskerna och åtgärderna följs upp månadsvis för att säkerställa kontinuerlig efterlevnad. Våra system, produkter och processer genomgår regel- bundet, minst årligen, både interna och externa säkerhets- revisioner som inkluderar både penetrationstester och sårbarhetsbedömningar. Säkerhetsmedvetenhet hos medarbetarna är en viktig fråga, och som en del av detta genomförs till exempel re- gelbundna utbildningar och phishingtester för all personal. Detta säkerställer en kontinuerlig utveckling av förmågan att identifiera och motverka cyberhot. Därtill genomgår medarbetare som arbetar med säkerhetsfrågor ytterligare fördjupande utbildningar årligen. Nordnet har en omfattande uppsättning tekniska skyddsåt- gärder som bland annat inkluderar kontinuerlig övervakning av IT -miljön samt skydd av identitets- och åtkomsthan- tering. För att upptäcka sårbarheter så tidigt som möjligt har Nordnet också etablerat en strategi för att integrera säkerhet tidigt i utvecklingscykeln (“Shift left on Security”). Genom att använda styrningsstrukturer som följer etablera- de standarder och bästa praxis inom cybersäkerhet, samt genom att vara medvetna om regulatoriska risker kopplade till användardata, arbetar Nordnet för att säkerhetsåtgär- derna ska vara proaktiva, affärsanpassade och förenliga med gällande regelverk. Dessa åtgärder är avgörande för att behålla förtroendet hos intressenter och fullt utnyttja den digitala transformationens möjligheter. Nordnet har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapi- talutgifter specifikt för de åtgärder som beskrivits ovan. Dessa utgifter är i stället integrerade i Nordnets löpande kostnader. Mått och mål MDR- T och MDR-M Mål och mått relaterade till cybersäkerhet Nordnets övergripande säkerhetsmål är att upprätthålla konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet av Nordnets skyddsvärda tillgångar i form av information, tjänster, sys- tem, personal och lokaler. Vi har på grund av områdets spe- cifika egenskaper inte fastställt några mätbara tidsbundna Cybersäkerhet Enhetsspecifik 1 ISO/IEC27001 och NIST Cybersecurity Framework 2.0 är erkända ramverk för strukturerat informationssäkerhetsarbete samt cybersäkerhetskontroller. ===== SIDA 84 ===== 84Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 utfallsinriktade mål inom cybersäkerhet, men arbetar ändå aktivt med att spåra ändamålsenligheten i vårt arbete. Uppföljning av arbetets ändamålsenlighet Nordnet arbetar kontinuerligt och strukturerat för att upp- rätthålla det övergripande säkerhetsmålet i alla led. Detta sker bland annat genom att säkerställa att alla anställda genomgår säkerhetsutbildningar, främja en säker utveck- ling av produkter och tjänster samt minimera cyberrisker och sårbarheter. Utbildning: Alla anställda på Nordnet genomgår regelbun- det säkerhetsutbildningar. Dessa utbildningsinsatser är ett viktigt verktyg för att öka medvetenheten och förbättra säkerhetskulturen bland våra anställda. Säker utveckling: Nordnet arbetar kontinuerligt med att stärka säkerheten i hela vår mjukvaruutveckling. En central säkerhetsåtgärd är att vår kodbas löpande skannas och un- derhålls för att identifiera och hantera beroenden gentemot tredjepartsbibliotek. Detta omfattar all kod, oavsett om den driftas i molnet eller i våra egna datacenter. Vi strävar efter en hög grad av automatisering, men i de fall där automatis- ka processer ännu inte är implementerade hanteras uppda- teringar och sårbarhetsåtgärder genom manuella rutiner för att säkerställa en fortsatt låg riskexponering. Betyg: Säkerhetsklassificering är en dynamisk kvantifie- ring av en organisations säkerhetsmognad utifrån extern exponering. Denna utvärdering genomförs av en obero- ende, internationellt erkänd leverantör specialiserad inom säkerhetsområdet, och baseras på pålitliga metoder för datavalidering. Syftet är att ge en objektiv, lättförståelig och jämförbar representation av en organisations säkerhetspre- standa utifrån potentiell extern attackyta. Skalan sträcker sig från 0-100 %, där 100 % motsvarar högsta nivån av säkerhetsmognad. Måttet Utbildning bygger på antagandet att regelbundna utbildningsinsatser driver säkerhetsmedvetenhet och för- bättrar säkerhetskulturen. Säker utveckling mäts som den procentuella andelen av kodbasen som löpande skannas. Mätningen bygger på antagandet att en hög automatiserad skanningsgrad tidigt identifierar och hanterar sårbarheter i koden. För båda mätningarna sker uppföljningen regelbun- det, och utgångspunkten är den faktiska datan vid startåret för mätning. Betyget i den externa säkerhetsklassificering- en kvantifierar Nordnets säkerhetsmognad utifrån extern exponering. Betyget mäts på en skala 0–100 % och antas ge en jämförbar representation av Nordnets säkerhetspre- station. En begränsning i metodiken för alla dessa mätetal är att de primärt är aktivitets– och kapacitetsmått, de visar på utförda åtgärder men mäter inte direkt utfall i termer av faktiskt förhindrade cyberattacker eller incidenter, även om de stödjer det övergripande målet. Resultat för uppföljning av ändamålsenlighet inom cybersäkerhet Uppföljning 2025 2024 Utbildning: Genomsnittligt antal genomförda säker- hetsutbildningar/anställd 6,6 st 5,8 st Säker utveckling: Skannad kod* 77% 72% Betyg: Betyg i en extern säkerhetsklassificering* 87% 88% * Per 31 december. Måttet avseende betyg, som är ett externt satt betyg, har genomgått extern validering. Måtten relaterade till utbild- ning och säker utveckling har inte validerats av ett externt organ. Bolagsstyrning ===== SIDA 85 ===== 85Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nedan index ger en översikt över upplysningskraven från ESRS, med syfte att underlätta navigeringen i rapporten. Indexet visar var varje upplysningrav är uppfyllt i rapporten. ESRS Upplysningskrav Införlivad genom hänvisning (helt eller delvis) Sida Allmän information ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 34 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 34 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganens roll 35 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företa- gets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 36 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 37 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (eng. due diligence) 37 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 37 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 38 ESRS 2 SBM-2 Intressenters behov och synpunkter 40 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strate- gi och affärsmodell 41 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter 43 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhets- rapport 45 Miljöinformation ESRS E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 37 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strate- gi och affärsmodell. 52 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimat- relaterade inverkningar, risker och möjligheter 54 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna. 53 E1-2 MDR-P Policyer för begränsning av klimatförändringarna 57 E1-3 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 57 E1-4 MDR- T Mål för begränsning av klimatförändringarna. 59 E1-5 MDR-M Energianvändning och energimix 63 E1-6 MDR-M Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp. 63 Social information ESRS S1 SBM-2 Intressenters behov och synpunkter 40 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strate- gi och affärsmodell 69 S1-1 MDP-P Policyer för den egna arbetskraften 69 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresen- tanter angående inverkningar 70 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 71 S1-4 MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ända- målsenlighet 71 S1-5 MDR- T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 73 S1-6 MDR-M Uppgifter om företagets anställda 74 S1-8 MDR-M Kollektivavtalstäckning och social dialog 75 S1-9 MDR-M Mångfaldsindikatorer 75 S1-10 MDR-M Tillräckliga löner 75 S1-14 MDR-M Mått för arbetsmiljö 75 S1-16 MDR-M Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 76 S1-17 MDR-M Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 76 ESRS-index ESRS-index ===== SIDA 86 ===== 86Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ESRS Upplysningskrav Införlivad genom hänvisning (helt eller delvis) Sida Information om bolagsstyrning ESRS G1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 41 GOV-1 Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganens roll 36 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter 45 G1-1 MDR-P MDR-A Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 78 G1-2 MDR-A Hantering av förbindelser med leverantörer 79 G1-3 MDR-A Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 80 G1-4 MDR-M Fall av korruption och mutor 80 MDR- T Mål inom G1 80 Företagsspecifik information Finansiell brottslighet MDR-P Policyer för motverkande av finansiell brottslighet 81 MDP-A Åtgärder kopplat till motverkande av finansiell brottslighet 81 MDP- T Mål relaterade till motverkande av finansiell brottslighet 82 MDR-M Mått relaterade till motverkande av finansiell brottslighet 82 Cybersäkerhet MDR-P Policyer för cybersäkerhet 83 MDP-A Åtgärder kopplat till cybersäkerhet 83 MDP- T Mål relaterade till cybersäkerhet 83 MDR-M Mått relaterade till cybersäkerhet 83 Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om håll- barhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referens- värdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 GOV-1 21 d Jämnare könsfördelning i styrelserna  Indikator nr 13 tabell 1 bilaga I Kommissionens dele- gerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II  35 ESRS 2 GOV-1 21 e Procentandel obe- roende styrelsele- damöter Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816 35 ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence (till- börlig aktsamhet) Indikator nr 10 tabell 3 bilaga I 37 ESRS 2 SBM-1 40 d i Inblandning i verk- samheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4 tabell 1 bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om  sociala risker Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 40 d ii Inblandning i verk- samheter kopplade till kemikaliepro- duktion Indikator nr 9 tabell 2 bilaga I Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816 I/A Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 40 d iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14 tabell 1 bilaga I Artikel 12 .1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A Ej tillämplig Förteckning över datapunkter från annan EU-lagstiftning ESRS-index ===== SIDA 87 ===== 87Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhets- upplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 SBM-1 40 d iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak Artikel 12.1 i dele- gerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816 I/A Ej tillämplig ESRS E1-1 14 Omställ- ningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 Förord- ning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 53-54 ESRS E1-1 16 g Företag som är uteslutna från EU-referens- värdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artik- larna 12.1 d-g och artikel 12.2 Ej väsentligt ESRS E1-4 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser  Indikator nr 4 tabell 2 bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 59-63 ESRS E1-5 38 Energiförbruk- ning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimat- påverkan) Indikator nr 5 tabell 1 och indi- kator nr 5 tabell 2 bilaga I Ej tillämpligt ESRS E1-5 37 Energiför- brukning och energimix Indikator nr 5 tabell 1  bilaga I 63 ESRS E1-5 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpå- verkan Indikator nr 6 tabell 1 bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-6 44 Brutto och tota- la växthusgas- utsläpp Scope 1, 2, 3 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklar- na 5.1, 6 och 8.1  64 ESRS E1-6 53–55 Bruttoutsläpp- sintensitet för växthusgasut- släpp Indikator nr 3 tabell 1 bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 63-64 ESRS E1-7 56 Upptag av växthusgaser och koldioxid- krediter Förord- ning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Ej väsentlig ESRS E1-9 66 Referensport- följens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS-index ===== SIDA 88 ===== 88Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhets- upplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E1-9 66 a 66 c Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk; Plats för betydande tillgångar utsat- ta för väsentlig fysisk risk. Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47, mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk. Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 67 c Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstill- gångar efter energieffektivi- tetsklasser Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genom- förandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, mall 2 – Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrela- terade möjlig- heter Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1818 Ej tillämplig, infasning ESRS E2-4  28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till för- ordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1  9 Vattenresurser och marina resurser punkt Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1  13 Särskild strategi  Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1  14 Hållbara ocea- ner och hav Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 28 c T otalt återvun- net och återan- vänt vatten Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4  29 T otal vattenför- brukning i m3 per nettoin- komst av egen verksamhet Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM-3 – E4  16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM-3 – E4  16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM-3 – E4  16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2  24 b Hållbara mark-/ jordbruksmeto- der/-policyer Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2  24 c Hållbara me- toder/ policyer för hållbarhet i haven Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2  24 d Policyer för att behandla avskogning  Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I  Ej väsentlig ESRS E5-5  37 d Icke-återvunnet avfall  Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS-index ===== SIDA 89 ===== 89Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhets- upplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E5-5  39 Farligt avfall och radioak- tivt avfall Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM-3 – S1 14 f Risk att utsättas för tvångsarbete  Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM-3 – S1 14 g Risk att utsättas för barnarbete  Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-1  20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter  Indikator nr 9 tabell 3 och indi- kator nr 11 tabell 1 i bilaga I 70 ESRS S1-1  21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/ 1816 70 ESRS S1-1  22 Processer och åtgärder för att förhindra människo- handel  Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 70 ESRS S1-1  23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 69-70 ESRS S1-3  32 c Mekanismer för klago- målshantering i samband med personalfrågor  Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 71 ESRS S1-14  88 b och c Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS S1-14  88 e Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom  Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I  Ej tillämplig, infasning ESRS S1-16  97 a Ojusterad löneklyfta mellan könen Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/ 1816 76 ESRS S1-16  97 b Överdrivet hög vd-lön Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 76 ESRS S1-17  103 a Fall av diskriminering Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I  76 ESRS S1-17 104 a Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 och indi- kator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 76 ESRS 2 – SBM-3 – S2  11 b Betydande risk för barn- arbete eller tvångsarbete i värdekedjan  Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9 tabell 3 och indi- kator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 18 Policyer för medarbetare i värdekedjan Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig ESRS S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I  Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS-index ===== SIDA 90 ===== 90Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhets- upplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes- förordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1  16 Människorättsåtaganden  Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1  17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/ 1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1  16 Policyer för konsumenter och slutanvändare Indikator nr 9 tabell 3 och indi- kator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej tillämplig, infasning ESRS S4-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer  Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delege- rad förordning (EU) 2020/ 1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej tillämplig, infasning ESRS S4-4  35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig, infasning ESRS G1-1 10 b FN:s konvention mot korruption Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig ESRS G1-1 10 d Skydd för visselblåsare Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig ESRS G1-4  24 a Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor  Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II 80 ESRS G1-4  24 b Standarder för bekämp- ning av korruption och mutor Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig ESRS-index ===== SIDA 91 ===== 91Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Taxonomiförordningen EU:s taxonomiförordning innehåller kriterier för hur eko- nomiska aktiviteter definieras som miljömässigt hållbara. För att klassificeras som hållbar ska en aktivitet uppfylla samtliga av följande tre kriterier:  Ge ett väsentligt bidrag till minst ett av EU:s sex miljömål,  inte orsaka betydande skada för något av de övriga fem miljömålen,  samt uppfylla fastställda minimiskyddsåtgärder. EU:s miljömål 1. Begränsning av klimatförändringar (CCM) 2. Klimatanpassning (CCA) 3. Vatten och marina resurser (WTR) 4. Cirkulär ekonomi (CE) 5. Förebyggande och kontroll av föroreningar (PPC) 6. Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Nordnets rapportering omfattar alla finansiella verksamhe- ter inom koncernen: Nordnet Bank AB med filialer (kredi- tinstitut), Nordnet Fonder AB (kapitalförvaltare), Nordnet Pensionsförsäkring AB samt Nordnet Livsforsikring AS med filialer (försäkringsföretag). Varje enskild verksam- hetsgren har specifika upplysningskrav i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178. Rapporteringen presenteras på nästkommande sidor, upp- delat per verksamhetsgren. Definitioner av nyckelbegrepp Rapporteringen utgår från tre centrala begrepp som används för att identifiera och mäta miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter. Tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn (covered assets): Avser den totala volymen av tillgångar (exponeringar) som utgör basen för beräkningen av nyckeltalen. Tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn består av de tillgångar som omfattas av kraven på taxonomirapportering. Aktivitet som omfattas av taxonomin (eligible): Avser ekonomiska aktiviteter eller tillgångar som finns beskrivna i taxonomiförordningen och därmed har potential att vara miljömässigt hållbara. Att en tillgång omfattas innebär att den ska analyseras vidare för att fastställa om den uppfyller de tekniska granskningskriterierna som fastställs i de delegerade akterna (EU) 2021/2178. Förenlig med taxonomikraven (aligned): För att en tillgång ska klassificeras som taxonomiförenlig (ofta benämnt "grön") och därmed inkluderas i täljaren för Nordnets nyckeltal, måste den uppfylla de tre kriterierna som krävs för att klassificeras som miljömässigt hållbar. Datakällor och begränsningar i data För att uppfylla taxonomins rapporteringskrav är Nordnet, liksom andra finansiella företag, beroende av underliggan- de taxonominyckeltal som rapporteras av finansiella och icke-finansiella motparter, samt information om energief- fektivitet för fastigheter som utgör säkerhet för bolån. Till- gången till, samt täckningsgraden och kvaliteten på, denna data är avgörande för rapporteringens precision. Även i de fall där finansiella motparter omfattas av taxono- min eller är taxonomiförenliga, har tillgången till tillförlitlig data som kan levereras på ett effektivt sätt varit bristfällig. Kvalitetsbrister i den underliggande datan från motparter kan medföra att data behöver justeras eller exkluderas i Nordnets rapportering. Kvalitetsförbättringar i taxonomida- ta förväntas ske över tid i takt med att marknaden imple- menterar och tillämpar de standardiserade regelverken. Årets rapportering begränsas till miljömålen CCM (Climate Change Mitigation - Begränsning av klimatförändringar), CCA (Climate Change Adaptation - Anpassning till klimat- förändringar) och CE (Circular Economy - Cirkulär ekono- mi), eftersom data inte har funnits tillgänglig för de andra fyra miljömålen. Även för de mål Nordnet rapporterar på, är tillgänglig data begränsad. För kreditinstitutets räkning har antagandet gjorts att de identifierade aktiviteterna primärt syftar till att minska klimatpåverkan. I brist på data för en mer granulär upp- delning har därför samtliga värden avseende förenlighet, anpassning och möjliggörande aktiviteter allokerats till målet CCM. Taxonomi ===== SIDA 92 ===== 92Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Metodutveckling och påverkan på GAR I enlighet med Disclosure Delegated Act Annex XI, punkt 1.1, arbetar Nordnet fortlöpande med att utveckla metoden för att identifiera och klassificera taxonomi- förenliga tillgångar. För närvarande påverkas Nordnets andel miljömässigt hållbara tillgångar (GAR, eller i förekom- mande fall GIR) av att merparten av likviditetsportföljens exponeringar är mot finansiella motparter där tillförlitlig taxonomidata ännu saknas. Detta innebär att en väsentlig del av portföljen i nuläget redovisas som noll vad gäller om- fattning och förenlighet, trots att underliggande motparter kan ha gröna aktiviteter. Nordnet utvecklar sin datainsam- lingsprocess för att i framtiden kunna inkludera nyckeltal från dessa finansiella motparter i takt med att deras rappor- tering enligt regelverket mognar. Strategiska åtgärder och målsättningar Nordnets affärsmodell bygger primärt på kundernas sparande och investeringar snarare än traditionell utlåning. Balansomslutningen i bankverksamheten är en funktion av kundernas likviditet, vilket innebär att Nordnets inves- teringsutrymme i första hand styrs av behovet av god likviditetsberedskap. Denna struktur innebär en naturligt begränsad direkt exponering mot både ”gröna” och ”bruna” tillgångar i balansräkningen, då merparten av likviditeten placeras i räntebärande värdepapper, centralbanker eller hos andra kreditinstitutioner. För försäkrings- och kapitalförvaltningsverksamheten gäller motsvarande förutsättningar; innehaven i dessa delar är en direkt funktion av försäkringstagarnas och kundernas egna investeringsval. Nordnets roll är att tillhandahålla en plattform med ett brett urval, vilket innebär att andelen miljömässigt hållbara tillgångar inom dessa verksamhets- grenar främst styrs av kundernas efterfrågan och allokering snarare än av koncernens egna strategiska placeringsbe- slut. Inom kapitalförvaltningsverksamheten fattar fondbola- get investeringsbeslut, vilket innebär att fondbolaget har möljighet att säkerställa att investeringarna ligger i linje med Nordnetkoncernens hållbarhetsstrategi, bland annat genom fastställda exkluderingskriterier för specifika sekto- rer. För att stödja utvecklingen av GAR och främja omställ- ningen i enlighet med Annex XI, punkt 1.2, agerar Nordnet utifrån följande strategiska prioriteringar: Datadrivet synliggörande: Inom bolånesegmentet arbetar vi aktivt med att öka datatäckningen för energiprestanda. Genom att identifiera och verifiera fastigheternas ener- giklass kan vi synliggöra befintliga gröna tillgångar och därigenom förbättra precisionen i rapporteringen. Motpartsutvärdering: Inom förvaltningsverksamheten är målsättningen att successivt integrera motparternas taxonomirapportering i investeringsanalyser. Detta skapar förutsättningar för att över tid beakta och styra placeringar mot aktörer med högre grad av taxonomiförenlighet. Kanalisering av kapital: Nordnet strävar efter att genom produktutbud, digitala verktyg och kunskapsspridning öka andelen kapital som kanaliseras till hållbara investeringar. Genom att erbjuda relevanta verktyg och hållbara alternativ möjliggörs det för kunder att finansiera den gröna omställ- ningen, vilket utgör den mest väsentliga indirekta påverkan på miljömålen. Även om Nordnets kärnverksamhet medför att de direkt rapporterade nyckeltalen förblir på en låg nivå, säkerställer dessa åtgärder att Nordnet aktivt bidrar till taxonomins syfte: att styra kapital mot miljömässigt hållbara aktivitet T axonomiförordningen ===== SIDA 93 ===== 93Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Andelen miljömässigt hållbara tillgångar (GAR*/GIR**) Verksamhetsgren Central resultatindikator , omsättningsbaserad Central resultatindikator, kapitalutgiftsbaserad Kapitalförvaltare** 4,12 % 4,56 % Försäkringsföretag** 1,27 % 1,39 % Kreditinstitut* 1,39 % 1,52 % Gemensamt viktat KPI 1,70 % 1,87 % Gemensamt KPI Nedanstående tabell sammanfattar Nordnets taxonomi- förenlighet för räkenskapsåret, uppdelat på våra huvud- sakliga verksamhetsgrenar: kreditinstitut (Nordnet Bank AB), försäkringsverksamhet (Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Livsforsikring AS) och kapitalförvaltare (Nordnet Fonder AB). Observera att de specifika nyckel- talen och detaljerade redogörelser för respektive verksamhetsgren även presenteras i de separata avsnitten på följande sidor. I översikt nedan redovisas på sista raden, ett Gemensamt viktat KPI över miljömässigt hållbara tillgångar - ett aggregerat värde för samtliga verksamhetsgrenar. Nyckeltalet beräknas som det sammanlagda värdet av taxonomiförenliga (aligned) aktiviteter för nämnda verksamheter, i förhållande till de totala tillgångar som omfattas av rapporteringen för dessa verksamheter. Gemensamt KPI. T axonomiförordningen ===== SIDA 94 ===== 94Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Rapportering enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 Bankverksamhet Rapporteringen för Nordnet Bank AB upprättas i enlighet med mallarna i bilaga VI för kreditinstitut. Rapporteringen avser den konsoliderade situationen för Nordnet Bank AB. För att säkerställa en relevant och överskådlig redovisning presenteras endast de tabeller som är tillämpliga för bankens verksamhet. T abeller avseende exponeringar utanför balansräkningen, handelslager samt avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och kapitalförvaltning har utelämnats, då Nordnet Bank AB saknar relevanta exponeringar inom dessa kategorier. De mallar som inkluderas i årets rapportering framgår av sammanställningen nedan. Lån Nordnets bolån bedöms omfattas av taxonomin (eligible), medan övriga lån till hushåll (portföljbelåning) har bedömts att inte omfattas. För bolån har energidata funnits tillgäng- lig för 49 (43) procent av bolånestocken. Nordnets primära datakälla för energieffektivitet är intern ansökningsdata, vilken kontinuerligt stäms av mot regis- terdata från Boverket för att säkerställa datakvaliteten. I bolånestocken bedöms 26 (25) procent uppfylla kriterierna för miljömässigt hållbara aktiviteter. Av den totala bolåne- stocken utgör den förenliga andelen därmed 10 procent. För att bostäder ska klassificeras som miljömässigt hållbara krävs en energiprestanda som tillhör de 15 procent främsta i det nationella byggnadsbeståndet. Nordnet baserar sin bedömning på en rapport utgiven av CIT Energy Manage- ment (2022), som fastställer gränsvärden för primärenergi- tal i syfte att identifiera dessa fastigheter. För att inkluderas i klassificeringen tillämpar Nordnet de gränsvärden som rapporten anger för topp 15 procent, vilket motsvarar ett primärenergital under 78 kWh/m2 för villor och 81 kWh/m2 för bostadsrätter. Nordnet klassificerar fastigheter som mil- jömässigt hållbara om de innehar någon av de två högsta energiklasserna (motsvarande ett intervall om 32–81 kWh/ m²), alternativt om det föreligger andra verifierade belägg som styrker att bostaden tillhör de främsta 15 procenten av byggnadsbeståndet. Vidare bedöms bolånen inte orsaka betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH) för övriga miljömål. I enlighet med taxonomins krav för DNSH genomförs en analys av fysiska klimatrisker på individuell fastighetsnivå. Likviditetsportföljen Endast en begränsad del av inlåningen lånas ut. Resteran- de likviditet placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditkvalitet och god likviditet i syfte att sä- kerställa en stark likviditetsberedskap. Exponeringar mot kommuner redovisas under posten Finansiering av lokala myndigheter. Samtliga relevanta innehav i likviditetsportföl- jen, inklusive obligationer utgivna av icke-finansiella företag samt övriga exponeringskategorier, omfattas av bolagets analys för taxonomiförenlighet. Tillgångar som inte omfattas av taxonomin Balansposter som exkluderas från täljaren i beräkningen av gröna tillgångar (GAR) utgörs främst av exponeringar mot centralbanker och statsskuldförbindelser. Nordnets utlåning till företag utgörs uteslutande av portföljbelåning. Ingen av dessa företagskunder hade fler än 500 anställda per den 31 december 2025. Utlåningen klassificeras därför som exponeringar mot företag som inte omfattas av skyldigheten att rapportera icke-finansiell information (enligt CSRD/NFRD). Följaktligen görs ingen bedömning av huruvida denna utlåning är miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Nya exponeringar under året (flöde) Andelen gröna tillgångar i flödet beräknas genom analys av lån och exponeringar som tillkommit under året, såsom nyutgivna krediter till hushåll och förvärvade värdepapper- sinnehav i likviditetsportföljen. Minskningar av tillgångar, exempelvis amorteringar och inlösta lån, beaktas ej. För likviditetsportföljen rapporteras de tillgångar som finns i portföljen per den 31 december. Positioner som har löpt ut eller avyttrats före årets slut har exkluderats. Detta innebär att förändringen i balansposterna mellan årets början och årets slut har använts som underlag för rapporteringen av flödet i för dessa tillgångar. Green Asset Ratio (GAR) Andelen gröna tillgångar i stocken (befintliga innehav), “GAR”, är andel miljömässigt hållbara tillgångar (“taxonomy aligned”) av de totala tillgångar som omfattas av kraven på taxonomi- rapportering och motsvarar bokfört värde av totala tillgångar exklusive exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga emittenter och handelslager. T axonomiförordningen Mall Beskrivning 0 Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen 1 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, omsättningsbaserad respektive kapitalutgiftsbaserat 2 Andel gröna tillgångar (GAR) – sektorsinformation, omsättningsbaserad 3 Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (befintliga innehav). 4 Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet. Rapportering enligt bilaga VI. ===== SIDA 95 ===== 95Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 De centrala resultatindikatorerna för kreditinstitut. 0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt art.8 i taxonomiförordningen. Alla miljömässigt hållbara tillgångar (MSEK)**** Central resultat- indikator **** (GAR) Central resultat- indikator***** (GAR) % omfattning (i förhållande till alla tillgångar)*** % av tillgångar som undantas från täljaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar (artikel 7.2 och 7.3 och avsnitt 1.1.2 i bilaga V) % av de tillgångar som un- dantas från nämnaren vid beräkning av andelen gröna tillgångar (artikel 7.1 och avsnitt 1.2.4 i bilaga V) Huvud- saklig central resultat- indikator Andelen gröna tillgångar i stocken 1 215 1.39 % 1,52 % 93,53 % 12,59 % 6,47 % Alla miljömässigt hållbara verksam- heter (MSEK)**** Central resultat- indikator **** Central resultat- indikator***** % omfattning (i förhållande till alla tillgångar)*** % av tillgångar exkludera- de från täljaren i andelen gröna tillgångar (Artikel 7(2) och (3) och Avsnitt 1.1.2 i Bilaga V) % av tillgångar exkluderade från nämnaren i andelen gröna tillgångar (Artikel 7(1) och Avsnitt 1.2.4 i Bilaga V) Andra centrala reultat- indikatorer Andelen gröna tillgångar (flödet) 70 0,28 % 0,43 % 100% 8,18 % 0 % Handelslager - - - Finansiella garantier - - - Förvaltade tillgångar - - - Avgifts- och provisionsintäkt - - - *** % av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar **** På grundval av motpartens omsättningsindikator ***** På grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator T axonomiförordningen ===== SIDA 96 ===== 96Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d e f ab ac ad ae af T otalt redovisat bruttovärde 2025-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljoner SEK Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 75 429 11 953 1 215 1 202 - - 11 953 1 215 1 202 - - 2 Finansiella företag 42 300 14 14 - - - 14 14 - - - 3 Kreditinstitut 42 300 14 14 - - - 14 14 - - - 4 Lån och förskott 2 025 - - - - - - - - - - 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 40 276 14 14 - - - 14 14 - - - 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag 1 192 - - - - - - - - - - 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 1 192 - - - - - - - - - - 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 24 611 11 947 1 202 1 202 - - 11 947 1 202 1 202 - - 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 11 947 11 947 1 202 1 202 - - 11 947 1 202 1 202 - - 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter 7 326 - - - - - - - - - - 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 7 326 - - - - - - - - - - 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 11 729 - - - - - - - - - - 33 Finansiella och Icke-finansiella företag 5 231 34 SME och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyld- igheten att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 5 231 35 Lån och förskott 5 231 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter - 37 Lån för byggnadsrenovering - 38 Skuldförbindelser - 39 Egetkapitalinstrument - 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktvitet om icke-finansiell rapportering - 41 Lån och förskott - 42 Skuldförbindelser - 43 Egetkapitalinstrument - 44 Derivat - 45 Interbanklån på anfordran - 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar - 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 6 498 48 Andel gröna tillgångar totalt 87 158 11 953 1 215 1 202 - - 11 953 1 215 1 202 - - 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 6 034 50 Statspapper och överstatliga emittenter 1 357 51 Exponeringar mot centralbanker 4 677 52 Handelslager - 53 T otala tillgångar 93 192 11 953 1 215 1 202 - - 11 953 1 215 1 202 - - Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier N/A 55 Tillgångar under förvaltning N/A 56 Varav skuldförbindelser N/A 57 Varav egetkapitalinstrument N/A 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, omsättningsbaserad ===== SIDA 97 ===== 97Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ag ah ai aj ak ai bg bh bi bj bk T otalt redovisat bruttovärde 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljoner SEK Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 58 629 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - - 2 Finansiella företag 29 450 - - - - - - - - - - 3 Kreditinstitut 29 450 - - - - - - - - - - 4 Lån och förskott 2 983 - - - - - - - - - - 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 467 - - - - - - - - - - 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag 902 - - - - - - - - - - 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 902 - - - - - - - - - - 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 24 339 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 - 1 176 - 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 11 121 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 - 1 176 - 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter 3 938 - - - - - - - - - - 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 3 938 - - - - - - - - - - 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andra tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 10 864 - - - - - - - - - - 33 Icke-finansiella och finansiella företag 4 958 34 SME och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldig- heten att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 4 958 35 Lån och förskott 4 958 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter - 37 Lån för byggnadsrenovering - 38 Skuldförbindelser - 39 Egetkapitalinstrument - 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktvitet om icke-finansiell rapportering - 41 Lån och förskott - 42 Skuldförbindelser - 43 Egetkapitalinstrument - 44 Derivat - 45 Interbanklån på anfordran - 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar - 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 5 906 48 Andel gröna tillgångar totalt 69 493 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - - 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 7 732 50 Statspapper och överstatliga emittenter 2 452 51 Exponeringar mot centralbanker 5 280 52 Handelslager - 53 T otala tillgångar 77 225 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - - Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier N/A 55 Tillgångar under förvaltning N/A 56 Varav skuldförbindelser N/A 57 Varav egetkapitalinstrument N/A 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, omsättningsbaserad, t-1. Rapporterade värden uppdaterade sedan förra årets rapportering till följd av förbättrad metod. ===== SIDA 98 ===== 98Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d e f ab ac ad ae af T otalt redovisat bruttovärde 2025-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljoner SEK Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 75 429 12 000 1 329 1 202 - - 12 000 1 329 1202 - - 2 Finansiella företag 42 300 127 127 - - - 127 127 - - - 3 Kreditinstitut 42 300 127 127 - - - 127 127 - - - 4 Lån och förskott 2 025 - - - - - - - - - - 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 40 276 127 127 - - - 127 127 - - - 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag 1 192 - - - - - - - - - - 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 1 192 - - - - - - - - - - 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 24 611 11 947 1 202 1 202 - - 11 947 1 202 1 202 - - 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 11 947 11 947 1 202 1 202 - - 11 947 1 202 1 202 - - 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter 7 326 - - - - - - - - - - 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 7 326 - - - - - - - - - - 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andra tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 11 729 - - - - - - - - - - 33 Icke-finansiella och finansiella företag 5 231 34 SME och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldig- heten att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 5 231 35 Lån och förskott 5 231 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter - 37 Lån för byggnadsrenovering - 38 Skuldförbindelser - 39 Egetkapitalinstrument - 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktvitet om icke-finansiell rapportering - 41 Lån och förskott - 42 Skuldförbindelser - 43 Egetkapitalinstrument - 44 Derivat - 45 Interbanklån på anfordran - 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar - 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 6 498 48 Andel gröna tillgångar totalt 87 158 12 000 1 329 1202 - - 12 000 1 329 1 202 - - 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 6 034 50 Statspapper och överstatliga emittenter 1 357 51 Exponeringar mot centralbanker 4 677 52 Handelslager - 53 T otala tillgångar 93 192 12 000 1 329 1202 - - 12 000 1 329 1 202 - - Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier N/A 55 Tillgångar under förvaltning N/A 56 Varav skuldförbindelser N/A 57 Varav egetkapitalinstrument N/A 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, kapitalutgiftsbaserad. ===== SIDA 99 ===== 99Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ag ah ai aj ak ai bg bh bi bj bk T otalt redovisat bruttovärde 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljoner SEK Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 58 629 11 160 1 252 1 176 - - 11 160 1 252 1 176 - - 2 Finansiella företag 29 450 76 76 - - - 76 76 - - - 3 Kreditinstitut 29 450 76 76 - - - 76 76 - - - 4 Lån och förskott 2 983 - - - - - - - - - - 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 467 76 76 - - - 76 76 - - - 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag 902 - - - - - - - - - - 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 902 - - - - - - - - - - 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 24 339 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - - 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 11 121 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - - 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter 3 938 - - - - - - - - - - 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 3 938 - - - - - - - - - - 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andra tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 10 864 - - - - - - - - - - 33 Icke-finansiella och finansiella företag 4 958 34 SME och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldig- heten att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 4 958 35 Lån och förskott 4 958 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter - 37 Lån för byggnadsrenovering - 38 Skuldförbindelser - 39 Egetkapitalinstrument - 40 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktvitet om icke-finansiell rapportering - 41 Lån och förskott - 42 Skuldförbindelser - 43 Egetkapitalinstrument - 44 Derivat - 45 Interbanklån på anfordran - 46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar - 47 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 5 906 48 Andel gröna tillgångar totalt 69 493 11 160 1 252 1 176 - - 11 160 1 252 1 176 - - 49 Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 7 732 50 Statspapper och överstatliga emittenter 2 452 51 Exponeringar mot centralbanker 5 280 52 Handelslager - 53 T otala tillgångar 77 225 11 160 1 252 1 176 - - 11 160 1 252 1 176 - - Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier N/A 55 Tillgångar under förvaltning N/A 56 Varav skuldförbindelser N/A 57 Varav egetkapitalinstrument N/A 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, kapitalutgiftsbaserad, t-1. Rapporterade värden uppdaterade sedan förra årets rapportering till följd av förbättrad metod. ===== SIDA 100 ===== 100Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d y z aa ab 2025-12-31 NACE kod Uppdelning per sektor Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Icke-finansiella företag (NFRD) SME och andra icke-finansiella företag (icke-NFRD) Icke-finansiella företag (NFRD) SME och andra icke-finansiella företag (icke-NFRD) T otalt redovisat bruttovärde T otalt redovisat bruttovärde T otalt redovisat bruttovärde T otalt redovisat bruttovärde MSEK varav miljömässigt hållbara MSEK varav miljömässigt hållbara MSEK varav miljömässigt hållbara MSEK varav miljömässigt hållbara 6820 Uthyrning och förvaltning av fastighet 1 069 - - - 1 069 - - - 2910 Tillverkning av motorfordon 48 - - - 48 - - - 1712 Tillverkning av papper 75 - - - 75 - - - 2. Andel gröna tillgångar (GAR) – sektorsinformation Nedanstående tabell redovisar institutets bruttoexponeringar mot icke-finansiella företag, fördelade per NACE-kod (näringsgren). Syftet är att belysa portföljens sammansättning i förhållande till sektorer med potentiell klimatpåverkan. T abellen nedan fokuserar på totalt redovisat beruttovärde. På grund av nuvarande begränsningar i tillgången på data om företagens taxonomiförenlighet, redovisas ej mått baserade på omsättning respektive kapitalutgifter i denna rapport. T axonomiförordningen ===== SIDA 101 ===== 101Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d e aa ab ac ad ae af 2025-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Andel av totala täckta till- gångar Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar " 15,85% 1,61% 1,59% - - 15,85% 1,61% 1,59% - - 80,94% 2 Finansiella företag 0,03% 0,03% - - - 0,03% 0,03% - - - 45,39% 3 Kreditinstitut 0,03% 0,03% - - - 0,03% 0,03% - - - 45,39% 4 Lån och förskott - - - - - - - - - - 2,17% 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,03% 0,03% - - - 0,03% 0,03% - - - 43,22% 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag - - - - - - - - - - 1,28% 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 1,28% 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 48,54% 4,88% 4,88% - - 48,54% 4,88% 4,88% - - 26,41% 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,00% 10,06% 10,06% - - 100,00% 10,06% 10,06% - - 12,82% 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 7,86% 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 7,86% 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andel gröna tillgångar totalt 13,71% 1,39% 1,38% - - 13,76% 1,39% 1,38 - - 93,53% 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stock- en, omsättningsbaserad. T axonomiförordningen ===== SIDA 102 ===== 102Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ag ah ai aj ak bf bg bh bi bj bk 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Andel av totala täckta till- gångar Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar " 18,97% 2,01% 2,01% - - 18,97% 2,01% 2,01% - - 75,92% 2 Finansiella företag - - - - - - - - - - 38,14% 3 Kreditinstitut - - - - - - - - - - 38,14% 4 Lån och förskott - - - - - - - - - - 3,86% 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 34,27% 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag - - - - - - - - - - 1,17% 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 1,17% 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 45,69% 4,83% 4,83% - - 45,69% 4,83% 4,83% - - 31,52% 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,00% 10,57% 10,57% - - 100,00% 10,57% 10,57% - - 14,40% 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 5,10% 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 5,10% 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andel gröna tillgångar totalt 16,00% 1,69% 1,69% - - 16,00% 1,69% 1,69% - - 89,99% 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, omsättnings- baserad, t-1. Rapporterade värden uppdaterade sedan förra årets rapportering till följd av förbättrad metod. T axonomiförordningen ===== SIDA 103 ===== 103Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d e aa ab ac ad ae af 2025-12-31 Begränsning av klimatförändringar T otalt (Begränsning av klimatförändringar samt övriga miljömål) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Andel av totala täckta till- gångar Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar " 15,91% 1,76% 1,59% - - 15,91% 1,76% 1,59% - - 80,94% 2 Finansiella företag 0,30% 0,30% - - - 0,30% 0,30% - - - 45,39% 3 Kreditinstitut 0,30% 0,30% - - - 0,30% 0,30% - - - 45,39% 4 Lån och förskott - - - - - - - - - - 2,17% 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,32% 0,32% - - - 0,32% 0,32% - - - 43,22% 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag - - - - - - - - - - 1,28% 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 1,28% 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 48,54% 4,88% 4,88% - - 48,54% 4,88% 4,88% - - 26,41% 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,00% 10,06% 10,06% - - 100,00% 10,06% 10,06% - - 12,82% 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 7,86% 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 7,86% 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andel gröna tillgångar totalt 13,77% 1,52% 1,38% - - 13,77% 1,52% 1,38% - - 93,53% 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, kapitalutgiftsbaserad. T axonomiförordningen ===== SIDA 104 ===== 104Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 ag ah ai aj ak bf bg bh bi bj bk 2024-12-31 Begränsning av klimatförändringar T otalt (Begränsning av klimatförändringar samt övriga miljömål) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Andel av totala täckta till- gångar Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxono- mikraven) % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar " 19,03% 2,14% 2,01% - - 19,03% 2,14% 2,01% - - 75,92% 2 Finansiella företag 0,26% 0,26% - - - 0,26% 0,26% - - - 38,14% 3 Kreditinstitut 0,26% 0,26% - - - 0,26% 0,26% - - - 38,14% 4 Lån och förskott - - - - - - - - - - 3,86% 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,29% 0,29% - - - 0,29% 0,29% - - - 34,27% 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag - - - - - - - - - - 1,17% 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 1,17% 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 45,69% 4,83% 4,83% - - 45,69% 4,83% 4,83% - - 31,52% 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,00% 10,57% 10,57% - - 100,00% 10,57% 10,57% - - 14,40% 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 5,10% 29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 5,10% 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andel gröna tillgångar totalt 16,06% 1,80% 1,69% - - 16,06% 1,80% 1,69% - - 89,99% 3. