===== SIDA 1 ===== ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 2 ===== Den formella årsredovisningen omfattas av sidorna 69–216. Hållbarhetsrapporten omfattar sidorna 96–163 och Bolagsstyrningsrapporten omfattar sidorna 84–95, vilka båda utgör en del av Förvaltningsberättelsen. Den officiella årsredovisningen för 2025 är upprättad på svenska i formatet för elektronisk rapportering (ESEF). Denna återfinns via SCAs hemsida sca.com. Engelsk version är en översättning av svenskt original. ===== SIDA 3 ===== Innehåll Den här symbolen tar dig tillbaka till innehållsförteckningen. OM SCA RAPPORTER Introduktion Detta är SCA 2 Året i korthet 6 Vd-ord 8 SCA som investering 10 Strategi och värdeskapande SCA och omvärlden 13 Strategi för lönsam tillväxt 14 Växande förnybar skogstillgång 16 Ökat värde från varje träd 18 Hög grad av självförsörjning 20 Skogens många värden 22 Ekologiska värden 24 Klimatrelaterade värden 32 Sociala och kulturella värden 36 Ekonomiska värden 38 Verksamhet Skog 42 Trä 48 Massa 52 Containerboard 56 Förnybar energi 60 Logistik 64 Aktien och ägarna Aktien och ägarna 66 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 69 Risker och riskhantering 75 Bolagsstyrning 84 Presentation av styrelse och revisorer 92 Presentation av koncernledning 94 Hållbarhetsrapport 96 Finansiella rapporter och noter Innehåll 164 Koncernens räkningar 165 Noter till koncernens räkningar 170 Moderbolagets räkningar 207 Noter till moderbolagets räkningar 211 Övrigt Underskrifter 216 Revisionsberättelse 217 Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten 221 Flerårsöversikt 223 Definitioner och ordlista 224 Om årsstämman 226 Vd-ord 8 ” Som aktieägare äger du en del av våra växande skogar och det starka, välutvecklade industrinätverk som SCA byggt upp genom åren.” Läs mer i vd-ordet 1 SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 4 ===== Detta är SCA SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar välskött skog i norra Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Genom ansvarsfullt skogsbruk och långsiktig förvaltning skapas största möjliga värde för skogen, ekonomin och kommande generationer. Estland Lettland Litauen 2,7 miljoner hektar Massafabrik Sågverk Kraftlinerbruk SCAs skogsinnehav 2 Introduktion SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 5 ===== Skogen är basen för SCAs verksamhet. Runt denna unika resurs har SCA byggt ett industriellt ekosystem som använder hela trädet för att maximera dess värde. Den integrerade värdekedjan möjliggör resurseffektiv produktion av förnybara produkter och bidrar till klimatnytta, biologisk mångfald och långsiktig lönsamhet. Skog Skogen är kärnan i SCAs verksamhet och sköts genom ett ansvarsfullt skogsbruk där hela trädet tas till vara. Råvaran används i SCAs integrerade och välutvecklade värdekedja för att skapa högsta möjliga värde i och av skog. Skogsmarken bidrar också med värden som biologisk mångfald och rekreation. Trä SCA driver en konkurrenskraftig sågverksindustri där högkvalitativa trävaror produceras från den mest värdefulla delen av trädet. Sågverken är en viktig intäktskälla för skogsägaren och en motor i SCAs värdekedja. Biprodukter från sågverken används vidare i produktionen av massa, förpack- ningspapper, energi och kemikalier. Massa Största delen av det som inte kan bli trävaror, blir högkvalitativ massa. Produktionen sker i moderna, energi - effektiva anläggningar där även grön el, värme, råvara till biodrivmedel och gröna kemikalier utvinns. Containerboard SCA producerar förpackningspapper av hög kvalitet, anpassat för att möta kraven på hållbara och effektiva förpacknings- lösningar. I integrerade pappersbruk tas hela trädet till vara, vilket möjliggör pro- duktion av grön elektricitet, värme, råvara till biodrivmedel och gröna kemikalier. Förnybar energi Av den råvara som inte blir trävaror, massa eller förpackningspapper, produ - cerar SCA förnybar energi i form av biodrivmedel, biobränslen och hållbara kemikalier. SCAs skogar ger även goda förutsättningar för vindkraftsproduktion. Logistik SCA har en effektiv logistikorganisation som säkerställer att råvaran transporteras kostnadseffektivt till industrin och att färdiga förnybara produkter når kunder över hela världen. Den höga själv- försörjningsgraden inom logistik bidrar till stabilitet, kontroll och långsiktig konkurrenskraft i hela värdekedjan. Så är SCAs affär uppbyggd TRÄ CONTAINER- BOARD MASSA SKOG FÖRNYBAR ENERGI LOGISTIK 3IntroduktionSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 6 ===== Växande skogar gör den gröna omställningen möjlig Träd från SCAs välskötta och växande skogar utgör grunden för SCAs affärsmodell och är kärnan i ett välutvecklat industriellt ekosystem som bygger på förnybara resurser. Genom att ta tillvara på hela trädet skapar SCA maximalt värde och bidrar till en cirkulär ekonomi. Det är ekonomiskt effektivt och klimatsmart samtidigt som det hjälper samhället att byta ut fossila material och drivmedel. Skogen är basen för verksamheten... ...som förädlas i välinvesterade industrier... Energi Energi Vindkraftverk El Värme Pellets Biodrivmedel Massa Förpackningspapper Trävaror Bioenergi Tallolja, svartlut & bark Massa och pappersbruk Flis Sågverk Massaved Sågtimmer Grenar och toppar, energived Bark & spån Solljus Vatten CO2 4 Introduktion SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 7 ===== Fossilfri värld Mer värdefulla skogar Effektiv resurshantering Lönsam tillväxt ...vilket ger klimatsmarta och förnybara produkter... ...som skapar värde i samhället. Energi Energi Vindkraftverk El Värme Pellets Biodrivmedel Massa Förpackningspapper Trävaror Bioenergi Tallolja, svartlut & bark Massa och pappersbruk Flis Sågverk Massaved Sågtimmer Grenar och toppar, energived Bark & spån Solljus Vatten CO2 5IntroduktionSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 8 ===== EBITDA, andel av koncernen 20251) 1) –385 MSEK rapporteras i övrigt. Under 2025, som präglats av en svag marknad, ökade handelshinder och valutarörelser, har SCAs integrerade värdekedja och höga självförsörjningsgrad inom strategiskt viktiga områden skapat förutsättningar för god kostnadskontroll. Detta har resulterat i en EBITDA-marginal på 32 procent för helåret, vilket visar på bolagets motståndskraft och operativa styrka. Året i korthet Nettoomsättning 20 427 MSEK EBITDA 6 564 MSEK EBITDA-marginal 32% Resultat per aktie 4,56 SEK Utdelning per aktie 3,00 SEK Klimatnytta 12,0 miljoner ton CO2e Skog 3 788 MSEK Trä 856 MSEK Massa 752 MSEK Containerboard 1 111 MSEK Förnybar energi 442 MSEK 58% 13% 11% 17% 7% 6 Introduktion SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 9 ===== MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 20 427 20 232 EBITDA 6 564 7 143 EBITDA-marginal, % 32,1 35,3 Rörelseresultat 4 432 5 027 Rörelsemarginal, % 21,7 24,8 Periodens resultat 3 205 3 639 Resultat per aktie, SEK 4,56 5,18 Föreslagen utdelning per aktie, SEK 3,00 3,00 Operativt kassaflöde 3 078 3 187 MSEK 2025 2024 Strategiska investeringar 1 273 689 Skogstillgångar 103 766 107 329 Sysselsatt kapital 112 460 114 920 Avkastning på sysselsatt kapital – industridelen, % 4,4 7,3 Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x Medelantal anställda 3 508 3 456 Olycksfall, LTA per miljon arbetade timmar 3,9 3,1 Klimatnytta, miljoner ton koldioxid 12,0 12,3 Nyckeltal ” Genom en välinvesterad värdekedja och hög självförsöjningsgrad skapas förutsättningar för god kostnadskontroll.” 7IntroduktionSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 10 ===== Från planta till kund – SCA skapar värde i varje steg Vd-ord Den sista december 2025 kunde SCA lägga ytterligare ett år med stabila marginaler – 32 procent i EBITDA-marginal – till handlingarna. Att det skett under ett år där den globala konjunkturen varit svag och den bredare skogsindustrin mött motvind understryker värdet av att ständigt fokusera på integrerade värdekedjor med hög effektivitet, god självförsörjning och optimal förmåga att maximera värdet ur varje enskilt träd. 8 Introduktion SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 11 ===== Skogen är grunden i SCAs verksamhet och sköts genom ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk där hela trädet tas till vara. Den förnybara råvaran kommer till lika delar från egna skogar respektive från privata skogsägare. Tillsammans utgör dessa råvaruflöden fundamentet i det värdeskapande SCA driver – till nytta för aktieägare, anställda, lokalsamhällen och Sverige som helhet. Värdeskapandet tar sig uttryck i konkreta resultat: 3,2 mil jarder i vinst, ännu ett år med stabil utdelning och 3 500 helårsanställda inom bolaget, primärt i norra Sveriges glesbygdslän. Samtidigt bidrar skogsbruket och SCA i klimat - arbetet. När färdigvuxna träd skördas och ersätts med fler och ännu växtligare plantor kan det skogliga kolförrådet växa år för år. Det är därför vi kan bruka skogen och samtidigt se en netto - tillväxt med en allt större volym stående skog över tid. När råvaran från skogen används för att ersätta plast i förpackningar, betong i konstruktioner eller fossilbaserade energislag så undviker samhället att nya fossila utsläpp tillförs atmo sfären. Sammantaget visar SCAs verksamhet på betydande positiva klimateffekter som under året kompenserat för ungefär 25 procent av Sveriges samlade inhemska utsläpp. SCA arbetar också aktivt för att värna och stärka biologisk mångfald i våra skogar som en central del av ett långsiktigt, ansvarsfullt skogsbruk. Goda förutsättningar för ett aktivt skogsbruk är avgörande för SCA, men också för Sverige som hållbar industrination. Det öppnar stundtals för målkonflikter och samtal som är lika viktiga som nödvändiga att medverka i. SCA har av det skälet under flera år fört en dialog inom certifieringsorganet FSC ® om utmaningar där regelverket för skogsbrukscertifieringen leder till onödiga låsningar, begränsar möjligheterna att skapa större klimatnytta och oavsiktligt leder till att hållbart svenskt skogsbruk missgynnas i jämförelse med mindre hållbart skogs- bruk i andra delar av världen. Under 2025 har den dialogen fördjupats och bolaget har i dag aktiva och konstruktiva samtal med FSC med en förhoppning om att hitta pragmatiska lösningar som gör att certifieringen skapar ett tydligare mervärde. Runt skogen, som är förnybar men som alltid finns i begränsad mängd, har SCA utvecklat industriella värdekedjor som under lång tid optimerats för att maximera värdet och ta tillvara varenda fiber ur en dyrbar resurs. Effektivitet i varje led, från plantmaterial med hög tillväxt till transportlösningar hela vägen fram till kund, är ett kännetecken för SCA. Det är denna kombination av långsiktig förädling och operativ spets som gör det möjligt att skapa global konkurrenskraft baserad på lång - samt växande skogar i norra Sverige. Detta ger en robusthet som är extra värdefull när marknaderna vacklar till följd av svag underliggande efterfrågan samt krig, oroshärdar och globala handelskonflikter med hastigt uppkomna tullhinder. Vetskapen om värdet av effektivitet i alla led och hög grad av självförsörjning inom kritiska områden är det som motiverat SCA att systematiskt och storskaligt investera i förbättringar genom hela värdekedjan. Vid våra anläggningar arbetas det för att stegvis ta ny kapacitet i drift i redan väl fungerande indu - strier. Det är ett idogt arbete som kvartal för kvartal möjliggör en större och effektivare produktion av exempelvis förpacknings - papper i Obbola, sågade trävaror i Bollsta och avsalumassa i Sundsvall. På samma sätt ser vi att vår senaste investering i Tunadals - hamnen i Sundsvall skapar ökade förutsättningar för högre lönsamhet och minskad klimatbelastning. Genom att ha direkt åtkomst till en hamn som kan hantera de största fartyg som kan trafikera Östersjön skapas möjligheten att samordna stor - skaliga transporter där så väl kostnad som utsläpp per ton minskar. Detta är redan i dag värdefullt, men kan bli en ännu större fördel i takt med att utsläpp från sjötrafik behäftas med gradvis stigande regulatoriska kostnader. Vi noterar även att vår produktion av förnybara drivmedel, där tallolja från våra massabruk förädlas till fossilfria fordons - bränslen, utvecklas med ökad lönsamhet till följd av krav på ökad inblandning av förnybara biodrivmedel i exempelvis jetbränsle till flyget. För SCA är det viktigt att vårda och sköta skogen så att dess bidrag till en hållbar framtid successivt ökar och att den förnybara och cirkulerbara fibern nyttjas resurseffektivt och genererar ett kontinuerligt värdeskapande. Genom vårt ansvarsfulla och aktiva brukande av skogen skapas tusentals arbetstillfällen i norra Sverige samtidigt som Sveriges handelsbalans stärks. SCA värnar parallellt med det industriella brukandet också skogens biologiska mångfald, de upplevelser skogen erbjuder och dess betydelse som grund för andra näringar. Som aktieägare i SCA äger du en del av våra växande skogar och det starka, välutvecklade industrinätverk som företaget har byggt upp genom åren. Därigenom bidrar du också till de positiva värden SCA skapar för såväl utvecklingen i skogen, välståndet i Sverige och den globala omställningen till ett fossilfritt samhälle. Till sist vill jag rikta ett stort tack till våra medarbetare, kunder och leverantörer för ett gott samarbete under 2025. Ulf Larsson Vd och koncernchef ” Goda förutsättningar för ett aktivt skogsbruk är avgörande för SCA, men också för Sverige som hållbar industrination.” 9IntroduktionSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 12 ===== SCA som investering SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark, vilket motsvarar en yta ungefär lika stor som Belgien. Det innebär att varje aktie motsvarar cirka 38 m2 mark. Runt denna förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad värdekedja som maximerar värdet av varje träd. I kombination med en hög självförsörjningsgrad och toppmoderna anläggningar möjliggörs långsiktigt ökande avkastning till SCAs aktieägare. Stabil och lönsam värdetillväxt över tid En stark projektportfölj som säkerställer en konkurrenskraftig avkastning EBITDA och EBITDA-marginal Totalavkastning, skog i Sverige (index 1956–2025) SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark. Skogen är en real tillgång som ger skydd mot inflation, en stabil lönsamhet samt värdetillväxt. Sedan 1956 har skogstillgångarna gett en årlig totalavkastning om cirka 10 procent. Läs mer på sidan 46. SCA är ett skogsbolag med moderna och väl - investerade industrier i nära anslutning till skogs - innehavet. Företaget har inom samtliga produkt - områden genomfört viktiga framtidsinvesteringar som ökat produktion, kvalitet och konkurrenskraft. Den starka projektportföljen med strategiska investeringar i skog och industri säkerställer en långsiktigt konkurrenskraftig avkastning. Läs mer på sidan 18–19. Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Ludvig & Co, Lantmäteriet, Svefa, FutureVistas. Not: Kassaflödet återinvesteras i skog. CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt. 2020201020001990198019701960 1) Exklusive effekt av ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar. 2) Exklusive effekt av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten. EBITDA EBITDA-marginal 10% CAGR 202520242023202220212020201920182017 2)1) 3 648 22% 5 252 28% 5 319 27% 4 440 24% 9 109 48% 10 194 49% 6 807 38% 6 564 32% 7 143 35% 10 Introduktion SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 13 ===== Stabil och stigande utdelning över tid Ordinarie utdelning Extra utdelning SCA har över tid levererat en stabil och stigande utdelning till aktieägarna samtidigt som stora investeringar genomförts för att säkerställa en ökad intjäning. Sedan delningen av bolaget 2017 har SCA dubblat utdelningen. För verksamhetsåret 2025 föreslår styrelsen en utdelning om 3,00 SEK per aktie. Läs mer på sidan 67. SCAs utdelning över tid, SEK per aktie 202520242023202220212020201920182017 1,50 1,75 0,00 2,00 2,25 1,00 2,50 2,75 3,00 3,00 SCAs produkter möter en stigande efterfrågan och bidrar till ett mer hållbart samhälle Samtliga produkter SCA tillverkar har historiskt haft en långsiktigt stigande efterfrågan samtidigt som de möter höga krav på hållbarhet och kvalitet. Förnybara produkter som trävaror, biobränsle och förpackningspapper tillverkade av biomassa från SCAs skogar kan ersätta fossilbaserade produkter såsom fossila bränslen, plast och betong. SCAs produkter och skog spelar en allt viktigare roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Läs mer på sidan 40–65. Global efterfrågan Containerboard 20252020201520102005 Källa: Numera. CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt. 2025 års värde är beräknat per oktober. 3% CAGR Hög självförsörjningsgrad ger stabilitet i kostnadsmassan Grad av självförsörjning per område Genom att SCA tillvaratar hela trädet i ett indu striellt ekosystem säkerställs en effektiv resurs användning med en hög självförsörjnings - grad inom vedråvara, energi och logistik som till stor del motverkar kostnadsökningar. Samtidigt har konkurrenskraftiga industrier en god betalningsförmåga för vedråvaran och säkrar skogens långsiktiga värde. Läs mer på sidan 20–21. Vedråvara, M m3 Elanvändning, TWh Biobränslen, TWh SCA Logistik, miljarder SEK Drivmedel, kton ~60% 100% ~50% ~35% ~80% 11IntroduktionSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 14 ===== Strategi och värdeskapande 12 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 15 ===== SCA och omvärlden SCAs välinvesterade industrier, höga självförsörjningsgrad och kompetenta personal har gett företaget en stabil grund i en tid präglad av osäkerhet. Under året har kriget i Europa och konfliktsituationen i Mellanöstern fortsatt, samtidigt som svag konjunktur och handelshinder bidragit till oro på de globala marknaderna. Parallellt med detta har inflationen stabiliserats och styrräntor sänkts. Ett år präglat av osäkerhet och omställning Efter några år med högre inflation har den svenska kärninfla - tionen (KPIF) de senaste åren stabiliserats. För 2025 landade inflationen i nivå med Riksbankens mål om 2 procent. I takt med inflationsutvecklingen har den svenska Riksbanken gradvis sänkt styrräntan för att motverka den svagare konjunkturen. Utvecklingen i Sverige speglar den globala trenden där flera större ekonomier sänkt sina styrräntor i takt med att inflations - trycket minskat. Under 2025 har marknadsläget varit osäkert, präglat av en svag konjunktur, handelshinder och valutarörelser. Samman - taget har detta medfört utmaningar för skogsindustrin som möter en marknad med svag underliggande efterfrågan inom flera produktområden. För SCA, som Europas största privata skogsägare, ger det egna skogsinnehavet en värdefull bas för den egna råvaru - försörjningen. SCAs strategi kombinerar skogsinnehav med välinvesterade industrier, kompetent personal och en hög självförsörjningsgrad inom energi och logistik. Tillsammans har dessa faktorer gjort det möjligt att leverera en EBITDA- marginal om 32 procent även i en pressad världsekonomi. Över tid kommer det fortsatt finnas ett strukturellt behov av klimat smarta och förnybara skogsprodukter för att klara klimat - omställningen. Denna efterfrågan kommer sannolikt att ge SCA en konkurrensfördel, både på kort och lång sikt, och stärka bolagets position på marknaden. Begränsat utbud av vedråvara Utbudet av vedråvara har under flera år varit begränsat, drivet av kriget i Ukraina, skadedjursangrepp i Centraleuropa och minskad avverkning i bland annat Kanada. Utbudsbegräns - ningarna tillsammans med hög efterfrågan har över tid drivit upp virkes priserna på marknaden. Under 2025 har prisupp - gången för massaved avtagit och priserna stabiliserades på höga nivåer för att sedan vända nedåt i slutet av året. Mark- naden för timmer i norra Sverige har fortsatt mött en stark efterfrågan, speciellt avseende grantimmer. Detta innebär att SCAs stora skogsinnehav får ett stärkt strategiskt och ekono - miskt värde. På längre sikt är den egna skogen avgörande för produktionen av globalt efterfrågade klimatsmarta produkter. Den säkerställer också råvaruförsörjningen till SCAs växande industrier till konkurrens kraftiga priser. Biprodukterna en central del av värdeskapande i svag konjunktur Den långsiktiga utvecklingen mot hållbara produkter inom drivmedel, energi och förpackningsprodukter förstärker vikten av att ta till vara på hela trädet. SCAs integrerade värdekedja har under 2025 varit en viktig drivkraft till det solida resultatet, där hela trädet skapar värde och svinn minimeras. SCA har väl - investerade industrier som tar vara på skogliga biprodukter och vidare förädlar dem. Talloljan från massabruken används exempel vis vid tillverkning av hållbart flygbränsle vid bioraffina - deriet i Göteborg. Europa ökar stegvis sitt krav på fossilfritt flyg- bränsle, vilket innebär goda framtidsutsikter när produktion av fossilfria drivmedel ska realiseras. Även biprodukter från såg - verken har goda framtidsutsikter i den hållbara omställningen. Hållbart förpackningsmaterial möter en svagare marknad Pandemin skapade en stark uppgång i e-handeln och därmed större åtgång av förpackningsmaterial från förnybar råvara, för att efter pandemin falla tillbaka till tidigare nivå. Under senaste året har marknaden för kraftliner och containerboard varit sva - gare och efterfrågan på kraftliner mattades av ytterligare under det andra halvåret. Den svaga europeiska industrin har påverkat efterfrågan negativt under 2025 medan e-handelns tillväxt har varit normal. Efterfrågan framgent väntas fortsatt drivas av växande e-handel och komplexa leveranskedjor, samt en normalisering av den industriella efterfrågan inom Europa. SCA, som är Europas tredje största producent av kraftliner, positio - nerar sig genom att erbjuda en bred produktportfölj, inklusive specialprodukter från Munksund och Obbola. Den långsiktiga efterfrågan på kraftliner förväntas fortsätta öka över tid. Svag efterfrågan av marknadsmassa Under första kvartalet utvecklades massamarknaden och priserna på barrsulfatmassa positivt. Under andra kvartalet infördes handelshinder som ökade osäkerheten och priserna har sedan dess fallit tillbaka. Efterfrågan av marknadsmassa har varit svag i Europa men återhämtat sig i Asien i takt med sjunkande priser. SCAs massabruk – Östrands sulfatmassa - fabrik och Ortvikens CTMP-fabrik – är moderna och väl - investerade. Bolaget har fortsatt fokusera på att öka sina marknads andelar i Europa och på att leverera lönsamhet även i utmanande marknads förhållanden. Biprodukter från skogen förädlas till fossilfria drivmedel och energi. 13Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 16 ===== SCAs strategi för lönsam tillväxt Växande förnybar skogstillgång Ökat värde från varje träd Hög grad av självförsörjning 14 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 17 ===== Investera i den integrerade värdekedjan Öka produktionen av containerboard, trä och massa Realisera affärsmöjligheterna inom förnybar energi Öka skogsresursen Öka tillväxt och avverkning Förvärva skogsmark i Norden och Baltikum Hög självförsörjningsgrad Säkerställa en hög och balanserad självförsörjningsgrad inom vedråvara, energi och logistik 15Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 18 ===== SCAs växande skogar – en strategisk resurs för långsiktig värdetillväxt Sveriges skogar är en viktig tillgång för både klimatet och ekonomin. Med aktiv skogs skötsel, återplantering och strategiska förvärv stärker SCA sin råvaruförsörjning och skapar en alltmer virkesrik skog. Detta bidrar till att SCA kan tillverka förnybara produkter, öka tillväxten och skapa klimatnytta. Växande förnybar skogstillgång Växande skog för ett bättre klimat och stabil värdetillväxt SCAs växtliga skogar fungerar som en koldioxidfångare och lagrar kol i träden. När träden är fullvuxna bromsar kolinlag - ringen och de skördas för att bli förnybara produkter som både skapar ekonomiska värden och fortsätter bidra till klimatnytta. SCAs skogstillgångar är också en ekonomisk tillgång med stabil värdetillväxt. Sedan mitten av 1950-talet har skogstill- gångarna genererat en årlig totalavkastning om cirka 10 procent. Ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk kan förena ekono - misk lönsamhet med klimatnytta och samhällsnytta – och därmed är en växande förnybar skogstillgång en strategisk resurs för SCA. God skogsskötsel för ökad råvara Genom en aktiv och långsiktig skötsel av skogarna ökar SCA tillväxt och avverkningsmöjligheter. Det är växande skogar, där varje avverkat träd återplanteras med två till tre nya plantor, som bygger en större och starkare skoglig bas. Det gör det möjligt att öka råvaruflödena, skapa en större produktion av klimat - smarta produkter och samtidigt få mer virkesrika skogar. Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverkningsnivån ökat successivt sedan slutet av 1940-talet. Samtidigt som avverkningsnivån ökat har virkesförrådet på SCAs marker fördubblats under samma tid. Contortatallen, med en högre tillväxt än den svenska tallen, ger ett betydande bidrag till tillväxtökningen och nettoinbindningen av koldioxid. SCA har aldrig haft ett större virkesförråd än nu. Med den skogsskötselplan som SCA lagt fast kommer virkesförrådet fortsätta växa under de kommande decennierna, samtidigt som avverkningen kan fortsätta att öka. SCA sköter sina skogar så att de ska ge en så hög produktion som möjligt av sågtimmer, det värdefullaste virkessortimentet. Inköp av skog för säkrare råvaruförsörjning SCA vill öka sitt skogsinnehav och förvärvar skog där den bidrar till försörjningen av bolagets värdekedja. I Baltikum har SCA ett pågående program för förvärv av 100 000 hektar skogsmark, som till cirka 80 procent är genomfört. I Sverige är de legala möjligheterna att öka skogsinnehavet begränsade. Där kombi - nerar bolaget försäljningar och köp för att förbättra förutsätt - ningarna för skogsskötsel och virkesförsörjning. Ett större skogsinnehav ger säkrare råvaruförsörjning, underlättar investeringar och skapar större flexibilitet. Avverkning i SCAs skogar i Sverige (m m3fub) Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverkningsnivån ökat successivt sedan slutet av 1940-talet. På 10–20 års sikt förväntas den kunna öka ytterligare. Grafen baseras på den senaste avverkningsberäkningen som genomfördes 2020. m m3fub 0 1 2 3 4 5 6 20502040203020202010200019901980197019601950 Uthållig avverkningsnivå enligt avverkningsberäkningar Aktuell avverkning Tredubbling av avverkningsnivån Stående virkesvolym i SCAs skogar i Sverige (m m3sk) SCA har aldrig haft så mycket virke som i dag och virkesförrådet förväntas fortsätta öka de kommande decennierna. De röda linjerna visar SCAs utförda taxeringar. Från 2020 är siffrorna en prognos enligt den senaste taxeringen. m m3sk 0 50 100 150 200 250 300 20502040203020202010200019901980197019601950 Fördubbling av virkesförrådet 16 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 19 ===== Välskött skog skapar klimatnytta, ekonomiska värden och stabil värdetillväxt. Contortatallen binder mycket koldioxid. Gallring skapar plats för fortsatt tillväxt. Gödsling kan bidra till att skogen växer snabbare. 17Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 20 ===== Strategisk optimering av projekt­ portföljen för ökad lönsamhet SCA har under lång tid systematiskt utvecklat bolagets värdekedja för att maximera värdet av den egna skogliga råvaran. Investeringar i industristrukturen är inte bara lönsamma på egna meriter utan adderar också värde till hela kedjan, från skog till färdig produkt. Beslutade och pågående strategiska projekt Potentiella möjligheter för organisk tillväxt och strategiska optioner Värde Basinvesteringar säkrar god produktivitet och kostnadseffektivitet CTMP- expansion 300kt CTMP i Ortviken Avveckling tryckpapper Kraftliner- expansion Ny 725kt pappers- maskin i Obbola Biodrivmedel Bioraffinaderi i Göteborg Förvärv av skogsmark Mål om 100k ha skogsmark i Baltikum varav 80 procent har genomförts Ökat värde från varje träd 18 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 21 ===== Tid Växa skogstillgången Öka skogsinnehavet i Norden och Baltikum Ökad potential Containerboard & Massa Lönsam tillväxt i nuvarande bruk Förnybara drivmedel Utveckla förutsättningarna för ett potentiellt bioraffinaderi Under flera år har SCA genomfört miljardinvesteringar i industri - projekt i norra Sverige. Samtliga större projekt är nu slutförda och under det senaste året har bolaget lagt stort fokus på att optimera produktionen för att successivt nå full kapacitet i verk - samheten. Produktionskapaciteten i kraftlinerbruket i Obbola har utökats avsevärt och SCAs massafabrik vid Ortviken har byggts om för att kunna producera CTMP-massa. Parallellt har bolaget fortsatt att växa sin skogsresurs, både genom god skogsskötsel och genom att under ett antal år köpa och utveckla ny skogsmark i Baltikum. Det växande skogsinne - havet säkerställer SCAs långsiktiga tillgång till vedråvara, vilket också möjliggjort expansion inom sågade trävaror. Genom investeringar i sågverk, såsom Bollsta sågverk, har SCA stärkt sin position på den globala marknaden med högeffektiva produktions anläggningar. Dessa satsningar bidrar även till förbättrade flöden av biprodukter som kan vidareförädlas och skapa ytterligare värde. Bolagets självförsörjning av vedråvara och dess ökade kapacitet inom både produktion och logistik skapar utrymme för fortsatt utveckling av industriverksamheten i norra Sverige. I takt med att industrin expanderar och optimeras kommer SCAs tillgång till fossilfri el bli allt viktigare. SCA fokuserar därför fortsatt på att producera egen el och möjliggöra ökad produk - tion av fossilfri el genom bolagets vindkraftaffär. Detta bidrar även till bolagets långsiktiga strategi att bibehålla en fortsatt hög självförsörjningsgrad av energi och samtidigt minska sitt klimat avtryck. Egen vindkraft Arrende Projektutveckling Egen vindkraft Växa inom sågade trävaror Öka produktionen Lönsam tillväxt 19Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 22 ===== Självförsörjning som strategisk resurs för ökad kontroll SCAs integrerade värdekedja möjliggör en hög grad av självförsörjning. Förmågan till självförsörjning är en strategisk resurs som ger ökad trygghet. Genom ett omfattande skogsinnehav, egen energiproduktion och en välutvecklad logistikverksamhet skapas förutsättningar för god kostnadskontroll, samtidigt som verksamheten bidrar till klimatomställningen. 2 TWh 11 TWh11 M m3 SCAs råvarubehov täcks till drygt hälften av virke från SCAs skogar och flis från bolagets sågverk. SCAs industrier tillverkar grön el mot - svarande cirka 1 procent av Sveriges konsumtion. Utöver det produceras grön el av vindkraft på SCAs mark. Som en av Europas största tillverkare av biobränsle är SCA mer än självför- sörjande. Det SCA inte använder säljs externt. Elanvändning Biobränslen ~60% Grad av självförsörjning ~80% Grad av självförsörjning 100% Grad av självförsörjning Vedråvara SCA kan påverka SCA kan delvis påverka Egen skog Flis från egna sågverk Köp från lokala skogsägare Externa leverantörer Egen produktion Egen vindkraft Vindkraftarrende Extern exponering Egen produktion, använd internt Såld externt Fjärr- och spillvärme 100%~80% ~60% Hög grad av självförsörjning 20 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 23 ===== Skogen är kärnan som SCAs verksamhet kretsar runt. SCA har byggt ett ekosystem av industrier som tar vara på och maxi - merar skogens potential och värde. En hög självförsörjning av vedråvara ger stark försörjningstrygghet, stabil kostnadskontroll och möjliggör långsiktig, strategisk utveckling i en föränderlig marknad. Energi är ytterligare ett område där SCA har hög självförsörj - ning. Bolagets produktion av grön el i egna anläggningar, till - sammans med intäkter från vindkraft på egen mark, motsvarar i stor utsträckning den egna elkonsumtionen. Denna balans mellan produktion och förbrukning skapar kostnadstrygghet och minskar exponeringen mot volatila elpriser. SCA har ett betydande överskott av biobränslen som kan erbjudas till externa kunder. I takt med att samhället ställer om från fossila energikällor till förnybara alternativ, finns en stor outnyttjad potential i SCAs biobränsleproduktion. SCA bidrar därmed inte bara till sin egen stabilitet, utan också till samhällets energiomställning. SCAs flexibla och kostnadseffektiva logistikorganisation säkerställer stabil försörjning av råvaror och insatsvaror. Den egna logistiken minskar beroendet av externa aktörer, skapar motståndskraft mot störningar i globala transportflöden och säkerställer trygga kundleveranser. Även beträffande drivmedel har SCA en minskande eko - nomisk exponering. Genom leveranser av tallolja till bio - drivmedels produktion kompenseras SCA delvis för höga bränsle kostnader. SCA har tillsammans med St1 ett samägt bioraffi naderi, där tallolja från SCAs sulfatmassaproduktion i Östrand, Obbola och Munksund är en del av råvaran som används. Raffinaderiet är nu uppe i full produktion med en kapacitet motsvarande bränsle behovet hos det svenska inrikesflyget. 140 kton3 miljarder SEK SCA har en logistikorganisation som innehar såväl egna fartyg som terminaler. Detta gör att SCA kan parera turbulens och säkra kundleveranser. SCA har ett delägt bioraffinaderi i Göteborg för tillverkning av biodrivmedel. Tallolja, en produkt från massa bruken, är en råvara för drivmedel. SCA Logistik Drivmedel ~50% Grad av självförsörjning ~35% Grad av självförsörjning Egna fartyg och terminaler Långsiktiga kontrakt Externa leverantörer Tallolja Extern exponering ~35% ~50% 21Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 24 ===== Skogens många värden Genom ansvarsfull skötsel av den egna skogen och effektiv användning av vedråvaran genererar SCA stor klimatnytta samtidigt som bolaget bidrar till skogens många värden. Skogsbruket är en samhällsbärande kraft som binder samman klimat, ekonomi och välfärd – på så sätt bidrar SCA till byggandet av en hållbar framtid för Sverige. Ekologiska värden SCA arbetar aktivt för att bevara och stärka ekologiska värden i sina skogar, med särskilt fokus på biologisk mångfald. Alla arter som finns i SCAs skogar i dag ska ha möjlighet att leva där även i framtiden. Bolaget tar naturhänsyn vid alla skogliga åtgärder, använder hyggesfria metoder där det är lämpligt och avsätter skog med högst naturvärden. SCA gör även aktiva åtgärder för att bevara, utveckla och återskapa livsmiljöer, genom exem - pelvis naturvårdsbränning. Klimatrelaterade värden Skogen bidrar med värde för klimatet på flera olika sätt. Växande skogar binder koldioxid och över tid byggs ett större och större kollager. Delar av virkesråvaran blir långlivade, klimat- smarta produkter som lagrar kolet under hela sin livslängd. Andra delar blir förnybara produkter som kan återanvändas flera gånger. När produkterna fyllt sin funktion kan de förbrännas och bli till bioenergi, varpå den frigjorda koldioxiden binds in i ny växande skog. Dessutom kan SCAs förnybara och klimatsmarta produkter ersätta fossila produkter med större klimatavtryck. 22 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 25 ===== Sociala och kulturella värden SCAs skogar är en plats som många kan njuta av, året om. Skogarna bjuder på naturupplevelser, fiske och jakt. Många plockar även bär och svamp på markerna. Skogsskötseln anpassas efter rennäringen som bedrivs på SCAs marker och hänsyn tas till de forn- och kulturlämningar som finns i bolagets skogar. SCA bidrar samtidigt till en levande landsbygd genom att skapa arbetstillfällen, möjliggöra att handel och samhälls - service kan finnas kvar på mindre orter samt genom att stötta lokala föreningar. Ekonomiska värden Skogen skapar förutsättningar att bo, leva och arbeta i hela Sverige, inte minst i glesbygd. Skogsnäringen sysselsätter omkring 140 000 personer i Sverige och finansierar välfärd genom stora skatteintäkter. Skogsnäringen står även för en hög nettoexport. Eftersom den kräver minimalt med importerade insatsvaror stannar en stor del av värdet i Sverige. Dessutom skapar skogens värdekedjor stora värden i andra branscher, vilket bidrar till tillväxt och samhällsutveckling. 23Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 26 ===== SCAs naturvårdsstrategi syftar till att förena ett produktivt och lönsamt skogsbruk med aktiv naturvård som bevarar och stärker den biologiska mångfalden. Strategin bygger på långsiktighet, variation och naturhänsyn i alla skogliga åtgärder. Målet är att SCAs skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som i dag, och att all vedråvara ska komma från ansvarsfullt skötta skogar. Biologisk mångfald handlar om mångfalden av de djur och växtarter som finns i SCAs skogar. De behöver olika livsmiljöer för att få sina behov av skydd, föda och mycket annat tillgodo - sedda. En del krav handlar om miljöer som är ostörda under lång tid medan andra krav handlar om miljöer som hela tiden måste återskapas i skogslandskapet, till exempel brandfält eller äldre lövskogar. Här illustreras ett skogslandskap med några av alla de livs - miljöer som säkerställs – genom hänsyn eller genom aktiva åtgärder, i dag och om 40 år. SCAs naturvårdsstrategi SCA kombinerar ansvarsfullt skogsbruk med att aktivt bevara biologisk mångfald. Det kräver planering och hänsyn när skogen brukas men också aktiva insatser för att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald på noga utvalda platser. Skogslandskapet i dag – 2025 Skogslandskapet om 40 år – 2065 1 Den här tallskogen har mycket höga naturvärden och därför undantas den från skogsbruk, en så kallad frivillig avsättning. Längre ner i sluttningen finns ytterligare ett avsatt område, en äldre granskog som har ett stort inslag av lövträd. Äldre skog som inte drabbas av brand, storm eller insekter för - ändras ganska lite på 40 år. Tallskogen har fått utvecklas fritt, men på sikt krävs åtgärder för att bevara naturvärdena. För att bevara naturvärdena i granskogen är det däremot viktigt att skogen lämnas orörd eller att endast långsamma förändringar sker. 2 Området har nyligen föryngringsavverkats. SCA har tagit generell hänsyn och lämnat kvar kantzoner samt levande och döda äldre träd. Högstubbar har skapats för att bidra med död ved som är viktig för många arter. På den fuktigare delen av marken planteras gran och på den torrare delen av föryngringsytan planteras tall. Här har det växt upp skog som snart ska glesas ur genom gallring. Kantzonen och de andra kvarlämnade träden finns kvar och skapar en variation i den nya skogen. Det finns fortfarande kvar en del död gammal ved och samtidigt tillkommer det ny död ved tack vare de träd som lämnades för 40 år sedan. 3 Det här området röjdes för ungefär tio år sedan. Genom att röja bort granen och spara lövträden i den övre delen av området ska - pades en lövskog. Lövskogar rymmer viktiga livsmiljöer för många arter. På den nedre delen röjdes merparten av lövträden bort för att i stället skapa en granskog med lövinblandning. Lövskogen som nu är cirka 60 år börjar bli mogen för avverkning. Avverkningen kommer göras med kombinerade mål, vilket innebär att en del virke tas ut samtidigt som biologisk mångfald gynnas. Granskogen ska gallras och kommer att bli avverkningsmogen om några decennier. 4 Förr i tiden brann det ofta i skogen och många arter är därför beroende av brandpräglad skog. För att säkerställa denna livs - miljö och de arter som trivs här görs naturvårdsbränningar i utvalda skogar, som denna. Efter bränningen har området avsatts för att gynna naturvärdena. Efter naturvårdsbränningen har en del av tallarna utvecklat en tät, kådindränkt ved som är betydelsefull för många arter. Bränningen har också bidragit till att det finns gott om död ved. Genom naturlig föryngring har området blivit en fin tallskog med träd i olika åldrar. 5 Området består av ung contortatall, ett trädslag som växer snabbt. Området har nyss röjts. Både vid avverkningen av den förra skogen och vid röjningen av contortatallskogen har en del gran, svensk tall och lövträd lämnats kvar för att skapa variation. Contortatallskogen börjar bli avverkningsmogen. Efter avverk - ningen tas beslut om contortatall ska planteras igen, för att fort - sätta ta vara på trädslagets höga tillväxt, eller om svensk tall ska planteras. 6 Här har en ung tallskog just röjts. Närmast vägen var skogen gles och det fanns gott om fina lövträd. Därför röjdes de flesta barr - träden bort, med syfte att skapa en lövskog. Längs bäcken som rinner i utkanten av området har en kantzon lämnats. I tallskogen har en gallring påbörjats. Lövträd lämnas kvar för att skapa variation. Den lämnade kantzonen utgör en fristad för djur och växter som uppskattar skugga och svalka. Lövskogen har gallrats en gång och snart är det dags för en ny gallring. 7 Rennäringen använder stora delar av SCAs marker för renbete. Bolaget samråder med rennäringen och tar på olika sätt hänsyn till deras behov. Här har skogen glesats ut för att gynna marklav som är en viktig föda för renarna. En skärm av fröträd och träd - grupper har också lämnats. I bilden syns ett rengärde som används för att samla ihop renarna inför lastbilstransporter. En ny självföryngrad tallskog har hunnit växa upp och fröträden avvecklades för ett tiotal år sedan. När träden var några meter höga röjdes tallskogen för att bland annat gynna marklavarna. En del av de träd som lämnades vid avverkningen för 40 år sedan har gott om hänglav. Under vintern äter renarna av de lavar som blåser ner. 8 Det här området var en gång i tiden en våtmark, men det dikades på 1940-talet för att öka virkesproduktionen. Nu däms dikena upp för att återskapa våtmarksmiljön. Våtmarker fungerar som natu - rens eget reningsfilter och är dessutom viktiga för den biologiska mångfalden. Bara några år efter att dikena lades igen gick det att se förbätt - ringar. Återställningen gynnar vadarfåglar och fåglar som rastar under vår- och höstflyttningarna, liksom insekter och groddjur. Myren har återfått sin förmåga att rena vattnet och kan binda näringsämnen och tungmetaller från omgivande mark. Ekologiska värden 24 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 27 ===== Skogslandskapet i dag – 2025 Skogen är i ständig förändring och tillväxt. Det kräver en vision om hur skogen ska brukas hållbart, vilket omfattar såväl biologisk mångfald som hög virkesproduktion och en fortsatt hög klimatnytta. Skogslandskapet om fyrtio år – 2065 Genom att ta hänsyn och ha skötsel- och naturvårdsmål för alla skogsbestånd säkerställs en mångfald av livsmiljöer i framtiden. Det här är det resultat vi förväntar oss efter 40 år, som en följd av planering och aktiva åtgärder. 2 3 4 5 6 7 1 8 2 3 4 5 6 7 1 8 ===== SIDA 28 ===== Vik ut fliken för att se en illustration av hur skogslandskapet kan förändras på 40 år. Ekologiska värden Att utföra naturvårdsbränningar och veteranisera tallar är några exempel på aktiva åtgärder som SCA gör för att gynna den biologiska mångfalden. Det är åtgärder som kompletterar den generella hänsyn som alltid tas vid avverkning och de områden som lämnas för fri utveckling. SCA Årsredovisning 2025Strategi och värdeskapande26 ===== SIDA 29 ===== Aktiva åtgärder skapar värdefulla livsmiljöer Många arter klarar sig bra med den generella hänsyn som tas i skogsbruket, men vissa arter har mer specifika krav på sin livs miljö. En del av dem gynnas av att skogen lämnas för fri utveckling, medan andra arter kräver aktiva åtgärder för att deras livsmiljöer ska bevaras, utvecklas eller nyskapas. Att det krävs aktiva åtgärder hänger ihop med skogens historik. Förr i tiden var det vanligt med skogsbränder och andra störningar, vilket gjorde att djur och växter anpassade sig efter det. I dag släcker vi bränder effektivt och det gör att förutsätt - ningarna för de arter som lever i skogen har förändrats. Att efterlikna bränder och andra störningar är därför centralt i SCAs arbete med att skapa rätt livsmiljöer för olika arter. Naturvårdsbränningar är en av de allra mest verkningsfulla naturvårdsåtgärderna. Då bränns skogsområden under kontrol - lerade former och på så sätt skapas livsmiljöer för arter som gynnas eller är beroende av en brandpräglad skog för att kunna överleva. Naturvårdsbränning gynnar en rad sällsynta arter. Kolflarnlav trivs till exempel på brända stubbar, medan svedjenävan gror först efter att dess frön har utsatts för värme. Som ett komplement till att bränna hela skogsområden har SCA också börjat veteranisera tallar genom så kallade stambas - bränningar. Då brandskadas enskilda tallar med hjälp av en så kallad bärbrasa, en portabel träkonstruktion som placeras vid basen av en tall och brinner upp på ungefär en timme. Branden gör att tallarna får skador som påminner om de skador som många tallar fick förr i tiden, när skogarna brann oftare. När en tall skadas av brand utvecklar den en speciell sorts ved. Skadan gör att trädet växer långsamt och att veden blir hårdare och impregnerad av kåda. Många vedsvampar, insekter och lavar är anpassade till just den typen av ved och de har det svårt i dag när skogsbränder är sällsynta. Det är därför viktigt att göra aktiva åtgärder för att skapa mer sådan ved. Metoden med bärbrasor är särskilt användbar i områden där fullskalig bränning inte är möjlig, till exempel med hänsyn till rennäring eller känsliga markförhållanden. SCA utför också veteranisering av tallar genom en metod som kallas katning. Katning innebär att en del av barken skalas av och även det är ett sätt att efterlikna de skador som tallar får vid skogsbränder. Naturvårdsbränningar, och andra åtgärder som efterliknar de störningar som var vanliga i skogen förr i tiden, är ett tydligt exempel på hur skogsbruk med en hög tillväxt kan kombineras med aktiva naturvårdsåtgärder för att trygga den biologiska mångfalden. Bärbrasan används för att stambasbränna enskilda tallar. 27Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 30 ===== Metoderna för att bedriva skogsbruk har förändrats i takt med att kunskapen ökat och skogspolitiken förändrats. I dag är trakthyggesbruk den dominerande metoden att bedriva skogsbruk i Sverige – av goda skäl. Ekologiska värden – Trakthyggesbruk ger långsiktig lönsamhet och säkerställer en stabil tillgång till virke, både nu och för kommande generationer. Blädningsbruk kan ge liknande resultat, men fungerar bara på några få procent av den svenska skogsmarken, säger Lars Lundqvist, docent i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniver - sitet (SLU). En viktig förklaring till att trakthyggesbruk fungerar så väl är att trädslagen i Sverige är anpassade till de förhållanden som skapas med den typen av skogsbruk. – Förr brann skogarna ofta, vilket ledde till att många träd dog, skogarna glesades ut och en ny generation träd växte upp. Våra svenska trädslag är anpassade till det cykliska förloppet så när vi använder oss av trakthyggesbruk, med avverkning och efterföljande föryngring, kan man säga att vi stryker dem medhårs, säger Lars Lundqvist. Trakthyggesbruk är effektivt och resulterar i hög virkes - produktion, långsiktig lönsamhet och garanterar att det finns en god tillgång till virke både på kort och lång sikt. Utmaningen är att metoden innebär att skogslandskapet förändras och att vissa arter påverkas negativt. – Många arter är anpassade till större störningar och klarar föryngringsavverkningar väl, men vissa är beroende av äldre, mer orörda skogar, säger Lars Lundqvist. För att mildra påverkan på den biologiska mångfalden lämnas naturhänsyn vid föryngringsavverkningar. T rakthyggesbruk – för tillväxt, långsiktighet och lönsamhet SCA Årsredovisning 2025Strategi och värdeskapande28 ===== SIDA 31 ===== – Dagens avverkade områden ser helt annorlunda ut jämfört med för 50 år sedan. Hyggena är betydligt mindre och skogs - ägare lämnar kantzoner, hänsynsytor, lövträd och död ved. Naturhänsynen utvecklas kontinuerligt i takt med att ny forskning publiceras, säger Lars Lundqvist. Krävs långa perspektiv Metoder som till exempel blädning, plockhuggning och skärm - ställning lyfts ofta fram som möjliga alternativ till kalhuggning, men Lars Lundqvist poängterar att man ofta glömmer bort viktiga perspektiv i den diskussionen. – När man diskuterar alternativa metoder behöver man lyfta blicken och se hur de fungerar i större skala och över lång tid, men de aspekterna missas ofta. Han tar plockhuggning som ett exempel. – Det handlar i praktiken om höggallring i äldre skog. I de allra flesta skogar leder den på sikt till glesa skogar som har låg virkesproduktion och är känsliga för skador. Ett annat exempel är skärmställning. Det fungerar bara i vissa fall och när det fungerar leder det till samma typ av ungskog som det hade blivit efter en kalhuggning och föryngring. Det blir bara mer kompli - cerat. Ingen av de här metoderna är lämpliga över större arealer, konstaterar han. Blädningsbruk, ett system där man med jämna mellanrum avverkar ett antal av de största träden i en skog, kan fungera i rätt förhållanden. Det kan resultera i en produktion som är jämförbar med trakthyggesbruk, samtidigt som metoden inte har en så stor påverkan på skogens djur och växter. Men, det finns en stor begränsning. – Metoden fungerar bara på ett fåtal procent av Sveriges skogsmark. Det krävs en fullskiktad skog, alltså en skog med träd i alla storlekar, från små plantor till riktigt stora träd. Sådana skogar är det ont om, säger Lars Lundqvist. Dessutom fungerar metoden enbart för gran. – De flesta svenska trädslag är anpassade till att föryngra sig på öppen mark som uppstår efter exempelvis skogsbränder. Det är bara gran som kan växa upp i en tät skog, säger Lars Lundqvist. Att öka andelen fullskiktade granskogar för att kunna använda metoden på fler områden är inte något alternativ, enligt Lars Lundqvist. – Att omvandla ”vanlig skog” till fullskiktad granskog tar ungefär 100 till 150 år. Dessutom leder det till stora tillväxt- förluster under tiden. Blädningsbruk kräver också att man tar i stort sett samma hänsyn som vid föryngringsavverkning. – Men trots en del om och men så är blädningsbruk ett system med flera fördelar. Problemet är alltså att det fungerar på en väldigt liten areal, säger Lars Lundqvist. Lärdomar från historien Lars Lundqvist menar att det saknas en seriös diskussion om skogsbrukets åtgärder, en diskussion som inte bygger på ett önsketänkande som är baserat på bristande kunskap om hur skog och skogsbruk fungerar. – Genom århundrandena har skogsbruket testat en rad metoder, så det finns facit på vad som fungerar och vad som inte fungerar, säger han och nämner till exempel de dimensions - avverkningar som användes i stor skala i Sverige under 1800- talet. Då avverkades bara de träd som hade en viss grovlek och som gav mycket sågtimmer. Tanken var att skogen skulle föryngra sig själv, men det visade sig att det inte fungerade. – Det resulterade i extremt glesa skogar som dessutom hade mycket luckor och producerade väldigt lite virke, säger Lars Lundqvist och fortsätter: – Att trakthyggesbruket är dominerande i dagens skogsbruk beror på att vi vet att det fungerar i stor skala och både på kort och lång sikt. Lars Lundqvist lyfter också fram att behovet av virke kommer att öka kraftigt när fossila material ska fasas ut. – Där har trakthyggesbruk fördelen att vi vet att det ger en hög tillgång på virke, både för våra barnbarn, våra barnbarns - barn och för kommande generationer efter det. SCAs skogsbruk SCA, liksom de allra flesta skogsägare i Sverige, väljer att främst använda sig av trakthyggesbruk. Bolaget ser blädningsbruk och andra metoder som ett bra komplement i vissa utvalda områden. Alternativen används främst i områden där det satsas extra på att utveckla den biologiska mångfalden, i områden där bolaget vill forma extra vackra skogar som är trevliga att vistas i och som ett sätt att ta hänsyn till rennäringen. SCAs för yng ring sytor är i dag väsentligt mindre än de var förr i tiden. I genomsnitt är de under sex hektar stora. SCAs ambition är att bolagets skogar ska vara minst lika rika på virke, biologisk mångfald och natur - upplevelser i framtiden som de är i dag. ” Att trakthyggesbruket är dominerande beror på att det fungerar i stor skala och både på kort och lång sikt.” 29Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 32 ===== Positiv utveckling för biologisk mångfald på SCAs mark Biologisk mångfald är en central del av ett långsiktigt hållbart skogsbruk. SCA följer utvecklingen av fem nyckelindikatorer som utgör viktiga livsmiljöer för många arter och bidrar till ett rikt och varierat skogslandskap. Uppföljningen visar att värdena för indikatorerna har ökat med omkring 25 till 90 procent sedan slutet av 1990-talet. Det är ett resultat av den omställning som då gjordes mot ett mer hållbart skogsbruk. Ekologiska värden Indikatorer för biologisk mångfald – relativ förändring Död ved Mängden död ved är en av de viktigaste faktorerna för biologisk mångfald i skogslandskapet. I Sverige är över 5 000 arter beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier, bland annat olika tickor, skal - baggar och fåglar. Volymen död ved har ökat med cirka 44 procent. Ökningen beror främst på att bolaget har lämnat döda träd och skapat död ved vid avverkningar samt att död ved har lämnats efter stormar (år 2011, 2013) och insektsangrepp (år 2009–2016). 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000 Index 1 = medelvärde 1996–2000 Lövträd Lövträd är viktiga för många arter, bland annat ett stort antal insekter. Fåglar gynnas genom att de äter insekterna och bygger bo i lövträden. Även många svampar och lavar är beroende av lövträd. Volymen lövträd har ökat med 23 procent. Ökningen beror främst på att lövträd lämnas i större utsträckning vid röjning och gallring. Lövträd lämnas även i stor utsträckning i generell miljö - hänsyn vid avverkning. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000 Index 1 = medelvärde 1996–2000 Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av olika insatser som görs för att gynna biologisk mångfald. Dessutom är de flesta insatserna långsiktiga och det tar ofta lång tid innan resul - taten syns. Som ett sätt att studera utvecklingen följer SCA fem indikatorer som enligt skoglig forskning anses vara relevanta för biologisk mångfald. Utvecklingen har varit mycket positiv och värdena för de olika indikatorerna har ökat med omkring 25–90 procent sedan slutet av 1990-talet. 1) Förbättringarna beror främst på SCAs frivilliga avsättningar, att god miljöhänsyn tas i alla åtgärder samt att bolaget har utvecklat sitt sätt att sköta skogen. Källa: Data till indikatorerna tas fram av Riksskogstaxeringen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Data baseras på mätningar av ett stort antal av för SCA okända provytor. För mer information, se sidan 145. 1) Som bas för jämförelsen har ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000 använts. Relativ förändring Trend Relativ förändring Trend 30 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 33 ===== Äldre, grova lövträd Tillgång till grova lövträd är viktigt eftersom det gynnar många fågelarter och på sikt ger livsmiljöer med gammal död lövved. En del mossor och lavar lever enbart på äldre lövträd, till exempel sälg, asp, eller björk. Volymen grova lövträd i våra skogar har ökat med 86 procent. Ökningen har främst skett genom att en större andel skogar blivit äldre och att fler lövträd därmed vuxit sig grövre. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000 Index 1 = medelvärde 1996–2000 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000 Index 1 = medelvärde 1996–2000 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 202220212020201920182017201620152014201320122011201020092008200720062005 Index 1 = medelvärde 1996–2000 Äldre skog är viktig för många arter, främst sådana som inte är så konkurrenskraftiga. Andelen äldre skog (≥141 år) har ökat med 45 procent. Ökningen beror framför allt på att frivilligt avsatta samt äldre brukade skogar har blivit äldre. De äldre brukade skogarna sköts i stor utsträckning med kombine - rade mål, exempelvis hyggesfria metoder. Äldre skog med särskild indikation på naturvärden är skogar som både är äldre och har en hög frek- vens av viktiga strukturer som bland annat död ved, träd i olika åldrar och riktigt grova träd. Andelen äldre skog med särskild indikation på naturvärden har ökat med 55 procent. Ökningen beror dels på att frivilligt avsatt skog har blivit äldre, dels på att andelen av den här typen av skogar har ökat i de skogar som SCA brukar för virkesproduktion eller kombinerade mål. Äldre skog Äldre skog med särskild indikation på naturvärden (SIN) Relativ förändring Trend Relativ förändring Trend Relativ förändring Trend 31Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 34 ===== SCA bidrar med klimatnytta SCAs välskötta skogar binder koldioxid när de växer och eftersom tillväxten är högre än virkesuttaget nettolagras koldioxid över tid. En del av tillväxten tar SCA ut som förnybar råvara för tillverkning av produkter som lagrar kol samt möjliggör utfasning av fossila produkter eller produkter med höga fossila utsläpp. Klimatrelaterade värden Växande träd tar upp koldioxid ur atmosfären och binder den i biomassa. När träden är fullvuxna avtar tillväxten och därmed kolinlagringen. I det skedet skördas skogen och blir istället till förnybara pro - dukter som både skapar ekonomiskt värde och fortsätter att skapa klimatnyttor i samhället. Genom hög tillväxt i SCAs skogar sker en netto - inlagring av kol i både växande träd och i skogs- marken. 4,3 Mt CO2 Växande skog binder koldioxid 32 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 35 ===== Ny global standard för klimatberäkningar Sammantaget visar SCAs verksamhet på betydande positiva klimateffekter varje år. Den nya ISO-standarden 13391 används för att beräkna klimat effekterna av träbaserade produkter. Den ger SCA möj - lighet att på ett etablerat sätt mäta och beskriva hela kedjan – från kolinlagring i skog till substitutionseffekt hos kund och konsument. Standarden inkluderar även utsläpp från den egna verksamheten, såsom avverkning, transporter, övriga inköp och industriprocesser, vilket ger en rättvisande bild av bolagets totala klimatpåverkan. Skogens tillväxt, kolinlagring i produkter och ersättning av fossila alternativ innebär tillsammans att bolagets bidrag till klimatet vida överstiger de fossila utsläpp som genereras i den egna värdekedjan. Genom att ständigt öka tillväxten i skogen, effektivisera verksamheten, sänka fossila utsläpp och utveckla nya biobaserade industriprocesser, stärker SCA sin roll som en central aktör i omställningen till ett fossilfritt samhälle. SCAs förnybara produkter ersätter alternativ med högre klimatpåverkan Bioenergi Förpackningspapper Transporter och övriga inköp Avverkning och industriprocesser Pappersprodukter Trävaror SCA levererar förnybara produkter med låg klimatbelastning. De ersätter alter - nativ som skulle orsakat högre utsläpp av växthusgaser. På så sätt bidrar SCA till den globala omställningen till ett fossil fritt samhälle. Träbaserade produkter fortsätter att lagra kol under sin livstid, vilket innebär att koldioxid hålls borta från atmosfären under längre eller kortare perioder. SCA har under lång tid arbetat systema - tiskt för att minska fossila utsläpp genom hela värdekedjan – från skog till kund. Detta sker bland annat genom energi - effektivisering och transportoptimering. Massa Trävaror 7, 8 Mt CO2 Kol lagras i förnybara produkter under deras livslängd Fossila utsläpp i värdekedjan 0,8 Mt CO2 –0,9 Mt CO2 33Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 36 ===== Genom att utveckla och erbjuda produkter baserade på förnybar skogsråvara bidrar SCA till att minska samhällets beroende av fossila och resursintensiva material. Våra produkter ersätter alternativ med högre klimatavtryck och skapar långsiktigt hållbara lösningar för byggande, förpackningar och vardagsbruk. Klimatrelaterade värden 34 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 37 ===== Träbaserade produkter för en hållbar framtid Trä – Ett klimatsmart material för bygg och anläggning SCAs trall i massivt trä är ett förnybart alternativ till plastbase - rade trallprodukter och stenplattor. Med träets låga klimat - avtryck och naturliga koldioxidlagring under lång tid erbjuder SCA-trallen en hållbar lösning som dessutom bidrar till ett behagligt och estetiskt byggmaterial för utomhusmiljöer. SCA Curtain Wall är ytterligare ett exempel där trä ersätter traditionella byggmaterial. Genom att använda förnybar fiber i fasadelement och paneler minskar användningen av fossil - baserade material i byggsektorn – en av de sektorerna med störst klimatpåverkan globalt. Återvinningsbara förpackningar och materiallösningar Inom förpackningsområdet kan SCAs massaprodukter ersätta plastbaserade. Innovativ teknik gör det möjligt att producera formpressade fiberförpackningar med samma funktionella egenskaper som plast. Varje träbaserad och förnybar kolatom i förpackningen undviker då utsläpp av nära fyra fossila kol - atomer och är dessutom återvinningsbar. Förpackningar baserade på SCAs containerboard kan ersätta tyngre och mer fossilintensiva material. När glasflaskor ersätts med bag-in-box undviks utsläpp av åtta fossila kolatomer för varje biobaserad i bag-in-boxlösningen. Även andra förpack - ningslösningar av wellpapp, där SCAs containerboard ingår, erbjuder klimatsmarta alternativ till plastbaserade retursystem med omfattande transporter och rengöringsprocesser. Den lätta, återvinningsbara wellpappen möjliggör effektiva flöden med lägre klimatavtryck genom hela värdekedjan. Inhemsk energi från förnybara restströmmar SCAs verksamhet är en integrerad del av bioekonomin där hela det avverkade trädet tas tillvara. Avverkningsrester från skogs - bruk och restströmmar från sågverk och massaproduktion används som förnybara energikällor i form av biobränslen, fjärrvärme och kraftvärme. Biprodukter som bark, spån, flis och svartlut omvandlas till energi som driver SCAs egna anläggningar eller levereras vidare som fjärrvärme och elektricitet. En del av restströmmarna förädlas vidare till biobränsle i form av pellets, som används av hushåll, fjärrvärmeverk och industrier som ett klimatvänligt alternativ till olja och kol. Andra restströmmar omvandlas till hållbart flygbränsle och biodiesel, HVO 100. Genom dessa och andra produktinnovationer fortsätter SCA att bidra till en bioekonomisk omställning där skogen ersätter det fossila – och där förnybara material blir grunden för ett mer hållbart samhälle. Wellpapp ger lägre klimatavtryck än andra alternativ och fibern kan återvinnas flera gånger. 35Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 38 ===== SCAs skogsmarker är tillgängliga för allmänheten och bidrar till skogens sociala och kulturella värden. Genom mångfaldsparker, jakt- och fiskemöjligheter samt stöd till lokalsamhällen främjar bolaget friluftsliv och en levande landsbygd. Sociala och kulturella värden 36 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 39 ===== En levande skog för ett levande samhälle En skog för alla Ungefär 70 procent av Sverige är täckt av skog, så det är inte konstigt att skogen är betydelsefull för vårt land på många olika sätt. Förutom att den spelar en avgörande roll för ekonomi, syssel sättning och välfärd är den också en plats som många njuter av – året om. I SCAs skogar, både i Sverige och i Baltikum, har alla rätt att vistas. Skogsmarkerna ger möjlighet till fina naturupplevelser, som att vandra, plocka bär och svamp eller paddla i sjöar och vattendrag. För många är skogen en plats för både stillhet och aktivitet. Bevara mångfald och skogens minnen SCA har fem mångfaldsparker, där det har ordnats extra väl för besökare genom informationstavlor, skyltade stigar och grill - platser. Parkerna är områden som präglas av större mångfald än skogslandskapet i övrigt. Här görs många olika åtgärder för att förstärka de naturvärden som finns och för att skapa nya. En viktig del i arbetet med att utveckla mångfaldsparkerna är den regelbundna dialog som förs med olika intressenter som är engagerade i parkerna, exempelvis myndigheter, hembygds - föreningar, ornitologiska föreningar och lokala naturskydds - föreningar. SCA arbetar även för att värna kulturhistoriska värden genom att skydda minnen från tidigare generationer som finns i våra skogar. Det handlar bland annat om fångstgropar, kolbottnar, tjärdalar, stigar och husgrunder. Lämningarna delas in i fornläm - ningar och övriga kulturhistoriska lämningar och de är skyddade enligt lag. SCAs skogsmaskiner är utrustade med varnings - system för att minimera skador på lämningar vid skogsbruks - åtgärder. Jakt och fiske på SCAs marker Älgjakt liksom småviltjakt på hare, ripa och tjäder är ett stort fritids intresse för många. Samtidigt är jakt på älg och annat klövvilt nödvändig för att undvika att få för stora djurstammar som kan medföra allvarliga betesskador på tallungskog. Varje år upplåter bolaget jakt på sina marker för tusentals jägare. Det finns även gott om fiskevatten på SCAs marker. De flesta är samägda fiskevatten som ofta har inordnats i fiskevårds - områden. Allmänheten är välkommen att lösa fiskekort och det kan enkelt göras i bolagets webbshop. En levande landsbygd SCAs verksamhet skapar förutsättningar för att bo, leva och arbeta i norra Sverige, inte minst i glesbygd. Nästan alla våra medarbetare bor och arbetar i Norrland och det innebär stora skatteintäkter till kommunerna. SCA köper också stora mängder tjänster från lokala entreprenörer och stora volymer virke från privatpersoner som äger skog i Norrland. Vår verksamhet bidrar till att det finns förutsättningar för att handel och samhälls - service kan finnas kvar på mindre orter. SCA sponsrar även runt 200 föreningar inom verksamhets - området. Genom att samarbeta med olika föreningar kan bolaget bidra till en meningsfull fritid för barn och ungdomar och till levande lokalsamhällen där folk trivs. SCA stöttar förenings - livet inom såväl idrott som friluftsliv och kultur. 37Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 40 ===== Skogsnäringen – en motor för jobb och välfärd i norra Sverige Genom att skapa jobb, möjliggöra boende i glesbygd och bidra med mångmiljardbelopp till den regionala ekonomin, spelar skogsnäringen en avgörande roll för både ekonomi och samhällsutveckling i norra Sverige. Den är en kraft som skapar välstånd och håller lokalsamhällen levande. Ekonomiska värden 38 Strategi och värdeskapande SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 41 ===== I norra Sverige utgör skogen en grundläggande resurs för de lokala samhällena. Skogsnäringen är inte enbart en ekonomisk drivkraft – den är en central förutsättning för att skapa arbets - tillfällen, upprätthålla levande lokalsamhällen och möjliggöra långsiktig regional utveckling. Rapporten ”Skogsnäringens betydelse för norra Sverige”, skriven av Nima Sanandaji på uppdrag av SCA, visar att skogs - näringen i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Väster - norrland bidrar med över 50 miljarder kronor varje år till den regionala ekonomin. Skogsnäringen skapar arbetstillfällen och finansierar välfärd i Norrland Inom de fyra nordligaste länen kan omkring 20 000 jobb till - skrivas skogsnäringen. Det är skogsmaskinförare, ingenjörer, processoperatörer, ekologer, administratörer, forskare och många fler. Drygt hälften är direkt anställda inom skogssektorn, medan resterande del arbetar i andra branscher som påverkas positivt av skogens värdekedjor. Tillsammans bidrar de med 4,4 miljarder kronor i löneskatter och arbetsgivaravgifter – pengar som bland annat går till vård, skola och omsorg. Export skapar välstånd Den skogliga exporten spelar en central roll för välståndet i norra Sverige och för landet som helhet. Skogsnäringen i de fyra nordligaste länen bidrar årligen med över 27 miljarder kronor i nettoexport och på nationell nivå uppgår motsvarande siffra till cirka 130 miljarder kronor. Detta gör skogsnäringen till en stark drivkraft bakom Sveriges totala export. Till skillnad från många andra branscher kräver skogsindustrin endast ett begränsat inflöde av importerade insatsvaror. En stor del av värdeskapandet stannar därför i Sverige och i våra lokala samhällen. Detta gör skogsnäringen till en viktig ekonomisk motor. Utöver sitt bidrag till lokal och regional ekonomisk utveckling stärker skogsnäringens export även Sveriges roll som en ledande exportör av biobaserade och klimatvänliga produkter. Detta är betydelsefullt för arbetet med att nå FN:s globala håll - barhetsmål, i synnerhet målen om hållbara samhällen, goda arbetsvillkor och en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Skogen ger värden i andra näringar Skogsnäringen i norra Sverige skapar nästan lika stora värden i andra näringar som i den egna. Det sker genom att även andra delar av näringslivet involveras när skogens produkter förädlas i värdekedjor. När de effekterna inkluderas rör det sig om ett årligt värdeskapande på sammanlagt drygt 50 miljarder kronor i den regionala ekonomin. Arbeten i glesbygd Skogsnäringen bidrar till arbetstillfällen och levande lokalsam - hällen över en stor del av Sverige, inte minst i glesbygd. Den är också mycket värdefull för privatpersoner som äger skog i Norrland, i och med att konkurrenskraftiga sågverk och indu - strier skapar efterfrågan på virkesråvara och därmed gör skogen värdefull. Samtidigt är de privata skogsägarna i sin tur viktiga för skogsnäringen, eftersom deras virke behövs för produktionen vid sågverk och industrier. Tillsammans skapar skogsnäringen och de privata skogsägarna ett ömsesidigt beroende som stärker både den lokala ekonomin och samhälls - utvecklingen i stort. Skogsnäringen är viktig för Sverige ~130 Källa: Promemoria ”Skogsindustrin och utrikeshandeln samt nettoexporten”, Fredrik Bergström, ek.dr. Nettoexport för varor inom svenska industrisektorer Skogsnäringen är en viktig ekonomisk motor som är avgörande för Sveriges välstånd och ekonomiska stabilitet. Den står för en hög export men det som framför allt känne - tecknar skogsnäringen är dess låga importberoende, vilket beror på att det huvudsakliga värdet skapas av skogsråvara som till stor del växer och förädlas inom landet. Det innebär att sektorn har en hög nettoexport jämfört med andra branscher och står för en stor intäkt till Sveriges ekonomi. På så sätt spelar skogsnäringen en avgörande roll i att stärka landets tillväxt. –150 –120 –90 –60 –30 0 30 60 90 120 150 Skog Verkstad Mineral Kemi Energi Övriga Varukategorier miljarder SEK miljarder SEK i nettoexport 39Strategi och värdeskapandeSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 42 ===== SCAs verksamhet 40 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 43 ===== Verksamhetsgren EBITDA Sysselsatt kapital Anställda Skog Skogen är kärnan i SCAs verksamhet och sköts genom ett ansvarsfullt och långsiktigt skogsbruk. SCA verkar för att skogstillgången ska växa genom god skötsel och förvärv. Skogen ger en långsiktig och stabil värdeutveckling sam - tidigt som den ger en trygg försörjning av råvara till SCAs integrerade och välutvecklade värdekedja. Skogsmarken bidrar också med värden som biologisk mångfald och rekreation. 3 788 MSEK 85 144 MSEK 741 personer Trä SCA driver en konkurrenskraftig sågverksindustri där högkvalitativa trävaror produceras från den mest värdefulla delen av trädet. Sågverken sätter värdet på timret och därmed även på skogen och försörjer fiberindustri och energi- marknaden med råvara. Efter genomförda investeringar levererar sågverken produktion i världsklass, vilket stärker SCAs konkurrenskraft och långsiktiga marknadsposition. 856 MSEK 3 468 MSEK 912 personer Massa SCAs två välinvesterade massafabriker, som producerar sulfat massa och kemisk termomekanisk massa, är ledande i kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Som oberoende massaleverantörer har SCA en stark position på den euro - peiska marknaden. Produktionen sker i moderna, energi - effektiva anläggningar där även grön el, värme, råvara till biodrivmedel och gröna kemikalier utvinns. 752 MSEK 8 953 MSEK 493 personer Container - board SCA producerar kraftliner med olika kvalitet och egenskaper. I Obbola trimmas världens största maskin för tillverkning av kraftliner mot full kapacitet. Samtidigt har Munksunds pappers- bruk god produktion av högkvalitativa och konkurrenskraftiga specialprodukter. I de integrerade pappersbruken möjliggörs även produktion av grön elektricitet, värme, råvara till biodrivmedel och gröna kemikalier. 1 111 MSEK 10 514 MSEK 675 personer Förnybar energi Av den råvara som inte används i industrin producerar SCA förnybar energi i form av biodrivmedel, biobränslen och hållbara kemikalier. SCA har ett samägt bioraffinaderi med St1, där tallolja från bolagets industrier är en del av råvaran. SCAs skogar ger även goda förutsättningar för vindkrafts - produktion. Bolagets starka position och tillgångar inom biobränslen, biodrivmedel och vind ger goda förutsättningar för fortsatt ökad lönsamhet. 442 MSEK 3 461 MSEK 72 personer Logistik (stödjande enhet) SCA har en effektiv logistikorganisation som säkerställer att råvaran transporteras kostnadseffektivt till industrin och att färdiga förnybara produkter når kunder över hela världen. Den höga självförsörjningsgraden inom logistik bidrar till stabilitet, kontroll och långsiktig konkurrenskraft i hela värdekedjan. 1) EBITDA: –385 MSEK rapporteras i övrigt, Sysselsatt kapital: 920 miljoner rapporteras i övrigt, Antal anställda: Centrala och stödjande enheter uppgår till 615 anställda. 58% 21%76% 13% 26%3% 11% 14%8% 17% 19%9% 7% 2%3% I SCAs integrerade värdekedja ingår fem affärsområden och en stödjande enhet som bidrar till att skapa högsta möjliga värde i och av skog. Andel av koncernen1) 41VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 44 ===== Skog Växande skogar ger trygg försörjning 42 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 45 ===== Skogen är kärnan i SCAs verksamhet. Med 2,7 miljoner hektar är SCA Europas största privata skogsägare. SCA verkar för att denna skogsresurs ska växa i volym och värde genom långsiktig, ansvarsfull och aktiv skogsskötsel och genom förvärv. Skogen ger uthålligt trygg försörjning med förnybar råvara och ett långsiktigt stabilt och ökande värde. Globalt sett är skog en knapp resurs. I stora delar av världen krymper tillgången på virkesråvara. Skogsbruk konkurreras ut av annan markanvändning eller begränsas av komplicerade regler för ägande, brukande och användning. Infrastrukturen för att frakta skogsråvara dit den efterfrågas saknas på många håll. Samtidigt växer efterfrågan på träprodukter, förpacknings - papper och biobränslen. I Centraleuropa har avverkningen minskat jämfört med för några år sedan på grund av torka och insektsskador. Rysslands angreppskrig mot Ukraina har lett till att exporten av virke och skogsprodukter från Ryssland och Belarus har upphört. Detta avspeglas bland annat i höga virkespriser i Europa, framför allt på sågtimmer men även på massaved. I Nordamerika har bränder och insektsangrepp, men även restriktioner för skogsbruk, minskat tillgången på skogsråvara. De välskötta och växande skogarna i Norden är en viktig tillgång för Europa. Hög självförsörjning SCA äger 2,7 miljoner hektar skog i norra Sverige och Baltikum, varav 2,1 miljoner hektar är produktiv skogsmark. SCAs virkes - förråd uppgick vid årsskiftet till 277 miljoner skogskubikmeter (m3sk), varav 8 miljoner m3sk i Baltikum. Ungefär hälften av SCAs råvarubehov täcks av virke från de egna skogarna och flis från egna sågverk. Den höga själv - försörjningen gör SCA mindre känsligt för prisuppgångar på virkes råvara än många jämförbara skogsindustriföretag, med väsentligt lägre självförsörjning. SCAs investeringar i trävaror, massa och containerboard innebär att råvarubehovet har ökat, men då även avverkningarna ökat består SCAs unikt höga själv - försörjning. Det stora skogsinnehavet ger säkrare råvaruför- sörjning, underlättar investeringar och skapar större flexibilitet. SCA vill öka sitt skogsinnehav och förvärvar skog där den bidrar till försörjningen av bolagets värdekedja. I Baltikum har SCA under de senaste åren förvärvat cirka 80 000 hektar skog. SCA sköter sina skogar långsiktigt och med målet att de ska vara minst lika rika på virke, men även på naturvärden och natur upplevelser, i framtiden som i dag. Skogsskötseln baseras på god kunskap om skogen genom inventeringar och fjärr - analys. Avverkad skog ersätts med ny skog av god kvalitet och tillväxt. Varje träd som skördas ersätts med minst två nya. 2025 producerade SCAs skogsplantskola 119 miljoner skogsplantor. Effektiv avverkningsorganisation SCA har en väl utvecklad organisation för avverkning och skogsvård i norra Sverige. Cirka 200 avverkningslag arbetar för SCA. En mindre del av dessa utgörs av lag där SCA-anställda förare arbetar i SCA-ägda maskiner, medan den större andelen består av entreprenörer som arbetar på långsiktigt uppdrag från SCA. För att försörja både egna avverkningslag och entrepre - nörer med kompetens driver SCA en egen utbildning för skogs - maskinförare. Denna utbildning är nu inne på andra året och tredje kullen maskinförare. Den är viktig för att säkerställa tillgången på kvalificerad arbetskraft. Även skogsvårdsarbetet utförs i största utsträckning av entreprenörer med arbetskraft från inom och utanför EU. Tillsammans med Skogs- och Träfacket följer bolaget omsorgs- fullt upp att de entreprenörsanställda har goda arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Strategi • Alltid försörja SCAs växande industri med råvara. • Öka tillväxt och avverkning. • Stärka konkurrenskraften genom ökad produktivitet och effektivitet. • Förvärva skog i Baltikum och Norden. • Öka precision och kvalitet i naturvårdsarbetet. Finansiella nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 9 962 8 830 EBITDA 3 788 3 531 EBITDA-marginal, % 38,0 40,0 Operativt kassaflöde 1 578 968 Strategiska investeringar 34 215 Sysselsatt kapital 85 144 88 126 Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,0 3,7 Avverkning av egen skog i Sverige, tusen m3fub 5 396 5 221 Medelantal anställda 741 695 43VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 46 ===== Marknaden Sveriges yta är täckt till knappt 70 procent av skog, motsvarande 28 miljoner hektar. SCA är Sveriges största privata skogsägare. Resten ägs av enskilda skogsägare, andra skogsbolag, staten och kyrkan. Utöver det svenska innehavet har SCA skog i Baltikum. Skogen i Baltikum har en mycket god produktionsförmåga som av historiska skäl har tagits till vara endast i begränsad utsträckning. Virkesmarknaden är till största delen nationell, av logistik - skäl ofta närmast regional. Det finns dock en betydande export och import av virke mellan länder, i första hand av massaved men även i viss utsträckning sågtimmer. Lagar som styr skogsbruk och skogs förvaltning i Sverige Skogsvårdslagen har funnits i olika versioner sedan år 1905 och innehåller regler för hur skogsbruk får bedrivas. Den kräver bland annat att avverkad skog ska föryngras, sätter gränser för lägsta ålder för skog som ska föryngringsavverkas och innehåller krav på miljöhänsyn. Miljöbalken innehåller regler som påverkar skogsbruk, bland annat regler för skydd och fridlysning av djur- och växtarter. Jordförvärvslagen reglerar förvärv av skogsmark. Lagen innebär bland annat att en juridisk person inte får nettoförvärva skogsmark från privatpersoner, däremot från andra juridiska personer. Bakgrunden till lagen är att lagstiftaren vill att en viss andel av skogen ska ägas av privatpersoner. Resurs för privata skogsägare SCAs välinvesterade industri ger också en konkurrenskraftig betalningsförmåga för virke från privata skogsägare. Merparten av det virke som inte kommer från SCAs egna skogar, köps från privata skogsägare i norra Sverige. Genom de resurser och den kompetens SCA byggt upp för skötseln av de egna skogarna, kan bolaget erbjuda även privata skogsägare en god service för såväl planering, som för avverkning och skogsvård. SCAs välinvesterade industri sätter inte bara värdet på bola - gets egen skog, utan också på andra skogsägares tillgångar i norra Sverige, Finland och Baltikum. Virkesköpen från privata skogsägare kompletteras med köp från andra skogsföretag i Norra- och Mellansverige. Importen var även under 2025 blygsam. Bevarad biologisk mångfald Det viktigaste miljömålet i SCAs skogsbruk är att bevara skogarnas biologiska mångfald. Naturvård planeras långsiktigt i ekologiska landskapsplaner. Viktiga livsmiljöer för känsliga djur och växter bevaras eller nyskapas. Oberoende mätningar visar att till exempel arealen äldre skog och volymen död ved ökar i SCAs skogar. Dessa är viktiga miljöer och substrat för hänsynskrävande arter. SCAs skogsbruk är sedan 1999 certifierat enligt FSC® (Forest Stewardship Council®) (FSC® C004466) och sedan 2011 även certifierat enligt PEFC (Programme for the Endorse- ment of Forest Certification) (PEFC/05-23-131). Oberoende revisorer kontrollerar att SCAs skogsbruk möter certifierings - kraven. Produkter baserade på virke från ett certifierat skogs - bruk kan sedan i sin tur certifieras och erbjudas kunder med höga krav på hållbarhet. FSC-certifiering innebär att en rad intressen, som till exempel naturvårdsorganisationer, samer och köpare av skogsprodukter, enas om vad som kännetecknar ett ansvars - fullt skogsbruk och hur detta ska följas upp. Under 2025 har diskussionen varit intensiv kring tolkning och tillämpning av FSC-standarden i Sverige. Äldre skog och volymen död ved ökar i SCAs skogar. 44 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 47 ===== Tillväxt i SCAs skog 2025 MSEK Miljoner m3sk % Ingående volym 274 Bruttotillväxt av skog 10,9 4 Naturliga förluster, röjning och övrigt –1,6 –1 Tillgänglig tillväxt 9,3 3 Avverkning –6,8 –2 Nettotillväxt av skog 2,5 1 Utgående volym 277 varav Sverige 268 varav Baltikum 8 Skogsbestånd (volym) Tall Gran Lövträd Contorta Källa: SCAs senaste företagstaxering (2019). Välskötta skogar binder mer kol När träd växer binder de koldioxid. Ju mer de växer, desto mer kol binder de. Genom att SCAs skog har en årlig nettotillväxt på 2,5 miljoner m3sk virke, nettobinds drygt 4 miljoner ton koldioxid. Tillväxten på lågproduktiv skogsmark samt nettoökningen av kolet i marken bidrar med ytterligare en miljon ton koldioxid per år. Totalt är det nästan fem gånger mer än de totala utsläppen av koldioxid från fossila källor i hela SCAs värdekedja, det vill säga skogsbruk, industriproduktion och transporter av råvaror och färdiga produkter, samt tillverkning och transport av insatsvaror. Levande, växande träd binder koldioxid. När de en gång dör, bryts de ned och koldioxiden återgår till atmosfären. När skog blir äldre är det inte bara så att dess förmåga att binda kol minskar. Utsläppen av det kol skogen bundit ökar också. När välskött skog avverkas, ersätts den med skog som växer minst lika bra. Det avverkade virket används till produkter som kan fortsätta lagra kol under lång tid, som trähus, eller kan ersätta produkter som har ett större kolspår. Så länge skogen är välskött och vital kommer den att fortsätta binda kol. SCA undantar viktiga livsmiljöer för känsliga djur och växter från skogsbruk och sköter skogarna så att förutsättningarna för - bättras för arter med krav på särskild hänsyn. Samtidigt strävar bolaget efter att dessa avsättningar ska vara så effektiva som möjligt. Tillväxt, det vill säga inbindning av koldioxid, och för - nybar råvara är också viktiga miljövärden och SCA försöker nå en så god balans som möjligt mellan biologisk mångfald, klimat - nytta och tillgång på råvara. Tillväxt i välskötta skogar innebär att koldioxid i atomäsfären binds. 45VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 48 ===== Ökande virkesförråd och avverkning SCA försöker genom aktiv och långsiktig skötsel av sina skogar att öka tillväxt och avverkningsmöjligheter. Den senaste inventeringen och avverkningsberäkningen indikerar att den lång siktiga uthålliga avverkningsnivån ligger på över 5 miljoner fastkubikmeter under bark (m 3fub). På längre sikt förväntas avverkningen kunna öka ytterligare. Contortatallen, med en högre tillväxt än den svenska tallen, ger ett betydande bidrag till tillväxtökningen och nettoinbind - ningen av koldioxid. Contortatallen började planteras på SCAs marker i början av 1970-talet och leveranserna av sågtimmer av contortatall till Gällö sågverk är nu betydande och växande. SCA köper också contortavirke från andra skogsägare och säljer contortavirke till andra företag. Sedan den första taxeringen av skogsinnehavet i slutet av 1940-talet har SCAs virkesförråd fördubblats och på samma tid har den uthålliga avverkningsnivån mer än fördubblats. Under dessa 80 år har bolaget avverkat mer än hela den virkesvolym som nu finns i SCAs skogar. Med den avverkningsplan som SCA lagt fast kommer virkes - förrådet att fortsätta växa, om än i lite långsammare takt än tidigare. SCA sköter sina skogar så att de ska ge en så hög produktion som möjligt av sågtimmer, det värdefullaste virkessortimentet. Marknadsvärdering av skogen SCA baserar värderingen av bolagets skogstillgångar på för säljningstransaktioner i de områden där bolaget äger skog. Det är det genomsnittliga marknadspriset för de senaste tre åren, som används för värderingen av SCAs skogstillgångar. Detta uppgick den 31 december 2025 till 372 SEK/m 3sk för det svenska innehavet och till 44 EUR/ m3sk för det Baltiska inne- havet. Vid utgången av 2025 uppgick SCAs stående virkesvolym till 277 miljoner m3sk och det bokförda värdet på SCAs skogs- tillgångar till 104 miljarder SEK. Ludvig & Co och Svefa är två av de större leverantörerna av marknadsstatistik och det är från dessa som SCA inhämtar statistik till värderingen av bolagets skogstillgångar. Merparten av de transaktioner som ingår i underlaget är förvärv mellan privat personer. De relativt få affärer som gjorts mellan juridiska personer indikerar emellertid att skog som ägs av juridiska personer har ett mervärde, jämfört med skog som ägs av privat personer. Totalavkastning på 10 procent per år Skog genererar värde på tre sätt: kassaflöde från avverkning, biologisk tillväxt och ökat markvärde. Avverkning. Avverkning ger råvara till industrin och genererar kassaflöde. Genom god skogsskötsel har den uthålliga avverk - ningsnivån mer än fördubblats sedan år 1956. Nettotillväxt. På 70 år har virkesförrådet ökat betydande då tillväxten är väsentligt högre än avverkningen. Detta ger förut - sättningar för högre avverkning och ökat kassaflöde i framtiden. Markvärde. Värdet på skogsmark i Sverige har ökat med cirka 6 procent per år sedan 1956. Tillsammans har dessa tre värdeströmmar genererat en total avkastning på SCAs skogsinnehav om cirka 10 procent per år sedan år 1956. Totalavkastning, skog i Sverige (index 1956–2024) Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Ludvig & Co, Lantmäteriet, Svefa, FutureVistas. Not: Kassaflödet återinvesteras i skog. CAGR: Genomsnittlig årlig tillväxttakt. Index 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 2020201020001990198019701960 10% CAGR ”Sedan den första taxeringen av skogsinnehavet har SCAs virkesförråd fördubblats.” 46 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 49 ===== Genom ett ansvarsfullt skogsbruk tillvaratas skogens mångfacetterade värden, i dag och i framtiden. 47VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 50 ===== Trä Hög produktion i välinvesterade sågverk SCA Årsredovisning 202548 Verksamhet ===== SIDA 51 ===== Sågverken är motorn i SCAs värdekedja. De sätter värdet på timret och därmed på skogen och de försörjer fiberindustri och energimarknaden med råvara. SCAs sågverk är bland Europas modernaste. Efter gjorda investeringar levererar de nu produktion och produktivitet i världsklass. Sågtimmer är den värdefullaste delen av trädet och står för den större delen av skogsägarens intäkt. Samtidigt är flis från såg - verken en viktig råvara för massa och pappersindustri, medan bark, spån och andra biprodukter är en viktig råvara för energi - produktion och biobränslen. Ett modernt sågverk är i dag en avancerad processindustri. Med röntgenteknik, avancerad bildbehandling och kraftfulla analyshjälpmedel analyseras varje timmerstock och behandlas så att stockens fulla värde tas till vara. SCAs fem sågverk är välinvesterade och hör till Europas mest konkurrenskraftiga och produktiva. Tillsammans med råvara av hög kvalitet är SCA en eftertraktad leverantör bland träsektorns mest krävande kunder. Stark position på valda marknader Trävarumarknaden är stor och fragmenterad. Det finns ett stort antal aktörer bland säljare, förädlingsindustri och slutanvändare. Även om byggande är det största användningsområdet för träprodukter, så finns det även där ett stort antal nischer och produktområden. Nybyggnad av hus är en stor marknad för träprodukter, men renovering, om- och tillbyggnad, köksinred - ningar och möbler är andra viktiga trämarknader som ofta är mindre konjunkturkänsliga än nybyggande. Även de allra största företagen inom träsektorn har en mycket blygsam marknadsandel och flertalet producenter är små före tag som vänder sig till en lokal marknad. Det gör det möjligt och viktigt för aktörer som SCA att välja produktinriktning och marknad utifrån sina styrkor. SCA fokuserar på två segment. Det första är den träförädlande industrin med produkter som fönster, trägolv och möbler. För denna sektor är det viktigt med effektiva leveranser av pro - dukter som är väl anpassade till den fortsatta förädlingen med hög kvalitet och optimerad användning av råvaran. Det andra segmentet är byggvaruhandeln, såväl den som vänder sig till professionella köpare, som den som vänder sig till hemmabyggande privatkunder. För detta segment är distri - bution en nyckelkompetens. Produkterna ska vara färdiga för försäljning och levereras till ett stort antal försäljningsställen enligt överenskommen plan. SCA är en stor leverantör av trävaror till den skandinaviska byggmaterialhandeln, men har också i över ett kvartssekel levererat träprodukter till Home Depot i USA. När produktionen i ett sågverk fokuseras till prioriterade produkter för nyckel - kunder, får det konsekvenser för övrig produktion. En så stor del av stocken som möjligt ska bli sågad vara och det är viktigt att hitta en så god avsättning som möjligt för de produkter som blir resultatet. SCA strävar efter att kontinuerligt öka värdet på samtliga produkter. Ett exempel är sidobrädor av medelgod kvalitet som blir råvara i en högt automatiserad produktion av lagerhyllor för IKEA, emballerade i platta paket med skruvar och instruktioner och klara för leverans till varuhus i ett flertal länder. Även om Europa är huvudmarknad gör goda logistiklösningar SCA till en konkurrenskraftig leverantör av trävaror även till Nordamerika, Asien och Nordafrika. Strategi • Fortsatt lönsam tillväxt i balans med råvarutillgången. • Välinvesterade anläggningar med effektivitet och konkurrenskraft i världsklass. • Maximera värdet av SCAs högkvalitativa timmer genom högt råvaruutbyte och anpassade produkter. Finansiella nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 6 125 5 539 EBITDA 856 927 EBITDA-marginal, % 14,0 16,7 Operativt kassaflöde 657 479 Strategiska investeringar 0 0 Sysselsatt kapital 3 468 3 651 Avkastning på sysselsatt kapital, % 15,5 17,5 Leveranser, trävaror, tusen m3 2 122 1 956 Medelantal anställda 912 893 49VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 52 ===== Effektiva sågverk utnyttjar råvaran fullt ut Tillgången på råvara är en utmaning för hela träsektorn. Kriget i Ukraina innebär att skogsråvara i Ryssland och Belarus inte får levereras till marknader i väst. I Centraleuropa minskar avverk - ningarna, främst beroende på klimatförändringar och insekts - skador. Även i Nordamerika begränsas avverkningarna av miljö- restriktioner och effekter av ett förändrat klimat. SCAs sågverk förvaltar därför tillgången på råvara så väl som möjligt. Flera sågverk växlar mellan olika trädslag för att så långt som möjligt kunna ta till vara den lokalt tillgängliga råvaran. I Gällö sågverk produceras en ökande andel trävaror av contortatall, ett kanadensiskt trädslag som SCA introducerat för dess goda tillväxt och motståndskraft mot skadegörare. Dessa produkter har fått ett gott mottagande på marknaden för tillämpningar som panel och snickerivirke. Volymerna av sågtimmer av contortatall kommer att fortsätta växa. SCAs sågverk använder också sin moderna produktions - teknik för att kunna minska minimidiametern på sågtimmer, vilket innebär att en större andel av trädet kan bli sågade trävaror. Även tunnare sågklingor ökar andelen av trädet som blir värdefulla trävaror i stället för sågspån. De investeringar som gjorts i ny teknik i SCAs sågverk, till exempel CT-scanner och nytt justerverk i Bollsta sågverk, har givit god utdelning. Produktionen ligger över designkapacitet och effekterna på kvalitet och produktivitet är över förväntan. Produktionen på SCAs sågverk har generellt varit hög under året. Välj trä för klimatet Produkter av trä har en positiv klimateffekt. När ett träd växer, binder det koldioxid. Trädet blir sedan trävaror som under lång tid fortsätter att binda detta kol. Ett trähus kan nyttjas i hundra år eller mer. Trä är också lätt. Det kan till exempel användas för att bygga på en våning på befintliga flerfamiljshus och därmed förtäta stadsbebyggelse utan att ny mark behöver tas i anspråk. Trähus upplevs också ha en bättre boendemiljö än hus i andra material, vilket bekräftas av flera studier. Marknaden Den globala marknaden för sågade trävaror av barrvirke är cirka 350 miljoner m3 per år, där majoriteten används i traditio- nellt byggande och renovering. Den långsiktiga efterfrågan beräknas växa med cirka 2 procent om året. Den europeiska marknaden för sågade barrträvaror uppgår till ca 100 miljoner m3 per år. SCAs andel av denna är cirka 2 procent. Marknaden präglas av ett stort antal medelstora och mindre leverantörer med inriktning på olika produkter och geografiska marknader. ”Produktionen ligger över designkapacitet och effekterna på kvalitet och produktivitet är över förväntan.” 50 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 53 ===== Trädet blir till trävaror som under lång tid fortsätter att binda kol – ett trähus kan nyttjas i hundra år eller ännu längre. Sågverk MUNKSUND, PITEÅ Kapacitet: 350 000 m3/år RUNDVIK, NORDMALING Kapacitet: 300 000 m3/år BOLLSTA, KRAMFORS Kapacitet: 600 000 m3/år TUNADAL, SUNDSVALL Kapacitet: 600 000 m3/år GÄLLÖ, BRÄCKE Kapacitet: 350 000 m3/år Träförädling och distribution Kapacitet hyvlade produkter: 600 000 m3/år Kapacitet impregnerade produkter: 80 000 m3/år Kapacitet målade produkter: 2 miljoner m2/år 51VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 54 ===== Massa Växande produktion i kostnadseffektiva fabriker SCA Årsredovisning 2025Verksamhet52 ===== SIDA 55 ===== SCAs två massafabriker – Östrands sulfatmassafabrik och Ortvikens CTMP-fabrik – är välinvesterade och ledande i kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Som oberoende massaleverantörer har SCA en stark position på den europeiska marknaden. SCA tillverkar blekt barrsulfatmassa i Östrands massafabrik och kemisk termomekanisk massa (CTMP) i Ortvikens massafabrik. Fabrikerna producerar också grön elektricitet, tallolja, terpentin och fjärrvärme till Sundsvalls och Timrås fjärrvärmenät. Massa som möter högt ställda kundkrav Östrands massafabrik är världsledande i kvalitet, kostnads - effektivitet och miljöprestanda. Fabriken producerar massa för mjukpapper, kartong, tryckpapper och specialpapper. Vedfiber av norrländsk tall och gran är råvara av toppklass för produktion av blekt sulfatmassa. Produktionen av sulfatmassa innebär att vedfibern kokas med kemikalier i syfte att producera en massa som består av cellulosafiber. Under processen avskiljs andra vedsubstanser, som lignin, tallolja och terpentin, vilka vidareförädlas till exempelvis biodrivmedel. Resultatet blir en massaprodukt som efterfrågas för sin styrka och för sin kvalitet, inte minst för att passa väl in i kundernas fortsatta förädlings processer. Vid mjukpapperstillverkning bidrar den blekta sulfatmassan med styrka. Den kombineras sedan ofta med massa baserad på lövved som björk eller eukalyptus eller massa baserad på returpapper. Olika massatyper bidrar med olika egenskaper i papperet. Eftersom barrsulfatmassa bidrar med styrka, kan den inte utan vidare ersättas av massa av annat ursprung och med andra egenskaper. Ungefär hälften av fiberråvaran utgörs av cellulosa och hemi - cellulosa och blir blekt sulfatmassa. Resten av vedsubstansen används i en rad processer som genererar produkter som el, fjärrvärme, tallolja, terpentin, lignin, bark och aska, alla produkter med ett värde för rätt tillämpning. En modern sulfatmassafabrik är ett bioraffinaderi med en bred produktpalett. Inte minst är en sulfatmassafabrik en betydande nettoproducent av energi, grön el såväl som värme. ”Vedfiber av norrländsk tall och gran är råvara av toppklass för produktion av blekt sulfatmassa.” Strategi • Fortsätta stärka konkurrenskraften genom ökad produktivitet. • Öka marknadsandelarna på prioriterade marknader. • Maximera värdet på biprodukter som grön el, råtallolja och fjärrvärme. Finansiella nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 7 143 8 058 EBITDA 752 1 680 EBITDA-marginal, % 10,5 20,8 Operativt kassaflöde 598 1 385 Strategiska investeringar 165 28 Sysselsatt kapital 8 953 9 270 Avkastning på sysselsatt kapital, % 0,9 10,3 Leveranser, massa, tusen ton 987 988 Medelantal anställda 493 515 53VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 56 ===== Stark på Europamarknaden Produktionen av sulfatmassa var stabil under året. Komplette - rande mindre investeringar har bidragit till en jämn produktion och en god produktkvalitet. I början av året steg priserna men under andra kvartalet vände trenden och priserna har sedan dess fallit tillbaka. Efter - frågan har under året varit svag i Europa medan den återhämtat sig i Asien i takt med sjunkande priser. Ökade handelshinder har bidragit till osäkerhet på marknaden. Trots en svag Europamarknad har SCA, som ointegrerad leverantör av sulfatmassa, en stark position inom utvalda produkt segment. Ortviken på designkapacitet Kemisk termomekanisk massa (CTMP) används framför allt för tillverkning av mjukpapper och kartong. CTMP tillverkas genom att kemiskt förbehandlad vedfiber mals till massa. I CTMP- massa finns förutom cellulosa även en betydande andel av andra vedsubstanser, som hemicellulosa och lignin. CTMP får därför andra egenskaper än sulfatmassa. Den har inte samma styrka, men i gengäld högre bulk, det vill säga fiber - volym per viktenhet. CTMP används exempelvis i mellanskiktet i vätskekartong för att ge stadga åt förpackningarna. Som råvara används både barrmassaved och lövmassaved för att tillverka produkter med olika egenskaper. Produktionen av CTMP-massa i Ortviken inleddes 2022 och har därefter trimmats upp mot full kapacitet. Fabriken balan - serar nu fortsatt produktionsökning mot marknadsutvecklingen. Ortviken har framgångsrikt arbetat med produktutveckling och med att tillverka massa med olika egenskaper, till exempel massa med hög bulk i vätskekartong och massa särskilt lämplig för hygienprodukter. Detta har bidragit till att Ortviken har kunnat öka produktionen genom lönsamma affärer med huvudsakligen europeiska kunder. Marknaden Den globala marknaden för blekt barrsulfatmassa (BSK) är cirka 25 miljoner ton, varav cirka 14 miljoner ton utgör nordisk blekt barrsulfatmassa (NBSK). SCAs andel av den globala NBSK-marknaden för marknadsmassa uppgick till 6 procent. Den globala marknaden för kemisk termomekanisk massa (CTMP) är cirka 4 miljoner ton. SCAs andel av den globala CTMP-marknaden för marknadsmassa uppgick till cirka 7 procent. Produktionsanläggningar ÖSTRANDS MASSAFABRIK, KAPACITET Blekt långfibrig barrsulfatmassa, NBSK: 900 000 ton/år. Massan används till bland annat mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och specialpapper. Grön el: 1,2 TWh/år vid full massaproduktion. Kompletterande produkter: Tallolja, terpentin, fjärrvärme, natriumbisulfit. ORTVIKENS MASSAFABRIK, KAPACITET Kemisk termomekanisk massa, CTMP: 300 000 ton/år. Massan används till bland annat förpackningar och hygien - produkter. Kompletterande produkter: Fjärrvärme. ”Genom produktutveckling har försäljningen till prioriterade marknader kunnat öka.” 54 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 57 ===== SCA Ortviken levererar skräddarsydda CTMP-produkter till flera olika segment. 55VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 58 ===== Containerboard Stark produktion och specialprodukter motverkar svag marknad SCA Årsredovisning 2025Verksamhet56 ===== SIDA 59 ===== SCA fortsätter trimma den nya pappersmaskinen i Obbola mot full kapacitet. Samtidigt bidrar god produktion och en palett av förädlade förpackningspapper vid Munksunds pappersbruk till ett ökat resultat i en svag marknad. SCA tillverkar containerboard i pappersbruken Obbola och Munksund. I Munksund producerar bolaget olika special - produkter. Bland dessa återfinns kraftliner med vit yta, som erbjuder goda tryckegenskaper och är särskilt lämpad för förpackningar som exponeras direkt mot konsument. Dessutom tillverkas våtstark kraftliner, ett förpackningsmaterial som kombinerar hög styrka, långvarig hållbarhet och maximalt skydd. Dessa egenskaper gör produkten idealisk för transport och lagring av varor i krävande miljöer, till exempel vid fukt och temperatur variationer. I Obbola producerar SCA kraftliner för breda tillämpningar. Containerboard används i hög utsträckning för transportför - packningar, både förpackningar från tillverkare till handel och förpackningar för produkter som ska levereras till konsument, till exempel inom den växande e-handeln. Trimmas mot full produktion I slutet av 2022 tog SCA en ny pappersmaskin i drift vid Obbola pappersbruk. Den är världens största maskin för tillverkning av kraftliner och innebär ett tekniksprång när det gäller process - styrning och produktionskontroll. I samband med investeringen i den nya pappersmaskinen byggdes också nya anläggningar för massaproduktion, retur - pappershantering, kemikalieåtervinning och biorening. Den nya anläggningen trimmas nu mot full drift. Strategi • Realisera den fulla potentialen i den nya pappers maskinen i Obbola. • Utnyttja positionen som oberoende leverantör av containerboard. • Fortsätta utveckla service och produkt sortiment. • Utvärdera fortsatt utveckling av Munksunds pappersbruk med fokus på specialsortiment som kraftliner med vit yta och våtstark kraftliner. Finansiella nyckeltal MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 6 992 6 434 EBITDA 1 111 932 EBITDA-marginal, % 15,9 14,5 Operativt kassaflöde 422 366 Strategiska investeringar 58 81 Sysselsatt kapital 10 514 10 626 Avkastning på sysselsatt kapital, % 3,0 1,3 Leveranser, kraftliner, tusen ton 948 893 Medelantal anställda 675 677 ”Ny teknik driver effektivitet och ger ökad produktionskontroll.” 57VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 60 ===== Konjunkturen styr efterfrågan SCA tillverkar kraftliner, förpackningspapper huvudsakligen baserat på färsk vedfiber. Containerboard omfattar även förpackningspapper tillverkat av returfiber, så kallad testliner. Container board används i ytskiktet i wellpapp. Det korrugerade mellanskiktet i wellpapp kallas fluting. Containerboard används till övervägande del i transportför - packningar. När världskonjunkturen är god och produktionen av produkter av olika slag är hög, ökar behovet av förpackningar. E-handel, där produkter skickas direkt till konsument från till - verkare eller distributör, driver på efterfrågan av förpackningar med hög kvalitet. Globaliseringen med mer komplexa leverans - kedjor är också en drivkraft. Under 2025 har konjunkturen varit svag, både globalt och i Europa. Det geopolitiska läget har bidragit till osäkerhet och avvaktande handel. SCA har en stark position på Europamarknaden. Efterfrågan på specialprodukter, som förpackningspapper med vit yta eller våtstarkt papper, är över tid mer stabil. SCAs palett av special - produkter är därför en styrka på en avvaktande marknad. De höga kvalitetskraven gör det också svårt för andra leverantörer att växla över till denna marknad. Kraftlinerbruket i Obbola är bland världens modernaste pappersbruk. Marknaden Den globala marknaden för containerboard är över 190 miljoner ton, varav kraftliner står för cirka 35 miljoner ton. Kraftliner tillverkas av färsk fiber till skillnad från det större sortimentet testliner som tillverkas av returpapper. Den dominerande delen av kraftlinern är oblekt, det vill säga brun. Kraftliner tillverkas också med ett vitt ytskikt, vars marknadsandel står för drygt 15 procent. Den europeiska marknaden för containerboard uppgår till drygt 30 miljoner ton. SCA är den största oberoende leverantören av färskfiberbaserad kraftliner i Europa. 58 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 61 ===== Containerboard OBBOLA, UMEÅ Produktionskapacitet: 725 000 ton/år. Produktsortiment: Kraftliner med brunt ytskikt, för konsument- och transportförpackningar med inriktning på lättare och standardkvaliteter. MUNKSUND, PITEÅ Produktionskapacitet: 415 000 ton/år. Produktsortiment: Kraftliner med brunt och vitt ytskikt, för konsument- och transportförpackningar. Är specialiserat på mycket kraftiga produkter (Heavy Duty), våtstarka kvaliteter (Wet Strength) och förpackningspapper med vit yta och hög tryckbarhet (White Top). Hållbara förpackningar Förpackningarna är en del av en leveranskedja från tillverkare till slutkonsument. Deras viktigaste funktion är att se till att pro - dukten når konsumenten oskadd och i gott skick. Dessa leveranskedjor möter ökande miljökrav. Inte minst ska belastningen på klimatet minimeras. Detta innebär en styrka för förpackningsmaterial baserade på förnybar råvara och där den använda förpackningen dessutom ingår i väl utvecklade återvin - ningsprocesser. SCAs färskfiberbaserade kraftliner blir nya för - packningar som returpappersbaserad testliner. Containerboard är också ett lätt material i relation till sin funktion. Sammantaget blir materialets klimategenskaper mycket goda, inte minst jäm - fört med alternativ som plast. Förpackningar av containerboard har sammantaget mycket goda klimategenskaper. 59VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 62 ===== Förnybar energi Stabil lönsamhet trots utmanande marknader SCA Årsredovisning 2025Verksamhet60 ===== SIDA 63 ===== Förnybar energi är ett segment som starkt påverkas av politiska beslut på nationell och övernationell nivå. Efter ett turbulent fjolår har förutsättningarna stabiliserats något. SCAs starka position och tillgångar inom vind, biobränslen och biodrivmedel ger goda förutsättningar för fortsatt ökad lönsamhet. Energi är en viktig insatsvara i de flesta av SCAs processer och i hög utsträckning utnyttjas interna energitillgångar. Bolaget har stora tillgångar av förnybar energi i alla delar av verksamheten. Det stora skogsinnehavet rymmer bra lägen för produktion av vindkraft, men också för annan elenergiintensiv verksamhet. I skogen finns stora outnyttjade energiresurser i form av bland annat grenar och toppar. Sågverken genererar bränsleråvara i form av bark, spån och torrflis. Massa- och pappersbruk gene - rerar också bark, men även biprodukter som lut och tallolja. SCAs verksamhet syftar till att skapa så högt värde som möj - ligt av skogsinnehavet. Förnybar energis bidrag är att maximera värdet av restprodukter från skog, sågverk och fiberindustri, samtidigt som markinnehavet erbjuder möjligheter i form av vindkraftsproduktion. Stor vindkraftsproduktion på SCAs marker Som Europas största privata skogsägare har SCA stora arealer mark med goda vindlägen och en god kompetens att driva vind - kraftsutveckling. I slutet av år 2025 var kapaciteten för produk - tion av vindkraftsel på SCAs mark 10,6 TWh per år vilket mot- svarar cirka 20 procent av Sveriges totala vindkraftsproduktion. SCAs potential för nyutveckling av vindparker uppskattas till en årsproduktion motsvarande 15–20 TWh. Dessutom går de första vindparkernas tillstånd och arrenden ut mot slutet av 2030-talet. Det innebär en möjlighet över tid att förnya parkerna och därmed skapa upp till ytterligare cirka 30 TWh elproduktion per år på områden som redan används för vindkraft. Samman - taget ser SCA därför stora möjligheter att bidra till att möta den växande efterfrågan på el som väntas från exempelvis stål- och bränsleindustri, datacenter och elektrifierade transporter. Det finns tre intäktsströmmar för vindkraft. • För vindparker och batterilager på SCAs mark som andra aktörer äger och driver uppbär bolaget ett arrende baserat på försäljningen av el och stödtjänster från parken. • Utveckling av vindkraftsprojekt. Med den stora utbyggnaden av vindkraft på SCAs marker har bolaget fått en betydande erfarenhet av att förbereda och utveckla vindkraftsprojekt, från tidiga utvärderingar till tillståndsgivna projekt. Dessa projekt kan sedan säljas eller genomföras i samarbete med olika parter, samt bidra till ytterligare arrendeintäkter. • Slutligen producerar SCA egen förnybar elektricitet som bidrar till bolagets självförsörjning av el. Med de egna vindparkerna Fasikan och Skogberget har SCA försörjningstrygghet och kostnadskontroll. Strategi – vindkraft • Maximera värdet av vindkraft på SCAs mark och öka arrendeintäkterna. • Utveckla en projektportfölj för försäljning, samarbeten eller egna investeringar. • Egen vindkraftsproduktion i syfte att öka självförsörjningsgraden av elektricitet. Strategi – förnybara drivmedel • Realisera den fulla potentialen i bioraffinaderiet i Göteborg. • Utveckla förutsättningarna för ett bioraffinaderi i anslutning till Östrands massafabrik. Strategi – bioenergi • Maximera värdet av biobränsleflödena från SCAs värdekedja. • Säkerställa tillgången till bränsleråvara. ”SCA har stora tillgångar av förnybar energi i alla delar av verksamheten.” 61VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 64 ===== Tallolja från SCAs industrier är en viktig insatsvara i biodrivmedel. Full produktion av biodrivmedel Bioraffinaderiet i Göteborg har under sitt andra år i drift rampats upp mot full produktionskapacitet. Anläggningen har en kapa - citet om cirka 200 000 m3 biodrivmedel per år, vilket motsvarar bränslebehovet hos det svenska inrikesflyget. Bioraffinaderiet delägs med energibolaget St1 där SCAs ägarandel uppgår till motsvarande 25 procent. Omkring 15 procent av produktionen tillverkas av talloljebaserad råvara från SCAs sulfatmassabruk i Östrand, Obbola och Munksund. SCA och St1 fortsätter sitt nära samarbete och undersöker möjligheterna att etablera ytterligare ett bioraffinaderi i anslut - ning till Östrands massafabrik. Bioenergi – en trygg förnybar energiresurs Bioenergi är Sveriges största energikälla och en viktig del av Sveriges totala energiförsörjning. Bioenergi är en trygg, inhemsk och förnybar energiresurs. SCA är Sveriges tredje största leverantör av fasta biobränslen och näst största leverantör av bränslepellets. Efterfrågan är stabil och växande, men påverkas av vintertemperaturerna och priset på elektricitet. Under år 2025 producerade SCA 11,2 TWh bioenergi. 9,0 TWh användes i SCAs egna anläggningar och 2,2 TWh levererades till externa kunder. Av de externa leveranserna var 1,0 TWh förädlade biobränslen, det vill säga bränslepellets, 0,8 TWh oförädlade biobränslen, det vill säga bark, spån och restprodukter från avverkningar, och 0,4 TWh fjärr- och spill - värme. SCA har en produktionskapacitet i hel- och delägda anläggningar på 340 000 ton pellets per år. Finansiella nyckeltal MSEK 2025 2024 Intäkter1) 2 051 2 050 EBITDA 442 451 EBITDA-marginal, %2) 21,5 22,0 Operativt kassaflöde 328 481 Strategiska investeringar 1 016 365 Sysselsatt kapital 3 461 2 399 Avkastning på sysselsatt kapital, % 11,8 17,1 Leveranser, förnybar el egen vindkraft, GWh 98 183 Medelantal anställda 72 69 1) Intäkter består av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter. 2) EBITDA som andel av intäkter. 62 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 65 ===== Marknaden Energimarknaden är beroende av politiska beslut på lokal, nationell och europeisk nivå. Inom EU har ambitionen länge varit att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ. De senaste åren har även strävan att minska beroendet av energiimport från instabila stater blivit en viktig drivkraft för Europa att skapa kon - kurrenskraftiga alternativ. Sedan ungefär ett decennium tillbaka är landbaserad vindkraft helt kommersiell och det billigaste sättet att producera ny el i Sverige utan subventioner. Marknadsförutsättningarna för nya vindkraftsprojekt i norra Sverige förväntas bli goda från slutet av 2020-talet. Det beror på flera pågående transmissionsnäts - projekt som ökar överföringskapaciteten till södra Sverige och Finland samt på en växande efterfrågan från elintensiv industri. Marknaden för biodrivmedel styrs i hög grad av regulatoriska processer och av ambitionen att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ. I förnybarhetsdirektivet RED III har EU satt upp successivt skärpta krav på användningen av förnybara driv - medel, med målet att nå en betydande utsläppsminskning och ökad inblandning av förnybar energi fram till 2030. För att säker - ställa att endast hållbara råvaror används har EU etablerat tyd - liga hållbarhetskriterier för biodrivmedel. Samtidigt har EU infört mer robusta kontrollmekanismer för att motverka felaktig certi - fiering. I takt med att klimat- och hållbarhetsambitionerna inte - greras i lagstiftning fortsätter marknaden att utvecklas. EU:s stabiliserande åtgärder – såsom förbättrade kontrollprogram och anti-dumpningsåtgärder – syftar till att upprätthålla rättvisa konkurrensvillkor. Sammantaget bedöms efterfrågan på förny - bara drivmedel från hållbara källor öka stadigt och i snabbare takt än tillgången. Även fasta biobränslen påverkas av nationella och övernatio - nella regelverk. I Sverige har skatt på fossil koldioxid sedan lång tid gjort det lönsamt att växla från fossila bränslen till förnybara för värme- och kraftvärmeproduktion. De stora kunderna på fasta biobränslen i Sverige är fjärrvärmeverk och industri. Pellets används också i betydande utsträckning i mindre pannor för hushåll och småindustri. Anläggningar SCA BIONORR, HÄRNÖSAND Kapacitet: 180 000 ton pellets SCA TUNADAL Integrerad med Tunadals sågverk Kapacitet: 12 000 ton pellets SCA STUGUN Integrerad med Stuguns hyvleri Kapacitet: 24 000 ton pellets SCA RUNDVIK Integrerad med Rundviks sågverk Kapacitet: 25 000 ton pellets BIOENERGI I LULEÅ AB Delägt med Luleå Energi AB Kapacitet: 100 000 ton pellets GÖTEBORGS BIORAFFINADERI Delägt med St1 Kapacitet: 200 000 ton biodrivmedel SKOGBERGETS VINDPARK Kapacitet: 200 GWh/år FASIKAN VINDPARK Kapacitet: 330 GWh/år (2026) Pellets används i stor utsträckning av hushåll och småindustri. 63VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 66 ===== Logistik Egen logistik ger trygghet i en turbulent omvärld 64 Verksamhet SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 67 ===== Affärsklimatet har varit mycket osäkert och föränderligt under 2025. Inte minst har införandet av tullar och snabba förändringar av dessa ändrat affärsförutsättningarna med kort varsel. Detta ställer höga krav på flexibel och kostnadseffektiv logistik. Logistik är en betydande kostnadspost – cirka 20 procent – för ett skogsbolag. Råvara ska transporteras till produktionsanlägg - ningar och produkter ska levereras till kunder över hela världen. För att optimera godsflödena har SCA byggt upp egna logistik - system både inom råvaruförsörjning och distribution av färdiga produkter. Inom den skogliga verksamheten är SCA Sveriges största användare av järnvägstransporter för rundved, med egna logistiksystem från skogarna i inlandet till industrierna vid kusten. För färdiga produkter har SCA byggt upp effektiva system för fartygstransporter, kompletterade med järnväg och bil. Råvarutransporter SCAs virkesråvara hämtas från skogar över hela norra Sverige. Alla virkestransporter startar på lastbil. Om avståndet till indu - strin är kort, körs virket direkt på lastbil. Om avståndet är längre än cirka 10 mil går virket till en järnvägsterminal och fraktas vidare till industrin på tåg. 2025 har rekordhöga volymer av rundved transporterats på järnväg. Virke från SCAs egna skogar i Baltikum, liksom inköpt virke fraktas på båt. SCA byter virke med andra skogsbolag för att reducera transportavstånden till industrin och därmed kostnader och utsläpp. SCAs mest virkesförbrukande enhet är Östrands massa - fabrik, som i hög grad försörjs med järnväg. Genom effektiva järnvägstransporter kan virke levereras också från Syd- och Mellansverige till konkurrenskraftig kostnad. En eldriven timmerbil fraktar virke från järnvägsterminal i Umeå till Obbola pappersbruk. Ytterligare en eltimmerbil fraktar virke från skog till virkesterminal i södra Norrland. Färdigvarutransporter Fartygstransporter dominerar transporten av färdiga produkter. De är flexibla och ger goda möjligheter till rationalisering och utveckling. SCA nyttjar tre olika typer av fartygstransporter. Breakbulk-transporter innebär att gods lyfts på och av gods - fartyg. Det är möjligt att samlasta olika produkter till samma destination. Med lagringsutrymmen och god intern planering kan man samla större mängder gods per transport och dra nytta av kostnadssänkningar och lägre utsläpp genom att använda större fartyg. Transporterna av massa, containerboard och trävaror till Nordamerika sker nu med fartyg på över 30 000 ton per avgång mot tidigare cirka 15 000 ton. SCAs förpackningspapper har högre krav på kvalitet i hante - ring, samt behöver kortare och säkrare ledtider, vilket innebär att stora flöden transporteras med specialbyggda RoRo-fartyg (Roll on-Roll off). Det innebär att produkterna förlastas på så kallade kassetter som sedan snabbt kan lastas på eller av fartygen, utan hantering av rullarna ombord på fartyget. Den snabba lastningen och lossningen innebär att transpor - terna blir värderoberoende. SCA äger tre RoRo-fartyg som går i schema lagd trafik mellan hamnar i norra Sverige och terminaler i Storbritannien och på kontinenten. För vissa marknader såsom Asien, körs produkterna ofta i containers. Normalt lastas de ut på mindre fartyg från Sverige till de stora internationella containerhamnarna på kontinenten. Därifrån går godset vidare på stora oceangående container - fartyg till destinationer på andra kontinenter, som Shanghai i Kina. Den nya hamn som SCA byggt i Sundsvall har givit möjlighet att nyttja större fartyg och till en effektiv hantering i hamn, vilket inneburit väsentliga effektivitetsförbättringar och besparingar. Sjötransporterna i framför allt Europa, men även globalt, är föremål för regleringar och restriktioner som är kostnads - drivande. Sjötransporter ingår nu i handeln med utsläppsrätter och har krav på inblandning av förnybart bränsle. Dessa kost - nadshöjningar motverkas genom större fartyg och optimerade rutter och fartygshastigheter. Sjötransporterna kompletteras med väg och järnvägs trans- porter. Inom Sverige opererar SCA järnvägspendlar mellan Piteå, Umeå och Falköping för leverans till Sydskandinaviska kunder. Samma systemtåg transporterar produktionsmaterial norrut. ”SCAs nya hamn i Sundsvall ger möjlighet att nyttja större fartyg och fler typer av gods.” 65VerksamhetSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 68 ===== Källa: Nasdaq. Aktien och ägarna 66 Aktien och ägarna SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 69 ===== SCAs aktiekapital utgörs av två aktieslag, en A-aktie och en B-aktie. Varje A-aktie är berättigad till tio röster och varje B-aktie till en röst. A- och B-aktierna ger samma rätt till utdel - ning. Båda aktieslagen är noterade på Nasdaq Stockholm och ingår i segmentet Large Cap. Kursutveckling Vid utgången av år 2025 noterades SCAs B-aktie till 122,6 SEK och SCAs A-aktie till 122,6 SEK, motsvarande ett börsvärde om 86 miljarder SEK. SCAs B-aktie hade en utveckling om –13 pro - cent under året. Under samma period har index över de 30 mest omsatta aktierna, OMX Stockholm 30, haft en utveckling om 16 procent. Den högsta stängningskursen för SCAs B-aktie var 153,45 SEK, vilket noterades den 13 februari. Den lägsta stäng - ningskursen under året var 118,05 SEK och noterades den 20 november. Sedan utdelningen av Essity år 2017 har total- avkastningen för SCAs B-aktie varit 123 procent, vilket kan jäm - föras mot totalavkastningen för OMX Stockholm 30 om 125 pro - cent. SCAs totalavkastning år 2025 uppgick till –11 procent. Aktiehandel Under år 2025 omsattes det på samtliga marknadsplatser totalt cirka 1 171 miljoner aktier i SCA. På Nasdaq Stockholm omsattes under året cirka 341 miljoner SCA-aktier, vilket mot - svarar cirka 1,4 miljoner aktier per dag i genomsnitt. Under året omsattes SCA-aktien även på andra handelsplatser, där de med störst omsättning var Cboe Global Markets (623 miljoner aktier) och LSE Group (148 miljoner aktier). Ägarstruktur SCA hade cirka 107 000 aktieägare per den 31 december 2025. Aktiekapitalet ägdes till cirka 61 procent av svenska ägare och till cirka 39 procent av ägare utanför Sverige vid utgången av året. Kapitalet fördelades mellan svenska institutioner med 47 procent, utländska institutioner med 33 procent, svenska privatpersoner med 12 procent samt övriga ägare med 8 procent av aktiekapitalet. Den största andelen utländska ägare återfinns i USA och Norge. Utdelning och utdelningspolicy SCA strävar efter att ge en långsiktigt stabil och stigande utdelning till sina aktieägare. När rörelsens kassaflöde lång - siktigt överstiger vad bolaget kan investera i lönsam tillväxt, och under förutsättning att målet för kapitalstruktur är uppfyllt, delas överskottet ut till aktieägarna. För verksamhetsåret 2024 utgick en utdelning om 3,00 SEK per aktie. Styrelsen föreslår en utdelning om 3,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2025. Aktiens totalavkastning, index 0 50 100 150 200 250 300 202520242023202220212020201920182017 Index Antal aktier (miljoner) 50 100 150 200 250 300 350 SCA B OMX Stockholm 30 Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm per månad (miljoner) SCA-aktien är noterad och handlas på Nasdaq Stockholm. Bolagets börsvärde uppgick till cirka 86 miljarder SEK vid årets utgång. Källa: Nasdaq. 67Aktien och ägarnaSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 70 ===== Aktiens kurs- och omsättningsutveckling år 2025 Aktiekurs (SEK) Antal aktier (miljoner) 0 25 50 75 100 125 150 decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan50 75 100 125 150 175 200 Källa: Nasdaq. SCA B OMX Stockholm 30 Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm per månad (miljoner) SCAs tio största aktieägare, per den 31 december 2025 Ägare Antal A-aktier Antal B-aktier Kapital % Röster % Industrivärden 31 500 000 54 500 000 12,24 29,35 AMF Pension & Fonder 2 500 000 64 162 546 9,49 7,08 Norges Bank Investment Management 8 066 000 41 597 375 7,07 9,71 BlackRock 31 598 762 4,50 2,51 Vanguard 180 052 25 364 270 3,64 2,16 Alecta Tjänstepension 20 838 190 2,97 1,65 MFS Investment Management 15 200 780 2,16 1,21 Handelsbanken Fonder 14 754 939 2,10 1,17 Carnegie Fonder 11 603 036 1,65 0,92 Folksam 11 471 288 1,63 0,91 Tio största 42 246 052 291 091 186 47,46 56,67 Övriga 19 620 378 349 384 873 52,54 43,33 Totalt 61 866 430 640 476 059 100,00 100,00 Källa: Modular Finance AB. Aktieägarstruktur, per den 31 december 2025 Innehav Antal kända ägare Antal aktier Kapital % Röster % 1–1 000 91 786 19 631 742 2,80 3,22 1 001–2 000 7 378 10 863 726 1,55 1,75 2 001–5 000 5 004 16 008 457 2,28 2,57 5 001–10 000 1 646 11 750 979 1,67 1,82 10 001–20 000 649 9 249 589 1,32 1,35 20 001–50 000 351 10 768 402 1,53 1,46 50 001–100 000 145 10 262 926 1,46 1,54 100 000– 240 580 490 875 82,65 83,78 Okänd innehavsstorlek 33 315 793 4,74 2,51 Total 107 199 702 342 489 100,00 100,00 Källa: Modular Finance AB. Ägarfördelning per land, kapital Sverige 61% USA 18% Norge 9% Övriga 12% Källa: Modular Finance AB. Ägartyper, kapital Svenska institutionella ägare 47% Utländska institutionella ägare 33% Svenska privatpersoner 12% Övriga 8% Källa: Modular Finance AB. Föreslagen utdelning per aktie (SEK) 3,00 Resultat per aktie (SEK) 4,56 68 Aktien och ägarna SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 71 ===== Förvaltningsberättelse 69FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 69FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 72 ===== Händelser under året Skogstillgångar Ökat virkesförråd Den årliga bruttotillväxten i SCAs skogsinnehav uppgick under 2025 till cirka 10,9 miljoner m3sk enligt uppskattning baserad på taxeringen för det svenska innehavet som genomfördes 2019 och uppskattad tillväxt i Baltikum. Per den 31 december 2025 uppgick SCAs totala virkesförråd till 277 miljoner m3sk, varav 8 miljoner m3sk i Baltikum. Värdering av SCAs skogstillgångar SCA baserar sin värdering av skogstillgångar på skogsmarkstrans - aktioner i de områden där SCA innehar skog. Det treåriga genom - snittliga marknadspriset som används till värdering av SCAs skogs tillgångar uppgick per den 31 december 2025 till 372 (388) SEK/m3sk för det svenska innehavet och till 44 (44) EUR/m3sk för det baltiska innehavet. Tillämpad på SCAs stående virkesvolym om 277 (274) miljoner m3sk den 31 december 2025 var det bokförda värdet på SCAs skogstillgångar 103,8 (107,3) miljarder SEK, varav 99,8 (103,1) miljarder SEK i Sverige och 3,9 (4,2) miljarder SEK i Baltikum. Minskningen i Baltikum relaterade främst till negativa valutaomvärderingseffekter. Skogstillgångarna består dels av biologiska tillgångar, de träd som för närvarande står i skogen, och dels av marktillgångar. För att fastställa värdeförändringen på biologiska tillgångar används en värderingsmodell baserad på diskonterade kassaflöden. Värde - förändringen av biologiska tillgångar redovisas i resultatet och upp - gick till 1 782 (1 840) MSEK år 2025. Förändringen drevs av ett högre långsiktigt virkespris och ett högre virkesförråd från fortsatt netto - tillväxt i SCAs skogar. Värdet av marktillgången beräknas som det totala värdet på skogstillgången, baserat på skogsmarkstransaktioner, med avdrag för värdet av de biologiska tillgångarna. Värdeförändringen på mark uppgick till –5 346 (–2 376) MSEK och redovisas i övrigt totalresultat (påverkar inte periodens resultat). Förändringen drevs främst av ett lägre marknadspris på skogsmark. Övriga poster, inklusive netto - förvärv och valutaeffekter, uppgick till 1 (384) MSEK. Investeringar Investering i utökad kraftlinerkapacitet SCA beslutade år 2019 att investera i en ny pappersmaskin för tillverkning av kraftliner vid pappersbruket i Obbola i Umeå. Upp - starten av pappersmaskinen påbörjades under slutet av år 2022. Produktionen i Obbola förväntas öka från tidigare 450 000 ton kraftliner till 725 000 ton årligen när upprampningen av pappers - maskinen är slutförd. Den totala investeringen uppgår till cirka 7,5 miljarder SEK och redovisas som en strategisk investering. Investering i skogsmark i Baltikum SCA har ett pågående investeringsprogram att förvärva 100 000 hektar skogsmark i Baltikum. Vid utgången av 2025 hade SCA ett innehav om cirka 67 000 hektar skogsmark och cirka 10 000 hektar övrig mark som kan konverteras eller säljas. Förvärven redovisas som strategiska investeringar. Investering i vindkraft SCA tog år 2023 ett beslut om att investera i ett vindkraftsprojekt placerat på SCAs mark i Bräcke kommun, Jämtlands län. Vind - kraftsparken togs över av SCA vid utgången av 2025. Årlig produk - tion beräknas till cirka 330 GWh. Den totala investeringen förväntas uppgå till 1,7 miljarder SEK och redovisas som en strategisk investering. Förvaltningsberättelse Om SCA Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. Runt denna resurs har SCA byggt en integrerad och välinvesterad industri som tar vara på och maximerar värdet av hela trädet. Av råvaran utvecklar SCA produkter för kunder världen över med höga krav på kvalitet, leverans trygghet, service och hållbarhet. Den mest värdefulla delen av trädet är såg - timmer och så mycket av trädet som möjligt blir därför sågade trä - varor för industriella kunder och byggvaruhandel. Bark används för energiproduktion. Flis tillsammans med övre delen av trädet blir massa och kraftliner för kundernas vidareförädling till bland annat mjukpapper och förpackningar. Sågspån blir pellets för egen och andras energiproduktion. Ånga och andra produkter från massa - produktion blir värmeenergi till de närliggande fjärrvärmenäten, grön el och även biodrivmedel och gröna kemikalier. Som Europas största privata skogsägare, har SCA även stora arealer mark med goda vindlägen som används till vindkraft. SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar mark i norra Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Skogen är en realtillgång som växer varje år och utgör kärnan i SCAs verksamhet. Runt denna förnybara resurs har SCA byggt en välinvesterad och effektiv värdekedja. 70 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 73 ===== Finansiell utveckling Nettoomsättning Under år 2025 var SCAs omsättning i linje med föregående år. Högre leveransvolymer och högre försäljningspriser motverkades av negativa valutaeffekter. Nettoomsättningen uppgick till 20 427 (20 232) MSEK, en förändring om +1 procent, varav pris/mix +1 procent, volym +4 procent och valuta –4 procent. I segment Skog ökade nettoomsättningen med 13 procent och uppgick till 9 962 (8 830) MSEK, vilket främst relaterade till högre priser på timmer och massaved samt högre leveransvolymer till SCAs industrier. I segment Trä ökade nettoomsättningen med 11 procent och uppgick till 6 125 (5 539) MSEK. Förändringen relaterade till högre leveransvolymer och högre försäljningspriser. I segment Massa minskade nettoomsättningen med 11 procent och uppgick till 7 143 (8 058) MSEK. Lägre försäljningspriser och negativa valutaeffekter påverkade omsättningen negativt. I segment Containerboard ökade nettoomsättningen med 9 pro - cent och uppgick till 6 992 (6 434) MSEK. Högre försäljningspriser och högre leveransvolymer från den nya pappersmaskinen påver - kade nettoomsättningen positivt, vilket motverkades av negativa valutaeffekter. I segment Förnybar energi var intäkterna, som består av netto - omsättning och övriga rörelseintäkter, i linje med föregående år och uppgick till 2 051 (2 050) MSEK. Högre leveransvolymer av bioenergi motverkades av lägre försäljningspriser. Koncernens totala övriga rörelse intäkter uppgick till 3 020 (3 395) MSEK. De övriga rörelse intäkterna utgörs av produkter och tjänster så som energiprodukter, försäljning av frakttjänster till externa kunder samt vindkrafts arrenden (se not B1 och B2). SCA är ett exportinriktat bolag där cirka 80 procent av netto - omsättningen hänför sig till försäljning utanför Sverige. Den största enskilda exportmarknaden är Tyskland (10 procent av nettoomsätt - ningen) följt av USA (10 procent) och Storbritannien (9 procent). Nettoförsäljning per marknad år 2025 Sverige 19% Tyskland 10% USA 10% Storbritannien 9% Övriga Europa 35% Asien 10% Övriga världen 7% Kostnadsstruktur SCAs totala rörelsekostnader under 2025 uppgick till 18 731 (18 283) MSEK, en ökning med 2 procent jämfört med år 2024. Den största delen av kostnadsmassan utgörs av övriga rörelsekostnader (25 procent), transport- och distributionskostnader (23 procent), personalkostnader (15 procent), virke och flis (15 procent) och kemikalier (7 procent). Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick under året till 48 (48) MSEK. Kostnadsstruktur 2025 Virke och flis 15% Kemikalier 7% Övriga råmaterial och förnödenheter 6% Transport och distribution 23% Energi 3% Reparation och underhåll 6% Personalkostnader 15% Övriga rörelsekostnader 25% Resultat EBITDA minskade till 6 564 (7 143) MSEK, motsvarande en EBITDA- marginal om 32,1 (35,3) procent. Förändringen var främst hänförlig till negativa valutaeffekter och högre råvarukostnader som delvis motverkades av högre leveransvolymer och högre försäljnings - priser. Hög självförsörjningsgrad inom vedråvara var fortsatt en viktig komponent för att dämpa effekten av stigande råvarukost - nader. Kostnader för planerade underhållsstopp uppgick till 510 (489) MSEK. EBITDA exklusive omvärdering av biologiska tillgångar minskade till 4 782 (5 303) MSEK. I segment Skog ökade EBITDA med 7 procent jämfört med före - gående år och uppgick till 3 788 (3 531) MSEK. Ökningen var främst hänförlig till högre priser på timmer och massaved samt högre avverkning i egen skog, vilket motverkades av lägre omvärdering av biologiska tillgångar. I segment Trä minskade EBITDA med 8 procent och uppgick till 856 (927) MSEK. Minskningen förklarades främst av högre råvaru - kostnader och negativa valutaeffekter, vilket motverkades av högre försäljningspriser och högre leveransvolymer. I segment Massa sjönk EBITDA med 55 procent och uppgick till 752 (1 680) MSEK. Lägre försäljningspriser, negativa valutaeffekter och högre kostnader för vedråvara påverkade resultatet negativt. Kostnader för planerade underhållsstopp uppgick till 306 (279) MSEK. I segment Containerboard ökade EBITDA med 19 procent och uppgick till 1 111 (932) MSEK. Ökningen hänfördes främst till högre försäljningspriser och högre leveransvolymer, vilket motverkades av negativa valutaeffekter och högre råvarukostnader. Kostnader för planerade underhållsstopp uppgick till 204 (210) MSEK. I segment Förnybar energi minskade EBITDA med 2 procent och uppgick till 442 (451) MSEK. Minskningen relaterade främst till lägre försäljningspriser för vind och bioenergi, vilket motverkades av ett högre resultat inom biodrivmedel. Av- och nedskrivningar uppgick till –2 132 (–2 116) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 4 432 (5 027) MSEK. Finansiella poster uppgick till –433 (–506) MSEK. Koncernens skattekostnad uppgick till –794 (–882) MSEK, mot svarande en skattesats om 19,8 (19,5) procent. Resultatet per aktie uppgick till 4,56 (5,18). Koncernens resultaträkning i sammandrag Jämförelse %MSEK 2025 2024 Nettoomsättning 20 427 20 232 1 Övriga rörelseintäkter 3 020 3 395 –11 Förändring av varulager 71 105 –32 Värdeförändring biologiska tillgångar 1 782 1 840 –3 Rörelsekostnader –18 731 –18 283 2 Intäkter andelar i intressebolag –5 –146 –97 EBITDA 6 564 7 143 –8 Av- och nedskrivningar –2 132 –2 116 1 Rörelseresultat 4 432 5 027 –12 Finansiella poster –433 –506 –14 Resultat före skatt 3 999 4 521 –12 Inkomstskatter –794 –882 –10 Periodens resultat 3 205 3 639 –12 Periodens resultat, hänförligt till moderbolagets aktieägare 3 205 3 639 Periodens resultat, hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 0 - Nyckeltal EBITDA-marginal, % 32,1 35,3 Resultat per aktie 4,56 5,18 71FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 74 ===== Orsaker till förändringar av EBITDA-utfall, 2025 jämfört med 2024 2025 Pris/mix, % 2 Volym, % 5 Råmaterialkostnad, % –5 Energikostnad, % 2 Valuta, % –9 Övrigt, % –3 Totalt, % –8 Kassaflöde Det kassamässiga rörelseöverskottet uppgick till 4 763 (5 247) MSEK. Förändring av rörelsekapital uppgick till –590 (–441) MSEK. Löpande nettoinvesteringar uppgick till –1 309 (–922) MSEK och för lease till –89 (–187) MSEK. Övrigt operativt kassaflöde var 303 (–510) MSEK, som främst består av valutasäkringar relaterade till rörelsekapitalet. Operativt kassaflöde minskade till 3 078 (3 187) MSEK. Finansiella poster uppgick till –364 (–510) MSEK och betald skatt uppgick till –197 (–293) MSEK. Bolagsförvärv uppgick till 0 (–117) MSEK. Inga avyttringar har skett under perioden. Strategiska investeringar i anläggningar uppgick till –1 273 (–689) MSEK och relaterar främst till investeringen i ett vindkraftsprojekt på SCAs mark i Bräcke kommun i Jämtlands län. Periodens kassaflöde före utdelning uppgick till 1 247 (1 578) MSEK. Operativ kassaflödesanalys MSEK 2025 2024 EBITDA 6 564 7 143 Förändring biologiska tillgångar –1 782 –1 840 Andra icke kassaflödespåverkande poster –19 –56 Kassamässigt rörelseöverskott 4 763 5 247 Förändring av rörelsekapital –590 –441 Löpande nettoinvesteringar –1 309 –922 Löpande nettoinvesteringar, lease –89 –187 Övrigt operativt kassaflöde 303 –510 Operativt kassaflöde 3 078 3 187 Finansiella poster –364 –510 Betald skatt –197 –293 Övrigt 3 0 Rörelsens kassaflöde 2 520 2 384 Rörelse- och tillgångsförvärv - –117 Avyttringar 0 - Strategiska investeringar i anläggningar –1 273 –689 Kassaflöde före utdelning 1 247 1 578 Finansiell ställning SCAs sysselsatta kapital uppgick per 31 december 2025 till 112 460 (114 920) MSEK, en minskning under året med 2 460 MSEK. Nettolåneskulden uppgick till 10 939 (10 885) MSEK per 31 december 2025, en ökning under året med 54 MSEK. Netto låneskulden i för- hållande till EBITDA uppgick till 1,7x jämfört med 1,5x föregående år. Kon cer nens eget kapital minskade under perioden med 2 514 MSEK till 101 521 (104 035) MSEK per 31 december 2025. Balansräkningsstruktur MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Skogstillgångar 103 766 107 329 Immateriella och övriga materiella anläggningstillgångar 26 694 26 837 Rörelsekapital 5 344 4 768 Aktuell och uppskjuten skatt –24 002 –24 267 Övrigt sysselsatt kapital, netto 658 253 Totalt sysselsatt kapital 112 460 114 920 Nettolåneskuld 10 939 10 885 Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x Eget kapital, hänförligt till moderbolagets aktieägare 101 504 104 035 Eget kapital, innehav utan bestämmande inflytande 17 - Totalt Eget kapital 101 521 104 035 Skuldsättningsgrad % 10,8 10,5 72 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 75 ===== Övrig koncerninformation Moderbolag Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), är ett bolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterföretag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Moderbolaget äger också en stor del av bolagets skogstillgångar. Bolaget är ett svenskt aktiebolag med säte i Sundsvall och organisationsnummer 556012-6293. Rörelsens intäkter under år 2025 uppgick till 393 (408) MSEK och resultat före skatt uppgick till 1 679 (1 761) MSEK. Mer information återfinns på sidorna 207–215. Innehav av egna aktier SCA innehar inga egna aktier. Aktiefördelning Totalt uppgick antalet aktier per den 31 december 2025 till 702 342 489, varav 61 866 430 A-aktier och 640 476 059 B-aktier. På aktieägares begäran har 1 833 877 aktier av serie A omvandlats till serie B under år 2025. Förslag till vinstdisposition Moderbolaget har disponibla vinstmedel om 7 920 109 114 SEK i vinstmedel. Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 3,00 SEK per aktie, vilket motsvarar 2 107 027 467 SEK, och att reste- rande vinstmedel om 5 813 081 647 SEK i moderbolaget balanseras i ny räkning. Styrelsens förslag till avstämningsdag är 31 mars 2026. Om årsstämman beslutar i enlighet med styrelsens förslag beräknas utdelningen utbetalas den 7 april 2026. För mer detaljer se not M15. Miljöpåverkan i Sverige Under år 2025 bedrev SCA 14 större tillståndspliktiga produktions - verksamheter i Sverige. Värdet av leveranserna år 2025 från den till - ståndspliktiga produktionen i dessa anläggningar motsvarar mer än 90 procent av koncernens nettoomsättning. Fyra tillstånd avser till - verkning av massa och papper. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Sju tillstånd avser tillverkning av sågade och vidareförädlade trävaror samt biobränslen och ett tillstånd avser tillverkning av bränslepellets. Dessa verksamheter påverkar miljön genom utsläpp till luft och vatten samt buller. Två tillstånd avser vindkraftverk, vilka påverkar miljön i begränsad utsträckning genom buller och skugga. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2022 beslutade om riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen ska när det uppkommer behov av väsentliga förändringar av riktlinjerna, dock minst var fjärde år, upprätta förslag till reviderade riktlinjer för beslut av bolagsstämman. SCAs nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattnings - havare, uppgifter om tillämpningen av dessa samt om utbetalda ersättningar återfinns i not C3 samt i SCAs ersättningsrapport på sca.com. Förslag till ersättningsriktlinjer Styrelsen föreslår att årsstämman 2026 beslutar att godkänna följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Dessa riktlinjer ska tillämpas på ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2026. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Principer för ersättning En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvara tagande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att bolaget genom konkurrenskraftig och marknadsmässig ersättning kan rekrytera, motivera och behålla kvalificerade medarbetare. Den sammanlagda ersättningen ska därför vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbets - marknad befattningshavaren verkar samt vara relaterad till befatt - ningshavarens ansvar, befogenheter och prestation. Ersättning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension, som sammantaget benämns totalersättning. Ledande befattnings - havare får erbjudas möjlighet att växla kontantersättning till pension (det vill säga att i stället för kontant lön välja att erhålla delar av ersättningen i form av pensionsavsättningar). Bolagets affärs - strategi återfinns i bolagets årsredovisning. Rörlig ersättning Rörlig ersättning ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Rörlig ersättning ska baseras på utfall i förhållande till kortsiktigt respektive lång - siktigt uppsatta finansiella mål, mål som bidrar till sådana (inklusive hållbarhetsmål) eller till värdeutvecklingen av bolagets B-aktie. Den ska vara relaterad till den fasta årliga lönen och ha ett maximalt utfall. Rörlig ersättning ska vidare utgå som kontant ersättning och ska inte vara pensionsgrundande förutom om det följer av tvingande lagstiftning eller kollektivavtal. Kortsiktiga prestationsmål kan bland annat innefatta organisk tillväxt, resultat, kassaflöde, kapitaleffektivitet, avkastning, hälsa- säkerhet-miljö, lokala (alternativt affärsområdesspecifika) mål eller en kombination därav. Ersättning som kan utgå enligt sådana kort - siktiga prestationsmål ska inte överstiga 100 procent av den fasta årliga lönen. Långsiktiga prestationsmål ska vara kopplade till dels relativ värde utveckling av bolagets B-aktie, dels bolagets klimatnytta. Ersättning som kan utgå enligt sådana långsiktiga prestationsmål, inklusive mätperiod, högsta belopp och övriga huvudsakliga villkor, ska därmed godkännas av bolagsstämman. Total rörlig ersättning för kortsiktiga prestationsmål och lång - siktiga prestationsmål enligt vad som beskrivits ovan ska inte överstiga 100 procent av den fasta årliga lönen. Därutöver kan, i enskilda fall, rörlig ersättning i form av projekt - bonus utgå. Prestationsmålen ska i sådant fall vara kopplade till projektet (till exempel Capex eller produktionsvolym) i syfte att främja genomförandet av projektet. Utvärdering av måluppfyllnad och utbetalning av bonus kan ske efter ett eller flera år. Sådan projekt bonus ska inte överstiga 40 procent av den sammanlagda fasta årliga lönen under relevant period. När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig ersättning avslutats ska bedömas i vilken utsträckning kriteri - erna uppfyllts. Styrelsen ska ansvara för sådan bedömning såvitt avser rörlig ersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig ersättning till övriga befattningshavare ska ersättningsutskottet ansvara för bedömningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedöm - ningen baseras på den av SCA senast offentliggjorda finansiella informationen. Bolaget ska ha möjlighet att innehålla utbetalning av rörlig ersättning när så är erforderligt och möjligt enligt lag om det finns särskilda skäl för det och ett innehållande är nödvändigt för att till - godose bolagets långsiktiga intressen inklusive dess hållbarhet. Bolaget ska vidare ha den möjlighet som följer av tillämplig lag att återkräva rörlig ersättning som utbetalas på felaktiga grunder. 73FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 76 ===== Pensions- och övriga förmåner Pensionsförmåner ska endast innehålla premiebestämda pensions - förmåner, om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Pensions - premier för premiebestämd pension (innefattande sjukförsäkring) ska uppgå till högst 50 procent av den fasta årliga lönen. Övriga förmåner kan bland annat innefatta sjukvårdsförsäkring, bilförmån och friskvårdsbidrag. Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om högst två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, om uppsägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag ska inte förekomma. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och övriga för - måner, vederbörliga anpassningar ske för att följa sådana tvingande regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Beslutsprocess och rapportering Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av styrelsens ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen. I ersättningsutskottets uppgifter ska även ingå att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, genomföra översyn samt följa och utvärdera tillämpning av dessa. Vid styrelsens respektive ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelate - rade frågor ska ledande befattningshavare inte närvara i den mån denne berörs av frågorna. Vid beredningen av ersättningsriktlinjerna ska lön och anställ - ningsvillkor för bolagets övriga anställda i Sverige beaktas såsom uppgifter om totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid, jämväl bolagets jämställdhets policy. Styrelsen ska upprätta en ersättningsrapport. Tillämpning och frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Som angivits ovan ingår det i ersättnings - utskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt arbetsrättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte tillämpning på redan ingångna avtal. Uppgifter om SCAs nu gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, om tillämpning av beslutade riktlinjer samt om bolagets kostnader för ersättning till ledande befattningshavare återfinns i not C3 i bolagets årsredovisning. Beskrivning av betydande förändringar jämfört med tidigare riktlinjer I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2022 har de föreslagna riktlinjerna uppdaterats för att: • Förtydliga att ledande befattningshavare får erbjudas möjlighet att växla kontantersättning till pension. • Förtydliga processen för bedömning av måluppfyllelse för rörlig ersättning samt tillämpning av och avsteg från riktlinjerna. • Ta bort bestämmelsen om planerad pensionsålder. • Förtydliga att vederbörliga anpassningar får ske såvitt avser pensions förmåner och övriga förmåner för anställningsförhål - landen som lyder under andra regler än svenska. Slutligen har vissa redaktionella ändringar gjorts i förtydligande syfte. 74 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 77 ===== Risker och riskhantering SCA är exponerat för ett antal risker. Riskerna avser faktorer eller händelser som kan påverka SCAs varumärke och trovärdighet samt möjlighet att vara ett hållbart bolag med god lönsamhet över tid. Genom effektiv riskhantering arbetar SCA förebyggande för att minimera riskerna och för att reducera negativa effekter om hän - delser skulle inträffa. De flesta risker kan påverka bolaget både positivt och negativt. Exempel på detta är ”Efterfrågan och mark - nadspris på SCAs produkter” och ”Råmaterialpriser”. Det rådande geopolitiska läget påverkar flera olika risker och bidrar till en större osäkerhet i bedömningen av riskerna än normalt. SCA har inkluderat detta vid bedömning av relevanta risker. Process för riskhantering SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning efter rekommendation från koncernledningen. Ansvaret för den lång - siktiga och övergripande hanteringen av risker följer bolagets besluts- och delegeringsordning. Detta innebär att de flesta av SCAs operativa risker hanteras av SCAs affärsområden på lokal nivå men att hanteringen samordnas, om så bedöms nödvändigt och effektivt. Verktyg för samordningen består främst av affärs - områdenas löpande rapportering samt den årliga översynen av risk - scenariot, där identifiering, värdering och hantering av risker är en del av processen. Identifierade risker klassificeras efter sannolikhet att risken inträffar samt bedömd konsekvens för SCAs prestation. Beslutade kontrollåtgärder följs upp och utvärderas inom ramen för bolagets internkontroll. Vid ett förändrat riskscenario under året, uppdateras värdering och hantering av berörda risker. SCAs finansiella riskhantering är centraliserad, liksom intern - banken för hantering av koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energiprisrisk. De finansiella ris - kerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken är fastställd av SCAs styrelse. Den utgör, tillsammans med bolagets instruktion för energihandel, ett ramverk för hanteringen. SCAs funktion för internrevision granskar att SCA följer fastställda policyer och andra styrande dokument samt att organisationen genomför beslutade åtgärder för hantering av identifierade risker. Funktionen för internrevision rapporterar till styrelsen genom dess revisionsutskott. Operativa risker Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter Efterfrågan på SCAs produkter påverkas av flera faktorer såsom den allmänna konjunkturutvecklingen, men även mer specifika som trender i byggande och byggvaruhandel samt ökad e-handel. Andra produkter och tjänster kan vara substitut för SCAs produkter samtidigt som SCAs produkter kan ersätta andra produkter och material. Det stora och ökande behovet av att ersätta fossila material med förnybara alternativ är gynnsamt för SCA. Tullar och handelshinder kan skapa osäkerhet och påverka marknadsförutsättningarna. Påverkan: Förändring: Inom de flesta produktområden där SCA verkar finns ett flertal konkurrerande producenter och tydliga marknadspriser. Utbudet bestäms av tillgänglig produktionskapacitet och priset baseras på utbud och efterfrågan. Försäljningskontrakten kan utgå från marknadspris baserat på publicerade prisindex, ibland med viss tidsfördröjning jämfört med vad som händer på marknaden. Försäljningskontrakten kan också ange ett pris, som gäller under avtalsperioden. Variationer i marknadspriserna kan skapa betydande svängningar i resultatet för SCA. Risken med varierande marknadspris möts på flera sätt. Långtidskontrakt till fasta priser eller prissäkring förekommer endast i undantagsfall. Bedöms effekten bli negativ och långvarig kan åtgärder vidtas för att anpassa kostnadsbilden, till exempel i form av omförhandling av avtal, kapacitets- eller personalförändringar samt översyn av verksamhetsstrukturen. Övergång till alternativ produktion kan också bli aktuell där detta är möjligt. Bolagets innovationsarbete syftar till att utveckla nya produkter, tjänster och processlösningar som ökar konkurrenskraften. Tullar och ökade handelshinder skapar osäkerhet och oförutsägbarhet som riskerar att påverka marknadsförutsättningarna framgent. SCA följer nog utvecklingen och anpassar sin marknads - exponering där så är möjligt. Under år 2025 har tilläggstullkostnaderna inte haft någon materiell påverkan på resultatet. Råmaterialpriser och andra kostnader för insatsvaror och tjänster Marknadspriset varierar över tid för råmaterial, insatsvaror och tjänster som används av SCAs verksmahet. Detta kan påverka resultatet både positivt och negativt. Cirka 80 procent av SCAs kostnadsbas utgörs av råmaterial, insatsvaror och tjänster. SCAs kostnadsstruktur finns beskriven i Förvaltningsberättelsen. Påverkan: Förändring: Prisvariationer på råmaterial, insatsvaror och tjänster kan hanteras på flera sätt. SCA har en integrerad värdekedja med hög självförsörjningsgrad inom vedråvara, energi och logistik, vilket bidrar till riskreducering. SCA är Europas största privata skogsägare och under år 2025 täcktes cirka 60 procent av SCAs behov av vedråvara från egen skog och flis från egna sågverk. Genom det stora skogsinnehavet och energieffektiva industriprocesser är SCA även en nettoproducent av bioenergi. SCA är både en stor användare och producent av el. Under 2025 använde SCA 2,0 TWh el samtidigt som bolaget producerade 1,3 TWh el. Bolagets vindkrafts - arrenden minskade prisexponeringen ytterligare. Prisrisken kan även minskas genom finansiella säkringar och långtidskontrakt. Enligt interna regler kan elprisrisken säkras upp till 36 månader. För 2026 har cirka 60 procent, för 2027 40 procent och för 2028 har 0 procent av prognosticerad nettoelförbrukning säkrats. Normalt hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom säkring. Transportkostnad utgör en stor del av SCAs kostnadsmassa. Genom egen logistikverksamhet kan systemet optimeras och risken minimeras. Risken minimeras även genom investeringar, tillsammans med partners, i produktion av biodrivmedel. SCA arbetar även aktivt med att reducera kostnadsrisken genom att omförhandla avtal, söka nya leverantörer eller ersätta insatsvaror och tjänster som gått upp i pris. HögMedelLåg Bedömning av potentiell påverkan på SCA baserad på kombinationen av sannolikhet och finansiell effekt. Oförändrad risk Avser förändring från föregående år. Ökad risk (effekt och/eller sannolikhet) Minskad risk 75FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 78 ===== Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Miljöpåverkan SCAs verksamhet påverkar luft, vatten, mark, bullernivåer och biologiska processer, vilket kan medföra kostnader för att förhindra eller begränsa påverkan på miljön liksom kostnader för att återställa miljöer som påverkats av SCAs verksamhet. Krav på återställande av miljön kan också avse effekter av SCAs tidigare verksamheter. För SCAs industriella verksamhet i Sverige krävs tillstånd enligt miljöbalken, vilket sätter gränser för verksamhetens omfattning och tillåtna påverkan på omgivningen. Vid utökad eller ändrad verksamhet, kan krav på ytterligare åtgärder tillkomma. Skogsverksamheten påverkas även av skogs- vårds lagen och jordförvärvslagen. Påverkan: Förändring: SCAs hållbarhetspolicy ger riktlinjerna för koncernens arbete med miljö och socialt ansvar. Varje produktionsenhet sätter mål för att minska sin miljöpåverkan. Mål och handlingsplaner baseras på utförd miljöaspektvärdering där möjlig och faktisk negativ påverkan identifieras. Miljöriskerna minimeras genom förebyggande arbete i form av certifierade miljöledningssystem, kontrollprogram för efterlevnad av miljötillstånd och riskanalyser i samband med förvärv samt genom saneringsprojekt vid nedläggning av anläggningar. Genom resurs användningssystemet RMS, följer SCA hur bolaget nyttjar energi, vatten, transporter och råvaror. Alla medarbetare uppmuntras att rapportera observationer och eventuella incidenter, vilka är en del av det förebyggande arbetet och arbetet med ständiga förbättringar. SCA har under lång tid arbetat för att kontinuerligt öka andelen förnybar energi samt för att minska mängden avfall. SCAs integrerade värdekedja bidrar till att öka cirkulariteten då biprodukter och sidoströmmar från en process blir råvara i en annan process. Klimatförändringar Klimatförändringar innebär risker för SCAs verksamhet. Förändrade väderförhållanden kan orsaka torka, vilket i sin tur kan innebära ökad risk för insektsskador och bränder. Fler stormar innebär ökad risk för stormfällning. Avverkning och transport av virke kan påverkas av ett mildare och regnigare klimat med svårare terrängförhållanden, särskilt under våren. Politiska beslut i syfte att minska eller begränsa effekter av ett ändrat klimat, kan påverka bolaget på olika sätt. Med ändrat klimat kan den biologiska mångfalden i bolagets skogar påverkas genom att livsförutsättningarna för olika arter förändras. Tillgång till färskvatten kan påverkas negativt av ett varmare klimat. Samtidigt kan klimatförändringar i form av global uppvärm - ning i viss mån förväntas ha positiv inverkan genom ett mer gynnsamt klimat för skogens tillväxt i norra Sverige. För att motverka klimatförändringarna, ökar efterfrågan på förnybara och fossilfria alternativ, vilket är gynnsamt för SCA. Påverkan: Förändring: Den största påverkan för bolaget bedöms vara kopplad till skogen och brukandet av skogen. Då skogsbruket har ett långt perspektiv, 100 år, är det svårt att förutsäga hur olika klimat föränd- ringar kommer att samverka. Ett varmare klimat innebär troligen högre tillväxt i skogen men samtidigt större risk för skadeinsekter, extremväder och längre perioder av torka. SCA deltar i olika forsknings samarbeten för att öka kunskapen om hur skogen kan komma att påverkas av klimatförändringar och hur skogsbruket kan anpassas för att bäst möta dessa förändringar. Transitionsriskerna kan innebära såväl risker som möjligheter. Ökad efterfrågan på förnybar energi och produkter baserade på förnybara material är en möjlighet för SCA. Politiska beslut för att begränsa klimatförändringar kan påverka bolaget såväl positivt som negativt, se även under politiska risker. Politiska beslut kan medföra ökade kostnader i form av exempelvis avgifter och skatter. Ökade avgifter för fossila utsläpp från fartygstransporter medför ökade kostnader innan ny teknik eller nya drivmedel finns tillgängliga. Bolagets industriella processer är nästan fossilfria som en följd av ett strukturerat arbete under lång tid med energieffektiviseringar och att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Bolagets största exponering för fossila bränslen är relaterad till transporter och på olika sätt pågår åtgärder för att minska förbrukningen. Ett exempel är eldrivna timmerbilar. Under 2024 togs en eldriven timmerbil i bruk för timmertransporter från skog till virkesterminal. Den utvärderas nu i ordinarie drift. Sedan 2022 har SCA även en eldriven timmerbil i drift för transporter från virkesterminalen i Gimonäs till pappersbruket i Obbola. En mer detaljerad analys av klimatrelaterade risker och möjligheter redovisas på sidorna 81–83. Affärsetik Ett oetiskt agerande eller dålig hantering av affärsetiska risker kan skada SCAs varumärke och trovärdighet. Bolaget kan även drabbas av böter och andra juridiska sanktioner. Genom god affärsetik kan bolaget bidra till positiv utveckling i hela värdekedjan, värna mänskliga rättigheter och minimera risken för korruption och penningtvätt. Påverkan: Förändring: För att säkerställa att SCA och dess medarbetare, lever upp till bolagets kärnvärden och inte medverkar i eller kan kopplas till oetiska affärsmetoder har SCA en Uppförandekod. Den innefattar bland annat övergripande regler för hur SCA bedriver sin verksamhet och hur bolagets anställda ska uppträda mot varandra och i affärsmässiga relationer. Koden är en policy som godkänns av SCAs styrelse och ses över regelbundet. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättigheter och hänsyn till miljön. Alla anställda utbildas i koden dels i introduktionen för nyanställda, dels i form av repetitionsutbildning. För att säkerställa att SCA arbetar med affärspartners som delar bolagets värderingar, sker en utvärdering av potentiella partners innan samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärs - mässiga frågor och frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel arbetsmiljö och affärsetik. Leverantörer förväntas följa SCAs leverantörsstandard, vilket regleras i leverantörs- avtalen. SCA har etablerat ett antal metoder för att övervaka och säkerställa att Uppförandekoden efterlevs. Dessa innefattar bland annat kontroller i samband med förvärv, riskutvärdering av bolagets egna enheter och leverantörer samt platsrevisioner av SCAs enheter och av leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. SCA har ett visselblåsarsystem där både interna och externa parter kan rapportera misstänkta överträdelser av koden, vilka behandlas i bolagets complianceråd. Vid behov sker granskningen av extern part. Legala risker SCA bedriver verksamhet som omfattas av lagar och regelverk och som till stora delar omfattas av tillståndsplikt. SCA kan bli föremål för kommersiella tvister och andra rättsliga förfaranden. Påverkan: Förändring: SCA följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkerställa regelefterlevnad. Bolaget vidtar de åtgärder som krävs med anledning av regelförändringar samt genomför relevanta utbildningar för anställda. SCA verkar bland annat genom branschorganisationer för att tillvarata bolagets intressen i lagstiftningsfrågor. SCAs anläggningar följer fortlöpande upp sin miljöpåverkan och att givna tillstånd efterlevs. Förtroendeskadliga risker Intressenters agerande, synpunkter och uppfattning om SCA och bolagets verksamhet kan påverka förtroendet för SCA. Det kan även inträffa enskilda händelser som kan skada förtroendet för bolaget. Exempel på detta är om anställda, entreprenörer, leverantörer eller affärspartners inte skulle följa gällande lagar och regler eller styrande dokument, såsom SCAs Uppförandekod. SCA kan också drabbas av olyckor som skadar förtroendet för SCAs förmåga att bedriva verksamhet på ett säkert, ansvarsfullt och effektivt sätt. Påverkan: Förändring: SCA för dialog med sina intressenter och uppdaterar löpande informationen på bolagets hemsida för att tillgodose olika behov. SCA följer vid var tid gällande lagar och regler, uppdaterar regel - bundet relevanta styrdokument och genomför utbildningar för att säkerställa att SCAs medarbetare har kunskap inom relevanta regelverk. Bolaget verkar för att delägda verksamheter och anställda i dessa ska leva upp till motsvarande krav. SCA har en leverantörsstandard för att säkerställa att SCAs leverantörer och entreprenörer uppfyller de krav SCA ställer. Bolaget har en rutin för att säkerställa att nya partners delar SCAs värderingar, innan nya affärssamarbeten inleds. Vid behov genomförs revisioner på plats hos bolagets leverantörer och delägda verksamheter, för att följa upp att SCAs kravnivå uppfylls. SCA har system för hantering av plötsliga händelser, såsom olyckor och andra krissituationer, som riskerar att skada förtroendet för bolaget. 76 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 79 ===== Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Risker kopplade till skogsbruk och skogsbeståndet SCA är Europas största privata skogsägare med 2,7 miljoner hektar skogsmark, varav 2,1 miljoner hektar utgörs av produktiv skogsmark. Innehavet finns till största delen i norra Sverige samt i Baltikum. Det finns risk att värdet på skogs - beståndet minskar genom angrepp av skadeinsekter, betande klövdjur, stormar och brand. Värdet på skogstillgången kan också förändras, till exempel genom variationer i efterfrågan på vedråvara i SCAs region, vilket i sin tur påverkar prisnivån i regionen. SCAs skogsskötsel kan vidare komma i konflikt med renskötande samers verksamhet avseende mark - användning. Detta gäller även vid etablering av vindkrafts - produktion på skogsmarken. Lagstiftning och certifierings- krav kan också påverka möjligheter att bedriva ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk. Klimatförändringar kan påverka förutsättningarna för skogsbruket, se separat risk Klimatförändringar. Påverkan: Förändring: SCA arbetar aktivt och tillsammans med forskningsinstitut för att kontinuerligt förbättra skogsbruksmetoder och förädling av skogsplantor för att öka tillväxten i skogen och minska påverkan på skogslandskapet vid till exempel avverkning och markberedning. SCA arbetar på olika sätt och för dialog med intressenter för att bidra med faktabaserat underlag till vilka nyttor som skapas genom ett ansvarsfullt brukande av skogen och hur skogsbruket påverkar skogs - landskapet samt för att inhämta andra intressenters syn på brukande av skog. Aktivt och ansvarsfullt skogsbruk kombinerat med en industri som förädlar skogsråvaran är väsentligt för att säkra värdet av skogstillgången. SCA tillämpar långsiktiga avverknings - beräkningar med ett hundraårigt perspektiv för att definiera en uthållig avverkningspotential och därmed säkerställa en fortsatt god tillgång till råvara. Den uthålliga avverkningspotentialen har sedan slutet av 1940-talet mer än fördubblats, samtidigt som virkesförrådet fördubblats. Risken för angrepp av skadeinsekter hanteras med hjälp av omsorgsfull markberedning, särskilt skydd mot snytbaggar och rutiner för att minimera risken för angrepp av granbarkborre. Stammen av betande klövdjur hålls nere genom jakt på marker där SCA arrenderar ut jakträttigheter. SCAs skogsmark är spridd över stora delar av norra Sverige, vilket innebär att till exempel skogsbrand och stormar normalt inte påverkar mer än en begränsad del av skogsbeståndet. Skogen försäkras därför inte. Baserat på erfarenheter från tidigare år med förhöjd risk för skogsbränder, har SCA utvecklat rutiner för att minimera risken för skogsbrand, speciellt vid längre perioder av torr väderlek. SCA samplanerar med berörd rennäring avseende skogsskötsel och vindkraftsprojekt på SCAs mark. Samplaneringen omfattar exempelvis anpassning av tidpunkt för avverkning, gödsling och markberedning samt val av trädslag vid ny- eller återplantering. Vid vindkraftsprojekt sker samråd till exempel om vindkraftsparkens storlek och eventuell påverkan på intressenterna med berörda samebyar, närboende och markägare i området. Biologisk mångfald SCA använder stora mängder skogsråvara, som dels kommer från egen skog, dels köps från andra markägare och skogs- bolag. Vid skogsbruksåtgärder finns risk att den biologiska mångfalden påverkas. Politiska beslut, lagstiftning och certifieringskrav för att värna biologisk mångfald kan komma att påverka bolaget. Utsläpp från bolagets industrier kan påverka livsmiljön för arter i närmiljön och hanteras inom ramen för givna miljötillstånd. Ett varmare klimat kommer sannolikt att påverka den biologiska mångfalden. Påverkan: Förändring: SCA har som mål att bolagets skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden, som de är idag. SCA bedriver ett långsiktigt och ansvars - fullt skogsbruk där naturhänsyn tas vid alla skogliga åtgärder, så kallad generell hänsyn. SCA arbetar för att bevara och förstärka biologisk mångfald på flera sätt. Landskapsekologisk planering omfattar hela SCAs markinnehav och är basen för naturvårdsarbetet. SCA gör frivilliga avsättningar där bolagets skogar med högst naturvärden undantas från skogsbruk eller sköts med naturvårdande skötsel för att förstärka naturvärden. Alternativa brukningsformer och riktade åtgärder utförs för att gynna biologisk mångfald. SCA tar ett speciellt artansvar för de skogs - levande rödlistade arter i norra Sverige som finns på SCAs markinnehav och riskerar att påverkas negativt av skogsbruk, och arbetar aktivt för att säkra tillgången till livsmiljöer som gynnar dessa arter. Bolaget samarbetar med både myndigheter och organisationer för att tillsammans identifiera och genomföra åtgärder som gynnar biologisk mångfald och rekreation. I bolagets fem mångfalds - parker, större skogsområden som sköts för att gynna biologisk mångfald och lyfta fram kultur - historiska värden och rekreation, provas och utvärderas alternativa bruknings former. SCA genom för årligen intressentdialoger för respektive park för att utveckla parken och de värden som finns i respektive park. SCA avstår aktivt från att köpa virke från kontroversiella källor. Minimikravet för inköpt vedråvara är att det ska uppfylla FSC Controlled Wood. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC och PEFC och SCAs virkesanskaffning enligt FSC Chain of Custody och PEFC Chain of Custody. Vid inköp av avverkningsrätter från privata markägare, uppmuntrar SCA till utökad naturhänsyn. Systemrisker, så som kollaps av ekosystem eller utarmning av den biologiska mångfalden, bedöms som låga för den region, norra Sverige, som bolaget i första hand är beroende av för sin råvaruförsörjning. Risker i produktionsanläggningar SCA har 14 produktionsanläggningar, samtliga i Sverige. SCA äger också anläggningar för distribution såsom hamn - anläggningar, virkesterminaler och skogsbilvägar i Sverige. Dålig arbetsmiljö i produktionsanläggningarna kan orsaka ohälsa och arbetsolycksfall med stora konsekvenser för enskilda medarbetare eller entreprenörer. En del av anlägg - ningarna bedriver kontinuerlig produktion. Bränder, maskin - haverier och andra typer av skadehändelser kan leda till produktionsstörningar och orsaka leveransproblem. När större projekt genomförs finns risk för störningar i befintlig verksamhet. Påverkan: Förändring: SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och bedriver ett aktivt och systematiskt arbets miljö- arbete för att minimera risken för personskador och för ohälsa. SCA arbetar förebyggande för att ha en hög tillgänglighet i produktionsanläggningarna och för att undvika oplanerade stopp. Bolaget nyttjar nya digitala tekniker för att ytterligare optimera driftsäkerhet och anläggnings - utnyttjande. Målet är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda medarbetare, entreprenörer, närboende, miljö, bolagets tillgångar och verksamhet samt att minimera SCAs riskhanterings - kostnad. Det skade förebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer, vilket bland annat inkluderar ledningens säkerhetsvandringar, underhåll av anläggningar, alkohol- och drogtester, utbildning av personal samt god ordning och reda. Kontinuerligt arbete med att minska risker genom bland annat riskbedömningar och ständiga förbättringar genomförs. Alla medarbetare uppmuntras också att rapportera riskobservationer och eventuella incidenter för att bidra till proaktiva åtgärder och minimera risken för olyckor och ohälsa samt för att öka medvetenheten om hälsa och säkerhet. Samtliga helägda anläggningar är försäkrade hos marknadsledande försäkringsbolag till återanskaffningsvärde samt för bortfall av täckningsbidrag. För att minimera pågående projekts påverkan på verksamhet tillsätts separata projektorganisationer som gör löpande uppföljningar för att snabbt fånga upp eventuella störningar och brister, samt vidta korrigerande åtgärder. 77FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 80 ===== Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Påverkan av politiska processer SCAs verksamhet påverkas av politiska beslut och administra tiva regler, dels i Sverige där SCA har större delen av verksamheten dels på EU-nivå. Påverkan kan komma från generella regler såsom regler för beskattning och finansiell rapportering, men också mer specifika regler och praxis samt kostnader för utökade kontrollsystem. Exempel är politiska beslut avseende skogsbruk, transporter och tillstånds- processer. Politiska beslut kan begränsa framtida avverknings möjligheter. Påverkan: Förändring: SCA arbetar med att bevaka och utvärdera omvärldsförändringar, förändrad lagstiftning och politiska beslut, som leder till ändrade förutsättningar för bolaget. SCA medverkar i nationella och internationella branschorganisationer. Några nyckelområden för SCA är ägande- och brukanderätt av skogsmark, europeiska och globala regleringar inom miljö- och energiområdet samt synen på biobränslen. SCA följer utvecklingen inom prioriterade områden såsom skogsbruk, biologisk mångfald, fossilanvändning, miljömärkning, frågor om avfall och utsläpp till vatten och luft. EUs handel med utsläppsrätter, regelverk avseende avfall och initiativ avseende cirkulär ekonomi är viktiga att följa för SCA. Kundberoende SCAs tio största kunder svarade 2025 för cirka 30 procent av bolagets omsättning. Risken vid alltför stort beroende av enskilda kunder är att uteblivna köp från dessa kan påverka SCAs resultat negativt. Påverkan: Förändring: SCA arbetar kontinuerligt med att bygga relationer med befintliga och nya kunder, för att minska konsekvenserna av uteblivna köp från etablerade kunder. Generellt är kunderna inom massa- och papperssegmenten stora företag, som tillverkare av mjukpapper och tillverkare av wellpapp - förpackningar. För sågade trävaror är huvudfokus långsiktiga samarbeten dels globalt med industriella kunder dels i Skandinavien med byggvaruhandelsaktörer. Genom att arbeta med de starkaste aktörerna inom dessa områden på marknader där bolaget kan ha effektiva logistikupplägg uppnås ökad stabilitet och lönsamhet över tid. Leverantörer SCA är beroende av ett stort antal leverantörer. Ett bortfall av viktiga leverantörer kan förorsaka SCA kostnader och störningar i försörjningskedjan. Leverantörer, vilka inte följer SCAs leverantörsstandard kan orsaka problem även för SCA. Globala eller regionala kriser kan ha en negativ påverkan på leverantörernas förmåga att uppfylla sina åtaganden liksom på rörligheten för varor och tjänster. Påverkan: Förändring: För att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal leverantörer. För vedråvara som köps externt har SCA byggt upp en inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i regionen, och har genom dem relationer med cirka 18 000 privata skogsägare. SCA säljer också skogsvårdstjänster till dessa leverantörer. Cirka 175 entreprenörer svarar för huvuddelen av avverkningen, omkring 100 för transporter av vedråvara till SCAs industrier och cirka 100 för skogsvård. För de flesta viktiga insatsvaror och tjänster finns ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden. Detta gäller också i de flesta fall leverantörer av underhållstjänster samt ny- och ombyggnation av anläggningar. Genom att SCA har tillgång till flera leverantörer, minskar risken för uteblivna leveranser om en enskild leverantör får problem. SCA har etablerat en leverantörsstandard som bland annat behandlar arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, affärsetik, mänskliga rättigheter och miljöpåverkan. SCAs leverantörer måste uppfylla standarden och potentiellt genomgå revision. Revisioner planeras och genomförs utifrån ett riskperspektiv för att säkerställa att leveranser kommer från leverantörer som uppfyller SCAs krav. IT-säkerhet och risker i IT-system SCA är beroende av IT-system för den löpande verksamheten. Störningar eller felaktigheter i kritiska system kan ha en direkt påverkan på produktionen och viktiga affärsprocesser. Felaktig hantering av finansiella system kan påverka bolagets redovisning. Intrång av obehöriga i SCAs system kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. Dessa risker ökar i en alltmer tekniskt komplex och sammanlänkad värld. Påverkan: Förändring: SCA har etablerat en ledningsmodell för IT som inkluderar styrning, standardiserade IT-processer och en organisation för IT-säkerhet. IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning, införandet av förebyggande åtgärder, användandet av säkerhetsteknologier, rutiner för kontinuitets hantering och interna revisioner. Standardiserade processer finns för implementering av nya system, förändring av befintliga system och den dagliga driften. Större delen av SCAs systemlandskap bygger på väletablerade system. Bolagets arbetssätt har anpassats och utvecklas i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Medarbetarnas medvetenhet om riskerna ökas genom utbildning i IT-säkerhet och personuppgiftshantering. Risker relaterade till personal SCA behöver tillgång till rätt kompetens och engagerade medarbetare. Bolaget måste ha förmåga att attrahera och behålla talanger samt säkerställa tillgång till bra ledare för att uppnå uppställda strategiska och operationella mål och utveckla medarbetarna. Påverkan: Förändring: SCA har som mål att arbetsplatserna ska vara olycksfria och hälsosamma, och arbetar proaktivt för att medarbetarna ska vara friska och må bra. Bolaget genomför ledarutbildningar för att utveckla och stötta ledarna i ledarrollen. SCA arbetar enligt en etablerad process för successionsplanering för att säkra försörjning av ledare och specialister. SCA arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att säkerställa tillgången till rätt kompetens på kort och lång sikt. Medarbetarna utvecklas bland annat genom traditionell utbildning, coachning och lärande i vardagen samt årliga medarbetarsamtal. Bolaget arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och stärka arbetsgivar - varumärket. Bolaget tar även initiativ till lokala utbildningar för att öka tillgång till bristkompetenser exempelvis skogsmaskinförare. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affärsmässiga prioriteringar. SCA eftersträvar goda relationer med de fackliga organisationerna. Produktsäkerhet Bolagets produkter ska uppfylla gällande krav på produktsäkerhet och kvalitet för att minimera att risker uppstår vid användning, hantering och återvinning av produkter. Ny lagstiftning kan innebära nya krav på produktsäkerhet. Påverkan: Förändring: SCAs produkter tillverkas nästan uteslutande av förnybar råvara från skogen. Endast en mycket liten andel utgörs av ändliga material. Bolagets produkter vidareförädlas i de flesta fall av bolagets kunder till den produkt som slutkonsumenten kommer i kontakt med. SCAs enheter har rutiner för att följa upp kvalitet och övriga krav. Bolaget följer förslag till ny lagstiftning och utveckling av relevanta standarder inom området. 78 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 81 ===== Finansiella risker Beskrivning av risk Hantering och kommentarer för året Valutarisk SCAs exportinriktning gör SCAs verksamhet starkt valuta - beroende. Cirka 81 procent av försäljningen sker i andra valutor än SEK. Huvuddelen av inköpen sker i SEK. Endast en mindre del av inköpen görs i andra valutor. Svängningar i valutakurserna har stor påverkan på SCAs intäkter och därmed på resultatet. Påverkan: Förändring: I tabellen anges nettoflöden för de tre största valutorna under år 2025, samt övriga utländska valutor totalt, mätt som försäljning i respektive utländsk valuta minus inköp i samma valuta. I enlighet med SCAs finanspolicy valutasäkras denna exponering enligt följande: Balansräkningsposter i utländsk valuta säkras, liksom exponeringen i större beslutade och kontrakterade investeringar i anläggningstillgångar. Enligt policyn kan också transaktionsexponering avseende uppskattat framtida nettoflöde valutasäkras upp till 18 månader. Bolaget hade per den 31 december 2025 ungefärliga andelar säkrade av den förväntade nettoexponeringen från försäljning minus inköp enligt tabell nedan. Omräkningsexponering, det vill säga den risk som SCA är exponerat för vid omräkning av utländska dotterbolags balans- och resultaträkningar till SEK, är av mindre betydelse eftersom balansomslutningen i dessa bolag endast utgör cirka 3 procent av SCAs totala balansomslutning. Omräkningsexponeringen i de utländska dotterbolagen kurssäkras inte. Andel av förväntad nettoexponering, % Valuta Snittkurs 2026:1 2026:2 2026:3 2026:4 EUR 11,06 80 65 40 10 USD 9,62 65 60 40 20 Kreditrisk Med kreditrisk avses risken för förluster på grund av att SCAs kunder eller motparter i finansiella kontrakt inte fullgör sina betalningsåtaganden. Påverkan: Förändring: Kreditexponeringen i kundfordringar uppgick den 31 december 2025 till 3 196 MSEK. Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kreditkontroll av kunder via kreditupplysningsföretag. Kredit - limiter fastställs och följs upp löpande. SCA tecknar i vissa fall kreditförsäkringar för att sänka kreditrisken. Kundfordringar som omfattas av kreditförsäkringar uppgick per 31 december 2025 till 28 (36) procent av totala kundfordringarna. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av varje kund. Den finansiella kreditexponeringen, där motparten är en finansiell aktör eller en förvaltare av pensionsmedel, uppgick den 31 december 2025 till 3 998 MSEK. Målsättningen är att finansiella motparter ska ha ett kreditbetyg på lägst A– från minst två kreditbedömningsinstitut. Likviditets- och refinansieringsrisk Med likviditets- och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har möjlighet att möta sina betalningsförpliktelser till följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att uppta nya lån. Påverkan: Förändring: SCAs bruttolåneskuld uppgick den 31 december 2025 till 14 937 MSEK och den genomsnittliga löptiden, inklusive outnyttjade kreditlöften, till 3,7 år (med hänsyn till leasingskuld enligt IFRS 16). Outnyttjade kreditlöften uppgick vid årets slut till 6 000 MSEK och likvida medel till 590 MSEK. För att säkerställa god tillgång till lånefinansiering till attraktiva villkor, har SCA en uttalad målsättning att upprätthålla en så kallad ”investment grade rating”. Kreditvärderingsinstitutet Standard and Poor’s (S&P) har under året bekräftat SCAs kreditbetyg till ”BBB” med stabila utsikter. SCA ska upprätthålla en finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestående av likvida medel och outnyttjade kreditlöften motsvarande minst 10 procent av koncernens årsomsättning. För att begränsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttoskuldens förfall. Bruttolåneskulden ska ha en genomsnittlig löptid på över tre år, med hänsyn till outnyttjade kreditlöften. Överskottslikviditet ska i första hand användas för att amortera externa skulder. SCAs finansiering bestod den 31 december 2025 av en kreditfacilitet från en grupp av fyra banker med goda kredit - värdigheter, bilaterala lån från flertalet banker och emitterade obligationer. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att förändringar i räntenivån påverkar SCA negativt. Påverkan: Förändring: SCAs policy är att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara i intervallet 3–36 månader. SCAs bruttolåneskuld, inklusive derivatinstrument exklusive leasingskuld enligt IFRS16, hade per den 31 december 2025 en genomsnittlig räntebindning på cirka 12 månader. Risken hanteras genom fasträntelån och genom räntederivat. För känslighetsanalys, se not E7. Nettoflöden 2025 EUR 365 MEUR USD 690 MUSD GBP 101 MGBP Övriga (omräknat till SEK) 470 MSEK Totalt 12 112 MSEK 79FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 82 ===== 80 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 83 ===== Klimatrelaterade risker och möjligheter Ett förändrat klimat innebär både risker och möjligheter som SCA behöver förstå och förhålla sig till. En scenarioanalys med ett perspektiv på 100 år har utförts, där två scenarier har analyserats, ett där världen når Paris-avtalet och ett med högre temperatur - ökning där samhället inte förändrats lika snabbt. Analysen har utförts dels med ett globalt perspektiv dels med fokus på norra Sverige. Baserat på analysen har risker för bolaget bedömts på kort, medel och lång sikt. SCAs affärsmodell och basen i den egna skogen innebär stora möjligheter att vara en viktig aktör i omställ - ningen till en hållbar samhällsutveckling. Scenarioanalysen genom - fördes år 2022 och har årligen setts över och vid behov uppdaterats baserat på ny information. 35 RCP 8,5 RCP 6 RCP 4,5 RCP 2,6 CO2 2000 2020 2040 2060 2080 2100 30 25 20 15 10 5 0 –5 Utsläpp miljarder ton kol Källa: van Vuuren, D.P., Edmonds, J., Kainuma, M. et al. The representative concentration pathways: an overview. Climatic Change 109, 5 ( 2011). https://doi.org/10.1007/s10584-011-0148-z Scenario 1 – Lågtemperatur1) I linje med Paris-avtalet, global uppvärmning ~1,5°C Den globala uppvärmningen bromsas och utsläppen av växthus - gaser är negativa år 2100. Globalt begränsas ökningen av medel - temperaturen till 1,5 grader. Samhället har genomgått en hög grad av omställning samtidigt som den fysiska påverkan till följd av klimatförändringar har begrän - sats. Teknikutvecklingen bidrar till transformationen av samhället. Avgifter på utsläpp har påskyndat utfasningen av fossil energi. Extremväder förekommer mer frekvent än idag. Jordens befolkning minskar till cirka 7 miljarder, främst till följd av ökad utbildningsnivå och lägre födelsetal. Ändrade konsumtions - mönster har ökat resurseffektiviteten och minskat materialbehovet. Scenario 2 – Högtemperatur2) Långsammare omställning, global uppvärmning ~3–5°C Samhället har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska klimat - förändringarna och har fortsatt ett stort beroende av fossil energi. Den globala medeltemperaturen har fortsatt att öka med cirka 3,5 grader. De fossila utsläppen har fortsatt att öka till 2060 för att därefter minska. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med cirka 70 procent. Klimatförändringarna gör fler platser på jorden svårare eller omöjliga att bosätta sig på. Ökad ojämlikhet mellan och inom länder bidrar till fler konflikter i världen. Extremväder före - kommer frekvent och orsakar olika typer av problem. Kostsamma proaktiva åtgärder krävs för att minska konsekvenserna. Jordens befolkning ökar till cirka 9 miljarder, vilket medför ett ökat resursbehov och mer mark tas i anspråk för livsmedelsproduktion. Scenarioanalys – Effekt på SCA Baserat på bedömning av förändrade förhållanden i norra Sverige och med ett perspektiv på 100 år Effekterna av ett förändrat klimat i norra Sverige, där SCA har största delen av sin operativa verksamhet, bedöms vara likartade för både scenario 1 och 2, men med större förändringar för scenario 2 (högtemperatur). För scenario 2 bedöms effekterna bli kraftigare och inträffa tidigare än för scenario 1. Enligt modeller från bland annat SMHI, förväntas en global ökning av medeltemperaturen medföra en ännu större temperaturökning närmare polerna. Detta medför en förväntad temperaturökning på 1–3 grader (scenario 1) respektive 4–7 grader (scenario 2) i norra Sverige. Tillgången till vatten kommer att påverkas beroende på geografi och årstid. Vårarna förväntas bli blötare i inlandet, somrarna torrare i kust - landet, höst och vinter blötare i hela Norrland. De långsiktiga effekterna av klimatrelaterade transitionsrisker är svåra att överblicka, vilket medför en stor osäkerhet vid bedöm - ning av risker och möjligheter. Såväl lagstiftning i Sverige som EU kommer att påverka, liksom teknik utveckling, tillgång och pris på råvaror och energi, förändrade konsumtionsmönster, tillgång och villkor för finansiering samt investerares värderingar och riskaptit. 1) Källa: RCP 2.6, SSP1–2.6 och IEA NZE 2050. 2) Källa: RCP 6, SSP4–6.0 samt där data saknats har data från RCP 8.5 och RCP 4.5 använts för att komplettera bilden. 81FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 84 ===== Klimatrelaterade risker och möjligheter baserade på genomförd scenarioanalys Med utgångspunkt från förändrade förhållanden i norra Sverige och ett perspektiv på 100 år Akuta risker • Extremväder av olika slag inträffar mer frekvent och kan påverka värdekedjan inklusive transporter till kund och råvaror till industrin. • Ökade periodvisa regnmängder, skyfall, förekommer mer frekvent. • Stormar förekommer oftare, men medelhastigheten bedöms inte öka. • Större utbrott av insekts- och svampangrepp i skogsbeståndet. Kroniska risker • Högre årsmedelnederbörd samtidigt som perioder med torka ökar, främst i antal dagar per år. • Fler dagar med låg markfukt. Under dessa perioder minskar tillgång till vatten för träden och brandrisken ökar. • Högre medeltemperatur, färre frostdagar och kortare vinter säsong. Bidrar även till längre vegetationsperiod som ger ökad tillväxt i skogen. • Varmare och mer nederbördsrika vintrar med mindre tjäle ökar risken för vindfällen samt påverkar förhållandena för att forsla ut virke från skogen (drivningsförhållandena) negativt. • Ökad förekomst av insekts- och svampangrepp i skogsbeståndet. • Ändrad tillgång till livsmiljöer kan påverka flora och fauna. Klimatrelaterade fysiska risker Regulatoriska risker (politiska beslut och lagstiftning) • Inskränkningar i äganderätt- och/eller brukanderätt av skogen. • Olika uppfattningar om hur skogen bäst ska användas kan påverka tillgång och pris på råvaran. • Förändrade avgifter och skatter, främst på koldioxid och transporter. • Villkor, tillgång och pris på förnybar energi och förnybara drivmedel. • Långsamma och svårförutsägbara tillståndsprocesser. • Brist på systemperspektiv och risk för suboptimeringar. Teknologiska risker • Utveckling av nya konkurrerande material. • Utveckling av fossilfria produktionsprocesser som leder till lägre substitutionsbehov. Marknadsrisker • Ökad efterfrågan på hållbarhet i alla led av livscykeln. • Ändrade konsumtionsvanor. Förtroende- och ryktesrisker • Uppfattning om definitionen av ansvarsfullt skogsbruk. Klimatrelaterade transitionsrisker Risker för SCA på kort, medellång och lång sikt Hantering av risker Risker på kort sikt ≤1 år • Långsamma och svårförutsägbara tillståndsprocesser. • Ökade skatter och avgifter på fossila utsläpp. • Ökad administration för att redovisa utsläpp. • Krav på att undanta mark för att gynna biologisk mångfald. • Dialoger och samverkansforum med intressenter. Påverkansarbete genom branschorganisationer och andra samarbeten samt i egen regi. • Hög kompetens inom relevanta områden dels inom bolaget, dels genom deltagande i forskningsprojekt och samarbeten med kunder och andra aktörer. • Fortsatt utveckling av skogsbruket dels genom egen erfarenhet, dels genom att följa och delta i forsknings arbeten. Risker på medellång sikt 1–5 år • Fler dagar med låg markfuktighet som minskar tillgången till vatten för träden och ökar risken för skogsbränder. • Mer frekventa skyfall och kortare vintersäsong som kan ge mera utmanande drivnings förhållanden i skogsbruket. • Ökad omfattning av angrepp av skadeinsekter och svampar. • Möjliga begränsningar av brukanderätt av skogen och krav på att undanta mark för att skydda natur. • Lagstiftning och klassificering av bioenergi. • Krav på att minimera utsläpp i hela värdekedjan, även utanför bolagets egen verksamhet samt ökande kostnader för fossila utsläpp. • Kostnader för att motverka och minimera effekter av extremväder så som översvämningar, torka och stormar. • Tillgång till och pris på förnybar och planerbar energi. • God brandberedskap och utvecklade rutiner för att följa risken för skogsbrand. Anpassade skogsbruksrutiner. • Rutiner för markberedning och utveckling av plantmaterial vid nyplantering. • Ökad kunskap om skadegörare (insekter och svampar) samt hur skogsbruket kan anpassas för att minimera skador. • Förädling av plantmaterial. • Ökad och förfinad monitorering av skogsbeståndet för tidig upptäckt av skadeangrepp. Risker på lång sikt 5–100 år • Skatter och avgifter på utsläpp. • Kostnader för att motverka, minimera och hantera effekter av extremväder, där omfattningen är beroende på hur klimatförändringarna utvecklas. • Teknikutveckling som påverkar materialeffektivitet, materialutnyttjande och produktions kostnad. • Ändrade krav på materialegenskaper och återvinning. • Tillgång till och kostnad för råvaror och energi. • Ändrade konsumentkrav och konsumtionsmönster. • Tillgång och villkor för finansiering. • Teknik- och produktutveckling såväl i egen regi som tillsammans med partners. • Landskapsplanering, ståndortsanpassning och val av plantmaterial vid återplantering för ökad robusthet i skogsbeståndet. • Utveckling av teknik och arbetssätt för att möta blötare förhållanden vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder. 82 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 85 ===== Möjligheter för SCA Omställningen av samhället för att motverka klimatförändringar, innebär också många möjligheter för SCA med sin bas i förnybar råvara från ansvarsfullt skötta skogar. Bolaget har bland annat god kontroll på värdekedjan, en hög självförsörjningsgrad av kritiska råvaror och en potential inom förnybar energi. • Ökad efterfrågan på förnybara material och förnybar energi ökar efterfrågan på bolagets produkter. • Utveckling av nya produkter baserade på skogsråvara eller sidoströmmar kan ge nya intäktsströmmar. • Ett varmare klimat och längre vegetationsperiod innebär ökad till - växt i skogen. Ökad tillväxt ökar upptaget av koldioxid i bolagets skogar och tillgången till råvara, vilka båda bidrar till att motverka klimatförändringar och till att fasa ut fossila material. • Ökade krav på hållbarhet och klimat har bidragit och förväntas fortsatt bidra till goda möjligheter för finansiering. Möjlig finansiell påverkan • Marknadspris för bolagets produkter följer efterfrågeförändringar i marknaden. • Intäkter från nya produkter och tjänster. • Högre/lägre tillväxt i skogen samt högre/lägre volym avverkad skog på egen mark. • Kostnader för att anpassa bolaget till eventuella förändringar av lagar och avgifter. • Kostnader för att hantera effekter av extremväder inklusive pro aktiva åtgärder. • Tillgång och villkor för finansiering när kraven på hållbarhet ökar. • Värdering av bolagets tillgångar. I nuläget bedöms risken för så kallade stranded assets som låg. Finansiell påverkan beskrivs i den finansiella rapporteringen, se not A1 under Klimatrelaterade risker och möjligheter. TCFD-index (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) Klimatrelaterade risker och möjligheter är en integrerad del i bolagets arbete. SCA redovisar information om hur dessa kan påverka bolaget i enlighet med TCFDs rekommendationer. Nedan ges hänvisningar till relevanta sidor för mer detaljerad information. Styrning Klimatrelaterade risker och möjligheter ingår i bolagets arbete med riskhantering och affärsutveckling. Styrelsen godkänner alla policyer. Hållbarhetsfrågor och risker hanteras löpande vid sammanträden med styrelsen och revisionsutskottet. Koncernledningen godkänner koncernmålen samt går årligen igenom uppdaterat riskscenario. Hanteringen av risker följs exempelvis upp i form av intern revision och internkontroll. Läs mer på sidorna: 99–101. Riskhantering Klimatrelaterade risker och möjligheter är en del av bolagets riskhanteringsprocess. Risker och möjligheter hanteras även löpande i linjeorganisationen och i tvärfunktionella koncern - gemensamma nätverk. Vid ett förändrat riskscenario under året, görs en översyn av riskhanteringen för berörda områden för att vid behov anpassa bolagets åtgärder. Läs mer på sidorna: 75–83 och 121–122. Mätetal och mål SCAs koncernmål inkluderar ett antal mål relaterade till klimat - påverkan. Därutöver finns lokala mål inom respektive affärs - område. Bolaget beräknar årligen sitt bidrag till klimat nytta baserat på komponenterna i den globala standarden ISO 13391, som inkluderar potential för undvikna utsläpp genom bolagets produkter och fossila utsläpp i värdekedjan. Läs mer på sidorna: 123–127. Strategi Klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats och integrerats i SCAs strategi för lönsam tillväxt. SCA har genom sin stora skogstillgång och förnybara produkter stora möjlig - heter att spela en betydande roll i omställningen till ett fossil - oberoende samhälle både med befintliga och nya produkter och tjänster. Parallellt arbetar bolaget med att minska inverkan av ett förändrat klimat på den egna verksamheten, främst genom anpassning och utveckling av skogsbruket, samt att minska sin påverkan i form av reducerade utsläpp. Läs mer på sidorna: 4–5, 12–21 och 103–105. 83FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 86 ===== Bolagsstyrning Bolagsstyrning syftar till att säkerställa SCAs åtaganden mot alla sina intressenter. Bolagsstyrningen ska också stödja bolagets långsiktiga strategi, marknadsnärvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrning, inklusive ersättningar, sidorna 84–95 På dessa sidor beskrivs regelverk och koncernens bolagsstyrning, inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Här redo - görs också för styrelsens ansvar och dess arbete under året samt SCAs internkontroll. Vidare ges en översikt över ersättningar och ersättningsfrågor, se även SCAs ersättningsrapport på sca.com. SCA tillämpar, utan avvikelser, Svensk kod för bolagsstyrning (www.bolagsstyrning.se). Bolagsstyrningen ska vara tillförlitlig, tydlig, enkel och affärsinriktad. Denna bolagsstyrningsrapport ingår i förvaltningsberättelsen för SCAs årsredovisning 2025 enligt 6 kapitlet 6 § årsredovisningslagen (1995:1554). Rapporten har granskats av bolagets revisor. Risker och riskhantering, sidorna 75–83 SCAs processer för att identifiera och hantera risker är en del av koncernens strategiarbete och bedrivs på såväl lokal som över gripande nivå. Avsnittet om riskhantering redogör för de mest väsentliga riskerna samt vilka styrande dokument och åtgärder som koncernen arbetar efter för att hantera dessa. Hållbarhet, sidorna 96–163 SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärs - modell och verksamhet. Arbetet med att förbättra bolagets hållbar - hetsprestanda stärker konkurrenskraften, reducerar risker och kostnader och attraherar talanger och investerare. Styrelse och verkställande direktör har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. SCAs hållbarhets - arbete leds av koncernens hållbarhetsråd där delar av koncern - ledningen och koncernens hållbarhetschef ingår. Hållbarhetsrådet leds av koncernens hållbarhets- och kommunikationsdirektör. Därtill finns ett antal tvärfunktionella nätverk för att hantera och samordna sakfrågor såsom arbetsmiljö och miljö. Så här styrs SCA Bolagsstämma/Årsstämma SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman, där samtliga aktieägare har rätt att delta, få ärenden behandlade samt rösta för samtliga sina aktier. SCA har enligt sin bolagsordning två noterade aktieslag: A-aktier och B-aktier. Varje A-aktie representerar tio röster och varje B-aktie en röst. Årsstämman är benämningen på den årliga ordinarie bolagsstämman där årsredovisningen ska fram - läggas. Vid årsstämman väljs bolagets styrelse och revisor, vilka föreslås av en särskild av bolagsstämman utsedd valberedning. Bolagsstämman beslutar också om vinstutdelning, fastställande av årsredovisning, arvodering av bolagets styrelse och revisor, i före - kommande fall riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, samt övriga viktiga frågor. Valberedning Valberedningen representerar bolagets aktieägare och har till uppgift att bereda stämmans beslut i val- och arvodesfrågor samt i vissa fall föreslå procedurfrågor inför nästa valberedning. Styrelse Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säker - ställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säker - ställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut bland annat vid större investeringar och vid förvärv och avyttringar av verksamheter. Årsstämman 2025 beslöt att styrelsen ska bestå av nio års - stämmo valda ledamöter utan suppleanter. Därutöver ingår i styrelsen tre arbetstagarrepresentanter med tre suppleanter. SCAs bolagsordning innehåller inga bestämmelser om till - sättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Styrelsens ordförande Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta är väl organiserat och bedrivs effektivt. Det innebär bland annat att löpande följa bolagets verksamhet i dialog med verkställande direktör och se till att övriga styrelseledamöter får information och underlag som säkerställer hög kvalitet i diskussion och beslut i styrelsen. Ordföranden leder utvärderingen av styrelsens och verk - ställande direktörens arbete. Ordföranden företräder också bolaget i ägarfrågor. Revisionsutskott Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott. Revisionsutskottet övervakar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering samt lämnar rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet håller sig informerat om revisionen, granskar och övervakar revi - sorns opartiskhet och själv ständig het samt lämnar rekommendation till valberedningen som underlag för val av revisor och bestämmande av arvode, liksom information till styrelsen om resultatet av revi - sionen med mera, för att uppfylla samtliga krav i EUs revisions - förordning. Revisionsutskottet beslutar om riktlinjer för upphandling av andra tjänster än revisorstjänster från bolagets revisor. Slutligen utvärderar revisions utskottet revisorsinsatsen och informerar val beredningen om resultatet av utvärderingen. Ersättningsutskott Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersätt - ningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktör samt har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets övriga ledande befattningshavare. Utskottet följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolags - stämmans beslut om riktlinjer för ersättningar till ledande befatt - ningshavare samt den gällande ersättningsstrukturen och ersätt - ningsnivåerna i koncernen. Vidare bereder ersättningsutskottet styrelsens ersättningsrapport. 84 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 87 ===== Internrevision Inom SCA är det medarbetarnas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen är god inom den verksamhet eller process medarbetaren är ansvarig för. Internrevision är en separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt riskhantering. Internrevision rap - porterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller intern - revisionsfrågor. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer för försäljning, inköp, bokslut och finansiell rapportering, anläggnings tillgångar, kompensationer och förmåner, personal - relaterade frågor, informationssäkerhet och IT-system, olika typer av projekt samt efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning av Uppförande koden och övergripande instruktioner. Verkställande direktör (vd) och koncernledning SCAs verkställande direktör och koncernchef ansvarar för och sköter den löpande förvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt stöd har verkställande direktören en koncernledning vars arbete verkställande direktörn leder. Koncern ledningen består av verkställande direktören, ekonomi- och finans direktören, cheferna för affärsområdena Skog, Container - board, Massa, Trä och Förnybar energi samt chefen för den stöd - jande enheten Inköp och logistik. Vidare ingår i koncernledningen cheferna för koncernfunktionerna Human Resources, Hållbarhet och kommunikation, Juridik samt Strategisk utveckling. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion för verkställande direktör klargörs bland annat arbetsfördelningen mellan styrelsen och verk - ställande direktörn. Verkställande direktören tar i samråd med ord- föranden fram dokumentation och underlag för styrelsens arbete. SCA följer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affärsområdena har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom fastställda mål och strategier, en process som också är centralt koordinerad. Varje affärsområde ansvarar för sitt operativa resultat, kapital och kassaflöde. Affärs- och resultatläge följs upp månadsvis med hela koncernledningen. Så kallade Business Review-möten sker varje kvartal där ledningen för varje affärsenhet personligen möter verkställande direktören och ekonomi- och finans direktören (CFO) med flera. Dessa möten kom - pletterar den dagliga uppföljningen av verksamheten. Externa revisorer Bolagets revisor, vald vid årsstämman, granskar SCAs redovisning, koncernens årsredovisning innefattande hållbarhetsredovisning, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, årsredovis - ningarna för dotterbolag samt avger revisionsberättelse och granskningsberättelse. Revisionen sker i enlighet med aktiebolagslagen, årsredovis - ningslagen, International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige, vilket även inkluderar granskning av att aktie bolagslagen och årsredovisningslagen efterlevts. Läs mer om SCAs bolagsstyrning på sca.com. Där finns bland annat: • SCAs bolagsordning. • Länk till Svensk kod för bolagsstyrning. • Information från tidigare års bolagsstämmor från och med år 2015 (kallelser, protokoll, vd:s anföranden) och pressmeddelanden från år 2012. • Information från valberedningen från och med år 2007 (sammansättning, förslag och arbete). • Information inför årsstämman 2026 (kallelse, val - beredningens förslag inklusive revisionsutskottets rekommendation, information om anmälnings - rutiner för deltagande i stämman med mera). • Tidigare års bolagsstyrningsrapporter från och med år 2007. Interna regelverk är bland annat: • Bolagsordning. • Styrelsens arbetsordning. • Vd-instruktion. • Uppförandekod. • Övriga policydokument beslutade av styrelsen samt instruktioner beslutade av vd. Externa regelverk är bland annat: • Svensk aktiebolagslag. • Svensk årsredovisningslag. • IFRS® Redovisningsstandarder. • Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). • Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares. • Svensk kod för bolagsstyrning. • Tillämpliga EU-förordningar. Efterlevnad av regelverk på aktiemarknaden Varken Finansinspektionen, börsens disciplinnämnd eller någon annan myndighet eller självreglerande organ har under år 2025 utfärdat sanktioner mot SCA för överträdelse av de regler som gäller på aktie - marknaden. 85FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 88 ===== 86 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 89 ===== Arbete under året Årsstämma Årsstämman hölls fredagen den 4 april 2025 i Sundsvall. Aktie ägare kunde även utöva sin rösträtt per post före stämman. Vid stämman var 1 282 aktieägare företrädda och dessa representerade cirka 74 procent av rösterna i bolaget. Till stämmans ordförande valdes advokaten Eva Hägg. Stämman beslöt att utdelningen för räkenskapsåret 2024 skulle uppgå till 3,00 SEK per aktie. Vid årsstämman beslöts vidare om omval av styrelseledamöterna Åsa Bergman, Lennart Evrell, Annemarie Gardshol, Carina Håkansson, Ulf Larsson, Martin Lindqvist, Helena Stjernholm, Anders Sundström och Barbara Milian Thoralfsson. Helena Stjernholm omvaldes som ordförande. Ernst & Young omvaldes som revisor för tiden intill slutet av års- stämman 2026. Stämman beslutade om godkännande av ersätt - ningsrapporten för 2024. Fullständigt protokoll och information om årsstämman 2025 finns på sca.com. Valberedning Årsstämman 2017 beslutade om följande ordning, att gälla tills vidare, för tillsättning av valberedning. Valberedningen ska utgöras av representanter för de fyra röstmässigt största ägarregistrerade aktieägarna i den av bolaget förda aktieboken per sista bankdagen i augusti, samt styrelsens ordförande. Styrelsens ordförande ska sammankalla valberedningen till dess första sammanträde. Till ord - förande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt störste aktieägaren. Om det på grund av därefter inträf - fade ägarförändringar befinnes angeläget, äger valberedningen rätt att kalla in ytterligare en eller två ledamöter bland de aktieägare som röstmässigt står näst i tur, så att det sammanlagda antalet ledamöter uppgår till högst sju. För det fall ledamot lämnar valbe - redningen innan dess arbete är slutfört och valberedningen finner det önskvärt att ersättare utses, ska sådan ersättare hämtas från samme aktieägare eller, om denne inte längre tillhör de röstmässigt största aktieägarna, från aktieägare som röstmässigt står näst i tur. Ändring i valberedningens sammansättning ska omedelbart offentliggöras. Sammansättningen av valberedningen ska offent - liggöras senast sex månader före årsstämman. Ersättning till leda - möterna i valberedningen ska ej utgå. Eventuella omkostnader för valberedningens arbete ska bäras av bolaget. Valberedningens mandattid löper intill dess sammansättning av nästkommande valberedning offentliggjorts. Valberedningen ska lämna förslag till stämmo ordförande, styrelse, styrelseordförande, styrelsearvode för ord föranden och envar av övriga ledamöter inklusive ersättning för utskotts arbete, revisor och revisorsarvode samt förslag till ändring av ordningen för tillsättning av valberedning, i den mån så anses erforderligt. Valberedningen har i sitt arbete beaktat de regler som gäller för styrelseledamöternas oberoende liksom kravet på mångsidighet och bredd med strävan efter att uppnå en jämn könsfördelning samt att urvalet för nominerade baseras på kompetens och erfarenheter relevanta för SCA. Vidare har valberedningen inför sitt förslag till revisorsval och arvode beaktat rekommendationen från revisionsutskottet. Valberedningens sammansättning inför årsstämma 2026 Valberedningen inför årsstämman 2026 har följande samman sättning: • Bengt Kjell, AB Industrivärden, valberedningens ord förande. • Nikolai Schjold, Norges Bank Investment Management. • Dick Bergqvist, AMF Tjänstepension & AMF Fonder. • Mikael Hallåker, Handelsbankens pensionsstiftelse med flera. • Helena Stjernholm, styrelseordförande SCA. Aktieägarna har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag. Valberedningens förslag inför årsstämman 2026 framgår av kallelsen till årsstämman på SCAs hemsida sca.com. Årsstämman 2026 kommer att hållas den 27 mars. Valberedningen har sedan den tillsattes sammanträtt vid tre tillfällen under år 2025. Styrelsens ordförande har redovisat den styrelse utvärdering som genomförts samt informerat valbered- ningen om styrelse- och utskottsarbetet under året. Mångfaldspolicy Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2025 har valberedningen tillämpat punkt 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning som mångfaldspolicy. Målet med policyn är att styrelsen ska ha en, med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhål - landena i övrigt, ändamålsenlig sammansättning, präglad av mång - sidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, samt att en jämn könsfördel - ning ska eftersträvas. Årsstämman 2025 beslöt i enlighet med val - beredningens förslag, vilket innebar att nio ledamöter valdes, varav fem kvinnor och fyra män. Ingen förändring av fördelningen mellan kvinnor och män i styrelsen har skett under 2025. Vid framtagande av förslag till styrelse inför årsstämman 2026 har valberedningen arbetat med, och tillämpat, mångfaldspolicyn på motsvarande sätt, vilket resulterat i det förslag till styrelse som framgår av kallelsen till årsstämman. Valberedningens förslag innebär att nio styrelseledamöter ska utses, varav fem kvinnor och fyra män. 87FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 90 ===== Styrelse Vid årsstämman 2025 valdes nio styrelseledamöter. Till detta kommer tre arbetstagarrepresentanter och tre suppleanter för dessa. Styrelsen för SCA består av de bolagsstämmovalda ledamöterna Helena Stjernholm (ordförande), Åsa Bergman, Lennart Evrell, Annemarie Gardshol, Carina Håkansson, Ulf Larsson (verkställande direktör och koncernchef), Martin Lindqvist, Anders Sundström och Barbara Milian Thoralfsson. Styrelseledamöternas oberoende framgår av tabellen nedan. SCA uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning inne bärande att högst en bolagsstämmovald ledamot får arbeta i bolagets led - ning, att en majoritet av de stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst två av dessa även ska vara oberoende i förhållande till bola - gets större aktieägare. Samtliga bolagsstämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. Följande tre arbetstagarrepresentanter i styrelsen har utsetts för tiden intill årsstämman 2026: Niclas Andersson, Roger Boström och Maria Jonsson samt deras suppleanter Stefan Lundkvist, Malin Marklund och Peter Olsson. Ytterligare information om styrelse - ledamöterna finns på sidorna 92–93. Styrelsens arbete Under år 2025 har styrelsen sammanträtt nio gånger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning. Arbetsordningen beskriver utförligt vilka ordinarie dagordningspunkter som ska förekomma vid årets olika styrelsesammanträden. Återkommande punkter är bland annat ekonomi, marknadsläge, investeringar, fastställande av finansiella rapporter och hållbarhet. Styrelsen fastställer och utvärderar även bolagets övergripande mål och strategi samt beslutar om viktigare interna regler. Ytterligare en uppgift är att löpande följa upp den interna kontrollen av att bolaget och dess anställda följer interna och externa regler, och att bolaget har väl fungerande rutiner för informationsgivning till marknaden. Löpande under året behandlas också rapporter från revisions- och ersättningsutskott samt rap - porter avseende internkontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogör återkommande för revisionsarbetet och dessa frågor diskuteras i styrelsen. Under år 2025 har styrelsen bedrivit sedvanligt styrelsearbete, däribland strategifrågor. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens arbete, liksom dess ordförande och verkställande direktör, utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvecklingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nominerings arbetet. Under år 2025 skedde utvärderingen genom en frågeenkät samt genom diskussioner i grupp och individuellt mellan styrelseordförande och ledamöterna. Utvärderingen täcker bland annat styrelsens arbetsformer, effektivitet, kompetens och årets arbete. En återkoppling till styrelsen har gjorts efter att resul - taten sammanställts. Valberedningen har också informerats om resultatet av utvärderingen. Revisionsutskott Revisionsutskottet består av Barbara Milian Thoralfsson, ord- förande, Helena Stjernholm och Martin Lindqvist. Revisions - utskottet har under år 2025 haft åtta sammanträden. I sitt arbete med att övervaka den finansiella rapporteringen har utskottet behandlat aktuella redovisningsfrågor, internrevisorernas gransk - ningar, revisions arbetet samt översyn av internkontrollrutiner och värdering av koncernens skogstillgång. Revisionsutskottet övervakar även hållbarhetsrapporteringen som under 2025 har anpassats till nya regler i årsredovisningslagen samt European Sustainability Reporting Standards, ESRS. Under 2025 genomförde SCA ett upphandlingsförfarande enligt EUs revisorsförordning. Baserat på detta upphandlingsförfarande har revisionsutskottet tagit fram en rekommendation till valberedningen som underlag för dess förslag till årsstämman avseende revisorsval och arvode. Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av Helena Stjernholm, ordförande, Lennart Evrell och Anders Sundström. Ersättningsutskottet har under år 2025 haft fyra sammanträden. Arbetet under år 2025 har främst rört ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstruktur och ersätt - ningsnivåer i koncernen. Antal sammanträden år 2025 Styrelsen 9 Revisionsutskottet 8 Ersättningsutskottet 4 Styrelse och utskott Namn Invald Beroende Styrelsen Närvaro Revisions- utskottet Närvaro Ersättnings- utskottet Närvaro Helena Stjernholm 2024 Ordförande 9 Ledamot 8 Ordförande 4 Åsa Bergman 2022 Ledamot 9 Lennart Evrell 2017 Ledamot 9 Ledamot 4 Annemarie Gardshol 2015 Ledamot 8 Carina Håkansson 2021 Ledamot 9 Ulf Larsson 2017 Ledamot 9 Martin Lindqvist 2017 Ledamot 8 Ledamot 7 Anders Sundström 2018 Ledamot 9 Ledamot 4 Barbara Milian Thoralfsson 2006 Ledamot 9 Ordförande 8 Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare – AB Industrivärden. Vd i SCA – Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. 88 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 91 ===== Internrevision Grunden för arbetet med internrevision är en riskbaserad årsplan. Planen tas fram genom en riskanalys, som baseras på underlag från bland annat verksamheten, ledningen och styrelsen. Årsplanen godkänns av revisionsutskottet. Under år 2025 genomfördes 13 interna revisionsuppdrag. Iakttagelser från revisionerna rapporteras till revisionsutskottet. Arbetet omfattade under år 2025 bland annat uppföljning av organisationens arbete avseende effektiviteten i interna kontroller och uppföljning av regelefterlevnad, som i huvudsak avsåg SCAs styrande dokument, inklusive Uppförandekoden. Externa revisorer Vid årsstämman 2025 utsågs, för en mandatperiod om ett år, revi - sionsföretaget Ernst & Young AB som revisor. Revisionsföretaget har anmält att auktoriserade revisorn Fredrik Norrman är huvud - ansvarig för revisionen. Revisorn äger inte några aktier i bolaget. Styrelsen har under år 2025, i enlighet med sin arbetsordning, sammanträtt med revisorn vid fem ordinarie styrelsesammanträden under året. Revisorn deltar därutöver i varje sammanträde i revisions- utskottet. Vid dessa sammanträden har revisorn bland annat pre - senterat och mottagit synpunkter på den planerade revisionens inriktning och omfång, och muntligen avlämnat revisions- och granskningsrapporter. Vidare lämnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie höstsammanträde en preliminär rapport rörande årets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frågor som då ska redovisas. Däribland kan nämnas frågor av vikt som föranlett påpekande eller diskussion under revisionen, affärsupplägg och transaktioner där delade meningar kan tänkas förekomma beträf - fande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska även lämna en redovisning av konsultuppdrag som lämnats till revisionsföretaget av SCA samt för dess beroende i övrigt av bolaget och dess ledning. Vid varje tillfälle har styrelsens ledamöter haft möjlighet att ställa frågor till revisorn. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att representanter för bolagets ledning är närvarande. De största ägarna Per den 31 december 2025 var AB Industrivärden bolagets största ägare, med ett innehav om totalt 31 500 000 A-aktier och 54  500 000 B-aktier, motsvarande 12,24 procent av det totala antalet aktier och 29,35 procent av det totala antalet röster i bolaget. Det finns ingen annan ägare i bolaget som direkt eller indirekt innehar aktier vars röstetal representerar en tiondel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Ersättningar, ledning och styrelse Riktlinjer Årsstämman 2022 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Den totala ersättningen består av fast lön, rörlig ersättning, andra förmåner samt pension, se not C3. Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande befattnings - havare redovisas i not C3. Rörlig ersättning och strategiska mål Programmen för rörlig ersättning är utformade för att stödja kon - cernens strategiska mål. Det kortsiktiga programmet är individuellt anpassat och baseras huvudsakligen på resultat, kassaflöde och kapitaleffektivitet samt hälsa och säkerhet. De långsiktiga pro - grammen baseras dels på SCA-aktiens totalavkastning under pre - stationsperioden i för hål lande till en jämförelsegrupp av andra bolag och i förhållande till OMXS30GI, dels på ett hållbarhetsmål relaterat till ökad klimat nytta, miljoner ton koldioxidekvivalenter, under prestations perioden. Ersättning till styrelsen Det sammanlagda arvodet till de stämmovalda styrelseledamöterna framgår av not C4. Ersättningsrapport Styrelsen har lämnat en separat ersättningsrapport som finns tillgänglig på sca.com. 89FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 92 ===== Organisation och verksamhet Organisation och rapporterade segment SCA är organiserat i fem affärsområden och en stödjande enhet. Affärsområden • I affärsområde Skog ingår råvaruförsörjningen av SCAs skogs - industrier samt förvaltning och avverkning av egenägd skogsmark om 2,7 miljoner hektar i norra Sverige och Baltikum. Affärs området innefattar även inköp av virke från andra skogsägare samt trans - porter av virke till SCAs industrier. • Affärsområde Trä ansvarar för sågverksaffären som omfattar fem sågverk i norra Sverige samt träförädling och distribution till bygg - varuhandeln i Sverige och Frankrike. • Affärsområde Massa omfattar produktion och försäljning av blekt barrsulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP), som produceras vid Östrands massafabrik och Ortvikens industriplats. Massafabriken i Östrand är även nettoproducent av grön energi och biokemikalier. • Affärsområde Containerboard tillverkar och säljer förpacknings- papper (kraftliner), med produktion vid de integrerade pappers - bruken i Obbola och Munksund. • Affärsområde Förnybar energi omfattar produktion och försäljning av förädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel. I segmentet ingår även utveckling och intäkter kopplat till vind - kraftsaffären samt försäljning av tallolja från industrin för driv - medelsproduktion. I den stödjande enheten Inköp och logistik ingår SCAs gemen - samma inköpsfunktion. Enheten svarar också för SCAs logistik - system för utleveranser till kund med specialanpassade fartyg och terminaler både i Sverige och på viktiga utlandsmarknader. Staber SCA har fem koncernstaber: Hållbarhet och kommunikation, Human Resources, Finans, Juridik samt Strategisk utveckling. Segment SCAs finansiella rapportering sker i fem segment som motsvarar affärsområdena. I segmenten Trä, Massa och Containerboard ingår en utfördelning av resultatet från den stödjande enheten Inköp och logistik, mot - svarande de resurser hos den stödjande enheten som respektive segment tagit i anspråk. Segmenten Skog och Förnybar energi använder inte den stödjande enhetens logistiktjänster. Vd och koncernchef Affärsområden Koncernstaber Stödjande enheter Hållbarhet och kommunikation Skog Juridik Massa Inköp & logistik HR Trä Finans Containerboard Strategisk utveckling Förnybar energi Organisation 90 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 93 ===== Internkontroll, finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering Styrelsens ansvar för intern styrning och kontroll regleras i aktie - bolagslagen, årsredovisningslagen och i Svensk kod för bolags - styrning. I årsredovisningslagen uttrycks krav på att bolaget årligen ska beskriva bolagets system för internkontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Styrelsen har det över - gripande ansvaret för den finansiella rapporteringen och hållbar - hetsrapporteringen. I dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbördes arbetsfördelning. Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Beredningen innefattar frågor om intern - kontroll och regelefterlevnad, kontroll av redovisade värden, upp - skattningar, bedömningar och övrigt som kan påverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har särskilt uppmanat bolagets revisor att i detalj granska hur väl reglerna för internkontroll, såväl övergripande som detaljerade, efterlevs i bolaget. Finansiell rapportering till styrelsen Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken informa - tion av finansiell natur som ska föreläggas styrelsen vid varje ordi - narie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens ekonomiska ställning. Detaljerade instruktioner anger även i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhålla vid varje sammanträde. Extern finansiell rapportering Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Verkställande direktör ansvarar för att all information som förekommer, till exempel press - meddelanden med finansiellt innehåll, presentationsmaterial för möten med media, ägare och finansiella institutioner, är korrekt och av god kvalitet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrågor som är kritiska för den finansiella rap - porteringen samt redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker en översiktlig granskning av halvårsbokslutet samt en granskning av bolagets förvaltning och internkontroll. Hållbarhetsrapportering Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken informa - tion avseende hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapportering som ska föreläggas styrelsen och dess revisionsutskott vid varje ordi - narie sammanträde. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets utveckling, ställning och resultat. Kvaliteten på hållbarhetsrap - porteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska den årliga hållbarhetsrapporten. Bedömning och hantering av hållbarhets - risker är en integrerad del av bolagets riskprocess. Ytterligare information återfinns i SCAs hållbarhetsrapport. Riskhantering Vad gäller den finansiella rapporteringen bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma i redovisningen av bolagets finansiella ställning och resultat. För att minimera dessa risker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner för bokslut samt uppföljning av rapporterade bokslut. Det finns även ett gemensamt system för inrapportering av bokslut. SCAs styrelse och ledning bedömer löpande rapporteringen från ett riskperspektiv. Som stöd för denna bedömning görs bland annat jämförelser av resultat- och balansräkningsposter med tidigare rapportering samt med budget och andra prognoser. Kontrollaktiviteter och uppföljning Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella rapporte ringen upprättas och uppdateras löpande av koncernstab Finans och finns tillgängliga på koncernens intranät. Koncernstab Finans ansvarar för uppföljning av att instruktioner och riktlinjer efterlevs genom bland annat bolagets internkontrollfunktion. Process ägare på olika nivåer inom SCA är ansvariga för utförandet av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar koncernens shared service center, affärs - områdenas och den stödjande enhetens ekonomi- och controller - organisationer, vilka ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Ett stöd för kontroll - aktiviteterna är de budgetar som varje enhet upprättar och under året uppdaterar i form av löpande prognoser. SCA har ett standardiserat system av kontroller avseende pro - cesser av betydelse för bland annat den finansiella rapporteringen. Kontrollerna i dessa processer bedöms och uppdateras genom självutvärdering av respektive enhet, kompletterat med uppföljning genom internkontrollfunktionen. SCA har i vissa fall även anlitat hjälp för att utvärdera dessa kontroller från internrevisionen och externa parter. Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs ledning genom månads- och kvartalsvisa möten. Innan rapportering sker, analyseras resultaten för att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet. Styrelsen följer upp att den interna kontrollen och rapporteringen till styrelsen fungerar genom löpande avrapportering från verkstäl - lande direktör och CFO samt genom återrapportering från intern - revision inom ramen för den årligen fastställda revisionsplanen. Internrevisionen rapporterar dessutom löpande sina iakttagelser i detta avseende till revisionsutskottet. Bland internrevisionens uppgifter ingår att följa upp efterlevnaden av bolagets policyer. Resultatet av denna uppföljning rapporteras till styrelsen genom revisionsutskottet. Internkontroll av övriga processer Grunden till internkontrollen ligger i identifieringen av risker och riskbedömning. Årligen görs en genomgång av identifierade risker med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. Samtidigt görs en värdering av riskernas potentiella påverkan på resultat och varu - märke, samt sannolikheten att risken ska inträffa. Risker som negativt kan påverka verksamhetens måluppfyllnad kopplas till bolagets processer. För respektive process och identi - fierade risker, definieras de kontrollaktiviteter som krävs för att motverka eller hantera riskerna samt en beskrivning av hur kontroll - aktiviteternas effektivitet följs upp genom självutvärderingar. Kontrollaktiviteter för att hantera de identifierade riskerna är dokumenterade och respektive kontrolls effektivitet utvärderas årligen genom självutvärderingar. Koncernens internkontrollfunktion sammanställer resultatet från självutvärderingarna och återrappor - terar till ledning och styrelse. Arbetet under år 2025 Under 2025 har internkontrollen, baserat på den årliga översynen, fortsatt att utvecklas och anpassas till identifierade risker och risk - bedömningar. SCAs enheter har under året genomfört internkontroll i enlighet med bolagets ramverk. Resultatet av själv utvärderingen har rapporterats till styrelsen. 91FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 94 ===== Styrelse och revisorer Helena Stjernholm (1970) Civilekonom Ordförande i styrelsen sedan år 2024. Verkställande direktör för AB Industrivärden sedan 2015. Styrelseledamot i AB Industrivärden, AB Volvo, Sandvik AB och Svenskt Näringsliv. Tidigare styrelseledamot i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, partner och investeringsansvarig på IK Partners samt management- konsult på Bain & Company. Invald: 2024 B-aktier: 12 000 Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Åsa Bergman (1967) Civilingenjör Verkställande direktör och koncernchef för Sweco AB. Styrelse leda mot i Securitas AB. Tidigare styrelseledamot i Swegon AB och AB Persson Invest samt ledande befattningar inom Sweco - koncernen. Invald: 2022 B-aktier: 6 261 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Ulf Larsson (1962) Jägmästare Verkställande direktör och koncern- chef för SCA. Styrelseledamot i Alleima, Skogsindustrierna och CEPI. Ledamot i Kungliga Ingenjörs vetenskapsakademien och Kungliga Skogs- och Lantbruks akademien samt norsk generalkonsul. Tidigare verkställande direktör för SCA Forest Products AB 2008–2017 samt vice verkställande direktör för SCA 2016–2017. Invald: 2017 Anställd sedan 1992 A-aktier: 26 000 B-aktier: 106 000 Oberoende i förhållande till SCAs större ägare. Carina Håkansson (1961) Jägmästare Styrelseledamot i Vasaloppet, Siljansvik AB, Inlandsbanan och ordförande i IVAs avdelning VIII. Tidigare verkställande direktör för bransch organisationen Skogs- industrierna under perioden 2013– 2020, verkställande direktör för DalaKraft under perioden 2009– 2013 och verkställande direktör för Stora Enso Skog under perioden 2004–2009. Invald: 2021 B-aktier: 9 100 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Lennart Evrell (1954) Civilingenjör och ekonom Styrelseordförande i SSAB. Tidigare styrelseledamot i ICA, Epiroc, Svenskt Näringsliv och Industri arbets givarna samt verkställande direktör och koncernchef för Boliden, Sapa och Munters. Invald: 2017 B-aktier: 4 000 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Martin Lindqvist (1962) Ingenjör och civilekonom Styrelseordförande i Swiss Steel. Styrelseledamot i Skanska samt Indutrade. Tidigare verkställande direktör och koncernchef för SSAB samt ledande befattningar inom bland annat NCC. Invald: 2017 B-aktier: 4 000 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Annemarie Gardshol (1967) Civilingenjör Verkställande direktör och koncernchef för PostNord Group AB. Styrelseledamot i Essity AB. Tidigare verkställande direktör för PostNord Sverige AB, verkställande direktör för PostNord Strålfors Group AB och olika chefs befatt- ningar inom PostNord och Gambro AB samt managementkonsult på McKinsey & Company. Invald: 2015 B-aktier: 6 200 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Anders Sundström (1952) Akademiska studier i ekonomi och politik Styrelseordförande i SkiStar AB, Kaunis Holding AB, Ekhaga Utveckling AB och Nordion Energi AB. Tidigare styrelse ordförande i Swedbank och KF. Mångårig operativ erfarenhet inom såväl industrin som den finansiella sektorn, bl a som verkställande direktör för Folksam. Innehaft flera ministerposter och andra politiska uppdrag. Invald: 2018 B-aktier: 16 000 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. 92 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 95 ===== Arbetstagarrepresentanter Barbara Milian Thoralfsson (1959) MBA, BA Styrelseledamot i Essity AB, Halma Plc och Hilti AG. Tidigare verkställande direktör i NetCom ASA 2001–2005 och verkställande direktör i Midelfart & Co AS 1995– 2000. Tidigare styrelseledamot i AB Electrolux, Telenor ASA, Cable & Wireless Plc, Orkla ASA, Tandberg ASA och G4S Plc samt bransch rådgivare till EQT. Invald: 2006 B-aktier: 10 000 Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och SCAs större ägare. Niclas Andersson (1974) Ordförande SCA Wood affärsråd, SCA Wood Scandinavia AB, Tunadal. Medlem av Unionen. Utsedd: 2021 B-aktier: 30 Roger Boström (1971) Ordförande Pappers avd. 167 vid SCA Massa AB, Östrands massafabrik. Medlem av LO. Utsedd: 2013 B-aktier: 55 Maria Jonsson (1966) Ordförande Unionen, SCA staber. Medlem av PTK. Utsedd: 2022, tidigare suppleant sedan 2017 Arbetstagarrepresentanter, suppleanter Stefan Lundkvist (1977) Ordförande Pappers avd. 158, SCA Munksund AB. Medlem av LO. Utsedd 2017. Malin Marklund (1986) Ordförande GS, Munksunds sågverk. Medlem av PTK. Utsedd 2022. Peter Olsson (1975) Ordförande Ledarna, SCA Obbola AB. Medlem av PTK. Utsedd 2021. B-aktier: 1 240 Revisorer Ernst & Young AB Huvudansvarig: Fredrik Norrman, auktoriserad revisor. Styrelsens sekreterare Sofia Haga Jur kand Senior Vice President koncernstab Juridik, chefsjurist. Uppgifterna, som omfattar eget och närståendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2025. 93FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 96 ===== Koncernledning Ulf Larsson (1) Vd och koncernchef Jägmästare Anställd sedan 1992 A-aktier: 26 000 B-aktier: 106 000 Stina Danielsson (2) HR-direktör Fil kand Anställd sedan 2005 B-aktier: 8 506 Anders Edholm (3) Hållbarhets- och Kommunikationsdirektör Officerexamen Anställd sedan 2021 B-aktier: 5 617 Kristina Enander (4) Direktör Strategisk utveckling Civilingenjör Kemiteknik med fysik Anställd sedan 1993 A-aktier: 792 B-aktier: 16 516 Andreas Ewertz (5) Ekonomi- och finansdirektör, CFO Civilingenjör Industriell ekonomi Anställd sedan 2017 B-aktier: 5 376 Sofia Haga (6) Chefsjurist Jur kand Anställd sedan 2022 B-aktier: 1 400 10. 3. 4. 9. 8. 94 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 97 ===== Mikael Källgren (8) Affärsområdeschef Förnybar energi Energiingenjör Anställd sedan 2015 B-aktier: 6 282 Jerry Larsson (9) Affärsområdeschef Trä Civilingenjör, MBA Anställd sedan 2003 B-aktier: 12 000 Jonas Mårtensson (10) Affärsområdeschef Skog Civilingenjör Anställd sedan 2005 B-aktier: 33 733 Petri Kalela (7) Affärsområdeschef Containerboard och Massa Civilingenjör, MBA Anställd sedan 2025 Magnus Svensson (11) Direktör Inköp & logistik Civilingenjör Anställd sedan 1993 A-aktier: 29 500 B-aktier: 30 500 1. 2. 7. 6. 11. 5. 95FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 98 ===== Allmän information 97 Miljöinformation 121 ESRS E1 – Klimatförändringar 121 ESRS E2 – Förorening 133 ESRS E3 – Vattenresurser och marina resurser 135 ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem 138 ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 146 Samhällsansvarsinformation 149 ESRS S1 – Den egna arbetskraften 149 ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan 155 ESRS S3 – Påverkade samhällen 157 Bolagsstyrningsinformation 159 ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande 159 INNEHÅLL Hållbarhetsrapport 96 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 99 ===== Allmän information BP-1: Allmän grund för utarbetandet av hållbarhets rapporten SCAs hållbarhetsrapport har utarbetats i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS, EU 2023/2772) genom imple - mentering i svensk lagstiftning, årsredovisningslagen (ÅRL). I rapporten tillämpas begreppet hållbarhetsrapport istället för ESRS-terminologi håll - barhetsförklaring och påverkan istället för ESRS-termen inverkan. För enhetsspecifika upplysningar så som ämnen och nyckeltal, används termen bolagsspecifika. Hållbarhetsarbetet är integrerat i koncernens verksamhet och hållbar - hetsrapporten utgör en del av SCAs årsredovisning för år 2025. Den egna verksamheten avgränsas genom att följa samma konsolideringsprinciper som för den finansiella redovisningen, se not A1. Hållbarhetsrapporten omfattar SCA-koncernen, inklusive helägda dotterbolag samt dotterbolag där SCA äger minst 50 procent i bolaget, se not F1 i den finansiella redovisningen. Om dotterbolaget ägs till 50 procent eller mer ingår hela bolaget i redovisningen. Avyttrad eller för - värvad verksamhet ingår under den del av året som SCA ägt verksam - heten. De länder som bolaget bedriver verksamhet i framgår av tabell B1:1, se not B1 i den finansiella redovisningen. Grunden för SCAs hållbarhetsrapport utgörs av en dubbel väsentlig - hetsanalys som omfattar den egna verksamheten samt aktiviteter upp - ströms och nedströms i hela bolagets värdekedja. Värdekedjans omfatt - ning beskrivs i avsnitt SBM-1. Genom den dubbla väsentlighetsanalysen, har väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till bolagets verk - samhet identifierats. Dessa definierar omfattningen för bolagets hållbar - hetsrapport. SCA har valt att tillämpa infasningsregler och kommer inte att redovisa förväntade finansiella effekter för år 2025. Ämnesstandarderna ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan och S3 Påverkade samhällen har bedömts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsanalysen och för dessa tillämpas infasningsregler för år 2025. SCA har inte utelämnat någon information kring immateriella rättig - heter, know-how, resultat av innovation eller frågor som aktualiserats under förhandlingar med koncernens medlemsstat (Sverige). BP-2: Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Uppskattning av värdekedjan I SCAs hållbarhetsrapport redovisas de antaganden, uppskattningar och bedömningar som tillämpats. SCA strävar efter att förbättra måttens nog - grannhet kontinuerligt till exempel genom mer ändamålsenliga och speci - fika utsläppsfaktorer. Processen för att förbättra underliggande data är en del av arbetet med ständiga förbättringar. Följande mått är baserade på indirekta källor eller uppskattningar: • Utsläpp av växthusgaser, scope 1, 2 och 3. Se redovisning av metod och de mått som har uppskattats i Miljöinformation E1-6. • Ökning av markkol vid beräkning av upptag av CO 2e i skogen baseras på ett genomsnitt för Sverige beräknat med data från SCBs publika statistik. • I scenarioanalyser, till exempel värdering av klimatförändringar, används antaganden om framtida utveckling. Källor till osäkerhet i uppskattning och utfall SCA arbetar för att ha så säkra data som möjligt. Insamling av data kan medföra osäkerhet i beräkningar till följd av mätnoggrannhet av volymer, vikter, arealer och antal använda timmar. Avsaknad av standardiserad datainsamling i värdekedjan kan påverka jämförbarhet av data dels mellan olika leverantörer dels mellan olika mätperioder. I vissa fall krävs antaganden och omräkningsfaktorer för att beräkna utfall vilket innebär en osäkerhetskälla. De omräkningsfaktorer som används finns publikt till - gängliga, erhålls från leverantörer eller hämtas från litteraturdata. Omräkningsfaktorer används exempelvis i form av emissionsfaktorer för att beräkna fossila utsläpp, energimått för att beräkna energiförbruk - ning utifrån använd mängd bränsle, faktorer från publik litteratur används för beräkning av vattenförbrukning, upptag av CO 2e i skogen, lagring av kol i produkter och nationell elmix. I vissa fall görs beräkningar med data som har ett års fördröjning beroende på när de publika källorna uppda - teras med ny data. Uppdatering av faktorer baserade på nya mätningar kan påverka jämförelser med tidigare perioder. Vid beräkning av potentiellt undvikna utsläpp finns en osäkerhet då använda displacementfaktorer baseras på data från livscykelanalyser och litteraturdata samt med antaganden om produkternas användnings - område baserat på kundkännedom. Beräkning av avfallsmängd är beroende av korrekt klassificering av de olika fraktionerna samt mätning eller uppskattning av mängd och torrhalt. Analys av indikatorer för biologisk mångfald är beroende av att Riks - skogstaxeringens provytor är representativt fördelade över markinne - havet. Genom bolagets stora markinnehav bedöms detta vara uppfyllt. Intensitetsmått för energi, fossila utsläpp och vatten baseras på bola - gets omsättning. Då omsättningen kan variera mellan åren till följd av för - ändringar i marknadspris och valutakurs, påverkas jämförelser mellan olika perioder. Bedömningar som baseras på antaganden om framtida utveckling och dess effekter, exempelvis vid scenarioanalyser och bedömning av affärsmodellens resiliens, innebär en osäkerhetskälla. Vid scenarioanalys kan även tillgång till uppdaterade och pålitliga scenarion medföra en osäkerhet i analysen. Vid beräkning av fossila utsläpp i scope 1, 2 och 3 utgör antaganden, datakvalitet och emissionsfaktorer osäkerhetsfaktorer. För exempelvis scope 3-utsläpp råder osäkerhet kring redovisad data när det gäller beräkningen av utsläppskategorin 2 kapitalvaror, där emissionsdata baserat på investerat belopp används för beräkningen av utsläpp av växthus gaser. Osäkerheten har dock begränsad betydelse då dessa utsläpp under normalår är relativt låga. För år med stora investeringar kan utsläppen få en större inverkan på de totala växthusgasutsläppen för isolerade år. Mätmetod, osäkerhet och använda antaganden för scope 1, 2 och 3 beskrivs utförligare i Miljöinformation E1-6. Bolagsspecifika nyckeltal Bolaget rapporterar klimatnytta som ett bolagsspecifikt nyckeltal. Klimat - nytta beräknas baserat på komponenterna i den globala standarden, Wood and wood-based products — Greenhouse gas dynamics, ISO 13391 del 1–3. ISO-standarden omfattar fyra komponenter, upptag i skog, lagring av kol i produkter, potential för undvikna utsläpp och fossila utsläpp i den egna värdekedjan. Bolaget har även valt att inkludera undvikna utsläpp från vindkraft producerad i de vindkraftsparker som bolaget har operatio- nell kontroll över. ISO-standarden anger ingen summering av komponen- terna. Summering av ISO-komponenterna och inkludering av vindkraft är avsteg från ISO 13391, som görs för att redovisa utfall för det bolags- specifika nyckeltalet klimatnytta. Utfall redovisas i Miljöinformation E1-4. Då ISO-standarden godkändes år 2025, finns ännu ingen verifieringsord- ning godkänd för att möjliggöra extern granskning av tredje part. Utfallet har därmed inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. Beräkningsmetod och använda faktorer för upptag i skog, beskrivs i Miljöinformation E1-7. Beräkningsmetod och antaganden för fossila utsläpp i värdekedjan, liksom avgränsning inom scope 3 beskrivs i Miljö - information E1-6. Lagring av kol i produkter under deras livslängd avser effekten av att det biogena kolets återgång till atmosfären fördröjs tills produkterna når slutet av sin livscykel. Effekten beräknas i enlighet med metodiken i kli - matrapportering av kolpoolen för Harvested Wood Products, HWP, som utgör en del av LULUCF-rapporteringen och som följer IPCCs riktlinjer. Baserat på antaganden om halveringstid och återvinningsgrad fastställs HWP-koefficienter, som används för att beräkna nettoförändring av kol - lager per produktkategori som är i bruk under rapporteringsåret. En positiv HWP-koefficient anger att nettoinflödet av nya produkter inom produktkategorin är större än utflödet. Använd returfiber anses redan vara i bruk och tillför inget nytt kol. HWP-beräkningen omfattar därför enbart andelen färskfiber i produkt, varför volym såld produkt reduceras med andel returfiber. Halveringstider, återvinningsgrad och HWP-faktorer som bolaget använt framgår i Miljöinformation E1-4. Potentiellt undvikna utsläpp avser de växthusgasutsläpp som kan undvikas när bolagets produkter ersätter fossila alternativ eller produkter med högre klimatavtryck. Undvikna utsläpp uttrycks som en potential eftersom minskningen av fossila utsläpp sker i senare led när kunden väljer produkt och därmed ligger utanför bolagets kontroll. Undvikna utsläpp beräknas med hjälp av displacementfaktorer, DP-faktorer, som utgår från livscykelanalyser och publicerad forskning. DP-faktorer fast - ställs per signifikant produktkategori och anger CO 2e-utsläpp för alterna - tiva produkter per biogent CO 2e-innehåll den träbaserade produkten och uttrycks som ton CO2e/ton CO2e. DP-faktorerna appliceras på volym 97FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 100 ===== externt såld produkt under året per produktkategori och med antagande om hur stor andel som leder till displacement och därmed undvikna utsläpp. DP-faktorer fastställs per produktkategori baserat på dels dess primära användning, dels dess slutliga användning, normalt i form av energiåtervinning. Återvunnet material inkluderas i volym produkt vid beräkning av undvikna utsläpp. Däremot inkluderar DP-faktorerna inte effekterna av att material återanvänds en eller flera gånger under sin livs - cykel. Vid val av DP-faktor exkluderas växthusgasutsläpp i de träbase - rade produkternas värdekedja då dessa ingår i separat komponent vid beräkning av klimatnytta. De DP-faktorer som bolaget använt framgår i Miljöinformation E1-4. Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras SCA har ändrat sin presentation av hållbarhetsinformation för att anpassa hållbarhetsrapporten till kraven enligt ESRS. Hållbarhetsrapporten utgör från år 2025 en del av Förvaltningsberättelsen. Eftersom år 2025 är det första året för hållbarhetsrapportering enligt ESRS, presenteras enbart jämförande data då detta finns tillgängligt. Föregående års utfall rappor - teras i egen kolumn eller anges inom parentes. Förändringar i redovisningsprinciper Följande förändringar i redovisningsprinciper har gjorts under året: • Från år 2025 ingår logistikverksamheten i reglerade utsläppshandels - system som redovisas i Miljöinformation E1-6. • Under året har en genomgång gjorts av kategorier i scope 3 för att säkerställa att SCA rapporterar i enlighet med GHG-protokollet, vilket resulterat i att två kategorier tillkommit, kapitalvaror och bearbetning av sålda produkter. Genomgången har också lett till att två kategorier har kompletterats med data, transport och distribution i tidigare led har kompletterats med terminalverksamhet och avfall genererat i verksam - heten har kompletterats med avfall från logistikverksamheten. • Redovisning av vattenanvändning har kompletterats med kategorin för - brukat vatten, där en branschuppskattning baserat på råvattenintaget används. Förändringar i rapportering i enlighet med EUs Taxonomi För år 2025 tillämpar bolaget förändrade rapporteringskrav i enlighet med EUs Omnibuspaket. För SCA innebär detta att materialitetströsklar tillämpas. Jämförande data och nyckeltal för år 2024 har justerats i enlighet med de uppdaterade rapporteringskraven och materialitets - trösklar gällande från den 1 januari 2026. Rapportering av fel under tidigare perioder Detta är första året som hållbarhetsrapportering sker enligt kraven i ESRS. Vid eventuella väsentliga fel i tidigare års rapportering, kommer detta att presenteras under respektive ämnesstandard i anslutning till respektive datapunkt. Upplysningar som härrör från annan lagstiftning eller allmänt accepterade standarder för hållbarhetsrapportering SCAs hållbarhetsrapport utgör koncernens lagstadgade hållbarhets - rapport i enlighet med den svenska årsredovisningslagen 6 kap 12 §–12 f §. Rapporten har upprättats i enlighet med ESRS, enligt kraven i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Rapportering enligt EUs Taxonomiförordning redovisas under avsnittet Miljöinformation. SCAs hållbarhetsrapport fungerar också som bolagets årliga rapport till FN:s Global Compact. SCA följer såväl europeiska och internationella standarder och certifie- ringsramverk. För att säkerställa att all vedråvara kommer från ansvars - fullt skötta skogar är SCAs skogsbruk certifierat enligt PEFC och FSC, vilket verifieras regelbundet av oberoende tredje part. SCAs massa- och pappersbruk är certifierade enligt ISO-standarder inom kvalitet, miljö, energi och arbetsmiljö och den skogliga verksamheten är certifierad enligt miljöstandarden ISO14001. Införlivande genom hänvisning För ett antal upplysningskrav, har SCA valt att hänvisa till andra delar av årsredovisningen, se tabell nedan. Då hänvisning anges som not avses not i den finansiella redovisningen. Vid hänvisning till avsnitt Risker och riskhantering i Förvaltningsberättelsen, används termen riskavsnitt i övriga delar av hållbarhetsrapporten. ESRS Krav enligt ESRS Avsnitt i årsredovisningen ESRS 2 BP-1 Den egna verksamheten avgränsas genom att följa samma konsoliderings principer som för den finansiella redovisningen. Not A1 ESRS 2 BP-1 Hållbarhetsrapportens omfattning. Koncern inklusive dotterbolag. Not F1 ESRS 2 BP-1 Beskrivning av de länder bolaget är verksamt i. Not B1 ESRS 2 GOV-3 Beskrivning av incitamentsprogram. Not C3 ESRS 2 SBM-1 Uppdelning av totala intäkter per redovisande segment och per land i enlighet med finansiellt bokslut samt fördelning av medarbetare per region. Not B1 ESRS 2 SBM-3 Nuvarande effekter av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Not A1 ESRS 2 SBM-3 Tidshorisonter för resiliensanalys. Risker och riskhantering ESRS 2 SBM-3 Beskrivning av använda scenarion för resiliensanalys. Risker och riskhantering E1 GOV-3 Beskrivning av incitamentsprogram. Not C3 E1 SBM-3 Tidshorisonter för resiliensanalys. Risker och riskhantering E1 SBM-3 Beskrivning av använda scenarion för resiliensanalys. Risker och riskhantering E1 IRO-1 Detaljer och antaganden för genomförd scenarioanalys. Risker och riskhantering E1 IRO-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering E1 IRO-1 Identifierade risker och möjligheter relaterade till fysiska risker och övergångsrisker relaterade till klimatförändringar. Risker och riskhantering E1 IRO-1 Nuvarande effekter av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Not A1 E1-2 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering E1-5 Intäkter för beräkning av intensitetsmått. Not B1 E1-6 Intäkter för beräkning av intensitetsmått. Not B1 E3-4 Intäkter för beräkning av intensitetsmått. Not B1 E4 IRO-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering E4 IRO-1 Detaljer och antaganden för genomförd scenarioanalys. Risker och riskhantering E5-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering S1-1 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering S1-6 Totala personalkostnader. Not C1 S3 Process för bedömning och hantering av risker. Risker och riskhantering 98 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 101 ===== GOV-1: Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Sammansättning av SCAs styrelse Styrelsen består av nio stämmovalda ledamöter och tre arbetstagarrepre - sentanter. Därutöver finns tre suppleanter till arbetstagarrepresentanterna. I styrelsen ingår en verkställande ledamot, bolagets verkställande direktör och koncernchef. Styrelsens sammansättning uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning och dess krav på oberoende i förhållande till både bolaget och bolagsledningen samt bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning framgår av tabellen nedan. Sammansättning av SCAs styrelse Exklusive arbetstagar- representanter1) Inklusive arbetstagar- representanter1) Antal verkställande styrelseledamöter 1 (1) 1 (1) Antal icke verkställande styrelse- ledamöter 8 (8) 11 (11) Procentandel styrelseledamöter efter kön 56 (56)% kvinnor 44 (44)% män 50 (50)% kvinnor 50 (50)% män Styrelsens könsfördelningskvot 125 (125)% kvinnor relativt män 100 (100)% kvinnor relativt män Andel oberoende styrelseledamöter2) 89 (89)% 92 (92)% 1) Avser ordinarie ledamöter. Siffra inom parentes avser föregående år. 2) Avser ledamöter som inte har en ledande position i bolaget. Styrelsens roll SCAs högsta beslutande organ är bolagsstämman. Styrelsen utses av årsstämman, den årliga ordinarie bolagsstämman, och utgör bolagets högsta förvaltningsorgan. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verk - samheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säkerställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och efterlevs. Styrelsen fastställer strategier och mål, samt tar beslut bland annat vid större investeringar, förvärv och avyttringar av verksam - heter. Styrelsen ansvarar också för att säkerställa att finansiell redovisning och lagstadgad hållbarhetsrapportering följer gällande lagstiftning samt antar genom beslut bolagets årsredovisning, inklusive hållbarhetsrapport. Styrelsen beslutar om SCAs policyer, kortsiktiga incitamentsprogram och ersättningsmål samt godkänner bolagets hållbarhetsmål och dubbla väsentlighetsanalys. Långsiktiga incitamentsprogram föreslås av styrelsen och beslutas av årsstämman. Verkställande direktör ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget i enlighet med aktiebolagslagen och styrelsens instruktioner och riktlinjer. Till sitt stöd har verkställande direktör en koncernledning vars arbete verkställande direktör leder. Revisionsutskott Bolagets styrelse har inom sig inrättat ett revisionsutskott. Revisions - utskottet övervakar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor - teringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och risk - hantering samt lämnar rekommendationer och förslag för att säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet håller sig informerat om revisors granskning av hållbarhetsrapporten, granskar och övervakar revisorns opartiskhet och lämnar information till styrelsen om resultatet av revi - sionen. Revisionsutskottet ansvarar också för att övervaka bolagets håll - barhetsrapportering inklusive efterlevnad av bolagets Uppförandekod, bolagets dubbla väsentlighetsanalys och identifierad väsentlig påverkan, risker och möjligheter, samt tillhörande mål och handlingsplaner. Ersättningsutskott Bolagets styrelse har även inom sig inrättat ett ersättningsutskott. Ersätt - ningsutskottet bereder styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för verkställande direktör samt har beslutanderätt i dessa frågor för bolagets övriga ledande befattnings - havare. Utskottet bereder mål för rörliga ersättningar, vilket inkluderar både finansiella och hållbarhetsrelaterade mål och följer och utvärderar program för rörliga ersättningar, tillämpningen av bolagsstämman beslu - tade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare samt den gäl - lande ersättningsstrukturen och ersättningsnivåerna i koncernen. Vidare bereder ersättningsutskottet styrelsens ersättningsrapport. Internrevision Internrevision är en separat funktion med uppdrag att utvärdera och förbättra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll samt risk - hantering. Internrevision rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen när det gäller internrevisionsfrågor. Funktionen utvärderar bland annat SCAs interna processer och efterlevnad av SCAs policyer inklusive upp - följning av Uppförandekoden och övergripande instruktioner. I uppdraget ingår kontroll av finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma modell som för övrig verksamhet inom SCA. Årsstämma Styrelse Vd och koncernchef Koncernledning Hållbarhetsråd Tvärfunktionella nätverk Externa revisorer Revisionsutskott Internrevision Internkontroll 99FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 102 ===== Relevant erfarenhet, kunskap och kompetens SCAs samtliga stämmovalda ledamöter har erfarenhet av de krav som ställs på ett börsnoterat bolag. Vidare har ledamöterna erfarenhet som är relevant för koncernens verksamhet, produkter och den geografi där bolaget verkar. Exempel är kunskap om branschen, skog och skogsbruk, industriell tillverkning, marknadskompetens, ekonomi, affärsetik, ansvars - fullt företagande och olika aspekter av hållbarhetsfrågor. Arbetstagar - representanterna har såväl bransch- som bolagsspecifik erfarenhet. Styrelsens ledamöter har kompetens som är relevant för bolagets väsent- liga påverkan, risker och möjligheter, exempelvis motverkande och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, cirkularitet och affärsetik. Styrelsen har tillgång till koncernens egna experter i specifika frågor samt har, vid behov, möjlighet att anlita externa konsulter och experter inom olika områden. Hållbarhetsstyrning SCAs hållbarhetsarbete är en integrerad del av bolagets affärsmodell och verksamhet. Hållbarhetsarbetet hjälper bolaget att stärka konkur - renskraften, att reducera risker och kostnader samt att attrahera talanger och investerare. SCAs strategiska prioriteringar på hållbarhetsområdet tydliggörs i en hållbarhetsplattform som omfattar bolagets hela verk - samhet. För att driva utvecklingen har bolaget antagit koncernmål på områden där SCA på ett avgörande sätt kan bidra till en hållbar utveckling – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Styrelse och verkställande direktör har det övergripande ansvaret för att styra SCAs verksamhet inom hållbarhetsområdet. Hållbarhetsfrågor och -risker behandlas löpande vid sammanträden i styrelsen och revi - sionsutskottet. SCAs hållbarhetsarbete leds av koncernens hållbarhets - råd där delar av koncernledningen och koncernens hållbarhetschef ingår. Hållbarhetsrådet leds av koncernens hållbarhets- och kommunikations - direktör som även är ansvarig för hållbarhetsfrågorna i koncernledningen och som rapporterar till verkställande direktören. Därtill finns ett antal tvärfunktionella nätverk och forum för att hantera och samordna sak - frågor inom områden såsom miljö, arbetsmiljö och compliance. Styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet följer samma struktur som övrig verksamhet inom SCA-koncernen. Ansvar och befogenheter följer SCAs ordinarie delegeringsordning. Hållbarhetsarbetet baseras på SCAs kärnvärden och regleras genom koncernens policyer, där Upp - förandekod och bolagets hållbarhetspolicy utgör grunden för hållbarhets - arbetet. Styrelsen godkänner SCAs policyer. Utifrån en dubbel väsentlighetsanalys och strategiska prioriteringar formuleras koncernmål, tillika hållbarhetsmål. Dessa kompletteras på lokal nivå med enhetsspecifika mål. Verkställande direktören ansvarar för genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen och utarbetandet av koncernmålen. Dessa föreläggs därefter styrelsen för beslut. Risker kopplade till hållbarhetsområdet inkluderas i koncernens övergripande process för riskhantering och ingår i bolagets ramverk med interna kon - troller. Utfallet av riskanalysen inklusive mitigerande åtgärder, behandlas i revisionsutskott och styrelse. Uppföljning av hållbarhetsarbetet Uppföljning och utvärdering av hållbarhetsarbetet följer SCAs rutiner för egenkontroll, internkontroll och revision. Uppföljningen görs dels på enhetsnivå tillsammans med övrig måluppföljning, dels aggregerat på koncernnivå. Utfallet för de koncernövergripande målen följs upp av koncernens tvärfunktionella nätverk, SCAs hållbarhetsråd, koncern - ledning och av styrelsen. Vid avvikelser används avvikelserutiner inom respektive affärsområde och korrigerande åtgärder identifieras och vidtas utifrån behov. Extern revisor deltar i varje sammanträde i revisionsutskottet och rapporterar bland annat gjorda observationer samt status för genomförda och planerade delar av årets revision inklusive hållbarhetsrapporteringen. Vissa delar av den fördjupade redovisningen äger rum utan att represen - tanter för bolagets ledning är närvarande. SCAs complianceråd följer löpande upp omfattning, utfall och åtgärder av rapporterade potentiella brott mot SCAs Uppförandekod och rappor - terar kvartalsvis till verkställande direktören och styrelsens revisions - utskott. Utöver det deltar verkställande direktören minst en gång per år i SCAs complianceråd. GOV-2: Information som lämnas till och hållbarhets - frågor som behandlas av styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för hållbarhetsstyrningen. Revisionsutskottet övervakar hållbarhetsrelaterade risker och rapportering, medan ersättningsutskottet säkerställer att hållbarhetsmål beaktas i incitamentsprogram. Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporteringen som ska föreläggas styrelsen och dess revisionsutskott. Den verkställande direktören säker - ställer att styrelsen och dess revisionsutskott erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens påverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets utveckling, ställning och resultat. Verkställande direk - tören ansvarar för att tillse att styrelsen tillförs relevant, tillräcklig och aktuell information avseende väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter, genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt uppföljning av mål och policyer. Revisionsutskottet svarar för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets hållbarhetsrapportering, dess omfattning och inriktning samt genomgång av de risker som bolagets verksamhet är för - enad med och bolagets åtgärder i hållbarhetsfrågor samt utvärdering av ändamålsenligheten av och antagande av hållbarhetsmål och strategier. Kvartalsvis hanterar revisionsutskottet frågor angående statistik avse - ende hälsa och säkerhet samt har en genomgång av ärenden relaterade till potentiella brott mot Uppförandekoden. Revisionsutskottet bereder också strategiska hållbarhetsfrågor, exempelvis resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen och hållbar - hetsmålens relevans och effektivitet. De granskar externa revisorsutta - landen om hållbarhetsrapporteringen samt säkerställer tillförlitligheten och transparensen i hållbarhetsrapporten. Risker kopplade till hållbar - hetsområdet inkluderas i koncernens övergripande process för risk - hantering och ingår i bolagets ramverk med interna kontroller. Utfallet av riskanalysen inklusive mitigerande åtgärder, behandlas i revisionsutskott och föreläggs styrelsen. Revisionsutskottet behandlar resultatet av den externa revisionen och hållbarhetsgranskningen, inklusive revisorns uttalande över hållbarhets - rapporten, samt följer upp effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Revisionsutskottet informerar styrelsen om sina slutsatser och lämnar rekommendationer i syfte att säkerställa hållbarhetsrapporte - ringens tillförlitlighet. Styrelsen erhåller från verkställande direktör, vid samtliga ordinarie sammanträden, rapport avseende arbetsmiljö, hälsa och säkerhet samt övrigt hållbarhetsarbete. Därutöver behandlas hållbarhetsfrågor särskilt vid minst två tillfällen under året. Styrelsen har minst en gång per år ett strategimöte som inkluderar hållbarhet. Styrelsen fastställer därutöver den dubbla väsentlighetsanalysen, beslutar om hållbarhetsmål samt godkänner SCAs policyer. Styrelsen beaktar hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och påverkan vid utövandet av sin tillsyn över bolagets strategi, vid beslut om större investeringar, förvärv och riskhanteringsprocesser, samt väger in avvägningar mellan finansiella och icke-finansiella mål i dessa beslut. Bedömning och hantering av hållbarhetsrisker är en integrerad del av bolagets riskprocess. Under året behandlade styrelsen och revisionsutskottet särskilt väsent - liga hållbarhetsfrågor relaterade till arbetsmiljö och säkerhet, efterlevnad av Uppförandekoden, genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen samt fastställande av hållbarhetsmål. Kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner så som fyraögonsprincipen och internkontroll. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att översiktligt granska den årliga hållbarhetsrapporten. 100 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 103 ===== GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem SCAs program för rörlig ersättning utgörs av långsiktiga och kortsiktiga incitamentsprogram som omfattar finansiella och hållbarhetsrelaterade icke-finansiella mål. Incitamentsprogrammen följer de riktlinjer för ersätt - ning till ledande befattningshavare som har beslutats av årsstämman. Programmen utgör en del av den totala ersättningen och utformas för att attrahera och behålla strategisk kompetens. Medarbetare som inte omfattas av de rörliga ersättningsprogrammen, erbjuds en medarbetar - bonus som omfattar finansiell och operationell prestation samt hållbar - hetskomponenter. Det långsiktiga programmet, LTI, erbjuds verkställande direktör och övriga medlemmar i koncernledningen samt ett antal nyckelpersoner i organisationen. Prestationsvillkoren under befintliga program omfattar utveckling av bolagets aktiekurs i förhållande till en jämförelsegrupp samt bolagets levererade klimatnytta. Den finansiella delen omfattar 90 pro - cent och hållbarhetskomponenten 10 procent av maximalt utfall. Klimat - nyttan utgör bolagets koncernmål vad gäller bidrag till en fossilfri värld. Klimatnyttan omfattar skogens nettoupptag av koldioxid, produkternas inlagring av kol och deras potential att undvika fossila utsläpp samt minskning av värdekedjans fossila utsläpp, se vidare i Miljöinformation E1 Klimatförändringar för mer detaljer. Utfallet för hållbarhetskomponenten, klimatnytta, beräknas utifrån de utfall som rapporteras i SCAs hållbar - hetsrapport. Styrelsen har satt ett tröskelvärde och maxnivåer för varje prestationsvillkor. LTI-programmet beslutas av årsstämman. Se även not C3 i den finansiella redovisningen. Det kortsiktiga incitamentsprogrammet, STI, och medarbetarbonusen, AEB, omfattar, förutom finansiella och operationella mål, en hållbarhets - komponent som i nuläget utgörs av koncernens TRI-utfall. TRI står för Total Recordable Incidents och anger antalet olyckor och skador på en arbetsplats som resulterar i dödsfall, sjukfrånvaro, alternativt arbete eller medicinsk behandling utöver första hjälpen. Bolaget har valt TRI som ett mått på bolagets utveckling av hälso- och säkerhetskulturen för att uppnå nollvisionen för arbetsplatsolyckor och koncernmålet ett olycksfritt och hälsosamt SCA. TRI-utfallet kan som mest utgöra 10 procent av maximalt ersättningsutfall och mäts som frekvens, det vill säga antal TRI per miljon arbetade timmar. Ersättningsutskottet bereder frågan om STI-program och AEB, och beslut fattas av styrelsen. GOV-4: Förklaring om tillbörlig aktsamhet I tabellen nedan listas de uppgifter i hållbarhetsrapporten som rör SCAs rutiner för tillbörlig aktsamhet. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsrapporten a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell SBM-3, GOV-2, GOV-3 b) Samarbete med berörda intressenter SBM-2, IRO-1, E1 SBM-3, E2 IRO-1, E3 IRO-1, E4 IRO-1, E4-1, E4-2, E4-3, E5 IRO-1, S1 SBM-2, S3, G1 IRO-1, G1-1 c) Att identifiera och bedöma negativ påverkan på människor och miljö SBM-3, IRO-1, E1 SBM-3, E1 IRO-1, E2 IRO-1, E3 IRO-1, E4 SBM-3, E4 IRO-1, E4-3, E5 IRO-1, S1 SBM-3, S1-4, S2, S3, G1-1 d) Att vidta åtgärder för att behandla negativ påverkan för människor och miljö E1-1, E1-3, E1-4, E2-2, E2-3, E3-2, E3-3, E4-1, E4-3, E4-4, E4-5, E5-2, E5-3, E5-4, E5-5, S1-4, S1-5, S2, S3, G1-1, G1-2, G1-3 e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det E1-4, E1-5, E1-6, E1-7, E2-3, E2-4, E3-3, E3-4, E4-3, E4-4, E4-5, E5-3, E5-4, E5-5, S1-5, S1-6, S1-7, S1-8, S1-9, S1-10, S1-13, S1-14, S1-15, S1-16, S1-17, S2, S3, G1-4, G1-6 101FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 104 ===== GOV-5: Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering SCA har implementerat interna kontroller i hela organisationen för att hantera och minimera både finansiella och hållbarhetsrelaterade risker. Årligen görs en översyn av riskscenarion där identifiering, värdering och hantering av risker är en del av processen i enlighet med bolagets Risk - hanterings- och internkontrollpolicy. En genomgång av redan identifie - rade risker görs med tillägg för eventuellt nya identifierade risker. För respektive riskområde finns en förteckning över identifierade risker och de kontrollaktiviteter som definierats och implementerats för att motverka riskerna. Både riskscenariot och internkontrollen omfattar bolagets hela verksamhet. De interna kontrollernas effektivitet utvärderas genom självutvärde - ringar. Koncernens internkontrollfunktion sammanställer resultatet från självutvärderingarna och återrapporterar till koncernledning, revisions - utskott och styrelse. Kvaliteten i hållbarhetsrapporteringen säkerställs genom en rad skilda åtgärder och rutiner så som fyraögonsprincipen och internkontroll. Verk - ställande direktör har det övergripande ansvaret för att all hållbarhetsrap - porteringen är korrekt och av god kvalitet. Den verkställande direktören säkerställer att styrelsen erhåller den rapportering som erfordras för att styrelsen löpande ska kunna bedöma bolagets och koncernens påverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar bolagets utveck - ling, ställning och resultat. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att översiktligt granska hållbarhetsfrågor som är kritiska för hållbarhets - rapporteringen samt att redovisa sina iakttagelser för revisionsutskottet och styrelsen. Förutom revision av årsbokslutet sker granskning av bolagets internkontroll. Bedömning och hantering av hållbarhetsrisker är en integrerad del av bolagets riskprocess. De viktigaste riskerna för hållbarhetsrapporteringen har identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen samt kvalitet på data - insamling och rapportering av data. En annan risk utgörs av kvalitet på tillgängliga faktorer för omräkning av uppgifter så som exempelvis emis - sionsfaktorer för beräkning av växthusgasutsläpp. Gjorda beräkningar och felaktiga antaganden skulle också kunna leda till fel i hållbarhets - rapporteringen. För att minimera risken för den dubbla väsentlighetsanalysen har olika grupperingar och intressenter deltagit i identifiering och värdering av väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Resultatet har därefter valide - rats i olika forum för att säkerställa resultatet och att inga väsentliga påverkansområden har förbisetts. För att säkerställa att data blir korrekt insamlade och rapporterade, har processbeskrivningar skapats där det framgår när de olika stegen ska genomföras, vem som är ansvarig, vilken data som avses och vilka datakällor som ska inhämtas. Flera steg av kontroller, rimlighetsbedöm - ningar och godkännande enligt fyra-ögonsprincipen används för att minska risken för fel i rapporteringen. Med fyra-ögonsprincipen avses att minst en person validerar data och att en annan person godkänner den. I SCAs system för miljödata finns en inbyggd avvikelsekontroll, vilket innebär att en avvikelse som är större än 10 procent måste kommenteras. Granskning och jämförelser med tidigare år genomförs i olika steg för att minska risken för fel i rapporteringen. 102 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 105 ===== SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja SCAs affärsmodell SCA är Europas största privata skogsägare och bolagets värdeskapande utgår från den egna skogen. Runt denna förnybara resurs har SCA byggt en integrerad och välinvesterad industri som använder hela trädet för att maximera värdet från skogen. Från råvaran skapar SCA förnybara produkter som gör nytta för kunder över hela världen och bidrar till att motverka klimatförändringarna genom att fasa ut fossila material. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk och effektiv användning av den förnybara råvaran från skogen, kan maximera så väl det ekonomiska värde skapandet som klimatnyttan från skogen. Detta gör det möjligt att bruka skogen utan att förbruka den, samtidigt som lönsamheten kan växa parallellt med att det positiva bidraget till att motverka klimat - förändringar stärks. SCAs hållbarhetsplattform Hållbarhet är integrerat i hela verksamheten och är en del av SCAs affärs idé. SCAs hållbarhetsplattform sammanfattar bolagets priorite - ringar inom hållbarhetsområdet och tydliggör kopplingen till bolagets strategi, se illustration ovan och tabell på nästa sida. Grunden utgörs av engagerade medarbetare och en värdebaserad kultur som vilar på bolagets Uppförandekod. Den värdebaserade kulturen värnar om ett olycksfritt och hälso samt SCA samt en sund affärsetik. En förutsättning för hållbar utveckling över tid är en lönsam tillväxt. Bolagets strategi för lönsam tillväxt utgår från den växande och förnybara skogstillgången, att ständigt öka värdeskapandet från varje träd och att ha en hög självförsörjningsgrad inom strategiska områden så som ved - råvara, energi och logistik. Med denna bas, har SCA identifierat fyra områden där bolaget kan göra extra stor skillnad. Dessa områden är: • Fossilfri värld – Vi bidrar till att motverka klimatförändringar och utfasning av fossila material genom våra förnybara produkter och vår växande skog. • Värdefulla skogar – Vi bidrar till ett ansvarsfullt skogsbruk och en uthållig avverkningsnivå i vårt eget skogsbruk och genom våra leve - rantörer. I ett ansvarsfullt skogsbruk ingår även att värna biologisk mångfald och skogens övriga värden. • Effektiv resursanvändning – Vi bidrar till ökad resurseffektivitet genom vår integrerade värdekedja där hela trädet används och sido - strömmar nyttjas på ett effektivt sätt samt genom ett löpande effektivi - seringsarbete. Vi kan också bidra till våra kunders resurseffektivitet genom materialval och tekniskt kunnande. • Livskraftiga samhällen – Vi bidrar på olika sätt till en hållbar utveckling i de samhällen där vi bedriver verksamhet. Genom vår och våra leveran - törers verksamheter, skapas arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Vi bidrar även till kompetensutveckling och en meningsfull fritid. SCAs produktportfölj och geografiska exponering SCAs huvudprodukter utgörs av trävaror, massa, containerboard och förnybar energi. Bolagets resultat redovisas externt uppdelat på fem segment, vilka är Skog, Trä, Massa, Containerboard och Förnybar energi. För segment Skog utgörs nästan hela omsättningen av intern försäljning inom koncernen. SCAs betydande marknader utgörs av Sverige, Tyskland, USA och Stor britannien samt övriga Europa. Inga betydande förändringar av pro - duktgrupper eller geografiska marknader har skett jämfört med föregå - ende år. Tillkommande volymer från investeringar i containerboard och massa, som är under uppkörning till full kapacitet, placeras på befintliga marknader. Koncernens omsättning per land och fördelning av medarbe - tare per region framgår av not B1 i den finansiella redovisningen. I not B1 framgår även omsättning per segment. Inga produkter eller tjänster som bolaget tillhandahåller är förbjudna på någon marknad. Bolaget är inte aktivt inom fossila bränslen, kemikalieproduktion, vapentillverkning eller odling och produktion av tobak. Koncernens samtliga produkter bidrar till koncernmålet för Fossilfri värld, vilket är att SCA ska leverera klimatnytta överstigande 10 miljoner ton CO2e per år. Vidare bidrar koncernens industriella ekosystem till att ta tillvara hela det avverkade trädet i produkter eller internt använd råvara och bioenergi, det vill säga Effektiv resursanvändning med koncernmålet Zero waste. Genom att ta tillvara på hela trädet bidrar SCA till en cirkulär ekonomi och möjliggör för samhället att byta ut fossila material och fossil energi. Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv resursanvändning Livskraftiga samhällen Lönsam tillväxt Människor och värdebaserad kultur SCAs hållbarhetsplattform 103FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 106 ===== Prioriteringar inom hållbarhet SCA har sedan flera år samlat de strategiska prioriteringarna inom hållbarhet i sin hållbarhetsplattform. Hållbarhetsplattformen omfattar sex komponenter med var sitt koncernmål, se nedan. De väsentliga hållbarhetsområden (påverkan, risker och möjligheter) som identifierats i bolagets dubbla väsentlighetsanalys kopplar tydligt till komponenterna i hållbarhetsplattformen. Nedan redovisas kopplingen mellan väsentliga ESRS-standarder och respektive hållbarhetskomponent. Bolagets hållbarhetsarbete leds av SCAs hållbarhetsråd, se Allmän information GOV-1. Strategisk prioritering Människor och värde- baserad kultur Lönsam tillväxt Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv resursanvändning Livskraftiga samhällen Varför väsentligt SCAs kärnvärden ansvar, respekt och hög - klassighet, beskrivs i SCAs Uppförandekod som alla anställda ska leva upp till. Den ska genomsyra bolagets affärsrelationer och hur intressenter bemöts. SCA ska vara en inklude - rande och attraktiv arbetsgivare som sätter hälsa och säkerhet först. SCA strävar efter en hållbar leverantörskedja med leverantörer och entreprenörer som delar bolagets värderingar. Långsiktig överlevnad bygger på uthållig och lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt. Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och lönsam tillväxt skapas genom att den förny - bara skogsresursen växer samt genom att öka värdet som varje träd genererar. SCA producerar och säljer förnybara produkter som kan ersätta fossilbaserade alternativ och därigenom bidra till att minska den globala uppvärmningen. SCA bidrar även till klimatnytta genom nettotillväxten i bolagets skogar, som tar upp koldioxid från atmo sfären, och genom att kontinuerligt arbeta med att minska utsläppen av växt - husgaser från den egna värdekedjan. Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. SCA bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk för att bolagets skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, natur - upplevelser och råvara i framtiden som idag. SCA deltar aktivt i utvecklingen av skogsbruket för att utveckla skonsammare brukningsmetoder och stärka naturvärden samt uppmuntrar och hjälper andra skogsägare till ett ansvarsfullt skogsbruk. SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektivi - teten vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som vi hushåller med resurser och minskar påverkan på miljön. Vatten är en livsviktig resurs och vi värnar om tillgången till rent vatten genom att minimera utsläpp och effektivisera användningen. Vi arbetar fortlöpande för att minimera mängden avfall och att söka nya användningsområden för bolagets sidoströmmar. Genom innovation och produktutveckling bidrar vi till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder. SCA utvecklas tillsammans med de samhällen där bolaget bedriver verksamhet. Genom vår verksamhet skapas arbetstillfällen och tillväxt, både direkt och indirekt. Här spelar entreprenörsdriven innovation och strategiska samarbeten en stor roll. Vi stödjer föreningar som bidrar till en meningsfull fritid och sammanhållning i de lokal samhällen där vi verkar. Väsentliga risker 1) • Affärsetik. • Förtroendeskadliga risker. • Leverantörer. • Risker relaterade till personal. • Risker i produktionsanläggningar. • Finansiella risker. • Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter. • Påverkan av politiska beslut. • Klimatförändringar. • Politiska processer. • Finansiella risker. • Risker kopplade till skogsbeståndet. • Biologisk mångfald. • Klimatförändringar. • Miljöpåverkan. • Legala risker. • Risker i produktionsanläggningar. • Förtroendeskadliga risker. • Politiska processer. Påverkan i värdekedjan Medarbetare (befintliga och potentiella), leverantörer, kunder, samhälle. Ägare, kunder, samhälle, medarbetare, leverantörer. Egen skog, egna anläggningar, leverantörer, transporter, kunder. Egen skog, privata skogsägare, samhällen, kunder. Egen verksamhet, leverantörer, kunder. Medarbetare, samhälle, leverantörer. Koppling till tematiska standarder enligt ESRS S1 – Den egna arbetskraften. S2 – Arbetstagare i värdekedjan. G1 – Ansvarsfullt företagande. E1 – Klimatförändringar. E4 – Biologisk mångfald och ekosystem. E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi. E1 – Klimatförändringar. E4 – Biologisk mångfald och ekosystem. E2 – Förorening. E3 – Vattenresurser och marina resurser. E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi. S3 – Påverkade samhällen. FNs Globala Mål 2) Mål 3, 5, 8 och 10. Mål 12. Mål 7, 9, 12 och 13. Mål 3, 6, 12, 13 och 15. Mål 6, 7, 9, 12 och 14. Mål 8, 9, 11 och 17. Policyer och styrning • SCAs Uppförandekod. • Hållbarhetspolicy. • Hälso- och säkerhetspolicy. • HR-policy. • SCAs leverantörsstandard. • Styrgrupp ZERO. • SCAs complianceråd. • SCAs arbetsmiljönätverk. • Finanspolicy. • Ekonomistyrning. • Affärsutvecklingsplaner. • Business review-möten. • Hållbarhetspolicy. • Affärsutvecklingsplaner. • Klimatfärdplan. • Energibesparingsprogram, ESAVE. • Hållbarhetspolicy. • Instruktion för anskaffning av vedråvara. • Naturvårdsstrategi. • Skogsskötselhandboken. • Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder, vägbyggnation och transporter. • Hållbarhetspolicy. • SCAs miljönätverk. • Miljötillstånd inklusive kontrollprogram. • Avfallsrutiner. • Hållbarhetspolicy. • Sponsringsrutin. • Rutiner för samråd och samplanering. • Strategisk kompetensförsörjningsplan. Koncernmål 2030 Övergripande hållbarhetsmål 3) Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare följer SCAs Uppförandekod En ledande totalavkastning (TSR) Klimatnytta överstigande 10 miljoner ton CO2e SCAs skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag och 100% av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt skötta skogar Zero waste – inget slöseri SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen där vi verkar 1) Se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. 2) I arbetet med SCAs hållbarhetsplattform utgör FNs 17 globala mål för hållbar utveckling en viktig del. SCA ser målen som en helhet och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål. Ovan redovisas några exempel på hur bolaget bidrar till målen genom respektive komponent i SCAs hållbarhetsplattform. Detta är inte ett upplysningskrav enligt ESRS. 3) Koncernmålen har år 2019 som basår om inget annat anges. SCA tar hänsyn, och vill på olika sätt bidra, till initiativ som syftar till att uppnå en mer hållbar värld. SCA är medlem i FNs Global Compact, ett initiativ med syfte att få företag att ta ansvar för FNs tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. SCA är även aktiv i ett antal internationella, nationella och regionala branschorganisationer. 104 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 107 ===== Strategisk prioritering Människor och värde- baserad kultur Lönsam tillväxt Fossilfri värld Värdefulla skogar Effektiv resursanvändning Livskraftiga samhällen Varför väsentligt SCAs kärnvärden ansvar, respekt och hög - klassighet, beskrivs i SCAs Uppförandekod som alla anställda ska leva upp till. Den ska genomsyra bolagets affärsrelationer och hur intressenter bemöts. SCA ska vara en inklude - rande och attraktiv arbetsgivare som sätter hälsa och säkerhet först. SCA strävar efter en hållbar leverantörskedja med leverantörer och entreprenörer som delar bolagets värderingar. Långsiktig överlevnad bygger på uthållig och lönsam tillväxt på ett ansvarsfullt sätt. Skogen utgör kärnan i SCAs verksamhet och lönsam tillväxt skapas genom att den förny - bara skogsresursen växer samt genom att öka värdet som varje träd genererar. SCA producerar och säljer förnybara produkter som kan ersätta fossilbaserade alternativ och därigenom bidra till att minska den globala uppvärmningen. SCA bidrar även till klimatnytta genom nettotillväxten i bolagets skogar, som tar upp koldioxid från atmo sfären, och genom att kontinuerligt arbeta med att minska utsläppen av växt - husgaser från den egna värdekedjan. Kärnan i SCAs verksamhet är skogen. SCA bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk för att bolagets skogar ska vara minst lika rika på biologisk mångfald, natur - upplevelser och råvara i framtiden som idag. SCA deltar aktivt i utvecklingen av skogsbruket för att utveckla skonsammare brukningsmetoder och stärka naturvärden samt uppmuntrar och hjälper andra skogsägare till ett ansvarsfullt skogsbruk. SCA arbetar kontinuerligt med att öka resurseffektivi - teten vilket bidrar till högre lönsamhet samtidigt som vi hushåller med resurser och minskar påverkan på miljön. Vatten är en livsviktig resurs och vi värnar om tillgången till rent vatten genom att minimera utsläpp och effektivisera användningen. Vi arbetar fortlöpande för att minimera mängden avfall och att söka nya användningsområden för bolagets sidoströmmar. Genom innovation och produktutveckling bidrar vi till ökad materialeffektivitet för bolagets kunder. SCA utvecklas tillsammans med de samhällen där bolaget bedriver verksamhet. Genom vår verksamhet skapas arbetstillfällen och tillväxt, både direkt och indirekt. Här spelar entreprenörsdriven innovation och strategiska samarbeten en stor roll. Vi stödjer föreningar som bidrar till en meningsfull fritid och sammanhållning i de lokal samhällen där vi verkar. Väsentliga risker 1) • Affärsetik. • Förtroendeskadliga risker. • Leverantörer. • Risker relaterade till personal. • Risker i produktionsanläggningar. • Finansiella risker. • Efterfrågan och marknadspris på SCAs produkter. • Påverkan av politiska beslut. • Klimatförändringar. • Politiska processer. • Finansiella risker. • Risker kopplade till skogsbeståndet. • Biologisk mångfald. • Klimatförändringar. • Miljöpåverkan. • Legala risker. • Risker i produktionsanläggningar. • Förtroendeskadliga risker. • Politiska processer. Påverkan i värdekedjan Medarbetare (befintliga och potentiella), leverantörer, kunder, samhälle. Ägare, kunder, samhälle, medarbetare, leverantörer. Egen skog, egna anläggningar, leverantörer, transporter, kunder. Egen skog, privata skogsägare, samhällen, kunder. Egen verksamhet, leverantörer, kunder. Medarbetare, samhälle, leverantörer. Koppling till tematiska standarder enligt ESRS S1 – Den egna arbetskraften. S2 – Arbetstagare i värdekedjan. G1 – Ansvarsfullt företagande. E1 – Klimatförändringar. E4 – Biologisk mångfald och ekosystem. E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi. E1 – Klimatförändringar. E4 – Biologisk mångfald och ekosystem. E2 – Förorening. E3 – Vattenresurser och marina resurser. E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi. S3 – Påverkade samhällen. FNs Globala Mål 2) Mål 3, 5, 8 och 10. Mål 12. Mål 7, 9, 12 och 13. Mål 3, 6, 12, 13 och 15. Mål 6, 7, 9, 12 och 14. Mål 8, 9, 11 och 17. Policyer och styrning • SCAs Uppförandekod. • Hållbarhetspolicy. • Hälso- och säkerhetspolicy. • HR-policy. • SCAs leverantörsstandard. • Styrgrupp ZERO. • SCAs complianceråd. • SCAs arbetsmiljönätverk. • Finanspolicy. • Ekonomistyrning. • Affärsutvecklingsplaner. • Business review-möten. • Hållbarhetspolicy. • Affärsutvecklingsplaner. • Klimatfärdplan. • Energibesparingsprogram, ESAVE. • Hållbarhetspolicy. • Instruktion för anskaffning av vedråvara. • Naturvårdsstrategi. • Skogsskötselhandboken. • Kvalitetshandböcker för skogliga åtgärder, vägbyggnation och transporter. • Hållbarhetspolicy. • SCAs miljönätverk. • Miljötillstånd inklusive kontrollprogram. • Avfallsrutiner. • Hållbarhetspolicy. • Sponsringsrutin. • Rutiner för samråd och samplanering. • Strategisk kompetensförsörjningsplan. Koncernmål 2030 Övergripande hållbarhetsmål 3) Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare följer SCAs Uppförandekod En ledande totalavkastning (TSR) Klimatnytta överstigande 10 miljoner ton CO2e SCAs skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag och 100% av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt skötta skogar Zero waste – inget slöseri SCA bidrar till hållbar utveckling i de samhällen där vi verkar FNs 17 globala mål för hållbar utvecklingSCA stödjer Agenda 2030 och FNs 17 globala mål för hållbar utveckling. Bolaget arbetar med målen som en helhet och bidrar direkt eller indirekt till samtliga mål. 105FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 108 ===== SCAs värdekedja SCAs värdekedja börjar i skogen och slutar i våra interna målsättningar vid kundens grind. Denna avgränsning görs då bolagets produkter kan användas på många olika sätt och oftast utgör en del av den slutliga pro - dukten som konsumenten använder eller kommer i kontakt med. Vid bedömning av påverkan, risker och möjligheter har värdekedjan definie - rats från skogen till slutet av produkternas livscykel. I värdekedjan skapas arbetstillfällen både inom och utanför bolagets egen verksamhet. Basen i SCAs verksamhet utgörs av bolagets skogar och centralt i värde kedjan finns bolagets industrianläggningar såsom sågverk, massa- och pappersbruk, produktion av biobränslen och egen vindkraft samt en egen logistikverksamhet. Viktiga aktörer i värdekedjan är bolagets medarbetare och entreprenörer som anlitas i bolagets olika verksamheter. Förnybar råvara från skogen utgör det dominerande materialinflödet. Vedråvaran kommer till cirka 60 procent från den egna skogen inklusive flis från egna sågverk. Resterande volym köps externt från privata skogs - ägare, andra skogsbolag, skogsägarföreningar och en mindre mängd importeras från andra länder. Vedråvan kommer till cirka 95 procent från norra Sverige. Förutom vedråvara, utgörs materialinflödet av returfiber och insatskemikalier som bolaget köper externt. Uppströms värdekedja omfattar försörjningskedjor för externt anskaffad vedråvara, returfiber, insats material, inköp av energi, olika förbrukningsmaterial och reservdelar för produktion och underhåll av utrusning samt externt köpta tjänster och relevanta affärspartners. Returfiber, insatsvaror, så som kemikalier, köps från externa leveran - törer liksom tjänster för att tillverka och underhålla anläggningar och maskiner. Bolaget både säljer och köper skogsbrukstjänster i form av markberedning, plantering, röjning, gallring, gödsling och avverkning. Bolaget bedriver även viss verksamhet tillsammans med affärspartners. Exempel på detta är ett bioraffinaderi för framställning av flytande biodrivmedel som ägs tillsammans med energibolaget St1. Flytande biodrivmedel bidrar till att ställa om transportsektorn från fossila driv - medel. Tallolja, som är en biprodukt från bolagets sulfatmassabruk, utgör en del av råvaran till bioraffinaderiet. Värdekedjan omfattar många transporter, dels av material till industri - erna, dels av färdiga produkter ut i världen. Transporterna genomförs av bolagets egen logistikverksamhet tillsammans med inköpta transport - tjänster. Nedströms finns, förutom transporter till bolagets kunder, avfall som genereras längs värdekedjan. För det avfall som finns inom bolagets kontroll är det främst vid industriplatserna som avfall genereras och det mesta återvinns på olika sätt. Utanför bolagets kontroll, uppstår avfall i slutet av produkternas livslängd för de material som adderats vid tillverk - ning av slutprodukten och som inte är biogena eller återvinningsbara, samt i försörjningskedjan så som vid tillverkning av insatsvaror och reservdelar. Den förnybara fibern, återgår i form av biogen CO 2 till atmosfären som kan tas upp av nya träd och omvandlas till biomassa. Försäljningen sker mestadels i form av business to business och bola - gets produkter ingår oftast som en del i slutprodukten. Sågade trävaror säljs till olika konstruktionsdetaljer, paneler, lister, möbler och golv. Massa säljs för vidare produktion av mjukpapper, förpackningar och grafiska papper. Containerboard säljs till producenter av wellpapp och utgör ett eller flera skikt i den färdiga förpackningen. Förnybar energi säljs i form av el, biobränslen och tallolja för vidare produktion av biodrivmedel. Överskottsvärme från bolagets industrier säljs som fjärrvärme till kring liggande samhällen. Översikt Resursinflöden Vedråvara, returfiber, kemikalier och andra insatsvaror, energi så som el och bränslen, vatten, drivmedel, reservdelar och förbrukningsmaterial. Resursutflöden Produkter, biprodukter så som bark, tallolja och fjärrvärme, sidoströmmar så som askor och slam, och avfall. Uppströms värdekedja Försörjning av vedråvara från externa leverantörer, leverantörer av returfiber, insatsvaror och förbrukningsmaterial, producenter av extern energi och drivmedel samt leverantörer av tjänster inom till exempel underhåll, skogsvård och transporter. Den egna verksamheten Skogsbruk, sågverk, massa- och pappersbruk, pellets- produktion, vindkraft, logistikverksamhet, R&D, operativa och strategiska funktioner. Nedströms värdekedja Distribution av produkter, kunders, konsumenters och slutanvändares användande av bolagets produkter, hantering av uttjänta produkter och avfall. 106 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 109 ===== Översikt av SCAs värdekedja Det dominerande materialflödet i SCAs värdekedja är till största delen cirkulärt och baserat på vedråvara från skogen. Det biogena kolet från skogen återgår i slutet av produkternas livslängd som koldioxid till atmosfären som tas upp av växande träd och blir till ny biomassa som kan avverkas och ge nya produkter. I värdekedjan finns olika grad av påverkan, både negativ och positiv, på människa och miljö. Den dubbla väsentlighetsanalysen omfattar hela värde kedjan inklusive uppströms- och nedströmsdelar. För interna målsättningar så som för fossila utsläpp avgränsas omfattningen fram till kundens grind. Produktion Nästan fossilfri produktion CO2 Användningsfas Ersätter fossila material Hög återvinningsgrad Långlivade träprodukter Konsumenter Kunder Egen skog Råvaror Råvara från ansvarsfullt brukade skogar Externa leverantörer Privata skogsägare Övriga leverantörer av vedråvara Leverantörer av Returfiber, energi, insatsvaror och tjänster Transport Sjöfart, järnväg och väg Transport Sjöfart, järnväg och väg Avfall, >95% återvinns Människor, samhälle och miljö Värme och el Förnybar el från egen vindkraft Slutet av livscykeln för produkterna Kolet återgår till skogen och blir ny biomassa Nedströms avfall Returfiber Återvinning och råvara för papperstillverkning Avser del av SCAs värdekedja från skogsbruk till kundens grind. 107FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 110 ===== SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter Intressentdialog SCA för kontinuerligt dialoger med olika intressentgrupper för att öka bolagets förståelse för vilka frågor som är viktiga för respektive intres - sentgrupp, öka kunskapen om intressenternas syn på bolagets verk - samhet och inhämta värdefull information när koncernen utvärderar sitt hållbarhetsarbete. Dialoger med intressenter är en viktig del av bolagets dubbla väsentlighetsanalys för att identifiera och bedöma verksamhetens negativa och positiva påverkan, risker och möjligheter samt återkoppling på bolagets åtgärder för att minska negativa eller förstärka positiva effekter. SCA identifierar sina primära intressentgrupper utifrån deras intressen och relation till koncernens verksamhet, affärsmodell och strategi. Detta sker på olika sätt beroende av intressentgrupp och vilken del av verksam - heten som berörs. De primära intressentgrupperna framgår av tabell Intressentgrupper. Affärsområdena har en nära dialog med sina kunder och följer upp kundnöjdhet genom undersökningar, personliga möten och utvärderingar gjorda av oberoende parter. SCA träffar regelbundet investerare, analy - tiker och finansiella aktörer. SCA har löpande dialog med sina leverantörer för att säkerställa kvalitet och leveranser och för fortsatt utveckling av köpta varor och tjänster. Koncernen genomför medarbetarundersök - ningar och årliga mål- och utvecklingssamtal med sina medarbetare. SCA kommunicerar även med andra intressentgrupper och privatper - soner gällande viktiga frågor för såväl enskilda lokala samhällen som samhället i stort. Möten hålls regelbundet med personer som bor nära SCAs industrianläggningar. Årligen genomförs intressentdialoger för bolagets fem mångfaldsparker i syfte att utveckla parkernas värden i form av biologisk mångfald, alternativa skogsbruksmetoder, kulturhistoriska värden och rekreationsmöjligheter. SCA har också nära dialog med intresseorganisationer, exempelvis naturvårdsorganisationer samt med samebyar inom renskötselområdet. Politik och samhälle så som myndig - heter är också viktiga intressentgrupper som bolaget för dialog med på olika sätt. Genom dialog inom ramen för våra branschorganisationer, fastställs positioner för politisk påverkan och opinionsbildning medan våra kontakter med politiker och beslutsfattare ofta resulterar i djupare förståelse för vår verksamhet hos intressentgruppen. Insikter från dialogerna med både interna och externa intressent - grupper tas med i den dubbla väsentlighetsanalysen, övergripande strategi, affärsmodell och utformning av hållbarhetsmål. SCAs styrelse informeras om resultat av intressentdialoger i samband med genomgång och godkännande av den dubbla väsentlighets analysen. Styrelsen informeras även löpande om intressentdialoger och specifika händelser om detta är relevant för styrelsens arbete och besluts fattande. 108 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 111 ===== Tabell Intressentgrupper SCAs viktigaste intressentgrupper, viktiga frågor per intressentgrupp och kanaler för dialog, samverkan och samarbete. Intressentgrupp Kanaler för dialog Huvudsakliga områden Hur vi arbetar med frågorna Kunder och konsumenter Kundbesök, möten, inter - vjuer, deltagande i kund - event och konferenser, mässor, utskick, hemsida, sociala medier, löpande kontakter via e-post och telefon. Klimat, miljöpåverkan, miljö - märkning, fiberinköp, spår - barhet, skogsbruk, biologisk mångfald, mänskliga rättigheter, rennäring, hälsa och säkerhet, kompetens, marknad, kund - nytta, affärsutveckling, resurs - effektivitet, energimarknad, innovation, digitalisering, kvalitet, produkt säkerhet, logistik och leverans säkerhet. • Kundstudier och enkäter. • Kundbesök i vår skogliga verksamhet och industrierna. • Nära dialog med kunder för att utveckla bolagets värdekedja. • Dialog om produktsäkerhet, klimat, ansvarsfullt skogsbruk, spårbarhet. • Utbildning i bolagets Uppförandekod och leverantörsstandard. • Utveckling av nya produkter och servicekoncept tillsammans med kunder. • Livscykelanalys av produkter. • Besök hos kund av SCAs experter inom olika områden. • Kunder som genomför revisioner av SCAs verksamhet. • Kundtidningar och nyhetsbrev så som SCA Wood Magazine och New Ways. • Miljömärkningar, till exempel Svanen. • Hållbarhetsutvärderad av EcoVadis. • Environmental Product Declaration, EPD. Medarbetare Mål- och utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar, sam - verkansmöten, koncernråd, webbenkäter, intranät, interna utbildningar, ledarträffar. Värdebaserad kultur, hälsa och säkerhet, attraktion och rekrytering, introduktion, kompetens utveckling, succes- sionsplanering, ersättningar, affärsetik, arbets förhållanden, resurseffektivitet, miljöpå - verkan, produktutveckling, strategisk utveckling. • Koncernens ZERO-arbete för utveckling av hälso- och säkerhetskulturen. • Interna digitala kanaler (intranät, elektroniska skärmar, sociala medier och webinar). • Samtalsverktyget ”Hur är det hos oss?” och utbildning i SCAs Uppförandekod, antikorruption och affärsetik. • Deltagande vid studentmässor och samverkan med utbildningsväsendet. • SCAs Ingenjörspodd. • Introduktionsutbildning för nyanställda, kompetenshöjande insatser, ledarskapsträning, Early career-program och internship. • Verksamhetsutvecklingsprojekt. Investerare Investerarträffar, till exempel i samband med kvartals- rapporter, kapitalmarknads - dagar, riskrapporter, års - stämma, intervjuer, hemsida. Finansiell utveckling, marknads - utsikter, hållbarhet, tillväxtom - råden, förnybar energi, självför - sörjningsgrad, skogsvärdering, riskhantering, bolagsstyrning. • Årsstämma 4 april 2025. • Investerarbesök på SCAs verksamheter. • Löpande investerar- och analytikermöten under året. • Roadshows i samband med kvartalsbokslut. • Riskhantering som del av Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Kreditmarknad, långivare och ratinginstitut Löpande möten och presen - tationer. Specifik rapporte - ring i enlighet med låne - dokumentation samt publik rapportering via hemsida. Finansiell information, risk - analyser, hållbarhetsanalyser, bolags styrning. • Löpande dialog med affärsbanker och andra långivare. • Investerarmöten i samband med större obligationsemissioner. • Periodiska rapporter och certifikat till samtliga långivare. • Årlig ”Green bond report”. • Löpande dialog och rapporter till ratinginstitut. Leverantörer Uppföljningsmöten, offert - förfrågningar och upphand - lingar, intervjuer, hemsida. Hälsa och säkerhet, leverantörs- kontroller, affärsetik, mänskliga rättigheter, energiförbrukning, resurseffektivitet, klimat - påverkan. • SCAs leverantörsstandard som del av avtal. • Leverantörsbedömningar och uppföljningsmöten. • Riskbaserad leverantörsrevision på plats. • Utbildning av inköpspersonal. • Bedömning av länder och leverantörer utifrån hållbarhetsaspekter. • EcoVadis plattform för utvärdering och uppföljning av leverantörer. • Uppföljningsmöten med enskilda leverantörer. Privata skogsägare Skogsägarträffar, fysiska och digitala möten, kund - tidning, hemsida, sociala medier. Långsiktigt och hållbart skogs- bruk, generationsskifte, skötsel - metoder, skogsbruksplaner, äganderätt, skogsbrukscertifie - ring, naturhänsyn, lönsamhet. • Affärskontakter löpande under året. • Skogsägarträffar och deltagande vid mässor. • Samarbete med Skogscertifiering Prosilva AB (gruppcertifiering). • Kundtidningen Din Skog. Intresse - organisationer Möten i specifika frågor, intervjuer, rapportering till miljömärkningar och hållbarhetsindex, hemsida. Skogsbruk, biologisk mångfald, klimat- och miljöfrågor, resurs - effektivitet, grön energi, mänsk - liga rättigheter, jakt, rennäring. • Dialog med lokala, regionala och nationella intressenter. • Fältbesök i bolagets skogar och dialog med referensgrupper i mångfaldsparker. • Medlemskap och engagemang i organisationer som Skogsindustrierna, Confederation of European Paper Industries (CEPI), FSC och PEFC, Bioenergy Europe, Svebio och Svensk Vindenergi. • Deltagande i utveckling av miljömärkningar och standarder kopplade till skog och skogsindustrin, exempelvis ISO 13391. • Samarbete med BirdLife Medelpad för att återställa våtmarker och för att gynna förutsättningarna för fåglar, så som slaguggla. Politik och samhälle Dialogmöten, lokala evenemang, samrådsmöten, intervjuer, hemsida. Hälsa och säkerhet, miljöfrågor, lokala frågor, förnybar energi, rennäring, arbetsmarknad, utbildning, samhällsengage - mang, mångfaldsfrågor, mänsk - liga rättigheter. • Dialoger med lagstiftare, myndigheter, kommuner och opinionsbildare. • Samråd och dialog kring investeringar, tillståndsärenden, sysselsättning och andra lokala frågor. • Samrådsmöten med lokal rennäring och närboende vid SCAs industrier och skogar. • Dialoger med Svenska Samernas Riksförbund, SSR, angående rennäringens förutsättningar. • Styrelserepresentation eller deltagande i organisationer för regional utveckling, exempelvis Handelskamrarna och Ung Företagsamhet i de nordliga länen. • Deltagande i Skogen i skolan samt utvecklingen av Linnéuniversitetets skogliga kandidatprogram i norra Sverige. • Tillsyn och årliga rapporteringar till myndigheter, till exempel miljörapport. 109FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 112 ===== Redovisning av väsentlighet på ämnesnivå enligt ESRS, baserat på SCAs dubbla väsentlighetsanalys år 2025 Påverkansväsentligt E2 Förorening E3 Vattenresurser och marina resurser S1 Den egna arbetskraften S2 Arbetstagare i värdekedjan Dubbelt väsentligt E1 Klimatförändringar E4 Biologisk mångfald och ekosystem E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi S3 Påverkade samhällen G1 Ansvarsfullt företagande Ej väsentligt S4 Konsumenter och slutanvändare Finansiellt väsentligt Påverkansväsentlighet Finansiell väsentlighet SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter har identifierats genom en dubbel väsentlighetsanalys. I tabellen på nästa sida beskrivs bolagets väsentliga påverkan, risker och möjligheter på människor och miljö i verksamheten och värdekedjan. Tabellen ger en översiktlig bild och varje fråga beskrivs mer ingående under respektive ämnesstandard. Där beskrivs även hur frågorna hanteras och vilka åtgärder som vidtas. Då 2025 är det första året som SCA rapporterar en fullständig dubbel väsentlighetsanalys, rapporteras ingen förändrad bedömning jämfört med föregående år. Analysen kommer att ses över årligen för att uppdatera bedömning och värdering av påverkan, risker och möjligheter. Samtliga väsentliga frågor följer upplysningskrav enligt ESRS, då bolaget inte har identifierat några bolagsspecifika ämnen eller under - ämnen. I kolumnen tidshorisont anges när en potentiell påverkan, risk eller möjlighet skulle kunna inträffa, på kort, medel och lång sikt, medan en faktisk påverkan benämns som faktisk påverkan. Direkt eller indirekt påverkan avser om bolaget har kontroll och kan påverka effekten (direkt) eller om detta ligger utanför bolagets kontroll (indirekt). För risker och möjligheter har påverkan bedömts ske enbart i den egna värdekedjan. Vidare har inte koppling till eller ursprung i strategi och affärsmodell samt direkt eller indirekt påverkan bedömts för dessa. Omställningen till ett cirkulärt samhälle och arbete för att motverka klimatförändringar, innebär många möjligheter för SCA med sin bas i förnybar råvara från ansvarsfullt skötta skogar. Bolaget har bland annat god kontroll på värdekedjan, en hög självförsörjningsgrad av kritiska råvaror och en potential inom förnybar energi. De största riskerna som har identifierats relaterar till politiska beslut kring ägande och brukande av skogstillgången och därmed tillgång och kostnad för vedråvara. Konse - kvenser av fysiska och kroniska klimatförändringar, bedöms i nuläget inte utgöra en större risk. Bolaget ser i nuläget inga betydande finansiella konsekvenser relaterade till identifierad påverkan, risker och möjligheter. Konsekvenser kopplade till hållbarhetsfrågor så som klimatförändringar beaktas vid värdering av bolagets tillgångar, värdering av skogstillgångar samt har betydelse vid tillgång och villkor för bolagets finansiering, se not A1 i den finansiella redovisningen. SCA har bedömt att bolagets affärsmodell har en god resiliens inför övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi och ett cirkulärt samhälle. SCA och övriga skogsindustrin bör vara en viktig del av lösningen genom att tillhandahålla förnybara produkter som möjliggör en cirkulär ekonomi och utfasning av fossila material. Energimixen i Sverige, där bolaget har sin tillverkning, har redan en mycket låg andel fossil energi och bolaget har redan ersatt nästan all fossilbaserad energi med förnybar energi i den egna verksamheten. Bolagets produktion är baserad på förnybar råvara som till stor del kommer från den egna skogen. Resterande volym råvara kommer till största delen från närområdet i norra Sverige, vilket ger bolaget mycket god kontroll på var den externa vedråvaran kommer ifrån. Ved - råvara utgör den dominerande resursen för att tillverka bolagets pro - dukter och bolaget har därmed ett lågt beroende av andra råmaterial för tillverkning av sina produkter. Bolagets industrier utgör ett industriellt ekosystem i nära anslutning till den egna skogen och som möjliggör effektivt nyttjande av vedråvaran. Bedömningen av affärsmodellens resi - liens gjordes i samband med analys av klimatrelaterade risker och möjlig - heter och använde samma tidshorisonter, se riskavsnittet i Förvaltnings - berättelsen. För bedömning av resiliensen har fokus lagts vid kort och medellång sikt. De största riskerna bedöms i nuläget vara relaterade till politiska beslut kring ägande och brukande av skog och därmed tillgång och kostnad för vedråvara. Resiliensanalysen har utförts som en del av en genomförd scenarioanalys år 2022, se riskavsnittet i Förvaltningsberät - telsen. Slutsatserna ses över årligen och uppdateras vid förändrade f ör utsättningar, baserat på utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen och utfallet av bolagets övergripande riskanalys samt fortlöpande omvärldsbevakning. 110 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 113 ===== Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö Väsentlig i värdekedjan Ursprung i eller kopplad till strategi och affärsmodell Tidshorisont Direkt eller indirekt påverkan Kort Medel Lång E1 Klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Negativ påverkan: Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. SCA påverkar klimatet direkt och indirekt genom utsläpp av växt - husgaser, där den största påverkan kommer från scope 3-utsläpp. Hela värdekedjan Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt och indirekt Positiv påverkan: Skogens koldioxidupptag. SCA påverkar klimatet genom hållbart förvaltade skogstillgångar som fungerar som effektiva kolsänkor. Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt Positiv påverkan: Substitution av fossila material till förnybara produkter. SCAs produkter möjliggör undvikna utsläpp av växthusgaser genom att ersätta alternativ med högre klimatavtryck. Nedströms Ursprung i strategi/ affärsmodell Direkt och indirekt Möjlighet: Ökande efterfrågan på förnybara produkter och på fossilreduktion. SCAs produkter kan bidra till utfasning av fossila alternativ och möjliggöra för kunder att minska sina scope 3-utsläpp. Verksamheten Risk: Politiska beslut om skogsbruk och klimatavgifter. Politiska beslut kan påverka brukandet av den egna skogen och tillgången på råvara vilket kan ge ökade kostnader och lägre klimat - nytta. Avgifter på fossila utsläpp kan medföra ökade kostnader. Verksamheten Energi Negativ påverkan: Energianvändning i SCAs industriprocesser och transporter. SCAs industriprocesser och transporter använder stora mängder energi. Hela värdekedjan Ursprung i strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt och indirekt Positiv påverkan: Produktion av förnybar energi och förnybara drivmedel. SCA producerar betydande mängder förnybar energi i form av biobränslen och förnybar el. Verksamheten Nedströms Ursprung i strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt och indirekt Anpassning till klimatförändringar Risk: Anpassning till klimatförändringar. Klimatrelaterade störningar i form av enskilda händelser eller kroniska förändringar. Verksamheten E2 Förorening Förorening av luft Negativ påverkan: Utsläpp till luft från industriella processer och transporter. Verksamheten ger upphov till utsläpp av olika luftföroreningar såsom kväveoxider, svaveldioxid, stoft och flyktiga organiska ämnen (VOC). Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt och indirekt Förorening av vatten Negativ påverkan: Utsläpp till vatten kopplade till industriella processer. Utsläpp av processvatten som innehåller syreförbrukande ämnen (COD och BOD), organiska ämnen och suspenderat material. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Direkt 111FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 114 ===== Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö Väsentlig i värdekedjan Ursprung i eller kopplad till strategi och affärsmodell Tidshorisont Direkt eller indirekt påverkan Kort Medel Lång E3 Vattenresurser och marina resurser Vatten Negativ påverkan: Vattenanvändning i SCAs verksamhet och värdekedja. Vatten används i flera led av värdekedjan, exempelvis egen produktion, skogsbruk, produktion av insatsvaror och vidare - förädling av produkter. Hela värdekedjan Ursprung i strategi/ affärsmodell Direkt och indirekt E4 Biologisk mångfald och ekosystem Direkta påverkans - faktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Negativ påverkan: Påverkan från avverkning och markpåverkan från eget skogsbruk och inköpt vedråvara. Storskaligt skogsbruk har en direkt påverkan på biologisk mångfald, genom exempelvis avverkning och anläggning av skogsbilvägar. Uppströms Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt och indirekt Påverkan på och beroenden av ekosystemtjänster Negativ påverkan: Förändrade förhållanden i skogen till följd av klimatförändringar eller begränsningar i markanvändning till följd av ökade krav på naturrestaurering, kan påverka tillgång på vedråvara. Aktivt skogsbruk medför markanvändning som kan påverka ekosystemens förmåga att leverera ekosystemtjänster. Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Indirekt Positiv påverkan: SCAs ekologiskt anpassad skogsförvaltning. Ekologisk landskapsplanering med naturhänsyn och skydd av särskilt värdefulla miljöer kan bidra till bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Direkt Risk: Försämrade ekosystemtjänster som påverkar skoglig produktionsförmåga. Förändrade förhållanden i skogen till följd av klimatförändringar eller begränsningar i markanvändning till följd av ökade krav på naturrestaurering, kan påverka tillgång på råvara. Verksamheten Möjlighet: Affärsmodell baserad på förnybar råvara. Ökande efterfrågan på förnybara material från hållbara råvaror. Verksamheten Påverkan på arters tillstånd Negativ påverkan: Påverkan på arter genom storskaligt skogsbruk och förändrade livsmiljöer. Skogsbruk kan påverka arter som är beroende av skogsstrukturer som långsamt uppstår genom naturliga processer och störningar. Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Direkt Risk: Regelverk kopplade till skydd av arter. Politiska beslut och myndighetsutövning för att gynna biologisk mångfald kan påverka tillgång till vedråvara och etablering av ny verksamhet. Verksamheten E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Resursinflöden, inklusive resurs - användning Negativ påverkan: Resursintensiva inflöden i SCAs produktion. SCAs industriella verksamhet är beroende av råvaror, insatsvaror, energi och förbrukningsmaterial. Uppströms Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt och indirekt Positiv påverkan: Användning av förnybara och resurssnåla material i SCAs produktion. Affärsmodellen bygger på förnybar, biobaserad skogsråvara som huvudsaklig råvara, vilken kommer från skogar med nettotillväxt där naturresurser som används för produktion kontinuerligt återskapas. Verksamheten Nedströms Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt > forts. 112 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 115 ===== Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö Väsentlig i värdekedjan Ursprung i eller kopplad till strategi och affärsmodell Tidshorisont Direkt eller indirekt påverkan Kort Medel Lång Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Negativ påverkan: Svårigheter att säkerställa cirkularitet i vissa produkter och materialflöden. Trots ambition att bidra till cirkulära lösningar och återvinningsbara produkter består vissa slutprodukter av kombinationer med andra material, där cirkularitet kan vara svårt att uppnå. Nedströms Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Indirekt Positiv påverkan: Långlivade och återvinningsbara produkter i SCAs erbjudande. Produkter som används i långlivade konstruktioner som binder koldioxid under lång tid, eller produkter designade för hög åter - vinningsgrad i etablerade kretslopp. Verksamheten Ursprung i strategi/ affärsmodell Indirekt Möjlighet: Ökad efterfrågan på återvinningsbara och cirkulära produktlösningar. Möjliggör återvinningsbar design genom förnybara produkter och bidrar till cirkularitet genom att använda hela trädet och nyttja biprodukter internt eller externt. Nedströms Avfall Negativ påverkan: Avfall i SCAs verksamhet. Avfall genereras i form av exempelvis askor, slam och plast avfall från returfiber. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt Positiv påverkan: Effektiv avfallshantering och återanvändning av restprodukter. Genom att återanvända och energiåtervinna restflöden bidrar SCA till att minimera avfall, reducera klimatpåverkan och optimera resursanvändning. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Direkt S1 Den egna arbetskraften Likabehandling och lika möjligheter för alla Negativ påverkan: Bristande mångfald i tekniska och operativa roller (branschfråga). Verksamheter inom skogsbruk och industriell produktion har en historiskt mansdominerad yrkesstruktur, vilket innebär risk för lägre grad av mångfald och svårare att attrahera bredare grupper på arbets marknaden. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Indirekt Arbetsvillkor Negativ påverkan: Fysisk hälsa och arbetsrelaterade olycksrisker. Arbetsmiljörisker kan påverka hälsa och säkerhet, då arbets olyckor och arbetssjukdomar kan inträffa trots höga säkerhetsstandarder. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Indirekt Positiv påverkan: Företagskultur för välbefinnande och hållbar prestation. SCAs medarbetarundersökning visar att arbetsmiljö, ledarskap och målfokus får höga betyg, vilket tyder på en etablerad kultur med psykologisk trygghet, tydlighet i mål och stöd från chefer. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Faktisk påverkan Direkt S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor Negativ påverkan: Bristande arbetsvillkor i leverantörsledet. SCA är beroende av ett omfattande leverantörsnätverk. I dessa led kan otillräcklig kontroll leda till risk för bristande arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Uppströms Kopplad till strategi/ affärsmodell Indirekt Andra arbets - relaterade rättigheter Negativ påverkan: Begränsad föreningsfrihet och otillräckliga möjligheter till dialog i leverantörsledet eller bristande villkor för säsongs- och migrantarbetare. Hos leverantörer eller entreprenörer i värdekedjan, särskilt för till - fällig arbetskraft eller tredjepartsentreprenörer i högexponerade regioner, kan det finnas risk för begränsningar i arbetstagares rättig heter. Uppströms Kopplad till strategi/ affärsmodell Indirekt > forts. 113FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 116 ===== Väsentlig fråga Påverkan, risker och möjligheter på människa eller miljö Väsentlig i värdekedjan Ursprung i eller kopplad till strategi och affärsmodell Tidshorisont Direkt eller indirekt påverkan Kort Medel Lång S3 Påverkade samhällen Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Positiv påverkan: Medverkan till lokal sysselsättning och partnerskap. SCA har en stark geografisk närvaro i norra Sverige och bidrar till lokal sysselsättning, infrastruktur och ekonomisk utveckling i regioner som präglas av begränsad tillgång till arbetstillfällen. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Indirekt Risk: Politiska processer i lokalsamhället. Risk för missade affärsmöjligheter eller förlängda projekttider till följd av politiska processer i lokalsamhället. Verksamheten Urfolks rättigheter Negativ påverkan: Förutsättningar för rennäring i samband med markanvändning i renbetesområden. Skogliga åtgärder såsom avverkning eller etablering av vindkraft kan påverka renskötselns förutsättningar om inte tillräcklig hänsyn tas till urfolksperspektiv och behov. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Indirekt Risk: Begränsad råvarutillgång eller missade affärsmöjligheter. Risk för begränsningar i råvarutillgång, brukningsmöjligheter av egen skog eller missade affärsmöjligheter om projekt inte kan genomföras till exempel då samsyn inte kan uppnås. Verksamheten Möjlighet: Delaktighet, förtroende, samexistens. Goda relationer och samexistens kan bidra till ansvarsfullt och långsiktigt brukande av den egna skogen och tillgång till råvara. Verksamheten G1 Ansvarsfullt företagande Företagskultur Negativ påverkan: Företagskultur och etiska normer. Bristfällig eller inkonsekvent företagskultur kan medföra agerande i strid med SCAs värderingar och kan påverka beslut, arbetsmiljö och bolagets anseende. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Direkt Risk: Påverkan på anseende vid brister i företagskultur och etik. Risk för finansiell påverkan vid brister i företagskulturen genom sämre måluppfyllnad och om regelverk inte efterlevs. Verksamheten Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Negativ påverkan: Maktobalans i affärsrelationer med små leverantörer. SCA har ett omfattande nätverk av små och medelstora leveran - törer. I dessa relationer finns en potentiell maktobalans, som skulle kunna skapa ett beroendeförhållande. Verksamheten Kopplad till strategi/ affärsmodell Indirekt Korruption och mutor Risk: Korruption och mutor. Risk för finansiella konsekvenser och negativ påverkan på anse - ende om korruption och mutor skulle förekomma i verksamheten eller hos affärspartners. Uppströms Verksamheten > forts. 114 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 117 ===== IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Under 2025 har SCA genomfört en dubbel väsentlighetsanalys för att fastställa väsentlig hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter. Bedömningen genomfördes med stöd av ett oberoende konsultföretag. Väsentlighetsbedömningen baserades på principen om dubbel väsent - lighet, som tar hänsyn till både påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet vid fastställandet av väsentliga hållbarhetsfrågor. Enligt denna princip anses en hållbarhetsfråga vara väsentlig ur ett eller båda av följande perspektiv: • Påverkansväsentlighet: SCA och dess värdekedjas påverkan på människor och/eller miljö. • Finansiell väsentlighet: Hållbarhetsfrågor som skulle kunna ge effekt på bolagets kassaflöden, utveckling, resultat, position, kapitalkostnad eller tillgång till finansiering. Detta inkluderar även beroenden av resurser så som naturtillgångar. SCAs process för dubbel väsentlighetsanalys följer en beslutad process som beskrivs nedan. Analysen ligger till grund för SCAs hållbarhets - rapportering för år 2025. Analysen kommer att ses över årligen för att uppdatera bedömning och värdering av påverkan, risker och möjligheter. Identifiering av hållbarhetsfrågor (bruttolista) Baserat på en bruttolista över ämnen, inklusive underkategorier och underunderkategorier, enligt ESRS 1 Allmänna krav, genomfördes en inledande kartläggning av varje ämne i förhållande till bolaget och dess värdekedja. I den inledande analysen granskades verksamheten, geo - grafisk plats (marknad), bransch och värdekedja. För att säkerställa full - ständighet, validerades insikterna med interna experter inom koncernen. Analysen omfattade såväl faktisk som potentiell påverkan, risker och möjligheter med såväl kort som lång tidshorisont. Dessutom genom - fördes en genomgång av hållbarhetsfrågor som inte omfattas av ESRS men som potentiellt kan vara väsentliga för SCA. Inga ytterligare hållbar - hetsfrågor utöver bruttolistan i ESRS 1 identifierades. SCA har därmed inga väsentliga bolagsspecifika ämnen eller underämnen för rapporte - ringen för år 2025. Analys av hållbarhetsfrågor och insikter från intressenter Utifrån den inledande analysen, genomfördes en mer omfattande utvär - dering med fokus på SCAs positiva och negativa påverkansområden samt finansiella risker och möjligheter. Detta innebar en systematisk genomgång av varje steg i värdekedjan och innefattade insikter från flera källor, bland annat intern dokumentation som årsredovisningar, policyer och interna instruktioner, avtalsmallar, miljöaspektvärderingar och med - arbetarundersökningar. Externa källor i form av artiklar och index har också nyttjats i arbetet. Arbetsmöten har genomförts med medarbetare och interna experter från olika delar av verksamheten. Intervjuer har genomförts med flertalet externa intressentgrupper så som kreditmark - naden, investerare, kunder, leverantörer, privata skogsägare, NGOs och representanter från politik och samhälle. Bedömning av påverkansväsentlighet Efter kartläggning av de positiva och negativa, faktiska och potentiella påverkansfaktorer över kort, medel och lång sikt som SCA har eller skulle kunna ha på människor och miljö, har dessa bedömts och värderats utifrån väsentlighet. Negativ påverkan har bedömts utifrån allvarlighetsgrad och sanno - likhet. Allvarlighetsgrad bestod av en kombination av skala (grad av påverkan), omfattning (hur många/stort område som påverkas) och återställbarhet. Positiv påverkan har bedömts utifrån skala, omfattning och sannolikhet. I bedömningen har tidshorisonter på kort sikt (≤1 år), medel lång sikt (1–5 år) och lång sikt (>5 år) använts. Varje påverkan bedömdes som positiv/negativ och faktisk/potentiell utifrån allvarlighetsgrad i kombination med sannolikhet. För var och en av de tre delarna i värdering av allvarlighetsgrad, gjordes bedömningen enligt en femgradig skala, där 5 var högst påverkan och 1 mycket liten påverkan. Allvarlighetsgraden vägdes därefter ihop och bedömdes enligt en femgradig skala där 5 var högst påverkan och 1 mycket liten påverkan. Sannolikheten har bedömts enligt en sexgradig skala där högsta nivån är faktisk påverkan medan potentiell påverkan bedömts från sällsynt till nästan säkert. Ett tröskelvärde i form av en lutande linje, beroende på kombinationen av allvarlighetsgrad och sannolikhet användes för att bedöma om påverkan var väsentlig eller inte. Alla hållbarhetsfrågor med allvarlighetsgrad ≥ 4 ansågs väsentliga oavsett sannolikhet, samtidigt som lägre allvarlighetsgrad tillsammans med en hög sannolikhet också bedömdes som väsentlig. Ett lägre tröskelvärde tillämpades om det bedömdes vara en risk för negativ påverkan på mänskliga rättigheter i enlighet med kraven i ESRS. Val av tröskelvärde gjordes baserat på bästa praxis. Bedömning av finansiell väsentlighet Kartlagda risker och möjligheter som orsakas eller skulle kunna orsakas av identifierade hållbarhetsfrågor, bedömdes utifrån potentiella finansiella effekter på bolaget och sannolikheten att de skulle kunna inträffa. Risker som identifierats i bolagets riskhanteringsprocess inkluderades också i analysen. Bedömningen gjordes utifrån en kvalitativ femgradig skala från största möjliga påverkan till liten påverkan. Sannolikheten bedömdes utifrån en femgradig skala från högsta nivå lika med nästan säkert till lägsta nivå kallad sällsynt. Även för finansiell påverkan användes ett tröskel värde i form av en lutande linje i form av en kombination av finan - siell effekt och sannolikhet, för att avgöra om risken eller möjligheten var väsentlig för bolaget. Tröskelvärden har fastställts med hjälp av bästa praxis och i dialog internt där bedömningskriterier från bolagets risk - hanteringsprocess har beaktats. 115FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 118 ===== Validering och godkännande av väsentliga hållbarhetsfrågor Det preliminära resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen, presen - terades för interna intressenter för att validera bedömningen av väsent - lighet. Efter valideringsmöten, förankrades det preliminära resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen med SCAs hållbarhetsråd, koncern - ledning och revisionsutskott innan analysen godkändes av styrelsen. Utfallet framgår av illustrationen nedan samt i avsnitt SBM-3. Internkontroll Den dubbla väsentlighetsanalysen uppdateras årligen. I detta arbete inkluderas även en översyn av själva processen för att säkerställa att den är effektiv. Kontrollåtgärder kopplade till processen för dubbel väsentlig - hetsanalys sker inom ramen för bolagets internkontroll. Eftersom år 2025 var det första året som en komplett dubbel väsentlighetsanalys genom - fördes, kommer internkontrollen att uppdateras med relevanta kontroll - punkter. Process för hantering av negativ påverkan (tillbörlig aktsamhet) För den negativa påverkan som klassats som väsentlig i den dubbla väsentlighetsanalysen, identifieras lämpliga åtgärder för att eliminera påverkan, förhindra att den uppkommer eller minimera effekten av påverkan. Relevanta intressenter involveras i framtagandet av åtgärder och uppföljning av dessa. Berörda intressenter informeras på olika sätt om resultat av vidtagna åtgärder. Effekt av vidtagna åtgärder eller genomförande av planerade åtgärder följs upp på relevant nivå i bolaget och kommuniceras med berörda intressenter på lämpligt sätt. För bolagets samlade negativa påverkan, sker kommunikation av utvecklingen normalt via koncernens årsredo - visning. Vid lokal påverkan kan kommunikation ske vid samrådsmöten eller liknande. Identifiering av påverkan på människa och miljö från bolagets verksamhet och värdekedja Värdering av påverkan – Allvarlighetsgrad – Omfattning – Varaktighet – Sannolikhet Åtgärder för att hantera väsentlig påverkan Motverka eller förhindra negativ påverkan Implementerade åtgärder Utvärdering och uppföljning av implementerade åtgärder samt planer Dubbel väsentlighetsanalys Bruttolista Nettolista Översyn och uppföljning av redan identifierad påverkan på människa och miljö Process för identifiering och hantering av negativ påverkan (tillbörlig aktsamhet) 116 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 119 ===== IRO-2: Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Nedan redovisas ett innehållsindex med en lista över de upplysningskrav som rapporteras i hållbarhetsrapporten. Upplysningskraven baseras på resultatet av SCAs dubbla väsentlighetsanalys för år 2025. Konsumenter och slutanvändare (ESRS S4), bedömdes i analysen som ej väsentlig och har därmed exkluderats från indexet. Bolaget har valt att nyttja vissa infasningsregler. Detta anges med ”Infasning” i indexet. Lista över redovisade upplysningar ESRS Sida ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten 97 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 97 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 99 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen 100 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 101 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 101 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 102 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 103 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 108 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 110 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 115 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 117 ESRS E1 Klimatförändringar E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 121 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 121 E1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 121 E1 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterad påverkan, risker och möjligheter 122 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 122 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 122 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 123 E1-5 Energianvändning och energimix 125 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 125 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 128 E1-8 Intern koldioxidprissättning 128 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning ESRS Sida ESRS E2 Förorening E2 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar 133 E2-1 Policyer relaterade till förorening 133 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 133 E2-3 Mål relaterade till förorening 134 E2-4 Förorening av luft, vatten och mark 134 E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Ej väsentlig E2-6 Förväntade finansiella effekter av förorenings - relaterad påverkan, risker och möjligheter Infasning ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser E3 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser 135 E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser 136 E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser 136 E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser 136 E3-4 Vattenförbrukning 137 E3-5 Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser Infasning ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem E4-1 Övergångsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 138 E4 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 138 E4 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem 139 E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 140 E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 141 E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 144 E4-5 Mått på påverkan relaterad till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 145 E4-6 Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem Infasning 117FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 120 ===== ESRS Sida ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 146 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 146 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 147 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 147 E5-4 Resursinflöden 147 E5-5 Resursutflöden 148 E5-6 Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning ESRS S1 Den egna arbetskraften S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 149 S1 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 149 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 149 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och deras företrädare angående påverkan 150 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 150 S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 151 S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 152 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 152 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 153 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 153 S1-9 Mångfaldsindikatorer 153 S1-10 Tillräckliga löner 153 S1-11 Socialt skydd 153 S1-12 Personer med funktionsnedsättning Ej väsentlig S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 153 S1-14 Mått för arbetsmiljö 154 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid 154 S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 154 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan relaterade till mänskliga rättigheter 154 ESRS Sida ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2 Övergripande information enligt infasningskrav 155 S2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Infasning S2 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Infasning S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan Infasning S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående påverkan Infasning S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Infasning S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på med - arbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värde- kedjan, och dessa åtgärders ändamåls enlighet Infasning S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Infasning ESRS S3 Påverkade samhällen S3 Övergripande information enligt infasningskrav 157 S3 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Infasning S3 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Infasning S3-1 Policyer för påverkade samhällen Infasning S3-2 Rutiner för kontakter med påverkade samhällen angående påverkan Infasning S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka påverkade samhällen kan uppmärksamma problem Infasning S3-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på påverkade samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller påverkade samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Infasning S3-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Infasning ESRS G1 Ansvarsfullt företagande G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 159 G1 IRO-1 Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 160 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 161 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 161 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 162 G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor 163 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Ej väsentlig G1-6 Betalningspraxis 163 > forts. 