===== SIDA 1 ===== Halvårsrapport JA NU A RI – JUNI 2025 Kajplats Societetsparken Norr täl je ===== SIDA 2 ===== Fortsatt stabil utveckling I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning - en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings - prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc - kel tal och de fi ni tio ner. Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning Koncernen Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Segmentsredovisning Nettoomsättning 14 937 15 232 25 862 26 373 58 186 58 697 Rörelseresultat 760 619 482 513 2 732 2 763 Rörelsemarginal, % 5,1 4,1 1,9 1,9 4,7 4,7 Resultat före skatt 57 522 -327 340 1 758 2 425 Periodens resultat 58 427 -293 298 1 489 2 080 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 0,20 1,48 -1,04 1,03 5,18 7,25 Räntabilitet på eget kapital, % 9,3 5,0 9,3 5,0 9,3 13,3 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,6 5,9 10,6 5,9 10,6 10,7 Nettoskuld 9 525 9 585 9 525 9 585 9 525 9 118 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 Soliditet, % 35,0 32,0 35,0 32,0 35,0 37,1 Kassaflöde före finansiering -560 -95 -923 -313 1 991 2 601 Medeltal antal anställda 12 241 13 073 11 912 12 551 12 621 12 899 Redovisning enligt IFRS Nettoomsättning, IFRS 15 063 16 928 25 888 28 378 58 793 61 283 Rörelseresultat, IFRS 790 814 508 802 2 869 3 163 Resultat före skatt, IFRS 76 706 -325 607 1 848 2 780 Periodens resultat, IFRS 72 596 -295 540 1 553 2 388 Resultat per aktie före och efter utspädning IFRS, kr 0,25 2,08 -1,05 1,88 5,39 8,32 Nettoskuld, IFRS 11 321 13 154 11 321 13 154 11 321 11 253 Soliditet, IFRS, % 32,8 29,1 32,8 29,1 32,8 34,6 Kassaflöde före finansiering, IFRS 16 2 271 -469 2 252 4 023 6 744 Be räk nat på rul lan de 12 må na der 1) 1) 1) Nettoomsättning Mkr Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 18 000 Rörelseresultat Mkr Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25 -400 -200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Effekt av Mall of Scandinavia Orderingång Mkr Kv2-23Kv3-23Kv4-23Kv1-24Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 April-juni 2025 Nettoomsättning 14 937 Mkr (15 232) Rörelseresultat 760 Mkr (619) Rörelsemarginal 5,1 procent (4,1) Resultat före skatt 57 Mkr (522). Förlikning avseende Mall of Scandinavia påverkade finansnettot med -611 Mkr Resultat per aktie före och efter utspädning 0,20 kr (1,48) Orderingång 13 183 Mkr (16 434) Kassaflöde före finansiering -560 Mkr (-95) • • • • • • • Januari-juni 2025 Nettoomsättning 25 862 Mkr (26 373) Rörelseresultat 482 Mkr (513) Rörelsemarginal 1,9 procent (1,9) Resultat före skatt -327 Mkr (340). Förlikning avseende Mall of Scandinavia påverkade finansnettot med -611 Mkr Resultat per aktie före och efter utspädning -1,04 kr (1,03) Orderingång 29 757 Mkr (34 323) Orderstock 51 757 Mkr (50 578) Kassaflöde före finansiering -923 Mkr (-313) Nettoskuld 9 525 Mkr (9 585) Nettoskuldsättningsgrad 0,6 (0,6) • • • • • • • • • • 2 ===== SIDA 3 ===== VDs kommentar Peabs sta bi la ut veck ling fort sat te under årets andra kvar tal. Vi re do vi sa de en något lägre om sätt ning i kvar ta let men ökade rö rel se re sul ta tet och för - bätt ra de rö rel se mar gi na len. An lägg nings verk sam he ten, lo kal byg gan det samt stora delar av af färs om rå de In du stri hade en fort satt god ut veck ling, medan det lägre bo stads byg gan det på ver ka de verk sam he ter na inom pro jekt ut veck ling, bygg sy stem och kra nut hyr ning. Koncernens utveckling Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de något under det förs ta halv å ret 2025 och upp gick till 25 862 Mkr (26 373). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 482 Mkr (513) och rö rel se mar gi na len var oför änd rad på 1,9 pro cent. Under det förs ta kvar ta let fö re gå en de år ingick en re a li sa tions vinst om 220 Mkr till följd av för sälj ning en av an de lar na i joint venture- bolaget Tor net Bo stads - pro duk tion. Sett till det en skil da andra kvar ta let är det gläd jan de att vi – tack vare vår breda af färsmo dell – re do vi sar en rö rel se mar gi nal som över - sti ger fem pro cent, trots lägre re sul tatav räk ning än ti di ga re år inom pro - jekt ut veck lings verk sam he ten. Net toskul den upp gick till 9,5 Mdkr (9,6) med en net toskulds sätt nings grad på 0,6 (0,6). Or de rin gång en var på en fort satt sta bil nivå under det andra kvar ta let. För det förs ta halv å ret upp gick or de rin gång en till 29,8 Mdkr (34,3). I jäm fö rel - se pe ri o den ingick flera mil jard or der, där ibland ut veck ling en av Nya Bodø flyg plats på 3,3 mil jar der nors ka kro nor. Per den 30 juni har or der stoc ken ökat och upp gick till 51,8 Mdkr (50,6). Vi har också en sta bil nivå av in kom - man de fas 1- uppdrag, som är för av tal innan möj li ga ef ter föl jan de ent re - pre na dav tal. De ger där för en fing er vis ning om kom man de pro jekt inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning. Det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal upp gick efter det andra kvar ta let till cirka 16 Mdkr inom de när mas te två åren (13 Mdkr 31 de cem ber 2024). I slu tet av kvar ta let nådde vi en för lik ning av se en de den lång va ri ga tvis ten med Unibail- Rodamco-Westfield (URW) av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna. Upp gö rel sen in ne bar att Peab er sat tes med ett be - lopp som mot sva rar det som fast ställ des av se en de kost na der för fär dig - stäl lan de av ent re pre na den i domen den 30 juni 2023. Av ta let in ne bar vi - da re att Peab ef ter gav ett be lopp mot sva ran de upp lup na dröjsmåls rän tor. Fi nansnet tot be las ta des i andra kvar ta let 2025 med 611 Mkr till följd av ned skriv ning av ford ring ar mot sva ran de de upp lup na dröjsmåls rän tor na, vil ket inte hade någon på ver kan på kassa flö det. Den 2 juli er höll vi en mil - jard kro nor från URW, vil ket in ne bar att vår till gäng li ga lik vi di tet ökade med mot sva ran de och vår net toskuld var oför änd rad. Efter för lik ning en är samt li ga mel lan ha van den mel lan par ter na re gle ra de. Vi kan där med lämna ent re pre na den Mall of Scan di na via bakom oss och än en gång kon - sta te ra att vi är stol ta över att ha byggt Nor dens störs ta köp cent rum. Affärsområdenas utveckling I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en till följd av lägre ak ti vi - tet inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt. Sam ti digt för bätt ra des rö rel se mar gi na - len under pe ri o den till 2,2 pro cent (1,8), vil ket visar på en sta bil verk sam - het. Bygg verk sam he ten ar be tar med en rad stör re och mind re pro jekt run - tom i Nor den, allt från bygg na tion av in du stri lo ka ler till sko lor och vård- och om sorgs in rätt ning ar. Af färs om rå de An lägg ning fort sät ter att över ty ga med sin höga ak ti vi tets ni vå. Pro jek ten spän ner sig från hamn pro jekt, vägar och järn vä gar till ener gi re la te ra de pro jekt. Net to om sätt ning en ökade med tre pro cent och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 3,9 pro cent (3,1). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam - he ter na till 2,9 pro cent (2,3). I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sex pro cent och minsk ning en är re la te rad till be lägg ning samt lägre ak ti vi tet inom bygg sy - stem och ut hyr nings verk sam he ten till följd av en svag bo stads mark nad. Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des något under pe ri o den och rö rel se mar gi na - len upp gick till -0,1 pro cent (-0,4). Be lägg ning, bal last och be tong re do vi - sa de ett för bätt rat rö rel se re sul tat under förs ta halv å ret, medan både bygg sy stem och ut hyr nings verk sam he ten upp vi sa de lägre lön sam het. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling var net to om sätt ning en i prin cip på samma nivå som mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 82 Mkr (213). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning en av an de lar na i joint venture- bolaget Tor net Bo stads pro duk tion. Under pe ri o den har ett antal pro duk tions star ter i Bo - stads ut veck ling på ver kat po si tivt, även om ak ti vi te ten är fort satt på en låg nivå. Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 1,3 pro cent (-4,0). Bo stads mark na den tycks ha eta ble rat sig på en ny nivå, vil ket in ne bär att det under de se nas te åren pro duk tions star tats av se värt färre bo stä der än vad vi varit vana vid. Vi an pas sar oss och finns där mark na den finns. Sam - ti digt ser vi att tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär dig stäl lan de hål ler i sig. Vi ar be tar sedan års skif tet med stra te gin att – givet våra fi nan si el la mål – öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning för att se na re kon ver te ra dem till bo stads rät ter. Detta gäl ler fö re trä des vis pro jekt i stor stads om rå de na. Under det förs ta halv å ret 2025 pro duk tions star ta de vi to talt 803 (137) e gen ut veck la de bo stä der. Av dessa var 444 (137) bo - stads rät ter/ägar lä gen he ter, där 125 var kon ver te ra de från bo stä der i egen ba lans räk ning. Att star ta pro jekt i egen ba lans räk ning ökar vår ka pi tal - bind ning och med för för skjut na re sul ta tef fek ter i seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt. Måluppfyllelse Efter det andra kvar ta let 2025 re do vi sar vi fyra av våra nio ex ter na mål: rö - rel se mar gi nal, net toskuld sätt nings grad, all var li ga olyc kor och at trak tiv ar - bets gi va re (eNPS). Rö rel se mar gi na len upp gick till 4,7 pro cent be räk nat på rul lan de 12 må na der, vil ket var samma som för helå ret 2024. Det ska jäm - fö ras med målet om sex pro cent. Net toskuld sätt nings gra den upp gick vid juni må nads ut gång till 0,6 (0,6), vil ket är inom målin ter val let 0,3-0,7. Tren den av se en de all var li ga ar bets platso lyc kor är på en fort satt lägre nivå jäm fört med helår 2024. Be räk nat på rul lan de 12 må na der per den 30 juni 2025 upp gick dessa till 29 (33 per den 31 dec 2024). Vi f ort sät ter att med oför mins kad kraft ar be ta för att den fal lan de tren den ska hålla i sig. Även kon cer nens eNPS- värde, om med ar be tar na kan re kom men de ra Peab som ar bets gi va re, tog ett tyd ligt steg uppåt till 32 (28). Marknad och framtidsutsikter Den geo po li tis ka osä ker he ten leder fort satt till en mer av vak tan de mark - nad och osä ker het kring in ve ste ring ar. Den mak ro e ko no mis ka åter hämt - ning en går lång sam ma re än ti di ga re vän tat, men vänd ning en vän tas ta fart under andra halv å ret 2025 med bre da re eko no misk till växt som följd. Sam ti digt har Peab en verk sam het som i vissa delar gyn nas av osä ker he - ten i om värl den, såsom ökade an slag till polis, kri mi nal vård, säkerhets- och för svars re la te ra de pro jekt samt till hö ran de in fra struk tur sats ning ar. Ut sik ter na på de nor dis ka bygg mark na der na är i stort oför änd ra de sedan förra kvar ta let. Bo stads mark na der na för vän tas vända uppåt i takt med att rän te sänk ning ar na slår ige nom, men i en lång sam ma re takt än vad man ti di ga re es ti me rat. Ut veck ling en för lo kal bygg na der visar på en fort satt po si tiv mark nad, om än något mer splitt rad mel lan seg men ten. För an - lägg nings mark na den visar pro gno ser na för 2025 på god till växt. Nu fort sät ter vi att dra för del av Peabs breda af färsmo dell med våra fyra af färs om rå den som kom plet te rar varand ra väl och gör att vi kan till va ra ta den ef ter frå gan som finns inom de olika pro dukt seg men ten och på de geo gra fis ka mark na der na. Jesper Gö rans son Verk stäl lan de di rek tör och kon cern chef 3 ===== SIDA 4 ===== Nettoomsättning och resultat April – juni 2025 Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de något under andra kvar ta let 2025 och upp gick till 14 937 Mkr (15 232). I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med sex pro cent jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av en lägre ak ti vi tet inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med fyra pro cent. I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sex pro cent och minsk ning en är re la te rad till be lägg ning och bygg sy stem. I Pro jekt ut veck ling ökade net to om sätt ning en något jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Kon cer nens rö rel se re sul tat ökade under andra kvar ta let och upp gick till 760 Mkr (619) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 5,1 pro cent (4,1). I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 2,3 pro cent (1,9) och i af färs om rå de An - lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 4,6 pro cent (3,9). Sam man ta get upp - gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk sam he ter na till 3,3 pro cent (2,7). I af - färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se re sul ta tet och rö rel se mar gi na len ökade till 9,6 pro cent (7,4). Be lägg ning, bal last och be tong hade ett högre rö rel se re sul - tat jäm fört med andra kvar ta let 2024 medan både bygg sy stem och ut hyr nings - verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet till -1 Mkr (-33). Under kvar ta let har ett antal pro duk tions star ter i Bo stads ut veck ling på - ver kat po si tivt även om ak ti vi te ten fort satt är på en låg nivå. Rö rel se mar gi na len inom Bo stads ut veck ling upp gick till -1,7 pro cent (-7,7). Inom Fas tig hets ut veck - ling var re sul tat från joint ven tu re bolag på samma nivå som fö re gå en de år. Inga fas tig hets trans ak tio ner har skett under kvar ta let. I jäm fö rel se pe ri o den bi drog re - a li sa tions vins ter från fas tig hets trans ak tio ner med 17 Mkr. Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under andra kvar ta let till -354 Mkr (-354). Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -3 Mkr (-6). Fi nansnet tot upp gick till -703 Mkr (-97) varav rän te net tot upp gick till -85 Mkr (-109). Ef fekt från för lik ning av se en de Mall of Scan di na via på ver ka de fi nansnet tot med -611 Mkr. För mer in for ma tion om för lik ning en, se av snitt Öv ri ga upp lys ning - ar. Re sul tat före skatt upp gick till 57 Mkr (522). Kvar ta lets re sul tat upp gick till 58 Mkr (427). Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal * Rö rel se mar gi nal exkl. MoS upp gick till 4,4 %. För mer in for ma tion om Mall of Scan di na via, se av snitt Öv ri ga upp lys ning ar. Mkr % Kv2-23* Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 -400 -200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 -2,5 0,0 2,5 5,0 7,5 10,0 12,5 Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat Rörelsemarginal Brf Makaronen Stock holm 4 ===== SIDA 5 ===== Januari – juni 2025 Kon cer nens net to om sätt ning mins ka de något under förs ta halv å ret 2025 och upp gick till 25 862 Mkr (26 373). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick net to om sätt ning en till 58 186 Mkr jäm fört med 58 697 Mkr för helår 2024. Av net to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12 må na der har an de len till of fent li - ga kun der ökat och stod för 56 pro cent (53) medan pri va ta kun der stod för 44 pro - cent (47) av net to om sätt ning en. I af färs om rå de Bygg mins ka de net to om sätt ning en med sju pro cent jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk ning en för kla ras av en lägre ak ti vi tet inom ny pro duk tion av bo stä der, vil ket inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt. För af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit på en fort satt hög nivå under förs ta halv å ret och net to om sätt ning en ökade med tre pro cent. I af färs om rå de In du stri mins ka de net to om sätt ning en med sex pro cent och minsk ning en är re la te rad till be lägg ning samt av lägre ak ti vi tet inom bygg sy - stem och ut hyr nings verk sam he ten till följd av en svag bo stads mark nad. I Pro jekt - ut veck ling var net to om sätt ning en i prin cip på samma nivå som mot sva ran de pe - ri od fö re gå en de år. Kon cer nens rö rel se re sul tat upp gick till 482 Mkr (513) och rö rel se mar gi na len upp - gick till 1,9 pro cent (1,9). Förs ta kvar ta let är tyd ligt på ver kat av sä song, fram för allt inom af färs om rå de In du stri, då in led ning en på året präglas av stora un der - skott ef tersom be lägg nings sä song en star tar först under andra kvar ta let. Under förs ta kvar ta let fö re gå en de år ingick en po si tiv ef fekt i af färs om rå de Pro jekt ut - veck ling om 220 Mkr till följd av för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len under förs ta halv å ret till 2,2 pro cent (1,8) och i af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 3,9 pro cent (3,1). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre nad verk - sam he ter na till 2,9 pro cent (2,3). I af färs om rå de In du stri för bätt ra des rö rel se re - sul ta tet under pe ri o den och rö rel se mar gi na len upp gick till -0,1 pro cent (-0,4). Be - lägg ning, bal last och be tong hade ett för bätt rat rö rel se re sul tat under förs ta halv - å ret medan både bygg sy stem och ut hyr nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het. I af färs om rå de Pro - jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet till 82 Mkr (213) där re a li sa tions vins ter från för sälj ning ar av fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag inom Fas tig hets - ut veck ling bi drog med 47 Mkr (275). I jäm fö rel se pe ri o den ingick en re a li sa tions - vinst om 220 Mkr från för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. Under pe ri o den har ett antal pro duk tions star ter i Bo stads ut - veck ling på ver kat po si tivt även om ak ti vi te ten fort satt är på en låg nivå. Rö rel se - mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 1,3 pro cent (-4,0). Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under förs ta halv å ret till -709 Mkr (-704). Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe - ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med 16 Mkr (1). Fi nansnet tot upp gick till -809 Mkr (-173) varav rän te net tot upp gick till -164 Mkr (-211). Ef fekt från för lik ning av se en de Mall of Scan di na via på ver ka de fi nansnet tot med -611 Mkr. För mer in for ma tion om för lik ning en se av snitt Öv ri ga upp lys ning - ar. Re sul tat före skatt upp gick till -327 Mkr (340). Pe ri o dens re sul tat upp gick till -293 Mkr (298). Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12 månader * Rö rel se mar gi nal rul lan de 12 må na der exkl. MoS upp gick per 30 juni 2023 till 3,8%, per 30 sep tem ber 2023 till 3,6%, per 31 de cem ber 2023 till 2,5 % och per 31 mars 2024 till 2,6%. Säsongseffekter Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor - malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å - ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året. Mkr % Kv2-23* Kv3-23* Kv4-23* Kv1-24* Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 0 1 000 2 000 3 000 4 000 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Effekt av Mall of Scandinavia (MoS) Rörelseresultat Rörelsemarginal Förskola Helsing fors, Fin land 5 ===== SIDA 6 ===== Finansiell ställning och kassaflöde Finansiell ställning Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 30 juni 2025 till 44 525 Mkr (46 840). Eget ka pi tal upp gick till 15 572 Mkr (14 992), vil ket gav en so - li di tet på 35,0 pro cent (32,0). Rän te bä ran de net toskuld upp gick per den 30 juni 2025 till 9 525 Mkr (9 585). Under pe ri o den har ut del ning er hål lits från Fas tig hets AB Cen tur om 1 100 Mkr , vil ken har kvit tats mot rän te bä ran de skuld som upp kom i sam band med för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024. I net toskul - den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp gick vid ut gång en av pe ri o - den till 1 915 Mkr (2 272). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 1 554 Mkr (2 652). I be lop pet ingår åter stå en de ford ran på Unibail- Rodamco-Westfield en ligt för lik - nings av tal av se en de Mall of Scan di na via på 979 Mkr (1 067), vil ken be ta la des den 2 juli 2025. För mer in for ma tion av se en de för lik ning Mall of Scan di na via, se av - snitt Öv ri ga upp lys ning ar. Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen upp gick den 30 juni 2025 till 4,5 pro cent (5,7). Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf - ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 6 455 Mkr jäm fört med 8 822 Mkr den 31 de cem ber 2024. Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en - ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro - duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning - ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan - den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär - va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för - plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels- och kom man dit bo lag, upp gick vid pe ri o dens ut gång till 1 983 Mkr jäm fört med 2 193 Mkr den 31 de cem ber 2024. Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för - e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 452 Mkr jäm fört med 508 Mkr den 31 de cem ber 2024. Investeringar och avyttringar Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under andra kvar ta let till 254 Mkr (210). Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te - ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under förs ta halv å ret till 407 Mkr (389). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak ma ski nin ve ste ring ar inom af färs - om rå de In du stri. Avytt ring ar av ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång - ar upp gick under kvar ta let till 73 Mkr (159). Avytt ring ar av ma te ri el la och im ma te - ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under förs ta halv å ret till 116 Mkr (203). Projekt- och exploateringsfastigheter Projekt- och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, upp - gick per den 30 juni 2025 till 17 364 Mkr jäm fört med 16 828 Mkr per den 31 de - cem ber 2024. För änd ring en under förs ta halv å ret upp gick netto till 536 Mkr (916) och för kla ras främst av ökad ka pi tal bind ning av bo stads pro jekt i på gåen de pro - duk tion. För änd ring en under förs ta halv å ret fö re gå en de år för kla ras till störs ta delen av för värv av bygg rät ter i Nacka genom köp av Sick laön Bygg In vest AB. Nettoskuld Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Banklån 4 034 5 668 3 790 Företagscertifikat 693 474 642 Obligationer 4 138 4 406 3 722 Finansiella leasingskulder 735 781 733 Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 1 915 2 272 2 237 Övriga räntebärande skulder 17 126 1 115 Räntebärande fordringar -1 554 -2 652 -1 643 Likvida medel -453 -1 490 -1 478 Nettoskuld, segmentsredovisning 9 525 9 585 9 118 Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 411 1 516 1 460 Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 385 2 053 675 Nettoskuld, IFRS 11 321 13 154 11 253 Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad Mkr Ggr Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 0 2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad Broarbete E45 Jyl land, Dan mark 6 ===== SIDA 7 ===== Kassaflöde April – juni 2025 Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under andra kvar ta let 2025 till -391 Mkr (62), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 235 Mkr (-732). De t ne ga ti va kassa flö det från för änd ring i rö rel se ka pi tal är re la - te rat till af färs om rå de na In du stri och Pro jekt ut veck ling. För af färs om rå de In du - stri star tar sä song en under andra kvar ta let vil ket in ne bär upp bygg nad av rö rel se - ka pi tal. För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling har ökad ka pi tal bind ning av bo stads - pro jekt i på gåen de pro duk tion be las tat kassa flö det. Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -169 Mkr (-157). In ve ste - ring ar na be stod i hu vud sak av ma ski ner och for don i af färs om rå de In du stri. Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -560 Mkr (-95). Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -463 Mkr (556). Under kvar ta let har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na om -431 Mkr (-431). Januari – juni 2025 Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under förs ta halv å ret 2025 till -821 Mkr (-812), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 369 Mkr (-1 120). Det ne ga ti va kassa flö det från för änd ring i rö rel se ka pi tal är re - la te rat till af färs om rå de na In du stri och Pro jekt ut veck ling. För af färs om rå de In du - stri star tar sä song en under andra kvar ta let vil ket in ne bär upp bygg nad av rö rel se - ka pi tal. För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling har ökad ka pi tal bind ning av bo stads - pro jekt i på gåen de pro duk tion be las tat kassa flö det. Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -102 Mkr (499). In ve ste - ring ar na be stod i hu vud sak av ma ski ner och for don i af färs om rå de In du stri. Sam - ti digt har för sälj ning av an de lar i joint ven tu re bolag inom af färs om rå de Pro jekt - ut veck ling på ver kat kassa flö det po si tivt under pe ri o den. Under fö re gå en de år på - ver ka des kassa flö det po si tivt av för sälj ning en av an de lar na i joint ven tu re bo la - get Tor net Bo stads pro duk tion i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -923 Mkr (-313). Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till -103 Mkr (553). Under andra kvar ta let har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na om -431 Mkr (-431). Upp - tag na lån upp gick till 331 Mkr (982). Kassaflöde före finansiering Mkr Kv2-23 Kv3-23 Kv4-23 Kv1-24 Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 -2 500 -2 000 -1 500 -1 000 -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Projekt Persikan Södermalm Stock holm 7 ===== SIDA 8 ===== Orderläge April – juni 2025 Or de rin gång en var sta bil under andra kvar ta let 2025 och upp gick till 13 183 Mkr (16 434). A f färs om rå de Bygg hade en ökad or de rin gång i kvar ta let medan af färs - om rå de An lägg ning hade en lägre or de rin gång. Af färs om rå de An lägg ning hade en väl digt hög or de rin gång i jäm fö rel se kvar ta let då flera stora pro jekt or de ran mäl - des, bland annat Nya Bodø flyg plats i Norge om 3,3 MdNOK. I af färs om rå de In du - stri var or de rin gång en lägre i kvar ta let medan af färs om rå de Pro jekt ut veck ling hade en något högre or de rin gång då det pro duk tions star ta des fler bo stä der än under andra kvar ta let 2024. Januari – juni 2025 Or de rin gång en har varit hög under förs ta halv å ret 2025 och upp gick till 29 757 Mkr (34 323). A f färs om rå de Bygg hade en ökad or de rin gång under pe ri o den medan af färs om rå de An lägg ning hade en lägre or de rin gång. Af färs om rå de An - lägg ning hade en väl digt hög or de rin gång i jäm fö rel se pe ri o den då flera stora mil - jard pro jekt or de ran mäl des, bland annat Nya Bodø flyg plats i Norge om 3,3 MdNOK, Väst län kens de le tapp Haga- Ro senlund i Gö te borg på cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr samt drift- och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr. I af färs om rå de In du stri var or de rin gång en under pe ri o den re la tivt oför - änd rad på en hög nivå. Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling har pro duk tions star tat fler bo stads rät ter/ägar lä gen he ter jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år vil ket på ver ka de or de rin gång en po si tivt. I kon cer nens or de rin gång är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat och upp gick till 51 757 Mkr (50 578). Av total or der stock för vän tas 59 pro cent (60) att pro du ce ras efter 2025 (2024). Den sv ens ka verk sam he ten sva ra de för 78 pro cent (75) av or - der stoc ken. Föravtal Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar ofta i ti di ga di - a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt, så kal la de fas 1- avtal. För av ta len in - ne bär att Peab kon trak te ras för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad pro dukt med rätt kva li tet samt att han te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med 2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av dessa för av tal. Vid in gång en av 2025 var det po ten ti el la vär det cirka 13 Mdkr. Under pe ri o den över gick flera pro jekt från fas 1 till fas 2, vil ket in ne bär att pro jek ten har över gått i ent re pre na dav tal och in klu de rats i Peabs or de rin gång. Vi ser sam ti digt att fas 1 fyllts på med nya pro jekt, men också att några pro jekt fal lit bort. Under pe ri o den har det fyllts på med flera nya pro jekt i båda af färs om rå de na men fram för allt i af - färs om rå de Bygg. Vid ut gång en av juni upp gick vär det av ent re pre na dav tal från dessa för av tal till cirka 16 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de två åren. Orderingång Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2023/2024 Jan-dec 2024 Bygg 6 602 4 756 15 386 11 410 26 200 22 224 Anläggning 4 083 7 985 8 953 16 173 15 233 22 453 Industri 3 630 4 495 7 465 7 427 13 801 13 763 Projektutveckling 322 13 1 598 640 3 171 2 213 Elimineringar -1 454 -815 -3 645 -1 327 -6 461 -4 143 Koncernen 13 183 16 434 29 757 34 323 51 944 56 510 Orderstock Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Bygg 27 402 23 870 23 188 Anläggning 20 698 22 296 19 853 Industri 7 399 6 798 4 282 Projektutveckling 1 738 1 213 1 536 Elimineringar -5 480 -3 599 -3 953 Koncernen 51 757 50 578 44 906 Projektstorlek i orderstock, 30 juni 2025 Mkr 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000 < 200 Mkr, 44% (42) 201 – 500 Mkr, 29% (29) 501 – 1 000 Mkr, 13% (9) >1 000 Mkr, 14% (20) Orderstock fördelad över tiden Mkr Innevarande räkenskapsår Kommande räkenskapsår Därefter 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000 28 000 30 jun 2024 30 jun 2025 Kvarteret Riggen Visby 8 ===== SIDA 9 ===== Under andra kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland: Byggnation av 100 bostäder i Lindvallen. Beställare är Skiab. Kontraktssumman uppgår till 135 Mkr. Renovering och utbyggnad av gymnasieskolan Kungsfågeln i Luleå. Beställare är Luleå kommun. Kontraktssumman uppgår till 103 Mkr. Byggnation av två flerbostadshus i Esbo. Beställare är Espoon Asunnot Oy. Kontraktssumman uppgår till 10,7 MEUR. Uppdrag att fortsätta bygga om Väg 27 i Bor. Beställare är Trafikverket. Kontraktssumman uppgår till 238 Mkr. Uppdrag att flytta ytterligare fyra kulturbyggnader i Kiruna. Beställare är LKAB. Kontraktssumman uppgår till 139 Mkr. Byggnation av en ny kaj i Oxelösund. Beställare är Oxelösunds Hamn AB. Kontraktssumman uppgår till 137 Mkr. Byggnation av en ny trafiklösning i Trondheim centrum. Beställare är Trøndelag fylkeskommune. Kontraktssumman uppgår till 347 MNOK. Byggnation av 57 bostäder i Helsingborg. Beställare är Nordr Sverige AB. Kontraktssumman uppgår till cirka 130 Mkr. Uppdrag att utföra ombyggnad, tillbyggnad och nybyggnad av Tingdalsskolan i Åstorp. Beställare är Björnekulla Fastigheter AB. Kontraktssumman uppgår till 215 Mkr. Byggnation av en ny kaj i Karlskrona. Beställare är NKT HV Cables AB. Kontraktssumman uppgår till 250 Mkr. Byggnation av en fabrik för transformatorer i Ludvika. Beställare är Hitachi Energy. Kontraktssumman uppgår till 831 Mkr. Uppdrag att genomföra en omfattande helrenovering av åtta flerbostadshus i Örebro. Beställare är ÖrebroBostäder AB. Kontraktssumman uppgår till 160 Mkr. Uppdrag att utföra infrastruktur- och ledningsarbeten inför byggandet av en ny stadsdel i Åkersberga, Hagby äng och kulle. Beställare är Österåkers kommun. Kontraktssumman uppgår till 220 Mkr. Byggnation av ett vård- och omsorgsboende på Lilla Essingen i Stockholm. Beställare är Villa Primus AB. Kontraktssumman uppgår till 566 Mkr. Byggnation av dubbelspår mellan Sundsvall centralstation och Kubikenborg för att öka kapaciteten på Ostkustbanan. Beställare är Trafikverket. Kontraktssumman uppgår till 218 Mkr. Byggnationen av det nya häktet i Halmstad. Beställare är Specialfastigheter. Kontraktssumman uppgår till 433 Mkr. Under andra kvartalet har ett antal egenutvecklade bostadsprojekt för bostadsrätter/ägarlägenheter produktionsstartats eller konverterats och därmed orderanmälts, däribland: Brf Gyllins Park 1 i Malmö som omfattar 22 bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och byggs med materiallösningar som ger lägre klimatavtryck. Under byggtiden använder vi gröna maskiner, grön el och säkerställer 100 procent fossilfria transporter till och inom bygget. Projektet konverterades från bostäder i egen balansräkning till bostadsrätter och beräknas bli färdigställt under första kvartalet 2026. Brf Rödängs Hallon i Umeå som omfattar 63 bostäder. Fastigheten blir Svanenmärkt och får solceller på taket. Projektet konverterades från bostäder i egen balansräkning till bostadsrätter och beräknas bli färdigställt hösten 2025. Viriktunet i Sandefjord som omfattar fem radhus. Bostäderna byggs med strikta krav på isolering och värmeåtervinning, vilket ger energieffektiva bostäder med låga uppvärmningskostnader. Projektet beräknas bli färdigställt under hösten 2026. Under andra kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland: Ettårigt statligt kontrakt i Stenungsund på 24 Mkr. Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 18,8 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Nyland på 4,0 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Österbotten på 3,9 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Seinäjoki på 2,5 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Senja på 36 MNOK. Ettårigt statligt kontrakt i Troms fylke (Nord-Troms) på 32 MNOK. Ettårigt statligt kontrakt i Troms fylke (Öriket Nord) på 30 MNOK. Ettårigt statligt kontrakt i Troms fylke (Södra-Troms) på 24 MNOK. 9 ===== SIDA 10 ===== Översikt affärsområden Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der - bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB. För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do - vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3. Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Bygg 5 959 6 358 11 276 12 146 22 947 23 817 137 123 248 224 440 416 Anläggning 4 433 4 278 8 101 7 836 16 804 16 539 204 165 318 242 575 499 Industri 5 678 6 033 7 961 8 444 21 065 21 548 544 449 -5 -30 1 440 1 415 Projektutveckling 751 720 1 742 1 775 4 237 4 270 -1 -33 82 213 597 728 – varav Fastighetsutveckling 36 21 93 44 735 686 11 21 60 282 601 823 – varav Bostadsutveckling 715 699 1 649 1 731 3 502 3 584 -12 -54 22 -69 -4 -95 Koncerngemensamt 362 345 708 674 1 384 1 350 -121 -79 -177 -137 -381 -341 Elimineringar -2 246 -2 502 -3 926 -4 502 -8 251 -8 827 -3 -6 16 1 61 46 Koncernen, segmentsredovisning 14 937 15 232 25 862 26 373 58 186 58 697 760 619 482 513 2 732 2 763 Justering bostäder till IFRS 126 1 696 26 2 005 607 2 586 20 190 4 275 93 364 IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – – – 10 5 22 14 44 36 Koncernen, IFRS 15 063 16 928 25 888 28 378 58 793 61 283 790 814 508 802 2 869 3 163 Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 10 392 10 636 19 377 19 982 39 751 40 356 341 288 566 466 1 015 915 Rörelsemarginal Procent Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Bygg 2,3 1,9 2,2 1,8 1,9 1,7 Anläggning 4,6 3,9 3,9 3,1 3,4 3,0 Industri 9,6 7,4 -0,1 -0,4 6,8 6,6 Projektutveckling -0,1 -4,6 4,7 12,0 14,1 17,0 – varav Fastighetsutveckling 30,6 100,0 64,5 640,9 81,8 120,0 – varav Bostadsutveckling -1,7 -7,7 1,3 -4,0 -0,1 -2,7 Koncerngemensamt Elimineringar Koncernen, segmentsredovisning 5,1 4,1 1,9 1,9 4,7 4,7 Justering bostäder till IFRS IFRS 16, tillkommande leasingavtal Koncernen, IFRS 5,2 4,8 2,0 2,8 4,9 5,2 Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 3,3 2,7 2,9 2,3 2,6 2,3 10 ===== SIDA 11 ===== Affärsområde Bygg Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk - tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om- och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter. Af färs om rå de Byggs verk sam het be drivs genom cirka 150 plats kon tor runt om i Nor den, or ga ni se ra de i elva re gi o ner i Sve ri ge, tre i Norge och två i Fin land. Spe ci - a li se ra de bo stads pro du ce ran de en he ter finns i Stock holm, Gö te borg och Öresunds re gi o nen. Byggser vice verk sam he ten är en rikstäc kan de or ga ni sa tion i Sve ri ge med fokus på stör re stä der. Öv ri ga re gi o ner be dri ver alla typer av bygg - pro jekt inom sitt geo gra fis ka om rå de. Nettoomsättning och resultat April – juni 2025 Net to om sätt ning en för andra kvar ta let 2025 mins ka de med sex pro cent och upp - gick till 5 959 Mkr (6 358). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av ny pro - duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt. Rö rel se re sul ta tet ökade under kvar ta let och upp gick till 137 Mkr (123) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 2,3 pro cent (1,9). Januari – juni 2025 Net to om sätt ning en för förs ta halv å ret 2025 mins ka de med sju pro cent och upp - gick till 11 276 Mkr (12 146). Minsk ning en för kla ras av den lägre ak ti vi te ten av ny - pro duk tion av bo stä der som inte har kun nat kom pen se ras fullt ut av andra typer av pro jekt. I net to om sätt ning en har an de len bo stads byg gan de mins kat kraf tigt medan lo kal - byg gan de till fram för allt of fent li ga be stäl la re ökat. Be räk nat på rul lan de 12 må - na der per 30 juni 2025 stod bo stä der för 25 pro cent (32) av net to om sätt ning en. Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den och upp gick till 248 Mkr (224) och rö rel - se mar gi na len för bätt ra des till 2,2 pro cent (1,8). För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 1,9 pro cent jäm fört med 1,7 pro cent för helår 2024. Orderingång och orderstock April – juni 2025 Or de rin gång en ökade under andra kvar ta let och upp gick till 6 602 Mkr (4 756). I or de rin gång en är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Januari – juni 2025 Or de rin gång en ökade under förs ta halv å ret och upp gick till 15 386 Mkr (11 410). I or de rin gång en är det en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 114 pro cent av net to om sätt ning - en. Or der stoc ken upp gick per den 30 juni 2025 till 27 402 Mkr (23 870). An de len bo - stads pro jekt upp gick vid pe ri o dens ut gång till 31 pro cent (27). Nettoomsättning per produktområde, rullande 12 månader Bostäder, 25% (32) Byggservice, 8% (7) Idrottsanläggningar, 7% (6) Industri, 6% (4) Kontor, 12% (11) Logistik, 6% (4) Service och handel, 2% (4) Skola och utbildning, 12% (14) Vård och omsorg, 9% (8) Övrigt husbyggande, 13% (10) per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 76% (77) Norge, 12% (13) Finland, 12% (10) Orderstock per 30 juni 2025 per produktområde Bostäder, 31% (27) Byggservice, 2% (2) Idrottsanläggningar, 6% (10) Industri, 10% (4) Kontor, 14% (17) Logistik, 5% (6) Service och handel, 1% (1) Skola och utbildning, 12% (12) Vård och omsorg, 6% (10) Övrigt husbyggande, 13% (11) per projektstorlek Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 < 200 Mkr, 40% (38) 201 – 500 Mkr, 32% (42) 501 – 1 000 Mkr, 16% (6) >1 000 Mkr, 12% (14) Nyckeltal Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Nettoomsättning, Mkr 5 959 6 358 11 276 12 146 22 947 23 817 Rörelseresultat, Mkr 137 123 248 224 440 416 Rörelsemarginal, % 2,3 1,9 2,2 1,8 1,9 1,7 Orderingång, Mkr 6 602 4 756 15 386 11 410 26 200 22 224 Orderingång/nettoomsättning, % 111 75 136 94 114 93 Orderstock, Mkr 27 402 23 870 27 402 23 870 27 402 23 188 Operativt kassaflöde, Mkr 19 2 306 164 139 -3 Medeltal antal anställda 4 178 4 585 4 179 4 568 4 289 4 477 11 ===== SIDA 12 ===== Affärsområde Anläggning Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak - tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark- och led nings ar be ten, byg ger och un - der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur samt utför grund lägg - nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i fem geo gra fis ka re gi o ner, en re gi - on för grund lägg ning och en spe ci a li se rad rikstäc kan de re gi on i Sve ri ge inom drift och un der håll. Inom lokal mark nad ut förs mark-, gatu- och led nings ar be ten, grund lägg ning och bygg na tion av olika typer av an lägg ning ar samt bygg na tion av vatten- och led nings - sy stem. Inom in fra struk tur och tung an lägg ning byggs vägar, järn vä gar, broar, tunn lar och ham nar. Drift och un der håll han te rar stat ligt och kom mu nalt väg- och ga tu nät, sköt sel av par ker och yttre fas tig hets sköt sel samt drift av VA- nät. Nettoomsättning och resultat April – juni 2025 I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under andra kvar ta let 2025 i både Sve ri ge och Norge. Of fent li ga sats ning ar i form av in ve ste ring ar i in fra struk - tur och VA samt den på gåen de kli matom ställ ning en på ver kar po si tivt. Net to om - sätt ning en ökade med fyra pro cent och upp gick till 4 433 Mkr (4 278). Rö rel se re - sul ta tet ökade och upp gick till 204 Mkr (165) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,6 pro cent (3,9). Januari – juni 2025 I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under förs ta halv å ret 2025 i både Sve ri ge och Norge. Of fent li ga sats ning ar i form av in ve ste ring ar i in fra struk tur och VA samt den på gåen de kli matom ställ ning en på ver kar po si tivt. Net to om sätt ning en ökade med tre pro cent och upp gick till 8 101 Mkr (7 836). Rö rel se re sul ta tet ökade och upp gick till 318 Mkr (242) och rö rel se mar gi na len för - bätt ra des till 3,9 pro cent (3,1). För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till 3,4 pro cent jäm fört med 3,0 pro cent för helår 2024. Orderingång och orderstock April – juni 2025 Or de rin gång en var lägre under andra kvar ta let 2025 och upp gick till 4 083 Mkr (7 985). Or de rin gång en i jäm fö rel se pe ri o den var väl digt hög där det bland annat ingick upp dra get att ut veck la Nya Bodø flyg plats i Norge om 3,3 MdNOK. Januari – juni 2025 Or de rin gång en var lägre under förs ta halv å ret 2025 och upp gick till 8 953 Mkr (16 173). Or de rin gång en i jäm fö rel se pe ri o den var väl digt hög där det bland annat ingick Väst län kens de le tapp Haga- Ro senlund i Gö te borg om cirka 1,5 Mdkr, en ny kaj i Skel l ef teå om cirka 1,1 Mdkr, drift- och un der hålls kon trakt på cirka 1,1 Mdkr samt Nya Bodø flyg plats om 3,3 MdNOK. Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp - gick or de rin gång en till 91 pro cent av net to om sätt ning en. Per den 30 juni 2025 upp gick or der stoc ken till 20 698 Mkr (22 296). Av or der stoc - ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 37 pro cent (44). Nettoomsättning per produkt, rullande 12 månader Drift och underhåll, 17% (19) Energi, 5% (6) Gatu- och markarbete, 36% (36) Hamn och sjö, 8% (9) Industri, 6% (4) Vägar och annan infrastruktur, 28% (26) per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 87% (89) Norge,13% (11) Orderstock per 30 juni 2025 per produkt Drift och underhåll, 19% (20) Energi, 5% (5) Gatu- och markarbeten, 25% (18) Hamn och sjö, 11% (11) Industri, 3% (2) Vägar och annan infrastruktur, 37% (44) per projektstorlek Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 < 200 Mkr, 37% (34) 201 – 500 Mkr, 28% (21) 501 – 1 000 Mkr, 16% (13) >1 000 Mkr, 19% (32) Nyckeltal Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Nettoomsättning, Mkr 4 433 4 278 8 101 7 836 16 804 16 539 Rörelseresultat, Mkr 204 165 318 242 575 499 Rörelsemarginal, % 4,6 3,9 3,9 3,1 3,4 3,0 Orderingång, Mkr 4 083 7 985 8 953 16 173 15 233 22 453 Orderingång/nettoomsättning, % 92 187 111 206 91 136 Orderstock, Mkr 20 698 22 296 20 698 22 296 20 698 19 853 Operativt kassaflöde, Mkr 293 194 519 493 723 697 Medeltal antal anställda 3 134 3 301 3 108 3 208 3 189 3 235 12 ===== SIDA 13 ===== Affärsområde Industri Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll - bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na och in ter na kun der. Af färs om rå de In du stri er bju der allt från bal last ma te ri al, be tong, be lägg ning och till fäl lig el till pre fab ri ce ra de be tong e le ment och stom mon tage. Af färs om rå det bi - står även med ut hyr ning av kra nar, bodar och ma ski ner, dis tri bu tion av bin de me - del till be ton gin du strin, trans por ter samt åter vin ning av över skott från bygg- och an lägg nings bran schen. Verk sam he ten be drivs genom de sex pro dukt om rå de na bal last, be lägg ning, be tong, trans port och ma skin, ut hyr ning samt bygg sy stem. Nettoomsättning och resultat Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en bör jar under andra kvar ta let. April – juni 2025 Net to om sätt ning en för andra kvar ta let 2025 mins ka de med sex pro cent och upp - gick till 5 678 Mkr (6 033). Minsk ning en är re la te rad till be lägg ning och bygg sy - stem. Rö rel se re sul ta tet ökade under andra kvar ta let och upp gick till 544 Mkr (449) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 9,6 pro cent (7,4). Be lägg ning, bal last och be tong hade ett högre rö rel se re sul tat jäm fört med andra kvar ta let 2024 medan både bygg sy stem och ut hyr nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa de lägre lön sam het. Januari – juni 2025 Net to om sätt ning en för förs ta halv å ret 2025 mins ka de med sex pro cent och upp - gick till 7 961 Mkr (8 444). Minsk ning en är re la te rad till be lägg ning samt av lägre ak ti vi tet inom bygg sy stem och ut hyr nings verk sam he ten till följd av en svag bo - stads mark nad. Rö rel se re sul ta tet upp gick under förs ta halv å ret till -5 Mkr (-30) och rö rel se mar gi - na len upp gick till -0,1 pro cent (-0,4). Be lägg ning, bal last och be tong hade ett för - bätt rat rö rel se re sul tat under förs ta halv å ret medan både bygg sy stem och ut hyr - nings verk sam he ten har på ver kats av den svaga bo stads mark na den och upp vi sa - de lägre lön sam het. Inom den nors ka beläggnings- och bal last verk sam he ten pågår en över syn av del av verk sam he ten till följd av låg in tjä ning under en tid. För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len för af färs om rå det till 6,8 pro cent jäm fört med 6,6 pro cent för helår 2024. Sys sel satt ka pi tal har mins kat och upp gick vid pe ri o dens slut till 10 391 Mkr jäm - fört med 11 339 Mkr vid ut g ång en av mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år. Minsk - ning en för kla ras av lägre in ve ste rings takt och för bätt rat rö rel se ka pi tal. Orderingång och orderstock April – juni 2025 Or de rin gång en mins ka de under andra kvar ta let och upp gick till 3 630 Mkr (4 495). Minsk ning en är re la te rad till den nors ka och fins ka be lägg nings verk sam he ten. Januari – juni 2025 Or de rin gång en var oför änd rad och upp gick under förs ta halv å ret till 7 465 Mkr (7 427). Den mins ka de or de rin gång en inom be lägg ning i Norge och Fin land har mötts av en ökad or de rin gång i Sve ri ge. Or der stoc ken upp gick per den 30 juni 2025 till 7 399 Mkr (6 798). Nettoomsättning per produktområde, rullande 12 månader Beläggning, 54% (51) Betong, 10% (10) Ballast, 14% (14) Transport och Maskin, 8% (9) Uthyrning, 8% (9) Byggsystem, 6% (7) per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 58% (59) Norge, 7% (8) Finland, 28% (27) Danmark, 7% (6) Nyckeltal Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Nettoomsättning, Mkr 5 678 6 033 7 961 8 444 21 065 21 548 Rörelseresultat, Mkr 544 449 -5 -30 1 440 1 415 Rörelsemarginal, % 9,6 7,4 -0,1 -0,4 6,8 6,6 Orderingång, Mkr 3 630 4 495 7 465 7 427 13 801 13 763 Orderstock, Mkr 7 399 6 798 7 399 6 798 7 399 4 282 Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 10 391 11 339 10 391 11 339 10 391 9 920 Operativt kassaflöde, Mkr -6 -41 -617 -577 2 284 2 324 Medeltal antal anställda 4 239 4 411 3 932 3 987 4 441 4 441 Betong, tusentals m 252 243 415 430 901 916 Beläggning, tusentals ton 1 895 2 004 2 030 2 115 6 586 6 671 Ballast, tusentals ton 6 915 8 131 10 914 12 557 26 187 27 830 Avser såld mängd 3 1) 1) 1) 1) 13 ===== SIDA 14 ===== Affärsområde Projektutveckling Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas - tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter. Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling an sva rar för kon cer nens för värv och avytt - ring ar av fas tig he ter samt pro jekt ut veck ling, vil ket ge ne re rar ent re pre na der till öv ri ga af färs om rå den. Pro jekt ut veck ling sker i heläg da bolag eller i sam ar - be te med part ners via joint ven tu res. Bo stads ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och hy res rätt. Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads de lar i sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Verk sam he ten är hu vud sak li - gen fo ku se rad till stor stads om rå den i Nor den. Nettoomsättning och resultat April – juni 2025 Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling var i stort oför änd rad och upp - gick under andra kvar ta let 2025 till 751 Mkr (720). Rö rel se re sul ta tet upp gick till -1 Mkr (-33) och rö rel se mar gi na len upp gick till -0,1 pro cent (-4,6). Januari – juni 2025 Net to om sätt ning en inom Pro jekt ut veck ling upp gick under förs ta halv å ret 2025 till 1 742 Mkr (1 775). Rö rel se re sul ta tet upp gick till 82 Mkr (213) och rö - rel se mar gi na len upp gick till 4,7 pro cent (12,0). Sys sel satt ka pi tal i Pro jekt ut veck ling upp gick vid pe ri o dens slut till 19 199 Mkr (18 408). Sysselsatt kapital Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Driftsfastigheter 33 41 34 Förvaltningsfastigheter 35 36 36 Projekt- och exploateringsfastigheter 17 575 15 524 17 017 varav bostadsbyggrätter 9 154 8 714 9 344 varav kommersiella byggrätter 1 605 1 011 1 671 varav pågående bostadsprojekt 3 371 3 069 2 740 varav pågående kommersiella projekt 189 761 115 varav färdigställda och återköpta bostäder 1 967 1 933 1 895 varav färdigställda kommersiella fastigheter 1 289 36 1 252 Andelar i joint ventures 1 628 2 407 2 880 Utlåning till joint ventures 500 1 433 484 Rörelsekapital och övrigt -572 -1 033 -684 Summa 19 199 18 408 19 767 varav Fastighetsutveckling 4 384 4 703 6 165 varav Bostadsutveckling 14 815 13 705 13 602 Nyckeltal Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Nettoomsättning, Mkr 751 720 1 742 1 775 4 237 4 270 varav Fastighetsutveckling 36 21 93 44 735 686 varav Bostadsutveckling 715 699 1 649 1 731 3 502 3 584 Rörelseresultat, Mkr -1 -33 82 213 597 728 varav Fastighetsutveckling 11 21 60 282 601 823 varav Bostadsutveckling -12 -54 22 -69 -4 -95 Rörelsemarginal, % -0,1 -4,6 4,7 12,0 14,1 17,0 varav Fastighetsutveckling 30,6 100,0 64,5 640,9 81,8 120,0 varav Bostadsutveckling -1,7 -7,7 1,3 -4,0 -0,1 -2,7 Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 19 199 18 408 19 199 18 408 19 199 19 767 Orderingång, Mkr 322 13 1 598 640 3 171 2 213 Orderstock, Mkr 1 738 1 213 1 738 1 213 1 738 1 536 Operativt kassaflöde, Mkr -716 -107 -447 44 -69 423 Medeltal antal anställda 130 161 131 171 136 155 14 ===== SIDA 15 ===== Bostadsutveckling April – juni 2025 Net to om sätt ning en upp gick under andra kvar ta let till 715 Mkr (699). Rö rel se re - sul ta tet upp gick till -12 Mkr (-54) och rö rel se mar gi na len till -1,7 pro cent (-7,7). Under kvar ta let har ett antal pro duk tions star ter på ver kat po si tivt även om ak ti vi - te ten fort satt är på en låg nivå. Från och med 2025 delas de egen ut veck la de bo stads pro jek ten upp i tre ka te go ri - er: Bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där om sätt ning och re sul tat i seg ments re do vis - ning en suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek ten fär dig ställs. För denna bo - stads typ re do vi sas även or de rin gång och or der stock. Hy res rät ter, som byggs i egen ba lans räk ning, där om sätt ning och re sul tat tas fram vid en tid punkt, vil ket sker vid från trä de av fas tig he ten då Peab sålt till ex tern part. Bo stä der i egen ba - lans räk ning är pro jekt som pro duk tions star tas och byggs i egen ba lans räk ning och som sedan kan kon ver te ras till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter eller säl jas som hy res rätt. Om sätt ning och re sul tat tas fram först då bo stads pro jek tet om klass fi - ce ras an ting en till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och då suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek tet fär dig ställs, eller säljs och från träds som hy res rät ter. To talt pro duk tions star ta des 280 (–) egen ut veck la de bo stä der under kvar ta let. Av dessa var 108 (–) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där 85 (–) har kon ver te rats från bo stä der i egen ba lans räk ning. Som hy res rät ter star ta des under kvar ta let 190 (–) bo stä der varav 166 bo stä der ut görs av ett vård bo en de på Lilla Es sing en i Stock - holm. För mer in for ma tion se av snitt nedan. Som nya bo stä der i egen ba lans räk - ning har det under kvar ta let pro duk tions star tats 67 bo stä der men då an ta let kon - ver te ra de till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp går till 85 är ne t to ef fek ten av pro - duk tions star ta de i egen ba lans räk ning -18 (–). An ta let sålda bo stä der upp gick under kvar ta let till 331 (136) v arav 150 (136) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 166 (–) hy res rät ter och 15 (–) var bo stä der i egen ba lans räk ning under pro duk tion. Januari – juni 2025 De se nas te årens svaga ef ter frå gan på bo stads mark na den i Nor den märks tyd ligt inom Bo stads ut veck ling. Under förs ta halv å ret 2025 upp gick net to om sätt ning en till 1 649 Mkr (1 731). Den lägre net to om sätt ning en för kla ras av få pro duk tions - star ter och få på gåen de bo stads pro jekt av bo stads rät ter/ägar lä gen he ter. Rö rel se - re sul ta tet upp gick till 22 Mkr (-69) och rö rel se mar gi na len till 1,3 pro cent (-4,0). För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len till -0,1 pro cent jäm fört med -2,7 pro cent för helår 2024. To talt pro duk tions star ta des 803 (137) egen ut veck la de bo stä der under förs ta halv å ret. Av dessa var 444 (137) bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där 125 var kon ver - te ra de från bo stä der i egen ba lans räk ning. Två av bo stads pro jek ten star ta des i Stock holm, ett på Kvarn hol men i Nacka och ett i Råsun da i Solna. Detta visar att det är möj ligt att star ta bo stad rätts pro jekt med för hands för sälj ning i unika lägen. Som hy res rät ter pro duk tions star ta des 190 (–). Som ny a bo stads pro jekt i egen ba - lans räk ning pro duk tions star ta des 169 (-) bo stä der. To talt antal sålda bo stä der upp gick under förs ta halv å ret till 603 (441) v arav 376 (302) var bo stads rät ter/ägar - lä gen he ter, 166 (139) v ar hy res rät ter och 61 (–) var bo stä der i egen ba lans räk ning under pro duk tion. To talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid pe ri o dens ut gång till 2 081 (2 366), varav 1 206 (1 504) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 270 (239) var bo stä der i hy - res rätts pro jekt och 605 (623) v ar bo stä der i egen ba lans räk ning. För sälj nings gra - den för to talt antal bo stä der i pro duk tion upp gick vid pe ri o dens ut gång till 40 pro cent (44). För sälj nings gra den för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter upp gick till 44 pro cent (61). To talt antal fär dig ställ da och åter köp ta bo stä der upp gick till 638 (572), v arav bo stads rät ter/ägar lä gen he ter 332 (266) och 306 (306) var hy res - rät ter. För sälj ning en av egen ut veck la de bo stä der har under pe ri o den varit på en fort satt låg nivå, även om vi säl jer i jämn takt. Bo stads mark na den tycks ha eta ble rat sig på en ny nivå, vil ket in ne bär att det under de se nas te åren pro duk tions star tats av - se värt färre bo stä der än vad vi har varit vana vid. Vi an pas sar oss och finns där mark na den finns. Sam ti digt ser vi att tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär dig stäl lan de hål ler i sig. Vi ar be tar sedan års skif - tet där för med stra te gin att – givet våra fi nan si el la mål – öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning för att se na re kon ver te ra dem till bo - stads rät ter. Detta gäl ler fö re trä des vis pro jekt i stor stads om rå de na. Att star ta pro - jekt i egen ba lans räk ning ökar vår ka pi tal bind ning och med för för skjut na re sul ta - tef fek ter i seg ments re do vis ning en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt. Det finns ett un der lig gan de behov av ny pro du ce ra de bo stä der, även om fak to rer som höga bygg kost na der och ned ju ste ra de pro gno ser för be folk nings till växt gör ef ter frå gan svå ra re att ana ly se ra i det me del långa per spek ti vet. För Peabs del kan vi kon sta te ra att vi har en väl di men sio ne rad bygg rättsport följ i at trak ti va lägen och vi ar be tar ak tivt med pro jekt där mark na den finns. Sys sel satt ka pi tal upp gick till 14 815 Mkr (13 705) vid ut gång en av pe ri o den. Peab utvecklar och bygger vård- och omsorgsboende i Stockholm Peab ska till sam mans med Heba i det ny bil da de bo la get Villa Pri mus AB ut veck la ett vård- och om sorgs bo en de på Lilla Es sing en i Stock holm. Ett äldre bo en de kom mer att ha plats för 160 bo en de en he ter och ett LSS- boende får sex plat ser. Pro jek tet bi drar till Stock holms väx an de behov av mo der na och tryg ga bo en den för äldre. Fas tig he ten om fat tar 12 000 kvadrat me ter BTA, drygt 10 000 kv adrat me - ter ut hyr nings bar yta och ut for mas med stort fokus på funk tio na li tet, till gäng lig - het och håll bar het. Till trä de av Hebas andel i det ge men sam ma bo la get be räk nas ske under hös ten 2025. Bo la get kom mer att äga pro jek tet fram till fär dig stäl lan - de, vil ket be räk nas ske under 2028. Där ef ter ska Heba för vär va vård- och om - sorgs bo en det. Både äldre bo en det och LSS- boendet är fullt ut hyr da på 20- åriga hy res av tal till om sorgs kon cer nen Ambea. Villa Pri mus kom mer att cer ti fie ras en - ligt Mil jö bygg nad Sil ver 4.0 och uppnå ener gi klass B eller bätt re. Bygg na den kom - mer att upp fö ras med kli mat för bätt rad be tong och taket kom mer för ses med sedum och sol cel ler för att yt ter li ga re mins ka energi- och kli matav tryc ket. Nettoomsättning per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 76% (72) Norge, 13% (7) Finland, 11% (21) Brf Alba Lund 15 ===== SIDA 16 ===== Bostadsbyggrätter Antal, cirka 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Byggrätter i egen balansräkning 23 400 21 800 24 000 Byggrätter via joint ventures 4 900 4 000 3 700 Byggrätter via optioner m.m. 5 700 6 900 7 400 Totalt 34 000 32 700 35 100 Antal sålda bostäder Antal Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Bostadsrätter/ ägarlägenheter 150 136 376 302 784 710 Hyresrätter 166 – 166 139 325 298 Bostäder i egen balansräkning 15 – 61 – 84 23 Totalt antal bostäder 331 136 603 441 1 193 1 031 Antal produktionsstartade bostäder Antal Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Bostadsrätter/ ägarlägenheter 108 – 444 137 964 657 – varav konvertering från bostäder i egen balansräkning 85 – 125 – 334 209 Hyresrätter 190 – 190 – 190 – Bostäder i egen balansräkning -18 – 169 – -18 -187 – varav konvertering till bostadsrätter/ ägarlägenheter -85 – -125 – -334 -209 Totalt antal bostäder 280 – 803 137 1 136 470 Antal bostäder i pågående produktion Antal 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Bostadsrätter/ägarlägenheter 1 206 1 504 1 056 – varav såld andel 44% 61% 45% Hyresrätter 270 239 80 – varav såld andel 91% 49% 100% Bostäder i egen balansräkning 605 623 436 – varav såld andel 8% 0% 4% Totalt antal bostäder 2 081 2 366 1 572 – varav såld andel 40% 44% 37% Antal färdigställda och återköpta bostäder Antal 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Bostadsrätter och ägarlägenheter 332 266 266 Hyresrätter 306 306 306 Totalt antal bostäder 638 572 572 Tidpunkt för färdigställande av pågående egenutvecklade bostadsprojekt Antal bostäder Kv3 – 25 Kv4 – 25 Kv1 – 26 Kv2 – 26 Kv3 – 26 Kv4 – 26 Kv1 – 27 Kv2 – 27 Kv3 – 27 Kv4 – 27 Kv2 – 28 Kv4 – 28 0 100 200 300 400 Bostadsrätter/ägarlägenheter Hyresrätter Bostäder i egen balansräkning 16 ===== SIDA 17 ===== Fastighetsutveckling Om sätt ning och rö rel se re sul tat från verk sam he ten här rör från för värv, ut veck ling, drift och för valt ning av heläg da fas tig he ter, av re sul tatan de lar från joint ven tu re bolag samt re a li sa tions re sul tat vid avytt ring av fär di ga fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag. April – juni 2025 Net to om sätt ning en upp gick under andra kvar ta let till 36 Mkr (21) och rö rel se re - sul ta tet upp gick till 11 Mkr (21). Inga fas tig hets trans ak tio ner har skett under kvar - ta let. Mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år upp gick re a li sa tions vins ter från fas tig - hets trans ak tio ner till 17 Mkr. Re sul tat bi drag från joint ven tu re bolag upp gick till 17 Mkr (15). Januari – juni 2025 Net to om sätt ning en upp gick under förs ta halv å ret till 93 Mkr (44) och rö rel se re sul - ta tet upp gick till 60 Mkr (282). Re a li sa tions vins ter från för sälj ning av fas tig he ter och an de lar i joint ven tu re bolag upp gick to talt till 47 Mkr (275). I jäm fö rel se pe ri - o den ingick re a li sa tions vinst om 220 Mkr från för sälj ning av an de lar na i joint ven - tu re bo la get Tor net Bo stads pro duk tion. Re sul tat bi drag från joint ven tu re bolag var i nivå med fö re gå en de år och upp gick till 35 Mkr (34). Sys sel satt ka pi tal inom Fas tig hets ut veck ling upp gick till 4 384 Mkr (4 703) vid ut - gång en av pe ri o den. Det sys sel sat ta ka pi ta let ut görs av an de lar i joint ven tu re bolag, ut lå ning till joint ven tu re bolag samt på gåen de och fär dig ställ da fas tig - hets pro jekt. Under pe ri o den har ut del ning er hål lits från Fas tig hets AB Cen tur om 1 100 Mkr , vil ken har kvit tats mot en rän te bä ran de skuld som upp kom i sam band med för värv av fas tig he ter från Fas tig hets AB Cen tur under fjär de kvar ta let 2024. Nedan stå en de ta bell visar stör re fas tig hets pro jekt per 30 juni 2025. Fastighetsprojekt Typ av projekt Ort Uthyrningsbar yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr Beslutad investering, Mkr Tidpunkt färdigställande Färdigställande- grad, % Pågående Handel, kontor och parkering Malmö 8 300 43 163 592* Q3-2027 28 Färdigställda Kontor Göteborg 12 900 40 546 Lägenhetshotell Malmö 4 200 100 137 Kontor Malmö 2 500 100 140 Kontor Malmö 3 600 100 130 Kontor Malmö 4 900 100 258 * I be lop pet ingår cirka 17 000 kvadrat me ter par ke rings plat ser 2 Väsentliga joint ventures Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB ut veck las väl och via dessa har Peab byggt upp be ty dan de in di rek ta in ne hav i för valt nings fas tig he ter och ex plo a te rings fas tig he ter för såväl kom mer si el la som bo stads än da mål. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän - tein täk ter på ut lå ning. De mark nads vär des för änd ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re bo la gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. Vär de ra de till mark nads vär de i joint ven tu re fö re ta gen. De mark nads vär de ring ar på fas tig he ter som på ver kar de bok för da vär de na i joint ven tu re fö re ta gen in klu de ras inte i Peabs re do vis ning. Fastighets AB ML4 Äga och för val ta forsk nings an lägg ning en Max IV. An lägg ning en hyrs ut till Lunds Uni ver si tet. Peabs andel: 50 pro cent Part ner: Wihl borgs Geo gra fi: Lund Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2025: 1 815 Mkr (1 868) Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt Point Hyllie Holding AB Äga och för val ta kon tors fas tig he ten The Point och ho tell fas tig he ten Värds hu set 5 (Ope ra tör Qua li ty Hotel View). Peabs andel: 50 pro cent Part ner: Vo li to Geo gra fi: Hyl lie, Malmö Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2025: 1 326 Mkr (1 361) Stör re på gåen de pro jekt: Inga stör re på gåen de pro jekt Skiab Invest AB Ut veck la, äga och för val ta kom mer si el la fas tig he ter och bo stä der i den skan di na vis ka fjäll värl den. Peabs andel: 50 pro cent Part ner: SkiS tar Geo gra fi: Skan di na vis ka fjäll värl den Bok fört värde fas tig he ter per 30 juni 2025 : 2 164 Mkr (2 184) Peabs del av ore do vi sa de verk li ga vär den exkl. skatt : 71 Mkr (52) Stör re på gåen de pro jekt: 37 ägar lä gen he ter, Try sil Su i tes i Try sil, 100 lä gen he ter, Wa sakö len i Lind val len, Sälen 1) 1) 1) 17 ===== SIDA 18 ===== Icke-finansiella mål och hållbarhet Peab bi drar varje dag till en håll bar sam hälls ut veck ling och ar be tar för att för - bätt ra var da gen för män ni skor i deras lo ka la sam häl len. Vi gör det genom att bygga allt från bo stä der, sko lor och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och annan in fra struk tur. Att verka för håll bar ut veck ling är för oss en stra te gisk fråga som fram för allt om sätts lo kalt och var dagsnä ra, med ut gångs punkt i kärn vär - den, af färsidé, mis sion, stra te gis ka mål sätt ning ar och vår upp fö ran de kod. Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål – både fi nan si el la och icke- finansiella – som sam ti digt iden ti fi e rar våra pri o ri te ra de vä sent li ga håll bar hets a - spek ter. Dessa åter finns inom mål om rå de na Bästa ar bets plat sen och Le dan de inom sam hälls an svar. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I denna rap port re do vi sar vi ut fal let av fyra av dessa mål: rö rel se mar gi nal, net - toskuld sätt nings grad, målet av se en de noll vi sion och fal lan de trend för all var li ga ar bets platso lyc kor samt eNPS- målet av se en de Peabs at trak tions kraft som ar - bets gi va re. Nöjdaste kunderna Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt håll bar affär. En nöjd kund är både åter kom man de och vik tig för att mark nads fö - ra oss. Vår år li ga kun d un der sök ning är både en tem pe ra tur mä ta re på hur väl vi möter kun der nas för vänt ning ar och en väg vi sa re till stän di ga för bätt ring ar. I vår mät me tod för Nöjd- Kund-Index (NKI) mot sva rar vart och ett av våra fyra af - färs om rå den en fjär de del av vär det för kon cer nens sam la de NKI- resultat. För 2024 upp gick NKI till 78, vil ket är ett fort satt bra re sul tat och en bit över målet om minst 75. I sam band med NKI- undersökningen frå gar vi även kun der na hur de upp fat tar Peab ut i från ett antal fak to rer. Såväl privat- som fö re tagskun der na ger per so na len det högs ta be ty get, sam ti digt som på lit lig het ökar mest. An ta let kun der som del - tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan 2 400. Nu f ort sät ter vi att sam ar be ta med kun der na – och verka för ti di ga och nära di a lo ger – för högs ta möj li ga kund - nyt ta och kund be tyg. Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025. Bästa arbetsplatsen Peabs verk sam het grun das i en stark fö re tagskul tur. Med ar be tar na kan göra skill - nad genom att bygga det lo ka la sam häl let på de orter där de bor och ver kar, run - tom i Nor den. Varje med ar be ta re har ett stort eget an svar och ska mötas av såväl goda ar bets för hål lan den och ut veck lings möj lig he ter som av säkra och in klu de - ran de ar bets plat ser. Allvarliga olyckor En säker ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets - plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab har en noll vi sion av se en de ar bets platso lyc kor. Vi ut veck lar kon ti nu er ligt våra kva li tets säk ra de ar bets me to - der och ut bil dar med ar be tar na för att stär ka sä ker hetskul tu ren. Fokus lig ger på det fö re byg gan de ar be tet med åt gär dan de och lä ran de av in rap por te ra de hän - del ser och riskob ser va tio ner. För att kunna närma oss noll vi sio nen av se en de ar bets platso lyc kor har vi ett mål om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor* som om fat tar alla som vis tas på våra ar bets plat ser. Ut veck ling en av all var li ga ar bets platso lyc kor är på en fort satt lägre nivå jäm fört med 2023 och 2024 och an ta let all var li ga olyc kor upp gick till 29 ö ver rul lan de tolv må na der per 30 juni 2025, vil ket kan jäm fö ras med 33 för helår 2024. Under det andra kvar ta let 2025 in träf fa de nio all var li ga olyc kor, varav sex avsåg egen per so nal och tre un de rent re pre nö rer. Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si - ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil - jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets andra kvar tal upp gick L TI4 till 30 (25 under f örs ta kvar ta let 2025) och fre kven sen L TIF4 per rul - lan de 12 må na der upp gick till 5,7 (5,9 f ör helår 2024). Nu ar be tar vi vi da re med oför mins kad kraft för att an ta let olyc kor ska fort sät ta att mins ka. Attraktiv arbetsgivare (eNPS) Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar - bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. Frå gor - na hand lar i hu vud sak om pro duk ti vi tet, la gets håll bar het och om vil lig he ten att re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS). Det sist nämn da är också ett av våra nio ex ter na mål, som ska ligga över bench mark i bran schen in du stri och till - verk ning. I vå rens mät ning ökade eNPS- värdet tyd ligt och var fort satt långt över nor disk bench mark. Vi gick upp med fyra punk ter till 32 (28), tr ots att det gång na året präg la des av en ut ma nan de om värld. Sam ti digt ökade bench mark med en punkt till 18 (17). eNP S- värdet ökade bland yr kes ar be ta re i samt li ga våra fyra län der. I un der sök ning en lyf ter med ar be tar na fram sam ar be te med kol le gor, ge men skap och kärn vär de na som några av de främs ta styr kor na med Peab. Den trend som bac kar avser be last ning. Svars fre kven sen blev än en gång den högs ta hit tills i Peabs histo ria och upp gick till 90,9 pro cent (90,2). Det visar på re kord stort en ga - ge mang hos med ar be tar na för att bidra till ut veck ling en av verk sam he ten. Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025. * För de fi ni tion se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ledande inom samhällsansvar Koldioxidintensitet Som Nor dens sam hälls byg ga re har Peab ett stort an svar för att bygg- och an lägg - nings bran schens kli mat på ver kan ska mins ka i den takt som Pa ris av ta let krä ver. Peab på ver kar mil jön och kli ma tet genom den egna verk sam he ten och genom den på ver kan som upp står i våra vär de ked jor upp ströms och ned ströms. Verk - sam he ten ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd ning av olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be ty dan de käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Det är där för inom dessa om rå den våra pri o ri te ra de ak ti vi te ter för att mins ka ut - släp pen finns. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till ex em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un - der lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. Det är en för del att vi kan förse vår ent re pre nad verk sam het och de pro jekt vi själ va ut veck lar med in satsva ror och rå va ror genom af färs om rå de In du stri. Det ger oss bätt re möj lig he ter att styra verk sam he ten mot mins ka de kol di ox id ut släpp. År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att ut i från bas - å ret 2015 mins ka kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3) minst 50 pro cent. Ut fal let efter 2024 visar att ut veck ling en går åt rätt håll, om än i olika grad. Kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten har mins kat med 50 pro - cent. Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta tjäns ter, vars om fatt ning och täck ning av rap por te ra de data för bätt rats under 2024, har mins kat med 12 pro cent sedan 2015. Högre andel ECO- produkter i verk sam he ten och återbruks- och åter vin nings grad i av fal let bi drar till minsk ning en, sam ti digt som den po si ti - va ef fek ten däm pas av den i Sve ri ge från och med 2024 för änd ra de re duk tions - plik ten. Det kan även fin nas viss ef ter släp ning av re vi de ring av emis sions fak to rer till följd av den änd ra de re duk tions plik ten på våra bräns le re la te ra de pro duk ter. För 2024 upp gick Scope 1 i ab so lu ta tal (tCO2e) till 176 000, Sc ope 2 (mar ket based) till 14 500 samt Sc ope 3 till 910 000. Dessa siff ror visar att den pro duk tion vi själ va har kon troll över är vi på god väg att stäl la om, medan ut ma ning en är stör re när vi är be ro en de av andra ak tö rer för att sänka våra kol di ox i dav tryck. Där för är det av gö ran de att vi till sam mans med våra kun der fort sät ter att stäl la tyd li ga och hårda krav på olika kil mat för bätt ran de åt gär der för att få ned ut släp - pen. Vi ar be tar ak tivt med att öka kva li te ten i våra mät ning ar av ut släpp av växt - hus ga ser, inte minst i Scope 3- redovisningen, och vi har också ökat om fatt ning en av rap por te ra de data under 2024. Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025. Jämställd rekrytering Bygg- och an lägg nings bran schen har en vik tig upp gift i att ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju der. Som en av Nor dens störs ta sam hälls byg - ga re vill vi bidra till att skapa en för flytt ning i hela bran schen. An de len kvin nor som ex a mi ne ras från för Peab re le van ta prak tis ka ut bild ning ar i Nor den har ökat till om kring åtta pro cent, från ti di ga re sex pro cent. Vårt mål är att an de len kvin - nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över sti ga an - de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings mark na der. För 2025 har vi där för höjt målet till minst 8,0 pro cent. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten - ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be ta re) som pro duk tions led ning och pro duk - tions stöd (tjäns te män). Vid ut gång en av 2024 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 10,6 pro cent inom pro duk tion och för äd ling gente mot målet om minst 6,0 pro cent. För re kry - te ring inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd ökade an de len till 39,1 pro - cent, jäm fört med målet om minst 30,0 pro cent. Med an led ning av rå dan de mark - nads lä ge har an ta let re kry te ring ar varit re la tivt få under det gång na året. Nästa målupp da te ring sker efter det fjär de kvar ta let i bok sluts kom mu nikén 2025. 18 ===== SIDA 19 ===== Aktiviteter under andra kvartalet Peab antog en koncerngemensam färdplan för biologisk mångfald. Den nya färdplanen har föregåtts av en nordisk kartläggning kring hur koncernens verksamhet påverkar, och påverkas av, den biologiska mångfalden. Färdplanen är koncernövergripande och löper till och med år 2030. För att uppnå det övergripande målet att Peab senast 2030 ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald har detaljerade mål och åtgärder fastställts och tidsatts för varje affärsområde. Lambertsson i Finland har utvecklat en energibesparande tornkran som testats på en byggarbetsplats i Jyväskylä i Finland. Denna ECO-kran nyttjar bromsenergin och matar tillbaka energin från bromsningen till elnätet för återanvändning. Elbesparingen på en typisk byggarbetsplats för flerbostadshus uppskattas till minst 25 procent. Swerock har tillsammans med Volvo Lastvagnar och Putzmeister utvecklat världens största helt eldrivna betongpump. Den nya batterielektriska och avgasfria betongpumpen gör det möjligt att köra upp till 50 kilometer och pumpa cirka 50 kubikmeter betong utan att behöva ladda. För längre sträckor eller större mängder finns en laddlösning och det går att fortsätta pumpa medan lastbilens batterier laddar. Den årliga säkerhetsdagen genomfördes med temat psykologisk trygghet på arbetsplatsen. Säkerhetsdagen genomförs varje år i alla länder och verksamheter inom Peabkoncernen och är en dag med aktiviteter där medarbetarna fokuserar på hur de kan bidra till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. För att fortsätta stärka säkerhetskulturen i organisationen lanserade Peab en podcast om säkerhet i byggbranschen, där medarbetare personligt och öppet delar med sig av egna erfarenheter från olyckor och allvarliga händelser. Peab Asfalt är med och stöttar initiativet ”Rätt fart vid vägarbeten – ett krafttag” från Sveriges Åkeriföretag och Sveriges branschförening för säkrare vägarbetsplatser (SBSV). Målet är att öka respekten för hastighetsbegränsningar vid vägarbeten för att minska olyckorna och höja säkerheten för de som vistas på och arbetar längs våra vägar. Peab har tagit fram en ny koncernövergripande kompetensförsörjningsstrategi med anledning av förändringar i marknaden och ökade krav på hållbarhet. • • • • • • • 19 ===== SIDA 20 ===== Sammanfattning externa mål För att främ ja fort satt vär deska pan de upp da te ra de Peab sina mål sätt ning ar från och med 2021 – allt från mis sion, af färsidé och stra te gis ka mål om rå den till in ter na och ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella mål. Vi rap por te rar verk sam he tens pre sta tion genom upp följ ning av nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg - ments re do vis ning och sex är icke- finansiella mål. De ex ter na målen är de vi sär skilt vill lyfta fram och de utgör en del mängd av våra in ter na mål och hand lings pla ner. I bör jan av 2024 kom mu ni ce ra de Peab att samt li ga nio mål lig ger fast för pe ri o den 2024 – 2026. Såväl de in ter na som de ex ter na fi nan si el la och icke- finansiella målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get, Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. För när ma re be skriv ning av re spek ti ve mål, vän li gen besök www.peab.se/mal. Nöjdaste kunderna Vi finns nära kun den och möter kund be hov med håll ba ra er bju dan den. Kva li tet ge nom sy rar både ar bets sätt och slut re sul tat. Rätt kom pe tens på rätt plats är en fram gångs fak tor. >75 NKI all tid över 75 Bästa arbetsplatsen Vi är en trygg, säker och in klu de ran de ar bets plats som grun das i en stark fö re tagskul tur. Le dar ska pet är an svars fullt och verk sam hetsnä ra. Med ar be - tar na har vär deska pan de och ut veck lan de ar bets upp gif ter, som de löser till sam mans. eNPS all tid över bench mark Nollvision all var li ga olyc kor Genom en fal lan de trend Mest lönsamma företaget Vi tar oss an rätt af fä rer och har rätt verk sam hets mix. Med ar be tar na ar be tar en ligt kva li tets säk ra de ar bets sätt som i alla delar är ef fek ti va. Med hjälp av egna re sur ser och in tern sam ver kan vär nar vi om hög för äd lings grad. Vi drar för del av vår stor lek och er fa ren het. >6% Rö rel se mar gi nal 0,3–0,7 Net toskuld sätt nings - grad Ut del ning >50% av årets resultat Ledande inom samhällsansvar Som Nor dens sam hälls byg ga re dri ver vi ut veck ling en i bran schen när det gäl ler miljö- och kli mat frå gor, etik samt jäm ställd het och in klu de ring. Vi har bra sam ar be te med in tres sen ter i vår om värld och vi ar be tar varje dag för en håll bar vär de ked ja. Med om fat tan de lokal när va ro är vi också en vik tig aktör i lo kal sam häl let. -60% Kol di ox idin ten si tet Re duk tion av ut släpp från egen pro - duk tion till 2030 (Scope 1+2). -50% Kol di ox idin ten si tet Re duk tion av ut släpp från in satsva ror och köpta tjäns ter till 2030 (Scope 3). Jämställd rekrytering Andel kvin nor all tid över ut bild nings - mark na den 20 ===== SIDA 21 ===== Mål och måluppfyllelse Mest lön sam ma fö re ta get Rörelsemarginal Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning (re do vi sas kvar tals vis) * Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis - nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Rö rel se mar gi nal 4,5 % e xkl. ef fekt av ut del ning av An ne hem Fas tig he ter (952 Mkr). *** Rö rel se mar gi nal 2,5 % e xkl Mall of Scan di na via (400 Mkr). **** Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 30 juni 2025. % 4,8 4,9 4,7 6,2 5,2 4,3 3,2 4,7 4,7 4,5 2,5 2017*2018* 20192020** 2021 2022 2023*** 2024 2025**** -2 0 2 4 6 8 Rörelsemarginal Mål Mest lön sam ma fö re ta get Nettoskuldsättningsgrad Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning (re do vi sas kvar tals vis) *Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis - nings prin ci per för bo stads pro jekt i egen regi. ** Per 30 juni 2025. Ggr 0,1 0,3 0,6 0,3 0,2 0,5 0,6 0,5 0,6 2017*2018* 2019 2020 2021 2022 2023 20242025** 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Nettoskuldsättningsgrad Mål Mest lön sam ma fö re ta get Utdelning Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning (re do vi sas års vis) *Åren 2017- 2018 ej om räk na de med hän syn till änd ra de re do vis - nings prin ci per. ** För 2019 har ingen kon tant ut del ning läm nats. Vär det av ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter upp gick vid ut del - nings till fäl let i de cem ber 2020 till 97 pro cent av årets re sul tat 2019. *** An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter. % 58 59 97 67 59 56 30 38 2017* 2018*2019**2020*** 2021 2022 2023 2024 0 20 40 60 80 100 Utdelning Mål Bästa ar bets plat sen Allvarliga olyckor Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis) Antal 34 48 48 49 54 43 40 48 43 44 41 33 28 29 Jan- 22 Jan- 23 Jan- 24 Jan- 25 0 10 20 30 40 50 60 70 Egen personal UE Total Bästa ar bets plat sen eNPS Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis) eNPS eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar - be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100. 