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken, kapitalutgiftsbaserad, t-1. Rapporterade värden uppdaterade sedan förra årets rapportering till följd av förbättrad metod. T axonomiförordningen ===== SIDA 105 ===== 105Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d e aa ab ac ad ae af 2025-12-31 Begränsning av klimatförändringar T otalt (Begränsning av klimatförändringar samt övriga miljömål) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Andel av totala nya tillgång- ar som täcks Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningenav andelen gröna tillgångar " 8,69% 0,30% 0,24% - - 8,69% 0,30% 0,24% - - 91,82% 2 Finansiella företag 0,10% 0,10% - - - 0,10% 0,10% - - - 55,31% 3 Kreditinstitut 0,10% 0,10% - - - 0,10% 0,10% - - - 55,31% 4 Lån och förskott - - - - - - - - - - 0,00% 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,10% 0,10% - - - 0,10% 0,10% - - - 55,31% 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag - - - - - - - - - - 1,16% 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 1,16% 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 36,38% 1,03% 1,03% - - 36,38% 1,03% 1,03% - - 21,77% 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,00% 2,84% 2,84% - - 100,00% 2,84% 2,84% - - 7,92% 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 13,57% 29 Bostadsfinasiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 13,57% 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andel gröna tillgångar totalt 7,97% 0,28% 0,22% - - 7,97% 0,28% 0,22% - - 100,00% 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet, omsättningsbaserad T axonomiförordningen ===== SIDA 106 ===== 106Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 a b c d e aa ab ac ad ae af 2025-12-31 Begränsning av klimatförändringar T otalt (Begränsning av klimatförändringar samt övriga miljömål) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Andel av totala nya tillgång- ar som täcks Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) % (i förhållande till flödet av alla tillgångar som omfattas av taxonomin) Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Varav användning av intäkter Varav omställnings- relaterade Varav möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningenav andelen gröna tillgångar " 8,85% 0,47% 0,24% - - 8,85% 0,47% 0,24% - - 91,82% 2 Finansiella företag 0,37% 0,37% - - - 0,37% 0,37% - - - 55,31% 3 Kreditinstitut 0,37% 0,37% - - - 0,37% 0,37% - - - 55,31% 4 Lån och förskott - - - - - - - - - - 0,00% 5 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,37% 0,37% - - - 0,37% 0,37% - - - 55,31% 6 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 7 Övriga finansiella företag - - - - - - - - - - - 8 Värdepappersföretag - - - - - - - - - - - 9 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 10 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 11 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 12 Förvaltningsbolag - - - - - - - - - - - 13 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 14 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 15 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 16 Försäkringsföretag - - - - - - - - - - - 17 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 18 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - - 19 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 20 Icke-finansiella företag - - - - - - - - - - 1,16% 21 Lån och förskott - - - - - - - - - - - 22 Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - 1,16% 23 Egetkapitalinstrument - - - - - - - - - 24 Hushåll 36,38% 1,03% 1,03% - - 36,38% 1,03% 1,03% - - 21,77% 25 Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 100,00% 2,84% 2,84% - - 100,00% 2,84% 2,84% - - 7,92% 26 Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - - 27 Lån till motorfordon - - - - - - - - - - - 28 Finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 13,57% 29 Bostadsfinasiering - - - - - - - - - - - 30 Annan finansiering av lokala myndigheter - - - - - - - - - - 13,57% 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter - - - - - - - - - - - 32 Andel gröna tillgångar totalt 8,12% 0,43% 0,22% - - 8,12% 0,43% 0,22% - - 100,00% 4. Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet, kapitalutgiftsbaserad. T axonomiförordningen ===== SIDA 107 ===== 107Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Rapportering enligt bilaga XII. Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter. Kreditinstitut Kapitalförvaltare FörsäkringsföretagRad Kärnenergirelaterade verksamheter 1 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln (4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139). Nej Ja Ja 2 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för pro- duktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik (4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139). Nej Ja Ja 3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa (4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139). Nej Ja Ja Fossilgasrelaterade verksamheter 4 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp avfossila gasformiga bränslen (4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139). Nej Nej Nej 5 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.30 i bilagorna I och II till delegerad förord- ning 2021/2139). Nej Nej Nej 6 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen (4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139). Nej Nej Nej Inom ramen för kapitalförvaltnings- och försäkrings- verksamheten (Nordnet Fonder AB, Nordnet Pensions- försäkring AB samt Nordnet Livsforsikring AS) har exponeringar mot kärnenergi identifierats. Då tillgänglig data i dagsläget inte möjliggör en differentiering av exponeringarnas specifika karaktär, har Nordnet besvarat ”ja” på samtliga rader i mall 1 för berörda enheter. Av samma skäl har identifierade exponeringar i mall 2 och 3 i sin helhet allokerats till rad 3 (Elproduktion från kärnkraft i befintliga anläggningar). För Nordnet Bank AB har inga exponeringar mot kärnenergi eller fossilgas identifierats i vare sig utlånings- eller likviditetsportföljen. Följaktligen presenteras mall 2 och 3 endast för kapitalförvaltnings- och försäkringsverksamheten. Vad gäller verksamheter inom fossilgas rapporteras inga positiva värden i mall 2 och 3 för kapitalförvaltnings- och försäkringsverksamheten. Nordnet bedömer emellertid det som sannolikt att viss exponering mot fossilgas förekommer inom dessa portföljer. Bristande tillgänglighet på detaljerad och tillförlitlig data från motparter och externa leverantörer innebär att dessa exponeringar i dagsläget inte kan verifieras eller kvantifieras med den precision som krävs för rapportering i mall 2 och 3. Nordnet arbetar fortlöpande för att förbättra datatäck- ningen för att möjliggöra en transparent redovisning även för dessa verksamhetskategorier. Bolaget har identifierat viss exponering mot miljömålet Anpassning till klimatförändringar (CCA). Baserat på nuvarande datatillgänglighet görs dock antagandet att verksamheter inom kärnenergi uteslutande bidrar till miljömålet Begränsning av klimatförändringar (CCM). Därmed redovisas all sådan exponering i kolumnen för CCM. Exponering mot övriga taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter inom CCA, som inte omfattas av de specifika kategorierna i rad 1–6, rapporteras i enlighet med instruktionerna på rad 7. Vidare presenteras ej mall 4 och 5 då tillgänglig data för taxonomiförenliga (aligned) verksamheter är ofullständig och inte medger en tillförlitlig identifiering av verksamheter som omfattas (eligible), samt omfattas men inte är förenliga (eligible but not aligned). Mall 1 - Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter. T axonomiförordningen ===== SIDA 108 ===== 108Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 0,2 - 0,2 - - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 611,2 3,29% 1 610,6 3,29% 0,6 0,00% 8 T otalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 611,4 3,29% 1 610,8 3,29% 0,6 0,00% Mall 2 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), omsättningsbaserad T axonomiförordningen Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 0,1 - 0,1 - - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 936,1 3,96 % 1 934,4 3,96 % 1,6 - 8 T otalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 936,2 3,96 % 1 934,5 3,96 % 1,6 - Mall 2 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), kapitalutgiftsbaserad Kapitalförvaltare 1 På rad 3 i mall 2 ska exponeringar mot företag vars verksamhet består av elproduktion i befintliga kärnkraftsanläggningar redovisas (enligt avsnitt 4.28 i klimatdelegationsakten). Då tillgänglig data i dagsläget inte möjliggör en differentiering av exponeringarnas specifika karaktär redovisar Nordnet samtliga identiiferade relevanta tillgångar som finansierar taxonomiförenlig kärnenergi på rad 3 i mallen. ===== SIDA 109 ===== 109Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 T axonomiförordningen Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 0,2 - 0,2 - - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 611,2 3,37 % 1 610,6 3,37 % 0,6 0,00 % 8 T otalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 611,4 3,37 % 1 610,8 3,37 % 0,6 0,00 % Mall 3 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), omsättningsbaserad Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 0,1 - 0,1 - - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 936,1 4,04 % 1 934,4 4,04 % 1,6 0,00 % 8 T otalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 1 936,2 4,04 % 1 934,5 4,04 % 1,6 0,00 % Mall 3 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), kapitalutgiftsbaserad Kapitalförvaltare 1 På rad 3 i mall 3 ska exponeringar mot företag vars verksamhet består av elproduktion i befintliga kärnkraftsanläggningar redovisas (enligt avsnitt 4.28 i klimatdelegationsakten). Då tillgänglig data i dagsläget inte möjliggör en differentiering av exponeringarnas specifika karaktär redovisar Nordnet samtliga identiiferade relevanta tillgångar som finansierar taxonomiförenlig kärnenergi på rad 3 i mallen. ===== SIDA 110 ===== 110Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 T axonomiförordningen Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 26,8 0,00 % 26,8 0,00 % - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 515,2 1,19 % 2 455,4 1,16 % 59,8 0,03 % 8 T otalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 542,0 1,20 % 2 482,1 1,17 % 59,8 0,03 % Mall 2 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), omsättningsbaserad Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 15,0 0,01 % 15,0 0,01 % - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verk- samhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 745,1 1,29 % 2 722,1 1,28 % 22,9 0,01 % 8 T otalt för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 760,0 1,30 % 2 737,1 1,29 % 22,9 0,01 % Mall 2 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnare), kapitalutgiftsbaserad Försäkringsföretag 1 På rad 3 i mall 2 ska exponeringar mot företag vars verksamhet består av elproduktion i befintliga kärnkraftsanläggningar redovisas (enligt avsnitt 4.28 i klimatdelegationsakten). Då tillgänglig data i dagsläget inte möjliggör en differentiering av exponeringarnas specifika karaktär redovisar Nordnet samtliga identiiferade relevanta tillgångar som finansierar taxonomiförenlig kärnenergi på rad 3 i mallen. ===== SIDA 111 ===== 111Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 T axonomiförordningen Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 26,8 0,01 % 26,8 0,01 % - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 515,2 1,19 % 2 455,4 1,16 % 59,8 0,03 % 8 T otalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 542,0 1,20 % 2 482,1 1,17 % 59,8 0,03 % Mall 3 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), omsättningsbaserad Rad Ekonomiska verksamheter Fondbolag Belopp och andel (informationen ska anges i penningbelopp och i procent) Begränsning av och anpassning till klimatförändringar (CCM + CCA) Begränsning av klimatförändringar(CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) MSEK % MSEK % MSEK % 1 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.26 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 2 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.27 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 3 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.28 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn1. 15,0 0,01 % 15,0 0,01 % - - 4 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.29 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 5 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.30 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 6 Belopp och andel för den taxonomiförenliga ekonomiska verksamhet som avses i avsnitt 4.31 i bilagorna I och II till delegerad förordning 2021/2139, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. - - - - - - 7 Belopp och andel för andra taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som inte avses i raderna 1–6, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 745,1 1,30 % 2 722,1 1,29 % 22,9 0,01 % 8 T otalt belopp och andel för taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, i täljaren för den tillämpliga centrala resultatindikatorn. 2 760,0 1,31 % 2 737,1 1,30 % 22,9 0,01 % Mall 3 - Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), kapitalutgiftsbaserad Försäkringsföretag 1 På rad 3 i mall 3 ska exponeringar mot företag vars verksamhet består av elproduktion i befintliga kärnkraftsanläggningar redovisas (enligt avsnitt 4.28 i klimatdelegationsakten). Då tillgänglig data i dagsläget inte möjliggör en differentiering av exponeringarnas specifika karaktär redovisar Nordnet samtliga identiiferade relevanta tillgångar som finansierar taxonomiförenlig kärnenergi på rad 3 i mallen. ===== SIDA 112 ===== 112Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Rapportering enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 Kapitalförvaltare Standardmall för upplysningar som krävs enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852. Nordnet Fonder AB rapporterar i egenskap av kapitalförvaltare och redovisar andelen taxonomiförenliga investeringar i förhållande till det totala förvaltade kapitalet (Assets under Management). Rapporteringen omfattar samtliga fonder som förvaltas av bolaget. Beräkning på genomlyst nivå För att säkerställa en rättvisande redovisning av de miljömässigt hållbara investeringarna beräknas nyckeltalen på genomlyst nivå (look-through). Detta innebär att analysen tar hänsyn till de underliggande innehaven i respektive fond, snarare än fondandelen i sig. Genom denna metod identifieras den faktiska exponeringen mot aktiviteter som omfattas av eller är förenliga med taxonomin i de bolag som fonden är exponerad mot. Tillgångar som inte omfattas De tillgångar som inte omfattas av taxonomibedömningen utgörs primärt av investeringar i tillgångsslag som enligt regelverket inte är föremål för analys av taxonomiförenlighet. Detta inkluderar exponeringar mot stater (statspapper) och centralbanker samt likvida medel. Green Investment Ratio (GIR) Motsvarar Green Asset Ratio (GAR), men appliceras på investeringsportföljer (främst inom försäkrings- och kapital- förvaltingsverksamhet). GIR beskriver andelen hållbara investe- ringar i förhållande till totala förvaltade tillgångar som omfattas av taxonomin. KPI, omsättnings- baserat KPI, kapitalutgifts- baserat Affärssegmentets KPI Andelen gröna tillgångar i portföljen (GIR) 4,12 % 4,56 % T axonomiförordningen Översikt - Taxonomiförenlighet ===== SIDA 113 ===== 113Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 viktat, % MSEK Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är för- knippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga (aligned) med taxonomikraven i förhållande till värdet på alla tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga (aligned) med taxonomikraven, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: 1 Omsättningsbaserad (GIR): 4,12 % Omsättningsbaserad: 2 013 2 Kapitalutgiftsbaserad (GIR): 4,56 % Kapitalutgiftsbaserad: 2 232 Procentandelen av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn i förhållande till alla investeringar (alla tillgångar under förvaltning). Exklusive investeringar i statliga enheter, täckningsgrad: % Det monetära värdet av tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn. Exklu- sive investeringar i statliga enheter. 3 Täckningsgrad: 97,87 % Täckning 48 901 Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns nämnare Procentandelen derivat i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet i monetära belopp av derivat: 4 Derivat: 2,13 % Derivat: 1 044 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: 5 För icke-finansiella företag: 1,46 % För icke-finansiella företag: 714 6 För finansiella företag: 0,02 % För finansiella företag: 12 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: 7 För icke-finansiella företag: 23,33 % För icke-finansiella företag: 11 411 8 För finansiella företag: 2,58 % För finansiella företag: 1 260 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resulta- tindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: 9 För icke-finansiella företag: 56,18 % För icke-finansiella företag: 27 474 10 För finansiella företag: 16,42 % För finansiella företag: 8 031 Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 11 Övriga motparter: 0,00 % Övriga motparter: 0 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin: 12 Omfattas ej: 25,79 % Omfattas ej: 12 613 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet av alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven: 13 Omfattas, men ej förenliga: 11,14 % Omfattas, men ej förenliga: 5 449 Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns täljare Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: För icke-finansiella företag: 14 Omsättningsbaserad: 4,20 % Omsättningsbaserad: 2 011 15 Kapitalutgiftsbaserad: 4,48 % Kapitalutgiftsbaserad: 2 145 För finansiella företag: För finansiella företag: 16 Omsättningsbaserad: 0,00 % Omsättningsbaserad: 2 17 Kapitalutgiftsbaserad: 0,18 % Kapitalutgiftsbaserad: 88 Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 18 Omsättningsbaserad: 0,00 % Omsättningsbaserad: 0 19 Kapitalutgiftsbaserad: 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: 0 T axonomiförordningen Rapportering enligt bilaga VI. Nordnet Fonder AB ===== SIDA 114 ===== 114Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare enligt miljömål, % Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (1) Begränsning av klimatför ändringar / Climate change mitigation (CCM) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 20 Omsättningsbaserad: % 3,37 % Omsättningsbaserad: % 0,82 % Omsättningsbaserad: % 0,76 % 21 Kapitalutgiftsbaserad: % 4,04 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,70 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,30 % (2) Anpassning till klimatförändringar / Climate change adaptation (CCA) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 22 Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 23 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser / The sustainable use and protection of water and marine resources (WTR) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 24 Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 25 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % (4) Omställning till en cirkulär ekonomi / The transition to a circular economy (CE) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 26 Omsättningsbaserad: % 0,59 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,26 % 27 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,38 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,01 % (5) Förebyggande och begränsning av miljö föroreningar / Pollution prevention and control (PPC) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 28 Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 29 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % (6) Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem / The protection and restoration of biodiversity and ecosystems (BIO) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 30 Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 31 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % T axonomiförordningen Eftersom tillgänglig data inte är fullständig för miljömålen förekommer det att belopp för omställningsverksamhet och möjliggörande verksamhet inte summerar till totalt belopp för respektive miljömål. forts. Nordnet Fonder AB ===== SIDA 115 ===== 115Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Rapportering enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 Försäkringsverksamhet Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Livsforsikring AS rapporterar i egenskap av livförsäkringsföretag. Rapporteringen omfattar dels investeringar kopplade till försäkringsprodukter där försäkringstagaren bär risken, dels bolagens egna investeringar i balansräkningen. Investeringar där försäkringstagaren bär risken Majoriteten av de redovisade tillgångarna är hänförliga till försäkringsprodukter där försäkringstagaren själv väljer placeringar och bär den finansiella risken. Bedömningen av taxonomiförenlighet görs på de underliggande finansiella tillgångarna, exempelvis aktier och underliggande innehav i fonder. Tillgångsslag som inte omfattas av taxonomin, exempelvis likvida medel på bankkonton som inte finansierar aktiviteter som omfattas av taxonomin, ingår i rapporteringsunderlaget men bedöms inte uppfylla kraven för miljömässig hållbarhet. Investeringar i egen balansräkning (likviditetsportfölj) Nordnet Pensionsförsäkring AB (det svenska bolaget) upprätthåller en likviditetsportfölj där tillgänglig likviditet placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditkvalitet och god likviditet i syfte att säkerställa en stark likviditetsberedskap. Balansposter som inte ingår i beräkningen av taxonomiförenlighet utgörs till största del av exponeringar mot centralbanker och stater i denna portfölj. Dessa tillgångar innehas för att uppfylla likviditetskrav och omfattas inte av taxonomins krav på granskning av miljömässig hållbarhet. KPI, omsättnings- baserat KPI, kapitalutgifts- baserat Affärssegmentets KPI Andelen gröna tillgångar i portföljen (GIR) 1,27 % 1,39 % T axonomiförordningen Översikt - Taxonomiförenlighet ===== SIDA 116 ===== 116Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 viktat, % MSEK Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är för- knippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga (aligned) med taxonomikraven i förhållande till värdet på alla tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: Det vägda medelvärdet av alla investeringar som syftar till finansiering av eller som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga (aligned) med taxonomikraven, med följande viktningar för investeringar i företag enligt nedan: 1 Omsättningsbaserad (GIR): 1,27 % Omsättningsbaserad: 2 704 2 Kapitalutgiftsbaserad (GIR): 1,39 % Kapitalutgiftsbaserad: 2 949 Procentandelen av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn i förhållande till alla investeringar (alla tillgångar under förvaltning). Exklusive investeringar i statliga enheter, täckningsgrad: % Det monetära värdet av tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn. Exklusive investeringar i statliga enheter. 3 Täckningsgrad: 99,55 % Täckning, 212 223 Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns nämnare Procentandelen derivat i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet i monetära belopp av derivat: 4 Derivat: 0,45 % 954 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: 5 För icke-finansiella företag: 2,92 % För icke-finansiella företag: 6 198 6 För finansiella företag: 0,10 % För finansiella företag: 204 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag i länder utanför EU som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: 7 För icke-finansiella företag: 61,14 % För icke-finansiella företag: 129 761 8 För finansiella företag: 5,34 % För finansiella företag: 11 325 Andelen exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resulta- tindikatorn: Värdet av exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: 9 För icke-finansiella företag: 22,51 % För icke-finansiella företag: 47 777 10 För finansiella företag: 7,99 % För finansiella företag: 16 958 Andelen exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Värdet av exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 11 Övriga motparter: 0,00 % Övriga motparter: 0 Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avse- ende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Värde av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: 12 Investeringar förenliga med taxonomikraven: 0,00 % Investeringar förenliga med taxonomikraven: 0 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin i förhållande till värdet på alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin: 13 Omfattas ej: 11,08 % Omfattas ej: 23 510 Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven i förhållande till värdet av alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av alla investeringar som finansierar ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin men inte är förenliga med taxonomikraven: 14 Omfattas, men ej förenliga: 5,62 % Omfattas, men ej förenliga: 11 929 Ytterligare, kompletterande upplysningar: uppdelning av resultatindikatorns täljare Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU i förhållande till alla tillgångar som omfattas av resultatindikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot finansiella och icke-finansiella företag som omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU: För icke-finansiella företag: För icke-finansiella företag: 15 Omsättningsbaserad: 1,22 % Omsättningsbaserad: 2 567 16 Kapitalutgiftsbaserad: 1,24 % Kapitalutgiftsbaserad: 2 618 För finansiella företag: För finansiella företag: 17 Omsättningsbaserad: 0,06 % Omsättningsbaserad: 137 18 Kapitalutgiftsbaserad: 0,16 % Kapitalutgiftsbaserad: 330 Andel av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: Värde av försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar, utom investeringar avseende livförsäkringskontrakt där försäkringstagaren bär investeringsrisken, som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, verksamheter som är förenliga med taxonomikraven: 19 Omsättningsbaserad: 0,00 % Omsättningsbaserad: 0 20 Kapitalutgiftsbaserad: 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: 0 Andelen taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar i förhållande till totala tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn: Värdet av taxonomiförenliga exponeringar mot andra motparter och tillgångar: 21 Omsättningsbaserad: 0,00 % Omsättningsbaserad: 0 22 Kapitalutgiftsbaserad: 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: 0 Rapportering enligt bilaga X. Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Livsforsikring AS T axonomiförordningen ===== SIDA 117 ===== 117Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Uppdelning av den centrala resultatindikatorns täljare enligt miljömål Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (1) Begränsning av klimatför ändringar / Climate change mitigation (CCM) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 23 Omsättningsbaserad: % 1,17 % Omsättningsbaserad: % 0,15 % Omsättningsbaserad: % 0,23 % 24 Kapitalutgiftsbaserad: % 1,30 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,11 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,19 % (2) Anpassning till klimatförändringar / Climate change adaptation (CCA) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 25 Omsättningsbaserad: % 0,03 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 26 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,01 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % (3) Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser / The sustainable use and protection of water and marine resources (WTR) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 27 Omsättningsbaserad: % 0.00% Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 28 Kapitalutgiftsbaserad: % 0.00% Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % (4) Omställning till en cirkulär ekonomi / The transition to a circular economy (CE) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 29 Omsättningsbaserad: % 0,06 % Omsättningsbaserad: % 0,01 % Omsättningsbaserad: % 0,03 % 30 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,04 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,01 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,02 % (5) Förebyggande och begränsning av miljö föroreningar / Pollution prevention and control (PPC) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 31 Omsättningsbaserad: % 0,01 % Omsättningsbaserad: % 0,01 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 32 Kapitalutgiftsbaserad: % 0,01 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,01 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % (6) Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem / The protection and restoration of biodiversity and ecosystems (BIO) Omställningsverksamhet: Möjliggörande verksamhet: 33 Omsättningsbaserad: % 0.00% Omsättningsbaserad: % 0,00 % Omsättningsbaserad: % 0,00 % 34 Kapitalutgiftsbaserad: % 0.00% Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % Kapitalutgiftsbaserad: % 0,00 % T axonomiförordningen Eftersom tillgänglig data inte är fullständig för miljömålen förekommer det att belopp för omställningsverksamhet och möjliggörande verksamhet inte summerar till totalt belopp för respektive miljömål. forts. Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Livsforsikring AS ===== SIDA 118 ===== 118Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisorns granskningsberättelse Revisorns granskningsberättelse av Nordnet AB (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Nordnet AB (publ), org nr 559073-6681 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Nordnet AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 31-119 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS), • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8 (EU-taxonomin). Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–30 och 129–232. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Nordnet AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, ===== SIDA 119 ===== 119Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisorns granskningsberättelse men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: • Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen • Granska företagets interna dokumentation av sin process • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 43-50 i hållbarhetsrapporten Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår i hållbarhetsrapporten • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoder, data och betydelsefulla antaganden som har använts för att göra uppskattningar i hålbarhetsrapporten är lämpliga och tillämpas konsekvent Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten • Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter • Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfattning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EU- taxonomin • Utvärdera om rapporteringen är förenlig med kraven i EU- taxonomin Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Nordnet AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 12 mars 2026 Deloitte AB Patrick Honeth Auktoriserad revisor ===== SIDA 120 ===== 120Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet AB (publ) Övriga hållbarhets- upplysningar Detta avsnitt tillhandahåller information om Nordnets hållbarhetsarbete utöver de specifika upplysningar som ska lämnas i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag (ÅRKL) och årsredovisningslagen (ÅRL), vilka redogörs för på sida 31. Syftet med denna information är att ge en utökad och transparent bild av Nordnets arbete med hållbarhetsfrågor, genom att inkludera ämnen som specifikt efterfrågats av våra intressenter – även i de fall där de inte bedömts som väsentliga för Nordnets verksamhet. Detta avsnitt är ett frivilligt komplement till den formella hållbarhetsrapporten. ===== SIDA 121 ===== 121Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet vill ge privatpersoner tillgång till samma verktyg, kunskap och tjänster som professionella investerare har. Att utveckla en tillgänglig och användarvänlig plattform som gör det enkelt för alla att spara och investera samt att erbjuda enkla och prisvärda sparprodukter ligger i vårt DNA. Det är även viktigt att utbilda inom sparan- de, investeringar och privatekonomi. Ytterligare en del i arbetet är opinionsbildning, där Nordnet använder sitt inflytande till att försöka underlätta för sparare och för- bättra sparmarknaden. Allt detta i linje med vårt syfte att demokratisera sparande och investeringar. För individer innebär ökad kunskap inom privatekonomi möjligheten att fatta bättre finansiella beslut och en ökad sannolikhet för att bygga upp ett sparkapital och en sundare ekono- misk situation. Dessutom finns positiva samhällseffekter av en högre finansiell kunskap, såsom mer effektiva finansiella system. Policyer  Hållbarhets- och miljöpolicy  Kommunikationspolicy Nordnets syfte är att demokratisera sparande och investe- ringar vilket framgår av vår hållbarhets- och miljöpolicy. För att uppnå detta syfte ska Nordnet bland annat tillhandahål- la utbildning för konsumenter om sparande och investe- ringar samt ge privatpersoner tillgång till användarvänliga digitala verktyg. Vår kommunikationspolicy stadgar att Nordnet också ska delta i samhällsdebatten kring sparan- de och investeringar för att påverka lagar och regler inom området, samt vår bransch, i en spararvänlig riktning. Målsättningar Nordnets övergripande syfte är att demokratisera sparan- de och investeringar. Vi har som mål att bygga den bästa plattformen för sparande och investeringar. Plattformen ska vara användarvänlig och inspirerande att använda. Ett annat mål är att öka allmänhetens kunskap inom sparande och investeringar. Mått Utbildning och opinionsbildning Ett sätt att mäta om vi bidrar till ökad kunskap om privat- ekonomi är att analysera räckvidden av våra utbildningsin- satser. Trafiken till våra olika utbildningsavsnitt är stor, där Nordnet Academy är den primära utbildningsportalen. Utbildning sker även i blogg, podd och inspirationssidor. Räckvidd utbildnings- insatser i samtliga länder 2025 2024 2023 Antal visningar på inspirationssidorna* 4 212 521 4 361 449 - Antal visningar Nordnet Academy* 2 741 634 2 702 549 - Antal visningar Nordnetbloggen* 5 353 021 5 568 491 - Antal lyssningar och vis- ningar av sparpoddar 6 294 354 5 900 000 6 600 000 * Under 2025 har vi justerat beräkningsmetoden för antal visningar, vilket medfört att vi i år reviderat antal visningar för 2024. En stor del av arbetet kring både utbildning och opinions- bildning berör våra sparekonomers arbete. Ett sätt att mäta omfattningen av deras arbete är genom de totala antal gånger de omnämns i redaktionell media. Dessutom mäter vi den potentiella räckvidden av dessa omnämnanden (reach). En hög räckvidd möjliggör för ett större utbildande och genomslagskraft. Räckvidd sparekonomer 2025 2024 2023 Antal omnämnanden, sparekonomer 5 800 4 400 5 800 Potentiell räckvidd för sparekonomer, miljoner läsare/lyssnare/tittare 1 011 780 790 Användarvänlig plattform Att demokratisera sparande inbegriper att bygga en användarvänlig plattform som inspirerar till att börja spara. Ett sätt att mäta hur väl vi lyckas är genom att följa upp kundnöjdhet och antal aktiva användare. Därutöver mäter vi också antal månadssparplaner, eftersom ett långsiktigt och informerat sparande möjliggör en ökad ekonomisk frihet. Sparande 2025 2024 2023 Antal månadssparplaner* 786 363 588 201 428 064 Antal månatligen aktiva användare** 1 329 327 1 136 474 961 720 * Per den 31 december. ** Beräknat som ett snitt över året. Demokratisera sparande och investeringar ===== SIDA 122 ===== 122Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Placering kundnöjdhet i respektive land jämfört med konkurrenter, NPS* 2025 2024 2023 Sverige 2 2 2 Norge 1 1 1 Finland 1 1 1 Danmark 1 1 1 * Placering avser medelvärde för över året i jämförelse med andra aktörer inom sparande. Vi jämför kontinuerligt våra resultat med externa mätningar från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) och dess internationella motsvarighet EPSI. Inom kategorin sparande och investe- ringar överträffar Nordnet branschsnittet för kundnöjdhet på samtliga marknader. I såväl Danmark som Finland befäster vi vår position och rankas för tredje året i rad som den aktör som har de mest nöjda kunderna inom sparande och investeringar. I Norge hamnade vi på en tredjeplats och i Sverige på plats fem. Åtgärder Nordnets arbete för att demokratisera sparande och investeringar berör många delar av Nordnets verksamhet, såsom vidareutveckling av vår plattform, utbildningsinsats- er och opinionsbildning. Vi arbetar kontinuerligt med alla delarna. Utbildning Nordnet arbetar med att höja kunskapsnivån om sparande och investeringar hos våra kunder och hos allmänheten. Detta görs främst via egna kanaler, exempelvis genom vår kunskapsportal Nordnet Academy, inspirerande och utbildande inslag på vår hemsida, Nordnetbloggen och inlägg via sociala kanaler. Vi använder oss också av riktad marknadsföring till såväl befintliga som nya potentiella kunder. Inom vårt utbildningsarbete ingår också våra pod- caster, som utgör en stor källa för kunskap och inspiration. Vi skapar även videor med fokus på generell kunskap och innehåll som förklarar aktuella händelser. Dessa videor delas brett i flertalet kanaler som till exempel Instagram, Tiktok och på Nordnets hemsida. Detta tror vi ökar san- nolikheten att nå ut till målgrupper som i vanliga fall inte nödvändigtvis kommer i kontakt med finansiella nyheter i traditionell media, såsom yngre personer. Nordnet Academy finns tillgänglig på vår hemsida i alla verksamhetsländer och där hittar sparare kunskap och in- spiration; allt för att göra det enklare att komma i gång med sitt sparande eller bli en ännu bättre investerare. Här finns information om exempelvis aktier, fonder, pension, ETF:er samt fördjupande teman, däribland hållbara investeringar. Utöver vårt engagemang i frågor för att öka kunskapen om ekonomi i stort, arbetar vi med specifika aktiviteter riktade mot unga personer. Det handlar till exempel om att använda de sociala medier som ungdomar använder och att använda en tonalitet som överensstämmer med mål- gruppen. Vi medverkar också i externa initiativ, till exempel genom vårt engagemang i Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi i Sverige, NYT:s Investerarskola i Finland, samt produktion av filmer till gymnasieskolan i samarbete med Filmkonsulentene i Norge. Opinionsbildning På Nordnet är vi aktiva i den allmänna debatten kring spa- rande och investeringar, inklusive de politiska frågor som har påverkan på området. Vi gör detta i syfte att förbättra villkoren för sparande, och tror att vårt engagemang kan ha en positiv inverkan på såväl den enskildas finansiella förut- sättningar som för effektiviteten i det finansiella systemet. Att skapa bättre förutsättningar för sparande kan också ha positiva ekonomiska effekter för Nordnet, då det ökar incitamenten för privatpersoner att spara. Vi är verksamma i den allmänna debatten i samtliga de länder vi har verk- samhet och genomför aktiviteter löpande under året. Samarbeten och priser Sedan 2018 delar vi ut “Årets investerare och investerings- insats" i Finland, där syftet är att lyfta fram personer och inspirationskällor som arbetar för en bättre sparmarknad. Vi delar även ut ett liknande pris i Norge sedan 2023 i form av “Årets spar- och investeringsprofil”. Med priset vill vi uppmärksamma personer som genom sitt arbete bidrar till att främja intresse för, inspirera kring och sprida kunskap om sparande och investeringar. Produktlanseringar för att demokratisera sparande Vi arbetar kontinuerligt för att demokratisera sparande och investeringar genom att göra avancerade finansiella verk- tyg tillgängliga för alla. Under de senaste åren märks detta bland annat genom vårt aktielåneprogram, lanseringen av pensionsprodukten livrente i Danmark, våra kostnadseffek- tiva indexfonder samt den flexibla och digitala placerings- försäkringen i Finland. Vi lanserar löpande nya funktioner som ger våra kunder djupare insikter om sina investeringar, vilket gör det enklare att fatta välgrundade beslut och byg- ga en ekonomisk trygghet över tid. Övriga hållbarhetsupplysningar ===== SIDA 123 ===== 123Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Idag finns en stor skillnad mellan olika samhällsgrupper sett till deras finansiella ställning och sparbeteende. Detta syns inte minst vid en jämförelse av män och kvinnors sparande. Genom riktade utbildningsinsatser, informationskampanjer och användarvänliga funktioner kan Nordnet nå ut till individer som annars sannolikt inte skulle startat ett privat sparande. Policyer  Hållbarhets- och miljöpolicy Övriga styrdokument  Instruktion för marknadsföring  Riktlinjer för marknadsföring Ett fokusområde inom Nordnets hållbarhetsstrategi är att verka för ökad jämställdhet bland privata sparare. Majori- teten av Nordnets kunder är män, vilka också generellt sett har ett större placerat sparande. Vi tror att en grundläg- gande förutsättning för att demokratisera sparande och investeringar är att alla har samma möjlighet att börja spara och ta kontroll över sin egen ekonomi. Vi ska därför arbeta aktivt för att bidra till ett samhälle där fler kvinnor investerar långsiktigt. Målsättningar och mått Mål och resultat inom finansiell inkludering År Mål 2025 2024 2023 2030 Ha en kundbas som består av 50 pro- cent (+/- 10 procentenheter) kvinnor. 35,2% 34,4% 33,4% 2025 Andelen kvinnor bland nya kunder ska öka med två procentenheter per år. +0,75 +1,11 - Vi ser en stor skillnad i könsfördelning mellan de länder vi har verksamhet, där vissa marknader redan har en relativt jämställd kundbas. Riktade insatser för att öka jämställdhe- ten genomförs löpande på samtliga marknader. Kapitalfördelning mellan könen 2025 2024 2023 Kvinnors medelkapital* i relation till män 74% 70% 73% *Medelkapitalet beräknas på Nordnets kundbas exklusive private banking. Vi mäter medelkapitalet för kvinnor i förhållande till män, då detta mått kan komplettera bilden av hur jämställt spa- randet är. Skillnaden i sparkapital speglar till stor del hur sparmarknaden i Norden ser ut överlag, och påvisar vikten att vi fortsätter arbeta aktivt för att minska gapet mellan män och kvinnor. Åtgärder För att nå våra mål inom finansiell inkludering fokuserar vi främst på att genomföra aktiviteter som leder till ökat intresse för sparande och investeringar bland kvinnor. Inom ramen för detta anordnar vi föreläsningar, nätverksträffar och utbildningar. Detta speglas även i vår kommunikation där vi lyfter fram statistik och information kring kvinnligt sparande. Syftet är att uppmärksamma fenomen och trender i vår omvärld som berör jämställdhetsfrågan ur ett ekonomiskt perspektiv. Nordnets bredaste initiativ i syfte att öka kvinnors sparan- de är Nordnet Female Network som finns i Sverige, Norge och Finland. Nätverket har som ambition att öka kvinnors finansiella frihet och inspirera, uppmuntra och stödja kvinn- liga sparare. Inom ramen för Nordnet Female Network erbjuds medlemmarna löpande inbjudningar till fysiska event, digitala webbinarier, inspirerande utbildningsmateri- al med mera. Andra åtgärder för inkluderande sparande Utöver satsningar riktade mot kvinnor, arbetar Nordnet även för att främja sparande hos fler grupper som i dags- läget är underrepresenterade inom sparande och inves- teringar. För att tillgängliggöra vår plattform till så många som möjligt finns vår app på engelska. I Finland finns vår hemsida, app och kundservice tillgängligt på både finska och svenska. Vi textar också allt innehåll i våra sociala kanaler. Därutöver arbetar Nordnet aktivt för att säkerställa att våra finansiella tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Finansiell inkludering ===== SIDA 124 ===== 124Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet verkar inom en bransch där det finns risk att en personuppgiftsincidenter inträffar. Med en personupp- giftsincident avses en säkerhetsincident som leder till obehörig åtkomst till personuppgifter eller oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring av personuppgifter. Det är viktigt att Nordnet bedriver ett bra förebyggande arbete, samtidigt som vi har bra rutiner och processer på plats för att hantera situationen om en personuppgiftsin- cident skulle uppstå. Policyer  Policy om dataintegritet Övriga styrdokument  Instruktioner om dataintegritet Utifrån dataskyddsområdets rättsutveckling, praxis och riktlinjer från relevanta myndigheter har Nordnet upprättat styrdokument för dataskyddsfrågor. Dessa reglerar all vår personuppgiftsbehandling och säkerställer att vi alltid upp- fyller de uppsatta kraven och grundläggande principerna. För att förebygga personuppgiftsincidenter ska Nordnet kontinuerligt arbeta med dataskyddsfrågor i förhållande till produkter, tjänster och interna processer. Vi arbetar med ledande dataskyddsstandarder och vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa att all behandling utförs på ett lämpligt och säkert sätt. Vi har också en process som sä- kerställer att alla säkerhets- och integritetsrisker kopplade till personuppgiftsbehandling adresseras och hanteras. När Nordnet upprättar eller uppdaterar styrdokument inom dataskyddsområdet beaktas alltid våra kunders intressen. Till stor del handlar det om att deras personuppgifter ska behandlas på ett lagligt och ändamålsenligt sätt. Vi infor- merar alltid kunderna om hur deras personuppgifter samlas in och används. Vi säkerställer också att alla kunder enkelt kan utöva sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen (GDPR), som att få tillgång till eller radera sina uppgifter. Målsättningar Nordnets mål är att analysera 100 procent av de person- uppgiftsincidenter som inträffar och alltid vidta lämpliga åtgärder. Syftet med målet är att minska risken för framtida incidenter, minimera skada för eventuellt berörda individer samt säkerställa regelefterlevnad. Detta mål säkerställer att vi alltid vidtar korrigerande åtgärder när vi upptäcker brister kopplat till personuppgiftsbehandlingen som kan orsaka personuppgiftsincidenter. Målet gäller för all behandling där något bolag inom Nordnetkoncernen är personupp- giftsansvarig. Målet mäts på årsbasis och ska uppfyllas varje år. Vi dokumenterar samtliga bedömningar om huru- vida en inträffad händelse på Nordnet utgör en personupp- giftsincident eller inte, och det är denna dokumentation som sedan utgör underlag för bedömningen om vi uppfyllt målet eller inte. Mått Nyckeltal 2025 2024 2023 Andel analyserade personuppgiftsincidenter 100% 100% 100% Antal personuppgiftsincidenter 35 32 51 Antal personuppgiftsincidenter med hög risk 1 0 0 Nordnet mäter andelen av alla personuppgiftsincidenter som har analyserats och där åtgärd har vidtagits. Under 2025 har samtliga incidenter analyserats, i enlighet med vår målsättning. Vi mäter även antal personuppgiftsincidenter som inträffat hos Nordnet under året. En personuppgiftsincident kan till exempel vara att en obehörig part får tillgång till vissa personuppgifter. Vad som utgör en personuppgiftsincident regleras i GDPR. Bedömningen om en inträffad händelse ska klassificeras som en personuppgiftsincident eller inte görs av Nordnet fall för fall. Åtgärder Under 2025 har Nordnet genomfört relevanta konsekvens- bedömningar avseende hanteringen av personuppgifter, till exempel vid utveckling av nya produkter eller tjänster. Revideringar och säkerhetstester, som är en integrerad del av vår löpande risk- och säkerhetshantering, har fortlöpt under året. Vid anlitandet av leverantörer har vi genomfört noggranna granskningar utifrån säkerhets- och data- skyddsperspektiv. Dessa bedömningar, tester och gransk- ningar säkerställer att Nordnet upprätthåller ett högt skydd för de personuppgifter vi behandlar. Under året har vi utbildat all ny personal om GDPR och dataskyddsfrågor. Vi har också genomfört en djupgående analys av de person- uppgiftsincidenter som inträffade 2024. Detta resulterade i en rapport som belyste åtgärder Nordnet kan vidta för att minska risken för framtida personuppgiftsincidenter. Våra åtgärder har varit inriktade på Nordnets egna behandling av personuppgifter samt anlitade leverantörer. Nordnets dataskyddsarbete genomförs löpande. Personupp- giftsincidenter ===== SIDA 125 ===== 125Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnets kärnverksamhet utgörs av handel med värde- papper via vår digitala plattform. Att plattformen alltid fungerar, framför allt under den tid handel bedrivs på marknadsplatserna, är därför absolut nödvändigt för att vår verksamhet ska fungera och för att våra kunder ska kunna hantera sitt sparande och sina investeringar. Policyer  Riskpolicy  Säkerhetspolicy Övriga styrdokument  Rutin för ICT -styrning  Rutin för ICT -strategi  Instruktion för affärskontinuitet  Säkerhetsinstruktion Nordnets riskpolicy fastställer de risker som Nordnet är utsatta för, samt hur Nordnet ska hantera och organisera identifiering, bedömning, hantering, kontroll och rappor- tering av dessa risker. En av de identifierade riskerna kring system/ICT omfattar tillgänglighet. Syftet med rutinen för ICT -styrning är att fastställa Nordnets ICT -strategi och -styrning. Rutinen för ICT -strategin omfattar Nordnets af- färsmål och tillhörande fokusområden, samt beskrivningen av KPIer för tillgänglighet. Instruktionen för affärskontinuitet syftar till att beskriva hur Nordnet avser att uppfylla de krav avseende affärskonti- nuitet, däribland tillgänglighet, som dels fastställs internt i riskpolicyn, dels återfinns i regleringar. Säkerhetspolicyn fastställer vägledning och allmänna principer för säkerheten på Nordnet. Policyn, tillsammans med säkerhetsinstruktionen, är kärnan i Nordnets säker- hetsarbete och syftar till att säkerställa adekvat, struktu- rerad och metodisk säkerhet för att effektivt hantera risker och säkerställa efterlevnad av relevanta regler och lagar. Informationssäkerhet innebär skydd av information och informationssystem från obehörig åtkomst, användning, avslöjande, avbrott, ändring eller förstörelse för att tillhan- dahålla tillgänglighet, integritet och konfidentialitet. Målsättningar Nordnets kärnverksamhet är digital handel där plattfor- mens tillgänglighet är en kritisk faktor. Vårt övergripande mål är att leverera minst 99,9 procent tillgänglighet (upp- tid) för vår plattform. Med tillgänglighet avser vi kundernas tillgång till Nordnets kritiska tjänster (inloggning, handel, ekonomisk översikt samt insättningar och uttag) mätt på årsbasis dygnet runt, alla dagar i veckan. Mått Plattformens tillgänglighet 2025 2024 2023 Andel upptid (%) 99,91% 99,93% 99,95% Åtgärder Ett sätt att säkerställa en hög tillgänglighet på plattformen, och ständigt leverera en bättre användarupplevelse, är att med hög frekvens lansera mindre uppdateringar av vår plattform. Genom att lansera små, iterativa förändringar tror vi att vi minskar risken för fel, ökar kundnyttan och gör att vi kan lansera produkter snabbare. Vi fortsätter också vår resa mot att bli mer molnbaserade, vilket bidrar till ökad driftsäkerhet. Dessutom arbetar vi proaktivt med att föreslå och genom- föra åtgärder för att förbättra vår plattforms tillförlitlighet och skalbarhet. Vi använder DevOps (Development Ope- rations) som det primära sättet att säkerställa plattformens tillgänglighet, vilket innebär att varje produktteam är invol- verat i arbetet med att bygga en pålitlig plattform inom sin del av plattformen. Detta tror vi gör att både varje process och helheten blir mer pålitlig. Några generella principer vi arbetar utifrån är att designa våra tjänster för minst 99,9 procent tillgänglighet, samt att lära av misstag och vidta åtgärder för att undvika liknande misstag begås igen. Utöver vårt generella arbetssätt använder Nordnet även en femstegsmodell av aktiviteter. Aktiviteter som utförs för att upprätthålla och säkerställa hög upptid och tillgänglighet på web och app kan beskrivas som följa fem huvudområ- den:  Underhåll: Uppgradering och patchning utförs på regel- bunden basis där program, system eller servrar uppgrade- ras på att systematiskt sätt i linje med våra policys och in- struktioner. Med en fungerande patchprocess kan Nordnet säkerställa att kritiska sårbarheter identifieras och åtgärdas, vilket minskar risken för intrång från angripare och nedtid.  