===== SIDA 1 ===== Halvårsrapport JA NU A RI – JUNI 2026 ===== SIDA 2 ===== Peab växer med stärkt lönsamhet I denna rap port ba se ras be lopp och kom men ta rer på seg ments re do vis ning om inget annat fram går. Kon cer nen har olika re do vis nings prin ci per i seg ments re do vis ning - en jäm fört med re do vis ning en ligt IFRS för egen ut veck la de bo stads pro jekt och för IFRS 16 (ti di ga re ope ra tio nel la le a singav tal). För mer in for ma tion om re do vis nings - prin ci per samt skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS, se not 1 och 3. För in for ma tion om al ter na ti va nyc kel tal, se av snitt Al ter na ti va nyc - kel tal och de fi ni tio ner. Sam man fatt ning en ligt seg ments re do vis ning Koncernen Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Segmentsredovisning Nettoomsättning 16 778 14 937 27 549 25 862 60 276 58 589 Rörelseresultat 925 760 769 482 2 913 2 626 Rörelsemarginal, % 5,5 5,1 2,8 1,9 4,8 4,5 Resultat före skatt 849 57 619 -327 2 620 1 674 Periodens resultat 687 58 517 -293 2 152 1 342 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,45 0,20 1,85 -1,04 7,55 4,66 Räntabilitet på eget kapital, % 13,0 9,3 13,0 9,3 13,0 8,3 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,1 10,6 11,1 10,6 11,1 10,2 Nettoskuld 8 714 9 525 8 714 9 525 8 714 6 400 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,5 0,6 0,5 0,6 0,5 0,4 Soliditet, % 36,1 35,0 36,1 35,0 36,1 39,4 Kassaflöde före finansiering -663 -560 -1 271 -923 3 771 4 119 Medeltal antal anställda 11 808 12 241 11 434 11 912 12 140 12 377 Redovisning enligt IFRS Nettoomsättning, IFRS 16 558 15 063 27 390 25 888 60 083 58 581 Rörelseresultat, IFRS 832 790 683 508 2 868 2 693 Resultat före skatt, IFRS 744 76 510 -325 2 530 1 695 Periodens resultat, IFRS 587 72 414 -295 2 072 1 363 Resultat per aktie före och efter utspädning, IFRS, kr 2,09 0,25 1,48 -1,05 7,27 4,74 Nettoskuld, IFRS 11 170 11 321 11 170 11 321 11 170 7 969 Soliditet, IFRS, % 33,8 32,8 33,8 32,8 33,8 37,0 Kassaflöde före finansiering, IFRS -1 015 16 -2 054 -469 3 310 4 895 Be räk nat på rul lan de 12 må na der 1) 1) 1) April-juni 2026 Nettoomsättning 16 778 Mkr (14 937) Rörelseresultat 925 Mkr (760) Rörelsemarginal 5,5 procent (5,1) Resultat före skatt 849 Mkr (57). Jämförelsekvartalet belastades med -611 Mkr från effekt av förlikning avseende Mall of Scandinavia Resultat per aktie före och efter utspädning 2,45 kr (0,20) Orderingång 18 336 Mkr (13 183) Kassaflöde före finansiering -663 Mkr (-560) • • • • • • • Januari-juni 2026 Nettoomsättning 27 549 Mkr (25 862) Rörelseresultat 769 Mkr (482) Rörelsemarginal 2,8 procent (1,9) Resultat före skatt 619 Mkr (-327). Jämförelseperioden belastades med -611 Mkr från effekt av förlikning avseende Mall of Scandinavia Resultat per aktie före och efter utspädning 1,85 kr (-1,04) Orderingång 33 897 Mkr (29 757) Orderstock 57 292 Mkr (51 757) Kassaflöde före finansiering -1 271 Mkr (-923) Nettoskuld 8 714 Mkr (9 525) Nettoskuldsättningsgrad 0,5 (0,6) • • • • • • • • • • Nettoomsättning Mkr Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25Kv1-26Kv2-26 0 3 000 6 000 9 000 12 000 15 000 18 000 Rörelseresultat Mkr Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25Kv1-26Kv2-26 -400 -200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Orderingång Mkr Kv2-24Kv3-24Kv4-24Kv1-25Kv2-25Kv3-25Kv4-25Kv1-26Kv2-26 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 2 ===== SIDA 3 ===== VDs kommentar Peab fort sät ter sin star ka ut veck ling trots det osäk ra om - världs lä get. Om sätt ning en växer i det andra kvar ta let med tolv pro cent, sam ti digt som både rö rel se re sul tat och rö rel se mar gi nal stärks. Vi re do vi sar en hög or de rin gång i kvar ta let och or der stoc ken lig ger fort satt på re kord ni vå. Ent re pre nad verk sam he ter na Bygg och An lägg ning re do vi - sar till växt och stärkt lön sam het. Under kvar ta let fick vi bland annat upp drag att bygga bad hus i Helsing borg, Växjö och Gisla ved, ett nytt da ta cen ter i Kou vo la samt an svar för att un der hål la vägar både genom nya och för läng da drifts - kon trakt. Vi har också ett sta bilt in flö de av för av tal som kom mer in i pro jek te rings fa sen och ett antal kon trakt som gått vi da re till pro duk tions fa sen och or de ran mälts i kvar ta - let. Inom af färs om rå de In du stri växer Swerock/As falt med lön - sam het, sam ti digt som verk sam he ter na inom Bygg sy stem fort sät ter att ut veck las po si tivt trots det låga bo stads byg - gan det. Verk sam he ten inom af färs om rå de Pro jekt ut veck ling fort - sät ter att sta bi li se ras. Bo stads ut veck ling re do vi sar ett ökat rö rel se re sul tat i andra kvar ta let till följd av fler pro duk - tions star ta de bo stä der. I en he ten Fas tig hets ut veck ling har det inte skett några stör re fas tig hets trans ak tio ner. Möj lig he ter na att pro duk tions star ta och sälja nya bo stä der är tyd ligt kon cen tre ra de till stor stä der och spe ci fi ka mikro - lä gen. I det andra kvar ta let star ta de vi 501 egen ut veck la de bo stä der, varav mer par ten i Stock holms re gi o nen. I linje med vår stra te gi att star ta bo stads pro jekt i egen ba lans räk - ning på bör ja de vi under kvar ta let ett pro jekt i Solna om 144 bo stä der och ett annat på Lilla Es sing en i Stock holm om 143 bo stä der. Mo del len att bygga bo stä der i egen ba lans - räk ning, för att sedan kon ver te ra till bo stads rät ter, in ne bär såväl ökad ka pi tal bind ning som för skju ten re sul tat ge ne re - ring men be döms vara det bästa sät tet att skapa värde i kon cer nen i nu va ran de mark nads si tu a tion. Mark nads ut sik ter na är på det stora hela oför änd ra de jäm - fört med fö re gå en de rap port med en fort satt god ef ter frå - gan på bygg- och an lägg nings mark na der na i Nor den. Ut - veck ling en föl jer ti di ga re kvar tal där alla seg ment, för u tom bo stä der och kom mer si el la kon tor, upp vi sar fort satt god ef ter frå gan. Bo stads mark na den i Sve ri ge fort sät ter att åter - häm ta sig suc ces sivt men åter hämt ning en på de fins ka och nors ka bo stads mark na der na går något lång sam ma re än vad ti di ga re be döm ning ar pekat på. Efter det andra kvar ta let 2026 re do vi sar vi fyra av våra nio ex ter na mål: re kom men de ra Peab som ar bets gi va re, all var - li ga olyc kor, rö rel se mar gi nal och net toskuld sätt nings grad. An ta let all var li ga ar bets platso lyc kor ökade be klag ligt nog under den se nas te rul lan de tolv må na ders pe ri o den. Vi ar - be tar vi da re med högs ta fokus på ar bets mil jöfrå gan för att vända den ne ga ti va ut veck ling en. Desto mer gläd jan de är att med ar be tar na trivs på Peab och vill i myc ket hög grad re kom men de ra oss som ar bets gi va re. Ut fal let av det så kal - la de eNPS- värdet är långt över nor disk bransch bench mark. Rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,8 pro cent be räk nat på rul lan de 12 må na der och ska jäm fö ras med målet om en rö rel se mar gi nal över sti gan de 6 pro cent. Net toskuld sätt - nings gra den upp gick per den 30 juni till 0,5 och lig ger i mit - ten av målin ter val let. Under kvar ta let be slu ta de Peabs sty - rel se om ett nytt åter köps pro gram på max i malt 500 mil jo - ner kro nor fram till års stäm man 2027. Åter kö pen ska möj - lig gö ra säk ring av kost na der och le ve rans av Peabs lång sik - ti ga pre sta tions ak tie pro gram samt att kunna an vän das vid fi nan sie ring av för värv. I slu tet av kvar ta let ingick vi ett avtal med Nor dis ka In ve ste - rings ban ken om ett sex å rigt lån på 125 mil jo ner euro. Lånet stär ker vår fi nan si el la bas och är ett vik tigt er kän nan de av vår för må ga att med bred verk sam het, egna in satsva ror, hög andel egen per so nal och lo ka la när va ro bidra till de nor dis ka län der nas total för svar. Trots oron i om värl den och osä ker he ten kring den eko no - mis ka ut veck ling en fort sät ter Peab sin star ka ut veck ling. Vår breda af färsmo dell tjä nar oss väl vil ket under det andra kvar ta let åter speglas i en fort satt hög or de rin gång, ökad om sätt ning samt stärkt lön sam het. Jesper Gö rans son Vd och kon cern chef 3 ===== SIDA 4 ===== Nettoomsättning och resultat April – juni 2026 Kon cer nens net to om sätt ning ökade med tolv pro cent under andra kvar ta let 2026 och upp gick till 16 778 Mkr (14 937). I af färs om rå de Bygg ökade net to om sätt ning en med nio pro cent jäm fört med andra kvar ta let 2025. I både Sve ri ge och Fin land ökade net to om sätt ning en medan den mins ka de i Norge som en följd av lägre ak ti vi tet då del av verk sam he - ten sål des under förs ta kvar ta let 2026. För af färs om rå de An lägg ning var det en hög ak ti vi tets ni vå under kvar ta let och net to om sätt ning en ökade med 15 pro cent. Ök ning en beror till stor del på flera stör re på gåen de in fra struk tur pro jekt. I af färs - om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med elva pro cent och ök ning en är re - la te rad till båda en he ter na Swerock/As falt re spek ti ve Bygg sy stem. I Pro jekt ut - veck ling ökade net to om sätt ning en med 20 pro cent jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år på grund av fler pro duk tions star ter av egen ut veck la de bo - stads rätts pro jekt. Den högre om sätt ning en under kvar ta let har bi dra git till ett ökat rö rel se re sul tat i kon cer nen. Rö rel se re sul ta tet ökade till 925 Mkr (760) och rö rel se mar gi na len för - bätt ra des till 5,5 pro cent (5,1). I af färs om rå de Bygg ökade rö rel se mar gi na len något till 2,4 pro cent (2,3). I af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi - na len till 5,3 pro cent (4,6). Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent re pre - nad verk sam he ter na till 3,7 pro cent (3,3). Af färs om rå de In du stri hade en oför änd - rad rö rel se mar gi nal i kvar ta let om 9,6 pro cent. I en he ten Swerock/As falt upp gick rö rel se mar gi na len till 10,8 (10,9) medan en he ten Bygg sy stem hade en rö rel se - mar gi nal på 3,6 pro cent (1,2). I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re - sul ta tet till 34 Mkr (-1) och rö rel se mar gi na len till 3,8 pro cent (-0,1). I en he ten Bo - stads ut veck ling upp gick rö rel se mar gi na len till 2,7 pro cent (-1,7). Inga stör re trans ak tio ner har ge nom förts i en he ten Fas tig hets ut veck ling under kvar ta let. Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under andra kvar ta let till -367 Mkr (-354). Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under kvar ta let på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -11 Mkr (-3). Fi nansnet tot upp gick till -76 Mkr (-703) varav rän te net tot upp gick till -95 Mkr (-85). Jäm fö rel se kvar ta let be las ta des med -611 Mkr från ef fekt av för lik ning av se - en de Mall of Scan di na via. Re sul tat före skatt upp gick till 849 Mkr (57). Kvar ta lets re sul tat upp gick till 687 Mkr (58). Rörelseresultat och rörelsemarginal, per kvartal Mkr % Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26 Kv2-26 -400 -200 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 -2,5 0,0 2,5 5,0 7,5 10,0 12,5 Rörelseresultat Rörelsemarginal 4 ===== SIDA 5 ===== Januari – juni 2026 Kon cer nens net to om sätt ning ökade med sju pro cent under förs ta halv å ret 2026 och upp gick till 27 549 Mkr (25 862). Ju ste rat för avytt ra de en he ter samt va luta - kur sef fek ter ökade net to om sätt ning en med nio pro cent. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick net to om sätt ning en till 60 276 Mkr jäm fört med 58 589 Mkr för helår 2025. Upp drag åt of fent li ga be stäl la re är fort satt på en hög nivå och av net to om sätt ning en be räk nat på rul lan de 12 må na der stod of fent li ga kun der för 54 pro cent (56) medan pri va ta kun der stod för 46 pro cent (44). I af färs om rå de Bygg ökade net to om sätt ning en med fem pro cent förs ta halv å ret 2026. I Sve ri ge och Fin land ökade net to om sätt ning en medan den mins ka de i Norge till följd av för sälj ning en av K Nor dang AS, som under förs ta kvar ta let sål - des till ett av Peab och KB Grup pen samägt bolag. För af färs om rå de An lägg ning var det en hög ak ti vi tets ni vå under pe ri o den och net to om sätt ning en ökade med 13 pro cent. Ök ning en beror till stor del på flera stör re på gåen de in fra struk tur pro - jekt. I af färs om rå de In du stri ökade net to om sätt ning en med tio pro cent och ök - ning en är re la te rad till båda en he ter na Swerock/As falt re spek ti ve Bygg sy stem. I Pro jekt ut veck ling var net to om sätt ning en lägre jäm fört med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år på grund av färre på gåen de bo stads pro jekt. Kon cer nens rö rel se re sul tat ökade under förs ta halv å ret och upp gick till 769 Mkr (482) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 2,8 pro cent (1,9). Förs ta kvar ta let är tyd ligt på ver kat av sä song, fram för allt inom af färs om rå de In du stri, då in led ning - en på året präglas av stora un der skott ef tersom be lägg nings sä song en star tar först under andra kvar ta let. Inom Kon cern ge men samt re do vi sas kost na der för Peabs lång sik ti ga pre sta tions ak tie pro gram, vilka är under upp bygg nad och om - fat tar nyc kel per so ner i kon cer nen. Pro gram men ska bidra till att be hål la och at - tra he ra kom pe tent per so nal samt att öka kopp ling en mel lan be lö ning och ak tieä - gar vär de. Under förs ta halv å ret har ökade kost na der för pre sta tions ak tie pro - gram men bi dra git till ett lägre rö rel se re sul tat för Kon cern ge men samt. För den se - nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len i kon cer nen till 4,8 pro cent jäm fört med 4,5 pro cent för helår 2025. I af färs om rå de Bygg för bätt ra des rö rel se mar gi na len till 3,2 pro cent (2,2). För sälj - ning en av K Nor dang AS till det samäg da bo la get gav en re a li sa tions vinst om 114 Mkr. I jäm fö rel se med förs ta halv å ret fö re gå en de år in ne bar af fä ren en net to på - ver kan med cirka 90 Mkr. I af färs om rå de An lägg ning för bätt ra des rö rel se mar gi na - len till 4,6 pro cent (3,9). Flera av en he ter na inom An lägg ning i Sve ri ge har haft en ökad in tjä ning under pe ri o den. Sam man ta get upp gick rö rel se mar gi na len för ent - re pre nad verk sam he ter na till 3,8 pro cent (2,9). I af färs om rå de In du stri för bätt ra - des rö rel se re sul ta tet och rö rel se mar gi na len ökade till 2,2 pro cent (-0,1) varav rö - rel se mar gi na len i Swerock/As falt upp gick till 1,8 pro cent (-0,4) och i Bygg sy stem till 3,2 pro cent (1,1). Under 2025 på bör ja des en över syn och åt gär der av del av den nors ka beläggnings- och bal last verk sam he ten till följd av låg lön sam het, vil - ket in ne bar ökade kost na der. I sam band med av veck ling av verk sam he ten har re - a li sa tions vins ter från för sälj ning av an lägg nings till gång ar på ver kat po si tivt under förs ta halv å ret 2026. I en he ten Bygg sy stem inom af färs om rå de In du stri har en ökad ak ti vi tet inom både pre fab och ut hyr ning bi dra git till högre rö rel se re sul tat. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling upp gick rö rel se re sul ta tet till 43 Mkr (82) och rö - rel se mar gi na len till 3,1 pro cent (4,7). Rö rel se mar gi na len i en he ten Bo stads ut - veck ling upp gick till 1,6 pro cent (1,3). Inga stör re trans ak tio ner har ge nom förts i en he ten Fas tig hets ut veck ling. Av skriv ning ar och ned skriv ning ar upp gick i kon cer nen under förs ta halv å ret till -728 Mkr (-709). Eli mi ne ring ar och upp lös ning ar av in tern vins ter i pro jekt i egen regi har under pe - ri o den på ver kat rö rel se re sul ta tet netto med -19 Mkr (16). Fi nansnet tot upp gick till -150 Mkr (-809) varav rän te net tot upp gick till -170 Mkr (-164). Jäm fö rel se pe ri o den på ver ka des med -611 Mkr från ef fekt av för lik ning av - se en de Mall of Scan di na via. Re sul tat före skatt upp gick till 619 Mkr (-327). Pe ri o dens re sul tat upp gick till 517 Mkr (-293). Rörelseresultat och rörelsemarginal, rullande 12 månader Säsongseffekter Kon cer nens verk sam het, fram för allt inom In du stri och An lägg ning, på ver kas nor - malt av sä songs mäs si ga sväng ning ar till följd av kall vä der lek under vin ter halv å - ret. Van ligt vis är förs ta kvar ta let sva ga re jäm fört med res ten av året. Mkr % Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26 Kv2-26 0 1 000 2 000 3 000 4 000 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Rörelseresultat Rörelsemarginal 5 ===== SIDA 6 ===== Finansiell ställning och kassaflöde Finansiell ställning Ba lansom slut ning en en ligt seg ments re do vis ning upp gick per den 30 juni 2026 till 45 140 Mkr (44 525). Eget ka pi tal upp gick till 16 304 Mkr (15 572), vil ket gav en so - li di tet på 36,1 pro cent (35,0). Rän te bä ran de net toskuld har mins kat och upp gick per den 30 juni 2026 till 8 714 Mkr (9 525). I net toskul den ingår pro jekt fi nan sie ring för osåld del av egen ut veck - la de bo stads pro jekt så länge de är under pro duk tion. Den osål da delen upp gick vid ut gång en av pe ri o den till 1 818 Mkr (1 915). Rän te bä ran de ford ring ar upp gick till 554 Mkr (1 554). Den ge nom snitt li ga rän tan i lå ne port föl jen upp gick den 30 juni 2026 till 4,2 pro cent (4,5). Kon cer nens dis po nib la lik vi da medel en ligt IFRS, in klu si ve ej ut nytt ja de kre dit löf - ten men ex klu si ve pro jekt fi nan sie ring, var vid pe ri o dens slut 9 906 Mkr jäm fört med 10 079 Mkr den 31 de cem ber 2025. Som en kon se kvens av att Peab kon so li de rar svens ka bo stads rätts för e ning ar en - ligt IFRS, tas bor genså ta gan den inte upp för bo stads rätts för e ning ar under pro - duk tion. När bo stads rättskö par na till trä der bo stä der na och bo stads rätts för e ning - ar na inte läng re kon so li de ras i Peabs rä ken ska per, tar Peab upp bor genså ta gan - den till den del det finns osål da bo stä der. Peab har ett ga ran tiå ta gan de att för vär - va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. Kon cer nens even tu al för - plik tel ser, ex klu si ve so li da riskt an svar i handels- och kom man dit bo lag, upp gick vid pe ri o dens ut gång till 1 771 Mkr jäm fört med 1 929 Mkr den 31 de cem ber 2025. Av even tu al för plik tel ser na utgör bor genså ta gan den för kre di ter i bo stads rätts för - e ning ar av se en de osåld del efter de kon so li de ring en 91 Mkr jäm fört med 455 Mkr den 31 de cem ber 2025. Investeringar och avyttringar Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under andra kvar ta let till 296 Mkr (254). Kon cer nens in ve ste ring ar i ma te - ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under förs ta halv å ret till 500 Mkr (407). In ve ste ring ar na avser i hu vud sak maskin- och for don sin ve ste ring - ar inom af färs om rå de In du stri. Avytt ring ar av ma te ri el la och im ma te ri el la an lägg - nings till gång ar upp gick under andra kvar ta let till 121 Mkr (73). Avytt ring ar av ma - te ri el la och im ma te ri el la an lägg nings till gång ar upp gick under förs ta halv å ret till 186 Mkr (116). Projekt- och exploateringsfastigheter Projekt- och ex plo a te rings fas tig he ter, vilka re do vi sas som la ger till gång ar, upp - gick per den 30 juni 2026 till 16 706 Mkr jäm fört med 16 283 Mkr per den 31 de - cem ber 2025. För änd ring en under förs ta halv å ret upp gick netto till 423 Mkr (536) och ök ning en för kla ras i hu vud sak av fler fär dig ställ da och åter köp ta bo stä der. Nettoskuld Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Banklån 4 711 4 034 2 968 Företagscertifikat – 693 97 Obligationer 4 134 4 138 4 098 Finansiella leasingskulder 808 735 758 Projektfinansiering, osåld del av bostadsprojekt 1 818 1 915 2 131 Övriga räntebärande skulder 19 17 16 Räntebärande fordringar -554 -1 554 -523 Likvida medel -2 222 -453 -3 145 Nettoskuld, segmentsredovisning 8 714 9 525 6 400 Tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16 1 269 1 411 1 335 Projektfinansiering, såld del av bostadsprojekt 1 187 385 234 Nettoskuld, IFRS 11 170 11 321 7 969 Nettoskuld och nettoskuldsättningsgrad Mkr Ggr Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26 Kv2-26 0 2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Nettoskuld Nettoskuldsättningsgrad 6 ===== SIDA 7 ===== Kassaflöde April – juni 2026 Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under andra kvar ta let 2026 till -438 Mkr (-391), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 719 Mkr (-1 235). Det ne ga ti va kassa flö det från för änd ring i rö rel se ka pi tal kom - mer i hu vud sak från af färs om rå de In du stri där sä song en star tar under andra kvar - ta let, vil ket in ne bär upp bygg nad av rö rel se ka pi tal. Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -225 Mkr (-169) och för - kla ras till störs ta delen av ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -663 Mkr (-560). Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 24 Mkr (-463). Under kvar ta let har ut del ning be talts till ak tieä gar na om -506 Mkr (-431) och åter köp av egna ak ti er har be las tat med -154 Mkr (-). För änd ring av lån upp gick till 684 Mkr (-29). Januari – juni 2026 Kassa flö det från den lö pan de verk sam he ten upp gick under förs ta halv å ret 2026 till -781 Mkr (-821), varav kassa flö det från för änd ring ar i rö rel se ka pi tal upp gick till -1 729 Mkr (-1 369). Det ne ga ti va kassa flö det från för änd ring i rö rel se ka pi tal kom - mer i hu vud sak från af färs om rå de In du stri där sä song en star tar under andra kvar - ta let, vil ket in ne bär upp bygg nad av rö rel se ka pi tal. Kassa flö det från in ve ste rings verk sam he ten upp gick till -490 Mkr (-102) och för - kla ras till störs ta delen av ma ski nin ve ste ring ar inom af färs om rå de In du stri. Under förs ta halv å ret fö re gå en de år ingick po si tiv ef fekt från för sälj ning av an de - lar i joint ven tu re bolag re la te rat till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Kassa flö de före fi nan sie ring upp gick till -1 271 Mkr (-923). Kassa flö det från fi nan sie rings verk sam he ten upp gick till 343 Mkr (-103). Under förs ta halv å ret har ut del ning be ta lats till ak tieä gar na om -506 Mkr (-431) och åter - köp av egna ak ti er har be las tat med -239 Mkr (-). För änd ring av lån upp gick till 1 085 Mkr (331). Kassaflöde före finansiering Mkr Kv2-24 Kv3-24 Kv4-24 Kv1-25 Kv2-25 Kv3-25 Kv4-25 Kv1-26 Kv2-26 -1 000 -500 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 7 ===== SIDA 8 ===== Orderläge April – juni 2026 Or de rin gång en, som är den hit tills högs ta i ett en skilt kvar tal, upp gick till 18 336 Mkr (13 183). Or de rin gång en ökade i fram för allt af färs om rå de Bygg där flera stora pro jekt or de ran mäl des under kvar ta let, bland annat bygg na tion av da ta - cent ret FIN04A i Kou vo la i Fin land om 130 MEUR samt Oce an hamns ba det i Helsing borg om 825 Mkr. Af färs om rå de An lägg ning hade en lägre or de rin gång i kvar ta let medan or de rin gång en var något högre i af färs om rå de In du stri. I af färs - om rå de Pro jekt ut veck ling var or de rin gång en högre till följd av fler pro duk tions - star ter av bo stads rätts pro jekt. En stor del av kon cer nens or de rin gång är fort satt till of fent li ga be stäl la re. Januari – juni 2026 Or de rin gång en ökade med 14 pro cent under förs ta halv å ret 2026 och upp gick till 33 897 Mkr (29 757). Af färs om rå de na Bygg och An lägg ning hade en ökad or de rin - gång under pe ri o den medan af färs om rå de In du stri hade lägre or de rin gång. För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling var or de rin gång en i stort sett i nivå med mot sva - ran de pe ri od fö re gå en de år. En stor del av kon cer nens or de rin gång är fort satt till of fent li ga be stäl la re. Or der stock kvar att pro du ce ra vid ut gång en av pe ri o den har ökat till den högs ta nivån nå gon sin och upp gick till 57 292 Mkr (51 757), trots en av gå en de volym från för sälj ning en av dot ter bo la get K Nor dang med cirka 900 Mkr. Av total or der stock för vän tas 61 pro cent (59) att pro du ce ras efter 2026 (2025). Den svens ka verk sam he ten sva ra de för 81 pro cent (78) av or der stoc ken. Föravtal Verk sam he ter na inom af färs om rå de na Bygg och An lägg ning del tar ofta i ti di ga di - a lo ger med kun der inför pla ne ra de pro jekt, så kal la de för av tal. Dessa avtal in ne - bär att Peab kon trak te ras för att till sam mans med kund hitta en op ti me rad pro - dukt med rätt kva li tet samt han te ra ris ker och osä ker he ter. Från och med 2024 kom mu ni ce rar vi det po ten ti el la vär det av slut li ga ent re pre na dav tal av dessa för - av tal. Vid in gång en av 2026 var det po ten ti el la vär det cirka 17 Mdkr. Under pe ri o den över gick flera pro jekt från för av tal till ent re pre na dav tal vil ket in ne bär att de har in klu de rats i Peabs or de rin gång. Under andra kvar ta let har ett fler tal för av tal or - de ran mälts i främst af färs om rå de Bygg. Vi ser sam ti digt att det har fyllts på med nya för av tal under pe ri o den i både af färs om rå de Bygg och An lägg ning, men också att några pro jekt fal lit bort. Vid ut gång en av juni upp gick vär det av ent re - pre na dav tal från dessa för av tal till cirka 19 Mdkr, med po ten ti ell or de rin gång inom de kom man de två åren. Orderingång Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Bygg 12 088 6 602 18 830 15 386 28 742 25 298 Anläggning 3 472 4 083 9 857 8 953 20 923 20 019 Industri 4 082 3 630 7 022 7 465 12 803 13 246 Projektutveckling 1 011 322 1 477 1 598 2 744 2 865 Elimineringar -2 317 -1 454 -3 289 -3 645 -6 145 -6 501 Koncernen 18 336 13 183 33 897 29 757 59 067 54 927 Orderstock Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Bygg 31 375 27 402 25 134 Anläggning 22 841 20 698 22 201 Industri 7 678 7 399 5 390 Projektutveckling 2 119 1 738 1 702 Elimineringar -6 721 -5 480 -5 883 Koncernen 57 292 51 757 48 544 Projektstorlek i orderstock, 30 juni 2026 Mkr 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000 < 200 Mkr, 39% (44) 201 – 500 Mkr, 28% (29) 501 – 1 000 Mkr, 15% (13) >1 000 Mkr, 18% (14) Orderstock fördelad över tiden Mkr Innevarande räkenskapsår Kommande räkenskapsår Därefter 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 24 000 28 000 30 jun 2025 30 jun 2026 Botaniska trädgården Gö te borg 8 ===== SIDA 9 ===== Under andra kvartalet har ett antal större entreprenadprojekt och kontrakt erhållits, däribland: Renovering av en skola i Grankulla. Beställare är Grankulla stad. Kontraktssumman uppgår till 18 MEUR. Uppdrag att fortsätta underhålla vägarna inom driftområde Västerås de kommande fyra åren. Beställare är Trafikverket. Kontraktssumman uppgår till 152 Mkr. Omfattande renovering av fyra flerbostadshus med 120 lägenheter i Linköping. Beställare är Stångåstaden AB. Kontraktssumman uppgår till 118 Mkr. Byggnation av en ny kontorsbyggnad i Seinäjoki. Beställare är OP Etelä-Pohjanmaa. Kontraktssumman uppgår till 10 MEUR. Byggnation av LF Bergslagens nya kontor och kundcenter, Nya Njord, i centrala Västerås. Beställare är LF Bergslagen. Kontraktssumman uppgår till 176 Mkr. Utbyggnad av anstalt i Haparanda. Beställare är Specialfastigheter. Kontraktssumman uppgår till 263 Mkr. Om- och tillbyggnad av Trandaredskolan i Borås. Beställare är Borås Stad. Kontraktssumman uppgår till 256 Mkr. Byggnation av ett nytt påseglingsskydd i Göta älv för att skydda den nya halvön vid Masthuggskajen i centrala Göteborg. Beställare är Göteborgs Stad. Kontraktssumman uppgår till 125 Mkr. Om- och nybyggnation av vårdlokaler vid rättspsykiatrin i Kristinehamn. Beställare är Region Värmland. Kontraktssumman uppgår till 119 Mkr. Byggnation av tre femvåningshus i Tammerfors om sammanlagt 116 bostäder. Beställare är YH Kodit. Kontraktssumman uppgår till 16 MEUR. Byggnation av en ny simhall i Växjö. Beställare är Växjö kommun. Kontraktssumman uppgår till 653 Mkr. Uppdrag att genomföra en totalrenovering och modernisering av Idensalmis kulturminnesmärkta multifunktionscenter. Beställare är Idensalmi stad. Kontraktssumman uppgår till 11 MEUR. Byggnation av ett nytt avloppsreningsverk i Vemdalen. Beställare är Vatten och miljöresurs på uppdrag av Härjedalens kommun. Kontraktssumman uppgår till 252 Mkr. Om- och tillbyggnad av stadsbiblioteket i Helsingborg. Beställare är Helsingborgs stad. Kontraktssumman uppgår till 291 Mkr. Uppdrag att genomföra en totalombyggnad av Universum, en central mötesplats på Campus Umeå för akademi, studenter, näringsliv och samhälle. Beställare är Akademiska Hus. Kontraktssumman uppgår till 348 Mkr. Byggnation av ett badhus i Helsingborg. Beställare är Helsingborgs stad. Kontraktssumman uppgår till 825 Mkr. Byggnation av ett nytt badhus i Gislaved. Beställare är Gislaveds kommun. Kontraktssumman uppgår till 320 Mkr. Om- och tillbyggnad av Viskananstalten i Torpshammar. Beställare är Intea Viskan AB. Kontraktssumman uppgår till 450 Mkr. Byggnation av den första etappen med 78 bostäder i projektet Einerhagen i Langnes i Tromsö. Beställare är Einerhagen Eiendom AS. Kontraktssumman uppgår till 288 MNOK. Byggnation av datacentret FIN04A i Kouvola. Beställare är atNorth och ordersumman uppgår till 130 MEUR. Byggnation av nya lokaler för laboratoriemedicin på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Beställare är Region Västerbotten. Kontraktssumman uppgår till 692 Mkr. Förlängt förtroende på ytterligare tre driftkontrakt gällande vägunderhåll för Trafikverket genom att tvååriga optioner lösts ut. Kontrakten har ett totalt värde om 230 Mkr. Byggnation av ett nytt beredningssteg i anslutning till det befintliga vattenverket i Timrå. Beställare är MittSverige Vatten & Avfall. Kontraktssumman uppgår till 121 Mkr. Under andra kvartalet har följande egenutvecklade bostadsprojekt för bostadsrätter/ägarlägenheter produktionsstartats eller konverterats och därmed orderanmälts, däribland: Brf Halvleken i Solna som omfattar 104 bostäder. Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och får solceller på taket. Projektet beräknas vara klart i december 2030. Lille Bytorget i Sarpsborg som omfattar 46 bostäder. Fastigheten är miljömärkt enligt ”Miljømerke A” , vilket innefattar uppfyllnad av miljö- och energimässiga kriterier. Projektet beräknas vara klart våren 2028. Andra etappen av projektet Viriktunet i Sandefjord som omfattar 6 radhus. Bostäderna byggs med strikta krav på isolering och värmeåtervinning, vilket ger energieffektiva bostäder med låga uppvärmningskostnader. Projektet beräknas vara klart våren 2027. Under andra kvartalet har ett antal beläggningskontrakt erhållits, däribland: Ettårigt kontrakt vid Ängelholms flygplats på 20 MSEK. Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 13,5 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Norra Österbotten på 11,7 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Satakunta på 9,2 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Nyland på 8,8 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i områdena Södra Savolax, Päijänne- Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen på 8,6 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Norra Karelen på 8,6 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Österbotten på 5,9 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Egentliga Tavastland på 5,1 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Birkaland på 4,9 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Satakunta på 3,5 MEUR. Ettårigt statligt kontrakt i Vesterålen på 70 MNOK. Ettårigt statligt kontrakt i Tromsø på 48 MNOK. Ettårigt statligt kontrakt i Tromsø på 35 MNOK. Treårigt kommunalt kontrakt i Skive kommun på 36 MDKK. Ettårigt kommunalt kontrakt i Vejle kommun på 19 MDKK. 9 ===== SIDA 10 ===== Översikt affärsområden Pe ab kon cer nen rap por te ras i fyra af färs om rå den; Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der - bo la get Peab AB och Peab Fi nans AB. För mer in for ma tion av se en de skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do - vis ning en ligt IFRS, se not 1 och not 3. Nettoomsättning och rörelseresultat per affärsområde Nettoomsättning Rörelseresultat Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Bygg 6 485 5 959 11 784 11 276 24 191 23 683 157 137 379 248 643 512 Anläggning 5 120 4 433 9 182 8 101 18 688 17 607 273 204 420 318 806 704 Industri 6 282 5 678 8 744 7 961 20 820 20 037 606 544 194 -5 1 684 1 485 – varav Swerock/Asfalt 5 227 4 880 6 734 6 384 17 120 16 770 564 533 124 -25 1 589 1 440 – varav Byggsystem 1 156 900 2 203 1 754 4 121 3 672 42 11 70 20 95 45 – varav eliminering -101 -102 -193 -177 -421 -405 – – – – – – Projektutveckling 899 751 1 391 1 742 3 994 4 345 34 -1 43 82 199 238 – varav Fastighetsutveckling 78 36 109 93 182 166 12 11 23 60 191 228 – varav Bostadsutveckling 821 715 1 282 1 649 3 812 4 179 22 -12 20 22 8 10 Koncerngemensamt 365 362 715 708 1 435 1 428 -134 -121 -248 -177 -434 -363 Elimineringar -2 373 -2 246 -4 267 -3 926 -8 852 -8 511 -11 -3 -19 16 15 50 Koncernen, segmentsredovisning 16 778 14 937 27 549 25 862 60 276 58 589 925 760 769 482 2 913 2 626 Justering bostäder till IFRS -220 126 -159 26 -193 -8 -104 20 -110 4 -90 24 IFRS 16, tillkommande leasingavtal – – – – – – 11 10 24 22 45 43 Koncernen, IFRS 16 558 15 063 27 390 25 888 60 083 58 581 832 790 683 508 2 868 2 693 Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 11 605 10 392 20 966 19 377 42 879 41 290 430 341 799 566 1 449 1 216 Rörelsemarginal Procent Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Bygg 2,4 2,3 3,2 2,2 2,7 2,2 Anläggning 5,3 4,6 4,6 3,9 4,3 4,0 Industri 9,6 9,6 2,2 -0,1 8,1 7,4 – varav Swerock/Asfalt 10,8 10,9 1,8 -0,4 9,3 8,6 – varav Byggsystem 3,6 1,2 3,2 1,1 2,3 1,2 Projektutveckling 3,8 -0,1 3,1 4,7 5,0 5,5 – varav Fastighetsutveckling 15,4 30,6 21,1 64,5 104,9 137,3 – varav Bostadsutveckling 2,7 -1,7 1,6 1,3 0,2 0,2 Koncerngemensamt Elimineringar Koncernen, segmentsredovisning 5,5 5,1 2,8 1,9 4,8 4,5 Justering bostäder till IFRS IFRS 16, tillkommande leasingavtal Koncernen, IFRS 5,0 5,2 2,5 2,0 4,8 4,6 Varav entreprenadverksamhet enligt segmentsredovisning (Bygg och Anläggning) 3,7 3,3 3,8 2,9 3,4 2,9 10 ===== SIDA 11 ===== Affärsområde Bygg Med lokal för ank ring nära kun der na utför af färs om rå de Bygg ent re pre na der åt både ex ter na och in ter na kun der. Bygg pro jek ten om fat tar allt från ny pro duk - tion av bo stä der, of fent li ga och kom mer si el la lo ka ler till re no ve ring ar och om- och till bygg nads ar be ten samt byggser vice tjäns ter. Nettoomsättning och resultat April – juni 2026 Net to om sätt ning en ökade med nio pro cent under andra kvar ta let 2026 och upp - gick till 6 485 Mkr (5 959). I Sve ri ge och Fin land ökade net to om sätt ning en medan den mins ka de i Norge som en följd av lägre ak ti vi tet då del av verk sam he ten sål - des under förs ta kvar ta let 2026. En stor del av net to om sätt ning en under kvar ta let ut gjor des av olika typer av lo kal byg gan de till of fent li ga be stäl la re. Rö rel se re sul ta tet ökade under kvar ta let och upp gick till 157 Mkr (137) och rö rel - se mar gi na len för bätt ra des till 2,4 pro cent (2,3). Januari – juni 2026 Net to om sätt ning en för förs ta halv å ret 2026 ökade med fem pro cent och upp gick till 11 784 Mkr (11 276). I Sve ri ge och Fin land ökade net to om sätt ning en medan den mins ka de i Norge till följd av för sälj ning en av K Nor dang AS, som under förs - ta kvar ta let sål des till ett av Peab och KB Grup pen samägt bolag. En stor del av net to om sätt ning en under pe ri o den ut gjor des av olika typer av lo kal byg gan de till of fent li ga be stäl la re. Ju ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med åtta pro cent. Be räk nat på rul lan de 12- månader per 30 juni 2026 stod bo stä der för 23 pro cent (25) av net to om sätt ning en. Rö rel se re sul ta tet ökade under pe ri o den och upp gick till 379 Mkr (248) och rö rel - se mar gi na len för bätt ra des till 3,2 pro cent (2,2). För sälj ning en av K Nor dang AS till det samäg da bo la get gav en re a li sa tions vinst om 114 Mkr. I jäm fö rel se med mot sva ran de pe ri od fö re gå en de år in ne bar af fä ren en net to på ver kan med cirka 90 Mkr. Det nya ge men sam ma bo la get ägs av KB Grup pen till 62,5 pro cent och av Peab till 37,5 pro cent. I det samäg da bo la get ingår, för u tom K Nor dang, även Christie & Op sahl, som också är verk sam på Ve st - lan det i Norge. Det samäg da bo la get re do vi sas som ett in tres se bo lag inom af färs - om rå de Bygg. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len i Bygg till 2,7 pro cent jäm fört med 2,2 pro cent för helår 2025. Orderingång och orderstock April – juni 2026 Or de rin gång en var hög under kvar ta let och upp gick till 12 088 Mkr (6 602). Flera stora pro jekt or de ran mäl des under kvar ta let, bland annat bygg na tion av da ta - cent ret FIN04A i Kou vo la i Fin land om 130 MEUR samt Oce an hamns ba det i Helsing borg om 825 Mkr. I or de rin gång en är det stor sprid ning på pro dukt om rå de och geo gra fi men fort satt en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Januari – juni 2026 Or de rin gång en var hög under förs ta halv å ret och upp gick till 18 830 Mkr (15 386). I or de rin gång en är det stor sprid ning på pro dukt om rå de och geo gra fi men fort - satt en stor andel pro jekt till of fent li ga be stäl la re. Be räk nat på rul lan de 12 må na - der upp gick or de rin gång en till 119 pro cent av net to om sätt ning en. Or der stoc ken upp gick per den 30 juni 2026 till 31 375 Mkr (27 402). För sälj ning en av K Nor dang under förs ta kvar ta let in ne bar en re du ce ring av or der stoc ken med cirka 900 Mkr. An de len bo stads pro jekt upp gick vid pe ri o dens ut gång till 29 pro - cent (31). Nettoomsättning per produktområde, rullande 12 månader Bostäder, 23% (25) Byggservice, 7% (8) Idrottsanläggningar, 6% (7) Industri, 12% (6) Kontor, 12% (12) Logistik, 4% (6) Service och handel, 3% (2) Skola och utbildning, 12% (12) Vård och omsorg, 7% (9) Övrigt husbyggande, 14% (13) per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 79% (76) Norge, 10% (12) Finland, 11% (12) Orderstock per 30 juni 2026 per produktområde Bostäder, 29% (31) Byggservice, 2% (2) Idrottsanläggningar, 8% (6) Industri, 12% (10) Kontor, 11% (14) Logistik, 2% (5) Service och handel, 3% (1) Skola och utbildning, 12% (12) Vård och omsorg, 9% (6) Övrigt husbyggande, 12% (13) per projektstorlek Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 < 200 Mkr, 28% (40) 201 – 500 Mkr, 34% (32) 501 – 1 000 Mkr, 22% (16) >1 000 Mkr, 16% (12) Nyckeltal Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Nettoomsättning, Mkr 6 485 5 959 11 784 11 276 24 191 23 683 Rörelseresultat, Mkr 157 137 379 248 643 512 Rörelsemarginal, % 2,4 2,3 3,2 2,2 2,7 2,2 Orderingång, Mkr 12 088 6 602 18 830 15 386 28 742 25 298 Orderingång/nettoomsättning, % 186 111 160 136 119 107 Orderstock, Mkr 31 375 27 402 31 375 27 402 31 375 25 134 Operativt kassaflöde, Mkr 20 19 3 306 1 273 1 576 Medeltal antal anställda 3 761 4 178 3 827 4 179 3 990 4 163 11 ===== SIDA 12 ===== Affärsområde Anläggning Af färs om rå de An lägg ning är en le dan de aktör i Sve ri ge och en av de stör re ak - tö rer na i Norge. An lägg ning utför mark- och led nings ar be ten, byg ger och un - der hål ler vägar, järn vä gar, broar och annan in fra struk tur, utför bygg na tion av vatten- och led nings sy stem samt utför grund lägg nings ar be ten. Verk sam he ten är or ga ni se rad i geo gra fis ka re gi o ner, en re gi on för grund lägg ning och från och med 2026 även en re gi on för stör re in fra struk turupp drag. Nettoomsättning och resultat April – juni 2026 I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under andra kvar ta let 2026. Net - to om sätt ning en ökade med 15 pro cent och upp gick till 5 120 Mkr (4 433). Ök ning en beror till stor del på flera stör re på gåen de in fra struk tur pro jekt. Rö rel se re sul ta tet ökade till 273 Mkr (204) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 5,3 pro cent (4,6). Januari – juni 2026 I af färs om rå de An lägg ning har ak ti vi te ten varit hög under förs ta halv å ret 2026. I flera nor dis ka län der har det avi se rats om kom man de stora in fra struk tur sats ning ar inom såväl ny in ve ste ring ar som drift och un der håll. Där ut ö ver ge nom förs of fent li ga sats - ning ar inom bland annat VA och kraft för sörj ning samt in ve ste ring ar re la te rat till den på gåen de kli matom ställ ning en. Net to om sätt ning en ökade med 13 pro cent och upp - gick till 9 182 Mkr (8 101). Ju ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med 14 pro cent. Rö rel se re sul ta tet ökade till 420 Mkr (318) och rö rel se mar gi na len för bätt ra des till 4,6 pro cent (3,9). Flera av en he ter na inom An lägg ning i Sve ri ge har haft en ökad in tjä ning under pe ri o den. För den se nas te rul lan de 12- månaders pe ri o den upp gick rö rel se - mar gi na len till 4,3 pro cent jäm fört med 4,0 pro cent för helår 2025. Orderingång och orderstock April – juni 2026 Or de rin gång en var lägre under andra kvar ta let 2026 och upp gick till 3 472 Mkr (4 083). Januari – juni 2026 Or de rin gång en ökade under förs ta halv å ret 2026 och upp gick till 9 857 Mkr (8 953). Be räk nat på rul lan de 12 må na der upp gick or de rin gång en till 112 pro cent av net to om sätt ning en. Or der stoc ken har ökat och upp gick per den 30 juni 2026 till 22 841 Mkr (20 698). Av or der stoc ken utgör Vägar och annan in fra struk tur den störs ta an de len med 40 pro cent (37). Nettoomsättning per produkt, rullande 12 månader Drift och underhåll, 16% (17) Energi, 4% (5) Gatu- och markarbete, 31% (36) Hamn och sjö, 11% (8) Industri, 7% (6) Vägar och annan infrastruktur, 31% (28) per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 90% (87) Norge,10% (13) Orderstock per 30 juni 2026 per produkt Drift och underhåll, 21% (19) Energi, 8% (5) Gatu- och markarbeten, 20% (25) Hamn och sjö, 6% (11) Industri, 5% (3) Vägar och annan infrastruktur, 40% (37) per projektstorlek Mkr 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 < 200 Mkr, 38% (37) 201 – 500 Mkr, 24% (28) 501 – 1 000 Mkr, 14% (16) >1 000 Mkr, 24% (19) Nyckeltal Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Nettoomsättning, Mkr 5 120 4 433 9 182 8 101 18 688 17 607 Rörelseresultat, Mkr 273 204 420 318 806 704 Rörelsemarginal, % 5,3 4,6 4,6 3,9 4,3 4,0 Orderingång, Mkr 3 472 4 083 9 857 8 953 20 923 20 019 Orderingång/nettoomsättning, % 68 92 107 111 112 114 Orderstock, Mkr 22 841 20 698 22 841 20 698 22 841 22 201 Operativt kassaflöde, Mkr -186 293 229 519 610 900 Medeltal antal anställda 3 080 3 134 3 025 3 108 3 099 3 140 12 ===== SIDA 13 ===== Affärsområde Industri Af färs om rå de In du stri till han da hål ler pro duk ter och tjäns ter för ett mer håll - bart och kost nads ef fek tivt ge nom fö ran de av bygg- och an lägg nings pro jekt på den nor dis ka mark na den. Med lokal för ank ring ut förs upp drag till både ex ter na och in ter na kun der. Verk sam he ten be drivs i de två en he ter na Swerock/As falt och Bygg sy stem. Inom Swerock/As falt ingår pro dukt om rå de na bal last, be lägg - ning, be tong samt trans port och ma skin. Inom Bygg sy stem ingår pro dukt om rå - de na pre fab och ut hyr ning. Samt li ga har en in rikt ning mot den nor dis ka bygg- och an lägg nings mark na den. Nettoomsättning och resultat Af färs om rå de In du stri har ett väl digt tyd ligt sä songs möns ter där förs ta kvar ta let präglas av stora un der skott då be lägg nings sä song en star tar först under andra kvar ta - let. April – juni 2026 Net to om sätt ning en för andra kvar ta let 2026 ökade med elva pro cent och upp gick till 6 282 Mkr (5 678). Ök ning en är re la te rad till båda en he ter na Swerock/As falt re - spek ti ve Bygg sy stem. Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des under andra kvar ta let och upp gick till 606 Mkr (544) och rö rel se mar gi na len upp gick till 9,6 pro cent (9,6). I en he ten Swerock/As - falt upp gick rö rel se mar gi na len till 10,8 (10,9) medan en he ten Bygg sy stem hade en rö rel se mar gi nal på 3,6 pro cent (1,2). Januari – juni 2026 Net to om sätt ning en för förs ta halv å ret 2026 ökade med tio pro cent och upp gick till 8 744 Mkr (7 961). Ju ste rat för avytt rad verk sam het och va luta kur sef fek ter ökade om sätt ning en med elva pro cent. Ök ning en är re la te rad till båda en he ter na Swerock/As falt re spek ti ve Bygg sy stem. Rö rel se re sul ta tet för bätt ra des under förs ta halv å ret och upp gick till 194 Mkr (-5) och rö rel se mar gi na len upp gick till 2,2 pro cent (-0,1) varav rö rel se mar gi na len i Swerock/As falt upp gick till 1,8 pro cent (-0,4) och i Bygg sy stem till 3,2 pro cent (1,1). Under 2025 på bör ja des en över syn och åt gär der av del av den nors ka beläggnings- och bal last verk sam he ten till följd av låg lön sam het, vil ket in ne bar ökade kost na der. I sam band med av veck ling av verk sam he ten har re a li sa tions - vins ter från för sälj ning av an lägg nings till gång ar på ver kat po si tivt under förs ta halv å ret 2026. I en he ten Bygg sy stem har en ökad ak ti vi tet inom både pre fab och ut hyr ning bi dra git till ett högre rö rel se re sul tat. För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len i af - färs om rå de In du stri till 8,1 pro cent jäm fört med 7,4 pro cent för helår 2025, varav rö rel se mar gi na len i en he ten Swerock/As falt upp gick till 9,3 pro cent (8,6 för 2025) och i en he ten Bygg sy stem till 2,3 pro cent (1,2 för 2025). Sys sel satt ka pi tal upp gick vid pe ri o dens ut gång till 10 435 Mkr jäm fört med 10 391 Mkr vid ut gång en av juni 2025. Orderingång och orderstock April – juni 2026 Or de rin gång en ökade med tolv pro cent under andra kvar ta let och upp gick till 4 082 Mkr (3 630). Både en he ten Swerock/As falt samt Bygg sy stem hade en ökad or de rin gång under kvar ta let. Januari – juni 2026 Or de rin gång en var något lägre under förs ta halv å ret och upp gick till 7 022 Mkr (7 465). Den mins ka de or de rin gång en är re la te rad till Swerock/As falt och den fins ka och nors ka be lägg nings verk sam he ten. Bygg sy stem hade en ökad or de rin - gång under pe ri o den. Or der stoc ken för af färs om rå det upp gick per den 30 juni 2026 till 7 678 Mkr (7 399). Nettoomsättning per produktområde, rullande 12 månader Beläggning, 50% (54) Betong, 11% (10) Ballast, 15% (14) Transport och Maskin, 6% (8) Uthyrning, 11% (8) Prefab, 7% (6) per geografisk marknad, rullande 12 månader Sverige, 61% (58) Norge, 6% (7) Finland, 26% (28) Danmark, 7% (7) XX XX 13 ===== SIDA 14 ===== Nyckeltal Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Nettoomsättning, Mkr 6 282 5 678 8 744 7 961 20 820 20 037 varav Swerock/Asfalt 5 227 4 880 6 734 6 384 17 120 16 770 varav Byggsystem 1 156 900 2 203 1 754 4 121 3 672 varav eliminering -101 -102 -193 -177 -421 -405 Rörelseresultat, Mkr 606 544 194 -5 1 684 1 485 varav Swerock/Asfalt 564 533 124 -25 1 589 1 440 varav Byggsystem 42 11 70 20 95 45 Rörelsemarginal, % 9,6 9,6 2,2 -0,1 8,1 7,4 varav Swerock/Asfalt 10,8 10,9 1,8 -0,4 9,3 8,6 varav Byggsystem 3,6 1,2 3,2 1,1 2,3 1,2 Orderingång, Mkr 4 082 3 630 7 022 7 465 12 803 13 246 varav Swerock/Asfalt 3 455 3 104 5 996 6 619 10 807 11 430 varav Byggsystem 627 526 1 026 846 1 996 1 816 Orderstock, Mkr 7 678 7 399 7 678 7 399 7 678 5 390 varav Swerock/Asfalt 6 111 6 142 6 111 6 142 6 111 3 824 varav Byggsystem 1 567 1 257 1 567 1 257 1 567 1 566 Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 10 435 10 391 10 435 10 391 10 435 9 198 varav Swerock/Asfalt 7 665 7 658 7 665 7 658 7 665 6 443 varav Byggsystem 2 770 2 733 2 770 2 733 2 770 2 755 Operativt kassaflöde, Mkr -569 -6 -907 -617 1 661 1 951 Medeltal antal anställda 4 273 4 239 3 889 3 932 4 359 4 382 Volymer Swerock/Asfalt Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Betong, tusentals m 261 252 441 415 928 902 Beläggning, tusentals ton 1 880 1 895 1 959 2 030 6 088 6 159 Ballast, tusentals ton 8 190 6 915 12 771 10 914 27 220 25 363 Avser såld mängd 3 1) 1) 1) 1) 14 ===== SIDA 15 ===== Affärsområde Projektutveckling Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling, som om fat tar Bo stads ut veck ling och Fas - tig hets ut veck ling, ut veck lar håll ba ra och le van de stads mil jö er med såväl bo stä der som kom mer si el la fas tig he ter och sam hälls fas tig he ter. Bo stads - ut veck ling er bju der ett brett utbud av bo en de for mer, bland annat i form av fler fa miljs hus i upp lå tel se for mer na bo stads rätt, ägar lä gen he ter och hy res - rätt. Fas tig hets ut veck ling ut veck lar kon tor, lo ka ler och ibland hela stads - de lar i sam ar be te med kom mu ner och andra part ners. Nettoomsättning och resultat April – juni 2026 Net to om sätt ning en ökade med 20 pro cent under andra kvar ta let 2026 och upp gick till 899 Mkr (751). Ök ning en är främst re la te rad till en he ten Bo stads - ut veck ling där det har varit fler pro duk tions star ter i kvar ta let jäm fört med mot sva ran de kvar tal fö re gå en de år. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 34 Mkr (-1) och rö rel se mar gi na len upp gick till 3,8 pro cent (-0,1). Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 2,7 pro - cent (-1,7). Inga stör re trans ak tio ner har ge nom förts i en he ten Fas tig hets ut - veck ling. Under kvar ta let pro duk tions star ta des to talt 501 (280) bo stä der varav 214 (108) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och 287 (-18) var bo stä der i egen ba lans räk ning. Mer par ten av de pro duk tions star ta de bo stä der na var i Stock - holms om rå det. I jäm fö rel se kvar ta let kon ver te ra des 85 bo stä der som star tats i egen ba lans räk ning till bo stads rätts pro jekt. Under mot sva ran de kvar tal fö - re gå en de år star ta des även 190 hy res rät ter. An ta let sålda bo stä der upp gick under kvar ta let till 322 (331) varav 182 (150) var bo stads rät ter/ägar lä gen he - ter, 116 (166) hy res rät ter och 24 (15) var bo stä der i egen ba lans räk ning. Januari – juni 2026 Net to om sätt ning en mins ka de under förs ta halv å ret 2026 och upp gick till 1 391 Mkr (1 742). Minsk ning en är re la te rad till en he ten Bo stads ut veck ling där det är färre på gåen de bo stads rätts pro jekt jäm fört med mot sva ran de pe ri - od fö re gå en de år. Rö rel se re sul ta tet upp gick till 43 Mkr (82) och rö rel se mar gi na len upp gick till 3,1 pro cent (4,7). Rö rel se mar gi na len i Bo stads ut veck ling upp gick till 1,6 pro - cent (1,3). Inga stör re trans ak tio ner har ge nom förts i en he ten Fas tig hets ut - veck ling under pe ri o den. För den se nas te rul lan de 12- må na ders pe ri o den upp gick rö rel se mar gi na len i af färs om rå de Pro jekt ut veck ling till 5,0 pro cent jäm fört med 5,5 pro cent för helår 2025, varav rö rel se mar gi na len i Bo stads ut - veck ling upp gick till 0,2 pro cent (0,2 för 2025). Sys sel satt ka pi tal upp gick vid ut gång en av juni 2026 till 18 522 Mkr (19 199). Under pe ri o den pro duk tions star ta des to talt 633 (803) bo stä der varav 323 (444) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter där 63 (125) kon ver te rats från bo - stä der i egen ba lans räk ning, 86 (190) var hy res rät ter och 224 (169) var bo stä - der i egen ba lans räk ning. An ta let sålda bo stä der upp gick under pe ri o den till 437 (603) varav 285 (376) var bo stads rät ter/ägar lä gen he ter, 116 (166) var hy - res rät ter och 36 (61) var bo stä der i egen ba lans räk ning. Tren den med att för sälj ning en ökar i takt med att pro jek ten när mar sig fär - dig stäl lan de hål ler i sig. Vi ar be tar där för med stra te gin att – givet våra fi nan - si el la mål – öka vår egen ut veck la de bo stads pro duk tion i egen ba lans räk ning för att se na re kon ver te ra dem till bo stads rät ter. Detta gäl ler fö re trä des vis pro - jekt i stor stads om rå de na. Att star ta pro jekt i egen ba lans räk ning ökar vår ka - pi tal bind ning och med för för skjut na re sul ta tef fek ter i seg ments re do vis ning - en, jäm fört med vår tra di tio nel la han te ring med för hands för sälj ning innan pro duk tions start av egen ut veck la de pro jekt, men be döms vara det bästa sät - tet att skapa värde i kon cer nen i nu va ran de mark nads si tu a tion. Bo stads mark na den i Sve ri ge fort sät ter att åter häm ta sig suc ces sivt men åter - hämt ning en på de fins ka och nors ka bo stads mark na der na går något lång - sam ma re än vad ti di ga re be döm ning ar pekat på. Möj lig he ter na att pro duk - tions star ta och sälja nya bo stä der är tyd ligt kon cen tre ra de till stor stä der och spe ci fi ka mikro lä gen. Väsentliga joint ventures Peabs vä sent li ga joint ven tu re bolag ut görs av Fas tig hets AB ML4, Point Hyl lie Hol ding AB och Skiab In vest AB. Lö pan de av kast ning sker i form av an de lar i joint ven tu res re sul tat re do vi sa de i rö rel se re sul ta tet samt rän tein täk ter på ut - lå ning. För mer in for ma tion om joint ven tu re bolag, se av snitt Af färs om rå de Pro jekt ut veck ling samt not 18 i Års- och håll bar hets re do vis ning en 2025. Nettoomsättning per geografiskt område, rullande 12 månader Sverige, 91% (80) Norge, 3% (11) Finland, 6% (9) Bostäder Trägården Gö te borg 15 ===== SIDA 16 ===== Nyckeltal Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Nettoomsättning, Mkr 899 751 1 391 1 742 3 994 4 345 varav Fastighetsutveckling 78 36 109 93 182 166 varav Bostadsutveckling 821 715 1 282 1 649 3 812 4 179 Rörelseresultat, Mkr 34 -1 43 82 199 238 varav Fastighetsutveckling 12 11 23 60 191 228 varav Bostadsutveckling 22 -12 20 22 8 10 Rörelsemarginal, % 3,8 -0,1 3,1 4,7 5,0 5,5 varav Fastighetsutveckling 15,4 30,6 21,1 64,5 104,9 137,3 varav Bostadsutveckling 2,7 -1,7 1,6 1,3 0,2 0,2 Sysselsatt kapital vid periodens utgång, Mkr 18 522 19 199 18 522 19 199 18 522 18 220 Orderingång, Mkr 1 011 322 1 477 1 598 2 744 2 865 Orderstock, Mkr 2 119 1 738 2 119 1 738 2 119 1 702 Operativt kassaflöde, Mkr 181 -716 -2 -447 997 552 Medeltal antal anställda 114 130 115 131 118 126 Sysselsatt kapital Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Driftsfastigheter 29 33 31 Förvaltningsfastigheter 35 35 35 Projekt- och exploateringsfastigheter 16 900 17 575 16 477 varav bostadsbyggrätter 7 797 9 154 8 689 varav kommersiella byggrätter 1 569 1 605 1 575 varav pågående bostadsprojekt 3 656 3 371 3 114 varav pågående kommersiella projekt 591 189 454 varav färdigställda och återköpta bostäder 1 965 1 967 1 348 varav färdigställda kommersiella fastigheter 1 322 1 289 1 297 Andelar i joint ventures 1 546 1 628 1 613 Utlåning till joint ventures 461 500 492 Rörelsekapital och övrigt -449 -572 -428 Summa 18 522 19 199 18 220 varav Fastighetsutveckling 4 652 4 384 4 585 varav Bostadsutveckling 13 870 14 815 13 635 Bostadsbyggrätter Antal, cirka 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Byggrätter i egen balansräkning 22 000 23 400 22 900 Byggrätter via joint ventures 4 800 4 900 4 900 Byggrätter via optioner m.m. 4 800 5 700 5 200 Totalt 31 600 34 000 33 000 16 ===== SIDA 17 ===== Antal produktionsstartade bostäder Antal Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Bostadsrätter/ ägarlägenheter 214 108 323 444 612 733 – varav konvertering från bostäder i egen balansräkning 0 85 63 125 352 414 Hyresrätter 0 190 86 190 188 292 Bostäder i egen balansräkning 287 -18 224 169 191 136 – varav konvertering till bostadsrätter/ ägarlägenheter 0 -85 -63 -125 -352 -414 Totalt antal bostäder 501 280 633 803 991 1 161 Antal sålda bostäder Antal Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Bostadsrätter/ ägarlägenheter 182 150 285 376 484 575 Hyresrätter 116 166 116 166 518 568 Bostäder i egen balansräkning 24 15 36 61 80 105 Totalt antal bostäder 322 331 437 603 1 082 1 248 Antal färdigställda och återköpta bostäder Antal 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Bostadsrätter och ägarlägenheter 568 332 364 Hyresrätter 6 306 6 Totalt antal bostäder 574 638 370 Antal bostäder i pågående produktion Antal 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Bostadsrätter/ägarlägenheter 1 081 1 206 1 225 – varav såld andel 46% 44% 44% Hyresrätter 331 270 209 – varav såld andel 56% 91% 89% Bostäder i egen balansräkning 600 605 572 – varav såld andel 4% 8% 3% Totalt antal bostäder 2 012 2 081 2 006 – varav såld andel 35% 40% 37% Fastighetsprojekt Typ av projekt Ort Uthyrningsbar yta, m Uthyrningsgrad, % Bokfört värde, Mkr Beslutad investering, Mkr Tidpunkt färdigställande Färdigställande- grad, % Pågående Handel, kontor och parkering Malmö 8 300 43 393 592* Q3-2027 66 Handel Malmö 8 600 100 138 168 Q4-2026 82 Förskola Upplands Väsby 1 200 100 39 59 Q4-2026 67 Kontor Karlstad 4 300 62 21 156 Q4-2027 13 Färdigställda Kontor Göteborg 13 000 69 568 Lägenhetshotell Malmö 4 300 100 134 Kontor Malmö 2 500 100 137 Kontor Malmö 3 600 81 125 Kontor Malmö 4 900 100 252 * I be lop pet ingår cirka 17 000 kvadrat me ter par ke rings plat ser 2 17 ===== SIDA 18 ===== Icke-finansiella mål och hållbarhet Peabs verk sam het syf tar till att för bätt ra var da gen där män ni skor lever sina liv och att bygga håll ba ra sam häl len. Att bygga allt från bo stä der, sko lor, äldre bo - en den och sjuk hus till att an läg ga broar, vägar och annan in fra struk tur är kär nan i vårt håll bar hets ar be te. Sam ver kan mel lan af färs om rå de na i för äd lings ked - jan och lokal när va ro är två hörn ste nar i vår af färsmo dell som ska par kund nyt ta, främ jar an svars fullt fö re ta gan de och so ci alt an svar samt hjäl per oss att mins - ka miljö- och kli mat på ver kan. Vi föl jer upp verk sam he ten ut i från nio ex ter na mål, varav tre är fi nan si el la och ba se ras på seg ments re do vis ning och sex är icke- fi nan si el la mål. Såväl de ex ter na som de in ter na fi nan si el la och icke- fi nan si el la målen ka te go ri se ras under de stra te gis ka mål om rå de na Nöj das te kun der na, Mest lön sam ma fö re ta get, Bästa ar bets plat sen samt Le dan de inom sam hälls an svar. Samt li ga mål avser inom bran schen. Vi re do vi sar målen kvar tals vis, halv års vis eller års vis. I denna rap port re do vi sar vi ut fal let av de fyra målen av se en de rö rel se mar gi nal, net toskuld sätt nings grad, re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS) och all var li ga olyc kor. Nöjdaste kunderna MÅL: Nöjd- kund-index (NKI) all tid över 75 Att Peab le ve re rar på sina åta gan den till kun der na är av gö ran de för en lång sik tigt håll bar affär. Vår år li ga kun d un der sök ning visar hur väl vi möter kun der nas för - vänt ning ar. I vår mät me tod för Nöjd- Kund- Index (NKI) mot sva rar vart och ett av våra fyra af färs om rå den en fjär de del av vär det för kon cer nens sam la de NKI- re sul - tat. För 2025 upp gick NKI till 80 (78), vil ket är en tyd lig ök ning och en bit över målet om ett NKI- resultat all tid över 75. Gläd jan de är att alla fyra af färs om rå den för bätt rade sina NKI- siff ror. I sam band med NKI- un der sök ning en frå gade vi även kun der na hur de upp fat tar Peab ut i från ett antal fak to rer. Per so na len fick det högs ta be ty get, sam ti digt som siff ror na för på lit lig het och pris värd het var fort satt höga. An ta let kun der som del tog i hös tens mät ning upp gick till näs tan 2 100. Bästa arbetsplatsen All var li ga olyc kor MÅL: Noll vi sion och fal lan de trend all var li ga olyc kor En säker och häl so sam ar bets mil jö är grun den i vår verk sam het. Alla som vis tas på våra ar bets plat ser ska kunna göra det under tryg ga och säkra för hål lan den, trots att det finns risk fyll da ar bets mo ment i verk sam he ten. Peab har en noll vi sion av se en de ar bets platso lyc kor. För att kunna närma oss den har vi ett mål om en fal lan de trend för all var li ga olyc kor som vi föl jer upp kvar tals vis och som om fat tar alla som vis tas på våra ar bets plat ser. An ta let all var li ga ar bets platso lyc kor ökade efter årets andra kvar tal till 55 för den se nas te tolv må na ders pe ri o den, vil ket kan jäm fö ras med 49 för helå ret 2025. Under det andra kvar ta let 2026 in träf fa de 16 all var li ga olyc kor, jäm fört med nio styc ken mot sva ran de pe ri od förra året. Nio av dessa olyc kor avsåg egen per so nal och sju avsåg un de rent re pre nö rer. Ök ning en åter finns i våra verk sam he ter be - lägg ning och an lägg ning, sam ti digt som an ta let olyc kor inom bygg verk sam he ten mins kar. Vi föl jer även an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro, ex klu si - ve ska de da gen (L TI4) samt ar bets platso lyc kor en ligt samma de fi ni tion per en mil - jon ar be ta de tim mar (L TIF4) för våra egna med ar be ta re. För årets andra kvar tal mins ka de L TI4 till 29 (30 under förs ta kvar ta let 2026) och fre kven sen L TIF4 be räk - nat på rul lan de 12 må na der upp gick till 5,9 (5,6 för helå ret 2025). Vi ar be tar vi da re med högs ta fokus på att fö re byg ga ar bets platso lyc kor och få en sta dig nedåt gå en de trend i linje med vår noll vi sion. At trak tiv ar bets gi va re (eNPS) MÅL: eNPS all tid över bench mark Vi ska vara bran schens bästa ar bets plats och där med det själv kla ra valet av ar - bets gi va re. Vi ge nom för med ar be tar un der sök ning en Handsla get två gång er om året för att med ar be ta re och ar bets lag kon ti nu er ligt ska kunna ut veck las. I den finns frå gan om vil lig he ten att re kom men de ra Peab som ar bets gi va re (eNPS), där målet är att eNPS- värdet ska ligga över bench mark i bran schen in du stri och till - verk ning. I vå rens mät ning upp gick eNPS- vär det till 33 (31), vil ket är fort satt långt över nor - disk bench mark som upp gick till 16 (17). Tyd li gas te ök ning en av eNPS- vär det no - te ra des bland yr kes ar be tan de kvin nor. I un der sök ning en fort sät ter med ar be tar na att lyfta fram sam ar be te med kol le gor och ge men skap, sam ti digt som många med ar be ta re i kom men ta rer na visar upp skatt ning för Peabs vär de grund och kul - tur. Svars fre kven sen var fort satt hög med 89,8 pro cent (88,6). Det visar på ett högt en ga ge mang hos med ar be tar na för att bidra till ut veck ling en av verk sam he ten. Ledande inom samhällsansvar Kol di ox idin ten si tet MÅL 2030: Scope 1+2: -60% kol di ox idin ten si tet (egen pro duk tion) Scope 3: -50% kol di ox idin ten si tet (in satsva ror och köpta tjäns ter) Peabs verk sam he t ger upp hov till ut släpp av växt hus ga ser främst från an vänd - ning av olika ma te ri al i vår pro duk tion, som be tong, stål och as falt. Två andra be - ty dan de käl lor till kol di ox id ut släpp i pro duk tio nen är ener gi an vänd ning och trans por ter. Som sam hälls byg ga re har vi också ett hel hets per spek tiv på vårt kli - mat ar be te och ver kar för att bidra till det håll ba ra sam hälls byg get i stort, till ex - em pel genom so le ner gi an lägg ning ar och järn vä gar eller att bygga så att vi un der - lät tar för män ni skor att leva mer håll bart. År 2045 ska Peab vara kli mat ne utralt. Våra del mål fram till 2030 är att ut i från bas - å ret 2015 mins ka kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten (Scope 1 och 2) med minst 60 pro cent och för in satsva ror och köpta tjäns ter (Scope 3 upp - ströms) minst 50 pro cent. Ut fal let för 2025 visar att kol di ox idin ten si te te ten i den egna verk sam he ten, som avser bräns le och ener gi, har mins kat med 58 pro cent sedan 2015. Om ställ ning en till grön ener gi bi drar po si tivt, sam ti digt som den i Sve ri ge mins ka de re duk tions - plik ten har mot ver kan de ef fekt. Kol di ox idin ten si te te ten för in satsva ror och köpta tjäns ter om fat tar be tong, ce - ment, as falt/bi tu men, stål, av fall, transport- och ar bets ma skin tjäns ter samt tjäns - te re sor. Vid ut gång en av 2025 har kol di ox idin ten si te ten mins kat med sju pro cent sedan 2015. Ut fal let för helår 2025 på ver kas av jäm fö rel se stö ran de pos ter, hu vud - sak li gen till följd av att emis sions fak torn för bi tu men har höjts kraf tigt samt att vi från och med 2025 in klu de rar fler in satsva ror i målupp följ ning en, såsom bin de - me del för grund för stärk ning. Även ökade in köp svo ly mer av bi tu men på ver kar ut - fal let. Peab ar be tar i nära di a log med le ve ran tö rer, kun der och andra part ners för att sänka kol di ox i dav tryc ket inom Scope 3. Vi har ar be tat ak tivt med att öka om fatt ning och kva li tet i våra mät ning ar av ut - släpp av växt hus ga ser och 2025 års rap por te ra de data åter speg lar också detta. Jäm ställd re kry te ring MÅL: Jäm ställd re kry te ring, yr kes ar be ta re och tjäns te män Andel re kry te ra de kvin nor i pro duk tionsnä ra tjäns ter all tid över ut bild nings - mark na den Peab vill ta till va ra hela den kom pe tens bas som sam häl let er bju der och bidra till att skapa en för flytt ning inom jäm ställd re kry te ring i hela bran schen. Vårt mål är att an de len kvin nor som re kry te ras till Peab inom våra kärn kom pe ten ser all tid ska över sti ga an de len kvin nor som tagit ex a men i för oss re le van ta ut bild nings - mark na der. Vi fo ku se rar på kärn kom pe ten ser inom såväl pro duk tion (yr kes ar be - ta re) som pro duk tions led ning och pro duk tions stöd (tjäns te män). Vid ut gång en av 2025 upp gick an de len kvin nor vid ny re kry te ring till 13,7 (10,6) pro cent inom pro duk tion och för äd ling. För 2025 var målet minst 8,0 pro cent. För re kry te ring inom pro duk tions led ning och pro duk tions stöd ökade an de len till 43,8 (39,1) pro cent, jäm fört med målet om minst 30,0 pro cent. 18 ===== SIDA 19 ===== Aktiviteter under det andra kvartalet Verksamheten i Finland anslöt sig till det finska miljöministeriets initiativ ”Circular Economy Green Deal” för att stärka arbetet med cirkulär ekonomi i projekt, produktion och materialanvändning inom byggsektorn. Genom åtagandet utvecklar Peab systematiskt sina rutiner för återanvändning av material, högvärdig återvinning samt att i stort effektivisera materialflödena utifrån