===== SIDA 1 ===== Års- och hållbarhets- redovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== 6 17 21 Stark efterfrågan, positiv utveckling på hemmamarknaderna och fram- drift i Scandi Standards satsningar i Europa. vd och koncernchef Jonas Tunestål kommenterar året som gått på sidan 6. Kyckling är ett protein i strukturell tillväxt och Scandi Standard är väl positionerade att ta tillvara efter- frågan. Läs mer om Scandi Standard som investering på sidan 17. Scandi Standards hållbarhetsarbete är en integrerad del i verksamheten och arbetet styrs av mål fastställda av bolagets styrelse. Läs mer om mål och inriktning på sidan 21. OM OSS Scandi Standard i korthet 3 Viktiga händelser 2025 4 Vår vision, mission och våra värderingar 5 Koncernchefens kommentar 6 Våra produktsegment och marknader 9 Trender och drivkrafter 14 Attraktiva framtidsutsikter 17 Scandi Standard-aktien 18 Finansiella mål 20 Våra hållbarhetsmål och inriktning mot 2030 21 STRATEGI Strategi för lönsam och hållbar tillväxt 24 Öka värdet på vårt protein 25 Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen 26 Bättre tillsammans 27 Integrerat hållbarhetsarbete 28 Vår värdekedja och affärsmodell 29 BOLAGSSTYRNING Bolagsstyrningsrapport 32 Styrelse 39 Koncernledning 41 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning 44 Risk och riskhantering 47 Hållbarhetsrapport 51 FINANSIELL INFORMATION Finansiella rapporter 101 Moderbolagets finansiella rapporter 105 Noter 107 Revisionsberättelse 137 Revisorns granskningsberättelse av Scandi Standard AB (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport 141 ÖVRIGT Fem år i sammandrag 144 Segmentsinformation per kvartal 145 Alternativa nyckeltal 148 Definitioner 149 Årsstämma 150 INNEHÅLL Om Års- och hållbarhetsredovisningen Sidorna 44–136 utgör den legala års- och hållbarhetsredovisningen som har granskats. ===== SIDA 3 ===== Scandi Standard i korthet Scandi Standard grundades 2013 och tillgodoser i dag miljoner konsumenter med kyckling. Bolaget är verksamt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Irland, Litauen och Nederländerna och är marknads- ledare på flera lokala marknader. Scandi Standard exporterar också företagets produkter till internationella marknader, vilket bidrar till bolagets globala närvaro och tillväxtstrategi. Scandi Standards aktie är noterad på Mid Cap Stockholm. Genom fokus på ständig förbätt- ring, effektivitet och ansvar vill Scandi Standard sätta standarden för hur en lokal livsmedelsproduktion av kyckling tillhandahålls, med en mindre påverkan på klimatet. Scandi Standard vill fortsätta att påverka och utveckla framtidens kycklingproduktion tillsammans med bolagets kunder, med arbetare, uppfödare och andra viktiga intressenter och ser fram emot att på följande sidor dela med oss av bolagets framsteg. Kycklingkonsumtion i Norden och på Irland, (ton) Konsumtion av olika proteiner, (ton) Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel. 14 083 Nettoomsättning, MSEK 603 Rörelseresultat, MSEK 3 670 Medelantal medarbetare Ett urval av våra varumärken: ET GODT VALG KLODE N•D YRA •DEG 0 200 400 600 800 1 000 2025E20242023202220212020 0 200 400 600 800 1 000 1 200 NötFläskKyckling 2010 2015 2020 2025E OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  3 ===== SIDA 4 ===== Viktiga händelser 2025 Scandi Standard förvärvade sex kycklinggårdar i Litauen Förvärvet bidrog till att göra bolagets baltiska verksamhet självförsörjande på råvara. Genom en mer integrerad värdekedja stärks kontrollen över djurvälfärd, produktion, kvalitet och kostnader, vilket förbättrar marginalerna och ökar kostnads- effektiviteten. Investerarratingen CDP rankar bolag över hela världen utifrån deras klimat- arbete, och Scandi Standard är ett av få svenska bolag som under 2025 tilldelades det högsta betyget, A. Läs om fler viktiga händelser på www.scandistandard.com Förvärvet och driftstarten av anläggningen i Oosterwolde är ett viktigt steg i Scandi Standards europeiska expansion. Scandi Standard framtidssäkrade sin organisation Genom att strukturera den operativa verksamheten i tydligare enheter skapade bolaget en mer sammanhållen modell för styr- ning, samarbete och standardisering mellan marknaderna. Med fokus på kärnverksamhet och skalbarhet positionerar sig bolaget för att möta marknadsförändringar och driva hållbar expansion. Irlands ledande kycklingproducent Manor Farm fyllde 250 år Bolaget har varit en del av Scandi Standard sedan 2017 och är, med sin långa historia och sitt kvalitetsfokus, nummer ett på sin marknad. Förvärv och driftstart av anläggning i Nederländerna Förvärvet av fabriken i Oosterwolde i Nederländerna är ett viktigt steg i Scandi Standards europeiska expansion. Den första pro- duktionslinjen togs i drift under tredje kvartalet, och renoveringen samt uppstarten av de återstående linjerna fortsätter under 2026. Anläggningen stärker bolagets kapacitet och konkurrenskraft inom Ready-to-eat och skapar en plattform för att möta den växande efterfrågan från kunder inom både den europeiska dagligvaruhandeln och QSR (Quick Service Restaurants). Scandi Standards Climate Transition Plan Under året har Scandi Standards CTP gått från strategi till praktiskt genom- förande och planen vägleder arbetet mot våra Science Based Targets för 2030. Under 2025 har flera konkreta åtgärder genomförts i olika delar av verksamheten. Arbetet är en viktig del av vårt ansvar att minska klimat- påverkan genom hela värdekedjan. Scandi Standard stärkte sin interna kapacitet Genom satsningar på ledarskap och digitalisering skapades en mer samman- hållen och skalbar organisa- tion, vilket stödjer långsiktig effektivitet och hållbar tillväxt. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  4 ===== SIDA 5 ===== Vi är övertygade om att Scandi Standard med vägledning av bolagets vision, mission och värderingar kan fortsätta att producera ännu bättre kyckling och hjälpa fler människor att göra val som bidrar till ett hälsosammare liv för dem själva och sina familjer. VÅR VISION Bättre k yckling för ett bättre liv Vi bidrar till matglädje och en mindre klimatbelastande livsmedelsproduktion genom att erbjuda hälsosamma och innovativa kycklingprodukter, framtagna på ett resurseffektivt sätt. VÅRA VÄRDERINGAR Vi är öppna Genom tydlighet och öppenhet delar vi kunskap och erfarenheter över länder och funktioner. På så sätt lär vi oss av varandra och utvecklas som organisation. Vi utmanar Vi söker nya insikter, prövar alternativa arbetssätt och utmanar det invanda för att driva både vår egen och branschens utveckling framåt. Vi agerar Vi agerar snabbt, genomtänkt och tar ansvar genom hela värdekedjan för att våra konsumenter ska vara trygga med sitt val av våra produkter. VÅR MISSION ”The Scandi W ay” "The Scandi Way” är både vår mission och vårt hållbarhetslöfte. Det beskriver hur vi varje dag arbetar för att utveckla attraktiva, innovativa och lönsamma produkter som stärker vårt erbjudande och samtidigt bidrar till hälsa och välbefinnande - idag och på lång sikt. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  5 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 6 ===== Positionerade för fortsatt tillväxt på en attraktiv marknad med stor potential 2025 präglades av stark efterfrågan, positiv utveckling på våra hemmamarknader och tydlig framdrift i Scandi Standards satsningar i övriga Europa. Expansionen i Litauen och Nederländerna har stärkt vår kapacitet och roll på den europeiska marknaden, samtidigt som för- bättringsarbetet på bolagets hemmamarknader fortsätter att ge resultat. Den växande efterfrågan på kyckling, tillsammans med ökad opera- tionell effektivitet samt vår förmåga att skala upp nya verksamheter, har bidragit till en god utveckling under året och fört oss närmare våra mål för 2027. I en marknad med långsiktig strukturell tillväxt är expansionsmöjligheterna goda och Scandi Standard har ett starkt utgångsläge för fortsatta tillväxt- och lönsamhetsförbättringar. Jonas Tunestål, vd och koncernchef, kommenterar resultatet för 2025: Hur sammanfattar du 2025? När jag ser tillbaka på 2025 är det framför allt tre saker som jag tycker utmärker året: stabilitet, handlingskraft och en växande känsla av möjligheter. Vi har fortsatt att stärka vår position, både genom att utveckla den befintliga verksamheten, men även genom att bygga upp något nytt. Den strukturella tillväxten i kycklingmarknaden består, och det har varit tydligt hur vår starka position på Scandi Standards KONCERNCHEFENS KOMMENTAR I en marknad med lång- siktig strukturell tillväxt är expansionsmöjligheterna goda och Scandi Standard har ett starkt utgångläge för fort- satta tillväxt- och lönsamhets- förbättringar. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  6 ===== SIDA 7 ===== hemmamarknader i kombination med en växande europeisk närvaro utgör en stabil grund för långsiktig utveckling. Vår underliggande affär har fortsatt att stärkas genom att vi tillvaratar en större andel av råvaran, har en stabilare drift och mer effektiva processer. De investeringar vi gjort i utökad kapacitet, modernisering och teknik har gett tydliga resultat. Samtidigt har arbetet med att harmonisera arbetssätt, stärka ledarskapet och skapa bättre förutsättningar för samarbete i hela koncernen gjort oss mer snabbfotade och mer professionella i vårt beslutsfattande. Sammantaget har vi en starkare bas i vår verksamhet idag med goda förutsättningar att fortsätta växa på fler geografiska marknader med attraktiva utvecklingsmöjligheter. K yckling har ett lägre klimatavtryck än andra animaliska proteiner och är en viktig del av lösningen för framtidens livsmedelsförsörjning.1) 1) Läs om kycklingens klimatavtryck på sidan 15. Hur utvecklades de olika segmenten? Ready-to-cook (RTC) utvecklades positivt under året. Efterfrågan var god, och riktade investeringar i automatiserad urbening och moder- niserade processer stärkte både kvalitet och produktivitet på våra hemmamarknader. Förbättringsprogrammen som bedrivits under flera år fortsätter att ge effekt, särskilt i Sverige, Danmark och Irland, och bidrar till en jämnare och mer tillförlitlig drift. Vi ser dessutom att fortsatta investeringar på våra hemmamarknader spelar en viktig roll framåt för att stärka våra lokala varumärken, som är en bärande del av Scandi Standards affär. I Litauen gick uppstarten snabbare än förväntat. Den produktions- anläggning och de gårdar som vi förvärvat är nu i full produktion och bidrar med stabila volymer och hög kvalitet. Integrationen av våra processer och djurvälfärdsstandarder har gått enligt plan, och den litauiska verksamheten har redan blivit en viktig del av vår råvaru- försörjning. Ready-to-eat (RTE) utvecklades i linje med våra förväntningar. Produktionsförflyttningarna i Norden har bidragit till en mer flexibel struktur på sikt, även om de innebar vissa kortsiktiga effekter på resultatet. En av årets största milstolpar var driftsättningen av vår anläggning i Oosterwolde, Nederländerna, där den första produktionslinjen togs i bruk tidigare än planerat. Arbetet med att färdigställa och optimera de återstående produktionslinjerna fortsätter under 2026, vilket kommer att stärka vår position inom europeisk dagligvaruhandel och restaurang och storhushåll ytterligare. Biproduktsegmentet fortsatte att utvecklas i linje med våra mål. Genom att ta tillvara en större del av råvaran ökar vi både värdet och resurseffektiviteten per producerad fågel, och vi ser fortsatt betydande tillväxtpotential inom området. Vilka händelser vill du särskilt lyfta från året som gått? När jag ser tillbaka på året är det tydligt att flera av de mest betydelse- fulla händelserna handlar om vår förmåga att bygga för framtiden. Uppstarten av vår RTE-anläggning i Nederländerna är ett bra exempel. Den tidiga driftsättningen var inte bara en teknisk prestation – den visade vilken kraft och kompetens vi har i organisationen när hela Scandi Standard med gemensamma insatser sluter upp kring ett gemensamt mål. Det är den förmågan till samarbete som gör att vi kan växa som koncern. Utvecklingen i Litauen är en annan milstolpe. Här har vi skapat en verksamhet som stärker hela vår värdekedja. Kombinationen av teknik, kompetens och ett systematiskt arbete med djurvälfärd har gjort att vi redan nu ser effekter av att vi är på väg mot det vi vill uppnå långsiktigt. Erfarenheterna från året visar också att det finns en betydande lönsamhetspotential i vår värdekedja, särskilt när vi tar OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  7 ===== SIDA 8 ===== större kontroll över primärproduktionen och kan arbeta mer sam- ordnat mellan länder och funktioner. Jag vill också uppmärksamma vårt arbete med att bygga en mer samordnad och skalbar organisation. Omorganisationen som genomfördes under året har redan stärkt vår förmåga att agera snabbare och mer enhetligt. Här vill jag lyfta vår nya enhet Scandi Chicken, som lägger grunden för att ta tillvara den betydande lön- samhetspotential som finns genom bättre kontroll och högre effektivitet i primärproduktionen. Samtidigt har satsningen på ledarskap och digitalisering haft stor betydelse. Scandi Leadership Program har gett oss en gemen- sam grund för hur vi leder och utvecklar verksamheten, och en ny HR-plattform har skapat mer transparens och bättre struktur i mål- och utvecklingsprocesserna. Tillsammans är dessa initiativ viktiga delar i att stärka Scandi Standards operativa kapacitet, lönsamhet och långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Vilka framgångar har hållbarhetsarbetet bidragit med till Scandi Standard under året? Våra hållbarhetsinitiativ och satsningar på att stärka djurvälfärden är integrerade delar i hur vi bygger Scandi Standard, och jag är stolt över de framsteg vi gjort under året. Kyckling har ett lägre klimat- avtryck än alla andra animaliska proteiner, och är en viktig del av lösningen för framtidens livsmedelsförsörjning. En central del i årets arbete har varit att utveckla framtidens foder. I flera av våra länder har vi utvecklat och testat alternativa foder- lösningar för att delvis ersätta soja med lokala proteinkällor, och de initiala resultaten visar att vi kan minska utsläppen utan att göra avkall på djurvälfärden. Att minska klimatpåverkan från foder är avgörande, då det utgör en stor del av vårt totala klimatavtryck. Vi har även drivit vår klimatomställningsplan från strategi till genomförande. Här är de tester vi har genomfört med gasol fram- ställd av biologiska restprodukter, så kallad BioLPG, i vår verksamhet Nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 14 083 13 024 EBITDA 1 047 931 Rörelseresultat (EBIT) 603 509 Jämförelsestörande poster – – Justerad EBITDA1) 1 047 931 Justerat rörelseresultat (EBIT)1) 603 509 Resultat efter finansnetto 452 354 Årets resultat 367 275 Räntebärande nettoskuld 2 032 1 935 Operativt kassaflöde 243 443 Organisk tillväxt, % 10 5 Medelantal anställda 3 670 3 366 Kycklingvolym, (ton grillvikt) 300 670 279 868 EBIT/kg 2,00 1,82 Arbetsskador med frånvaro, L TIFR 18,7 27,1 Antibiotikaanvändning, % flockar 7,6 4,5 1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 144. För en definition av alternativa resultatmått, se sidan 149. på Irland ett bra exempel på en konkret aktivitet som visar lovande effekter. Utöver detta har mer energieffektiva lösningar och material- optimeringar införts på flera av våra marknader. Att vi återigen till- delats en A-rating av CDP är ett viktigt erkännande av vår höga ambi- tionsnivå och transparens i vårt klimatarbete. Jag är också stolt över att Scandi Standard är en av få kycklingproducenter i Europa som öppet redovisar djurvälfärdsresultat och våra gemensamma processer och indikatorer gör att vi kan följa och utveckla kvaliteten på ett enhetligt sätt i samtliga länder. För oss är djurvälfärd högt prioriterat och går alltid hand i hand med kvalitet och resurseffektivitet. Vad är dina förväntningar på kort sikt? Vi går in i nästa år med en starkare organisation, en tydlig riktning och en växande europeisk närvaro. Den strukturella tillväxten inom kyckling består. Vi har en unik position på våra hemmamarknader och expansionen till Litauen och Nederländerna ger oss nya plattformar att växa från. Vi arbetar vidare mot våra finansiella mål för 2027: att växa intäkterna med 5–7 procent per år, nå ett rörelseresultat per kilo på minst tre kronor, uppnå en rörelsemarginal på över sex procent och leverera en avkastning på sysselsatt kapital över 15 procent. Årets utveckling visar att vi har både förmågan och den operativa disciplin som krävs för att nå dit. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, kunder, leverantörer och aktieägare. Tillsammans har vi flyttat fram våra positioner och stärkt Scandi Standard som bolag. Vi har en stark bas i vår verk- samhet, en växande marknad och goda förutsättningar att fortsätta leverera ökad tillväxt och lönsamhet i linje med våra mål. Stockholm 18 mars 2026 Jonas Tunestål, vd och koncernchef OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  8 ===== SIDA 9 ===== V åra produktsegment Kycklingkonsumtionen har ökat stadigt de senaste tio åren och Scandi Standard gynnas av en positiv utveckling i såväl tillväxt som lönsamhet inom båda segmenten ”Ready-to-cook” och ”Ready-to-eat”. Ready-to-cook Klar att tillaga Kycklingprodukter som kräver tillagning eller ytterligare förberedelse innan de är klara att konsumeras. Ready-to-eat Färdig att äta Kycklingprodukter som är förberedda och klara att konsumera efter viss tillagning eller förberedelse. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  9 ===== SIDA 10 ===== Ready-to-cook Scandi Standards största produktsegment är urbenade och styckade delar som konsumenterna tillagar själva eller köper efter tillagning i butik. Segmentet domineras av naturell kycklingfilé och fokus läggs på att hantera exempelvis ving- och benprodukter med målet att alltid använda hela kycklingen. Det kan exempelvis innefatta initiativ som bättre processer för att urbena kycklingen eller förädling till chark- produkter. Fokus ligger på att använda hela k ycklingen och undvika över- produktion genom förbättrade processer och förädling. 10 783 Nettoomsättning, MSEK 11% Organisk tillväxt 487 Rörelseresultat, MSEK Andel av total nettoomsättning 2025 Andel av koncernens nettoomsättning inom Ready-to-cook per land 2025 Omsättningsutveckling över tid 2025, Ready-to-cook , MSEK Sverige, 27% Danmark, 18% Norge, 16% Irland, 27% Finland, 8% Litauen, 4% Ready-to-cook, 76% Ready-to-eat, 20% Ingredienser, 4% 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 20252024202320222021 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  10 ===== SIDA 11 ===== Ready-to-eat Scandi Standard erbjuder färdiglagade produkter som kan konsumeras direkt eller efter lättare uppvärmning. Försäljning sker till restaurang, storhushåll och daglig varuhandel. Ready-to-eat breddar koncernens produktportfölj och skapar tillväxtmöjligheter för våra varumärken. Inom detta område är produktutveckling som sker i nära samarbete med Scandi Standards kunder och konsumenter särskilt betydelsefull. Produktutveckling i nära samarbete med kunder och konsumenter breddar port- följen och skapar tillväxt. Andel av total nettoomsättning 2025 Andel av koncernens nettoomsättning per land för Ready-to-eat-produkter 2025 Omsättningsutveckling över tid 2025, Ready-to-eat, MSEK 2 785 Nettoomsättning, MSEK 10% Organisk tillväxt 97 Rörelseresultat, MSEK Sverige, 27% Danmark, 52% Norge, 17% Irland, 0% Finland, 3% 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 20252024202320222021 Ready-to-cook, 76% Ready-to-eat, 20% Ingredienser, 4% OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  11 ===== SIDA 12 ===== Övriga biprodukter Produktionen av kycklingprodukter avsedda för livs- medelskonsumtion lämnar efter sig spill i form av fjädrar, slakt- och styckningsrester och inälvor – så kallade biprodukter – vilka går att använda för produktion av bland annat djurfoder och biobränsle. Förädlingen av biprodukter är i linje med Scandi Standards strategi att tillvarata och öka värdet på hela fågeln och på så sätt bidra till minimerat svinn, ett lägre koldioxidavtryck för den kyckling vi äter och ökad lönsamhet. En betydande del av biprodukterna förädlas av företaget Farm Food, där Scandi Standard är minoritetsägare. Genom delägarskapet kan en effektiv hantering av biprodukterna säkerställas. Innovation skapar nya konsumentprodukter En del av biprodukterna kan också användas i färdigmatsprodukter. Maskiner kan numera avlägsna allt kött från benen, vilket ger små köttdelar som lämpar sig väl för exempelvis kycklingkorv. Scandi Standard arbetar kontinuerligt och proaktivt med flera partners för att skapa bättre och billigare alternativ till traditionella köttprodukter, så att fler konsumenter får tillgång till kvalitetsprotein och bolagets produktion kan ge ett lägre klimatavtryck. Området biprodukter har en betydande finansiell potential för koncernen, eftersom intjäningen vid human- och animaliekonsumtion är väsentligt högre än vid exempelvis biogasproduktion. Andel av total nettoomsättning 2025 Andel av koncernens nettoomsättning per land för Övriga biprodukter 2025 Omsättningsutveckling över tid 2025, Övrigt, MSEK Förädling av biprodukter ökar värdet av hela fågeln och bidrar till minskat svinn, sänkt klimatavtryck och stärkt lönsamhet. 516 Nettoomsättning, MSEK 10% Organisk tillväxt 58 Rörelseresultat, MSEK 0 100 200 300 400 500 600 20252024202320222021 Sverige, 33% Danmark, 28% Norge, 6% Irland, 26% Finland, 7% Ready-to-cook, 76% Ready-to-eat, 20% Ingredienser, 4% OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  12 ===== SIDA 13 ===== V åra marknader Scandi Standards hemmamarknader är de nordiska länderna och Irland, där bolaget har egen produktion och starka marknads- positioner. Genom strategiska investeringar i Litauen och Neder- länderna har bolaget etablerat en sammanhållen produktions- plattform för att möta efterfrågan på fler europeiska marknader. Bolaget bedriver även export till Asien. Samtliga hemmamarknader kännetecknas av en inhemsk stolthet över lokalt pro- ducerade produkter och Scandi Standards varumärken är välkända och har starka positioner i respektive land. På Irland är konsumtionen av kyckling per capita i linje med övriga europeiska länder. I de nordiska länderna är konsumtionen per capita lägre, vilket gör tillväxtpotentialen stor. Scandi Standards exportmarknader består i huvudsak av Asien, på vilka framförallt produkter som vingar och fötter säljs. På senare tid har Scandi Standard investerat i både Litauen och Neder- länderna vilket stärker bolagets geografiska position ytterligare, säkerställer en mer integrerad värdekedja och gör det möjligt att möta efterfrågan från fler europeiska kunder. NORDEN 9 748 MSEK ASIEN 207 MSEK EUROPA 4 055 MSEK AFRIKA 73 MSEK TOTALT 14 083 MSEK Kycklingkonsumtion i Norden och på Irland, ton1) 1) Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel. Nettoomsättning säljkanal Dagligvaruhandel, MSEK Nettoomsättning säljkanal Restaurang och Storhushåll, MSEK Nettoomsättning per marknad, extern försäljning 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 20252024202320222021 Ready-to-cook Ready-to-eat 0 200 400 600 800 1 000 2025E202420232022202120202019201820172016 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 20252024202320222021 Ready-to-cook Ready-to-eat OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  13 ===== SIDA 14 ===== TRENDER & DRIVKRAFTER Kycklingkonsumtion i Norden och på Irland (ton)3) Kostnad/proteinslag, kostnad/kg (SEK)3) 3) Källa: Rabobank, baserat på underlag från Eurostat, AVEC, FAO, MEG SSB och Svensk Fågel. K yckling – ett protein i strukturell tillväxt Efterfrågan på kyckling i Europa har ökat stadigt under det senaste decenniet, och konsumtionen på de nordiska och irländska marknaderna har ökat med 55 procent mellan 2010 och 20251). Flera långsiktiga trender pekar på fortsatt tillväxt, och faktorer som hälsa och livsstil, mångsidighet och förändrade konsumtionsmönster talar för att kyckling även fortsättningsvis är väl positionerat bland olika proteinalternativ. Kycklingens starka position gör den till ett av de snabbast växande animaliska proteinerna i Europa – en utveckling som gynnar aktörer med lokal produktion, etablerade varumärken och hög effektivitet. Hälsa och livsstil driver efterfrågan Kyckling är ett lättillgängligt och kostnadseffektivt protein som är hälsosamt och näringsrikt. Den växande medvetenheten om kostens betydelse och trenden mot proteinrika snacks och måltider stärker efterfrågan ytterligare. Lägre klimatavtryck och ökat ansvar Kyckling har, jämfört med flera andra animaliska proteiner, ett lägre klimatavtryck per producerad enhet2). Det gör produkten till ett relevant val för konsumenter och kunder som vill minska sin klimat- påverkan – ett perspektiv som får ökad betydelse i takt med att livs- medelssektorn behöver ställa om mot mer resurseffektiva lösningar. Förändrade konsumtionsmönster Fler mindre hushåll och en växande andel måltider som äts utanför hemmet driver efterfrågan på snabba och enkla lösningar. Kyckling passar väl in i denna utveckling – den är enkel att tillaga, uppskattad för sin mångsidighet och fungerar som bas i en bred palett av välsmakande måltider, från färdigmat till restaurangkök och familje- middagar. Kostråd och bred acceptans Kostrekommendationer i stora delar av Europa har successivt förskjutits mot andra proteinkällor än rött kött. Kyckling har i detta skifte en unik position – utan kulturella eller religiösa begränsningar, med hög tillgänglighet och stabil kvalitet. Gynnsamma förutsättningar i en växande marknad Den strukturella tillväxten för kyckling skapar långsiktigt gynnsamma marknadsförutsättningar för Scandi Standard. Med starka varu- märken, effektiv produktion och närvaro i Norden, Irland och övriga Europa är bolaget väl positionerat för att möta den växande efter- frågan på ett protein som kombinerar näringsmässig kvalitet, lägre klimatavtryck och uppskattas för sin mångsidighet. 0 200 400 600 800 1 000 2025E20242023202220212020 0 20 40 60 80 100 120 Lax Nötkött Fläskkött Kyckling 1) Inkluderar estimerade siffror för 2025. 2) Läs om kycklingens klimatavtryck på sidan 15. Drivkrafter bakom kycklingens tillväxt • Hälsosamt och proteinrikt livsmedel • Lägre klimatavtryck än andra animaliska proteiner • Passar urbana livsstilar, mindre hushåll och familjer • Enkel tillagning och mångsidig användning • Ökat fokus på färdigmat och bekväma måltidslösningar • Gradvis normförändring bort från rött kött • Bred kulturell och religiös acceptans OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  14 ===== SIDA 15 ===== K ycklingens klimatavtryck TRENDER & DRIVKRAFTER Lamm Nötkött Gris Lax Kyckling Myko- protein Ägg 28,1 37,0 4,8 2,94,8 1,7 1,7 Kyckling som livsmedel har över 90 procent lägre klimatavtryck än nötkött och har även lägre klimatpåverkan än exempelvis gris och norsk lax. Scandi Standard har de senaste åren genomfört tredjepartsverifierade beräkningar av klimatavtrycket på produktnivå i alla hemmamarknader. Slutsatsen från dessa omfattande beräkningar är att en mycket liten del, mindre än fem procent, av kycklingens totala klimatpåverkan kommer från slakteriernas direkta verk- samhet. Den allra största delen av klimatpåverkan är i stället kopplad till foder och sojan i fodret. Foder utgör cirka 78 procent av den totala klimatpåverkan i genomsnitt i Scandi Standards hemmamarknader. I hållbarhetsrapporten på sidorna 62-66 finns mer information om kycklingens klimatpåverkan. 1) Scope 1 och Scope 2 från samtliga produktionsanläggningar. Samtliga siffror i grafiken representerar svenskt kött, utom siffran för lax (Norge) och mykoprotein (Storbritannien). Källa: Öppna listan – ett utdrag från RISE klimatdatabas för livsmedel v 3.0 59,3 g CO2e per kg produkt kommer från Scandi Standards egen verksamhet 1) 78% av kycklingens klimatavtryck kommer från fodret >90% Kyckling som livsmedel har över 90 procent lägre klimat- avtryck än nötkött Kg CO2e/ kg produkt OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  15 ===== SIDA 16 ===== God djurvälfärd genom transparens och samarbete Intresset för villkoren för kycklingproduktion fortsätter att öka. Scandi Standards integrerade synsätt visar hur djurvälfärd, kvalitet och effektiv resursanvändning kan förenas i praktiken. Nordisk tradition och ett integrerat synsätt på värdekedjan I takt med att kraven på klimatansvar och transparens skärps är vår tydliga riktning att god djurvälfärd ska vara en integrerad del av en mindre klimatbelastande produktion – inte ett separat spår. Scandi Standards arbetssätt bygger på en nordisk tradition med strikta djurskyddsregler och nära samarbete med uppfödarna, vilket skapar stabilitet i hela värdekedjan och stärker förtroendet hos kunder och konsumenter. För Scandi Standard handlar djurvälfärd om en helhet där varje steg, från avel till slakt, måste hålla hög kvalitet. Det förebyggande arbetet är centralt och såväl etiskt motiverat som kopplat till lönsamhet. Friska djur innebär bättre uppfödning, lägre klimatpåverkan och ett mer effektivt resursutnyttjande. Transparens stärker kvalitet och djurvälfärd Scandi Standard vill vara branschledande inom djurvälfärd och är i dag en av få europeiska kyckling- producenter som öppet redovisar sina djurvälfärdsresultat. Ett viktigt verktyg i detta arbete är vårt interna kvalitetsprogram Scandi Chicken Quality Program, där djurvälfärden följs upp systematiskt utifrån åtta områden. Programmet ger ett gemensamt ramverk i alla länder där bolaget verkar och underlättar jämförelser, uppföljning och kontinuerliga förbättringar. Våra erfarenheter visar att god djurvälfärd och effektiv produktion inte är motstridiga mål. I diskus- sionen om framtida standarder för kycklingproduktion är det därför viktigt att djurvälfärd ses i relation till både klimatavtryck och konkurrenskraft. Krav som inte baseras på faktiska välfärdsresultat riskerar att leda till högre kostnader och större klimatavtryck utan att stärka djurens välfärd. Scandi Standards modell visar att djurvälfärd, kvalitet och konkurrenskraft kan utvecklas parallellt genom tydliga målsätt- ningar, transparens och långsiktigt samarbete. TRENDER & DRIVKRAFTER Djur - välfärd Lastning och transport Ankomst till slakteriet och bedövning Uppfödarens kunskap och engagemang Kvalitet på dagsgammal kyckling Foder- kvalitet Stall- miljö Naturligt beteende Ras- egenskaper OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  16 ===== SIDA 17 ===== Attraktiva framtidsutsikter Stark marknadstrend för ett mångsidigt protein Kyckling är ett protein i strukturell tillväxt. En långsiktigt stigande konsumtion i Europa, tillsammans med ett ökande fokus på hälsa, smak och proteiner med lägre klimatavtryck, driver efterfrågan i både dagligvaruhandeln och restaurangbranschen. Kycklingens mångsidighet, tillgänglighet och avsaknad av kulturella eller religiösa begränsningar bidrar till en stabil efterfrågan och gör proteinet relevant i många måltidssammanhang. Sammantaget stärker detta kycklingens position som ett långsiktigt växande och konkurrens- kraftigt proteinalternativ. Stark lokal marknadsposition och effektiv produktion Scandi Standard har en tydlig konkurrensfördel genom sin lokala närvaro och effektiva produktionsstruktur i respektive marknad. Kombinationen av moderna anläggningar, starka varumärken och nära samarbeten med våra uppfödare bidrar till hög kvalitet, spår- barhet och förtroende. Vår lokala förankring gör oss dessutom väl positionerade att möta förändrade konsumentpreferenser och snabbt anpassa oss till nya marknadsförhållanden. Hälsosamt, prisvärt och med ett lägre klimatavtryck Kyckling erbjuder ett konkurrenskraftigt pris i kombination med hög näringskvalitet och ett lägre klimatavtryck jämfört med alla andra animaliska proteiner 1). Detta gör produkten attraktiv för konsumenter som söker både ett hälsosamt och mindre klimatbelastande val av protein. Scandi Standard fortsätter att utveckla sina processer för att minska klimatavtrycket ytterligare och säkerställa ett ansvars- fullt djurvälfärdsarbete genom hela värdekedjan. Hållbart värdeskapande för kunder, konsumenter och ägare Hållbarhetsarbetet är en integrerad del av Scandi Standards affärs- modell och genomsyrar hela värdekedjan. Genom god djurvälfärd, resurseffektiv produktion och cirkulära initiativ skapar vi värde både miljömässigt och ekonomiskt. Vårt hållbarhetsarbete bidrar till ökad konkurrenskraft, starkare varumärken och långsiktig lönsamhet – till nytta för såväl kunder och konsumenter som aktieägare. Förutsättningar för lönsam tillväxt Scandi Standard har de strukturella och operativa förutsättningar som krävs för att uppnå hållbar och lönsam tillväxt. Genom kontinu- erliga effektiviseringar, innovation och disciplinerat kapitalutnyttjande skapar vi förutsägbar lönsamhet och stabila kassaflöden. Bolagets fokus på att ta tillvara den betydande lönsamhetspotential som finns i värdekedjan, kombinerat med kostnadseffektivitet och operativ styrka, bidrar till långsiktig värdetillväxt för våra ägare. Innovation och digital utveckling Investeringar i innovation och digitalisering stärker Scandi Standards framtida konkurrenskraft. Genom datadriven produktion, precisions- uppfödning och digital spårbarhet förbättras både kvalitet och effektivitet i verksamheten. Digitala lösningar bidrar också till ökad transparens gentemot konsumenter och skapar nya möjligheter för produktutveckling och kundrelationer. 1 4 2 5 3 6 1) Läs om kycklingens klimatavtryck på sidan 15. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  17 ===== SIDA 18 ===== Scandi Standard-aktien Scandi Standard-aktien noterades på Nasdaq Stockholm den 27 juni 2014 under symbolen SCST. Under 2025 omsattes totalt 12,3 (16,5) miljoner aktier. Den genom- snittliga dagsvolymen var 49 524 (67 283) aktier. Sista betalkurs på den sista handelsdagen 2025 var 103,8 (83,3) SEK, vilket innebar en ökning med cirka 25 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Aktiekursen hade därmed ökat med cirka 121 procent sedan börsnoteringen 2014. Aktien ingår i Nasdaq Mid Cap-index, som under 2025 ökade med cirka 6 procent. Börsvärdet uppgick per den 31 december 2025 till cirka 6 781 (5 441) MSEK. Ägarstruktur Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2025 till 7 227 (7 117). De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 74 (72) procent av aktiekapitalet. Svenska institutioner, aktiefonder och privatpersoner hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka 60 (61) procent av aktiekapitalet per den 31 december 2025. Ägarstruktur per den 31 december 2025 Innehav Antal aktieägare Antal aktier Rösträtter och kapital, % 1−500 5 534 651 818 1,0 501−1 000 726 583 823 0,9 1 001−10 000 811 2 365 691 3,6 10 001−20 000 56 842 260 1,3 20 001− 100 61 617 298 93,3 Totalt 7 227 66 060 890 100,0 Data per aktie, SEK 2025 2024 Resultat per aktie 5,61 4,20 Justerat resultat per aktie1) 5,61 4,20 Utdelning per aktie 3,302) 2,50 Operativt kassaflöde, per aktie 3,68 6,70 Eget kapital per aktie 41,00 39,97 Genomsnittligt antal aktier 65 393 422 65 327 164 Antal aktier vid periodens slut 66 060 890 66 060 890 1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 142. 2) Styrelsens förslag till årsstämman 2026. 25% Aktieutveckling under 2025 74% Andel av aktiekapitalet som kontrolleras av de tio största ägarna Scandi Standard-aktiens kursutveckling 1 januari 2023 – 31 december 2025 0 20 40 60 80 100 120 140 160 202520242023 SEK Scandi Standard-aktien OMX Stockholm Mid Cap OMX Stockholm PI  Scandi Standard-aktien    OMX Stockholm Mid Cap    OMX Stockholm PI OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  18 ===== SIDA 19 ===== Geografisk innehav av aktieägandet Sverige, 60% Övriga Norden, 7% Övriga Europa, 27% USA, 5% Övriga världen, 0% Sverige, 60% Övriga Norden, 7% Övriga Europa, 27% USA, 5% Övriga världen, 0% Utdelning Styrelsen föreslår en utdelning för 2025 på 3,30 (2,50) SEK per aktie, motsvarande en total utdelning på cirka 216 (163) MSEK. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 59 (59) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncer- nens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Aktiebaserade incitamentsprogram Scandi Standard har tre aktiebaserade långsiktiga incitaments- program för nyckelpersoner, L TIP 2023, L TIP 2024 och L TIP 2025. För information om programmen se not 1 och 5. Största aktieägare per den 31 december 2025 Namn Antal aktier Kapital, % Euroclear Bank S.A/N.V, W8-IMY1) 14 065 641 21,3 Investment AB Öresund 10 100 000 15,3 Lantmännen Animalieinvest AB 6 985 225 10,6 Nordea Funds 4 055 366 6,1 Eva Qviberg 3 892 577 5,9 Mats Qviberg 3 628 988 5,5 Nordnet Pensionsförsäkring AB 2 194 033 3,3 Anna Engebretsen Qviberg 1 621 293 2,5 State Street Bank and Trust CO, W9 1 430 374 2,2 Brown brothers harriman/Lux W8IMY WPR 1 174 542 1,8 Övriga 16 912 851 26 Totalt 66 060 890 100,0 1) Grupo Lusiaves SGPS aktieinnehav via ett förvaltarkonto. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  19 ===== SIDA 20 ===== Finansiella mål Kommentar Marknaden för kyckling förväntas fortsätta växa och Scandi Standard vill växa med den. En förbättrad produktmix kommer också att bidra till ökad försäljning. Koncernens 5-årssnitt för 2025 uppgick till 7,0 procent, delvis drivet av ökade volymer och prisökningar, vilket var i linje med målsättningen. Kommentar De investeringar Scandi gör i verksamheten förväntas bidra till en ökad lönsamhet över tid. Under 2025 rapporterade koncernen en rörelsemarginal på 4,3 procent vilket var en förbättring mot föregående år med 0,4 procentenheter och ett steg i rätt riktning mot koncernens målsättning. Kommentar Rörelseresultat per processat kg är ett mått på förmågan att utvinna ett högre värde ur varje fågel, vilket är en viktig del av strategin. Utfallet under 2025 är en ökning mot 2024 med mer än 0,18 kr/kg och visar på den fortsatta potentialen i att tillvarata värdet i hela fågeln. Kommentar Scandi Standard förväntas rapportera en god avkastning på sysselsatt kapital. Under 2025 var avkastningen på sysselsatt kapital på 12,5 procent vilket var en klar förbättring mot föregående år och ett steg i rätt riktning mot koncernens målsättning. Kommentar Vid utgången av 2025 var räntebärande nettoskuld/ EBITDA på 1,9x vilket visar en låg skuldsättning. Måttet kan temporärt överstiga målet för att tillvarata möjligheter för förvärv eller andra tillväxtmöjligheter. Omsättning över tid, MSEK EBIT/kgRörelsemarginal, % ROCE, % Räntebärande nettoskuld/EBITDA Mål: 5–7% genomsnittlig organisk tillväxt per år Utfall: 7% Mål: > 6% Utfall: 4,3% Mål: > 3,0 SEK Utfall: 2,0 SEK Mål: > 15% Utfall: 12,5% Mål: <2,5x Utfall: 1,9x Scandi Standard ska över tid rapportera en organisk tillväxt om 5–7% (exkl valutaeffekt). På medellång sikt ska rörelsemarginalen överstiga 6%. Rörelseresultat (EBIT) per processat kg ska öka till 3,0 SEK/kg. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska på medellång sikt uppgå till 15%. Vid årets utgång ska ränte bärande nettoskuld/EBITDA inte överstiga 2.5. Tillväxt Rörelsemarginal EBIT/kg ROCE Nettoskuld/EBITDA 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 20252024202320222021 Omsättning över tid RTC 0 1 2 3 4 5 20252024202320222021 Rörelsemarginal % 0 3 6 9 12 15 20252024202320222021 ROCE 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20252024202320222021 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 20252024202320222021 Räntebärande nettoskuld/EBITDA1) OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  20 ===== SIDA 21 ===== Tillgängliggöra ett lokalt producerat, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein Våra produkter är basen i både vår hållbarhetsstrategi och affärsstrategi. Vi strävar efter att erbjuda produkter med hög kvalitet och livsmedels- säkerhet som samtidigt är hälsosamma, tillverkas lokalt och är kostnads- effektiva jämfört med andra animaliska proteiner. På så sätt kan vi bidra till lokala näringar och vara en viktig del av vardagen för människor på alla våra hemmamarknader. Maximerad resursanvändning och minimerat avfall Varje kyckling och hela kycklingen räknas. Att kunna använda så stor del som möjligt av varje kyckling är centralt både ur ett hållbarhets- och ett lönsamhetsperspektiv. Nya innovativa idéer, bättre processer och produktutveckling är alla viktiga faktorer för att ta oss dit. Samtidigt är det viktigt att minimera avfall, såväl mat svinn som annat avfall som uppkommer i vår värdekedja. När det kommer till matsvinn har vi, utöver det arbete som görs i vår egen produktion, en viktig roll att spela i sam- arbete med kunder för att göra det enkelt för slut konsumenten att minska sitt matsvinn. Scandi Standards ambition är att bidra till matglädje, hälsa och välbefinnande samtidigt som vi arbetar för en livsmedelsproduktion med låg klimatpåverkan – från gård till gaffel. För att uppnå det är hållbarhetsinitiativ en integrerad del av Scandi Standards verksamhet och arbetet styrs genom mål fastställda av bolagets styrelse. Resultat och framsteg följs upp kvartalsvis och rapporteras transparent till marknaden. På följande sidor redovisar vi vår strategiska inriktning mot 2030, våra hållbarhetsmål samt de KPI:er som mäter utvecklingen. För ytterligare information om vårt hållbarhetsarbete, se sidan 51. V åra hållbarhetsmål och inriktning mot 2030 1) Sciencebasedtargets.org Sunda och säkra arbetsplatser och engagerade medarbetare Våra medarbetare är grunden i vår verksamhet. Att säkerställa att de har en sund och säker arbetsmiljö är vår högsta prioritet. Det är också en förutsättning för att behålla och attrahera kvalificerad personal. Vi vet att motiverade medarbetare som känner sig inkluderade också presterar bättre och är viktiga ambassadörer för Scandi Standard. Minskad klimatpåverkan – från gård till gaffel Kyckling är det animaliska protein med lägst klimatpåverkan, men vi kan bli ännu bättre. Vi har åtagit oss att sätta vetenskapligt förankrade klimat- mål för hela värdekedjan. Målen, som validerats av Science Based Target initiative1), är att minska utsläpp kopplade till energi och industri i egen verksamhet och i värdekedjan med 42 procent till 2030, med 2021 som bas. Dessutom, har Scandi Standard definierat FLAG-mål (Forest, Land and Agriculture) och åtagit sig att minska utsläpp kopplat till markhantering och förändrad markanvändning med 30,3 procent både i egen verksamhet och i värdekedjan under samma tidsperiod. Över 90 procent av de totala utsläppen sker utanför vår egen verksamhet. Arbetet med att minska klimatpåverkan är nära knutet till rela tionen med våra uppfödare, foder- effektivitet och ett strukturerat arbete med biologisk mångfald. Minskad och förbättrad plastanvändning vid utveckling av nya förpackningar Förpackningar är nyckeln till livsmedelssäkerhet och produkternas hållbarhet. En bra förpackning minskar även matsvinn. Samtidigt är användningen av jungfrulig plastråvara ett problem för klimatet, haven och jordens ekosystem. Det utgör även en affärsrisk då området regleras i allt större utsträckning. Förpackningarna ska vara åter- vinningsbara, inte innehålla mer plast än nödvändigt och om möjligt vara baserade på återvunnet material eller biomaterial. Bevara och utveckla vårt arbete med djurvälfärd Scandi Standards veterinärer och andra experter på kyckling arbetar, tillsammans med alla uppfödare, varje dag för att säkerställa att våra kycklingar mår bra. Vi har långtgående och koncerngemensamma policyer för antibiotikaanvändning och djurvälfärd, där bland annat de fem friheterna för djurvälfärd säkerställs. Men vi kan bli ännu bättre. En frisk och välmående kyckling behöver ingen antibiotika och omvandlar effektivt foder till kött. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  21 ===== SIDA 22 ===== Hållbarhetsmål Kommentar Scandi Standard har satt vetenskapligt baserade klimatmål som under 2023 validerades av Science Based Targets initiative (SBTi). Under 2024 har även mål enligt standarden för *Forest, Land and Agriculture (FLAG) och Net-Zero standarden godkänts. Totalt har utsläppen ökat med 8,2% från 2021 till 2025, drivet framförallt av förvärven i Litauen och Nederländerna, samt den organiska tillväxten i Scandi Standards hemmamarknader. Scandi Standards klimatövergångsplan antogs i slutet av 2024. Under 2025 har arbetet med att operationalisera planen startat och ett flertal projekt pågår med syftet att minska utsläpp från den egna verksamheten och värdekedjan. Att operationalisera klimatövergångsplanen är ett viktigt steg mot att nå de klimatmål som Scandi Standard åtagit sig till 2030, och detta reflekteras även av integrering av hållbarhetsfaktorer, inklusive klimat, i investerings- och åter- investeringsprocesserna. I samband med att de nya målen lämnades in till SBTi så omräknades även utsläppen för basåret 2021 och jämförelse året 2023 för att säkerställa jämförbarhet. Utsläppen för 2022 har inte räknats om och redovisas inte. För detaljerad beskrivning av Scandi Standards klimatarbete och analys av årets resultat, se sidorna 62-66. Kommentar Användningen av antibiotika i de nordiska länderna är fortsatt mycket låg. På koncernnivå speglar den totala användningen främst utvecklingen i Irland samt på de litauiska gårdar som förvärvades under det andra kvartalet. Under året har man fortsatt fokuserat på nyckel faktorer som kvaliteten på den dagsgamla kycklingen och stallmiljön. Kommentar Det systematiska arbetet med att minska arbetsskador som leder till frånvaro har fortsatt att ge resultat. Viktiga komponenter i förbättrings- arbetet är ledningens fokus på frågan samt förbättrade processer för uppföljning av tillbud och olyckor på produktionsplatserna. Scandi Standard ska till 2030, med 2021 som basår, minska utsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2) med 42 procent for utsläpp kopplade till energi och industri. Samma reduktionsmål gäller för värdekedjan (scope 3). Utöver detta ska landrelaterade utsläpp (FLAG*) i den egna verksamheten och värdekedjan reduceras med 30,3 procent (scope 1 och 3). Målsättningen att mindre än en procent av alla flockar ska behandlas med antibiotika senast 2030. Frekvensen av arbetsskador som leder till frånvaro (L TI per en miljon arbetade timmar) ska år 2030 vara mindre än 15. 0 2 4 6 8 10 12 20252024202320222021 7,0 4,45,2 10,8 8,1 % Flockar 0 10 20 30 40 202520242023202220210 40 000 80 000 120 000 160 000 Scope 3Scope 1 & 2 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 Scope 1 & 3 2021 2023 2024 2025 2021 2023 2024 2025 Ton CO2e Ton CO2e 0 40 000 80 000 120 000 160 000 Scope 3Scope 1 & 2 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 Scope 1 & 3 2021 2023 2024 2025 2021 2023 2024 2025 Ton CO2e Ton CO2e Klimatpåverkan, ton CO2e, Energi och industri Klimatpåverkan, ton CO2e, FLAG Antibiotikaanvändning, % behandlade flockar Arbetsskadefrekvens, per miljon arbetade timmar Klimatpåverkan Antibiotikaanvändning Arbetsskador med frånvaro Mål 2030: Energi och industri Scope 1 & 2: –42% Scope 3: –42% FLAG* Scope 1 & 3: –30.3% Utfall 2025: Energi och industri Scope 1 & 2: 29 700 ton CO 2e (–5,8%) Scope 3: 158 634 ton CO2e (+20,4%) FLAG* Scope 1 & 3: 867 600 ton CO 2e (+6,8%) Mål 2030: <1% Utfall 2025: 7,6% Mål 2030: <15 Utfall 2025: 18,7 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  22 ===== SIDA 23 ===== STRATEGI Strategi för lönsam och hållbar tillväxt 24 Öka värdet på vårt protein 25 Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen 26 Bättre tillsammans 27 Integrera hållbarhetsarbetet 28 Vår värdekedja och affärsmodell 29 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  23OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 24 ===== Strategi för lönsam och hållbar tillväxt Scandi Standard har under året fortsatt strategiarbetet och genomfört flera initiativ som stöder bolagets mål fram till 2027. Bolaget har tagit ytterligare steg mot att bli en framtidssäkrad koncern som med högkvalitativ och innovativ kycklingproduktion sätter standarden för branschen. Scandi Standard har starkt fokus på djurvälfärd, miljö och socialt ansvarstagande samt kundnöjdhet. Det är vägen mot en lönsam och hållbar tillväxt. Bolaget har identifierat fyra strategiska områden som är prioriterade i den fortsatta utvecklingsresan. Öka värdet på vårt protein Genom affärs-, produktions- och produktutveck- ling inriktad på att ta vara på hela fågeln samt öka förädlingsvärdet, minskas matsvinnet samtidigt som affären stärks. Scandi Standard ska växa med produkter med hög förädlings- grad samtidigt som bolaget bygger en bredare produktportfölj inom flera kategorier. En förut- sättning för det är att Scandi Standard arbetar konsumentnära, samverkar med kunder och är snabbfotade i utvecklingsprocesser. / Läs mer på sid 25. Öka effektiviteten och optimera resurs- användningen Scandi Standard uppnår verklig effektivitet i arbetssätt och processer genom ökad standar- disering och samarbete genom hela organisa- tionen och värde kedjan. Det handlar också om fortsatt digitalisering och automatisering, där bolaget drar nytta av den tekniska utvecklingen för att stärka konkurrenskraften. / Läs mer på sid 26. Bättre tillsammans Ett positivt samarbetsklimat där koncernens medarbetare stödjer varandra leder till ökad kreativitet, innovation och en inkluderande och engagerande arbetsmiljö. Det skapar också förutsättningar för alla medarbetare att trivas, känna sig motiverade och att i större utsträck- ning bidra till framgång för hela organisationen. Därför ska Scandi Standard främja en öppen kommunikation och samarbete samt säker- ställa en gemensam förståelse för bolagets värderingar och mål. / Läs mer på sid 27. Integrera hållbarhetsarbetet Scandi Standard omsätter sitt uttalade åtagande för hållbarhetsinitiativ på både koncernnivå och lokalt genom konkreta, standardiserade och mätbara åtgärder. Scandi Standard har fokus på god djurvälfärd och på att minska vår klimat- påverkan så mycket som möjligt. Därför tar koncernen ansvar för påverkan på människor och miljö genom hela värdekedjan – såväl i den egna verksamheten som i leverantörs-, transport- och konsumentledet. Vi arbetar också aktivt för en bättre kontroll och uppföljning. / Läs mer på sid 28. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  24 ===== SIDA 25 ===== Öka värdet på vårt protein Genom att fokusera på att tillvarata hela fågeln minskas matsvinnet, samtidigt som Scandi Standards lönsamhet stärks. Scandi Standard ska växa genom hög förädlingsgrad och breddning av produktportföljen inom olika kategorier. Det kräver att företaget är nära konsumenterna, samarbetar med kunder och har dynamiska innovationsprocesser. Ökad förädling och kapacitet driver lönsam tillväxt Under 2025 har Scandi Standard fortsatt arbetet med att nå högre förädlingsgrad, förbättrat råvaruutnyttjande och effektivare produktion. Förvärvet och renoveringen av Ready-to-eat-fabriken i Oosterwolde, Nederländerna, är ett av årets initiativ. Under det tredje kvartalet togs den första produktionslinjen i drift, vilket var tidigare än planerat och möjliggjordes av ett nära och effektivt samarbete mellan flera enheter i koncernen. Arbetet med att färdigställa och optimera den andra och tredje produktionslinjen fortsätter under 2026. Investeringen i Nederländerna stärker bolagets position inom Ready-to-eat och ger Scandi Standard en skalbar plattform för att möta den fortsatt starka efterfrågan på den europeiska marknaden. Förbättrad operativ struktur på hemmamarknaderna På hemmamarknaderna har flera riktade investeringar genomförts, exempelvis utbyggd urbeningskapacitet på Irland och i Sverige. Investeringarna bidrar till högre effektivitet och bättre råvaruutnyttjande. Verksamheten i Litauen har under året utvecklats snabbare än plan och stärker bolagets råvaruförsörjning. Kapaciteten inom Ready-to-eat har stärkts genom expansion och ökade volymer på flera av våra hemmamarknader. Satsningar har redan bidragit till förbättrade marginaler och en mer stabil utveckling. Optimering och produktionsförflyttning i Norden har också genom- förts för att långsiktigt öka kapaciteten och stärka effektiviteten inom segmentet. Värdeskapande och effektivitet genom samarbete Samarbetet med nyckelkunder har fördjupats vilket stärker Scandi Standards produktutveckling samt volymplanering. Ett utökat nordiskt Ready-to-eat samarbete innebär att den svenska verksamheten använder volymer i både Norge och Danmark, vilket ökar flexibiliteten och skapar en mer kostnadseffektiv modell för inköp och produktion. Innovation och digitalisering fortsätter att utveckla verksamheten. Digital spårbarhet och datadriven styrning stärker kvalitet och produk- tivitet. Ett exempel på detta är projektet Kronfågel Future, som bidrar till ett mer strukturerat arbete med produktutveckling samt minskad komplexitet i sortiment och produktion. En starkare plattform för långsiktig värdetillväxt Genom riktade investeringar, förstärkt Ready-to-eat kapacitet, effektivitetsinitiativ och tätare kundsamarbeten har Scandi Standard förutsättningar för att öka värdet av vårt protein. Initiativen stärker den operativa plattformen och skapar goda möjligheter till högre förädlingsvärde och långsiktig lönsam tillväxt. Fokusområden •  Förbättra utvinningen av hela fågeln med mål om att så stor del som möjligt ska bli till god mat •  Driva tillväxt inom segment Ready-to-eat •  Driva produktinnovation och investera i ny teknologi •  Noggrant följa konsumenttrender •  Öka samarbetet med kunder OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  25 ===== SIDA 26 ===== Öka effektiviteten och optimera resursanvändningen Verklig effektivitet i arbetssätt och processer uppnås genom ökad standardisering och samarbete genom hela organisationen samt i värdekedjan. Även fortsatt digitalisering och automatisering, där koncernen drar nytta av den tekniska utvecklingen, bidrar till att stärka konkurrenskraften. Ökad kontroll och lönsamhet i värdekedjan Scandi Standard etablerade under 2025 enheten Scandi Chicken för att ta tillvara den betydande lönsamhetspotential som finns i värdekedjan. Genom att samla fler delar av primärproduktionen i en gemensam struktur – från avel till slakt – kan bolaget både tillvarata mer värde och minska beroendet av externa aktörer. Denna integrationsmodell gör det lättare att arbeta långsiktigt och att styra utvecklingen i linje med våra mål. Den vertikala integrationen bidrar till högre förädlingsgrad och skapar förutsättningar för bättre kvalitet och god djurvälfärd. Scandi Chicken blir därmed en viktig drivkraft i arbetet med att bygga en mer robust verksamhet och stärka bolagets framtida konkurrenskraft. Vertikal integration för ökat värde Att konsolidera fler led i egen regi ger en mer sammanhållen värdekedja och gör verksamheten mindre sårbar. Samtidigt stärks spårbarheten, vilket underlättar arbetet med kvalitet och livsmedels- säkerhet. När processer kan styras och följas upp på samma sätt i alla länder blir det också enklare att utveckla produktionen och att arbeta mot gemensamma mål. Denna modell bidrar till en stabilare kostnadsbas och en mer ändamålsenlig organisation. Operativ utveckling i Litauen Under 2025 togs ett viktigt steg när Scandi Standard förvärvade och vidareutvecklade ett antal gårdar i Litauen. Gårdarna är en nyckel- resurs i affärsområdet, och investeringarna som gjorts i teknik och arbetssätt har redan gett effekt. Ett nära samarbete med våra team inom djurvälfärd har säkerställt att Scandi Standards ambitioner genomsyrar verksamheten. Utbildning och uppföljning sker löpande, och framåt ligger ett ökat fokus på digitala verktyg och AI-baserad övervakning för att stärka både djurhälsa och drift. Koncerngemensamma standarder och processer Scandi Chicken ansvarar för delar av primärproduktionen och fungerar samtidigt som ett koncerngemensamt Center of Excellence. Här utvecklas gemensamma processer och arbetssätt som stärker samarbetet mellan länderna och skapar en tydligare riktning för hela Scandi Standards organisation inom området levande djur. Djurvälfärd är ett prioriterat område, och investeringar görs för att säkerställa en fortsatt jämn och hög nivå på alla bolagets marknader. Genom integration lägger Scandi Standard grunden för en mer samordnad, effektiv och hållbar värdekedja. Fokusområden •  Upprätthålla effektiviteten utan att kompromissa med säkerhet, kvalitet eller hållbarhet •  Standardisering, samarbete och synkronisering •  Systemintegration och utveckling •  Ökad automatisering OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  26 ===== SIDA 27 ===== Bättre tillsammans Ett positivt samarbetsklimat främjar kreativitet, innovation och skapar en inkluderande arbetsmiljö. Det ökar trivsel och motivation vilket bidrar till långsiktig framgång för hela organisationen. Scandi Standard eftersträvar öppen kommunikation, samarbete och gemensam förståelse för företagets värderingar och mål. Tydligare fokus för skalbarhet och effektivitet Under 2025 har Scandi Standard genomfört en omorganisation med syfte att stärka koncernens effektivitet och lönsamhet inom segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat. Den reviderade modellen bygger på fyra enheter: Scandi Home Markets, med ansvar för koncernens hemmamarknader och de lokala värdekedjorna; Scandi International, med fokus på försäljning och expansion utanför hemma- marknaderna; Supply Chain Excellence, som driver förbättringar inom produktion och logistik för samtliga marknader; samt Scandi Chicken, med ansvar för primärproduktion samt integrering bakåt i värdekedjan. Tillsammans med förstärkta koncernfunktioner skapar strukturen bättre förutsättningar för effektiv styrning och tillväxt inom segmenten. Förstärkt ansvar och enhetliga processer för styrning Den nya organisationen innebär att ansvar och mandat har tydlig- gjorts, vilket förbättrar uppföljning och transparens i verksamheten. Standardiserade processer och gemensamma prioriteringar skapar ett gemensamt Scandi Standard och bidrar till förbättrad prognosti- sering och skalbarhet. Strukturen för styrning har samtidigt stärkts genom gemensamma nyckelprocesser och tydligare beslutsvägar, vilket ger bättre insyn och kontroll på koncernnivå. Ledarskap och digitala stöd som möjliggörare Som ett av flera initiativ för att säkerställa att omorganisationen får önskad effekt har Scandi Standard etablerat ett koncerngemensamt ledarskapsprogram som skapar samsyn kring ansvar och förvänt- ningar i organisationen. Parallellt har den fortsatta digitaliseringen av HR-processer förbättrat förutsättningarna för målformulering och uppföljning för medarbetare, ledare och team. Det bidrar till mer konsekvent ledning och lägre administrativ belastning inom koncernen. Bättre tillsammans som operativ princip Den reviderade modellen, i kombination med förstärkt styrning och gemensamma stödjande initiativ, visar hur Scandi Standard efter- lever Bättre tillsammans i praktiken. Ökad samordning och tydligare ansvar inom koncernen stärker förutsättningarna för effektivitet och lönsam tillväxt, både på befintliga och nya marknader. Fokusområden •  Skapa en säker och hälsosam arbetsplats där alla kan utvecklas •  Synkronisera och kalibrera mål och KPI:er mellan länder och funktioner •  Utveckla ledarskapet, lagarbetet och medarbetar- kommunikation •  Utveckla Scandi Standards varumärke, vår kultur och vision OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  27 ===== SIDA 28 ===== Integrera hållbarhetsarbetet Som livsmedelsproducent är vår verksamhet beroende av fungerande ekosystem och friska kycklingar som behandlas väl. Att ha ett långsiktigt perspektiv och integrera hållbarhetsinitiativ på alla nivåer i verksamheten är därför en förutsätt- ning för Scandi Standards fortsatta framgång. Klimatåtgärder i hela verksamheten Scandi Standards klimatövergångsplan, som antogs i slutet av 2024, utgör färdplanen för att nå bolagets Science Based Targets till 2030. Planen konkretiserar hur klimatåtgärder ska genomföras – inte bara som en hållbarhetsambition, utan som en integrerad del av affärs- strategin. Under 2025 har arbetet med att driftsätta planen tagit fart, med flera projekt i olika delar av verksamheten. Ett exempel är de gastester som under tredje kvartalet genomförts på Irland. BioLPG ersatte den fossila gasen, vilket bidragit till lägre utsläpp i den egna verksam- heten för helåret. Ansvarsfull produktion med mål och uppföljning Klimatpåverkan är integrerat i investeringsbeslut, vilket innebär att även mindre projekt – såsom energieffektiva kylsystem och material- optimering – spelar en viktig roll. Åtgärderna under året har också bidragit till förbättringar i flera av bolagets nyckeltal, där exempelvis CO₂-intensitet, antibiotikaanvändning och arbetsskador med frånvaro är direkt kopplade till både finansiering och strategisk uppföljning. Intressenters förväntningar och krav på hållbarhetsarbetet ökar och får allt större betydelse för koncernens verksamhets- och resultatutveckling. Utveckling av foder för lägre klimatavtryck Foder står för den största delen av Scandi Standards klimatavtryck – upp till 70-80 procent av värdekedjans utsläpp – och är samtidigt en betydande kostnadspost. Under 2025 har därför arbetet intensi- fierats för att utveckla foder med lägre klimatpåverkan. Det handlar både om att minska sojaandelen och att säkerställa att den soja som används är certifierad. I Danmark har försök med att ersätta soja med havre, potatispro- tein och raps, med målsättningen att reducera sojainne- hållet med upp till 30 procent, genomförts. I Finland har arbetet fort- skridit med test av alternativa proteinkällor såsom bönor och ärtor. Man har även tagit viktiga steg med tester av animaliskt protein, som exempelvis kan vara benmjöl, samt med planeringen för insekts- protein och mykoprotein. På Irland har två större försök genomförts med tio procent sojaminskning, där soja ersatts med lokalt odlade bönor och solrosmjöl. Resultaten visar bibehållen djurvälfärd och en minskning av klimatpåverkan med cirka tre procent. Inriktning för kommande arbete Under 2026 fortsätter det fokuserade arbetet med nästa generations foder. Scandi Standard bygger successivt en verktygslåda med flera lösningar, och utforskar samtidigt möjliga samarbeten med strategiska kunder och leverantörer. Ambitionen är att ligga i framkant när det kommer till att utveckla ett foder med mindre klimatpåverkan, utan att kompromissa med kvalitet eller djurvälfärd. Fokusområden •  Gemensamma mål och standardiserade processer för rapportering och uppföljning •  Lokala handlingsplaner där hållbarhet är en integrerad del av den dagliga verksamheten •  Ökad effektivitet och kvalitet genom bättre djurvälfärd och produkter producerade med mindre miljöpåverkan OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  28 ===== SIDA 29 ===== 3. Uppfödning 4. Slakt, förädling och packning 5. Distribution och försäljning 1. Foder- produktion 2. Föräldradjur och kläckeri V år värdekedja och affärsmodell Scandi Standard verkar genom en integrerad värdekedja som omfattar hela processen – från fodertillverkning, föräldradjur och äggproduktion till förädling, distribution och försäljning. Den lokala närvaron, i kombination med starka varumärken och hög resurseffektivitet, skapar konkurrenskraft, minskar klimatpåverkan och bidrar till långsiktigt värdeskapande. 