===== SIDA 1 ===== Års- och hållbarhets- redovisning 2025 ===== SIDA 2 ===== Portal North Bridge | New York – New Jersey USA De tre bågarna på Portal North Bridge reser sig över Hackensack River, en mäktig syn en morgon i New York. Men brons utformning är inte bara en fråga om utseende: den har byggts lika mycket för att minska trafikstockningar och öka tillförlitligheten på en av de mest trafikerade järnvägslinjerna i USA som för klimatanpassning och motståndskraft. Bron reser sig cirka 15/uni00A0meter över Hackensacks vattenyta – vilket innebär en fördubbling av höjden på bron från 1916 som den ersätter. Den högre höjden och den moderna teknik som har använts vid bygget skyddar bron från stigande vattennivåer och eliminerar även rörliga delar och risker för fel. Det medger mer fartygstrafik och möjliggör snabbare tåg för större passagerarkapacitet. Efter att den sista av de tre bågarna flottades på plats förväntas de första tågen köra över bron under 2026. På uppdrag av New Jersey Transit har vi och vår joint venture-partner byggt 4/uni00A0kilometer dubbelspår inklusive en 1/uni00A0115 meter lång påfart i väster, en 775/uni00A0meter lång påfart i öster och ett 345/uni00A0meter långt mittspann som går rakt över floden. Omslag: Ema Peter Photography ===== SIDA 3 ===== Portal North Bridge | New York – New Jersey USA De tre bågarna på Portal North Bridge reser sig över Hackensack River, en mäktig syn en morgon i New York. Men brons utformning är inte bara en fråga om utseende: den har byggts lika mycket för att minska trafikstockningar och öka tillförlitligheten på en av de mest trafikerade järnvägslinjerna i USA som för klimatanpassning och motståndskraft. Bron reser sig cirka 15/uni00A0meter över Hackensacks vattenyta – vilket innebär en fördubbling av höjden på bron från 1916 som den ersätter. Den högre höjden och den moderna teknik som har använts vid bygget skyddar bron från stigande vattennivåer och eliminerar även rörliga delar och risker för fel. Det medger mer fartygstrafik och möjliggör snabbare tåg för större passagerarkapacitet. Efter att den sista av de tre bågarna flottades på plats förväntas de första tågen köra över bron under 2026. På uppdrag av New Jersey Transit har vi och vår joint venture-partner byggt 4/uni00A0kilometer dubbelspår inklusive en 1/uni00A0115 meter lång påfart i väster, en 775/uni00A0meter lång påfart i öster och ett 345/uni00A0meter långt mittspann som går rakt över floden. Omslag: Ema Peter Photography Som koncernens rörelsesegment redov/i.ss01sas Skanskas verksamhetsgrenar:Byggverksamhet, Bostadsutveckl/i.ss01ng, Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ng och Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheter. T/i.ss01dpunkten för /i.ss01ntäktsredov/i.ss01sn/i.ss01ng sk/i.ss01ljer s/i.ss01g åt /i.ss01 segments- och IFRS-redov/i.ss01sn/i.ss01ngen för Bostadsutveckl/i.ss01ng och Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ng. I denna rapport redov/i.ss01sas /i.ss01ntäkter och resultat för dessa verksamhetsgrenar på s/i.ss01dorna 2–117 /i.ss01 enl/i.ss01ghet med segmentsredov/i.ss01sn/i.ss01ng, där ej annat anges. De f/i.ss01nans/i.ss01ella rapporterna, /i.ss01nklus/i.ss01ve rapport över f/i.ss01nans/i.ss01ell ställn/i.ss01ng och kassaflöde, är upprättade /i.ss01 enl/i.ss01ghet med IFRS där ej annat anges. För 2025 redov/i.ss01sas Skanskas kold/i.ss01ox/i.ss01dutsläpp /i.ss01 egen verksamhet (scope 1 och 2) och /i.ss01 värdekedjan (scope 3) /i.ss01 enl/i.ss01ghet med CSRD (Corporate Susta/i.ss01nab/i.ss01l/i.ss01ty Report/i.ss01ng Standards). Skanskas kl/i.ss01matmål och utfall redov/i.ss01sas /i.ss01 enl/i.ss01ghet med GHG-protokollets metod som anges på s/i.ss01dan 68. Skanskas Års- och hållbarhetsredov/i.ss01sn/i.ss01ng 2025 avges av styrelse och Verkställande d/i.ss01rektör (VD) och Koncernchef för Skanska AB (publ) för att beskr/i.ss01va såväl företagets som koncernens verksamheter. Den lagstadgade årsredov/i.ss01sn/i.ss01ngen bestående av förvaltn/i.ss01ngsberättelsen och de f/i.ss01nans/i.ss01ella rapporterna /i.ss01nklus/i.ss01ve noter samt redov/i.ss01sn/i.ss01ngs- och värder/i.ss01ngspr/i.ss01nc/i.ss01per avges på s/i.ss01dorna 50–199. Skanskas externa rev/i.ss01sorer har rev/i.ss01derat den lagstadgade årsredov/i.ss01sn/i.ss01ngen bestående av förvaltn/i.ss01ngsberättelse och de f/i.ss01nans/i.ss01ella rapporterna enl/i.ss01gt uttalandet på s/i.ss01dorna 200–205. Skanska har upprättat s/i.ss01n lagstadgade hållbarhetsrapport /i.ss01 enl/i.ss01ghet med CSRD. Skanskas hållbarhetsrapport är en del av förvaltn/i.ss01ngsberättelsen, som återf/i.ss01nns på s/i.ss01dorna 50–117 och 199. Hållbarhetsrapporten har var/i.ss01t föremål för övers/i.ss01ktl/i.ss01g granskn/i.ss01ng av Skanskas externa rev/i.ss01sorer enl/i.ss01gt uttalandet /i.ss01 Rev/i.ss01sors rapport över övers/i.ss01ktl/i.ss01g granskn/i.ss01ng av hållbarhetsrapporten på s/i.ss01dorna 206–207 . Innehåll Koncernöversikt Detta är Skanska ..................................................................... 2 2025 i korthet .......................................................................... 6 Koncernchefen kommenterar året ........................................... 8 Investera i Skanska ................................................................ 10 Strategisk inriktning Globala trender .................................................................... 13 Skanskas strategi ................................................................. 15 Vår affärsmodell ................................................................... 16 Mål och utfall ........................................................................ 18 Verksamhet Våra verksamhetsgrenar ...................................................... 21 Byggverksamhet .................................................................. 22 Bostadsutveckling ................................................................ 26 Kommersiell fastighetsutveckling ......................................... 30 Förvaltningsfastigheter ........................................................ 34 Hållbarhet Vår inriktning inom hållbarhet .............................................. 39 Klimat ................................................................................... 40 Skala upp innovationer för hållbarhet .................................... 43 Resiliens ............................................................................... 44 Ansvar ................................................................................... 46 Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmän information ............................................................ 51 Miljöinformation ................................................................ 64 Information om samhällsansvar ....................................... 78 Bolagsstyrningsinformation ............................................... 86 Hantering av risker och möjligheter ....................................... 90 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport ..................................................... 96 Styrelse ............................................................................ 108 Koncernledning ................................................................ 110 Finansiell analys .................................................................. 112 Finansiell information Koncernens resultaträkning ................................................. 119 Koncernens totalresultat ..................................................... 119 Koncernens rapport över finansiell ställning ....................... 120 Koncernens rapport över förändring i eget kapital ............... 121 Koncernens rapport över kassaflöden ................................ 122 Koncernens rapport över kassaflöden, specifikation .......... 123 Moderbolagets resultaträkning .......................................... 124 Moderbolagets balansräkning ........................................... 125 Moderbolagets förändring i eget kapital ............................. 126 Moderbolagets kassaflödesanalys ...................................... 127 Noter med redovisnings- och värderingsprinciper ............... 128 Föreslagen vinstdisposition ............................................. 199 Revisionsberättelse ............................................................ 200 Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten ..................................................... 206 Kvartalsinformation ............................................................ 208 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ....................... 211 Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet ...................... 216 Aktien ................................................................................. 218 Årsstämma ........................................................................ 220 Investerarkalender ............................................................. 220 Adresser ............................................................................. 221 Förvaltningsberättelse 1Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Denna symbol navigerar till denna sida, Innehåll. Denna symbol navigerar till Finansiell information, sidan 118 ===== SIDA 4 ===== Skanska är ett av världens största bygg- och projektutvecklingsföretag, verksamt på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Vår globala erfarenhet, lokala expertis och finansiella styrka ger oss möjlighet att genomföra några av världens mest komplexa byggprojekt. Vi gynnas av vår närvaro i hela värdekedjan, från projektutveckling och bygg- verksamhet till fastighetsförvaltning. Vår förmåga att förstå lokalsamhällets behov gör oss till en pålitlig partner för stora bostadsprojekt och kommersiella projekt. Med hjälp av vår expertis och våra framtidsinsikter stärker vi vårt ledarskap inom hållbara och klimatresilienta lösningar. Tillsammans bygger vi ett bättre samhälle och skapar långsiktigt värde för våra kunder och aktieägare. Vi bygger ett bättre samhälle Holm House 5 | Bostadsutveckling Gör hållbarhet till en del av vardagen för de boende. Läs mer på sidan 29. Hålogalandsvegen | Byggverksamhet Det största infrastrukturprojekt som Skanska i Norge har levererat. Läs mer på sidan 17 . 2 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 5 ===== Skanska är ett av världens största bygg- och projektutvecklingsföretag, verksamt på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Vår globala erfarenhet, lokala expertis och finansiella styrka ger oss möjlighet att genomföra några av världens mest komplexa byggprojekt. Vi gynnas av vår närvaro i hela värdekedjan, från projektutveckling och bygg- verksamhet till fastighetsförvaltning. Vår förmåga att förstå lokalsamhällets behov gör oss till en pålitlig partner för stora bostadsprojekt och kommersiella projekt. Med hjälp av vår expertis och våra framtidsinsikter stärker vi vårt ledarskap inom hållbara och klimatresilienta lösningar. Tillsammans bygger vi ett bättre samhälle och skapar långsiktigt värde för våra kunder och aktieägare. Vi bygger ett bättre samhälle Holm House 5 | Bostadsutveckling Gör hållbarhet till en del av vardagen för de boende. Läs mer på sidan 29. Hålogalandsvegen | Byggverksamhet Det största infrastrukturprojekt som Skanska i Norge har levererat. Läs mer på sidan 17 . 2 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt Sthlm 04 | Förvaltningsfastigheter Skapar långsiktigt värde genom ägande och insikter. Läs mer på sidan 37 . I-405/Brickyard | Byggverksamhet Kopplar samman samhällen, industrier och regionala tillväxtcenter genom att förstärka en viktig genomfartsled i delstaten Washington. Läs mer på sidan 25. Slussen | Resiliens Anpassning för att klara extremväder. Läs mer på sidan 45. H2Offices | Kommersiell fastighetsutveckling En tekniskt avancerad arbetsplats som nu är fullt uthyrd. Läs mer på sidan 33. 3Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 6 ===== Global erfarenhet, lokal expertis Tillsammans med våra kunder och partners samt med hjälp av expertisen hos våra 25/uni00A0900 medarbetare skapar vi motståndskraftiga och hållbara lösningar för den byggda miljön för nuvarande och framtida generationer. 17%40%43% USA Norden Europa Andel av intäkter, genomsnitt för 2021–2025 Andel av rörelseresultat, genomsnitt för 2021–2025 Byggverksamhet, 76% Bostadsutveckl/i.ss01ng, 5% Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ng, 17% Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheter, 2% Andel av intäkter, genomsnitt för 2021–2025 Byggverksamhet, 89% Bostadsutveckl/i.ss01ng, 5% Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ng, 6% Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheter, 0% 4 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 7 ===== Global erfarenhet, lokal expertis Tillsammans med våra kunder och partners samt med hjälp av expertisen hos våra 25/uni00A0900 medarbetare skapar vi motståndskraftiga och hållbara lösningar för den byggda miljön för nuvarande och framtida generationer. 17%40%43% USA Norden Europa Andel av intäkter, genomsnitt för 2021–2025 Andel av rörelseresultat, genomsnitt för 2021–2025 Byggverksamhet, 76% Bostadsutveckl/i.ss01ng, 5% Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ng, 17% Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheter, 2% Andel av intäkter, genomsnitt för 2021–2025 Byggverksamhet, 89% Bostadsutveckl/i.ss01ng, 5% Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ng, 6% Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheter, 0% 4 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt Vår verksamhet är fast förankrad i vårt syfte att bygga ett bättre samhälle och i våra värderingar Bli bättre tillsammans Samarbeta Agera etiskt och öppet Var en förebild Värna om livet Skydda människor och planeten Engagemang för kunderna Ha kunden i fokus Syfte och värderingar Läs mer om vår strategi på sidan 15. Byggverksamhet Vi bygger motståndskraftiga byggnader och infrastruktur. Läs mer på sidan 22. Kommersiell fastighetsutveckling Vi utvecklar högkvalitativa, hållbara kommersiella byggnader. Läs mer på sidan 30. Förvaltnings- fastigheter Vi investerar i och förvaltar högkvalitativa, hållbara fastigheter i Sveriges tre största städer. Läs mer på sidan 34. Bostadsutveckling Vi utvecklar attraktiva och energieffektiva bostäder Läs mer på sidan 26. Verksamheter i hela värdekedjan Brooklyn South Marine Terminal New York USA Campus Ullevål Oslo Norge 5Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 8 ===== 2025 i korthet Nyckeltal Mkr (där ej annat anges) 2025 2024 Intäkter/uni00B3) 179/uni00A0291177/uni00A0208 Rörelseresultat/uni00B3) 7/uni00A02417/uni00A0086 Periodens resultat/uni00B3) 6/uni00A02955/uni00A0835 Resultat per aktie, kr/uni00B3) 15,09 14,12 Operativt kassaflöde från verksamheten 3/uni00A05756/uni00A0745 Justerad räntebärande räntefordran(+)/nettoskuld(-) 11/uni00A050511/uni00A0976 Rörelsemarginal, Byggverksamhet, % 4,1 3,5 Avkastning på sysselsatt kapital, Projektutveckling, %/uni00B3) 1,8 2,6 Avkastning på sysselsatt kapital, Förvaltningsfastigheter, %/uni00B3) 4,7 4,6 Avkastningen på eget kapital, %/uni00B3) 10,2 10,0 Orderingång, Mdr kr 179,5 207,9 Orderstock, Mdr kr 257,9 285,0 Medelantal anställda 25/uni00A086026/uni00A0276 Byggverksamhet • Byggverksamhet levererade ett rekordhögt resultat där alla geografiska huvudmarknader – Norden, Europa och USA – bidrog. Rörelsemarginalen för året hamnade över den nya och höjda målnivån. • Orderingången var bra och orderstocken är på en fortsatt rekordnivå. Projektutveckling • Resultatet för Bostadsutveckling kännetecknades av höga volymer och stark lönsamhet i Centraleuropa, medan resultatet i Norden var svagt då den nordiska bostads- marknaden fortsatt påverkades av makroekonomisk osäkerhet. • Kommersiell fastighetsutveckling genomförde tolv försäljningar under året, alla i Centraleuropa och Norden där marknadsaktiviteten förbättrades under året. Uthyrningen var bra och resulterade i en bra genomsnittlig uthyrningsgrad för såväl färdigställda som pågående projekt. Hållbarhet • Vi fortsatte att göra framsteg mot vårt mål om netto noll-koldioxidutsläpp. Skanskas egna koldioxidutsläpp, scope 1 och 2, var 65/uni00A0procent lägre jämfört med basåret 2015. Förvaltningsfastigheter • Förvaltningsfastigheters portfölj består av sju högkvalitativa kontorsfastigheter med ett fastighetsvärde om totalt 8,3/uni00A0miljarder kronor. Resultatet har varit stabilt för året. Robust finansiell ställning • Vi bibehåller en stark finansiell ställning. • Styrelsen föreslår en utdelning om 14,00 kronor per aktie, varav 8,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 kronor per aktie i extra utdelning. Det motsvarar en utdelningsandel om 56/uni00B9) procent för ordinarie utdelning. Total utdelningsandel, inklusive extra utdelning, motsvarar 93 procent. Rörelseresultat 7 ,2 Mdr kr Minskning av koldioxidutsläpp/uni00B2) -65% Intäkter 179 Mdr kr 1) Skanskas utdelningspolicy om 40–70 procent avser ordinarie utdelning. 2) Minskning av koldioxidutsläpp från vår egen verksamhet (scope/uni00A01 och 2) jämfört med 2015. 3) Enligt segmentsredovisning. 6 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 9 ===== Händelser under året Global ledare Skanska utnämndes av Forbes Magazine till en av världens bästa arbetsgivare för fjärde året i rad, baserat på medarbetarundersökningar. 4,1% marginal Skanska erkänd som klimatledare Skanska erkändes som klimatledare i Europa av Financial Times för fjärde året i rad. Rekordresultat inom Byggverksamhet Byggverksamhet levererade ett rekordhögt resultat och en rörelsemarginal över det nya och höjda långsiktiga målet om 4/uni00A0procent. Modřanský cukrovar Prag Tjeckien Solna Link Solna Sverige 875 startade bostäder Höga volymer inom Bostadsutveckling Centraleuropa. 163/uni00A0000 kvm uthyrt Uthyrningsaktiviteten var god och vi tecknade ett antal större hyreskontrakt under året. 258 Mdr kr Orderstocken var hög och motsvarar 19 månaders produktion. Orderingången för 2025 uppgick till 179,5/uni00A0miljarder kronor, med en allt större andel från Norden och Europa. 15 Mdr kr Tech industrin var stark och vi bokade datacenterprojekt för cirka 15 miljarder kronor. Större delen av projekten ska utföras i USA, men en order avser också en datacenteranläggning i Finland till ett värde av 1,1/uni00A0miljarder kronor. 7Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 10 ===== Rekordhögt resultat i Byggverksamhet 2025 kan sammanfattas med ett rekordhögt resultat inom Byggverksamhet, en stabil orderingång och ett blandat resultat i vår projektutvecklingsverksamhet. Blickar vi framåt har vi höjt vårt mål för rörelsemarginalen i Byggverksamhet, har en portfölj av attraktiva fastigheter i vår utvecklings- och förvaltningsverksamhet och bibehåller en stark finansiell ställning. för att dra nytta av trender som skapar tillväxt. Demografi och ekonomisk tillväxt driver investeringar inom den byggda miljön och skapar möjligheter för oss. Både samhället och företag förväntar sig ökade investeringar inom energi, infrastruktur, försvar, vattenrening samt byggnader och strukturer till rättsväsendet. Samtidigt fortsätter den växande tech industrin att erbjuda en bra pipeline av projekt för datacenter och anläggningar för halvledare. Blandade marknader för Projektutveckling Ökad geopolitisk och makroekonomisk osäkerhet gjorde investerarna mer tveksamma att agera. Det har fördröjt åter- hämtningen på fastighetsmarknaden, vilket i sin tur påverkar försäljningen och årets resultat. Inom Bostadsutveckling fortsatte Nå högre mål inom Byggverksamhet Byggverksamhet levererade ett rekordhögt resultat där alla geografiska huvudmarknader – Norden, Europa och USA – bidrog. Årets rörelsemarginal nådde det nyligen höjda målet för rörelsemarginal på 4,0/uni00A0procent. Vi har under många år tillämpat en strategi om selektivt anbudsförfarande för att säkerställa en kvalitativ orderstock som är balanserad ur ett risk-/avkastnings- perspektiv. Detta, tillsammans med ett kommersiellt fokus och en förmåga att leverera produkter och tjänster av hög kvalitet, skapar en gedigen grund för att stabilt resultat. Orderstocken har vuxit de senaste åren och orderingången i förhållande till intäkterna (book-to-build) uppgick till över 100/uni00A0procent för helåret med en stabil orderingång på alla våra geografiska huvudmarknader. Vår breda och djupa expertis gör att vi kan positionera oss ” Byggverksamhet levererade ett rekordresultat under 2025. Vi bibehåller fokus på ett stabilt resultat i linje med vårt högre marginalmål och positionerar oss för tillväxt." 8 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 11 ===== Resultat per aktie, kronor 15,09 Rörelsemarginal – Byggverksamhet 4,1% Avkastning på sysselsatt kapital – Projektutveckling 1,8% Avkastning på sysselsatt kapital – Förvaltningsfastigheter 4,7% den centraleuropeiska verksamheten att redovisa goda resultat, med en ökad försäljning och en stark lönsamhet. Resultatet för Norden var däremot svagt. Förbättrat momentum i Norden borde vara positivt för bostadsmarknaden, men den makroekonomiska osäkerheten kvarstår. Vi är beredda på att återhämtningen kan ta tid. Vi fokuserar på att säkerställa att vi har en strategisk landbank av rätt storlek, med attraktiva kunderbjudanden och starka affärscase för nya projekt. Kommersiell fastighetsutveckling avslutade året med en stark försäljningsaktivitet på de gradvis återhämtade marknaderna i Centraleuropa och Norden. Fastighetsinvesterarmarknaden i USA var fortsatt dämpad och under året redovisade vi nedskrivningar på ett fåtal fastigheter i USA. Vi fokuserar på uthyrning och aktiv förvaltning av portföljen för att maximera värdet för våra aktieägare tills aktiviteten på transaktionsmarknaden tar fart igen. Uthyrningsaktiviteten för året var god, våra kvalitativa tillgångar attraherar framstående hyresgäster och vi tecknade ett antal större hyresavtal under året. Genomsnittlig uthyrningsgrad i portföljen är på en stabil nivå. Bra resultat inom Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter levererade stabila finansiella och operationella resultat för 2025. Portföljen består av sju högkvalitativa kontorsfastigheter i Sveriges tre största städer. Vårt mål är att växa portföljen över tid för att generera återkommande intäkter och ett stabilt kassaflöde. Koncernens resultat och finansiella ställning: året i korthet Koncernens intäkter ökade med 6 procent i lokal valuta och uppgick till 179,3 (177 ,2) miljarder kronor. Rörelseresultat uppgick till 7 ,2 (7 ,1) miljarder kronor. Marginalen för Bygg- verksamhet kom in på 4,1 (3,5) procent, över vårt nya mål på 4,0/uni00A0procent. Avkastning på sysselsatt kapital i Projektutveckling var otillfredsställande på 1,8 (2,6) procent, till följd av en långsam marknadsåterhämtning. Avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter uppgick till 4,7 (4,6) procent. Avkastningen på eget kapital för koncernen uppgick till 10,2 (10,0) procent. Vår finansiella ställning är fortsatt stark, med en justerad nettokassa om 11,5/uni00A0miljarder kronor, 21,5/uni00A0miljarder kronor över vår limit på 10/uni00A0miljarder kronor i justerad nettoskuld. Skanskas styrelse föreslår en utdelning om totalt 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor per aktie i extra utdelning. Hållbarhet Hållbar påverkan och innovativa lösningar är viktiga delar i vårt kunderbjudande. Vi drar nytta av vår omfattande expertis inom energieffektivitet, klimatresilienta lösningar och byggverksamhet med lägre koldioxidutsläpp, från byggnader till infrastruktur, för att tillgodose kundernas krav och ta vara på affärsmöjligheter. Vår integrerade inriktning inom hållbarhet avspeglas i vårt åtagande att följa de universella hållbarhetsprinciperna definierade av FN:s Global Compact och vårt arbete följer FN:s globala mål för hållbar utveckling. Vi står fast vid vårt mål om netto noll-koldioxidutsläpp i vår egen verksamhet och i värdekedjan till 2045, där vi gjorde ytterligare framsteg mot målet under året. Vår klimatplan fokuserar på design för effektivitet, material och energi. Under 2025 var koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet, scope 1 och 2, 65/uni00A0procent lägre jämfört med basåret 2015 medan koldioxid- utsläppen i värdekedjan, scope 3, för Projektutveckling, var 39/uni00A0procent lägre jämfört med basåret 2020. Vår proaktiva metod med att tillämpa åtgärdstrappan, för att eliminera risker i alla faser av Skanskas projekt, fortsätter att minska hälso- och säkerhetsriskerna. Stark grund som stödjer vår väg framåt Jag är stolt över det vi har uppnått under 2025 och jag vill tacka alla kollegor på Skanska för deras engagemang och hårda arbete med att nå våra mål. Vi levererar produkter och tjänster som bidrar till ett säkrare och mer motståndskraftigt samhälle. Vi skapar värde för våra kunder genom att leverera byggnader och infrastruktur med lång livslängd. Inom Byggverksamhet har vi fokus på att generera ett stabilt resultat med höga och hållbara marginaler samtidigt som vi också positionerar oss för tillväxt. Inom Projektutveckling är marknadsaktiviteten avgörande för att vi ska kunna nå våra mål för kapitaleffektivitet, men vi arbetar för att skapa en mer välbalanserad portfölj, med en större andel projekt under produktion i förhållande till mark och färdigställda, osålda projekt. Vid en framåtblick har vi en stabil grund byggd på vår närvaro i hela värdekedjan, en robust finansiell ställning och mycket kompetenta och engagerade medarbetare. Jag har en hög tilltro till vår förmåga att skapa värde för våra intressenter och samhället i stort, och jag ser fram emot att fortsätta bygga starka relationer med kunder, affärspartners och aktieägare. Anders Danielsson VD och Koncernchef 9Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 12 ===== Investera i Skanska När du investerar i Skanska blir du delägare i ett av världens ledande företag inom byggprojekt, projektutveckling inom bostäder och kommersiella fastigheter samt fastighetsförvaltning. Genom att dra nytta av vår globala räckvidd och expertis i hela värdekedjan levererar vi attraktiva och motståndskraftiga byggnader och infrastruktur som bidrar till ett bättre samhälle samtidigt som vi skapar långsiktigt värde för aktieägarna. Vi har en stark balansräkning, vilket ger oss flexibilitet att ta tillvara möjligheter när de uppstår. Att skapa värde för aktieägarna Justerad nettoskuld(-)/nettofordran(+) Justerad nettoskuld(-)/nettofordran(+) L/i.ss01m/i.ss01t -10 Mdr kr Utgående balans, eget kap/i.ss01tal Utgående balans, eget kap/i.ss01tal, återställd utdeln/i.ss01ng Sol/i.ss01d/i.ss01tet, % Utveckling av eget kapital inklusive utdelning: CAGR/two.tf) på 12% 2) Genomsnittlig årlig tillväxttakt. Erbjuda aktieägarna god direktavkastning över tid med utdelning i enlighet med vår policy på 40–70/uni00B9) procent av årets resultat 1) Avser ordinarie utdelning. Generera värdetillväxt och stabila kassaflöden genom en aktiv fastighetsförvaltning Utveckla kommersiella fastigheter och bostäder med de mest attraktiva och eftertraktade egenskaperna i de bästa lägena på marknaden Generera stabila resultat och kassaflöden inom Byggverksamhet 40–70% -15 -10 -5 0 5 10 15 20 2025202420232022202120202019201820172016 Mdr kr 0 20 40 60 80 100 2025202420232022202120202019201820172016 % 2) Mdr kr 0 10 20 30 40 50 10 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 13 ===== Global aktör Vi är ledande inom bygg- och projektutveckling, verksamma på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Vi gynnas av långsiktiga trender som urbanisering och omställning till ett mer hållbart byggt och motståndskraftigt samhälle, vilket i sin tur stödjer efterfrågan på våra produkter och tjänster över tid. Vår kunskap och expertis i hela värdekedjan ger oss konkurrensfördelar. Attraktivt kunderbjudande Vi har ett unikt erbjudande som omfattar hela värdekedjan. Med närmare 140 års erfarenhet och förmågan att blicka framåt, samt genom nära samarbete med kunder, leverantörer och affärspartners, skapar vi nya möjligheter – vi utformar hållbara lösningar som driver framgång för affären och kontinuerligt förbättrar vårt produkterbjudande och kommersiella erbjudande. Skanska arbetar för att skapa en byggd miljö med lägre klimatpåverkan och främja en positiv förändring av branschen samtidigt som vi genererar attraktiv avkastning för våra aktieägare. Diversifiering ger stabilitet Genom våra verksamhetsgrenar inom olika segment, sektorer och geografiska områden i Norden, Europa och USA har vi en diversifierad verksamhet. Diversifiering ger stabilitet över tid. Stark finansiell ställning Vi bibehåller en stark finansiell ställning som kännetecknas av en robust balansräkning och nettokassa. Detta skapar flexibilitet och ger oss möjlighet att agera när marknads- möjligheter uppstår. Den starka kassagenereringen inom Byggverksamhet bidrar till stabila kassaflöden och stödjer finansieringen av Projektutveckling, vilket minskar vårt beroende av extern finansiering. Vår finansiella styrka ger oss inte bara förmågan att fatta oberoende, långsiktiga beslut, utan ger också kunder och partners trygghet i ett tillförlitligt genomförande av våra projekt. Vi har ett antal program för finansiering, såväl bekräftade kreditlöften som marknads- finansieringsprogram, vilket ger oss en god flexibilitet och tryggar långsiktig finansiering. Läs mer om vår finansiering i not 5 på sidorna 145–147 . Resultat per akt/i.ss01e, kronor Resultat per aktie Utdelning och utdelningsandel 1) Baserat på styrelsens utdelningsförslag. 2) Utdelning i procent av resultat per aktie. Skanskas utdelningspolicy om 40–70 procent avser ordinarie utdelning. 3) Total utdelningsandel inklusive extra utdelning för 2025 motsvarar 93 procent. Hur Skanska utmärker sig 0 3 6 9 12 15 2025202420232022202120202019201820172016 % 1 Kr 0 20 40 60 80 100 Kr 0 5 10 15 20 25 2025202420232022202120202019201820172016 Ord/i.ss01nar/i.ss01e utdeln/i.ss01ng, kronor Utdeln/i.ss01ngsandel ( ord/i.ss01nar/i.ss01e utdeln/i.ss01ng), %/uni00B2) Extra utdeln/i.ss01ng, kronor Utdeln/i.ss01ngsandel (/i.ss01nklus/i.ss01ve extra utdeln/i.ss01ng), %/uni00B3) 11Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernöversikt ===== SIDA 14 ===== Strategisk inriktning Globala trender 13 Skanskas strategi 15 Vår affärsmodell 16 Mål och utfall 18 Portal North Bridge New York–New Jersey USA ===== SIDA 15 ===== Globala trender I mer än ett sekel har Skanska levererat social och traditionell infrastruktur, bostäder av hög kvalitet samt attraktiva och flexibla kontor och kommersiella fastigheter. Idag drivs branschen av att omvandla och investera i urbana miljöer och infrastruktur – med ett allt starkare fokus på koldioxidsnåla lösningar. Samtidigt skapar den digitala transformationen och AI, liksom investeringar i mer säkra och motstånds- kraftiga samhällen, nya tillväxtmöjligheter. Investeringar i omformning av städer och infrastruktur Hemmamarknader med starka ekonomiska och demografiska grundförutsättningar kräver fortsatta investeringar i såväl ny som befintlig infrastruktur. Behovet av effektiva och flexibla transportmedel ökar. Det görs stora investeringar i kollektivtrafik, energi- och vattenförsörjning, övrig traditionell infrastruktur och projekt for anpassning till klimatförändringarna, liksom i social infrastruktur som exempelvis samhällstruktur för utbildning och sjukvård. I USA har behovet av förnyad infrastruktur lett till ökade investeringar i infrastruktur som stöds av federala finansieringsprogram, bland annat det amerikanska Infrastructure Investment and Jobs Act (IIJA), som har resulterat i historiska investeringar i transport- och annan traditionell infrastruktur. I Centraleuropa ökar investeringar i traditionell infrastruktur som motorvägar och järnvägar, liksom inom vatten, energisystem och försvar genom växande nationella och EU-finansierade satsningar. Vad det innebär för Skanska Det ökade behovet av förnyad infrastruktur och omformandet av städer och samhällen skapar nya möjligheter för Skanskas nuvarande kärnkompetenser. Vi har lång erfarenhet av att framgångsrikt leverera stora och komplexa infrastrukturprojekt. Vi kan bidra genom vår kompetens inom ett flertal sektorer, segment och marknader för att bygga kritisk infrastruktur såsom vägar, järnvägar, broar och tunnlar. Vi har även förmågan att bygga samhällsorienterade bostadsområden som i högre grad stimulerar gemenskap, flexibla kontor samt byggnader inom social infrastruktur som sjukhus och universitet. Hokksunds skola Hokksund Norge 13Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 16 ===== Motståndskraftiga samhällen och klimatanpassning Behovet av att bygga mer säkra och motståndskraftiga samhällen i en tid av geopolitiska spänningar och avglobalisering driver ökade investeringar i hantering av energi, vatten och avloppsvatten, försvar samt byggnader för rättsväsendet och klimatresilienta byggnader. Klimatförändringarna har lyft fram behovet av att förbättra städernas motståndskraft. Många byggnader och offentliga platser har inte utformats för dagens utmaningar, som extrem- väder, energibegränsningar och vattenbrist. Marknadskrafter och lagstiftning på Skanskas hemmamarknader stimulerar också en omställning till en byggverksamhet med lägre utsläpp. Den här utvecklingen leder till ett ökat behov av lösningar för att skydda den byggda miljön mot klimatrelaterade risker, liksom av projekt som stärker den kritiska infrastrukturen och offentliga institutioner. Vad det innebär för Skanska För att möta dessa behov krävs kapacitet att leverera moderniserings- och infrastrukturprojekt som ofta är komplexa till sin natur – en kärnkompetens för Skanska. Här ingår militär- baser, anläggningar för forskning och utveckling, logistikcenter, flygplatser samt start- och landningsbanor liksom vägar och järnvägar. Vår långvariga erfarenhet och expertis gör att vi kan delta i upphandlingarna om dessa projekt när de kommer ut på marknaden. Trenden att bygga samhällen mer anpassade till klimat- förändringarna skapar även affärsmöjligheter inom områden som ren energi och energieffektivitet, byggnation av infra- struktur till kollektivtrafik, renovering av och uppgradering av energilösningar i byggnader, koldioxidsnåla material och motståndskraftiga lösningar. Inom Byggverksamhet kan vi använda vår expertis till att stödja kunderna tidigt i projekteringsfasen, för att designa byggnader och infrastruktur med hög hållbarhetsstandard som är bättre rustade för extremväder och klimatförändringar. Inom Projektutveckling kan vi i egen portfölj designa och leverera fastigheter med höga hållbarhetscertifieringar, i linje med växande förväntningar och krav från investerare. Tekniska framsteg och AI Samhället digitaliseras snabbt och med det ökar även behovet av att lagra och hantera allt större mängder av information. Datacenter utgör grundläggande infrastruktur för kritisk ny teknik, bland annat molntjänster och artificiell intelligens (AI). Medan uppförandet av datacenter har varit en stark marknad i många år har en ökad medvetenhet om – och investeringar i – teknik för AI ökat efterfrågan betydligt de senaste åren. Samtidigt förändrar den smartare tekniken hur projekt planeras, levereras och drivs – från processer, efterlevnad och kommunikation till redovisning, säkerhet och ekonomi. Nyckeln är att använda data. De här trenderna driver efterfrågan både på nya typer av tillgångar, till exempel storskaliga datacenter med hög prestanda, och på digitala verktyg som stödjer ett effektivare byggande med lägre koldioxidutsläpp. När ny teknik och digitala verktyg används i projekterings- och planeringsfasen för att optimera material- och energianvändningen ger de värdefulla data och insikter som kan öka produktiviteten, förbättra kostnadseffektiviteten och minska koldioxidutsläppen. Vad det innebär för Skanska Vår mångåriga och beprövade expertis samt dokumenterade erfarenhet att snabbt och effektivt leverera datacenter av hög kvalitet och återkommande utföra arbeten för viktiga kunder gör att vi är väl positionerade för att fortsätta vinna uppdrag i detta expansiva marknadssegment. Genom ett tidigt engagemang och datadriven planering hjälper vi kunderna att fatta mer välunderbyggda beslut och uppnå större effektivitet i projekten, vilket gynnar både kunderna och Skanska. Campus Albano Stockholm Sverige 14 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 17 ===== Skanskas strategi Skanska har format samhällen världen över i mer än hundra år. Vårt anseende som en pålitlig partner bygger på erfarenhet och expertis. Koncernens strategi vägleder verksamheten för att skapa långsiktigt värde för kunder, aktieägare och samhället i stort. Vår strategi och vår verksamhet är förankrat i vårt syfte och våra värderingar. Vi bygger på våra styrkor och drivkrafter för att driva verksamheten framåt genom fyra fokusområden. Styrkorna ökar vår konkurrenskraft Vi bygger på våra styrkor som företag genom att se till att våra medarbetare når sin fulla potential, fördjupa våra kunskaper och framtidsinsikter för att ständigt förbättra våra prestationer. Våra styrkor förstärker varandra, driver kontinuerlig förbättring och skapar konkurrensfördelar. Tillsammans bildar de en stabil grund för affärsmöjligheter och framgång för kund. Drivkrafter och fokusområden förbättrar vårt erbjudande Våra fyra drivkrafter – att ha kunden i fokus, en kultur av ständiga förbättringar, innovativa lösningar och hållbar påverkan – stärker vårt sätt att skapa värde. Med kunden i fokus och nära samarbete med kund använder vi vår kunskap, expertis och erfarenhet för kontinuerligt förbättra våra kund- erbjudanden. Innovativa lösningar och hållbar påverkan är viktiga drivkrafter som stärker vårt kommersiella erbjudande och genererar långsiktigt värde både för Skanska och våra kunder. Vår hållbarhetsstrategi fokuserar på Klimat, Resiliens och Ansvar, områden där vi vet att vi har den största påverkan. Tillsammans stödjer våra drivkrafter hur vi arbetar inom våra fyra fokusområden: Kunder, Medarbetare, Hållbarhet och Effektivitet för att bygga starka kundrelationer genom våra exceptionella team, integrera hållbarhet samt förbättra effektivitet och produktivitet. Läs mer om hur investeringar inom hållbarhet driver verksamheten och skapar affärsmöjligheter för Skanska på sidorna 40–42. Mål för långsiktigt värde Våra mål avspeglar våra framsteg i att genomföra vår strategi och ytterst vår ambition att skapa långsiktigt värde. Läs mer på sidorna 18–19. Genomföra strategin – tydlig kommersiell inriktning Varje verksamhetsgren har en tydligt definierad kommersiell inriktning för att maximera värdeskapandet och anpassa produkter och tjänster till marknadens drivkrafter, bransch- och marknadstrender samt förutsättningar och konkurrens på lokala marknader. Läs mer på sidorna 21–37 . Styrkor Exceptionella team Ledande kunskaper och framtidsinsikter Enastående prestationer Värderingar Värna om livet Agera etiskt och öppet Bli bättre tillsammans Engagemang för kunderna Syfte Vi bygger ett bättre samhälle Drivkrafter Kunden i fokus Ständiga förbättringar Innovativa lösningar Hållbar påverkan Fokusområden Kunder Människorna Hållbarhet Effektivitet Vår ambition Långsiktigt värdeskapande för kunder, aktieägare och samhälle Mål Byggverksamhet Rörelsemarginal: ≥4% Projektutveckling Avkastning på sysselsatt kapital: ≥10% Förvaltningsfastigheter Avkastning på sysselsatt kapital: ≥6% Koncernen Avkastning på eget kapital: ≥18% Limit på justerad nettoskuld: -10 Mdr kr Utdelningsandel/uni00B9): 40–70% Klimat: netto noll till 2045 1) Avser ordinarie utdelning. 15Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 18 ===== Vår affärsmodell Skanska bedriver verksamhet i hela värdekedjan. Vår integrerade affärsmodell tillsammans med vår globala närvaro och lokala expertis skapar operativa och finansiella synergieffekter. Dessa synergier hjälper oss att förverkliga vår strategi och driva verksamheten framåt för att generera värde till våra kunder och aktieägare. Integrerad värdekedja och synergier Skanskas verksamhetsgrenar består av såväl bostads- utveckling som kommersiell fastighetsutveckling (Projekt- utveckling), husbyggande och anläggning samt långsiktig fastighetsförvaltning inom Förvaltningsfastigheter. Bygg- verksamheten genererar stabila intäkter och ett stabilt kassaflöde som kan återinvesteras i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter. Denna integrerade metod ger oss möjlighet att uppnå attraktiv avkastning på investerat kapital och att säkra nya kontrakt till byggverksamheten, vilket leder till ytterligare värdeskapande. Global räckvidd och lokalkännedom Projekt är kärnan i vår verksamhet och förvaltas av lokala affärsenheter med fördjupad expertis om marknader, kunder och leverantörer. Tack vare Skanskas varumärke och finansiella styrka tillsammans med vår omfattande expertis och kunskaps- delning inom koncernen är vi ett bolag med både global räckvidd och en stark lokal närvaro. Stark finansiell ställning ger flexibilitet Vår stabila och starka finansiella ställning gör oss till en tillförlitlig affärspartner. Det ger oss den flexibilitet som vi behöver för att kunna fokusera på långsiktigt värdeskapande. Det gör också att vi kan åta oss stora komplexa projekt, starta våra egna utvecklingsprojekt i vår egen takt och tillvarata nya affärsmöjligheter. Hållbarhet och innovation i vårt erbjudande I vår egen projektutvecklingsverksamhet har vi höga ambitioner när det gäller hållbarhet och andra attraktiva inslag i vårt erbjudande. Med en portfölj av högkvalitativa kontors- fastigheter certifierade enligt de högsta hållbarhets- standarderna kan vi utveckla nya lösningar som förbättrar vårt kunderbjudande och stärker vår konkurrenskraft. Skanskas affärsmodell Fritt rörelse- kapital Finansiella synergier Totalavkastning för aktieägarna Avkastning på eget kapital Utdelningspolicy Operationella synergier Projektutveckling Förvaltningsfastigheter Avkastning på sysselsatt kapital Bygg- verksamhet Rörelse- marginal 16 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 19 ===== Binder samman Nordnorge I FOKUS | Hålogalandsvegen, Hinnøya, Norge av vattendrag bidrar till att skydda miljön och samtidigt garantera säkerheten. I ett intressant initiativ flyttar vi torvmark, bit för bit, till en ny plats i ett nedlagt stenbrott. Eftersom torvmark fungerar som koldioxidsänkor minskar det projektets klimatpåverkan och bevarar livsmiljöer för insekter och djur. Samtidigt har specifika miljöroller integrerats i projektorganisationen som ska bidra till att säkerställa medvetenhet, regelefterlevnad och resultat vad gäller klimatåtgärder. Projektet är ett pilotprojekt inom hållbar infrastruktur och målet är att uppnå certifieringen BREEAM Infrastructure: Design & Construction Excellent. Som mest deltar över 900 personer i arbetet med Hålogalandsvegen, som innebär en hög grad av egna leveranser från olika enheter. Projektet visar på vår förmåga att leda storskaliga, komplexa projekt och samtidigt bygga för ett bättre samhälle. I det största infrastrukturprojekt som Skanska Norge har levererat bygger vi 82 kilometer nya och uppgraderade vägar ovanför polcirkeln för att möjliggöra säkrare och mer hållbara resor och transporter. För de 25/uni00A0000 människor som bor på ögruppen Lofoten i Norge är E10 mer än bara en väg: det är länken mellan deras hemorter och omvärlden. Fram till nyligen har pendling på den lokala delen av E10 inneburit att köra på slingrande, omoderna vägar, snarare än den snabbaste rutten från punkt A till B. Detta håller nu på att förändras när Skanska levererar Hålogalandsvegen-projektet till Statens Vegvesen. Inom ramen för en offentlig-privat samverkan (OPS) bygger vi 82/uni00A0kilometer vägar inklusive sju tunnlar och 22 broar och kulvertar. När arbetet är helt slutfört 2028 kan boende, turister och det lokala näringslivet förvänta sig att spara 40 minuters körning genom regionen tack vare en rakare sträckning. Säkrare vägar med kortare körtid förväntas också minska olyckorna och leda till lägre bränsleförbrukning för bilar och lastbilar. Leveransen av projektet – som har en kontraktsperiod på 21/uni00A0år varav 15/uni00A0års drift och underhåll – saknar inte utmaningar. Arbetet utförs i de ofta stränga arktiska förhållandena, med stora snömängder och kraftiga vindar. Innovativa lösningar som bland annat viltövergångar, lavinskydd och strikt övervakning 17Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 20 ===== Mål och utfall Skanskas mål återspeglar vår ambition att bibehålla en branschledande position – operativt, finansiellt och hållbarhetsmässigt. Under 2025 höjde vi målet för rörelsemarginal avseende Byggverksamhet till 4,0/uni00A0procent från det tidigare målet om 3,5/uni00A0procent, medan alla övriga finansiella mål lämnades oförändrade. Mål Resultatet inom Projektutveckling var fortsatt påverkat av långsam marknadsåterhämtning. Inom Kommersiell fastighetsutveckling förbättrades aktiviteten på transaktionsmarknaden under året i Centraleuropa och Norden, och vi sålde 12/uni00A0fastigheter under 2025. Resultatet för Bostadsutveckling kännetecknades av stark lönsamhet i Centraleuropa och ett svagt resultat i Norden på grund av den fortsatta makroekonomiska osäkerheten. Verksamhetsgrenen Förvaltningsfastigheter levererade ett stabilt resultat för 2025. Portföljen i Förvaltningsfastigheter består av sju högkvalitativa kontorsfastigheter. Mål Vi fortsätter att ha en stark finansiell ställning och justerad nettokassa uppgick till 11,5 miljarder kronor vid utgången av 2025, att jämföra med vår limit på justerad nettoskuld om -10 miljarder kronor. Mdr kr L/i.ss01m/i.ss01t Byggverksamhet levererade ett rekordhögt resultat där alla geografiska huvudmarknader – Norden, Europa och USA – bidrog. Rörelsemarginalen för helåret noterades över den nya och höjda målnivån. Mål 1) Enligt segmentsredovisning. 2) Räntebärande nettofordran/nettoskuld exklusive likvida medel med restriktioner, leasingskulder och räntebärande pensionsskuldnetto. Utfall 2025 1,8% Mål ≥10% Utfall 2025 4,1% Mål ≥4,0% Utfall 2025 4,7% Mål ≥6% Utfall 2025 +11,5 Mdr kr L/i.ss01m/i.ss01t -10 Mdr kr -5 0 5 10 15 20252024202320222021 % -5 0 5 10 15 20252024202320222021 % -10 -5 0 5 10 15 20 20252024202320222021 % 0 1 2 3 4 5 20252024202320222021 Rörelsemarginal – Byggverksamhet Avkastning på sysselsatt kapital/uni00B9) – Projektutveckling Avkastning på sysselsatt kapital/uni00B9) – Förvaltningsfastigheter Justerad nettoskuld(-)/nettokassa(+)/uni00B2) 18 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 21 ===== 1) Enligt segmentsredovisning. 2) Skanskas utdelningspolicy om 40–70 procent avser ordinarie utdelning. Total utdelningsandel inklusive extra utdelning för 2025 motsvarar 93 procent. Mater/i.ss01al Avfall och annat Användn/i.ss01ng av sålda produkter Scope 1 Scope 2 Kold/i.ss01ox/i.ss01d/i.ss01ntens/i.ss01tet, % Avkastning på eget kapital uppgick till 10,2/uni00A0procent för 2025. För att nå vårt långsiktiga mål krävs det att verksamheterna inom Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter levererar enligt fastställda mål för avkastning på sysselsatt kapital. Mål 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 202520242023202220212020 Ton CO/uni2082e Ton CO/uni2082e %, ton CO/uni2082e/ Mkr intäkter 0 150 000 300 000 450 000 202520232021201920172015 0 1 2 3 % 0 20 40 60 80 100 20252024202320222021 Pay-out ratio0 5 10 15 20 25 30 20252024202320222021 % Return on equity Mål 2045 Netto noll Utfall 2025 -65% Mål 2030 -70% Utfall 2025/uni00B2) 56% Mål 40–70% Jämfört med 2020 har koldioxidutsläppen i värdekedjan minskat med 39 procent. Läs mer på sidorna 67 och 69. Mål 2045 Netto noll Mål 2030 -50% Utfall 2025 -39% Utfall 2025 10,2% Mål ≥18% Styrelsen föreslår en utdelning om 14,00 kronor (8,00) per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor per aktie i extra utdelning. Det motsvarar en utdelningsandel om 56 procent för ordinarie utdelning. Total utdelningsandel inklusive extra utdelning motsvarar 93 procent. Sedan 2015 har vi minskat koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet (scope 1 och 2) med 65 procent och förbättrat koldioxidintensiteten till 0,80 jämfört med 2,60. Läs mer på sidorna 67 och 69. Ord/i.ss01nar/i.ss01e utdeln/i.ss01ng Extra utdeln/i.ss01ng Avkastning på eget kapital/uni00B9) Utdelningsandel Klimatmål – Skanskas egna utsläpp Klimatmål – Utsläpp i Skanskas värdekedja 19Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Strategisk inriktning ===== SIDA 22 ===== Våra verksamhetsgrenar 21 Byggverksamhet 22 Bostadsutveckling 26 Kommersiell fastighetsutveckling 30 Förvaltningsfastigheter 34 VerksamhetBoston Simmons University Boston USA ===== SIDA 23 ===== Våra verksamhetsgrenar Skanskas verksamhet består av fyra verksamhetsgrenar: Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. Kompetens och kunskapsöverföring mellan verksamhetsgrenar och hemmamarknader stärker vår konkurrenskraft och skapar värdefulla synergieffekter. Kommersiell fastighetsutveckling Attraktiva och hållbara kommersiella fastigheter Bostadsutveckling Attraktiva och energieffektiva bostäder Byggverksamhet Motståndskraftiga byggnader och infrastruktur Förvaltningsfastigheter Portfölj av kvalitativa fastigheter med hög hållbarhetsstandard 21Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 24 ===== Kommersiell inriktning – genomföra koncernens strategi genom kontrollerad tillväxt och ökad lönsamhet • Fortsätta att säkerställa en diversifierad och motståndskraftig projektportfölj • Öka lönsamheten och generera vinster • Stärka vår position inom växande sektorer, segment och geografiska områden • Tillgodose kundernas efterfrågan på en högkvalitativ och hållbar byggd miljö • Driva produktivitet, effektivitet och digital transformation Skanska uppför byggnader och infrastruktur där människor arbetar, bor och umgås. Projekten omfattar allt från infrastruktur som exempelvis vägar, broar, tunnlar, försvar, vatten- och energianläggningar, till offentliga och kommersiella fastigheter såsom bostäder och kontor, skolor, sjukhus och datacenter. Byggverksamhet South Brooklyn Marine Terminal New York USA 22 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 25 ===== Nyckeldata Mkr (där ej annat anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 171/uni00A0121 168/uni00A0554 160/uni00A0636 156/uni00A0004 132/uni00A0587 Rörelseresultat/uni00A0 7/uni00A0094 5/uni00A0854 5/uni00A0632 5/uni00A0770 5/uni00A0013 Rörelsemarginal, % 4,1 3,5 3,5 3,7 3,8 Fritt rörelsekapital, Mdr kr 31,7 34,5 29,1 28,9 29,1 Operativt kassaflöde 8/uni00A0077 9/uni00A0709 6/uni00A0653 4/uni00A0871 7/uni00A0021 Orderingång, Mdr kr 179,5 207,9 165,8 162,7 153,6 Orderstock, Mdr kr 257,9 285,0 229,6 229,8 207,0 Medelantal anställda 24/uni00A0880 25/uni00A0140 25/uni00A0826 26/uni00A0892 28/uni00A0557 50% USA 52% 16% EuropaNorden 34% Länder: Sver/i.ss01ge, Norge, F/i.ss01nland, Polen, Tjeck/i.ss01en, Slovak/i.ss01en, Storbr/i.ss01tann/i.ss01en, USA Verksamhetsgrenen Byggverksamhet redovisade ett rekordår. Byggverksamhet levererade ett rekordhögt resultat för 2025, med bra bidrag från alla geografiska huvudmarknader. Rörelsemarginalen uppgick till 4,1 (3,5)/uni00A0procent, över det höjda långsiktiga målet på 4,0/uni00A0procent. Orderstocken ligger kvar på en hög nivå. Resultat 2025 Intäkterna från Byggverksamhet ökade med 7/uni00A0procent i lokal valuta och uppgick till 171,1 (168,6) miljarder kronor. Rörelseresultatet nådde en toppnotering och uppgick till 7/uni00A0094 (5/uni00A0854) Mkr, vilket motsvarar en ökning med 27 procent i lokal valuta. Orderingången uppgick till 179,5 (207 ,9) miljarder kronor, med en bra orderingång i Norden och Europa. Orderstocken uppgick vid utgången av året till 257 ,9 (285,0) miljarder kronor, upp 3 procent i lokal valuta, vilket motsvarar 19/uni00A0månaders produktion. Orderingången i förhållande till intäkterna (book-to-build) uppgick till 105/uni00A0(123) procent för året. Marknadsutsikter 2026 Marknaden för byggverksamheten förväntas fortsätta att kunna erbjuda goda möjligheter under de kommande 12 månaderna. Den starkaste marknaden är anläggningsmarknaden i USA, med en välfinansierad pipeline av projekt. Den amerikanska husbyggnadsmarknaden är fragmenterad, med såväl svaga som starka segment och sektorer. Vår breda expertis och geografiska räckvidd ger stabilitet. I Europa och Norden kommer byggandet av säkra och motståndskraftiga samhällen att skapa möjligheter inom energi, infrastruktur, industri och försvar. Anläggningsmarknaden förväntas därför att växa medan aktiviteten på marknaden för husbyggande förväntas förbli dämpad. Kommersiell inriktning Stabilitet och tillförlitlighet fortsätter vara de främsta prioriteringarna för Byggverksamhet. Vi fortsätter att stödja det genom en disciplinerad strategi för anbudsgivning och urval av projekt, ett kommersiellt fokus och god kontraktshantering tillsammans med ett fortsatt fokus på kostnadseffektivitet och kassaflöde. Samtidigt positionerar vi oss för kontrollerad tillväxt i utvalda sektorer, segment och geografiska områden med attraktiva möjligheter där vi kan dra nytta av och skala upp vår kapacitet. Intäkter, totalt 171/uni00A0Mdr kr Rörelseresultat, totalt 7 ,1 Mdr kr 34% 14% 23Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 26 ===== Värdeskapande inom Byggverksamhet Byggverksamhet – vår största verksamhetsgren sett till intäkter och antal medarbetare – utför projekt inom både hus- och anläggningsbyggande. Orderstocken är en diversifierad och balanserad portfölj av projekt inom en rad olika segment, sektorer, tillgångsklasser och kontrakt. Skanska har en bred kundbas med kunder både inom den offentliga och privata sektorn. I enlighet med Skanskas integrerade affärsmodell genomför Byggverksamhet även entreprenaduppdrag åt vår egen verksamhet inom Projektutveckling – ett samarbete som skapar synergier inom koncernen. Selektiv anbudsgivning, ett tydligt kommersiellt fokus och kostnadseffektivitet är de viktigaste drivkrafterna för en stabil och förutsägbar lönsamhet och kassaflödesgenerering. Globala drivkrafter på marknaden som teknik och AI, demografisk och ekonomisk utveckling, behovet av mer säkra och motståndskraftiga samhällen samt byggverksamhet med lägre koldioxidutsläpp skapar tillväxtmöjligheter för Skanska och värde för kunderna. För att öka lönsamheten och bygga vidare på vår beprövade strategi med selektiv anbudsgivning positionerar vi oss för kontrollerad tillväxt inom växande sektorer, segment och geografiska områden. Intäkter, Mdr kr, rullande 12 månader Rörelsemarg/i.ss01nal, %, rullande 12 månader Intäkter och rörelsemarginal Kundstruktur Offentl/i.ss01g kund Pr/i.ss01vatkund Kundstruktur i orderstocken Produkter och tjänster: • Social infrastruktur, som skolor, sjukhus, hälso- och sjukvård och domstols- byggnader • Kollektivtrafik, som järnvägar, tunnelbanor och flygplatser • Infrastruktur, som motorvägar, broar och tunnlar • Datacenter och byggnader/lokaler för avancerad teknologi och tillverkning • Energi (produktion, transmission, distribution) • Försvar – byggnader och infrastruktur • Kontor, tillverknings- och andra kommersiella fastigheter • Projekt inom bostadsbyggande (flerfamiljshus) Marknadsdrivkrafter: • Demografisk och ekonomisk utveckling • Offentliga investeringar i infrastruktur • Säkra och motståndskraftiga samhällen • Koldioxidsnåla lösningar • Teknik och AI Bransch-/marknadstrender: • En snabb omställning inom teknik och AI kräver uppskalning av datacenter och avancerad teknisk kompetens • Marknader med starka ekonomiska och demografiska grundförutsättningar kräver investeringar i ny och befintlig infrastruktur • Finansiering driver investeringar i energi, försvar, domstolsbyggnader och klimatanpassning • Klimatförändringar och en ökad efterfrågan på klimatanpassade lösningar stimulerar övergången till byggverksamhet med lägre koldioxidutsläpp. 1) Kontrakt för drift och underhåll av anläggning. Orderstock, totalt 258 Mdr kr Orderstock, totalt 258 Mdr kr Projektstorlek 0–100/uni00A0Mkr, 5% 101–250/uni00A0Mkr, 6% 251–500/uni00A0Mkr, 9% 501–1/uni00A0000 Mkr, 14% >1/uni00A0000/uni00A0Mkr, 66% Typ av produkt Anläggn/i.ss01ngsbyggande, 53% Husbyggande, 43% Bostadsbyggande, 3% Serv/i.ss01ce/one.tf), 2% 0 50 100 150 200 Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1 2021 2022 2023 2024 2025 %Mdr kr 0 1 2 3 4 5 0 20 40 60 80 100 % Hus- byggande Anläggnings- byggande Bostads- byggande Service1) 24 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 27 ===== Projektet har krävt innovativt tänkande. I de första design- förslagen placerades en BRT-busstation i marknivå, vilket skulle kräva en större yta och ytterligare två hissar för att transportera passagerarna till perrongerna. Vårt projekteam föreslog istället att stationen skulle höjas upp så att de områden där passagerarna köar hamnade över bilvägen. På det sättet behövdes inga hissar och det skulle dessutom minska både kostnaderna för själva bygget och det långsiktiga underhållet. En av projektets mest betydande utmaningar – och den största risken för budget och tidplan – var att stabilisera ett tidigare jordskredsdrabbat område i anslutning till ett bostadsområde för att möjliggöra en breddning av vägen och byggandet av en ny BRT-busstation. Området är nu helt stabiliserat, och arbetet har dessutom slutförts före tidplan och enligt budget. Projektet medför även positiva effekter för miljön, bland annat har sex nya fiskpassager integrerats i vägsystemet. Vidare utgörs mer än 25/uni00A0procent av materialet av återvunnen ballast, vilket minskar behovet av gruvbrytning och markexploatering. Projektet har som mål att uppnå betyget Envision Platinum rating, den högsta certifieringen för hållbar infrastruktur. Förbättringsarbetena på den viktiga genomfartsleden I-405 kommer att innebära en uppgradering av transport- och kollektivtrafikförbindelser för samhällen, industrier och regionala tillväxtcenter och samtidigt gynna miljön. Stärker viktig genomfartsled i delstaten Washington I-405 spelar en viktig roll i att knyta samman lokalsamhällen, arbetsplatser och regionala kollektivtrafiknät i delstaten Washington, men vissa delar har länge varit drabbade av trafikstockningar. Projektet med en förbättring av I-405 Brickyard till SR 527 , som vi bygger på uppdrag av delstaten Washingtons transport- departement och Sound Transit, är utformat för att göra resan mer förutsägbar och tillförlitlig längs en särskilt besvärlig passage på 7 ,2 km och skapa ett mer motståndskraftigt transportsystem för flera olika färdmedel. När arbetet är slutfört 2028 kommer projektet att ge snabbare, mer tillförlitliga resor genom större kapacitet och förbättrade trafikplatser. Tre nya Stride-stationer (Bus Rapid Transit, BRT) och en ny väntsal med laddinfrastruktur och bekvämligheter för passagerarna ska ge en bättre reseupplevelse och underlätta byten mellan olika färdmedel. Framkomligheten för fotgängare och cyklister ska förbättras genom olika byggen. Bland annat ska vi anlägga en gång- och cykelbana för åtkomst till Sammamish River Trail och en ny tvåfilig cykelbana med anslutning till stationen Canyon Park på linjen SR 527 . I FOKUS | I-405/Brickyard, Bothell, Seattle, delstaten Washington, USA 25Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 28 ===== Kommersiell inriktning – genomföra koncernens strategi genom att förbättra vårt kunderbjudande och bygga på våra konkurrensfördelar • Ombalansera portföljen och omfördela kapital till de starkaste marknaderna • Hantera och underhålla en strategisk landbank • Utveckla vår pipeline och bibehålla finansiell flexibilitet för att anpassa oss till en marknadsåterhämtning • Starta projekt i attraktiva lägen • Förbättra produktiviteten för att korta ledtider och öka kapitaleffektiviteten Skanska utformar och utvecklar attraktiva och energieffektiva bostäder med fokus på att skapa urbana miljöer där människor kan leva, mötas och umgås. Bostadsutveckling Täby Park Stockholm Sverige 26 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 29 ===== 23% EuropaNorden 77% Året har kännetecknats av en bra bostadsmarknad i Centraleuropa, medan den nordiska marknaden fortsätter att påverkas av makroekonomisk osäkerhet som påverkar konsumentförtroende negativt. Resultat 2025 Intäkterna uppgick till 6/uni00A0925 (8/uni00A0302) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 450 (53)/uni00A0Mkr. Verksamheten i Centraleuropa redovisade en stark försäljning och ett bra resultat och under året startade vi nya projekt med en god förhandsförsäljning. Den nordiska verksamheten påverkades av svaga marknader, vilket resulterade i en svag försäljning och lönsamhet. Under 2025 sålde vi 1/uni00A0535 (2/uni00A0056) bostäder och 1/uni00A0571 (1/uni00A0302) bostäder produktionsstartade. I slutet av året hade vi 3/uni00A0189 bostäder i produktion varav 51/uni00A0procent var sålda. Antalet färdigställda osålda bostäder minskade till 358 (477) i slutet av året. Marknadsutsikter 2026 Bostadsmarknaderna i Polen och Tjeckien förväntas vara gynnsamma för bostadsutveckling, med växande ekonomier, låg arbetslöshet och räntesänkningar. Den nordiska marknaden för nyproduktion förväntas återhämta sig gradvis, med stöd från förbättrad makroekonomi och ökad disponibel inkomst. Vi fortsätter att vara försiktiga i vår bedömning eftersom geopolitisk osäkerhet har dämpat konsumenternas förtroende och vilja att köpa ny bostad. Kommersiell inriktning Vi kommer att fokusera på att balansera om portföljen och omfördela kapital till de starkaste marknaderna genom att starta nya projekt i rätt lägen med starka affärscase. Den nordiska verksamheten har anpassat sin kostnadsbas till en mindre marknad, men förbättrad marknadsaktivitet är betydande. Vi arbetar aktivt med vår landbank, utvecklar vår pipeline av projekt och förbättrar kontinuerligt våra produkter för att tillgodose efterfrågan och för att kunna erbjuda attraktiva lösningar till våra kunder. Nyckeldata Mkr (där ej annat anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 6/uni00A0925 8/uni00A0302 5/uni00A0013 8/uni00A0751 13/uni00A0351 Rörelseresultat/uni00A0 450 53 -1/uni00A0262 891 1/uni00A0866 Rörelsemarginal, % 6,5 0,6 -25,2 10,2 14,0 Investeringar (-) -4/uni00A0949 -4/uni00A0577 -9/uni00A0038 -10/uni00A0615 -10/uni00A0296 Desinvesteringar (+) 5/uni00A0054 9/uni00A0770 11/uni00A0442 9/uni00A0349 10/uni00A0023 Operativt kassaflöde från löpande verksamhet/uni00B2) -879 1/uni00A0500 1/uni00A0296 -1/uni00A0540 1/uni00A0198 Sysselsatt kapital, Mdr kr 13,7 13,6 14,4 16,3 13,0 Avkastning på sysselsatt kapital, %/uni00B9) 4,6 1,6 -7,0 6,8 14,2 Startade bostäder 1/uni00A0571 1/uni00A0302 868 2/uni00A0805 4/uni00A0047 Sålda bostäder 1/uni00A0535 2/uni00A0056 1/uni00A0136 2/uni00A0052 3/uni00A0750 Medelantal anställda 271 421 524 565 564 1) Före skatt, finansieringsverksamhet och utdelning. 2) För definition se not 40. Sysselsatt kapital, totalt 14/uni00A0Mdr kr Länder: Sver/i.ss01ge, Norge, F/i.ss01nland, Polen, Tjeck/i.ss01en 27Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 30 ===== Värdeskapande inom Bostadsutveckling Verksamhetsgrenen Bostadsutveckling köper mark, tar projekten genom detaljplane- och tillståndsprocessen, projekterar och säljer attraktiva och energieffektiva bostäder till privatpersoner. Skanska bygger bostäder och skapar bostadsområden som främjar välmående och starka grann- skap. Bostadsutveckling ansvarar för planering, design och försäljning av bostäderna, medan bygguppdragen utförs av Skanskas verksamhetsgren Byggverksamhet. Vår geografiska närvaro är i utvalda städer i Norden och Centraleuropa. Portföljen omfattar olika produktsegment med en tydlig betoning på Skanskas kärnerbjudande – att leverera bostäder till ensamstående, par och familjer i olika faser i livet. Intäkter och rörelsemarginal Bostäder i produktion och osålda färdigställda Sålda /i.ss01 produkt/i.ss01on Osålda /i.ss01 produkt/i.ss01on Osålda färd/i.ss01gställda Försäljn/i.ss01ngsgrad, % Intäkter, Mdr kr, rullande 12 månader Rörelsemarg/i.ss01nal, %, rullande 12 månader Sålda och startade bostäder Sålda, rullande 12 månader Startade, rullande 12 månader Produkter och tjänster: • En- och flerfamiljshus, antingen äganderätter eller bostadsrätter Marknadsdrivkrafter: • Ekonomisk tillväxt, konsumentförtroende och arbetslöshet • Hushållens ekonomi • Urbanisering och brist på bostäder Bransch-/marknadstrender: • Ökat intresse för energieffektivitet och hållbarhet • Digital och teknisk utveckling för att öka effektiviteten inom byggnation och drift 0 2 000 4 000 6 000 8 000 Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1 2021 2022 2023 2024 2025 Bostäder 0 20 40 60 80 % 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1 2021 2022 2023 2024 2025 Bostäder -30 -20 -10 0 10 20 Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1 2021 2022 2023 2024 2025 %Mdr kr -30 -20 -10 0 10 20 28 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 31 ===== Vårt projekt Holm House 5 i Warszawa har hämtat inspiration från den 150 år gamla eken i hjärtat av området och gör hållbarhet till en del av vardagen för de boende, vilket ger bekväma och populära bostadsområden. T a ett blad från naturens bok När Skanskas projektteam planerade bostadshuset Holm House 5 i den polska huvudstaden kunde de ha sett den stora, frodiga eken mitt på tomten som ett besvärligt inslag. Istället gladdes de åt den och insåg att den vackra 150-åriga eken, förutom att ge skugga och syre, kunde utgöra en unik mittpunkt för projektet. Holm House 5 färdigställdes under 2025. Projektets linjer och utformning kompletterar de naturliga formerna hos det anrika trädet och den kopparfärgade beklädnaden på bostädernas balkonger tar upp tonerna i trädet varje höst. Byggnaden med 78 lägenheter har också kopplingar till naturen genom en rad funktioner som är utformade för att göra hållbarhet till en daglig, konkret upplevelse. Holm House 5 är det sista av åtta bostadshus som Skanska har utvecklat och byggt i fem etapper i Warszawas populära stadsdel Mokotów. Tidigare projekt har sålt bra, tack vare den attraktiva designen och byggkvaliteten samt områdets utmärkta infrastruktur och närhet till affärsdistriktet. Bland hållbarhetsegenskaper finns ett system för att samla upp regnvatten för bevattning. Mer än 40/uni00A0procent av området bevaras som ett biologiskt aktivt område och har omfattande planteringar, däribland nio lövträd och hundratals buskar. Utöver att människor uppmuntras att nyttja platsen, så bidrar fågelholkar och ett insektshotell även till att bjuda in det lokala djurlivet. Påverkan från de boende minskas bland annat genom ett system för återvinning av gråvatten för toalettspolning. De boende har smart styrning av hemmet för värme, belysning, el och vatten, så att de därigenom kan optimera sin resurs- användning. Det finns också parkering för cyklar och en gemensam uteplats för rekreation centrerad kring den gamla eken. Projektets certifiering som BREEAM Excellent bekräftar att det uppfyller höga krav på miljö och hållbarhet inom en rad olika kategorier. I FOKUS | Holm House 5, Warszawa, Polen 29Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 32 ===== Kommersiell inriktning – genomföra koncernens strategi genom att maximera värdeskapandet vid en långsam marknadsåterhämtning • Leverera ett starkt kunderbjudande baserat på kvalitet och hållbarhet • Bygga vidare på framgångsrik uthyrning • Förbättra kapitaleffektivitet och driva en aktiv avyttringsstrategi • Selektivt starta projekt och diversifiera portföljen • Ta tillvara synergier med Förvaltningsfastigheter Skanska utvecklar högkvalitativa och flexibla arbetsplatser och hyres- fastigheter i attraktiva lägen med en hög hållbarhetsstandard och fokus på serviceutbud – platser där människor kan arbeta, bo och mötas. Kommersiell fastighetsutveckling The Eight Bellevue Delstaten Washington USA 30 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 33 ===== Nyckeldata Mkr (där ej annat anges) 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 8/uni00A0099 11/uni00A0225 5/uni00A0331 14/uni00A0276 12/uni00A0128 Rörelseresultat 259 1/uni00A0119 -1/uni00A0365 3/uni00A0023 3/uni00A0378 varav vinst från fastighetsförsäljningar/uni00B9) 1/uni00A0378 2/uni00A0064 1/uni00A0014 3/uni00A0839 4/uni00A0079 Investeringar (-) -4/uni00A0280 -6/uni00A0167 -10/uni00A0668 -12/uni00A0294 -8/uni00A0536 Desinvesteringar (+) 5/uni00A0369 7/uni00A0773 7/uni00A0999 14/uni00A0389 10/uni00A0704 Operativt kassaflöde från löpande verksamhet/uni00B2) -2/uni00A0446 -198 -3/uni00A0705 1/uni00A0267 1/uni00A0688 Sysselsatt kapital, Mdr kr 41,7 44,1 40,8 38,5 34,1 Avkastning på sysselsatt kapital, %/uni00B3) 1,0 3,0 -2,6 8,7 10,8 Medelantal anställda 319 347 428 437 449 1) Resultat som redovisas under Elimineringar tillkommer med. 97 106 108 112 239 2) Före skatt, finansieringsverksamhet och utdelning. 3) För definition se not 40. 52% USA 18% Europa 30% Norden Sysselsatt kapital, totalt 42/uni00A0Mdr kr Länder: Sver/i.ss01ge, Norge, F/i.ss01nland, Danmark, Polen, Tjeck/i.ss01en, Ungern, Rumän/i.ss01en, USA Under 2025 såldes 12 fastigheter, samtliga i Centraleuropa och Norden, där marknadsaktiviteten förbättrades under året. Vi startade sju nya projekt. Uthyrningsaktiviteten var god och vi tecknade ett antal större hyreskontrakt under året. Resultat 2025 Intäkterna uppgick till 8/uni00A0099 (11/uni00A0225) Mkr. Rörelseresultat var 259 (1/uni00A0119) Mkr. Rörelseresultat för jämförelseåret påverkades negativt av nedskrivningar av fastighetstillgångar på ett par fastigheter i USA om 0,7/uni00A0miljarder kronor. Försäljningar om totalt 6/uni00A0686 (10/uni00A0055) Mkr genomfördes under 2025. Resultat från fastighetsförsäljningar uppgick till 1/uni00A0378 (2/uni00A0064) Mkr för året. Under året tecknades nya hyresavtal om 163/uni00A0000/uni00A0kvadratmeter (219/uni00A0000), varav hyresbostäder stod för 19/uni00A0000 (69/uni00A0000) kvadratmeter. Vid årets slut uppgick antal pågående projekt till 16/uni00A0stycken, varav 15/uni00A0kommersiella fastigheter, med en total uthyrningsbar yta om 287/uni00A0000 kvadratmeter. De kommersiella fastigheterna var uthyrda till 66/uni00A0procent och färdigställda till 57/uni00A0procent. Portföljen av färdigställda projekt inkluderar 21 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 504/uni00A0000 kvadratmeter och en genomsnittlig uthyrningsgrad om 72/uni00A0procent. Marknadsutsikter 2026 I Centraleuropa har aktiviteten på både hyres- och transaktionsmarknaden förbättrats. I nyckelstäder minskar vakansnivåerna och transaktionsvolymerna ökar. De nordiska marknaderna ser en mer gradvis återhämtning. Uthyrnings- marknaden hålls tillbaka av konjunkturen men förväntas förbättras. Den underliggande trenden med återgång till kontoret är positiv för våra högkvalitativa fastigheter i USA, men aktiviteten på investerarmarknaden förblir dämpad under en längre tid. Kommersiell inriktning Vi fokuserar på kapitaleffektivitet och diversifiering av portföljen. Vår strategi med en aktiv försäljningsverksamhet kvarstår. Vi fortsätter arbeta med att hyra ut vakanta ytor och aktivt hantera portföljen för att maximera värdet och förbereda oss inför försäljningar. Vi startar projekt mer selektivt där marknadsförutsättningarna är rätt. 31Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 34 ===== Värdeskapande i Kommersiell fastighetsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer kommersiella fastigheter och hyresbostäder byggda av verksamhetsgrenen Byggverksamhet. Vi utvecklar hög- kvalitativa och flexibla lokaler i attraktiva lägen med höga hållbarhetsstandarder och ett fokus på välbefinnande och serviceutbud, där människor kan arbeta, bo och mötas. De främsta kunderna är hyresgäster och fastighetsinvesterare. Skanskas förmåga att köpa mark i attraktiva lägen är avgörande. Den lokala närvaron gör det möjligt för oss att identifiera områden med stark utvecklingspotential. Vår projektportfölj består av kontor, hyresbostäder, logistik- och life-science-fastigheter som vi utvecklar till dynamiska områden. Sysselsatt kapital, totalt 42 Mdr kr Geograf/i.ss01skt område Norden, 30% Europa, 18% USA, 52% Uthyrning, totalt 163 000 kvm Geograf/i.ss01skt område Norden, 28% Europa, 45% USA, 27% Orealiserade och realiserade vinster Kommersiella fastigheter, leasing och färdigställandegrad Produkter och tjänster: • Kontor • Hyresbostäder • Life science i Boston, USA • Logistik och kommersiella lagerlokaler i Sverige Marknadsdrivkrafter: • Ekonomisk tillväxt • Ökad efterfrågan på attraktiva kontorslokaler i centrala lägen • Hållbarhetsfunktioner • Finansiella marknader och tillgång till finansiering Bransch-/marknadstrender: • Ökad efterfrågan på högkvalitativa byggnader – ökat intresse för moderna, hållbara och flexibla lokaler med fokus på välbefinnande och serviceutbud • Fortsatt polarisering mellan nya mer attraktiva kontor och mindre moderna fastigheter på både hyres- och investerarmarknaden • Hyresgästers efterfrågan på flexibla produkter och hyresvillkor Mark Pågående projekt Färd/i.ss01gställda projekt Real/i.ss01serade v/i.ss01nster, rullande 12 månader Leas/i.ss01ng kvm, rullande 12 månader Uthyrn/i.ss01ngsgrad, % pågående projekt Färd/i.ss01gställandegrad, % pågående projekt 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1 2021 2022 2023 2024 2025 Mdr kr 0 100 200 300 400 500 Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1Kv4Kv3Kv2Kv1 2021 2022 2023 2024 2025 000 kvm % 0 20 40 60 80 100 32 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 35 ===== 5/uni00A0050 kvadratmeter ny kontorsyta färdigställdes under första halvåret 2025, en minskning med 94/uni00A0procent jämfört med föregående år./uni00B2) Inga nya kontorsprojekt startade i staden under tredje kvartalet 2025./uni00B3) Det allt lägre utbudet gör att hyres- gästerna väljer att säkra de förstklassiga ytorna tidigare än vanligt. Nästan hälften av alla nya kontorsytor på kontinenten hade förhandsbokats i slutet av juni 2025, vilket är den högsta nivån på nästan ett decennium./uni00B3) Fastighetsutveckling är en utdragen process och det kommer att ta tid att balansera utbud och efterfrågan. Den årliga efterfrågan på omkring 10/uni00A0miljoner kvadratmeter i de centrala affärsdistrikten i Europas städer kommer att överstiga utbudet till åtminstone 2029./uni2074) H2Offices är ett projekt i tre etapper. Vi levererade den första etappen i slutet av 2022 och sålde den till ERSTE Open-Ended Real Estate Investment Fund under tredje kvartalet 2023. Den kommande tredje etappen bygger vidare på denna framgång för att skapa ännu en hållbar, inkluderande plats utformad för att öka välbefinnandet och stå emot tidens tand. 1) Cushman & Wakefield, mäklare av kommersiella fastigheter. 2) Fastighetsrådgivaren Knight Frank. 3) Cushman & Wakefield. 4) Fastighetsbolaget JLL. Ett globalt bolag tecknade ett hyresavtal för hela den andra etappen av H2Offices före färdigställandet 2027 . Fullt hus ett vinnande koncept i Budapest Skanska tecknade ett 10-årigt hyresavtal med ett globalt bolag för hela den andra etappen av H2Offices-projektet i Budapest, Ungern, i juli 2025. Byggnaden är nu fullt uthyrd före det planerade färdigställandet 2027 . H2Offices tillhör Budapests mest tekniskt avancerade arbets- platser och ligger längs stadens pulserande kontorsstråk Váci. Byggnaden vetter mot tunnelbanestationen Dózsa György út och ligger fem minuter från centrum med bil. Projektet som är utformat för att uppnå kraven för flera ledande certifieringar inom hållbarhet och digital uppkoppling kombinerar energieffektiva tekniker med funktioner som ökar välbefinnandet, såsom takterrasser och gångvägar med utsikt över staden. Värmepumpar året om och solpaneler på taket minskar energiförbrukningen. Under perioder med kraftiga regn låter H2Offices till och med delar av innergården tillfälligt översvämmas och använder vattnet som ett designinslag och säkerställer på så sätt motståndskraft genom design. Hög efterfrågan på kvalitetskontor I hela Europa blir det allt svårare att hitta nya kontor av hög kvalitet som H2Offices. Ökade finansierings- och bygg- kostnader har sänkt utvecklingsaktiviteten till den lägsta nivån sedan 2016./uni00B9) Trenden är särskilt uttalad i Budapest, där endast I FOKUS | H2Offices, Budapest, Ungern 33Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 36 ===== Kommersiell inriktning – genomföra koncernens strategi genom att bygga upp en verksamhet som genererar återkommande intäkter • Fortsätta att växa portföljen med målet om ett totalt portföljvärde om 12–18 miljarder kronor • Aktiv förvaltning av tillgångar • Säkerställa en låg omsättning bland hyresgästerna genom en hög servicenivå och starka kundrelationer • Skapa attraktiva kluster för långsiktigt värdeskapande • Fokus på hållbarhet och innovativa lösningar • Ta tillvara synergier med Kommersiell fastighetsutveckling Skanska bygger upp och förvaltar aktivt en portfölj av högkvalitativa svenska kontorsfastigheter med hög hållbarhetsstandard i attraktiva lägen. Förvaltningsfastigheter Hyllie Terrass Malmö Sverige 34 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 37 ===== Vid årets slut bestod portföljen i Förvaltningsfastigheter av sju högkvalitativa kontorsfastigheter med ett fastighetsvärde om totalt 8,3/uni00A0miljarder kronor. Resultat 2025 Förvaltningsfastigheter levererade bra resultat från en stabil portfölj. Intäkterna uppgick till 472/uni00A0(363) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 386 (311) Mkr. Den ekonomiska uthyrningsgraden uppgick till 85/uni00A0procent och det genom- snittliga direktavkastningskravet var 4,7/uni00A0procent. Marknadsutsikter 2026 Efterfrågan på högkvalitativa och hållbara fastigheter är god även om marknaden är konkurrensutsatt. Hyresgästerna prioriterar flexibilitet och inflyttningsfärdiga kontor. Kommersiell inriktning Vi bygger vidare på portföljen inom Förvaltningsfastigheter med högkvalitativa hållbara kontorsfastigheter i attraktiva lägen i Sveriges tre största städer med målet om ett totalt portföljvärde om 12–18 miljarder kronor. Nyckeldata Mkr (där ej annat anges) 2025 2024 2023 2022 Intäkter 472 363 186 40 Driftnetto/uni00A0 346 264 137 30 Rörelseresultat/uni00A0 386 311 -62 140 Investeringar -61 -2/uni00A0968-1/uni00A0575-3/uni00A0668 Desinvesteringar Sysselsatt kapital 8/uni00A03488/uni00A0364 5/uni00A0076 3/uni00A0733 Fastighetsvärde/uni00A0 8/uni00A0268 8/uni00A0154 5/uni00A0141 3/uni00A0758 Avkastning på sysselsatt kapital, %/uni00B9) 4,7 4,6 -1,6 13,6 Nettouthyrning/uni00A0 -8 -7 16 0 Ekonomisk uthyrningsgrad, %/uni00B9) 85 87 91 86 Överskottsgrad, %/uni00B9) 73 73 74 75 Genomsnittligt direktavkastningskrav, % 4,7 4,7 4,5 3,9 1) För def/i.ss01n/i.ss01t/i.ss01on se not 40. Malmö Göteborg Stockholm Fastigheter Uthyrningsbar yta, kvm Hyresvärde på årsbasis, Mkr Ekonomisk uthyrningsgrad, % Fastighets- värde, Mkr Hållbarhets- certifiering, % Malmö 47/uni00A0030 169 92 2/uni00A0532 100 Stockholm 42/uni00A0962 184 85 3/uni00A0083 100 Göteborg 50/uni00A0291 180 78 2/uni00A0652 100 Summa/uni00A0 140/uni00A0283 533 85 8/uni00A0268 100 Läs mer om Förvaltningsfastigheter i not 37 . 35Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 38 ===== Värdeskapande i Förvaltningsfastigheter Verksamhetsgrenen Förvaltningsfastigheter lanserades 2022 med målet att generera stabilt kassaflöde och skapa värde genom långsiktig förvaltning av egenutvecklade kontors- fastigheter. Skanska har en målsättning om att uppnå ett totalt portföljvärde om 12–18 miljarder kronor. Vissa fastigheter utvecklade av Kommersiell fastighets- utveckling i Sverige säljs internt till Förvaltningsfastigheter. Intern försäljning övervägs på projektbasis när projektet är redo att säljas och kräver att fastigheten i fråga uppfyller vissa specifika kriterier. Förvaltningsfastigheter ska sträva efter att förvärva kontorsprojekt med flera hyresgäster och som har den högsta nivån av hållbarhetscertifiering. Kontorsfastigheterna ska vara uthyrda till minst 80 procent och inflyttade till minst 60 procent i attraktiva lägen, företrädesvis i geografiska kluster. Målet är att etablera och äga en långsiktig portfölj av kvalitets- fastigheter i förstklassiga lägen i Stockholm, Göteborg och Malmö, som skapar ett stabilt kassaflöde genom hyresintäkter och ökat värde över tid. Att förvalta en portfölj av högkvalitativa fastigheter med hög servicenivå och goda kundrelationer breddar vi vår verksamhetsinriktning, förbättrar vårt kunderbjudande och gör det möjligt för oss att testa innovativa lösningar som ökar vår attraktivitet som varumärke och stärker vår konkurrenskraft som koncern. Med Förvaltningsfastigheter får Skanska en aktiv roll i hela värdekedjan och blir en långsiktig partner för kommuner genom vårt engagemang i de områden där vi bygger. Detta är en betydande faktor i vår dialog med viktiga intressenter, såsom kommuner och myndigheter, när vi utforskar nya markområden och möjligheter för projektutveckling. Marknadsdrivkrafter: • Ekonomisk tillväxt • Ökad efterfrågan på attraktiva kontorslokaler i centrala lägen • Hållbarhet Bransch-/marknadstrender: • Ökat intresse för moderna, hållbara och flexibla lokaler med större fokus på välbefinnande och serviceutbud • Fortsatt polarisering mellan nya mer attraktiva kontor och inte lika moderna fastigheter • Hyresgästers efterfrågan om flexibla produkter och hyresvillkor Hyllie Terrass Malmö Sverige 36 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 39 ===== Även om processen främst påverkar våra byggnader berör den också de omgivande ytorna. På Sthlm New i Stockholm, där vi förvaltar tre förstklassiga fastigheter som Skanska både har utvecklat och byggt, ingår två av dem i Förvaltningsfastighets- portföljen. Genom att förvalta flera tillgångar i ett område kan vi samordna tjänster och förbättra den offentliga miljön mellan byggnaderna, och på så sätt skapa säkrare och mer attraktiva platser för människor för att arbeta och besöka. Denna aktiva roll i den lokala platsutvecklingen stärker relationerna med kommunerna och befäster vårt rykte som en långsiktig urban partner. Kärnan i Förvaltningsfastigheters portfölj ger ett förutsägbart kassaflöde. Hög hyresgästnöjdhet stödjer förnyelse och minskar kundomsättningen, vilket stärker vårt finansiella resultat. Men den ger också viktiga insikter för verksamheten i stort, stödjer ständiga förbättringar och stärker vårt engagemang för varaktigt värde för samhällen och kunder. Genom att äga och förvalta tillgångar bygger och utvecklar vi starkare partnerskap, smartare projekt och mer hållbara stadsmiljöer. Att omsätta ägande i insikter – fyra år med Förvaltningsfastigheter Skanskas verksamhetsgren Förvaltningsfastigheter lanserades 2022 och ägnade sina första fyra år åt att bygga långsiktigt värde genom ägande och insikter. Även om 2025 inte innebar några nya förvärv fokuserade vi under året på att stärka verksamheten, fördjupa kundrelationerna och utnyttja lärdomarna från att hantera en växande kontorsportfölj. Dessa framgångar stärker vår roll som både en pålitlig partner till hyresgästerna och en långsiktig intressent i de städer där vi är verksamma. Genom en nära dialog med hyresgästerna har Förvaltnings- fastigheter utvecklats från en traditionell hyresvärd till en strategisk partner. Vissa hyresgäster har flyttat mellan Skanska- ägda fastigheter, lockade av hög servicenivå. Under 2022 blev mjukvaruföretaget Visma en av de första hyresgästerna i vår skyskrapa Citygate i Göteborg, och två år senare hyrde de fler lokaler i vår kontorsfastighet Oas i Malmö. Sådana relationer leder till nöjda och lojala hyresgäster sam- tidigt som de stärker förståelsen för hyresgästernas behov inom vår verksamhet för Kommersiell fastighetsutveckling, vilket bidrar till att utforma nya projekt med större precision och ändamålsenlighet. Erfarenheter från vårt långsiktiga ägande hjälper oss att fatta smartare beslut inom vår verksamhet för Kommersiell fastighetsutveckling. Operationella insikter omsätts i konkreta förbättringar – från materialval som ökar livslängden till designjusteringar som gör byggnaderna enklare att underhålla och bekvämare för användarna. Denna kontinuerliga inlärningscykel kopplar samman långsiktigt ägande med smartare utveckling och byggande, vilket skapar en process av ständiga förbättringar som förbättrar både hyresgästernas upplevelse och portföljvärdet. Dessa inlärningsloopar överför insikterna smidigt till andra delar av verksamheten, allt eftersom förbättringar integreras i Kommersiell fastighetsutveckling och Byggverksamhet. I kvartalsvisa genomgångar omvandlas ledningens erfarenhet till handling och ligger till grund för operationell feedback – från energiprestanda till ändamålsenlig planlösning – i de tidiga designfaserna. I FOKUS | Förvaltningsfastigheter, Sverige Sthlm /zero.tf/four.tf Stockholm Sverige 37Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Verksamhet ===== SIDA 40 ===== HållbarhetKaye Seattle Delstaten Washington USA Vår inriktning inom hållbarhet 39 Klimat 40 Skala upp innovationer för hållbarhet 43 Resiliens 44 Ansvar 46 ===== SIDA 41 ===== Vår inriktning inom hållbarhet Hållbart värdeskapande och innovativa lösningar är drivkrafter för Skanskas affärsstrategi och avgörande framgångsfaktorer för oss och våra kunder. Vår hållbarhetsstrategi fokuserar på områdena Klimat, Resiliens och Ansvar, där vi vet att vi har den största påverkan. Skanskas hållbarhetsarbete följer en strukturerad och heltäckande process som inkluderar en dubbel väsentlighetsanalys, intressentdialoger och kvartalsvisa resultatgenomgångar med styrelsen, VD och Koncernchef samt koncernledningen. Läs mer i hållbarhetsrapporten på sidorna 50–89. Klimatförändringar leder till ett ökat behov av resilienta lösningar på alla våra marknader. Genom att skapa lösningar inom områdena klimat, resiliens och ansvar driver vi vår verksamhet framåt och möjliggör för våra kunder att uppfylla sina hållbarhetsmål. Vi har satt ett mål att uppnå netto noll- koldioxidutsläpp i verksamheten och värdekedjan till 2045. Klimatmål Mål 2045 Netto noll-koldioxidutsläpp i vår egen verksamhet och värdekedja Netto noll SBTi har godkänt våra vetenskapligt baserade 2030-mål för utsläppsminskning. Ansvar Ansvarsfullt agerande för människor och planeten Vårt systematiska arbetssätt inom hälsa och säkerhet skyddar människor. Vi är fast beslutna att agera etiskt och arbetar med omsorg om de miljöer där vi verkar. Vi verkar för mångfald och inklude- ring och samarbetar för att bygga en hållbar leverantörskedja. När vi skapar och implementerar klimatlösningar driver vi vår verksamhet framåt och hjälper våra kunder att uppfylla sina hållbarhetsmål. Det gör vi genom att fokusera på design för effektivitet, material och energi. Klimat Lösningar för låga koldioxid- utsläpp i den byggda miljön Med vår erfarenhet och expertis utformar vi resilienta platser och genom partnersamarbeten arbetar vi för att tillgodose samhällets behov. Resiliens Hälsosamma, resilienta platser för alla Mål 2030 Skanskas egna utsläpp -70% Minskning av våra koldioxidutsläpp (scope 1 och 2) jämfört med 2015. Utsläpp i Skanskas värdekedja -50% Minskning av koldioxidutsläppen från vår värdekedja (scope 3) inom Projektutveckling jämfört med 2020. 39Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 42 ===== Klimatomställningen driver förändrade marknadsförhållanden och förväntningar från intressenter på våra marknader. Minskade koldioxidutsläpp och ökad motståndskraft lyfts fram som viktiga drivkrafter för att Skanska ska kunna fortsätta skapa långsiktigt värde för kunder, aktieägare och samhället. Klimatförändringarna omformar byggbranschen genom förändrade marknadsvillkor och förändrade förväntningar från aktieägare, lagstiftning och teknologier. Med vår långa och omfattande erfarenhet av att bygga motståndskraftigt och resurseffektivt är vi väl positionerade att möta dessa förändringar. Fokusområden i Skanskas klimatplan Vår klimatplan har tre fokusområden som omfattar de största utsläppen och driver arbetet i vår organisation och projekt: design för effektivitet, material och energi. Planen styr arbetet med att övergå till byggnation med låga koldioxidutsläpp i alla våra projekt, som en del av att nå våra klimatmål och hjälpa kunderna att nå sina. Läs mer på sidorna 64–71 och group.skanska.com. Lösningar för låga koldioxidutsläpp i den byggda miljön Klimat Design för effektivitet bidrar till att minska koldioxidutsläppen i såväl Skanskas som våra kunders användning av energi och material på ett kostnads- och resurseffektivt sätt. 58 Mdr kr av koncernens intäkter från certifierade byggprojekt/uni00B2) 100% Certifierade kontor inom Kommersiell fastighetsutveckling/uni00B9) Design för effektivitet Sätter nya standarder i Seattle Vårt kontorsutvecklingsprojekt The Eight i Bellevue, Seattle, USA, blev den första nybyggnationen i Bellevue att uppnå Platinum LEED-certifiering. Projektet har dessutom erhållit certifieringarna WiredScore Platinum och Salmon Safe, med målsättning att även uppnå certifieringarna Fitwel och SmartScore. Dessa framgångar speglar vår ambition att skapa en hållbar, tekniskt avancerad och hälsofrämjande arbetsplats. Det råder fortsatt efterfrågan från investerare på hållbara och energieffektiva fastigheter, och certifierade tillgångar får högre värderingar på marknaden. Vi ser en hög efterfrågan på certifieringar inom byggprojekt. Digital och teknisk utveckling • Livscykelanalyser • Ökad energieffektivitet • Digitalisering av materialdata Certifieringar och tidig samverkan • Kunddialog och samverkan • Krav, mål och nyckeltal • Projektplaner och processer Effektiv resursanvändning • Prefabricering och materialersättning • Återanvändning av stommar och material • Massor, logistik och transporter 1) Andel kontorsfastigheter inom Kommersiell fastighetsutveckling som genomgår eller har erhållit certifieringar som LEED, BREEAM, WELL och DGNB. 2) Totala intäkter för koncernen avseende projekt inom Byggverksamhet som genomgår eller har erhållit certifieringar som LEED, BREEAM, BREEAM Infrastructure, Envision och WELL. 40 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 43 ===== Smart design och planering för att använda material med låga koldioxidutsläpp och principer för cirkulär ekonomi banar väg för en förbättrad materialeffektivitet under hela livscykeln. 4% av koncernens intäkter från renovering av befintliga byggnader/uni00B9) Genom att prioritera energieffektivitet och elektrifiering säkerställer Skanska resurseffektiva lösningar som sänker livscykelkostnaderna och stärker kunderbjudandet. Material Energi Att förlänga livslängden på befintliga byggnader och infrastruktur optimerar resursanvändningen. Del- eller helrenovering av byggnader och infrastruktur efterfrågas alltmer på våra marknader, och vi har specialister och expertis inom detta växande segment. Vi fokuserar på material med låga utsläpp genom att öka användningen av betong med lägre klimatpåverkan, alternativa bindemedel och återvunnet material. I Sverige omfattar detta även produktion av betong med lägre klimatpåverkan och återvunnen asfalt. Vi följer upp och optimerar energiprestandan i vår projektportfölj och ser till att fastigheterna inom Projektutveckling presterar väl jämfört med nuvarande och framtida förväntade standarder. Detta möjliggör en långsiktig kostnadseffektivitet för såväl hyresgäster som investerare. Verksamhetsgren Förvaltningsfastigheter fungerar som en plattform för nya teknologier och lösningar som kommer att vara till nytta i vår kommersiella verksamhet och förbättra vårt kunderbjudande. För vår projektportfölj har vi tagit fram och infört kurvor över minskad efterfrågan på primärenergi (kWh/m/two.tf), vilka visar hur stora förbättringar av energieffektiviteten som krävs för att vi ska nå våra klimatmål. Dessa kurvor är integrerade i Skanska Tender Boards process, där projekten utvärderas och godkänns, se sidan 95. Bidrar till energieffektivitet i Prag Ett av våra bostadsutvecklingsprojekt i Tjeckien, Modřanský Cukrovar i Prag, har en energieffektivitet som är 41/uni00A0procent bättre än marknadsstandard/uni00B2). Bland lösningarna ingår värmeåtervinning från ventilation och ett gråvattensystem samt solpaneler som används till elproduktion och uppvärmning av hushållsvatten. 25% Bättre energi- effektivitet än marknadsstandard inom Projektutveckling/uni00B2) Materialeffektivitet och cirkularitet • Generella cirkularitetsstrategier • Renoveringar • Återvinning och återanvändning Material med låga koldioxidutsläpp • Koldioxidsnål betong, asfalt och stål • Biobaserade material och kolsänkor • Samarbete och data i leverantörskedjan Energieffektivitet • Mål och energibesparingskurvor • Åtgärder och processer för effektivisering • Energiproduktion och lagring Elektrifiering • Elfordon • Eldriven utrustning och maskinpark • Eldriven industriproduktion Förnybar energi • Användning av förnybar el • Alternativa och förnybara bränslen • Produktion av förnybar energi 1) Läs mer på sidorna 75–77 . 2) Se definition på 66. 41Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 44 ===== Skanska har minskat sina utsläpp inom scope 1 och 2 med 65/uni00A0procent jämfört med basåret 2015. Koldioxidintensiteten (ton CO/uni2082/intäkter) för scope 1 och 2 fortsatte att minska och uppgick till 0,80 under 2025 jämfört med 2,60 under 2015. Under 2025 gjorde vi ytterligare framsteg med att byta till förnybara bränslen och förnybar el. Åtgärder för ökad operativ effektivitet är en viktig aspekt av vår klimatplan, vilket har inneburit att energiintensiteten för bränslen och el (MWh/Mkr i intäkter) har minskat med 37/uni00A0procent mellan 2015 och 2025. För 2025 var energiintensiteten 6,31/uni00A0jämfört med 9,94 under 2015. Merparten av våra koldioxidutsläpp kommer från värdekedjan och räknas till scope 3. Jämfört med 2020 har utsläppen i värdekedjan minskat med 39 procent. Dessa koldioxid- utsläpp härrör främst från inköpta material samt energi- användning från sålda fastigheter under deras livscykel. Utfallet för scope 3 under ett enskilt år kommer att variera med aktivitetsnivån inom Projektutveckling, vilket gör kurvorna för energibesparing som beskrivs på sidan 41 till ett viktigt verktyg för att styra utvecklingen. Framsteg och vägen framåt Genomsnittlig fördelning av utsläpp i vår egen verksamhet och värdekedja (2021–2025) Egen verksamhet EnergiMaterial 10 procent direkt användning av bränsle på våra arbetsplatser (scope 1) 1 procent inköpt energi (scope 2) Energianvändning i sålda fastigheter (scope 3) Betong, cement, stål, asfalt och bitumen (scope 3) 59% 11% 30% Egen verksamhet EnergiMaterial 10 procent direkt användning av bränsle på våra arbetsplatser (scope 1) 1 procent inköpt energi (scope 2) Energianvändning i sålda fastigheter (scope 3) Betong, cement, stål, asfalt och bitumen (scope 3) 59% 11% 30% Egen verksamhet EnergiMaterial 10 procent direkt användning av bränsle på våra arbetsplatser (scope 1) 1 procent inköpt energi (scope 2) Energianvändning i sålda fastigheter (scope 3) Betong, cement, stål, asfalt och bitumen (scope 3) 59% 11% 30% Egen verksamhet EnergiMaterial 10 procent direkt användning av bränsle på våra arbetsplatser (scope 1) 1 procent inköpt energi (scope 2) Energianvändning i sålda fastigheter (scope 3) Betong, cement, stål, asfalt och bitumen (scope 3) 59% 11% 30% Förnybara bränslen 35% (26%) Förnybar el 100% (99%) Minskning av CO2-utsläpp -65% Minskning av koldioxidutsläpp från vår egen verksamhet (scope 1 och 2) jämfört med 2015 42 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 45 ===== Skala upp innovationer för hållbarhet Skanska driver innovation för att leverera hållbara, effektiva och säkra lösningar genom ny teknik, starka partnerskap och ständiga förbättringar för att skapa mervärde för kunder, aktieägare och samhälle. Scenarioanalys är en central del i arbetet och hjälper oss att förutse framtida kundbehov och identifiera affärsmöjligheter. Vår innovationsportfölj är strukturerad kring fyra huvudteman som driver verksamheten och möter behoven hos kunder, marknaden och vår egen organisation. Genom att skapa innovativa lösningar tillsammans med våra samarbetspartners kan vi överträffa regulatoriska krav, driva branschen framåt och föregå med gott exempel. Genom att skala upp lösningar inom koncernen kan vi på ett effektivare sätt implementera innovationer från vår portfölj. Datadrivet för effektivitet och säkerhet PlanIt, ett digitalt ledningssystem för miljö och arbets- miljö som utvecklats av Skanska, används vid samtliga projekt i USA. Med data från över 400/uni00A0000 planer för byggproduktion utför PlanIt dagliga riskanalyser och ger tydlig vägledning för ett säkert och effektivt genomförande av arbetet. Systemet samlar in och harmoniserar data i stor skala, vilket möjliggör smartare beslutsfattande, tydligare återkoppling och större operativ effektivitet. I PlanIt ingår ett AI-drivet verktyg för säkerhetsfunktioner som stödjer kategorisering och utvärdering av olyckor, vilket ytterligare stärker vårt arbete för säkerhet och innovation. Drönare förbättrar säkerhet och produktivitet För att förbättra säkerheten och öka produktiviteten använder vi i allt större omfattning drönare på våra byggarbetsplatser. De möjliggör snabb, högupplöst uppmätning och kartläggning, vilket minskar behovet av att medarbetare går in på farliga eller svårtillgängliga områden och minskar riskerna för arbetstagarna. Med drönarnas hjälp utförs också inspektioner av byggnadsverk, anläggningar och markarbeten snabbare och oftare än med manuella metoder, vilket gör det möjligt att upptäcka fel tidigare och minimera avbrott och omarbetningar. Own Operations EnergyMaterials XX% direct use of fossil fuels at our sites (scope 1) X% purchased energy (scope 2) Energy use in sold buildings (scope 3) Concrete, asphalt and steel (scope 3) XX% XX% XX% Projekt I-405/Brickyard Bothel Delstaten Washington USA Huvudteman i Skanskas innovationsportfölj Industrialisering Fokus på standardisering, prefabricering och automatisering för att sänka kostnaderna, öka produktiviteten och höja kvaliteten Ny teknik Dra nytta av digitala lösningar, AI, laserskanning, robotteknik, drönare, digitala tvillingar och uppkopplade tillgångar för att möjliggöra smartare byggnader, effektivare produktion och tjänstebaserade modeller Material och cirkularitet Samarbeten för att ta fram nya lösningar för material, däribland användning av koldioxidsnåla material och cirkulär återanvändning i hela värdekedjan Energi och maskiner Optimering av logistik i kombination med effektiva, säkra maskiner och förnybara lösningar för att både öka produktiviteten och minska utsläppen 43Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 46 ===== Vi utformar resilienta platser genom partnersamarbeten och arbetar för att tillgodose samhällets behov. Vi använder oss av vår globala och lokala närvaro för att överföra kunskaper och expertis, samt för att skapa fördelar för vår verksamhet, våra kunder och samhället i stort. Begränsa klimatförändringarnas konsekvenser De ökande effekterna av klimatförändringarna driver efter- frågan på mer motståndskraftiga byggnader och infrastruktur. Vi har kapaciteten att tillgodose denna ökade efterfrågan på motståndskraftigt byggande och arbetar aktivt med att utveckla klimatanpassade lösningar. Vi ser tydliga affärs- möjligheter i takt med att länder, regioner och städer utarbetar regelverk och uppdaterar byggnormer med detta i åtanke, vilket också ökar efterfrågan på uppdaterade byggnader och infrastruktur. Skanskas projekt förväntas vidta lämpliga åtgärder för att planera för och minska potentiella risker i samband med extrema väderhändelser för att på så sätt säkerställa en säker och störningsfri verksamhet. Inom vår egen projektutvecklingsverksamhet genomförs bedömningar av fysiska klimatrisker i samtliga projekt för att identifiera långsiktiga fysiska klimatrisker och stödja lösningar för motståndskraftig design. Anpassningsåtgärder för att begränsa fysiska risker utvärderas, utformas och implementeras på projektbasis, med hänsyn till de specifika omständigheterna hos den risk som ska begränsas samt omgivningen. Läs mer om hur vi tillämpar klimatscenario- analys för att identifiera och hantera verksamhetsrisker och möjligheter på sidorna 59–60. Vi implementerar nya och innovativa lösningar som ökar resiliensen i våra projekt och tillför mervärde till våra kunder och samhället. Bland annat har lösningar använts i projekten för att förhindra översvämningar i marknivå, att höja upp teknisk infrastruktur samt markbeläggningar som absorberar vatten. Kompetensen inom dessa områden delas inom koncernen för att möta en förväntad fortsatt ökning av efterfrågan. Design för samhällsbehov Vi tar hänsyn till samhällsbehoven i vårt samarbete med människor och organisationer i samhällen vars liv och försörjning kan påverkas av de platser vi formar. Genom att vara lyhörda för samhällsbehoven och använda vår kärnkompetens kan vi skapa lösningar med positiv social påverkan. Skanska har byggt upp en stark kompetens inom certifierings- system för byggnads- och infrastrukturprojekt. Certifieringar såsom LEED, BREEAM och Envision uppmärksammar projekt som genomför aktiviteter och program för att stärka den positiva sociala påverkan på samhället. Inom verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling är många av våra projekt certifierade enligt WELL, som har ett starkt fokus på hyres- gästernas hälsa och välbefinnande. Inom Projektutveckling är platsutveckling en integrerad del av utvecklingsprocesserna. Det innebär dialog och samverkan med det lokala samhället för att möta invånarnas behov, till exempel genom utformning av offentliga platser och gemensamma ytor som stödjer olika sociala värden, såsom välbefinnande och trygghet. Vår lokala närvaro gör det möjligt för oss att identifiera områden med stark utvecklingspotential. Vi skapar levande stadsdelar genom att investera i och utveckla varierande områden med både arbetsplatser och bostäder av hög kvalitet. Genom verksamhetsgrenen Förvaltningsfastigheter kan vi vara en mer långsiktig partner för kommuner genom vårt stabila engagemang i de områden där vi utvecklar. Detta är en betydande aspekt i dialogen med viktiga intressenter, såsom kommuner och myndigheter, när vi utforskar nya markområden och möjligheter till projektutveckling. Resiliens Hälsosamma, resilienta platser för alla Studentbostäder Wenedów Warszawa Polen 44 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 47 ===== 1) Swiss RE Group. projektet vatten som tidigare samlades på ytor utan avrinning. Åtgärderna stärker flygplatsens förmåga att fungera säkert under svåra väderförhållanden och minskar de långsiktiga störningar och kostnader som klimatpåverkan kan orsaka. I Stockholm visar ombyggnaden av Slussen på klimat- anpassning i ännu större urban skala. Projektet tryggar dricksvattenförsörjningen för 2 miljoner människor genom att förbättra kontrollen av vattennivåerna mellan Mälaren och Östersjön. Skanskas expertis inom byggandet av komplexa rörliga slussar, tillsammans med omfattande undervattens- och anläggningsarbeten, är avgörande för att skydda staden mot kraftigare regn och stigande vattennivåer. Dessa och andra av Skanskas projekt visar hur motstånds- kraftiga konstruktioner blir allt viktigare för att skapa säkra samhällen och säkerställa att de system som samhället är beroende av fungerar när det är som viktigast. I takt med att klimatanpassning blir ett måste för byggnader och infrastruktur tar vi fram lösningar som gör skillnad. Klimatanpassning håller snabbt på att bli ett avgörande krav för byggnader och infrastruktur i takt med att extremväder blir allt kraftigare. Försäkrade förluster till följd av naturkatastrofer ökar och väntas uppgå till 107 miljarder dollar globalt 2025/uni00B9). Ägare, investerare och städer försöker i allt högre grad bygga in motståndskraft i tillgångar redan i projekteringsfasen. Skanska har årtionden av erfarenhet av att leverera komplexa översvämningsskydd och undervattensarbeten, och våra projektteam kan bidra med unik teknisk kompetens till projekt där motståndskraft inte får brista. Vid John F. Kennedy International Airport i New York är våra uppgraderingar av vägar och allmännyttig infrastruktur utformade för att hålla en av världens mest trafikerade transporthubbar igång, trots extrema regn och framtida höjningar av havsnivån. Genom att höja upp viktig infrastruktur och bygga in avancerad dagvattenhantering omdirigerar Att bygga in motståndskraft i samhällets kritiska infrastruktur I FOKUS | Resiliens Slussen Stockholm Sverige 45Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 48 ===== Ansvar Ansvarsfullt agerande för människor och planeten Som ett ansvarsfullt företag har vi ett systematiskt arbetssätt inom hälsa och säkerhet som skyddar människors liv och välbefinnande. Som en betrodd affärspartner är vi fast beslutna att agera rättvist, etiskt och med integritet. Vi arbetar med omsorg om lokala miljöer och samhällen. Genom att främja inkludering och mångfald tar vi tillvara hela teamets potential. Dessutom samarbetar vi för en hållbar leverantörskedja. Skanska guidas av FN:s globala mål för hållbar utveckling och Global Compacts grundprinciper. Vi följer kontinuerligt upp och driver förbättringar, och vi är transparenta kring vår hållbarhets- inriktning och våra resultat. Trygga hälsa och säkerhet Säkerheten för våra medarbetare och underentreprenörer är vår högsta prioritet. Vi tillämpar branschledande standarder, innovativa lösningar och starkt ledarskap för att vidta effektiva åtgärder och följer upp resultaten för ständiga förbättringar. För 2025 var antal olyckor med frånvaro (L TAR) 2,4 (2,2). Vår ambition är att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser. Vi samarbetar för att utveckla och förnya tekniska lösningar, utforma byggprocesser och förbättra arbetssätt för att undanröja hälso- och säkerhetsrisker. Vid extra riskfyllda arbetsuppgifter som installation och rivning samt vid övervakning av prestanda använder vi robotteknik. Genom att använda drönare och utrustning som styrs på distans undviker arbetstagarna direkt exponering för farliga miljöer, vilket minskar risken för skador från tunga maskiner och repetitiv belastning. En hälsa- och säkerhetsplan är obligatorisk och har införts i alla våra verksamheter. Planen granskas och uppdateras årligen, och är uppbyggd kring fyra fokusområden: Åtgärdstrappan, Analys, Underentreprenörer och Säkerhetskultur. Den styr hur vi utvecklar och implementerar säkerhetsåtgärder med betydande effekt. Under 2025 fortsatte arbetet med att identifiera högriskområden i hela verksamheten baserat på allvarliga tillbud och hanteringen av dessa riskområden med en tydlig koppling till åtgärdstrappan. Skanskas huvudfokus är att förbättra arbetssätten för att minska antalet allvarliga tillbud genom att rikta in sig på högriskfaror och säkerställa tillräckliga skyddsåtgärder. I USA fortsatte vi till exempel att implementera Care for Life 5, ett ramverk för att påverka beteenden samt begränsa och eliminera risker inom de fem största riskområdena. Det stöds också av åtgärdstrappan med tonvikt på utbyte och eliminering av risker. Åtgärdstrappan Åtgärdstrappan /i.ss01llustrerar övergången från ett reakt/i.ss01vt t/i.ss01ll ett proakt/i.ss01vt förhålln/i.ss01ngssätt t/i.ss01ll säkerhetsr/i.ss01sker. Vårt säkerhetsledn/i.ss01ngssystem omfattar alla steg /i.ss01 trappan. Den största effekten på säkerheten uppnås /i.ss01 de t/i.ss01d/i.ss01ga faserna av des/i.ss01gn och planer/i.ss01ng, där r/i.ss01sker effekt/i.ss01vt kan el/i.ss01m/i.ss01neras. Mest effektivt Kan risken elimineras helt? Drönare, robotteknik, automatisering, prefabricering, montering utanför bygg- arbetsplatsen, platsgjutna betongformar Kan vi isolera människor från risken? Exempel Tillhandahålla rätt personlig skyddsutrustning (PPE) Hjälm, handskar, glasögon, väst, skor Vägleda människor till säkert arbete genom rutiner, skyltar och utbildning Skyltar, riskanalys, utbildningAdministrativa kontroller Eliminering PPE T ekniska kontroller Avspärrningar för fotgängares säkerhet, skyddsräcken Identi/f_i.ligaera risken Kan vi ändra arbetsmetoden till en mer säker? Mobila arbetsplattformar i stället för stege, minigrävmaskiner i trånga utrymmen Ersättning 46 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 49 ===== Agera rättvist och etiskt Vi bedriver verksamheten på ett rättvist, transparent och etiskt sätt, med nolltolerans mot oegentligheter och med en kultur som uppmuntrar till att säga ifrån. Vår uppförandekod bygger på våra värderingar och anger principer för hur alla medarbetare ska arbeta etiskt, med respekt för människor, planeten och tillämpliga lagar. Vår uppförandekod för leverantörer beskriver våra förväntningar på leverantörerna och föreskriver att våra principer tillämpas i deras egen leverantörskedja. Den möjliggör uppföljning och revision samt ger oss rätt att vidta lämpliga åtgärder mot leverantörer som inte följer uppförandekoden. Koncernens antikorruptionspolicy fastställer vår nolltolerans mot alla former av mutor och specificerar de åtgärder vi måste vidta i högrisksituationer. Våra regelbundna etiska riskbedömningar bidrar till att identifiera och minska riskerna i hela verksamheten. Etisk due diligence och sanktionskontroll genomförs för att säkerställa att vi enbart samarbetar med pålitliga partners. Våra oberoende rapporteringskanaler och vår policy mot repressalier säkerställer att alla frågor utreds på ett transparent sätt och att disciplinära åtgärder vidtas vid överträdelser. Under 2025 rapporterades 173 fall, varav 118 via uppförande- kodens hotline och resterande rapporterades direkt till affärsenheternas etikfunktioner. 106 av fallen avsåg arbets- platsproblem, såsom mobbning och trakasserier, diskriminering, rättvisa arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet samt individuella anställningsfrågor. Överträdelser upptäcktes i 23 av fallen, inom alla rapporterade kategorier. Vid konstaterade överträdelser av vår uppförandekod vidtar vi lämpliga åtgärder, inklusive möjlig uppsägning. Läs mer på sidorna 86–89. Fokus på att skydda miljön Vi arbetar för att skydda miljön och minska vår klimatpåverkan genom ansvarsfull resursanvändning, vägledda av vår hållbarhetspolicy och våra ledningssystem certifierade enligt ISO 14001 och 45001. Inga större avvikelser har identifierats av ackrediterade tredjepartsgranskare och inga allvarliga miljöincidenter har inträffat under de senaste fyra åren. Att förbättra vatteneffektivitet är ett viktigt fokus, där cirkulära och innovativa lösningar som regnvatteninsamling och gråvatten- system minskar förbrukning och kostnader. Vi hanterar risker och möjligheter avseende biologisk mångfald genom åtgärder såsom Biodiversity Net Gain och använder verktyg för att vägleda naturpositiva beslut. Skanska bidrar också till globala initiativ genom att stödja utvecklingen av naturrelaterade mätetal och standarder inom World Business Council for Sustainable Development. Läs mer på group.skanska.com. Främja inkludering och mångfald Vi vill bygga en inkluderande kultur som värdesätter mångfald och innebär att alla känner sig respekterade, uppskattade och har möjlighet att bidra. Vi arbetar för att säkerställa att Skanskas arbetsplatser är fria från diskriminering, trakasserier och mobbning. I vår rekryteringsprocess strävar vi efter att attrahera, rekrytera och utveckla de mest kvalificerade kandidaterna från breda talangpooler. Vår förmåga att behålla talanger stärks av en inkluderande kultur. Koncerninstruktionen för inkludering och mångfald styr det systematiska arbetet för ökad inkludering, med fokus på att öka antalet kvinnor i ledande befattningar och inom hela koncernen. Läs mer på sidorna 83–85. Hållbar leverantörskedja Vi arbetar för en hållbar leverantörskedja som minimerar negativa konsekvenser och bidrar till positiva resultat för människor och miljö. Tillsammans med våra leverantörer och underentreprenörer upprätthåller vi höga standarder för säkerhet, miljöansvar samt mänskliga rättigheter och arbetsrätt, med nolltolerans för tvångsarbete, barnarbete och människohandel. Vi stärker vår due diligence genom koncernens standard för hantering av en hållbar leverantörs- kedja samt ett nätverk på koncernnivå. Med insikt om komplexiteten i byggbranschens leverantörskedjor förbättrar vi revisioner genom tredjepartsgranskningar och intervjuer med arbetstagare för att säkerställa rättvisa villkor. Samverkan med leverantörer är en viktig förutsättning för att vi ska kunna uppnå våra klimatmål och förbättra hälsa och säkerhet, samtidigt som vi främjar innovation för att ta fram nya lösningar som ökar hållbarheten i projekten. Läs mer på group.skanska.com. Utbildning i uppförandekoden 98% Utbildade i uppförandekoden under första anställningsmånaden Repetitionsutbildning i uppförandekoden 99% Andel som slutfört repetitionsutbildning i uppförandekoden vartannat år, rullande Kvinnor på ledande befattningar 24% Fyra mest seniora nivåerna under VD och Koncernchefen Kvinnor i Skanskas styrelse 38% Kvinnor invalda i Skanskas styrelse av årsstämman 2025 47Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhet ===== SIDA 50 ===== Förvaltnings- berättelse Asfaltsanläggning i Vällsta Upplands Väsby Sverige Hållbarhetsrapport Allmän information 51 Miljöinformation 64 Information om samhällsansvar 78 Bolagsstyrningsinformation 86 Hantering av risker och möjligheter 90 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport 96 Styrelse 108 Koncernledning 110 Finansiell analys 112 Innehåll ===== SIDA 51 ===== Hållbarhetsrapport Allmän information 51 Miljöinformation 64 Information om samhällsansvar 78 Bolagsstyrningsinformation 86 Hantering av risker och möjligheter 90 Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport 96 Styrelse 108 Koncernledning 110 Finansiell analys 112 Innehåll ===== SIDA 52 ===== Hållbarhetsrapport Skanskas lagstadgade hållbarhetsrapport är upprättad i enlighet med kapitel 6 i årsredovisningslagen och omfattar upplysningskraven i enlighet med europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) samt EU:s taxonomi. Skanska verkar i en resurs- och energiintensiv bransch och har en viktig roll i omställningen till en cirkulär, resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. För att nå målet om netto noll- utsläpp 2045 utvecklar Skanska lösningar som inte bara driver den egna verksamheten mot målet utan även underlättar för kunderna att minska deras klimat- och resurspåverkan. Skanska samarbetar nära aktörer i hela värdekedjan – från medarbetare och projektbaserade arbetstagare till de samhällen där projekten genomförs – och strävar efter att skapa säkra, inkluderande arbetsplatser och långsiktiga partnerskap som stödjer lokala behov. Detta åtagande vilar på en stark etisk grund: Skanska bedriver sin verksamhet rättvist och med integritet, främjar en kultur där alla kan säga ifrån, och upprätthåller en tydlig struktur för styrning och effektiva processer för att hantera risker och skapa långsiktigt värde för kunder, aktieägare och samhälle. Guide för läsaren Skanskas hållbarhetsrapport fokuserar på väsentliga hållbarhetsfrågor där Skanska kan ha störst påverkan på människor och miljö genom sin verksamhet, och där Skanska är exponerat för de mest betydande finansiella riskerna eller möjligheterna. I avsnittet Allmän information beskrivs grunden för Skanskas hållbarhetsrapport. Det inkluderar hur den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har genomförts och hur resultatet styr vilka frågor som omfattas av rapporten. I de efterföljande avsnitten redogör Skanska för sina resultat inom miljö, sam- hällsansvar och bolagsstyrning och beskriver strategi, åtgärder, mål och mätetal för väsentliga områden. Ytterligare historiska hållbarhetsdata som inte ingår i denna hållbarhetsrapport redovisas i en separat femårsöversikt; se sidorna 216–217 . Hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2025, som återfinns på sidorna 50–89, är en del av Skanskas förvaltningsberättelse. Hållbarhetsrapporten har varit föremål för en översiktlig granskning av Skanskas revisorer, Ernst & Young AB, se Revisors rapport över översiktlig granskning på sidorna 206–207 . Hyllie Terrass Malmö Sverige 50 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 BP-1 Grund för upprättande Allmän grund för upprättande Skanskas hållbarhetsrapport är upprättad i enlighet med ESRS. Den baseras på en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) som identifierar Skanskas mest väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er, Impact, Risks and Opportunities). Analysen omfattar hela Skanskas värdekedja, från uppströms till nedströms och integrerar insikter som framkommit genom dialog med intressenter. Eftersom EU ännu inte godkänt den digitala taxonomin för ESRS och artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 för att underlätta enhetlig elektronisk rapportering, har hållbarhets- rapporten inte upprättats i det format som anges i 14§ kapitel 6 i årsredovisningslagen. Upprättad på konsoliderad grund Denna hållbarhetsrapport är upprättad enligt samma konsolideringsprinciper som anges i not 1 i de finansiella rapporterna för Skanska, om inget annat anges. Konsoliderad data omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Hållbarhetsrapporten omfattar Skanskas väsentliga hållbar- hetsfrågor i hela värdekedjan, medan policyer, åtgärder och mål vanligen gäller för Skanskas egen verksamhet om inget annat anges. När mätetalens omfattning även täcker in data som avser värdekedjan uppströms och nedströms anges detta under upplysningarna som avser mätetalet i fråga. BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter Rapportperioden är 1 januari 2025 till 31 december 2025. Skanska använder de tidshorisonter på kort, medellång och lång sikt som definieras i ESRS 1. För DMA:n använder Skanska en baslinje med en tidshorisont på fem år, i enlighet med den medellånga tidshorisont som föreslås av ESRS. Faktisk påverkan, risker och möjligheter avser sådana som har inträffat under de senaste fem åren, medan potentiell påverkan, risker och möjligheter avser sådana som kan inträffa inom de kommande fem åren. För fastställande av klimatrelaterade risker och möjligheter definieras den långsiktiga tidshorisonten som år 2050 eller i linje med tillgångarnas livslängd där det är relevant. Uppskattning av data i värdekedjan Vid uppskattning av mätetal som inkluderar data om värde- kedjan uppströms och/eller nedströms använder Skanska indirekta källor, såsom branschgenomsnitt eller andra likvärdiga uppgifter. Mätetal uppskattade med indirekta källor Grad av exakthet/uni00B9) Planerade åtgärder för att förbättra noggrannheten Scope 3 kategori 1, inköpta varor och tjänster Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Scope 3 kategori 3, bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ej inkluderade i scope 1 eller scope 2) Medel Inget pågående initiativ Scope 3 kategori 5, avfall genererat i verksamheten Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Scope 3 kategori 6, tjänsteresor Medel Inget pågående initiativ Scope 3 kategori 11, användning av sålda produkter Medel Inget pågående initiativ Scope 3 kategori 15, investeringar Medel Inget pågående initiativ Resursinflöden, total vikt på använda material Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Resursinflöden, absolut vikt på sekundära, återanvända eller återvunna delar, sekundära mellanprodukter och sekundära material Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Resursutflöden, avfall Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor 1) Hög: data uppskattas med hjälp av primära källor (data avseende aktiviteter och koldioxidutsläppsfaktorer). Medel: data uppskattas med hjälp av sekundära källor och delvis baserat på primära källor (data avseende aktiviteter och koldioxidutsläppsfaktorer). Låg: data uppskattas med hjälp av sekundära källor (data avseende aktiviteter och koldioxidutsläppsfaktorer). Avseende grund för utarbetandet, se avsnittet Redovisningsprinciper på sidorna 70–71 och 74. Källor till osäkerhet i uppskattningar och utfall Följande kvantitativa mätetal och monetära belopp är förenade med en viss mätosäkerhet. För mer information om antaganden, uppskattningar och bedömningar, se Redovisningsprinciper på sidorna 70–71 och 74. Mätetal/monetära belopp Källor till mätosäkerhet Scope 1 växthusgasutsläpp Beräknade med standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Scope 2 växthusgasutsläpp Beräknade med standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Scope 3 växthusgasutsläpp Beräknade med sekundära källor, såsom utgiftsbaserad data, och standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Biogena utsläpp Beräknade med standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Resursinflöden, total vikt av använda material Data baseras på sekundära källor, såsom utgiftsbaserad data, när primära data saknas Resursinflöden, absolut vikt på sekundära, återanvända eller återvunna delar, sekundära mellanprodukter och sekundära material Data baseras på sekundära källor, såsom branschdatabaser, när primära data saknas Resursutflöden, avfall Data baseras på sekundära källor, såsom utgiftsbaserad data, när primära data saknas ESRS 2 Allmänna upplysningar Allmän information Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 51 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 53 ===== BP-1 Grund för upprättande Allmän grund för upprättande Skanskas hållbarhetsrapport är upprättad i enlighet med ESRS. Den baseras på en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) som identifierar Skanskas mest väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er, Impact, Risks and Opportunities). Analysen omfattar hela Skanskas värdekedja, från uppströms till nedströms och integrerar insikter som framkommit genom dialog med intressenter. Eftersom EU ännu inte godkänt den digitala taxonomin för ESRS och artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 för att underlätta enhetlig elektronisk rapportering, har hållbarhets- rapporten inte upprättats i det format som anges i 14§ kapitel 6 i årsredovisningslagen. Upprättad på konsoliderad grund Denna hållbarhetsrapport är upprättad enligt samma konsolideringsprinciper som anges i not 1 i de finansiella rapporterna för Skanska, om inget annat anges. Konsoliderad data omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Hållbarhetsrapporten omfattar Skanskas väsentliga hållbar- hetsfrågor i hela värdekedjan, medan policyer, åtgärder och mål vanligen gäller för Skanskas egen verksamhet om inget annat anges. När mätetalens omfattning även täcker in data som avser värdekedjan uppströms och nedströms anges detta under upplysningarna som avser mätetalet i fråga. BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter Rapportperioden är 1 januari 2025 till 31 december 2025. Skanska använder de tidshorisonter på kort, medellång och lång sikt som definieras i ESRS 1. För DMA:n använder Skanska en baslinje med en tidshorisont på fem år, i enlighet med den medellånga tidshorisont som föreslås av ESRS. Faktisk påverkan, risker och möjligheter avser sådana som har inträffat under de senaste fem åren, medan potentiell påverkan, risker och möjligheter avser sådana som kan inträffa inom de kommande fem åren. För fastställande av klimatrelaterade risker och möjligheter definieras den långsiktiga tidshorisonten som år 2050 eller i linje med tillgångarnas livslängd där det är relevant. Uppskattning av data i värdekedjan Vid uppskattning av mätetal som inkluderar data om värde- kedjan uppströms och/eller nedströms använder Skanska indirekta källor, såsom branschgenomsnitt eller andra likvärdiga uppgifter. Mätetal uppskattade med indirekta källor Grad av exakthet/uni00B9) Planerade åtgärder för att förbättra noggrannheten Scope 3 kategori 1, inköpta varor och tjänster Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Scope 3 kategori 3, bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ej inkluderade i scope 1 eller scope 2) Medel Inget pågående initiativ Scope 3 kategori 5, avfall genererat i verksamheten Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Scope 3 kategori 6, tjänsteresor Medel Inget pågående initiativ Scope 3 kategori 11, användning av sålda produkter Medel Inget pågående initiativ Scope 3 kategori 15, investeringar Medel Inget pågående initiativ Resursinflöden, total vikt på använda material Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Resursinflöden, absolut vikt på sekundära, återanvända eller återvunna delar, sekundära mellanprodukter och sekundära material Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor Resursutflöden, avfall Låg–medel Öka datainsamlingen från primära källor 1) Hög: data uppskattas med hjälp av primära källor (data avseende aktiviteter och koldioxidutsläppsfaktorer). Medel: data uppskattas med hjälp av sekundära källor och delvis baserat på primära källor (data avseende aktiviteter och koldioxidutsläppsfaktorer). Låg: data uppskattas med hjälp av sekundära källor (data avseende aktiviteter och koldioxidutsläppsfaktorer). Avseende grund för utarbetandet, se avsnittet Redovisningsprinciper på sidorna 70–71 och 74. Källor till osäkerhet i uppskattningar och utfall Följande kvantitativa mätetal och monetära belopp är förenade med en viss mätosäkerhet. För mer information om antaganden, uppskattningar och bedömningar, se Redovisningsprinciper på sidorna 70–71 och 74. Mätetal/monetära belopp Källor till mätosäkerhet Scope 1 växthusgasutsläpp Beräknade med standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Scope 2 växthusgasutsläpp Beräknade med standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Scope 3 växthusgasutsläpp Beräknade med sekundära källor, såsom utgiftsbaserad data, och standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Biogena utsläpp Beräknade med standardiserade emissionsfaktorer från internationella databaser Resursinflöden, total vikt av använda material Data baseras på sekundära källor, såsom utgiftsbaserad data, när primära data saknas Resursinflöden, absolut vikt på sekundära, återanvända eller återvunna delar, sekundära mellanprodukter och sekundära material Data baseras på sekundära källor, såsom branschdatabaser, när primära data saknas Resursutflöden, avfall Data baseras på sekundära källor, såsom utgiftsbaserad data, när primära data saknas ESRS 2 Allmänna upplysningar Allmän information Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 51 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 54 ===== Förändringar i upprättande eller presentation av hållbarhetsinformation Förändringar i rapporteringen för 2025 jämfört med tidigare perioder avser övergången till rapportering i enlighet med ESRS. Som en följd har nya mätetal samlats in och publiceras för första gången och data från föregående år lämnas för jämförelse i den mån sådan information finns tillgänglig. Framtida rapporter kommer att utgöra en referenspunkt för den fortsatta utvecklingen av Skanskas rapportering enligt ESRS. Upplysningar som härrör från annan lagstiftning eller allmänt accepterade standarder för hållbarhetsrapportering Utöver de upplysningar som krävs enligt ESRS och artikel 8 har Skanska inte inkluderat några ytterligare upplysningar i hållbarhetsrapporten till följd av lagkrav kopplade till hållbarhetsinformation eller allmänt erkända standarder. Införlivande genom hänvisning Nedan följer en summering av upplysningar i hållbarhetsrapporten, vilka införlivas genom hänvisning. Upplysningskrav Datapunkt/ Paragraf Införlivande genom hänvisning Hållbarhets- rapport GOV-1 19, 21 a) – e) Bolagsstyrningsrapport, sidorna 100, 108–111 Not 57, sidan 197 Sidan 53 GOV-1 22 a) – c) Bolagsstyrningsrapport, sidorna 104, 106–107 Hantering av risker och möjligheter, sidorna 90–91,95 Sidorna 53–54 SBM-1 40 a) iii Not 33, sidan 177 Sidan 56 Användning av möjligheter till infasning Skanska har beslutat att utelämna samtliga upplysningskrav hänförliga till ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem, ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan och ESRS S3 Berörda samhällen, i enlighet med ESRS 1 tillägg C (såsom uppdaterad 2025). Infasning tillämpas även för rapportering av förväntade finansiella effekter och för upplysning S1-14 avseende mätetal för arbetsrelaterad ohälsa. I ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare samt ESRS E2 Föroreningar har samtliga upplysningskrav utelämnats då respektive hållbarhetsområde bedömts som icke väsentligt i DMA:n. Biologisk mångfald och ekosystem Det väsentliga området inom ESRS E4 är ”Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster”. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter samt kopplingen till Skanskas strategi och affärsmodell beskrivs på sidan 56. Hållbarhetspolicyn kräver att affärsenheterna ska tillämpa miljöledningssystem certifierade enligt ISO 14001. Inom detta ramverk utvecklas och genomförs, handlingsplaner på projektnivå för att minska de negativa effekterna på biologisk mångfald och ekosystem. Skanska granskar anläggningar som ägs, hyrs eller förvaltas i närheten av områden med känslig biologisk mångfald där negativ påverkan kan uppstå. För detta område finns inga fastställda mål eller mätetal. Arbetstagare i värdekedjan De väsentliga områdena inom ESRS S2 är ”Arbetsvillkor”, ”Likabehandling och lika möjligheter” samt ”Andra arbetsrelaterade rättigheter”. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och kopplingen till Skanskas strategi och affärsmodell beskrivs på sidan 56. Skanska har identifierat två prioriterade grupper vid bedömningen av väsentlig påverkan på mänskliga rättigheter och arbetsrätt bland arbetstagare i värdekedjan: personer anställda av underentreprenörer i byggprojekt och arbetstagare längre uppströms i leverantörskedjan för material. I uppförandekoden för leverantörer tydliggör Skanska sina förväntningar på sina leverantörer. Hållbarhetspolicyn kräver att affärsenheterna inför ISO 45001-certifierade ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatserna. Eftersom Skanska är ett decentraliserat bolag sker hanteringen av inköp och leverantörskedja inom respektive verksamhet. Generellt tillämpar Skanska ett riskbaserat tillvägagångssätt för due diligence avseende hållbarhet i leverantörskedjan. Åtgärderna omfattar frågeformulär för självutvärdering och leverantörs- revisioner, både i Skanskas projekt och hos leverantörerna. Bland de mätetal med koppling till arbetsmiljö som redovisas i ESRS S1, ingår anställda hos underentreprenörer på arbetsplatser som ägs eller kontrolleras av Skanska. Kvalitativa eller kvantitativa mätetal med avseende på leverantörers prestation sätts upp på affärsenhetsnivå. För dessa områden finns inga fastställda mål. Berörda samhällen Det väsentliga området inom ESRS S3 är ”Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter”. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och kopplingen till Skanskas strategi och affärsmodell beskrivs på sidan 56. Hållbarhets- policyn kräver att affärsenheterna inför ledningssystem för hälsa som är certifierade enligt ISO 45001, samt efterlevnad av standarden för samhällsinvesteringar och sponsring gällande samhällsengagemang. Skanska vidtar praktiska åtgärder på plats, till exempel bullerplank, förlägger arbeten som orsakar bullret till tider som stör mindre, använder dammbindningstekniker, upprätthåller ordning på arbetsplatserna och upprättar kommunikationskanaler med lokalsamhället. Uppföljningen sker på affärsenhetsnivå. För detta område finns inga fastställda mål eller mätetal. Förväntade finansiella effekter • SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och kopplingen till strategi och affärsmodell (förväntade finansiella effekter) • E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter • E3-5: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter kopplade till vattenresurser eller marina resurser • E5-6: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som rör resursanvändning och cirkulär ekonomi 52 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport GOV-1 Skanskas förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgans roller Sammansättning, expertis, mångfald och oberoende Styrelsens och koncernledningens sammansättning, expertis, mångfald och oberoende presenteras på sidorna 100, 108–111 och i not 57 . Executive Vice Presidents (EVP) inom koncern- ledningen och koncernstaberna Sustainability and Innovation (S&I), Human Resources (HR) och Legal har relevant expertis och kompetens avseende Skanskas väsentliga hållbarhets- områden, inklusive ansvarsfullt företagande, som styrelsen och koncernledningen kan tillgodogöra sig. VD och Koncernchefen ansvarar, i dialog med styrelsens ersättningskommitté, för att säkerställa att koncernledningen har den samlade kompetens som krävs för att följa upp utvecklingen inom de väsentliga hållbarhetsområdena. Roller och ansvarsområden Skanskas hållbarhetsstyrning utgår från företagets ramverk för intern styrning och kontroll, vilket beskrivs i bolagsstyrnings- rapporten på sidorna 104–107 . De styrdokument som berör Skanskas väsentliga hållbarhetsfrågor framgår av tabellen nedan. Styrelsens och koncernledningens ansvar Styrelsen är Skanskas högsta styrande organ i frågor som rör hållbarhet och uppföljning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Styrelsen godkänner relevanta koncernpolicyer och koncernmål, inklusive klimatmål. Därutöver godkänner styrelsen årligen resultaten av DMA:n. Det är styrelsens revisionskommitté som följer upp hållbarhetsrapporteringen. VD och Koncernchefen är ytterst ansvarig för koncernens hantering av hållbarhet och dess väsentliga påverkan, risker och möjligheter i enlighet med styrelsens riktlinjer samt tillämpliga lagar och regler. VD och Koncernchefen, koncernledningen samt koncernstaberna ansvarar för att löpande följa upp implementering och framsteg av hållbarhetsfrågor inom affärsenheterna. EVP:erna ansvarar för resultatet inom koncernstaberna S&I, HR respektive Legal. Finansdirektören ansvarar för koncernstab Finance, vilket också omfattar ansvaret för genomförandet av DMA processen och hållbarhetsrapporteringen. Ansvarsområden i verksamheten Affärsenhetscheferna ansvarar för verksamhetens resultat, mål och prioriteringar kopplade till hållbarhet, samt för att implementera, utvärdera och säkerställa efterlevnad av koncernomfattande styrdokument. Styrdokument i urval Ansvar för styrdokumentet Koncernpolicyer avseende hållbarhetsfrågor Organ för godkännande Organ för granskning Ansvar för genomförande Offentlig Omfattning Hållbarhetspolicy Styrelsen Koncernledning EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Uppförandekod Styrelsen Koncernledning EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Ja Egna medarbetare Uppförandekod för leverantörer Koncernledning Koncernledning EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Ja Egna medarbetare, värdekedjan Antikorruptionspolicy Koncernledning Koncernledning EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Ja Egna medarbetare Instruktion för programmet för uppförandekod EVP chefsjurist EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Instruktion för hållbarhetsrapportering EVP och finansdirektör SVP Finance Operations Koncernstab Finance Operations VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Standard för arbetsmiljöhantering EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Standard för styrning av miljö och klimat EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Standard för hantering av en hållbar leverantörskedja EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Standard för samhällsinvesteringar och sponsring EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Medarbetarpolicy Koncernledning Koncernledning, EVP HR Koncernstab HR VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Instruktion för inkludering och mångfald EVP HR EVP HR Koncernstab HR VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Standard för ersättningar EVP HR EVP HR Koncernstab HR VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 53 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 55 ===== GOV-1 Skanskas förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgans roller Sammansättning, expertis, mångfald och oberoende Styrelsens och koncernledningens sammansättning, expertis, mångfald och oberoende presenteras på sidorna 100, 108–111 och i not 57 . Executive Vice Presidents (EVP) inom koncern- ledningen och koncernstaberna Sustainability and Innovation (S&I), Human Resources (HR) och Legal har relevant expertis och kompetens avseende Skanskas väsentliga hållbarhets- områden, inklusive ansvarsfullt företagande, som styrelsen och koncernledningen kan tillgodogöra sig. VD och Koncernchefen ansvarar, i dialog med styrelsens ersättningskommitté, för att säkerställa att koncernledningen har den samlade kompetens som krävs för att följa upp utvecklingen inom de väsentliga hållbarhetsområdena. Roller och ansvarsområden Skanskas hållbarhetsstyrning utgår från företagets ramverk för intern styrning och kontroll, vilket beskrivs i bolagsstyrnings- rapporten på sidorna 104–107 . De styrdokument som berör Skanskas väsentliga hållbarhetsfrågor framgår av tabellen nedan. Styrelsens och koncernledningens ansvar Styrelsen är Skanskas högsta styrande organ i frågor som rör hållbarhet och uppföljning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Styrelsen godkänner relevanta koncernpolicyer och koncernmål, inklusive klimatmål. Därutöver godkänner styrelsen årligen resultaten av DMA:n. Det är styrelsens revisionskommitté som följer upp hållbarhetsrapporteringen. VD och Koncernchefen är ytterst ansvarig för koncernens hantering av hållbarhet och dess väsentliga påverkan, risker och möjligheter i enlighet med styrelsens riktlinjer samt tillämpliga lagar och regler. VD och Koncernchefen, koncernledningen samt koncernstaberna ansvarar för att löpande följa upp implementering och framsteg av hållbarhetsfrågor inom affärsenheterna. EVP:erna ansvarar för resultatet inom koncernstaberna S&I, HR respektive Legal. Finansdirektören ansvarar för koncernstab Finance, vilket också omfattar ansvaret för genomförandet av DMA processen och hållbarhetsrapporteringen. Ansvarsområden i verksamheten Affärsenhetscheferna ansvarar för verksamhetens resultat, mål och prioriteringar kopplade till hållbarhet, samt för att implementera, utvärdera och säkerställa efterlevnad av koncernomfattande styrdokument. Styrdokument i urval Ansvar för styrdokumentet Koncernpolicyer avseende hållbarhetsfrågor Organ för godkännande Organ för granskning Ansvar för genomförande Offentlig Omfattning Hållbarhetspolicy Styrelsen Koncernledning EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Uppförandekod Styrelsen Koncernledning EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Ja Egna medarbetare Uppförandekod för leverantörer Koncernledning Koncernledning EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Ja Egna medarbetare, värdekedjan Antikorruptionspolicy Koncernledning Koncernledning EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Ja Egna medarbetare Instruktion för programmet för uppförandekod EVP chefsjurist EVP chefsjurist Koncernstab Legal VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Instruktion för hållbarhetsrapportering EVP och finansdirektör SVP Finance Operations Koncernstab Finance Operations VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Standard för arbetsmiljöhantering EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Standard för styrning av miljö och klimat EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Standard för hantering av en hållbar leverantörskedja EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Standard för samhällsinvesteringar och sponsring EVP S&I EVP S&I Koncernstab S&I VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare, värdekedjan Medarbetarpolicy Koncernledning Koncernledning, EVP HR Koncernstab HR VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Instruktion för inkludering och mångfald EVP HR EVP HR Koncernstab HR VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Standard för ersättningar EVP HR EVP HR Koncernstab HR VD och Koncernchef Nej Egna medarbetare Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 53 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 56 ===== Översyn av påverkan, risker och möjligheter Hållbarhetsstyrningen sker i enlighet med Skanskas ramverk för intern styrning och kontroll. Risker och möjligheter inom klimat och hållbarhet utvärderas och granskas inom ramen för koncernens riskhanteringsprocess. För information om hantering av risker och möjligheter, se sidorna 90–95. Risker och påverkan inom hållbarhet ingår även i processen för att bedöma etiska risker. En årlig självutvärdering avseende implementering och efterlevnad av koncernens styrdokument genomförs av koncernstab Assurance and Control. Risker inom klimat, hälsa och säkerhet samt hantering av leverantörskedjan identifieras och utvärderas inom ramen för affärsenheternas handlingsplaner och genom kraven på certifiering enligt ISO 14001 och ISO 45001. Påverkan, risker och möjligheter hanteras i affärsenheternas respektive handlingsplaner för klimat, hälsa och säkerhet samt för en hållbar leverantörskedja. Där det är relevant hanteras risker och möjligheter avseende hållbarhet i processen för granskning av projekt av affärs-enheternas projektledningsteam. För projekt som överstiger fastställda tröskelvärden hanteras hållbarhetsriskerna även av Skanska Tender Board, och i vissa fall av styrelsens projektkommitté, enligt rutinerna som beskrivs på sidan 95. Klimatrelaterad påverkan utvärderas av kommittén för gröna obligationer i urvalet av tillgångar som är kvalificerade för grön finansiering enligt Skanskas ramverk för gröna obligationer. Detta innebär en granskning av tillgångar och investeringar samt efterlevnad av villkoren i ramverket. Granskningen omfattar även verifiering av att miljömässiga och sociala risker är hanterade enligt krav i koncernomfattande policy. GOV-2 Information till styrelsen och koncernledningen Styrelsen och/eller koncernledningen informeras månadsvis, kvartalsvis eller årligen beroende på område för uppföljning avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter med fokus på klimat, hälsa och säkerhet, etik och medarbetare. Styrelsen och koncernledningen följer kvartalsvis upp Skanskas resultat och utveckling för att nå klimatmålen. EVP för koncernstab S&I lämnar kvartalsvis en klimatrapport och en rapport om hälsa och säkerhet till styrelsen. Chefsjurist EVP Legal lämnar löpande uppdateringar om etikfrågor, såsom trender och data från genomförda utbildningar inom området, samt en översikt över alla anmälningar kopplade till etik och information om ärenden med högre risk. Uppdatering görs varje månad till koncernledningen och på kvartalsbasis till styrelsen. Rapporteringen omfattar även en sammanställning av iakttagelser från arbetet med due diligence avseende etik och resultat från bedömningen av etikrisker. EVP HR lämnar årligen en rapport till styrelsen om viktiga HR-indikatorer och resultat från den årliga medarbetar- undersökningen. Resultaten av den årliga självutvärderingen gällande regelefterlevnad presenteras för styrelsen och koncernledningen. Styrelsen och koncernledningen informeras av Senior Vice President Assurance and Control om koncernens främsta verksamhetsrisker, och koncernledningen informeras också om den årliga översynen av Skanskas verksamhetsrisker som utförs av koncernens Risk Advisory Council. Hållbarhetsfrågor hanterade under 2025 Listan som följer är en sammanfattning av de hållbarhetsfrågor som hanterades av styrelsen och koncernledningen. De frågor som togs upp av styrelsen har alla tagits upp av koncern- ledningen vid tidigare möten men upprepas inte i listan. Hållbarhetsfrågor – styrelsen • Godkännande av hållbarhetspolicy och uppförandekod • Uppdateringar av nyckeltal och rapportering inom klimat, hälsa och säkerhet samt etik (kvartalsvis) • Uppföljning av klimatmålen (kvartalsvis) • Uppdateringar av nyckeltal inom Human resources (HR) • Etikuppdatering med fokus på lanseringen av riktad antikorruptionsutbildning • Uppdatering med fokus på hållbarhet i nyckelprocesser, styrning, säkerhetshantering och koldioxidutsläpp • Förberedelse inför direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) • Godkännande av resultaten från DMA • Genomgång av hanteringen av verksamhetsrisker • Genomgång av självutvärdering av regelefterlevnad • Genomgång av den årliga medarbetarundersökningen Hållbarhetsfrågor – koncernledningen • Granskning av styrdokument inom ramverket för styrning av hållbarhetsfrågor samt godkännande av Anti- korruptionspolicy, Instruktion för uppförandekodprogrammet och Medarbetarpolicy • Regelbundna uppdateringar av klimat, hälsa och säkerhet, etik och HR inklusive uppdatering och rapportering av nyckeltal • Lika lön GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Sedan 2023 ingår hållbarhetsrelaterade prestationsmål i det långsiktiga aktiesparprogrammet (Seop) för koncernens cirka 400 högsta chefer, inklusive koncernledningen. Programmet beskrivs närmare i not/uni00A034. Inom ramen för Seop under räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 (Seop 6) är 15/uni00A0procent av prestationsmålen relaterade till koncernens minskade koldioxidutsläpp (scope 1 och 2), i linje med Skanskas långsiktiga klimatmål, för Seop-deltagare i Seop-kategorierna Ledande befattningshavare A (koncernledning) och Ledande befattningshavare B (affärsenhetschefer och direktörer), samt för vissa medarbetare och nyckelpersoner i koncerngemensamma funktioner. För deltagare i Seop-kategori C (övriga ledande befattningshavare) är 7 ,5/uni00A0procent av prestationsmålen relaterade till koncernens minskade koldioxidutsläpp (scope 1 och 2). Under 2025 beslutade årsstämman, i enlighet med styrelsens förslag, om ett nytt aktiesparprogram för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 (Seop 7). Det hållbarhetsrelaterade prestationsmålet på koncernnivå i Seop 7 är indelat i två delar, ett intensitetsbaserat mål som omfattar Skanskas egna koldioxidutsläpp (scope 1 och 2) och ett mål som omfattar 54 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport energianvändningen i byggnader (avser scope 3, kategori 11), som tillsammans utgör 15 procent av den totala viktningen av prestationsmålen, varav 10 procentenheter allokeras till målet för egna koldioxidutsläpp (scope 1 och 2). Skanska tillämpar även årlig rörlig kontantersättning för vissa befattningar, inklusive koncernledningen. Den rörliga ersättningen till koncernledningen ska syfta till att stödja företagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhetsagendan. Detta uppnås genom de finansiella och icke finansiella målen som bestämmer utfallet av den rörliga kontantersättningen, vilka är tydligt kopplade till affärsstrategin och hållbarhetsagendan. Utfallet i relation till de finansiella målen bestämmer den totala (finansiella) bonuspotentialen, det vill säga de finansiella målen utgör basen för den totala bonuspotentialen. Detta utfall kan reduceras beroende på utfallet av de icke finansiella målen. De icke finansiella målen ska sammanlagt motsvara 50 procent av den totala bonusen vilket innebär att det totala bonusutfallet kan reduceras med maximalt 50 procent om de icke finansiella målen inte är uppfyllda. De icke finansiella målen kan innefatta hållbarhets- relaterade mål. Om de hållbarhetsrelaterade målen ingår i de icke finansiella målen – och i så fall vilken viktning de har – varierar beroende på befattning. Vid överträdelser mot etik- reglerna betalas ingen rörlig kontantersättning ut. För 2025 inkluderade den rörliga kontantersättningen icke finansiella mål kopplade till Skanskas klimatmål för VD och Koncernchefen, EVP S&I samt EVP med ansvar för affärsenheterna. Ersättningskommittén bereder förslag till årsstämman, som ska godkännas av styrelsen, om de långsiktiga aktiespar- programmen och godkänner målnivåer för rörlig kontant- ersättning för koncernledningen. Detta med undantag för VD och Koncernchef, vars målnivåer godkänns av styrelsen. Se not 34 och ersättningsrapporten på group.skanska.com/sv. GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (due diligence) I följande tabell visas en översikt över de centrala delarna i due diligence som tillämpas av Skanska och var dessa beskrivs i hållbarhetsrapporten. Centrala delar i due diligence Upplysningskrav Sida a)/uni00A0/uni00A0 Hur due diligence är integrerad i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 GOV-3 ESRS 2 SBM-3 54 54–55 56 b) Hur samarbetet med berörda intressenter sker i samtliga huvudsteg i due diligence ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 SBM-2 ESRS 2 IRO-1 MDR-P 54 56 58–61 65, 72–73, 79, 81, 83, 86, 88 c)/uni00A0 Hur negativ påverkan identifieras och bedöms ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 58–61 56 d)/uni00A0 Hur åtgärder vidtas för att hantera den negativa påverkan Miljö Samhällsansvar Styrning 66, 72–73 79, 81, 83 87 e)/uni00A0 Hur uppföljning sker av hur ändamålsenliga dessa insatser är, samt hur dessa kommuniceras Miljö Samhällsansvar 67, 72, 73 79, 81, 84 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering Styrelsens revisionskommitté ansvarar för att granska rutinerna för koncernens hållbarhetsrapportering och revisionens granskning av hållbarhetsrapporten. Kommittén säkerställer kvalitet och integritet i rutinerna för koncernens hållbarhets- rapportering samt effektiviteten i koncernens interna kontroll och riskhantering avseende hållbarhetsrapporteringen. Revisionskommittén granskar resultatet av DMA:n och rapporteringen enligt ESRS innan de godkänns av styrelsen. Att fastställa och hantera risker inom hållbarhetsrapportering Skanska har identifierat risker inom hållbarhetsrapporteringen, exempelvis bristfällig data och utmaningar med uppskatt- ningar. Dessa hanteras genom etablerade processer för intern kontroll och riskhantering. Skanska säkerställer tillförlitliga, konsekventa och jämförbara hållbarhetsdata genom: • Centraliserade system för datainsamling, med flera nivåer av gransknings- och kontrollaktiviteter • Ansvar för att registrera, validera och kvalitetssäkra data ligger hos affärsenheterna, med efterföljande kontroller på koncernnivå • Regelbundna interna revisioner och granskning av data och metoder • Årliga självutvärderingar av efterlevnad av koncernens styrdokument Externa revisorer har gjort en översiktlig granskning av utvalda delar av hållbarhetsdata sedan 2014 för att säkerställa enhetlighet och efterlevnad med standarder. Internationella standarder för granskning tillämpas och resultaten rapporteras till koncernledningen och revisionskommittén. Revisorns rapport för översiktlig granskning avseende 2025 återfinns på sidorna 206–207 . Skanska förbättrar löpande datakvalitet och rapporteringsrutiner genom: • Kontinuerlig förbättring av processer och metoder • En instruktion för hållbarhetsrapportering som säkerställer konsekvent rapportering av data • Regelbunden utbildning och vägledning för enhetlig tillämpning av standarder, definitioner, mätmetoder och interna kontrollkrav SBM-1 Skanskas strategi, affärsmodell och värdekedja Skanska är ett av världens största bygg- och projekt- utvecklingsföretag, med verksamhet i hela värdekedjan på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Innovativa lösningar och hållbart värdeskapande är drivkrafter i Skanskas strategi som stärker Skanskas kommersiella erbjudande och genererar långsiktigt värde både för Skanska och dess kunder. Koncernens klimatmål om netto noll-utsläpp till 2045, både i den egna verksamheten och i hela värdekedjan, driver verksamheten att utveckla lösningar för en mer koldioxidsnål byggd miljö som svar på marknadens efterfrågan Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 55 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 57 ===== energianvändningen i byggnader (avser scope 3, kategori 11), som tillsammans utgör 15 procent av den totala viktningen av prestationsmålen, varav 10 procentenheter allokeras till målet för egna koldioxidutsläpp (scope 1 och 2). Skanska tillämpar även årlig rörlig kontantersättning för vissa befattningar, inklusive koncernledningen. Den rörliga ersättningen till koncernledningen ska syfta till att stödja företagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive hållbarhetsagendan. Detta uppnås genom de finansiella och icke finansiella målen som bestämmer utfallet av den rörliga kontantersättningen, vilka är tydligt kopplade till affärsstrategin och hållbarhetsagendan. Utfallet i relation till de finansiella målen bestämmer den totala (finansiella) bonuspotentialen, det vill säga de finansiella målen utgör basen för den totala bonuspotentialen. Detta utfall kan reduceras beroende på utfallet av de icke finansiella målen. De icke finansiella målen ska sammanlagt motsvara 50 procent av den totala bonusen vilket innebär att det totala bonusutfallet kan reduceras med maximalt 50 procent om de icke finansiella målen inte är uppfyllda. De icke finansiella målen kan innefatta hållbarhets- relaterade mål. Om de hållbarhetsrelaterade målen ingår i de icke finansiella målen – och i så fall vilken viktning de har – varierar beroende på befattning. Vid överträdelser mot etik- reglerna betalas ingen rörlig kontantersättning ut. För 2025 inkluderade den rörliga kontantersättningen icke finansiella mål kopplade till Skanskas klimatmål för VD och Koncernchefen, EVP S&I samt EVP med ansvar för affärsenheterna. Ersättningskommittén bereder förslag till årsstämman, som ska godkännas av styrelsen, om de långsiktiga aktiespar- programmen och godkänner målnivåer för rörlig kontant- ersättning för koncernledningen. Detta med undantag för VD och Koncernchef, vars målnivåer godkänns av styrelsen. Se not 34 och ersättningsrapporten på group.skanska.com/sv. GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (due diligence) I följande tabell visas en översikt över de centrala delarna i due diligence som tillämpas av Skanska och var dessa beskrivs i hållbarhetsrapporten. Centrala delar i due diligence Upplysningskrav Sida a)/uni00A0/uni00A0 Hur due diligence är integrerad i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 GOV-3 ESRS 2 SBM-3 54 54–55 56 b) Hur samarbetet med berörda intressenter sker i samtliga huvudsteg i due diligence ESRS 2 GOV-2 ESRS 2 SBM-2 ESRS 2 IRO-1 MDR-P 54 56 58–61 65, 72–73, 79, 81, 83, 86, 88 c)/uni00A0 Hur negativ påverkan identifieras och bedöms ESRS 2 IRO-1 ESRS 2 SBM-3 58–61 56 d)/uni00A0 Hur åtgärder vidtas för att hantera den negativa påverkan Miljö Samhällsansvar Styrning 66, 72–73 79, 81, 83 87 e)/uni00A0 Hur uppföljning sker av hur ändamålsenliga dessa insatser är, samt hur dessa kommuniceras Miljö Samhällsansvar 67, 72, 73 79, 81, 84 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering Styrelsens revisionskommitté ansvarar för att granska rutinerna för koncernens hållbarhetsrapportering och revisionens granskning av hållbarhetsrapporten. Kommittén säkerställer kvalitet och integritet i rutinerna för koncernens hållbarhets- rapportering samt effektiviteten i koncernens interna kontroll och riskhantering avseende hållbarhetsrapporteringen. Revisionskommittén granskar resultatet av DMA:n och rapporteringen enligt ESRS innan de godkänns av styrelsen. Att fastställa och hantera risker inom hållbarhetsrapportering Skanska har identifierat risker inom hållbarhetsrapporteringen, exempelvis bristfällig data och utmaningar med uppskatt- ningar. Dessa hanteras genom etablerade processer för intern kontroll och riskhantering. Skanska säkerställer tillförlitliga, konsekventa och jämförbara hållbarhetsdata genom: • Centraliserade system för datainsamling, med flera nivåer av gransknings- och kontrollaktiviteter • Ansvar för att registrera, validera och kvalitetssäkra data ligger hos affärsenheterna, med efterföljande kontroller på koncernnivå • Regelbundna interna revisioner och granskning av data och metoder • Årliga självutvärderingar av efterlevnad av koncernens styrdokument Externa revisorer har gjort en översiktlig granskning av utvalda delar av hållbarhetsdata sedan 2014 för att säkerställa enhetlighet och efterlevnad med standarder. Internationella standarder för granskning tillämpas och resultaten rapporteras till koncernledningen och revisionskommittén. Revisorns rapport för översiktlig granskning avseende 2025 återfinns på sidorna 206–207 . Skanska förbättrar löpande datakvalitet och rapporteringsrutiner genom: • Kontinuerlig förbättring av processer och metoder • En instruktion för hållbarhetsrapportering som säkerställer konsekvent rapportering av data • Regelbunden utbildning och vägledning för enhetlig tillämpning av standarder, definitioner, mätmetoder och interna kontrollkrav SBM-1 Skanskas strategi, affärsmodell och värdekedja Skanska är ett av världens största bygg- och projekt- utvecklingsföretag, med verksamhet i hela värdekedjan på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Innovativa lösningar och hållbart värdeskapande är drivkrafter i Skanskas strategi som stärker Skanskas kommersiella erbjudande och genererar långsiktigt värde både för Skanska och dess kunder. Koncernens klimatmål om netto noll-utsläpp till 2045, både i den egna verksamheten och i hela värdekedjan, driver verksamheten att utveckla lösningar för en mer koldioxidsnål byggd miljö som svar på marknadens efterfrågan Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 55 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 58 ===== på byggande med lägre utsläpp, energieffektiva byggnader, material med lägre klimatpåverkan och motståndskraftiga lösningar. Skanskas hållbarhetsstrategi fokuserar på Klimat, Resiliens och Ansvar, områden med störst påverkan som omfattar väsentliga områden som identifierats i DMA:n. Alla väsentliga påverkan, risker och möjligheter är kopplade till Skanskas strategi och affärsmodell och hanteras löpande inom ramen för det dagliga arbetet, med regelbundna utvärderingar och, vid behov, justeringar. Byggbranschen står inför utmaningar i omställningen till ökad resurseffektivitet vad gäller material och energi, material med lägre koldioxidutsläpp, fossilfria bränslen och fossilfri energi samt utsläppsfria maskiner. Ett proaktivt arbetssätt för att utveckla och erbjuda hållbara lösningar kan minska negativ påverkan på miljö och människor samtidigt som det stärker positiva effekter och skapar värde för Skanska och Skanskas kunder, aktieägare och även samhället i stort. Uppströms Skanskas värdekedja uppströms består av projektplatser, såväl som materialproduktion och arbetstagare längre uppströms i leverantörskedjan för material. Skanska har en omfattande leverantörsbas som inkluderar såväl material- som tjänsteleverantörer. De största leverantörerna är verksamma inom utvinning, bearbetning och tillverkning av byggmaterial, som betong, stål och asfalt. Egen verksamhet Skanskas verksamhet består av fyra verksamhetsgrenar: Byggverksamhet – Skanska uppför husbyggnads- och infrastrukturprojekt i Norden, Europa och USA. Projekten omfattar allt från infrastruktur som försvar, vatten- och energianläggningar, vägar, broar och tunnlar till offentliga och kommersiella fastigheter, bostäder och kontor, skolor, sjukhus och datacenter. Bostadsutveckling – Skanska utvecklar energieffektiva bostäder med fokus på utvalda städer i Norden och Centraleuropa. Kommersiell fastighetsutveckling – Skanska utvecklar högkvalitativa kommersiella fastigheter, främst kontor, i attraktiva lägen med hög hållbarhetsstandard i Norden, Europa och USA. Förvaltningsfastigheter – Skanska bygger upp och förvaltar en portfölj av egenutvecklade kontorsfastigheter med hög hållbarhetsstandard i attraktiva lägen i de tre största städerna i Sverige. Skanskas medarbetare är koncentrerade till utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA, där de tre största länderna sett till antalet anställda är Sverige, USA och Norge, se not 33. Nedströms Skanska har ett antal olika kunder och slutanvändare, såsom kunder i offentlig och privat sektor, infrastrukturoperatörer, hyresgäster, fastighetsinvesterare och privata bostadsägare. SBM-2 Intressenters perspektiv och synpunkter Skanskas huvudsakliga intressentgrupper är kunder, medarbetare, leverantörer och underentreprenörer, investerare, aktieägare och representanter för finansmarknaden, samt lokalsamhällen, fackföreningar och representanter för frivilligorganisationer och andra grupper i samhället. Som en del av den löpande verksamheten inhämtar Skanska kontinuerligt feedback från intressenterna på olika sätt – från projektmöten och dialoger med kunder och leverantörer, samråd med lokalsamhällen till strukturerade medarbetarundersökningar. Skanska har kontakt med specifika intressentgrupper genom aktiviteter som kapitalmarknadsdagar, årsstämmor och möten i samband med den finansiella rapporteringen. Skanska samarbetar också i branschöverskridande internationella organisationer för att påverka standarder och praxis för omställningen till en netto noll-framtid. Intressentdialogerna är en central del i Skanskas DMA, som i sin tur bidrar till att forma koncernens hållbarhetsarbete. Skanska säkerställer att intressentgruppers intressen och synpunkter läggs fram för styrelsen och koncernledningen genom presentationen av DMA:n samt i samband med specifika projekt eller frågor som tas upp på ledningsnivå. Synpunkter från vissa intressenter, till exempel medarbetare eller investerare, följs upp regelbundet. För mer information om Skanskas dialog med medarbetarna, se sidorna 78–79. SBM-3 Skanskas väsentliga påverkan, risker och möjligheter och kopplingen till strategi och affärsmodell I enlighet med ESRS har Skanska genomfört en DMA som rangordnar påverkan, risker och möjligheter utifrån grad av väsentlighet både ur ett påverkans som finansiellt perspektiv. Resultatet är en detaljerad översikt av Skanskas väsentliga påverkan på människor, samhälle och/eller miljö samt av de väsentliga finansiella riskerna och möjligheterna tillsammans med de områden och delområden som anges i ESRS 1. Hållbart värdeskapande är en drivkraft i Skanskas strategi, och aspekterna av detta hanteras kontinuerligt i det dagliga arbetet med löpande utvärderingar och, vid behov, justeringar. En proaktiv och strukturerad riskhantering ökar Skanskas mot- ståndskraft och förmåga att hantera risker och möjligheter på ett systematiskt och effektivt sätt. För kvantitativ information om bedömning avseende klimatresiliens, se ESRS E1 på sidan 65. Skanskas väsentliga påverkan, risker och möjligheter som har inhämtats vid genomförandet av DMA:n och som anger var i värdekedjan (egen verksamhet, uppströms, nedströms i värdekedjan) dessa är koncentrerade, karaktären på påverkan, risker och möjligheter och rimligen förväntade tidshorisonter, visas på sidorna 57–58. Mer information om dessa väsentliga påverkan, risker och möjligheter och hur de förhåller sig till Skanskas strategi och affärsmodell finns i relevant tematisk standard. För information om DMA processen, se IRO-1, sidan 58. 56 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Skanskas väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde eller detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning av påverkan, risk eller möjlighet Placering i värdekedjan Tidshorisont Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort Medel Lång E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Faktisk negativ påverkan Vissa byggnadsarbeten, till exempel hårdgöring av mark, påverkar samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Faktisk positiv påverkan Att hantera klimatrelaterade fysiska risker och leverera klimatresilienta byggnader och infrastrukturlösningar stärker samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Begränsning av klimatförändringar Möjlighet Klimatomställningen driver en efterfrågan på energieffektiva byggnader och lösningar som minskar koldioxidutsläppen. Faktisk negativ påverkan Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, där majoriteten utgörs av scope 3-utsläpp i värdekedjan, påverkar klimatet. Energi Faktisk negativ påverkan Byggarbetsplatser är fortfarande beroende av icke- förnybar energi såsom diesel för maskiner och fordon. E3 Vattenresurser och marina resurser Vattenuttag Faktisk negativ påverkan Vattenuttag förekommer i all byggverksamhet. De största volymerna uppstår i materialtillverkningen, i själva byggprocessen och under byggnaders användningsfas. Potentiell negativ påverkan Vattenuttag för byggverksamhet i områden med hög vattenstress kan påverka lokala vattenkällor. Utsläpp av vatten Potentiell negativ påverkan Förorenat vatten från materialutvinning, tillverkning, byggprocesser och byggnaders driftfas kan påverka miljön negativt. E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden Faktisk negativ påverkan Förbrukning av material som betong, cement, stål, asfalt och bitumen medför en miljöpåverkan. Avfall Faktisk negativ påverkan Bortskaffande av byggavfall till deponi eller förbränning leder till förlust av värdefulla material och resurser. Potentiell negativ påverkan Farligt byggavfall kan orsaka mark- och vattenföroreningar. S1 Den egna arbetskraften Hälsa och säkerhet Faktisk negativ påverkan Olyckor och exponering för farliga ämnen förekommer i verksamheten. Potentiell negativ påverkan Risk för olyckor och långvariga hälsoproblem, däribland allvarliga incidenter och dödsfall, är förknippad med byggbranschen. Arbetstid Potentiell negativ påverkan Användning av deltid, nolltimmarsavtal och tillfälliga kontrakt i den projektbaserade verksamheten kan påverka stabila arbetstider och medarbetarnöjdhet. Jämställdhet och lika lön för lika arbete Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan skapa en obalans mellan könen och utgöra hinder för underrepresenterade grupper. Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Potentiell negativ påverkan En decentraliserad verksamhet kan innebära risk för trakasserier och diskriminering i arbetsmiljön. Mångfald Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan begränsa mångfalden i personalstyrkan och i den högsta ledningen. G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur Potentiell positiv påverkan Fokus på säkerhet och inkludering samt att arbeta för en öppen kultur kan stärka hälsa och säkerhet, motverka diskriminering och öka säkerheten på arbetsplatsen. Skydd för visselblåsare Faktisk positiv påverkan Skydd för visselblåsare bidrar till säker arbetsmiljö och motverkar korruption, trakasserier och oetiskt beteende. Relationer med leverantörer Potentiell negativ påverkan Små eller medelstora leverantörer kan vara känsliga för felaktig hantering och bristfällig betalningspraxis. Korruption och mutor Potentiell negativ påverkan Korruption och mutor kan förekomma i hela värdekedjan och påverka kunder, leverantörer och samhället i stort. Risk Korruption och mutor medför direkta och indirekta finansiella risker, inklusive böter och viten, skador på anseendet, förlorat förtroende, uteslutning från offentliga upphandlingar, rättsliga processer samt en minskad förmåga att uppfylla projektåtaganden. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 57 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 59 ===== Skanskas väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde eller detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning av påverkan, risk eller möjlighet Placering i värdekedjan Tidshorisont Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort Medel Lång E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Faktisk negativ påverkan Vissa byggnadsarbeten, till exempel hårdgöring av mark, påverkar samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Faktisk positiv påverkan Att hantera klimatrelaterade fysiska risker och leverera klimatresilienta byggnader och infrastrukturlösningar stärker samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Begränsning av klimatförändringar Möjlighet Klimatomställningen driver en efterfrågan på energieffektiva byggnader och lösningar som minskar koldioxidutsläppen. Faktisk negativ påverkan Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, där majoriteten utgörs av scope 3-utsläpp i värdekedjan, påverkar klimatet. Energi Faktisk negativ påverkan Byggarbetsplatser är fortfarande beroende av icke- förnybar energi såsom diesel för maskiner och fordon. E3 Vattenresurser och marina resurser Vattenuttag Faktisk negativ påverkan Vattenuttag förekommer i all byggverksamhet. De största volymerna uppstår i materialtillverkningen, i själva byggprocessen och under byggnaders användningsfas. Potentiell negativ påverkan Vattenuttag för byggverksamhet i områden med hög vattenstress kan påverka lokala vattenkällor. Utsläpp av vatten Potentiell negativ påverkan Förorenat vatten från materialutvinning, tillverkning, byggprocesser och byggnaders driftfas kan påverka miljön negativt. E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden Faktisk negativ påverkan Förbrukning av material som betong, cement, stål, asfalt och bitumen medför en miljöpåverkan. Avfall Faktisk negativ påverkan Bortskaffande av byggavfall till deponi eller förbränning leder till förlust av värdefulla material och resurser. Potentiell negativ påverkan Farligt byggavfall kan orsaka mark- och vattenföroreningar. S1 Den egna arbetskraften Hälsa och säkerhet Faktisk negativ påverkan Olyckor och exponering för farliga ämnen förekommer i verksamheten. Potentiell negativ påverkan Risk för olyckor och långvariga hälsoproblem, däribland allvarliga incidenter och dödsfall, är förknippad med byggbranschen. Arbetstid Potentiell negativ påverkan Användning av deltid, nolltimmarsavtal och tillfälliga kontrakt i den projektbaserade verksamheten kan påverka stabila arbetstider och medarbetarnöjdhet. Jämställdhet och lika lön för lika arbete Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan skapa en obalans mellan könen och utgöra hinder för underrepresenterade grupper. Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Potentiell negativ påverkan En decentraliserad verksamhet kan innebära risk för trakasserier och diskriminering i arbetsmiljön. Mångfald Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan begränsa mångfalden i personalstyrkan och i den högsta ledningen. G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur Potentiell positiv påverkan Fokus på säkerhet och inkludering samt att arbeta för en öppen kultur kan stärka hälsa och säkerhet, motverka diskriminering och öka säkerheten på arbetsplatsen. Skydd för visselblåsare Faktisk positiv påverkan Skydd för visselblåsare bidrar till säker arbetsmiljö och motverkar korruption, trakasserier och oetiskt beteende. Relationer med leverantörer Potentiell negativ påverkan Små eller medelstora leverantörer kan vara känsliga för felaktig hantering och bristfällig betalningspraxis. Korruption och mutor Potentiell negativ påverkan Korruption och mutor kan förekomma i hela värdekedjan och påverka kunder, leverantörer och samhället i stort. Risk Korruption och mutor medför direkta och indirekta finansiella risker, inklusive böter och viten, skador på anseendet, förlorat förtroende, uteslutning från offentliga upphandlingar, rättsliga processer samt en minskad förmåga att uppfylla projektåtaganden. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 57 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 60 ===== IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma Skanskas väsentliga IRO:er Skanska har genomfört en DMA i enlighet med ESRS. Den godkändes under våren 2025, och bygger vidare på Skanskas tidigare väsentlighetsanalyser. Processen är utformad för att identifiera och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i den egna verksamheten och i hela värdekedjan. DMA:n resulterade i en lista med 29 väsentliga IRO:er. Dessa täcker åtta väsentliga hållbarhetsfrågor med respektive delområden och detaljområden enligt ESRS tematiska standarder, vilket framgår av SBM-3 på sidan 57 . Miljö Samhällsansvar Styrning IRO:er E1 Klimatförändringar Möjlighet, negativ påverkan, positiv påverkan S1 Den egna arbetskraften Negativ påverkan G1 Ansvarsfullt företagande Risk, negativ påverkan, positiv påverkan 29 väsentliga IRO:er E3 Vatten Negativ påverkan S2 Arbetstagare i värdekedjan Negativ påverkan E4 Biologisk mångfald och ekosystem Negativ påverkan S3 Berörda samhällen Negativ påverkan E5 Cirkulär ekonomi Negativ påverkan Bedömning av värdekedja och intressenter – En analys av marknadsförutsättningarna för Skanskas verksamhet och värdekedja genomfördes på samtliga marknader och på koncernnivå. Arbetet inkluderade dialoger med interna och externa intressenter på huvudmarknaderna för att skapa en bred förståelse för hur Skanskas verksamhet påverkar och påverkas av centrala hållbarhetsfrågor. Identifiering av IRO:er – Faktiska och potentiella påverkan, risker och möjligheter identifierades och kartlades inom områdena miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Arbetet omfattade både den egna verksamheten och aktiviteter uppströms och nedströms i värdekedjan. Väsentlighetsanalys – Påverkan bedömdes utifrån skala, omfattning och återställbarhet, inklusive sannolikhet för potentiella påverkan. Finansiell väsentlighet utvärderades genom att uppskatta potentiella finansiella effekter och sannolikheten för hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. En strukturerad poängsättningsmetod tillämpades i enlighet med ESRS 2, baserad på en skala 0–5 där minst tre krävs för att anses väsentligt. En hållbarhetsfråga klassades som väsentlig om den uppnådde tröskelvärdet för antingen påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Metoden säkerställer att båda perspektiven i dubbel väsentlighet beaktas enligt kraven i ESRS. Materialitetsanalys på datapunktsnivå genomfördes av ämnesexperter för varje väsentligt område, med fastställande av datapunkters relevans för användarna av hållbarhetsrapporten. Skanskas områden för väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) där upplysningarna ska fasas in Delområde eller detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning av påverkan, risk eller möjlighet Placering i värdekedjan Tidshorisont Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort Medel Lång E4 Biologisk mångfald och ekosystem Ekosystemtjänster Potentiell negativ påverkan Aktiviteter som bygg- och bergtäktsverksamhet, materialutvinning och tillverkning kan påverka naturen negativt genom att bidra till naturrelaterade påverkansfaktorer. S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetstid Potentiell negativ påverkan Övertidsarbete kan förekomma i byggprojekt och i leverantörskedjan för material. Tillräckliga löner Potentiell negativ påverkan Bristande arbetsvillkor och otillräckliga löner kan förekomma i leverantörskedjan för material, särskilt inom gruvdrift och bergtäktsverksamhet utanför hemmamarknaderna. Hälsa och säkerhet Potentiell negativ påverkan Bristande hälso- och säkerhetsstandarder kan förekomma i värdekedjan för material, särskilt inom gruvdrift och bergtäktsverksamhet utanför Skanskas hemmamarknader. Likabehandling Potentiell negativ påverkan Leverantörskedjan för material kan indirekt omfatta länder där diskriminerande arbetsmetoder är vanligare. Tvångsarbete Potentiell negativ påverkan Tvångsarbete kan förekomma i olika delar av värdekedjan, bland annat inom råvaruutvinning och tillverkning. S3 Berörda samhällen Välbefinnande Potentiell negativ påverkan Byggverksamhet kan ge upphov till buller, vibrationer, damm, miljöföroreningar och trafikstörningar som påverkar lokalsamhällets välbefinnande. 58 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Validering och beslut – DMA resultatet granskades och validerades av koncernledningen och revisionskommittén. Styrelsen godkände därefter DMA resultatet. Skanska definierar väsentliga påverkan, risker och möjligheter enligt principen om dubbel väsentlighet. Bedömningen beaktar både finansiella effekter och påverkan på människor och miljö, och vägleds av intern expertis, återkoppling från intressenter samt tillämpliga hållbarhetsregelverk, inklusive ESRS. Information som beskriver hur påverkan, risker och möjligheter integreras i Skanskas riskhanteringsprocesser finns i avsnitt GOV-1 och i rapporten om hantering av risker och möjligheter på sidorna 90–95. Skanska förbättrar löpande processen för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. Som en del av övergången från hållbarhetsstandarden GRI till ESRS har metoden vidareutvecklats för att fullt ut återspegla kraven i dubbel väsentlighet. Bedömningen omfattar hela värdekedjan, inklusive leverantörer, tjänsteleverantörer, den egna verksamheten samt kunder och slutanvändare. E1. ESRS 2 IRO-1 Klimatförändringar Skanskas arbetsgång för att fastställa och bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter som en del av DMA:n bygger på etablerade processer såsom Skanskas arbetsgång för riskhantering. Vidare kräver Skanskas process för granskning av projekt, att relevanta projekt bedömer om fysiska klimatrelaterade risker kan hanteras baserat på platsspecifika analyser. Skanska använder klimatscenarion för att identifiera klimatrelaterade risker och möjligheter. För detta tillämpas både ett scenario med låga och höga utsläpp, där ett brett spektrum av externa scenarion tillämpats, inklusive Net Zero 2050, Divergent Net Zero, Below 2°C och Current Policies från Network for Greening the Financial System (NGFS), samt Net Zero Energy 2050 och Sustainable Development från International Energy Agency (IEA). Scenarierna bedöms täcka relevanta risker och osäkerhetsfaktorer eftersom de omfattar ett brett spektrum av både fysiska och övergångsrelaterade utfall. Antagandena anses relevanta för Skanskas verksamhet och speglar den förväntade utvecklingen inom politik, marknad och teknik som påverkar byggsektorn. Scenarierna tillämpas på en över- gripande nivå och begränsas därför av detaljnivån och de uppgifter som tillhandahålls i externa källor avseende potentiell framtida utveckling. De tidshorisonter som har tillämpats omfattar kort sikt (0–1 år), medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (till 2050 eller i linje med tillgångarnas livslängd där det är relevant). Den här metoden är förenlig med tidshorisonterna i Skanskas affärsplan (medellång sikt) och säkerställer att både omedelbara operativa risker och möjligheter (kort sikt) och långsiktiga strategiska risker och möjligheter tas tillvara såväl för Skanskas egen verksamhet som uppströms och nedströms i värdekedjan. Tabellen på sidan 60, sammanfattar de tillämpade klimatscenarierna och ger en översikt över de klimatrelaterade risker och möjligheter som har identifierats för scenarierna med låga respektive höga utsläpp, samt de åtgärder som har vidtagits för att hantera dessa. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 59 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 61 ===== Validering och beslut – DMA resultatet granskades och validerades av koncernledningen och revisionskommittén. Styrelsen godkände därefter DMA resultatet. Skanska definierar väsentliga påverkan, risker och möjligheter enligt principen om dubbel väsentlighet. Bedömningen beaktar både finansiella effekter och påverkan på människor och miljö, och vägleds av intern expertis, återkoppling från intressenter samt tillämpliga hållbarhetsregelverk, inklusive ESRS. Information som beskriver hur påverkan, risker och möjligheter integreras i Skanskas riskhanteringsprocesser finns i avsnitt GOV-1 och i rapporten om hantering av risker och möjligheter på sidorna 90–95. Skanska förbättrar löpande processen för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. Som en del av övergången från hållbarhetsstandarden GRI till ESRS har metoden vidareutvecklats för att fullt ut återspegla kraven i dubbel väsentlighet. Bedömningen omfattar hela värdekedjan, inklusive leverantörer, tjänsteleverantörer, den egna verksamheten samt kunder och slutanvändare. E1. ESRS 2 IRO-1 Klimatförändringar Skanskas arbetsgång för att fastställa och bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter som en del av DMA:n bygger på etablerade processer såsom Skanskas arbetsgång för riskhantering. Vidare kräver Skanskas process för granskning av projekt, att relevanta projekt bedömer om fysiska klimatrelaterade risker kan hanteras baserat på platsspecifika analyser. Skanska använder klimatscenarion för att identifiera klimatrelaterade risker och möjligheter. För detta tillämpas både ett scenario med låga och höga utsläpp, där ett brett spektrum av externa scenarion tillämpats, inklusive Net Zero 2050, Divergent Net Zero, Below 2°C och Current Policies från Network for Greening the Financial System (NGFS), samt Net Zero Energy 2050 och Sustainable Development från International Energy Agency (IEA). Scenarierna bedöms täcka relevanta risker och osäkerhetsfaktorer eftersom de omfattar ett brett spektrum av både fysiska och övergångsrelaterade utfall. Antagandena anses relevanta för Skanskas verksamhet och speglar den förväntade utvecklingen inom politik, marknad och teknik som påverkar byggsektorn. Scenarierna tillämpas på en över- gripande nivå och begränsas därför av detaljnivån och de uppgifter som tillhandahålls i externa källor avseende potentiell framtida utveckling. De tidshorisonter som har tillämpats omfattar kort sikt (0–1 år), medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (till 2050 eller i linje med tillgångarnas livslängd där det är relevant). Den här metoden är förenlig med tidshorisonterna i Skanskas affärsplan (medellång sikt) och säkerställer att både omedelbara operativa risker och möjligheter (kort sikt) och långsiktiga strategiska risker och möjligheter tas tillvara såväl för Skanskas egen verksamhet som uppströms och nedströms i värdekedjan. Tabellen på sidan 60, sammanfattar de tillämpade klimatscenarierna och ger en översikt över de klimatrelaterade risker och möjligheter som har identifierats för scenarierna med låga respektive höga utsläpp, samt de åtgärder som har vidtagits för att hantera dessa. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 59 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 62 ===== Klimatrelaterade risker och möjligheter Låga koldioxidutsläpp i linje med Parisavtalet (under 2°C) Detta scenario beskriver en snabb och globalt samordnad övergång mot minskade koldioxidutsläpp. Internationell politisk samsyn möjliggör stark klimatpolitik, prissättning och reglering av koldioxidutsläpp. Omställningen kännetecknas av en storskalig utbyggnad av förnybar energi och snabba tekniska framsteg som förändrar energisystemet. Det sker snabba förändringar av samhällets och industrins infrastruktur, detta med stöd av en stor efterfrågan på energieffektiva byggnader och teknik med låga koldioxidutsläpp. Elektriska värmepannor, värmepumpar och lokal produktion av förnybar energi blir standardlösningar. Där direkt elektrifiering inte är möjlig ersätts fossila bränslen av koldioxidneutrala alternativ som grön vätgas, hållbara biobränslen och syntetiska bränslen, vilka blir kostnadsmässigt konkurrenskraftiga vid hög koldioxidprissättning. Betydande framsteg inom material- och resurseffektivitet, inklusive cirkulär användning av stål och betong, ersättning med koldioxidsnåla material och längre livstider för byggnader minskar inbäddade koldioxidutsläpp och behovet av nya resurser. Koldioxidupptag (CDR) spelar en stödjande roll för att uppnå klimatmålen, men används restriktivt och inom hållbara gränser. Till 2050 bedöms mer än hälften av energi-användningen i byggnader, industrin och transportsektorn vara elektrifierad. Som resultat begränsas den globala uppvärmningen till 1,5–2°C fram till 2100, vilket generellt reducerar klimatrelaterade skador. Extremväder fortsätter dock att intensifieras, och vid en uppvärmning på 2°C ökar riskerna för ekosystemförluster och sårbarhet relaterad till vatten, livsmedel och hälsa. Område Drivkraft av risk och möjlighet Potentiell konsekvens Riskreduceringsåtgärder Omställning Exempel på risker och möjligheter i scenariet med låga koldioxidutsläpp Lagstiftning Ambitiös klimatpolitik inom områden som skärpta energikrav, offentlig rapportering och prissättning av koldioxid. Möjlighet att differentiera erbjudandet och stärka konkurrenskraften, med risk för anseendeskador och ökade kostnader om kraven inte uppfylls. • Skanska följer ny reglering och säkerställer transparenta, tredjepartsverifierade uppgifter och hållbarhetsdata. • Skanska kommunicerar via branschorganisationer i aktiva dialoger med tillsynsmyndigheter och andra intressenter för att säkerställa en effektiv omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Skanska deltar i internationella samarbeten som World Green Building Council (WGBC), World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) och International Chamber of Commerce (ICC) med målet att spela en aktiv roll i klimatomställningen. Teknik Tekniska innovationer tar fart i byggsektorn och i hela värdekedjan. Ökad effektivitet och konkurrensfördelar med att vara pionjär kan ge högre marknadsandelar och lägre kostnader, medan den som agerar sent riskerar förlorad relevans och ett potentiellt behov av kostsam ombyggnad i ett senare skede. • Skanska fokuserar på innovation som möjliggör identifiering, testning och uppskalning av riktade och kommersiellt attraktiva lösningar som kan bidra till klimatomställningen. Marknad Ökad efterfrågan från kunder på energieffektiva, koldioxidsnåla och klimatresilienta byggnader och infrastruktur. Ökande kundefterfrågan på energieffektiva lösningar för minskade koldioxidutsläpp och klimatanpassade byggnader skapar möjligheter till ökad marknadstillväxt och stärkt marknadsposition, medan om förväntningarna inte möts riskerar det att leda till minskad konkurrenskraft. • Med en dokumenterad historik av koldioxidsnåla och hållbara lösningar är Skanska väl positionerat för att möta en förväntad ökande efterfrågan på energieffektiva, koldioxidsnåla och cirkulära byggnader och infrastrukturprojekt. • Skanska utforskar nya affärsmöjligheter som uppkommer genom klimatomställningen, såsom renovering av befintliga byggnader. • Det finns en tydlig efterfrågan på klimatresilient infrastruktur och byggnation på marknaden. Detta syns allt oftare i anbud, både i Europa och i USA. Skanska har en stark ställning för att möta den ökade efterfrågan på motståndskraftiga byggnader och arbetar aktivt med att utveckla klimatresilienta lösningar. Anseende Ökade granskningskrav från intressenter gällande trovärdighet, transparens och resultat. Ökade granskningskrav från intressenter gällande trovärdighet, transparens och resultat skapar möjlighet att stärka förtroende och attrahera investeringar, medan ett bristfällligt uppgiftslämnande eller resultat kan leda till skador på anseendet, förlust av intressenternas förtroende och minskad tillgång till kapital. • Skanska har satt mål för minskade koldioxidutsläpp godkända av Science Based Targets initiative, vilket ger en trovärdighet och tillförlitlighet. • Skanska upprätthåller hög standard för hållbarhetsstyrning och -rapportering, med starkt fokus på trovärdighet och med bevisat stöd från omfattande tredjepartsverifierade certifieringar. • Skanska har under många år offentliggjort hållbarhetsdata i sin års- och hållbarhetsredovisning, där koldioxiddata översiktlig granskats av extern part. Höga koldioxidutsläpp (över /two.tf°C) Detta scenario kännetecknas av en begränsad klimatpolitik och långsam teknikutveckling, vilket leder till fortsatt höga koldioxidutsläpp och accelererande klimatförändringar. Extremväder, stigande havsnivåer, torka, skogsbränder och översvämningar blir både vanligare och allvarligare, vilket leder till ekonomiska förluster, försämrad hälsa, skador på infrastruktur och ökande migrationer. Leverantörskedjor blir mer sårbara, och stigande temperaturer och luftfuktighet försämrar den fysiska arbetsproduktiviteten, framförallt vid utomhus- och industriarbete. Befintliga byggnader och infrastruktur utsätts för ökade risker från stormar, översvämningar och värmeböljor, och skadorna från tropiska orkaner förväntas öka kraftigt, särskilt i USA. I takt med att påverkan blir mer kraftfull föreskriver lagkraven i allt högre grad klimatanpassning i byggnader, infrastruktur och stadsplanering. Den globala uppvärmningen når cirka 1,5°C under 2030-talet och kan nå upp till 4°C till år 2100 om koldioxidutsläppen förblir höga. Vid en uppvärmning på cirka 3°C är det sannolikt med oåterkalleliga förändringar i hav, inlandsisar och ekosystem. Vid 4°C kommer extrema och till stor del oåterkalleliga förändringar i naturliga och mänskliga system att allvarligt begränsa möjligheterna till anpassning, vilket får långtgående påverkan för samhällen och ekonomier. Område Drivkraft av risker och möjligheter Potentiell konsekvens Riskreduceringsåtgärder Fysiska Exempel på risker och möjligheter i scenariet med höga koldioxidutsläpp Akuta Intensivare och mer frekventa extremväder. Byggsektorn kommer sannolikt att notera en ökad efterfrågan på motståndskraftig infrastruktur, återuppbyggnad efter katastrofer och innovativa byggmetoder som kan stå emot mer förekommande och extrema väderhändelser, samtidigt som sektorn också kommer att ställas inför risker i form av projektförseningar i bygg- verksamheten, störningar i leverantörs- kedjor, skador och ökade hälso- och säkerhetsrisker för arbetstagarna. • Skanska har etablerade rutiner för att förebygga skador, hantera störningar och begränsa eventuella finansiella förluster. • Höga temperaturer är redan en realitet på vissa av Skanskas marknader, särskilt under sommaren. Skanska har etablerade rutiner för att säkerställa trygga arbetsvillkor. Här ingår justerade arbetstider och vätskepauser. Bästa praxis delas inom hela koncernen i takt med att frågan blir aktuell på andra marknader. • Skanska har en stark ställning för att möta den ökade efterfrågan på resilienta byggnader och arbetar aktivt med att utveckla klimatresilienta lösningar. Bestående Långsiktiga, gradvisa förändringar såsom stigande havsnivåer, stigande medeltemperaturer och längre perioder av torka. Ett förändrat klimat kan påverka värdet på mark och befintliga byggnader. Högre havsnivåer kan göra mark och befintliga fastigheter mindre attraktiva och göra det mer utmanande att till exempel få bygglov i vissa områden och att sälja fastigheter som ligger i högriskområden. • Skanskas process för granskning av projekt kräver att relevanta projekt bedömer fysiska klimatrelaterade risker baserat på en platsspecifik analys. 60 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport E3. ESRS 2 IRO-1 Vatten Skanska har analyserat vilka delar av verksamheten som är belägna i områden med hög vattenstress, baserat på World Resources Institutes Aqueduct Water Risk Atlas (4.0). Utvärderingen, som genomfördes 2025, visar att Skanska verkar i områden med hög vattenstress i Sverige, Polen, Rumänien, Storbritannien och USA. Alla Skanskas projekt, oavsett geografisk placering, ska identifiera, hantera och minska miljöpåverkan och miljörisker, inklusive vattenrelaterade risker, i enlighet med principerna i ISO 14001. Denna metod möjliggör att projekten fastställer och genomför relevanta riskreduceringsåtgärder baserat på lokala förhållanden och tillämpliga bestämmelser. E5. ESRS 2 IRO-1 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Skanska granskar fortlöpande resursinflöden i verksamheten genom mekanismer såsom inköpskostnader och heltäckande livscykelanalyser. Avfall följs upp kontinuerligt och rapporteras kvartalsvis. För information om dialoger och samråd med berörda samhällen, se sidan 56. G1. ESRS 2 IRO-1 Ansvarsfullt företagande Skanskas process för att fastställa och bedöma påverkan, risker och möjligheter kopplade till ansvarsfullt företagande inom ramen för DMA:n bygger på etablerade processer såsom riskhanteringsprocessen, processen för hantering av etiska risker samt due diligence som genomförs i koncernen. I processen beaktas även uppgifter från Code of Conduct Hotline och interna revisioner. Etiska risker bedöms genom en risk- baserad ansats som tar hänsyn till flera faktorer, exempelvis geografiskt läge, typ av bransch, typ av transaktion samt egenskaper hos affärspartners och kundrelationer. Ett av kriterierna vid bedömning av leverantörsrelationer är förekomsten av små och medelstora leverantörer. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 61 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 63 ===== E3. ESRS 2 IRO-1 Vatten Skanska har analyserat vilka delar av verksamheten som är belägna i områden med hög vattenstress, baserat på World Resources Institutes Aqueduct Water Risk Atlas (4.0). Utvärderingen, som genomfördes 2025, visar att Skanska verkar i områden med hög vattenstress i Sverige, Polen, Rumänien, Storbritannien och USA. Alla Skanskas projekt, oavsett geografisk placering, ska identifiera, hantera och minska miljöpåverkan och miljörisker, inklusive vattenrelaterade risker, i enlighet med principerna i ISO 14001. Denna metod möjliggör att projekten fastställer och genomför relevanta riskreduceringsåtgärder baserat på lokala förhållanden och tillämpliga bestämmelser. E5. ESRS 2 IRO-1 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Skanska granskar fortlöpande resursinflöden i verksamheten genom mekanismer såsom inköpskostnader och heltäckande livscykelanalyser. Avfall följs upp kontinuerligt och rapporteras kvartalsvis. För information om dialoger och samråd med berörda samhällen, se sidan 56. G1. ESRS 2 IRO-1 Ansvarsfullt företagande Skanskas process för att fastställa och bedöma påverkan, risker och möjligheter kopplade till ansvarsfullt företagande inom ramen för DMA:n bygger på etablerade processer såsom riskhanteringsprocessen, processen för hantering av etiska risker samt due diligence som genomförs i koncernen. I processen beaktas även uppgifter från Code of Conduct Hotline och interna revisioner. Etiska risker bedöms genom en risk- baserad ansats som tar hänsyn till flera faktorer, exempelvis geografiskt läge, typ av bransch, typ av transaktion samt egenskaper hos affärspartners och kundrelationer. Ett av kriterierna vid bedömning av leverantörsrelationer är förekomsten av små och medelstora leverantörer. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 61 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 64 ===== IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av Skanskas hållbarhetsrapport Upplysningskrav Sida ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1: Grund för upprättande 51 BP-2: Särskilda omständigheter 51–52 GOV-1: Roller och ansvar inom styrning 53–54 GOV-2: Information till styrelsen och koncernledning 54 GOV-3: Incitamentssystem 54–55 GOV-4: Due diligence 55 GOV-5: Riskhantering 55 SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja 55–56 SBM-2: Intressenter 56 SBM-3: Koppling till strategi 56–58 IRO-1: Processer 58–61 IRO-2: Upplysningskrav i ESRS standarder 62–63 ESRS E1 Klimatförändringar ESRS 2 GOV-3: Styrning 54–55 E1-1: Omställningsplan 64–65 ESRS 2 SBM-3: Koppling till strategi 65 ESRS 2 IRO-1: Processer 59–60 E1-2: Policyer 65 E1-3: Aktiviteter 66 E1-4: Mål 67 E1-5: Energiförbrukning 67 E1-6: Växthusgasutsläpp 68–69 E1-7: Växthusgasupptag 70 E1-8: Intern koldioxidprissättning e.t E1-9: Förväntade finansiella effekter Infasning ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser ESRS 2 IRO-1: Processer 61 E3-1: Policyer 72 E3-2: Aktiviteter 72 E3-3: Mål 72 E3-4: Vattenförbrukning e.t E3-5: Förväntade finansiella effekter Infasning ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem ESRS 2 52 ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi ESRS 2 IRO-1: Processer 61 E5-1: Policyer 73 E5-2: Aktiviteter 73 E5-3: Mål 73 E5-4: Resursinflöden 74 E5-5: Resursutflöden 74 E5-6: Förväntade finansiella effekter Infasning Upplysningskrav Sida ESRS S1 Egna medarbetare ESRS 2 SBM-2: Intressenter 56, 78–79 ESRS 2 SBM-3: Koppling till strategi 78 S1-1: Policyer 79 S1-2: Processer 78–79 S1-3: Avhjälpa negativ påverkan 78 S1-4: Aktiviteter 79 S1-5: Mål 79 S1-6: Egna medarbetare 79 S1-7: Icke-anställda e.t S1-8: Kollektivavtalstäckning e.t S1-9: Mångfald 84 S1-10: Tillräckliga löner e.t S1-11: Socialt skydd e.t S1-12: Funktionsnedsättningar e.t S1-13: Utbildning e.t S1-15: Balans mellan arbete och fritid e.t ESRS S1 Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet S1-1: Policyer 81 S1-4: Aktiviteter 81 S1-5: Mål 81 S1-14: Hälsa och säkerhet 82 ESRS S1 Egna medarbetare – Inkludering och mångfald S1-1: Policyer 83 S1-4: Aktiviteter 83 S1-5: Mål 84 S1-9: Mångfald 84 S1-16: Ersättning 84 S1-17: Incidenter och klagomål 85 S2 Arbetstagare i värdekedjan ESRS 2 52 ESRS S3 Berörda samhällen ESRS 2 52 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande ESRS 2 GOV-1: Styrning 53–54 ESRS 2 IRO-1: Processer 61 G1-1: Policyer 86 G1-2: Leverantörer 87 G1-3: Förebyggande åtgärder 88 G1-4: Tillbud 88 G1-5: Politiskt inflytande e.t G1-6: Betalningspraxis 88 62 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Referens i SFDR Referens i pelare 3 Referens i referensvärdesförordningen (Benchmark Regulation) Referens i EU:s klimatlag (EU Climate Law) Sida ESRS 2 GOV-1 21 d 53 ESRS 2 GOV-1 21 e 53 ESRS 2 GOV-4 30 55 ESRS 2 SBM-1 40 d i 55–56 ESRS 2 SBM-1 40 d ii 55–56 ESRS 2 SBM-1 40 d iii 55–56 ESRS 2 SBM-1 40 d iv 55–56 ESRS E1-1 14 64–65 ESRS E1-1 16 g 64–65 ESRS E1-4 34 67 ESRS E1-5 38 67 ESRS E1-5 37 67 ESRS E1-5 40-43 67 ESRS E1-6 44 68–69 ESRS E1-6 53-55 68–69 ESRS E1-7 56 70 ESRS E1-9 66 Infasning ESRS E1-9 66 a, 66 c Infasning ESRS E1-9 67 c Infasning ESRS E1-9 69 Infasning ESRS E3-1 9 72 ESRS E3-1 13 72 ESRS E3-1 14 72 ESRS E3-4 28 c e.t ESRS E3-4 29 e.t ESRS 2 IRO-1 E4 16 a i 52 ESRS 2 IRO-1 E4 16 b 52 ESRS 2 IRO-1 E4 16 c 52 ESRS E4-2 24 b 52 ESRS E4-2 24 c 52 ESRS E4-2 24 d 52 ESRS E5-5 37 d 74 ESRS E5-5 39 74 ESRS 2 SBM-3 S1 14 f 78 ESRS 2 SBM-3 S1 14 g 78 ESRS S1-1 20 79 ESRS S1-1 21 79 ESRS S1-1 22 79 ESRS S1-1 23 79 ESRS S1-3 32 c 78 ESRS S1-14 88 b, 88 c 82 ESRS S1-14 88 e 82 ESRS S1-16 97 a 84 ESRS S1-16 97 b 84 ESRS S1-17 103 a 85 ESRS S1-17 104 a 85 ESRS 2 SBM-3 S2 11 b 56, 78–79 ESRS S2-1 17 52 ESRS S2-1 18 52 ESRS S2-1 19 52 ESRS S2-1 19 52 ESRS S2-4 36 52 ESRS S3-1 16 52 ESRS S3-1 17 52 ESRS S3-4 36 52 ESRS G1-1 10 b 86 ESRS G1-1 10 d 86 ESRS G1-4 24 a 88 ESRS G1-4 24 b 88 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 63 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 65 ===== Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Referens i SFDR Referens i pelare 3 Referens i referensvärdesförordningen (Benchmark Regulation) Referens i EU:s klimatlag (EU Climate Law) Sida ESRS 2 GOV-1 21 d 53 ESRS 2 GOV-1 21 e 53 ESRS 2 GOV-4 30 55 ESRS 2 SBM-1 40 d i 55–56 ESRS 2 SBM-1 40 d ii 55–56 ESRS 2 SBM-1 40 d iii 55–56 ESRS 2 SBM-1 40 d iv 55–56 ESRS E1-1 14 64–65 ESRS E1-1 16 g 64–65 ESRS E1-4 34 67 ESRS E1-5 38 67 ESRS E1-5 37 67 ESRS E1-5 40-43 67 ESRS E1-6 44 68–69 ESRS E1-6 53-55 68–69 ESRS E1-7 56 70 ESRS E1-9 66 Infasning ESRS E1-9 66 a, 66 c Infasning ESRS E1-9 67 c Infasning ESRS E1-9 69 Infasning ESRS E3-1 9 72 ESRS E3-1 13 72 ESRS E3-1 14 72 ESRS E3-4 28 c e.t ESRS E3-4 29 e.t ESRS 2 IRO-1 E4 16 a i 52 ESRS 2 IRO-1 E4 16 b 52 ESRS 2 IRO-1 E4 16 c 52 ESRS E4-2 24 b 52 ESRS E4-2 24 c 52 ESRS E4-2 24 d 52 ESRS E5-5 37 d 74 ESRS E5-5 39 74 ESRS 2 SBM-3 S1 14 f 78 ESRS 2 SBM-3 S1 14 g 78 ESRS S1-1 20 79 ESRS S1-1 21 79 ESRS S1-1 22 79 ESRS S1-1 23 79 ESRS S1-3 32 c 78 ESRS S1-14 88 b, 88 c 82 ESRS S1-14 88 e 82 ESRS S1-16 97 a 84 ESRS S1-16 97 b 84 ESRS S1-17 103 a 85 ESRS S1-17 104 a 85 ESRS 2 SBM-3 S2 11 b 56, 78–79 ESRS S2-1 17 52 ESRS S2-1 18 52 ESRS S2-1 19 52 ESRS S2-1 19 52 ESRS S2-4 36 52 ESRS S3-1 16 52 ESRS S3-1 17 52 ESRS S3-4 36 52 ESRS G1-1 10 b 86 ESRS G1-1 10 d 86 ESRS G1-4 24 a 88 ESRS G1-4 24 b 88 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 63 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 66 ===== ESRS E1 Klimatförändringar Skanska utvecklar och implementerar lösningar för minskad klimatpåverkan med fokus på design för effektivitet, material och energi. Ambitionen är att övergå till byggnation med låga koldioxidutsläpp i all verksamhet, för att nå Skanskas mål om netto noll-koldioxidutsläpp senast 2045. Skanska erbjuder lösningar för klimatanpassning som gör infrastruktur och byggnader mer motståndskraftiga mot klimatrelaterade händelser. Därtill bygger Skanska partnerskap för att dela kunskap och för att utveckla nya lösningar för den byggda miljön. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Anpassning till klimatförändringar Faktisk negativ påverkan Vissa byggnadsarbeten, till exempel hårdgöring av mark, påverkar samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Faktisk positiv påverkan Att hantera klimatrelaterade fysiska risker och leverera klimatresilienta byggnader och infrastrukturlösningar stärker samhällets förmåga att anpassa sig till klimatförändringar. Begränsning av klimatförändringar Möjlighet Klimatomställningen driver en efterfråga på energieffektiva byggnader och lösningar som minskar koldioxidutsläppen. Faktisk negativ påverkan Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, där majoriteten utgörs av scope 3-utsläpp i värdekedjan, påverkar klimatet. Energi Faktisk negativ påverkan Byggarbetsplatser är fortfarande beroende av icke-förnybar energi såsom diesel för maskiner och fordon. E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar Skanskas nuvarande klimatplan styr arbetet mot en övergång till byggnation med låga koldioxidutsläpp i alla projekt, för att nå målet om netto noll-utsläpp senast 2045. Delar av klimatomställningsplanen är fortfarande under utveckling. Klimatplanen är anpassad till och integrerad i Skanskas strategi, där hållbart värdeskapande och innovativa lösningar utgör drivkrafter för affärsstrategin. Klimatplanen har tre fokusområden: design för effektivitet, material och energi. Dessa är kopplade till ett antal viktiga åtgärdsområden för minskade utsläpp för att nå klimatmålet. Beskrivningar av viktiga åtgärder och betydande investeringar inom dessa områden beskrivs under Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter. Genom att tillämpa innovativa lösningar kan Skanska minska koldioxidutsläppen och skapa affärsmöjligheter. Design för effektivitet Design för effektivitet bidrar till att minska koldioxidutsläppen i Skanskas användning av såväl energi som material på ett kostnads- och resurseffektivt sätt. Viktiga åtgärdsområden för utfasning av fossila utsläpp är digital och teknisk utveckling, resurseffektiv användning samt certifieringar och tidig samverkan. Digitala lösningar i Skanskas verksamheter ökar effektiviteten och minskar koldioxidutsläppen ytterligare genom optimerad design, digitala planeringsverktyg och koldioxidberäkningar. Användning av 3D-modeller av byggnads- och infrastrukturprojekt förbättrar visualisering, samordning och samarbete med kunder. Det bidrar till att identifiera möjligheter och risker tidigt i designfasen, minska misstag och omarbetningar under byggverksamhet och på så sätt undvika ytterligare koldioxidutsläpp och resursanvändning. Projektplaneringsverktyg stödjer en effektiv resursfördelning i projekten och ger insikter om material- och energianvändning, transporter och utrustningsbehov samt bidrar till produktivitet. Genom tidig samverkan med kunder och projektteam kan relevanta klimatlösningar och certifieringar effektivt integreras i design- och planeringsprocessen. Material Byggmaterial såsom betong, stål och asfalt ger upphov till betydande koldioxidutsläpp. Viktiga åtgärdsområden för utfasning av fossila bränslen inom Skanskas material- användning är material med låga utsläpp, materialeffektivitet och cirkularitet. Smart design och planering för att använda material med låga koldioxidutsläpp och principer för cirkulär ekonomi ger förbättrad resurseffektivitet under hela livscykeln. Skanska samarbetar med branschkollegor för att utveckla innovativa lösningar och öka tillgången till miljövarudeklarationer (EPD:er). Skanska tillverkar till exempel betong med lägre koldioxidutsläpp genom att ersätta och använda mindre mängder kalkstenscement. Ett annat exempel är återanvändning av asfalt. Skanska arbetar för att öka cirkularitet av material genom återbruk från rivna byggnader och infrastruktur, pilotprojekt med cirkulära lösningar samt bättre uppföljning av data kopplat till cirkularitet. Energi Energi spelar en avgörande roll i både byggverksamheten och projektutvecklingsverksamheten. Viktiga åtgärdsområden för utfasning av fossila bränslen från Skanskas energianvändning är att öka energieffektiviteten och elektrifieringen samt andelen förnybar energi. På byggarbetsplatserna minskar Skanska koldioxidutsläppen genom ökad energieffektivitet, elektrifiering av fordons- och maskinparken samt ökad användning av förnybar energi. På vissa av Skanskas marknader drivs denna utveckling även av kundernas efterfrågan på fossilfria byggarbetsplatser. Den fortsatta utvecklingen av elektrifiering och användning av förnybar energi på Skanskas olika marknader kommer delvis vara beroende av förändrade marknadsförutsättningar. Miljöinformation 64 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Skanskas industriproduktion i Sverige och Centraleuropa ställer gradvis om till elektrifiering och förnybar energi, samtidigt som ökad effektivitet efterstävas. Skanskas verksamhetsgrenar inom Projektutveckling fokuserar på energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi för att minska koldioxidutsläppen från energianvändning i byggnader. Skanska mäter, följer upp och optimerar energi- prestandan i sin projektportfölj och ser till att byggnaderna uppfyller både aktuella och framtida krav. Skanskas verksamhetsgren Förvaltningsfastigheter fungerar som en testbädd för nya tekniker och lösningar som kan stärka Skanskas kommersiella erbjudande och ge mervärde för kunderna. Inlåsta koldioxidutsläpp Skanskas inlåsta koldioxidutsläpp är kopplade till energi från den fossildrivna fordons- och maskinparken, industriell produktion samt energianvändning i fastighetsförvaltningen. De inlåsta koldioxidutsläppen hanteras genom ett kontinuerligt arbete med de åtgärdsområden för minskade utsläpp som tidigare beskrivits. Vägen mot minskade koldioxidutsläpp till 2030 Skanska har två delmål för 2030 för att göra framsteg och driva utvecklingen mot klimatmålet om netto noll-utsläpp 2045. Delmålen har godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi) enligt 1,5°C-banan (läs mer under Mål och utvärdering av effektiviteten på sidan 67 och Växthusgasutsläpp, Enhetsspecifika på sidan 69). För Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är delmålet att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030, jämfört med 2015. Under 2025 uppgick minskningen till 65/uni00A0procent och koldioxidintensiteten förbättrades från 2,60 till 0,80. För verksamhetsgrenarna inom Projektutveckling är delmålet att minska koldioxidutsläppen i värdekedjan (scope 3) med 50/uni00A0procent jämfört med 2020. Under 2025 uppgick minskningen till 39/uni00A0procent. En fördelning av uppnådda utsläppsminskningar per åtgärdsområde är inte möjlig på grund av åtgärdernas integrerade karaktär och begränsningar i tillgång till data. Fortsatt minskning av koldioxidutsläpp i Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) förväntas främst komma från ökad energieffektivitet, användning av förnybar energi och elektrifiering av Skanskas byggarbetsplatser och industriproduktion. Minskade koldioxidutsläpp i värdekedjan (scope 3) förväntas huvudsakligen komma från en ökad energieffektivitet, användning av material med låg klimatpåverkan, resurseffektivitet och cirkularitet i Skanskas fastigheter. Åtgärdsområden såsom digital och teknisk utveckling, effektiv resursanvändning samt certifieringar och tidig samverkan förväntas minska Skanskas totala koldioxidutsläpp inom samtliga scope. Dessa åtgärdsområden är kopplade till identifierade områden inom de klimatscenarier som beskrivs på sidan 60. De förväntade bidragen från samtliga åtgärdsområden kommer att kvantifieras och sammanställas på koncernnivå. De åtgärder som beskrivs på sidan 66 förväntas bidra till att klimatmålet för 2030 kan uppnås. Styrning och finansiell planering Skanskas nuvarande klimatplan har godkänts av koncernledningen och kommer fortsatt att följas upp av den i takt med att klimatplanen utvecklas. Sedan 2024 är 100 procent av Skanskas centrala finansiering klassificerad som grön eller hållbarhetslänkad. Per den 31 december 2025 hade 4/uni00A0588 Mkr i gröna obligationer allokerats till gröna byggnader, hållbara transporter och cirkulär ekonomi, med ett betydande fokus på minskade koldioxidutsläpp. Under 2025 uppgick Skanskas taxonomiförenlighet till 4/uni00A0procent för intäkter och 24/uni00A0procent för kapitalutgifter (CapEx). EU-taxonomin implementeras stegvis för att säkerställa korrekthet och en långsiktig, strategisk utveckling mot ökad förenlighet. Driftsutgifter och kapitalutgifter med koppling till åtgärder för begränsning av klimatförändringar bedöms och integreras i projekten. För närvarande håller Skanska på att konsolidera en översikt av investeringar och finansiering som ska stödja klimatplanen. Skanska inkluderas i EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet. SBM-3 Väsentliga IRO:er och deras förhållande till Skanskas strategi och affärsmodell För att utvärdera robustheten i Skanskas strategi och affärsmodell, samt förmågan att ta tillvara nya och framväxande möjligheter som identifieras genom klimatscenarioanalyser, genomförde Skanska en resiliensbedömning under 2024. Bedömningen utfördes i samband med klimatscenarioanalysen, som beskrivs på sidorna 59–60, och omfattade en kvalitativ kartläggning av Skanskas pågående och planerade aktiviteter för att hantera potentiella risker och möjligheter i respektive scenario. Resultaten från resiliensbedömningen visar att nuvarande åtgärder ger en stabil grund för att hantera förväntade risker, särskilt på projektnivå. Samtidigt kan ytterligare initiativ krävas för att möta nya risker på lång sikt, både vid höga koldioxidutsläpp och vid en omställning mot 1,5°C-målet. Det kan exempelvis avse Skanskas beroende av att leverantörskedjan framgångsrikt genomför sina egna omställningsåtgärder. Bedömningen utgör underlag för Skanskas strategiska planering och bidrar till prioriteringen av framtida klimatrelaterade initiativ. E1-2 Policyer Hållbarhetspolicy Hållbarhetspolicyn fastställer gemensamma principer och krav som stödjer Skanskas åtagande om ständiga förbättringar av hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrelaterad due diligence inom hela koncernen. Den anger krav på att affärsenheterna ansvarar för att hantera påverkan, risker och möjligheter genom att införa standarder, fastställa tydliga mål och processer samt följa upp och mäta resultat. De centrala delarna och över- gripande målen i relation till klimatförändringar är att kontinuerligt förbättra Skanskas resultat genom att följa principerna i ISO/uni00A014001 och ständigt förbättra den övergripande miljöprestandan. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 65 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 67 ===== Skanskas industriproduktion i Sverige och Centraleuropa ställer gradvis om till elektrifiering och förnybar energi, samtidigt som ökad effektivitet efterstävas. Skanskas verksamhetsgrenar inom Projektutveckling fokuserar på energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi för att minska koldioxidutsläppen från energianvändning i byggnader. Skanska mäter, följer upp och optimerar energi- prestandan i sin projektportfölj och ser till att byggnaderna uppfyller både aktuella och framtida krav. Skanskas verksamhetsgren Förvaltningsfastigheter fungerar som en testbädd för nya tekniker och lösningar som kan stärka Skanskas kommersiella erbjudande och ge mervärde för kunderna. Inlåsta koldioxidutsläpp Skanskas inlåsta koldioxidutsläpp är kopplade till energi från den fossildrivna fordons- och maskinparken, industriell produktion samt energianvändning i fastighetsförvaltningen. De inlåsta koldioxidutsläppen hanteras genom ett kontinuerligt arbete med de åtgärdsområden för minskade utsläpp som tidigare beskrivits. Vägen mot minskade koldioxidutsläpp till 2030 Skanska har två delmål för 2030 för att göra framsteg och driva utvecklingen mot klimatmålet om netto noll-utsläpp 2045. Delmålen har godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi) enligt 1,5°C-banan (läs mer under Mål och utvärdering av effektiviteten på sidan 67 och Växthusgasutsläpp, Enhetsspecifika på sidan 69). För Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är delmålet att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030, jämfört med 2015. Under 2025 uppgick minskningen till 65/uni00A0procent och koldioxidintensiteten förbättrades från 2,60 till 0,80. För verksamhetsgrenarna inom Projektutveckling är delmålet att minska koldioxidutsläppen i värdekedjan (scope 3) med 50/uni00A0procent jämfört med 2020. Under 2025 uppgick minskningen till 39/uni00A0procent. En fördelning av uppnådda utsläppsminskningar per åtgärdsområde är inte möjlig på grund av åtgärdernas integrerade karaktär och begränsningar i tillgång till data. Fortsatt minskning av koldioxidutsläpp i Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) förväntas främst komma från ökad energieffektivitet, användning av förnybar energi och elektrifiering av Skanskas byggarbetsplatser och industriproduktion. Minskade koldioxidutsläpp i värdekedjan (scope 3) förväntas huvudsakligen komma från en ökad energieffektivitet, användning av material med låg klimatpåverkan, resurseffektivitet och cirkularitet i Skanskas fastigheter. Åtgärdsområden såsom digital och teknisk utveckling, effektiv resursanvändning samt certifieringar och tidig samverkan förväntas minska Skanskas totala koldioxidutsläpp inom samtliga scope. Dessa åtgärdsområden är kopplade till identifierade områden inom de klimatscenarier som beskrivs på sidan 60. De förväntade bidragen från samtliga åtgärdsområden kommer att kvantifieras och sammanställas på koncernnivå. De åtgärder som beskrivs på sidan 66 förväntas bidra till att klimatmålet för 2030 kan uppnås. Styrning och finansiell planering Skanskas nuvarande klimatplan har godkänts av koncernledningen och kommer fortsatt att följas upp av den i takt med att klimatplanen utvecklas. Sedan 2024 är 100 procent av Skanskas centrala finansiering klassificerad som grön eller hållbarhetslänkad. Per den 31 december 2025 hade 4/uni00A0588 Mkr i gröna obligationer allokerats till gröna byggnader, hållbara transporter och cirkulär ekonomi, med ett betydande fokus på minskade koldioxidutsläpp. Under 2025 uppgick Skanskas taxonomiförenlighet till 4/uni00A0procent för intäkter och 24/uni00A0procent för kapitalutgifter (CapEx). EU-taxonomin implementeras stegvis för att säkerställa korrekthet och en långsiktig, strategisk utveckling mot ökad förenlighet. Driftsutgifter och kapitalutgifter med koppling till åtgärder för begränsning av klimatförändringar bedöms och integreras i projekten. För närvarande håller Skanska på att konsolidera en översikt av investeringar och finansiering som ska stödja klimatplanen. Skanska inkluderas i EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet. SBM-3 Väsentliga IRO:er och deras förhållande till Skanskas strategi och affärsmodell För att utvärdera robustheten i Skanskas strategi och affärsmodell, samt förmågan att ta tillvara nya och framväxande möjligheter som identifieras genom klimatscenarioanalyser, genomförde Skanska en resiliensbedömning under 2024. Bedömningen utfördes i samband med klimatscenarioanalysen, som beskrivs på sidorna 59–60, och omfattade en kvalitativ kartläggning av Skanskas pågående och planerade aktiviteter för att hantera potentiella risker och möjligheter i respektive scenario. Resultaten från resiliensbedömningen visar att nuvarande åtgärder ger en stabil grund för att hantera förväntade risker, särskilt på projektnivå. Samtidigt kan ytterligare initiativ krävas för att möta nya risker på lång sikt, både vid höga koldioxidutsläpp och vid en omställning mot 1,5°C-målet. Det kan exempelvis avse Skanskas beroende av att leverantörskedjan framgångsrikt genomför sina egna omställningsåtgärder. Bedömningen utgör underlag för Skanskas strategiska planering och bidrar till prioriteringen av framtida klimatrelaterade initiativ. E1-2 Policyer Hållbarhetspolicy Hållbarhetspolicyn fastställer gemensamma principer och krav som stödjer Skanskas åtagande om ständiga förbättringar av hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrelaterad due diligence inom hela koncernen. Den anger krav på att affärsenheterna ansvarar för att hantera påverkan, risker och möjligheter genom att införa standarder, fastställa tydliga mål och processer samt följa upp och mäta resultat. De centrala delarna och över- gripande målen i relation till klimatförändringar är att kontinuerligt förbättra Skanskas resultat genom att följa principerna i ISO/uni00A014001 och ständigt förbättra den övergripande miljöprestandan. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 65 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 68 ===== Standard för styrning av miljö och klimat Standarden för styrning av miljö och klimat anger att klimatplaner ska upprättas och att verksamhetens miljö- ledningssystem ska vara certifierade enligt ISO 14001. Standarden omfattar energieffektivisering samt användning och främjande av förnybar energi för att begränsa negativ miljöpåverkan. Projekt ska utvärdera och hantera de fysiska effekterna av klimatförändringar, inklusive hur verksamheten kan påverkas av potentiella extrema väderhändelser. Inom Skanskas verksamhetsgrenar för Projektutveckling ska projekten genomföra riskanalyser för att identifiera långsiktiga fysiska klimatrisker, för att ge stöd till motståndskrafiga designlösningar. E1-3 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Begränsning av klimatförändringar Under 2025 fortsatte Skanska sina framsteg med att minska koldioxidutsläppen för att uppnå sina klimatmål. I linje med koncernens klimatplan har affärsenheterna arbetat utifrån sina egna klimatplaner. Framtida insatser är i högre grad beroende av marknadsutvecklingen och tillgången till resurser. Design för effektivitet Pågående åtgärder för digital och teknisk utveckling innefattar utveckling av pilotprojekt för ett antal digitala lösningar för att visualisera och jämföra olika materialalternativ samt att optimera både material- och energianvändning på byggarbetsplatser, logistik ochbyggnaders energianvändning i driftsfasen. Marknads- och projektspecifika tröskelvärden och nyckeltal för energi och koldioxidutsläpp från byggmaterial integreras i projekt och organisatoriska processer. Det pågår utveckling av databaser för klimatlösningar och innovationer för att underlätta för att insikter delas mellan olika projekt. Perspektiv som effektivitet och kostnad för koldioxid införlivas i inköpsprocesserna. Pågående åtgärder för certifieringar och engagemang i ett tidigt skede omfattar utveckling och implementering av kunders klimatförslag, workshops från tidiga projektfaser, klimatåtgärdsplaner på projektnivå och koldioxidbudgetar. Material Pågående åtgärder relaterade till material med låga koldioxidutsläpp innefattar ökade andelar av betong och asfalt med lägre koldioxid som produceras, säljs och används i Norden, ökad tillgång till ökad användning av miljövaru- deklarationer samt alternativ med lägre koldioxidutsläpp i Centraleuropa och USA. I Sverige utgjordes 53 (32) procent av betongproduktionen under 2025 av betong med lägre klimatpåverkan än motsvarande traditionell betong. I Skanskas asfaltsproduktion i Sverige nådde den genomsnittliga mängden återanvänd asfalt i producerade asfaltblandningar en nivå på 26 (26)/uni00A0procent under 2025. Andra åtgärder utgjordes av forskning och pilotprojekt av nya typer av material, samarbeten med materialleverantörer samt val av stomlösningar med låg klimatpåverkan i ett flertal utvecklingsprojekt i Norden. Pågående åtgärder för ökad materialeffektivitet och cirkularitet innefattar en större andel återvunnet material vid asfalts- produktion i Norden och Centraleuropa. Andra viktiga åtgärder innefattar tillämpning av resurshanteringsplaner med inventering inför rivning, ökat fokus på ombyggnationer, utveckling av återvinningscentraler på byggarbetsplatser, återanvändning av massor, pilotprojekt för återbruk i byggprojekt samt uppföljning av andelen återvunnet material och återbruk i projekt. Under 2025 uppgick Skanskas taxonomiförenliga kapitalutgifter kopplade till renovering av befintliga byggnader (CCM 7 .2.) till 47 Mkr. Energi Energieffektivitet är relevant för alla verksamheter, men mest väsentligt för energianvändningen i Skanskas fastigheter inom Projektutveckling (scope 3). Pågående åtgärder innefattar utveckling och implementering av marknadsbaserade besparings- kurvor för primärenergi (kWh/m/two.tf) för Skanskas projektportfölj. Besparingskurvorna anger hur stor förbättring av energi- effektiviteten som krävs i fastighetsutvecklingsprojekten för att uppnå klimatmålen. Kurvorna är integrerade i processen för Skanska Tender Board, där projekten delvis utvärderas och godkänns baserat på deras besparingskurvor. Under 2025 var energieffektiviteten i Projektutveckling 23 procent bättre än marknadsstandarderna/uni00B9). Per den 31 december 2025 hade Skanska allokerat 4 007 Mkr i gröna obligationer till mycket energieffektiva kommersiella fastigheter (minst 20/uni00A0procent bättre än marknadsstandarderna), medan återstoden av Skanskas centrala skuldportfölj består av gröna bilaterala lån med liknande krav. Skanskas taxonomiförenliga kapitalutgifter kopplade till nybyggnation (CCM 7 .1.) uppgick till 495/uni00A0Mkr. Pågående åtgärder för elektrifiering omfattar en fortlöpande elektrifiering av Skanskas fordons- och maskinflotta i Norden och USA. Därtill en förväntad elektrifiering av en bergtäkt och en asfaltsanläggning i Centraleuropa under 2026. Utvecklingen framöver kommer delvis att vara beroende av tillgången på eldrivna tunga fordon och maskiner samt laddnings- infrastruktur. Per den 31 december 2025 hade Skanska allokerat 494/uni00A0Mkr i gröna obligationer till investeringar i eldrivna fordon och maskiner. Av det har huvuddelen koppling till tunga fordon och maskiner. Skanskas taxonomiförenliga kapitalutgifter som avser infrastruktur för järnvägstransport (CCM 6.14.) och infrastruktur som möjliggör koldioxidsnåla vägtransporter och kollektivtrafik (CCM 6.15.) uppgick till 391/uni00A0Mkr. Åtgärder avseende förnybar energi omfattar en ökad användning av förnybara bränslen inom Skanskas egna fordons- och maskinparker, samt på byggarbetsplatser. Vidare omställning till fossilfria energikällor i den nordiska industriproduktionen och ökade nivåer av förnybar el på alla marknader. 1) Årlig förväntad energibesparing i projektportföljen inom Projektutveckling jämfört med marknadsstandarder som NZEB eller ASHRAE. 66 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Anpassning till klimatförändringar Anpassningsåtgärder för att begränsa risker utvärderas, utformas och implementeras på projektbasis, med hänsyn tagen till riskens specifika omständigheter och dess omgivning. Exempel på lösningar som har använts i Skanskas projekt är åtgärder för att förhindra översvämningar i marknivå, upphöjning av teknisk infrastruktur samt markbeläggningar som absorberar vatten. Kompetensen inom dessa områden delas inom koncernen eftersom en fortsatt ökning av efterfrågan kan förväntas. E1-4 Mål och utvärdering av effektiviteten Skanskas klimatmål är att uppnå netto noll-utsläpp av koldioxid senast 2045. Skanska har två delmål till 2030. Delmålet för Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030, jämfört med 2015. Delmålet för verksamhetsgrenarna inom Projekt- utveckling är att minska koldioxidutsläpp i värdekedjan (scope 3) med 50 procent jämfört med 2020. För Skanskas framsteg och måluppfyllelse, se sidan 69. För att uppnå netto noll-målet använder Skanska en rad olika mätetal, bland annat absoluta mål, intensitetsmål, ledande indikatorer och andra kortsiktiga mål kopplade till incitamentsprogram för att vara i linje med de långsiktiga målen, oavsett affärstillväxt. Skanskas klimatmål och inventering av växthusgaser fastställs i enlighet med GHG-protokollet och genom en process som inkluderar enkäter, analyser av referensvärden och feedback från intressenter, till exempel genom möten och intervjuer. Skanskas klimatdelmål är validerade och godkända som vetenskapligt baserade. Ytterligare information om metoder, antaganden och valda scenarion finns på SBTi:s webbplats. Som en del av det långsiktiga incitamentsprogrammet, som gäller från 2026, inför Skanska intensitetsmål. Målen främjar fokus på att förbättra effektiviteten och säkerställa framsteg mot de långsiktiga målen oavsett marknadsförhållanden. För mer information, se sidorna 54–55. Ett av dessa mål syftar till energieffektivisering av byggnader i enlighet med kundernas prioriteringar. Resultatet följs upp kvartalsvis av styrelsen, VD och Koncernchef samt koncernledningen. Skanska följer också upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter avseende begränsning av klimatförändringar genom granskningar av affärsenheternas styrning som genomförs av koncernledningen och koncernstaberna. Skanska har inget koncernövergripande mål för anpassning till klimatförändringar. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska följer dock upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter kopplade till anpassning till klimatförändringar genom granskningar av styrning som genomförs av koncernen. Mätetal E1-5 Energiförbrukning och energimix Skanska är verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt definitionen i EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Energiförbrukning och energimix, MWh 2025 Förbrukning från fossila källor Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 512/uni00A0317 Bränsleförbrukning från naturgas 65/uni00A0145 Bränsleförbrukning från andra fossila källor Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor 11/uni00A0098 Total fossil energiförbrukning 588/uni00A0560 Andel av förbrukning från fossila källor av total energiförbrukning (%) 50 Förbrukning från kärntekniska källor Total energiförbrukning från kärntekniska källor 256 Andel från kärntekniska källor i total energiförbrukning (%) 0 Förbrukning från förnybara energikällor Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa 290/uni00A0030 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor. 287/uni00A0746 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 580 Total förbrukning av förnybar energi 578/uni00A0356 Andel av förbrukning från förnybara energikällor av total energiförbrukning (%) 50 Total energiförbrukning 1/uni00A0167/uni00A0172 Energiproduktion och energimix, MWh 2025 Icke-förnybara källor Energiproduktion Förnybara källor Energiproduktion 883 Total energiproduktion 883 Energiintensitet per nettointäkt, MWh/Mkr/uni00B9) 2025 Total energiförbrukning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan 6,51 /uni00B9) Total energi MWh/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning, se not 6. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 67 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 69 ===== Anpassning till klimatförändringar Anpassningsåtgärder för att begränsa risker utvärderas, utformas och implementeras på projektbasis, med hänsyn tagen till riskens specifika omständigheter och dess omgivning. Exempel på lösningar som har använts i Skanskas projekt är åtgärder för att förhindra översvämningar i marknivå, upphöjning av teknisk infrastruktur samt markbeläggningar som absorberar vatten. Kompetensen inom dessa områden delas inom koncernen eftersom en fortsatt ökning av efterfrågan kan förväntas. E1-4 Mål och utvärdering av effektiviteten Skanskas klimatmål är att uppnå netto noll-utsläpp av koldioxid senast 2045. Skanska har två delmål till 2030. Delmålet för Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030, jämfört med 2015. Delmålet för verksamhetsgrenarna inom Projekt- utveckling är att minska koldioxidutsläpp i värdekedjan (scope 3) med 50 procent jämfört med 2020. För Skanskas framsteg och måluppfyllelse, se sidan 69. För att uppnå netto noll-målet använder Skanska en rad olika mätetal, bland annat absoluta mål, intensitetsmål, ledande indikatorer och andra kortsiktiga mål kopplade till incitamentsprogram för att vara i linje med de långsiktiga målen, oavsett affärstillväxt. Skanskas klimatmål och inventering av växthusgaser fastställs i enlighet med GHG-protokollet och genom en process som inkluderar enkäter, analyser av referensvärden och feedback från intressenter, till exempel genom möten och intervjuer. Skanskas klimatdelmål är validerade och godkända som vetenskapligt baserade. Ytterligare information om metoder, antaganden och valda scenarion finns på SBTi:s webbplats. Som en del av det långsiktiga incitamentsprogrammet, som gäller från 2026, inför Skanska intensitetsmål. Målen främjar fokus på att förbättra effektiviteten och säkerställa framsteg mot de långsiktiga målen oavsett marknadsförhållanden. För mer information, se sidorna 54–55. Ett av dessa mål syftar till energieffektivisering av byggnader i enlighet med kundernas prioriteringar. Resultatet följs upp kvartalsvis av styrelsen, VD och Koncernchef samt koncernledningen. Skanska följer också upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter avseende begränsning av klimatförändringar genom granskningar av affärsenheternas styrning som genomförs av koncernledningen och koncernstaberna. Skanska har inget koncernövergripande mål för anpassning till klimatförändringar. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska följer dock upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter kopplade till anpassning till klimatförändringar genom granskningar av styrning som genomförs av koncernen. Mätetal E1-5 Energiförbrukning och energimix Skanska är verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt definitionen i EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Energiförbrukning och energimix, MWh 2025 Förbrukning från fossila källor Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 512/uni00A0317 Bränsleförbrukning från naturgas 65/uni00A0145 Bränsleförbrukning från andra fossila källor Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor 11/uni00A0098 Total fossil energiförbrukning 588/uni00A0560 Andel av förbrukning från fossila källor av total energiförbrukning (%) 50 Förbrukning från kärntekniska källor Total energiförbrukning från kärntekniska källor 256 Andel från kärntekniska källor i total energiförbrukning (%) 0 Förbrukning från förnybara energikällor Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa 290/uni00A0030 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor. 287/uni00A0746 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 580 Total förbrukning av förnybar energi 578/uni00A0356 Andel av förbrukning från förnybara energikällor av total energiförbrukning (%) 50 Total energiförbrukning 1/uni00A0167/uni00A0172 Energiproduktion och energimix, MWh 2025 Icke-förnybara källor Energiproduktion Förnybara källor Energiproduktion 883 Total energiproduktion 883 Energiintensitet per nettointäkt, MWh/Mkr/uni00B9) 2025 Total energiförbrukning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan 6,51 /uni00B9) Total energi MWh/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning, se not 6. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 67 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 70 ===== Växthusgasutsläpp, tCO2e i enlighet med ESRS Utsläpp i scope 1, 2 och 3 som genereras i Skanskas egen verksamhet enligt kraven i ESRS avseende uppdaterade rapporteringsgränser och metod för konsolidering. Retroaktivt År för delmål och mål/uni00B9) Basår 2025 2025/2024, % 2025 2030 (2050) Årligt mål i %/basår Scope 1 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 142/uni00A0350 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 från reglerade system för handel med utsläppsrätter, % Scope 2 växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 30/uni00A0514 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 1/uni00A0954 Betydande scope 3 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1/uni00A0349/uni00A0433 Utsläpp beräknade med hjälp av primärdata från leverantörer, % 33 1. Inköp av varor och tjänster 1/uni00A0102/uni00A0707 2. Kapitalvaror 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller 2) 43/uni00A0351 4. Transporter och distribution (uppströms) 5. Avfall som genererats i verksamheten 1/uni00A0117 6. Tjänsteresor 10/uni00A0528 7. Medarbetares pendling till och från arbetet 8. Hyrda tillgångar (uppströms) 9. Transporter nedströms 10. Bearbetning av sålda produkter 11. Användning av sålda produkter 184/uni00A0558 12. Utrangering av sålda produkter 13. Hyrda tillgångar (nedströms) 14. Franchise 15. Investeringar 7/uni00A0172 Totala utsläpp av växthusgaser 1 524 251 Totala växthusgasutsläpp, platsbaserade 1/uni00A0522/uni00A0297 Totala växthusgasutsläpp, marknadsbaserade 1/uni00A0493/uni00A0737 1) Skanskas klimatmål har fastställts i enlighet med GHG-protokollet och presenteras i en bolagsspecifik tabell på sidan 69. E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp för scope 1, 2, 3 samt totala växthusgasutsläpp Mätetalen för bruttoväxthusgasutsläpp för scope 1, 2 och 3, samt totala utsläpp täcker in alla affärsområden inom Skanska. Skanska beräknar och rapporterar utsläppen av växthusgaser i enlighet med GHG-protokollet. Organisationsgränserna baseras på metoden finansiell kontroll, vilket innebär att verksamheter som står under Skanskas finansiella kontroll ingår. ESRS ställer krav på tillämpning av metoden för operativ kontroll, vilket medför full konsilidering av joint ventures och gemensamma verksamheter. Eftersom Skanskas klimatmål definieras enligt GHG-protokollets metod, enligt vilken joint ventures och gemensamma verksamheter redovisas enligt kapitalandelsmetoden, är dessa mål redovisade i en enhetsspecifik tabell, sid 69. Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter, tCO2e/Mkr/uni00B9) 2025 Intensitet för växthusgasutsläpp, platsbaserade 8,49 Intensitet för växthusgasutsläpp, marknadsbaserade 8,33 1) Total tCO2e/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning, se not 6 Avtalsinstrument, % 2025 Andel av totala avtalsinstrument för scope 2 (marknadsbaserade) 96 Varav andel av avtalsinstrument för scope 2 (fristående) 90 Varav andel av avtalsinstrument för scope 2 (i paket) 10 Biogena utsläpp, tCO2e 2025 Biogena utsläpp som inte ingår i scope 1 växthusgasutsläpp 79/uni00A0780 Biogena utsläpp som inte ingår i scope 2 växthusgasutsläpp 7/uni00A0963 Biogena utsläpp som inte ingår i scope 3 växthusgasutsläpp 68 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Växthusgasutsläpp, tCO2e i enlighet med GHG-protokollet Enhetsspecifika Utsläpp i scope 1, 2 och 3 som genereras i Skanskas egen verksamhet baserat på rapporteringsgränserna som definieras i Skanskas klimatmål. För att kunna följa upp resultaten i förhållande till klimatmålen övervakas utsläpp från joint ventures och gemensamma verksamheter med hjälp av kapitalandelsmetoden. Retroaktivt Mål Basår/uni00B9) 2025 2025/ Basår, % 2030, % 2045, % Scope 1 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322/uni00A0325 140/uni00A0596 -56 Utsläpp utanför scope (biogena) 79/uni00A0335 Scope 2 växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 42/uni00A0987 30/uni00A0635 -29 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 80/uni00A0334 2/uni00A0192 -97 Utsläpp utanför scope (biogena) 7/uni00A0960 Betydande scope 3 växthusgasutsläpp/uni00B2) Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1/uni00A0945/uni00A04591/uni00A0184/uni00A0274-39 1. Inköp av varor och tjänster 986/uni00A0777944/uni00A0720 -4 2. Kapitalvaror 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 44/uni00A0921 43/uni00A0351 -3 4. Transporter och distribution (uppströms) 5. Avfall som genererats i verksamheten 19/uni00A0838 1/uni00A0117 -94 6. Tjänsteresor 4/uni00A0139 10/uni00A0528 154 7. Medarbetares pendling till och från arbetet 8. Hyrda tillgångar (uppströms) 9. Transporter nedströms 10. Bearbetning av sålda produkter 11. Användning av sålda produkter/uni00B3) 889/uni00A0784 184/uni00A0558 -79 12. Utrangering av sålda produkter 13. Hyrda tillgångar (nedströms) 14. Franchise 15. Investeringar Totala utsläpp av växthusgaser 2 348 118 1 327 062 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322 325 140 596 -56 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 2, marknadsbaserade 80 334 2 192 -97 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1 945 459 1 184 274 -39 Framsteg mot målen och koldioxidintensitet Förändring jämfört med basår, scope 1 och 2, marknadsbaserade -65 -70 -100 Förändring jämfört med basår, scope 3 -39 -70 -100 Växthusgasintensitet, scope 1 och 2, marknadsbaserade/uni2074) 2,60 0,8 -69 1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3. 2) Kategori 2, 4, 7–10 och 12–15 inkluderas inte i rapporteringen. 3) En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Från och med 2024, vid avyttring görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2. 4) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning. Under 2025 uppgick totala växthusgasutsläpp till 1/uni00A0327/uni00A0000 ton CO2e. Skanska har minskat koldioxidutsläppen i den egna verksamheten, scope 1 och 2, med 65/uni00A0procent jämfört med basåret 2015. Koldioxidintensiteten (växthusgasutsläpp/Mkr intäkter) för scope 1 och 2 fortsatte att minska och uppgick till 0,80 jämfört med 2,60 under 2015. Utsläpp inom scope 1 stod för 10,8/uni00A0procent av de totala växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade utsläppen inom scope 1 med 56/uni00A0procent som en följd av ökad elektrifiering och användning av biobränslen. Utsläpp inom scope 2 stod för 0,2/uni00A0procent av de totala växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade utsläppen inom scope 2 med 97/uni00A0procent som en följd av ökad användning av förnybar energi. Utsläppen i scope 3 utgjorde 89/uni00A0procent av den totala klimatpåverkan. Jämfört med basåret 2020 minskade utsläppen inom scope 3 med 39/uni00A0procent. Utfallet för ett enskilt år kommer att påverkas av aktivitetsnivån inom Projektutveckling. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 69 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 71 ===== Växthusgasutsläpp, tCO2e i enlighet med GHG-protokollet Enhetsspecifika Utsläpp i scope 1, 2 och 3 som genereras i Skanskas egen verksamhet baserat på rapporteringsgränserna som definieras i Skanskas klimatmål. För att kunna följa upp resultaten i förhållande till klimatmålen övervakas utsläpp från joint ventures och gemensamma verksamheter med hjälp av kapitalandelsmetoden. Retroaktivt Mål Basår/uni00B9) 2025 2025/ Basår, % 2030, % 2045, % Scope 1 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322/uni00A0325 140/uni00A0596 -56 Utsläpp utanför scope (biogena) 79/uni00A0335 Scope 2 växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 42/uni00A0987 30/uni00A0635 -29 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 80/uni00A0334 2/uni00A0192 -97 Utsläpp utanför scope (biogena) 7/uni00A0960 Betydande scope 3 växthusgasutsläpp/uni00B2) Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1/uni00A0945/uni00A04591/uni00A0184/uni00A0274-39 1. Inköp av varor och tjänster 986/uni00A0777944/uni00A0720 -4 2. Kapitalvaror 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 44/uni00A0921 43/uni00A0351 -3 4. Transporter och distribution (uppströms) 5. Avfall som genererats i verksamheten 19/uni00A0838 1/uni00A0117 -94 6. Tjänsteresor 4/uni00A0139 10/uni00A0528 154 7. Medarbetares pendling till och från arbetet 8. Hyrda tillgångar (uppströms) 9. Transporter nedströms 10. Bearbetning av sålda produkter 11. Användning av sålda produkter/uni00B3) 889/uni00A0784 184/uni00A0558 -79 12. Utrangering av sålda produkter 13. Hyrda tillgångar (nedströms) 14. Franchise 15. Investeringar Totala utsläpp av växthusgaser 2 348 118 1 327 062 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322 325 140 596 -56 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 2, marknadsbaserade 80 334 2 192 -97 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1 945 459 1 184 274 -39 Framsteg mot målen och koldioxidintensitet Förändring jämfört med basår, scope 1 och 2, marknadsbaserade -65 -70 -100 Förändring jämfört med basår, scope 3 -39 -70 -100 Växthusgasintensitet, scope 1 och 2, marknadsbaserade/uni2074) 2,60 0,8 -69 1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3. 2) Kategori 2, 4, 7–10 och 12–15 inkluderas inte i rapporteringen. 3) En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Från och med 2024, vid avyttring görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2. 4) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning. Under 2025 uppgick totala växthusgasutsläpp till 1/uni00A0327/uni00A0000 ton CO2e. Skanska har minskat koldioxidutsläppen i den egna verksamheten, scope 1 och 2, med 65/uni00A0procent jämfört med basåret 2015. Koldioxidintensiteten (växthusgasutsläpp/Mkr intäkter) för scope 1 och 2 fortsatte att minska och uppgick till 0,80 jämfört med 2,60 under 2015. Utsläpp inom scope 1 stod för 10,8/uni00A0procent av de totala växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade utsläppen inom scope 1 med 56/uni00A0procent som en följd av ökad elektrifiering och användning av biobränslen. Utsläpp inom scope 2 stod för 0,2/uni00A0procent av de totala växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade utsläppen inom scope 2 med 97/uni00A0procent som en följd av ökad användning av förnybar energi. Utsläppen i scope 3 utgjorde 89/uni00A0procent av den totala klimatpåverkan. Jämfört med basåret 2020 minskade utsläppen inom scope 3 med 39/uni00A0procent. Utfallet för ett enskilt år kommer att påverkas av aktivitetsnivån inom Projektutveckling. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 69 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 72 ===== E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser finansierade genom koldioxidkrediter Skanska har ännu inte genomfört några betydande åtgärder för att permanent ta upp eller aktivt stödja upptag av växthusgaser och har inte köpt några koldioxidkrediter. Skanska arbetar med att ta fram interna standarder och minimikrav avseende växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter. Redovisningsprinciper Energiförbrukning och energimix Total energiförbrukning kopplad till den egna verksamheten omfattar förnybara källor, fossila källor, förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme eller kylning från fossila källor och förnybara källor, förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi, i Skanskas egen verksamhet. Skanska mäter energiintensitet genom att beräkna sin totala energiförbrukning inom sektorer med hög klimatpåverkan (uttryckt i MWh) med de totala nettointäkterna (uttryckt i Mkr). Skanska är verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt definitionen i EU-kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 Organisationens avgränsningar Skanska tillämpar metoden med finansiell konsolidering enligt GHG-protokollet och redovisar miljöpåverkan från de verksamheter där företaget har finansiell kontroll. I fråga om joint ventures och gemensamma verksamheter tillämpar Skanska metoden för konsolidering av operativ kontroll, enligt kraven i ESRS. För Skanska-specifika mätetal för växthusgasutsläpp tillämpar Skanska i fråga om joint ventures och gemensamma verksamheter kapitalandelsmetoden. Skanska beräknar och redovisar sina växthusgasutsläpp i enlighet med GHG-protokollet och redovisar växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter (tCO2e). De växthusgaser som ingår i rapporteringen är koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxid (N2O). Den globala uppvärmningspotentialen som används vid beräkningen av CO2e baseras på IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5) över en period om 100 år. Växthusgasupptag, koldioxidkrediter och utsläpp som undviks ingår inte. Emissionsfaktorer Emissionsfaktorer används för att räkna om en aktivitet till växthusgasutsläpp. Emissionsfaktorerna granskas årligen. Skanska använder de senaste och mest korrekta emissionsfaktorerna. Källor till emissionsfaktorer i scope 1 inkluderar DEFRA (2025). Källor till emissionsfaktorer i scope 2 inkluderar DEFRA (2025), AIB European Residual Mixes (2025), IEA (2025). Källor till emissionsfaktorer i scope 3 inkluderar ICE 3.0 databas för kategori 1, DEFRA (2025) för kategorierna 3, 5 och 6 samt IEA (2025) för kategori 11. För biogena utsläpp används emissionsfaktorn från DEFRA (utanför scope) (2025). Utsläppsdata innehåller en viss inbyggd osäkerhet på grund av ofullständig vetenskaplig kunskap vid fastställandet av emissionsfaktorer samt osäkerheter i mätmetoderna, med påföljande effekter på mätningar och uppskattningar. Utsläppsintensitet Utsläppsintensitet definieras som utsläpp dividerat med intäkter på koncernnivå för Skanska. Nettointäkter avser totala intäkter enligt IFRS redovisningsstandarder, se not 6. Scope 1-utsläpp Rapporteringen av scope 1 omfattar växthusgasutsläpp från inköpta bränslen till källor som ägs och kontrolleras av Skanska i form av företagets anläggningar, utrustning och företagsbilar. Data inhämtas från primära källor, som fakturaunderlag. Bränslespecifika emissionsfaktorer från bränsleleverantörer används om de finns tillgängliga. System för reglerad handel med utsläpp omfattar bland annat EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) eller nationella system och sådana som inte ingår i EU ETS. Scope 2-utsläpp Utsläpp i scope 2 avser indirekta växthusgasutsläpp från el, värme och kyla som köps in och förbrukas av Skanska. Platsbaserade utsläpp baseras på genomsnittliga emissionsfaktorer för det nationella elnätet för definierade platser. Marknadsbaserade utsläpp i scope 2 avser indirekta växthusgasutsläpp som är kopplade till inköpt el, värme och kyla och inkluderar avtalsinstrument såsom elcertifikat (EAC), elköpsavtal (PPA) och ursprungsgarantier från källor som vind-, vatten- och solkraft samt biomassa. Data inhämtas från primära källor genom fakturerade poster och certifikat för inköp av förnybar energi. Scope 3-utsläpp Skanska rapporterar kategorierna 1, 3, 5, 6, 11 och 15 inom scope/uni00A03-utsläpp. Kategori 1: Utsläpp från inköpta varor och tjänster omfattar utsläpp från inköp av viktiga material såsom betong, cement, stål, asfalt och bitumen. Aktivitetsdata baseras på vikt eller volym på material som köps in från leverantörer eller beräknad vikt baserat på kostnad, om inga viktdata finns tillgängliga. Utsläpp beräknas med sekundära källor från genomsnittliga databaser. Om leverantörsspecifika emissionsfaktorer finns tillgängliga används dessa. Kategori 3: Utsläpp från bränsle- och energirelaterade verksamheter omfattar utsläpp uppströms från inköp och förbrukning av energi som inte ingår i scope 1 och/uni00A02, inklusive utvinning, produktion och transport av bränsle förbrukat i scope 1, och utvinning, produktion av samt överföringsförluster från inköpt energi. Aktivitetsdata baseras på primära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. 70 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Kategori 5: Utsläpp från avfall som genereras i Skanskas egen verksamhet omfattar utsläpp från egenproducerat avfall i Skanskas verksamhet. Med genererat avfall i Skanskas egen verksamhet avses material som har tagits in i ett projekt för att användas men som inte använts i projektets produktion och därför behandlas som avfall. Det omfattar överskottsmaterial eller oanvänt material som levererats till ett projekt som Skanska utvecklat och som därefter avyttras, återvinns eller hanteras på annat sätt som avfall. Schaktmassor ingår inte i denna definition. Skanska har olika avfallsentreprenörer på olika marknader och affärsenheterna följer upp sina respektive kontrakt. Aktivitetsdata baseras på primära och sekundära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. Kategori 6: Utsläpp från tjänsteresor omfattar utsläpp från tjänsteresor som görs av Skanskas medarbetare. Skanskas rapportering av dessa utsläpp begränsas till flygresor. Aktivitetsdata baseras på resavstånd som tillhandahålls av resebyråer. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor från genomsnittliga databaser. Kategori 11: Användning av sålda produkter omfattar utsläpp under hela livscykeln för projekt som har överlämnats under rapportperioden. Rapporteringen omfattar projekt utvecklade av Skanska. Aktivitetsdata baseras på primära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. En förväntad livslängd tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln. En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Vid avyttring görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2. Kategori 15: Omfattar utsläpp i scope 1 och scope 2 från joint ventures där Skanska inte har någon kontroll över verksamheten, enligt Skanskas kapitalandel i enheten. Aktivitetsdata baseras huvudsakligen på primära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. Biogena utsläpp Skanska inkluderar biogena utsläpp i sina beräkningar av utsläpp utanför scope genom att redovisa biogena källor för såväl scope 1 som scope 2, vilka redovisas som utanför scope. Biogena utsläpp i scope 1 avser utsläpp som kommer direkt från förbrukningen av biomassabränsle. På grund av brist på data täcker biogena källor i scope 2 enbart in utsläpp som är kopplade till förbrukningen av inköpt värme där energikällan innefattar biomassa. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 71 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 73 ===== Kategori 5: Utsläpp från avfall som genereras i Skanskas egen verksamhet omfattar utsläpp från egenproducerat avfall i Skanskas verksamhet. Med genererat avfall i Skanskas egen verksamhet avses material som har tagits in i ett projekt för att användas men som inte använts i projektets produktion och därför behandlas som avfall. Det omfattar överskottsmaterial eller oanvänt material som levererats till ett projekt som Skanska utvecklat och som därefter avyttras, återvinns eller hanteras på annat sätt som avfall. Schaktmassor ingår inte i denna definition. Skanska har olika avfallsentreprenörer på olika marknader och affärsenheterna följer upp sina respektive kontrakt. Aktivitetsdata baseras på primära och sekundära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. Kategori 6: Utsläpp från tjänsteresor omfattar utsläpp från tjänsteresor som görs av Skanskas medarbetare. Skanskas rapportering av dessa utsläpp begränsas till flygresor. Aktivitetsdata baseras på resavstånd som tillhandahålls av resebyråer. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor från genomsnittliga databaser. Kategori 11: Användning av sålda produkter omfattar utsläpp under hela livscykeln för projekt som har överlämnats under rapportperioden. Rapporteringen omfattar projekt utvecklade av Skanska. Aktivitetsdata baseras på primära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. En förväntad livslängd tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln. En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Vid avyttring görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2. Kategori 15: Omfattar utsläpp i scope 1 och scope 2 från joint ventures där Skanska inte har någon kontroll över verksamheten, enligt Skanskas kapitalandel i enheten. Aktivitetsdata baseras huvudsakligen på primära källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. Biogena utsläpp Skanska inkluderar biogena utsläpp i sina beräkningar av utsläpp utanför scope genom att redovisa biogena källor för såväl scope 1 som scope 2, vilka redovisas som utanför scope. Biogena utsläpp i scope 1 avser utsläpp som kommer direkt från förbrukningen av biomassabränsle. På grund av brist på data täcker biogena källor i scope 2 enbart in utsläpp som är kopplade till förbrukningen av inköpt värme där energikällan innefattar biomassa. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 71 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 74 ===== ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser Skanska tar hänsyn till vattenanvändningens påverkan i byggverksamhetens värdekedja, särskilt i områden med hög vattenstress. Skanska strävar efter att hantera vattenuttag och vattenutsläpp på ett ansvarsfullt sätt för att minimera miljöpåverkan och säkerställa en sund vattenhantering i alla projekt. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Vattenuttag Faktisk negativ påverkan Vattenuttag förekommer i all byggverksamhet. De största volymerna uppstår i materialtillverkningen, i själva byggprocessen och under byggnaders användningsfas. Potentiell negativ påverkan Vattenuttag för byggverksamhet i områden med hög vattenstress kan påverka lokala vattenkällor. Utsläpp av vatten Potentiell negativ påverkan Förorenat vatten från materialutvinning, tillverkning, byggprocesser och byggnaders driftfas kan påverka miljön negativt. E3-1 Policyer Hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat De centrala delarna och de övergripande målen i koncernens hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat avseende vatten är att ständigt förbättra Skanskas arbete genom att följa principerna i ISO 14001 och genom att designa för effektivitet och öka den cirkulära användningen av resurser som vatten. Detta hanterar påverkan, risker och möjligheter kopplade till både byggverksamhet och projektutvecklings- verksamhet. Standarden för styrning av miljö och klimat kräver ISO 14001-certifierade miljöledningssystem i verksamheten, vilket innebär att verksamheten ska utvärdera och minska eventuell negativ påverkan på vatten genom att vidta skyddsåtgärder och upprätthålla beredskapsplaner. E3-2 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Aktiviteter för vattenrelaterade frågor genomförs i Skanskas projekt och verksamhet. Projekten ska identifiera och motverka väsentlig lokal vattenrelaterad påverkan i enlighet med principerna i ISO 14001. Skanska har inte någon fastställd koncernövergripande handlingsplan för vattenrelaterade frågor, eftersom aktiviteter som hanterar vattenuttag och utsläpp av vatten skräddarsys för varje projekt vid behov. För att hantera och minska Skanskas negativa påverkan på vattenuttag och utsläpp av vatten bidrar Skanskas verksamhetsgrenar inom Projektutveckling med olika designlösningar såsom snålspolande kranar och insamling av regnvatten eller gråvatten för att ersätta användningen av dricksvatten där det är möjligt. På byggarbetsplatserna inför projekten ofta lösningar som filtrering och kvarhållande av vatten före utsläpp och sediment- och erosionskontroller för att minska den negativa påverkan för närliggande vattendrag. Vidare används markbindare för att minska användningen av vatten för dammreduktion beroende på lokala om- ständigheter och villkor för projekten. Alla ovannämnda aktiviteter implementeras eller planeras i områden med hög vattenstress. Driftsutgifter och kapitalutgifter med koppling till vatten- relaterade frågor utvärderas och integreras i projekten. E3-3 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål för vatten. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Alla Skanskas projekt, oavsett var de genomförs, ska fastställa, hantera och minska miljöpåverkan och miljörisker, inklusive vattenrelaterade risker, i enlighet med principerna i ISO 14001. Utvärderingen av verksamheter som pågår i områden med hög vattenstress har gett Skanska bättre insikter i hur nuvarande vattenhantering fungerar. Skanska följer upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter avseende vatten genom granskningar av styrning som genomförs av koncernen. 72 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Skanska arbetar för att bevara värdet av cirkulerande resurser genom affärsmetoder som möjliggör längre livscykler, återanvändning, renovering samt återvinning av produkter och material. Skanska strävar efter att minska avfallet och öka resurseffektiviteten genom smartare design, planering, upphandling och logistik. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Resursinflöden Faktisk negativ påverkan Förbrukning av material som betong, cement, stål, asfalt och bitumen medför en miljöpåverkan. Avfall Faktisk negativ påverkan Bortskaffande av byggavfall till deponi eller förbränning leder till förlust av värdefulla material och resurser. Potentiell negativ påverkan Farligt byggavfall kan orsaka mark- och vattenföroreningar. E5-1 Policyer Hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat De centrala delarna och övergripande målen i koncernens hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat avseende resursinflöden och avfall är att kontinuerligt förbättra Skanskas arbete. Detta ska ske genom att införa ISO 14001- certifierade miljöledningssystem i verksamheten, samt genom att designa för ökad effektivitet och öka den cirkulära användningen av material. Dessutom förväntas verksam- heterna minska avfallet genom effektiv hantering, återvinning och återanvändning av material. Koncernens standard för styrning av miljö och klimat omfattar ett åtagande om att köpa virke som kommer från lagliga och hållbara källor, med preferens för standarderna Forest Stewardship Council (FSC) eller Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller motsvarande. Standard för arbetsmiljöhantering Standarden för arbetsmiljöhantering innehåller en förteckning över ämnen som omfattas av begränsningar som bidrar till att minska och begränsa användningen av farliga ämnen och förekomsten av farligt avfall. Standarden kräver införandet av ledningssystem för arbetsmiljö certifierade enligt ISO 45001 i verksamheten. E5-2 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanskas klimatplan styr aktiviteter för resursanvändning och cirkularitet inom fokusområdena: design för effektivitet, material och energi. På operativ nivå vidtar affärsenheterna och projekten olika åtgärder för att minska och återvinna avfall och främja cirkulariteten genom att minska användningen av primära materialresurser. Detta görs genom att öka designens effektivitet, användning av befintliga byggnader och infra- struktur, samt återanvändning och återvinning av material, inklusive massor. För att minska negativa påverkan till följd av material- användning har Skanska flera aktiviteter på gång, till exempel digitala lösningar och optimerad design för att förbättra resurseffektiviteten. Andra aktiviteter omfattar att undersöka möjligheterna till utveckling av renoveringsstrategier, cirkulär rivning och ombyggnad av befintliga byggnader. Det pågår pilotprojekt för att testa återanvändning av byggelement, bland annat genom det EU-finansierade projektet ReCreate. Inom bygg- och anläggningsprojekt optimeras hanteringen av massor, och både återvinningscenter och resursparker utvecklas för att möjliggöra återanvändning och återvinning direkt på byggarbetsplatserna, till exempel genom mobila fragmenterings- och fräsmaskiner. Inom industriproduktionen arbetar Skanska för att öka återvinningen i asfaltverken. För att minska den negativa påverkan från avfallsgenerering ökas återanvändning och återvinning i projekten genom att följa avfallshierarkin samt genom att följa upp och sätta upp mål för återanvändnings- och återvinningsnivåer. På många marknader finns det interna mål för totala avfallsvolymer samt för andelen avfall som återvinns och/eller går till deponi. Skanska arbetar också för att öka antalet projekt som är förenliga med EU- taxonomin. Det omfattar bland annat att uppfylla kriteriet att minst 70/uni00A0procent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet ska gå till återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning. I projekten följs även Skanskas förteckning över ämnen som omfattas av begränsningar för att minska mängden farligt avfall. Farligt avfall på byggarbetsplatserna hanteras enligt lokala förordningar och principerna i ISO 14001 för att undvika föroreningar. Driftsutgifter och kapitalutgifter avseende avfallshantering och cirkularitet bedöms och integreras i projekten. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 73 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 75 ===== ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Skanska arbetar för att bevara värdet av cirkulerande resurser genom affärsmetoder som möjliggör längre livscykler, återanvändning, renovering samt återvinning av produkter och material. Skanska strävar efter att minska avfallet och öka resurseffektiviteten genom smartare design, planering, upphandling och logistik. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Resursinflöden Faktisk negativ påverkan Förbrukning av material som betong, cement, stål, asfalt och bitumen medför en miljöpåverkan. Avfall Faktisk negativ påverkan Bortskaffande av byggavfall till deponi eller förbränning leder till förlust av värdefulla material och resurser. Potentiell negativ påverkan Farligt byggavfall kan orsaka mark- och vattenföroreningar. E5-1 Policyer Hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat De centrala delarna och övergripande målen i koncernens hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat avseende resursinflöden och avfall är att kontinuerligt förbättra Skanskas arbete. Detta ska ske genom att införa ISO 14001- certifierade miljöledningssystem i verksamheten, samt genom att designa för ökad effektivitet och öka den cirkulära användningen av material. Dessutom förväntas verksam- heterna minska avfallet genom effektiv hantering, återvinning och återanvändning av material. Koncernens standard för styrning av miljö och klimat omfattar ett åtagande om att köpa virke som kommer från lagliga och hållbara källor, med preferens för standarderna Forest Stewardship Council (FSC) eller Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller motsvarande. Standard för arbetsmiljöhantering Standarden för arbetsmiljöhantering innehåller en förteckning över ämnen som omfattas av begränsningar som bidrar till att minska och begränsa användningen av farliga ämnen och förekomsten av farligt avfall. Standarden kräver införandet av ledningssystem för arbetsmiljö certifierade enligt ISO 45001 i verksamheten. E5-2 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanskas klimatplan styr aktiviteter för resursanvändning och cirkularitet inom fokusområdena: design för effektivitet, material och energi. På operativ nivå vidtar affärsenheterna och projekten olika åtgärder för att minska och återvinna avfall och främja cirkulariteten genom att minska användningen av primära materialresurser. Detta görs genom att öka designens effektivitet, användning av befintliga byggnader och infra- struktur, samt återanvändning och återvinning av material, inklusive massor. För att minska negativa påverkan till följd av material- användning har Skanska flera aktiviteter på gång, till exempel digitala lösningar och optimerad design för att förbättra resurseffektiviteten. Andra aktiviteter omfattar att undersöka möjligheterna till utveckling av renoveringsstrategier, cirkulär rivning och ombyggnad av befintliga byggnader. Det pågår pilotprojekt för att testa återanvändning av byggelement, bland annat genom det EU-finansierade projektet ReCreate. Inom bygg- och anläggningsprojekt optimeras hanteringen av massor, och både återvinningscenter och resursparker utvecklas för att möjliggöra återanvändning och återvinning direkt på byggarbetsplatserna, till exempel genom mobila fragmenterings- och fräsmaskiner. Inom industriproduktionen arbetar Skanska för att öka återvinningen i asfaltverken. För att minska den negativa påverkan från avfallsgenerering ökas återanvändning och återvinning i projekten genom att följa avfallshierarkin samt genom att följa upp och sätta upp mål för återanvändnings- och återvinningsnivåer. På många marknader finns det interna mål för totala avfallsvolymer samt för andelen avfall som återvinns och/eller går till deponi. Skanska arbetar också för att öka antalet projekt som är förenliga med EU- taxonomin. Det omfattar bland annat att uppfylla kriteriet att minst 70/uni00A0procent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet ska gå till återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning. I projekten följs även Skanskas förteckning över ämnen som omfattas av begränsningar för att minska mängden farligt avfall. Farligt avfall på byggarbetsplatserna hanteras enligt lokala förordningar och principerna i ISO 14001 för att undvika föroreningar. Driftsutgifter och kapitalutgifter avseende avfallshantering och cirkularitet bedöms och integreras i projekten. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 73 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 76 ===== E5-3 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanskas åtgärder är integrerade i olika projektteams och affärsenheters ansvarsområden och genomförs som löpande initiativ. Därför är tidshorisonterna inte fastställda utan föremål för kontinuerlig prövning. Skanska följer upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter med koppling till resursanvändning och cirkulär ekonomi genom granskningar av styrning som genomförs av koncernen. Grupper för kunskapsdelning inom Skanska ökar insikterna om resursanvändning och hantering av cirkularitet. Skanskas nyckeltal för uppföljning av effektiviteten inkluderar resursinflöden och resursutflöden. Mätetal E5-4 Resursinflöden Skanskas huvudsakliga resurspåverkan avser de byggmaterial som används i projekt under byggfasen. I Skanskas verksam- heter och i värdekedjan uppströms utgörs de huvudsakliga resursinflödena av betong, cement, stål, asfalt och bitumen. Vatten och energi kan också betraktas som väsentliga resursinflöden i Skanskas egen verksamhet liksom både upp- och nedströms i värdekedjan. Dessa frågor tas upp mer i detalj i avsnitten Klimatförändringar på sidan 64 och Vattenresurser och marina resurser på sidan 72. Mätetal kopplade till resursinflöden framgår av tabellen nedan. Då Skanska enbart redovisar sina viktigaste resursinflöden ingår inte andelen biologiskt material och biobränslen som används för andra ändamål än energi och som är hållbart anskaffade i mätetalen för resursinflöden 2025. Resursinflöden 2025 Den sammanlagda totalvikten på de produkter och det tekniska och biologiska material som har använts under rapportperioden, ton 4/uni00A0754/uni00A0102 Absolut vikt på sekundära, återanvända eller återvunna delar, sekundära mellanprodukter och sekundärt material, ton 87/uni00A0118 Procentandel sekundära, återanvända eller återvunna delar, sekundära mellanprodukter och sekundärt material, % 2 E5-5 Resursutflöden, avfall Merparten av Skanskas avfall kommer från bygg- och rivningsverksamhet. Skanskas största avfallskategorier är betong, rivningsavfall, blandat byggavfall och asfalt. Vidare ingår även glas, metall, gips, plast och trä i Skanskas avfall. Kontorsavfall följdes inte upp under 2025. Inget radioaktivt avfall redovisades under 2025. För femårsdata om andelen avfall till deponi, se sidan 217 . Genererat avfall per avfallshanteringsmetod, ton 2025 Avfall som avleds från bortskaffande Farligt avfall Förberedelse för återanvändning Materialåtervinning 8/uni00A0357 Andra återvinningsförfaranden Icke-farligt avfall Förberedelse för återanvändning 3/uni00A0204 Materialåtervinning 484/uni00A0355 Andra återvinningsförfaranden 471 Avfall som går till bortskaffande Farligt avfall Förbränning 3/uni00A0749 Deponi 12/uni00A0782 Annat bortskaffningsförfarande 189 Icke-farligt avfall Förbränning 18/uni00A0453 Deponi 19/uni00A0929 Annat bortskaffningsförfarande 3/uni00A0648 Totalt avfall i den egna verksamheten 555/uni00A0138 Radioaktivt avfall 0 Icke-återvunnet avfall 62/uni00A0426 Andelen icke-återvunnet avfall, procent 11 Redovisningsprinciper Resursinflöden Redovisade materialinflöden omfattar inköp av viktiga material såsom betong, cement, stål, asfalt och bitumen. Primärdata baseras på vikt/volym på material som köps in från leverantörer. Sekundärdata är beräknad vikt baserad på kostnad, om inga viktdata finns tillgängliga. Resursutflöden: Avfall Redovisat avfall omfattar avfall som genereras i Skanskas egen verksamhet. Med genererat avfall avses material som har tagits in i ett projekt men som inte använts och därför behandlas som avfall. Det omfattar överskottsmaterial eller oanvänt material som levererats till ett projekt som Skanska utvecklat och som därefter avyttras, återvinns eller på annat sätt hanteras som avfall. Schaktmassor ingår inte i denna definition. Data inhämtas från primära och sekundära källor. Bland primära källor ingår direktdata från leverantörerna. Bland sekundära källor ingår utgiftsbaserade beräkningar. Indikatorn för avfall till deponi definieras som mängden avfall till deponi. Metoden för avfallshantering baseras på de organisatoriska standarderna hos de lokala avfalls- entreprenörerna. Skanska har olika avfallsentreprenörer på olika marknader och affärsenheterna följer upp sina respektive kontrakt. Avfall som går till återanvändning bedöms vara en underskattad kategori, eftersom den inte täcks in av avfallsentreprenörerna på många marknader. 74 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Rapportering enligt EU:s taxonomi Skanskas process gällande EU:s taxonomi Skanskas process gällande EU:s taxonomi har fokus på bedömningar av vad som omfattas av taxonomin och är förenligt med den avseende intäkter, kapitalutgifter och drifts- utgifter. Bedömningen följer IFRS redovisningsstandarder. Omfattas – granskning Alla ekonomiska verksamheter som potentiellt omfattas har granskats i enlighet med de tekniska bilagorna i den delegerade klimatakten: Bilaga I – Begränsning av klimatförändringar (CCM) och Bilaga II – Anpassning till klimatförändringar (CCA) och en granskning av den delegerade miljöakten: Bilaga I – Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), Bilaga II – Omställning till en cirkulär ekonomi (CE), Bilaga III – Förebyggande och bekämpning av miljöföroreningar (PPC) och Bilaga IV – Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (BIO). Bedömning – förenlighet En bedömning av huruvida Skanskas uppfyller de tekniska granskningskriterierna utförs för var och en av de omfattade ekonomiska verksamheterna som bedöms vara väsentliga för Skanska. De tekniska granskningskriterierna omfattar kriterier för väsentligt bidrag, inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder. Årets resultat Som ett resultat av Skanskas process med en granskning enligt EU-taxonomin omfattades 92/uni00A0procent av omsättningen under 2025 av taxonomin och 4/uni00A0procent av omsättningen var taxonomiförenlig. Av kapitalutgifter under 2025 omfattades 97/uni00A0procent av taxonomin och 23/uni00A0procent var taxonomiförenliga. Taxonomiförenliga kapitalutgifter omfattar investeringar i maskiner, fordon och annan utrustning som antingen är elektrifierad eller drivs med förnybara bränslen samt maskiner eller annan utrustning som minimerar vattenanvändningen som redovisas under IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, och fastigheter anpassade till den ekonomiska verksamheten under 7 .7 Förvärv och ägande av byggnader som redovisas i IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Totala driftsutgifter uppgick under 2025 till 1 710 Mkr. Enligt IFRS redovisar Skanska sina kostnader för byggprojekt som upplupna kostnader fördelat på produktionskostnader samt försäljnings- och administrationskostnader (varav forskning och utveckling samt kortfristiga leasingavtal). Kostnader hänförliga till Skanskas egna utvecklingsprojekt aktiveras eftersom fastigheter under uppförande klassificeras som omsättnings- tillgångar. Driftsutgifter är inte väsentliga på grund av Skanskas affärsmodell, och redovisas enbart på koncernnivå som totala driftsutgifter, i enlighet med undantaget i EU-taxonomin. Taxonomiredovisning i enlighet med artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, ändrad genom den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi (kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2486) återfinns på sidan 76. Omfattas av taxonomin Baserat på Skanskas årliga granskningsprocess och väsentlighetsöverväganden har följande ekonomiska verksamheter som definieras i EU-taxonomin identifierats som relevanta för Skanskas nyckeltal för intäkter och kapitalutgifter. CCM/CCA 6.14 – Infrastruktur för järnvägstransport CCM/CCA 6.15 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrafik CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM/CCA 7 .1, CE 3.1 – Uppförande av nya byggnader CCM/CCA 7 .2, CE 3.2 – Renovering av befintliga byggnader CCM/CCA 7 .7 – Förvärv och ägande av byggnader Följande ekonomiska verksamheter som uppgår till högst 10/uni00A0procent av nyckeltalet har fastställts som icke-väsentliga för Skanska. CCM/CCA 4.5 – Elproduktion från vattenkraft CCM/CCA 4.9 – Överföring och distribution av el CCM/CCA 5.1 – Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM/CCA 5.2 – Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM/CCA 5.3 – Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM/CCA 5.4 – Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten WTR 2.1 – Vattenförsörjning WTR 2.2 – Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse Taxonomiförenlighet Skanska har utvärderat de tekniska granskningskriterierna för de ekonomiska verksamheter som omfattas, både kriterierna väsentligt bidrag och inte orsaka betydande skada, på projektnivå, samt minimiskyddsåtgärderna på bolagsnivå. Ingen bedömning av taxonomiförenlighet genomfördes för CE 3.1 och 3.2; då samma projekt bedömdes enligt CCM/CCA 7 .1 och 7 .2. Resultaten för 2025 var som följer: Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 75 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 77 ===== Rapportering enligt EU:s taxonomi Skanskas process gällande EU:s taxonomi Skanskas process gällande EU:s taxonomi har fokus på bedömningar av vad som omfattas av taxonomin och är förenligt med den avseende intäkter, kapitalutgifter och drifts- utgifter. Bedömningen följer IFRS redovisningsstandarder. Omfattas – granskning Alla ekonomiska verksamheter som potentiellt omfattas har granskats i enlighet med de tekniska bilagorna i den delegerade klimatakten: Bilaga I – Begränsning av klimatförändringar (CCM) och Bilaga II – Anpassning till klimatförändringar (CCA) och en granskning av den delegerade miljöakten: Bilaga I – Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), Bilaga II – Omställning till en cirkulär ekonomi (CE), Bilaga III – Förebyggande och bekämpning av miljöföroreningar (PPC) och Bilaga IV – Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (BIO). Bedömning – förenlighet En bedömning av huruvida Skanskas uppfyller de tekniska granskningskriterierna utförs för var och en av de omfattade ekonomiska verksamheterna som bedöms vara väsentliga för Skanska. De tekniska granskningskriterierna omfattar kriterier för väsentligt bidrag, inte orsaka betydande skada och minimiskyddsåtgärder. Årets resultat Som ett resultat av Skanskas process med en granskning enligt EU-taxonomin omfattades 92/uni00A0procent av omsättningen under 2025 av taxonomin och 4/uni00A0procent av omsättningen var taxonomiförenlig. Av kapitalutgifter under 2025 omfattades 97/uni00A0procent av taxonomin och 23/uni00A0procent var taxonomiförenliga. Taxonomiförenliga kapitalutgifter omfattar investeringar i maskiner, fordon och annan utrustning som antingen är elektrifierad eller drivs med förnybara bränslen samt maskiner eller annan utrustning som minimerar vattenanvändningen som redovisas under IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, och fastigheter anpassade till den ekonomiska verksamheten under 7 .7 Förvärv och ägande av byggnader som redovisas i IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Totala driftsutgifter uppgick under 2025 till 1 710 Mkr. Enligt IFRS redovisar Skanska sina kostnader för byggprojekt som upplupna kostnader fördelat på produktionskostnader samt försäljnings- och administrationskostnader (varav forskning och utveckling samt kortfristiga leasingavtal). Kostnader hänförliga till Skanskas egna utvecklingsprojekt aktiveras eftersom fastigheter under uppförande klassificeras som omsättnings- tillgångar. Driftsutgifter är inte väsentliga på grund av Skanskas affärsmodell, och redovisas enbart på koncernnivå som totala driftsutgifter, i enlighet med undantaget i EU-taxonomin. Taxonomiredovisning i enlighet med artikel 8 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, ändrad genom den delegerade akten om EU:s miljötaxonomi (kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2486) återfinns på sidan 76. Omfattas av taxonomin Baserat på Skanskas årliga granskningsprocess och väsentlighetsöverväganden har följande ekonomiska verksamheter som definieras i EU-taxonomin identifierats som relevanta för Skanskas nyckeltal för intäkter och kapitalutgifter. CCM/CCA 6.14 – Infrastruktur för järnvägstransport CCM/CCA 6.15 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrafik CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM/CCA 7 .1, CE 3.1 – Uppförande av nya byggnader CCM/CCA 7 .2, CE 3.2 – Renovering av befintliga byggnader CCM/CCA 7 .7 – Förvärv och ägande av byggnader Följande ekonomiska verksamheter som uppgår till högst 10/uni00A0procent av nyckeltalet har fastställts som icke-väsentliga för Skanska. CCM/CCA 4.5 – Elproduktion från vattenkraft CCM/CCA 4.9 – Överföring och distribution av el CCM/CCA 5.1 – Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM/CCA 5.2 – Förnyelse av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM/CCA 5.3 – Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM/CCA 5.4 – Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten WTR 2.1 – Vattenförsörjning WTR 2.2 – Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse Taxonomiförenlighet Skanska har utvärderat de tekniska granskningskriterierna för de ekonomiska verksamheter som omfattas, både kriterierna väsentligt bidrag och inte orsaka betydande skada, på projektnivå, samt minimiskyddsåtgärderna på bolagsnivå. Ingen bedömning av taxonomiförenlighet genomfördes för CE 3.1 och 3.2; då samma projekt bedömdes enligt CCM/CCA 7 .1 och 7 .2. Resultaten för 2025 var som följer: Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 75 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 78 ===== Sammanfattning 2025 Fördelning per miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Nyckeltal (KPI) Summa Andel verksamheter som omfattas av taxonomin Taxonomi- förenliga verksamheter Andel taxonomi- förenliga verksamheter Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Miljöföroreningar Biologisk mångfald Andel möjlig- görande verksamheter Andel omställnings- verksamheter Ej bedömda verksamheter som anses vara icke- väsentliga Taxonomi- förenliga verksamheter under föregående räkenskapsår Andel taxonomi- förenliga verksamheter under föregående räkenskapsår Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr % Omsättning 176/uni00A0658 92 7/uni00A0733 4 4 0 0 0 0 0 3 0 2 8/uni00A0915 5 Kapitalutgifter 4/uni00A0128 97 982 23 23 0 0 0 0 0 10 1 3 854 14 Driftsutgifter 1/uni00A0710 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Omsättning Redovisat nyckeltal Omsättning Räkenskapsår 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Ekonomiska verksamheter Kod Nyckeltal som omfattas av taxonomin Taxonomi- förenligt nyckeltal Taxonomi- förenligt nyckeltal Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Miljöföroreningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel Taxonomi- förenliga inom Omfattas av taxonomin /uni00A0 % Mkr % % % % % % % % Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 12 4/uni00A0899 3 3 0 0 0 0 0 E 22 Infrastruktur som möjliggör koldioxid- snål vägtransport och kollektivtrafik: CCM 6.15/ CCA 6.15 24 425 0 0 0 0 0 0 0 E 1 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM 6.16/ CCA 6.16 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1/ CCA 7.1 / CE 3.1 48 1/uni00A0413 1 1 0 0 0 0 0 2 Renovering av befintliga byggnader CCM 7 .2/ CCA 7 .2/ CE 3.2 4 671 0 0 0 0 0 0 0 T 9 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7 .7/ CCA 7.7 0 326 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa taxonomiförenlighet per mål 4 0 0 0 0 0 Total omsättning 92 7/uni00A0733 4 4 0 0 0 0 0 5 CCM/CCA 6.14 – Infrastruktur för järnvägstransport: Projekten uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga omsättning. CCM/CCA 6.15 – Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik: Projekten uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga omsättning. CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur (som möjliggör koldioxidsnål) sjöfart: Inga projekt räknas in i den taxonomiförenliga omsättningen. CCM/CCA 7 .1 – Uppförande av nya byggnader: Projekten uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, Begränsning av klimatförändringar, och omfattas därmed av taxonomin och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga omsättning. CCM/CCA 7 .2 – Renovering av befintliga byggnader: Projekten uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga omsättning. CCM/CCA 7 .7 – Förvärv och ägande av byggnader: Projekten uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga omsättning. Minimiskyddsåtgärder Skanska efterlever minimiskyddsåtgärderna genom att följa internationellt erkända ramverk, inklusive OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I dessa ramverk finns riktlinjer för bolagsstyrning, due diligence, respekt för mänskliga rättigheter och ett etiskt beteende. För mer information om mänskliga rättigheter, se sidorna 79, 85 och 86, och för antikorruption se sidorna 86–88. 76 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Kapitalutgifter Redovisat nyckeltal Kapitalutgifter Räkenskapsår 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Ekonomiska verksamheter Kod Nyckeltal som omfattas av taxonomin Taxonomi- förenligt nyckeltal Taxonomi- förenligt nyckeltal Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Miljöföroreningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel Taxonomi- förenliga inom Omfattas av taxonomin % Mkr % % % % % % % % Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 13 136 3 3 0 0 0 0 0 E 24 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 26 265 6 6 0 0 0 0 0 E 24 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM 6.16/ CCA 6.16 4 37 1 1 0 0 0 0 0 E 24 Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1/ CCA 7.1/CE 3.1 48 495 12 12 0 0 0 0 0 24 Renovering av befintliga byggnader CCM 7 .2/ CCA 7 .2/CE 3.2 5 49 1 1 0 0 0 0 0 T 24 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7 .7/ CCA 7.7 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa taxonomiförenlighet per mål 23 0 0 0 0 0 Summa kapitalutgifter 97 982 23 23 24 Redovisningsprinciper Nyckeltalen avseende EU-taxonomin innefattar konsoliderade siffror för koncernen. Total omsättning Total omsättning avser totala intäkter enligt IFRS redovisningsstandarder, se not 6. Nyckeltalen för omsättning definieras som taxonomiberättigad omsättning dividerad med total omsättning samt taxonomianpassad omsättning dividerad med total omsättning. Kapitalutgifter (CapEx) Skanskas tolkning av totala kapitalutgifter enligt EU-taxonomin är investeringar redovisade i följande kategorier: IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 16 Leasingavtal, se noterna 14, 16, 37 och 38 i de finansiella rapporterna. Leasingavtal som inte leder till redovisning av nyttjanderätt av tillgången ska inte räknas som kapitalutgifter. Nyckeltalen för kapitalutgifter definieras som Kapitalutgifter som omfattas av taxonomin dividerat med total omsättning och Taxonomiförenliga kapitalutgifter dividerat med totala kapitalutgifter. Driftsutgifter (OpEx) Skanskas totala driftsutgifter, baserade på EU-taxonomins definition och Skanskas redovisningsprinciper (IFRS), är kostnader hänförliga till forskning och utveckling (FoU) och kortfristiga leasingavtal. Driftsutgifter redovisas enbart på koncernnivå som totala driftsutgifter, i enlighet med undantaget i EU-taxonomin. Nyckeltalet för driftsutgifter definieras som totala driftsutgifter. Bakgrundsinformation om nyckeltalen 2022 är basåret för EU-taxonomirapporteringen. Under 2025 lades ytterligare en ekonomisk verksamhet, CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur (som möjliggör koldioxidsnål) sjöfart, till de områden som redovisningen omfattar. Omfattningen av bedömningen av vad som omfattas utökades till att inkludera CE för de ekonomiska verksamheterna Uppförande av nya byggnader och Renovering av befintliga byggnader. Inga förändringar gjordes av processen för datainsamling. Skanska inkluderar alla verksamheter på samtliga marknader i EU-taxonomibedömningen. Skanska delar inte upp projekt i olika ekonomiska verksamheter. Ett projekt bedöms omfattas av EU-taxonomin om den huvudsakliga delen av omsättningen omfattas av taxonomin. Förenlighet bedöms på samma sätt. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 77 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 79 ===== Kapitalutgifter Redovisat nyckeltal Kapitalutgifter Räkenskapsår 2025 Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Ekonomiska verksamheter Kod Nyckeltal som omfattas av taxonomin Taxonomi- förenligt nyckeltal Taxonomi- förenligt nyckeltal Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Miljöföroreningar Biologisk mångfald Möjlig- görande verksamhet Omställnings- verksamhet Andel Taxonomi- förenliga inom Omfattas av taxonomin % Mkr % % % % % % % % Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 13 136 3 3 0 0 0 0 0 E 24 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 26 265 6 6 0 0 0 0 0 E 24 Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål sjöfart CCM 6.16/ CCA 6.16 4 37 1 1 0 0 0 0 0 E 24 Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1/ CCA 7.1/CE 3.1 48 495 12 12 0 0 0 0 0 24 Renovering av befintliga byggnader CCM 7 .2/ CCA 7 .2/CE 3.2 5 49 1 1 0 0 0 0 0 T 24 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7 .7/ CCA 7.7 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa taxonomiförenlighet per mål 23 0 0 0 0 0 Summa kapitalutgifter 97 982 23 23 24 Redovisningsprinciper Nyckeltalen avseende EU-taxonomin innefattar konsoliderade siffror för koncernen. Total omsättning Total omsättning avser totala intäkter enligt IFRS redovisningsstandarder, se not 6. Nyckeltalen för omsättning definieras som taxonomiberättigad omsättning dividerad med total omsättning samt taxonomianpassad omsättning dividerad med total omsättning. Kapitalutgifter (CapEx) Skanskas tolkning av totala kapitalutgifter enligt EU-taxonomin är investeringar redovisade i följande kategorier: IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 16 Leasingavtal, se noterna 14, 16, 37 och 38 i de finansiella rapporterna. Leasingavtal som inte leder till redovisning av nyttjanderätt av tillgången ska inte räknas som kapitalutgifter. Nyckeltalen för kapitalutgifter definieras som Kapitalutgifter som omfattas av taxonomin dividerat med total omsättning och Taxonomiförenliga kapitalutgifter dividerat med totala kapitalutgifter. Driftsutgifter (OpEx) Skanskas totala driftsutgifter, baserade på EU-taxonomins definition och Skanskas redovisningsprinciper (IFRS), är kostnader hänförliga till forskning och utveckling (FoU) och kortfristiga leasingavtal. Driftsutgifter redovisas enbart på koncernnivå som totala driftsutgifter, i enlighet med undantaget i EU-taxonomin. Nyckeltalet för driftsutgifter definieras som totala driftsutgifter. Bakgrundsinformation om nyckeltalen 2022 är basåret för EU-taxonomirapporteringen. Under 2025 lades ytterligare en ekonomisk verksamhet, CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur (som möjliggör koldioxidsnål) sjöfart, till de områden som redovisningen omfattar. Omfattningen av bedömningen av vad som omfattas utökades till att inkludera CE för de ekonomiska verksamheterna Uppförande av nya byggnader och Renovering av befintliga byggnader. Inga förändringar gjordes av processen för datainsamling. Skanska inkluderar alla verksamheter på samtliga marknader i EU-taxonomibedömningen. Skanska delar inte upp projekt i olika ekonomiska verksamheter. Ett projekt bedöms omfattas av EU-taxonomin om den huvudsakliga delen av omsättningen omfattas av taxonomin. Förenlighet bedöms på samma sätt. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 77 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 80 ===== ESRS S1 Egna medarbetare Information om samhällsansvar Skanska har ett systematiskt arbetssätt inom hälsa och säkerhet som skyddar människors liv och välbefinnande. Skanska strävar även efter att vara en arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter genom att utveckla en inkluderande kultur som värdesätter mångfald och skapar förutsättningar att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare med olika bakgrunder och kompetenser. SBM-3 Väsentliga IRO:er och deras koppling till Skanskas strategi och affärsmodell Inom ramen för Skanskas hållbarhetsstrategi, som beskrivs på sidan 39, är huvudområdet Ansvar inriktat på frågor som rör egna medarbetare. Området omfattar hälsa och säkerhet, etik samt inkludering och mångfald. Här redovisas även den väsentliga negativa påverkan som Skanska identifierat gällande egna medarbetare. Säkerheten för medarbetare är av högsta prioritet. Inkludering och mångfald är centrala delar av Skanskas värderingar och viktiga komponenter i medarbetar- strategin. En grundläggande princip i uppförandekoden är att erbjuda rättvisa arbetsvillkor och säkerställa efterlevnad av lokala lagar, regelverk och kollektivavtal. Den väsentligt negativa påverkan, potentiell eller faktisk, härrör från Skanskas verksamhet. Det finns negativ påverkan som är kopplad till byggverksamhetens natur, där branschen generellt är förknippad med olycksrisker och långsiktiga hälsoproblem relaterade till högriskmoment såsom lyft, lastning, lossning och logistik. Vidare kan negativ påverkan uppstå till följd av att byggbranschen traditionellt uppvisar en ojämn könsfördelning. Skanskas verksamhet är decentraliserad och omfattar bygg- och utvecklingsprojekt i flera geografiska områden. Användning av deltidsarbete, nolltimmarskontrakt och tidsbegränsade anställningar, anställningsformer som är vanliga i projektbaserade verksamheter, kan medföra mindre stabila arbetstider och påverka medarbetarnas upplevelse av trygghet och arbetsnöjdhet. Egna medarbetare avser Skanskas anställda, icke-anställda och underentreprenörer som utför arbete på arbetsplatser eller anläggningar som ägs eller kontrolleras av Skanska. Skanskas medarbetare utgörs av både tjänstemän och yrkesarbetare. Skanska anlitar icke-anställda medarbetare i form av konsulter. Yrkesarbetare i byggprojekt är i högre grad exponerade för hälso- och säkerhetsrisker till följd av arbetsuppgifternas och arbetsmiljöns karaktär. Skanska hanterar väsentlig påverkan inom hälsa och säkerhet genom att tillämpa en omfattande säkerhetsstrategi som omfattar alla som arbetar på arbetsplatser som ägs eller kontrolleras av Skanska. Alla Skanskas medarbetare inkluderas i upplysningarna. Därutöver inkluderas underentreprenörers anställda och icke- anställda i upplysningar inom hälsa och säkerhet, i enlighet med Skanskas omfattande säkerhetsstrategi. Implementeringen av Skanskas klimatplan bedöms inte leda till någon väsentlig negativ påverkan på de egna medarbetarna. Skanska har inte heller identifierat några delar av verksamheten där det föreligger betydande risk för tvångsarbete eller barnarbete för de egna medarbetarna. S1-2, S1-3 Medarbetardialog Processer för dialog med egna medarbetare Skanska strävar efter en öppen och transparent dialog med sina medarbetare. Kommunikation och återkoppling sker genom flera etablerade och strukturerade processer, bland annat den årliga globala medarbetarundersökningen. Undersökningen ger medarbetarna möjlighet att lämna synpunkter på olika aspekter av sitt arbete som är väsentligt för Skanska, bland annat arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter. Resultaten ger insikter i hur upplevelserna skiljer sig hos olika demografiska grupper, bland annat utifrån kön och ålder. Samtliga anställda bjuds in att delta i undersökningen, med undantag för yrkesarbetare inom affärsenheterna Skanska USA Civil och Skanska USA Building på grund av lokala anställningslagar och regelverk. Resultaten på koncernnivå kommuniceras till hela organisationen. Chefer ansvarar för att presentera resultaten till sina team och, tillsammans med dem, identifiera och prioritera relevanta förbättringsområden. En handlingsplan tas fram och arbetet med genomförandet pågår under året. Utöver den årliga undersökningen uppmuntras medarbetare att löpande framföra synpunkter till sina chefer. Detta kan även ske i ett mer strukturerat format under de individuella utvecklingssamtalen. Skanska följer upp hur effektiv medarbetardialogen är genom uppföljning av både nivå av deltagande i undersökningen och antalet genomförda utvecklingssamtal. Skanska samarbetar med arbetstagarrepresentanter och fackföreningar genom olika former av samverkan på lokal och nationell nivå. Skanska har dessutom tecknat ett avtal om ett europeiskt företagsråd (EWC) vilket kompletterar befintliga samarbetsformer och är en viktig plattform för dialog mellan ledningen och arbetstagarrepresentanter från Skanskas europeiska marknader på koncernnivå. EWC möts två gånger per år. Vid ett av dessa tillfällen representeras Skanska av EVP HR och annars av den lokala ledningen och HR-team. Mötena ger arbetstagarrepresentanter möjlighet att få information om frågor som berör dem, lyfta problem, ställa frågor och lämna återkoppling direkt till högsta ledningen i gränsöverskridande frågor. Ett brett spektrum av ämnen diskuteras, bland annat affärsresultat, strategiska beslut och deras potentiella påverkan på medarbetarna. 78 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Processer för att avhjälpa negativ påverkan Skanska tillhandahåller flera rapporteringskanaler för egna medarbetare: online, via e-post eller telefon samt fysiska möten. Vid rutinartade frågor eller problem uppmuntras medarbetare i första hand vända sig till sin chef eller chefens chef. För ärenden som rör anställningsvillkor är affärsenhetens HR-avdelning den primära kontaktpunkten. Mer information om tillgängliga rapporteringskanaler för medarbetare och hur Skanska följer upp och hanterar inkomna ärenden finns på sidan 86. S1-1 Policyer för mänskliga rättigheter relevanta för egna medarbetare I uppförandekoden tydliggörs Skanskas åtagande att respektera alla tillämpliga, internationellt erkända mänskliga rättigheter. Koden är i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och beskriver Skanskas ansvar att skydda människors rättigheter i sin verksamhet. Detta omfattar ett tydligt avståndstagande från alla former av exploatering av arbetskraft, inklusive tvångsarbete, skuldslaveri, människohandel och barnarbete. Skanska följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande arbetsnormer och efterlever alla relevanta lagar avseende arbetstider, löner och förmåner. Företaget upprätthåller arbetstagares rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar och för en löpande dialog med arbetstagar-organisationer, fackföreningar och arbetstagarrepresentanter. Det finns etablerade mekanismer på plats för att rapportera och hantera eventuella orättvisa arbetsvillkor både inom Skanska och hos underleverantörer. Skanskas åtaganden avseende mänskliga rättigheter vägleds av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande. Skanska har också undertecknat FN:s Global Compact och följer dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Arbetstid Potentiell negativ påverkan Användning av deltid, nolltimmarsavtal och tillfälliga kontrakt i den projektbaserade verksamheten kan påverka stabila arbetstider och medarbetarnöjdhet. S1-1 Policyer Skanska har ingen koncernövergripande policy för arbetstid. I enlighet med uppförandekoden följer Skanska alla tillämpliga lagar och avtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner. Skanska stödjer medarbetarnas rätt att bilda och gå med i fackföreningar samt delta i kollektivförhandlingar. En kontinuerlig dialog förs med arbetstagarorganisationer, fackföreningar och arbetstagarrepresentanter för att säkerställa transparens, goda arbetsvillkor och ömsesidig respekt. S1-4 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar, regelverk och kollektivavtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner i hela verksamheten. I enlighet med internationella normer och nationell lagstiftning värnar Skanska arbetstagares rätt att bilda och gå med i fackföreningar och att delta i kollektiv- förhandlingar. Affärsenheterna ansvarar för att tilldela de resurser som krävs för att hantera väsentlig påverkan. En strukturerad och löpande dialog förs med fackföreningar, arbetstagarorganisationer och arbetstagarrepresentanter för att säkerställa rättvisa och transparenta arbetsvillkor. Det finns etablerade mekanismer på plats för att identifiera, rapportera och åtgärda eventuella orättvisa eller olagliga arbetsvillkor, bland annat interna anmälningskanaler. Uppföljningen av dessa rutiner ingår i Skanskas styrningsprocesser och är kopplad till implementeringen av uppförandekoden. S1-5 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål för arbetstid. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknads- förhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Mätetal S1-6 Uppgifter om Skanskas anställda Antal anställda per avtalstyp, antal personer 2025 Män Kvinnor Annat Tillsvidareanställda 18/uni00A0135 5/uni00A0192 0 Tillfälligt anställda 321 144 0 Behovsanställda 3/uni00A0129 113 0 Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0 Behovsanställda är främst yrkesarbetare i USA. Antal anställda per land Det totala antalet anställda efter antal personer och uppdelning efter land för länder där Skanska har anställda motsvarande minst 10/uni00A0procent av det totala antalet anställda. Antal anställda per land, antal personer/uni00B9) 2025 Män Kvinnor Annat USA 5/uni00A0852 1/uni00A0170 0 Sverige 5/uni00A0310 1/uni00A0602 0 Norge 3/uni00A0976 502 0 Storbritannien 2/uni00A0418 912 0 Övriga länder 4/uni00A0029 1/uni00A0263 0 Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0 /uni00B9) För information om medelantal anställda, se not 33. Anställda som lämnat företaget och personalomsättning 2025 Antal personer som lämnat företaget 5/uni00A0785 Personalomsättning, % 21,4 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 79 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 81 ===== Processer för att avhjälpa negativ påverkan Skanska tillhandahåller flera rapporteringskanaler för egna medarbetare: online, via e-post eller telefon samt fysiska möten. Vid rutinartade frågor eller problem uppmuntras medarbetare i första hand vända sig till sin chef eller chefens chef. För ärenden som rör anställningsvillkor är affärsenhetens HR-avdelning den primära kontaktpunkten. Mer information om tillgängliga rapporteringskanaler för medarbetare och hur Skanska följer upp och hanterar inkomna ärenden finns på sidan 86. S1-1 Policyer för mänskliga rättigheter relevanta för egna medarbetare I uppförandekoden tydliggörs Skanskas åtagande att respektera alla tillämpliga, internationellt erkända mänskliga rättigheter. Koden är i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och beskriver Skanskas ansvar att skydda människors rättigheter i sin verksamhet. Detta omfattar ett tydligt avståndstagande från alla former av exploatering av arbetskraft, inklusive tvångsarbete, skuldslaveri, människohandel och barnarbete. Skanska följer Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande arbetsnormer och efterlever alla relevanta lagar avseende arbetstider, löner och förmåner. Företaget upprätthåller arbetstagares rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar och för en löpande dialog med arbetstagar-organisationer, fackföreningar och arbetstagarrepresentanter. Det finns etablerade mekanismer på plats för att rapportera och hantera eventuella orättvisa arbetsvillkor både inom Skanska och hos underleverantörer. Skanskas åtaganden avseende mänskliga rättigheter vägleds av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande. Skanska har också undertecknat FN:s Global Compact och följer dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Arbetstid Potentiell negativ påverkan Användning av deltid, nolltimmarsavtal och tillfälliga kontrakt i den projektbaserade verksamheten kan påverka stabila arbetstider och medarbetarnöjdhet. S1-1 Policyer Skanska har ingen koncernövergripande policy för arbetstid. I enlighet med uppförandekoden följer Skanska alla tillämpliga lagar och avtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner. Skanska stödjer medarbetarnas rätt att bilda och gå med i fackföreningar samt delta i kollektivförhandlingar. En kontinuerlig dialog förs med arbetstagarorganisationer, fackföreningar och arbetstagarrepresentanter för att säkerställa transparens, goda arbetsvillkor och ömsesidig respekt. S1-4 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar, regelverk och kollektivavtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner i hela verksamheten. I enlighet med internationella normer och nationell lagstiftning värnar Skanska arbetstagares rätt att bilda och gå med i fackföreningar och att delta i kollektiv- förhandlingar. Affärsenheterna ansvarar för att tilldela de resurser som krävs för att hantera väsentlig påverkan. En strukturerad och löpande dialog förs med fackföreningar, arbetstagarorganisationer och arbetstagarrepresentanter för att säkerställa rättvisa och transparenta arbetsvillkor. Det finns etablerade mekanismer på plats för att identifiera, rapportera och åtgärda eventuella orättvisa eller olagliga arbetsvillkor, bland annat interna anmälningskanaler. Uppföljningen av dessa rutiner ingår i Skanskas styrningsprocesser och är kopplad till implementeringen av uppförandekoden. S1-5 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål för arbetstid. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknads- förhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Mätetal S1-6 Uppgifter om Skanskas anställda Antal anställda per avtalstyp, antal personer 2025 Män Kvinnor Annat Tillsvidareanställda 18/uni00A0135 5/uni00A0192 0 Tillfälligt anställda 321 144 0 Behovsanställda 3/uni00A0129 113 0 Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0 Behovsanställda är främst yrkesarbetare i USA. Antal anställda per land Det totala antalet anställda efter antal personer och uppdelning efter land för länder där Skanska har anställda motsvarande minst 10/uni00A0procent av det totala antalet anställda. Antal anställda per land, antal personer/uni00B9) 2025 Män Kvinnor Annat USA 5/uni00A0852 1/uni00A0170 0 Sverige 5/uni00A0310 1/uni00A0602 0 Norge 3/uni00A0976 502 0 Storbritannien 2/uni00A0418 912 0 Övriga länder 4/uni00A0029 1/uni00A0263 0 Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0 /uni00B9) För information om medelantal anställda, se not 33. Anställda som lämnat företaget och personalomsättning 2025 Antal personer som lämnat företaget 5/uni00A0785 Personalomsättning, % 21,4 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 79 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 82 ===== Redovisningsprinciper Uppgifter om Skanskas anställda Skanska sammanställer data på koncernnivå för samtliga anställda (antal anställda) bland de egna medarbetarna. Datainhämtningen baseras på registreringar i affärsenheternas lokala HR-system och personalregister. Anställd – Person som har ett anställningsförhållande med Skanska enligt nationell lagstiftning eller praxis. Uppgifter om Skanskas anställda – Antal anställda utifrån kön (man, kvinna eller annat) uppdelat på tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning och behovsanställning, uppmätt i slutet av rapportperioden. Land – Antal anställda uppdelat efter det land där den anställde är juridiskt anställd. Avgångna – Anställda som har lämnat Skanska, både frivilligt och ofrivilligt, inklusive pensioneringar under rapportperioden. Personalomsättning – Antal anställda som lämnat under rapportperioden dividerat med genomsnittligt antal anställda under rapportperioden. Mätetalet omfattar projektanställda yrkesarbetare med visstidskontrakt utan garanterade timmar, där det sker en naturlig omsättning när projekten avslutas. 80 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport ESRS S1 Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet Säkerheten för Skanskas medarbetare är av högsta prioritet. Skanska arbetar för att stärka säkerheten genom bransch- ledande standarder och lösningar, kombinerat med systematisk uppföljning och riktade åtgärder. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Hälsa och säkerhet Faktisk negativ påverkan Olyckor och exponering för farliga ämnen förekommer i verksamheten. Potentiell negativ påverkan Risk för olyckor och långvariga hälsoproblem, däribland allvarliga incidenter och dödsfall, är förknippad med byggbranschen. S1-1 Policyer Standard för arbetsmiljöhantering Standarden för arbetsmiljöhantering fastställer krav för att minska och förebygga arbetsplatsolyckor i samtliga verksamheter. Det innefattar bland annat krav på att införa ISO 45001-certifierade ledningssystem för arbetsmiljö. Standarden omfattar centrala krav såsom riskbedömning av arbetsplatser, utbildning, incidenthantering och användning av personlig skyddsutrustning (PPE) liksom instruktioner för arbetsmoment med särskilt hög risk på Skanskas byggarbetsplatser. I enlighet med standarden ska affärsenheterna upprätta en plan för hälsa och säkerhet som stödjer Skanskas arbete med att minska påverkan för hälsa och säkerhet. Planen bygger på fyra fokusområden som styr hur Skanska utvecklar och implementerar säkerhetspraxis med väsentlig påverkan: Åtgärdstrappan – Syftet är att proaktivt identifiera och hantera säkerhetsrisker i ett tidigt skede för att eliminera eller minska riskexponering på arbetsplatsen. Analys – Använda och analysera säkerhetsdata för att hantera de främsta riskerna och följa upp effekten av Skanskas säkerhetsinsatser. Underentreprenörer – Involvera underentreprenörer i säkerhetsarbetet för att säkerställa efterlevnad av Skanskas standarder och skapa förutsättningar för ökad säkerhet. Säkerhetskultur – Stärka chefernas medvetenhet och utveckla en proaktiv säkerhetskultur som ökar engagemanget och bidrar till säkrare byggarbetsplatser. S1-4 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska är certifierat enligt ISO 45001, ledningssystem för arbetsmiljö. Certifieringen omfattar hela verksamheten, och stödjer Skanskas arbete med att främja kontinuerliga förbättringar inom arbetsmiljöområdet. Skanska fokuserar på att minska säkerhetsriskerna genom att stärka rutinerna för att förebygga allvarliga tillbud. Ett systematiskt arbetssätt för att utreda och lära av tillbud bidrar till att ytterligare stärka processerna och minska riskerna. När allvarliga olyckor eller dödsfall inträffar vidtar Skanska omedelbara åtgärder för att fastställa grundorsaken och arbetar målmedvetet för att minimera riskerna. Under 2025 var antalet olyckor med frånvaro (L TAR) 2,4 (2,2). Skanska fortsatte sitt arbete med att minska den faktiska och potentiella hälsa- och säkerhetsrisker genom följande åtgärder i Skanskas verksamhet: • Integrera åtgärdstrappan i projektplanering, systemimplementering samt i riskbedömningar av projekt. • Förbättra datadrivna insikter genom att använda proaktiva indikatorer och tillämpa ett systematiskt lärande från incidenter. • Förbättra ledningen av underentreprenörer och fördjupa samarbetet kring kvalificeringsstandarder. • Stärka ledarskapsengagemang och främja en proaktiv säkerhetskultur, genomföra säkerhetsprogram och utbildning som stödjer säkra beteenden. S1-5 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål för hälsa och säkerhet. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska följer upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter inom hälsa och säkerhet genom ett antal nyckeltal. Dessa inkluderar bland annat: • Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (L TAR), se sidan 217 • Allvarliga tillbud som kunde ha resulterat i dödsfall • Högre chefers arbetsplatsbesök (Executive Safety Site Visits, ESSV) med fokus på säkerhet vilket bidrar till ett synligt och närvarande ledarskap, se sidan 217 • Totalt antal olyckor (TCA) • Olyckornas allvarlighetsgrad Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 81 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 83 ===== ESRS S1 Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet Säkerheten för Skanskas medarbetare är av högsta prioritet. Skanska arbetar för att stärka säkerheten genom bransch- ledande standarder och lösningar, kombinerat med systematisk uppföljning och riktade åtgärder. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Hälsa och säkerhet Faktisk negativ påverkan Olyckor och exponering för farliga ämnen förekommer i verksamheten. Potentiell negativ påverkan Risk för olyckor och långvariga hälsoproblem, däribland allvarliga incidenter och dödsfall, är förknippad med byggbranschen. S1-1 Policyer Standard för arbetsmiljöhantering Standarden för arbetsmiljöhantering fastställer krav för att minska och förebygga arbetsplatsolyckor i samtliga verksamheter. Det innefattar bland annat krav på att införa ISO 45001-certifierade ledningssystem för arbetsmiljö. Standarden omfattar centrala krav såsom riskbedömning av arbetsplatser, utbildning, incidenthantering och användning av personlig skyddsutrustning (PPE) liksom instruktioner för arbetsmoment med särskilt hög risk på Skanskas byggarbetsplatser. I enlighet med standarden ska affärsenheterna upprätta en plan för hälsa och säkerhet som stödjer Skanskas arbete med att minska påverkan för hälsa och säkerhet. Planen bygger på fyra fokusområden som styr hur Skanska utvecklar och implementerar säkerhetspraxis med väsentlig påverkan: Åtgärdstrappan – Syftet är att proaktivt identifiera och hantera säkerhetsrisker i ett tidigt skede för att eliminera eller minska riskexponering på arbetsplatsen. Analys – Använda och analysera säkerhetsdata för att hantera de främsta riskerna och följa upp effekten av Skanskas säkerhetsinsatser. Underentreprenörer – Involvera underentreprenörer i säkerhetsarbetet för att säkerställa efterlevnad av Skanskas standarder och skapa förutsättningar för ökad säkerhet. Säkerhetskultur – Stärka chefernas medvetenhet och utveckla en proaktiv säkerhetskultur som ökar engagemanget och bidrar till säkrare byggarbetsplatser. S1-4 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska är certifierat enligt ISO 45001, ledningssystem för arbetsmiljö. Certifieringen omfattar hela verksamheten, och stödjer Skanskas arbete med att främja kontinuerliga förbättringar inom arbetsmiljöområdet. Skanska fokuserar på att minska säkerhetsriskerna genom att stärka rutinerna för att förebygga allvarliga tillbud. Ett systematiskt arbetssätt för att utreda och lära av tillbud bidrar till att ytterligare stärka processerna och minska riskerna. När allvarliga olyckor eller dödsfall inträffar vidtar Skanska omedelbara åtgärder för att fastställa grundorsaken och arbetar målmedvetet för att minimera riskerna. Under 2025 var antalet olyckor med frånvaro (L TAR) 2,4 (2,2). Skanska fortsatte sitt arbete med att minska den faktiska och potentiella hälsa- och säkerhetsrisker genom följande åtgärder i Skanskas verksamhet: • Integrera åtgärdstrappan i projektplanering, systemimplementering samt i riskbedömningar av projekt. • Förbättra datadrivna insikter genom att använda proaktiva indikatorer och tillämpa ett systematiskt lärande från incidenter. • Förbättra ledningen av underentreprenörer och fördjupa samarbetet kring kvalificeringsstandarder. • Stärka ledarskapsengagemang och främja en proaktiv säkerhetskultur, genomföra säkerhetsprogram och utbildning som stödjer säkra beteenden. S1-5 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål för hälsa och säkerhet. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska följer upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och möjligheter inom hälsa och säkerhet genom ett antal nyckeltal. Dessa inkluderar bland annat: • Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (L TAR), se sidan 217 • Allvarliga tillbud som kunde ha resulterat i dödsfall • Högre chefers arbetsplatsbesök (Executive Safety Site Visits, ESSV) med fokus på säkerhet vilket bidrar till ett synligt och närvarande ledarskap, se sidan 217 • Totalt antal olyckor (TCA) • Olyckornas allvarlighetsgrad Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 81 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 84 ===== Mätetal S1-14 Arbetsmiljö 2025 Antal dödsfall/uni00A0till följd av arbetsrelaterade olyckor Anställda 0 Arbetstagare hos underentreprenörer 1 Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor Anställda 471 Arbetstagare hos underentreprenörer 702 Olycksfrekvens för registrerade arbetsrelaterade olyckor Anställda 9,06 Arbetstagare hos underentreprenörer 8,79 Antal förlorade arbetsdagar till följd av arbetsrelaterade olyckor Anställda 4/uni00A0648 Arbetstagare hos underentreprenörer 3/uni00A0618 Redovisningsprinciper Hälsa och säkerhet Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på arbetade timmar och antal olyckor. Rapporteringen omfattar Skanskas anställda, icke-anställda samt underentreprenörer som utför arbete på arbetsplatser och anläggningar som ägs eller kontrolleras av Skanska under rapportperioden. Data hämtas från information i Skanskas projekt, HR-system och ledningssystem för arbetsmiljö. Arbetade timmar beräknas schablonmässigt som 40 timmar per vecka för en heltidsekvivalent (FTE). Anställd – Person som har ett anställningsförhållande med Skanska enligt nationell lagstiftning eller etablerad praxis. Arbetstagare hos underentreprenör – Person som är anställd av en underentreprenör som arbetar på arbetsplatser eller anläggningar som ägs eller kontrolleras av Skanska. Icke-anställd – Person som antingen är konsult eller är anställd av ett företag vars huvudsakliga verksamhet är bemanning. Data om icke-anställda ingår i kategorin underentreprenörers arbetstagare. Arbetsrelaterade olyckor – Arbetsrelaterade incidenter som leder till medvetslöshet, nedsatt arbets- eller rörelseförmåga, permanent omplacering till andra arbetsuppgifter inom företaget eller som kräver medicinsk behandling av legitimerad läkare. Olycksfrekvens för arbetsrelaterade olyckor – Antalet arbetsrelaterade olyckor per en miljon arbetade timmar, beräknat som totalt antal arbetsrelaterade olyckor dividerat med totalt antal arbetstimmar multiplicerat med 1 000 000 under rapportperioden. Dödsolyckor – Arbetsrelaterade olyckor som leder till att en anställd, underentreprenörs arbetstagare eller icke-anställd avlider. 82 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport ESRS S1 Egna medarbetare – Inkludering och mångfald Skanska strävar efter att vara en arbetsplats fri från trakasserier och mobbing och tolererar inte diskriminering, oavsett social bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller någon annan skyddad egenskap. Skanska säkerställer rättvis och objektiv ersättning fri från fördomar och tillämpar principen om lika lön för lika arbete. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Jämställdhet och lika lön för lika arbete Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan skapa en obalans mellan könen och utgöra hinder för underrepresenterade grupper. Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Potentiell negativ påverkan En decentraliserad verksamhet kan innebära risk för trakasserier och diskriminering i arbetsmiljön. Mångfald Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan begränsa mångfalden i personalstyrkan och i den högsta ledningen. Skanska verkar i en mansdominerad bransch och har idag en lägre andel kvinnor än män i arbetsstyrkan. Skanska strävar efter att attrahera och behålla de mest kvalificerade kandidaterna och tillämpar nolltolerans mot diskriminering. Inkludering och mångfald är centrala delar av Skanskas värderingar och utgör ett prioriterat område i medarbetar- strategin. Övriga fokusområden är hälsa och välbefinnande, lärande, utveckling och tillväxt samt digitalisering. Dessa områden är avgörande för att säkerställa starka prestationer och för att hantera negativ påverkan på Skanskas egna medarbetare. Skanskas satsning på digitalisering av medarbetardata och processer stärker koncernens förmåga att fatta välgrundade beslut baserat på kvantitativa underlag samt att effektivt möta ökade krav på lagstadgad rapportering. Skanska tolererar inte någon form av mobbning, trakasserier eller diskriminering. Detta åtagande framgår tydligt av företagets uppförandekod och förstärks genom instruktionen för inkludering och mångfald. S1-1 Policyer Medarbetarpolicy Medarbetarpolicyn anger gemensamma principer och krav för nivå- och rollstrukturer, talanghantering, ersättning och förmåner, inkludering, mångfald samt praxis för anti- diskriminering i hela koncernen. Instruktion för inkludering och mångfald Instruktionen för inkludering och mångfald fastställer ett systematiskt arbetssätt för att utveckla och stärka inkludering och mångfald inom Skanskas organisation. Den omfattar krav på att varje verksamhet ska lämna in årliga uppdateringar och handlingsplaner. Den beskriver även åtgärder för att motverka trakasserier, fördomar och respektlöst beteende samt säkerställer rättvis behandling och inkluderande arbetssätt oavsett könsidentitet eller bakgrund. Instruktionen bygger på uppförandekoden och värderingar samt ligger i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Standard för ersättningar Standarden för ersättningar utgör ett gemensamt ramverk för koncernen som säkerställer konsekvens, effektivitet, efterlevnad och riskbegränsning i Skanskas ersättning till sina anställda. Inom Skanska stöds jämställd och jämlik behandling av enhetlig tillämpning av ersättningsrelaterade element. Standarden gäller för samtliga anställda såvida ersättningen inte regleras genom fackliga organisationer eller kollektivavtal. S1-4 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Skanskas policy mot repressalier (beskrivs på sidan 86) uppmuntrar medarbetare att rapportera misstänkta överträdelser eller oegentligheter och skyddar dem som säger ifrån. Det finns flera lokala rapporteringskanaler för att anmäla misstänkta brott mot uppförandekoden. Inkomna ärenden hanteras enligt formaliserade processer. Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda under deras första anställningsmånad. Samtliga anställda genomför dessutom en obligatorisk repetitionsutbildning vartannat år. Detta konsekventa arbetssätt säkerställer att alla medarbetare regelbundet får utbildning i Skanskas uppförandekod, inklusive rutiner för att rapportera eventuella problem. Enligt instruktionen för inkludering och mångfald ska affärs- enheterna årligen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att säkerställa en arbetsmiljö fri från mobbning och trakasserier. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 83 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 85 ===== ESRS S1 Egna medarbetare – Inkludering och mångfald Skanska strävar efter att vara en arbetsplats fri från trakasserier och mobbing och tolererar inte diskriminering, oavsett social bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller någon annan skyddad egenskap. Skanska säkerställer rättvis och objektiv ersättning fri från fördomar och tillämpar principen om lika lön för lika arbete. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Detaljområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Jämställdhet och lika lön för lika arbete Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan skapa en obalans mellan könen och utgöra hinder för underrepresenterade grupper. Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Potentiell negativ påverkan En decentraliserad verksamhet kan innebära risk för trakasserier och diskriminering i arbetsmiljön. Mångfald Potentiell negativ påverkan Att verka i en mansdominerad bransch kan begränsa mångfalden i personalstyrkan och i den högsta ledningen. Skanska verkar i en mansdominerad bransch och har idag en lägre andel kvinnor än män i arbetsstyrkan. Skanska strävar efter att attrahera och behålla de mest kvalificerade kandidaterna och tillämpar nolltolerans mot diskriminering. Inkludering och mångfald är centrala delar av Skanskas värderingar och utgör ett prioriterat område i medarbetar- strategin. Övriga fokusområden är hälsa och välbefinnande, lärande, utveckling och tillväxt samt digitalisering. Dessa områden är avgörande för att säkerställa starka prestationer och för att hantera negativ påverkan på Skanskas egna medarbetare. Skanskas satsning på digitalisering av medarbetardata och processer stärker koncernens förmåga att fatta välgrundade beslut baserat på kvantitativa underlag samt att effektivt möta ökade krav på lagstadgad rapportering. Skanska tolererar inte någon form av mobbning, trakasserier eller diskriminering. Detta åtagande framgår tydligt av företagets uppförandekod och förstärks genom instruktionen för inkludering och mångfald. S1-1 Policyer Medarbetarpolicy Medarbetarpolicyn anger gemensamma principer och krav för nivå- och rollstrukturer, talanghantering, ersättning och förmåner, inkludering, mångfald samt praxis för anti- diskriminering i hela koncernen. Instruktion för inkludering och mångfald Instruktionen för inkludering och mångfald fastställer ett systematiskt arbetssätt för att utveckla och stärka inkludering och mångfald inom Skanskas organisation. Den omfattar krav på att varje verksamhet ska lämna in årliga uppdateringar och handlingsplaner. Den beskriver även åtgärder för att motverka trakasserier, fördomar och respektlöst beteende samt säkerställer rättvis behandling och inkluderande arbetssätt oavsett könsidentitet eller bakgrund. Instruktionen bygger på uppförandekoden och värderingar samt ligger i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Standard för ersättningar Standarden för ersättningar utgör ett gemensamt ramverk för koncernen som säkerställer konsekvens, effektivitet, efterlevnad och riskbegränsning i Skanskas ersättning till sina anställda. Inom Skanska stöds jämställd och jämlik behandling av enhetlig tillämpning av ersättningsrelaterade element. Standarden gäller för samtliga anställda såvida ersättningen inte regleras genom fackliga organisationer eller kollektivavtal. S1-4 Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen Skanskas policy mot repressalier (beskrivs på sidan 86) uppmuntrar medarbetare att rapportera misstänkta överträdelser eller oegentligheter och skyddar dem som säger ifrån. Det finns flera lokala rapporteringskanaler för att anmäla misstänkta brott mot uppförandekoden. Inkomna ärenden hanteras enligt formaliserade processer. Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda under deras första anställningsmånad. Samtliga anställda genomför dessutom en obligatorisk repetitionsutbildning vartannat år. Detta konsekventa arbetssätt säkerställer att alla medarbetare regelbundet får utbildning i Skanskas uppförandekod, inklusive rutiner för att rapportera eventuella problem. Enligt instruktionen för inkludering och mångfald ska affärs- enheterna årligen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att säkerställa en arbetsmiljö fri från mobbning och trakasserier. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 83 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 86 ===== Mångfald Att öka mångfalden är ett långsiktigt prioriterat område som även innefattar att öka antalet kvinnor i ledande befattningar. Skanska arbetar systematiskt med inkludering och mångfald i organisationen. Affärsenheterna ska samla in relevanta datainsikter och ta fram årliga handlingsplaner som stödjer utvecklingen av en inkluderande kultur och stärker mångfalden i den lokala arbetskraften. Könsfördelningen på chefsnivå följs upp kvartalsvis, och den årliga globala medarbetarunder- sökningen ger ytterligare insikter om medarbetares upplevelser i olika demografiska grupper, bland annat utifrån kön och ålder. Arbetet med successionsplanering och talangutvärdering innebär att Skanska regelbundet följer upp och mäter hur jämställda successionsplanerna är för ledande befattningar. För globala utvecklingsprogram följs andelen män och kvinnor som deltar upp, liksom representationen från Skanskas olika geografiska områden och verksamhetsgrenar. Dessa processer bidrar till att medarbetarna ges möjlighet att utvecklas i sina roller, och stärker även Skanskas förmåga att attrahera de mest kvalificerade kandidaterna. Arbetet stödjer också målet att förbättra könsfördelningen i ledande befattningar inom hela organisationen. Under 2025 togs en koncernövergripande plan för inkludering och mångfald fram för att identifiera prioriterade åtgärder för att underbygga Skanskas inkluderings- och mångfaldsarbete. Åtgärderna omfattar bland annat nya definitioner av inkludering och mångfald som kommer att införas i hela Skanska under 2026. Jämställdhet och lika lön för lika arbete Bland de åtgärder som vidtagits för att öka jämställdheten finns Skanskas standard för inkludering och mångfald. Enligt standarden ska verksamheterna samla in relevant data och ta fram årliga handlingsplaner som stödjer utvecklingen mot ökad jämställdhet i hela organisationen. Könsfördelningen på chefs- nivå följs upp kvartalsvis, och den årliga globala medarbetar- undersökningen ger fördjupade insikter om medarbetares erfarenheter i olika demografiska grupper, bland annat utifrån kön, för samtliga medarbetare. Skanska stärker jämställdheten genom ett strukturerat arbete med inkludering och mångfald. Det innefattar årliga handlingsplaner baserade på analyser av personaldata samt kvartalsvis uppföljning av könsfördelningen i ledande befattningar. Insikter från den globala medarbetarunder- sökningen används för att identifiera skillnader i erfarenheter mellan olika demografiska grupper. Skanska förstår vikten av att erbjuda rättvis och objektiv ersättning fri från fördomar. Skanska följer principen om lika lön för lika arbete och arbetar kontinuerligt för att främja lönejämlikhet i hela organisationen. Lönebeslut baseras på arbetets karaktär, graden av ansvar och komplexitet, individuella prestationer och kvalifikationer samt platsspecifika marknadsdata. Under 2025 infördes ett koncerngemensamt ramverk för lönerevision för att bättre beakta prestation, marknadsvillkor och rättvisa i lönerevisionerna. Affärsenheterna ansvarar för att tilldela de resurser som krävs för att hantera väsentlig påverkan. S1-5 Uppföljning och utvärdering av effektiviteten Skanska har inget koncernövergripande mål för inkludering och mångfald. Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska följer upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter kopplade till påverkan, risker och möjligheter för egna medarbetare genom ett antal nyckeltal. Ett av nyckeltalen för att bedöma utvecklingen inom inkludering och mångfald utgörs av de kvartalsvisa rapporter som nämnts ovan samt anmälda påståenden om överträdelser mot uppförandekoden. Mätetal S1-9 Anställda uppdelade på kön Anställda uppdelade på kön och ledningsbefattning, antal personer 2025 Män, antal Män, % Kvinnor, antal Kvinnor, % Högsta ledningen (nivå 5–7) 92 68 43 32 2025 Anställda per ålderskategori, antal anställda Antal % Under 30 år 4/uni00A0012 14,8 Mellan 30 år och 50 år 13/uni00A0759 50,9 Över 50 år 9/uni00A0263 34,3 Summa 27/uni00A0034 100 S1-16 Ersättningsmätetal Ersättningsmätetal 2025 Löneskillnad mellan könen, % 16 Årlig total ersättningskvot 48 Löneskillnaden mellan könen för 2025 för koncernen uppgick till 16/uni00A0procent. Mätetalet baseras på genomsnittlig lön för kvinnor och män i samtliga roller inom koncernen, oberoende av faktorer som anställningstid eller typ av befattning, och benämns ojusterad löneskillnad mellan könen. Den ojusterade löneskillnaden påverkas inte enbart av Skanskas arbete för rättvisa och icke-diskriminerande löner, utan även av köns- fördelningen inom koncernen. Den ojusterade löneskillnaden för koncernen påverkas av en obalans i könsfördelningen både i den totala gruppen av egna medarbetare och bland högre befattningar. Det är viktigt att skilja mellan den ojusterade löneskillnaden och principen om lika lön för lika arbete, en princip Skanska tillämpar och är engagerat i. Skanska arbetar också långsiktigt med att attrahera, utveckla och behålla en mångfald av medarbetare samt att erbjuda inkluderande arbetsplatser. Den årliga totala ersättningskvoten för 2025 uppgick till 48:1 för koncernen. Skanska har en mångfacetterad personalstyrka med både tjänstemän och yrkesarbetare i Norden, USA, Storbritannien och Centraleuropa, marknader som präglas av olika levnadskostnader och arbetsmarknadsförutsättningar. Denna variation återspeglas i de anställdas genomsnittliga lönenivåer. 84 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport S1-17 Incidenter och klagomål Incidenter och klagomål 2025 Fall av diskriminering (inklusive trakasserier)/uni00B9), antal 50 Klagomål som lämnats in genom kanaler för att uppmärksamma problem, antal 29 1) Av dessa rapporterades 6 anmälningar antingen till Code of Conduct-linjen eller direkt till affärsenheternas etikteam, 43 rapporterades via lokala HR-kanaler och 1 rapporterades av en affärsenhet som ett slutligt beslut. Under 2025 har Skanska inte ålagts några böter, viten eller skadestånd kopplade till de incidenter och anmälningar som redovisas ovan. Inga incidenter anmäldes till nationella kontaktpunkter enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag under 2025. Skanska har inte identifierat några betydande risker för allvarliga människorättsrelaterade incidenter, såsom tvångs- arbete eller barnarbete under rapportperioden, och har därför bedömt detta som icke-väsentligt. Påverkan som berör mänskliga rättigheter hanteras inom respektive väsentlig IRO. Redovisningsprinciper Mångfald Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga anställda baserat på antalet anställda i den egna arbets- kraften. Underlaget hämtas från affärsenheternas lokala HR-system och register. Samtliga mätetal för mångfald baseras på data vid rapportperiodens slut. Ledarskap och ledande befattningar – Skanska definierar högsta ledningen som anställda på nivå 5–7 . Ledande befattningar omfattar direktörer, chefer, teamledare och högre chefsroller. Nivå 6 omfattar verkställande direktörer för affärsenheterna samt direktörer inom koncernstaberna. Nivå 5 avser affärsenheternas ledningsgrupper. Ersättning Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga anställda baserat på underlag från affärsenheternas lokala HR-system och register. Uppgifterna omfattar medarbetare som var anställda vid rapportperiodens slut. Ojusterad löneskillnad mellan könen – Beräknas som skillnaden i genomsnittlig timlön mellan kvinnor och män, dividerat med den genomsnittliga timlönen för män. Årlig total ersättningskvot – Beräknas som timlönen för VD och Koncernchef dividerad med den genomsnittlig timlönen för övriga anställda. Timlön – Beräknas för varje anställd som den totala skatte- pliktiga ersättningen under rapportperioden, enligt tillämplig lokal lagstiftning, omräknat till kronor, dividerad med antal arbetade timmar. Incidenter och anmälningar Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på ärenden som rapporteras via Code of Conduct Hotline, SpeakUp-appen, direkt till affärsenheternas etiska råd eller genom lokala HR-kanaler. De redovisade siffrorna omfattar samtliga incidenter som klassificerats som hänförliga till den egna arbetskraften. Anonyma anmälningar som inte kan kategoriseras exkluderas. Anmälningar som lämnas till chefens chef ingår inte i de redovisade siffrorna, om inte ärendet eskaleras till etiska rådet. Anmälningar som lämnas till HR och hanteras inom den lokala klagomålsprocessen inkluderas inte i rapporteringen. För anmälningar som lämnas via de nationella kontaktpunkterna för ansvarsfullt företagande, enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samlas uppgifterna in av affärs- enheternas etikombud. Etikombuden är skyldiga att informera Skanska Group Ethics när en anmälan har gjorts via dessa kanaler. Incidenter – Ärenden där ett brott mot uppförandekoden har bekräftats efter genomförd utredning, eller händelser där en lagvunnen dom eller beslut från domstol eller myndighet som rör företagets anställda har fastställts. Anmälningar – Alla övriga anmälda ärenden där något brott mot uppförandekoden inte har konstaterats, eller där ärendet fortfarande är under handläggning och ännu inte slututrett. Böter, viten och ersättningar som skadestånd – Avser incidenter och anmälningar där Skanska genom beslut av domstol eller myndighet har ålagts att betala böter, viten eller skadestånd. Förlikningsöverkommelser mellan Skanska och anställda i samband med att en anställd lämnar företaget omfattas inte. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 85 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 87 ===== S1-17 Incidenter och klagomål Incidenter och klagomål 2025 Fall av diskriminering (inklusive trakasserier)/uni00B9), antal 50 Klagomål som lämnats in genom kanaler för att uppmärksamma problem, antal 29 1) Av dessa rapporterades 6 anmälningar antingen till Code of Conduct-linjen eller direkt till affärsenheternas etikteam, 43 rapporterades via lokala HR-kanaler och 1 rapporterades av en affärsenhet som ett slutligt beslut. Under 2025 har Skanska inte ålagts några böter, viten eller skadestånd kopplade till de incidenter och anmälningar som redovisas ovan. Inga incidenter anmäldes till nationella kontaktpunkter enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag under 2025. Skanska har inte identifierat några betydande risker för allvarliga människorättsrelaterade incidenter, såsom tvångs- arbete eller barnarbete under rapportperioden, och har därför bedömt detta som icke-väsentligt. Påverkan som berör mänskliga rättigheter hanteras inom respektive väsentlig IRO. Redovisningsprinciper Mångfald Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga anställda baserat på antalet anställda i den egna arbets- kraften. Underlaget hämtas från affärsenheternas lokala HR-system och register. Samtliga mätetal för mångfald baseras på data vid rapportperiodens slut. Ledarskap och ledande befattningar – Skanska definierar högsta ledningen som anställda på nivå 5–7 . Ledande befattningar omfattar direktörer, chefer, teamledare och högre chefsroller. Nivå 6 omfattar verkställande direktörer för affärsenheterna samt direktörer inom koncernstaberna. Nivå 5 avser affärsenheternas ledningsgrupper. Ersättning Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga anställda baserat på underlag från affärsenheternas lokala HR-system och register. Uppgifterna omfattar medarbetare som var anställda vid rapportperiodens slut. Ojusterad löneskillnad mellan könen – Beräknas som skillnaden i genomsnittlig timlön mellan kvinnor och män, dividerat med den genomsnittliga timlönen för män. Årlig total ersättningskvot – Beräknas som timlönen för VD och Koncernchef dividerad med den genomsnittlig timlönen för övriga anställda. Timlön – Beräknas för varje anställd som den totala skatte- pliktiga ersättningen under rapportperioden, enligt tillämplig lokal lagstiftning, omräknat till kronor, dividerad med antal arbetade timmar. Incidenter och anmälningar Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på ärenden som rapporteras via Code of Conduct Hotline, SpeakUp-appen, direkt till affärsenheternas etiska råd eller genom lokala HR-kanaler. De redovisade siffrorna omfattar samtliga incidenter som klassificerats som hänförliga till den egna arbetskraften. Anonyma anmälningar som inte kan kategoriseras exkluderas. Anmälningar som lämnas till chefens chef ingår inte i de redovisade siffrorna, om inte ärendet eskaleras till etiska rådet. Anmälningar som lämnas till HR och hanteras inom den lokala klagomålsprocessen inkluderas inte i rapporteringen. För anmälningar som lämnas via de nationella kontaktpunkterna för ansvarsfullt företagande, enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samlas uppgifterna in av affärs- enheternas etikombud. Etikombuden är skyldiga att informera Skanska Group Ethics när en anmälan har gjorts via dessa kanaler. Incidenter – Ärenden där ett brott mot uppförandekoden har bekräftats efter genomförd utredning, eller händelser där en lagvunnen dom eller beslut från domstol eller myndighet som rör företagets anställda har fastställts. Anmälningar – Alla övriga anmälda ärenden där något brott mot uppförandekoden inte har konstaterats, eller där ärendet fortfarande är under handläggning och ännu inte slututrett. Böter, viten och ersättningar som skadestånd – Avser incidenter och anmälningar där Skanska genom beslut av domstol eller myndighet har ålagts att betala böter, viten eller skadestånd. Förlikningsöverkommelser mellan Skanska och anställda i samband med att en anställd lämnar företaget omfattas inte. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 85 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 88 ===== ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsinformation Skanska är fast besluten att agera etiskt och med integritet. Verksamheten bedrivs rättvist och transparent och främjar en kultur där alla vågar säga ifrån om något är fel. Oetiskt upp- förande tolereras inte och Skanska arbetar för att säkerställa att det inte ska förekomma. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Företagskultur Potentiell positiv påverkan Fokus på säkerhet och inkludering samt att arbeta för en öppen kultur kan stärka hälsa och säkerhet, motverka diskriminering och öka säkerheten på arbetsplatsen. Skydd för visselblåsare Faktisk positiv påverkan Skydd för visselblåsare bidrar till säker arbetsmiljö och motverkar korruption, trakasserier och oetiskt beteende. Relationer med leverantörer Potentiell negativ påverkan Små eller medelstora leverantörer kan vara känsliga för felaktig hantering och bristfällig betalningspraxis. Korruption och mutor Potentiell negativ påverkan Korruption och mutor kan förekomma i hela värdekedjan och påverka kunder, leverantörer och samhället i stort. Risk Korruption och mutor medför direkta och indirekta finansiella risker, inklusive böter och viten, skador på anseendet, förlorat förtroende, uteslutning från offentliga upphandlingar, rättsliga processer samt en minskad förmåga att uppfylla projektåtaganden. G1-1 Policyer Uppförandekod Uppförandekoden är det huvudsakliga styrdokument som vägleder Skanskas beteende och interaktioner med kollegor och tredje parter. Uppförandekoden bygger på Skanskas värderingar, däribland att Agera etiskt och öppet, samt anger principerna för hur alla Skanskas medarbetare ska arbeta etiskt, med respekt för människor, miljö samt tillämpliga lagar och förordningar. Den omfattar bland annat antikorruption, rättvis konkurrens och ekonomisk brottslighet, diskriminering, rättvisa arbetsvillkor, arbetsmiljöansvar och mänskliga rättigheter. Den beskriver Skanskas öppenhetsfrämjande kultur och policy mot repressalier samt hur man rapporterar oegentligheter. Uppförandekod för leverantörer Uppförandekoden för leverantörer innehåller relevanta delar av uppförandekoden som gäller för Skanskas leverantörer, bland annat policyn mot repressalier och hur man rapporterar oegentligheter. Den gäller inte bara för leverantören som organisation utan även för leverantörens anställda som har utsetts för att arbeta med Skanska. Leverantörer ska säkerställa att de värderingar och principer som anges i uppförandekoden för leverantörer tillämpas i hela deras leverantörskedjan vid arbete för Skanska. Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicyn fastslår Skanskas nolltolerans mot mutor och korruption i alla former, i alla delar av verksamheten och i alla affärsrelationer. Policyn ger vägledning om vilka former korruption kan ta, och hur man ska agera på ett lämpligt och etiskt sätt vid tillämpning av de principer för antikorruption och rättvis konkurrens som finns i Skanskas uppförandekod. Den innehåller också instruktioner för obligatorisk due diligence i fråga om etik, godkännanden och rapporteringskrav. Instruktion för uppförandekodprogrammet Instruktionen för uppförandekodprogrammet stödjer implementeringen av uppförandekoden som en integrerad del av affärsprocesserna. Den fastställer roller och ansvarsområden för koncernens och affärsenheternas etikfunktioner, däribland att tillämpa etisk due diligence samt planera och genomföra etiska riskbedömningar och säkerhetsgranskningar. Standard för hantering av en hållbar leverantörskedja Standarden för hantering av en hållbar leverantörskedja fastställer minimikrav som stödjer due diligence och hantering av hållbara leverantörskedjor inom koncernen. Dessa inkluderar krav på att delta i en årlig koncerngemensam bedömning av leverantörskedjans hållbarhetspåverkan och krav på att affärsenheterna ska anta planer för hantering av en hållbar leverantörskedja. Mekanism för rapportering av problem och skydd för visselblåsare Anställda kan anmäla misstänkta eller kända oegentligheter, däribland korruption, mutor, mobbning, trakasserier, diskriminering eller andra överträdelser av uppförandekoden via flera kanaler: online, e-post, telefon eller ett fysiskt möte. Anställda kan ta upp problem direkt med sin chef eller chefens chef. För frågor som rör deras anställning ska affärsenhetens HR-avdelning vara den primära kontaktpunkten. För att anmäla misstänkta oegentligheter eller etiska frågor kan anmälarna kontakta sin affärsenhets juridiska avdelning eller etiska kommitté. För leverantörer, kunder och andra externa parter som vill rapportera misstanke om oegentligheter finns vägledning på ”Visselblåsartjänst” på Skanskas webbsida group.skanska.com/sv. Där framgår hur man kan uppmärk- samma problem, antingen genom att tala med platschefen eller genom att kontakta relevant HR-avdelning, juridisk avdelning eller koncernens etikavdelning. Anmälare kan också (anonymt om de så önskar) kontakta Skanskas Code of Conduct Hotline per telefon, online eller via SpeakUp-appen, som är tillgänglig för både interna och externa parter. Affärsenheterna ska upprätthålla kommunikationskanaler för hur man anmäler problem, till exempel affischer och digitala 86 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport skärmar i Skanskas lokaler och på byggarbetsplatserna. Skanskas policy mot repressalier är utformad för att förhindra negativ påverkan för den som i god tro rapporterar misstanke om oegentligheter. Processer för att utreda anmälda misstankar Utredningar av inrapporterade ärenden genomförs med målet att hantera alla ärenden utan dröjsmål och med största noggrannhet och integritet. Utredarna är i de flesta fall interna etikansvariga med juridiska eller andra relevanta yrkeskvalifikationer. Utredningar ska i varje enskilt fall genomföras av personer som är oberoende av det område som det inrapporterade ärendet avser. Allvarligare fall kan kräva en mer omfattande utredning. Ett första svar ska lämnas inom sju dagar från det att ärendet rapporterades. Varje fall ska avslutas så snabbt som möjligt och, om inte omständigheterna är mycket komplicerade, senast inom tre månader efter det att anmälan inkommit. Alla utredningar som rör medel- och högriskfall granskas av koncernens etiska råd för att säkerställa objektiv enhetlighet i hela koncernen. Affärsenheterna måste informera koncernens etiska råd om alla nya högriskfall som anmäls direkt till affärsenheten. Uppföljning av viljan att uppmärksamma problem Frågor som tas upp ger möjlighet till förbättringar, även i de fall då inget brott mot uppförandekoden har skett. Utredningar innehåller ofta rekommendationer som sedan ska genomföras av affärsenheterna. Skanska mäter anmälningsnivån både lokalt och via koncernens hotline. Den upplevda viljan att ta upp problem mäts som en del av Skanskas årliga medarbetarundersökning. År 2025 uppgav 85/uni00A0procent av medarbetarna att de kände sig bekväma med att uttrycka sina åsikter utan rädsla för negativa påverkan. Skanska mäter också medarbetarnas förtroende för att Skanska kommer att agera vid problem genom den årliga medarbetarundersökningen. Utbildning i ansvarsfullt företagande Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda inom en månad från det att de börjar sin anställning. Utbildningen är gemensam för alla affärsenheter och introducerar Skanskas värderingar, huvudområdena i uppförandekoden (däribland antikorruption), hur man går till väga för att uppmärksamma om problem och Skanskas policy mot repressalier. Samtliga medarbetare måste genomgå en repetitionsutbildning i uppförandekoden vartannat år. Medlemmar i koncernledningen omfattas av samma krav på introduktion och repetitionsutbildning vartannat år. Alla affärsenheter ansvarar för att organisera riktad fördjupad utbildning inom de områden som är mest relevanta för enheten, däribland antikorruption och förebyggande av mutor. Utbildningen definierar vilka aktiviteter som kan utgöra mutor, belyser andra riskområden, ger praktiska exempel och kunskapskontroller samt förklarar var misstankar om oegentligheter kan anmälas. G1-2 Hantering av relationer med leverantörer Skanskas leverantörskedja består av en stor andel små och medelstora företag, vilka representerar en majoritet av leverantörerna, och typiskt sett står för 70-90 procent av affärsenheternas utgifter. Hanteringen av relationer med leverantörer samt policyer och processer för betalning i leverantörskedjan är decentraliserade till respektive affärsenhet. Valet av leverantörer är decentraliserat till affärsenheterna och till enskilda projekt. På affärsenhetsnivå styrs möjligheten att ingå i Skanskas leverantörskedja av en förkvalificeringsprocess som omfattar kriterier för samhällsansvar och miljö, såsom tillgång till policyer och ledningssystem certifierade enligt ISO 14001 och ISO 45001. När en leverantör är förkvalificerad påverkas urvalet för enskilda projekt av kraven på den specifika marknaden, sektorn, kunden med mera, men följer vanligtvis en balanserad bedömningsmodell där pris, kvalitet och hållbarhetsfaktorer vägs in. Hållbarhetsfaktorerna kan omfatta kriterier för både samhällsansvar och miljö, såsom klimatsmarta lösningar, lokal anknytning och minoritetsägande. Affärsenheterna ansvarar för att fastställa betalningsvillkor som är lämpliga för den marknad och avtalsmiljö där de verkar och att följa lagkrav. I enlighet med uppförandekoden åtar sig Skanska att agera med integritet och rättvisa i kontakterna med affärspartners. Betalningsbeteende övervakas och rapporteras på affärsenhetsnivå, i många fall med mål för att förhindra sena betalningar. Det är ovanligt med ett särskilt fokus på små och medelstora företag, men de gynnas av en övergripande strategi för snabba betalningar. Skanskas uppförandekod för leverantörer ska ingå i leverantörskontrakt. Uppförandekoden för leverantörer beskriver Skanskas förväntningar och kräver att principerna tillämpas i deras egen leverantörskedja. Skanska tillämpar en riskbaserad ansats för due diligence. Uppförande-koden för leverantörer medger tillsyn och revision där så är lämpligt. Inom hela koncernen genomför Skanska normalt över 400 leverantörsrevisioner per år, både i projekt och i leverantörernas lokaler. Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska arbetar systematiskt för att säkerställa att rutinerna upprätthålls och ständigt förbättras, bland annat genom att säkerställa att alla medarbetare regelbundet får utbildning och vägledning om uppförandekoden och lagkrav, enligt ovan. En viktig åtgärd under 2025 var att uppdatera antikorruptions- programmet och ta fram en ny koncernövergripande antikorruptionsutbildning som lanserades i slutet av året. Affärsenheterna måste genomföra och dokumentera utbildning i antikorruption vartannat år för funktioner med identifierad riskexponering (såsom inköp, försäljning och marknadsföring, ledning och roller som samverkar med offentliga tjänstemän). Skanska har ingen fastställd koncernövergripande handlingsplan för hantering av relationer med leverantörer. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 87 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 89 ===== skärmar i Skanskas lokaler och på byggarbetsplatserna. Skanskas policy mot repressalier är utformad för att förhindra negativ påverkan för den som i god tro rapporterar misstanke om oegentligheter. Processer för att utreda anmälda misstankar Utredningar av inrapporterade ärenden genomförs med målet att hantera alla ärenden utan dröjsmål och med största noggrannhet och integritet. Utredarna är i de flesta fall interna etikansvariga med juridiska eller andra relevanta yrkeskvalifikationer. Utredningar ska i varje enskilt fall genomföras av personer som är oberoende av det område som det inrapporterade ärendet avser. Allvarligare fall kan kräva en mer omfattande utredning. Ett första svar ska lämnas inom sju dagar från det att ärendet rapporterades. Varje fall ska avslutas så snabbt som möjligt och, om inte omständigheterna är mycket komplicerade, senast inom tre månader efter det att anmälan inkommit. Alla utredningar som rör medel- och högriskfall granskas av koncernens etiska råd för att säkerställa objektiv enhetlighet i hela koncernen. Affärsenheterna måste informera koncernens etiska råd om alla nya högriskfall som anmäls direkt till affärsenheten. Uppföljning av viljan att uppmärksamma problem Frågor som tas upp ger möjlighet till förbättringar, även i de fall då inget brott mot uppförandekoden har skett. Utredningar innehåller ofta rekommendationer som sedan ska genomföras av affärsenheterna. Skanska mäter anmälningsnivån både lokalt och via koncernens hotline. Den upplevda viljan att ta upp problem mäts som en del av Skanskas årliga medarbetarundersökning. År 2025 uppgav 85/uni00A0procent av medarbetarna att de kände sig bekväma med att uttrycka sina åsikter utan rädsla för negativa påverkan. Skanska mäter också medarbetarnas förtroende för att Skanska kommer att agera vid problem genom den årliga medarbetarundersökningen. Utbildning i ansvarsfullt företagande Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda inom en månad från det att de börjar sin anställning. Utbildningen är gemensam för alla affärsenheter och introducerar Skanskas värderingar, huvudområdena i uppförandekoden (däribland antikorruption), hur man går till väga för att uppmärksamma om problem och Skanskas policy mot repressalier. Samtliga medarbetare måste genomgå en repetitionsutbildning i uppförandekoden vartannat år. Medlemmar i koncernledningen omfattas av samma krav på introduktion och repetitionsutbildning vartannat år. Alla affärsenheter ansvarar för att organisera riktad fördjupad utbildning inom de områden som är mest relevanta för enheten, däribland antikorruption och förebyggande av mutor. Utbildningen definierar vilka aktiviteter som kan utgöra mutor, belyser andra riskområden, ger praktiska exempel och kunskapskontroller samt förklarar var misstankar om oegentligheter kan anmälas. G1-2 Hantering av relationer med leverantörer Skanskas leverantörskedja består av en stor andel små och medelstora företag, vilka representerar en majoritet av leverantörerna, och typiskt sett står för 70-90 procent av affärsenheternas utgifter. Hanteringen av relationer med leverantörer samt policyer och processer för betalning i leverantörskedjan är decentraliserade till respektive affärsenhet. Valet av leverantörer är decentraliserat till affärsenheterna och till enskilda projekt. På affärsenhetsnivå styrs möjligheten att ingå i Skanskas leverantörskedja av en förkvalificeringsprocess som omfattar kriterier för samhällsansvar och miljö, såsom tillgång till policyer och ledningssystem certifierade enligt ISO 14001 och ISO 45001. När en leverantör är förkvalificerad påverkas urvalet för enskilda projekt av kraven på den specifika marknaden, sektorn, kunden med mera, men följer vanligtvis en balanserad bedömningsmodell där pris, kvalitet och hållbarhetsfaktorer vägs in. Hållbarhetsfaktorerna kan omfatta kriterier för både samhällsansvar och miljö, såsom klimatsmarta lösningar, lokal anknytning och minoritetsägande. Affärsenheterna ansvarar för att fastställa betalningsvillkor som är lämpliga för den marknad och avtalsmiljö där de verkar och att följa lagkrav. I enlighet med uppförandekoden åtar sig Skanska att agera med integritet och rättvisa i kontakterna med affärspartners. Betalningsbeteende övervakas och rapporteras på affärsenhetsnivå, i många fall med mål för att förhindra sena betalningar. Det är ovanligt med ett särskilt fokus på små och medelstora företag, men de gynnas av en övergripande strategi för snabba betalningar. Skanskas uppförandekod för leverantörer ska ingå i leverantörskontrakt. Uppförandekoden för leverantörer beskriver Skanskas förväntningar och kräver att principerna tillämpas i deras egen leverantörskedja. Skanska tillämpar en riskbaserad ansats för due diligence. Uppförande-koden för leverantörer medger tillsyn och revision där så är lämpligt. Inom hela koncernen genomför Skanska normalt över 400 leverantörsrevisioner per år, både i projekt och i leverantörernas lokaler. Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska arbetar systematiskt för att säkerställa att rutinerna upprätthålls och ständigt förbättras, bland annat genom att säkerställa att alla medarbetare regelbundet får utbildning och vägledning om uppförandekoden och lagkrav, enligt ovan. En viktig åtgärd under 2025 var att uppdatera antikorruptions- programmet och ta fram en ny koncernövergripande antikorruptionsutbildning som lanserades i slutet av året. Affärsenheterna måste genomföra och dokumentera utbildning i antikorruption vartannat år för funktioner med identifierad riskexponering (såsom inköp, försäljning och marknadsföring, ledning och roller som samverkar med offentliga tjänstemän). Skanska har ingen fastställd koncernövergripande handlingsplan för hantering av relationer med leverantörer. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 87 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 90 ===== G1-3 Förebyggande arbete och upptäckt av korruption och mutor Antikorruptionspolicyn beskriver Skanskas nolltolerans mot alla former av mutor och fokuserar på de riskområden som är kopplade till företagets aktiviteter. Den kompletteras av relaterade policyer om gåvor och gästfrihet samt intresse- konflikter för att ge medarbetarna en god överblick över vad som är acceptabelt och göra dem bättre förberedda på att känna igen och hantera en komprometterande situation. Andra rutiner som införts för att upptäcka och förhindra mutor är strikta regler kring sponsring, samhällsinvesteringar och politiska bidrag, vilket återspeglas i standarden för samhälls- investeringar och sponsring. Det finns också styrning kring godkännande av betalningar. Möjligheten att rapportera misstankar om mutor är också en viktig metod för upptäckt och förebyggande. Korruptionsrisker granskas regelbundet som en del av processen för att bedöma etiska risker. Detta kompletterar den bredare hanteringen av verksamhetsrisker och syftar till att identifiera specifika situationer som kan innebära risker för mutor. Där det förekommer sådana situationer upprättas en plan för att minska risken. Riskbedömningen och risk- reduceringsplanerna granskas och godkänns av affärs- enheternas ledningsgrupper. Riskbedömningen sker vartannat år och kompletteras med en granskningsinsats för att följa upp genomförda åtgärder under de mellanliggande åren. Om misstänkta fall av mutor uppstår utreds de opartiskt av någon som är i oberoende ställning till berörda befattningshavare. Tillgång till policyer för berörda intressenter Antikorruption och mutor behandlas i antikorruptionspolicyn samt i uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer. Samtliga finns tillgängliga på Skanskas webbplats, group.skanska.com/sv, och på intranät i digitalt format och PDF-format. Det finns särskilda sidor med vägledning på Skanskas intranät, regelbundna diskussioner om etiska dilemman och värderingsrelaterade situationer som behandlar frågor i uppförandekoden samt affischer och information på skärmar på arbetsplatserna. Uppförandekoden finns förinstallerad på alla Skanskas telefoner och länkar direkt till antikorruptionspolicyn. Mätetal G1-4 Fall av korruption eller mutor Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor, % 2025 Antikorruptionsutbildning, alla anställda som definieras som riskutsatta funktioner 98 Antikorruptionsutbildning, koncernledning 100 Under 2025 förekom inga fällande domar relaterade till korruption eller mutor och inga böter utdömdes för överträdelser av lagar mot korruption eller mutbrott. G1-6 Betalningspraxis Betalningspraxis 2025 Procentandel av betalningarna som följer de standardiserade betalningsvillkoren 73 Genomsnittligt antal dagar för betalning av faktura 29 Antal rättsliga förfaranden som pågår avseende sena betalningar 6 88 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Redovisningsprinciper Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger anställda med befattningar som definieras som riskutsatta funktioner under rapportperioden. Riskutsatta funktioner – Funktioner där det bedöms finnas risk för korruption och mutor på grund av arbetsuppgifter och ansvar, exempelvis roller med förmåga att påverka utfallet inom organisationen, som har tillgång till känslig information eller som har beslutsförmåga eller inflytande över beslut. Både direkt och indirekt inflytande är relevant. Utbildning om mutor – Andel som slutfört utbildningen avser den koncernövergripande antikorruptionsutbildningen som lanserades i slutet av 2025 samt likvärdiga lokala riktade antikorruptionsutbildningar. Fall av korruption eller mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger antal fällande domar och bötes- beloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor under rapportperioden. Bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor – Avser det totala bötesbeloppet i Mkr som genom en dom som har vunnit laga kraft eller beslut av domstol eller annan behörig myndighet ålagts företaget, dess anställda eller företrädare på grund av brott mot lagar eller förordningar relaterade till korruption eller mutor. Betalningspraxis Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter avseende betalningspraxis för rapportperioden. Data från lokala affärssystem används i första hand, annars används representativa stickprov för att beräkna den information som krävs. Standardiserade betalningsvillkor – Beräknas som genomsnittet av Skanskas standardiserade betalningsvillkor, eftersom antalet dagar skiljer sig åt för olika leverantörskategorier. Procentandel av betalningarna som följer de standardiserade betalningsvillkoren – Inkluderar alla transaktioner där fakturan betalats i enlighet med eller snabbare än de angivna betalningsvillkoren dividerat med totalt antal fakturor. Genomsnittligt antal dagar för betalning av faktura – Inkluderar alla fakturor som betalats oavsett typ av betalningsvillkor (avtalsenliga eller lagstadgade). Bestridda fakturor eller fakturor som är föremål för försenad betalning på grund av externa orsaker utanför Skanskas kontroll är undantagna. Antal rättsliga förfaranden som pågår avseende sena betalningar – Antal av samtliga rättsliga förfaranden (tvister eller skiljedomsförfaranden) som pågår avseende sena betalningar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 89 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 91 ===== Redovisningsprinciper Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger anställda med befattningar som definieras som riskutsatta funktioner under rapportperioden. Riskutsatta funktioner – Funktioner där det bedöms finnas risk för korruption och mutor på grund av arbetsuppgifter och ansvar, exempelvis roller med förmåga att påverka utfallet inom organisationen, som har tillgång till känslig information eller som har beslutsförmåga eller inflytande över beslut. Både direkt och indirekt inflytande är relevant. Utbildning om mutor – Andel som slutfört utbildningen avser den koncernövergripande antikorruptionsutbildningen som lanserades i slutet av 2025 samt likvärdiga lokala riktade antikorruptionsutbildningar. Fall av korruption eller mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger antal fällande domar och bötes- beloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor under rapportperioden. Bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor – Avser det totala bötesbeloppet i Mkr som genom en dom som har vunnit laga kraft eller beslut av domstol eller annan behörig myndighet ålagts företaget, dess anställda eller företrädare på grund av brott mot lagar eller förordningar relaterade till korruption eller mutor. Betalningspraxis Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter avseende betalningspraxis för rapportperioden. Data från lokala affärssystem används i första hand, annars används representativa stickprov för att beräkna den information som krävs. Standardiserade betalningsvillkor – Beräknas som genomsnittet av Skanskas standardiserade betalningsvillkor, eftersom antalet dagar skiljer sig åt för olika leverantörskategorier. Procentandel av betalningarna som följer de standardiserade betalningsvillkoren – Inkluderar alla transaktioner där fakturan betalats i enlighet med eller snabbare än de angivna betalningsvillkoren dividerat med totalt antal fakturor. Genomsnittligt antal dagar för betalning av faktura – Inkluderar alla fakturor som betalats oavsett typ av betalningsvillkor (avtalsenliga eller lagstadgade). Bestridda fakturor eller fakturor som är föremål för försenad betalning på grund av externa orsaker utanför Skanskas kontroll är undantagna. Antal rättsliga förfaranden som pågår avseende sena betalningar – Antal av samtliga rättsliga förfaranden (tvister eller skiljedomsförfaranden) som pågår avseende sena betalningar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 89 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 92 ===== Hantering av risker och möjligheter Hyresfastighet Tåjärnet Hägersten Stockholm Sverige Skanskas koncernövergripande Enterprise Risk Management Policy (ERMP), som är fastställd av styrelsen, sätter ramarna för riskhanteringen och fördelar ansvaret inom organisationen. Det övergripande syftet är att säkerställa att risker hanteras systematiskt och så effektivt som möjligt samt att rätt prioriteringar görs för att uppnå mål och ambitioner./one.tf) Hantering av verksamhetsrisker/one.tf) Skanska tillämpar en ”top-down” och ”bottom-up”-modell med etablerade metoder för riskidentifiering och analys samt ramverket från Committee of Sponsoring Organisations of the Treadway Commission (COSO) som referens. Detta är en integrerad och robust modell för hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management, ERM). Styrelsen ansvarar för en effektiv riskhantering inom koncernen. VD och Koncernchefen ansvarar för att säkerställa att koncernens risker granskas och kontrolleras. Affärsenheterna ansvarar för att hantera risker inom sina respektive verksam- heter inom ramverket för ERMP. Från affärsenhet till koncernnivå/uni00B9) Enligt ERMP ska affärsenheterna upprätta och underhålla ett riskregister, Enterprise Risk Register (ERR). Varje affärsenhet identifierar, kategoriserar och bedömer sina risker och utarbetar därefter riskhanteringsplaner. Affärsenheterna bär alltid ansvaret för sina risker. Deras riskregister sorteras, grupperas, granskas och sammanställs på koncernnivå för att skapa ett koncernomfattande riskregister, där toppriskerna identifieras. När riskregistren har konsoliderats på koncernnivå presenteras en lista över koncernens topprisker för koncernens Risk Advisory Council (RAC), bestående av medlemmar från koncern- ledningen och chefer för koncernstaberna, som granskar riskerna utifrån ett ”top-down”-perspektiv. Resultatet är en uppdaterad lista med identifierade topprisker i koncernen. Listan lämnas till VD och Koncernchefen samt koncern- ledningen via den årliga rapporten om hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management Report) och presenteras slutligen för revisionskommittén. Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer ger ökad motståndskraft mot risker och en större förmåga att tillvarata möjligheter. Skanska har en väletablerad process för riskhantering i projekt för att säkerställa att risker identifieras och utvärderas innan projekt godkänns. 1) Införlivat i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1 punkterna 22(a) - (c)). 90 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 93 ===== Strategiska risker Operativa risker Avser vårt syfte, våra långsiktiga mål och vår strategi. Hotar genomförandet av vår affärsplan och övriga kortsiktiga mål och ambitioner eller en effektiv resursanvändning. Finansiella risker Regulatoriska risker Hotar vår finansiella ställning. Avser efterlevnad av tillämplig lagstiftning, externa föreskrifter och interna regelverk. Verksamhetsrisker delas in i strategiska, operationella, finansiella och regulatoriska risker. De flesta riskkontroller på koncernnivå regleras i koncernens policyer, instruktioner och standarder, vilka i sin tur ingår i koncernens ramverk för intern styrning. En specifik risk kan omfattas av mer än en policy, standard eller process. För en förteckning över koncernpolicyer, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 105. Riskuniversum och riskreducering/uni00B9) Alla risker kategoriseras med hjälp av Skanskas riskuniversum, vilket möjliggör ett enhetligt sätt att arbeta med verksamhets- risker. Skanska kan snabbt och enkelt sammanställa, analysera och hantera de mest väsentliga riskerna på ett flexibelt och proaktivt sätt. Skanska kan även bedöma om det är lämpligt att fastställa riskaptit och risktolerans för vissa väsentliga risker. Det främjar också Skanskas efterlevnad av regelverk och bidrar till en mer effektiv utformning, implementering och säkerställande av interna kontroller. Detta är tydligt i linje med styrningsprocesserna och möjliggör ett bättre integrerat system för styrning, risk och kontroll. ERM-uppdatering 2025 Efter granskningar gjorda av RAC, koncernledningen och revisionskommittén har Skanska identifierat koncernens topprisker för 2025. Cybersäkerhet förblir en kritisk risk. Koncernstaben IT fortsätter att bemöta det föränderliga landskapet av cyberhot genom att stärka styrningen av IT . Riskuniversum och topprisker Tabellen som följer visar verksamhetsriskerna sammanvägda med risker som identifierats i dialog med intressenter och i den dubbla väsentlighetsanalysen. Riskerna är exempel på väsentliga risker för Skanska indelade i avgränsade men överlappande riskkategorier, eftersom en risk kan ingå i fler än en kategori. Ale resurspark Göteborg Sverige 1) Införlivat i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1 punkterna 22(a) - (c)). 91Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 94 ===== Riskbeskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Strategiska risker Större disruptiva händelser Makroekonomisk instabilitet eller större disruptiva händelser såsom geopolitiska spänningar, terrordåd eller epidemier/pandemier Skanska bevakar och utvärderar fortlöpande makroekonomiska händelser för att kunna förutse eventuella förändringar i företagsklimatet som är relevanta för Skanskas verksamhet. Av erfarenhet, till exempel från pandemin, kan Skanska snabbt inrätta team både inom affärsenheter och på koncernnivå för att övervaka, rapportera om och snabbt reagera på förändringar. Bästa praxis för riskhantering och nya arbetssätt kan identifieras och spridas. Koncernövergripande temporära instruktioner för hantering av kritiska risker kan utfärdas för att stärka relevanta styrdokument för att skydda Skanskas kassaposition och IT-system. Hållbarhets- och klimatrisker Hantering och upplysningar om hållbarhet och klimatpåverkan, oförmåga att anpassa sig till nya klimatregler och krav från investerare och kunder. Fysiska händelser orsakade av negativa klimatförändringar, till exempel extremväder. En tydlig inriktning ges av Skanskas klimatplan, koncernens ramverk för intern styrning inklusive koncernens hållbarhetspolicy, koncernens standard för styrning av miljö och klimat samt koncernens instruktion för hållbarhetsrapportering, liksom efterlevnad av principerna i ISO 14001. Klimatrisker är en integrerad del av Skanskas modell för hantering av verksamhetsrisker och riskhantering på projektnivå, eftersom projektteamen måste identifiera, bedöma och motverka relevanta klimatrisker och -möjligheter som en del i investerings- och anbudsprocessen. Skanska har sedan 2022 tillämpat klimatbaserad scenarioanalys för att identifiera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. Läs mer på sidorna 40–43 och i hållbarhetsrapport på sidorna 50–85. HR Ledarskapsrisker Ett svagt ledarskap eller systematiska fel i HR-processer, till exempel att rekrytera/behålla medarbetare, att identifiera behov av kritisk kunskap, utbildning/utveckling, successionsplanering, otillräcklig mångfald i arbetsstyrkan eller en icke-inkluderande/ojämlik kultur. Skanska har en etablerad och gedigen process för utvärdering och utveckling av medarbetare, innefattande successionsplanering, strukturerad resursplanering och av prestationsutvärdering. Koncerninstruktionen för inkludering och mångfald föreskriver hur Skanska ska arbeta systematiskt med inkludering och mångfald i sin verksamhet. Skanska är fast besluten att vara en arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter och som attraherar, rekryterar och befordrar talanger med olika bakgrund för att öka mångfald i en mansdominerad bransch utan tolerans för diskriminering. Läs mer i hållbarhetsrapporten på sidorna 78–79, 83–85. Brister i ledarskapet Ett svagt ledarskap ledande till bristande kontroll över resultatet eller ett misslyckat genomförande av strategin. Skanskas ramverk för intern styrning sätter ramarna för ansvar och ansvarstagande, beslutsfattande, kontroll och regelefterlevnad i Skanskas verksamhet. Ökat fokus på hanteringen av affärsvillkor och förändringar i projektomfattning. Vidare satsas på utbildning av medarbetarna för att skapa team med rätt kompetens för att fatta rätt beslut vid projektplanering, upphandling, design och genomförande. Teknik och innovation Investeringar i och införande av teknik som inte ger avsedda fördelar. Gå miste om nya teknologiska innovationer på marknaden. Oförmåga att säkra och skydda immateriella rättigheter inom innovation. Införande av större förändringar av teknik som affärssystem planeras och genomförs noga. Planer för driftskontinuitet finns och testas regelbundet för att säkerställa fortsatt drift i händelse av systemavbrott eller fel. Koncernens innovationspolicy säkerställer att Skanska har ett stabilt styrsystem för att kunna ta tillvara och skala upp möjligheter, och samtidigt kunna hantera riskerna med innovation och anpassning till ny teknik. 