Förändringsledning: Processen är utformad för att säker- ställa att alla förändringar genomförs på ett strukturerat och kontrollerat sätt, vilket minimerar risken för störningar och nedtid. Plattformens tillgänglighet ===== SIDA 126 ===== 126Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025  Problem- och incidenthantering: Denna process syftar till att säkerställa att ICT -incidenter snabbt identifieras, uppmärksammas, hanteras och åtgärdas av relevanta funktioner och team.  Hantering av affärskontinuitet och katastrofåterställ- ning: Processen är uppsatt för att upprätthålla en redun- dant, stabil och motståndskraftig underliggande infra- struktur som är nödvändigt för att kontinuerligt underhålla och vid behov ersätta utdaterad hårdvara, firmware och operativsystem.  Säkerhetskopiering och återställning: Genom att analy- sera påverkan på avbrott och större störningar för kritiska processer identifierar Nordnets affärsverksamhet mål och prioriteringar för återgång till normal drift. Aktiviteter kring ”backup och restore”-processer sätts sedan utifrån dessa mål och prioriteringar. Därutöver följer vi upp vårt arbete genom att resultat av upptid och incidenter redovisas på veckobasis till lednings- gruppen inom tech-organisationen. Resultatet av upptid rapporteras också till styrelsens IT -utskott fyra gånger per år. Ovan aktiviteter är en del av det dagliga arbete och något som det jobbas med kontinuerligt för att säkerställa vår upptid. Generellt jobbar Nordnet med aktiviteterna på daglig basis. Nordnet gör också årliga kontroller på vissa aktiviteter, exempelvis test av återställning vid IT -katastrof, säkerhetskopiering och återställning. Övriga hållbarhetsupplysningar ===== SIDA 127 ===== 127Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Övriga hållbarhetsupplysningar kopplat till bolagsstyrning Ansvarsfull skattehantering Nordnet ser en ansvarsfull hantering av skattefrågor som ett viktigt bidrag till samhällets utveckling och arbetar kon- tinuerligt med skattefrågor för att säkerställa att vi agerar i linje med gällande regelverk och förväntningar. Nordnet ska betala skatt i enlighet med gällande skattelagar i de länder där bolaget verkar, vilket framgår av Nordnets håll- barhets- och miljöpolicy. Nordnet ska inte heller tillhan- dahålla produkter eller tjänster till kunder där det huvud- sakliga syftet, eller ett av de huvudsakliga syftena, är att erhålla skattefördelar i strid med skattereglernas syfte och ändamål. Se not 17 för vidare information. Ansvarsfull produktstyrning För Nordnet är ansvarsfull produktstyrning (Product Go- vernance) viktigt för att säkerställa att vi levererar finansiel- la instrument och tjänster till våra kunder på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Nordnets produktchef, som ingår i kon- cernledningen, ansvarar för att vårt övergripande ramverk för produktstyrning är aktuellt och att relevanta regelverk efterlevs. Genom interna styrdokument har Nordnet detal- jerade processer på plats som garanterar att vi uppfyller våra skyldigheter. Ramverket fastställer bland annat att Nordnet måste säkerställa att varje finansiellt instrument är lämpligt för den identifierade kundgruppen och att det distribueras på ett ändamålsenligt sätt. Övriga hållbarhetsupplysningar kopplat till våra kunder Processer för att interagera med kunder Vi arbetar nära våra kunder för att säkerställa att vi ut- vecklar bästa möjliga plattform. Vi följer hela tiden upp kundbeteenden för att identifiera förbättringsåtgärder och jobbar med användartester för att säkerställa att nya lanseringar underlättar och förbättrar upplevelsen för våra kunder. Nordnet erbjuder även kunder möjlighet att ge feedback direkt i vår app eller webb. Detta utgör en viktig informationskälla när vi avgör vilka områden vi ska priorite- ra att utveckla ytterligare, samt för att synliggöra enskilda kundupplevelser. Därutöver har vi en panel där kunder frivilligt kan gå med och delta i olika tester, för att möjliggö- ra ännu skarpare kundundersökningar vid utveckling av nya produkter och tjänster. För att säkerställa en god kundupplevelse och minska risken för missnöje mäter vi kundnöjdhet, svarstid och antalet inkomna ärenden hos de avdelningar som arbe- tar med kundkontakt. Inom dessa avdelningar har vi satt mål kopplade till ovan mätpunkter som sedan följs upp i relevanta forum. Vi använder också dessa mätningar för att effektivisera processer och möta kundens behov. Rutiner för att gottgöra kunder och kanaler där konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem I de eventuella fall där Nordnet har orsakat eller bidragit till en väsentlig negativ inverkan på våra kunder är vår ut- gångspunkt att vi ska bidra till att gottgöra detta. Detta kan till exempel ske genom monetär ersättning för uppkommen skada. Om en kund har synpunkter eller känner sig miss- nöjd med någon tjänst vi tillhandahåller hänvisas kunden i första hand till vår kundservice. Om kunden efter detta fortfarande är missnöjd, eller vill rikta ett ersättningsanspråk mot Nordnet, finns en möj- lighet att framföra ett klagomål till klagomålsansvarig hos Nordnet. Detta är en funktion som inrättats av Nordnet, vid vilken det alltid är kostnadsfritt att skicka in och få sitt ärende prövat. Klagomål kan skickas in på flera olika sätt. Kunderna kan kontakta oss via ett meddelande i inloggat läge på Nordnets plattform, genom ett specifikt framtaget klagomålsformulär som finns tillgängligt på vår hemsida eller via post. Övrigt ===== SIDA 128 ===== 128Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Övriga hållbarhetsupplysningar kopplat till miljö Vattenförbrukning Vattenförbrukning 2025 2024 2023 T otal vattenförbrukning (m3) 4 671 5 142 4 227 Vattenförbrukning är inte ett väsentligt område för Nordnet, då Nordnets vattenförbrukning endast består av vanlig kontorsförbrukning och därmed är låg i relation till både antal anställda och omsättning. Vi vill av transparensskäl redovisa vattenförbrukning, och strävar efter att ha en begränsad vattenförbrukning. För 2025 och 2024 rapporteras vattenförbrukning för samtliga våra kontor. För 2023 redovisades vattenförbruk- ning för kontoren i Stockholm och Köpenhamn, där totalt cirka 90 procent av våra anställda har sin arbetsplats. Avfall Avfall 2025 2024 2023 Återvunnet avfall (kg) 12 000 15 790 10 850 Andel återvunnet avfall (%) 50% 46% 45% Annat avfall (kg) 12 070 18 440 13 110 Andel annat avfall (%) 50% 54% 55% T otalt avfall (kg) 24 070 34 230 23 960 Avfall är inte ett väsentligt område för Nordnet, då Nord- nets avfall endast består av kontorsavfall och därmed är låg i relation till både antal anställda och omsättning. För 2025 och 2024 presenteras data kring avfallshantering för samtliga av våra kontor. Siffrorna för 2023 inkluderar inte kontoret i Finland. Vidare bytte vi kontorslokal i Finland under 2024, vilket resulterade i väsentligt högre avfall än vad som kan antas vara ett normalår. Internprissättning av utsläpp Eftersom den största andelen av Nordnet utsläpp kommer ifrån koncerngemensamma aktiviteter är internprissättning för utsläpp inte ett effektivt verktyg för Nordnet. Övriga hållbarhetsupplysningar ===== SIDA 129 ===== 129Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 129Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet AB (publ) Bolagsstyr- ningsrapport ===== SIDA 130 ===== 130Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Inledning Till grund för bolagets styrning under 2025 ligger bland annat bolagsordningen, aktiebolagslagen, Nasdaq Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares, Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) samt interna styrdokument. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Koden. Nordnets ambition är att följa Koden. Organ och regelverk Bolagsstämma Beslut om Nordnets angelägenheter fattas på bolags- stämman, som är bolagets högsta beslutande organ. Några av bolagsstämmans obligatoriska uppgifter är att fastställa bolagets balans- och resultaträkning, besluta om vinstdisposition och ersättningsprinciper för bola- gets ledande befattningshavare och om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och vd. Bolagsstämman väljer även styrelseledamöter och revisorer fram till slutet av nästkom- mande bolagsstämma. Alla aktieägare som är registrerade i aktieboken och som har anmält deltagande i tid har rätt att delta i stämman och rösta för samtliga sina aktier. En stamaktie ger en röst och en C-aktie en tiondels röst. Valberedning Valberedningen ska tillvarata samtliga aktieägares intressen och har till uppgift att lägga fram förslag för årsstämman om bland annat antalet styrelseledamöter och styrelsens sammansättning inklusive styrelsens ord- förande, samt förslag om styrelsearvode, specificerat för ordförande och övriga ledamöter samt eventuell ersätt- ning för utskottsarbete. Styrelsens sammansättning ska vara förenlig med gällan- de lagar och förordningar samt den policy om främjande av mångfald i styrelsen som Nordnets styrelse har antagit. En viktig princip är att styrelsen ska ha den storlek och sammansättning som är mest ändamålsenlig för bolagets behov. Nordnet eftersträvar i sin målsättning en styrelse med en jämn könsfördelning, sammansatt av ledamöter i varierande ålder, med varierande utbildning, erfarenhet, kompetens samt geografisk bakgrund. Valberedningen ska också lägga fram förslag om års- stämmans ordförande och val av revisorer och deras arvodering, samt förslag till eventuella nya instruktioner för utseende av valberedningen och dess arbete. Samtliga aktieägare har rätt att till Valberedningen lämna förslag på styrelseledamöter. Valberedningen ska bestå av styrelsens ordförande samt tre ledamöter utsedda av de tre röstmässigt största aktieägarna i Nordnet per den 31 juli 2025. Om någon av de tre röstmässigt största aktieägarna inte utövar rätten att utse en ledamot övergår rätten att utse sådan ledamot av valberedningen till den till röstetalet närmast följande största aktieägare. Till ordförande i valberedningen utses den person som representerar den röstmässigt största aktieägaren, såvida inte annat bestäms av valberedningen. Styrelsen Styrelsens ansvar 2025 Nordnets styrelse är bolagets näst högsta beslutfattande organ. Styrelsens arbetsuppgifter anges i Aktiebolagsla- gen, bolagsordning samt i Koden. Vidare styrs styrelsens arbete av styrelsens arbetsordning som antas av styrelsen varje år. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bola- gets organisation och förvaltning av bolagets angelägen- heter samt ansvarar för att säkerställa ett väl fungerande rapporteringssystem. Styrelsen ansvarar för bolagets långsiktiga verksamhet samt för frågor som är av större betydelse, att granska bolagets verksamhet innefattande rutiner, besluta om frågor som rör policyer, finansiella mål, strategier, affärsplan och budget samt fortlöpande följa upp bolagets utveckling och ekonomiska situation. Sty- relsen ansvarar för att koncernens finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsprinciper samt att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering. Styrelsen har även som uppgift att tillse att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar och föreskrifter, att erforderliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets och koncernens uppträdan- de, inklusive att utse en internrevisor, vars arbete årligen utvärderas. Vidare tillser styrelsen att bolagets hantering av risker och uppföljning av dessa är tillfredställande. Det är även styrelsens uppgift att utse vd - och i förekom- mande fall vice vd, anta vd-instruktion samt övervaka vd:s arbete. Styrelsens ordförande Ordföranden leder styrelsens arbete så att detta utövas effektivt och att styrelsen fullgör sina åligganden, i enlighet med tillämpliga lagar och andra föreskrifter. Ordföranden följer verksamheten i dialog med vd. Ordföranden tillser att styrelsens ledamöter genom vd:s försorg fortlöpande erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete samt uppmuntrar en öppen och konstruktiv diskussion för att skapa bästa möjliga förutsättningar för styrelsens arbete. Ordföranden tillser att styrelsens arbete utvärderas årligen och kontrollerar att styrelsens beslut verkställs effektivt. Ordföranden ska även ta emot synpunkter från ägarna och förmedla dessa inom styrelsen. Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 131 ===== 131Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Styrelsens sammansättning På årsstämman 2025 fattades beslut om att styrelsen ska bestå av åtta ordinarie ledamöter och inga suppleanter. I enlighet med Nordnets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio styrelseledamöter. Vd ingår inte i styrelsen, utan deltar som föredragande. Bolagets chefsjurist är sekreterare vid styrelsens sammanträden. Vid behov deltar även andra tjänstemän i bolaget som föredragande. T abellen på nästa sida visar styrelsens ledamöter per den 31 december 2025 samt bland annat styrelsens bedöm- ning angående beroendeställning i förhållande till Nord- net, bolagsledningen och större aktieägare. Av bolagsord- ningen framgår det att styrelseledamöter väljs årligen på bolagsstämma. Främjande av mångfald i styrelsen Mångfald innebär en variation av egenskaper, kunskap och erfarenheter hos individer. Detta kan exempelvis gälla formell kompetens i form av utbildning, erfarenhet av olika branscher, erfarenhet från verksamhet i olika länder eller andra bakgrundsfaktorer såsom kön, etnicitet eller ålder. Nordnet eftersträvar att ha en styrelse med jämn könsfördelning sammansatt av ledamöter med varierande ålder, utbildning, erfarenhet, kompetens samt geografisk bakgrund. Nordnets styrelse har i dagsläget en diversi- fierad sammansättning vad gäller kompetenser, erfaren- heter och specialistområden, och är väl anpassad i detta avseende vad gäller Nordnets prioriterade utvecklingsom- råden. Könsfördelningen i styrelsen är jämn, från och med ordinarie årsstämma 2024 är fyra av åtta styrelsemedlem- mar kvinnor. Mer information om Nordnets policy för lika möjligheter och mångfald, målet med policyn, hur policyn har tillämpats och resultatet under året finns i hållbarhets- rapporten under S1 (Den egna arbetskraften). Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning fastställs årligen vid det konsti- tuerande styrelsesammanträdet. Arbetsordningen revide- ras därutöver vid behov. Arbetsordningen innehåller bland annat information om styrelsens ansvar, arbetsuppgifter och arbetsfördelning, styrelseordförandens arbetsupp- gifter, styrelsesammanträden, revisionsfrågor samt anger vilka rapporter och finansiell information som styrelsen ska få inför varje ordinarie styrelsemöte. Vidare omfattar arbetsordningen anvisningar till vd som kompletteras av en vd-instruktion. Arbetsordningen föreskriver också att ersättnings-, revi- sions-, risk- och compliance- samt IT -utskott ska inrättas, och deras uppgifter. Gällande arbetsordning fastställdes den 28 april 2025. Utöver dessa utskott förekommer ett bankspecifikt kreditutskott. Utvärdering av styrelsens arbete Arbetsordningen anger att en årlig utvärdering av styrel- sens och respektive utskottsarbete ska äga rum genom en systematisk och strukturerad process. Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen har enligt vad som anges ovan inrättat vissa beredande utskott enligt följande. Alla utskott är förberedande organ till styrelsen. Ersättningsutskottet Ersättningsutskottet ansvarar för att bereda frågor om lön och arvoden, ersättningar och andra anställningsvillkor för vd, koncernledning och för samtliga anställda i bolaget, samt i förekommande fall incitamentsprogram, pensions- avsättningar och andra ekonomiska förmåner till anställda i koncernen. Utskottet ska även analysera och för styrel- sen presentera vilka risker som är förenade med bolagets ersättningssystem och på grundval av analysen identifiera och presentera vilka anställda som ska anses som anställ- da vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på bola- gets riskprofil. Rapportering till styrelsen sker fortlöpande. Revisionsutskottet Revisionsutskottets huvudsakliga uppgifter är, utan att påverka styrelsens ansvar och uppgifter, att säkerställa att det finns en tillfredsställande kontroll för riskhantering, intern kontroll, redovisning och ekonomisk rapportering samt säkerställa att bolagets finansiella rapportering är upprättad i överensstämmelse med lag, andra relevanta föreskrifter och tillämpliga redovisningsstandarder. Vidare ska utskottet med beaktande av bolagets riskstrategi föreslå ändringar och lämna styrelsens rekommendationer avseende bolagets kapital- respektive likviditetsstrategi och löpande övervaka att interna såväl som externa re- gelverkskrav avseende kapital och likviditet efterlevs. Revi- sionsutskottet ska även säkerställa fortlöpande kontakt med de externa revisorerna, föreslå riktlinjer till styrelsen för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av revisorn, granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet samt biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. Dessutom ska Valberedning inför årsstämman Namn Innehav 2025-12-31 Utsedda av Innehav 2024-12-31 Sophie Larsén 0 AMF 7 559 000 Catharina Versteeg 5 776 854 Premiefinans K. Bolin Aktiebolag 25 600 261 Johan Malm 0 E. Öhman J:or Intressenter Aktiebolag 55 101 392 Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 132 ===== 132Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 utskottet informera styrelsen om resultaten av revisionen, inklusive hur revisionen har bidragit till tillförlitligheten i bolagets finansiella rapportering. Revisionsutskottet utvärderar även implementeringen av bolagets hållbar- hetsstrategi. Vid varje utskottsmöte görs en genomgång av hållbarhetsarbetets fortskridande. Risk- och complianceutskottet Risk- och complianceutskottet ska genom sitt arbete och vid behov i dialog med externrevisorn, internrevisorn, ansvariga för funktionerna riskkontroll och compliance, andra av styrelsen inrättade utskott samt koncernledning, övervaka och ge styrelsen ökade möjligheter till insikt om verksamhetens och organisationens struktur, regelefter- levnad, riskprofil samt incidentrapportering. Utskottets uppgifter innefattar beredning av såväl IKLU (Intern kapital- och likviditetsutvärdering) för bankverksamheten samt ORSA (Egen risk och solvensbedömning) för försäk- ringsverksamheten och ska även för styrelsen föreslå en revisionsplan för internrevisionen samt genomgå, och till styrelsen vidarerapportera, av kontrollfunktionerna utförda granskningar av verksamheten och tillämpade policys. IT -utskottet IT -utskottets uppgift är att se till att Nordnets IT -strategi och grund definieras, planeras och implementeras effek- tivt i enlighet med Nordnets övergripande strategi och mål. IT -utskottet behandlar även Nordnets IT -risker, utöver den beredning av sådana frågor som sker i Risk- och Complianceutskottet. Kreditutskottet För dotterbolaget Nordnet Bank AB har styrelsen inrättat ett kreditutskott som bland annat har i uppgift att besluta och bereda limiter som ankommer på bolagets styrelse enligt vid var tid gällande kreditpolicy och kreditinstruk- tion, samt bereda den årliga rapporteringen av styrelseli- miter. Kreditutskottet ska enligt gällande arbetsordning även rapportera till styrelsen i Nordnet AB (publ). Vd och koncernledning Vd leder verksamheten inom de riktlinjer och anvisningar som styrelsen fastslagit. Den senast gällande vd-instruktio- nen fastställdes av styrelsen den 28 april 2025. Vd ansvarar för efterlevnaden av de målsättningar, policyer och strate- giska planer för koncernen som styrelsen fastställt. Vd tar även fram information som behövs för att följa koncernens ställning, resultat, likviditet och utveckling i övrigt, nödvän- diga informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten och föredrar ärendena. Vd leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga ledningsmedlemmar. Koncernledningen har regelbundna möten där såväl strate- giska som operativa frågeställningar diskuteras. Koncern- ledningen består av chefer för väsentliga verksamhetsom- råden inom koncernen, se sidorna 138-139. Revision och revisorer I samband med bolagsstämman 2025 omvaldes revi- sionsfirman Deloitte AB till revisorer i Nordnet AB (publ) och samtliga dotterbolag fram till bolagsstämman 2026. Huvudansvarig revisor är den auktoriserade revisorn Patrick Honeth. Revisorerna har i uppgift att granska årsredovisning, koncernredovisning och bokföring, samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna avrapporterar sina iakttagelser vid ett flertal tillfällen under året och är närvarande i samband med det styrelsemöte som behandlar årsredovisningen. Revisorer- na håller även fortlöpande kontakt med revisionsutskottet. Internrevision I enlighet med styrelsens arbetsordning och arbetsord- ningen för dotterbolagen Nordnet Bank AB, Nordnet Pensionsförsäkring AB, Nordnet Livforsikring AS och Nordnet Fonder AB samt Finansinspektionens föreskrifter, har styrelsen utsett den oberoende granskningsfunktionen internrevision som är direkt underställd styrelsen. Internre- visionens arbete baseras på en av styrelsen beslutad po- licy. Internrevision ska granska och regelbundet utvärdera om bolagets interna kontroll är ändamålsenlig och effektiv. Sedan 2018 innehas funktionen av EY . Styrelsens ledamöter 2025 Styrelseledamot1 Invald Befattning Oberoende i förhåll- ande till Nordnet och bolagsledningen/ större aktieägare: Ersättnings- utskottet Kredit- utskottet Revisions- utskottet Risk- och compliance- utskottet IT -utskottet T om Dinkelspiel 2007 Styrelseordförande Ja/Nej Ledamot Ordförande Ledamot Ordförande Ledamot Anna Bäck 2020 Styrelseledamot Ja/Ja Ordförande Ordförande Charlotta Nilsson 2021 Styrelseledamot Ja/Ja Ledamot Fredrik Bergström 2022 Styrelseledamot Ja/Ja Ledamot Ledamot Henrik Rättzén 2022 Styrelseledamot Ja/Ja Ordförande Johan Åkerblom 2024 Styrelseledamot Ja/Ja Ledamot Ledamot Karitha Ericson 2019 Styrelseledamot Ja/Ja Ledamot Ledamot Therese Hillman 2024 Styrelseledamot Ja/Ja Ledamot Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 133 ===== 133Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Styrelsens kontroll av den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporten Styrelsen övervakar och har det yttersta ansvaret för att den finansiella rapporteringen följer externa regelverk samt ansvarar för att intern kontroll avseende finansiell rapportering (IKFR) följs upp. Ramverket för IKFR är nära relaterat till Nordnets interna ramverk för operationell riskhantering. Metoder och processer är samordnade och anpassade för att säkerställa effektivitet och korrekthet. Intern styrning och kontroll utförs av styrelsen, koncern- ledning och annan personal och ramverket är utformat för att ge rimlig försäkran om att mål som rör verksamheten, rapportering samt följsamhet gentemot lagar, regler och policyer uppfylls. Ramverket syftar till att identifiera risker och skapa kontrollmiljöer med tydliga roller och ansvar. Arbetet med IKFR liksom den allmänna operativa risk- kontrollen baseras på COSO, Committee of Sponsring Organization of the Treadway Commission och baseras på fem internkontroll-komponenter:  Kontrollmiljö –Kontrollmiljön fastställer den övergri- pande tonen för organisationen och utgör grunden för alla övriga komponenter inom den interna kontrollen. Företagskulturen är av grundläggande betydelse för effektiv utformning och genomförandet av intern kontroll. Nordnet har instruktioner, policyer, procedu- rer, behörighetshandböcker och riktlinjer relaterade till styrningen av verksamheten, efterlevnad, ekonomisk redovisning och rapportering. Samtliga dokument publiceras och görs tillgängliga för all personal.  Riskbedömning –Vd har det övergripande ansvaret för att hantera koncernens risker. Riskhantering är en integrerad del av verksamhetsprocessen och ska bedömas och hanteras i enlighet med riskpolicyn. För att kunna utöva en effektiv intern kontroll av finansiell rapportering måste bolaget förstå och identifiera de risker som verksamheten står inför och som en del av bedömningsprocessen bestämma och beakta kon- sekvenserna av relevanta risker. Nordnet genomför löpande en riskbedömning av den finansiella rappor- teringen, d.v.s. en identifiering, analys och bedömning av de största riskerna för felaktigheter i den finansiella rapporteringen.  Kontrollaktiviteter – Kontrollaktiviteter förekommer i hela organisationen, på alla nivåer och i alla funktio- ner. Kontrollaktiviteterna har i syfte att upptäcka, före- bygga och begränsa risker och risktagande i verksam- heten såväl som att förhindra avvikelser och fel i den finansiella rapporteringen. För att säkerställa kvalite- ten i den finansiella rapporteringen utförs kontroller på flera nivåer. De interna rapport- och kontrollsystemen bygger på interna regelverk för ekonomisk planering, redovisningsprinciper, rapportering samt uppföljning och analys av finansiella resultatet.  Information & kommunikation – Samtliga anställda måste förstå sin egen roll i det interna kontrollsyste- met, liksom hur enskilda aktiviteter relaterar till andras arbete. De anställda har verktyg för att kommunicera viktig information uppströms och nedströms inom företaget, samt till externa parter. Varje ansvarig chef är ansvarig för tillräcklig rapportering relaterad till in- tern kontroll till nästa ledningsnivå och därmed säkra kommunikationen i hela organisationen. Instruktio- ner, policyer och riktlinjer görs tillgängliga och hålls uppdaterade via Nordnets intranät. Kunskap och kännedom om dessa erhålls genom löpande intern utbildning och information för de olika avdelningar och funktioner som omfattas av internt rapporterings- ansvar.  Övervakning – Uppföljning av de kontroller som ingår i IKFRs ramverk görs årligen för att säkerställa proces- sens tillförlitlighet. Självutvärdering görs regelbundet och löpande. Resultat från utvärderingarna följs upp av finansavdelningen och rapporteras till Revisions- utskottet. Under 2025 har delårsrapporten för det tredje kvartalet varit föremål för granskning av bolagets revisorer. Vidare har bolagets revisorer vid tre tillfällen under året genom- fört en översiktlig granskning avseende medräknande av delårsresultatet i kapitalbasen för Nordnet Bank AB samt dess konsoliderade situation. Koncernens revisorer rapporterar sina iakttagelser från revisionen till styrelsen i samband med granskning av års- bokslutet. Vidare träffar styrelsen bolagets revisorer minst en gång om året – utan närvaro av företagsledning – för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning, samt för att diskutera samordningen mellan den externa och interna revisionen och synen på bolagets risker. Internkontroll Internkontroll syftar till att säkerställa att arbetsprocesser och rapporter genomförs effektivt och ansvarsfullt i enlig- het med gällande regelverk, lagar och policyer samt att ha en effektiv riskhanteringsfunktion för att stärka verksam- heten över tid. Nordnet arbetar med riskkontroll i enlighet med principerna om de tre försvarslinjerna där affärsverk- samheten utgör den första försvarslinjen med uppgift att identifiera, hantera och mitigera potentiella risker. Den andra försvarslinjen utgörs av riskkontroll- och regelef- terlevnadsfunktionerna samt, såvitt avser dotterbolagen Nordnet Pensionsförsäkring AB, Nordnet Livsforsikring AS, dess aktuariefunktion. Risk Control, Compliance och aktuariefunktionen är oberoende från affärsverksamheten. Funktionerna är ansvariga för att utarbeta principer och ramar för Nordnets riskhantering, inhämta verksamhetens riskbedömningar och göra självständiga uppföljningar. De ska också främja en sund riskkultur genom att stödja och utbilda Nordnets medarbetare. Dessa funktioner är direkt underställda vd och rapporterar regelbundet till såväl vd som styrelse. Internrevision utgör den tredje försvarslinjen Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 134 ===== 134Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 som på styrelsens uppdrag övervakar både första och andra försvarslinjen. Internrevisionen är direkt underställd och rapporterar till styrelsen, och har som främsta uppgift att utifrån genomförda granskningar bedöma och lämna yttrande till styrelse och vd om den interna styrningen, riskhanteringen och internkontrollen är ändamålsenlig och effektiv. Genom revisionsutskottets uppgifter säkerställs att den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporten håller en hög kvalitet. Styrelsen följer upp och utvärderar kvalitetssäkringen genom månatliga rapporter om bola- gets resultatutveckling, kredit- och riskexponering samt relevanta branschdata, och genom att vid varje ordinarie styrelsesammanträde behandla koncernens ekonomiska situation. Arbetet under året Bolagsstämma 2025 Nordnets årsstämma 2025 ägde rum den 28 april 2025. Till stämmans ordförande valdes advokat Fredrik Lundén och till sekreterare Nordnets chefsjurist, Carl Dahlborg. Årsstämman beslöt bland annat om:  Utdelning om 8,10 kronor per aktie.  Att styrelsen ska ha åtta ordinarie ledamöter samt att bolaget ska ha revisionsbolaget Deloitte som revisor, utan revisorssuppleant.  Bemyndigande av styrelsen att besluta om förvärv av högst 10 procent av samtliga aktier i Nordnet. Närvaro vid årsstämman 2025 (ordinarie) 83% 2024 (ordinarie) 78% 2023 (ordinarie) 76% 2022 (ordinarie) 72% 2021 (ordinarie) 70% Procent av röster och kapital. Styrelsen Styrelsen höll 30 styrelsesammanträden under året, varav 21 extra sammanträden (dvs sammanträden utöver de sammanträden som innefattas i styrelsens ordinarie sammanträdesplan). Ett ordinarie sammanträde ställdes in och innefattas således inte av det angivna totala antalet sammanträden (30). I tabellen nedan visas närvaron under sammanträden 2025. Styrelsens arbete bedrivs i ett inten- sivt tempo för att stödja vd och övriga koncernledningen. Styrelsen har vid varje ordinarie sammanträde behandlat ett antal frågor avseende strategiska och verksamhets- mässiga områden. Under året har även tjänstemän i Nord- net deltagit i styrelsens sammanträden som föredragande. Varje månad erhåller styrelsen en rapport över bolagets resultatutveckling, kredit och riskexponering samt rele- vanta branschdata. Se tabellen över styrelsens möten för beslutsfattande under 2025. Ersättningsutskottet Per den 31 december 2025 bestod ersättningsutskottet av Anna Bäck (ordförande), T om Dinkelspiel och Fredrik Bergström. Utskottet har på sedvanligt sätt berett frå- gor som lön, ersättning, incitamentsprogram och andra anställningsvillkor för vd och bolagets högsta ledning samt incitamentsprogram för nyckelpersoner i koncernen. Ut- skottet har under 2025 haft åtta (8) sammanträden, varav sju (7) genomfördes per capsulam. Revisionsutskottet Per den 31 december 2025 bestod revisionsutskottets le- damöter av Henrik Rättzén (ordförande), Therese Hillman och T om Dinkelspiel. Utskottet har bland annat berett sty- relsens arbete avseende kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen, löpande uppdatering inom hållbarhetsom- rådet och hållit fortlöpande kontakt med externrevisorn. Under 2025 hade utskottet sju (7) sammanträden. 1 Utöver nedan redovisade på förhand planerade (ordinarie) sammanträden, har 20 extra styrelsesammanträden hållits, varav 19 per capsulam. Ett ordinarie sammanträ- de ställdes in. 2 Utöver nedan redovisade på förhand planerade (ordinarie) sammanträden i Kreditutskottet, har sex extra sammanträden hållits, inkl. sammanträden per capsulam. Närvaro styrelse- och utskottssammanträdanden 2025 Styrelsesam- manträden1 Ersättnings- utskott2 Kredit- utskott3 Revisions- utskott Risk- och compliaceutskott IT -utskott T om Dinkelspiel 9 av 9 10 av 10 5 av 5 6 av 7 4 av 5 3 av 4 Anna Bäck 9 av 9 10 av 10 4 av 4 Charlotta Nilsson 9 av 9 4 av 4 Fredrik Bergström 9 av 9 10 av 10 5 av 5 Henrik Rättzén 9 av 9 7 av 7 Johan Åkerblom 9 av 9 3 av 3 2 av 2 Karitha Ericson 9 av 9 5 av 5 5 av 5 Therese Hillman 9 av 9 7 av 7 Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 135 ===== 135Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Risk- och Complianceutskottet Per den 31 december 2025 bestod Risk- och compli- anceutskottet av T om Dinkelspiel (ordförande), Fredrik Bergström, Karitha Ericson och Johan Åkerblom. Utskottet har bland annat till uppgift att övervaka och ge styrelsen ökade möjligheter till information om verksamhetens och organisationens struktur, compliance (regelefterlevnad) samt risk- och incidentrapportering. Under året hade ut- skottet sex (6) sammanträden, varav ett (1) extra samman- träde fört per capsulam. Kreditutskottet (utskott i Nordnet Bank AB) Per den 31 december 2025 bestod Kreditutskottet av T om Dinkelspiel (ordförande), Karitha Ericson och Johan Åkerblom. Utskottet har på sedvanligt sätt beslutat och berett den årliga rapporteringen av styrelselimiter samt limiter som ankommer på bolagets styrelse enligt vid var tid gällande kreditpolicy och kreditinstruktion. Under året hade utskottet 17 sammanträden varav tio (10) var extra sammanträden. IT -utskottet Per den 31 december 2025 bestod IT -utskottet av Anna Bäck (ordförande), Charlotta Nilsson och T om Dinkelspiel. Utskottet har berett frågor som rör IT -drift och IT -utveck- ling. Under 2025 hade utskottet fyra (4) sammanträden. Verkställande direktör Sedan den 1 september 2019 är Lars-Åke Norling vd för Nordnet. Koncernledning Per den sista december 2025 bestod koncernledningen av tolv personer: Carina T ovi, Elias Lindholm, Gabrielle Hagman, Johan Tidestad, Lars-Åke Norling, Lennart Krän, Mari Rindal Øyen, Per Lindberg, Rasmus Järborg, Markus Pertlweiser, Suvi Tuppurainen och Tine Vestergren Uldal. Koncernledningen presenteras närmare i avsnittet Kon- cernledning på sidorna 140-141. Beslut fattas av styrelsen eller av vd genom forumet Nord- net Management Forum (NMF), som är ledningsgruppens veckovisa möte, eller delegeras till den funktion som anses lämplig via policyer, instruktioner och rollbeskrivningar. Uppföljning görs bland annat i Regulatory Forum (RegF), vad gäller risk och regelefterlevnadsfrågor, och Revenue Forum (RevF), vad gäller andra affärsfrågor. I NMF be- handlas intäkts- och kostnadsfrågor samt uppföljning av strategiska initiativ och liknande övergripande förvaltnings- frågor. I RegF behandlas frågor som rör risk- och regelef- terlevnadskultur, status vad gäller åtgärder som syftar till att hantera eller minska identifierade risker i verksamheten (inklusive regelefterlevnadsrisker), samt förväntad effekt och hantering av nya regelverk. I RevF behandlas intäkts- utvecklingen ingående för var och en av de fyra hemma- marknaderna, intäktsutvecklingen för våra huvudprodukter och de faktorer som driver utvecklingen, intäktsspecifika initiativ och kundupplevelserelaterade initiativ. Dessutom behandlas produktlanseringsplanen vid behov. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Följande riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare antogs på ordinarie bolagsstämman den 28 april 2025. Riktlinjerna ska även omfatta styrelseledamöter i Nordnet, i den omfattning de erhåller ersättning utanför styrelseuppdraget. Riktlinjerna ska tillämpas på ersätt- ningar som avtalats, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar. Riktlinjerna omfattar inte ersättning- ar som beslutas av bolagsstämman. Styrelsens möten 2025 Sammanträde Behandlade ärenden (utöver VD-rapportering samt aktuella affärs- och organisationsfrågor) Januari Bokslutskommuniké. Förslag till utdelning. Eventuell omvärdering av balansposter. Rapportering av övriga bolag för Q4 (2024). Compliance inkl. SUB/AML, riskkontroll och säkerhet. Styrelseut- bildning. Mars ICLAAP . Årsredovisning. Redogörelse för revisionsarbetet samt styrelsens möte med revisorn. Solvensrapportering på gruppnivå (”RSR”, ”QRT” samt ”SFCR”). Rapportering från styrelse- utskott samt Nordnet Pension och Nordnet Fonder. Löner och utvärdering avseende medlemmar i ledningsgruppen samt successionsplanering. April Delårsrapport Q1. Rapportering av övriga bolag för Q1. Compliance inkl. SUB/AML, riskkontroll och säkerhet. Fastställande av stresscenarier i ORSA. Rapportering från styrelseutskott samt Nordnet Pension. Styrelseutbildning. Uppföljning av personalnöjdhet. Juni Forecastuppdatering. Rapportering från styrelseutskott samt Nordnet Pension. Styrelseutbild- ning. Juli Halvårsresultatet januari-juni. Augusti Strategiarbete. September Rapportering av övriga bolag för Q2. Compliance inkl. SUB/AML, riskkontroll och säkerhet. Rap- portering från styrelseutskott samt Nordnet Pension och Nordnet Fonder. Styrelseutbildning. Oktober Delårsrapport Q3. Rapportering från styrelseutskott samt Nordnet Pension. Styrelseutbildning. November INSTÄLLT December ORSA. Rapportering av övriga bolag Q3. Compliance inkl. SUB/ AML, riskkontroll och säkerhet. Årsföredragning kreditlimiter. Årlig ratificering av policyuppdateringar. Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 136 ===== 136Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Riktlinjernas främjande av Nordnets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet Nordnets affärsstrategi innebär i korthet att Nordnet de- mokratiserar sparande och investeringar, vilket är Nord- nets kärnverksamhet. Med det menas att Nordnet ger privatsparare tillgång till samma information och verktyg som professionella investerare, till exempel genom att er- bjuda lättillgänglig och billig aktiehandel online. Nordnets vision är att bli förstahandsvalet för de nordiska spararna. För mer information om Nordnets affärsstrategi, se www. nordnetab.com En förutsättning för att Nordnet ska kunna förverkliga sin affärsstrategi och tillvarata Nordnets långsiktiga intressen, inklusive hållbarhet, är att Nordnet kan attrahera, motivera och behålla ledande befattningshavare i konkurrens med jämförbara företag, främst nordiska banker och kredit- marknadsbolag. Dessa riktlinjer ska därför möjliggöra att ledande befattningshavare kan erbjudas en marknads- mässig och konkurrenskraftig totalersättning. Samtidigt ska Nordnets ersättningssystem vara förenligt med och främja en sund och effektiv riskhantering samt motverka ett överdrivet risktagande. Ersättning till ledande befatt- ningshavare i Nordnet ska vidare överensstämma med Nordnets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen; vara utformade för att undvika intressekonflik- ter mellan anställda, Nordnet och Nordnets kunder; vara baserade på kvantitativa affärsmål och kvalitativa kriterier som återspeglar regelefterlevnad, korrekt behandling av Nordnets kunder och kvalitet på utförda tjänster. Vad gäller den totala rörliga ersättningen får ersättningen inte heller begränsa Nordnets förmåga att upprätthålla en tillräcklig kapitalbas och likviditet eller att vid behov stärka kapitalbasen. Nordnet har ett ersättningssystem som är utformat för att attrahera och behålla den kompetens som krävs för Nordnet att leverera på sin strategi och mål. De anställda erhåller i huvudsak fast ersättning utifrån roll, kompetens och prestation gentemot uppsatta mål. För relevanta funktioner och roller innefattar dessa mål även hållbar- hetsrelaterade mål. Rörliga löner förekommer i mycket begränsad omfattning i form av t.ex. gratifikationer för särskilda arbetsinsatser så-som insatser i kritiska skeden av ett projekt. För närvarande finns inga bonusprogram. Styrelsen bedömer att en väl avvägd fast ersättning tillsammans med deltagande i eventuella aktierelaterade incitamentsprogram som bolagsstämman beslutar om samt möjlighet till rörlig ersättning ger förutsättningar för att Nordnet ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare. Former för ersättning Ersättning till ledande befattningshavare ska bestå av:  fast lön,  eventuell kontant rörlig ersättning,  möjlighet att delta i långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som bolagsstämman beslutar om,  pension, och  eventuella övriga sedvanliga förmåner. Fast lön De ledande befattningshavarnas fasta lön revideras årli- gen och ska vara konkurrenskraftig samt baseras på den enskildes kompetens, ansvar och prestation. Den fasta ersättningen ska även utgöra en tillräckligt stor del av den ledande befattningshavarens totala ersättning för att det ska vara möjligt att sätta de rörliga delarna till noll. Rörlig ersättning De riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som antogs på ordinarie bolagsstämma den 29 april 2021 innefattar möjligheten att utbetala rörlig ersättning. Då ingen befattningshavare på Nordnet i praktiken erhåller sådan ersättning, beskrivs inte riktlinjer för rörlig ersättning i års- re-dovisningen. Dessa finns istället att ta del av på Nordnets hemsida nordnetab.com Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram ska beslutas av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Pension och övriga sedvanliga förmåner Pensionsavsättningarna till samtliga ledande befattnings- havare ska omfattas av samma policy, med undantag för den verkställande direktören. Pensionsutfästelserna ska vara premiebestämda och tryggas genom premieinbetal- ningar till försäkringsbolag. Pensionspremiernas storlek följer av Nordnets pensionsplan och ska i allt väsentligt motsvara avsättningsnivåerna som gäller enligt BTP 1-pla- nen och ha de begränsningar i förhållande till den fasta årslönen som därmed följer. Inga avsättningar görs för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp beräknat på årlig basis. För medlemmar av koncernledningen som inte är bosatta i Sverige tillämpas lokala regler som leder till pension enligt marknadsmässiga och i övrigt sedvanliga villkor. Rörlig kontantersättning ska som utgångspunkt inte vara pensionsgrundande. Övriga eventuella förmåner ska vara sedvanliga och bidra till att underlätta befattningshavarens möjligheter att fullgöra sina arbetsuppgifter som till exempel företagsbil, företagshälsovård och sjukvårdsförsäkring. Ersättning i samband med nyanställning Utöver ovan nämnda ersättningsformer ska ersättning även, i vissa undantagsfall och i enlighet med Nordnets ersättningspolicy, kunna utbetalas i samband med nyan- ställning för att attrahera vissa nyckelpersoner till Nordnet som ett led i Nordnets affärsstrategi. Sådan ersättning ska vara begränsad till det första anställningsåret men kan komma att betalas ut över flera år på grund av tillämpning av uppskjutanderegler. Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 137 ===== 137Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Uppsägning Vid uppsägning såväl från Nordnets som från befattningsha- varens sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader. På förhand avtalade avgångsvederlag får inte förekomma. I den mån avgångsvederlag utgör en komponent i ett avtal om en anställningens upphörande, ska värdet av sådant vederlag aldrig överstiga 12 månadslöner. Ersättningspolicy för bank- och försäkringsrörelse Utöver dessa riktlinjer har styrelsen i Nordnet, i enlighet med tillämpliga rörelserättsliga regler avseende ersätt- ning, fastställt en ersättningspolicy som omfattar samtliga anställda i Nordnet och Nordnets reglerade dotterbolag. Ersättningspolicyn är förenlig med och främjar en sund och effektiv riskhantering och motverkar ett överdrivet risktagande. Vidare information om Nordnets ersättnings- policy finns publicerad på Nordnets hemsida. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersätt- ningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för koncer- nens anställda beaktats. Riktlinjerna avviker inte från de ersättningssystem som i allmänhet tillämpas inom koncernen för andra medarbetare. Även i andra avse- enden bedöms ersättningen, ersättningsformerna och löneutveckling till ledande befattningshavare stå i sam- klang med löner och anställningsvillkor för andra anställda i koncernen. Beslutsprocess Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Minst vart fjärde år ska styrelsen framlägga förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för årsstäm- man att besluta om. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen om sådana implementeras, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättnings- strukturer och ersättningsnivåer i Nordnet. Avvikelser från riktlinjerna Styrelsen äger, om den finner att särskilda skäl föreligger i ett enskilt fall och för att tillgodose Nordnets långsikti- ga intressen, inklusive hållbarhet, eller för att säkerställa Nordnets finansiella ställning, rätt att frångå dessa riktlin- jer, förutsatt att avvikelsen inte omfattas av bestämmelser i tillämpliga rörelserättsliga regler avseende ersättning. Om styrelsen frångår Riktlinjerna ska styrelsen redovisa skälen för detta vid närmast följande årsstämma. Mer information om ersättning till ledande befattnings- havare redovisas i Not 13 och i ersättningsrapporten för 2024. Ersättningsrapporten 2025 kommer att publiceras på koncernens hemsida www. nordnetab.com. Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och revisorer Styrelsen Vid bolagsstämman den 28 april 2025 beslöts att ersätt- ningen för innevarande år till var och en av styrelseleda- möter, förutom till styrelsens ordförande, ska utgå med 515 000 SEK (472 500 SEK). Ersättningen till styrelsens ordförande beslutades till 1 030 000 SEK (472 500 SEK). Därutöver tillkommer arvode för arbete i styrelsens utskott. Arvode för arbete i risk- och complianceutskottet uppgår till 158 000 SEK till ordföranden och 84 000 SEK till de övriga ledamöterna i utskottet. Arvode för arbete i ersättningsutskottet uppgår till 42 000 SEK till ordförande och 27 000 SEK till övriga ledamöter i utskottet. Arvode för arbete i revisionsutskottet utgår till 105 000 SEK till ordförande och 63 000 SEK till de övriga ledamöterna i ut- skottet. Arvode för arbetet i IT -utskottet uppgår till 79 000 SEK till ordförande och till 42 000 SEK till de övriga leda- möterna i utskottet. Arvode för arbetet till kreditutskottet i Nordnet Bank AB uppgår till 79 000 SEK till ordförande och till 42 000 SEK till övriga ledamöter i utskottet. Verkställande direktör Fast månadslön under 2025 till nuvarande vd Lars-Åke Norling uppgår till 825 000 SEK. Vd har rätt till månatliga pensionsavsättningar motsvarande 35 procent av grund- lönen. Revisorer Till revisorer och revisionsföretag har under 2025 totalt 9 931 (8 426) tusen SEK utgått i ersättningar. Summan avser arbete för revision, rådgivning och annan granskning i samband med revision. Ersättning har även utgått för annan rådgivning, varav merparten avser revisionsnära konsultationer i redovisnings- och skattefrågor. För vidare information om ersättning till ledande befatt- ningshavare och revisorer, se Not 13. Bolagsstyrningsrapport ===== SIDA 138 ===== 138Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Född: 1967 Invald: Styrelseordförande sedan 2019 och styrelseledamot sedan 2007. Utskott: Ordförande i kreditutskottet och Risk- och Complianceutskottet. Ledamot i revisionsutskottet, IT -utskottet och ersätt- ningsutskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Studier vid Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare erfarenhet innefattar befattningar som vd, derivat-trader och aktiemäklare i dotter- bolag till E.