===== SIDA 1 ===== ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 2 ===== ===== SIDA 3 ===== Aktieägarinformation Årsstämma den 23 april 2026 Årsstämma hålls i Stockholm på World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/ Kungsbron 1 i Stockholm, tordagen den 23 april 2026 kl 14:00. Anmälan Aktieägare som önskar delta ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 15 april 2026, dels anmäla sig senast fredagen den 17 april. ƒ via Studsviks hemsida, www.studsvik.se, ƒ per post till Studsvik AB, 611 82 Nyköping, ƒ per e-post studsvik@studsvik.com Vid anmälan bör aktieägare uppge ƒ namn ƒ personnummer / organisationsnummer ƒ adress och telefonnummer ƒ antal aktier Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier ska, för att ha rösträtt på årsstämman, av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bank dagar före fredagen den 17 april 2026. Kalender för ekonomisk information 2026 ƒ Delårsrapport januari-mars 2026 23 april 2026 ƒ Delårsrapport januari-juni 2026 17 juli 2026 ƒ Delårsrapport januari-september 2026 23 oktober 2026 ƒ Delårsrapport januari-december 2026 Februari 2027 ƒ Års-och Hållbarhetsredovisning 2026 Mars 2027 Rapporterna finns tillgängliga på www.studsvik.se vid publiceringstillfället. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 4 ===== FÖRSÄLJNING 883 MILJONER KRONOR RÖRELSEMARGINAL 7,8 PROCENT RÖRELSERESULTAT 68,6 MILJONER KRONOR Utvecklar nukleär hållbarhet Studsvik är en unik, oberoende partner som utvecklar säkerheten och effektiviteten för den globala nukleära industrin. Genom vår expertis stödjer vi en hållbar framtid. Vi erbjuder specialiserade tjänster inom material­ tester, programvaror och metoder för avfalls­ hantering till företag inom främst kärnteknik, men vi anlitas även som experter inom andra radiologiska områden. Studsvik står för säkra och effektiva lösningar STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 2  KORT OM STUDSVIK ===== SIDA 5 ===== RESULTAT PER AKTIE 4,54 KRONOR ANTAL MEDARBETARE 510 FÖRDELAT PÅ SEX LÄNDER SOLIDITET 38,5 PROCENT Kärnkraft är ett kraft slag som minskar växthus­ gaserna. Vi bidrar med vår 75-åriga erfarenhet till ännu säkrare lösningar och högre effektivitet inom kärnkraftsindustrin och till produktionen av medicinska isotoper till sjukvården. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 KORT OM STUDSVIK  3 ===== SIDA 6 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 4  KORT OM STUDSVIK Innehåll Om Studsvik 5 Studsviks Värderingar, Vision, Mission och Strategi 6 Marknad 7 Årsöverblick 9 Några händelser under 2025 9 VD-ordet 11 Förvaltningsberättelse 12 – Avvecklings- och strålskyddstjänster 14 – Bränsle – Material – och Avfallsteknik 16 – Studsvik Scandpower 18 Förslag till vinstdisposition 20 Hållbarhetsrapport 22 Aktien 50 Finansiella rapporter – Koncernen 52 – Moderbolaget 56 Noter till koncernredovisningen 60 Noter till moderbolagets redovisning 75 Revisionsberättelse 79 Bolagsstyrning 86 – Styrelse och revisorer 90 – Koncernledning 92 Femårsöversikt 94 Nyckeltalsdefinitioner 96 ===== SIDA 7 ===== Om Studsvik Studsvik tillhandahåller innovativa tekniska lösningar som skapar värde genom att förbättra reaktorprestanda och minska risker och kostnader under hela livscykeln för nukleärt och radioaktivt material. Studsvik tillhandahåller en rad avancerade tekniska produkter och tjänster till den globala kärnkraftsindustrin. Erbjudandet inkluderar bränsle- och materialteknik; tekniska lösningar för hantering, konditionering och volymreduktion av radioaktivt avfall; programvara för härdövervakning och bränsleopti- mering; utrustning som stärker anläggningars driftsäkerhet samt tjänster inom avveckling och strålskydd. Studsvik är oberoende av de flesta av kundernas teknologival och stödjer kunder såsom bränsletillverkare, kärnkraftsproducenter, myndigheter, forskningscenter samt andra kärntekniska anläggningar. Med över 75 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologiska miljöer är vi på Studsvik dedikerade att skapa värde för våra kunder. Det nära samarbetet med våra kunder ger oss en djup insikt i deras behov, verksamhet och metoder. Detta möjliggör utvecklingen av specialiserade tekniska lösningar som för bättrar effektiviteten, förlänger livslängden eller skapar förutsättningar för alternativa och än mer effektiva lösningar. Bolaget har cirka 510 anställda i 6 länder. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Nedan följer en kort beskrivning av våra erbjudanden inom våra tre affärsområden. AVVECKLINGS- OCH STRÅLSKYDDSTJÄNSTER En ledande tjänsteleverantör för kärnkrafts- industrin inom strålskydds-, avvecklings-, rivnings, sanerings- och ingenjörstjänster. Inom avvecklingsområdet erbjuder bolaget hela kedjan från planering och projektledning till radiologiska bedömningar, friklassning av radio- aktivt material och dokumentation av avfall. Kunderna består av kärnkraftverk, forsknings- center och andra kärntekniska anläggningar, främst i Tyskland, Schweiz, Sverige, Belgien och Nederländerna. Förvärvet av den specialiserade segmenteringsutrustningen från Extrem Borr och Sågteknik SP AB (EBS) år 2024 möjliggör för Studsvik att erbjuda kompletta tjänstelösningar till kärnkraftskunder globalt. BRÄNSLE-, MATERIAL- OCH AVFALLS TEKNIK Erbjuder tjänster till en global kundkrets inom kärnbränslekvalificering, materialanalys, forskning kring slutförvar och förpackning av medicinska isotoper. Affärsområdet tillhanda- håller även avancerade konsulttjänster och innovativa lösningar för stabilisering och volym - reduktion av radioaktivt avfall. Test- och analys- verksamhet bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige, ofta i samarbete med internationella partners. Genom att kombinera expertis och unika anläggningar levererar Studsvik skräddar- sydda lösningar till kunder över hela världen. STUDSVIK SCANDPOWER En världsledande aktör inom utveckling och support av bränsleleverantörsoberoende programvaror för reaktoranalyser. Studsvik Scandpower erbjuder en komplett uppsättning licensierad mjukvara och ingenjörstjänster. Produkterna används globalt för reaktorbränsle- och härdkonstruktion, analys och driftstöd, med utveckling som främst sker i USA. Dessutom erbjuder affärsområdet en portfölj av avancerade, snabbt driftsättningsbara portabla och stationära kraft- och belysningslösningar för reservkraft, krishantering och driftsäkerhet under varumärket BlackStarTech. Dessa lösningar ut nyttjar Studsvik Scandpower’s mjukvaruexpertis för att skapa säker inbyggd programvara, styr- programvara och nätverksfunktioner. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 KORT OM STUDSVIK  5 ===== SIDA 8 ===== Studsviks Värderingar, Vision, Mission och Strategi Inom Studsviks arbetar vi utifrån våra kärnvärden, Passion, Performance och Partnership, för att skapa värde för våra kunder och partners. Bolaget fokuserar på innovation, säkerhet och samarbete, samtidigt som vi driver tillväxt genom marknads expansion, avancerade reaktorlösningar och riktade förvärv. Med fokus på effektiva lösningar och strategiska partnerskap är Studsvik väl posi tio nerat för att möta den ökande globala efterfrågan på kärnkraftstjänster. Värderingar Våra värdeord, baserade på våra beteenden, guidar oss i den dagliga verksamheten och framtida utveckling av bolaget samt vägleder oss i beslutsfattande. Våra värdeord utmanar oss som bolag och som individer och säkerställer att våra kunder och andra målgrupper drar nytta av vår kultur av inno- vation och pålitlighet. Passion: Vi är passionerade och engagerade i vårt arbete, drivna av Studsviks vision och mission och den positiva påverkan vi kan skapa för samhället. Genom att omfamna kreativitet, lärande och proaktiv förbättring strävar vi efter att leverera innovativa lösningar varje dag. Performance: Vi tar ansvar för att leverera enligt våra åtaganden och är stolta över att uppnå höga standarder för kvalitet och prestation. Genom att följa branschens bästa praxis och upprätthålla de högsta kärnsäkerhets standar derna, säkerställer vi hälsa och välbefinnande för våra medarbetare, kunder och allmänheten. Partnership: Vi tror på kraften i teamwork och att arbeta till- sammans med ett ömsesidigt förtroende. Vi arbetar nära våra kunder och stöttar varandra för att uppnå gemensam framgång. Vision Studsviks vision är: “Vi föreställer oss en värld där kärnteknik bidrar till ökat mänskligt välstånd inom ren energi, hälso- och sjukvård samt utforskning av nya affärsmöjligheter.” Mission Studsviks mission är: ”Att accelerera utvecklingen inom kärntek nologi genom att leverera innovativa och hållbara lösningar över hela kärnkraftens livscykel, och därigenom möjliggöra framsteg inom ren energi, sjukvård och utforskning av nya affärsmöjligheter.” Strategi Det globala intresset för kärnkraft har ökat de senaste åren tack vare en bättre förståelse för fördelarna med befintlig teknologi och fortsatt utveckling av nya, innovativa metoder för kärnkrafts- produktion. Idag erkänns och ses kärnkraft som avgörande för en hållbar övergång till fossilfri el. Detta har drivit stora globala investeringar i nybyggnation, återstart av anläggningar, avan ce- rade material och livstidsförlängning av befintliga anläggningar. Studsvik strävar efter att vara en pålitlig partner för den globala kärnkraftsindustrin. För att ta vara på tillväxtmöjlig- heter och möta den ökande efterfrågan fokuserar Studsvik på följande strategiska prioriteringar: Marknadsexpansion: Stärka närvaron i USA inom alla affärs- områden och utveckla hot cell-kapaciteten i Sverige, Europa och USA. Produkter, tjänster och innovation: Öka exponeringen mot nästa generations avancerade modulära reaktorer (AMR) och små modulära reaktorer (SMR). Utnyttja programvarukapa citet för att stödja kärnkraftsoperatörer och kritiska verksamheter med förbättrad säkerhet och effektivitet. M&A och portföljhantering: Skapa en mer skalbar, produkt- driven och lönsam verksamhet för affärsområdet Avveckling- och Strålskyddstjänster, samt accelerera tillväxt genom proaktiva och riktade förvärv. Innovation är fortsatt nyckeln till dynamiskt ledarskap och anpassningsförmåga i en snabbt föränderlig miljö. Studsvik strävar efter att växa genom att tänka stort, börja smått och agera snabbt, utnyttja synergier inom bolaget och skapa strategiska partnerskap. Bolagets digitala transformation effektiviserar verksamheten och frigör resurser för värde- skapande initiativ. Studsvik välkomnar det förnyade globala intresset för kärn kraft och är redo att möta de utmaningar och möjligheter som väntar. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 6  KORT OM STUDSVIK ===== SIDA 9 ===== Marknad Sverige21,1% Tyskland 30,6% Ö vriga Europa 24,0% Nordamerika 16,4% Asien 7,3% Övriga 0,6% Den globala efterfrågan på kärnkraft ökar, drivet av växande elbehov och behovet av tillförlitlig, fossilfri energi. Studsvik är främst verksamt i Västeuropa och USA, där bolaget erbjuder kärnkraftsoperatörer, forskningsanläggningar och tillsyns­ myndigheter förstklasiga tjänster, mjukvara och expertis inom avveckling. Ytterligare tillväxtområden inkluderar produktion av isotoper för medicinskt och industriellt bruk samt fortsatt reaktoravveckling i Europa. Makrotrender Ökad efterfrågan på kärnkraft Den globala elanvändningen fortsätter att öka, drivet av data- center, transporter, industri och hushåll, samt behovet av att balansera förnybara energikällor i elnätet. Kärnkraft erkänns och ses i allt högre grad som en tillförlitlig, fossilfri lösning. År 2025 höjde International Atomic Energy Agency (IAEA) sina prognoser för kärnkraftskapacitet för femte året i rad, med ett optimistiskt scenario på 2,6 gånger dagens kapacitet. På Studsviks hemmamarknad Sverige finns ett starkt samhälls stöd för ny kärnkraft, tillsammans med ett närmast enhälligt politiskt stöd för ekonomiska incitament och regula- toriska åtgärder. Stora elkonsumenter, särskilt i USA, stödjer nybyggnation av kärnkraft, renoveringar och livstidsförlängningar för energi- krävande industrier och datacenter genom långsiktiga avtal och finansiella åtaganden. Radioisotoper Efterfrågan på isotopproduktion har ökat som en följd av behovet av ökad försörjningstrygghet, efter årtionden av marknadsdominans från ett fåtal privata aktörer i väst samt statliga aktörer i Ryssland och Kina. Enegikällor för avlägsna platser som rymden och djuphaven, medicinska isotoper och sterilisering är viktiga växande marknader. Reaktoravveckling i Europa Avveckling som sker enligt statliga mandat kommer att fortsätta med fokus på effektivitet och långsiktig förvaltning. Studsviks marknader Studsviks huvudmarknader och kunder finns fortsatt i Väst- europa och USA, särskilt på hemmamarknaden Sverige, samt i Tyskland och USA. Dessa marknader kommer att förbli strate- giska prioriteringar under de kommande åren. Kunder Kunderna inkluderar kärnkraftsoperatörer, kärntekniska forskningscentra och anläggningar, bränsleleverantörer och tillsynsmyndigheter. Studsvik är teknikneutrala i stödet och servicen till leverantörer inom kärnkraftsindustrin och använder bolagets expertis för att erbjuda dem förstklassiga tjänster, programvara och anläggningar enligt de striktaste säkerhets- och kvalitetsstandarderna. Slutkunder, såsom kärnkraftverk och anläggningar, använder Studsviks program- vara och expertis inom avveckling och demontering för att uppnå sina driftmål. Studsviks tjänster Vi tillhandahåller kärnkraftsindustrin med lösningar genom hela livscykeln, från nybyggnation och livstidsförlängning till avveckling. NYBYGGNATION ƒ Testning av bränsle och material (för leverantörer och tillsyns myndigheter) ƒ Avfallsrådgivning för tillståndsprocesser ƒ Bränsleplanering (programvara) ANLÄGGNINGAR I DRIFT ƒ Testning av bränsle och material (för leverantörer och kraftbolag) ƒ Planerade avställningar och underhåll ƒ Bränslehantering (programvara) ƒ Säkerhetssystem ƒ Behandling av avfall AVVECKLING ƒ Behandling av avfall ƒ Avvecklingstjänster ƒ Hantering av mellanlagrat bränsle (programvara) ÖVRIGA TJÄNSTER I RADIOAKTIVA MILJÖER ƒ Isotopproduktion för life science-industrin STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 KORT OM STUDSVIK  7 ===== SIDA 10 ===== Andel av försäljningen 0 50 100 150 200 250 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 227,0 227,6 205,8 222,9 209, 4 235,5 200,8 247, 4 0 5 10 15 20 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 19, 5 17, 6 13,2 18,4 12,0 13,7 -0,5 1,6 2024 2024 2025 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 X X X X X X X X 2019 2020 2025 Bränsle – Material – och Avfallsteknik Studsvik Scandpower Avvecklings- och strålskydds- tjänster 44% 19% 39% Andel av försäljningen 0 50 100 150 200 250 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 227,0 227,6 205,8 222,9 209, 4 235,5 200,8 247, 4 0 5 10 15 20 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 19, 5 17, 6 13,2 18,4 12,0 13,7 -0,5 1,6 2024 2024 2025 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 X X X X X X X X 2019 2020 2025 Bränsle – Material – och Avfallsteknik Studsvik Scandpower Avvecklings- och strålskydds- tjänster 44% 19% 39% Andel av försäljningen 0 50 100 150 200 250 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 227,0 227,6 205,8 222,9 209, 4 235,5 200,8 247, 4 0 5 10 15 20 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 19, 5 17, 6 13,2 18,4 12,0 13,7 -0,5 1,6 2024 2024 2025 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 X X X X X X X X 2019 2020 2025 Bränsle – Material – och Avfallsteknik Studsvik Scandpower Avvecklings- och strålskydds- tjänster 44% 19% 39% Försäljning per verksamhetsområde helår 2025 Rörelseresultat i Mkr per kvartalFörsäljning i Mkr per kvartal STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 8  KORT OM STUDSVIK ===== SIDA 11 ===== Några händelser under 2025Årsöverblick 2025 Under 2025 stärktes Studsviks finansiella ställning, med förbättrat rörelseresultat och kassaflöde jämfört med 2024. Omsättningen i lokala valutor ökade med 1,1 procent jämfört med föregående år. Försäljningsökningen drevs främst av affärsområdet Bränsle-, Material- och Avfallsteknik. Utvecklingen förklaras av goda framsteg i kundprojekt, en positiv produktivitetsutveck- ling samt en gynnsam produktmix. Under senare delen av året infördes tvåskift i delar av produktionen, vilket bidrog till ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Affärsområdet Avveckling och Strålskyddstjänster präglades av hård konkurrens och ett fortsatt starkt kostnads- fokus hos kunderna. Detta, i kombination med kundernas besparingsprogram samt vissa fördröjningar i beställningar, påverkade försäljningen negativt. Vi ser emellertid att intresset för våra tjänster ökar. Affärsområdet Studsvik Scandpowers försäljning nådde inte upp till den höga nivån från föregående år och den svagare försäljningen understryker affärsområdets säsongs- variationer. Det fortsatt ökade globala intresset för kärnkraft skapar nya affärsmöjligheter för Studsvik, och vi går framtiden till mötes med stor tillförsikt. Nyckeltal 2025 2024 Försäljningsintäkter, Mkr  883,3 893,1 Rörelseresultat, Mkr  68,6 26,8 Justerat rörelseresultat, Mkr 68,6 45,7 Resultat efter finansnetto, Mkr 52,4 1 7,0 Resultat per aktie, SEK 4,54 1,17 Rörelsemarginal, % 7, 8 3,0 Justerad rörelsemarginal,% 7, 8 5,1 Fritt kassaflöde, Mkr 98,3 -78,1 Nettoskuldsättningsgrad, % 16,8 32,8 Soliditet, % 38,5 3 7, 8 Eget kapital per aktie, SEK 47,0 9 4 9,0 3 Antal anställda, medelantal 511 549 Under året förvärvade Studsvik BlackStarTechs produktlinje från Constellation. Förvärvet stärker Studsviks erbjudande inom avancerade program- och produktlösningar och är i linje med bolagets långsiktiga positionering som en strategisk partner för att öka tillförlitligheten och driftsäkerheten i kärnkraftverk. Studvik har tecknat avtal om projektering av hantering av radio aktivt avfall från European Spallation Source ERIC (ESS) i Sverige. Under andra kvartalet godkände den amerikanska kärn- kraftsmyndigheten, Nuclear Regulatory Commission (NRC), att granska Studsviks mjukvara för bränsleoptimering för använd- ning av bolag som utvecklar små modulära reaktorer (SMR). Vid utgången av det andra kvartalet blev Armanda Investment AG Studsviks största aktieägare. Vid ordinare bolagstämma valdes två nya styrelseledamöter. Därutöver hölls en extra bolagsstämma den 12 december, där en ny styrelseledamot valdes. Stämman bemyndigade även styrelsen att fatta beslut om nyemission mot- svarande högst 10 procent av det totala antalet utestående aktier. Förändringar i koncernledningen under året Under det andra kvartalet tillträdde Jason Babik som koncer nens Strategichef. Under samma period förstärktes koncernledningen genom att Veronica Fors tillträdde som koncernens HR chef. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 KORT OM STUDSVIK  9 ===== SIDA 12 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 10  KORT OM STUDSVIK ===== SIDA 13 ===== Goda resultat, starkt kassaflöde och innovativa lösningar på en dynamisk marknad 2025 HAR PRÄGLATS av ett globalt fokus på den kärntekniska marknaden. På en internationell nivå har beslut fattats både från våra kunder och myndigheter om ökande investeringar till den kärntekniska sektorn. Den externa marknaden kännetecknas av en ökande internationell efterfrågan och ett förnyat intresse, inte minst för avancerad kärnteknik. Detta är drivet av AI, den globala elektrifieringen och klimatmålen, som resulterar i större efterfrågan på stabil, ren och tillförlitlig energi, vilket skapar långsiktiga möjligheter för Studsvik. Flertalet länder har utrett möjligheten att förlänga livstiden för nuvarande kärnkraftverk, från 40-60 år till 80-100 år, samt att bygga ny kärnkraft. Den pågående livstidförlängningen av kärnkraftverk kommer att innebära betydande investeringar inom ett flertal områden, bland annat materialtester, test av nya bränsletyper samt utökad digitalisering, områden där Studsvik är aktiva. Denna investeringscykel är långsiktig och vi ser ökande affärsmöjligheter inom dessa områden. Vi har sett ett flertal regeringar som tagit beslut för att förenkla och möjliggöra ny kärnkraft, bland annat har den svenska riksdagen beslutat att företag som vill bygga nya reak- torer kan ansöka om statligt stöd. I Storbritannien har regeringen tagit investeringsbeslut på 14,2 miljarder pund för att bygga ny kärnkraft och stötta utvecklingen av nya små modulära reak- torer, SMR. I USA har beslut tagits att förenkla och accelerera processen för att bygga ny kärnkraft med fokus på SMR. Detta kommer att möjliggöra utvecklingen av nya AI datacenter. USA är en av våra viktiga marknader, där vi har en stark lokal organisa- tion. Vi har dragit nytta av vår lokala marknads- och säljexpertis på global nivå. Studsviks erbjudande av tjänster från nybyggna- tion till drift samt avveckling, möter marknadens efterfrågan på modernisering och lösningar för hela kärnkraftens livscykel. För att kärnkraftverk ska kunna hålla i cirka 80 år krävs en effektiv hantering av avfall. Vi har under året sett ett stort kundintresse för vårt erbjudande inom avfallsområdet, där vår innovativa inDRUM-teknik för hantering av blandat låg-till mellanradioaktivt avfall tog emot cirka 50 externa besök till demoanläggningen i Sverige. Vi har under året tecknat avtal att projektera hantering av radioaktivt avfall från European Spallation Source ERIC, ESS i Sverige. Trycket på forskning och utveckling samt digitalisering har ökat, vilket gynnar Studsvik och våra programvaror för att opti- mera bränslehanteringen i och utanför reaktorer. Vi har också fört intressanta dialoger kring nybyggnation på vår site i Sverige. Svenska energiföretaget Vattenfall har valt att gå vidare med leverantörerna Rolls Royce och GE Vernova Hitachi avseende nybyggnation av SMR i Ringhals, Sverige. Studsvik har goda förutsättningar att bidra till projektet med redan väletablerade företagsrelationer med alla ingående parter. Under året erhöll vi ett antal kontrakt på mjukvara till SMR:er. Avtal skrevs med energi- och projektbolaget RoPower Nuclear SA i Rumänien. De har valt Studsviks metodik för att stödja landets första SMR-projekt. Vi har på årsbasis tagit ett antal kontrakt för programvara som används för utveckling och licen- sering av SMR:er. Studsvik har också tecknat ett långsiktigt avtal för nya bränsletyper med KEPCO Nuclear Fuel (KNF) i Sydkorea. Kontraktet inkluderar prestandatester av bestrålat bränsle och analys, för att stödja KNF:s utveckling av avancerade kärn- bränsle tekniker för flexibel drift av kärnkraftverk. Vi har under året framför allt haft en stark efterfrågan av våra lösningar/produkter inom avfall och livstidsförlängning samt drift av existerande kärnkraftverk. Med nya innovationer, som inDRUM, och förvärven av Extrem Borr och Sågteknik SP AB och BlackStarTech, ser vi ytterligare möjligheter att skapa en ökad lönsam tillväxt, kundnytta och aktieägarvärde. 2025 har varit ett intensivt, givande och värdeskapande år för Studsvik. Tillsammans i vår nya säljinriktade organisation har vi skapat nya fokusområden och värderingar samt en ny vision och mission, som ska leda Studsvik in i framtiden. Vi har i vår strategi fokus på affärsutveckling, försäljning och förvärv, och med det har vi effektiviserat och arbetat med leveransförmågan, som är på god nivå. Med finansiell disciplin har vi stadigt lyft nivån och förbättrat våra finansiella resultat inklusive kassaflödet. Vi har förvärvat bolag och fokuserat intensivt på innovation för att utöka vårt erbjudande till våra befintliga samt nya kunder. Under året samt efter kvartalets utgång har Studsvik fått nya globala storägare; Armada Investment AG och Segra Capital. Jag ser fram emot att tillsammans med dem och styrelsen fortsätta utveckla Studsvik på en marknad med en spännande framtid samt leverera på vår strategi för lönsam tillväxt. Jag vill rikta ett stort tack till alla engagerade medarbetare för starka insatser under 2025, som tillsammans bidragit till vårt finansiellt förbättrade resultat. Genom att kombinera finansiell disciplin med framtidssats- ningar, nya lösningar och ökat säljfokus, ser jag med stor tillför- sikt på 2026 och Studsviks framtid. KARL THEDÉEN VD OCH KONCERNCHEF STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 KORT OM STUDSVIK  11 ===== SIDA 14 ===== Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, upprättar härmed årsredo visning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2025. Denna rapport omfattar även redovisning av Studsvik ABs , org nr 556501-0997 rapportering av hållbarhet enligt Årsredovisnings lagen 6 kap §§10–14 som redovisas på sidorna 22-49. Rapporteringen omfattar företaget samt underliggande dotterbolag i samma koncern. Koncernens verksamhet Studsvik tillhandahåller en rad avancerade tekniska produkter och tjänster till den globala kärnkraftsindustrin. Erbjudandet inkluderar bränsle- och materialteknik; tekniska lösningar för hantering, konditionering och volymreduktion av radioaktivt avfall; programvara för härdövervakning och bränsleoptimering; utrustning som stärker anläggningars driftsäkerhet; samt tjänster inom avveckling och strålskydd. Kunderna är kärnkrafts opera- törer, kärntekniska forskningscentra och anläggningar, bränsleleverantörer och tillsynsmyndigheter. Bolaget har cirka 510 anställda i 6 länder. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Marknad Den globala efterfrågan på kärnkraft ökar, drivet av växande elbehov och behovet av tillförlitlig, fossilfri energi. Idag erkänns och ses kärnkraft som avgörande för en hållbar övergång till fossilfri el. Detta har drivit stora globala invester- ingar i nybyggnation, återstart av anläggningar, avancerade material och livstidsförlängning av befintliga anläggningar. Studsvik är främst verksamt i Västeuropa och USA, där bolaget erbjuder kärnkraftsoperatörer, forskningsanläggningar och tillsynsmyndigheter förstklassiga tjänster, mjukvara och expertis inom avveckling. Ytterligare tillväxtområden inklud- erar produktion av isotoper för medicinskt och industriellt bruk samt fortsatt reaktoravveckling i Europa. Det ökade intresset för kärnkraft innebär ökade affärsmöj- ligheter för vårt bolag, som erbjuder tjänster inom hela den nukleära livscykeln inklusive support för nybyggnation. Studsviks marknadsposition Studsvik erbjuder specialiserade tjänster till den globala kärnkrafts-industrin inom nybyggnation, reaktordrift, avveck- ling och slutförvar, samt produktion av isotoper för medicinskt och industriellt bruk. Studsviks verksamhetsområden Avvecklings- och strålskyddstjänster Avvecklings- och strålskyddstjänster är en ledande tjänsteleve- rantör för kärnkraftsindustrin inom strålskydds-, avvecklings-, rivnings-, sanerings- och ingenjörstjänster. Inom avvecklingsom- rådet erbjuder vi hela kedjan från planering och projektledning till radiologiska bedömningar, friklassning av radioaktivt material och avfallsdokumentation. Våra kunder är kärnkraftverk, forsk- ningscenter och andra kärntekniska anläggningar främst i Tyskland, Schweiz, Sverige, Belgien och Nederländerna. Bränsle-, Material- och Avfallsteknik Erbjuder tjänster till en global kundkrets inom kärnbränslekvalifi- cering, materialanalys, forskning kring slutförvar och paketering av medicinska isotoper. Vi tillhandahåller även avancerade konsulttjänster och lösningar för att stabilisera och volymredu- cera radioaktivt avfall. Vår test- och analysverksamhet bedrivs på Studsviks anläggning i Sverige, ofta i samarbete med interna- tionella partners. Genom att kombinera vår expertis och unika anläggningar levererar vi skräddarsydda lösningar till våra kunder. Studsvik Scandpower Studsvik Scandpower är världsledande inom utveckling och support av bränsleleverantörsoberoende programvaror för reaktoranalyser. Vi erbjuder en komplett uppsättning av licensi- erad programvara och ingenjörstjänster. Utöver detta erbjuder vi fjärrövervakning för komponenter med kritisk betydelse för probabilistiska riskbedömningar (PRA). Våra produkter används globalt för reaktorbränsle och härdkonstruktion, analys och driftstöd, med utveckling som huvudsakligen sker i USA. Försäljning och resultat Försäljningen uppgick under helåret till 883,3 (893,1) Mkr, en minskning med 1,1 %. I lokala valutor motsvarar detta en ökning med 1,1 %. Rörelseresultatet för helåret uppgick till 68,6 (26,8) Mkr. Försäljningen för Avvecklings- och Strålskyddstjänster minskade med 5,5 procent i lokala valutor till 342,2 (373,3) Mkr och rörelse resultatet uppgick till 5,9 (24,0) Mkr. Bränsle-, Material- och Avfallsteknik ökade sin försäljning med 9,6 procent i lokala valutor till 390,7 (356,8) Mkr och rörelse resultatet uppgick till 62,9 (6,7) Mkr. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 12  FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 15 ===== Försäljningen för Studsvik Scandpower minskade med 4,3 procent i lokala valutor till 164,5 (179,9) Mkr och rörelseresul- tatet uppgick till 29,6 (32,7) Mkr. På sidorna 14-21 finns affärsområdenas verksamheter och resultat beskrivna mer utförligt. Lönsamhet Koncernens rörelsemarginal uppgick till 7,8 (3,0) procent. Räntabiliteten på sysselsatt kapital uppgick till 13,4 (6,5) procent. Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick för helåret till 119,9 (21,7) Mkr. Förbättrat rörelseresultat och en positiv utveckling av rörelsekapitalet påverkade kassaflödet positivt. Det fria kassaflödet uppgick för helåret till 98,3 (-78,1) Mkr. Finansiering Studsvik har en kreditram hos Danske Bank på totalt 100 Mkr. Mer information om koncernens upplåning återfinns i not 2.2 och i not 25. Finansiella mål Fastställda finansiella mål: ƒ Genomsnittligt årlig organisk tillväxt på 6 procent ƒ Rörelsemarginal om 12 procent ƒ Soliditet på minst 40 procent Försäljningen uppgick under helåret till 883,3 (893,1) Mkr, en minskning med 1,1 %. I lokala valutor motsvarar detta en ökning med 1,1 %. Rörelsemarginalen uppgick till 7,8 (3,0) procent och soliditeten ökade till 38,5 (37,8) procent. Investeringar Investeringarna för helåret uppgick till 27,4 (67,4) Mkr och bestod främst av ersättnings-investeringar inom affärsom- rådet Bränsle-, Material- och Avfallsteknik. I utfallet för föregående års investeringsutfall ingår byggnationen av demonstrations-anläggningen inDRUM. Forskning och utveckling Utvecklingsprojekt initieras och genomförs både i samarbete med kunder som konsultuppdrag och inom ramen för vår egen produktutveckling. Kostnader för forskning kostnads- förs löpande. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar. Under 2025 uppgick de totala kostnaderna för egenfinan- sierad forskning och utveckling till 14,5 (14,0) Mkr. De största resurserna allokerades till Studsviks programvaror för härd- optimering och reaktordrift. Inom programvaruutvecklingen är kostnaderna en kombination av vidareutveckling av befint- liga programvaror och nyutveckling. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  13 ===== SIDA 16 ===== AVVECKLINGS- OCH STRÅLSKYDDSTJÄNSTER Teknisk spetskompetens och stark kundorientering i en föränderlig marknad Affärsområdet Avvecklings­ och Strålskyddstjänster har under året verkat i en marknad präglad av hård konkurrens, särskilt inom områdena för ingenjörstjänster och avveckling. Detta har resulterat i en låg lönsamhet för affärsområdet. Vi har dock genomfört ett antal åtgärder för att stärka utvecklingen, och vi ser med tillförsikt på 2026. Affärsområdet är en ledande tjänsteleverantör för kärnkrafts- industrin inom strålskydds-, avvecklings-, rivnings-, sane- rings-och ingenjörstjänster. Inom avvecklingsområdet erbjuder vi hela kedjan från planering och projektledning till radiologiska bedömningar och friklassning av radioaktivt material. Affärsområdet har en central roll i Studsvik- koncernens långsiktiga ambition att stärka den europeiska marknaden med innovativa och ansvarsfulla lösningar inom avveckling, avfallshantering och operativt stöd. Flera projekt inom avveckling och friklassning har slutförts eller gått vidare till nästa fas. Mer precisa och kostnadseffek- tiva projektplaneringar har genomförts tack vare affärsom- rådets fortsatta utveckling av tekniska kompetenser inom ingenjörstjänster, friklassning och dokumentation. Komplexa förutsättningar för projekt och förändrade kundbehov har inneburit vissa utmaningar, men tack vare konsekvent kvalitets arbete och nära dialog med kunder har affärsområdet levererat på ett säkert sätt enligt kundernas önskemål. Marknaden för kärntekniska ingenjörstjänster präglas fortsatt av omställning och ökade krav. Ett växande fokus på effektiva avvecklings-processer, digital analys och hållbar avfallshantering driver efterfrågan på specialiserade och tekniskt avancerade lösningar. Kunderna förväntar högre transparens, snabbare arbetsflöden och bred projekt- övergripande kompetens. Affärsområdet Avveckling- och Strålskyddstjänster möter dessa förväntningar genom att successivt utveckla sitt tjänsteerbjudande och vidare- utveckla de tekniska verktyg som används för radiologiska bedömningar och dataanalys. Erbjudandet anpassas till framtidsorienterade behov. Planerade investeringar i digital mätning och utvärdering samt fortsatt kompetensutveckling för medarbetare kommer ytterligare stärka positionen som en tillförlitlig och mycket kvalificerad tjänsteleverantör. Ett fördjupat samarbete med forskningsinstitut och industriella aktörer möjliggör att snab- bare omsätta innovativa metoder i praktisk användning, särskilt inom optimering av avvecklings- och karakteriserings- processer. Förväntade trender, som ökande regulatorisk komplexitet, växande behov av hållbara deponeringsstrategier och tek niska framsteg inom dataanalys, bedöms skapa bety- dande tillväxtmöjligheter. Tack vare sin tekniska expertis, kompetens, kvalitets säkrade tjänster och stark kundorientering, är affärsområdet Avveck- ling- och Strålskyddstjänster en viktig del i Studsviks erbjudande för hela kärnkraftens livscykel. Försäljningen under helåret uppgick till 342,2 (373,3) Mkr, vilket i lokala valutor innebar en minskning med 5,5 %. 2025 präglades av en fortsatt tuff konkurrens och ett starkt kost- nadsfokus hos kunderna. Detta, tillsammans med kundernas besparingsprogram samt vissa fördröjningar i kundbeställ- ningar, påverkade försäljningen negativt. Emellertid ser vi att intresset för våra tjänster ökar. Rörelseresultatet under 2025 uppgick till 5,9 (24,0) Mkr. Rörelseresultatet och marginalerna påverkades negativt under kvartalet och helåret av det fort- satta kostnadsfokuset hos kunderna, i linje med vad som beskrivits ovan. Baserat på de åtgärder som genomförts under året samt de dialoger som förs med kunderna, bedömer vi att goda förutsättningar finns för en successiv förbättring av marginalerna under 2026. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 14  FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 17 ===== 0 30 60 90 120 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 86,3 89,7 90,7 75,481,1 102,2 95,6 94,4 -5 0 5 10 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 1,8 4,4 4,4 -4,7 2,6 8,3 7,9 4,2 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 39% 0 30 60 90 120 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 86,3 89,7 90,7 75,481,1 102,2 95,6 94,4 -5 0 5 10 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 1,8 4,4 4,4 -4,7 2,6 8,3 7,9 4,2 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 39% 0 30 60 90 120 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 86,3 89,7 90,7 75,481,1 102,2 95,6 94,4 -5 0 5 10 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 1,8 4,4 4,4 -4,7 2,6 8,3 7,9 4,2 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 39% Andel av koncernens försäljning Nyckeltal Belopp i Mkr 2025 2024 Försäljning 342,2 373,3 Rörelseresultat 5,9 24,0 Rörelsemarginal, % 1,7 6,4 Investeringar 2,9 9,0 Medelantal anställda 315 339 Försäljning i Mkr Erbjudandet anpassas konsekvent till framtidsorienterade behov Rörelseresultat i Mkr RAMONA MICHEL TF OPERATIV CHEF STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  15 ===== SIDA 18 ===== BRÄNSLE – MATERIALTEKNIK – OCH AVFALLSTEKNIK Tillväxt och innovation i en växande kärnkrafts- marknad Affärsområdet Bränsle­, Material och Avfallsteknik gjorde ett av sina starkaste resultat någonsin 2025. Med nya projekt, långsiktiga partnerskap och teknologiska framsteg har Studsvik under året stärkt sin globala position som både ett nationellt och internationellt centrum för tillämpad kärnkraftsforskning och utveckling. Affärsområdet Bränsle-, Material och Avfallsteknik erbjuder tjänster för kärnkraftverk, reaktor- och bränsletillverkare, myndigheter och andra aktörer som hanterar radioaktiva ämnen. Erbjudandet omfattar kärnbränslekvalificering, material analys, forskning av mellan- och slutförvaring, förpack- ning av medicinska isotoper samt avancerade konsulttjänster. Under året har affärsområdet fortsatt att stärka sin position som en ledande aktör inom kärnteknisk forskning och utveckling. Den accelererande omställningen till fossilfri energi har ökat efterfrågan på Studsviks expertis inom bränsle- och materialteknik, där avancerade testprogram utvecklas för att möta kundernas behov av säkerhet och effektivitet. Affärsområdet har under 2025 etablerat nya affärsrelationer och projekt inom utveckling av små modulära reaktorer, SMR, samt mellanlagring och slutförvar av använt kärnbränsle. Projektering av en behandlings-och mellanlagringsanlägg ning för medelaktivt avfall har inletts för European Spallation Source, ESS, i Sverige, samtidigt som kommersiella Studsvik har under 2025 etablerat nya affärsrelationer och projekt inom utveckling av Små Modulära Reaktorer KARL THEDÉEN AFFÄRSOMRÅDESCHEF STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 16  FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 19 ===== 0 40 80 120 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 97,7 107,4 79,5 106,1 96,8 98,4 67,7 93,9 -10 0 10 20 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 14,3 19,3 9,3 20,0 14,0 7,1 -7,0 -7,5 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 44% 0 40 80 120 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 97,7 107,4 79,5 106,1 96,8 98,4 67,7 93,9 -10 0 10 20 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 14,3 19,3 9,3 20,0 14,0 7,1 -7,0 -7,5 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 44% 0 40 80 120 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 97,7 107,4 79,5 106,1 96,8 98,4 67,7 93,9 -10 0 10 20 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 14,3 19,3 9,3 20,0 14,0 7,1 -7,0 -7,5 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 44% Andel av koncernens försäljning Nyckeltal Belopp i Mkr 2025 2024 Försäljning 390,7 356,8 Rörelseresultat 62,9 6,7 Rörelsemarginal, % 16,1 1,9 Investeringar 23,3 6 7,1 Medeltal anställda 144 163 forsknings projekt för säker mellanlagring av utbränt kärn- bränsle har fortskridit. Ett femårigt bränsleprovningsprojekt startades med Sydkoreanska Kepco Nuclear Fuel, vilket öppnar för fler inter- nationella samarbeten framöver. Flera långsiktiga initiativ för utveckling av affärsområdet har initierats, inklusive planering av anläggningar för produk- tion av strålkällor, materialteknisk forskning och demonstra- tionsreaktorer. Under året har vi sett ett ökande intresse för bränsle- och materialtester för flertalet av våra kunder. Detta har haft en betydande positiv påverkan på vår finansiella utveckling, och vi bedömer att denna efterfrågan kommer fortstätta in i 2026. Avfallshantering har fortsatt hög prioritet inom den växande kärntekniska industrin. Studsviks innovativa inDRUM-teknologi erbjuder ett mångsidigt verktyg för volymreduktion och stabili- sering av avfall. inDRUM behandlar avfall från äldre anläggningar, nya reaktorer och sjukhus med minimal manuell hantering för ökad säkerhet. Demoanläggningen för inDRUM vid Studsviks site i Nyköping, Sverige har på ett positivt sätt visat teknologins funktion och den betydande volymreduktion den möjliggör. Under året har Studsvik tagit emot ett stort antal kunder, myndighetsrepresentanter och experter från hela världen i demoanläggningen. Den kärntekniska sektorn är starkare än på många år, med ökande avfallsrelaterade möjligheter inom civil kärnkraft, fusion och försvarsverksamhet för både inDRUM och metall- behandling. Detta förväntas leda till betydande utveckling av kompetens, kapacitet och teknologi inom avfallsbehandling de kommande åren. ESS-projektet utgör en viktig milstolpe för inDRUM- teknologin. Tester med simuleringar av ESS-avfallet planeras till 2026 för att ytterligare demonstrera teknikens genomför- barhet och potential att expandera till fler typer av avfall. Försäljningen under 2025 uppgick till 390,7 (356,8) Mkr, vilket i lokala valutor innebar en ökning med 13,2 % respektive 9,6 %. Försäljningsökning förklaras av framsteg i kund- projekten, en positiv produktivitetsutveckling och en gynnsam produktmix. Under senare delen av året implemen- terades tvåskift i vissa delar av produktionen, vilket bidrog till ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Rörelseresultatet för 2025 uppgick till 62,9 (6.7) Mkr, vilket motsvarar en rörelse- marginal om 16,1 (1,9) %. Under föregående år belastades affärsområdet av jämförelse-störande poster om 11,9 Mkr. Resultatförbättringen under 2025 är ett resultat av genom- förda kostnadseffektiviseringar, förbättrade inköpsrutiner och en mer effektiv leveransorganisation. Försäljning i Mkr Rörelseresultat i Mkr STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  17 ===== SIDA 20 ===== STUDSVIK SCANDPOWER Oberoende reaktoranalyser och externt fokus på små modulära reaktorer driver global kärnkraftseffektivitet Affärsområdet Studsvik Scandpower är en ledande oberoende leverantör av avancerad mjukvara för reaktoranalys och ingenjörstjänster för den globala kärnkraftsindustrin. Under året har affärsområdet nått betydande strategiska milstolpar, inklusive viktiga produktlanseringar, ett strategiskt förvärv och utökade regulatoriska möjligheter. Detta skapar en stark grund för framtida tillväxt och fördjupad marknadsnärvaro, särskilt inom det snabbt växande segmentet för små modulära