18 18 24 28 29 27 26 27 28 32 8 10 15 20 22 21 19 20 17 18 2019 Q42020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q42025 Q2 0 10 20 30 40 eNPS Benchmark Nöj das te kun der na Nöjd-kund-index (NKI) Mål: > 75 (re do vi sas års vis) NKI NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun - der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100. 73 75 75 78 80 81 80 80 78 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 70 75 80 85 Nöjd-kund-index (NKI) Mål Le dan de inom sam hälls an svar Koldioxidintensitet: Klimatmål för egen produktion Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis) * Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len och ener gi i vår egen pro duk tion. 2 % 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 0 20 40 60 80 100 120 Mål Nuläge, -50% per 241231 Le dan de inom sam hälls an svar Koldioxidintensitet: Klimatmål för insatsvaror och köpta tjänster Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis) * In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport- och ar bets - ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor. 2 % 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 0 20 40 60 80 100 120 Mål Nuläge, -12% per 241231 Le dan de inom sam hälls an svar Jämställd rekrytering Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den (re do vi sas års vis) Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), % Produktion och förädling (Y A), % 45,0 34,9 45,3 18,8 39,1 Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 Utfall Mål 8,3 6,8 7,9 14,2 10,6 Dec-20 Dec-21 Dec-22 Dec-23 Dec-24 0,0 5,0 10,0 15,0 Utfall Mål 21 ===== SIDA 22 ===== Byggmarknaden Sverige Sve ri ges mak ro e ko no mis ka åter hämt ning går lång sam ma re än ti di ga re vän tat till följd av den glo ba la tur bu len sen och de på gåen de han dels po li tis ka skif te na. Den pri va ta kon sum tio nen har inte tagit fart som ti di ga re pro gno sti ce rats och Riks - ban ken sänk te under kvar ta let styr rän tan med 0,25 pro cen ten he ter till 2,00 pro - cent. Vänd ning en vän tas dock komma i gång under andra halv å ret 2025 med bre - da re eko no misk till växt som följd. För 2025 vän tas en BNP- tillväxt på 1,7 pro cent. Trots den ökade osä ker he ten i bör jan av året vän tas åter hämt ning en i bo stads - byg gan det fort sät ta under 2025, om än i lång sam ma re takt. Pro gno sen för ny - bygg da lo ka ler ju ste ras ned mar gi nellt för 2025 äv en om byg gan det vän tas vara över det hi sto ris ka ge nom snit tet. Sam ti digt som vissa in du stri sats ning ar har brom sats, un der stöds byg gan det av nya lo ka ler genom po li tiskt driv na in ve ste - ring ar i rätts vä sen det och total för sva ret. Li kaså vän tas åter hämt ning en inom re - no ve rings mark na den för både bo stä der och lo ka ler ta fart under 2025. För de to - ta la an lägg nings in ve ste ring ar na för vän tas en ök ning med sex pro cent under 2025. Det är fram för allt ut bygg nad av el nä ten, såväl lokal- och re gi on nä ten som trans mis sions nä tet, samt en ök ning av in ve ste ring ar i vägar och järn vä gar som bi - drar, men även in ve ste ring ar i för svars an lägg ning ar samt ham nar och far le der vän tas vara hi sto riskt höga fram ö ver. Norge I Norge vän tas fastlands- BNP öka med 1,2 pro cent under 2025. Nor ges Bank sänk - te rän tan något över ras kan de i juni med 0,25 pro cen ten he ter till 4,25 pro cent då ban ken såg lägre risk för högre in fla tion, sam ti digt som den eko no mis ka ak ti vi te - ten i lan det varit sva ga re än vän tat. Re al lö ne till växt och låg ar bets lös het vän tas öka köp kraf ten och gynna ut veck ling en på bygg mark na den. För sälj ning en av ny - pro du ce ra de bo stä der vän tas öka grad vis under 2025, även om de för se na de rän - te sänk ning ar na och höga bygg kost na der gör att det tar läng re tid innan ny pro - duk tio nen nor ma li se ras. För lo kal bygg na der har pro gno ser na ju ste rats ned för 2025, men visar fort satt på en mer po si tiv mark nad än de två fö re gå en de åren. Ökade för svars in ve ste ring ar och god ut veck ling inom delar av in du strin sta bi li se - rar ut veck ling en, medan kom mer si el la fas tig he ter, kon tors bygg na der och ut bild - nings bygg na der ut veck las sva ga re i år. För re no ve rings mark na den för vän tas en till växt under 2025. Pro gno ser na för 2025 visar på god till växt i an lägg nings mark - na den efter en ned gång 2024. Den främs ta till väx ten för vän tas ske inom kraft- och ener gi an lägg ning ar, men även ma ri tim in fra struk tur och kom mu nal tek nis ka an lägg ning ar vän tas växa. För 2025 be räk nas till väx ten för an lägg nings in ve ste - ring ar uppgå till 2,4 pro cent. Finland Fram tids tron bland kon su men ter och fö re tag på den fins ka eko no min har bör jat att för bätt ras. Efter en ne ga tiv BNP- utveckling 2024, vän tas BNP åter växa under 2025 och upp skat tas uppgå till 1,0 pro cent. In fla tio nen i Fin land fort sät ter att mins ka och antas ligga tyd ligt under två pro cent under 2025. De fal lan de rän tor - na bör jar ge stöd till eko no min under 2025, även om osä ker he ten i om värl den fort satt på ver kar den pri va ta kon sum tio nen. Åter hämt ning en i bo stads byg gan det har in letts under 2025, även om den går lång samt. I takt med att för sälj ning en av bo stä der på andra hands mark na den tar fart för vän tas för sälj ning en av nya bo stä - der följa efter, vil ket grad vis leder till att nya bo stads pro jekt kan på bör jas. Byg - gan det av lo ka ler vän tas öka under 2025, vil ket drivs av kom mer si el la, kontors- och in du stri bygg na der samt da ta cen ter och för svars pro jekt. Även gröna in ve ste - ring ar bi drar till ökat lo kal byg gan de. Re no ve ring ar av bo stä der för vän tas ut veck - las svagt under året, sam ti digt som an ta let re no ve ring ar inom den kom mer si el la mark na den ökar främst dri vet av ener gi re no ve ring ar. Efter flera år av ned gång för vän tas in ve ste ring ar na inom an lägg ning börja växa 2025, fram för allt till följd av ökade in fra struk tu rin ve ste ring ar. Drift och un der håll upp skat tas visa noll till - växt under 2025, även om be ho ven är stora. Bostäder 2025 2026 2027 Sverige Norge Finland Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar Lokalinvesteringar 2025 2026 2027 Sverige Norge Finland Pro gnos på bör ja de lo kalin ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar Anläggning 2025 2026 2027 Sverige Norge Finland Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport Från och med 2025 kom mer mark nads pro gno ser na från Pro gno scent ret. Bygg na - tion in de las i bo stads byg gan de (nya bo stä der och re no ve ring) och lo kal byg gan de (nya lo ka ler och re no ve ring). Lo ka ler in ne fat tar alla bygg na der för u tom bo stä der och lant bruks bygg na der. I an lägg ning ingår både ny in ve ste ring ar samt drift och un der håll. Fär gen på pi lar na visar jäm fö rel se mot Pro gno scent rets fö re gå en de pro gnos. Förklaring Symbol Ökning med mer än 10% Ökning med 3-10 % Oförändrat ± 2% Minskning med 3-10% Minskning med mer än 10% 22 ===== SIDA 23 ===== Risker och osäkerhetsfaktorer Peabs verk sam het är ut satt för flera olika typer av ris ker även om Peab i grun den har en god risk sprid ning genom fyra af färs om rå den, verk sam he ter i fyra län der och med be stäl la re inom såväl of fent lig som pri vat sek tor. En del ris ker lig ger ut - an för Peabs kon troll men kan på olika sätt på ver ka för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling, kund be te - en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut. Andra ris ker kan Peab på olika sätt på ver ka genom att mins ka ef fek ter na av eller genom att helt eli mi ne ra. Det är fram förallt olika ris ker i den ope ra ti va verk sam he ten som han te ras i lin je or ga ni - sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Kon cer nens ris ker delas in i fyra risk ka te go ri er: ope ra ti - va ris ker, fi nan si el la ris ker, stra te gis ka ris ker samt ef ter lev nads ris ker. Ope ra ti va ris ker finns all tid i en pro jekt ba se rad verk sam het som Peabs och han - te ring en av dessa ris ker är en stän digt på gåen de pro cess med tanke på verk sam - he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. Peabs pro jekt - verk sam het be rörs av en mängd olika kon trakts for mer där ris kni vån va ri e rar be - ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor med risk för tvis ter med be stäl la re. Fi nan si el la ris ker är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi tal - bind ning och till gång till fi nan sie ring och han te ras hu vud sak li gen på kon cern ni - vå. Stra te gis ka ris ker är ris ker kopp la de till vår mis sion, våra lång sik ti ga mål och vår stra te gi. Den ökade geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark - nad och osä ker het kring in ve ste ring ar, in fla tion och all män eko no misk ut veck - ling. Bygg bran schen på ver kas av en ökad osä ker het när det kom mer till in ve ste - ring ar och hur pri ser och till gång till ma te ri al och ener gi ut veck las. Vi ar be tar hela tiden med att ut veck la med ar be ta re, bygg me to der och nya kli mats mar ta bygg - ma te ri al för att kunna möta mark na dens behov. Ef ter lev nads ris ker in be gri per ris ker som ex em pel vis bris tan de ef ter lev nad av lag - stift ning, avtal eller in ter na reg ler och rikt lin jer. Andra ex em pel är ris ken för in - bland ning i kor rup tion eller otill bör lig kon kur rens. Ef ter lev nads ris ker finns inte bara i Peabs egen or ga ni sa tion utan även i våra le ve ran tör sked jor. Kon se kven ser av ef ter lev nads ris ker kan in klu de ra böter, ska dat för tro en de miss lyc ka de pro jekt och ute slut ning från upp hand ling ar. För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar - hets re do vis ning en för 2024. 23 ===== SIDA 24 ===== Övriga upplysningar Väsentliga händelser under rapportperioden Emission av gröna obligationer Peab emit te ra de en grön ob li ga tion den 11 mars 2025 till ett to talt värde om 500 Mkr. Ob li ga tio nen har en löp tid på 3 år , med en rör lig ränta om 3- månaders Sti bor plus 1,50 pro cen ten he ter. Med len från emis sio nen ska an vän das till att fi nan si e ra in ve ste ring ar inom gröna bygg na der, ECO- effektiva och cir ku lä ra pro duk ter och pro duk tions pro ces ser, håll ba ra trans por ter samt vat ten han te ring och åt gär der för att fö re byg ga och be grän sa för ore ning ar. Emis sio nen av den gröna ob li ga tio - nen gjor des inom ramen för Peabs svens ka MTN- program och ram ver ket för grön fi nan sie ring. Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och konsumentverket i pågående utredning Konkurrens- och kon su ment ver ket i Fin land har under maj 2025 in lett en så kal - lad kon kur rens rätts lig ut red ning av flera fö re tag ak ti va på as falts be lägg nings - mark na den i Fin land, där ibland Peabs dot ter bo lag Peab In du stri Oy. Peab sam ar - be tar fullt ut med myn dig he ten. Att myn dig he ten har in lett en ut red ning in ne bär i sig inte att Peab In du stri Oy har gjort sig skyl digt till kon kur rens be grän san de age - ran de eller att re sul ta tet av ut red ning en kan fö re gri pas. Inom Pe ab kon cer nen råder noll to le rans mot alla for mer av oe gent lig he ter. Förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia Peab och Unibail- Rodamco-Westfield (URW) har i ett för lik nings av tal enats om en slut lig re gle ring av mel lan ha van den av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via i Solna. Upp gö rel sen in ne bär att Peabs till gäng li ga lik vi di tet ökar med en mil jard kro nor i tred je kvar ta let, att fi nansnet tot i andra kvar ta let har be las tats med 611 mil jo ner kro nor och att net toskul den är oför änd rad. Den 30 juni 2023 med de la des skil je dom i målet om ent re pre na den Mall of Scan - di na via. Skil je nämn den gav Peab rätt i sina krav på er sätt ning för de för dy ring ar som om fat tan de änd ring ar av pro jek tet under pro duk tions fa sen in ne bar och slog fast att Peab hade rätt till kom pen sa tion upp gå en de till cirka en mil jard kro nor för ent re pre nad kost na der samt dröjsmåls rän tor upp gå en de till 390 mil jo ner kro - nor. URW kland ra de där ef ter domen till Svea hov rätt som den 28 maj 2025 med - de la de dom in ne bä ran de att Peabs krav av se en de ändrings- och tilläggs ar be ten samt rubb ning och stör ning fast ställ des. Skil je do men av se en de URW:s krav på lo - kal vi ten och Peabs krav på rät te gångs kost na der upp häv des. Då be tal ning inte er hölls i en lig het med domen så in led de Peab kon kurs för fa ran - de mot pro jekt bo la get Ro damco Pro jekt AB för att kunna ut krä va be tal ning. URW med de la de den 3 juni 2025 att de avsåg att in le da nytt skil je för fa ran de av se en de krav på lo kal vi ten. Peab avsåg att in le da skil je för fa ran de av se en de rät te gångs - kost na der. Den 22 juni 2025 ena des par ter na om en för lik ning in ne bä ran de be tal ning om en mil jard kro nor från URW till Peab, vil ken var be tald den 2 juli 2025. För lik ning en in ne bar vi da re att re spek ti ve part åter kal lar samt li ga pro ces ser, att ent re pre na - den anses slut ligt re gle rad och att par ter na inte har några krav mot varand ra, även in ne fat tan de ga ran ti an svar. För lik ning en in ne bär där med att det inte kvar - står några ris ker för Peab av se en de ent re pre na den Mall of Scan di na via. Utökad ram för MTN-program Peab har ett MTN- program med en ur sprung lig ram om 5 mil jar der kro nor. Under juni 2025 har pro gram met ut ö kats med 2,5 mil jar der kro nor till 7,5 mil jar der kro - nor. Mer in for ma tion om lå ne pro gram met finns på Peabs webb si da. Väsentliga händelser efter rapportperioden Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång. Innehav av egna aktier Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2025 till 8 597 984 B- aktier, mot sva ran de 2,9 pro cent av to talt antal ak ti er. Inga för änd ring ar har skett under förs ta halv å ret 2025. Närstående Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års- och håll bar hets re do vis ning 2024, not 36. För mer in for ma tion om trans ak tio ner med när stå en de under pe ri o den se af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Inga andra nya be ty dan de trans ak tio ner har skett under förs ta halv å ret 2025. 24 ===== SIDA 25 ===== Rapport över resultat för koncernen, IFRS Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under förs ta halv å ret 2025 till 25 888 Mkr (28 378). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net to om sätt ning en med 26 Mkr (2 005). Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för förs ta halv å ret 2025 till 508 Mkr (802) och rö rel se mar gi na len upp gick till 2,0 pro cent (2,8). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads - pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med 4 Mkr (275). Under andra kvar ta let har Peab och Unibail- Rodamco-Westfield för li kats av se en de Mall of Scan di nia via, vil ket på ver ka de fi nansnet tot med -611 Mkr. För mer in for ma - tion, se av snitt Öv ri ga upp lys ning ar. Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Nettoomsättning 15 063 16 928 25 888 28 378 58 793 61 283 Kostnader för produktion -13 369 -15 281 -23 784 -26 289 -52 897 -55 402 Bruttoresultat 1 694 1 647 2 104 2 089 5 896 5 881 Försäljnings- och administrationskostnader -985 -885 -1 768 -1 644 -3 313 -3 189 Övriga rörelseintäkter 88 60 202 389 295 482 Övriga rörelsekostnader -7 -8 -30 -32 -9 -11 Rörelseresultat 790 814 508 802 2 869 3 163 Finansiella intäkter 39 59 93 127 225 259 Finansiella kostnader -753 -167 -926 -322 -1 246 -642 Finansnetto -714 -108 -833 -195 -1 021 -383 Resultat före skatt 76 706 -325 607 1 848 2 780 Skatt -4 -110 30 -67 -295 -392 Periodens resultat 72 596 -295 540 1 553 2 388 Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 72 596 -301 539 1 552 2 392 Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 6 1 1 -4 Periodens resultat 72 596 -295 540 1 553 2 388 Nyckeltal, IFRS Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 0,25 2,08 -1,05 1,88 5,39 8,32 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,3 7,3 10,3 7,3 10,3 10,8 Räntabilitet på eget kapital, % 9,8 9,5 9,8 9,5 9,8 15,7 Be räk nat på rul lan de 12 må na der 1) 1) 1) 25 ===== SIDA 26 ===== Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag, IFRS Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Periodens resultat 72 596 -295 540 1 553 2 388 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 27 8 -119 62 -140 41 Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -14 1 -15 14 -16 13 Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -1 -1 1 -1 -6 -8 Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat 3 0 3 -3 3 -3 Periodens övrigt totalresultat 15 8 -130 72 -159 43 Periodens totalresultat 87 604 -425 612 1 394 2 431 Periodens totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 87 604 -431 611 1 393 2 435 Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 6 1 1 -4 Periodens totalresultat 87 604 -425 612 1 394 2 431 26 ===== SIDA 27 ===== Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS Ba lansom slut ning en upp gick per den 30 juni 2025 till 46 706 Mkr (50 372). Eget ka pi tal upp gick till 15 316 Mkr (14 666), vil ket gav en so li di tet på 32,8 pro cent (29,1). På bo lags stäm man den 6 maj 2025 be slu ta des om ett to talt ut del nings be lopp till ak tieä gar na om 790 Mkr. Under andra kvar ta let har ut del ning läm nats med 431 Mkr (431) och res te ran de be lopp, 359 Mkr, kom mer att ut be ta las under det fjär de kvar ta let. Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 3 622 3 792 3 727 Materiella anläggningstillgångar 7 493 8 090 7 653 Förvaltningsfastigheter 59 59 59 Räntebärande långfristiga fordringar 539 1 467 516 Övriga finansiella tillgångar 1 618 2 328 2 889 Uppskjuten skattefordran 45 80 48 Summa anläggningstillgångar 13 376 15 816 14 892 Projekt- och exploateringsfastigheter 18 653 17 616 18 342 Varulager 2 073 2 086 1 612 Räntebärande kortfristiga fordringar 1 015 1 185 1 127 Övriga kortfristiga fordringar 11 136 12 179 10 317 Likvida medel 453 1 490 1 478 Summa omsättningstillgångar 33 330 34 556 32 876 Summa tillgångar 46 706 50 372 47 768 Eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 15 291 14 639 16 482 Innehav utan bestämmande inflytande 25 27 22 Summa eget kapital 15 316 14 666 16 504 Skulder Räntebärande långfristiga skulder 7 485 8 227 6 094 Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 11 14 53 Uppskjuten skatteskuld 531 631 544 Övriga långfristiga skulder 1 652 1 751 1 657 Summa långfristiga skulder 9 679 10 623 8 348 Räntebärande kortfristiga skulder 3 543 4 744 5 368 Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 2 289 4 311 2 859 Övriga kortfristiga skulder 15 879 16 028 14 689 Summa kortfristiga skulder 21 711 25 083 22 916 Summa skulder 31 390 35 706 31 264 Summa eget kapital och skulder 46 706 50 372 47 768 Nyckeltal, IFRS Sysselsatt kapital 28 644 31 962 30 878 Soliditet, % 32,8 29,1 34,6 Nettoskuld 11 321 13 154 11 253 Eget kapital per aktie, kr 53,19 50,93 57,34 Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 287,5 287,5 287,5 27 ===== SIDA 28 ===== Rapport över förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Ingående eget kapital den 1 januari 16 482 14 453 14 453 Periodens resultat -301 539 2 392 Periodens övrigt totalresultat -130 72 43 Periodens totalresultat -431 611 2 435 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -1 0 -1 Skatt på kassaflödessäkring 0 0 0 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 31 6 26 Lämnade utdelningar -790 -431 -431 Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -759 -425 -405 Utgående eget kapital 15 291 14 639 16 482 Innehav utan bestämmande inflytande Ingående eget kapital den 1 januari 22 17 17 Periodens totalresultat 6 1 -4 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utdelning -3 – – Nyemission – 9 9 Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -3 9 9 Utgående eget kapital 25 27 22 Totalt utgående eget kapital 15 316 14 666 16 504 28 ===== SIDA 29 ===== Rapport över kassaflöden för koncernen i sammandrag, IFRS Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 959 1 057 739 739 3 663 3 663 Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -437 1 478 -468 720 -4 1 184 Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 77 114 -492 -354 -24 114 Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder -414 -221 -146 648 -256 538 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -774 1 371 -1 106 1 014 -284 1 836 Kassaflöde från den löpande verksamheten 185 2 428 -367 1 753 3 379 5 499 Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – – – 28 – 28 Förvärv av anläggningstillgångar -289 -337 -485 -668 -749 -932 Avyttring av anläggningstillgångar 120 180 383 1 139 1 393 2 149 Kassaflöde från investeringsverksamheten -169 -157 -102 499 644 1 245 Kassaflöde före finansiering 16 2 271 -469 2 252 4 023 6 744 Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande – – – 2 – 2 Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder -95 1 273 471 1 235 -2 626 -1 862 Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering -510 -2 652 -594 -2 818 -2 003 -4 227 Utbetald utdelning till moderbolagets ägare -431 -431 -431 -431 -431 -431 Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -3 – -3 – -3 – Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 039 -1 810 -557 -2 012 -5 063 -6 518 Periodens kassaflöde -1 023 461 -1 026 240 -1 040 226 Likvida medel vid periodens början 1 474 1 023 1 478 1 243 1 490 1 243 Valutakursdifferens i likvida medel 2 6 1 7 3 9 Likvida medel vid periodens slut 453 1 490 453 1 490 453 1 478 29 ===== SIDA 30 ===== Moderbolaget Om sätt ning en för förs ta halv å ret 2025 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 521 Mkr (428) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens re sul tat upp gick till 653 Mkr (968). I pe ri o dens re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 700 Mkr (990). Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 339 Mkr (10 433). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 13 246 Mkr (12 352). Mo der bo la get har under pe ri o den re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 31 Mkr. Från och med den 1 feb ru a ri 2024 sam ord na des Peabs svens ka stöd funk tio ner i Peab AB. För änd ring en sked de genom en så kal lad verk sam hets ö ver gång, vil ket in ne bar att alla an ställ da i Peab Sup port AB (Sha red Ser vice Cent re) och Peab Ut veck ling AB, er bjöds att an ställ ning en över gick till Peab AB. Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer. Rapport över resultat för moderbolaget i sammandrag Mkr Apr-jun 2025 Apr-jun 2024 Jan-jun 2025 Jan-jun 2024 Jul-jun 2024/2025 Jan-dec 2024 Nettoomsättning 273 249 521 428 1 003 910 Administrationskostnader -350 -314 -658 -543 -1 281 -1 166 Övriga rörelseintäkter 0 0 0 1 -1 0 Rörelseresultat -77 -65 -137 -114 -279 -256 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 700 990 700 990 532 822 Övriga finansiella poster 40 44 78 87 172 181 Resultat efter finansiella poster 663 969 641 963 425 747 Bokslutsdispositioner – – – – 1 452 1 452 Resultat före skatt 663 969 641 963 1 877 2 199 Skatt 7 4 12 5 -244 -251 Periodens resultat 670 973 653 968 1 633 1 948 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat 1) 1) 30 ===== SIDA 31 ===== Balansräkning för moderbolaget i sammandrag Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 266 344 300 Materiella anläggningstillgångar 48 40 48 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 10 339 10 433 10 339 Fordringar koncernföretag 49 6 23 Uppskjuten skattefordran 107 86 106 Summa finansiella anläggningstillgångar 10 495 10 525 10 468 Summa anläggningstillgångar 10 809 10 909 10 816 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar koncernföretag 5 603 4 430 5 734 Aktuella skattefordringar 58 102 – Övriga fordringar 192 95 61 Summa kortfristiga fordringar 5 853 4 627 5 795 Kassa och bank 0 0 0 Summa omsättningstillgångar 5 853 4 627 5 795 Summa tillgångar 16 662 15 536 16 611 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital 1 884 1 884 1 884 Fritt eget kapital 11 362 10 468 11 468 Summa eget kapital 13 246 12 352 13 352 Obeskattade reserver 2 798 2 919 2 798 Avsättningar Övriga avsättningar 47 45 44 Summa avsättningar 47 45 44 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 4 3 112 Aktuella skatteskulder – – 89 Övriga skulder 567 217 216 Summa kortfristiga skulder 571 220 417 Summa skulder 571 220 417 Summa eget kapital och skulder 16 662 15 536 16 611 31 ===== SIDA 32 ===== Not 1 – Redovisningsprinciper Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en - lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be - räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en. Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten. Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning - en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he - ten. För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om - rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas i seg ments re do vis ning en inom en he ten Bo stads ut veck ling in täk ter och re sul tat i takt med att bo stads pro jek ten suc ces sivt fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. I re do vis ning en en ligt IFRS re do vi sas bo stads pro jek ten vid den tid punkt då de slut li ga bo stads kö par na till trä der sina lä gen he ter. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut - veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS. Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la - get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra - tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing - till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en - ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16. Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro - jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len re do vi sad över tid. In tern om sätt ning av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs vid avytt ring. Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt- och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för - sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS. Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan - sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. 32 ===== SIDA 33 ===== Not 2 – Uppdelning av intäkter Koncernen Jan-jun 2025 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 10 203 7 502 6 398 1 732 27 25 862 26 25 888 Intern försäljning 1 073 599 1 563 10 681 -3 926 – – Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning per land Sverige 8 674 7 152 5 215 1 313 563 -3 504 19 413 50 19 463 Norge 1 324 949 425 283 71 -210 2 842 -14 2 828 Finland 1 278 1 704 146 71 -209 2 990 -10 2 980 Danmark 610 3 -3 610 610 Övrigt 7 7 7 Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 6 355 5 858 1 941 39 22 14 215 14 215 Privata kunder 3 848 1 644 4 457 1 693 5 11 647 26 11 673 Interna kunder 1 073 599 1 563 10 681 -3 926 – – Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 35 5 2 778 244 27 -463 2 626 1 416 4 042 Över tid 11 235 8 088 4 209 1 417 566 -2 727 22 788 -1 390 21 398 Hyresintäkter 6 8 974 81 115 -736 448 448 Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 11 235 8 088 4 209 1 417 10 -2 171 22 788 -1 390 21 398 Försäljning av varor 2 218 -253 1 965 1 965 Försäljning av fastighetsprojekt 194 194 1 416 1 610 Transporttjänster 487 -224 263 263 Administrativa tjänster 556 -556 – – Hyresintäkter 6 8 974 81 115 -736 448 448 Övrigt 35 5 73 50 27 14 204 204 Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk - ten. Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16. 1) 2) 2) 1) 2) 33 ===== SIDA 34 ===== Koncernen Jan-jun 2024 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 10 706 7 270 6 610 1 760 27 26 373 2 005 28 378 Intern försäljning 1 440 566 1 834 15 647 -4 502 – – Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378 Fördelning per land Sverige 9 548 7 006 5 326 1 305 539 -4 101 19 623 1 390 21 013 Norge 1 458 830 533 200 66 -263 2 824 450 3 274 Finland 1 140 2 016 270 69 -138 3 357 165 3 522 Danmark 566 566 566 Övrigt 3 3 3 Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 6 255 5 781 2 364 5 22 14 427 14 427 Privata kunder 4 451 1 489 4 246 1 755 5 11 946 2 005 13 951 Interna kunder 1 440 566 1 834 15 647 -4 502 – – Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 29 7 2 856 665 27 -541 3 043 3 172 6 215 Över tid 12 109 7 821 4 573 1 052 534 -3 163 22 926 -1 167 21 759 Hyresintäkter 8 8 1 015 58 113 -798 404 404 Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 12 109 7 821 4 573 1 052 20 -2 650 22 925 -1 167 21 758 Försäljning av varor 2 224 -384 1 840 1 840 Försäljning av fastighetsprojekt 652 652 3 172 3 824 Transporttjänster 573 -137 436 436 Administrativa tjänster 514 -513 1 1 Hyresintäkter 8 8 1 015 58 113 -798 404 404 Övrigt 29 7 59 13 27 -20 115 115 Summa 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk - ten. Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16. 1) 2) 2) 1) 2) 34 ===== SIDA 35 ===== Koncernen Jan-dec 2024 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283 Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – – Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per land Sverige 18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843 Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820 Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170 Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438 Övrigt 12 12 12 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578 Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705 Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – – Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962 Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486 Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486 Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073 Försäljning av fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700 Transporttjänster 1 218 -290 928 928 Administrativa tjänster 1 027 -1 027 – – Hyresintäkter 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835 Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk - ten. Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16. 1) 2) 2) 1) 2) 35 ===== SIDA 36 ===== Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och IFRS Koncernen Jan-jun 2025 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Extern försäljning 10 203 7 502 6 398 1 732 27 25 862 26 25 888 Intern försäljning 1 073 599 1 563 10 681 -3 926 – – Summa intäkter 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Rörelseresultat 248 318 -5 82 -177 16 482 26 508 Rörelsemarginal, % 2,2 3,9 -0,1 4,7 1,9 2,0 Finansiella intäkter 93 93 Finansiella kostnader -902 -24 -926 Finansnetto -809 -24 -833 Resultat före skatt -327 2 -325 Skatt 34 -4 30 Periodens resultat -293 -2 -295 Sysselsatt kapital (UB) -878 -575 10 391 19 199 -1 033 27 104 1 540 28 644 Balansomslutning 44 525 2 181 46 706 Eget kapital 15 572 -256 15 316 Soliditet, % 35,0 32,8 Nettoskuld 9 525 11 321 Kassaflöde före finansiering 306 519 -617 -447 -684 -923 454 -469 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts- och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den. Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -24 Mkr. Ej för de lat sys sel satt ka pi tal. För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 363 Mkr samt bo stads pro jekt 818 Mkr. Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ej för de lat kassa flö de. Koncernen Jan-jun 2024 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Extern försäljning 10 706 7 270 6 610 1 760 27 26 373 2 005 28 378 Intern försäljning 1 440 566 1 834 15 647 -4 502 – – Summa intäkter 12 146 7 836 8 444 1 775 674 -4 502 26 373 2 005 28 378 Rörelseresultat 224 242 -30 213 -137 1 513 289 802 Rörelsemarginal, % 1,8 3,1 -0,4 12,0 1,9 2,8 Finansiella intäkter 127 127 Finansiella kostnader -300 -22 -322 Finansnetto -173 -22 -195 Resultat före skatt 340 267 607 Skatt -42 -25 -67 Periodens resultat 298 242 540 Sysselsatt kapital (UB) -897 -420 11 339 18 408 289 28 719 3 243 31 962 Balansomslutning 46 840 3 532 50 372 Eget kapital 14 992 -326 14 666 Soliditet, % 32,0 29,1 Nettoskuld 9 585 3 569 13 154 Kassaflöde före finansiering 164 493 -577 44 -437 -313 2 565 2 252 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts- och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den. Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -22 Mkr. Ej för de lat sys sel satt ka pi tal. För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 476 Mkr samt bo stads pro jekt 2 056 Mkr. Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ej för de lat kassa flö de. 1) 2) 3) 4) 5) 5) 5) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 5) 5) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 6) 36 ===== SIDA 37 ===== Koncernen Jan-dec 2024 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283 Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 – – Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163 Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2 Finansiella intäkter 259 259 Finansiella kostnader -597 -45 -642 Finansnetto -338 -45 -383 Resultat före skatt 2 425 355 2 780 Skatt -345 -47 -392 Årets resultat 2 080 308 2 388 Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 28 999 1 879 30 878 Balansomslutning 45 226 2 542 47 768 Eget kapital 16 760 -256 16 504 Soliditet, % 37,1 34,6 Nettoskuld 9 118 2 135 11 253 Kassaflöde före finansiering -3 697 2 324 423 -840 2 601 4 143 6 744 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts- och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den. Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -45 Mkr. Ej för de lat sys sel satt ka pi tal. För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 411 Mkr samt bo stads pro jekt 1 131 Mkr. Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ej för de lat kassa flö de. 1) 2) 3) 4) 5) 5) 5) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 6) 37 ===== SIDA 38 ===== Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp - del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er; Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment. Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1. Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den. För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2024, not 32. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den. Koncernen 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 44 44 45 45 45 45 Varav onoterade fonder 3 3 4 4 4 4 Varav onoterade aktier och andelar 41 41 41 41 41 41 Övriga kortfristiga fordringar 13 13 20 20 10 10 Varav råvarusäkring med termin 12 12 19 19 9 9 Varav valutaderivat 1 1 1 1 1 1 Summa finansiella tillgångar 13 44 57 20 45 65 10 45 55 Finansiella skulder Övriga kortfristiga skulder 25 25 17 17 1 1 Varav valutaderivat 2 2 1 1 – Varav råvarusäkring med termin 23 23 16 16 1 1 Summa finansiella skulder 25 – 25 17 – 17 1 – 1 I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3. Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Ingående balans 4 5 5 41 41 41 Investeringar 1 Erhållen utdelning -2 -1 -1 Utgående balans 3 4 4 41 41 41 Koncernen Villkorad köpeskilling Mkr 30 jun 2025 30 jun 2024 31 dec 2024 Ingående balans – 6 6 Periodens utbetalningar -6 -6 Utgående balans – – – 38 ===== SIDA 39 ===== Kommande information Rapport för tredje kvartalet 2025 24 oktober 2025 Kapitalmarknadsuppdatering 25 november 2025 Bokslutskommuniké 2025 4 februari 2026 Års- och hållbarhetsredovisning 2025 April 2026 Presentation av delårsrapport Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens tis da gen den 15 juli kloc kan 13.00 av vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re. Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen. Delta i webb sänd ning en: https://peab.events.in de res.com/q2- report-2025 Delta via te le fon kon fe ren sen: https://con fe rence.in de res.com/te le con fe rence/?id=5006738 För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta: Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45 Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss - bruks för ord ning och lagen om vär de pap pers mark na den. In f or ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon - takt per sons f örsorg, för of fent lig gö ran de den 15 juli 2025, kl. 11.00 CET . • • • • Sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren för säk rar att halv års rap por ten ger en rätt vi san de över sikt av mo der bo - la gets och kon cer nens verk sam het, ställ ning och re sul tat samt be skri ver vä sent li ga ris ker och osä ker hets fak - to rer som mo der bo la get och de fö re tag som ingår i kon cer nen står inför. Förs löv den 15 juli 2025 Anders Runevad Styrelseordförande Fredrik Paulsson Styrelseledamot Kerstin Lindell Styrelseledamot Lars Sköld Styrelseledamot Liselott Kilaas Styrelseledamot Malin Persson Styrelseledamot Magdalena Gerger Styrelseledamot Kim Thomsen Styrelseledamot Patrik Svensson Styrelseledamot Maria Doberck Styrelseledamot Jesper Göransson VD och koncernchef Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer. 39 ===== SIDA 40 ===== Kvartalsuppgifter Kon cer nen, IFRS Mkr Apr-jun 2025 Jan-mar 2025 Okt-dec 2024 Jul-sep 2024 Apr-jun 2024 Jan-mar 2024 Okt-dec 2023 Jul-sep 2023 Apr-jun 2023 Nettoomsättning 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 Kostnader för produktion -13 369 -10 415 -14 939 -14 174 -15 281 -11 008 -16 139 -13 765 -14 141 Bruttoresultat 1 694 410 2 246 1 546 1 647 442 1 226 1 394 1 957 Försäljnings- och administrationskostnader -985 -783 -932 -613 -885 -759 -843 -600 -867 Övriga rörelseintäkter 88 114 47 46 60 329 91 100 124 Övriga rörelsekostnader -7 -23 8 13 -8 -24 -3 17 -17 Rörelseresultat 790 -282 1 369 992 814 -12 471 911 1 197 Finansiella intäkter 39 54 66 66 59 68 61 56 431 Finansiella kostnader -753 -173 -150 -170 -167 -155 -173 -198 -125 Finansnetto -714 -119 -84 -104 -108 -87 -112 -142 306 Resultat före skatt 76 -401 1 285 888 706 -99 359 769 1 503 Skatt -4 34 -171 -154 -110 43 -148 -145 -315 Periodens resultat 72 -367 1 114 734 596 -56 211 624 1 188 Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 72 -373 1 121 732 596 -57 211 623 1 189 Innehav utan bestämmande inflytande 0 6 -7 2 0 1 0 1 -1 Periodens resultat 72 -367 1 114 734 596 -56 211 624 1 188 Nyckeltal, IFRS Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 0,25 -1,30 3,90 2,54 2,08 -0,20 0,74 2,17 4,13 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 Sysselsatt kapital (UB) 28 644 29 646 30 878 30 526 31 962 33 016 32 888 35 805 36 442 Eget kapital (UB) 15 316 16 001 16 504 15 316 14 666 14 481 14 470 14 405 13 780 40 ===== SIDA 41 ===== Af färs om rå den Mkr Apr-jun 2025 Jan-mar 2025 Okt-dec 2024 Jul-sep 2024 Apr-jun 2024 Jan-mar 2024 Okt-dec 2023 Jul-sep 2023 Apr-jun 2023 Nettoomsättning Bygg 5 959 5 317 6 541 5 130 6 358 5 788 7 029 5 789 7 540 Anläggning 4 433 3 668 4 893 3 810 4 278 3 558 4 454 3 491 3 891 Industri 5 678 2 283 5 576 7 528 6 033 2 411 5 056 6 780 5 347 Projektutveckling 751 991 1 737 758 720 1 055 1 456 856 1 569 – varav Fastighetsutveckling 36 57 636 6 21 23 453 7 65 – varav Bostadsutveckling 715 934 1 101 752 699 1 032 1 003 849 1 504 Koncerngemensamt 362 346 343 333 345 329 377 343 390 Elimineringar -2 246 -1 680 -2 305 -2 020 -2 502 -2 000 -2 733 -2 523 -2 981 Koncernen, segmentsredovisning 14 937 10 925 16 785 15 539 15 232 11 141 15 639 14 736 15 756 Justering bostäder till IFRS 126 -100 400 181 1 696 309 1 726 423 342 IFRS 16, tillkommande leasingavtal Koncernen, IFRS 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 11 450 17 365 15 159 16 098 Rörelseresultat Bygg 137 111 96 96 123 101 -358 96 141 Anläggning 204 114 140 117 165 77 180 110 152 Industri 544 -549 597 848 449 -479 476 588 333 Projektutveckling -1 83 521 -6 -33 246 17 46 114 – varav Fastighetsutveckling 11 49 533 8 21 261 63 21 29 – varav Bostadsutveckling -12 34 -12 -14 -54 -15 -46 25 85 Koncerngemensamt -121 -56 -142 -62 -79 -58 -159 -33 -34 Elimineringar -3 19 43 2 -6 7 -23 -21 -16 Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 760 -278 1 255 995 619 -106 133 786 690 Bygg – effekt MoS 400 Koncernen, segmentsredovisning 760 -278 1 255 995 619 -106 133 786 1 090 Justering bostäder till IFRS 20 -16 103 -14 190 85 330 115 98 IFRS 16, tillkommande leasingavtal 10 12 11 11 5 9 8 10 9 Koncernen, IFRS 790 -282 1 369 992 814 -12 471 911 1 197 Rörelsemarginal, % Bygg 2,3 2,1 1,5 1,9 1,9 1,7 -5,1 1,7 1,9 Anläggning 4,6 3,1 2,9 3,1 3,9 2,2 4,0 3,2 3,9 Industri 9,6 -24,0 10,7 11,3 7,4 -19,9 9,4 8,7 6,2 Projektutveckling -0,1 8,4 30,0 -0,8 -4,6 23,3 1,2 5,4 7,3 – varav Fastighetsutveckling 30,6 86,0 83,8 133,3 100,0 1 134,8 13,9 300,0 44,6 – varav Bostadsutveckling -1,7 3,6 -1,1 -1,9 -7,7 -1,5 -4,6 2,9 5,7 Koncerngemensamt Elimineringar Koncernen, segmentsredovisning exkl. MoS 5,1 -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 4,4 Koncernen, segmentsredovisning 5,1 -2,5 7,5 6,4 4,1 -1,0 0,9 5,3 6,9 Justering bostäder till IFRS IFRS 16, tillkommande leasingavtal Koncernen, IFRS 5,2 -2,6 8,0 6,3 4,8 -0,1 2,7 6,0 7,4 Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr Resultat per aktie före och efter utspädning exkl. MoS, kr 0,20 -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 1,68 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 0,20 -1,24 3,63 2,59 1,48 -0,45 -0,25 1,85 3,86 Sysselsatt kapital (UB) 27 104 27 673 28 999 27 537 28 719 27 721 27 639 29 072 29 406 Eget kapital (UB) 15 572 16 285 16 760 15 650 14 992 14 976 15 082 15 239 14 770 Orderingång 13 183 16 574 12 052 10 135 16 434 17 889 10 527 11 034 12 505 Orderstock vid periodens utgång 51 757 51 955 44 906 47 026 50 578 47 808 39 060 41 669 43 638 41 ===== SIDA 42 ===== Alternativa nyckeltal och definitioner Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re - gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo - la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi - nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple - ment. Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav - gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par - ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis - ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re - do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a - singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re - do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se Peabs hem si da www.peab.se/alternativa- nyc kel tal. Finansiella definitioner Disponibel likviditet Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu - si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet. Eget kapital per aktie Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie. Nettoskuld Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi - da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion. Nettoskuld, segmentsredovisning Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi - da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en - de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar fi nan si ell po si tion för seg ment. Nettoskuldsättningsgrad Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion. Operativt kassaflöde Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be - las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge - ne re ras per af färs om rå de. Orderingång Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo - stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re. Orderstock Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er - håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg - ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver. Resultat per aktie/Resultat per aktie exkl. MoS, före och efter utspädning Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom - snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Re sul tat per aktie exkl. MoS är be räk nat ex klu si ve ef fek ten från ut fall i skil je dom av se en - de Mall of Scan di na via (MoS) som på ver ka de andra kvar ta let 2023. För mer in for - ma tion, se av snitt Öv ri ga upp lys ning ar samt Års- och håll bar hets re do vis ning en 2024. Räntabilitet på eget kapital Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di - vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar - nas ka pi tal. Räntabilitet på sysselsatt kapital Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal. Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring. Rörelsemarginal/Rörelsemarginal exkl. MoS Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he - ten. Rö rel se mar gi nal exkl. MoS är be räk nad ex klu si ve ef fek ten från skil je dom av - se en de Mall of Scan di na via som på ver ka de andra kvar ta let 2023. För mer in for - ma tion, se av snitt Öv ri ga upp lys ning ar samt Års- och håll bar hets re do vis ning en 2024. Soliditet Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell po si tion. Sysselsatt kapital för koncernen Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses - kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet. Sysselsatt kapital för affärsområdena Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp - skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi - nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt - tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en - dast som en net to sum ma per af färs om rå de. Icke-finansiella definitioner Allvarliga olyckor Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion. eNPS eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be - tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän eller be kant?” L TI4 och L TIF4 L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an - ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry. Medeltal antal anställda Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar - bets tid. NKI NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2) För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör. Projekt- och exploateringsfastighet In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs nor ma la verk sam hetscy kel. Riskobservationer Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka. 42 ===== SIDA 43 ===== Fo to gra fer: Bjön Fors berg, Harri Lu osta ri nen, Hus fo to, Johan Marklund, Kim Kul stad, Ku va to i misto Kuvio Oy, Mette Ot tos son, Per Bille, Pro gess Media Lab, Samu el Unéus och Semren Måns son. Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio - nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land. Nordens samhällsbyggare Lokalt nära kunden Peab ar be tar lo kalt där kun der na finns och där män ni skor lever sina liv. Varje dag bi drar våra med ar be ta re genom fyra sam ver kan de af färs om - rå den till sam hälls byg get i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Till - sam mans byg ger vi bo stä der, sko lor, äldre bo en den, sjuk hus, sim hal lar, musé er, kon tor, flyg plat ser och ham nar. Vi byg ger och un der hål ler vägar, järn vä gar, broar och par ker och myc ket mer. Peab har bi dra git till det när pro du ce ra de sam hälls byg get i drygt 60 år. Nu fort sät ter resan. Lång sik tigt och an svars fullt tar vi sats för fram ti den. Och för bätt rar var da gen där livet levs. Nettoomsättning, cirka 58 Mdkr Antal anställda, cirka 13 0 00 Fyra Aff ärs om råd en Bygg Anläggning Industri Projektutveckling Peab är Nor dens Sam hälls byg ga re med cirka 13 000 an - ställ da och en om sätt ning om cirka 58 mil jar der kro nor. Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad vid Nas daq Stock holm. Kon takt Peab AB (publ) Mar gre te torps vä gen 84 269 73 Förs löv Tfn 0431- 890 00 peab.se