Öhman J:or AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseord- förande i VNV Global AB (publ) och E. Öhman J:or AB. Styrelseordförande och vd för E. Öhman J:or Alternative Investments AB. Ledamot i Premiefinans K. Bolin AB, E. Öhman J:or Intressenter AB och Kogmot AB. Egna och närståendes innehav i bolaget: 86 042 366 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/större aktieägare: Ja/Nej. Född: 1970 Invald: 2022 Utskott: Ledamot i risk- och compliance- utskottet och ersättningsutskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Civil- ekonomexamen från Uppsala Universitet. Tidigare erfarenhet innefattar befattningar som vd för Länsförsäkringar AB samt ledande befattningar inom bland annat If och SBAB. Övriga väsentliga uppdrag: Vd Euro Accident Livförsäkring AB. Styrelseledamot i Claims Carbon Institute AB och FFOMAB AB. Egna och närståendes innehav i bolaget: 1 000 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/större aktieägare: Ja/Ja. Styrelse och revisorer Född: 1972 Invald: 2020 Utskott: Ordförande i ersättningsutskottet och IT -utskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Magisterex- amen i industriell ekonomi, T ekniska högsko- lan vid Linköpings universitet samt executive MBA, Handelshögskolan i Stockholm. Anna har lång erfarenhet inom digitalisering och innovation. Tidigare erfarenhet som VD i Kivra AB samt CTO i Glocalnet och operativ chef på Veryday och Associate Partner på McKinsey & Company. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Permobil AB, Viaplay AB, Systembolaget AB och Svenska Skidskytteförbundet. Ordfö- rande i Precis Digital AB, Tradera AB samt Getswish AB. Medlem av SNS förtroenderåd. Egna och närståendes innehav i bolaget: 50 000 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/större aktieägare: Ja/Ja. Styrelse och revisorer Uppgifterna avseende styrelse och ledning avser 31 december 2025. T om Dinkelspiel Styrelseordförande Fredrik Bergström Styrelseledamot Anna Bäck Styrelseledamot ===== SIDA 139 ===== 139Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Född: 1970 Invald: 2021 Utskott: Ledamot i IT -utskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Filosofie magisterexamen i fysik, Umeå Universitet och Executive MBA, Handelshögskolan i Stockholm samt OWP vid IMD Business School i Lausanne. Charlotta har gedigen erfarenhet av innovation och tillväxt och har bland annat varit investeringsexpert åt Vinnova inom blockchain, AI och start-ups. Charlotta har haft flertalet seniora positioner som bland annat VP på Tieto AB, CEO på SIS, EVP på Vizrt (publ), MD på Ardendo AB samt Deputy MD på Epsilon Hightech Innovation. Övriga väsentliga uppdrag: Chief Operating Officer på Paradox Interactive (publ). Styrel- seledamot i Industrifonden samt Advisense. Egna och närståendes innehav i bolaget: 1 000 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/ större aktiegare: Ja/Ja. Född: 1965 Invald: 2022 Utskott: Ordförande i revisionsutskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Civileko- nomexamen från Uppsala Universitet. Henrik har tidigare erfarenhet som CFO på Codan/ Trygg Hansa, Postnord, Carnegie Investment Bank och SJ, samt partner på KPMG. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Alektum Holding, Brandkontoret, Freedom Group AB, Bumbee Labs. Vice Ordförande i Fjärde AP-fonden samt ledamot i Hedvig Försäkring. Utöver det arbetar han som senior rådgivare. Egna och närståendes innehav i bolaget: 3 250 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/större aktieägare: Ja/Ja Styrelse och revisorer Född: 1980 Invald: 2024 Utskott: Ledamot i revisionsutskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Civileko- nomexamen från Handelshögskolan i Stock- holm. Therese Hillman har en bred bakgrund inom företagsledning och styrelsearbete, och erfarenhet från såväl tillväxtfas som uppbyggnadsfas av digitala bolag. Tidigare roller innefattar bland annat VD och CFO på NetEnt AB och VD på e-handelsbolaget Gymgrossisten. Övriga väsentliga uppdrag: VD för Network of Design och styrelseledamot i Better Collective AS. Egna och närståendes innehav i bolaget: 1 050. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/ större aktiegare: Ja/Ja. Född: 1978 Invald: 2024 Utskott: Ledamot i risk- och complian- ceutskottet och kreditutskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Magister- examen i industriell ekonomi från T ekniska högskolan vid Lunds universitet. Johan har tidigare bland annat arbetat på konsultfö- retaget McKinsey samt varit CFO för SEB:s verksamhet i Tyskland respektive Baltikum och var fram till 2024 VD för den Baltiska banken Citadele Bank. Övriga väsentliga uppdrag: VD på Intrum AB. Egna och närståendes innehav i bolaget: 2 000 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/större aktieägare: Ja/Ja. Född: 1973 Invald: 2019 Utskott: Ledamot i risk-och compliance- utskottet och kreditutskottet. Utbildning och yrkeserfarenhet: Utbildning i avancerad organisationspsykologi vid Stock- holms universitet samt kandidatexamen i psykologi, Stockholms universitet. Karitha har erfarenhet inom private equity och den finansiella sektorn. Karitha har arbetat som personalchef för EQT och diverse enheter inom SEB. Tidigare var Karitha vice vd och COO på Grant Thornton Sweden AB i 10 år. Just nu är Karitha globalt ansvarig inom Grant Thornton International, för dess med- lemsländer, hållbarhetsansvar samt global personalchef. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Kamami AB. Egna och närståendes innehav i bolaget: 85 229 aktier. Oberoende i förhållande till Nordnet och bolagsledningen/större aktieägare: Ja/Ja. Revisorer Bolagets revisor är sedan 2017 Deloitte AB. Huvudansvarig revisor är Patrick Honeth, född 1973 och aukto- riserad revisor och licensierad revisor för finansiella företag. Charlotta Nilsson Styrelseledamot Johan Åkerblom Styrelseledamot Therese Hillman Styrelseledamot Henrik Rättzén Styrelseledamot Karitha Ericson Styrelseledamot ===== SIDA 140 ===== 140Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Född: 1968 Verkställande direktör sedan: 2019 Utbildning och yrkeserfarenhet: Magisterex- amen i företagsekonomi, Handelshögskolan i Göteborg, civilingenjörsprogrammet teknisk fysik, Uppsala universitet, och magisterexa- men i Systems Engineering, Case Western Reserve University i USA. Lars-Åke har mer än 20 års erfarenhet från bolag inom tek- nologi, media och telecom (TMT). Tidigare erfarenhet innefattar flertal ledningspositio- ner som bland annat VD och CTO för T elenor Sverige Egna och närståendes innehav i bolaget: 1 283 307 aktier och 29 698 teckningsop- tioner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Hargreaves Lansdown och styrelseordfö- rande i Modular Finance Group AB. Koncernledning Född: 1976 Vd Nordnet Pensionsförsäkring sedan: 2023 Utbildning och yrkeserfarenhet: Studier i systemteknik vid KTH Kungliga T ekniska högskolan, Handelshögskolan i Stockholm samt aktuarievetenskap vid Stockholms uni- versitet. Tidigare erfarenhet från Storebrand/ SPP i olika ledande befattningar, bland annat som CRO, chef för Produkt & Operations samt vd för SPP Liv. Före tiden på SPP arbetade Per som aktuariekonsult på T owers Watson. Egna och närståendes innehav i bolaget: 20 865 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: – Född: 1980 Chief T echnology Officer sedan: 2021 Utbildning och yrkeserfarenhet: Civilingen- jörsexamen i elektroteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Elias har drygt 11 års erfarenhet från Avanza, varav de sista tre åren som CTO. Elias anslöt till Nordnet 2019 som chef för Nordnets utvecklingsavdelning, och blev CTO 2021. Egna och närståendes innehav i bolaget: 24 314 aktier och 16 869 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: - Född: 1976 Chief Product Officer sedan: 2018. Vice vd sedan: 2021 Utbildning och yrkeserfarenhet: Civileko- nomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare erfarenhet från flertal ledningspositioner i SEB, däribland Chief Strategy Officer och ansvarig för bankens digitalisering och digitala kanaler. Rasmus har tidigare arbetat på UBS Investment Bank i London. Egna och närståendes innehav i bolaget: 250 100 aktier och 411 177 teckningsoptio- ner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelsemedlem i Hemnet Group AB och Flightradar24 AB. Född: 1981 Landschef Sverige sedan: 2024 Utbildning och yrkeserfarenhet: Civileko- nomexamen från Örebro universitet. Tidigare erfarenhet från flertalet ledningspositioner inom Danske Bank, bland annat Head of Institutional Banking Sverige, Vice President på Blackrock. Gabrielle inledde sin karriär på Swedbank och kommer närmast från rollen som fondchef på Nordnet. Egna och närståendes innehav i bolaget: 2 851 aktier och 9 002 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelsemedlem i Nordnet Fonder AB. Född: 1965 Chief Financial Officer sedan: 2019 Utbildning och yrkeserfarenhet: Civileko- nomexamen, Stockholms universitet och certifierad finansanalytiker, Handelshög- skolan i Stockholm. Lennart har erfarenhet från den finansiella tjänstesektorn och har haft positioner som VD för SalusAnsvar och CFO för SBAB och HSBC Investment Bank Stockholm Branch. Egna och närståendes innehav i bolaget: 65 000 aktier och 17 983 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: - Koncernledning Per Lindberg Vd Nordnet Pensionsförsäkring Elias Lindholm Chief T echnology Officer Gabrielle Hagman Landschef Sverige Rasmus Järborg Chief Product Officer, vice vd Lennart Krän Chief Financial Officer Lars-Åke Norling Vd ===== SIDA 141 ===== 141Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Född: 1982 Landschef Norge sedan: 2023 Utbildning och yrkeserfarenhet: Master i finans från NHH Norges Handelshögsko- la. Mari har mer än 17 års erfarenhet från Storebrand, där hon har haft flera seniora ledarroller inom privat sparande, pensioner och kapitalförvaltning, senast som SVP Savings Retail Market. Tidigare erfarenhet inkluderar även rollen som Chief Operating Officer i Storebrand Asset Management. Egna och närståendes innehav i bolaget: 23 809 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseleda- mot i Dimensions Agri T echnologies och GK Gruppen AS. Född: 1968 Chief Communications Officer sedan: 2012 Utbildning och yrkeserfarenhet: Jur. kand., Uppsala universitet samt studier vid Berghs School of Communication. Tidigare befatt- ningar som vice vd och bolagsjurist på E- Trade Sverige, en digital bank för sparande och investeringar med bas i USA, samt grundare och vice vd för fondbolaget Bergs- gård Petersson Fonder AB. Egna och närståendes innehav i bolaget: 56 159 aktier och 1 114 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: – Född: 1965 Chief Human Resource Officer sedan: 2018 Utbildning och yrkeserfarenhet: Civileko- nom, Handelshögskolan i Stockholm. Carina har mer än 30 års erfarenhet av finans- branschen huvudsakligen inom kapital- förvaltning, affärs- och produktutveckling. Tidigare befattningar som VD och Head of Products på Swedbank Robur Fonder. Egna och närståendes innehav i bolaget: 51 712 aktier och 4 456 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Mattecentrum. Född: 1976 Landschef Finland sedan: 2016 Utbildning och yrkeserfarenhet: Master- examen i nationalekonomi, T ammerfors universitet, Finland. Suvi har mer än 25 års erfarenhet från finanssektorn och har haft befattningar som Head of Sales & Marketing och Head of Client Relations på Nordnet och Head of Online Desk och aktiemäklare på eQ Bank. Grundare av Propertit Oy. Egna och närståendes innehav i bolaget: 139 010 aktier och 3 888 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseordförande i Propertit Oy. Född: 1984 Landschef Danmark sedan: 2023 Utbildning och yrkeserfarenhet: Examen i juridik och företagsekonomi. Tine har över 17 års erfarenhet från Nordea och har del- tagit i programmet Nordea Young Significant T alent samt en utbildning inom investerings- strategier från Wharton. På Nordea Verkade hon senast i rollen som Head of Investment Services & Development. Tidigare erfaren- het innefattar även roller som Head of Wealth & Investment Advice and Director, Institutio- nal Clients. Egna och närståendes innehav i bolaget: 19 875 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelsemedlem i Foreningen af Børsnoterede Virksomheder. Född: 1974 Landschef Tyskland sedan: 2025 Utbildning och yrkeserfarenhet: Diplom i industriell ekonomi från Karlsruhes univer- sitet, doktorsexamen från universitetet i Kassel. Tidigare erfarenhet från flera ledande befattningar inom finanssektorn, inklusive rollen som Chief Operating Officer och Chief Digital Officer för Deutsche Banks verk- samhet för privat- och företagskunder. Han har även varit styrelseledamot i Deutsche Bank Privat- und Firmenkundenbank AG. Markus var dessutom vd för den digitala banken Penta. Han började sin karriär på McKinsey med fokus på finanssektorn, och har på senare tid arbetat som rådgivare och styrelseledamot för flera fintechbolag och startups i Tyskland. Eget och närståendes innehav i bolaget: – aktier och 24 826 teckningsoptioner. Övriga väsentliga uppdrag: – Koncernledning Koncernledning Mari Rindal Øyen Landschef Norge Johan Tidestad Chief Communications Officer Carina T ovi Chief Human Resource Officer Suvi Tuppurainen Landschef Finland Tine Vestergren Uldal Landschef Danmark Markus Pertlwieser Landschef Tyskland ===== SIDA 142 ===== 142Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Förslag till vinstdisposition Styrelsen för Nordnet AB (publ) föreslår att årsstämman den 27 april 2026 beslutar att den balanserade vinsten inklusive årets vinst enligt den fastställda balansräkningen, ska disponeras så att 8,60 SEK per aktie delas ut till aktieägarna samt att resterande belopp överförs i ny räkning. Detta motsvarar en utdelning om cirka 2 136 000 000 SEK och en utdelningsgrad om drygt 70 procent av den sammanlagda vinsten för året 2025. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning kommer slutligen fastställas beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsda- gen. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbe- hov, likviditet och ställning i övrigt. Till årsstämmans förfogande finns följande vinstmedel (SEK): Överkursfond 7 139 237 823 Övrigt tillskjutet kapital 900 000 000 Balanserad vinst -6 116 613 271 Årets resultat 2 627 856 710 Summa 4 550 481 262 Styrelsen föreslår följande disposition: Till aktieägarna utdelas 8,60 SEK per aktie 2 136 000 000 Till nästa år balanseras 2 414 481 262 Summa 4 550 481 262 Vinstdisposition ===== SIDA 143 ===== 143Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 144 ===== 144Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens resultaträkning MSEK Not 2025 2024 Provisionsintäkter 3 740 3 069 Provisionskostnader -684 -663 Provisionsnetto 9 3 057 2 405 Ränteintäkter enligt effektivräntemetod 2 794 3 348 Övriga ränteintäkter 20 19 Räntekostnader -501 -731 Räntenetto 10 2 313 2 635 Nettoresultat av finansiella transaktioner 11 -26 -3 Övriga rörelseintäkter 12 41 115 Summa rörelseintäkter 5 384 5 152 Allmänna administrationskostnader 13 -1 314 -1 257 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 14 -226 -284 Övriga rörelsekostnader 15 -108 -105 Summa kostnader före kreditförluster och resolutionsavgifter -1 648 -1 646 Resultat före kreditförluster och resolutionsavgifter 3 736 3 506 Kreditförluster, netto 16 0 -10 Påförda avgifter; Resolutionsavgifter -11 -13 Rörelseresultat 3 726 3 482 Skatt på årets resultat 17 -710 -669 Årets resultat ¹ 3 015 2 814 Resultat per aktie före utspädning SEK 36 11,83 10,86 Resultat per aktie efter utspädning SEK 36 11,82 10,85 Genomsnittligt antal aktier före utspädning 249 782 389 251 051 425 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 250 035 173 251 248 734 ¹ Hela resultatet tillfaller moderbolagets aktieägare. Finansiella rapporter ===== SIDA 145 ===== 145Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 3 015 2 814 Poster som kommer återföras till resultatet Värdeförändringar av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totaltresultat 32 72 42 Skatt på värdeförändringar av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 32 -15 -9 Omräkning av utländsk verksamhet 32 -67 -6 Skatt på omräkning av utländsk verksamhet 32 6 -1 Övrigt totalresultat efter skatt -4 26 T otalresultat efter skatt ¹ 3 011 2 840 ¹ Hela resultatet tillfaller moderbolagets aktieägare. ===== SIDA 146 ===== 146Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernens balansräkning Finansiella rapporter MSEK Not 2025 2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 675 3 785 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 19 5 367 4 615 Utlåning till kreditinstitut 20 1 046 950 Utlåning till allmänheten 21 29 838 29 297 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 22 42 709 34 688 Aktier och andelar mm 23 5 2 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken 24 219 873 194 408 Immateriella anläggningstillgångar 25 1 067 994 Materiella anläggningstillgångar 26 280 311 Uppskjutna skattefordringar 17 2 2 Aktuella skattefordringar 17 220 55 Övriga tillgångar 27 3 630 3 445 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 28 697 670 Summa tillgångar 309 411 273 223 Skulder In- och upplåning från allmänheten 29 74 496 62 324 Skulder där kunden bär placeringsrisken 24 219 878 194 412 Övriga skulder 30 6 050 8 089 Aktuella skatteskulder 17 320 154 Uppskjutna skatteskulder 17 34 40 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 253 268 Summa skulder 301 031 265 287 Eget kapital 32 Aktiekapital 1 1 Primärkapital 900 900 Övrigt tillskjutet kapital 7 618 7 412 Andra reserver -110 -106 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat -30 -272 T otalt eget kapital 8 379 7 936 Summa skulder och eget kapital 309 411 273 223 ===== SIDA 147 ===== 147Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens rapport över förändringar i eget kapital MSEK Aktie- kapital Primär- kapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver 1 Balan- serade vinstmedel inkl. årets resultat T otalt eget kapital Ingående eget kapital den 1 januari 2025 1 900 7 412 -106 -272 7 936 Resultat efter skatt som redovisas över resultaträkningen - - - - 3 015 3 015 Övrigt totalresultat efter skatt - - - -4 - -4 T otalresultat - - - -4 3 015 3 011 Transaktioner redovisade direkt i eget kapital Utdelning primärkapital - - - - -59 -59 Återköp av aktier - - - - -604 -604 Kvittningsemission 0 - 87 - -87 0 Lösen av teckningsoptioner - - 107 - - 107 Emission av C-aktier (LTIP) - - 13 - - 13 Lämnad utdelning - - - - -2 024 -2 024 Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital 0 - 206 - -2 774 -2 568 Summa eget kapital den 31 december 2025 1 900 7 618 -110 -30 8 379 MSEK Aktie- kapital Primär- kapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver 1 Balan- serade vinstmedel inkl. årets resultat T otalt eget kapital Ingående eget kapital den 1 januari 2024 1 1 400 7 327 -132 -894 7 702 Resultat efter skatt som redovisas över resultaträkningen - - - - 2 814 2 814 Övrigt totalresultat efter skatt - - - 26 - 26 T otalresultat - - - 26 2 814 2 840 Transaktioner redovisade direkt i eget kapital Inlösen primärkapital - -500 - - - -500 Utdelning primärkapital - - - - -85 -85 Emission av teckningsoptioner - - 14 - - 14 Återköp av aktier - - - - -298 -298 Återköp av teckningsoptioner - - -0 - - -0 Lösen av teckningsoptioner - - 72 - - 72 Lämnad utdelning - - - - -1 808 -1 808 Summa transaktioner redovisade direkt i eget kapital - -500 85 - -2 191 -2 607 Summa eget kapital den 31 december 2024 1 900 7 412 -106 -272 7 936 ¹ Se not 32 ¹ Se not 32 ===== SIDA 148 ===== 148Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernens rapport över kassaflöde (direkt metod). MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Erhållna provisioner 3 717 2 886 Betalda provisioner -674 -605 Erhållna räntor 2 787 3 518 Betalda räntor -560 -936 Erhållet netto av finansiella transaktioner -32 6 Övriga inbetalningar i rörelsen 22 206 Utbetalningar till leverantörer och anställda -1 399 -1 364 Betalda inkomstskatter -706 -809 3 155 2 902 Ökning/minskning av den löpande verksamhetens tillgångar Ökning (-) / Minskning (+) av utlåning till allmänheten -1 315 1 050 Ökning (-) / Minskning (+) av övriga tillgångar -2 151 -454 Ökning/minskning av den löpande verksamhetens skulder Ökning (+) / Minskning (-) av in- och upplåning hos allmänheten 14 880 1 782 Ökning (-) / Minskning (+) av övriga skulder -2 022 815 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 546 6 096 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 25 -234 -195 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 26 -42 -49 Förvärv/avyttring av värdepapper -8 739 -3 180 Kassaflöde från investeringsverksamheten -9 015 -3 424 Finansieringsverksamheten Emission av teckningsoptioner 13 14 Återköp av teckningsoptioner - -0 Amortering av leasingskuld -15 -86 Återköp av aktier -604 -298 Inlösen av primärkapital - -500 Lösen av teckningsoptioner 107 71 Utbetald utdelning till aktieägarna -2 024 -1 808 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 523 -2 608 Årets kassaflöde 1 007 64 Likvida medel vid årets början 4 735 4 675 Kursdifferens i likvida medel -21 -4 Likvida medel vid årets slut 5 721 4 735 I likvida medel ingår: ¹ Kassa och tillgodohavande i centralbanker 4 675 3 785 Utlåning till kreditinstitut (bankmedel) 20 1 046 950 5 721 4 735 ¹ I beloppet ingår spärrade medel om 176 (174) MSEK. Finansiella rapporter ===== SIDA 149 ===== 149Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets resultaträkning. MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 37 24 22 Summa rörelseintäkter 24 22 Administrationskostnader 38 -19 -15 Personalkostnader 39 -18 -17 Övriga rörelsekostnader -4 -3 Summa rörelsekostnader -41 -36 Rörelseresultat -17 -14 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag 40 2 654 2 785 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 1 2 Räntekostnader och liknande kostnader -11 -5 Resultat från finansiella investeringar 2 645 2 783 Resultat efter finansiella poster 2 628 2 769 Skatt på årets resultat 41 0 -0 Årets resultat 2 628 2 768 Poster som skall återföras till resultatet - - Övrigt totalresultat efter skatt - - T otalresultat efter skatt 2 628 2 768 ===== SIDA 150 ===== 150Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets balansräkning. MSEK Not 2025 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 42 2 395 2 409 Summa anläggningstillgångar 2 395 2 409 Omsättningstillgångar 2 130 2 042 Fordringar hos koncernföretag 0 0 Aktuella skattefordringar 2 1 Övriga tillgångar 43 1 1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 44 3 4 2 136 2 048 Kassa och bank 40 55 Summa omsättningstillgångar 2 175 2 103 Summa tillgångar 4 570 4 512 Eget kapital 45 Bundet eget kapital Aktiekapital 1 1 1 1 Fritt eget kapital Överkursfond 7 139 6 933 Primärkapital 900 900 Balanserat resultat -6 117 -6 111 Årets resultat 2 628 2 768 Summa fritt eget kapital 4 550 4 490 Summa eget kapital 4 552 4 491 Kortfristiga skulder Övriga skulder 46 1 4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47 18 17 Summa skulder 19 21 Summa skulder och eget kapital 4 570 4 512 ===== SIDA 151 ===== 151Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets förändringar i eget kapital. MSEK Aktiekapital Överkursfond Primär- kapital Balanserat resultat Årets resultat T otalt eget kapital Ingående eget kapital den 1 januari 2025 1 6 933 900 -6 111 2 768 4 491 Omföring av föregående års resultat - - - 2 768 -2 768 - Resultat efter skatt som redovisas över resulta- träkningen - - - - 2 628 2 628 T otalresultat - - - 2 768 -140 2 628 Transaktioner redovisade direkt i eget kapital Utdelning primärkapital - - - -59 - -59 Återköp egna aktier - -604 - -604 Kvittningsemission 0 87 -87 - 0 Lösen av teckningsoptioner - 107 - - - 107 Emission av c-aktier (LTIP) - 13 - - - 13 Utdelning till aktieägare - - - -2 024 - -2 024 Utgående eget kapital 31 december 2025 1 7 139 900 -6 117 2 628 4 552 MSEK Aktiekapital Överkursfond Primär- kapital Balanserat resultat Årets resultat T otalt eget kapital Ingående eget kapital den 1 januari 2024 1 6 848 1 400 -5 727 1 808 4 330 Omföring av föregående års resultat - - - 1 808 -1 808 - Resultat efter skatt som redovisas över resulta- träkningen - - - - 2 768 2 768 T otalresultat - - - 1 808 960 2 768 Transaktioner redovisade direkt i eget kapital Inlösen primärkapital - - -500 - - -500 Utdelning primärkapital - - - -85 - -85 Emission av teckningsoptioner - 14 - - - 14 Återköp av egna aktier - - - -298 - -298 Återköp av teckningsoptioner - -0 - - - -0 Lösen av teckningsoptioner - 72 - - - 72 Utdelning till aktieägare - - - -1 808 - -1 808 Utgående eget kapital 31 december 2024 1 6 933 900 -6 111 2 768 4 491 ===== SIDA 152 ===== 152Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Betalda räntor -71 -83 Netto betalt/erhållet av finansiella transaktioner 1 2 Övriga inbetalningar i rörelsen 2 669 2 801 Utbetalningar till leverantörer och anställda -42 -35 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2 557 2 686 Förändringar i rörelsekapital Minskning (+) / Ökning (-) av övriga fordringar -65 -105 Ökning (+) / Minskning (-) av övriga skulder 0 -11 Betalda inkomstskatter -0 -0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 492 2 570 Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten - - Finansieringsverksamheten Inlösen primärkapital - -500 Återköp av aktier -604 -298 T eckningsoptioner 120 71 Utbetald utdelning till aktieägare -2 024 -1 808 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 508 -2 535 Årets kassaflöde -16 35 Likvida medel vid årets början 55 21 Likvida medel vid årets slut 40 55 Moderbolagets kassaflödesanalys (direkt metod) Likvida medel avser bolagets bankmedel. ===== SIDA 153 ===== Noter ===== SIDA 154 ===== 154Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 1 Företagsinformation Koncernredovisningen för Nordnet AB (publ) för det räkenskapsår som slutar den 31 december 2025 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering den 13 mars 2026 och kommer att föreläggas på årsstämman den 27 april 2026 för fastställande. Moderbolaget Nordnet AB (publ) org.nr 559073-6681 har sitt säte i Stockholm, Sverige med adress Alströmergatan 39, Box 30099, 104 25 Stockholm. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter företrädesvis inom sparande och investeringar på hemmamarknaderna Sverige, Norge, Danmark och Finland. Sedan 25 november 2020 är Nordnet AB (Publ):s aktie noterad på Nasdaq Stockholm. Verksamheten beskrivs ytterligare i Förvaltningsberättelsen. Not 2 Grunderna för upprättande av redovisningen Uttalande om överensstämmelse med tillämpade regelverk. De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättad i enlighet med internationella redovisnings- standarder (IFRS®) utgivna av International Accounting Standard Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee såsom de har godkänts av EU. Vidare tillämpas lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit- institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) inklusive tillämpliga ändringsföreskrifter samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolagets årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och med tillämpning av Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Detta innebär att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som i koncernen med de undantag och tillägg som framgår av svensk redovisningslagstiftning. IFRS värderings- och upplysningsregler tillämpas med de undantag och tillägg som framgår av avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Redovisningen baseras på olika värderingsgrunder. Finansiella tillgångar och skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde förutom vissa finansiella tillgångar och skulder vilka värderas till verkligt värde. Ickemonetära poster redovisas baserat på dess historiska anskaffningsvärden. Pensionsavsättningar redovisas baserat på det diskonterade värdet av framtida pensionsåtaganden. Tillgångar och skulder i försäkringsrörelsen där försäkringstagaren bär placeringsrisken redovisas till verkligt värde. Samtliga siffror i årsredovisningen visas i miljoner SEK (MSEK) om inget annat anges. Inga justeringar för avrundning görs vilket innebär att summeringsdifferenser kan uppstå. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Not 3 Nya och ändrade standarder Standarder som träder i kraft från januari 2026 och framåt IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och IFRS 9 Finansiella instrument avseende klassificering och värdering av finansiella instrument. IASB har publicerat ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och IFRS 9 Finansiella instrument avseende klassificering och värdering av finansiella instrument. Ändringarna innebär förtydliganden av bedömningen av huruvida ett finansiellt instruments kontraktuella kassaflöden enbart utgör återbetalning av kapital och ränta (SPPI- kriteriet) samt uppdaterade upplysningskrav. Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare. Företaget har ännu inte tillämpat ändringarna. Baserat på den analys som hittills har genomförts bedöms ändringarna inte ha någon väsentlig påverkan på företagets finansiella rapporter. IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter. International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter som kommer tillämpas från räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027. Standarden har ännu inte antagits av EU. Den nya standarden ersätter IAS 1 och innehåller främst nya krav på struktur i resultaträkningen samt upplysning för vissa resultatmått som rapporteras utanför företagets finansiella rapporter. IFRS 18 kan påverka presentationen av resultat- och upplysningsstrukturen för kreditinstitut. Företaget utvärderar löpande effekterna på de finansiella rapporterna, och den slutliga presentationen kommer att anpassas i enlighet med Finansinspektionens framtida vägledning. Noter Noter. ===== SIDA 155 ===== 155Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Övriga regulatoriska förändringar – Riksbankens inlåningskrav. Under 2025 beslutade Riksbanken att införa ett räntefritt inlåningskrav för svenska kreditinstitut. Banken omfattas av kravet och har erhållit beslut om det belopp som ska hållas räntefritt på konto hos Riksbanken. Banken har bedömt att den räntefria inlåningen utgör ett finansiellt instrument som omfattas av reglerna i IFRS 9. Posten värderas till upplupet anskaffningsvärde, då syftet med innehavet är att erhålla avtalsenliga kassaflöden och dessa kassaflöden endast utgörs av betalningar av kapitalbelopp. Den räntefria inlåningen redovisas i balansräkningen under Utlåning till kreditinstitut, se not 20. Placeringen genererar ingen ränteintäkt, vilket innebär en negativ påverkan på bankens räntenetto jämfört med om medlen placerats till marknadsränta, se not 10. Kravet medför ingen förändring av bankens redovisnings- principer. Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar Att upprätta finansiell rapportering i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av såväl tillgångar och skulder på balansdagen som intäkter och kostnader under rapportperioden. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Nedan beskrivs de områden där risken för värdeförändringar under det efterföljande året är störst på grund av att antagandena eller uppskattningarna kan behöva ändras. Finansiella instrument Vid fastställandet av verkligt värde på koncernens finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av data samt marknadsaktiviteten. I första hand används noterade priser på aktiva marknader. Vid avsaknad av noterade priser används istället värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inaktiva och en värderingsmodell behöver användas. En aktiv marknad anses vara antingen en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Då vissa av dessa kriterier inte uppfylls anses marknaden vara inaktiv. Företagsledningen gör då en bedömning av vilken värderingsmodell som anses mest relevant för det enskilda instrumentet. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. I not 33 redovisas finansiella instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer. Per 2025-12-31 uppgick värdet av finansiella instrument värderade med egna antaganden till 838 (1 409) MSEK, varav 5 (1) MSEK avsåg Nordnet Banks innehav i onoterade aktier. 838 (1 408) MSEK avser tillgångar där kunden bär placeringsrisken. Tillämpade värderingsmodeller är allmänt accepterade och är föremål för oberoende riskkontroll. Kreditförluster Metoder och modeller för beräkning och redovisning av förväntade kreditförluster inkluderar antaganden, metoder och indata som innebär en hög grad av bedömning. Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Framåtblickande information ingår i bedömningen av betydande ökning av kreditrisk. Från analyser av historisk data identifieras makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster. Dessa analyser tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med den framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. För mer information om de bedömningar som gjorts per 31 december 2025, se not 21. Nedskrivningsprövning av goodwill Värdet på redovisad goodwill prövas minst en gång per år med avseende på eventuellt nedskrivningsbehov. Prövningen kräver en bedömning för att identifiera de kassagenererande enheterna såväl som en bedömning av nyttjandevärdet på den kassagenererande enheten till vilken goodwillvärdet är hänförlig. Detta kräver i sin tur att det förväntade framtida kassaflödet från den kassagenererande enheten uppskattas samt en relevant diskonteringsränta fastställs för beräkning av kassaflödets nuvärde. Koncernens goodwill uppgick per årsskiftet till 336 (348) MSEK, varav 219 (226) MSEK avser investeringen i Netfonds. Företagsledningens antaganden vid beräkningen av nyttjandevärdet per årsskiftet ledde inte till några nedskrivningar. För mer information se not 5 Tillämpade redovisningsprinciper och not 7 Risker. Förutbetalda anskaffningsutgifter Vid fastställandet i vilken takt redovisade förutbetalda anskaffningsutgifter ska skrivas av görs antagande om bland annat den förväntade återköps- och dödsfallsfrekvensen. Vidare påverkar bedömningen av avgiftsuttaget på fondförsäkringarna bedömningen av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Per årsskiftet har koncernen ett redovisat värde på förutbetalda anskaffningsutgifter som uppgår till 132 (137) MSEK. ===== SIDA 156 ===== 156Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 5 Tillämpade redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Övergripande redovisningsprinciper som är tillämpliga för hela årsredovisningen presenteras nedan. Övriga redovisningsprinciper återfinns i anslutning till respektive not där de är relevanta för förståelsen av företagets finansiella rapporter. Syftet med denna ändrade struktur är att öka tydligheten och ge en mer överskådlig presentation av redovisningen. Väsentliga redovisningsprinciper presenteras i första hand i anslutning till balansräkningens noter för att ge en samlad bild av posternas innehåll och värdering. För de resultatposter som saknar en egen beskrivning av redovisningsprincipen hänvisas läsaren till den relaterade noten i balansräkningen. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag där bestämmande inflytande innehas. De finansiella rapporterna för moderbolaget och dotterföretagen som tas in i koncernredovisningen avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för koncernen. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets relevanta verksamhet samt är exponerat för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Bestämmande inflytande föreligger normalt när moderbolaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger över hälften av rösterna i ett företag. Ett dotterföretag tas med i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilket är den dag då moderbolaget får ett bestämmande inflytande, och ingår i koncernredovisningen fram till den dag det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen inom övriga intäkter. Förvärvsrelaterade utgifter redovisas som kostnad när de uppkommer. Avsättningar görs inte för utgifter avseende planerade omstruktureringsåtgärder som är en följd av förvärvet. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstidpunkt. Alla koncerninterna mellanhavanden som uppkommer i transaktioner mellan företag som omfattas av koncernredovisningen elimineras i sin helhet. Omräkning av utländsk valuta Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Varje dotterföretag och filial ingående i koncernen fastställer sin funktionella valuta utifrån sin primära ekonomiska miljö. Transaktioner i utländska valutor redovisas efter omräkning till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omvärderas till funktionell valuta med valutakurser på balansdagen. Alla valutakursdifferenser redovisas via resultaträkningen. Icke monetära poster i utländsk valuta, vilka är värderade till historiska anskaffningsvärde, värderas med valutakursen vid den ursprungliga transaktionstidpunkten. Tillgångar och skulder i dotterföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Vid omräkning av resultat-räkningen används av praktiska skäl i regel en genomsnittskurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas med den direkta me- toden då denna metod bäst återspeglar verksamheten. Kassaflödesanalysen innefattar förändringar i likvida medel. Kassaflödet delas upp i kassaflöde från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Kassaflöde från investeringsverksamheten innefattar endast faktiska utbetalningar för investeringar under året. Utländska dotterbolags transaktioner räknas om i kassaflödesanalysen till periodens genomsnittskurs. Förvärvade och avyttrade dotterbolag redovisas som kassaflöde från investeringsverksamheten, netto, efter avdrag för likvida medel i det förvärvade eller avyttrade bolaget. Likvida medel Likvida medel består av tillgodohavanden hos banker och motsvarande kreditinstitut. Likvida medel kan lätt omvandlas till kassamedel till ett känt belopp, har en obetydlig risk för värdefluktuationer samt har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Omklassificering inom Eget kapital. Återköp av egna aktier har tidigare redovisats under övrigt tillskjutet kapital men redovisas från och med 2025 mot balanserade vinstmedel. Jämförelsetal för 2024 har omräknats i enlighet med denna omklassificering. Omklassificeringen påverkar inte totalt eget kapital. Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen (1995:1554) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS så långt det är förenligt med ÅRL och RFR 2. De mest väsentliga principiella avvikelserna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper framgår nedan. Moderbolaget tillämpar uppställningsformerna i ÅRL för balans- och resultaträkning. ===== SIDA 157 ===== 157Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Leasingobjekt Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Detta innebär att bolaget redovisar leasingavgiften som kostnad linjärt över leasingperioden. Nyttjanderätten och leasingskulden redovisas således inte i balansräkningen. Not 6 Närståendetransaktioner E. Öhman J:or AB med dotterbolag (”Öhmangruppen”) är närstående till Nordnet AB (publ). Nordnet Bank AB, Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Fonder AB ingår regelbundet affärsrelationer med dotterbolag till Lannebo Kapitalförvaltning AB på samma sätt som regelbundet görs med andra finansiella parter. Förvaltningen av vissa av Nordnet Fonder ABs fonder är outsourcade till Lannebo Kapitalförvaltning AB, som får ersättning från Nordnet Fonder AB för sitt arbete. Nordnet Bank AB är distributör av dessa fonder. Enligt avtalet om den ytterligare fond som marknadsförs i Nordnets namn och förvaltas av Lannebo Kapitalförvaltning AB, erhåller Nordnet Bank AB ersättning för sin distribution av fonden i form av del av det förvaltningsarvode som Lannebo Kapitalförvaltning AB debiterar fonden i fråga. Nordnet Bank AB och Lannebo Kapitalförvaltning AB har även ingått distributionsavtal avseende Nordnet Bank ABs distribution av andra fonder som förvaltas av Lannebo Kapitalförvaltning AB. Nordnet Bank erhåller ersättning från Lannebo Kapitalförvaltning AB för denna distribution i form av en del av det förvaltningsarvode som belöper på fondandelar som distribuerats av Nordnet Bank AB. Vidare har ett samarbetsavtal ingåtts avseende Nordnet Bank ABs och Nordnet Pensionsförsäkring ABs tillhandahållande av så kallade partnertjänster till Lannebo Kapitalförvaltning AB med avseende på depåkonton för Lannebo Kapitalförvaltning ABs kunder vars tillgångar deponerats hos Nordnet Bank AB eller ligger i en försäkring som tillhandahålls av Nordnet Pensionsförsäkring AB. Enligt samarbetsavtalet erhåller Nordnet Bank AB och Nordnet Pensionsförsäkring AB ersättning från Lannebo Kapitalförvaltning AB för tillhandahållandet av partnertjänsten. Öhmangruppen har slutit tjänstepensionsavtal med Nordnet Pensionsförsäkring AB. Alla avtal mellan Nordnet AB (publ) och dess dotterbolag och E. Öhman J:or AB och dess dotterbolag har ingåtts på marknadsmässiga villkor. Under perioden har Nordnet Bank AB erhållit provisions- intäkter och övriga intäkter om totalt 44 (38) MSEK samt erlagt provisionskostnader och övriga kostnader från närstående om 13 (13) MSEK. Per balansdagen uppgick fordringarna till närstående bolag till 7 (9) MSEK och skulderna till närstående bolag till 3 (2) MSEK. Nordnet Bank AB erbjuder personalkrediter till anställda inom koncernen. Bolaget har beviljat krediter för värdepappersbelåning samt bolån till styrelseledamöter, ledande befattningshavare och ytterligare personer som anses närstående. Krediterna har utgivits på marknads- mässiga villkor. Inga avsättningar avseende osäkra fordringar eller kostnader avseende osäkra fordringar till närstående har redovisats under räkenskapsåret. Upplysningar avseende styrelsens, vd:s och övriga ledande befattningshavares löner och andra ersättningar, kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner samt avtal avseende avgångsvederlag framgår av not 13. Närståendetransaktioner 2025 2024 Tillgångar Utlåning 20 14 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 7 9 Summa tillgångar 27 23 Skulder Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader 3 2 Summa skulder 3 2 Intäkter 44 38 Kostnader -13 -13 Summa intäkter och kostnader 31 25 ===== SIDA 158 ===== 158Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 7 Risker Risk definieras som en exponering för en avvikelse från ett förväntat ekonomiskt utfall. Risktagande är en grundläggande del av verksamheten, men Nordnets riskaptit är låg och ska generellt sett inte exponera sig för risker som inte stöds av en etablerad affärsplan. Riskhantering ska genomföras enligt lämplig praxis så att förhållandet mellan risk och förväntad avkastning optimeras. Nordnets riskexponeringar utgår ifrån:  Affärsaktiviteter med avsikt att möta kundbehov såväl som Nordnets egna behov, inom den av styrelsen antagna affärsstrategin  Nordnets långsiktiga finansiella intressen  Nuvarande och framtida regulatoriska krav  Nuvarande och framtida förmåga att kontrollera och mitigera riskexponeringen  Acceptabla förlustnivåer och kapaciteten att absorbera förluster genom intjäning och kapital Riskhanteringen sker i enlighet med ramverket för riskhantering. Ramverket utgörs av ett antal styrdokument som beskriver strategier, processer, rutiner, interna regler, limiter, kontroller och rapporteringsrutiner. Riskramverket är integrerat i organisationen och täcker samtliga relevanta risker. Centralt i riskramverket är riskaptiten som uttrycker den aggregerade nivån och de typer av risker som Nordnet är villig att exponera sig för inom riskkapaciteten, och i enlighet med affärsmodellen, för att uppnå strategiska mål. Riskaptiten anger den maximala accepterade riskexponeringen på generell nivå såväl som för specifika risker. Den är anpassad till Nordnets affärsstrategi, och limiterna ska beslutas av styrelsen samt utvärderas och uppdateras regelbundet. Riskkultur definieras som normer, attityder och beteenden kring riskmedvetenhet, risktagande och riskhantering och de kontroller som formar beslut om risker. Riskkulturen inverkar på besluten som ledningen och medarbetarna fattar i den dagliga verksamheten och påverkar därmed vilka risker de tar. Nordnet ska ha en sund riskkultur som säkerställer en gemensam syn på risktagande baserat på riskmedvetenhet samt förståelse för de specifika riskerna och riskaptiten. Resurserna och kompetensen i affärsorganisationen och kontrollfunktionerna ska anpassas till omfattningen av det arbete som utförs i respektive enheter. Nordnets riskarbete utförs i enlighet med principerna om de tre försvarslinjerna. Den första försvarslinjen utgörs av verksamheten i linjeorganisationen och avser alla riskhanteringsaktiviteter som utförs av linjeledning och personal. Alla chefer är fullt ansvariga för riskerna och den dagliga hanteringen av dessa inom respektive ansvarsområde. De är där med ansvariga för att säkerställa att rätt organisation, rutiner och stödsystem implementeras för att säkra ett lämpligt system för intern kontroll. De är också ansvariga för att alla aktiviteter hålls inom riskaptiten samt följer interna och externa regler. Den andra försvarslinjen utgörs av riskkontroll-, aktuarie-, och compliancefunktionerna. De är oberoende från linjeverksamheten och övervakar, kontrollerar och rapporterar Nordnets risker och regelefterlevnad samt ska även stödja och ge råd till första försvarslinjen. Funktionerna utarbetar principerna och ramarna för riskhanteringen, inhämtar verksamhetens riskbedömningar och utför självständig uppföljning. De ska också främja en sund riskkultur genom att stödja och utbilda linjeledning och personal. Den tredje försvarslinjen utgörs av internrevisionsfunktionen som utför oberoende periodiska granskningar av styrningsstrukturen och systemet för intern kontroll. Dessa revisioner kan vara obligatoriska ur ett regleringsperspektiv eller riskbaserade. IKLU och ORSA Den interna kapital- och likviditetsutvärderingen (IKLU) är en framåtblickande kontinuerlig process som utvärderar nuvarande och kommande kapital- och likviditetsbehov i relation till Nordnets riskprofil, planer och omvärldsförändringar. Som ett led i IKLU genomförs en omfattande genomlysning och analys av riskerna i verksamheten. Nordnet arbetar för att hela organisationen ska vara en del av riskanalysen. Samtliga medarbetare har ett ansvar att identifiera risker och öka sin kunskap om dessa. IKLU-processen utgör en del av organisationens riskarbete och kräver ett aktivt deltagande från riskägare och berörda medarbetare. För försäkringsgruppen görs en risk- och solvensbedömning eller ORSA (Own Risk and Solvency Assessment), som är en kontinuerlig process som utvärderar kapitalbehovet i relation till gruppens riskprofil och affärsplan. ORSA omfattar samtliga materiella risker som gruppen är exponerat mot. Kreditrisk Med kreditrisk avses risken att Nordnet inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser och där eventuella säkerheter inte täcker Nordnets fordran. Nordnets exponering för kreditrisker uppstår företrädesvis vid kreditgivning vilket innebär risken att ådra sig förluster på grund av att kredittagare av olika skäl inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter. Utlåning till allmänheten utgörs av portföljbelåning och bolån i Sverige och Norge. Nordnets kreditgivning ska präglas av god etik, hög kvalitet och kontroll och sker därför utifrån av styrelsen fastställda policyer som anger ramverket för kreditbedömning, kreditriskhantering, kreditriskrapportering samt riskaptiten. Vd ansvarar för att mer detaljerade kreditinstruktioner fastställs. Det ligger i koncernens intresse att kreditgivningen inte medför att kredittagare tar onödiga risker. Samtliga krediter bedöms inom kreditavdelningen som finns centralt i koncernen. Som stöd nyttjas internt utvecklade Noter ===== SIDA 159 ===== 159Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 riskklassificeringsverktyg. Före kreditgivning ska samtliga krediter identifieras och bedömas utifrån den enskilde kredittagarens ekonomiska förutsättningar och återbetalningsförmåga på såväl kort som lång sikt. Nordnet följer kontinuerligt upp kredittagarnas återbetalningsförmåga och portföljens kreditkvalitet följs upp och analyseras löpande. Uppföljningen görs bland annat för att i ett tidigt skede identifiera särskilt utsatta kundgrupper som kan föranleda Nordnet att justera kreditbedömningsprocessen kopplat till identifierad kundgrupp. Utlåning till allmänheten uppgick per årsskiftet till 29 838 (29 297) MSEK. T otala reserveringen för förväntade kreditförluster uppgick till 19 (20) MSEK, inklusive en expertjustering om 3 (3) MSEK avseende bolån. Expertjusteringen för bolån ska täcka förväntade kreditförluster på ett genomsnittligt bolån som modellen inte fångar. Koncernens kreditriskexponeringar omfattar även motpartsrisker och koncentrationsrisker. Motpartsrisker, definierat som risken att en motpart i en finansiell transaktion inte klarar av att fullgöra sina åtaganden och på så sätt orsakar en förlust för den andre parten, uppstår företrädesvis i hanteringen av koncernens likviditetsportfölj men förekommer även inom kundernas värdepappershandel. Koncentrationsrisker kan uppstå från exponeringar mot enskilda motparter/kunder, branscher och regioner. Hållbarhetsrelaterade risker inom kreditrisk Hållbarhetsrelaterade