reaktorer. Redefine Resilience™ inom kritisk reservkraft och cybersäker kommunikation.Studsvik Scandpower fokuserar på organisk tillväxt genom lanseringen av nya produkter och tjänster. Framöver fokuserar Studsvik Scandpower på att accele- rera lönsam tillväxt genom innovation och marknadsdiversi- fiering. Affärsområdet driver aktivt innovationsprojekt för att utnyttja synergier mellan den traditionella programvaruport- följen och förvärvet av BlackStarTech. Målet är att skapa lös ningar som integrerar mjukvara och hårdvara och som uppfyller Studsviks höga kvalitetsstandarder. Det förväntade slutförandet av NRC:s granskning 2026 kommer att öppna kommersiella möjligheter inom det snabbt växande SMR-segmentet. Genom att stärka det återkom- mande intäktsflödet och fokusera på strategisk digitalisering och resiliens är Studsvik Scandpower väl positionerat att befästa sin roll som den oberoende analytiska partnern som driver säkerhet, effektivitet och långsiktigt värdeskapande för den globala kärnkraftsindustrin. Försäljningen minskade under 2025 till 164,5 (179,9) Mkr, i lokala valutor innebär detta en minskning med 4,3 %. Affärs- områdets försäljning nådde inte upp till den höga nivån från föregående år vilket understryker affärsområdets säsongsvaria- tioner. Rörelseresultatet minskade under 2025 till 29,6 (32,7) Mkr, vilket innebar en rörelsemarginal på 18,0 (18,2) %. Affärsom- rådet har under helåret gynnats av valutakursförändringar, där större delen av effekten kommer från omvärdering av balans- poster. Därtill påverkades resultatet positivt av en återbetalning relaterad till 2024 års bedrägeri, motsvarande 6,0 (-7,5) Mkr. Affärsområdet Studsvik Scandpower, den globala marknads- ledaren inom programvara och tekniska tjänster för bränsleleve rantörsoberoende reaktoranalys, utgör en bety- dande roll i koncernens övergripande strategi. Teknologin möjliggör för kärnkraftsoperatörer världen över att maximera effektivitet, säkerhet och operativ flexibilitet i sina anläggn- ingar. Genom avancerade programvaruverktyg hjälper Studsvik Scandpower sina kunder att uppnå viktiga mål som effekthöj- ningar, förlängda bränslecykler och optimerade tanknings- scheman. Detta leder till förbättrad elproduktion och minskad operativ risk. Den oberoende positionen är avgörande och säkerställer objektiv, datadriven analys som skapar långsiktigt värde genom hela kärnbränslets livscykel. Användningen av affärsområdets mjukvara för kärnöver- vakning och reaktivitetsstyrning, GARDEL, har ökat globalt och etableras som standard för reaktoringenjörsuppgifter inom flera reaktordesigner. Ett betydande regulatoriskt framsteg uppnåddes när den amerikanska kärnkraftsmyndigheten, NRC, godkände gransk- ningen av Studsviks Topical Report Supplement. Detta verifierar att Studsviks programvara kan användas för små modulära reak- torer och utökar dess licensieringsgrund för att omfatta högre anriknings- och utbränningsgränser. Säkerhetsutvärderings- rapporten förväntas vara klar i början av 2026, vilket innebär att Studsvik Scandpowers kunder kan modellera nya bränsletyper med hjälp av den beprövade metoden och programvaran. Den globala kärnkraftsmarknaden genomgår för närvarande en tydlig omställning med ett ökat fokus på ren och stabil baskraft. Denna expansion, driven av klimatmål och energisäkerhet, ställer ökade krav på avancerade digitala verktyg. Studsvik Scandpower har stärkt sin position inom SMR-segmentet, vilket bland annat bekräftas genom ett strategiskt partnerskap med RoPower Nuclear i Rumänien för att stödja deras SMR-projekt. Under 2025 tredubblades antalet SMR-kunder som använder Studsviks metoder. I takt med att branschen strävar efter livstidsförlängning av befintliga kärnkraftverk och förbättrad anläggnings- prestanda, är efterfrågan på vår oberoende analys och ingenjörs expertis stark i Nordamerika, Europa och Asien. En central händelse under året var förvärvet av BlackStarTech och dess produktlinje. Detta strategiska förvärv innebär en bety- dande styrka i Studsviks portfölj i takt med att bolaget satsar på STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 18  FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 21 ===== 0 15 30 45 60 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 46,2 35,5 38,7 44,1 34,6 39,4 44,3 61,6 0 6 12 18 24 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 11,3 2,3 7,8 8,2 1,3 5,6 4,1 21,7 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 19% 0 15 30 45 60 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 46,2 35,5 38,7 44,1 34,6 39,4 44,3 61,6 0 6 12 18 24 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 11,3 2,3 7,8 8,2 1,3 5,6 4,1 21,7 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 19% 0 15 30 45 60 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 Nyckeltal 46,2 35,5 38,7 44,1 34,6 39,4 44,3 61,6 0 6 12 18 24 Q4Q3Q2Q1Q4Q3Q2Q1 11,3 2,3 7,8 8,2 1,3 5,6 4,1 21,7 2024 2024 2025 2025 Andel av försäljningen 19% Studsvik Scandpower har starkt fokus på innovation och en central händelse var förvärvet av BlackStarTech och dess produktlinje i februari 2025. Andel av koncernens försäljning Nyckeltal Belopp i Mkr 2025 2024 Försäljning 164,5 1 7 9,9 Rörelseresultat 2 9, 6 32,7 Rörelsemarginal, % 18,0 18,2 Investeringar 6,9 0,7 Medelantal anställda 44 38 ART WHARTON AFFÄRSOMRÅDESCHEF Försäljning i Mkr Rörelseresultat i Mkr STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  19 ===== SIDA 22 ===== Moderbolaget Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamord- nande uppgifter. Moderbolagets försäljning uppgick till 11,7 (10,7) Mkr med ett rörelseresultat på –19,0 (–25,0) Mkr. Resul- tatet före skatt uppgick till -22,4 (-1,4) Mkr. I årets finansnetto ingår valutaeffekter av koncern interna lån med 26,8 (12,9) Mkr. Likvida medel inklusive kort fristiga placeringar uppgick till - (-) Mkr och räntebärande skulder till 111,9 (179,2) Mkr. Ersättningar till ledande befattnings havare framgår av Not 9 på sid 66. Medarbetare Medelantalet anställda i koncernen under 2025 uppgick till 510 (549). Förändringen i antalet medarbetare är en del av det omställningsarbete och de anpassningar till rådande marknadsläge som genomförts inom koncernen under året. Avveckling av Studsviks kärntekniska anläggningar Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige bedrivs med tillstånd enligt kärntekniklagen, varför det åligger Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt lagen har tillstånds innehavaren såväl det tekniska som det ekonomiska ansvaret för avvecklingen. Tidigare har stora delar av avvecklingskostnaden finan- sierats genom inbetalningar från kärnkraftsindustrin i enlighet med Studsvikslagen (1988:1597). Denna avskaffades dock 2018 och medlen fördes över till Kärnavfallsfonden vilken förvaltas av Riksgälden. Studsviks åtaganden säkras finansiellt genom en årlig avgift till Kärnavfallsfonden samt genom att säkerheter utställts avseende fullgörandet. För att fastställa omfatt- ningen på Studsviks åtagande görs kostnads beräkningar, som sedan ligger till grund för fastställandet av den avgift Studsvik ska betala till Kärnavfallsfonden. Avgiften till Kärnavfallsfonden uppgick under 2025 till 6 138 000 (6 138 000) kronor. Avgiften revideras av Riksgälden vart tredje år och påverkas även av kostnadsutvecklingen hos tillsynsmyndigheterna. Studsviks bedömning är att den årliga avgiften 2026 kommer att uppgå till 5 286 000 kronor enligt Riksgäldskontorets beslut. Behållningen i Kärnavfallsfonden redovisas som tillgång i räkenskaperna. Det diskonterade värdet av åtagandet redo- visas som avsättning. Förslag till vinstdisposition För 2025 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas. Till årsstämmans förfogande står moderbolagets fria egna kapital, 99 441 551, bestående av balanserad vinst 50 924 663 kronor samt årets resultat 48 516 888. Styrelsens förslag innebär att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Till årsstämmans förfogande 99 441 551 kronor Utdelning – kronor I ny räkning överförs 99 441 551 kronor Utdelningspolitik och utdelning Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning ska Studsviks expansions- möjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställ ning i övrigt beaktas. För räkenskapsåret 2025 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 20  FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ===== SIDA 23 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  21 ===== SIDA 24 ===== Koncernen har hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för våra kvalitetscertifieringar. Hållbarhets­ rapport God hälsa och välmående. Friska och engagerade medarbetare är avgörande för framgång. Vi arbetar aktivt för en god arbetsmiljö. Ansvarsfullt arbete och ekonomisk tillväxt. Vi bidrar till ekonomisk tillväxt genom att säkerställa hållbar och prisvärd energi för företag och genom att direkt ge över 500 personer sysselsättning. Utveckla hållbara lösningar för den nukleära industrin STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 22   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 25 ===== in Vara en attraktiv arbetsgivare Industriinnovation och infrastruktur. Vi erbjuder spetskunskap om kärntekniska processer och driver innovation och utveckling av infrastruktur. MÅNGFALD 20 NATIONALITETER Prisvärd och ren energi. Vi bidrar till ren och säker kärnkraft. Ta ansvarsfulla ekonomiska beslut STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  23 ===== SIDA 26 ===== Allmänna upplysningar Grund för utarbetandet Omfattningen av hållbarhetsrapporten BP-1 Hållbarhetsrapporten har, precis som de finansiella rapporterna, upprättats på koncernnivå där samtliga dotter- bolag inom Studsvik-koncernen ingår och har upprättats i enlighet med koncernens finansiella konsolideringsprinciper baserade på International Financial Reporting Standards (IFRS). Denna rapport utgör Studsviks lagstadgade hållbar- hetsrapport enligt ÅRL och den är upprättad i enlighet med de europeiska ESRS-standarderna som antagits av EU-kommis- sionen och omfattar räkenskapsåret 2025, perioden från den 1 januari till den 31 december. Omfattningen av konsolideringen är densamma som i de finansiella rapporterna, med undantag för ett joint venture-bolag som redovisas enligt kapitalandels- metoden och därför inte ingår i koncernens hållbarhetsrap- portering. För vissa nyckeltal, däribland koncernens beräkningar av växthusgasutsläpp i scope 1 och scope 2, omfattar rapporteringen dock inte samtliga dotterbolag. Detta beror på att vissa bolag saknar relevant operativ verk- samhet och att inga eller endast försumbara utsläppskällor har identifierats under rapporteringsåret. Hållbarhetsrapporten omfattar både uppströms och nedströms värdekedja, eftersom relevanta inverkan, risker och möjligheter har identifierats och analyserats i samband med den dubbla väsentlighetsanalysen. Där det är relevant har policys utvidgats till att även omfatta delar av värdekedjan. Rapporten baseras i huvudsak på data från den egna verk- samheten. Studsvik har begränsad tillgång till tillförlitliga data från värdekedjan, vilket innebär att uppgifter om utsläpp och information om arbetstagare i värdekedjan inte har kunnat inkluderas i årets rapportering. Inga upplysningar har utelämnats med hänvisning till imma- teriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Studsvik har inte heller utnyttjat möjligheten till undantag från upplysningar om framtida utveckling eller frågor under förhandling. Rapporten redovisar Studsviks arbete med den dubbla väsentlighetsanalysen, genom vilken företaget har identifierat och bedömt de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna inom miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Samtliga upplys- ningar som presenteras är antingen bedömda som väsentliga utifrån analysen eller obligatoriska enligt ESRS-standarderna. Upplysningar för särskilda omständigheter BP-2 Studsvik använder aktivitetsbaserade data som grund för beräkning av växthusgasutsläpp inom scope 1 och 2. Delar av beräkningarna bygger även på uppskattningar där direkt aktivitetsdata har saknats. Datainsamlingen har dock i huvudsak baserats på primärkällor från den egna verksam- heten, såsom interna inköps- och konsumtionsregister, fakturor och leveransdokumentation. Scope 1 omfattar utsläpp från egen värmeproduktion, bränsleanvändning vid anläggningar och i fordon samt even- tuella flyktiga utsläpp. Beräkningarna baseras på faktiska aktivitetsdata, exempelvis mängden förbrukad olja eller biobränsle. Emissionsfaktorerna som används är i huvudsak standardiserade och hämtade från internationellt erkända källor, vilket innebär att faktorerna representerar genom- snittsvärden och inte alltid är specifika för den exakta bränsle- kvaliteten som används. Scope 2 avser Studsviks utsläpp från inköpt energi, främst el och värme. Studsvik tillämpar både platsbaserad och marknadsbaserad metod vid beräkning. För platsbaserad beräkning används emissionsfaktorer baserade på lokala och nationella genomsnittsvärden, medan marknadsbaserad metod både tillämpar aktivitetsspecifika emissionsfaktorer och emissionsfaktorer baserade på lokala och nationella genomsnitt. För de delar av verksamheten där ursprungsgar- antier eller motsvarande energiattribut finns tillgängliga har dessa tillämpats i den marknadsbaserade Scope 2-beräk- ningen. Där sådana instrument saknas har emissionsfaktorer baserade på nationell residualmix använts, vilket innebär att den marknadsbaserade beräkningen utgör en kombination av certifierad el och residualmix. För inköpt värme har samma emissionsfaktorer tillämpats för både platsbaserad och marknadsbaserad metod. Trots att Scope 1- och Scope 2-utsläppen baseras på egna aktivitetsdata, såsom bränsle- och elförbrukning, uppstår en viss osäkerhetsmarginal eftersom generiska emissionsfaktorer används. Detta innebär att variationer i bränsleblandning, elproduktion eller lokala förhållanden inte alltid fångas, vilket medför en viss grad av osäkerhet i resultaten. För fjärrvärme och fjärrkyla i Tyskland har Studsvik använt proxydata, då lever- antörsspecifika aktivitetsdata för 2025 inte fanns tillgängliga vid rapporteringstidpunkten. Förbrukningsvolymer och energimix för 2024 har därför använts som bästa tillgängliga uppskattning. För värdekedjan är tillgången till tillförlitliga data för närvarande begränsad, vilket innebär att rapporteringen i år främst omfattar den egna verksamheten. Studsvik har identifi- erat att vissa osäkerheter kvarstår, särskilt beroende av lever- antörers rapporteringsförmåga och variationer i datakvalitet. Noggrannheten bedöms som hög för den egna verksam- heten, men lägre för värdekedjedata. Det finns planer för successiv förbättring av datainsam- lingen och datakvalitet, inklusive ökat leverantörsengagemang, vidareutveckling av systemstöd och införande av komplet- terande metoder vid behov. Målet är att säkerställa täckning och ökad precision i kommande rapporteringscykler. Studsviks hållbarhetsrapportering grundas enbart på kraven i Årsredovisningslagen och omfattas inte av någon annan lagstiftning som reglerar hållbarhetsrapportering. Företaget tillämpar inte heller några andra allmänt accept- erade standarder eller ramverk för hållbarhetsrapportering utöver European Sustainability Reporting Standard (ESRS). Tillämpning av infasningar Studsvik utnyttjar den möjlighet till infasning som införts genom Europeiska kommissionens ändringar av ESRS-stand- arderna i den så kallade Omnibus Quick Fix (Delegated Regu- lation (EU) 2023/2772). Detta innebär att bolaget under räkenskapsåret 2025 inte lämnar fullständiga upplysningar inom vissa områden. De upplysningskrav som tillfälligt utelämnas omfattar förväntade finansiella effekter för alla väsentliga områden, utsläpp i scope 3, upplysningskrav S1-10 om lön för egen arbetskraft, upplysningskrav S1-7 om icke- anställda i verksamheten och upplysningskrav S1-16 om ersättningsindikatorer. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 24   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 27 ===== Därutöver utelämnas samtliga upplysningskrav inom stand- arderna E4 (Biologisk mångfald och ekosystem) och S2 (Arbetstagare i värdekedjan), vilka båda har bedömts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen på grund av deras potentiella och faktiska inverkan. Arbetare i värdekedjan bedömdes som väsentligt då leve- rantörskedjan omfattar kritiska leverantörer som är avgörande för Studsviks kärnverksamhet där bristande arbetsvillkor, diskriminering eller brott mot mänskliga rättigheter kan få allvarliga och irreversibla konsekvenser för människor. Biolo- gisk mångfald och ekosystem bedömdes som väsentligt då Studsviks verksamhet bidrar till klimatförändringar genom bland annat växthusgasutsläpp, vilket i sin tur är en stark drivkraft för förlust av biologisk mångfald. Effekterna är globala, långsiktiga och i många fall irreversibla. Policys som Code of Conduct omfattar leverantörer och affärspartners och ställer krav på anständiga arbetsvillkor i värdekedjan, respekt för mänskliga rättigheter och lika behan- dling. Hållbarhetspolicyn omfattar miljöansvar och minskad klimatpåverkan, vilket är centralt för att hantera väsentliga håll- barhetsfrågor kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Policyn inkluderar principer för att minimera utsläpp, skydda ekosystem och säkerställa säker hantering av radioaktivt avfall. För att lägga grunden för full rapportering framåt arbetar Studsvik redan idag med ett antal relevanta mätetal som följs genom koncernens befintliga styrnings och kontrollsystem. Inom området för biologisk mångfald och ekosystem (E4) miljörelaterade indikatorer följs genom befintliga HSE-processer, såsom incidentrapportering, avvikelsehan- tering och interna och externa revisioner, men dessa är ännu inte specificerade eller kategoriserade specifikt kopplat till biologisk mångfald och ekosystem. Inom området arbetsta- gare i värdekedjan (S2) följs antal genomförda riskbaserade leverantörsbedömningar, andelen leverantörer som genomfört självutvärderingar, samt antal registrerade avvikelser kopplade till arbetsmiljö, etik och säkerhet i leverantörs kedjan. Infasningarna för biologisk mångfald och ekosystem samt arbetare i värdekedjan gäller under den tillåtna perioden och kan kvarstå för räkenskapsåren 2026–2027. Skälet till att infasningsmöjligheterna används är begränsad tillgång till tillförlitliga data och behovet av att utveckla interna processer, metodik och styrande dokument. Formella policys inom dessa områden har ännu inte fastställts, men planeras att utvecklas och successivt införas som en del av det fortsatta hållbarhetsarbetet. Befintliga rutiner utgör en grund att bygga vidare på. Under infasningsperioden kommer arbetet med datainsamling, intressentdialog och kartläggning av nuläget att fördjupas för att möjliggöra identifiering av relevanta åtgärder och mål. Den tillfälliga möjligheten att avvika från fullständig rappor- tering ger utrymme att samla in mer detaljerad information, utveckla interna rutiner och säkerställa att framtida upplys- ningar blir tillförlitliga och jämförbara. På detta sätt skapas förutsättningar för mer informativa och kvalitativa upplys- ningar över tid. Hållbarhetsstyrning Styrelsens och koncernledningens roller GOV-1 Vid årets slut bestod Studsviks styrelse av åtta styrelse- ledamöter valda av bolagsstämman. Styrelsens samman- sättning och könsfördelning framgår av tabellen nedan. Sju av åtta styrelseledamöter är oberoende i förhållande till Studsvik och koncernledningen. Utöver de stämmovalda ledamöterna ingår även två personalrepresentanter i styrelsen. Dialog med medarbetare sker genom etablerade forum såsom samver- kansmöten, säkerhetskommittéer och andra strukturer som säkerställer att deras synpunkter inkluderas i beslutsprocesser. Koncernledningen består av sex personer och dess köns- fördelning framgår även av tabellen nedan. Koncernledningen består enbart av verkställande medlemmar. Organ Antal per- soner Kvinnor Män Köns- fördel- ning kvinnor Köns- fördel- ning män Obe- roende Styrelse 8 3 5 37,5% 62,5% 87,5% Koncern- ledning 6 1 5 16,7 % 83,3 % – Styrelsens och koncernledningens medlemmar har hög utbildningsnivå och omfattande erfarenhet från relevanta branscher, tekniska områden och affärsverksamheter, vilket ger en kompetensprofil som direkt stödjer de väsentliga inverkan, risker och möjligheter som identifierats i Studsviks dubbla väsentlighetsanalys. Erfarenhet från kärnteknik, säker- hetskritiska verksamheter och avancerad teknik bidrar till styrelsens förmåga att bedöma och övervaka risker kopplade till teknisk säkerhet, regulatoriska krav och kvalitet. Fler utav ledamöterna har även erfarenhet från andra styrelseuppdrag och verksamheter där hållbarhetsfrågor utgör en integrerad del av styrning och rapportering. Ansvar för hållbarhetsfrågor är integrerat i styrelsens mandat och styrdokument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för tillsyn av processer för att hantera väsentliga inverkan, risker och möjligheter (IRO), medan koncernledningen ansvarar för implementering av styrning- sprocesser, kontroller och rutiner för att övervaka och hantera dessa frågor. Detta inkluderar delegation till specifika lednings- funktioner, tydliga rapporteringslinjer till styrelsen samt integre- ring av hållbarhetskontroller med övriga interna funktioner. Styrelsen beslutar om strategiska frågor och godkänner policys, medan koncernledningen ansvarar för att omsätta strategin i praktiken och följa upp framdrift kopplat till hållbar- hetsstrategin. Koncernledningen följer upp verksamheten månadsvis utifrån tre parametrar: engagerade medarbetare, lönsamhet och effektivitet. Detta dokumenteras i samband med de månatliga mötena. Uppföljning sker genom interna kontroller, riskhanteringsprocesser och ISO-certifieringar (ISO 9001, 14001, 45001). Rapportering sker regelbundet från hållbarhetsansvariga till koncernledningen och vidare till styrelsen. Studsviks nuvarande mål omfattar minskad klimat- påverkan, säker hantering av radioaktivt avfall och en inklud- erande arbetsmiljö. Kvantitativa mål och indikatorer planeras att vidareutvecklas. För att säkerställa att relevant kompetens finns tillgänglig för att hantera hållbarhetsfrågor har företaget etablerat en struktur som kombinerar intern expertis med tillgång till externa specia- lister vid behov, exempelvis inom regulatorisk utveckling, håll- barhetsrapportering samt lag- och omvärldsbevakning. Kompetensutveckling inom hållbarhet sker i huvudsak genom STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  25 ===== SIDA 28 ===== löpande dialog och uppföljning i styrningsprocesser samt genom samverkan med externa specialister och interna nyckel- personer som arbetar operativt med hållbarhetsfrågor. Under rapporteringsperioden har ingen separat, formaliserad utbild- ningsinsats genomförts för hela styrelsen eller koncernled- ningen, utan kunskapsutveckling sker i första hand integrerat i ordinarie styrning och beslutsprocesser. Löpande utbildning och kompetensutveckling erbjuds för styrelse och koncern- ledning för att stärka kunskaper om företagets väsentliga håll- barhetsrisker och möjligheter. Information och hållbarhetsfrågor som behandlats GOV-2 Styrelsen informeras årligen om hållbarhetsfrågor genom en sammanställd riskanalys och får löpande uppdateringar vid behov. Informationen lämnas i form av skriftliga rapporter och muntliga presentationer vid styrelsemöten, vilket säkerställer att hållbarhetsaspekter integreras i strategiska beslut och riskhantering. Under rapporteringsperioden har styrelsen behandlat och gått igenom frågor som rör klimatpåverkan och miljökrav kopplat till verksamheten, arbetsmiljö och säkerhets- frågor inklusive transporter av radioaktivt material, regulato- riska förändringar och tillståndsfrågor samt resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen och prioritering av väsentliga hållbarhetsrisker. Styrelsen har ett kontinuerligt ansvar för att övervaka riskhanteringen och säkerställa att hållbarhetsrisker beaktas vid strategiska beslut och investeringar. Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitaments system GOV-3 Studsvik har för närvarande inga formella incitamentsprogram eller ersättningspolicyer som är direkt kopplade till hållbar- hetsmål eller hållbarhetsrelaterad prestation för medlemmar i styrelse, koncernledning eller tillsynsorgan. Ersättningsfrågor hanteras av ersättningsutskottet, som bereder frågor om VD:s och koncernledningens villkor och föreslår principer till årsstämman. Beslutet att inte koppla incitament till hållbar- hetsmål grundar sig på att hållbarhetsstyrning i nuläget säker- ställs genom andra mekanismer, såsom integrering av hållbarhetsmål i affärsstrategin och regelbunden uppföljning av dessa mål. Studsvik utvärderar behovet av att inkludera hållbarhetsrelaterade KPI:er i framtida ersättningspolicyer och planerar att genomföra en översyn under kommande rapporteringsperiod. Due diligence på hållbarhetsområdet GOV-4 Studsviks process för due diligence är integrerad i koncernens styrning, strategi och affärsmodell. Processen utgår från principerna för dubbel väsentlighet och omfattar identifiering, bedömning och hantering av väsentliga inverk- ningar, risker och möjligheter i den egna verksamheten och värdekedjan. Arbetet är en del av koncernens övergripande riskhanteringssystem och följer samma struktur som övriga riskprocesser, vilket innebär att hållbarhetsrisker behandlas i koncernledningsgruppen och styrelsen minst årligen och vid behov oftare. Processen är kopplad till affärsmodellen genom att hållbar hetsrisker och möjligheter beaktas vid utveckling av tjänster och produkter, särskilt inom områden som säkerhet, regulatoriska krav och klimatpåverkan. Dialog med intressenter är en integrerad del av due diligence och sker i alla centrala steg för att säkerställa att deras perspektiv inkluderas. Identifiering och bedömning sker genom den dubbla väsentlighetsanalysen, där både inverkan och finan- siell väsentlighet beaktas. Analysen bygger på interna data, leverantörsinformation, regulatoriska krav och dialog med intressenter. Dialog med berörda intressenter är en central del av processen och sker i alla viktiga steg för att säkerställa att deras perspektiv inkluderas i riskbedömningen. Åtgärder för att hantera identifierad negativ inverkan implementeras genom styrdokument, policys och operativa rutiner, inklusive koncernens hållbarhetspolicy, uppföran de- kod och antikorruptionspolicy. Processen uppdateras regel- bundet och utvecklas kontinuerligt genom bland annat ökat systemstöd. Resultaten från dessa processer används som underlag för strategiska beslut, investeringar och prioritering av åtgärder. Kärnelement i due diligence Stycken i hållbarhets- redovisningen Sida Integrering av due diligence i styrning, strategi och affärsmodell Riskhantering och intern kontroll 26-27 Dialog med berörda intressenter i alla centrala steg av aktsamhet- sprocessen Intressentinvolvering 28-29 Identifiering och bedömning av negativa konsekvenser Metod för dubbel väsentlighet 29-32 Åtgärder för att hantera dessa negativa konsekvenser Hantering av inverkan, risker och möjligheter 31, 33, 34, 39, 40, 4 4, 45 Uppföljning av effektiviteten i dessa insatser och kommu- nikation Mått och mål 31, 33, 34, 39, 40, 4 4, 45 Riskhantering och intern kontroll GOV-5 Studsvik har implementerat ett systemstöd för riskhantering och intern kontroll som omfattar hela processen för hållbar- hetsrapportering, från insamling och validering av data till konsolidering och publicering. Systemet bygger på doku- menterade arbetsflöden och en tydlig ansvarsfördelning mellan funktioner. Syftet är att säkerställa datakvalitet, full- ständighet och tillförlitlighet samt hantera osäkerheter i uppskattningar och tillgång till information från värdekedjan. Detta inkluderar integrerad riskhantering för områden som produktutveckling, datasäkerhet, klimatpåverkan, arbetsmiljö och leverantörskedjan. Som en del av den interna kontrollstrukturen ingår årliga representation letters som skickas till samtliga vd:ar och controllers. Dessa brev signeras och bekräftar att mottagarna har gått igenom och följer koncernens policyer, rutiner och kontrollkrav. Årliga uppdateringar och godkännanden av samtliga policyer görs av styrelsen, vilket säkerställer att styr- ningen är aktuell och enhetligt tillämpad inom organisationen. Riskbedömningen genomförs löpande och baseras på en metodik som kombinerar sannolikhet och finansiell magnitud. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 26   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 29 ===== Utöver detta sker kontinuerlig övervakning av förändringar i regelverk, politiska beslut och andra externa faktorer som kan påverka verksamheten. Exempelvis kan nya myndighetskrav eller förändringar i den politiska miljön medföra behov av ytterligare skyddsåtgärder och investeringar för att uppfylla uppdaterade säkerhetsstandarder. Etablerade processer övervakar och hanterar regelverksförändringar, och en stark säkerhetskultur bidrar till att organisationen snabbt kan anpassa sig till nya direktiv. Transporter av material, särskilt radioaktivt avfall, sker under strikta säkerhetsföreskrifter med återkommande inspektioner från tillsynsmyndigheter, och risker för stöld och inbrott minimeras genom samarbete med polis och auktoriserade vaktbolag. De mest betydande riskerna som har identifierats är bristande datakvalitet och fullständighet, försenad tillgång till värdekedjedata samt regulatoriska förändringar. För att hantera dessa risker tillämpas löpande valideringskontroller, intern granskning och fastställda arbetsflöden. Ytterligare åtgärder omfattar klimatpåverkansreducering genom energi- effektivisering, förstärkt skydd mot dataintrång samt processer för ansvarsfull hantering av radioaktivt avfall. Hög kompetens upprätthålls inom transportorganisationen och hos personal som hanterar emballage, och en omfattande försäkringsstruktur finns på plats, inklusive egendoms-, avbrotts- och ansvarsförsäkringar. Den svenska kärntekniska verksamheten är försäkrad genom Nordic Nuclear Insurers (NNI) och European Liability Insurers Limited (ELINI), medan icke-nukleära verksamheter omfattas av globalt ansvarsskydd via If P&C Insurance Ltd. Resultat från riskbedömningar och kontroller kommuniceras internt och beaktas i den interna planeringen. Hållbarhetsdata ingår i koncernens finansiella rapporteringscykel och följs upp kontinuerligt. Ansvarsfördelningen är tydlig mellan funktioner såsom HR, finans, styrning och miljö, och riskhantering är inte- grerad i strategiska områden som kompetensförsörjning, affärs etik och leverantörskedjan. Varje affärsområde ansvarar för att bedöma sina operativa och finansiella risker, vilka utvärderas och följs upp årligen av koncernledningen. Rapportering av riskbedömningar sker årligen till styrelsen och koncernledningsgruppen. En fullständig översikt inkluderas i hållbarhetsrapporten, och kritiska avvikelser kommuniceras omedelbart till relevanta beslutsfattare. Frekventa och doku- menterade riskdialoger med myndigheter säkerställer att inter- nationella lagar och riktlinjer uppfylls och att drifttillstånd bibehålls. Som en del av intern kontroll finns även en visselblåsar- funktion som möjliggör för medarbetare och affärspartners att anonymt rapportera misstänkta oegentligheter, vilket stärker transparens och regelefterlevnad inom koncernen. Under året har Studsvik särskilt fokuserat på att etablera ett systemstöd och en tydlig ansvarsfördelning för hållbar- hetsrapporteringen. Processbeskrivningar och ett mer formaliserat internkontrollramverk kopplat till hållbarhets- rapportering planeras att vidareutvecklas inför kommande rapporteringsperiod. Strategi, affärsmodell och värdekedja Strategi och affärsmodell SBM-1 Studsviks övergripande strategi presenteras i årsredovis- ningen på sidorna 5-7. Den strategiska inriktningen lägger grunden för hur verksamheten hanterar hållbarhetsrelaterad inverkan, risker och möjligheter och utgör ramen för arbetet i hela värdekedjan. Strategin utgår från att affärsmodellen är nära sammanlänkad med säkerhetskrav, teknikutveckling och ett långsiktigt ansvarstagande för kärnteknikens miljö- och samhällspåverkan. Detta formar de prioriteringar som styr koncernens arbete med innovation, kvalitet och effektiva lösningar för en global kärnkraftsindustri. Studsvik har cirka 510 anställda med verksamhet fördelad främst mellan Europa och Nordamerika, samtidigt som den bredare geografiska närvaro som uppstår genom partnerskap i värdekedjan även omfattar aktörer i Asien. Denna kombination av geografisk närvaro och värdekedjebredd innebär att tillgången till lokal kompetens är avgörande för operativt genomförande och för att möta de krav som följer av olika regulatoriska och tekniska förutsättningar. För att ge en tydligare översikt av arbetsstyr- kans geografiska fördelning, presenteras nedan en samman- ställning av de länder där Studsvik har operativ närvaro. Geografiskt område Antal anställda 2025 Sverige 160 Tyskland 267 Schweiz 40 USA 41 Japan 1 UK 1 Totalt 510 De tre affärsområdena bidrar på olika sätt till strategins hållbar- hetsdimension. Inom avvecklings- och strålskyddstjänster är tyngdpunkten lagd på att genomföra komplexa projekt på ett säkert och resurseffektivt sätt. Bränsle-, material- och avfalls- teknikområdet bidrar till att utveckla vetenskapligt förankrade metoder för materialanalyser, bränslekvalificering och avfallshantering som möjliggör minskad miljöpåverkan och förbättrade säkerhetsnivåer. Programvaruområdet, Studsvik Scandpower, utvecklar analyser och stödfunktioner som ger kärnkraftsanläggningar bättre förutsättningar att optimera drift, energianvändning och livslängd. Dessa delar av verksam- heten speglar strategins övergripande ambition att kombinera teknisk utveckling med höga krav på säkerhet och kvalitet. Studsviks geografiska fokus i Europa och Nordamerika innebär att verksamheten befinner sig i marknader där krav på ansvarstagande, transparens och regulatorisk efterlevnad utvecklas snabbt. Detta skapar både möjligheter och risker. En växande global efterfrågan på fossilfri energi och förnyat intresse för kärnkraftsproduktion innebär att efterfrågan på tekniska lösningar, analyskapacitet och avvecklingskompetens förväntas öka. Samtidigt innebär förändrade regelverk, bland annat inom strålskydd, avfallshantering och tillståndsgivning, att verksamheten behöver ha god beredskap att anpassa arbetssätt, infrastruktur och teknisk kapacitet. Strategin omfattar därför satsningar som stärker koncernens förmåga att möta dessa förändringar, bland annat genom förstärkt hotcellkapacitet, systemutveckling och kompetensförsörjning. En central del av strategin är att säkerställa processer för styrning av arbetsmiljö och arbetsvillkor i alla led. Eftersom delar av verksamheten bedrivs i högriskmiljöer krävs en stabil säkerhets- kultur, kompetent personal och tydliga rutiner för kvalitetssäkring. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  27 ===== SIDA 30 ===== Detta gäller både inom den egna organisationen och i rela- tioner med leverantörer och partners, där strategin betonar vikten av att affärsrelationer uppfyller krav på säkerhet, etik och ansvarstagande. Strategin omfattar även utveckling av digitala verktyg och processer som förbättrar dataunderlag, uppföljning och transparens, vilket är avgörande för att hantera hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter på ett strukturerat sätt. Sammanfattningsvis innebär strategin att hållbarhets- frågor är integrerade i hela verksamheten, från forskning och teknikutveckling till avveckling, analys och kundnära tjänster. Studsviks ambition är att fortsätta utveckla lösningar som bidrar till hög säkerhet, minskad miljöpåverkan och effektiv användning av kärntekniska resurser. Den fullständiga strate- giska inriktningen återfinns i årsredovisningens strategiavsnitt på sidorna 5-7. Värdekedja SBM-1 Studsvik verkar i en global värdekedja som omfattar både uppströms- och nedströmsaktörer. På uppströmsnivå sker samarbete med leverantörer av tekniska komponenter, forsk- ningsinstitutioner och regulatoriska organ som säkerställer att lösningarna uppfyller högt ställda krav på säkerhet och miljö. Dessa aktörer är avgörande för att utveckla och leverera tjän- ster med hög kvalitet och låg risk. Nedströms återfinns kunder inom kärnkraftsanläggningar, energibolag, medicintekniska företag och forskningsaktörer. Relationer med myndigheter och tillsynsorgan är centrala för att säkerställa att tjänsterna bidrar till en säker och hållbar energianvändning. Värdekedjan är global och omfattar partnerskap i Europa, Nordamerika och Asien, vilket möjliggör kombinationen av inter- nationell erfarenhet med lokala lösningar. Studsvik är beroende av ett välfungerande samspel mellan dessa aktörer. Forsknings- resultat från oberoende institutioner och från konkurrenter utgör viktiga inslag, samtidigt som beroendet av aktörer som konstru- erar infrastruktur är betydande. Genom nära samarbete med kunder och regulatoriska organ främjas innovationer för en mer hållbar kärnkraftsindustri, ökad säkerhet och anständiga arbets- villkor för medarbetare och samarbetspartners. Denna struktur medför både risker och möjligheter. Uppströms kan brister i leverantörers säkerhetsrutiner eller miljöhantering leda till regulatoriska och operativa risker, medan starka forskningssamarbeten skapar möjligheter till teknologiska innovationer och förbättrad resurseffektivitet. Nedströms kan förändringar i kärnkraftsreglering och ökade krav på avfalls- hantering innebära kostnadsrisker, samtidigt som den globala omställningen till fossilfri energi öppnar för ökad efterfrågan på tjänster som minskar miljöpåverkan och förbättrar säker- heten. Genom nära samarbete med kunder och tillsynsorgan främjas innovationer för en mer hållbar kärnkraftsindustri, ökad säkerhet och anständiga arbetsvillkor för medarbetare och samarbetspartners. Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kärnkraftverk & leverantör Transport & logistik Forskningsdata & komponenter Kärnaavfalls- behandling Materialtest & analys Teknisk rådgivning & innovation Rapportering & expertstöd Leverans av behan- dlat material Partnerskap & hållbarhet Intressentinvolvering SBM-2 Intressentinvolvering är en grundläggande del av Studsviks hållbarhetsstyrning och utgör basen för att identifiera de frågor som är mest väsentliga för både affärsmodell och strategi. Processen är integrerad i den dubbla väsentlighets- analysen och säkerställer att synpunkter och förväntningar från nyckelintressenter beaktas i strategiska beslut och riskhantering. Under 2025 hölls bland annat ett informativt möte med grannfastighetsägare om pågående projekt, vilket gav möjlighet att ta upp frågor och oro. Studsvik har även frekventa möten med tillsynsmyndigheter för att säkerställa efterlevnad av säkerhetsrutiner, samt löpande digitala kund- möten och årliga kundnöjdhetsundersökningar. Dessa dia loger har påverkat prioriteringar i utvecklingen av energi- effektiva tjänster och säkerhetslösningar. Som en del av dialogen med regulatoriska intressenter hade Studsvik Scandpower under året tät kontakt med den ameri- kanska kärnkraftsmyndigheten NRC. I mars 2025 accepterade NRC att granska ett tillägg till företagets tekniska rapport. Rapporten beskriver hur programvaran CMS5 kan användas vid högre bränsleanrikning, längre bränsleutnyttjande och i små modulära reaktorer (SMR). Under granskningen för Studsvik en återkommande och strukturerad dialog med NRC:s tekniska experter, som ställer frågor och efterfrågar förtydliganden. Detta hjälper Studsvik att säkerställa att produkterna uppfyller både regulatoriska krav och framtida behov i branschen. Rapporten kan godkännas av en regulator och därefter användas av flera aktörer i kärnkraftsindustrin. Processen innebär därför att Studsvik får viktig återkoppling som påverkar både produktut- veckling och riskbedömningar. Denna typ av regulatorisk dialog är en central del av företagets intressentarbete och bidrar till att Studsvik kan stödja kunder som arbetar med längre bränsle- cykler, nya analysmetoder och utvecklingen av nästa genera- tions reaktorer, inklusive SMR-teknik. Som aktör på en samhällskritisk marknad är allmänhetens förtroende av stor betydelse, särskilt när kärnkraftsfrågor uppmärksammas i nyhetsflödet. Detta ställer höga krav på ett ansvarsfullt och transparent agerande. Därför upprätthålls en öppen dialog med regioner, kommuner, myndigheter och andra intressenter för att besvara frågor och hantera even- tuella farhågor. Dialogen med intressenter sker regelbundet och anpassas efter respektive grupps behov och påverkan. Medarbetare engageras löpande genom interna forum och undersök- ningar, och tillsynsmyndigheter genom återkommande regu- latoriska samråd och rapportering. Leverantörsrevisioner och bedömningar sker enligt cykler, och investerare involveras vid bolagsstämmor och genom presentationer i samband med finansiella rapporter. Studsvik genomför regelbundet intressentdialoger för att identifiera de mest relevanta håll- barhetsfrågorna och fånga upp förväntningar från omvärlden. Dialogerna sker både genom strukturerade processer och löpande i den dagliga verksamheten. Exempel är återkom- mande möten med närboende och andra intressenter, där aktuella projekt och frågor tas upp. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 28   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 31 ===== Resultaten från dessa dialoger dokumenteras systematiskt och används som underlag för den dubbla väsentlighets analysen. Insikterna analyseras och integreras i strategiska beslut, inklusive fastställande av långsiktiga hållbarhetsmål. Styrelsen och koncernledningen informeras regelbundet om intressenternas synpunkter genom kvartalsvisa rapporter och strategiska möten. Metod för dubbel väsentlighetsanalys Väsentliga områden för Studsvik SBM-3 I den dubbla väsentlighetsanalys som genomfördes 2024 identi- fierades åtta väsentliga ämnen. Den årliga översynen visar att inga nya väsentliga ämnen har tillkommit, men tre tidigare identifierat områden bedöms nu ligga under tröskeln för väsentlighet. Den uppdaterade analysen bedöms fortsatt spegla koncernens mest väsentliga inverkan, risker och möjligheter. Bedömningen har genomförts i enlighet med ESRS principer för dubbel väsentlighet och omfattar både faktiska och potentiella inverkningar på verk- samheten, människor och miljön. Faktiska negativa inverkningar har värderats utifrån skala, omfattning och oåterkallelighet. Poten- tiella negativa inverkningar har värderats utifrån samma kriterier, kompletterat med sannolikhet. Positiva inverkningar har bedömts baserat på skala och omfattning. Ingen separat resiliensanalys har ännu genomförts, men arbetet med detta planeras att ske under 2026 för att ytterligare stärka förståelsen av koncernens mot- ståndskraft mot långsiktiga risker och förändrade förutsättningar. Figuren nedan visar resultatet av materialitetsanalysen som genomförts. De tre huvudkategorierna är miljö (turkos), sociala frågor (blå) och styrning (grön). Ämnen som är markerade med färg har bedömts som väsentliga för rapporteringen, medan de grå rutorna representerar områden som bedömts som icke väsentliga. Miljöområdet omfattar exempelvis klimatförändringar och biologisk mångfald, sociala frågor inkluderar den egna arbets kraften och arbetare i värdekedjan, och styrning täcker ansvarsfullt företagande. Miljö Social Styr- ning Klimatförändringar Miljöföroreningar Vattenresurser och marina resurser Biologisk mångfald och ekosystem Resursanvändning och cirkulär ekonomi Den egna arbetskraften Arbetare i värdekedjan Berörda samhällen Konsumenter och slutanvändare Ansvarsfullt företagande Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har koncernen identifierat centrala hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter (IRO). Tabellen nedan ger en översikt av dessa per ESRS-ämne, inklusive om de uppstår i den egna verksamheten och/eller i värdekedjan. Intressentinvolvering Intressent- grupp Dialogmetod Viktiga områden Hantering Kunder Kundundersökningar, feed- backformulär, engagemang i sociala medier, kund service- interaktioner. Genom vardag- liga transaktioner (Horsvik). Produkthållbarhet, etisk anskaf- fning, produktkvalitet, kundser- vice. Förbättra produkthållbarheten, köpa in från etiska leveran- törer, säkerställa hög produktkvalitet, förbättra kund- service processer. Ge uppdateringar om förändringar som gjorts baserat på kundfeedback. Lokala samhällen Samhällsmöten, samhälls- initiativ, samhällsundersök- ningar. Miljöpåverkan, samhällsutveck- ling, sysselsättnings möjligheter, lokal anskaffning. Engagera sig i samhällsutvecklingsprojekt, minimera miljöpåverkan genom hållbara metoder, erbjuda syssel- sättningsmöjligheter och köpa in lokalt där det är möjligt. Regelbundet uppdatera samhällen om initiativ samt söka feedback kring påverkan och förbättringsområden, inklu- sive genom återkommande dialogmöten med relevanta samhällsaktörer såsom akademin, investerare, kommun och region samt politiska företrädare. Medarbetare Regelbundna samverkans- möten, medarbetarmätningar och utvärderingar. Oro kring arbetsplatssäkerhet, mångfald och inkludering, utbildnings möjligheter, program för medarbetarnas välbefinnande. Införa säkerhetsprotokoll, mångfaldsutbildningar, hälso- främjande initiativ och karriärutvecklingsprogram. Regel- bundet uppdatera medarbetarna om framsteg och söka ytterligare synpunkter. Tillsyns- myndigheter Regulatoriska samråd, regelefterlevnads rapportering, myndighetsrelationer. Efterlevnad av regelverk, miljöpåverkanbedömningar, skattebidrag. Säkerställa efterlevnad av regelverk, genomföra miljöpåverkanbedömningar och rapportera skattebidrag på ett transparent sätt. Föra dialog med tillsynsmyndig- heter för att förstå förändrade krav och bidra till policy- diskussioner. Leverantörer Leverantörsmöten, leverantörsunder sökningar, leverantörsrevisioner. Rättvisa handelsmetoder, hållbar anskaffning, betalningsvillkor, leverantörs mångfald. Säkerställa rättvisa och transparenta affärsmetoder, implementera hållbara anskaffningsstrategier, förhandla rättvisa betalningsvillkor och främja leverantörsmångfald. Ge feedback på leverantörers prestationer och samarbeta kring förbättringsplaner. Investerare Årliga bolagsstämmor, investerar presentationer, kvar- talsvisa investor-calls och löpande investerarmöten. Finansiella resultat, långsiktig hållbarhets strategi, riskhantering, bolagsstyrning. Tillhandahålla transparenta finansiella rapporter och resultatmått, redogöra för hållbarhetsmål och framsteg, hantera risker och strategier för riskminimering samt säker- ställa robusta bolagsstyrningspraxis. Svara på aktieägar- förslag med detaljerade analyser och engagemang där det är nödvändigt. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  29 ===== SIDA 32 ===== Ämne Underämne Inverkan, risker och möjligheter (IRO) Var i värdekedjan Klimatförändringar ESRS E1 Begränsning av klimat- förändringar Energi FNI = Utsläpp av växthusgaser uppstår i flera delar av koncernens värdekedja och bidrar till klimatförändringar som i sin tur leder till extremväder, ökade hälsorisker, förlust av biologisk mångfald och negativa effekter på ekosystem samt samhällen. Utsläppen omfattar indirekta utsläpp kopplade till råvaruutvinning, produktion och transport i leverantörskedjan, direkta utsläpp från kontrollerade tillverkningsanläggningar, kontor, lager och trans- porter, samt indirekta utsläpp relaterade till transport, bearbetning och slutlig hantering av sålda produkter. Inverkan sker på kort, medel och lång sikt. FPI = Företaget köper endast ursprungsmärkt el genererad med vatten- eller kärnkraft, dessa energiformer är fossilfria och har ingen negativ inverkan på klimatförändringarna. R = Ökade regler för att minska utsläpp av växthusgaser, koldioxidprissättning och krav på förnybar energi leda till högre kostnader samt påverka konkurrenskraft, lönsamhet och investerarattraktivitet. O = De ekonomiska möjligheterna ligger i att undvika ökade kostnader för att använda fossila bränslen och/eller ha höga utsläpp. Egen verksamhet Värdekedjan Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E4 Direkta påverkansfak- torer för förlust av biolo- gisk mångfald FNI = Företaget bidrar till klimatförändringarna genom sina koldioxidutsläpp. Klimatförändringarna bidrar i sin tur till förlust av biologisk mångfald. Egen verksamhet Värdekedjan Den egna arbetskraften ESRS S1 Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter FPI = Koncernen erbjuder trygga anställningar, konkurrenskraftiga löner och en arbetsmiljö som främjar balans mellan arbete och privatliv. Dessa faktorer bidrar till stabilitet, minskad personalomsättning och ett stärkt engagemang. Koncernen arbetar även strukturerat med att säkerställa en ansvarsfull hantering av medarbetares personuppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen (GDPR). PNI = Olyckor i verksamheten, liksom psykisk ohälsa, kan utgöra en potentiellt negativ inverkan på både individ och organisation. Arbetsrelaterade incidenter kan leda till personskador, sjukfrånvaro och nedsatt arbetsförmåga, samtidigt som de kan påverka arbetsmiljön och skapa otrygghet på arbetsplatsen. På motsvarande sätt kan psykisk ohälsa, exempelvis stressrelaterade besvär eller utmattning, påverka medarbetares välmående, prestation och långsiktiga hälsa negativt. O = Gynnsamma arbetsvillkor och en attraktiv arbetsmiljö kan reducera kostnader för rekrytering och sjukfrånvaro samt stärka produktiviteten och konkurrenskraften. R = Brister i arbetsmiljö eller hälsa leda till ökade kostnader för sjukfrånvaro, arbetsolyckor och juridiska processer. Skador kan även medföra ökade kostnader för sjukfrånvaro, ersättningar och bemanning samt påverka produktivitet och försäkringspremier. Egen verksamhet Arbetare i värdekedjan ESRS S2 Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter PNI = Koncernens leverantörer och kunder finns globalt. Negativa effekter på arbetstagare i hela uppströms och nedströms värdekedja kan inte helt säkerställas eftersom koncernen inte har full insyn i arbetsvillkor, lika behandling och arbetsrättigheter hos alla parter. Negativ inverkan skulle exem- pelvis kunna inkludera låga löner och bristande säkerhet, särskilt inom olje- och råmaterialsektorer. Inverkan kan ske på kort, medel och lång sikt. R = Om något skulle hända i värdekedjan och företaget är kopplat till aktören kan det orsaka kostnader för företaget. Värdekedjan Ansvarsfullt företagande ESRS G1 Företagskultur Skydd för visselblåsare Förvaltning av förbindelser med lever- antörer, inbegripet betalningsrutiner Korruption och mutor FPI = Koncernen bidrar till en stark företagskultur präglad av integritet, transparens och regelefterlevnad genom tydliga policys för affärsetik, anti- korruption och insiderhantering. Genom ett säkert, externt visselblåsarsystem samt utbildning av medarbetare (inklusive GDPR) stärks möjligheten att upptäcka och förebygga oegentligheter och skydda individers integritet. Vidare bidrar strukturerad intern kontroll, externa revisioner och ISO-certifi- eringar till ett systematiskt arbetssätt och kontinuerliga förbättringar inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö, även i leverantörsledet genom uppförandekrav och uppföljning. O = Stark intern styrning skapar finansiella möjligheter för koncernen genom att säkerställa en effektiv verksamhet och fortsatt värdeskapande för kunder. Genom att behålla och attrahera kompetens stärks konkurrenskraften. Långsiktiga relationer med kunder och leverantörer bidrar dessutom till stabila intäkter, bättre villkor och mer effektiva processer. R = Koncernen exponeras för risker kopplade till bristande regelefterlevnad, särskilt om medarbetare inte utbildas löpande i relevanta krav och bran- schspecifika regelverk. Det finns även risk för förlust eller läckage av känslig information till följd av cyberattacker eller intrång. Brister i intern kontroll och styrning kan påverka verksamhetens funktion och finansiella resultat negativt. Därtill finns risker kopplade till oegentligheter, såsom insiderhandel, mutor eller korruption, både internt och i relation till affärspartners. Egen verksamhet Värdekedjan Faktisk negativ inverkan = FNI Potentiell negativ inverkan = PNI Risk = R Faktisk positiv inverkan = FPI Potentiell positiv inverkan = PPI Möjlighet = O STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 30   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 33 ===== De identifierade inverkan, riskerna och möjligheterna är nära kopplade till företagets strategi och affärsmodell. Bland de mest betydande riskerna återfinns klimatpåverkan från utsläpp. Utsläpp har bedömts ha hög väsentlighet eftersom de bidrar till global uppvärmning och därmed påverkar både miljön och affärsförutsättningarna. Även regulatoriska föränd- ringar inom kärnkraftssektorn och ökade krav på säker trans- port av radioaktivt material utgör centrala risker, med potentiella konsekvenser för både drift och kostnadsstruktur. Sådana faktorer har en direkt inverkan på strategiska beslut, resursallokering och utvecklingen av både befintliga och nya affärsmöjligheter. På medellång och lång sikt förväntas ökade krav på klimatprestanda, vilket kan påverka investeringar, affärsutveckling och prioriteringen av strategiska initiativ. Möjligheterna är samtidigt betydande. Den globala omställ- ningen till fossilfri energi skapar en växande marknad för tjänster som minskar miljöpåverkan och stärker säkerheten. Studsvik hanterar identifierade inverkningar, risker och möjligheter genom befintliga styrnings- och kontroll- processer inom hållbarhet. Vid behov kan planer tas fram för att vidareutveckla miljöledningssystem, integrera relevanta hållbarhetsaspekter i inköps- och leverantörsstyrning samt stärka arbetssätt kopplade till resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Sådana åtgärder kan bli aktuella för att säker- ställa att verksamheten är anpassad till förändrade regula - toriska krav och affärsförutsättningar, och för att på ett strukturerat sätt hantera risker och möjligheter i värdekedjan. Minimiupplysningskrav för väsentliga områden MDR-P , MDR-A, MDR-M, MDR-T Studsvik har fastställt åtgärder och etablerade arbetssätt inom vissa av de väsentliga områdena, särskilt inom det sociala området, såsom arbetsmiljö och säkerhet, samt inom styrning, där koncernen sedan länge arbetar enligt etablerade processer, policyer och kontrollrutiner. Däremot återstår arbetet med att utveckla och formalisera detaljerade, tidsatta ESRS anpassade åtgärdsplaner för samtliga väsentliga områden. Arbetet med att definiera tidshorisonter och kon- kreta åtgärder kommer att utvecklas i kommande rapporte- ringscykler. Förutom de etablerade områdena som redan omfattas i rapporten, såsom klimatförändringar (E1), den egna arbetskraften (S1) och affärsetik G1, har även biologisk mång- fald och ekosystem (E4) och arbetstagare i värdekedjan (S2) bedömts som väsentliga områden. Dessa två områden kommer att fasas in, men inkluderas då deras inverkan, risker och möjligheter risker har bedömts som relevanta för Studsviks verksamhet. I nuläget saknas särskilda mål och indikatorer för biologisk mångfald och ekosystem och arbetstagare i värde- kedjan, men arbetet bedrivs inom ramen för befintliga policyer, riskprocesser och styrmodeller, och mått och mål kommer att utvecklas i kommande rapporteringscykler. Integreringen av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter i strategiska beslut sker för närvarande genom den dubbla väsentlighetsanalysen och koncernens riskhanterings- processer. I arbetet med biologisk mångfald och ekosystem innebär detta att miljörelaterade inverkningar, risker och möjligheter hanteras genom befintliga miljötillstånd, kontroller och rutiner i enlighet med koncernens hållbarhetspolicy. För arbetare i värdekedjan innebär detta att risker kopplade till arbetsvillkor och säkerhet i värdekedjan hanteras via upphand- lingsrutiner, leverantörsuppföljningar och Code of Conduct. Vidare planeras en utvärdering av behovet av scenarioanalys för att stärka organisationens förmåga att anpassa sig till förän- drade externa förutsättningar. Prioriteringar görs löpande utifrån regulatoriska krav och affärsförutsättningar, och befint- liga styrnings- och kontrollprocesser används tills mer detaljerade planer är på plats. För tydlighet kommer varje väsentligt område att beskrivas mer ingående i respektive kapitel i rapporten. Där redovisas detaljer om inverkningarnas karaktär, koppling till strategi och affärsmodell, tidsramar samt var i värdekedjan inverkan uppstår. En full presentation av alla ESRS-upplysningskrav som behandlas i rapporten finns i appendix (bilaga 1), tillsam- mans med relevanta datapunkter från annan EU-lagstiftning (bilaga 2). Dessa två indextabeller tydliggör var respektive upplysning återfinns. Metodik och bedömning IRO-1, IRO-2 En dubbel väsentlighetsanalys har genomförts i samarbete med externa konsulter för att säkerställa en objektiv och transparent process. Analysen utgör grunden för hållbar- hetsrapporteringen enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och har presenterats för styrelsen. Processen har genomförts i enlighet med ESRS-ramverket och omfattar hela värdekedjan från leverantörer och resurser i uppströmsledet till kunder, partners och slutkonsumenter i nedströmsledet, samt den egna operativa verksamheten. Syftet är att identifiera, utvärdera och prioritera både faktisk och potentiell inverkan, risker och möjligheter av betydelse för människor, miljö och verksamhetens finansiella utveckling. Metodiken bygger på principen om dubbel väsentlighet, vilket innebär att hållbarhetsfrågor bedöms både ur ett inverkans- perspektiv och ett finansiellt perspektiv. Bedömningen har omfattat både kvalitativa och kvantitativa data, interna insikter, externa jämförelser och branschspecifik information. Processen har fokuserat på aktiviteter och relationer med förhöjd risk, exempelvis leverantörsled med höga ESG-risker och egna aktiviteter med större inverkan. Samtliga delämnen och del-underämnen inom standarderna har beaktats för att säkerställa en heltäckande identifiering av inverkan, risker och möjligheter i verksamheten och värdekedjan. Arbetet har beaktat affärsmodeller, strategi, styrningsstrukturer och processer. Analysen inkluderade även intressentdialoger, workshops och arbetsmöten med representanter från olika divisioner, funktioner och regioner för att fånga både interna och externa perspektiv på hållbarhetsfrågor. Processen för att identifiera, bedöma och hantera hållbar- hetsrelaterade inverkningar och risker är integrerad i Studsviks övergripande riskhanteringssystem. Hållbarhetsrisker inklu- deras i den ordinarie riskinventeringen och bedöms enligt samma metodik som övriga risker, samt rapporteras till koncernledningen inom ramen för företagets samlade risk- profil. Insikter från dessa bedömningar används för att uppdatera prioriteringar och stärka koncernens riskhante- rings processer. Möjligheter kopplade till hållbarhet hanteras inom ramen för den strategiska planeringen och affärsutvecklingen. Iden- tifierade möjligheter, såsom energieffektivisering, fossilfri el och cirkulära lösningar, beaktas i affärsmodellen och produkt- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  31 ===== SIDA 34 ===== utvecklingen. Dessa integreras i koncernens ledningssystem och stöds av ISO-certifieringar (9001, 14001, 45001), vilket underlättar för förbättringsmöjligheter att systematiskt tas tillvara i processer för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Negativ inverkan har bedömts baserat på skala, omfattning och oåterkallelighet, samt sannolikhet för potentiell inverkan. Positiv inverkan har bedömts utifrån skala och omfattning, samt sannolikhet för potentiell inverkan. Risker och möjligheter med finansiell effekt har analyserats utifrån kopplingen mellan inverkan och beroenden i värdekedjan, samt sannolikhet och ekonomisk omfattning. Bedömningen av tidshorisonter har gjorts i linje med ESRS-vägledningar: kort sikt (<1 år), medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (>5 år). Tröskelvärdet för väsentlighet har satts strax över den nivå som klassificeras som medelhög påverkan, vilket i bedömnings modellen motsvarar ungefär hälften av det maximala värdet på skalan för väsentlighet. Medelhög nivå innebär att frågan är märkbar men inte kritisk. Genom att placera tröskeln över denna nivå säkerställs att endast de frågor som ligger över genomsnittlig påverkan inkluderas i rapporteringen, medan mindre relevanta aspekter utesluts. I samband med årets rapporteringsprocess har Studsvik påbörjat arbetet med att göra en fördjupad tolkning av vad som utgör positiv inverkan. Denna tolkning kommer att vidareutvecklas och integreras i Studsviks uppdaterade dubbla väsentlighetsanalys under 2026. För att effektivisera rapporteringsprocessen och säker- ställa spårbarhet har ett systemstöd implementerats. Alla analysresultat har migrerats till plattformen, vilket möjliggör centraliserad hantering av datapunkter, löpande uppföljning av väsentliga ämnen samt förbättrad kvalitetssäkring inför kommande rapporteringscykler. Systemstödet ger även bättre förutsättningar för att integrera nya krav och uppdate- ringar i ESRS-ramverket, samt underlättar intern och extern granskning genom ökad transparens och tillgång till historik. Resultat av processen för identifiering och bedömning Den första genomförda dubbla väsentlighetsanalysen identi- fierade de ämnen som är mest kritiska för verksamheten, både utifrån faktisk och potentiell inverkan på människor och miljö, samt utifrån risker och möjligheter med finansiell betydelse. Av de tio ämnen som initialt granskades bedömdes åtta som väsentliga. Dessa grupperades inom tre huvudområden: miljö, socialt ansvar och styrning, och speglade de områden som är mest relevanta för affärsmodellen, strategin och värdekedjan. Under 2025 genomfördes en uppdatering av analysen. I denna process omvärderades tre av de tidigare väsentliga ämnena och klassificerades som icke-väsentliga. Beslutet grundades på fördjupade diskussioner med interna och externa intressenter, vilket säkerställer att bedömningen är aktuell och väl förankrad. De kvarvarande väsentliga ämnena omfattar bland annat klimatpåverkan, energiförbrukning, arbetsmiljö och affärsetik. På medellång och lång sikt förväntas ökade krav på klimatprestanda och regulatoriska förändringar, vilket kan påverka investeringar, affärsutveckling och prioriter- ingen av strategiska initiativ. En översikt över samtliga upplysningskrav som behandlas i rapporten återfinns i bilaga 1, tillsammans med en indextabell som visar var respektive upplysning är placerad. För varje väsentligt område redovisas en detaljerad presentation av alla identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IROs), inklusive relevanta tidshorisonter samt var i värde- kedjan inverkan uppstår. Miljö Klimatförändringar Styrning Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem E1.GOV-3 Studsvik säkerställer att miljörelaterade frågor är integrerade i styrningen och beslutsprocesserna på strategisk nivå. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att miljöaspekter beaktas i affärsstrategi och riskhantering, i enlighet med håll- barhetspolicyn. Även om företaget för närvarande inte har formellt fastställda miljömål, följer styrelsen och koncernled- ningen upp hur policyn omsätts i praktiken genom årlig rapportering av miljöprestanda, inklusive utsläppsdata och energianvändning. För närvarande finns därför inga formella incitamentsprogram eller ersättningssystem som är direkt kopplade till uppfyllelse av miljörelaterade mål. Däremot är miljöprestanda och hållbarhetsresultat integrerade i övergri- pande styrning och riskhantering, vilket innebär att dessa faktorer påverkar strategiska beslut och prioriteringar. Strategi, affärsmodell och värdekedja Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar E1-1 Studsvik saknar för närvarande en fastställd omställningsplan för att begränsa klimatförändringar. Avsaknaden av en sådan plan innebär att företaget ännu inte har fastställt specifika mål, åtgärder eller tidsramar för att anpassa affärsmodellen till Parisavtalets ambitioner eller EU:s mål om klimatneutralitet. Även om hållbarhetsaspekter är integrerade i koncernens Code of Conduct och hållbarhetspolicy, utgör dessa inte en struk- turerad plan som tydligt adresserar utsläppsminskningar, strat- egier för att nå dessa eller klimatrelaterad finansiell planering. Studsvik konstaterar att en omställningsplan är nödvändig för att uppfylla regulatoriska krav och möta intressenternas förväntningar. Det kommande arbetet ska innefatta väsentliga klimatrelaterade inverkan, risker och möjligheter i hela värde- kedjan. Detta kommer att utgöra grunden för att fastställa åtgärder för att minska utsläpp i linje med målsättningen att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C. Planen omfattar även tydliggörande av styrningsansvar, resursallokering och mekanismer för uppföljning för att säkerställa framdrift. Arbetet med att ta fram en omställningsplan är planerat att inledas under 2026. Till dess att en sådan plan är på plats hanteras klimatrelaterade frågor indirekt genom efterlevnad av tillämpliga miljökrav och initiativ för att stärka den operativa effektiviteten. Studsvik är medvetet om att dessa insatser inte är tillräckliga för att visa anpassning till EU:s klimatmål och avser därför att prioritera utvecklingen och publiceringen av en heltäckande omställningsplan som en integrerad del av koncernens hållbarhetsstrategi. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 32   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 35 ===== Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell E1.SBM-3 Studsvik har identifierat väsentliga IRO:s kopplat till miljö som främst relaterar till minskning av klimatförändringar och ener- gianvändning. Den mest betydande negativa påverkan utgörs av utsläpp av växthusgaser från både den egna verksamheten och värdekedjan. I den egna verksamheten uppstår faktiska utsläpp främst från produktion av värme och från fordons- flottan, vilket bidrar till klimatförändringar. I värdekedjan är utsläppen från inköpta varor och tjänster, transporter och affärsresor särskilt väsentliga, då de representerar den största delen av företagets klimatpåverkan. Dessa utsläpp är faktiska och negativa och bedöms ha en hög påverkan på miljön och långsiktiga konsekvenser. Utöver miljöpåverkan innebär dessa utsläpp även finan- siella risker. Ökade kostnader för utsläppsrätter, skärpta regu- latoriska krav och förändringar i kundpreferenser kan påverka lönsamhet och affärsmodell. På kort sikt är risken kopplad till ökade kostnader för energi och transporter, medan medellång sikt omfattar regulatoriska förändringar och krav på klimatprestanda. På lång sikt kan strukturella förändringar i energimarknaden och kundkrav påverka intäktsmodellen och investeringar. Samtidigt finns möjligheter kopplade till omställning, exempelvis genom energieffektivisering och fossilfri el, vilket kan stärka konkurrenskraften och minska framtida kostnader. Studsvik har bedömt en faktisk positiv påverkan kopplat till energikonsumtion genom att all inköpt elektricitet är ursprungsmärkt och fossilfri, vilket minskar klimatpåverkan och skapar en möjlighet att undvika framtida kostnader för fossila bränslen. Det är dock viktigt att notera att energiför- brukningen i sig kan ses som en negativ påverkan, eftersom hög energianvändning innebär resursutnyttjande och poten- tiella indirekta utsläpp. Denna aspekt kommer att tas i beak- tande vid nästa revidering av den dubbla väsentlighets analysen för att säkerställa en heltäckande bedömning av både positiva och negativa effekter. Hantering av inverkan, risker och möjligheter Arbetsåtgång för att fastställa inverkan, risker och möjligheter E1.IRO-1 Studsvik har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys samt identifierat växthusgasutsläppen som härrör från verksam- heten för att identifiera och bedöma inverkan, risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar, både i den egna verksamheten och i värdekedjan. Bedömningarna i den dubbla väsentlighetsanalysen har fokuserat på klimatrelat- erade omställningsrisker, såsom förändringar i efterfrågan, ökade materialkostnader och nya regulatoriska krav. Analys av fysiska klimatrisker har inte ingått i årets genomförande, men bedöms vara ett relevant utvecklingsområde inför kommande rapporteringsperioder. Möjligheter har identifierats inom områden som energieffektivisering, fossilfri el och utveckling av tjänster som stödjer kundernas klimatmål. Screening av framtida aktiviteter och planer för att identi- fiera potentiella utsläppskällor och andra klimatrelaterade drivkrafter har ännu inte genomförts, detta utgör en metod- begränsning i den dubbla väsentlighetsanalysen. Bedömningen har genomförts med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantifiering sker genom insamling av mätdata för energianvändning, bränsleför- brukning och inköpta material, kompletterat med bransch- specifik information samt leverantörsinformation. Analysen omfattar hela värdekedjan, inklusive leverantörer och kunder. Processen har inkluderat intressentdialoger och work- shops med interna funktioner och externa experter för att säkerställa en robust bedömning. Resultaten från analysen används som underlag för strategiska beslut och kommer att integreras i den omställningsplan som planeras att utvecklas under 2026. Uppdatering av bedömningen sker årligen för att säkerställa att nya inverkningar, risker, möjligheter och regula- toriska krav beaktas. Policy E1-2 Studsviks klimatrelaterade åtaganden är integrerade i koncernens hållbarhetspolicy och Code of Conduct. Policyn omfattar hela koncernen och alla anställda och konsulter och syftar till att bidra till en mer hållbar och säker kärnkrafts- industri. Studsvik åtar sig att minimera klimatpåverkan genom att använda bästa tillgängliga teknik som är ekonomiskt motiverad och att utveckla lösningar som främjar säkerhet och hållbarhet för kunder och samhälle. Policyn inkluderar åtaganden om att följa relevanta lagar och internationella standarder, respektera och stödja FN:s Global Compact samt bidra till de globala målen för hållbar utveckling. Miljöansvar är en central del av affärsstrategin och omfattar åtgärder för att minska utsläpp, effektivisera resursanvändning och främja innovation inom kärnteknikområdet. Policyn saknar i dagsläget tydliga klimatrelaterade mål, detaljerade styrningsmekanismer och en beskrivning av hur den implementeras i praktiken. Det finns ingen explicit koppling till Parisavtalets 1,5-gradersmål eller EU:s klimatneu- tralitetsmål. Studsvik planerar att komplettera policyn med konkreta åtaganden för utsläppsminskning, ansvarsfördel- ning, uppföljningsrutiner och en tydlig koppling till företagets långsiktiga klimatstrategi. Detta arbete är planerat att initieras i samband med utvecklingen av den kommande omställnings- planen under 2026. Åtgärd och resurser E1-3 Studsvik har i dagsläget inte fastställt en strukturerad uppsättning åtgärder kopplade till en formell omställnings- plan för begränsning av klimatförändringar. Studsvik vidtar dock vissa indirekta klimatrelaterade insatser såsom opti- mering av energianvändning i anläggningar och förbättrade processer för resursanvändning. Dessa åtgärder är integre- rade i den löpande verksamheten men är inte definierade som en del av en långsiktig strategi för att nå klimatneutralitet. Studsvik konstaterar att nuvarande insatser inte är tillräckliga för att uppfylla ESRS-kraven eller visa anpassning till EU:s klimatmål. Företaget planerar därför att utveckla en struk- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  33 ===== SIDA 36 ===== turerad åtgärdsplan som kommer att inkludera specifika projekt för utsläppsminskning, tekniska lösningar och invester- ingar i hållbarhetsinitiativ. Planen kommer att omfatta åtgärder såsom energieffektivisering, elektrifiering av fordonsflottan, ökad användning av fossilfri el, bränslebyte och minskning av koldioxid utsläpp som sker i värdekedjan. Arbetet med att iden- tifiera och prioritera dessa åtgärder är planerat att inledas under 2026 och kommer att kopplas till omställningsplanen. Förväntade utsläppsminskningar kan inte kvantifieras i nuläget eftersom inga mål har fastställts. Denna rapportering används som baslinje för att etablera mål och beräkna förvän- tade reduktioner i kommande perioder. Företaget har inte implementerat specifika klimatanpassningslösningar under rapporteringsperioden. Genomförandet av klimatrelaterade åtgärder är beroende av tillgång till interna resurser, finansiering och kompetens. Prioritering sker genom koncernens årliga planerings- och investeringsprocess. Vid rapporteringstillfället har inga detaljerade åtgärdsplaner fastställts, vilket innebär att inga betydande CapEx- eller OpEx-belopp kan relateras till sådana planer. Studsvik arbetar med att utveckla åtgärd- splaner som ska inkludera finansiella konsekvenser och kommer att rapportera dessa i kommande perioder, inklusive koppling till EU-taxonomin och relevanta KPI:er. Mått och mål Övergripande mål E1-4 Studsvik har för närvarande inte fastställt specifika klimatrela- terade mål. Detta innebär att företaget ännu inte har definierat utsläppsreduktionsmål för Scope 1, Scope 2 och Scope 3, eller satt en tidsram för att uppnå klimatneutralitet i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål och EU:s klimatneutralitetsmål. Nuvarande styrning av klimatfrågor sker indirekt genom håll- barhetspolicyn och Code of Conduct, vilka uttrycker ambi- tionen att minimera miljöpåverkan och främja hållbarhet. Det finns dock ingen uppföljning av denna ambition, eftersom policyn inte innehåller mätbara mål eller indikatorer. Utvecklingen av mål är planerad att inledas i samband med framtagandet av den kommande omställningsplanen under 2026. Målen kommer att omfatta utsläppsminskningar för Scope 1, 2 och 3, och definieras i linje med 1,5°C gradersmålet. De kommer att kompletteras med relevanta nyckeltal och uppföljningsmekanismer för att säkerställa transparens och efterlevnad av EU:s klimatmål. Energiförbrukning E1-5 Energiförbrukningen har sammanställts på koncernnivå och avser kalenderåret. Underlaget baseras i första hand på mätvärden från anläggningar samt leverantörsfakturor och energispecifikationer. Leverantörsinformationen inkluderar anläggnings ID, mediatyp (t.ex. el, värme, kyla, vatten), mätdata, lokalisering och periodiseringsinformation, och används för samtliga inköpta energislag. Om fullständiga mätvärden saknats har uppskattningar i begränsad omfattning använts baserat på tillgängliga fakturaunderlag eller historiska nivåer. Rapporteringen omfattar energiförbrukning i den egna verksamheten och inkluderar inköpt elektricitet samt inköpt värme, kyla och bränsle där detta förekommer. Studsvik producerar även viss värme, varav en del används internt och en del kan levereras till externa kunder. Produktion och förbrukning hanteras separat i sammanställningen för att säkerställa att redovisad energiförbrukning avser egen användning. Energi- kategoriseringen (förnybar respektive icke förnybar energi) baseras på leverantörernas uppgifter om energimix och ursprungsmärkning, eller på nationell standardiserad energimix där sådan information saknas. Eget bränsle och egenprodu- cerad energi har klassificerats utifrån respektive energikälla. Energiförbrukningen har sammanställts med stöd av ett systemstöd för hållbarhetsrapportering. Respektive bolag rapporterar in energidata per energislag (till exempel inköpt el och värme samt bränsle där detta förekommer) baserat på mätvärden och/eller leverantörsunderlag. För att säkerställa jämför- barhet använder samtliga bolag gemensamma rapporter- ingsmallar, enhetsdefinitioner och instruktioner. Om fullständiga mätvärden saknas används uppskattningar i begränsad omfattning baserat på historiska nivåer eller närliggande peri- oders data. Därefter aggregeras uppgifterna inom system- stödet och konsolideras på koncernnivå. För fjärr värme och fjärrkyla i Tyskland används förbrukningen för 2024 som proxy, eftersom uppdaterade volymer för 2025 inte tillhandahålls av leverantören förrän efter rapportperiodens slut. Eventuella begränsningar bedöms inte påverka koncernens totaler i väsentlig omfattning. Energianvändning och energimix 2025 Total användning av fossil energi 767,57 MWh Andel fossila källor i total energianvändning 11,9% Användning från kärnenergikällor 2 689,99 MWh Andel från kärnenergikällor i total energianvändning 41,6% Bränsleförbrukning för förnybara energikällor 2 865,06 MWh Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor 151,37 MWh Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 0 MWh Total användning av förnybar energi 3 016,42 MWh Andel förnybara källor i total energianvändning 46,6% Total energianvändning 6 473,98 MWh Produktion av icke-förnybar energi 139,46 MWh Produktion av förnybar energi 5 565,9 MWh Total egen energiproduktion 5 705,35 MWh Försäljningsintäkter* 883 296 KSEK Energiintensitet per KSEK försäljningsintäkt 0,007 MWh/KSEK *Avstämning av försäljningsintäkterna har gjorts mot de som rapporteras under not 4 i de finansiella rapporterna. Växthusgasutsläpp E1-6 Studsvik redovisar växthusgasutsläpp i enlighet med GHG Protokollet och enligt den operationella metoden, vilket innebär att alla verksamheter där Studsvik har kontroll över daglig drift och där utsläppskällor identifierats inkluderas i beräkningen. Utsläppen beräknas och rapporteras i ton CO₂e. Beräkningarna baseras på aktivitetsdata från fakturor och mätare som repre- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 34   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 37 ===== senterar helårsförbrukning samt i vissa fall där aktivitetsdata saknats, uppskattningar baserat på fakturor eller dylikt. Aktiv- itetsdatan beräknas med emissionsfaktorer från erkända källor. De huvudsakliga emissionsfaktorerna har hämtats från GHG Conversion Factors 2025 publicerade av UK Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA). För elektricitet, fjärr- värme och fjärrkyla används nationella eller leverantörsspecifika emissionsfaktorer där sådana finns tillgängliga, inklusive nordisk elmix (IVL) för Sverige, nätgenomsnitt för Tyskland (Umweltbun- desamt), Schweiz (International Energy Agency) samt USA (United States Environmental Protection Agency eGRID). För svensk fjärrvärme används leverantörsspecifika emissionsfak- torer från Vattenfall (Nyköping) och Mälarenergi AB (Västerås), kompletterat med branschdata från Energiföretagen VMK där leverantörsvärden saknas. Emissionsfaktorerna för biomassa är sammanslagna och möjliggör inte en separat kvantifiering av CH₄ och N₂O per gas. Utsläppen ingår därför aggregerat i Scope 1-utfallet uttryckt i CO₂e. Scope 1 omfattar direkta utsläpp från Studsviks egna anlägg- ningar och fordonsflotta, inklusive förbränning av bränsle för värmeproduktion. Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från produktion av inköpt energi, främst elektricitet. Scope 2 beräknas enligt både den platsbaserade och den marknads- baserade metoden. För den platsbaserade metoden har emis- sionsfaktorerna baserats på den lokala eller nationella elmixen oavsett avtal. För den marknadsbaserade metoden har, när specifika avtal finns, energislagsspecifika emissionsfaktorer används. Där avtal saknats har emissionsfaktorer för den nationella residualmixen använts. För marknadsbaserade Scope 2-utsläpp används i första hand leverantörsspecifika emissions- faktorer där sådana finns (exempelvis USA, Idaho), och i andra hand nationella residualmixar för Tyskland och Schweiz. Dessa bedöms vara representativa på aggregerad nivå, men Studsvik ser potential att öka noggrannheten genom framtida dialog med energileverantörer och ökad tillgång till leverantörsspecifik data. Scope 3-utsläpp har inte kvantifierats under rapporterings- perioden i enlighet med infasningsreglerna i ramverket, men planeras att rapporteras senast för räkenskapsåret 2027. Inga utsläppsrätter eller klimatkompensation används. Rapporteringsgränsen omfattar hela koncernen och alla verk- samheter där utsläpp identifierats. För flyktiga utsläpp rapporteras enbart påfyllda köldmedia, under 2025 har ingen påfyllning skett. För Tyskland baseras fjärrkylans energimix på leverantörens specifikation för 2024, då data för 2025 erhålls för sent för att inkluderas i rapporten. Föregående års mix används därför som proxy. I de fall officiella emissionsfaktorer saknas, exempelvis för viss fjärrkyla, har proxyvärden använts baserat på elnätsdata och antagna COP-värden. Scope 1 GHG-utsläpp Enhet 2025 Stationär förbränning Ton CO2e 75,63 Mobil förbränning Ton CO2e 199,21 Flyktiga utsläpp Ton CO2e 0 Procentandel scope 1 GHG- utsläpp från reglerade utsläpp- shandelssystem % 0 Totala bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 Ton CO2e 274,84 Scope 2 GHG­utsläpp Enhet 2025 El (platsbaserad) Ton CO2e 165,89 Värme (platsbaserad) Ton CO2e 10,08 Kyla (platsbaserad) Ton CO2e 0,02 Totala platsbaserade brut- toväxthusgasutsläpp scope 2 Ton CO2e 176 El (marknadsbaserad) Ton CO2e 29,82 Värme (marknadsbaserad) Ton CO2e 10,08 Kyla (marknadsbaserad) Ton CO2e 0,02 Totala marknadsbaserade brutto- växthusgasutsläpp scope 2 Ton CO2e 39,93 Totala GHG-utsläpp scope 1 & 2 Enhet 2025 Totala GHG-utsläpp scope 1&2 (platsbaserad) Ton CO2e 450,84 Totala GHG-utsläpp scope 1&2 (marknadsbaserad) Ton CO2e 314,77 Utsläppsintensitet scope 1&2 (platsbaserad) Ton CO2e/KSEK 0,0005 Utsläppsintensitet scope 1&2 (marknadsbaserad) Ton CO2e/KSEK 0,0004 Försäljningsintäkter* KSEK 883 296 *Avstämning av försäljningsintäkterna har gjorts mot de som rapporteras under not 4 i de finansiella rapporterna. Metod för datainsamling och GHG ­beräkningar Som ett första steg genomförs en kartläggning för att identifiera vilka bolag och verksamheter som har relevanta utsläppskällor inom Scope 1 och 2. Koncernen tillämpar operationell kontroll- metod som avgränsningsprincip, vilket innebär att utsläpp och energiflöden inkluderas för de verksamheter som koncernen har operationell kontroll över. Kartläggningen syftar till att säkerställa att samtliga väsentliga energiflöden och utsläppskällor inkluderas på ett konsekvent sätt inom koncernen. Kartläggningen ligger till grund för vilken aktivitetsdata som ska samlas in och rapporteras från respektive bolag. Vissa bolag har exkluderats från Scope 1- och Scope 2-beräkningarna eftersom de saknar relevant verksamhet och inga eller försumbara utsläppskällor identifierades under året. Detta gäller bland annat helägda dotterbolag med mycket begränsad verksamhet och endast en anställd, där inga egna energiflöden eller utsläppsdrivande aktiviteter förekommer. Dessa bolag bedöms därmed som immateriella ur ett GHG- perspektiv, exempelvis på grund av begränsad verksamhet och avsaknad av egna energiflöden eller utsläppskällor. Aktivitetsdata samlas in via standardiserade insamlings- mallar och baseras i första hand på primära underlag såsom fakturor, energispecifikationer och interna sammanställningar. Antaganden och eventuella uppskattningar dokumenteras, och beräkningarna konsolideras därefter på koncernnivå i Studsviks systemstöd. Beräkningarna genomförs i system- stödets klimatmodul med inbyggda emissionsfaktorer, kompletterat med manuella justeringar där lokala eller leve- rantörsspecifika värden varit tillgängliga. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  35 ===== SIDA 38 ===== Rapportering enligt EU Taxonomin Förändringar mot föregående års rapportering I juli 2025 antog EU-kommissionen en delegerad akt som bland annat innebär förändringar i taxonomirapporteringen avseende tillämpning av en väsentlighetsnivå på 10 % i rapporteringen. Studsvik har gjort en analys utifrån finansiell data baserad på siffrorna i Q3-rapporten och siffrorna för hela 2025, som visar att ingen central resultatindikator, varken enskilt eller tillsammans, för de av Studsviks ekonomiska verk- samheter som tidigare bedömts omfattas av taxonomin och därför rapporterats för tidigare år, uppgår till mer än 10 %. Det har under året inte heller tillkommit några nya affärsverksam- heter som överstiger 10 % av någon av de tre centrala resultat- indikatorerna. Utifrån denna analys beslutades därför att Studsvik tillämpar väsentlighetskriteriet i sin taxonomirappor- tering för räkenskapsåret 2025. Icke-väsentliga verksamheter relaterar till sektorerna Energi och Bygg- och fastighetsverksamhet. Motivering till tillämpning av väsentlighetskriteriet Omsättning Den största delen av Studsviks omsättning avser ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin. Den del av omsättningen som rapporteras som icke-väsentlig i år ingår i sektorn Tillverkning. Kapitalutgifter Den största delen av Studsviks kapitalutgifter är inte kopplad till någon ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin. För räkenskapsåret 2025 förekommer kapitalutgifter inom sektorerna Transport och Bygg- och fastighetsverksamhet. Investeringarna inom Bygg- och fastighetsverksamhet uppgår till drygt 4 % och rapporteras därför som icke-väsent- liga CapEx. Inom sektorn Transport har vissa investeringar gjorts (se nedan under rubriken Ekonomisk verksamhet som omfattas taxonomin). Driftsutgifter Den största delen av Studsviks driftsutgifter är inte kopplad till någon ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin. Inom sektorerna Tillverkning och Vattenförsörjning förekommer vissa driftsutgifter, men dessa uppgår till en mycket liten del av de totala driftsutgifterna (totalt 6 %) och rapporteras därför som icke-väsentliga för räkenskapsåret 2025. Ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin Under året har investeringar gjorts avseende leasing av fordon. Investeringarna uppgick under räkenskapsåret 2025 till 4 520 Tkr, vilket överstiger väsentlighetsnivån på 10 %. Kapitalutgifter för aktiviteten CCM 6.5 Transport med motor- cyklar, personbilar och lätta motorfordon rapporteras därför i tabellen för andel kapitalutgifter som härrör från aktiviteter som omfattas av taxonomin. Det rapporterade beloppet avser den andel av utgifterna för nyttjanderättstillgånger i not 30, som avser leasing av fordon. Redovisningspolicy Vid beräkning av beloppen som använts för att bedöma om tidigare års ekonomiska verksamheter i år kan rapporteras som icke-väsentliga har samma principer använts som tidigare år. Täljaren för respektive omsättning och utgifter avser de som är kopplade till respektive ekonomisk verksamhet i Studsviks redovisningssystem. Kapitalutgifter avser endast investeringar som är hänförliga till tillgångar som är förknip- pade med respektive ekonomisk verksamhet. Driftsutgifterna avser främst underhåll hänförligt till de tillgångar som är för knippade med respektive ekonomisk verksamhet. Nämnaren har definierats i enlighet med EU-taxonomin, dvs total omsättning motsvarar försäljningsintäkterna i koncernens resultaträkning i de konsoliderade finansiella rapporterna, totala kapitalutgifter motsvarar summan av koncernens totala investeringar under 2025 i not 14, 15 och 30 och totala driftsutgifter motsvarar koncernens totala utgifter för forskning och utveckling, kortsiktiga leasingavtal, under- håll och reparation samt andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av materiella anläggningstillgångar. Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) och minimiskyddsåtgärder Då ingen analys avseende ekonomiska verksamheter som ger väsentligt bidrag har gjorts inför årets rapportering, har heller ingen analys av kriterier för DNSH och minimiskyddsåtgärder gjorts. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 36   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 39 ===== Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven - upplys- ningar som omfattar år 2025 (sammanfattade centrala resultatindikatorer) Central resultat- indiktator Totalt Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin Verksamheter som är förenliga med taxono- mikraven Andel av verksam- heten som är förenlig med taxonomikraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjlig- görande verksamhet Andel av omställ- ningsverksamhet Icke-bedömda verk- samheter som anses vara icke-väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxo- nomikraven under föregående räken- skapsår (2024) Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räken- skapsår (2024) Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimatförän- dringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Text KSEK % KSEK % % % % % % % % % % KSEK % Omsättning 883 296 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 7% 0 0% Kapital utgifter 34 614 13% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 0 0% Driftsutgifter 170 179 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 6% 0 0% Andel av kapitalutgifter som härrör från aktiviteter som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven Ekonomiska verksamheter Kod Centrala resultat- indikatorer som omfattas av taxonomi-kraven (andel kapitalutgifter som omfattas av taxonomin) Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxonomi-kraven (monetärt värde av kapitalutgifter) Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxono- mikraven (andel av taxonomi-förenliga kapitalutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verk- samheter Omställningsverk- samheter Andel som är förenlig med taxonomi-kraven av den andel som omfattas av taxonomi-kraven Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimatförän- dringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Text % SEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon CCM 6.5 13% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% - - 0% Summan av förenligheten per mål 0% 0% 0% 0% 0% 0% Centrala resultatindikatorer totalt (kapitalutgifter) 13% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Social Den egna arbetskraften Strategi, affärsmodell och värdekedja Intressenters intressen och synpunkter S1.SBM-2 Studsviks affärsmodell bygger på att leverera högspecialise- rade tjänster och lösningar till den globala kärnkraftsindustrin, vilket kräver en kompetent och engagerad arbetsstyrka. Frågor som rör medarbetarnas hälsa, säkerhet och kompe- tensutveckling är därför integrerade i koncernens strategi och styrning. En säker arbetsmiljö upprätthålls genom strikta säkerhetsrutiner och utbildningsinsatser i enlighet med håll- barhetspolicyn och internationella standarder. Kompetensut- veckling är en strategisk prioritet eftersom verksamheten är kunskapsintensiv och kräver kontinuerlig utveckling för att möta kundbehov och regulatoriska krav. Mångfald och inklu- dering utgör en central del av organisationskulturen och bidrar till innovation och långsiktig konkurrenskraft. Dessa områden är viktiga både för att attrahera och behålla kompetens och för att minska risker kopplade till arbetsmiljö, kompetens- försörjning och sociala förväntningar. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell S1.SBM-3 Studsvik har identifierat flera väsentliga områden kopplade till den egna arbetsstyrkan som är avgörande för långsiktig håll- barhet. Koncernen erbjuder trygga anställningar, konkurrens- kraftiga löner och en arbetsmiljö som främjar balans mellan arbete och privatliv. Dessa faktorer bidrar till stabilitet, minskad personalomsättning och ett stärkt engagemang. Samtidigt innebär arbetsvillkor alltid potentiella risker, exempelvis vid förändringar i arbetsbelastning eller brister i efterlevnad. Den egna arbetsstyrkan omfattar huvudsakligen tillsvidare- anställda och visstidsanställda medarbetare inom koncernens olika verksamheter, inklusive tekniska specialister, produktions- personal och administrativ personal. Utöver dessa finns även tredjepartsleverantörer som utför arbete på Studsviks anlägg- ningar. Dessa grupper kan påverkas av Studsviks verksamhet och omfattas därför av riskbedömningen. Utöver den sociala påverkan har dessa områden även bety- dande finansiella konsekvenser. Gynnsamma arbetsvillkor och en attraktiv arbetsmiljö kan reducera kostnader för rekrytering STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  37 ===== SIDA 40 ===== och sjukfrånvaro samt stärka produktiviteten och konkurrens- kraften. Omvänt kan brister i arbetsmiljö eller hälsa leda till ökade kostnader för sjukfrånvaro, arbetsolyckor och juridiska processer, vilket gör dessa risker finansiellt väsentliga. Hälsa och säkerhet utgör ett område med dubbel påverkan. Förebyggande insatser, utbildning och skyddsutrustning bidrar till en stark positiv effekt, samtidigt som risker kopplade till arbetsrelaterade olyckor och inci- denter kräver kontinuerlig uppföljning. Den psykosociala arbetsmiljön är ett annat prioriterat område där åtgärder syftar till att främja välbefinnande och förebygga stress, samtidigt som psykisk ohälsa utgör en risk som behöver hanteras proaktivt. Arbetet omfattar även jämställdhet, mångfald och noll- tolerans mot diskriminering och trakasserier. Utbildning och kompetensutveckling är centrala komponenter som säker- ställer att medarbetare har rätt kompetens och färdigheter för att möta framtida krav. Dessutom ingår skydd av anställdas integritet genom tydliga rutiner för dataskydd. Dessa frågor är centrala för Studsviks strategiska inriktning och ansvar som arbetsgivare. Vid nästa revidering av väsent- lighetsanalysen planeras ytterligare aspekter att inkluderas, exempelvis nya krav och förändringar i arbetsmiljöstandarder. Studsvik har en övergripande förståelse för hur olika grupper inom den egna arbetsstyrkan kan vara mer eller mindre exponerade för risker, baserat på etablerade arbetsmiljö- rutiner, löpande riskbedömningar och praktisk erfarenhet i verksamheten. Denna förståelse omfattar hur arbetskontext, arbetsuppgifter och exponering för teknisk utrustning eller fysiska moment kan påverka risknivåer. Bedömningen hittills har fokuserat på övergripande risker för hälsa och säkerhet samt psykosocial arbetsmiljö, utan att dela upp riskerna på individ- nivå eller mer detaljerade grupper. Generellt kan medarbetare som arbetar på anläggning/site eller i operativa miljöer ha högre fysisk riskexponering än medarbetare med huvudsakligen kontorsbaserade arbetsupp gifter. Studsvik tillämpar gemensamma koncernövergripande policys och rutiner för arbetsmiljö och säkerhet som gäller globalt, och genomför systematiska riskbedömningar i enlighet med hållbarhetspolicyn. Riskerna bedöms dock inte skilja sig systematiskt mellan Studsviks geografiska verksam- heter. Skillnader i lokala riskprofiler kan förekomma utifrån verksamhetstyp, exempelvis högre fysisk riskexponering vid arbete i anläggnings- och produktionsmiljöer, men inga regioner eller länder har identifierats som särskilt utsatta. Risker kopplade till tvångsarbete och barnarbete har bedömts som icke-väsentliga för Studsvik. Bedömningen baseras på att verksamheten bedrivs i länder med stark arbetsrättslig lagstiftning och att Studsvik har etablerade styrdokument, såsom Code of Conduct och hållbarhetspolicyn, som uttryckligen förbjuder alla former av tvångsarbete och barnarbete. Vidare omfattas leve- rantörskedjan av krav på efterlevnad av dessa principer. Inga indi- kationer på förekomst av dessa risker har identifierats i den egna verksamheten eller i värdekedjan. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Policy S1-1 Studsvik har etablerat ett omfattande ramverk av policyer som tillsammans utgör grunden för arbetet med arbetsvillkor, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt jämställdhet och mång- fald. Dessa policyer är inte enbart formella dokument, utan fungerar som praktiska styrinstrument som vägleder verk- samheten i det dagliga arbetet. Hållbarhetspolicyn omfattar hela koncernen och samtliga anställda, och betonar vikten av att skapa en trygg, inkluderande och utvecklande arbetsmiljö. Genom tydliga principer för att förebygga ohälsa, upprätt- hålla en säker arbetsmiljö och stödja balansen mellan arbete och privatliv bidrar policyn till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Den belyser även betydelsen av mångfald och likabehandling och fastställer att rekrytering, befordran och löneutveckling ska baseras på kompetens, erfarenhet och objektiva kriterier. Studsviks uppförandekod utgör en central del av företa- gets etiska och kulturella grund. Den gäller såväl medarbetare som leverantörer och affärspartners och beskriver förväntade beteenden och värderingar som ska prägla koncernens verk- samhet. Syftet är att minimera affärsrisker, skapa tydlighet och trygghet för medarbetare, och säkerställa att Studsviks kärnvärden genomsyrar såväl interna processer som externa relationer. Uppförandekoden kompletteras av företagets antikorruptionspolicy, som tydliggör Studsviks nolltolerans mot mutor, otillbörliga förmåner och andra oetiska affärsme- toder. Den ger medarbetare vägledning i hur de ska agera i situationer där integritet och omdöme prövas och förstärker företagets engagemang för ansvarsfullt företagande. En viktig del av Studsviks styrning är visselblåsarpolicyn, som erbjuder medarbetare och andra intressenter en säker och anonym kanal för att rapportera misstänkta oegentligheter. Företaget har valt ett externt rapporteringsverktyg för att säker- ställa integritet och tillgänglighet, och för att stärka förtroendet för processen. Alla rapporter hanteras skyndsamt, med skydd mot repressalier och tydliga rutiner för återkoppling, och utreds vid behov av externa experter eller relevanta myndigheter. Detta skapar trygghet för medarbetare och bidrar till en transparent organisation där problem fångas upp tidigt. Studsviks policyer är förankrade i internationella principer såsom FN:s Global Compact, ILO:s kärnkonventioner, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Efterlevnad säkerställs genom koncernens styrdokument, interna kontroller, regelbundna interna revisioner och leve- rantörsgranskningar. Därutöver är två dotterbolag, ett i Sverige och ett i Tyskland, certifierade enligt ISO 45001 för arbetsmiljö och säkerhet, medan övriga bolag i koncernen tillämpar koncernens gemensamma rutiner och processer baserade på samma principer. Koncernen arbetar även enligt ISO-baserade ledningssystem för kvalitet (ISO 9001) och miljö (ISO 14001). Policys implementeras via utbildningar för alla anställda och kompletteras med en visselblåsarfunktion som möjliggör anonym rapportering och skydd mot repressa- lier. Styrelsen har det övergripande ansvaret och följer upp efterlevnaden genom rapportering och internkontroller. Studsvik är sedan länge förankrat i de internationella principer som styr ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter. Dessa principer fungerar som en etisk kompass i företagets dagliga verksamhet. Studsvik har nolltolerans mot diskriminering och trakasserier och arbetar aktivt för att främja STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 38   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 41 ===== en inkluderande arbetsplats där olikheter ses som en styrka. Policyn omfattar samtliga diskrimineringsgrunder, inklusive kön, ålder, etnicitet, funktionsvariationer, religion, sexuell läggning och politisk åsikt. Ett särskilt fokus ligger på att stärka jämställdheten i ledande roller och att skapa karriär- vägar där kompetens och potential tas till vara oavsett bakgrund. För att säkerställa att organisationens utveckling sker i dialog med medarbetarna genomför Studsvik regelbundna medarbetarundersökningar. Resultaten används aktivt för att identifiera styrkor och förbättringsområden och ligger till grund för konkreta åtgärder i verksamheten. Kontinuerliga feedbackprocesser bidrar till att skapa en kultur där med arbetarnas röster tas tillvara och där arbetsmiljö och trivsel utvecklas genom gemensamt ansvarstagande. Studsvik arbetar också systematiskt med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och olyckor genom ett strukturerat arbetsmiljöarbete som inkluderar riskbedömningar, utbild- ningsinsatser och tidiga förebyggande åtgärder. Målet är att varje medarbetare ska ha en säker och hälsosam arbetsplats där det finns utrymme för både professionell utveckling och god balans mellan arbete och privatliv. Studsvik har nolltol- erans mot trakasserier och repressalier, och reglerna är tydligt förankrade i ledningssystemet och i det dagliga arbetet. Studsvik respekterar föreningsfrihet och rätten till kollek- tiva förhandlingar och ser arbetstagarrepresentanter som en viktig samarbetspart för att skapa en hållbar och attraktiv arbetsplats. En majoritet av medarbetarna omfattas av kollek- tivavtal, vilket ger en stabil grund för löner, arbetsvillkor och inflytande. Dialogen med fackliga parter är regelbunden och konstruktiv och bidrar till att utveckla företagets sociala och organisatoriska arbetsmiljö. Policyerna implementeras genom tydliga ansvarsroller inom HR och HSE samt genom återkommande uppföljningar, utbild- ningar och interna genomlysningar. Detta säkerställer att princi- perna i policyerna omsätts i praktiken och att Studsvik kontinuerligt utvecklar sitt arbete för att uppnå en trygg, inklu- derande och hållbar arbetsmiljö för hela sin arbetsstyrka. Engagemang med den egna arbetsstyrkan S1-2 Studsvik har etablerat en koncerngemensam struktur för att identifiera, förebygga och hantera faktiska och potentiella negativa påverkan på den egna arbetsstyrkan. Processerna är integrerade i verksamhetens ledningssystem och bygger på löpande riskbedömningar, internkontroller, dialog med medarbetare samt formella rutiner för avvikelsehantering. Alla medarbetare och chefer har definierade rapporteringsvägar och ansvar för att identifiera risker och lyfta frågor som rör arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor. Dessa mekanismer stödjer ett tidigt omhändertagande av problem och bidrar till att koncernen kontinuerligt kan anpassa sina processer utifrån identifierad påverkan. Dialog och engagemang sker genom flera etablerade forum, bland annat månatliga samverkansmöten, återkommande medarbetardialoger och samarbeten med arbetstagar- representanter. Utöver detta finns möjlighet att lämna förslag och synpunkter genom interna förbättringskanaler. Dessa interaktioner sker både på schemalagda möten och vid behov när risker eller frågor uppstår i verksamheten. Resultat från dialogerna används som underlag för beslut om åtgärder och prioriteringar i koncernens arbete med arbetsmiljö och personalrelaterade frågor. Ansvar för att säkerställa att dialogen genomförs och inte- greras i koncernens beslutsfattande ligger på respektive bolags VD, som tillsammans med HR- och HSE-funktionerna säkerställer att insikter från arbetsstyrkan beaktas vid policy- utveckling, riskhantering och arbetsmiljöarbete. För att bedöma effektiviteten i engagemang och dialog använder Studsvik årliga medarbetarundersökningar via Great Place to Work, samt riktade pulsmätningar vid behov. Dessa kompletteras av kvalitativa bedömningar från chefer och skyddsorganisation. Resultaten analyseras på koncernnivå och följs upp i ledningsgrupper och relevanta samverkansforum. Studsvik strävar efter att stärka inkludering och jämlikhet, men koncernen har ännu inte genomfört en fullständig separat analys av grupper som kan vara särskilt utsatta eller marginaliserade. Åtgärder mot negativa effekter och kanaler för att ta upp problem S1-3 Studsvik verkar i verksamheter med höga krav på säkerhet, kvalitet och kompetens, vilket innebär att den egna arbets- styrkan är central för koncernens långsiktiga framgång. Den väsentliga negativa inverkan som har identifierats rör främst arbetsmiljö och säkerhet, arbetsbelastning och risker kopp- lade till diskriminering eller bristande likabehandling. Koncernen arbetar systematiskt med att hantera dessa genom strukturerade arbetsmiljöprocesser, utbildningsin- satser, uppföljningar och förbättringsåtgärder. Studsvik har nolltolerans mot diskriminering och trakasserier, och regel- bundna medarbetarundersökningar används för att tidigt identifiera områden där ytterligare insatser behövs. Risker bedöms och hanteras på kort sikt genom omedelbara åtgärder vid incidenter, på medellång sikt genom utveckling av arbetsmiljöprogram och kompetens försörjningsstrategier, och på lång sikt genom investeringar i ledarskapsutveckling och kulturförändring. Dessa tidshorisonter används för att prioritera resursallokering och strategiska initiativ. Samtidigt finns betydande möjligheter kopplat till koncernens arbetsstyrka, särskilt inom kompetensutveckling, teknisk expertis och förmågan att attrahera och behålla kvalificerade medarbe- tare. Studsvik arbetar aktivt för att främja en kultur av delaktighet, engagemang och kontinuerligt lärande, och investeringar i systemstöd, ledarskapsutveckling och förbättrade arbetssätt stärker koncernens långsiktiga konkurrenskraft. Åtgärder och resultat kopplat till väsentliga frågor S1-4 Studsvik vidtar ett brett spektrum av åtgärder för att före- bygga, mildra och hantera väsentliga negativa påverkan på arbetsstyrkan samt för att utveckla positiva effekter och möjligheter. Koncernen arbetar genom ett strukturerat arbetsmiljöarbete som omfattar riskbedömningar, skydds- ronder, incidenthantering, utbildningar och gemensamma uppföljningsprocesser. När en faktisk negativ inverkan inträffar följer Studsvik fastställda utredningsrutiner där orsaker analyseras, åtgärder vidtas och uppföljningar genom- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  39 ===== SIDA 42 ===== förs för att säkerställa att problemet inte återkommer. Åtgärderna sker i nära samverkan med HR, HSE och arbets- tagarrepresentanter. Studsviks styrdokument, inklusive Hållbarhetspolicyn och Uppförandekoden, anger att hälsa, säkerhet och mänskliga rättigheter är centrala och ska integreras i alla affärsbeslut. Policys är förankrade i internationella principer (FN Global Compact, ILO:s kärnkonventioner) och stöds av ISO-certi- fierade ledningssystem. Även om det inte uttryckligen står att hälsa och säkerhet alltid prioriteras framför kortsiktiga ekono- miska mål, är detta en underliggande princip i företagets styrning och riskhantering. Visselblåsarsystemet är en central del av koncernens arbete för att identifiera och hantera allvarliga negativa påverkan. Systemet tillåter anonym rapportering, garanterar sekretess och följer en tydlig process för mottagande, bedömning, utredning och återkoppling. Detta säkerställer att medarbetare tryggt kan rapportera missförhållanden och att Studsvik i tidigt skede kan vidta åtgärder. Visselblåsarpol- icyn förbjuder alla former av repressalier mot den som rapporterar i god tro och policyn efterlevs genom regel- bundna kontroller, utbild ningar och revisioner. Effektiviteten i åtgärderna följs upp genom etablerade processer för incident- och avvikelsehantering, interna och externa revisioner av ledningssystem, arbetsmiljö- och säker- hetsfunktioner samt analys av resultat från medarbetar- undersökningar och PULS-mätningar. Studsvik använder även digitala systemstöd för att registrera, följa upp och förebygga risker och incidenter. Detta ger koncernen ett samlat underlag för att bedöma om åtgärderna leder till önskade resultat och för att justera insatser när behov uppstår. Resurser för att hantera väsentliga påverkan, risker och möjligheter fördelas genom koncernens styrmodell, där VD bär det övergripande ansvaret och delegerar uppgifter till chefer i organisationen. HR- och HSE-funktionerna tillhanda håller expertstöd, medan operativa enheter ansvarar för att genom- föra och följa upp åtgärder i den dagliga verksamheten. Studsvik avsätter även resurser till utbildning, teknik, systemstöd och ledningsprocesser som säkerställer en effektiv och konsekvent hantering av arbetskraftsrelaterade frågor på koncernnivå. Mått och mål Övergripande mål S1-5 Studsvik säkerställer att den egna arbetsstyrkan och dess repre- sentanter involveras i arbetet med att följa upp prestationer och identifiera förbättringar. Dialog sker främst på avdelningsnivå genom strukturerade diskussioner som ligger till grund för beslut på koncernnivå. Det är viktigt att notera att Studsvik i dagsläget inte har fastställt några formella mål kopplade till den egna arbetsstyrkan, utan arbetar med övergripande ambitioner kopp- lade till en trygg, inkluderande och hållbar arbetsmiljö. Uppföljning av prestationer sker kvartalsvis, där varje affärs områdes Business Controller sammanställer KPI:er och rapporterar dessa till koncernledningen. Ambitionsnivån för denna process är att säkerställa kontinuerlig förbättring och tidig identifiering av risker, snarare än att mäta mot kvantitativa mål. Resultaten kommuniceras tillbaka till respektive avdelning och diskuteras i möten. För att identifiera lärdomar och förbättringar används resul- taten från KPI-uppföljningen som underlag för dialog på avdel- ningsmöten inom respektive affärsområde. Dessa diskussioner kompletteras av årliga medarbetarundersökningar och pulsmätningar, vilket ger ytterligare insikter om hur arbetsmiljö och arbetsvillkor kan förbättras. Studsvik strävar efter att inte- grera dessa insikter i policyutveckling och strategiska initiativ för att skapa en trygg, inkluderande och hållbar arbetsmiljö. Uppgifter om anställda S1-6 Tabellen nedan visar det totala antalet anställda i Studsvik- koncernen, uppdelat på kön. Koncernen består till största del av män. Uppgifterna i CSRD-rapporten är beräknade utifrån antal personer. Siffrorna har sammanställts genom att respek- tive bolag, vid inrapporteringstillfället, gjort en beräkning av aktuellt antal anställda. Uppgifterna avser antal anställda per rapporteringstillfället och utgör inte ett genomsnitt över rapporteringsperioden, medan de finansiella rapporterna redovisar årsgenomsnitt. Motsvarande personaluppgift åter- finns i not 9 i årsredovisningen. Skillnaden i metod kan medföra mindre avvikelser. Kön Antal anställda Män 433 Kvinnor 77 Annat - Ej rapporterat - Totalt antal 510 Tabellen nedan visar antalet anställda per land, för länder där Studsvik har minst 50 anställda, motsvarande minst 10% av det totala antalet anställda och därmed har en betydande arbetsstyrka. Land Antal anställda Sverige 160 Tyskland 267 Tabellen nedan visar information om Studsviks anställda uppdelat på både anställningstyp och kön. Majoriteten av de anställda på Studsvik har heltidsanställning och är tillsvidareanställda. Anställningstyp Kvinnor Män Annat Ej rapporterat Totalt Antal anställda 77 433 - - 510 Tillsvidareanställd 74 419 - - 493 Tillfälligt anställda - 2 - - 2 Anställda utan garanterade timmar 3 12 - - 15 Heltidsanställda 62 420 - - 482 Deltidsanställda 13 7 - - 20 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 40   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 43 ===== Tabellen nedan visar det totala antalet personer som lämnat Studsvik under rapporteringsperioden samt personalomsätt- ningen under rapporteringsperioden. Personalomsättning 2025 Totalt antal anställda som lämnat företaget 106 Personalomsättning 20,78 % Kollektivavtal och social dialog S1-8 Studsvik har för närvarande inget avtal om representation i ett europeiskt företagsråd (EWC), SE-företagsråd eller SCE- företagsråd. Studsvik har verksamhet i flera länder inom och utanför EES. Företaget har en betydande arbetsstyrka i Sverige och Tyskland, där antalet anställda överstiger tröskelvärdena. I dessa länder omfattas en stor andel av de anställda av kollektiv- avtal och har tillgång till arbetstagarrepresentation på drift- ställen. Utanför EES finns verksamhet i Nordamerika, Asien och Schweiz, men ingen region uppfyller tröskeln för detaljredovis- ning. I dessa regioner är kollektivavtalstäckningen låg och social dialog i formell mening förekommer inte. Studsviks utländska verksamhet där det inte finns en betydande arbets- styrka följs lagar och tillämpliga regelverk i respektive land. I tabellen nedan presenteras endast Sverige och Tyskland då dessa är över tröskelvärdet för betydande arbetsstyrka. Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda) Anställda – utanför EES (uppskattning för regioner med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda) Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med > 50 anställda som representerar > 10 % av det totala antalet anställda) 0-19% 20-39% 40-59% 60-79% 80-100% Sverige och Tyskland Sverige och Tyskland Mångfaldsindikatorer S1-9 Den högsta ledningen definieras som VD, CFO och övriga medlemmar i den exekutiva koncernledningsgruppen, medan mellanchefer utgör nivån direkt under koncernledningen och ansvarar för större avdelningar eller affärsområden med underställda chefer. Rapporteringen syftar till att belysa jämställdhet och mångfald i ledande positioner och att säker- ställa transparens kring representation. Studsvik har en uttalad ambition att främja jämställdhet och inkludering, vilket är förankrat i koncernens hållbarhetspolicy och uppförandekod. Policyn anger att rekrytering och befordran ska baseras på kompetens och erfarenhet, och att företaget aktivt ska uppmuntra kvinnor till ledande roller. Koncernen genomför regelbundna analyser av könsfördelning och arbetar för att öka andelen kvinnor i ledande befattningar. Tabellerna nedan visar könsfördelningen i den högsta ledningen på koncernledningsnivå samt åldersfördelningen bland Studsviks anställda. Kön Antal Procent Kvinnor 8 22,9% Män 27 77,1% Totalt 35 100% Ålderskategori Antal Procent Under 30 år 41 8% Mellan 30 och 50 år 221 43,4% Över 50 år 248 48,6% Totalt 510 100% Socialt skydd S1-11 Studsvik säkerställer att alla anställda inom koncernen omfattas av socialt skydd mot inkomstbortfall vid större livs- händelser, antingen genom offentliga program eller genom förmåner som erbjuds av företaget. Skyddet gäller vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada och förvärvad funktions- nedsättning, föräldraledighet samt pensionering. Företaget har säkerställt att dessa skydd är tillgängliga för samtliga anställda och att kompletterande lösningar finns där det är relevant. Det finns inga identifierade undantag inom koncernen, vilket innebär att inga länder eller anställnings- typer saknar socialt skydd för dessa händelser. Studsvik följer lokala lagar och arbetsrättsliga regler i samtliga länder där koncernen är verksam. I vissa länder kompletteras det offentliga skyddet med företagsbaserade lösningar, exempelvis försäkringar eller pensionsprogram, för att säkerställa att medarbetare har ett heltäckande skydd. Koncernen har genomfört en översyn och konstaterar att det inte finns några identifierade undantag, alla anställda omfattas av socialt skydd för de livshändelser som anges. Skyddet är en integrerad del av Studsviks arbete för att skapa en trygg och hållbar arbetsmiljö. Företaget strävar efter att konti- nuerligt följa upp och säkerställa att dessa förmåner är relevanta och i linje med lokala krav och koncernens hållbarhetsstrategi. Vid framtagningen av dessa uppgifter har Studsvik inte behövt göra några antaganden eller använda särskilda beräknings metoder. Informationen bygger på en genomgång av lagstadgade socialförsäkringssystem och företagsbase- rade förmåner i respektive land samt verifierade HR uppgifter. Då samtliga anställda omfattas av socialt skydd för de händelser som ingår i kraven (sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada/funktionsnedsättning, föräldraledighet och pension) rapporteras inga undantag och inga anställnings- typer saknar täckning Utbildning och kompetens S1-13 Studsvik ser kontinuerlig kompetensutveckling som en strate- gisk prioritet och en förutsättning för att möta framtidens krav inom kärnteknik och hållbarhetsarbete. Koncernen erbjuder ett brett utbud av utbildningar, inklusive arbetsmiljö, säkerhet, teknisk kompetens, ledarskap och hållbarhetsfrågor. Utbildnin- garna genomförs både som interna program och externa kurser, och syftar till att stärka medarbetarnas kompetens, främja inno- vation och säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  41 ===== SIDA 44 ===== Studsvik har en policy som anger att alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling. Ledarskapsutveckling är ett särskilt fokusområde, med program som riktar sig till både koncernledning och mellanchefer. Uppgifterna i tabellen visar andelen anställda som har deltagit i regelbundna utbild nings- och kompetensutvecklingsaktiviteter samt det genomsnitt- liga antalet utbildningstimmar per anställd under rapporteringsperioden. Redovisningen är uppdelad efter kön och skall-kravs utbildningar är ej inräknade i siffran. Kategori Kvinnor Män Procentandel som deltog i regel- bundna prestations- och karriär- utvecklingsöversyner 79% 76% Genomsnittligt antal utbildnings- timmar per anställd 10,5h 25,7h Mått för arbetsmiljö S1-14 Studsvik har en nollvision för arbetsrelaterade olyckor och arbetar systematiskt för att förebygga ohälsa och säkerställa en trygg arbetsmiljö. Koncernen följer etablerade rutiner för riskbedömning, incidentrapportering och uppföljning. Alla medarbetare får utbildning i arbetsmiljö och säkerhet, och särskilda insatser görs för att minimera risker i verksamheter med höga säkerhetskrav. På koncernnivå är målet att alla enheter ska ha ett hälsa- och säkerhetssystem som uppfyller lokala lagkrav och erkända standarder. Under rapporterings- perioden omfattades 100 % av arbetsstyrkan i Sverige och Tyskland av företagets arbetsmiljösystem. Studsvik mäter och följer upp arbetsmiljöindikatorer som omfattar arbetsrelaterade olyckor, sjukdomsfall och dödsfall. Nyckeltal beräknas enligt internationella standarder och används för att analysera trender och prioritera förebyggande åtgärder. Vid beräkning av olycksfrekvenser har antalet arbetade timmar använts som nämnare. I de fall där exakta uppgifter funnits tillgängliga har faktisk arbetad tid hämtats från bolagens system. För verksamheter där sådan data saknats har arbetade timmar estimerats baserat på antal anställda multiplicerat med ett antaget årsarbetstidsmått. Studsvik bedriver verksamhet i flera länder där definitioner och rapporteringskrav för arbetsrelaterade olyckor skiljer sig åt. I vissa länder tillämpas nationella regelverk som avviker från de nordiska, bland annat avseende hur olyckor med frånvaro (LTIF) definieras och beräknas. Studsvik använder därför respektive lands lagstadgade definitioner i den lokala rappor- teringen. Detta innebär att uppgifterna inte är fullt jämförbara mellan bolag och geografier för inne varande rapporteringsår. Indikator Antal Frekvens Dödsfall orsakade av arbetsrelaterade skador - - Dödsfall orsakade av arbetsrelaterad ohälsa - - Dödsfall bland andra arbetstagare på företagets anläggningar - - Registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 5 7 fall per en miljon arbetade timmar Förlorade dagar p.g.a. arbetsrelat- erade skador 283 - Balans mellan arbete och privatliv S1-15 Studsvik ser balans mellan arbete och privatliv som en grund- läggande del av en hållbar arbetsmiljö och ett attraktivt arbetsgivarerbjudande. Koncernen har en policy som främjar flexibilitet och välbefinnande, vilket är förankrat i hållbarhets- policyn och uppförandekoden. Policyn anger att arbetsvillkor ska utformas så att medarbetare ges möjlighet att kombinera yrkesliv med privatliv på ett sätt som främjar hälsa och lång- siktig motivation. Alla anställda inom koncernen har rätt till familjerelaterad ledighet i enlighet med lokala lagar och kollektivavtal. I vissa länder kompletteras detta med företagsbaserade lösningar, exempelvis föräldraledighetspaket eller korttidsförsäkringar. Studsvik följer lokala arbetsrättsliga regler och säkerställer att dessa rättigheter är tydligt kommunicerade till medarbetarna. Företaget har nolltolerans mot repressalier mot medarbetare som utnyttjar sin rätt till ledighet. För att följa upp och främja balans mellan arbete och privatliv genomför Studsvik regelbundna medarbetar undersökningar och pulsmätningar. Resultaten används för att identifiera behov av förbättringar, exempelvis flexibla arbets- arrangemang. Initiativ som främjar hälsa och välbefinnande, såsom friskvårdsbidrag och ergonomiska arbets platser, är en integrerad del av koncernens arbetsmiljöarbete. Incidenter av mänskliga rättigheter S1-17 Studsvik har etablerat tydliga processer för att identifiera, hantera och följa upp incidenter och klagomål som rör arbets- villkor, diskriminering och mänskliga rättigheter. Koncernen har en visselblåsarpolicy som ger medarbetare och externa parter möjlighet att rapportera misstänkta oegentligheter anonymt via ett externt system. Policyn garanterar sekretess och skydd mot repressalier för alla som rapporterar i god tro. Rapporter- ingskanalerna är tillgängliga via intranätet och företagets webbplats, och instruktioner finns på flera språk. Alla rapporter hanteras skyndsamt och utreds enligt fastställda rutiner, med återkoppling till anmälare i den mån det är möjligt. Incidentupp- följningen omfattar alla former av arbetsrelaterad diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive sådana som rör kön, etniskt eller nationellt ursprung, religion eller överty- gelse, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning samt olika typer av trakasserier eller annan otillbörlig behandling. Under året har inga incidenter eller anmälningar avseende allvarlig inverkan på mänskliga rättigheter skett, vilket även innebär att inga böter, viten eller ersättningar heller har utgått. Indikator Antal Belopp (KSEK) Antal incidenter av diskriminering - Antal klagomål via interna kanaler - Böter, viten och ersättningar kopplade till inrapporterade incidenter och klagomål - - Antal allvarliga människorättsincidenter - Böter, viten och ersättningar kopplade till allvarliga människorättsincidenter - - STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 42   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 45 ===== Styrning Ansvarsfullt företagande Styrning Arbetsåtgång för att fastställa inverkan, risker och möjligheter G1.GOV-1 Styrelsen har det övergripande ansvaret för styrningen av hållbarhetsfrågor och utövar tillsyn över processer som iden- tifierar, bedömer och hanterar väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO). Detta ansvar innebär att hållbarhetsaspekter integreras i strategi, affärsmodell och riskhanterings ramverk. Styrelsen godkänner styrdokument och mandat och säker- ställer att dessa tydligt definierar dess roll i hållbarhetsstyr- ningen. En central del av ansvaret är att bedöma om styrelsen har tillräcklig kompetens och tillgång till expertis för att fatta välgrundade beslut i hållbarhetsfrågor, samt att vid behov initiera utbildningsinsatser eller anlita extern rådgivning. Styrelsen får regelbundna rapporter om hållbarhetsarbetet, inklusive CSRD-rapportering och dubbel väsentlighetsanalys. Koncernledningen ansvarar för att omsätta styrelsens rikt- linjer i praktiken genom att implementera styrnings processer, interna kontroller och rutiner som möjliggör effektiv hantering av IRO. Detta inkluderar att delegera ansvar till relevanta led ningsfunktioner och kommittéer, etablera tydliga rappor- teringslinjer till styrelsen och säkerställa att hållbarhetskon- troller integreras med övriga interna funktioner såsom riskhantering, efterlevnad och internrevision. Roller och ansvar är dokumenterade i styrelsens arbets- ordning, koncernens uppförandekod, hållbarhetspolicy samt anti-korruptions- och visselblåsarpolicy. Dessa dokument anger hur affärsetik och hållbarhetsstyrning integreras i bola- gets verksamhet, inklusive mekanismer för rapportering av oegentligheter och hantering av intressekonflikter. Styrelsen och koncernledningen har lång erfarenhet från kärnteknikindustrin och affärsutveckling. Kompetens inom hållbarhet och affärsetik säkerställs genom interna utbild- ningar och tillgång till externa experter. Studsvik arbetar aktivt med att utveckla kunskap inom hållbarhetsfrågor genom utbildning och dialog i styrelsen och koncernledningen. Hantering av inverkan, risker och möjligheter Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter G1.IRO-1 Studsvik har identifierat flera väsentliga områden inom styrning som är avgörande för att upprätthålla förtroende och god bolagsstyrning. Arbetet med affärsetik och regelefterlevnad sker genom tydliga policys och intern kontroll i enlighet med Code of Conduct och Anti-Corruption Policy. Dessa insatser förebygger oegentligheter och säkerställer transparens, vilket minskar risken för sanktioner, böter och skador på varumärket. Brister inom dessa områden utgör inte bara en hållbarhetsrisk utan kan även få betydande finansiella konsekvenser, vilket gör dem centrala i riskhantering och styrningsprocesser. Affärsetiska frågor såsom korruption, mutor, visselblåsning, dataskydd och informationssäkerhet har analyserats och bedöms utifrån både inverkan på människor och miljö samt potentiella finansiella konsekvenser. Risker prioriteras baserat på sannolikhet och finansiell magnitud. Cyberrisker och dataskydd bedöms som kort- till medellångsiktiga, medan korruptionsföre- byggande arbete är långsiktigt. Möjligheter identifieras också, exempelvis att starka styrningsprocesser skapar konkurrens- fördelar och ökar förtroendet hos intressenter. Etablerade system finns för att skydda visselblåsare och möjliggöra säker rapportering av misstänkta oegentligheter via visselblåsarfunktionen, i enlighet med Whistleblower Policy. Informationssäkerhet och dataskydd är prioriterade områden där tekniska lösningar används för att minimera cyberrisker. Ett intrång eller dataläckage kan leda till höga kostnader för åter- ställning, regulatoriska sanktioner och förtroendeförluster, vilket gör detta område finansiellt väsentligt. Hantering av rela- tioner med leverantörer och kunder är en annan central del av styrningen. Genom uppförandekoder, leverantörsbedöm- ningar och långsiktiga partnerskap säkerställs att affärsrela- tioner bygger på ansvar och integritet. Förebyggande av korruption och mutor, inklusive skydd mot insiderhandel och utbildning i antikorruption, är avgörande för att undvika kost- samma rättsliga processer och förtroendeskador. Sammanfattningsvis är styrningsfrågorna centrala för strategin och ansvaret gentemot intressenter. De är direkt kopplade till finansiella risker och möjligheter, vilket gör dem till en integrerad del av långsiktigt värdeskapande. Proces- serna utvecklas kontinuerligt och vid nästa revidering inklu- deras nya krav och risker som kan påverka bedömningen. Policy G1-1 Studsviks företagskultur baseras på koncernens värdegrund och uppförandekod, som gäller för samtliga medarbetare, styrelseledamöter och affärspartners samt omfattar värde- kedjan. Kulturen präglas av integritet, ansvarstagande och hållbarhet, och utvecklas genom ett kontinuerligt arbete som inkluderar återkommande medarbetarundersökningar för att mäta engagemang och identifiera förbättringsområden. Värdegrunden ses över vid behov för att säkerställa relevans och förankring i organisationen. Affärsetik och hållbarhets- principer utgör en central del av onboardingprocessen, och obligatoriska utbildningar inom områden som informations- säkerhet, GDPR och affärsetik genomförs löpande. Konti- nuerlig kompetensutveckling främjas, men avsaknaden av en separat policy med formella utbildningskrav är identifierad som ett förbättringsområde. För att säkerställa att oegentligheter kan rapporteras och hanteras säkert används en extern visselblåsartjänst som garanterar anonymitet och konfidentialitet. Rapportering sker via krypterad kommunikation utan lagring av IP-adresser, och inkomna ärenden utreds oberoende och objektivt, med första återkoppling inom tio arbetsdagar. Extern expertis anlitas vid behov för att säkerställa opartiskhet. Den antikorruptions- policy som omfattar hela koncernen, inklusive dotterbolag, agenter, distributörer och joint ventures, fastslår nolltolerans mot otillbörliga betalningar, kickbacks, facilitation payments och andra erbjudanden som kan påverka beslutsfattande. Policyn är utformad i linje med internationella principer, inklu- sive FN:s konvention mot korruption, och kompletteras med interna kontroller, utbildningar och visselblåsarfunktion för att säkerställa efterlevnad. Skyddet för visselblåsare regleras i företagets policy och omfattar både skydd mot repressalier och garanterad STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  43 ===== SIDA 46 ===== anonymitet. Policyn gäller för hela verksamheten och inklu- derar även aktörer i värdekedjan. Policyn anger att rapporter ska hanteras med hög sekretess och att visselblåsare som agerar i god tro skyddas från diskriminering. Studsvik omfattas av EU:s och Sveriges lagkrav om visselblåsarskydd, vilka är integrerade i företagets policy, och processen för utredning av affärsetiska incidenter är dokumenterad med tydliga tidsramar och möjlighet till extern granskning. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att fastställa policyer och följa upp efterlevnad, medan VD ansvarar för implementering i den operativa verksamheten. Organisationen säkerställer att medarbetare informeras om affärsetiska principer genom uppförandekoden och koncern- ledningens kommunikation. Även om kompetensutveckling är prioriterad saknas fortfarande en separat policy med formella utbildningskrav, vilket kvarstår som ett förbättringsområde. Hantering av förbindelser med leverantörer G1-2 Studsvik arbetar aktivt för att säkerställa ansvarsfulla relationer med leverantörer och hantera risker i leverantörskedjan med hänsyn till hållbarhetsaspekter. Leverantörer förväntas följa de krav som anges i koncernens uppförandekod, vilken omfattar principer för affärsetik, mänskliga rättigheter, miljöansvar och socialt ansvar. Vid etablering av nya leverantörsrelationer genomförs bedömningar som inkluderar finansiell information, referenser, certifieringar och självutvärderingar inom områden som hållbarhet, datasäkerhet och transporter. Kritiska leveran- törer utgörs av de leverantörer som har avgörande betydelse för Studsviks kärnverksamhet, exempelvis leverantörer av test- och analysutrustning, avancerad programvara och specialiserad ingenjörskompetens. Dessa leverantörer är centrala för att Studsvik ska kunna upprätthålla säkerhet, kvalitet och regula- torisk efterlevnad i sina kärntekniska tjänster. Alla leverantörer med kritisk betydelse revideras minst vart tredje år för att säkerställa efterlevnad av dessa krav. Risker kopplade till korruption, mänskliga rättigheter och anseende hanteras genom dialog och uppföljning. Inför varje nytt avtal beaktas miljömässiga och sociala krit- erier i urvalsprocessen, med särskilt fokus på de enheter där inköpsvolymerna är störst. Detta inkluderar krav på att lever- antörer arbetar i enlighet med internationella standarder som anges i uppförandekoden, såsom FN:s Global Compacts tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti korruption, samt relevanta sanktions- och handelsregler från FN, EU och USA. Leverantörer ska kunna uppvisa doku- mentation som styrker deras arbete med hållbarhetsfrågor. Dessa kriterier är integrerade i inköpsrutinerna och baseras på Studsviks uppförandekod och hållbarhetspolicy, som anger att företaget ska bidra till en hållbar och säker kärnkrafts- industri genom systematisk riskhantering och ansvarstagande i värdekedjan. Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor G1-3 Studsvik har ett etablerat ramverk för att förebygga, upptäcka och hantera misstankar eller incidenter av korruption och mutor. Koncernens antikorruptionspolicy fastslår nolltolerans mot alla former av otillbörliga betalningar, mutor, kickbacks och facilitation payments. Policyn gäller för hela koncernen, inklusive dotterbolag, agenter, distributörer och joint ventures, och kompletteras av uppförandekoden som beskriver grundläggande principer för affärsetik och ansvarstagande. Förebyggande arbete bedrivs genom interna kontroller och riskbedömningar vid leverantörsval, med särskilt identifierade riskområden såsom försäljning, upphandling, affärsrepresentanter, gåvor och gästfrihet, vilka hanteras genom tydligt definierade riktlinjer och processer. Utbildning i antikorruptionspolicyn är obligatorisk för samtliga anställda och genomförs vid onboarding samt vid uppdate- ringar av policyer. Utbildningen i policyn omfattar företagets nolltolerans mot mutor och otillbörliga förmåner, regler för gåvor och representation. Lokala VDs, affärsområdeschefer och controllers genomgår utbildningar kopplat till etiska riktlinjer och går årligen igenom finansmanualen. Studsvik planerar även att utveckla utbildningsprogram med fördjupat innehåll för högriskfunktioner inklusive praktiska exempel. Rapporter om misstänkt korruption hanteras via visselblåsarfunktionen, som garanterar anonymitet och konfi- dentialitet. Utredningar genomförs av en utsedd funktion som står fristående från den operativa koncernledningen i det berörda ärendet, och extern expertis anlitas vid behov för att säkerställa objektivitet. Detta uppfyller kravet på att utred- ningar ska genomföras oberoende från berörd ledning. Resultat av allvarliga utredningar rapporteras till koncernled- ning och styrelse. Policyerna kommuniceras till medarbetare genom intranät, onboardingprocesser och chefer som ansvarar för att presentera innehållet och säkerställa efterlevnad. Leveran- törer informeras om uppförandekoden och antikorruptions- kraven vid upphandling och avtalsskrivning, vilket säkerställer att relevanta parter har tillgång till och förstår kraven. Uppförandekoden samt policyerna för antikorruption, visselblåsning, hållbarhet och GDPR publiceras även på företagets webbplats för externa intressenter. Mått och mål Fall av korruption och mutor G1-4 Studsvik följer en strukturerad metod för att övervaka och rapportera incidenter kopplade till korruption och mutor. Företaget samlar in data årligen från interna kontrollsystem, visselblåsartjänsten och HR-processer för att identifiera eventuella överträdelser. Alla rapporterade ärenden granskas och klassificeras, och bekräftade incidenter rapporteras till koncernledning och styrelse. Uppföljningen omfattar även eventuella externa rättsfall och sanktioner. Under rapporteringsperioden har Studsvik inte haft några fällande domar för brott mot lagar om korruption, mutor eller konkurrensbegränsande beteende. Inga fall av korruption eller mutor har bekräftats, och inga rättsliga åtgärder har vidtagits relaterade till konkurrenslagstiftning. Det har heller inte före- kommit några böter, viten eller sanktioner kopplade till dessa områden. Inga anställda har avskedats eller ålagts disciplinära åtgärder på grund av korruptions- eller mutrelaterade incidenter, och inga avtal med affärspartners har sagts upp eller inte för nyats av dessa skäl. Det har inte heller väckts några åtal mot företaget eller dess medarbetare under rapporteringsperioden. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 44   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 47 ===== Betalningspraxis G1-6 Koncernen har under året haft en genomsnittlig betalningstid på 19 dagar från det att den avtalsenliga eller lagstadgade betalningstiden börjar löpa. Beräkningen baseras på ett representativt urval av enheter med omfattande fakturahan- tering. För att säkerställa tillförlitlighet har koncernen använt en metod där samtliga fakturor från dessa enheter under året har analyserats och genomsnittet beräknats utifrån faktiska betalningsdatum jämfört med startdatum för betalningstiden. Urvalet omfattar de enheter med störst fakturavolymer och bedöms därmed spegla koncernens betalningsbeteende på ett representativt sätt. Urvalet består av koncernens dotterbolag som hanterar fler än 200 leverantörsfakturor per år. Totalt ingår 10 bolag i analysen. Dessa enheter står för merparten av koncernens totala fakturaflöden och utgör därmed den affärsmässigt mest relevanta delen av betalningsunderlaget. Då analysen bygger på fullständiga transaktionsdata och inte stickprov är den statistiska osäkerheten låg. Mindre enheter med lägre fakturavolymer ingår inte i urvalet, men deras potentiella avvikelser bedöms inte påverka koncernens genomsnittliga betalningsmönster i någon väsentlig utsträckning. Koncernen tillämpar som huvudregel 30 dagars betal- nings tid, om inte annat avtalats. Betalningsvillkoren kan variera mellan leverantörskategorier och geografiska marknader, och en stor andel av betalningarna sker inom dessa standard- villkor. Under året genomfördes cirka 86 % av betalningarna inom dessa villkor. Variationer mellan länder speglar skillnader i lokal affärspraxis och regulatoriska krav, och koncernen följer upp dessa löpande för att säkerställa rättvisa och enhetliga betalningsprocesser. Betalningsprocesser regleras genom koncernens finansmanual, som omfattar principer för faktura- hantering, rutiner för löpande uppföljning av betalningsstatus och interna kontroller för att säkerställa att betalningar sker inom avtalad tid. Det finns inga pågående rättsliga processer relaterade till sena betalningar. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  45 ===== SIDA 48 ===== Appendix Bilaga 1 ESRS innehållsindex IRO­2 Namn på upplysningskravet Sida ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 24 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 24-25 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 25-26 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 26 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 26 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 26 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 26-27 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 27-28 ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 28-29 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 29-31 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 31-32 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhets- förklaring 46 (Bilaga 1) ESRS 2 MDR-P Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 31, 33, 38, 39, 44 ESRS 2 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 31, 33, 34, 39, 40, 44, 45 ESRS 2 MDR-M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 31, 34, 35, 40-43, 45 ESRS 2 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 31, 34, 40 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 32 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 32 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 33 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelat- erade inverkningar, risker och möjligheter 33 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 33 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 33-34 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 34 E1-5 Energianvändning och energimix 34 IRO­2 Namn på upplysningskravet Sida E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 34-35 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 37 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 37-38 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 38-39 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 39 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem 39 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strate- gier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 39-40 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 40 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 40-41 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 40-41 S1-9 Mångfaldsindikatorer 41 S1-11 Socialt skydd 41 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 41-42 S1-14 Mått för arbetsmiljö 42 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid 42 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 42 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens ansvar 43 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 43 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 43-44 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 44 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 44 G1-4 Fall av korruption och mutor 44 G1-6 Betalningspraxis 45 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 46   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 49 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar9 Referens i tredje pelaren10 Referens i referensvärdesförordningen11 Referens i EU:s klimatlag12 Referens ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/181613, bilaga II Sida 25-26 ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Sida 25-26 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I Sida 26 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/245314, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämpligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemika- lieproduktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämpligt ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/181815, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej tillämpligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej väsentligt ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Sida 32 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimat- förändringsrelaterad omställningsrisk: Exponerin- garnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d–g och artikel 12.2 Ej väsentligt ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimat- förändringsrelaterad omställningsrisk: anpassn- ingsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Sida 34 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej tillämpligt ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Sida 34 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej tillämpligt ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimat- förändringsrelaterad omställningsrisk: Exponerin- garnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Fasas in ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimat- förändringsrelaterad omställningsrisk: anpassn- ingsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Fasas in ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Ej tillämpligt STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  47 ===== SIDA 50 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar9 Referens i tredje pelaren10 Referens i referensvärdesförordningen11 Referens i EU:s klimatlag12 Referens ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelat- erade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Fasas in ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 aESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Fasas in ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Fasas in ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Fasas in ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentligt ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentligt ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentligt ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentligt ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentligt ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentligt ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Fasas in ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Fasas in ESRS 2 – SBM 3 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Fasas in ESRS E4-2 Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Fasas in ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Fasas in ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Ej tillämpligt ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentligt ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentligt ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentligt ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Ej väsentligt ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Sida 38-39 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behan- dlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläg- gande konventioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Sida 38-39 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människo- handel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Ej väsentligt ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Sida 38-39 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 48   HÅLLBARHETSREDOVISNING ===== SIDA 51 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar9 Referens i tredje pelaren10 Referens i referensvärdesförordningen11 Referens i EU:s klimatlag12 Referens ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I Sida 39 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Sida 42 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Sida 42 ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Fasas in ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Fasas in ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Sida 42 ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Sida 42 ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvång- sarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Fasas in ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Fasas in ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Fasas in ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Fasas in ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behan- dlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläg- gande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Fasas in ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopp- lade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Fasas in ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentligt ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentligt ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentligt ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentligt ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej väsentligt ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentligt ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Sida 43-44 ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Sida 43-44 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Sida 44 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Sida 44 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 HÅLLBARHETSREDOVISNING  49 ===== SIDA 52 ===== Aktien Kursutveckling och omsättning Studsvikaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. Aktiekursen ökade under 2025 med 126 procent till 268 kronor. Börsvärdet var vid utgången av året 2,203 miljarder kronor. Under året varierade kursen mellan som högst 316 kronor den 16 december och som lägst 113,5 kronor den 9 april. Under 2025 omsattes 1,5 miljoner Studsvikaktier till ett värde av 186,6 miljoner kronor. Antal aktier och aktiekapital Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2025 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktie kapitalet uppgick till 8,2 miljoner kronor. Aktieägare Den 31 december 2025 hade Studsvik 8 265 aktieägare. Andelen aktier registrerade i utlandet var 50,03 procent. De tre största ägarna Daniel S Aegerter, Briban Invest AB och Peter Gyllenhammar hade 49,89 procent av aktierna och de tio största ägarna 71,3 procent. Styrelsens och koncernledningens aktieinnehav framgår av avsnitten Styrelse och revisorer samt Koncernledning. Likviditetsgarant ABG Sundal Collier är likviditetsgarant i bolagets aktie. Analytiker Studsviks aktie följs löpande av ABG Sundal Collier. Information om bolagsordningen m m Det finns ingen bestämmelse i Studsviks bolagsordning som begränsar rätten att överlåta aktier. Bolaget har under räken­ skaps året inte överlåtit egna aktier och bolaget har inte gett ut nya aktier. Bolaget känner inte till något avtal mellan aktie ägare som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktier i bolaget. Bolaget är inte part i något väsentligt avtal som påverkas av ett eventuellt offentligt uppköpserbjudande. Bolagets anställda har inga aktier för vilka rösträtten inte kan utnytt jas direkt. Styrelsens valda ledamöter utses på års ­ stämman. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om till sättande och entledigande av styrelseledamöter. Styrelsen har bemyndigats av extrastämma att för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma besluta om nyemission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Aktieägare 2025-12-31 Antal aktier Andel % Daniel S Aegerter 2 456 542 2 9,9 Briban Invest Aktiebolag 843 362 10,26 Peter Gyllenhammar 800 000 9, 7 3 AB Capsicum Invest 500 000 6,08 Bank Julius Baer & Co Ltd, W8IMY Without 384 244 4,68 Northern Trust Company, London Branch 242 359 2,95 Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension 225 467 2, 74 Edenius Malte 154 312 1,88 BNP Paribas SA Zurich, W8IMY 145 675 1,77 SIX SIS AG, W8IMY 108 670 1,32 Totalt 10 största 5 860 631 71,3 Övriga aktieägare 2 357980 28,7 Total antal aktier 8 218 611 100,0 Aktiekapitalets förändring År Transaktion Ökning av antalet aktier Aktiekapital kronor Totalt antal aktier 1994 Bildande 500 000 500 000 500 000 2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000 2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211 2004 Nyemission1) 2 400 8 116 611 8 116 611 2005 Nyemission1) 102 000 8 218 611 8 218 611 1) Konvertering av teckningsoptioner. Aktieägarstruktur 2025-12-31 Aktieinnehav Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier 1 – 500 7 766 538 622 6,55 501 – 1 000 264 208 017 2,53 1 001 – 5 000 172 355 933 4,33 5 001 – 10 000 15 96 683 1,18 10 001 – 15 000 11 141 675 1,72 15 001– 20 000 4 70 304 0,86 20 001 – 33 6 807 377 82,83 Summa 8 265 8 218 611 100 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 50  AKTIEINFORMATION ===== SIDA 53 ===== 0 75 150 225 300 375 450 50 100 150 200 250 300 350 Omsatt antal aktier i 1000-tal per veckaOMX Stockholm PIStudsvik 2025 decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan kurs antal aktier i 1000-tal Data per aktie Belopp, SEK 2021 2022 2023 2024 2025 Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 Kurs den 31 december 104,20 110,40 12 9, 4 0 1 1 7, 6 0 268,00 Resultat per aktie från kvarvarande verksamheter före och efter utspädning 7, 6 9 5,82 5,91 1,17 4,54 Eget kapital per aktie 4 7, 1 2 53,05 4 7, 3 6 49,0 3 4 7, 0 9 P/E­tal 13,6 19,0 21,9 100,5 59,0 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS ­ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 AKTIEINFORMATION  51 ===== SIDA 54 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Koncernens rapport över resultat och övrigt totalresultat Belopp i Tkr Not 2025 2024 Försäljningsintäkter 4 883 296 893 116 Kostnader för sålda tjänster 7 −670 738 −694 725 Bruttovinst 212 558 198 391 Försäljnings och marknadsföringskostnader 7 −56 248 −58 062 Administrationskostnader 7 −95 501 −96 876 Forsknings - och utvecklingskostnader 7 −14 465 −13 967 Nedskrivning av kundfordringar 17, 7 22  -    Resultatandel i intressebolag och joint ventures 16 −160 −245 Övriga rörelseintäkter 5 27 506 14 142 Övriga rörelsekostnader 6 −5 128 −16 536 Rörelseresultat 68 583 26 846 Finansiella intäkter 10 3 515 9 779 Finansiella kostnader 10 −19 7 40 −19 648 Resultat före skatt 52 359 16 976 Skatt 11 −15 044 −7 376 Årets resultat 37 315 9 600 ÅRETS RESULTAT 37 315 9 600 Övrigt totalresultat Poster som inte kan återföras i resultaträkningen Akturiella vinster och förluster, avseende förmånsbestämda pensionsplaner 119 483 119  483  Poster som senare kan återföras i resultaträkningen Omräkningsdifferenser av utländska dotterbolag −42 517 22 793 Inkomstskatt på poster redovisade som övrigt totalresultat 5 528 −2 652 −36 989 20 141 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt −36 870 20 624 Totalresultat för året 445 30 224 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare 37 315 9 600 Summa totalresultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare 445 30 224 Resultat per aktie räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (SEK) Resultat per aktie 12 4,54 1,17 52 KONCERNENS RÄKENSKAPER ===== SIDA 55 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Koncernens rapport över finansiell ställning Belopp i Tkr Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 15 232 708 248 971 Materiella anläggningstillgångar 14,3 292 336 286 478 Innehav i intressebolag och joint ventures 16 395 456 Uppskjutna skattefordringar 11 54 350 57 462 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2 48 039 44 825 Övriga långfristiga fordringar 18 7 4 414 84 689 Summa anläggningstillgångar 702 241 722 880 Omsättningstillgångar Varulager 21 20 183 7 228 Kundfordringar 17 124 605 181 223 Övriga fordringar 19 70 550 63 059 Förutbetalda kostnader 20 10 811 11 506 Upplupna intäkter 20 27 588 23 370 Likvida medel 2,22 49 912 56 319 Summa omsättningstillgångar 303 650 342 705 SUMMA TILLGÅNGAR 1 005 891 1 065 584 EGET KAPITAL Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare Aktiekapital 8 219 8 219 Övrigt tillskjutet kapital 225 272 225 272 Andra reserver 46 605 83 475 Balanserad vinst 106 899 86 021 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 386 997 402 988 Summa eget kapital 386 997 402 988 SKULDER Långfristiga skulder Långfristiga skulder till kreditinstitut 25 75 480 65 7 45 Uppskjutna skatteskulder 11 5 385 5 321 Pensionsförpliktelser 26 9 100 10 100 Avsättningar 27 126 397 128 7 42 Övriga långfristiga skulder 25,30 51 880 44 400 Summa långfristiga skulder 268 242 254 308   Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 35 789 34 828 Aktuella skatteskulder 6 848 9 515 Kortfristiga skulder till kreditinstitut 25 39 525 122 726 Avsättningar 27 6 695 9 524 Övriga skulder 23,30 209 841 168 035 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 51 955 63 660 Summa kortfristiga skulder 350 653 408 289 Summa skulder 618 894 662 597 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 005 891 1 065 584 KONCERNENS RÄKENSKAPER  53 ===== SIDA 56 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Förändringar i koncernens eget kapital Belopp i Tkr Aktie kapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver Balanserad vinst Eget kapital hän förligt till moder bolagets aktieägare Summa eget kapital Ingående balans per den 1 januari 2024 8 219 225 272 62 851 92 857 389 199 389 199 Övrigt totalresultat – – 20 623 – 20 623 20 623 – Utdelning – – – –16 437 –16 437 –16 437 – Årets resultat – – – 9 600 9 600 9 600 Utgående balans per den 31 december 2024 8 219 225 272 83 475 86 021 402 988 402 988 Ingående balans per den 1 januari 2025 8 219 225 272 83 475 86 021 402 988 402 988 Övrigt totalresultat – – -36 870 – -36 870 -36 870 – Utdelning – – – –16 437 –16 437 –16 437 – Årets resultat – – – 37 315 37 315 37 315 Utgående balans per den 31 december 2025 8 219 225 272 46 605 106 899 386 997 386 997 54 KONCERNENS RÄKENSKAPER ===== SIDA 57 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Koncernens rapport över kassaflöde Belopp i Tkr Not 2025 2024 Totala verksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat 68 583 26 846 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 28 10 692 40 501 79 275 67 347 Erhållen ränta 3 192 2 049 Erlagd ränta –11 754 –13 778 Betald inkomstskatt –20 555 –23 631 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 50 159 31 986 Förändring i rörelsekapital – Omsättningstillgångar 38 479 -10 239 – Övriga kortfristiga skulder 31 240 -60 Kassaflöde från den löpande verksamheten 119 879 21 687 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av verksamheter, netto likvidpåverkan 32 –2 111 –37 282 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar - 720 -6 915 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 8 551 8 788 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 14 –24 163 –67 139 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 87 3 000 Förvärv av immateriella tillgångar 15 -3 192 -254 Övrigt kassaflöde från investeringsverksamheten - 14 Kassaflöde från investeringsverksamheten –21 547 –99 788 Fritt kassaflöde 98 332 -78 101 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagna lån 25 - 65 000 Amortering av lån 25 –33 345 –34 858 Förändrat utnyttjande av checkräkningskredit -50 076 18 392 Utdelning till aktieägare 13 –16 437 –16 437 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande - - Kassaflöde från finansieringsverksamheten -99 858 32 098 Årets kassaflöde –1 526 –46 003 Likvida medel vid årets början 56 319 97 795 Valutakursdifferenser på likvida medel -4 881 4 527 Likvida medel vid årets slut 22 49 912 56 319 KONCERNENS RÄKENSKAPER  55 ===== SIDA 58 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Moderbolagets resultaträkning Belopp i Tkr Not 2025 2024 Försäljningsintäkter 34 11 700 10 715 Kostnader för sålda tjänster  -   -  Bruttovinst 11 700 10 715 Administrationskostnader 36 −32 261 −37 327 Övriga rörelseintäkter 38 1 609 1 663 Övriga rörelsekostnader 38 −41 −81 Rörelseresultat −18 993 −25 030 Resultat från andelar i koncernföretag 40 24 866 10 345 Ränteintäkter och liknande poster 41 15 718 32 380 Räntekostnader och liknande poster 42 −43 973 −19 064 Resultat före skatt −22 382 −1 369 Bokslutsdispositioner 43 77 000 23 500 Skatt 44 −6 101 −1 806 ÅRETS RESULTAT 48 517 20 325 Moderbolagets rapport över totalresultat Årets resultat 48 517 20 325 Övrigt totalresultat  -      -     Summa totalresultat för året 48 517 20 325 56 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER ===== SIDA 59 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Moderbolagets balansräkning Belopp i Tkr Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar  -   -  Materiella tillgångar 45  -   -  Finansiella anläggningstillgångar       -Uppskjutna skattefordringar 44 5 000 5 002 -Aktier i dotterbolag 46,48 409 711 408 985 -Andelar i intressebolag och joint ventures 46 12 072 12 072 -Fordringar hos dotterbolag 229 113 259 898 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 46 39 162 38 687 Summa anläggningstillgångar 695 058 724 644 Omsättningstillgångar Lager och handelsvaror 331 446 Kundfordringar och andra fordringar 297 3 427 Fordringar hos koncernföretag 90 516 34 190 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 47 893 1 982 Likvida medel  -   -  Summa omsättningstillgångar 92 037 40 046 SUMMA TILLGÅNGAR 787 095 764 689 EGET KAPITAL Eget kapital Aktiekapital 8 219 8 219 Bundna reserver 225 272 225 272 Summa bundet eget kapital 233 491 233 491 Fritt eget kapital Fria reserver 50 926 47 038 Årets resultat 48 517 20 325 Summa fritt eget kapital 99 443 67 363 Summa eget kapital 332 934 300 854 Obeskattade reserver  -   -  SKULDER Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 49 75 480 62 720 Skulder till koncernföretag 54 362 93 813 Övriga skulder 30 014 29 298 Summa långfristiga skulder 159 856 185 831 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 248 300 149 464 Leverantörsskulder 2 354 2 721 Skulder till kreditinstitut 49 36 400 116 476 Aktuell skatteskuld 3 125 - Avsättningar 50  -  580 Övriga skulder 776 739 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 50 3 350 8 024 Summa kortfristiga skulder 294 305 278 004 Summa skulder 454 161 463 835 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 787 095 764 689 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER  57 ===== SIDA 60 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Förändringar i moderbolagets eget kapital Belopp i Tkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserad vinst Summa eget kapital Ingående balans per den 1 januari 2024 8 219 225 272 63 474 296 965 Totalresultat – Utdelning – – –16 437 –16 437 – Årets resultat – – 20 325 20 325 Utgående balans per den 31 december 2024 8 219 225 272 67 363 300 854 Ingående balans per den 1 januari 2025 8 219 225 272 67 363 300 854 Totalresultat – Utdelning – – –16 437 –16 437 – Årets resultat – – 48 517 48 517 Utgående balans per den 31 december 2025 8 219 225 272 99 443 332 934 58 MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER ===== SIDA 61 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Moderbolagets kassaflödes- analys Belopp i Tkr Not 2025 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat −18 992 −25 029 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 53 − 828 −512 −19 820 −25 541 Erhållen ränta 11 627 1 455 Erlagd ränta −14 930 −18 920 Betald inkomstskatt −5 565 −10 545 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital −28 688 −53 551 Förändring i rörelsekapital – Omsättningstillgångar −136 816 −36 456 – Övriga kortfristiga skulder 181 382 −783 Kassaflöde från den löpande verksamheten 15 878 −90 790 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av dotterbolag  -  −43 181 Amortering av finansiella anläggningstillgångar  -   -  Lån till koncernbolag 67 557 20 298 Kassaflöde från investeringsverksamheten 67 557 −22 883 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upptagna lån 49 - 114 863 Amortering av lån −115 364 −28 089 Betald utdelning −16 437 −16 437 Erhållen utdelning från dotterbolag 24 866 10 345 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande  -   -  Erhållna koncernbidrag  23 500   26 000  Kassaflöde från finansieringsverksamheten −83 435 106 682 Årets kassaflöde  -  −6 991 Likvida medel vid årets början  -  6 991 Valutakursdifferenser på likvida medel  -   -  Likvida medel vid årets slut  -   -  MODERBOLAGETS RÄKENSKAPER  59 ===== SIDA 62 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 60 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Noter NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Belopp i Tkr Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars 2026. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen är föremål för fastställelse på årsstämman den 23 april 2026. Studsvik AB (publ) och dess dotterbolag är en aktör som erbjuder en rad avan- cerade tekniska tjänster till den globala kärnkraftsindustrin. Studsviks fokus - områden är bränsle-och materialteknik, programvara för härdövervakning och bränsleoptimering, avveckling och strålskyddstjänster, utrustning som stärker anläggningarnas driftsökerhet samt tekniska lösningar för hantering, kondi - tionering och volymreduktion av radioaktivt avfall. Bolaget är ett börsnoterat aktiebolag med säte i Nyköping i Sverige, med organisationsnummer 556501- 0997. Adressen till huvudkontoret är 611 82, Nyköping. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncern - redovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konse - kvent för alla presen terade år, om inte annat anges. 1.1 GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med IFRS® redovisningsstandarder, sådana de antagits av EU, Årsredovisnings- lagen och RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att uppskatt- ningar och bedömningar görs. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen presen - teras i not 3. Nya eller ändrade redovisningsstandarder tillämpliga 2025 De ändrade standarderna har inte haft någon materiell inverkan på Studsviks finansiella rapporter. Nya eller ändrade redovisningsstandarder som tillämpas från 2026 och framåt Nya och ändrade standarder förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på Studsviks finansiella rapporter. 1.2 KONCERNREDOVISNING Dotterbolag Dotterbolag är alla de företag över vilka koncernen har ett bestämmande infly- tande (not 48). Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterbolag konsolideras från och med den dag då koncernen erhåller bestämmande inflytande över bolaget. Bolagen inkluderas inte längre från det datum då bestämmande inflytandet inte längre föreligger. Förvärvsmetoden tillämpas för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpe skillingen för ett förvärv av ett dotterbolag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder och eventuella aktier som emitterats som betal - ning. I köpeskillingen inkluderas även villkorad köpeskilling i de fall som sådan föreligger. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. För varje förvärv avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande skall redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotillgångar. Övervärden som inte kan alloke - ras till identifierbara tillgångar redovisas som goodwill. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som transaktioner med koncernens aktieägare och dessa trans - aktioner redovisas inom eget kapital. När förvärv görs av innehav utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den förvärvade andelen och det redovisade värdet på dotterbolagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till inneha - vare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. Joint ventures Joint ventures är alla de företag där koncernen har ett gemensamt bestäm - mande inflytande. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde. Andelarna i ett joint venture justeras löpande med dess andel av förändringar i det gemensamt styrda företagets egna kapital. Koncernens andel av resultat, som uppkommit i joint venture bolaget, redovisas i koncernens rapport över totalresultatet. Om koncernens andel av ackumulerade förluster är lika stor eller överstiger koncernens kapitalandel redovisar koncernen inte ytterligare förluster. 1.3 OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta Samtliga transaktioner som genomförs i koncernenheterna värderas i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive enhet huvudsakli - gen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan i enlighet med de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valuta - kursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av transaktio - ner i utländsk valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till balansdagens kurs och växelkursdifferenser redovisas i resultaträkningen. Utländska koncernföretag Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funk- tionell valuta än koncernens rapportvaluta, omräknas till denna enligt följande. • Tillgångar och skulder omräknas till balansdagens valutakurs. Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittlig valutakurs • Omräkningsdifferensen som uppstår redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs den ackumule - rade omräkningsdifferensen som redovisats i eget kapital med avseende på det aktuella bolaget till resultaträkningen och inkluderas i beräkningen av realisations vinsten/-förlusten. 1.4 EGET KAPITAL Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redo- visas, netto efter skatt i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden 1.5 MODERBOLAGET Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) och RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 innebär att moder- bolaget tillämpar samtliga av EU godkända IFRS så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och Tryggandelagen med hänsyn tagen till sambandet mellan redovisning och beskattning. De huvudsakliga avvikel - serna mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper är: Uppställningsformer Moderbolaget redovisar resultat- och balansräkning i enlighet med Årsredo- visningslagens uppställningsformat vilket är olikt koncernredovisningen vad avser främst finansiella intäkter och kostnader samt avsättningar. Aktier och andelar i dotterbolag Investeringar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde. Värdet testas för ned skrivning när det finns en indikation på att värdet inte kan återvinnas. Leasing Samtliga leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Skatter I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumulerade värdena av över avskriv ningar. I moderbolagets balansräkning redovisas de ackumule - rade värdena av överavskrivningar och andra obeskattade reserver i posten Obeskattade reserver utan avdrag för den uppskjutna skatten. I moderbola- gets resultaträkning redovisas förändringar av de obeskattade reserverna på en separat rad. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på i uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i posten aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. ===== SIDA 63 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 61 Not 2 Finansiell riskhantering 2.1 FINANSIELLA RISKFAKTORER Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk i verkligt värde, ränterisk i kassaflö - det och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande risk- hanteringspolicy eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter som dessa risker ger upphov på koncernens finansiella resultat. Koncernen använder, under särskilda omständigheter, derivatinstrument för att hantera riskexponeringen. Den centrala ekonomiavdelningen identifierar, utvärde - rar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter. Riskhanteringen hanteras av en central ekonomiavdelning i enlig - het med upprättade policies som fastställts av styrelsen. Styrelsen upprättar policies såväl för den övergripande riskhanteringen som för specifika områ - den, såsom valutarisk, ränterisk, kreditrisk samt vad gäller användning av derivat och placering av överlikviditet. 