92 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 95 ===== Riskområde och beskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Operativa risker Förlustgenererande projekt/investeringar Svag kommersiell kontraktshantering och systematisk underskattning av kostnader, tidplan, omfattning, mängder och/eller val av fel projekt eller kunder, inklusive val av volym framför vinst eller bara för att skapa sysselsättning för en enhet. Skanska har en väletablerad och strukturerad process för att säkerställa att risker utvärderas och förstås innan projekt godkänns. Förbättrad projektrapportering och förbättrade granskningsprocesser med ytterligare riskhanteringsåtgärder innefattar kontinuerlig riskbedömning under hela projektet för att kunna lösa problem, göra förbättringar i ett tidigare skede och sänka projektkostnader. Skanska erbjuder utökad utbildning av medarbetare och en inkluderande arbetsmiljö för att bilda team med mångsidig kompetens för att fullt ut ta tillvara expertis och bästa praxis inom hela företaget. Proaktiva åtgärder kopplade till kapitalbindning, krav på förhandsuthyrning och förhandsförsäljning samt ökat fokus på hantering av legala krav och rättstvister – faktorer som alla bidrar till ett förbättrat projektgenomförande. Läs mer om projektriskhantering på sidan 95. Risker i leverantörskedjan Kontrakt med motparter som är (eller blir) oförmögna att uppfylla finansiella förpliktelser eller kontraktsenliga åtaganden. Störningar i leverantörskedjan och brist på material och arbetskraft som resulterar i finansiella och icke finansiella konsekvenser för projekt. Strategiska upphandlingar och tidig involvering av viktiga underentreprenörer samt förhandskvalificering eller kvalificering före en kontraktstilldelning minskar utföranderisken i projekt. Koncernens standard för hantering av en hållbar leverantörskedja anger minimikrav för att säkerställa hållbara leverantörskedjor inom Skanska. Skanskas uppförandekod för leverantörer är en del av alla kontrakt som ingås med leverantörer och underentreprenörer. Skanska tillämpar en riskbaserad ansats för due diligence i fråga om tredje parter. För vissa kategorier av tredje parter, som representanter och joint venture-partners är etisk due diligence-granskning obligatorisk. Automatiska sanktionskontroller genomförs av alla aktiva leverantörer en gång per dygn mot en global databas. Produktrelaterade sanktionsrisker reduceras genom utökad due diligence, där högriskleverantörer ägnas särskild uppmärksamhet. Läs mer på sidan 47 och i hållbarhetsrapporten på sidorna 86–88. Hälso- och säkerhetsrisker Arbetsskador, olyckor, dödsolyckor och ohälsa som drabbar människor på arbetsplatser eller människor som påverkas av Skanskas verksamhet. För att arbeta proaktivt och uppnå ständiga förbättringar granskas säkerhetsresultatet regelbundet. Koncernens hållbarhetspolicy och standard för arbetsmiljöhantering innehåller föreskrifter om hur medarbetare förväntas bete sig på Skanskas arbetsplatser. De omfattar utbildning, incidenthantering, riskbedömning och instruktioner för korrekt säkerhetshantering på arbetsplatsen. Färdplanen för hälsa och säkerhet styr hur vi utvecklar och implementerar säkerhetspraxis med betydande konsekvenser. Den är uppbyggd kring fyra fokusområden: Åtgärdstrappan, Analys, Underentreprenörer och Säkerhetskultur. Skanska är certifierat enligt ISO 45001 Ledningssystem för arbetsmiljö. Det gäller för hela verksamheten, vilket stödjer Skanskas förmåga att främja ständiga förbättringar. Skanska samarbetar med sina partners för att utveckla och förnya tekniska lösningar, utformar byggprocesser och arbetssätt för att minska hälso- och säkerhetsrisker i Skanskas verksamheter. Läs mer på sidan 46 och i hållbarhetsrapporten på sidorna 81–82. Cybersäkerhet och IT-system Brott mot cybersäkerheten, större fel i IT-system, förlust av kritisk IT-infrastruktur eller brott mot datasekretessen som orsakar förlust av åtkomst till IT-system, dataförlust eller integritetsbrott. Koncernens standard för informationsklassificering och standarden för säkerhet syftar båda till att skydda Skanska från cyberrisker och upprätta en gemensam lägstanivå för säkerheten i affärskritiska processer och affärskritisk information, som finns i ett IT-system. Förutom Microsoft 365-plattformens regelbundna penetrationstester, e-postfiltrering och säkerhetsfunktioner arbetar Skanska även med att övervaka, följa upp och undersöka alla incidenter regelbundet. Relevant utbildning och uppdateringar i säkerhetsfrågor för alla användare tillhandahålls också. Skanskas Security Operations Center övervakar cyberhot dygnet runt, året om, och kan vidta åtgärder för att motverka, åtgärda och isolera vid behov. Skanskas leverantörer som hanterar Skanskas information minskar sina cyberrisker enligt Skanskas minimikrav. 93Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 96 ===== Riskområde och beskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Regulatoriska risker Etiska överträdelser, korruption och mutor Brott mot besticknings- och korruptionslagar (exempelvis UK Bribery Act, US Foreign Corrupt Practices Act, penningtvätt, vinning av brott), brott mot EU:s konkurrenslagstiftning, USA:s antitrustlagar eller relaterade regler om offentlig upphandling. Skanskas uppförandekod, koncernens antikorruptionspolicy och konkurrens-rättsliga föreskrifter, och värderingar ger tydliga riktlinjer för medarbetarna avseende lämpligt och etiskt uppförande. Uppförandekod för leverantörer kräver motsvarande standarder från tredje part. Regelbunden utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för medarbetare. Riktade utbildningar i antikorruption och konkurrensrätt genomförs också för medarbetare i relevanta roller. Regelbundna etiska riskbedömningar kartlägger potentiella problem och möjliggör att förebyggande och upptäckande åtgärder kan vidtas. Etiska och transaktionella risker identifieras som en del av godkännande-processen i projekten och det görs en bakgrundskontroll (due diligence) av potentiellt viktiga partners. Skanskas Code of Conduct Hotline är ett externt hanterat verktyg som ger möjlighet att anonymt rapportera brott eller misstänkta brott mot vår uppförandekod. Trovärdiga anmälningar utreds alltid och åtgärder vidtas om lämpligt. Läs mer på sidan 47 . Brott mot mänskliga rättigheter Någon form av exploatering av arbetskraft, inklusive tvångsarbete, skuldslaveri, människohandel och barnarbete eller miljööverträdelser på Skanskas arbetsplatser och hos underentreprenörer och leverantörer i leverantörskedjan. Skanska stödjer erkända globala mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor för dem som arbetar i Skanskas projekt, på Skanskas arbetsplatser samt i leverantörskedjan. Skanska har nolltolerans mot alla former av människohandel, tvångsarbete och barnarbete, och är vaksam när det gäller att säkerställa att inget av detta drabbar någon som arbetar på Skanskas arbetsplatser. Mänskliga rättigheter är integrerade i Skanskas uppförandekod och uppförandekoden för leverantörer, liksom i koncernens hållbarhetspolicy, standard för hantering av en hållbar leverantörskedja och principerna i ISO 45001. Rapporterade avvikelser kan få konsekvenser, såsom uppsägning av avtal, böter, straffavgifter och civilrättsliga processer. Läs mer på group.skanska.com/sv Brott mot sanktioner Brott mot gällande exportkontrollbestämmelser och sanktioner. Skanskas uppförandekod, koncernens sanktionsinstruktion, uppförandekod för leverantörer och värderingar ger tydliga riktlinjer för medarbetare avseende lämpligt uppförande. Skanska genomför också sanktionsutbildningar, uppmärksamhetskampanjer och ger vägledning till berörda medarbetare. Att identifiera etiska och transaktionella risker är en del av godkännandeprocessen i projekten. För att underlätta efterlevnad av sanktioner genomför Skanska en kontrollprocess för motparter via en extern databas. Kontrollen är obligatorisk för vissa motparter medan andra kontrolleras utifrån en riskbaserad metod. Dessutom kontrolleras alla aktiva leverantörer automatiskt en gång per dygn. Ett dedikerat team utvärderar de varningar som identifierats i kontrollprocessen. Riskområde och beskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Finansiella risker Finansiering och andra finansiella risker Risk att inte erhålla finansiering eller finansiering till ogynnsamma villkor, lägre positivt kassaflöde eller negativt sysselsatt kapital. Vidare är Skanskas verksamhet exponerad för andra finansiella risker såsom kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. I koncernens finanspolicy har styrelsen fastställt riktlinjer, mål och begränsningar för finansiell styrning och hantering av finansiella risker. Skanskas limit för justerad nettoskuld på maximalt -10/uni00A0miljarder kronor, samt limit för kapitalbindning och sysselsatt kapital i utvecklings-verksamheterna, hjälper till att bibehålla en stark finansiell ställning. Genom en aktiv hantering och bevakning av likviditet, finansiella tillgångar och skulder säkerställer Skanska att koncernen är välfinansierad. Läs mer i not 5 på sidorna 140–147 . 94 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 97 ===== Hantering av projektrisker/uni00B9) För verksamhet inom byggverksamhet och projektutveckling är det avgörande att risker och möjligheter hanteras på rätt sätt. Dessa är ofta projektspecifika. Skanska har en väletablerad och strukturerad process på alla nivåer för att säkerställa att risker utvärderas och förstås innan några projekt godkänns. Föreslagna bygg- och utvecklingsprojekt som överstiger vissa tröskelnivåer ska passera affärsenhetens projektstyrelse, Skanska Tender Board, som består av koncernledningen och, i vissa fall, projektkommittén, som består av styrelseledamöter. Ansvaret för att hantera risk i projekten är tydligt allokerat till affärsenhetscheferna. Koncernens ramverk för översyn av pågående projekt består av Skanskas Project Reporting and Review Procedure och den kvartalsvisa rapporterings-/ uppföljningsprocessen. Hanteringen av kommersiella risker i projekt regleras till viss del genom koncernens policy för hantering av legala krav. Skanskas godkännandeprocess vid projektinvesteringar: Förvaltningsfastigheter Aktivitet Fastighetsinvesteringar med fokus på läge, produkt, hyresgäster, rörelseresultat och potentiell framtida värdeökning. Investeringar i ägda fastigheter med fokus på driftnetto och värdeökning. Försäljning av en fastighet med fokus på potentiell värdeökning och avkastning. Ansvarig Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Beslut Gå vidare eller avstå? Gå vidare eller avstå? Gå vidare eller avvakta? Ansvarig Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Skanskas anbudsprocess: Byggverksamhet Aktivitet Preliminär utvärdering av ett projekt med fokus på Skanskas hemmamarknader, expertis, kunder, kontrakt och partners. Anbudsförslag med fokus på de viktigaste riskerna och möjligheterna. Slutgiltigt anbud. Utförande enligt kontraktet med fokus på kontinuerlig granskning av risker och möjligheter. Ansvarig Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Beslut Gå vidare eller avstå? Lämna in anbud eller avstå? Avtalsförhandlingar Ansvarig Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Skanskas godkännandeprocess vid projektinvesteringar: Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling Aktivitet Markinvestering med fokus på läge, detaljplanering, partners, miljöaspekter och avkastning. Lansering av projekt, med beaktande av prisnivå och förhandsförsäljning (endast Bostadsutveckling). Projektstart med fokus på huvudsakliga risker och möjligheter på marknaden. Försäljning av projekt med fokus på uthyrningsgrad och betalningsvillkor (endast Kommersiell fastighetsutveckling). Ansvarig Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Beslut Gå vidare eller avstå? Gå vidare, avvakta, omarbeta eller sälja? Gå vidare, avvakta, omarbeta eller sälja? Gå vidare eller avvakta? Ansvarig Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse 1) Införlivat i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1 punkterna 22(a) - (c)). 95Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 98 ===== God bolagsstyrning säkerställer att Skanska leds ansvarsfullt, effektivt och hållbart för alla sina intressenter, inklusive aktieägare, kunder, leverantörer, medarbetare och samhället i stort. Den innebär ett effektivt överinseende över verksamheten genom styrelsen, Verkställande direktören (VD) och Koncern- chefen samt koncernledningen; främjar en sund riskkultur; möjliggör en robust riskhantering för att identifiera och kontrollera risker; och stödjer ett effektivt beslutsfattande genom tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. Vidare utgör god bolagsstyrning grunden för Skanskas strategi, stärker Skanskas konkurrenskraft och vägleder Skanskas medarbetare i ansvarsfullt agerande. Denna bolagsstyrningsrapport för 2025 utgör en del av förvaltningsberättelsen i Skanskas Års- och hållbar- hetsredovisning 2025. Den har upprättats i enlighet med 6 kap. 6 § årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) och har granskats av bolagets externa revisor. Skanskas bolagsstyrning Skanska är ett av världens största bygg- och projekt- utvecklingsföretag, verksamt på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Skanskas globala erfarenhet, lokala expertis och finansiella styrka ger Skanska möjlighet att genomföra några av världens mest komplexa byggprojekt. Skanska gynnas av sin närvaro i hela värdekedjan, från projektutveckling och byggverksamhet till fastighetsförvaltning. Skanskas förmåga att förstå lokalsamhällets behov gör Skanska till en pålitlig partner för stora bostadsprojekt och kommersiella projekt. Med hjälp av sin expertis och sina framtidsinsikter stärker Skanska sitt ledarskap inom hållbara och motståndskraftiga lösningar. Tillsammans bygger Skanska ett bättre samhälle och skapar långsiktigt värde för sina kunder och aktieägare. Moderbolag i koncernen är Skanska AB (Bolaget), med säte i Stockholm. Som ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm omfattas Skanska av en rad externa lagar, regler och förordningar som formar Skanskas bolagsstyrning. För att säkerställa regelefterlevnad och en effektiv styrning har Skanska antagit koncerngemensamma interna regler och processer. Hållbart värdeskapande är en integrerad del av Skanskas strategi, och koncernens verksamhet vägleds av höga krav på transparens, integritet och etiska värderingar. Bolagsstyrnings- rapport Aurum Åbo Finland 96 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 99 ===== Bolagsstämma Bolagsstämman är Skanskas högsta beslutande organ, där aktieägarna utövar sin rätt att besluta i Bolaget. Årsstämman hålls inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman fattas beslut utifrån förslag från valberedningen, styrelsen och, i förekommande fall, aktieägare, samt i andra ärenden som krävs enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden. Aktieägarna beslutar bland annat om fastställande av resultaträkning och balansräkning, utdelning, ansvarsfrihet för styrelse ledamöterna samt för VD och Koncernchefen, styrelsens sammansättning, styrelsearvoden, revisorsarvoden och val av revisor. Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman minst vart fjärde år, medan styrelsens ersättningsrapport årligen lämnas till årsstämman för godkännande. Datum och ort för årsstämman meddelas senast i samband med publiceringen av delårsrapporten för det tredje kvartalet föregående år. Aktieägare som är upptagna i aktieboken på avstämnings dagen och som anmäler sitt deltagande till Bolaget inom den tid som anges i kallelsen till årsstämman har rätt att delta och rösta, antingen personligen eller genom ombud med fullmakt. I enlighet med bolagsordningen får styrelsen besluta att aktieägare även ska kunna utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid årsstämman om begäran har inkommit till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Samtliga årsstämmorelaterade dokument publiceras på Skanskas webbplats i svensk och engelsk version. Skanska hade inga avvikelser från Koden under 2025. Bolaget var inte föremål för några beslut av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller av Aktiemarknadsnämnden avseende några överträdelser av de börsregler som gäller för Bolaget eller brott mot god sed på aktiemarknaden. Aktier och aktieägare Skanska har två aktieslag: A-aktier och B-aktier. B-aktierna är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap-segmentet. Vid utgången av 2025 uppgick aktiekapitalet till 1 259 709 216 kronor, fördelat på totalt 419 903 072 aktier. Av dessa var 19 523 473 A-aktier och 400 379 599 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Utöver detta innehåller bolagsordningen inga begränsningar av hur många röster en aktieägare får avge på bolagsstämman. Båda aktieslagen har lika rätt till utdelning. Per den 31 december 2025 hade Skanska totalt 116 711 aktieägare. De tio största aktieägarna stod för 55,3 procent av rösterna och 38,5 procent av aktiekapitalet. De tre röstmässigt största aktieägarna var AB Industrivärden (24,7 procent), Lundberggruppen (13,3 procent) och BlackRock (4,2 procent). Mer information om Skanska-aktien och dess aktieägare, inklusive Bolagets innehav av egna B-aktier, finns på sidorna 218–219. Bolagsstyrningsstruktur Ersättn/i.ss01ngskomm/i.ss01tté Projektkomm/i.ss01tté Akt/i.ss01eägare, genom bolagsstämman Styrelse Koncernstaber VD och Koncernchef Koncernledn/i.ss01ng Valberedn/i.ss01ng Extern rev/i.ss01sor Internrev/i.ss01s/i.ss01on Rev/i.ss01s/i.ss01onskomm/i.ss01tté Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ngBostadsutveckl/i.ss01ng Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheterByggverksamhet 97Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 100 ===== Årsstämma 2025 Årsstämman 2025 hölls den 7 april 2025 i Stockholm. Vid årsstämman var totalt 1 187 aktieägare företrädda, vilket motsvarade cirka 63,9 procent av det totala antalet röster. Aktieägarna hade även möjlighet att utöva sin rösträtt på förhand genom poströstning. Vid årsstämman beslutades: • Utdelning om 8,00 kronor per aktie • Omval av Hans Biörck, Pär Boman, Mats Hederos, Catherine Marcus, Jayne McGivern, Henrik Sjölund och Åsa Söderström Winberg som styrelseledamöter, samt val av Martin Lindqvist som ny styrelseledamot • Omval av Hans Biörck som styrelseordförande • Omval av Ernst & Young AB som revisor • Godkännande av styrelsens ersättningsrapport för 2024 • Antagande av ett långsiktigt aktiesparprogram för räkenskapsåren 2026–2028 (Seop 7) för fast anställda inom Skanska-koncernen • Bemyndiganden för styrelsen att, intill årsstämman 2026, besluta om: (i) förvärv av högst 1 000 000 av Bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i koncernens långsiktiga aktie spar- program för räkenskapsåren 2023–2025, vilket beslutades av årsstämman 2022 (Seop 6), (ii) förvärv av högst 1 000 000 av Bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Seop 7 , samt (iii) förvärv av så många av Bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att Bolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i Bolaget, i syfte att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme att anpassa Bolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Fullständig information samt stämmoprotokoll finns tillgängliga på group.skanska.com/sv. Valberedning I enlighet med den instruktion som antogs av årsstämman 2018 ska valberedningen bestå av ledamöter utsedda av var och en av de fyra röstmässigt största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti, samt av styrelseordföranden. Styrelseordföranden sammankallar valberedningen till det första sammanträdet. Till ordförande i valberedningen utses den ledamot som representerar den röstmässigt största aktieägaren. Inget arvode utgår till valberedningens ledamöter. Valberedningen utarbetar förslag till beslut av årsstämman avseende val av styrelseledamöter och styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter, arvode till revisorn samt – efter rekommendation av styrelsens revisionskommitté – val av revisor. Instruktionen för valberedningen finns tillgänglig på group.skanska.com/sv. Valberedning inför årsstämman 2026 Valberedningen inför årsstämman 2026 består av följande ledamöter: • Helena Stjernholm, AB Industrivärden • Katarina Martinson, Lundberggruppen • Patricia Hedelius, AMF Tjänstepension och AMF Fonder • Simon Blecher, Carnegie Fonder • Hans Biörck, styrelseordförande i Bolaget. Helena Stjernholm är valberedningens ordförande. Centrala externa styrdokument • Aktiebolagslagen • Nasdaqs regelverk för aktieemittenter på huvudmarknaden • Svensk kod för bolagsstyrning • Årsredovisningslagen • Lagen om värdepappersmarknaden • Tillämplig EU-lagstiftning • International Financial Reporting Standards (IFRS) och andra redovisningsregler • Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) Centrala interna styrdokument • Bolagsordning, finns tillgänglig på group.skanska.com/sv • Arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer • Instruktion för VD och Koncernchef • Koncerngemensamma styrdokument, inklusive koncernpolicyer, standarder, instruktioner, riktlinjer och verksamhetsprocesser för godkännande, kontroll och riskhantering • Skanskas uppförandekod, finns tillgänglig på group.skanska.com/sv 98 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 101 ===== Årsstämma 2026 Skanskas årsstämma 2026 hålls tisdagen den 31 mars 2026 kl. 10.00 på Sergel Hub, Sveavägen 10A, Stockholm. Aktieägare har även möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på sidan 220 och på group.skanska.com/sv. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Hans Biörck, Simon Blecher och Patricia Hedelius är även oberoende i förhållande till Bolagets röstmässigt största aktieägare. Valberedningens sammansättning uppfyller således oberoendekraven i Koden. Under tiden fram till avgivandet av denna Års- och hållbarhets- redovisning sammanträdde valberedningen vid fyra tillfällen. Samtliga beslut som fattades av valberedningen var enhälliga. I sitt arbete har valberedningen särskilt beaktat de krav som Bolagets verksamhet, strategi samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete, styrelsen som helhet samt styrelsens ordförande har presenterats för valberedningen. Valberedningen har även tagit del av styrelseordförandens redogörelse för styrelsens sammansättning och arbete, inklusive arbetet i styrelsens kommittéer, samt genomfört intervjuer med styrelseledamöter. Därutöver har valberedningen bedömt de föreslagna styrelseledamöternas oberoende enligt Koden och utvärderat antalet övriga styrelseuppdrag som respektive ledamot innehar. Vidare har valberedningen träffat representanter från bolagsledningen för att få en presentation av den revisors- upphandling som Bolaget genomfört inför årsstämman 2026. Valberedningen har även tagit del av revisionskommitténs rekommendation avseende extern revisor, baserad på resultatet av upphandlingen. För att få ytterligare insikt i Bolagets verksamhet och strategiska inriktning har valberedningen även träffat Skanskas VD och Koncernchef samt finansdirektör. Mångfaldspolicy Inför sitt förslag till val av styrelse har valberedningen tillämpat regel 4.1 i Koden som sin mångfaldspolicy. Enligt nämnda regel ska styrelsen ha en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, och en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Valberedningens redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2026, dess fullständiga förslag och dess motiverade yttrande avseende förslag till styrelse, styrelsearvoden och val av revisor, samt information om de föreslagna styrelseledamöterna finns tillgängliga på group.skanska.com/sv. Styrelse Styrelsen har det övergripande ansvaret för koncernens organisation och förvaltningen av koncernens verksamhet och har som främsta uppgift att ta tillvara Bolagets och aktie- ägarnas intressen. Styrelsen beslutar bland annat i frågor som rör koncernens strategi och affärsplan, finansiella mål och hållbarhetsmål, delårsrapporter och årsredovisning, större byggprojekt, investeringar och avyttringar, tillsättning av VD och Koncernchef samt frågor om koncernens organisations struktur. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och har regel- bunden kontakt med VD och Koncernchefen för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Powerhouse Brattørkaia Trondheim Norway 99Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 102 ===== Sammansättning/uni00B9) Per den 31 december 2025 bestod styrelsen av åtta ledamöter valda av aktieägarna vid årsstämman 2025 för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Fredrik Lundberg och Jan Gurander avböjde omval inför årsstämman 2025 och lämnade därmed styrelsen vid stämman. Den nuvarande styrelsesammansättningen är ett resultat av valberedningens arbete inför årsstämman 2025. Inför stämman meddelade valberedningen att Kodens regel 4.1 hade tillämpats som valberedningens mångfaldspolicy. Styrelsen är präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Tre av de bolagsstämmo- valda styrelseledamöterna är kvinnor och fem är män, vilket motsvarar 38 procent kvinnor och 62 procent män. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har utsett tre ledamöter och tre suppleanter (arbetstagar representanter). Ledamoten Ola Fält lämnade styrelsen den 13 mars 2025 och Yvonne Stenman lämnade den 31 december 2025. Suppleanten Anders Rättgård tjänstgjorde som ordinarie ledamot från den 17 juli 2025. Från och med den 5 februari 2026 utsåg de fackliga organisationerna Anders Rättgård och Fredrik Norrman till nya ordinarie ledamöter samt Veronica Lundqvist och Malte Fält till nya suppleanter. För en närmare presentation av styrelseledamöterna, se sidorna 108–109. Oberoende/uni00B2) Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Pär Boman och Henrik Sjölund anses inte vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. De övriga sex ledamöterna är oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare, vilket motsvarar 75 procent av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna. Styrelsens sammansättning uppfyller således oberoendekraven i Koden. Styrelsens arbete under 2025 Styrelsens arbete följer en årlig agenda som fastställs i styrelsens arbetsordning, vilken ses över och beslutas av styrelsen årligen vid det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen innehåller bland annat regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, styrelsens kommittéer samt VD och Koncernchefen; instruktioner för hur den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen till styrelsen ska ske; samt rutiner för hantering av intressekonflikter. Arbetsordningen anger även vilka ärenden som ska beslutas av styrelsen, av VD och Koncernchefen respektive av koncernledningen. Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella styrelsemöten samt möten i styrelsens kommittéer. Rapporter och annan dokumentation, sammanställd enligt fastställda processer, tillhandahålls styrelsen inför varje möte för att säkerställa att besluten baseras på relevant underlag. VD och Koncernchefen samt finansdirektören deltar vid styrelsemötena. Andra medlemmar av koncernledningen, affärsenheternas verkställande direktörer, chefer för koncernstaber samt andra medarbetare deltar i styrelse- och kommittémöten som föredragande i särskilda frågor. Chefsjuristen är styrelsens sekreterare. Styrelsens sammansättning per den 31 december 2025 Ledamot Befattning Invald, år Revisions- kommittén Ersättnings- kommittén Projekt- kommittén Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare Hans Biörck Styrelseordförande 2016 Ja Ja Pär Boman Ledamot 2015 Ja Nej Mats Hederos Ledamot 2022 Ja Ja Martin Lindqvist Ledamot 2025 Ja Ja Catherine Marcus Ledamot 2017 Ja Ja Jayne McGivern Ledamot 2024 Ja Ja Henrik Sjölund Ledamot 2024 Ja Nej Åsa Söderström Winberg Ledamot 2020 Ja Ja Richard Hörstedt Arbetstagarrepresentant 2007 – – Fredrik Norrman Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2023 – – Hans Reinholdsson Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2020 – – Anders Rättgård Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2017 – – = Ordförande = Ledamot 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkterna 21 (a)–(b) och 21 (d)). 2) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 21 (e)). 100 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 103 ===== Under 2025 höll styrelsen nio ordinarie möten, inklusive det konstituerande styrelsemötet, samt två extra möten. Leda- möternas närvaro vid mötena framgår av tabellen nedan. Viktiga frågor som styrelsen behandlade under året innefattade uppföljning av verksamheten; granskning och godkännande av delårsrapporter och årsredovisning; strategisk översyn av koncernen; fastställande av finansiella mål; fastställande av lön och annan ersättning till VD och Koncernchefen; samt tillsättning av medlemmar i koncernledningen (se sidan 104). Styrelsen behandlade även frågor relaterade till cybersäkerhet, intern kontroll, riskhantering, regelefterlevnad och hållbarhet – inklusive klimat, etik samt hälsa och säkerhet. Styrelsen fick regelbundna uppdateringar om hur den makroekonomiska och geopolitiska utvecklingen påverkade koncernens verksamhet och marknader samt om de åtgärder som vidtogs för att hantera dessa utmaningar. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens arbete utvärderas årligen genom en strukturerad process som syftar till att förbättra arbetsmetoder, effektivitet och den samlade kompetensen samt till att identifiera eventuella behov av förändring. Under 2025 genomfördes utvärderingen genom en intern enkät och individuella samtal mellan styrelseordföranden och varje styrelseledamot. Styrelseordföranden utvärderades även genom en skriftlig enkät samt en diskussion i styrelsen utan styrelseordföranden närvarande. Utvärderingen för 2025 visade att styrelsen, dess arbete och dess kommittéer fungerade effektivt. Resultatet av utvärderingen presenterades för styrelsen och för valberedningen. Styrelsearvode Årsstämman 2025 beslutade att arvoden till bolagsstämmo- valda styrelseledamöter ska utgå enligt följande: • 2 490 000 kronor till styrelsens ordförande • 830 000 kronor till var och en av övriga styrelseledamöter • 350 000 kronor till ordföranden i revisionskommittén och 230 000 kronor till var och en av övriga ledamöter i kommittén • 120 000 kronor till ordföranden i ersättningskommittén och 115 000 kronor till var och en av övriga ledamöter i kommittén • 245 000 kronor till ordföranden och var och en av övriga ledamöter i projektkommittén. För detaljerad information om ersättning till styrelseledamöterna, se Not 34 på sidorna 178–182. Styrelsens kommittéer Styrelsen har det yttersta ansvaret för organisationen och förvaltningen av koncernens verksamhet. Detta övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen kan inrätta kommittéer med uppgift att bereda och utvärdera frågor inför beslut i styrelsen. Styrelsen kan även delegera beslutanderätt till sådana kommittéer, men behåller det fulla ansvaret för de beslut som fattas med stöd av sådana delegationer. Närvaro vid styrelse- och kommittémöten under 2025/one.tf) Styrelse Revisions- kommitté Ersättnings- kommitté Projekt- kommitté Antal möten 11/two.tf) 8/two.tf) 7/two.tf) 12 Ordinarie ledamot Hans Biörck 11 8 7 12 Pär Boman/three.tf) 10 8 5 10 Jan Gurander/four.tf) 3 1 3 2 Mats Hederos 11 12 Martin Lindqvist/five.tf) 8 7 4 8 Fredrik Lundberg/six.tf) 3 2 Catherine Marcus 11 12 Jayne McGivern 10 12 Henrik Sjölund 11 8 12 Åsa Söderström Winberg 11 8 12 Ola Fält/seven.tf) 3 Richard Hörstedt 11 Yvonne Stenman 11 Anders Rättgård/eight.tf) 6 12 1) Suppleanterna (arbetstagarrepresentanter) deltog också i styrelsemötena, men tabellen visar endast närvaron för de ordinarie styrelseledamöterna, eftersom dessa är de beslutsfattande ledamöterna. 2) Varav två möten var extra möten. 3) Pär Boman deltog inte vid ett styrelsemöte på grund av ett samtidigt styrelseåtagande. Han deltog dock i den del av mötet där han presenterade resultatet av utvärderingen av styrelseordföranden för 2025. 4) Jan Gurander avböjde omval inför årsstämman 2025 och lämnade därför styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och projektkommittén vid stämman. 5) Martin Lindqvist valdes som ny styrelseledamot av årsstämman 2025 och utsågs vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman till ledamot i revisionskommittén, ersättningskommittén och projektkommittén. 6) Fredrik Lundberg avböjde omval inför årsstämman 2025 och lämnade därför styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och projektkommittén vid stämman. 7) Ola Fält, utsedd av de fackliga organisationerna, lämnade styrelsen den 13 mars 2025. 8) Anders Rättgård deltog i styrelsemöten som ordinarie styrelseledamot (arbetstagarrepresentant) från och med den 17 juli 2025. 101Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 104 ===== Styrelsen har inrättat tre kommittéer för att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra sitt arbete: • Revisionskommitté • Ersättningskommitté • Projektkommitté Ordföranden och övriga ledamöter i kommittéerna utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman, med undantag för revisionskommitténs ordförande, som utses vid revisionskommitténs konstituerande möte efter det konstituerande styrelsemötet. Av styrelsens arbetsordning framgår vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt som har delegerats till kommittéerna. Ordföranden i respektive kommitté rapporterar muntligt till styrelsen efter varje kommittémöte, och samtliga protokoll från kommittémötena tillhandahålls styrelsen. Revisionskommitté Revisionskommittén bistår styrelsen i övervakningen av koncernens redovisning, finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt revisionen av årsredovisningen och revisorns granskning av hållbarhetsrapporten. Kommittén behandlar även andra frågor som följer av tillämplig lagstiftning. Kommittén övervakar kvaliteten och integriteten i den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt effektiviteten i den interna kontrollen, internrevisionen och riskhanteringen inom dessa områden. Den övervakar efterlevnaden av lagar och regler som väsentligen påverkar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, hanterar relationen med den externa revisorn och säkerställer revisorns opartiskhet och oberoende. Kommittén säkerställer att koncernen har formella rutiner för den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen och att dessa rapporter uppfyller tillämpliga principer, lagar, redovisningsstandarder och andra krav. Den granskar och diskuterar den årliga revisionsplanen och större iakttagelser med den externa revisorn samt fastställer riktlinjer för tillhandahållande av icke-revisionstjänster. Minst en gång per år träffar kommittén den externa revisorn utan att bolagsledningen är närvarande. Revisionskommittén har under 2025 bestått av Jan Gurander/uni00B9) och Pär Boman/uni00B9) (som båda tjänstgjorde som ordförande under olika perioder), Hans Biörck, Martin Lindqvist/uni00B2), Henrik Sjölund och Åsa Söderström Winberg. Samtliga av kommitténs ledamöter anses vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Av dessa ledamöter är tre även oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. Kommitténs sammansättning uppfyller således oberoende- kraven i Koden. VD och Koncernchefen samt finansdirektören deltog i kommitténs möten. Chefsjuristen var sekreterare i kommittén. Kommittén höll sex ordinarie möten, inklusive det konstituerande mötet, samt två extra möten. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 101. Viktiga frågor som behandlades under året innefattade kapital- allokering, finansiering, pensionsrapportering, extern finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, prövning av nedskrivningsbehov, värdering av bygg- och projekt- utvecklingsprojekt, större tvister, granskning av delårsrapporter och årsredovisning, IT-relaterade risker, IT-initiativ och IT-system, intern kontroll, riskhantering samt regelefterlevnad. Ersättningskommitté Ersättningskommitténs huvuduppgifter innefattar att bereda rekommendationer för beslut av styrelsen om aktiespar- program, tillsättning eller entledigande av VD och Koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen, liksom om lön och annan ersättning till VD och Koncernchef. Kommittén beslutar om lön och annan ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen efter rekommendationer från VD och Koncernchefen. Kommittén utvärderar också utfallet av de rörliga ersättningskomponenterna. Ersättningskommittén har under 2025 bestått av Hans Biörck (ordförande), Pär Boman, Jan Gurander/uni00B3) och Martin Lindqvist/uni00B3). Kommitténs sammansättning uppfyllde oberoendekraven i Koden. VD och Koncernchefen, Executive Vice President, Human Resources, samt Vice President, Compensation and Benefits deltog i kommitté ns möten. Chefsjuristen var sekreterare i kommittén. Kommittén höll fem ordinarie möten samt två extra möten. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 101. Viktiga frågor som behandlades under året innefattade granskning av Skanskas program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, granskning och utvärdering av tillämpningen av riktlinjerna för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 2023, granskning av gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer samt av ledande befattningshavares övriga uppdrag, samt beredning av rekommendationer för beslut av styrelsen om tillsättning av medlemmar i koncernledningen (se sidan 104). Vidare förberedde kommittén styrelsens förslag till ersättningsrapporten för 2024 och Seop 7 , vilka därefter godkändes av årsstämman 2025, samt förslaget till årsstämman 2026 om ersättningsrapporten för 2025. För mer information om Seop 6 och Seop 7 , se Not 34 på sidorna 178–182. Styrelsens ersättningsrapporter finns tillgängliga på group.skanska.com/sv. 1) Pär Boman, sedan tidigare ledamot i revisionskommittén, utsågs till ordförande vid revisionskommitténs konstituerande möte som hölls efter det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025. Han efterträdde Jan Gurander, som avböjde omval som styrelseledamot inför årsstämman 2025 och därför lämnade styrelsen och revisionskommittén vid stämman. 2) Martin Lindqvist utsågs till ny ledamot i revisionskommittén vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025. 3) Martin Lindqvist utsågs till ny ledamot i ersättningskommittén vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025. Han efterträdde Jan Gurander, som avböjde omval som styrelseledamot inför årsstämman 2025 och därför lämnade styrelsen och ersättningskommittén vid stämman. 102 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 105 ===== Projektkommitté Projektkommitténs huvuduppgift är att granska och fatta beslut om enskilda projekt som kräver styrelsens godkännande. Kommittén bestod under 2025 av samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanten Anders Rättgård. Kommittén höll tolv möten under året. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 101. VD och Koncernchefen samt finansdirektören deltog i kommitténs möten. Extern revisor Vid årsstämman 2025 omvaldes det registrerade revisions- bolaget Ernst & Young AB till Bolagets revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Den auktoriserade revisorn Rickard Andersson är huvudansvarig för revisionen. Revisorn deltog under 2025 vid två styrelsemöten för att redogöra för revisionsprocessen för Skanska samt för att ge styrelsens ledamöter möjlighet att ställa frågor utan ledande befattningshavares närvaro. Revisorn deltog även vid sju möten med revisionskommittén. För information om arvoden och annan ersättning till revisorn avseende revisionsrelaterade och andra tjänster, se not 35 på sidan 183. VD och Koncernchef samt koncernledning VD och Koncernchefen är Skanskas högste verkställande beslutsfattare och leder Bolaget och koncernen genom koncernledningen, som består av VD och Koncernchefen samt Executive Vice Presidents (EVP) utsedda av styrelsen. Koncernledningen träffas regelbundet och så ofta det behövs, dock minst tio gånger per år. VD och Koncernchefen har ansvaret för den löpande förvaltningen av Bolagets och koncernens verksamhet i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och Koncernchefen fastställs i styrelsens arbetsordning, vilken ses över och antas av styrelsen årligen. Frågor som hänför sig till Bolagets och koncernens löpande verksamhet och som inte kräver styrelsens godkännande tillhör VD och Koncernchefens beslutanderätt. För att uppnå en effektiv beslutsprocess kan VD och Koncernchefen delegera viss beslutsbefogenhet till andra medlemmar i koncernledningen, men VD och Koncernchefen är ytterst ansvarig för de handlingar och beslut som fattas. VD och Koncernchefen håller styrelsens ordförande löpande informerad om koncernens verksamhet. VD och Koncernchefens arbete utvärderas årligen vid ett styrelsemöte utan ledande befattningshavare närvarande. Legal Skanskas ledningsstruktur Koncernledning Claes Larsson EVP Lena Hök EVP Pontus Winqvist EVP, Finansdirektör Anders Danielsson, VD och Koncernchef Assurance and Control Skanska USA Building Skanska USA Civil Human Resources Sustainability and Innovation Åsa Thunman EVP, Chefsjurist Richard Kennedy EVP Ståle Rød EVP Skanska Centraleuropa Skanska UK Skanska Norge Skanska Bostadsutveckling Europa Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltnings- fastigheter Skanska Kommersiell Utveckling Norden Skanska Kommersiell Utveckling Europa Skanska Kommersiell Utveckling USA Therese Tegner EVP Bygg- verksamhet Skanska Finland Skanska Sverige Communi- cations Information Technology Finance Finance Operations Corporate Finance and Control Investor Relations Internal Audit and Compliance Verksamhetsgren Koncernstab (Core corporate funct/i.ss01on) Affärsenhet Koncernstab (Group funct/i.ss01on) Rapporterar d/i.ss01rekt t/i.ss01ll styrelsen via revisionskommittén 103Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 106 ===== Information om VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen, inklusive deras respektive ansvar för Skanskas verksamhetsgrenar, affärsenheter och koncernstaber, finns i ledningsstrukturen på sidan 103 och på sidorna 110–111. Förändringar i koncernledningen Från och med den 27 november 2025 tillträdde Pontus Winqvist som EVP, finansdirektör och medlem i koncernledningen, efter Jonas Rickberg som hade innehaft denna position sedan den 31 januari 2025. Från och med den 2 juni 2025 tillträdde Åsa Thunman som EVP, chefsjurist och medlem i koncernledningen, efter Ulrika Wester som dessförinnan tjänstgjort som tillförordnad EVP, tillförordnad chefsjurist och tillförordnad medlem i koncern- ledningen. Ulrika Wester fortsatte i sin befattning som Vice President Ethics and Compliance. Ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattnings- havare ska antas av årsstämman minst vart fjärde år efter förslag från styrelsen. Information om de senast antagna ersättningsriktlinjerna, som antogs av årsstämman 2023, samt uppgifter om lön och annan ersättning till ledande befattningshavare och om utestående aktie- och aktie- relaterade incitamentsprogram finns i not 34 på sidorna 178–182. Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Information om ersättning till VD och Koncernchefen finns även i styrelsens ersättningsrapport, tillgänglig på group.skanska.com/sv. Verksamhetsgrenar Skanskas organisationsmodell bygger på en decentraliserad affärsmodell. Skanskas verksamhet består av fyra verk- samhetsgrenar: Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter, vilka utgör koncernens rörelsesegment. Verksamhetsgrenarna beskrivs närmare på sidorna 21–36 och rörelsesegmenten i not 4 på sidorna 136–139. Verksamhetsgrenarna överensstämmer med Skanskas operativa organisation, som används av VD och Koncernchefen samt koncernledningen för att följa upp koncernens resultat. Styrelsen får regelbundna rapporter om verksamhetsgrenarnas resultat. Ansvarsfördelningen inom koncernledningen är följande: VD och Koncernchefen ansvarar för Byggverksamhet, Ståle Rød för Bostadsutveckling samt Claes Larsson för Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. VD och Koncernchefen beslutar om allokering av resurser till respektive verksamhetsgren och övervakar, tillsammans med de ansvariga medlemmarna i koncernledningen, verksamhetsgrenarnas resultat, bland annat genom kvartals- visa uppföljningsmöten med ledningen för varje affärsenhet. Affärsenheternas verkställande direktörer rapporterar till den medlem i koncernledningen som ansvarar för respektive verksamhet enligt ledningsstrukturen på sidan 103. Varje verksamhetsgren bedriver skilda typer av verksamhet med olika riskprofiler, och varje verksamhetsgren har sina egna mål baserade på verksamhetens karaktär. Dessa mål fastställs på koncernnivå och återspeglar Skanskas ambition att bibehålla en branschledande position operativt, finansiellt och inom hållbarhet (se sidorna 18–19). Verksamheten inom varje verksamhetsgren bedrivs av koncernens affärsenheter (se sidan 103). Hur Skanska bedriver sin verksamhet och Skanskas strategi, som vägleder skapandet av långsiktigt värde för kunder, aktieägare och samhället i stort, är fast förankrade i Skanskas syfte att bygga ett bättre samhälle och i Skanskas värderingar (se sidorna 5 och 15). Läs mer om Skanskas strategiska inriktning på sidorna 13–19, inklusive globala trender, koncernens strategi, affärsmodell och mål. Koncernstaber Koncernstaberna (se sidan 103) biträder VD och Koncernchefen samt koncernledningen. Vissa koncernstaber leds direkt av en medlem i koncernledningen, medan andra leds av en Senior Vice President utsedd av koncernledningen. Senior Vice Presidents rapporterar till den medlem i koncernledningen som ansvarar för respektive funktion, med undantag för Senior Vice President Internal Audit and Compliance (Internrevision), som rapporterar direkt till styrelsen via revisionskommittén. Ramverk för intern styrning/uni00B9) En central del av koncernens styrning och riskhantering är de obligatoriska koncernpolicyer, koncerninstruktioner och koncernstandarder som fastställts av styrelsen och koncernledningen, kompletterade med icke-obligatoriska koncernriktlinjer. Dessa styrdokument tillämpas i hela organisationen för att säkerställa efterlevnad av externa lagar, regler och förordningar som Skanska omfattas av samt för att definiera interna regler och principer som gäller specifikt inom koncernen. Tillsammans etablerar de enhetliga principer för verksamhet, finansiering, hållbarhet, intern kontroll och riskhantering inom koncernen samt tydliga strukturer för ansvar och befogenheter. Styrdokumenten ses över och uppdateras regelbundet för att återspegla förändringar i koncernens verksamhet, interna krav och tillämpliga externa regler och krav. Koncernens styrnings- ramverk förstärks dessutom av de ambitioner och krav som uttrycks i Skanskas syfte, värderingar och uppförandekod. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 22 (c)). 104 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 107 ===== Utöver styrelsens arbetsordning, uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer omfattar koncernens policyer: • Antikorruptionspolicy • Kravhanteringspolicy • Enterprise Risk Management-policy • Finanspolicy • Koncernens allmänna policy • HR-policy • Informationspolicy • Innovationspolicy • Insiderpolicy • IT-policy • Personuppgiftspolicy • Hållbarhetspolicy • Skattepolicy Uppförandekod Uppförandekoden bygger på Skanskas värderingar och sätter standarden för medarbetares dagliga agerande och för hur Skanska bedriver sin verksamhet. Den ses regelbundet över av koncernledningen och uppdateringar godkänns av styrelsen. Uppförandekoden beskriver principer för etiskt agerande och respekt för människor, planeten och tillämplig lagstiftning. Den omfattar områden såsom hälsa och säkerhet, inkludering och mångfald, dataskydd, miljö, sekretess, intressekonflikter, bedrägerier, konkurrens på lika villkor, mutor och korruption samt insiderinformation och marknadsmissbruk. Medarbetare är skyldiga att följa de principer och krav som anges i uppförandekoden. Alla medarbetare måste genomgå utbildning i uppförandekoden vartannat år, och nya medarbetare inom en månad från anställningens början. Uppförandekoden kompletteras av uppförandekoden för leverantörer, som gäller för underentreprenörer, leverantörer, konsulter, mellanhänder och liknande tredje parter. Den inkluderas i avtal med dessa parter och tydliggör Skanska förväntningar på dem Skanska gör affärer med. Uppförandekoden för leverantörer omfattar liknande områden som uppförandekoden och säkerställer att vår leveranskedja följer Skanskas standarder. Uppförandekodens visselblåsartjänst (Code of Conduct Hotline) erbjuder en möjlighet för medarbetare, leverantörers medarbetare och andra tredje parter att anonymt rapportera beteenden som de vet eller misstänker är olagliga, oetiska eller på annat sätt strider mot uppförandekoden. Tjänsten kompletterar de olika rapporteringskanaler som finns inom koncernen och som medarbetare och tredje parter uppmuntras att använda. Uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer, samt information om hur misstänkt eller känd oegentlighet kan rapporteras, finns tillgängliga på group.skanska.com. Hållbarhet Hållbart värdeskapande är en drivkraft i Skanskas affärsstrategi och en avgörande framgångsfaktor för både Skanska och dess kunder. Skanskas hållbarhetsstrategi fokuserar på tre områden: Ansvar, Klimat och Resiliens. Styrelsen får kvartalsvisa uppdateringar om hållbarhets- prestanda, inklusive klimat samt hälsa och säkerhet. Styrelsens, VD och Koncernchefens samt koncernledningens ansvar för att övervaka hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter beskrivs i hållbarhetsrapporten (sidorna 50–89), som även innehåller information om vilka hållbarhetsfrågor som behandlades av styrelsen och koncernledningen under 2025. Skanskas riskbedömning på sidorna 90–95 beskriver hållbarhets-relaterade risker och möjligheter. Mer information om Skanskas hållbarhetsarbete och klimatmål finns på sidorna 19 och 39–47 , och hållbarhetsrapporten på sidorna 50–89 redovisar Skanskas framsteg inom hållbarhetsområdet. Koncernpolicyer Obligatoriska styrdokument som fastställer koncernens grundläggande principer, regler och mål och som utgör grunden för alla andra koncernövergripande styrdokument. Koncerninstruktioner och standarder Obligatoriska styrdokument som kan innehålla icke-obligatoriska rekommendationer. Instruktioner ger steg-för-steg-anvisningar för hur uppgifter eller processer ska utföras. Standarder fastställer specifika krav, kriterier, mätetal och referensvärden. Koncernriktlinjer Icke-bindande styrdokument som innehåller rekommendationer avsedda att stödja efterlevnaden av koncernens obligatoriska styrdokument. 105Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 108 ===== Sedan 2023 har hållbarhetsrelaterade prestationsmål integrerats i det långsiktiga aktiesparprogrammet (Seop) för koncernens cirka 400 högsta chefer, inklusive VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Mer information om integrationen av hållbarhetskriterier i Seop och i den årliga rörliga kontanta ersättningen för VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen finns i hållbarhetsrapporten (sidorna 54–55). Information om tillämpningen av prestationskriterierna för VD och Koncernchefens årliga rörliga kontanta ersättning finns i styrelsens ersättningsrapport, tillgänglig på group.skanska.com/sv. Intern kontroll/uni00B9) Syftet med intern kontroll är att ge rimlig säkerhet för att bolagets mål uppnås, inklusive tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga krav. Detta avsnitt beskriver de viktigaste delarna av Skanskas system för intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Dessa system är utformade för att säkerställa tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga krav. Skanskas principer för finansiell rapportering redovisas i not 1 (sidorna 129–135). För information om principer för hållbarhetsrapportering samt om riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering, se hållbarhetsrapporten på sidorna 50–89. Kontrollmiljö Kontrollmiljön utgör grunden för Skanskas system för intern kontroll och riskhantering. Syftet är att ge rimlig säkerhet för att verksamheten bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt, att extern rapportering är tillförlitlig och att lagar, regler och interna riktlinjer efterlevs. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig riskhantering och intern kontroll. Styrelsens arbetsordning definierar ansvarsfördelningen mellan styrelsen, dess kommittéer och VD och Koncernchefen, och anger vilka frågor som ska beslutas av styrelsen, av VD och Koncernchefen respektive av koncernledningen. Styrelsen och koncernledningen har antagit grundläggande regler av betydelse för intern kontroll, bland annat koncernens Enterprise Risk Management-policy och koncerninstruktionen för styrning. VD och Koncernchefen rapporterar tillsammans med övriga medlemmar i koncernledningen regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner, och revisionskommittén rapporterar om sitt arbete till styrelsen. Systemet för intern kontroll avseende väsentliga operativa risker innefattar en tydlig beslutsstruktur samt ramverket av koncernens policyer, instruktioner, standarder och riktlinjer. Riskbedömning och kontrollaktiviteter Styrelsen har fastställt koncernens Enterprise Risk Management-policy, som definierar ramverket och ansvarsfördelningen för riskhantering i hela organisationen. Syftet är att säkerställa att risker hanteras systematiskt och effektivt samt prioriteras på ett ändamålsenligt sätt för att stödja Skanskas affärsmål. Styrelsen har det yttersta ansvaret för en effektiv riskhantering inom koncernen, medan VD och Koncernchefen ansvarar för att risker övervakas och kontrolleras på både bolags- och koncernnivå. Varje affärsenhet ansvarar för att hantera risker i sin verksamhet inom respektive verksamhetsgren – Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter – i enlighet med koncernens Enterprise Risk Management-policy. Dessa risker sammanställs, granskas och konsolideras på koncernnivå. Koncernövergripande risker kategoriseras som strategiska, operativa, finansiella och regulatoriska. Riskkontroller på koncernnivå är integrerade i de policyer, instruktioner och standarder som utgör en del av koncernens styrningsramverk. För byggverksamhet, projektutveckling och förvaltningsfastigheter är en effektiv hantering av risker och möjligheter – som ofta är projektspecifika – avgörande. Den specialiserade koncernenheten Skanska Risk Team granskar förslag avseende bygganbud, markinvesteringar och projektutvecklingsaktiviteter – inklusive projektstarter och avyttringar – som överstiger fastställda tröskelvärden. Baserat på sin analys lämnar Skanska Risk Team rekommendationer om hur projekten bör drivas vidare. I enlighet med koncern- instruktionerna Project Scrutiny and Approval Procedure, Tender Approval Procedure och Investment Approval Procedure samt styrelsens arbetsordning granskas och beslutas projekt som överstiger fastställda tröskelvärden av Skanska Tender Board – som består av VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen – och i vissa fall av projekt- kommittén, som består av samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter och en arbetstagarrepresentant. Risker och möjligheter är som mest betydande under projektens genomförandefas, vilket därför är ett särskilt fokusområde. Eftersom i princip varje projekt är unikt bedöms risker och möjligheter utifrån projektets typ, geografiska läge, fas i genomförandet, entreprenadform och kund. Under genom- förandet måste projekt som överstiger fastställda tröskelvärden följa koncerninstruktionen Project Reporting and Review Procedure för att säkerställa enhetliga genomgångar och tidig upptäckt av avvikelser från planerad prestation. Varje affärs- enhet tillämpar värderingsprinciper och terminologi som är specifika för de verksamhetsgrenar där enheten är verksam, vilket säkerställer en konservativ projektvärdering och hög transparens i resultatuppföljningen. Mer information om identifierade koncernövergripande risker samt Skanskas hantering av risker och möjligheter finns på sidorna 90–95. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 22 (c)). 106 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 109 ===== Information och kommunikation/uni00B9) Väsentliga redovisningsprinciper, manualer och övrig dokumentation av betydelse för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering uppdateras och kommuniceras löpande i organisationen. Flera informationskanaler säkerställer att viktig information når styrelsen, revisionskommittén, VD och Koncernchefen samt koncernledningen. För Skanskas externa kommunikation har styrelsen fastställt en koncernomfattande informationspolicy för att säkerställa efterlevnad av gällande regler och för att marknaden ska få korrekt och aktuell information. Övervakning/uni00B9) Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som VD och Koncernchefen, koncernledningen och revisionskommittén lämnar. Av särskild betydelse är resultatet av revisions- kommitténs arbete med att övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontrollprocesser. Detta innefattar att säkerställa att brister som identifierats vid intern och extern revision åtgärdas och att rekommenderade åtgärder genomförs. Internrevision/uni00B9) Koncernstaben Internrevision (Internal Audit and Compliance) ansvarar för att övervaka och utvärdera effektiviteten i koncernens riskhantering och interna kontrollprocesser. Den årliga revisionsplanen upprättas i samråd med revisionskommittén och rapportering sker direkt till styrelsen via revisionskommittén. Frågor rörande internrevision kommuniceras även regelbundet till Bolagets externa revisor. Under 2025 fokuserade Internrevision på att granska risker som identifierats i koncernens projekt, affärskritiska processer och centrala koncernfunktioner. Totalt genomfördes 60 revisioner under året inom samtliga verksamhetsgrenar. Särskilt fokus låg på verksamheten inom kommersiell fastighetsutveckling. Vidare granskades IT- och cybersäkerhetsprocesser och kontroller både på koncernnivå och i utvalda affärsenheter. Alla revisioner genomfördes enligt en enhetlig revisionsmetodik. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 22 (c)). 107Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 110 ===== Hans Biörck Styrelseordförande Född: Sverige, 1951. Invald: 2016 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 25 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: Handelsbanken AB Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Arbetslivserfarenhet: Finansdirektör, Skanska AB; Finansdirektör, Autoliv AB; Finansdirektör, Esselte AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Pär Boman Styrelseledamot Född: Sverige, 1961. Invald: 2015 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 5 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Handelsbanken AB, AB Volvo Vice ordförande: AB Industrivärden Ordförande: Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening, Handelsbankens forskningsstiftelser Utbildning: Ingenjörs- och ekonomexamen, Ek dr hc Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör och koncernchef, Handelsbanken AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till större aktieägare. Jayne McGivern Styrelseledamot Född: Storbritannien, 1960. Invald: 2024 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 1 348 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: NEOM (Oxagon) Utbildning: Harrogate Ladies College; Fellow of the Royal Institution of Chartered Surveyors Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Sport Boulevard Foundation (sedan 2021); President för bygg och utveckling, Madison Square Garden Company; Verkställande direktör, Red Grouse; Verkställande direktör, Multiplex Europe; Verkställande direktör för Europa, AEG Company Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Styrelse/uni00B9) Styrelseledamöter valda av årsstämman 2025 Revisor Ernst & Young AB Huvudansvar/i.ss01g rev/i.ss01sor sedan 2023: R/i.ss01ckard Andersson, auktor/i.ss01serad rev/i.ss01sor Mats Hederos Styrelseledamot Född: Sverige, 1957 . Invald: 2022 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 2 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Qarlbo Property AB Styrelseledamot: Miramis Hospitality AB, Antilooppi Oy Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm; Executive Programme in Resilience Thinking, Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, AMF Fastigheter; Fastighetschef, AMF Kapitalförvaltning; Chef transaktion, AP Fastigheter (numera Vasakronan); Investment Banker, Enskilda Securities, SEB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Catherine Marcus Styrelseledamot Född: USA, 1965. Invald: 2017 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 4 000 ADR:s (American Depositary Receipts), vilket motsvarar 4 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: PREA, PREA Foundation, Interface Inc., NCREIF, NYU Schack Advisory Board Utbildning: M.S., Real Estate Investment and Development, New York University; B.S.E. Real Estate Finance and Entrepreneurial Management, Wharton School, University of Pennsylvania Arbetslivserfarenhet: Gemensam chef (co-Head) och global operativ chef (COO), Real Estate, PGIM (sedan 2023); Global operativ chef (COO) och chef för U.S. Equity, Real Estate, PGIM; MBL Life Assurance Corporation Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkterna 19 och 21 (a)–(c)). 2) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Martin Lindqvist Styrelseledamot Född: Sverige, 1962. Invald: 2025 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 5 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Swiss Steel Holding AG Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Indutrade AB Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör och koncernchef, SSAB AB; Affärsområdeschef, SSAB EMEA; Divisionschef, SSAB Tunnplåt (numera SSAB Strip Products); Finansdirektör, SSAB AB; Finansdirektör, SSAB Tunnplåt (numera SSAB Strip Products); Chefscontroller, NCC AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. 108 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 111 ===== Henrik Sjölund Styrelseledamot Född: Sverige, 1966. Invald: 2024 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 5 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B9): Ordförande: Cepi (the Confederation of European Paper Industries), Industriarbetsgivarna Styrelseledamot: Holmen AB, Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna Utbildning: Civilekonom, Linköpings universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör och koncernchef, Holmen AB (sedan 2014); Verkställande direktör, Holmen Paper; Marknads- och försäljningschef, Holmen Paper; Försäljningsdirektör Norden, Holmen Paper Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till större aktieägare. Åsa Söderström Winberg Styrelseledamot Född: Sverige, 1957 . Invald: 2020 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 8 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B9): Styrelseledamot: Systemair Group AB, Currentum Group AB Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Sweco Theorells AB; Verkställande direktör, Ballast Väst AB; Marknadschef, NCC Industri; Informationschef, NCC Bygg AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av fackliga organisationer Malte Fält Styrelsesuppleant Född: Sverige, 1989 Utsedd av: Seko, 2025 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 923 B-aktier Fredrik Norrman Styrelseledamot Född: Sverige, 1967 Utsedd av: SACO/Sveriges Ingenjörers Akademikerförening, 2023 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 2 696 B-aktier Veronica Lundqvist Styrelsesuppleant Född: Sverige, 1971 Utsedd av: Ledarna, 2025 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 2 855 B-aktier Anders Rättgård Styrelseledamot Född: Sverige, 1961 Utsedd av: Unionen, 2017 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 5 370 B-aktier Hans Reinholdsson Styrelsesuppleant Född: Sverige, 1972 Utsedd av: Byggnads, 2020 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 1 771 B-aktier 1) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Richard Hörstedt Styrelseledamot Född: Sverige, 1963 Utsedd av: Byggnads, 2007 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 0 aktier 109Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 112 ===== Lena Hök Executive Vice President (sedan 2021) Född: 1972. Anställd i Skanska: 2017 Ansvarig för koncernstab: Sustainability and Innovation Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 36 813 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 4 250 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Svenska hållbarhetskommittén, Internationella Handelskammaren (ICC) Styrelseledamot: The Build Environment Board at World Business Council for Sustainable Development Utbildning: Filosofie magisterexamen Företagsekonomi, Uppsala universitet; GEM Management program, Handelshögskolan Executive Education, Stockholm Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Sustainability, Skanska AB; Hållbarhetschef, Skandia Group; Verksamhetschef för Skandias stiftelse Idéer för livet, Skandia Group; Kommunikationschef, Skandiabanken och Skandia: Senior Associate, JKL; Managementkonsult, ERM Ståle Rød Executive Vice President (sedan 2023) Född: 1972. Anställd i Skanska: 1997 Ansvarig för verksamhetsgren: Bostadsutveckling Ansvarig för affärsenheter: Skanska Norge, Skanska Centraleuropa, Skanska UK, Skanska Bostadsutveckling Europa Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 52 681 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 2 479 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): – Utbildning: B.Sc. Civil Engineering, Høgskulen på Vestlandet; Officers School, Norwegian Army; Advanced Management Program, Harvard Business School Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Skanska Norge; Executive Vice President, Skanska Norge; Regionchef, Skanska Norge; Projektchef, Skanska Norge Anders Danielsson VD och Koncernchef (sedan 2018) Född: 1966. Anställd i Skanska: 1991 Ansvarig för verksamhetsgren: Byggverksamhet Ansvarig för affärsenheter/koncernstaber: Skanska Finland, Skanska Sverige, Communications, Information Technology Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 342 153 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 16 931 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): Ledamot: Stockholms Handelskammares fullmäktige Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm; Advanced Management Program, Harvard, Boston MA, USA Arbetslivserfarenhet: Executive Vice President, Skanska AB; Verkställande direktör, Skanska Sverige; Verkställande direktör, Skanska Norge Richard Kennedy Executive Vice President (sedan 2018) Född: 1966. Anställd i Skanska: 2004 Ansvarig för affärsenheter: Skanska USA Building, Skanska USA Civil Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 187 899 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 866 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): – Utbildning: Bachelor of Arts, Rutgers College, Rutgers University; Juris Doctor, Seton Hall University School of Law; Master of Laws, London School of Economics and Political Science Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Skanska USA Building; Chief Operating Officer, Skanska USA Building; Chefsjurist, Skanska USA Building Koncernledning/uni00B9) Therese Tegner Executive Vice President (sedan 2022) Född: 1968. Anställd i Skanska: 2005 Ansvarig för koncernstab: Human Resources Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 57 192 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 4 549 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: Agne Sandberg Stiftelse Utbildning: LL.M., Lunds universitet Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Skanska Financial Services; Head of Project Advisory, Skanska Financial Services; Head of Guarantees and Insurances, Skanska Financial Services; Senior Associate, Archibald Lawfirm (numera Ramberg Advokater) 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkterna 19 och 21 (a)–(c)). 2) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag eller organisationer utanför Skanska-koncernen. 3) Per den 31 december 2025. Avser tilldelade men ej utskiftade aktierätter 2023–2025 under långsiktiga aktiesparprogram. För utskiftande av aktierna förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum. Aktierätter för 2025 är preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Claes Larsson Executive Vice President (sedan 2006) Född: 1965. Anställd i Skanska: 1990 Ansvarig för verksamhetsgrenar: Kommersiell fastighetsutveckling, Förvaltningsfastigheter Ansvarig för affärsenheter: Skanska Kommersiell Utveckling Norden, Skanska Kommersiell Utveckling Europa, Skanska Kommersiell Utveckling USA Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 310 623 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 8 494 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): – Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola; MBA, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Skanska Kommersiell Utveckling Norden; Verkställande direktör, Skanska Fastigheter Göteborg 110 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 113 ===== 1) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag eller organisationer utanför Skanska-koncernen. 2) Per den 31 december 2025. Avser tilldelade men ej utskiftade aktierätter 2023–2025 under långsiktiga aktiesparprogram. För utskiftande av aktierna förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum. Aktierätter för 2025 är preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Åsa Thunman Executive Vice President, Chefsjurist (sedan 2025) Född: 1969. Anställd i Skanska: 2025 Ansvarig för koncernstaber: Legal, Assurance and Control Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 1 003 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B2): 778 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B9): – Utbildning: Juristexamen, Uppsala universitet; Masterexamen i European Business Law, University of Amsterdam Arbetslivserfarenhet: Executive Vice President, Chefsjurist, Sandvik AB; Senior Vice President, Chefsjurist och koncernens Risk Manager, Securitas AB; Senior Legal Counsel, Securitas AB; Executive Vice President, Chefsjurist, Elekta AB; Verkställande direktör, Elekta Instrument AB; Biträdande jurist, Lagerlöf & Leman Advokatbyrå (numera Linklaters Advokatbyrå) Pontus Winqvist Executive Vice President, Finansdirektör (sedan 2025) Född: 1969. Anställd i Skanska: 1997 Ansvarig för koncernstaber: Finance, Finance Operations, Corporate Finance and Control, Investor Relations, Internal Audit and Compliance (Internrevision; rapporterar direkt till styrelsen via revisionskommittén) Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 13 862 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B2): 2 082 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B9): Styrelseledamot: Swedish Hospital Partners Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet; Certified Financial Analysts (CEFA) – Stockholm School of Economics Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Corporate Finance and Control, Skanska AB; tf. Executive Vice President och Finansdirektör, Skanska AB; Finansdirektör, Skanska Sverige; Verkställande direktör Asset Management, Skanska AB; Finansdirektör, Skanska Infrastrukturutveckling; Senior Vice President Investor Relations, Skanska AB; Finansdirektör, Skanska Kommersiell Utveckling Norden; Finansdirektör, Skanska Kommersiell Utveckling Europa 111Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 114 ===== Stockholm New /zero.tf/one.tf Stockholm Sverige Intäkter och resultat Mkr 2025 2024 Intäkter 179 291 177 208 Rörelseresultat/uni00B9) 7 241 7 086 Finansnetto 686 661 Resultat efter finansiella poster 7 927 7 748 Inkomstskatter -1 632 -1 913 Periodens resultat 6 295 5 835 Periodens resultat per aktie, kr/uni00B2) 15,09 14,12 Periodens resultat per aktie enligt IFRS, kr/uni00B2) 13,82 13,51 1) Inkluderar Centralt och Elimineringar. 2) Periodens resultat hänförligt till aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. Intäkterna ökade 6 procent i lokal valuta och uppgick till 179,3 (177 ,2) miljarder kronor, en ökning om 1 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet ökade 7 procent i lokal valuta och uppgick till 7 241 (7 086) Mkr, en ökning om 2 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet för Centralt uppgick till -712 (-440) Mkr, varav 182 (245) Mkr avser OPS-portföljen och BoKlok UK. Elimineringar uppgick till -235 (188) Mkr. Elimineringar inkluderar en vinst om 234 Mkr avseende en intern överföring av mark som genomfördes i tredje kvartalet. Elimineringar för jämförelseperioden inkluderar en positiv effekt av kapitaliserade räntor om 115 Mkr. Finansnettot uppgick till 686 (661) Mkr. Periodens inkomstskatt uppgick till -1 632 (-1 913) Mkr. Effektiv skattesats för 2025 uppgick till 21 (25) procent. Skanskas resultat för 2025 inkluderar ett rekordresultat inom Byggverksamhet, stabil orderingång och blandat resultat inom Projektutveckling till följd av gradvis återhämtade fastighetsmarknader. Den finansiella analysen av resultaträkningen på sidorna 112–117 redovisas enligt segmentsredovisning där annat ej anges. Det operativa kassaflödet, balansräkningen och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld, eget kapital, nettodesinvesteringar samt sysselsatt kapital redovisas enligt IFRS. De finansiella rapporterna och de finansiella noterna på sidorna 119–198 redovisas också enligt IFRS. Finansiell analys 112 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Intäkter och rörelseresultat per verksamhetsgren Mkr 2025 2024 Intäkter per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 171 121 168 554 Bostadsutveckling 6 925 8 302 Kommersiell fastighetsutveckling 8 099 11 225 Förvaltningsfastigheter 472 363 Centralt och Elimineringar -7 325 -11 237 Totala intäkter enligt segmentsredovisning 179 291 177 208 Skillnad i redovisningsprinciper -2 633 -727 Totala intäkter enligt IFRS 176 658 176 481 Mkr 2025 2024 Rörelseresultat per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 7 094 5 854 Bostadsutveckling 450 53 Kommersiell fastighetsutveckling 259 1 119 Förvaltningsfastigheter 386 311 Centralt -712 -440 Elimineringar -235 188 Rörelseresultat enligt segmentsredovisning 7 241 7 086 Skillnad i redovisningsprinciper -667 -339 Rörelseresultat enligt IFRS 6 574 6 748 Orderingång och orderstock Orderingång Orderstock Mkr 2025 2024 2025 2024 Norden 61 199 53 001 69 278 68 646 varav Sverige 31 369 30 853 30 141 29 715 Europa 30 634 22 717 34 685 35 001 USA 87 620 132 176 153 935 181 350 Totalt 179 453 207 895 257 898 284 998 Resultat – Verksamhetsgrenar Byggverksamhet Verksamhetsgrenen Byggverksamhet levererade ett rekordresultat för året, med bidrag från alla huvudmarknader i Norden, Europa och USA samt en rörelsemarginal i linje med det nyligen höjda långsiktiga målet om ≥4,0 procent. Orderingången uppgick till 179,5 (207 ,9) miljarder kronor. På rullande 12 månader var orderingången 105 (31 dec 2024: 123) procent av intäkterna. Orderstocken var hög och uppgick till 257 ,9 (31 dec 2024: 285,0) miljarder kronor, justerat för valutakurseffekter ökade orderstocken med 3 procent jämfört med föregående år. Order-stocken motsvarar 19 månaders produktion (31 dec 2024: 20). Intäkterna i Byggverksamheten ökade med 7 procent i lokal valuta och uppgick till 171,1 (168,6) miljarder kronor, en ökning med 2 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet nådde en ny toppnotering och ökade med 27 procent i lokal valuta och uppgick till 7 094 (5 854) Mkr, motsvarande en ökning med 21 procent i svenska kronor. Rörelsemarginalen för helåret uppgick till 4,1 (3,5) procent. Bostadsutveckling Resultatet för Bostadsutveckling under 2025 karaktäriserades av höga volymer och stark lönsamhet i Centraleuropa medan den nordiska bostadsmarknaden fortsatt påverkades av makroekonomisk osäkerhet som tynger konsumentförtroendet. Under 2025 uppgick antalet sålda bostäder till 1 535 (2 056) och 1 571 (1 302) nya bostäder produktionsstartades. Vid utgången av året fanns 3 189 (2 918) bostäder i produktion och 51 procent av dessa var sålda. Antal färdigställda osålda bostäder minskade under året till 358 (477) bostäder i slutet av året. Intäkterna uppgick till 6 925 (8 302) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 450 (53) Mkr. Rörelsemarginalen var 6,5 (0,6) procent. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 4,6 (1,6) procent. Kommersiell fastighetsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling sålde 12 projekt under året. Vid årets slut uppgick antalet pågående projekt till 16 stycken, sammanlagt hade de en uthyrningsbar yta om 287 000 kvadratmeter. Av dessa var 15 kommersiella fastigheter och ett var hyresbostadsprojekt. För de kommersiella fastigheterna uppgick ekonomisk uthyrningsgrad till 66 procent och färdig- ställandegraden till 57 procent. Portföljen av färdigställda projekt uppgick till 21 projekt och motsvarar en uthyrningsbar yta om 504 000 kvadratmeter. Den ekonomiska uthyrnings- graden för denna portfölj var 72 procent i slutet av året. Uthyrningsaktiviteten har varit god under året och uthyrningen uppgick till 163 000 (219 000) kvadratmeter, varav 19 000 (69 000) kvadratmeter avser hyresbostäder. Totala intäkter uppgick till 8 099 (11 225) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 259 (1 119) Mkr. Rörelseresultatet påverkades negativt av nedskrivningar av fastighetstillgångar på ett par fastigheter i USA om totalt 0,7 miljarder kronor. Försäljningar genomfördes under 2025 till ett totalt värde om 6 686 (10 055) Mkr. Resultat från fastighetsförsäljningar uppgick till 1 378 (2 064) Mkr och inkluderar upplösning av avsättningar hänförbara till gamla projekt. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 1,0 (3,0) procent. Förvaltningsfastigheter Resultatet var stabilt för verksamhetsgrenen Förvaltnings- fastigheter. Vid årets slut bestod portföljen av sju högkvalitativa kontorsfastigheter till ett fastighetsvärde om totalt 8,3 miljarder kronor. Genomsnittligt direktavkastningskrav tillämpat i portföljen vid slutet av året var 4,7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden i portföljen var 85 procent. Alla fastigheter har den högsta hållbarhetscertifieringen, LEED Platinum, och ligger i attraktiva lägen. Intäkterna uppgick till 472 (363) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 386 (311) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 113 Finansiell analys ===== SIDA 115 ===== Intäkter och rörelseresultat per verksamhetsgren Mkr 2025 2024 Intäkter per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 171 121 168 554 Bostadsutveckling 6 925 8 302 Kommersiell fastighetsutveckling 8 099 11 225 Förvaltningsfastigheter 472 363 Centralt och Elimineringar -7 325 -11 237 Totala intäkter enligt segmentsredovisning 179 291 177 208 Skillnad i redovisningsprinciper -2 633 -727 Totala intäkter enligt IFRS 176 658 176 481 Mkr 2025 2024 Rörelseresultat per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 7 094 5 854 Bostadsutveckling 450 53 Kommersiell fastighetsutveckling 259 1 119 Förvaltningsfastigheter 386 311 Centralt -712 -440 Elimineringar -235 188 Rörelseresultat enligt segmentsredovisning 7 241 7 086 Skillnad i redovisningsprinciper -667 -339 Rörelseresultat enligt IFRS 6 574 6 748 Orderingång och orderstock Orderingång Orderstock Mkr 2025 2024 2025 2024 Norden 61 199 53 001 69 278 68 646 varav Sverige 31 369 30 853 30 141 29 715 Europa 30 634 22 717 34 685 35 001 USA 87 620 132 176 153 935 181 350 Totalt 179 453 207 895 257 898 284 998 Resultat – Verksamhetsgrenar Byggverksamhet Verksamhetsgrenen Byggverksamhet levererade ett rekordresultat för året, med bidrag från alla huvudmarknader i Norden, Europa och USA samt en rörelsemarginal i linje med det nyligen höjda långsiktiga målet om ≥4,0 procent. Orderingången uppgick till 179,5 (207 ,9) miljarder kronor. På rullande 12 månader var orderingången 105 (31 dec 2024: 123) procent av intäkterna. Orderstocken var hög och uppgick till 257 ,9 (31 dec 2024: 285,0) miljarder kronor, justerat för valutakurseffekter ökade orderstocken med 3 procent jämfört med föregående år. Order-stocken motsvarar 19 månaders produktion (31 dec 2024: 20). Intäkterna i Byggverksamheten ökade med 7 procent i lokal valuta och uppgick till 171,1 (168,6) miljarder kronor, en ökning med 2 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet nådde en ny toppnotering och ökade med 27 procent i lokal valuta och uppgick till 7 094 (5 854) Mkr, motsvarande en ökning med 21 procent i svenska kronor. Rörelsemarginalen för helåret uppgick till 4,1 (3,5) procent. Bostadsutveckling Resultatet för Bostadsutveckling under 2025 karaktäriserades av höga volymer och stark lönsamhet i Centraleuropa medan den nordiska bostadsmarknaden fortsatt påverkades av makroekonomisk osäkerhet som tynger konsumentförtroendet. Under 2025 uppgick antalet sålda bostäder till 1 535 (2 056) och 1 571 (1 302) nya bostäder produktionsstartades. Vid utgången av året fanns 3 189 (2 918) bostäder i produktion och 51 procent av dessa var sålda. Antal färdigställda osålda bostäder minskade under året till 358 (477) bostäder i slutet av året. Intäkterna uppgick till 6 925 (8 302) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 450 (53) Mkr. Rörelsemarginalen var 6,5 (0,6) procent. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 4,6 (1,6) procent. Kommersiell fastighetsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling sålde 12 projekt under året. Vid årets slut uppgick antalet pågående projekt till 16 stycken, sammanlagt hade de en uthyrningsbar yta om 287 000 kvadratmeter. Av dessa var 15 kommersiella fastigheter och ett var hyresbostadsprojekt. För de kommersiella fastigheterna uppgick ekonomisk uthyrningsgrad till 66 procent och färdig- ställandegraden till 57 procent. Portföljen av färdigställda projekt uppgick till 21 projekt och motsvarar en uthyrningsbar yta om 504 000 kvadratmeter. Den ekonomiska uthyrnings- graden för denna portfölj var 72 procent i slutet av året. Uthyrningsaktiviteten har varit god under året och uthyrningen uppgick till 163 000 (219 000) kvadratmeter, varav 19 000 (69 000) kvadratmeter avser hyresbostäder. Totala intäkter uppgick till 8 099 (11 225) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 259 (1 119) Mkr. Rörelseresultatet påverkades negativt av nedskrivningar av fastighetstillgångar på ett par fastigheter i USA om totalt 0,7 miljarder kronor. Försäljningar genomfördes under 2025 till ett totalt värde om 6 686 (10 055) Mkr. Resultat från fastighetsförsäljningar uppgick till 1 378 (2 064) Mkr och inkluderar upplösning av avsättningar hänförbara till gamla projekt. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 1,0 (3,0) procent. Förvaltningsfastigheter Resultatet var stabilt för verksamhetsgrenen Förvaltnings- fastigheter. Vid årets slut bestod portföljen av sju högkvalitativa kontorsfastigheter till ett fastighetsvärde om totalt 8,3 miljarder kronor. Genomsnittligt direktavkastningskrav tillämpat i portföljen vid slutet av året var 4,7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden i portföljen var 85 procent. Alla fastigheter har den högsta hållbarhetscertifieringen, LEED Platinum, och ligger i attraktiva lägen. Intäkterna uppgick till 472 (363) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 386 (311) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 113 Finansiell analys ===== SIDA 116 ===== Marknadsutsikter kommande 12 månader Byggverksamhet Byggverksamheten förväntas vara konkurrensutsatt men fortsätta kunna erbjuda goda möjligheter för de kommande 12 månaderna. Den starkaste marknaden är anläggnings-marknaden i USA, med en välfinansierad pipeline av projekt. Husbyggnadsmarknaden i USA är fragmenterad, med både svaga och starka segment och sektorer. Vår breda expertis och geografiska räckvidd ger en stabilitet. I Europa och Norden kommer byggandet av säkra och motståndskraftiga samhällen att stödja en god pipeline av projekt för energi, infrastruktur, industri och försvar. Anläggningsmarknaden förväntas växa medan aktiviteten på marknaden för husbyggande kommer att förbli dämpad. Bostadsutveckling Bostadsmarknaderna i Polen och Tjeckien förväntas vara gynnsamma för bostadsutveckling med växande ekonomier, låg arbetslöshet och räntesänkningar. Den nordiska marknaden för nyproduktion förväntas återhämta sig gradvis, med stöd i förbättrad makroekonomi och ökad disponibel inkomst men geopolitisk osäkerhet har fortsatt påverka kunders förtroende och vilja att köpa nya bostäder. Kommersiell fastighetsutveckling I Centraleuropa har aktiviteten på både hyres- och transaktions- marknaden förbättrats. I nyckelstäderna minskar vakansnivåerna och transaktionsvolymerna ökar. De nordiska marknaderna ser en mer gradvis återhämtning. Uthyrnings-marknaden hålls tillbaka av konjunkturcykeln men förväntas förbättras. Den underliggande trenden med återgång till kontoret är positiv för våra högkvalitativa fastigheter i USA, men aktiviteten på investerarmarknaden förblir dämpad under en längre period. Förvaltningsfastigheter Efterfrågan på lokaler av hög kvalitet i fastigheter som uppfyller kundernas krav på hållbarhet är fortsatt god men konkurrensen är hög. Hyresgäster prioriterar flexibilitet och inflyttningsklara lokaler. Operativt kassaflöde Mkr 2025 2024 Kassaflöde operativ verksamhet 7 858 6 309 Förändring i rörelsekapital -1 733 517 Nettodesinvestering(+)/investering(-) -928 1 516 Periodisering -247 279 Kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter 4 948 8 621 Betalda skatter i operativ verksamhet -806 -1 712 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -568 -164 Operativt kassaflöde från verksamheten 3 575 6 745 Strategiska nettodesinvesteringar(+)/investeringar(-) 30 2 Utdelning etc. -3 409 -2 493 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Periodens kassaflöde -7 692 502 Operativt kassaflöde från verksamheten uppgick till 3 575 (6 745) Mkr, till följd av lägre rörelsekapital och netto- investeringar för koncernen. Balansräkning – i korthet Mdr kr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Summa tillgångar 158,3 171,2 Summa eget kapital 62,0 62,6 Räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld(-) 15,7 15,4 Justerad räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld(-) 11,5 12,0 Sysselsatt kapital, utgående balans 79,7 84,4 Soliditet, % 39,1 36,6 Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Ingående balans räntebärande nettofordran(+)/ nettoskuld(-) 15 353 9 037 Periodens kassaflöde -7 692 502 Avgår förändring i räntebärande fordringar och skulder 7 888 3 752 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Omräkningseffekter, räntebärande nettofordran/ nettoskuld -1 226 173 Omvärderingar av pensionsfordran/skuld 424 960 Förvärvade/sålda räntebärande skulder - -2 Övriga förändringar, räntebärande nettofordran/ nettoskuld 953 931 Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld (inklusive likvida medel) 347 6 316 Utgående balans räntebärande nettofordran(+)/ nettoskuld(-) 15 701 15 353 Likvida medel med restriktioner -8 789 -9 394 Pensionsfordran(-)/skuld(+), netto -1 617 -1 114 Leasingskulder 6 209 7 130 Utgående balans justerad räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld(-) 11 505 11 976 Justerad räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld (-) uppgick till 11,5 (31 dec 2024: 12,0) miljarder kronor. Räntebärande nettofordran uppgick till 15,7 (31 dec 2024: 15,4) miljarder och inkluderar 6,2 miljarder kronor i räntebärande leasingskulder enligt IFRS 16. I slutet av året uppgick likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bekräftade kreditlöften till 28,6 (31 dec 2024: 28,6) miljarder kronor, varav 19,5 (31 dec 2024: 21,8) miljarder kronor är tillgängliga inom en vecka. Koncernens centrala skuldportfölj uppgick till 7 ,9 (31 dec 2024: 10,1) miljarder kronor, bestående av 4,6 miljarder kronor i Medium-Term Notes (MTN) med en genomsnittlig löptid på 1,8 år och 3,3 miljarder kronor i bilaterala lån med en genomsnittlig löptid på 2,6 år. Den 31 dec 2025, uppgick koncernens outnyttjade kreditfaciliteter till 9,6 (31 dec 2024: 10,1) miljarder kronor. Den centrala skuld- portföljen, inklusive outnyttjade bekräftade kreditlöften, hade en genomsnittlig löptid på 2,5 (31 dec 2024: 3,3) år. För finansiell ställning se vidare not 5 och not 12. 114 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiell analys Förändring i eget kapital Mkr 2025 2024 Ingående balans 62 617 56 347 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Övriga förändringar i eget kapital som ej ingår i periodens totalresultat 165 126 Periodens resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser -3 828 1 852 Påverkan av omvärderingar av pensioner 537 936 Påverkan av kassaflödessäkringar -16 29 Utgående balans 61 951 62 617 Justerat eget kapital Mdr kr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61,8 62,5 Orealiserat övervärde i Bostadsutveckling 3,2 3,0 Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling 4,7 4,0 Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,7 0,7 Justerat eget kapital 70,3 70,2 Koncernens egna kapital uppgick till 62,0 (62,6) miljarder kronor, soliditeten till 39,1 (36,6) procent och koncernens nettofordran resulterade i en negativ nettoskuldsättningsgrad om -0,3 (-0,2). Omräkningsdifferenser uppgick till -3 828 (1 852) Mkr till följd av en starkare svensk krona. Påverkan av omvärderingar av pensioner uppgick till 537 (936) Mkr. Under året slutfördes en försäljning (buy-in) av förmåns- bestämda pensionsplaner i Storbritannien vilket resulterade i en negativ nettoeffekt om 0,5 miljarder kronor. Effekten motverkades av en ökning av pensionstillgångar, främst i Sverige, till följd av högre räntor. Justerat eget kapital uppgick till 70,3 (70,2) miljarder kronor, motsvarande ett justerat eget kapital per aktie om 169,73 (170,50) kronor. De orealiserade övervärdena i Projekt- utveckling, inklusive OPS-portföljen, uppgick till 9,4 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor har realiserats enligt segmentsredovisning. Motsvarande belopp efter avdrag för schablonmässig skatt uppgick till 8,5 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Investeringar, desinvesteringar och nettodesinvesteringar(+)/ investeringar(-) Mkr 2025 2024 Investeringar Byggverksamhet -3 137 -2 632 Bostadsutveckling -4 949 -4 577 Kommersiell fastighetsutveckling -4 280 -6 167 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 721 2 891 Totalt -11 706 -13 452 Desinvesteringar Byggverksamhet 363 327 Bostadsutveckling 5 054 9 770 Kommersiell fastighetsutveckling 5 369 7 773 Förvaltningsfastigheter - - Övrigt 22 -2 899 Totalt 10 807 14 970 Nettodesinvesteringar(+)/investeringar(-) Byggverksamhet -2 774 -2 305 Bostadsutveckling 105 5 193 Kommersiell fastighetsutveckling 1 089 1 606 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 743 -8 Totalt -898 1 518 Varav strategiska 30 2 Sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter Mkr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Bostadsutveckling 13 720 13 601 Kommersiell fastighetsutveckling 41 700 44 076 Förvaltningsfastigheter 8 348 8 364 Totalt sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter 63 767 66 041 Koncernens investeringar uppgick till -11 706 (-13 452) Mkr och desinvesteringar till 10 807 (14 970) Mkr, vilket resulterade i nettoinvesteringar om -898 (1 518) Mkr. I Byggverksamheten uppgick nettoinvesteringar till -2 774 (-2 305) Mkr. I Bostadsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 105 (5 193) Mkr. I Kommersiell fastighetsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 1 089 (1 606) Mkr. Totala investeringar i Förvaltningsfastigheter uppgick till -61 (-2 968) Mkr. Jäm- förelseperioden inkluderar förvärv av kontorsfastigheterna Citygate i Göteborg och Oas i Malmö. Avkastning på eget kapital och avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital enligt segmentsredovisning uppgick till 10,2 (10,0) procent och avkastning på sysselsatt kapital för Projektutveckling uppgick till 1,8 (2,6) procent, påverkat av svaga fastighetsmarknader. Avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter uppgick till 4,7 (4,6) procent. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 115 Finansiell analys ===== SIDA 117 ===== Förändring i eget kapital Mkr 2025 2024 Ingående balans 62 617 56 347 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Övriga förändringar i eget kapital som ej ingår i periodens totalresultat 165 126 Periodens resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser -3 828 1 852 Påverkan av omvärderingar av pensioner 537 936 Påverkan av kassaflödessäkringar -16 29 Utgående balans 61 951 62 617 Justerat eget kapital Mdr kr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61,8 62,5 Orealiserat övervärde i Bostadsutveckling 3,2 3,0 Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling 4,7 4,0 Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,7 0,7 Justerat eget kapital 70,3 70,2 Koncernens egna kapital uppgick till 62,0 (62,6) miljarder kronor, soliditeten till 39,1 (36,6) procent och koncernens nettofordran resulterade i en negativ nettoskuldsättningsgrad om -0,3 (-0,2). Omräkningsdifferenser uppgick till -3 828 (1 852) Mkr till följd av en starkare svensk krona. Påverkan av omvärderingar av pensioner uppgick till 537 (936) Mkr. Under året slutfördes en försäljning (buy-in) av förmåns- bestämda pensionsplaner i Storbritannien vilket resulterade i en negativ nettoeffekt om 0,5 miljarder kronor. Effekten motverkades av en ökning av pensionstillgångar, främst i Sverige, till följd av högre räntor. Justerat eget kapital uppgick till 70,3 (70,2) miljarder kronor, motsvarande ett justerat eget kapital per aktie om 169,73 (170,50) kronor. De orealiserade övervärdena i Projekt- utveckling, inklusive OPS-portföljen, uppgick till 9,4 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor har realiserats enligt segmentsredovisning. Motsvarande belopp efter avdrag för schablonmässig skatt uppgick till 8,5 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Investeringar, desinvesteringar och nettodesinvesteringar(+)/ investeringar(-) Mkr 2025 2024 Investeringar Byggverksamhet -3 137 -2 632 Bostadsutveckling -4 949 -4 577 Kommersiell fastighetsutveckling -4 280 -6 167 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 721 2 891 Totalt -11 706 -13 452 Desinvesteringar Byggverksamhet 363 327 Bostadsutveckling 5 054 9 770 Kommersiell fastighetsutveckling 5 369 7 773 Förvaltningsfastigheter - - Övrigt 22 -2 899 Totalt 10 807 14 970 Nettodesinvesteringar(+)/investeringar(-) Byggverksamhet -2 774 -2 305 Bostadsutveckling 105 5 193 Kommersiell fastighetsutveckling 1 089 1 606 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 743 -8 Totalt -898 1 518 Varav strategiska 30 2 Sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter Mkr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Bostadsutveckling 13 720 13 601 Kommersiell fastighetsutveckling 41 700 44 076 Förvaltningsfastigheter 8 348 8 364 Totalt sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter 63 767 66 041 Koncernens investeringar uppgick till -11 706 (-13 452) Mkr och desinvesteringar till 10 807 (14 970) Mkr, vilket resulterade i nettoinvesteringar om -898 (1 518) Mkr. I Byggverksamheten uppgick nettoinvesteringar till -2 774 (-2 305) Mkr. I Bostadsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 105 (5 193) Mkr. I Kommersiell fastighetsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 1 089 (1 606) Mkr. Totala investeringar i Förvaltningsfastigheter uppgick till -61 (-2 968) Mkr. Jäm- förelseperioden inkluderar förvärv av kontorsfastigheterna Citygate i Göteborg och Oas i Malmö. Avkastning på eget kapital och avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital enligt segmentsredovisning uppgick till 10,2 (10,0) procent och avkastning på sysselsatt kapital för Projektutveckling uppgick till 1,8 (2,6) procent, påverkat av svaga fastighetsmarknader. Avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter uppgick till 4,7 (4,6) procent. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 115 Finansiell analys ===== SIDA 118 ===== Segmentsredovisning och IFRS Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling skiljer sig från redovisningen enligt IFRS på några punkter. I segmentsredovisningen redovisas intäkter och resultat vid tidpunkten för tecknande av försäljningsavtal mellan köpare och säljare. I redovisningen enligt IFRS redovisas intäkter och resultat när en fastighet överlämnas till köparen. För mer information se not 1. Forskning och innovation Direkta kostnader avseende forskning och utveckling uppgick till 142 (145) Mkr. För att samordna arbetet, underlätta kunskapsdelning och skalning i koncernen har Skanska en funktion på koncernnivå som har till uppgift att skapa en koncerngemensam portfölj av initiativ inom forskning och utveckling och innovation. Fokusområden är inom industrialisering, ny teknik, material och cirkularitet, energi och maskiner som driver verksamheten och tillgodoser såväl kundernas och marknadens behov som behoven i Skanskas egen verksamhet. Moderbolag Moderbolaget bedriver administrativ verksamhet och omfattar VD och Koncernchefen, koncernledningen och koncernstaber. Årets resultat uppgick till 5 131 (7 218) Mkr och avser i huvudsak utdelning från dotterföretag. Medelantalet anställda var 151 (158). Ersättningar till ledande befattningshavare Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattnings- havare ska antas av årsstämman minst vart fjärde år efter förslag från styrelsen. Information om de senast antagna ersättningsriktlinjerna, som antogs av årsstämman 2023, samt uppgifter om lön och annan ersättning till ledande befattnings- havare och om utestående aktie- och aktierelaterade incitamentsprogram finns i not 34. Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Information om ersättning till VD och Koncernchefen finns även i styrelsens ersättningsrapport, tillgänglig på group.skanska.com/sv. Aktiesparprogram (Seop) Syftet med Seop är att förstärka koncernens möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare och att knyta dessa närmare bolaget och dess aktieägare. Programmen ger medarbetare möjlighet att investera i aktier i Skanska och samtidigt få incitament i form av möjlig tilldelning av ytterligare aktier. Denna tilldelning baseras till övervägande del på resultat. Tilldelning av aktier sker först efter en treårig inlåsningsperiod. För att ha möjlighet att tjäna in matchningsaktier och prestationsaktier måste den anställde ha varit anställd under hela inlåsningsperioden och ha behållit de aktier som inköpts inom ramen för programmet. Under 2025 var kostnaden för Seop-programmen 279 (362) Mkr, se vidare not 23 och 34. Tillämpade principer för redovisning av aktiesparprogrammen framgår av not 1, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. 116 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiell analys Information om aktier Årsstämman 2025 beslutade att bemyndiga styrelsen att, intill årsstämman 2026, besluta om: (i) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som antogs av årsstämman 2022 (Seop 6); (ii) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 som antogs av årsstämman 2025 (Seop 7); samt (iii) förvärv av så många av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att moderbolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i moderbolaget, i syfte att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme att anpassa moderbolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Totalt har 370 000 aktier återköpts under året till en snittkurs om 239,54 kronor. Samtliga aktier har återköpts för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Seop 6. Snittkursen för samtliga återköpta aktier inom ramen för programmet är 149,24 kronor. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är 3,00 kronor per aktie eller totalt 1,1 Mkr och aktierna representerar 0,1 procent av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till 89 Mkr. Under året har 2 816 069 aktier tilldelats de anställda som deltagit i aktiespar- programmet. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie eller totalt 8,4 Mkr och aktierna representerar 0,7 procent av det totala aktiekapitalet. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2025 till 5 935 339 aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie, eller totalt 17 ,8 Mkr och aktierna representerar 1,4 procent av det totala aktiekapitalet. Den totala anskaffningskostnaden uppgår till 0,9 miljarder kronor. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 117 Finansiell analys ===== SIDA 119 ===== Information om aktier Årsstämman 2025 beslutade att bemyndiga styrelsen att, intill årsstämman 2026, besluta om: (i) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som antogs av årsstämman 2022 (Seop 6); (ii) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 som antogs av årsstämman 2025 (Seop 7); samt (iii) förvärv av så många av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att moderbolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i moderbolaget, i syfte att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme att anpassa moderbolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Totalt har 370 000 aktier återköpts under året till en snittkurs om 239,54 kronor. Samtliga aktier har återköpts för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Seop 6. Snittkursen för samtliga återköpta aktier inom ramen för programmet är 149,24 kronor. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är 3,00 kronor per aktie eller totalt 1,1 Mkr och aktierna representerar 0,1 procent av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till 89 Mkr. Under året har 2 816 069 aktier tilldelats de anställda som deltagit i aktiespar- programmet. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie eller totalt 8,4 Mkr och aktierna representerar 0,7 procent av det totala aktiekapitalet. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2025 till 5 935 339 aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie, eller totalt 17 ,8 Mkr och aktierna representerar 1,4 procent av det totala aktiekapitalet. Den totala anskaffningskostnaden uppgår till 0,9 miljarder kronor. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 117 Finansiell analys ===== SIDA 120 ===== Finansiell informationKaye Seattle USA Finansiella rapporter 119 Noter 128 Förslag till vinstdisposition 199 Revisionsberättelse 200 Revisorns granskningsberättelse över Skanska AB:s hållbarhetsrapport 206 Kvartalsinformation 208 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt 211 Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet 216 Aktien 218 Årsstämma och Investerarkalender 220 Adresser 221 Koncernens resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Intäkter 6, 7 176 658 176 481 Kostnader för produktion och förvaltning 8, 9, 10, 33, 38 -161 906 -162 001 Bruttoresultat 14 753 14 480 Försäljnings- och administrationskostnader 8, 9, 10, 33, 35, 38 -8 554 -8 724 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 37 53 737 Resultat från joint ventures och intresseföretag 17 323 253 Rörelseresultat 6 574 6 748 Finansiella intäkter 11 1 140 1 185 Finansiella kostnader 11, 12 -446 -517 Finansnetto 694 667 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 Inkomstskatter 13 -1 496 -1 831 Årets resultat 5 772 5 584 Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 Resultat per aktie, kronor 23, 40 13,82 13,51 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 23, 40 13,76 13,40 Föreslagen ordinarie utdelning per aktie, kronor 8,50 8,00 Föreslagen extra utdelning per aktie, kronor 5,50 0,00 Koncernens totalresultat Mkr 2025 2024 Årets resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 649 1 171 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 537 936 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser -3 757 1 818 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 Påverkan av kassaflödessäkringar -42 14 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 13 22 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 -3 844 1 881 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 Årets totalresultat 2 464 8 401 Årets totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 – innehav utan bestämmande inflytande 65 34 Se även not 23. 119Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 121 ===== Koncernens resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Intäkter 6, 7 176 658 176 481 Kostnader för produktion och förvaltning 8, 9, 10, 33, 38 -161 906 -162 001 Bruttoresultat 14 753 14 480 Försäljnings- och administrationskostnader 8, 9, 10, 33, 35, 38 -8 554 -8 724 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 37 53 737 Resultat från joint ventures och intresseföretag 17 323 253 Rörelseresultat 6 574 6 748 Finansiella intäkter 11 1 140 1 185 Finansiella kostnader 11, 12 -446 -517 Finansnetto 694 667 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 Inkomstskatter 13 -1 496 -1 831 Årets resultat 5 772 5 584 Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 Resultat per aktie, kronor 23, 40 13,82 13,51 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 23, 40 13,76 13,40 Föreslagen ordinarie utdelning per aktie, kronor 8,50 8,00 Föreslagen extra utdelning per aktie, kronor 5,50 0,00 Koncernens totalresultat Mkr 2025 2024 Årets resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 649 1 171 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 537 936 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser -3 757 1 818 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 Påverkan av kassaflödessäkringar -42 14 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 13 22 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 -3 844 1 881 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 Årets totalresultat 2 464 8 401 Årets totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 – innehav utan bestämmande inflytande 65 34 Se även not 23. 119Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 122 ===== Koncernens rapport över finansiell ställning Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 37 8 268 8 154 Materiella anläggningstillgångar 14 9 466 9 061 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 38 2 372 2 977 Goodwill 15 3 724 4 082 Övriga immateriella tillgångar 16 200 256 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 17 2 318 2 214 Finansiella anläggningstillgångar 18 4 620 4 987 Uppskjutna skattefordringar 13 1 843 2 230 Summa anläggningstillgångar 32 810 33 961 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter 19 51 359 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 38 3 300 3 771 Material och varulager 20 1 061 1 064 Skattefordringar 13 1 068 1 371 Avtalstillgångar 7 8 841 7 769 Övriga rörelsefordringar 21 30 755 34 073 Finansiella omsättningstillgångar 18 10 089 10 247 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 3 613 Likvida medel 22 10 474 18 426 Summa omsättningstillgångar 125 482 137 246 SUMMA TILLGÅNGAR 29 158 292 171 207 Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL 23 Aktiekapital 1 260 1 260 Övrigt tillskjutet kapital 5 297 5 018 Reserver 2 548 6 388 Balanserat resultat 52 655 49 800 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61 760 62 466 Innehav utan bestämmande inflytande 192 151 SUMMA EGET KAPITAL 61 951 62 617 SKULDER Långfristiga skulder Finansiella långfristiga skulder 24 5 380 8 790 Leasingskulder 38 4 763 6 123 Pensioner 25 1 861 2 603 Uppskjutna skatteskulder 13 3 060 2 424 Summa långfristiga skulder 15 064 19 940 Kortfristiga skulder Finansiella kortfristiga skulder 24 4 410 3 291 Leasingskulder 38 1 446 1 007 Skatteskulder 13 355 685 Kortfristiga avsättningar 26 9 829 10 959 Avtalsskulder 7 25 410 26 807 Övriga rörelseskulder 27 39 826 45 900 Summa kortfristiga skulder 81 277 88 650 SUMMA SKULDER 96 341 108 590 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 29 158 292 171 207 Information om koncernens ställda säkerheter och eventual förpliktelser framgår av not 30. 120 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens rapport över förändring i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings- reserv Reserv för kassaflödes- säkring Balanserat resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 260 4 656 4 661 -152 45 777 56 202 146 56 347 Årets resultat 5 552 5 552 32 5 584 Årets övrigt totalresultat 1 850 29 936 2 814 2 2 817 Utdelning -2 257 -2 257 -29 -2 286 Återköp av 1 036 543 B-aktier -207 -207 -207 Aktierelaterade ersättningar 362 362 362 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Årets resultat 5 702 5 702 70 5 772 Årets övrigt totalresultat -3 824 -16 537 -3 303 -4 -3 308 Utdelning -3 295 -3 295 -25 -3 320 Återköp av 370 000 B-aktier -89 -89 -89 Aktierelaterade ersättningar 279 279 279 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 260 5 297 2 687 -139 52 655 61 760 192 61 951 Se även not 23. 121Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 123 ===== Koncernens rapport över förändring i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings- reserv Reserv för kassaflödes- säkring Balanserat resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 260 4 656 4 661 -152 45 777 56 202 146 56 347 Årets resultat 5 552 5 552 32 5 584 Årets övrigt totalresultat 1 850 29 936 2 814 2 2 817 Utdelning -2 257 -2 257 -29 -2 286 Återköp av 1 036 543 B-aktier -207 -207 -207 Aktierelaterade ersättningar 362 362 362 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Årets resultat 5 702 5 702 70 5 772 Årets övrigt totalresultat -3 824 -16 537 -3 303 -4 -3 308 Utdelning -3 295 -3 295 -25 -3 320 Återköp av 370 000 B-aktier -89 -89 -89 Aktierelaterade ersättningar 279 279 279 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 260 5 297 2 687 -139 52 655 61 760 192 61 951 Se även not 23. 121Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 124 ===== Koncernens rapport över kassaflöden Mkr 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 6 574 6 748 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet/ska ingå i kassaflödet 999 -722 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i rörelsekapitalet 7 573 6 026 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Investering omsättningsfastigheter -7 936 -10 328 Desinvestering omsättningsfastigheter 10 262 14 610 Förändring varulager samt rörelsefordringar -2 618 -5 063 Förändring rörelseskulder 885 5 581 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital 593 4 799 Betald inkomstskatt -806 -1 712 Kassaflöde från löpande verksamhet 7 360 9 113 Investeringsverksamhet Förvärv av verksamheter -3 0 Investering förvaltningsfastigheter -61 -44 Investering immateriella tillgångar -47 -11 Investering materiella anläggningstillgångar -3 128 -2 666 Investering aktier -208 -129 Investering finansiella tillgångar -11 203 -8 374 Erhållen ränta 1 023 1 131 Erhållen utdelning 313 313 Försäljning av verksamheter 33 2 Desinvestering immateriella tillgångar 0 4 Desinvestering materiella anläggningstillgångar 325 323 Desinvestering aktier 33 621 Desinvestering finansiella tillgångar 5 538 3 062 Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 385 -5 767 Finansieringsverksamhet Upptagna lån 1 311 3 830 Övriga finansiella intäkter och kostnader -127 45 Betald ränta -815 -995 Amortering av skulder exklusive leasingskulder -3 558 -2 247 Amortering av leasingskulder -1 070 -983 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -25 -29 Återköp av B-aktier -89 -207 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -7 667 -2 843 Årets kassaflöde -7 692 502 Likvida medel vid årets början 18 426 17 912 Kursdifferens i likvida medel -260 11 Likvida medel vid årets slut 10 474 18 426 Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Ingående räntebärande nettofordran/nettoskuld 15 353 9 037 Kassaflöde från löpande verksamhet 7 360 9 113 Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring i räntebärande fordringar -1 721 -455 Kassaflöde från finansieringsverksamhet exklusive förändring i räntebärande skulder -5 443 -4 403 Omvärderingar av pensionsskulder 424 960 Förvärvad/såld nettofordran/nettoskuld -2 Omräkningsdifferenser -1 226 173 Övrigt 953 931 Utgående räntebärande nettofordran (+)/ nettoskuld (-) 15 701 15 353 Se även not 32. 122 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens rapport över kassaflöden, specifikation Koncernens operativa kassaflödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Byggverksamhet Kassaflöde operativ verksamhet 9 500 8 062 Förändring i rörelsekapital 1 381 3 952 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -2 804 -2 305 Totalt Byggverksamhet 8 077 9 709 Bostadsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -537 -1 005 Förändring i rörelsekapital -408 -2 630 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 105 5 193 Periodisering/uni00B9) -39 -59 Totalt Bostadsutveckling -879 1 500 Kommersiell fastighetsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -346 -570 Förändring i rörelsekapital -2 981 -984 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 1 089 1 606 Periodisering/uni00B9) -208 -250 Totalt Kommersiell fastighetsutveckling -2 446 -198 Förvaltningsfastigheter Kassaflöde operativ verksamhet 333 250 Förändring i rörelsekapital 10 32 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -61 -2 968 Periodisering/uni00B9) -1 -2 Totalt Förvaltningsfastigheter 281 -2 688 Centralt och Elimineringar Kassaflöde operativ verksamhet -1 092 -428 Förändring i rörelsekapital 265 147 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 743 -10 Periodisering/uni00B9) 590 Totalt Centralt och Elimineringar -85 299 Mkr 2025 2024 Totalt kassaflöde operativ verksamhet 7 858 6 309 Totalt förändring i rörelsekapital -1 733 517 Totalt nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -928 1 516 Totalt periodisering/uni00B9) -247 279 Totalt kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter 4 948 8 621 Betalda skatter i operativ verksamhet -806 -1 712 Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter 4 143 6 910 Räntenetto, övrigt finansnetto och amortering av leasingskulder -568 -164 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -568 -164 Operativt kassaflöde från verksamheten 3 575 6 745 Strategiska nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 30 2 Utdelning etc./uni00B2) -3 409 -2 493 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Årets kassaflöde -7 692 502 Likvida medel vid årets början 18 426 17 912 Kursdifferens i likvida medel -260 11 Likvida medel vid årets slut 10 474 18 426 1) Avser erlagda likvider under innevarande år avseende desinvesteringar/investeringar tidigare år, respektive ej betalda desinvesteringar/investeringar avseende innevarande år. 2) Varav återköp av B-aktier -89 -207 Se även not 32. 123Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 125 ===== Koncernens rapport över kassaflöden, specifikation Koncernens operativa kassaflödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Byggverksamhet Kassaflöde operativ verksamhet 9 500 8 062 Förändring i rörelsekapital 1 381 3 952 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -2 804 -2 305 Totalt Byggverksamhet 8 077 9 709 Bostadsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -537 -1 005 Förändring i rörelsekapital -408 -2 630 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 105 5 193 Periodisering/uni00B9) -39 -59 Totalt Bostadsutveckling -879 1 500 Kommersiell fastighetsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -346 -570 Förändring i rörelsekapital -2 981 -984 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 1 089 1 606 Periodisering/uni00B9) -208 -250 Totalt Kommersiell fastighetsutveckling -2 446 -198 Förvaltningsfastigheter Kassaflöde operativ verksamhet 333 250 Förändring i rörelsekapital 10 32 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -61 -2 968 Periodisering/uni00B9) -1 -2 Totalt Förvaltningsfastigheter 281 -2 688 Centralt och Elimineringar Kassaflöde operativ verksamhet -1 092 -428 Förändring i rörelsekapital 265 147 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 743 -10 Periodisering/uni00B9) 590 Totalt Centralt och Elimineringar -85 299 Mkr 2025 2024 Totalt kassaflöde operativ verksamhet 7 858 6 309 Totalt förändring i rörelsekapital -1 733 517 Totalt nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -928 1 516 Totalt periodisering/uni00B9) -247 279 Totalt kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter 4 948 8 621 Betalda skatter i operativ verksamhet -806 -1 712 Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter 4 143 6 910 Räntenetto, övrigt finansnetto och amortering av leasingskulder -568 -164 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -568 -164 Operativt kassaflöde från verksamheten 3 575 6 745 Strategiska nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 30 2 Utdelning etc./uni00B2) -3 409 -2 493 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Årets kassaflöde -7 692 502 Likvida medel vid årets början 18 426 17 912 Kursdifferens i likvida medel -260 11 Likvida medel vid årets slut 10 474 18 426 1) Avser erlagda likvider under innevarande år avseende desinvesteringar/investeringar tidigare år, respektive ej betalda desinvesteringar/investeringar avseende innevarande år. 2) Varav återköp av B-aktier -89 -207 Se även not 32. 123Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 126 ===== Moderbolagets resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Intäkter 42 1 398 1 365 Bruttoresultat 1 398 1 365 Försäljnings- och administrationskostnader 35, 44, 45, 57 -1 336 -1 174 Rörelseresultat 62 190 Resultat från andelar i koncernföretag 43 4 400 6 150 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 43 712 936 Räntekostnader och liknande resultatposter 43 -51 -61 Resultat efter finansiella poster 5 124 7 216 Inkomstskatter 44 7 2 Årets resultat/uni00B9) 5 131 7 218 1) Överensstämmer med årets totalresultat. 124 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets balansräkning Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 45 4 5 Materiella anläggningstillgångar 46 37 24 Finansiella anläggningstillgångar 47 Andelar i koncernföretag 48 13 000 12 971 Andelar i samarbetsarrangemang 0 3 Fordringar hos koncernföretag 58 25 025 23 356 Uppskjutna skattefordringar 44 64 61 Andra långfristiga fordringar 47 97 99 Summa finansiella anläggningstillgångar 38 186 36 490 Summa anläggningstillgångar 38 227 36 519 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 58 206 189 Skattefordringar 12 7 Övriga kortfristiga fordringar 126 123 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 49 91 73 Summa kortfristiga fordringar 435 391 Summa omsättningstillgångar 435 391 SUMMA TILLGÅNGAR 54 38 662 36 910 Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 50 Aktiekapital 1 260 1 260 Reservfond 598 598 Bundet eget kapital 1 858 1 858 Balanserad vinst 31 147 27 033 Årets resultat 5 131 7 218 Fritt eget kapital 36 277 34 250 Summa eget kapital 38 135 36 108 Avsättningar 51 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 53 116 124 Övriga avsättningar 87 80 Summa avsättningar 203 204 Långfristiga skulder 53 Skulder till koncernföretag 58 0 3 Summa långfristiga skulder 0 3 Kortfristiga skulder 53 Leverantörsskulder 35 35 Skulder till koncernföretag 58 185 463 Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 104 97 Summa kortfristiga skulder 324 595 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 54 38 662 36 910 125Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 127 ===== Moderbolagets balansräkning Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 45 4 5 Materiella anläggningstillgångar 46 37 24 Finansiella anläggningstillgångar 47 Andelar i koncernföretag 48 13 000 12 971 Andelar i samarbetsarrangemang 0 3 Fordringar hos koncernföretag 58 25 025 23 356 Uppskjutna skattefordringar 44 64 61 Andra långfristiga fordringar 47 97 99 Summa finansiella anläggningstillgångar 38 186 36 490 Summa anläggningstillgångar 38 227 36 519 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 58 206 189 Skattefordringar 12 7 Övriga kortfristiga fordringar 126 123 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 49 91 73 Summa kortfristiga fordringar 435 391 Summa omsättningstillgångar 435 391 SUMMA TILLGÅNGAR 54 38 662 36 910 Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 50 Aktiekapital 1 260 1 260 Reservfond 598 598 Bundet eget kapital 1 858 1 858 Balanserad vinst 31 147 27 033 Årets resultat 5 131 7 218 Fritt eget kapital 36 277 34 250 Summa eget kapital 38 135 36 108 Avsättningar 51 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 53 116 124 Övriga avsättningar 87 80 Summa avsättningar 203 204 Långfristiga skulder 53 Skulder till koncernföretag 58 0 3 Summa långfristiga skulder 0 3 Kortfristiga skulder 53 Leverantörsskulder 35 35 Skulder till koncernföretag 58 185 463 Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 104 97 Summa kortfristiga skulder 324 595 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 54 38 662 36 910 125Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 128 ===== Moderbolagets förändring i eget kapital Mkr Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 260 598 29 135 30 993 Årets resultat/uni00B9) 7 218 7 218 Utdelning till moderbolagets aktieägare -2 257 -2 257 Återköp av 1 036 543 B-aktier -207 -207 Aktierelaterade ersättningar 362 362 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 260 598 34 250 36 108 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 260 598 34 250 36 108 Årets resultat/uni00B9) 5 131 5 131 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -3 295 Återköp av 370 000 B-aktier -89 -89 Aktierelaterade ersättningar 279 279 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 260 598 36 276 38 134 1) Överensstämmer med årets totalresultat. Se även not 50. 126 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets kassaflödesanalys Mkr 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 62 190 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 29 23 Betald inkomstskatt 0 -4 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i rörelsekapitalet 91 209 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring rörelsefordringar -39 108 Förändring rörelseskulder 23 11 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital -16 119 Kassaflöde från löpande verksamhet 75 327 Investeringsverksamhet Investering immateriella tillgångar -2 -1 Investering materiella tillgångar -26 -11 Erhållen ränta 712 936 Erhållen utdelning 4 400 6 150 Minskning av räntebärande fordringar 0 2 Lämnat koncernbidrag 390 -255 Ökning av räntebärande fordringar 1 669 -4 830 Kassaflöde från investeringsverksamhet 3 025 1 991 Finansieringsverksamhet Betalning från dotterföretag avseende aktiesparprogram 338 268 Betald ränta -51 -61 Amortering av skuld -3 -61 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Återköp av B-aktier -89 -207 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -3 100 -2 318 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Se även not 56. 127Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 129 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys Mkr 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 62 190 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 29 23 Betald inkomstskatt 0 -4 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i rörelsekapitalet 91 209 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring rörelsefordringar -39 108 Förändring rörelseskulder 23 11 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital -16 119 Kassaflöde från löpande verksamhet 75 327 Investeringsverksamhet Investering immateriella tillgångar -2 -1 Investering materiella tillgångar -26 -11 Erhållen ränta 712 936 Erhållen utdelning 4 400 6 150 Minskning av räntebärande fordringar 0 2 Lämnat koncernbidrag 390 -255 Ökning av räntebärande fordringar 1 669 -4 830 Kassaflöde från investeringsverksamhet 3 025 1 991 Finansieringsverksamhet Betalning från dotterföretag avseende aktiesparprogram 338 268 Betald ränta -51 -61 Amortering av skuld -3 -61 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Återköp av B-aktier -89 -207 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -3 100 -2 318 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Se även not 56. 127Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 130 ===== Noter med Redovisnings- och värderingsprinciper • Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. • Intäkter redovisas med positivt tecken och kostnader med negativt tecken. • Både tillgångar och skulder redovisas med positivt tecken. • Räntebärande nettofordran/nettoskuld redovisas med positivt tecken om det är en fordran och negativt tecken om det är en skuld. • Ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar redovisas med negativt tecken. Innehållsförteckning noter Koncernen Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 129 Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar 135 Not 3 Effekter av ändrade redovisningsprinciper 136 Not 4 Rörelsesegment 136 Not 5 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 140 Not 6 Intäkter 148 Not 7 Avtalstillgångar och avtalsskulder 148 Not 8 Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag 149 Not 9 Avskrivningar 149 Not 10 Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar 149 Not 11 Finansnetto 149 Not 12 Lånekostnader 150 Not 13 Inkomstskatter 150 Not 14 Materiella anläggningstillgångar 151 Not 15 Goodwill 153 Not 16 Övriga immateriella tillgångar 154 Not 17A Dotterföretag 155 Not 17B Placeringar i joint ventures och intresseföretag 155 Not 17C Gemensamma verksamheter 158 Not 18 Finansiella tillgångar 159 Not 19 Omsättningsfastigheter 160 Not 20 Material- och varulager 161 Not 21 Övriga rörelsefordringar 161 Not 22 Likvida medel 161 Not 23 Eget kapital/Resultat per aktie 161 Not 24 Finansiella skulder 164 Not 25 Pensioner 164 Not 26 Avsättningar 168 Not 27 Övriga rörelseskulder 169 Not 28 Specifikation av räntebärande nettofordran/nettoskuld per tillgång och skuld 170 Not 29 Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder 171 Not 30 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar 172 Not 31 Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser 173 Not 32 Kassaflödesanalys 175 Not 33 Personal 177 Not 34 Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter 178 Not 35 Arvode och ersättningar till revisorer 183 Not 36 Upplysningar om transaktioner med närstående 183 Not 37 Förvaltningsfastigheter 184 Not 38 Leasing 185 Not 39 Händelser efter rapportperioden 186 Not 40 Definitioner 186 Moderbolaget Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 135 Not 41 Finansiella instrument 190 Not 42 Intäkter 191 Not 43 Finansnetto 191 Not 44 Inkomstskatter 191 Not 45 Immateriella tillgångar 192 Not 46 Materiella anläggningstillgångar 192 Not 47 Finansiella anläggningstillgångar 192 Not 48 Andelar i koncernföretag 193 Not 49 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 193 Not 50 Eget kapital 194 Not 51 Avsättningar 194 Not 52 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 194 Not 53 Skulder 194 Not 54 Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder 195 Not 55 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 196 Not 56 Kassaflödesanalys 196 Not 57 Löner 196 Not 58 Upplysningar om transaktioner med närstående 197 Not 59 Upplysningar enligt årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a § 197 Not 60 Kompletterande upplysningar 198 Not 61 Händelser efter rapportperioden 198 128 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper Överensstämmelse med lag och normgivning I enlighet med den av Europeiska unionen (EU) beslutade förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder har koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2025 upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS®) och International Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee och dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC), till den del dessa standarder och tolkningsuttalanden har godkänts av EU. Vidare har den av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats liksom Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper". De finansiella rapporterna är föremål för fastställande av årsstämman. Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Belopp i tabeller och uttalanden överensstämmer inte alltid med den beräknade summan av relaterade poster på grund av avrundningsdifferenser. Målet är att varje rad ska överensstämma med källan och därför kan det finnas avrundningsskillnader som påverkar summan när de presenterade raderna läggs samman. De finansiella rapporterna har upprättats enligt fortlevnadsprincipen. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att det görs uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av IFRS som har betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2. De följande angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Nyheter innevarande år IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser har ändrats gällande hur ett bolag bedömer om valutor är växlingsbara samt hur ett bolag fastställer spotkursen för de ej växlingsbara valutorna. Samtidigt införs nya upplysningskrav hur valutor som ej är växlingsbara kan förväntas påverka resultat- och balansräkningen samt kassaflödet. Ändringen har inte haft någon påverkan på Skanskas redovisning. Kommande ändringar av redovisningsprinciper IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiell information och ska tillämpas från och med 1 januari 2027 , givet att EU godkänner standarden. Den nya standarden innebär att nya krav på presentation av intäkter och kostnader införs i resultaträkningen, dessa ska delas in i fem olika kategorier. Vidare införs två obligatoriska delsummeringar (”Rörelseresultat” och ”Resultat före finansiering och inkomstskatter”). Standarden inför även krav på upplysningar om utvalda nyckeltal. Slutligen tas nuvarande valmöjligheter för utformning av rapport över kassaflöden bort. Effekterna av den nya standarden är under utredning. Hittills konstaterade effekter är att Skanska kommer få en ny presentation av intäkter och kostnader i resultaträkningen där: • Resultat från joint ventures och intressebolag kommer att flyttas till efter rörelseresultatet i resultaträkningen. • Intäkter och kostnader som uppstår från likvida medel och finansiering kommer att flyttas från finansnettot i resultaträkningen och delas upp i de nya kategorierna. • En ny delsummering ”Resultat före finansiering och inkomstskatter” införs i resultaträkningen. Skanska har ännu inte identifierat några effekter på presentationen av rapporten över finansiell ställning, totalresultatet eller rapporten över förändring i eget kapital. Rapporten över kassaflöden påverkas då rörelseresultatet ändras enligt ovan beskrivning. Skanska kommer lämna upplysningar om Management-defined performance measures men har ännu inte utrett hur det påverkar. IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter Resultaträkning Som intäkter redovisas projektintäkter, ersättningar för andra utförda tjänster, försäljning av omsättningsfastigheter, material- och varuleveranser, hyresintäkter och andra rörelseintäkter. Intäkter vid försäljning av maskiner, inventarier, anläggningsfastigheter och immateriella tillgångar medtas ej här utan nettoredovisas bland rörelsekostnader mot tillgångarnas redovisade värden. Se not 8. Som kostnader för produktion och förvaltning redovisas bland annat direkta och indirekta tillverkningskostnader, förlustriskreserveringar, redovisade värden för sålda omsättningsfastigheter, kundförluster och kostnader för garantiåtaganden. Häri ingår också avskrivningar på anläggningstillgångar som använts för produktion och förvaltning. Förändring av marknadsvärde på derivat kopplade till rörelsen redovisas inom rörelseresultat. Orealiserade och realiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas netto på egen rad i resultaträkningen. I försäljnings- och administrationskostnader ingår sedvanliga administrationskostnader, teknikkostnader, försäljningskostnader och avskrivningar på maskiner och inventarier som använts för försäljning och administration. Som försäljnings- och administrationskostnad redovisas även nedskrivningar på goodwill. Resultat från joint ventures och intresseföretag, efter skatt, särredovisas i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Som finansiella intäkter redovisas bland annat ränteintäkter, utdelningar och övriga finansiella intäkter. Bland finansiella kostnader ingår bland annat räntekostnader och övriga finansiella kostnader. Förändringar av marknadsvärdet på finansiella instrument, främst derivat kopplade till finansiella aktiviteter, redovisas som en särskild delpost fördelat på finansiella intäkter och finansiella kostnader. Nettot av kursdifferenser samt resultat vid aktieförsäljningar redovisas antingen som finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Finansiella intäkter och kostnader beskrivs närmare i not 5 och 11. Totalresultat I rapporten Koncernens totalresultat upptas förutom årets resultat de poster som ingår i övrigt totalresultat. Häri ingår omräkningsdifferenser, säkring av valutarisker i utlandsverksamheter, omvärderingar relaterade till pensionsanknutna tillgångar och skulder, påverkan av kassaflödessäkringar samt skatt på dessa poster. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 129 Noter ===== SIDA 131 ===== Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper Överensstämmelse med lag och normgivning I enlighet med den av Europeiska unionen (EU) beslutade förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder har koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2025 upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS®) och International Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee och dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC), till den del dessa standarder och tolkningsuttalanden har godkänts av EU. Vidare har den av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats liksom Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper". De finansiella rapporterna är föremål för fastställande av årsstämman. Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Belopp i tabeller och uttalanden överensstämmer inte alltid med den beräknade summan av relaterade poster på grund av avrundningsdifferenser. Målet är att varje rad ska överensstämma med källan och därför kan det finnas avrundningsskillnader som påverkar summan när de presenterade raderna läggs samman. De finansiella rapporterna har upprättats enligt fortlevnadsprincipen. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att det görs uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av IFRS som har betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2. De följande angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Nyheter innevarande år IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser har ändrats gällande hur ett bolag bedömer om valutor är växlingsbara samt hur ett bolag fastställer spotkursen för de ej växlingsbara valutorna. Samtidigt införs nya upplysningskrav hur valutor som ej är växlingsbara kan förväntas påverka resultat- och balansräkningen samt kassaflödet. Ändringen har inte haft någon påverkan på Skanskas redovisning. Kommande ändringar av redovisningsprinciper IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiell information och ska tillämpas från och med 1 januari 2027 , givet att EU godkänner standarden. Den nya standarden innebär att nya krav på presentation av intäkter och kostnader införs i resultaträkningen, dessa ska delas in i fem olika kategorier. Vidare införs två obligatoriska delsummeringar (”Rörelseresultat” och ”Resultat före finansiering och inkomstskatter”). Standarden inför även krav på upplysningar om utvalda nyckeltal. Slutligen tas nuvarande valmöjligheter för utformning av rapport över kassaflöden bort. Effekterna av den nya standarden är under utredning. Hittills konstaterade effekter är att Skanska kommer få en ny presentation av intäkter och kostnader i resultaträkningen där: • Resultat från joint ventures och intressebolag kommer att flyttas till efter rörelseresultatet i resultaträkningen. • Intäkter och kostnader som uppstår från likvida medel och finansiering kommer att flyttas från finansnettot i resultaträkningen och delas upp i de nya kategorierna. • En ny delsummering ”Resultat före finansiering och inkomstskatter” införs i resultaträkningen. Skanska har ännu inte identifierat några effekter på presentationen av rapporten över finansiell ställning, totalresultatet eller rapporten över förändring i eget kapital. Rapporten över kassaflöden påverkas då rörelseresultatet ändras enligt ovan beskrivning. Skanska kommer lämna upplysningar om Management-defined performance measures men har ännu inte utrett hur det påverkar. IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter Resultaträkning Som intäkter redovisas projektintäkter, ersättningar för andra utförda tjänster, försäljning av omsättningsfastigheter, material- och varuleveranser, hyresintäkter och andra rörelseintäkter. Intäkter vid försäljning av maskiner, inventarier, anläggningsfastigheter och immateriella tillgångar medtas ej här utan nettoredovisas bland rörelsekostnader mot tillgångarnas redovisade värden. Se not 8. Som kostnader för produktion och förvaltning redovisas bland annat direkta och indirekta tillverkningskostnader, förlustriskreserveringar, redovisade värden för sålda omsättningsfastigheter, kundförluster och kostnader för garantiåtaganden. Häri ingår också avskrivningar på anläggningstillgångar som använts för produktion och förvaltning. Förändring av marknadsvärde på derivat kopplade till rörelsen redovisas inom rörelseresultat. Orealiserade och realiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas netto på egen rad i resultaträkningen. I försäljnings- och administrationskostnader ingår sedvanliga administrationskostnader, teknikkostnader, försäljningskostnader och avskrivningar på maskiner och inventarier som använts för försäljning och administration. Som försäljnings- och administrationskostnad redovisas även nedskrivningar på goodwill. Resultat från joint ventures och intresseföretag, efter skatt, särredovisas i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Som finansiella intäkter redovisas bland annat ränteintäkter, utdelningar och övriga finansiella intäkter. Bland finansiella kostnader ingår bland annat räntekostnader och övriga finansiella kostnader. Förändringar av marknadsvärdet på finansiella instrument, främst derivat kopplade till finansiella aktiviteter, redovisas som en särskild delpost fördelat på finansiella intäkter och finansiella kostnader. Nettot av kursdifferenser samt resultat vid aktieförsäljningar redovisas antingen som finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Finansiella intäkter och kostnader beskrivs närmare i not 5 och 11. Totalresultat I rapporten Koncernens totalresultat upptas förutom årets resultat de poster som ingår i övrigt totalresultat. Häri ingår omräkningsdifferenser, säkring av valutarisker i utlandsverksamheter, omvärderingar relaterade till pensionsanknutna tillgångar och skulder, påverkan av kassaflödessäkringar samt skatt på dessa poster. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 129 Noter ===== SIDA 132 ===== Not 1, forts. Rapport över finansiell ställning Tillgångar En tillgång betraktas som omsättningstillgång om den förväntas bli realiserad inom tolv månader från balansdagen eller inom företagets verksamhetscykel. Med verksamhetscykel avses tiden från slutande av avtal till att företaget erhåller likvida medel med anledning av godkänd slutbesiktning eller leverans av varor (inklusive fastigheter). Med hänsyn till att koncernen utför stora entreprenad- projekt och genomför projektutveckling får kriteriet verksamhetscykel till följd att många fler tillgångar betecknas som omsättningstillgångar än om enbart kriteriet inom tolv månader funnits. I not 29 är tillgångarna uppdelade på beloppen för tillgångar som förväntas återvinnas inom tolv månader från balansdagen och tillgångar som förväntas återvinnas efter tolv månader från balansdagen. Uppdelningen för icke finansiella anläggningstillgångar baseras på förväntad årlig avskrivning. Uppdelningen för omsättningsfastigheter grundas i huvudsak på utfallen under de tre senaste åren. Denna uppdelning är än mer osäker än för andra tillgångar då utfallet under det kommande året starkt påverkas av när enskilt stora fastigheter frånträds. I not 28 visas fördelningen mellan räntebärande och icke räntebärande tillgångar. Eget kapital Koncernens egna kapital delas upp på aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver, balanserat resultat samt innehav utan bestämmande inflytande. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost från balanserat resultat i eget kapital. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen. Redogörelse om det egna kapitalet, årets förändringar och upplysningar kring förvaltning av kapitalet lämnas i not 23. Skulder Som kortfristiga skulder redovisas skulder som antingen skall betalas inom tolv månader från balansdagen eller, dock endast beträffande rörelserelaterade skulder, förväntas bli betalda inom verksamhetscykeln. Då hänsyn således tas till verksamhetscykeln redovisas inga icke räntebärande skulder, som exempelvis leverantörsskulder och upplupna personalkostnader, som långfristiga. Skulder som på grund av diskontering redovisas som räntebärande är medtagna bland kortfristiga skulder då de betalas inom verksamhetscykeln. Räntebärande skulder redovisas som långfristiga, även om de förfaller till betalning inom tolv månader från balansdagen, om den ursprungliga löptiden var längre än tolv månader och företaget träffat överenskommelse om att refinansiera förpliktelsen långfristigt före rapportperiodens slut. Information om skulder lämnas i noterna 24 och 27 . I not 29 är skulderna uppdelade på beloppen för skulder som skall betalas inom tolv månader från balansdagen och skulder som betalas efter tolv månader från balansdagen. Vidare lämnas i not 28 uppgift om fördelningen mellan räntebärande och icke räntebärande skulder. IFRS 10 Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar boksluten för moderbolaget och de företag, i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande. Skanska initierar och ingår avtal med nybildade svenska bostadsrättsföreningar eller finska bostadsaktiebolag avseende uppförande av bostäder. Villkoren i dessa avtal är sådana att Skanska har ett bestämmande inflytande och därmed konsoliderar bostadsrättsföreningarna och bostadsaktiebolagen under byggtiden och fram till slutkundens tillträde, då Skanska inte längre har bestämmande inflytande. Under tiden för konsolidering redovisar Skanska projekten i balansräkningen där de största posterna utgörs av omsättningsfastigheter på tillgångssidan samt upplåning i bostadsrättsföreningarna och bostadsaktie- bolagen som en del av koncernens räntebärande skulder. Bostäder som inte ännu tillträtts redovisas som omsättningsfastighet. Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter och kostnader elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Vinster som uppkommer vid koncerninterna transaktioner och som ur koncernsynpunkt är orealiserade på balansdagen elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster på koncerninterna transaktioner elimineras också på samma sätt som orealiserade vinster, såvida inte förlusten motsvaras av ett nedskrivningsbehov. Goodwill, hänförlig till utlandsverksamhet, är uttryckt i funktionell valuta. Omräkningen till svenska kronor följer IAS 21. Information om goodwill lämnas i not 15. IFRS 3 Rörelseförvärv Om förvärvet ej avser rörelse, vilket är vanligast för Skanska vid förvärv av fastigheter, tillämpas inte IFRS 3. I sådana fall gäller i stället att förvärvskostnaden fördelas på de enskilt identifierbara tillgångarna och skulderna efter deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten utan uppbokning av goodwill och uppskjuten skattefordran/skatteskuld med anledning av förvärvet. IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter För att en anläggningstillgång eller en avyttringsgrupp ska klassificeras som att den innehas för försäljning ska tillgången (avyttringsgruppen) vara tillgänglig för försäljning i befintligt skick. Det måste även vara mycket sannolikt att försäljning kommer att ske. För att en försäljning ska framstå som mycket sannolik måste beslut ha tagits på ledningsnivå, aktivt arbete ha påbörjats för att hitta köpare och fullborda planen, tillgången eller avyttringsgruppen aktivt marknadsförts till ett pris som är rimligt i förhållande till dess verkliga värde och det är troligt att försäljningen kommer att ske inom ett år. Inom Skanska gäller dessutom att om en enskild anläggningstillgång avses så ska värdet av den överstiga 100 MEUR. IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures Koncernens andel i intresseföretagets och joint ventures resultat efter skatt redovisas som Resultat från joint ventures och intresseföretag i resultaträkningen. Om koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget eller joint ventures överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet (efterställda lån), vilka till sin innebörd utgör del av Skanskas nettoinvestering i intresseföretaget och joint ventures och därför redovisas som aktier. Fortsatta förluster redovisas endast om koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget och joint ventures, och då som en avsättning. Eliminering av internresultat Av vinster som uppstår vid transaktioner mellan koncernen och ett intresseföretag eller ett joint venture elimineras den del som motsvarar koncernens ägarandel. Om redovisat värde för andelen i ett intresseföretag understiger elimineringen av internvinst redovisas överskjutande del av elimineringen som en avsättning. Om en transaktion mellan koncernen och ett intresseföretag eller ett joint venture gett upphov till en förlust, elimineras förlusten endast om den inte motsvarar ett nedskrivningsbehov för tillgången. Om vinsten eller förlusten uppstått hos intresseföretaget eller i ett joint venture påverkar elimineringen det resultat för transaktionsåret som redovisas bland Resultat från joint ventures och intresseföretag. Elimineringen av internvinsten återförs i senare bokslut efter hur tillgången förbrukas eller då den avyttras. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet i ett intresseföretag eller det gemensamt bestämmande inflytandet i ett joint venture upphör. Försäljning av andelar i ett intresseföretag eller i ett joint venture redovisas vid den tidpunkt då koncernen inte längre har betydande inflytande över innehavet. I not 17B lämnas information om intresseföretag och joint ventures. IFRS 11 Samarbetsarrangemang Entreprenadprojekt som utförs tillsammans med utomstående entreprenadbolag med solidariskt ansvar redovisas av Skanska som gemensam verksamhet. Om samarbetsarrangemanget är ett separat bolag men bolagets produktion till helt övervägande del förvärvas av delägarna och det föreligger hinder för försäljning till utomstående så bedöms samarbetsarrangemanget ofta utgöra en gemensam verksamhet. I övriga fall så utgör arrangemanget ett joint venture. Om delägarna i samarbetsarrangemanget endast har rätt till nettotillgångarna så föreligger ett joint venture. För gemensamma verksamheter redovisas intäkter, kostnader, tillgångar och skulder rad för rad i koncernredovisningen efter Skanskas andel i den gemensamma verksamheten. I not 17C beskrivs gemensamma verksamheter. För joint ventures tillämpas kapitalandelsmetoden vid upprättandet av koncernredovisningen. Denna metod beskrivs under rubriken IAS 28. I samband med OPS-projekt kan koncernens investering avse både andelar i och efterställda lån till ett joint venture. Båda hanteras i redovisningen som andelar. I not 17B lämnas information om joint ventures och i not 17C specificeras större intressen i gemensamma verksamheter. 130 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 1, forts. IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster IFRIC 12, som berör Skanskas joint ventures inom OPS-portföljen, behandlar frågeställningen hur operatören, enligt ett så kallat Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, redovisar anläggningen samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet. Operatören anlägger eller uppgraderar infrastruktur (entreprenadtjänst) som används för en offentlig tjänst och förvaltar och underhåller den infrastrukturen (förvaltningstjänst) under en bestämd tid. Entreprenadtjänsten och förvaltningstjänsten redovisas enligt IFRS 15. Ersättningen kan vara rätten till en finansiell tillgång eller en immateriell tillgång. Om operatören har en ovillkorlig rätt att erhålla likvida medel med fastställda eller fastställbara belopp (ersättningsmodellen är baserad på tillgänglighet genom tillhandahållandet av till exempel ett sjukhus eller en flygplats) redovisas en finansiell tillgång. IFRS 9 kräver att ränta räknas på denna finansiella fordran. Beställaren börjar betala först när anläggningen tas i bruk och inbetalningen redovisas då som en amortering av den finansiella fordran. Om operatören istället får rätt att debitera den offentliga tjänstens användare (ersättningsmodellen är baserad på marknadsrisk genom till exempel vägtullar) redovisas en immateriell tillgång, som skrivs av under projektets livscykel. Inbetalning av vägtullarna redovisas som en intäkt. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell. I steg ett definierar man sina kundkontrakt. Om två eller flera kontrakt har ingåtts samtidigt med en kund och prissättningen av ett kontrakt är beroende av det andra kontraktet så kombinerar man dessa kontrakt. Byggverksamheten bygger och renoverar hus, anläggningar och infrastruktur. Inom verksamhetsgrenen utförs även uppdrag av servicekaraktär, såsom byggservice, drift och underhåll. Inom denna verksamhet är kunderna både beställare från den offentliga sektorn och den privata. Kombination av avtal är sällan aktuellt, men avtalsändringar, såsom tilläggs- beställningar, är vanligt förekommande. I de flesta fall är tillagda varor och tjänster inte distinkta och därför utgör de en del av ett enda prestationsåtagande som delvis är uppfyllt vid tidpunkten för avtalsändringen och redovisas som om den vore en del av det befintliga avtalet. Oftast är avtalen inom denna verksamhet av det slaget att endast ett prestationsåtagande identifieras. Byggverksamhetens prestationsåtaganden är entreprenaduppdrag eller serviceåtagande, exempelvis uppförande av byggnad på kundens mark respektive underhåll av befintliga anläggningar såsom vägar. Om ett avtal innebär verksamhet i olika geografiska lägen, i olika tidsperioder eller har olika riskexponering kan identifiering av flera prestationsåtaganden förekomma. Om rätt till rörlig ersättning finns, till exempel avtal om incitament, då beaktas det till den del det är mycket osannolikt att beloppet kan komma att återföras vid ett senare tillfälle. Inom Byggverksamheten redovisas intäkterna över tid, då kunden samtidigt erhåller och förbrukar de fördelar som tillhandahålls genom företagets serviceprestation eller då Skanska skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar. Intäkterna redovisas över tid på basis av företagets kostnader per respektive mättillfälle i förhållande till totala förväntade kostnader för uppfyllande av prestationsåtagandet. Verksamhetsgrenen Bostadsutveckling utvecklar och säljer nya bostäder. Kunderna utgörs huvudsakligen av privatpersoner. Till grund för redovisningen finns oftast ett avtal om försäljning av en specifik enhet, till exempel en bostadsrättslägenhet. Avtalsändringar förekommer sällan men inkluderas i så fall i det ursprungliga avtalet. Inom Bostadsutveckling är Skanskas åtagande överlämnande av en inflyttningsklar bostad. Transaktionspriset är ett fast pris enligt avtal. Intäkt redovisas vid den tidpunkt då nycklarna till bostaden överlämnas till respektive bostadsköpare, det vill säga då bostadsköparen får tillträde till sin bostad, vilket bedöms vara den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över bostaden. Denna redovisning grundar sig på att Skanska inte bedöms ha rätt till full betalning förrän vid uppfyllande av sitt åtagande. Även om viss förskottsbetalning sker av köparen så har inte Skanska rätt till full ersättning för utfört arbete som uppnåtts till dato under hela avtalets löptid. Detta beror på att avtalen innehåller klausuler som gör att bostadsköparen i vissa situationer kan frånträda avtalet under byggnationen utan att ersätta Skanska på det sätt som krävs för redovisning av intäkter över tid. Som anges under rubriken ”IFRS 8 Rörelsesegment”, längre fram i denna not, ”Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning” så tillämpas i segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Bostadsutveckling en annan princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning. Inom Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer Skanska investeringsobjekt i form av kommersiella fastigheter eller hyresbostäder till fastighetsinvesterare. Inom denna verksamhetsgren består åtagandet gentemot kund (fastighetsinvesteraren) av att leverera ett investeringsobjekt i form av en kommersiell fastighet eller hyresbostad oftast med hyresgäster. Om äganderätten övergår före påbörjad byggnation så är det ett eget prestationsåtagande med följd att entreprenaduppdraget blir ett eget åtagande inom verksamhetsgrenen Byggverksamhet. Utvecklingen av kommersiella projekt är en kontinuerlig process i flera tydligt definierade faser. Den genomsnittliga utvecklingscykeln från idé till slutförande är 5–7 år. Försäljning sker normalt i slutet av utvecklingscykeln det vill säga när projektet är färdigställt. Prestationsåtagandet är att leverera en färdigexploaterad fastighet som hos kunden normalt blir ett investeringsobjekt. Kombination av avtal förekommer sällan. I vissa avtal förekommer även åtaganden om att Skanska ska vara behjälplig med uthyrning av fastigheten, vilket då bedöms vara ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset är normalt ett fast pris enligt avtal. När avtal om försäljning av fastighet ingåtts med kund föreligger ingen alternativ användning för fastigheten. Om Skanska har rätt till betalning för vid var tid utfört arbete beror på avtalsvillkoren och gällande lagstiftning. Skanskas bedömning är dock att företaget vanligtvis har denna rätt till full betalning först vid uppfyllandet av åtagandet. Innan detta har Skanska normalt bara rätt till skadestånd som inte motsvarar nedlagda kostnader. Intäkten redovisas därför normalt vid den tidpunkt då fastigheten övertas av kunden. Som anges under rubriken IFRS 8 Rörelsesegment, längre fram i denna not, Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning så tillämpas i segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling en annan princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning. Försäljning av omsättningsfastigheter genom avyttring av bolag är bedömda att redovisas enligt IFRS 15 och inte som avyttrat bolag enligt IFRS 10, då avyttringen avser tillgång och ej verksamhet/rörelse. Inom Förvaltningsfastigheter innehar Skanska fastigheter för att generera hyresintäkter och värdeökning. När avtal om uthyrning ingåtts med hyresgäst bedöms dessa i all väsentlighet innehålla leasingkomponenter och hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16. I de fall Skanska även vidarefakturerar service åt hyresgästen består avtalen även av distinkta icke-leasingkomponenter. Detta innebär att ersättningen redovisas enligt reglerna i IFRS 15. I OPS-portföljen ingår utveckling av sjukhus, flygplatser, vägar och annan nödvändig samhällsstruktur. Redovisningen av dessa projekt följer IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, som i sin tur redovisar intäkter enligt IFRS 15. I avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas nettot av upparbetade intäkter och fakturerade belopp per projekt. Förskottsfakturering sker ofta i Byggverksamheten enligt avtal. När fakturering skett redovisas en kundfordran. Förlustkontrakt kostnadsförs direkt och avsättning för förlust görs för återstående arbeten och redovisas enligt IAS 37 . IFRS 16 Leasingavtal Skanska som leasetagare Leasingavtal, med undantag av korta leasingavtal (under 12 månader) och leasingavtal till lågt värde, redovisas i Rapport över finansiell ställning som nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter till omsättningsfastigheter samt räntebärande leasingskulder. Ett avtal är ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. Icke-leasing komponenter i ett avtal, som till exempel servicekostnad, särskiljs och ingår inte i beräkningen av värdet på nyttjanderätten när det är möjligt att urskilja sådan kostnad. Avtal med underentreprenörer anses oftast vara serviceavtal då det är en tjänst som Skanska efterfrågar och avtalet inte ger Skanska kontroll över en specifik tillgång. Hyra av tornkranar och byggställningar som på större byggprojekt normalt förhyrs för en längre tid redovisas som leasing. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 131 Noter ===== SIDA 133 ===== Not 1, forts. IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster IFRIC 12, som berör Skanskas joint ventures inom OPS-portföljen, behandlar frågeställningen hur operatören, enligt ett så kallat Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, redovisar anläggningen samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet. Operatören anlägger eller uppgraderar infrastruktur (entreprenadtjänst) som används för en offentlig tjänst och förvaltar och underhåller den infrastrukturen (förvaltningstjänst) under en bestämd tid. Entreprenadtjänsten och förvaltningstjänsten redovisas enligt IFRS 15. Ersättningen kan vara rätten till en finansiell tillgång eller en immateriell tillgång. Om operatören har en ovillkorlig rätt att erhålla likvida medel med fastställda eller fastställbara belopp (ersättningsmodellen är baserad på tillgänglighet genom tillhandahållandet av till exempel ett sjukhus eller en flygplats) redovisas en finansiell tillgång. IFRS 9 kräver att ränta räknas på denna finansiella fordran. Beställaren börjar betala först när anläggningen tas i bruk och inbetalningen redovisas då som en amortering av den finansiella fordran. Om operatören istället får rätt att debitera den offentliga tjänstens användare (ersättningsmodellen är baserad på marknadsrisk genom till exempel vägtullar) redovisas en immateriell tillgång, som skrivs av under projektets livscykel. Inbetalning av vägtullarna redovisas som en intäkt. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Intäkter redovisas enligt IFRS 15 enligt en femstegsmodell. I steg ett definierar man sina kundkontrakt. Om två eller flera kontrakt har ingåtts samtidigt med en kund och prissättningen av ett kontrakt är beroende av det andra kontraktet så kombinerar man dessa kontrakt. Byggverksamheten bygger och renoverar hus, anläggningar och infrastruktur. Inom verksamhetsgrenen utförs även uppdrag av servicekaraktär, såsom byggservice, drift och underhåll. Inom denna verksamhet är kunderna både beställare från den offentliga sektorn och den privata. Kombination av avtal är sällan aktuellt, men avtalsändringar, såsom tilläggs- beställningar, är vanligt förekommande. I de flesta fall är tillagda varor och tjänster inte distinkta och därför utgör de en del av ett enda prestationsåtagande som delvis är uppfyllt vid tidpunkten för avtalsändringen och redovisas som om den vore en del av det befintliga avtalet. Oftast är avtalen inom denna verksamhet av det slaget att endast ett prestationsåtagande identifieras. Byggverksamhetens prestationsåtaganden är entreprenaduppdrag eller serviceåtagande, exempelvis uppförande av byggnad på kundens mark respektive underhåll av befintliga anläggningar såsom vägar. Om ett avtal innebär verksamhet i olika geografiska lägen, i olika tidsperioder eller har olika riskexponering kan identifiering av flera prestationsåtaganden förekomma. Om rätt till rörlig ersättning finns, till exempel avtal om incitament, då beaktas det till den del det är mycket osannolikt att beloppet kan komma att återföras vid ett senare tillfälle. Inom Byggverksamheten redovisas intäkterna över tid, då kunden samtidigt erhåller och förbrukar de fördelar som tillhandahålls genom företagets serviceprestation eller då Skanska skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar. Intäkterna redovisas över tid på basis av företagets kostnader per respektive mättillfälle i förhållande till totala förväntade kostnader för uppfyllande av prestationsåtagandet. Verksamhetsgrenen Bostadsutveckling utvecklar och säljer nya bostäder. Kunderna utgörs huvudsakligen av privatpersoner. Till grund för redovisningen finns oftast ett avtal om försäljning av en specifik enhet, till exempel en bostadsrättslägenhet. Avtalsändringar förekommer sällan men inkluderas i så fall i det ursprungliga avtalet. Inom Bostadsutveckling är Skanskas åtagande överlämnande av en inflyttningsklar bostad. Transaktionspriset är ett fast pris enligt avtal. Intäkt redovisas vid den tidpunkt då nycklarna till bostaden överlämnas till respektive bostadsköpare, det vill säga då bostadsköparen får tillträde till sin bostad, vilket bedöms vara den tidpunkt då kunden erhåller kontroll över bostaden. Denna redovisning grundar sig på att Skanska inte bedöms ha rätt till full betalning förrän vid uppfyllande av sitt åtagande. Även om viss förskottsbetalning sker av köparen så har inte Skanska rätt till full ersättning för utfört arbete som uppnåtts till dato under hela avtalets löptid. Detta beror på att avtalen innehåller klausuler som gör att bostadsköparen i vissa situationer kan frånträda avtalet under byggnationen utan att ersätta Skanska på det sätt som krävs för redovisning av intäkter över tid. Som anges under rubriken ”IFRS 8 Rörelsesegment”, längre fram i denna not, ”Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning” så tillämpas i segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Bostadsutveckling en annan princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning. Inom Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer Skanska investeringsobjekt i form av kommersiella fastigheter eller hyresbostäder till fastighetsinvesterare. Inom denna verksamhetsgren består åtagandet gentemot kund (fastighetsinvesteraren) av att leverera ett investeringsobjekt i form av en kommersiell fastighet eller hyresbostad oftast med hyresgäster. Om äganderätten övergår före påbörjad byggnation så är det ett eget prestationsåtagande med följd att entreprenaduppdraget blir ett eget åtagande inom verksamhetsgrenen Byggverksamhet. Utvecklingen av kommersiella projekt är en kontinuerlig process i flera tydligt definierade faser. Den genomsnittliga utvecklingscykeln från idé till slutförande är 5–7 år. Försäljning sker normalt i slutet av utvecklingscykeln det vill säga när projektet är färdigställt. Prestationsåtagandet är att leverera en färdigexploaterad fastighet som hos kunden normalt blir ett investeringsobjekt. Kombination av avtal förekommer sällan. I vissa avtal förekommer även åtaganden om att Skanska ska vara behjälplig med uthyrning av fastigheten, vilket då bedöms vara ett separat prestationsåtagande. Transaktionspriset är normalt ett fast pris enligt avtal. När avtal om försäljning av fastighet ingåtts med kund föreligger ingen alternativ användning för fastigheten. Om Skanska har rätt till betalning för vid var tid utfört arbete beror på avtalsvillkoren och gällande lagstiftning. Skanskas bedömning är dock att företaget vanligtvis har denna rätt till full betalning först vid uppfyllandet av åtagandet. Innan detta har Skanska normalt bara rätt till skadestånd som inte motsvarar nedlagda kostnader. Intäkten redovisas därför normalt vid den tidpunkt då fastigheten övertas av kunden. Som anges under rubriken IFRS 8 Rörelsesegment, längre fram i denna not, Segmentsredovisning jämfört med IFRS-redovisning så tillämpas i segmentsredovisningen för verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling en annan princip för fastställelse av tidpunkt för intäktsredovisning. Försäljning av omsättningsfastigheter genom avyttring av bolag är bedömda att redovisas enligt IFRS 15 och inte som avyttrat bolag enligt IFRS 10, då avyttringen avser tillgång och ej verksamhet/rörelse. Inom Förvaltningsfastigheter innehar Skanska fastigheter för att generera hyresintäkter och värdeökning. När avtal om uthyrning ingåtts med hyresgäst bedöms dessa i all väsentlighet innehålla leasingkomponenter och hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16. I de fall Skanska även vidarefakturerar service åt hyresgästen består avtalen även av distinkta icke-leasingkomponenter. Detta innebär att ersättningen redovisas enligt reglerna i IFRS 15. I OPS-portföljen ingår utveckling av sjukhus, flygplatser, vägar och annan nödvändig samhällsstruktur. Redovisningen av dessa projekt följer IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster, som i sin tur redovisar intäkter enligt IFRS 15. I avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas nettot av upparbetade intäkter och fakturerade belopp per projekt. Förskottsfakturering sker ofta i Byggverksamheten enligt avtal. När fakturering skett redovisas en kundfordran. Förlustkontrakt kostnadsförs direkt och avsättning för förlust görs för återstående arbeten och redovisas enligt IAS 37 . IFRS 16 Leasingavtal Skanska som leasetagare Leasingavtal, med undantag av korta leasingavtal (under 12 månader) och leasingavtal till lågt värde, redovisas i Rapport över finansiell ställning som nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter till omsättningsfastigheter samt räntebärande leasingskulder. Ett avtal är ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad tillgång i utbyte mot ersättning. Icke-leasing komponenter i ett avtal, som till exempel servicekostnad, särskiljs och ingår inte i beräkningen av värdet på nyttjanderätten när det är möjligt att urskilja sådan kostnad. Avtal med underentreprenörer anses oftast vara serviceavtal då det är en tjänst som Skanska efterfrågar och avtalet inte ger Skanska kontroll över en specifik tillgång. Hyra av tornkranar och byggställningar som på större byggprojekt normalt förhyrs för en längre tid redovisas som leasing. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 131 Noter ===== SIDA 134 ===== Not 1, forts. Vid bedömning av huruvida en tillgång är av lågt värde läggs tillgången samman med tillgångar som den är starkt beroende av, eller sammankopplade med. Nyttjanderätter till omsättningsfastigheter där det är praxis att förlängning alltid sker, ses som eviga nyttjanderätter och leasingperioden är då satt till 100 år. Nyttjanderätter till materiella anläggningstillgångar skrivs av under leasingperioden, såtillvida det inte avser nyttjanderätter till mark på evig tid som inte skrivs av alls, då återstoden av leasingperioden alltid är konstant 100 år. Nyttjanderätter till omsättningsfastigheter, både sådana som bedöms som eviga och sådana med bestämd leasingperiod, skrivs inte av alls, då de följer redovisning enligt IAS 2. Vid betalning av leasingkostnaden fördelas avgiften mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Vid betalning av sådana nyttjanderätter där avskrivning inte sker, så redovisas avgiften som räntekostnad i sin helhet, eftersom skulden är oförändrad som angetts tidigare. Räntekostnaden aktiveras under byggtiden vid nyttjanderätter till omsättningsfastigheter. Skanska som leasegivare Skanska hyr ut lokaler främst genom operationella leasingavtal. Erhållna leasingbetalningar för dessa avtal redovisas som intäkt linjärt över avtalsperioden. IAS 16 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Avskrivningar sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod, eller efter nyttjandegrad, med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut. Kontorsbyggnader delas upp på grundläggning och stomme, avskrivningstid 50 år, installationer, avskrivningstid 35 år, och icke-bärande delar, avskrivningstid 15 år. Generellt gäller att industribyggnader skrivs av under 20 år utan uppdelning på olika delar. Kross- och asfaltverk samt betongstationer skrivs av under 10 till 25 år beroende på skicket vid anskaffningen och utan uppdelning på olika delar. För andra byggnader och utrustning sker uppdelning på olika komponenter endast om väsentliga komponenter med avvikande nyttoperiod kan identifieras. För andra maskiner och inventarier är avskrivningstiden normalt mellan tre och tio år. Inventarier av mindre värde kostnadsförs direkt. Grus- och bergtäkter avskrivs i takt med substansuttagen. För mark sker ingen avskrivning. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller avyttring av tillgången. Reparationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande. IAS 38 Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter, som är kostnader för konstruktion av nytt eller förbättrat material, konstruktioner, produkter, processer, system och tjänster genom tillämpning av forskningsresultat eller annan kunskap, redovisas som tillgångar om det är troligt att tillgången kommer att generera framtida intäkter. Andra utvecklingsutgifter kostnadsförs direkt. Kostnader för löpande underhåll och modifieringar av existerande produkter, processer och system redovisas inte som utvecklingsutgifter. Ej heller redovisas, som utvecklingsutgifter, arbeten som utförs på uppdrag av beställare. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt, eller efter nyttjandegrad, över immateriella tillgångars nyttjandeperioder, såvida nyttjandeperiod kan bestämmas. Eventuellt restvärde vid periodens slut beaktas. Patent skrivs av på tio år. Investeringar i större datasystem skrivs av under högst sju år. IAS 36 Nedskrivningar Nedskrivningarna bestäms efter tillgångarnas återvinningsvärde. För goodwill är kassagenererande enhet i huvudsak lika med koncernens affärsenhet eller annan till moderbolaget rapporterande enhet. Om affärsenheten består av flera verksamhetsgrenar är den kassagenererande enheten ej större än den identifierade verksamhetsgrenen dit goodwill allokerats. Undantagna från huvudregeln är verksamheter som inte är integrerade i affärsenhetens övriga verksamhet. Inom Byggverksamhet och Bostadsutveckling baseras återvinningsvärdet för goodwill på nyttjandevärdet, som beräknas genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden. Diskonteringsfaktorn är den för verksamheten gällande WACC-räntan (vägd genomsnittlig kostnad för lånat och eget kapital). Se not 15. IAS 23 Lånekostnader Aktivering av lånekostnader sker under förutsättningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och att kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Generellt gäller att aktivering av lånekostnader begränsas till tillgångar som tar betydande tid i anspråk för färdigställande, vilket för koncernens del innebär att aktiveringen i första hand omfattar uppförande av omsättningsfastigheter och fastigheter för den egna verksamheten (anläggnings- fastigheter). Aktivering sker när utgifter som ingår i anskaffningsvärdet uppkommit och aktiviteter för att färdigställa byggnaden påbörjats. Aktiveringen upphör när byggnaden är färdigställd. Lånekostnader under tid när arbetet med att färdigställa byggnaden är avbrutet under längre tid aktiveras ej. Om särskild upplåning har skett för projektet används den faktiska lånekostnaden. I andra fall beräknas lånekostnaden utifrån koncernens upplåningskostnad. IAS 2 Varulager Förutom sedvanligt varulager omfattas koncernens omsättningsfastigheter av denna redovisningsstandard. Såväl omsättningsfastigheter som lager av varor värderas post för post enligt lägsta värdets princip, som innebär att en fastighet eller varupost tas upp till det lägsta av anskaffningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Med undantag för fastigheter som används i den egna rörelsen och förvaltningsfastigheter redovisas koncernens fastighetsinnehav som omsättningstillgångar, då innehavet innefattas i koncernens verksamhetscykel. Verksamhetscykeln för omsättningsfastigheter uppgår till cirka 3–5 år. Förvärv av fastighet bokas i sin helhet upp först när den juridiska äganderätten överförs vilket normalt sker vid tillträdet. Fastighetsförvärv genom köp av fastighetsägande företag redovisas när aktierna tillträtts av Skanska. Anskaffningsvärdet för varulager, då värdering post för post ej kan tillämpas, beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på normalt kapacitetsutnyttjande. Ännu ej inbyggt material på byggarbetsplatser redovisas inte som lager utan redovisas som projektkostnader. Omsättningsfastigheterna delas upp på Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling. Uppdelning sker också mellan Exploateringsfastigheter, Fastigheter under uppförande och Färdigställda fastigheter. I not 19 lämnas information om dessa fastigheter. Fastigheter, såväl färdigställda som under uppförande, är före nedskrivningar värderade till direkt nedlagda kostnader, skälig andel av indirekta kostnader samt räntekostnader under byggtiden. Information om marknadsvärdering av fastigheter finns i not 40. Uppgifter om sedvanligt lager av varor finns i not 20. IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Avsättningar Avsättning görs för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden enligt entreprenadkontrakt, som innebär skyldighet för entreprenören att åtgärda fel och brister som upptäcks inom en viss tid efter att entreprenaden överlämnats till beställaren. Sådana åtaganden kan även föreligga enligt lag. Förlustkontrakt redovisas som en avsättning för ej upparbetad del. Avsättning sker för tvister avseende avslutade projekt om det bedöms som troligt att tvisten kommer att medföra ett utflöde av resurser från koncernen. Vid kapitalandelsredovisning av andelar i joint ventures och intresseföretag sker avsättning när förlust överstiger redovisat värde på andelen och koncernen har åtaganden att tillskjuta medel. Eventualförpliktelser Fullgörandegarantier medtas beloppsmässigt tills entreprenaden överlämnats till beställaren, vilket normalt sker vid godkänd slutbesiktning. Om garantin täcker hela eller större delen av kontraktssumman beräknas beloppet för eventualförpliktelsen till kontraktssumman med avdrag för värdet av utförd del. I de fall garantin endast täcker en mindre del av kontraktssumman upptas garantibeloppet till oförändrat belopp fram till dess att entreprenaden överlämnats till beställaren. Garantibeloppet reduceras inte genom kvittning mot 132 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 1, forts. ännu ej erhållen ersättning från beställaren. Likaledes beaktas ej heller garantier som erhållits från underentreprenörer och materialleverantörer. Erhållna motgarantier som avser utomstående konsortiemedlemmars andel av solidariskt ansvar är ej beaktade. I samband med entreprenader lämnas ofta säkerhet i form av garanti från bank eller försäkringsinstitut för fullgörandet. Utfärdaren av garantin erhåller i sin tur normalt en motförbindelse från entreprenadföretaget eller annat koncernföretag. Sådana motförbindelser som avser egna entreprenader redovisas inte som eventualförpliktelser då de inte innebär något utökat ansvar jämfört med entreprenadåtagandet. I not 30 lämnas information om eventualförpliktelser. Ställda säkerheter Andelar i joint ventures inom OPS-portföljen redovisas som ställda säkerheter när andelarna i projektbolaget, vilka kan vara direktägda av Skanska eller ägda via mellanliggande holdingbolag, lämnats som säkerhet för lån från banker eller andra långivare än delägarna. I not 30 lämnas information om ställda säkerheter. IAS 19 Ersättningar till anställda Beräkningen enligt IAS 19 av förmånsbaserade pensionsplaner sker på ett sätt som ofta avviker från lokala regler i respektive land. Förpliktelserna och kostnaderna skall beräknas enligt den så kallade ”projected unit credit method”. Syftet är att de förväntade framtida pensionsutbetalningarna skall kostnadsföras på ett sätt som ger jämnare kostnader över den anställdes anställningstid. Aktuariella antaganden om diskonteringsränta, löneökningar, inflation och livslängd beaktas i beräkningen. Pensionsförpliktelser beträffande ersättningar efter avslutad anställning diskonteras till nuvärde. Diskonteringen beräknas för samtliga tre länder där Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner med en räntesats som baseras på förstklassiga företagsobligationer, inklusive bostadsobligationer, med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna. Förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser värderas till verkligt värde på balansdagen. Nuvärdet för pensionsförpliktelserna nettoredovisas i rapport över finansiell ställning mot verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den i resultaträkningen redovisade pensionskostnaden och avkastningen på förvaltningstillgångar avser den vid årets början beräknade pensionskostnaden och avkastningen. Förvaltningstillgångarnas avkastning beräknas med samma räntesats som används vid diskontering av pensionsförpliktelserna. Avvikelser mot faktisk pensionskostnad och verklig avkastning samt effekter av ändrade antaganden utgör omvärderingar vilka redovisas i övrigt totalresultat. Koncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar, förutom pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningar som anställda har intjänat som ersättning för de tjänster som de utfört i innevarande och tidigare perioder. Förpliktelsen beräknas med den så kallade ”projected unit credit method” och diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltnings- tillgångar dras av. Diskonteringsräntan är även här baserad på avkastning på förstklassiga företagsobligationer inklusive bostadsobligationer, eller alternativt statsobligationer, med en löptid som motsvarar löptiden för förpliktelserna. Se not 25. IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta innebär att det verkliga värdet beräknas på marknadsvärdet vid investerings- tillfället (som är detsamma som tilldelningstillfället enligt standarden). Någon omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts sker ej sedan under resterande intjänandeperiod förutom för förändringar av antalet aktier på grund av att villkoret om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls samt utifrån bedömd måluppfyllelse. Värdet fördelas över respektive intjänandeperiod. Sociala avgifter Sociala avgifter som utgår på grund av aktierelaterade ersättningar redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 7 . Kostnaden för sociala avgifter fördelas på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Den avsättning som uppkommer omvärderas vid varje rapporttillfälle för att motsvara beräknade avgifter som skall erläggas vid intjänandeperiodens slut. IAS 7 Kassaflödesanalys Vid upprättandet av kassaflödesanalysen tillämpas den indirekta metoden enligt redovisningsstandarden. Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlade till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid vid anskaffningstidpunkten än tre månader. Likvida medel som är belagda med restriktioner redovisas antingen som kortfristiga fordringar eller som långfristiga fordringar. Förutom kassaflödesanalys enligt standarden visas i förvaltningsberättelsen en operativ kassaflödesanalys, som inte överensstämmer med den i standarden angivna uppställningen. Den operativa kassaflödesanalysen är upprättad utifrån den verksamhet som de olika verksamhetsgrenarna bedriver. IAS 33 Resultat per aktie Resultat per aktie redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning och erhålls genom att den del av årets resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. För aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 beräknas utspädningseffekten genom att potentiella stamaktier läggs till antalet stamaktier före utspädning. Beräkningen av potentiella stamaktier sker i två steg. Först sker en bedömning av antalet aktier som kan komma utges när uppställda mål uppfyllts. Fastställelse av antalet aktier för respektive år, som programmen gäller, sker sedan året efter med förbehåll för att villkoret om fortsatt anställning uppfylls. I nästa steg reduceras antalet potentiella stamaktier med värdet av den motprestation som Skanska förväntas erhålla, dividerat med genomsnittlig börskurs under perioden. IAS 40 Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresintäkter och värdeökning. I not 37 lämnas information om dessa fastigheter. Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde, där IFRS 13, Nivå 3 i verkligt värde-hierarkin tillämpas. En intern värdering utförs för varje fastighet vid kvartals- respektive årsbokslut. En extern värdering utförs årligen av varje fastighet i samarbete med oberoende extern värderare. Verkligt värde beräknas med hjälp av en avkastningsbaserad värderingsmetod grundat på kassaflödesanalyser. Kalkylperioden uppgår till minst tio år. Orealiserade och realiserade värdeförändringar redovisas netto på en egen rad i resultaträkningen. En tidigare omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen omklassificeras till förvaltningsfastighet när fastighetens användningsområde har ändrats. När en omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen omklassificeras till förvaltningsfastighet redovisas skillnaden mellan fastighetens verkliga värde vid överlåtelsedagen och dess tidigare redovisade värde i resultaträkningen. En fastighet kan klassificeras som förvaltningsfastighet även om Skanska hyr en del av ytan. Skanskas del ska då utgöra en icke väsentlig andel av fastighetens totala yta. I annat fall ska fastigheten klassificeras som omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen. För en överföring från förvaltningsfastighet till omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen är den bedömda kostnaden för efterföljande redovisning det verkliga värdet vid tidpunkten för ändrat användningsområde. IFRS 8 Rörelsesegment Skanskas rörelsesegment utgörs av verksamhetsgrenarna Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. VD och Koncernchefen är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter skiljer sig från IFRS på tre punkter. I segmentsredovisningen redovisas försäljningsresultatet vid tidpunkten för tecknande av försäljningsavtal mellan köpare och säljare. Avtalen kan innehålla klausuler som gör att köparen i vissa situationer kan frånträda avtalet under byggnationen, i de flesta fall mot ersättning. Över tid bedöms risk för frånträdande vara låg. I segmentsredovisningen redovisas joint ventures inom Bostadsutveckling proportionerligt rad för rad. Det medför att intäkter som Byggverksamheten har mot joint ventures inom Bostadsutveckling elimineras i segmentsredovisningen. I segmentsredovisningen redovisas fastigheter inom rörelsesegmentet Förvaltningsfastighet som förvaltningsfastigheter oavsett hur stor del av fastigheten Skanska nyttjar. I not 4 redovisas avstämning mellan segmentsredovisning och resultaträkning enligt IFRS. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 133 Noter ===== SIDA 135 ===== Not 1, forts. ännu ej erhållen ersättning från beställaren. Likaledes beaktas ej heller garantier som erhållits från underentreprenörer och materialleverantörer. Erhållna motgarantier som avser utomstående konsortiemedlemmars andel av solidariskt ansvar är ej beaktade. I samband med entreprenader lämnas ofta säkerhet i form av garanti från bank eller försäkringsinstitut för fullgörandet. Utfärdaren av garantin erhåller i sin tur normalt en motförbindelse från entreprenadföretaget eller annat koncernföretag. Sådana motförbindelser som avser egna entreprenader redovisas inte som eventualförpliktelser då de inte innebär något utökat ansvar jämfört med entreprenadåtagandet. I not 30 lämnas information om eventualförpliktelser. Ställda säkerheter Andelar i joint ventures inom OPS-portföljen redovisas som ställda säkerheter när andelarna i projektbolaget, vilka kan vara direktägda av Skanska eller ägda via mellanliggande holdingbolag, lämnats som säkerhet för lån från banker eller andra långivare än delägarna. I not 30 lämnas information om ställda säkerheter. IAS 19 Ersättningar till anställda Beräkningen enligt IAS 19 av förmånsbaserade pensionsplaner sker på ett sätt som ofta avviker från lokala regler i respektive land. Förpliktelserna och kostnaderna skall beräknas enligt den så kallade ”projected unit credit method”. Syftet är att de förväntade framtida pensionsutbetalningarna skall kostnadsföras på ett sätt som ger jämnare kostnader över den anställdes anställningstid. Aktuariella antaganden om diskonteringsränta, löneökningar, inflation och livslängd beaktas i beräkningen. Pensionsförpliktelser beträffande ersättningar efter avslutad anställning diskonteras till nuvärde. Diskonteringen beräknas för samtliga tre länder där Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner med en räntesats som baseras på förstklassiga företagsobligationer, inklusive bostadsobligationer, med en löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna. Förvaltningstillgångar i pensionsstiftelser värderas till verkligt värde på balansdagen. Nuvärdet för pensionsförpliktelserna nettoredovisas i rapport över finansiell ställning mot verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Den i resultaträkningen redovisade pensionskostnaden och avkastningen på förvaltningstillgångar avser den vid årets början beräknade pensionskostnaden och avkastningen. Förvaltningstillgångarnas avkastning beräknas med samma räntesats som används vid diskontering av pensionsförpliktelserna. Avvikelser mot faktisk pensionskostnad och verklig avkastning samt effekter av ändrade antaganden utgör omvärderingar vilka redovisas i övrigt totalresultat. Koncernens nettoförpliktelse avseende övriga långfristiga ersättningar, förutom pensioner, uppgår till värdet av framtida ersättningar som anställda har intjänat som ersättning för de tjänster som de utfört i innevarande och tidigare perioder. Förpliktelsen beräknas med den så kallade ”projected unit credit method” och diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltnings- tillgångar dras av. Diskonteringsräntan är även här baserad på avkastning på förstklassiga företagsobligationer inklusive bostadsobligationer, eller alternativt statsobligationer, med en löptid som motsvarar löptiden för förpliktelserna. Se not 25. IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta innebär att det verkliga värdet beräknas på marknadsvärdet vid investerings- tillfället (som är detsamma som tilldelningstillfället enligt standarden). Någon omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts sker ej sedan under resterande intjänandeperiod förutom för förändringar av antalet aktier på grund av att villkoret om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls samt utifrån bedömd måluppfyllelse. Värdet fördelas över respektive intjänandeperiod. Sociala avgifter Sociala avgifter som utgår på grund av aktierelaterade ersättningar redovisas i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 7 . Kostnaden för sociala avgifter fördelas på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Den avsättning som uppkommer omvärderas vid varje rapporttillfälle för att motsvara beräknade avgifter som skall erläggas vid intjänandeperiodens slut. IAS 7 Kassaflödesanalys Vid upprättandet av kassaflödesanalysen tillämpas den indirekta metoden enligt redovisningsstandarden. Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlade till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid vid anskaffningstidpunkten än tre månader. Likvida medel som är belagda med restriktioner redovisas antingen som kortfristiga fordringar eller som långfristiga fordringar. Förutom kassaflödesanalys enligt standarden visas i förvaltningsberättelsen en operativ kassaflödesanalys, som inte överensstämmer med den i standarden angivna uppställningen. Den operativa kassaflödesanalysen är upprättad utifrån den verksamhet som de olika verksamhetsgrenarna bedriver. IAS 33 Resultat per aktie Resultat per aktie redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning och erhålls genom att den del av årets resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med genomsnittligt antal utestående aktier under perioden. För aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 beräknas utspädningseffekten genom att potentiella stamaktier läggs till antalet stamaktier före utspädning. Beräkningen av potentiella stamaktier sker i två steg. Först sker en bedömning av antalet aktier som kan komma utges när uppställda mål uppfyllts. Fastställelse av antalet aktier för respektive år, som programmen gäller, sker sedan året efter med förbehåll för att villkoret om fortsatt anställning uppfylls. I nästa steg reduceras antalet potentiella stamaktier med värdet av den motprestation som Skanska förväntas erhålla, dividerat med genomsnittlig börskurs under perioden. IAS 40 Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresintäkter och värdeökning. I not 37 lämnas information om dessa fastigheter. Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde, där IFRS 13, Nivå 3 i verkligt värde-hierarkin tillämpas. En intern värdering utförs för varje fastighet vid kvartals- respektive årsbokslut. En extern värdering utförs årligen av varje fastighet i samarbete med oberoende extern värderare. Verkligt värde beräknas med hjälp av en avkastningsbaserad värderingsmetod grundat på kassaflödesanalyser. Kalkylperioden uppgår till minst tio år. Orealiserade och realiserade värdeförändringar redovisas netto på en egen rad i resultaträkningen. En tidigare omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen omklassificeras till förvaltningsfastighet när fastighetens användningsområde har ändrats. När en omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen omklassificeras till förvaltningsfastighet redovisas skillnaden mellan fastighetens verkliga värde vid överlåtelsedagen och dess tidigare redovisade värde i resultaträkningen. En fastighet kan klassificeras som förvaltningsfastighet även om Skanska hyr en del av ytan. Skanskas del ska då utgöra en icke väsentlig andel av fastighetens totala yta. I annat fall ska fastigheten klassificeras som omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen. För en överföring från förvaltningsfastighet till omsättningsfastighet eller fastighet som används i den egna rörelsen är den bedömda kostnaden för efterföljande redovisning det verkliga värdet vid tidpunkten för ändrat användningsområde. IFRS 8 Rörelsesegment Skanskas rörelsesegment utgörs av verksamhetsgrenarna Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. VD och Koncernchefen är koncernens högste verkställande beslutsfattare. Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter skiljer sig från IFRS på tre punkter. I segmentsredovisningen redovisas försäljningsresultatet vid tidpunkten för tecknande av försäljningsavtal mellan köpare och säljare. Avtalen kan innehålla klausuler som gör att köparen i vissa situationer kan frånträda avtalet under byggnationen, i de flesta fall mot ersättning. Över tid bedöms risk för frånträdande vara låg. I segmentsredovisningen redovisas joint ventures inom Bostadsutveckling proportionerligt rad för rad. Det medför att intäkter som Byggverksamheten har mot joint ventures inom Bostadsutveckling elimineras i segmentsredovisningen. I segmentsredovisningen redovisas fastigheter inom rörelsesegmentet Förvaltningsfastighet som förvaltningsfastigheter oavsett hur stor del av fastigheten Skanska nyttjar. I not 4 redovisas avstämning mellan segmentsredovisning och resultaträkning enligt IFRS. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 133 Noter ===== SIDA 136 ===== Not 1, forts. I not 4 lämnas information om rörelsesegment. Den finansiella rapportering som sker till VD och Koncernchefen är fokuserad på de områden för vilka respektive rörelsesegment har det operativa ansvaret, nämligen rörelseresultat i resultaträkningen och sysselsatt kapital. För respektive rörelsesegment redovisas därför i noten externa och interna intäkter, kostnader för produktion och förvaltning, försäljnings- och administrationskostnader samt sysselsatt kapital. Goodwill har hänförts till det rörelsesegment som den avser. För segmenten Byggverksamhet, Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling redovisas även nettodesinvesteringar/investeringar och avskrivningar. Vid transaktioner mellan rörelsesegmenten sker prissättningen på marknadsmässiga villkor. Vissa delar av koncernen tillhör inte något rörelsesegment. Dessa delar redovisas i not 4 under rubriken Centralt och Elimineringar. I rörelsesegmentens resultat ingår även internvinster varför eliminering av dessa sker vid avstämning mot koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning. IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering Kvittning av finansiella tillgångar och finansiella skulder sker när legal rätt att kvitta posterna mot varandra föreligger samt avsikt finns att reglera posterna med ett nettobelopp eller avyttra tillgången och samtidigt reglera skulden. Förutbetalda intäkter och kostnader är inte finansiella instrument. Upplupna intäkter och kostnader som är relaterade till rörelsen redovisas inte som finansiella instrument. Således räknas inte avtalstillgångar eller avtalsskulder som finansiella instrument. Förpliktelser för ersättningsplaner till anställda enligt IAS 19, exempelvis pensionsplaner, är undantagna från IAS 32 och redovisas således inte som finansiella instrument. Tillgångar och skulder som inte är grundade på avtal, som exempelvis inkomstskatter, är inte finansiella instrument. Information enligt redovisningsstandarden lämnas främst i noterna 5, 18 och 24. IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Undantagna från tillämpning enligt IFRS 9 är bland annat andelar i dotterföretag, intressebolag och joint ventures, leasingavtal, rättigheter i anställningsavtal, egna aktier, finansiella instrument som lyder under IFRS 2 och rättigheter och skyldigheter inom IFRS 15 förutom för sådana rättigheter i IFRS 15 där krav på nedskrivning enligt IFRS 9 gäller. Alla finansiella instrument inklusive derivat redovisas som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld i rapport över finansiell ställning när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Klassificering av finansiella tillgångar sker på grundval av företagets affärsmodell och på de kontraktuella kassaflödena av tillgången. En finansiell tillgång värderas till upplupet anskaffningsvärde om tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och kassaflödet vid bestämda tidpunkter endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat om tillgången innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar samt att kassaflödena endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. En finansiell tillgång värderas till verkligt värde via resultatet om den inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat. Alla finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, med undantag av; a) finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet (sådana skulder, inklusive derivat som är skulder, ska därefter värderas till verkligt värde), b) finansiella skulder som uppkommer när en överföring av en finansiell tillgång inte uppfyller villkoren för att tas bort från rapporten över finansiell ställning eller när fortsatt engagemang är tillämpligt, c) finansiella garantiavtal, d) ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta och e) villkorad tilläggsköpeskilling som erkänns av en förvärvare i samband med ett rörelseförvärv som omfattas av IFRS 3 (sådan villkorad tilläggsköpeskilling ska därefter värderas till verkligt värde med förändringar som redovisas i resultatet). Ett företag ska tillämpa nedskrivningskrav för förväntade kreditförluster på finansiella tillgångar och en förlustreserv för dessa ska redovisas som ett avdrag på tillgången. Vid varje balansdag ska förlustreserven värderas till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid, om kreditrisken har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället. Om kreditrisken inte har ökat betydligt sedan det första redovisningstillfället ska förlustreserven värderas till ett belopp som motsvarar 12 månaders förväntade kreditförluster. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar gäller att förlustreserven alltid ska värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. Värderingen av förväntade kreditförluster ska återspegla ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifierbara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser för framtida ekonomiska förutsättningar. Syftet med säkringsredovisning är att, i de finansiella rapporterna, redovisa effekten av ett företags riskhantering som använder finansiella instrument för att hantera exponering som härrör från särskilda risker som skulle kunna påverka resultatet. Skanska använder i begränsad omfattning säkringsredovisning för kassaflödessäkringar och säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Säkringsredovisning för kassaflödessäkringar tillämpas när ett framtida kassaflöde är hänförligt till en redovisad tillgång eller skuld eller en högst sannolik framtida transaktion. Säkringsredovisning för säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet tillämpas när nettoinvesteringen är i enlighet med IAS 21. Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner I rekommendationen anges vilka ytterligare uppgifter som skall lämnas för att årsredovisningen skall vara i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Den tillkommande informationen avser främst uppgifter relaterade till personalen. Uppgift om medelantal anställda med dels fördelning mellan kvinnor och män, dels fördelning mellan länder, lämnas i not 33. Medelantal anställda under året har beräknats som ett genomsnitt av genomsnittligt antal anställda för de under året ingående kvartalen. Deltidsanställning motsvarar i denna beräkning 60 procent av en heltidsanställning. Anställda som tillhör verksamheter som sålts under året ingår till och med avyttringsdag. Anställda i förvärvade bolag ingår från förvärvsdatum. Uppgift om fördelningen mellan kvinnor och män för ledande befattningshavare avser situationen på balansdagen. Med ledande befattningshavare i de olika dotterföretagen avses medlemmarna av respektive affärsenhets ledningsgrupp. Informationen lämnas i noterna 33 och 34. Förutom styrelseledamöter och VD och Koncernchef ingår samtliga övriga personer i koncernledningen för vilken särredovisning sker av sammanlagda belopp för löner och andra ersättningar respektive kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner. Dessutom lämnas samma uppgifter på individnivå för var och en av styrelseledamöterna och för VD och Koncernchefen samt även för tidigare sådana befattningshavare. Arbetstagar- representanter är undantagna. Upplysningar lämnas i not 33 om lån, ställda säkerheter och eventualförpliktelser till förmån för styrelseledamot och VD inom koncernen. Upplysningar lämnas också om ersättningar till revisorer och de revisionsföretag där revisorerna verkar. Se not 35. 134 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 1. Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), till den del dessa har godkänts av EU, samt tolknings uttalanden från IFRS Interpretations Committee och dess föregångare Standing Interpretation Committee (SIC), så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Redogörelse för de olika redovisningsstandarderna finns i koncernens not 1. Dessutom tillämpas Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Väsentliga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 9 för finansiella garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag samt joint ventures. Istället tillämpas IAS 37 , vilket normalt innebär att någon avsättning för dessa åtaganden inte redovisas då det inte är sannolikt att något utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 16 för leasingavtal. Istället redovisas leasingavgifter linjärt över leasingperioden såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar den ekonomiska nyttan över tiden. Koncernbidrag redovisas enligt i RFR 2 angiven huvudregel. Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderbolag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Den del av koncernens kostnad för dessa aktiesparprogram som avser anställda i dotterföretag bokförs hos moderbolaget som ökning av redovisat värde på andelar i dotterföretag och ökning av eget kapital. När belopp som kommer att debiteras dotterföretag fastställts sker omföring till fordringar på dotterföretag. I de fall ersättningen från dotterföretag för tilldelade aktier avviker från vad som tidigare bokats som ökning av redovisat värde på andelar i dotterföretag reduceras redovisat värde på andelar i dotterföretag till den del som beloppet ej överstiger tidigare redovisad ökning. Eventuell resterande del av ersättningen bokförs direkt mot eget kapital. Resultaträkningen och balansräkningen följer årsredovisningslagens uppställningsformer. Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas enligt tryggandelagens bestämmelser. Pensionsåtaganden som säkras av tillgångar i pensionsstiftelse upptas ej i balansräkningen. Andelar i intresseföretag och samarbetsarrangemang, liksom andelar i dotterföretag, värderas före eventuell nedskrivning till anskaffningsvärde. Not 2. Kritiska uppskattningar och bedömningar A. Kritiska uppskattningar och bedömningar VD och Koncernchefen har med styrelsen och styrelsens revisionskommitté diskuterat utvecklingen och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande år är: Pensionsantaganden Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner i flera länder. Planerna redovisas enligt IAS 19 vilket innebär att pensionsåtagandena beräknas med aktuariella antaganden och att förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. Effekten av ändrade aktuariella antaganden och marknadsvärdering av förvaltningstillgångarna redovisas som omvärderingar i övrigt totalresultat. Omvärderingarna påverkar räntebärande pensionsskulder och eget kapital. I not 25 ges en redogörelse för de antaganden och förutsättningar som ligger till grund för redovisningen av pensionsskulden inklusive känslighetsanalys. Intäktsredovisning över tid Skanska tillämpar intäktsredovisning över tid inom Byggverksamheten. Utifrån en slutlägesprognos för projektets resultatutfall redovisas successivt under projektets varaktighet resultat baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen för detta är att effektiva och samordnade system för kalkylering, prognos och intäkts/kostnadsrapportering finns i koncernen. Systemet kräver vidare en konsekvent bedömning (prognos) av projektets slutliga utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande till tidigare bedömningstillfälle. Denna kritiska bedömning görs minst en gång per kvartal. Det verkliga utfallet av projektet vid dess slut kan dock avvika, antingen positivt eller negativt, från denna bedömning. Tvister Skanskas redovisning av tvistiga belopp är utförd enligt bästa bedömning, men det faktiska framtida utfallet kan avvika från det bedömda. Se not 26 och not 30. Omsättningsfastigheter Skanska värderar omsättningsfastigheter till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort för de enskilda fastigheterna. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel förändringar i utbud av liknande fastigheter liksom ändrad efterfrågan, ändrade avkastningskrav samt ändrad hyresmarknad. Förändringar i gjorda antaganden kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. Inom kommersiella fastigheter avser det uppskattade nettoförsäljningsvärdet för pågående projekt varje fastighet vid färdigställande med hänsyn tagen till förväntad uthyrningsgrad. För bostadsutveckling är tillgången på kapital och priset för kapital för att finansiera bostadsköparnas investering en kritisk faktor. Bedömt nettoförsäljnings- värde avser även här fastigheter vid färdigställande, och hänsyn tas till det värde som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel. Förvaltningsfastigheter För kritiska antaganden och bedömningar i samband med värdering av förvaltningsfastigheter se not 37 . Skanska redovisar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde där realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Resultatet kan därför påverkas väsentligt av förändringar i marknadens prisnivåer och av ändringar i antaganden vid värdering till verkligt värde. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 135 Noter ===== SIDA 137 ===== Not 1. Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), till den del dessa har godkänts av EU, samt tolknings uttalanden från IFRS Interpretations Committee och dess föregångare Standing Interpretation Committee (SIC), så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Redogörelse för de olika redovisningsstandarderna finns i koncernens not 1. Dessutom tillämpas Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Väsentliga skillnader mot koncernens redovisningsprinciper I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 9 för finansiella garantiavtal till förmån för dotter- och intresseföretag samt joint ventures. Istället tillämpas IAS 37 , vilket normalt innebär att någon avsättning för dessa åtaganden inte redovisas då det inte är sannolikt att något utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. I enlighet med RFR 2 tillämpas inte IFRS 16 för leasingavtal. Istället redovisas leasingavgifter linjärt över leasingperioden såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar den ekonomiska nyttan över tiden. Koncernbidrag redovisas enligt i RFR 2 angiven huvudregel. Erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderbolag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Aktiesparprogrammen Seop 5 och Seop 6 redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Den del av koncernens kostnad för dessa aktiesparprogram som avser anställda i dotterföretag bokförs hos moderbolaget som ökning av redovisat värde på andelar i dotterföretag och ökning av eget kapital. När belopp som kommer att debiteras dotterföretag fastställts sker omföring till fordringar på dotterföretag. I de fall ersättningen från dotterföretag för tilldelade aktier avviker från vad som tidigare bokats som ökning av redovisat värde på andelar i dotterföretag reduceras redovisat värde på andelar i dotterföretag till den del som beloppet ej överstiger tidigare redovisad ökning. Eventuell resterande del av ersättningen bokförs direkt mot eget kapital. Resultaträkningen och balansräkningen följer årsredovisningslagens uppställningsformer. Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas enligt tryggandelagens bestämmelser. Pensionsåtaganden som säkras av tillgångar i pensionsstiftelse upptas ej i balansräkningen. Andelar i intresseföretag och samarbetsarrangemang, liksom andelar i dotterföretag, värderas före eventuell nedskrivning till anskaffningsvärde. Not 2. Kritiska uppskattningar och bedömningar A. Kritiska uppskattningar och bedömningar VD och Koncernchefen har med styrelsen och styrelsens revisionskommitté diskuterat utvecklingen och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande år är: Pensionsantaganden Skanska har förmånsbaserade pensionsplaner i flera länder. Planerna redovisas enligt IAS 19 vilket innebär att pensionsåtagandena beräknas med aktuariella antaganden och att förvaltningstillgångarna marknadsvärderas på balansdagen. Effekten av ändrade aktuariella antaganden och marknadsvärdering av förvaltningstillgångarna redovisas som omvärderingar i övrigt totalresultat. Omvärderingarna påverkar räntebärande pensionsskulder och eget kapital. I not 25 ges en redogörelse för de antaganden och förutsättningar som ligger till grund för redovisningen av pensionsskulden inklusive känslighetsanalys. Intäktsredovisning över tid Skanska tillämpar intäktsredovisning över tid inom Byggverksamheten. Utifrån en slutlägesprognos för projektets resultatutfall redovisas successivt under projektets varaktighet resultat baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan storleksbestämmas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen för detta är att effektiva och samordnade system för kalkylering, prognos och intäkts/kostnadsrapportering finns i koncernen. Systemet kräver vidare en konsekvent bedömning (prognos) av projektets slutliga utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande till tidigare bedömningstillfälle. Denna kritiska bedömning görs minst en gång per kvartal. Det verkliga utfallet av projektet vid dess slut kan dock avvika, antingen positivt eller negativt, från denna bedömning. Tvister Skanskas redovisning av tvistiga belopp är utförd enligt bästa bedömning, men det faktiska framtida utfallet kan avvika från det bedömda. Se not 26 och not 30. Omsättningsfastigheter Skanska värderar omsättningsfastigheter till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort för de enskilda fastigheterna. Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel förändringar i utbud av liknande fastigheter liksom ändrad efterfrågan, ändrade avkastningskrav samt ändrad hyresmarknad. Förändringar i gjorda antaganden kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. Inom kommersiella fastigheter avser det uppskattade nettoförsäljningsvärdet för pågående projekt varje fastighet vid färdigställande med hänsyn tagen till förväntad uthyrningsgrad. För bostadsutveckling är tillgången på kapital och priset för kapital för att finansiera bostadsköparnas investering en kritisk faktor. Bedömt nettoförsäljnings- värde avser även här fastigheter vid färdigställande, och hänsyn tas till det värde som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel. Förvaltningsfastigheter För kritiska antaganden och bedömningar i samband med värdering av förvaltningsfastigheter se not 37 . Skanska redovisar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde där realiserade och orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Resultatet kan därför påverkas väsentligt av förändringar i marknadens prisnivåer och av ändringar i antaganden vid värdering till verkligt värde. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 135 Noter ===== SIDA 138 ===== Not 2, forts. B. Övriga uppskattningar Klimatrelaterade risker Klimatförändringar inkluderar både fysiska risker såsom extrema väderförhållanden och omställningsrisker vid omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Koncernen beaktar klimatrelaterade frågor i uppskattningar och antaganden där så är lämpligt och ser både risker och möjligheter relaterade till klimatet. Skanska ser också att dess affärsmodell och produkter kommer att kunna bidra till omställningen till en ekonomi med låga koldioxid utsläpp. För närvarande bedömer Skanska att de klimatrelaterade riskerna inte har betydande inverkan på de finansiella rapporterna, men följer noggrant relevanta förändringar och utveckling, såsom ny klimatrelaterad lagstiftning. De punkter och överväganden som är mest direkt påverkade av klimatrelaterade frågor är: • Investeringar i mark och nyttjanderätter där Skanska ser att de fysiska riskerna med extrema väderförhållanden, såsom översvämningsrisker, gör det viktigt att utvärdera långsiktig hållbarhet i sina markinvesteringar. • Omsättnings- och förvaltningsfastigheter där samtliga fastigheter håller en hög hållbarhetsstandard med låga koldioxidutsläpp, vilket möjliggör att värdena i fastigheterna blir långsiktigt hållbara. • Investeringar i maskiner och anläggningar för produktion, där omställningen mot mer förnybara drivmedel och eldrift medför att detta måste beaktas vid planering och utveckling av anläggningar och maskinparken. • Finansiering, där kreditmarknaden och långivare i allt större grad, på grund av externa regelverk, ställer krav på olika former av kopplingar mellan hållbarhet och kapitalanvändning och kapitalkostnader. Koncernens användning av och kostnad för kapital påverkas inte materiellt av detta. • Skanskas långsiktiga aktieprogram är villkorat med minskat utsläpp av koldioxid, se not 34. Priser på varor och tjänster I koncernens verksamhet finns många olika typer av kontraktsformer. Graden av risk när det gäller priser på varor och tjänster varierar starkt beroende på kontraktstyp. Ökningar i materialpriser kan utgöra en risk framför allt i långa projekt med fastprisåtagande. Resursknapphet avseende personal och även vissa insatsvaror kan också påverka verksamheten negativt. Förseningar i designfasen eller förändringar i design är andra omständigheter som kan påverka projekten negativt. Not 3. Effekter av ändrade redovisningsprinciper Under året och jämförelseåret har inga effekter på grund av ändrade redovisningsprinciper redovisats. Not 4. Rörelsesegment Som rörelsesegment redovisas Skanskas verksamhetsgrenar; Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. Segmenten utgör Skanskas operativa organisation så som verksamheten följs upp. VD och Koncernchefen utgör Skanskas ”högste verkställande beslutsfattare”, det är VD och Koncernchefen som beslutar om fördelning av resurser till segmenten. Varje verksamhetsgren, och därmed segment, har en verksamhets- ansvarig person i koncernledningen: VD och Koncernchef för Byggverksamhet, Ståle Rød för Bostadsutveckling samt Claes Larsson för Kommersiell fastighets- utveckling och Förvaltningsfastigheter. För mer information om Skanskas styrning se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 96–107 . Varje rörelsesegment bedriver skilda typer av verksamheter med olika risker och varje segment har sina egna mål baserade på typ av verksamhet. Högste verkställande beslutsfattare använder utfall av de mål som fastställts för respektive segment i bedömningen av segmentens prestation. Målen är rörelsemarginal på ≥4,0 procent för Byggverksamhet, avkastning på sysselsatt kapital ≥10 procent för Projektutveckling (Bostadsutveckling och Kommersiell fastighets utveckling) samt avkastning på sysselsatt kapital ≥6 procent för Förvaltningsfastigheter. De framgår på sidan 18. Högste verkställande beslutsfattare erhåller månadsvis information om segmentens intäkter, vissa kostnader samt vissa tillgångar och skulder. Byggverksamhet omfattar såväl hus- som anläggningsbyggnader. Bostadsutveckling utvecklar bostadsprojekt för omedelbar försäljning. Kunderna utgörs huvudsakligen av privatpersoner. Enheterna svarar för att planera och sälja projekten. Kommersiell fastighetsutveckling initierar, utvecklar, hyr ut och säljer kommersiella fastighetsprojekt. Projektutvecklingen fokuseras på kontors-, life science- och logistikfastigheter samt hyresbostäder. Bygguppdragen för segmenten Bostadsutveckling och Kommersiell fastighets- utveckling utförs på de flesta marknader av segmentet Byggverksamhet där Skanska har byggverksamhet. Internprissättningen mellan rörelsesegmenten sker till marknadsmässiga villkor. Förvaltningsfastigheter äger och förvaltar fastigheter med syfte att generera hyresintäkter och värdeökning. Hyresintäkter redovisas linjärt över avtals perioden. Värdeförändring på förvaltningsfastigheter redovisas vid varje kvartal. Segmentet Centralt innefattar kostnad för koncernkontor, resultat från centrala bolag samt verksamheter under nedläggning. Elimineringar består huvudsakligen av vinster i Byggverksamheten avseende fastighetsprojekt. Se även not 1 under rubriken "Eliminering av internresultat". Förvärvsgoodwill har hänförts till det rörelsesegment den tillhör. Kassaflöde per rörelsesegment framgår som separat rapport; Koncernens operativa kassa flödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/ nettoskuld. 136 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 4, forts. 2025 Bygg- verksamhet Bostads- utveckling Kommersiell fastighets- utveckling Förvaltnings- fastigheter Summa rörelse- segment Centralt Elimineringar Summa segment Skillnad redovisnings- principer Summa IFRS Externa intäkter 164 302 6 854 7 542 422 179 120 171 0 179 291 -2 633 176 658 Intäkter från interna kunder 6 819 71 556 49 7 496 0 -7 496 0 0 0 Totala intäkter 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291 -2 633 176 658 Kostnader för produktion och förvaltning -157 556 -6 015 -7 128 -126 -170 825 -335 7 261 -163 899 1 993 -161 906 Bruttoresultat 13 565 909 971 346 15 791 -164 -235 15 392 -640 14 753 Försäljnings- och administrationskostnader -6 488 -460 -705 -13 -7 666 -888 -8 554 -8 554 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 53 53 53 Resultat från joint ventures och intresseföretag 18 -7 11 339 350 -28 323 Rörelseresultat 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241 -667 6 574 varav avskrivningar -2 657 -14 -110 -2 781 -49 -2 830 -2 830 varav nedskrivningar / återföring av nedskrivningar – Goodwill -17 -11 -28 -28 -28 – Övriga tillgångar -143 -98 -679 -920 -21 58 -883 -883 varav resultat försäljning kommersiella fastigheter 1 378 1 378 -113 1 265 -324 942 Medelantal anställda 24 880 271 319 25 470 390 25 860 Bruttomarginal, % 7,9 13,1 Försäljnings- och administrationskostnader, % -3,8 -6,6 Rörelsemarginal, % 4,1 6,5 Nettouthyrning -8 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 85 Överskottsgrad, % 73 Tillgångar, varav – Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 268 8 268 – Materiella anläggningstillgångar (inklusive nyttjanderätter) 11 456 45 276 11 777 61 11 838 11 838 – Immateriella tillgångar 3 770 134 4 3 907 17 3 924 3 924 – Placeringar i joint ventures och intresseföretag 275 732 192 1 200 1 125 -6 2 318 2 318 – Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 16 559 38 796 55 356 135 -832 54 659 54 659 Sysselsatt kapital -5 970 13 720 41 700 8 348 57 797 21 931 79 728 79 728 Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,6 1,0 4,7 Investeringar -3 137 -4 949 -4 280 -61 -12 427 -106 827 -11 706 -11 706 Desinvesteringar 363 5 054 5 369 10 786 569 -548 10 807 10 807 Investeringar, netto -2 774 105 1 089 -61 -1 641 463 280 -898 -898 Avstämning från segment till IFRS Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291 Tillkommer fastigheter sålda före perioden 4 612 7 589 12 201 533 12 734 Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -6 121 -8 745 -14 866 -77 71 -14 872 Tillkommer intäkter i joint ventures inom Bostadsutveckling -274 -274 -274 Kursdifferens -20 -162 -182 -39 -221 Intäkter enligt IFRS – frånträde 171 121 5 121 6 781 472 183 495 588 -7 425 176 658 Rörelseresultat enligt segment – bindande kontrakt 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241 Tillkommer fastigheter sålda före perioden 822 1 233 2 055 -3 16 2 068 Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -1 139 -1 450 -2 588 1 -67 -2 654 Tillkommer rörelseresultat i joint ventures inom Bostadsutveckling -29 -29 -29 Kursdifferens -29 -25 -53 0 0 -53 Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 7 094 75 18 386 7 574 -714 -286 6 574 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 137 Noter ===== SIDA 139 ===== Not 4, forts. 2025 Bygg- verksamhet Bostads- utveckling Kommersiell fastighets- utveckling Förvaltnings- fastigheter Summa rörelse- segment Centralt Elimineringar Summa segment Skillnad redovisnings- principer Summa IFRS Externa intäkter 164 302 6 854 7 542 422 179 120 171 0 179 291 -2 633 176 658 Intäkter från interna kunder 6 819 71 556 49 7 496 0 -7 496 0 0 0 Totala intäkter 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291 -2 633 176 658 Kostnader för produktion och förvaltning -157 556 -6 015 -7 128 -126 -170 825 -335 7 261 -163 899 1 993 -161 906 Bruttoresultat 13 565 909 971 346 15 791 -164 -235 15 392 -640 14 753 Försäljnings- och administrationskostnader -6 488 -460 -705 -13 -7 666 -888 -8 554 -8 554 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 53 53 53 Resultat från joint ventures och intresseföretag 18 -7 11 339 350 -28 323 Rörelseresultat 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241 -667 6 574 varav avskrivningar -2 657 -14 -110 -2 781 -49 -2 830 -2 830 varav nedskrivningar / återföring av nedskrivningar – Goodwill -17 -11 -28 -28 -28 – Övriga tillgångar -143 -98 -679 -920 -21 58 -883 -883 varav resultat försäljning kommersiella fastigheter 1 378 1 378 -113 1 265 -324 942 Medelantal anställda 24 880 271 319 25 470 390 25 860 Bruttomarginal, % 7,9 13,1 Försäljnings- och administrationskostnader, % -3,8 -6,6 Rörelsemarginal, % 4,1 6,5 Nettouthyrning -8 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 85 Överskottsgrad, % 73 Tillgångar, varav – Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 268 8 268 – Materiella anläggningstillgångar (inklusive nyttjanderätter) 11 456 45 276 11 777 61 11 838 11 838 – Immateriella tillgångar 3 770 134 4 3 907 17 3 924 3 924 – Placeringar i joint ventures och intresseföretag 275 732 192 1 200 1 125 -6 2 318 2 318 – Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 16 559 38 796 55 356 135 -832 54 659 54 659 Sysselsatt kapital -5 970 13 720 41 700 8 348 57 797 21 931 79 728 79 728 Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,6 1,0 4,7 Investeringar -3 137 -4 949 -4 280 -61 -12 427 -106 827 -11 706 -11 706 Desinvesteringar 363 5 054 5 369 10 786 569 -548 10 807 10 807 Investeringar, netto -2 774 105 1 089 -61 -1 641 463 280 -898 -898 Avstämning från segment till IFRS Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 171 121 6 925 8 099 472 186 616 171 -7 496 179 291 Tillkommer fastigheter sålda före perioden 4 612 7 589 12 201 533 12 734 Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -6 121 -8 745 -14 866 -77 71 -14 872 Tillkommer intäkter i joint ventures inom Bostadsutveckling -274 -274 -274 Kursdifferens -20 -162 -182 -39 -221 Intäkter enligt IFRS – frånträde 171 121 5 121 6 781 472 183 495 588 -7 425 176 658 Rörelseresultat enligt segment – bindande kontrakt 7 094 450 259 386 8 189 -712 -235 7 241 Tillkommer fastigheter sålda före perioden 822 1 233 2 055 -3 16 2 068 Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -1 139 -1 450 -2 588 1 -67 -2 654 Tillkommer rörelseresultat i joint ventures inom Bostadsutveckling -29 -29 -29 Kursdifferens -29 -25 -53 0 0 -53 Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 7 094 75 18 386 7 574 -714 -286 6 574 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 137 Noter ===== SIDA 140 ===== Not 4, forts. 2024 Bygg- verksamhet Bostads- utveckling Kommersiell fastighets- utveckling Förvaltnings- fastigheter Summa rörelse- segment Centralt Elimineringar Summa segment Skillnad redovisnings- principer Summa IFRS Externa intäkter 160 298 8 293 8 280 327 177 199 10 0 177 208 -727 176 481 Intäkter från interna kunder 8 256 9 2 945 36 11 246 -1 -11 246 0 0 0 Totala intäkter 168 554 8 302 11 225 363 188 445 9 -11 246 177 208 -727 176 481 Kostnader för produktion och förvaltning -156 176 -7 644 -9 266 -100 -173 186 12 10 758 -162 417 416 -162 001 Bruttoresultat 12 378 658 1 959 264 15 258 21 -488 14 791 -311 14 480 Försäljnings- och administrationskostnader -6 538 -605 -836 -14 -7 992 -731 -8 724 -8 724 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 61 61 676 737 737 Resultat från joint ventures och intresseföretag 14 -3 11 270 282 -28 253 Rörelseresultat 5 854 53 1 120 311 7 339 -440 188 7 087 -339 6 748 varav avskrivningar -2 525 -25 -111 -2 662 -50 -2 712 -2 712 varav nedskrivningar / återföring av nedskrivningar – Goodwill 0 0 – Övriga tillgångar 1 -208 -346 -553 13 -541 -541 varav resultat försäljning kommersiella fastigheter 2 064 2 064 -469 1 595 -561 1 034 Medelantal anställda 25 140 421 347 25 909 367 26 276 Bruttomarginal, % 7,3 7,9 Försäljnings- och administrationskostnader, % -3,9 -7,3 Rörelsemarginal, % 3,5 0,6 Nettouthyrning -7 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 87 Överskottsgrad, % 73 Tillgångar, varav – Förvaltningsfastigheter 8 154 8 154 8 154 8 154 – Materiella anläggningstillgångar (inklusive nyttjanderätter) 11 454 142 381 11 977 61 12 037 12 037 – Immateriella tillgångar 4 133 154 18 4 304 34 4 338 4 338 – Placeringar i joint ventures och intresseföretag 291 557 148 996 1 225 -7 2 214 2 214 – Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 17 425 43 860 61 285 -600 60 685 60 685 Sysselsatt kapital -8 727 13 601 44 076 8 364 57 314 27 069 84 383 84 383 Avkastning på sysselsatt kapital, % 1,6 3,0 4,6 Investeringar -2 632 -4 577 -6 167 -2 968 -16 344 -33 2 924 -13 452 -13 452 Desinvesteringar 327 9 770 7 773 17 869 25 -2 924 14 970 14 970 Investeringar, netto -2 305 5 193 1 606 -2 968 1 526 -8 0 1 518 1 518 Avstämning från segment till IFRS Intäkter enligt segment – bindande kontrakt 168 554 8 302 11 225 363 188 445 9 -11 246 177 208 Tillkommer fastigheter sålda före perioden 7 171 5 297 12 468 -4 12 464 Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -5 312 -7 589 -12 901 13 -12 888 Tillkommer intäkter i joint ventures inom Bostadsutveckling -398 -398 -398 Kursdifferens 86 10 95 95 Intäkter enligt IFRS – frånträde 168 554 9 849 8 943 363 187 709 9 -11 237 176 482 Rörelseresultat enligt segment – bindande kontrakt 5 854 53 1 120 311 7 339 -440 188 7 087 Tillkommer fastigheter sålda före perioden 1 023 717 1 740 26 1 766 Avgår fastigheter ej övertagna av köpare per balansdagen -827 -1 233 -2 060 -13 -2 073 Tillkommer rörelseresultat i joint ventures inom Bostadsutveckling -44 -44 -44 Kursdifferens 12 2 15 -4 11 Rörelseresultat enligt IFRS – frånträde 5 854 219 606 311 6 990 -440 198 6 748 138 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 4, forts. Externa intäkter enligt IFRS per geografiskt område Sverige Storbritannien USA Norge Övrigt/uni00B9) Totalt 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Byggverksamhet 28 859 27 577 17 746 16 625 83 434 84 650 20 388 19 416 13 875 12 030 164 302 160 298 Bostadsutveckling 1 906 3 428 299 1 043 2 968 2 172 3 154 5 121 9 849 Kommersiell fastighetsutveckling 1 441 1 249 848 509 8 625 3 928 3 616 6 224 5 998 Förvaltningsfastigheter 422 327 422 327 Centralt och Elimineringar 8 1 571 9 9 588 10 Summa rörelsesegment 32 637 32 582 18 317 16 923 84 291 85 168 21 438 23 009 19 975 18 800 176 658 176 481 1) Koncernen har inga kunder som svarar för tio procent eller mer av koncernens intäkter. Anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter per geografiskt område Förvaltningsfastigheter Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Placeringar i joint ventures och intresseföretag Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Norge 3 475 3 351 999 1 058 581 528 2 538 2 661 Sverige 8 268 8 154 2 371 2 289 86 608 1 379 1 102 13 539 12 859 Storbritannien 760 1 215 1 336 1 507 636 USA 3 601 3 316 419 514 257 343 18 144 22 025 Övrigt 1 631 1 868 1 084 650 102 241 20 437 22 503 8 268 8 154 11 838 12 037 3 924 4 338 2 318 2 214 54 659 60 685 Byggverksamhet per geografiskt område Intäkter Rörelseresultat Rörelsemarginal, % Nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Norden 58 288 57 002 2 417 2 025 4,1 3,6 -1 403 -1 134 -1 615 -1 576 varav Sverige 30 946 29 900 1 292 1 112 4,2 3,7 -363 -190 -661 -655 Europa 27 901 24 497 986 442 3,5 1,8 -251 -217 -413 -423 USA 84 931 87 055 3 692 3 387 4,3 3,9 -1 120 -954 -629 -525 Totalt 171 121 168 554 7 094 5 854 4,1 3,5 -2 774 -2 305 -2 657 -2 525 Bostadsutveckling per geografiskt område Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Rörelsemarginal, %/uni00B9) Nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Norden 3 906 5 816 -45 -35 -1,2 -0,6 1 020 4 298 -4 -14 varav Sverige 2 010 3 191 4 -202 0,2 -6,3 348 1 810 -4 -14 Europa 3 019 2 487 495 88 16,4 3,6 -915 896 -10 -11 Totalt 6 925 8 302 450 53 6,5 0,6 105 5 193 -14 -25 1) Enligt segmentsredovisning. Kommersiell fastighetsutveckling per geografiskt område Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Sysselsatt kapital Nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Norden 3 344 7 358 564 1 362 12 621 12 568 594 1 908 -10 -8 Europa 3 907 3 358 360 349 7 351 8 441 1 150 2 069 -76 -75 USA 848 509 -665 -591 21 727 23 066 -655 -2 371 -25 -29 Totalt 8 099 11 225 259 1 120 41 700 44 076 1 089 1 606 -110 -111 1) Enligt segmentsredovisning. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 139 Noter ===== SIDA 141 ===== Not 4, forts. Externa intäkter enligt IFRS per geografiskt område Sverige Storbritannien USA Norge Övrigt/uni00B9) Totalt 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Byggverksamhet 28 859 27 577 17 746 16 625 83 434 84 650 20 388 19 416 13 875 12 030 164 302 160 298 Bostadsutveckling 1 906 3 428 299 1 043 2 968 2 172 3 154 5 121 9 849 Kommersiell fastighetsutveckling 1 441 1 249 848 509 8 625 3 928 3 616 6 224 5 998 Förvaltningsfastigheter 422 327 422 327 Centralt och Elimineringar 8 1 571 9 9 588 10 Summa rörelsesegment 32 637 32 582 18 317 16 923 84 291 85 168 21 438 23 009 19 975 18 800 176 658 176 481 1) Koncernen har inga kunder som svarar för tio procent eller mer av koncernens intäkter. Anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter per geografiskt område Förvaltningsfastigheter Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Placeringar i joint ventures och intresseföretag Omsättningsfastigheter (inklusive nyttjanderätter) 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Norge 3 475 3 351 999 1 058 581 528 2 538 2 661 Sverige 8 268 8 154 2 371 2 289 86 608 1 379 1 102 13 539 12 859 Storbritannien 760 1 215 1 336 1 507 636 USA 3 601 3 316 419 514 257 343 18 144 22 025 Övrigt 1 631 1 868 1 084 650 102 241 20 437 22 503 8 268 8 154 11 838 12 037 3 924 4 338 2 318 2 214 54 659 60 685 Byggverksamhet per geografiskt område Intäkter Rörelseresultat Rörelsemarginal, % Nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Norden 58 288 57 002 2 417 2 025 4,1 3,6 -1 403 -1 134 -1 615 -1 576 varav Sverige 30 946 29 900 1 292 1 112 4,2 3,7 -363 -190 -661 -655 Europa 27 901 24 497 986 442 3,5 1,8 -251 -217 -413 -423 USA 84 931 87 055 3 692 3 387 4,3 3,9 -1 120 -954 -629 -525 Totalt 171 121 168 554 7 094 5 854 4,1 3,5 -2 774 -2 305 -2 657 -2 525 Bostadsutveckling per geografiskt område Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Rörelsemarginal, %/uni00B9) Nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Norden 3 906 5 816 -45 -35 -1,2 -0,6 1 020 4 298 -4 -14 varav Sverige 2 010 3 191 4 -202 0,2 -6,3 348 1 810 -4 -14 Europa 3 019 2 487 495 88 16,4 3,6 -915 896 -10 -11 Totalt 6 925 8 302 450 53 6,5 0,6 105 5 193 -14 -25 1) Enligt segmentsredovisning. Kommersiell fastighetsutveckling per geografiskt område Intäkter/uni00B9) Rörelseresultat/uni00B9) Sysselsatt kapital Nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) Avskrivningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Norden 3 344 7 358 564 1 362 12 621 12 568 594 1 908 -10 -8 Europa 3 907 3 358 360 349 7 351 8 441 1 150 2 069 -76 -75 USA 848 509 -665 -591 21 727 23 066 -655 -2 371 -25 -29 Totalt 8 099 11 225 259 1 120 41 700 44 076 1 089 1 606 -110 -111 1) Enligt segmentsredovisning. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 139 Noter ===== SIDA 142 ===== Not 5. Finansiella instrument och finansiell riskhantering Finansiella instrument redovisas i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument, IAS 32 Finansiella instrument: klassificering och IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar. Risker i delägda joint venture bolag inom OPS-portföljen hanteras inom respektive joint venture bolag. Skanskas målsättning är att den finansiella riskhanteringen i bolagen motsvarar den som gäller för koncernens helägda bolag. Då kontraktsperioden i många fall uppgår till tiotals år är hanteringen av ränterisken på finansieringen väsentlig i respektive joint venture bolag. Risken hanteras med hjälp av långa ränteswappar. Innehaven redovisas enligt kapitalandelsmetoden, vilket medför att de finansiella instrumenten i respektive joint venture bolag ingår i posten Resultat från joint ventures och intresseföretag. Uppgifter om finansiella instrument i joint ventures och intresseföretag ingår inte i följande uppgifter. Finansiell riskhantering Skanska är genom sin verksamhet, utöver affärsrisker, exponerad för olika finansiella risker såsom kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. Dessa risker uppstår i koncernens redovisade finansiella instrument såsom likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivat. Mål och policy Koncernen strävar efter att uppnå en systematisk riskbedömning av såväl finansiella som affärsmässiga risker. För detta används en gemensam modell för riskhantering. Riskhanteringsmodellen innebär inte att risk undviks utan syftar till att identifiera och hantera dessa risker. Styrelsen och koncernens ekonomidirektör fastställer årligen genom koncernens finanspolicy och treasuryinstruktion riktlinjer, mål och begränsningar för hanteringen av koncernens finanser och finansiella risker. Skanskas ramverk för intern styrning reglerar ansvarsfördelningen mellan Skanskas styrelse, VD och Koncernchefen, koncernledningen, koncernstaben Treasury och affärsenheterna. Inom koncernen har koncernstaben Treasury det operativa ansvaret för att säkerställa koncernens finansiering och att förvalta kassalikviditet, finansiella tillgångar och finansiella skulder. Genom en centraliserad finansfunktion tillvaratas skalfördelar och synergieffekter. Mål och policy för varje typ av risk beskrivs under respektive avsnitt som följer. Kreditrisk Kreditrisk beskriver koncernens risk i de finansiella tillgångarna och uppstår om en motpart inte uppfyller sitt kontrakterade betalningsåtagande gentemot Skanska. Kreditrisken fördelas på finansiell kreditrisk som avser risken i räntebärande tillgångar och derivat samt på kundkreditrisk som avser risken i kundfordringarna och avtalstillgångarna. Finansiell kreditrisk – risken i räntebärande tillgångar och derivat Finansiell kreditrisk är den risk koncernen löper i förhållande till finansiella motparter vid placering av överskottsmedel, tillgodohavanden på bankkonton och investering i finansiella tillgångar. Kreditrisk i form av motpartsrisk uppstår även vid användandet av derivatinstrument och utgörs av risken att en potentiell vinst inte realiseras ifall motparten inte fullföljer sin del av kontraktet. Skanska ska enligt policyn begränsa sin exponering mot finansiella motparter genom att använda banker och finansiella institutioner som innehar hög kreditvärdighet enligt ratinginstituten S&P Global, Moody’s eller Fitch. Tillåten exponeringsvolym per motpart är beroende av motpartens kreditbetyg och exponeringens löptid. Koncernen har också, för att reducera kreditrisken i derivatinstrument, tecknat standardiserade kvittningsavtal (ISDA avtal) med samtliga finansiella motparter med vilka derivatkontrakt ingås. Vid placering av överskottsmedel är målsättningen att löpande uppnå en god riskspridning. Per årsskiftet var överskottsmedel huvudsakligen placerade i större banker med global närvaro från främst Norden, Europa och USA samt i kortfristiga räntebärande instrument och penningmarknadsfonder. Skanska använder för närvarande ett tiotal banker för derivattransaktioner. Den maximala exponeringen motsvarar tillgångarnas verkliga värde och uppgår till 30 254 (33 526) Mkr. Genomsnittlig löptid för räntebärande tillgångar uppgick till 0,1 (0,1) år per den 31 december 2025. Koncernens finansiella räntebärande tillgångar per den 31 december 2025, huvudsakligen bestående av banktillgodohavanden och placeringar i kortfristiga skuldinstrument, bedöms fortsatt ha låg kreditrisk per balansdagen då tillgångarna har rating med hög kreditvärdighet varför förlust- reserven för dessa tillgångar baseras på 12 månaders förväntade kreditförluster. Räntebärande tillgångar och derivat 2025-12-31 2024-12-31 Maximal exponering i utestående fordringar 30 254 33 526 varav derivat 202 115 Justering från verkligt värde -34 11 Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -18 -20 Redovisat värde 30 202 33 517 Förändring nedskrivna räntebärande tillgångar och derivat 2025 2024 Belopp vid årets ingång 20 16 Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -2 4 Belopp vid årets utgång 18 20 Kundkreditrisk – risker i kundfordringar och avtalstillgångar Kundkreditrisker hanteras inom koncernens gemensamma gransknings- och godkännandeprocess för att identifiera och hantera risker – Skanska Tender Approval Procedure (STAP) och Project Scrutiny och Approval Procedure (PSAP). Skanskas kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier, varav en stor andel i offentlig sektor, på ett stort antal geografiska marknader. Den del av Skanskas verksamhet som avser byggprojekt orsakar en begränsad kreditgivning då projekten så långt det är möjligt förskottsfaktureras. I övrig verksamhet begränsar sig kreditgivningen till sedvanliga fakturaperioder. Nedskrivna belopp på kundfordringar uppgår till 243 (283) Mkr, varav 69 (83) Mkr avser förlustreserv för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9. Nedskrivna belopp gällande förlustreserv för förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 på avtalstillgångar uppgår till 39 (36) Mkr. Se not 7 . Kundfordringar 2025-12-31 2024-12-31 Utestående fordringar 15 597 18 487 Nedskrivna belopp -243 -283 Redovisat värde 15 354 18 204 Förändring nedskrivna kundfordringar 2025 2024 Belopp vid årets ingång 283 284 Årets nedskrivning 4 43 Återföring av nedskrivning -27 -6 Reglerade nedskrivningar -6 -43 Kursdifferenser -12 5 Belopp vid årets utgång 243 283 140 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 5, forts. Risken i övriga finansiella rörelsefordringar inklusive aktier Övriga finansiella rörelsefordringar utgörs av fordringar för sålda fastigheter, upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Av upptagna rörelsefordringar var 0 (10) Mkr förfallna per balansdagen, och inga rörelsefordringar var nedskrivna. Som aktier redovisas innehav med mindre än 20 procent av röstandelen i bolaget. Redovisat värde uppgår till 38 (39) Mkr. Övriga finansiella rörelsefordringar redovisas fördelat på tidsintervall med avseende på när i framtiden beloppen förfaller. 2025-12-31 2024-12-31 Förfaller inom 30 dagar 42 89 Förfaller efter 30 dagar men inom 1 år 23 79 Förfaller efter 1 år 43 40 Summa 109 208 Likviditets- och refinansieringsrisk Likviditets- och refinansieringsrisk definieras som risken att Skanska inte kan möta betalningsförpliktelser till följd av bristande likviditet eller av svårigheter att ta upp eller omsätta externa lån. Koncernen använder likviditetsprognostisering som ett medel för identifiering och hantering av fluktuationer i den kortfristiga likviditeten. Överskottslikviditet ska i första hand, då så är möjligt, användas till att amortera ner låneskulden. Finansiering Skanska har ett flertal program för upplåning, såväl bekräftade bankkreditfaciliteter som marknadsfinansieringsprogram, vilket ger en god beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov på kort sikt samt säkerställer finansieringen på lång sikt. Skanska har inget kreditbetyg. Under 2025 förföll ett bilateralt lån om 50 MEUR och en obligation om 750 Mkr, utan att dessa refinansierades. Därutöver köptes 312 Mkr av koncernens utestående obligation med förfall november 2026 tillbaka fördelat på två återköpstillfällen. Vid slutet av året uppgick den centrala skuldportföljen till 7 ,9 (10,1) miljarder kronor. De outnyttjade kreditfaciliteterna på 9,6 (10,1) miljarder kronor i kombination med en räntebärande nettofordran exklusive likvida medel med restriktioner, leasingskulder samt netto räntebärande pensionstillgångar och pensionsskulder på 11,5 (12,0) miljarder kronor säkerställer att koncernen har tillräcklig ekonomisk kapacitet. Likviditetsreserv och förfallostruktur Målsättningen är att ha en likviditetsreserv på minst 4 miljarder kronor att tillgå inom en vecka genom kassalikviditet eller outnyttjade bekräftade kreditlöften. Per årsskiftet uppgick kassa och bank, kortfristiga räntebärande placeringar samt outnyttjade bekräftade kreditlöften till 28,6 (32,2) miljarder kronor, varav 19,5 (21,8) miljarder kronor är, eller bedöms vara, tillgängliga inom en vecka. Koncernens policy är att den centrala låneportföljens förfallostruktur ska vara spridd över tid samt ha en vägd genomsnittlig återstående löptid på tre år, inklusive outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter, med ett mandat att avvika inom intervallet 2–4 år. Per 31 december 2025 hade låneportföljen en genomsnittlig löptid på 2,5 (3,3) år, om kreditlöften som är outnyttjade vägs in. Förfallostrukturen, inklusive räntebetalningar, för koncernens finansiella räntebärande skulder, derivat och leasingskulder, fördelar sig över de kommande åren enligt tabell på nästa sida. För leasingskulder avser de framtida likvidbeloppen odiskonterade värden. Koncernens outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 9 561 (10 137) Mkr. 2025-12-31 2024-12-31 Förfall Valuta Ram i valuta Ram i SEK Utnyttjat Ram i SEK Utnyttjat Marknadsfinansieringsprogram Commercial paper (CP) program, löptider 0–1 år SEK/EUR 6 000 Mkr 6 000 6 000 Medium Term Note (MTN) program, löptider 1–10 år SEK/EUR 10 000 Mkr 10 000 4 588 10 000 5 658 16 000 4 588 16 000 5 658 Bekräftade kreditfaciliteter Bilateral kreditfacilitet 2026 USD 25 MUSD 229 275 Bilateral kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 50 MEUR 540 574 Syndikerad kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 200 MEUR 2 161 2 297 Syndikerad kreditfacilitet 2029 EUR/USD/SEK/GBP 571 MEUR 6 174 6 564 Bilateralt låneavtal 2025 EUR 50 MEUR 574 574 Bilateralt låneavtal 2026 USD 50 MUSD 459 459 549 549 Bilateralt låneavtal 2027 EUR 50 MEUR 540 540 573 573 Bilateralt låneavtal 2027 USD 35 MUSD 321 321 384 384 Bilateralt låneavtal 2028 USD 35 MUSD 321 321 384 384 Bilateralt låneavtal 2028 USD 50 MUSD 459 459 549 549 Bilateralt låneavtal 2029 USD 40 MUSD 367 367 439 439 Bilateralt låneavtal 2030 USD 40 MUSD 367 367 439 439 Bilateralt låneavtal 2030 USD 50 MUSD 458 458 548 548 Övriga kreditlöften 456 426 12 852 3 291 14 574 4 438 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 141 Noter ===== SIDA 143 ===== Not 5, forts. Risken i övriga finansiella rörelsefordringar inklusive aktier Övriga finansiella rörelsefordringar utgörs av fordringar för sålda fastigheter, upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Av upptagna rörelsefordringar var 0 (10) Mkr förfallna per balansdagen, och inga rörelsefordringar var nedskrivna. Som aktier redovisas innehav med mindre än 20 procent av röstandelen i bolaget. Redovisat värde uppgår till 38 (39) Mkr. Övriga finansiella rörelsefordringar redovisas fördelat på tidsintervall med avseende på när i framtiden beloppen förfaller. 2025-12-31 2024-12-31 Förfaller inom 30 dagar 42 89 Förfaller efter 30 dagar men inom 1 år 23 79 Förfaller efter 1 år 43 40 Summa 109 208 Likviditets- och refinansieringsrisk Likviditets- och refinansieringsrisk definieras som risken att Skanska inte kan möta betalningsförpliktelser till följd av bristande likviditet eller av svårigheter att ta upp eller omsätta externa lån. Koncernen använder likviditetsprognostisering som ett medel för identifiering och hantering av fluktuationer i den kortfristiga likviditeten. Överskottslikviditet ska i första hand, då så är möjligt, användas till att amortera ner låneskulden. Finansiering Skanska har ett flertal program för upplåning, såväl bekräftade bankkreditfaciliteter som marknadsfinansieringsprogram, vilket ger en god beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov på kort sikt samt säkerställer finansieringen på lång sikt. Skanska har inget kreditbetyg. Under 2025 förföll ett bilateralt lån om 50 MEUR och en obligation om 750 Mkr, utan att dessa refinansierades. Därutöver köptes 312 Mkr av koncernens utestående obligation med förfall november 2026 tillbaka fördelat på två återköpstillfällen. Vid slutet av året uppgick den centrala skuldportföljen till 7 ,9 (10,1) miljarder kronor. De outnyttjade kreditfaciliteterna på 9,6 (10,1) miljarder kronor i kombination med en räntebärande nettofordran exklusive likvida medel med restriktioner, leasingskulder samt netto räntebärande pensionstillgångar och pensionsskulder på 11,5 (12,0) miljarder kronor säkerställer att koncernen har tillräcklig ekonomisk kapacitet. Likviditetsreserv och förfallostruktur Målsättningen är att ha en likviditetsreserv på minst 4 miljarder kronor att tillgå inom en vecka genom kassalikviditet eller outnyttjade bekräftade kreditlöften. Per årsskiftet uppgick kassa och bank, kortfristiga räntebärande placeringar samt outnyttjade bekräftade kreditlöften till 28,6 (32,2) miljarder kronor, varav 19,5 (21,8) miljarder kronor är, eller bedöms vara, tillgängliga inom en vecka. Koncernens policy är att den centrala låneportföljens förfallostruktur ska vara spridd över tid samt ha en vägd genomsnittlig återstående löptid på tre år, inklusive outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter, med ett mandat att avvika inom intervallet 2–4 år. Per 31 december 2025 hade låneportföljen en genomsnittlig löptid på 2,5 (3,3) år, om kreditlöften som är outnyttjade vägs in. Förfallostrukturen, inklusive räntebetalningar, för koncernens finansiella räntebärande skulder, derivat och leasingskulder, fördelar sig över de kommande åren enligt tabell på nästa sida. För leasingskulder avser de framtida likvidbeloppen odiskonterade värden. Koncernens outnyttjade bekräftade kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 9 561 (10 137) Mkr. 2025-12-31 2024-12-31 Förfall Valuta Ram i valuta Ram i SEK Utnyttjat Ram i SEK Utnyttjat Marknadsfinansieringsprogram Commercial paper (CP) program, löptider 0–1 år SEK/EUR 6 000 Mkr 6 000 6 000 Medium Term Note (MTN) program, löptider 1–10 år SEK/EUR 10 000 Mkr 10 000 4 588 10 000 5 658 16 000 4 588 16 000 5 658 Bekräftade kreditfaciliteter Bilateral kreditfacilitet 2026 USD 25 MUSD 229 275 Bilateral kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 50 MEUR 540 574 Syndikerad kreditfacilitet 2026 EUR/USD/SEK 200 MEUR 2 161 2 297 Syndikerad kreditfacilitet 2029 EUR/USD/SEK/GBP 571 MEUR 6 174 6 564 Bilateralt låneavtal 2025 EUR 50 MEUR 574 574 Bilateralt låneavtal 2026 USD 50 MUSD 459 459 549 549 Bilateralt låneavtal 2027 EUR 50 MEUR 540 540 573 573 Bilateralt låneavtal 2027 USD 35 MUSD 321 321 384 384 Bilateralt låneavtal 2028 USD 35 MUSD 321 321 384 384 Bilateralt låneavtal 2028 USD 50 MUSD 459 459 549 549 Bilateralt låneavtal 2029 USD 40 MUSD 367 367 439 439 Bilateralt låneavtal 2030 USD 40 MUSD 367 367 439 439 Bilateralt låneavtal 2030 USD 50 MUSD 458 458 548 548 Övriga kreditlöften 456 426 12 852 3 291 14 574 4 438 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 141 Noter ===== SIDA 144 ===== Not 5, forts. 2025-12-31 Förfaller Förfallotidpunkt Redovisat värde Framtida likvidbelopp inom 3 mån efter 3 mån inom 1 år efter 1 år inom 5 år efter 5 år Räntebärande finansiella skulder 10 096 10 299 37 3 887 6 093 282 Derivat: valutaterminer Inflöde -9 672 -9 388 -194 -91 Utflöde 83 9 744 9 456 196 92 Leasingsskulder 6 209 26 116 323 871 2 123 22 799 Leverantörsskulder 12 194 12 194 12 194 Övriga rörelseskulder 333 333 326 4 3 Summa 28 915 49 014 12 948 4 764 8 221 23 081 2024-12-31 Förfaller Förfallotidpunkt Redovisat värde Framtida likvidbelopp inom 3 mån efter 3 mån inom 1 år efter 1 år inom 5 år efter 5 år Räntebärande finansiella skulder 12 448 13 668 55 3 473 8 944 1 195 Derivat: valutaterminer Inflöde -12 610 -10 664 -1 920 -26 Utflöde 49 12 654 10 707 1 921 27 Leasingsskulder 7 130 29 958 320 958 2 490 26 190 Leverantörsskulder 15 077 15 077 15 077 Övriga rörelseskulder 469 469 467 2 Summa 35 172 59 216 15 962 4 434 11 435 27 385 Genomsnittlig löptid för räntebärande skulder exklusive leasingskulder och outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter uppgick till 2,0 (2,5) år. Marknadsrisk Marknadsrisk är koncernens risk att verkligt värde på finansiella instrument eller framtida kassaflöden från finansiella instrument kommer att fluktuera på grund av förändringar i marknadspriser. Huvudsakliga marknadsrisker i koncernen är ränterisk och valutarisk. Ränterisk Ränterisk utgör risken att ränteförändringar inverkar negativt på koncernens resultaträkning och kassaflöde eller på verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder. För att begränsa risken ska räntebindningen på finansiella tillgångar och skulder i möjligaste mån matchas i respektive upplåningsvaluta. Vid beräkning av koncernens känslighet för ränteförändringar inkluderas samtliga räntebärande tillgångar, skulder och derivat, med undantag av pensioner och leasingskulder. För ränterisk avseende pensioner, se not 25. Analysen antar att positionen per 31 december 2025 hålls konstant avseende såväl storlek på nettoskuld, i förhållandet mellan fasta och rörliga räntor samt i andelen av finansiella instrument i utländsk valuta. Känsligheten i verkligt värde mäts med tre olika scenarier, dels med ett basscenario som innebär en ökning av räntenivån med en procentenhet över alla löptider, dels med en ökning respektive minskning av basscenariots lutning med en halv procentenhet över löptiden. Förändringen i verkligt värde får enligt policyn inte överstiga 150 Mkr för något av dessa räntescenarier. Per 31 december 2025 skulle förändringen i verkligt värde estimerat med ovanstående scenarier påverka finansnettot inom intervallet 16–45 (35–87) Mkr och övrigt totalresultat med 0 (0) Mkr. Samtliga belopp är angivna före skatt. Eget kapital skulle således påverkas med 13–36 (28–69) Mkr med hänsyn tagen till skatt. För att uppskatta effekten av ränteförändringar på resultaträkningen mäts räntenettorisken vilken återspeglar skillnaden i räntejusteringsperioder och volymsammansättning mellan räntebärande tillgångar och skulder, samt derivat. Risken mäts som förändringen i räntenettot över en 12-månadersperiod vid en ökning eller minskning av marknadsräntorna med en procentenhet med antagandet att balansräkningens storlek är konstant. En höjning av marknadsräntorna skulle vid årets slut ge en uppskattad positiv effekt på koncernens räntenetto om 186 (187) Mkr. Koncernens räntenettorisk får, när koncernen har en nettoskuld, inte ge en negativ effekt överstigande 150 Mkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande tillgångar var 0,1 (0,1) år med hänsyn tagen till derivat. Räntesatsen för dessa uppgick vid årsskiftet till 2,94 (3,42) procent. Av koncernens totala räntebärande finansiella tillgångar, efter hänsyn tagen till derivat, löper 34 (39) procent med fast ränta och 66 (61) procent med rörlig ränta. Den genomsnittliga räntebindningstiden för samtliga räntebärande skulder med hänsyn tagen till derivat, exklusive leasingskulder och pensionsskuld, var 0,2 (0,1) år. Räntesatsen för räntebärande skulder uppgick vid årsskiftet till 4,19 (4,80) procent, med hänsyn tagen till derivat var räntesatsen 4,34 (4,88) procent. Av totala räntebärande finansiella skulder, efter hänsyn tagen till derivat, löper 100 (100) procent med rörlig ränta. Per 31 december 2025 fanns tre utestående ränteswapavtal uppgående till sammanlagt nominellt 2 000 (2 750) Mkr vilka har ingåtts för att uppnå önskad räntejusteringsprofil. Säkringsredovisning tillämpas för ränteswappar med villkor som matchar det säkrade lånet avseende nominellt belopp, referensränta, förfallodag, betalnings- och räntejusteringsdag. Effektiviteten utvärderas, dels när säkringsförhållandet ingås, dels löpande. Ineffektivitet kan uppstå ifall kreditvärdigheten hos kontraktsparterna påverkar verkligt värde förändringar i säkringen och det säkrade lånet olika. Per 31 december 2025 tillämpar Skanska säkringsredovisning för ett av de tre utestående ränteswapavtalen om 750 Mkr, vilket har ingåtts för att omvandla delar av koncernens skulder från fast till rörlig ränta. Verkligt värde på denna säkring uppgick till 18 (29) Mkr per den 31 december 2025. Värdeförändringen på det säkrade lånet justerar det redovisade värdet på lånet och redovisas över resultaträkningen. Verkligt värde avseende ränteswappar för vilka säkringsredovisning inte tillämpas uppgick till 24 (-1) Mkr. För samtliga utestående ränteswappar redovisas förändringar i verkligt värde över resultaträkningen. Därutöver fanns ett ingånget ränteswapavtal i delägt joint venture för vilket säkringsredovisning tillämpas. Valutarisk Valutarisk definieras som risken att koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning påverkas negativt av valutakursförändringar. Denna risk kan delas upp i transaktionsexponering, det vill säga nettot av operativa och finansiella (räntor/amorteringar) flöden, och omräkningsexponering avseende nettoinvesteringar i utländska koncernföretag. 