1. Foderproduktion Fodret produceras lokalt, med lokalt odlade spannmål såsom vete och havre tillsammans med importerade grödor såsom soja och majs. 2. Föräldradjur och kläckeri I föräldradjursproduktionen produceras 150–170 ägg per höna under 40 veckor. Dessa transporteras sedan till kläckeri för kläckningsprocessen. 3. Uppfödning Från kläckeriet transporteras den dagsgamla kycklingen till uppföd- ningsstallarna där den tillbringar 5–8 veckor beroende på typ av kyckling och uppfödningsform. 4. Slakt, förädling och packning Slaktkycklingen transporteras till slakteriet där slutprodukterna sedan packas eller transporteras vidare till förädlingsanläggningar. 5. Distribution och försäljning Färdiga produkter distribueras till kunder och konsumenter i dagligvaruhandeln, restauranger, storkök och industri. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  29 ===== SIDA 30 ===== Lokal närvaro och långsiktiga partnerskap Primärproduktionen sker i nära samarbete med kontrakterade upp- födare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Irland samt på egna gårdar i Litauen. I Sverige bedrivs egen uppfödning av föräldradjur, kläckäggsproduktion och kläckning i egna kläckerier, vilket säker- ställer jämn kvalitet och bidrar till låg antibiotikaanvändning. På Irland driver Scandi Standard även egen foderproduktion. I övriga länder köps fodret in av uppfödarna, och i genomsnitt utgör importerad soja omkring en femtedel av foderstaten. Genom tredjepartscertifieringar ställs krav på spårbarhet och ansvarsfull produktion. Bolaget arbetar även långsiktigt för att ersätta delar av sojan med alternativa och mer lokala proteinkällor för att minska klimatavtrycket. Kvalitet i tidiga produktionsled Hög kvalitet i de tidiga produktionsleden är avgörande för en frisk kyckling med god fodereffektivitet och stabil tillväxt. Scandi Standards produktion är organiserad för att säkerställa djurvälfärd, kvalitet och effektivt resursutnyttjande i varje steg. Slakterierna är geografiskt nära uppfödningen, vilket minimerar transporttider och stärker både djurvälfärd och effektivitet. Vid ankomst till slakteriet hålls kycklingarna i en lugn och mörk miljö innan bedövning, som huvudsakligen sker med koldioxid. I Danmark och Litauen används elbedövning i vattenbad. Efter slakt kyls kycklingarna i kyltunnel innan vidare hantering. Egen förädling och robusta logistikflöden Scandi Standard driver egna produktionsanläggningar för förädling av färska, frysta och tillagade kycklingprodukter. Förpackningarna spelar en central roll för livsmedelssäkerhet och minskat matsvinn längre ner i värdekedjan, samtidigt som plastens påverkan på klimat och natur är en viktig fråga. Bolaget använder transporter i varje led av värdekedjan vilket inne- fattar både levande djur och färdiga produkter. Transporter sker genomgående med effektiva logistiklösningar som fokuserar på korta ledtider och kylda produkter finns ofta i butik redan dagen efter paketering. Leveranserna sker via underleverantörer eller kundernas egna distributörer. Försäljningen riktar sig till både dagligvaruhandel och foodservice, vilket skapar riskspridning och stabilitet. Kyckling är en uppskattad proteinkälla med lägre klimatavtryck än alla andra animaliska proteiner. Scandi Standard arbetar kontinuerligt för att göra det avtrycket ännu mindre och att bidra till minskat svinn längre fram i kedjan, genom bland annat anpassade förpackningsstorlekar. Integrerat hållbarhetsarbete Ett strukturerat hållbarhetsarbete är integrerat i hela värdekedjan. Fokus är på att minska klimatpåverkan, stärka cirkulariteten och säkerställa god djurvälfärd. Biprodukter utnyttjas för energiutvinning, djurfoder och andra användningsområden, vilket bidrar till ett effektivt resursutnyttjande. Bolagets affärsmodell vilar på fyra grundpelare: kontrakterad uppfödning, egen produktion och förädling, starka varumärken samt ett breddat erbjudande. Dessa skapar en stabil plattform för lönsam tillväxt, minskad klimatpåverkan och ökat värde för ägare, kunder och samhälle. För mer information om Scandi Standards verksamhet i värde- kedjan uppdelad per land inklusive den inverkan, risker och möjlig- heter som bedöms som väsentliga, se sidorna 54-55. Översikt av värdekedjans olika delar OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  30 ===== SIDA 31 ===== BOLAGSSTYRNING Bolagsstyrningsrapport 32 Styrelse 39 Koncernledning 41 Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 42 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  31OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 32 ===== Bolagsstyrningen inom Scandi Standard syftar till ett hållbart värdeskapande för aktieägarna och en sund företagskultur där affärsmöjligheter tas tillvara inom ramen för en god riskkontroll. Denna bolagsstyrningsrapport, som är en del av årsredovisningen för 2025, har upprättats av styrelsen och granskats av bolagets externa revisor. Inga avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrning redovisas. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms tillämpliga regelverk har skett och inte heller har några överträdelser av god sed på värdepappers- marknaden gällande bolaget rapporterats av Nasdaq Stockholms disciplin- nämnd eller Aktiemarknadsnämnden. Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, (bolaget) med dotterföretag (koncernen eller Scandi Standard) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktier är noterade på Nasdaq Stockholm Mid Cap sedan juni 2014. Ansvaret för bolagsstyrningen i form av ledning och kontroll av koncernen delas mellan aktieägarna på bolagsstämman, styrelsen med dess utskott och verkställande direktören i enlighet med gällande externa lagar och regler samt interna styrdokument, i form av bolagsordningen och övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner. Aktiekapital och aktieägare Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2025 till 659 663 SEK fördelat på 66 060 890 aktier med ett kvotvärde på 0,009986 SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2025 till 7 227. De tio största aktieägarnas innehav i bolaget motsvarade 74 procent av aktiekapitalet och tre aktieägare, Grupo Lusiaves, Investment AB Öresund och Lantmännen Animalieinvest AB, hade ett innehav i bolaget överstigande 10 procent, med 21,3 procent 15,3 procent respektive 10,6 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2025. Utländska aktieägare hade ett innehav i bolaget motsvarande cirka 40 procent av aktiekapitalet per den 31 december 2025. För mer information om aktien och aktieägarna, se sidan 18. Bolagsstämma Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ, genom vilket aktie- ägarna utövar sin rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter. Inga begränsningar avseende aktieägarnas rättigheter finns i bolagsordningen eller, så vitt är känt för bolaget, i aktieägaravtal. Årsstämman i bolaget ska hållas i Stockholm senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor hållas. För att delta i beslutsfattande vid bolagsstämman krävs att aktieägaren är närvarande personligen eller genom ombud. Därutöver krävs att aktie- ägaren är direktregistrerad i den av Euroclear förda aktieboken fem vardagar före stämman samt meddelar sitt del tagande senast det datum som anges i kallelsen till stämman. Årsstämma 2025 Årsstämman 2025 hölls i Stockholm den 29 april. Beslut som fattades av årsstämman omfattade bland annat: •  Fastställande av resultaträkning och balansräkning i årsredovisning 2024 för moderbolaget och koncernen •  Utdelning med 2,50 SEK per aktie för räkenskapsåret 2024 •  Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för räkenskapsåret 2024 •  Godkännande av ersättningsrapporten •  Omval av Johan Bygge, Øystein Engebretsen, Paulo Gaspar, Pia Gideon, Henrik Hjalmarsson, Cecilia Lannebo, Lars-Gunnar Edh och Sebastian Backlund som styrelseledamöter •  Omval av Johan Bygge som styrelsens ordförande •  Omval av Paulo Gaspar som vice ordförande •  Totala arvoden till styrelsen för tiden fram till slutet av nästa årsstämma ska utgå med högst 4 620 000 SEK, varav 1 040 000 SEK till styrelsens ordförande, 570 000 kronor till vice ordförande, 415 000 SEK vardera till de övriga sex styrelseledamöterna som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag, 180 000 SEK till risk och revisionsutskottets ordförande och 90 000 SEK vardera till de övriga ledamöterna i detta utskott, samt 80 000 SEK till ersättningsutskottets ordförande och 40 000 SEK till de övriga ledamöterna i detta utskott Bolagsstyrningsrapport Styrningsstruktur Viktiga externa lagar och regler • Svensk aktiebolagslag • Svensk årsredovisningslag • Nasdaq Stockholms regelverk, Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares • Svensk kod för bolagsstyrning • Andra svenska och utländska externa lagar och regler Viktiga interna styrdokument • Bolagsordning • Arbetsordning för styrelsen, Instruktion för verkställande direktören, Instruktion avseende finansiell rapportering till styrelsen etc • Uppförandekod • Övriga koder, policyer, riktlinjer och instruktioner INFORMATION VAL VAL BESLUT FÖRSLAG Aktieägare genom bolagsstämman Styrelse vd och koncernledning Valberedning Extern revisor Risk- och Revisionsutskott Ersättnings- utskott IrlandDanmark FinlandNorgeSverige Litauen Nederländerna Segment Ready-to-cook Segment Ready-to-eat OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  32 ===== SIDA 33 ===== •  Omval av Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som bolagets externa revisor för tiden fram till slutet av nästa årsstämma och arvode till den externa revisorn •  Långsiktigt incitamentsprogram 2025 (L TIP 2025), bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt L TIP 2025 på de villkor som framgår av årsstämmoprotokollet 2025, som finns på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma. Årsstämma 2026 Årsstämman 2026 äger rum i Stockholm den 28 april kl 10.00. För mer information om årsstämman se sidan 150 och på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma. Valberedning Valberedningen representerar bolagets aktieägare och bedriver sitt arbete enligt instruktion för valberedningen, som finns tillgänglig på bolagets webbplats: https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma Inför årsstämman 2025 bestod valberedningen av Anders Wennberg, ordförande för valberedningen och utsedd av Investment AB Öresund, Avelino Gaspar utsedd av Grupo Lusiaves, Henrik Sundell utsedd av Lantmännen Animalieinvest AB, Nicklas Paulson utsedd av Eva Qviberg och Johan Bygge styrelseordförande för Scandi Standard AB (publ). Valberedningens förslag till årsstämman 2025 och en redogörelse för valberedningens arbete ingick i kallelsen till årsstämman som publicerades på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma. Årsstämman 2025 beslutade i enlighet med valberedningens samtliga förslag. Inför årsstämman 2026 består valberedningen av Avelino Gaspar, ord- förande för valberedningen och utsedd av Grupo Lusiaves, Anders Wennberg utsedd av Investment AB Öresund, , Henrik Sundell utsedd av Lantmännen Animalieinvest AB, Nicklas Paulson utsedd av Eva Qviberg och Johan Bygge styrelseordförande för Scandi Standard AB (publ). Valberedningens förslag till årsstämman 2026 Valberedningens förslag till årsstämman 2026 och en redogörelse för valberedningens arbete kommer att finnas tillgängligt på bolagets webbplats https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma. Förslaget och redogörelsen kommer att ingå i kallelsen till årsstämman som kommer att finnas tillgänglig på bolagets https://investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma. Mångfaldspolicy Valberedningen har beslutat att punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning ska tillämpas som mångfaldspolicy. Detta innebär att valberedningen, vid framtagandet av sina förslag till årsstämman, kommer att beakta att styrelsen ska ha en sammansättning som är ändamålsenlig med hänsyn till Scandi Standards verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt. Samman- sättningen av styrelseledamöterna ska vara präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Alla styrelseuppdrag i Scandi Standard ska vara grundade på förtjänst och huvudkriteriet ska vara att upprätthålla och förbättra styrelsens effektivitet. För att uppfylla detta eftersöks en bred uppsättning egenskaper och kompe- tenser och valberedningen anser att mångfald (avseende kompetens, erfarenhet, bakgrund) är en viktig omständighet att beakta. Valberedning inför årsstämman 2026 Namnen på valberedningens ledamöter enligt nedan publicerades i ett pressmeddelande den 24 oktober 2025. Ledamot Utsedd av Procent av aktiekapitalet 2025-12-31 Procent av aktiekapitalet 2025-08-31 Oberoende1) Avelino Gaspar Grupo Lusiaves , ordförande 21,3% 20,8% Ja/Nej Anders Wennberg Investment AB Öresund 15,3% 15,3% Ja/Ja Henrik Sundell Lantmännen Animalieinvest AB 10,6% 10,6% Ja/Ja Nicklas Paulson Eva Qviberg 5,9% 5,9% Ja/Ja Johan Bygge Styrelsens ordförande i Scandi Standard AB (publ) Ja/Ja 1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets röstmässigt största aktieägare eller grupp av aktieägare som samverkar om bolagets förvaltning. Årsstämman beslutar om: •  Fastställande av resultaträkning och balansräkning i årsredovisning för moderbolaget och koncernen •  Utdelning •  Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören •  Val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande och extern revisor •  Arvoden till styrelsens ordförande, övriga styrelse ledamöter som inte är anställda i bolaget eller dess dotterföretag och extern revisor •  Långsiktigt incitamentsprogram (L TIP) •  Bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om att förvärva och överlåta egna aktier i bolaget för att säkra åtaganden enligt L TIP •  Övriga frågor i enlighet med Aktiebolagslagen OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  33 ===== SIDA 34 ===== Styrelse Enligt bolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av lägst tre och högst nio ledamöter, utan suppleanter. Styrelseledamöterna och styrelsens ordförande väljs av årsstämman. Styrelsen bestod under årsstämmoåret 2024 och 2025 av åtta ordinarie ledamöter. Styrelsen bestod under de båda åren endast av ordinarie ledamöter, inga suppleanter och utan arbetstagarrepresentanter. För mer information om styrelsen, se sidorna 39-40. Oberoende Styrelsen bedöms uppfylla kraven på oberoende enligt Svensk kod för bolags- styrning genom att en majoritet av styrelseledamöterna är oberoende i förhål- lande till bolaget och dess ledning, samt att minst två av dessa ledamöter även är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Se tabell sidan 35. Styrelsens uppgifter och ansvar Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter i bolaget och i samtliga aktieägares intresse och ska dessutom värna och främja en god företagskultur. Styrelsens ansvar och arbete styrs av externa lagar och regler samt interna styrdokument, däribland bolagsordning och arbetsordning för styrelsen. Bolagsstämman kan dessutom utfärda instruktioner. Arbetsordning för styrelsen beskriver styrelsens uppgifter och ansvar, sty- relsens arbete inklusive ordförandens ansvar samt det ansvar som delegerats till styrelsens utskott, styrelsemöten samt information och rapportering till styrelsen, hantering av insiderinformation, hantering av intressekonflikter, relationen med Nasdaq Stockholm, information och rapportering till styrelsen samt information om bolagsstyrning. Arbetsordningen ses över och justeras årligen eller då behov uppstår. Utöver det konstituerande styrelsemötet som ska hållas i anslutning till årsstämman, ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år. Styrelsen har fastställt Instruktion för verkställande direktören, som bland annat specificerar de frågor som kräver styrelsens godkännande samt Instruk- tion avseende finansiell rapportering till styrelsen. I styrelsens uppgifter och ansvar ingår: •  Tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören •  Fastställa övergripande mål och strategi •  Identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar risker och affärsmöjligheter •  Fastställa erforderliga riktlinjer i interna styrdokument för bolagets uppträdande i samhället i syfte att säkerställa dess långsiktigt värdeskapande förmåga •  Fastställa interna styrdokument inklusive Uppförandekod •  Beslut om investeringar, inklusive förvärv, a vyttringar och finansiering i enlighet med fastlagda godkännandeprocedurer •  Se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning och de risker som är förknippade därmed •  Se till att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efter- levnad av externa lagar och regler samt av efterlevnad av interna styrdokument •  Säkerställa att den externa kommunikationen präglas av öppenhet samt är korrekt, relevant och tillförlitlig i till exempel delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och andra rapporter •  Godkännande av delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar Styrelsens arbete 2025 A J F M J M A O S D J N •  Utdelningsförslag för 2024 •  Godkännande av bokslutskommuniké/ delårsrapport för Kv 4 och helåret 2024 •  Beslut om förvärv av produktionsanläggning för Ready-to-eat produktion i Nederländerna •  Strategi för räntehedging •  Beslut om förvärv av kycklinggårdar i Litauen •  Rapport från den externa revisorn •  Försäkringar •  Beslut om utdelning för 2024 •  Godkännande av årsredovisning för 2024 •  Kallelse till årsstämma 2025 •  Styrande dokument •  Anläggningsbesök i Litauen •  Godkännande av delårsrapport för Kv 1 2025 • Årsstämma 2025 • Konstituerande styrelsemöte •  Styrande dokument •  Affärssystem genomgång investering •  Godkännande av delårsrapport för Kv 2 2025 • Strategi •  Godkännande av den dubbla väsentlighets- analysen •  Godkännande av delårsrapport för Kv 3 2025 •  Årlig riskgenomgång och beredskaps- översyn för oförutsedda händelser •  Styrande dokument •  Anläggningsbesök i Nederländerna •  IT- och cybersäkerhetsutbildning • Beslut om återköp av egna aktier • Försäkringsrevision • Finansiella mål 2026 •  Utvärdering av styrelse och vd •  Styrande dokument •  Strategi för räntehedging OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  34 ===== SIDA 35 ===== Styrelsens arbete under 2025 Styrelsen hade under 2025 totalt 12 möten, varav ett per capsulam inklusive det konstituerande styrelsemötet. Som stående punkter på agendan för de ordinarie styrelsemötena ingår en operationell och finansiell genomgång av verksamheten med uppföljning mot fastställda mål och utsikter för kommande kvartal, en genomgång av investeringar samt rapporteringar från styrelsens utskott. Styrelsen behandlar därutöver kontinuerligt strategiska frågor avseende marknad, produktutveckling, inköp, produktion och personal samt investe- ringar, förvärv, finansiering och försäkringar. Viktiga frågor för bolaget och koncernen som behandlades under året omfattade bland annat: •  Strategiska prioriteringar och mål •  Fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet, inklusive godkännande av den dubbla väsentlighetsanalysen •  Strategi för räntehedgar •  Förvärv av produktionsanläggning för Ready-to-eat produkter i Nederländerna samt förvärv av kycklinggårdar i Litauen •  Investeringar, finansiering, kassaflöde, finansiell ställning och försäkringar Styrelsen4) Närvaro 2025 Namn Nationalitet Oberoende1) Styrelse- möten Revisions- utskottets möten Ersättnings- utskottets möten Beslutade arvoden, SEK2) Aktieinnehav antal aktier3) Johan Bygge Ordförande/Ordförande i utskott Svensk Ja/Nej 12 4 1 120 000 85 800 Sebastian Backlund Ledamot Svensk Ja/Nej 12 415 000 7 970 Lars-Gunnar Edh Ledamot Svensk Ja/Nej 12 415 000 4 500 Øystein Engebretsen Ledamot i utskott Norsk Ja/Nej 12 7 4 545 000 1 720 598 Paulo Gaspar Vice ordförande Portugis Ja/Nej 10 570 000 Pia Gideon Ordförande i utskott Svensk Ja/Ja 12 7 595 000 3 340 Henrik Hjalmarsson Ledamot i utskott Svensk Ja/Ja 11 4 455 000 8 000 Cecilia Lannebo Ledamot i utskott Svensk Ja/Ja 12 7 505 000 522 000 Totalt 12 7 4 4 620 000 2 352 208 •  IT och cybersäkerhet samt ERP system •  Omvärldsrisker och riskhantering Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens ordförande är ansvarig för att årligen utvärdera styrelsens arbete i syfte att utveckla dess arbetsformer och effektivitet. Resultatet av utvärderingen kommuniceras till styrelsen och redovisas för valberedningen. Styrelsens ordförande lät under 2025 göra en extern utvärdering av styrelsens arbete, som kommunicerades till styrelsen och redovisades för valberedningen. Styrelseutskott Styrelsen har inrättat ett risk- och revisionsutskott samt ett ersättningsutskott. Utskottens arbete är huvudsakligen av beredande och rådgivande karaktär, men styrelsen kan i särskilda fall delegera beslutsbefogenhet till utskotten. Utskotten är underordnade styrelsen och befriar inte styrelseledamöterna från deras generella ansvar och uppgifter som styrelseledamöter. De frågor som tas upp vid utskottens möten ska protokollföras. Protokollen föreläggs normalt till styrelsen för information vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottens möten tillsammans med en muntlig föredrag- ning av ordföranden för respektive utskott. Risk- och revisionsutskottet Risk- och revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar att övervaka Scandi Standards finansiella och hållbarhetsrapportering samt lämna rekommen- dationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet samt att övervaka granskningen av hållbarhetsredovisningen och förberedelser för implementering av CSRD och ESRS. Uppgifterna inkluderar också att övervaka effektiviteten i koncernens interna kontroll, riskhantering, generellt för affärsverksamheten och specifikt med avseende på finansiell- och hållbarhetsrapportering och, om det är relevant, internrevision. Utöver det ska utskottet hålla sig informerad om den externa revisionen av årsredovisningen för bolaget och koncernen samt om slutsatserna av Revisorsinspektionens kvalitetskontroll. Risk- och revisionsutskottet ska som ett led i detta informera styrelsen om resultatet av den externa revisionen och om på vilket sätt den externa revisionen bidragit till den finansiella och hållbarhetsrapporteringens tillförlitlighet samt om vilken funktion risk- och revisionsutskottet haft. Risk- och revisionsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att granska och övervaka den externa revisorns opartiskhet och oberoende och då särskilt uppmärksamma om den externa revisorn tillhandahållit koncernen andra tjänster än revision, samt biträda valberedningen vid framtagande av förslag till årsstämmans beslut om val av extern revisor. 1) Avser oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive bolagets större aktieägare. Med större aktieägare avses ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. 2) Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete. 3) Per den 31 december 2025. Aktieinnehav inkluderar, i förekommande fall, närståendes innehav. 4) För mer information om styrelsemedlemmarna, se sidan 39-40. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  35 ===== SIDA 36 ===== Risk- och revisionsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelse- ledamöter. Risk- och revisionsutskottets ledamöter får inte vara anställda i bolaget eller dess dotterföretag. Minst en ledamot ska ha redovisnings- eller revisionskompetens. Risk- och revisionsutskottets ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt minst en av dessa ledamöter ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Risk- och revisionsutskottet bestod efter årsstämman 2025 av de tre styrelseledamöterna Pia Gideon (ordförande), Øystein Engebretsen och Cecilia Lannebo. Risk- och revisionsutskottet hade totalt sju möten under året. Bolagets CFO, redovisningschef och andra medarbetare till exempel verk- ställande direktör och koncernchef, bolagets Compliance manager, Riskchef samt Hållbarhetschef liksom den externa revisorn närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena. Arbetet var främst inriktat på: •  Bokslutskommuniké och Årsredovisning 2024 •  Förberedande Årsredovisning 2025 •  Delårsrapporter 2025 •  Kritiska redovisningsfrågor, som till exempel värdering av goodwill och immateriella tillgångar, värdering av varulager etc. och andra frågor som kan påverka kvaliteten i bolagets och koncernens finansiella och hållbarhets- rapportering •  Implementeringen av CSRD samt den dubbla väsentlighetsanalysen •  Tvister och försäkringar •  Koncernens riskhanteringsramverk, årlig risksammanställning och försäkring •  Intern kontrollplan och uppföljning av implementering av intern kontroll •  Riskhantering och intern kontroll kopplat till kontrollmiljön, processer samt IT-miljön inklusive IT- och informationssäkerhet med särskilt fokus på cybersäkerhet •  Övervaka ERP systemimplementering •  Övervaka effektivitet och efterlevnad av Ramverk för intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering •  Översyn av interna styrdokument •  Externrevisionsplan och uppföljning av resultatet av externrevisionen Ersättningsutskottet Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar att bereda styrelsens beslut i frågor som rör riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Uppgifterna inkluderar också att övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt att övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattnings havare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättnings- nivåer i Scandi Standard. Ersättningsutskottets främsta uppgifter inkluderar dessutom att bereda och överlämna till styrelsen senast till styrelsemötet i februari varje år, en ersättningsrapport i enlighet med den svenska Aktiebo- lagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning samt en rapport över sin övervak- ning och utvärdering av både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, samt av tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Scandi Standard. Ersättningsutskottet i Scandi Standard ska bestå av minst två styrelse- ledamöter. Styrelsens ordförande kan vara ordförande i utskottet. De övriga ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Ersättningsutskottet bestod efter årsstämman 2025 av de tre styrelse- ledamöterna Johan Bygge, (ordförande), Øystein Engebretsen och Henrik Hjalmarsson. Ersättningsutskottet hade totalt fyra möten under året. Koncernens Group HR and Communications Director och andra med- arbetare till exempel verkställande direktör och koncernchef samt koncernens CFO närvarar vid mötena vid behov i enlighet med agendan för mötena. Arbetet var främst inriktat på processerna för lönerevision för ledande befattningshavare, inklusive rörlig ersättning, samt framtagandet av ett förslag avseende ett långsiktigt incitamentsprogram till årsstämman 2026. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Löner och andra anställningsvillkor i bolaget och koncernen ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattnings havare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet. Bolagsstämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram så- som aktie- och aktiekursrelaterade långsiktiga incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner i bolaget och koncernen och utformade för att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande och hållbarhet samt öka intressegemenskapen mellan deltagarna och bolagets aktieägare. Årsstämman 2025 beslutade om ett aktierelaterat långsiktigt incitaments- program 2025 (L TIP 2025) som i allt väsentligt överensstämmer med det tidigare programmet L TIP 2024 som årsstämman 2024 beslutat om. För information om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare och långsiktiga incitamentsprogram, se not 5. Visselblåsarfunktion Scandi Standard har en så kallad visselblåsarfunktion, hanterad av tredje part, som gör det möjligt för medarbetare och andra interna och externa intres- senter att anonymt rapportera eventuellt olagligt eller oetiskt beteende som strider mot koncernens Uppförandekod. Bolaget har en Visselblåsarpolicy för funktionens verksamhet och för att säkerställa efterlevnad av nuvarande och uppdaterade hållbarhetskrav. För mer information om Visselblåsarfunktionen, se Hållbarhetsrapporten. Extern revisor Bolagets externa revisor är Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB (PwC), som valdes vid årsstämman 2025 fram till och med årsstämman 2026 med Linda Corneliusson som huvudansvarig revisor. Linda Corneliusson har varit auktoriserad revisor sedan 2006. Hon har inget engagemang i bolag relaterade till huvudägarna i Scandi Standard eller till ledningen i Scandi Standard. För ersättning till den externa revisorn, se not 7. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  36 ===== SIDA 37 ===== Intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering1) Syftet med intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering är att uppnå en rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella och hållbarhetsrapporteringen i delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovisningar, samt att säkerställa att den externa finansiella och hållbar- hetsrapporteringen upprättas i enlighet med lagar, tillämpliga redovisnings- standarder och övriga krav på noterade bolag. I syfte att mitigera risker och för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångs- sätt för arbetet med intern kontroll avseende finansiell rapportering har bolaget upprättat Ramverk för intern kontroll. Bolagets Ramverk för intern kontroll syftar till att mitigera risker i den finansiella rapporteringen och definierar roller och ansvar och för samtliga delar av koncernen obligatoriska kontroller inom bland annat finans, produktion, lager, sälj, inköp, lön och IT. Ytterligare kontrollramverk över hållbarhetsrapportering och cybersäkerhet implemen- terades under året, i enlighet med kraven för CSRD/ESRS och cybersäkerhet/ NIS2, för att säkerställa god datakvalitet och att kontroller finns på plats för att mitigera riskerna inom dessa områden. Group Compliance främsta uppgift omfattar att implementera, utbilda och följa upp koncernens arbete inom intern kontroll. Arbetet under året har fokuserat på fortsatt support och utbildning av processerna för efterlevnad av Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering samt att supportera arbetet med att etablera kontrollramverken avseende hållbarhetsrapportering och cybersäkerhet. Arbetet med att förbättra den interna kontrollen i samband med implementeringen av det nya affärssystemet har fortsatt under året och fokuserat på ökad automatisering och processer för att säkerställa att kraven för intern kontroll efterlevs. COSO-ramverket omfattar fem huvudkomponenter, Kontrollmiljö, Risk- bedömning, Kontrollaktiviteter, Information och kommunikation samt Över- vakning, som tillsammans underlättar målet om att uppnå tillförlitlig finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Scandi Standards arbete inom dessa komponenter beskrivs enligt följande: Kontrollmiljö Den interna kontrollen avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering utgår från den övergripande kontrollmiljön. Kontrollmiljön har en förebyg- gande påverkan på det övergripande systemet för intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering. Styrelsen och koncernledningen sätter ”tonen från toppen” vad gäller betydelsen av intern kontroll inklusive förväntad standard för medarbetarnas uppförande. Detta inbegriper integritet och etiska värderingar, förutsättningar som möjliggör för styrelsen att utföra sitt övervakande ansvar, den organisatoriska strukturen samt fördelningen av ansvar och befogenheter, betydelsen av resultatuppföljning samt utformningen av incitaments- och belöningssystem för att driva önskat resultat. Styrelsen är ansvarig för intern kontroll och riskhantering, inklusive intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella och hållbarhetsrappor- teringen, i enlighet med den svenska Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Detta ansvar inkluderar implementering av interna styrdoku- ment och uppföljning av efterlevnad av dessa, såväl som av tillämpliga externa lagar och föreskrifter. Ansvar och befogenheter definieras av styrelsen, bland annat i interna styr- dokument som Instruktion för verkställande direktören som anger vilka beslut som ska fattas av styrelsen eller bolagsstämman, firmateckningsrätter och attestinstruktioner. Styrelsen godkänner också bland annat följande interna styrdokument: Instruktion avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering till styrelsen, Uppförandekod, Miljöpolicy, Insiderpolicy, Riskpolicy, Konkurrens- policy, Cybersäkerhetspolicy samt Finanspolicy. Ansvaret för att implementera styrelsens interna styrdokument vad gäller intern kontroll och riskhantering avseende finansiell- och hållbarhetsrap- portering, att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö samt det löpande arbetet med intern kontroll är delegerat till verkställande direktören. Detta ansvar är i sin tur delegerat till landscheferna samt övriga koncernledningen, som ansvarar för att implementera den årliga affärsplanen och mål för koncernen. Koncernledningen har möten en gång i månaden för att gå igenom resultat och status, uppdatera planer samt för att diskutera väsentliga affärsfrågor. I kon- cernledningens ansvar ingår också att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering och efterlevnad av koncernens interna styrdokument, att identifiera och rapportera risker som kan påverka kvaliteten i den finansiella och hållbarhetsrapporteringen, samt att granska rimligheten i den finansiella och hållbarhetsinformationen. Vidare ansvarar varje process- ägare, lokalt och på gruppnivå, för god intern kontroll inom respektive område och att processerna utförs i enlighet med det regelverk som finns beskrivet i Ramverk för intern kontroll. Group Compliance manager ansvarar för att etablera, implementera och följa upp kvaliteten i koncernens arbete inom intern kontroll och är föredragande på risk- och revisionsutskottets möten i frågor som gäller intern kontroll. Koncernens CFO redogör för verksamhetens resultat, kritiska redovisnings- frågor samt andra frågor som kan påverka kvaliteten i koncernens finansiella rapportering vid risk- och revisionsutskottets möten där delårsrapporterna, bokslutskommunikén och årsredovisningen behandlas. Vid redogörelsen för kvaliteten på den finansiella rapporteringen fokuseras särskilt på eventuella; kritiska redovisningsfrågor, osäkerheter i värderingar, förändringar i antaganden och uppskattningar, ej justerade fel i boksluten och händelser efter boksluts- dagen liksom kvaliteten i processen för finansiell rapportering, bokslut och IT-miljön. Risk- och revisionsutskottets ordförande rapporterar till styrelsen om ut- skottets arbete i form av observationer, rekommendationer och förslag till beslut vid det styrelsemöte som närmast följer efter utskottets möten och i form av protokoll från risk- och revisionsutskottets möten som tillhanda- hålls styrelsen. Riskbedömning Koncernen har en formaliserad och proaktiv riskbedömningsprocess med tydligt fastställda roller och ansvarsområden. Processen för riskbedömning innebär att risker inklusive risker avseende finansiell- och hållbarhets- rapportering identifieras, utvärderas, hanteras och följs upp som en naturlig del av bolagsstyrningen. Detta för att säkerställa att koncernen på ett effektivt sätt lever upp till syftet med intern kontroll avseende finansiell och hållbarhets- rapportering. I enlighet med riskbedömningsprocessen genomförs med viss periodicitet en riskanalys avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering som bland annat innebär att resultat- och balansräkningsposter och de processer och kontrollaktiviteter som är kopplade till den finansiella och hållbarhetsrappor- teringen, bokslut och IT–miljön analyseras utifrån materialitet och risk för fel. För mer information om bolagets risker och riskhanteringsprocess, se Förvaltningsberättelsen. 1) Utgör även en del av Scandi Standards hållbarhetsrapport. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  37 ===== SIDA 38 ===== Kontrollaktiviteter Risker avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering motverkas genom regelverk och kontrollaktiviteter som säkerställer att syftet med intern kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering uppfylls, vilka är samlade i vart och ett av ramverken för intern kontroll. Kontrollaktiviteter utförs på olika nivåer i koncernen och dess processer och inkluderar bland annat processer för finansiell rapportering, produktion, inköp, sälj, IT, cybersäkerhet, djurvälfärd, hälsa och säkerhet och produktkvalitet. Ramverken uppdateras årligen med feedback från verksamheten och bolagets revisorer samt för att spegla interna och externa förändringar, regulatoriska krav, styrande dokument samt risker i verksamheten. Kontrollerna är förebyggande eller upptäckande till sin karaktär och om- fattar olika manuella och automatiserade aktiviteter avseende godkännanden, verifieringar, avstämningar samt uppföljning av verksamheternas resultat. Automatiserade kontroller utvecklas i högre utsträckning i samband med implementeringen av det nya affärssystemet. Åtskillnad mellan kontrollerande respektive utförande funktioner, så kallad Segregation of duties, påverkar vanligtvis valet och utformningen av kontrollaktiviteterna. Information och kommunikation De interna styrdokumenten som godkänns av styrelsen finns tillgängliga på koncernens intranät för all berörd personal och för övriga intressenter på bolagets hemsida. Utbildning i väsentliga policyer sker i form av obligatorisk e-learning och i samband med introduktion av ny personal. Nya eller upp- daterade styrdokument kommuniceras vidare som nyhetsartiklar på intranätet, under regelbundna informationsmöten och i informationsutskick, vilket är respektive policyägares ansvar. De interna styrdokumenten utvärderas, upp- dateras och godkänns regelbundet med avseende på exempelvis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning. Bolagets Compliance manager ansvarar för att koordinera det interna arbetet, upprätthålla de styrande dokumenten och för att säkerställa att de dokument som ska godkännas av styrelsen först granskas av risk- och revisionsutskottet. Uppföljning och utvärdering Löpande utvärderingar, separata utvärderingar eller en kombination av dessa två används för att säkerställa att intern kontroll finns på plats och fungerar. Finansiella data rapporteras varje månad av de rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterbolag i enlighet med de rutiner som anges i Finans- och redovisningsmanualen samt Ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering. Konsolidering av koncernens finansiella rapporter är centraliserad till koncernens finansfunktion och samtliga finansiella rapporter lagras i en central databas varifrån data hämtas för analys och uppföljning. På samma sätt konsolideras koncernens hållbarhetsresultat av koncernens hållbarhetsfunktion, baserat på siffror som rapporteras in i en central databas från respektive dotterbolag eller produktionsanläggning. Samtliga rapporterande enheter som bedriver affärsverksamhet inom något av bolagets dotterbolag har en controller med ansvar som inkluderar att säkerställa god intern kontroll avseende finansiell rapportering och uppföljning av koncernens interna styrdokument såsom Finans- och redovisningsmanual samt Ramverk för intern kontroll. I ansvaret ingår även att rapportera komplett och korrekt information vid rätt tidpunkt till moderbolaget. Självutvärdering av intern kontroll avseende finansiell rapportering utfördes under året av respektive kontrollägare inom dotterbolagen och i koncernfunk- tionerna. I tillägg så utfördes en självutvärdering av kontrollramverket för cybersäkerhet av koncernens cybersäkerhetsansvarig. Respektive landschef ansvarar för resultatet av självutvärderingen inom respektive dotterbolag och chefen för respektive koncernfunktion för utfallet på koncernnivå. Utfallet för koncernen godkänns av verkställande direktören. Kontrollägarna har implementerat handlingsplaner från de tidigare självutvärderingarna och tagit fram nya handlingsplaner för ineffektiva kontroller i syfte att stärka efterlevnad och ansvar. Tillförlitligheten i självutvärderingarna granskas av bolagets Compliance manager och handlingsplanerna följs upp och valideras innan de stängs. Vidare granskas status för bolagets interna kontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering av den externa revisorn. Styrelsen utvärderar årligen behovet av oberoende granskning av bolagets processer för intern kontroll och riskhantering, dvs. internrevision, mot kon- cernens egna kontrollaktiviteter, ansvar och mognad inom intern kontroll samt det arbete som utförs av Group Compliance, vilket innebär att användandet av internrevisions resurser varierar från år till år. Baserat på de aktiviteter som ingår i internkontrollplanen för 2025 så fattade styrelsen beslut om att inte utse någon internrevisor för 2025. Stockholm den 18 mars 2026 Scandi Standard AB (publ) Styrelsen OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  38 ===== SIDA 39 ===== Styrelse1) Øystein Engebretsen Styrelseledamot Född 1980. BI Norwegian School of Manage- ment, Sandvika/Oslo, Master of Science in Business, Major i Finance. Invald 2017. Övriga uppdrag: Investerings - ansvarig Investment AB Öresund. Tidigare uppdrag: Styrelseledamot Investment AB Öresund, Insr Insurance Group AS och Projekt- engagemang Sweden AB, Catena Media, projektansvarig Viking Sverige AB. Corporate Finance, HQ Bank. Aktieinnehav i Scandi Standard: 1 720 598 aktier. Anställd av Investment AB Öresund, innehar mer än 15 procent av aktierna i Scandi Standard. Johan Bygge Styrelseordförande Född 1956. Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm. Invald 2021. Övriga uppdrag: Styrelseordförande Guard Therapeutics International AB (publ), Arevo AB, Regin AB och Q-linea AB. Vice ordförande Tredje AP-fonden. Styrelseledamot Getinge AB, Capman Oyj, Lantmännen Ek För Riksbankens Jubileumsfond, Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet av styrelsearbete i noterade och onoterade bolag. Vice VD i Electrolux, COO i EQT AB och CFO i Investor AB, styrelseordförande Yangi AB. Aktieinnehav i Scandi Standard: 85 800 aktier. Johan Bygge har även i februari 2024 förvärvat en fyraårig köpoption från Investment AB Öresund som ger honom rätt att förvärva 200 000 Scandi Standardaktier för 85 kronor per aktie. Sebastian Backlund Styrelseledamot Född 1990. Master of Science i finans, Handels - högskolan i Göteborg. Bachelor of Science i Nationalekonomi, Francis Marion University, USA. Invald 2024. Övriga uppdrag: Investment manager Investment AB Öresund, styrelseledamot Q-linea AB. Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet från investeringsfrågor, corporate finance och företagsförvärv från EY, MedCap och Investment AB Öresund. Aktieinnehav i Scandi Standard: 7 970 aktier. Anställd av Investment AB Öresund, innehar mer än 15 procent av aktierna i Scandi Standard. Lars-Gunnar Edh Styrelseledamot Född 1969. Civilingenjör i maskinteknik, Chalmers tekniska högskola. Invald 2024. Övriga uppdrag: Chef Lantmän - nen Lantbruk. Styrelse ledam ot Scandagra Polska och Scandagra Group. Tidigare uppdrag: Bred erfarenhet från tillverkningsindustri- och energi- sektorn genom ledande befatt - ningar inom Saab Automobiles/ GM, Assa Abloy och Lantmännen. Chef division Energi Lantmännen. Styrelseledamot i Drivkraft Sverige AB samt i SimSuFoodS AB Aktieinnehav i Scandi Standard: 4 500 aktier. Anställd av Lant männe n Lantbruk AB, del av Lantmännen Anima - lieinvest AB som innehar mer än 10 procent av aktierna i Scandi Standard. Pia Gideon Styrelseledamot Född 1954. Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm. Invald 2022. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Devyser Diagnostics AB. Tidigare uppdrag: Bl.a styrelse- ordförande Klövern AB, styrelse- ledamot Proact, MinDoktor.se, Metria, ActionAid Sweden, Styrelse- ledamot Guards Therapeutics Inter - national AB (publ), Qlucore AB (publ) och Apoteket AB. Innehaft ledande positioner inom Ericsson koncernen. Arbetat som ekonomijournalist och krönikör i Veckans Affärer och Dagens Industri. Aktieinnehav i Scandi Standard: 3 340 aktier. Paulo Gaspar Styrelseledamot, vice styrelse- ordförande Född 1987. MSc Entrepreneurship vid Regent’s University, Kandidat inom Manage - ment vid Nova School of Business och Exponential technologies graduate studies vid Singularity University. Invald 2022. Övriga uppdrag: Vice president Grupo Lusiaves SGPS och Media Capital. Styrelseordförande Casper Ventures, VD BRAINER. Tidigare uppdrag: Associate på Hoxton Ventures. Grundare av Funnyhow ad Agency. CIO och CMO på Grupo Lusiaves SGPS. Aktieinnehav i Scandi Standard: 0 aktier. Aktieägare i Grupo Lusiaves SGPS, som innehar mer än 15 procent av aktierna i Scandi Standard. 1) Utgör även en del av Scandi Standards hållbarhetsrapport. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  39 ===== SIDA 40 ===== Cecilia Lannebo Styrelseledamot Född 1973. Civilekonom med inriktning mot Internationell marknadsföring, Mälardalens högskola och Wirtschaftsuniversität Wien. Invald 2021. Övriga uppdrag: Grundare och verkställande direktör för i-Core Communications AB. Styrelseleda - mot och ordförande i revisionsut - skottet i Boozt AB. Styrelseledamot i Djurgården Fotboll och ordförande iFöreningen Djurgården Skola stad. Tidigare uppdrag: Över 25 års arbetslivserfarenhet från aktie - marknaden, som analytiker inom handel- och tjänstesektor och sju år som ansvarig för investerar- relationer i noterade bolag. Aktieinnehav i Scandi Standard: 522 000 aktier. Henrik Hjalmarsson Styrelseledamot Född 1976. Civilingenjör i Maskinteknik och Technology Management, Lunds universitet. Invald 2020. Övriga uppdrag: Verkställande direktör Midsona AB (publ.) Styrelseordförande Repasco AB. Tidigare uppdrag: Verkställande direktör och andra ledande befatt- ningar Findus, Nomad Foods, OptiGroup AB och Inwido AB (publ). Aktieinnehav i Scandi Standard: 8 000 aktier. EXTERN REVISOR Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Linda Corneliusson, auktoriserad revisor, född 1974, huvudansvarig revisor. ÖVRIGA UPPDRAG Huvudansvarig revisor i bl.a. Martin&Servera, Stora Enso och Green Cargo. Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2025. Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall, närståendes aktieinnehav. Styrelse, forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  40 ===== SIDA 41 ===== Koncernledning Jonas Tunestål vd och koncernchef Född 1979. Executive MBA, Lunds universitet. I koncernledningen sedan 2022. Tidigare uppdrag: Efter att ha tillbringat hela sin karriär på KLS Ugglarps i ett antal olika positioner har Jonas omfattande erfarenhet av köttbranschen. Jonas var under många år vd för KLS Ugglarps och tillhörde Danish Crowns lednings - grupp. Aktieinnehav i Scandi Standard: 142 630 aktier. Jonas Tunestål har även i februari 2024 förvärvat en fyraårig köp- option från Investment AB Öresund som ger honom rätt att förvärva 200 000 Scandi Standard aktier för 85 kronor per aktie. Ida Ljungkvist Group Sustainability Director Född 1985. Civilingenjör i väg- och vatten- byggnad och masterexamen i industriell ekologi från Chalmers Tekniska Högskola. I koncernledningen sedan 2022. Tidigare uppdrag: Hållbarhets- rådgivning och projektledning KPMG AB, chef för hållbarhets- analys på RobecoSAM AG. Aktieinnehav i Scandi Standard: 2 641 aktier. Samir Törnblad Group HR & Communication Director Född 1972. Magisterexamen i beteende- vetenskap. I koncernledningen sedan 2023. Tidigare uppdrag: HR-chef TV4 och Bonnier Broadcasting. Aktieinnehav i Scandi Standard: 4 611 aktier. Henrik Kjær Group Supply Chain Director Född 1976. Ledarutbildning i dansk armé, borrare/maskinist, MBA. I koncernledningen sedan 2022. Tidigare uppdrag: Lång erfarenhet från köttindustrin, efter att ha tillbringat större delen av sin karriär inom Chicken Supply Chain i ett antal olika chefsbefatt - ningar. Aktieinnehav i Scandi Standard: 18 217 aktier. Fredrik Strømmen COO, Landschef Norge Född 1971. Masterexamen från Handels- högskolan i Norge. I koncernledningen sedan 2015. Övriga större uppdrag: Styrelse- ledamot i DLF Norway, COO Home Markets. Tidigare uppdrag: vd Orkla Commercial Excellence ASA och Sætre AS. Landschef och ledande positioner Sætre AS och KiMS AS. Vice styrelseordförande Animalia, styrelseledamot KLF. Aktieinnehav i Scandi Standard: 77 430 aktier. Fredrik Sylwan Chief Financial Officer, CFO Född 1978. Civilekonom med inriktning Finansiering vid Stockholms universitet och Civilingenjör i Kemiteknik vid Kungliga Tekniska högskolan, samt examen från Marinens Officershögskola. I koncernledningen sedan 2024. Tidigare uppdrag: CFO Perrigo Northern Cluster, Vice President Finance and Strategy Swedish Match North Europe, management - konsult Accenture HQ Bank. Aktieinnehav i Scandi Standard: 5 323 aktier. Samtliga aktieinnehav är redovisade per den 31 december 2025. Aktieinnehav i Scandi Standard inkluderar, i förekommande fall även, närståendes aktieinnehav. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  41 ===== SIDA 42 ===== Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org nr 556921-0627 Uppdrag och ansvarsfördelning Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2025 på sidorna 31–41. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision. Granskningens inriktning och omfattning Granskningen har utförts i enlighet med RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi har planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Stockholm den 19 mars 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Linda Corneliusson Auktoriserad revisor OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  42 ===== SIDA 43 ===== Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning 44 Risk och riskhantering 47 Hållbarhetsrapport 51 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  43OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 44 ===== Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 14 083 13 024 EBITDA 1 047 931 Rörelseresultat (EBIT) 603 509 Jämförelsestörande poster1) – – Justerad EBITDA1) 1 047 931 Justerat rörelseresultat (justerad EBIT)1) 603 509 Resultat efter finansnetto 452 354 Årets resultat 367 275 Resultat per aktie, SEK 5,61 4,20 Utdelning, SEK 3,302) 2,50 Operativt kassaflöde 243 443 Räntebärande nettoskuld 2 032 1 935 Kycklingvolym, (ton grillvikt) 300 670 279 868 EBIT/kg 2,00 1,82 % 2025 2024 EBITDA marginal % 7,4 7,1 Rörelsemarginal (EBIT marginal) 4,3 3,9 Justerad EBITDA-marginal1) 7,4 7,1 Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT marginal)1) 4,3 3,9 Avkastning på sysselsatt kapital, (ROCE)1) 12,5 11,8 Avkastning på eget kapital 13,9 11,0 Soliditet 35,0 35,9 Medelantal anställda, antal 3 670 3 366 1) Justerat för jämförelsestörande poster, se sidan 144. 2) Styrelsens förslag till årsstämman 2026. Styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard AB (publ), organisationsnummer 556921-0627, med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2025. • Nettoomsättningen uppgick till 14 083 (13 024) MSEK för helåret 2025. I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 11 procent. • Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 603 (509) MSEK, motsvarande en marginal på 4,3 (3,9) procent. Inga jämförelsestörande poster har redovisats under året. • Resultat efter finansnetto ökade till 452 (354) MSEK. • Årets resultat uppgick till 367 (275) MSEK. Resultat per aktie uppgick till 5,61 (4,20) SEK. • Operativt kassaflöde uppgick till 243 (443) MSEK. • Den räntebärande nettoskulden ökade till 2 032 (1 935) MSEK. • Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2025 om 3,30 SEK (2,50) per aktie motsvarande 216 (163) MSEK till årsstämman 2026 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2025. Nettoomsättning och resultat Nettoomsättning Nettoomsättningen för koncernen uppgick till 14 083 (13 024) MSEK för helåret 2025. I konstant valuta ökade nettoomsättningen med 11 procent. Nettoomsättningen för segment Ready-to-cook, som är det största segmentet, ökade med 11 procent i konstant valuta, medan nettoomsättningen ökade med 10 procent i konstant valuta för segment Ready-to-eat. Förändringen i omsätt- ning för segment Ready-to-cook var främst drivet av försäljningsmix och av hela årets effekt av tillägget av Litauen, medan för segment Ready-to-eat var framför allt drivet av högre priser. Se vidare om segmenten på sidan 113. Resultat Rörelseresultatet (EBIT) för koncernen uppgick till 603 (509) MSEK för 2025, motsvarande en rörelsemarginal (EBIT marginal) på 4,3 (3,9) procent. Rörelseresultatet i segmentet Ready-to-cook uppgick till 487 (368) MSEK, vilket representerar materiell tillväxt drivet av ökad försäljning och positiva effekter från investeringar för att öka kapacitet och produktionseffektivitet. Rörelseresultatet för Ready-to-eat minskade till 97 (148) MSEK, drivet av ökade kostnader för råmaterial och uppstartskostnader i den förvärvade anläggningen i Nederländerna. För Övrig verksamhet ökade resultatet jämfört med föregående år till följd av högre marknadspriser inom verksamheten för Ingredienser. Finansnettot för koncernen uppgick till –150 (–155) MSEK för 2025. Engångskostnader under 2024 om -6 MSEK avseende refinansiering står för del av förändringen mot föregående år. Resultat efter finansnetto för koncernen uppgick till 452 (354) MSEK för 2025. Skatt på årets resultat för koncernen uppgick till –86 (–80) MSEK för 2025, motsvarande en effektiv skattesats om 19 (23) procent. Årets lägre skattesats förklaras av kombinationen av skattesatser mellan olika länder samt av årets utnyttjande av tidigare ej avdragsgilla räntenetton i Sverige. Årets resultat för koncernen uppgick till 367 (275) MSEK för 2025, mot- svarande ett resultat per aktie om 5,61 (4,20) SEK. Kassaflöde och investeringar Operativt kassaflöde för koncernen uppgick till 243 (443) MSEK för 2025, positivt påverkat av stärkt EBITDA och förbättrat rörelsekapital, men negativt påverkat av ökade nettoinvesteringarna under perioden, främst genom förvärvet av kycklinggårdarna i Litauen och den nya fabriken i Nederländerna. Rörelsekapitalet uppgick per den 31 december 2025 till –169 (–135) MSEK, motsvarande –1,2 (–1,0) procent av nettoomsättningen. Förbättringen jämfört med föregående år kan främst hänföras till en ökning av upplupna kundrabatter och upplupna personalkostnader. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  44 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 45 ===== Förändring av räntebärande nettoskuld MSEK 2025 2024 Räntebärande nettoskuld vid årets början 1 935 1 571 EBITDA 1 047 931 Förändringar i rörelsekapital 31 –62 Nettoinvesteringar –783 –367 Övriga rörelseposter –52 –59 Operativt kassaflöde 243 443 Betalda finansiella poster, netto –146 –157 Betald inkomstskatt –80 –79 Utdelning –163 –150 Förvärv och avyttring av verksamhet –16 –453 Övrigt1) 66 33 Minskning (+) / ökning(–) av räntebärande nettoskuld –97 –364 Räntebärande nettoskuld vid årets slut 2 032 1 935 1) Övrigt inkluderar i huvudsak valutakurseffekter och nettoförändring leasingtillgångar. Segmentsinformation Segment Ready-to-cook MSEK 2025 2024 Förändring Nettoomsättning 10 783 9 923 9% EBITDA 841 707 19% Rörelseresultat (EBIT) 487 368 32% Jämförelsestörande poster1) − − − Justerad EBITDA1) 841 707 19% Justerat rörelseresultat (justerad EBIT)1) 487 368 32% EBITDA marginal1) 7,8% 7,1% 0,7ppt Rörelsemarginal (EBIT marginal)1) 4,5% 3,7% 0,8ppt Justerad EBITDA-marginal1) 7,8% 7,1% 0,7ppt Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT marginal)1) 4,5% 3,7% 0,8ppt 1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sidan 144. Segment Ready-to-eat MSEK 2025 2024 Förändring Nettoomsättning 2 784 2 601 7% EBITDA 163 206 −21% Rörelseresultat (EBIT) 97 148 −34% Jämförelsestörande poster1) − − − Justerad EBITDA1) 163 206 −21% Justerat rörelseresultat (justerad EBIT)1) 97 148 −34% EBITDA marginal1) 5,9% 7,9% −2,0ppt Rörelsemarginal (EBIT marginal)1) 3,5% 5,7% −2,2ppt Justerad EBITDA-marginal1) 5,9% 7,9% −2,0ppt Justerad rörelsemarginal (justerad EBIT marginal)1) 3,5% 5,7% −2,2ppt 1) Justerad för jämförelsestörande poster, se sidan 144. Investeringar Nettoinvesteringarna för koncernen uppgick till 783 (367) MSEK för 2025 och exklusive förvärven i Nederländerna och Litauen uppgick nettoinvesteringarna till 447 MSEK. En betydande del är relaterad till att öka effektiviteten och kapaciteten inom Ready-to-cook samt aktiviteter i Nederländerna kopplade till uppstarten av fabriken för Ready-to-eat. Av nettoinvesteringarna exklusive förvärven i Nederländerna och Litauen så avsåg cirka 86 (78) procent av investeringarna effektivitets-, produk- tivitets- och kapacitetshöjande åtgärder och cirka 14 (22) procent var underhållsinvesteringar. Finansiell ställning Det egna kapitalet hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgick per den 31 december 2025 till 2 677 (2 611) MSEK. Soliditeten uppgick till 35,0 (35,9) procent. Avkastningen på eget kapital var 13,9 (11,0) procent. Den räntebärande nettoskulden för koncernen uppgick per den 31 december 2025 till 2 032 (1 935) MSEK, vilket var en ökning med 97 MSEK mot före- gående år. Räntebärande nettoskuld/justerad EBITDA uppgick per den 31 december 2025 till 1,9 (2,1). Likvida medel för koncernen uppgick per den 31 december 2025 till 279 (109) MSEK, vilket var en ökning mot föregående år. Tillgängliga men inte utnyttjade lånefaciliteter uppgick vid samma tidpunkt till 1,300 (1 860) MSEK. Segment Ready-to-cook Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-cook (RTC) var 10 783 (9 923) MSEK vilket var en ökning med 11 procent i konstant valuta jämfört med föregående år. Ökningen drevs dels av ökande volymer men också av positiva pris- och mixeffekter över flera länder och kanaler, samt av hela årets effekt av tillägget av Litauen. Nettoomsättningen inom kylda produkter ökade med 10 procent i konstant valuta jämfört med föregående år medan frysta ökade med 3 procent. Netto- omsättningen inom säljkanalen Dagligvaruhandel ökade med 5 procent medan Restaurang och Storhushåll minskade med 1 procent. Nettoomsättningen inom säljkanalen Export ökade med 56 procent. Rörelseresultatet ökade med 32 procent till 487 (368) MSEK, motsvarande en marginal på 4,5 (3,7) procent. Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2025. Segment Ready-to-eat Nettoomsättningen för segmentet Ready-to-eat (RTE) var 2 784 (2 601) MSEK vilket var en ökning med 10 procent i konstant valuta jämfört med föregående år. Ökningen var huvudsakligen relaterad till en återhämtning inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll, drivet av ökad efterfrågan. Nettoomsättningen inom säljkanalen Restaurang och Storhushåll ökade med 7 procent och Dagligvaruhandel ökade med 11 procent. Nettoomsättningen inom säljkanalen Export ökade med 4 procent och med 1 procent inom Livsmedels- industrin och övrigt. Rörelseresultatet minskade till 97 (148) MSEK, motsvarande en marginal på 3,5 (5,7) procent. Rörelseresultatet påverkades negativt av ökade råvaru- kostnader, där prisjusteringar till kunder skedde gradvis under året och in i 2026. Startkostnader för den nyförvärvade anläggningen i Nederländerna påverkade också rörelseresultatet negativt. Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2025. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  45 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 46 ===== Segment Övrigt Segment Övrigt utgörs av ingredienser och koncerngemensamma kostnader. Ingredienser är biprodukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedels- användning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment. Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 516 (499) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 58 (32) MSEK. Ökningen i rörelseresultatet (EBIT) förklaras huvudsakligen av ökad volym samt normalisering av priser. Koncerngemensamma kostnader om –39 (–38) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT). Inga jämförelsestörande poster redovisades under 2025. Förvärv och avyttring av verksamhet Förvärvet av sex kycklinggårdar i Litauen och produktionsanläggningen i Nederländerna under 2025 har redovisats som tillgångsförvärv och återfinnes under not 12. Inga förvärv eller försäljningen har redovisats som rörelseförvärv under året. Under föregående år förvärvade Scandi Standard en integrerad toppmodern kycklingförädlare i Litauen, se not 28 för mer detaljer. Scandi Standard-aktien Aktiekapitalet i Scandi Standard AB (publ) uppgick per den 31 december 2025 till 659 663 (659 663) SEK, fördelat på 66 060 890 (66 060 890) aktier med ett kvotvärde på 0,009986 (0,009986) SEK per aktie. Varje aktie motsvarar en röst. Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Det finns inga begränsningar avseende överlåtelse av aktier, rösträtter eller rätten att delta i årsstämman. Bolaget har inte heller ingått några väsentliga avtal som kan påverkas, förändras eller upphöra om kontrollen över bolaget skulle förändras till följd av ett offentligt bud om att förvärva aktier i bolaget, med undantag för koncernens finansieringsavtal. Bolaget har inte kännedom om några avtal mellan aktieägare som skulle kunna begränsa rätten att överlåta aktier. Det finns inte heller några bestämmelser i bolagsordningen avseende utnämning eller entledigande av styrelseledamöter eller avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda angående utbetalning av ersättningar om sådana personer lämnar sina poster, eller om anställningen avslutas till följd av ett offentligt bud att förvärva bolaget. De tre största aktieägarna per den 31 december 2025 var Euroclear Bank S.A/N.V, W8-IMY (förvaltarbolag till Grupo Lusiaves), Investment AB Öresund och Lantmännen Animalieinvest AB med ett innehav i bolaget motsvarande 21,3 procent, 15,3 procent respektive 10,6 procent av aktiekapitalet. För information om de större aktieägarna, se sidan 19. Bolagsstyrningsrapport I enlighet med Årsredovisningslagen 6 kapitlet 11 § har Scandi Standard valt att upprätta lagstadgade Bolagsstyrningsrapport som från den legala årsredo- visningen skilda rapporter. Bolagsstyrningsrapporten återfinns på sidan 32. Personal Medelantalet anställda (FTE) uppgick 2025 till 3 670 (3 366). Se vidare not 5. Årsstämma 2026 Årsstämman 2026 äger rum den 28 april på 7A Posthuset, Vasagatan 28 i Stockholm. Mer information om årsstämman finns på bolagets webbplats www.investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma. Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår en utdelning för 2025 på 3,30 (2,50) SEK per aktie motsva- rande en total utdelning på cirka 216 (163) MSEK baserat på antalet utestå- ende aktier den 31 december 2025, med undantag för aktier som bolaget väntas inneha på den föreslagna avstämningsdagen för vinstutdelningen. Den föreslagna utdelningen motsvarar cirka 59 (59) procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Bolagets utdelningspolicy är att i genomsnitt över tid dela ut cirka 60 procent av årets resultat justerat för jämförelsestörande poster. Utdelningen ska bestämmas så att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagsverksamheten och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel överförs i ny räkning. SEK 2025 2024 Överkursfond 256 317 255 419 777 147 Ackumulerat överskott/underskott 590 264 539 390 757 221 Årets resultat 177 115 159 199 507 318 Summa 1 023 696 953 1 010 014 686 Utdelning till aktieägare på 3,30 (2,50) SEK per aktie 215 954 472 163 317 910 Att överföra i ny räkning 807 742 481 846 726 776 Summa 1 023 696 953 1 010 014 686 Väsentliga händelser under räkenskapsåret Scandi Standard förvärvade i januari 2025 en produktionsanläggning i Ooster- wolde, Nederländerna från Tyson Foods. Anläggningen har två av Europas största och mest effektiva produktionslinjer för Ready-to-eat produkter. I april 2025 förvärvade Scandi Standard sex kycklinggårdar i Litauen om ca 200 MSEK. Genom förvärvet blir Scandi Standards litauiska verksamhet självförsörjande vad gäller tillgång på fåglar Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser efter balansdagens slut. Förslag avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2025 beslutade att fastställa de senaste riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Inför årsstämman 2026 föreslås inga ändringar av riktlinjerna. Se not 5 för de senaste beslutade riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. För information om ersättningsutskottets arbete se sidan 36 i Bolagsstyrnings rapporten. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  46 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 47 ===== För att nå Scandi Standards finansiella, operativa och hållbarhetsrelaterade mål är ett starkt förtroende från våra intressenter avgörande. Det omfattar exempelvis kunder, ägare, medarbetare, uppfödare, kreditgivare, tillsynsmyndigheter och samhället i stort. För att bevara och stärka detta förtroende har Scandi Standard etablerat ett omfattande riskhanteringsramverk som möjliggör en systematisk identifiering, bedömning och hantering av risker i hela verksamheten. Koncernens riskhanteringsramverk Scandi Standards övergripande infrastruktur är en integrerad del av risk- hanteringsramverket och stödjer arbetet för att nå antagna mål. Interna styr- dokument vägleder viktiga affärsbeslut och säkerställer styrning och kontroll av verksamheten. Stor vikt läggs vid att upprätthålla en stark riskkultur med tydliga ansvarsområden, en systematisk uppföljning och regelbunden kommunikation gällande risker. Externa risker utgörs av exempelvis cyber- säkerhetsrisker, marknadsrisker, politiska risker och naturrelaterade risker, vilka är dynamiska och behöver övervakas kontinuerligt. Interna risker utgörs av exempelvis operativa risker, kulturella risker och rapporteringsrisker och hanteras genom Scandi Standards kontrollsystem, uppförandekod och interna styrdokument vilka vägleder de dagliga affärsbesluten. Regelbundna gransk- ningar av strategier, beredskap för oförutsedda händelser och försäkringar är relevanta, men risk minimering måste samtidigt vara en del i det dagliga arbetet. Det är av största vikt att uppförandekod och styrdokument är fullt ut implemen- terade, genom kontinuerlig utbildning, förstärkning av riskkulturen, löpande risk- analys, styrning och kontrollramverk. Scandi Standard har åtta sammanlänkade kontrollramverk, hälsa och säkerhet, djurvälfärd, livsmedelssäkerhet, maskin- underhåll, cybersäkerhet, finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering i syfte att mitigera risker och för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt inom bolaget för arbetet med intern kontroll. För kontrollramverken avseende finansiell rapportering och cybersäkerhet finns en etablerad process för själv- utvärdering av ansvarig kontrollägare. För mer information om Intern kontroll, se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 37–38. Risktolerans Ett företag behöver ha ett strukturerat förhållningssätt till sina risker, och risker kan accepteras baserat på väsentlighet och prioritet. För policyer inom livsmedelssäkerhet, medarbetarsäkerhet, djurvälfärd och legala regelverk generellt har koncernen nolltolerans mot avvikelser. Om avvikelser identifieras, måste processerna förbättras. Scandi Standard följer noga utvecklingen av regelverk inom alla regulatoriska områden som berör bolagets verksamhet. Scandi Standard accepterar måttliga marknadsrisker för innovation och för att upprätthålla marknadsledarskap, men i allmänhet har koncernen en låg risktolerans. Vid förvärv eller andra större investeringar som kräver ytterligare extern finansiering, vägleder separata beslutsunderlag i bolagets formalise- rade investeringsprocess dessa beslut. Risktoleransen relaterad till operationell effektivitet och produktionseffektivi- tet är låg, då avbrott i verksamheten snabbt skapar utmaningar att hantera de planerade volymerna. Försäkring som ett verktyg för riskhantering Scandi Standard har försäkringar gällande sin verksamhet och sina tillgångar i den utsträckning som normalt gäller för företag som bedriver liknande verksamhet. Koncernens försäkringsstrategi är att upprätta nära relationer med våra försäkringspartners baserat på transparens, kunskapsdelning och ömsesidigt förtroende. Risk och riskhantering 1. Valutarisker och transaktionsrisker 2. Finansieringsrisker och kreditrisker 3. Kommersiella och marknadsrelaterade risker 4. Regulatoriska och politiska risker 5. Operativa och leverantörskedjerisker 6. Klimat och naturrelaterade risker 7. Kultur och kompetensförsörjningsrisker 8. IT - och cybersäkerhetsrisker INVERKAN 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 SANNOLIKHET 1 Infrastruktur • Regler för bolagsstyrning • Interna styrdokument • Ansvar • Kultur Affärsstrategiprocess • Affärsplanering • Dubbel väsentlighetsanalys och sustainability due diligence • Årlig riskgenomgång • Beredskapsöversyn för oförutsedda händelser • Försäkringsrevision Hantering av externa risker Hantering av interna risker Affärsmål Inverkan och sannolikhet av rapporterade risker 2 3 4 5 6 7 8 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  47 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 48 ===== Koncernens centrala finansfunktion hanterar finansiella risker utifrån den finanspolicy som styrelsen har fastställt samt riskpolicyer för respektive land. Varje kvartal rapporterar finansfunktionen status och prognos för koncernens valuta- och ränteriskexponeringar till styrelsen. Känslighetsanalys En känslighetsanalys avseende viktiga faktorer som kan påverka koncernens finansiella resultat har tagits fram och presenteras i tabellen nedan. Analysen baseras på data per den 31 december 2025 och utgår från att alla andra påverkande faktorer är oförändrade. Känslighetsanalys per den 31 december 2025 1) MSEK Bedömd påverkan på rörelseresultatet Vid en förändring på +/–1 % på årsbasis Genomsnittligt försäljningspris 141 (130) Kostnad för sålda varor 118 (111) Vid förändring av valutakurser mot SEK med +/–5% DKK 2 (1) NOK 11 (12) EUR 10 (1) 1) Siffror inom parentes avser föregående år. En fullständig beskrivning av koncernens finansiella risker återfinns i not 22. Mer information avseende lagstiftning, regler och interna styrdokument presenteras i bolagsstyrningsrapporten på sidan 32. En beskrivning av den interna kontrollen i koncernen avseende den finansiell rapportering och hållbarhetsrapporteringen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidan 37. Finansiella risker Valutarisker och transaktionsrisker Beskrivning Valutarisker förekommer vid inköp av insatsvaror, exportförsäljning, samt transaktioner inom koncernen. I huvudsak sker vår affär på lokala marknader i lokal valuta. Transaktionsexponeringen avser främst exportförsäljning. Omräkningsexponeringen är effekten av valutakurs- förändringar när utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar i DKK, NOK och EUR omräknas till svenska kronor. Riskreducerande åtgärder •  Koncernens valutarisk säkras delvis genom att vissa lån tas upp i dotterbolagens relevanta rapportvalutor. •  Större inköp över 1 MSEK valutasäkras. •  Strategisk översyn av valutasäkringar i förhållande till eget kapital i utländska dotterbolag sker regelbundet. Aktiviteter under 2025 Den svenska kronan har stärkts under 2025. Detta innebär en lägre vinst, men också en lägre skuld på lån upptagna i utländsk valuta. Under 2025 har Scandi Standard utökat sin verksamhet med produktion i Litauen och Nederländerna, vilket ökar användningen av Euro. Samtidigt öppnas möjligheter att öka vår kundbas inom euroområdet och på den internationella marknaden. Finansieringsrisker och kreditrisker Beskrivning Räntebärande skulder exponerar koncernen för ränterisker, det vill säga förändringar i marknadsräntor som kan påverka det finansiella resultatet och kassaflödet negativt. Kredit- och motpartsrisker om- fattar risken för att en motpart i en transaktion inte kan fullgöra sina förpliktelser. Det finns också en risk att finansiering inte kan erhållas eller att kostnaden ökar väsentligt i samband med att lån ska omsättas beroende på den aktuella marknadssituationen. Riskreducerande åtgärder •  En balanserad kombination av rörlig och fast ränta hanterar ränte- risken. •  Kreditrisken begränsas genom att endast acceptera motparter med hög kreditvärdighet samt genom att teckna ISDA-avtal2) för derivat- instrument. •  Finansieringsrisken begränsas genom en väldiversifierad grupp av motparter, lång genomsnittlig kapitalbindning och bekräftade outnyttjade kreditfaciliteter. Aktiviteter under 2025 Räntan har gått ner och kostnaderna för factoring har minskat. Proces- sen för rapportering har förbättrats med tydligare uppföljning av riskex- poneringarna. Under 2025 har ett flertal ränteswapavtal tecknats vilket förlängt koncernens räntebindning väsentligt. Koncernens utestående skulder till kreditgivare, inklusive utestående ränteswappar, hade per den 31 december 2025 en vägd genomsnittlig löptid om 25 (4) månader. Den vägda genomsnittliga löptiden för skulder till kreditinstitut uppgick per den 31 december 2025 till 4(5) år. För mer information, se Not 22. 2) Ett ISDA-avtal (International Swaps and Derivatives Association Master Agreement) Riskväsentlighet:  Väldigt låg   Låg   Medel   Hög   Mycket hög    Risktrend: Stabil   Ökande   Minskande     Riskväsentlighet: Risktrend:  Riskväsentlighet: Risktrend: OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  48 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 49 ===== Strategiska och operationella risker Kommersiella och marknadsrelaterade risker Beskrivning Nya trender inom hälsa, djurvälfärd och klimat samt förändringar i detalj- handelns marknadsföring påverkar efterfrågan på koncernens produkter. Koncernen påverkas även av förändringar i exportpriser och kostnader för foder, energi och förpackningar. Tillgången på tillräckliga volymer av kyckling är avgörande för fortsatt tillväxt. Dagligvaruhandeln domineras av stora aktörer, vilket skapar koncentrationsrisker. Efterfrågan på lokala råvaror begränsar dock risken eftersom den nationella produktionskapaciteten ökar långsamt. Samma efterfrågemönster gäller restaurang- och offentlig sektor. Riskreducerande åtgärder •  Proaktiv hantering av årliga kundförhandlingar. •  Marknadsundersökningar och produktutveckling för att möta trender och marknadsföring av kyckling som ett föredraget protein. •  Flexibilitet genom frysta produktalternativ och balanserade expor tflöden. •  Nära samarbete med leverantörer för att hantera kostnadsvariationer. •  Intern planering och prognoser genom hela värdekedjan. • Interna kontroller avseende priser, betalningsvillkor , rabatter och krediter Aktiviteter under 2025 Den nya organisationen med Scandi International och Home Markets har ökat vår samordningsförmåga och förmåga att balansera interna resurser mot marknadernas behov. Investeringar i gemensamma IT-plattformar ökar vår förmåga att kommunicera mellan marknader. Dagligvaruhandeln i Norge beslutade att ersätta den nuvarande slaktkycklingen med en mer långsamtväxande ras, vilket medför behov för ökad uppfödningsyta och ökar kostnaderna per kilo kyckling. Kostnadsökningarna har godkänts som tillägg till befintliga avtal. Högre livsmedelspriser har ökat betydelsen av fasta produktpriser och Kronfågel har därför investerat för att gå ifrån rörliga produktvikter under 2024–2025. Den geografiska expansionen sprider marknadsrisken, erbjuder ett bredare sortiment och högre leveranssäkerhet. Regulatoriska och politiska risker Beskrivning Riskerna avser både lagefterlevnad i flera jurisdiktioner samt risker kopplade till utveckling på det politiska och geopolitiska området. Detta omfattar klimatrelaterade regleringar såväl som regleringar kopplade till arbetsmiljö, säkerhet och miljö- eller djurvälfärdsfrågor. Bristande efterlevnad kan påverka koncernens rykte, legala ställning och förtroende bland intressenter. Riskreducerande åtgärder •  Aktiv övervakning av regelverksförändringar, ofta genom branschorganisationer. •  Certifiering av produktionsanläggningar enligt globala standarder. •  Hantering av hållbarhetsrisker genom exempelvis uppförandekoder, leverantörsrevisioner och visselblåsarsystem. •  Regelbundna genomgångar av regelefterlevnad och hållbarhets- resultat. •  Grundläggande utbildning för alla medarbetare i antikorruption samt fördjupad utbildning i antikorruption och etik för högriskroller. Aktiviteter under 2025 EU:s regelverk kopplade till exempelvis hållbarhetsrapportering, klimat, förpackningar, djurvälfärd och avskogning har medfört stora insatser under året. Priset på soja förväntas stiga till följd av implementeringen av EU:s avskogningsförordning från 31 december 2025, en kostnad som förflyttas till våra kunder i likhet med andra proteinproducenter som använder fodersoja. Parallellt utvecklar vi alternativa foderlösningar för att delvis ersätta soja med lokala proteinkällor i flera av våra länder. I början av 2025 ingick svenska kycklingproducenter och Svensk Fågel ett avtal om ömsesidigt stöd vid slakt vid kriser, delvis som ett resultat av myndigheters översyn av nationell matberedskap. Upptrappningen av ett potentiellt handelskrig mellan EU och USA har haft minimal påverkan på koncernens i huvudsak lokala verksamhet. Operativa och leverantörskedjerisker Beskrivning Riskerna omfattar störningar i produktionen eller leveranskedjan inklusive processer kopplade till säkerhet, kvalitet och djurvälfärd. Vidare omfattar riskerna försäkringsbegränsningar, otillräcklig krishantering samt risker vid investeringar och förvärv. Kvaliteten på fåglarna från uppfödningen är en viktig faktor som kontrolleras kontinuerligt, även av myndighets- tillsatta veterinärer. Eftersom kläckning och uppfödning ofta sker hos externa parter kan oväntade avvikelser uppstå. Brister i skalsäkerhet, brandskydd och maskinunderhåll kan skapa risker för personal och avbrott i produktionen. Vidare kan brister i hygienrutiner, temperaturkontroller, bakterieanalys och spårbarhet leda till avbrott och tillsynsärenden från myndigheter och minskat förtroende från våra kunder. Riskreducerande åtgärder •  Strikta kontrollsystem inom exempelvis livsmedelssäkerhet, personalsäkerhet, cybersäkerhet, hållbarhet, brand och maskin- underhåll, inventering, lagerjustering och avfallshantering. •  Planerade och oplanerade revisioner från myndigheter, kunder, certifieringsinstitut, leverantörer och försäkringsbolag. •  Uppförandekod samt uppföljning och revision av leverantörer. •  Kontinuerligt processförbättringsarbete. •  Upphandling av försäkringar med erfarna försäkringsmedlare. •  Krisledningsrutiner och beredskapsplaner. Aktiviteter under 2025 Scandi Standard har investerat i egen uppfödning för att säkra kvaliteten på levande djur. Investering i RTE-kapacitet i Nederländerna, utöver Danmark, förbättrar förmågan att hantera driftstörningar. Koncernen investerar även i förbättrat brandskydd. Förbättringsprogrammen som bedrivits under flera år fortsätter att ge effekt, särskilt i Sverige, Danmark och Irland, med minskad komplexitet och stärkt arbetsmiljö.  Riskväsentlighet: Risktrend:  Riskväsentlighet: Risktrend:  Riskväsentlighet: Risktrend: OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  49 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 50 ===== Klimat och natur- relaterade risker Beskrivning Koncernen är sårbar för sjukdomsutbrott såsom fågelinfluensa och salmonella och för fysiska klimatrisker vilket inkluderar exempelvis extremväder som påverkar livsmedelssäkerhet, foderproduktion och logistik samt pandemier som kan störa verksamhet och efterfrågan. Dessa risker kan leda till handelsrestriktioner, produktionsstörningar och skadat anseende. Klimatrelaterade risker inklusive scenarioanalys presenteras i hållbarhetsrapporten på sidorna 62–66. Riskreducerande åtgärder • Klimatanpassningsstrategier och vetenskapligt baserade klimatmål. • Implementering av ISO14001 på alla större anläggningar pågår. • Strikta djurhälso- och välfärdsprotokoll på samtliga marknader. • System för sjukdomsförebyggande arbete och beredskapsplanering. •  Försäkring av alla flockar som föds upp i egen regi i Sverige och Litauen mot de vanligaste sjukdomsbortfallen. Aktiviteter under 2025 Scandi Standard har publicerat sin första klimatövergångsplan som innehåller information om strategi, styrning, finansiering och handlings- plan för att nå klimatmålen. Implementeringen av ISO14001 innebär en lokal analys av klimat- och naturrelaterade risker, vilket gör att behovet av lokal anpassning kan identifieras och hanteras. Ett exempel är att vi uppgraderar kylkapaciteten i produktionen för att kunna hantera större volymer i Litauen och Sverige, vilket stärker livsmedelssäkerheten vid värmeböljor. Ett kontrollramverk för hållbarhetsrapporteringen har implementerats under 2025 i syfte att mitigera risker, säkerställa god datakvalitet och efterlevnad av lagstiftning. Kultur och kompetens- försörjningsrisker Beskrivning Riskerna är kopplade till ledarskapskvalitet, medarbetarengagemang och organisationskultur. Brister i företagskultur kan leda till hög personal- omsättning och svårigheter att attrahera och behålla kompetens. Många produktionsanläggningar ligger på avstånd från större orter, vilket för- svårar rekrytering av produktionspersonal, specialister och ledare. Tillväxt genom förvärv och organisk expansion ställer höga krav på strategisk kompetensförsörjning och nära samarbete mellan geografiskt spridda verksamheter genom hela värdekedjan. Riskreducerande åtgärder •  Ledarskapsutveckling och onboardingprogram. •  Årliga medarbetarundersökningar och riktade uppföljningar. •  Strukturerade mål och utvecklingsprocesser för medarbetare. •  Successionsplanering och intern kommunikation för att stärka kulturen. •  Visselblåsarfunktion. Aktiviteter under 2025 Scandi Standards ledarskapsprogram har skapat en grund för hur vi leder och utvecklar verksamheten, och den gemensamma HR-platt- formen har skapat mer transparens och bättre struktur i mål- och utveck- lingsprocesserna. Omorganisationen som genomfördes under året har stärkt vår förmåga att agera snabbare och mer enhetligt i utvecklingen av våra hemmamarknader, den internationella expansionen, samt skapa kontroll och effektivitet i primärproduktionen. Koncernledningen arbetar strukturerat med successionsplanering, övergripande projektstyrning och kompetensförsörjning i samband med större förändringar. IT - och cyber- säkerhetsrisker Beskrivning Koncernen är exponerad för risker relaterade till informations säkerhet, dataintrång och fel i kritiska IT -system. Detta kan leda till produktions- stopp, felaktig rapportering, negativ publicitet samt fördröjd eller felaktig beslutsfattning på grund av oklara roller och ansvar inom IT-styrning. Riskreducerande åtgärder •  IT-säkerhetspolicyer och styrningsrutiner för systemförändringar. •  Kontrollrutiner för att förhindra obehörig åtkomst och driftstörningar. •  Tydliga roller och ansvarsområden inom IT-system för snabb hantering. •  Åtgärder för att säkerställa rapporteringsnoggrannhet och operativ kontinuitet. •  Kontinuerlig utbildning och krisövningar relaterat till cybersäkerhet. Aktiviteter under 2025 Lanseringen av ett användarcentrerat program för medvetenhet om cybersäkerhet påbörjades under 2025 och fortsätter under 2026. Det inkluderar phishingtest, utbildningsinsatser och bred kommunikation. Förbättrade lösningar implementeras för Privileged Access Manage- ment (PAM), fjärråtkomstkontroll och Intrusion Detection and Prevention System (IDS/IPS) vid våra nyckelproduktionsanläggningar, vilket ger real- tidsskydd mot hot för nätverk och infrastruktur. Ytterligare förbättringar av nätverkssegmentering vid våra produktionsanläggningar pågår också. Övningar i affärskontinuitet vid cyberattacker för ledningsgrupperna i alla marknader genomförs under 2025-2026. Ett kontrollramverk för cybersäkerhet har implementerats under 2025 i syfte att mitigera risker och för att säkerställa efterlevnad av NIS2. För mer information, se Bolagsstyrningsrapporten.  Riskväsentlighet: Risktrend:  Riskväsentlighet: Risktrend:  Riskväsentlighet: Risktrend: OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  50 Koncernöversikt, resultat och finansiell ställning Risk och riskhantering Hållbarhetsrapport ===== SIDA 51 ===== HÅLLBARHETSRAPPORT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  51 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning Allmänna upplysningar 52 Om hållbarhetsförklaringen 52 Värdekedja 55 Våra hållbarhetsmål 56 Miljöinformation 62 Klimatförändringar 62 Miljöföroreningar 65 Biologisk mångfald och ekosystem 68 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 70 Socialt 73 Den egna arbetskraften 73 Arbetstagare i värdekedjan 79 Konsumenter och slutanvändare 82 Styrning 84 Ansvarsfullt företagande 84 Djurvälfärd och antibiotikaanvändning 86 Hållbarhetsnoter 89 Taxonomi 89 Policyer 90 Växthusgasutsläpp 91 Företagsspecifika mått 92 Införlivande genom hänvisning 92 ESRS index 93 IRO-2 95 TCFD-index 99 ===== SIDA 52 ===== ESRS 2 Allmänna upplysningar OM HÅLLBARHETSFÖRKLARINGEN BP-1; BP-2 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Scandi Standard omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattar hållbarhetsredovisningen på sidorna 51-99. Hållbarhetsrapporten konsolideras enligt samma principer som den finansiella redovisningen. Hållbarhetsrappor- ten omfattar Scandi Standards samtliga dotterbolag och produktionsplatser. Intressebolag utan operativ kontroll inkluderas inte. Hållbarhetsrapporten avser, i likhet med den finansiella rapporteringen, verksamhetsåret 2025. Hållbarhetsrapporten publiceras årligen och kontaktperson för rapporten är hållbarhetschefen. Hållbarhetsrapporten adresserar Scandi Standards väsent- liga inverkningar, risker och möjligheter och beskriver arbetet med dessa samt relaterade interna styrdokument. Rapporten har utarbetats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Tidshorisonter som applicerats är kort sikt 2025, medellång sikt 2030 och lång sikt 2050. Scandi Standard har inte identifierat några mått med en hög grad av mät- osäkerhet. Förändringar jämfört med tidigare redovisningsperioder samt fel i rapporteringen under tidigare perioder redovisas och justeras under respektive tematisk standard. Under 2025 har rapportering gjorts till CDP avseende klimat, vatten och biologisk mångfald för hela koncernen. Scandi Standard rapporterar i enlighet med kraven i EU:s taxonomi, se sidorna 62 och 89. I nuläget omfattas ingen del av Scandi Standards omsättning och bara en liten del av kapitalutgifter och driftsutgifter. Inga upplysningar har utelämnats på grund av sekretess, immateriella rättigheter, know-how eller pågående förhandlingar. Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Utöver den översiktliga granskning som genomförts av PwC har de uppgifter som redovisas i hållbarhetsrapporten inte granskats av någon extern part, om inget annat uppges. Mer djupgående redovisningsprinciper och antaganden beskrivs i respektive tematiskt underämne. Uppskattningar av värdekedjan Hållbarhetsrapporten omfattar Scandi Standards värdekedja inklusive tidigare och senare led, där detta är relevant. I det fall där mätosäkerheter kan före- komma presenteras de under respektive redovisningsprincip. Mer information om värdekedjan återfinns på sida 55. Inga uppskattningar av värdekedjan har gjorts med indirekta källor. Osäkerhet i värdekedjan är kopplade till utsläpps- data. Uppskattningar av scope 3-utsläpp återfinns på sidorna 65-66. Scandi Standard arbetar för att hela tiden öka andelen leverantörsspecifik data genom nära dialog med leverantörer. Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Implementering av ett nytt koncerngemensamt HR-system har skett under 2025 vilket påverkat insamlingen av information från medarbetarundersök- ningen. Bytet till en ny leverantör har inneburit vissa metodförändringar och resultaten kan inte jämföras med tidigare år. Jämförelsesiffror Jämförelsetal har uteslutits för de datapunkter där data inte tidigare rappor- terats. Jämförelsesiffror som inte påverkas av ESRS-krav inkluderas och om inget annat anges är 2024 jämförelseår och 2021 basår. Framåtblickande upplysningar Framåtblickande upplysningar används främst i prognoser för hållbarhetsmål och är baserad på potentiella förhållanden i framtiden samt möjliga åtgärder planerade av Scandi Standard. Användning av bestämmelser för infasning Scandi Standard applicerar användning av bestämmelser för infasning för upplysningskrav E1-9, E4-6, E5-6, S1-11, S1-12 och S1-15. Införlivande genom hänvisning Införlivande genom hänvisning redovisas på tabellen på sida 92. STYRNING GOV-1; G1 GOV-1; GOV-2 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Hållbarhetsarbetet bedrivs integrerat i verksamheten som en del av ordinarie processer och ansvarsområden. På koncernnivå finns en hållbarhetschef, som är del av koncernledningen, med uppgift att definiera strategi och mål, ansvara för rapporteringsprocesserna samt koordinera och stödja implementerings- arbetet i organisationen. Styrelsen och koncernledningen säkerställer sin kompetens i hållbarhetsfrågor genom internutbildningar och information från hållbarhetschefen. Under 2025 har samtliga medlemmar i koncernledningen genomfört utbildning i hållbarhet i koncernens digitala utbildningsverktyg. Denna kompetens är avgörande för att integrera hållbarhetsaspekter i strategiska beslut och hantera företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, såsom klimatförändringar, resurseffektivitet och djurvälfärd. Genom att stärka ledningens kunskap säkerställs att risker identifieras och åtgärdas i tid, samt att möjligheter kopplade till affärsmodell och strategi tas tillvara. Koncernledningen gör ett initialt godkännande av den dubbla väsentlighetsanalysen innan den bedöms och slutligt godkänns av styrelsen. Hållbarhetschefen är tillsammans med koncernchefen ansvarig för att säkerställa relevant information till styrelsen som ytterst är ansvarig för koncernens hållbarhetsstrategi och resultat samt tillsynen av inverkningar, risker och möjligheter. Det är hållbarhetschefens ansvar att informera risk- och revisionsutskottet om kontroller och förfaranden som används för övervak- ning, hantering och tillsyn av inverkningar, risker och möjligheter. Styrelsen är i sin tur ytterst ansvarig för tillsyn och hanteringen av inverkningar, risker och möjligheter vilket även styrs av internkontrollramverket för hållbarhetsrappor- tering. Styrelsen upprättade och godkände hållbarhetsmålen över väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Utveckling mot målen för väsentliga risker, inverkningar och möjligheter görs genom uppföljning på styrelsemöten. Vid omarbetande eller uppdatering av målen behöver dessa godkännas av styrelsen. Affärsetik, antikorruption och regelefterlevnad är en del av styrel- sens ansvar liksom uppdatering, övervakning och godkännande av policyer inom dessa områden. Sakkunskaper hos koncernledningen och styrelsen Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  52OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 53 ===== . kopplat till ansvarsfullt företagande fås framförallt genom internutbildningar från ansvariga personer så som bolagsjuristerna. Information om erfarenhet hos koncernledningen och styrelsen som är relevant för Scandi Standard inbegripande sektorer, produkter och geografiska platser finns att läsa mer om på sida 39-40 i bolagsstyrningsrapporten. Andelen kvinnor i koncernledningen är 16,7 procent. Andelen medlemmar i koncernledningen födda senare än 1980 är 16,7 procent och åldersspannet är 40-54 år. Medlemmarna i koncernledningen representerade tre olika nationaliteter. •  Styrelsen består av åtta ledamöter, vara v samtliga är oberoende i förhållande till företagets ledning. 50 procent av ledamöterna är oberoende också i förhållande till bolagets ägare. •  Andelen kvinnliga styrelseledamöter motsvarar 25 procent. •  Andelen styrelseledamöter födda senare än 1980 är 25 procent och åldersspannet är 36-72 år. Styrelseledamöterna representerade tre olika nationaliteter. •  Ingen styrelseledamot har hållbarhetsrelaterad kompetens. Fyra styrelse- ledamöter har branscherfarenhet. Ytterligare kompetens inom styrelsen beskrivs på sida 39-40 i bolagsstyrningsrapporten. • Styrelsen har inga representanter av anställda eller andra arbetstagare. Styrelsens roller och ansvarsområden inkluderar: •  Utse, utvärdera och vid behov avskeda verkställande direktör. •  Fastställa övergripande mål och strategi inklusive hållbarhetsmål. •  Identifiera hur hållbarhetsfrågor påverkar inverkningar, risker och affärs- möjligheter. •  Godkänna den dubbla väsentlighetsanalysen och överse bedömningen av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. •  Fastställa nödvändiga riktlinjer i interna styrdokument för hur bolaget agerar i samhället för att säkerställa dess långsiktiga värdeskapande förmåga. •  Fastställa interna styrdokument och policyer, inklusive uppförandekod. •  Beslut om investeringar, inklusive förvärv, a vyttringar och finansiering i enlighet med fastställda godkännandeförfaranden. •  Säkerställa att det finns lämpliga system för att övervaka och kontrollera bolagets verksamhet, finansiella resultat och finansiella ställning samt de risker som är förknippade med detta. •  Säkerställa att det finns en tillfredsställande kontroll av bolagets efterlevnad av externa lagar och regler samt av efterlevnaden av interna styrdokument. •  Säkerställa att extern kommunikation präglas av transparens och är korrekt, relevant och tillförlitlig i exempelvis delårsrapporter, bokslutskommunikéer, årsredovisningar och andra rapporter. •  Godkännande av delårsrapporter , bokslutskommunikéer och årsredovisningar. GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Hållbarhetschefen närvarar regelbundet vid styrelsemöten för att bland annat utbilda och uppdatera styrelsen kring status avseende nya regelverk och väsentliga hållbarhetsfrågor. Hållbarhetschefen uppdaterar också risk- och revisionsutskottet avseende frågor relaterade till hållbarhetsrapporteringen och framtagandet av ett internkontrollramverk för hållbarhetsrapportering. Specifikt har styrelsen under 2025 fattat beslut om uppdaterad policy avseende hälsa och säkerhet. Styrelsen har även godkänt den dubbla väsent- lighetsanalysen och följt implementeringen av det nya hållbarhetsrapporte- ringsdirektivet (CSRD). Styrelsen har behandlat samtliga inverkningar, risker och möjligheter förtecknade i tabellen på sidan 59 i samband med godkän- nandet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Styrelsen och koncernledningen blir informerade av hållbarhetschefen angående genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt resultaten av och ändamålsenligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att behandla dem regelbundet vid styrelsemöten. Därtill avrapporteras hållbarhetsrelaterade nyckeltal till styrelsen vid varje ordinarie styrelsemöte och i mer detalj i samband med kvartalsrapporterna. Hållbarhetspolicyer Scandi Standards uppförandekod utgör koncernens övergripande hållbar- hetspolicy och gäller för samtliga chefer, medarbetare och alla delar av verksamheten, samt för styrelsens medlemmar. Uppförandekoden anger att miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande är en integrerad del av affärsstrategin, och beskriver förhållningssätt och riktlinjer för väsentliga hållbarhetsfrågor inom områdena miljö, sociala förhållanden, medarbetare, respekt för mänskliga rättigheter samt motverkande av korruption och mutor. Uppförandekoden tar utgångspunkt i ILO:s kärnkonventioner, OECD:s principer för multinationella företag, samt FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter, inklusive genomförande av due diligence och tillämpning av försiktighetsprincipen. För att ytterligare stärka och förtydliga viktiga principer för hur vi arbetar och bedriver verksamhet antog styrelsen under 2024 en uppdaterad version av uppförandekoden. Under 2024 uppdaterades även medarbetarutbildningar för både kontors- och produktionsanställda och imple- mentering i organisationen skedde i samband med att en ny digital plattform för kompetensutveckling implementerades. Scandi Standards uppförandekod för leverantörer ställer motsvarande krav som den interna uppförandekoden på koncernens leverantörer. I tillägg till detta har Scandi Standard ett antal koncerngemensamma policyer som tydliggör och specificerar hållning och ramar för olika väsentliga områden: miljö, hälsa och säkerhet, kvalitet och livsmedelssäkerhet, produktinnehåll, antibiotika och djurvälfärd. Scandi Standard gör policyerna tillgängliga för potentiellt berörda intressenter internt genom intranät, utbildningar och papperskopior. Till externa potentiellt berörda intressenter görs policyerna tillgängliga genom kund- och leverantörsdialog, utskickade kopior samt publikt på hemsidan. Alla policyer finns tillgängliga på Scandi Standards hemsida och beskrivs mer utförligt i tabellen på sidan 90 där en översikt av policyns huvudsakliga innehåll och omfattning samt högsta ansvarig presenteras. Dessutom presenteras relevanta tredjepartsstandarder och koppling till ESRS standarder. GOV-3; E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Hållbarhetsmålen och nyckeltalen för antibiotikaanvändning, arbets- skadefrekvens och växthusgasutsläpp ingår i koncernens affärsplan och utgör tio procent av de bonusgrundande målen. Detta avser alla som ingår i Scandi Standards lång- och kortsiktiga incitamentsprogram, inklusive koncernledningen och respektive lands ledningsgrupp. Uppföljning sker kvartalsvis i koncernledningen, samt presenteras i kvartalsrapporteringen till marknaden. De tre nyckeltalen – arbetsskadefrekvens, antibiotikaanvändning och växthusgasutsläpp – är också knutna till Scandi Standards finansiering. Fördelningen mellan de tre nyckeltalen är 20-40-40 procent, där antibiotika- användningen är lägst viktad. För varje nyckeltal sätts årsvis ett mål per land och på koncernnivå som godkänns av styrelsens ersättningskommitté. Målet för växthusgasutsläpp bidrar till målen som presenteras under E1-4. Mer detaljer om ersättningspolicyerna och incitamentsprogrammen återfinns i not 5 Anställda och personalkostnader. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  53OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 54 ===== GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Scandi Standard arbetar systematiskt med tillbörlig aktsamhet för att identifiera, förebygga och hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i den egna verksamheten och i värdekedjan. Processen är integrerad i den årliga riskbedömningen och den dubbla väsentlighetsanalysen, och omfattar bland annat leverantörsgranskningar, tredjepartsrevisioner, korrige- rande åtgärdsplaner samt effektiva klagomålsmekanismer. Genom kontinuerlig intressentdialog, styrande policyer och utbildning säkerställs att åtgärder implementeras och följs upp. Arbetet innefattar både att förebygga potentiella negativa effekter och att åtgärda faktiska inverkningar, med särskilt fokus på de mest allvarliga riskerna. Resultaten kommuniceras öppet, bland annat i års- och hållbarhetsrapporten. Ytterligare information om de centrala delarna av tillbörlig aktsamhet redovisas i tabellen nedan. GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Scandi Standard har ett internt kontrollramverk för hållbarhetsrapportering. Detta är baserat på och kopplat till den årliga riskbedömningen. De huvud- födningen drivs av Scandi Standard. I flera marknader använder sig Scandi Standard till viss del av tredjepartsproducenter för delar av produktutbudet. Scandi Standard ser hållbarhet som en integrerad del av verksamheten i varje led, där ekonomisk lönsamhet och minskade risker ofta går hand i hand med minskad inverkan på människorna, kycklingarna och planeten. Integrerad hållbarhet är därför också en egen pelare i strategin, och i tillägg till de tre mål som definierats som del av de strategiska målen på koncernnivå så har mål för alla väsentliga hållbarhetsområden tagits fram och godkänts av styrelsen. Målen presenteras i mer detalj på sidan 56. Scandi Standards hemmamarknader är de nordiska länderna och Irland. På dessa marknader har bolaget egna produktionsanläggningar och lokala varumärken. Scandi Standards exportmarknader består i huvudsak av övriga Europa samt Asien, på vilka framförallt produkter som vingar och fötter och säljs. Under de senaste två åren har Scandi Standard investerat i produktions- anläggningar i både Litauen och Nederländerna. Den totala omsättningen 2025 var 14 083 MSEK. I bedömningen av nuvarande betydande produkter och betydande marknader och kundgrupper i förhållande till dess hållbarhetsrela- terade mål har inga exkluderingar gjorts utan samtliga produkter, marknader och kundgrupper kopplar till hållbarhetsmålen. Våra starka varumärken, konsumentinsikter och förmåga att utveckla innovativa och högkvalitativa kycklingprodukter med låg klimatpåverkan är centrala immateriella resurser. Tillsammans med digitalt stöd för produktion, planering och kvalitetssäkring skapar de värde genom hela vår värdekedja – från ansvarsfull uppfödning till trygga och attraktiva produkter för konsumenter och kunder. sakliga riskerna är kopplade till att felaktiga data rapporteras. Relaterade kontroller inkluderar dubbelkontroll av data mot föregående period och dubbelkontroll mot faktura eller primär datakälla. Hållbarhetscontrollern utför också kontroller, främst kopplade till konsolidering på koncernnivå. Internkon- trollramverket med kontrollutförare och kontrollägare har implementerats i hela organisationen. Alla kontrollutförare och kontrollägare har fått utbildning i de kontroller de behöver utföra. Den periodiska rapporteringen av riskbe- dömningsresultat till administrations-, lednings- och tillsynsorganen sker efter behov. Mer information om internkontroll går att läsa om på sidorna 37-38 i bolagsstyrningsrapporten. STRATEGI SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Scandi Standards strategi bygger på fyra pelare: öka värdet på vårt protein, öka effektiviteten och optimera resursanvändningen, bättre tillsammans och integrera hållbarhetsarbetet. Samtliga fyra pelare är kopplade till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. De strategiska pelarna samt målen beskrivs i mer detalj på sidorna 24 och 56. Scandi Standard producerar färska, frysta och tillagade kycklingprodukter samt konsumtionsägg. En översiktlig bild av Scandi Standards värdekedja presenteras på sidan 55. I samband med framtagandet av den dubbla väsentlighetsanalysen så har väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter för olika delar av värdekedjan identifierats och analyserats. Scandi Standards värdekedja är komplex och spänner från odling av råvaror till foder, via föräldradjur, kläckeri och uppfödning till slakteri, föräd- ling och förpackning innan produkterna distribueras till kunder och slutkonsu- menter. Utöver de insatsfaktorer som är relaterade till kycklinguppfödningen så är viktiga insatsfaktorer för Scandi Standard förpackningar, transporter och logistik, indirekta varor och tjänster, samt övriga råvaror som används i förädlingen. Varje steg i värdekedjan har sina utmaningar och Scandi Standard har identifierat inverkningar, risker och möjligheter i varje del av värdekedjan. Detta ligger till grund för det strategiska arbetet med hållbarhet. I de flesta av Scandi Standards marknader är endast slakt och förädling del av den direkt ägda verksamheten, resterande delar av värdekedjan tillhandahålls av externa samarbetspartners. På Irland har Scandi Standard även fodertillverkning och i Sverige uppfödning av föräldradjur och kläckeriverksamhet. Den litauiska verksamheten har en mer integrerad värdekedja där delar av slaktkycklingupp- Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsförklaringen a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell SBM-1, SBM-3, GOV-1, GOV-2 b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet SBM-2, S1-2, S2-2, S4-2, G1-1 c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar GOV-1, GOV-2, SBM-3, IRO-1 d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar SBM-3, E1-3, E5-2, S1-4, S2-4, S4-4 e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det E1-4, E5-3, S1-5, S2-5, S4-5 f) Tredjepartscertifierade managementsystem S1-4, S4-4 Geografiskt område Antal anställda Danmark 1 089 Finland 329 Irland 1 179 Litauen 238 Nederländerna 62 Norge 408 Sverige 978 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  54OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 55 ===== Värdekedja 3. Uppfödning Från kläckeriet transporteras den dagsgamla kycklingen till uppfödningsstallarna där den tillbringar 5–8 veckor beroende på typ av kyckling och uppfödningsform. 4. Slakt, förädling och packning Slaktkycklingen transporteras till slakteriet där slutprodukterna sedan packas eller transporteras vidare till förädlingsanläggningar. 5. Distribution och försäljning Färdiga produkter distribueras till kunder och konsumenter i dagligvaruhandeln, restau- ranger, storkök och indust ri. 1. Foderproduktion Fodret produceras lokalt, med lokalt odlade spannmål såsom vete och havre tillsammans med importerade grödor såsom soja och majs. 2. Föräldradjur och kläckeri I föräldradjursproduktionen produceras 150–170 ägg per höna under 40 veckor. Dessa transporteras sedan till kläckeri för kläckningsprocessen. Scandi Standards verksamhet i värdekedjan uppdelat per land Foder- produktion Uppfödning av föräldradjur Kläckning Uppfödning Slakt Förädling och packning Distribution Försäljning Sverige Danmark Norge Irland Finland Litauen Nederländerna Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  55OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 56 ===== Syftet med hållbarhetsmålen är att skapa ett ramverk för det långsiktiga hållbarhetsarbetet, stärka kommunikationen till olika intressentgrupper samt säkerställa att gemensamma nyckeltal mäts och följs upp på ett gemensamt sätt på alla nivåer i koncernen. Samtliga hållbarhetsmål kopplas till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och koppling till tematisk ESRS visas i tabellen. V åra hållbarhetsmål Fokusområde 2030 Hållbarhetsmål Uppföljning Mål 2030 2025 2024 Baseline 2021 Koppling till ESRS Scandi Standard arbetar löpande med att förbättra datakvaliteten, speciellt kopplat till klimatdata i värdekedjan. Sedan 2021 har ett omfattande arbete gjorts för att förstå och samla in specifik data, bland annat kopplat till klimatpåverkan från fodertillverkning. I samband med att de nya FLAG-målen godkändes 2024, justerades också basåret 2021. Växthusgasutsläppen i scope 3 för 2024 är justerade jämfört med tidigare publicerade resultat. MÄNNISKORNA Kvalitet och livsmedelssäkerhet Tillgängliggöra lokalt, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein Kritiska reklamationer och produktåterkallelser Kritiska reklamationer 0 Produktåterkallelser 0 14 2 0 2 7 10 S4 Kvalitets- och livsmedelssäkerhetskultur Andel svarande 90% Resultat 75% 77,8% 85,5% 76,6% 81,5% n/a Nutrition och hälsa Efterlevnad Clean Label Policy 100% 97,8% 97,6% n/a Saltreduktion Lokala mål n/a n/a n/a Leverantörer Efterlevnad uppförandekod leverantörer 100% av högriskleverantörer 73,1% 73,1% 38,8% S3 Arbetsmiljö Säkra, sunda och engagerade medarbetare Arbetsskador med frånvaro (L TIFR) <15 18,7 27,1 39,2 S1 Medarbetarnöjdhet Scandi Pulse – medarbetarnöjdhet 75 n/a 73 n/a Inkluderande kultur Scandi Pulse – inkluderande kultur 90 n/a 74 n/a KYCKLINGARNA Djurvälfärd Bevara och utveckla vårt arbete med djurvälfärd Djurvälfärdsindikator (fotpoäng) <5 7,7 6,5 9,3 G1 Mortalitet transport <0,13% 0,13% 0,10% 0,10% Mortalitet uppfödning <3,5% 3,9% 3,8% 3,6% Antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning <1% 7,6% 4,4% 5,2% PLANETEN Biologisk mångfald Uppfödarrapportering av data avseende miljö och klimat 100% 41% 24% 0% E1, E2 & E4 Klimat och växthusgaser Energi- och industriutsläpp i förhållande till 2021 (ton CO 2e) –42% (Scope 1 & 2) –42% (Scope 3) 29 700 158 634 31 463 143 225 31 518 131 708 FLAG-utsläpp i förhållande till 2021 (ton CO2e) –30.3% (Scope 1 & 3) 867 600 775 571 812 635 Plast och förpackningar Minskad och förbättrad plastanvänd- ning när vi utvecklar våra förpackningar Återvinningsbara förpackningar 100% 91,0% 90,8% n/a E5 Förpackningar av återvunnet eller icke-fossilt material 50% 57,1% 56,6% 21% Plastreduktion –20% 10,2% (5 440 ton) 4,6% (5 165 ton) 4 936 ton Avfall Maximerad resursanvändning och minimerat avfall Avfall till återvinning 40% 37,0% 33,9% n/a E5 Matsvinn Matavfall i produktion <1% 3,0% 1,4% 1,2% E5 Vatten Vattenmål relaterade till volym och kvalitet Lokala mål n/a n/a n/a E2 & E3 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  56OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 57 ===== SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Under 2022 genomlystes och förstärktes processen för intressentdialog. Merparten av intressenterna är lokala, och arbetet med intressenter tar därför sin utgångspunkt i de lokala bolagen. Ledningsgruppen i respektive land identifierar årligen sina prioriterade intressentgrupper. Baserat på respektive bolags strategi för intressentdialog identifieras även en handlingsplan för året som sedan löpande följs upp. Ledningsgruppen för varje land informeras under lokala ledningsgruppsmöten om det lokala resultatet av intressentdialo- gen. De lokala planerna sammanställs på koncernnivå och kompletteras med koncerngemensamma intressenter. I samband med den dubbla väsentlighets- analysen engagerades interna ämnesexperter från alla länder, varumärken och koncernfunktioner. Urvalet baserades på kriterier, såsom deras roll, expertis, relation till en viss intressentgrupp och samhällsroll. Exempelvis användes konsumentundersökningar och forskningrapporter som underlag och intres- sentrepresentation. Dessutom upprätthåller Scandi Standard ett kontinuerligt engagemang i de samhällen där vi verkar och deltar regelbundet i relevanta forum med olika externa intressenter. Dessa interaktioner fungerar som en solid grund för bedömning av företagets mest väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. I tabellen redovisas Scandi Standards prioriterade intres- sentgrupper i bokstavsordning samt information kring prioriterade frågor och strategi för dialog och samverkan. Processen för arbete med väsentlighet och intressentdialog följs kontinuerligt upp av koncernledningen. Scandi Standards lokala bolag är medlemmar i lokala bransch- och intresseorganisationer relaterat specifikt till kycklingproduktion och även mer generellt till livsmedels- produktion. På koncernnivå syns en ökad efterfrågan och behov vad gäller dialog med kunder och investerare kring hållbarhetsfrågor, och under året har ett stort antal förfrågningar om Scandi Standards hållbarhetsarbete, mål och riskhantering mottagits. I den dubbla väsentlighetsanalysen och processen för tillbörlig aktsamhet beaktas intressenters intressen och synpunkter med utgångspunkt i strategi och affärsmodell genom interna intressentdialoger och workshops. Scandi Standard utvärderar årligen mänskliga rättigheter kopplat till den egna arbetskraften och arbetstagare i värdekedjan för att identifiera förändringar i verksamheten som kan ha en väsentlig inverkan på mänskliga rättigheter. Utvärderingen omfattar samtliga anställda oavsett anställnings- form, arbetstagare i värdekedjan samt slutkonsumenter och användare. De olika perspektiven beaktas indirekt genom interna proxys och bevakning av relevanta forum genom exempelvis Oxfam och MVO risk checker. Intressent Väsentliga frågor Hur vi arbetar Resultat av intressentdialog Bransch- organisationer Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat och växthusgaser, djurvälfärd Proaktivt genom representation i relevanta styrelser och genom deltagande i möten, seminarium och relevanta dialoger och remissprocesser Bidragande till branschgemensamma riktlinjer och standarder, samtidigt stärks samarbetet med relevanta aktörer Investerare Klimat och växthusgaser, djurvälfärd, foder- effektivitet, arbetsmiljö Rapportering kvartalsvis till marknaden och kapitalmarknadsdagar Tillgodoseende av investerares behov av relevant och transparent hållbarhetsdata samt förbättrade möjligheter till långsiktig finansiering Konsumenter Klimat och växthusgaser, djurvälfärd, nutrition och hälsa, plast och förpackningar Produktutveckling och innovation för att möta slutkonsumentens förväntningar Innovativa produkter som möter konsumenternas förväntningar och krav Kunder Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat och växthusgaser, djurvälfärd, matsvinn Tillgänglighet och transparens kring väsentliga frågor. Vi får i ökad utsträckning förfrågningar kring exempelvis klimatberäkningar Stärkta kundrelationer baserade på transparens, delade värderingar och gemensamma hållbar- hetsambitioner Leverantörer Kvalitet och livsmedelssäkerhet, plast och förpackningar, leverantörer (uppförandekod) Proaktivt för att säkerställa samsyn kring väsentliga frågor Högre kvalitet och bättre kontroll i värdekedjan samt stärkt efterlevnad av hållbarhetskrav Medarbetare Arbetsmiljö, inkluderande kultur, kvalitet och livsmedelssäkerhet samt generella hållbarhetsfrågor Proaktivt i ett stort antal kanaler såsom avdelningsmöten, intranät, digitala skyltar, skriftlig information, och större informations- möten Medarbetarperspektiv integrerat i beslut och prioriteringar. Stärkt engagemang och inkludering samt förbättrad arbetsmiljö och ökad säkerhet Myndigheter och lagstiftare Arbetsmiljö, kvalitet och livsmedelsäker- het, djurvälfärd, lokal miljö kring våra produktionsplatser Regelbunden kontakt med relevanta myndig- heter. Vår verksamhet kontrolleras dagligen av olika kontrollinstanser Säkerställd efterlevnad av lagar och regler samt förbättrad transparens och tillsyn Uppfödare Djurvälfärd, antibiotikaanvändning, foder- effektivitet Proaktivt genom gårdsbesök, specialist- grupper, kvalitetsprogram samt löpande skriftlig information Förbättrad djurvälfärd och minskad antibiotika- användning. Ökad fodereffektivitet och längre miljöpåverkan samt förstärkt samarbete och kunskapsutbyte i värdekedjan Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  57OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 58 ===== SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierades genom den dubbla väsentlighetsanalysen. Den dubbla väsentlighetsanalysen är en del av den årliga riskprocessen som också utgör en del av underlaget till Scandi Standards långsiktiga strategi. Detaljerade beskrivningar av väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter beskrivs i tabellformat under respektive tematisk standard samt i tabellen på sidan 59. De nuvarande finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter redovisas under not 1. Resiliens Scandi Standards strategi är utformad för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter inom klimat (E1), föroreningar (E2), biologisk mångfald (E4), cirkulär ekonomi (E5), konsumenter och slutanvändare (S4), den egna arbetskraften (S1), arbetstagare i värdekedjan (S2) ansvarsfullt företagande (G1). Scandi Standards fyra strategiska områden: öka värdet på vårt protein, öka effektiviteten och optimera resursanvändningen, bättre tillsammans och integrera hållbarhetsarbetet är tydligt kopplade till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Den finansiella väsentligheten bedömdes utifrån exponering, med uppskattningar baserade på Scandi Standards egna finansiella data. De ekonomiska effekterna relaterade till möjligheter är främst kopplade till förändrade matvanor och ökad efterfrågan på kyckling och lägre klimatpåverkan i kycklingvärdekedjan samt transparens till konsumenter kring produkternas klimatavtryck. Finansiella risker med hög påverkan är främst kopplade till förmåga att attrahera och behålla talang. Nuvarande och förväntade effekter Affärsmodell: Ökad exponering mot fysiska risker (vattenbrist, extremväder), omställningsrisker (avskogningsförordningen, förpackningsdirektiv) och systemrisker (förlust av ekosystemtjänster) påverkar kostnadsstruktur, leve- ranssäkerhet och varumärkesvärde. Möjligheter kopplas till ökad efterfrågan på produkter med lägre klimatavtryck och hög livsmedelssäkerhet. Värdekedja: Störst påverkan uppströms (foder, råvaror) genom avskogning och vattenrisker, samt nedströms via krav på transparens och livsmedels- säkerhet. Strategi och beslutsfattande: Riskanalysen har lett till prioriteringar i investe- ringar, leverantörskrav och produktutveckling. Planerade ändringar: Fortsatt utveckling av foder baserat på lokala protein- grödor, investeringar i ökad spårbarhet, och scenarioanalys för systemrisker. Tidshorisonter • Kort (2025): lagändringar, minskade föroreningar till vatten, livsmedels- säkerhet, förstärkt arbete med hälsa och säkerhet. • Medel (2030): Råvarudiversifiering, biosäkerhet, cirkulära flöden, leverantörsdialog, ökad effektivitet genom en mer integrerad värdekedja. • Lång (2050): Hantering av systemrisker genom minskat beroende av högriskkommoditeter och robusta samarbeten. Analysen omfattar hela värdekedjan – både tidigare och senare led – samt den egna verksamheten och bygger på insikter från interna nyckel- personer. Hur scenarioanalysen och riskidentifieringen genomfördes redovisas under IRO 1. Strategiska förändringar Start Status Antagande av klimatomställningsplan i linje med 1,5 °C-scenariot (E1). 2024 Pågående Diversifiering av foder och minskad soja- inblandning för att reducera avskogning och vattenrisker (E4). 2019 Pågående Stärkt livsmedelssäkerhet (S4) genom HACCP , spårbarhet och återkallelseberedskap. Pågående Cirkulära lösningar för förpackningar och matsvinnreducering (E5). Pågående Program för hälsa och säkerhet (S1) och för att minska arbetsmiljörisker och säkra kontinuitet. 2021 Pågående Stärkt arbete med tillbörlig aktsamhet i värde- kedjans tidigare led (S2). 2023 Pågående Policy- och branschdialog (G1) för att hantera regulatorisk osäkerhet. Pågående Ökad transparens och arbete med djurvälfärd (G1). Pågående Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  58OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 59 ===== Resultat av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys Tematiska ESRS Ämne Underämne Inverkningar, risker och möjligheter Tidshorisont Del i värdekedjan Inverkans- väsentlighet Finansiell väsentlighet ESRS E1 Klimat- förändringar Anpassning till klimatförändringar  Ökade råvarupriser till följd av fysiska klimatförändringar Kort- och medellång sikt   Icke-väsentlig  Väsentlig  Begränsningar av klimatförändringar Klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser Kort-, medellång och lång sikt     Väsentlig  Icke-väsentlig  Energi Energianvändning och användning av fossila bränslen Kort-, medellång och lång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig  ESRS E2 Miljöförorening Miljöförorening av vatten Utsläpp av avloppsvatten samt risk för vattenutsläpp i värdekedjan Kort- och medellång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig   ESRS E4  Biologisk mångfald och ekosystem   Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald   Minskad biologisk mångfald, till följd av sjukdomsutbrott bland kycklingar Kort-, medellång och lång sikt   Väsentlig   Väsentlig   Inverkningar på arters tillstånd  Striktare lagar och regler kring markanvändning och biologisk mångfald Kort- och medellång sikt   Väsentlig   Icke-väsentlig   Inverkningar på ekosystems omfattning och tillstånd  Sojaproduktion kan orsaka avskogning Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig   Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster  Minskad biologisk mångfald kopplat till sojaproduktion Kort- och medellång sikt Väsentlig   Väsentlig   ESRS E5  Cirkulär ekonomi   Resursinflöden, inklusive resursanvändning   Hög resursanvändning kopplat till plastförpackningar Kort och medellång sikt   Väsentlig   Icke-väsentlig   Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster   Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen   Kort-, medellång och lång sikt   Väsentlig   Väsentlig   Avfall  Avfall och matsvinn i produktion Kort-, medellång och lång sikt   Väsentlig   Icke-väsentlig   ESRS S1  Den egna arbetskraften   Arbetsvillkor  Anställdas hälsa och säkerhet, skador och medarbetarnöjdhet Kort Väsentlig   Väsentlig   Likabehandling och lika möjligheter för alla   Arbetsförhållanden i produktion Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig   ESRS S2  Arbetstagare i värdekedjan   Arbetsvillkor  Arbetsförhållanden i högriskländer Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig   ESRS S4  Konsumenter och slutanvändare   Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare   Korrekt konsumentinformation på produktförpackningar Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig   Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare  Biosäkerhet, brister i livsmedelssäkerhet eller märkning Kort-, medellång och lång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig   ESRS G1  Ansvarsfullt företagande   Företagskultur   Talangattraktion och bibehållande av kompetens Kort-, medellång och lång sikt Icke-väsentlig   Väsentlig   Djurskydd   Djurvälfärd     Kort-, medellång och lång sikt     Väsentlig   Väsentlig   Politiskt engagemang och lobbyverksamhet  Lagändringar som begränsar kycklingproduktion Medel- och lång sikt Icke-väsentlig   Väsentlig   Korruption och mutor   Lagefterlevnad kopplat till korruption och mutor Kort-, medellång och lång sikt     Icke-väsentlig   Väsentlig   Tabellen visar resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys, inklusive ämnen och underämnen bedömts som väsentliga från ett inverkansväsentlighetsperspektiv respektive ett finansiellt perspektiv. I tabellen redovisas även i vilken del av värdekedjan som inverkningarna, riskerna och möjligheter uppkommer.  Risk    Möjlighet    Negativ inverkan    Tidigare led    Egen verksamhet    Senare led Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  59OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 60 ===== IRO-1 Processen för att identifiera väsentliga hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och inverkansområden Väsentliga hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och inverkansområden för Scandi Standards verksamhet sammanställdes i en första väsentlighetsanalys 2017 och har uppdaterats årligen. Under hösten 2023 genomförde Scandi Standard en första dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera företagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Analysen genomfördes i enlig- het med EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) samt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Den dubbla väsentlighetsanalysen uppdaterades under 2025 och ett beslut avseende dess omfattning har tagits av koncernledningen och styrelsen under året. Väsentlig- hetsanalysen följer principen om dubbel väsentlighet och en hållbarhetsfråga anses väsentlig om den bedöms väsentlig antingen ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv. Analysen är baserad på bruttolistan över hållbarhetsfrå- gor, inklusive under- och delunderämnen, som tillhandahålls i ESRS 1. Allmänna krav och en bedömning av varje fråga i relation till Scandi Standard genomfördes. Bedömningen omfattade Scandi Standards affärsverksamhet, geografiska områden, sektorer och värde kedja. Förutom de frågor som omfat- tas av ESRS, identifierades även andra hållbarhetsfrågor som inte inkluderas i ESRS men som också potentiellt kan vara väsentliga för Scandi Standard. Detta resulterade i en preliminär lista på 36 hållbarhetsfrågor som spänner över Scandi Standards värdekedja och olika tidshorisonter. Under den bedömningen genomfördes en omfattande identifiering av Scandi Standards positiva och negativa inverkningar. Parallellt identifierades även finansiella risker och möjligheter, baserat bland annat på insikter från Scandi Standards tidigare TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) analys. Bedömningen utfördes med ett värdekedjeperspektiv, där Scandi Standards värdekedja, affärsmodell och nuvarande arbetsprocesser granskades noggrant. Därefter gjordes en bedömning, med hänsyn till brutto- listan av hållbarhetsfrågorna som omfattas av ESRS samt hållbarhetsfrågor som inte om fattas av ESRS. Bedömningen omfattade en analys av väsentliga inverkningar och finansiella effekter som varje fråga är kopplad till, inom ramen för Scandi Standards verksamhet. De identifierade riskerna och möjlig- heterna i ovannämnda processer integrerades i motsvarande hållbarhetsfråga i bruttolistan. Ytterligare inverkningar, risker, och möjligheter kartlagdes baserat på resultat från Scandi Standards intressentdialoger, interndokumentation och skrivbordsgranskningar. De befintliga riskprocesserna integrerades med de metoder som anges i ESRS och användes i bedömningen av den dubbla väsentlighetsanalysen. De kartlagda inverkningarna, riskerna och möjligheterna identifierades över kort-, medellång- och långsiktiga tidshorisonter samt var i värdekedjan de uppkom- mer. Efter kartläggningen av Scandi Standards positiva och negativa, faktiska och potentiella inverkan på människor och miljö inom hållbarhetsfrågorna, poängsattes och prioriterades inverkans väsentligheterna. Negativ inverkan poängsattes baserat på allvarlighetsgrad, en kombination av skala (0–5), omfattning (0–5), återställbarhet (0–5) och sannolikhet (0–100 procent). Totalt identifierades och poängsattes 59 inverkningar. Omfattningen av inver- kan varierade mellan ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, ”signifikant” och ”kritisk”. I likhet bedömdes de respektive finansiella effekterna för hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter baserat på omfattningen av den potentiella finansiella effekten enligt en skala (1–5) och sannolikhet (0–100 procent) för att de inträf- far. Poängsättningen utgick från företagets befintliga risk hanteringssystem (ERM). Totalt identifierades och poängsattes 62 risker och möjligheter. Omfattningen av effekterna sträckte sig från ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, ”signifikant” och ”kritisk”. Tröskelvärden som validerats internt genom workshops samt diskussioner med lokala hållbarhetsansvariga och koncernledningen fastslogs av styrelsen i samband med att beslut fattades kring den dubbla väsentlighetsanalysen. Scandi Standards styrelse har beslutat att en inverkan, risk eller möjlighet är väsentlig om den åtminstone är ”signifikant”. Det innebär att hållbarhets frågan som är associerad till den inverkan, risk och möjlighet som bedöms ”signifi- kant” eller ”kritiskt”, också bedöms som väsentlig. Beslutet att en fråga bedöms väsentlig om den åtminstone når tröskeln ”signifikant” grundas på att det finns ett behov av att prioritera de viktigaste frågorna från ett intressentperspektiv samt att kunna upprätthålla effektiv resursallokering och hantering. Resultaten validerades sedan av representanter från ledningsgruppen och andra nyckelfunktioner i företaget och slutliga justeringar gjordes. Väsentlighetsbedömningen resulterade i att åtta aktuella standarder för ESRS anses vara väsentliga och 17 underämnen, som presenteras i tabellen på sidan 59. I tabellen på sidan 59 presenteras även de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats samt var i värdekedjan de uppstår. Scandi Standard har beaktat kopplingarna mellan sina inverkningar och beroenden och de risker och möjligheter som kan uppstå till följd av dessa inverkningar och beroenden genom interna intressentdialoger och genom den årliga riskbedömningen. Scandi Standard inkluderar hållbar- hetsrisker i den årliga riskbedömningsprocessen och det prioriteras i linje med övriga risker. Det går att läsa mer om Scandi Standards riskbedömningsverk- tyg och bredare arbete med riskanalys på sidan 47. Beslutsprocessen för den dubbla väsentlighetsanalysen går först genom koncernens hållbarhetsfunktion och sen till koncernledningen och därefter för godkännande hos risk- och revisionskommittén och därefter till styrelsen som högsta beslutsfattande organ. Förfarande för intern kontroll kopplat till den dubbla väsentlighetsanaly- sen sker genom att den går genom flera interna processer årligen listade enligt ovan och följer principen om fyra ögon. Inverkansväsentlighet: Scandi Standards inverkningar på människor och/eller miljön. Finansiell väsentlighet: Hållbarhetsfrågor som utlöser inverkningar på Scandi Standards kassaflöden, utveckling, prestation, position, kapitalkostnad eller tillgång till finansiering. Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes i sex steg: 1. Identifiering av hållbarhetsfrågor 2. Intressentdialog och processanalys 3. Bedömning av inverkansväsentlighet 4. Bedömning av finansiell väsentlighet 5. Metod och definitioner för poängsättning 6. Väsentlighetskartläggning och dokumentation Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Klimatförändringar Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplat till klimatförändringar utgick från den tidigare analysen som gjorts i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce on Climate- related Financial Disclosures (TCFD) samt lokala miljöriskbedömningar och intressentdialoger. Analysen inkluderande den egna verksamheten samt värdekedjans tidigare och senare led, utan geografiska eller organisatoriska avgränsningar. För att testa Scandi Standards strategiska motståndskraft mot klimatförändringar utvecklades under 2023 tre olika scenarier baserade på data från IEA, WBCSD och IPCC. Scenarierna är förenliga med den senaste Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  60OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 61 ===== vetenskapen och täcker plausibla risker och osäkerheter. Vid bedömningen användes även ett antal avgörande antaganden kopplade till klimatpolitik, teknikutveckling, energipriser och jordbrukets klimatpåverkan, vilka styrde uppskattningar av både exponering och potentiella finansiella effekter i respektive scenario. TCFD-metodiken innefattar scenarioplanering som tar hänsyn till exempelvis lagstiftningsambitioner och fysiska förändringar kopplade till en ökning av den globala medeltemperaturen. De tre scenarier som användes motsvarade en temperaturökning på 1,5 °C, <2 °C respektive >3 °C. Tidshorisonter för scenarierna sattes till kort sikt 2025, medellång sikt 2030 och lång sikt 2050. Samma tidshorisonter används för samtliga risker. Dessa horisonter är anpassade till klimat- och affärsscenarier samt mål för minskning av växthusgasutsläpp (E1-4) och strategiska planeringsperspektiv och planer på kapitalallokering. Risker och möjligheter identifierades både genom analys av externa trender och faktorer samt genom dialog med interna nyckelpersoner. Fyra övergångsrelaterade risker identifierades, två fysiska risker samt fyra övergångsrelaterade möjligheter. Klassificiering av klimatrela- terade risker tog också i beaktande huruvida de var akuta eller kroniska risker. Dessa verkar som underlag till den dubbla väsentlighetsanalysen. De inverk- ningar, risker och möjligheter som identifierades som materiella presenteras i tabellen på sidan 60. Inverkningar på klimatförändringarna, i synnerhet Scandi Standards växthusgasutsläpp i den egna verksamheten, det vill säga scope 1- och 2-utsläpp, är kopplade till energiförbrukning och användning av fossila bränslen. Inverkningar i värdekedjans tidigare led, det vill säga scope 3, har störst inverkan och härrör främst från foderproduktion och fodereffektivitet. I bedömningen av tillgångar och affärsverksamhet som kan exponeras för och är känsliga för klimatrelaterade risker beaktades riskernas sannolikhet, storlek och varaktighet samt de geospatiala koordinatorerna. Inga stora fysiska eller omställningsrisker identifierades. Miljöföroreningar Fastställning och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplat till miljöföroreningar gjordes med utgångspunkt i lokala miljörisk- bedömningar, intressentdialoger och interndokumentation. Samråd med berörda samhällen sker löpande på respektive anläggning genom intressent- dialoger med exempelvis kommun. Utsläpp till vatten är ett väsentligt område på samtliga av koncernens anläggningar. Vatten och marina resurser Fastställning och bedömning av inverkningar, risker och möjligheter kopplade till vatten och marina resurser gjordes utifrån lokala bedömningar, intressent- dialoger och interndokumentation. Vatten och marina resurser låg under väsentlighetströskeln och rapporteras därför inte. Biologisk mångfald och ekosystem För att bättre förstå Scandi Standards naturrelaterade beroenden, inverkningar och risker genomfördes under 2024 en övergripande analys inspirerad av Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD), ett ramverk för rapportering och riktlinjer gällande naturrelaterade risker och möjligheter. Ana- lysen gjordes med hjälp av flera olika verktyg såsom WWF:s riskfilter, ENCORE, Thinkhazard, Aqueduct och Science Based Targets for Nature. I analysen analyserades faktisk och potentiell inverkan samt beroenden på biologisk mångfald och ekosystem för hela värdekedjan och egna anläggningar. Faktisk och potentiell inverkan analyserades för egna anläggningar och beroenden på biologisk mångfald och ekosystem analyserades för egna anläggningar och värdekedjan. Omställningsrisker, fysiska risker, systematiska risker och möjligheter analyserades genom ovan nämnda verktyg. Slutsatserna från analysen avseende Scandi Standards egen verksamhet är att naturrelaterade risker är medelstora. Inga berörda samhällen har direkt involverats i analysen. Scandi Standard har inga anläggningar i känsliga områden. Resursanvändning och cirkulär ekonomi Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi baserades på lokala miljöriskbedömningar, intressentdialoger och interndokumentation. Inget direkt samråd har utförts med berörda samhällen. Ansvarsfullt företagande Affärsetik och ansvarsfullt företagande är väsentliga frågor för Scandi Standard och hantering av inverkningar, risker och möjligheter går att läsa mer i detalj i bolagsstyrningsrapporten på sidan 37. Inverkningar, risker, och möjligheter kopplat till ansvarsfullt företagande kartlades baserat på resultat från Scandi Standards intressentdialoger, medarbetarundersökningar, interndokumentation och skrivbordsgranskningar. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Upplysningskraven visas i detalj i tabellerna på sidorna 93-98 under hållbar- hetsnoter. E1 – Klimatförändringar E2 – Miljöförorening E3 – Vattenresurser och marina resurser E4 – Biologisk mångfald och ekosystem E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi S1 – Den egna arbetskraften S2 – Arbetstagare i värdekedjan S3 – Berörda samhällen S4 – Konsumenter och slutanvändare G1 – Ansvarsfullt företagande I matrisen presenteras resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys. Inverkansväsentligheten redovisas på y-axeln och den finansiella väsentligheten på x-axeln. Väsentlighetströskeln är satt till signifikant. INVERKANSVÄSENTLIGHET KritiskSignifikantViktigInformativMinimal Minimal Informativ Viktig Signifikant Kritisk FINANSIELL VÄSENTLIGHET G1S1 E1 E2 E3 E4 E5 S2 S3 S4 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  61OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 62 ===== UPPL YSNINGAR ENLIGT ARTIKEL 8 I FÖRORDNING (EU) 2020/852 (TAXONOMIFÖRORDNINGEN) Den totala omsättningen i koncernen enligt taxonomiförordningens definition uppgick under året till 14 105 (13 035) MSEK och omfattar nettoomsättning, hyresintäkter samt intäkter från personalmatsalar (not 4). De totala kapital- utgifterna uppgick till 845 (937) MSEK och omfattar immateriella tillgångar exklusive goodwill (not 11, rad investeringar), materiella anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar), förvärv (not 12, rad förvärv och avyttringar, brutto- anskaffningsvärde hänförligt till förvärv) samt nyttjanderättstillgångar (not 13, rad Ökning av nyttjanderättstillgångar). Driftutgifterna enligt taxonomiförord- ningens definition uppgick till 346,7 (198,1) MSEK och avser huvudsakligen reparation och underhåll av byggnader samt kortfristiga leasingavtal och leasing av tillgångar av lågt värde (totala rörelsekostnader redovisas på sidan 101 under övriga rörelsekostnader). Taxonomins nyckeltal har upprättats på konsoliderad koncernnivå. Förvärv som genomförts under året återspeglas i nyckeltalen i enlighet med omfattningen för den finansiella rapporteringen. För rapporteringen avseende räkenskapsåret 2025 har Scandi Standard beslutat att tillämpa kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/73, inklusive införandet av en väsentlighetströskel. Enligt den kumulativa väsentlig- hetströskeln redovisas ekonomiska aktiviteter som sammantaget utgör mindre än 10 procent av omsättning, kapitalutgifter eller driftsutgifter som icke-bedömda aktiviteter, vilka anses oväsentliga och därmed inte behöver prövas avseende taxonomitillämplighet eller taxonomiförenlighet. Förändringar i rapporteringen för 2025 inkluderar förenklade rapporteringsmallar samt införandet av en väsentlighetströskel. Koncernens ekonomiska aktiviteter har bedömts mot de delegerade akterna för klimat och miljö. Samtliga sex miljömål har beaktats och under 2025 understiger omsättning och kapitalutgifter den kumulativa väsentlighetströskeln och redovisas därför som icke-bedömda, medan drifts- utgifter överstiger tröskeln och har genomgått vidare bedömning. Icke-bedömda kapitalutgifter är hänförliga till CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader samt CCM 7.2 / CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Driftsutgifterna har beräknats på konsoliderad koncernnivå och omfattar samtliga dotterbolag. Driftsutgifter som omfattas av taxonomin är hänförliga till aktiviteten CCM / CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Inga driftsutgifter har bedömts vara i enlighet med taxonomin. Scandi Standard följer noggrant utvecklingen av taxonomiförordningen, inklusive eventuell framtida inkludering av ekonomiska aktiviteter inom jordbruk och livsmedelsproduktion som är närmare kopplade till koncernens kärnverksamhet. För detaljerad information, se sidan 89. E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Fysiska klimatrisker    Klimatförändringar kan resultera i högre foderpriser, det finns även risk för inverkan i leveranskedjan som kan leda till brist på råvaror till foder. Kort- och medellång sikt   Klimatpåverkan  Utsläpp av växthusgaser sker i den egna verksamheten och i värdekedjan (scope 1, 2 och 3). Störst inverkan sker i värdekedjan, särskilt kopplat till soja i foder. Kort-, medellång och lång sikt     Energianvändning och användning av fossila bränslen    Verksamheten har betydande energiförbrukning, där en del av utsläppen härrör från användning av fossila bränslen. Kort-, medellång och lång sikt  Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  OMSTÄLLNINGSPLAN E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Scandi Standards klimatomställningsplan är en omfattande och tidsbunden handlingsplan som utformats för att stödja företagets övergripande strategi och ambitiösa vetenskapsbaserade klimatmål. Klimatomställningsplanen är utformad för att bidra till Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Våra vetenskapligt baserade mål innebär att minska absoluta växthusgasutsläpp från energi och industri (scope 1, 2 och 3) med 42 procent till 2030 och med 90 procent till 2050 jämfört med 2021 som är basåret. För utsläpp från markanvändning och jordbruk (FLAG) är målen 30,3 procent till 2030 och 72 procent till 2050 jämfört med basåret 2021. Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och nyckelåtgärder för att minska klimatpåverkan inkluderar en gradvis övergång till fossilfri energi och el på alla anläggningar. Elektrifiering av processer och fordon tillsammans med ny teknik, såsom värmepumpar och icke-fossil gas i slaktprocessen är andra drivkrafter för att nå målen. En betydande del av företagets klimatpåverkan härrör från värdekedjan, där nästan 80 procent är kopplade till foderproduktion och foderomvandling. Miljöinformation För att nå Scandi Standards långsiktiga mål arbetar man med att hitta bättre alternativ till den nuvarande sojan, som står för cirka 60 procent av de foder- relaterade utsläppen. Bättre alternativ kan vara lokalt odlade proteinkällor som ärtor och bondbönor men även spårbar, avskogningsfri soja. Omställningsplanen är godkänd av koncernledningen och är en central del av vår affärsstrategi och styr investeringsbeslut. Hållbarhet är en av fyra huvudpelare i koncernens strategi. Som en del av strategin har 210 MSEK avsatts för klimat- och hållbarhetsrelaterade kapitalinvesteringar fram till 2027. Hållbarhetskriterier är integrerade i investeringsbeslut och kapitalutgifts- planer. En liten del av koncernens kapitalutgifter omfattas av EU-taxonomin, men är inte taxonomiförenliga. Då Scandi Standards huvudsakliga verksam- het, livsmedelsproduktion, inte omfattas av EU-taxonomin är det heller inte koncernens ambition att uppnå taxonomiförenlighet för omfattade kapital- utgifter. Scandi Standard har inga betydande kapitalutgifter kopplade till kol-, olje- eller gasrelaterade verksamheter och företaget är inte uteslutet från EU:s Parisanpassade referensvärden. De största potentiella inlåsta utsläppen finns i värdekedjan, främst kopplat till foderproduktion och användning av soja. Detta hanteras genom strategiska projekt för att ersätta soja med lokala proteinkällor och genom att ställa krav på avskogningsfri soja. Scandi Standard arbetar även med att minska energi- intensiteten i våra anläggningar genom elektrifiering och energieffektivisering. Detta bidrar till att mitigera omställningsriskerna. Sedan 2021 har Scandi Standard implementerat användning av fossilfri el på anläggningarna i våra hemmamarknader, initierat elektrifiering av truckar, och minskat användningen fossila bränslen i Sverige och Norge genom implementering av fjärrvärmebaserade lösningar. Storskaliga tester i Sverige, Irland, Danmark och Finland har visat att en minskning av sojainnehållet har begränsad påverkan på djurens tillväxt och hälsa. Dessutom strävar Scandi Standard efter att stärka samarbetet med foderproducenterna, med målet att säkerställa att den soja som köps in är spårbar och inte bidrar till avskogning. Detta leder i sin tur till att utsläppen från förändrad markanvändning minskar. Arbetet med att minska klimatpåverkan omfattar även transporter och förpackningar. Scandi Standard ställer krav på sina transportleverantörer att rapportera miljödata och inom Sverige används i stor utsträckning biobränslen som HVO-biodiesel för produkttransporter, vilket möjliggjorts genom installa- tion av tankstationer vid produktionsanläggningar. Företagets förpacknings- strategi fokuserar på att minimera plastanvändning, främja återvinningsbarhet Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  62OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 63 ===== och säkerställa produktkvalitet och hållbarhet för att minska matsvinn. Vi rapporterar årligen till CDP och redovisar framsteg i genomförandet i vår hållbarhetsredovisning. INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 SBM-3; E1 SBM 3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Som livsmedelsproducent är vi beroende av en fungerande jordbruksvärde- kedja, främst för produktion av foder till våra kycklingar och kycklinguppföd- ning. Samtidigt ser vi ändrade konsumtionsmönster, nya kundkrav och ökade varumärkesrisker kopplade till klimatförändringarna. Scandi Standard har genomfört en scenarioanalys i linje med TCFD för att testa affärsmodellens och strategins robusthet mot olika klimatutvecklingar. Tre scenarier har utvecklats baserat på IEA, NGFS, WBCSD och IPCC. Resiliensanalysens omfattning och utförande Scandi Standards resiliensanalys omfattar den egna verksamheten samt väsentliga delar av värdekedjan, inklusive tidigare och senare led. Analysen genomfördes under fjärde kvartalet 2025 och bygger på resultaten från bolagets klimatrelaterade scenarioanalys. Vissa fysiska risker i sekundära marknader samt teknologiska risker kopplade till alternativa proteiner utanför de valda huvudscenarierna har inte analyserats i detalj, då dessa i nuläget bedömts ha begränsad påverkan på affärsmodellens resiliens. Resiliensana- lysen baseras på tre klimatscenarier som speglar olika utvecklingsbanor för klimatpolitik, marknadsförutsättningar och fysiska klimateffekter: • Societal Transformation (1,5 °C) – ordnad omställning med stark policy- utveckling, höga koldioxidpriser och relativt låga fysiska klimatrisker. • Forecast Policy (<2 °C) – delvis oordnad omställning med ökade övergångs- risker och medelhöga fysiska risker. • Historic Trends (>3 °C) – begränsad global omställning, låga övergångs- risker men höga fysiska klimatrisker. Scenarioutfallen har använts för att identifiera och analysera hur klimatre- laterade risker och möjligheter kan påverka Scandi Standards affärsmodell, värdekedja och finansiella utveckling över tid. Resiliensanalysen är huvudsak- ligen kvalitativ, med kompletterande kvantitativa uppskattningar där tillgänglig data medger detta. Analysen bygger på ett antal centrala antaganden, vilka är förenade med betydande osäkerhet. Dessa omfattar bland annat makroeko- nomiska faktorer såsom global befolkningstillväxt och långsiktig efterfrågan på protein, samt antaganden om energisystemens utveckling och teknologisk mognad. I samtliga scenarier antas en gradvis elektrifiering och ökad andel förnybar energi i EU, medan ett fortsatt högre fossilberoende antas i utveck- lingsländer i >3 °C-scenariot. I 1,5 °C-scenariot antas en snabbare utveckling Klimatmål och utfall 2025 i förhållande till basåret 2021 (ton CO2e) 2030 2050 Scope 1 & 2 Scope 3 Scope 1 & 2 Scope 3 Energi och industri Mål –42% –42% –90% –90% Utfall (Förändring 2021 till 2025) 29 700 (–5,8%) 158 634 (+20,4%) FLAG Mål –30,3% –72% Utfall (Förändring 2021 till 2025) 867 600 (+6,8%) av energieffektivitet och alternativa proteiner, medan denna utveckling bedöms ske långsammare i scenarier med högre temperaturökning. Resiliensanalysen har genomförts med tre tidshorisonter: kort sikt (2025), medellång sikt (2030) och lång sikt (2050). Dessa tidshorisonter är anpassade till bolagets klimatmål för minskning av växthusgasutsläpp (ESRS E1-4), strategiska planeringshorisonter samt långsiktiga beslut om kapitalallokering. Effekterna av identifierade risker och möjligheter bedöms öka över tid, särskilt i scenarier med höga fysiska klimatrisker. De förväntade effekterna från scenarioanalysen inkluderar ökade kostnader för foder och energi, vilka i långsiktiga scenarier uppskattas kunna uppgå till cirka 84 MSEK per år till 2050. Analysen indikerar även potentiella intäktsminskningar på vissa europeiska marknader, samtidigt som möjligheter till ökad global export kan uppstå. Dessa uppskattningar är förknippade med osäkerhet och baseras på nuvarande kunskapsläge, antagan- den om marknadsutveckling samt tillgänglig klimat- och kostnadsdata. Som en del av resiliensanalysen har resultatet från scenarioanalysen använts för att identifiera behov av mitigerande och anpassande åtgärder. Dessa omfattar bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan och riskexponering i leverantörskedjan, investeringar i energieffektivisering, förbättrad insamling och kvalitetssäkring av klimatdata samt successiva investeringar i fossilfria och mer robusta energilösningar. Identifierade risker och möjligheter Klimatrelaterade risker och möjligheter är integrerade i Scandi Standards övergripande riskhanteringsprocess och styrningsmodell. De risker och möjligheter som identifierats genom scenarioanalysen och resiliensanalysen presenteras i tillhörande tabell och utgör underlag för fortsatt strategisk planering, prioritering av åtgärder och uppföljning. Klimatrelaterade risker och möjligheter Transitions- risker Prissättning av växthusgasutsläpp Förändringar i lagar och regleringar kopplade till landanvändning och avskogning Förändrade matvanor hos slutkonsumenter Utmaningar kopplade till att attrahera och behålla arbetskraft i kycklingbranschen Fysiska risker Extremväder som påverkar grödor och foderproduktion (akut) Höjda medeltemperaturer och förändringar i nederbörds- mönster med påverkan på grödor och foderproduktion (kroniskt) Transitions- relaterade möjligheter Förändrade matvanor från rött till vitt kött Diversifiering av produkterbjudande mot alternativa proteinkällor Konsumentinformation och transparens kopplat till produkter med låg klimatpåverkan Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  63OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 64 ===== Utfall och samlad resiliensbedömning Resiliensanalysens utfall indikerar att Scandi Standard, givet nuvarande affärsmodell och förutsatt att planerade strategiska och operativa åtgärder genomförs, kan fortsätta bedriva sin kärnverksamhet och nuvarande produkt- portfölj i samtliga analyserade klimatscenarier. Ingen omedelbar avveckling eller grundläggande förändring av produktportföljen bedöms vara nödvändig för att hantera identifierade fysiska risker eller omställningsrisker. Affärsmo- dellens lönsamhet och stabilitet bedöms dock vara mer ansträngd i långsiktiga scenarier med höga fysiska klimatrisker, där ökade kostnader och störningar i värdekedjan kan påverka resultatet. Resiliensen bedöms därför vara beroende av tidiga och riktade investeringar i omställning, energieffektivisering och fördjupat samarbete i värdekedjan, i syfte att begränsa riskexponering och undvika framtida värdeminskning av tillgångar. POLICYER E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Miljöpolicyn behandlar och styr arbetet med inverkningarna, riskerna och möjligheterna kopplat till begränsning av klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna och energi- effektivitet och beskrivs närmare i tabellen på sidan 90. Miljöpolicyn täcker den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Intressenters intressen har beaktats genom interna intressentdialoger med personer med god kunskap om de olika inverkningarna, riskerna och möjligheterna. ÅTGÄRDER E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Under året har åtgärder kopplat till begränsning av klimatförändringar och användning av fossila bränslen genomförts i den egna verksamheten. Den åtgärd som har lett till betydande utsläppsminskningar under 2025 är bytet av fossil LPG till bio-LPG på anläggningarna i Irland. Förändringen har inneburit ökade driftskostnader med fem procent och har resulterat i att utsläppen har minskat med 1 015 ton CO 2e inom scope 1 jämfört med 2024. Åtgärden utvärderas årligen för att säkerställa att inköpta volymer bidrar till att nå de lokala klimatmålen. Övergripande genomförda och planerade åtgärder och resurser kopplade till klimatförändringarna finns i klimatomställningsplanen, som återfinns på sidorna 62-63. Energianvändning och energimix 2025 (1) Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) 0 (2) Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 40 634 (3) Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 26 341 (4) Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0 (5) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga eller kylning från fossila källor (MWh) 4 807 (6) Total användning av fossil energi (MWh) (beräknad som summan av raderna 1 till 5) 71 783 Andel fossila källor i total energianvändning (%) 34% (7) Användning från kärnenergikällor (MWh) 0 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0% (8) Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inklusive biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biobränslen, biogas, förnybar vätgas osv.) (MWh) 19 367 (9) Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor (MWh) 121 364 (10) Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsle- energi (MWh) 0 (11) Total användning förnybar energi (MWh) (beräknad som summan av raderna (8-10) 140 731 Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 66% Total energianvändning (MWh) (beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11) 212 514 Energiintensitet per nettointäkt 2025 Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/SEK) 0,015 MÅL E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Klimatmålen omfattar den egna verksamheten och tidigare och senare led i värdekedjan. Målen kopplar till fysiska klimatrisker, begränsning av klimat- förändringar och energianvändning och fossila bränslen och styrs av miljö- policyn. Under 2021 skrev Scandi Standard under Science Based Targets initiativet (SBTi), och åtog sig att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål. Scandi Standards klimatmål validerades av SBTi under 2023 då även arbetet med att sätta ytterligare klimatmål enligt SBTi:s ramverk för Forest, Land och Agriculture (FLAG) påbörjades. Detta inkluderar även landbaserade utsläppsminskningar och upptag. De nya målen validerades i november 2024 och innebär att Scandi Standard åtar sig att minska absoluta utsläpp av växthusgaser kopplade till energi och industri med 42 procent till 2030 med 2021 som basår, både från den egna verksamheten (scope 1 och 2) och från värdekedjan (scope 3). I tillägg till det ska utsläpp från markhantering och förändrad markanvändning minskas med 30,3 procent inom scope 1 och 3 inom samma tidsperiod. Dessa mål är i linje med Parisavtalets strävan att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och speglar företagets enga- gemang för en övergång mot en livsmedelskedja med lägre klimatpåverkan. SBTi har även validerat Scandi Standards långsiktiga mål att minska absoluta utsläpp av växthusgaser kopplade till energi och industri med 90 procent och att minska de absoluta FLAG-utsläppen med 72 procent till 2050. Samtliga växthusgaser omfattas. Målen är bruttomål som rapporteras i ton CO 2e och är satta utifrån en platsbaserad metod. Målen är konsekventa med gränserna för inventering av växthusgaser enligt SBTi:s och GHG-protokollets riktlinjer, enbart icke tillämpbara kategorier exkluderas. 2021 anses representativt som basår då verksamheten eller värdekedjan inte förändrats på ett väsentligt sätt. De förväntade drivkrafterna för att nå klimatmålen är skifte bort från fossila bränslen i produktion och transporter, skifte mot soja med avskogningsfri värdekedja, och mindre andel soja i fodret och ökad effektivitet och integrering i hela värdekedjan. Scandi Standard genomför ett löpande arbete för att kartlägga och beräkna klimatpåverkan i hela värdekedjan – både på koncern- och produktnivå. Målen för scope 1 och 2 följs upp på kvartalsbasis och målen för scope 1, 2 och 3 följs upp gemensamt på årsbasis. Målen uppdateras och granskas löpande och en omräkningspolicy på fem procent har implemen- terats. Uppföljning mot målen tar hänsyn till framtida utveckling, exempel volymtillväxt och skiften mot mer förnyelsebar energi i ländernas elproduktion vilket förväntas bidra till minskade utsläpp i scope 1 och 2. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  64OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 65 ===== MÅTT E1-5 Energianvändning och energimix På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete med att effektivisera användningen av energi. Detta sker med utgångspunkt i koncernens miljö- policy och lokala mål baserade på de koncernövergripande hållbarhetsmålen som sätts årligen och följs upp månadsvis. Scandi Standard arbetar syste- matiskt med kartläggning och åtgärder relaterade till energieffektivisering, såsom återcirkulering av värme och byte till LED-belysning, vilket har resulterat i energibesparingar. Det sker ett pågående arbete med successiv utfasning av fossila energikällor. All inköpt el är ursprungsmärkt förnybar för samtliga produktionsanläggningar, med undantag för anläggningarna i Litauen och Nederländerna. Tabellen på sidan 64 beskriver i detalj energianvändning och energimix fördelat på bränsleförbrukning från olika källor och energiintensitet per nettointäkt. Detta omfattar hela den egna verksamheten, där allt omfattas av sektorn jordbruks-, skogsbruks- och fiskenäringen. Nettointäktsbeloppet stäms av mot not tre i de finansiella posterna. E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp i enlighet med GHG-protokollet redovisas i detalj i tabellen på sidan 91 under hållbarhetsnoter. Utsläppen är även nedbrutna enligt riktlinjerna för FLAG (Forest, Land and Agriculture). Totalt har Scandi Standard ökat sina utsläpp med åtta procent mellan 2021 och 2025. Detta är framförallt drivet av förvärven i Litauen och Nederländerna, samt organisk tillväxt och ökade produktionsvolymer i Scandi Standards hemmamarknader. Totala utsläpp av växthusgaser per nettointäkt var 2025 0,07 ton koldioxidekvivalenter per nettointäkt utifrån platsbaserad metod. Avstämningen av nettointäktsbeloppen har gjorts mot not tre i den finansiella rapporten. Beräkningarna i scope 2 använder inga avtalsinstrument. E1 REDOVISNINGSPRINCIPER Utsläppsberäkningarna omfattar alla Scandi Standards produktionsanlägg- ningar med operativ kontroll, samt relevanta scope 3 utsläpp. Följande scope 3 kategorier exkluderas eftersom de inte bedöms som tillämpbara: kategori 8 (uppströms leasade tillgångar), kategori 13 (nedströms leasade tillgångar) och kategori 14 (franchises). Kategori 11 (användning av sålda produkter) redovisas som out of scope enligt SBTis riktlinjer. Alla typer av växthusgaser är inkluderade. Både platsbaserade och marknadsbaserade beräkningar har gjorts och redovisas separat. Förnyelsebar energianvändning presenteras under biogena utsläpp. I samband med att de nya FLAG-målen beräknades och validerades av Science Based Targets initiativet (SBTi), uppdaterades även växthusgasutsläppen för basåret 2021 och jämförelseåret 2024 följer samma redovisningsprinciper. De totala utsläppen för 2024 har justerats jämfört med tidigare rapporterade resultat, justeringen är gjord i scope 3, kategori 1. En översikt av beräkningsmetoder och tillämpade emissionsfaktorer för respek- tive utsläppskategori redovisas i tabellen på sidan 66. Beräkningarna är gjorda baserat på primära aktivitetsdata där möjligt, annars används sekundära data, extrapoleringar eller annan tillgänglig information. Leverantörsspecifika emissionsfaktorer används om möjligt, annars används andra specifika och relevanta emissionsfaktorer. I scope 3, kategori 1, köpta varor och tjänster, inkluderas bland annat foder och uppfödning av kycklingarna. Klimatpåverkan från foder har beräknats baserat på tillgängliga emissionsfaktorer från foderproducenter. I beräkningen av fodrets klimatpåverkan har genomgående utsläpp från landförändringar (LUC) inkluderats, och dessa redovisas även separat i tabellen på sidan 91. Då klimatberäkningar och framför allt klimat- påverkan kopplad till landanvändning och matproduktion är områden under utveckling har Scandi Standard som målsättning att löpande öka kvaliteten på data och förbättra beräkningsmetodik i dialog med experter och andra aktörer i värdekedjan. Energianvändning och energimix beräknas primärt baserat på leverantörsfakturor samt kompletterande mätaravläsningar. Inköpt el är ursprungsmärkt förnybar i samtliga länder utom Litauen och Nederländerna. För Nederländerna har elmixen, baserat på leverantörsinformation, klassifi- cerats som baserad på fossila källor. För Litauen har energimixen estimerats utifrån nationellt genomsnitt. Energiintensitet per nettointäkt omfattar hela Scandi Standards verksamhet då hela verksamheten är i en sektor med hög klimatpåverkan. E2 MILJÖFÖRORENINGAR Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Utsläpp till vatten    Foderproduktion kan orsaka föroreningar genom närings- läckage (kväve och fosfor), bekämpningsmedel och kemikalier, vilket kan påverka vattenkvalitet negativt. Kort- och medellång sikt   Utsläpp till vatten    Utsläpp av avloppsvatten, kan påverka vattenkvaliteten negativt genom höga halter av kväve, fosfor och organiskt material. Vattenrening sker på de flesta anläggningar. Kort- och medellång sikt    Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Scandi Standard arbetar kontinuerligt med att kartlägga och identifiera potentiella föroreningar till luft, mark och vatten från den egna produktionen eller värdekedjan. Samtliga produktionsanläggningar strävar, utifrån sina miljö- tillstånd och rådande lagar och regler, efter att säkerställa att föroreningar hålls till ett minimum och inom de gränsvärden som finns. Scandi Standard arbetar med att implementera miljöledningssystem certifierade av tredje part enligt ISO 14001. Målsättningen har varit att alla större produktionsanläggningar ska vara certifierade innan slutet av 2025, och planen är att de sista kommer certifieras under första halvåret 2026. I nuläget är Manor Farms båda irländska anläggningar, de norska anläggningarna i Jaeren och i Stokke, Den Stolte Hanes huvudkontor i Oslo, samt anläggningen i Lieto, Finland, certifierade. Certifieringsprocessen har startat för anläggningarna i Valla, Aars och Farre. Implementering av certifierade miljöledningssystem innebär att påverkan och risker relaterade till föroreningar av vatten följs upp och hanteras på ett strukturerat och systematiskt sätt, inklusive arbete med målsättningar och ständig förbättring. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  65OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 66 ===== Utsläppskategori Beräkningsmetod och kvalitet på emissionsfaktorer Beskrivning Scope 1 88,7 procent av utsläppen är beräknade med bränslebaserad metod. 8,8 procent av utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod och 2,4 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data. Emissionsfaktorer för bränslen från Defra (2024) och för gödselhantering från Scandi Standards beräkningar av koldioxidutsläpp på produktnivå. Scope 2 98 procent av utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. 2 procent är beräknade med leverantörsspecifik data. Där det inte finns tillgång till leverantörsspecifik data har lokala genomsnittliga emissionsfaktorer från AIB (2024) använts för el och fjärrvärme. Scope 3 59,2 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data. 25,2 procent är beräknade med hybridmetod, 11,3 procent är beräknade med genomsnittlig metod, 4,2 procent är beräknade baserat på spend, och 0,1 procent baserat på avstånd. Kategori 1 62,6 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data, 26,1 procent av utsläppen är beräknade med hybridmetod där en kombination av leverantörsspecifik och genomsnittlig data använts. 10 procent är beräknade med genomsnittlig metod och 1,3 procent med spendbaserad metod. Den största andelen av utsläppen i Kategori 1 (83 procent) är kopplade till foder. För Danmark, Finland och Irland används leverantörsspecifik data. För Sverige och Norge används genomsnittliga emissionsfaktorer från leverantörerna. För Litauen har en gemonsnittlig metod använts. Kategori 2 Utsläppen är beräknade med spendbaserad metod. Emissionsfaktorer från Exiobase 3.9 (2019). Kategori 3 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024). Kategori 4 47 procent av utsläppen är beräknade med spendbaserad metod, 44 procent är beräknade med leverantörsspecifik data, 5 procent är beräknade med avståndsbaserad metod och tre procent med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från NTM (2018 och 2024), Open CEDA (2025), Exiobase (3.8.2 och 3.9). Kategori 5 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024). Kategori 6 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Beräkningarna är baserade på leverantörsspecifik data, men genomsnittliga emissionsfaktorer har applicerats av leverantören. Kategori 7 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Beräkningarna är baserade på primär data från medarbetar- undersökningen, men genomsnittliga emissionsfaktorer har tillämpats för beräkningarna. Kategori 9 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktor från Scandi Standards beräkningar av koldioxidutsläpp på produktnivå. Kategori 10 Utsläppen är beräknade med spendbaserad metod. Emissionsfaktor är baserad på Scandi Standards emis- sionsintensitet. Kategori 12 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024). Kategori 15 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Aktivitetsdata är primärdata från investeringarna, genom- snittliga emissionsfaktorer har sedan tillämpats. POLICYER E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till föroreningar. Miljöpolicyn behandlar begränsning av negativa inverkningar i fråga om miljöförorening av vatten, inbegripet förebyggande och kontroll. Miljöpolicyn inkluderar också undvikande av incidenter och nödsituationer, och om och när de inträffar, kontroller och begränsningar av inverkan på människor och miljön. Intressen- ternas intressen har beaktats när policyn har fastställts genom interna dialoger med medarbetare som har nära kontakt med intressenter som kan påverkas av utsläpp till vatten samt genom lokala dialoger med intressenter. Policyn omfattar inverkningar kopplat till utsläpp till vatten i den egna verksamheten och i tidigare led. Miljöpolicyn beskrivs närmare i tabellen på sidan 90. ÅTGÄRDER E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening Scandi Standard följer idag upp och kartlägger föroreningar till vatten på lokal nivå på respektive produktionsanläggning i förhållande till befintliga miljötillstånd. Det innebär exempelvis tester av avloppsvatten och dialog med lokala tillsyns- myndigheter. På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete för effektiv användning av vatten och förbättring av vattenkvaliteten i det vatten som släpps ut från våra anläggningar. Detta sker med utgångspunkt i koncernens miljöpolicy och lokala mål för vattenanvändning och vattenkvalitet. Under året har investeringar på 1,1 MSEK gjorts i vattenreningsverket i Valla, 3,7 MSEK i vatten- rening i Honkajoki och 0,2 MSEK i vattenreningsverket i Joniŝkis. Detta redovisas under materiella anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar). Åtgärderna återfinns i den egna verksamheten och tas fram i samråd med interna intressenter och lokala myndigheter. Enligt Scandi Standards senaste vattenriskanalys, ligger varken våra egna produktionsanläggningar eller kontraktsuppfödare i områden med direkt vattenbrist. Däremot är inverkan och risker större i fodrets värdekedja och specifikt i jordbruksproduktionen i Sydamerika. Åtgärderna i värdekedjans tidigare led fokuserar främst på att se till att sojan är certifierad. Färskvatten är dock alltid en begränsad resurs som ska användas ansvarsfullt. Inom ramen för regelverk relaterade till livsmedelssäkerhet och hygien, arbetar vi för optimal användning av vattnet och återcirkulering av vatten om möjligt ur livsmedels- säkerhetssynpunkt. Minskad vattenanvändning lokalt syftar främst till att indirekt minska energianvändningen, samt till att minska mängden avloppsvatten som behöver renas. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  66OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 67 ===== MÅL E2-3 Mål relaterade till miljöförorening Målen grundar sig i miljöpolicyn att övervaka och minimera föroreningar till vatten kopplat till inverkningar i den egna verksamheten. Målen omfattar den egna verksamheten och målen sätts lokalt per anläggning men inkluderar hela Scandi Standards verksamhet. Då miljötillstånden är anpassade till lokala förutsättningar har inga koncerngemensamma mål satts. Målen är löpande och har därför inget basår eller målår. Målen bygger inte på vetenskaplig bevisning utan grundar sig i lokala miljötillstånd vilket betyder att de sker i samråd med intressenter i form av lokala myndigheter och tillsynsansvariga. Gränsvärdena i miljötillstånden följs upp på månadsbasis lokalt och konsolideras på årsbasis på koncernnivå. Inga övriga antaganden görs utan data samlas in från leverantörer som redovisar provsvar på avfallsvattnet på månadsbasis. På koncernnivå rapporteras total mängd vatten (m 3) per kilo producerad kyckling som ett övergripande nyckeltal. På lokal nivå mäts vattenanvändning och vattenkvalitet, framförallt utifrån befintliga lagstadgade miljötillstånd och mål sätts lokalt för dessa nyckeltal. Tröskelvärden och mål kopplat till föroreningar av vatten är obligatoriska och regleras av lokala miljötillstånd. På koncernnivå följs total mängd föroreningar till vatten (kg) upp. Inga ändringar av mål och motsvarande mått eller bakomliggande mätmetodik, betydande antaganden, begränsningar, källor och processer för att samla uppgifter som antagits inom den definierade tidshorisonten har gjorts under 2025. Avloppsvatten Vattenutsläpp per destination (m³) 2025 2024 Tredjepart 1 513 980 1 224 627 Ytvatten 415 662 400 882 Grundvatten – – Havsvatten – – Summa 1 929 642 1 625 509 Total vattenanvändning 2025 var 2 481 674 m 3 vilket motsvarar 6,9 liter per kg produkt. Miljöföroreningar av vatten (kg) 2025 Total mängd utsläpp till vatten 1,05 BOD 0,29 COD 0,63 Fosfor 0,02 Kväve 0,07 Fett 0,05 Vattenanvändning, Liter per kg produkt 0 2 4 6 8 20252024202320222021 MÅTT E2-4 Miljöförorening av vatten Höga halter av kväve, fosfor och andra organiska material i avloppsvatten kan påverka vattenkvaliteten negativt när de släpps ut i vattendrag. Lokala myndig- heter ställer omfattande krav på avloppsvattnets kvalitet, som kontrolleras genom uppföljning av exempelvis fosfor och kväve, halten biologiskt ned- brytbar substans (BOD) samt vattnets pH och fettinnehåll. Ämnen av särskild oro samt tröskelvärden av utsläpp till vatten bestäms av anläggningens lokala miljötillstånd eller i samband med lokala aktörer. Övervakningen utförs i enlig- het med lokala miljötillstånd vilket också kan utföras i enlighet med EU:s BREF-standarder i linje med lokal lagstiftning. Överträdelser av bestämda nivåer av utsläpp till vatten har skett nio gånger 2025. Sex av koncernens anläggningar har idag egna reningsanläggningar som tar hand om avlopps- vattnet från slakt och bearbetning av kycklingarna innan det släpps vidare till exempelvis kommunala reningsverk. Inga av Scandi Standards anläggningar har utsläpp till vatten i områden med vattenstress. Totala vattenutsläpp uppdelat per destination återfinns i tabellen på sidan 67. Ingen tidigare kon- soliderad rapportering av föroreningar till vatten har skett och det finns därför ingen information om förändringar över tid. På samtliga anläggningar samlas data in månadsvis. Mätningarna och datainsamling sker antingen internt av egen personal eller av den mottagande leverantören av avfallsvattnet som levererar en rapport på månadsbasis med information kopplat till utsläpp till vatten. Direkt mätning av utsläpp görs genom erkända system för kontinuerlig övervakning. I tillägg utförs kalibreringstester av de automatiska mätsystemen och resultat verifieras av oberoende laboratorier. E2 REDOVISNINGSPRINCIPER Total mängd utsläpp till vatten beräknas som den totala volymen av förore- ningar i avloppsvattnet i kilo fördelat på förorening för de produktionsanlägg- ningar där mätning utförs. Vattenanvändning i liter per kilo produkt beräknas med stöd av vattenmätare och leverantörsfakturor. I produktvolymen inklu- deras all producerad mängd som är avsedd för mänsklig konsumtion i kilo. Tabellen på sidan 67 visar relevanta föroreningar baserat på vad som anges i bilaga II (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006). Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  67OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 68 ===== E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Minskad biologisk mångfald    Utbrott av fågelinfluensa kan leda till dödlighet bland kycklingar, produktionsstopp, minskad efterfrågan och begränsad export, vilket påverkar intäkterna negativt. Kort-, medellång och lång sikt   Minskad biologisk mångfald    Strängare regler kring markanvändning och biologisk mångfald kan öka kostnaderna för jordbruksråvaror till kycklingfoder, som soja och majs. Kort- och medellång sikt   Minskad biologisk mångfald  Storskalig sojaproduktion kan orsaka avskogning, förlust av biologisk mångfald och försämrade ekosystemtjänster som koldioxidlagring och vattenrening. Kort- och medellång sikt Minskad biologisk mångfald    Monokulturer och kemikalieanvändning vid sojaproduktion kan försämra jord- och vattenkvalitet. Brist på djupgående bio- diversitetsbedömning ökar risken för negativa miljöeffekter. Kort- och medellång sikt  Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  OMSTÄLLNINGSPLAN E4-1, SBM-3 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell Scandi Standards strategi för biologisk mångfald är en integrerad del av klimatomställningsplanen och syftar till att stärka affärsmodellens motstånds- kraft mot naturrelaterade risker. Genom att minska beroendet av högrisk- råvaror som soja och öka användningen av lokala proteingrödor reduceras exponeringen mot avskogning, vattenstress och förlust av ekosystemtjänster. Dessa åtgärder bidrar både till minskad klimatpåverkan och bibehållen biologisk mångfald i leverantörsledet. Resiliensanalysen omfattar den egna verksamheten men har framför allt fokus på värdekedjan i tidigare led, där de mest betydande naturrelaterade riskerna och beroendena identifierats. I analysen inkluderades interna intressenter med god kännedom om biologisk mångfald och dess påverkan på affärsmodellen, vilket säkerställde att strategiska beslut grundas på både operativ och värdekedjerelaterad kunskap. Antaganden och tidshorisonter Analysen har utgått från följande antaganden: • Fortsatt global efterfrågan på kycklingprodukter. • Gradvis skärpta miljö- och biodiversitetskrav inom EU (inklusive avskogningsförordningen). • Klimatförändring enligt IPCC:s SSP2-4.5-scenario, vilket innebär ökade fysiska risker som vattenstress och extremväder. Tidshorisonter: • Kort sikt (2025): Anpassning till nya EU-regler för avskogning och fodertransparens. • Medellång sikt (2030): Ökad risk för vattenstress och förändrade marknadskrav på hållbara produkter. • Lång sikt (2050): Systemrisker kopplade till ekosystemkollaps, vilket kan påverka hela värdekedjan. Risktyper och koppling till strategi: • Fysiska risker: Vattenbrist, försämrad vattenkvalitet, extremväder samt förlust av ekosystemtjänster som pollinering och erosion. • Åtgärder: Vatteneffektivisering på riskplatser, diversifiering av råvar or, lokala foderlösningar. • Omställningsrisker: Nya lagar (avskogningsförordningen, förpacknings- direktivet), ökade krav på spårbarhet och certifiering, samt förändrade konsumentpreferenser. • Åtgärder: Investeringar i spårbarhetssystem, dialog med leverantörer, utveckling av alternativa foder och förpackningar. • Systemrisker: Storskalig förlust av biologisk mångfald som påverkar jordbrukets produktivitet och försörjningskedjor globalt. • Åtgärder: Strategisk planering och samarbete för att minska beroendet av högriskkommoditeter. Som nästa steg undersöks möjligheterna att genomföra en mer detaljerad TNFD LEAP-analys och insamling av platsdata från leverantörer. Scandi Standard har som mål att anta en omställningsplan för biologisk mångfald senast i slutet av 2027. INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER ESRS 2 SBM-3; E4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Scandi Standard är helt beroende av naturliga ekosystem för att kunna producera kyckling. Att säkerställa skydd för, och minimerad inverkan på den biologiska mångfalden är därför av yttersta vikt. De största inverkningarna från den egna verksamheten är kopplade till vattenanvändning, växthusgasutsläpp, och användning av ekosystem. Det största beroendet, i den egna verksam- heten är kopplad till tillgång till vatten och grundvatten. Vidare visar analysen att de största naturrelaterade inverkningarna och riskerna återfinns i Scandi Standards uppströms värdekedja och särskilt vid anskaffning av foderråvaror såsom soja. Råvarorna kan kräva en hög vattenanvändning och soja är dess- utom kopplat till avskogning och monokultur vilket kan resultera i ekosystems- störningar och en negativ inverkan på biologisk mångfald. Dessutom förvärrar klimatförändringar dessa problem vilket understryker behovet av att minska utsläppen av växthusgaser. Potentiella finansiella risker som kostnadsvolatili- tet och störningar i leverantörskedjan på grund av minskad tillgång till råvaror identifierades även. POLICYER E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och ekosystem. Miljöpolicyn behandlar begräsningen av negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystem i vår verksamhet och värdekedjans tidigare led genom certifieringar av soja i fodret till kycklingarna slaktade vid våra pro- duktionsanläggningar. Koncernledningen antog i december 2024 ett ställnings- tagande för biologisk mångfald som finns tillgängligt på Scandi Standards hemsida. Scandi Standards ställningstagande för biologisk mångfald beskriver styrning, strategi och hantering av inverkningar, risker och möjligheter kopplat till råvaror, avskogning och beaktande av biologisk mångfald i värdekedjan samt på våra egna anläggningar. Policyer som reglerar och styr arbetet med smittskydd kopplat till fågelinfluensa är antibiotikapolicyn samt djurvälfärds- policyn. Miljöpolicyn reglerar arbetet med att spåra produkter, komponenter och råvaror som orsakar väsentliga faktiska eller potentiella konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem i värdekedjans tidigare led. Samhälls- effekterna av inverkningar på biologisk mångfald tas upp i ställningstagandet Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  68OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 69 ===== Soja och biologisk mångfald Soja, andel i fodret (%) Certifierad soja (%) 2025 2024 2022 2025 2024 2022 Scandi Standard 22,6 22,1 21,5 94,8 93,6 75,0 Danmark 26,9 25,8 25,3 100 80,0 16,7 Finland 20,0 18,8 20,5 100 100 100 Irland 25,1 24,2 23,6 100 100 100 Litauen 21,3 n/a n/a 0,0 n/a n/a Norge 19,4 13,8 11,8 100 100 100 Sverige 18,0 20,0 20,0 100 100 100 Scandi Standard är medlem i Round Table for Responsible Soy (RTRS). I Sverige och Norge är all soja certifierad enligt RTRS eller ProTerra. I Finland är merparten RTRS certifierad, men även andra internationella certifieringar förekommer. På Irland är all soja certifierad enligt Cefetra CRS Standard eller RTRS. I Litauen kommer all soja certifieras från och med 2026. för biologisk mångfald och miljöpolicyn. Miljöpolicyn innehåller också informa- tion kopplat till vattenanvändning och hållbarhet i haven liksom information om att Scandi Standard följer upp målen och åtagandena regelbundet. Mer information om policyer över biologisk mångfald återfinns på sidan 90. ÅTGÄRDER E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem Sedan 2019 drivs ett strategiskt utvecklingsprojekt tillsammans med foderspe- cialister för att ta fram och testa nya foderrecept, där en väsentlig del av sojan ersätts med inhemskt odlade proteinkällor såsom åkerböna och ärtor. Under de senaste åren har tester i större skala genomförts både i Finland, Irland, Danmark och Sverige med goda resultat och tester kommer fortsätta under 2026. Åtgärderna kopplat till soja och foder utvärderas årligen men förväntas slutföras 2030 vilket är målåret. Parallellt med foderprojektet vill vi även, tillsammans med foderproducenterna, säkerställa att den soja som köps är spårbar och inte leder till avskogning. Detta gör vi genom dialog och engage- mang i olika initiativ, såsom den Svenska Plattformen för Riskgrödor och den danska sojadialogen. Arbetet framåt avseende de slutsatser som gjordes i den TNFD-inspirerade analysen inkluderar utöver fortsatt arbete med leverantörer av soja och andra råvaror även att ta fram kompletterande mål och mätetal till de som är på plats. Under 2025 har ett arbete påbörjats med att identifiera prioriterade åtgärder kopplat till biologisk mångfald både i värdekedjan och i den egna verksamheten. Vidare ska en mer detaljerad anläggnings- och plats- specifik analys av Scandi Standards verksamheter och värdekedja genomföras och Scandi Standards riskhantering i förhållande till dessa faktiska risker ska utvärderas och en plan tas fram där det är relevant. Möjligheter kopplade till biologisk mångfald och primärproduktionen ska också identifieras och kommuniceras till uppfödare. Kompensation för biologisk mångfald ingår inte i Scandi Standards åtgärder. Ingen betydande finansiell allokering har gjorts för åtgärderna kopplat till biologisk mångfald. Mer information om åtgärder kopplat till fågelinfluensa beskrivs under G1 Djurvälfärd. MÅL E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem Scandi Standard har två nyckeltal och ett mål kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Målet kopplat till biologisk mångfald och ekosystem har fastställts genom interna intressentdialoger och baserat på bedömningar från funktioner med kännedom om biologisk mångfald och ekosystem. Mätetalen omfattar samtliga av Scandi Standards dotterbolag och fokuserar på sojan i fodret till kycklingarna som slaktas vid våra produktionsanläggningar. Måtten har valts för att kycklingfoder innehåller soja, vilket utgör den största risken för biologisk mångfald och avskogning i vår värdekedja på grund av dess ursprungsplatser, främst i Sydamerika. Målsättningen att all soja ska vara certifierad senast i slutet av 2025. Nyckeltalen redovisas i tabellen på sidan 69. I framtagandet av målet har inga ekologiska trösklar använts. Målet ligger inte till grund för eller är anpassade efter Kunming-Montreal-avtalet och är inte vetenskapligt grundande. Det har inte gjorts någon förändring i metod och inga betydande antaganden har tillkommit vid identifieringen av målet. Ingen kom- pensering ämnas användas för att nå målet. Målet placeras som undvikande och minimering i begränsningshierarkin. Den geografiska spridningen på målet är Scandi Standard samt dotterbolag. Scandi Standard avser inte sätta mål för risken kopplat till fågelinfluensa baserat på riskens natur. Scandi Standard har nollvision för smittoutbrott och mer information om hur arbetet för fågelinflu- ensa följs upp finns på sidan 87. MÅTT E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem Scandi Standard arbetar på att ta fram ytterligare mål och mått kopplat till biologisk mångfald och ekosystem. Mått kopplat till fågelinfluensa presenteras under G1 Djurvälfärd. E4 REDOVISNINGSPRINCIPER Andel soja i fodret beräknas som total mängd soja i fodret som andel av total foderkonsumtion. Certifieringsgraden beräknas som mängden certifierad soja utifrån total volymen av soja i foder som uppfyller de standarder som definieras i Scandi Standards miljöpolicy. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  69OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 70 ===== E5 RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Hög resursanvändning  Plastförpackningar säkerställer livsmedelssäkerhet och hållbarhet, vilket minskar matsvinn. Samtidigt bidrar plast- användningen till ökad resursförbrukning och miljöpåverkan. Kort- och medellång sikt   Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen    Användning av hela djuret och omvandla avfall till resurser, exempelvis som djurfoder, kan skapa nya affärsmöjligheter. Kort-, medellång och lång sikt Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen    Slaktprocessen kräver resursutflöden, vilket påverkar cirkulära flöden och miljön. Kort- och medellång sikt   Avfall och matsvinn    Avfallshanteringen omfattar exempelvis animaliskt avfall, golvspill och matsvinn. En del resurser återvinns som djurfoder eller bioenergi. Kort-, medellång och lång sikt    Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER SBM-3 Ett fokusområde i Scandi Standards strategi handlar om att ta vara på hela kycklingen och öka förädlingsvärdet på våra produkter, vilket minskar matsvinnet och stärker vår affär. Detta arbetar vi med i ett koncernövergri- pande projekt med samarbeten mellan olika funktioner och länder. Runt våra produktionsanläggningar arbetar vi med lokala intressenter för att förbättra resursanvändningen och öka cirkulariteten, exempelvis genom gemensam fjärrvärmeproduktion eller återanvändning och återvinning av avfall. POLICYER E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Scandi Standard har antagit en miljöpolicy som tar upp väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Policyn adresserar uppströms led i värdekedjan samt den egna verksamheten. Scandi Standard driver flera projekt som ska främja resursanvändning Grafen visar matsvinn i produktionen på koncernnivå över tid. Data samlas in löpande på respektive produktionsanläggning och rapporteras veckovis. 2025 inkluderades den irländska anläggningen i sammanställningen för första gången. inom förpackningar, matsvinn och avfall. Scandi Standards miljöpolicy lyfter övergång från användning av nya resurser, inbegripet relativ ökning av användningen av sekundära (återvinningsbara) resurser och anskaffning och användning av förnybara resurser. I utarbetandet av policyn har interna intressenter varit delaktiga med god kunskap inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. Mer information återfinns i tabellen med hållbarhetspolicyer på sidan 90. ÅTGÄRDER E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Under 2025 har flera åtgärder genomförts för att minska plastanvändningen och förbättra förpackningarnas miljöprestanda inom Scandi Standard. I Danmark har tjockleken på konsumentförpackningspåsar minskats, och i Finland har tunnare tråg införts. För att öka återvinningsbarheten har tester med återvinningsbar toppfilm genomförts i Norge, Irland och Sverige. I Sverige har även laminerade, icke återvinningsbara tråg kunnat tas bort i samband med att Ready-to-eat produktionen flyttats till Norge och Danmark, där återvinningsbara material används. I Norge har tester gjorts med att ersätta fryst film i laminat med monofilm, vilket både minskar plastmängden och gör filmen återvinningsbar. I Irland har tråg för hel kyckling bytts från PP till rPET, vilket ökar andelen återvunnet material i förpackningarna. På anläggningen i Valla har investeringar i en förpackningsmaskin motsvarande 3,6 MSEK gjorts, vilket lett till minskad plastanvändning. Detta redovisas under materiella anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar). Övriga åtgärder kopplat till förpackningar utförs av leverantörsansvarig i Group Procurement och är riktat mot tidigare led. Nyttjandegrad av kycklingen och matsvinn ansvarar produktionsavdelningarna för och åtgärder sker i den egna verksamheten. Åtgärderna utförs löpande som en del av det dagliga arbetet och ska senast slutföras målåret 2030. MÅL E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Målen för 2030, som grundar sig i Scandi Standards miljöpolicy, innebär att samtliga förpackningar ska vara återvinningsbara, att 50 procent av förpack- ningsvolymen ska vara baserad på förnyelsebar eller återvunnen råvara och att den totala plastvolymen ska minska med 20 procent. Målen omfattar vår egna verksamhet samt tidigare led i värdekedjan. I den egna verksamheten omfat- tas områden där koncernen bedriver produktion och förpackningshantering. Basåret 2023 kunde 90 procent av materialet i förpackningarna återvinnas, 54 procent av materialet i förpackningarna bestod av återvunnet material och 4 648 ton plast användes. I dagsläget är 57,8 procent av alla tråg tillverkade av återvunnen plast. Totalt under 2025 användes 5 440 ton plast i våra förpack- ningar och produktionsprocesser, vilket motsvarar 15,7 gram plast per kilo produkt. De största kategorierna plast är tråg, plastfilm och produktionsplast. Som en del av arbetet med hållbarhetsmålen pågår ett koncerngemensamt projekt med syfte att kvantifiera och sätta mål för att minska matsvinn och livsmedelsavfall i våra egna processer. I grafen presenteras matsvinn i produktionen över tid, det vill säga råvara som kunnat bli mat, men av olika anledningar istället blir biprodukter. Vår målsättning är att denna siffra ska vara mindre än en procent 2030, jämfört med basåret 2021 då matsvinnet var 1,2 procent. Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi är frivilligt satta men tar hänsyn till EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Målet för matsvinn kopplar till att förebygga i avfallshierarkin och är anpassat till EU:s mål för matsvinn. Förpackningsmålen kopplar till förebygga, förbereda för återanvändning och materialåtervinning i avfallshierarkin. Målen följs upp och utvärderas årligen både lokalt och på koncernnivå. Målen omfattar cirkulär produktdesign och minimering av primära råvaror genom ökandet av återvunna material samt ökande av material som är återvinningsbara. Målen Matsvinn i produktionen (kg) 0 2 000 000 4 000 000 6 000 000 8 000 000 10 000 000 20252024202320222021 Golvavfall Processavfall Avvisade vid fabrik 1,2% 1,3% 1,4% 1,4% 3,0% Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  70OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 71 ===== kopplar inte till andra frågor som rör resursanvändning eller cirkulär ekonomi. Inga ändringar av mål och motsvarande mått eller bakomliggande mätmetodik, betydande antaganden, begränsningar, källor och processer för att samla uppgifter har gjorts under året. Målen bygger på sammanfattande vetenskaplig bevisning kopplat till plastanvändning, matsvinn, återvinningsbarhet och återvunnet material. Samtliga mål har fastställts genom interna intressent- dialoger, men inte i samråd med externa intressenter. Utvecklingen mot målen är i linje med vad som ursplingen planerats. Förändringar i prestationen mot att uppnå målen grundas i förbättrad datakvalitet. MÅTT E5-4 Resursinflöden I Scandi Standards värdekedja finns det ett antal steg som inkluderar inköp av levande djur, till exempel avelsdjur och föräldradjur. Äggen från kläckäggs- gårdarna skickas till kläckning och de dagsgamla kycklingarna skickas sedan till gårdar för uppfödning. Detta är resurskrävande processer som kan ha negativ inverkan på miljön. Scandi Standard arbetar därför kontinuerligt med att ta fram initiativ för att maximera resursanvändningen och säkerställa att varje kyckling, och hela kycklingen räknas och används i så stor utsträckning som möjligt. Fokus är också på att minimera mängden plast där det är möjligt. I inköpsprocessen prioriteras rena, icke-sammansatta material, och återvunnet eller tunnare material väljs om möjligheten finns. För att beräkna resursinflö- den kopplade till både biologiska inköp och förpackningsmaterial används leverantörsfakturor och relevant leverantörsunderlag som primära datakällor. E5-5 Resursutflöden Inverkningar och möjligheter kopplat till resursutflöden är minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen samt hög resursanvändning, avfall och matsvinn. Skärpt lagstiftning och trender för cirkulär ekonomi inom exempel- vis förpackningar påverkar Scandi Standard. Inom EU ska allt plastemballage kunna återanvändas eller materialåtervinnas senast 2030. Första prioritet i Scandi Standards förpackningsstrategi är att säkerställa kvalitet och hållbarhet på produkterna för att minska matsvinnet och öka livsmedelssäkerheten. Detta med fortsatt fokus på produktkvalitet och förpackningens funktion. Exempelvis använder vi nu i Danmark, Sverige, Irland och Norge helt eller delvis tråg av återvunnen PET, så kallad rPET. Plastanvändning i förpackningar Plastintensitet (g plast / kg produkt) Andel tråg tillverkade av återvunnen plast (%) 2025 2024 2022 2025 2024 2022 Scandi Standard 15,7 16,1 14,8 57,8 55,5 54,5 Danmark 16,6 14,9 13,0 87,6 88,4 98,0 Finland 28,4 28,6 22,0 0,0 0,0 0,0 Irland 14,1 14,2 14,4 32,9 33,7 11,0 Litauen 1,7 n/a n/a n/a n/a n/a Nederländerna 41,8 n/a n/a n/a n/a n/a Norge 17,8 18,2 17,9 90,5 84,4 58,0 Sverige 14,5 15,4 14,7 78,5 66,0 74,0 Plastintensiteten är beräknad som volym inköpt förpacknings- och produktionsplast per kilo kyckling. Andel tråg tillverkade i återvunnen plast är baserat på volym (kg). I Finland är det i nuläget inte möjligt att introducera plasttråg av återvunnet material på grund av hur det lokala återvinningssystemet är utformat. Andel återvinningsbarhet, återvunnet material samt plastvolym i förpackningar Material i förpackningar som är återvunnet (%) Material i förpackningar som kan återvinnas (%) Plast använt i förpackningar (ton) 2025 2024 2023 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Scandi Standard 57,1 56,6 54,0 91,0 90,8 90,1 5 440 5 165 4 648 Danmark 74,5 74,6 67,0 95,0 94,5 93,0 1 780 1 587 1 677 Finland 4,5 2,8 0,0 74,5 72,7 80,0 618 600 392 Irland 42,7 43,9 38,0 83,6 88,6 88,0 1 220 1 141 1 030 Litauen 55,9 n/a n/a 99,2 n/a n/a 30 n/a n/a Nederländerna 63,2 n/a n/a 97,9 n/a n/a 34 n/a n/a Norge 65,3 67,1 67,0 93,4 93,5 92,6 645 663 493 Sverige 40,8 38,1 37,0 91,2 87,8 85,0 1 113 1 174 1 056 Procenten är beräknad från den totala mängden inköpt material som används i förpackningar i ton. Dessa är nyckeltal kopplade till Scandi Standards strategi förförpackningar där fokuset ligger på reducering, återanvändning och återvinning. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  71OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 72 ===== Sammanlagda mängden avfall i den egna verksamheten 2025 Farligt Icke-farligt Sammanlagda mängd avfall (ton) 27 46 883 Totala mängd i vikt som avletts från bortskaffande (ton) 12 12 116 – Förberedelse för återanvändning (ton) 0 10 571 – Materialåtervinning (ton) 12 1 423 – Andra återvinningsförfaranden (ton) 1 123 Total mängd i vikt avsedd för bortskaffande (ton) 15 4 060 – Förbränning (ton) 14 3 933 – Deponi (ton) 1 98 – Annat bortskaffningsförfarande (ton) 0 29 Procent av icke materialåtervinningsbart avfall (%) 54% 9% Total mängd radioaktivt avfall (ton) 0 0 Aktuella avfallsflöden Livsmedelsavfall Material som avfallet består av Biomassa, plast, kartong Resursinflöden 2025 Totalvikten på de produkter och det tekniska och biologiska materialet (ton) 336 224 Procentandelen biologiskt material (och biodrivmedel som används för andra ändamål än energi) som används för att tillverka företagets produkter och tjänster (inklusive förpack- ningar) som har hållbart ursprung (%) 95% Vikten på de återanvända eller återvunna delar (ton) 8 697 Procent av återanvända eller återvunna delar (%) 3% Vikten på sekundära mellanprodukter och sekundära material (ton) 0 Procent av sekundära mellanprodukter och sekundära material (%) 0% Total vikt sekundära material (ton) 8 697 Procent av sekundära material (%) 3% Avfall Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen. Av varje kyckling blir i snitt 72 procent livsmedel och resterande 28 procent biprodukter i form av exem- pelvis djurfoder, biogas eller bioolja. Svinn i processen finns framför allt då det kommer till djur och råvara som av olika anledningar inte kan användas. Sett till hela värdekedjan är även kund- och konsumentledet viktigt för att minska mängden matsvinn. Där bidrar Scandi Standard med innovativa förpacknings- lösningar, vägledning till konsumenter och optimering av produktflödet till och i livsmedelsbutikerna. Utöver det biologiska avfallet är det avfall som uppkom- mer i våra anläggningar främst emballage och annat brännbart material. Avfallssortering och uppföljning av volymer för respektive avfallsfraktion sker på alla större produktionsanläggningar. E5 REDOVISNINGSPRINCIPER Matsvinn Matsvinn i produktion inkluderar golvavfall, processavfall och råvara som på grund av felhantering i produktionen inte kan användas. För 2025 inklude- rades för första gången den irländska anläggningen i sammanställningen av matsvinnsdata. Litauen och Nederländerna är ännu inte inkluderat. Under 2024 påbörjades ett arbete för att sammanställa livsmedelsavfallsdata, vilket inkluderar organiskt material som förbränns, men inte sådant där material eller näringsämnen kan återvinnas. Arbetet med att förbättra datakvaliteten fortgår, med fokus på information om hanteringen av livsmedelsavfallet, för att säkerställa en mer heltäckande och tillförlitlig rapportering framöver. Nyttjandegraden av kycklingen Beräkning av nyttjandegraden av kycklingen beräknas som andel av kycklingen som kan använda till livsmedelsproduktion och andelen som går till biprodukter eller livsmedelsavfall. Beräkningen görs genomsnittligt över alla Ready-to-cook- anläggningar och beräknas som grillvikt i förhållande till levandevikt. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  72OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 73 ===== S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Anställdas hälsa och säkerhet  I högriskdelar av verksamheten, såsom produktionsfasen finns det risk för negativ påverkan på anställdas hälsa och säkerhet, vilket även kan påverka medarbetarnöjdhet. Kort sikt Arbetsförhållanden    Olika moment i produktionen kan medföra arbetsmiljörisker. Bristande kommunikation, exempelvis språkbarriärer, kan leda till missförstånd, och användning av bemanningsföretag kan innebära begränsad insyn i arbetsförhållanden. Kort-, medel- lång sikt  Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER SBM-3; S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Ett fokusområde i Scandi Standards strategi är bättre tillsammans vilket bland annat fokuserar på samarbete och hur anställdas intressen, åsikter och rättigheter tillvaratas på bästa sätt. En av Scandi Standards största utmaningar är att attrahera och behålla kompetenta medarbetare, både i produktionen och bland kontorsanställda. Under det gångna året har ett flertal initiativ gjorts för att arbeta med inverkningar, risker och möjligheter kopplade till våra medarbetare. Under det kommande året avser Scandi Standard fortsätta stärka arbetet med utbildning och kompetensutveckling, HR-processer samt hälsa och säkerhet. Inom Scandi Standards ledarskapsprogram har det under året genomförts utbildningar med ledningsgrupperna och lokala ledardagar för linjechefer i Sverige och Danmark. Utbildningar finns även tillgängliga i vårt digitala lärverktyg som stödjer 130 språk och under 2025 har ett koncerngemensamt HR IT-system implementerats. HR-avdelningen är ansvarig för att följa upp inverkan på och risker för våra medarbetare. Inga av Scandi Standards anläggningar eller länder anses ha signifikant risk för barn- eller tvångsarbete. Under året har inga väsentliga inverkningar inträffat. Alla medarbetare som ingår i vår arbetsstyrka, oavsett anställningsform, inklusive konsulter och personal från bemanningsföretag och som påverkas av vår verksamhet omfattas av både väsentlighetsbedömningen och de upplysningar som lämnas. Det finns inga identifierade risker och möjligheter som uppstått till följd av beroende av särskilda grupper. Väsentliga, negativa inverkningar beror på enskilda händelser. POLICYER S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Scandi Standard har tre relaterade policyer vilka är uppförandekoden, policyn för hälsa och säkerhet samt visselblåsarpolicyn. Uppförandekod Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod ligger till grund för att hantera väsentliga inverkningar och tillhörande risker och möjligheter rörande den egna arbetskraften, oavsett anställningsform. Genom samarbete med medarbetare i den egna arbetskraften genom etablerade dialog- och samverkansprocesser såsom medarbetarundersökningar och visselblåsar- system säkerställer Scandi Standard samråd med den egna arbetskraften. Uppförandekoden inkluderar respekt för mänskliga rättigheter, liksom andra nyckelområden relaterat till arbetsvillkor och medarbetarnas rättigheter såsom motverkande av diskriminering och trakasserier. Uppförandekoden definierar diskrimineringsgrunder såsom etniskt ursprung, ras, kön, funktionshinder, civiltillstånd, ålder, religion, politisk tillhörighet, nationell härkomst eller socialt ursprung, sjukdom, medlemskap i arbetstagarorganisationer inklusive fack- föreningar, sexuell läggning eller liknande. Scandi Standards uppförandekod gör ingen särskild åtskillnad som rör inkludering eller positiv särbehandling av personer i den egna arbetskraften som är särskilt sårbara. Scandi Standards uppförandekod tydliggör att då negativ inverkan kopplat till mänskliga rättighe- ter har identifierats ska företaget gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra. Uppförandekoden är utformad i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och tillämpas som grund för att identifiera, bedöma och hantera verksamhetens direkta och indirekta inverkningar på mänskliga rättigheter. Uppförandekoden anger att människohandel, tvångs- arbete och barnarbete är förbjudet. Uppförandekoden beskriver rutiner som ska säkerställa att diskriminering förebyggs, minskas och åtgärdas när det upptäcks, liksom att mångfald och inkludering främjas generellt. Mänskliga rättigheter Scandi Standard har ingen separat policy för mänskliga rättigheter, då det regleras av uppförandekoden. Hälsa och säkerhet Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tydliggör Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, och att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. I enlighet med policyn har risker identifierats kopplade till anställdas hälsa och arbetsförhållanden. Policyn adresserar arbetsmiljörisker. Vidare omfattas hur Scandi Standard övervakar efterlevnad av policyn. Koncernledningen ansvarar för implementering av policyn medan det operativa arbetsmiljöarbetet och arbetet med arbetsmiljöledningssystem ligger lokalt hos respektive bolag och på varje specifik produktionsanläggning. Likabehandling och icke-diskriminering Likabehandling och icke-diskriminering är centrala delar av den koncern- gemensamma uppförandekoden. Scandi Standard har ingen separat policy för att motverka trakasserier eller främja lika möjligheter, utan dessa frågor regleras av uppförandekoden. RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar I alla länder sker medarbetarengagemang på flera nivåer och i olika former, ofta genom en kombination av facklig samverkan, arbetsmiljöarbete, informationsdelning och strukturerad dialog mellan anställda och ledning. De medarbetare som tillhör särskilt utsatta grupper omfattas av samma mekanismer som övriga anställda. Engagemang sker både regelbundet och vid behov, och involverar såväl lokal som central nivå i organisationen. Socialt Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  73OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 74 ===== Fackliga representanter spelar en nyckelroll i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna och Irland och deltar i återkommande möten med HR och företagsledning. I Danmark hålls exempelvis både lokala och centrala samarbetsmöten två gånger om året, medan Finland har vecko- och månatliga möten. I Norge underlättas engagemanget genom flera organ som arbetsmiljö- kommittén (AMU), skyddsombud och fackliga representanter, med möten som hålls vid behov, samt kvartalsvis och månadsvis. Irland har kommunikation via nyhetsbrev, digitala plattformar och informationsskärmar, men håller även månatliga fackliga möten. I Sverige har ledningen möte med fackliga representanter fyra gånger per år samt veckovis lokalt på anläggningen. Engagemang sker också genom medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och skyddsinspektioner. Undersökningsresultaten följs upp i möten mellan chefer och anställda, där förbättringsområden identifieras, beslut tas och handlingsplaner utvecklas. Återkommande informationsmöten hålls också av avdelningschefer, direktörer och landschef. Det följs upp årligen i medarbetarundersökningen om medarbetarna anser att förbättringar har skett sedan föregående undersök- ning. Frekvensen för dialog varierar mellan länder, men inkluderar vanligtvis veckovisa skyddsronder, månatliga fackliga möten, kvartalsvisa informations- möten och årliga prestationsutvärderingar. I vissa fall, som i Danmark, regleras strukturen av nationella avtal. Ansvaret för att säkerställa att dialog sker och att dess resultat förmedlar företagets strategi och arbetsmiljöarbete ligger främst hos HR-funktioner, chefer och den verkställande ledningen. På koncernnivå är HR- och kom- munikationschefen den mest seniora rollen som ansvarar för att säkerställa att kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i beslut. I Danmark leder HR-chefen det centrala företagsrådet, medan lokala chefer leder lokala möten. I Finland och Sverige delas ansvaret mellan landschef, HR-chefer och ledningsgrupper på olika nivåer. I Norge och Irland är HR och chefer huvudsak- ligen ansvariga. Sammanfattningsvis återspeglar den övergripande bilden ett starkt fokus på strukturerad dialog, arbetsplatssäkerhet och kommunikation i hela koncernen, med lokala variationer i form och frekvensberoende på nationella avtal och företagskultur. S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem Scandi Standards visselblåsarfunktion är tillgänglig för alla anställda som en kanal för upplevda problem som behöver åtgärdas och lösas. Visselblåsar- funktionen är tillgänglig för anställda och deras representanter samt konsulter. Det är viktigt att kanalerna är lättillgängliga. De kanaler som Scandi Standard använder utvärderas och kontrolleras för att säkerställa processeffektivitet och att anställda är medvetna om och känner sig bekväma med att använda dessa kanaler. I medarbetarundersökningen frågar vi anställda om de känner sig bekväma med att dela sina tankar och idéer utan rädsla för negativa konsekvenser. Våra värderingar och standarder är viktiga för oss, och vi vill att våra anställda tar ansvar för att säga ifrån när de ser att en chef eller en kollega inte lever upp till dem. I de flesta fall kräver detta att de har modet att utmana sina kollegors beteende på ett lämpligt och artigt sätt. Ibland är detta inte möjligt, i vilket fall de bör ta upp sina problem med sin chef eller annan lämplig person eller funktion inom företaget, såsom personalavdelningen, Group Legal, Group Compliance, Group Sustainability eller landsledning. Den anonyma visselblåsarfunktionen är ett alternativt sätt att rapportera allvarliga missförhållanden i fall där anställda inte känner sig bekväma med att rapportera via ovanstående kanaler. Alla accepterade rapporter om påstådda missförhållanden kommer att bli föremål för en utredning i enlighet med visselblåsarriktlinjerna. Visselblåsarteamet avgör lämplig utredningsmetod. Mer information om visselblåsarfunktionen finns under G1-1. Scandi Standard har åtagit sig att hantera väsentliga negativa effekter på sin personal genom en strukturerad metod: 1. Identifiering av effekter: Regelbundna bedömningar och revisioner genomförs för att identifiera potentiella eller faktiska väsentliga negativa effekter på personalen, såsom de som rör arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter. 2. Samverkan med berörda individer: Berörda anställda engageras på ett transparent och respektfullt sätt för att förstå deras klagomål. 3. Åtgärdsmekanismer: Korrigerande åtgärder vidtas för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till väsentliga negativa effekter. Detta kan inkludera ändringar i policyer, utbild- ningsprogram, disciplinära åtgärder eller justeringar av arbetsplatsens rutiner. 4. Övervakning och kontinuerlig förbättring: Företaget övervakar effektiviteten av korrigerande åtgärder och justerar sitt tillvägagångssätt baserat på feedback och förändrade omständigheter. Lärdomar integreras i företagets policyer för att förhindra att det återkommer. ÅTGÄRDER S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Scandi Standard identifierar åtgärder för inverkan på anställdas hälsa och säkerhet och arbetsförhållanden genom en kombination av interna och externa processer. Dessa processer inkluderar riskbedömningar, medarbetarundersök- ningar och klagomålsmekanismer. Uppförandekoden och policyn för hälsa och säkerhet används för att vägleda bedömningarna samt säkerställa efterlevnad av internationella standarder. Vidare underlättar incidentrapportering och uppföljning för Scandi Standard att förstå potentiella risker och vidta kor- rigerande åtgärder. Uppförandekoden och regelbundna revisioner säkerställer efterlevnad gentemot internationella arbetsstandarder, vilket reducerar risken för oetiskt agerande. Programmen för hälsa och säkerhet innefattar rutin- Arbetsskador med frånvaro (LTIFR, antal skador med frånvaro per miljon arbetade timmar) Mål 2030 2025 2024 (Basår) 2021 Scandi Standard <15,0 18,7 27,1  39,2  Danmark 17,4 30,0  18,0  Finland 21,6 39,5  55,8  Irland 17,4 16,7  42,7  Litauen 20,8 n/a n/a Nederländerna 27,1 n/a n/a Norge 12,7 8,7  23,3  Sverige 23,2 38,4  61,4  Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning och rapporteras i gemensamma system. Två av olyckorna som inträffade under året har orsakat bestående men. Totalt inträffade 131 skador med sjukfrånvaro under året och totalt antal arbetade timmar var 7 001 873. Antal skador med sjukfrånvaro och arbetade timmar omfattar inte huvudkontoret. De vanligast förekommande olyckorna är fall (samma nivå), klämd mellan föremål, fall från höjd samt träffad av rörligt föremål. Siffrorna inkluderar både anställda och medarbetare som inte är anställda (om tillämpbart). Scandi Standard har övergripande noll-vision för olyckor, med lokala mätbara delmål i arbetet med säker arbetsmiljö. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  74OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 75 ===== MÅTT S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antalet anställda varierar säsongsmässigt. Under sommaren ökar antalet tillfälligt anställda, samtidigt som antalet tillsvidareanställda minskar. Denna variation beror på verksamhetens behov av extra arbetskraft under högsäsong. Könstillhörighet Antal anställda Män 2 448 Kvinnor 1 835 Annat 0 Ej angivet 0 Totalt anställda 4 283 Land Kvinnor Män Övriga Ej angivet Totalt Danmark 445 644 0 0 1 089 Finland 138 191 0 0 329 Irland 506 673 0 0 1 179 Litauen 106 132 0 0 238 Nederländerna 20 42 0 0 62 Norge 237 171 0 0 408 Sverige 383 595 0 0 978 Personalomsättning 2025 Personalomsättning (%) 15% Totala antalet anställda som lämnade företaget 641 inspektioner och riskbedömningar för att proaktivt identifiera och minimera risker. Genom medarbetarutbildning säkerställs efterlevnad av dessa riktlinjer i hela organisationen. Ledningssystemen för arbetsmiljö omfattar både anställda och inhyrd arbetskraft. Produktionsverksamheten i Danmark som är certifierad enligt ISO 45001, representerar ungefär 25 procent av koncernens anställda eller 1 089 personer. Allvarligare olyckor inträffar mycket sällan, däremot har Scandi Standard en återstående utmaning i att fortsätta arbetet med att minska det totala antalet olyckshändelser. Under 2021 ökade antalet inträffade arbets- skador som leder till sjukfrånvaro från en redan hög nivå, vilket ledde till att ett koncernövergripande förbättringsprogram startades och rotorsaken till samtliga olyckor analyserades. Syftet med förbättringsprogrammet är att minska olycksfrekvensen, genom att stärka det förebyggande och syste- matiska arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker i anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfarenheter mellan produktionsanläggningar och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och rapporteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga delar i förbättringsprogrammet, liksom att stärka ägarskap och lokala målsättningar. Arbetet fortsätter nu för att ytterligare förbättra och stärka vårt arbete med arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncern- gemensamt sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka och förtydliga processer, styrning och policyer. Scandi Standard allokerar resurser genom att ha minst en dedikerad ansvarig för hälsa och säkerhet per land eller anläggning. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärdsplanerna då det är en del av det löpande arbetet med att minimera de negativa inverkningar på den egna arbetskraften. I investeringsprocessen inkluderas inverkningarna på den egna arbetskraften genom utvärdering om ny teknik eller investering kan bidra till förbättringar i arbetsmiljön eller minska risken för skador. Scandi Standard har under året också arbetat med att göra information tillgänglig på flera språk till exempel finns de flesta utbildningarna i det interna digitala utbildningsverktyget på alla lokala språk. Under året togs också utbildningsvideos fram på alla lokala språk inom hälsa och säkerhet vilka har införts på alla anläggningar för att öka medvetenheten och riskminimering kring skador och göra information om hälsa och säkerhet tillgängligt på ett språk som anställda förstår. Scandi Standard säkerställer genom ovan processer att minimera orsakan eller bidrag till väsentlig negativ inverkan på den egna arbetskraften. Tidshorisonten för genomförandet av åtgärderna sträcker sig fram till målåret som är 2030. När det kommer till att erbjuda gottgörelse för de som har åsamkats skada genom väsentlig negativ inverkan utvärderas de lokalt löpande av ansvarig personal i samband med att incidenter uppkommer. Inga faktiska incidenter har inträffat under året som krävt gottgörelse. Presenterade åtgärder följs upp månadsvis genom rapportering av olyckor som leder till frånvaro och utvärderas i hälso- och säkerhetsforum tillsammans med respektive anläggningsansvarig för området. MÅL S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Scandi Standard samråder direkt med den egna arbetskraften och arbetstagar- representanter vid formulering av målen, kontroll och uppföljning mot målen samt i dialog för att dra lärdomar, förbättringar att göra kopplat till insatserna för att nå målen. Målet avseende arbetsskador (L TIFR) är kopplade till de identifierade riskerna kring hälsa och säkerhet samt arbetsförhållanden, och sträcker sig från basåret 2021 till målet 2030. De flesta medarbetare arbetar i en produktionsmiljö där fysiska hälso- och arbetsmiljörelaterade risker förekommer. De identifierade riskerna avseende anställdas hälsa och säkerhet ligger till grund för Scandi Standards nollvision för arbetsolyckor. Scandi Standard mäter måluppfyllnad per kvartal, målen har bidragit till tydliga förbättringar och reducering av skador med frånvaro. Vidare arbetar Scandi Standard förebyggande och systematiskt med såväl fysiska arbetsmiljörisker som psykosocialt arbetsklimat och företagskultur. Sjukfrånvaro och arbets- relaterade skador följs upp på respektive anläggning och på koncernnivå. Lokala delmål sätts i varje land och dessa är kopplade till Scandi Standards incitamentsprogram på såväl koncernnivå som på lokal nivå. Olyckor följs upp per produktionsanläggning samt i produktionens gruppgemensamma dagliga avstämningar och sedan kvartalsvis per land och månadsvis i koncernled- ningen och i ordinarie styrelsemöten. Skillnaderna mellan länderna är delvis strukturella, Ready-to-eat segmentet har en lägre arbetsskadefrekvens än Ready-to-cook, men beror även på historiskt arbete med säkerhetskultur där fokus ligger på att stärka arbetet i hela koncernen. Vid arbetsrelaterade dödsfall redovisas de på årsbasis då de sker väldigt sällan, liksom om någon av olyckorna under året har lett till bestående men. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  75OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 76 ===== Heltidsekvivalenter 2025 nedbrutet per land Region Antal anställda Antal tillsvidare- anställda Antal tillfälligt anställda Antal behovs- anställda Antal heltids- anställda Antal deltids- anställda Danmark 922 847 74 0 907 7 Finland 313 291 22 29 291 4 Irland 1 059 1 041 18 27 940 86 Litauen 180 180 0 0 167 12 Nederländerna 22 22 0 0 21 7 Norge 342 316 26 5 266 78 Sverige 831 731 100 0 784 24 Total 3 670 3 429 241 61 3 375 219 Heltidsekvivalenter 2025 Avtalstyp Kvinnor Män Övriga Uppgift saknas Totalt Antal anställda 1 569 2 100 0 0 3 670 Antal tillsvidareanställda 1 481 1 948 0 0 3 429 Antal tillfälligt anställda 88 153 0 0 241 Antal behovsanställda 24 37 0 0 61 Antal heltidsanställda 1 410 1 965 0 0 3 375 Antal deltidsanställda 128 91 0 0 219 S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft Icke-anställda i företaget är personer som tillhandahålls av en tredje part. Detta avser främst inhyrd personal och konsulter. S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Andel anställda som omfattas av kollektivavtal och andel som är anställda på ett driftställe där de företräds av arbetstagarrepresentanter redovisas per land i tabellen på sidan 77. Kollektivavtalstäckningen inom Scandi Standard är 93 procent. För medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal gäller lokala lagar och regler, samt relevanta branschstandarder för exempelvis löne- sättning. Sammanlagda antalet arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda i företaget Antal personer 2025 Danmark 43 Finland 0 Irland 0 Litauen 24 Nederländerna 3 Norge 10 Sverige 39 Totalt 119 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  76OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 77 ===== S1-9 Mångfaldsindikatorer Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda) Anställda – utanför EES (uppskattning för regioner med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda) Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda 0-19% Litauen Litauen 20-39% 40-59% 60-79% 80-100% Irland, Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark Irland, Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark S1-10 Tillräckliga löner Alla anställda och icke-anställda får en rimlig lön, i linje med tillämpliga riktmärken. S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Prestations- och karriärutvecklingsöversyner 2025 Procentandelen anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 31,6% Procentandelen kvinnor som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 32,5% Procentandelen män som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 31,0% Procentandelen övriga som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) n/a Procentandelen uppgift saknas som deltog i regelbundna prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) n/a Genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd Antal timmar Per anställd 11,2 Kvinnor 10,5 Män 11,8 Könsfördelningen på företagsledningsnivå 2025 Antal och procent (%) kvinnor 16 (28%) Antal och procent (%) män 41 (72%) Antal och procent (%) övriga 0 (0%) Antal och procent (%) där uppgift saknas 0 (0%) Åldersfördelning 2025 Antal anställda och procent (%) under 30 år 726 (17%) Antal anställda och procent (%) mellan 30-50 år 2 449 (57%) Antal anställda och procent (%) över 50 år 1 108 (26%) S1-14 Mått för arbetsmiljö På respektive produktionsanläggning bedrivs regelbunden utbildning inom arbetsmiljö med fokus på anläggningsspecifika risker där medarbetare bland annat utbildas i identifiering och rapportering av risker. En viktig del av arbetet med arbetsmiljö är också regelbunden dialog mellan anställda och ledning på respektive produktionsanläggning, exempelvis genom arbetsmiljökommittéer. Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tydliggör Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, och att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. Ansvar för implementeringen av policyn, det operativa arbetsmiljöarbetet och arbete med arbetsmiljöledningssystemet ligger hos respektive bolag och på varje specifik produktionsanläggning. Scandi Standard arbetar löpande med att minska det totala antalet olyckshändelser. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker i anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfarenheter mellan produktionsanläggningar och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och rap- porteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga delar i förbättringsprogrammet, liksom att stärka ägarskap och lokala målsättningar. Under det tredje kvartalet inträffade en arbetsrelaterad dödsolycka på en av gårdarna i den litauiska verksamheten. Olyckan har utretts internt och i tillägg till befintligt arbetsmiljöarbete har ytterligare åtgärder vidtagits för att förhindra framtida olyckor. Olyckan är för närvarande också föremål för utredningar av berörda myndigheter. Scandi Standard samarbetar fullt ut i dessa utredningar. Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra och stärka vårt arbete med arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncerngemensamt sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka och förtydliga processer, styrning och policyer. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  77OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 78 ===== S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Löneskillnaderna mellan könen presenteras per land och den årliga ersätt- ningsgraden för samtliga länder redovisas i tabellen nedan. S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Scandi Standard har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan. Arbetet med mänskliga rättigheter är en process som är ständigt pågående. Under 2024 genomfördes en första övergripande analys av risker kopplat till mänskliga rättigheter som identifierade Scandi Standards inverkan kopplat till mänskliga rättigheter och kartlade de mest allvarliga riskerna. Arbetet med att systematiskt integrera mänskliga rättigheter på ett bredare plan i verksamheten fortsätter. Inverkan på mänskliga rättigheter är en viktig pelare i den övergripande processen för tillbörlig aktsamhet och i Scandi Standards riskprocess. Under 2025 har inga incidenter, anmälningar eller allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter i den egna verksamheten inkommit via vår visselblåsarkanal eller andra interna klagomålsmekanismer. Inga böter, viten och ersättningar för skador relaterade till incidenter relaterade till mänskliga rättigheter har betalats ut. Anställda 2025 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer (%) 100% Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer vilket granskats internt och/eller av en certifierad tredjepart (%) 25% Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa 1 Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 472 Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (%) 67,2 Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa 5 Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa 1 618 Icke-anställda 2025 Andelen icke-anställda som omfattas av företagets arbets- miljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer (%) 100% Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa 0 Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 2 Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 39,2 Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa 2 Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbets- relaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa 57 Land Aggregerad löneklyfta(%) Danmark 16,1% Finland 7,1% Irland 8,2% Litauen –53,8% Nederländerna 12,5% Norge 8,7% Sverige 5,2% Totalt 6,4% 2025 Den årliga totala ersättningsgraden (%) 717,7% S1 REDOVISNINGSPRINCIPER Antal anställda Siffrorna avser ett genomsnitt över året. FTE definieras och beräknas som den faktiska arbetstiden och den betalda sjukfrånvaron dividerat med normal schemalagd arbetstid för månaden. Antalet anställda redovisas även i not 5 i den finansiella rapporten. Icke anställda Icke anställda definieras som anställda av ett annat bolag som utför regelbundet arbete på Scandi Standards anläggningar. Icke anställda som utför en tillfällig tjänst omfattas inte. Siffrorna avser antalet vid årets slut och presenteras som antal anställda. Arbetsskador L TIFR beräknas genom att multiplicera antalet olyckor (som leder till frånvaro minst dagen efter) med en miljon, dividerat med totala antalet arbetade timmar, vilket ger antalet olyckor per en miljon arbetade timmar. Uppgifter om företagets anställda Antalet anställda redovisas som headcount, vilket innebär det faktiska antalet personer anställda i företaget vid periodens slut, oavsett sysselsättningsgrad. Heltidsekvivalenter beräknas genom att den sammanlagda arbetade tiden under perioden divideras med den arbetstid som motsvarar en heltidsanställning. Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter inklusive fall emot UN Guiding Principles och OECD Guidelines for Multinational Enterprises 2025 Sammanlagda antalet diskrimineringsfall, inklusive trakasserier 0 Antalet klagomål som lämnas in genom kanaler för personer i företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem (inklusive klagomålsmekanismer) och, i tillämpliga fall National Contact Points för OECD Multinational Enterprises 18 Den sammanlagda mängden böter, viten och ersättningar för de incidenter och klagomål som redovisats ovan (EUR) 0 Antalet allvarliga människorättsincidenter med anknytning till företagets anställda 0 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  78OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 79 ===== Personalomsättning Baseras på antal anställda som lämnat företaget under året dividerat med antal anställda vid årets slut. Mångfaldsindikatorer Mångfaldsindikatorer beräknas baserat på antal anställda vid slutet av rapporteringsperioden. Ledande befattningar omfattar koncernledning och respektive lands ledningsgrupp. Mått för utbildning och kompetensutveckling Regelbundet deltagande i prestations- och karriärsutvecklingsöversyn inne- fattar antal personer som deltagit i dessa under rapporteringsåret. Genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd Scandi Standard dokumenterar utbildningar för kontorsanställda i sitt digitala utbildningsverktyg samt genom fysiska utbildningstillfällen, vilket möjliggör rapportering av utbildningstimmar. För produktionsanställda sker utbildning- arna fysiskt och deltagandet registreras separat. Genomsnittet är viktad mot antal FTE:er per land. Mått för arbetsmiljö - anställda och icke-anställda Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor beräknas genom att antal fall divideras med det sammanlagda antalet arbetade timmar personer (anställda eller icke-anställda) har arbetat multiplicerat med en miljon. Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Aggregerad löneklyfta mellan könen är skillnaden mellan de genomsnittliga lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivåer. Detta inkluderar lön såväl som rörliga ersättningar. Den årliga totala ersättningsgraden baseras på den årliga totala ersättningen för den högst betalda anställda, relaterat till medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda. Den totala årliga ersättningsgraden är viktad mot antal FTE:er per land. S2 ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Arbetsförhållanden    Sojaproduktion i Sydamerika och andra högriskländer kan innebära lägre arbetsstandarder och ha en inverkan på arbetsvillkor och rättigheter. Certifieringar och leverantörskrav minskar riskerna, men utmaningar kvarstår kring likvärdiga villkor för alla arbetstagare. Kort- och medellång sikt  Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER SBM-3; S2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Samtliga arbetstagare i värdekedjan omfattas av rapportering enligt ESRS 2. Arbetstagare i värdekedjan återfinns i värdekedjan i tidigare led, arbetstagare på egna anläggningar rapporteras under icke-anställda under S1. Inga särskilt utsatta grupper har identifierats. Råvaror för vilka det finns en högre risk för barnarbete eller tvångsarbete bland arbetstagare i värdekedjans tidigare led är soja. Systematiska risker är kopplade till sojaproduktion och högriskleverantö- rer, inverkan är inte kopplat till specifika incidenter. Under 2023 antogs ny pro- cess för hantering av risker relaterade till leverantörer och implementeringen av den processen har fortsatt under 2024 och 2025. Med stöd i denna process kan högriskleverantörer både i förhållande till kategori och land identifieras, och leverantörer som bedöms som hög risk utvärderas av en tredje part. Inom inköpsorganisationen har dedikerade resurser allokerats till att genomföra riskanalysen och att utvärdera högriskleverantörer samt följa upp eventuella förbättringsområden. Arbetsgången för förståelsen för arbetstagare som stämmer in på vissa kriterier, arbetar i vissa sammanhang eller med en viss typ av arbetsuppgifter kan löpa större risk att komma till skada har gjorts genom interna intressentdialoger, dialoger med leverantörer och skrivbordsundersök- ningar. Fortsätta förbättringar rörande arbetstagare i värdekedjan kommer fokusera på att slutföra arbetet med att implementera riskhanteringsproces- sen, stärka arbetet med due diligence-processen med fokus på mänskliga rättigheter och miljö samt att upprätta en konkret handlingsplan. POLICYER S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Scandi Standards uppförandekod för leverantörer är formulerad med principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s kärnkonventioner som grund. Supplier Code of Conduct Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod för leverantörer ligger till grund för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter genom krav relaterade till miljöansvar, antikorruption och etik, mänskliga rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens egen uppförandekod. I uppförandekoden för leverantörer specificeras också att leverantörerna måste säkerställa att kraven förs vidare i kedjan, det vill säga till deras respektive underleverantörer. Uppförandekoden för leverantörer innehåller krav på respekt för arbetstagarnas mänskliga rättigheter, kontakter med arbetstagare i värdekedjan och åtgärder för att gottgöra eller möjligheter för att gottgöra för inverkningar på mänskliga rättigheter. Uppförandekoden överensstämmer med internationellt erkända instrument, såsom FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s kärnkonventioner om barnarbete, tvångsarbete, föreningsfrihet, icke-diskriminering och lika lön. Ansvarig för uppförandekodens innehåll och implementering är koncernens inköpschef, med stöttning från kvalitets- och hållbarhetsfunktionerna. Under 2024 uppdaterades leverantörsuppförandekoden och godkändes även av styrelsen. I samband med det beslutades om en process för att få befintliga leverantörer att skriva under den uppdaterade koden. Efterlevnad av uppförandekoden säkerställs genom revisioner av leverantörer, det sker även bedömningar av leverantörer, via en tredje part. Detta beskrivs mer under S2-4. Det systema- tiska arbetet baseras på processen för utvärdering av leverantörsrisker, vilket inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende riskparametrar såsom produktionsland och kategori samt branschspecifika risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter eller etiska frågor. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  79OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 80 ===== RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar Scandi Standard kräver att specifika leverantörer undertecknar den koncern- gemensamma uppförandekoden för leverantörer. I uppförandekoden för leverantörer, specificeras att lämpliga åtgärder finns på plats för att säkerställa att koden efterlevs i leverantörens egen verksamhet och värdekedja, såsom policyer och kontroller, och att dessa kommuniceras till alla anställda, inklusive möjligheten att använda Scandi Standards visselblåsarfunktion för att rapportera problem eller missförhållanden gällande efterlevnaden av Scandi Standards uppförandekod för leverantörer. Vid inrapportering av incidenter via visselblåsarfunktionen utvärderas ärendet och återkoppling sker oftast inom 30 dagar, granskningen genomförs av en tredjepart. Direkt dialog och samråd med arbetstagare och deras representanter sker genom leverantörs- dialog och genom leverantörsansvarig inköpare. Arbetstagare i värdekedjan informerar beslut och åtgärder kopplat till högriskleverantörer och hur risker kan minimeras i värdekedjan för arbetstagare. Kontakt med arbetstagare i värdekedjan sker genom leverantörsansvarig inköpare och tas regelbundet i leverantörsutvärderingar och dialoger, kontakter sker i upphandlingar och löpande i kontakten med leverantörer. Den högst ansvariga för att kontakter tas och att utkomsten av dessa beaktas är inköpsdirektören. Scandi Standard har inga globala ramavtal med fackförbund för arbetstagare i värdekedjan. Ändamålsenligheten i kontakter med arbetstagare i värdekedjan utvärderas regelbundet igenom leverantörsutvärderingar och i utvärderingen av högrisk- leverantörer. Mer information om visselblåsarfunktionen återfinns under G1-1. Rutiner för att gottgöra Scandi Standards uppförandekod för leverantörer kräver att leverantören ska sträva efter att tillhandahålla möjligheter till konfidentiell rapportering av klagomål till alla anställda, oavsett anställningsförhållanden, och säkerställa att det finns processer för att säkerställa att anställda som framför problem och uttrycker sina åsikter i trovärdighet skyddas från repressalier i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv eller lokal lagstiftning. Uppförandekoden för leverantörer kräver att leverantören förser Scandi Standard med all nödvändig dokumentation relaterad till efterlevnaden av koden på begäran och tillåter Scandi Standard, eller någon tredjepartsrevisor som agerar på Scandi Standards vägnar, att utföra revisioner på plats eller genom skrivbordsundersökningar. S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Leverantören och dess anställda kan framföra eventuella frågor om miss- förhållanden relaterade till lagstiftning eller Scandi Standards leverantörs- uppförandekod via det visselblåsarsystem som finns tillgängligt på Scandi Standards externa webbplats. Visselblåsarsystemet drivs av en oberoende tredje part, vilket möjliggör anonym och konfidentiell rapportering i enlighet med personuppgiftsskyddsförordningarna (GDPR). Leverantörsuppförande- koden anger att de personer som använder visselblåsarfunktionen skyddas från repressalier. Ingen undersökning har gjorts för att analysera huruvida arbetstagare i värdekedjan känner till och litar på processen. Scandi Standard bidrar själva till gottgörelse i de fall incidenter uppkommer och bedömer i effektiviteten av åtgärderna på en incidentsbasis genom interna och externa intressentdialoger och samverkan. S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde- kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Vårt systematiska arbete baseras på processen för utvärdering av leveran- törsrisker, vilket inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende riskparametrar såsom produktionsland och kategori samt branschspecifika risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter och etiska frågor. Under 2023 förtydligades och utökades processen för leverantörsriskbedömning, och screeningprocessen har strukturerats ytterligare, vilket säkerställer ett riktat fokus på leverantörer med de mest betydande hållbarhetsriskerna för Scandi Standard. En betydande justering inkluderar utvidgningen av kravet att alla indirekta leverantörer av livsmedelsrelaterade material och tjänster, oavsett storleken på leverantörsförhållandet, ska omfattas av uppförandekoden för leverantörer. Utvidgningen omfattar leverantörer som tillhandahåller material och tjänster, såsom personlig skyddsutrustning, kylförvaringslösningar, kemikalier och externa städtjänster. För övriga leverantörer bibehålls gränsen om 500 000 SEK per år. I samband med att den nya processen introducerats har Scandi Standard inlett ett strategiskt partnerskap med EcoVadis, som tillhandahåller externa hållbarhetsutvärderingar. Samarbetet med EcoVadis gör det möjligt för Scandi Standard att dra nytta av deras globala nätverk av leverantörers hållbarhetsutvärderingar, få ökad transparens och främja samarbete för att driva på kontinuerliga förbättringar inom hållbarhet med våra leverantörer. Partnerskapet underlättar effektiv, trovärdig och transparent övervakning av social och miljömässig prestanda i leverantörskedjan, och säkerställer att kraven i vår uppförandekod för leverantörer följs. Utöver arbetet med våra direkta leverantörer arbetar Scandi Standard löpande med att minska potentiella negativa effekter gällande arbetsförhållanden, främst kopplat till sojaproduktionen i Sydamerika, men även andra länder där risken för negativa inverkningar relaterat till arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter är högre än i våra nordiska hemmamarknader. Scandi Standard hanterar dessa potentiella negativa inverkningar och risker genom krav på certifierad soja, samt bedömningar av leverantörer från högriskländer. Om en leverantör strider mot uppförandekoden för leverantörer förväntas leverantören upprätta en plan för korrigerande åtgärder för att åtgärda situationen, detta inkluderar samtliga områden såsom mänskliga rättigheter och miljö. Alla högriskleverantörer är skyldiga att genomgå en hållbarhetsbedöm- ning utförd av en tredjepart via EcoVadis för att säkerställa att de följer leverantörsuppförandekoden. En bedömning som resulterar i en totalpoäng under 50 för leverantören leder till att leverantören placeras på en korrigerande åtgärdsplan. Leverantörsrelationsinnehavaren ansvarar för att skräddarsy åtgärdsplanen baserat på de fokusområden som utsetts i bedömningen av EcoVadis och i samråd med koncernens hållbarhetsfunktion. Leverantören har fram till nästa års bedömning på sig att förbättra sig och arbeta med den korrigerande åtgärdsplanen. Åtgärder som vidtagits av leverantören bör synas i ombedömningen. Åtgärderna följs upp och kontrolleras när ombedömningen inkommer genom analys av den uppdaterade totalpoängen. Om totalpoängen ökar anses åtgärderna vara effektiva. Om det inte finns några betydande förbättringar efter två ombedömningar och två korrigerande åtgärdsplaner kan en diskussion om leverantörens status inledas. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärdsplanerna då det är en del av det pågående samarbetet och dialog med leverantörerna. Tidshorisonten för genomförandet av åtgärderna sträcker sig till målåret 2030. Inga specifika åtgärder har slutförts under året då det är ett pågående arbete, vid händelse av incidenter som kräver gottgörelse på grund av skada genom väsentlig negativ påverkan ska det utvärderas och åtgärdas direkt av Group Procurement i samråd med Group Sustainability. Inga incidenter som kräver gottgörelse har identifierats under året. För att säkerställa att våra egna affärspraxis inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan har Scandi Standard etablerat interna riktlinjer och processer som integrerar hållbarhetskrav i inköp. Våra inköpsrutiner är utformade för Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  80OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 81 ===== att undvika oskäliga tidsramar, prispress eller volymkrav som kan leda till försämrade arbetsförhållanden hos leverantörer. Vi arbetar proaktivt med leverantörsdialog för att identifiera och hantera motsättningar, exempelvis genom att justera leveransplaner eller erbjuda stöd för kapacitetsbyggande. Dessutom säkerställs att dataanvändning och uppföljning sker transparent och i enlighet med gällande integritetskrav, vilket stärker förtroendet och möjliggör kontinuerliga förbättringar utan att skapa ytterligare risker för arbetstagare. Inga kända allvarliga människorättsrelaterade problem och incidenter i värde- kedjans tidigare led identifierades under 2025. Vid uppkomst av en faktisk väsentlig negativ inverkan på arbetstagare i värdekedjan har Scandi Standard etablerade rutiner för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse. Detta sker genom omedelbar utvärdering och åtgärd i samråd mellan Group Procurement och Group Sustainability, inklusive krav på korrigerande handlingsplaner och uppföljning tills situationen är åtgärdad. Utöver riskhantering arbetar vi aktivt med initiativ som främjar positiva inverkningar, såsom strategiska partnerskap för hållbarhetsutvärderingar, utbildningsinsatser för leverantörer och utökade krav på uppförandekod. Dessa åtgärder syftar till att stärka arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och social dialog i hela värdekedjan. MÅL S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Målen kopplade till arbetstagare i värdekedjan har fastställts genom interna intressentdialoger med medarbetare som har nära kontakt med leverantörer. I stället för direkta leverantörskontakter har målsättningen utgått från bedömningar från funktioner med god kännedom om leverantörsförhållanden. Trots nedjusteringar av de tidigare åren, upprätthåller vi samma ambitiösa mål om att 100 procent av våra högriskleverantörer ska efterleva vår leverantörs- uppförandekod till 2030. Den förfinade processen visar också på skillnaderna i riskprofil för våra leverantörer, vilket framgår av vår uppdaterade definition av högriskleverantörer, som nu tydligt anger riskkriterierna för högriskle- verantörer som tillhörande en specificerad högriskkategori eller land. Efter förvärven i Litauen och Nederländerna upplevde Scandi Standard en ökning av antalet leverantörer under 2025, vilket krävde en analys av den utökade leverantörsbasen. Under året utvärderades 286 nya leverantörer i enlighet med leverantörsriskbedömningsprocesserna, varav 20 procent undertecknade leverantörsuppförandekoden. Analysen och utvärderingen av den återstående leverantörsbasen kommer att fortsätta under 2026. Implementeringen av Eco- Vadis följer ett stegvis tillvägagångssätt, med den första gruppen av högriskle- verantörer bjöds in att genomföra den externa hållbarhetsbedömningen under 2023, en grupp som sedan utökades under 2024 och 2025. Trots ökningen av leverantörsbasen visade undertecknargraden för leverantörsuppförandekoden en liten förbättring jämfört med 2024. Den etappvisa implementeringen av EcoVadis-bedömningar fortsatte under hela 2025, vilket ökade täckningen bland högriskleverantörer från 54 procent till 69 procent, vilket motsvarar 52 procent av Scandi Standards totala spend med högriskleverantörer. Den sista fasen av implementeringen kommer att inledas under 2026 och omfatta tidigare uppskjutna leverantörskategorier. Exklusive dessa kategorier ökade den justerade leverantörstäckningen från 65 procent till 84 procent, vilket motsvarar 99 procent av Scandi Standards totala spend med högriskleveran- törer. Initiativet har gett en omfattande förståelse för mognadsnivån på våra högriskleverantörers hållbarhetsarbete och processen med att introducera handlingsplaner och målsättningar för våra leverantörer har även inletts, för att säkerställa kontinuerlig förbättring av leverantörer med förbättringspotential. Måluppfyllnad utvärderas genom interna intressentdialoger med medarbetare som har nära kontakt med leverantörer. Inga lärdomar att eller förbättringar har identifieras, vad gäller företagets insatser för att nå målen. S2 REDOVISNINGSPRINCIPER Under 2023 genomfördes åtgärder för att förbättra metodik och datakvalitet, vilket resulterade i nedjusteringar av mätvärdena för 2021 och 2022. Den nya, förbättrade, metodiken har applicerats konsekvent sedan implementeringen 2023 och gäller även för 2025. Signerad uppförandekod beräknas som antal direkta och indirekta leverantörer som signerat uppförandekoden. Högrisk- leverantörer definieras baserat på högriskkategori eller land. Aktiv extern hållbarhetsbedömning beräknas som andel högriskleverantörer som har genomgått bedömning i Ecovadis. Signerad uppförandekod för leverantörer 2025 2024 (Basår) 20211) Direkta leverantörer 81,9% 80,1% 38,8% Indirekta leverantörer 19,2% 17,9% 8,7% Högriskleverantörer Mål 2030 2025 2024 (Basår) 20211) Signerad uppförandekod för leverantörer 100% 73,1% 73,1% 20,5% Aktiv extern hållbarhets- bedömning 69,2% 53,8% – 1) Jämförelsesiffrorna har räknats om baserat på den nya metoden. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  81OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 82 ===== S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Korrekt konsumentinformation  Bristande eller felaktig produktinformation kan skada konsumenter och påverka förtroendet negativt. Kort- och medellång sikt Biosäkerhet    Brister i livsmedelssäkerhet eller märkning kan leda till återkallelser, böter och skada varumärket. Kort-, medellång och lång sikt  Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER SBM 3; S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Scandi Standards konsumenter är konsumenter som äter kyckling. Det inklude- rar inte konsumenter av varor farliga för människor, negativa inverkningar kopplat till personlig integritet, konsumenter beroende av rättvisande informa- tion eller konsumenter särskilt sårbara för hälso- eller integritetsinverkningar. Samtliga av Scandi Standards konsumenter omfattas av väsentliga inverk- ningar, inga konsumentgrupper exkluderas eller har ansetts ha större risk att komma till skada i den dubbla väsentlighetsanalysen. Att tillgängliggöra lokalt, hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein är en av Scandi Standards huvuppgifter, vilket kräver robusta processer för att garantera att produkterna är av god kvalitet och säkra att äta för slutkonsumenten. God kvalitet och håll- barhet på produkterna är också grunden för lönsamhet och att kunna bibehålla goda kundrelationer. Respektive produktionsplats ansvarar för produktkvalitet och livsmedelssäkerhet genom en lokal kvalitetschef. På koncernnivå säkerställs gemensamma processer och system genom koncernfunktionen för kvalitet- och livsmedelssäkerhet som rapporterar till hållbarhetschefen som ingår i koncernledningen. Frågor kopplade till produktutveckling och kontakt med konsumenter hanteras lokalt i respektive landsorganisation. POLICYER S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Scandi Standard har två policyer kopplade till inverkan och risker för konsu- mentinformation och biosäkerhet som går att läsa mer om i tabellen på sidan 90. Samtliga konsumenter omfattas av kvalitets- och livsmedelssäkerhets- policyn och Clean Label policyn vilka också styr inverkan, risker och möjlig- heter för konsumentinformation och biosäkerhet. Kvalitets- och livsmedels- säkerhetspolicyn ligger till grund för arbetet med livsmedelssäkerhet. Sedan 2020 finns en koncerngemensam Clean Label Policy, som med grund i gällande lagstiftning beskriver vår gemensamma hållning för hälsosamma produkter och sätter ramar för produktinnehållet inklusive produktinformation. Policyn är etablerad i samtliga länder och gäller för alla produkter och recept inom våra egna varumärken, vilket motsvarar 38 procent av Scandi Standards omsättning. Som verktyg i arbetet har varje land en databas med information om ingredienser, dess innehåll och sammansättning. RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Det finns ett koncerngemensamt system för att hantera klagomål från slut- konsumenter som är direkt kopplat till vårt kvalitetsledningssystem, vilket skapar effektivare arbetsflöden och synergier. Systemet möjliggör direkt engagemang med konsumenter och slutanvändare, eller legitima företrädare. Insikterna från kontakterna beaktas i beslut och den lokala ledningen för implementeringen vid respektive anläggning. Kontakt med konsumenter sker löpande genom lokala kundserviceavdelningar och även via lokala och koncerngemensamma kvalitetsavdelningar. Kontakt sker vid behov och inte efter en satt frekvens. Kontakt kan även tas i produktutvecklingsdialoger och indirekt via kunder som agerar som proxy åt konsumenten. Kontakten är både proaktiv men sker även i de fall som till exempel en kvalitetsincident har inträffat. Ändamålsenligheten i kontakter utvärderas genom interna och externa intressentdialoger samt genom avvikelsehanteringssystemet. Kontak- terna leder till åtgärder och förbättringsarbete med livsmedelssäkerheten. S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem Alla företags webbplatser har ett kontaktformulär där det är möjligt att fram- föra frågor om produkter och processer. Kontakt via telefon är också möjlig. Alla konsumenter kan också kontakta sina lokala livsmedelsmyndigheter, som kommer att administrera kontakten med företaget. Alla frågor och klagomål spåras, utreds och följs upp av kvalitetsavdelningarna eller medarbetare som jobbar med kontaktformulären. En visselblåsarfunktion har inrättats i samarbete med ett externt företag för att underlätta anonym rapportering av potentiella överträdelser av uppförandekoden. Rapporterade ärenden tas emot och hanteras av en kommitté bestående av koncernens chefer för HR, ekonomi och riskhantering. Visselblåsarsystemet finns tillgängligt på Scandi Standards externa webbplats. Visselblåsarsystemet drivs av en oberoende tredje part, vilket möjliggör anonym och konfidentiell rapportering i enlighet med personuppgiftsskyddsförordningarna (GDPR). Mer information om visselblåsarfunktionen går att hitta under G1-1. Scandi Standard bidrar själva till gottgörelse om incidenter uppkommer och bedömer i effektiviteten av åtgärderna på en incidentsbasis genom interna och externa intressentdialoger och samverkan. Scandi Standard undersöker huruvida konsumenter känner till och litar på dessa strukturer och rutiner genom interna och externa intressent- dialoger och genom analys av inkomna fall. S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för Scandi Standard. Genom våra certifierade ledningssystem, löpande kontroller, mätbara indika- tioner och krav på både interna och externa producenter säkerställer vi att våra egna rutiner inte bidrar till väsentliga negativa effekter på konsumenters och slutanvändares hälsa och säkerhet. Vi arbetar löpande med att förbättra processer och styrning, med utgångspunkt i certifierade ledningssystem. Samtliga av våra produktionsanläggningar är tredjepartscertifierade enligt BRC eller IFS, två internationella kvalitetsledningsstandarder för livsmedels- säkerhet. Detta inkluderar krav på kvalitetssäkrade arbetssätt, byggnader och utrustningar, riskanalys enligt Hazard Analysis and Critical Control Points Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  82OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 83 ===== (HACCP), produktspårbarhet, personalkompetens och hygienrutiner samt kontroll av både produkter och processer. Utöver det följer vi specifika krav som olika kunder ställer, på oss som företag eller för en viss produkt eller på en viss marknad. För att stärka kulturen kring livsmedelssäkerhet genomförs årligen en undersökning bland alla produktionsanställda, där deltagande och resultat följs upp. Detta är en del av hållbarhetsmålen till 2030 och genom- snittet rapporteras i tabellen på sidan 56. Risker för förekomst av oönskade bakterier och kvalitetsbrister eller livsmedelsbedrägerier i samband med inköp av ingredienser, är utmaningar som hanteras löpande. De senaste åren har arbetet med livsmedelssäkerhet stärkts ytterligare under ledning av en koncernansvarig för kvalitet och produktsäkerhet. Med hjälp av flera mätbara indikatorer följer och kontrollerar vi produktkvalitet och identifierar eventuella avvikelser. Temperatur och renhet i anläggningarna, bakterieförekomst, kontroll av färdiga produkter och reklamationer är några exempel. Särskilt fokus läggs på att kontrollera eventuell förekomst av patogena bakterier, det vill säga bakterier som kan orsaka sjukdom. I alla våra marknader gäller att vår kyckling ska vara helt fri från salmonella och för campylobacter gäller minsta möjliga förekomst. Regelmässig kontroll av båda dessa bakterier görs på kycklingarna i stallarna eller vid ankomst till slakteriet. Campylobacter är en vanlig bakterie över hela världen och förekommer hos både människor och djur, däribland kycklingar. Salmonella är väldigt sällsynt i Norden men vanligt i andra delar av världen. För att undvika smitta är det viktigt med handhygien och att genomsteka kycklingen. Strikta krav på livsmedelssäkerhet ställs på tredjepartsproducenter. Om det finns en risk för konsumenters hälsa eller att leverantören inte kan leva upp till kraven kan avtal komma att avslutas. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärds- planerna då det är en del av det löpande arbetet med livsmedelssäkerhet. Tidshorisonten för genomförandet av åtgärderna sträcker sig till målåret 2030. Inga specifika åtgärder har slutförts under året då det är ett pågående arbete, när det kommer till att erbjuda gottgörelse för de som har åsamkats skada genom väsentlig negativ inverkan utvärderas de lokalt löpande av ansvarig personal i samband med att incidenter uppkommer. Resultatet av de löpande åtgärderna syns bland annat i resultatet från undersökningen i livsmedelssä- kerhet och uppföljning mot målen utvärderas på koncerngemensamma möte för samtliga kvalitetsansvariga inom koncernen. Scandi Standard tillhandahål- ler gottgörelse i förhållande till faktisk väsentlig inverkan till exempel kopplat till kritiska reklamationer. Processen för gottgörelse följer tydliga rutiner implementerade av kvalitetsteamet. Ändamålsenligheten vad gäller utförande och resultat av processen utvärderas löpande av både Scandi Standards och lokala kvalitetsteam i interna dialoger. Effektiviteten i riskhanteringen följs upp genom mätning och granskning av kritiska reklamationer och avvikelser samt interna och externa revisioner som granskar arbetet med livsmedelsäkerhet. Vid minskning av avvikelser vid revisioner och reducering av kritiska reklama- tioner anses arbetet vara effektivt. MÅL S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverk- ningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål kopplat till konsumenter och slutanvändare har satts genom interna intres- sentdialoger med representanter som har nära kontakt med konsumenter och slutanvändare i sitt dagliga arbete. Målen har inte satts genom direktkontakt med konsumenter och slutanvändare utan genom interna proxys med god kännedom inom livsmedelssäkerhet och som arbetar nära konsument. Inom Scandi Standard tillämpas en gemensam definition och process för så kallade kritiska reklamationer. Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning. Bedömningen görs lokalt i respektive land och kalibreras på koncernnivå. Trenden har under året varit negativ och 14 kritiska reklamationer har rapporterats under 2025, medan det under 2024 inte rapporterades några. Vid reklamationer utreds rotorsaken för att förebygga att liknande fel uppstår igen. Förekomst av salmonella och campylobacter mäts som andel smittade flockar. Under 2025 uppmättes campylobacter i 14,4 procent av flockarna, vilket är något lägre än föregående år men högre än det långsiktiga målet på 5–10 procent. Salmonella har uppmätts i 0,16 procent av flockarna, en fortsatt låg siffra inom målspannet. Uppföljning av efterlevnad av Clean Label Policy görs månadsvis för tre koncerngemensamma indikatorer: användningen av aromämnet natriumglutamat (MSG/E621), artificiella färgämnen samt artificiella smakämnen. Målsättningen är att samtliga ska vara noll till 2030. I genomsnitt förekom E621 under 2025 i fyra danska produkter per månad, vilket motsvarar 0,2 procent av produkterna inom våra egna varumärken. Artificiella färgämnen användes i en norsk produkt samt i fem finska produkter, motsvarande 0,4 procent. När det gäller artificiella smakämnen kvarstår ett behov i vissa lokala produkter för att uppfylla specifika smakpreferenser och krav på att undvika allergena ingredienser. Exempel på detta är pesto i Finland och röksmak i Sverige. I genomsnitt förekom artificiella smakämnen varje månad i 26 produkter i Finland, Sverige och Norge, vilket motsvarar 1,6 procent av våra egna varumärkens produkter. Utöver det koncerngemensamma arbetet med Clean Label Policy arbetar de lokala produktutvecklingsorganisationerna aktivt med att minska saltinnehållet i produkterna och lokala mål sätts utefter lokala marknadsförutsättningar och förväntningar, men det övergripande målet att minska saltanvändningen. S4 REDOVISNINGSPRINCIPER Kritiska reklamationer Under 2021 infördes en ny definition för kritiska reklamationer där begreppet har förtydligats och bara de reklamationer som relaterar till livsmedelsäkerhet, hälsa för konsumenten och lagkrav inkluderas numera i rapporteringen. Detta avser allvarliga avvikelser som främmande föremål (glas, metall, hård plast) eller allergener i färdiga produkter som kan äventyra livsmedelssäkerheten eller skada varumärket. Produktåterkallelser En produktåterkallelse sker när en produkt redan har nått slutkonsument och bedöms utgöra en risk för hälsa eller säkerhet (eller på annat sätt inte uppfyller gällande lagstiftning). En återkallelse föregås av en livsmedelssäkerhets- och juridisk bedömning och avser endast färdiga produkter. Salmonella, smittade flockar Salmonella mäts som andelen smittade flockar i procent och är viktad mot fågelkvantiteten per land. Campylobacter Campylobacter mäts som andel smittade flockar i procent och är viktad mot fågelkvantiteten per land. Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet Mål 2030 2025 2024 (Basår) 2021 Kritiska reklamationer1), antal 0 14 0 7 Produktåterkallelser, antal 0 2 2 6 Salmonella, smittade flockar 0–0,5% 0,16% 0,30% 0,20% Campylobacter, smittade flockar 5–10% 14,4% 17,0% 11,90% 1) Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter , förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  83OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 84 ===== G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Talangattraktion    En negativ företagskultur kan försvåra rekrytering och behållande av talanger, vilket kan leda till ökade kostnader. En positiv arbetsmiljö är avgörande för att minska dessa risker. Kort- och medellång sikt Lagändringar    Kommande lagstiftning som begränsar tillväxten av kyckling kan leda till ökade produktionskostnader och påverka tillgänglighet och pris på produkter. Detta understryker behovet av att följa upp och påverka politiska beslut genom transparent och ansvarsfull dialog med beslutsfattare, för att säkerställa att nya regler utformas på ett sätt som beaktar både djurvälfärd och livsmedelsförsörjning. Kort-, medellång och lång sikt Lagefterlevnad    Bristande efterlevnad av lagar och antikorruptionspolicyer kan leda till böter, förlorat förtroende och affärsmöjligheter. Kort- och medellång sikt      Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  SBM 3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Affärsetik och ett ansvarsfullt sätt att bedriva verksamhet är centrala delar i Scandi Standards arbete. Scandi Standard strävar efter att ta tillvara varje med- arbetares kompetens och att främja en innovativ arbetsmiljö som speglar både samhället i stort och våra kunders behov. En inkluderande och framgångsrik företagskultur är avgörande för att säkra framtida kompetens. Företaget lägger stor vikt vid att bygga en kultur som vilar på starka etiska principer och en god arbetsmiljö, där uppförandekoden fungerar som vägledande ramverk. Genom tydlig intern styrning och ett värderingsdrivet ledarskap skapas förutsättningar för en hållbar företagskultur – även genom hela värdekedjan. POLICYER G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Samtliga affärsetiska policyer är listade i tabellen på sidan 90 och ämnen som berörs är bland annat djurvälfärd, korruption och mutor samt förbindelser med leverantörer. Uppförandekoden gäller alla medarbetare och representanter för Scandi Standard, inklusive styrelsen. Uppförandekoden sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Samtliga medarbetare får en genomgång av koden på det lokala språket i samband med anställning och får därefter bekräfta att de förstått vad den innebär. Utbildningen sker sedan löpande vartannat år för att säkerställa förankring. Under 2024 togs en uppdaterad version av Scandi Standards uppförandekod fram och godkändes av styrelsen. Den innehåller tydligare beskrivningar av tillämplighet och processer, samt att delar kring exempelvis mutor och korruption, konkurrensrätt och mänskliga rättigheter har stärkts. Under 2024 påbörjades implementeringen av ett digitalt utbildningsverktyg och i samband med det uppdaterades utbildningen. Större delen av verksamheten (80%), både kontorsanställda (98%) och produktionsanställda (76%) har genomfört den uppdaterade utbildningen. De interna styrdokumenten är tillgängliga på koncernens intranät för all relevant personal och för andra intressenter på företagets externa hemsida. Utbildning i kritiska policyer genomförs också genom obligatorisk e-utbildning och i samband med introduktion av nya medarbetare. För att ytterligare stödja kontinuerligt lärande och utveckling har en ny interaktiv plattform för lärande och kunskapsdelning implementerats under året. De interna styrdokumenten granskas, uppdateras och godkänns regelbundet med hänvisning till exempel- vis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern riskbedömning. Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för Scandi Standards samtliga anställda oavsett anställningsform, deras representanter, inklusive konsulter, men även tredje part i värdekedjans tidigare och senare led, såsom leverantörer och kunder. Via visselblåsarfunktionen kan nämnda parter rapportera om upplevda problem relaterat till farhågor avseende överträdelse mot Scandi Standards styrdokument såsom uppförandekoden, andra policyer, instruktio- ner samt ansvarsfullt företagande och korruptions- och mutbrott. Visselblå- sarfunktionen finns lättillgänglig på den externa webbplatsen för tredje parter och det kommuniceras och följs upp om funktionen i dialog med leverantörer och kunder. En tredje part utreder, följer upp och klassificerar inkomna fall. Funktionens effektivitet följs årligen upp genom medarbetarundersökningen Scandi Puls för att säkerställa att medarbetarna känner sig trygga med att använda visselblåsarfunktionen. Information om visselblåsarfunktionen inklu- deras i den obligatoriska utbildningen för Scandi Standards samtliga anställda som genomförs via den interna utbildningsplattformen för kontorsanställda och i person för produktionsanställda. Alla rapporter hanteras konfidentiellt och inga ärenden utreds av personer som kan vara berörda eller kopplade till ärendet. Visselblåsarteamet kan vid behov ställa uppföljande frågor genom den anonyma rapporteringskanalen och ingen från teamet eller någon annan som deltar i utredningsprocessen kommer att försöka identifiera den som rap- porterat. Visselblåsarpolicyn tydliggör att anställda i den egna verksamheten och i värdekedjans tidigare led samt konsumenter i värdekedjans senare led och även tredje parter skyddas mot repressalier när de använder visselblåsar- funktionen. Företagskultur Scandi Standard vill ta vara på varje medarbetares potential och främja en kreativ arbetskultur som speglar vår omvärld och våra kundgrupper. En attrak- tiv och vinnande kultur är nyckeln till att trygga vår framtida kompetensförsörj- ning. Scandi Standard ser det som väsentligt att ha en företagskultur grundad i stark etisk praxis och en hälsosam arbetsmiljö vilket uppförandekoden sätter standarden för. Dessutom kan tydlig intern dokumentation och ledarskap avseende företagsvärderingar främja en sund företagskultur i värdekedjan. Ansvarsfullt företagande Uppförandekoden sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. Följande mekanismer för att identifiera, rapportera och utreda problem med olagligt beteende eller beteende i strid mot uppförandekoden eller liknande interna regler finns på plats: •  Interna styrdokument, inklusive bolagsstyrning och uppförandekod. •  Aktiv övervakning av regeländringar, ofta genom br anschorganisationer. •  Interna system för säkerhets- och hälsokontroll. Styrning Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  84OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 85 ===== •  Onboardingprocesser och utbildningsprogram för anställda och chefer. •  Aktivt arbete med arbetsgivarmarknadsföring, inklusive ett forskar- utbildningsprogram. •  Årlig medarbetarundersökning med uppföljning, riktade åtgärder och successionsplanering. •  Vi genomför regelbundna leverantörsrevisioner i enlighet med vår process för riskbedömning och hantering av leverantörer. •  Systematiskt arbete och kommunikation för att upprätthålla en sund företagskultur. •  Visselblåsarfunktion för att möjliggöra rapportering a v olagligt eller oetiskt beteende som bryter mot koncernens uppförandekod. •  Finansiella och redovisningsmässiga principer och koncernens ramverk för intern kontroll över den finansiella rapporteringen. •  Revision, inklusive uppföljning av resultat. •  Efterlevnad av exportkontroll. •  Strategiska granskningar av omvärldsbevakning, kontrollsystem, medarbetarnöjdhet och löpande utvecklingsprogram. Korruption och mutor Scandi Standard eftersträvar ett etiskt och respektfullt förhållningssätt i alla affärsrelationer. Uppförandekoden tydliggör bland annat att nolltolerans gäller för alla former av mutor och korruption och koncernen har även en specifik policy gällande mutor och korruption med ytterligare detaljer och riktlinjer som finns tillgänglig för berörda funktioner via intranätet. Scandi Standards medarbetare ska agera föredömligt och ansvarsfullt för att säkerställa korrekt hantering av information och att eventuella intressekonflikter undviks. Utöver Uppförandekoden har Scandi Standard en specifik policy mot mutor och korruption. Policyn mot korruption och mutor är förenlig med FN:s konvention mot korruption. Policyn har identifierat inköpsfunktionerna som mer utsatta för korruption och mutor. G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Scandi Standard engagerar sig genom de lokala bolagen i lokala branschorga- nisationer. Det är viktigt att noga övervaka kommande lagar och bestämmelser där förändringar potentiellt kan utöva ett betydande finansiellt inflytande på Scandi Standards operativa verksamhet. Scandi Standard för aktiv dialog, genom branschorganisationer eller i egen regi, i de frågor som anses relevanta främst kopplat till djurvälfärdsrelateradefrågor och klimat. Ansvaret för tillsy- nen av denna verksamhet görs av koncernledningen och av varje lands lokala ledningsgrupp. Det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i pengar var under 2025 0 SEK. Uppförandekoden fastslår att inga politiska donationer eller bidrag får göras. Scandi Standard eller något av dotterbolagen finns inte upptaget i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande öppenhets- register i en medlemsstat. Ingen i koncernledningen eller styrelsen har under rapporteringsperioden innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet eller tillsynsmyndighet under de två år som föregått utnämningen. MÅL Scandi Standard har mål satta kopplat till inkluderade kultur och medarbetar- nöjdhet vilket är relaterat till risken om talangattraktion. Under 2025 byttes systemet för medarbetarundersökningen ut och det medförde att metod, bedömning och poängskalan delvis förändrades. Detta gör att det inte finns någon uppföljning mot målen för 2025. Medarbetarundersökningen genom- fördes 2025 i det nya systemet för enbart kontorsanställda vilket har ansetts inte vara ett representativt underlag att sätta en ny baslinje och målsättning. Nya målsiffror med den uppdaterade metodiken kommer sättas under 2026 då både produktionsanställda och kontorsanställda har genomfört medarbe- tarundersökningen i det nya systemet. Medarbetarundersökningen följs upp och analyseras på koncernnivå, landsnivå och av varje chef och i dess team. Ändamålsenligheten följs upp genom uppföljning av resultatet i koncernled- ningsmöten och lokala ledningsgruppsmöten. För politiskt inflytande och lobbyverksamhet samt korruption och mutor avser inte Scandi Standard sätta några mål baserat på naturen av riskerna. G1 REDOVISNINGSMETODER Fall av korruption och mutor beräknas som antalet kända inkomna fall via visselblåsarfunktionen eller formella polisanmälningar. FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ANSVARFULLT FÖRETAGANDE G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Policyn för korruption och mutor omfattar alla anställda, och tillgängliggörs via intranätet. Alla anställda genomgår grundläggande utbildning via vårt digitala utbildningsverktyg kopplat till korruption och mutor via utbildningen i Scandi Standards uppförandekod, detta inkluderar koncernledning och styrelse. Denna utbildning genomförs även löpande för högriskanställda. Under 2025 genomförde 22 personer utbildningen, motsvarande 100 procent av de högriskanställda. Utbildningen hanterar ämnen såsom korruption, mutor, gåvor och bedrägerier. Under 2026 kommer en djupgående och specifik utbildning för korruption och mutor tas fram. Scandi Standard arbetar med att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid anklagelser eller incidenter rörande korruption och mutor genom processer för kontraktsskrivning, utbetalningar och internkontroller. De personer som utreder korruption och mutor är oberoende från de som är inblandade i fallet. Resultatet redovisas till koncernledning och styrelse vid behov. MÅTT G1-4 Fall av korruption eller mutor Inga brott mot rutiner och standarder för antikorruption och mutbekämpning har identifierats. Korruption och mutor 2025 2024 2021 Bekräftade antal fall av korruption och mutor 0 0 0 Antal bekräftade fall där egna anställda avskedades eller disciplinerades för korruption eller mutrelaterade incidenter 0 0 0 Antal bekräftade incidenter relaterade till kontrakt med affärspartners som avslutats eller inte förnyats relaterat till korruption eller mutor 0 0 0 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  85OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 86 ===== G1 DJURVÄLFÄRD Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont Djurvälfärd    Ett proaktivt förhållningssätt och transparens kring god djurskyddspraxis kan skapa affärsmöjligheter. Sprida med- vetenhet och utbilda allmänheten om djurvälfärd kan locka investerare samt stärka varumärkets rykte. Kort-, medellång och lång sikt   Djurvälfärd    Variationer i djurskyddsstandarder mellan regioner kan påverka djurens välbefinnande, särskilt utanför den egna verksamheten. Höga interna krav bidrar till att minska risken. Kort-, medellång och lång sikt   Djurvälfärd    Även med strikt efterlevnad av regler finns det en inneboende risk för negativt rykte inom branschen. Det kan få allvarliga konsekvenser att inte uppfylla förväntade standarder. Sämre djurvälfärd kan skada ryktet och resultera i ekonomiska förluster, såsom förlust av affärer och investeringar. Kort-, medellång och lång sikt      Risk    Möjlighet    Negativ inverkan  INVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER Styrning och strategi Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet beskrivs på sidan 52. Generell information om Scandi Standards strategi och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på sidorna 52-54. Scandi Standard har två övergripande policyer relaterade till djurvälfärd och antibiotika användning som styr arbetet med levande djur. Dessa presenteras i tabellen på sida 90. Vid framtagandet av dessa policyer har Scandi Standard fört interna intressentdialoger med representanter som har relevant expertis. Scandi Standards hållbarhetschef har det övergripande ansvaret för koncernens djurvälfärdspolicy och förbättringsarbete. På respektive marknad ansvarar den lokala ledningen tillsammans med lokalt ansvarig för levande djur för implementering och uppföljning av policyn. Varje produktions anläggning har en utsedd koordinator för djurvälfärd och samtliga medarbetare som hanterar levande djur får djurvälfärds utbildning som en del av sin introduktion. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Friska kycklingar omvandlar effektivt foder till kött, det är därför ur flera perspektiv väsentligt att djuren mår bra och inte behöver medicineras i onödan. Ingen vinner på ett djur som mår dåligt. God djurvälfärd ger möjlighet till produkter med hög kvalitet som producerats på ett resurseffektivt sätt samtidigt som dålig djur välfärd innebär en risk för ökad sjukdom, dödlighet och kassationer såväl som medie- och ryktesrelaterade risker. Djurvälfärd är därmed en ytterst väsentlig fråga där Scandi Standard inte bara har en stor potentiell inverkan, men som även innebär signifikanta risker och möjligheter. Fokus på ständig förbättring är grunden i arbetet med god djurvälfärd. Till- sammans med de kontrakterade uppfödarna är Scandi Standards ambition att ha en drivande roll för god djurvälfärd i hela branschen och hela värdekedjan. Det nordiska förhållningssättet till djurvälfärd, med en djurskyddslagstiftning som tillhör världens strängaste, är vår utgångspunkt. Med kunskap och höga krav på hantering, stallmiljö och foder skapas de bästa förutsättningarna för att kycklingarna ska hålla sig friska och tillgodogöra sig näring. Scandi Standards djurvälfärdspolicy utgår från de internationellt erkända friheterna för djurvälfärd, och speglar vad som krävs för att kycklingarna ska må bra. Policyn fastställer bland annat att genmodifiering eller antibiotika i förebyggande syfte inte används, liksom tillväxthormoner eller näbbtrimning. Krav ställs också på stallar och flocktäthet, ansvarsfulla transporter och bedövning före slakt. För Scandi Standard är det viktigt att ha en holistisk syn på djurvälfärd, där flera olika aspekter är viktiga och där flera olika nyckeltal i kombination behöver följas upp för att säkerställa god djurvälfärd. Sådana aspekter inkluderar uppfödarens kompetens och engagemang, kvaliteten på den nykläckta kycklingen, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt beteende, hybrid, lastning och transport samt bedövning och slakt. Dessa faktorer beskrivs i grafiken till höger. ÅTGÄRDER Samarbete med uppfödaren, stallmiljö och foder För att må bra och växa måste kycklingarna kunna röra sig fritt, ha en ren miljö i stallet och tillräckligt med utrymme. Gränsvärdet för flocktäthet, det vill säga hur många kycklingar det kan vara i en och samma flock, varierar beroende på anläggning och nationell lagstiftning. Scandi Standards genomsnitt ligger under EU:s lagstadgade maxvärden för flocktäthet och anpassas efter djur välfärdsresultat. Även ströbädden som kycklingarna vistas på har stor påverkan på deras hälsa. En torr ströbädd är bekväm för kycklingarna, upprätthåller deras immunförsvar och minskar risken att sjukdomar sprids. Kycklingar behöver även bra ljus, ventilation, underlag och bra utrustning för foder och vatten. Flockarnas hälsa kontrolleras dagligen och stallmiljön mäts och utvärderas på särskilda nyckeltal såsom temperatur, luftfuktighet och luftkvalitet. Kvaliteten på ströbädden kontrolleras genom att kycklingarnas trampdynor undersöks, och tillståndet registreras för varje flock när kyckling- arna anländer till slakteriet. Scandi Standard arbetar med utvalda uppfödare i respektive land och samarbetet är långsiktigt. Uppfödarnas kunskap, förståelse och omsorg om kycklingarna är den viktigaste faktorn när det kommer till garantier för god djurvälfärd och att skapa förutsättningar för välmående kycklingar som mår bra och växer. Hur en kyckling mår när den kläcks spelar stor roll för Djur - välfärd Lastning och transport Ankomst till slakteriet och bedövning Uppfödarens kunskap och engagemang Kvalitet på dagsgammal kyckling Foder- kvalitet Stall- miljö Naturligt beteende Ras- egenskaper Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  86OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 87 ===== kycklingens hälsa och tillväxt under resten av livet. Bra val av föräldradjur och rätt hantering av befruktade ägg under inkubationstiden ger kycklingar som är starka och friska redan från starten. En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder. Näringsinnehåll och kvalitet har stor påverkan på både kycklingens hälsa och hur effektiv foderanvändningen blir. Eftersom kycklingar är bra på att omvandla foder till kött, är fodereffektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand. Allt foder tas fram med noggrant utvalda råvaror, där vete och soja är stora komponenter. Den irländska verksamheten har egen foderexpertis och lokal foderkvarn, i övriga länder sker samarbete med externa foderleverantörer, som de externa uppfödarna köper in foder från. Användning av foder där genmodifierade organismer (GMO), i detta fall soja och majs, förekommer är omdiskuterad inom hela jordbruksnäringen. Scandi Standard har valt att utgå ifrån lokala förutsättningar och kundkrav och ställer i nuläget krav på foder fritt från GMO i Sverige och Norge, samt för ekologisk kyckling i Danmark. Under 2021 etablerade Scandi Standard ett Centre of Excellence med syfte att utveckla kunskap, arbetssätt och processer kring djurvälfärd och kycklinguppfödning samt sprida det i vår värdekedja och till uppfödarna. Under det första året låg fokus fram förallt på att utveckla ett foder med lägre klimatpåverkan, med lokala foderråvaror som kan ersätta en betydande del av sojaproteinet i fodret. Under 2022 och 2023 har det nya fodret testats i både Finland och Sverige med lovande resultat. Under 2024 och 2025 har tester fortsatt i olika omfattning i Finland, Danmark och Irland. Huvudfokus för Centre of Excellence under har varit att driva Scandi Chicken Quality Program. Det är ett resultatbaserat förbättringsprogram för att höja kvaliteten på de kycklingar som levereras från Scandi Standards kontraktsuppfödare. Varje uppfödare mäts på elva nyckeltal kopplade till prestanda inom djurvälfärd, kvalitet, livsmedels säkerhet och produktivitet. Detta ger en tydlig bild över hur varje uppfödningsstall hos Scandi Standards uppfödare presterar. Baserat på resultaten tar Scandi Standard i samverkan med uppfödaren fram anpassade åtgärdspaket för de lägst presterande stallen. Syftet är att lyfta verksamheten systematiskt och kontinuerligt, genom att sätta in konkreta åtgärder där de gör som mest nytta. Programmet har hittills implementerats i Irland, Finland och Danmark och målsättningen är att det ska implementeras i hela koncernen. Detta gynnar såväl kycklingar och uppfödare som Scandi Standard, och i slut- ändan även konsumenten. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att uppfylla åtgärderna som ska vara genomförda senast målåret 2030. Etik vid transport och slakt Djuretik har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. För att få till en lugn miljö sker hämtning innan slakt med utbildad personal och anpassade fordon. I länder med kallt klimat används bilar med temperaturstyrd ventila- tion. Eftersom slaktfågelupp födarna generellt finns nära produktionsanlägg- ningarna kan transporterna hållas korta. Genomsnittligt transportavstånd viktat mot fågelvolym i koncernens länder är 93 kilometer, en sträcka som tar 1-2 timmar och ligger väl under den lagstadgade maxtiden som exempelvis i Sverige är åtta timmar. Transporttider och ankomsttider planeras och registreras för att säker ställa att alla kycklingar hanteras inom fastställda tidsramar och slakt sker alltid samma dag som transporten. Vid ankomst inspekteras kycklingarna både av Scandi Standards egen personal och av oberoende veterinär. Vingarna kontrolleras som indikator på hur väl lastningen skötts och ving skador följs upp systematiskt för att öka djurvälfärden men även säkerställa att så stor del som möjligt av kycklingen kan användas till matproduktion. Alla kycklingar bedövas före slakt. Inom Scandi Standard används bedövning i kontrollerad atmosfär (CAS) på de flesta produktions- Danmark – jämförelse mellan konventionell och långsamtväxande kyckling Mortalitet uppfödning (%) Fotpoäng Foder- effektivitet (FCR) Konventionell 4,1 1,5 1,47 Långsamtväxande 3,6 0,2 1,61 I tabellen presenteras en jämförelse mellan konventionell (Ross308) och långsamtväxande (Rustic Gold) slaktkyckling. Den rapporterade datan relaterar till Scandi Standards danska verksamheten under 2025, där båda hybriderna har producerats i stor skala under jämförbara förhållanden. Resultatet visar mycket små skillnader i dödlighet och fotpoäng. Antibiotikaanvändning (% behandlade flockar) Mål 2030 2025 2024 (Basår) 2021 Scandi Standard <1% 7,6% 4,4% 5,2% Danmark 0,7% 0,4% 0,1% Finland 0,0% 0,0% 0,0% Irland 18,2% 14,3% 18,1% Litauen 51,7% n/a n/a Norge 0,0% 0,0% 0,0% Sverige 0,7% 0,2% 0,7% Djurvälfärds- indikatorer Mål 2030 2025 2024 (Basår) 2021 Djurvälfärdsindikator (fotpoäng) <5,0 7,7 6,5 9,3 Fodereffektivitet, FCR kg foder/kg levande vikt 1,49 1,49 1,52 Mortalitet uppfödning <3,5% 3,9% 3,8% 3,6% Mortalitet transport (DOA) <0,13% 0,13% 0,10% 0,10% Fodereffektivitet i tabellen avser konventionell (Ross 308) slaktkyckling. anläggningar, samt elektrisk bedövning i Danmark och Litauen. CAS har flera fördelar sett till både djurvälfärd och köttkvalitet. Systematiskt arbete för att minska antibiotikaanvändningen Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning ser vi att Scandi Standard har en viktig roll för att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduktion, särskilt vid förvärv och integration av utomnordiska verksamheter i koncernen. Scandi Standards policy gällande användning av antibiotika och andra typer av läkemedel är mycket strikt. I enlighet med nord- isk lagstiftning används inte antibiotika i förebyggande syfte i upp födningen, till skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas, efter beslut av veterinär. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är också mycket låg, nära noll, vilket är ett tecken på god djurhållning. Utbrott av fågelinfluensa Fågelinfluensa är en virussjukdom bland vilda fåglar som kan spridas till tamfåglar, utbrott kan då drabba ägg och kyckling producenter. Viruset anses dock inte orsaka några allvarligare symtom hos människor och konsumenter behöver inte känna oro gällande huruvida kycklingprodukter är säkra att äta. Utbrott av fågelinfluensa leder till omfattande nedstängningar för att hindra bredare spridning till nya flockar. Under året skedde ett utbrott av fågelinflu- ensa på en kontrakterad föräldradjursgård i Sverige. Scandi Standards team i respektive land samarbetar nära med berörda uppfödare och relevanta myndigheter för att se till att rätt åtgärder vidtas om utbrott sker. Det handlar bland annat om att upprätta zonsystem som säkerställer smittskyddet och undviker att upp födare och kycklingnäring drabbas hårdare än nödvändigt. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  87OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 88 ===== MÅL Målen för 2030 grundar sig i Scandi Standards djurvälfärds- och antibiotika- policyn. Genom en intern intressentdialog med representanter som har god kännedom om djurvälfärd och interna proxys har målen fastställts. Målen omfattar både den egna verksamheten och tidigare led i värdekedjan, i detta fall de kontrakterade gårdarna. Genom målmedvetet arbete har användningen av antibiotika minskat kraftigt även i vår irländska verksamhet, från cirka 70 procent när bolaget förvärvades 2017 till 18,2 procent 2025. Resultatet försämrades tillfälligt under 2022, men har sedan andra halvåret 2023 vänt till- baka mot en positiv trend och är nu tillbaka på samma låga nivåer som innan 2022. Detta är en konsekvens av ett disciplinerat arbete där man arbetar med kvaliteten på den dagsgamla kycklingen såväl som att stärka förutsättningarna för kycklingarna under de första 48 timmarna i uppfödningsstallet, exem- pelvis genom att optimera ströbädden. Arbetet fortsätter med att minimera antibiotikaanvändningen i den irländska verksamheten och det långsiktiga koncernmålet är att andelen antibiotikabehandlade flockar ska vara lägre än en procent 2030, samt att fotpoängen ska vara under fem. I den litauiska siffran ingår både kycklingar som slaktats vid bolagets eget slakteri i Joniŝkis och kycklingar som säljs externt. Kvaliteten på dagsgamla kycklingar skiljer sig mellan de två populationerna, vilket bidrar till en högre användning av antibiotika hänförlig till kycklingar som säljs externt. Antibiotikaanvändningen uppgick till 10,2 procent för kycklingar som slaktades i Joniŝkis och 100 procent för externt sålda kycklingar. Det finns inga underliggande antaganden som ligger till grund för målen och det har inte skett några förändringar i metod, mätprinciper eller kring dess omfattning under rapporteringsperioden. Målen är inte vetenskapligt baserade utan utgår från följande rapporterings- principer används för egna upplysningar avseende djurvälfärd. MÅTT G1 DJURVÄLFÄRD REDOVISNINGSPRINCIPER Antibiotikaanvändning Mäts som andel behandlade flockar. Fotpoäng Fotpoäng är ett ledande mått på djurvälfärd, som mäts manuellt på 100 slump- mässigt utvalda fåglar per flock, vid ankomst till slakteriet. Fötterna poängsätts med 0, 1 eller 2 där varje poäng har en viktning på 0, 0,5 respektive 2. Antalet fåglar i varje kategori multipliceras med viktningen och summeras samt multipliceras med 100 och divideras med totalt antal bedömda fåglar. Detta medför en skala på 0-200 där ett lägre värde indikerar bättre djurvälfärd. Resultatet viktas mot fågelkvantiteten per land. Fodereffektivitet Beräknas genom att dividera den mängd foder som krävs för att producera den accepterade mängden levande vikt med den accepterade levande vikten och är viktad mot fågelkvantiteten per land. Mortalitet Mortalitet i uppfödning samt i transport mäts som andelen fåglar som inte överlever uppfödningen eller transporten och är viktad mot fågelkvantiteten per land. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  88OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 89 ===== Hållbarhetsnoter Taxonomi UPPL YSNINGAR ENLIGT ARTIKEL 8 I FÖRORDNING (EU) 2020/852 (TAXONOMIFÖRORDNINGEN) Räkenskapsår 2025 Andel av verksam- heten som omfattas av taxonomin Verk- samheter som är för- enliga med taxonomi- kraven Andel av verksamheter som är förenlig med taxonomi- kraven Uppdelning av miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjlig- görande verksamhet Andel av omställnings- verksamhet Icke-bedömda verksam- heter som anses vara icke- väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räken- skapsår 2024 Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räken- skapsår 2024 Central resultatindikator Totalt Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föro- reningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 14 105 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0% Kapitalutgifter 861 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 8,9% 0 0% Driftsutgifter 347 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0% Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattade centrala resultatindikatorer). Driftsutgifter 2025 Centrala resultat- indikatorer som omfattas av taxonomi- kraven (andel av omsätt- ning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin) Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning/kapitalut- gifter/driftsutgifter) Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenlig omsättning, kapitalut- gifter och driftsutgifter) Uppdelning av miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställnings- verksamhet Andel som är förenlig med taxonomi- kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Ekonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föro- reningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % MSEK % % % % % % % (E where applicable) (T where applicable) % Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 CE 3.2 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Summan av förenligheten per mål 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totala driftsutgifter 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet). Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  89OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 90 ===== Policy Policyns huvudsakliga innehåll Policyns omfattning Högsta ansvarig Relevanta tredjepartsstandarder Beaktning av intressenter ESRS standard Uppförandekod Uppförandekoden beskriver förhållningssätt och riktlinjer för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande. Den egna verksamheten och den egna arbetskraften. Styrelsen International Labour Organization, ILO:s kärnkonventioner, FN:s Global Compact, OECD:s principer för multi-nationella bolag, FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S1, G1, E1–E5 Leverantörs- uppförandekod Uppförandekoden för leverantörer beskriver det förhållningssätt och de riktlinjerna för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande som Scandi Standard förväntar sig av sina leverantörer. Värdekedjan i tidigare led. Styrelsen ILO:s kärnkonventioner. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S2, S3, G1 Miljöpolicy Policyn syftar till att reglera hur Scandi Standard arbetar med miljöfrågor och beskriver väsentliga områden såsom klimatförändringar, föroreningar, vattenresurser och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, samt resursanvändning och cirkulär ekonomi. Den egna verksamheten samt värdekedjan i tidigare led. Styrelsen Certifieringar för ansvarsfull produktion av soja, inklusive Round Table for Responsible Soy (RTRS) och ProTerra, Greenhouse Gas Protocol Accounting and Reporting standard, Science Based Targets initiative (SBTi), ISO14001. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. E1–E5 Djurvälfärds- policy Policyn beskriver hur vi arbetar med djurvälfärd, inklusive frågor som uppfödarkompetens och engagemang, kvaliteten på nykläckta kycklingar, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt beteende, uppfödning, lastning och transport samt bedövning och slakt. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Styrelsen De fem friheterna för djurvälfärd. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Antibiotika- policy Policyn beskriver Scandi Standards riktlinjer för användning av antibiotika i djuruppfödning. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Group Clean Label Policy Riktlinjer för hela verksamheten gällande tillsatser och näringsinnehåll i våra produkter samt produktutveckling. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S4 Kvalitets- och livsmedels- säkerhetspolicy Policyn specificerar fokusområden för kvalitet och livsmedelssäkerhet i den egna verksamheten och för slutkonsumenter av Scandi Standards produkter. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led. Styrelsen BRC, IFS och FSSC. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S4 Visselblåsar- policy Processen för visselblåsning. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Policy för hälsa och säkerhet Policyn beskriver ansvar och åtaganden på arbetsplatsen för hälsa och säkerhet. Den egna verksamheten. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S1 Policyn mot korrup- tion och mutor Policyn beskriver ansvar och åtaganden kopplat till korruption och mutor Den egna verksamheten Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  90OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 91 ===== Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Totala utsläpp (ton CO2e) Förändring Utsläpp Energi och industri (ton CO2e) Utsläpp FLAG (ton CO2e) Landanvändning Landförändring (Basår) 2021 2024 2025 2024-2025 (Basår) 2021 2024 2025 (Basår) 2021 2024 2025 (Basår) 2021 2024 2025 Scope 1 Flyktiga utsläpp 4 392 4 963 5 067 2% 4 392 4 963 5 067 – – – – – – Mobila utsläpp 2 296 2 318 3 275 41% 2 296 2 318 3 098 – – 177 – – – Stationär förbränning 11 700 11 426 13 161 15% 11 700 11 426 11 489 – – 1 672 – – – Landanvändning 427 494 2 087 322% – – – 427 494 2 087 – – – Totalt Scope 1 18 815 19 201 23 590 23% 18 388 18 706 19 654 427 494 3 936 – – – Scope 2 Elektricitet (platsbaserad) 12 148 12 041 9 782 –19% 12 148 12 041 9 782 – – – – – – Elektricitet (marknadsbaserad) – – 4 849 – – – 4 849 – – – – – – Fjärrvärme (platsbaserad) 981 716 264 –63% 981 716 264 – – – – – – Fjärrvärme (marknadsbaserad) 981 716 264 –63% 981 716 264 – – – – – – Totalt Scope 2 (platsbaserad) 13 129 12 757 10 046 –21% 13 129 12 757 10 046 – – – – – – Totalt Scope 2 (marknadsbaserad) 981 716 5 114 614% 981 716 5 114 – – – – – – Totalt Scope 1 och 2 (platsbaserad) 31 944 31 957 33 636 5% 31 518 31 463 29 700 427 494 3 936 – – – Totalt Scope 1 och 2 (marknadsbaserad) 19 796 19 917 28 704 44% 19 369 19 422 24 767 427 494 3 936 – – – Scope 3 Kategori 1 – Köpta varor och tjänster 899 849 859 800 949 308 10% 87 642 84 723 85 644 411 245 391 434 262 038 400 962 383 643 601 626 Kategori 2 – Kapitalvaror 12 382 14 114 18 180 29% 12 382 14 114 18 180 – – – – – – Kategori 3 – Bränsle– och energirelaterade aktiviteter 9 966 6 158 6 455 5% 9 966 6 158 6 455 – – – – – – Kategori 4 – Uppströms transport och distribution 10 291 17 555 23 663 35% 10 291 17 555 23 663 – – – – – – Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten 594 718 722 1% 594 718 722 – – – – – – Kategori 6 – Affärsresor 119 589 520 –12% 119 589 520 – – – – – – Kategori 7 – Anställdas pendling 761 2 794 2 978 7% 761 2 794 2 978 – – – – – – Kategori 9 – Nedströms transport och distribution 8 957 9 842 13 383 36% 8 957 9 842 13 383 – – – – – – Kategori 10 – Bearbetning av sålda produkter 122 1 040 1 284 23% 122 1 040 1 284 – – – – – – Kategori 12 – Slutbehandling av sålda produkter 467 400 329 –18% 467 400 329 – – – – – – Kategori 15 – Investeringar 408 5 292 5 477 3% 408 5 292 5 477 – – – – – – Totalt Scope 3 943 916 918 302 1 022 298 11% 131 708 143 225 158 634 411 245 391 434 262 038 400 962 383 643 601 626 Totalt CO2e (platsbaserad) 975 860 950 259 1 055 934 11% 163 226 174 688 188 334 411 672 391 928 265 974 400 962 383 643 601 626 Totalt CO2e (marknadsbaserad) 963 712 938 219 1 051 001 12% 151 077 162 647 183 401 411 672 391 928 265 974 400 962 383 643 601 626 Biogena utsläpp och out of scope Scope 1 (biobränslen, t ex träflis och halm) 51 – 120 – Scope 2 (köpt ånga genererad med träflis) 4 1 692 54 –97% Scope 3 (transport med HVO) 1 230 1 927 1 679 –13% Scope 3 (användning av sålda produkter) 32 506 35 716 38 926 9% 32 506 35 716 38 926 – – – – – – Totala platsbaserade och marknadsbaserade koldioxidutsläpp samt totala Scope 3 utsläpp och utsläpp i Scope 3 Kategori 1 för 2024 har uppdaterats jämfört med tidigare publicerade siffror. Växthusgasutsläpp Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  91OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 92 ===== Företagsspecifika mått E1 Klimatmål FLAG enligt SBTi E2 Vattenanvändning per kg produkt Avloppsvatten – Vattenutsläpp per destination E4 Andel soja i fodret Andel certifierad soja i fodret E5 Plastintensitet Andel tråg tillverkade av återvunnen plast Material i förpackningar som är återvunnet Material i förpackningar som kan återvinnas Plast använt i förpackningar Matsvinn i produktion S1 Arbetsskador L TIFR Uppförandekod - genomförande rate Anmälningar till visselblåsarfunktionen Kvinnor i ledande positioner S2 Signerad uppförandekod för direkta leverantörer Signerad uppförandekod för indirekta leverantörer Signerad uppförandekod för högriskleverantörer Aktiv extern hållbarhetsbedömning av högriskleverantörer S4 Kritiska reklamationer Produktåterkallelser Salmonella, smittade flockar Campylobacter, smittade flockar G1 Antibiotikaanvändning (% behandlade flockar) Fotpoäng Fodereffektivitet Mortalitet Införlivande genom hänvisning Krav på offentliggörande Avsnitt i rapporten Sida Beskrivning GOV-1 Erfarenhet som är relevant för sektorer, produkter och geografiska platser. Bolagsstyrningsrapporten 39-40 Information om erfarenhet hos koncernledningen och styrelsen GOV-3 Hållbarhetskopplade incitamentsprogram och ersättningar Finansiella rapporter 117 Not 5 GOV-5 Process för riskhantering och intern kontroll och intern kontroll i samband hållbarhetsrapportering Bolagsstyrningsrapporten 37-38 Kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Finansiella rapporter 109 Not 1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter – Ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapporten 37-38 Kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  92OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 93 ===== Upplysningskrav Titel Sida ALLMÄNNA UPPL YSNINGAR Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 52 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 52 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52-53 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 52-53 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 53 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 54 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 54 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 54-56 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 57 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 58-59 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 60-61 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 61, 93-98 MILJÖINFORMATION Klimat- förändringar SBM-3 E1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 63-64 GOV-1 E1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52 IRO-1 E1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterat till klimatförändringarna 60-61 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 62-63 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64, 90 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 64 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64 E1-5 Energianvändning och energimix 64-65 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1,2,3 och totala växthusgasutsläpp 65-66, 91 ESRS index Upplysningskrav Titel Sida Miljö- föroreningar SBM-3 E2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 65 IRO-1 E2 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till miljöföroreningar 61 E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 66, 90 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 66 E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 67 E2-4 Miljöförorening av vatten 67 Företagsspecifika mål och mått 67 Biologisk mångfald och ekosystem SBM-3 E4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 68 E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 68 E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 68-69, 90 E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 69 E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 69 E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 69 Företagsspecifika mål och mått 69 Resurs- användning och cirkulär ekonomi SBM-3 E5 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 70 IRO-1 E5 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning och cirkulär ekonomi 61 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70, 90 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70-71 E5-4 Resursinflöden 71-72 E5-5 Resursutflöden 71-72 Företagsspecifika mål och mått 70-72 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  93OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 94 ===== Upplysningskrav Titel Sida SOCIALT Den egna arbetskraften SBM-3 S1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 73 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 73, 90 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagar- representanter angående inverkningar 73 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 74 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 74-75 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 75 Företagsspecifika mål och mått 74 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 75-76 S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 76 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 76-77 S1-9 Mångfaldsindikatorer 77 S1-10 Tillräckliga löner 77 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 77 S1-14 Mått för arbetsmiljö 77-78 S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 78 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 78 Arbetstagare i värdekedjan SBM-3 S2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 79 S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 79, 90 S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 80 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 80 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde- kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 80-81 S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 81 Förtagsspecifika mål och mått 81 Upplysningskrav Titel Sida Konsumenter och slut- användare SBM-3 S4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 82 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 82, 90 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 82 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 82 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slut- användare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 82-83 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 83 Företagsspecifika mål och mått 83 STYRNING Ansvarsfullt företagande SBM-3 G1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 84 GOV-1 G1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52 IRO-1 G1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterat till ansvarsfullt företagande 61 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 84-85, 90 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 85 G1-4 Fall av korruption eller mutor 85 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 85 Förtagsspecifika mål och mått 86-88 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  94OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 95 ===== IRO-2 tabell Upplysningskrav och relaterad datapunkt   Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 (d)  Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II    Väsentligt Sida 52-53 §21(d) ESRS GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöterna punkt 21 (e)   Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sida 52-53 §21(e) ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30    Indikator nr 10 Tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 54 §40(d) ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 (d) i   Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: kvalitativ information om sociala risker   Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 (d) ii    Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 (d) iii   Indikator nr 14 Tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 (d) iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14   Förordning (EU) 2021/1119 artikel 2.1 Väsentligt Sidan 62 §14 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 (g) Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarna kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 d-g och artikel 12.2   Väsentligt Sidan 62 §15(g) ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Väsentligt Sidan 64 §34 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatinverkan) punkt 38   Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §38 ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37   Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §37 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamhet i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40-43   Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 64 §40-43 ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikatorer nr 1 och nr 2 Tabell 1 i bilaga I Artikel 449a; förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1   Väsentligt Sidan 65 §44 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  95OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 96 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt   Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53-55   Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I   Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omsättningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Väsentligt Sidan 65 §53-55 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56   Förordning (EU) 2021/1119 artikel 2.1 Icke-väsentligt ESRS E1-9 Referensportföljens exponering för klimatrelaterade fysiska risker punkt 66   Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till Delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66a Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 46 och 47: mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 (c) Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets- tillgångarna per energieffektivitetsklasser punkt 67 (c)   Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säk- erhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69   Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentligt, fasas in ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som anges i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga I Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 3 Tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 67 §28 ESRS E3-1 Vatten och marina resurser punkt 9   Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13   Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14   Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 (c)   Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m^3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (a) i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §16(a) ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (b) Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §16(b) ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (c) Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §16(c) ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 (b) Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §24(b) ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 (c) Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §24(c) ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 (d)   Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 68 §24(d) ESRS E5-5 Icke återvunnet avfall punkt 37 (d)   Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I   Väsentligt Sidan 72 §37(d) Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  96OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 97 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt   Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39   Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 72 §39 ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 (f) Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §14(f) ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 (g) Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §14(g) ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indika- tor nr 11 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §20 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1-8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sidan 73 §21 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förebygga människo- handel punkt 22   Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §22 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 73 §23 ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 (c) Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I  Väsentligt Sidan 74 §32(c) ESRS S1-14 Antal dödsfall och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 (b) och (c) Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I   Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sidan 77 §88(b,c) ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 (e)   Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 77 §88(e) ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 (a)   Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I   Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga Väsentligt Sidan 78 §97(a) ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 (b)   Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 78 §97(b) ESRS S1-17 Fall av diskriminering punkt 103 (a) Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 78 §103(a) ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 (a) Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I   Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818 art. 12.1   Väsentligt Sidan 78 §104(a) ESRS 2- SBM-3 - S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångs- arbete i värdekedjan punkt 11 (b)   Indikator nr 12 och nr 13 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 79 §11(b) ESRS S2-1 Åtagande i policy för mänskliga rättigheter punkt 17   Indikator nr 9 tabell 3 och indika- tor nr 11 tabell 1 i bilaga I   Väsentligt Sidan 79 §17 ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18   Indikator nr 11 och nr 4 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 79 §18 ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I   Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentligt Sidan 79 §19 ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19   Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sidan 79 §19 ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36   Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I   Väsentligt Sidan 80 §36 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  97OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 98 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt   Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16   Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 Tabell 1 bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Icke-väsentligt ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indika- tor nr 11 tabell 1 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I  Bilaga II till delegerad förordning (E)U) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Icke-väsentligt ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  Icke-väsentligt ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 (b) Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 (d)   Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I   Icke-väsentligt ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 (a)   Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I   Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Väsentligt Sidan 85 §24(a) ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 (b)   Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 85 §24(b) Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  98OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 99 ===== TCFD-index Styrning Strategi Riskhantering Mätetal och mål Organisationens styrning kring klimat- relaterade risker och möjligheter. De effekter och potentiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjlig- heter avseende organisationens verksamhet, strategi och finansiella planering om informationen är av väsentlig betydelse. Hur organisationen identifierar, bedömer och hanterar klimat- relaterade risker. Mätetal och mål som används för att bedöma och hantera väsentliga klimatrelaterade risker och möjlig- heter. Rekommenderade upplysningar a) Beskrivning av styrelsens över- vakning av klimatrelaterade risker och möjligheter. a) Beskrivning av identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter. a) Beskrivning av organisationens processer för att identifiering och bedömning av klimatrelaterade risker. a) Beskrivning av organisationens Indikatorer för att bedöma klimat- relaterade risker och möjligheter. Sidorna 52-53 Sidorna 59 och 63 Sidorna 60-61 Sidorna 60-61 b) Beskrivning av ledningens roll i bedömning och hantering av klimatrelaterade frågor. b) Beskrivning av påverkan från klimatrelaterade risker och möjligheter på affärsstrategi och finansiell planering. b) Beskrivning av organisationens processer för hantering av klimatrelaterade risker. b) Redovisning av utsläpp av Scope 1, 2 och 3 enligt Greenhouse Gas Protocol. Sidorna 52-53 Sidorna 58, 63-64 Sidorna 62-64 Sidorna 65-66, 91 c) Beskrivning av organisationens beredskap att ställa om strategin med hänsyn till olika klimat- relaterade scenarier. c) Beskrivning av integrationen av ovanstående processer i organisa- tionens generella riskhantering. c) Beskrivning av organisationens mål för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. Sidorna 58, 62-63 Sidan 47 Sidorna 63-64 Under våren 2023 genomfördes en analys där risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce for Climaterelated Financial Disclosures (TCFD) identifierades och värderades. Sedan analysen genomfördes 2023 har Scandi Standard rapporterat i enlighet med TCFD. Full rapportering av risker, möjligheter och kvantifiering av dessa återfinns i klimatövergångsplanen. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  99OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 100 ===== Koncernens finansiella rapporter 101 Moderbolagets finansiella rapporter 105 Noter till koncernens finansiella rapporter Not 1 Redovisningsprinciper 107 Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål 112 Not 3 Segmentsrapportering 113 Not 4 Intäkternas fördelning 114 Not 5 Anställda och personalkostnader 115 Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar 118 Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 118 Not 8 Finansiella intäkter och kostnader 119 Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet 119 Not 10 Skatt 119 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 121 Not 12 Materiella anläggningstillgångar 122 Not 13 Nyttjanderättstillgångar 123 Not 14 Andelar i intresseföretag 123 Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar 124 Not 16 Biologiska tillgångar 124 Not 17 Varulager 124 Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar 124 Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel 125 Not 20 Eget kapital 125 Not 21 Räntebärande skulder 125 Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 126 Not 23 Pensioner 130 Not 24 Övriga avsättningar 132 FINANSIELL INFORMATION Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder 132 Not 26 Transaktioner med närstående 132 Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 132 Not 28 Förvärv och avyttringar 133 Not 29 Noter till kassaflödesanalysen 134 Not 30 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 134 Noter till moderbolagets finansiella rapporter Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 135 Not 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 135 Not 33 Andelar i dotterföretag 135 Not 34 Förslag till vinstdisposition 135 Styrelsens och verkställande direktörens försäkran 136 Revisionsberättelse 137 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  100 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 101 ===== Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning MSEK Not 2025 2024 1, 2, 3, 26 Nettoomsättning 4 14 083 13 024 Övriga rörelseintäkter 4 46 42 Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete 63 7 Råmaterial och förnödenheter –8 567 –7 879 Personalkostnader 5 –2 875 –2 640 Av- och nedskrivningar 6 –448 –425 Övriga rörelsekostnader 7, 9 –1 702 –1 622 Resultat från andelar i intresseföretag 14 3 3 Rörelseresultat 603 509 Finansiella intäkter 8, 9 3 4 Finansiella kostnader 8, 9 –153 –158 Resultat efter finansnetto 452 354 Skatt på årets resultat 10 –86 –80 Årets resultat 367 275 Varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 367 275 Innehav utan bestämmande inflytande – – Genomsnittligt antal utestående aktier 65 393 422 65 327 164 Resultat per aktie före utspädning, SEK 5,61 4,20 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 5,61 4,20 Antal aktier vid periodens slut 66 060 890 66 060 890 Koncernens rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 367 275 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner 23 10 18 Skatt på aktuariella vinster och förluster 23 –2 –4 Summa 8 14 Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar 4 4 Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet –156 70 Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet 0 –8 Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras till resultaträkningen, netto 0 –1 Summa –152 65 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –144 79 Summa totalresultat för året 223 354 Varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 223 354 Innehav utan bestämmande inflytande – – OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  101 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 102 ===== Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 1, 2, 3, 26, 27, 32 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 11 913 961 Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 966 991 Materiella anläggningstillgångar 12 2 726 2 464 Nyttjanderättstillgångar 13 273 301 Andelar i intresseföretag 14 54 55 Överskott i fonderade pensioner 23 74 69 Finansiella anläggningstillgångar 15 16 8 Uppskjutna skattefordringar 10 69 78 Summa anläggningstillgångar 5 092 4 928 Omsättningstillgångar Biologiska tillgångar 16 152 128 Varulager 17 829 831 Kundfordringar 18 1 067 1 043 Övriga kortfristiga fordringar 18 139 124 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 88 115 Derivatinstrument finansiella 22 – 2 Likvida medel 19 279 109 Summa omsättningstillgångar 2 553 2 352 SUMMA TILLGÅNGAR 7 646 7 279 MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 1, 2, 3, 26, 27, 32, 34 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 1 1 Övrigt tillskjutet kapital 257 420 Reserver 152 304 Balanserade vinstmedel 2 266 1 886 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 2 677 2 611 Innehav utan bestämmande inflytande – – Summa eget kapital 20 2 677 2 611 Skulder Långfristiga skulder Långfristig del av räntebärande skulder 21, 22 2 021 1 733 Långfristiga leasingskulder 21, 22 217 249 Derivatinstrument finansiella 21, 22 4 – Derivatinstrument operationella 21, 22 1 1 Avsättningar för pensionsförpliktelser 23 3 3 Övriga avsättningar 24 9 13 Uppskjutna skatteskulder 10 169 179 Övriga långfristiga skulder 22 74 77 Summa långfristiga skulder 2 497 2 255 Kortfristiga skulder Kortfristiga leasingskulder 21, 22, 25 70 64 Derivatinstrument finansiella 21, 22 0 – Derivatinstrument operationella 21, 22 3 13 Leverantörsskulder 25 1 498 1 532 Skatteskulder 10 51 45 Övriga kortfristiga skulder 22, 25 82 82 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22, 25 769 677 Summa kortfristiga skulder 2 471 2 413 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 646 7 279 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  102 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 103 ===== Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Not Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Säkrings- reserv Omräknings- reserv Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till moder- bolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital 20 Utgående balans den 31 dec 2023 1 571 –16 255 1 588 2 398 – 2 397 Ingående balans 1 jan 2024 1 571 –16 255 1 588 2 398 – 2 397 Årets resultat 275 275 275 Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner 18 18 18 Kassaflödessäkringar 4 4 4 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet 70 70 70 Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet –8 –8 –8 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 0 –4 –4 –4 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 4 62 289 354 354 Utdelning –150 –150 –150 Långsiktigt incitamentsprogram (L TIP) 10 10 10 Transaktioner med ägarna –150 10 –140 –140 Utgående balans den 31 dec 2024 1 420 –13 317 1 886 2 611 – 2 611 Ingående balans 1 jan 2025 1 420 –13 317 1 886 2 611 – 2 611 Årets resultat 367 367 367 Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner 10 10 10 Kassaflödessäkringar 4 4 4 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet –156 –156 –156 Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet 0 0 0 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 0 –2 –2 –2 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 4 –156 375 223 223 Utdelning –163 –163 –163 Långsiktigt incitamentsprogram (L TIP) 7 7 7 Transaktioner med ägarna –163 7 –157 –157 Utgående balans den 31 dec 2025 1 257 –9 161 2 266 2 677 – 2 677 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  103 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 104 ===== Koncernens kassaflödesanalys MSEK Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 603 509 Justering för icke kassaflödespåverkande poster 464 444 Betalda finansiella poster netto 29:1 –146 –157 Betald inkomstskatt –80 –79 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 840 717 Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar –63 –7 Förändringar av rörelsefordringar –79 20 Förändringar av rörelseskulder 172 –76 Förändringar i rörelsekapital 31 –62 Kassaflöde från den löpande verksamheten 871 654 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i nyttjanderättstillgångar –3 –1 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar –85 –85 Investeringar i materiella anläggningstillgångar –698 –282 Avyttring och förvärv av verksamhet 29:2 –16 –453 Kassaflöden från investeringsverksamheten –802 –821 MSEK Not 2025 2024 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 29:4 338 1 928 Återbetalning av lån 29:4 –97 –1 381 Förändring checkkredit 134 –19 Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder 29:4 –69 –80 Utdelning –163 –150 Övrigt –31 –26 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 111 271 Årets kassaflöde 181 104 Likvida medel vid periodens början 109 4 Kursdifferens i likvida medel –10 1 Årets kassaflöde 181 104 Likvida medel vid årets slut 29:3 279 109 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  104 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 105 ===== Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns inga anställda. Moderbolagets balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 32, 34 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag 33 938 938 Summa anläggningstillgångar 938 938 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 87 73 Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar 87 73 SUMMA TILLGÅNGAR 1 025 1 011 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundna reserver Aktiekapital 1 1 Fritt eget kapital Överkursfond 256 420 Balanserade vinstmedel 590 391 Årets resultat 177 200 Summa eget kapital 1 024 1 011 Kortfristiga skulder Skatteskulder 1 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 Summa kortfristiga skulder 1 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 025 1 011 Moderbolagets resultaträkning MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning – – Rörelsekostnader 31 0 0 Rörelseresultat 0 0 Finansnetto1) 171 200 Resultat efter finansnetto 171 199 Koncernbidrag 7 0 Skatt på årets resultat –1 – Årets resultat 177 200 1) Avser i huvudsak utdelning från dotterbolag. Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 177 200 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt – – Summa totalresultat för året 177 200 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  105 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 106 ===== Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital MSEK Not Aktie- kapital Överkurs- fond Fritt eget kapital Summa eget kapital 20 Eget kapital den 1 jan 2024 1 570 390 961 Årets resultat 200 200 Utdelning –150 –150 Återköp egna aktier – – Eget kapital den 31 dec 2024 1 420 590 1 011 Eget kapital den 1 jan 2025 1 420 590 1 011 Årets resultat 177 177 Utdelning –163 –163 Återköp egna aktier – – Eget kapital den 31 dec 2025 1 256 767 1 024 Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 0 0 Betalda finansiella poster netto 10 0 Betald inkomstskatt 0 – Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 9 0 Förändring av rörelsefordringar 0 0 Förändring av rörelseskulder 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning till dotterföretag –1 –40 Utdelning –8 40 Återköp egna aktier – – Koncernbidrag 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –9 0 Årets kassaflöde 0 0 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  106 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 107 ===== Noter till koncernens finansiella rapporter FÖRETAGSINFORMATION Moderbolaget, Scandi Standard AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Organisationsnumret är 556921–0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Årsredovisningen för 2025 föreläggs årsstämman för fastställande den 28 april 2026. NOT 1 Redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not eller i respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik. GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder såsom de antagits av EU och enligt årsredovisnings- lagen. IFRS redovisningsstandarder innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för hållbar- hets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisnings- lagen samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommenda- tion RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Belopp i MSEK om inget annat anges. Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorin ”finan- siella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen” samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå. Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2025. Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2025: • Effekter av förändringar i valutakurser (ändringar av IAS 21) Ändringarna som anges ovan har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernen. Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats Vissa ändringar i standarder som har publicerats träder i kraft för räken- skapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare och har inte förtids- tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport: • Klassificering och värdering av finansiella instrument (ändringar av IFRS 7 och IFRS 9) • IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements • IFRS 19 Subsidiaries without public accountability: disclosures IFRS 18 kommer inte att påverka redovisningen eller värdering av poster i de finansiella rapporterna men väntas ha effekter på rapporteras utformning och upplysningar såsom presentationen av resultaträkningen och av ledningen definierade resultatmått. En utvärdering av de detaljerade effekterna pågår. Övriga ändringar förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Klimatrelaterade risker i de finansiella rapporterna Vid upprättande av de finansiella rapporterna har ledningen bedömt hur klimat- relaterade risker kan påverka rapporterna samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att hantera dessa risker. Ledningen har gjort bedömningen att klimatrelaterade risker inte har någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna för 2025. Även om klimatrelaterade risker för närvarande inte har en betydande effekt på de finansiella rapporterna, följer vi förändringar och utveckling inom dessa riskområden. De poster som bedöms kunna exponeras för klimatrelaterade risker i framtiden är följande: • Nedskrivningsprövning (not 6): Ledningen har bedömt att klimatrelaterade antaganden inte utgör väsentliga faktorer vid nedskrivningstestet av goodwill för 2025. • Materiella anläggningstillgångar (not 12): Ledningen har beaktat hur klimat- relaterade risker påverkar byggnader, maskiner och installationer, inklusive effekten på tillgångarnas ekonomiska livslängd och bedömt att de inte har någon väsentlig påverkan för 2025. KONCERNREDOVISNING Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samtliga koncern- företag i enlighet med nedanstående definitioner. Moderbolaget Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat för ackumulerade nedskrivningar. Dotterföretag Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka moderbolaget utövar bestäm- mande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när Scandi Standard koncernen exponeras för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  107 ===== SIDA 108 ===== innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom att utöva ett bestämmande inflytande över företaget. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffnings- värdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant erlagd köpeskilling och det verkliga värdet av betalning med apportegendom. Koncernens anskaffningsvärde på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar så redovisas skillnaden som koncernmässig Goodwill. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen. Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i koncernredo- visningen. Intresseföretag Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden när Scandi Standard har ett betydande men inte bestämmande inflytande, normalt mellan 20 och 50 procent av rösterna. Läs mer i not 14 Andelar i intresseföretag. Läs mer i not 26 Transaktioner med närstående. Omräkning av utländska koncernföretag Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande: • Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive bokslutsdag som redovisas i balansräkningen. • Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år som redovisas i resultaträkningen och rapport över totalresultatet. • Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som en separat post under övrigt totalresultat i rapport över totalresultatet. I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valuta- kursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisations resultat. Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten. Transaktioner och balansposter i utländsk valuta De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan). Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster. Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräk- ningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag. Koncernens viktigaste valutor, utöver SEK, 2025 SEK Genomsnittskurs Balansdagens kurs DKK 1,4829 1,4484 NOK 0,9444 0,9147 EUR 11,0677 10,818 SEGMENTSRAPPORTERING Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen. Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisa- tion där verksamheten är indelad i segment Ready-to-cook och Ready-to-eat. Verksamhet som inte ingår i segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrigt. Ytterligare beskrivning av segmenten återfinns i not 3. Segmenten ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom segmentens ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom segmenten som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9 tillämpas endast på koncernnivå). Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor. INTÄKTER Nettoomsättning Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över en produkt. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal. Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden inte lyckas sälja vidare. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvud- aktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  108 ===== SIDA 109 ===== SKATT Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla tempo- rära skillnader som uppkommer mellan det skatte mässiga värdet och det redo- visade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresse företag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatte utbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisa när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder. Koncernen omfattas av International Tax Reform – Pillar Two Model Rules samt av EUs direktiv för Pelare 2. Lagstiftning antogs i Sverige 1 januari 2024, där Scandi Standard har sitt säte. Pelare två är en global minimiskatt på, inled- ningsvis, 15% som införs för bolag i varje land där verksamhet bedrivs. Pelar 2 bedöms inte medföra någon väsentlig påverkan på koncernens skattekostnad. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörs- relationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Ut- gifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad Goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer. Goodwill Värdet på Goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov till Goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte. Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget. Varumärken Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella acku- mulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivnings- behov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varu- märke med obestämbar nyttjandeperiod. Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden. Varumärken inom Sverige, Danmark och Norge har obestämbar nyttjande- period, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts. Varumärken inom Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år. Kund- och leverantörsrelationer I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån över- värdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år. Forskning och utveckling Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. För utgifter av utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system har Scandi Standard gjort en utvärdering om uppsättningen av molnbaserade lösningen för det nya affärssystemet kan aktiveras som en immateriell tillgång baserat på gällande regelverk. Eftersom det finns en avtalsenlig rätt att ta programvaran i koncernens besittning under avtalsperioden utan betydande påföljd samt möjligheten att köra program- varan på koncernens egen hårdvara alternativt kontrakt med en part som inte är relaterad till leverantören för att vara värd för programvaran har utgifterna för det nya affärssystemet aktiverats. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år. Nedskrivningar Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje boksluts tillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassa- flöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat Goodwill. Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  109 ===== SIDA 110 ===== en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 25–30 år Fastighetsinventarier 10–25 år Maskiner, tekniska anläggningar 5–20 år Inventarier, verktyg 5–15 år Fordon 5–10 år Kontorsutrustning 5–10 år NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR Leasingavtal redovisas i balansräkningen, klassificerade som nyttjanderätts- tillgångar och leasingskulder. Vid leasingavtalets startdatum ska en nyttjande- rättstillgång och en finansiell skuld redovisas. Undantag, utgörs av kortfristiga leasingavtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande värde (riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas inte som nyttjanderättstillgång och leasingskulder. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasingperioden. För ytterligare information hänvisas till not 13. Nyttjanderättstillgången värderas initialt till ett anskaffningsvärde som omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för eventuella leasingavgifter som erlades på eller före inledningsdagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa underliggande tillgång. Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasing- avgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskon- teringsränta. Räntekostnader redovisas separat. När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten att säga upp leasingavtalet. Förlängnings optioner inkluderas endast i leasing- perioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möjlighet och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja denna möjlighet. Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasing- avgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderings beloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en justering av nyttjanderätten. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av tillgångens nyttjande- period och leasingavtalets längd. Leasingtillgången justeras periodiskt för vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuella nedskrivningar. Scandi Standard koncernen som leasetagare avser avtal avseende fram- förallt produktionsanläggningar, kontorsfastigheter, produktionsutrustning och tjänstebilar. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tillgångar i form av föräldradjur och kycklingar värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader, enligt IAS 41. Föräldradjur har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfa- renheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har använts uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas. Kycklingar i uppfödningen har värderats baserat på direkta och indirekta kostnader för djurhållningen samt med hjälp av gällande inköpspris för liknande flockar. VARULAGER Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffnings värdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, lånefordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balans- räkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddag. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt värde via resultaträkningen eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivränteme- toden och ingår i finansiella intäkter. Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporterings- datum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kredit- förlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Fordringar som inte är kundfordringar bedöms utifrån risken för fallissemang utifrån återstående löptid och förväntat återvinningsvärde. Derivatinstrument och säkringsredovisning Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- swappar och energiderivat. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga ränte- bindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida räntekostnader. Energiderivat ingås i syfte att minska osäkerheten i framtida energikostnader. Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärde- ringen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderings- effekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödes säkring och säkring av nettoinvesteringar. Säkringsredovisning Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9. Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  110 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 111 ===== tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till säkringsinstrumentets värdeförändring. Kassaflödessäkring De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värde förändring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstru- mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersi- ella inköp och försäljningar, för ränterisker i skuld portföljen samt för prisrisker vid inköp av elektricitet och gas. Säkring av nettoinvesteringar Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultatet omklassificeras från eget kapital till resultat räkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten. Fastställande av verkligt värde Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant räntekurva för swapparnas framtida kassaflöden. Verkligt värde på energi- derivat beräknas utifrån gällandeterminskurser på balansdagen. För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till Scandi Standards kreditrisk. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestämmas, antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster. Moderbolaget I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärde- metoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moder- bolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget. AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruk- tureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Läs mer i not 5 Ersättning till anställda. Pensioner Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19. Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytter- ligare avgifter. I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltnings tillgångarna knutna till förplikt- elsen i pensionsstiftelse. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonterings- räntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster och redovisas i övrigt totalresultat. Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförplik- telse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Ersättningar vid uppsägning Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats. STATLIGA STÖD Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas som en reduktion av de aktuella tillgångarnas redovisade värden. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Moderbolaget Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har infört regler för redovis- ning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition. Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. NÄRSTÅENDE Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen. Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris. Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  111 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 112 ===== NOT 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standards finansiella ställning eller resultat under kommande räkenskapsår. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande noter. Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskriv- ningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 879 (1 953) MSEK, vilket motsvarar 25 (27) procent av koncernens balansomslut- ning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet. I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassa- flödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet. De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet. Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonte- ringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter. För information om beloppen, se not 10. Pensioner Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demo grafiska förhållanden. Diskonterings- räntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procent enheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. För information om beloppen, se not 23. Biologiska tillgångar Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur, inom den verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 1 (1) MSEK. Beträffande kycklinguppfödningen påverkas värdet av rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dessa flockar påverkar värdet med cirka 0 (1) MSEK. För information om belopp och förändringar, se not 16. Värdering lager och Inkuransreserv Den ”anatomiska balansen” övervakas regelbundet tillsammans med dess effekt på lagret. Lagret av färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffnings- värde eller nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningsvärdet minus förväntade försäljningskostnader. En bedömning av det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som inkluderar subjektiva aspekter, såsom priskonkurrens och förväntade fluktuationer på framtida priser. Att fastställa nedskrivningsbehovet är en väsentlig och svår bedömningsfråga. Historiskt uppgår de genomsnitt- liga inkuransreserverna till 7-12 procent av lagervärdet. Detaljerad information om beloppen och förändringarna se not 17. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  112 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 113 ===== NOT 3 Segmentsrapportering Information om rörelsesegment Räkenskapsåret, jan 1–dec 31 MSEK Ready-to-cook Ready-to-eat Övrigt / Elimineringar1, 2) Summa Koncern 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning 10 783 9 923 2 785 2 601 516 499 14 083 13 024 Justerat rörelseresultat 487 368 97 148 19 –6 603 509 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – Rörelseresultat 487 368 97 148 19 –6 603 509 Varav resultatandel i intresseföretag 3 3 – – – – 3 3 Finansiella intäkter 3 4 Finansiella kostnader –153 –158 Skatt på årets resultat –86 –80 Årets resultat 367 275 Övriga upplysningar Tillgångar3) 5 437 5 293 1 522 1 218 258 443 7 217 6 954 Andelar i intresseföretag 54 55 Ofördelade tillgångar 375 270 SUMMA TILLGÅNGAR 5 437 5 293 1 522 1 218 258 443 7 646 7 279 Skulder 1 652 1 588 518 482 253 243 2 423 2 313 Ofördelade skulder 2 546 2 356 Eget kapital 2 677 2 611 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 652 1 588 518 482 253 243 7 646 7 279 Nettoinvesteringar 427 207 272 72 84 88 783 367 Av- och nedskrivningar –358 –342 –66 –59 –24 –23 –448 –425 1) Varav elimineringar av gemensamma gruppkostnader i året om 374 (327) MSEK. 2) Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 516 (499) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 58 (32) MSEK. Koncerngemensamma kostnader om –39 (–38) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT). 3) För tillgångarnas fördelning per land, se not 12. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  113 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 114 ===== Scandi Standards verksamhet är indelad i segmenten Ready-to-cook, Ready-to-eat och Övrigt Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs. chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar till skatter, samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (enligt IFRS 9) och pensionsskulder (enligt IAS 19) ligger hos koncerngemen- samma funktioner och fördelas inte på segmenten. Segment Ready-to-cook (RTC): utgör koncernens största produktsegment och omfattar produkter som är kylda eller frysta, som inte har tillagats. Det kan vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade eller marinerade produkter. Försäljning sker främst via säljkanalerna Dagligvaru- handeln och Restaurang och Storhushåll, på både inhemska marknader och exportmarknader. I segmentet ingår produktionsanläggningar för RTC i sex länder, foderverksamheten på Irland, produktion av konsumentägg i Norge och kläckeriverksamhet i Sverige. Nettoomsättning för segmentet Ready-to-cook omfattar den externa försäljningen. Segment Ready-to-eat (RTE): utgörs av produkter som har tillagats vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Produkterna inkluderar allt ifrån grillade och styckade kycklingfiléer med olika kryddningar till nuggets. Försäljningen sker främst inom säljkanalerna Dagligvaruhandeln och Restaurang och Storhushåll, och en del av produktionen exporteras. I segmentet ingår fyra egna produktionsanläggningar för RTE i Danmark, Norge, Finland och Nederländerna, kombinerat med tredjepartsproduktion. Nettoom- sättningen för segmentet Ready-to-eat omfattar den externa försäljningen. Operativt resultat för segmentet Ready-to-eat inkluderar det integrerade resultatet för koncernen utan interna vinstpåslag. Segment Övrigt: utgörs av ingredienser som utgör överskottsprodukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment. MSEK Ready-to-cook Ready-to-eat Övrigt Total 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning fördelning Sverige 2 861 2 606 748 700 173 150 3 781 3 455 Danmark 1 976 1 868 1 453 1 337 143 143 3 574 3 348 Norge 1 701 1 774 486 471 30 39 2 218 2 284 Irland 2 868 2 688 11 11 135 130 3 016 2 829 Finland 911 982 85 83 34 37 1 032 1 101 Litauen 464 5 – – – – 464 5 Nederländerna – – – – Total nettoomsättning per land 10 783 9 923 2 785 2 601 516 499 14 083 13 024 NOT 4 Intäkternas fördelning MSEK 2025 2024 Nettoomsättning Varuförsäljning 14 083 13 024 Summa 14 083 13 024 Övriga rörelseintäkter Hyresintäkter 1 0 Statliga stöd 2 1 Försäljning personalmatsal 5 9 Försäkringsersättning 14 15 Realiserade och orealiserade valutavinster 12 7 Övrigt 13 9 Summa 46 42 Statliga stöd har erhållits om 2 (1) MSEK och av dessa har 2 (1) MSEK redovisats som intäkt och 0 (0) MSEK som en reducering av kostnad. Not 3 forts. Nettoomsättning (extern försäljning) till kundens hemvist MSEK 2025 2024 Sverige 4 348 3 980 Irland 2 728 2 312 Norge 2 252 2 489 Danmark 2 019 1 839 Finland 1 127 1 188 Tyskland 223 187 Storbritannien 232 195 Övriga Europa 871 551 Övriga världen 283 283 Summa 14 083 13 024 Under 2025 var det en av Scandi Standards kunder som stod för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Netto omsättningen för kunden uppgick till 1 751 (1 636) MSEK vardera och är huvudsakligen inom segmentet RTC. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  114 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 115 ===== Medeltal anställda 2025 varav kvinnor 2024 varav kvinnor Koncernen Sverige 831 37% 851 38% Danmark 922 42% 938 43% Norge 342 57% 328 58% Irland 1 059 43% 930 40% Finland 313 43% 299 36% Litauen 180 44% 20 61% Nederländerna 22 34% – – Summa koncernen1) 3 670 43% 3 366 42% 1) Det finns inga anställda i moderbolaget. Personalkostnader MSEK 2025 2024 Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar 32 22 – varav rörlig del 5 4 Löner och ersättningar, övriga anställda 2 292 2 093 Sociala kostnader 276 258 Pensionskostnader1) 185 171 Övriga personalkostnader 90 99 Aktiverade personalkostnader2) 0 –1 Summa 2 875 2 641 1) Av koncernens pensionskostnader avser 2 (2) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa. 2) Avser aktivering av pågående investeringsprojekt. Könsfördelning i bolagsledningen Koncernen Moderbolaget Andelen kvinnor, % 2025 2024 2025 2024 Styrelser 28 17 25 25 Övriga ledande befattningshavare 35 30 – – Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare. Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställnings avtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag. Bolagets ersättningsprinciper och policyer ska säkerställa ansvarsfulla och hållbara ersättningsbeslut som stödjer bolagets och koncernens strategi, långsiktiga intressen och hållbara affärsmetoder. Löner och andra anställ- ningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet. Principer för fast lön Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknads- mässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå. Principer för rörlig lön Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förut- bestämda finansiella mål uppfylls. Bedömningen av om målen för utbetalning av rörlig lön är uppfyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen har avslutats. Styrelsens ersättningsutskott är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den verkställande direktören är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befatt- ningshavare. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, förmåner och liknande). Principer för aktierelaterade incitamentsprogram Dessa riktlinjer omfattar inte ersättningar som bolagsstämman beslutar om. Följaktligen är riktlinjerna inte tillämpliga på det aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram 2025 (L TIP 2025) som styrelsen har beslutat på års- stämman 2025 eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incitaments- programmen som årsstämmorna 2024, 2023 och 2022 beslutade om. Bolags- stämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. Principer för pensioner, andra förmåner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Pensionspremierna för premie- bestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den årliga fasta lönen om inte annat gäller enligt tillämpliga kollektivavtal. Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghets- försäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land. Beredning och översyn av frågor relaterade till ersättning till ledande befattningshavare Dessa riktlinjer har upprättats av styrelsens ersättningsutskott. Vid ersätt- ningsutskottets bedömning av om riktlinjerna och de begränsningar som gäller enligt riktlinjerna är rimliga, har ersättningsutskottet beaktat uppgifter om den totala ersättningen till bolagets samtliga anställda, inklusive olika ersättningskomponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid. Ersättningsutskottet ska övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattnings havare, samt övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersätt- ningsstrukturer och ersättnings nivåer i bolaget och koncernen. Ledamöterna NOT 5 Anställda och personalkostnader OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  115 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 116 ===== i ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Den verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncern ledningen deltar inte i behandling av och beslut i ersättnings relaterade frågor i den mån de berörs av frågorna. Principer för avvikelser från riktlinjerna Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Rörlig lön Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas årligen av bolagets styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning. Pensioner Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Scandi Standards verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen. Scandi Standards högsta ledning, följer ersättningsriktlinjerna vilka innebär en maximal premie om 30 procent av pensionsgrundande lön. Övriga anställda: I Sverige omfattas anställda av förmånsbaserad eller premie baserad pensionsplan genom PRI Pensionstjänst AB eller alternativ lösning. I Danmark sker avsättning till pensioner med 13 procent av den pensions- grundande lönen. I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgifts- bestämda pensionsplaner, med premier på mellan 3 och 23 procent av den pensionsgrundande lönen. I Irland sker avsättning till pensioner med 4 till 20 procent av den pensions- grundande lönen. I Finland sker avsättning till pensioner med 23 till 25 procent av den pensionsgrundande lönen. I Litauen sker avsättning till pensioner med 3 procent av den pensions- grundande lönen. I Nederländerna sker avsättning till pensioner med 15 till 21 procent av den pensionsgrundande lönen. Avgångsvederlag och andra förmåner Avgångsvederlag/uppsägning För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande sex månaders ersättning. Avgångsvederlaget är inte semester- och pensionslönegrundande och utbetalas med en sjättedel per månad efter det att uppsägningstiden avslutats. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till bolaget som ersättning vid brott mot denna klausul. Övriga förmåner Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsför- säkring vid arbetsskada samt tjänstegruppliv försäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen. Långsiktigt incitamentsprogram L TIP 2022 avslutades under 2025 och innebar att 166 211 aktier med ett sammantaget marknadsvärde om 16 MSEK tilldelades deltagarna i program- met. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Vid utgången av 2025 pågår följande långsiktiga incitamentsprogram, som har antagits av årsstämman respektive startår: • L TIP 2023, för 32 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 302 330 aktier. • L TIP 2024, för 31 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 530 000 aktier. • L TIP 2025, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 474 000 aktier. LTIP 2025 Deltagarna är ålagda att investera i Scandi Standard-aktier (”Investeringsaktier”) i förhållande till en procentandel av deltagarens fasta lön för att delta i L TIP 2025. Varje investeringsaktie ger deltagarna rätt till en (1) Retentionsaktierätt och fyra (4) Prestationsaktierätter som var och en är föremål för uppfyllande av varsitt prestationskrav under programmets löptid. För att Aktierätterna (både Retentionsaktierätter och Prestationsaktierätter) ska berättiga till tilldel- ning av stamaktier krävs att deltagaren (a) inte avyttrar sina Investeringsaktier under Intjänandeperioden, (b) och inte har gett eller inte har fått meddelande om uppsägning inom koncernen under Intjänande perioden och (c) deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade stam aktier (förutom stamaktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen av stamaktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av stamaktierna. Prestationskrav Utöver intjänandekriterier som framgår ovan ska tilldelning av stamaktier för Prestationsaktierätterna vara villkorat av uppfyllandet av respektive prestations- krav nedan. Krav 1 Prestationskravet är relaterat till totalavkastningen (TSR) för Scandi Standards stamaktie på Nasdaq Stockholm i förhållande till OMX Stockholm Mid Cap Index (”Index”) under en viss mät period som framgår nedan. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en TSR är lika med TSR index. Om TSR är lika med TSR Index, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Prestationsaktierätter 1. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en TSR motsvarande TSR Index plus 10,0 procent. Om TSR uppgår till mer än TSR Index plus 10,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 1 (maximal tilldelning). Om TSR är mindre än TSR Index, ska inga Prestationsaktierätter 1 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om TSR Index är mellan det lägsta och det högsta värdet ska antalet Prestationsaktierätter 1 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt. Krav 2 Prestationskravet är relaterat till den årliga justerade genomsnittliga tillväxten för vinst per aktie (”EPS CAGR”) under en viss mätperiod. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 5,0 procent. Om EPS CAGR är 5,0 procent, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Prestationsaktierätter 2 och 3. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 32,0 procent. Om EPS CAGR uppgår till 32,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 2 och 3 (maximal tilldelning). Om EPS CAGR är mindre än 5,0 procent, ska inga Prestationsaktierätter 2 och 3 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om EPS CAGR är mellan det lägsta och det högsta Not 5 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  116 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 117 ===== Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2025, TSEK Styrelse- arvoden Fast lön1) Rörlig lön2) LTIP3) Pension1) Övriga förmåner5) Summa 2025 Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan 4 620 – – – – – 4 620 Verkställande direktör Jonas Tunestål – 6 116 4 422 5 117 1 842 144 17 641 Koncernledning, övriga6) – 27 418 7 657 5 673 4 268 1 654 46 671 Summa 4 620 33 535 12 078 10 791 6 111 1 798 68 932 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2024, TSEK Styrelse- arvoden Fast lön1) Rörlig lön2) LTIP4) Pension1) Övriga förmåner5) Summa 2024 Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan 4 430 – – – – – 4 430 Verkställande direktör Jonas Tunestål – 5 568 3 060 3 599 1 675 173 14 075 Koncernledning, övriga7) – 30 797 5 438 3 628 3 502 1 701 45 066 Summa 4 430 36 365 8 498 7 226 5 177 1 874 63 570 Not 5 forts. 1) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning. 2) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål. För 2 024 ingår avtalad engångsersättning enligt anställningskontrakt för medlem i koncernledning. 3) Koncernens reservering avseende L TIP 2023 – L TIP 2025. 4) Koncernens reservering avseende L TIP 2022 – L TIP 2024. 5) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring. 6) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2025 för totalt 11 personer. Under året har 1 person lämnat koncernledningen. Under 2025 har 1 person tillkommit i koncernledningen. 7) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2024 för totalt 13 personer. Under året har totalt 2 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägningslön för delar av året och avgångsvederlag enligt avtal. Under 2024 har 2 personer tillkommit i koncernledningen. Styrelsearvoden1), SEK 2025 2024 Johan Bygge, ordförande 1 120 000 1 080 000 Sebastian Backlund 415 000 400 000 Lars-Gunnar Edh 415 000 400 000 Øystein Engebretsen 545 000 530 000 Paulo Gaspar 570 000 550 000 Pia Gideon 595 000 580 000 Henrik Hjalmarsson 455 000 400 000 Cecilia Lannebo 505 000 490 000 Summa 4 620 000 4 430 000 1) Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete. Styrelse- och kommittéarvoden överensstämmer med av stämman beslutade arvoden och regleras till styrelsen 2 gånger per år i oktober och i april. värdet ska antalet Prestationsaktierätter 2 och 3 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt. Krav 3 Prestationskravet är relaterat till koncernens officiella hållbarhetsmål som relaterar till arbetsplatsolyckor mätt i L TIFR (Lost Time Injury Frequency Rate), antibiotikaanvändningen och utsläpp av växthusgaser mätt i CO 2e under mätperioden 2025–2027. Om L TI FR målet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om antibiotikamålet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 20 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om CO2e målet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4. För information om L TIP 2023 och L TIP 2024 se tidigare års redovisningar. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2026 ett långsiktigt incitaments program för 2026 (L TIP 2026) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. L TIP 2026 har i allt väsentligt samma utformning som det långsiktiga incitamentsprogrammet som antogs vid årsstämman 2025 (L TIP 2025). Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram De långsiktiga incitamentsprogrammen (L TIP) redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänande perioden (tre år). Koncernen reglerar aktieprogrammet netto för majoriteten av deltagarna, genom att innehålla det antal aktier med ett verkligt värde som motsvarar det monetära värdet av den anställdes källskatt och det är endast de resterande aktier som ges ut vid utgången av intjänsteperioden. Intjänandeperioden för L TIP 2022 löpte till den 4 maj 2025. EPS CAGR för perioden 1 januari 2022 - 31 december 2024 uppgick till 42,6 procent och relativ TSR uppgick till 212 procent, vilket resulterade i att deltagarna till- delades 1 aktie per investeringsaktie och totalt 166 211 aktier. Intjänandeperioden för L TIP 2023 löper till den 4 maj 2026 eller tills tilldel- ning sker. EPS CAGR för perioden 1 januari 2023 - 31 december 2025 uppgick till 40,6 procent och relativ TSR uppgick till 195 procent, vilket resulterar i att deltagarna tilldelas 1 aktie per investeringsaktie och totalt 164 507 aktier. L TIP 2024 och L TIP 2025 är i princip baserade på kriterium i linje med det program som föreslås stämman 2026. Förutsatt fullt uppfyllande av den relativa TSR, EPS kravet och baserat på deltagare som per 31 december 2025 var fortsatt anställda och inte hade blivit uppsagda eller sagt upp sig kommer L TIP 2024 och L TIP 2025 att resultera i tilldelningar av 238 735 respektive 290 927 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 23,4 MSEK för L TIP 2024 och 32,2 MSEK för L TIP 2025, baserat på aktiekurserna 78,4 SEK respek- tive 91,0 SEK. Vid utgången av 2025 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för L TIP 2023– L TIP 2025 till 29,2 (21,6) MSEK. Årets L TIP kostnader uppgick till 6 (10) MSEK. De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 23 (22) procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktier. Den genomsnittliga procentsatsen varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 620 141 (733 726) aktier i eget förvar. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  117 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 118 ===== NOT 6  Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar NOT 7  Arvode och kostnadsersättning till revisorer MSEK 2025 2024 PricewaterhouseCoopers (PwC) Revisionsuppdrag 7 7 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 2 1 Skatterådgivning 1 1 Övriga tjänster 1 1 Summa 10 10 Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision samt rådgivning till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget. Av det totala arvodet till PwC AB (Sverige) på 7 MSEK uppgår arvodet till icke revisionstjänster enligt EU:s revisorsförordningens definitioner för icke- revisionstjänster till 1 (2) MSEK varav 0 (1) MSEK avser revisionsuppdraget, 0 (0) MSEK avser skatteråd givning och 0 (1) avser övriga servicetjänster. Tjänsterna avser redovisningsmässig rådgivning avseende upprättande av finansiell rapportering samt annan redovisningsmässig och skattemässig rådgivning. QSR och vår Ready-to-eat-anläggning i Nederländerna utgör en viktig plattform för Scandi Standards långsiktiga tillväxt. Ledningen förväntar sig över tid en fortsatt ökande efterfrågan inom detta lönsamma segment. Nedskriv- ningsprövningen visar heller inte något nedskrivnings behov även om EBITDA marginalen skulle sjunka med tre procentenheter. För ytterligare upplysningar om Goodwill och immateriella anläggnings- tillgångar, se not 11. MSEK 2025 2024 Avskrivningar och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 74 63 Byggnader och mark 67 52 Maskiner och andra tekniska anläggningar 188 178 Inventarier, verktyg och installationer 43 48 Nyttjanderättstillgångar, byggnader och mark 36 45 Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar1) 39 38 Summa 448 425 1) Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier , verktyg och installationer. Nedskrivningar Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjande- period. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagene- rerande enheter i vilka de har genererat kassaflödet. Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och Ready-to-eat. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och på en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 9,3 (8,1) procent för segmenten Ready-to-cook och 9,6 (8,1) procent för Ready-to-eat baserat på nuvarande räntor och segmentens uppskattade avkastningskrav. För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2025 förväntas samtliga kassa- genererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt. Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna. Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har känslighetsanalyser upprättats. Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara relativ stabil över tiden. Ändå kan avkastningskrav och räntenivåer förändras. Test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger även om WACC ökar ytterligare två procentenheter för Ready-to-cook och Ready-to-eat. Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som användes är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenere- rande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstill växten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa. Segmentet Ready-to-cook har sett en materiell tillväxt under 2025 med förbättrat rörelseresultat främst drivet av ökad försäljning och positiva effekter av investeringar för att öka kapacitet och produktionseffektivitet. Förvänt- ningen är att marginalerna kommer att fortsätta att öka under de kommande åren. Baserat på ledningens förväntningar kommer denna förbättring främst att drivas av pris utveckling och effektivitet i verksamheten samt med kapaci- tets-förbättringar inom befintliga anläggningar i alla länder. Scandi Standards affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupriser generellt kan överföras till kund, ger goda förutsättningar för att hantera pris- och kostnadsökningar över tid. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA marginalen skulle sjunka med två procentenheter. Segmentet Ready-to-eat har sett en vändpunkt från kvartal tre 2025 efter en utmanade marknads utveckling under andra halvåret av 2023 fram till första halvåret 2025. Ökade kostnader för råmaterial har påverkat marginalerna under 2025, med prisjusteringar för kunder både under året och in i 2026. Segmentet visar en uppmuntrande vändning i den europeiska efterfrågan på OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  118 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 119 ===== NOT 8  Finansiella intäkter och kostnader Intäkter Kostnader Summa MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lånefordringar och övriga fordringar Övriga intäkter –1 1 – – –1 1 Övriga ränteintäkter 4 3 – – 4 3 Summa 3 4 – – 3 4 Derivat använda i säkringsredovisning Ränte- och valutaswappar – – 0 11 0 11 Summa – – 0 11 0 11 Övriga finansiella skulder Räntekostnader, pensionsplaner – – 3 2 3 2 Räntekostnader, upplåning – – –85 –86 –85 –86 Räntekostnader, factoring, vendor financing – – –37 –46 –37 –46 Övriga lånekostnader – – –13 –18 –13 –18 Övriga räntekostnader – – –5 –6 –5 –6 Finansiell kostnad leasing – – –13 –12 –13 –12 Valutakurseffekter – – –4 –3 –4 –3 Värdeförändring andel pensionsstiftelse – – – – – – Summa – – –153 –169 –153 –169 Summa 3 4 –153 –158 –150 –155 NOT 9  Valutakursdifferenser som påverkat resultatet MSEK 2025 2024 Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet –2 0 Valutakursdifferenser på finansiella poster –4 –3 Summa –6 –3 Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i: Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader –2 0 Summa –2 0 NOT 10  Skatt Skatt på årets resultat, MSEK 2025 2024 Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Årets skattekostnad/intäkt –89 –71 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 0 Summa aktuell skatt –89 –71 Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader 18 –16 Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag 6 11 Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag –20 –4 Summa uppskjuten skatt 4 –9 Summa redovisad skattekostnad –86 –80 2025 2024 Avstämning av effektiv skatt % MSEK % MSEK Resultat före skatt 452 354 Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats –20,6 –93 –20,6 –73 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag 2,1 10 1,9 7 Uppskjuten skatt på underskott, som inte aktiveras –1,4 –6 –1,9 –7 Ej avdragsgilla kostnader –1,0 –4 –4,3 –15 Ej skattepliktiga intäkter 1,5 7 0,1 0 Skatt hänförlig till tidigare år 0,4 2 –0,2 –1 Återläggning resultat intresseföretag 0,1 –1 0,2 1 Omvärdering av uppskjuten skatt hänförligt till underskottsavdrag – – 2,0 7 Övrigt – – 0,2 1 Redovisad effektiv skatt –19,0 –86 –22,5 –80 Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK 2025 2024 Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner –2 –4 Kassaflödessäkringar 0 –1 Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat –2 –5 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  119 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 120 ===== Underskottsavdrag Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om 796 (856) MSEK varav 481 (524) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran som uppgick till 104 (124) MSEK. Ej aktiverade underskott uppgår till 315 (332) MSEK varav 143 (186) MSEK avser Finland, 142 (118) MSEK avser Litauen och 28 (28) MSEK avser Danmark. Uppskjuten skattefordran på aktiverade underskott i Finland uppgår till 14 (20) MSEK. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvarvarande livslängd är som lägst ett år. Aktiverade underskott i Danmark uppgår till 84 (104) MSEK och har obegränsad livslängd. Aktiverade underskott i Neder- länderna uppgår till 6 (-) MSEK och har obegränsad livslängd. Uppskjuten skatt har inte aktiverats på underskott från den i oktober 2024 förvärvade verksamheten i Litauen. Koncernen har utvärderat återvinningsmöjligheterna baserat på en 5-årig långsiktig plan som har visat övertygande bevis för att tillräcklig skattepliktig vinst kommer att finnas tillgänglig mot outnyttjade underskottsavdrag. Ledningens bedömning är att den skattefordran som redovisas avseende förlusterna i Finland, Danmark och Nederländerna fortsatt bör redovisas i balansräkningen. Övrigt Scandi Standard omfattas av reglerna om tilläggsskatt, det vill säga reglerna om global minimibeskattning enligt Pelare 2, som har trätt i kraft 1 januari 2024. Koncernen har konstaterat att tilläggsskatt inte uppkommer för 2024 och 2025, baserat på erforderliga beräkningar för att kontrollera detta. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, MSEK Belopp vid årets ingång Redovisat över resultaträkningen Redovisat mot övrigt totalresultat Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag Omräknings- differenser Belopp vid årets utgång 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Immateriella tillgångar –135 –126 8 –7 – – – – 3 –2 –125 –135 Byggnader och mark –1 13 3 –9 – – – –6 0 0 3 –1 Maskiner och inventarier –71 –71 6 2 – – – – 2 –1 –63 –71 Nyttjanderättstillgångar 4 5 0 0 – – – – 0 0 5 4 Övriga tillgångar –4 0 –1 –4 – – – – 0 0 –5 –4 Pensionsavsättningar –14 –11 1 1 –2 –4 – – – – –15 –14 Övriga skulder 6 5 1 3 0 –1 – 0 0 0 7 6 Underskottsavdrag 124 113 –14 7 – – – 0 –5 4 104 124 Övriga –11 –9 0 –2 – – – – – – –11 –11 Summa –101 –81 4 –9 –2 –5 – –6 –1 1 –100 –101 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld, MSEK Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Immateriella tillgångar – – 125 135 –125 –135 Byggnader och mark 9 10 6 11 3 –1 Maskiner och inventarier – – 63 71 –63 –71 Nyttjanderättstillgångar 5 4 0 0 5 4 Övriga tillgångar 2 4 7 8 –5 –4 Pensionsavsättningar – – 15 14 –15 –14 Övriga skulder 7 7 – 1 7 6 Underskottsavdrag 104 124 – – 104 124 Övrigt 0 0 11 11 –11 –11 Summa 127 149 227 250 –100 –101 Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion –58 –71 –58 –71 – – Summa, netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld 69 78 169 179 –100 –101 Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2025 och 2024. Not 10 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  120 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 121 ===== NOT 11 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Varumärken Kund- och leverantörsrelationer Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Pågående nyanläggningar Summa övriga immateriella tillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 913 961 454 470 740 784 405 352 41 20 1 640 1 626 Ackumulerade avskrivningar – – –84 –81 –420 –413 –170 –140 – – –673 –634 Ackumulerade nedskrivningar – – – – – – –1 – – – –1 – Redovisat värde 913 961 370 389 320 371 235 212 41 20 966 991 Ingående balans 961 950 389 390 371 390 212 28 20 126 991 933 Investeringar – – – – – – – 1 85 84 85 85 Förvärv – – – – – – – – – – – – Försäljningar och utrangeringar – – – – – – – – – – – – Årets avskrivningar – – –4 –4 –30 –32 –39 –27 – – –74 –63 Årets nedskrivningar – – – – – – –1 – – – –1 – Omklassificeringar – – – – – – 64 210 –64 –190 0 20 Omräkningsdifferenser –49 11 –14 4 –20 13 –1 0 – – –35 17 Redovisat värde 913 961 370 389 320 371 235 212 41 20 966 991 Fördelning av Goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer Ready-to-cook 744 788 3091) 3201) 320 371 Ready-to-cook – – 492) 572) – – Ready-to-eat 169 173 121) 121) – – Summa 913 961 370 389 320 371 1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp, Danpo, BornholmerHanen, Den Stolte Hane). 2) Varumärke med begränsad nyttjandeperiod (Manor Farm). För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  121 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 122 ===== NOT 12 Materiella anläggningstillgångar Mark och markanläggningar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 95 86 2 016 1 815 3 816 3 764 484 496 282 244 6 693 6 406 Ackumulerade avskrivningar –7 –13 –844 –818 –2 775 –2 766 –341 –344 – – –3 967 –3 941 Ackumulerade nedskrivningar – – – – – – – – – – – – Redovisat värde 88 73 1 172 997 1 040 998 144 152 282 244 2 726 2 464 Redovisat värde vid årets början 73 27 997 561 998 924 152 186 244 259 2 464 1 958 Investeringar1) 8 – 177 12 3 38 18 3 498 229 704 283 Förvärv och avyttringar – 46 – 348 – 79 – 4 – 1 – 478 Försäljningar och utrangeringar – – 6 – –17 –1 –1 – – – –12 –1 Årets avskrivningar –1 –1 –67 –52 –188 –178 –43 –48 – – –299 –279 Årets nedskrivningar – – – – – – – – – – – – Omklassificeringar 11 1 121 110 296 115 21 4 –450 –249 – –20 Omräkningsdifferenser –4 – –62 18 –51 20 –4 2 –10 4 –131 45 Redovisat värde 88 73 1 172 997 1 040 998 144 152 282 244 2 726 2 464 1) I investeringar ingår inga aktiverade räntor. Erhållna statliga stöd som har reducerat investeringsvärdena uppgick till 16 (0) MSEK. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6. Anläggningstillgångar fördelning per geografisk region1), MSEK 2025 2024 Sverige 1 041 965 Danmark 1 013 1 070 Norge 837 932 Irland 975 1 108 Finland 288 323 Litauen 501 320 Nederländerna 223 – Totalt 4 878 4 718 1) Avser anläggningstillgångar (inkl immateriella tillgångar enligt not 11 och nyttjanderättstillgångar enligt not 13), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar tillgångar avseende ersättning efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  122 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 123 ===== NOT 13 Nyttjanderättstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar1) Summa nyttjanderättstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 472 502 162 127 635 629 Ackumulerade avskrivningar –295 –271 –62 –45 –357 –317 Ackumulerade nedskrivningar –4 – – –11 –4 – Redovisat värde 173 231 100 71 273 301 Redovisat värde vid årets början 231 322 71 51 301 373 Investeringar/Tillskott av nyttjanderättstillgångar – 34 72 58 72 91 Förvärv och avyttringar – – – – – – Försäljningar, utrangeringar och minskning av nyttjanderättstillgångar –16 –78 – –2 –16 –79 Årets avskrivningar –36 –45 –39 –38 –75 –83 Årets nedskrivningar – – – – – – Omklassificeringar – – – – – – Omräkningsdifferenser –6 –1 –4 1 –9 –1 Redovisat värde 173 231 100 71 273 301 1) Maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer. För upplysningar om leasingsskuldernas förfallostruktur, se not 22. Övriga upplysningar om leasingavtal som inte framgår tydligt i de finansiella rapporterna eller som behöver redovisas separat MSEK 2025 2024 Räntekostnader –13 –12 Hyreskostnader för – korttidsleasing –16 –11 – tillgångar av lågt värde som inte ingår i kostnaden för korttidsleasing –3 –3 – variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder –21 –21 Enligt kassaflödesanalysen – investeringar i nyttjanderättstillgångar –3 –1 – utbetalningar avseende amortering av leasingskulder –69 –80 Totalt kassaflöde för leasingavtal –124 –128 NOT 14 Andelar i intresseföretag MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ingående balans 55 51 Andel i intresseföretags resultat 3 3 Övrig justering – – Omräkningsdifferens –3 1 Redovisat värde 54 55 Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag. Information om intresseföretag 2025 MSEK Tillgångar Skulder Netto- omsättning Årets resultat Farmfood A/S 268 166 2 0 Nærbø Kyllingslakt AS 102 77 105 8 Information om intresseföretag 2024 MSEK Tillgångar Skulder Netto- omsättning Årets resultat Farmfood A/S 316 201 358 0 Nærbø Kyllingslakt AS 82 64 95 4 Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2025 Bolagsnamn Org.nummer Säte Antal aktier Kapital- andel, % Redovisat värde i koncernen 2025, MSEK Redovisat värde i koncernen 2024, MSEK Intresseföretag i koncernen: Danmark Farmfood A/S 27 121 977 Loegstoer 10 000 33,3 32 33 Norge Nærbø Kyllingslakt AS 985 228 175 Nærbø, Hå 3 875 50,0 22 22 Summa 54 55 För upplysningar om andelar i dotterföretag, se not 33. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  123 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 124 ===== NOT 18 Kundfordringar och övriga fordringar MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kundfordringar 1 067 1 043 Övriga kortfristiga fordringar 139 124 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 88 115 Summa 1 294 1 282 Förändringen i förlustreserven under räkenskapsåret specificeras nedan: Kundfordringar 2025 2024 Ingående balans per 1 januari 2024 – beräknad i enlighet med IFRS 9 17 16 Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag – – Ökning av förlustreserven, förändring redovisad i resultaträkningen 5 2 Under året bortskrivna kundfordringar –2 – Återföring av ej utnyttjat belopp 0 –1 Omräkningsdifferens –1 1 Utgående balans 31 december 19 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Förutbetalda hyror 5 14 Förutbetalda försäkringar 15 12 Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter 24 28 Övriga förutbetalda kostnader 43 56 Övriga upplupna intäkter 1 4 Summa 88 115 NOT 15 Långfristiga finansiella tillgångar MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Derivatinstrument, finansiella1) – – Övriga aktier och andelar 5 5 Övriga finansiella tillgångar 11 3 Summa 16 8 1) Består i sin helhet av ränteswappar. NOT 16 Biologiska tillgångar De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldradjur) för produk- tion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare i Sverige. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Av koncernens totala värde om 152 (128) MSEK avser 81 (84) MSEK, föräldradjur inom verksam- heten i Sverige. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 170 kyck- lingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 510 000 (540 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för försäljnings- omkostnader på 79 (84) MSEK. Gödkycklingarna värderas till anskaffningsvärde som en approximation till verkligt värde, vilket motsvarar 71 (44) MSEK. NOT 17 Varulager MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Råvaror och förnödenheter 269 271 Varor under tillverkning 18 23 Färdiga varor och handelsvaror 542 538 Summa 829 831 Av årets totala varulager på 829 (831) MSEK är 182 (182) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 7 (30) MSEK. Under året har tidigare nedskrivningar återförts om –11 (–40) MSEK avseende lager där nedskrivningsbehovet inte längre kvarstår. Inga varor har ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser. Åldersanalys av kundfordringar, MSEK 31 dec 2025 Förväntad förlustnivå i % Kredit- förlustreserv 31 dec 2024 Förväntad förlustnivå i % Kredit- förlustreserv Ej förfallna fordringar 972 – – 953 – – Förfallna fordringar < 31 dagar 90 0% 0 78 – – 31–60 dagar 11 64% 7 11 – – 61–90 dagar 3 77% 2 2 99% 2 > 90 dagar 11 89% 10 15 96% 15 Summa 1 086 19 1 060 17 Avsättningar för osäkra kundfordringar –19 –17 Summa 1 067 1 043 För information om värdering av kundfordringar se not 22. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  124 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 125 ===== Balanserade vinstmedel I denna post ingår huvudsakligen intjänade vinstmedel i koncernen, aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner, återköp av aktier och prestationsbase- rade incitamentsprogram. Resultat per aktie 2025 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 367 275 Genomsnittligt antal aktier 65 393 422 65 327 164 Resultat per aktie, SEK 5,61 4,20 Eget kapital per aktie 2025 2024 Eqet kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 2 677 2 611 Utestående antal aktier 65 440 739 65 327 164 Eget kapital per aktie, SEK 40,91 39,97 NOT 19  Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kassa och bank 279 109 Summa 279 109 NOT 20  Eget kapital Aktiekapital Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på 66 060 890 (66 060 890) aktier varav utestående aktier uppgick till 65 440 739 (65 327 164). Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Kvotvärde per aktie uppgick till 0,009986 (0,009986) SEK. Varje aktie motsvarar en röst. Övrigt tillskjutet kapital Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital tillskjutet från aktieägarna efter avdrag för lämnad utdelning. Under 2025 uppgick utdelningen till 163 (150) MSEK. Inga återköp av aktier gjordes under 2025 eller 2024. Säkringsreserv Kassaflödessäkring där den säkrade transaktionen ännu inte ägt rum, omfattar säkringsreserv den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförligt till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet. Omräkningsreserv I omräkningsreserven ingår alla valutakursdifferenser som uppstår vid om- räkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upp- rättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i, som är svenska kronor. I omräkningsreserven innefattas även vinster och förluster på säkrings- instrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. NOT 21  Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga skulder till kreditinstitut 1) 2 021 1 733 Derivatinstrument 5 1 Långfristiga leasingskulder 217 249 Summa 2 243 1 984 Kortfristiga räntebärande skulder MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Derivatinstrument 3 13 Kortfristiga leasingskulder 70 64 Summa 73 77 1) Ingår som en del av konventantberäkningen. Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen. Hållbarhetslänkad kreditfacilitet Ett syndikerat hållbarhetslänkat låneavtal om ca 3 100 MSEK tecknades under 2024 med en löptid om fem år. Finansieringen består av ett fast lån om 1 000 MSEK i flera valutor och två revolverande låneramar om 1 100 MSEK respektive 95 MEUR med möjlighet att låna i flera valutor. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Under förutsätt- ning att relevanta långivare godkänner det så finns det även en möjlighet att ytterligare öka det lånade beloppet under banklånet med upp till 1 500 MSEK (eller motsvarande i andra valutor). Kovenanter Det syndikerade låneavtalet innehåller två finansiella kovenanter, en avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Dessa ska uppfyllas kvartalsvis. Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Villkoren för banklånet kräver att Scandi Standard uppnår en räntetäckningsgrad om minst 3,50:1 och att skuldsättningsgraden inte överstiger 4,00:1. Från och med det femte året får skuldsättningsgraden inte överstiga 3,00:1. Banklånet innehåller också en option att, efter godkännande från långivarna, öka den tillåtna skuldsättningsgraden under en period om tolv månader efter ett förvärv. Denna option kan utnyttjas två gånger under kreditfaciliteternas löptid. De finansiella kovenanterna har uppfyllts varje kvartal sedan låneavtalet tecknades. Hållbarhetskriterier Låneavtalet innehåller tre olika hållbarhetskriterier, ett klimatmål (absoluta växt- husgasutsläpp, omfattande scope 1,2 och 3), ett mål avseende andelen anti- biotikabehandlade flockar, samt ett mål relaterat till arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Utfallet av dessa nyckeltal ska redovisas årligen och kan ge en mindre påverkan på marginalen som betalas under kommande år. Även om Scandi Standard generellt fortsatte att visa goda framsteg inom hållbar- hetskriterierna under 2025, påverkade de förvärvade verksamheterna i Litauen koncernens resultat, eftersom hållbarhetsramverket inte hade anpassats för inkluderingen av Litauen och målen därmed inte uppnåddes. Implementeringen av Scandi Standards policyer och processer i den Litauiska verksamheten förväntas förbättra resultatet över tid. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  125 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 126 ===== NOT 22  Finansiella instrument och finansiell riskhantering Fördelning kundfordringar per valuta MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 SEK 126 134 DKK 253 248 NOK 162 150 EUR 509 496 Övriga valutor 36 31 Summa 1 086 1 060 Fördelning leverantörsskulder per valuta MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 SEK 328 389 DKK 420 425 NOK 295 285 EUR 453 432 Övriga valutor 2 2 Summa 1 498 1 532 Omräkningsexponering Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och balansräkning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotter- företag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporte- ringsvalutor, så kallad equity hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK, NOK och EUR som är säkrade. En förändring av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 5 procent skulle påverka det egna kapitalet med +/–147 (154) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital förändras med +/– 75 (79) MSEK, allt annat lika. Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotter- företags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas ovan. Känslighetsanalys vid transaktionsexponering av utländska valutor Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den funktio- nella valutan. En femprocentig förändring av den svenska kronan gentemot dotterföre- tagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med +/– 23 (14) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK +/– 2 (1) MSEK, NOK/SEK +/–11 (12) MSEK och EUR/SEK +/– 10 (1) MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser. RISK FÖR PRISFÖRÄNDRINGAR FÖR ENERGI Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för risk genom att prisförändringar för elektricitet och gas påverkar koncernens resultaträkning och balansräkning. Målet för koncernens riskhantering av prisförändringar för elektricitet och gas är att minimera den kortsiktiga effekten av prisföränd- ringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning. Strategin för att hantera risken för prisförändringar på energi är att köpa derivat med fasta priser som täcker en viss procent av förväntad konsumtion av elektricitet och gas för de kommande tre åren, för att kunna absorbera fluktuationer i pris. Strategin ska revideras årsvis. RÄNTERISK Räntebärande upplåning innebär att koncernen är exponerad för ränterisk. Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor har en negativ effekt på koncernens finansiella resultat och kassaflöden. Strategin för att hantera ränteriskexponeringen är att ha en balanserad kombination av rörlig och fast ränta. Ränterisken kan hanteras genom fasta lån, derivat eller en kombination av båda. Hänsyn ska tas till hur känsliga bolagets konsoliderade kassaflöden Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motparts- risker. VALUTARISK Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och balans- räkning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning. Transaktionsexponering Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktions- exponering. Varje affärsenhet ska regelbundet identifiera sin exponering för valutarisk och rapportera prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta till Group Finance. Transaktionsexponeringen skall minskas aktivt genom att netta kassaflöden (matchande in- och utflöden per valuta). Scandi Standards finanspolicy föreskriver att transaktionsexponering endast bör säkras för en faktiskt genomförd transaktion över 1 MSEK och med en betalningstid på 60 dagar eller mer. Slutet på säkringsperioden är förväntad betalningsdag. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  126 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 127 ===== är för förändringar i marknadsräntenivåerna över en längre period. Durationen påverkas av verksamhetens karaktär, förekomsten av finansiella kovenanter, bolagets skuldsättningsnivå samt framtida prognostiserade kassaflöden och koncernens förmåga att åter betala skulder. Vid en årlig granskning ska styrelsen godkänna hur stor andel av den förväntade skulden som ska säkras för varje år baserat på rekommendation från ledningen. Vid sådant beslut ska ledningen genomföra säkringar så snart som möjligt. Derivat som godkänts av styrelsen för att hantera ränterisk är ränteswappar (IRS), räntegolv, räntetak och valutaränteswappar. Under 2025 har ett flertal ränteswapavtal tecknats vilket förlängt koncernens räntebindning väsentligt. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2025 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindnings- tid på 25 (4) månader. En ränteförändring med 1 procentenhet skulle vid rapportperiodens slut inte innebära någon väsentlig förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder. Effekten på räntekostnaderna under den kommande 12-månadersperioden vid en ränteuppgång/nedgång med 1 procentenhet på de räntebärande skulderna uppgår till +/– 4 (21) MSEK. REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansie- ringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditets- risk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på räntebärande skulder exklusive leasingåtaganden var per den 31 december 2025 4 (5) år. Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kredit- faciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 1 300 (1 859) MSEK per den 31 december 2025. Likviditetsrisk från leverantörsfinansiering är 344 (384) MSEK. Detta beror på omvända factoring-arrangemang som förlänger betalningsvillkoren i Sverige, Danmark och Norge från 14–25 dagar till 60–90 dagar. Tabellerna över förfallostruktur visar odiskonterade avtalsenliga kassa- flöden således kan samma belopp ej återfinnas i balansräkningen. Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2025 MSEK 2026 2027 2028 2029 2030– Summa SEK 16 16 16 466 – 514 NOK 20 20 20 359 – 419 DKK 13 13 13 372 – 412 EUR 27 27 27 757 – 839 Summa 77 77 77 1 954 – 2 185 Varav ränta 77 77 77 56 – 286 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2024 MSEK 2025 2026 2027 2028 2029– Summa SEK 10 10 10 10 262 303 NOK 29 29 29 29 487 603 DKK 16 16 16 16 397 463 EUR 28 28 28 28 666 776 Summa 84 84 84 84 1 812 2 146 Varav ränta 84 84 84 84 63 397 Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2025-12-31 MSEK 2026 2027 2028 2029– Verkligt värde Räntederivat 364 364 364 666 –4 Energiderivat 39 22 12 – –4 Summa 403 386 376 666 –8 Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2024-12-31 MSEK 2025 2026 2027 2028– Verkligt värde Räntederivat 501 – – – 2 Energiderivat 46 44 – – –15 Summa 547 44 – – –12 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2025 MSEK 2026 2027 2028 2029 2030– Summa SEK 34 21 18 16 29 117 NOK 18 17 17 17 55 124 DKK 23 19 14 9 10 75 EUR 5 0 –1 0 3 7 Summa 80 56 47 41 97 322 Varav ränta 11 8 6 4 7 36 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2024 MSEK 2025 2026 2027 2028 2029– Summa SEK 37 34 21 18 51 162 NOK 18 18 17 17 75 144 DKK 15 11 7 4 2 38 EUR 4 2 1 0 3 11 Summa 75 64 46 38 131 354 Varav ränta 11 9 7 5 11 43 Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörsskulderna förfaller normalt inom cirka 60 dagar. KREDIT - OCH MOTPARTSRISK Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet. Kundkreditrisk Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Not 22 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  127 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 128 ===== Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument Tillgångar Skulder Genomsnittligt säkringspris/-kurs Nominellt belopp Återstående löptid Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde Årets värdeförändring Ackumulerad värdeförändring MSEK < 1 år > 1 år 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 2025 31 dec 2025 Kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt Ränteswap 2,60% 364 1 395 1 759 501 – 2 –4 – –6 –6 Energiderivat 39 34 73 90 – – –4 –15 11 –4 Summa säkringsinstrument 403 1 429 1 832 591 – 2 –8 –15 5 –10 Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet Valutarelaterade kontrakt Säkringsinstrument – Lån – 1 444 1 444 1 495 – – 1 444 1 495 92 – Säkrad post – nettoinvestering i utlandsverksamhet – 1 444 1444 1 495 1 444 1 495 – – –92 – Summa derivatinstrument – – – – – – 1 444 1 495 – – Typer av säkringsredovisning som tillämpas i koncernredovisningen Typ av exponering Typ av säkrad post Säkrad risk Säkringsinstrument Säkringsredovisningsmodell1) Ränteexponering Lån med rörlig ränta Ränterisk Ränteswap Kassaflödessäkring Valutaexponering Investeringar i utlandsverksamhet Valutarisk Lån i utländsk valuta Säkring av nettoinvestering Energiprisexponering Prognostiserade inköp av elektricitet och gas Risk för energiprisförändring Energiderivat Kassaflödessäkring 1) Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet. Not 22 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  128 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 129 ===== Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 dec 2025, MSEK Värderat till upplupet anskaffningsvärde Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1) Derivat som ingår i säkrings- redovisning1) TILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar 16 – – Kundfordringar 1 067 – – Övriga kortfristiga fordringar 28 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – – Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – – Likvida medel 279 – – Summa finansiella tillgångar 1 390 – – SKULDER Långfristig del av räntebärande skulder 2 021 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – 4 Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – 4 Kortfristiga skulder 10 – – Leverantörsskulder 1 498 – – Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning) 373 – – Summa finansiella skulder 3 902 – 8 31 dec 2024, MSEK Värderat till upplupet anskaffningsvärde Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1) Derivat som ingår i säkrings- redovisning1) TILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar 8 – – Kundfordringar 1 043 – – Övriga kortfristiga fordringar 23 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – 2 Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – – Likvida medel 109 – – Summa finansiella tillgångar 1 182 – 2 SKULDER Långfristig del av räntebärande skulder 1 733 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – – Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – 15 Kortfristiga skulder 2 – – Leverantörsskulder 1 532 – – Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning) 296 – – Summa finansiella skulder 3 564 – 15 Not 22 forts. Värderingstekniker Derivat i nivå 2 består av valutaterminer, ränteswappar och energiderivat. Värderingen till verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs som nuvärdet av framtida kassaflöden baserat på kurser för valutaterminen på bokslutsdagen. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde på energiderivat beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen. Det redovisade värdet på det långfristiga lånet är en god approximation av verkligt värde då kreditrisken inte väsentligt förändrats. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde. 1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värdehierarki; Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar. Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  129 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 130 ===== Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer tillämpas för flertalet av koncernens pensionsförpliktelser. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i eller har ingått i Lantmännen-koncernen tryggar sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsens tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti som är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen. Vad gäller förpliktelser intjänade under perioden juni 2013 till december 2023 har all nyintjäning av pensioner finansierats direkt med avgifter, bland annat till Alecta. Beslut har fattats om att öppna pensionsplanen för aktiva ITP2’or i Sverige från och med 1 januari 2024, dvs för alla anställda i bolagen som är födda till och med 1978. För övriga anställda i koncernen finansieras ny intjäning av pensioner fortsatt direkt med avgifter. Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner. Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningen, under Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser. Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen: Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Fonderade planer Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI 133 135 Förvaltningstillgångars verkliga värde –207 –204 Summa nettovärde, fonderade planer –74 –69 Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång 74 69 Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld – – Ofonderade planer Övriga ofonderade förpliktelser 3 3 Summa, ofonderade planer 3 3 Avsättning för pensioner, nettovärde –71 –66 Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland. NOT 23  Pensioner Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK 2025 2024 Förmånsbestämda planer Kostnad för pensioner intjänade under året –6 –6 Ränteintäkter/räntekostnader 3 2 Kostnad förmånsbestämda planer –4 –4 Kostnad avgiftsbestämda planer –179 –171 Total pensionskostnad –182 –174 Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen Personalkostnader, not 5 –185 –176 Finansiella intäkter/kostnader, not 8 3 2 Total pensionskostnad –182 –174 Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK 2025 2024 Förmånsbestämda planer Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen 5 11 Omvärdering av pensionsförpliktelser: – Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen –1 0 – Effekter av ändrade demografiska antaganden – – – Effekter av ändrade finansiella antaganden 6 7 Summa omvärdering av pensionsförpliktelser 5 7 Summa aktuariella vinster (+), förluster (–) 10 18 Skatt på ovanstående poster –2 –4 Summa redovisad i Övrigt totalresultat 8 14 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  130 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 131 ===== Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp: Förmånsbaserade förpliktelser Förvaltnings- tillgångar Netto 31 december, MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ingående balans, fonderade planer 135 141 –204 –196 69 –55 Kostnader avseende tjänstgöring under året 8 6 – – 8 6 Räntor redovisade i resultaträkningen 5 4 –7 –6 –3 –2 Utbetalning av pensionsersättning –9 –9 – – –9 –9 Utbetald kompensation till arbetsgivare – – 9 9 9 9 Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta – – –5 –11 –5 –11 Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat –5 –6 – – –5 –6 Utgående balans, fonderade planer 133 135 –207 –204 –74 –69 Ofonderade planer 3 3 – – 3 3 Utgående balans, pensionsskuld 136 139 –207 –204 –71 –66 Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna 2025 2024 MSEK % MSEK % Fastigheter 61 29,2 53 26,1 Fastränteplaceringar 56 27,1 63 30,7 Aktieplaceringar 81 39,0 81 39,8 Alternativa placeringar 9 4,4 7 3,3 Likvida medel 0 0,2 0 0,1 Summa 207 100 204 100 Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar. Aktuariella antaganden 2025 2024 Diskonteringsränta 3,75% 3,50% Framtida ökningar av pensioner 2,00% 2,00% Inflation 2,00% 2,00% Dödlighetstabell DUS23 DUS23 En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 5,8 (8,9) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 2 (2) MSEK. De fonderade planerna omfattar 42,6 (43,4) procent fribrevshavare och 57,4 (56,6) procent pensionärer och 10,4 (10,2) procent aktiva. Löptiden är 12 (12) år. Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2025 uppgår till 9 (9) MSEK. För vissa anställda i Sverige har erlagts försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgifts- bestämda planer, 185 (171) MSEK, avser 0 (0) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP . I och med att den förmåns- bestämda pensionsplanen i Sverige har öppnats för intjäning för berörda anställda från och med 2024 så har inga premier erlagts till Alecta för den så kallade traditionella ITP-Planen (ITP2). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 december 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliderings- nivån till ca 163 (161) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Not 23 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  131 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 132 ===== Leverantörsfinansieringsarrangemang Avtal om leverantörsfinansiering kännetecknas av att en eller flera finansiärer erbjuder sig att betala belopp som ett företag är skyldigt sina leverantörer och av att det företaget går med på att betala enligt avtalsvillkoren samma dag som leverantörerna får betalt eller vid en senare tidpunkt. Genom dessa avtal får företaget villkor för förlängd betalning, eller också får företagets leveran- törer villkor för förskottsbetalning, jämfört med förfallodagen för fakturans betalning. Leverantörsfinansieringsarrangemang tillämpas sedan flera år av koncernen gentemot de leverantörer /uppfödare av kycklingar som har accepterat möjlig- heten. Arrangemanget tillhandahålls av en bank och bolagen har individuella avtal med banken, men villkoren är likvärdiga. De betalar en ersättning till ban- ken för de förlängda kredittiderna. Denna bank är även koncernens huvudbank. Upplägget innebär att kredittiden för de berörda bolagen förlängs genom att banken betalar fakturorna till leverantörerna och därefter erlägger bolagen i stället betalningarna till banken. Den totala kredittiden har därvid förlängts till 60 eller 90 dagar från ca 7 till 30 dagar. Förfallodatum för de leverantörer/ uppfödare som deltar i leverantörsfinansieringsarrangemangen uppgår till 7 till 30 dagar. Bolagen använder arrangemangen som integrerade delar av de kommersi- ella relationerna med leverantörerna/uppfödarna och skulderna är en del av rörelsekapitalet i den normala verksamhetscykeln. Upplägget anses inte leda till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Inga extra säkerheter eller garantier har ställts till banken. Skulderna klassificeras därför som leverantörsskulder. Förändringar som inte påverkar kassaflöden för det redovisade värdet av de skulderna som omfattas av leverantörsfinansiering utgörs i sin helhet huvudsakligen av valutakursdifferenser och är av mindre värde. Av leverantörsskulderna utgörs följande belopp av leverantörsfinansiering MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Reglerat av banken 532 453 Obetalda fakturor 50 42 Summa skulder med leverantörsfinansiering 583 494 Likviditetsrisk1) 344 384 1) Se not 22 för ytterligare information NOT 24  Övriga avsättningar I koncerner av Scandi Standards storlek finns normalt ett antal pågående tvister. Scandi Standard gör en bedömning av det mest sannolika utfallet av de tvister som för närvarande är aktuella. Då en utbetalning bedöms som sannolik redovisas motsvarande belopp som avsättning. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Övriga avsättningar 9 13 Summa 9 13 NOT 25  Leverantörsskulder och övriga skulder MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Leverantörsskulder 1 498 1 532 Övriga kortfristiga skulder 82 82 Kortfristiga leasingskulder 70 64 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 769 677 Summa 2 418 2 355 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Upplupna personalrelaterade kostnader 395 381 Skuld avseende rabatter, bonus 119 99 Övriga upplupna kostnader 264 212 Förutbetalda intäkter –10 –15 Summa 769 677 NOT 26  Transaktioner med närstående Löner och förmåner till ledande befattningshavare redovisas i not 5. Utdelning från dotterföretag har erhållits i moderbolaget under året. Övrig information om intresseföretagen återfinns i not 14. Övriga transaktioner med nyckelpersoner för 2025 avser inköp av foder från Lantmännen ekonomiska förening i vilken koncernen har en andel. Transaktioner med närstående MSEK 2025 2024 Köp av varor och tjänster från intresseföretag 84 69 Försäljning av varor och tjänster till intresse- företag 6 6 Kundfordringar till intressebolag 1 1 Leverantörsskulder till intresseföretag 0 1 Lån till intresseföretag 7 7 Övriga transaktioner med nyckelpersoner 18 17 NOT 27  Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Ställda säkerheter För egna skulder MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Fastighetsinteckningar – – Summa – – Eventualförpliktelser MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Hyresgaranti 10 9 Övriga eventualförpliktelser 112 113 Summa 122 122 I övriga eventualförpliktelser ingår främst borgensåtagande för dotterbolag och leverantörer. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  132 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 133 ===== NOT 28 Förvärv och avyttringar Tillgångar som redovisas till följd av verksamhetsförvärv MSEK 2025 2024 Förvärvspris Kontant betalning – 73 Lösen av skulder i anslutning till förvärvet – 193 Tilläggsköpeskilling, skuldförd – 17 Summa – 283 Förvärvade tillgångar och skulder till verkligt värde MSEK 2025 2024 Materiella anläggningstillgångar – 329 Likvida medel – 0 Övriga omsättningstillgångar – 0 Uppskjuten skatt, netto – –1 Stöd från EU – –44 Räntebärande skulder – –142 Kortfristiga skulder – –53 Lösen av skulder i anslutning till förvärvet – 193 Förvärvade nettotillgångar – 283 Goodwill – – Summa – 283 Påverkan på kassaflödet – –265 Förvärv Förvärvet av sex kycklinggårdar i Litauen och produktionsanläggningen i Nederländerna under 2025 har redovisats som tillgångsförvärv och återfinnes under not 12. Inga förvärv eller försäljningar har redovisats som rörelseförvärv eller avyttringar under året. Under föregående år förvärvade Scandi Standard en integrerad toppmodern kycklingförädlare i Litauen. Förvärvet innefattade en avancerad tillverkningsanläggning, tre uppfödningsgårdar och mark, totalt fyra företag. Alla övervärden avser de materiella anläggningstillgångarna. Den förvärvande enheten är UAB Scandi Standard Lithuania Holding. Förvärvspriset uppgick till 6,4 MEUR för aktierna i bolagen samt 17 MEUR för reglering av bolagens skulder, totalt 23,4 MEUR. Tilläggsköpeskillingen om 1,5 MSEK var kopplad till uppfyllandet av EU-stöd och har betalats ut under året. Förvärvs- relaterade kostnader uppgick till 5 MSEK. De förvärvade verksamheterna har bidragit med intäkter på 11 MSEK och rörelseresultat på –14 MSEK under perioden 7 oktober 2024 till 31 december 2024. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  133 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 134 ===== NOT 29  Noter till kassaflödesanalysen Koncernens totala likviditet, definierad som kassa och bank samt krediter tillgängliga i enlighet med tillämpliga låneavtal, uppgick vid årets utgång till 1 300 (1 860) MSEK. 4) Avstämning av räntebärande nettoskuld Nedan analyseras den räntebärande nettoskulden och förändringar av den räntebärande nettoskulden för de presenterade perioderna. Räntebärande nettoskuld1), MSEK 2025 2024 Likvida medel 279 109 Derivat finansiella –4 2 Räntebärande skulder – förfaller inom ett år –70 –64 Räntebärande skulder – förfaller efter ett år –2 238 –1 982 Räntebärande nettoskuld –2 032 –1 935 Likvida medel och kortfristiga placeringar 279 109 Derivat finansiella –4 2 Bruttoskuld – rörlig ränta –2 307 –2 046 Räntebärande nettoskuld –2 032 –1 935 1) Det som koncernen inkluderar i den räntebärande nettoskulden baseras på definitioner i gällande låneavtal. Skulder hänförliga till finansieringsverksamheten Förändring av bruttoskulden, MSEK Ränte- bärande skulder Leasing- skulder Summa Bruttoskuld 31 december 2024 (not 21) –1 733 –313 –2 046 Kassaflöde nyupptagna lån –338 –53 –391 återbetalning 97 69 165 förändring checkkredit –134 – –134 Summa –374 16 –359 Valutakursdifferenser 92 10 102 Övriga ej kassaflödes- påverkande poster –6 1 –5 Summa –88 11 97 Bruttoskuld 31 december 2025 (not 21) –2 021 –286 –2 307 1) Betalda finansiella poster netto, MSEK 2025 2024 Erhållna räntor 4 4 Betalda räntor –125 –143 Övriga betalda finansiella poster –25 –18 Summa –146 –157 2a) Förvärv av företag och tillgångar, MSEK 2025 2024 Förvärvade nettotillgångar Immateriella anläggningstillgångar – – Materiella anläggningstillgångar – 522 Likvida medel – 0 Övriga tillgångar – 0 Skulder – –54 Summa – 470 Betald köpeskilling – 453 Skuldförd köpeskilling, 16 17 Erlagd köpeskilling 16 470 Påverkan på kassaflödet –16 –453 3) Likvida medel, MSEK 2025 2024 Kassa och bank 279 109 Summa 279 109 NOT 30  Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga västenliga händelser efter räkenskapsårets utgång. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  134 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 135 ===== NOT 31  Arvode och kostnadsersättning till revisorer MSEK 2025 2024 Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB Revisionsuppdrag 0 0 Summa 0 0 Noter till moderbolagets finansiella rapporter NOT 32  Ställda säkerheter och eventualförpliktelser MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Eventualförpliktelser 3 3 Borgensförbindelse för dotterbolag 15 18 Proprieborgen långfristiga kreditfaciliteter 3 100 3 200 Summa 3 117 3 222 NOT 33  Andelar i dotterföretag MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 938 938 Redovisat värde 938 938 MSEK 2025 2024 Redovisat värde vid årets ingång 938 938 Redovisat värde 938 938 Moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag 31 dec 2025 Sammanställningen omfattar såväl direktägda dotterföretag som indirekt ägda dotterföretag. Under året har det starts upp ett bolag i Danmark, likviderat ett bolag i Danmark samt fusionerat Bosarpskyckling AB med Kronfågel AB. Under föregående år förvärvades bolag i Litauen, Nederländerna och i Norge. Bolagsnamn Organisationsnr Säte Andel i % Redovisat värde, MSEK Scandinavian Standard Nordic AB 556921-0619 Stockholm, Sverige 100 938 Scandi Standard Denmark ApS 46 117 182 Farre, Danmark 100 Naapurin Maalaiskana OY 2644740-9 Lieto, Finland 100 Kronfågel AB 556145-4223 Stockholm, Sverige 100 SweHatch AB 556033-3386 Stockholm, Sverige 100 Danpo A/S 31 241 316 Farre, Danmark 100 Scandi Standard Norway AS 911 561 077 Oslo, Norge 100 Den Stolte Hane AS 980 403 815 Jæren, Norge 100 Scandi Standard Ireland Holding AB 559119-0789 Stockholm, Sverige 100 Carton Bros ULC 7313 Dublin, Irland 100 Næringsvegen Eiendom Holding AS 932 918 404 Jæren, Norge 100 Næringsvegen Eiendom AS 985 281 475 Jæren, Norge 100 Scandi Standard Netherlands B.V. 867 181 515 Amsterdam, Nederländerna 100 UAB Scandi Standard Lithuania Holding 306 982 871 Vilnius, Litauen 100 UAB Alsiai 157 575 167 Vilnius, Litauen 100 UAB Alsiu paukstynas 303 148 039 Vilnius, Litauen 100 UAB Bazilionai 175 712 183 Vilnius, Litauen 100 UAB Scandi Standard Baltics 157 547 221 Vilnius, Litauen 100 Summa, moderbolaget 938 NOT 34  Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår en utdelning för räkenskapsåret 2025 om 3,30 SEK (2,50) per aktie, motsvarande 216 (163) MSEK till års stämman 2026 baserat på antalet utestående aktier per den 31 december 2025. Utdelningen sker via ianspråktagande av överkursfonden. Följande medel står till årsstämmans förfogande: SEK Överkursfond 256 317 255 Ackumulerat överskott 590 264 539 Årets resultat 177 115 159 Summa 1 023 696 953 Utdelning till aktieägare 215 954 472 Att överföra i ny räkning 807 742 481 Summa 1 023 696 953 Not 33 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  135 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 136 ===== Styrelsens och verkställande direktörens försäkran Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltnings- berättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets faktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar även att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsboks- lut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG och de specifikationer som har antagits med stöd av artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852. Vår revisionsberättelse respektive vår granskningsberättelse för den lagstadgade hållbarhetsrapport har avlämnats den 19 mars 2026. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Linda Corneliusson Auktoriserad revisor Koncernens och moderbolagets årsredovisning fastställs av årsstämman den 28 april 2026. Årsredovisningen beslutades och undertecknades av vd och samtliga ledamöter den 18 mars 2026. Johan Bygge Styrelsens ordförande Sebastian Backlund Styrelseledamot Lars-Gunnar Edh Styrelseledamot Øystein Engebretsen Styrelseledamot Paulo Gaspar Vice ordförande Jonas Tunestål vd och koncernchef Pia Gideon Styrelseledamot Henrik Hjalmarsson Styrelseledamot Cecilia Lannebo Styrelseledamot OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  136 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 137 ===== Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Scandi Standard AB (publ) för år 2025. Bolagets årsredovisning och koncern- redovisning ingår på sidorna 43–136 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 51–99 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassa- flöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 51–99. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredo- visningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisors- förordningens (537/2014/EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder- bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisors- förordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systema- tiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till bolagets och koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlig- hetstal, bland annat för den finansiella rapportering i sin helhet. Med utgångs- punkt i dessa väsentlighetstal, tillsammans med kvalitativa överväganden, bestämde vi revisionens inriktning och omfattning. Utifrån detta fastställde vi även karaktären, tidpunkten och omfattningen av våra granskningsåtgärder. Syftet var att kunna bedöma hur enskilda och sammantagna felaktigheter påverkar de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställnings- tagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Revisionsberättelse Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  137 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 138 ===== SÄRSKILT BETYDELSEFULLT OMRÅDE Värdering av färdigvarulager Se årsredovisningen not 17 varulager, not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål. I färdigvarulager ingår frysta, kylda och färdiglagade kycklingprodukter och uppgår till 542 miljoner kronor den 31 december 2025. En större del av posten återfinns i Sverige och Danmark. Färdigvarulager är en väsentlig post i koncernens balansräkning. Färdigvarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings- värdet. Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningsvärdet minskat med beräknade försäljningskostnader. Att bedöma det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som innehåller subjektiva inslag som exempelvis inkurans och bedömningar om framtida händelser om efterfrågan och prisutveckling vilket är förenade med osäkerheter. Värderingen av färdigvarulager är därmed ett för revisionen särskilt betydelsefullt område HUR VÅR REVISION BEAKTADE DET SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDET Vår revision har omfattat en bedömning av koncernens redovisningsprinciper för reservering av inkurans, analytisk genomgång, dataanalys av utleveranser från varulager matchad mot försäljning samt förfrågningar hos controllers av lagersaldon. Vi har på stickprovs basis testat, produktkalkyler för färdigvarulager, in- och utleveranser från lager samt deltagit vid inventeringar på relevanta lagerplatser för att verifiera existens. Vår revision har omfattat granskning av ledningens bedömningar avseende inkurans och nedskrivningar, bland annat genom analys av trögrörlighet i lager, förväntade framtida försäljningspriser för i första hand frysta produkter samt produkter som säljs på exportmarknaden. Vi har på stickprovsbasis testat att sålda produkters anskaffningsvärde ej understiger nettoförsäljningsvärdet i januari 2026. Värdering av goodwill och immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Se årsredovisningen not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar och not 11 Immateriella anläggningstillgångar samt not 1 redovisningsprinciper och not 2 viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål. Majoriteten av de immateriella tillgångarna i Scandi Standard har förvärvats externt, främst genom företagsförvärv. Tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod som goodwill och vissa varumärken är inte föremål för årliga avskrivningar. Istället visar årliga nedskrivningstest om det redovisade värdet för den kassagenererande enheten fortfarande kan försvaras. De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och Ready-to-eat. Det redovisade värdet på goodwill uppgår till 913 miljoner kronor den 31 december 2025. Immateriella tillgångar hänförliga till varumärken med obestämbar nyttjandeperiod som inte skrivs av omfattar olika varumärken som förvärvats i Sverige, Danmark och Norge. Det redovisade värdet på dessa varumärken uppgår till 321 miljoner kronor den 31 december 2025. Goodwill och varumärken är väsentliga tillgångar i koncernens balansräkning. Under 2025 har inga nedskrivningar redovisats avseende goodwill eller varumärken som inte skrivs av. Ledningens uppskattningar av de immateriella tillgångarnas potential att generera framtida kassaflöden och andra antaganden är avgörande vid upprättande av de årliga nedskrivningstesterna. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar i nedskrivningstestet av goodwill och varumärken utgör detta ett för revisionen särskilt betydelse- fullt område. Vi har i samband med vår revision utfört granskningsåtgärder för att verifiera att nedskrivningstest av goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod är baserade på allmänt vedertagna värderingsmetoder, matematiskt korrekta och baserade på rimliga antaganden om bland annat framtida kassaflöden och diskonteringsräntor. Vi har vidare utvärderat modellen för nedskrivningstest och av betydande antaganden i nedskrivningsprövningarna om framtida kassaflöden och diskonteringsränta för beräkningen de kassagenererande enheternas nyttjandevärde. Vi har verifierat att antaganden som använts i prognoserna överensstämmer med tidigare perioders resultat, prognoser och företagsledningens strategiska planer samt mot externa relevanta data. Vi har utvärderat företagsledningens analys av känsligheten i värderingen för förändringar i dessa antaganden som skulle kunna medföra att ett nedskriv- ningsbehov föreligger. Vi har bedömt att upplysningar som lämnas i not 6 och 11 avseende goodwill och varumärken är ändamålsenliga. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  138 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 139 ===== Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–30, 51–99 och 143–150. Annan information består även av Scandi Standard AB (publ) Ersättnings- rapport 2025 som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredo- visningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verk- ställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam- heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felak- tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentlig- heter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar REVISORNS GRANSKNING AV FÖRVALTNING OCH FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV BOLAGETS VINST ELLER FÖRLUST Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Scandi Standard AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings- behov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningsla- gen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns- ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  139 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 140 ===== REVISORNS GRANSKNING AV ESEF-RAPPORTEN Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Scandi Standard AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalanden Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef- rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef- rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm utsågs till Scandi Standard AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 29 april 2025 och har varit bolagets revisor sedan 9 september 2013. Stockholm den 19 mars 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Linda Corneliusson Auktoriserad revisor OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  140 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 141 ===== Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Scandi Standard AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 51–99 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rappor terad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i not IRO - 1 i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten . Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övrig upplysning Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för översiktlig granskning och någon granskning av jämförelsetalen i hållbarhets- rapporten för år 2025 har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–41, 43–50, 100–136 och 143–150. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna informa- tion och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredo- visningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrap- porten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhets- rapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekom- mendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbar- hetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efter- evnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Scandi Standard AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till håll- barhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder. Revisorns granskningsberättelse av Scandi Standard AB (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämma i Scandi Standard AB (publ), org.nr 556921-0627. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  141 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 142 ===== Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genom- fört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att förstå källorna till den information som använts. • Granskat företagets interna dokumentation. • Utvärderat om den information som erhållits överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att erhålla en förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporterings- processen och de informationssystem som är relevanta för upprättandet av hållbarhetsrapporten. • Utvärderat om den information som identifierats som väsentlig av bolaget ingår i hållbarhetsrapporten. • Genomfört förfrågningar, analytiska granskningsåtgärder samt stickpr ovsvis testning avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten. • Bedömt om presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med ESRS. Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande: • Genomfört förfrågningar till företagsledningen och andra personer i företaget för att erhålla en förståelse för processen och källorna till den information som använts i taxonomiupplysningarna. • Genomfört analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda tax onomi- upplysningar. • Utvärderat om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Scandi Standard AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Scandi Standard AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 19 mars 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Linda Corneliusson Auktoriserad revisor OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  142 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 143 ===== Fem år i sammandrag 144 Segmentsinformation per kvartal 145 Alternativa nyckeltal 148 Definitioner 149 Årsstämma 150 ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  143OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 144 ===== Fem år i sammandrag MSEK där ej annat angivits 2025 2024 2023 2022 2021 Nettoomsättning 14 083 13 024 13 014 12 119 10 101 EBITDA 1 047 931 880 722 598 Rörelseresultat 603 509 457 290 222 Årets resultat 367 275 273 138 103 Resultat per aktie, SEK 5,61 4,20 4,11 2,02 1,60 Justerad EBITDA1) 1 047 931 871 722 589 Justerad EBITDA-marginal1),% 7,4 7,1 6,7 6,0 5,8 Justerat rörelseresultat1) 603 509 449 290 213 Justerad rörelsemarginal1),% 4,3 3,9 3,4 2,4 2,1 Utdelning, SEK2) 3,30 2,50 2,30 1,15 – Operativt kassaflöde 243 443 671 197 347 Nettoinvesteringar 783 367 338 311 306 Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)1), % 12,5 11,8 11,0 6,7 5,2 Soliditet, % 35,0 35,9 36,0 33,5 30,0 Genomsnittligt antal anställda 3 670 3 366 3 204 3 294 3 215 1) För beskrivning av jämförelsestörande poster, se tabell till höger. 2) Styrelsens förslag till utdelning 2025. Jämförelsestörande poster i EBITDA och rörelseresultatet 1) 2025 2024 2023 2022 2021 Justering av skuld för tilläggsköpeskilling2) – – – – 9 Avyttring av Rokkedahl Foods Aps3) – – 8 – – Summa jämförelsestörande poster i EBITDA – – 8 – 9 1) Scandi Standard har under första kvartalet 2021 implementerat en ny definition för jämförelsestörande poster som innebär en striktare klassificering av dessa poster. 2) För år 2021 intäkter hänförligt till minskning av skuld vid utbetald slutlikvid för tilläggsköpeskilling relaterad till förvärvet av Manor Farm om 22 MSEK. I tillägg för år 2021 kostnader hänförligt till en slutlikvid relaterad till förvärvet av den finska verksamheten om –13 MSEK. 3) Avyttring av majoritetsägarandel Rokkedahl Foods Aps. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  144 ===== SIDA 145 ===== Segmentsinformation per k vartal Ready-to-cook, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023 Nettoomsättning 2 600 2 706 2 873 2 604 10 783 2 441 2 546 2 536 2 399 9 923 2 373 2 495 2 431 2 278 9 577 Justerad EBITDA 181 193 257 209 841 180 181 193 153 707 115 139 182 161 597 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –79 –70 –90 –83 –323 –75 –74 –73 –84 –305 –71 –79 –75 –75 –299 Justerad EBITA 102 123 167 126 519 105 107 120 69 402 44 60 107 86 297 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar –9 –9 –8 –9 –35 –10 –9 –9 –9 –37 –13 –12 –10 –10 –45 Justerad EBIT 93 115 159 120 487 96 98 111 63 368 31 48 97 77 253 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – 8 – 8 EBIT1) 93 115 159 120 487 96 98 111 63 368 31 48 105 77 261 Justerad EBITDA marginal, % 7,0% 7,1% 8,9% 8,0% 7,8% 7,4% 7,1% 7,6% 6,4% 7,1% 4,8% 5,6% 7,5% 7,1% 6,2% Justerad EBITA marginal, % 3,9% 4,6% 5,8% 4,8% 4,8% 4,3% 4,2% 4,7% 2,9% 4,1% 1,9% 2,4% 4,4% 3,8% 3,1% Justerad EBIT marginal, % 3,6% 4,2% 5,5% 4,6% 4,5% 3,9% 3,8% 4,4% 2,6% 3,7% 1,3% 1,9% 4,0% 3,4% 2,6% EBIT marginal, % 3,6% 4,2% 5,5% 4,6% 4,5% 3,9% 3,8% 4,4% 2,6% 3,7% 1,3% 1,9% 4,3% 3,4% 2,7% 1) Inkluderar intäkter från intresseföretag Ready-to-eat, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023 Nettoomsättning 646 710 713 716 2 785 594 686 677 644 2 601 765 774 734 600 2 873 Justerad EBITDA 46 34 36 47 163 39 52 59 56 206 58 74 47 36 215 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –16 –12 –19 –21 –66 –14 –14 –15 –16 –59 –14 –15 –15 –14 –57 Justerad EBITA 31 23 17 27 97 25 38 44 40 148 45 59 32 22 158 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar – – – – – – – – – – – – – – – Justerad EBIT 31 23 17 27 97 25 38 44 40 148 45 59 32 22 158 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – – – – EBIT1) 31 23 17 27 97 25 38 44 40 148 45 59 32 22 158 Justerad EBITDA marginal, % 7,2% 4,8% 5,1% 6,6% 5,9% 6,6% 7,6% 8,7% 8,7% 7,9% 7,6% 9,5% 6,4% 6,0% 7,5% Justerad EBITA marginal, % 4,7% 3,2% 2,4% 3,7% 3,5% 4,2% 5,6% 6,6% 6,2% 5,7% 5,9% 7,7% 4,3% 3,7% 5,5% Justerad EBIT marginal, % 4,7% 3,2% 2,4% 3,7% 3,5% 4,2% 5,6% 6,6% 6,2% 5,7% 5,9% 7,7% 4,3% 3,7% 5,5% EBIT marginal, % 4,7% 3,2% 2,4% 3,7% 3,5% 4,2% 5,6% 6,6% 6,2% 5,7% 5,9% 7,7% 4,3% 3,7% 5,5% 1) Inkluderar intäkter från intresseföretag. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  145 ===== SIDA 146 ===== Övrigt, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023 Nettoomsättning 130 128 137 121 516 125 118 129 127 499 146 142 143 134 564 Justerad EBITDA 13 11 19 19 62 8 6 11 10 36 24 25 12 10 71 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –1 –1 –1 –1 –4 –1 –1 –1 –1 –4 –1 –1 –2 0 –3 Justerad EBITA 12 10 18 18 58 7 5 10 9 32 24 24 11 10 68 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 – 0 0 0 1 – – – – – Justerad EBIT 12 10 18 18 58 7 5 10 9 32 24 24 11 10 68 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – – – – EBIT1) 12 10 18 18 58 7 5 10 9 32 24 24 11 10 68 Justerad EBITDA marginal, % 9,9% 8,3% 14,0% 15,8% 12,0% 6,4% 5,2% 8,7% 8,2% 7,2% 16,7% 17,8% 8,6% 7,3% 12,7% Justerad EBITA marginal, % 9,2% 7,5% 13,2% 15,1% 11,2% 5,7% 4,4% 7,9% 7,3% 6,3% 16,2% 17,1% 7,4% 7,3% 12,1% Justerad EBIT marginal, % 9,2% 7,5% 13,2% 15,1% 11,2% 5,8% 4,5% 8,0% 7,4% 6,4% 16,2% 17,1% 7,5% 7,3% 12,1% EBIT marginal, % 9,2% 7,5% 13,2% 15,1% 11,2% 5,8% 4,5% 8,0% 7,4% 6,4% 16,2% 17,1% 7,5% 7,3% 12,1% 1) Inkluderar intäkter från intresseföretag. Koncerngemensamma kostnader, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 204 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023 Nettoomsättning – – – – 0 – – – – 0 – – – – – Justerad EBITDA –7 7 –16 –3 –19 –2 –9 –7 0 –19 –2 –8 –2 – –12 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –5 –17 7 –6 –20 –4 –5 –5 –5 –20 –5 –3 –5 –4 –16 Justerad EBITA –12 –9 –9 –9 –39 –6 –15 –12 –5 –38 –6 –11 –7 –4 –28 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar – – – – – – – – – – – – –2 – –2 Justerad EBIT –12 –9 –9 –9 –39 –6 –15 –12 –5 –38 –6 –11 –9 –4 –31 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – 0 – – – – – EBIT1) –12 –9 –9 –9 –39 –6 –15 –12 –5 –38 –6 –11 –9 –4 –31 Justerad EBITDA marginal, % – – – – – – – – – – – – – – – Justerad EBITA marginal, % – – – – – – – – – – – – – – – Justerad EBIT marginal, % – – – – – – – – – – – – – – – EBIT marginal, % – – – – – – – – – – – – – – – 1) Inkluderar intäkter från intresseföretag. Segmentsinformation per kvartal, forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  146 ===== SIDA 147 ===== Segmentsinformation per kvartal, forts. TOTAL, MSEK Kv1 2025 Kv2 2025 Kv3 2025 Kv4 2025 2025 Kv1 2024 Kv2 2024 Kv3 2024 Kv4 2024 2024 Kv1 2023 Kv2 2023 Kv3 2023 Kv4 2023 2023 Nettoomsättning 3 376 3 543 3 723 3 441 14 083 3 160 3 350 3 343 3 170 13 024 3 284 3 411 3 308 3 011 13 014 Justerad EBITDA 233 246 296 273 1 047 225 231 256 219 931 196 230 240 206 871 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar –100 –99 –102 –111 –413 –94 –95 –94 –106 –388 –90 –97 –97 –93 –376 Justerad EBITA 133 146 194 162 635 131 136 162 113 543 106 133 143 114 495 Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar –9 –9 –8 –9 –35 –10 –9 –9 –9 –37 –13 –12 –12 –10 –47 Justerad EBIT 124 138 185 156 603 122 127 153 107 509 93 121 130 105 449 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – – – – – 8 – 8 EBIT1) 124 138 185 156 603 122 127 153 107 509 93 121 139 105 457 Justerad EBITDA marginal, % 6,9% 6,9% 8,0% 7,9% 7,4% 7,1% 6,9% 7,7% 6,9% 7,1% 6,0% 6,7% 7,2% 6,9% 6,7% Justerad EBITA marginal, % 3,9% 4,1% 5,2% 4,7% 4,5% 4,2% 4,1% 4,9% 3,6% 4,2% 3,2% 3,9% 4,3% 3,8% 3,8% Justerad EBIT marginal, % 3,7% 3,9% 5,0% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 4,6% 3,4% 3,9% 2,8% 3,5% 3,9% 3,5% 3,4% EBIT marginal, % 3,7% 3,9% 5,0% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 4,6% 3,4% 3,9% 2,8% 3,5% 4,2% 3,5% 3,5% 1) Inkluderar intäkter från intresseföretag. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  147 ===== SIDA 148 ===== Alternativa nyckeltal Från resultaträkningen, MSEK 2025 2024 Nettoomsättning A 14 083 13 024 Årets resultat B 367 275 + Återföring av skatt på årets resultat 86 80 Resultat efter finansnetto C 452 354 + Återföring av finansiella intäkter och kostnader, netto 150 154 Rörelseresultat D 603 509 + Återföring av av- och nedskrivningar 448 425 + Återföring av resultat från andelar i intresseföretag –3 –3 EBITDA E 1 047 931 Jämförelsestörande poster i rörelseresultat F – – Justerat rörelseresultat D+F 603 509 Justerad rörelsemarginal, % (D+F)/A 4,3 3,9 Jämförelsestörande poster i EBITDA G – – Justerad EBITDA E+G 1 047 931 Justerad EBITDA-marginal, % (E+G)/A 7,4 7,1 Från balansräkningen, MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Totala tillgångar 7 646 7 279 Ej räntebärande långfristiga skulder − Uppskjutna skatteskulder –169 –179 − Övriga långfristiga skulder –74 –77 Summa ej räntebärande långfristiga skulder –243 –256 Ej räntebärande kortfristiga skulder Leverantörsskulder –1 498 –1 532 Skatteskulder –51 –45 Övriga kortfristiga skulder –82 –82 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –769 –677 Summa ej räntebärande kortfristiga skulder –2 399 –2 336 Sysselsatt kapital 5 004 4 687 Likvida medel –279 –109 Operativt kapital 4 725 4 579 Genomsnittligt sysselsatt kapital H 4 846 4 356 Genomsnittligt operativt kapital I 4 652 4 299 Rörelseresultat rullande 12 månader 603 509 Justerat rörelseresultat, rullande 12 mån J 603 509 Finansiella intäkter K 3 4 Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), % (J+K)/H 12,5 11,8 Justerad avkastning på operativt kapital (ROC), % J/I 13,0 11,8 Räntebärande skulder Långfristig del av räntebärande skulder 2 021 1 733 Långfristiga leasingskulder 217 249 Derivatinstrument finansiella 4 –2 Kortfristiga leasingskulder 70 64 Summa räntebärande skulder 2 311 2 044 Likvida medel –279 –109 Räntebärande nettoskuld 2 032 1 935 Scandi Standard-koncernen använder sig av nedan alternativa nyckeltal. Koncernen anser att de presenterade alternativa nyckeltalen är användbara vid läsningen av de finansiella rapporterna för att förstå koncernens resultat- generering före investeringar i anläggningstillgångar, bedöma koncernens möjlighet till utdelning och strategiska investeringar samt att bedöma koncernens möjlighet att leva upp till finansiella åtaganden. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  148 ===== SIDA 149 ===== Antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning mäts som andel behandlade flockar. Avkastning på eget kapital Periodens resultat rullande tolv månader (R12M) delat med genomsnittligt eget kapital. Avkastning på operativt kapital (ROC) Rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) delat med genomsnittligt operativt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt kapital. CAGR Årlig genomsnittlig tillväxt. CO 2 utsläpp (g CO2e/kg produkt) Platsbaserad metod används för beräkningar. Emissionsfaktorer från DEFRA 2024, AIB 2024, IEA 2024 samt leverantörs- eller landspecifika EF:s för fjärrvärme. Omfattar ungefär 80 procent av Scope 1 och Scope 2 utsläpp för Scandi Standard, med undantag för tekniska gaser, kylmedia samt leasade fordon som rapporteras årsvis COGS Kostnad såld vara. Djuromsorgsindikator (fotpoäng) Fotpoäng; ledande branschindikator för djuromsorg. Fotpoängen beräknas enligt branschstandard, vilket betyder att 100 fötter per flock utvärderas oavsett flockens storlek. EBIT Rörelseresultat. EBIT/kg Rörelseresultat delat med grillvikt kg. Justerat rörelseresultat (Justerad EBIT) Rörelseresultat justerat för jämförelse- störande poster. Justerad rörelsemarginal (Justerad EBIT marginal) Justerat rörelseresultat (justerad EBIT) som en andel av nettoomsättningen. EBITA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar och resultat från andelar i intresseföretag. Justerad EBITA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar och resultat från andelar i intresseföretag, justerat för jämförelsestörande poster. Justerad EBITA marginal Justerad EBITA som en andel av netto- omsättningen. EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag. Justerad EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar och resultat från andelar i intresseföretag, justerat för jämförelsestörande poster. EBITDA marginal EBITDA som en andel av nettoomsättningen. Justerad EBITDA marginal Justerad EBITDA som en andel av netto- omsättningen. Fodereffektivitet (kg foder/levande vikt) Siffran inkluderar endast konventionell kyckling, vilket motsvarar cirka 70 procent av produktionen. Siffrorna baseras på information inrapporterad av uppfödarna med undantag för Sverige där uppskattade genomsnittssiffror används. Genomsnittligt operativt kapital Medeltalet av operativt kapital de två senaste åren. Genomsnittligt sysselsatt kapital Medeltalet av sysselsatt kapital de två senaste åren. Grillvikt Vikt på urtagen fågel. Justerat resultat för perioden Periodens resultat justerat för jämförelse- störande poster. Jämförelsestörande poster Transaktioner eller händelser som sällan förekommer eller är ovanliga i den ordinära affärsverksamheten och som därmed är osannolika att uppstå igen. Kritiska reklamationer Inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning. Kostnader för råvaror och övriga förnödenheter Kostnader för råvaror och övriga förnöden- heter omfattar inköpskostnaden för levande kycklingar och andra råvaror, såsom bland annat förpackningar. Nettoomsättning Nettoomsättningen är bruttoomsättningen minus rabatter och gemensamma marknads- föringskostnader. Operativt kapital Summa tillgångar med avdrag för likvida medel och icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld. Justerad avkastning på operativt kapital (ROC) Justerat rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) delat med genomsnittligt operativt kapital. Operativt kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive betalda finansiella poster netto och betald skatt, med tillägg av nettoinvesteringar i anläggningstillgångar och nettoökning i leasingtillgångar. Justerat operativt kassaflöde Operativt kassaflöde justerat för jämförelse- störande poster. Produktionskostnader Produktionskostnader omfattar direkta och indirekta personalkostnader hänförliga till produktionen samt övriga produktions- relaterade kostnader. R12M Rullande tolv månader. Resultat per aktie (EPS) Resultat för perioden, hänförligt till aktie- ägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier. Justerat resultat per aktie Justerat resultat för perioden, hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal aktier. RTC Ready-to-cook. Produkter som behöver tillagas. RTE Ready-to-eat. Produkter som är tillagade och kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Räntebärande nettoskuld Räntebärande skuld exklusive uppläggnings- avgifter minus likvida medel. Rörelsekapital Summa varulager och rörelsefordringar med avdrag för icke räntebärande rörelseskulder. Rörelsemarginal (marginal) Rörelseresultat (EBIT) som en andel av nettoomsättningen. Skador med frånvaro (LTI) per miljon arbetade timmar Arbetsskador som leder till frånvaro (L TI) åtminstone nästkommande dag, per miljon arbetade timmar. Soliditet Eget kapital i förhållande till Totala tillgångar. Specifika förklaringsposter Transaktioner eller händelser som inte kva- lificerar som jämförelsestörande poster, då de sannolikt uppstår periodvis i den ordinära affärsverksamheten. Upplysning om dessa poster görs för att underlätta förståelsen och bedömningen av det finansiella resultatet. Sysselsatt kapital Summa tillgångar med avdrag för icke räntebärande skulder inklusive uppskjuten skatteskuld. Justerad avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) Justerat rörelseresultat rullande tolv månader (R12M) plus ränteintäkter delat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter är resultatet som inte avser försäljning av kycklingar, såsom uthyrning av mark/byggnader för annan användning, samt betalning från personer som inte är anställda i bolaget för använd- ning av bolagets lunchmatsalar. Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader omfattar marknads- föringskostnader, kostnad för koncernens personal samt övriga administrativa kostnader. Definitioner OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  149 ===== SIDA 150 ===== Årsstämma Årsstämman 2026 kommer att äga rum tisdagen den 28 april 2026 i Stockholm. Kallelse till årsstämman annonseras i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats https:/ /investors.scandistandard.com/sv/bolagsstamma Framåtblickande information Denna årsredovisning innehåller framtidsinriktad information som baseras på företagsledningens nuvarande förväntningar. Även om ledningen bedömer att förväntningarna som framgår av sådan framtidsinriktad information är rimliga, kan ingen garanti lämnas för att dessa förväntningar kommer att visa sig vara korrekta. Följaktligen kan faktiskt framtida utfall variera väsentligt jämfört med vad som framgår av den framtidsinriktade informationen beroende på bland annat, men inte begränsade till, förändrade förutsättningar avseende ekonomi, marknad och konkurrens, begränsningar i inköp och produktion, förändringar i lagkrav och regulatoriska krav samt andra politiska åtgärder och variationer i valutakurser. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  150 ===== SIDA 151 ===== Produktion: Scandi Standard i samarbete med Rippler Communications. Manus: Scandi Standard. Foto: Scandi Standards egna bilder, Kronfågels bildbank, Jenny Lagerqvist, Sandra Birgersdotter, Tommy Ellingsen, Mattias Bardå med flera. ===== SIDA 152 ===== Scandi Standard AB (publ) Strandbergsgatan 55 Box 30174 112 51 Stockholm Sverige Org.nr 556921-0627 Säte: Stockholm info@scandistandard.com scandistandard.com kronfagel.se danpo.dk denstoltehane.no naapurinmaalaiskana.fi chicken.ie