2.2 DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och dessa värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om deri - vatet identifierats som ett säkringsinstrument och. I den mån koncernen säkrar finansiella risker rör det sig uteslutande om kassaflödessäkringar. I de fall som säkringsredovisning då tillämpas redovisas verkligt värdeförändringen i övrigt totalresultat. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns nedan. Marknadsrisk Prisrisk Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkostnader, vilka uppgår till 65 (66) procent av koncernens totala kostnader. Övriga kostnader är av varierande natur. Koncernens riskexponering avseende inköp uttryckt i andra valutor än svenska kronor är därför av mindre betydelse. Valutarisk Koncernen verkar internationellt och är därför exponerat för valutarisker, framför allt avseende US-dollar (USD) och euro (EUR). Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisker uppstår när fram - tida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta. För att minimera valutarisken kan företaget använda olika former av valutaderivat som tecknas med extern bank. På koncernnivå klassificeras endast externa valutaderivatkontrakt som säkringar av bruttobeloppet av specifika tillgångar, skulder eller framtida transaktioner. Valuta Variabel Förändring Påverkan på årets resultat för räken- skapsår 2025 Mkr Transaktionseffekt EUR/SEK + tio procentenheter -2,1 USD/SEK + tio procentenheter -4,3 Omräkningseffekt på lån EUR/SEK + tio procentenheter -2,0 USD/SEK + tio procentenheter -4,0 Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden Eftersom koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande tillgångar, är koncernens intäkter och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Koncernens ränte - risk uppstår genom långfristig upplåning. Upplåning som görs med rörlig ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende kassaflöde. Upplåning som görs med fast ränta utsätter koncernen för ränterisk avseende verkligt värde. Koncernens kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling framgår av Not 25. Koncer- nen analyserar sin exponering för ränterisker löpande. Olika scenarier simuleras, varvid refinansiering, omsättning av befintliga positioner, alternativ finansiering och säkring beaktas. Med dessa scenarier som utgångspunkt beräknar koncer- nen den inverkan på resultatet som en angiven ränteändring skulle ge upphov till. Simulering görs bara för de största räntebärande skulderna. Ränta Variabel Förändring Påverkan på årets resultat för räkenskapsår 2025 Ränteeffekt Ränta + en halv procentenhet -0,4 Kreditrisk Kreditrisk hanteras på bolagsnivå och koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel, derivatinstrument och tillgodohavanden hos banker och finan- sinstitut samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Koncernen använder sig endast av banker med lägst A+-rating för placering av likvida medel. I de fall då ingen oberoende kreditbedömning finns, görs en riskbedömning av kundens kreditvärdighet där dennes finansiella ställning beaktas, liksom tidigare erfarenheter och andra faktorer. Individuella risklimiter fastställs baserat på interna eller externa kreditbedömningar i enlighet med de gränser som satts av styrelsen. De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet redovisas i denna not. Likviditetsrisk Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar på en likvid marknad, tillgänglig finansie - ring genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspo- sitioner. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Företagets banklån beskrivs i not 25. Förutom banklån finns även en checkräkningskredit på 100 Mkr som löper till årsskiftet 2025/2026. Risken för utebliven förlängning bedöms som låg då koncernen har goda och löpande arbetsrelationer med banken. Ledningen följer noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften (not 25) och likvida medel (not 22), på basis av förväntade kassaflöden. Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder inklusive ränta uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är avtalsenliga, odiskonterade kassaflöden. Per den 31 december 2025 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år Banklån 7 7 45 17 063 87 964 – Leverantörsskulder och andra skulder 288 470 1 082 3 246 18 302 Per den 31 december 2024 Mindre än 1 år Mellan 1 och 2 år Mellan 2 och 5 år Mer än 5 år Banklån 81 051 10 449 36 7 41 – Leverantörsskulder och andra skulder 260 916 1 026 3 078 20 580 2.3 HANTERING AV KAPITALRISK Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och till nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kapitalkostnaderna nere. Koncernen bedömer kapitalet på basis av skuldsättningsgrad samt soliditet. Studsvik har ett övergripande mål om en soliditet på 40 %. Soliditeten uppgick vid utgången av året till 38.5 % (37,8 %). Skuldsättningsgraden beräknas genom att nettoskuld divideras med totalt eget kapital. Nettoskulden beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balans- räkning) med avdrag för likvida medel. 2025 2024 Total upplåning (not 25) 115 005 188 471 Avgår likvida medel (not 22) -49 912 – 56 319 Nettoskuld 65 093 132 152 Totalt eget kapital 386 997 402 988 Skuldsättningsgrad 16,8% 32,8% Förbättringen av skuldsättningsgraden, jämfört med föregående år, förkla - ras av ett bättre rörelseresultat, lägre investeringsnivåer samt förbättrat rörelsekapital vilket inneburit en hög amorteringsgrad. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. 2.4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kate - gorier: finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt upplupet anskaffningsvärde. Klassificeringen är bero- ende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finansiella tillgångarna och skul - derna vid det första redovisningstillfället. Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen Koncernen redovisar följande finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultat räkningen: • Investeringar i räntebärande tillgångar i form av kapitalförsäkringar, • Investeringar i egetkapitalinstrument i form av onoterade aktier. • Tilläggsköpeskilling Investeringar i räntebärande tillgångar och skulder Räntebärande tillgångar och skulder, som inte redovisas till verkligt värde över resultat räkningen, värderas uteslutande till sina respektive upplupna anskaffningsvärden. Dessa utgör finansiella tillgångar som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde utgörs av kundfordringar och andra fordringar, samt likvida medel i balansräkningen (not 22 och 25). ===== SIDA 64 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 62 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 2 Finansiell riskhantering (forts) NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster. Metoden innebär att historisk information med avseende på tidi- gare kreditförluster, men också nuvarande och framåtblickande information används för att skapa en bild av nuvarande och förväntade framtida förluster. Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde utifrån hur klassificeringen i verkligt värde-hierarkin gjorts. De olika nivåerna definie- ras enligt följande: • Nivå 1 – Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska till - gångar eller skulder. • Nivå 2 – Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs härledda från prisnoteringar). • Nivå 3 – Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (dvs ej observerbara data). Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2025. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen – Onoterade aktieinnehav – – 19 630 – Kapitalförsäkringar – 19 532 – – Andelar i den svenska Kärnavfallsfonden 67 325 – – – Övriga – 8 877 – Summa tillgångar 67 325 28 409 19 630 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Skulder – Tilläggsköpeskilling – - 5 7 44 Summa skulder - - 5 744 Följande tabell visar koncernens tillgångar och skulder värderade till verkligt värde per den 31 december 2024. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen – Onoterade aktieinnehav – – 19 145 – Kapitalförsäkringar – 19 822 – – Andelar i den svenska Kärnavfallsfonden 73 096 – – – Övriga – 5 858 – Summa tillgångar 73 096 25 680 19 145 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Skulder – Tilläggsköpeskilling – - 5 222 Summa skulder - - 5 222 Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Verkligt värde på finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad (t ex OTC-derivat) fastställs med hjälp av värderingstekniker. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation då denna finns tillgänglig medan företags- specifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Om samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde-värderingen av ett instrument är observerbara är instrumentet ett nivå 2 instrument. I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinforma - tion klassificeras det berörda instrumentet i nivå 3. Dessa inkluderar onoterade eget kapital instrument och dessa värderas med hjälp av värderingstekniker Nedanstående instrument i nivå 3 avser våra innehav i nukleära försäkringsbolag. Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2025. Nivå 3 Ingående balans 19 145 Vinster redovisade i resultaträkningen 1 601 Utgående balans 20 746 Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut 1 601 Följande tabell visar förändringar för instrument på nivå 3 under 2024. Nivå 3 Ingående balans 17 541 Vinster redovisade i resultaträkningen 1 604 Utgående balans 19 145 Summa vinster och förluster under perioden redovisade i resultat räkningen för tillgångar som innehas vid periodens slut 1 604 Finansiella instrument per kategori Upplupet anskaff- ningsvärde Tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Summa Per den 31 december 2025 Tillgångar i balansräkningen Kundfordringar och andra fordringar 307 969 – 307 969 Andra finansiella tillgångar värde- rade till verkligt värde via resultat- räkningen – 48 039 48 039 Likvida medel 49 912 – 49 912 Summa 357 881 48 039 405 920 Upplupet anskaff- ningsvärde Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen Summa Skulder i balansräkningen Leverantörsskulder och andra skulder 330 972 – 330 972 Upplåning 115 005 – 115 005 Tilläggsköpeskilling – 5 7 44 5 7 44 Summa 445 977 5 744 451 721 Upplupet anskaffnings- värde Tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Summa Per den 31 december 2024 Tillgångar i balansräkningen Kundfordringar och andra fordringar 363 846 – 363 846 Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen – 44 824 44 824 Likvida medel 56 319 – 56 319 Summa 420 165 44 824 464 989 Upplupet anskaffnings- värde Skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen Summa Skulder i balansräkningen Leverantörsskulder och andra skulder 287 430 – 287 430 Upplåning 188 471 – 188 471 Tilläggsköpeskilling – 5 222 5 222 Summa 475 901 5 222 481 123 De finansiella tillgångarnas kreditkvalitet Kreditkvaliteten för de finansiella tillgångarna kan bedömas genom hänvis - ning till extern kreditrating (om sådan finns tillgänglig) eller till motpartens betalnings historik. 2025 2024 Kundfordringar Motparter utan extern kreditrating – Nya kunder (mindre än 6 månader) 7 815 4 861 – Befintliga kunder utan tidigare betalningsförsummelser 112 311 159 767 – Befintliga kunder med vissa tidigare försenade betalningar 4 490 16 629 Summa 124 616 181 257 Bankmedel AA- och A+ 49 912 56 319 Summa 49 912 56 319 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2025 2024 Onoterade aktieinnehav 19 630 19 145 Kapitalförsäkringar 19 532 19 822 Övriga 8 877 5 858 Summa 48 039 44 825 I rapporten över kassaflöden ingår finansiella tillgångar värderade till verk - ligt värde via resultaträkningen i kategorin Kassaflöde från den löpande verk- samheten, som en del av förändringen av rörelsekapitalet. ===== SIDA 65 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 63 Not 2 Finansiell riskhantering (forts) Valutakursdifferenser - netto Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande. 2025 2024 Andra vinster och förluster – netto (not 5 och 6) 5 669 -4 932 Finansiella poster (not 10) -4 448 6 723 Summa 1 221 1 791 Not 3  Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings ändamål Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. 3.1 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH ANTAGANDEN FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskatt- ningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, defini - tionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räken - skapsår anges i huvuddrag nedan. Nedskrivningsprövning av goodwill och varumärken Koncernen undersöker minst årligen om det föreligger ett nedskrivningsbehov för goodwill och varumärken. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna utgörs av dess nyttjandevärden. För att kunna göra beräkningar av en kassa generande enhets nyttjandevärde görs uppskattningar. Ytterligare information om antaganden och känslighet redovisas i not 15. Inkomstskatter Koncernen är skyldig att betala skatt i olika länder. Det finns många transaktioner där beräkningen av den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då trans - aktionerna genomförs. I de fall den slutliga skatten skiljer sig från de belopp som först redovisades, kommer dessa skillnader att påverka aktuell skatt och avsättningarna för uppskjuten skatt under den period då detta fastställs. Bedömningar och antaganden görs vidare för att bestämma värdet på den uppskjutna skattefordran och uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärskli - mat påverkar företagets framtida skattemässiga vinster och därmed möjlig- heten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag. Intäktsredovisning Koncernen redovisar intäkter utifrån uppfyllda prestationsåtaganden över tid och i takt med att servicen tillhandahålls. Intäktsredovisningen är baserad på kostnader där ackumulerade kostnader ställs i relation till totalt förväntade kostnader för upp draget. Detta innebär att koncernen måste göra uppskattningar av hur stor del de nedlagda utgifterna på balansdagen utgörs av de totala utgifterna. Respektive upp drags prognos utgör även den en uppskattning vad gäller slutliga intäkter och utgifter. Avsättningar Verksamheten i Studsviks anläggningar i Sverige bedrivs i enlighet med lokala tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anläggningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar för dessa framtida avvecklings kostnader. Koncernen ställer även säkerheter i form av bankgarantier och gör insättning på spärrade medel. Koncernen gör löpande bedömningar av sitt tekniska och ekonomiska åtagande och revi - derar årligen värdet på dessa avsättningar. Åtaganden beräknas genom att framtida kassaflöden, som återställandet kommer att ge upphov till, diskon - teras till dagens penningvärde. Den redovisade avsättningen utgör ett nuvärde av framtida kassaflöden. Förändringar i bedömningar av framtida kostnader avser deponikostna - der för avfall som behandlats i koncernens svenska anläggning, vilket påver - kar framtida kassaflöden. Övriga förändringar i bedömningar av framtida kostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och påverkar därmed framtida avskrivningar. Förändringar i koncernens avsättningar framgår av not 27. Not 4 Segmentinformation Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som står i överensstämmelse med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren, verkställande direktören. Verkställande direktör bedömer verksamheten framförallt från ett affärs - områdesperspektiv, varför segmenten utgörs av koncernens tre affärsom - råden vilka beskrivs på sidorna 14-21. Utöver dessa finns ett mindre övrigt rörelsesegment som innefattar koncerngemensamma tjänster. Verkställande direktör bedömer rörelsesegmentens resultat på rörelse- resultatet. Med operativa segmentstillgångar avses samtliga anläggningstill - gångar och omsättningstillgångar fördelade per segment, med operativa segmentsskulder avses samtliga långfristiga och kortfristiga skulder förde - lade per segment. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten, eftersom de påverkas av åtgärder som vidtas av den centrala ekonomiavdelningen, som handhar koncernens kassalikviditet. Intäkter Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster i koncernens löpande verksamhet. Intäk - ter redovisas exklusive mervärdesskatt, returer och rabatter samt efter elimi- nering av koncern intern försäljning. Konsulttjänster Koncernen erbjuder tjänster till både fast pris och på löpande räkning. Intäk - ten från de levererade tjänsterna redovisas i den period de tillhandahålls. För avtal till fast pris redovisas intäkten baserat på hur stor andel av den totala överenskomna tjänsten som levererats under räkenskapsåret. Detta avgörs baserat på den faktiska nedlagda kostnaden jämfört med den totala förvän- tade kostnaden för uppdraget. Beräkningar gällande kostnader eller färdig - ställandegraden av projekt revideras om omständigheterna förändras. Ökningar eller minskningar i bedömda intäkter eller kostnader, som är bero - ende på en ändrad uppskattning, redovisas i resultat räkningen i den period som omständigheterna som gav anledning till revisionen blev kända. I fastprisavtal betalar kunden det överenskomna priset vid överenskomna betalningstidpunkter. Om tjänsterna som koncernen levererat överstiger betal- ningen, redovisas en avtalstillgång. Om betalningarna överstiger de levererade tjänsterna, redovisas en avtalsskuld. Om avtalet däremot är på löpande räkning baserat på pris per timme, redovisas intäkten i den utsträckning koncernen har rätt att fakturera kunden. Kunder faktureras månatligen, vanligen med 30 dagars betalningsvillkor. Mer information om koncernens konsulttjänster återfinns nedan i not 4 och segmenten, Bränsle-material och Avfallsteknik samt Avveck- lings- och strålskyddstjänster. Programvaror Intäkter för de av koncernen utvecklade programvarorna erhålls genom leverans av olika separata prestationsåtaganden såsom varuförsäljning, licensintäkter, underhållsavtal eller uppdragsintäkter vilka alla beskrivs på följande sida. ===== SIDA 66 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 64 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 4 Segmentinformation (forts) Räkenskapsåret 2025 Bränsle- Material och Avfallsteknik Studsvik Scandpower Avveckling- och strålskyddstjänster Koncerngemensam- ma funktioner och eli- mineringar Koncernen Försäljningsintäkter 390 668 164 533 342 161 -13 925 883 436 Externa försäljningsintäkter 384 821 161 173 337 276 26 883 296 EBITDA 88 557 32 287 12 681 -29 643 103 882 Av- och nedskrivningar -25 473 -2 668 -6 757 -241 -35 138 Resultat från intressebolag och joint ventures -160 – – – -160 Rörelseresultat 62 924 29 620 5 924 - 68 583 Finansiella poster, netto -16 225 Skatter -15 044 Årets resultat från kvarvarande verksamheter 37 315 Kapitalandelar i intressebolag och joint ventures 395 – – – 395 Övriga operativa segmentstillgångar 708 347 247 404 275 721 -225 975 1 005 497 Summa tillgångar 708 741 247 404 275 721 −225 975 1 005 891 Operativa segmentsskulder 544 561 110 924 133 275 -169 865 618 894 Eget kapital 386 997 Summa eget kapital och skulder 544 561 110 924 133 275 −169 865 1 005 891 Investeringar från kvarvarande verksamheter 23 310 6 935 2 923 208 33 376 Medeltal antal anställda från kvarvarande verksamheter 144 44 315 8 511 Räkenskapsåret 2024 Bränsle material- och avfall- steknik* Studsvik Scandpower Avveckling- och strålskyddstjänster Koncerngemensam- ma funktioner och eli- mineringar Koncernen Försäljningsintäkter 356 7 41 179 932 373 330 –16 766 893 236 Externa försäljningsintäkter 351 397 172 140 369 550 28 893 116 EBITDA 29 835 36 358 29 923 -36 340 59 776 Av- och nedskrivningar –22 933 –3 610 –5 961 -181 -32 685 Resultat från intressebolag och joint ventures -245 – – – -245 Rörelseresultat 6 657 32 748 23 962 -36 522 26 846 Finansiella poster, netto -9 870 Skatter -7 376 Årets resultat 9 600 Innehav i intressebolag och joint ventures 456 – – – 456 Övriga operativa segmentstillgångar 658 458 262 960 307 393 –163 682 1 065 128 Summa tillgångar 658 914 262 960 307 393 –163 682 1 065 584 Operativa segmentsskulder 489 338 95 586 153 923 –76 253 662 597 Eget kapital 402 988 Summa eget kapital och skulder 489 338 95 586 153 923 –76 253 1 065 584 Investeringar 67 099 713 8 998 946 77 756 Medeltal antal anställda 163 38 339 9 549 *Från 1 januari 2025 är affärsområdena Avfallsteknik samt Bränsle- och Materialteknik sammanslagna. Denna förändring påverkar segmentsredovisningen från 1 januari 2025. Jämförelseåret är omräknat. Koncerngemensamma funktioner, Övrigt, och elimineringar presenteras sammanslaget från samma tidpunkt. Not 4 Segmentinformation (forts) Försäljning av programvara redovisas som intäkt när kontrollen överförs, vilket inträffar när programvaran levereras till kunden och det inte finns några oupp- fyllda åtaganden som kan påverka kundens godkännande av programvaran. En fordran redovisas när programvaran har levererats, då detta är den tidpunkt ersättningen blir ovillkorlig. Licensintäkterna klassificeras som "right to use"-licenser där kontrollen över licensen erhålls av kunden direkt vid försäljningen och leveransen av den och därför intäktsförs dessa när kunden erhåller nyckeln till licensen. Underhållsavtal tecknas vanligen på årsbasis och då det är svårt att uppskatta när underhållet kommer att tillhandahållas redovisas dessa intäkter linjärt över avtals perioden. Den förutbetalda intäkten redovisas som en avtals- skuld i posten övriga skulder kortfristiga. Kunder faktureras årligen, vanligen med 30 dagars betalningsvillkor. Uppdragsintäkter erbjuds både till fast och rörligt pris och koncernen hanterar dessa intäkter på samma sätt som konsulttjänster (se beskrivning ovan). Mer information om koncernens Programvaror återfinns ovan i not 4 och segmentet Studsvik Scandpower. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. Den geografiska fördelningen av intäkter för föregående år är omräknad för att bättre spegla försäljningsintäkterna för de internationella programmen som bedrivs från Sverige. Externa försäljningsintäkter baserade på det land där kunden finns 2025 2024 Tkr Procent Tkr Procent Sverige 186 491 21,1 151 209 16,9 Tyskland 269 861 30,6 310 859 34,8 Europa exkl Sverige och Tyskland 212 211 24,0 185 612 20,8 Nordamerika 145 156 16,4 159 647 17,9 Asien 64 834 7,3 84 902 9,5 Alla övriga länder 4 7 43 0,6 888 0,1 Summa 883 296 100,0 893 116 100,0 Anläggningstillgångar per land 2025 2024 Tkr Procent Tkr Procent Sverige 440 757 62,8 444 391 61,5 Tyskland 24 255 3,5 42 418 5,9 Europa exkl Sverige och exkl Tyskland 138 909 19,8 129 012 17,9 Nordamerika 97 594 13,9 106 205 14,7 Asien 407 0,1 492 0,1 Summa 701 922 100,0 722 518 100,0 Koncernen har under 2025 ingen kund som står för mer än 10 procent av den totala försäljningen. Återstående prestationsåtaganden Tabellen nedan visar prestationsåtaganden som är ouppfyllda gällande lång- fristiga projekt inom segmentet Bränsle- material- och Avfallsteknik. Tabel - len inkluderar inte intäkter relaterade till avtal som faktureras enligt löpande räkning eller avtal med en förväntad löptid om högst ett år. År 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 och senare Summa Mkr 61 67 115 71 30 15 33 393 ===== SIDA 67 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 65 Not 5 Övriga rörelseintäkter Övriga intäkter 2025 2024 Realisationsvinst 58 4 321 Försäkringsersättning 6 913 – Övrigt 10 187 6 968 Summa 17 158 11 289 Andra vinster 2025 2024 Valutakursvinster 10 348 2 853 Summa 10 348 2 853 Not 6 Övriga rörelsekostnader Övriga kostnader 2025 2024 Försäljning av materiella tillgångar -29 – Förlust ekonomiskt bedrägeri – 7 494 Övrigt 477 1 257 Summa 448 8751 Andra förluster 2025 2024 Valutakursförluster 4 680 7 785 Summa 4 680 7 785 Not 7 Rörelsekostnader fördelade på kostnadsslag 2025 2024 Inköp material och tjänster 234 997 216 362 Personalkostnader 515 421 546 895 Energi 17 099 23 7 41 Av- och nedskrivningar 35 148 32 685 Övriga kostnader 34 265 43 947 Summa 836 930 863 630 Jämförelsestörande poster 2025 2024 Effektiviseringsprogram, personalkostnader - 4 762 Avgångsvederlag - 5 113 Nedskrivning av varulager - 8 976 Summa jämförelsestörande poster - 18 850 Klassificering i resultaträkning per funktion, jämförelse störande poster 2025 2024 Kostnader för sålda tjänster - 10 924 Försäljnings- och marknadsföringskostnader - 991 Administrationskostnader - 6 935 Summa jämförelsestörande poster - 18 850 Not 8 Ersättning till revisorerna 2025 2024 KPMG – Revisionsuppdrag 2 886 2 454 – Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 610 288 – Skatterådgivning 27 91 – Övriga tjänster 105 124 Summa 3 628 2 957 Övriga revisorer – Revisionsuppdrag 181 357 Summa 181 357 Koncernen totalt 3 809 3 314 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokfö - ringen samt styrelsens och verkställande direktörs förvaltning, övriga arbets- uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Ovan angivna arvode avser KPMG Sverige, revisionsuppdrag 1 472 (1 795) Tkr, KPMG övriga tjänster 7 42 (503). ===== SIDA 68 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 66 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 9 Ersättningar till anställda Ersättning till anställda 2025 2024 Löner, förmåner och andra ersättningar 422 019 400 151 Sociala avgifter 96 021 89 115 Pensionskostnader – avgiftsbaserade 25 205 28 639 Pensionskostnader – förmånsbaserade 77 114 Summa 543 322 518 019 Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelse och verkställande direktö ren samt övriga anställda 2025 2024 Styrelse & VD Varav rörlig ersättning Övriga anställda Styrelse & VD Varav rörlig ersättning Övriga anställda Moderbolaget 5 373 278 4 440 6 089 – 4 193 Dotterbolag i Sverige 3 712 73 98 071 5 212 – 90 830 Dotterbolag utomlands 3 054 295 307 369 3 415 455 290 412 Totalt dotterbolag 6 766 368 405 440 8 627 455 381 242 Totalt koncernen 12 139 646 409 880 14 716 455 385 435 Medeltal antal anställda 2025 2024 Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Moderbolaget 2 3 5 2 3 5 Dotterbolag i Sverige 117 37 154 131 43 1 74 Dotterbolag utomlands 318 34 352 338 32 370 – Tyskland 239 27 266 2 74 28 302 – Storbritannien 1 – 1 1 – 1 – USA 32 6 38 26 3 29 – Japan 1 – 1 1 – 1 – Schweiz 45 1 46 35 1 36 – Kina – – – 1 – 1 Totalt dotterbolag 435 71 506 469 75 544 Totalt koncernen 437 74 511 471 78 549 Könsfördelning i koncernen (inklusive dotterbolag) för styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare 2025 2024 Antal på balansdagen Varav män Antal på balansdagen Varav män Styrelseledamöter 8* 5 7* 5 VD och övriga ledande befattningshavare 6 5 6 5 Totalt koncernen 14 10 13 10 För information om förmåner till ledande befattningshavare, se tabell nedan. * Antalet styrelseledamöter avser endast ordinarie ledamöter. Löner och övriga förmåner 2025 Grundlön/ Styrelse- arvode Kommitté- arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensions- kostnad Övriga ersättningar Summa Styrelsens ordförande – Jan Bardell 672 56 – – – – 728 Styrelseledamöter (7) – Jan Barchan**** 213 29 – – – – 242 – Anders Bergdahl***** 13 3 – – – – 16 – Anna Karinen** 56 – – – – – 56 – Benjamin Eisert*** 158 33 – – – – 191 – Erik Strömqvist 233 69 – – – – 302 – Agneta Nestenborg 233 88 – – – – 321 – Caroline Talsma*** 158 33 – – – – 191 Arbetstagarrepresentanter* (3) – – – – – – – Karl Thedéen 2 939 – 278 111 1 156 – 4 483 Andra ledande befattningsha- vare (6) 11 030 – 852 538 2 642 – 15 063 Summa 15 704 311 1 130 649 3 798 – 21 592 Löner och övriga förmåner 2024 Grundlön/ Styrelsear- vode Kommitté- arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensions- kostnad Övriga ersätt- ningar Summa Styrelsens ordförande – Jan Bardell 650 113 – – – 6421) 1 405 Styrelseledamöter (6) – Jan Barchan 225 – – – – – 225 – Anna Karinen 225 – – – – – 225 – Erik Strömqvist 225 75 – – – – 300 – Agneta Nestenborg 225 100 – – – 7502) 1 075 Arbetstagarrepresentanter* (3) – – – – – – – Karl Thedéen****** 599 – – 18 246 – 863 Camilla Hoflund******* 3 534 – – 101 1 529 5 112 10 276 Andra ledande befattningshavare (6) 10 584 – 455 485 2 726 – 14 250 Summa 16 267 288 455 604 4 501 6 504 28 619 * Två ordinarie ledamöter och en suppleant **Ersattes av Benjamin Eisert 24 april 2025. ***Valdes den 24 april 2025. ****Avgick den 7 november 2025. *****Invald 12 december 2025. ******Ersatte Camilla Hoflund den 16 oktober 2024. *******1 januari till 16 oktober. Ersattes av Karl Thedéen den 16 oktober 2024. 1) Under 2024 har styrelse ordförande i sin roll som arbetande styrelseordförande erhållit ett arvode utöver ordinarie styrelse- och kommittéarvode. 2) Under 2024 har styrelseledamot, Agneta Nestenborg, i sin roll som interim VD för affärsområdet Bränsle- och materialteknik erhållit ett arvode utöver ordinarie styrelse- och kommittéarvode. ===== SIDA 69 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 67 Not 9 Ersättningar till anställda (forts) Ersättningar till styrelse och andra ledande befattningshavare 2025 2024 Moderbolaget Löner förmåner och andra ersättningar 8 486 9 828 – Varav rörlig ersättning 431 – Pensioner 2 470 2 866 Antal personer 9 8 Dotterbolagen Löner förmåner och andra ersättningar 11 7 42 8 254 – Varav rörlig ersättning 772 455 Pensioner 2 687 1 635 Antal personer 6 4 Koncernen Löner förmåner och andra ersättningar 20 228 18 082 – Varav rörlig ersättning 1 202 455 Pensioner 5 157 4 501 Antal personer 15 12 Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelse- och kommitté arvode och övriga ersättningar under 2025. Rörlig ersättning Verkställande direktören har rätt till rörlig ersättning. För år 2025 har rörlig ersättning intjänats 278 (-) Tkr som utbetalas 2026. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För andra ledande befattningshavare base - ras rörlig lönedel för 2025 på utfall i relation till individuellt satta mål på såväl koncern- som enhetsnivå. Vid måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår rörlig lönedel med max 25-50 procent av grundlönen. Rörlig lönedel för andra ledande befattningshavare har intjänats 2025 med 852 (455) Tkr som utbetalas 2026. Övriga förmåner och ersättningar Såsom övriga förmåner redovisas förmån av tjänstebil, måltidssubventioner samt övriga förmåner såsom sjukvård. Övriga ersättningar utgörs av avgångs- ersättningar. Finansiella instrument Inga aktierelaterade ersättningar utgår enligt nu gällande anställningsavtal. Pension Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Utöver allmän lagstif - tad pension har VD en premiebaserad pensionsplan där bolaget månads - vis erlägger en pensionspremie motsvarande 30 procent av fast månadslön. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder. Svenska koncernledningsmedlemmar ingår i ITP-planen och har en premiebaserad pension som maximalt uppgår till 35 procent av fast lön. För koncernledningsmedlemmar utanför Sverige gäller nationella premiebase - rade pensionsplaner. Not 9 Ersättningar till anställda (forts) Uppsägning och avgångsersättning Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsäg - ning och 6 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag månatligen under 6 månader efter anställningens upphö - rande dock längst fram till uppnådd pensionsålder. Det månatliga avgångs - vederlaget skall motsvara den fasta månadslön som uppburits under uppsägningstiden. Avräkning sker med lön från eventuell ny arbetsgivare. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsäg - ningstiden från den anställdes sida vanligen är 6 månader och från bolagets sida vanligen 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden. Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar ersätt- ningar vid uppsägning vid den tidigaste av följande tidpunkter, a) när koncer- nen inte längre har möjlighet att återkalla erbjudandet om ersättning, och b) när företaget redovisar utgifter för en omstrukturering som är inom tillämp - ningsområdet för IAS 37 och som innebär utbetalning av avgångsvederlag. I det fall företaget har lämnat erbjudande för att uppmuntra till frivillig avgång, beräknas ersättningar vid uppsägning baserat på det antal anställda som beräknas acceptera erbjudandet. Vinstandelar och rörlig ersättning Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för rörlig lön och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som kan hänföras till moderbo - lagets aktie ägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal för pliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis. Not 11 Inkomstskatt Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redo - visas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i Övrigt totalresultat eller direkt i Eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i Övrigt totalresultat respektive Eget kapital. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moder - bolagets dotterbolag och intressebolag är verksamma och genererar skatte- pliktiga intäkter. 2025 2024 Aktuell skatt Aktuell skatt på årets resultat -13 915 -11 147 Aktuell skatt hänförlig till tidigare år -381 - Summa −14 296 −11 147 Uppskjuten skatt Uppkomst och återföring av temporära skillnader - 7 48 3 771 Summa -748 3 771 Summa inkomstskatt −15 044 −7 376 Svensk inkomstskatt uppgår till 20,6 (20,6) procent. Inkomstskatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resultaten i de konsoliderade bolagen enligt följande. 2025 2024 Resultat före skatt 52 359 16 976 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget -10 786 -3 497 Ej skattepliktiga intäkter 5 554 726 Ej avdragsgilla kostnader -2 422 -992 Effekt av andra skattesatser utländska dotterfö- retag -1 628 -5 247 Skatt hänförlig till tidigare år -381 1 903 Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskotts- avdrag - 1 852 Ej aktiverade underskott - 4 655 - 3 990 Omvärdering av uppskjuten skatt 1 494 -1 006 Övrigt -2 220 2 876 Skattekostnad −15 044 −7 376 Effektiv skattskattesats var 28,7 (43,5) procent. Skattesatsen i perioden är påverkad av att några bolag inom koncernen redovisar underskott utan att uppskjuten skatt aktiverats. Skatteeffekter på poster i övrigt totalresultat uppgår per den 31 decem - ber till 5 528 (-2652) Tkr. Not 10 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. 2025 2024 Finansiella intäkter Ränteintäkter kortfristiga bankmedel 532 176 Valutakursdifferenser 323 7 730 Övriga finansiella intäkter 2 660 1 873 Summa 3 515 9 779 Finansiella kostnader Räntekostnader upplåning kreditinstitut -13 707 -15 821 Valutakursdifferenser -4 771 -1 007 Övriga finansiella kostnader -1 262 -2 820 Summa −19 740 −19 648 Finansiella poster – netto −16 225 -9 869 ===== SIDA 70 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 68 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 11 Inkomstskatt (forts) Uppskjuten skatt Kvittade belopp 2025 2024 Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader 46 337 53 947 Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader 8 013 3 515 Summa 54 350 57 462 Uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader 5 385 5 321 Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader – – Summa 5 385 5 321 Uppskjutna skattefordringar Skatte mässiga underskott Övrigt Summa Per den 1 januari 2024 80 677 5 363 86 045 Redovisat i resultaträkningen -31 884 – –31 884 Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat – -2 652 -2 652 Omföring till aktuell skatt 27 – 27 Valutakursdifferenser 5 928 – 5 928 Per den 31 december 2024 54 748 2 711 57 462 Redovisat i resultaträkningen 58 – 58 Skatt hänförbar till komponenter i övrigt totalresultat – 5 528 5 528 Valutakursdifferenser -8 698 – -8 698 Per den 31 december 2025 46 109 8 239 54 350 Uppskjutna skatteskulder Övrigt* Summa Per den 1 januari 2024 34 477 34 477 Redovisat i resultaträkningen –35 502 –35 502 Förvärv 5 321 5 321 Valutakurssdifferenser 1 024 1 024 Per den 31 december 2024 5 321 5 321 Redovisat i resultaträkningen – – Omföring till aktuell skatt – – Valutakurssdifferenser 64 64 Per den 31 december 2025 5 385 5 385 * I övriga uppskjutna skatteskulder ingår uppskjuten skatt på 5,4 (5,3) Mkr hänförligt till temporära skillnader från goodwill som uppstått vid förvärv. Uppskjutna skatte fordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Möjlighet att nyttja befintliga underskott värderas av bolaget löpande och prognoser kan komma visa att bolaget kommer att kunna aktivera ytterligare. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheterna i USA och Storbritannien. Dessa uppgår totalt till 83,6 (84,6) miljoner US-dollar, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 821,2 (894,4 ) Mkr, att utnyttjas inom en 20-årsperiod i USA, och 8,6 (8,2) miljoner brittiska pund i Storbritannien, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 110,6 (111,1) Mkr, där rätten att utnyttja underskottsavdrag inte är tidsbe - gränsad. Utöver dessa så har koncernen skatte mässiga underskottsavdrag i Tyskland om 0,8 (2,8) miljoner euro, vilket omräknat till balansdagskurs uppgår till 8,9 (32,5) Mkr. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår USA med 47,2 (51,7) Mkr, Sverige med 5,0 (5,0) och Tyskland med 2,2 (0,9) Mkr. Not 12 Resultat per aktie 2025 2024 Årets resultat 37 315 9 600 Genomsnittligt antal utestående aktier 8 218 611 8 218 611 Resultat per aktie (SEK per aktie) 4,54 1,17 Not 13 Vinstdisposition och utdelning Förslag till vinstdisposition Följande vinstmedel (kr) står till förfogande för årsstämman: Fritt eget kapital 99 441 551 - varav balanserad vinst 50 924 663 - varav årets resultat 48 516 888 För 2025 föreslår styrelsen en utdelning på - kr per aktie: Till årsstämmans förfogande 99 441 551 Utdelning – I ny räkning överförs 99 441 551 Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbola - gets aktie ägare. Utbetalda utdelningar uppgick till 2 (2) kronor per aktie. På årsstämman den 23 april 2026 föreslås att en utdelning på - kr per aktie lämnas för räken - skapsåret 2025. ===== SIDA 71 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 69 Not 14 Materiella anläggningstillgångar (forts) Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier och verktyg Pågående nyanlägg- ningar och förskott avseende materiella anlägg ningstillgångar Summa 1 januari – 31 december 2024 Ingående bokfört värde 60 658 88 953 30 293 33 957 213 861 Förvärv – 967 266 – 1 233 Valutakursdifferenser – 13 80 – 93 Investeringar – 7 827 4 868 54 444 67 139 Omfördelningar – 7 417 12 782 -20 199 – Avyttringar och utrangeringar -1 – -1 – -2 Avskrivningar -2 904 -12 514 -5 112 – -20 530 Utgående bokfört värde 57 753 92 663 43 176 68 202 261 794 Per den 31 december 2024 Anskaffningsvärde 90 444 246 952 138 312 68 202 543 910 Ackumulerad av- och nedskrivning -32 691 -154 289 -95 137 – -282 117 Bokfört värde 57 753 92 663 43 176 68 202 261 794 1 januari – 31 december 2025 Ingående bokfört värde 57 753 92 663 43 176 68 202 261 794 Förvärv – – – – – Valutakursdifferenser – -65 -288 – -353 Investeringar – – 2 644 21 519 24 163 Aktivering framtida återställande 10 116 – – – 10 116 Omfördelningar 1 640 40 029 – -41 669 – Avyttringar och utrangeringar -1 – 29 – 29 Avskrivningar -3 224 -15 514 -4 285 – -23 023 Utgående bokfört värde 66 285 117 113 41 276 48 052 272 726 Per den 31 december 2025 Anskaffningsvärde 101 551 285 413 133 140 48 052 568 156 Ackumulerad av- och nedskrivning -35 266 -168 301 -91 864 – -295 431 Bokfört värde 66 285 117 113 41 276 48 052 272 726 Avskrivningar ingår i Kostnad sålda tjänster med 22 832 (19 799) Tkr i Försäljnings- och marknadsföringskostnader 3 (109) Tkr, i Administrationskostnader 178 (579) Tkr och i Forsknings- och utvecklingskostnader med 0 (42) Tkr. Not 14 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Koncernen tillämpar komponentavskrivning där varje del av en materiell anläggningstillgång med ett anskaffningsvärde som är betydande i förhållande till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde ska skrivas av sepa- rat i det fall nyttjandeperioderna skiljer sig åt. I anskaffningsvärdet inkluderas utgifter direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Utgifter för nedmontering och återställandekostnader läggs till anskaffningsvärdet och redo visas som en separat komponent. Nedmonterings- och återställandekostnader under till- gångens nyttjandetid beräknas årligen utifrån de bedömningar man gör vid varje bedömningstillfälle. Eventuella justeringar av de framtida kostnaderna justerar tillgångens anskaffningsvärde. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaff - ningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balans räkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultat räkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ned till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande. • Byggnader och markanläggning 20–50 år • Maskiner och tekniska anläggningar 3–20 år • Inventarier och verktyg 3–20 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ned till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda åter vinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försälj ningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörel - seintäkter och Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Kontrakterade investeringar på balansdagen som ännu inte redovisats i de finansiella rapporterna uppgår till - Tkr (-). ===== SIDA 72 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 70 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 15 Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill som uppstår som en effekt av genomförda rörelseförvärv redovisas som immateriell tillgång. Goodwill testas minst årligen för att identifiera eventuellt ned skriv ningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumule- rade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Varumärken Varumärken som uppkommer vid förvärv tas upp till verkligt värde vid anskaffningstillfället. Varumärken som bedöms ha en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan är istället föremål för årlig nedskrivningsprövning. Patent Merparten av Studsviks patent avser metoder och teknik för hantering av radio aktivt avfall. Dessa tillgångar skrivs av under bedömd nyttjandeperiod vilket i normalfallet uppgår till 15 år. Programvara Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programva - ran förvärvats och satts i drift. Dessa tillgångar skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden vilken i normalfallet uppgår till 10 år. Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kund relationer och kontrakt samt vissa hyresrättigheter. Kundrelationer och teknologi som uppkommer vid förvärv tas upp till verkligt värde. Dessa rättighe - ter har en bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avtalsenliga kundrelationer skrivs av på 15 år utifrån en bedömning av långsiktiga affärsrelationer i energisektorn. Avskrivningstiden för övriga rättigheter varierar. Nedskrivningar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av testas för ned skriv ning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet möjligen inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgång - ens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Goodwill Varu märken Patent Programvaru - rättig heter Avtals enliga kund rela tioner och liknande rättig heter Summa 1 januari–31 december 2024 Ingående bokfört värde 196 475 – 3 916 266 – 200 657 Förvärv 17 087 2 084 – – 19 588 38 759 Valutakursdifferenser 10 397 – 362 -3 – 10 756 Investeringar – – 254 – – 254 Avyttringar och utrangeringar – – – – – – Avskrivningar – – -539 -263 -653 -1 455 Utgående bokfört värde 223 959 2 084 3 993 – 18 935 248 971 Per den 31 december 2024 Anskaffningsvärde 261 302 2 084 13 524 6 888 37 524 321 322 Ackumulerad av- och nedskrivning -37 343 – -9 531 -6 888 -18 589 -72 351 Bokfört värde 223 959 2 084 3 993 – 18 935 248 971 1 januari–31 december 2025 Ingående bokfört värde 223 959 2 084 3 993 – 18 935 248 971 Förvärv – – 1 237 – – 1 237 Valutakursdifferenser -17 680 – -881 – – -18 561 Investeringar – – 3 192 – – 3 192 Avyttringar och utrangeringar – – – – – – Avskrivningar – – -825 – -1 307 -2 132 Utgående bokfört värde 206 279 2 084 6 716 – 17 628 232 708 Goodwill Varu märken Patent Programvaru - rättig heter Avtals enliga kund rela tioner och liknande rättig heter Summa Per den 31 december 2025 Anskaffningsvärde 241 444 2 084 15 994 6 499 36 478 302 499 Ackumulerad av- och nedskrivning -35 165 – -9 278 -6 499 -18 850 -69 792 Bokfört värde 206 279 2 084 6 716 – 17 628 232 708 Avtalsenliga kundrelationer och liknande rättigheter består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt samt vissa hyresrät- tigheter. Avskrivningar ingår i Kostnad för sålda tjänster i resultaträkningen med 2 132 (1 455) Tkr. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter vilket överensstämmer med identifierade segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan. 2025 2024 Avfallsteknik 62 533 72 370 Avvecklings- och strålskyddstjänster 143 7 46 151 589 Summa 206 279 223 959 Nedskrivningsprövningar genomförs på segmentsnivå vilka utgör bolagets kassagenererande enheter. De kassagene- rerande enheternas återvinningsvärde utgörs av deras beräknade nyttjandevärden. Dessa värden beräknas baserat på uppskattade framtida kassaflöden som i sin tur baseras på av styrelsen fastställda affärs planer för de närmsta fem åren. Styrelsen har fastställt den budgeterade brutto marginalen baserat på tidigare resultat och sina förväntningar på marknadsutvecklingen. Tillväxttakten uppskattas för varje kassagenererande enhet utifrån deras marknadsposition och utveckling. Kassaflöden bortom femårsperioden extra poleras med hjälp av en uppskattad tillväxttakt per år. Som diskonteringsränta tillämpas en vägd kapitalkostnad för lånat kapital och eget kapital, enligt uppgift nedan. Väsentliga antaganden som använts för beräkningar av nyttjandevärden: Brutto marginal,% Tillväxttakt efter år 5,% Diskonte ringsränta,% Avvecklings- och strålskyddstjänster 2025 8,5 2,0 9,0 Avvecklings-och strålskyddstjänster 2024 8,4 2,0 9,2 Avfallsteknik 2025 11,7 2,0 9,1 Avfallsteknik 2024 20,8 2,0 9,4 Kostnaden för lånat kapital har fastställts individuellt för respektive segment och hänsyn har därmed tagits till skillna - der i marknadsräntor mellan de marknader där de olika enheterna har verksamhet. Kostnaden för eget kapital beräk - nas som avkastningen på riskfria placeringar för respektive segment med tillägg för en marknadsriskpremie. Den vägda kapitalkostnaden som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 11,0 (11,0) procent före skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. Studsvik har också bedömt nyttjandevärdenas känslighet för ogynnsamma förändringar i de viktigaste antaganden avseende kassaflöden och diskonteringsränta. Det föreligger inga övriga specifika omständigheter som påverkat nedskrivningsprövningen. Känslighetsanalys Känslighetsanalys av beräkningarna för nyttjandevärde har genomförts, för ett antagande åt gången. Återvinningsvär- det för respektive kassagenererande enhet skulle vara lika stort som det redovisade värdet om de viktiga antagan - dena ändrades enligt följande: Avfallsteknik 2025 2024 Från Till Från Till Bruttomarginal, % 12 1 21 11 Diskonteringsränta, % 9 19 9 15 Avvecklings- och strålskyddstjänstser 2025 2024 Från Till Från Till Bruttomarginal, % 9 6 8 5 Diskonteringsränta, % 9 14 9 15 ===== SIDA 73 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 71 Not 16 Innehav i joint ventures 2025 2024 Per den 1 januari 456 2 189 Resultatandel -160 -245 Valutakursdifferenser 99 -854 Slutavräkning innehav joint ventures – -634 Per den 31 december 395 456 Koncernens andel av resultatet i de joint ventures som bolaget har andelar i, vilka alla är onoterade, och dess andel av tillgångar är som följer: 2025 Anläggnings tillgångar Omsättnings tillgångar Kortfristiga skulder Netto tillgångar Intäkter Resultat Ägarandel Kobelco Studsvik Co., Ltd Japan – 2 532 111 2 420 – -160 49 Summa – 2 532 111 2 420 – 160 2024 Anläggnings tillgångar Omsättnings tillgångar Kortfristiga skulder Netto tillgångar Intäkter Resultat Ägarandel THOR Treatment Technologies, LLC USA – – – – – –53 – Kobelco Studsvik Co., Ltd Japan – 3 124 130 2 994 – -192 49 Summa – 3 124 130 2 994 – -245 KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd är ett joint venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt radioaktivt avfall. THOR Treatment Technologies,LLC (TTT) innehavet har avvecklats under 2024. Förpliktelser Koncernen har inga förpliktelser avseende KOBELCO STUDSVIK Co., Ltd. Not 17 Kundfordringar Studsvik redovisar kundfordringar till sina upplupna anskaffningsvärden justerat för kreditrisker. Redovisad kreditriskreserv består av både inträffade kreditförluster och förväntade kreditförluster. Koncernen tillämpar den förenklade metoden för beräkning av förväntade kreditförluster. Metoden innebär att förväntade förluster under hela fordrans löptid används som utgångspunkt för kundfordringar och avtalstillgångar. De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig på kundernas betalnings- historik. 2025 2024 Kundfordringar 124 616 181 257 Avgår – Reservering för värdeminskning i fordringar -11 -34 Kundfordringar netto 124 605 181 223 Per den 31 december 2025 uppgick förfallna kundfordringar till 13 214 Tkr (26 457). Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalnings svårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar och avtalstillgångar framgår nedan: 31 december 2025 Ej förfallna Förfallet upp till 3 månader Förfallet 3 - 6 månader Förfallet mer än 6 månader Summa Förväntad förlustnivå i % 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% Redovisat belopp kundfordringar brutto 111 402 12 970 – 245 124 616 Redovisat belopp avtalstillgångar brutto 43 57 4 – – – 43 57 4 Kreditförlustreserv – 11 11 31 december 2024 Ej förfallna Förfallet upp till 3 månader Förfallet 3−6 månader Förfallet mer än 6 månader Summa Förväntad förlustnivå i % 0,0% 0,1% 0,0% 0,0% Redovisat belopp kundfordringar brutto 154 800 25 754 – 703 181 257 Redovisat belopp avtalstillgångar brutto 35 244 – – – 35 244 Kreditförlustreserv – 34 34 Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 11 (34) Tkr per den 31 decem - ber 2025. Förändringar i reserven för osäkra fordringar : 2025 2024 Per den 1 januari -33 -33 Omräkningsdifferens 2 -1 Reservering för osäkra fordringar – – Fordringar som skrivits bort – – Återförda outnyttjade belopp 22 – Per den 31 december −11 −34 Belopp som redovisas på värdeminskningskontot skrivs vanligen bort när koncernen inte förväntas återvinna ytterligare likvida medel. Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt. ===== SIDA 74 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 72 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 18 Övriga fordringar långfristiga 2025 2024 Studsviksfond 12 818 18 807 Kärnavfallsfond 54 507 54 289 Övriga långfristiga fordringar 7 089 11 593 Summa 74 414 84 689 Not 22 Likvida medel I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga place- ringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten. I moder- bolagets likvida medel på balansdagen ingår spärrade medel om - ( -) Tkr. 2025 2024 Kortfristiga placeringar 2 229 2 631 Kassa och bank 47 683 53 688 Summa 49 912 56 319 Not 25 Upplåning (forts) 2025 2024 Långfristig del Banklån 75 480 65 7 45 Summa 75 480 65 745 2025 2024 Kortfristig del Banklån 39 525 122 726 Summa 39 525 122 726 Summa upplåning 115 005 188 471 Övriga långfristiga skulder består av kapitalförsäkringar 29 250 (29 260), långfristiga leasingskulder 9 186 (12 798), samt övriga 13 444 (2 342) Tkr. Koncernens exponering, avseende upplåning, för för- ändring i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för rän- teomförhandling på balansdagen 2025 2024 0–6 månader 115 005 188 417 6–12 månader – – 1–5 år – – Mer än 5 år – – Summa upplåning 115 005 188 417 Som säkerhet för koncernens banklån och kreditfaciliteter har lämnats akti - erna i Studsvik Nuclear AB, Extrem Borr och Sågteknik SP AB och Studsvik Scandpower AB samt ett företagshypotek om 180 Mkr. Redovisade belopp och verkligt värde för långfristig upplåning framgår nedan. Lånen återfinns inom nivå 2 i verkligt värde-hierarkin. Förfallodagar för upplåning Verkligt värde Redovisat värde 2025 2024 2025 2024 Mindre än 1 år 39 525 122 726 39 525 122 726 Mellan 1 och 2 år – 62 720 – 62 720 Mellan 2 och 5 år 39 980 3 025 39 980 3 025 Mer än 5 år 35 500 – 35 500 – Summa 115 005 188 471 115 005 188 471 Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning 2025 2024 SEK 115 005 188 471 Summa 115 005 188 471 Koncernen har följande ej utnyttjade kreditfaciliteter 2025 2024 Rörlig ränta – Löper ut inom ett år 85 832 35 764 Summa 85 832 35 764 Koncernen har en checkräkningskredit på 100 Mkr. Den outnytjade delen uppgick till 85 832 Mkr och den utnyttjade delen uppgick till 14 168 Mkr per balansdagen. De lånemöjligheter som löper ut inom ett år är ettåriga kreditfaciliteter, som ses över vid varierande tidpunkter under året (se not 2). Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån 2025 2024 SEK 4,30% 5,75% Not 19 Övriga fordringar kortfristiga 2025 2024 Avtalstillgångar 43 57 4 35 244 Skattefordringar 14 864 13 839 Övriga fordringar 12 112 13 977 Summa 70 550 63 059 Not 23 Övriga skulder kortfristiga För skulder avseende avtalsskulder som fanns vid utgången av 2024 har 107 Mkr av dessa intäktsförts under 2025. I posten övriga skulder ingår ett bidrag om 8 288 kSEK från Energimyndigheten från 2025 för uppförande och uppgradering av forskningsinfrastruktur samt test- och experimentmiljöer. 2025 2024 Avtalsskulder 148 028 116 258 Sociala avgifter och andra skatter 29 390 21 841 Övriga skulder 32 424 29 936 Summa 209 841 168 035 Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Upplupna intäkter 27 588 23 370 Förutbetalda hyror 579 2 427 Förutbetalda försäkringspremier 3 947 2 525 Övriga förutbetalda kostnader 6 285 6 554 Summa 38 399 34 876 Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Förutbetalda intäkter 87 3 299 Upplupna löner 43 256 44 836 Upplupna material-, konsult– och servicekost- nader 2 730 6 618 Upplupna revisionsarvoden 2 540 2 171 Övriga poster 3 342 6 736 Summa 51 955 63 660 Not 21 Varulager Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj - ningsvärdet. 2025 2024 Anskaffningsvärde varulager Råvaror och förnödenheter och produkter i arbete 10 815 – Färdiga varor 10 398 7 228 Förskott till leverantörer Summa varulager före nedskrivningar 21 213 7 228 Avsättning för inkurans Råvaror och förnödenheter och produkter i arbete -1 030 – Färdiga varor Summa avsättning för inkurans -1 030 – Bokfört värde varulager Råvaror och förnödenheter och produkter i arbete 9 785 – Färdiga varor 10 398 7 228 Summa 20 183 7 228 Den utgift för varulagret som kostnadsförts, avseende varuförsäljning under året, ingår i posten kostnad för sålda tjänster och uppgår till 3 049 (17 556) Tkr. - (8 976 )Tkr avser nedskrivning av lager. Not 25 Upplåning Upplåning redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostna- der. Efterföljande värdering sker till upplupet anskaffningsvärde. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovill korlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. ===== SIDA 75 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 73 Not 26 Pensionsförpliktelser Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensions - planer. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäk - ringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuariella beräkningar. Förmånsbestämda pensionsplaner Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. Den största av planerna återfinns i Tysk - land. Övriga pensionsförpliktelser, som även de finns i Tyskland och Japan, har ej ansetts medföra någon materiell effekt och har inte aktuarieberäknats. Pensionsförsäkring i Alecta Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som omfat- tar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har koncernen inte haft till - gång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP , som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 2 949 (3 050) Tkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån, enligt senast tillgängliga information, till 167 (163) procent. 2025 2024 Förpliktelser i balansräkning för Pensionsförmåner 9 100 10 100 Redovisning i resultaträkning avseende (not 9) Pensionskostnader 25 281 28 753 Belopp som redovisas i Balansräkningen 2025 2024 Nuvärde för ofonderade förpliktelser 9 100 10 100 Summa 9 100 10 100 Belopp som redovisas i resultaträkningen 2025 2024 Förmånsbestämda planer Kostnader för tjänstgöring under innevarande år – – Räntekostnad 77 114 Summa 77 114 Av den totala kostnaden ingick – (–) Tkr i posterna Kostnad sålda varor respektive Administrationskostnader. Not 26 Pensionsförpliktelser (forts) Förändringar i den skuld som redovisas i koncernens ba- lansräkning 2025 2024 Vid årets början 10 100 10 412 Omräkningsdifferenser -893 -162 Summa kostnader redovisade i resultaträkning 77 114 Erlagda avgifter -184 -264 Vid årets slut 9 100 10 100 Totala pensionskostnader som redovisas i koncer- nens resultaträkning 2025 2024 Summa kostnader för förmånsbestämda planer 77 114 Summa kostnader för avgiftsbestämda planer 21 406 24 414 Kostnader för särskild löneskatt och avkastnings- skatt 3 798 4 225 Summa pensionskostnader 25 281 28 753 Aktuariella antaganden 2025 2024 Diskonteringsränta 3,85% 3,50% Framtida löneökningar 0,0% 0,0% Framtida pensionsökningar 2,0% 2,0% Not 27 Avsättningar (forts) Framtida avfalls- kostnader Avsättning rivning Övriga avsätt- ningar Summa Per den 1 januari 2024 70 585 70 402 240 141 227 Kostnadsfört i koncernens resultat räkning – Tillkommande avsättningar 10 653 2 830 3 221 16 704 – Återförda avsättningar -6 797 – – -6 797 – Indexering 1 791 – – 1 791 Aktiverat som anläggningstillgång – – – – Omföringar – – – – Utnyttjat belopp under perioden -6 404 -8 255 – -14 659 Per den 31 december 2024 69 828 64 977 3 461 138 266 Långfristig del 63 525 64 977 240 128 7 42 Kortfristig del 6 303 – 3 221 9 524 Summa 69 828 64 977 3 461 138 266 Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studs- vik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall, utbränt reaktorbränsle samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kost - naderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 2006:647. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Koncernens samlade inbetalningar till Kärnavfallsfonden uppgår till 54 507 Tkr och redo - visas under övriga fordringar se not 18. Medel för rivning och avfallshante - ring kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsviks ansvar för rivning och avfallshan - tering inskränker sig till byggnader som bolaget idag innehar. När det gäller driftavfall bär Studsvik ansvaret för sådant som bolagets egen verksamhet gett upphov till efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtag- anden och avsättningar görs. Framtida avfallskostnader Framtida avfallskostnader omfattar avsättningar för driftavfall och utbränt reaktor bränsle. Kostnader till SKB avseende driftsavfall som uppkommit före 1 januari 2016, inkluderat upplupna kostnader, indexuppräknas med hänsyn taget till förändringarna i konsumentprisindex enligt 2.1.6 bilaga 1 i SKB avtalet. Av det totala avsättningarna på 63,4 Mkr förväntas 6,3 Mkr utnyttjas under 2026 och resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2027. Avsättning rivning Avsättningarna omfattar framtida kostnader för rivning och omhänderta - gande av avfall i samband med rivning av anläggningen i Studsvik. Av summa avsättning rivning på 69,4 Mkr förväntas 6,3 Mkr utnyttjas under 2026. Reste - rande del av avsättningarna förväntas utnyttjas först i samband med avveck- ling av verksamheten. Övriga avsättningar I övriga avsättningar ingår personalkostnader för effektiviseringsprogram - met. Se även not 7. Not 27 Avsättningar Avsättningar för miljöåterställande åtgärder, framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Framtida avfalls- kostnader Avsättning rivning Övriga avsätt- ningar Summa Per den 1 januari 2025 69 828 64 977 3 461 138 266 Kostnadsfört i koncernens resultat räkning – Tillkommande avsättningar 19 407 2 7 42 – 22 149 – Återförda avsättningar – – -240 -240 – Indexering -186 – – -186 Aktiverat som anläggningstillgång – 10 116 – 10 116 Omföringar – – – – Utnyttjat belopp under perioden -25 699 -8 485 -2 829 -37 013 Per den 31 december 2025 63 350 69 350 392 133 092 Långfristig del 57 047 69 350 – 126 397 Kortfristig del 6 303 – 392 6 695 Summa 63 350 69 350 392 133 092 ===== SIDA 76 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 7 4 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 28 Kassaflöde Poster som inte ingår i kassaflödet 2025 2024 Avskrivningar 35 148 32 685 Nedskrivningar materiella anläggningstillgångar -29 2 Resultat vid försäljning av materiella anläggningstillgångar -87 -3 000 Resultatandelar intressebolag 160 276 Valutakursdifferenser -12 317 2 858 Förändringar i avsättningar -8 378 -6 820 Nedskrivning av lager – 8 976 Övrigt - 3 803 5 524 Summa 10 692 40 501 Avstämning av poster som ingår i finansieringsverksamheten Banklån Leasing skulder Summa Skulder per 1 januari 2024 128 819 22 740 151 559 Kassaflöde 59 652 –6 944 52 708 Förvärv - leasing 7 158 7 158 Valutakursdifferenser 537 537 Skulder per 31 december 2024 188 471 23 491 211 962 Skulder per 1 januari 2025 188 471 23 491 211 962 Kassaflöde -73 466 -7 975 -81 441 Förvärv - leasing 3 724 3 724 Valutakursdifferenser -7 47 -7 47 Skulder per 31 december 2025 115 005 18 493 133 498 Not 30 Nyttjanderätter Koncernens bolag leasar diverse kontor, maskiner och fordon. Avtal kan innehålla både leasing och icke-leasingkomponenter och Studsvik har valt att endast beakta leasingkomponenter i deras nyttjanderätter. Betalningar för korta kontrakt och leasingavtal av mindre värde kostnadsförs linjärt i resultaträkningen. Vid fastställande av värdet på nyttjanderätterna och leasingskuld, är de mest väsentliga bedömningarna följande: • Leasingbetalningarna har diskonterats med marginell låneränta. Samma diskonteringsränta har använts för nyttjanderätter med liknande egenska- per. Studsvik har använt den marginella låneräntan, vilket återspeglar den räntesats som erhållits av koncernens kreditinstitut. • Optioner att förlänga och säga upp avtal har beaktats för de leasingavtal där det ansetts rimligt säkert att dessa kommer utnyttjas. När avtalets längd fastställs beaktar koncernen tillgänglig information som ger ett ekono - miskt incitament att utnyttja en förlängningsoption. Majoriteten av förläng- ningsoptionerna som avser kontorslokaler och fordon har inte inkluderats i leasingskulden då Studsvik kan ersätta nyttjanderätterna utan väsentliga kostnader eller avbrott i verksamheten. • Historisk information har använts vid bedömningen av ett leasingavtals längd i de fall det finns optioner att förlänga eller säga upp ett avtal. ÅTAGANDE AVSEENDE LEASING Leasingkostnader avseende leasingavtal uppgår under året till 11 055 (11 689) Tkr. LEASINGAVTAL Redovisade belopp i balansräkningen Tillgångar med nyttjanderätt 2025 2024 Byggnader och mark 9 069 12 487 Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 541 12 197 Summa 19 610 24 684 Leasingskulder 2025 2024 Kortfristiga 9 307 10 693 Långfristiga 9 186 12 798 Summa 18 493 23 491 Leasingskulder redovisas i balansräkningen i posten övriga långfristiga skul - der, samt övriga skulder. Tillkommande nyttjanderätter under 2025 uppgick till 6 022 (10 363) Tkr, vilket främst avser nya lokaler och fordon. Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Summa 1 januari – 31 december 2024 Ingående bokfört värde 12 323 11 177 23 500 Valutakursdifferenser 768 136 904 Investeringar 3 283 7 080 10 363 Avyttringar och utrangeringar 554 63 617 Avskrivningar –4 440 –6 260 –10 700 Utgående bokfört värde 12 487 12 197 24 684 Not 30 Nyttjanderätter (forts) Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Summa 1 januari – 31 december 2025 Ingående bokfört värde 12 487 12 197 24 684 Valutakursdifferenser -1 080 -313 -1 393 Investeringar 1 502 4 520 6 022 Omfördelningar 0 0 0 Avyttringar och utrangeringar 138 153 291 Avskrivningar −3 978 −6 015 −9 993 Utgående bokfört värde 9 069 10 541 19 610 Redovisade belopp i resultaträkningen Avskrivningar på nyttjanderätter 2025 2024 Byggnader och mark -3 978 -4 440 Maskiner och andra tekniska anläggningar -6 015 -6 260 −9 993 −10 700 Räntekostnader (ingår i finansiella kostnader) -987 -675 Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal (ingår i kost- nader för sålda tjänster och administrationskostnader) -503 -149 Utgifter hänförliga till leasingavtal för vilka den underlig- gande tillgången är av lågt värde (ingår i kostnader för sålda tjänster och administrationskostnader) -1 347 -1652 Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2025 var 9 955 (11 118) Tkr. Not 29 Eventualförpliktelser och ställda säkerheter Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier, och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverk - samheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till 33 190 (38 997) Tkr till tredje man. Inga betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter. Ställda säkerheter 2025 2024 Fastighetsinteckning 40 000 40 000 Företagshypotek 179 713 157 000 Aktier i dotterbolag 660 896 591 165 Summa 880 609 788 165 Not 31 Transaktioner med närstående Studsvik AB äger 49 % av KOBELCO STUDSVIK Co,. Ltd, ett joint-venture i Japan med fokus på design av anläggningar för hantering av japanskt avfall. Transaktioner med närstående 2025 2024 Försäljning av tjänster – Kobelco Studsvik Co., Ltd 137 – Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till marknadsmässiga villkor. Transaktioner med övriga närstående, utöver ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare, har inte förekommit. Ersättningar till styrelse, VD och ledande befattningshavare beskrivs i not 9. ===== SIDA 77 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 75 Not 32 Förvärv 2025 Den 1 februari 2025 genomfördes ett förvärv av inkråm i USA av Black - StarTech från Constellation, som utgör ett tillgångsförvärv. Förvärvet av BlackStarTechs produkter ökar Studsviks styrka inom avancerade program - varutillämpningar samtidigt som det passar in i Studsviks mångåriga mark - nadspositionering som en viktig partner för att öka tillförlitligheten hos kärnkraftverk. 2024 Förvärvsanalysen för Extrem Borr och Sågteknik SP AB betraktas nu som slut- lig. Inga ändringar har gjorts. Not 36 Kostnader fördelade per kostnadsslag 2025 2024 Inköp av material och tjänster 19 622 17 7 44 Personalkostnader 12 639 19 583 Avskrivningar – – Summa 32 261 37 327 I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med: 2025 2024 KPMG AB Revisionsuppdrag 1692 1 277 Övriga tjänster 242 503 Summa 1 934 1780 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokfö - ringen samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt råd givning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Not 39 Operationella leasingavtal 2025 2024 Förfaller till betalning inom ett år 264 307 Förfaller till betalning senare än ett år men inom fem år 523 965 Förfaller till betalning senare än fem år - - Summa 787 1 272 Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon med traditionella villkor. Not 40 Resultat från andelar i koncernföretag 2025 2024 Utdelning från koncernbolag 24 866 10 345 Summa 24 866 10 345 Not 33 Händelser efter rapportperiodens slut Den 21 januari avgick Agneta Nestenborg och Erik Strömqvist som styrelsele- damöter på egen begäran. Vid en extra bolagstämma den 23 januari 2026 valdes Julia Pyke och Adam Rodman till nya styrelseledamöter. Studsvik AB meddelade den 9 mars 2026 att bolaget förvärvar Kärnfull Next AB. Not 41 Ränteintäkter och liknande resultatposter 2025 2024 Ränteintäkter 15 718 19 050 Valutakursdifferenser - 13 330 Summa 15 718 32 380 Varav avseende koncernföretag Ränteintäkter 15 548 17 806 Summa 15 548 17 806 Noter till moderbolagets redovisning Not 37 Avskrivningar 2025 2024 Enligt plan Bokförd Enligt plan Bokförd Inventarier och verktyg – – – – Summa – – – – Moderbolagets redovisningsprinciper, se not 1.5. Not 34 Försäljningsintäkter Försäljningsintäkter fördelade på geografiska marknader 2025 2024 Sverige 5 194 4 469 Europa, exklusive Sverige 4 712 4 723 Asien – – Nordamerika 1 794 1 523 Summa 11 700 10 715 Not 38 Övriga rörelseintäkter och -kostnader Övriga rörelseintäkter 2025 2024 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Verkligt värdevinster 1 601 1 604 Valutakursvinster 8 59 Summa 1 609 1 663 Övriga rörelsekostnader 2025 2024 Valutakursförluster -41 -81 Summa −41 −81 Not 42 Räntekostnader och liknande resultatposter 2025 2024 Räntor 14 931 18 814 Övriga finansiella kostnader - 250 Kursdifferenser 29 042  -    Summa 43 973 19 064 Varav avseende koncernföretag Räntor 5 465 7 959 Summa 5 465 7 959 Not 35 Ersättningar till anställda 2025 2024 Löner och an- dra ersättning- ar (varav rörlig ersättning) Sociala kostna- der (varav pen- sionskostna- der) Löner och an- dra ersättningar (varav rörlig er- sättning) Sociala kostna- der (varav pen- sionskostnader) Styrelsen och verkställande direktören 5 373 2 677 6 089 3 478 (278) (1 156) (–) (1 77 4) Övriga anställda 4 440 2 862 4 193 2 735 (153) (1 466) – (1 419) Summa 9 813 5 539 10 282 6 213  (431)  (2 622)  (–)  (3 193) Not 43 Bokslutsdispositioner 2025 2024 Erhållna koncernbidrag 77 000 23 500 Lämnade koncernbidrag  -  - Summa 77 000 23 500 ===== SIDA 78 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 76 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 44 Inkomstskatt 2025 2024 Aktuell skatt Aktuell skatt på årets resultat -6 099 -2 282 Summa −6 099 −2 282 Uppskjuten skatt Uppkomst och återföring av temporära skillnader -2 476 Summa −2 476 Summa inkomstskatt −6 101 −1 806 Uppskjuten skattefor- dran Per den 1 januari 2025 5 002 Redovisat i resultaträkningen -2 Per den 31 december 2025 5 000 Svensk inkomstskatt uppgår till 20,6 (20,6) procent. Inkomstskatten på moder- bolagets resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid användningen av vägd genomsnittlig skattesats för resulta - tet enligt följande: 2025 2024 Resultat före skatt 54 618 22 131 Skatt enligt gällande skattesats -11 251 -4 558 Ej skattepliktiga intäkter 5 122 2 314 Ej avdragsgilla kostnader 31 -38 Övrigt -3 476 Effektiv skatt −6 101 −1 806 Not 46 Finansiella anläggningstillgångar 2025 2024 Aktier i dotterbolag Ingående anskaffningsvärde 1 184 033 1 135 872 Aktieägartillskott – – Investering i dotterbolag 728 48 161 Avyttring dotterbolag – – Utgående anskaffningsvärde 1 184 761 1 184 033 Ingående nedskrivningar - 775 051 –775 051 Årets nedskrivning – – Utgående nedskrivningar -775 051 –775 051 Utgående värde 409 711 408 983 2025 2024 Andelar i joint ventures Ingående anskaffningsvärde 12 072 12 072 Utgående anskaffningsvärde 12 072 12 072 Antal Nominellt värde Andel Bokfört värde 31/12/25 Bokfört värde 31/12/24 Kobelco Studsvik Co., Ltd 3 000 98.000 YEN 49 % 12 072 12 072 2025 2024 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Onoterade aktieinnehav – Ingående anskaffningsvärde 19 145 17 541 – Omvärdering till verkligt värde 485 1 604 Utgående värde 19 630 19 145 Kapitalförsäkringar – Ingående anskaffningsvärde 19 542 17 681 – Tillkommande poster 630 632 – Omföring till kortfristig tillgång – – – Avgående poster -1 082 -1 026 – Omvärdering till verkligt värde 442 2 255 Utgående värde 19 532 19 542 Not 48 Aktier och andelar i dotterbolag Kapital- andel i % Rösrätts- andel i % Antal andelar/ aktier Nominellt värde Bokfört värde Eget kapital Årets resultat Moderbolagets innehav Studsvik Holding, Inc. 100 100 2 000kUSD 25 372 24 042599 573 –9 633 Studsvik Nuclear AB 100 100 5 000kSEK 50 000223 400 2080 68 1 913 Studsvik Scand- power, Inc. 100 100 1 900kUSD 149 47 766 51 47 4 1 002 Studsvik Scand- power AB 100 100 1 000kSEK 91 45 552 73 767 21 437 Studsvik Japan Ltd 100 100 10 000kJPY 10 000 373 1 316 1 Studsvik Germany GmbH 100 100 kEUR 26 241 130 143 1 838 Studsvik Verwal- tungs GmbH 100 100 kEUR 26 261 3 257 288 Extrem Borr och Sågteknik SP AB 100 100 1000 kSEK 100 48 889 13 618 709 Studsvik Instru- ment Systems AB 100 100 17 000kSEK 17 000 18 106 18 106 – Studsvik Limited 100 100 1 000 000kSEK 1 000 – 6 396 -4 729 Studsvik Engine- ering Technology (Beijing) Co., Ltd. 100 100 kEUR 100 1 081 1 081 -179 Summa 409 711 Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte Organisationsnummer Säte Studsvik Nuclear AB 556051-6212 Nyköping, Sverige Studsvik Scandpower, Inc. 36-3088916 Wilmington, USA Studsvik Scandpower AB 556137-8190 Nyköping, Sverige Studsvik Scandpower GmbH HRB 4839 Norderstedt, Tyskland Studsvik Suisse AG CH400.3.036.599-0 Fischbach-Göslikon, Schweiz Studsvik Japan Ltd – Osaka, Japan Studsvik Holding, Inc. 35-3481732 Atlanta, USA Studsvik, Inc. 36-2999957 Atlanta, USA RACE Holding, LLC 20-2472653 Atlanta, USA Studsvik Germany GmbH HRB 504467 Mannheim, Tyskland Studsvik Verwaltungs GmbH HRB 504468 Mannheim, Tyskland Studsvik GmbH & Co. KG HRA 503411 Mannheim, Tyskland Extrem Borr och Sågteknik SP AB 556729-3807 Skåne län, Ängelholm Kommun, Sverige Studsvik Instrument Systems AB 556197-1481 Nyköping, Sverige Studsvik Waste Management Technology AB 559019-2448 Nyköping, Sverige Studsvik Limited 9660060 Preston, England Studsvik Engineering Techno- logy (Beijing) Co., Ltd. 911101 05MA01K Y4A7 4 Beijing, Kina Not 45 Immateriella anläggningstillgångar 2025 2024 Inventarier och verktyg Ingående anskaffningsvärde 3 505 3 505 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 505 3 505 Ingående avskrivningar -3 505 –3 505 Årets avskrivningar – – Utgående ackumulerade avskrivningar -3 505 –3 505 Utgående planenligt restvärde – – NOT 47 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 Förutbetalda programvarulicenser 469 397 Upplupna intäkter – 1 172 Övrigt 424 413 Summa 893 1 982 ===== SIDA 79 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN 77 Not 49 Skulder till kreditinstitut 2025 2024 Banklån Långfristig del 75 480 62 720 Kortfristig del 22 240 52 240 Summa 97 720 114 960 Checkräkningskredit Långfristig del  -     -    Kortfristig del 14 168 64 236 Summa 14 168 64 236 Totalt 111 888 179 196 Bolaget har ej utnyttjade kreditfaciliteter om 85 832 Tkr. Not 53 Kassaflöde från rörelsen Poster som inte ingår i kassaflödet 2025 2024 Avsättningar 773 1092 Verkligt värde-vinster -1 601 –1604 Övrigt – – Summa -828 –512 Not 54 Transaktioner med närstående Inköp och försäljning mellan koncernföretag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncern företag inom Studsvikkoncernen. 2025 2024 Inköp 13% 17 % Försäljning 100% 100 % Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Not 50 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 Semesterlöneskuld 959 1 118 Upplupna löner 799 4 064 Upplupna sociala avgifter 1 328 2 115 Övrigt 264 727 Summa 3 350 8 024 Not 55 Antal anställda 2025 2024 Kvinnor 3 3 Män 2 2 Summa 5 5 Styrelseledamöter och ledande befattnings havare 2025 2024 Antal på balans- dagen Varav män Förändring män / kvinnor Antal på balans- dagen Varav män Styrelseledamöter 8* 5 9% 7* 4 Verkställande direktör och andra ledande befattnings havare 3 2 2 2 *Antalet styrelseledamöter avser endast ordinarie ledamöter. Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verkställande direktör Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsäg- ning och 6  månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 6 månadslöner. Se vidare not 9. Not 51 Ställda säkerheter 2025 2024 Aktier i dotterbolag 342 384 293 495 Företagsinteckning 100 000 100 000 Summa 442 384 393 495 Som säkerhet för banklån har lämnats aktierna i Studsvik Nuclear AB, Extrem Borr och Sågteknik SP AB och Studsvik Scandpower AB. Som säkerhet för framtida avfallskostnader har lämnats aktierna i Studsvik Germany GmbH, Studsvik Verwaltungs GmbH och Studsvik Holding Inc. Not 52 Eventualförpliktelser 2025 2024 Eventualförpliktelser avseende försäkringar 16 162 14 214 Summa 16 162 14 214 Not 56 Investering i dotterbolag 2025 2024 Investering i dotterbolag 728 48 161 Summa 728 48 161 ===== SIDA 80 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS redovisningsstandarder antagna av EU samt att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med antagna standarder (ESRS) för hållbar- hetsrapportering och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförord- ningen (EU) 2020/852. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Nyköping den 17 mars 2026 Jan Bardell Benjamin Eisert Anders Bergdahl Ordförande Vice ordförande Ledamot Julia Pyke Adam Rodman Caroline Talsma Ledamot Ledamot Ledamot Patrick Vreede Roger Ekvall Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Karl Thedéen Verkställande direktör Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 17 mars 2026 KPMG AB Jonas Eriksson Auktoriserad revisor 78 ===== SIDA 81 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Revisionsberättelse Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta inne- fattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncern- redovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställning- stagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Värdering av koncernmässig goodwill Se not 15 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Koncernen redovisar per den 31 december 2025 goodwill om ca 206 miljoner kronor, vilket utgör ca 21% av balansomslutningen. Goodwill är hänförbar till affärsområdena Avvecklings- och strålskyddstjänster om 144 miljoner kronor och affärsområdet Avfallsteknik om 62 miljoner kronor. Goodwill ska minst årligen bli föremål för en så kallad nedskrivningsprövning vilken inne- håller både komplexitet och betydande inslag av bedömningar från företagsledningen. Prövningen ska enligt gällande regelverk genomföras enligt en viss teknik där företagsledningen måste göra framtids- bedömningar om verksamhetens både interna och externa förutsättningar och planer. Exempel på sådana bedömningar är framtida kassaflöden, vilka bland annat kräver antaganden om framtida marknadsförutsättningar. Ett annat viktigt antagande är vilken diskonteringsränta som bör användas för att beakta att framtida bedömda kassaflöden är förenade med risk. Mot bakgrund av ovanstående finns det betydande bedömningar som är av betydelse för redovisningen. Hur området har beaktats i revisionen Vi har inspekterat bolagets nedskrivningsprövningar för att bedöma huruvida de är genomförda i enlighet med den teknik som föreskrivs. Vidare har vi bedömt rimligheten i de framtida kassaflödena samt den antagna diskonteringsräntan och tillväxttakten genom att ta del av och utvärdera företagsled- ningens skriftliga dokumentation och planer. Vi har även intervjuat företagsledningen samt utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande till faktiska utfall. En viktig del i vårt arbete har även varit att utvärdera hur förändringar i antaganden kan påverka värderingen, det vill säga att utföra och ta del av bolagets så kallade känslighet- sanalys. Vi har också kontrollerat fullständigheten i upplysnin- garna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med de antaganden som har tillämpats i nedskrivningspröv- ningen samt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå företagsledningens bedömningar. Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen för Studsvik AB (publ) för år 2025 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 22-49. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12-49 och 52-78. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställ- ning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsre- dovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rätt- visande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 22-49. Förvalt- ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- räkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning för koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbola- gets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. REVISIONSBERÄTTELSE  79 ===== SIDA 82 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Värdering av uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskott Se not 11 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området I koncernens balansräkning redovisas uppskjutna skatte- fordringar om 46 miljoner kronor avseende skattemässiga underskott. Dessa underskott bedömer företagsledningen kunna nyttja mot framtida skattepliktiga överskott. Fordran motsvarar ca 5% av koncernens balansräkning och är hänförlig till delar av historiska skattemässiga underskottsavdrag i USA. Uppskattningar av framtida skattemässiga överskott kräver såväl bedömning och tolkning av skattelagstiftning som uppskattningar av framtida marknadsförutsättningar Med hänvisning till att det redovisade värdet av de uppskjutna skattefordringarna baseras på bedömningar av gällande rätt och framtida vinster finns det en risk att värdet kan vara över- eller underskattat och varje justering av värdet påverkar direkt periodens resultat varför värderingen av de skattemässiga underskottsavdragen utgör ett särskilt betydelsefullt område. Hur området har beaktats i revisionen Vi har granskat huruvida företagsledningens bedömning av det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar hänför- liga till underskottsavdragen baseras på koncernens beslutade/fastställda budgetar och prognoser. Vi har stämt av att antaganden som används i dessa bud getar och prognoser är i enlighet med företagsledningens strategiska planer och intentioner samt utvärderat om dessa är realistiska utifrån vår kunskap av verksamheten. Utvärde- ringen har skett genom analys av hur väl tidigare års anta- ganden har uppnåtts samt att vi utmanat företagsledningen avseende de prognoser som upprättats. Vi har också diskuterat med företagsledningen de förändringar och förhål- landen som inkluderats i prognoserna . Vi har även prövat den matematiska riktigheten i beräkningarna samt bedömt de underliggande fakta och omständigheter som presenteras i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå företagsledningens bedömningar. Avsättning för rivning, avfallshantering och återställande av mark Se not 27 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Verksamheten i Studsviks anläggningar bedrivs i enlighet med tillståndskrav och det åligger Studsvik att avveckla anlägg- ningar, omhänderta avfall och återställa mark. Koncernen gör avsättningar i balansräkningen för dessa framtida avvecklings- kostnader samt kostnader för hantering av avfall. Vid utgången av 2025 fanns det 133 miljoner kronor avsatta i balansräkningen för framtida avfallskostnader samt rivning och återställning. Företagsledningen har en process för att följa upp och värdera avsättningar för avfallshantering, rivning och återställning. Processen innebär betydande bedömningar och uppskattningar av kostnaden för framtida rivning och återställning. Beroende på vilka bedömningar och uppskattningar som företagsledningen gör påverkas värdet av avsättningarna vilket ger en direkt effekt på koncernens resultat och finansiella ställ- ning. Hur området har beaktats i revisionen Vi har utvärderat företagsledningens process för att identifiera tillkommande avfall samt processen för värdering av avsätt- ningen för hantering av avfall, rivning och återställande av mark. Våra granskningsåtgärder inkluderar utvärdering av att avsättningarna följer koncernens redovisningsprinciper. Vidare har vi, baserat på risk och väsentlighet, stämt av och bedömt väsentliga parametrar som t ex volym och pris för beräkning av avsättningen mot underlag i form av avtal och återrapportering från externa parter, där sådana föreligger, samt interna beräk- ningar och antaganden där dessa är grunden. Vi har vidare prövat den matematiska riktigheten i beräknin- garna för avsättningar. Vi har också kontrollerat fullständig- heten i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med granskade underlag och gällande upplysningskrav. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsre- dovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-11, 22-51 samt 90-98. Den andra informationen består också av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direk- tören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernre- dovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernre- dovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen inne- håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisn- ingsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkstäl- lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felak- tigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. 80 REVISIONSBERÄTTELSE ===== SIDA 83 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam- heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Anta- gandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberät- telse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felak- tigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: ƒ identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felak- tigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. ƒ skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omstän- digheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. ƒ utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direk- törens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. ƒ drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verk- ställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis- ningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhål- landen som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysn- ingarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysn- ingar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revi- sionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhål- landen göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. ƒ utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktion- erna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. ƒ planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta till- räckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens plan- erade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklu- sive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. REVISIONSBERÄTTELSE  81 ===== SIDA 84 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkstäl- lande direktörens förvaltning för Studsvik AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi- tioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvalt- ningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bola- gets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvalt- ningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: ƒföretagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försum- melse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller ƒpå något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. 82 REVISIONSBERÄTTELSE ===== SIDA 85 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verk- ställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elekt- ronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Studsvik AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Studsvik AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta Esef- rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskn- ingsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent- liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrke- setiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovis- ningen och koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram under- laget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkstäl- lande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huru- vida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Studsvik ABs (publ) revisor av bolagsstämman den 24 april 2025. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2021. Stockholm den 17 mars 2026 KPMG AB Jonas Eriksson Auktoriserad revisor REVISIONSBERÄTTELSE  83 ===== SIDA 86 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Revisorns granskningsberättelse över Studsvik AB (publ):s hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Studsvik AB (publ), org.nr 556501-0997 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Studsvik AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbar- hetsrapporten ingår på sidorna 22-49 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbar- hetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper ƒ om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, ƒ om den process som företaget har genomfört för att identi- fiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och ƒ efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade håll- barhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Övriga upplysningar Hållbarhetsinformationen för föregående räkenskapsår har inte varit föremål för granskning tidigare och någon gran- skning av jämförande information i hållbarhetsrapporten för 2025 har därmed inte utförts. Annan information än hållbarhets rapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbar- hetsrapporten och återfinns på sidorna 1–21, 50-78 och 86-98. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyr- kande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets- rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identi- fieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om infor- mationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informa- tionen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk- tören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrap- porten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Gransk- ningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revi- sorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrke- setiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Studsvik AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning 84 REVISIONSBERÄTTELSE ===== SIDA 87 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- vanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbar- hetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vid genomförande av vår översiktliga granskning avseende den process som genomförts för att identifiera hållarhets- information att rapportera har vi: ƒ Erhållit en förståelse för processen genom att: - genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den infor- mation som används av företagsledningen; och - granska företagets interna dokumentation av sin process; och ƒ Utvärderat om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbar- hetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetrapporten inkluderade, men var inte begränsade, till följande: ƒ Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för företa- gets rapporterings- och konsolideringsprocesser, inklusive företagets interna kontrollmiljö och informationssystem, som är relevanta för upprättandet av information i hållbar- hetsrapporten. ƒ Utvärderat om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identi- fiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår. ƒ Utvärderat om strukturen och presentationen av hållbar- hetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS. ƒ Genomfört förfrågningar till relevant personal avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten. ƒ Utfört substansgranskningsåtgärder genom stickprovst- estning på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten. ƒ Genom förfrågningar, erhållit en förståelse för metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och hur dessa metoder tillämpades. ƒ Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten. Inneboende begränsningar i upprättandet av hållbarhetsrapporten Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Studsvik AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Studsvik AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 17 mars 2026 KPMG AB Jonas Eriksson Auktoriserad revisor REVISIONSBERÄTTELSE  85 ===== SIDA 88 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Bolagsstyrning Studsvik AB med säte i Nyköping är ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm. Bolaget är moderbolag i en koncern som bedriver verksamhet inom kärnteknik på en internationell arena. Till grund för bolagsstyrningen ligger bolags- ordningen och den svenska aktiebolagslagen, svenska och utländska lagar och förordningar samt Svensk kod för bolags- styrning (Koden). Studsvik redovisar inga avvikelser från Koden. Bolagsstämma Bolagsstämman är koncernens högsta beslutande organ. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Årsstämma ska hållas en gång om året för att bland annat fastställa resultat- och balansräkningar, besluta om utdelning samt välja styrelse och revisorer och besluta om ersättning till dessa. Antalet aktieägare den 31 december 2025 var 8265. Det totala antalet aktier uppgick till 8 218 611. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Tre aktieägare svarar vardera för mer än 10 procent av aktierna i bolaget. Information om aktieägare, rösträtt, bolagsordning framgår av årsredovisningen, sid 50-51. Årsstämman 2025 genomfördes den 24 april där 24 aktieägare med totalt 5 098 591aktier och röster, vilket motsvarar 62,03 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget, var företrädda vid stämman. Årsstämman fastställde koncernens resultat- och balansräkningar, antog styrelsens förslag avseende utdelning, beviljade styrelse och VD ansvarsfrihet samt utsåg KPMG AB till revisor. Av styrelsemedlemmarna omvaldes Jan Barchan, Jan Bardell, Agneta Nestenborg och Erik Strömqvist. Vid nyval valdes Benjamin Eisert och Caroline Talsma. Vidare beslöt årsstämman omval av Jan Bardell som styrelsens ordförande. Stämman fastställde även principer för ersättning till ledande befattningshavare samt utsåg valberedning. Protokollet från årsstämman finns på bolagets hemsida. Extra stämma genomfördes den 12 december där 18 aktieägare med totalt 3 450 828 aktier och röster, vilket motsvarar 41,99 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget, var företrädda vid stämman. Extra stämman fastställde att, i enlighet med valberedningens förslag, styrelsen, intill slutet av nästa årsstämma, ska bestå av sex ledamöter, nyval av Anders Bergdahl till styrelseledamot intill slutet av nästa årsstämma. Samt att bemyndiga styrelsen att, för tiden intill slutet av nästkommande årsstämma, besluta om nyemission av aktier, teckningsoptioner och/eller konvertibler. Stämman fastställde även att ersättning till nyvald styrelseledamot utgår i enlighet med arvodesnivån som fastställdes på årsstämman 2025. Protokollet från extra stämman finns på bolagets hemsida. Valberedning Valberedningens huvudsakliga uppgift är att föreslå årsstämman styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska också lämna förslag till ny valberedning. Enligt årsstämmans beslut ska valberedningen bestå av styrelsens ordförande samt representanter för var och en av de tre största ägarna. Till ledamöter i valberedningen utsåg årsstämman Jan Barchan (Briban Invest AB), Anna Karinen (familjen Karinen), Benjamin Eisert (representant för Daniel S. Aegerter, Armada Investment AG) samt Jan Bardell (styrelseordförande). Under året entledigades Anna Karinen (familjen Karinen) från valberedningen efter att ha avyttrat hela sitt aktieinnehav i bolaget. I enlighet med instruktionen för valberedningen utsåg därefter den aktieägare med näst störst innehav, Peter Gyllenhammar (Bronsstädet AB) som ny ledamot. Valbered- ningen hade därefter följande sammansättning: Jan Barchan (Briban Invest AB), Benjamin Eisert (representant för Daniel S. Aegerter, Armada Investment AG), Peter Gyllenhammar (Brons städet AB) samt Jan Bardell (styrelseordförande). Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utses. Information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen har publicerats på Studsviks hemsida. Valberedningens arbete fokuserar på att säkerställa att styrelsen utgörs av ledamöter som tillsammans har kunskaper och erfarenheter som motsvarar de krav som ägarna ställer på Studsviks högsta styrande organ. I processen att ta fram förslag till styrelseledamöter presenterar därför styrelsens ordförande för valberedningen den utvärdering som gjorts av styrelsens arbete under det gångna året. Aktieägare Utövar styrning via årsstämman och i förekommande fall extra bolags stämma. Valberedning 4 ledamöter. Lämnar förslag gällande bland annat styrelseledamöter och arvoden till årsstämman.Revisorer Valda av årsstämman. Granskar redovisning, bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning. Styrelse 5 ledamöter valda av årsstämman och 2 ledamöter utsedda av de lokala personal organisationerna. Revisionsutskott (3 ledamöter) Ersättningsutskott (3 ledamöter) Strategi- och M&A-utskott (4 ledamöter) VD/koncernchef och koncernledning VD leder verksamheten i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Internkontrollfunktion Integrerad del i koncernstab Ekonomi och Finans. Iakttagelser rapporteras till Revisionsutskottet. 86 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 89 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Styrelsens sammansättning Styrelsen består av sex bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt två ordinarie ledamöter med suppleanter utsedda av personalorganisationerna Unionen och Sveriges Ingenjörer. Av de ordinarie åtta ledamöterna är andelen kvinnor 37,5 procent. Styrelseledamöterna presenteras på sidorna 90-91 i årsredovisningen och under Styrelse och revisorer på hemsidan. De av stämman valda ledamöterna är alla att betrakta som obe roende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Alla, förutom Benjamin Eisert, är oberoende av större aktieägare. Revisorer Valda av årsstämman. Granskar redovisning, bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning. Styrelse 6 ledamöter valda av årsstämman och 2 ledamöter utsedda av de lokala personalorganisationerna. Valberedning 4 ledamöter. Lämnar förslag gällande bland annat styrelseledamöter och arvoden till årsstämman. VD/koncernchef och koncernledning VD leder verksamheten i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Internkontrollfunktion Integrerad del i koncernstab Ekonomi och Finans. Iakttagelser rapporteras till Revisionsutskottet. Ordförande Jan Bardell är styrelsens ordförande och leder styrelsens arbete. Han har särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena och säkerställa att ledamöterna fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordföranden håller löpande kontakt med VD i olika frågor alltefter behov. Styrelsens arbete Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsord- ningen anger arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. VD deltar i styrelsens arbete och andra medarbetare deltar när så är påkallat. Koncernens ekonomidirektör är styrelsens sekreterare. Styrelsen får genom månatliga rapporter och vid styrelsemöten information om bolagets ekonomiska och finansiella läge. Verksamheten i de olika affärsområdena följs upp och diskuteras enligt en rullande plan, vilket innebär att styrelsen gör en detaljerad analys av respektive affärsområde minst en gång per år. Vidare enas styrelsen inför varje år om ett antal frågeställningar som ska belysas under något styrelse- möte under året. Under 2025 har styrelsen haft fördjupade genomgångar med samtliga affärsområden. Affärsmöjlig- heter baserade på samarbeten och förvärv har avhandlats. Därutöver har styrelsen även haft koncernens kassaflöde och det fortsatta strategiska arbetet som centrala fokusområden. Under året har styrelsen och revisionsutskottet regelbundet fått uppdateringar om arbetet med koncernens CSRD-arbete och genomförd DMA (Dubbel väsentlighets analys). Genom löpande rapportering och diskussioner har de hållits informerade om utvecklingen av arbetet. Inför varje styrelsemöte går ordföranden och VD igenom de frågor som ska tas upp på mötet och underlag för styrelsens behandling av ärenden skickas till ledamöterna cirka en vecka före varje styrelsemöte. Bolagets revisorer rapporterade vid två sammanträden under året sina iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och bolagets förvaltning. Styrelsen gavs då också möjlighet att diskutera med revisorerna utan företagsledningens närvaro. Ordföranden säkerställer att styrelsens arbete årligen utvärderas och att valberedningen får nödvändig information om resultatet av utvärderingen. Utvärderingen diskuteras i styrelsen som en bas för planeringen av kommande års styrelsearbete. Policyer, riktlinjer och instruktioner Styrelsen reviderar och fastställer koncernens policies och riktlinjer och koncernens uppförandekod. Uppförande koden syftar till att ge vägledning till anställda och affärspartners, minimera risker, stärka företagskulturen och förmedla Studsviks kärnvärden. VD fastställer riktlinjer och operativa instruktioner baserade på av styrelsen fastställda policies och riktlinjer. Riktlinjer och operativa instruktioner utfärdade av VD omfattar primärt den finansiella rapporteringen, hantering av personuppgifter (GDPR) samt informationsteknik. Samtliga policies och riktlinjer finns tillgängliga för koncernens medarbetare på koncernens intranät. Revisionsutskott Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott. Utskottet ska pröva den interna kontrollen samt väsentliga redovisningsfrågor och redovisningsprinciper. Utskottet ska också behandla de finan- siella rapporter som avlämnas och med bolagets revisorer bl a diskutera risker samt revisionens inriktning och omfattning. Vidare fastställer utskottet riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som får upphandlas av revisionsbolaget samt utvärderar revisions-insatserna och bistår vid behov valbered- ningen vid framtagande av förslag till revisorer och arvodering av revisionen. Utöver detta har utskottet under 2025 behandlat frågor gällande hållbarhetsredovisningen samt följt utveck- lingen av de interna ekonomiska processerna. Bolagets revi- sorer har rapporterat sina iakttagelser till utskottet från granskningen av bokslutet för tredje kvartalet samt gransk- ningen av årsbokslutet. Utskottet sammanträder inför varje rapporttillfälle samt därutöver vid behov. Under året hade utskottet fem sammanträden. Revisionsutskottet arbetar enligt en av styrelsen årligen antagen instruktion och avrapporterar resultatet av sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskott Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet lämnar styrelsen förslag till VDs lön och övriga anställningsvillkor och godkänner, efter förslag från VD, löner och övriga anställningsvillkor för koncernledningen. BOLAGSSTYRNING  87 ===== SIDA 90 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Utskottet förbereder också styrelsens förslag till stämman avseende principer för ersättning och övriga anställnings- villkor till koncernledningen. Under året hade utskottet 1 möte. Ersättningsutskottet arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Ersättningsutskottet består av Jan Bardell (ordförande) samt att Benjamin Eisert valdes in efter Jan Barchans avgång. En redogörelse för ersättningar till ledande befattnings- havare finns i Not 9 på sid 66. Strategi- och M&A-utskott Styrelsen har inrättat ett Strategi- och M&A-utskott. Utskottet ska utvärdera strategiskt och finansiellt de förslag på företags uppköp som ledningen bedömer är intressanta och som möter styrelsens uppsatta kriterier. Därutöver ska utskottet utvärdera de genomförda förvärven under de första två åren för att säkerställa att de levererar förväntade finan- siella och strategiska resultat. Utskottet ska också följa upp och stödja bolagets planer och strategi för produktutveckling och innovation av nya tjänster och produkter. Det innebär att regelbundet granska planerade och pågående initiativ, säker- ställa att arbetet drivs i linje med bolagets affärsmål samt att nya och befintliga produkter utvecklas utifrån marknads- behov, tekniska möjligheter och lönsamhet. Strategi- och M&A-utskott arbetar i enlighet med en av styrelsen årligen antagen instruktion och återrapporterar sitt arbete till styrelsen. Strategi- och M&A utskottet består av Benjamin Eisert (ordförande), Erik Strömqvist och Jan Bardell. Jan Barchan var ledamot i utskottet fram till sin avgång, då han efterträddes av Jan Bardell. Arvoden till styrelsen Det totala styrelsearvodet i Studsvik AB för 2025 uppgick till 2 046 (3 229) Tkr. Enligt beslut av årsstämman erhåller styrelsens ordförande 682,5 tkr per år och ordinarie ledamot 236,5 tkr per år. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår inget arvode. Ordförande i revisionsutskottet erhåller ett arvode om 75 tkr per år och ledamot 50 tkr per år. Ordförande i Strategi- och M&A-utskott erhåller ett arvode om 75 tkr per år och ledamot 50 tkr per år. Till ersättnings- utskottet utgår ingen ersättning. Utbetalda arvoden till styrelsen redovisas i Not 9 på sid 66. Revisorer På årsstämman 2025 utsågs det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2025. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Jonas Eriksson. KPMG genomför revisionen i koncernens väsentliga bolag. Revisionen baseras på en revisionsplan och revisorn rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet löpande under året samt vid minst ett tillfälle till styrelsen i sin helhet. Revisorn inhämtar synpunkter från revisionsutskottet avseende Studsviks risker som därefter beaktas särskilt i revisionsplanen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen samt beskriva granskningsarbetet och gjorda iakttagelser. Studsvik har utöver revisionsuppdraget anlitat KPMG inom skatteområdet och i olika redovisnings- och finansfrågor. KPMG AB är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att vid sidan om sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning åt Studsvik. Rådgivningsuppdrag överstigande 50 Tkr ska i förväg godkännas av revisionsutskottets ordförande. Ersättning till bolagets revisorer utgår enligt godkänd räkning efter träffad överenskommelse. För information om ersättning under 2025 se Not 8. VD och koncernledning VD har ansvar för den löpande förvaltningen av bolaget. VD leder den operativa verksamheten och utarbetar informationen och beslutsunderlag till styrelsen samt är föredragande vid styrelsens möten. Under 2025 bestod koncernledningen av VD, ekonomidirektör, strategichef, HR chef samt cheferna för affärs områdena Avvecklings- och strål-skyddstjänster, Bränsle-, Material- och Avfallsteknik, Studsvik Scandpower. Koncernledningen presenteras på sid 90 i årsredovisningen samt på hemsidan under Koncernledning. Koncernledningen sammanträder månadsvis för uppföljning av utvecklingen i segmenten. Vid två till tre tillfällen under verksamhetsåret sammanträder koncernledningen för att mer ingående behandla frågor av operativ, strategisk eller långsiktig natur. Styrelseledamöter Invald Närvaro Ersättnings- utskott Revisions- utskott M&A- utskott Oberoende av bolag Oberoende av ägare Arvode tSEK Jan Bardell, ordförande 2022 15/15 1/1 4/4 1/3 ja ja 727 921 Anna Karinen 2) 2003 4/15 ja nej 56 250 Jan Barchan 3) 2004 9/15 1/1 2/3 ja nej 242 125 Erik Strömqvist 2021 15/15 2/4 3/3 ja ja 301 414 Agneta Nestenborg 2010 14/15 4/4 ja ja 320 164 Benjamin Eisert 1) 2025 11/15 3/3 ja nej 191 000 Caroline Talsma 1) 2025 11/15 2/4 ja ja 191 000 Anders Bergdahl 4) 2025 2/15 1/3 ja ja 15 403 Per Ekberg (A) suppleant 1) 2005 9/15 Roger Ekvall (A) 2024 15/15 Jitka Zakova (A) 2020 12/15 1) vald 24 april 2025 2) avgick 24 april 2025 3) avgick 7 november 2025 4) vald 12 december 2025 88 BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 91 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 VD och koncernfunktioner är placerade i Studsvik. I enlighet med de policys och riktlinjer som styrelsen fastställt svarar koncernfunktionerna för affärsutveckling, fördelning av finan- siella resurser mellan koncernens verksamheter, kapital- struktur och riskhantering. Till uppgifterna hör även frågor om koncernövergripande förvärv och avyttringar, vissa större projekt, koncernens finansiella rapportering, hållbarhets- redovisning, kommunikation med aktiemarknaden samt övrig intern och extern kommunikation. Operativ styrning Koncernens operativa verksamhet utfördes i dotterbolag vilka ingår i de tre affärsområdena. Verksamheten i affärsområdena följdes upp genom så kallade business area reviews. Vid kvartalsvisa business area reviews analyseras och diskuteras, förutom den finansiella utvecklingen, bland annat marknads- utveckling, risker samt hållbarhetsfrågor. Ledningsgrupperna för respektive affärsområde följer månadsvis affärsområdets löpande verksamhet. Affärsplan och budget förbereds av varje affärsområde i samråd med koncernledningen. Verksamheterna bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policys som fastställts samt av lokala regler fastställda av respektive lokal styrelse. Affärs- områdescheferna har resultatansvar och ska säkerställa tillväxt för sina verksamheter samt ansvarar även för att synergier mellan affärsområden tas tillvara. Intern kontroll Den interna kontrollen syftar till att säkerställa att: ƒ Bolagets mål och strategier följs upp. ƒ Aktieägarnas intressen skyddas. ƒ Den externa finansiella rapporteringen med rimlig säkerhet speglar verkligheten. ƒ Finansiella rapporter är framtagna i överensstämmelse med god redovisningssed, lagar och förordningar samt övriga krav på noterade bolag. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att koncernen har en effektiv intern kontroll. VD ansvarar för att det finns processer och organisation som säkerställer den interna kontrollen och kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Studsvik har ingen särskild granskningsfunktion (internrevision). Granskningen och den interna kontrollen görs av en extern konsult på uppdrag av revisionsutskottet, vilket styrelsen funnit vara ändamålsenligt. Granskningen utgår från en övergripande riskanalys, som görs på koncernnivå, samt från check- och frågelistor i ett självutvärderingsmaterial, som sedan utifrån materialitetsaspekter verifieras genom direkt granskning. Granskningen görs via intervjuer och stickprov och sammanfattas i en rapport till revisionsutskottet där den behandlas. En utförlig beskrivning av koncernens risker och hur dessa hanteras presenteras i förvaltningsberättelsen på sidorna 12-13. En redogörelse för koncernens finansiella risker återfinns i Not 2 på sidorna 61-63. Utfallet av granskningen rapporteras till revisionsutskottet och styrelsen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekono- miska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina sammanträden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 86-89 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2-6 årsredovis- ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Stockholm den 17 mars 2026 KPMG AB Jonas Eriksson Auktoriserad revisor BOLAGSSTYRNING  89 ===== SIDA 92 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Styrelse och revisorer JAN BARDELL Styrelseordförande. Född 1957. Styrelseordförande sedan 2023, ledamot sedan 2022 Andra uppdrag: Styrelseordförande i InfraNord AB. Medlem av SOS Barnbyar. Tidigare VD för olika Vattenfall- bolag, bl a Vattenfall Data, Vattenfall Business Services, Vattenfall Services. VD och koncernchef One Nordic AB, VD och koncernchef Argynnis Group AB samt VD Climeon AB. Utbildning: Uppsala Universitet, Gävle Högskola samt IFL (Institutet för Företagsledning) Innehav*: 3 571 aktier BENJAMIN EISERT Styrelseledamot. Född 1993. Ledamot sedan 2025. Andra uppdrag: Investment Director på Armada Investment AG, det privata investment- bolaget tillhörande den schweiziske entreprenören och investeraren Daniel S. Aegerter. Utbildning: Kandidatexamen i filosofi, politik och ekonomi, University of Oxford. Aktieinnehav*: 2 456 542 (representerar Daniel S. Aegerters aktieinnehav samt Benjamins eget innehav om 127 329 aktier) ANDERS BERGDAHL Styrelseledamot. Född 1975. Ledamot sedan 2025. Andra uppdrag: CEO NA2 – Nordic Association for Nuclear Acceleration Utbildning: Kandidatexamen (Ekonomi) samt kompletterande studier i nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet. Aktieinnehav*: 1 130 JULIA PYKE Styrelseledamot. Född 1967. Ledamot sedan 2026. Utbildning: Examen i engelska från Clare College, University of Cambridge, följt av ett års omskolningskurs i juridik. Andra uppdrag: FEI och HonFNucl, brittiska regeringens rådgivande kommission Clean Power 2030. Aktieinnehav*: 0 ADAM RODMAN Styrelseledamot. Född 1984. Ledamot sedan 2026. Utbildning: Kandidatexamen i statsvetenskap, cum laude, från Amherst College. Andra uppdrag: Grundare och investeringschef för Segra Capital. Aktieinnehav*: 813 244 CAROLINE TALSMA Styrelseledamot. Född 1967. Ledamot sedan 2025. Andra uppdrag: CFO Duroc AB, samt styrelseuppdrag Nordic Flanges Group AB (publ), Direkt Laminat AB och Sonsa Business Holding AB. Utbildning: Masterexamen i finansiell ekonomi Aktieinnehav*: 2 000 90 STYRELSE OCH REVISORER ===== SIDA 93 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Arbetstagarrepresentanter PATRICK VREEDE Styrelseledamot Arbetstagarrepresentant. Född 1983. Ledamot sedan 2026 Representant för arbetstagarna utsedd av Sveriges Ingenjörer, verksam inom Studsvik Nuclear AB. Utbildning: Civilingenjör i teknisk fysik, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Innehav*: 892 aktier ROGER EKVALL Styrelseledamot. Arbetstagarrepresentant. Född 1981 Ledamot sedan 2024 Arbetstagarrepresentant utsedd av Unionen, verksam inom Studsvik Nuclear AB. Utbildning: Flygteknik Aktieinnehav*: 0 JOHAN ÖIJERHOLM Suppleant Född 1977 Suppleant sedan 2026 Representant för arbetstagarna utsedd av Sveriges Ingenjörer, verksam inom Studsvik Nuclear AB Utbildning: Ph.D. Innehav*: 0 REVISOR KPMG AB Ansvarig revisor: Jonas Eriksson Född 197 4 Revisor i Studsvik sedan 2024 Andra uppdrag: Alligo, Beijer Alma, Concejo, Knowit, SinterCast och Telia Sverige *Innehav per 6 februari 2026. STYRELSE OCH REVISORER  91 ===== SIDA 94 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Koncernledning KARL THEDÉEN Vd och koncernchef, samt affärsområdeschef för Bränsle-, Material- och Avfallsteknik och tillförordnad affärsområdeschef för Avveckling- och Strålskyddstjänster. Född 1963. Anställningsår: 2024. Innehav*: 3 000 aktier JASON BABIK Strategichef Född: 1973 Anställningsår: 2024 Innehav*: 0 aktier VERONICA FORS HR chef Född: 1968 Anställningsår: 2021 Innehav*: 0 JOAKIM LUNDSTRÖM Affärsutvecklare och försäljningschef för bränsle- och materialteknik Född: 1978 Anställningsår: 2002 Innehav*: 0 PETER TESKE Ekonomidirektör Född 1979. Anställningsår: 2024. Innehav*: 400 aktier ART WHARTON Affärsområdeschef Studsvik Scandpower Född: 1982 Anställningsår: 2017 Innehav*: 800 aktier *Innehav per 6 februari 2026. 92 KONCERNLEDNING ===== SIDA 95 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025  93 ===== SIDA 96 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Femårsöversikt  Resultaträkningar i sammandrag Belopp, Mkr 2021 2022 2023 2024 2025 Försäljningsintäkter 798,3 814,8 826,0 893,1 883,3 Kostnad för sålda tjänster –591,3 –610,5 –616,4 -694,7 -670,7 Bruttoresultat 207,1 204,3 209,7 198,4 212,6 Försäljnings- och marknadsförings- kostnader –34,4 –39,0 –52,7 -58,1 -56,2 Administrationskostnader –93,9 –89,2 –78,9 -96,9 -95,5 Forsknings- och utvecklingskostnader –9,0 –8,5 –11,9 -14,0 -14,5 Andel i intressebolags resultat före skatt 5,9 – 0,2 – 0,4 -0,2 -0,2 Övrigt, netto 10,2 7,5 7,7 -2,4 22,4 Rörelseresultat 85,8 74,9 73,4 26,8 68,6 Finansiella poster, netto –8,3 –10,8 –15,0 -9,8 -16,2 Resultat efter finansiella poster 77,6 64,1 58,4 17,0 52,4 Inkomstskatt –14,4 –16,2 –9,8 -7,4 -15,0 ÅRETS RESULTAT 63,2 47,9 48,6 9,6 37,3 Balansräkningar i sammandrag Belopp, Mkr 2021 2022 2023 2024 2025 Tillgångar Goodwill 184,3 201,5 196,5 224,0 206,3 Övriga anläggningstillgångar 418,9 433,6 452,9 498,9 496,0 Kundfordringar 128,9 156,9 141,7 181,3 124,6 Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 96,1 110,3 118,3 105,1 129,1 Likvida medel och kortfristiga placeringar 108,4 120,1 97,8 56,3 49,9 Summa tillgångar 936,6 1 022,4 1 007,2 1 065,6 1 005,9 Eget kapital och skulder Eget kapital 387,0 436,0 389,2 403,0 387,0 Innehav utan bestämmande inflytande 0,4 – – – – Långfristiga räntebärande skulder 42,5 62,3 29,5 65,7 75,5 Långfristiga icke räntebärande skulder 228,5 227,9 216,9 188,6 192,8 Kortfristiga räntebärande skulder 21,0 38,9 99,3 122,7 39,5 Kortfristiga icke räntebärande skulder 257,2 257,4 272,3 285,6 311,1 Summa eget kapital och skulder 936,6 1 022,4 1 007,2 1 065,6 1 005,9 94 FEMÅRSÖVERSIKT ===== SIDA 97 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Kassaflödesanalyser i sammandrag Avser totala verksamheten Belopp, Mkr 2021 2022 2023 2024 2025 Rörelseresultat 85,8 7 4,9 73,4 26,8 68,6 Återläggning av avskrivningar 30,0 29,8 28,7 32,7 35,1 Övriga ej likviditetspåverkande poster –18,6 -30,1 –29,3 7,8 -24,5 Kassaflöde från rörelsen 97,2 74,6 72,8 67,3 79,2 Finansiella poster, netto –5,3 –4,4 –7,8 -11,7 -8,6 Skatt –8,3 –9,9 –16,2 -23,6 -20,6 Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 83,6 60,3 48,8 32,0 50,2 Förändringar i rörelsekapital 33,7 – 60,0 33,6 -10,3 69,7 Kassaflöde före investeringar 117,3 0,3 82,4 21,7 119,9 Investeringar –46,0 –24,7 –41,7 -67,4 -27,4 Kassaflöde efter investeringar 71,3 – 17,5 51,4 -78,1 98,3 Data per aktie 2021 2022 2023 2024 2025 Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 8 218 611 Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK 7,69 5,82 5,91 1,17 4,54 Eget kapital per aktie, SEK 47,12 53,05 47,36 49,03 47,09 Finansiella nyckeltal 2021 2022 2023 2024 2025 Marginaler Rörelsemarginal, % 10,7 9,2 8,9 3,0 7,8 Vinstmarginal, % 9,7 7,9 7,1 1,9 5,9 Räntabilitet* Räntabilitet på operativt kapital, % 25,3 19,9 17,5 5,6 13,9 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 19,5 15,6 14,4 6,5 13,4 Räntabilitet på eget kapital, % 18,1 11,6 11,2 2,4 9,7 Kapitalstruktur Operativt kapital, Mkr  338,9 377,0 420,2 535,1 452,1 Sysselsatt kapital, Mkr 450,9 537,1 518,0 591,5 502,0 Eget kapital, Mkr 387,4 436,0 389,2 403,0 387,0 Räntebärande nettoskuld, Mkr –44,9 –18,6 31,0 132,2 65,1 Nettoskuldsättningsgrad, % –11,6 –4,3 8,0 32,8 16,8 Räntetäckningsgrad, ggr 9,9 5,3 4,6 1,9 3,7 Soliditet, % 41,4 42,6 38,6 37,8 38,5 Kassaflöde Investeringar, Mkr 58,5 24,7 41,7 77,8 33,4 EBITDA 107,4 104,7 102,1 59,5 103,7 EBITDA/Finansnetto –13,1 –9,7 –6,8 -6,0 -6,4 Anställda Medelantal anställda 517 520 531 549 511 Försäljningsintäkter per anställd, Mkr 1,5 1,6 1,6 1,6 1,7 FEMÅRSÖVERSIKT  95 ===== SIDA 98 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Nyckeltalsdefinitioner Vissa nyckeltal som företagsledningen och analytiker använder för att bedöma koncernens utveckling är inte upprättade enligt IFRS® redovisningsstandarder. Då inte alla företag beräknar finansiella mått på samma sätt, är de inte alltid jämförbara med mått som används av andra företag och ska därför inte ses som en ersättning för de mått som definieras enligt IFRS. Företags ledningen anser att dessa nyckeltal underlättar för investerare att analysera koncernens utveckling. EBITDA Rörelseresultat före av- och nedskrivningar. En indikator som visar verksamhetens kassagenererande förmåga. EBITDA/Finansnetto Rörelseresultat före av- och nedskrivningar dividerat med finansnetto. Används för att få en tydligare bild när det gäller företagets kassaflöde jämfört med rörelsemarginal. Eget kapital Genomsnittligt eget kapital har beräknats som ett snitt av de fyra senaste kvartalen. Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut. Ger aktieägare en möjlighet att jämföra bokfört värde med marknadsvärde. Fritt kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten (efter föränd- ringar i rörelsekapital) inklusive kassaflöde från investerings- verksamheten. Visar bolagets kassagenereringskapacitet efter operativa investeringar. Försäljningsintäkter per anställd Försäljningsintäkter dividerat med medelantal anställda. Vid kvartalsrapporter är försäljningsintäkterna estimerade på helårsbasis. Måttet visar hur mycket varje anställd har omsatt och är en personell motsvarighet till tillgångars omsättnings- hastighet. Investeringar Summan av förvärv av rörelse/dotterbolag samt förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Justerat rörelseresultat Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster Justerad rörelsemarginal Rörelseresultat, före jämförelsestörande poster, i procent av försäljningen. Ett mått på det operativa resultatet före jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är händelser och transaktioner som har en väsentlig finansiell påverkan och vilkas resultat- effekter är viktiga att uppmärksamma vid en jämförelse av periodens finansiella resultat med resultat för tidigare perioder. Medelantal anställda Genomsnitt av antalet anställda vid varje månads utgång. Används för att beräkna andra nyckeltal per anställd. Nettoskuld Total lång- och kortfristig upplåning med avdrag för likvida medel. Används för att visa företagets förmåga att betala samtliga skulder om de förfaller till betalning. Nettoskuldsättningsgrad Räntebärande nettoskuld dividerad med eget kapital inklu - sive innehav utan bestämmande inflytande. Ett mått på finansiell risk. Operativt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder, kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Genomsnittligt operativt kapital har beräknats som ingående plus utgående operativt kapital dividerat med två. Visar hur mycket kapital som Studsvik kräver för att bedriva sin kärnverksamhet. P/E-tal Aktiekursen dividerad med resultat per aktie. Nyckeltalet visar priset på Studsviks aktie i relation till Studsviks vinst per aktie. 96 ===== SIDA 99 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Genomsnittligt antal aktier har beräknats som ett vägt genomsnitt av antalet aktier utestående under året. Används för att mäta företagets resultat per aktie. Räntabilitet på eget kapital Periodens resultat för de fyra senaste kvartalen i procent av genomsnittligt eget kapital. Det visar Studsviks förmåga att generera avkastning på ägarnas investerade kapital. Räntabilitet på operativt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt kapital. Räntabilitet på operativt kapital används för att reda på lönsamheten oberoende av de finansiella tillgångarna och oberoende av finansieringen. Räntabilitet på sysselsatt kapital Periodens resultat, efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader samt verkligt värde- och valutakurs- förluster, för de fyra senaste kvartalen i procent av genom- snittligt sysselsatt kapital. Det mäter hur effektivt Studsvik genererar vinst från det kapital som binds i verksamheten. Räntebärande nettoskuld Summan av kortfristiga och långfristiga räntebärande skulder minskad med kortfristiga placeringar samt kassa och bank. Ett mått på bolagets finansiella ställning. Räntetäckningsgrad Resultat efter finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Ett mått på bolagets finansiella ställning och beskriver Studsviks förmåga att betala sina räntekostnader. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av försäljningen. Ett mått på det operativa resultatet. Självfinansieringsgrad Kassaflöde före investeringar dividerat med investeringar. Måttet visar hur står andel av kapitalbehovet Studsvik kan finansiera internt. Soliditet Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen. Nyckeltalet visar på Studs- viks långsiktiga betalningsförmåga och hur stor del av till- gångarna som är finansierade med eget kapital. Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital har beräknats som ett snitt av de fyra senaste kvartalen. Visar värdet på de tillgångar som är knutna till verksamheten som bidrar till att generera intäkter och vinst. Vinstmarginal Resultat före skatt i procent av försäljningsintäkterna. Ett mått på lönsamhet.  97 ===== SIDA 100 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 SVERIGE Telefon Fax Studsvik AB Besöksadress: Studsvik 611 82 Nyköping +46 155 22 10 00 Studsvik Nuclear AB Besöksadress: Studsvik 611 82 Nyköping +46 155 22 10 00 Studsvik Waste Management Technology AB 611 82 Nyköping +46 155 22 10 00 Studsvik Scandpower AB Badhusgatan 12 722 15 Västerås +46 21 41 57 83 Extrem Borr & Sågteknik SP AB Starbyvägen 382 262 95 Ängelholm +46 431 435 550 JAPAN Studsvik Japan, Ltd Sanko bldg. 5F05. 10-1 Miyuki-dori, Mikunigaoka, akai-ku, Sakai Japan, 590-0028 +81 72 242 7418 +81 72 242 7418 SCHWEIZ Studsvik Suisse AG Schlösslistrasse 12 CH-5408 Ennetbaden, Schweiz +41 79 501 42 08 STORBRITANNIEN Studsvik Ltd Richard House. Winckley Square, Preston PR1 3HP United Kingdom +44 7884 436944 TYSKLAND Studsvik Scandpower GmbH Rathausallee 28 DE-22846 Norderstedt, Tyskland +49 40 3098 088 10 +49 40 3098 088 88 Studsvik GmbH & Co. KG Walter-Krause-Str. 11 DE-68163 Mannheim, Tyskland +49 621 950 403 01 +49 621 950 403 02 USA Studsvik Scandpower, Inc. 1070 Riverwalk Dr., Suite 150 Idaho Falls, ID 83402-3345 USA + 1 910 777 2553 + 1 910 769 3249 Studsvik, Inc. 3480 Preston Ridge Road Alpharetta, Georgia 30005, USA + 1 404 497 4900 + 1 404 497 4901 Studsvik Scandpower, Inc. 929 North Front Street, Office 451 Wilmington, NC 28401 USA + 1 910 777 2553 + 1 910 769 3249 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS-OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Org nr 556501-0997 © Studsvik AB (publ) 98 ===== SIDA 101 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025  99 ===== SIDA 102 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 NOTERINGAR 100 ===== SIDA 103 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 104 ===== STUDSVIK AB (PUBL) ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 Studsvik AB (publ) 61 1 82 Nyköping Telefon 01 55-2210 00 www.studsvik.se