142 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 5, forts. Transaktionsexponering Transaktionsexponering uppstår i den lokala enheten när in- och utflöden i för enheten utländska valutor inte är matchade. Trots att koncernen har en stor internationell närvaro så är verksamheten huvudsakligen av lokal natur avseende valutarisker då projektens intäkter och kostnader normalt möts i samma valuta. Om så inte är fallet, är målsättningen att respektive affärsenhet ska säkra exponeringen i kontrakterade kassaflöden mot sin funktionella valuta för att minska resultatpåverkan orsakad av valutakursförändringar. Till detta används främst valutaterminskontrakt. Valutarisken för koncernen får totalt uppgå till 50 Mkr där risken beräknas som den resultatpåverkan en fem procents förändring av valutakurserna medför. Per den 31 december 2025 uppgick valutarisken i transaktions exponeringen till 5 (4) Mkr före skatt, vilket skulle ge en effekt i övrigt totalresultat på 4 (3) Mkr efter skatt. Skanska säkrar flöden i utländsk valuta genom att matcha kritiska villkor såsom nominellt belopp, valuta och förfallodatum. På detta sätt har en kvalitativ utvärdering av förhållandets effektivitet gjorts. Effektivitet på en säkring utvärderas dels när säkringsförhållandet ingås dels löpande. Ineffektivitet i en valutasäkring kan uppstå om tidpunkten för transaktionen ändras jämfört med vad som initialt uppskattades samt om kreditrisken hänförlig till derivatmotparten förändras. Skanska tillämpar huvudsakligen säkringsredovisning för säkringar av kostnader i andra valutor än EUR i den europeiska fastighetsutvecklingsverksamheten samt i den svenska byggverksamheten. Verkligt värde för dessa säkringar uppgick per den 31 december 2025 till -17 (52) Mkr. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet vilket innebär att orealiserad vinst eller förlust redovisas i övrigt totalresultat. Verkligt värde avseende valutasäkringar för vilka säkringsredovisning inte tillämpas uppgick per den 31 december 2025 till 0 (-3) Mkr, inklusive verkligt värde på inbäddade derivat. Förändringar i verkligt värde för dessa redovisas över resultaträkningen. Information om de förändringar som redovisats i koncernens resultaträkning och övrigt totalresultat under perioden återfinns i tabell ”Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital” längre fram i denna not. Kontrakterade nettovalutaflöden samt säkringar av dessa, i för respektive koncernföretag främmande valuta, fördelar sig mellan valutor och löptid enligt följande tabell. 2025-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden Mkr/uni00B9) 2026 2027 2028 och senare 2026 2027 2028 och senare PLN -539 -385 539 385 0 EUR -613 -19 -1 613 19 1 HUF -153 153 0 0 USD -15 -5 15 5 0 CZK -17 17 0 0 NOK -11 11 0 0 DKK -7 7 0 0 SEK -4 4 0 0 GBP -2 2 0 0 Totalt motvärde -1 361 -410 -1 1 361 410 1 1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge. 2024-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden Mkr/uni00B9) 2025 2026 2027 och senare 2025 2026 2027 och senare PLN -734 -48 734 48 EUR -350 -14 350 14 HUF -265 265 CZK -87 -1 87 1 GBP -35 35 DKK -15 -7 15 7 USD 12 -28 -4 -12 28 4 SEK -12 12 NOK -3 -6 3 6 Totalt motvärde -1 489 -105 -4 1 489 105 4 1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 143 Noter ===== SIDA 145 ===== Not 5, forts. Transaktionsexponering Transaktionsexponering uppstår i den lokala enheten när in- och utflöden i för enheten utländska valutor inte är matchade. Trots att koncernen har en stor internationell närvaro så är verksamheten huvudsakligen av lokal natur avseende valutarisker då projektens intäkter och kostnader normalt möts i samma valuta. Om så inte är fallet, är målsättningen att respektive affärsenhet ska säkra exponeringen i kontrakterade kassaflöden mot sin funktionella valuta för att minska resultatpåverkan orsakad av valutakursförändringar. Till detta används främst valutaterminskontrakt. Valutarisken för koncernen får totalt uppgå till 50 Mkr där risken beräknas som den resultatpåverkan en fem procents förändring av valutakurserna medför. Per den 31 december 2025 uppgick valutarisken i transaktions exponeringen till 5 (4) Mkr före skatt, vilket skulle ge en effekt i övrigt totalresultat på 4 (3) Mkr efter skatt. Skanska säkrar flöden i utländsk valuta genom att matcha kritiska villkor såsom nominellt belopp, valuta och förfallodatum. På detta sätt har en kvalitativ utvärdering av förhållandets effektivitet gjorts. Effektivitet på en säkring utvärderas dels när säkringsförhållandet ingås dels löpande. Ineffektivitet i en valutasäkring kan uppstå om tidpunkten för transaktionen ändras jämfört med vad som initialt uppskattades samt om kreditrisken hänförlig till derivatmotparten förändras. Skanska tillämpar huvudsakligen säkringsredovisning för säkringar av kostnader i andra valutor än EUR i den europeiska fastighetsutvecklingsverksamheten samt i den svenska byggverksamheten. Verkligt värde för dessa säkringar uppgick per den 31 december 2025 till -17 (52) Mkr. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet vilket innebär att orealiserad vinst eller förlust redovisas i övrigt totalresultat. Verkligt värde avseende valutasäkringar för vilka säkringsredovisning inte tillämpas uppgick per den 31 december 2025 till 0 (-3) Mkr, inklusive verkligt värde på inbäddade derivat. Förändringar i verkligt värde för dessa redovisas över resultaträkningen. Information om de förändringar som redovisats i koncernens resultaträkning och övrigt totalresultat under perioden återfinns i tabell ”Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital” längre fram i denna not. Kontrakterade nettovalutaflöden samt säkringar av dessa, i för respektive koncernföretag främmande valuta, fördelar sig mellan valutor och löptid enligt följande tabell. 2025-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden Mkr/uni00B9) 2026 2027 2028 och senare 2026 2027 2028 och senare PLN -539 -385 539 385 0 EUR -613 -19 -1 613 19 1 HUF -153 153 0 0 USD -15 -5 15 5 0 CZK -17 17 0 0 NOK -11 11 0 0 DKK -7 7 0 0 SEK -4 4 0 0 GBP -2 2 0 0 Totalt motvärde -1 361 -410 -1 1 361 410 1 1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge. 2024-12-31 Koncernens kontrakterade nettovalutaflöde Säkringar av valutaflöden Mkr/uni00B9) 2025 2026 2027 och senare 2025 2026 2027 och senare PLN -734 -48 734 48 EUR -350 -14 350 14 HUF -265 265 CZK -87 -1 87 1 GBP -35 35 DKK -15 -7 15 7 USD 12 -28 -4 -12 28 4 SEK -12 12 NOK -3 -6 3 6 Totalt motvärde -1 489 -105 -4 1 489 105 4 1) Flöden i PLN, CZK och HUF avser främst kostnader i fastighetsutvecklingsprojekt. Flöden i EUR är främst hänförliga till byggverksamheterna i Sverige och Norge. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 143 Noter ===== SIDA 146 ===== Not 5, forts. Omräkningsexponering Skanskas policy är att nettoinvesteringar i Kommersiell fastighetsutveckling ska valutasäkras om avsikten är att sälja dessa tillgångar över tid. Säkringarna består av valutaterminskontrakt och/eller valutalån. Positivt verkligt värde för valutaterminskontrakten uppgår till 0 (0) Mkr och negativt verkligt värde uppgår till 0 (0) Mkr. Under 2025 har inga valutalån använts för säkring. Nettoinvesteringar i andra utländska dotterföretag ska normalt inte säkras, om inte annat beslutas av styrelsen för Skanska AB. Vid utgången av 2025 var 0 (0) procent av nettoinvesteringar i utländsk valuta valutasäkrat. En valuta- kursförändring där kronan faller/stiger med 10 procent gentemot övriga valutor skulle ge en effekt i övrigt totalresultat på +/- 3,2 (3,2) miljarder kronor efter skatt och hänsyn till säkringar. Säkringsredovisning tillämpas i de fall säkring av nettoinvesteringar i utlandet sker. Säkringarna uppfyller kraven på effektivitet vilket innebär att vinster och förluster på säkringarna redovisas i övrigt totalresultat tills den säkrade transaktionen inträffar då ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträkningen. Effektiviteten av säkringen utvärderas löpande för att säkerställa att förhållandet uppfyller kravet. Ineffektivitet kan uppstå vid förändring i nettoinvestering samt om kreditrisken hänförlig till derivatmotparten förändras. Information om de förändringar som redovisats i koncernens resultaträkning och övrigt totalresultat under perioden återfinns i tabell ”Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital” längre fram i denna not. Se även not 31. Säkring av nettoinvesteringar i utlandet 2025-12-31 2024-12-31 Valuta Netto investe ringar Säkringar/uni00B9) Säkrad andel, % Netto investe ringar/uni00B2) Netto investe ringar, %/uni00B2) Netto investe ringar Säkringar/uni00B9) Säkrad andel, % Netto investe ringar/uni00B2) Netto investe ringar, %/uni00B2) CZK 2 901 2 901 5 3 178 3 178 5 DKK 952 952 2 727 727 1 EUR 2 916 2 916 5 3 281 3 281 5 GBP 1 886 -96 5 1 790 3 1 549 -103 7 1 445 2 NOK 7 177 7 177 12 6 819 6 819 11 PLN 1 015 1 015 2 929 929 1 USD 15 538 15 538 25 16 871 16 871 27 Övriga utländska -733 -733 -1 -883 -883 -1 Summa utländska valutor 31 653 -96 0 31 558 51 32 471 -103 0 32 367 52 SEK och elimineringar 30 202 49 30 099 48 Summa 61 760 100 62 466 100 1) Säkrat belopp före avdrag för skattedel. 2) Efter avdrag för säkrad andel. De finansiella instrumentens betydelse för koncernens finansiella ställning Tabellen på sidan 145 visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument per kategori, samt en avstämning mot totala tillgångar och skulder i rapporten över finansiell ställning. Se även noterna 18, 21, 24 och 27 . Verkligt värde avseende säkringar av transaktionsexponering redovisas under avtalstillgångar/avtalsskulder alternativt under övriga rörelsefordringar/skulder. Verkliga värden Vid fastställande av verkligt värde finns tre olika nivåer. I den första nivån används den officiella prisnoteringen på en aktiv marknad. I den andra nivån, som används då prisnotering på aktiv marknad saknas, beräknas verkligt värde med omvärdering till observerbara valutakurser samt med diskontering av framtida kassaflöden baserad på observerbara marknadsräntor för respektive löptid och valuta. I den tredje nivån används väsentliga inslag av indata som inte är observerbara på marknaden. Verkliga värden i tabellen på sidan 145 har beräknats enligt de tre nivåer som nämns i detta avsnitt. Aktier och andelar samt en del av skulderna för tilläggsköpe skillingarna värderas till verkligt värde enligt nivå tre. Tillgångarna avseende obligationer har beräknats enligt nivå ett. Övriga belopp har beräknats enligt nivå två. Vid beräkning av verkligt värde i låneportföljen beaktas aktuella marknadsräntor som inkluderar det kreditriskpåslag Skanska uppskattas erlägga för upplåning. Värdering av finansiella instrument med optionsinslag beräknas enligt Black-Scholes modell. Skanska hade per 31 december 2025 inga instrument med optionsinslag. För samtliga finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde bedöms det verkliga värdet i stort överensstämma med det redovisade värdet. 144 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 5, forts. Tillgångar 2025-12-31 Värderings- nivå Värderade till verkligt värde över resultat räkningen Värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat Värderade till upplupet anskaffnings värde Summa redovisat värde Summa verkligt värde Finansiella instrument Räntebärande tillgångar och derivat Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 202 10 991 11 193 11 213 Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 8 535 8 535 8 570 Kassa och bank – 10 474 10 474 10 472 202 0 30 000 30 202 30 254 Kundfordringar/uni00B2) 15 354 15 354 15 428 Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar Aktier och andelar/uni00B3) 3 38 38 38 Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 109 109 109 0 38 109 147 147 Summa finansiella instrument 202 38 45 463 45 702 45 828 Tillgångar 2024-12-31 Värderings- nivå Värderade till verkligt värde över resultat räkningen Värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat Värderade till upplupet anskaffnings värde Summa redovisat värde Summa verkligt värde Finansiella instrument Räntebärande tillgångar och derivat Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 115 11 363 11 478 11 487 Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 3 613 3 613 3 613 Kassa och bank – 18 426 18 426 18 426 115 0 33 402 33 517 33 526 Kundfordringar/uni00B2) 18 204 18 204 18 287 Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar Aktier och andelar/uni00B3) 3 39 39 39 Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 218 218 218 0 39 218 256 256 Summa finansiella instrument 115 39 51 824 51 977 52 069 1) Redovisat värde för finansiella tillgångar exklusive aktier och andelar samt pensioner totalt 11 193 (11 478) Mkr framgår av not 18. 2) Se not 21. 3) Aktier och andelar redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning bland finansiella tillgångar, se vidare not 18. 4) I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar. Avstämning mot rapport över finansiell ställning 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Finansiella instrument enligt kategorierna i IFRS 9 45 702 51 977 Övriga tillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 154 Materiella och immateriella tillgångar 13 390 13 399 Materiella tillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 977 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 214 Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner 3 478 3 718 Skattefordringar 2 911 3 600 Omsättningsfastigheter 51 359 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 771 Material och varulager 1 061 1 064 Avtalstillgångar 8 841 7 769 Övriga rörelsefordringar/uni00B9) 15 292 15 651 Summa tillgångar 158 292 171 207 1) I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 145 Noter ===== SIDA 147 ===== Not 5, forts. Tillgångar 2025-12-31 Värderings- nivå Värderade till verkligt värde över resultat räkningen Värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat Värderade till upplupet anskaffnings värde Summa redovisat värde Summa verkligt värde Finansiella instrument Räntebärande tillgångar och derivat Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 202 10 991 11 193 11 213 Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 8 535 8 535 8 570 Kassa och bank – 10 474 10 474 10 472 202 0 30 000 30 202 30 254 Kundfordringar/uni00B2) 15 354 15 354 15 428 Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar Aktier och andelar/uni00B3) 3 38 38 38 Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 109 109 109 0 38 109 147 147 Summa finansiella instrument 202 38 45 463 45 702 45 828 Tillgångar 2024-12-31 Värderings- nivå Värderade till verkligt värde över resultat räkningen Värderade till verkligt värde över övrigt totalresultat Värderade till upplupet anskaffnings värde Summa redovisat värde Summa verkligt värde Finansiella instrument Räntebärande tillgångar och derivat Finansiella tillgångar/uni00B9) 1, 2 115 11 363 11 478 11 487 Kortfristiga räntebärande placeringar 1, 2 3 613 3 613 3 613 Kassa och bank – 18 426 18 426 18 426 115 0 33 402 33 517 33 526 Kundfordringar/uni00B2) 18 204 18 204 18 287 Övriga rörelsefordringar inklusive aktier och andelar Aktier och andelar/uni00B3) 3 39 39 39 Övriga rörelsefordringar/uni00B2), /uni2074) – 218 218 218 0 39 218 256 256 Summa finansiella instrument 115 39 51 824 51 977 52 069 1) Redovisat värde för finansiella tillgångar exklusive aktier och andelar samt pensioner totalt 11 193 (11 478) Mkr framgår av not 18. 2) Se not 21. 3) Aktier och andelar redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning bland finansiella tillgångar, se vidare not 18. 4) I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar. Avstämning mot rapport över finansiell ställning 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Finansiella instrument enligt kategorierna i IFRS 9 45 702 51 977 Övriga tillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 154 Materiella och immateriella tillgångar 13 390 13 399 Materiella tillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 977 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 214 Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner 3 478 3 718 Skattefordringar 2 911 3 600 Omsättningsfastigheter 51 359 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 771 Material och varulager 1 061 1 064 Avtalstillgångar 8 841 7 769 Övriga rörelsefordringar/uni00B9) 15 292 15 651 Summa tillgångar 158 292 171 207 1) I koncernens rapport över finansiell ställning finns övriga rörelsefordringar uppgående till 30 755 (34 073) Mkr. Se not 21. Av beloppet utgör kundfordringar 15 354 (18 204) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Resterande belopp utgör 15 401 (15 869) Mkr och fördelas med 109 (218) Mkr på finansiella instrument och 15 292 (15 651) Mkr på icke finansiella instrument. I beloppet som redovisas som finansiella instrument ingår upplupna ränteintäkter, depositioner etc. Som icke finansiella instrument redovisas exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsfordringar, fordringar rörande pensioner och andra personalrelaterade fordringar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 145 Noter ===== SIDA 148 ===== Not 5, forts. Skulder 2025-12-31 Värderings nivå Värderade till verkligt värde över resultat räkningen Värderade till upplupet anskaffnings värde Summa redovisat värde Summa verkligt värde Finansiella instrument Räntebärande skulder och derivat Finansiella skulder/uni00B9) 2, 3 471 9 708 10 179 10 333 471 9 708 10 179 10 333 Rörelseskulder Leverantörsskulder – 12 194 12 194 12 194 Övriga rörelseskulder/uni00B2) – 333 333 333 0 12 527 12 527 12 527 Summa finansiella instrument 471 22 235 22 706 22 860 Skulder 2024-12-31 Värderings nivå Värderade till verkligt värde över resultat räkningen Värderade till upplupet anskaffnings värde Summa redovisat värde Summa verkligt värde Finansiella instrument Räntebärande skulder och derivat Finansiella skulder/uni00B9) 2, 3 464 12 033 12 496 12 496 464 12 033 12 496 12 496 Rörelseskulder Leverantörsskulder – 15 077 15 077 15 077 Övriga rörelseskulder/uni00B2) – 469 469 469 0 15 546 15 546 15 546 Summa finansiella instrument 464 27 578 28 042 28 042 1) Redovisat värde för finansiella skulder, totalt 10 179 (12 496) Mkr, redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med finansiella skulder 9 790 (12 081) Mkr från not 24 och tilläggsköpeskilling om 389 (415) Mkr från not 26. Tilläggsköpeskilling ingår i finansiella skulder värderade till verkligt värde med 389 (415) Mkr och i finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde med 0 (0) Mkr. Under året har 0 (0) Mkr betalats ut av tilläggsköpeskillingen, 21 (22) Mkr tillkommit som ränteutgift, 0 (0) Mkr omförts till icke räntebärande skuld, och en omvärdering har gjorts med -47 (-22) Mkr. 2) Övriga finansiella rörelseskulder, totalt 12 527 (15 546) Mkr redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med leverantörsskulder på 12 194 (15 077) Mkr och övriga finansiella instrument om 333 (469) Mkr. Totala balansposten uppgår till 39 826 (45 900) Mkr. Se not 27 . Som finansiella övriga rörelseskulder redovisas upplupna räntekostnader, utställda men ej inlösta checkar, skulder för obetalda fastigheter etc. Övriga rörelseskulder, icke finansiella, är exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsskulder, skulder rörande pensioner och andra personalrelaterade skulder. Rörelseskulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. Avstämning mot rapport över finansiell ställning 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital och skulder Finansiella instrument 22 706 28 042 Övriga skulder Eget kapital 61 951 62 617 Pensioner 1 861 2 603 Leasingskulder 6 209 7 130 Skatteskulder 3 415 3 109 Avsättningar 9 440 10 544 Avtalsskulder 25 410 26 807 Övriga rörelseskulder/uni00B9) 27 299 30 354 Summa eget kapital och skulder 158 292 171 207 1) Övriga finansiella rörelseskulder, totalt 12 527 (15 546) Mkr redovisas i rapporten över finansiell ställning tillsammans med leverantörsskulder på 12 194 (15 077) Mkr och övriga finansiella instrument om 333 (469) Mkr. Dessa redovisas som finansiella instrument. Totala balansposten uppgår till 39 826 (45 900) Mkr. Se not 27 . Som finansiella övriga rörelseskulder redovisas upplupna räntekostnader, utställda men ej inlösta checkar, skulder för obetalda fastigheter etc. Övriga rörelseskulder, icke finansiella, är exempelvis interimsposter som ej utgör upplupna räntor, momsskulder, skulder rörande pensioner och andra personalrelaterade skulder. Rörelseskulderna är värderade till upplupet anskaffningsvärde. 146 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 5, forts. Upplysning om kvittning – finansiella instrument 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella tillgångar Finansiella skulder Finansiella tillgångar Finansiella skulder Bruttobelopp 45 702 22 706 51 977 28 042 Belopp som har kvittats Redovisat i balansräkningen 45 702 22 706 51 977 28 042 Belopp som omfattas av avtal om nettning -48 -48 -53 -53 Nettobelopp efter avtal om nettning 45 654 22 658 51 924 27 989 Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital Intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisade i resultaträkningen 2025 2024 Redovisat i rörelseresultatet Räntekostnader på finansiella skulder värderade till anskaffningsvärde 2 1 Kassaflödessäkringar borttagna ur eget kapital och redovisade i resultaträkningen 20 13 Summa intäkter och kostnader i rörelseresultatet 22 14 Redovisat i finansnettot Ränteintäkter på tillgångar värderade till verkligt värde 181 181 Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 559 613 Ränteintäkter på kassa och bank 283 359 Utdelningar 28 29 Återföring av eventuella framtida kreditförluster 2 Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 1 Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 15 2 Summa intäkter i finansnettot 1 069 1 185 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen -29 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -520 -750 Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen -1 -2 Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen -12 -24 Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -4 Netto kursdifferenser -7 -5 Kostnad för låneprogram -30 -35 Bankkostnader och övrigt -30 -41 Summa kostnader i finansnettot -599 -890 Netto intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisat i resultaträkningen 470 295 varav ränteintäkter på finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen 844 973 varav räntekostnader på finansiella skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen -520 -750 Avstämning mot finansnettot 2025 2024 Summa intäkter från finansiella instrument i finansnettot 1 069 1 185 Summa kostnader på finansiella instrument i finansnettot -599 -890 Räntenetto på pensioner 71 22 Räntekostnader för leasingskulder -282 -277 Kapitaliserade räntekostnader 435 628 Summa finansnetto 694 667 Se även not 11. Intäkter och kostnader redovisade i övrigt totalresultat 2025 2024 Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat -48 23 Kassaflödessäkringar omklassificerade till årets resultat 20 13 Omräkningsdifferenser -3 753 1 816 Upplösta omräkningsdifferenser på sålda bolag Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 Summa -3 853 1 885 varav redovisat i reserv för kassaflödessäkring -29 35 varav redovisat i omräkningsreserv -3 824 1 850 -3 853 1 885 Säkerheter Koncernen har ställt säkerheter i form av finansiella fordringar som uppgår till 807 (867) Mkr. Se vidare not 30. Dessa säkerheter kan tas i anspråk av beställare om Skanska ej fullföljer sina åtaganden enligt respektive entreprenadkontrakt. Koncernen har i varierande omfattning erhållit säkerheter för kundfordringar i form av garantier utgivna av bank- och försäkringsföretag samt i vissa fall i form av garantier från moderbolag till beställare. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 147 Noter ===== SIDA 149 ===== Not 5, forts. Upplysning om kvittning – finansiella instrument 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella tillgångar Finansiella skulder Finansiella tillgångar Finansiella skulder Bruttobelopp 45 702 22 706 51 977 28 042 Belopp som har kvittats Redovisat i balansräkningen 45 702 22 706 51 977 28 042 Belopp som omfattas av avtal om nettning -48 -48 -53 -53 Nettobelopp efter avtal om nettning 45 654 22 658 51 924 27 989 Finansiella instruments påverkan på koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat och eget kapital Intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisade i resultaträkningen 2025 2024 Redovisat i rörelseresultatet Räntekostnader på finansiella skulder värderade till anskaffningsvärde 2 1 Kassaflödessäkringar borttagna ur eget kapital och redovisade i resultaträkningen 20 13 Summa intäkter och kostnader i rörelseresultatet 22 14 Redovisat i finansnettot Ränteintäkter på tillgångar värderade till verkligt värde 181 181 Ränteintäkter på tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 559 613 Ränteintäkter på kassa och bank 283 359 Utdelningar 28 29 Återföring av eventuella framtida kreditförluster 2 Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 1 1 Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 15 2 Summa intäkter i finansnettot 1 069 1 185 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen -29 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -520 -750 Förändring av marknadsvärde på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen -1 -2 Förändring av marknadsvärde på finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen -12 -24 Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -4 Netto kursdifferenser -7 -5 Kostnad för låneprogram -30 -35 Bankkostnader och övrigt -30 -41 Summa kostnader i finansnettot -599 -890 Netto intäkter och kostnader från finansiella instrument redovisat i resultaträkningen 470 295 varav ränteintäkter på finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen 844 973 varav räntekostnader på finansiella skulder som inte värderats till verkligt värde via resultaträkningen -520 -750 Avstämning mot finansnettot 2025 2024 Summa intäkter från finansiella instrument i finansnettot 1 069 1 185 Summa kostnader på finansiella instrument i finansnettot -599 -890 Räntenetto på pensioner 71 22 Räntekostnader för leasingskulder -282 -277 Kapitaliserade räntekostnader 435 628 Summa finansnetto 694 667 Se även not 11. Intäkter och kostnader redovisade i övrigt totalresultat 2025 2024 Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat -48 23 Kassaflödessäkringar omklassificerade till årets resultat 20 13 Omräkningsdifferenser -3 753 1 816 Upplösta omräkningsdifferenser på sålda bolag Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 Summa -3 853 1 885 varav redovisat i reserv för kassaflödessäkring -29 35 varav redovisat i omräkningsreserv -3 824 1 850 -3 853 1 885 Säkerheter Koncernen har ställt säkerheter i form av finansiella fordringar som uppgår till 807 (867) Mkr. Se vidare not 30. Dessa säkerheter kan tas i anspråk av beställare om Skanska ej fullföljer sina åtaganden enligt respektive entreprenadkontrakt. Koncernen har i varierande omfattning erhållit säkerheter för kundfordringar i form av garantier utgivna av bank- och försäkringsföretag samt i vissa fall i form av garantier från moderbolag till beställare. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 147 Noter ===== SIDA 150 ===== Not 6. Intäkter Intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 16 Leasingavtal, se not 1. För intäkter enligt IFRS 15, se även not 7 . Intäkter från avtal med kunder uppgick till 174 764 (174 951) Mkr, hyresintäkter från leasingavtal uppgick till 1 894 (1 530) Mkr, beträffande övriga intäktsslag så redovisas utdelningar och ränteintäkter i finansnettot, se not 11. Intäkter per verksamhetsgren 2025 2024 Byggverksamhet/uni00B9) 171 121 168 554 Bostadsutveckling 5 121 9 849 Kommersiell fastighetsutveckling 6 781 8 943 Förvaltningsfastigheter 472 363 Övrigt – Centralt 588 9 – Elimineringar, se nedan -7 425 -11 237 Summa 176 658 176 481 1) Intern byggnation till joint ventures i OPS-portföljen ingår i Byggverksamheten med 25 (193) Mkr. Eliminering sker ej då dessa intäkter utgör fakturering till joint ventures, vilka redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Inom Elimineringar redovisas 2025 2024 Intern byggnation till – Byggverksamhet -265 -272 – Bostadsutveckling -2 932 -3 261 – Kommersiell fastighetsutveckling -3 617 -4 718 Interna fastighetsförsäljningar -548 -2 924 Övrigt -62 -62 Summa -7 425 -11 237 Övrigt För transaktioner med närstående se not 36. Not 7. Avtalstillgångar och avtalsskulder Avtalstillgångar och avtalsskulder redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, se not 1. För risker i pågående uppdrag, se not 2. Uppgifter ur rapporten över finansiell ställning 2025-12-31 2024-12-31 Avtalstillgångar 8 841 7 769 Avtalsskulder 25 410 26 807 Avtalstillgångar 2025 2024 Ingående balans 7 769 7 865 Upparbetad intäkt under året, ännu ej fakturerat 8 442 5 376 Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året 47 934 43 675 Fakturering -53 452 -48 911 Årets nedskrivningar -3 Återföring av nedskrivningar 7 Omklassificering -1 004 -566 Årets kursdifferenser -845 322 Redovisat värde vid årets slut 8 841 7 769 Avtalsskulder 2025 2024 Ingående balans 26 807 23 220 Fakturering 99 071 101 988 Upparbetad intäkt under året, fakturerat under året -84 071 -87 470 Upparbetad intäkt under året, fakturerat tidigare år -14 529 -12 403 Omklassificering 974 480 Årets kursdifferenser -2 843 992 Redovisat värde vid årets slut 25 410 26 807 Not 7 , forts. Framtida intäkter för återstående prestationsåtaganden fördelar sig på följande år. Förväntad intäktsredovisning av återstående prestationsåtaganden 2025 2026 2027 2028 2029 ≥2030 Summa Byggverksamhet 126 728 70 367 36 028 15 835 8 939 257 898 Bostadsutveckling 2 960 1 926 1 212 23 6 121 Kommersiell fastighetsutveckling 6 883 999 863 8 745 Summa 136 572 73 291 38 104 15 858 8 939 272 764 Förväntad intäktsredovisning av återstående prestationsåtaganden 2024 2025 2026 2027 2028 ≥2029 Summa Byggverksamhet 137 346 75 326 47 256 16 097 8 973 284 998 Bostadsutveckling 3 740 1 553 20 5 312 Kommersiell fastighetsutveckling 3 071 3 998 520 7 589 Summa 144 157 80 877 47 796 16 097 8 973 297 899 148 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 8. Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag Under året har intäkterna ökat med 177 Mkr till 176 658 (176 481) Mkr. Totala kostnader har ökat med 350 Mkr, till -170 084 (-169 734) Mkr. Rörelseresultatet har minskat med 174 Mkr, till 6 574 (6 748 ) Mkr. 2025 2024 Intäkter 176 658 176 481 Personalkostnader/uni00B9) -32 496 -32 485 Avskrivningar -2 830 -2 712 Nedskrivningar/uni00B2) - 909 -541 Redovisat värde sålda omsättningsfastigheter -8 523 -11 844 Resultat från joint ventures och intresseföretag 323 253 Resultat sålda materiella anläggningstillgångar 135 122 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 737 Andra rörelsekostnader/uni00B3), /uni2074) -125 837 -123 264 Totala kostnader -170 084 -169 734 Rörelseresultat 6 574 6 748 1) I not 33 framgår vad som ingår i personalkostnader. 2) Exklusive nedskrivningar/återföring av nedskrivningar i joint ventures och intresseföretag vilka ingår i posten ”Resultat från joint ventures och intresseföretag” och uppgår till -2 (0) Mkr. 3) I andra rörelsekostnader ingår bland annat inköpt material, maskinhyror och under- entreprenörer. 4) Utgifter för forskning och utveckling har kostnadsförts med -142 (-145) Mkr och ingår i andra rörelsekostnader. Not 9. Avskrivningar Avskrivningar sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IFRS 16 Leasingavtal och IAS 38 Immateriella tillgångar, se not 1. Avskrivningar per tillgångsslag 2025 2024 Immateriella tillgångar -88 -116 Materiella anläggningstillgångar -1 744 -1 636 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -998 -959 Summa -2 830 -2 712 Not 10. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar, se not 1. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar av omsättningsfastigheter redovisas i enlighet med IAS 2 Varulager. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per tillgångsslag 2025 2024 Immateriella tillgångar -42 -1 Materiella anläggningstillgångar -14 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -142 1 Placeringar i joint ventures och intresseföretag -2 Omsättningsfastigheter -707 -541 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter -3 Summa -911 -541 Not 11. Finansnetto 2025 2024 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1 023 1 131 Räntenetto på pensioner 71 22 Utdelningar 28 29 Återföring av nedskrivning hänförlig till framtida kreditförluster 2 Förändring av marknadsvärde 16 3 1 140 1 185 Finansiella kostnader Räntekostnader -520 -758 Räntekostnader för leasingskulder -282 -277 Aktiverade räntekostnader 415 585 Aktiverade räntekostnader från leasing 20 43 Förändring marknadsvärde -12 -26 Netto kursdifferenser -7 -5 Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -4 Övriga finansiella kostnader -60 -77 -446 -517 Summa 694 667 Uppgift om hur stor del av finansnettots intäkter och kostnader som kommer från finansiella instrument redovisas i not 5. Räntenetto Finansnettot uppgick sammantaget till 694 (667) Mkr varav räntenettot uppgick till 727 (746) Mkr. Ränteintäkterna minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 023 (1 131) Mkr. Ränteintäkter erhölls till en genomsnittlig räntesats om 3,54 (4,50) procent. Räntekostnaderna före aktiverade räntor uppgick till -802 (-1 035) Mkr. Under året aktiverades räntekostnader om 435 (628) Mkr i pågående projekt för egen räkning. Räntekostnader, exklusive ränta på pensionsskuld och leasingskulder, betalades till en under året genomsnittlig räntesats om 4,35 (5,41) procent. Den genomsnittliga räntesatsen för leasingskulder uppgick till 4,20 (3,88) procent. Räntenetto på pensioner, som avser nettot av kostnadsräntor på förmånsbestämda pensionsförpliktelser och avkastning på pensionsförvaltningstillgångar, ökade till 71 (22) Mkr. Se vidare not 25. Koncernen har räntenetto som redovisas i rörelseresultatet med 2 (1) Mkr, se redovisnings- och värderingsprinciper, not 1. Förändring av marknadsvärde Förändring av marknadsvärde uppgick till 4 (-23) Mkr. Övrigt finansnetto Övrigt finansnetto uppgick till -37 (-56) Mkr och avsåg olika avgifter för kreditfaciliteter och bankgarantier, kursdifferenser, utdelningar samt nedskrivning hänförlig till framtida eventuella kreditförluster enligt IFRS 9. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 149 Noter ===== SIDA 151 ===== Not 8. Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag Under året har intäkterna ökat med 177 Mkr till 176 658 (176 481) Mkr. Totala kostnader har ökat med 350 Mkr, till -170 084 (-169 734) Mkr. Rörelseresultatet har minskat med 174 Mkr, till 6 574 (6 748 ) Mkr. 2025 2024 Intäkter 176 658 176 481 Personalkostnader/uni00B9) -32 496 -32 485 Avskrivningar -2 830 -2 712 Nedskrivningar/uni00B2) - 909 -541 Redovisat värde sålda omsättningsfastigheter -8 523 -11 844 Resultat från joint ventures och intresseföretag 323 253 Resultat sålda materiella anläggningstillgångar 135 122 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 737 Andra rörelsekostnader/uni00B3), /uni2074) -125 837 -123 264 Totala kostnader -170 084 -169 734 Rörelseresultat 6 574 6 748 1) I not 33 framgår vad som ingår i personalkostnader. 2) Exklusive nedskrivningar/återföring av nedskrivningar i joint ventures och intresseföretag vilka ingår i posten ”Resultat från joint ventures och intresseföretag” och uppgår till -2 (0) Mkr. 3) I andra rörelsekostnader ingår bland annat inköpt material, maskinhyror och under- entreprenörer. 4) Utgifter för forskning och utveckling har kostnadsförts med -142 (-145) Mkr och ingår i andra rörelsekostnader. Not 9. Avskrivningar Avskrivningar sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IFRS 16 Leasingavtal och IAS 38 Immateriella tillgångar, se not 1. Avskrivningar per tillgångsslag 2025 2024 Immateriella tillgångar -88 -116 Materiella anläggningstillgångar -1 744 -1 636 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -998 -959 Summa -2 830 -2 712 Not 10. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar, se not 1. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar av omsättningsfastigheter redovisas i enlighet med IAS 2 Varulager. Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar per tillgångsslag 2025 2024 Immateriella tillgångar -42 -1 Materiella anläggningstillgångar -14 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter -142 1 Placeringar i joint ventures och intresseföretag -2 Omsättningsfastigheter -707 -541 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter -3 Summa -911 -541 Not 11. Finansnetto 2025 2024 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1 023 1 131 Räntenetto på pensioner 71 22 Utdelningar 28 29 Återföring av nedskrivning hänförlig till framtida kreditförluster 2 Förändring av marknadsvärde 16 3 1 140 1 185 Finansiella kostnader Räntekostnader -520 -758 Räntekostnader för leasingskulder -282 -277 Aktiverade räntekostnader 415 585 Aktiverade räntekostnader från leasing 20 43 Förändring marknadsvärde -12 -26 Netto kursdifferenser -7 -5 Nedskrivning hänförlig till eventuella framtida kreditförluster -4 Övriga finansiella kostnader -60 -77 -446 -517 Summa 694 667 Uppgift om hur stor del av finansnettots intäkter och kostnader som kommer från finansiella instrument redovisas i not 5. Räntenetto Finansnettot uppgick sammantaget till 694 (667) Mkr varav räntenettot uppgick till 727 (746) Mkr. Ränteintäkterna minskade jämfört med föregående år och uppgick till 1 023 (1 131) Mkr. Ränteintäkter erhölls till en genomsnittlig räntesats om 3,54 (4,50) procent. Räntekostnaderna före aktiverade räntor uppgick till -802 (-1 035) Mkr. Under året aktiverades räntekostnader om 435 (628) Mkr i pågående projekt för egen räkning. Räntekostnader, exklusive ränta på pensionsskuld och leasingskulder, betalades till en under året genomsnittlig räntesats om 4,35 (5,41) procent. Den genomsnittliga räntesatsen för leasingskulder uppgick till 4,20 (3,88) procent. Räntenetto på pensioner, som avser nettot av kostnadsräntor på förmånsbestämda pensionsförpliktelser och avkastning på pensionsförvaltningstillgångar, ökade till 71 (22) Mkr. Se vidare not 25. Koncernen har räntenetto som redovisas i rörelseresultatet med 2 (1) Mkr, se redovisnings- och värderingsprinciper, not 1. Förändring av marknadsvärde Förändring av marknadsvärde uppgick till 4 (-23) Mkr. Övrigt finansnetto Övrigt finansnetto uppgick till -37 (-56) Mkr och avsåg olika avgifter för kreditfaciliteter och bankgarantier, kursdifferenser, utdelningar samt nedskrivning hänförlig till framtida eventuella kreditförluster enligt IFRS 9. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 149 Noter ===== SIDA 152 ===== Not 12. Lånekostnader Aktivering av lånekostnader sker för investeringar som tar betydande tid i anspråk för färdigställande, se not 1. Lånekostnader har under året aktiverats till en räntesats om 4,48 (5,47) procent. Under året aktiverade räntor Totalt ackumulerat aktiverade räntor ingående i anskaffningsvärdet 2025 2024 2025 2024 Omsättningsfastigheter 435 628 1 141 1 067 Summa 435 628 1 141 1 067 Not 13. Inkomstskatter Inkomstskatter redovisas i enlighet med IAS 12 Inkomstskatter. Skattekostnad 2025 2024 Aktuell skatt -1 023 -1 511 Uppskjutna skattekostnader från förändring av temporära skillnader -631 -281 Uppskjutna skattekostnader från förändring av förlustavdrag 159 -44 Förändring av avsättning för skatterisker -1 5 Summa -1 496 -1 831 Skatteposter som redovisats i övrigt totalresultat 2025 2024 Uppskjutna skatter hänförliga till kassaflödessäkringar 13 -7 Uppskjutna skatter hänförliga till pensioner -112 -236 Summa -99 -242 Sambandet mellan skatt beräknad efter sammanvägning av nominella skattesatser och redovisad skatt Koncernens redovisade skatt uppgår till 21 (25) procent. Koncernens sammanvägda nominella skattesats har beräknats till 26 (26) procent. Genomsnittlig nominell skattesats för hemmamarknaderna i Europa uppgår till 21 (21) procent och för USA till drygt 29 (30) procent, beroende på resultatets fördelning mellan de olika delstaterna. Sambandet mellan skatt beräknad efter sammanvägning av nominella skattesatser 26 (26) procent och redovisad skatt 21 (25) procent belyses i nedanstående tabell. 2025 2024 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 Skatt enligt sammanvägning av nominella skattesatser, 26 (26) % -1 872 -1 848 Skatteeffekt av Fastighetsförsäljningar/uni00B9) 186 121 Utnyttjade förlustavdrag som ej tillgångsredovisats 38 Övrigt 152 -104 Redovisad skattekostnad -1 496 -1 831 1) I flera av de länder där Skanska är verksamt är försäljning av fastighetsprojekt genom avyttring av bolag skattefria. Årets betalda inkomstskatter uppgår till 806 (1 712) Mkr. Betalda inkomstskatter kan variera väsentligt mellan åren för de länder vari koncernen har verksamhet. Underlaget för inkomstbeskattningen bestäms ofta efter andra principer än de som gäller för upprättandet av koncernens resultaträkning. Om slutlig inkomstskatt understiger preliminärt uttagen skatt tidigare år kan årets betalda inkomstskatter bli väsentligt reducerade. I nedanstående tabell visas hur betalda inkomstskatter fördelar sig mellan olika länder: Betalda inkomstskatter 2025 2024 USA 410 USA 1 212 Polen 134 Norge 414 Sverige 100 Sverige -116 Storbritannien 85 Tjeckien 130 Finland 33 Polen 100 Övriga 43 Övriga -28 Summa 806 Summa 1 712 Skattefordringar och skatteskulder 2025-12-31 2024-12-31 Skattefordringar 1 068 1 371 Skatteskulder 355 685 Netto skattefordringar (+)/skatteskulder (-) 713 686 Skattefordringar och skatteskulder avser skillnad mellan årets beräknade inkomstskatt och erlagd preliminär skatt samt ännu ej reglerade inkomstskatter för tidigare år. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjutna skattefordringar för leasingskulder 1 308 1 375 Uppskjutna skattefordringar för förlustavdrag 279 138 Uppskjutna skattefordringar för andra tillgångar 320 310 Uppskjutna skattefordringar för avsättningar pensioner 256 429 Uppskjutna skattefordringar för pågående projekt 464 574 Andra uppskjutna skattefordringar 2 066 2 313 Summa före nettoredovisning 4 692 5 139 Nettoredovisning av kvittningsbara uppskjutna skattefordringar/skatteskulder -2 849 -2 910 Uppskjutna skattefordringar enligt rapport över finansiell ställning 1 843 2 230 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjutna skatteskulder på nyttjanderätter 1 273 1 358 Uppskjutna skatteskulder för förvaltningsfastigheter 710 626 Uppskjutna skatteskulder för andra långfristiga tillgångar 496 525 Uppskjutna skatteskulder för pågående projekt 1 963 1 350 Uppskjutna skatteskulder för andra kortfristiga tillgångar 298 280 Andra uppskjutna skatteskulder 1 169 1 195 Summa före nettoredovisning 5 909 5 333 Nettoredovisning av kvittningsbara uppskjutna skattefordringar/skatteskulder -2 849 -2 910 Uppskjutna skatteskulder enligt rapport över finansiell ställning 3 060 2 424 150 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 13, forts. Förändring av nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter 2025 2024 Nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter vid årets början -194 300 Desinvesteringar 9 19 Redovisat i övrigt totalresultat -99 -242 Uppskjutna skattekostnader -473 -320 Kursdifferenser -460 49 Nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter vid årets slut -1 217 -194 Andra uppskjutna skattefordringar än för förlustavdrag avser temporära skillnader mellan skattemässiga värden och i rapporten över finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat när koncernens värderings- princip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernföretaget. I huvudsak är dessa uppskjutna skattefordringar realiserade inom fem år. Uppskjutna skattefordringar uppstår exempelvis när redovisad avskrivning/nedskrivning av tillgångar blir skattemässigt avdragsgill först en senare period, vid eliminering av internvinster, när avsättningar för förmånsbestämda pensioner skiljer sig mellan lokala regler och IAS 19, när erforderliga avsättningar blir skattemässigt avdragsgilla en senare period samt när förskottsbetalningar till pågående projekt beskattas enligt kontantprincipen. Uppskjutna skatteskulder för andra tillgångar och andra uppskjutna skatteskulder avser temporära skillnader mellan skattemässiga värden och i rapporten över finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat när koncernens värderingsprincip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernföretaget. I huvudsak bedöms dessa uppskjutna skatteskulder bli realiserade inom fem år. Uppskjutna skatteskulder uppstår exempelvis när skattemässig avskrivning innevarande period är större än erforderlig ekonomisk avskrivning samt när upparbetade vinster i pågående projekt beskattas först när projektet är färdigställt. Temporära skillnader och förlustavdrag (underskottsbelopp) som inte redovisas som uppskjutna skattefordringar 2025-12-31 2024-12-31 Förlustavdrag med förfallodag inom ett år 141 161 Förlustavdrag med förfallodag senare än ett år men inom tre år 359 328 Förlustavdrag med förfallodag senare än tre år 3 409 3 566 Summa 3 909 4 055 Skanska har förlustavdrag i flera olika länder. För några av dessa länder är sannolikheten för utnyttjandet av förlustavdragen svår att bedöma varför ingen uppskjuten skattefordran redovisas. Tabellen avser skattebasen för förlustavdragen och inte skatteeffekten. Pelare II Skanska omfattas av reglerna om global minimibeskattning (Pelare II) som trädde i kraft 1 januari 2024. Enligt dessa regler anses Skanska vara lågbeskattat i de länder där den totala effektiva skattesatsen, enligt särskilda beräkningsgrunder, understiger 15 procent. Om koncernen anses vara lågbeskattad ska en tilläggsskatt motsvarande mellanskillnaden betalas. Regelverket för att beräkna den effektiva skatten är komplext, varför en tillfällig förenklingsregel (Safe Harbour) kan tillämpas under övergångs perioden 2024–2026. Safe Harbour omfattar tre tester rörande omsättning och resultat, förenklad effektiv skatt respektive substans. Om minst ett av dessa tester uppfylls i respektive land behöver inte de mer komplexa permanenta beräkningsreglerna tillämpas under denna period. För 2024 uppfyllde Skanska minst ett av Safe Harbour-testerna i samtliga länder förutom Sverige, varför en process för anpassning till de permanenta reglerna genomförs i Sverige. Baserat på 2024 års utfall är bedömningen att ingen tilläggsskatt behöver betalas för 2024 och 2025 eftersom de permanenta reglerna inte medräknar skattefria försäljningar i resultatet. Första rapporteringstillfället för 2024 infaller den 30 juni 2026. Not 14. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, se not 1. Som materiella anläggningstillgångar redovisas kontor och andra byggnader som används i koncernens rörelse. Maskiner och inventarier redovisas i en post. Materiella anläggningstillgångar fördelat per tillgångsslag 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader och mark 1 354 1 382 Maskiner och inventarier 8 011 7 583 Pågående nyanläggningar 101 96 Summa 9 466 9 061 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 151 Noter ===== SIDA 153 ===== Not 13, forts. Förändring av nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter 2025 2024 Nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter vid årets början -194 300 Desinvesteringar 9 19 Redovisat i övrigt totalresultat -99 -242 Uppskjutna skattekostnader -473 -320 Kursdifferenser -460 49 Nettofordran (+)/nettoskuld (-) uppskjutna skatter vid årets slut -1 217 -194 Andra uppskjutna skattefordringar än för förlustavdrag avser temporära skillnader mellan skattemässiga värden och i rapporten över finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat när koncernens värderings- princip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernföretaget. I huvudsak är dessa uppskjutna skattefordringar realiserade inom fem år. Uppskjutna skattefordringar uppstår exempelvis när redovisad avskrivning/nedskrivning av tillgångar blir skattemässigt avdragsgill först en senare period, vid eliminering av internvinster, när avsättningar för förmånsbestämda pensioner skiljer sig mellan lokala regler och IAS 19, när erforderliga avsättningar blir skattemässigt avdragsgilla en senare period samt när förskottsbetalningar till pågående projekt beskattas enligt kontantprincipen. Uppskjutna skatteskulder för andra tillgångar och andra uppskjutna skatteskulder avser temporära skillnader mellan skattemässiga värden och i rapporten över finansiell ställning redovisade värden. Dessa skillnader uppkommer bland annat när koncernens värderingsprincip avviker från den som tillämpas lokalt av koncernföretaget. I huvudsak bedöms dessa uppskjutna skatteskulder bli realiserade inom fem år. Uppskjutna skatteskulder uppstår exempelvis när skattemässig avskrivning innevarande period är större än erforderlig ekonomisk avskrivning samt när upparbetade vinster i pågående projekt beskattas först när projektet är färdigställt. Temporära skillnader och förlustavdrag (underskottsbelopp) som inte redovisas som uppskjutna skattefordringar 2025-12-31 2024-12-31 Förlustavdrag med förfallodag inom ett år 141 161 Förlustavdrag med förfallodag senare än ett år men inom tre år 359 328 Förlustavdrag med förfallodag senare än tre år 3 409 3 566 Summa 3 909 4 055 Skanska har förlustavdrag i flera olika länder. För några av dessa länder är sannolikheten för utnyttjandet av förlustavdragen svår att bedöma varför ingen uppskjuten skattefordran redovisas. Tabellen avser skattebasen för förlustavdragen och inte skatteeffekten. Pelare II Skanska omfattas av reglerna om global minimibeskattning (Pelare II) som trädde i kraft 1 januari 2024. Enligt dessa regler anses Skanska vara lågbeskattat i de länder där den totala effektiva skattesatsen, enligt särskilda beräkningsgrunder, understiger 15 procent. Om koncernen anses vara lågbeskattad ska en tilläggsskatt motsvarande mellanskillnaden betalas. Regelverket för att beräkna den effektiva skatten är komplext, varför en tillfällig förenklingsregel (Safe Harbour) kan tillämpas under övergångs perioden 2024–2026. Safe Harbour omfattar tre tester rörande omsättning och resultat, förenklad effektiv skatt respektive substans. Om minst ett av dessa tester uppfylls i respektive land behöver inte de mer komplexa permanenta beräkningsreglerna tillämpas under denna period. För 2024 uppfyllde Skanska minst ett av Safe Harbour-testerna i samtliga länder förutom Sverige, varför en process för anpassning till de permanenta reglerna genomförs i Sverige. Baserat på 2024 års utfall är bedömningen att ingen tilläggsskatt behöver betalas för 2024 och 2025 eftersom de permanenta reglerna inte medräknar skattefria försäljningar i resultatet. Första rapporteringstillfället för 2024 infaller den 30 juni 2026. Not 14. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, se not 1. Som materiella anläggningstillgångar redovisas kontor och andra byggnader som används i koncernens rörelse. Maskiner och inventarier redovisas i en post. Materiella anläggningstillgångar fördelat per tillgångsslag 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader och mark 1 354 1 382 Maskiner och inventarier 8 011 7 583 Pågående nyanläggningar 101 96 Summa 9 466 9 061 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 151 Noter ===== SIDA 154 ===== Not 14, forts. Avskrivningar per tillgångsslag och funktion av materiella anläggningstillgångar Produktion och förvaltning Försäljning och administration Summa 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Byggnader och mark -37 -44 -39 -47 -77 -92 Maskiner och inventarier -1 529 -1 416 -138 -129 -1 668 -1 545 Summa -1 567 -1 460 -178 -176 -1 744 -1 636 Uppgift om anskaffningsvärden, ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 3 501 3 396 28 838 26 423 96 131 Investeringar 204 35 2 879 2 543 85 87 Avyttringar och utrangeringar -76 -17 -1 702 -742 Omklassificeringar 23 -43 96 169 -78 -122 Årets kursdifferenser -243 129 -1 699 445 -1 3 410 3 501 28 412 28 838 101 96 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -1 888 -1 737 -21 071 -19 734 Avyttringar och utrangeringar 52 1 442 563 Omklassificeringar 2 8 -46 Årets avskrivningar -77 -92 -1 668 -1 545 Årets kursdifferenser 114 -59 1 079 -310 -1 797 -1 888 -20 210 -21 071 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -232 -266 -184 -180 Avyttringar och utrangeringar 2 Omklassificeringar -38 38 1 Årets nedskrivningar -15 -1 Återföring av nedskrivningar 1 1 Årets kursdifferenser 8 -5 9 -4 -259 -232 -189 -184 Redovisat värde vid årets slut 1 354 1 382 8 011 7 583 101 96 Redovisat värde vid årets början 1 382 1 394 7 583 6 510 96 131 Övrigt Uppgifter om finansiell leasing se not 38. Skanska har åtaganden om förvärv av materiella anläggningstillgångar med 0 (0) Mkr. Skanska har varken under året eller jämförelseåret erhållit någon väsentlig kompensation från tredje part för materiella anläggningstillgångar som skadats eller gått förlorade. 152 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 15. Goodwill Goodwill redovisas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv, se not 1. Goodwill uppgår till 3 724 (4 082) Mkr. Under året har goodwill minskat med 358 Mkr främst på grund av kursdifferenser. Återvinningsvärdet för goodwill baseras på nyttjandevärdet. Goodwillvärdet tillsammans med övriga värden på anläggningstillgångar, omsättningsfastigheter och netto rörelsekapital prövas årligen samt även vid indikation på nedskrivningsbehov. Förväntade kassaflöden baseras på prognoser för utvecklingen av bostads- och kommersiella fastighetsutvecklingsprojekt samt bygginvesteringarnas utveckling på varje delmarknad i de länder där koncernen är verksam. Basen för prognoserna är enheternas tvåårsprognoser. Den framtida makroekonomiska utvecklingen och ränteutvecklingen är också viktiga variabler. Prognosperioden omfattar tio år, som är den period som används i koncernens modeller i värdering av andra typer av tillgångar, till exempel kommersiella projekt. Med tioåriga modeller finns bättre förutsättningar att göra antaganden om cykler, och beroendet av residualvärden minskar. Den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödesprognoser bortom den period som täcks av de tioåriga prognoserna är för branschen normala i respektive land. För varje affärsenhet används en unik diskonteringsfaktor baserad på WACC- ränta (vägd genomsnittlig kostnad för lånat och eget kapital). Parametrar som påverkar WACC-räntan är låneränta, marknadsrisker och förhållandet mellan lånat och eget kapital. WACC-räntan anges både före och efter skatt. Följande tabell anger hur redovisat värde förhåller sig till återvinningsvärdet för respektive affärsenhet för Skanskas största goodwillposter. Återvinningsvärdet uttrycks som 100. Testerna baseras på bedömning av utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Nedskrivning av goodwill Under året har koncernen skrivit ned goodwill med -28 (0) Mkr. Nedskrivningarna baseras på en beräkning av nyttjandevärde och redovisas som försäljnings- och administrationskostnad i resultaträkningen. Goodwillvärden fördelade per kassagenererande enheter 2025-12-31 2024-12-31 årets förändring varav nedskrivningar varav kursdifferens Byggverksamhet Sverige 17 -17 -17 Norge 866 917 -51 -51 Finland 473 503 -30 -30 Centraleuropa 581 593 -13 -13 Storbritannien 1 265 1 413 -148 -148 USA Building 373 446 -74 -74 USA Civil 33 40 -7 -7 Bostadsutveckling Norge 134 141 -8 -8 Finland 11 -11 -11 Summa 3 724 4 082 -358 -28 -330 Norge Finland Centraleuropa Storbritannien Återvinningsvärde, 100 100 100 100 100 Redovisat värde/uni00B9) 46 e.t e.t e.t Redovisat värde, föregående år/uni00B9) 25 e.t e.t e.t Räntesats, % (WACC), före skatt 14 12 15 15 Räntesats, % (WACC), efter skatt 11 10 12 11 Förväntad tillväxt, % 2 2 3 2 Räntesats, % (WACC), föregående år, före skatt 14 13 15 15 Räntesats, % (WACC), föregående år, efter skatt 11 10 12 11 Förväntad tillväxt, %, föregående år 2 2 3 2 Redovisat värde i förhållande till återvinningsvärdet 100 vid en höjning av räntan med +1 procentenhet 53 e.t e.t e.t +5 procentenheter 81 e.t e.t e.t Redovisat värde, föregående år, i förhållande till återvinningsvärdet 100 vid en höjning av räntan med +1 procentenhet 29 e.t e.t e.t +5 procentenheter 48 e.t e.t e.t 1) Värde > 100 uttrycker att återvinningsvärde understiger redovisat värde och nedskrivningsbehov föreligger. För verksamheten i Finland, Centraleuropa och Storbritannien är redovisat värde negativt till följd av ett negativt rörelsekapital som överstiger anläggningstillgångarnas värde. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 153 Noter ===== SIDA 155 ===== Not 15. Goodwill Goodwill redovisas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv, se not 1. Goodwill uppgår till 3 724 (4 082) Mkr. Under året har goodwill minskat med 358 Mkr främst på grund av kursdifferenser. Återvinningsvärdet för goodwill baseras på nyttjandevärdet. Goodwillvärdet tillsammans med övriga värden på anläggningstillgångar, omsättningsfastigheter och netto rörelsekapital prövas årligen samt även vid indikation på nedskrivningsbehov. Förväntade kassaflöden baseras på prognoser för utvecklingen av bostads- och kommersiella fastighetsutvecklingsprojekt samt bygginvesteringarnas utveckling på varje delmarknad i de länder där koncernen är verksam. Basen för prognoserna är enheternas tvåårsprognoser. Den framtida makroekonomiska utvecklingen och ränteutvecklingen är också viktiga variabler. Prognosperioden omfattar tio år, som är den period som används i koncernens modeller i värdering av andra typer av tillgångar, till exempel kommersiella projekt. Med tioåriga modeller finns bättre förutsättningar att göra antaganden om cykler, och beroendet av residualvärden minskar. Den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödesprognoser bortom den period som täcks av de tioåriga prognoserna är för branschen normala i respektive land. För varje affärsenhet används en unik diskonteringsfaktor baserad på WACC- ränta (vägd genomsnittlig kostnad för lånat och eget kapital). Parametrar som påverkar WACC-räntan är låneränta, marknadsrisker och förhållandet mellan lånat och eget kapital. WACC-räntan anges både före och efter skatt. Följande tabell anger hur redovisat värde förhåller sig till återvinningsvärdet för respektive affärsenhet för Skanskas största goodwillposter. Återvinningsvärdet uttrycks som 100. Testerna baseras på bedömning av utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Nedskrivning av goodwill Under året har koncernen skrivit ned goodwill med -28 (0) Mkr. Nedskrivningarna baseras på en beräkning av nyttjandevärde och redovisas som försäljnings- och administrationskostnad i resultaträkningen. Goodwillvärden fördelade per kassagenererande enheter 2025-12-31 2024-12-31 årets förändring varav nedskrivningar varav kursdifferens Byggverksamhet Sverige 17 -17 -17 Norge 866 917 -51 -51 Finland 473 503 -30 -30 Centraleuropa 581 593 -13 -13 Storbritannien 1 265 1 413 -148 -148 USA Building 373 446 -74 -74 USA Civil 33 40 -7 -7 Bostadsutveckling Norge 134 141 -8 -8 Finland 11 -11 -11 Summa 3 724 4 082 -358 -28 -330 Norge Finland Centraleuropa Storbritannien Återvinningsvärde, 100 100 100 100 100 Redovisat värde/uni00B9) 46 e.t e.t e.t Redovisat värde, föregående år/uni00B9) 25 e.t e.t e.t Räntesats, % (WACC), före skatt 14 12 15 15 Räntesats, % (WACC), efter skatt 11 10 12 11 Förväntad tillväxt, % 2 2 3 2 Räntesats, % (WACC), föregående år, före skatt 14 13 15 15 Räntesats, % (WACC), föregående år, efter skatt 11 10 12 11 Förväntad tillväxt, %, föregående år 2 2 3 2 Redovisat värde i förhållande till återvinningsvärdet 100 vid en höjning av räntan med +1 procentenhet 53 e.t e.t e.t +5 procentenheter 81 e.t e.t e.t Redovisat värde, föregående år, i förhållande till återvinningsvärdet 100 vid en höjning av räntan med +1 procentenhet 29 e.t e.t e.t +5 procentenheter 48 e.t e.t e.t 1) Värde > 100 uttrycker att återvinningsvärde understiger redovisat värde och nedskrivningsbehov föreligger. För verksamheten i Finland, Centraleuropa och Storbritannien är redovisat värde negativt till följd av ett negativt rörelsekapital som överstiger anläggningstillgångarnas värde. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 153 Noter ===== SIDA 156 ===== Not 16. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas enligt IAS 38, se not 1. Immateriella tillgångar med tillämpade nyttjandeperioder 2025-12-31 2024-12-31 Tillämpade nyttjande- perioder Immateriella tillgångar, externt förvärvade 96 109 3–10 år Immateriella tillgångar, internt upparbetade 104 147 3–7 år Summa 200 256 De internt upparbetade immateriella tillgångarna består av affärssystem. I externt förvärvade immateriella tillgångar ingår förvärv av programvaror och licenser i Sverige, Storbritannien, Finland och USA. Affärssystem skrivs av på maximalt sju år. Kundkontrakt skrivs av i takt med upparbetning och patent skrivs av på tio år. Avskrivningar görs på samtliga immateriella tillgångar då dessa har en begränsad nyttjandeperiod. Avskrivning per funktion 2025 2024 Produktion och förvaltning -34 -48 Försäljning och administration -54 -68 Summa -88 -116 Uppgift om anskaffningsvärden, ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar Immateriella tillgångar, externt förvärvade Immateriella tillgångar, internt upparbetade 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 802 1 694 1 023 1 010 Investeringar 42 10 19 1 Avyttringar och utrangeringar -173 -1 Omklassificeringar -1 44 3 Årets kursdifferenser -162 100 -12 9 1 510 1 802 1 074 1 023 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början -1 484 -1 365 -876 -798 Avyttringar och utrangeringar 162 Årets avskrivningar -33 -39 -55 -77 Omklassificeringar -52 -44 Årets kursdifferenser 139 -80 5 -2 -1 267 -1 484 -970 -876 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -209 -194 Avyttringar och utrangeringar 11 Årets nedskrivningar -14 -1 Omklassificeringar 52 -1 Årets kursdifferenser 14 -13 -146 -209 Redovisat värde vid årets slut 96 109 104 147 Redovisat värde vid årets början 109 136 147 213 154 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 17A. Dotterföretag Moderbolaget Skanska AB äger 100 procent av aktierna i Skanska Financial Services AB och Skanska Kraft AB. Skanska Kraft AB äger i sin tur direkt eller indirekt dotterföretagen i de länder som Skanska har verksamhet i. Alla dotterföretag är egna självständiga aktiebolag, handelsbolag eller motsvarande bolagsformer i respektive land. För bolagens säte, se not 48 i moderbolagets noter. Skanska AB Skanska Kraft AB Skanska Financial Services AB Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltnings- fastigheter Centralt Sverige Sverige Sverige Sverige Norge Norge Norge Finland Finland Finland Polen Polen Danmark Tjeckien och Slovakien Tjeckien Polen Storbritannien Storbritannien Tjeckien USA Building Ungern USA Civil Rumänien USA Skanskas bolagsstruktur Av vad som framgår av not 23 finns endast mindre intressen i innehav utan bestämmande inflytande. Not 17B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag För alla samarbetsarrangemang sker en bedömning av dess legala form, avtal mellan delägarna och andra omständigheter. Samarbetsarrangemang redovisas enligt IFRS 11 Samarbetsarrangemang som ett joint venture om delägarna endast har rätt till nettotillgångarna. Se även not 1. Placeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Resultat från joint ventures och intresseföretag efter skatt redovisas på egen rad i rörelseresultatet. Resultatet utgörs av koncernens andel av joint ventures och intresseföretags resultat efter skatt justerat för eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill och internvinster. Resultat från joint ventures och intresseföretag 2025 2024 Andel av joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden 288 257 Andel av intresseföretags resultat enligt kapitalandelsmetoden -2 -4 Försäljning av joint ventures 40 Nedskrivning joint ventures -2 Summa 323 253 Joint ventures Joint ventures redovisas i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, se not 1. Koncernen har andelar i joint ventures till ett redovisat värde om 2 288 (2 181) Mkr. Inom OPS-portföljen finns redovisade värden i joint ventures om 1 125 (1 222) Mkr. Resultat från joint ventures Andelar i joint ventures resultat efter skatt redovisas i rörelseresultatet eftersom andelarna innehas som ett led i rörelsen. Andel av joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden kommer huvudsakligen från verksamheten inom OPS-portföljen. OPS-portfölj Offentlig-privat samverkan är en form av offentlig upphandling där ett projekt- bolag, ägt av privata företag, får ett helhetsansvar för att utveckla, finansiera, bygga, driva och underhålla offentliga samhällsnyttiga funktioner. Betalningsformen för investeringarna kan antingen vara baserade på marknadsrisk, till exempel vägavgifter, eller baserade på tillgänglighet, se vidare IFRIC 12 not 1. Koncessionsperioderna för nuvarande investeringar varierar mellan 30 och 40 år och ägarandelen i nuvarande portfölj ligger mellan 32 och 50 procent. OPS-portföljen består av investeringar i Sverige och USA. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 155 Noter ===== SIDA 157 ===== Not 17A. Dotterföretag Moderbolaget Skanska AB äger 100 procent av aktierna i Skanska Financial Services AB och Skanska Kraft AB. Skanska Kraft AB äger i sin tur direkt eller indirekt dotterföretagen i de länder som Skanska har verksamhet i. Alla dotterföretag är egna självständiga aktiebolag, handelsbolag eller motsvarande bolagsformer i respektive land. För bolagens säte, se not 48 i moderbolagets noter. Skanska AB Skanska Kraft AB Skanska Financial Services AB Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltnings- fastigheter Centralt Sverige Sverige Sverige Sverige Norge Norge Norge Finland Finland Finland Polen Polen Danmark Tjeckien och Slovakien Tjeckien Polen Storbritannien Storbritannien Tjeckien USA Building Ungern USA Civil Rumänien USA Skanskas bolagsstruktur Av vad som framgår av not 23 finns endast mindre intressen i innehav utan bestämmande inflytande. Not 17B. Placeringar i joint ventures och intresseföretag För alla samarbetsarrangemang sker en bedömning av dess legala form, avtal mellan delägarna och andra omständigheter. Samarbetsarrangemang redovisas enligt IFRS 11 Samarbetsarrangemang som ett joint venture om delägarna endast har rätt till nettotillgångarna. Se även not 1. Placeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Resultat från joint ventures och intresseföretag efter skatt redovisas på egen rad i rörelseresultatet. Resultatet utgörs av koncernens andel av joint ventures och intresseföretags resultat efter skatt justerat för eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill och internvinster. Resultat från joint ventures och intresseföretag 2025 2024 Andel av joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden 288 257 Andel av intresseföretags resultat enligt kapitalandelsmetoden -2 -4 Försäljning av joint ventures 40 Nedskrivning joint ventures -2 Summa 323 253 Joint ventures Joint ventures redovisas i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, se not 1. Koncernen har andelar i joint ventures till ett redovisat värde om 2 288 (2 181) Mkr. Inom OPS-portföljen finns redovisade värden i joint ventures om 1 125 (1 222) Mkr. Resultat från joint ventures Andelar i joint ventures resultat efter skatt redovisas i rörelseresultatet eftersom andelarna innehas som ett led i rörelsen. Andel av joint ventures resultat enligt kapitalandelsmetoden kommer huvudsakligen från verksamheten inom OPS-portföljen. OPS-portfölj Offentlig-privat samverkan är en form av offentlig upphandling där ett projekt- bolag, ägt av privata företag, får ett helhetsansvar för att utveckla, finansiera, bygga, driva och underhålla offentliga samhällsnyttiga funktioner. Betalningsformen för investeringarna kan antingen vara baserade på marknadsrisk, till exempel vägavgifter, eller baserade på tillgänglighet, se vidare IFRIC 12 not 1. Koncessionsperioderna för nuvarande investeringar varierar mellan 30 och 40 år och ägarandelen i nuvarande portfölj ligger mellan 32 och 50 procent. OPS-portföljen består av investeringar i Sverige och USA. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 155 Noter ===== SIDA 158 ===== Not 17B, forts. Redovisat värde enligt rapporten över finansiell ställning samt förändringen som skett framgår av följande tabell. 2025 2024 Joint ventures Intresse- företag Summa Joint ventures Intresse- företag Summa Vid årets början 2 181 34 2 214 2 034 39 2 073 Nyanskaffningar 209 209 111 111 Avyttringar -33 -33 -31 -31 Omklassificeringar 1 1 2 47 47 Årets kursdifferenser -83 -2 -85 25 -1 24 Förändring av verkligt värde på derivat 13 13 22 22 Årets nedskrivningar -2 -2 Årets förändring genom andel i joint ventures och intresseföretags resultat efter avdrag för erhållen utdelning 3 -2 0 -26 -5 -30 Redovisat värde vid årets slut 2 288 31 2 318 2 181 34 2 214 Specifikation över större innehav i aktier och andelar i joint ventures Bolag Verksamhetsgren Land Andel av kapital, % Andel av röster, % Koncernmässigt redovisat värde/uni00B9) varav kassaflödessäkring 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 AB Sydsten Byggverksamhet Sverige 50 50 134 135 UNIASFALT s.r.o. Byggverksamhet Slovakien 50 50 45 51 Nacka mark Exploatering AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 78 0 SMT Malmö Partners Holding AB Byggverksamhet Sverige 34 34 76 14 Botkyrka Södra Porten Holding AB Byggverksamhet Sverige 50 50 100 99 Järvastaden AB Bostadsutveckling Sverige 50 50 43 49 Ranheim Utvikling AS Bostadsutveckling Norge 50 50 81 0 Gartnersletta II Holding AS Bostadsutveckling Norge 50 50 43 47 Nansenløkka Utvikling K3-K6 AS Bostadsutveckling Norge 50 50 287 282 Økern Park Holding AS Bostadsutveckling Norge 50 50 98 106 Joint ventures inom OPS-portföljen/uni00B2) 1 125 1 222 -50 -63 Övriga joint ventures 179 176 Summa joint ventures, koncernen 2 288 2 181 -50 -63 1) Koncernmässigt redovisat värde motsvarar koncernens andel i det egna kapitalet inklusive upparbetat resultat, koncernmässiga justeringar och avdrag för lämnade utdelningar. 2) Redovisat värde på joint ventures inom OPS-portföljen är påverkat av kassaflödessäkringar. Värdet på dessa kassaflödessäkringar uppgår till -50 (-63) Mkr. Vid försäljning av joint ventures där redovisat värde är påverkat av kassaflödessäkringar kommer resultatet av försäljningen att påverkas då effekten av kassaflödessäkringar återförs mot resultatet. Orealiserad utvecklingsvinst i OPS-portföljen Mdr kr 2025-12-31 2024-12-31 Nuvärde av kassaflöde från projekt 1,7 1,8 Nuvärde av återstående investeringar Nuvärde av projekt 1,7 1,8 Redovisat värde före kassaflödessäkringar -1,0 -1,1 Orealiserad utvecklingsvinst 0,7 0,7 Kassaflödessäkring 0,1 0,1 Påverkan i orealiserat eget kapital/uni00B9) 0,7 0,8 1) Skatteeffekter ej inkluderade. 156 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 17B, forts. Uppgift om Skanskas joint ventures Större delen av Skanskas joint ventures återfinns inom OPS-portföljen som redovisas enligt IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster. Nedan redovisas 100 procent av joint ventures resultaträkning och rapport över finansiell ställning. Resultaträkning Totalt alla joint ventures 2025 2024 Intäkter 1 998 1 925 Avskrivningar -55 -18 Nedskrivningar -3 Övriga rörelsekostnader -1 778 -1 872 Rörelseresultat 162 35 Ränteintäkter 1 048 1 151 Räntekostnader -605 -628 Finansiella poster 1 -9 Resultat efter finansiella poster/uni00B9) 606 549 Inkomstskatter -57 -65 Årets resultat 549 484 Årets totalresultat 549 484 1) Beloppet inkluderar nedskrivningar på koncernnivå. Rapport över finansiell ställning Totalt alla joint ventures 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar 14 874 16 970 Omsättningstillgångar 5 520 3 664 Likvida medel 1 839 1 922 Summa tillgångar 22 233 22 556 Eget kapital hänförligt till aktieägare/uni00B9) 4 688 4 486 Långfristiga finansiella skulder 14 818 16 428 Andra långfristiga skulder 611 157 Kortfristiga finansiella skulder 923 443 Andra kortfristiga skulder 1 193 1 041 Summa eget kapital och skulder 22 233 22 556 Skanska har mottagit följande utdelning/uni00B2) 285 283 Avstämning mot andelar i joint ventures Eget kapital hänförligt till andelsägarna i joint ventures, 100% 4 688 4 486 Avgår eget kapital hänförlig till andra delägare än Skanska -2 610 -2 629 Skanskas andel av eget kapital i joint ventures justerat för övervärden och goodwill 2 078 1 858 + Förluster som redovisas som avsättning 212 320 - Nedskrivningar -2 + Eliminering av internvinster 3 Redovisat värde på Skanskas andelar 2 288 2 181 varav kassaflödessäkring -50 -63 1) Eget kapital innehåller efterställda lån från ägarna. 2) Utdelning innehåller även betalda räntor på de efterställda lånen. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 157 Noter ===== SIDA 159 ===== Not 17B, forts. Uppgift om Skanskas joint ventures Större delen av Skanskas joint ventures återfinns inom OPS-portföljen som redovisas enligt IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster. Nedan redovisas 100 procent av joint ventures resultaträkning och rapport över finansiell ställning. Resultaträkning Totalt alla joint ventures 2025 2024 Intäkter 1 998 1 925 Avskrivningar -55 -18 Nedskrivningar -3 Övriga rörelsekostnader -1 778 -1 872 Rörelseresultat 162 35 Ränteintäkter 1 048 1 151 Räntekostnader -605 -628 Finansiella poster 1 -9 Resultat efter finansiella poster/uni00B9) 606 549 Inkomstskatter -57 -65 Årets resultat 549 484 Årets totalresultat 549 484 1) Beloppet inkluderar nedskrivningar på koncernnivå. Rapport över finansiell ställning Totalt alla joint ventures 2025-12-31 2024-12-31 Anläggningstillgångar 14 874 16 970 Omsättningstillgångar 5 520 3 664 Likvida medel 1 839 1 922 Summa tillgångar 22 233 22 556 Eget kapital hänförligt till aktieägare/uni00B9) 4 688 4 486 Långfristiga finansiella skulder 14 818 16 428 Andra långfristiga skulder 611 157 Kortfristiga finansiella skulder 923 443 Andra kortfristiga skulder 1 193 1 041 Summa eget kapital och skulder 22 233 22 556 Skanska har mottagit följande utdelning/uni00B2) 285 283 Avstämning mot andelar i joint ventures Eget kapital hänförligt till andelsägarna i joint ventures, 100% 4 688 4 486 Avgår eget kapital hänförlig till andra delägare än Skanska -2 610 -2 629 Skanskas andel av eget kapital i joint ventures justerat för övervärden och goodwill 2 078 1 858 + Förluster som redovisas som avsättning 212 320 - Nedskrivningar -2 + Eliminering av internvinster 3 Redovisat värde på Skanskas andelar 2 288 2 181 varav kassaflödessäkring -50 -63 1) Eget kapital innehåller efterställda lån från ägarna. 2) Utdelning innehåller även betalda räntor på de efterställda lånen. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 157 Noter ===== SIDA 160 ===== Not 17B, forts. Ställda säkerheter Aktier i joint ventures som ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser uppgår till 1 125 (1 222) Mkr. Övrigt Skanskas joint ventures ägs av Skanska och andra investerare. Finansiering sker delvis av kapital från ägarna, men merparten av finansieringen sker genom lån via banker eller kreditinstitut. Säkerheten för skulderna är alla tillgångar i respektive joint venture. Enligt avtal med bankerna begränsas möjligheten att disponera bankmedel från dessa joint ventures. I delägda joint ventures totala investeringsåtaganden uppgår Skanskas andel till 1 123 (1 131) Mkr, varav 0 (0) Mkr i återstående åtaganden i infrastruktur- investeringar i form av andelar och lån. Övrig del förväntas finansieras främst i form av bankkrediter eller obligationslån i respektive joint venture samt i form av andelar och lån från andra delägare. Eventualförpliktelser för joint ventures uppgår till 1 004 (921) Mkr. Intresseföretag Intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures, se not 1. Redovisat värde på intresseföretag uppgår till 31 (34) Mkr. Uppgift om koncernens andel av intäkter, resultat, tillgångar, skulder och eget kapital i intresseföretag 2025 2024 Intäkter 0 0 Resultat -2 -4 Tillgångar 31 34 Eget kapital/uni00B9) 31 34 Skulder Eget kapital och skulder 31 34 1) Avstämning mellan eget kapital och redovisat värde på andelarna enligt kapitalandels metoden. 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital i intresseföretag 31 34 Redovisat värde 31 34 Övrigt I intresseföretagen finns inga skulder eller eventualförpliktelser som koncernen kan bli betalningsansvarig för. Det finns ej heller några åtaganden om framtida investeringar. Not 17C. Gemensamma verksamheter Skanska utför en del projekt med en gemensam part utan att ett speciellt legalt bolag bildas för ändamålet. Dessa projekt klassificeras då som en gemensam verksamhet enligt IFRS 11. Gemensamma verksamheter utan att ett speciellt bolag bildas återfinns främst i USA. Skanska utför även en del projekt med en gemensam part där ett speciellt bolag bildas för ändamålet. Dessa projekt klassificeras som en gemensam verksamhet under förutsättning att övriga kriterier i IFRS 11 uppfylles. Specifikation över större intressen i gemensamma verksamheter, efter omsättning innevarande år Namn på den gemensamma verksamheten Verksamhet Land Andel, % Skanska/Walsh Flygplats USA 70 Skanska Balfour Beatty, a Joint Venture Campusområde USA 50 Hoffman Skanska LLC Flygplats USA 50 Skanska Costain Strabag Joint Venture Järnväg Storbritannien 34 Skanska-SG Hotell USA 88 Skanska Halmar JFK Joint Venture Vägnät och transportcenter på flygplats USA 70 Skanska Traylor PNB JV Motorväg/Bro USA 80 SKANSKA EJ ERT JV Motorväg/Bro USA 65 Shoemaker-Skanska Köpcentrum USA 51 Det finns ytterligare cirka 100 mindre gemensamma verksamheter i ovan nämnda länder, samt i Sverige och Tjeckien. 158 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 18. Finansiella tillgångar Som finansiella anläggningstillgångar redovisas finansiella placeringar, finansiella fordringar och aktieinnehav där ägandet understiger 20 procent och koncernen inte innehar betydande inflytande. Som finansiella omsättningstillgångar redovisas finansiella placeringar och finansiella fordringar. Se även not 5. Finansiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella anläggningstillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat 18 32 18 32 Finansiella anläggningstillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Aktier och andelar 38 39 Övriga räntebärande fordringar 0 84 38 122 Finansiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella anläggningstillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Fordringar hos joint ventures 63 89 Likvida medel med restriktioner 19 984 Övriga räntebärande fordringar 1 003 43 1 085 1 116 Övrigt Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner/uni00B9) 3 478 3 718 Summa 4 620 4 987 varav räntebärande finansiella anläggningstillgångar 4 563 4 917 varav icke räntebärande finansiella anläggningstillgångar 56 70 1) Se not 25. Finansiella omsättningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella omsättningstillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat 183 83 183 83 Finansiella omsättningstillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Likvida medel med restriktioner 8 770 8 410 Övriga räntebärande fordringar 1 136 1 754 9 906 10 164 Summa 10 089 10 247 varav räntebärande finansiella omsättningstillgångar 9 906 10 164 varav icke räntebärande finansiella omsättningstillgångar 183 83 Totalt redovisat värde för finansiella tillgångar 14 709 15 234 varav finansiella tillgångar exklusive aktier och pensioner 11 193 11 478 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 159 Noter ===== SIDA 161 ===== Not 18. Finansiella tillgångar Som finansiella anläggningstillgångar redovisas finansiella placeringar, finansiella fordringar och aktieinnehav där ägandet understiger 20 procent och koncernen inte innehar betydande inflytande. Som finansiella omsättningstillgångar redovisas finansiella placeringar och finansiella fordringar. Se även not 5. Finansiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella anläggningstillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat 18 32 18 32 Finansiella anläggningstillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Aktier och andelar 38 39 Övriga räntebärande fordringar 0 84 38 122 Finansiella anläggningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella anläggningstillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Fordringar hos joint ventures 63 89 Likvida medel med restriktioner 19 984 Övriga räntebärande fordringar 1 003 43 1 085 1 116 Övrigt Nettotillgångar i fonderade pensionsplaner/uni00B9) 3 478 3 718 Summa 4 620 4 987 varav räntebärande finansiella anläggningstillgångar 4 563 4 917 varav icke räntebärande finansiella anläggningstillgångar 56 70 1) Se not 25. Finansiella omsättningstillgångar 2025-12-31 2024-12-31 Finansiella omsättningstillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat 183 83 183 83 Finansiella omsättningstillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Likvida medel med restriktioner 8 770 8 410 Övriga räntebärande fordringar 1 136 1 754 9 906 10 164 Summa 10 089 10 247 varav räntebärande finansiella omsättningstillgångar 9 906 10 164 varav icke räntebärande finansiella omsättningstillgångar 183 83 Totalt redovisat värde för finansiella tillgångar 14 709 15 234 varav finansiella tillgångar exklusive aktier och pensioner 11 193 11 478 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 159 Noter ===== SIDA 162 ===== Not 19. Omsättningsfastigheter Omsättningsfastigheter redovisas enligt IAS 2 Varulager, se not 1. Balansposternas fördelning per verksamhetsgren framgår nedan. Verksamhetsgren 2025-12-31 2024-12-31 Kommersiell fastighetsutveckling 35 300 39 788 Bostadsutveckling 16 059 17 126 Summa 51 359 56 914 Omsättningsfastigheter indelas i färdigställda fastigheter, fastigheter under uppförande och exploaterings fastigheter. Redovisade värden Färdigställda fastigheter Fastigheter under uppförande Exploateringsfastigheter Summa omsättningsfastigheter 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kommersiell fastighetsutveckling 16 630 14 454 7 958 12 560 10 713 12 774 35 300 39 788 Bostadsutveckling 1 809 2 567 4 962 4 760 9 288 9 799 16 059 17 126 Summa 18 438 17 021 12 920 17 320 20 001 22 573 51 359 56 914 Kommersiell fastighetsutveckling Bostadsutveckling Summa omsättningsfastigheter 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Redovisat värde Vid årets början 39 788 37 991 17 126 20 670 56 914 58 660 Investeringar 4 085 6 182 4 193 4 463 8 278 10 645 Redovisat värde sålda fastigheter -3 844 -3 747 -4 678 -8 097 -8 523 -11 844 Nedskrivningar -607 -341 -139 -208 -746 -549 Återföring av nedskrivningar 8 39 39 8 Årets avsättning för internvinst på entreprenadarbeten -51 -119 -169 Omklassificeringar -195 -2 316 117 94 -78 -2 223 Årets kursdifferenser -3 927 2 062 -598 323 -4 525 2 385 Vid årets slut 35 300 39 788 16 059 17 126 51 359 56 914 Redovisat värde för omsättningsfastigheter fördelas på fastigheter värderade efter anskaffningsvärde och fastigheter värderade enligt nettoförsäljningsvärde enligt följande tabell. Anskaffningsvärde Nettoförsäljningsvärde Summa 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 2025-12-31 2024-12-31 Kommersiell fastighetsutveckling 28 819 32 041 6 481 7 747 35 300 39 788 Bostadsutveckling 15 907 16 488 152 639 16 059 17 126 Summa 44 725 48 528 6 633 8 386 51 359 56 914 Skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde på omsättningsfastigheterna Mdr kr Övervärde 2025-12-31 Övervärde 2024-12-31 Kommersiell fastighetsutveckling Färdigställda projekt 0,9 1,0 Exploateringsfastigheter 0,9 0,8 Pågående projekt/uni00B9) 3,3 2,6 5,2 4,4 Bostadsutveckling Råmark, exploateringsfastigheter och pågående projekt 3,6 3,4 Summa 8,8 7,8 1) Bedömt marknadsvärde. Intern värdering med värdetidpunkt vid respektive färdigställande. Ställda säkerheter Omsättningsfastigheter som ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser uppgår till 0 (0) Mkr, se not 30. Övrigt Uppgift om aktiverade räntor redovisas i not 12. Investeringsåtagande avseende råmark och exploateringsfastigheter som ännu ej är i Skanskas ägo, uppgår till 5,4 (7 ,2) miljarder kronor. 160 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 20. Material- och varulager Material- och varulager redovisas enligt IAS 2 Varulager, se not 1. 2025-12-31 2024-12-31 Råvaror och förnödenheter 334 319 Varor under tillverkning 644 648 Färdigvaror och handelsvaror 83 96 Summa 1 061 1 064 Det finns inga väsentliga skillnader mellan redovisat värde för varulagret och dess verkliga värde. Not 21. Övriga rörelsefordringar Som övriga rörelsefordringar redovisas icke räntebärande fordringar i rörelsen. Rörelsefordringarna ingår i koncernens verksamhetscykel och redovisas som omsättningstillgångar. 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar på joint ventures 1 1 Kundfordringar, övriga 15 353 18 203 Andra rörelsefordringar 8 226 9 483 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 175 6 385 Summa 30 755 34 073 varav finansiella instrument redovisat i not 5 – Kundfordringar 15 354 18 204 – Övriga rörelsefordringar inklusive upplupna ränteintäkter 109 218 15 462 18 422 varav icke finansiella instrument 15 292 15 651 Not 22. Likvida medel Likvida medel består av kassa och disponibla medel på bank och motsvarande kreditinstitut samt placeringar med en löptid under tre månader vid anskaffningstillfället. Likvida medel uppgår till 10 474 (18 426) Mkr, varav placeringar uppgår till 2 015 (3 832) Mkr per balansdagen. Not 23. Eget kapital/Resultat per aktie Eget kapital i koncernen fördelas på eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande. Innehav utan bestämmande inflytande utgör 0,3 procent av totalt eget kapital. Eget kapital har under året förändrat sig enligt följande: 2025 2024 Ingående balans 62 617 56 347 varav innehav utan bestämmande inflytande 151 146 Årets totalresultat Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner/uni00B9) 649 1 171 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 Summa 537 936 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser hänförliga till moderbolagets aktieägare/uni00B2) -3 753 1 816 Omräkningsdifferenser hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande -4 2 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter/uni00B2) -71 34 Påverkan av kassaflödessäkringar/uni00B3) -29 35 Skatt hänförligt till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 Summa -3 844 1 881 1) Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, totalt 649 (1 171) Mkr, inkluderar sociala avgifter och särskild löneskatt om 225 (211) Mkr. Tillsammans med skatt om -112 (-236) Mkr, ger detta en total påverkan på övrigt totalresultat om 537 (936) Mkr, som redovisas i balanserade vinstmedel enligt IAS 19. 2) Omräkningsdifferenser hänförliga till moderbolagets aktieägare, -3 753 (1 816) Mkr samt säkring av valutarisk i utlandsverksamheter, -71 (34) Mkr, ger en total förändring på koncernens omräkningsreserv om -3 824 (1 850) Mkr. 3) Påverkan av kassaflödessäkringar består av kassaflödessäkringar -33 (7) Mkr, -8 (7) Mkr i kassa flödessäkringar som har omklassificerats till årets resultat, -15 (16) Mkr i kassaflödes- säkringar för joint ventures och intresseföretag samt 28 (6) Mkr motsvarande andel som omklassificerats till årets resultat, totalt -29 (35) Mkr. Tillsammans med skatt om 13 (-7) Mkr, ger detta en total förändring av koncernens reserv för kassaflödessäkring om -16 (29) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 161 Noter ===== SIDA 163 ===== Not 20. Material- och varulager Material- och varulager redovisas enligt IAS 2 Varulager, se not 1. 2025-12-31 2024-12-31 Råvaror och förnödenheter 334 319 Varor under tillverkning 644 648 Färdigvaror och handelsvaror 83 96 Summa 1 061 1 064 Det finns inga väsentliga skillnader mellan redovisat värde för varulagret och dess verkliga värde. Not 21. Övriga rörelsefordringar Som övriga rörelsefordringar redovisas icke räntebärande fordringar i rörelsen. Rörelsefordringarna ingår i koncernens verksamhetscykel och redovisas som omsättningstillgångar. 2025-12-31 2024-12-31 Kundfordringar på joint ventures 1 1 Kundfordringar, övriga 15 353 18 203 Andra rörelsefordringar 8 226 9 483 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 7 175 6 385 Summa 30 755 34 073 varav finansiella instrument redovisat i not 5 – Kundfordringar 15 354 18 204 – Övriga rörelsefordringar inklusive upplupna ränteintäkter 109 218 15 462 18 422 varav icke finansiella instrument 15 292 15 651 Not 22. Likvida medel Likvida medel består av kassa och disponibla medel på bank och motsvarande kreditinstitut samt placeringar med en löptid under tre månader vid anskaffningstillfället. Likvida medel uppgår till 10 474 (18 426) Mkr, varav placeringar uppgår till 2 015 (3 832) Mkr per balansdagen. Not 23. Eget kapital/Resultat per aktie Eget kapital i koncernen fördelas på eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare och innehav utan bestämmande inflytande. Innehav utan bestämmande inflytande utgör 0,3 procent av totalt eget kapital. Eget kapital har under året förändrat sig enligt följande: 2025 2024 Ingående balans 62 617 56 347 varav innehav utan bestämmande inflytande 151 146 Årets totalresultat Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner/uni00B9) 649 1 171 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 Summa 537 936 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser hänförliga till moderbolagets aktieägare/uni00B2) -3 753 1 816 Omräkningsdifferenser hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande -4 2 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter/uni00B2) -71 34 Påverkan av kassaflödessäkringar/uni00B3) -29 35 Skatt hänförligt till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 Summa -3 844 1 881 1) Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, totalt 649 (1 171) Mkr, inkluderar sociala avgifter och särskild löneskatt om 225 (211) Mkr. Tillsammans med skatt om -112 (-236) Mkr, ger detta en total påverkan på övrigt totalresultat om 537 (936) Mkr, som redovisas i balanserade vinstmedel enligt IAS 19. 2) Omräkningsdifferenser hänförliga till moderbolagets aktieägare, -3 753 (1 816) Mkr samt säkring av valutarisk i utlandsverksamheter, -71 (34) Mkr, ger en total förändring på koncernens omräkningsreserv om -3 824 (1 850) Mkr. 3) Påverkan av kassaflödessäkringar består av kassaflödessäkringar -33 (7) Mkr, -8 (7) Mkr i kassa flödessäkringar som har omklassificerats till årets resultat, -15 (16) Mkr i kassaflödes- säkringar för joint ventures och intresseföretag samt 28 (6) Mkr motsvarande andel som omklassificerats till årets resultat, totalt -29 (35) Mkr. Tillsammans med skatt om 13 (-7) Mkr, ger detta en total förändring av koncernens reserv för kassaflödessäkring om -16 (29) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 161 Noter ===== SIDA 164 ===== Not 23, forts. 2025 2024 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 Årets totalresultat 2 464 8 401 varav hänförligt till moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 65 34 Övriga förändringar i eget kapital som ej ingår i årets totalresultat Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -25 -29 Påverkan av aktierelaterade ersättningar 279 362 Återköp av B-aktier -89 -207 Summa -3 130 -2 131 Utgående eget kapital 61 951 62 617 varav innehav utan bestämmande inflytande 192 151 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare fördelas på: 2025-12-31 2024-12-31 Aktiekapital 1 260 1 260 Övrigt tillskjutet kapital 5 297 5 018 Reserver 2 548 6 388 Balanserat resultat 52 655 49 800 Summa 61 760 62 466 Övrigt tillskjutet kapital Inbetalt kapital utöver kvotvärde vid historiska nyemissioner redovisas som övrigt tillskjutet kapital. Förändringen under 2025 och 2024 hänför sig till aktierelaterade ersättningar och uppgår till 279 (362) Mkr. Reserver 2025-12-31 2024-12-31 Omräkningsreserv 2 687 6 511 Reserv för kassaflödessäkring -139 -123 Summa 2 548 6 388 Avstämning reserver 2025 2024 Omräkningsreserv Ingående omräkningsreserv 6 511 4 661 Årets omräkningsdifferenser -3 753 1 816 Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet -71 34 Utgående omräkningsreserv 2 687 6 511 Reserv för kassaflödessäkring Ingående säkringsreserv -123 -152 Kassaflödessäkringar redovisade i övrigt totalresultat Årets säkringar -48 23 Upplöst mot resultaträkningen 20 13 Skatt hänförlig till årets säkringar 13 -7 Utgående säkringsreserv -139 -123 Summa reserver 2 548 6 388 Omräkningsreserv Omräkningsreserven består av ackumulerade omräkningsdifferenser vid omräkning av finansiella rapporter för utländska verksamheter. I omräknings- reserven ingår även kursdifferenser som uppstått vid säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Omräkningsreserven ”nollställdes” vid övergången till IFRS redovisningen 1 januari 2004. Årets omräkningsdifferenser uppgår till -3 753 (1 816) Mkr och består av negativa omräkningsdifferenser i främst USD. Omräkningsreserven har under året påverkats av kursdifferenser med -71 (34) Mkr genom valutasäkringsåtgärder. Totalt uppgår ackumulerad omräkningsreserv till 2 687 (6 511) Mkr. Reserv för kassaflödessäkring Säkringsredovisning tillämpas huvudsakligen för OPS-portföljen, den europeiska fastighetsutvecklingsverksamheten samt den svenska byggverksamheten. I reserven för kassaflödessäkring redovisas orealiserade vinster och förluster på säkringsinstrumenten. Förändringen under året uppgår till -16 (29) Mkr vilket förklaras av ändrade valutakurser och marknadsräntor på säkringar av orealiserade kassaflöden samt av den del av ingående reserv som realiserats under året och därmed omklassificerats till resultaträkningen. Utgående reserv uppgår till -139 (-123) Mkr. Balanserat resultat I balanserat resultat ingår årets resultat samt tidigare års ej utdelade intjänade vinstmedel i koncernen. Moderbolagets reservfond ingår i balanserat resultat tillsammans med omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner som enligt IAS 19 endast redovisas i övrigt totalresultat. Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner Eget kapital har påverkats av omvärderingar av förmånsbaserade pensionsplaner med 537 (936) Mkr efter hänsyn till sociala kostnader och skatt. Omvärderingar av pensionsförpliktelser uppgår till 1 026 (1 137) Mkr. Omvärderingar av förvaltningstillgångar uppgår till -602 (-177) Mkr då verklig avkastning på tillgångarna skiljer sig mot beräknad avkastning. Cirka -500 Mkr i nettoeffekt är kopplad till försäljningen av förmånsbestämda pensionsplaner i Storbritannien som slutfördes under december 2025. Se även not 25. 2025 2024 Omvärderingar pensionsförpliktelser 1 026 1 137 Skillnad mellan beräknad och verklig avkastning på förvaltningstillgångar -602 -177 Sociala avgifter inklusive särskild löneskatt 225 211 Skatt -112 -236 Summa 537 936 IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar De aktiesparprogram som infördes 2020 (Seop 5) och 2023 (Seop 6) redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med ett eget kapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Detta innebär att det verkliga värdet beräknas på marknads- värdet vid investeringstillfället (som är detsamma som tilldelningstillfället enligt standarden). Någon omvärdering efter att det verkliga värdet fastställts sker ej under resterande intjänandeperiod förutom för förändringar av antalet aktier på grund av att villkoret om fortsatt anställning under intjänandeperioden ej längre uppfylls samt utifrån bedömd måluppfyllelse. Värdet fördelas över den treåriga intjänandeperioden. Utdelning Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning för 2025 om 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor per aktie i extra utdelning. Förslaget motsvarar en utdelning om totalt 5 796 (3 295) Mkr. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Som avstämningsdag för erhållande av utdelning har styrelsen föreslagit torsdagen den 2 april 2026. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstämningsdagen, beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i långsiktiga aktiesparprogram. Beslut om utdelning till aktieägarna för 2025 fattas av årsstämman den 31 mars 2026. 162 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 23, forts. Aktier Uppgift om antal aktier samt resultat respektive eget kapital per aktie framgår av tabell nedan. 2025 2024 Antal aktier vid årets slut 419 903 072 419 903 072 varav A-aktier 19 523 473 19 552 301 varav B-aktier 400 379 599 400 350 771 Antal B-aktier i eget förvar vid årets slut 5 935 339 8 381 408 varav under året återköpta B-aktier 370 000 1 036 543 Genomsnittskurs, återköpta B-aktier, kronor 239,54 199,53 Antal utestående aktier vid årets slut 413 967 733 411 521 664 Genomsnittligt antal utestående aktier 412 635 596 410 828 510 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 414 390 128 414 305 022 Genomsnittlig utspädning, % 0,42 0,84 Resultat per aktie, kronor 13,82 13,51 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 13,76 13,40 Eget kapital per aktie, kronor 149,19 151,79 Förändring av antal aktier 2025 2024 Antal vid årets ingång 411 521 664 410 189 512 Antal återköpta B-aktier -370 000 -1 036 543 Antal aktier tilldelade anställda 2 816 069 2 368 695 Antal vid årets utgång 413 967 733 411 521 664 Utspädningseffekt För de aktiesparprogram som infördes 2020 (Seop 5) och 2023 (Seop 6) beräknas antalet potentiella stamaktier under mätperioden utifrån bedömt antal aktier som kommer att utges som en följd av uppfyllelse av uppställda mål. Efter mätperiodens slut fastställs det antal aktier som kan komma att utges förutsatt att villkoren om fortsatt anställning uppfylls. Sålunda framräknade antal potentiella stamaktier reduceras därefter för funktionen mellan det vederlag som Skanska förväntas erhålla och genomsnittlig börskurs under perioden. Aktiesparprogrammet Seop 5 har slutförts under året och alla aktier är nu utskiftade. Årets kostnad för båda programmen uppgår till 279 Mkr exklusive sociala avgifter. Intjänade, ej ännu utdelade aktierätter till och med 2025, som avser Seop 6, uppgår till 1 754 532 aktier. Utspädningseffekten till och med 2025 uppgår till 0,42 procent. Kostnaden exklusive sociala avgifter för Seop 6 bedöms uppgå till 758 Mkr fördelad på de tre intjänandeåren, motsvarande 3 497 667 aktier. Maximal utspädning vid intjänandeperiodernas utgång beräknas till 0,84 procent. Kapitalhantering Kapitalbehovet varierar mellan de olika verksamhetsgrenarna. Skanskas byggprojekt finansieras huvudsakligen av kunderna. Det leder till att bolaget inom Byggverksamheten kan arbeta med ett fritt rörelsekapital (negativt). Det fria rörelsekapitalet inom Byggverksamheten tillsammans med vinster från koncernens verksamheter, liksom möjligheten att öka belåningen genom kredit- finansiering, gör det möjligt att finansiera investeringar i egen projektutveckling. Sett till Byggverksamhetens stora volym med differentierade risker i olika typer av uppdrag och beställares krav på säkerheter, exempelvis utförandegarantier vid offentligt upphandlade projekt på den amerikanska marknaden, föreligger ett betydande krav på eget kapital. Hänsyn måste också tas till finansiering av goodwill liksom kommande investeringar inom Projektutveckling. Ett antal finansiella mål har fastställts, som bedöms vara de som bäst reflekterar lönsamheten i verksamheten och som bäst visar det finansiella utrymmet för investeringar och tillväxt. Avkastning på eget kapital respektive sysselsatt kapital är mått på hur väl aktieägarnas och långivarnas kapital används. Målet för 2025 är avkastning på koncernens eget kapital om minst 18 procent, rörelsemarginal inom Byggverksamheten om minst 4,0 procent och avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter om minst 6 procent respektive sammantaget för verksamhetsgrenarna inom Projektutveckling om minst 10 procent. Därutöver är gränsen för finansiell skuldsättning att justerad nettoskuld inte överstiger -10 miljarder kronor. Skanska har en utdelningspolicy att dela ut 40–70 procent av årets resultat efter skatt till aktieägarna, förutsatt att bolagets finansiella situation i sin helhet är stabil. Det är styrelsens bedömning om koncernens eget kapital uppgår till ett rimligt belopp med hänsyn till de behov som Skanskas finansiella ställning och marknadsförutsättningar erfordrar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 163 Noter ===== SIDA 165 ===== Not 23, forts. Aktier Uppgift om antal aktier samt resultat respektive eget kapital per aktie framgår av tabell nedan. 2025 2024 Antal aktier vid årets slut 419 903 072 419 903 072 varav A-aktier 19 523 473 19 552 301 varav B-aktier 400 379 599 400 350 771 Antal B-aktier i eget förvar vid årets slut 5 935 339 8 381 408 varav under året återköpta B-aktier 370 000 1 036 543 Genomsnittskurs, återköpta B-aktier, kronor 239,54 199,53 Antal utestående aktier vid årets slut 413 967 733 411 521 664 Genomsnittligt antal utestående aktier 412 635 596 410 828 510 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 414 390 128 414 305 022 Genomsnittlig utspädning, % 0,42 0,84 Resultat per aktie, kronor 13,82 13,51 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 13,76 13,40 Eget kapital per aktie, kronor 149,19 151,79 Förändring av antal aktier 2025 2024 Antal vid årets ingång 411 521 664 410 189 512 Antal återköpta B-aktier -370 000 -1 036 543 Antal aktier tilldelade anställda 2 816 069 2 368 695 Antal vid årets utgång 413 967 733 411 521 664 Utspädningseffekt För de aktiesparprogram som infördes 2020 (Seop 5) och 2023 (Seop 6) beräknas antalet potentiella stamaktier under mätperioden utifrån bedömt antal aktier som kommer att utges som en följd av uppfyllelse av uppställda mål. Efter mätperiodens slut fastställs det antal aktier som kan komma att utges förutsatt att villkoren om fortsatt anställning uppfylls. Sålunda framräknade antal potentiella stamaktier reduceras därefter för funktionen mellan det vederlag som Skanska förväntas erhålla och genomsnittlig börskurs under perioden. Aktiesparprogrammet Seop 5 har slutförts under året och alla aktier är nu utskiftade. Årets kostnad för båda programmen uppgår till 279 Mkr exklusive sociala avgifter. Intjänade, ej ännu utdelade aktierätter till och med 2025, som avser Seop 6, uppgår till 1 754 532 aktier. Utspädningseffekten till och med 2025 uppgår till 0,42 procent. Kostnaden exklusive sociala avgifter för Seop 6 bedöms uppgå till 758 Mkr fördelad på de tre intjänandeåren, motsvarande 3 497 667 aktier. Maximal utspädning vid intjänandeperiodernas utgång beräknas till 0,84 procent. Kapitalhantering Kapitalbehovet varierar mellan de olika verksamhetsgrenarna. Skanskas byggprojekt finansieras huvudsakligen av kunderna. Det leder till att bolaget inom Byggverksamheten kan arbeta med ett fritt rörelsekapital (negativt). Det fria rörelsekapitalet inom Byggverksamheten tillsammans med vinster från koncernens verksamheter, liksom möjligheten att öka belåningen genom kredit- finansiering, gör det möjligt att finansiera investeringar i egen projektutveckling. Sett till Byggverksamhetens stora volym med differentierade risker i olika typer av uppdrag och beställares krav på säkerheter, exempelvis utförandegarantier vid offentligt upphandlade projekt på den amerikanska marknaden, föreligger ett betydande krav på eget kapital. Hänsyn måste också tas till finansiering av goodwill liksom kommande investeringar inom Projektutveckling. Ett antal finansiella mål har fastställts, som bedöms vara de som bäst reflekterar lönsamheten i verksamheten och som bäst visar det finansiella utrymmet för investeringar och tillväxt. Avkastning på eget kapital respektive sysselsatt kapital är mått på hur väl aktieägarnas och långivarnas kapital används. Målet för 2025 är avkastning på koncernens eget kapital om minst 18 procent, rörelsemarginal inom Byggverksamheten om minst 4,0 procent och avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter om minst 6 procent respektive sammantaget för verksamhetsgrenarna inom Projektutveckling om minst 10 procent. Därutöver är gränsen för finansiell skuldsättning att justerad nettoskuld inte överstiger -10 miljarder kronor. Skanska har en utdelningspolicy att dela ut 40–70 procent av årets resultat efter skatt till aktieägarna, förutsatt att bolagets finansiella situation i sin helhet är stabil. Det är styrelsens bedömning om koncernens eget kapital uppgår till ett rimligt belopp med hänsyn till de behov som Skanskas finansiella ställning och marknadsförutsättningar erfordrar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 163 Noter ===== SIDA 166 ===== Not 24. Finansiella skulder Finansiella skulder fördelas på långfristiga och kortfristiga skulder. I normalfallet gäller en förfallotidpunkt inom ett år om skulden skall behandlas som kortfristig. Detta gäller inte för diskonterade rörelseskulder, vilka tillhör verksamhetscykeln och därför redovisas som kortfristiga skulder oavsett förfallotidpunkt. Beträffande finansiella risker och finanspolicy se not 5. 2025-12-31 2024-12-31 Långfristiga finansiella skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat 3 1 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Skulder till kreditinstitut 2 832 3 856 Obligationslån 2 501 4 908 Övriga skulder 43 25 Summa 5 380 8 790 varav räntebärande långfristiga finansiella skulder 5 377 8 790 varav icke räntebärande långfristiga finansiella skulder 3 1 Kortfristiga finansiella skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat 80 48 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Byggnadskreditiv i bostadsrättsföreningar 1 779 1 881 Skulder till kreditinstitut 459 581 Obligationslån 2 087 750 Övriga skulder 5 30 Summa 4 410 3 291 varav räntebärande kortfristiga finansiella skulder 4 330 3 243 varav icke räntebärande kortfristiga finansiella skulder 80 48 Totalt redovisat värde för finansiella skulder 9 790 12 081 Not 25. Pensioner Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med IAS 19 Ersättningar till anställda. Pensionsskuld enligt rapport över finansiell ställning Räntebärande pensionsskulder uppgår enligt rapporten över finansiell ställning till 1 861 (2 603) Mkr och räntebärande pensionsfordringar uppgår till 3 478 (3 718) Mkr varav 3 368 (2 954) Mkr i Norge och 110 (763) Mkr i Storbritannien. Räntebärande pensionsskulder och räntebärande pensionsfordringar uppgår netto till -1 617 (-1 115) Mkr. Under året har en försäljning av pensionsplaner (buy-in) genomförts i Storbritannien. Syftet är att minska exponeringen mot marknadsrisk, och därmed minska effekten av omvärderingar i övrigt totalresultat. Försäljningen påverkar övrigt totalresultat med cirka -500 Mkr i nettoeffekt. Skanska har förmånsbestämda planer för pensioner i Sverige, Norge och Storbritannien. Pensionen i dessa planer baseras huvudsakligen på slutlönen eller genomsnittligt intjänande under anställningsperioden. Planerna omfattar ett stort antal anställda men det förekommer även avgiftsbestämda planer i dessa länder. Koncernföretag i andra länder har pensionsplaner som redovisas som avgiftsbestämda planer. Förmånsbestämda planer Pensionsplanerna omfattar huvudsakligen ålderspension. Respektive arbetsgivare har vanligen ett åtagande att betala livsvarig pension. Intjänandet bygger på antalet anställningsår. Den anställde måste vara ansluten till planen ett visst antal år för att uppnå full rätt till ålderspension. För varje år tjänar den anställde in ökad rätt till pension vilket redovisas som pension intjänad under perioden samt ökning av pensionsåtagande. Pensionsplanerna är fonderade genom att pensionsförpliktelserna tryggas av tillgångar i pensionsstiftelser och avsättningar i räkenskaperna. Förvaltningstillgångarna i Sverige understiger pensionsförpliktelserna varför mellanskillnaden redovisas som en skuld i rapport över finansiell ställning. Förvaltningstillgångarna i Norge och Storbritannien överstiger pensionsför- pliktelserna varför mellanskillnaden redovisas som en fordran. Den takregel som i vissa fall begränsar tillgångarnas värde i rapport över finansiell ställning är inte aktuell enligt befintliga stadgar i stiftelserna, förutom för en av planerna i Norge och en av de mindre planerna i Storbritannien. Förvaltnings tillgångarnas redovisade värde har reducerats med 11 (30) Mkr genom begränsning enligt takregeln. Pensionsförpliktelserna per balansdagen uppgår till 19 672 (21 524) Mkr. Pensionsförpliktelserna har under året påverkats av omvärderingar. Omvärderingarna ingår i övrigt totalresultat och uppgår netto till 1 026 (1 137) Mkr. Pensionsförpliktelserna har även påverkats av att kostnaderna för intjänade pensioner och räntekostnader överstiger utbetalda pensioner. Förvaltningstillgångarna uppgår till 21 289 (22 639) Mkr. Förvaltningstillgångarna har under året påverkats av omvärderingar då verklig avkastning på tillgångarna skiljer sig från beräknad avkastning. Omvärderingarna ingår i övrigt totalresultat och uppgår till -602 (-177) Mkr. I resultaträkningen redovisad intäkt på förvaltningstillgångarna uppgick till 934 (871) Mkr medan verklig avkastning uppgick till 331 (694) Mkr. Förvaltningstillgångarna består huvudsakligen av aktier, räntebärande värdepapper, andelar i fonder samt investeringar i fastigheter och OPS-projekt. Inga tillgångar används i rörelsen. Antalet direktägda aktier i Skanska AB uppgår till 0 (0) st B-aktier. Det finns däremot en obetydlig andel indirekt ägda aktier i Skanska AB via investeringar i olika slags fonder. De risker som följer av bolagets förmånsbestämda pensionsplaner är av flera slag. Pensionsåtagandena påverkas huvudsakligen av aktuell diskonteringsränta, löneökningar, inflation samt livslängd. Risken i förvaltningstillgångarna utgörs huvudsakligen av marknadsrisk. Sammantaget kan effekten av dessa risker innebära volatilitet i bolagets egna kapital samt medföra ökade framtida kostnader för pensioner och högre pensionsutbetalningar än beräknat. Skanska följer löpande utvecklingen av pensionsåtagandena och uppdaterar de väsentligaste antagandena varje kvartal och övriga antagandena minst en gång per år. Beräkning av pensionsåtagandena utföres av oberoende aktuarier. Bolaget har upprättat styrdokument för hantering av förvaltningstillgångarna i form av placeringsriktlinjer där tillåtna investeringar och allokeringsramar för dessa regleras. Härutöver använder bolaget externa investeringsrådgivare som löpande följer förvaltningstillgångarnas utveckling. Den långa durationen i pensions- åtagandena matchas delvis genom långfristiga investeringar i OPS-projekt och fastighetsinvesteringar samt placeringar i långfristiga räntebärande värdepapper. 164 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 25, forts. Den största förmånsbestämda planen för Skanska i Sverige är ITP 2-planen där pensionen baseras på slutlön vid pensionstillfället. ITP 2 omfattar tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensionsstiftelse samt genom kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Pensionsåtagandet är livslångt och känsligt för ändringar av diskonteringsräntan, löneökningar, inflationen samt livslängden. En mindre del av ITP 2 planen tryggas genom försäkring i Alecta. Denna försäkring omfattar flera arbetsgivare och det föreligger inte tillräcklig information för att redovisa dessa förpliktelser som en förmånsbestämd plan. Pension som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Betalda avgifter under året uppgår till 17 (17) Mkr. Vid utgången av 2025 uppgick den kollektiva konsolideringsnivån för förmånsbestämd försäkring i Alecta till preliminärt 168 (162) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av tillgångar i procent av försäkringstekniska åtaganden. Inom Skanska Norge är den största förmånsbestämda pensionsplanen Skanska Norge Pensionskassa. Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensions kassan. Skanska Norge Pensionskassa är sedan 2018 stängd för nytillträde. Pensionsåtagandet är livslångt och känsligt för ändringar av diskonteringsräntan, löneökningar, inflationen samt livslängden. Den största av Skanskas förmånsbestämda pensionsplaner i Storbritannien är Skanska Pension Fund. Planen omfattar tjänstemän och baseras på genomsnittligt intjänad lön över anställningsperioden. Pensionen omvärderas efter ändringar i prisinflationsbeloppet. Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensionsfonden. Skanska Pension Fund är sedan 2018 stängd för nyintjänande och nytillträde. Pensionsåtagandet är känsligt för ändringar av diskonteringsräntan, inflationen samt livslängden. Under året har tillgångarna i pensionsfonden sålts (buy-in) och ersatts av en försäkring för att täcka kostnaden för att betala ut alla pensioner. Försäkringen har matchats mot värdet av pensionsskulden. Nettofordran avseende ersättningar till anställda, förmånsbestämda planer 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsförpliktelser fonderade planer, nuvärde per den 31 december 19 672 21 524 Förvaltningstillgångar, verkligt värde per den 31 december -21 289 -22 639 Nettoskuld (+)/nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning -1 617 -1 115 Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar per land 2025 Sverige Norge Storbritannien Totalt Pensionsförpliktelser 8 554 4 192 6 927 19 672 Förvaltningstillgångar -6 693 -7 559 -7 037 -21 289 Nettoskuld (+)/nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning 1 861 -3 368 -110 -1 617 2024 Sverige Norge Storbritannien Totalt Pensionsförpliktelser 9 120 4 421 7 983 21 524 Förvaltningstillgångar -6 517 -7 375 -8 746 -22 639 Nettoskuld (+)/nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning 2 603 -2 954 -763 -1 115 Räntebärande pensionsfordran, netto 2025 2024 Ingående balans pensionsskuld, netto -1 115 49 Pensionskostnader 223 287 Betalda förmåner från arbetsgivare -342 -316 Tillskjutna medel från arbetsgivare -172 -143 Omvärderingar -424 -960 Reduceringar och regleringar -26 -14 Kursdifferenser 239 -17 Nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning -1 617 -1 115 Pensionsförpliktelser 2025 2024 Ingående balans 21 524 21 787 Pensioner intjänade under perioden 299 316 Ränta på förpliktelser 863 849 Betalda förmåner från arbetsgivare -342 -316 Betalda förmåner från förvaltningstillgångar -535 -557 Omvärderingar: – Aktuariella vinster (-)/förluster (+) förändrade finansiella antaganden -1 067 -647 – Aktuariella vinster (-)/förluster (+) förändrade demografiska antaganden -6 -112 – Erfarenhetsbaserade förändringar 47 -378 Reduceringar och regleringar -37 -14 Kursdifferenser -1 074 -596 Pensionsförpliktelser, nuvärde 19 672 21 524 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 165 Noter ===== SIDA 167 ===== Not 25, forts. Den största förmånsbestämda planen för Skanska i Sverige är ITP 2-planen där pensionen baseras på slutlön vid pensionstillfället. ITP 2 omfattar tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensionsstiftelse samt genom kreditförsäkring hos PRI Pensionsgaranti. Pensionsåtagandet är livslångt och känsligt för ändringar av diskonteringsräntan, löneökningar, inflationen samt livslängden. En mindre del av ITP 2 planen tryggas genom försäkring i Alecta. Denna försäkring omfattar flera arbetsgivare och det föreligger inte tillräcklig information för att redovisa dessa förpliktelser som en förmånsbestämd plan. Pension som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Betalda avgifter under året uppgår till 17 (17) Mkr. Vid utgången av 2025 uppgick den kollektiva konsolideringsnivån för förmånsbestämd försäkring i Alecta till preliminärt 168 (162) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av tillgångar i procent av försäkringstekniska åtaganden. Inom Skanska Norge är den största förmånsbestämda pensionsplanen Skanska Norge Pensionskassa. Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensions kassan. Skanska Norge Pensionskassa är sedan 2018 stängd för nytillträde. Pensionsåtagandet är livslångt och känsligt för ändringar av diskonteringsräntan, löneökningar, inflationen samt livslängden. Den största av Skanskas förmånsbestämda pensionsplaner i Storbritannien är Skanska Pension Fund. Planen omfattar tjänstemän och baseras på genomsnittligt intjänad lön över anställningsperioden. Pensionen omvärderas efter ändringar i prisinflationsbeloppet. Pensionsåtagandena säkras genom tillgångar i pensionsfonden. Skanska Pension Fund är sedan 2018 stängd för nyintjänande och nytillträde. Pensionsåtagandet är känsligt för ändringar av diskonteringsräntan, inflationen samt livslängden. Under året har tillgångarna i pensionsfonden sålts (buy-in) och ersatts av en försäkring för att täcka kostnaden för att betala ut alla pensioner. Försäkringen har matchats mot värdet av pensionsskulden. Nettofordran avseende ersättningar till anställda, förmånsbestämda planer 2025-12-31 2024-12-31 Pensionsförpliktelser fonderade planer, nuvärde per den 31 december 19 672 21 524 Förvaltningstillgångar, verkligt värde per den 31 december -21 289 -22 639 Nettoskuld (+)/nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning -1 617 -1 115 Pensionsförpliktelser och förvaltningstillgångar per land 2025 Sverige Norge Storbritannien Totalt Pensionsförpliktelser 8 554 4 192 6 927 19 672 Förvaltningstillgångar -6 693 -7 559 -7 037 -21 289 Nettoskuld (+)/nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning 1 861 -3 368 -110 -1 617 2024 Sverige Norge Storbritannien Totalt Pensionsförpliktelser 9 120 4 421 7 983 21 524 Förvaltningstillgångar -6 517 -7 375 -8 746 -22 639 Nettoskuld (+)/nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning 2 603 -2 954 -763 -1 115 Räntebärande pensionsfordran, netto 2025 2024 Ingående balans pensionsskuld, netto -1 115 49 Pensionskostnader 223 287 Betalda förmåner från arbetsgivare -342 -316 Tillskjutna medel från arbetsgivare -172 -143 Omvärderingar -424 -960 Reduceringar och regleringar -26 -14 Kursdifferenser 239 -17 Nettofordran (-) enligt rapport över finansiell ställning -1 617 -1 115 Pensionsförpliktelser 2025 2024 Ingående balans 21 524 21 787 Pensioner intjänade under perioden 299 316 Ränta på förpliktelser 863 849 Betalda förmåner från arbetsgivare -342 -316 Betalda förmåner från förvaltningstillgångar -535 -557 Omvärderingar: – Aktuariella vinster (-)/förluster (+) förändrade finansiella antaganden -1 067 -647 – Aktuariella vinster (-)/förluster (+) förändrade demografiska antaganden -6 -112 – Erfarenhetsbaserade förändringar 47 -378 Reduceringar och regleringar -37 -14 Kursdifferenser -1 074 -596 Pensionsförpliktelser, nuvärde 19 672 21 524 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 165 Noter ===== SIDA 168 ===== Not 25, forts. Pensionsförpliktelsernas fördelning och genomsnittlig löptid per land 2025 Sverige Norge Storbritannien Aktiva medlemmars del av förpliktelserna 30% 37% 4% Vilande pensionsrättigheter 29% 16% 48% Pensionärers del av förpliktelserna 41% 47% 48% Vägd genomsnittlig löptid 15 år 16 år 13 år 2024 Sverige Norge Storbritannien Aktiva medlemmars del av förpliktelserna 32% 39% 4% Vilande pensionsrättigheter 29% 15% 47% Pensionärers del av förpliktelserna 39% 46% 49% Vägd genomsnittlig löptid 17 år 16 år 13 år Förvaltningstillgångar 2025 2024 Ingående balans 22 639 21 738 Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar 934 871 Tillskjutna medel från arbetsgivare 172 143 Tillskjutna medel från anställda 6 7 Betalda förmåner -535 -557 Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad avkastning -602 -177 Reduceringar och regleringar -11 Kursdifferenser -1 314 614 Förvaltningstillgångar, verkligt värde 21 289 22 639 Tillskjutna medel förväntas uppgå till 233 Mkr under 2026. Förvaltningstillgångar och avkastning per land, % 2025 Sverige Norge Storbritannien Aktier 31 46 0 Räntebärande värdepapper 33 41 95 Alternativa investeringar 36 13 5 Beräknad avkastning 3,40 3,80 5,50 Verklig avkastning 4,10 7,20 -6,90 2024 Sverige Norge Storbritannien Aktier 30 45 10 Räntebärande värdepapper 33 41 62 Alternativa investeringar 37 14 28 Beräknad avkastning 3,40 3,50 4,60 Verklig avkastning 7,80 10,40 -6,90 Totala förvaltningstillgångar fördelade på tillgångsklasser 2025-12-31 2024-12-31 Aktier och fonder Svenska aktier och fonder 744 711 Norska aktier och fonder 1 210 1 134 Brittiska aktier och fonder 5 59 Globala fonder 3 596 4 263 Summa aktier och fonder 5 555 6 167 Räntebärande värdepapper Svenska obligationer 1 893 1 840 Norska obligationer 1 351 1 711 Brittiska obligationer 6 660 4 966 Obligationer i andra länder 2 061 2 115 Summa räntebärande värdepapper 11 965 10 632 Alternativa investeringar Hedgefonder 231 209 Fastighetsinvesteringar 1 900 2 031 OPS-investeringar 1 069 1 151 Övrigt 569 2 449 Summa alternativa investeringar 3 769 5 840 Totala förvaltningstillgångar 21 289 22 639 Aktier och fonder, räntebärande värdepapper samt hedgefonder har värderats till aktuella marknadspriser. Fastighetsinvesteringar och infrastrukturprojekt har värderats med diskontering av framtida kassaflöden. Av de totala förvaltningstillgångarna har 85 procent ett noterat pris på en aktiv marknad. 166 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 25, forts. Aktuariella antaganden 2025 Sverige Norge Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta, den 1 januari 3,40% 3,80% 5,50% Diskonteringsränta, den 31 december 3,80% 3,90% 5,50% Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar, perioden 3,40% 3,80% 5,50% Förväntad löneökning, den 31 december 3,25% 2,75% 3,50% Förväntad inflation, den 31 december 1,75% 2,00% 2,80% Demografiska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder, män 23 år 22 år 22 år Förväntad livslängd efter 65 års ålder, kvinnor 24 år 25 år 24 år Livslängdstabell DUS23 K2013 S4/CMI 2024 2024 Sverige Norge Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta, den 1 januari 3,40% 3,50% 4,60% Diskonteringsränta, den 31 december 3,40% 3,80% 5,50% Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar, perioden 3,40% 3,50% 4,60% Förväntad löneökning, den 31 december 3,25% 3,00% 3,25% Förväntad inflation, den 31 december 1,75% 2,25% 3,50% Demografiska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder, män 22 år 22 år 22 år Förväntad livslängd efter 65 års ålder, kvinnor 24 år 25 år 24 år Livslängdstabell DUS23 K2013 S3/CMI 2023 Samtliga tre länder där Skanska har förmånsbestämda planer har en omfattande marknad för förstklassiga långfristiga företagsobligationer inklusive bostadsobligationer. Diskonteringsräntan fastställs med utgångspunkt från marknadsräntan på balansdagen för dessa obligationer. Pensionsförpliktelsernas känslighet för ändrade antaganden Sverige Norge Storbritannien/uni00B9) Summa/uni00B2) Pensionsförpliktelser, den 31 december, 2025 8 554 4 192 6 927 19 672 Diskonteringsräntan ökar med 0,25% -300 -150 e.t -450 Diskonteringsräntan reduceras med 0,25% 300 150 e.t 450 Förväntad löneökning ökar med 0,25% 150 50 e.t 200 Förväntad löneökning reduceras med 0,25% -150 -50 e.t -200 Förväntad inflation ökar med 0,25% 250 100 e.t 350 Förväntad inflation minskar med 0,25% -250 -100 e.t -350 Förväntad livslängd ökar med 1 år 300 200 e.t 500 1) Ej tillämpligt då skuldens förändring motverkas av försäkringen på tillgångssidan. 