livscykelperspektiv. I samarbete med Lahtis stad och Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet genomförde Peab tester av en ny asfaltlösning med återvunnen asfalt som producerats med en lågtemperaturmetod och fossilfritt bränsle och där biobaserat lignin delvis ersätter bitumen. Testerna visade potential att minska koldioxidavtrycket med över 90 procent. Peabs forskning- och innovationsverksamhet slutförde en studie som visar att krossad betong har outnyttjad potential för koldioxidinfångning. När byggnader och anläggningar rivs uppstår stora mängder krossad betong. När betongen, i stället för att forslas bort direkt, får ligga kvar en tid kommer den genom en så kallad karbonatiseringsprocess att fånga tillbaka en del av de koldioxidutsläpp som orsakades vid tillverkningen. Projektet ska nu följas upp och fokusera på mätning och verifiering. Studien nominerades till Årets innovation av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Resultatet från ett branschgemensamt forskningsprojekt lett av Swerock visar att betong med reducerad klimatpåverkan har mycket låga emissioner och inte påverkar inomhusmiljön. Resultaten stärker Peabs arbete med att utveckla och använda mer hållbara material i projekten. Projektet var finansierat av Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), och innefattade litteraturstudier, analyser av skadefall och laboratoriemätningar. Peab publicerade en investerarrapport för sina utestående gröna obligationer. Rapporten beskriver projekt som finansierats genom obligationerna samt vilken påverkan de haft. Lärlingsprogrammet för kvinnor, Byggåret, avslutade sitt tredje verksamhetsår och samtliga lärlingar fick fortsatt anställning i Peab. Till hösten börjar den fjärde omgången med drygt 20 nya lärlingar efter att rekordmånga ansökningar inkommit till programmet. Under våren tog ett 70-tal studenter examen från Peabskolans tre gymnasieskolor. Peabskolan har i år verkat i 20 år och sedan starten 2006 har drygt 2 000 elever fått sin utbildning på Peabskolan. I linje med Peabs nyantagna inkluderingsstrategi inrättades inkluderingsråd i varje land med representanter från affärsområden, fackliga organisationer och stödfunktioner. Dessa samarbetar med ett övergripande nordiskt råd för att driva inkluderingsarbetet framåt. • • • • • • • • 19 ===== SIDA 20 ===== Mål och måluppfyllelse Mest lön sam ma fö re ta get Rörelsemarginal Mål: >6% en ligt seg ments re do vis ning (re do vi sas kvar tals vis) *Be räk nat på rul lan de 12 må na der per 30 juni 2026. % 6,2 5,2 4,3 3,2 4,7 4,5 4,8 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026* -2 0 2 4 6 8 Rörelsemarginal Mål Mest lön sam ma fö re ta get Nettoskuldsättningsgrad Mål: 0,3-0,7 en ligt seg ments re do vis ning (re do vi sas kvar tals vis) * Per 30 juni 2026. Ggr 0,3 0,2 0,5 0,6 0,5 0,4 0,5 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026* 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Nettoskuldsättningsgrad Mål Mest lön sam ma fö re ta get Utdelning Mål: >50% av årets re sul tat en ligt seg ments re do vis ning (re do vi sas års vis) *An de len är be räk nad på årets re sul tat ex klu si ve re sul ta tef fekt om 952 Mkr som upp kom vid ut del ning en av An ne hem Fas tig he ter. % 67 59 56 30 38 70 2020* 2021 2022 2023 2024 2025 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Utdelning Mål Bästa ar bets plat sen Allvarliga olyckor Mål: Noll döds o lyc kor samt fal lan de trend, rul lan de 12 mån, all var li ga olyc kor klas si fi ce ring 4 (re do vi sas kvar tals vis) Antal 34 48 48 49 54 43 40 48 43 44 41 33 28 29 29 49 48 55 Jan- 22 Jan- 23 Jan- 24 Jan- 25 Jan- 26 0 10 20 30 40 50 60 70 Egen personal UE Total Bästa ar bets plat sen eNPS Mål: > över bench mark (re do vi sas halv års vis) eNPS eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar - be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet va ri e rar mel lan -100 och 100. 18 24 28 29 27 26 27 28 32 31 33 10 15 20 22 21 19 20 17 18 17 16 2020 Q42021 Q42022 Q22022 Q42023 Q22023 Q42024 Q22024 Q42025 Q22025 Q42026 Q2 0 10 20 30 40 eNPS Benchmark Nöj das te kun der na Nöjd-kund-index (NKI) Mål: > 75 (re do vi sas års vis) NKI NKI står för Nöjd- kund-index och mäter hur nöjda Peabs kun - der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100. 80 81 80 80 78 80 2020 2021 2022 2023 2024 2025 70 75 80 85 Nöjd-kund-index (NKI) Mål Le dan de inom sam hälls an svar Koldioxidintensitet: Klimatmål för egen produktion Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 1+2* (ton CO e/Mkr) med 60 % till 2030 (re do vi sas års vis) * Di rek ta och in di rek ta ut släpp till följd av an vänd ning av bräns len och ener gi i vår egen pro duk tion. 2 % 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 0 20 40 60 80 100 120 Mål Nuläge, -58% per 251231 Le dan de inom sam hälls an svar Koldioxidintensitet: Klimatmål för insatsvaror och köpta tjänster Mål: Mins ka de ut släpp av växt hus ga ser Scope 3* (ton CO e/Mkr) med 50 % till 2030 (re do vi sas års vis) * In klu de rar be tong/ce ment, as falt/bi tu men, transport- och ar bets - ma skin tjäns ter, stål, av fall och tjäns te re sor. 2 % 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 0 20 40 60 80 100 120 Mål Nuläge, -7% per 251231 Le dan de inom sam hälls an svar Jämställd rekrytering Mål: Andel kvin nor som re kry te ras > ut bild nings mark na den (re do vi sas års vis) Produktionsledning och produktionsstöd (T JM), % Produktion och förädling (Y A), % 45,0 34,9 45,3 18,8 39,1 43,8 2020 2021 2022 2023 2024 2025 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 Utfall Mål 8,3 6,8 7,9 14,2 10,6 13,7 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0,0 5,0 10,0 15,0 Utfall Mål 20 ===== SIDA 21 ===== Byggmarknaden Sverige Även om Sve ri ge be fin ner sig i en tidig åter hämt nings fas med nor ma li se rad in fla - tion och rän te ni vå er, så kvar står osä ker he ten kring den eko no mis ka ut veck ling en till följd av de geo po li tis ka kon flik ter na. Stör ning ar på ener gi mark na der na kan skapa nytt in fla tions tryck och på ver ka rän te ni vå er na. Osä ker he ten kring den all män na pris ut veck ling en, Riks ban kens rän te po li tik samt höga bygg kost na der har bi dra git till för sik tig åter hämt ning på bo stads mark na - den. För 2026 vän tas till växt för bo stads byg gan det, om än från låga in ve ste - ringsni vå er. Sam man ta get har in ve ste ring ar i lo kal bygg na der ut veck lats starkt de se nas te åren och pro gno ser na är på oför änd rat höga ni vå er. Detta gäl ler främst bygg na - tion av of fent li ga lo ka ler och inom in du strin. Inom det of fent li ga byg gan det är det fram för allt in ve ste ring ar inom äldre omsorg, total för svar samt kul tur och id - rott som för vän tas öka. De un der lig gan de driv kraf ter na för re no ve ring och un der - håll är star ka. De to ta la an lägg nings in ve ste ring ar na för vän tas fort sät ta växa under 2026. Den na tio nel la pla nen för trans por tin fra struk tu ren åren 2026–2037 med ökade in ve - ste ring ar i järn vä gar och vägun der håll, el näts ut bygg na den, in ve ste ring ar i VA- systemet samt ökade för svars sats ning ar ger en bred till växt på an lägg nings mark - na den. Norge Den nors ka eko no min vän tas 2026 gå in i ett bätt re kon junk tur lä ge med låg ar - bets lös het, sta bil re al lö ne till växt och köp kraft bland hus hål len. Till väx tut sik ter na stöt tas av ex pan siv fi nans po li tik, ökade in ve ste ring ar inom för sva ret och ener gi - sek torn samt stör re ex portin täk ter till följd av höga olje- och gas pri ser. Sam ti digt höjde Nor ges Bank styr rän tan i maj till följd av högre in fla tion. Åter hämt ning en för bo stads byg gan det vän tas ske lång sam ma re än ti di ga re pro - gno sti ce rat. Pro gno ser na har ju ste rats ned något på grund av högre rän te ni vå er och fort satt höga bygg kost na der. Detta vän tas även dämpa ak ti vi te ten på re no ve - rings mark na den. För 2026 vän tas en svag till växt som be döms ta fart grad vis. Lo kal byg gan det tycks ha sta bi li se rats på en ny, lägre nivå. Star kast ut veck ling vän tas inom trans port bygg na der samt för svars bygg na der, även om höga bygg - kost na der och högre rän te ni vå däm par in ve ste ring ar na inom lo kal byg gan det som hel het. Det stora be fint li ga bygg nads be stån det be hö ver dock un der hål las och byg gas om, vil ket grad vis ökar be ho vet av re no ve ring ar. Pro gno sen för 2026 visar på till växt medan in ve ste ring ar na för 2027 vän tas vara något lägre. Ut sik ter na på an lägg nings mark na den är något osäk ra re än ti di ga re. Den främs ta till väx ten för in ve ste ring ar antas ske inom kraft- och ener gi an lägg ning ar samt kom mu nal tek nis ka an lägg ning ar. Även flera stora väg pro jekt vän tas bidra till en sta bil pro duk tion under 2026. Pro gno ser na för drift och un der håll är mått li ga 2026, men till väx ten för vän tas öka under 2027. Finland BNP för vän tas växa 2026, även om de in ter na tio nel la kri ser nas på ver kan på energi- och ol je pri ser, in fla tion, rän tor och kon su men ter nas för tro en de gör pro - gno ser na mer osäk ra. Till väx ten vän tas dri vas av in ve ste ring ar, ex port och även den pri va ta kon sum tio nen. Ar bets lös hets ni vån är dock fort satt hög i Fin land. Bo stads byg gan det för vän tas visa på för sik tig till växt under 2026, om än lägre än vad ti di ga re pro gno ser pekat på. Fort satt över ut bud av be fint ligt bo stads be stånd, trög bo stads för sälj ning och osä ker het i om världs lä get bi drar till lång sam ma re åter hämt ning. Även re no ve ring ar na vän tas ut veck las för sik tigt po si tivt under 2026. Lo kal byg gan det vän tas ha en väx an de in ve ste ringsni vå under 2026 och 2027 för att där ef ter mins ka. Ut veck ling en drivs främst av stora pro jekt som både har på - bör jats och vän tas star ta under året, fram för allt da ta cen ter, kontors- och in du - stri bygg na der samt ho tell och re stau rang er. In ve ste ring ar na inom an lägg ning vän tas mins ka något under 2026, fram för allt till följd av färre in ve ste ring ar i järn vägs byg gen samt energi- och vat ten för sörj ning som dock kän ne teck nas av stora in ve ste rings be hov. In ve ste ring ar na inom väg- och ga tu byg gen vän tas öka medan drift och un der håll upp skat tas visa noll till - växt. Bostäder 2026 2027 2028 Sverige Norge Finland Pro gnos på bör ja de bo stads in ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar Lokalinvesteringar 2026 2027 2028 Sverige Norge Finland Pro gnos på bör ja de lo kalin ve ste ring ar, ny bygg na tion och re no ve ring ar Anläggning 2026 2027 2028 Sverige Norge Finland Pro gnos an lägg nings in ve ste ring ar Oförändrad prognos jämfört med föregående delårsrapport Förbättrad prognos jämfört med föregående delårsrapport Försämrad prognos jämfört med föregående delårsrapport Från och med 2025 kom mer mark nads pro gno ser na från Pro gno scent ret. Bygg na - tion in de las i bo stads byg gan de (nya bo stä der och re no ve ring) och lo kal byg gan de (nya lo ka ler och re no ve ring). Lo ka ler in ne fat tar alla bygg na der för u tom bo stä der och lant bruks bygg na der. I an lägg ning ingår både ny in ve ste ring ar samt drift och un der håll. Fär gen på pi lar na visar jäm fö rel se mot Pro gno scent rets fö re gå en de pro gnos. Förklaring Symbol Ökning med mer än 10% Ökning med 3-10% Oförändrat ± 2% Minskning med 3-10% Minskning med mer än 10% 21 ===== SIDA 22 ===== Risker och osäkerhetsfaktorer Peabs verk sam het är ut satt för flera olika typer av ris ker även om Peab i grun den har en god risk sprid ning genom fyra af färs om rå den, verk sam he ter i fyra län der och med be stäl la re inom såväl of fent lig som pri vat sek tor. En del ris ker lig ger ut - an för Peabs kon troll men kan på olika sätt på ver ka för ut sätt ning ar na att be dri va verk sam het. Det är till ex em pel kon junk tur ut veck ling, rän te ut veck ling, kund be te - en den, kli mat på ver kan och po li tis ka be slut. Andra ris ker kan Peab på olika sätt på ver ka genom att mins ka ef fek ter na av eller genom att helt eli mi ne ra. Det är fram förallt olika ris ker i den ope ra ti va verk sam he ten som han te ras i lin je or ga ni - sa tio nen inom re spek ti ve af färs om rå de med ut gångs punkt i fast ställ da ru ti ner, pro ces ser och styr sy stem. Kon cer nens ris ker delas in i fyra risk ka te go ri er: ope ra ti - va ris ker, fi nan si el la ris ker, stra te gis ka ris ker samt ef ter lev nads ris ker. Ope ra ti va ris ker finns all tid i en pro jekt ba se rad verk sam het som Peabs och han - te ring en av dessa ris ker är en stän digt på gåen de pro cess med tanke på verk sam - he tens stora antal pro jekt som på bör jas, ge nom förs och av slu tas. Peabs pro jekt - verk sam het be rörs av en mängd olika kon trakts for mer där ris kni vån va ri e rar be - ro en de på kon trakts typ. Oav sett kon trakts form kan oklar he ter kring av tals vill kor leda till gräns drag nings frå gor med risk för tvis ter med be stäl la re. Fi nan si el la ris ker är främst kopp la de till verk sam he tens ka pi tal be hov, ka pi tal - bind ning och till gång till fi nan sie ring och han te ras hu vud sak li gen på kon cern ni - vå. Stra te gis ka ris ker är ris ker kopp la de till vår mis sion, våra lång sik ti ga mål och vår stra te gi. Den ökade geo po li tis ka osä ker he ten bi drar till en mer av vak tan de mark - nad och osä ker het kring in ve ste ring ar, in fla tion och all män eko no misk ut veck - ling. Kon flik ten i Mel la nöstern på ver kar till gång en till olja och na tur gas och hela den geo po li tis ka osä ker he ten dri ver upp ener gipri ser na. Bygg bran schen på ver - kas av en ökad osä ker het när det kom mer till in ve ste ring ar och hur pri ser och till - gång till ma te ri al och ener gi ut veck las. Vi ar be tar hela tiden med att ut veck la med ar be ta re, bygg me to der och nya kli mats mar ta bygg ma te ri al för att kunna möta mark na dens behov. Ef ter lev nads ris ker in be gri per ris ker som ex em pel vis bris tan de ef ter lev nad av lag - stift ning, avtal eller in ter na reg ler och rikt lin jer. Andra ex em pel är ris ken för in - bland ning i kor rup tion eller otill bör lig kon kur rens. Ef ter lev nads ris ker finns inte bara i Peabs egen or ga ni sa tion utan även i våra le ve ran tör sked jor. Kon se kven ser av ef ter lev nads ris ker kan in klu de ra böter, ska dat för tro en de, miss lyc ka de pro jekt och ute slut ning från upp hand ling ar. Konkurrens- och kon su ment ver ket i Fin land in led de under maj 2025 en så kal lad kon kur rens rätts lig ut red ning av flera fö re tag ak ti va på as falts be lägg nings mark na - den i Fin land, där ibland Peabs dot ter bo lag Peab In du stri Oy. Peab sam ar be tar fullt ut med myn dig he ten. Att myn dig he ten har in lett en ut red ning in ne bär i sig inte att Peab In du stri Oy har gjort sig skyl digt till kon kur rens be grän san de age ran - de eller att re sul ta tet av ut red ning en kan fö re gri pas. Inom Pe ab kon cer nen råder noll to le rans mot alla for mer av oe gent lig he ter. För yt ter li ga re in for ma tion om ris ker och osä ker hets fak to rer, se Års- och håll bar - hets re do vis ning en för 2025. 22 ===== SIDA 23 ===== Övriga upplysningar Väsentliga händelser under rapportperioden Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB Peab AB un der rät ta des den 10 feb ru a ri 2026 av bo la gets val be red ning om dess för slag till års stäm man 2026 av se en de sty rel sens sam man sätt ning. Val be red ning - en fö reslog Carl Mel lan der som ny sty rel se le da mot samt omval av föl jan de sty rel - se le da mö ter: An ders Ru ne vad, Malin Pers son, Mag da le na Ger ger, Li se lott Ki laas, Kerstin Lin dell, Fred rik Pa uls son och Lars Sköld. Val be red ning en fö reslog omval av An ders Ru ne vad som sty rel sens ord fö ran de. Carl Mel lan der har om fat tan de er fa ren het från le dan de fi nan si el la be fatt ning ar i glo ba la börsno te ra de bolag, bland annat som Group CFO för Er ics son. Han har en bred bak grund inom fi nan si ell styr ning, ka pi tal mark nads frå gor, M&A, risk och re - gel ef ter lev nad samt in ter na tio nell verk sam hets styr ning. I dag är han verk sam som sty rel se le da mot och råd gi va re i flera bolag. Val be red ning ens för slag in ne bär att sty rel sen, för tiden in till slu tet av nästa års stäm ma, ska bestå av åtta sty rel se - le da mö ter. Års stäm man be slu ta de, i en lig het med val be red ning ens för slag. Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning av återköp av egna aktier I en lig het med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om han del med fi nan si el la in stru - ment, har Peab AB den 11 mars 2026 för vär vat 25 000 egna B- aktier, vil ket in ne - bar att Peabs in ne hav av egna ak ti er över skred gräns vär det om fem pro cent av samt li ga ak ti er i Peab. Peabs sam man lag da in ne hav av egna ak ti er upp gick per den 11 mars 2026 till 14 822 984 B- aktier, vil ket mot sva ra de 5,01 pro cent av det to ta la an ta let ak ti er. Peab har ingått avtal om ny kreditfacilitet på 8 miljarder kronor Peab har in gått avtal om en ny kre dit fa ci li tet på to talt 8,0 mil jar der kro nor för att re fi nan si e ra den nu va ran de kre dit fa ci li te ten på 7,0 mil jar der kro nor med för fall i juni 2028. Kre dit fa ci li te ten på 8,0 mil jar der kro nor löper till den 20 mars 2029 med möj lig het till för läng ning med ett plus ett år. I trans ak tio nen del tar de fyra ban ker na Nor dea, Swed bank, SEB och Han dels ban ken. Trans ak tio nen ko or di ne - ras av Nor dea. Kre ditav ta let avser att re fi nan si e ra bo la gets be fint li ga kre dit fa ci li - tet som för fal ler i juni 2028. Lå ne av ta let utgör Peabs lång fris ti ga grund fi nan sie - ring som kom plet te ras med ka pi tal mark nads fi nan sie ring, andra typer av kort fris - tig rö rel se fi nan sie ring samt pro jekt re la te ra de kre di ter. Flaggningsmeddelande med anledning av makulering av återköpta aktier I en lig het med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om han del med fi nan si el la in stru - ment, har Peab per den 25 maj 2026, i en lig het med be slut på års stäm man den 29 april 2026, ma ku le rat 5 000 000 egna ak ti er av serie B efter ge nom fört åter köps - pro gram. Där med un der sti ger Peabs in ne hav av egna ak ti er gräns vär det om fem pro cent av samt li ga ak ti er i Peab. Efter ma ku le ring en upp går det to ta la an ta let ak ti er i Peab till 291 049 730 ak ti er, för de lat på 34 319 957 ak ti er av serie A och 256 729 773 ak ti er av serie B. Nordiska Investeringsbanken lånar ut 125 miljoner euro till Peab relaterat till totalförsvaret Peab har per den 29 juni 2026 upp ta git ett lån på to talt 125 mil jo ner euro från Nor dis ka In ve ste rings ban ken med syf tet att bidra till total för sva ret i Nor den. Lånet har en löp tid på sex år och ska fi nan si e ra Peab re la te rat till pro jekt och in - ve ste ring ar med kopp ling till militär- och civil upp rust ning i re gi o nen. Väsentliga händelser efter rapportperioden Inga vä sent li ga hän del ser har in träf fat efter rap port pe ri o dens ut gång. Innehav och återköp av egna aktier Peabs in ne hav av egna ak ti er upp gick vid in gång en av 2026 till 14 117 984 B- ak ti - er, mot sva ran de 4,8 pro cent av to talt antal ak ti er. Med stöd av be myn di gan det från års stäm man den 6 maj 2025 fat ta de Peabs sty rel se be slut om att åter kö pa egna ak ti er lö pan de fram till års stäm man 2026. Under 2025 har 5 374 000 B- ak ti er åter köpts till ett sam man lagt be lopp om 415 Mkr. Under förs ta kvar ta let 2026 har 717 280 B- aktier åter köpts till ett sam man lagt be lopp om 85 Mkr. Per den 12 mars 2026 av slu ta des åter köp av egna ak ti er då max i malt be lopp om 500 mil jo ner kro - nor upp nåd des. Med stöd av be myn di gan det från års stäm man den 29 april 2026 fat ta de Peabs sty rel se be slut om att åter kö pa egna ak ti er lö pan de fram till års stäm man 2027. Syf tet med åter kö pen är att möj lig gö ra säk ring av kost na der och le ve rans av bo - la gets lång sik ti ga pre sta tions ak tie pro gram samt att kunna an vän das vid fi nan sie - ring av för värv. Åter kö pen sker med be ak tan de av bo la gets fi nan si el la ställ ning och ka pi tal struk tur. Åter kö pen ska göras på Nas daq Stock holm i en lig het med Nor dic Main Mar ket Ru le book for Is su ers of Sha res – Nas daq Stock holm (Sup ple - ment D) och ge nom fö ras i en lig het med Eu ro pa par la men tets och rå dets för ord - ning (EU) nr 596/2014 om mark nads miss bruk (MAR). En ligt sty rel se be slu tet får åter köp ge nom fö ras under pe ri o den till ett be lopp upp gå en de till max i malt 500 mil jo ner kro nor och får inte in ne bä ra att in ne ha vet av egna ak ti er över sti ger tio pro cent av to talt antal ute stå en de ak ti er i bo la get. Åter köp får en dast ske till ett pris per aktie inom det på Nas daq Stock holm vid var tid gäl lan de kursin ter val let, var med avses in ter val let mel lan gäl lan de högs ta köp kurs och lägs ta sälj kurs som pub li ce ras lö pan de av Nas daq Stock holm. Be tal ning för för vär va de ak ti er ska er - läg gas kon tant. Under pe ri o den fram till den 30 juni 2026 har 1 747 212 B- ak ti er åter köpts till ett sam man lagt be lopp om 154 Mkr. Efter åter kö pet in ne har Peab 11 582 476 egna B- ak ti er mot sva ran de 4,0 pro cent av to talt antal ak ti er. Närstående Ka rak tä ren och om fatt ning en av trans ak tio ner med när stå en de fram går av Års- och håll bar hets re do vis ning en för 2025, not 36. Under pe ri o den har för sälj ning en av K Nor dang till Peabs in tres se bo lag ge nom förts. För mer in for ma tion, se av snitt Af färs om rå de Bygg. Inga andra be ty dan de trans ak tio ner har skett under förs ta halv å ret 2026. Boden Industrial Park Boden 23 ===== SIDA 24 ===== Resultaträkning för koncernen, IFRS Kon cer nens net to om sätt ning en ligt IFRS upp gick under förs ta halv å ret 2026 till 27 390 Mkr (25 888). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stä der till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de net to om sätt ning en med -159 Mkr (26). Rö rel se re sul tat en ligt IFRS upp gick för förs ta halv å ret 2026 till 683 Mkr (508) och rö rel se mar gi na len upp gick till 2,5 pro cent (2,0). Ju ste ring av egen ut veck la de bo stads - pro jekt till fär dig stäl lan de me to den på ver ka de rö rel se re sul ta tet med -110 Mkr (4). Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Nettoomsättning 16 558 15 063 27 390 25 888 60 083 58 581 Kostnader för produktion -14 861 -13 369 -25 251 -23 784 -54 520 -53 053 Bruttoresultat 1 697 1 694 2 139 2 104 5 563 5 528 Försäljnings- och administrationskostnader -934 -985 -1 748 -1 768 -3 217 -3 237 Övriga rörelseintäkter 80 88 306 202 540 436 Övriga rörelsekostnader -11 -7 -14 -30 -18 -34 Rörelseresultat 832 790 683 508 2 868 2 693 Finansiella intäkter 23 39 51 93 104 146 Finansiella kostnader -111 -753 -224 -926 -442 -1 144 Finansnetto -88 -714 -173 -833 -338 -998 Resultat före skatt 744 76 510 -325 2 530 1 695 Skatt -157 -4 -96 30 -458 -332 Periodens resultat 587 72 414 -295 2 072 1 363 Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 588 72 416 -301 2 074 1 357 Innehav utan bestämmande inflytande -1 0 -2 6 -2 6 Periodens resultat 587 72 414 -295 2 072 1 363 Nyckeltal, IFRS Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,09 0,25 1,48 -1,05 7,27 4,74 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 280,5 287,5 281,0 287,5 283,2 286,4 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 10,3 10,3 10,3 10,3 10,3 9,9 Räntabilitet på eget kapital, % 12,8 9,8 12,8 9,8 12,8 8,5 Be räk nat på rul lan de 12 må na der 1) 1) 1) 24 ===== SIDA 25 ===== Rapport över resultat och övrigt totalresultat för koncernen i sammandrag, IFRS Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Periodens resultat 587 72 414 -295 2 072 1 363 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter 52 27 166 -119 61 -224 Periodens förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -33 -14 45 -15 41 -19 Andelar i joint ventures övrigt totalresultat 5 -1 4 1 2 -1 Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat 6 3 -10 3 -9 4 Periodens övrigt totalresultat 30 15 205 -130 95 -240 Periodens totalresultat 617 87 619 -425 2 167 1 123 Periodens totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 618 87 621 -431 2 169 1 117 Innehav utan bestämmande inflytande -1 0 -2 6 -2 6 Periodens totalresultat 617 87 619 -425 2 167 1 123 25 ===== SIDA 26 ===== Balansräkning för koncernen i sammandrag, IFRS Ba lansom slut ning en upp gick per den 30 juni 2026 till 47 290 Mkr (46 706). Eget ka pi tal upp gick till 15 967 Mkr (15 316), vil ket gav en so li di tet på 33,8 pro cent (32,8). På års stäm man den 29 april 2026 be slu ta des att till ak tieä gar na lämna ut del ning om to talt 3,30 kro nor per aktie, för de lat på två ut be tal nings till fäl len. Under andra kvar ta - let har ut del ning läm nats med 506 Mkr (431) och under fjär de kvar ta let be räk nas ut del ning att läm nas med 419 Mkr (357). Under förs ta halv å ret 2026 har åter köp av egna ak ti er skett till ett be lopp om 239 Mkr (–). Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 3 473 3 622 3 509 Materiella anläggningstillgångar 7 352 7 493 7 377 Förvaltningsfastigheter 55 59 59 Räntebärande långfristiga fordringar 472 539 503 Övriga långfristiga fordringar 1 625 1 618 1 573 Uppskjutna skattefordringar 56 45 49 Summa anläggningstillgångar 13 033 13 376 13 070 Projekt- och exploateringsfastigheter 17 999 18 653 17 451 Varulager 1 894 2 073 1 520 Räntebärande kortfristiga fordringar 82 1 015 20 Övriga kortfristiga fordringar 12 060 11 136 9 337 Likvida medel 2 222 453 3 145 Summa omsättningstillgångar 34 257 33 330 31 473 Summa tillgångar 47 290 46 706 44 543 Eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 15 943 15 291 16 455 Innehav utan bestämmande inflytande 24 25 24 Summa eget kapital 15 967 15 316 16 479 Skulder Räntebärande långfristiga skulder 6 771 7 485 5 853 Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 2 11 5 Uppskjutna skatteskulder 436 531 394 Övriga långfristiga skulder 1 671 1 652 1 660 Summa långfristiga skulder 8 880 9 679 7 912 Räntebärande kortfristiga skulder 4 170 3 543 3 419 Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 3 003 2 289 2 360 Övriga kortfristiga skulder 15 270 15 879 14 373 Summa kortfristiga skulder 22 443 21 711 20 152 Summa skulder 31 323 31 390 28 064 Summa eget kapital och skulder 47 290 46 706 44 543 Nyckeltal, IFRS Sysselsatt kapital 29 913 28 644 28 116 Soliditet, % 33,8 32,8 37,0 Nettoskuld 11 170 11 321 7 969 Eget kapital per aktie, kr 57,05 53,19 58,34 Utestående aktier vid periodens utgång, miljoner 279,5 287,5 282,1 26 ===== SIDA 27 ===== Förändringar i koncernens eget kapital i sammandrag, IFRS Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Ingående eget kapital den 1 januari 16 455 16 482 16 482 Periodens resultat 416 -301 1 357 Periodens övrigt totalresultat 205 -130 -240 Periodens totalresultat 621 -431 1 117 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager -34 -1 4 Skatt på kassaflödessäkring 7 0 -1 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument 58 31 56 Återköp av aktier -239 – -415 Utdelning kontant -925 -790 -788 Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare -1 106 -759 -1 147 Utgående eget kapital 15 943 15 291 16 455 Innehav utan bestämmande inflytande Ingående eget kapital den 1 januari 24 22 22 Periodens totalresultat -2 6 6 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utdelning kontant -1 -3 -4 Nyemission innehav utan bestämmande inflytande 3 – – Summa tillskott från och värdeförändringar till ägare 2 -3 -4 Utgående eget kapital 24 25 24 Totalt utgående eget kapital 15 967 15 316 16 479 27 ===== SIDA 28 ===== Kassaflödesanalys för koncernen i sammandrag, IFRS Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 1 276 959 1 034 739 3 827 3 532 Ökning (-) / Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter -171 -437 -453 -468 324 309 Ökning (-) / Minskning (+) av varulager 14 77 -307 -492 223 38 Ökning (-) / Minskning (+) rörelsefordringar/rörelseskulder -1 909 -414 -1 838 -146 -1 647 45 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital -2 066 -774 -2 598 -1 106 -1 100 392 Kassaflöde från den löpande verksamheten -790 185 -1 564 -367 2 727 3 924 Avyttring av dotterföretag/rörelse/nettoeffekt på likvida medel – – 24 – 303 279 Förvärv av anläggningstillgångar -347 -289 -701 -485 -1 248 -1 032 Avyttring av anläggningstillgångar 122 120 187 383 1 528 1 724 Kassaflöde från investeringsverksamheten -225 -169 -490 -102 583 971 Kassaflöde före finansiering -1 015 16 -2 054 -469 3 310 4 895 Återköp av egna aktier -154 – -239 – -654 -415 Nyemission innehav utan bestämmande inflytande – – 3 3 – Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder 612 -95 1 250 471 -734 -1 513 Ökning (+) / Minskning (-) av räntebärande skulder, projektfinansiering 424 -510 618 -594 701 -511 Utbetald utdelning till moderbolagets ägare -506 -431 -506 -431 -863 -788 Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – -3 – -3 -1 -4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 376 -1 039 1 126 -557 -1 548 -3 231 Periodens kassaflöde -639 -1 023 -928 -1 026 1 762 1 664 Likvida medel vid periodens början 2 854 1 474 3 145 1 478 453 1 478 Valutakursdifferens i likvida medel 7 2 5 1 7 3 Likvida medel vid periodens slut 2 222 453 2 222 453 2 222 3 145 28 ===== SIDA 29 ===== Moderbolaget Om sätt ning en för förs ta halv å ret 2026 för mo der bo la get Peab AB upp gick till 525 Mkr (521) och be stod i hu vud sak av kon cer nin ter na tjäns ter. Pe ri o dens re sul tat upp gick till 1 324 Mkr (653). I pe ri o dens re sul tat ingick ut del ning från dot ter bo lag med 1 410 Mkr (700). Mo der bo la gets till gång ar be står i hu vud sak av an de lar i kon cern fö re tag med 10 350 Mkr (10 339). Till gång ar na har fi nan si e rats genom eget ka pi tal på 14 219 Mkr (13 246). Mo der bo la get har under pe ri o den re do vi sat i eget ka pi tal ak ti e re la te ra de er sätt ning ar med 58 Mkr (31) och åter köp av egna ak ti er med 239 Mkr (–). Mo der bo la get på ver kas in di rekt av de ris ker som be skrivs i av snit tet Ris ker och osä ker hets fak to rer. Resultaträkning för moderbolaget i sammandrag Mkr Apr-jun 2026 Apr-jun 2025 Jan-jun 2026 Jan-jun 2025 Jul-jun 2025/2026 Jan-dec 2025 Nettoomsättning 268 273 525 521 1 051 1 047 Administrationskostnader -371 -350 -703 -658 -1 372 -1 327 Övriga rörelseintäkter 0 0 0 0 0 0 Rörelseresultat -103 -77 -178 -137 -321 -280 Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag 1 410 700 1 410 700 1 410 700 Övriga finansiella poster 36 40 70 78 133 141 Resultat efter finansiella poster 1 343 663 1 302 641 1 222 561 Bokslutsdispositioner – – – – 1 496 1 496 Resultat före skatt 1 343 663 1 302 641 2 718 2 057 Skatt 13 7 22 12 -251 -261 Periodens resultat 1 356 670 1 324 653 2 467 1 796 Pe ri o dens re sul tat mot sva rar pe ri o dens to tal re sul tat och där för pre sen te ras en dast en re sul tat räk ning utan se pa rat rap port för to tal re sul tat 1) 1) 29 ===== SIDA 30 ===== Balansräkning för moderbolaget i sammandrag Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 200 266 231 Materiella anläggningstillgångar 57 48 49 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 10 350 10 339 10 350 Fordringar koncernföretag 118 49 69 Uppskjuten skattefordran 116 107 116 Summa finansiella anläggningstillgångar 10 584 10 495 10 535 Summa anläggningstillgångar 10 841 10 809 10 815 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar koncernföretag 6 129 5 603 6 189 Aktuell skattefordran 148 58 – Övriga fordringar 126 192 89 Summa kortfristiga fordringar 6 403 5 853 6 278 Kassa och bank 0 0 0 Summa omsättningstillgångar 6 403 5 853 6 278 Summa tillgångar 17 244 16 662 17 093 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital 1 887 1 884 1 884 Fritt eget kapital 12 332 11 362 12 117 Summa eget kapital 14 219 13 246 14 001 Obeskattade reserver 2 314 2 798 2 314 Avsättningar Övriga avsättningar 56 47 51 Summa avsättningar 56 47 51 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 5 4 474 Aktuella skatteskulder – – 23 Övriga skulder 650 567 230 Summa kortfristiga skulder 655 571 727 Summa skulder 655 571 727 Summa eget kapital och skulder 17 244 16 662 17 093 30 ===== SIDA 31 ===== Not 1 – Redovisningsprinciper Delårs rap por ten är ut for mad en ligt de av EU an tag na IFRS stan dards samt de av EU an tag na tolk ning ar na av gäl lan de stan dar der, IFRIC. Denna rap port för kon cer nen har upp rät tats i en lig het med IAS 34, Delårs rap por te ring samt tillämp li ga be stäm mel ser i års re do vis nings la gen. Delårs rap por ten för mo der bo la get har upp rät tats i en - lig het med års re do vis nings la gens 9 ka pi tel, Delårs rap port och RFR 2, Re do vis ning för ju ri dis ka per so ner. För kon cer nen och mo der bo la get har samma prin ci per och be - räk nings grun der tilläm pats som i den se nas te års- och håll bar hets re do vis ning en. Yt ter li ga re upp lys ning ar i en lig het med IAS 34.16A fö re kom mer för u tom i de fi nan si el la rap por ter na och dess till hö ran de noter även i öv ri ga delar av delårs rap por ten. Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS Kon cer nen rap por te ras i de fyra af färs om rå de na Bygg, An lägg ning, In du stri och Pro jekt ut veck ling. Af färs om rå de na mot sva ras av rö rel se seg ment. Seg ments re do vis ning - en är den mo dell Peab anser bäst be skri ver Peabs verk sam het både vad gäl ler in tern styr ning och risk pro fil, och det är också så sty rel se och led ning föl jer verk sam he - ten. För Peabs ent re pre nad verk sam he ter Bygg och An lägg ning re do vi sas in täk ter och re sul tat över tid i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om - rå de In du stri re do vi sas in täk ter och re sul tat både över tid och vid en tid punkt och re do vis ning en är den sam ma i både seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Bo stads ut veck ling skil jer sig re do vis ning en mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. Från och med 2025 delas de egen ut veck la de bo stads pro jek ten upp i tre ka te go ri er och re do vi sas en ligt föl jan de i seg ments re do vis ning en: För Bo stads rät ter/ägar lä gen he ter tas om - sätt ning och re sul tat suc ces sivt fram i takt med att pro jek ten fär dig ställs. Detta gäl ler svens ka bo stads rätts för e ning ar och egna hem, nors ka ägar bo stä der och an delslä - gen he ter samt fins ka bo stads ak tie bo lag. För denna bo stads typ re do vi sas även or de rin gång och or der stock. För hy res rät ter, som byggs i egen ba lans räk ning, tas om - sätt ning och re sul tat fram vid en tid punkt, vil ket sker vid från trä de av fas tig he ten då kon trol len över går till kun den. Bo stä der i egen ba lans räk ning är pro jekt som pro - duk tions star tas och byggs i egen ba lans räk ning och som sedan kan kon ver te ras till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter eller säl jas som hy res rätt. Om sätt ning och re sul tat tas fram först då bo stads pro jek tet om klass fi ce ras an ting en till bo stads rät ter/ägar lä gen he ter och då suc ces sivt tas fram i takt med att pro jek tet fär dig ställs, eller säljs och från träds som hy res rät ter. I re do vis ning en en ligt IFRS re do vi sas om sätt ning och re sul tat för bo stads rät ter/ägar lä gen he ter vid den tid punkt då de slut li ga kö par na till trä - der sina lä gen he ter och för hy res rät ter vid från trä de av fas tig he ten. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling och en he ten Fas tig hets ut veck ling re do vi sas in täk ter och re sul tat vid en tid punkt i både seg ments re do vis ning en och re do vis ning en ligt IFRS. Ut ö ver af färs om rå de na re do vi sas som Kon cern ge men samt cen tra la fö re tag, vissa dot ter fö re tag samt öv ri ga in ne hav. Cen tra la fö re tag be står fram för allt av mo der bo la - get Peab AB och Peab Fi nans AB. För Kon cern ge men samt är det ingen skill nad i re do vis ning mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra - tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis ning en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing - till gång ar re spek ti ve le a singskuld. Le a singav tal som hos mot par ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som fi nan si ellt le a singav tal re do vi sas i Peabs seg ments re do vis ning en - ligt prin ci per mot sva ran de vad som gäl ler för le a se ta ga re en ligt IFRS 16. Redovisning av interna projekt mellan affärsområdena Bygg och Projektutveckling I af färs om rå de Bygg re do vi sas om sätt ning och re sul tat hän för ligt till ent re pre nad de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt, i hy res rätts pro jekt samt i öv ri ga fas tig hets pro - jekt till af färs om rå de Pro jekt ut veck ling. Re do vis ning sker över tid i takt med att pro jek ten fär dig ställs. I af färs om rå de Pro jekt ut veck ling re do vi sas om sätt ning för både ent re pre nad de len och bygg her re de len i egen ut veck la de bo stads pro jekt. Re do vi sat re sul tat ut görs av re sul ta tet i bygg her re de len, re do vi sad över tid för bo stads rät ter/ ägar lä gen he ter och re do vi sad vid en tid punkt av se en de hy res rät ter. In tern om sätt ning av se en de ent re pre nad kost na den för ovanstå en de fas tig hets pro jekt mel lan af - färs om rå de Bygg och Pro jekt ut veck ling eli mi ne ras på kon cern ni vå. In tern vins ten åter läggs vid avytt ring. Redovisning av fastighetsprojekt i egen balansräkning För fas tig hets pro jekt i egen ba lans räk ning som re do vi sas som projekt- och ex plo a te rings fas tig he ter och som säljs i bo lags form via ak ti er re do vi sas un der lig gan de för - sälj nings vär de på fas tig he ten som in täk ter och bok fört värde i ba lans räk ning en som kost nad. Vid för sälj ning av fas tig hets pro jekt som re do vi sas som drifts fas tig he ter eller för valt nings fas tig he ter re do vi sas re sul ta tef fek ten netto som en övrig rö rel se in täkt eller övrig rö rel se kost nad. Re do vis ning en av fas tig hets pro jek ten är den sam ma i både seg ments re do vis ning en och i re do vis ning en ligt IFRS. Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen Fi nan si el la nyc kel tal som sys sel satt ka pi tal, ba lansom slut ning, eget ka pi tal, so li di tet, net toskuld, net toskuld sätt nings grad, kassa flö de före fi nan sie ring samt re sul tat per aktie re do vi sas i seg ments re do vis ning en med hän syn tagen till ovanstå en de för ut sätt ning ar. Net toskul den en ligt seg ments re do vis ning en in klu de rar pro jekt fi nan - sie ring för osåld del av bo stads pro jek ten under på gåen de pro duk tion. Detta då Peab har ett åta gan de att för vär va osål da bo stä der sex må na der efter fär dig stäl lan de. 31 ===== SIDA 32 ===== Not 2 – Uppdelning av intäkter Koncernen Jan-jun 2026 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 10 749 8 692 6 703 1 374 31 27 549 -159 27 390 Intern försäljning 1 035 490 2 041 17 684 -4 267 – – Summa 11 784 9 182 8 744 1 391 715 -4 267 27 549 -159 27 390 Fördelning per land Sverige 9 577 8 335 5 929 1 252 582 -3 959 21 716 -245 21 471 Norge 873 847 492 48 64 -157 2 167 121 2 288 Finland 1 334 1 637 91 65 -146 2 981 -35 2 946 Danmark 678 4 -5 677 677 Övrigt 8 8 8 Summa 11 784 9 182 8 744 1 391 715 -4 267 27 549 -159 27 390 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 5 548 7 116 1 801 14 20 14 499 14 499 Privata kunder 5 201 1 576 4 902 1 360 11 13 050 -159 12 891 Interna kunder 1 035 490 2 041 17 684 -4 267 – – Summa 11 784 9 182 8 744 1 391 715 -4 267 27 549 -159 27 390 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 39 6 3 013 411 25 -539 2 955 727 3 682 Över tid 11 741 9 167 4 710 893 574 -2 948 24 137 -886 23 251 Hyresintäkter 4 9 1 021 87 116 -780 457 457 Summa 11 784 9 182 8 744 1 391 715 -4 267 27 549 -159 27 390 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 11 741 9 167 4 710 893 18 -2 396 24 133 -886 23 247 Försäljning av varor 2 487 -318 2 169 2 169 Försäljning av fastighetsprojekt 394 394 727 1 121 Transporttjänster 466 -200 266 266 Administrativa tjänster 556 -552 4 4 Hyresintäkter 4 9 1 021 87 116 -780 457 457 Övrigt 39 6 60 17 25 -21 126 126 Summa 11 784 9 182 8 744 1 391 715 -4 267 27 549 -159 27 390 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk - ten. Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16. 1) 2) 2) 1) 2) 32 ===== SIDA 33 ===== Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk - ten. Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16. Koncernen Jan-jun 2025 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 10 203 7 502 6 398 1 732 27 25 862 26 25 888 Intern försäljning 1 073 599 1 563 10 681 -3 926 – – Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning per land Sverige 8 674 7 152 5 215 1 313 563 -3 504 19 413 50 19 463 Norge 1 324 949 425 283 71 -210 2 842 -14 2 828 Finland 1 278 1 704 146 71 -209 2 990 -10 2 980 Danmark 610 3 -3 610 610 Övrigt 7 7 7 Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 6 355 5 858 1 941 39 22 14 215 14 215 Privata kunder 3 848 1 644 4 457 1 693 5 11 647 26 11 673 Interna kunder 1 073 599 1 563 10 681 -3 926 – – Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 35 5 2 778 244 27 -463 2 626 1 416 4 042 Över tid 11 235 8 088 4 209 1 417 566 -2 727 22 788 -1 390 21 398 Hyresintäkter 6 8 974 81 115 -736 448 448 Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 11 235 8 088 4 209 1 417 10 -2 171 22 788 -1 390 21 398 Försäljning av varor 2 218 -253 1 965 1 965 Försäljning av fastighetsprojekt 194 194 1 416 1 610 Transporttjänster 487 -224 263 263 Administrativa tjänster 556 -556 – – Hyresintäkter 6 8 974 81 115 -736 448 448 Övrigt 35 5 73 50 27 14 204 204 Summa 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 1) 2) 2) 1) 2) 33 ===== SIDA 34 ===== Koncernen Jan-dec 2025 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581 Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – – Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning per land Sverige 18 165 15 622 12 029 3 692 1 133 -7 695 42 946 -96 42 850 Norge 2 780 1 985 1 215 364 142 -383 6 103 129 6 232 Finland 2 738 5 300 289 147 -426 8 048 -41 8 007 Danmark 1 467 6 -7 1 466 1 466 Övrigt 26 26 26 Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 13 051 12 967 6 294 53 43 32 408 32 408 Privata kunder 8 392 3 364 10 140 4 274 11 26 181 -8 26 173 Interna kunder 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – – Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 78 10 6 115 1 519 55 -1 085 6 692 2 530 9 222 Över tid 23 589 17 580 11 930 2 655 1 145 -5 940 50 959 -2 538 48 421 Hyresintäkter 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938 Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 23 589 17 580 11 930 2 655 23 -4 818 50 959 -2 538 48 421 Försäljning av varor 4 982 -569 4 413 4 413 Försäljning av fastighetsprojekt 1 480 1 480 2 530 4 010 Transporttjänster 1 011 -478 533 533 Administrativa tjänster 1 122 -1 122 – – Hyresintäkter 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938 Övrigt 78 10 122 39 55 -38 266 266 Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Avser skill na der na i re do vis nings prin ci per av se en de egen ut veck la de bo stads pro jekt. I seg ments re do vis ning en re do vi sas in täk ter na över tid medan i re do vis ning en ligt IFRS vid till trä des tid punk - ten. Hy resin täk ter re do vi sas en ligt IFRS 16. 1) 2) 2) 1) 2) 34 ===== SIDA 35 ===== Not 3 – Rörelsesegment och avstämning mellan segmentsredovisning och IFRS Koncernen Jan-jun 2026 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Extern försäljning 10 749 8 692 6 703 1 374 31 27 549 -159 27 390 Intern försäljning 1 035 490 2 041 17 684 -4 267 – – Summa intäkter 11 784 9 182 8 744 1 391 715 -4 267 27 549 -159 27 390 Rörelseresultat 379 420 194 43 -248 -19 769 -86 683 Rörelsemarginal, % 3,2 4,6 2,2 3,1 2,8 2,5 Finansiella intäkter 51 51 Finansiella kostnader -201 -23 -224 Finansnetto -150 -23 -173 Resultat före skatt 619 -109 510 Skatt -102 6 -96 Periodens resultat 517 -103 414 Sysselsatt kapital (UB) -1 570 -366 10 435 18 522 773 27 794 2 119 29 913 Balansomslutning 45 140 2 150 47 290 Eget kapital 16 304 -337 15 967 Soliditet, % 36,1 33,8 Nettoskuld 8 714 2 456 11 170 Kassaflöde före finansiering 3 229 -907 -2 -594 -1 271 -783 -2 054 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts- och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den. Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -23 Mkr. Ej för de lat sys sel satt ka pi tal. För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 220 Mkr samt bo stads pro jekt 930 Mkr. Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ej för de lat kassa flö de. Koncernen Jan-jun 2025 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Extern försäljning 10 203 7 502 6 398 1 732 27 25 862 26 25 888 Intern försäljning 1 073 599 1 563 10 681 -3 926 – – Summa intäkter 11 276 8 101 7 961 1 742 708 -3 926 25 862 26 25 888 Rörelseresultat 248 318 -5 82 -177 16 482 26 508 Rörelsemarginal, % 2,2 3,9 -0,1 4,7 1,9 2,0 Finansiella intäkter 93 93 Finansiella kostnader -902 -24 -926 Finansnetto -809 -24 -833 Resultat före skatt -327 2 -325 Skatt 34 -4 30 Periodens resultat -293 -2 -295 Sysselsatt kapital (UB) -878 -575 10 391 19 199 -1 033 27 104 1 540 28 644 Balansomslutning 44 525 2 181 46 706 Eget kapital 15 572 -256 15 316 Soliditet, % 35,0 32,8 Nettoskuld 9 525 11 321 Kassaflöde före finansiering 306 519 -617 -447 -684 -923 454 -469 För mer in for ma tion om för del ning av intäkts- och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den. Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -24 Mkr. Ej för de lat sys sel satt ka pi tal. För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 363 Mkr samt bo stads pro jekt 818 Mkr. Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ej för de lat kassa flö de. 1) 2) 3) 4) 5) 5) 5) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 5) 5) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 6) 35 ===== SIDA 36 ===== För mer in for ma tion om för del ning av intäkts- och re sul tat pos ter se not 2 samt av snitt Över sikt af färs om rå den. Avser IFRS 16, till kom man de le a sing -46 Mkr. Ej för de lat sys sel satt ka pi tal. För de las på IFRS 16, till kom man de le a sing 1 285 Mkr samt bo stads pro jekt 786 Mkr. Avser ope ra tivt kassa flö de. För de fi ni tion, se av snitt Al ter na ti va nyc kel tal och de fi ni tio ner. Ej för de lat kassa flö de. Koncernen Jan-dec 2025 Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer Koncernen IFRS Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581 Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 – – Summa intäkter 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Rörelseresultat 512 704 1 485 238 -363 50 2 626 67 2 693 Rörelsemarginal, % 2,2 4,0 7,4 5,5 4,5 4,6 Finansiella intäkter 146 146 Finansiella kostnader -1 098 -46 -1 144 Finansnetto -952 -46 -998 Resultat före skatt 1 674 21 1 695 Skatt -332 -332 Periodens resultat 1 342 21 1 363 Sysselsatt kapital (UB) -1 830 -568 9 198 18 220 1 764 26 784 1 332 28 116 Balansomslutning 42 472 2 071 44 543 Eget kapital 16 716 -237 16 479 Soliditet, % 39,4 37,0 Nettoskuld 6 400 1 569 7 969 Kassaflöde före finansiering 1 576 900 1 951 552 -860 4 119 776 4 895 1) 2) 3) 4) 5) 5) 5) 5) 6) 1) 2) 3) 4) 5) 6) 36 ===== SIDA 37 ===== Not 4 – Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde Av nedan stå en de ta bell fram går ni vå in del ning en för de fi nan si el la till gång ar och fi nan si el la skul der som re do vi sas till verk ligt värde i kon cer nens ba lans räk ning. Upp - del ning av hur verk ligt värde be stäms görs ut i från tre ni vå er; Nivå 1: en ligt pri ser no te ra de på en aktiv mark nad för samma in stru ment. Nivå 2: ut i från di rekt eller in di rekt ob ser ver bar mark nads da ta som inte in klu de ras i nivå 1. Nivå 3: ut i från in da ta som inte är ob ser ver ba ra på mark na den. För be skriv ning av hur verk li ga vär den har be räk nats, se Års- och håll bar hets re do vis ning 2025, not 32. Verk ligt värde på fi nan si el la till gång ar och skul der som re do vi sas till upp lu pet an skaff nings vär de upp skat tas i allt vä sent ligt över ens stäm ma med bok för da vär den. Koncernen 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Mkr Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 45 45 44 44 45 45 Varav onoterade fonder 0 0 3 3 0 0 Varav onoterade aktier och andelar 45 45 41 41 45 45 Övriga långfristiga fordringar 1 1 – – Varav råvarusäkring med termin 1 1 – – Övriga kortfristiga fordringar 39 39 13 13 7 7 Varav råvarusäkring med termin 33 33 12 12 7 7 Varav valutaderivat 6 6 1 1 – Summa finansiella tillgångar 40 45 85 13 44 57 7 45 52 Finansiella skulder Övriga långfristiga skulder – – 1 1 Varav råvarusäkring med termin – – 1 1 Övriga kortfristiga skulder 62 62 25 25 17 17 Varav valutaderivat – 2 2 3 3 Varav råvarusäkring med termin 62 62 23 23 14 14 Summa finansiella skulder 62 62 25 – 25 18 – 18 I ta bel ler na nedan pre sen te ras en av stäm ning mel lan in gå en de och ut gå en de ba lans för de till gång ar och skul der som ingår i nivå 3. Koncernen Långfristiga värdepappersinnehav Onoterade fonder Onoterade aktier och andelar Mkr 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 30 jun 2026 30 jun 2025 31 dec 2025 Ingående balans 0 4 4 45 41 41 Investeringar 1 1 Erhållen utdelning -2 -3 Redovisat i periodens resultat Finansnetto -2 4 Utgående balans 0 3 0 45 41 45 37 ===== SIDA 38 ===== Kommande information Rapport för tredje kvartalet 2026 28 oktober 2026 Bokslutskommuniké 2026 3 februari 2027 Års- och hållbarhetsredovisning 2026 April 2027 Presentation av delårsrapport Denna delårs rap port pre sen te ras di gi talt och i en te le fon kon fe rens tis da gen den 14 juli kloc kan 13.00 av vd och kon cern chef Jesper Gö rans son och CFO Niclas Winkvist. Pre sen ta tio nen hålls på svens ka och nås via https://peab.se/om- peab/bo lags in for ma tion/in ve ste ra re. Gå in på någon av län kar na för att ta del av pre sen ta tio nen. Delta i webb sänd ning en: https://peab.events.in de res.com/q2- report-2026 Delta via te le fon kon fe ren sen: https://events.in de res.com/peab/q2- report-2026/dial- in För yt ter li ga re in for ma tion, vän li gen kon tak ta: Jesper Gö rans son, vd och kon cern chef Peab, nås genom Juha Harto maa, IR- chef Peab, 0725 33 31 45 Denna in for ma tion är sådan in for ma tion som Peab AB är skyl dig att of fent lig gö ra en ligt EUs mark nads miss - bruks för ord ning och lagen om vär de pap pers mark na den. In for ma tio nen läm na des, genom ovanstå en de kon - takt per sons försorg, för of fent lig gö ran de den 14 juli 2026, kl. 11.00 CET . • • • Sty rel sen och verk stäl lan de di rek tö ren för säk rar att halv års rap por ten ger en rätt vi san de över sikt av mo der bo - la gets och kon cer nens verk sam het, ställ ning och re sul tat samt be skri ver vä sent li ga ris ker och osä ker hets fak - to rer som mo der bo la get och de fö re tag som ingår i kon cer nen står inför. Förs löv den 14 juli 2026 Anders Runevad Styrelseordförande Fredrik Paulsson Styrelseledamot Kerstin Lindell Styrelseledamot Lars Sköld Styrelseledamot Liselott Kilaas Styrelseledamot Malin Persson Styrelseledamot Magdalena Gerger Styrelseledamot Carl Mellander Styrelseledamot Kim Thomsen Styrelseledamot Patrik Svensson Styrelseledamot Maria Doberck Styrelseledamot Jesper Göransson VD och koncernchef Upp gif ter na i denna delårs rap port har inte varit fö re mål för sär skild gransk ning av bo la gets re vi so rer. 38 ===== SIDA 39 ===== Kvartalsuppgifter Kon cer nen, IFRS Mkr Apr-jun 2026 Jan-mar 2026 Okt-dec 2025 Jul-sep 2025 Apr-jun 2025 Jan-mar 2025 Okt-dec 2024 Jul-sep 2024 Apr-jun 2024 Nettoomsättning 16 558 10 832 17 335 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 Kostnader för produktion -14 861 -10 390 -15 622 -13 647 -13 369 -10 415 -14 939 -14 174 -15 281 Bruttoresultat 1 697 442 1 713 1 711 1 694 410 2 246 1 546 1 647 Försäljnings- och administrationskostnader -934 -814 -801 -668 -985 -783 -932 -613 -885 Övriga rörelseintäkter 80 226 151 83 88 114 47 46 60 Övriga rörelsekostnader -11 -3 4 -8 -7 -23 8 13 -8 Rörelseresultat 832 -149 1 067 1 118 790 -282 1 369 992 814 Finansiella intäkter 23 28 33 20 39 54 66 66 59 Finansiella kostnader -111 -113 -106 -112 -753 -173 -150 -170 -167 Finansnetto -88 -85 -73 -92 -714 -119 -84 -104 -108 Resultat före skatt 744 -234 994 1 026 76 -401 1 285 888 706 Skatt -157 61 -165 -197 -4 34 -171 -154 -110 Periodens resultat 587 -173 829 829 72 -367 1 114 734 596 Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 588 -172 829 829 72 -373 1 121 732 596 Innehav utan bestämmande inflytande -1 -1 0 0 0 6 -7 2 0 Periodens resultat 587 -173 829 829 72 -367 1 114 734 596 Nyckeltal, IFRS Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,09 -0,61 2,90 2,89 0,25 -1,30 3,90 2,54 2,08 Genomsnittligt antal utestående aktier, miljoner 280,5 281,6 284,1 286,6 287,5 287,5 287,5 287,5 287,5 Sysselsatt kapital (UB) 29 913 29 061 28 116 28 619 28 644 29 646 30 878 30 526 31 962 Eget kapital (UB) 15 967 16 423 16 479 15 993 15 316 16 001 16 504 15 316 14 666 39 ===== SIDA 40 ===== Af färs om rå den Mkr Apr-jun 2026 Jan-mar 2026 Okt-dec 2025 Jul-sep 2025 Apr-jun 2025 Jan-mar 2025 Okt-dec 2024 Jul-sep 2024 Apr-jun 2024 Nettoomsättning Bygg 6 485 5 299 7 169 5 238 5 959 5 317 6 541 5 130 6 358 Anläggning 5 120 4 062 5 258 4 248 4 433 3 668 4 893 3 810 4 278 Industri 6 282 2 462 5 123 6 953 5 678 2 283 5 576 7 528 6 033 – varav Swerock/Asfalt 5 227 1 507 4 192 6 194 4 880 1 504 4 611 6 734 5 137 – varav Byggsystem 1 156 1 047 1 063 855 900 854 1 050 865 976 – varav elimineringar -101 -92 -132 -96 -102 -75 -85 -71 -80 Projektutveckling 899 492 1 711 892 751 991 1 737 758 720 – varav Fastighetsutveckling 78 31 25 48 36 57 636 6 21 – varav Bostadsutveckling 821 461 1 686 844 715 934 1 101 752 699 Koncerngemensamt 365 350 371 349 362 346 343 333 345 Elimineringar -2 373 -1 894 -2 507 -2 078 -2 246 -1 680 -2 305 -2 020 -2 502 Koncernen, segmentsredovisning 16 778 10 771 17 125 15 602 14 937 10 925 16 785 15 539 15 232 Justering bostäder till IFRS -220 61 210 -244 126 -100 400 181 1 696 IFRS 16, tillkommande leasingavtal Koncernen, IFRS 16 558 10 832 17 335 15 358 15 063 10 825 17 185 15 720 16 928 Rörelseresultat Bygg 157 222 148 116 137 111 96 96 123 Anläggning 273 147 217 169 204 114 140 117 165 Industri 606 -412 615 875 544 -549 597 848 449 – varav Swerock/Asfalt 564 -440 590 875 533 -558 461 892 461 – varav Byggsystem 42 28 25 0 11 9 136 -44 -12 Projektutveckling 34 9 120 36 -1 83 521 -6 -33 – varav Fastighetsutveckling 12 11 84 84 11 49 533 8 21 – varav Bostadsutveckling 22 -2 36 -48 -12 34 -12 -14 -54 Koncerngemensamt -134 -114 -124 -62 -121 -56 -142 -62 -79 Elimineringar -11 -8 20 14 -3 19 43 2 -6 Koncernen, segmentsredovisning 925 -156 996 1 148 760 -278 1 255 995 619 Justering bostäder till IFRS -104 -6 61 -41 20 -16 103 -14 190 IFRS 16, tillkommande leasingavtal 11 13 10 11 10 12 11 11 5 Koncernen, IFRS 832 -149 1 067 1 118 790 -282 1 369 992 814 Rörelsemarginal, % Bygg 2,4 4,2 2,1 2,2 2,3 2,1 1,5 1,9 1,9 Anläggning 5,3 3,6 4,1 4,0 4,6 3,1 2,9 3,1 3,9 Industri 9,6 -16,7 12,0 12,6 9,6 -24,0 10,7 11,3 7,4 – varav Swerock/Asfalt 10,8 -29,2 14,1 14,1 10,9 -37,1 10,0 13,2 9,0 – varav Byggsystem 3,6 2,7 2,4 0,0 1,2 1,1 13,0 -5,1 -1,2 Projektutveckling 3,8 1,8 7,0 4,0 -0,1 8,4 30,0 -0,8 -4,6 – varav Fastighetsutveckling 15,4 35,5 336,0 175,0 30,6 86,0 83,8 133,3 100,0 – varav Bostadsutveckling 2,7 -0,4 2,1 -5,7 -1,7 3,6 -1,1 -1,9 -7,7 Koncerngemensamt Elimineringar Koncernen, segmentsredovisning 5,5 -1,4 5,8 7,4 5,1 -2,5 7,5 6,4 4,1 Justering bostäder till IFRS IFRS 16, tillkommande leasingavtal Koncernen, IFRS 5,0 -1,4 6,2 7,3 5,2 -2,6 8,0 6,3 4,8 Nyckeltal, segmentsredovisning, Mkr Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 2,45 -0,60 2,69 3,01 0,20 -1,24 3,63 2,59 1,48 Sysselsatt kapital (UB) 27 794 27 328 26 784 26 689 27 104 27 673 28 999 27 537 28 719 Eget kapital (UB) 16 304 16 735 16 716 16 296 15 572 16 285 16 760 15 650 14 992 Orderingång 18 336 15 561 14 947 10 223 13 183 16 574 12 052 10 135 16 434 Orderstock vid periodens utgång 57 292 53 757 48 544 48 279 51 757 51 955 44 906 47 026 50 578 40 ===== SIDA 41 ===== Alternativa nyckeltal och definitioner Al ter na ti va nyc kel tal an vänds för att be skri va verk sam he tens ut veck ling och för att öka jäm för bar he ten mel lan pe ri o der. Dessa är inte de fi ni e ra de ut i från IFRS re - gel verk men de över ens stäm mer med hur kon cern led ning och sty rel se mäter bo - la gets fi nan si el la ut veck ling. Al ter na ti va nyc kel tal skall ej ses som sub sti tut för fi - nan si ell in for ma tion som pre sen te ras i en lig het med IFRS utan som ett kom ple - ment. Skill na den mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS be skrivs mer ut för ligt i not 1. Skill na den be står i hu vud sak av olik he ter i re do vis nings prin ci per för egen ut veck la de bo stads pro jekt där in täk ter och re sul tat re do vi sas över tid i seg ments re do vis ning en och vid en tid punkt, när bo stads kö par na till trä der sina bo stä der, i re do vis ning en ligt IFRS. I seg ments re do vis ning en re do vi sas le a singav - gif ter för le a se ta ga re lin järt över le a sing pe ri o den för le a singav tal som av mot par - ten (le a se gi va ren) klas si fi ce ras som ope ra tio nel la le a singav tal. I kon cern re do vis - ning en en ligt IFRS tilläm pas IFRS 16 Le a singav tal som in ne bär att le a se ta ga re re - do vi sar av skriv ning och ränta hän för li ga till le a sing till gång ar re spek ti ve le a - singskul der. Skill na der mel lan seg ments re do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS får så le des ef fekt även på pos ter na i ba lans räk ning en, in klu de rat net toskuld. För nedan stå en de nyc kel tal är dock be räk nings sät ten de sam ma i både seg ments re - do vis ning och re do vis ning en ligt IFRS. För mer in for ma tion och be räk ning ar, se Peabs webb si da www.peab.se/alternativa- nyc kel tal. Finansiella definitioner Disponibel likviditet Lik vi da medel och kort fris ti ga pla ce ring ar samt ej ut nytt ja de kre dit löf ten, ex klu - si ve ej ut nytt jad pro jekt fi nan sie ring. Visar kon cer nens till gäng li ga lik vi di tet. Eget kapital per aktie Eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med antal ute stå en de ak ti er vid pe ri o dens slut. Visar eget ka pi tal per aktie. Nettoskuld Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi - da medel och rän te bä ran de till gång ar. Visar fi nan si ell po si tion. Nettoskuld, segmentsredovisning Rän te bä ran de skul der in klu si ve av sätt ning ar till pen sio ner med av drag för lik vi - da medel och rän te bä ran de till gång ar. Från och med 2019 ingår skul der av se en - de osåld del av egen ut veck la de på gåen de bo stads pro jekt i net toskul den. Visar fi nan si ell po si tion för seg ment. Nettoskuldsättningsgrad Rän te bä ran de net toskuld i för hål lan de till eget ka pi tal. Visar fi nan si ell po si tion. Operativt kassaflöde Kassa flö de före fi nan sie ring en ligt seg ments re do vis ning. I kassa flö det ingår ej er hål len kon cer nin tern ränta, be tald ränta samt be tald skatt, vilka ej för de las till af färs om rå den utan re do vi sas en bart för kon cer nen. In ve ste ring ar via le a sing be - las tar kassa flö de från in ve ste rings verk sam he ten i af färs om rå de na. Ope ra tivt kassa flö de be räk nas en bart för af färs om rå de na. Visar vil ket kassa flö de som ge - ne re ras per af färs om rå de. Orderingång Sum man av de be ställ ning ar som er hål lits under pe ri o den. Mäter hur nya order er sät ter ut fört ar be te. Vad gäl ler egen ut veck la de bo stads pro jekt be trak tas bo - stads rätts för e ning ar och bo stads ak tie bo lag som ex ter na be stäl la re. Orderstock Vär det vid pe ri o dens slut av åter stå en de in täk ter i på gåen de pro duk tion och er - håll na be ställ ning ar som kom mer att pro du ce ras. Or der stock ba se ras på seg - ments re do vis ning. Visar hur myc ket som kom mer att pro du ce ras fram ö ver. Projekt- och exploateringsfastigheter In ne hav av rå mark och sa ne rings fas tig he ter för fram ti da ex plo a te ring, be bygg da fas tig he ter för pro jekt ut veck ling, för äd ling och där ef ter för sälj ning under Peabs nor ma la verk sam hetscy kel. Resultat per aktie, före och efter utspädning Pe ri o dens re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di vi de rat med ge nom - snitt ligt antal ute stå en de ak ti er under pe ri o den. Visar vinst per aktie. Räntabilitet på eget kapital Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat hän för ligt till mo der bo la gets ägare di - vi de rat med ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) eget ka pi tal hän för ligt till mo der bo la gets ägare. Måt tet an vänds för att skapa en ef fek tiv verk sam het och en ra tio nell ka pi tal struk tur och visar på hur kon cer nen har för rän tat ak tieä gar - nas ka pi tal. Räntabilitet på sysselsatt kapital Pe ri o dens rul lan de 12 må na ders re sul tat före skatt med tillägg för fi nan si el la kost na der i pro cent av ge nom snitt ligt (se nas te fyra kvar ta len) sys sel satt ka pi tal. Måt tet an vänds för att mäta ka pi ta lef fek ti vi tet och för att al lo ke ra ka pi tal till nya in ve ste ring ar och visar kon cer nens rän ta bi li tet obe ro en de av fi nan sie ring. Rörelsemarginal Rö rel se re sul tat i pro cent av net to om sätt ning en. Visar lön sam he ten i verk sam he - ten. Soliditet Eget ka pi tal i pro cent av ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut. Visar fi nan si ell po si tion. Sysselsatt kapital för koncernen Ba lansom slut ning en vid pe ri o dens slut med av drag för ej rän te bä ran de rö rel ses - kul der och av sätt ning ar. Måt tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet. Sysselsatt kapital för affärsområdena Ba lansom slut ning en för af färs om rå det vid pe ri o dens slut re du ce rat med upp - skjut na skat te ford ring ar och in ter na ford ring ar gente mot in tern ban ken Peab Fi - nans med av drag för ej rän te bä ran de skul der och upp skjut na skat tes kul der. Måt - tet mäter ka pi ta lan vänd ning och ef fek ti vi tet för af färs om rå de na och visas en - dast som en net to sum ma per af färs om rå de. Icke-finansiella definitioner Allvarliga olyckor Peab an vän der Ar bets mil jö ver kets de fi ni tion av en all var lig olyc ka som en olyc ka där en eller flera per so ner ska das på ar bets plat sen eller på en plats de har be sökt i ar be tet. All var li ga olyc kor kan vara ska dor som or sa kar en frak tur på ett ben i krop pen, en svår blöd ning eller en svår skada på ner ver, musk ler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tred je gra dens bränn ska da. All var li ga olyc kor som sker i våra öv ri ga nor dis ka län der ka te go ri se ras en ligt samma de fi ni tion. eNPS eNPS står för employee Net Pro mo ter Score och mäter med ar be ta ren ga ge mang. Re sul ta tet kan va ri e ra mel lan -100 och 100 och byg ger på en fråga till med ar be - tar na: ”Hur tro ligt är det att du skul le re kom men de ra din ar bets gi va re till en vän eller be kant?” L TI4 och L TIF4 L TI4 avser an ta let ar bets platso lyc kor med mer än fyra da gars från va ro för den an - ställ da, ex klu si ve ska de da gen och L TIF4 avser fre kven sen per en mil jon ar be ta de tim mar en ligt samma de fi ni tion. L TI står för Lost Time In ju ry. Medeltal antal anställda Sum man av an ta let tim mar som Peab be talt er sätt ning för, di vi de rat med års ar - bets tid. NKI NKI står för Nöjd Kund- Index och mäter hur nöjda Peabs kun der är. NKI är ett sam man vägt mått mel lan 0 och 100 och byg ger på tre frå gor: 1) Total nöjd het, 2) För hål lan de till för vänt ning ar och 3) För hål lan de till en ideal le ve ran tör. Riskobservationer Med riskob ser va tion menas när man på en ar bets plats ser ett be te en de, en risk eller brist som skul le kunna leda till till bud eller olyc ka. Scope 1 Di rek ta växt hus gas ut släpp från käl lor som Peab själv kon trol le rar, ex em pel vis för - brän ning av bräns le i egna for don och ma ski ner. Scope 2 In di rek ta ut släpp från pro duk tio nen av den ener gi Peab köper, såsom elekt ri ci tet, fjärr vär me eller fjärr ky la. Scope 3 Alla åter stå en de in di rek ta ut släpp i vär de ked jan, både upp ströms och ned ströms, såsom ut släpp från köpta ma te ri al, trans por ter, av fall, tjäns te re sor och pend - lings re sor. 41 ===== SIDA 42 ===== Fo to gra fer: Bo dens kom mun, Filip Isacs son, Mar kus Es sel mark, Mette Ot tos son, Per Bille, Samu el Unéus och Tomas Enqvist. Peab tar ar bets mil jöfrå gor på stort all var och ar be tar sys te ma tiskt för att skapa säkra ar bets plat ser. Det finns va ri a tio ner gäl lan de vil ken sä ker hets ut rust ning som an vänds be ro en de på vilka reg ler som gäl ler na tio - nellt och på vil ken typ av verk sam het som be drivs. På varje ar bets plats görs all tid risk be döm ning innan even tu el la un dan tag be slu tas. Per so ner på bild i denna pub li ka tion bär per son lig sä ker hets ut rust ning en ligt gäl lan de krav för ak tu ell verk sam het och land. Nordens samhällsbyggare Mission: Vi för bätt rar var da gen där livet levs. Våra kärnvärden: Jordnära Utvecklande Personliga Pålitliga • • • • Nettoomsättning, cirka 60 Mdkr Antal anställda, cirka 13 000 Fyra Af färs om rå den Bygg Anläggning Industri Projektutveckling Peab är Nor dens sam hälls byg ga re med cirka 13 000 an ställ da och en om sätt ning om cirka 60 mil jar der kro nor. Kon cer nen har stra te giskt pla ce ra de kon tor i Sve ri ge, Norge, Fin land och Dan mark. Hu vud kon to ret är be lä get i Förs löv på Bjä re halvön i Skåne. Ak ti en är börsno te rad vid Nas daq Stock holm. Kon takt Peab AB (publ) Mar gre te torps vä gen 84 269 73 Förs löv Tfn 0431- 890 00 peab.se