frågor kan påverka Nordnets kreditgivning på många olika sätt. Nordnet bedriver inte traditionell företagsutlåning; den enda utlåningen till företag sker genom portföljbelåning till en-/fåmansbolag vars huvudsyfte är investeringar. Nordnet bedriver heller ingen projektfinansiering. Vad gäller lån till privatpersoner strävar Nordnet efter att vara en ansvarsfull långivare, vilket innebär att lån endast ges till personer med god återbetalningsförmåga och där kreditbedömningen syftar till att aktivt förebygga överskuldsättning. Nordnet ska även vara transparent med villkor och avgifter för att möjliggöra välinformerade beslut. Den direkta hållbarhetsrisken hanteras främst genom kontinuerlig uppföljning och analys av säkerheterna och kundbeteenden. Inom portföljbelåning anpassas säkerheternas belåningsgrad löpande till den bedömda risken. Hållbarhetsfrågor beaktas vid fastställandet av dessa belåningsgrader, där bedömningen bland annat baseras på bolagets hållbarhetsrelaterade risk från tredje part. En hög risk kan påverka belåningsgraden negativt. Inom bolåneportföljen övervakar Nordnet koncentrationsrisker mot fysiska klimatrisker, såsom riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Som ett led i detta genomförs ett årligt klimatrelaterat stresstest avseende bolåneportföljen, vars resultat används i bankens kapitalutvärdering. Nordnet avser även att under 2026 börja inhämta uppgifter om fastighetens fysiska risk direkt i samband med kreditansökan. Kreditbedömning Portföljbelåning Vid portföljbelåning är de avgörande bedömningsgrunderna för Nordnet värdet och kvaliteten på säkerheten i form av belåningsbara värdepapper på kundens depå samt kundens återbetalningsförmåga. Belåningsvärdet beträffande säkerheterna utvärderas i enlighet med en intern modell som utgår från det enskilda värdepapprets kvalitet, likviditet och volatilitet. Baserat på detta och återbetalningsförmågan tilldelas kunden en kreditlimit. Högsta tillåtna belåningsgrad för ett enskilt värdepapper är maximalt 90 procent men ofta är belåningsgraden lägre. Nordnets kreditavdelning bevakar löpande belåningsgraden på såväl individuell som aggregerad nivå. Antalet depåer som utnyttjade kredit uppgick till ca 27 000 (27 000) stycken per den 31 december 2025. I en situation där exponeringen (negativt saldo/utlåning + negativa marknadsvärden för blankningar + säkerhetskrav derivat) överstiger säkerheternas belåningsvärde uppstår så kallad överbelåning. Kunden måste då åtgärda den uppkomna bristen, antingen genom att sälja av värdepapper, tillskjuta ytterligare likvida medel och/eller tillföra ytterligare värdepapper med belåningsvärde. Om det inte åtgärdas inom angiven tidsram har Nordnet möjlighet att sälja värdepapper i den utsträckning som krävs för att åtgärda överbelåningen. Nordnet har dock alltid möjligheten att åtgärda en överbelåning direkt. Överbelåningen uppgick per 31 december 2025 till totalt 14 (26) MSEK, vilket motsvarar 0,08 (0,14) procent av den totala utlåningen för portföljbelåning. Överbelåningen uppgick i genomsnitt under 2025 till 15 MSEK per dag, vilket motsvarar 0,08 procent av den genomsnittliga utlåningen för portföljbelåningen. I en situation där exponering uppstått på en depå där godkänt belåningsavtal saknas uppstår så kallad övertrassering. Kunder måste åtgärda övertrassering och om så inte sker inom angiven tidsram har Nordnet möjlighet att sälja värdepapper för att reglera. Övertrasseringen uppgick per 31 december 2025 till 39 (38) MSEK. Nordnet genomför löpande stresstester för att bedöma och beräkna risken för förluster som kan uppstå vid kraftiga börsfall och på grund av koncentrationer i säkerheterna. Utlåningen uppgick per årsskiftet till 17 896 (18 193) MSEK och marknadsvärdet för säkerheterna uppgick till 188 583 (164 487) MSEK. Den volymviktade genomsnittliga belåningsgraden i kundernas depåer med kreditlimit uppgick till 35,6 (39,3) procent. Reservering för förväntade kreditförluster uppgick till 16 (16) MSEK. Bolån Nordnet erbjuder bolån på den svenska och norska marknaden med en maximal belåningsgrad på 50 respektive 60 procent. Nordnet erbjuder bolån till personal i Sverige med en maximal belåningsgrad på 75 procent. All kreditgivning är säkerställd med pantbrev i villor och Noter ===== SIDA 160 ===== 160Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 bostadsrätter med Nordnet som ensam innehavare av panten. Pantens värde beräknas utifrån värderingar från extern part: statistisk värdering eller värdering från mäklare eller auktoriserad värderingsman. Vid köp av bostad kan köpeskillingen användas som marknadsvärde. Omvärdering sker årligen eller oftare vid behov. Nordnet har även kompletterande säkerheter i låntagarnas värdepappersdepåer hos Nordnet. Nordnet beviljar endast bolån efter sedvanlig kreditprövning, vilket inkluderar en kvar att leva på kalkyl (KALP) där samtliga inkomster och utgifter för låntagarens hushåll tas i beaktande för att kontrollera att låntagaren klarar av ett scenario med högre räntor. Samtliga lån omfattas av regulatoriska krav avseende amortering. Räntan följer en räntetrappa som kan ändras om förutsättningarna förändras i form av minskade tillgångar som kvalificerar en viss rabatt. Utlåningen uppgick per årsskiftet till 11 961 (11 124) MSEK. Den volymviktade genomsnittliga belåningsgraden uppgick till 44 (44) procent. Reservering för förväntade kreditförluster uppgick till 3 (3) MSEK. I reservering för förväntade kreditförluster ingår en expertjustering på 3 MSEK för förväntade kreditförluster som kan uppstå om till exempel den pantsatta bostaden förstörs och försäkringen inte täcker skadan eller om pantsättningen är ogiltig. Expertjusteringen ska täcka förväntade kreditförluster på ett genomsnittligt bolån. Nordnet har ett samarbete med Stabelo. Stabelos bolån förmedlas via Nordnet, men dessa lån ligger inte i Nordnets balansräkning. Likviditetsportfölj Likviditetsförvaltningen inom Nordnet utgörs av dels den regulatoriska likviditetsreserven (i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om hantering av likviditetsrisker (FFFS 2010:7)), dels all övrig likviditet i likviditetsportföljen. Likviditetsreserven utgör en avskild reserv av högkvalitativa likvida tillgångar, banktillgodohavanden (exklusive klientmedel), tillgodohavanden hos centralbanker samt placeringar i räntebärande värdepapper. Rutiner för placeringar i finansiella instrument följer fastställda policyer och instruktioner. Dessa reglerar typ av placering, limiter per motpart, tillåtna emittenter, maximal räntebindningstid såväl som rutiner för att säkerställa kvaliteten hos motparter och ställda säkerheter. Innehav i värdepapper utgörs av certifikat, obligationer och statsskuldsväxlar med en rating om lägst BBB- utgivna av banker, företag, stater, kommuner och landsting samt ett innehav i ett primärkapitalinstrument med kreditrating BB. Samtliga räntebärande värdepapper där emittent eller Intervall Summa netto (MSEK) Andel av total (%) 2025 2024 2025 2024 <10 kSEK 11 14 0% 0% 10-500 kSEK 2 317 2 522 13% 14% 501-2 000 kSEK 3 781 4 166 22% 23% >2 000 kSEK 11 100 11 165 65% 62% T otalt 17 208 17 866 100% 100% Utnyttjad kredit (MSEK) Andel av total kreditvolym (%) Marknad 2025 2024 2025 2024 Sverige 6 112 6 228 36% 35% Norge 3 977 3 629 23% 20% Danmark 2 666 2 923 15% 16% Finland 4 454 5 086 26% 28% T otalt 17 208 17 866 100% 100% Fördelning av utlåningsportföljen portföljbelåning, LTV-intervall <=20% >20% >40% >60% >80% T otalt 2024 21% 32% 24% 17% 6% 100% 2025 21% 37% 21% 12% 9% 100% Fördelning av utlåningsportföljen bolån, LTV-intervall <=20% >20% >40% >60% >80% T otalt 2024 5% 33% 52% 9% 0% 100% 2025 5% 31% 55% 9% 0% 100% Noter ===== SIDA 161 ===== 161Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter instrument saknar kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut avser exponeringar mot kommuner inom EU/EES. Nordnets likviditetsportfölj består av kassa och tillgodohavande i centralbanker, utlåning till kreditinstitut, belåningsbara statskuldsförbindelser samt obligationer och andra räntebärande värdepapper och uppgick per 31 december 2025 till 53 797 (44 039 MSEK). Reservering för belåningsbara statsskuldsförbindelser samt obligationer och andra räntebärande värdepapper uppgår till 1 (1) MSEK. Majoriteten av innehaven innehar kreditbetyg inom investment grade eller i de fall kreditbetyg saknas är emitterade av kommuner eller regioner i de nordiska länderna. Reserveringar beräknas därmed som förväntad kreditförlust (ECL) under kommande tolvmånadersperiod. Motpartsrisk Motpartsrisker uppstår i form av emittentrisker i likviditetsportföljen, risker mot kontohållare för bankinlåningen, avvecklingsrisker, samt risker mot clearinginstitut och CCP:er. Avvecklingsrisk utgörs av risken att motparten i en affär inte kan fullgöra sina åtaganden att betala för eller leverera avtalade värdepapper och att priset på det finansiella instrumentet har förändrats när affären måste göras om med en ny motpart. Som en följd Nordnets verksamhet är en stor del av motpartsrisken relaterad till affärsflödet från börserna på de nordiska marknaderna. Riskerna begränsas genom användandet av etablerade clearingorganisationer som till exempel Euroclear och Nasdaq OMX. Motpartsrisker i likviditetsportföljen begränsas bl a genom medvetna val av motparter med hög kreditkvalitet. Handel med derivatinstrument styrs av ISDA-avtal och dess säkerheter av CSA-avtal. Motpartsrisker begränsas genom medvetna val av motparter med hög kreditkvalitet samt att avtal om derivatinstrument ingås med ett flertal olika finansiella motparter. Tabell på sidan 163 visar kreditbetyg för koncernens innehav i finansiella instrument. Enligt koncernens finanspolicy får innehav i räntebärande instrument inneha en rating om lägst BBB-. Nordnet kan även investera i hybrid- och kapitalinstrument med en rating lägre än BBB- under förutsättning att emittenten har en rating om lägst BBB-. För säkerställda obligationer har obligationens rating använts, för övriga används emittentens rating. Nordnet tillåter investeringar i icke ratade tillgångar utgivna av kommun eller landsting. Koncentrationsrisk Koncentrationsrisker uppstår i engagemang som är koncentrerade till exempelvis ett fåtal kunder, en viss bransch, värdepapper emitterade av en viss emittent, eller ett specifikt geografiskt område. Koncentrationsrisker kan också uppstå när grupper av exponeringar uppvisar en betydande grad av samvariation. Nordnet har ett tjänste- och produktutbud som riktas mot ett brett spektrum av kunder i hela Norden med förhållandevis låga exponeringsbelopp per kund, god geografisk spridning och stor variation i sitt handelsbeteende. Nordnet har etablerade rutiner och arbetssätt som syftar till att undvika för stora koncentrationer mot enskilda emittenter. Kreditportföljerna uppvisar begränsade exponeringar mot enskilda kredittagare och är väl spridd på de geografiska marknaderna. Bolåneportföljen har en stor koncentration mot främst Stockholm län som stod för 63 (59) procent av utlåningen samt Oslo med omnejd 8 (6) procent av utlåningen. Nordnet bevakar koncentrationsriskerna löpande. Per den 31 december 2025 utgjorde de 10 största krediterna (kunder med samlimiteringar) 11 (13) procent av den totala portföljbelåningen. T abellen på nästa sida presenterar koncentrationen avseende utlåningen mot enskilda säkerheter. Beräkning av förväntade kreditförluster Antaganden och tekniker för att bedöma nedskrivningsbehov Nordnet redovisar reserveringar för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde samt för oåterkalleliga låneåtaganden. För samtliga kreditprodukter såväl som för likviditetsportföljen har Nordnet utvecklat statistiska modeller som består av en kombination av historisk, aktuell, framåtblickande och makroekonomisk data samt av Nordnet bedömda relevanta benchmarks såväl som extern data från flertalet källor för att kunna mäta kreditrisken och bedöma den potentiella risken för fallissemang. Mätning av kreditexponering och beräkning Marknadsvärde (MSEK) Utlåning (MSEK) Volymviktad genomsnittlig belåningsgrad %1 Säkerheter för bolån 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Villor 22 469 21 046 8 406 7 637 43,7% 42,7% Bostadsrätter 9 232 9 122 3 552 3 484 45,7% 45,4% Summa 31 700 30 168 11 958 11 121 45% 44% 1 Volymviktad genomsnittlig belåningsgrad tas fram genom att belåningsgraden för varje lån multipliceras med dess vikt, som här är utlåning på lånet dividerat med total utlåning. Därefter summeras samtliga värden. ===== SIDA 162 ===== 162Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 av förväntade kreditförluster (ECL) är komplex och inkluderar användandet av modeller som bygger på sannolikheten för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). T olvmånaders- och livslång PD representerar Nordnets bedömning av sannolikheten för fallissemang inom de kommande tolv månaderna respektive under kontraktets hela kvarvarande löptid vid en given tidpunkt baserat på förhållanden på balansdagen och framtida ekonomiska förutsättningar som påverkar kreditrisken. EAD avser den förväntade exponeringen vid fallissemang med beaktande av återbetalningar av kapitalbelopp och ränta från balansdagen till tidpunkten för fallissemang. LGD utgör den förväntade förlusten vid fallissemang med beaktande av mitigerande faktorer såsom säkerheter och värdet på dessa. PD, LGD och EAD beräknas månadsvis fram till och med slutet av den förväntade löptiden. ECL utgörs av produkten av PD, LGD och EAD diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. En summering av de förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid. För portföljbelåningen används en Loss rate-modell där PD och LGD beräknas kombinerat, då det historiskt varit väldigt få fallissemang och förluster, vilket gjort att det inte funnits tillräckliga underlag att bygga separata PD- och LGD- modeller. Vid beräkningen tas hänsyn till tre scenarier (bas, positivt och negativt) med relevanta makroekonomiska faktorer såsom BNP , bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt. Väsentliga osäkra kreditexponeringar bedöms individuellt utan användandet av indata från modeller. För samtliga produkter reserveras inget för beviljade, ej utbetalda, ansökningar, då den totala reserveringen för denna kategori bedöms som oväsentlig. För portföljbelåning beror det på den automatiserade processen för ansökningar, där tiden från beviljad ansökan till aktivt lån är väldigt kort. För beviljade bolåneansökningar bedöms kreditrisken vara så låg att den totala reserveringen inte skulle få en väsentlig ökning. Ökning av kreditrisk Nordnet tar både kvantitativ och kvalitativ information i beaktande vid bedömning huruvida det har skett en betydande ökning av kreditrisk sedan det första redovisningstillfället. Analyserna baseras både på historisk, aktuell samt framåtblickande information. För portföljbelåning anses en betydande ökning av kreditrisken ha inträffat enligt nedan:  Överbelåning eller övertrassering som överstiger 10 000 SEK och som inte har reglerats inom 10 dagar. Anledningen till en gräns på 10 000 SEK är att återbetalningsförmågan historiskt har varit betydligt högre för belopp under 10 000 SEK jämfört med belopp över 10 000 SEK.  Kreditexponering överstiger säkerhetens värde och beloppet överstiger 1 000 SEK samt reglering har inte skett den första bankdagen. Om reglering inte har skett inom 30 dagar (back-stop) anses betydande ökning av kreditrisken ha inträffat oavsett belopp. En betydande ökning av kreditrisk har inträffat för bolån om PD vid rapporteringstillfället är högre än PD när bolånet betalades ut och PD ökningen överstiger 0,25 procentenheter. En betydande ökning av kreditrisk föreligger även om en fordran är förfallen mer än 30 dagar (back-stop). Nordnets finanspolicy stipulerar gällande likviditetsportföljen att en tillgång måste avyttras om emittentens kreditbetyg faller under BBB-, om inte styrelsen godkänner lägre rating. Om tillgången avser en säkerställd obligation, får kreditbetyget inte falla under AA-/Aa3. Nordnet bedömer dessa tillgångar enligt undantaget för innehav med låg kreditrisk då tillgången kommer avyttras innan kreditrisken anses ha ökat väsentligt. Kollektiv bedömning Bedömningen av signifikant ökning av kreditrisk för exponeringar avseende samtliga utlåningsprodukter samt likviditetsportföljen bygger initialt på en kollektiv bedömning utifrån gemensamma riskparametrar i form av produktkategori samt kreditriskbetyg. Modifierade lån Modifiering av ett lån kan bero på att en kredittagare har kontaktat Nordnet på grund av finansiella svårigheter, att Nordnet har vidtagit åtgärder för att behålla kunden eller förändringar i marknadsförhållanden. Koncentrationsrisk 2025-12-31 Novo Nordisk 2,5% Protector Forsikring 1,7% NOTE 1,5% Investor 1,5% Nordea 1,5% Koncentrationsrisk 2024-12-31 Novo Nordisk 2,2 % Nordea Bank 1,8 % Evolution Gaming 1,5 % Investor 1,3 % Nvidia 1,2 % ===== SIDA 163 ===== 163Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Kreditbetyg 2025-12-31 Koncernen AAA AA+ AA AA- A+ A A- BBB+ BBB BB saknar rating T otalt Tillgångar Utlåning till Kreditinstitut 1 - - - 1 216 642 40 35 15 1 095 3 042 Utlåning till Allmänhet 2 - - - - - - - - - - 29 838 29 838 Finansiella tillgångar till verkligt värde - - - - - - - - - - 4 4 Belåningsbara Statsskulder mm 3 877 3 001 6 878 Obligationer och andra räntebärande vp (ej belåningsbara) 33 947 2 276 548 3 138 1 387 1 089 1 566 140 181 44 272 Återinvesterade tillgångar i försäkringsrörelsen 3 - 4 750 - - - - - - - - - 4 750 Summa 37 824 10 027 548 4 354 2 029 1 089 1 606 174 196 - 30 937 88 784 1 Varav 1 996 MSEK redovisas som försäkringstekniska tillgångar i koncerncens balansräkning. 2 Klassificering av Utlåning till allmänheten finns i not 21. 3 Delar av de likvida medlen i försäkringsrörelsen har återinvesterats i obligationer. 1 Varav 2 459 MSEK redovisas som försäkringstekniska tillgångar i koncerncens balansräkning. 2 Klassificering av Utlåning till allmänheten finns i not 21. 3 Delar av de likvida medlen i försäkringsrörelsen har återinvesterats i obligationer. Kreditbetyg 2024-12-31 Koncernen AAA AA+ AA AA- A+ A A- BBB+ BBB BB saknar rating T otalt Tillgångar Utlåning till Kreditinstitut 1 - - - 190 2 134 - 832 38 36 - 488 3 717 Utlåning till Allmänhet 2 - - - - - - - - - - 29 297 29 297 Finansiella tillgångar till verkligt värde - - - - - - - - - - 2 2 Belåningsbara Statsskulder mm 2 769 1 811 76 - - - - - - - - 4 656 Obligationer och andra räntebärande vp (ej belåningsbara) 26 365 1 328 379 451 311 249 1 254 - 70 - - 30 407 Återinvesterade tillgångar i försäkringsrörelsen 3 - 350 - - - - - - - - - 350 Summa 29 134 3 489 455 641 2 445 249 2 086 38 105 - 29 787 68 429 Noter ===== SIDA 164 ===== 164Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Nordnet jobbar aktivt med olika former av tillfälliga betal- ningslättnader (t.ex. individuella betalplaner och amorteringslättnad) till kunder som historiskt uppvisat god betalningsförmåga men som nu hamnat i finansiella svårigheter. Ett modifierat lån som är hänförligt till kundens återbetalningsförmåga kategoriseras som ett lån med anstånd. Detta medför förflyttning mellan steg i reserverings- modellerna för förväntade kreditförluster. Lånet måste sedan passera minst 12 månader utan anmärkning eller ny modi- fiering för att flyttas tillbaka till ett tidigare steg igen. Fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang definieras i enlighet med koncernens kredit- policy som en kombination av såväl kvantitativa som kvalitativa faktorer. För portföljbelåning anses en depå vara i fallissemang (steg 3) om kreditexponeringen har överstigit värdet på säkerheterna i mer än 90 dagar, alternativt att någon form av anstånd har beviljats kund. För bolån definieras fallissemang som en fordran förfallen sedan mer än 90 dagar, om fordran har skickats till inkasso alternativt att någon form av anstånd har beviljats kund. Förflyttning från steg 3 Alla typer av lån som har flyttats till steg 3 omfattas av en probation-period, vilket innebär att förflyttning till steg 1 eller 2 kan ske först efter en viss tid. Lån som flyttas till steg 3 på grund av anstånd kan tidigast flyttas till steg 1 eller 2 efter 12 månader. I övriga fall kan förflyttning till steg 1 eller 2 ske efter 3 månader. Likviditetsportföljen och utlåning till kreditinstitut bedöms enligt undantaget för innehav med låg kreditrisk. I enlighet med Nordnets finanspolicy är endast säkerställda obligationer och statsskuldsväxlar med en rating om lägst BBB- tillåtna, eventuell avvikelse från ratingkraven måste godkännas av styrelsen. All bankinlåning finns placerad i det nordiska banksystemet hos institut med rating samt hos centralbanker. För övriga finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde såsom kundfordringar definieras fallissemang som fordran förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar eller om det finns andra indikatorer (konkurs) som gör det sannolikt att gäldenären inte kommer att betala sina kreditförpliktelser till fullo. Användande av framåtblickande information Nordnet inkluderar framåtblickande information i beräkningar av förväntade kreditförluster. Från analyser av historiska data identifieras makroekonomiska faktorer som påverkar kreditrisk och därmed förväntade kreditförluster. Dessa analyser tar hänsyn till intern och extern information som baseras på land, låntagare och produkt-typ och överensstämmer med den framåtblickande information som används för andra ändamål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Dessa utgörs av rimliga och verifierbara faktorer såsom bruttonationalprodukt och prisindex för bostäder. Påverkan av framåtblickande makroekonomiska faktorer beräknas genom användandet av tre olika scenarier (bas, positivt och negativt). Sannolikheterna för de olika scenarierna samt metodik och antaganden för modellerna ses över regelbundet och justeras vid behov. Vid portföljbelåning bedöms BNP utgöra en relevant makrovariabel vid beräkning av förväntade kreditförluster. År med negativ tillväxt i BNP uppvisar en korrelation med utvecklingen på aktiemarknaden vilket leder till att kreditförlusterna ökar. Som prognosdata används information från Bloomberg med data från olika prognosinstitut avseende BNP-utveckling i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Då risken för kreditförluster för portföljbelåning ofta är starkt korrelerad med diversifieringen och risknivån i kundens specifika värdepappersportfölj, används BNP-utvecklingen oftast som en generell indikator på den ekonomiska trenden. Utöver BNP prognoser kan hänsyn tas till volatilitet på finansiella marknader och andra prognoser över framtida ekonomisk utveckling. Vid bolån används boprisindex över prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden, framtida boprisförväntningar och prognoser för framtida BNP utveckling. Historiska data avseende prisutveckling hämtas från Valueguard HOX Sweden och boprisförväntningar från SEB boprisindikator. Då Nordnets bolåneportfölj har väldigt låg risk, med beviljade belåningsgrader upp till 50 procent i Sverige respektive 60 procent i Norge, krävs större nedgångar i framtida boprisförväntningar för att ge betydande effekter på de förväntade kreditförlusterna. Förändringar i marknadsräntan används för att prognostisera risken för kreditförluster i likviditetsportföljen. Räntan påverkar finansieringskostnaderna för stater, banker och institut som lånar upp pengar på kapitalmarknaderna. Räntan får därmed inverkan på kreditgivarnas kreditkvalitet i form av möjligheter till refinansiering, räntebetalningar och finansieringskostnader. Makroekonomiska faktorer återspeglas i kreditbetygen för kreditgivare och instrument i portföljen. Varje kreditbetyg ges också en prognos (positiv/ stabil/ negativ). Prognostiserade kreditförluster utgår från tre olika scenarier. Bas, alla kreditbetyg är oförändrade. Negativt, kreditvärderingar med negativa utsikter nedgraderas en nivå. Positivt, kreditbetyg med positiv utsikt uppgraderas en nivå. En tolv månaders reservering beräknas för var och ett av scenarierna. Dessa viktas sedan med sannolikheten för att respektive scenario inträffar och den slutliga reserveringen är summan av dessa viktade belopp. Noter ===== SIDA 165 ===== 165Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Känslighetsanalys framåtblickande information I reserveringarna för bolån beräknas förväntade kreditförluster för olika scenarier (bas, positivt, negativt). I det negativa scenariot stressas marknadsvärdet för bostäder och kundernas pantsatta kapital. Nordnet genomför löpande stresstester avseende portföljbelåning och koncentrationsrisker för portföljbelåning och bolån. Nordnets stresstester av både portföljbelåning och bolån pekar på en bra motståndskraft och låg risk för kraftigt ökade kreditförluster, även vid ett försämrat makroekonomiskt scenario. Nordnet genomför årligen en klimatriskanalys av bolåne- portföljen med fokus på fysiska risker. Analysen syftar till att kartlägga hur utsatta de pantsatta fastigheterna i Nordnets bolåneportfölj är för olika typer av fysiska risker. Exponering, belåningsgrader och geografisk koncentration analyseras, för att säkerställa att eventuella lokala klimatrelaterade problem inte påverkar den totala kreditrisken i alltför stor utsträckning. Utifrån denna analys säkerställs att bolåneportföljen är geografiskt väldiversifierad och inte alltför koncentrerad mot fastigheter med hög fysisk risk. Nordnet genomför även ett årligt klimatrelaterat stresstest på bolåneportföljen. Resultatet av stresstestet används i Nordnets kapitautvärdering. Slutsatsen av analysen visade på en relativt låg andel exponering mot nationella riskområden, och eventuella klimatrelaterade kreditförluster bedöms ha låg effekt på de totala kreditförlusterna. För portföljbelåning inkluderas ESG-score som en parameter som ligger till grund för fastställande av belåningsgrader. Detta för att bland annat säkerställa att klimatrelaterade risker tas i beaktande i denna process. Efterlevnadsåtgärder Nordnets avtalsenliga utestående belopp gällande finansiella tillgångar som skrivits av men som fortfarande omfattas av efterlevnadsåtgärder i form av avbetalningsplaner uppgår till 0 (1,38) MSEK per 2025-12-31. Konstaterade kreditförluster Konstaterade kreditförluster är kreditförluster där Nordnet har bedömt att det inte går att få tillbaka hela eller delar av kreditexponeringen på ett enskilt lån. Konstaterade förluster innebär att kreditexponeringen skrivs av från balansräkningen och kostnadsförs. Exempel på konstaterade kreditförluster är om en motpart går i konkurs och där det saknas säkerheter för att täcka kreditexponeringen. Konstaterad kreditförlust uppstår även om en lånefordran säljs till fordringsköpare, vilket historiskt skett inom Nordnets tidigare privatlåne- verksamhet. Dessutom sker löpande avskrivningar på obetalda fordringar, där sannolikheten för återbetalning bedöms som mycket låg. Konstaterade kreditförluster uppgick till totalt 0 (113) MSEK för 2025. Detta motsvarar 0 (0,4) procent av den totala utlåningen per 2025-12-31. För portföljbelåning uppgick de konstaterade kreditförlusterna till 0 (0) MSEK. Nordnet har inte haft några konstaterade kreditförluster avseende bolån under året och har inte haft några konstaterade kreditförluster sedan bolån började erbjudas 2016. De konstaterade kreditförlusterna för privatlån avseende 2024 uppgår till 113 MSEK. För mer information om försäljningen av privatlåneportföljen under 2024, se not 49. Marknadsrisk Marknadsrisk hänförs till risken att det verkliga värdet på ett finansiellt instrument eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument påverkas av förändringar i marknads- priser. Nordnet exponeras för marknadsrisker i form av ränte- risk, valutakursrisk och aktiekursrisk. Då Nordnets verksam- het är uppbyggd kring kundhandel och inte bedriver någon handel för egen räkning är ränteriskerna företrädesvis hän- förliga till bankboken. Valutakursriskerna uppstår vid skill- nader mellan tillgångar och skulder i olika valutor. Riskaptiten för marknadsrisk är låg. Produkt Antal lån med eftergift T otal utlåning till lån med eftergift, MSEK T otal reservering av lån med eftergift, MSEK Portföljbelåning 2 0,11 0,06 Bolån 3 6,09 0,01 Antal lån med eftergift per produkt och utlåning för dessa lån. Produkt Faktiskt Positiv Bas Negativ Portföljbelåning 15,1 13,2 15,2 17,1 Bolån 3,4 3,2 3,3 3,7 Reservering per produkt, utifrån 100% vikt mot respektive scenario. Noter ===== SIDA 166 ===== 166Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Ränterisker Ränterisk är risken för att verkligt värde eller framtida kassa- flöden varierar på grund av förändringar i marknadsräntorna. Ränterisker i form av marknadsvärdeförändringar och kassaflödesrisk uppkommer vid löptidsobalans mellan tillgångar och skulder. Nordnets kreditgivning sker företrädesvis till rörlig ränta och finansieras huvudsakligen av inlåning till rörlig ränta. Ränterisken bedöms vara begränsad då kredit- omsättningshastigheten är relativt hög, samt att kreditavtalen tillåter räntejusteringar med relativt kort periodicitet. Styrelsen har fastställt limiter för maximal ränterisknivå och räntekänsligheten mäts och rapporteras dagligen till Risk Control och CFO. Vid varje kvartalsskifte genomförs en känslighetsanalys av portföljen. Vid årsskiftet uppgick ränterisken som omvärderingseffekt till 257 (104) MSEK, en negativ förändring av marknadsräntan om två procentenheter skulle belasta resultatet efter skatt och minska det egna kapitalet med 204 (83) MSEK. På motsvarande sätt skulle en positiv förändring av marknadsräntan om två procentenheter öka resultatet efter skatt och öka det egna kapitalet med 204 (83) MSEK. En sammanställning över Nordnets räntebindningstider återfinns i tabellen på sidan 169. Nordnet har en intern modell för mätning av kreditspreadrisk. Kreditspreadrisk är definierat som risken för förändringar i marknadspriser baserat på marknadens uppfattning av kreditrisk, likviditetspremier och andra delar av priset som inte förklaras av ränterisker eller instrumentets specifika kreditrisk. I likviditetsportföljen begränsas risken för att en motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser främst genom val av kreditvärdiga emittenter och säkerställda obligationer. Finanspolicyn anger begränsningar för vilka emittenter som likviditetsportföljen får exponera sig mot, och Nordnets Kreditkommitté beslutar om faktiska emittentnamn som Nordnet får placera i samt om individuella limiter. Vid årsskiftet uppgick kreditspreadrisken enligt denna modell till 324 (145) MSEK. Valutakursrisker Valutarisk är risken för att förändringar i en valuta i relation till en annan påverkar Nordnets resultat, balansräkning och/eller kassaflöden. Nordnets hemmamarknad är Norden varmed valutaexponering huvudsakligen uppstår i NOK, DKK och EUR men det finns även valutaflöden i exempelvis GBP , CAD och USD. Nordnet genomför dagligen valutaväxlingar för att begränsa valutakursrisken och innehar endast mindre flödesrelaterade valutapositioner över mer än en bankdag. Enligt av styrelsen fastställd policy mäter och rapporterar Nordnet sin valutakursrisk löpande. Vid årsskiftet uppgick total nettoexponering i utländsk valuta till 1 236 (1 414) MSEK. En ofördelaktig valutakursutveckling om 10 procent i respektive valuta innebär en effekt om 124 (141) MSEK, vilket skulle belasta resultat efter skatt och övrigt totalresultat med 124 (112) MSEK. I detta ingår utlandsverksamheternas nettotillgångar vilka ej valutasäkras. För en närmare beskrivning av tillgångar och skulder i utländsk valuta, se tabell nedan. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Nordnets direkta exponering mot aktiekursrisk är låg då koncernen normalt inte innehar egna positioner. Vid årsskiftet uppgick den totala egna exponeringen mot aktiekursrisk till 5 (2) MSEK. En generell förändring av aktiekurserna om 10 procent innebär en risk om cirka 0,5 (0,2) MSEK, vilket skulle belasta resultatet efter skatt och minska det egna kapitalet med 0,4 MSEK. Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att Nordnet inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt. Likviditetsrisken kan delas upp i två delar, finansieringsrisk och marknadslikviditetsrisk. Finansieringsrisk är risken att Nordnet inte har tillräckligt med likvida medel för att finansiera sin verksamhet, medan marknadslikviditetsrisk är risken att inte kunna omvandla placeringstillgångar till likviditet utan att kostnaden ökar avsevärt. Styrelsen har fastställt policylimiter, ansvarsfördelning, uppföljning och beredskapsplaner. Styrelsen har beslutat att Nordnet ska ha en låg riskaptit för likviditetsrisk. Nordnet ska alltid ha likvida medel tillgängliga för att hantera de dagliga flödena i verksamheten. Det ska även finnas en beredskap för hantering av störningar i form av att likviditet snabbt kan omfördelas eller att placeringar kan avyttras. Likviditetsportföljen ska utgöras av placeringar med god kreditkvalitet. Nordnets beredskapsplan innehåller bland annat riskindikatorer, ansvarsfördelningar och likviditetsskapande handlingsplaner och åtgärdsplaner vid allvarliga störningar. Treasury ansvarar för att löpande bevaka, analysera, prognosticera, hantera och rapportera likviditetsrisker. Likviditetsprognoser och olika riskmått rapporteras löpande till styrelsen. Regelbundna stresstester säkerställer likviditetsberedskap under förutsättningar som avviker från det normala, såsom väsentliga utflöden av inlåning från allmänheten, störningar på kapitalmarknaden samt försämrade återbetalningsbeteenden. Värdepappersbelåningen är kort i sin natur medan bolåneprodukten i Sverige och Norge har en naturlig längre löptid. Då Nordnets finansiering huvudsakligen består av kunders inlåning och eget kapital. Är den strukturella likviditetsrisken låg. I löptidstabellen (se sidan 170) kategoriseras inlåning från allmänheten som betalbar på anfordran men det beteendemässiga flödet skiljer sig från det kontraktuella då inlåning från allmänheten historiskt har utgjort en långsiktig och stabil finansieringskälla. Utlåning till allmänheten i förhållande till inlåning från allmänheten (inklusive inlåning från allmänheten som ingår Noter ===== SIDA 167 ===== 167Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 i posten Skulder där kunden bär placeringsrisken som motsvaras av Likvida medel enligt not 24) uppgår till 36 (42) procent per balansdagen. Nordnet har emitterat två så kallade AT1 obligationslån om 600 respektive 300 MSEK i Sverige för att optimera kapitalstrukturen och skapa utrymme för fortsatt tillväxt. Nordnets likviditetsrisk reduceras av att finansieringen är spridd på många kunder och på flera geografiska marknader och betalningsberedskapen bedöms som mycket god. Koncentrationer i inlåningen, både på kund- och geografisk basis, följs upp dagligen. Operativ risk Operativ risk avser risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar även legal och compliance risk. Förutom alla de risker som kan sammankopplas med mänskliga fel och misstag kan typiska exempel på operativa risker vara; datorhaveri, nyckelpersonberoende, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna regelverk eller externa händelser som brand, naturkatastrofer, sabotage eller förändringar av lagar och regelverk. För att upprätthålla en god intern kontroll av operativa risker har Nordnet väl fungerande system och rutiner samt löpande utbildning av medarbetare. Primärt ansvariga för hantering av operativa risker är de enskilda avdelningarna och funktionerna ute i organisationen. Självutvärderingsprocessen omfattar identifiering och utvärdering av operativa risker i samtliga väsentliga processer. Självutvärderingen baseras på en gemensam metod och dokumenteras i ett gemensamt systemstöd. Resultatet rapporteras årligen till styrelse och vd. Utifrån självutvärderingen samt inträffade incidenter identifierar Nordnet operativa risker i sina produkter, tjänster, funktioner, processer och IT -system. Riskkontrollfunktionen stöttar och vägleder avdelningar i deras riskarbete samt utför den oberoende uppföljningen av hanteringen av operativa risker och rapporterar till styrelse och vd. Av Nordnets verksamhet följer att IT -risker och informationssäkerhet är av stor betydelse. Den snabba tekniska utvecklingen skapar inte bara möjligheter utan även hot i form av cyberattacker, insiderattacker, IT -störningar och online-bedrägerier. Det riskerar också att IT -infrastrukturen blir omodern och föråldrad. Cyberhotet mot den svenska finanssektorn är omfattande och intrång kan resultera i driftstopp i viktiga system och informationsläckage av känsliga data. För Nordnet är upprätthållandet av en hög cybersäkerhetsnivå grundläggande i form av ett starkt, digitalt skalskydd med höga säkerhetsnivåer. Utveckling och utfall följs noga upp av såväl företagsledning som styrelse. En särskild funktion för IT -säkerhet arbetar med att identifiera, förebygga och kontrollera risker relaterade till Nordnets IT -system. Försäkringsrisk Med (liv)försäkringsrisk avses risken för förlust som följd av förändrat kundbeteende eller förändringar i de kostnader som är förknippade med att hantera försäkringsbolagets försäkringsförpliktelser. Försäkringsrisk uppstår även som följd av förändringar i demografiska förutsättningar, så som förändringar avseende de försäkrades livslängd. För Nordnet utgörs livförsäkringsrisken främst av kundbeteenderisk och kostnadsrisk. Kundbeteenderisk innebär risk för uteblivna intäkter som följd av att försäkringstagarna flyttar ut eller återköper (annullerar) sina försäkringar i högre utsträckning än förväntat. Försäkringsverksamheten utgörs av traditionella försäkringar med villkorad återbäring avseende depåförsäkring och fondförsäkringar där den försäkrade själv bär placeringsrisken. Bolagets finansiella risk är därmed mycket begränsad. I traditionella försäkringar med periodisk utbetalning finns en garanti under de fem första åren av utbetalningsperioden. Garantibeloppet uppgår till 3 procent, i enlighet med villkor som garanterar 15 procent av försäkringskapitalet, vilket fördelas över 5 år. Försäkringstekniska avsättningar avseende garanterade åtaganden uppgår till 71 (75) MSEK, motsvarande 0,04 (0,05) procent av de totala försäkringstekniska avsättningarna. Koncernen - värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta 2025 2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 3 035 2 783 Utlåning till kreditinstitut 2 072 2 774 Utlåning till allmänheten 12 320 12 849 Aktier och andelar mm 3 2 Belåningsbara stadsskuldförbindelser mm 37 354 24 707 Övriga tillgångar 47 225 37 283 Summa 102 008 80 399 Skulder In- och upplåning från allmänheten 54 839 42 943 Övriga skulder 45 934 36 316 Summa 100 773 79 260 Noter ===== SIDA 168 ===== 168Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrelaterade risker Nordnet upprättar en hållbarhetsrapport som beskriver konsekvenserna av vår verksamhet och de finansiella riskerna och för första gången i rapporten för 2025 rapporterar Nordnet för de hållbarhetsrelaterade riskerna i enlighet med CSRD. År 2025 Tillgångar Skulder Netto- exponering Valutakursrisk1 NOK 56 346 55 472 874 87 DKK 24 036 23 926 110 11 EUR 19 377 19 132 246 25 Övriga 2 249 2 243 6 1 Summa 102 008 100 773 1 236 124 År 2024 Tillgångar Skulder Netto- exponering Valutakursrisk1 NOK 45 297 44 348 949 95 DKK 17 151 17 048 103 10 EUR 15 404 15 179 225 22 Övriga 2 547 2 685 137 14 Summa 80 399 79 260 1 414 141 1 Visar valutakursrisken vid en ofördelaktig kursrörelse om 10 procent i respektive valuta. Noter ===== SIDA 169 ===== 169Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 2025-12-31 räntebindningstid Tillgångar 0-1 mån 2-3 mån 4-6 mån 7-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år Utan ränte- bindning T otalt Kassa och tillgodohavanden i central- banker 4 675 - - - - - - - - 4 675 Utlåning till kreditinstitut 1 046 - - - - - - - - 1 046 Utlåning till allmänheten 21 410 8 428 - - - - - - - 29 838 Finansiella tillgångar till verkligt värde - - - - - - - - 5 5 Belåningsbara statsskulds- förbindelser mm 848 4 311 208 - - - - - - 5 367 Obligationer och andra ränte- bärande värdepapper 7 501 26 303 6 201 2 344 359 - - - - 42 709 Återinvesterade tillgångar i försäkrings- rörelsen 825 3 025 633 232 6 - - - - 4 721 Övriga tillgångar - - - - - - - - 225 770 225 770 Summa tillgångar 36 305 42 067 7 043 2 576 366 - - - 225 775 314 131 Skulder In- och upplåning från allmänheten 74 496 0 - - - - - - - 74 496 Övriga skulder 0 0 - - - - - - 226 535 226 535 Summa skulder 74 496 0 - - - - - - 226 535 301 031 Differens mellan tillgångar och skulder -38 191 42 067 7 043 2 576 366 - - - -760 13 100 Antagen återstående räntebindningstid, år (nuvärde) 0,04 0,21 0,42 0,79 1,50 2,50 3,50 4,50 Antagen förändring av räntan % 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% Vikter 0,08% 0,42% 0,84% 1,58% 3,00% 5,00% 7,00% 9,00% T otal räntenettorisk -31 177 59 41 11 - - - 257 2024-12-31 räntebindningstid Tillgångar 0-1 mån 2-3 mån 4-6 mån 7-12 mån 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4-5 år Utan ränte- bindning T otalt Kassa och tillgodohavanden i central- banker 3 785 - - - - - - - - 3 785 Utlåning till kreditinstitut 950 - - - - - - - - 950 Utlåning till allmänheten 21 510 7 787 - - - - - - - 29 297 Finansiella tillgångar till verkligt värde - - - - - - - - 2 2 Belåningsbara statsskulds- förbindelser mm 2 317 2 149 74 76 - - - - - 4 615 Obligationer och andra ränte- bärande värdepapper 17 733 16 795 160 - - - - - - 34 688 Återinvesterade tillgångar i försäkrings- rörelsen 179 168,8 2 1 - - - - - 350 Övriga tillgångar - - - - - - - - 199 885 199 885 Summa tillgångar 46 473 26 899 236 77 - - - - 199 887 273 573 Skulder In- och upplåning från allmänheten 62 324 - - - - - - - - 62 324 Övriga skulder - - - - - - - - 202 964 202 964 Summa skulder 62 324 - - - - - - - 202 964 265 287 Differens mellan tillgångar och skulder -15 850 26 899 236 77 - - - - -3 076 8 286 Antagen återstående räntebindningstid, år (nuvärde) 0,04 0,21 0,42 0,79 1,50 2,50 3,50 4,50 Antagen förändring av räntan % 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% 2,00% Vikter 0,08% 0,42% 0,84% 1,58% 3,00% 5,00% 7,00% 9,00% T otal räntenettorisk -13 113 2 1 - - - - 104 Noter ===== SIDA 170 ===== 170Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas ej diskonterade kassaflöden utifrån återstående löptid Återstående löptid 2025 Betalbar på anfordran Högst 3 mån 3 mån-1 år 1-5 år Över 5 år Utan löptid T otalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - - - - 4 675 4 675 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - 254 1 339 3 328 446 - 5 367 Utlåning till kreditinstitut 1 046 - - - - - 1 046 Utlåning till allmänheten 17 881 - - - 11 957 - 29 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 5 239 11 397 25 378 696 - 42 709 Aktier och andelar - - - - - 5 5 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 219 873 - - - - - 219 873 Övriga tillgångar - 3 551 - - - 2 346 5 897 Summa 238 800 9 044 12 736 28 706 13 098 7 027 309 410 Skulder In - och upplåning från allmänheten 74 496 - - - - - 74 496 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 219 878 - - - - - 219 878 Leasingskuld - 20 27 131 10 - 188 Övriga skulder och eget kapital - 2 933 - - - 11 916 14 849 Summa 294 374 2 953 27 131 10 11 916 309 411 Netto tillgångar och skulder (+/-) -55 574 6 091 12 710 28 575 13 088 -4 889 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas ej diskonterade kassaflöden utifrån återstående löptid Återstående löptid 2024 Betalbar på anfordran Högst 3 mån 3 mån-1 år 1-5 år Över 5 år Utan löptid T otalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - - - - - 3 785 3 785 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. - 1 986 423 2 206 - - 4 615 Utlåning till kreditinstitut 950 - - - - - 950 Utlåning till allmänheten 18 176 - - - 11 121 - 29 297 Obligationer och andra räntebärande värdepapper - 4 179 10 677 19 414 419 - 34 688 Aktier och andelar - - - - - 2 2 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 194 408 - - - - - 194 408 Övriga tillgångar - 3 331 - - - 2 146 5 477 Summa 213 534 9 496 11 099 21 620 11 539 5 933 273 223 Skulder In - och upplåning från allmänheten 62 324 - - - - - 62 324 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 194 412 - - - - - 194 412 Leasingskuld - 19 26 150 22 - 217 Övriga skulder och eget kapital - 3 169 - - - 13 101 16 270 Summa 256 736 3 188 26 150 22 13 101 273 223 Netto tillgångar och skulder (+/-) -43 201 6 308 11 073 21 471 11 518 -7 168 Noter ===== SIDA 171 ===== 171Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 8 Koncernen - Intäkter från avtal med kunder 2025 Sverige Norge Danmark Finland To t a l Courtageintäkter 400 412 479 596 1 887 Fondrelaterade intäkter 378 258 74 61 772 Valutaintäkter 221 258 389 154 1 022 Övriga provisionsintäkter 24 17 9 10 59 Summa provisionsintäkter 1 023 945 951 821 3 740 Intäkter kopplade till börsintroduktioner och företagshändelser 2 2 0 34 39 Övriga rörelseintäkter 5 5 23 10 42 Summa 1 030 952 974 866 3 822 Tidpunkt för intäktsredovisning Tjänst överförd till kund över tid - - - - - Tjänst överförd till kund vid en tidpunkt 1 030 952 974 866 3 822 2024 Sverige Norge Danmark Finland To t a l Courtageintäkter 361 339 479 476 1 655 Fondrelaterade intäkter 356 222 63 47 687 Valutaintäkter 170 142 244 98 654 Övriga provisionsintäkter 35 15 10 12 72 Summa provisionsintäkter 922 718 796 633 3 069 Intäkter kopplade till börsintroduktioner och företagshändelser 3 2 0 26 31 Övriga rörelseintäkter 66 5 20 12 103 Summa 991 725 816 670 3 202 Tidpunkt för intäktsredovisning Tjänst överförd till kund över tid - - - - - Tjänst överförd till kund vid en tidpunkt 991 725 816 670 3 202 Redovisningsprinciper för intäkter från avtal med kunder återfinns i Not 9 Provisionsnetto samt Not 12 Övriga rörelseintäkter. Hänvisning till redovisningsprincip ===== SIDA 172 ===== 172Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 9 Koncernen - provisionsnetto Provisionsintäkter 2025 2024 Courtageintäkter 1 887 1 655 Valutaintäkter 958 610 Summa transaktionsrelaterade intäkter 2 845 2 266 Fondrelaterade intäkter 772 687 Valutaintäkter 64 43 Summa ej transaktionsrelaterade provisionsintäkter 836 731 Övriga provisionsintäkter 59 72 Summa provisionsintäkter 3 740 3 069 Provisionskostnader Provisionskostnader - transaktionsrelaterade -439 -422 Provisionskostnader - ej transaktionsrelaterade -176 -162 Övriga provisionskostnader -68 -79 Summa provisionskostnader -684 -663 Provisionsnetto 3 057 2 405 Varav hänförligt till finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet - - Redovisningsprincip Provisionsintäkter och provisionskostnader (provisionsnetto). Som provisionsintäkter redovisas intäkter från kontrakt med kunder vilket består av ersättningar för utförda tjänsteuppdrag. Provisionsintäkterna inkluderar både transaktionsrelaterade intäkter såsom courtage samt ej transaktionsrelaterade intäkter som inkluderar fondprovisioner. En provisionsintäkt redovisas när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden som därmed kan nyttja tjänsten. Kunden är den part som ingår ett kontrakt med Nordnet för att erhålla de tjänster som erbjuds den ordinarie verksamheten. Intäkterna återspeglar den ersättning som förväntas erhållas i utbyte för dessa tjänster. Vid rörlig ersättning, t ex lämnade rabatter eller prestationsbaserade ersättningar, redovisas intäkten när det är troligt att ingen återbetalning kommer ske. T otal ersättning fördelas för varje tjänst och beror på om tjänsterna är uppfyllda vid en viss specifik tidpunkt eller över tid. Tjänsteuppdrag avser företrädesvis courtage och provisioner. Courtage redovisas som intäkt på affärsdagen. Provisioner utgörs dels av förmedling av värdepapper i samband med emissioner, försäljning av strukturerade produkter samt garanterade emissioner. Dessa provisioner redovisas som intäkt i samband med fullgörande av transaktionen. Provisioner från fondverksamheten utgörs av dels inträdesprovisioner vilka redovisas i samband med fondköp, dels provisioner baserade på fondvolym vilken redovisas månatligen baserad på faktiskt volym. Provisionskostnader är transaktionsberoende och är oftast direkt relaterade till transaktioner som redovisats som intäkter inom Provisionsintäkter. Provisionskostnader utgör kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, vilket främst utgörs av kostnader till börser, clearinginstitut samt delning till partner i samband med köp och försäljning av värdepapper. Provisionskostnader för fondverksamheten utgörs av förvaltningsavgifter bestående av fasta kostnader och kostnader baserade på faktisk volym som redovisas månatligen. ===== SIDA 173 ===== 173Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Ränteintäkter 2025 2024 Utlåning till kreditinstitut 120 217 Räntebärande värdepapper 1 301 1 046 Räntebärande värdepapper till upplupet anskaffningsvärde 164 416 Summa ränteintäkter från likviditetsportfölj 1 585 1 679 Utlåning till allmänheten - bolån 294 473 Utlåning till allmänheten - portföljbelåning 804 867 Utlåning till allmänheten - privatlån 0 199 Summa ränteintäkter från utlåning till allmänheten 1 097 1 540 Aktielåneprogram 112 128 Övriga ränteintäkter 20 19 Summa ränteintäkter 2 814 3 366 Räntekostnader In- och upplåning från allmänheten -390 -612 Aktielåneprogram -55 -63 Övriga räntekostnader -56 -56 Varav insättningsgarantiavgifter -46 -44 Summa räntekostnader -501 -731 Räntenetto 2 313 2 635 Not 10 Koncernen - räntenetto Varav hänförligt till finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet 2025 2024 Intäkter 1 311 1 071 Kostnader -129 -36 Genomsnittlig ränta på utlåningen till allmänheten var under året 3,73 (4,88)%. Genomsnittlig ränta på inlåningen från allmänheten var under året 0,56 (1,01)%. Genomsnittlig ränta på utlåningen, exklusive så kallade kontokrediter som i sin helhet täcks av pantsatta likvida medel på kapitalförsäkringar, var under året 3,57 (4,71)%. Räntekostnader hänförliga till likviditetsportföljen, som tidigare redovisats under räntekostnader, redovisas nu inom ränteintäkter från likviditetsportföljen. Redovisningsprincip Ränteintäkter och räntekostnader (räntenetto). Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden till det redovisade bruttovärdet av fordran eller skulden, vilket medför en jämn avkastning över lånets löptid. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som utgör en integrerad del av avkastningen. Ett undantag från ovan utgör finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde som har blivit osäkra efter första redovisningstillfället (finansiella tillgångar i steg 3). För dessa beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på det redovisade bruttovärdet minskat med reserver för kreditförluster. Om sådana finansiella tillgångar inte längre är osäkra återgår beräkningen av ränteintäkt till att baseras på redovisat bruttovärde. Räntekostnader avseende inlåning från kreditinstitut och allmänheten redovisas som kostnad när de upparbetas, vilket innebär att räntekostnader periodiseras till den period de avser. Under räntekostnader redovisas även kostnader för insättningsgarantin som bokförs enligt samma princip. ===== SIDA 174 ===== 174Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 12 Koncernen - övriga rörelseintäkter 2025 2024 Övriga depårelaterade sidointäkter 10 9 Övriga avgifter från kunder inom Privatlån - 2 Marknadsaktiviteter 5 12 Avgift för onoterade aktier 5 6 Intäkter kopplade till börsintroduktioner och företagshändelser 39 31 Övriga rörelseintäkter från försäkringsrörelsen -54 -45 Övriga rörelseintäkter 1 35 99 Summa 41 115 1 Övriga rörelseintäkter inkluderar intäkter i samband med försäljningen av privatlåneportföljen, se not 49. Övriga rörelseintäkter. Övriga rörelseintäkter avser intäkter från avtal med kunder såsom depårelaterade tjänster, informationstjänster, programvaror samt service- och supportavgifter från samarbetspartners. Övriga rörelseintäkter inkluderar även emissionsrelaterade intäkter såväl som realisationsresultat vid avyttring av materiella tillgångar. 2025 2024 Realisationsresultat aktier och andelar -27 -6 Orealiserade värdeförändringar aktier och andelar 3 -4 Realisationsresultat räntebärande värdepapper 3 0 Valutaresultat -6 6 Nettoresultat av finansiella transaktioner -26 -3 Nettovinst/nettoförlust per värderingskategori Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet -24 -10 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 3 0 Valutaresultat -6 6 Summa -26 -3 Not 11 Koncernen - nettoresultat av finansiella transaktioner Redovisningsprincip Nettoresultat från finansiella transaktioner. Under denna post redovisas erhållna utdelningar samt valutakursförändringar. Nettoresultat från finansiella transaktioner inkluderar även realisationsresultat från räntebärande värdepapper och vid avyttring av ägarandelar i dotterbolag. Redovisningsprincip ===== SIDA 175 ===== 175Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader Ersättningar till anställda. Kortfristiga ersättningar. Som kortfristiga ersättningar redovisas lön, sociala kostnader, betald korttidsfrånvaro, rörlig ersättning samt vissa icke- monetära ersättningar i resultaträkningen i den period då den anställde utfört tjänsterna. Med kortfristig ersättning avses att beloppet förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period som den anställde har utfört tjänsterna. Avsättning för rörlig ersättning redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänsterna ifråga har erhållits från de anställda och avsättningsbeloppet kan beräknas tillförlitligt. Aktierelaterade incitamentsprogram. Koncernen har långsiktiga incitamentsprogram i form av teckningsoptioner och C-aktier. Syftet är att premiera ett långsiktigt engagemang och sammanföra anställdas intressen med aktieägarnas. Programmens värde fastställs vid tilldelningstidpunkten med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell och personalen erbjuds möjlighet att teckna optioner till marknadsvärde. Från och med 2025 omfattar nya program C-aktier. Vid årets utgång har koncernen tre aktiva incitamentsprogram. Under 2025 avslutades och reglerades programmet från 2022. Nordnets kostnader för incitamentsprogrammet är, vid sidan av kostnader för att bereda och administrera incitamentsprogrammet, begränsade till kostnader som uppkommer i Norge avseende sociala avgifter. För vidare information, se Not 32. Ersättning efter avslutad anställning. Ersättning efter avslutad anställning omfattar pensioner. Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner vilket innebär att koncernen betalar en fastställd avgift till en separat juridisk enhet och har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda, som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Hur stor pensionen blir för den anställde beror på hur mycket pengar som har betalts in och vilken avkastning pengarna har givit till skillnad mot en förmånsbestämd pensionsplan där den anställde av arbetsgivaren är garanterad en viss förbestämd pension. Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period. Ersättning vid uppsägning. Ersättning vid arbetsbefriad uppsägning redovisas omedelbart som kostnad då några framtida ekonomiska fördelar förkoncernen inte föreligger. Allmänna administrationskostnader 2025 2024 Personalkostnader -883 -833 Fastighetskostnader -28 -30 Övriga operationella leasingkostnader -3 -3 Informationskostnader -21 -24 System och kommunikationskostnader -246 -219 Köpta tjänster -69 -69 Övriga allmänna administrationskostnader 1 -63 -79 Summa -1 314 -1 257 1 Övriga allmänna administrationskostnader inkluderar kostnader i samband med försäljningen av privatlåneportföljen, se not 49. Redovisningsprincip Hänvisning till redovisningsprincip Tillämpade principer för avskrivningar samt nyttjandeperioder för immateriella och materiella tillgångar framgår av Not 25 respektive Not 26 ===== SIDA 176 ===== 176Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader Medelantalet anställda fördelar sig på följande geografiska marknader 2025 2024 Sverige 722 674 - varav kvinnor 267 249 - varav män 455 425 Norge 41 37 - varav kvinnor 13 11 - varav män 28 26 Finland 45 43 - varav kvinnor 21 21 - varav män 23 22 Danmark 57 49 - varav kvinnor 22 19 - varav män 35 29 Tyskland 1 - - varav kvinnor - - - varav män 1 - T otalt 866 803 - varav kvinnor 324 300 - varav män 542 502 Antal heltidstjänster vid årets slut 853 797 Varav moderbolaget 1 1 - varav kvinnor - - - varav män 1 1 Moderbolaget Koncernen Fördelning av personalkostnader 2025 2024 2025 2024 Löner och andra ersättningar -10 -9 -718 -665 Sociala avgifter -8 -7 -334 -303 varav pensionskostnader (inkl. löneskatt) -4 -4 -136 -123 Övriga personalkostnader -0 -1 -54 -43 Summa personalkostnader -18 -17 -1 106 -1 011 Avgår aktiverade personalkostnader - - 223 178 Summa kostnadsförda personalkostnader -18 -17 -883 -833 2025 2024 Löner och andra ersättningar1 Social avgifter (varav pensions- kostnader inkl. löneskatt) Löner och andra ersättningar1 Social avgifter (varav pensions- kostnader inkl. löneskatt) Koncernen -724 -334 (-136) -670 -303 (-123) varav styrelse, verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare -57 -28 (-12) -47 -24 (-11) Moderbolaget2 -16 -8 (-4) -14 -7 (-4) varav styrelse och verkställande direktör -16 -8 (-4) -14 -7 (-4) 1 Ersättningar till styrelsen redovisas bland administrationskostnader i moderbolaget och koncernen. 2 Moderbolaget har endast en anställd (vd). ===== SIDA 177 ===== 177Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader År 2025 Fast ersättning Förmåner Pensions- kostnader Arvode Summa Styrelsens ordförande T om Dinkelspiel -1,2 -1,2 Övriga ledamöter i styrelsen Karitha Ericsson -0,6 -0,6 Anna Bäck -0,6 -0,6 Therese Hillman (invald april 2024) -0,6 -0,6 Johan Åkerblom (invald april 2024) -0,6 -0,6 Charlotta Nilsson -0,5 -0,5 Henrik Rättzén -0,6 -0,6 Fredrik Bergström -0,6 -0,6 Verkställande direktör Lars-Åke Norling -10,1 -0,1 -3,5 -13,7 Vice verkställande direktör Rasmus Järborg -4,8 -0,1 -0,7 -5,6 Övriga ledande befattningshavare 10 personer i genomsnitt -35,3 -1,1 -5,5 -41,9 T otalt -50,2 -1,4 -9,7 -5,3 -66,5 År 2024 Fast ersättning Förmåner Pensions- kostnader Arvode Summa Styrelsens ordförande T om Dinkelspiel -0,7 -0,7 Övriga ledamöter i styrelsen Karitha Ericsson -0,5 -0,5 Anna Bäck -0,6 -0,6 Therese Hillman (invald april 2024) -0,4 -0,4 Johan Åkerblom (invald april 2024) -0,4 -0,4 Charlotta Nilsson -0,5 -0,5 Henrik Rättzén -0,6 -0,6 Fredrik Bergström -0,6 -0,6 Gustaf Unger 1 (avgick februari 2024) -0,2 -0,2 Verkställande direktör Lars-Åke Norling -9,2 -0,1 -3,2 -12,5 Vice verkställande direktör Rasmus Järborg -4,2 -0,1 -0,6 -5,0 Övriga ledande befattningshavare 10 personer i genomsnitt -27,8 -0,7 -5,4 -33,9 T otalt -41,2 -0,9 -9,2 -4,4 -55,7 1 Gustaf Unger avgick från styrelsen i februari 2024. ===== SIDA 178 ===== 178Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader Styrelsen Ersättning till styrelsens ledamöter utgår enligt beslut vid ordinarie bolagsstämman den 28 april 2025 avseende perioden 1 maj 2025 till 30 april 2026. Ersättning till styrelsens ledamöter avseende perioden 1 januari 2025 till 30 april 2025 beslutades på ordinarie bolagsstämman den 29 april 2024. Ersättning till styrelsens ledamöter under 2025 uppgick till 5,3 (4,4) MSEK. För arbete i risk- och complianceutskottet utgår 158 (150) KSEK till ordförande och 84 (80) KSEK till ledamot. Arvode för arbete i revisionsutskottet utgår till 105 (100) KSEK till ordförande och 63 (60) KSEK till de övriga ledamöterna i utskottet. Arvode för arbete i Ersättningsutskottet utgår till 42 (40) KSEK till ordförande och 27 (25) KSEK till övriga ledamöter. Arvode för arbete i IT -utskottet utgår till 79 (75) KSEK till ordförande och 42 (40) KSEK till övriga ledamöter. Arvode för arbete i Kreditutskottet för Nordnet Bank AB utgår till ordförande 79 (75) KSEK och till övriga ledamöter 42 (40) KSEK. Inga andra ersättningar har utgått till styrelsen förutom mindre ersättning för reseutlägg. Inga andra avtal om pension eller avgångsvederlag finns. I tabellen Ersättningar till ledande befattningshavare ovan ingår kostnader för styrelsens arvode under räkenskapsåret 2025. Dessa betalas ut från Nordnet AB (publ). Styrelsen består vid årets slut av 4 (4) män och 4 (4) kvinnor. Det är således ingen förändring mellan kvinnor och män från 2024 till 2025. Berednings- och beslutsprocessen som tillämpas när det gäller ersättning till styrelseordföranden sker i styrelsen. Ersättning till styrelsen har fördelats i enlighet med det av årsstämman fastslagna beslutet. För upplysning om styrelseledamöternas aktieinnehav hänvisas till avsnittet om Styrelsen på sidan 138 och framåt i Bolagsstyrningsrapporten. Verkställande direktören Kostnaden för tjänstepension under 2025 uppgår till 35 procent av pensionsgrundande lön. Med pensionsgrundande lön avses den fasta ersättningen inklusive semesterersättning. För vd gäller allmänna regler om pensionsålder, vilket är vid 67 års ålder. Uppsägningstid gentemot vd är från bolagets sida, och från vd gentemot bolaget, tolv månader. Berednings- och beslutsprocessen som tillämpas när det gäller ersättning och andra villkor för vd är en styrelsefråga. Styrelsens beredning av ersättningsfrågor hanteras i ersättningsutskottet. Information om ersättningsutskottet framgår i Bolagsstyrningsrapporten. Vice vd och övriga ledande befattningshavare Vice vd och övriga ledande befattningshavare definieras som medlemmar av koncernledningen exklusive den verkställande direktören. Koncernledningens sammansättning har under året förändrats och uppgår per 31 december 2025 till 11 (10) personer utöver vd, varav 6 (6) är män och 5 (4) är kvinnor. En person är anställd i Nordnet Bank ABs norska filial, en person är anställd i Nordnet Bank ABs finska filial, en person i Nordnet Bank ABs danska filial, en person är i Nordnet Bank ABs tyska filial och övriga är anställda i Sverige. Ersättning i tidigare tabell avser den tid respektive person ingått i bolagets ledning. Eventuella lönejusteringar eller andra ersättningar för bolagets ledning föreslås av vd till ersättningskommittén som fått i uppdrag av styrelsen att bereda sådana frågor. Utöver betald sjukvårdsförsäkring finns inga särskilda förmåner för bolagets ledning. Uppsägningstid gentemot vice vd och övriga ledande befattningshavare är från bolagets sida sex månader. Uppsägningstid från vice vd och övriga ledande befattningshavares sida är sex månader. För vice vd och övriga ledande befattningshavare gäller allmänna regler om pensionsålder i respektive land där personen är anställd. Ersättningspolicy Koncernen har antagit en ersättningspolicy som reglerar ersättningssystemet för de anställda. Ersättningspolicyn är upprättad i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag (FFFS 2011:1). Syftet med denna policy är att fastställa ett ersättningssystem för koncernen som främjar en sund och effektiv riskhantering och som inte uppmuntrar ett överdrivet risktagande. Av policyn framgår att koncernen har en allmän princip att anställda har en fast ersättning baserad på ansvar och arbetsuppgifter. Anställda i de oberoende funktionerna erhåller endast fast ersättning. Styrelseledamöterna i samtliga styrelser erhåller ett fast arvode för sitt uppdrag i styrelsen. Anställda i Nordnet som innehar uppdrag i en styrelse erhåller ingen ersättning. En redogörelse för bolagets ersättningssystem och analys av risker förenade med ersättningssystemet kommer att finnas tillgänglig på Nordnets webbplats i samband med att årsredovisningen offentliggörs. Pensionspolicy Koncernens pensionspolicy är en premiebestämd plan vilken gäller för all personal i koncernen. Pensionskostnaden för koncernen uppgår till i snitt cirka 18,9 (18,6) procent av pensionsgrundande lön beroende på ålder och lön. Aktierelaterade incitamentsprogram Vid årsstämman den 28 april 2025 beslutades om ett nytt långsiktigt incitamentsprogram (”LTIP 2025”) för anställda i Nordnet-koncernen. LTIP 2025 är baserat på ===== SIDA 179 ===== 179Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader Sammanställning utfärdade och utestående teckningsoptioner i teckningsoptionsprogram 2025 2024 Genomsnittligt lösenpris i kr per option Optioner Genomsnittligt lösenpris i kr per option Optioner Antalet utfärdade teckningsoptioner Ingående antal utfärdade teckningsoption 2 602 211 2 251 322 Förfallet teckningsprogram 184,14 -1 501 881 208,70 -335 802 Nytt teckningsprogram 339,30 633 188 260,39 686 691 T otalt antal utfärdade teckningsoptioner 273,46 1 733 518 206,83 2 602 211 Antalet utestående teckningoptioner Ingående antal utestående teckningsoption 2 494 693 2 161 532 Avgår utnyttjande teckningsoptioner under året 184,14 -1 396 813 208,70 -335 802 T ecknade teckningsoptioner under året 339,30 633 188 260,39 686 691 Avgår återköpta teckningsoptioner under året - - 197,46 -17 728 T otalt utestående teckningsoptioner 273,57 1 731 068 207,47 2 494 693 Vägda genomsnittlig återstående avtalad löptid vid årets slut 1,5 år 1,5 år 1Lösenpriset har justerats ned pga att utdelning skett Program T eckningsperiod T ecknings- kurs VD Övriga ledande befattningshavare Övriga deltagare Återköpta T otalt LTIP 2023 13/4/2026-5/6/2026 17/8/2026-31/8/2026 195,60 11 140 114 742 287 757 -2 450 411 189 LTIP 2024: I 13/4/2027-7/9/2027 17/8/2027-31/8/2027 246,30 - 69 259 122 290 - 191 549 LTIP 2024:2 15/10/2027-8/12/2027 14/1/2028-10/3/2028 264,80 6 145 381 267 107 730 - 495 142 LTIP 2025 ca. 25/4/2028- 30/4/2028 339,30 12 413 103 771 517 004 - 633 188 C-aktier, vilket utgör en förändring mot koncernens tidigare teckningsoptionsprogram. Syftet med skiftet till C-aktier är att sänka den förväntade utspädningseffekten och minska deltagarnas finansieringsbehov vid ett positivt utfall, vilket bedöms gynna det gemensamma aktieägarvärdet. T otalt överläts 633 188 C-aktier till deltagarna till ett marknadsmässigt pris om 20,14 SEK per aktie. Programmet har en löptid om cirka tre år. Efter offentliggörandet av delårsrapporten för första kvartalet 2028 omvandlas dessa C-aktier till stamaktier. Antalet stamaktier som tilldelas deltagarna baseras på det sammanlagda värdet av C-aktieinnehavet vid mättidpunkten. Värdet per C-aktie beräknas som skillnaden mellan stamaktiens aktuella kurs och ett tröskelvärde om 339,30 SEK, dock maximalt upp till en värdebegränsning (tak) om 522,00 SEK. Tröskelvärdet och värdebegränsningen är föremål för sedvanlig omräkning vid bland annat vinstutdelning under löptiden, i syfte att bibehålla programmets ekonomiska värde för deltagarna. De C-aktier som inte omvandlas till stamaktier löses in av bolaget. Den maximala utspädningen vid programmets slut uppgår till totalt 221 619 stamaktier, vilket motsvarar mindre än 0,1 % av det totala antalet aktier och röster i bolaget. Värdering Det verkliga värdet vid tilldelning har fastställts till 20,14 SEK. Värderingen har utförts med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell i enlighet med samma principer som tillämpats för koncernens tidigare incitamentsprogram. Följande parametrar har använts vid beräkningen: • Aktiekurs vid värdering: 261,00 SEK • Tröskelvärde (motsvarande lösenpris): 339,30 SEK • Värdebegränsning (tak): 522,00 SEK • Volatilitet: 32,0 % • Riskfri ränta: 1,9 % ===== SIDA 180 ===== 180Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader • Förväntad löptid: 2,93 år • Likviditetsavdrag: Ett avdrag för begränsad överlåtbarhet om 30% har tillämpats med hänsyn till instrumentets begränsade överlåtbarhet under löptiden. Kostnader för incitamentsprogrammen omfattar, utöver kostnader för beredning och administration, främst sociala avgifter. Kostnaderna uppgick till 0,2 (0,5) MSEK och redovisas som en del av personalkostnaderna. Kostnaderna för sociala avgifter, primärt i den norska verksamheten, påverkas av aktiekursens utveckling fram till tidpunkten för omvandling av C-aktier respektive utnyttjande av optioner. Nordnet har inte någon legal eller informell förpliktelse att återköpa eller reglera instrumenten kontant. Antalet utestående instrument i samtliga pågående incitamentsprogram kan föranleda en total utspädningseffekt som understiger 1,0 procent av Nordnet AB:s (publ) aktiekapital. Vidare har bolaget emitterat 845 556 nya stamaktier till följd av utnyttjande av 1 390 691 teckningsoptioner inom ramen för bolagets incitamentsprogram 2021/2024 och 2022/2025. T eckningskurserna uppgick till 208,70 SEK respektive 171,70 SEK. Inlösen har skett genom en kombination av ordinarie inlösen och kvittningsemission, vilket förklarar skillnaden mellan antalet utnyttjade teckningsoptioner och antalet emitterade stamaktier. Revision Med revisionsuppdrag avses den lagstadgade revisionen, dvs. granskningen av års- och koncernredovisningen och bokföringen, granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, samt övriga arbetsuppgifter som det ankommer på koncernens och moderbolagets revisor att utföra. Med revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avses kvalitetssäkringstjänster det vill säga dels sådan granskning av förvaltning, bolagsordning, stadgar eller avtal som ska utmynna i en rapport, ett intyg eller någon annan handling som är avsedd även för andra än uppdragsgivaren, dels rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid ett granskningsuppdrag. Översiktlig granskning av delårsrapport ingår i revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget. Med skatterådgivning avses rådgivning inom bl.a. inkomstbeskattning och mervärdesskatt. Övriga tjänster innefattar rådgivning i redovisningsfrågor, tjänster i samband med företagsförvärv/ verksamhetsförändringar samt operationell effektivitet. Kostnader för revision Deloitte 2025 2024 Revisionsuppdrag -8 -7 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -2 -2 Skatterådgivning -0 -0 Övriga tjänster - - T otalt -10 -8 ===== SIDA 181 ===== 181Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Redovisning i balansräkningen IFRS 16 2025 2024 Nyttjanderättstillgångar, redovisas i posten "materiella anläggningstillgångar" Kontorslokaler 169 201 Bilar 8 6 Summa 177 208 Leasingskulder, redovisas i posten "Övriga skulder" Kortfristiga 91 87 Långfristiga 98 131 Summa 188 218 Redovisade avskrivningar på nyttjanderätter Kontorslokaler 42 40 Bilar 1 1 Summa 43 41 Räntekostnader 9 9 Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal 2 8 Utgifter hänförliga till leasingavtal av lågt värde (ej korttidsleasing) 0 1 Utgifter hänförliga till variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder 18 19 Kassaflöde hänförligt till leasingavtal 15 86 Forts. Not 13 Koncernen - allmänna administrationskostnader Leasing Nordnet leasar kontorslokaler samt bilar. Leasingavtalen upprättas normalt för fasta perioder mellan tre till fem år men möjlighet till förlängning kan finnas. Villkoren förhandlas separat för varje avtal och innehåller ett stort antal olika avtalsvillkor. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor som skulle innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men leasade tillgångar får inte användas som säkerhet för lån. Leasingbetalningarna diskonteras med den marginella låneräntan. Nordnet har valt att använda sig av räntan motsvarandes en svensk femårig statsobligation +2 procent som en approximation för den marginella låneräntan för lokalkontrakt. Nordnets vägda genomsnittliga marginella upplåningsränta per 31 december 2025 uppgick till 4,2 (4,2) procent. I kontrakten för leasingbilar finns en angiven rörlig räntesats. Noter ===== SIDA 182 ===== 182Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 15 Koncernen – övriga rörelsekostnader 2025 2024 Marknad och försäljning -104 -101 Bankkostnader 0 0 Företagsförsäkring -3 -3 Summa -108 -105 Not 16 Koncernen – kreditförluster, netto 2025 2024 Årets förändring per steg Lån i steg 1 -1 19 Lån i steg 2 1 25 Lån i steg 3 0 59 Summa 1 103 Konstaterade kreditförluster Periodens konstaterade kreditförluster 0 -113 Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster 0 0 Summa 0 -113 Periodens nettoeffekt för kreditförluster 0 -10 För reservering per produkt hänvisas till not 21. 1 Relaterat till försäljningen av privatlåneportföljen. För mer information, se not 49. Noter Not 14 Koncernen – av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 2025 2024 Goodwill, nedskrivningar 1 - -64 Kundrelationer, avskrivningar -17 -20 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, avskrivningar -125 -104 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, nedskrivningar 1 - -19 Materiella tillgångar, avskrivningar -41 -37 Nyttjanderättstillgångar, avskrivningar -43 -41 Summa -226 -284 1 Nedskrivningar är relaterade till försäljningen av privatlåneportföljen. För mer information, se not 49. Hänvisning till redovisningsprincip Tillämpade principer för avskrivningar samt nyttjandeperioder för immateriella och materiella tillgångar framgår av Not 25 respektive Not 26. Hänvisning till redovisningsprincip För beskrivning av redovisningsprinciper gällande reserveringsmodell för förväntade kreditförluster (steg 1-3), se Not 21 Utlåning till allmänheten. ===== SIDA 183 ===== 183Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 17 Koncernen – skatter Skatter. Inkomstskatter utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år beräknad enligt beslutade eller i praktiken beslutade skattesatser per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförligt till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. T emporära skillnader beaktas inte i goodwill och inte heller för skillnader som uppkommit vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag samt filialer som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baseras på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader redovisas i balansräkningen i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt till kvittning, dvs. posterna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och avser antingen samma skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att antingen nettoreglera dessa skatteposter eller återvinna skattefordran samtidigt som skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas generellt i den mån detta är tillåtet för aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder. All aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen, såvida den inte avser poster som redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Skatt redovisad i resultaträkningen 2025 2024 Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Justering av aktuell skatt för tidigare år -1 -7 Aktuell skatt 706 670 Uppskjuten skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 5 6 Skatt på årets resultat -710 -669 Redovisningsprincip Hänvisning till redovisningsprincip För redovisningsprinciper avseende avkastningsskatt som dras från försäkringstagarnas tillgångar, se Not 24 Tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken . ===== SIDA 184 ===== 184Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 17 Koncernen – skatter Avstämning av effektiv skatt 2025 2024 Resultat före skatt 3 726 3 482 Utfall 19,1% -710 19,2% -669 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 20,6% -767 20,6% -717 Skillnad 1,5% 57 1,4% 49 Skillnaden består av följande poster: Effekt av resultat som belastas med avkastningsskatt 1,9% 70 2,1% 75 Effekt av ej avdragsgilla kostnader / ej skattepliktiga intäkter -0,1% -3 -0,3% -11 Effekt av ej avräkningsbar utländsk skatt -0,1% -4 -0,1% -5 Effekt av korrigerad skatt från tidigare år 0,0% -1 -0,2% -7 Skillnader i skattesatser mellan länder -0,1% -5 -0,1% -4 Effekt av ej redovisad uppskjuten skatt på skattemässiga underskott 0,0% 0 0,0% 0 Övrigt 0,0% 0 0,0% 0 Redovisad effektiv skatt 1,5% 57 1,4% 49 Uppskjuten skatt redovisad i balansräkningen 2025 2024 Ingående balans uppskjuten skattefordran 2 2 Redovisat över resultaträkningen 0 0 Utgående balans uppskjuten skattefordran 2 2 Uppskjuten skattesfordran är hänförlig till: Leasingavtal 2 2 Summa 2 2 Ingående balans uppskjuten skatteskuld -40 -46 Redovisat över resultaträkningen 4 5 Årets omräkningsdifferens 2 1 Utgående balans uppskjuten skatteskuld -34 -40 Uppskjuten skatteskuld är hänförlig till: Obeskattade reserver -3 -3 T emporära skillnader avskrivningar -1 -2 Förvärvade immateriella tilgångar -29 -36 Summa -34 -40 Aktuella skattefordringar om 220 (55) MSEK är främst hänförlig till Nordnet Pensionsförsäkring AB samt Nordnet Banks danska verksamhet. Aktuella skatteskulder om 320 (154) MSEK är främst hänförlig till Nordnet Pensionsförsäkring AB samt Nordnet Livsforsikring AS och Nordnet Bank AB. Skatten kommer att betalas under 2026. ===== SIDA 185 ===== 185Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 18 Koncernen – segment Segmentrapportering. Ett rörelsesegment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som bedriver affärsverksamhet från vilken den kan få intäkter och ådra sig kostnader och vars rörelseresultat regelbundet granskas av den högsta verkställande beslutsfattaren och för vilket det finns fristående finansiell information. Nordnets rörelsesegment delas in i geografiska områden i form av de länder där koncernen har verksamhet. För Sverige har privatlån separerats ut som ett eget segement. Den högsta verkställande beslutsfattaren i form av koncernledningen följer upp verksamhetens utveckling per land baserat på rörelseresultatet. Ingen rapportering görs för balansposternas allokering per land. Nordnet har en gemensam operativ plattform och erbjudandet på respektive marknad är väldigt lika i form av en plattform för investeringar och sparande, pensionssparande och portföljbelåning på den svenska, norska, finska och danska marknaden. Produkten privatlån erbjöds tidigare endast på den svenska marknaden och bolån erbjuds endast på den svenska och norska marknaden. Privatlåneportföljen såldes den första oktober 2024, sedan dess är produkten inte längre en del av Nordnets verksamhet. Mer information om överlåtelsen finns i not 49. Redovisningsprincip 2025 Sverige Norge Danmark Finland T otalt Provisionsnetto 788 720 864 685 3 057 Räntenetto 735 630 494 454 2 313 Nettoresultat av finansiella transaktioner -4 -1 -19 -3 -27 Övriga rörelseintäkter -39 7 25 49 42 Summa rörelseintäkter 1 480 1 356 1 364 1 185 5 384 T otala rörelsekostnader -563 -384 -368 -333 -1 648 Summa kostnader före kreditförluster -563 -384 -368 -333 -1 648 Resultat före kreditförluster och resolutionsavgifter 917 972 996 851 3 736 Kreditförluster, netto -1 0 1 0 0 Påförda avgifter: resolutionsavgifter -3 -2 -3 -3 -11 Rörelseresultat 913 970 994 849 3 726 Ingen kund står för mer än 10% av koncernens intäkter. ===== SIDA 186 ===== 186Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter 2024 Sverige ex. Privatlån Norge Danmark Finland Privatlån1 T otalt Provisionsnetto 690 497 722 497 -1 2 405 Räntenetto 801 563 586 486 199 2 635 Nettoresultat av finansiella transaktioner -0 -5 1 1 0 -3 Övriga rörelseintäkter -34 6 21 39 82 115 Summa rörelseintäkter 1 457 1 062 1 330 1 023 280 5 152 T otala rörelsekostnader -477 -349 -319 -308 -193 -1 646 Summa kostnader före kreditförluster -477 -349 -319 -308 -193 -1 646 Resultat före kreditförluster och resolutionsavgifter 980 713 1 011 715 87 3 506 Kreditförluster, netto -2 -1 -1 -0 -6 -10 Påförda avgifter: resolutionsavgifter -4 -2 -4 -3 0 -13 Rörelseresultat 974 710 1 006 712 81 3 482 Forts. Not 18 Koncernen – segment Ingen kund står för mer än 10% av koncernens intäkter. 1 Privatlåneportföljen såldes 2024-10-01. Mer information återfinns i not 49. Not 19 Koncernen - belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Hänvisning till redovisningsprincip Värderingsprinciper för räntebärande instrument samt kategorisering enligt IFRS 9 återfinns i Not 33 Kategorisering av finansiella instrument. 2025 2024 Stater och statlig exponering - 1 715 Kommuner 5 367 2 900 Summa 5 367 4 615 Förlustreservering i steg 1 ingår med 1 (0) MSEK i tabellen ovan. ===== SIDA 187 ===== 187Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten 1 Tillgångar i försäkringsrörelsen ingår i posten Tillgångar där kunden bär placeringsrisken. Förlustreservering uppgår till 0 kr. 2025 2024 Likvida medel placerade hos kreditinstitut 3 042 3 717 Varav Tillgångar i försäkringsrörelsen1 1 996 2 766 Utlåning till kreditinstitut 1 046 950 Not 20 Koncernen - utlåning till kreditinstitut Värdepapperslån. Värdepapperslån avser säkerställd utlåning eller inlåning av värdepapper. Ett utlånat värdepapper redovisas i balansräkningen då koncernen är exponerad mot värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovisas på affärsdagen som en ställd pant, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga värdepapper av samma slag. Vid avyttring av inlånade värdepapper (blankning) skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepappernas verkliga värde inom Övriga skulder. För utlånade värdepapper erhåller Nordnet säkerheter medan säkerheter erläggs för inlånade värdepapper. Säkerheter ställs respektive erhålls till ett övervärde om minst 5 procent. Kreditförluster. Reserver för kreditförluster redovisas för finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och som värderats till upplupet anskaffningsvärde. Redovisningen bygger på en modell om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället. Reserven utgörs av ett sannolikhetsvägt belopp som tar hänsyn till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig utan orimlig kostnad eller ansträngning. • Steg 1 – finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället och motparter som omfattas av koncernens definition för låg kreditrisk. • Steg 2 – finansiella instrument där en betydande ökningav kreditrisk inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objektiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 – finansiella instrument för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument i steg 1 motsvarar reserveringen den kreditförlust som förväntas inträffa inom 12 månader. I steg 2 samt i steg 3 motsvaras reserveringen av de totala förväntade kreditförlusterna under instrumentets återstående löptid. Värdering. Förväntade kreditförluster beräknas som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), exponering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten för att en låntagare kommer att fallera vid en given tidpunkt under den återstående löptiden. EAD motsvarar förväntad exponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till avtalsenliga betalningar. LGD motsvarar den förväntade förlusten på en fallerad exponering med hänsyn tagen till egenskaper hos motparten, säkerheter och produkttyp. För portföljbelåning används en loss rate modell där loss rate motsvarar PD och LGD kombinerat. På grund av historiskt få fallissemang samt få förluster används kombinationen av PD och LGD. PD, LGD och EAD beräknas månadsvis fram till och med slutet av den förväntade löptiden. De förväntade kreditförlusterna diskonteras sedan med den ursprungliga låneräntan. En summering av de förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid. Summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger de förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna. Vid beräkningen tas hänsyn till tre scenarier (bas, positivt och negativt) med relevanta makroekonomiska faktorer såsom BNP , bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införlivar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett sannolikhetsvägt genomsnitt. Redovisningsprincip ===== SIDA 188 ===== 188Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 För kreditexponeringar där banken anser det osannolikt att gäldenären kommer fullfölja sina kreditförpliktelser, bedöms kreditrisken individuellt, utan användandet av indata från modeller. Alla investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde via övrigt totalresultat anses ha låg kreditrisk och den redovisade kreditförlustreserven är därför begränsad till 12 månaders förväntade förluster. Ledningen anser att ”låg kreditrisk” för noterade obligationer är att åtminstone ett större ratinginstitut givit graderingen ”investment grade”. Övriga investeringar anses ha ”låg kreditrisk” när de har låg sannolikhet för fallissemang och emittenten har stor förmåga att klara sina kortfristiga kontraktuella betalningsåtaganden. Betydande ökning av kreditrisk. Förändring i kreditrisk bedöms genom en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. Den framräknade kreditrisken på individuell nivå består dels av historisk information, så som betalhistorik, samt framåtblickande information där hänsyn tas till makroekonomiska faktorer. Kvalitativa indikatorer beaktas också, till exempel när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar eller har beviljats anstånd. Ett instrument anses inte längre vara utsatt för en väsentligt ökad kreditrisk när ingen av indikatorerna längre är uppfyllda. Fallissemang och osäkra fordringar. Fallissemang definieras i enlighet med koncernens kreditpolicy som en kombination av såväl kvantitativa som kvalitativa faktorer. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert när alla förfallna belopp är återbetalda, tillräckligt med bevis finns för att visa att risken för att betalningar av framtida kassaflöden inte kommer att ske har minskat väsentligt och att det inte finns några andra indikatorer på fallissemang. Se vidare om definition av fallissemang för respektive produkt under not 7. Förväntad löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och överföringsalternativ som är bindande. I kreditreserveringsmodellerna används förväntad löptid som kan vara kortare än maximal avtalsperiod. Den förväntade löptiden baseras på historisk faktisk löptid och antaganden om förväntade extra amorteringar och förtida lösen av lån. Modifiering. När ett lån modifieras men inte tas bort från balansräkningen görs en bedömning av väsentliga ökningar i kreditrisken jämfört med den ursprungliga kreditrisken i nedskrivningssyfte. Modifieringar resulterar inte automatiskt i en minskning av kreditrisken och alla kvalitativa och kvantitativa indikatorer kommer fortsatt att bedömas. Vidare kommer en modifieringsvinst eller förlust redovisas i resultaträkningen avseende skillnaden i nuvärdet av de avtalsenliga kassaflödena diskonterat med den ursprungliga effektivräntan. När ett lån modifieras och tas bort från balansräkningen anses datumet då modifieringen gjordes vara det första redovisningstillfället för det nya lånet i syfte att bedöma nedskrivningsbehov, inklusive bedömningen av väsentliga ökningar i kreditrisk. Presentation. Reservering för kreditförluster för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. I resultaträkningen presenteras reserveringar och bortskrivningar inom raden kreditförluster, netto. Bortskrivningar görs då förlusten anses slutligen fastställd. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom samma rad. Forts. Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten Hänvisning till redovisningsprincip Principer för värdering till upplupet anskaffningsvärde samt grundläggande kriterier för finansiella instrument återfinns i Not 33 Kategorisering av finansiella instrument. ===== SIDA 189 ===== 189Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Forts. Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten Kreditförlustreserv konsoliderad - T otal utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 T otalt Ingående balans 2025-01-01 4 2 14 20 Valutaeffekter och övrigt -0 -0 1 1 Bortskrivning konstaterade kreditförluster - - - - Nya finansiella tillgångar 0 0 1 2 Överföringar och reserveringsförändringar: 1 - - - -till 12-mån förväntade kreditförluster 0 -4 -1 -4 -till livstid förväntade kreditförluster (ej fallerade) -0 1 -0 1 -till livstid förväntade kreditförluster (fallerade) -0 -0 3 2 Återbetalningar - - - Förändringar i modeller/parameter -0 -1 -4 -5 Minskad reservering, management overlay - 2 - 2 Utgående balans 2025-12-31 4 2 13 19 Kreditförlustreserv konsoliderad - T otal utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 T otalt Ingående balans 2024-01-01 22 27 73 123 Valutaeffekter och övrigt 0 -0 1 1 Bortskrivning konstaterade kreditförluster -0 -9 -52 -61 Nya finansiella tillgångar 0 1 1 2 Överföringar och reserveringsförändringar: 1 -till 12-mån förväntade kreditförluster - -1 -0 -1 -till livstid förväntade kreditförluster (ej fallerade) - 4 -0 4 -till livstid förväntade kreditförluster (fallerade) - - 2 2 Återbetalningar - - - Förändringar i modeller/parameter -19 -18 -11 -47 Minskad reservering, management overlay - -2 - -2 Utgående balans 2024-12-31 4 2 14 20 1 De tre raderna som visar överföringar och reserveringsförändringar speglar de tre stegen i enlighet med IFRS 9. Varje rad visar hur reserveringarna för respektive steg har förändrats under året. Reserveringarna för de lån som flyttats till ett annat steg har dragits bort och reserveringarna för de lån som tillkommit från övriga två steg har lagts till. Därutöver adderas reserveringsförändringen för lån som ligger kvar i samma steg. Att reserveringen ändras, trots att lånet ligger kvar i samma steg, beror på att kreditrisken på lånet har förändrats under året. Att reserveringen minskar kan bero på att kunden anses mindre riskfylld, att de makroekonomiska utsikterna förbättrats, eller att lånestorleken minskat. 1 Nordnet har under 2024 sålt privatlåneportföljen och har således ingen utlåning per 2024-12-31 . Mer information återfinns i not 49. 2024 1 Bolån Portföljbelåning Utlåning Reservering Utlåning Reservering Steg 1 10 418 -3 18 005 -1 Steg 2 622 -0 137 -2 Steg 3 84 -0 51 -14 Summa 11 124 -3 18 193 -16 2025 Bolån Portföljbelåning Utlåning Reservering Utlåning Reservering Steg 1 11 214 -3 17 794 -1 Steg 2 671 -0 53 -1 Steg 3 76 -0 49 -14 Summa 11 961 -3 17 896 -16 ===== SIDA 190 ===== 190Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 21 Koncernen - utlåning till allmänheten För portföljbelåning och bolån visar analyser och stresstester på lågt samband mellan makroekonomiska prognoser och förväntade kreditförluster. Istället är det kundernas portföljkoncentrationer och oförutsedda händelser på marknaden som kommer leda till framtida kreditförluster, vilket inte avspeglas i makroekonomiska prognoser. Därför ingår inte makrovariablerna som enskild variabel i beräkningarna av reserveringarna för portföljbelåning och bolån. Däremot ingår makrovariablerna i bedömningen av sannolikheten för olika scenarier (bas, positivt, negativt), vilket påverkar beräkningen av förväntade kreditförluster. Geografisk fördelning 1 2025 2024 Sverige 16 880 16 373 Norge 5 645 4 705 Finland 4 529 5 137 Danmark 2 783 3 082 Summa 29 837 29 297 Lånefordringarna fördelas enligt följande: Hushåll norden 24 607 24 339 Icke-finansiell företagssektor 2 309 3 710 Övrigt 2 921 1 248 Summa 29 837 29 297 Geografiskt fördelad förlustreserv Sverige -8 -8 Norge -5 -5 Finland -2 -2 Danmark -4 -4 Summa -19 -20 1 Bolån förekommer endast i Sverige och Norge. 547 (533) MSEK av utlåning till allmänheten avser så kallade kontokrediter som i sin helhet täcks av pantsatta likvida medel på kapital- försäkringar och investeringssparkonton (ISK), utlåningsräntan på krediten motsvaras av inlåningsräntan på de pantsatta likvida medlen. Utlåningen till allmänheten har säkerhet i form av värdepapper. Noter Not 22 Koncernen - obligationer och andra räntebärande värdepapper 2025 2024 Emitterade av offentliga organ 1 283 996 Emitterade av andra låntagare 41 426 33 692 Summa 42 709 34 688 Räntebärande värdepapper avser placering av bolagets inlåningsöverskott främst i obligationer. Reserv för förväntade kreditförluster ingår i det redovisade beloppet med 1 MSEK. Hänvisning till redovisningsprincip Principer för värdering till upplupet anskaffningsvärde respektive verkligt värde framgår av Not 33 Kategorisering av finansiella instrument. ===== SIDA 191 ===== 191Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 23 Koncernen - aktier och andelar 2025 2024 Aktier och andelar, noterade 4 2 Aktier och andelar, onoterade 1 1 1 Summa 5 2 1 Onoterade aktier och andelar värderas till verkligt värde. För mer information se not 33. Not 24 Koncernen - tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken Redovisningsprincip Försäkringsrörelsen. Nordnets produkter inom försäkringsrörelsen. Inom ramen för det svenska försäkringsbolaget, Nordnet Pensionsförsäkring, erbjuds privat pensionsförsäkring, kapitalförsäkring och tjänstepensionsförsäkring. För tjänstepensionsavtal erbjuds riskförmåner (såsom sjukförsäkring, premiebefrielse och efterlevandepension) i samarbete med annan försäkringsgivare. I det svenska bolaget finns även produkten kapitalpension, som är stängd för nyteckning. På den norska marknaden erbjuder Nordnet Livsforsikring sparandeförsäkring i form av Investeringskonto Zero som är en kapitalförsäkring, ”IPA” som är en privat pensionsförsäkring, Egen pensjonskonto ("EPK") och Pensjonskapitalbevis ("PKB") som är tjänstepensionsförsäkring för anställda inom privat sektor. Genom en filialetablering erbjuder Nordnet Livsforsikring kapitalförsäkring med investeringsmöjligheter till den finska marknaden (”Sijoitusvakuutus”). Sedan Q4 2024 erbjuder Nordnet Livsforsikring även produkten "Livsvarig Pension" på den danska marknaden. Hos Nordnet erbjuds sparandeförsäkring som fond- eller depåförsäkring, vilket innebär att försäkringstagaren själv väljer placeringar och att försäkringen inte har något garanterat kapital. Försäkringens värde är istället helt beroende av värdet av de investeringar försäkringstagaren gör. Inom ramen för kapitalförsäkring, och på den svenska marknaden även för privat pensionsförsäkring och tjänstepensionsförsäkring, erbjuds Nordnets försäkringskunder ett aktielåneprogram, som ger Nordnets kunder möjlighet till meravkastning på sina aktieinvesteringar. I samtliga produkter som Nordnet erbjuder ingår ett återbetalningsskydd som försäkringstagaren i vissa fall kan välja bort. Återbetalningsskyddet innebär att försäkringskapitalet återbetalas till en eller flera förmånstagare i händelse av att den försäkrade avlider. För kapitalförsäkringar är återbetalningsskyddet obligatoriskt och tecknas i normalfallet med en risksumma om 1 procent av försäkringens värde. Om den försäkrade avlider, utbetalas därmed 101 procent av försäkringskapitalet till efterlevande. För återbetalningsskydd överstigande 100 procent betalas en riskpremie som andel av försäkringskapitalet. I de fall kapitalförsäkring tecknas med ett återbetalningsskydd om 99 procent, utbetalas 99 procent av försäkringskapitalet till efterlevande om den försäkrade avlider. För privat pensionsförsäkring respektive tjänstepensionsförsäkring är återbetalningsskyddet 100 procent av försäkringens värde. För vissa försäkringsprodukter kan villkoren tillåta att återbetalningsskyddet väljs bort. För den del av försäkringskapitalet som inte är skyddat av återbetalningsskydd, utbetalas ”arvsvinst”. Arvsvinst är en riskkompensation som ersätter den försäkrade, för att denne riskerar att försäkringskapitalet tillfaller Nordnet i händelse av att den försäkrade avlider. ===== SIDA 192 ===== 192Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 24 Koncernen - tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken Redovisning och värdering Tillgångar i försäkringsrörelsen består av försäkringstagarnas investeringar i värdepapper och likvida medel. Tillgångarna avseende fond- och depåförsäkringarna redovisas som Tillgångar där kunden bär placeringsrisken i balansräkningen, eftersom det är koncernen som juridiskt sett äger de underliggande tillgångarna i dessa försäkringar. Motsvarande åtaganden redovisas på balansräkningens skuldsida som Skulder där kunden bär placeringsrisken. Avsättningen för dessa åtaganden står i direkt förhållande till de underliggande finansiella tillgångarnas värdeutveckling samt insättningar och uttag. De underliggande tillgångarna redovisas till verkligt värde via resultatet och de tillhörande skulderna är identifierade för att värderas till verkligt värde via resultatet enligt verkligt värde-optionen. Valet att använda verkligt värde-optionen görs för att eliminera inkonsekvenser i redovisningen. Det verkliga värdet på de finansiella skulderna fastställs således med hjälp av det verkliga värdet på de finansiella tillgångarna till vilka de finansiella skulderna är hänförliga på balansdagen. Försäkringsrelaterade skulder, dvs. försäkringstekniska avsättningar är uppdelade i fondförsäkringsåtaganden, villkorad återbäring avseende depåförsäkring, livförsäkringsavsättning avseende garanterade utfästelser samt avsättning för oreglerade skador. Avsättningar för fondförsäkringsåtaganden utgörs i huvudsak av det tekniska inlösenvärdet, vilket motsvaras av värdet av samtliga innehav av investeringsfonder på fondförsäkringar, inklusive likvida medel, i värdepappersdepåer beräknade till marknadsvärde, justerat med upplupna avgifter och riskpremier. Villkorad återbäring avseende depåförsäkring motsvaras av värdet av samtliga värdepappersinnehav på depåförsäkringar, inklusive likvida medel, i värdepappersdepåer beräknade till marknadsvärde, justerat med upplupna avgifter och riskpremier och minskat med den försäkringstekniska avsättningen av en eventuell garanterad utfästelse (livförsäkringsavsättning). Livförsäkringsavsättning avseende den garanterade utfästelsen, som kan fastställas för traditionell försäkring vid aktualiseringstillfället, motsvarar summan av de vid var tid återstående garanterade månadsbeloppen. Beräkning av avsättning för oreglerade skador tillämpas för inträffade dödsfall som ännu ej har rapporterats till bolaget. Avsättningen beräknas på aktuariella grunder och redovisas som oreglerade skador. Livförsäkringsavsättning och avsättning för oreglerade skulder utgör en mycket ringa del av de totala försäkringstekniska avsättningarna. Intäktsredovisning Belopp som erhållits från och betalats till innehavarna redovisas över balansräkningen Tillgångar där kunden bär placeringsrisken eller Skulder där kunden bär placeringsrisken. Avgifter för förvaltning av investeringsavtalen intäktsförs jämnt fördelade under avtalens löptid. Kostnadsredovisning Kostnader för försäkringsavtal redovisas som kostnader när de uppstår, med undantag för provisioner och andra rörliga anskaffningskostnader som avser nya avtal vilka aktiveras som förutbetalda anskaffningskostnader. Tillkommande utgifter för att erhålla ett avtal med en kund redovisas som en tillgång i balansräkningen om de kan förväntas återvinnas. Det utgörs av direkta utgifter för att erhålla ett avtal med en kund som koncernen inte annars skulle ha ådragit sig om avtalet inte hade erhållits, såsom försäljningsprovision för att erhålla investeringsavtalet. Utgifterna är till största delen rörliga. De förväntas bli återvunna från provisionsintäkter som intjänas på investeringsavtalen. Förutbetalda anskaffningskostnader periodiseras och resultatförs över 5 års tid, då relaterade intäkter redovisas. Tillgången testas för nedskrivningsbehov vid varje redovisningsperiod för att säkerställa att avtalets förväntade framtida ekonomiska förmåner överstiger det redovisade värdet. Alla andra kostnader, såsom fasta anskaffningskostnader och löpande förvaltningskostnader, t ex provisioner till egen personal som agerar som säljare samt löpande administrationskostnader som betalas under investeringsavtalens löptid redovisas under den redovisningsperiod de inträffar. Aktielån Utlåning sker mot ställd säkerhet uppgående till 105 procent av utlånat värde. Försäkringstagarens placeringsrätt inom försäkringen påverkas inte av aktielåneprogrammet. Riskerna och avkastningen på utlånade värdepapper ligger kvar i koncernen och redovisas enligt IFRS 9. Värdepapperna tas upp i sin helhet under posten ”Tillgångar där kunden bär placeringsrisken” och motsvarande belopp i posten ”Skulder där kunden bär placeringsrisken”. I det fall utlånade värdepapper inte kan returneras på grund av låntagarens obestånd används erhållna säkerheter för att återköpa utlånade värdepapper. Om säkerheten är otillräcklig finns risken för en kostnad för bolaget att återköpa värdepappret. Sannolikheten för att en sådan kostnad skulle uppstå anses som mycket osannolik. Intäkten klassificeras som en ränteintäkt och ersättningen till kund som en räntekostnad. Avkastningsskatt Dotterbolaget Nordnet Pensionsförsäkring AB redovisar en avkastningsskatt som baseras på schablonberäkningar av avkastningen på tillgångar som förvaltas för försäkringstagarnas räkning. Avkastningsskatten dras från försäkringstagarnas tillgångar och redovisas netto i resultaträkningen under posten Övriga intäkter. ===== SIDA 193 ===== 193Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Samtliga tillgångar i försäkringsrörelsen avser tillgångar för vilka försäkringstagarna bär direkt placeringsrisk. För skulder i försäkringsrörelsen avseende investeringsavtal bär försäkringstagarna direkt risk. Detta innebär att försäkringstagarna erhåller avkastning men även står för den risk som tillgångarna och skulderna i försäkringsrörelsen medför. Koncernen har ingen rätt till kassaflödet hänförligt till placerade medel. Skulderna värderas enligt kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet. För tillgångarna gäller motsvarande utöver den del som avser likvida medel som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Resultateffekten avseende anskaffade värdepapper, orealiserad värdeförändringar, realiserade värdeförändringar, erhållna räntor och utdelningar samt premier och värdeförändring på skulden är netto noll. 1 Fördelas på utlåning till kreditinstitut 1 996 (2 766) MSEK och tillgångar till försäljning 7 034 (4 631) MSEK. 2025 2024 Finansiella tillgångar där försäkringstagaren bär placeringsrisken Aktier och andelar 208 202 184 369 Räntebärande värdepapper 1 165 1 274 Derivat 1 476 1 367 Likvida medel 1 9 030 7 397 Summa 219 873 194 408 Skulder i försäkringsrörelsen Livförsäkringsavsättning 71 75 Oreglerade skador 5 4 Fondförsäkringsåtaganden 17 168 15 400 Villkorad återbäring avseende depåförsäkring 202 635 178 934 Summa 219 878 194 412 Varav skulder avseende investeringsavtal 219 878 194 412 Varav skulder avseende försäkringsavtal - - Forts. Not 24 Koncernen - tillgångar och skulder där kunden bär placeringsrisken ===== SIDA 194 ===== 194Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 25 Koncernen – immateriella anläggningstillgångar Noter Immateriella anläggningstillgångar. Immateriella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. En immateriell anläggningstillgång värderas till anskaffningsvärde första gången den tas in i balansräkningen. Efter första redovisningstillfället tas en immateriell anläggningstillgång upp i balansräkningen till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Nyttjandeperiod för immateriella anläggningstillgångar bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden. Tillgångarnas nyttjandeperiod omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, oavsett om det finns indikation på en värdeminskning. Vid behov sker en justering av avskrivningstiden och/eller nedskrivning görs. Även immateriella anläggningstillgångar vilka ännu inte tagits i bruk prövas årligen även om det inte föreligger indikation på nedskrivningsbehov. Goodwill. Goodwill som uppkommer i ett rörelseförvärv redovisas vid förvärvstidpunkten till anskaffningsvärdet. Goodwill utgör den del av anskaffningsvärdet som överstiger det verkliga värdet netto för den förvärvade andelen av den förvärvade enhetens identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser. Efter det första redovisningstillfället sker värdering till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill har en obestämbar nyttjandeperiod. Varumärken. Varumärken som förvärvats separat redovisas till anskaffningsvärde. Varumärken som förvärvats genom ett rörelseförvärv redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Varumärken som bedöms ha en begränsad nyttjandeperiod skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, vilken uppskattas till mellan ett till fem år. Samtliga av Nordnets förvärvade varumärken är fullt avskrivna. Kundrelationer. Kundrelationers anskaffningsvärde redovisas till bedömt verkligt värde vid tidpunkten för förvärvet. Kundrelationer har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över nyttjandeperioden som varierar mellan fem och tjugo år. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten avser företrädesvis utveckling av handelssystem och övriga applikationer samt externt inköpta tjänster, vilka förväntas ge framtida ekonomiska fördelar genom antingen ökade intäkter eller kostnadsbesparingar. Aktiverade utvecklingskostnader redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning sker, efter att tillgången färdigställts, linjärt över den bedömda nyttjandeperioden som varierar mellan tre till sju år. Nedskrivningsprövning av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Vid varje rapporteringstillfälle bedöms om det föreligger indikationer på att tillgångar kan ha minskat i värde. Om så är fallet beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill som har obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet minst årligen. En tillgångs återvinningsvärde är det högre av det verkliga värdet minus försäljningskostnader för en tillgång eller kassagenererande enhet och dess nyttjandevärde. Om redovisat värdet överstiger återvinningsvärdet ska nedskrivning göras till återvinningsvärdet. Vid beräkning av återvinningsvärdet uppskattas framtida kassaflöden vilka diskonteras till nuvärde med en diskonteringsfaktor före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser den specifika tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anläggningstillgångar. Vid varje rapporteringstillfälle bedöms även om det finns indikationer på att en tidigare nedskrivning, helt eller delvis, inte längre är motiverad. Finns sådana indikationer beräknas tillgångens återvinningsvärde. En tidigare nedskrivning återförs endast om det har skett en förändring i antagandena som låg till grund för bedömningen av tillgångens återvinningsvärde när nedskrivningen redovisades. Om så är fallet, ska tillgångens redovisade värde ökas till återvinningsvärdet. Ökningen redovisas i resultaträkningen som återföring av nedskrivning. Nedskrivningar av goodwill återförs aldrig. En återföring görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om ingen nedskrivning gjorts. När en nedskrivning återförts anpassas framtida avskrivningar så att det nya redovisade värdet fördelas över tillgångens återstående nyttjandeperiod. Redovisningsprincip ===== SIDA 195 ===== 195Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Goodwill och förvärvsrelaterade immateriella tillgångar Nordnet har genomfört ett antal strategiska förvärv genom åren vilket har gett upphov till immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. En nyttjandeperiod fastställts som obestämbar i de fall tidsperioden, under vilken en tillgång bedöms komma att bidra med ekonomiska fördelar, inte kan bestämmas. Goodwill representerar den positiva skillnaden mellan förvärvskostnad och verkligt värde av koncernens andel av det förvärvade företagets nettotillgångar på förvärvsdagen och redovisas till anskaffningskostnad reducerad med ackumulerade nedskrivningar. Goodwill allokeras till kassagenererande enheter (KGE) och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov med hjälp av en värderingsmodell baserad på diskonterade framtida kassaflöden. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar utgörs huvudsakligen av varumärken och kundrelationer, vilka redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen och därefter till anskaffningsvärdet reducerat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod testas årligen för nedskrivningsbehov på samma sätt som goodwill. Goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod allokeras till en KGE som utgörs av respektive land där Nordnet är verksam. Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov per land föreligger för goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod. Återvinningsvärdet för KGE har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår ifrån uppskattade framtida kassaflöden baserade på finansiella projektioner som godkänts av ledningen och som täcker en treårsperiod. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av bedömd tillväxttakt. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende nettovinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi och utveckling av riskvägda tillgångar. För att extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden har en tillväxttakt om två procent använts. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga Goodwill Varumärken Kundrelationer Balanserade utgifter för utvecklingsar- beten T otalt 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 379 447 - 12 467 464 811 656 1 657 1 579 Nyanskaffningar - - - - - - 234 195 234 195 Avyttringar och utrangeringar - -64 - -11 -162 - -40 -162 -114 Årets omräkningsdifferens -11 -4 - -1 -23 2 -0 -0 -34 -3 368 379 - 0 282 467 1 045 811 1 695 1 657 Ackumulerade av- och nedskrivningar Vid årets början -32 -32 - -12 -324 -299 -307 -225 -663 -568 Årets avskrivningar - - - -17 -20 -125 -104 -143 -124 Årets nedskrivningar - -64 - - - - - -19 - -82 Avyttringar och utrangeringar - 64 - 11 162 - - 40 162 114 Årets omräkningsdifferens 0 0 - 1 15 -5 - - 16 -3 -32 -32 - - -164 -324 -432 -307 -628 -663 Redovisat värde vid årets slut 336 348 - - 118 142 613 504 1 067 994 Forts. Not 25 Koncernen – immateriella anläggningstillgångar ===== SIDA 196 ===== 196Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 25 Koncernen – immateriella anläggningstillgångar kassagenererande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Det långsiktiga tillväxtantagandet baseras på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP-tillväxt och inflation. Vidare har en genomsnittlig diskonteringsränta i lokal valuta före skatt använts. Diskonteringsräntan har fastställts genom beräkning av den viktade kapitalkostnaden (CAPM) för respektive land vilken baseras på marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsräntan ligger i spannet 8,65-13,28 (10,57-17,45) procent före skatt vilket motsvarar beräknat avkastningskrav för respektive land. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott. Den årliga prövningen av nedskrivningsbehov 2025 genomfördes i det fjärde kvartalet. Prövningen resulterade inte i några indikationer på nedskrivningsbehov. Nordnet gjorde även en känslighetsanalys i nedskrivningsprövningen där diskonteringsräntan ökades med 5 procent samt en minskning av det fria kassaflödet med 10 procent. Ingen av dessa scenarion gav någon indikation på ett nedskrivningsbehov. De norska kundrelationerna avseende Netfonds identifierades i samband med förvärvet av Netfonds Bank AS. Redovisat värde uppgår till 118 (142) MSEK. Avskrivningstiden är 15 år vilket återspeglar bedömd nyttjandeperiod. Kvarstående avskrivningstid är 8,2 år. Samtliga utvecklingskostnader som uppfyller kriterierna i IAS 38 aktiveras i form av balanserade utvecklingskostnader för utvecklingsarbeten. Kostnader för förbättringar kostnadsförs löpande i resultaträkningen. Redovisat värde för Nordnets tre mest väsentliga utvecklingsprojekt uppgår till 549 (383) MSEK, vilka är relaterade till Web, Customer Journeys och Cloud Powered Platform. Utveckling sker kontinuerligt och avskrivningstiden sker linjärt över tre till sju år. Balanserade personalrelaterade utgifter för året uppgår till 223 (178) MSEK. Bolaget har under året utrangerat äldre poster inom kundrelationer som inte längre anses ha något värde. Denna post var fullt avskriven och har därmed inte belastat resultatet. Goodwill Kundrelationer 2025 2024 2025 2024 Sverige AD Aktiedirekt AB 30 30 - - Deriva Financial Services AB 7 7 - - Verksamhet förvärvad från Öhman 6 6 - - Shareville 2 2 - - Netfonds Bank AS 107 107 - - Sverige 152 152 - - Norge Stocknet Securities AS 73 77 - - Netfonds Bank AS 104 110 118 142 Netfonds Liv AS 8 9 - - Norge 185 196 118 142 T otalt 336 348 118 142 Noter ===== SIDA 197 ===== 197Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 26 Koncernen – materiella anläggningstillgångar Noter Redovisningsprincip Materiella anläggningstillgångar. Materiella anläggningstillgångar redovisas i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillgången redovisas till anskaffningsvärde, efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivning görs linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Vid varje rapporteringstillfälle bedömer bolaget om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. Om det finns nedskrivningsbehov så beräknas tillgångens återvinningsvärde och om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet genomförs en nedskrivning. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring samt när inga framtida ekonomiska fördelar väntas kvarstå. Vinst och förlust fastställs som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde. Inventarier, datorer och annan hårdvara skrivs i normalfallet av på tre till fyra år. Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av linjärt på det kortaste av hyresavtalets kvarstående löptid och förbättringsåtgärdens nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgångar med nyttjanderätt- leasing. För samtliga leasingavtal där koncernen fungerar som leasetagare redovisas en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansräkningen, från den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Leasingskulderna beräknas till nuvärdet av framtida leasingbetalningar, diskonterade med hjälp av den marginella låneräntan och redovisas initialt till det beräknade nuvärdet. Leasingskulderna redovisas i efterföljande perioder genom att skulden ökas för att återspegla effekten av ränta samt reduceras för att återspegla effekten av erlagda leasingavgifter. Nyttjanderättstillgången redovisas initialt till ett värde motsvarande leasingskulden, justerat för eventuella förutbetalda eller upplupna leasingavgifter. Nyttjanderättstillgången redovisas i efterföljande perioder till anskaffningsvärde minus avskrivningar och nedskrivningar. Leasingavgifter som inkluderas i värderingen av leasingskulder omfattar följande; • fasta avgifter (inklusive till sin substans fasta avgifter), efter avdrag för eventuella förmåner i samband med tecknandet av leasingavtalet, • variabla leasingavgifter som beror på index eller pris, initialt värderade vid inledningsdatumet, • belopp som förväntas betalas av leasetagaren enligt restvärdesgarantier, • lösenpriset för en option att köpa om det är rimligt säkert att optionen kommer utnyttjas, och • avgifter vid uppsägning, om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp leasingavtalet. Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller pris inkluderas inte i värderingen av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar utan redovisas som en kostnad i rörelseresultatet i den period de uppkommer. Kontrakt med kortare löptid än 12 månader eller där den underliggande tillgången är av lågt värde kostnadsförs linjärt. Avtal av mindre värde inkluderar IT -utrustning och mindre kontorsmöbler. Samtliga hyreskontrakt innehåller hyresperiod samt villkor för förlängning. I koncernens balansräkning redovisas nyttjanderättstillgångar som Materiella anläggningstillgångar, och räntebärande leasingskulder ingår i Övriga skulder. I resultaträkningen redovisas en kostnad för avskrivning av den förhyrda tillgången och en räntekostnad för den finansiella skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Om ett leasingavtal överför äganderätten vid slutet av leasingperioden eller om anskaffningsvärdet inkluderar ett sannolikt utnyttjande av en köpoption, skrivs nyttjanderättstillgången av över nyttjandeperioden. Avskrivningen påbörjas per inledningsdatum för leasingavtalet. I kassaflödesanalysen fördelas leasingbetalningarna mellan erlagda räntor inom den löpande verksamheten och amortering av leasingskulder inom finansieringsverksamheten. Koncernens leasingavtal utgörs av hyreskontrakt för lokaler samt leasingavtal för bilar. Kontrakt avseende leasingbilar löper över tre år. Om det saknas stipulerade löptider i kontrakten antas en löptid om fem år för lokalkontrakt och tre år för leasingbilar. Leasingintäkter från operationell leasing där koncernen är leasegivare redovisas som intäkt linjärt över leasingperioden. Initiala direkta kostnader som uppkommit när leasingavtalet tecknats läggs till tillgångens redovisade värde och kostnadsförs över leasingperioden på samma grunder som leasingintäkten. ===== SIDA 198 ===== 198Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 I ackumulerade anskaffningsvärden ingår förbättringsutgifter på annans fastighet om 51 (56) MSEK, vilka avser dotterföretaget Nordnet Bank AB. Avskrivningsplanen är baserad på en nyttjandeperiod om 60 månader och redovisat nettovärde uppgår till 14 (19) MSEK. Linjär metod används vid avskrivning av materiella anläggningstillgångar. Inventarier Nyttjanderättstillgångar 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 260 218 391 333 Nyanskaffningar 42 49 - - Nyttjanderättstillgångar, tilkommande - - 16 90 Avyttringar och utrangeringar -25 -8 1 -32 Förändring av kontrakt - - - - Årets omräkningsdifferens -2 1 -5 1 Summa 275 260 403 391 Ackumulerade av- och nedskrivningar Vid årets början -156 -126 -183 -170 Årets avskrivningar -41 -37 - - Årets avskrivningar nyttjanderättstillgångar - - -43 -41 Avyttringar och utrangeringar 24 8 -2 29 Årets omräkningsdifferens 1 -1 2 -1 Summa -171 -156 -226 -183 Redovisat värde vid årets slut 104 104 177 208 Forts. Not 26 Koncernen – materiella anläggningstillgångar Not 27 Koncernen – övriga tillgångar 2025 2024 Fondlikvidfordringar avseende ej avvecklade affärer 3 551 3 331 Övriga tillgångar 79 114 Summa 3 630 3 445 Bruttobelopp för skulder som kvittas mot tillgångar lyder under avtal som ger legal kvittningsrätt. Övriga tillgångar utgörs i sin helhet av kortfristiga fordringar som förfaller inom ett år. Nedanstående tabell beskriver de balansposter som är underlag för nettoredovisning. Övriga poster redovisas brutto i balansräkningen. Hänvisning till redovisningsprincip Koncernens generella principer för kvittning av finansiella tillgångar och skulder beskrivs i Not 33 Kategorisering av finansiella instrument. ===== SIDA 199 ===== 199Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 2025-12-31 Bruttobelopp för tillgångar Bruttobelopp för tillgångar som kvittas mot skulder Nettobelopp i balansräkningen Övriga tillgångar Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 795 - 2 795 Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 760 3 004 756 Summa 6 555 3 004 3 551 Bruttobelopp för skulder Bruttobelopp för skulder som kvittas mot tillgångar Nettobelopp i balansräkningen Övriga skulder Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 749 - 2 749 Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 188 3 004 184 Summa 5 937 3 004 2 933 2024-12-31 Bruttobelopp för tillgångar Bruttobelopp för tillgångar som kvittas mot skulder Nettobelopp i balansräkningen Övriga tillgångar Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 860 - 2 860 Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 762 3 291 471 Summa 6 623 3 291 3 331 Bruttobelopp för skulder Bruttobelopp för skulder som kvittas mot tillgångar Nettobelopp i balansräkningen Övriga skulder Ej avvecklade affärer som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 2 936 - 2 936 Ej avvecklade affärer som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 3 525 3 291 233 Summa 6 460 3 291 3 169 Noter Forts. Not 27 Koncernen – övriga tillgångar Not 28 Koncernen – förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda kostnader 219 221 Upplupna ränteintäkter 234 208 Upplupna provisionsintäkter 211 193 Övriga upplupna intäkter 1 33 49 Summa 697 670 1 Inkluderar upplupna intäkter avseende försäljningen av privatlåneportföljen. Se not 49. Nedanstående tabell beskriver de balansposter som är underlag för nettoredovisning. Övriga poster redovisas brutto i balansräkningen. ===== SIDA 200 ===== 200Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 29 Koncernen – in- och upplåning från allmänheten Not 30 Koncernen – övriga skulder 2025 2024 Fondlikvidskulder avseende ej avvecklade affärer 2 933 3 169 Skuld till försäkringstagare 1 2 839 4 588 Leverantörsskulder 15 27 Leasingskuld 188 217 Övriga skulder 75 88 Summa 6 050 8 089 För information om kvittning av fondlikvid, fordringar och skulder, se not 27. 1 Avser överlikviditet från försäkringstagarna som har investerats i Pensionsbolagets egna innehav i räntebärande papper. Not 31 Koncernen – upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Personalrelaterade skulder 95 94 Upplupna räntekostnader 21 22 Upplupna provisionskostnader 67 58 Övriga upplupna kostnader1 70 94 Summa 253 268 2025 2024 Sverige 29 480 24 490 Norge 12 633 9 383 Finland 16 382 13 809 Danmark 22 753 17 759 Avgår inlåning i Nordnet Pensionsförsäkring AB och Nordnet Livsforsikring AS 1 -6 752 -3 117 Summa 74 496 62 324 1 Redovisas som försäkringstekniska skulder i koncernens balansräkning 1 Största delen härrör sig till upplupna administrativa kostnader i den löpande verksamheten. Inkluderar även upplupna kostnader avseende försäljningen av privatlåneportföljen. Se not 49. Noter Hänvisning till redovisningsprincip Redovisningsprinciper för försäkringstekniska skulder återfinns i Not 24. För leasingskulder, se Not 26 Materiella anläggningstillgångar. Hänvisning till redovisningsprincip Redovisningsprinciper för finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde återfinns i Not 33 Kategorisering av finansiella instrument. ===== SIDA 201 ===== 201Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Sammanställning över förändring av eget kapital framgår av rapport över förändringar i eget kapital. Aktiekapital T otalt antal emitterade aktier uppgår till 250 839 706 (251 876 565) stycken med kvotvärde 0,005 (0,005) SEK. Med kvotvärde avses aktiekapital dividerat med antal aktier. Innehavare av stamaktier är berättigade till utdelning som fastställs på årsstämma och aktieinnehavet berättigar till rösträtt vid årsstämman med en röst per aktie. I samband med lösen av Nordnets andra och tredje teckningsoptionsprogram under 2025 har bolaget emmiterat 845 556 nya aktier. För vidare information, se Not 13 Allmänna administrationskostnader. Övrigt tillskjutet kapital Utgörs av ovillkorade aktieägartillskott samt emissionslikvider i form av apportemissioner och kontantemissioner. Återköp av egna aktier Bolaget har under räkenskapsåret genomfört två aktieåterköpsprogram om vardera 250 MSEK. Det första återköpsprogrammet löpte från och med den 21 juli till och med den 7 november, inom vilket totalt 919 819 egna aktier återköptes till ett sammanlagt belopp om 250 MSEK, motsvarande ett genomsnittligt pris per aktie om 271,8 SEK. Det andra återköpsprogrammet inleddes den 10 november 2025 och ska avslutas senast den 13 mars 2026. Per balansdagen hade inom ramen för detta program totalt 565 069 egna aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 151 MSEK, motsvarande en viktad genomsnittlig aktiekurs om 267,8 SEK Primärkapitalinstrument Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Nominellt belopp Redovisat värde Valuta Kupongränta 2021 Evig 2026-11-16 600,0 600,0 SEK STIBOR 3M + 3,9% 2023 Evig 2028-02-14 300,0 300,0 SEK STIBOR 3M + 5,0% T otalt 900,0 900,0 Aktierelaterat incitamentsprogram Under året har Nordnet infört ytterligare ett incitaments- program bestående av c-aktierI, för koncernens anställda. T otalt har 633 188 teckningsoptioner emitterats till ett värde om 13 (14) MSEK. För vidare information, se Not 13 Allmänna administrationskostnader. Primärkapitalinstrument Emitterade primärkapitalinstrument bedöms uppfylla villkoren för ett eget kapitalinstrument då instrumentet enligt villkoren inte har någon fastställd tidpunkt för förfall, vilket innebär att emittenten har en ovillkorad rättighet att avstå från att erlägga återbetalning, samt att emittenten av instrumentet har full diskretion beträffande räntebetalningarna, dvs. ingen skyldighet att erlägga ränta. Under 2024 har återköp av primärkapitalinstrument om 500 MSEK genomförts. Primärkapitalinstrument 2025 2024 Ingående balans 900 1 400 Emission av primärkapitalinstrument - - Återköp av primärkapitalinstrument - -500 Utgående balans 900 900 Not 32 Koncernen – eget kapital Noter ===== SIDA 202 ===== 202Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 32 Koncernen – eget kapital Eget kapital - Andra reserver 2025 2024 Reserv för omräkningsdifferenser Ingående balans -97 -90 Omräkningsdifferens utländska filialer -67 -6 Skatt på skattepliktig del av omräkningsdifferens i utländska filialer 6 -1 Utgående balans -158 -97 Reserv för verkligt värde Ingående balans -9 -42 Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, netto efter skatt 57 33 Utgående balans 48 -9 T otalt Ingående balans -106 -132 Omräkningsdifferens utländska filialer -61 -7 Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 57 33 Utgående balans -110 -106 Andra reserver Reserv för verkligt värde I reserv för verkligt värde redovisas den ackumulerade värdeförändringen på innehav i finansiella skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat fram till dess att tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning. Vid avyttring omklassificeras orealiserade värdeförändringar till resultaträkningen. Eventuell nedskrivning redovisas i resultaträkningen. Reserv för omräkningsdifferenser I reserv för omräkningsdifferenser redovisas valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. För årets förändring i andra reserver, se tabell nedan. Balanserade vinstmedel Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde samt primärkapitalinstrument summan av fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. Utdelning Vid årstämman med aktieägarna i Nordnet AB (publ) den 28 april 2025 beslutades om utdelning med 8,10 kr per aktie samt att resultatet för år 2024 som ej delades ut skulle balanseras i ny räkning. Denna utdelning motsvarar 70 procent av bolagets resultat för år 2024. Noter ===== SIDA 203 ===== 203Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 33 Koncernen – kategorisering av finansiella instrument Redovisningsprincip Finansiella instrument. Redovisning, bortbokning och modifiering. En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas på affärsdagen när Nordnet blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor, förutom finansiella tillgångar klassificerade som värderade till upplupet anskaffningsvärde vilka redovisas på likviddagen. Finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen som anses väsentliga inkluderar på tillgångssidan Kassa och tillgodohavanden i centralbanker, Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm., Tillgångar där kunden bär placeringsrisken, Utlåning, Obligationer och andra räntebärande värdepapper, Aktier och andelar, samt Upplupna intäkter. På skuldsidan återfinns Inlåning, Skulder där kunden bär placeringsrisken samt Upplupna kostnader. När ett finansiellt instrument redovisas första gången värderas det till det verkliga värdet plus eller minus, när det gäller en finansiell tillgång eller finansiell skuld som inte värderas till verkligt värde via resultatet, transaktionskostnader som är direkt hänförliga till förvärv eller emission av den finansiella tillgången eller finansiella skulden. Vid värdering av ett finansiellt instrument efter det första redovisningstillfället, redovisas den finansiella tillgången beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfallit, överförts till tredje part eller bolaget förlorat kontrollen över den. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång och finansiell skuld. Vid modifiering av ett lån görs en bedömning om detta resulterar i ett borttagande från balansräkningen. Ett lån anses vara modifierat när villkoren som styr lånets kassaflöden ändras jämfört med det ursprungliga avtalet. Exempel kan vara anstånd, förändrade marknadsförhållanden, åtgärder för att behålla kunden och andra faktorer som inte är relaterade till en låntagares försämrade kreditvärdighet. Modifierade lån tas bort från balansräkningen och ett nytt lån redovisas när det befintliga lånet sägs upp och ett nytt avtal ingås med väsentligt annorlunda villkor eller om villkoren i ett befintligt avtal modifieras väsentligt. Vid modifiering på grund av att en låntagare har finansiella svårigheter görs en individuell bedömning av om låntagaren kan beviljas ett temporärt anstånd. Anståndet kan vara av varierande karaktär till exempel förändrad löptid, uppläggning av betalplan eller tillfälligt justerade räntevillkor. Lånet behålls då i balansräkningen och placeras i steg 3 enligt IFRS9 tills anståndet och tillhörande probationperiod löpt ut. Kvittning. En finansiell tillgång och en finansiell skuld redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och om avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Återköpsavtal. Ett återköpsavtal (repa) avser ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett förbestämt pris. Ett sålt värdepapper redovisas i balansräkningen då koncernen under transaktionens löptid är exponerad mot värdepapprets värdeförändringsrisk. Likvid erhållen för försäljning av värdepapper redovisas som finansiell skuld baserat på motpart. Sålda värdepapper redovisas under posten För egna skulder ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas som utlåning till den säljande parten. Värdepapper som har lämnats enligt återköpsavtal redovisas också. Likvida medel som har erhållits enligt återköpsavtal redovisas i balansräkningen som Skulder till kreditinstitut. Klassificering och värdering. Finansiella tillgångar klassificeras i en av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, verkligt värde via övrigt totalresultat samt upplupet anskaffningsvärde baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar och tillgångens avtalsenliga villkor. Klassificeringen beror även på om instrumentet är ett skuldinstrument, egetkapitalinstrument eller ett derivat. Finansiella skulder klassificeras som värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde över resultatet. Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella tillgångar för att generera kassaflöden. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom tidigare erfarenheter av hur kassaflöden erhölls, hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras samt hur ersättning är kopplad till prestation. Avtalsvillkoren utgör grunden för att identifiera huruvida kassaflödena endast uttrycker betalningar av kapitalbelopp och ränta. Kapitalbelopp definieras som verkligt värde av skuldinstrumentet vid första redovisningstillfället vilket kan förändras över löptiden om det förekommer återbetalningar eller kapitalisering av ränta. Ränta definieras som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk samt en vinstmarginal som är förenlig med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Om det finns avtalsmässiga villkor som introducerar exponering för andra risker eller volatilitet medför det att kassaflödena inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta. ===== SIDA 204 ===== 204Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapital och ränta på det utestående kapitalbeloppet värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar i denna kategori redovisas vid första redovisnings- tillfället till verkligt värde plus transaktionskostnader och till upplupet anskaffningsvärde vid den efterföljande värderingen beräknat enligt effektivräntemetoden. Effektivräntan motsvarar den ränta som används för att diskontera avtalsenliga framtida kassaflöden till redovisat värde på den finansiella tillgången eller skulden. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella tillgångar som förvaltas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera avtalsenliga kassaflöden enbart bestående av kapital och ränta antingen genom innehav eller genom försäljning värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Vid första redovisningstillfället sker redovisning till verkligt värde plus transaktionskostnader och vid den efterföljande värderingen till verkligt värde med orealiserade värdeförändringar i övrigt totalresultat vilken ackumuleras mot en verkligt värdereserv i eget kapital. Förändringarna i verkligt värde överförs från övrigt totalresultat till Nettoresultat av finansiella transaktioner i resultaträkningen när tillgången realiseras. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner och som en förändring av verkligt värdereserven i eget kapital via övrigt totalresultat. Värdeförändringar hänförliga till valutakursförändringar redovisas direkt i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Kategorin utgörs av finansiella tillgångar som vid första redovisningstillfället, och vid efterföljande värderingar, värderas till verkligt värde via resultatet för att eliminera inkonsekvenser i värdering och redovisning. Klassificeringen omfattar även skuldinstrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldinstrument som innehas för handel eller förvaltas och vars resultat utvärderas utifrån verkligt värde samt skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betalningar av kapitalbelopp och ränta. Tillgångar i denna kategori redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader kostnadsförs i resultatet. Verkligt värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värderingsmodeller, vilka baseras på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller noterade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. Förändringar i verkligt värde redovisas inom Nettoresultat av finansiella transaktioner, liksom värdeförändring till följd av förändrade valutakurser. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de skulder som inte värderas till verkligt värde över resultatet. På affärsdagen redovisas de till verkligt värde, vilket normalt är det lånade beloppet, och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Värderingen görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, dock utan justering för kreditförlustreserveringar. Finansiella skulder värderade till verkligt värde över resultaträkningen. Kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet utgörs av finansiella skulder som innehas för handel och finansiella skulder som koncernen vid första redovisningstillfället valt att föra till denna kategori enligt den så kallade verkligt värde-optionen. Skulder i denna kategori redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat av finansiella transaktioner med undantag för förändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar av finansiella skulder värderade till verkligt värde, för vilka fair value option tillämpas, presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklassificering till resultatet. Omklassificering av finansiella tillgångar och skulder. Finansiella tillgångar klassificeras endast om då affärsmodellen för de finansiella tillgångarna ändras, vilket förväntas vara mycket ovanligt. Finansiella skulder klassificeras aldrig om. ===== SIDA 205 ===== 205Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 33 Koncernen – kategorisering av finansiella instrument 2025 Verkligt värde via resultatet Tillgångar Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övriga affärs- modeller Verkligt värde via övrigt totalresultat T otalt Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4 675 - - - 4 675 4 675 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 2621 - - 5 105 5 367 5 375 Utlåning till kreditinstitut 1 046 - - - 1 046 1 046 Utlåning till allmänheten 29 838 - - - 29 838 29 838 Obligationer och andra räntebärande värde- papper 3 547 - - 39 162 42 709 42 699 Aktier och andelar, noterade - 4 - - 4 4 Aktier och andelar, onoterade 1 1 1 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken2 1 996 213 127 4 750 219 873 219 873 Övriga tillgångar 3 630 - - - 3 630 3 630 Upplupna intäkter 478 - - - 478 478 Summa tillgångar 45 473 5 213 127 49 017 307 622 307 619 Skulder In- och upplåning från allmänheten 74 496 - - - 74 496 74 496 Skulder där kunden bär placeringsrisken3 - - 219 878 - 219 878 219 878 Övriga skulder 6 050 - - - 6 050 6 050 Upplupna kostnader 253 - - - 253 253 Summa skulder 80 800 - 219 878 - 300 678 300 678 1Marknadsvärdet per 31 december 2025 uppgår till 3 806MSEK. Orealiserat resultat ej upptaget i balansräkningen uppgår till -4 MSEK. 2 4 750 MSEK avser återinvesteringar i obligationer och 1 996 MSEK avser likvida medel. 3 I beloppet ingår pensionskundernas inlåning om 9 030 MSEK. 2024 Verkligt värde via resultatet Tillgångar Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övriga affärs- modeller Verkligt värde via övrigt totalresultat T otalt Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 785 - - - 3 785 3 785 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 5561 - - 4 060 4 615 4 631 Utlåning till kreditinstitut 950 - - - 950 950 Utlåning till allmänheten 29 297 - - - 29 297 29 297 Obligationer och andra räntebärande värde- papper 8 0021 - - 26 687 34 688 34 665 Aktier och andelar, noterade - 2 - - 2 1,50 Aktier och andelar, onoterade - 1 - - 1 0,80 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken2 2 459 - 191 599 350 194 408 194 408 Övriga tillgångar 3 445 - - - 3 445 3 445 Upplupna intäkter 449 - - - 449 449 Summa tillgångar 48 942 2 191 599 31 097 271 640 271 632 Skulder In- och upplåning från allmänheten 62 324 - - - 62 324 62 324 Skulder där kunden bär placeringsrisken3 - - 194 412 - 194 412 194 412 Övriga skulder 8 089 - - - 8 089 8 089 Upplupna kostnader 268 - - - 268 268 Summa skulder 70 681 - 194 412 - 265 093 265 093 1Marknadsvärdet per 31 december 2024 uppgår till 8 550 MSEK. Orealiserat resultat ej upptaget i balansräkningen uppgår till -7 MSEK. 2 350 MSEK avser återinvesteringar i obligationer och 2 459 MSEK avser likvida medel. 3 I beloppet ingår pensionskundernas inlåning om 7 397 MSEK. Noter ===== SIDA 206 ===== 206Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 33 Koncernen – kategorisering av finansiella instrument Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara en reglerad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Aktiviteten bedöms löpande genom analys av faktorer såsom skillnader i köp- och säljkurser. Metoderna delas upp i tre nivåer baserat på hierarkin för verkligt värde: Nivå 1: Värdet baseras på ojusterade noterade priser från en aktiv marknad för identiska instrument. Denna nivå innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar och standardiserade derivat. Nivå 2: Värdet baseras på annan observerbar indata än de som ingår i Nivå 1, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser). Här ingår bland annat fondandelar, derivatinstrument samt vissa räntebärande värdepapper och obligationer som värderas utifrån räntekurvor eller där justering sker för kreditspread baserat på marknadsdata. Även skulder i försäkringsverksamheten, där kunden bär placeringsrisken och värdet är indirekt kopplat till ett tillgångsvärde, klassificeras normalt i nivå 2. Nivå 3: Värdet baseras på icke-observerbar marknadsdata där egna interna antaganden har betydande effekt på värderingen. Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade eget kapitalinstrument. Vid första redovisningstillfället anses erlagd eller erhållen ersättning vara bästa bedömning av verkligt värde. Klassificeringen bestäms utifrån den lägsta nivån av indata som är väsentlig för det verkliga värdet i sin helhet. Finansiella instrument överförs mellan nivåer om indatans karaktär eller betydelse förändras. Värderingstekniker för specifika instrument I de fall en aktiv marknad saknas används etablerade värderingsmodeller. Målet är att använda marknadsdata i största möjliga mån, men vid behov görs justeringar för att korrekt återspegla instrumentens parametrar. Valutaterminer: Värderas genom diskontering av skillnaden mellan avtalad terminskurs och aktuell terminskurs för återstående löptid. Diskontering sker till riskfri ränta. Räntebärande värdepapper: Värdet beräknas genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden baserat på aktuell marknadsränta. Fondandelar: Andelar som inte handlas på aktiv marknad värderas utifrån NAV-kurs (net asset value). Ut- och inlåning: För poster med rörlig ränta, eller med en kvarvarande löptid under sex månader, anses redovisat värde (upplupet anskaffningsvärde) utgöra en god approximation av verkligt värde. Detaljerade upplysningar om nivå 3 Inom nivå 3 används främst kassaflödesanalyser (DCF), optionsprismodeller och aktuella transaktioner i liknande instrument. Koncernen kan även använda oberoende motparters teoretiska värderingar. Om tillräcklig information för värdering saknas under de tre senaste månaderna efter ett kvartalsskifte sätts värdet till noll. Under året har överföringar skett mellan nivå 2 och nivå 3. Flytt till nivå 3 har främst berott på att instrument saknat observerbara marknadsdata, medan flytt från nivå 3 till nivå 2 skett när tillförlitlig marknadsdata åter blivit tillgänglig för tillämpade värderingsmodeller. Per den 31 december 2025 bestod 98,8 procent av värdet i nivå 3 av svenska innehav, varmed valutaeffekter på utländska innehav utgjort en oväsentlig del av värdeförändringarna. Noter ===== SIDA 207 ===== 207Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 33 Koncernen – kategorisering av finansiella instrument 2025 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 T otalt Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 5 105 - - 5 105 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 36 720 2 443 - 39 163 Aktier och andelar 4 - 1 5 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken 1 218 926 114 833 219 873 Delsumma 260 754 2 557 834 264 146 Finansiella tillgångar där verkligt värde lämnas i upplysningssyfte Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 4 675 - - 4 675 Utlåning till kreditinstitut - 1 046 - 1 046 Utlåning till allmänheten - 29 838 - 29 838 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 270 - - 270 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 536 - - 3 536 Övriga tillgångar 3 630 - - 3 630 Upplupna intäkter 478 - - 478 Delsumma 12 590 30 884 - 43 473 Summa 273 344 33 441 834 307 619 Finansiella skulder redovisade till verkligt värde Skulder där kunden bär placeringsrisken - 219 878 - 219 878 Summa - 219 878 - 219 878 1 4 750 MSEK avser återinvesteringar i obligationer och 1 996 MSEK avser likvida medel. Dessa poster ingår i nivå 1. Nivåfördelning enligt IFRS 13 Noter 2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 T otalt Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 2 575 1 485 - 4 060 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 24 546 2 141 - 26 687 Aktier och andelar 2 - 1 2 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken 1 192 841 159 1 408 194 408 Delsumma 219 962 3 785 1 409 225 156 Finansiella tillgångar där verkligt värde lämnas i upplysningssyfte Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 785 - - 3 785 Utlåning till kreditinstitut - 950 - 950 Utlåning till allmänheten - 29 297 - 29 297 Belåningsbara statsskuldförbindelser mm 571 - - 571 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 978 - - 7 978 Övriga tillgångar 3 445 - - 3 445 Upplupna intäkter 449 - - 449 Delsumma 16 229 30 247 - 46 476 Summa 236 191 34 032 1 409 271 632 Finansiella skulder redovisade till verkligt värde Skulder där kunden bär placeringsrisken - 194 412 - 194 412 Summa - 194 412 - 194 412 1 350 MSEK avser återinvesteringar i obligationer och 2 459 MSEK avser likvida medel. Dessa poster ingår i nivå 1. ===== SIDA 208 ===== 208Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 33 Koncernen – kategorisering av finansiella instrument 2025 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken Aktier och andelar Ingående balans 1 408 1 Köp 69 4 Överföringar till nivå 3 0 - Försäljning -394 - Överföringar från nivå 3 -103 - Värdeförändring inklusive valutaeffekt -147 - Utgående balans 833 5 All värdeförändring tillfaller kunderna, varför ingen uppdelning på realiserad och orealiserad värdeförändring görs. 1 Marknadsvärdet på instrumenten i nivå 3 var vid ingången av året noll kronor. Noter All värdeförändring tillfaller kunderna, varför ingen uppdelning på realiserad och orealiserad värdeförändring görs. 2024 Tillgångar där kunden bär placeringsrisken Aktier och andelar Ingående balans 1 871 1 Köp 199 - Överföringar till nivå 3 0 - Försäljning -401 - Överföringar från nivå 3 -241 - Värdeförändring inklusive valutaeffekt -20 - Utgående balans 1 408 1 ===== SIDA 209 ===== 209Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 34 Koncernen - ställda panter, eventualförpliktelser och åtaganden Ställda säkerheter. Ställda säkerheter avser i huvudsak panter hos kreditinstitut och börsen. Ställda säkerheter för kunders räkning avser aktielån där säkerhet ställs i form av likvida medel hos de institut som erbjuder aktielån. Nordnet har i sin tur motsvarande täckning i panter ställda av kunderna. Eventualförpliktelser. En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar eller uteblir, eller när det finns ett åtaganden som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller att åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig noggrannhet. Åtaganden. Åtaganden utgörs av beviljade men ej utnyttjade krediter, till exempel privatlån och bolånekrediter samt beviljade depåkrediter vilka redovisas till nominellt beviljat belopp med avdrag för eventuellt upplupet anskaffningsvärde på ianspråktagen lånefordran. Redovisningsprincip 2025 2024 Ställda säkerheter Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder 1642 1 287 Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 1758 1 909 varav depositioner hos kreditinstitut 1483 1 389 varav depositioner hos clearinginstitut 275 520 Eventualförpliktelser Ansvarsförbindelser Garantiåtagande, hyreskontrakt 2 27 30 Åtaganden Beviljade men ej utbetalda krediter 45 13 Förvaltade medel för tredje mans räkning Klientmedel 68 50 1 I beloppet ingår spärrade medel om 182 (174) MSEK som i huvudsak avser ställda säkerheter hos clearinginstitut, centralbanker och börsen. 2 Koncernen har i december 2025 tecknat ett hyresavtal avseende kontorslokaler i Frankfurt med planerat tillträde i juni 2026. Det totala åtagandet för den fasta avtalsperioden uppgår till ca 1,2 MEUR. Ställda säkerheter för egna skulder omfattar värde- papper som har pantsatts i samband med återköpsavtal. Transaktionerna genomförs enligt standardavtal som används av parterna på den finansiella marknaden och motparter i dessa transaktioner är kreditinstitut. Transaktionerna är huvudsakligen kortfristiga med en löptid på mindre än tre månader. Övriga ställda säkerheter består av obligationer och andra räntebärande värdepapper, vilka lämnats som säkerhet för kundens värdepapperslån och för betalning till clearinginstitut. Motpart i värdepapperslånetransaktionerna är andra kreditinstitut. Eftersom både återköpsavtal och övriga ställda säkerheter innebär att värdepappren återlämnas till Nordnet kvarstår alla risker och rättigheter förknippade med de överförda instrumenten hos Nordnet, även om de inte är tillgängliga för Nordnet under den period då de är överförda. Motparten i transaktionen innehar värdepappren som säkerhet, men har inte någon rätt till andra tillgångar i Nordnet. Värdepappren redovisas fortsatt i balansräkningen och redovisas, liksom hänförliga skulder, till verkligt värde. I försäkringsrörelsen uppgår per balansdagen 31 december 2025, registerförda tillgångar om 219 873 (194 407) MSEK, för vilka försäkringstagarna har förmånsrätt. ===== SIDA 210 ===== 210Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Reglerna om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital i form av en kapitalbas som ett institut måste ha i förhållande till hur stora risker det tar. Regelverket tar sikte på att förstärka kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. De legala kapitalkraven beräknas i enlighet med Europaparlamentets och Rådets förordning 575/2013 EU (CRR), samt direktivet 2013/36 EU (CRD IV). Upplysningar i denna not lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (”tillsynsförordningen”) samt förordningar som kompletterar tillsynsförordningen, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. Övriga erforderliga upplysningar lämnas i en separat pelare 3-rapport som finns tillgänglig på Nordnets hemsida, www. nordnetab.com. Finansiellt konglomerat Kapitalbas och kapitalkrav Det finansiella konglomeratet omfattar Nordnet AB (publ) och samtliga dotterbolag. För fastställande av det finansiella konglomeratets lagstadgade kapitalkrav gäller Lag (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:26) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Konglomeratets kapitalbas ska täcka minimikapitalkraven enligt Tillsynsförordningen samt solvenskraven enligt Försäkringsrörelselagen. Reglerna bidrar till att stärka koncernens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda kunderna. Kapitalbas och kapitalkrav har beräknats i enlighet med konsolideringsmetoden. Den gruppbaserade redovisningen upprättas enligt samma redovisningsprinciper som koncernredovisningen. Som en följd av solvensregelverket tillkommer posten solvenskapital, vilket avser beräknat framtida nuvärde av de i konglomeratet ingående försäkringsbolagens (Nordnet Pensionsförsäkring AB inklusive dotterbolaget Nordnet Livsforsikring AS) kassaflöden genererade av försäkringstagarnas kapital. Kapitalkravet för enheter inom Försäkringsverksamheten påverkas av försäkringstagarnas tillgångar. Kapitalkravet från bankverksamheten (redovisat i detalj under rubrik för konsoliderad situation) varierar främst med storleken och kreditkvaliteten på bankens exponeringar. För det finansiella konglomeratet beräknas Solvenskapitalkrav och kapitalbas enligt standardmodellen under Solvens 2, vilket bejakar det samlade kapitalkravet från både bank och försäkringsverksamheten. Inom det finansiella konglomeratet har Nordnet ett överskott av kapital på 2 599,2 MSEK. Konsoliderad situation Kapitalbas och kapitalkrav Den konsoliderade situationen utgörs av Nordnet AB (publ) och Nordnet Bank AB. Skillnaden gentemot det finansiella konglomeratet är därmed att försäkringsrörelsen och Nordnet Fonder inte beaktas i den konsoliderade situationen. För fastställande av lagstadgade kapitalkrav för den konsoliderade situationen gäller lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, kapitaltäckningsförordningen (EU) nr 575/2013, lagen om kapitalbuffertar (2014:966) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om tillsynskrav och kapitalbuffertar (FFFS 2014:12). Kapitalbasen ska täcka minimikapitalkrav, det kombinerade buffertkravet samt tillkommande Pelare 2 krav. Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kapitalbaskrav för kreditrisk, vilket innebär att exponeringar fördelas över exponeringsklasser och tilldelas en riskvikt baserat på denna klass samt ytterligare tillkommande faktorer. Kreditrisk beräknas på alla tillgångsposter i och utanför balansräkningen, förutom för poster som dras av direkt från kapitalbasen. Kapitalbaskrav för valutakursrisk omfattar samtliga poster i och utanför balansräkningen värderade till aktuellt marknadsvärde samt omräknade till svenska kronor enligt balansdagskurs. Kapitalbaskrav för operativ risk beräknas enligt schablonmetoden. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning Kapitalbas och kapitalkrav 2025-12-31 2024-12-31 Kapitalbas efter justeringar och avdrag 7 941 7 267 Kapitalkrav 5 342 4 864 Överskott 2 599 2 403 Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad 1,5 1,5 Noter Från och med 2019-06-30 redovisas Solvens II-siffror med ett kvartals eftersläpning. ===== SIDA 211 ===== 211Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning Kapitalkravet uttrycks som oftast i procent av det totala riskvägda exponeringsbeloppet, vilket uppgår till 20 481,5 MSEK för aktuell period. Det grundläggande kapitalbaskravet är 8 procent (1 638,5 MSEK) och innefattar ett kärnprimärkapitalkrav om 4,5 procent (921,7 MSEK) samt ett primärkapitalkrav om 6 procent (1 228,9 MSEK). Utöver det grundläggande kapitalkravet tillkommer det kombinerade buffertkravet som uppgår till 4,6 procent av riskvägt exponeringsbelopp (934,0 MSEK). Det kombinerade buffertkravet består av en kapitalkonserveringsbuffert (2,5 procent) och en kontracyklisk buffert (2,1 procent), kravet ska till fullo uppfyllas med kärnprimärkapital. Den kontracykliska bufferten beräknas utifrån var lands tillsynsmyndighets beslutade nivå för kontracyklisk buffert viktat över Nordnets riskvägda exponeringar inom de länder där bolaget bedriver sin verksamhet. Som en del av Finansinspektionens översyns- och utvärderingsprocess (ÖUP) som slutfördes under det tredje kvartalet 2025 beslutade Finansinspektionen att Nordnet utöver grundläggande kapitalkrav och buffertkrav ska uppfylla ett Pelare 2-krav om 1,94 procent för den konsoliderade situationen, motsvarande 397,3 MSEK per 2025-12-31. Nordnets kapitalkrav för risker inom Pelare 2 motsvarar alltid det högsta av det internt bedömda Pelare 2-kravet och Finansinspektionens beslutade Pelare 2-krav. För aktuell period uppgår det internt bedömda kapitalbehovet för risker inom Pelare 2 till 479,3 MSEK. Pelare 2-kravet ska uppfyllas med tre fjärdedelar primärkapital varav minst tre fjärdedelar ska bestå av kärnprimärkapital. Kärnprimärkapital består av eget kapital reducerat för poster som ska räknas av från kapitalbasen såsom immateriella tillgångar, uppskjutna skattefordringar och värdejusteringar. Årets resultat för 2025 är medräknat i kapitalbasen då externa revisorer har verifierat resultatet och tillstånd för att inkludera resultatet har erhållits från Finansinspektionen. 70 procent av årets resultat dras av från kapitalbasen som förväntad utdelning i enlighet med Nordnets utdelningspolicy. Resultatet i den konsoliderade situationen inkluderar en anteciperad utdelning från försäkringsverksamheten. Nordnet tillämpar kapitalandelsmetoden som värderingsprincip i enlighet med artikel 18.7 i tillsynsförordningen för sitt innehav av aktier i dotterbolaget Nordnet Pensionsförsäkring AB samt för det indirekta innehavet i dotterbolagets dotterbolag (Nordnet Livsforsikring AS). Avdrag för värdejusteringar görs enligt den förenklade metod avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde som regleras i förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Avdrag görs för förutsebara kostnader och eventuella utdelningar enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) 241/2014. Nordnet tillämpar ett reducerat avdrag för immateriella programvarutillgångar i enlighet med möjligheten för detta i artikel 13a i genomförandeförordning (EU) nr 241/2014. Det innebär att immateriella programvarutillgångar, vilkas värde inte påverkas i väsentlig grad av att ett instituts resolution, insolvens eller likvidation, exkluderas från avdrag mot kapitalbasen utifrån en försiktig värdering (max tre års avskrivningstid) samt kapitaltäcks med en riskvikt på 100 procent. Avdrag mot kapitalbasen görs fortfarande för programvarutillgångar som inte uppfyller de nämnda kriterierna. Tillämpningen av artikel 13a är mer gynnsam i förhållande till tidigare regler som innebar avdrag för samtliga programvarutillgångar från kapitalbasen. Den förändringen gör att, allt annat lika, kapitalbasen samt det totala riskvägda exponeringsbeloppet ökar med 348,2 MSEK per 31 december 2025. Bankpaketet antogs i juni 2019 och förändringarna publicerades i juni 2024 i EU:s officiella tidning. Banken arbetar fortfarande aktivt med att implementera förändringarna och lever upp till de nya kraven. Regelverket trädde i kraft i januari 2025 med flertal övergångsregler som träder i kraft i ett senare skede. Sammanfattningsvis uppgår kapitalbasen i den konsoliderade situationen till 4 862,9 MSEK jämfört med ett samlat kapitalkrav på 2 970,4 MSEK. Detta ger ett kapitalöverskott om 1 892,5 MSEK, överskottet består i sin helhet av kärnprimärkapital. Kapitaltäckning är därmed tillfredsställande och uppfyller samtliga lagstadgade krav. För mer information om Nordnets k apitalbas och kapitalkrav, se Nordnets Pelare 3-rapporter samt dokument för nyckeltal som publiceras på Nordnets hemsida, www.nordnetab.com. ===== SIDA 212 ===== 212Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 Tillgänglig kapitalbas (belopp) 1 Kärnprimärkapital 3 963 4 067 4 001 3 996 3 785 2 Primärkapital 4 863 4 967 4 901 4 896 4 685 3 T otalt kapital 4 863 4 967 4 901 4 896 4 685 Riskvägda exponeringsbelopp 4 T otalt riskvägt exponeringsbelopp 20 482 20 349 19 930 19 584 19 264 Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 5 Kärnprimärkapitalrelation (i %) 19,3% 20,0% 20,1% 20,4% 19,7% 5b Kärnprimärkapitalrelation med avseende på totalt risk- vägt exponeringsbelopp utan tillämpning av golv (%) 6 Primärkapitalrelation (i %) 23,7% 24,4% 24,6% 25,0% 24,3% 6b Primärkapitalrelation med avseende på totalt riskvägt exponeringsbelopp utan tillämpning av golv (%) 7 T otal kapitalrelation (i %) 23,7% 24,4% 24,6% 25,0% 24,3% 7b T otal kapitalrelation med avseende på totalt riskvägt exponeringsbelopp utan tillämpning av golv (%) Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procent- andel av det riskvägda exponeringsbeloppet) EU 7d Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) 1,9% 2,5% 2,9% 2,9% 2,9% EU 7e varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) 1,1% 1,4% 1,6% 1,6% 1,6% EU 7f varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 1,5% 1,8% 2,2% 2,2% 2,2% EU 7g T otala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderingspro- cessen (i %) 9,9% 10,5% 10,9% 10,9% 10,9% Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet) 8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% EU 8a Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i %) 9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %) 2,1% 2,1% 2,1% 2,1% 2,1% EU 9a Systemriskbuffert (i %) 10 Buffert för globalt systemviktigt institut (i %) EU 10a Buffert för andra systemviktiga institut (i %) 11 Kombinerat buffertkrav (i %) 4,6% 4,6% 4,6% 4,6% 4,6% EU 11a Samlade kapitalkrav (i %) 14,5% 15,0% 15,5% 15,5% 15,5% EU 12 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderings- processen (MSEK) 13,8% 14,0% 13,7% 14,1% 13,4% ===== SIDA 213 ===== 213Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning Riskvägt kapitalbaskrav 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (MSEK) EU 7d Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (MSEK) 397 499 576 556 557 EU 7e varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (MSEK) 224 280 324 319 314 EU 7f varav: ska utgöras av primärkapital (MSEK) 298 374 432 425 418 EU 7g T otala kapitalbaskrav för översyns- och utvärderings- processen (MSEK) 2 036 2 127 2 170 2 133 2 098 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (MSEK) 8 Kapitalkonserveringsbuffert (MSEK) 512 509 498 490 482 9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (MSEK) 423 419 413 403 399 11 Kombinerat buffertkrav (MSEK) 934 928 911 893 880 EU 11a Samlade kapitalkrav (MSEK) 2 970 3 054 3 081 3 026 2 978 12 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och utvärderingsprocessen (MSEK) 2 818 2 841 2 730 2 764 2 587 ===== SIDA 214 ===== 214Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning och likviditet Bruttosoliditet Bruttosoliditet beräknas som kvoten av primärkapital och totala exponeringar och uttrycks i procent. Nordnets bindande minimikrav för bruttosoliditet uppgår till 3,0 procent, motsvarande 2 882,1 MSEK för aktuell period. Utöver minimikravet föreslår Finansinspektionen (FI) en bruttosoliditetsvägledning som ska uppfyllas med kärnprimärkapital för att på bästa sätt kunna absorbera eventuella förluster. FI har i samband med sin senaste Översyns- och utvärderingsprocess för 2025 beslutat en vägledning rörande bruttosoliditet för Nordnets konsoliderade situation om 0,5%, vilket tillsammans med det lagstadgade kravet ger en lämplig bruttosoliditetsnivå för Nordnet om 3,5%, motsvarande 3 362,5 MSEK för aktuell period. Nordnet har i förhållande till bruttosoliditetskravet ett kapitalöverskott på 1 980,8 MSEK och i förhållande till lämplig bruttosolidetsnivå ett överskott på 1 500,4 MSEK. Bruttosoliditetsgrad 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 13 T otalt exponeringsmått 96 072 91 614 91 121 89 939 78 716 14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 5,1% 5,4% 5,4% 5,4% 6,0% Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala expone- ringsmåttet) EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoli ditet (i %) EU 14b varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i procentenheter) EU 14c T otala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderings processen (i %) 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet) EU 14d Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %) EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %) 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% 3,0% Bruttosoliditet Kapitalbaskrav för bruttosoliditet i MSEK 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (MSEK) EU 14c T otala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns- och utvärderings processen (MSEK) 2 882 2 748 2 734 2 695 2 362 EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (MSEK) 2 882 2 748 2 734 2 695 2 362 ===== SIDA 215 ===== 215Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Internt bedömt kapitalbehov Minimikravet på kapital enligt Pelare 1 uppgår till 8 procent. Utöver minimikravet håller Nordnet kapital för att uppfylla det kombinerade buffertkravet samt för att täcka det totala kapitalbehov som blivit resultatet av bankens årliga interna kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Detta regleras i EU:s kapitaltäckningsdirektiv 2013/36/EU artikel 73 och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12 10 kap.). Kapitalutvärderingen syftar till att analysera och belysa risker som eventuellt underskattas vid beräkning av kapitalbaskrav enligt Pelare 1 samt att identifiera andra väsentliga risker som banken exponeras för inom Pelare 2. Den interna kapitalutvärderingen baseras på Nordnets affärsplan, nuvarande och kommande regelverkskrav samt scenariobaserade simuleringar och stresstester. En sammanställning av resultaten rapporteras årligen till styrelsen och ligger till grund för styrelsens beslutade kapitalplanering för bolaget. Finansinspektionen granskar och utvärderar Nordnets riskhantering samt att tillräckligt kapital hålls för de risker som banken är exponerad för. Nordnet beräknar det interna kapitalbehovet för den konsoliderade situationen till 2 117,8 (1 778,6) MSEK. Förändringen beror på ökad inlåning som främst placeras i likviditetsportföljen. Detta bedöms som en tillfredsställande kapitalnivå med hänsyn till den verksamhet Nordnet bedriver. Nordnets interna bedömning av kapitalbehovet är inte helt jämförbart med det lagstadgade kapitalbehovet, bl.a. med anledning av att Finansinspektionens beslutade Pelare 2-krav är baserat på de av Finansinspektionen identifierade riskerna vid den ögonblicksbild som legat till grund för ÖUP (2024-12-31) uttryckt som en procentsats av det riskvägde exponeringsbeloppet, medan det internt bedömda Pelare 2-kravet är beräknat som ett belopp på de av Nordnet identifierade riskerna vid utgången av 2025. Finansinspektionens beslutade Pelare 2-krav om 1,94% speglar alltså förhållandena vid 2024-12-31 med ett underliggande antagande om att relationen varit beständig till 2025. Nordnets internt bedömda kapitalkrav räknar på de faktiska riskexponeringarna per utgången av 2025, vilket resulterar i ett högre Pelare 2-krav i relation till det totala riskvägda exponeringsbeloppet (2,34%) jämfört med Finansinspektionens beslutade nivå. Likviditet Likviditetstäckningskvoten LCR (Liquidity coverage ratio) beräknas som kvoten mellan bankens likviditetsbuffert och nettokassaflöden i ett mycket stressat scenario under en 30-dagarsperiod. Kvoten ska uppgå till minst 100%. Utöver detta krav har Finansinspektionen beslutat i ÖUP att Nordnet Bank AB på gruppnivå ska uppfylla tillkommande likviditetskrav: en likviditetstäckningskvot om 100 procent i euro, en likviditetstäckningskvot om 75 procent i andra valutor samt att likviditetsbufferten, vid beräkning av likviditetstäckningskvoten på gruppnivå, får bestå av högst 50 procent säkerställda obligationer utgivna av svenska emittentinstitut. Nordnet hanterar sin likviditetsportfölj utefter hur inlåningen förändras. Valutfördelningen i likviditetsportföljen är tillräcklig för att uppfylla samtliga likviditetstäckningskvoter som FI beslutat för bolaget i de respektive valutorna. Stabil nettofinansieringskvot NSFR (Net Stable Funding Ratio), beräknas som kvoten mellan tillgänglig stabil finansiering och behovet av stabil finansiering. Måttet ämnar att säkerställa den långsiktiga likviditetssituationen. Minimikravet gäller på aggregerad nivå och kvoten ska uppgå till minst 100%. Nordnets höga LCR och NSFR kvoter visar att banken har stor motståndskraft mot störningar på finansieringsmarknaden och har en god likviditetssituation både på kort och lång sikt. Nordnet följer löpande upp regulatoriska och interna mått på likviditetssituationen och förvaltar aktivt sina likvida tillgångar för att bibehålla en tillfredsställande likviditetsbuffert. IKLU innehåller vidare fördjupade bedömningar av likviditetsbehovet i förhållande till den framtida utvecklingen under både normala och stressade förhållanden. I enlighet med FFFS 2010:7, 5 kap, redovisar Nordnet information avseende likviditetspositioner per balansdagen 2025-12-31. Uppgifterna avser den konsoliderade situationen, vilket innefattar Nordnet AB (publ), org. nr 559073-6681 samt Nordnet Bank AB, org. nr 516406-0021. Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning och likviditet ===== SIDA 216 ===== 216Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Likviditetstäckningskvot 2025-12-31 2025-09-30 2025-06-30 2025-03-31 2024-12-31 15 T otala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde – genom- snitt) 32 397 30 627 28 858 26 629 25 383 EU 16a Likviditetsutflöden – totalt viktat värde 10 495 9 752 9 421 8 681 8 181 EU 16b Likviditetsinflöden – totalt viktat värde 1 676 1 638 1 677 1 373 1 198 16 T otala nettolikviditetsutflöden (justerat värde) 8 820 8 113 7 744 7 308 6 984 17 Likviditetstäckningskvot (i %) 367,3% 377,5% 372,6% 364,4% 363,5% Likviditetstäckningskvot SEK (i %) 263,9% 272,7% 249,0% 234,7% 224,1% Likviditetstäckningskvot NOK (i %) 264,3% 283,2% 287,7% 301,4% 321,8% Likviditetstäckningskvot DKK (i %) 342,3% 411,0% 462,8% 529,3% 509,1% Likviditetstäckningskvot EUR (i %) 347,8% 385,3% 480,8% 487,4% 511,4% Stabil nettofinansieringskvot 18 T otal tillgänglig stabil finansiering 77 217 73 809 74 578 71 449 63 981 19 T otalt behov av stabil finansiering 32 726 33 731 32 597 30 568 27 239 20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 235,9% 218,8% 228,8% 233,7% 234,9% Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning och likviditet ===== SIDA 217 ===== 217Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning och likviditet Ytterligare likviditetsmått 2025-12-31 Likviditetsreserv/Inlåning från allmänheten 44,1% Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten 36,7% 2024-12-31 Likviditetsreserv/Inlåning från allmänheten 44,8% Utlåning till allmänheten/Inlåning från allmänheten 44,8% 2024-12-31 To t a l SEK NOK DKK EUR USD Övriga Kassa och tillgodohavanden i bank 5 846 567 606 1 725 2 398 453 97 Värdepapper emitterade eller garanterade av stat, cen- tralbank eller multinationella utvecklingsbanker 5 961 2 906 1 390 431 1 235 0 0 Säkerställda obligationer 16 537 5 216 3 933 4 986 2 402 0 0 Övriga värdepapper 969 0 0 0 721 248 0 Summa reserv 29 314 8 689 5 930 7 141 6 757 701 97 Fördelning valutaslag 100,0% 29,6% 20,2% 24,4% 23,0% 2,4% 0,3% 2025-12-31 To t a l SEK NOK DKK EUR USD Övriga Kassa och tillgodohavanden i bank 4 599 1 455 69 2 455 620 0 0 Värdepapper emitterade eller garanterade av stat, cen- tralbank eller multinationella utvecklingsbanker 8 504 3 476 2 515 0 2 147 367 0 Säkerställda obligationer 22 718 5 523 3 955 11 343 1 897 0 0 Övriga värdepapper 0 0 0 0 0 0 0 Summa reserv 35 822 10 454 6 540 13 798 4 664 367 0 Fördelning valutaslag 100% 29,2% 18,3% 38,5% 13,0% 1,0% - Huvuddelen av likviditetsreserven är placerad i obligationer med hög rating, t ex säkerställda obligationer, obligationer emitterade av stater samt tillgodohavanden i centralbank eller bank. Likviditetsreserven är bedömd som tillräckligt stor för att kunna bemöta situationer av tillfällig eller utdragen stress. Nordnet Bank AB är medlemmar i Sveriges Riksbank, Norges Bank, Bank of Finland och Danska Nationalbanken vilket ytterligare stärker likviditetsberedskapen. Likviditetsreserv ===== SIDA 218 ===== 218Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Forts. Not 35 Koncernen - information om kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation Konsoliderad situation 2025-12-31 2024-12-31 Riskvägda exponeringsbelopp Exponering kreditrisk enligt schablonmetoden 13 739 11 596 varav Institutexponeringar 2 044 826 varav Företagsexponeringar 1 694 1 800 varav Hushållsexponeringar 1 660 1 574 varav Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter 1 770 2 634 varav Fallerande exponeringar 49 49 varav Säkerställda obligationer 3 308 2 464 varav Aktieexponeringar 1 145 1 090 varav Regionala eller lokala myndigheter 199 0 varav Exponering i fonder 0 0 varav Multilaterala utvecklingsbanker 0 0 varav Efterställda skulder 665 0 varav Övriga exponeringar 1 206 1 159 Exponering marknadsrisk 103 223 Exponering operativ risk 6 639 7 445 T otalt riskvägda exponeringsbelopp 20 482 19 264 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden 1 099 5,4% 928 4,8% Marknadsrisk 8 0,0% 18 0,1% Operativ risk 531 2,6% 596 3,1% Kapitalkrav Pelare 1 1 639 8,0% 1 541 8,0% Kreditrelaterad koncentrationsrisk 80 0,4% 94 0,5% Ränterisk i övrig verksamhet 399 2,0% 462 2,4% Kapitalkrav Pelare 2 479 2,3% 557 2,9% Buffertkrav 934 4,6% 880 4,6% T otalt kapitalkrav, inkl buffertkrav 3 052 14,9% 2 978 15,5% T abellen visar kapitalkravet uttryckt både i MSEK och i procent av riskvägt exponeringsbelopp. ===== SIDA 219 ===== 219Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 38 Moderbolaget – administrationskostnader Deloitte 2025 2024 Revision -2 -1 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget -0 -1 Skatterådgivning - - Andra uppdrag - - Summa -3 -2 Not 39 Moderbolaget – personalkostnader Löner och andra ersättningar 2025 2024 Summa löner och andra ersättningar 1 -10 -9 Sociala kostnader -3 -3 Pensionskostnader -4 -4 Övriga personalkostnader 0 -1 Summa -18 -17 1 För övriga upplysningar beträffande personalkostnader samt ersättningar till styrelse, verkställande direktör och övriga ledande befattnings- havare hänvisas till not 13. Nettoomsättningen utgörs i sin helhet av koncernintern fakturering, avseende administrativa tjänster. Not 37 Moderbolaget – nettoomsättning Not 36 Koncernen - resultat per aktie Resultat per aktie före och efter utspädning 2025 2024 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Nordnet AB (publ) 3 015 2 814 Ränta på primärkapitaltillskott redovisade i eget kapital 1 -60 -86 Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Nordnet AB (publ) före och efter utspädning 2 955 2 272 Utestående antalet aktier i genomsnitt före utspädning 249 782 389 251 051 425 Utestående antalet aktier i genomsnitt efter utspädning 250 035 173 251 248 734 Resultat per aktie före utspädning 11,83 10,86 Resultat per aktie efter utspädning 11,82 10,85 1 varav periodiserade transaktionskostnader netto efter skatt -1 (-1). Medelantal anställda 2025 2024 T otalt 1 1 varav kvinnor - - varav män 1 1 I moderbolaget anställd personal är verksam i Sverige. ===== SIDA 220 ===== 220Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 40 Moderbolaget – resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i koncernföretag 2025 2024 Utdelning från dotterföretag 2 645 2 780 Nedskrivning av aktier i dotterbolag -14 -10 Erhållna koncernbidrag 23 15 Summa 2 654 2 785 Not 41 Moderbolaget – skatter Skatt redovisad i resultaträkningen 2025 2024 Aktuell skattekostnad (-)/skatteintäkt (+) Justering av aktuell skatt för tidigare år - - Aktuell skatt 0 -0 Skatt på årets resultat 0 -0 Avstämning av effektiv skatt 2025 2024 Resultat före skatt 2 628 2 768 Utfall 0,0% 0 0,0% -0 Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget 20,6% 541 20,6% 570 Skillnad 20,6% 542 20,6% 570 Skillnaden består av följande poster Effekt av utdelning från dotterföretag 20,7% 545 20,7% 573 Effekt av korrigerad skatt från tidigare år 0,0% - 0,0% 0 Effekt av ej avdragsgilla kostnader -0,1% -3 -0,1% -3 Redovisad effektiv skatt 20,6% 542 20,6% 570 Noter Hänvisning till redovisningsprincip För redovisningsprinciper avseende utdelningar och koncernbidrag, se Not 42 Andelar i koncernföretag . För principer gällande nedskrivningsprövning av goodwill och kundrelationer som påverkar värderingen av andelar, se Not 25 Immateriella anläggningstillgångar. ===== SIDA 221 ===== 221Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 42 Moderbolaget – andelar i koncernföretag 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 2 450 2 436 Lämnade aktieägartillskott - 14 Summa 2 450 2 450 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -41 -32 Nedskrivning av aktier i dotterbolag -14 -10 Summa -55 -41 Redovisat värde vid årets slut 2 395 2 409 Not 44 Moderbolaget – förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Övriga förutbetalda kostnader 3 4 Summa 3 4 Not 43 Moderbolaget - övriga tillgångar 2025 2024 Skattekonto 1 1 Summa 1 1 Namn Org nr Säte Kapitalandel Antal aktier Redovisat värde Nordnet Bank AB 516406-0021 Stockholm 100,00% 480 001 2 395 Nordnet Incentive AB 559338-6385 Stockholm 100,00% 25 000 0 Summa 2 395 Aktier i dotterföretag. Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden, vilket innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet. Obeskattade reserver och koncernbidrag. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskattade reserverna i moderbolaget. Dessa redovisas med bruttobeloppet i balansräkningen och resultaträkningen. Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Redovisningsprincip ===== SIDA 222 ===== 222Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 46 Moderbolaget – övriga skulder kortfristiga 2025 2024 Leverantörsskulder 0 3 Övriga skulder 1 1 Summa 1 4 Övriga skulder är kortfristiga skulder, dvs. förfaller till betalning inom tolv månader räknat från balansdagen. Not 47 Moderbolaget – upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Upplupna sociala avgifter 1 1 Semesterlöneskuld 1 1 Upplupen löneskatt 2 1 Upplupna styrelsearvoden 5 4 Upplupna konsultkostnader - 0 Upplupna revisionsarvoden 2 1 Upplupna räntekostnader 7 8 Övriga upplupna kostnader 0 0 Summa 17 17 Av moderbolagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 0 (0) % av inköpen och 100 (100) % av försäljningen andra företag i koncernen. Moderbolagets utestående mellanhavanden till koncernbolag per balansdagen består av en fordran till Nordnet Bank AB om 2 130 (2 042) MSEK och en fordran till Nordnet Pensionsförsäkring AB om 0,3 (0,3) MSEK. Not 48 Moderbolaget – uppgift om inköp och försäljning mellan koncernföretag Sammanställning över förändring av eget kapital framgår av rapporten över förändringar i moderbolagets eget kapital. Per den 31 december 2025 omfattade det registrerade aktiekapitalet 250 839 706 (251 876 565) aktier med ett kvotvärde på 0,005 (0,005) SEK per aktie. Bundet eget kapital avser aktiekapital om 1 267 (1 259) KSEK. I samband med lösen av Nordnets andra och tredje teckningsoptionsprogram 2025 har bolaget emmiterat 845 556 nya aktier. För vidare information, se Not 13 Allmänna administrationskostnader. Under året har Nordnet infört ytterligare ett nytt incitaments- program bestående av c-aktier, för koncernens anställda. T otalt har 633 188 c-aktier emitterats till ett värde om 13 (14) MSEK. För vidare information, se Not Allmänna administrationskostnader. Bolaget har under räkenskapsåret genomfört två aktieåterköpsprogram om vardera 250 MSEK. Det första återköpsprogrammet löpte från och med den 21 juli till och med den 7 november, inom vilket totalt 919 819 egna aktier återköptes till ett sammanlagt belopp om 250 MSEK, motsvarande ett genomsnittligt pris per aktie om 271,8 SEK. Det andra återköpsprogrammet inleddes den 10 november 2025 och ska avslutas senast den 13 mars 2026. Per balansdagen hade inom ramen för detta program totalt 565 069 egna aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 151 MSEK, motsvarande en viktad genomsnittlig aktiekurs om 267,8 SEK. Syftet med återköpsprogrammen är att överföra kapital till aktieägarna samt att anpassa bolagets kapitalstruktur. Återköpta aktier förväntas bli makulerade efter beslut på stämman i april 2026. Not 45 Moderbolaget – eget kapital ===== SIDA 223 ===== 223Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 49 Försäljningen av privatlåneportföljen Nordnet avyttrade sin privatlåneportfölj i sin helhet till Ikano Bank den 1 oktober 2024. Per balansdagen 2025 bedriver Nordnet ingen egen verksamhet inom privatlån och har ingen exponering mot den tidigare låneportföljen. Beslutet att avyttra portföljen togs efter en strategisk översyn under 2023, då verksamheten bedömdes vara begränsad i omfattning och inte utgjorde en naturlig del av kärnverksamheten. I april 2024 tecknades avtal med Ikano Bank och efter erforderliga tillstånd genomfördes affären i enlighet med överenskomna villkor. I samband med affären såldes även de så kallade “non performing loans”, samtliga i steg tre, till Axactor och har redovisats i bokslutet för september 2024. De lånen uppgick till SEK 67 MSEK men var samtidigt reserverade för med ett motsvarade belopp. I avtalet mellan Nordnet och Ikano Bank framgår att Nordnet under en övergångsperiod ska fortsätta administrera en del av arbetsuppgifter kopplat till privatlåneportföljen på uppdrag av Ikano. Detta arbete kommer att fasas ut under april 2026. Verksamheten har varit av en begränsad omfattning och har redovisats som ett separat segment endast för att den inte har varit en del av kärnverksamheten. Begränsningar har införts på utlåningen vilken medfört att portföljen succesivt minskat. Vid överlåtelsen uppgick utlåningen endast till drygt 1% av totala balansomslutningen och intäkterna från utlåningen till under 6% av de totala intäkterna och mindre än 5% av resultatet. Nordnets privatlåneverksamhet har varit begränsad både i storlek av balansräkning, intäkter och resultat varför Nordnet bedömer effekten av avyttringen som ej väsentlig. Effekterna av försäljningen till Ikano kan i korthet beskrivas med att lån motsvarande cirka SEK 3,5 miljarder överlåtits till ett pris om 101,5%. Överlåtelsen innebar att kreditreserver motsvarande 56 MSEK löstes upp vilket gav ett resultat om 108 MSEK. Samtidigt minskade kreditexponeringen och nettoeffekten beräknas över tid ge ett lägre riskviktat kapitaltäckningskrav på cirka 350 MSEK. Som en konsekvens av att privatlåneportföljen överlåtits, skrevs även immateriella tillgångar motsvarande ett värde på 83 MSEK bort. En stor del av de immateriella tillgångarna var goodwill, 64 MSEK, som uppstod i samband med förvärvet av Konsumentkredit, värdet för goodwillen var sedan tidigare avdragen ifrån kapitalbasen. Kostnaden för genomförandet av transaktionen uppgick till 35 MSEK. Tillgångar i balansräkningen per 30 september som är hänförliga till privatlåneaffären och som i sin helhet avyttrats den 1 oktober 2024: Tillgångar (MSEK) 2024-09-30 Utlåning 3 476 Kreditreserver -63 Immateriella anläggningstillgångar 83 Övriga omsättningstillgångar 25 T otala tillgångar 3 521 De ekonomiska konsekvenserna av avyttringen av låneportföljen och avvecklingen av verksamheten sammanfattar till: Estimerat resultat (MSEK) 2024-12-31 Rad i resultaträk- ningen Övervärde försäljning 52 Övriga intäkter Upplösning kreditförlustreserv 57 Kreditförluster Resultat avyttring 108 Nedskrivning immateriella tillgångar -83 Avskrivningar Nedskrivning övriga tillgångar -21 Räntenetto Transaktionskostnader -33 Allmänna adminis- trationskostnader Övrigt -10 Intäkt serviceavtal 28 Övriga intäkter Kostnad serviceavtal -38 Allmänna adminis- trationskostnader T otala engångeffekter -42 Den totala engångseffekten uppgår till -42 MSEK, ett lägre riskviktat kapitaltäckningskrav på 350 MSEK över tid. Utöver ovan effekter innebär avvecklingen att resurser och fokus kan koncentreras på kärnverksamheten samt ger en ökad kapacitet för utlåning till kärnprodukterna som portföljbelåning och bolån. ===== SIDA 224 ===== 224Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Not 51 Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande finns följande vinstmedel (SEK): Överkursfond 7 139 237 823 Övrigt tillskjutet kapital 900 000 000 Balanserad vinst -6 116 613 271 Årets resultat 2 627 856 710 Summa 4 550 481 262 Styrelsen föreslår följande disposition: Till aktieägarna utdelas 8,60 SEK per aktie 2 136 000 000 Till nästa år balanseras 2 414 481 262 Summa 4 550 481 262 Styrelsen för Nordnet AB (publ) föreslår att årsstämman den 27 april 2026 beslutar att den balanserade vinsten inklusive årets vinst enligt den fastställda balansräkningen, ska disponeras så att 8,60 SEK per aktie delas ut till aktieägarna samt att resterande belopp överförs i ny räkning. Detta motsvarar en utdelningen om drygt 2 136 000 000 SEK och en utdelningsgrad om cirka 70 procent av den sammanlagda vinsten för koncernen för året 2025. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning kommer slutligen fastställas beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Styrelsen bedömer att bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, samt bolagets och koncernverksamhetens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Koncernen Styrelsen föreslår stämman att besluta om en utdelning om 8,60 kronor per aktie, vilket motsvarar cirka 70 procent av vinsten efter skatt för 2025. Not 50 Händelser efter balansdagen ===== SIDA 225 ===== 225Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Denna information är sådan information som Nordnet AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt lagen om värdepappers- marknaden. Informationen lämnades för offentliggörande den 13 mars 2026 kl. 08.00 CET. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncernredovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, samt i enlighet med antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Styrelsen och verkställande direktören intygar vidare att koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen är daterad den 12 mars 2026 Styrelsens undertecknande Stockholm den 12 mars 2026 Styrelsens undertecknande Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 12 mars 2026. Deloitte AB Patrick Honeth Auktoriserad revisor Henrik Rättzén Styrelseledamot Anna Bäck Styrelseledamot T om Dinkelspiel Styrelseordförande Charlotta Nilsson Styrelseledamot Karitha Ericson Styrelseledamot Lars-Åke Norling Vd Johan Åkerblom Styrelseledamot Therese Hillman Styrelseledamot Fredrik Bergström Styrelseledamot För mer information, kontakta: Johan Tidestad, kommunikationschef 0708 875 775, johan.tidestad@nordnet.se Marcus Lindberg, Head of Investor Relations 0764 923 128, marcus.lindberg@nordnet.se ===== SIDA 226 ===== 226Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Nordnet AB (publ) organisationsnummer 559073-6681 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Nordnet AB (Publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 129-141 och hållbarhetsrapporten på sidorna 31-128 i detta dokument. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14-30 samt sidorna 142-225 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 129-141 och hållbarhetsrapporten på sidorna 31-128. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Redovisning av provisionsintäkter Provisionsintäkter utgör en väsentlig del av koncernens intäkter. Dessa består av courtage i samband med köp och försäljning av värdepapper, provisioner vid förmedling av värdepapper i samband med emissioner, vid försäljning av strukturerade produkter och vid garanterade emissioner samt provisioner från fondverksamheten samt provisionsintäkter från kunders valutaväxlingar. Koncernen redovisar för år 2025 en nettoomsättning relaterad till provisionsintäkter om 3 740 miljoner kronor. Posten är således väsentlig utifrån ett finansiellt rapporteringsperspektiv. Intäktsredovisning innehåller risker bland annat avseende tolkning och tillämpning av redovisningsprinciper vilka inkluderar företagsledningens uppskattningar avseende tidpunkt för intäktsredovisning samt risker hänförliga till fullständighet och värdering. IT -system och applikationer används för debitering av intäkter och en stor mängd data genereras i dessa system och applikationer när kunder använder Nordnets tjänster. Intäktsredovisning bedöms vara ett särskilt betydelsefullt område då den stora transaktionsvolymen medför att fullständighet är kritisk för att ett väsentligt fel i den finansiella rapporteringen inte skall uppstå. Se relaterade upplysningar om redovisningsprinciperna i not 9. Vår revision har omfattat test och utvärdering av design och effektivitet i kontroller för redovisning av provisionsintäkter. Detta inkluderar bland annat utvärdering av väsentliga rutiner och kontroller för intäktsredovisning, inklusive relevanta IT -system och applikationer som används för redovisning och uppföljning. Vi har också genomfört analytisk och detaljerad granskning för ett urval av redovisade intäkter. Vår substansgranskning har utgjorts av jämförelse av försystem med redovisningen för att säkerställa en korrekt överföring. För att säkerställa korrekt data i försystemet har vi på stickprovsbasis Revisionsberättelse ===== SIDA 227 ===== 227Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 granskat att enskilda transaktioner har registrerats utifrån angivna parametrar. Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Finansiella placeringstillgångar i såväl försäkringsverksamheten som bankverksamheten utgörs till största delen av finansiella instrument där det finns en aktiv marknad med noterade priser. I mindre utsträckning finns innehav i finansiella instrument där värderingen baseras på annan marknadsdata än noterade priser i samma instrument. Per den 31 december 2025 redovisas finansiella tillgångar till verkligt värde om 264 146 miljoner kronor samt finansiella skulder till verkligt värde om 219 878 miljoner kronor. För finansiella instrument som aktivt handlas på en marknad och där marknadspriser finns tillgängliga, finns det en högre grad av objektivitet i att bestämma marknadspris (nivå 1). När observerbara och likvida marknadspriser inte finns tillgängliga är det verkliga värdet på finansiella instrument föremål för väsentlig osäkerhet i estimaten (nivå 2 och 3). Värderingen av sådana instrument fastställs genom olika värderingstekniker, vilka ofta inkluderar väsentliga bedömningar och uppskattningar av företagsledningen. Givet den signifikanta andelen av finansiella instrument värderade till verkligt värde samt subjektiviteten i bedömningen av finansiella instruments verkliga värde är anledningen till att dessa instrument utgör ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Se relaterade upplysningar avseende finansiella instrument till verkligt värde i not 33. Våra revisionsåtgärder har omfattat men inte uteslutande utgjorts av: • Genomgång av värderingsprocessen för identifiering av relevanta kontroller samt framtagande av granskningsansats för att testa effektiviteten under året av identifierade relevanta kontroller, vilket inkluderade kontroller för datainput till värderingsmodeller. • För nivå 1 instrument har vi granskat verkligt värde genom att jämföra redovisat verkligt värde mot tillgänglig publik marknadsdata. Likaså har vi gjort detta för nivå 2 instrument då Nordnets tillgångar i nivå 2 primärt utgörs av tillgångar som handlas på en noterad marknad men där marknaden inte bedöms aktiv. IT -system med direkt inverkan på den finansiella rapporteringen Nordnet har ett stort beroende av IT -system för att (1) betjäna kunder, (2) stödja affärsprocesser, (3) säkerställa korrekt behandling av finansiella transaktioner, och (4) stödja det övergripande ramverket för intern kontroll. Den finansiella rapporteringen är beroende av flera system. Många av Nordnets interna kontroller över den finansiella rapporteringen är beroende av automatiserade systemkontroller med avseende på fullständighet och integritet i rapporter som genereras av IT -system. Med hänsyn till det höga IT -beroendet, anser vi att det är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Det är viktigt att behörigheter och åtkomster i system samt programförändringar sker kontrollerat för att säkerställa korrekt finansiell rapportering. Se avsnitt om Operativa risker i not 7. Vår revision har omfattat granskning av generella IT -kontroller samt bedömning huruvida Nordnet har tillfredställande rutiner för att uppnå erforderlig IT -säkerhet och -miljö för att säkerställa den finansiella rapporteringen. Vår granskning har fokuserat på väsentliga system med direkt påverkan på de finansiella rapporterna. Våra tester har omfattat granskning av åtkomst till program och data, hantering av programförändringar samt granskning av behörigheter. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-13, 31-141 och 226-231. Den andra informationen består även av Ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse.. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift Revisionsberättelse ===== SIDA 228 ===== 228Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Nordnet AB (Publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: •företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller •på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisionsberättelse ===== SIDA 229 ===== 229Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisorns uttalande om Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esefrapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Nordnet AB (Publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Nordnet AB (Publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef- rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef- rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 129-141 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Deloitte AB, utsågs till Nordnet AB (Publ)s revisor av bolagsstämman 28 april 2025 och har varit bolagets revisor sedan 25 april 2017. Stockholm den 12 mars 2026 Deloitte AB Patrick Honeth Auktoriserad revisor Revisionsberättelse ===== SIDA 230 ===== 230Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Definitioner 1 Finansiella nyckeltal som är direkt avstämningsbara mot de finansiella rapporterna. 2 Finansiella nyckeltal som går att härleda i finansiell historik som publiceras kvartalsvis på sökvägen https:/ /nordnetab.com/sv/om/finansiell-information/ 3 Definitioner enligt IFRS och EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR) respektive enligt EU:s Solvens 2-förordning 2015/35. 4 Annualiseringen är beräknad som nämnaren för perioden dividerat med kvoten av antalet kvartal i perioden och antalet kvartal per år. Antal avslut 1 En registrerad transaktion på börs eller marknadsplats. En order medför ibland flera avslut. Antal avslut per handelsdag 1 Antal avslut under perioden dividerat med antal handelsdagar i Sverige under perioden. Antal handelsdagar 1 Antal dagar då de relevanta börserna är öppna. Antal heltidstjänster vid periodens slut2 Antal heltidstjänster, inklusive visstidsanställda men exklusive föräldraledig och tjänstledig personal, vid periodens slut. Antal kunder2 Antal fysiska och juridiska personer som innehar minst ett konto med ett värde över 0 SEK eller ett aktivt kreditengagemang vid periodens slut. Avkastning på eget kapital (annualiserat) 2 4 Avkastning på eget kapital beräknat som periodens annualiserade ackumulerade resultat, inklusive ränta på primärkapitaltillskott samt tillhörande periodiserade transaktionskostnader netto efter skatt redovisade i eget kapital, i förhållande till medelvärdet av eget kapital exklusive primärkapitaltillskott över motsvarande period. Medelvärdet av eget kapital exklusive primärkapitaltillskott är beräknat baserat på ingående, kvartalsvis, och utgående eget kapital för den relevanta perioden. Bruttosoliditetskvot 2 Primärkapital i procent av totalt exponeringsbelopp. Cash market 2 Cash market avser handel i aktier, warranter, ETF:er, certifikat, obligationer och liknande instrument. Genomsnittligt sparkapital per kund - rullande tolv månader 2 Det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet per kund för den aktuella perioden (beräknat som det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet per kund som inkluderar det ingående nyckeltalet vid den aktuella periodens början samt de utgående nyckeltalen i slutet av varje kvartal som ingår i den aktuella perioden). Inlåning vid periodens slut 2 In- och utlåning från allmänheten inklusive inlåning hänförlig till skulder i försäkringsrörelsen vid periodens slut. Justerad avkastning på eget kapital (annualiserat) 2 4 Avkastning på eget kapital beräknat som periodens annualiserade justerade ackumulerade resultat, inklusive ränta på primärkapitaltillskott samt tillhörande periodiserade transaktionskostnader netto efter skatt redovisade i eget kapital, i förhållande till medelvärdet av eget kapital exklusive primärkapitaltillskott över motsvarande period. Medelvärdet av eget kapital exklusive primärkapitaltillskott är beräknat baserat på ingående, kvartalsvis, och utgående eget kapital för den relevanta perioden. Justerade rörelseintäkter i förhållande till sparkapital2 Justerade rörelseintäkter (annualiserade, när relevant) i relation till det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet för samma period (beräknat som det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet som inkluderar det ingående beloppet vid den aktuella periodens början samt de utgående beloppen i slutet av varje kvartal som ingår i den aktuella perioden). Justerat K/I tal %2 Justerade rörelsekostnader före kreditförluster i förhållande till rörelseintäkter. Justerade rörelsekostnader i förhållande till sparkapital2 Justerade rörelsekostnader (annualiserade, när relevant) i relation till det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet för samma period (beräknat som det genomsnittliga kvartalsvisa sparkapitalet som inkluderar det ingående beloppet vid den aktuella periodens början samt de utgående beloppen i slutet av varje kvartal som ingår i den aktuella perioden). Justerat resultat2 Periodens resultat justerat för jämförelsestörande poster under perioden. Justerade rörelseintäkter2 Summa rörelseintäkter justerat för jämförelsestörande poster under perioden. Justerade rörelsekostnader före kreditförluster2 Kostnader före kreditförluster justerade för jämförelsestörande poster under perioden. Justerad rörelsemarginal2 Justerat rörelseresultatet före skatt i förhållande till rörelseintäkter. Justerat rörelseresultat2 Periodens rörelseresultat justerat för jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster innebär poster som rapporteras separat på grund av dess karaktär och belopp. Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM-mått) är finansiella mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte definieras i tillämpligt redovisningsregelverk (IFRS) eller i det sjätte kapitalkravsdirektivet (CRD VI) och i EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR) eller EU:s Solvens 2-förordning 2015/35. Nordnet använder alternativa nyckeltal när det är relevant för att beskriva vår verksamhet och följa upp vår finansiella situation. APM-mått används främst för att kunna jämföra information mellan perioder och för att beskriva verksamhetens underliggande utveckling. Dessa mått är inte direkt jämförbara med liknande nyckeltal som presenteras av andra företag. Upplysningar om finansiella mått som inte definieras inom IFRS och som anges utanför de formella finansiella rapporterna, så kallade alternativa nyckeltal, framgår av nothänvisningar nedan. Definitioner ===== SIDA 231 ===== 231Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 Definitioner 1 Finansiella nyckeltal som är direkt avstämningsbara mot de finansiella rapporterna. 2 Finansiella nyckeltal som går att härleda i finansiell historik som publiceras kvartalsvis på sökvägen https:/ /nordnetab.com/sv/om/finansiell-information/ 3 Definitioner enligt IFRS och EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR) respektive enligt EU:s Solvens 2-förordning 2015/35. 4 Annualiseringen är beräknad som nämnaren för perioden dividerat med kvoten av antalet kvartal i perioden och antalet kvartal per år. Kapitalbas 3 Summan av kärnprimärkapital och supplementärkapital. K/I tal exklusive rörelseförluster 1 Summa kkostnader före kreditförluster i förhållande till rörelseintäkter. Kärnprimärkapital 3 Eget kapital exklusive ej reviderat resultat, föreslagen utdelning, uppskjuten skatt, immateriella tillgångar och vissa ytterligare justeringar enligt EU:s kapitalkravsförordning nr 575/2013 (CRR) och EU 241/2014. Kärnprimärkapitalrelation3 Kärnprimärkapital dividerat med totalt riskvägt exponeringsbelopp. Nettosparande 2 Nya insättningar av likvida medel och värdepapper, med avdrag för uttag av likvida medel och värdepapper. Omsatt handelsbelopp cash market 2 Cash market avser handel i aktier, warranter, ETF:er, certifikat, obligationer och liknande instrument. Resultat per aktie 2 Periodens resultat, inklusive ränta på primärkapitaltillskott samt tillhörande periodiserade transaktionskostnader netto efter skatt redovisade i eget kapital, i relation till vägt genomsnittligt antal stamaktier före och efter utspädning. Rörelsekostnader 3 Rörelsens kostnader före kreditförluster. Rörelsemarginal 1 Rörelseresultat i förhållande till summa rörelseintäkter. Sparkapital2 Summan av likvida medel och marknadsvärdet på värdepapper för samtliga aktiva konton. Sparkvot2 Nettosparandet de senaste tolv månaderna i procentuell relation till sparkapitalet för tolv månader sedan. T otal kapitalrelation2 T otal kapitalbas i förhållande till riskvägt exponeringsbelopp. Utlåning/inlåning2 Utlåning till allmänheten vid periodens slut i procent av inlåning från allmänheten vid periodens slut. Utlåning exklusive pantsatta likvida medel2 Utlåning till allmänheten exklusive utlåning i så kallade kontokrediter som i sin helhet täcks av pantsatta likvida medel på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton (ISK) där utlåningsräntan på krediten motsvaras av inlåningsräntan på de pantsatta likvida medlen. Utlåning vid periodens slut2 Utlåning till allmänheten vid slutet av perioden. Vinstmarginal 1 Periodens resultat efter skatt i förhållande till rörelseintäkter. Årlig kundtillväxt 2 Årlig tillväxt avseende kunder under perioden. ===== SIDA 232 ===== Ett roligare sparande i aktier & fonder Nordnet AB (publ) Box 30099, 104 25 Stockholm Huvudkontor: Alströmergatan 39 T el: 010 583 30 00, e-post: info@nordnet.se Organisationsnummer: 559073-6681 För mer information om Nordnet samt finansiella rapporter, se nordnetab.com För att bli kund, vänligen besök: nordnet.se/.no/.dk/.fi