2) Beräknad förändring av pensionsförpliktelsen/pensionsskulden om antagandet ökar eller reduceras för samtliga tre länder. Om pensionsskulden ökar för samtliga tre länder reduceras koncernens eget kapital med 90 procent av den ökade pensionsskulden efter hänsyn tagen till uppskjuten skatt och sociala kostnader. Förvaltningstillgångarnas känslighet för avvikelser mellan beräknad avkastning och verklig avkastning Sverige Norge Storbritannien/uni00B9) Summa Förvaltningstillgångar, den 31 december, 2025 6 693 7 559 7 037 21 289 Avkastningen ökar med 5% 350 350 e.t 700 Avkastning minskar med 5% -350 -350 e.t -700 1) Ej tillämpligt då tillgångarna sålts och ersatts med en försäkring som följer skuldens utveckling. Känslighetsanalyserna baseras på befintliga förhållanden, antaganden och populationer. Applicering på andra nivåer kan ge andra effekter av förändringar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 167 Noter ===== SIDA 169 ===== Not 25, forts. Aktuariella antaganden 2025 Sverige Norge Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta, den 1 januari 3,40% 3,80% 5,50% Diskonteringsränta, den 31 december 3,80% 3,90% 5,50% Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar, perioden 3,40% 3,80% 5,50% Förväntad löneökning, den 31 december 3,25% 2,75% 3,50% Förväntad inflation, den 31 december 1,75% 2,00% 2,80% Demografiska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder, män 23 år 22 år 22 år Förväntad livslängd efter 65 års ålder, kvinnor 24 år 25 år 24 år Livslängdstabell DUS23 K2013 S4/CMI 2024 2024 Sverige Norge Storbritannien Finansiella antaganden Diskonteringsränta, den 1 januari 3,40% 3,50% 4,60% Diskonteringsränta, den 31 december 3,40% 3,80% 5,50% Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar, perioden 3,40% 3,50% 4,60% Förväntad löneökning, den 31 december 3,25% 3,00% 3,25% Förväntad inflation, den 31 december 1,75% 2,25% 3,50% Demografiska antaganden Förväntad livslängd efter 65 års ålder, män 22 år 22 år 22 år Förväntad livslängd efter 65 års ålder, kvinnor 24 år 25 år 24 år Livslängdstabell DUS23 K2013 S3/CMI 2023 Samtliga tre länder där Skanska har förmånsbestämda planer har en omfattande marknad för förstklassiga långfristiga företagsobligationer inklusive bostadsobligationer. Diskonteringsräntan fastställs med utgångspunkt från marknadsräntan på balansdagen för dessa obligationer. Pensionsförpliktelsernas känslighet för ändrade antaganden Sverige Norge Storbritannien/uni00B9) Summa/uni00B2) Pensionsförpliktelser, den 31 december, 2025 8 554 4 192 6 927 19 672 Diskonteringsräntan ökar med 0,25% -300 -150 e.t -450 Diskonteringsräntan reduceras med 0,25% 300 150 e.t 450 Förväntad löneökning ökar med 0,25% 150 50 e.t 200 Förväntad löneökning reduceras med 0,25% -150 -50 e.t -200 Förväntad inflation ökar med 0,25% 250 100 e.t 350 Förväntad inflation minskar med 0,25% -250 -100 e.t -350 Förväntad livslängd ökar med 1 år 300 200 e.t 500 1) Ej tillämpligt då skuldens förändring motverkas av försäkringen på tillgångssidan. 2) Beräknad förändring av pensionsförpliktelsen/pensionsskulden om antagandet ökar eller reduceras för samtliga tre länder. Om pensionsskulden ökar för samtliga tre länder reduceras koncernens eget kapital med 90 procent av den ökade pensionsskulden efter hänsyn tagen till uppskjuten skatt och sociala kostnader. Förvaltningstillgångarnas känslighet för avvikelser mellan beräknad avkastning och verklig avkastning Sverige Norge Storbritannien/uni00B9) Summa Förvaltningstillgångar, den 31 december, 2025 6 693 7 559 7 037 21 289 Avkastningen ökar med 5% 350 350 e.t 700 Avkastning minskar med 5% -350 -350 e.t -700 1) Ej tillämpligt då tillgångarna sålts och ersatts med en försäkring som följer skuldens utveckling. Känslighetsanalyserna baseras på befintliga förhållanden, antaganden och populationer. Applicering på andra nivåer kan ge andra effekter av förändringar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 167 Noter ===== SIDA 170 ===== Not 25, forts. Avgiftsbestämda planer Planerna omfattar huvudsakligen ålderspension, sjukpension och familjepension. Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, exempelvis försäkringsbolag. Storleken på premien baseras på lönen. Pensionskostnaden för perioden ingår i resultaträkningen. Totala pensionskostnader i resultaträkningen för förmånsbestämda planer och avgiftsbestämda planer 2025 2024 Pensioner förmånsbestämda planer intjänade under perioden -299 -316 Avgår: Tillskjutna medel från anställda 5 7 Ränta på förpliktelser -863 -849 Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar 934 871 Reduceringar och regleringar 20 14 Pensionskostnader, förmånsbestämda planer -203 -273 Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer -2 044 -2 108 Sociala kostnader, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer/uni00B9) -137 -144 Totala pensionskostnader -2 385 -2 525 1) Avser särskild löneskatt i Sverige och arbetsgivaravgift i Norge. Fördelning av pensionskostnader i resultaträkningen 2025 2024 Kostnader för produktion och förvaltning -1 950 -2 034 Försäljnings- och administrationskostnader -505 -513 Finansnetto 71 22 Totala pensionskostnader -2 385 -2 525 Not 26. Avsättningar Avsättningar redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, se not 1. Avsättningar fördelas i rapporten över finansiell ställning på långfristiga skulder och kortfristiga skulder. Avsättningar är både räntebärande och icke räntebärande. Avsättningar som ingår i verksamhetscykeln redovisas som kortfristiga. Räntebärande avsättningar som förfaller inom ett år behandlas som kortfristiga. Kortfristiga avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Icke räntebärande 9 829 10 959 Summa 9 829 10 959 Förändring av avsättningar fördelat på tvistreserv, avsättning för garantier samt övrigt framgår av tabell nedan. För tvistreserv se även not 30. Tvistreserv Avsättning för garantier Övriga avsättningar Summa 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ingående balans 2 255 2 597 4 149 3 883 4 555 4 606 10 959 11 087 Årets avsättningar 351 258 1 301 1 566 1 083 1 355 2 736 3 180 Ianspråktagna avsättningar -127 -286 -793 -1 061 -1 473 -1 437 -2 394 -2 783 Återförda outnyttjade belopp -196 -214 -505 -373 -218 -257 -919 -844 Kursdifferenser -184 -84 -147 106 -200 100 -532 122 Omklassificeringar 14 -17 -27 28 -9 187 -22 198 Belopp vid årets slut 2 112 2 255 3 979 4 149 3 738 4 555 9 829 10 959 168 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 26, forts. Specifikation av övriga avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Omstruktureringsåtgärder 160 108 Personalrelaterade avsättningar 689 673 Miljöåtaganden 236 164 Avsättning för sociala avgifter på pensioner och aktierelaterad ersättning 266 451 Tilläggsköpeskillingar/uni00B9) 389 415 Avsättning för åtaganden i joint ventures 212 320 Förlustreserver 325 604 Avsättningar för sålda fastigheter 974 1 057 Återställning av uppkomna skador 257 253 Skatt och moms (annat än bolagsskatt) 81 127 Andra avsättningar 149 382 Summa 3 738 4 555 1) Avser förvärv av omsättningsfastigheter. De redovisas som finansiella instrument, se not 5. Normal omloppstid för övriga avsättningar är ett till tre år. Avsättningar för tvister avser både tvister relaterade till avslutade projekt inom Byggverksamheten och andra tvister. Avsättningar för garantiåtaganden avser kostnader som kan uppstå under garantiperioden samt hyresgarantier avseende sålda fastigheter i Kommersiell fastighetsutveckling. Avsättningarna i Byggverksamheten baseras på individuell bedömning av aktuellt projekt alternativt på en erfarenhetsmässig genomsnittlig kostnad uttryckt som en procentandel av omsättningen under en femårsperiod. Kostnaderna belastar respektive projekt löpande. Avsättningar för garanti- åtaganden inom övriga verksamhetsgrenar sker efter individuell bedömning av aktuellt projekt. Årets förändring avser huvudsakligen Bostadsutveckling. Avsättningar för omstruktureringsåtgärder innehåller främst poster rörande Tjeckien, Polen, Sverige och nedläggningen i Latinamerika. Personalrelaterade avsättningar innehåller poster som exempelvis kostnader för vinstandelar, vissa bonusprogram samt övriga personalåtaganden. Som avsättning för miljöåtagande redovisas bland annat återställningskostnader för grustag i den svenska verksamheten. Not 27. Övriga rörelseskulder Som övriga rörelseskulder redovisas icke räntebärande skulder i rörelsen. Rörelseskulderna ingår i koncernens verksamhetscykel och redovisas som kortfristiga skulder. 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 12 194 15 077 Andra rörelseskulder/uni00B9) 8 049 9 300 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 582 21 523 Summa 39 826 45 900 varav finansiella instrument redovisat i not 5, Finansiella instrument och finansiell riskhantering – Leverantörsskulder 12 194 15 077 – Övriga rörelseskulder inklusive upplupna räntekostnader 333 469 12 527 15 546 varav ej finansiella instrument 27 299 30 354 1) I andra rörelseskulder ingår 326 (463) Mkr för utställda men ej inlösta checkar främst i USA. Se not 1. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 169 Noter ===== SIDA 171 ===== Not 26, forts. Specifikation av övriga avsättningar 2025-12-31 2024-12-31 Omstruktureringsåtgärder 160 108 Personalrelaterade avsättningar 689 673 Miljöåtaganden 236 164 Avsättning för sociala avgifter på pensioner och aktierelaterad ersättning 266 451 Tilläggsköpeskillingar/uni00B9) 389 415 Avsättning för åtaganden i joint ventures 212 320 Förlustreserver 325 604 Avsättningar för sålda fastigheter 974 1 057 Återställning av uppkomna skador 257 253 Skatt och moms (annat än bolagsskatt) 81 127 Andra avsättningar 149 382 Summa 3 738 4 555 1) Avser förvärv av omsättningsfastigheter. De redovisas som finansiella instrument, se not 5. Normal omloppstid för övriga avsättningar är ett till tre år. Avsättningar för tvister avser både tvister relaterade till avslutade projekt inom Byggverksamheten och andra tvister. Avsättningar för garantiåtaganden avser kostnader som kan uppstå under garantiperioden samt hyresgarantier avseende sålda fastigheter i Kommersiell fastighetsutveckling. Avsättningarna i Byggverksamheten baseras på individuell bedömning av aktuellt projekt alternativt på en erfarenhetsmässig genomsnittlig kostnad uttryckt som en procentandel av omsättningen under en femårsperiod. Kostnaderna belastar respektive projekt löpande. Avsättningar för garanti- åtaganden inom övriga verksamhetsgrenar sker efter individuell bedömning av aktuellt projekt. Årets förändring avser huvudsakligen Bostadsutveckling. Avsättningar för omstruktureringsåtgärder innehåller främst poster rörande Tjeckien, Polen, Sverige och nedläggningen i Latinamerika. Personalrelaterade avsättningar innehåller poster som exempelvis kostnader för vinstandelar, vissa bonusprogram samt övriga personalåtaganden. Som avsättning för miljöåtagande redovisas bland annat återställningskostnader för grustag i den svenska verksamheten. Not 27. Övriga rörelseskulder Som övriga rörelseskulder redovisas icke räntebärande skulder i rörelsen. Rörelseskulderna ingår i koncernens verksamhetscykel och redovisas som kortfristiga skulder. 2025-12-31 2024-12-31 Leverantörsskulder 12 194 15 077 Andra rörelseskulder/uni00B9) 8 049 9 300 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 582 21 523 Summa 39 826 45 900 varav finansiella instrument redovisat i not 5, Finansiella instrument och finansiell riskhantering – Leverantörsskulder 12 194 15 077 – Övriga rörelseskulder inklusive upplupna räntekostnader 333 469 12 527 15 546 varav ej finansiella instrument 27 299 30 354 1) I andra rörelseskulder ingår 326 (463) Mkr för utställda men ej inlösta checkar främst i USA. Se not 1. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 169 Noter ===== SIDA 172 ===== Not 28. Specifikation av räntebärande nettofordran/nettoskuld per tillgång och skuld 2025-12-31 2024-12-31 Ränte- bärande Icke ränte- bärande Summa Ränte- bärande Icke ränte- bärande Summa TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 154 8 154 Materiella anläggningstillgångar 9 466 9 466 9 061 9 061 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 372 2 977 2 977 Goodwill 3 724 3 724 4 082 4 082 Övriga immateriella tillgångar 200 200 256 256 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 318 2 214 2 214 Finansiella anläggningstillgångar 4 563 56 4 620 4 917 70 4 987 Uppskjutna skattefordringar 1 843 1 843 2 230 2 230 Summa anläggningstillgångar 4 563 28 247 32 810 4 917 29 044 33 961 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter 51 359 51 359 56 914 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 300 3 771 3 771 Material och varulager 1 061 1 061 1 064 1 064 Skattefordringar 1 068 1 068 1 371 1 371 Avtalstillgångar 8 841 8 841 7 769 7 769 Övriga rörelsefordringar 30 755 30 755 34 073 34 073 Finansiella omsättningstillgångar 9 906 183 10 089 10 164 83 10 247 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 8 535 3 613 3 613 Likvida medel 10 474 10 474 18 426 18 426 Summa omsättningstillgångar 28 915 96 567 125 482 32 202 105 044 137 246 SUMMA TILLGÅNGAR 33 478 124 814 158 292 37 119 134 088 171 207 2025-12-31 2024-12-31 Ränte- bärande Icke ränte- bärande Summa Ränte- bärande Icke ränte- bärande Summa SKULDER Långfristiga skulder Finansiella långfristiga skulder 5 377 3 5 380 8 790 1 8 790 Leasingskulder 4 763 4 763 6 123 6 123 Pensioner 1 861 1 861 2 603 2 603 Uppskjutna skatteskulder 3 060 3 060 2 424 2 424 Summa långfristiga skulder 12 001 3 063 15 064 17 516 2 424 19 940 Kortfristiga skulder Finansiella kortfristiga skulder 4 330 80 4 410 3 243 48 3 291 Leasingskulder 1 446 1 446 1 007 1 007 Skatteskulder 355 355 685 685 Kortfristiga avsättningar 9 829 9 829 10 959 10 959 Avtalsskulder 25 410 25 410 26 807 26 807 Övriga rörelseskulder 39 826 39 826 45 900 45 900 Summa kortfristiga skulder 5 777 75 500 81 277 4 250 84 400 88 650 SUMMA SKULDER 17 777 78 563 96 341 21 766 86 824 108 590 Summa eget kapital 61 951 62 617 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 158 292 171 207 Räntebärande nettofordran (+)/nettoskuld (-) 15 701 15 353 170 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 29. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas återvinnas inom 12 månader efter 12 månader Summa inom 12 månader efter 12 månader Summa TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 154 8 154 Materiella anläggningstillgångar/uni00B9) 1 744 7 722 9 466 1 636 7 424 9 061 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter/uni00B9) 998 1 374 2 372 959 2 017 2 977 Goodwill 3 724 3 724 4 082 4 082 Övriga immateriella tillgångar/uni00B9) 88 112 200 116 140 256 Placeringar i joint ventures och intresseföretag/uni00B2) 2 318 2 318 2 214 2 214 Finansiella anläggningstillgångar 4 620 4 620 4 987 4 987 Uppskjutna skattefordringar/uni00B3) 1 843 1 843 2 230 2 230 Summa anläggningstillgångar 2 830 29 980 32 810 2 712 31 249 33 961 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter/uni2074) 10 200 41 159 51 359 14 100 42 814 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter/uni2074) 100 3 200 3 300 100 3 671 3 771 Material och varulager 927 134 1 061 947 117 1 064 Skattefordringar 1 068 1 068 1 371 1 371 Avtalstillgångar/uni2075) 6 500 2 341 8 841 6 334 1 434 7 769 Övriga rörelsefordringar/uni2075) 22 837 7 918 30 755 27 448 6 626 34 073 Finansiella omsättningstillgångar 10 089 10 089 10 247 10 247 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 8 535 3 613 3 613 Likvida medel 10 474 10 474 18 426 18 426 Summa omsättningstillgångar 70 729 54 752 125 482 82 584 54 662 137 246 SUMMA TILLGÅNGAR 73 559 84 733 158 292 85 296 85 911 171 207 1) Med belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader har förväntad årlig avskrivning redovisats. 2) Fördelningen kan ej uppskattas. 3) Uppskjutna skattefordringar förväntas i sin helhet återvinnas efter tolv månader. 4) Återvinning inom ett år av omsättningsfastigheter och nyttjanderätter grundar sig på en historisk bedömning baserad på de senaste tre åren. 5) Kortfristiga fordringar som förfaller efter tolv månader ingår i verksamhetscykeln och redovisas som kortfristiga. 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas betalas inom 12 månader efter 12 månader Summa inom 12 månader efter 12 månader Summa SKULDER Långfristiga skulder Finansiella långfristiga skulder 5 380 5 380 8 790 8 790 Leasingskulder 4 763 4 763 6 123 6 123 Pensioner/uni00B9) 366 1 495 1 861 348 2 255 2 603 Uppskjutna skatteskulder 3 060 3 060 2 424 2 424 Summa långfristiga skulder 366 14 697 15 064 348 19 592 19 940 Kortfristiga skulder Finansiella kortfristiga skulder 3 108 1 302 4 410 1 758 1 532 3 291 Leasingskulder 1 446 1 446 1 007 1 007 Skatteskulder 355 355 685 685 Kortfristiga avsättningar 3 478 6 351 9 829 4 333 6 626 10 959 Avtalsskulder 24 456 954 25 410 25 330 1 477 26 807 Övriga rörelseskulder 37 503 2 323 39 826 43 143 2 757 45 900 Summa kortfristiga skulder 70 346 10 930 81 277 76 256 12 393 88 650 SUMMA SKULDER 70 713 25 628 96 341 76 604 31 986 108 590 Summa eget kapital 61 951 62 617 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 158 292 171 207 1) Inom 12 månader avser förväntade betalningar av förmåner (betalningar från fonderade medel ingår ej). Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 171 Noter ===== SIDA 173 ===== Not 29. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas återvinnas inom 12 månader efter 12 månader Summa inom 12 månader efter 12 månader Summa TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 268 8 154 8 154 Materiella anläggningstillgångar/uni00B9) 1 744 7 722 9 466 1 636 7 424 9 061 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter/uni00B9) 998 1 374 2 372 959 2 017 2 977 Goodwill 3 724 3 724 4 082 4 082 Övriga immateriella tillgångar/uni00B9) 88 112 200 116 140 256 Placeringar i joint ventures och intresseföretag/uni00B2) 2 318 2 318 2 214 2 214 Finansiella anläggningstillgångar 4 620 4 620 4 987 4 987 Uppskjutna skattefordringar/uni00B3) 1 843 1 843 2 230 2 230 Summa anläggningstillgångar 2 830 29 980 32 810 2 712 31 249 33 961 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter/uni2074) 10 200 41 159 51 359 14 100 42 814 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter/uni2074) 100 3 200 3 300 100 3 671 3 771 Material och varulager 927 134 1 061 947 117 1 064 Skattefordringar 1 068 1 068 1 371 1 371 Avtalstillgångar/uni2075) 6 500 2 341 8 841 6 334 1 434 7 769 Övriga rörelsefordringar/uni2075) 22 837 7 918 30 755 27 448 6 626 34 073 Finansiella omsättningstillgångar 10 089 10 089 10 247 10 247 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 8 535 3 613 3 613 Likvida medel 10 474 10 474 18 426 18 426 Summa omsättningstillgångar 70 729 54 752 125 482 82 584 54 662 137 246 SUMMA TILLGÅNGAR 73 559 84 733 158 292 85 296 85 911 171 207 1) Med belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader har förväntad årlig avskrivning redovisats. 2) Fördelningen kan ej uppskattas. 3) Uppskjutna skattefordringar förväntas i sin helhet återvinnas efter tolv månader. 4) Återvinning inom ett år av omsättningsfastigheter och nyttjanderätter grundar sig på en historisk bedömning baserad på de senaste tre åren. 5) Kortfristiga fordringar som förfaller efter tolv månader ingår i verksamhetscykeln och redovisas som kortfristiga. 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas betalas inom 12 månader efter 12 månader Summa inom 12 månader efter 12 månader Summa SKULDER Långfristiga skulder Finansiella långfristiga skulder 5 380 5 380 8 790 8 790 Leasingskulder 4 763 4 763 6 123 6 123 Pensioner/uni00B9) 366 1 495 1 861 348 2 255 2 603 Uppskjutna skatteskulder 3 060 3 060 2 424 2 424 Summa långfristiga skulder 366 14 697 15 064 348 19 592 19 940 Kortfristiga skulder Finansiella kortfristiga skulder 3 108 1 302 4 410 1 758 1 532 3 291 Leasingskulder 1 446 1 446 1 007 1 007 Skatteskulder 355 355 685 685 Kortfristiga avsättningar 3 478 6 351 9 829 4 333 6 626 10 959 Avtalsskulder 24 456 954 25 410 25 330 1 477 26 807 Övriga rörelseskulder 37 503 2 323 39 826 43 143 2 757 45 900 Summa kortfristiga skulder 70 346 10 930 81 277 76 256 12 393 88 650 SUMMA SKULDER 70 713 25 628 96 341 76 604 31 986 108 590 Summa eget kapital 61 951 62 617 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 158 292 171 207 1) Inom 12 månader avser förväntade betalningar av förmåner (betalningar från fonderade medel ingår ej). Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 171 Noter ===== SIDA 174 ===== Not 30. Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Ställda säkerheter 2025-12-31 2024-12-31 Aktier och andelar 1 125 1 222 Fordringar 807 867 Summa 1 932 2 089 Joint ventures inom OPS-portföljen redovisas som ställda säkerheter när andelarna i projektbolaget, vilka kan vara direktägda av Skanska eller ägda via mellanliggande holdingbolag, lämnats som säkerhet för lån från banker eller andra långivare än delägarna. Ställda säkerheter för skuld Aktier och fordringar 2025-12-31 2024-12-31 Egna åtaganden Andra skulder 807 867 Summa egna åtaganden 807 867 Övriga åtaganden 1 125 1 222 Summa 1 932 2 089 Ställda säkerheter för andra skulder 0,8 (0,9) miljarder kronor, avser till allra största delen finansiella instrument lämnade som säkerhet till beställaren i samband med entreprenadarbeten i USA. Eventualförpliktelser Eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Se not 1. Skattemål, domstols- och skiljeförfarande medtas ej i beloppen för eventualförpliktelser, i stället lämnas särskild beskrivning. Eventualförpliktelser, exklusive förpliktelser för partners framtida fullgörande i gemensamma verksamheter, uppgår till 1 664 (1 432) Mkr. Beloppen avser huvudsakligen joint ventures och bostadsrättföreningar inom verksamhets- grenarna Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling. Skanskas förpliktelser för partners framtida fullgörande i gemensamma verksamheter avser entreprenadarbeten inom Byggverksamheten och Projektutveckling. Om en partner inte fullgör sin del av entreprenaden är övriga partners solidariskt ansvariga för att också denna del av entreprenaden fullgörs. Partners andel av framtida fullgörande i gemensamma verksamheter uppgår till 22 742 (24 427) Mkr. För den händelse att Skanska tar över del av fullgörande kommer Skanskas orderstock att öka i motsvarande mån. Skanska väljer att avtala om gemensamma verksamheter och joint ventures när det är fördelaktigt med tanke på projektets storlek och/eller typ av åtaganden som ingår i projektet. Att kombinera expertis och resurser med andra byggbolag är då ett sätt att optimera projektplanering och genomförande likväl som att hantera specifika projektrisker. Utomstående parter i dessa samarbetsarrangemang granskas enligt processen om anbudsförfarande. För mer information om gemensamma verksamheter och joint ventures se not 17B och 17C. År 2014 beslutade Skanska att lämna den latinamerikanska marknaden på grund av svaga resultat i verksamheten. De sista projekten färdigställdes år 2016. Flera pågående administrativa förfaranden och tvister från denna avslutade verksamhet kan fortsatt potentiellt påverka Skanska-koncernen. Brasiliens konkurrensmyndighet, Administrative Council of Economic Defense (CADE), och Comptroller General of the Union (CGU) inledde administrativa förfaranden år 2015 mot Skanska Brasil rörande en påstådd kartell i vissa Petrobras-projekt. Förfarandet i CADE är för närvarande vilandeförklarat. Ett framtida negativt beslut från CADE där en överträdelse konstateras kan resultera i böter och kan utgöra grund för eventuella efterföljande skadeståndskrav. År 2021 beslutade den federala revisionsdomstolen i Brasilien (TCU) att inleda ett administrativt förfarande avseende påstådd överprissättning i ett projekt som utfördes av Skanska Brasil i joint venture med andra. Skanska Brasil ansökte därefter hos Högsta domstolen (STF) om att ärendet skulle förklaras preskriberat och att TCU skulle instrueras att avvisa ärendet i den del det avser Skanska Brasil. Det fanns tidigare ytterligare ett TCU-förfarande som under 2025 förklarades preskriberat av STF. År 2020 väckte en privatperson i Brasilien talan mot cirka 20 byggbolag, inklusive Skanska Brasil, med påstående om anbudskartell i samband med Petrobras- projekt under perioden 2002–2015. Käranden väckte även talan mot Petrobras. Underinstansen avvisade talan i juli 2020. Käranden överklagade, och i september 2025 instruerade appellationsdomstolen underinstansen att ge käranden möjlighet att avhjälpa bristerna i sin talan. År 2006 inledde skattemyndigheten i Argentina en utredning av ett stort antal bolag, inklusive Skanska S.A, avseende användning av oriktiga fakturor. Skanska S.A samarbetade med myndigheterna och rättade sina deklarationer. År 2011 fann appellationsdomstolen att det saknades bevis för oegentligheter, men 2015 beslutade Högsta domstolen att åtalen kunde återupptas. År 2017 åtalades ett stort antal individer, inklusive nio tidigare anställda vid Skanska S.A, misstänkta för mutbetalningar och deltagande i upphandlingsbedrägeri. Utöver detta har åklagaren begärt att domstolen ska ålägga Skanska S.A (numera Pecom Servicios Energia S.A.) att betala ett belopp motsvarande den förmån som Skanska S.A erhöll till följd av de påstådda brotten, så kallat förverkandebelopp. Skanska sålde sin argentinska verksamhet 2015 och åtog sig att hålla köparen skadeslös för kostnader hänförliga till ärendet, inklusive eventuellt förverkande. Ärendet pågår. Eventualtillgångar Koncernen saknar eventualtillgångar av väsentlig betydelse för bedömningen av koncernens ställning. 172 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 31. Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser Valutakurser hanteras i enlighet med IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser. Valutakurser Valutakursen för SEK har under året fluktuerat gentemot valutor i länder i vilka koncernen bedriver verksamhet. Genomsnittskurs Förändring, % Valuta Land 2025 2024 2023 2024–2025 2023–2024 CZK Tjeckien 0,448 0,455 0,478 -2 -5 DKK Danmark 1,483 1,533 1,540 -3 0 EUR EU 11,066 11,435 11,475 -3 0 GBP Storbritannien 12,918 13,509 13,196 -4 2 NOK Norge 0,944 0,983 1,005 -4 -2 PLN Polen 2,610 2,656 2,529 -2 5 USD USA 9,812 10,572 10,613 -7 0 Balansdagskurs Förändring, % Valuta Land 2025 2024 2023 2024–2025 2023–2024 CZK Tjeckien 0,446 0,455 0,449 -2 2 DKK Danmark 1,447 1,540 1,488 -6 3 EUR EU 10,805 11,487 11,089 -6 4 GBP Storbritannien 12,405 13,852 12,760 -10 9 NOK Norge 0,915 0,969 0,986 -6 -2 PLN Polen 2,554 2,694 2,555 -5 5 USD USA 9,179 10,993 10,012 -17 10 Resultaträkningen Genomsnittskursen under året för svenska kronan mot koncernens övriga valutor har förstärkts gentemot samtliga valutor. Totalt blev valutapåverkan på koncernens intäkter -8 878 (-641) Mkr vilket motsvarar -5,0 (-0,4) procent. Totalt uppgick valutaeffekten på koncernens rörelseresultat till -324 (-46) Mkr vilket motsvarar -4,8 (-0,7) procent. Se vidare tabell nedan. 2025 USD EUR GBP NOK CZK PLN Övriga Summa Intäkter -6 646 -315 -838 -892 -121 -66 0 -8 878 Rörelseresultat -228 -11 -22 -43 -5 -3 -12 -324 Resultat efter finansnetto -430 -1 -37 -55 -6 -4 -14 -547 Periodens resultat -372 1 -23 -42 -5 -4 -14 -459 2024 USD EUR GBP NOK CZK PLN Övriga Summa Intäkter -341 -38 392 -499 -315 159 1 -641 Rörelseresultat -11 -2 -1 -26 -8 10 -8 -46 Resultat efter finansnetto -20 0 -1 -32 -21 12 -12 -74 Periodens resultat -17 1 4 -24 -17 10 -13 -56 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 173 Noter ===== SIDA 175 ===== Not 31. Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser Valutakurser hanteras i enlighet med IAS 21 Effekter av ändrade valutakurser. Valutakurser Valutakursen för SEK har under året fluktuerat gentemot valutor i länder i vilka koncernen bedriver verksamhet. Genomsnittskurs Förändring, % Valuta Land 2025 2024 2023 2024–2025 2023–2024 CZK Tjeckien 0,448 0,455 0,478 -2 -5 DKK Danmark 1,483 1,533 1,540 -3 0 EUR EU 11,066 11,435 11,475 -3 0 GBP Storbritannien 12,918 13,509 13,196 -4 2 NOK Norge 0,944 0,983 1,005 -4 -2 PLN Polen 2,610 2,656 2,529 -2 5 USD USA 9,812 10,572 10,613 -7 0 Balansdagskurs Förändring, % Valuta Land 2025 2024 2023 2024–2025 2023–2024 CZK Tjeckien 0,446 0,455 0,449 -2 2 DKK Danmark 1,447 1,540 1,488 -6 3 EUR EU 10,805 11,487 11,089 -6 4 GBP Storbritannien 12,405 13,852 12,760 -10 9 NOK Norge 0,915 0,969 0,986 -6 -2 PLN Polen 2,554 2,694 2,555 -5 5 USD USA 9,179 10,993 10,012 -17 10 Resultaträkningen Genomsnittskursen under året för svenska kronan mot koncernens övriga valutor har förstärkts gentemot samtliga valutor. Totalt blev valutapåverkan på koncernens intäkter -8 878 (-641) Mkr vilket motsvarar -5,0 (-0,4) procent. Totalt uppgick valutaeffekten på koncernens rörelseresultat till -324 (-46) Mkr vilket motsvarar -4,8 (-0,7) procent. Se vidare tabell nedan. 2025 USD EUR GBP NOK CZK PLN Övriga Summa Intäkter -6 646 -315 -838 -892 -121 -66 0 -8 878 Rörelseresultat -228 -11 -22 -43 -5 -3 -12 -324 Resultat efter finansnetto -430 -1 -37 -55 -6 -4 -14 -547 Periodens resultat -372 1 -23 -42 -5 -4 -14 -459 2024 USD EUR GBP NOK CZK PLN Övriga Summa Intäkter -341 -38 392 -499 -315 159 1 -641 Rörelseresultat -11 -2 -1 -26 -8 10 -8 -46 Resultat efter finansnetto -20 0 -1 -32 -21 12 -12 -74 Periodens resultat -17 1 4 -24 -17 10 -13 -56 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 173 Noter ===== SIDA 176 ===== Not 31, forts. Koncernens rapport över finansiell ställning fördelad per funktionell valuta Koncernens balansomslutning har minskat med 12,9 miljarder kronor från 171,2 miljarder kronor till 158,3 miljarder kronor. Effekten av valutakursförändringar har påverkat med -13,7 miljarder kronor. Balansdagskursen för SEK förstärktes gentemot alla valutor. 2025-12-31, Mdr kr USD GBP EUR NOK CZK PLN DKK Övriga utländska valutor/uni00B9) Säkringar av utländsk valuta/uni00B2) SEK Summa Tillgångar Förvaltningsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,3 8,3 Materiella anläggningstillgångar 2,8 0,4 0,4 3,2 0,7 0,1 0,0 0,0 1,9 9,5 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 0,8 0,3 0,3 0,3 0,1 0,1 0,0 0,0 0,4 2,4 Immateriella tillgångar 0,4 1,3 0,5 1,0 0,6 0,0 0,0 0,0 0,1 3,9 Aktier och andelar 0,3 0,0 0,1 0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 1,4 2,4 Räntebärande fordringar 46,0 4,2 2,5 7,8 1,5 2,3 0,0 -51,3 1,3 14,5 Omsättningsfastigheter 15,9 0,0 12,5 2,5 2,1 2,6 2,7 0,0 13,1 51,4 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 2,3 0,0 0,3 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,5 3,3 Icke räntebärande fordringar 23,9 2,0 2,7 6,3 1,6 0,9 0,0 0,1 6,3 43,8 Kortfristiga räntebärande placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,5 8,5 Likvida medel 1,9 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 8,2 10,5 Summa 94,3 8,4 19,3 22,0 6,7 6,1 2,7 -51,2 0,0 50,0 158,3 Eget kapital och skulder Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare/uni00B3) 15,5 1,9 2,9 7,2 2,9 1,0 1,0 -0,7 -0,1 30,2 61,8 Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Räntebärande skulder 41,1 1,4 11,5 2,7 0,5 2,2 1,6 -51,3 0,1 7,9 17,8 Icke räntebärande skulder 37,7 5,1 4,8 12,0 3,1 2,9 0,2 0,9 11,9 78,6 Summa 94,3 8,4 19,3 22,0 6,7 6,1 2,7 -51,2 0,0 50,0 158,3 1) Inklusive eliminering av interna fordringar och skulder. 2) Beloppen avser säkringar före avdrag för skatt. Nettoinvesteringar i utlandet valutasäkras till viss del genom valutalån och valutaterminskontrakt, se även not 5. Säkring av nettoinvesteringar genom valutalån i GBP uppgår till 96 Mkr. 3) De respektive valutorna beräknas inklusive koncernmässig goodwill och nettot av koncernmässiga övervärden efter avdrag för uppskjuten skatt. 2024-12-31, Mdr kr USD GBP EUR NOK CZK PLN DKK Övriga utländska valutor/uni00B9) Säkringar av utländsk valuta/uni00B2) SEK Summa Tillgångar Förvaltningsfastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 8,2 8,2 Materiella anläggningstillgångar 2,6 0,4 0,5 3,0 0,8 0,1 0,0 0,0 1,8 9,1 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 0,8 0,8 0,4 0,3 0,1 0,1 0,0 0,0 0,5 3,0 Immateriella tillgångar 0,5 1,5 0,6 1,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,6 4,3 Aktier och andelar 0,3 0,0 0,2 0,5 0,1 0,0 0,0 0,0 1,1 2,3 Räntebärande fordringar 58,3 4,4 3,1 7,9 1,9 2,1 0,0 -63,6 1,0 15,1 Omsättningsfastigheter 19,3 0,6 14,3 2,7 2,0 1,7 4,0 0,0 12,4 56,9 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 2,7 0,0 0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,5 3,8 Icke räntebärande fordringar 26,8 3,0 2,8 5,8 2,7 0,8 0,0 0,1 4,7 46,6 Kortfristiga räntebärande placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 3,6 3,6 Likvida medel 1,9 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 16,1 18,4 Summa 113,2 10,7 22,3 21,6 7,7 4,8 4,0 -63,5 0,0 50,4 171,2 Eget kapital och skulder Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare/uni00B3) 16,9 1,4 3,3 6,8 3,2 0,9 0,7 -0,8 -0,1 30,1 62,5 Innehav utan bestämmande inflytande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Räntebärande skulder 52,7 3,5 13,0 2,4 0,4 1,2 3,0 -63,7 0,1 9,2 21,8 Icke räntebärande skulder 43,7 5,8 6,0 12,4 4,0 2,6 0,2 1,0 11,1 86,8 Summa 113,2 10,7 22,3 21,6 7,7 4,8 4,0 -63,5 0,0 50,4 171,2 1) Inklusive eliminering av interna fordringar och skulder. 2) Beloppen avser säkringar före avdrag för skatt. Nettoinvesteringar i utlandet valutasäkras till viss del genom valutalån och valutaterminskontrakt, se även not 5. Säkring av nettoinvesteringar genom valutalån i GBP uppgår till 103 Mkr. 3) De respektive valutorna beräknas inklusive koncernmässig goodwill och nettot av koncernmässiga övervärden efter avdrag för uppskjuten skatt. 174 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 31, forts. Påverkan på koncernen vid förändring av SEK mot samtliga valutor samt förändring av USD mot SEK Följande känslighetsanalys visar på koncernens känslighet, baserad på 2025 års resultaträkning och finansiella ställning, för ensidig förändring i SEK mot samtliga valutor med 10 procent samt ensidig förändring i USD mot SEK med 10 procent (+ innebär en försvagning av SEK, - innebär en förstärkning av SEK). Mdr kr Samtliga valutor +/-10% varav USD +/-10% Intäkter +/- 14,6 +/- 8,6 Rörelseresultat +/- 0,5 +/- 0,3 Eget kapital +/- 3,2 +/- 1,6 Nettofordran/nettoskuld +/- 0,6 +/- 0,7 Övrigt För uppgift om förändringen av omräkningsreserven i eget kapital hänvisas till not 23. Not 32. Kassaflödesanalys Förutom kassaflödesanalysen som upprättas enligt IAS 7 Kassaflödesanalys, visas i Skanska en kassaflödesanalys som upprättats utifrån den verksamhet som de respektive verksamhetsgrenarna bedriver. Denna kassaflödesanalys benämns ”Koncernens operativa kassaflödesanalys”. Sambandet mellan de respektive kassaflödesanalyserna visas längre fram i denna not. Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet/ska ingå i kassaflödet 2025 2024 Av- och nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar 3 741 3 253 Resultat sålda anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter -2 060 -2 913 Resultat avyttrade koncernföretag/verksamheter före avdrag för försäljningskostnader 8 Resultat efter finansnetto från joint ventures och intresseföretag -285 -253 Årets avsättning för internvinster på entreprenadarbeten 169 Kostnadsförda pensioner som ej avser betalningar 274 295 Utbetalda pensioner -877 -873 Kostnad för aktiesparprogrammet Seop 279 362 Värdeförändring förvaltningsfastigheter -53 -737 Resultat sålda joint ventures -40 Övriga poster som ej påverkat kassaflödet från den löpande verksamheten 12 -24 Summa 999 -722 Likvida medel Samma regel som använts vid bestämmande av likvida medel i rapporten över finansiell ställning har använts vid bestämmandet av likvida medel enligt kassaflödesanalysen. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt placeringar med en löptid under tre månader vid anskaffnings- tillfället. 2025-12-31 2024-12-31 Likvida medel 10 474 18 426 Summa 10 474 18 426 Övrigt Koncernens outnyttjade krediter uppgick vid årets slut till 9 561 (10 137) Mkr. Sambandet mellan koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 och koncernens operativa kassaflödesanalys Skillnaden mellan koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 Kassaflödesanalys och koncernens operativa kassaflödesanalys framgår av följande. I koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 redovisas kassaflödet fördelat på; Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet I koncernens operativa kassaflödesanalys redovisas kassaflödet fördelat på; Kassaflöde från operativ verksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Kassaflöde från strategiska investeringar Utdelning etc. Förändring i räntebärande fordringar och skulder I koncernens operativa kassaflödesanalys benämns löpande verksamhet som ”operativ verksamhet”. Till skillnad från kassaflödesanalysen enligt IAS 7 så innehåller den ”operativa verksamheten” erhållen utdelning samt även nettoinvesteringar som anses vara ett led i den operativa verksamheten. Sådana nettoinvesteringar är nettoinvesteringar i aktier, förvaltningsfastigheter, materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nettoinvesteringar i OPS-portföljen. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 175 Noter ===== SIDA 177 ===== Not 31, forts. Påverkan på koncernen vid förändring av SEK mot samtliga valutor samt förändring av USD mot SEK Följande känslighetsanalys visar på koncernens känslighet, baserad på 2025 års resultaträkning och finansiella ställning, för ensidig förändring i SEK mot samtliga valutor med 10 procent samt ensidig förändring i USD mot SEK med 10 procent (+ innebär en försvagning av SEK, - innebär en förstärkning av SEK). Mdr kr Samtliga valutor +/-10% varav USD +/-10% Intäkter +/- 14,6 +/- 8,6 Rörelseresultat +/- 0,5 +/- 0,3 Eget kapital +/- 3,2 +/- 1,6 Nettofordran/nettoskuld +/- 0,6 +/- 0,7 Övrigt För uppgift om förändringen av omräkningsreserven i eget kapital hänvisas till not 23. Not 32. Kassaflödesanalys Förutom kassaflödesanalysen som upprättas enligt IAS 7 Kassaflödesanalys, visas i Skanska en kassaflödesanalys som upprättats utifrån den verksamhet som de respektive verksamhetsgrenarna bedriver. Denna kassaflödesanalys benämns ”Koncernens operativa kassaflödesanalys”. Sambandet mellan de respektive kassaflödesanalyserna visas längre fram i denna not. Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet/ska ingå i kassaflödet 2025 2024 Av- och nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar 3 741 3 253 Resultat sålda anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter -2 060 -2 913 Resultat avyttrade koncernföretag/verksamheter före avdrag för försäljningskostnader 8 Resultat efter finansnetto från joint ventures och intresseföretag -285 -253 Årets avsättning för internvinster på entreprenadarbeten 169 Kostnadsförda pensioner som ej avser betalningar 274 295 Utbetalda pensioner -877 -873 Kostnad för aktiesparprogrammet Seop 279 362 Värdeförändring förvaltningsfastigheter -53 -737 Resultat sålda joint ventures -40 Övriga poster som ej påverkat kassaflödet från den löpande verksamheten 12 -24 Summa 999 -722 Likvida medel Samma regel som använts vid bestämmande av likvida medel i rapporten över finansiell ställning har använts vid bestämmandet av likvida medel enligt kassaflödesanalysen. Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och bank samt placeringar med en löptid under tre månader vid anskaffnings- tillfället. 2025-12-31 2024-12-31 Likvida medel 10 474 18 426 Summa 10 474 18 426 Övrigt Koncernens outnyttjade krediter uppgick vid årets slut till 9 561 (10 137) Mkr. Sambandet mellan koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 och koncernens operativa kassaflödesanalys Skillnaden mellan koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 Kassaflödesanalys och koncernens operativa kassaflödesanalys framgår av följande. I koncernens kassaflödesanalys enligt IAS 7 redovisas kassaflödet fördelat på; Kassaflöde från löpande verksamhet Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet I koncernens operativa kassaflödesanalys redovisas kassaflödet fördelat på; Kassaflöde från operativ verksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Kassaflöde från strategiska investeringar Utdelning etc. Förändring i räntebärande fordringar och skulder I koncernens operativa kassaflödesanalys benämns löpande verksamhet som ”operativ verksamhet”. Till skillnad från kassaflödesanalysen enligt IAS 7 så innehåller den ”operativa verksamheten” erhållen utdelning samt även nettoinvesteringar som anses vara ett led i den operativa verksamheten. Sådana nettoinvesteringar är nettoinvesteringar i aktier, förvaltningsfastigheter, materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nettoinvesteringar i OPS-portföljen. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 175 Noter ===== SIDA 178 ===== Not 32, forts Investeringar av strategisk karaktär redovisas i kassaflödet från strategiska investeringar. I den operativa kassaflödesanalysen redovisas i kassaflödet från finansierings- verksamheten endast räntor och övrigt finansnetto. Utdelning redovisas separat. Lämnade lån och återbetalning av lån redovisas också separat tillsammans med förändringen av de räntebärande fordringarna längst ner i den operativa kassaflödesanalysen, vilket ger en delsumma i analysen som visar kassaflödet före förändring i räntebärande fordringar och skulder. Årets kassaflöde 2025 2024 Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter enligt operativt kassaflöde 4 143 6 910 Avgår nettoinvesteringar i aktier, materiella och immateriella tillgångar (inklusive förvaltningsfastigheter) 3 087 2 492 Avgår periodisering investeringar/desinvesteringar i aktier, materiella och immateriella tillgångar (inklusive förvaltningsfastigheter) -590 Avgår betald ränta som aktiverats samt erhållen utdelning från joint ventures och intresseföretag 130 302 Kassaflöde från löpande verksamhet, enligt IAS 7 7 360 9 113 Kassaflöde från strategiska nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) enligt operativt kassaflöde 30 2 Nettoinvesteringar i aktier, materiella och immateriella tillgångar (inklusive förvaltningsfastigheter) -3 087 -2 492 Periodisering investeringar/desinvesteringar i aktier, materiella och immateriella tillgångar (inklusive förvaltningsfastigheter) 590 Erhållen ränta samt erhållen utdelning 1 336 1 444 Ökning och minskning av räntebärande fordringar -5 664 -5 312 Kassaflöde från investeringsverksamheten, enligt IAS 7 -7 385 -5 767 Kassaflöde från finansieringsverksamheten enligt operativt kassaflöde -568 -164 Betald ränta som aktiverats -415 -585 Avgår erhållen ränta samt erhållen övrig utdelning -1 051 -1 160 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Avgår ökning och minskning av räntebärande fordringar 5 664 5 312 Utdelning etc/uni00B9) -3 409 -2 493 Kassaflöde från finansieringsverksamhet, enligt IAS 7 -7 667 -2 843 Årets kassaflöde -7 692 502 1) Varav återköp av B-aktier -89 -207 Sambandet mellan koncernens investeringar i kassaflödesanalysen enligt IAS 7 och investeringar i koncernens operativa kassaflödesanalys Totala nettoinvesteringar redovisas i kassaflödesanalysen fördelade på löpande verksamhet och investeringsverksamhet med hänsyn taget till likvidreglering av investeringar och desinvesteringar. I löpande verksamheten redovisas köp och försäljning av omsättningsfastigheter medan övriga nettoinvesteringar redovisas i investeringsverksamheten. 2025 2024 Nettodesinvesteringar i löpande verksamhet/uni00B9) 1 912 3 696 Nettoinvesteringar i investeringsverksamheten -3 057 -1 900 -1 146 1 796 Avgår justering för periodisering, kassapåverkan investeringar 247 -279 Totala nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -898 1 518 1) Varav -415 (-585) Mkr avser aktiverad ränta som ingår bland betald ränta. I koncernens operativa kassaflödesanalys redovisas nettodesinvesteringar (+)/ investeringar (-) fördelat på verksamheten och strategiska enligt följande. Investeringar/desinvesteringar 2025 2024 Verksamheten – Investeringar Förvaltningsfastigheter -61 -44 Immateriella tillgångar -47 -11 Materiella anläggningstillgångar -3 128 -2 666 Aktier -208 -129 Omsättningsfastigheter -8 257 -10 602 varav Bostadsutveckling -4 191 -4 463 varav Kommersiell fastighetsutveckling -4 066 -6 139 Verksamhetens investeringar -11 703 -13 452 Verksamheten – Desinvesteringar Immateriella tillgångar 4 Materiella anläggningstillgångar 325 323 Aktier 33 31 Omsättningsfastigheter 10 416 14 610 varav Bostadsutveckling 5 595 9 762 varav Kommersiell fastighetsutveckling 4 821 4 848 Verksamhetens desinvesteringar 10 774 14 968 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) i verksamheten -928 1 516 Strategiska investeringar Förvärv av verksamhet -3 Strategiska investeringar -3 Strategiska desinvesteringar Försäljning av verksamheter 33 2 Strategiska desinvesteringar 33 2 Strategiska nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 30 2 Totala nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -898 1 518 Förändring av räntebärande skulder inom finansieringsverksamheten 2025 2024 Ingående balans 19 163 17 846 Poster som påverkar kassaflödet från finansieringsverksamheten -3 428 65 Övrig förändring leasingavtal 1 084 757 Omklassificering -64 Kursdifferenser -838 494 Belopp vid årets slut 15 916 19 163 176 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 33. Personal Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Löner och ersättningar Styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp/uni00B9) /uni00B2) 644 605 Övriga anställda 24 035 23 904 Summa löner och ersättningar 24 679 24 509 Sociala kostnader inklusive pensionskostnader/uni00B3) 6 257 6 448 Icke monetära ersättningar/uni2074) 1 281 1 166 Aktierelaterade ersättningar 279 362 Summa 32 496 32 485 1) Beloppet avser styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp i samtliga koncernföretag. I beloppet inkluderas ersättningar till tidigare styrelse, VD och vVD. 2) Varav 186 (161) Mkr avser rörliga ersättningar. 3) Varav 2 455 (2 547) Mkr avser pensionskostnader. Av koncernens totala pensionskostnader avser 65 (67) Mkr styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp i samtliga koncernföretag. I beloppet inkluderas pensionskostnader till tidigare styrelse, VD och vVD. 4) I posten icke monetära ersättningar ingår bland annat kostnader för sjukvårdsförsäkring. Män och kvinnor per balansdagen i samtliga koncernföretags styrelse och ledning 2025-12-31 2024-12-31 varav män, % varav kvinnor, % varav män, % varav kvinnor, % Andel styrelseledamöter 60 40 62 38 Andel VD och övriga medlemmar i ledningsgrupper 72 28 72 28 Övrigt Inga lån, ställda säkerheter eller eventualförpliktelser har lämnats till förmån för styrelseledamot och VD inom koncernen. Medelantal anställda/uni00B9) Personal beräknas som genomsnittligt antal anställda. Se not 1. 2025 varav män % varav kvinnor % 2024 varav män % varav kvinnor % Sverige 6 805 5 297 78 1 508 22 7 035 5 452 77 1 583 23 Norge 4 485 3 977 89 508 11 4 459 3 962 89 497 11 Finland 1 210 979 81 231 19 1 383 1 126 81 257 19 Storbritannien 3 250 2 365 73 885 27 3 221 2 349 73 872 27 Polen 1 080 680 63 400 37 1 213 767 63 446 37 Tjeckien 1 906 1 563 82 343 18 1 985 1 646 83 339 17 Slovakien 584 509 87 75 13 585 513 88 72 12 USA 6 486 5 297 82 1 189 18 6 325 5 164 82 1 161 18 Övriga länder 54 29 54 25 46 70 41 59 29 41 Summa 25 860 20 696 80 5 164 20 26 276 21 020 80 5 256 20 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 SBM-1, paragraf 40 (a) iii)). Antalet anställda vid årets slut uppgick till 25 865 (25 922). Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 177 Noter ===== SIDA 179 ===== Not 33. Personal Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Löner och ersättningar Styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp/uni00B9) /uni00B2) 644 605 Övriga anställda 24 035 23 904 Summa löner och ersättningar 24 679 24 509 Sociala kostnader inklusive pensionskostnader/uni00B3) 6 257 6 448 Icke monetära ersättningar/uni2074) 1 281 1 166 Aktierelaterade ersättningar 279 362 Summa 32 496 32 485 1) Beloppet avser styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp i samtliga koncernföretag. I beloppet inkluderas ersättningar till tidigare styrelse, VD och vVD. 2) Varav 186 (161) Mkr avser rörliga ersättningar. 3) Varav 2 455 (2 547) Mkr avser pensionskostnader. Av koncernens totala pensionskostnader avser 65 (67) Mkr styrelse, VD, vVD och övrig ledningsgrupp i samtliga koncernföretag. I beloppet inkluderas pensionskostnader till tidigare styrelse, VD och vVD. 4) I posten icke monetära ersättningar ingår bland annat kostnader för sjukvårdsförsäkring. Män och kvinnor per balansdagen i samtliga koncernföretags styrelse och ledning 2025-12-31 2024-12-31 varav män, % varav kvinnor, % varav män, % varav kvinnor, % Andel styrelseledamöter 60 40 62 38 Andel VD och övriga medlemmar i ledningsgrupper 72 28 72 28 Övrigt Inga lån, ställda säkerheter eller eventualförpliktelser har lämnats till förmån för styrelseledamot och VD inom koncernen. Medelantal anställda/uni00B9) Personal beräknas som genomsnittligt antal anställda. Se not 1. 2025 varav män % varav kvinnor % 2024 varav män % varav kvinnor % Sverige 6 805 5 297 78 1 508 22 7 035 5 452 77 1 583 23 Norge 4 485 3 977 89 508 11 4 459 3 962 89 497 11 Finland 1 210 979 81 231 19 1 383 1 126 81 257 19 Storbritannien 3 250 2 365 73 885 27 3 221 2 349 73 872 27 Polen 1 080 680 63 400 37 1 213 767 63 446 37 Tjeckien 1 906 1 563 82 343 18 1 985 1 646 83 339 17 Slovakien 584 509 87 75 13 585 513 88 72 12 USA 6 486 5 297 82 1 189 18 6 325 5 164 82 1 161 18 Övriga länder 54 29 54 25 46 70 41 59 29 41 Summa 25 860 20 696 80 5 164 20 26 276 21 020 80 5 256 20 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 SBM-1, paragraf 40 (a) iii)). Antalet anställda vid årets slut uppgick till 25 865 (25 922). Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 177 Noter ===== SIDA 180 ===== Not 34. Ersättning till ledande befattningshavare och till styrelseledamöter Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen (Group Leadership Team). Koncernledningen bestod per 31 december 2025 av åtta personer, inklusive VD och Koncernchefen. Tre medlemmar av koncernledningen är kvinnor och fem män, vilket motsvarar 38 procent kvinnor och 62 procent män. Information om VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 110–111. Berednings- och beslutsprocesser Styrelsens ersättningskommitté bereder styrelsens förslag för beslut av årsstämman om riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare när det uppkommer behov av väsentliga ändringar av riktlinjerna, dock minst vart fjärde år. Lön, rörlig ersättning och övriga förmåner till VD och Koncernchefen fastställs av styrelsen efter förslag från ersättningskommittén. Ersättningskommittén beslutar om löner, rörlig ersättning och övriga förmåner till övriga medlemmar i koncernledningen efter samråd med VD och Koncernchefen. VD och Koncernchefen informerar löpande ersättningskommittén om löner, rörlig ersättning och övriga förmåner till direktörer för koncernstaber och till verkställande direktörer för affärsenheter. Under 2025 höll ersättningskommittén fem ordinarie möten och två extra möten varav ett hölls per capsulam (genom enhälligt skriftligt beslut). Information om ersättningskommitténs sammansättning finns i bolagsstyrningsrapporten på sida 102. Till styrelsens ordförande och övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter utgår arvode för styrelsearbete och för arbete i styrelsens kommittéer enligt årsstämmans beslut, efter förslag av valberedningen. Arbetstagarrepresentanter erhåller inte styrelsearvode. Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2023 antog styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare i Skanska AB (Bolaget). De fullständiga riktlinjerna presenteras nedan. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antogs av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman, inklusive långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram. Efter antagandet av de uppdaterade ersättningsriktlinjerna av årsstämman 2023 har inga nya förslag om uppdatering av ersättningsriktlinjerna genomförts under 2025. De fastslagna riktlinjerna från 2023 är därmed fortfarande gällande. För mer information om dialogen med aktieägare och röstningsrådgivare hänvisas till ersättningsrapporten som finns tillgänglig på Bolagets webbplats: group.skanska.com/sv/. Riktlinjernas främjande av Bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet En framgångsrik implementering av Bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, förutsätter att Bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att Bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhets- agenda. Detta genomförs genom de finansiella och icke finansiella mål som avgör utfallet av rörlig kontantersättning och har en tydlig koppling till Bolagets affärsstrategi och hållbarhetsagenda. Den rörliga kontantersättningen beskrivs närmare i avsnitt ”Rörlig kontantersättning” nedan. Bolagets målsättning med att ha program för rörlig kontantersättning och det långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogrammet är att (i) driva beteenden som stödjer Bolagets långsiktiga och kortsiktiga affärsresultat och skapa värde för aktieägarna, (ii) göra Bolaget attraktivt som arbetsgivare för topptalanger, (iii) behålla nyckelpersoner inom Bolaget och (iv) öka medarbetarnas intresse och engagemang för Bolagets verksamhet och utveckling. För information om Bolagets affärsstrategi, se Bolagets webbplats: group. skanska.com/sv/. Total ersättning Den sammanlagda ersättningen för varje ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där den ledande befattningshavaren är placerad och framstående prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen. Ersättningen får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pension och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar. Fast och rörlig ersättning ska vara relaterade till ledande befattningshavarens ansvar och befogenhet. Rörlig kontantersättning Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett eller flera år. Den rörliga kontantersättningen ska ha en högsta gräns och vara relaterad till den fasta lönen, och får uppgå till högst 100 procent av den fasta årliga kontantlönen. Den rörliga kontantersättningen ska beakta både finansiell och icke finansiell prestation. Utfallet i relation till förutbestämda och mätbara finansiella mål ska bestämma den totala (finansiella) bonuspotentialen, det vill säga de finansiella målen utgör basen för den totala bonuspotentialen. Detta utfall kan reduceras beroende på utfallet av de icke finansiella målen. Den rörliga kontantersättningen ska baseras på utfallet i förhållande till uppsatta mål och utformas så att ökad intressegemenskap uppnås mellan ledande befattningshavare och Bolagets aktieägare. De finansiella målen för den rörliga kontantersättningen kan vara relaterade till koncernens resultat före skatt, till relevant affärsenhets resultat före finansiella poster och skatt med mera. De icke finansiella målen ska främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till Bolagets affärsstrategi eller hållbarhetsagenda. De icke finansiella målen ska sammanlagt motsvara 50 procent av den totala bonusen vilket innebär att det totala bonusutfallet kan reduceras med maximalt 50 procent om de icke finansiella målen inte är uppfyllda. När mätperioden för uppfyllelse av målen för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska det fastställas i vilken utsträckning målen uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersättning till övriga ledande befattnings- havare ansvarar ersättningskommittén för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av Bolaget senast offentliggjorda finansiella informationen. Villkoren för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella ekonomiska förhållanden råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta att ge ut rörlig kontantersättning om ett sådant utgivande bedöms som orimligt och oförenligt med Bolagets ansvar gentemot aktieägarna, anställda och andra intressenter. Det ska vidare finnas möjlighet att begränsa eller underlåta att ge ut rörlig ersättning, om styrelsen bedömer att det är rimligt av andra skäl. Vidare ska styrelsen ha möjlighet att återta utbetald rörlig kontantersättning om det i efterhand visar sig att ledande befattningshavaren har brutit mot Skanskas Uppförandekod eller Skanskas övriga värderingar, policyer, standarder eller instruktioner. Ytterligare rörlig kontantersättning kan utgå vid extraordinära omständigheter, förutsatt att sådana extraordinära arrangemang är tidsbegränsade och endast görs på individnivå antingen i syfte att rekrytera eller behålla ledande befattnings- havare, eller som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver ledande befattningshavarens ordinarie arbetsuppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp motsvarande 100 procent av den fasta årliga kontantlönen samt ej utges mer än en gång per år och per individ. Beslut om sådan ersättning för den verkställande direktören ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén. Beslut om sådan ersättning för övriga ledande befattningshavare ska fattas av ersättningskommittén på förslag av verkställande direktören. Pension Pensionsförmåner ska vara premiebestämda med undantag för de fall där lag eller kollektivavtal kräver en förmånsbestämd pension. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensionsgrundande förutom om det följer av lag eller kollektivavtal. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 40 procent av den fasta årliga kontantlönen om inte en högre procentsats följer av lag eller kollektivavtal. Övriga förmåner Andra förmåner får innefatta bland annat sjukvårdsförsäkring, sjukförsäkring, bostadsförmån, hemresor, skattekompensation, parkering och bilförmån. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 20 procent av den fasta årliga kontantlönen. 178 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 34, forts. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa rikt linjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. För ledande befattningshavare vilka är stationerade i annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande av de särskilda omständigheter som är förknippade med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 50 procent av den fasta årliga kontantlönen. Långsiktiga aktiesparprogram I Bolaget har inrättats långsiktiga aktiesparprogram, Skanska employee ownership programs (Seop 5 och Seop 6). De har beslutats av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Nya program kan beslutas av bolagsstämman. Seop 5 och Seop 6 ger nuvarande och framtida anställda möjlighet att bli aktieägare i Skanska och omfattar fast anställda inom Skanska- koncernen. De prestationskrav som används för att bedöma utfallet av programmen har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till Bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhetsagenda. Dessa prestations- krav består av finansiella mål på koncern, affärsenhets- och/eller affärsenhets- grupp nivå, och från och med Seop 6, även ett icke finansiellt mål på koncernnivå kopplat till koncernens minskning av koldioxidutsläpp. Det finansiella mål som för närvarande är tillämpligt på koncernnivå är tillväxt i vinst per aktie (EPS). De finansiella mål som gäller på affärsenhets- och/eller affärsenhets gruppnivå varierar beroende på vilken verksamhetsgren som den relevanta affärsenheten eller affärsenhetsgruppen tillhör, enligt nedan tabell. Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltnings- fastigheter EBIT/uni00B9) EBIT/uni00B9) EBIT/uni00B9) EBIT/uni00B9) ROCE/uni00B2) Uthyrda kvadratmeter 1) Resultat före finansiella poster och skatt. 2) Avkastning på sysselsatt kapital. Seop 5 och Seop 6 uppställer vidare krav på egen investering och treårig innehavs- och anställningstid. För mer information om Seop 5 och Seop 6, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, se Bolagets webbplats: group.skanska.com/sv/. Upphörande av anställning Vid uppsägning från Bolaget gäller normalt en uppsägningstid om sex månader kombinerat med avgångsvederlag motsvarande högst 18 månaders fast kontantlön, eller alternativt en uppsägningstid motsvarande högst tolv månader i kombination med avgångsvederlag motsvarande högst tolv månaders fast kontantlön. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två år. Vid uppsägning från ledande befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader, utan rätt till avgångsvederlag. Ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode I den mån icke anställd bolagsstämmovald styrelseledamot utför arbete för Bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska konsultarvode och annan ersättning för sådant arbete kunna utgå. Beslut om konsultarvode och annan ersättning till icke anställda bolagsstämmovalda styrelseledamöter fattas av ersättningskommittén. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för Bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningskommitténs och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I ersättningskommitténs uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolags- stämman. Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget. Ersättningskommitténs ledamöter är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningskommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Målsättning och prestation avseende rörliga ersättningar Rörlig ersättning består av två delar, dels årlig rörlig kontantersättning, dels långsiktiga aktiesparprogram som omfattar ersättning i form av aktier. De långsiktiga aktiesparprogrammen beskrivs under avsnitten ”Långsiktiga aktieprogram” samt ”Tidigare långsiktiga aktieprogram” i denna not. I tabellen på sidan 180 anges, per verksamhetsgren, startpunkt, outperform och utfall för de finansiella målen för den rörliga kontantersättningen 2025. I tillägg till de finansiella målen har respektive person i koncernledningen icke finansiella mål som kan reducera utfallet mätt enbart på de finansiella målen. De icke finansiella målen ska främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, genom att exempelvis ha en koppling till affärsstrategin eller hållbarhetsagendan. I de fall de icke finansiella målen inte har uppnåtts reduceras utfallet. För koncernledningen, exklusive VD och Koncernchefen, knyts årlig rörlig kontantersättning till koncernmålen och/eller till de affärsenheter de är direkt ansvariga för. Det preliminära utfallet för övrig koncernledning blev i genomsnitt 61 (65) procent av fast lön. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet av rörliga kontantersättningar efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella avdrag som följd av de icke finansiella målen ännu inte beaktats. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 179 Noter ===== SIDA 181 ===== Not 34, forts. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa rikt linjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. För ledande befattningshavare vilka är stationerade i annat land än sitt hemland får ytterligare ersättning och andra förmåner utgå i skälig omfattning med beaktande av de särskilda omständigheter som är förknippade med sådan utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 50 procent av den fasta årliga kontantlönen. Långsiktiga aktiesparprogram I Bolaget har inrättats långsiktiga aktiesparprogram, Skanska employee ownership programs (Seop 5 och Seop 6). De har beslutats av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Nya program kan beslutas av bolagsstämman. Seop 5 och Seop 6 ger nuvarande och framtida anställda möjlighet att bli aktieägare i Skanska och omfattar fast anställda inom Skanska- koncernen. De prestationskrav som används för att bedöma utfallet av programmen har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till Bolagets långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhetsagenda. Dessa prestations- krav består av finansiella mål på koncern, affärsenhets- och/eller affärsenhets- grupp nivå, och från och med Seop 6, även ett icke finansiellt mål på koncernnivå kopplat till koncernens minskning av koldioxidutsläpp. Det finansiella mål som för närvarande är tillämpligt på koncernnivå är tillväxt i vinst per aktie (EPS). De finansiella mål som gäller på affärsenhets- och/eller affärsenhets gruppnivå varierar beroende på vilken verksamhetsgren som den relevanta affärsenheten eller affärsenhetsgruppen tillhör, enligt nedan tabell. Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltnings- fastigheter EBIT/uni00B9) EBIT/uni00B9) EBIT/uni00B9) EBIT/uni00B9) ROCE/uni00B2) Uthyrda kvadratmeter 1) Resultat före finansiella poster och skatt. 2) Avkastning på sysselsatt kapital. Seop 5 och Seop 6 uppställer vidare krav på egen investering och treårig innehavs- och anställningstid. För mer information om Seop 5 och Seop 6, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, se Bolagets webbplats: group.skanska.com/sv/. Upphörande av anställning Vid uppsägning från Bolaget gäller normalt en uppsägningstid om sex månader kombinerat med avgångsvederlag motsvarande högst 18 månaders fast kontantlön, eller alternativt en uppsägningstid motsvarande högst tolv månader i kombination med avgångsvederlag motsvarande högst tolv månaders fast kontantlön. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två år. Vid uppsägning från ledande befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst tolv månader, utan rätt till avgångsvederlag. Ersättning till styrelseledamöter utöver styrelsearvode I den mån icke anställd bolagsstämmovald styrelseledamot utför arbete för Bolagets räkning, vid sidan av styrelsearbetet, ska konsultarvode och annan ersättning för sådant arbete kunna utgå. Beslut om konsultarvode och annan ersättning till icke anställda bolagsstämmovalda styrelseledamöter fattas av ersättningskommittén. Lön och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för Bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningskommitténs och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I ersättningskommitténs uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolags- stämman. Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget. Ersättningskommitténs ledamöter är oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningskommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Målsättning och prestation avseende rörliga ersättningar Rörlig ersättning består av två delar, dels årlig rörlig kontantersättning, dels långsiktiga aktiesparprogram som omfattar ersättning i form av aktier. De långsiktiga aktiesparprogrammen beskrivs under avsnitten ”Långsiktiga aktieprogram” samt ”Tidigare långsiktiga aktieprogram” i denna not. I tabellen på sidan 180 anges, per verksamhetsgren, startpunkt, outperform och utfall för de finansiella målen för den rörliga kontantersättningen 2025. I tillägg till de finansiella målen har respektive person i koncernledningen icke finansiella mål som kan reducera utfallet mätt enbart på de finansiella målen. De icke finansiella målen ska främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, genom att exempelvis ha en koppling till affärsstrategin eller hållbarhetsagendan. I de fall de icke finansiella målen inte har uppnåtts reduceras utfallet. För koncernledningen, exklusive VD och Koncernchefen, knyts årlig rörlig kontantersättning till koncernmålen och/eller till de affärsenheter de är direkt ansvariga för. Det preliminära utfallet för övrig koncernledning blev i genomsnitt 61 (65) procent av fast lön. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet av rörliga kontantersättningar efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella avdrag som följd av de icke finansiella målen ännu inte beaktats. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 179 Noter ===== SIDA 182 ===== Not 34, forts. Finansiella mål för rörlig kontantersättning 2025 Mått Startpunkt Outperform Utfall Uppfyllandegrad, %/uni00B9) Koncernen Resultat efter finansiella poster, Mdr kr/uni00B2) 4,9 8,2 7,6 82 Byggverksamhet Rörelseresultat, Mdr kr 3,9 6,3 7,1 98 Rörelsemarginal, % 2,8 3,8 4,1 98 Bostadsutveckling Rörelseresultat, Mdr kr 0,5 0,9 0,4 22 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6 10 5 22 Sålda enheter, tusental 1,4 2,4 1,5 22 Kommersiell fastighetsutveckling Rörelseresultat, Mdr kr 0,7 1,6 0,3 41 Avkastning på sysselsatt kapital, %/uni00B3) 5 9 1 6 Uthyrning, tusental kvm /uni00B3) 78 199 154 41 Förvaltningsfastigheter Rörelseresultat, Mdr kr 0,3 0,4 0,4 95 Ekonomisk uthyrningsgrad, % 85 92 84 0 1) Uppfyllandegraden baseras på utfallen för respektive affärsenhet som vägs samman. Då uppfyllnad per affärsenhet inte kan vara lägre än 0 procent eller högre än 100 procent, kan utfall under startpunkten och/eller över outperform för affärsenheterna påverka jämförelsen mot verksamhetsgrenens sammanvägda utfall. 2) Resultatet exkluderar den operativa enheten Asset Management (portfölj av OPS-tillgångar). 3) Omfattar affärsenheterna Skanska Kommersiell Utveckling Norden, Skanska Kommersiell Utveckling Europa och Skanska Kommersiell Utveckling USA. Målsättning och prestation avseende rörlig kontantersättning för VD och Koncernchef För VD och Koncernchefen kan den rörliga kontantersättningen uppgå till högst 75 procent av den fasta lönen. De finansiella målen har varit desamma som koncernmålen enligt tabellen ovan. Styrelsen har möjlighet att reducera utfallet av den rörliga kontantersättningen mätt enbart på de finansiella målen med maximalt 50 procent baserat på utfallet av de icke finansiella målen. Det preliminära utfallet av VD och Koncernchefens rörliga kontantersättning visar på utfall om 61 (60) procent av fast lön baserat på finansiella mål med en preliminär måluppfyllelse på 82 (80) procent. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Beräkningen är vidare preliminär såtillvida att eventuella avdrag som följd av de icke finansiella målen ännu inte beaktats. Pensionsförmåner VD och Koncernchefen omfattas av en individuell tjänstepensionsförsäkring. Tjänstepensionsförsäkringen är avgiftsbestämd och totala premier till tjänstepensionsförsäkringen uppgår till 35 procent av den fasta lönen. Övriga personer i koncernledningen i Sverige omfattas av pensionsförmån enligt ITP- planen samt en kompletterande avgiftsbestämd tjänstepensionsförsäkring. De totala ålderspensionspremierna uppgår till 35 procent av den fasta lönen. Pensionsåldern för personer i koncernledningen i Sverige är 65 år. Övriga personer i koncernledningen utanför Sverige omfattas av lokala pensionsplaner. Avgångsvederlag Mellan Skanska och VD och Koncernchefen gäller en ömsesidig uppsägningstid om tolv månader med bibehållen fast lön och förmåner, exklusive rörlig kontantersättning. Vid uppsägning från Bolagets sida utbetalas, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag under tolv månader. Avgångsvederlag är normalt förenad med avräkningsskyldighet. Mellan Skanska och övriga personer i koncernledningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader med bibehållen fast lön och förmåner, exklusive rörlig kontantersättning. Vid uppsägning från Bolagets sida utbetalas, efter uppsägningstiden, avgångsvederlag under 12–18 månader. Avgångsvederlag är normalt förenad med avräkningsskyldighet. Kostnadsförda ersättningar och förmåner 2025 Styrelsearvoden Arvode till styrelsens ordförande och övriga externa styrelseledamöter valda av årsstämman utgår för styrelsearbete och arbete i styrelsens kommittéer i enlighet med beslut av årsstämman 2025. Det totala arvodet till de externa styrelseledamöterna valda av årsstämman 2025 uppgår till 11 880 (12 400) tusen kronor (Tkr). För mer detaljerad information om utbetalda styrelsearvoden, se tabell på sidan 181. För information om styrelsens och dess kommittéers sammansättning under 2025 samt detaljer om årsstämmans beslut om styrelsearvoden, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 101–103. Styrelsens ordförande Styrelsens ordförande Hans Biörck har tillerkänts styrelsearvode med totalt 3 085 (2 960) Tkr varav 595 (560) Tkr avseende kommittéarbete. Styrelseledamöter Utöver ordinarie styrelsearvode och arvode för kommittéarbete har inga arvoden utbetalats till ledamöterna i deras roll som styrelseledamot. För styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna (arbetstagarrepresentanter) redovisas inte uppgift om löner och ersättningar eller pensioner då de inte uppbär dessa i egenskap av styrelseledamot. För styrelse ledamöter som tidigare, före räkenskapsårets ingång, varit anställda i koncernen redovisas uppgift om pensionsförpliktelser i deras tidigare roll som anställda. VD och Koncernchef Ersättning till VD och Koncernchefen Anders Danielsson anges i tabellen ”Koncernledning” på sidan 181. VD och Koncernchefen deltar i koncernens pågående aktiesparprogram Seop 6 med tilldelning av prestationsaktier, se avsnitt ”Långsiktiga aktieprogram” i denna not samt tabellen ”Skanska employee ownership program – koncernledning” på sidan 181. Övriga personer i koncernledningen Ersättning till övriga personer i koncernledningen anges i tabellen ”Koncernledning” på sidan 181. De övriga personerna i koncernledningen omfattas av koncernens pågående aktiesparprogram Seop 6 med tilldelning av prestationsaktier, se avsnitt ”Långsiktiga aktieprogram” i denna not samt tabellen ”Skanska employee ownership program - koncernledning” på sidan 181. Samtliga ersättningar och förmåner i tabellen ”Koncernledning” på sidan 181 belastar Skanska AB utom 26 898 (27 736) Tkr till övriga personer i koncernledningen vilket belastar andra koncernföretag. Pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare ledande befattningshavare Utestående pensionsförpliktelser till VD och Koncernchefen och tidigare VD:ar och Koncernchefer uppgår år 2025 till 138 685 (140 387) Tkr. Till övriga personer i koncernledningen och tidigare övriga personer i koncernledningen uppgår utestående förpliktelser till 96 702 (98 966) Tkr. 180 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 34, forts. Styrelse Styrelsearvode Revisionskommittén Ersättningskommittén Projektkommittén Totalt arvode Tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Styrelsens ordförande Hans Biörck 2 490 2 400 230 210 120 115 245 235 3 085 2 960 Övrig styrelse Fredrik Lundberg - 800 - 0 - 0 - 235 - 1 035 Pär Boman 830 800 350 210 115 110 245 235 1 540 1 355 Catherine Marcus 830 800 0 0 0 0 245 235 1 075 1 035 Jan Gurander - 800 - 310 - 110 - 235 - 1 455 Åsa Söderström Winberg 830 800 230 210 0 0 245 235 1 305 1 245 Mats Hederos 830 800 0 0 0 0 245 235 1 075 1 035 Martin Lindqvist 830 - 230 - 115 - 245 - 1 420 - Jayne McGivern 830 800 0 0 0 0 245 235 1 075 1 035 Henrik Sjölund 830 800 230 210 0 0 245 235 1 305 1 245 Summa 8 300 8 800 1 270 1 150 350 335 1 960 2 115 11 880 12 400 Koncernledning Grundlön Rörlig kontantersättning/uni00B9) Tilldelat värde aktiesparprogram/uni00B2) Övriga ersättningar och förmåner/uni00B3) Pensionskostnad Total ersättning Tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 VD och Koncernchef Anders Danielsson 15 800 14 800 9 707 8 885 1 122 1 517 162 135 5 530 5 180 32 321 30 517 Övrig koncernledning (7 personer)/uni2074) 46 416 44 434 28 111 26 912 1 384 1 764 22 355 12 605 10 103 8 678 108 369 94 393 Summa 62 216 59 234 37 818 35 797 2 506 3 282 22 517 12 740 15 633 13 858 140 691 124 910 1) Rörlig kontantersättning avseende räkenskapsåret 2025 är preliminär och fastställs slutgiltigt samt utbetalas efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. I avtalen för rörlig kontantersättning ingår en allmän klausul som stipulerar att styrelsen och ersättningskommittén har rätt att helt eller delvis reducera den rörliga kontantersättningen. Beloppen som ingår i rubriken ”Rörlig kontantersättning” i ovanstående uppställning avseende 2024 utgör faktiska utbetalningar för räkenskapsåret 2024. 2) Angivet värde för 2025 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2025 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). Det uppskattade antalet prestationsaktier för 2025, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren, har reducerats som en konsekvens av aktiesparprogrammets kostnadstak. Angivet värde avser det preliminära antalet prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. För erhållande av prestationsaktierna förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring. Det totala värdet är inte kostnadsfört ännu, då kostnaden fördelas över tre år i enlighet med IFRS 2, se avsnitt ”Långsiktiga aktieprogram” på sidan 182. Se tabell ”Skanska employee ownership program – koncernledning” nedan för en översikt av investerade, preliminärt tilldelade och utskiftade aktier för VD och Koncernchefen samt övrig koncernledning. 3) Angivet värde för 2025 inkluderar uppskattade kostnader för lön, förmåner och pension under uppsägningstid och avgångsvederlag för en medlem i koncernledningen som lämnat sin position under 2025. Dessa kostnader belastade Bolaget under 2025 men kommer att utbetalas under 2025–2027 . Angivet värde för 2025 inkluderar vidare engångsbonus. Angivet värde för 2024 inkluderar uppskattade kostnader för lön, förmåner och pension under uppsägningstid och avgångsvederlag för en medlem i koncernledningen som lämnat sin position under 2024. Dessa kostnader belastade Bolaget under 2024 men kommer att utbetalas under 2024–2026. 4) För medlemmar i koncernledningen, inklusive tillförordnade medlemmar, som tillträtt eller lämnat sin position under året, inkluderar tabellen endast ersättning och förmåner för den period då personen varit medlem i koncernledningen. För information om koncernledningens sammansättning per den 31 december 2025 samt om förändringar under 2025, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 104 och 110–111. För information om förändringar i koncernledningen under 2024, se bolagsstyrningsrapporten för 2024 på Bolagets webbplats: group.skanska.com/sv/. Skanska employee ownership program – koncernledning Antal förvärvade sparaktier/uni00B9) Värde av förvärvade sparaktier/uni00B2) Antal tilldelade aktierätter/uni00B3) Värde av tilldelade aktierätter/uni2074) Antal utskiftade aktier/uni2075) Värde av utskiftade aktier/uni2076) Antal aktier och värde av aktier Tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 VD och Koncernchef Anders Danielsson 6 600 7 245 1 665 1 686 4 447 6 521 1 122 1 517 47 004 34 372 11 859 7 998 Övrig koncernledning (7 personer)/uni2077) 11 089 10 270 2 798 2 390 5 487 7 582 1 384 1 764 100 493 79 788 25 354 18 567 Summa 17 689 17 516 4 463 4 076 9 934 14 103 2 506 3 282 147 497 114 160 37 213 26 565 1) Antalet sparaktier som VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning har investerat i avseende räkenskapsåret. 2) Angivet värde för 2025 avser investerade sparaktier avseende räkenskapsåret 2025, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). 3) Antalet framtida prestationsaktier som tilldelats VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning relaterat till investerade sparaktier avseende räkenskapsåret. Antalet prestationsaktier avseende räkenskapsåret 2025 är preliminärt. Det uppskattade antalet prestationsaktier för 2025, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren (vilket preliminärt är 15 procent för 2025 före reduktion), har reducerats som en konsekvens av aktiesparprogrammets kostnadstak. Angivet antal aktier avser det preliminära antalet prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. För erhållande av prestationsaktier förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring. 4) Angivet värde för 2025 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2025 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). 5) Antalet aktier som VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning, efter en treårig inlåsningsperiod, har erhållit inom ramen för det tidigare aktiesparprogrammet Seop 5. 6) Angivet värde för 2025 avser utskiftade aktier tilldelade för räkenskapsåret 2022, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). 7) För medlemmar i koncernledningen, inklusive tillförordnade medlemmar, som tillträtt eller lämnat sin position under året, inkluderar tabellen endast aktier relaterade till den period då personen varit medlem i koncernledningen. Se not 4 till tabellen "Koncernledning" ovan för information om koncernledningens sammansättning och förändringar i koncernledningen under 2024 och 2025. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 181 Noter ===== SIDA 183 ===== Not 34, forts. Styrelse Styrelsearvode Revisionskommittén Ersättningskommittén Projektkommittén Totalt arvode Tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Styrelsens ordförande Hans Biörck 2 490 2 400 230 210 120 115 245 235 3 085 2 960 Övrig styrelse Fredrik Lundberg - 800 - 0 - 0 - 235 - 1 035 Pär Boman 830 800 350 210 115 110 245 235 1 540 1 355 Catherine Marcus 830 800 0 0 0 0 245 235 1 075 1 035 Jan Gurander - 800 - 310 - 110 - 235 - 1 455 Åsa Söderström Winberg 830 800 230 210 0 0 245 235 1 305 1 245 Mats Hederos 830 800 0 0 0 0 245 235 1 075 1 035 Martin Lindqvist 830 - 230 - 115 - 245 - 1 420 - Jayne McGivern 830 800 0 0 0 0 245 235 1 075 1 035 Henrik Sjölund 830 800 230 210 0 0 245 235 1 305 1 245 Summa 8 300 8 800 1 270 1 150 350 335 1 960 2 115 11 880 12 400 Koncernledning Grundlön Rörlig kontantersättning/uni00B9) Tilldelat värde aktiesparprogram/uni00B2) Övriga ersättningar och förmåner/uni00B3) Pensionskostnad Total ersättning Tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 VD och Koncernchef Anders Danielsson 15 800 14 800 9 707 8 885 1 122 1 517 162 135 5 530 5 180 32 321 30 517 Övrig koncernledning (7 personer)/uni2074) 46 416 44 434 28 111 26 912 1 384 1 764 22 355 12 605 10 103 8 678 108 369 94 393 Summa 62 216 59 234 37 818 35 797 2 506 3 282 22 517 12 740 15 633 13 858 140 691 124 910 1) Rörlig kontantersättning avseende räkenskapsåret 2025 är preliminär och fastställs slutgiltigt samt utbetalas efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. I avtalen för rörlig kontantersättning ingår en allmän klausul som stipulerar att styrelsen och ersättningskommittén har rätt att helt eller delvis reducera den rörliga kontantersättningen. Beloppen som ingår i rubriken ”Rörlig kontantersättning” i ovanstående uppställning avseende 2024 utgör faktiska utbetalningar för räkenskapsåret 2024. 2) Angivet värde för 2025 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2025 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). Det uppskattade antalet prestationsaktier för 2025, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren, har reducerats som en konsekvens av aktiesparprogrammets kostnadstak. Angivet värde avser det preliminära antalet prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. För erhållande av prestationsaktierna förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring. Det totala värdet är inte kostnadsfört ännu, då kostnaden fördelas över tre år i enlighet med IFRS 2, se avsnitt ”Långsiktiga aktieprogram” på sidan 182. Se tabell ”Skanska employee ownership program – koncernledning” nedan för en översikt av investerade, preliminärt tilldelade och utskiftade aktier för VD och Koncernchefen samt övrig koncernledning. 3) Angivet värde för 2025 inkluderar uppskattade kostnader för lön, förmåner och pension under uppsägningstid och avgångsvederlag för en medlem i koncernledningen som lämnat sin position under 2025. Dessa kostnader belastade Bolaget under 2025 men kommer att utbetalas under 2025–2027 . Angivet värde för 2025 inkluderar vidare engångsbonus. Angivet värde för 2024 inkluderar uppskattade kostnader för lön, förmåner och pension under uppsägningstid och avgångsvederlag för en medlem i koncernledningen som lämnat sin position under 2024. Dessa kostnader belastade Bolaget under 2024 men kommer att utbetalas under 2024–2026. 4) För medlemmar i koncernledningen, inklusive tillförordnade medlemmar, som tillträtt eller lämnat sin position under året, inkluderar tabellen endast ersättning och förmåner för den period då personen varit medlem i koncernledningen. För information om koncernledningens sammansättning per den 31 december 2025 samt om förändringar under 2025, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 104 och 110–111. För information om förändringar i koncernledningen under 2024, se bolagsstyrningsrapporten för 2024 på Bolagets webbplats: group.skanska.com/sv/. Skanska employee ownership program – koncernledning Antal förvärvade sparaktier/uni00B9) Värde av förvärvade sparaktier/uni00B2) Antal tilldelade aktierätter/uni00B3) Värde av tilldelade aktierätter/uni2074) Antal utskiftade aktier/uni2075) Värde av utskiftade aktier/uni2076) Antal aktier och värde av aktier Tkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 VD och Koncernchef Anders Danielsson 6 600 7 245 1 665 1 686 4 447 6 521 1 122 1 517 47 004 34 372 11 859 7 998 Övrig koncernledning (7 personer)/uni2077) 11 089 10 270 2 798 2 390 5 487 7 582 1 384 1 764 100 493 79 788 25 354 18 567 Summa 17 689 17 516 4 463 4 076 9 934 14 103 2 506 3 282 147 497 114 160 37 213 26 565 1) Antalet sparaktier som VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning har investerat i avseende räkenskapsåret. 2) Angivet värde för 2025 avser investerade sparaktier avseende räkenskapsåret 2025, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). 3) Antalet framtida prestationsaktier som tilldelats VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning relaterat till investerade sparaktier avseende räkenskapsåret. Antalet prestationsaktier avseende räkenskapsåret 2025 är preliminärt. Det uppskattade antalet prestationsaktier för 2025, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren (vilket preliminärt är 15 procent för 2025 före reduktion), har reducerats som en konsekvens av aktiesparprogrammets kostnadstak. Angivet antal aktier avser det preliminära antalet prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. För erhållande av prestationsaktier förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring. 4) Angivet värde för 2025 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2025 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). 5) Antalet aktier som VD och Koncernchefen respektive övrig koncernledning, efter en treårig inlåsningsperiod, har erhållit inom ramen för det tidigare aktiesparprogrammet Seop 5. 6) Angivet värde för 2025 avser utskiftade aktier tilldelade för räkenskapsåret 2022, beräknat med aktiekurs per 30 december 2025 (252,30 kronor). 7) För medlemmar i koncernledningen, inklusive tillförordnade medlemmar, som tillträtt eller lämnat sin position under året, inkluderar tabellen endast aktier relaterade till den period då personen varit medlem i koncernledningen. Se not 4 till tabellen "Koncernledning" ovan för information om koncernledningens sammansättning och förändringar i koncernledningen under 2024 och 2025. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 181 Noter ===== SIDA 184 ===== Not 34, forts. Långsiktiga aktieprogram Aktiesparprogram – Skanska employee ownership program, Seop 6 (2023–2025) Årsstämman 2022 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om ett långsiktigt aktiesparprogram för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 (Seop 6) för koncernens fast anställda. Seop 6 är huvudsakligen en förlängning av det tidigare långsiktiga aktiesparprogrammet Seop 5, som löpte 2020–2022. Villkoren överensstämmer i allt väsentligt med villkoren i det tidigare programmet, Seop 5. För att ytterligare betona Skanskas hållbarhetsfokus har dock målet för tillväxt i vinst per aktie på koncernnivå kompletterats med ett klimatmål på koncernnivå kopplat till koncernens minskning av koldioxidutsläpp, i linje med Skanskas långsiktiga klimatmål. Programmet riktar sig till cirka 27 000 fast anställda inom koncernen varav cirka 2 000 nyckelanställda och cirka 300 chefer, inklusive VD och Koncernchefen och övriga personer i koncernledningen. Programmet innebär att anställda, nyckelanställda och chefer erbjuds möjlighet att, förutsatt en egen investering i Skanska B-aktier under ett visst räkenskapsår (sparaktier), av Skanska vederlagsfritt erhålla Skanska B-aktier. Vid en egen investering av fyra Skanska B-aktier har anställda och nyckelanställda rätt att, efter en treårig inlåsningsperiod, vederlagsfritt erhålla en Skanska B-aktie (matchningsaktie). Chefer tilldelas inte matchningsaktier. Därutöver har anställda, nyckelanställda och chefer möjligheten att, beroende på uppfyllande av vissa prestationsvillkor under förvärvsperioden, efter inlåsningsperioden vederlagsfritt erhålla ytterligare Skanska B-aktier (prestationsaktier). Förvärvsperioden omfattar perioden 2023–2025 och inlåsningsperioden löper under tre år från den månad sparaktien förvärvades. Anställda kan för varje fyra förvärvade sparaktier högst erhålla tre prestationsaktier (utöver en matchningsaktie). Nyckelanställda kan för varje fyra förvärvade sparaktier högst erhålla sju prestationsaktier (utöver en matchningsaktie). Chefer (vilka delas in i tre underkategorier) kan för varje fyra förvärvade sparaktier högst erhålla 16, 20 respektive 24 prestationsaktier. Det antal sparaktier som en deltagare i programmet högst får förvärva, genom månatligt sparande, är beroende av den anställdes lön och om den anställde deltar i programmet såsom anställd, nyckelanställd eller chef. En förutsättning för att en deltagare ska ha möjlighet att erhålla matchnings- och/ eller prestationsaktier är normalt att denne är anställd inom koncernen under hela inlåsningsperioden och under denna inlåsningsperiod har behållit sparaktierna. Programmet innefattar två kostnadstak. Det första kostnadstaket är beroende av i vilken utsträckning det finansiella målet på koncernnivå är uppfyllt, vilket begränsar Skanskas totala kostnad för respektive investeringsår till 230–850 Mkr. Det första kostnadstaket justeras i enlighet med konsumentprisindex, med december 2021 som bas, för Seop 6. Det andra kostnadstaket innebär att Skanskas totala kostnad för respektive år inte får överstiga 15 procent av EBIT på koncernnivå. Det faktiska kostnadstaket är det lägsta av de båda kostnadstaken. Utöver kostnadstaken begränsas även det antal aktier som får överlåtas till deltagarna inom ramen för det treåriga programmet till 12 000 000 aktier. Vid en preliminär bedömning av utfallet för 2025 överskrids det första kostnadstaket, vilket innebär att tilldelningsgraden preliminärt kommer att reduceras proportionellt för deltagarna i programmet. I tabell nedan visas den preliminära måluppfyllelsen i Seop 6 2025 för respektive verksamhetsgren. Utfallet fastställs slutligen av styrelsen efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Inom Skanskakoncernen totalt deltog cirka 40 (39) procent av fast anställda i programmet Seop 6 2025. Den totala kostnaden, exklusive sociala avgifter, för Seop 6 för investeringar under 2023–2025 bedöms preliminärt uppgå till 758 Mkr varav 164 Mkr har kostnadsförts 2023–2024 och kostnaden för 2025 uppgår till 211 Mkr. Återstående kostnad för Seop 6 fram till och med 2028 bedöms till 383 Mkr. Den genomsnittliga utspädningseffekten till och med 2025 gällande Seop 6 beräknas till 1 754 532 aktier eller 0,42 procent av genomsnittligt antalet utestående Skanska-aktier. Maximal utspädning bedöms till 3 497 667 aktier eller 0,84 procent. Antalet emitterade aktier kommer inte att förändras utan utskiftningen av matchnings- och prestationsaktier möts av återköpta aktier. Återköpen sprids jämnt över tiden. Därmed uppstår i praktiken ingen utspädningseffekt. Aktiesparprogram – Skanska Employee Ownership Program, Seop 7 (2026–2028) Årsstämman 2025 beslutade att godkänna styrelsens förslag till ett långsiktigt aktiesparprogram för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 (Seop 7) för koncernens fast anställda. Seop 7 är huvudsakligen en förlängning av det tidigare långsiktiga aktiesparprogrammet Seop 6, som löpte 2023–2025. Villkoren överensstämmer i allt väsentligt med villkoren i det tidigare programmet, Seop 6, men klimatmålet i programmet har delats upp i två delar, ett intensitetsbaserat mål som avser egna koldioxidutsläpp (scope 1 och 2) och ett mål som avser byggnaders energianvändning (relaterat till scope 3, kategori 11), vilka tillsammans utgör 15 procent av den totala viktningen av prestationsvillkoren, varav 10 procentenheter hänförs till målet för egna utsläpp (scope 1 och 2). Tidigare långsiktiga aktieprogram Aktiesparprogram – Skanska employee ownership program, Seop 5 (2020–2022) För det tidigare långsiktiga aktiesparprogrammet som löpte 2020–2022 (Seop 5) har utskiftning av de sista aktierna skett under 2025. Det avser aktier som är relaterade till räkenskapsåret 2022, och som efter en treårig inlåsningsperiod utskiftats till de som varit anställda inom koncernen under hela inlåsningsperioden och under denna inlåsningsperiod behållit sina sparaktier. Den totala kostnaden, exklusive sociala avgifter, för Seop 5 har uppgått till 1 504 Mkr varav 1 436 Mkr har kostnadsförts 2020–2024 och kostnaden för 2025 uppgår till 68 Mkr. Lokala ersättningar Löner och andra ersättningar fastställs med hänsyn till vad som gäller i branschen i övrigt och vad som är gängse i respektive lokal marknad. Koncernen tillämpar en ersättningsmodell till berörda chefer med en fast lön och en rörlig ersättning som baseras på uppnådda finansiella mål. Prestationsvillkor för aktiesparprogrammet Seop 6, 2025/uni00B9) Mått Startpunkt Outperform/ Tröskelnivå/uni00B2) Utfall Uppfyllandegrad, %/uni00B3) Koncernen Resultat per aktie, kronor/uni2074) 19,8 20,8 15,0 0 Koldioxidutsläpp (CO/uni2082e), tusental ton/uni2075) 143 143 100 Byggverksamhet Rörelseresultat, Mdr kr 6,3 7,7 7,1 45 Bostadsutveckling Rörelseresultat, Mdr kr 0,9 1,2 0,4 22 Avkastning på sysselsatt kapital, %/uni2076) 9 12 21 100 Kommersiell fastighetsutveckling Rörelseresultat, Mdr kr 1,6 2,0 0,3 19 Uthyrning, tusental kvm/uni2077) 138 273 154 17 Förvaltningsfastigheter Rörelseresultat, Mdr kr 0,4 0,5 0,4 0 1) För ytterligare information se tabellen ”Finansiella mål för rörlig kontantersättning 2025” på sidan 180. 2) Koldioxidutsläpp utvärderas i förhållande till en tröskelnivå istället för startpunkt och outperform. 3) Uppfyllandegraden baseras på utfallen för respektive affärsenhet som vägs samman. Då uppfyllnad per affärsenhet inte kan vara lägre än 0 procent eller högre än 100 procent, kan utfall under startpunkten och/eller över outperform för affärsenheterna påverka jämförelsen mot verksamhetsgrenens sammanvägda utfall. 4) Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året. Startpunkten och outperform omräknas med samma valutakurser och samma genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning som tillämpats på det rapporterade resultatet. 5) Koldioxidutsläpp inom scope 1 och scope 2 (marknadsbaserat). 6) Omfattar affärsenheten Skanska Bostadsutveckling Europa. 7) Omfattar affärsenheterna Skanska Kommersiell Utveckling Norden, Skanska Kommersiell Utveckling Europa och Skanska Kommersiell Utveckling USA. 182 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 35. Arvode och ersättningar till revisorer EY 2025 2024 Revisionsuppdrag 84 84 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 2 Skatterådgivning 3 9 Övriga tjänster 0 4 Summa 89 98 För moderbolaget uppgick under året arvode för revisionsuppdrag till 12 Mkr och revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget samt skatterådgivning till 2 Mkr. Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD och Koncernchefens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 36. Upplysningar om transaktioner med närstående Upplysningar om närståenderelationer, transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden lämnas enligt IAS 24. För information om placeringar i Skanskas joint ventures och intresseföretag, se not 17B. Nedan redovisas transaktioner med dessa närstående. Transaktioner med joint ventures 2025 2024 Försäljning till joint ventures 68 155 Inköp från joint ventures 177 126 Ränteintäkter från joint ventures 66 69 Utdelning från joint ventures 285 283 Fordringar hos joint ventures 65 90 Transaktioner med intresseföretag 2025 2024 Fordringar hos intresseföretag 3 För information om ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter se noterna 34 och 57 . Utöver vad som angivits i noterna 34 och 57 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum under 2025. Fredrik Lundberg har ett bestämmande inflytande över Lundberggruppen, som därmed är en närstående part till moderbolaget (Skanska AB). Detta beror på att Fredrik Lundberg, direkt och indirekt via sina bolag, innehar ett betydande inflytande över Skanska AB genom ägarandelar i L E Lundbergföretagen AB och AB Industrivärlden. Lundberggruppen gav Skanska byggentreprenaduppdrag om 7 (0) Mkr. Omsättningen uppgick till 0 (0) Mkr under året och total utgående orderstock var 7 (0) Mkr. Skanskas pensionsstiftelser direktäger 0 (0) aktier i Skanska. Det finns en obetydlig andel indirekt ägda aktier via investeringar i olika fonder. Skanska har erhållit gottgörelser från pensionsstiftelserna och debitering har skett för andra tjänster utförda av Skanska. För information om Skanskas pensionsstiftelser, se not 25. Samtliga transaktioner har genomförts på marknadsmässiga villkor. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 183 Noter ===== SIDA 185 ===== Not 35. Arvode och ersättningar till revisorer EY 2025 2024 Revisionsuppdrag 84 84 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 2 2 Skatterådgivning 3 9 Övriga tjänster 0 4 Summa 89 98 För moderbolaget uppgick under året arvode för revisionsuppdrag till 12 Mkr och revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget samt skatterådgivning till 2 Mkr. Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och VD och Koncernchefens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 36. Upplysningar om transaktioner med närstående Upplysningar om närståenderelationer, transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden lämnas enligt IAS 24. För information om placeringar i Skanskas joint ventures och intresseföretag, se not 17B. Nedan redovisas transaktioner med dessa närstående. Transaktioner med joint ventures 2025 2024 Försäljning till joint ventures 68 155 Inköp från joint ventures 177 126 Ränteintäkter från joint ventures 66 69 Utdelning från joint ventures 285 283 Fordringar hos joint ventures 65 90 Transaktioner med intresseföretag 2025 2024 Fordringar hos intresseföretag 3 För information om ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter se noterna 34 och 57 . Utöver vad som angivits i noterna 34 och 57 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum under 2025. Fredrik Lundberg har ett bestämmande inflytande över Lundberggruppen, som därmed är en närstående part till moderbolaget (Skanska AB). Detta beror på att Fredrik Lundberg, direkt och indirekt via sina bolag, innehar ett betydande inflytande över Skanska AB genom ägarandelar i L E Lundbergföretagen AB och AB Industrivärlden. Lundberggruppen gav Skanska byggentreprenaduppdrag om 7 (0) Mkr. Omsättningen uppgick till 0 (0) Mkr under året och total utgående orderstock var 7 (0) Mkr. Skanskas pensionsstiftelser direktäger 0 (0) aktier i Skanska. Det finns en obetydlig andel indirekt ägda aktier via investeringar i olika fonder. Skanska har erhållit gottgörelser från pensionsstiftelserna och debitering har skett för andra tjänster utförda av Skanska. För information om Skanskas pensionsstiftelser, se not 25. Samtliga transaktioner har genomförts på marknadsmässiga villkor. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 183 Noter ===== SIDA 186 ===== Not 37. Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter redovisas enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter och tillhörande hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16 Leasingavtal. I de fall Skanska även vidarefakturerar service (icke leasingkomponenter) till hyresgästen redovisas denna intäkt enligt IFRS 15. Se även not 1. Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas för att generera hyresintäkter och värdeökning. Förvaltningsfastigheter redovisas till verkligt värde enligt IFRS 13, värderingsnivå 3. Det verkliga värdet baseras på interna värderingar vilka kvalitetssäkras genom årliga externa värderingar. Värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Driftnetto 2025 2024 Hyresintäkter/uni00B9) 436 344 Serviceintäkter 35 19 Summa intäkter 472 363 Driftskostnader -53 -39 Reparationer och underhåll -3 -4 Fastighetsadministration -20 -18 Fastighetsskatt -50 -39 Summa kostnader -126 -100 Driftnetto 346 264 Överskottsgrad, % 73 73 Nettouthyrning -8 -7 1) För mer information om operationella leasingavtal se not 38 B. Skanska som leasegivare. Fastighetsvärdering Samtliga fastigheter värderas internt varje kvartal utifrån en tioårig kassaflödesmodell. Fastigheter värderas individuellt genom att nuvärdesberäkna framtida kassaflöden under tio år samt restvärdet år tio. Bedömda hyresbetalningar samt drifts- och underhållskostnader härleds från aktuella och budgeterade intäkter och kostnader. Hänsyn tas till eventuella förändringar i uthyrningsgrad, hyresnivåer, investeringsbehov samt drifts- och underhållskostnader. Hyresutvecklingen bedöms följa inflationen med hänsyn taget till gällande indexklausuler i befintliga kontrakt. Vid kontraktens slut görs en bedömning om då rådande marknadshyra. Vakanser bedöms utifrån gällande vakanssituation, lokalens läge och skick. Till grund för kassaflödeskalkylerna har antagits en långsiktig inflation om 2 procent, se tabell till höger. Marknadens direktavkastningskrav och kalkylräntor baseras på analys av jämförbara transaktioner på fastighetsmarknaden. Dialog har även förts med rådgivare, auktoriserade värderingsinstitut och andra externa relevanta källor så som banker för att förankra antaganden i marknadsvärderingarna i rådande marknad med få jämförbara transaktioner. Hänsyn tages till fastighetens geografiska läge och standard vilket innebär att direktavkastnings kravet varierar mellan olika fastigheter. En gång per år värderas samtliga fastigheter externt av auktoriserad värderare i syfte att kvalitetssäkra den interna värderingen. Verkligt värde är en bedömning av det mest sannolika priset vid en normal försäljning på den öppna marknaden. Det verkliga värdet kan endast med säkerhet fastställas då en fastighet faktiskt säljs. Avvikelserna i enskilda fastigheter antas normalt till viss del ta ut varandra i ett samlat fastighetsbestånd varför ett rimligt osäkerhetsintervall för fastighetsbeståndet uppskattas till +/- 5 procent. Förvaltningsfastigheternas redovisade värde enligt intern värdering per 31 december 2025 uppgår till 8 268 Mkr. Den interna värderingen med värdetidpunkt per 31 december 2025 visade ett värde som översteg den externa värderingen med 1,0 procent eller 79 Mkr. Sammanfattning av den interna värderingen per 2025-12-31 (2024-12-31) Kalkylperiod Normalt 10 (10) år Inflationsantagande Långsiktigt inflationsantagande på 2 (2) procent Direktavkastning vid kalkyl- periodens slut Varierar mellan 4,25 (4,25) och 5,0 (5,0) procent Kalkylränta Mellan 5,2 (5,2) och 7,0 (7,0) procent Långsiktig vakansgrad Individuell bedömning, normalt ca 5 (5) procent Det genomsnittliga direktavkastningskravet vid kalkylperiodens slut uppgick till 4,7 (4,7) procent. Förändring av förvaltningsfastigheternas redovisade värde 2025 2024 Vid årets början 8 154 5 141 Investeringar/omklassificeringar 61 2 276 Värdeförändringar/uni00B9) 53 737 Utgående verkligt värde 8 268 8 154 1) Varav 0 (737) Mkr avser skillnader mellan fastigheternas verkliga värde vid överlåtelse dagen (IAS 40) och dess tidigare redovisade värde som omsättningsfastighet (IAS 2). Känslighetsanalys Nedanstående tabell visar värdepåverkan vid förändringar av nämnda faktorer: Basvärde Förändring av antagande Påverkan på värde, Mkr Hyresvärde 3 798 +/- 100 kr /kvm +209 / -209 Driftskostnader 356 +/- 25 kr/kvm +69 / -69 Långsiktig vakansgrad, % 5,0 +/- 1 procentenhet +79 / -80 Genomsnittligt direktavkastningskrav, % 4,7 +/- 0,5 procentenhet +998 / -790 Fastighetsbestånd vid balansdagen Fastighetstyp Område Uthyrningsbar area, kvm Hyresvärde på årsbasis, Mkr Ekonomisk uthyrningsgrad, % Hållbarhets- certifiering, % Kontor Malmö 47 030 169 92 100 Kontor Stockholm 42 962 184 85 100 Kontor Göteborg 50 291 180 78 100 Summa 140 283 533 85 100 184 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 38. Leasing Leasing hanteras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal, se not 1. Då Skanska är leasetagare redovisas leasingtillgångarna som en nyttjanderätt i rapporten över finansiell ställning medan den framtida förpliktelsen till leasegivaren redovisas som en skuld i rapporten över finansiell ställning. Som leasegivare har Skanska både finansiella och operationella leasingavtal. Skanska är leasegivare till finansiella leasingavtal via vidareuthyrning av extern kontorshyra. A. Skanska som leasetagare Nyttjanderätter fördelat per tillgångsslag 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader och mark 111 92 Kontor 1 716 2 350 Bilar 443 431 Maskiner 57 61 Övrigt 45 43 Summa materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter/uni00B9) 2 372 2 977 Nyttjanderätter mark 3 300 3 771 Summa omsättningsfastigheter, nyttjanderätter/uni00B9) 3 300 3 771 1) Korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar till lågt värde ingår ej då dessa kostnadsförs direkt. Kostnader för korttidsleasingavtal uppgår till 1 568 (1 537) Mkr och kostnader för leasing av tillgångar till lågt värde uppgår till 227 (223) Mkr. Redovisat värde Byggnader och mark Kontor Bilar Maskiner Övriga nyttjanderätter anläggningstillgångar Nyttjanderätter omsättningstillgångar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Vid årets början 92 99 2 350 2 469 431 416 61 52 43 46 3 771 3 613 Nya leasingavtal 39 482 325 288 223 35 22 49 36 54 1 Omvärdering 3 9 176 87 2 -1 -1 24 1 61 10 Sålda leasingavtal -146 -5 -2 -103 -119 Avskrivningar -20 -18 -647 -639 -246 -222 -41 -39 -43 -42 Nedskrivningar -146 -3 Återföring av nedskrivningar 4 2 Omklassificeringar -150 -16 -10 8 Årets kursdifferenser -3 1 -207 127 -21 17 -5 3 -5 3 -479 265 Vid årets slut 111 92 1 716 2 350 443 431 57 61 45 43 3 300 3 771 Leasingskulder Leasingskulder uppgår till 6 209 (7 130) Mkr, för en löptidsanalys av de odiskonterade skulderna se not 5. Räntekostnader uppgår till -282 (-277) Mkr, vilket även framgår i not 11. Kostnader som avser variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av leasingskulder uppgår till 0 (0) Mkr. Totalt kassaflöde leasingavtal, exklusive korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar till lågt värde, uppgår till -1 352 (-1 260) Mkr, där -1 070 (-983) Mkr avser amortering av leasingskulder och -282 (-277) Mkr avser betalda räntor. De odiskonterade framtida kassaflöden som ej återspeglas i leasingskulden uppgår till 425 (559) Mkr. Dessa avser möjligheter till förlängningar och uppsägningar samt leasingavtal som ännu inte påbörjats men som Skanska är förbunden till. Övrigt Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderätter består främst av uthyrning av kontor och uppgår till 24 (21) Mkr. Inga sale and leaseback transaktioner har skett under året eller jämförelseåret. Leasingavtal som innehåller särskilda begränsningar eller särskilda villkor finns ej. B. Skanska som leasegivare Finansiella leasingavtal Skanska har en finansiell fordran om 172 (61) Mkr. Posten avser huvudsakligen en finansiell fordran hos Skanska UK som har ett externt hyreskontrakt som vidareuthyrs. Operationella leasingavtal Operationell leasing genom uthyrning av fastigheter bedrivs huvudsakligen inom verksamhetsgrenarna Förvaltningsfastigheter och Kommersiell fastighetsutveckling. För förvaltningsfastigheter se not 37 och för omsättningsfastigheter se not 19. Årets hyresintäkt uppgår till 1 894 (1 530) Mkr. Koncernens variabla leasinginkomster avseende operationella leasingkontrakt uppgår för året till 309 (278) Mkr som inte beror på ett index eller en räntesats. Framtida odiskonterade betalningar som hänför sig till operationella leasingavtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt följande; Intäkter, förfallotidpunkt 2025 2024 Inom ett år 1 495 1 052 Senare än ett år men inom fem år 4 760 4 965 Senare än fem år 7 355 8 440 Summa 13 610 14 457 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 185 Noter ===== SIDA 187 ===== Not 38. Leasing Leasing hanteras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal, se not 1. Då Skanska är leasetagare redovisas leasingtillgångarna som en nyttjanderätt i rapporten över finansiell ställning medan den framtida förpliktelsen till leasegivaren redovisas som en skuld i rapporten över finansiell ställning. Som leasegivare har Skanska både finansiella och operationella leasingavtal. Skanska är leasegivare till finansiella leasingavtal via vidareuthyrning av extern kontorshyra. A. Skanska som leasetagare Nyttjanderätter fördelat per tillgångsslag 2025-12-31 2024-12-31 Byggnader och mark 111 92 Kontor 1 716 2 350 Bilar 443 431 Maskiner 57 61 Övrigt 45 43 Summa materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter/uni00B9) 2 372 2 977 Nyttjanderätter mark 3 300 3 771 Summa omsättningsfastigheter, nyttjanderätter/uni00B9) 3 300 3 771 1) Korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar till lågt värde ingår ej då dessa kostnadsförs direkt. Kostnader för korttidsleasingavtal uppgår till 1 568 (1 537) Mkr och kostnader för leasing av tillgångar till lågt värde uppgår till 227 (223) Mkr. Redovisat värde Byggnader och mark Kontor Bilar Maskiner Övriga nyttjanderätter anläggningstillgångar Nyttjanderätter omsättningstillgångar 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Vid årets början 92 99 2 350 2 469 431 416 61 52 43 46 3 771 3 613 Nya leasingavtal 39 482 325 288 223 35 22 49 36 54 1 Omvärdering 3 9 176 87 2 -1 -1 24 1 61 10 Sålda leasingavtal -146 -5 -2 -103 -119 Avskrivningar -20 -18 -647 -639 -246 -222 -41 -39 -43 -42 Nedskrivningar -146 -3 Återföring av nedskrivningar 4 2 Omklassificeringar -150 -16 -10 8 Årets kursdifferenser -3 1 -207 127 -21 17 -5 3 -5 3 -479 265 Vid årets slut 111 92 1 716 2 350 443 431 57 61 45 43 3 300 3 771 Leasingskulder Leasingskulder uppgår till 6 209 (7 130) Mkr, för en löptidsanalys av de odiskonterade skulderna se not 5. Räntekostnader uppgår till -282 (-277) Mkr, vilket även framgår i not 11. Kostnader som avser variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av leasingskulder uppgår till 0 (0) Mkr. Totalt kassaflöde leasingavtal, exklusive korttidsleasingavtal och leasing av tillgångar till lågt värde, uppgår till -1 352 (-1 260) Mkr, där -1 070 (-983) Mkr avser amortering av leasingskulder och -282 (-277) Mkr avser betalda räntor. De odiskonterade framtida kassaflöden som ej återspeglas i leasingskulden uppgår till 425 (559) Mkr. Dessa avser möjligheter till förlängningar och uppsägningar samt leasingavtal som ännu inte påbörjats men som Skanska är förbunden till. Övrigt Intäkter från vidareuthyrning av nyttjanderätter består främst av uthyrning av kontor och uppgår till 24 (21) Mkr. Inga sale and leaseback transaktioner har skett under året eller jämförelseåret. Leasingavtal som innehåller särskilda begränsningar eller särskilda villkor finns ej. B. Skanska som leasegivare Finansiella leasingavtal Skanska har en finansiell fordran om 172 (61) Mkr. Posten avser huvudsakligen en finansiell fordran hos Skanska UK som har ett externt hyreskontrakt som vidareuthyrs. Operationella leasingavtal Operationell leasing genom uthyrning av fastigheter bedrivs huvudsakligen inom verksamhetsgrenarna Förvaltningsfastigheter och Kommersiell fastighetsutveckling. För förvaltningsfastigheter se not 37 och för omsättningsfastigheter se not 19. Årets hyresintäkt uppgår till 1 894 (1 530) Mkr. Koncernens variabla leasinginkomster avseende operationella leasingkontrakt uppgår för året till 309 (278) Mkr som inte beror på ett index eller en räntesats. Framtida odiskonterade betalningar som hänför sig till operationella leasingavtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt följande; Intäkter, förfallotidpunkt 2025 2024 Inom ett år 1 495 1 052 Senare än ett år men inom fem år 4 760 4 965 Senare än fem år 7 355 8 440 Summa 13 610 14 457 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 185 Noter ===== SIDA 188 ===== Not 39. Händelser efter rapportperioden Koncernen rapporterar inga händelser av väsentlig betydelse efter rapportperiodens utgång. Not 40. Definitioner Avkastning på eget kapital, % Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i procent av genomsnittligt eget kapital hän förligt till moderbolagets aktieägare. Mäter lönsamhet i investerat kapital. Avkastning på eget kapital segment, % Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i procent av genomsnittligt eget kapital hän förligt till moderbolagets aktieägare: 6 226 / 60 769 = 10,2% Mäter lönsamhet i investerat kapital. Avkastning på sysselsatt kapital, koncernen, % Rörelseresultat 6 574 + ränteintäkter och övriga finansiella intäkter 1 057 Justerat resultat 7 631 Genomsnittligt sysselsatt kapital* 80 794 Avkastning på sysselsatt kapital i koncernen 9,4% * Genomsnittligt sysselsatt kapital Kv4 2025 79 728 x 0,5 39 864 Kv3 2025 80 171 80 171 Kv2 2025 79 010 79 010 Kv1 2025 81 938 81 938 Kv4 2024 84 383 x 0,5 42 192 323 176 / 4 80 794 Mäter resultat (lönsamhet och kapitaleffektivitet) i koncernen. Avkastning på sysselsatt kapital, verksamhetsgrenar, % Rörelseresultat, finansiella intäkter reducerat med ränteintäkter från Skanskas internbank och övriga finansiella poster i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. För verksamhetsgrenarna Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling gäller dessutom att kapitaliserade räntor avgår från rörelseresultatet, för att avkastningen ska avspegla avkastningen före belåning. Mäter resultat (lönsamhet och kapitaleffektivitet) i verksamhetsgrenar. Avkastning på sysselsatt kapital i Bostadsutveckling segment, % Rörelseresultat segment 450 + aktiverade ränteutgifter 130 +/- finansiella intäkter och andra finansiella poster 31 - ränteintäkter från internbanken - 18 Justerat resultat 593 Genomsnittligt sysselsatt kapital* 12 979 Avkastning på sysselsatt kapital Bostadsutveckling 4,6% * Genomsnittligt sysselsatt kapital Kv4 2025 13 720 x 0,5 6 860 Kv3 2025 13 469 13 469 Kv2 2025 12 340 12 340 Kv1 2025 12 446 12 446 Kv4 2024 13 601 x 0,5 6 801 51 916 / 4 12 979 Mäter resultat (lönsamhet och kapitaleffektivitet) i Bostadsutveckling. Avkastning på sysselsatt kapital i Kommersiell fastighetsutveckling segment, % Rörelseresultat segment 259 + aktiverade ränteutgifter 100 +/- finansiella intäkter och andra finansiella poster 39 - ränteintäkter från internbanken Justerat resultat 398 Genomsnittligt sysselsatt kapital* 41 709 Avkastning på sysselsatt kapital i Kommersiell fastighetsutveckling 1,0% * Genomsnittligt sysselsatt kapital Kv4 2025 41 700 x 0,5 20 850 Kv3 2025 40 929 40 929 Kv2 2025 40 715 40 715 Kv1 2025 42 305 42 305 Kv4 2024 44 076 x 0,5 22 038 166 837 / 4 41 709 Mäter resultat (lönsamhet och kapitaleffektivitet) i Kommersiell fastighetsutveckling. Avkastning på sysselsatt kapital i Förvaltningsfastigheter segment, % Rörelseresultat 386 +/- finansiella intäkter och andra finansiella poster 1 - ränteintäkter från internbanken Justerat resultat 386 Genomsnittligt sysselsatt kapital* 8 172 Avkastning på sysselsatt kapital i Förvaltningsfastigheter 4,7% * Genomsnittligt sysselsatt kapital Kv4 2025 8 348 x 0,5 4 174 Kv3 2025 8 146 8 146 Kv2 2025 8 094 8 094 Kv1 2025 8 093 8 093 Kv4 2024 8 364 x 0,5 4 182 32 688 / 4 8 172 Mäter resultat (lönsamhet och kapitaleffektivitet) i Förvaltningsfastigheter. Avkastning på sysselsatt kapital i Projektutveckling segment, % Beräknas som summan av det justerade resultatet i Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling dividerat med summan av sysselsatt kapital, genomsnitt, för Bostadsutveckling och Kommersiell fastighets utveckling. Justerat resultat Sysselsatt kapital, genomsnitt Avkastning på sysselsatt kapital Bostadsutveckling 593 12 979 4,6% Kommersiell fastighetsutveckling 398 41 709 1,0% 992 54 688 1,8% Mäter resultat (lönsamhet och kapitaleffektivitet) i projektutvecklingsenheterna. Bruttoresultat Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning. Mäter resultat genererade i projekten. Bruttomarginal, % Bruttoresultat dividerat med intäkter. Mäter lönsamheten i projekten. Driftnetto Hyresintäkter minus fastighetskostnader för förvaltningsfastigheter (kostnader för drift och underhåll, reparationer, fastighetsadministration och fastighetsskatt). Mäter intjäningen från fastighetsförvaltning. 186 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 40, forts. Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr, genomsnittligt Beräknas utifrån fem mätpunkter. Kv4 2025 61 760 x 0,5 30 880 Kv3 2025 60 495 60 495 Kv2 2025 58 848 58 848 Kv1 2025 61 620 61 620 Kv4 2024 62 466 x 0,5 31 233 243 077 / 4 60 769 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mdr kr, justerat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61,8 Orealiserat övervärde i Bostadsutveckling 3,6 Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling 5,2 Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,7 Minus schablonmässig skatt om 10% -0,9 Justerat eget kapital 70,3 Mäter finansiell position justerad för potentiella framtida utvecklingsvinster i utvecklingsenheterna efter skatt. Den schablonmässiga skatten representerar en uppskattning av den genomsnittliga företagsskatten inom berörda verksamhetsgrenar över tid. Eget kapital per aktie, kronor Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med antal utestående aktier vid årets slut. Mäter substansvärde per aktie. Ekonomisk uthyrningsgrad, % Hyresintäkter i tecknade hyresavtal inklusive tillägg med avdrag för eventuella rabatter för perioden dividerat med totalt hyresvärde för fastigheter som ägs vid utgången av perioden. Förvärvade fastigheter under perioden räknas som om de ingått hela perioden och avyttrade fastigheter räknas bort i sin helhet. Mäter effektiviteten i uthyrningsarbetet. Finansnetto Nettot av ränteintäkter, pensionsränta, räntekostnader, aktiverade räntekostnader, förändring av marknadsvärde samt övrigt finansnetto. Mäter nettot av finansiell verksamhet. Fritt rörelsekapital Icke räntebärande fordringar minus icke räntebärande skulder exklusive skatter. Mäter finansiell kapacitet genererad ur negativt rörelsekapital. Fritt rörelsekapital i Byggverksamheten, genomsnittligt, Mkr Beräknas utifrån fem mätpunkter. Kv4 2025 -31 687 x 0,5 -15 843 Kv3 2025 -30 068 -30 068 Kv2 2025 -29 864 -29 864 Kv1 2025 -31 909 -31 909 Kv4 2024 -34 497 x 0,5 -17 249 -124 933 / 4 -31 233 Mäter finansiell kapacitet genererad ur negativt rörelsekapital inom Byggverksamheten. Försäljnings-och administrationskostnader, % Försäljnings- och administrationskostnader dividerat med intäkter. Mäter kostnadseffektiviteten i försäljnings- och administrationskostnaderna. Hyresvärde Periodens hyresintäkter inklusive tillägg plus bedömd marknadshyra inklusive tillägg för outhyrda lokaler. Anger total potentiell hyresintäkt vid fullt uthyrda fastigheter. Hållbarhetscertifiering, % Andel av Förvaltningsfastigheters portfölj som är certifierad enligt minimum LEED Guld eller motsvarande. Mäter hållbarhetsstandarden i fastighetsbeståndet. Intäkter segment Intäkter segment är samma som intäkter IFRS i alla verksamhetsgrenar förutom i Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling, där intäkterna redovisas när kontrakt tecknas för försäljning av bostäder och fastigheter. I segmentsredovisningen tillämpar Bostadsutveckling klyvningsmetoden för joint ventures, vilket också påverkar intäkter segment. Mäter intäkter genererade i rådande marknadsläge. Kassaflöde per aktie, kronor Kassaflöde före förändringar i räntebärande fordringar och skulder, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. Visar kassaflöde per aktie. Kortfristiga räntebärande placeringar Finansiella placeringar med en löptid på mer än tre månader och mindre än 12 månader från förvärvstidpunkt. Mäter räntebärande tillgångar som kan omvandlas till kassa eller kan säljas inom kort tid. Kortfristiga placeringar ingår i koncernens totala tillgängliga likvida medel. Marknadsvärdering Kommersiell fastighetsutveckling I not 19 anges beräknade marknadsvärden för omsättningsfastigheterna. För färdigställda kommersiella fastigheter och exploateringsfastigheter har marknadsvärdet för flertalet fastigheter beräknats i samarbete med oberoende extern värderare. Pågående projekt värderas internt. Det beräknade marknadsvärdet för de pågående projekten avser varje fastighet vid färdigställande och till full uthyrning. Bostadsutveckling Vid värdering av fastigheter inom Bostadsutveckling har marknadsvärderingen beräknats med beaktande av det värde som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel, och avser fastigheter vid färdigställande. Förvaltningsfastigheter I not 37 anges hur marknadsvärdena beräknas för förvaltningsfastigheterna. OPS-portfölj Beräknat värde enligt Skanskas modell för värdering av OPS-portföljen erhålls genom att framtida bedömda kassaflöden i form av utdelningar och återbetalning av lån och eget kapital diskonteras med en diskonteringsräntesats som baseras på land, riskmodell och projektfas för de olika projekten. Den valda diskonterings- räntesatsen appliceras på samtliga framtida kassaflöden från och med värdetidpunkten. Den senast uppdaterade finansiella modellen används som bas. Denna finansiella modell beskriver samtliga kassaflöden i projektet och ligger ytterst till grund för finansieringen som görs med full projektrisk och utan garantier från Skanska. Beräknat värde anges endast för projekt där kontraktering och finansiering uppnåtts. Samtliga flöden värderas; investeringar i projektet (eget kapital och efterställda förlagslån), ränta på återbetalningar av efterställda förlagslån samt utdelningar till och från projektbolaget. Idag är alla investeringar utom Nya Karolinska Solna denominerade i andra valutor än svenska kronor, vilket betyder att det dessutom finns en valutarisk. Beräknade värden har delvis beräknats i samarbete med oberoende extern värderare och anges i not 17B. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 187 Noter ===== SIDA 189 ===== Not 40, forts. Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr, genomsnittligt Beräknas utifrån fem mätpunkter. Kv4 2025 61 760 x 0,5 30 880 Kv3 2025 60 495 60 495 Kv2 2025 58 848 58 848 Kv1 2025 61 620 61 620 Kv4 2024 62 466 x 0,5 31 233 243 077 / 4 60 769 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mdr kr, justerat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61,8 Orealiserat övervärde i Bostadsutveckling 3,6 Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling 5,2 Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,7 Minus schablonmässig skatt om 10% -0,9 Justerat eget kapital 70,3 Mäter finansiell position justerad för potentiella framtida utvecklingsvinster i utvecklingsenheterna efter skatt. Den schablonmässiga skatten representerar en uppskattning av den genomsnittliga företagsskatten inom berörda verksamhetsgrenar över tid. Eget kapital per aktie, kronor Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med antal utestående aktier vid årets slut. Mäter substansvärde per aktie. Ekonomisk uthyrningsgrad, % Hyresintäkter i tecknade hyresavtal inklusive tillägg med avdrag för eventuella rabatter för perioden dividerat med totalt hyresvärde för fastigheter som ägs vid utgången av perioden. Förvärvade fastigheter under perioden räknas som om de ingått hela perioden och avyttrade fastigheter räknas bort i sin helhet. Mäter effektiviteten i uthyrningsarbetet. Finansnetto Nettot av ränteintäkter, pensionsränta, räntekostnader, aktiverade räntekostnader, förändring av marknadsvärde samt övrigt finansnetto. Mäter nettot av finansiell verksamhet. Fritt rörelsekapital Icke räntebärande fordringar minus icke räntebärande skulder exklusive skatter. Mäter finansiell kapacitet genererad ur negativt rörelsekapital. Fritt rörelsekapital i Byggverksamheten, genomsnittligt, Mkr Beräknas utifrån fem mätpunkter. Kv4 2025 -31 687 x 0,5 -15 843 Kv3 2025 -30 068 -30 068 Kv2 2025 -29 864 -29 864 Kv1 2025 -31 909 -31 909 Kv4 2024 -34 497 x 0,5 -17 249 -124 933 / 4 -31 233 Mäter finansiell kapacitet genererad ur negativt rörelsekapital inom Byggverksamheten. Försäljnings-och administrationskostnader, % Försäljnings- och administrationskostnader dividerat med intäkter. Mäter kostnadseffektiviteten i försäljnings- och administrationskostnaderna. Hyresvärde Periodens hyresintäkter inklusive tillägg plus bedömd marknadshyra inklusive tillägg för outhyrda lokaler. Anger total potentiell hyresintäkt vid fullt uthyrda fastigheter. Hållbarhetscertifiering, % Andel av Förvaltningsfastigheters portfölj som är certifierad enligt minimum LEED Guld eller motsvarande. Mäter hållbarhetsstandarden i fastighetsbeståndet. Intäkter segment Intäkter segment är samma som intäkter IFRS i alla verksamhetsgrenar förutom i Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling, där intäkterna redovisas när kontrakt tecknas för försäljning av bostäder och fastigheter. I segmentsredovisningen tillämpar Bostadsutveckling klyvningsmetoden för joint ventures, vilket också påverkar intäkter segment. Mäter intäkter genererade i rådande marknadsläge. Kassaflöde per aktie, kronor Kassaflöde före förändringar i räntebärande fordringar och skulder, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. Visar kassaflöde per aktie. Kortfristiga räntebärande placeringar Finansiella placeringar med en löptid på mer än tre månader och mindre än 12 månader från förvärvstidpunkt. Mäter räntebärande tillgångar som kan omvandlas till kassa eller kan säljas inom kort tid. Kortfristiga placeringar ingår i koncernens totala tillgängliga likvida medel. Marknadsvärdering Kommersiell fastighetsutveckling I not 19 anges beräknade marknadsvärden för omsättningsfastigheterna. För färdigställda kommersiella fastigheter och exploateringsfastigheter har marknadsvärdet för flertalet fastigheter beräknats i samarbete med oberoende extern värderare. Pågående projekt värderas internt. Det beräknade marknadsvärdet för de pågående projekten avser varje fastighet vid färdigställande och till full uthyrning. Bostadsutveckling Vid värdering av fastigheter inom Bostadsutveckling har marknadsvärderingen beräknats med beaktande av det värde som kan erhållas inom sedvanlig konjunkturcykel, och avser fastigheter vid färdigställande. Förvaltningsfastigheter I not 37 anges hur marknadsvärdena beräknas för förvaltningsfastigheterna. OPS-portfölj Beräknat värde enligt Skanskas modell för värdering av OPS-portföljen erhålls genom att framtida bedömda kassaflöden i form av utdelningar och återbetalning av lån och eget kapital diskonteras med en diskonteringsräntesats som baseras på land, riskmodell och projektfas för de olika projekten. Den valda diskonterings- räntesatsen appliceras på samtliga framtida kassaflöden från och med värdetidpunkten. Den senast uppdaterade finansiella modellen används som bas. Denna finansiella modell beskriver samtliga kassaflöden i projektet och ligger ytterst till grund för finansieringen som görs med full projektrisk och utan garantier från Skanska. Beräknat värde anges endast för projekt där kontraktering och finansiering uppnåtts. Samtliga flöden värderas; investeringar i projektet (eget kapital och efterställda förlagslån), ränta på återbetalningar av efterställda förlagslån samt utdelningar till och från projektbolaget. Idag är alla investeringar utom Nya Karolinska Solna denominerade i andra valutor än svenska kronor, vilket betyder att det dessutom finns en valutarisk. Beräknade värden har delvis beräknats i samarbete med oberoende extern värderare och anges i not 17B. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 187 Noter ===== SIDA 190 ===== Not 40, forts. Nettodesinvesteringar/investeringar Totala investeringar minus totala desinvesteringar. Nettouthyrning Årshyra inklusive tillägg för nytecknade hyresavtal minus årshyra inklusive tillägg för hyresavtal som är uppsagda för avflyttning. Operativt kassaflöde från verksamheten Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter och kassaflöde från finansieringsverksamheten. Se även not 32. Mäter totalt kassaflöde genererat i verksamheten. Orderingång Entreprenaduppdrag: Vid skriftlig orderbekräftelse eller undertecknat kontrakt, då finansiering är ordnad samt att byggstart beräknas ske inom 12 månader. Om en tidigare erhållen order annulleras ett senare kvartal redovisas annulleringen som en avdragspost vid rapportering av orderingång för det kvartal annulleringen sker. Rapporterad orderingång inkluderar även order från Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling, vilket förutsätter att bygglov finns och att igångsättning beräknas ske inom tre månader. Servicetjänster: För fastprisarbeten; vid undertecknandet av kontrakt. Vid löpanderäkningsarbeten; orderingången överensstämmer med intäkterna. För service avtal tas maximalt 24 månaders framtida intäkter med. För Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter rapporteras ingen orderingång. Book-to-build, rullande 12 månader, % Orderingång dividerat med intäkter i Byggverksamheten, rullande 12 månader. Mäter i vilken utsträckning nya order ersätter utfört arbete. Orealiserade utvecklingsvinster, Kommersiell fastighetsutveckling Marknadsvärde minus investerat kapital vid färdigställande för pågående projekt, färdigställda projekt och råmark och exploateringsfastigheter. Exkluderar projekt sålda enligt segmentsredovisningen. Mäter potentiella framtida utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling. Orderstock Entreprenaduppdrag: Skillnaden mellan periodens orderingång och upparbetade intäkter (upparbetade projektkostnader plus upparbetade projektresultat justerat för förlustavsättningar) plus orderstocken vid periodens ingång. Servicetjänster: Skillnaden mellan periodens orderingång och upparbetade intäkter plus orderstocken vid periodens ingång. Vid förvärvstidpunkten inneliggande orderstock i förvärvade dotterföretag redovisas ej som orderingång, men ingår i beloppen för orderstock. Resultat efter finansiella poster Rörelseresultat minus finansnetto. Mäter resultatet före skatter. Resultat per aktie, segment, kronor Periodens resultat, segment, hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. Mäter resultat per aktie, segment. Resultat per aktie, kronor Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. Mäter resultat per aktie. Resultat per aktie efter utspädning, kronor Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning. Mäter resultat per aktie efter utspädning. Räntebärande nettofordran/nettoskuld Räntebärande tillgångar minus räntebärande skulder. Mäter finansiell position. Räntebärande nettofordran/nettoskuld, justerad Räntebärande nettofordran/skuld exklusive likvida medel med restriktioner, leasingskulder samt netto räntebärande pensionstillgångar och pensionsskulder. Mäter finansiell position och investeringskapacitet. Den senare utläses i en jämförelse av justerad räntebärande nettofordran/nettoskuld mot av styrelsen beslutad limit. Räntetäckningsgrad Rörelseresultat plus avskrivningar, nedskrivningar och ränteintäkter dividerat med räntekostnader. Rörelseresultat 6 574 + avskrivningar 2 830 + nedskrivningar 911 + ränteintäkter 1 023 Summa 11 338 + räntekostnader 520 + räntekostnader för leasingskulder 282 Summa 802 Räntetäckningsgrad 11 338 / 802 = 14,1 Mäts för att visa förmåga att betala ränta på våra utestående skulder. Rörelseresultat Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning, försäljnings- och administrationskostnader, värdeförändring förvaltningsfastigheter och resultat från joint ventures och intresseföretag. Mäter resultatet i verksamheten. Rörelseresultat segment Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning, försäljnings- och administrationskostnader, värdeförändring förvaltningsfastigheter och resultat från joint ventures och intresseföretag, enligt segmentsredovisning och där Bostadsutveckling tillämpar klyvningsmetoden för joint ventures. Mäter resultatet i verksamheten under rådande marknadsläge. Rörelseresultat, rullande 12 månader Intäkter minus kostnader för produktion och förvaltning, försäljnings- och administrationskostnader, värdeförändring förvaltningsfastigheter och resultat från joint ventures och intresseföretag, rullande 12 månader. Mäter resultatet i verksamheten. Rörelsemarginal, % Rörelseresultat dividerat med intäkter. Mäter lönsamheten i verksamheten. Skuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld dividerat med eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Mäter skuldsättningsgrad/hävstångseffekt i finansiell position. Soliditet, % Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen. Mäter finansiell position. 188 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 40, forts. Sysselsatt kapital, genomsnittligt Beräknas utifrån fem mätpunkter, se Avkastning på sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital, koncernen Totala tillgångar minus icke räntebärande skulder. 158 292 - 78 563 = 79 728 Sysselsatt kapital, verksamhetsgrenar Totala tillgångar reducerade med skattefordringar, fordringar på Skanskas internbank och pensionsfordringar, minus icke räntebärande skulder exklusive skatteskulder. För Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling gäller dessutom att aktiverade ränteutgifter avgår från totala tillgångar. Sysselsatt kapital Byggverksamhet, Mkr Totala tillgångar 107 432 - skattefordringar - 814 - fordringar på internbanken -43 172 - pensionsfordran -3 413 - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) -66 003 -5 969 Sysselsatt kapital Bostadsutveckling, Mkr Totala tillgångar 18 890 - skattefordringar - 225 - fordringar på internbanken - 223 - pensionsfordran - 65 - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) -4 496 - aktiverade ränteutgifter - 161 13 720 Sysselsatt kapital Kommersiell fastighetsutveckling, Mkr Totala tillgångar 46 547 - skattefordringar -1 331 - fordringar på internbanken - 11 - pensionsfordran - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) -2 526 - aktiverade ränteutgifter - 979 41 700 Sysselsatt kapital Förvaltningsfastigheter, Mkr Totala tillgångar 8 565 - skattefordringar - 36 - fordringar på internbanken - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) - 181 8 348 Totalresultat Förändring i eget kapital som ej hänför sig till transaktioner med ägarna. Uthyrningsbar area, kvm Uthyrningsbar area inklusive garage. Överskottsgrad, % Driftnetto i Förvaltningsfastigheter dividerat med hyresintäkter. Mäter effektivi teten i förvaltningsarbetet. Övrigt totalresultat Totalresultat minus resultat enligt resultaträkningen. I posten ingår omräknings- differenser, säkring av valutarisk i utlandsverksamheter, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, påverkan av kassaflödessäkringar samt skatt hänförligt till övrigt totalresultat. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 189 Noter ===== SIDA 191 ===== Not 40, forts. Sysselsatt kapital, genomsnittligt Beräknas utifrån fem mätpunkter, se Avkastning på sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital, koncernen Totala tillgångar minus icke räntebärande skulder. 158 292 - 78 563 = 79 728 Sysselsatt kapital, verksamhetsgrenar Totala tillgångar reducerade med skattefordringar, fordringar på Skanskas internbank och pensionsfordringar, minus icke räntebärande skulder exklusive skatteskulder. För Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling gäller dessutom att aktiverade ränteutgifter avgår från totala tillgångar. Sysselsatt kapital Byggverksamhet, Mkr Totala tillgångar 107 432 - skattefordringar - 814 - fordringar på internbanken -43 172 - pensionsfordran -3 413 - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) -66 003 -5 969 Sysselsatt kapital Bostadsutveckling, Mkr Totala tillgångar 18 890 - skattefordringar - 225 - fordringar på internbanken - 223 - pensionsfordran - 65 - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) -4 496 - aktiverade ränteutgifter - 161 13 720 Sysselsatt kapital Kommersiell fastighetsutveckling, Mkr Totala tillgångar 46 547 - skattefordringar -1 331 - fordringar på internbanken - 11 - pensionsfordran - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) -2 526 - aktiverade ränteutgifter - 979 41 700 Sysselsatt kapital Förvaltningsfastigheter, Mkr Totala tillgångar 8 565 - skattefordringar - 36 - fordringar på internbanken - icke räntebärande skulder (exklusive skatteskulder) - 181 8 348 Totalresultat Förändring i eget kapital som ej hänför sig till transaktioner med ägarna. Uthyrningsbar area, kvm Uthyrningsbar area inklusive garage. Överskottsgrad, % Driftnetto i Förvaltningsfastigheter dividerat med hyresintäkter. Mäter effektivi teten i förvaltningsarbetet. Övrigt totalresultat Totalresultat minus resultat enligt resultaträkningen. I posten ingår omräknings- differenser, säkring av valutarisk i utlandsverksamheter, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner, påverkan av kassaflödessäkringar samt skatt hänförligt till övrigt totalresultat. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 189 Noter ===== SIDA 192 ===== Moderbolagets noter med redovisnings- och värderingsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Detta innebär att moderbolaget tillämpar IFRS/IAS så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, se not 1 Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper. Not 41. Finansiella instrument, moderbolaget Finansiella instrument presenteras enligt IFRS 7 Finansiella instrument, upplysningar. Denna not innehåller moderbolagets finansiella instrument i siffror. Se även koncernens not 5 och finansiell riskhantering. Finansiella instrument i balansräkningen 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Långfristiga fordringar hos koncernföretag 25 025 23 356 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 206 189 Summa finansiella instrument, tillgångar 25 231 23 545 Skulder Långfristiga skulder till koncernföretag 3 Leverantörsskulder och kortfristiga skulder till koncernföretag 220 498 Summa finansiella instrument, skulder 220 501 Verkligt värde på moderbolagets finansiella instrument avviker inte väsentligt i något fall från redovisat värde. Samtliga tillgångar tillhör kategorin ”värderade till upplupet anskaffningsvärde”. Inga tillgångar har värderats till verkligt värde över resultaträkningen. Samtliga finansiella skulder tillhör kategorin ”värderade till upplupet anskaffningsvärde”. Avstämning mot balansräkningen 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Finansiella instrument 25 231 23 545 Övriga tillgångar Materiella och immateriella tillgångar 41 29 Andelar i koncernföretag, joint ventures och andra värdepapper 13 000 12 973 Andra långfristiga fordringar 97 99 Skattefordringar 76 68 Övriga kortfristiga fordringar och interimsfordringar 217 196 Summa tillgångar 38 662 36 910 Eget kapital och skulder Finansiella instrument 220 501 Övriga skulder Eget kapital 38 135 36 108 Avsättningar 203 204 Övriga kortfristiga skulder och interimsskulder 105 97 Summa eget kapital och skulder 38 662 36 910 Finansiella instruments påverkan på moderbolagets resultaträkning Finansiella intäkter och kostnader redovisade i finansnettot 2025 2024 Ränteintäkter på fordringar 712 936 Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde -51 -61 Summa 661 875 Moderbolaget har inga intäkter eller kostnader från finansiella instrument som redovisas direkt i eget kapital. Risker som härrör från de finansiella instrumenten Moderbolaget innehar nästan uteslutande finansiella instrument i form av koncerninterna fordringar och skulder. All extern hantering av utlåning, upplåning, räntor och valutor sköts av koncernens internbank, dotterföretaget Skanska Financial Services AB. Se vidare koncernens not 5. 190 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 42. Intäkter, moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning utgörs av debiteringar på koncernföretag. I beloppet ingår försäljning till dotterföretag med 1 398 (1 365) Mkr. För övriga transaktioner med närstående, se not 58. Not 43. Finansnetto, moderbolaget 2025 Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultat poster Räntekostnader och liknande resultat poster Summa Utdelning 4 400 4 400 Ränteintäkter 712 712 Räntekostnader -51 -51 Summa 4 400 712 -51 5 061 2024 Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultat poster Räntekostnader och liknande resultat poster Summa Utdelning 6 150 6 150 Ränteintäkter 936 936 Räntekostnader -61 -61 Summa 6 150 936 -61 7 025 Räntenetto Av ränteintäkterna avser 712 (935) Mkr koncernföretag. Av räntekostnaderna avser -51 (-61) Mkr koncernföretag. Not 44. Inkomstskatter, moderbolaget 2025 2024 Aktuell skatt -3 -8 Skatt på grund av ändrad taxering 7 4 Uppskjuten skattekostnad/intäkt från förändring av temporära skillnader 3 6 Summa 7 2 Sambandet mellan den svenska skattesatsen om 20,6 procent och redovisad skatt belyses i nedanstående tabell. 2025 2024 Resultat efter finansiella poster 5 124 7 216 Skatt med skattesatsen 20,6 (20,6) % -1 055 -1 486 Skatteeffekt av: Utdelning från dotterföretag 906 1 267 Övriga poster 7 4 Lämnade koncernbidrag/skatteeffekt av mottaget räntenetto 149 217 Redovisad skattekostnad/intäkt 7 2 Uppskjutna skattefordringar 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjutna skattefordringar för personalrelaterade avsättningar 64 61 Summa 64 61 Förändring av uppskjutna skatter i balansräkningen 2025 2024 Uppskjutna skattefordringar vid årets början 61 55 Uppskjuten skattekostnad/intäkt 3 6 Uppskjutna skattefordringar vid årets slut 64 61 Uppskjutna skattefordringar beräknas kunna utnyttjas mot koncernbidrag från rörelsedrivande svenska dotterföretag. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 191 Noter ===== SIDA 193 ===== Not 42. Intäkter, moderbolaget Moderbolagets nettoomsättning utgörs av debiteringar på koncernföretag. I beloppet ingår försäljning till dotterföretag med 1 398 (1 365) Mkr. För övriga transaktioner med närstående, se not 58. Not 43. Finansnetto, moderbolaget 2025 Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultat poster Räntekostnader och liknande resultat poster Summa Utdelning 4 400 4 400 Ränteintäkter 712 712 Räntekostnader -51 -51 Summa 4 400 712 -51 5 061 2024 Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultat poster Räntekostnader och liknande resultat poster Summa Utdelning 6 150 6 150 Ränteintäkter 936 936 Räntekostnader -61 -61 Summa 6 150 936 -61 7 025 Räntenetto Av ränteintäkterna avser 712 (935) Mkr koncernföretag. Av räntekostnaderna avser -51 (-61) Mkr koncernföretag. Not 44. Inkomstskatter, moderbolaget 2025 2024 Aktuell skatt -3 -8 Skatt på grund av ändrad taxering 7 4 Uppskjuten skattekostnad/intäkt från förändring av temporära skillnader 3 6 Summa 7 2 Sambandet mellan den svenska skattesatsen om 20,6 procent och redovisad skatt belyses i nedanstående tabell. 2025 2024 Resultat efter finansiella poster 5 124 7 216 Skatt med skattesatsen 20,6 (20,6) % -1 055 -1 486 Skatteeffekt av: Utdelning från dotterföretag 906 1 267 Övriga poster 7 4 Lämnade koncernbidrag/skatteeffekt av mottaget räntenetto 149 217 Redovisad skattekostnad/intäkt 7 2 Uppskjutna skattefordringar 2025-12-31 2024-12-31 Uppskjutna skattefordringar för personalrelaterade avsättningar 64 61 Summa 64 61 Förändring av uppskjutna skatter i balansräkningen 2025 2024 Uppskjutna skattefordringar vid årets början 61 55 Uppskjuten skattekostnad/intäkt 3 6 Uppskjutna skattefordringar vid årets slut 64 61 Uppskjutna skattefordringar beräknas kunna utnyttjas mot koncernbidrag från rörelsedrivande svenska dotterföretag. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 191 Noter ===== SIDA 194 ===== Not 45. Immateriella tillgångar, moderbolaget Immateriella anläggningstillgångar redovisas enligt IAS 38 Immateriella tillgångar. Se not 1. För immateriella tillgångar uppgår årets avskrivningar enligt plan till -3 (-2) Mkr och ingår i försäljnings- och administrationskostnader. Vid bedömning av avskrivningsbelopp har hänsyn särskilt tagits till beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Immateriella tillgångar 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 31 30 Anskaffningar 2 1 33 31 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -26 -24 Årets avskrivningar -3 -2 -29 -26 Redovisat värde vid årets slut 4 5 Redovisat värde vid årets början 5 6 Not 46. Materiella anläggningstillgångar, moderbolaget Materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar. Se not 1. Som materiella anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som ägs av moderbolaget. För materiella anläggningstillgångar uppgår årets avskrivningar enligt plan till -13 (-10) Mkr. Maskiner och inventarier 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 48 37 Anskaffningar 26 11 74 48 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början -24 -14 Årets avskrivningar -13 -10 -37 -24 Redovisat värde vid årets slut 37 24 Redovisat värde vid årets början 24 23 Not 47. Finansiella anläggningstillgångar, moderbolaget Som finansiella anläggningstillgångar redovisas andelar och fordringar. Andelar fördelas på andelar i koncernföretag och samarbetsarrangemang. Se not 48 och not 49. Fordringar fördelas på fordringar hos koncernföretag, uppskjutna skattefordringar och andra långfristiga fordringar. Skattefordringar beskrivs i not 44. Samtliga fordringar förutom uppskjutna skattefordringar är räntebärande. Andelar Andelar i koncernföretag Andelar i samarbetsarrangemang Andra långfristiga värdepappersinnehav 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 12 971 12 497 3 3 0 0 Aktierelaterad ersättning till anställda i dotterföretag/uni00B9) -71 83 Lämnat koncernbidrag 100 390 Andel i resultat -3 0 13 000 12 971 0 3 0 0 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Redovisat värde vid årets slut 13 000 12 971 0 3 0 0 Redovisat värde vid årets början 12 971 12 497 3 3 0 0 1) Motsvarar den del av koncernens kostnad för Seop 5 och Seop 6 som avser anställda i dotterföretag och bokförs hos moderbolaget som ökning av redovisat värde på andelar i koncernföretag och ökning av eget kapital. Om beslut senare fattas att dotterföretaget skall ersätta moderbolaget för värdet av utgivna aktier så sker omföring till fordringar på koncernföretag. Beloppet för 2025 har sålunda ökat med 317 (268) Mkr. Fordringar Fordringar hos koncernföretag Andra långfristiga fordringar och uppskjutna skattefordringar 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 23 356 18 526 160 156 Tillkommande/reglerade fordringar 1 669 4 830 1 4 25 025 23 356 161 160 Redovisat värde vid årets slut 25 025 23 356 161 160 Redovisat värde vid årets början 23 356 18 526 160 156 192 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 48. Andelar i koncernföretag, moderbolaget Nedanstående förteckning omfattar moderbolagets direktägda andelar och väsentliga indirektägda andelar av koncernföretag. Dotterföretaget Skanska Kraft AB är ett holdingbolag och det bolag som äger koncernens innehav av andelar i koncernens rörelsedrivande bolag. Skanska Financial Services AB utgör koncernens internbank. Innehav av direktägda andelar i koncernföretag Bolag Organisationsnummer Säte Andel av kapital och röster,% Redovisat värde 2025-12-31 2024-12-31 Koncernföretag Skanska Financial Services AB 556106-3834 Stockholm 100 69 69 Skanska Kraft AB 556118-0943 Stockholm 100 12 931 12 902 Summa 13 000 12 971 Andelar ägda av koncernföretag Bolag Organisationsnummer Säte Andel av kapital och röster,% Koncernföretag Skanska USA Building Inc. 22-3752540 USA 100 Skanska Sverige AB 556033-9086 Stockholm 100 Fastighets AB Remulus Holding 556632-7523 Stockholm 100 Skanska USA Civil Inc. 46-0466061 USA 100 Skanska Construction Holdings UK Ltd 4101344 Storbritannien 100 Skanska Norge AS 943049467 Norge 100 Skanska a.s. 26271303 Tjeckien 100 Skanska S.A. 7780001070 Polen 100 Skanska Oy 0102282-6 Finland 100 Skanska Kommersiell Utveckling Norden AB 556825-9344 Stockholm 100 Skanska Förvaltningsfastigheter AB 559342-4533 Stockholm 100 Skanska Central Europe Holding AB 556578-3338 Stockholm 100 Skanska USA Commercial Development Inc. 26-1833854 USA 100 Skanska Residential a.s. 2445344 Tjeckien 100 Skanska Commercial Development Europe AB 556086-6914 Stockholm 100 Antal dotterföretag i koncernen uppgår till 683. Ovan framgår de dotterföretag varifrån koncernens huvudsakliga intäkter och tillgångar kommer. Not 49. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, moderbolaget Moderbolaget har förutbetalda kostnader och upplupna intäkter om 91 (73) Mkr. Beloppet utgörs av förutbetalda försäkringspremier om 2 (1) Mkr samt övriga interimsfordringar om 89 (72) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 193 Noter ===== SIDA 195 ===== Not 48. Andelar i koncernföretag, moderbolaget Nedanstående förteckning omfattar moderbolagets direktägda andelar och väsentliga indirektägda andelar av koncernföretag. Dotterföretaget Skanska Kraft AB är ett holdingbolag och det bolag som äger koncernens innehav av andelar i koncernens rörelsedrivande bolag. Skanska Financial Services AB utgör koncernens internbank. Innehav av direktägda andelar i koncernföretag Bolag Organisationsnummer Säte Andel av kapital och röster,% Redovisat värde 2025-12-31 2024-12-31 Koncernföretag Skanska Financial Services AB 556106-3834 Stockholm 100 69 69 Skanska Kraft AB 556118-0943 Stockholm 100 12 931 12 902 Summa 13 000 12 971 Andelar ägda av koncernföretag Bolag Organisationsnummer Säte Andel av kapital och röster,% Koncernföretag Skanska USA Building Inc. 22-3752540 USA 100 Skanska Sverige AB 556033-9086 Stockholm 100 Fastighets AB Remulus Holding 556632-7523 Stockholm 100 Skanska USA Civil Inc. 46-0466061 USA 100 Skanska Construction Holdings UK Ltd 4101344 Storbritannien 100 Skanska Norge AS 943049467 Norge 100 Skanska a.s. 26271303 Tjeckien 100 Skanska S.A. 7780001070 Polen 100 Skanska Oy 0102282-6 Finland 100 Skanska Kommersiell Utveckling Norden AB 556825-9344 Stockholm 100 Skanska Förvaltningsfastigheter AB 559342-4533 Stockholm 100 Skanska Central Europe Holding AB 556578-3338 Stockholm 100 Skanska USA Commercial Development Inc. 26-1833854 USA 100 Skanska Residential a.s. 2445344 Tjeckien 100 Skanska Commercial Development Europe AB 556086-6914 Stockholm 100 Antal dotterföretag i koncernen uppgår till 683. Ovan framgår de dotterföretag varifrån koncernens huvudsakliga intäkter och tillgångar kommer. Not 49. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, moderbolaget Moderbolaget har förutbetalda kostnader och upplupna intäkter om 91 (73) Mkr. Beloppet utgörs av förutbetalda försäkringspremier om 2 (1) Mkr samt övriga interimsfordringar om 89 (72) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 193 Noter ===== SIDA 196 ===== Not 50. Eget kapital, moderbolaget Bundet och fritt kapital Eget kapital skall enligt svensk lag fördelas mellan bundna respektive fria medel. Aktiekapital och reservfond utgör bundet eget kapital. Fria medel utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat. Moderbolagets egna kapital fördelas med 1 260 (1 260) Mkr på aktiekapital, 598 (598) Mkr på reservfond, 31 147 (27 033) Mkr på balanserad vinst och 5 131 (7 218) Mkr på årets resultat. Styrelsen föreslår en utdelning för 2025 om 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor per aktie i extra utdelning. Förslaget motsvarar en utdelning om totalt 5 796 (3 295) Mkr. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Som avstämningsdag för erhållande av utdelning föreslår styrelsen torsdagen den 2 april 2026. Om årsstämman 2026 beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utbetalas av Euroclear torsdagen den 9 april 2026. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstämnings dagen, beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i Skanskas långsiktiga aktiesparprogram. Antal aktier 2025 2024 Genomsnittligt antal utestående aktier – efter återköp och konvertering 412 635 596 410 828 510 – efter återköp, konvertering och utspädning 414 390 128 414 305 022 Totalt antal aktier 419 903 072 419 903 072 Antalet aktier uppgår till 419 903 072 (419 903 072), fördelat på 19 523 473 (19 552 301) A-aktier och 400 379 599 (400 350 771) B-aktier. Under året har 28 828 (67 641) A-aktier konverterats mot motsvarande antal av B-aktier. 370 000 ( 1 036 543) B-aktier har återköpts. Efter utskiftning av 2 816 069 (2 368 695) fanns 5 935 339 (8 381 408) B-aktier i eget förvar. Kvotvärdet per aktie uppgår till 3,00 (3,00) kronor. Samtliga aktier är fullt betalda. En A-aktie har 10 röster och en B-aktie har 1 röst. B-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekapitalet får enligt bolagsordningen lägst uppgå till 1 200 Mkr och högst till 4 800 Mkr. Not 51. Avsättningar, moderbolaget Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas enligt RFR 2. Övriga avsättningar redovisas enligt IAS 37 , Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar, se not 1. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar 2025 2024 2025 2024 Belopp vid årets ingång 124 128 80 26 Årets avsättningar/omvärderingar 8 13 64 68 Ianspråktagna avsättningar -16 -17 -57 -14 Belopp vid årets slut 116 124 87 80 Övriga avsättningar utgörs av personalrelaterade avsättningar. Normal omloppstid för övriga avsättningar är ett till tre år. Personalrelaterade avsättningar innehåller poster som sociala kostnader för aktiesparprogram, bonusprogram samt övriga personalåtaganden. Not 52. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, moderbolaget Pensionsskuld enligt balansräkningen 2025-12-31 2024-12-31 Räntebärande pensionsskuld/uni00B9) 102 105 Övriga pensionsåtaganden 14 19 Summa 116 124 1) Skuld i enlighet med tryggandelagen. 2025-12-31 2024-12-31 Bolagets sammanlagda pensionsåtaganden 790 832 Avgår pensionsåtaganden tryggade genom pensionsstiftelser -674 -708 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser/uni00B9) 116 124 1) Härav är 5 (6) Mkr kreditförsäkrade. Övriga pensionsåtaganden är till större delen säkrade genom pantsatta kapitalförsäkringar. Av bolagets sammanlagda pensionsåtaganden avser 648 (675) Mkr ITP 2. Under 2026 beräknas inga överföringar till pensionsstiftelse ske. Avstämning avsatt till pensioner 2025 2024 Ingående balans 105 107 Pensionskostnader 26 18 Betalda förmåner -29 -20 Avsatt till pensioner enligt balansräkning 102 105 Not 53. Skulder, moderbolaget Skulder fördelas på långfristiga och kortfristiga enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, se not 1. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Moderbolaget har upplupna kostnader och förutbetalda intäkter med 104 (97) Mkr. Detta avser upplupna semesterlöner 38 (37) Mkr, upplupen löneskatt på pension 35 (32) Mkr, upplupna sociala avgifter 20 (19) Mkr samt övriga upplupna kostnader 11 (9) Mkr. 194 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 54. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder, moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas återvinnas inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa Immateriella anläggningstillgångar/uni00B9) 3 1 4 2 3 5 Materiella anläggningstillgångar/uni00B9) 13 24 37 10 14 24 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag och samarbetsarrangemang/uni00B2) 13 000 13 000 12 973 12 973 Fordringar hos koncernföretag/uni00B3) 25 025 25 025 23 356 23 356 Andra långfristiga fordringar 97 97 99 99 Uppskjutna skattefordringar 64 64 61 61 38 186 38 186 36 490 36 490 Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 206 206 189 189 Skattefordringar 12 12 7 7 Övriga kortfristiga fordringar 126 126 123 123 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 91 91 73 73 435 435 391 391 SUMMA TILLGÅNGAR 451 38 211 38 662 403 36 507 36 910 1) Med belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader har förväntad avskrivning redovisats. 2) Ingen del av beloppet förväntas återvinnas inom tolv månader. 3) Ingen del av beloppet förväntas återvinnas inom tolv månader då utlåningen behandlas som långfristig. 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas betalas inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 100 116 17 107 124 Övriga avsättningar 68 19 87 56 24 80 84 119 203 73 131 204 Skulder Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag/uni00B9) 3 3 0 0 3 3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 35 35 35 35 Skulder till koncernföretag 185 185 463 463 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 104 104 97 97 324 324 595 595 Summa skulder och avsättningar 408 119 0 527 668 131 3 802 Summa eget kapital 38 135 36 108 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 38 662 36 910 1) Interna långfristiga räntebärande skulder behandlas som om de förfaller senare än fem år från balansdagen. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 195 Noter ===== SIDA 197 ===== Not 54. Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder, moderbolaget 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas återvinnas inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa Immateriella anläggningstillgångar/uni00B9) 3 1 4 2 3 5 Materiella anläggningstillgångar/uni00B9) 13 24 37 10 14 24 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag och samarbetsarrangemang/uni00B2) 13 000 13 000 12 973 12 973 Fordringar hos koncernföretag/uni00B3) 25 025 25 025 23 356 23 356 Andra långfristiga fordringar 97 97 99 99 Uppskjutna skattefordringar 64 64 61 61 38 186 38 186 36 490 36 490 Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 206 206 189 189 Skattefordringar 12 12 7 7 Övriga kortfristiga fordringar 126 126 123 123 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 91 91 73 73 435 435 391 391 SUMMA TILLGÅNGAR 451 38 211 38 662 403 36 507 36 910 1) Med belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader har förväntad avskrivning redovisats. 2) Ingen del av beloppet förväntas återvinnas inom tolv månader. 3) Ingen del av beloppet förväntas återvinnas inom tolv månader då utlåningen behandlas som långfristig. 2025-12-31 2024-12-31 Belopp som förväntas betalas inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa inom 12 månader efter 12 månader efter 5 år Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 16 100 116 17 107 124 Övriga avsättningar 68 19 87 56 24 80 84 119 203 73 131 204 Skulder Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag/uni00B9) 3 3 0 0 3 3 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 35 35 35 35 Skulder till koncernföretag 185 185 463 463 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 104 104 97 97 324 324 595 595 Summa skulder och avsättningar 408 119 0 527 668 131 3 802 Summa eget kapital 38 135 36 108 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 38 662 36 910 1) Interna långfristiga räntebärande skulder behandlas som om de förfaller senare än fem år från balansdagen. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 195 Noter ===== SIDA 198 ===== Not 55. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser, moderbolaget Ställda säkerheter Moderbolaget har ställt ut säkerheter bokförda till 97 (99) Mkr, som avser tillgångar i form av långfristiga fordringar. Säkerheterna har ställts för några av moderbolagets pensionsförpliktelser. Eventualförpliktelser Eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. I not 1, avsnittet IAS 37 , lämnas redogörelse för redovisningsprinciperna. 2025-12-31 2024-12-31 Eventualförpliktelser till förmån för koncernföretag 163 209 177 321 Övriga eventualförpliktelser 8 994 7 150 Summa 172 203 184 471 Av moderbolagets eventualförpliktelser till förmån för koncernföretag avser nära 150,2 (160,4) miljarder kronor åtaganden för Byggverksamheten, i huvudsak garantier lämnade när koncernföretag erhållit entreprenaduppdrag. Resterande eventualförpliktelser för koncernföretag avser garantier för koncernföretags upplåning hos kreditinstitut, garantier i samband med koncernföretags försäljning av fastighet, garantier för koncernföretags åtaganden att tillskjuta kapital till sina joint ventures samt garantier för koncernföretags pensionsåtaganden. Av övriga eventualförpliktelser avser 5,6 (3,9) miljarder kronor ansvar för utomståendes del i pågående entreprenadarbeten. Av resterande 3,3 (3,2) miljarder kronor härrör 0,4 (0,4) miljarder kronor från garantier lämnade vid finansiering av samarbetsarrangemang vari koncernföretag är delägare och 2,9 (2,8) miljarder kronor från garantier vid finansiering av bostadsprojekt i Sverige. I beloppen i tabellen ingår moderbolagets eventualförpliktelser avseende solidariskt ansvar för handelsbolags åtaganden med ett belopp 0 (1) Mkr. Bolagets eventualförpliktelser avser ansvarsförbindelser härrörande från lämnade borgensförbindelser eller ansvar såsom delägare i bolag. Not 56. Kassaflödesanalys, moderbolaget Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 2025 2024 Avskrivningar 16 12 Kostnad för aktiesparprogram Seop 5 11 Summa 21 23 Betald skatt Totalt erhållen skatt för moderbolaget under året uppgår till 0 (-4) Mkr. Förändring av räntebärande skulder tillhörande finansieringsverksamheten framgår av följande tabell. 2025 2024 Ingående balans 3 64 Poster som påverkar kassaflödet från finansieringsverksamheten -51 -61 Belopp vid årets slut -48 3 Not 57. Löner, moderbolaget Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Mkr Löner och ersättningar Pensions- kostnader Löner och ersättningar Pensions- kostnader Styrelse, VD och Koncernchef och andra ledande befattningshavare/uni00B9) 124,0 17,0 105,0 13,3 Övriga anställda 131,7 88,9 111,2 94,7 Avgår gottgörelse från pensionsstiftelse -86,3 -89,8 Summa 255,7 19,6 216,2 18,2 Sociala kostnader inklusive pensionskostnader 94,0 100,0 Summa 349,7 316,2 1) Varav rörliga ersättningar 1 7, 4 16,9 För uppgifter om individuella ersättningar till var och en av styrelseledamöterna och VD och Koncernchefen, se not 34. För styrelseledamöter utsedda av arbets- tagarorganisationer redovisas ej uppgift om löner och ersättningar samt pensioner då de ej uppbär dessa i egenskap av styrelseledamöter. För styrelseledamöter som tidigare, före räkenskapsårets ingång, varit anställda i bolaget redovisas uppgift om pensionsförpliktelser i deras tidigare roll som anställda. Under 2025 uppgår utbetald bonus till VD och Koncernchefen och andra ledande befattningshavare till 17 ,4 (0,0) Mkr. Under 2025 har tilldelning av aktier enligt aktiesparprogrammet Seop 5 skett. Värdet av tilldelade aktier uppgår till 36,3 (30,8) Mkr, varav 23,1 (20,5) Mkr avser gruppen styrelse, VD och Koncernchefen och andra ledande befattningshavare. För 2025 har gottgörelse lämnats från Skanskas svenska pensionsstiftelser till Skanska AB om 86,3 (89,8) Mkr. Företagets utestående pensionsförpliktelser till VD och Koncernchefen inklusive tidigare VD och Koncernchefer uppgår till 138,7 (140,4) Mkr. Till övriga medlemmar i koncernledningen (Executive Vice Presidents) och tidigare övriga medlemmar i koncernledningen uppgår företagets utestående pensionsförpliktelser till 86,5 (87 ,0) Mkr. Årets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 40,3 (32,3) Mkr exklusive gottgörelse. 196 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 57 , forts. Medelantal anställda Personal beräknas som genomsnittligt antal anställda. Se not 1. 2025 varav män varav kvinnor 2024 varav män varav kvinnor Sverige 151 69 82 158 81 77 Män och kvinnor per balansdagen i styrelse och ledning/uni00B9) 2025-12-31 varav män, % varav kvinnor, % 2024-12-31 varav män, % varav kvinnor, % Styrelseledamöter valda av årsstämman 8 62 38 9 67 33 Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer/uni00B2) 3 67 33 3 67 33 VD och Koncernchef och andra ledande befattningshavare 8 62 38 8 62 38 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV 1, paragraf 21 d). 2) För förändringar i sammansättningen av arbetstagarrepresentanter efter balansdagen, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 100. Not 58. Upplysningar om transaktioner med närstående, moderbolaget Upplysningar om närståenderelationer, transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden lämnas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. För information om ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter se noterna 34 och 57 . Utöver vad som angivits i noterna 34 och 57 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum under 2025. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17A. Nedan redovisas koncerninterna transaktioner: 2025 2024 Försäljning till koncernföretag 1 398 1 365 Inköp från koncernföretag -334 -311 Ränteintäkter från koncernföretag 712 935 Räntekostnader till koncernföretag -51 -61 Utdelning från koncernföretag 4 400 6 150 Lämnade koncernbidrag 100 390 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 25 025 23 356 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 206 189 Långfristiga skulder till koncernföretag 3 Kortfristiga skulder till koncernföretag 185 463 Eventualförpliktelser till förmån för koncernföretag 163 209 177 321 Alla transaktioner har skett till marknadsmässiga villkor. Not 59. Upplysningar enligt årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a §, moderbolaget Med anledning av kraven i årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a § beträffande uppgifter om vissa förhållanden som kan påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget lämnas härmed följande upplysningar. 1. Per 31 december 2025 uppgick aktiekapitalet till 1 259 709 216 kronor, fördelat på totalt 419 903 072 aktier. Av dessa var 19 523 473 A-aktier och 400 379 599 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till 10 röster och varje B-aktie med en röst. Utöver detta innehåller bolagsordningen inga begränsningar för hur många röster en aktieägare får avge vid en bolagsstämma. Båda aktieslagen har lika rätt till utdelning. Ägare av A-aktier har enligt ett särskilt omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära omvandling av sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana omvandlingar sker regelbundet och medför att det totala antalet röster i moderbolaget minskar över tid. 2. Det finns inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordningen. 3. Aktieinnehav i moderbolaget per den 31 december 2025 som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i moderbolaget är AB Industrivärden med 24,9 procent av rösterna och Lundberggruppen med 13,3 procent av rösterna. 4. Skanskas pensionsstiftelse direktäger inga aktier i bolaget. Det finns dock en obetydlig andel indirekt ägda aktier via investeringar i olika fonder. 5. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna. 6. I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter skall ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. 7 . Årsstämman 2025 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om bemyndiganden för styrelsen att besluta om förvärv av egna B-aktier på följande villkor: A. Förvärv av B-aktier får endast ske på Nasdaq Stockholm. B. Bemyndigandena får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen, dock längst intill årsstämman 2026. C. Högst 1 000 000 B-aktier får förvärvas för säkerställande av leverans av B-aktier till deltagare i Skanskas aktiesparprogram för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som beslutades av årsstämman 2022 (Seop 6). D. Högst 1 000 000 B-aktier får förvärvas för säkerställande av leverans av B-aktier till deltagare i Skanskas aktiesparprogram för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 som beslutades av årsstämman 2025 (Seop 7). E. Högst så många B-aktier får förvärvas att moderbolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i Skanska för att ge styrelsen ökat handlingsutrymme att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. F. Förvärv av B-aktier på Nasdaq Stockholm får ske endast till ett pris inom det på Nasdaq Stockholm vid var tid gällande kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. 8. Bolaget eller dess koncernföretag är inte part i något väsentligt avtal som får verkan, eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller koncernföretag förändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande. 9. Mellan bolaget eller dess koncernföretag och anställda finns avtal som föreskriver ersättningar om den anställde sägs upp utan skälig grund. Sådan ersättning kan motsvara högst 18 månaders fast lön efter uppsägningstidens utgång eller, så vitt avser VD och Koncernchefen, högst 12 månaders uppsägningslön och högst 12 månaders fast lön efter uppsägningstidens utgång. 10. Det finns inga avtal som föreskriver att anställning upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 197 Noter ===== SIDA 199 ===== Not 57 , forts. Medelantal anställda Personal beräknas som genomsnittligt antal anställda. Se not 1. 2025 varav män varav kvinnor 2024 varav män varav kvinnor Sverige 151 69 82 158 81 77 Män och kvinnor per balansdagen i styrelse och ledning/uni00B9) 2025-12-31 varav män, % varav kvinnor, % 2024-12-31 varav män, % varav kvinnor, % Styrelseledamöter valda av årsstämman 8 62 38 9 67 33 Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer/uni00B2) 3 67 33 3 67 33 VD och Koncernchef och andra ledande befattningshavare 8 62 38 8 62 38 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV 1, paragraf 21 d). 2) För förändringar i sammansättningen av arbetstagarrepresentanter efter balansdagen, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 100. Not 58. Upplysningar om transaktioner med närstående, moderbolaget Upplysningar om närståenderelationer, transaktioner med närstående och utestående mellanhavanden lämnas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. För information om ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter se noterna 34 och 57 . Utöver vad som angivits i noterna 34 och 57 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum under 2025. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17A. Nedan redovisas koncerninterna transaktioner: 2025 2024 Försäljning till koncernföretag 1 398 1 365 Inköp från koncernföretag -334 -311 Ränteintäkter från koncernföretag 712 935 Räntekostnader till koncernföretag -51 -61 Utdelning från koncernföretag 4 400 6 150 Lämnade koncernbidrag 100 390 Långfristiga fordringar hos koncernföretag 25 025 23 356 Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 206 189 Långfristiga skulder till koncernföretag 3 Kortfristiga skulder till koncernföretag 185 463 Eventualförpliktelser till förmån för koncernföretag 163 209 177 321 Alla transaktioner har skett till marknadsmässiga villkor. Not 59. Upplysningar enligt årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a §, moderbolaget Med anledning av kraven i årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a § beträffande uppgifter om vissa förhållanden som kan påverka möjligheterna att ta över bolaget genom ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktierna i bolaget lämnas härmed följande upplysningar. 1. Per 31 december 2025 uppgick aktiekapitalet till 1 259 709 216 kronor, fördelat på totalt 419 903 072 aktier. Av dessa var 19 523 473 A-aktier och 400 379 599 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till 10 röster och varje B-aktie med en röst. Utöver detta innehåller bolagsordningen inga begränsningar för hur många röster en aktieägare får avge vid en bolagsstämma. Båda aktieslagen har lika rätt till utdelning. Ägare av A-aktier har enligt ett särskilt omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära omvandling av sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana omvandlingar sker regelbundet och medför att det totala antalet röster i moderbolaget minskar över tid. 2. Det finns inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordningen. 3. Aktieinnehav i moderbolaget per den 31 december 2025 som representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga aktier i moderbolaget är AB Industrivärden med 24,9 procent av rösterna och Lundberggruppen med 13,3 procent av rösterna. 4. Skanskas pensionsstiftelse direktäger inga aktier i bolaget. Det finns dock en obetydlig andel indirekt ägda aktier via investeringar i olika fonder. 5. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna. 6. I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av styrelseledamöter skall ske vid årsstämma i bolaget. Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. 7 . Årsstämman 2025 beslutade i enlighet med styrelsens förslag om bemyndiganden för styrelsen att besluta om förvärv av egna B-aktier på följande villkor: A. Förvärv av B-aktier får endast ske på Nasdaq Stockholm. B. Bemyndigandena får utnyttjas vid ett eller flera tillfällen, dock längst intill årsstämman 2026. C. Högst 1 000 000 B-aktier får förvärvas för säkerställande av leverans av B-aktier till deltagare i Skanskas aktiesparprogram för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som beslutades av årsstämman 2022 (Seop 6). D. Högst 1 000 000 B-aktier får förvärvas för säkerställande av leverans av B-aktier till deltagare i Skanskas aktiesparprogram för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 som beslutades av årsstämman 2025 (Seop 7). E. Högst så många B-aktier får förvärvas att moderbolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i Skanska för att ge styrelsen ökat handlingsutrymme att kunna anpassa bolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. F. Förvärv av B-aktier på Nasdaq Stockholm får ske endast till ett pris inom det på Nasdaq Stockholm vid var tid gällande kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. 8. Bolaget eller dess koncernföretag är inte part i något väsentligt avtal som får verkan, eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget eller koncernföretag förändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande. 9. Mellan bolaget eller dess koncernföretag och anställda finns avtal som föreskriver ersättningar om den anställde sägs upp utan skälig grund. Sådan ersättning kan motsvara högst 18 månaders fast lön efter uppsägningstidens utgång eller, så vitt avser VD och Koncernchefen, högst 12 månaders uppsägningslön och högst 12 månaders fast lön efter uppsägningstidens utgång. 10. Det finns inga avtal som föreskriver att anställning upphör som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande avseende aktier i bolaget. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 197 Noter ===== SIDA 200 ===== Not 60. Kompletterande upplysningar, moderbolaget Skanska AB (publ), organisationsnummer 556000-4615, är moderbolag i koncernen. Bolaget har sitt säte i Stockholm, Stockholms län och är aktiebolag enligt svensk lagstiftning. Huvudkontoret ligger i Stockholm, Stockholms län, Sverige. Adress: Skanska AB Warfvinges väg 25 112 74 STOCKHOLM Tel: 010-448 00 00 group.skanska.com/sv/ Not 61. Händelser efter rapportperioden, moderbolaget Moderbolaget rapporterar inga händelser av väsentlig betydelse efter rapportperiodens utgång. 198 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att 2025 års vinst, 5 130 834 942 kronor, jämte balanserade vinstmedel 31 145 659 370 kronor, tillsammans 36 276 494 311 kronor disponeras på följande sätt: Till aktieägarna utdelas/uni00B9) 14,00 kronor per aktie 5 795 548 262 Varav ordinarie utdelning 8,50 kronor per aktie 3 518 725 731 Varav extra utdelning 5,50 kronor per aktie 2 276 822 531 I ny räkning föres 30 480 946 049 Totalt 36 276 494 311 1) Baserat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2025. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstämningsdagen beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i Skanskas långsiktiga aktiesparprogram. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås torsdagen den 2 april 2026. Om årsstämman den 31 mars 2026 beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utbetalas av Euroclear Sweden AB torsdagen den 9 april 2026. Styrelsen avger härmed sitt motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen med anledning av den föreslagna utdelningen om totalt 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor i extra utdelning. Information om moderbolagets och koncernens verksamhet, risker samt styrning, processer och mekanismer för riskhantering framgår av denna Års- och hållbarhetsredovisning. Här redovisas även moderbolagets och koncernens ekonomiska situation per den 31 december 2025 samt tillämpade redovisnings- principer för värdering av tillgångar och skulder. Per den 31 december 2025, uppgår moderbolagets egna kapital till 38,1 miljarder kronor med en nettoskuldsättningsgrad om -0,7 . Koncernens egna kapital uppgår till 62,0 miljarder kronor med en nettoskuldsättningsgrad om -0,3. Koncernens egna kapital skulle ha varit 2,1 miljarder kronor lägre om finansiella instrument och förvaltningsfastigheter, som värderas till verkligt värde, i stället hade värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Den föreslagna utdelningen reducerar moderbolagets soliditet från 98,6 procent till 98,4 procent och koncernens soliditet från 39,1 procent till 36,8 procent, beräknat per den 31 december 2025. Styrelsen bedömer denna soliditet som betryggande med beaktande av den bransch moderbolaget och koncernen är verksamma inom. Enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna utdelningen inte moderbolagets eller koncernens förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser och moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar i likviditeten samt oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Den föreslagna utdelningen förväntas inte negativt påverka moderbolagets eller koncernens förmåga att genomföra affärsmässigt motiverade investeringar i enlighet med styrelsens strategi. Med hänvisning till ovanstående och övriga omständigheter som kommit till styrelsens kännedom bedömer styrelsen att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital samt deras konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vid denna bedömning har styrelsen beaktat bland annat moderbolagets och koncernens historiska och förväntade utveckling samt rådande konjunkturläge. Styrelsen och Verkställande direktören och Koncernchefen försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Vidare har årsredovisningen respektive koncern- redovisningen upprättats i enlighet med de standarder för hållbarhets- rapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG och de specifikationer som har antagits med stöd av artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget och koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen samt koncern- redovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och Verkställande direktören och Koncernchefen den 9 mars 2026. Moderbolagets samt koncernens resultat- och balansräkningar kommer att framläggas för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2026. Stockholm den 9 mars 2026 Hans Biörck Styrelseordförande Pär Boman Styrelseledamot Åsa Söderström Winberg Styrelseledamot Martin Lindqvist Styrelseledamot Mats Hederos Styrelseledamot Catherine Marcus Styrelseledamot Henrik Sjölund Styrelseledamot Jayne McGivern Styrelseledamot Richard Hörstedt Styrelseledamot Anders Rättgård Styrelseledamot Fredrik Norrman Styrelseledamot Anders Danielsson Verkställande direktör och Koncernchef Vår revisionsberättelse avseende årsredovisningen och koncernredovisningen har lämnats den 9 mars 2026. Vår granskningsberättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 9 mars 2026 Ernst & Young AB Rickard Andersson Auktoriserad revisor Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 199 Styrelsens försäkran ===== SIDA 201 ===== Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att 2025 års vinst, 5 130 834 942 kronor, jämte balanserade vinstmedel 31 145 659 370 kronor, tillsammans 36 276 494 311 kronor disponeras på följande sätt: Till aktieägarna utdelas/uni00B9) 14,00 kronor per aktie 5 795 548 262 Varav ordinarie utdelning 8,50 kronor per aktie 3 518 725 731 Varav extra utdelning 5,50 kronor per aktie 2 276 822 531 I ny räkning föres 30 480 946 049 Totalt 36 276 494 311 1) Baserat på det totala antalet utestående aktier per den 31 december 2025. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstämningsdagen beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i Skanskas långsiktiga aktiesparprogram. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås torsdagen den 2 april 2026. Om årsstämman den 31 mars 2026 beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utbetalas av Euroclear Sweden AB torsdagen den 9 april 2026. Styrelsen avger härmed sitt motiverade yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen med anledning av den föreslagna utdelningen om totalt 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor i extra utdelning. Information om moderbolagets och koncernens verksamhet, risker samt styrning, processer och mekanismer för riskhantering framgår av denna Års- och hållbarhetsredovisning. Här redovisas även moderbolagets och koncernens ekonomiska situation per den 31 december 2025 samt tillämpade redovisnings- principer för värdering av tillgångar och skulder. Per den 31 december 2025, uppgår moderbolagets egna kapital till 38,1 miljarder kronor med en nettoskuldsättningsgrad om -0,7 . Koncernens egna kapital uppgår till 62,0 miljarder kronor med en nettoskuldsättningsgrad om -0,3. Koncernens egna kapital skulle ha varit 2,1 miljarder kronor lägre om finansiella instrument och förvaltningsfastigheter, som värderas till verkligt värde, i stället hade värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Den föreslagna utdelningen reducerar moderbolagets soliditet från 98,6 procent till 98,4 procent och koncernens soliditet från 39,1 procent till 36,8 procent, beräknat per den 31 december 2025. Styrelsen bedömer denna soliditet som betryggande med beaktande av den bransch moderbolaget och koncernen är verksamma inom. Enligt styrelsens bedömning påverkar den föreslagna utdelningen inte moderbolagets eller koncernens förmåga att fullgöra sina betalningsförpliktelser och moderbolaget och koncernen har god beredskap att hantera förändringar i likviditeten samt oväntade händelser. Styrelsen anser att moderbolaget och koncernen har förutsättningar att ta framtida affärsrisker och även tåla eventuella förluster. Den föreslagna utdelningen förväntas inte negativt påverka moderbolagets eller koncernens förmåga att genomföra affärsmässigt motiverade investeringar i enlighet med styrelsens strategi. Med hänvisning till ovanstående och övriga omständigheter som kommit till styrelsens kännedom bedömer styrelsen att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital samt deras konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vid denna bedömning har styrelsen beaktat bland annat moderbolagets och koncernens historiska och förväntade utveckling samt rådande konjunkturläge. Styrelsen och Verkställande direktören och Koncernchefen försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Vidare har årsredovisningen respektive koncern- redovisningen upprättats i enlighet med de standarder för hållbarhets- rapportering som har antagits med stöd av artikel 29b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG och de specifikationer som har antagits med stöd av artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets respektive koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget och koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets respektive koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget respektive de företag som ingår i koncernen står inför. Årsredovisningen samt koncern- redovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och Verkställande direktören och Koncernchefen den 9 mars 2026. Moderbolagets samt koncernens resultat- och balansräkningar kommer att framläggas för fastställelse på årsstämman den 31 mars 2026. Stockholm den 9 mars 2026 Hans Biörck Styrelseordförande Pär Boman Styrelseledamot Åsa Söderström Winberg Styrelseledamot Martin Lindqvist Styrelseledamot Mats Hederos Styrelseledamot Catherine Marcus Styrelseledamot Henrik Sjölund Styrelseledamot Jayne McGivern Styrelseledamot Richard Hörstedt Styrelseledamot Anders Rättgård Styrelseledamot Fredrik Norrman Styrelseledamot Anders Danielsson Verkställande direktör och Koncernchef Vår revisionsberättelse avseende årsredovisningen och koncernredovisningen har lämnats den 9 mars 2026. Vår granskningsberättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten har lämnats den 9 mars 2026 Ernst & Young AB Rickard Andersson Auktoriserad revisor Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 199 Styrelsens försäkran ===== SIDA 202 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Skanska AB (publ), org.nr 556000-4615 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Skanska AB för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 96–111 respektive 50–89. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 50–199 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 96–111 respektive 50–89. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncern- redovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse. 200 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisionsberättelse Intäktsredovisning över tid i byggverksamheten Beskrivning av området Huvuddelen av bolagets intäkter är hänförliga till entreprenaduppdrag. För 2025 uppgick intäkterna från entreprenaduppdrag till 164 302 MSEK. Vanligtvis uppfylls ett prestationsåtagande i ett entreprenaduppdrag över tid, vilket innebär att intäkterna redovisas över tid genom att mäta förloppet mot ett fullständigt uppfyllande av prestationsåtagandet som ingår i uppdraget. Intäkter redovisas på grundval av bolagets insatser för att uppfylla ett prestationsåtagande i förhållande till total förväntad insats. Detta kräver att företaget kan mäta sitt förlopp mot fullständigt uppfyllande av prestationsåtagandet samt fastställa transaktionspriset. Förutsättningen för detta är att effektiva och samordnade system för kalkylering, prognos och intäkts/ kostnadsrapportering finns i bolaget. Vidare krävs en konsekvent tillämpad process för bedömning av projektets slutliga utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande till tidigare bedömningstillfälle. Givet de bedömningar som krävs vid redovisning av entreprenaduppdrag anser vi att detta är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Hur detta område beaktades i revisionen Vår revision inkluderar bland annat analytisk granskning av intäkterna och marginalerna i projekt samt databaserad transaktionsanalys. Vi har stickprovsgranskat intäkter och kostnader i utvalda projekt, som är av betydande storlek eller utgör en väsentlig risk för bolaget. Vi har även fört diskussioner tillsammans med bolagets controllers samt projektansvariga innefattande bedömningar, antaganden och uppskattningar relaterade till intäktsredovisning, resultatavräkning och allokering av kostnader. Vi har också granskat väsentliga avtal för att identifiera eventuella risker för viten i samband med förseningar i projekten, och vi har också kontinuerliga avstämningar tillsammans med bolagets interna juridiska ombud. Vi har granskat avsättningar och andra reserver hänförliga till projekt inom byggverksamheten utifrån underliggande underlag samt bolagets bedömningar. Vi har kontinuerliga möten och diskussioner med ansvariga revisorer i respektive land för att identifiera samt täcka landspecifika risker. Vi har bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det slutliga utfallet för projekten och även hållit diskussioner med bolagets ledning samt revisionsutskott avseende utfallet. Vi har utöver detta utvärderat huruvida värdering av intäkter i bolagets redovisningsprinciper är rimliga samt bedömt fullständigheten i upplysningskraven vilka återfinns i Not 4 ”Rörelsesegment” och Not 7 ”Avtalstillgångar och avtalsskulder”. Värdering av omsättningsfastigheter inom kommersiell fastighetsutveckling Beskrivning av området Det redovisade värdet på omsättningsfastigheter inom kommersiell fastighetsutveckling uppgår till 35 300 MSEK vilket framgår av Not 19 ”Omsättningsfastigheter / Projektutveckling”. Som framgår av Not 19 värderas omsättningsfastigheterna till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bolaget utför därför löpande beräkningar av nettoförsäljnings- värden. Potentiellt nedskrivningsbehov i omsättningsfastigheterna under uppförande och färdigställda utvecklingsprojekt kan ha en väsentlig påverkan på bolagets resultat. Förändringar i utbud av liknande projekt liksom ändrad efterfrågan kan väsentligt påverka såväl bedömda marknadsvärden som redovisade värden för respektive projekt. Dessa projekt varierar i storlek och investeringscyklerna kan vara båda korta och långa. Mot bakgrund av de bedömningar som krävs vid fastställandet av nettoförsäljningsvärde anser vi att detta är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. Hur detta område beaktades i revisionen Vår revision innefattar bland annat att utvärdera budgetar och prognoser samt bedöma de underliggande antagandena avseende den finansiella informationen till grund för värderingarna. Vi har också granskat värderingar utförda av externa parter. Vi har speciellt fokuserat på de investeringar där nettoförsäljningsvärde riskerar att understiga redovisat värde vid rimliga förändringar av väsentliga antaganden. Vi har också bedömt träffsäkerheten i bolagets tidigare antaganden och prognoser och även hållit diskussioner med bolagets ledning samt revisionsutskott avseende utfallet. Slutligen har vi utvärderat fullständigheten i bolagets upplysningar i Not 19. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 201 Revisionsberättelse ===== SIDA 203 ===== Intäktsredovisning över tid i byggverksamheten Beskrivning av området Huvuddelen av bolagets intäkter är hänförliga till entreprenaduppdrag. För 2025 uppgick intäkterna från entreprenaduppdrag till 164 302 MSEK. Vanligtvis uppfylls ett prestationsåtagande i ett entreprenaduppdrag över tid, vilket innebär att intäkterna redovisas över tid genom att mäta förloppet mot ett fullständigt uppfyllande av prestationsåtagandet som ingår i uppdraget. Intäkter redovisas på grundval av bolagets insatser för att uppfylla ett prestationsåtagande i förhållande till total förväntad insats. Detta kräver att företaget kan mäta sitt förlopp mot fullständigt uppfyllande av prestationsåtagandet samt fastställa transaktionspriset. Förutsättningen för detta är att effektiva och samordnade system för kalkylering, prognos och intäkts/ kostnadsrapportering finns i bolaget. Vidare krävs en konsekvent tillämpad process för bedömning av projektets slutliga utfall, inklusive analys av avvikelser i förhållande till tidigare bedömningstillfälle. Givet de bedömningar som krävs vid redovisning av entreprenaduppdrag anser vi att detta är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision. Hur detta område beaktades i revisionen Vår revision inkluderar bland annat analytisk granskning av intäkterna och marginalerna i projekt samt databaserad transaktionsanalys. Vi har stickprovsgranskat intäkter och kostnader i utvalda projekt, som är av betydande storlek eller utgör en väsentlig risk för bolaget. Vi har även fört diskussioner tillsammans med bolagets controllers samt projektansvariga innefattande bedömningar, antaganden och uppskattningar relaterade till intäktsredovisning, resultatavräkning och allokering av kostnader. Vi har också granskat väsentliga avtal för att identifiera eventuella risker för viten i samband med förseningar i projekten, och vi har också kontinuerliga avstämningar tillsammans med bolagets interna juridiska ombud. Vi har granskat avsättningar och andra reserver hänförliga till projekt inom byggverksamheten utifrån underliggande underlag samt bolagets bedömningar. Vi har kontinuerliga möten och diskussioner med ansvariga revisorer i respektive land för att identifiera samt täcka landspecifika risker. Vi har bedömt träffsäkerheten i bolagets bedömningar av det slutliga utfallet för projekten och även hållit diskussioner med bolagets ledning samt revisionsutskott avseende utfallet. Vi har utöver detta utvärderat huruvida värdering av intäkter i bolagets redovisningsprinciper är rimliga samt bedömt fullständigheten i upplysningskraven vilka återfinns i Not 4 ”Rörelsesegment” och Not 7 ”Avtalstillgångar och avtalsskulder”. Värdering av omsättningsfastigheter inom kommersiell fastighetsutveckling Beskrivning av området Det redovisade värdet på omsättningsfastigheter inom kommersiell fastighetsutveckling uppgår till 35 300 MSEK vilket framgår av Not 19 ”Omsättningsfastigheter / Projektutveckling”. Som framgår av Not 19 värderas omsättningsfastigheterna till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Bolaget utför därför löpande beräkningar av nettoförsäljnings- värden. Potentiellt nedskrivningsbehov i omsättningsfastigheterna under uppförande och färdigställda utvecklingsprojekt kan ha en väsentlig påverkan på bolagets resultat. Förändringar i utbud av liknande projekt liksom ändrad efterfrågan kan väsentligt påverka såväl bedömda marknadsvärden som redovisade värden för respektive projekt. Dessa projekt varierar i storlek och investeringscyklerna kan vara båda korta och långa. Mot bakgrund av de bedömningar som krävs vid fastställandet av nettoförsäljningsvärde anser vi att detta är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen. Hur detta område beaktades i revisionen Vår revision innefattar bland annat att utvärdera budgetar och prognoser samt bedöma de underliggande antagandena avseende den finansiella informationen till grund för värderingarna. Vi har också granskat värderingar utförda av externa parter. Vi har speciellt fokuserat på de investeringar där nettoförsäljningsvärde riskerar att understiga redovisat värde vid rimliga förändringar av väsentliga antaganden. Vi har också bedömt träffsäkerheten i bolagets tidigare antaganden och prognoser och även hållit diskussioner med bolagets ledning samt revisionsutskott avseende utfallet. Slutligen har vi utvärderat fullständigheten i bolagets upplysningar i Not 19. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 201 Revisionsberättelse ===== SIDA 204 ===== Avsättningar för ersättningsanspråk och rättstvister Beskrivning av området Avsättning för tvister i balansräkningen uppgår till 2 112 MSEK. Som framgår av Not 26 ”Avsättningar” är bolaget exponerat för potentiella ersättningsanspråk och rättstvister inom verksamhetsgrenen Byggverksamhet för projekt som har avslutats. Bedömningsprocessen är komplicerad då framtida utvecklingar i denna typ av juridiska ärenden till sin natur är svåra att förutse. Utöver detta är en del av ersättningsanspråken och rättstvisterna lokaliserade till länder där rättegångs- förfaranden kan ta lång tid. Ersättningsanspråk och rättstvister är särskilt betydelsefullt område för revisionen eftersom värdering av dessa poster baseras på bolagets bedömningar. Hur detta område beaktades i revisionen Vi har bildat oss en förståelse för ersättningsanspråken och rättstvisterna genom diskussioner med ansvariga inom bolaget och bolagets ledning. Vi har läst bolagets interna ställningstaganden avseende de olika frågorna. Vi har också inhämtat uttalanden från företagets legala rådgivare i den omfattning vi bedömt detta vara nödvändigt för vår revision. För krav som vi bedömt skulle kunna bli väsentliga har vi granskat underliggande fakta och omständigheter som ligger till grund för de legala rådgivarnas utvärderingar samt bedömt bolagets bästa bedömningar av förväntade framtida utbetalningar och därtill hörande avsättningar. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–49 samt 208–221. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo- visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. 202 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisionsberättelse Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo- visningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 203 Revisionsberättelse ===== SIDA 205 ===== Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo- visningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 203 Revisionsberättelse ===== SIDA 206 ===== Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Skanska AB för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Skanska AB för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. 204 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisionsberättelse Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Skanska AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk- ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef- rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 96–111 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Skanska ABs revisor av bolagsstämman den 7 april 2025 och har varit bolagets revisor sedan 6 april 2016. Stockholm den 9 mars 2026 Ernst & Young AB Rickard Andersson Auktoriserad revisor Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 205 Revisionsberättelse ===== SIDA 207 ===== Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Skanska AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk- ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef- rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 96–111 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm, utsågs till Skanska ABs revisor av bolagsstämman den 7 april 2025 och har varit bolagets revisor sedan 6 april 2016. Stockholm den 9 mars 2026 Ernst & Young AB Rickard Andersson Auktoriserad revisor Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 205 Revisionsberättelse ===== SIDA 208 ===== Revisors granskningsberättelse över Skanska AB:s hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Skanska AB, org.nr 556000-4615 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten upprättad av Skanska AB (företaget) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 50–89 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1–49 och 90–221 förutom de sidor som hänvisas till under Införlivande genom hänvisning på sidan 52 och sidorna 200–207 . Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets- rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Övrig upplysning Upplysningarna i hållbarhetsrapporten avseende föregående räkenskapsår 2024 har i vissa fall varit föremål för översiktlig granskning föregående år och granskningberättelse engligt RevR6 lämnades den 20 mars 2025. Övriga jämförelsetal i hållbarhetsrapporten för 2025 har inte granskats. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Skanska AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. 206 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Revisionsberättelse Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till att: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten. • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår. • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och förstå hur dessa metoder tillämpades; Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: – Geenomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och – Granska företagets interna dokumentation av sin process; och – Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i sidorna 58–61 i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten genom att:. – Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder på taxonomiupplysningarna – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används i taxonomiupplysningarna • Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning • Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för Skanska AB förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Skanska AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm, den 9 mars 2026 Ernst & Young AB Rickard Andersson Auktoriserad revisor Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 207 Revisionsberättelse ===== SIDA 209 ===== Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till att: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten. • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår. • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och förstå hur dessa metoder tillämpades; Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: – Geenomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument), och – Granska företagets interna dokumentation av sin process; och – Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i sidorna 58–61 i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten genom att:. – Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder på taxonomiupplysningarna – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används i taxonomiupplysningarna • Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning • Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för Skanska AB förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Skanska AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm, den 9 mars 2026 Ernst & Young AB Rickard Andersson Auktoriserad revisor Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 207 Revisionsberättelse ===== SIDA 210 ===== Enligt IFRS 2025 2024 Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1 Orderingång 43 547 39 913 56 724 39 270 49 556 50 760 60 669 46 911 Resultat Intäkter 44 453 42 294 46 158 43 753 50 401 44 349 45 051 36 681 Kostnader för produktion och förvaltning -40 064 -39 280 -42 135 -40 426 -45 363 -40 899 -41 426 -34 312 Bruttoresultat 4 389 3 014 4 023 3 327 5 038 3 450 3 625 2 368 Försäljnings- och administrationskostnader/uni00A0 -2 289 -2 087 -2 080 -2 098 -2 338 -2 104 -2 275 -2 007 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 56 0 681 0 Resultat från joint ventures och intresseföretag/uni00A0 103 119 58 43 68 54 62 69 Rörelseresultat 2 203 1 099 2 001 1 271 2 824 1 400 2 093 431 Ränteintäkter 241 265 243 274 317 296 227 291 Räntekostnader -64 -82 -87 -63 -131 -135 -57 -62 Förändring av marknadsvärde 0 0 5 -1 -1 1 -2 -21 Övrigt finansnetto -31 -20 -28 43 -10 -45 -23 22 Finansnetto 146 163 133 253 176 117 146 229 Resultat efter finansiella poster 2 349 1 261 2 133 1 524 3 000 1 517 2 238 660 Inkomstskatter -494 -155 -454 -393 -672 -442 -537 -180 Periodens resultat 1 855 1 107 1 680 1 131 2 328 1 075 1 701 480 Periodens resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 1 839 1 065 1 671 1 126 2 326 1 051 1 696 479 – innehav utan bestämmande inflytande 16 41 9 4 2 25 5 1 Kvartalsinformation 208 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Kvartalsinformation Enligt IFRS 2025 2024 Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1 Periodens resultat 1 855 1 107 1 680 1 131 2 328 1 075 1 701 480 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till periodens resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 156 862 -636 267 549 -215 -144 981 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till periodens resultat -11 -180 134 -55 -94 39 25 -205 144 682 -502 212 455 -175 -119 775 Poster som har eller kommer att omklassificeras till periodens resultat Omräkningsdifferenser -776 -167 -683 -2 131 1 601 -1 034 3 1 249 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -14 -2 -17 -38 32 -23 -12 37 Påverkan av kassaflödessäkringar/uni00A0 -7 -14 47 -67 1 29 7 -23 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 9 10 -15 9 23 -16 -3 17 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till periodens resultat 3 2 -2 9 0 -1 -2 -3 -785 -171 -670 -2 218 1 657 -1 046 -6 1 276 Periodens övrigt totalresultat efter skatt -641 511 -1 172 -2 006 2 111 -1 221 -125 2 051 Periodens totalresultat 1 214 1 618 508 -876 4 440 -146 1 576 2 531 Periodens totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 1 202 1 575 493 -873 4 435 -168 1 571 2 528 – innehav utan bestämmande inflytande 12 42 14 -3 4 28 4 3 Orderstock/uni00B9) 257 898 264 402 268 257 263 562 284 998 267 033 267 592 251 357 Sysselsatt kapital 79 728 80 171 79 010 81 938 84 383 80 206 81 104 78 481 Räntebärande nettofordran/nettoskuld 15 701 13 001 12 025 15 019 /uni00A015 353 9 121 3 243 4 886 Skuldsättningsgrad -0,3 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 Avkastning sysselsatt kapital, % 9,4 10,2 10,6 10,7 9,9 8,5 7,8 8,0 Kassaflöde/uni00A0 Kassaflöde från löpande verksamhet 3 937 1 017 1 986 420 6 152 6 825 1 419 -5 283 Kassaflöde från investeringsverksamhet -2 893 -1 137 -2 481 -874 -2 142 -2 329 -263 -1 033 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1 755 -232 -4 264 -1 417 -687 -986 -1 976 806 Periodens kassaflöde -711 -351 -4 759 -1 871 3 323 3 510 -821 -5 510 1) Avser Byggverksamheten. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 209 Kvartalsinformation ===== SIDA 211 ===== Enligt IFRS 2025 2024 Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1 Periodens resultat 1 855 1 107 1 680 1 131 2 328 1 075 1 701 480 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till periodens resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 156 862 -636 267 549 -215 -144 981 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till periodens resultat -11 -180 134 -55 -94 39 25 -205 144 682 -502 212 455 -175 -119 775 Poster som har eller kommer att omklassificeras till periodens resultat Omräkningsdifferenser -776 -167 -683 -2 131 1 601 -1 034 3 1 249 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -14 -2 -17 -38 32 -23 -12 37 Påverkan av kassaflödessäkringar/uni00A0 -7 -14 47 -67 1 29 7 -23 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 9 10 -15 9 23 -16 -3 17 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till periodens resultat 3 2 -2 9 0 -1 -2 -3 -785 -171 -670 -2 218 1 657 -1 046 -6 1 276 Periodens övrigt totalresultat efter skatt -641 511 -1 172 -2 006 2 111 -1 221 -125 2 051 Periodens totalresultat 1 214 1 618 508 -876 4 440 -146 1 576 2 531 Periodens totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 1 202 1 575 493 -873 4 435 -168 1 571 2 528 – innehav utan bestämmande inflytande 12 42 14 -3 4 28 4 3 Orderstock/uni00B9) 257 898 264 402 268 257 263 562 284 998 267 033 267 592 251 357 Sysselsatt kapital 79 728 80 171 79 010 81 938 84 383 80 206 81 104 78 481 Räntebärande nettofordran/nettoskuld 15 701 13 001 12 025 15 019 /uni00A015 353 9 121 3 243 4 886 Skuldsättningsgrad -0,3 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 -0,1 -0,1 Avkastning sysselsatt kapital, % 9,4 10,2 10,6 10,7 9,9 8,5 7,8 8,0 Kassaflöde/uni00A0 Kassaflöde från löpande verksamhet 3 937 1 017 1 986 420 6 152 6 825 1 419 -5 283 Kassaflöde från investeringsverksamhet -2 893 -1 137 -2 481 -874 -2 142 -2 329 -263 -1 033 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -1 755 -232 -4 264 -1 417 -687 -986 -1 976 806 Periodens kassaflöde -711 -351 -4 759 -1 871 3 323 3 510 -821 -5 510 1) Avser Byggverksamheten. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 209 Kvartalsinformation ===== SIDA 212 ===== Verksamhetsgrenar Enligt IFRS 2025 2024 Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1 Orderingång Byggverksamhet 43 547 39 913 56 724 39 270 49 556 50 760 60 669 46 911 Summa 43 547 39 913 56 724 39 270 49 556 50 760 60 669 46 911 Intäkter Byggverksamhet 43 922 42 232 43 125 41 842 46 983 41 784 43 589 36 198 Bostadsutveckling 1 071 674 1 376 2 000 2 966 2 391 2 373 2 119 Kommersiell fastighetsutveckling 1 128 1 309 3 224 1 119 2 804 1 834 3 742 562 Förvaltningsfastigheter 118 121 118 116 114 108 72 70 Centralt och Elimineringar -1 786 -2 043 -1 684 -1 324 -2 465 -1 769 -4 725 -2 269 Summa 44 453 42 294 46 158 43 753 50 401 44 349 45 051 36 681 Rörelseresultat Byggverksamhet 2 478 1 766 1 672 1 179 2 126 1 517 1 542 669 Bostadsutveckling -76 -65 78 138 297 -113 22 12 Kommersiell fastighetsutveckling 49 -471 419 22 261 -17 611 -250 Förvaltningsfastigheter 83 143 80 80 74 79 108 50 Centralt -279 -59 -270 -105 -127 -94 -159 -60 Elimineringar -51 -215 22 -43 193 27 -31 9 Summa 2 203 1 099 2 001 1 271 2 824 1 400 2 093 431 Enligt segmentsredovisning 2025 2024 Mkr kv4 kv3 kv2 kv1 kv4 kv3 kv2 kv1 Orderingång Byggverksamhet 43 547 39 913 56 724 39 270 49 556 50 760 60 669 46 911 Summa 43 547 39 913 56 724 39 270 49 556 50 760 60 669 46 911 Intäkter Byggverksamhet 43 922 42 232 43 125 41 842 46 983 41 784 43 589 36 198 Bostadsutveckling 1 675 1 757 2 006 1 487 2 443 1 682 2 150 2 027 Kommersiell fastighetsutveckling 4 965 1 745 1 043 346 3 576 994 6 293 363 Förvaltningsfastigheter 118 120 118 116 114 108 72 70 Centralt och Elimineringar -1 933 -2 182 -1 741 -1 469 -2 474 -1 769 -4 725 -2 269 Summa 48 746 43 674 44 551 42 321 50 641 42 799 47 378 36 389 Rörelseresultat Byggverksamhet 2 478 1 766 1 672 1 179 2 126 1 517 1 542 669 Bostadsutveckling 30 131 226 63 196 -154 -11 23 Kommersiell fastighetsutveckling 670 -397 86 -100 332 -113 1 067 -166 Förvaltningsfastigheter 83 143 80 80 74 79 108 50 Centralt -281 -58 -270 -104 -127 -94 -159 -60 Elimineringar 1 -221 19 -34 149 26 33 -20 Summa 2 981 1 363 1 813 1 084 2 750 1 261 2 580 497 210 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Kvartalsinformation Resultaträkningar, enligt IFRS 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 176 658 176 481 167 168 163 174 143 865 Kostnader för produktion och förvaltning -161 906 -162 001 -153 870 -146 483 -128 156 Bruttoresultat 14 753 14 480 13 297 16 692 15 709 Försäljnings- och administrationskostnader -8 554 -8 724 -9 386 -8 998 -7 865 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 737 175 1 692 e.t Resultat från joint ventures och intresseföretag 323 253 1 195 636 449 Rörelseresultat 6 574 6 748 5 282 10 021 8 293 Finansnetto 694 667 609 290 -168 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 5 890 10 312 8 125 Inkomstskatter -1 496 -1 831 -861 -2 027 -1 238 Årets resultat 5 772 5 584 5 029 8 284 6 887 Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 4 998 8 256 6 864 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 31 28 23 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 649 1 171 273 3 818 2 585 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 -64 -792 -575 537 936 209 3 026 2 010 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser -3 757 1 818 -951 2 305 1 814 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 -23 81 40 Påverkan av kassaflödessäkringar -42 14 -7 108 2 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 13 22 -30 178 113 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 12 -19 -3 -3 844 1 881 -999 2 653 1 966 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 -790 5 679 3 977 Årets totalresultat 2 464 8 401 4 239 13 963 10 863 Årets totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 4 212 13 920 10 834 – innehav utan bestämmande inflytande 65 34 27 43 30 Kassaflöde Kassaflöde från löpande verksamhet 7 360 9 113 3 207 510 7 156 Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 385 -5 767 5 997 4 847 -10 528 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -7 667 -2 843 -1 255 -6 530 -5 613 Årets kassaflöde -7 692 502 7 949 -1 173 -8 985 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 211 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ===== SIDA 213 ===== Resultaträkningar, enligt IFRS 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter 176 658 176 481 167 168 163 174 143 865 Kostnader för produktion och förvaltning -161 906 -162 001 -153 870 -146 483 -128 156 Bruttoresultat 14 753 14 480 13 297 16 692 15 709 Försäljnings- och administrationskostnader -8 554 -8 724 -9 386 -8 998 -7 865 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 53 737 175 1 692 e.t Resultat från joint ventures och intresseföretag 323 253 1 195 636 449 Rörelseresultat 6 574 6 748 5 282 10 021 8 293 Finansnetto 694 667 609 290 -168 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 5 890 10 312 8 125 Inkomstskatter -1 496 -1 831 -861 -2 027 -1 238 Årets resultat 5 772 5 584 5 029 8 284 6 887 Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 4 998 8 256 6 864 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 31 28 23 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 649 1 171 273 3 818 2 585 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 -64 -792 -575 537 936 209 3 026 2 010 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser -3 757 1 818 -951 2 305 1 814 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 -23 81 40 Påverkan av kassaflödessäkringar -42 14 -7 108 2 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 13 22 -30 178 113 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 12 -19 -3 -3 844 1 881 -999 2 653 1 966 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 -790 5 679 3 977 Årets totalresultat 2 464 8 401 4 239 13 963 10 863 Årets totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 4 212 13 920 10 834 – innehav utan bestämmande inflytande 65 34 27 43 30 Kassaflöde Kassaflöde från löpande verksamhet 7 360 9 113 3 207 510 7 156 Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 385 -5 767 5 997 4 847 -10 528 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -7 667 -2 843 -1 255 -6 530 -5 613 Årets kassaflöde -7 692 502 7 949 -1 173 -8 985 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 211 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ===== SIDA 214 ===== Resultaträkningar, enligt segmentsredovisning 2025 2024 2023 2022 2021 Intäkter Byggverksamhet 171 121 168 554 160 636 156 004 132 587 Bostadsutveckling 6 925 8 302 5 013 8 751 13 351 Kommersiell fastighetsutveckling 8 099 11 225 5 331 14 276 12 128 Förvaltningsfastigheter 472 363 186 40 e.t Centralt och Elimineringar -7 325 -11 237 -14 114 -17 469 -10 490 Koncernen 179 291 177 208 157 052 161 602 147 576 Rörelseresultat Byggverksamhet 7 094 5 854 5 632 5 770 5 013 Bostadsutveckling 450 53 -1 262 891 1 866 Kommersiell fastighetsutveckling 259 1 120 -1 365 3 023 3 378 Förvaltningsfastigheter 386 311 -62 140 e.t Centralt -712 -440 290 -339 -415 Elimineringar -235 188 -3 -187 -9 Rörelseresultat 7 241 7 087 3 231 9 297 9 832 Finansnetto 686 661 601 289 -172 Resultat efter finansiella poster 7 927 7 748 3 832 9 586 9 660 Inkomstskatter -1 632 -1 913 -560 -1 885 -1 472 Årets resultat 6 295 5 835 3 272 7 702 8 188 Resultat per aktie, segment, kronor 15,09 14,12 7,89 18,62 19,80 Resultat per aktie efter utspädning, segment, kronor 15,02 14,01 7,82 18,49 19,65 212 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt Rapporter över finansiell ställning 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 154 5 141 3 758 e.t Materiella anläggningstillgångar 9 466 9 061 8 035 7 803 7 279 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 977 3 082 3 256 3 314 Goodwill 3 724 4 082 3 919 4 160 3 934 Övriga immateriella tillgångar 200 256 348 488 676 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 214 2 072 2 901 2 185 Finansiella anläggningstillgångar/uni00B9), /uni00B3) 4 620 4 987 4 992 3 607 3 875 Uppskjutna skattefordringar 1 843 2 230 2 518 995 1 984 Summa anläggningstillgångar 32 810 33 961 30 108 26 970 23 247 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter/uni00B2) 51 359 56 914 58 660 58 474 49 745 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 771 3 613 3 676 3 289 Material och varulager 1 061 1 064 1 275 1 300 1 090 Skattefordringar 1 068 1 371 1 246 1 248 1 247 Avtalstillgångar 8 841 7 769 7 865 7 772 5 451 Övriga rörelsefordringar 30 755 34 073 27 012 27 726 25 212 Finansiella omsättningstillgångar/uni00B3) 10 089 10 247 7 282 7 316 6 592 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 3 613 216 7 097 12 217 Likvida medel 10 474 18 426 17 912 10 014 10 947 Summa omsättningstillgångar 125 482 137 246 125 082 124 623 115 791 SUMMA TILLGÅNGAR 158 292 171 207 155 189 151 593 139 039 varav räntebärande 33 478 37 119 30 050 27 896 33 531 1) Varav aktier 38 39 38 38 37 2) Omsättningsfastigheter Kommersiell fastighetsutveckling 35 300 39 788 37 991 34 322 29 691 Bostadsutveckling 16 059 17 126 20 670 24 152 20 054 51 359 56 914 58 660 58 474 49 745 3) Poster avseende icke räntebärande orealiserade värdeförändringar på derivat/värdepapper ingår i följande med: Finansiella anläggningstillgångar 18 32 Finansiella omsättningstillgångar 183 83 314 99 63 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 213 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ===== SIDA 215 ===== Rapporter över finansiell ställning 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 8 268 8 154 5 141 3 758 e.t Materiella anläggningstillgångar 9 466 9 061 8 035 7 803 7 279 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 2 372 2 977 3 082 3 256 3 314 Goodwill 3 724 4 082 3 919 4 160 3 934 Övriga immateriella tillgångar 200 256 348 488 676 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 2 318 2 214 2 072 2 901 2 185 Finansiella anläggningstillgångar/uni00B9), /uni00B3) 4 620 4 987 4 992 3 607 3 875 Uppskjutna skattefordringar 1 843 2 230 2 518 995 1 984 Summa anläggningstillgångar 32 810 33 961 30 108 26 970 23 247 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter/uni00B2) 51 359 56 914 58 660 58 474 49 745 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 3 300 3 771 3 613 3 676 3 289 Material och varulager 1 061 1 064 1 275 1 300 1 090 Skattefordringar 1 068 1 371 1 246 1 248 1 247 Avtalstillgångar 8 841 7 769 7 865 7 772 5 451 Övriga rörelsefordringar 30 755 34 073 27 012 27 726 25 212 Finansiella omsättningstillgångar/uni00B3) 10 089 10 247 7 282 7 316 6 592 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 3 613 216 7 097 12 217 Likvida medel 10 474 18 426 17 912 10 014 10 947 Summa omsättningstillgångar 125 482 137 246 125 082 124 623 115 791 SUMMA TILLGÅNGAR 158 292 171 207 155 189 151 593 139 039 varav räntebärande 33 478 37 119 30 050 27 896 33 531 1) Varav aktier 38 39 38 38 37 2) Omsättningsfastigheter Kommersiell fastighetsutveckling 35 300 39 788 37 991 34 322 29 691 Bostadsutveckling 16 059 17 126 20 670 24 152 20 054 51 359 56 914 58 660 58 474 49 745 3) Poster avseende icke räntebärande orealiserade värdeförändringar på derivat/värdepapper ingår i följande med: Finansiella anläggningstillgångar 18 32 Finansiella omsättningstillgångar 183 83 314 99 63 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 213 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ===== SIDA 216 ===== Rapporter över finansiell ställning forts. 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 EGET KAPITAL Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61 760 62 466 56 202 55 111 45 351 Innehav utan bestämmande inflytande 192 151 146 144 114 SUMMA EGET KAPITAL 61 951 62 617 56 347 55 255 45 465 SKULDER Långfristiga skulder Finansiella långfristiga skulder/uni00B9) 5 380 8 790 7 300 2 714 3 389 Leasingskulder 4 763 6 123 6 137 6 328 6 040 Pensioner 1 861 2 603 3 167 2 891 5 936 Uppskjutna skatteskulder 3 060 2 424 2 218 1 943 1 254 Summa långfristiga skulder 15 064 19 940 18 822 13 876 16 619 Kortfristiga skulder Finansiella kortfristiga skulder/uni00B9) 4 410 3 291 3 615 4 854 4 780 Leasingskulder 1 446 1 007 909 953 920 Skatteskulder 355 685 779 388 710 Kortfristiga avsättningar 9 829 10 959 11 087 10 368 11 239 Avtalsskulder 25 410 26 807 23 220 24 059 22 664 Övriga rörelseskulder 39 826 45 900 40 410 41 840 36 642 Summa kortfristiga skulder 81 277 88 650 80 020 82 462 76 955 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 158 292 171 207 155 189 151 593 139 039 varav räntebärande 17 777 21 766 21 014 17 590 20 933 1) Poster avseende icke räntebärande orealiserade värdeförändringar på derivat/värdepapper ingår i följande med: Finansiella långfristiga skulder 3 1 1 Finansiella kortfristiga skulder 80 48 114 150 131 214 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt Nyckeltal/uni00B9) 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Orderingång/uni00B2) 179 453 207 895 165 795 162 665 153 590 Orderstock/uni00B2) 257 898 284 998 229 637 229 771 207 031 Medelantal anställda 25 860 26 276 27 256 28 380 30 051 Ordinarie utdelning per aktie, kronor/uni00B3) 8,50 8,00 5,50 7,50 7,00 Extra utdelning per aktie, kronor/uni00B3) 5,50 3,00 Resultat per aktie, kronor 13,82 13,51 12,17 20,04 16,64 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 13,76 13,40 12,07 19,90 16,52 Sysselsatt kapital 79 728 84 383 77 360 72 845 66 398 Räntebärande nettofordran/nettoskuld 15 701 15 353 9 037 10 306 12 598 Eget kapital per aktie, kronor 149,19 151,79 137,01 134,05 110,01 Soliditet, % 39,1 36,6 36,3 36,4 32,7 Skuldsättningsgrad -0,3 -0,2 -0,2 -0,2 -0,3 Räntetäckningsgrad 14,1 10,8 14,3 27,6 29,3 Avkastning på eget kapital, % 9,4 9,6 9,0 17,0 16,9 Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,4 9,9 8,2 15,2 13,5 Avkastning på eget kapital, segment, % 10,2 10,0 5,8 15,8 20,1 Avkastning på sysselsatt kapital i Projektutveckling, segment, % 1,8 2,6 -3,7 8,1 11,8 Rörelsemarginal, % 3,7 3,8 3,2 6,1 5,8 Rörelsemarginal, Byggverksamheten, % 4,1 3,5 3,5 3,7 3,8 Kassaflöde per aktie, kronor 0,47 10,36 -5,90 -16,29 1,81 Antal aktier vid årets slut 419 903 072 419 903 072 419 903 072 419 903 072 419 903 072 varav A-aktier 19 523 473 19 552 301 19 619 942 19 654 316 19 661 632 varav B-aktier 400 379 599 400 350 771 400 283 130 400 248 756 400 241 440 Genomsnittskurs, återköpta B-aktier 239,54 199,53 166,82 173,40 230,59 Antal B-aktier återköpta under året 370 000 1 036 543 3 060 000 2 924 000 1 048 500 Antal B-aktier i eget förvar vid årets slut 5 935 339 8 381 408 9 713 560 8 771 931 7 655 488 Antal utestående aktier vid årets slut 413 967 733 411 521 664 410 189 512 411 131 141 412 247 584 Genomsnittligt antal utestående aktier 412 635 596 410 828 510 410 758 367 412 037 581 412 387 142 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 414 390 128 414 305 022 414 137 628 414 922 620 415 491 861 Genomsnittlig utspädning, % 0,42 0,84 0,82 0,70 0,75 1) För definitioner se not 40. 2) Avser Byggverksamheten. 3) Styrelsens förslag: utdelning om 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning, och 5,50 (0,00) kronor per aktie i extra utdelning. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 215 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ===== SIDA 217 ===== Nyckeltal/uni00B9) 2025-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 Orderingång/uni00B2) 179 453 207 895 165 795 162 665 153 590 Orderstock/uni00B2) 257 898 284 998 229 637 229 771 207 031 Medelantal anställda 25 860 26 276 27 256 28 380 30 051 Ordinarie utdelning per aktie, kronor/uni00B3) 8,50 8,00 5,50 7,50 7,00 Extra utdelning per aktie, kronor/uni00B3) 5,50 3,00 Resultat per aktie, kronor 13,82 13,51 12,17 20,04 16,64 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 13,76 13,40 12,07 19,90 16,52 Sysselsatt kapital 79 728 84 383 77 360 72 845 66 398 Räntebärande nettofordran/nettoskuld 15 701 15 353 9 037 10 306 12 598 Eget kapital per aktie, kronor 149,19 151,79 137,01 134,05 110,01 Soliditet, % 39,1 36,6 36,3 36,4 32,7 Skuldsättningsgrad -0,3 -0,2 -0,2 -0,2 -0,3 Räntetäckningsgrad 14,1 10,8 14,3 27,6 29,3 Avkastning på eget kapital, % 9,4 9,6 9,0 17,0 16,9 Avkastning på sysselsatt kapital, % 9,4 9,9 8,2 15,2 13,5 Avkastning på eget kapital, segment, % 10,2 10,0 5,8 15,8 20,1 Avkastning på sysselsatt kapital i Projektutveckling, segment, % 1,8 2,6 -3,7 8,1 11,8 Rörelsemarginal, % 3,7 3,8 3,2 6,1 5,8 Rörelsemarginal, Byggverksamheten, % 4,1 3,5 3,5 3,7 3,8 Kassaflöde per aktie, kronor 0,47 10,36 -5,90 -16,29 1,81 Antal aktier vid årets slut 419 903 072 419 903 072 419 903 072 419 903 072 419 903 072 varav A-aktier 19 523 473 19 552 301 19 619 942 19 654 316 19 661 632 varav B-aktier 400 379 599 400 350 771 400 283 130 400 248 756 400 241 440 Genomsnittskurs, återköpta B-aktier 239,54 199,53 166,82 173,40 230,59 Antal B-aktier återköpta under året 370 000 1 036 543 3 060 000 2 924 000 1 048 500 Antal B-aktier i eget förvar vid årets slut 5 935 339 8 381 408 9 713 560 8 771 931 7 655 488 Antal utestående aktier vid årets slut 413 967 733 411 521 664 410 189 512 411 131 141 412 247 584 Genomsnittligt antal utestående aktier 412 635 596 410 828 510 410 758 367 412 037 581 412 387 142 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning 414 390 128 414 305 022 414 137 628 414 922 620 415 491 861 Genomsnittlig utspädning, % 0,42 0,84 0,82 0,70 0,75 1) För definitioner se not 40. 2) Avser Byggverksamheten. 3) Styrelsens förslag: utdelning om 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning, och 5,50 (0,00) kronor per aktie i extra utdelning. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 215 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt ===== SIDA 218 ===== Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet Historiskt rapporterad hållbarhetsdata, som inte omfattas av CSRD-kraven, har inkluderats för att illustrera Skanskas hållbarhetsarbete över tid. 2025 2024 2023 2022 2021 Basår/uni00B9) Miljö Koldioxidutsläpp, Ton CO2e Växthusgasutsläpp scope 1 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 141/uni00A0000149/uni00A0000146/uni00A0000164/uni00A0000194/uni00A0000 322 000 Utsläpp utanför scope (biogena) 76/uni00A000055/uni00A000049/uni00A000033/uni00A000022/uni00A0000 Växthusgasutsläpp scope 2 Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 31/uni00A000032/uni00A000035/uni00A000034/uni00A000035/uni00A0000 43 000 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 2/uni00A00006/uni00A000016/uni00A000018/uni00A000022/uni00A0000 80 000 Betydande växthusgasutsläpp scope 3/uni00B2) Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1, 184/uni00A00001/uni00A0219/uni00A00001/uni00A0014/uni00A00001/uni00A0652/uni00A00001/uni00A0706/uni00A00001 945 000 1. Inköp av varor och tjänster 945/uni00A0000775/uni00A0000709/uni00A0000864/uni00A0000950/uni00A0000 987 000 2. Kapitalvaror 3. Bränsle- och energirelaterade verksamheter (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 43/uni00A000046/uni00A000041/uni00A000042/uni00A000045/uni00A0000 45 000 4. Transporter och distribution (uppströms) 5. Avfall som genererats i verksamheten 1/uni00A00003/uni00A00003/uni00A00003/uni00A000012/uni00A0000 20 000 6. Tjänsteresor 11/uni00A000014/uni00A000015/uni00A00009/uni00A00005/uni00A0000 4 000 7. Medarbetares pendling till och från arbetet 8. Hyrda tillgångar (uppströms) 9. Transporter nedströms 10. Bearbetning av sålda produkter 11. Användning av sålda produkter 185/uni00A0000380/uni00A0000246/uni00A0000734/uni00A0000695/uni00A0000 890 000 12. Utrangering av sålda produkter 13. Hyrda tillgångar (nedströms) 14. Franchise 15. Investeringar Förändring jämfört med basår (scope 1 och 2 marknadsbaserade), % /uni00A0 -64 -61 -60 -55 -46 Förändring jämfört med basår (scope 3), % -39 -37 -48 -15 -12 Koldioxidintensitet (scope 1 och 2 marknadsbaserade)/uni00B3) 0,80 0,88 1,03 1,13 1,46 2,60 Total energianvändning, MWh Bränsleförbrukning 833/uni00A0000780/uni00A0000750/uni00A0000752/uni00A0000834/uni00A0000 Icke förnybar 545/uni00A0000581/uni00A0000572/uni00A0000634/uni00A0000696/uni00A0000 Förnybar 288/uni00A0000199/uni00A0000178/uni00A0000118/uni00A0000138/uni00A0000 Förnybar, % 35 26 24 16 17 Elförbrukning 248/uni00A0000258/uni00A0000237/uni00A0000228/uni00A0000226/uni00A0000 Icke förnybar 1/uni00A00002/uni00A000017/uni00A000029/uni00A000049/uni00A0000 Förnybar 247/uni00A0000256/uni00A0000219/uni00A0000199/uni00A0000177/uni00A0000 Förnybar, % 100 99 93 87 78 Fjärrvärme 42/uni00A000044/uni00A000056/uni00A000042/uni00A000025/uni00A0000 Fjärrkyla 7/uni00A05006/uni00A00002/uni00A04001/uni00A04001/uni00A0600 Total energianvändning 1/uni00A0131/uni00A00001/uni00A0088/uni00A00001/uni00A0045/uni00A00001/uni00A0024/uni00A00001/uni00A0087/uni00A0000 Icke förnybar 556/uni00A0000634/uni00A0000648/uni00A0000706/uni00A0000771/uni00A0000 Förnybar/uni2074) 575/uni00A0000455/uni00A0000397/uni00A0000318/uni00A0000316/uni00A0000 Förnybar energi (exklusive värme och kyla), % 47 42 38 31 29 Energiintensitet 6,31 6,14 6,66 6,33 7,36 Avfall till deponi, % 6,0 6,0 5,4 6,8 - ISO 14001-certifiering, större avvikelser, antal 0 0 0 0 2 Andel produktion av koldioxidsnål betong i Sverige, % 53 32 16 15 - Genomsnittlig andel återanvänd asfalt i producerade asfaltblandningar i Sverige, % 26 26 23 23 - Andel försäljningsvolym från bergtäkterna i Sverige producerad med en delvis elektrifierad produktionslinje, % 46 37 - - - 1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3. 2) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt segmentredovisning. 3) Kategori 2, 4, 7–10 och 12–15 inkluderas inte i rapporteringen. 4) Den totala användningen av förnybar energi för 2025 inkluderar förnybar uppvärmning (38 000 MWh) och förnybar kylning (1 000 MWh). 216 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet 2025 2024 2023 2022 2021 Samhällsansvar Antal olyckor med frånvaro 321 288 365 430 452 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, Skanskas medarbetare 112 109 144 174 175 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, underentreprenörer 209 179 221 256 277 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, LTAR/uni00B9 2,4 2,2 2,6 2,9 3,2 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, LTAR, Skanskas medarbetare 2,2 2,1 2,6 2,9 2,8 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, LTAR, underentreprenörer 2,6 2,3 2,6 3,0 3,5 Totalt antal olyckor/uni00B2 1/uni00A0173 959 1/uni00A0076 1/uni00A0159 Totalt antal olyckor, Skanskas medarbetare 471 419 467 513 Totalt antal olyckor, underentreprenörer 702 540 609 646 Antal olyckor med dödlig utgång/uni00B3 1 1 0 5 3 Olyckor med dödlig utgång, Skanskas medarbetare 0 0 0 1 1 Olyckor med dödlig utgång, underentreprenörer 1 1 0 4 2 Chefers säkerhetsbesök (Executive Site Safety Visits, ESSV)/uni2074 Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet, antal 7/uni00A01667/uni00A05757/uni00A0600 7/uni00A0921 7/uni00A0377 ISO 45001-certifiering/five.numr Större avvikelser, antal 0 0 0 0 3 Anställda uppdelade på kön och ledningsbefattning Andel kvinnor i Skanska AB:s styrelse, % 38 33 38 38 43 Andel kvinnliga ledande befattningshavare (koncernledningen, nivå 7), % 38 38 38 43 43 Andel kvinnliga verkställande direktörer, affärsenheter (nivå 6), % 18 17 17 8 8 Andel kvinnliga direktörer (Senior Vice Presidents), koncernstaber (nivå 6), % 50 50 62 63 50 Andel kvinnor på ledande befattningar (nivå 3–6), % 24 24 25 25 24 Andel kvinnliga medarbetare, % 20 20 20 20 19 Styrning Utbildning i uppförandekoden/uni2076 Första anställningsmånaden, % 98 97 98 96 98 Uppdaterad utbildning vartannat år, % 99 99 99 99 99 1) Antal olyckor med frånvaro för anställda och underentreprenörer multiplicerat med 1/uni00A0000/uni00A0000 timmar och dividerat med det totala antalet arbetade timmar. 2) Totalt antal olyckor som inträffar under eller i samband med arbetet. 3) Antal olyckor med dödlig utgång på Skanskas arbetsplatser. 4) Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet. 5) Antal större avvikelser som rapporterats av ackrediterade externa granskare. 6) Andel anställda som har genomgått utbildning i Skanskas uppförandekod. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 217 Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet ===== SIDA 219 ===== 2025 2024 2023 2022 2021 Samhällsansvar Antal olyckor med frånvaro 321 288 365 430 452 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, Skanskas medarbetare 112 109 144 174 175 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, underentreprenörer 209 179 221 256 277 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, LTAR/uni00B9 2,4 2,2 2,6 2,9 3,2 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, LTAR, Skanskas medarbetare 2,2 2,1 2,6 2,9 2,8 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro, LTAR, underentreprenörer 2,6 2,3 2,6 3,0 3,5 Totalt antal olyckor/uni00B2 1/uni00A0173 959 1/uni00A0076 1/uni00A0159 Totalt antal olyckor, Skanskas medarbetare 471 419 467 513 Totalt antal olyckor, underentreprenörer 702 540 609 646 Antal olyckor med dödlig utgång/uni00B3 1 1 0 5 3 Olyckor med dödlig utgång, Skanskas medarbetare 0 0 0 1 1 Olyckor med dödlig utgång, underentreprenörer 1 1 0 4 2 Chefers säkerhetsbesök (Executive Site Safety Visits, ESSV)/uni2074 Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet, antal 7/uni00A01667/uni00A05757/uni00A0600 7/uni00A0921 7/uni00A0377 ISO 45001-certifiering/five.numr Större avvikelser, antal 0 0 0 0 3 Anställda uppdelade på kön och ledningsbefattning Andel kvinnor i Skanska AB:s styrelse, % 38 33 38 38 43 Andel kvinnliga ledande befattningshavare (koncernledningen, nivå 7), % 38 38 38 43 43 Andel kvinnliga verkställande direktörer, affärsenheter (nivå 6), % 18 17 17 8 8 Andel kvinnliga direktörer (Senior Vice Presidents), koncernstaber (nivå 6), % 50 50 62 63 50 Andel kvinnor på ledande befattningar (nivå 3–6), % 24 24 25 25 24 Andel kvinnliga medarbetare, % 20 20 20 20 19 Styrning Utbildning i uppförandekoden/uni2076 Första anställningsmånaden, % 98 97 98 96 98 Uppdaterad utbildning vartannat år, % 99 99 99 99 99 1) Antal olyckor med frånvaro för anställda och underentreprenörer multiplicerat med 1/uni00A0000/uni00A0000 timmar och dividerat med det totala antalet arbetade timmar. 2) Totalt antal olyckor som inträffar under eller i samband med arbetet. 3) Antal olyckor med dödlig utgång på Skanskas arbetsplatser. 4) Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet. 5) Antal större avvikelser som rapporterats av ackrediterade externa granskare. 6) Andel anställda som har genomgått utbildning i Skanskas uppförandekod. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 217 Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet ===== SIDA 220 ===== Föreslagen utdelning per aktie, kr, 2025 14,00 Resultat per aktie/uni00B2), kr, 2025 15,09 Utdelningsandel, % 93 Total avkastning på Skanska-aktien jämfört med index Skanska B OMX Stockholm GI Index DJ Construct/i.ss01on & Mater/i.ss01als T/i.ss01tans Index Strateg/i.ss01c Benchmark Index/uni00B3) Skanskas B-aktie är noterad och handlas på Nasdaq Stockholm. Skanskas börsvärde uppgick till 104 miljarder kronor den 31 december 2025. Aktiekursutveckling Skanskas aktiekurs (SKAB)/one.tf) ökade med 6 procent under 2025. OMX Stockholm Index ökade med 8 procent och DJ Construction & Materials Titans Index ökade med 13 procent under motsvarande period. Stängningskursen för Skanskas B-aktie uppgick till 252,30 kronor. Den högsta noteringen 2025 uppgick till 268,10 kronor den 14/uni00A0oktober och den lägsta till 185,40 kronor den 9/uni00A0april. Totalavkastningen på Skanskas B-aktie för 2025 var 13/uni00A0procent i linje med OMX Stockholm Index. Utdelning Enligt vår utdelningspolicy delas 40–70 procent av årets resultat ut till aktieägarna, förutsatt att bolagets finansiella status i sin helhet är stabil och tillfredsställande. Utdelnings- policyn om 40–70/uni00A0procent avser ordinarie utdelning. För räkenskapsåret 2025 föreslår styrelsen en utdelning om 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor i extra utdelning. Utdelningsandel för ordinarie utdelning uppgick till 56 procent eller 3 519 (3 295) Mkr. Total utdelningsandel inklusive extra utdelning uppgick till 93 procent eller 5 796 (3 295) Mkr. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstämningstidpunkten beroende på aktie- återköp och överföring av aktier till deltagare i Skanskas långsiktiga aktiesparprogram, Seop. Historik Skanska-aktien 2025 2024 2023 2022 2021 Aktiekurs årets utgång, kr 252,30 232,70 182,35 165,00 234,20 Börsvärde årets utgång, Mdr kr 103,8 95,8 75,0 67,9 96,4 Antal utestående aktier, miljoner/four.tf) 414,0 411,5 410,2 411,1 412,2 Antal B-aktier i eget förvar, miljoner 5,9 8,4 9,7 8,8 7,7 Högsta aktiekurs under året, kr 268,10 237,00 195,00 245,00 258,80 Lägsta aktiekurs under året, kr 185,40 167,35 141,60 134,40 203,30 Direktavkastning, %/five.tf) 5,5 3,4 3,0 4,5 4,3 Resultat per aktie, kr/six.tf) 15,09 14,12 7,89 18,62 19,80 Total utdelning per aktie, kr 14,00/seven.tf) 8,00 5,50 7,50 10,00 Utdelningsandel, %/eight.tf) 56/nine.tf) 57 70 40 51 1) Bloomberg ticker SKAB:SS, Reuters quote SKAb.ST . 2) Enligt segmentsredovisning. 3) Strategic Benchmark Index (SBI) består av noterade företag som sammantagna avspeglar Skanskas verksamheter. 4) Antal utestående aktier vid årets slut. 5) Utdelning dividerad med slutkursen för respektive år. 6) Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen dividerat med antal återstående aktier. 7) Baserat på styrelsens utdelningsförslag. 8) Utdelning i procent av resultat per aktie. 9) Utdelningsandel av ordinarie utdelning. Total utdelningsandel inklusive extra utdelning motsvarar 93 procent för 2025. Aktien Index 100 0 50 100 150 200 250 2 0 2 5-12 -312 0 20-12 -31 2 0 2 1-12 -31 2 0 2 2-12 -31 2 0 2 3-12 -31 2 0 2 4 -12 -31 218 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Aktien Ägarskap per land Ägarskap per marknadsplats Sver/i.ss01ge, 63% USA, 17% Norge, 2% F/i.ss01nland, 1% Storbr/i.ss01tann/i.ss01en, 1% Japan, 1% Andra länder, 15% Cboe, 54% Nasdaq, 29% LSE Group, 13% Aqu/i.ss01s Stock Exchange, 3% Övr/i.ss01ga marknader, 1% Aktieägarstruktur 63 procent av aktiekapitalet ägs av svenska investerare och 37 procent av utländska investerare. USA och Norge står för den högsta andelen aktieägare registrerade utanför Sverige. I slutet av året uppgick moderbolagets (Skanska AB) innehav av egna B-aktier till 5/uni00A0935/uni00A0339 B-aktier, vilket motsvarar 1,4/uni00A0procent av aktiekapitalet. Likviditet Handeln på den primära marknaden, Nasdaq, utgör 29 procent av handelsvolymen. Cboe Global markets (Chicago Board Options Exchange) står för 54 procent av handeln med Skanska-aktien, där blockhandel och OTC-trading utgör en övervägande del av handeln. Under 2025 omsattes totalt 607 (552) miljoner Skanska-aktier till ett totalt värde om 144 (110) miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig dagsomsättning om 2,4 (2,2) miljoner aktier eller 579 Mkr per handelsdag. Rankningar och index Förutom de index som är direkt kopplade till Nasdaq Stockholm ingår Skanska även i andra index och rankningar. • MSCI A • FTSE4Good Sustainability Index Aktieägarstruktur Innehav Antal aktieägare Antal aktier Kapital, % Röster, % 1–1/uni00A0000 100/uni00A073921/uni00A0684/uni00A00973,7 5,2 1/uni00A0001–10/uni00A000014/uni00A060440/uni00A0213/uni00A03967,1 9,6 10/uni00A0001–20/uni00A0000684 9/uni00A0715/uni00A08601,8 2,3 20/uni00A0001– 684 300/uni00A0350/uni00A095679,4 71,5 Anonymt innehav 47/uni00A0938/uni00A07638,0 11,4 Summa 116 711 419 903 072 100 100 Fördelning av aktier Innehav A-aktier B-aktier Summa Antal registrerade aktier 19/uni00A0523/uni00A0473400/uni00A0379/uni00A0599419/uni00A0903/uni00A0072 Under 2025 omvandlades 28/uni00A0828 A-aktier till B-aktier på aktieägares begäran. Det totala antalet röster i bolaget uppgick därefter till 595/uni00A0935/uni00A0339. De största aktieägarna i Skanska AB, röstsorterat och efter aktiekapitalden 31 december 2025 Aktieägare % av röster % av kapital AB Industrivärden 24,7 7,9 Lundberggruppen 13,3 5,9 BlackRock 4,2 6,0 Skanska-anställda genom Seop/one.tf) 3,7 5,3 Vanguard 2,5 3,5 Carnegie Fonder 1,7 2,4 Handelsbanken Fonder 1,6 2,3 AMF Pension och Fonder 1,5 2,1 Folksam 1,4 2,0 Fidelity 0,8 1,1 10 största aktieägarna i Skanska 55,3 38,5 Övriga aktieägare i Skanska 44,7 61,6 Summa 100,0 100,0 varav aktieägare i Sverige 73,7 62,7 varav aktieägare utomlands 26,3 37,3 1) Behandlas inte som en egen ägargrupp. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 219 Aktien ===== SIDA 221 ===== Ägarskap per land Ägarskap per marknadsplats Sver/i.ss01ge, 63% USA, 17% Norge, 2% F/i.ss01nland, 1% Storbr/i.ss01tann/i.ss01en, 1% Japan, 1% Andra länder, 15% Cboe, 54% Nasdaq, 29% LSE Group, 13% Aqu/i.ss01s Stock Exchange, 3% Övr/i.ss01ga marknader, 1% Aktieägarstruktur 63 procent av aktiekapitalet ägs av svenska investerare och 37 procent av utländska investerare. USA och Norge står för den högsta andelen aktieägare registrerade utanför Sverige. I slutet av året uppgick moderbolagets (Skanska AB) innehav av egna B-aktier till 5/uni00A0935/uni00A0339 B-aktier, vilket motsvarar 1,4/uni00A0procent av aktiekapitalet. Likviditet Handeln på den primära marknaden, Nasdaq, utgör 29 procent av handelsvolymen. Cboe Global markets (Chicago Board Options Exchange) står för 54 procent av handeln med Skanska-aktien, där blockhandel och OTC-trading utgör en övervägande del av handeln. Under 2025 omsattes totalt 607 (552) miljoner Skanska-aktier till ett totalt värde om 144 (110) miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig dagsomsättning om 2,4 (2,2) miljoner aktier eller 579 Mkr per handelsdag. Rankningar och index Förutom de index som är direkt kopplade till Nasdaq Stockholm ingår Skanska även i andra index och rankningar. • MSCI A • FTSE4Good Sustainability Index Aktieägarstruktur Innehav Antal aktieägare Antal aktier Kapital, % Röster, % 1–1/uni00A0000 100/uni00A073921/uni00A0684/uni00A00973,7 5,2 1/uni00A0001–10/uni00A000014/uni00A060440/uni00A0213/uni00A03967,1 9,6 10/uni00A0001–20/uni00A0000684 9/uni00A0715/uni00A08601,8 2,3 20/uni00A0001– 684 300/uni00A0350/uni00A095679,4 71,5 Anonymt innehav 47/uni00A0938/uni00A07638,0 11,4 Summa 116 711 419 903 072 100 100 Fördelning av aktier Innehav A-aktier B-aktier Summa Antal registrerade aktier 19/uni00A0523/uni00A0473400/uni00A0379/uni00A0599419/uni00A0903/uni00A0072 Under 2025 omvandlades 28/uni00A0828 A-aktier till B-aktier på aktieägares begäran. Det totala antalet röster i bolaget uppgick därefter till 595/uni00A0935/uni00A0339. De största aktieägarna i Skanska AB, röstsorterat och efter aktiekapitalden 31 december 2025 Aktieägare % av röster % av kapital AB Industrivärden 24,7 7,9 Lundberggruppen 13,3 5,9 BlackRock 4,2 6,0 Skanska-anställda genom Seop/one.tf) 3,7 5,3 Vanguard 2,5 3,5 Carnegie Fonder 1,7 2,4 Handelsbanken Fonder 1,6 2,3 AMF Pension och Fonder 1,5 2,1 Folksam 1,4 2,0 Fidelity 0,8 1,1 10 största aktieägarna i Skanska 55,3 38,5 Övriga aktieägare i Skanska 44,7 61,6 Summa 100,0 100,0 varav aktieägare i Sverige 73,7 62,7 varav aktieägare utomlands 26,3 37,3 1) Behandlas inte som en egen ägargrupp. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 219 Aktien ===== SIDA 222 ===== Skanska AB:s (Bolaget) årsstämma kommer att hållas tisdagen den 31 mars 2026 kl. 10.00 på Sergel Hub, Sveavägen 10A, Stockholm. Inregistrering sker från kl. 9.00. Aktieägare har även möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning innan årsstämman. Information om anmälan och meddelande om deltagande, om hur aktieägare kommer att kunna utöva sin rösträtt samt om deltagande genom ombud finns i kallelsen till årsstämman. Information finns också tillgänglig på Skanskas webbplats, www.group.skanska.com under rubriken ”Koncernens styrning/ Bolagsstämma/Årsstämma 2026. Utdelning och avstämningsdag För räkenskapsåret 2025 föreslår styrelsens en utdelning om 14,00 (8,00) kronor per aktie, varav 8,50 (8,00) kronor per aktie i ordinarie utdelning och 5,50 (0,00) kronor i extra utdelning. Avstämningsdag för erhållande av utdelning är den 2 april 2026. Om årsstämman 2026 beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utbetalas av Euroclear Sweden AB den 9 april 2026. Den föreslagna utdelningen uppgår till sammanlagt 5/uni00A0796 (3/uni00A0295) Mkr. För Bolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Det totala utdelningsbeloppet kan komma att förändras fram till avstämningsdagen, beroende på återköp av egna B-aktier och överföring av B-aktier till deltagare i aktiesparprogram. Investerarkalender Årsstämma Kalendarium Koncernens delårsrapporter kommer att publiceras följande datum: Delårsrapport första kvartalet: 7 maj 2026 Delårsrapport andra kvartalet: 17 juli 2026 Delårsrapport tredje kvartalet: 5 november 2026 Bokslutskommuniké: 5 februari 2027 Distribution och övrig information Delårsrapporter och årsredovisningar kan läsas eller laddas ned på Skanskas webbplats group.skanska.com/sv/investerare Den som vill beställa den tryckta Års- och hållbarhetsredovisningen kan med fördel använda beställningsformuläret som finns på ovan adress alternativt kontakta Skanska AB, Investor Relations. På webbplatsen återfinns även ett arkiv med delårsrapporter respektive årsredovisningar. instagram.com/skanskagroup linkedin.com/company/skanska x.com/skanskagroup youtube.com/@SkanskaGroup Vid frågor kontakta: Skanska AB, Investor Relations 112 74 Stockholm, Sverige Tel: 010 448 00 00 E-post: investor.relations@skanska.se 220 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Årsstämma/Investerarkalender Adresser Skanska AB (publ) 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 group.skanska.com Skanska Sverige 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 Kundtjänst: 020-30 30 40 skanska.se Skanska Norge Postboks 1175 Sentrum Norge Besöksadress: Lakkegata 53, Oslo Tel: +47 40 00 64 00 skanska.no Skanska Finland Nauvontie 18 00280 Helsingfors Finland Tel: +358 20 719 211 skanska.fi Skanska Polen Aleja ”Solidarności” 173 PL-00-877 Warszawa Polen Tel: +48 22 561 30 00 skanska.pl Skanska Tjeckien och Slovakien Křižíkova 682/34a 186 00 Prag 8, Karlín Tjeckien Tel: +420 267 095 111 skanska.cz skanska.sk Skanska UK 1 Hercules Way Leavesden Watford WD25 7GS Storbritannien Tel: +44 (0) 1923 776 666 skanska.co.uk Skanska USA Empire State Building 350 Fifth Avenue, 37th floor New York, N. Y . 10118 USA Tel: +1 917 438 4500 usa.skanska.com Skanska USA Building 389 Interpace Parkway, 5th floor Parsippany, NJ 07054 USA Tel: +1 973 753 3500 usa.skanska.com Skanska USA Civil 75–20 Astoria Boulevard Queens, New York, N. Y . 11370 USA Tel: +1 718 340 07 77 usa.skanska.com Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling Norden 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 skanska.com/property Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling Europa 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 skanska.com/property Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling USA Empire State Building 350 Fifth Avenue, 37th floor New York, N. Y . 10118 USA Tel: +1 917 438 4514 usa.skanska.com För övriga adresser: group.skanska.com/sv/ Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 221 Adresser ===== SIDA 223 ===== Adresser Skanska AB (publ) 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 group.skanska.com Skanska Sverige 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 Kundtjänst: 020-30 30 40 skanska.se Skanska Norge Postboks 1175 Sentrum Norge Besöksadress: Lakkegata 53, Oslo Tel: +47 40 00 64 00 skanska.no Skanska Finland Nauvontie 18 00280 Helsingfors Finland Tel: +358 20 719 211 skanska.fi Skanska Polen Aleja ”Solidarności” 173 PL-00-877 Warszawa Polen Tel: +48 22 561 30 00 skanska.pl Skanska Tjeckien och Slovakien Křižíkova 682/34a 186 00 Prag 8, Karlín Tjeckien Tel: +420 267 095 111 skanska.cz skanska.sk Skanska UK 1 Hercules Way Leavesden Watford WD25 7GS Storbritannien Tel: +44 (0) 1923 776 666 skanska.co.uk Skanska USA Empire State Building 350 Fifth Avenue, 37th floor New York, N. Y . 10118 USA Tel: +1 917 438 4500 usa.skanska.com Skanska USA Building 389 Interpace Parkway, 5th floor Parsippany, NJ 07054 USA Tel: +1 973 753 3500 usa.skanska.com Skanska USA Civil 75–20 Astoria Boulevard Queens, New York, N. Y . 11370 USA Tel: +1 718 340 07 77 usa.skanska.com Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling Norden 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 skanska.com/property Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling Europa 112 74 Stockholm Sverige Besöksadress: Warfvinges väg 25 Tel: 010 448 00 00 skanska.com/property Skanska Kommersiell Fastighetsutveckling USA Empire State Building 350 Fifth Avenue, 37th floor New York, N. Y . 10118 USA Tel: +1 917 438 4514 usa.skanska.com För övriga adresser: group.skanska.com/sv/ Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 221 Adresser ===== SIDA 224 ===== Produktion: Skanska AB i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Text: Skanska AB Fotografer: Anders Bobert, Anton Renborg, Avalon, Christopher Griffiths, Erik Stackpole Undéhn, Frida Marklund, Geir Anders Rybakken Ørslien, Ivar Kvaal, Per Almén, Rafał Tomczyk, Radek Gałczyński, Sandra Birgersdotter/Fotograf Bigersdotter AB, Seamus Payne, Sebastian Woźniak, Tobias Ivarsson, Tomas Ärlemo, Viktor Holm Illustrationer: Hvass & Hannibal Renderingar: Arrow Architects, Chybik Kristof Architects, Walk the Room/Wingårdhs Arkitekter Tryck: Multiply Solutions AB ===== SIDA 225 ===== ===== SIDA 226 ===== Digital A4 Baksida Skanska AB (publ) Warfvinges väg 25 112 74 Stockholm Tel: 010 448 00 00 group.skanska.com/sv/