118 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 121 ===== Upplysningskrav i ESRS som omfattas av annan lagstiftning I förteckningen nedan listas de datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning. Upplysningskrav / Titel ESRS Datapunkt Sida Lagstiftning 1) Allmän information Könsfördelning i styrelsen GOV-1 21d 99 SFDR, BR Procentandel oberoende styrelseledamöter GOV-1 21e 99 BR Redogörelse för due diligence GOV-4 30 101 SFDR Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen SBM-1 40d i 103 SFDR, P3, BR Inblandning i verksamheter kopplade till produktion av kemikalier, kontroversiella vapen, och tobak SBM-1 40d ii–iv Ej väsentlig SFDR, BR Klimatförändringar Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet E1-1 14 121 EUCL Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet E1-1 16 g Ej väsentlig P3, BR Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser E1-4 34 123 SFDR, P3, BR Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) E1-5 38 125 SFDR Energiförbrukning och energimix E1-5 37 125 SFDR Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan E1-5 40–43 125 SFDR Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 E1-6 44 125 SFDR, P3, BR Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp E1-6 53–55 125 SFDR, P3, BR Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter E1-7 56 128 EUCL Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker E1-9 66 Ej väsentlig BR Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk E1-9 66 a Ej väsentlig P3 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk E1-9 66 c Ej väsentlig P3 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser E1-9 67 c Ej väsentlig P3 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter E1-9 69 Ej väsentlig BR Förorening Utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark E2-4 28 134 SFDR Vattenresurser och marina resurser Vattenresurser och marina resurser, särskild strategi E3-1, E3-4 9, 13 136, 137 SFDR Hållbara oceaner och hav E3-1 14 Ej väsentlig SFDR Totalt återvunnet och återanvänt vatten, total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst av egen verksamhet E3-4 28c, 29 137 SFDR Biologisk mångfald och ekosystem Aktiviteter i områden med känslig biologisk mångfald och verksamhet som påverkar hotade arter E4 IRO-1 16a, c 139 SFDR Påverkan kopplad till jordförstöring, ökenspridning och markförsegling (hårdgörning, engelska soil sealing). Med markförstöring avses markens förmåga att leverera ekosystemtjänster. E4 IRO-1 16b Ej väsentlig SFDR Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer och policyer för att motverka avskogning E4-2 24b, d 140 SFDR Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven E4-2 24c Ej väsentlig SFDR Resursanvändning och cirkulär ekonomi Icke-återvunnet avfall E5-5 37d 148 SFDR Farligt avfall och radioaktivt avfall E5-5 39 148 SFDR 1) SFDR = Sustainable Finance Disclosure Regulation P3 = Tredje pelaren BR = Benchmark Regulation EUCL = EUs klimatlag 119FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 122 ===== Upplysningskrav / Titel ESRS Datapunkt Sida Lagstiftning 1) Den egna arbetskraften Risk att utsättas för barnarbete eller tvångsarbete S1 SBM-3 14g, 14f Ej väsentlig SFDR Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter S1-1 20 149 SFDR Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 S1-1 21 149 BR Processer och åtgärder för att förhindra människohandel S1-1 22 Ej väsentlig SFDR Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana S1-1 23 149 SFDR Mekanismer för klagomålshantering S1-3 32c 150 SFDR Antal dödsfall, antal och andel arbetsrelaterade olyckor S1-14 88b–c 154 SFDR, BR Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom S1-14 88e 154 SFDR Ojusterad löneklyfta mellan könen; S1-16 97a 154 SFDR, BR Överdrivet hög vd-lön S1-16 97b 154 SFDR Fall av diskriminering S1-17 103a 154 SFDR Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer S1-17 104a 154 SFDR, BR Arbetstagare i värdekedjan Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan S2 SBM-3 11 b Infasning SFDR Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter S2-1 17 Infasning SFDR Policyer för medarbetare i värdekedjan S2-1 18 Infasning SFDR Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer S2-1 19 Infasning SFDR, BR Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 S2-1 19 Infasning SFDR Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja S2-4 36 Infasning SFDR Påverkade samhällen Människorättsåtaganden S3-1 16 Infasning SFDR Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer S3-1 17 Infasning SFDR, BR Människorättsfrågor och människorättsfall S3-4 36 Infasning SFDR Konsumenter och slutanvändare Policyer för konsumenter och slutanvändare S4-1 16 Ej väsentlig SFDR Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer S4-2 17 Ej väsentlig SFDR, BR Människorättsfrågor och människorättsincidenter S4-4 35 Ej väsentlig SFDR Ansvarsfullt företagande FNs konvention mot korruption G1-1 10b 161 SFDR Skydd för visselblåsare G1-1 10d 161 SFDR Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor G1-4 24a 163 SFDR, BR Standarder för bekämpning av korruption och mutor G1-4 24b 163 SFDR 1) SFDR = Sustainable Finance Disclosure Regulation P3 = Tredje pelaren BR = Benchmark Regulation EUCL = EUs klimatlag > forts. 120 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 123 ===== ESRS E1 – Klimatförändringar E1 GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Incitamentsprogrammet (benämnt LTI-programmet) för ledande befatt - ningshavare omfattar prestationskriterier i form av dels ett finansiellt mål, dels ett hållbarhetsmål. I nuvarande program utgörs hållbarhetsmålet av levererad klimatnytta, mätt i miljoner ton CO 2e. SCAs klimatnytta sum - merar bolagets bidrag till att motverka global uppvärmning och inkluderar klimat effekt av den egna skogens nettoupptag av CO 2e, produkternas bidrag till klimatomställningen samt utsläpp av fossil CO 2e i värdekedjan. Målet att halvera de fossila utsläppen till 2030 jämfört med basåret 2019, vilket är samma reduktionsmål som anges i avsnitt E1-4, utgör en del - mängd av målet för klimatnytta. Klimatmålet, klimatnytta, utgör 10 pro - cent av incitamentsprogrammet. Se även Allmän information GOV-3 och not C3 i den finansiella redovisningen. E1-1: Omställningsplan för begränsning av klimat förändringarna Bolagets verksamhet har en positiv påverkan att begränsa klimatföränd - ringar då bolagets växande skogar tar upp stora mängder koldioxid från atmosfären och skördad förnybar råvara bidrar till att fasa ut produkter av fossilt kol. Enbart nettoupptaget av koldioxid i den växande skogen är flera gånger större än de samlade fossila utsläppen från värdekedjan. En övergripande målsättning är att årligen leverera en klimatnytta överstigande 10 miljoner ton CO 2e, innehållande ett delmål att från 2019 halvera de fossila utsläppen i värdekedjan fram till år 2030. Ambitionen på lång sikt är en helt fossilfri värdekedja. Delmålet för utsläppsminskningen togs fram i linje med de vetenskapligt baserade reduktionsbanor publice - rade på Science Based Targets webbplats då målet formulerades år 2020. Jämförelsen och de uppställda målen gjordes för att säkerställa att delmålet är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Fossila utsläpp från värdekedjan har negativ påverkan och bidrar till klimat förändringarna. Den enskilt största fossila utsläppskällan kommer från transporter och för att minska dessa utsläpp är bolaget beroende av teknikutveckling och konkurrenskraftiga alternativa drivmedel. Bolaget samarbetar med fordonstillverkare och branschföreningar för att utveckla eldrivna lastbilar för bland annat virkestransporter. Under år 2024 togs den andra el-lastbilen inom SCA i drift, vilken även var den första virkes - bilen i världen som hämtar rundvirke i skogen med egen kran. Förutom att minska utsläppen från transporter, arbetar bolaget med att eliminera användandet av fossil olja i industriverksamheten och att minska fossila utsläpp från tillverkning av insatsvaror. SCA har sedan flera år arbetat med att ersätta fossil olja med förnybar energi och redan idag är industriverksamheten nästan helt fossilfri. Ett antal investeringar har genomförts så som utbyte av mesaugnar på koncernens massabruk. I enlighet med strategin, har bolaget tillsammans med en affärspartner investerat i ett bioraffinaderi för tillverkning av flytande biodrivmedel och flera affärspartners har investerat i förnybar elproduktion av vindkraft. Bolaget arbetar löpande med initiativ för att reducera kvarvarande fossila utsläpp och för att fortlöpande kunna tillämpa nya långsiktiga konkurrens - kraftiga lösningar. Bolaget har under år 2025 gjort en större översyn av möjliga initiativ för att reducera fossila utsläpp i värdekedjan. Dessa sammanfattas i en omställningsplan som bygger på flera viktiga antaganden, exempelvis fortsatt tillgång till konkurrenskraftiga förnybara bränslen och tekniker, särskilt inom transportsektorn. Planen förutsätter fortsatt teknisk utveck - ling inom transportsektorn och tillgång till förnybar energi både för bola - gets egen verksamhet och för tillverkning av insatskemikalier. Huvudkom - ponenter i omställningsplanen utgörs av elektrifiering, övergång till bio - bränslen, optimering av sjöfarten vad gäller lasteffektivitet, ruttplanering och optimering av bränsleförbrukning, energieffektivisering inom industri - verksamheten och minskade utsläpp från tillverkning av insatsvaror. Då det finns osäkerhet om på vilket sätt och med vilken tidshorisont ny teknik inom transportsektorn utvecklas och blir tillgänglig samt när fossil - fri energi finns tillgänglig för hela värdekedjan, innehåller omställnings - planen i nuläget en ospecificerad komponent för att nå målet om halve - rade fossila utsläpp till år 2030. Andra viktiga osäkerhetsparametrar inklu - derar politiska beslut och spelregler kring exempelvis reduktionsplikt och tillgång till tillförlitlig infrastruktur. Dessa faktorer gör det sammantaget komplext att uppskatta och kvantifiera kostnader samt att därmed redo - visa en fullständig omställningsplan enligt kriterierna i ESRS. Bolaget har i nuläget inte identifierat väsentliga så kallade låsta effekter (engelska locked-in) varken vad gäller kapitalintensiva investeringar, lång - siktiga avtal eller beroende av föråldrad teknik. E1 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Klimatförändringar utgör en av de största globala utmaningarna. Under år 2025 har SCA genomfört en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter för SCAs verksamhet och värde kedja relaterat till klimatförändringar, se Allmän information SBM-3. För att fastställa väsentlig påverkan, risker och möjligheter, har insikter från interna experter och externa intressenter inhämtats. Information har samlats in genom bland annat workshops, litteraturstudier, enkät till leve - rantörer, dialog med kunder, leverantörer och kreditmarknaden. Genom - förd scenarioanalys, se avsnitt E1 IRO-1, har utgjort en del av underlaget för den dubbla väsentlighetsanalysen. Den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade följande väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Begränsning av klimatförändringar SCAs skogar bidrar positivt till att motverka klimatförändringar genom att välskött och ansvarsfullt skogsbruk medför en nettotillväxt i skogen varje år. Skogsbeståndet visar på kontinuerligt ökande kolförråd genom att den årliga tillväxten överskrider avverkning och naturliga förluster. Detta har identifierats som en faktisk positiv påverkan. Bolagets produkter är baserade på förnybar råvara och har låga klimat - avtryck. Produkterna möjliggör undvikna fossila utsläpp då de kan ersätta fossila alternativ. Detta har bedömts som en potentiell positiv påverkan då substitutionen realiseras nedströms bolagets egen verksamhet. Påverkan realiseras redan i nuläget och bedöms fortsätta att vara relevant över tid. Direkta och indirekta fossila utsläpp i den egna verksamheten och i övriga delar av värdekedjan bidrar till växthusgaser i atmosfären. Detta har bedömts som en faktisk negativ påverkan. Väsentliga identifierade risker utgörs av transitionsrisker i form av politiska beslut kopplade till skogsbruk och eventuella klimatavgifter. Väsentliga möjligheter har identifierats kopplade till bolagets produkter, där efterfrågan på förnybara och fossilfria alternativ förväntas öka över tid. Energi SCAs verksamhet använder stora mängder energi både för den industri - ella verksamheten och för transporter i olika led av värdekedjan. Även om energianvändningen redan i dag till största delen är förnybar, har detta bedömts som en väsentlig negativ påverkan. SCA producerar stora mängder förnybar energi i form av biobränslen och förnybar el både för extern försäljning och intern användning. Bolaget är också delägare i ett bioraffinaderi som producerar förnybara driv - medel. Den stora producerade förnybara energimängden har bedömts som en faktisk positiv påverkan. Identifierade möjligheter och risker har inkluderats i redovisningen under Begränsning av klimatförändringar ovan. Anpassning till klimatförändringar Den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade ingen väsentlig påverkan, risk eller möjlighet kopplade till anpassning till klimatförändringar. Bolaget har ändå valt att rapportera risker kopplade till klimatförändringar som väsentliga då det är svårförutsägbart hur förutsättningar för skogsbruket kommer att påverkas på lång sikt. SCA deltar i flera olika forsknings - projekt och utvärderar nya metoder och plantmaterial anpassade för ett varmare klimat. Miljöinformation 121FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 124 ===== Affärsmodellens resiliens Klimatförändringar kommer sannolikt att påverka skogsbruket och förutsättningar i skogen på olika sätt som delvis motverkar varandra. Ökad risk för extremväder så som stormar kan medföra att träd blåser ner, men detta medför oftast en tillfälligt ökad tillgång på vedråvara. Längre perioder med torka kan påverka tillväxten i skogen negativt, men ett varmare klimat innebär sannolikt en längre växtperiod och därmed högre tillväxt samtidigt som ett varmare klimat ökar risken för angrepp av skadedjur så som svampar och insekter. SCA har bedömt att bolagets affärsmodell har en god resiliens inför övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. SCAs och övriga skogs - industrin bör vara en viktig del av lösningen genom att tillhandahålla produkter som möjliggör en cirkulär ekonomi och utfasning av fossila material. Energi mixen i Sverige, där bolaget har sin tillverkning, har redan en mycket låg andel fossil energi och bolaget har redan ersatt nästan all fossil baserad energi med förnybar energi. Bolagets produktion är baserad på förnybar råvara som till stor del kommer från den egna skogen. Bedömningen av affärsmodellens resiliens gjordes i samband med analys av klimatrelaterade risker och möjligheter och använde samma tidshorisonter, se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. För bedömning av resiliens har fokus lagts vid kort och medel lång sikt. Analysen har fokuserat på den egna verksamheten, uppströms råvaru - anskaffning och nedströms logistik till kunderna. De största riskerna bedöms i nuläget vara politiska beslut som även är svåra att förutsäga och värdera, se även risk avsnittet i Förvaltningsberättelsen. Resiliens - analysen har genomförts som en del av genomförd scenarioanalys år 2022. Slutsatserna ses över årligen och uppdateras vid förändrade förutsättningar. E1 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterad påverkan, risker och möjligheter SCA har nyttjat scenarioanalys för att identifiera och bedöma klimat - relaterad påverkan, risker och möjligheter samt eventuellt behov av att anpassa verksamhet eller anläggningar för ett ändrat klimat. Scenario - analysen har utgått från två olika scenarion, ett med högre och ett med lägre temperaturökning, där 1,5-gradersmålet nås i det senare scenariot. Detaljer och antaganden för använda scenarion, analys och slutsatser beskrivs i riskavsnittet i Förvaltnings berättelsen. Riskerna har analyserats och bedömts utifrån tre olika tidshorisonter, där kort sikt omfattar ≤1 år, medellång sikt 1–5 år och lång sikt >5 år. Vid analysen har bolaget tagit hjälp av olika källor så som litteratur, konsult stöd, interna experter och externa intressenter. Bedömning av risker på längre sikt är komplext då det är många osäkerhetsfaktorer kring hur väder och klimat kommer att utvecklas och beror i stor utsträckning på vilka politiska beslut som kommer att fattas. Scenarioanalysen genomfördes år 2022 och har årligen setts över och vid behov uppdaterats baserat på ny information. Analysen har utgjort en del av underlaget för den dubbla väsentlighetsanalysen och även använts för att identifiera möjligheter för bolaget samt för att bedöma affärsmodellens resiliens. Analysen är en del av bolagets risk - hanteringsprocess och redovisas i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Analysen baserades på två scenarion, ett i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och ett med större ökning av den globala medeltempe - raturen. Analysen inkluderade fysiska risker och omställningsrisker även kallade transitionsrisker. De klimatrelaterade risker som har bedömts kunna ha störst påverkan på bolaget på kort och medellång sikt är transitionsrisker till följd av poli - tiska processer och svårförutsägbara tillståndsprocesser. Politiska beslut som till exempel innebär att mer skogsmark behöver undantas från aktivt skogsbruk för att gynna biologisk mångfald eller för att bidra till det natio - nella LULUCF-målet eller som på annat sätt begränsar bolagets möjlighet att nyttja och bruka den egna skogen, kan påverka upptaget av koldioxid i bolagets skogar samt tillgång till och kostnad för vedråvara. Skatter och avgifter på utsläpp kan öka bolagets kostnader men även innebära möj - ligheter för bolagets produkter. Svårförutsägbara tillståndsprocesser kan medföra sena eller uteblivna investeringsbeslut. På medellång till lång sikt, har även fysiska risker identifierats och som främst bedömts kunna påverka förhållandena i skogen. Akuta risker i form av mera extrema väderförhållanden som exempelvis stormar och kro - niska förändringar så som längre torrperioder samt varmare och mera nederbördsrika vintrar har identifierats. Till följd av klimatförändringar kan även risken för större insekts- och svampangrepp öka. Ett varmare klimat kan även innebära en längre vegetationsperiod och därmed högre tillväxt i skogen. SCA deltar i ett antal forskningsprojekt för att öka kunskapen om hur och när förhållandena kan komma att ändras och på vilket sätt de bäst kan hanteras. Det kan vara ändrade sätt att bedriva skogsbruk, val av trädslag vid plantering och ökad variation i skogen. Ett annat område är kunskap om skade insekter och svampar och hur dessa på bästa sätt kan hanteras. På längre sikt har även utvecklingstakt för nya teknologier, både tillgång och kostnadseffektivitet, identifierats och som kan påverka omställningstakten till ett fossilfritt samhälle. Scenarioanalysen har även visat på möjligheter för bolaget. Bolagets produkter som är baserade på förnybar råvara från ansvarsfullt skötta skogar, förväntas öka och där nya användningsområden kan möjliggöra nya affärsmöjligheter. Eventuella finansiella effekter till följd av klimat - relaterade risker och möjligheter beaktas vid värdering av tillgångar och har betydelse för tillgång och villkor för bolagets finansiering, se not A1 i den finansiella redovisningen. För bolagets industriplatser har i nuläget inget behov av anpassningar för ett ändrat klimat identifierats. Kraftigt höjda temperaturer i färsk vatten- försörjningen skulle kunna innebära ett ökat behov av kylkapacitet under varma årstider. Bolagets kustnära industriplatser ligger i områden med stor landhöjning, vilket bedöms motverka en eventuell höjning av havs - nivån och bedöms därmed inte utgöra en väsentlig risk. Bolaget inklu - derar klimatrisker vid bedömning av anläggningstillgångarnas värde. I nuläget bedöms risken för så kallade stranded assets som låg. Eventu - ella behov av anpassning till klimatförändringar i värdekedjan utanför bolagets direkta kontroll har ännu inte analyserats i detalj. E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna SCAs hållbarhetspolicy utgör tillsammans med satta mål grunden för bolagets klimatarbete. Policyn omfattar områden så som arbete för att begränsa klimatförändringar, minska fossila utsläpp, minimera negativ påverkan och ökad resurs- och energieffektivitet. Hållbarhetspolicyn behandlar inte explicit användandet av förnybar energi, då bolaget i sin egen verksamhet redan har växlat ut nästan all fossil energi förutom drivmedel inom transportområdet. Policyn kompletteras med ett antal instruktioner som reglerar arbetet mer i detalj. Policyn beskriver även processen för identifiering, bedömning och hantering av negativ påverkan, vilken även beskrivs mer i detalj i Allmän information IRO-1. Policyn beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunikations- direktören har det övergripande ansvaret för implementering av policyn. Policyn gäller för hela SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via sca.com. Arbetet följs upp på koncernnivå via SCAs hållbarhetsråd som rapporterar till koncernledningen och vidare till styrelsen. SCAs leverantörsstandard beskriver de krav som bolaget ställer på sina leverantörer så som att minimera påverkan på klimatet. Risker inom klimatområdet ingår i SCAs gemensamma process för identifiering och hantering av risker som beskrivs i bolagets Risk - hantering- och internkontrollpolicy och i riskavsnittet i Förvaltnings - berättelsen. Identifiering och utveckling av möjligheter utgör en del av bolagets strategiprocess. E1-3: Åtgärder och resurser med avseende på klimat förändringspolicyer SCA medverkar till att begränsa den globala uppvärmningen och arbetar aktivt för att öka bolagets bidrag genom att med skogen som bas minska samhällets beroende av fossila material och energislag. I detta arbete ingår även att minska de fossila utsläppen i den egna verksamheten och i övriga delar av värdekedjan. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av arbetet, samlas data in med hjälp av systemstöd så som koncernens redovisningssystem och RMS, SCAs miljö- och resursledningssystem. I vissa fall kan det krävas antaganden och omräkningsfaktorer för beräkningar, vilket medför en osäkerhetskälla. SCA arbetar för att ha så säkra data som möjligt. I RMS- systemet samlas data om hur bolaget använder energi, vatten, trans - porter och råvaror samt genererar avfall och utsläpp. De omvandlings - 122 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 125 ===== faktorer som används, erhålls från leverantörer eller hämtas från litteratur - data. RMS-data rapporteras på enhetsnivå utifrån direkta mätningar, inventeringar och fakturaunderlag. För att mäta, analysera och rapportera utsläpp av koldioxid och övriga växthusgaser, använder SCA den globala standarden Greenhouse Gas Protocol, GHG-protocol. Fossila utsläpp av växthusgaser anges i koldioxidekvivalenter (CO 2e). För övrig miljödata använder SCA erkända standarder för mätningar och beräkningar såsom Svensk Standard, Svenska Naturvårdsverket och faktorer från Associa - tion of Issuing Bodies (AIB). Utsläpp och energiförbrukning från trans - porter beräknas baserat på det totala utförda transportarbetet per trans - portsätt för levererade produkter, råvaror och insatsvaror. Utsläppen beräknas genom att transportarbetet per transportsätt (uttryckt i ton - kilometer) multi pliceras med typiska emissionsfaktorer och energiinnehåll för de olika transportsätten och använda bränslen. Bolagets åtgärder kan delas in i tre områden, ökad klimatnytta, reduktion av fossila utsläpp samt ökad energieffektivisering. Åtgärderna omfattar i första hand bolagets egna verksamhet, men för reduktion av fossila utsläpp ingår även åtgärder i värdekedjan. Ökad klimatnytta Bolagets strategi och affärsmodell utgår från det egna skogsinnehavet. Värdeskapandet baseras på ett ansvarsfullt och aktivt skogsbruk där växande träd tar upp koldioxid från atmosfären och omvandlar den till biomassa. Genom bolagets skötsel främjas tillväxt samtidigt som bio - logisk mångfald och andra värden i skogen värnas. Från avverkade träd tillverkas produkter som kan bidra till att fasa ut fossila material och fossil energi, vilket mäts som potential för undvikna fossila utsläpp. Produk - terna lagrar även kol under sin livslängd. Genom innovation och sam - arbeten utvecklas användnings områden för bolagets produkter för att ytterligare öka klimatnyttan. Genom att öka klimatnyttan, kan bolaget bidra till att ställa om samhället till en cirkulär ekonomi och beroendet av fossilt kol fasas ut. Under år 2025 har bolaget fortsatt att investera i egen skog i Baltikum, färdigställt investering i vindkraftsproduktion samt investerat i lagring av el. Reduktion av fossila utsläpp Genom systematiskt arbete, investeringar, effektiviseringar och övergång till biobränslen har utsläppen från bolagets industrier reducerats och är idag nästan fossilfria. Den största enskilda källan till fossila utsläpp är transporter. För att minska utsläppen arbetar bolaget bland annat med att välja transportmedel med liten miljöpåverkan, optimera transporterna och använda olika tekniker för att minska bränsleförbrukningen. Bolaget deltar i utvecklingsprojekt för att ta fram nya transportalternativ. Världens första eltimmerbil har sedan år 2022 transporterat råvara till bolagets kraftlinerfabrik i Obbola utanför Umeå från en närliggande timmer - terminal. Under år 2024 togs ytterligare ett steg, då SCA inom ramen för samarbetsprojektet Transition to efficient electrified forestry transport (TREE), möjliggjorde för ett lokalt åkeri i Västernorrland att äga en ny och banbrytande eltimmerbil. Den nya eltimmerbilen är utrustad med en kran så att den kan lasta virke i skogen och transportera det till en virkes - terminal vilket uppskattas minska fossila utsläpp med 170 ton CO 2e per år. Det är den första elektrifierade timmerbilen i världen som har denna utrustning och utvärdering i reguljär drift i skogsbruket har fortsatt under året. Projekt TREE ska bidra till att 50 procent av de nya lastbilarna som skogsbruket köper är elektrifierade år 2030 och är en del av den svenska skogsindustrins gemensamma framtidsagenda med mål om fossilfria transporter till 2040. Testerna med eltimmerbilarna ger värdefull kunskap för det fortsatta arbetet med att minska fossila utsläpp från transporter. Ett annat exempel är investeringar i biobränsleeldade mesaugnar under tidigare år, där bolagets samtliga tre sulfatmassabruk nu har bytt ut sina olje eldade ugnar. Under året har en ny barkpress tagits i bruk för att höja torrhalten på bark och minska behovet av bränsle för att torka barken till brännbar torrhalt i brukets ångpanna. Energibesparingen utgörs av både fossil olja och biobränsle. Projekt har sparat energi motsvarande närmare 120 GWh och minskat behovet av olja motsvarande cirka 8 300 ton CO2e per år, varav cirka 7 100 ton CO2e i scope 1. Om hela bränsle- mängden hade utgjorts av olja, hade besparingen motsvarat cirka 36 000 ton CO2e per år, varav cirka 33 300 i scope 1. Bolaget fortsätter arbetet med att ersätta kvarvarande fossila bränslen. Detta arbete kräver i de flesta fall investeringar. Förutom löpande kost - nader och redan genomförda investeringar, har bolaget inte haft några signifikanta merkostnader under år 2025. För år 2025, finns ingen koppling mellan åtgärder för att minska fossila utsläpp och bolagets rapportering enligt EUs Taxonomiförordning. En stor del av bolagets transportarbete sker via fartygstrafik. För bola - gets egna fartyg har frekvensdrift och behandling av skrov tillsammans med planering av resväg och ecodrivning reducerat utsläppen. Tillgång till fossilfri teknik är ännu begränsad vad gäller fartygstrafiken. Bolaget arbetar aktivt för att maximera andelen trafik på järnväg inom Sverige och är i detta arbete beroende av tillförlitlig infrastruktur. Ett tredje område är tillverkning av insatsvaror så som olika kemikalier, där bolaget är beroende av leverantörernas arbete med att minska de fossila avtrycken. Energieffektivisering – ESAVE Bolaget arbetar aktivt för att öka energieffektiviteten. Förutom att minska utsläpp och kostnader, bidrar även detta arbete till att öka bolagets energi överskott som då kan säljas och ersätta fossil energi. SCA bedriver sedan många år ett energieffektiviseringsprogram ESAVE (Energy Savings and Efficiency). Arbetet bedrivs som femårs - program där en ny målambition är under framtagande för den nästkom - mande femårsperioden. Målet för den nuvarande programperioden år 2020–2025 är energibesparingsåtgärder om minst 35 GWh per år. Ett ESAVE-nätverk finns etablerat inom koncernen och omfattar energi - kartläggningar, investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, arbete med ständiga förbättringar samt en ökad medvetenhet bland medarbe - tarna. Målnedbrytning görs centralt och varje affärsområde ansvarar för sina handlingsplaner samt att energibesparingsaktiviteter initieras och genomförs. Utvärdering och uppföljning av utfall görs kvartalsvis där goda exempel sprids och erfarenhetsutbyte sker mellan koncernens olika enheter inom ramen för nätverket. E1-4: Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna SCA har fyra mål kopplade till begränsning av klimatförändringar och för att bidra till en fossilfri värld. Det övergripande målet är att leverera klimat - nytta överstigande 10 miljoner ton CO 2e per år. Därutöver har bolaget mål på halverade fossila utsläpp i värdekedjan, ökad energieffektivitet i enlighet med pågående ESAVE-program samt att realisera 11 TWh installerad vindkraftskapacitet på SCAs mark. Bolaget har inte identifierat väsentlig påverkan kopplat till anpassning till klimatförändringar och inte formulerat något mål explicit för anpassning till klimatförändringar. Målen följs upp på olika nivåer i bolaget, bland annat av styrelsen, koncern - ledningen och SCAs hållbarhetsråd. Utfall rapporteras i bolagets årliga hållbarhetsrapport som översiktligt granskats av extern revisor. Målen beskrivs mer i detalj nedan. När målen har formulerats har omvärlds - faktorer och trender beaktats, men externa intressenter har inte deltagit i den slutliga formuleringen av målen. SCA beräknar levererad klimatnytta baserat på komponenterna i den globala standarden ISO 13391 del 1–3 samt effekt av egen vindkraft, se Allmän information BP-2. SCAs klimatnytta år 2025 uppgick till 12,0 (12,3) miljoner ton CO2e vilket var högre än målet att årligen leverera klimatnytta överstigande 10 miljoner ton CO 2e. Målet inkluderar nettoupptag av kol - dioxid i skogen, lagring av biogent kol i produkterna under deras livslängd (HWP), potential för undvikna utsläpp då bolagets produkter kan ersätta fossila material samt fossila utsläpp i värdekedjan. Beräkning av netto - upptag i skogen, beskrivs i avsnitt E1-7 och övriga beräkningar beskrivs i avsnitt E1-6 samt i Allmän information BP-2. Beräkning av lagring av bio - gent kol i produkterna (HWP) följer ISO 13391:2 som baseras på IPCCs metodik. Beräkningen baseras på nettotillförsel av produkter under året, med antagande om halveringstid och återvinningsgrad. Använda anta - ganden redovisas i tabell SCAs klimatnytta 2025. För beräkning av poten - tiellt undvikna utsläpp, beräknas en potential baserat på produkternas användningsområden enligt ISO 13391:3. Displacementfaktorer, DP- faktorer, har bestämts per produktgrupp baserat på LCA-analyser i litte - raturen. Försiktighetsprincipen har applicerats för att hellre underskatta än överskatta potentialen. För vissa produktgrupper så som tissue har DP-faktor 0 använts för första användningsområde. I enlighet med ISO 13391:3, beräknas även en sammanlagd DP-faktor och i SCAs fall har energiåtervinning applicerats för merparten av produkterna utom energi - produkter där enbart första användning inkluderats. För varje applikation har även antagande om andel som ersätter fossila alternativ använts. I beräkningen av fossila utsläpp i värdekedjan, har värdekedjan definierats 123FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 126 ===== omfatta utsläpp från skogsbruk till kundens grind. Utsläpp nedströms kundens grind ingår i bedömningen av DP-faktorer när klimatnytta för potentiellt undvikna utsläpp för bolagets produkter beräknas. Även kategorin kapitalvaror i scope 3, exkluderas då den inte utgör en del av den löpande produktionen och kan variera stort mellan åren, se avsnitt E1-6 för redovisning av de fossila utsläpp som inkluderats. Utfall för år 2025 redovisas i tabell SCAs klimatnytta 2025 tillsammans med gjorda antaganden. Det långsiktiga målet är en fossilfri värdekedja. Ett delmål är att minska de fossila utsläppen i värdekedjan med 50 procent till år 2030. Målet har inte specificerats per scope utan definierats för scope 1, 2 och 3 tillsam - mans och mäts i absolut utfall relativt basåret 2019. Målet omfattar växt - husgaserna koldioxid, metangas, lustgas, fluorkolväten, perfluorkolväten, svavelhexafluorid och kvävetrifluorid och har utformats internt av SCA för att vara i linje med Parisavtalet, se även avsnitt E1-1. För scope 2 är målet baserat på platsbaserade utsläppsdata. Se även avsnitt E1-6 för de kate - gorier inom scope 3 som ingår i målsättningen. Fossila utsläpp från bola - gets värdekedja uppgick år 2025 till 0,90 (0,87) miljoner ton CO 2e, mätt som bruttoutsläpp. Det är en mindre ökning jämfört med föregående år, drivet av ökningar i scope 3. Jämfört med basåret 2019 är det en minsk - ning med 14 procent. I scope 1 ingår utsläpp från egenägda fartyg. Utsläppen inom scope 1 är i stort sett oförändrade jämfört med före - gående år till följd av lägre förbrukning av fossila bränslen som motverkas av en ökad gödsling av skogen. Jämfört med basåret minskade utsläppen i scope 1 med cirka 12 procent drivet av lägre förbrukning av fossila bränslen. Minskningen av utsläpp inom scope 2 uppgår till 19 procent jämfört med föregående år och drygt 60 procent jämfört med basåret. Största orsaken är lägre emissionsfaktorer men även en minskning av elförbrukningen. Ökningen i scope 3 består av utsläpp från inköpta varor och tjänster samt från transporter, vilket är en effekt av ökad produktions - volym och högre andel transporter till andra kontinenter. Minskningen jämfört med basåret, drivs av lägre utsläpp från transporter och från pro - duktion av bränslen samtidigt som utsläpp från köpta insatsvaror ökat och delvis motverkar minskningen från transporter. Av värdekedjans fossila utsläpp kommer cirka 33 (36) procent från den egna verksamheten och från inköpt energi medan cirka 67 (64) procent kommer från källor utanför bolagets anläggningar. Redovisningen av delmålet utgör en del av bolagets hållbarhetsrapport som översiktligt granskats av extern revisor. Projekt genomförda under år 2025 inom ramen för bolagets ESAVE- arbete, se avsnitt E1-3, har överträffat målet och resulterat i energibespa - ring om 39 GWh. Optimering av segment vid malning av massa och ökad ångåtervinning har bidragit till målet. Uppföljning görs på projektnivå där varje projekts energibesparing följs genom att mäta eller beräkna energi - prestanda under en utvärderingsperiod och jämföra med en referens - period. Bolaget äger många områden med fördelaktiga vindförhållanden för etablering av vindkraft. Bolaget arbetar på olika sätt med att realisera denna potential och därigenom möjliggöra tillgång till förnybar el för att fasa ut fossilbaserad el. Målet är att realisera 11 TWh installerad kapacitet vindkraft på SCAs mark till 2025. Målet är i stort sett uppnått då det vid utgången av år 2025 fanns 10,6 TWh installerad vindkraftskapacitet på SCAs mark, vilket motsvarar cirka 20 procent av Sveriges installerade vindkraftskapacitet. SCAs klimatnytta 2025 Bolagets klimatnytta har beräknats baserat på komponenterna i den globala standarden, Wood and wood-based products — Greenhouse gas dynamics ISO 13391 del 1–3. För att underlätta jämförelsen med tidigare års utfall, redovisas även utfall enligt modell publicerad av SCA år 2019. Klimatnytta Baserad på lSO 133911) Klimatnytta modell publicerad 20192) Miljoner ton CO2e 2025 2024 2025 2024 Antaganden och källor avseende utfall år 2025 Skogen 4,3 5,1 3,0 3,9 Nettoupptag i växande produktiv skog 3,0 3,9 3,0 3,9 1,375 ton CO2e/m3sk i nettotillväxt, se E1-7. Nettoupptag på lågproduktiv skogsmark 0,3 0,4 N/A N/A 1,231 ton CO2e/ha/år, se E1-7. Nettoökning av kol i marken 1,0 0,8 N/A N/A Nettoförändring av kol i mark under året. Faktor 0,96 ton CO2e/ha skogsmark, se E1-7. Nettoupptag i uppströms skogar 0,0 0,0 N/A N/A De områden bolaget köper råvara ifrån visar ett ökande kollager över tid. Klimatbidraget bedömt till 0. Lagring av kol i produkter 0,8 0,7 Träprodukter 0,6 0,5 N/A N/A Halveringstid 35 år. Faktor 0,33 ton CO2e/ton CO2e i produkt, se BP-2. Träfiberprodukter (massa och papper) 0,2 0,2 N/A N/A Halveringstid 2 år. Faktor för massa 0,04 och för container board 0,14 ton CO2e/ton CO2e i produkt. Återvinningsgrad 30 respektive 80 procent, se BP-2. Undvikna utsläpp (potential) 7,8 7,4 5,9 5,5 Träprodukter 2,9 2,7 2,9 2,7 DP-faktor 1,5 ton CO2e/ton CO2e i produkt, se BP-2. Träfiberprodukter (massa och papper) 3,9 3,7 2,1 2,0 DP-faktor mellan 0,9 och 1,6 ton CO2e/ton CO2e i produkt, se BP-2. Energiprodukter3) 1,0 1,0 0,9 0,8 Baserad på ersatt energimängd. Faktor 0,8–0,9 ton CO2e/ton CO2e i produkt, se BP-2. Fossila utsläpp –0,9 –0,9 –0,9 –0,9 Fossila utsläpp i värdekedjan, scope 1–3 –0,9 –0,9 –0,9 –0,9 Platsbaserade utsläpp (scope 2). Scope 3-kategorier, se E1-6. Total klimatnytta4) 12,0 12,3 8,0 8,5 1) Beräknad baserad på komponenterna i ISO 13391 del 1–3, och för år 2024 ”final draft international standard” av samma ISO-modell, FDIS 13391 del 1–3:2025. 2) Beräknad enligt den modell som SCA publicerade år 2019 och som användes för att rapportera bolagets klimatnytta år 2018–2022, se sca.com. 3) Egen vindkraft ingår i energiprodukter, vilket är ett avsteg från ISO 13391:3. 4) Detta är ett avsteg från ISO 13391 som inte anger summering av de ingående komponenterna. 124 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 127 ===== E1-5: Energianvändning och energimix Total energianvändning 1)2) MWh 2025 2024 Bränslen och inköpt energi (fossila källor) Kol och kolprodukter 0 0 Råolja och petroleumprodukter (inklusive egna fartyg) 817 730 830 630 Naturgas 0 0 Övriga fossila källor 28 070 26 440 Inköpt elektricitet, värme, ånga och kylning 246 020 212 170 Total användning av fossil energi 1 091 820 1 069 240 Andel från fossila källor av total energi (%) 9% 9% Energi från kärnenergikällor Total användning av kärnenergikällor 403 850 450 350 Andel från kärnenergikällor av total energi (%) 4% 4% Bränslen och inköpt energi (förnybara källor) Bränslen från förnybara källor 9 307 760 9 406 180 Inköpt elektricitet, värme, ånga och kylning 736 440 747 600 Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 0 0 Total användning av förnybar energi 10 044 200 10 153 780 Andel från förnybara källor av total energi (%) 87% 87% Total energianvändning 11 539 870 11 673 3703) Såld energi4) 2 833 500 2 743 500 Såld energi i relation till total energianvändning 25% 24% 1) Inkluderar all energianvändning inklusive drivmedel till egna fartyg och bränslen för produktion av sålda energiströmmar som exempelvis el och fjärrvärme. 2) För inköpt el används fördelning per källa enligt residualmix per land enligt AIB. 3) Korrigering av mindre inmatningsfel har gjorts för år 2024. Ändringen motsvarar 0,1 procent av total energianvändning. 4) Inkluderar överskottsel från mottryckskraft, el från egen vindkraft, pellets, oförädlade biobränslen, tallolja, fjärrvärme samt andel av sålt lastutrymme. Skogsindustrin är en stor energiförbrukare men också en stor energi - producent. En stor del av den energi som förbrukas kommer från bolagets egen verksamhet och den egna produktionen av förnybar energi. SCA är nettoproducent av bioenergi och överskottet säljs i form av pellets och oförädlade sortiment så som bränsleflis och bark. El produ ceras i form av mottryckskraft och i form av egen vindkraft. Hela bolagets verksamhet har bedömts ingå i de sektorer som klassas som ”Sektorer med hög klimatpåverkan”. Följande sektorer har identifie - rats: skogsbruk, tillverkning av träprodukter, massa och papper, energi - produktion samt logistik. SCA har under lång tid arbetat strukturerat för att ersätta fossila bränslen med förnybara och industrianläggningarnas bränsle försörjning är idag till mer än 96 procent fossilfri. En stor del av den energi som för - brukas kommer från förbränning av vedrester och el genererad via egen mottryckskraft. I bolagets totala energianvändning ingår energi som används vid bolagets industrier, i skogsbruket och de drivmedel som egenägda eller leasade fartyg använder. I den totala energianvändningen ingår även det överskott som genereras vid bolagets anläggningar och som säljs till kund. Fossila energikällor utgörs av olja, drivmedel, gasol, plastrejekt från returfiber samt fossil andel för el och fjärrvärme. Energi från kärnenergikällor består av den andel av inköpt el som kommer från kärnkraftsproduktion. Förnybara energikällor utgörs av biobränslen från den egna verksam - heten så som bark, vedpellets, vedämnen i lut och slam samt förnybar andel i drivmedel och inköpt el. För beräkning av inköpt elektricitets ursprung per källa, har data från AIB använts. För beräkning enligt principen marknadsbaserad sammansätt - ning, har AIBs data för residualmix för respektive land där elen köps från nätet använts, och med ett års förskjutning, då data för rapporteringsåret inte finns tillgängliga innan årsredovisningen publiceras. Den egenproducerade elenergin som inte förbrukas internt, levereras till det nationella elnätet. SCA levererar även energi till kommunala fjärr - värme nät genom att ta vara på sekundärvärme från processerna. En biprodukt från koncernens sulfatmassabruk är tallolja, som säljs externt och vidareförädlas till flytande biobränslen. Under slutet av år 2023 togs det samägda bioraffinaderiet i Göteborg i drift. Energiintensitet Hela bolagets verksamhet klassas som ”Sektorer med hög klimat - påverkan”. För att beräkna energiintensiteten, har bolaget använt kon - cernens intäkter, det vill säga nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter efter eliminering av internförsäljning. Bolagets intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen, uppgick år 2025 till 23 447 (23 627) MSEK, vilket ger en energiintensitet om 492 (494) MWh per MSEK. E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Intensitetsmått för växthusgaser För att beräkna SCAs växthusgasintensitet, har bolaget använt koncer - nens intäkter, det vill säga nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter efter eliminering av internförsäljning. Intensitetsmåttet avser totala fossila utsläpp i scope 1, 2 och 3, där samtliga kategorier i scope 3 har inklude - rats. Bolagets intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen, uppgick år 2025 till 23 447 (23 627) MSEK, vilket ger en växthusgasintensitet om 42 (41) ton CO2e per MSEK mätt som platsbaserade och 46 (44) ton CO 2e per MSEK mätt som marknadsbaserade utsläpp. Metodik och kommentarer till beräkning av växthusgasutsläpp För att beräkna och rapportera fossila utsläpp såsom koldioxid och övriga växthusgaser, använder SCA den globala standarden Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) som inkluderar: • The Greenhouse Gas Protocol: A Corporate Accounting and Reporting Standard (Revised Edition) • The Greenhouse Gas Protocol: Scope 2 Guidance • The Greenhouse Gas Protocol: Corporate Value Chain (Scope 3) Standard Gaser som ingår i beräkning av utsläpp är fossil koldioxid (CO 2), metangas (CH4), lustgas (N2O), fluorkolväten (HFCs), perfluorkolväten (PFCs), svavelhexafluorid (SF 6) och kvävetrifluorid (NF 3). För beräkning av Global Warming Potential (GWP) för icke CO 2-gaser har emissionsfaktorer enligt Värmemarknadskomitteén 2024, Energiföretagen, och Naturvårds - verket 2024 använts. SCA rapporterar utsläpp för scope 1, 2 och 3. Scope 1 omfattar direkta utsläpp från verksamheten, scope 2 är indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el, fjärrvärme, fjärrkyla och processånga samt scope 3 som omfattar övriga indirekta utsläpp, uppströms och nedströms i vär- dekedjan. För SCAs klimatbokslut tillämpas operationell kontroll. Rappor - teringsperioden är identisk med den finansiella rapporteringen och omfattar ett kalenderår. Vid större förändringar i förutsättningar, till exempel förvärv, avyttring eller förändrad verksamhet, eller vid betydande händelser, kommenteras detta i rapporteringen. SCA har en årlig process för att säkerställa att korrekta och tillförlitliga data rapporteras. Processen omfattar en genomgång av använda omräk - ningsfaktorer, emissionsfaktorer, datakällor och leverantörsspecifika data som också uppdateras utifrån behov eller tillgång till nya data. Utsläppen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. 125FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 128 ===== Totala växthusgasutsläpp Koncernens fossila utsläpp i värdekedjan redovisas i tabellen nedan. Rapporteringen avser bruttoutsläpp. Mål för utsläppsminskning omfattar scope 1, 2 och 3 tillsammans och är ej nedbrutet per scope. Nedan framgår de kategorier i scope 3 som inkluderats i målet. Retroaktivt År för delmål och mål Växthusgasutsläpp, ton CO2e Basår 2019 Utfall 2024 Utfall 2025 2025 / 2024, % 2030 Årligt mål % / Basår Scope 1-växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 312 500 278 200 276 000 –1% Procentandel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) 32% 55% 65% Scope 2-växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 58 300 26 700 21 700 –19% Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 111 500 104 900 121 500 16% Betydande växthusgasutsläpp inom scope 31) Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 750 000 661 200 683 800 3% 1 Inköpta varor och tjänster 148 900 155 200 179 300 16% 2 Kapitalvaror 38 300 50 700 34 000 –33% 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 68 800 57 800 52 200 –10% 4 Transport och distribution i tidigare led 453 500 347 200 367 500 6% 5 Avfall genererat i verksamheten 3 100 3 200 2 400 –25% 6 Tjänsteresor 4 100 700 500 –29% 7 Anställdas pendling2) N/A N/A N/A 8 Tillgångar som leasas i tidigare led3) N/A N/A N/A 9 Transport i senare led4) 0 0 0 10 Bearbetning av sålda produkter 33 300 46 400 47 900 3% 11 Användning av sålda produkter N/A N/A 0 12 Slutbehandling av sålda produkter N/A N/A 0 13 Tillgångar som leasas i senare led N/A N/A 0 14 Franchiseavtal5) N/A N/A N/A 15 Investeringar2) N/A N/A N/A Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) 1 120 800 966 100 981 500 2% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) 1 174 000 1 044 300 1 081 300 4% Utsläpp av växthusgaser som ingår i utsläppsmål och i beräkning av klimatnytta6) 1 049 200 869 000 899 600 4% –50% –5% 1) Översyn av scope 3-kategorier har genomförts och förändringar kommenteras under metodavsnittet. 2) Bedömts som ej materiell då utsläppen utgör <1% av totala utsläppen. 3) Ej relevant, inga aktiviteter kopplade till kategorin har identifierats. 4) Utsläpp inkluderade i kategori 4, transport och distribution i tidigare led. 5) Ej tillämpbar för SCAs verksamhet. 6) Exklusive scope 3-kategorierna kapitalvaror, bearbetning, användning och slutbehandling av sålda produkter, tillgångar som leasas i senare led och investeringar. För scope 2 avses platsbaserade utsläpp. Metod för att rapportera scope 1-utsläpp Indata baseras på förbrukningsdata från interna och externa källor, vilka omräknas till ton CO2e. Scope 1 omfattar direkta växthusgasutsläpp från stationär förbränning, arbetsmaskiner som används i verksamheten, transporter under operationell kontroll, hyrda eller ägda bilar och utsläpp från användning av torv och gödningsmedel. Förbrukningsdata samlas in från interna system eller tillhandahålls från externa parter. Avverkning utförd av entreprenörer, rapporteras som scope 1. Bränsleförbrukning och utsläpp beräknas utifrån avverkad volym och uppmätt bränsleförbrukning per avverkad m 3 för egna avverkningslag. Mätnoggrannheten har bedömts vara tillfredsställande, då SCAs avverk - ningar genomförs av cirka 10 procent egna avverkningsresurser. Skogs - vård utförs främst av entreprenörer, SCA har räknat fram ett nyckeltal från ett urval av entreprenörer som sedan appliceras på utförd areal. Interna transporter på terminaler, där förbrukningstal saknas, har en uppskatt - ning av nyttjade timmar hos entreprenörer gjorts. För beräkning av växthusgasutsläpp har emissionsfaktorer hämtats från publikt tillgängliga och etablerade källor, såsom Naturvårdsverket, Energiföretagen Sverige, Network for Transport Measures (NTM) och Energimyndigheten. Utsläpp från stationär förbränning har beräknats med emissionsfaktorer från Naturvårdsverket och Energiföretagen Sverige, medan utsläpp relaterade till transporter och logistik har beräk - nats med hjälp av emissionsfaktorer från Network for Transport Measures (NTM) och Energimyndigheten. Vid beräkning av transportrelaterade utsläpp har gällande bestämmelser om reduktionsplikt beaktats. Valet av dessa källor säkerställer transparens, jämförbarhet och tillgång till regelbundet uppdaterade emissionsdata. Ökning i reglerade utsläppshandelssystem beror på att egna fartyg inkluderas från år 2024. Biogena utsläpp av koldioxid beräknas utifrån mängden biobränslen och emissionsfaktorer från tillgängliga och etablerade källor som Natur - vårdsverket och Energiföretagen Sverige. SCAs biogena utsläpp av kol - dioxid från stationär förbränning uppgår till cirka 3 475 000 ton CO 2e och biogena utsläpp från transporter cirka 1 600 ton CO 2e. Biogena utsläpp rapporteras endast för scope 1 då tillförlitliga data för scope 2 och 3 saknas i nuläget och är osäkra att uppskatta. 126 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 129 ===== Metod för att rapportera scope 2-utsläpp För köpt elektricitet från nationellt elnät används emissionsfaktorer publicerade av AIB för beräkning av både platsbaserade och marknads - baserade utsläpp. Användningen av denna källa ger transparens och regelbundet uppdaterade data. För köpt fjärrvärme har leverantörsspecifika emissionsfaktorer använts. Användningen av dessa källor ger specifika uppgifter. SCA köper ingen fjärrkyla. Av bolagets inköpta el utgör andel köpt med ursprungsgarantier noll procent. Andel köpt el med gröna elcertifikat avser kontorsutrymmen och motsvarande lokaler, vilket utgör en mycket liten andel av bolagets totala elförbrukning. Metod för att rapportera scope 3-utsläpp Under år 2025, genomförde SCA en screening av scope 3 för att identi - fiera relevanta och materiella kategorier för bolagets påverkan och rap - portering. Ett tröskelvärde på 1 procent av totala utsläpp användes för att bestämma materialitet, vilket innebär att de kategorier som beräknas bidra med mindre än 1 procents utsläpp har exkluderats. I rapporteringen för år 2025 tillkommer kategorierna kapitalvaror och bearbetning av sålda produkter jämfört med föregående års rapportering. Utsläpp från anställdas pendling och investeringar är ej materiella då de utgör mindre än en procent av totala utsläppen och har därför exkluderats. Kategorin tillgångar som leasas i tidigare led, är ej relevant då SCA har operationell kontroll över samtliga inhyrda tillgångar. Utsläppen från dessa tillgångar rapporteras i scope 1 och 2. Utsläpp från transporter i senare led redo - visas som noll då utsläppen är inkluderade i kategori 4. SCAs träprodukter, massa, containerboard och grön el genererar inga fossila koldioxid - utsläpp i användningsfasen och därför har kategorin användning av sålda produkter exkluderats. Även kategorin slutbehandling av sålda produkter har exkluderats då i stort sett alla produkter som SCA säljer är biobase - rade och inte ger några fossila koldioxidutsläpp. Kategorin tillgångar som leasas i senare led, ger inga utsläpp som inte redan ingår i scope 1 och 2. Kategorin franchiseavtal är ej tillämpbar då SCA inte bedriver verksamhet med franchisetagare. Den procentandel av utsläpp som beräknats med hjälp av primärdata som erhållits från leverantörer inkluderar endast utsläpp som beräknats med leverantörsspecifika emissionsfaktorer och när färdigberäknade utsläpp erhållits direkt från leverantörer. För de totala utsläppen i kategori 3 har 8 procent beräknats med primärdata från leverantörer. Scope 3-avgränsningar: 3.1 Inkluderar inköpta kemikalier, förpackningsmaterial, trävaror, torv, gödsel och inhyrda arbetsmaskintjänster. Förbrukningsdata samlas in från interna system eller tillhandahålls från externa parter. Inköpt mängd processkemikalier används som mått på förbrukad volym processkemi - kalier. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer från olika publika eller leverantörsspecifika källor. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. Andelen av utsläppen beräknade med primärdata från leverantörer är 45 procent. 3.2 Utsläpp för kapitalvaror kommer från tillverkning av byggnads - material, anläggningstillgångar, maskiner, produktionsutrustning, inven - tarier och fordon som SCA tagit i drift under året. Utsläppsberäkningen baseras på bokfört värde samt publikt tillgängliga och etablerade emis - sionsfaktorer. Kategorin tillkommer i redovisningen av utsläpp från år 2025. Utsläpp från basåret 2019 och föregående år har uppdaterats i redovisningen. Procent andelen av utsläppen beräknad med primärdata från leverantörer är 0 procent. 3.3 Inkluderar uppströms utsläpp från produktion av bränsle- och energi - relaterade aktiviteter som rapporterats under scope 1 och 2. Indata baseras på förbrukningsdata från interna system och externa källor, vilka omräknas till ton CO2e. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer från olika publika källor. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. Procent andelen av utsläppen beräknad med primärdata från leverantörer är 0 procent. 3.4 Inkluderar uppströms utsläpp från inköpta transporter och inklu - derar både direkta utsläpp och utsläpp från produktion av bränslen. SCA har tidigare beräknat utsläpp från enbart transport av råvaror och pro - dukter och inte inkluderat utsläpp som uppstår vid hanteringen i lager vid externa terminaler. I kategorin ingår även nedströms transporter då SCA betalar för huvuddelen av transporterna till kunder. Indata baseras på fak - tiskt transportarbete (godsvikt och transportsträcka) från interna system och externa källor, vilka omräknas till ton CO 2e. För år 2025 kompletteras kategorin med utsläpp som uppstår vid flytt och omlastning av produkter, lagring i terminaler och kortare interna transporter. Ett nyckeltal har ska - pats baserat på energiförbrukning och hanterad volym på SCAs egna ter - minaler. Nyckeltalet appliceras på hanterad volym vid externa terminaler som SCA nyttjar i Europa och USA. Emissionsfaktorerna är publikt till - gängliga och baseras på terminalernas geografiska placering. Redovis - ningen för år 2024 och basåret 2019, har uppdaterats med dessa utsläpp. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. Procentandelen av utsläppen beräknad med primärdata från leverantörer är 0 procent. 3.5 Inkluderar avfall som genereras i verksamheten och transport till avfallshantering. Indata baseras på mängden genererat avfall från interna system och externa källor, vilka omräknas till ton CO 2e. Avfall har tidigare beräknats för SCAs industrier och skogliga verksamhet. Från år 2025 ingår avfall från logistikverksamheten i redovisningen, och även utsläppen för år 2024 har kompletterats. Utsläppen beräknas med emissionsfak - torer från olika publika källor. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. Procent andelen av utsläppen beräknad med primärdata från leverantörer är 0 procent. 3.6 Inkluderar tjänsteresor för SCA-anställda. Indata baseras på upp - mätta resedata och emissionsdata från resebyrån. Data från resebyrån inkluderar resor med flyg, tåg och hotellvistelser. Uppgifterna från rese - byrån rapporteras som kg CO 2e per resesätt. Utsläpp från hyrbilar erhålls från hyrbilsföretag som kg CO 2e eller som körda kilometer. Körda kilo - meter räknas om till CO2e med hjälp av emissionsfaktorer från publika källor. Data för taxiresor hämtas från bolagets ekonomisystem och beräknas om till kg CO2e med hjälp av emissionsfaktorer från publika källor. Procentandelen av utsläppen som beräknats med primärdata från leverantörer är drygt 74 procent. 3.10 Bearbetning av sålda produkter omfattar utsläpp som uppstår när produkter som SCA har sålt kräver bearbetning innan användning. SCAs försäljning av massa kräver bearbetning innan den blir en slutprodukt. SCA har gjort en uppskattning av den elförbrukning som behövs vid mal - ning av massan hos kund. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer från publika källor med ett års fördröjning. Procentandelen av utsläppen som beräknats med primärdata från leverantörer är 0 procent. Utsläppen har tillkommit i redovisningen för år 2025 och redovisad data för basåret 2019 och år 2024 har uppdaterats. För jämförbarhetens skull har de förändringar och kompletteringar av scope 3-kategorier som gjorts för år 2025 även korrigerats för basåret 2019 och år 2024. Uppskattningar i scope 3-utsläppen har bedömts ge tillfredsställande noggrannhet då mer tillförlitliga alternativ för insamling av data saknas. 127FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 130 ===== E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Bolaget deltar inte i några externa projekt för upptag och/eller lagring av koldioxid. Bolaget har inte heller kännedom om några projekt i värde - ked jan för upptag eller lagring av koldioxid. Bolaget har inte finansierat några växthusgasutsläpp genom att köpa koldioxidkrediter eller reverserat några utsläpp genom aktiva åtgärder under året eller under tidigare år. Bolaget har dock ett betydande nettoupptag av växthusgaser i form av koldioxid i bolagets skogar som är flera gånger större än utsläppen av fossila växthusgaser mätt som CO 2e i hela värdekedjan. Under år 2025 uppgick nettoupptaget i bolagets skogar till 4,3 (5,1) miljoner ton CO 2e. Upptaget har inte använts för att kompensera utsläpp av växthusgaser i värdekedjan eller sålts till extern part under året eller under tidigare år. Beräkningen följer standarden ISO 13391:2. Nettoupptaget i SCAs växande skog beräknas genom att bruttotillväxten i skogen reduceras med naturliga förluster och avverkning under året. Erhållen nettotillväxt multipliceras med faktor 1,375 ton CO 2e per m3sk nettotillväxt. Bakgrund till faktorn finns beskriven i ”Individual tree biomass equations or biomass expansion factors for assessment of carbon stock changes in living biomass – A comparative study”, Forest Ecology and Management 2012. Till nettoupptaget räknas även upptag i växande biomassa på låg - produktiv skogsmark samt nettoökning av kol i skogsmark från bland annat nedfallande barr och löv samt nedbrytning av rötter. Nettoupptag för lågproduktiv skogsmark i Sverige baseras på data från Riksskogs- taxeringen, SLU, som rapporterat en nettoinlagring i levande biomassa om 1,231 ton CO2e/ha/år. Denna faktor appliceras på SCAs areal av låg - produktiv skogsmark. För SCAs baltiska skogsinnehav finns ingen bety - dande areal lågproduktiv skogsmark, och därmed ingen nettoinlagring för denna kategori. Nettoökning av kol i mark, död ved och förna, baseras på data från Naturvårdsverkets nationella klimatrapportering, och utgör ett medelvärde för skogsmark i Sverige. För att få en säkrare faktor, har ett medelvärde för åren 2020–2024 för nettolagring använts, 0,96 ton CO 2e/ ha/år. Denna faktor appliceras på hela SCAs skogsmark i Sverige. För det baltiska skogsinnehavet rapporteras ingen nettoinlagring för denna kategori i de nationella inventeringsrapporterna för Estland och Lettland, och SCA har därmed beräknat denna kategori till noll. E1-8: Intern koldioxidprissättning SCA använder inte intern prissättning för befintliga utsläpp. Därmed omfattas 0 procent av bolagets utsläpp enligt scope 1–3 av intern prissättning. SCA tillämpar dock intern prissättning på koldioxid vid värdering av potentiella investeringar för att på så sätt bedöma klimateffekt och even - tuella kostnader eller besparingar. För prissättning används aktuellt eller prognosticerat marknadspris på utsläppsrätter i EUs utsläppshandels - system, EU ETS. 128 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 131 ===== EU Taxonomi Ekonomiska aktiviteter som omfattas av EUs Taxonomi EUs Taxonomi för hållbara investeringar ska vara en vägledning för finan - siella aktörer att identifiera ekonomiska verksamheter som väsentligt bidrar till att nå EUs klimatmål och gröna tillväxtstrategi. Redovisnings - kravet för år 2025 omfattar samtliga sex miljömål och med rapportering av dels de aktiviteter (verksamheter) som är förenliga med taxonomins krav (aligned) dels de som omfattas av taxonomin (eligible). Bolaget har, för verksamhetsåret 2025, valt att tillämpa beslutade förenklingar i form av materialitet och förenklade tabeller. Jämförande data och nyckeltal för år 2024 har räknats om i enlighet med rapporteringskraven gällande från den 1 januari 2026. SCAs produkter bidrar till en hållbar omställning genom att ersätta fossila material med produkter baserade på förnybar råvara från ett ansvarsfullt skogsbruk. Trots detta omfattas inte de flesta av bolagets produkter av EUs Taxonomi i dagsläget, det vill säga det finns inte några tekniska kriterier beskrivna för dessa aktiviteter. Exempel på SCAs aktiviteter som bidrar till att begränsa klimat - förändringar, men inte omfattas av taxonomin är: • Produktion och försäljning av trävaror för byggande, renovering och tillverkning av möbler. • Produktion och försäljning av fiberbaserade förpackningsmaterial. • Produktion och försäljning av pellets och oförädlade biobränslen för generering av förnybar energi. Bedömningen av verksamheten har baserats på de aktiviteter och kriterier som beskrivs i de delegerade akterna för EUs Taxonomi 2021/2139, 2021/2178, 2022/1214, 2023/3850, 2023/3851 och 2026/73. De ekono- miska aktiviteter som identifierats omfattas av taxonomin är skogsförvalt - ning, energi aktiviteter så som försäljning av fjärrvärme, el och tallolja för vidareförädling till biodrivmedel samt olika transporttjänster och lagring av el. Avgränsningen för att identifiera de aktiviteter som omfattas av EUs Taxonomi följer bolagets konsolideringsprinciper, se not A1 i den finan - siella redovisningen. Detta medför att inga aktiviteter kopplade till joint ventures har inkluderats. Identifierade aktiviteter som omfattas av EUs Taxonomi, har i första hand bedömts utifrån bidrag till miljömålet ”Begränsning av klimat - förändringar”. Några aktiviteter omfattas även av miljömålet ”Biologisk mångfald och ekosystem”. Dessa aktiviteter bedöms dock huvudsakligen utifrån bidrag till miljömål ”Begränsning av klimatförändringar”, varför de redovisas under detta mål. För år 2025 har inga aktiviteter identifierats som huvudsakligen omfattas av eller bidrar till de övriga miljö målen. Vid bedömning av ekonomiska aktiviteter har försiktighetsprincipen tillämpats, det vill säga i de fall då det funnits tveksamheter kring huruvida en aktivitet uppfyller de krav som finns på bidrag till miljömålen, har dessa ej inkluderats i beräkningen av omsättning, kapital- eller driftsutgifter. För att bedöma om en aktivitet är förenlig med taxonomin (aligned), har de tekniska kriterierna, kriterierna för att inte orsaka betydande skada (do no significant harm, DNSH) samt minimiskyddsåtgärderna (minimum social safeguards) bedömts. SCA bedöms uppfylla minimiskyddsåtgär - derna, se Bolagsstyrningsinformation G1 avsnitt GOV-1 till och med G1-3. För år 2025 har bolaget inte identifierat några aktiviteter som klassas som omställningsverksamhet. Bolaget har tillämpat kumulativa materialitetströsklar om 10 procent per nyckeltal (omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter), och för de aktiviteter som understiger tröskeln, har ingen bedömning av taxonomi - förenlighet genomförts. Inga av de exkluderade aktiviteterna bedöms som så kallade skadlig verksamhet. Omsättning Omsättningen omfattar koncernens intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen. I intäkter ingår netto omsättning och övriga rörelseintäkter från extern försäljning av varor och tjänster, det vill säga efter eliminering av interna transaktioner. Utfall för omsättning per respektive ekonomisk aktivitet tas från koncernens ekonomisystem och följer den ekonomiska redovisningen. Skogen är basen för SCAs verksamhet och SCAs skogsbruk bedöms omfattas av EUs Taxonomi, men då det mesta av vedråvaran förbrukas internt exkluderas intäkten från redovisning av omsättningen. Detta medför att det är en mycket liten andel av SCAs totala omsättning som får inkluderas vid beräkning av andelen som omfattas av EUs Taxonomi (eligible) respektive andelen som är taxonomiförenlig (aligned). De aktivi- teter som omfattas av taxonomin, utgörs nästan helt av övriga rörelse - intäkter och utgör en mindre andel av bolagets omsättning. Aktiviteten skogsförvaltning omfattar intäkter från externt sålda skogs - vårdstjänster, försäljning av skogsplantor samt extern försäljning av en mindre mängd virke. Energiaktiviteter som identifierats omfattas av EUs Taxonomi utgörs av försäljning av vindkraft från egen vindkraft, produk - tion och försäljning av tallolja för vidare förädling till flytande biodriv - medel, extern försäljning av mottrycksel, värme och fjärrvärme samt lagring av el. Extern försäljning av sjötransporter på egna och leasade fartyg bedöms också omfattas av taxonomin. Kapitalutgifter SCA, ett icke-finansiellt bolag som tillämpar IFRS-standards, har identi - fierat kapitalutgifter (investeringar) under kategorierna IAS 16, IAS 38, IAS 41 samt IFRS 16. Vid bedömning av de investeringar som omfattas av taxonomin och som uppfyller kriterierna, har beräkning gjorts av de investeringar som uppfyller något av kriterierna a–c: (a) avser tillgångar eller processer som är kopplade till bolagets ekono - miska aktiviteter som i nuläget omfattas av taxonomin. (b) är en del av en plan att öka bolagets ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin eller gör det möjligt för ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin att bidra till miljömålen inom en på förhand fastställd tidsram. (c) avser inköp av externa varor och tjänster som är resultat av ekono - miska aktiviteter som är förenliga med taxonomikraven och enskilda åtgärder som gör det möjligt att bli koldioxidsnåla eller leda till minskade växthusgasutsläpp, samt enskilda åtgärder för byggnadsrenovering enligt vad som anges i de delegerade akterna. För år 2025 utgörs kapitalutgifterna, som omfattas av EUs Taxonomi, främst av förvärv av skogsmark samt investering i egen vindkraft. Investe - ringar i skogsförvaltning består till största delen av förvärv av skogsmark i Baltikum och Sverige. Kostnaderna inkluderar även investeringar i skogs - bilvägar, kapitaliserad skogsvård samt leasingkontrakt kopplade till skogsmaskiner. Andra investeringsutgifter omfattar ökad produktion av vindkraft, underhåll av egna fartyg, produktion och leverans av fjärrvärme samt batterilagring av el. För år 2025 har ingen andel av kapitalutgifterna finansierats via gröna obligationer eller bidrag. I nuläget finns inga aktivi - teter som omfattas av en kapitalutgiftsplan. Driftsutgifter Driftsutgifterna inkluderar, i enlighet med taxonomins definition, direkta kostnader som inte bokförts som tillgångar och som avser forskning och utveckling, renovering av byggnader, kortfristiga leasing avtal, underhåll och reparation samt övriga direkta drifts utgifter som rör det dagliga löpande underhåll som krävs för att säkerställa de materiella anläggnings - tillgångarnas fortsatta drift och ändamålsenliga funktion. Vid bedömning av de driftsutgifter som omfattas av taxonomin och som uppfyller kriterierna, har beräkning gjorts av de drifts utgifter som uppfyller något av kriterierna a–c: (a) avser tillgångar eller processer som är kopplade till bolagets ekonomiska aktiviteter som i nuläget omfattas av taxonomin. (b) är en del av en plan att öka bolagets ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin eller gör det möjligt för ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin att bidra till miljömålen inom en på förhand fastställd tidsram. (c) avser inköp av externa varor och tjänster som är resultat av ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomikraven och enskilda åtgärder som gör det möjligt att bli koldioxidsnåla eller leder till minskade växthusgasutsläpp, samt enskilda åtgärder för byggnads - renovering enligt vad som anges i de delegerade akterna. 129FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 132 ===== Endast konton som innehåller driftsutgifter som uppgår till minst 1 miljon SEK har beaktats vid beräkningen enligt kategori c) ovan. Vid genomgång av dessa utgifter, har endast fakturor som uppgår till minst 0,5 MSEK beaktats. För år 2024 utgörs majoriteten av drifts - utgifterna som omfattas av taxonomin av övriga direkta drifts utgifter. De största driftsutgifterna som bedöms omfattas av EUs Taxonomi utgörs av skogsvårdsåtgärder på egen skog så som kostnader för gall - ring. Därtill kommer underhåll av utrustning för att utföra skogsvårds - tjänster åt andra skogsägare. För energiproduktion har underhållskostnader beräknats som en andel av anläggningens totala underhållskostnader baserat på behovet av underhåll för anläggningens olika avdelningar. Energiaktiviteter bedöms som aligned då dessa driftsutgifter är kopp - lade till aktiviteter som bedöms vara aligned med de tekniska kriterierna. Driftsutgifter kopplade till de egna fartygen har tagits upp som eligible men inte aligned, då fartygen har ett koldioxidutsläpp som inte uppfyller de tekniska kriterierna. Från år 2025, bedöms inte längre skogsvårds - åtgärder som aligned då kriteriet om extern revision inte gått att uppfylla, se vidare under CCM 1.3 Skogsbruk nedan. Bedömning av ekonomiska aktiviteters förenlighet med EUs Taxonomi Nedan beskrivs den bedömning som gjorts för hur respektive ekonomisk aktivitet uppfyller de tekniska kriterierna och kriterierna för att inte orsaka betydande skada, DNSH, för övriga miljömål. Upp fyllandet av kravet på minimiskyddsåtgärder har beskrivits tidigare i detta avsnitt. CCM 1.3 Skogsbruk SCA är Europas största privata skogsägare. Bolagets skogsbruk är certi - fierat enligt FSC och PEFC. Detta innebär att bolaget utöver att tillämpa nationell skogsbrukslagstiftning även uppfyller internationellt vedertagna principer och kriterier för ansvarsfullt skogsbruk. Bolaget har skogsbruks - planer som syftar till att säkerställa ett aktivt och långsiktigt skogsbruk med hållbart nyttjande av skogens resurser och eko system tjänster. Dessa skogs bruksplaner omfattar ekologisk landskapsplanering som dokumen - terar områden med höga naturvärden och ligger till grund för bolagets strategi att bevara och utveckla skogens biologiska mångfald. Skogsbruks- planerna uppdateras löpande. Genom inventeringar av skogs beståndet med fem till tio års intervall uppdateras bolagets avverkningsplaner för att säkerställa ett uthålligt uttag av råvara. Då den årliga avverkningsnivån är lägre än tillväxten, sker en nettotillväxt av biomassa varje år och därmed ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären. Detta ingår i bolagets klimat nytta som beskrivs under klimatavsnittet i denna årsredovisning. Virkesförrådets utveckling (nettotillväxt) verifieras och redovisas regel - bundet via SLUs Riksskogstaxering och egen inventering. Dessa mät - ningar påvisar ett ökande kolförråd över tid sett till hela bolagets innehav. Beräkningarna omfattar alla berörda kolpoler och följer IPCCs riktlinjer för inventering av växthusgaser. Via certifieringssystemen FSC och PEFC genomförs årligen interna och externa revisioner av bolagets skogsbruk. Bolagets klimatrisk analys redovisas under riskavsnittet i Förvaltningsbe - rättelsen. Bolaget har planterat contortatall på en mindre andel av skogs - innehavet. Den bedöms inte som en invasiv art enligt ansvarig myndighet, Skogs styrelsen. Contortatallen är inte ett inhemskt trädslag men får enligt lag planteras i Sverige. Med sin väsentligt högre överlevnad och tillväxt - hastighet ger den ett signifikant bidrag till skogens nettoupptag av kol - dioxid från atmosfären och bidrar därmed till att begränsa klimatföränd - ringar. Vid åtgärder i skogen, finns riktlinjer för att inte påverka miljövärden negativt. Särskilda insatser görs för att bevara och restaurera vattendrag och våtmarker. Likaså finns föreskrifter och rutiner för att undvika utsläpp av till exempel hydraulolja och för att minimera effekten om ett läckage ändå skulle uppstå och påverka mark och vatten. Bolagets skogsbruk bedöms av SCA uppfylla samtliga kriterier enligt EUs Taxonomi förutom kravet på tredjepartsrevision. Bolaget har sökt efter en partner som kan utföra revision som överensstämmer med kraven enligt EUs Taxonomi, men har ännu inte funnit någon och kommer att fortsätta söka. Fram tills dess rapporterar bolaget fortsättningsvis aktiviteten skogsförvaltning som omfattandes av EUs Taxonomi men inte som aligned. Detta är en förändring mot föregående års rapportering. Aktiviteten är materiell avseende kapitalutgifter och driftutgifter. CCM 4.3 Elproduktion för vindkraft SCA äger en egen vindpark. Väsentligt bidrag till att begränsa klimat - förändringar bedöms uppfyllt då parken producerar och säljer förnybar el från landbaserad vindkraft. Genom miljökonsekvens bedömning, erhållet miljötillstånd och plan för att hantera en framtida nedmontering av parken, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten är materiell avseende kapitalutgifter och bedöms vara aligned. CCM 4.10 Lagring av el Bolaget har investerat i och driver en batterianläggning för lagring av el. Aktiviteten är en möjliggörande aktivitet som underlättar elektrifiering och kan bidra till att stabilisera elnätet. I slutet av livscykeln planeras för åter - vinning av till exempel metaller. Aktiviteten bedöms inte som materiell. CCM 4.13 Framställning av biogas och biobränslen för transportändamål samt av flytande biobränslen Bolaget utvinner och säljer tallolja som är en restprodukt från sulfat - massa tillverkningen. All råvara till massatillverkningen uppfyller som minimum FSC Controlled Wood. Talloljan vidareförädlas till flytande biodrivmedel och ger en reduktion av växthusgasutsläpp större än 90 procent jämfört med fossilt bränsle. Genom massafabrikernas miljö - konsekvensbedömningar och erhållna miljötillstånd, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten bedöms inte som materiell. CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla Bolaget levererar värme till kommunala fjärrvärmenät. Levererad värme utgörs av överskottsvärme och/eller värme baserad på förnybara bränslen. Genom miljökonsekvensbedömningar och erhållna miljötillstånd för berörda industrier, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten bedöms inte som materiell. CCM 4.20 Kombinerad produktion av värme/kyla och el från bioenergi I bolagets industriprocesser produceras mottrycksel som dels används internt, dels säljs externt till elnätet. Denna aktivitet omfattar även en mindre leverans av ånga producerad från biobränslen. Råvaran till fabri - kerna uppfyller som lägst FSC Controlled Wood och reduktionen av växt - husgaser bedöms vara cirka 90 procent jämfört med om fossila bränslen hade använts. Genom miljökonsekvens bedömningar och erhållna miljö - tillstånd för berörda industrier, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten bedöms inte som materiell. CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon Bolaget leasar ett antal bilar för persontransport. Den andel som utgörs av rena elbilar bedöms uppfylla de tekniska kriterierna och DNSH-kriteri - erna då fordonen inte ger upphov till några fossila utsläpp. Aktiviteten bedöms inte som materiell. CCM 6.10 Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för hamnarbeten och hjälpverksamhet Bolaget bedriver sjöfrakter för godstransport på egna eller leasade fartyg. I nuläget finns inte tillgänglig teknik för att uppfylla de tekniska kriterierna i EUs Taxonomi. Aktiviteten bedöms inte som materiell. 130 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 133 ===== Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattande nyckeltal) Räkenskapsår (N) 2025 KPI (1) Totalt (2) Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin (3) Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (4) Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven (5) Uppdelning per miljömål av taxonomiförenliga verksamheter Andel möjliggörande av verksamheter (12) Andel av omställningsverksamheter (13) Icke-bedömda verksamheter som anses icke-väsentliga (14) Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (N-1) (15) Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående budgetår (N–1) (16) Begränsning av klimatförändringar (6) Anpassning till klimatförändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald (11) MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 23 446 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 6% 0 0% Kapitalutgifter 2 904 57% 952 33% 33% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 434 18% Driftsutgifter 2 051 29% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 0 0% Andel av omsättning från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet) Rapporterad KPI Omsättning Räkenskapsår (N) 2025 Ekonomiska aktiviteter (1) Kod (2) KPI:er som omfattas av taxonomi- kraven (Andel av omsättning som omfattas av taxonomin) (3) Taxonomiförenlig KPI (Monetärt värde av omsättning) (4) Taxonomiförenlig KPI (Andel av taxonomiförenlig omsättning) (5) Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet (12) Omställningsverksamhet (13) Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven (14) Begränsning av klimatförändringar (6) Anpassning till klimatförändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald (11) % MSEK % % % % % % % (E där tillämpligt) (T där tillämpligt) % Inga aktiviteter över materialitets- tröskeln, 10 procent N/A 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Summa taxonomiförenlighet per miljömål Total KPI (Omsättning) Härledning av redovisade kapitalutgifter som inkluderats i taxonomirapporteringen Investeringsverksamheten1) MSEK 2025 Kommentar Bolagsförvärv 0 Avyttringar 0 Löpande investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar –1 542 Ingår i taxonomirapporteringen Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar –1 273 Ingår i taxonomirapporteringen Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar (KF:2) –2 815 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (KF:2) 233 Förvärv och avyttring av finansiell tillgång –23 Återbetalning av lån från utomstående 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 605 Leasing (nya, omvärderade samt avslutade kontrakt, not B1) –89 Ingår i taxonomirapporteringen Underlag för taxonomirapporteringen (kapitalutgifter) –2 904 1) Se koncernens kassaflödesanalys, sidan 169. 131FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 134 ===== Andel av kapitalutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet) Rapporterad KPI Kapitalutgifter Räkenskapsår (N) 2025 Ekonomiska aktiviteter (1) Kod (2) KPI:er som omfattas av taxonomi- kraven (Andel av kapitalultgifter som omfattas av taxonomin) (3) Taxonomiförenlig KPI (Monetärt värde av kapitalutgifter) (4) Taxonomiförenlig KPI (Andel av taxonomiförenliga kapitalutgifter) (5) Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet (12) Omställningsverksamhet (13) Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven (14) Begränsning av klimatförändringar (6) Anpassning till klimatförändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald (11) % MSEK % % % % % % % (E där tillämpligt) (T där tillämpligt) % Skogsförvaltning CCM 1.3 24% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Elproduktion från vindkraft CCM 4.4 33% 952 33% 33% 0% 0% 0% 0% 0% 100% Summa taxonomiförenlighet per miljömål 33% 0% 0% 0% 0% 0% Total KPI (kapitalutgifter) 57% 952 33% 33% 0% 0% 0% 0% 0% 58% Andel av driftsutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet) Rapporterad KPI Driftsutgifter Räkenskapsår (N) 2025 Ekonomiska aktiviteter (1) Kod (2) KPI:er som omfattas av taxonomi- kraven (Andel av driftsutgifter som omfattas av taxonomin) (3) Taxonomiförenlig KPI (Monetärt värde av driftsutgifter) (4) Taxonomiförenlig KPI (Andel av taxonomiförenliga driftsutgifter) (5) Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter Möjliggörande verksamhet (12) Omställningsverksamhet (13) Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven (14) Begränsning av klimatförändringar (6) Anpassning till klimatförändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald (11) % MSEK % % % % % % % (E där tillämpligt) (T där tillämpligt) % Skogsförvaltning CCM 1.3 29% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Summa taxonomiförenlighet per miljömål 0% 0% 0% 0% 0% 0% Total KPI (driftsutgifter) 29% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 132 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 135 ===== ESRS E2 – Förorening E2 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar SCA har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys omfattande koncer - nens verksamhet och värdekedja för att identifiera påverkan, risker och möjligheter kopplade till föroreningar, se Allmän information SBM-3. För att identifiera väsentlig påverkan inom föroreningar har dialog förts både med interna experter och externa intressenter genom bland annat work - shop, litteraturstudier samt intressentdialoger med leverantörer och kredit marknaden. Processen beskrivs i Allmän information IRO-1. SCAs verksamhet inom skogsindustri, sågverk, massa- och pappers - produktion samt transporter innebär risk för negativ påverkan genom faktiska eller potentiella utsläpp till luft och vatten. Bolagets utsläpp påverkas av produktionsnivå och produktmix. SCA efterlever gällande miljölagstiftning och villkor i erhållna miljötillstånd. Vid oförutsedda hän - delser som exempelvis haverier, kan dock utsläpp ske som kan ha en tillfällig negativ påverkan på ett begränsat geografiskt område. SCAs dubbla väsentlighetsanalys identifierade väsentlig påverkan i form av utsläpp till luft och en potentiellt negativ påverkan kopplat till utsläpp till vatten. Utsläpp till luft och vatten SCAs samtliga produktionsanläggningar är tillståndspliktiga och har miljö tillstånd som bland annat anger gränser för utsläpp. Utsläpp till luft från bolagets produktionsanläggningar, kommer i första hand från för - bränningsanläggningar vilket kan påverka ekosystem lokalt och regionalt. Utöver fossil CO2, är stoft, NOX och SO2 de utsläpp till luft som har identi - fierats ha störst påverkan och som också omfattas av industriernas miljö - tillstånd. Industrierna har kontrollprogram för att hantera och säkerställa att utsläppen inte överskrider tillåtna gränsvärden. Utsläpp till luft kommer även från transporter av olika slag. Största delen av transportarbetet sker med fartyg i form av egenägda RoRo- fartyg eller andra externa lastfartyg. Större delen av SCAs lastbils trans- porter köps in från externa leverantörer. Där så är möjligt sker transporter med järnväg. Fossila utsläpp av växthusgaser redovisas i Klimatföränd - ringar, se avsnitt E1-6, och inkluderar även utsläpp i värdekedjan. Utsläpp till vatten från SCAs industriella verksamheter skulle kunna bidra till negativ påverkan på vattenmiljön. Samtidigt är det inte givet att effekterna blir allvarliga eller långvariga, eftersom utsläppen huvud - sakligen sker i större vattendrag och kustvatten med hög omsättnings- och utspädningskapacitet. Påverkan varierar därför mellan olika platser och beror i hög grad på recipientens känslighet, lokala hydrologiska för - hållanden och säsongsvariationer. Den negativa påverkan har därmed bedömts som potentiell men med begränsad omfattning. För Sverige finns inom ramen för Vattendirektivet särskilda miljökvalitetsnormer för recipienter som mottar processvatten, såväl i inlandet som vid kusten. Inom ramen för miljötillståndsprocessen, utreds normalt att verksamhets - platsers vattenutsläpp klarar dessa normer. E2-1: Policyer relaterade till förorening SCAs hållbarhetspolicy utgör tillsammans med satta mål grunden för bolagets arbete kopplat till föroreningar. Policyn omfattar bland annat att bolaget ska bedriva sin verksamhet så att negativ påverkan på människa, miljö och klimat minimeras och på ett sätt som minst motsvarar de krav som ställs av tillämplig lagstiftning. Behov av åtgärder bedöms utifrån SCAs prestation, miljötillståndsvillkor och gällande BAT (Best Available Techniques). Ständiga förbättringar av prestanda för att skydda miljö och förebygga föroreningar inkluderas i ordinarie process- och produk - tutvecklingsarbete. Policyn täcker de föroreningar som omfattas av miljö - tillstånd, lagstiftning eller BAT. Policyn beslutas av styrelsen och hållbar - hets- och kommunikationsdirektören har det övergripande ansvaret för implementering av policyn. Policyn gäller för hela SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via sca.com. SCA har en leverantörsstandard som beskriver de krav som bolaget ställer på sina leverantörer så som att minimera påverkan på miljö och klimat och som leverantörerna måste uppfylla. Leverantörsstandarden är publikt tillgänglig via sca.com. Utöver hållbarhetspolicyn har bolaget skriftliga interna instruktioner för att hantera påverkan, risker och möjligheter inom föroreningar. Exempel på intern dokumentation är miljöledning, miljöbedömningar, hantering av klagomål och synpunkter samt nödlägesplaner. Resursledningssystemet (RMS) används för att samla in data och följa upp utfall. Verksamheterna omfattas av miljökontrollprogram som innefattar rutiner, mätningar och dokumentation för att säkerställa att bolagets påverkan på människa och miljö minimeras. Varje affärsområde ansvarar för att instruktioner och rutiner finns tillgängliga för sina medarbetare och att dessa är implemen - terade i verksamheten. Rutiner finns implementerade för att minimera risken för att oväntade incidenter ska inträffa som kan medföra utsläpp till luft, vatten eller mark. Om de ändå skulle inträffa, till exempel vid ett haveri, finns nödlägesplaner inom samtliga verksamheter. Dessa beskriver hur oväntade händelser ska hanteras för att minimera negativ påverkan för människa och miljö. Alla svenska produktionsenheter är medlemmar i lokala vattenråd eller recipientkontrollföreningar där bolaget samarbetar med berörda intres - senter, inklusive tillsynsmyndigheter, om frågor gällande hantering och övervakning av recipientens status. E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening SCA bedriver tillståndspliktiga verksamheter där respektive industri följer gällande miljövillkor och lagstiftning. Eventuella avvikelser från tillstånd eller lagstiftning registreras i ett internt avvikelsesystem och korrigerande åtgärder vidtas dels akut, dels på längre sikt för att minimera negativ påverkan och att händelsen inträffar igen. Vid ett eventuellt överskridande informeras berörda myndigheter. SCAs produktionsanläggningar innehar miljötillstånd, vilka bland annat reglerar utsläpp till luft och vatten. Bolaget har kontrollsystem på plats för att säkerställa att givna tillstånd följs. Kontinuerlig övervakning i form av mätutrustning, underlättar en snabb upptäckt av eventuella avvikelser och ett snabbt agerande för att minimera potentiella negativa effekter. För att minimera utsläpp till luft och vatten, investerar SCA även i ny teknik och genomför energieffektiviseringar för att minska utsläppskällor. Bland annat renar bolaget rökgas och processluft genom filter, cykloner och elektrofilter. SCA har systematiskt arbetat med att ersätta olja med biobränslen och el vilket även minskar utsläpp till luft. Bolagets åtgärder omfattar i första hand den egna verksamheten och definieras på enhets - nivå baserat på de lokala förhållandena. Bolaget arbetar även för att öka fyllnadsgraden på transporter, utbilda i ecodriving, tillämpa olika tekniker för sänkt bränsleförbrukning och prio - ritera transportmedel och bränslen med mindre miljöpåverkan. Andra aktiviteter i värdekedjan för att minimera utsläpp är nyttjande av tunga fordon, så kallade 74-tons fordon, som bidrar till effektivare transporter. För transporter av virke används 74-tons fordon där så är möjligt utifrån vägbroars bärighet. Utvärdering av eldrivna fordon för virkestransporter för att minimera miljöbelastningen pågår. Cirka 95 procent av allt vatten som används i SCAs industrier, återgår till recipienten som för SCA är Bottniska viken. Största delen av vattnet, 63 procent, används som kylvatten och har aldrig varit i kontakt med processen utan kan släppas ut direkt, med något förhöjd temperatur. 32 procent av vattnet är processvatten som återanvänds i flera steg innan det slutligen renas både mekaniskt och biologiskt innan det släpps ut till recipient. I den mekaniska reningen tas suspenderade ämnen, sand och partiklar bort. I den biologiska reningen reduceras upplösta ämnen och föroreningar som påverkar den kemiska syreförbrukningen (Chemical Oxygen Demand, COD). Resterande 5 procent avgår i huvudsak som vatten ånga, se avsnitt E3-4. Utsläpp till vatten omfattar suspenderade ämnen, COD, klororganiska föreningar (AOX), kväve och fosfor. SCA följer vattenförbrukningen och avloppsvattnets kvalitet med hjälp av styrnings- och kontrollprogram. För att minska utsläppen till vatten har SCA avancerade vattenrenings - verk vid massa- och pappersbruk och genomför kontinuerligt mätning och övervakning av utsläppsnivåer enligt miljötillstånden. SCA investerar även i processförbättringar för att bland annat minska mängden suspen - derade ämnen och kemikalier. För att minimera risken för utsläpp vid skogsbruksåtgärder finns ett flertal rutiner och uppföljning görs bland annat i form av interna revisioner på plats. För att minska potentiella utsläpp till luft och vatten genomförs konti - nuerligt nödlägesövningar på respektive enhet, för att träna på olika scenarier. Efter en övning eller inträffad händelse utvärderas prestationen för att identifiera kort- och långsiktiga förbättringar, vilka sedan sprids i organisationen och är en del av arbetet med ständiga förbättringar. 133FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 136 ===== SCAs massa- och pappersbruk och den skogliga verksamheten har miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 14001, där interna och externa revisioner ingår liksom förbättringsarbete och uppföljning av efterlevnad. SCA har installerat olika åtgärder som externrening och elfilter för att minimera utsläpp liksom övervakningssystem för att mäta halter av olika ämnen både i utsläpp till vatten och luft. Bolaget har i dagsläget inte identifierat ytterligare åtgärder som kräver betydande driftsutgifter. E2-3: Mål relaterade till förorening SCA har mål för utsläpp till luft och vatten för att minimera miljöpåverkan på enhetsnivå för de producerande enheterna. Målen sätts utifrån enheternas miljövillkor och följs upp på enhetsnivå. SCA har valt att inte definiera aggregerade mål för utsläpp till luft då det är effektivare att följa utsläppen på enhetsnivå. SCA har ett koncernövergripande mål att minska utsläpp av partiklar till vatten med 10 procent till år 2030 jämfört med basåret 2020. Målet har satts efter interna diskussioner och följs årligen upp på koncernnivå. Mängd partiklar mäts med metoden SS-EN 872:2005. Under år 2025 har utsläpp av partiklar till vatten minskat med 39 procent jämfört med bas - året 2020 och med 13 procent jämfört med föregående år. Fortlöpande trimningar och mindre investeringar i anläggningarna har medfört en positiv utveckling. Minskade utsläpp av partiklar, suspenderade ämnen, medför också minskade utsläpp av övriga miljöparametrar kopplade till utsläpp till vatten. Målsättningarna som SCA har valt för att minska utsläpp till luft och vatten är frivilliga. E2-4: Förorening av luft, vatten och mark Föroreningar som släpps ut till luft och vatten mäts vid SCAs anlägg - ningar. Miljötillstånden innehåller villkor som ställer krav på egenkontroll - program för respektive anläggning. I dessa kontrollprogram beskrivs vad som ska mätas, vid vilka tidpunkter och med vilken metod. Mätningar sker både automatiskt och manuellt. Utsläpp till luft och vatten följs upp inom ramen för de kontroll pro- gram som ingår i gällande miljötillstånd. Miljötillstånden fastställs av nationell myndighet och efterlevnaden följs upp av tillsynsmyndighet (Läns styrelsen). Bolagets massa- och pappersbruk är certifierade enligt ISO 14001 och revideras av extern part. De utsläpp som inte övervakas kontinuerligt via olika mätare, mäts periodiskt eller beräknas baserat på utsläppsfaktorer. Föroreningar som släpps ut till vatten, beräknas baserat på uppmätt koncentration av föroreningar i flödet och uppmätt flödesvolym. Koncentration av föroreningarna analyseras med laboratorietester på utgående avlopps - vatten. Avloppsflödet mäts med flödesmätare, vilka verifieras enligt respektive fabriks underhållsrutin för att säkerställa korrekt mätning. I vissa fall mäts inte utsläppen kontinuerligt utan beräknas, baserat på publika faktorer överenskomna med myndigheter, till exempel utsläpp av metaller i luft som beräknas utifrån tillförd effekt i värmepanna. I tabellen nedan redovisas föroreningar från SCAs industriella verksamheter. Utfall 2025 Mängd föroreningar Mätmetod Mätfrekvens Typ av förorening utsläppta i luft (kg) utsläppta i vatten (kg) luft vatten luft vatten Kolmonoxid (CO) 2 337 175 - Beräkning / mätning Stickprov / kontinuerlig Ammoniak (NH3) 329 545 - IVL/SSVL 20211213 Årligen Flyktiga organiska föreningar utom metan (NMVOC) 1 462 202 - IVL/SSVL 20211213 Årligen Kväveoxider (NOX/NO2) 2 104 543 - NFS 2004:6 Kontinuerlig Svaveloxider (SOx/SO2) 199 463 NFS 2013:252,253 Kontinuerlig Totalkväve - 320 939 SS 028101-1 Dygn Totalfosfor - 34 260 SS 028101-1 Dygn Arsenik och arsenikföreningar (som As)  34 54 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Dygn Kadmium och kadmium föreningar (som Cd) 20 58 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn Krom och kromföreningar (som Cr) - 116 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn Koppar och kopparföreningar (som Cu) 135 1 568 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) - 2 SS-EN ISO17294-2:2005 Dygn Nickel och nickelföreningar (som Ni)  130 159 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn Bly och blyföreningar (som Pb)  - 91 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn Zink och zinkföreningar (som Zn) 622 10 422 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn Halogenerade organiska föreningar (som AOX)  - 34 815 SS028104-1 Dygn Totalt organiskt kol (TOC) (som totalt C eller COD/3) - 4 503 060 COD/3:Hach Lange LCK814, TOC:SS-EN 1484:1997 Dygn Partiklar till luft (PM10) 174 425 - SS 02 84 26 Stickprov / kontinuerlig 134 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 137 ===== ESRS E3 – Vattenresurser och marina resurser E3 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till vattenresurser och marina resurser Vattenfrågor blir allt viktigare ur ett resursperspektiv globalt sett även om Sverige är ett land med låg risk för generell vattenbrist. World Resources Institutes riskkarta över vattentillgång i världen, Water Atlas, visar att norra Sverige har en låg risk (0–1) på en femgradig skala. SCAs industri - enheter ligger i norra Sverige i områden med mycket god vattentillgång i form av större älvar och försörjs till nära 100 procent med ytvatten från dessa vattendrag. Resterande vatten kommer från kommunala led - ningsnät. Under år 2025 har en dubbel väsentlighetsanalys genomförts för att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter för SCAs verksamhet och värdekedja, se Allmän information SBM-3 och IRO-1. För att fastställa väsentliga områden har dialog förts med både interna experter och externa intressenter. Information har samlats in genom bland annat workshop, litteraturstudier, enkät till leverantörer, dialog med leverantörer och kreditmarknaden. Den dubbla väsentlighetsanalysen visar på en potentiell negativ påverkan till följd av användning av vatten i SCAs verk - samhet och värdekedja. Ingen väsentlig påverkan relaterad till marina resurser har identifierats. Inga väsentliga risker eller möjligheter kopplade till vattenresurser eller marina resurser har identifierats. Vattenanvändning i SCAs verksamhet och värdekedja SCAs massa- och pappersbruk använder större mängder vatten för kyl - ning och processvatten. Processvatten används till bland annat transport av biomassa i processen och tvättsteg i produktionen. Vatten tas nästan uteslutande från ytvattenkällor i norra Sverige där tillgången på vatten är god och där respektive anläggnings vattenuttag utgör en mycket liten del av normalflödet och därmed bedöms påverkan på den lokala vatten - balansen som försumbar. Ansvarsfull vattenhushållning SCAs större industrianläggningar ligger i norra Sverige i områden med god tillgång till vatten och försörjs till nära 100 procent med ytvatten från Pite älv, Ume älv och Indalsälven. SCAs totala vattenuttag från de tre älvarna utgör så lite som cirka 0,4 procent av deras sammanlagda årsmedelvattenföring. Närmare 100 procent återgår till recipienten Bottniska viken. Kylvatten 63% Processvatten 32% Förbrukat vatten 5% Fördelning använt vatten 63 procent av SCAs vattenintag används som kyl - vatten och har aldrig varit i kontakt med tillverknings - processen utan kan släppas ut direkt till havet med något förhöjd temperatur. 32 procent är processvatten som renas både mekaniskt och biologiskt innan det släpps ut till recipient. 5 procent avgår i huvudsak som vattenånga samt avdunstning vid vattenrening. SCAs industrier ligger i områden med låg vattenstress – nu och i framtida scenarier. Kylvatten till havet Mekanisk rening Mekanisk rening Biologisk rening Renat process- vatten till havet Bottniska viken Processvatten till rening Kommunala vattenlednings- system Ytvatten till kylning och processer Processvatten återanvänds flera gånger 135FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 138 ===== I SCAs industrier används det mesta av vattnet för kylning och har inte varit i kontakt med processen. Processvatten utgör cirka en tredjedel av den totala vattenanvändningen och är den del av vattenintaget som har varit i kontakt med den industriella processen. Processvattnet recirku - leras flera gånger internt i respektive fabrik innan det behandlas i renings - anläggningar och återförs till recipient. Vatten används även i flera led av SCAs värdekedja, exempelvis vid produktion av insatsvaror och reservdelar eller vidareförädling av vissa produkter. Även om majoriteten av SCAs egna verksamheter är lokalise - rade i regioner med god tillgång till vatten kan underleverantörer eller nedströms aktörer vara lokaliserade i områden med potentiellt högre risk för vattenbrist. Exempelvis kan kemikalieproduktion eller återvinning av uttjänta produkter ske i geografiska områden där tillgången till vatten är mer begränsad vilket skulle kunna öka risken för den lokala vatten - balansen. Detta har bedömts som en potentiell negativ påverkan som eventuellt kan öka i betydelse i framtiden beroende på hur klimat - förändringar och tillhörande konsekvenser utvecklas över tid. Växande träd i SCAs skogar är beroende av tillgång till vatten för att utvecklas och generera en god tillväxt av biomassa. SCA följer olika sce - narion för klimateffekter och anpassar val av plantor vid återplantering i egen skog för att dessa ska vara bättre anpassade till ett varmare klimat. E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser SCAs hållbarhetspolicy utgör grunden för bolagets arbete avseende vatten resurser. Hållbarhetspolicyn beskriver att SCA ska bedriva sin verk - samhet så att negativ påverkan på människa, miljö och klimat minimeras och på ett sätt som minst motsvarar de krav som ställs av tillämplig lag - stiftning. I hållbarhetspolicyn beskrivs att vatten är en begränsad resurs globalt och att SCAs enheter ska optimera sin vattenanvändning baserat på de lokala förutsättningarna så som tillgång på vatten och typ av reci - pient. Se även i avsnitt E2-1 för policy relaterad till föroreningar. Policyn omfattar även att bolaget ska utvärdera klimat- och miljö - påverkan från sina processer och produkter från ett livscykelperspektiv och involvera leverantörer och kunder i denna process. Ständiga förbätt - ringar av prestanda för att skydda miljö och förebygga föroreningar utgör en del av det löpande process- och produktutvecklingsarbetet. Vatten - användning och rening av utsläpp utgör en del av detta och är ett viktigt bidrag för en hållbar vattenförsörjning över tid. Hållbarhetspolicyn beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kom - munikationsdirektören har det övergripande ansvaret för implementering av policyn. Policyn gäller för samtliga verksamheter inom hela SCA-kon - cernen och är publikt tillgänglig via sca.com. Då ingen väsentlig påverkan, risk eller möjlighet identifierats relaterat till marina resurser har det inte bedömts relevant att behandla oceaner och hav i bolagets policy. E3-2: Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser SCA främjar användningen av vatteneffektiv teknik och processer samt gör investeringar i vattenbesparande teknik. Processvattnet recirkuleras flera gånger internt i respektive fabrik innan det behandlas i reningsanläggningar och återförs till recipient. Varje fabrik har anpassade kontrollprogram för att följa reningsanläggningens effekti - vitet och säkerställa att utsläppen inte överskrider tillåtna nivåer i enlighet med givna miljötillstånd. Även kontroll av temperaturen sker vid återföring till recipienten. Bolaget arbetar på olika sätt för att kontrollera vattenkvalitet på det vatten som återförs till recipient samt för att minska den totala process - vattenanvändningen. Några exempel är löpande analyser av renings - anläggningens effektivitet så som halt av syreförbrukande ämnen (COD) och partiklar i utgående vatten (suspenderade ämnen). Andra åtgärder är miljöledningssystem med kontrollprogram, recirkulation av processvatten för att minska behov av färskvattenintag, flödes- och temperaturkontroll på avloppsvatten, inspektion för att upptäcka eventuella läckage i tät - ningsvattensystem och investeringar i vattenbesparande teknik. Industri - anläggningarna har utsedda resurser inom den ordinarie bemanningen för att sköta reningsanläggningar och följa upp dess effektivitet genom tillsyn och analys av utgående vatten till recipient. Under året har inga ytterligare åtgärder förutom ordinarie övervakning, underhåll och vattenoptimering genomförts. Bolaget har i dagsläget inte identifierat ytterligare åtgärder som kräver betydande utgifter för att minska vattenanvändningen. Bolaget har ingen verksamhet i områden med vattenrisk eller hög vattenstress. Bolagets åtgärder omfattar i första hand bolagets egen verksamhet. Då det är relevant, diskuteras vatten - frågor med bolagets leverantörer. E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser Den största användningen av vatten i SCAs verksamhet finns inom massa- och pappersproduktionen. SCAs anläggningar ligger inte i områden med vattenrisk eller i vattenstressade områden. Bolaget arbetar ändå för att minska vattenanvändningen och har som mål att den speci - fika processvattenanvändningen i massa- och pappersbruken ska minska med 5 procent till år 2030 jämfört med basåret 2020. Fastställandet av målet har gjorts efter interna analyser och med beaktande av BAT (Best Available Techniques). Målsättningen som SCA har antagit för att minska vattenanvändningen är frivillig och utgör inget lagkrav. När målen har formulerats har omvärldsfaktorer och trender beaktats, men externa intressenter har inte deltagit i den slutliga formuleringen av målen. Uppföljning av målet görs på koncernnivå per kvartal och helår. År 2025 ökade den specifika processvattenanvändningen med 7 procent jämfört med basåret men minskade med 1 procent relativt föregående år. Jämfört med basåret har större investeringar i utökad produktionskapacitet genomförts och tryckpappersverksamheten har avvecklats. Fortsatt arbete med att trimma anläggningarna genomförs successivt i syfte att uppnå målet. Bolaget har även mål för utsläpp till vatten vilket beskrivs i avsnitt E2-3. 136 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 139 ===== E3-4: Vattenförbrukning SCA beräknar sin vattenanvändning genom att mäta vattenintag och utsläpp till recipient med flödesmätare. Flödesmätarna kontrolleras samt kalibreras vid behov. Kylvattenflödet som återförs till recipient mäts nor - malt inte utan beräknas baserat på direkt mätning av vattenintag och utsläpp till recipient samt uppskattning av förbrukad mängd vatten. Mängden förbrukat vatten beräknas baserat på IVL-rapport U3016 som redovisar vattenprofilen för svensk skogsindustri och som uppskattar förbrukningen till cirka fem procent av intaget råvatten. Förbrukningen består nästan uteslutande av vattenånga från torkning av produkt och i rökgaser från fabrikens pannor samt avdunstning i vattenreningarna. En mindre mängd vatten är bundet i utgående produkter. Stora mängder vatten recirkuleras inom varje fabrik innan det leds till den externa vattenreningen och vidare till recipient. I nuläget återanvänds inget av det renade vattnet efter externreningen. Bolaget lagrar inget vatten. Vattenförbrukning Utfall, miljoner m3 2025 2024 Totalt vattenuttag (vattenanvändning) 129 126 varav kylvatten, återfört till recipient 82 80 varav processvatten, renat och återfört till recipient 41 40 Total vattenförbrukning i områden utan vattenrisk 6 6 Total vattenförbrukning i områden med hög vatten- risk, inkluderat områden med vattenstress1) 0 0 Total vattenförbrukning 6 6 Total mängd vatten som återvinns och återanvänds2) 0 0 Total mängd vatten som lagras 0 0 Total mängd vatten återfört till recipient 123 120 1) Bolaget har ingen verksamhet i områden med hög vattenrisk eller vattenstress. 2) Avser processvatten efter extern rening som nyttjas och ersätter råvatten. Vattenintensitet För att beräkna vattenintensiteten, har bolaget använt kon cernens intäkter, det vill säga nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter efter eliminering av internförsäljning. Bolagets intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen, uppgick år 2025 till 23 447 (23 627) MSEK, vilket ger en vattenintensitet om 256 (254) m3 per MSEK. 137FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 140 ===== ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem E4-1: Övergångsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell SCA är Europas största privata skogsägare med cirka 2,7 miljoner hektar skogsmark i norra Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Skogen utgör kärnan i verksamheten och bolagets affärsmodell och strategi utgår från den egna skogen. Bolagets strategi för lönsam tillväxt omfattar en växande förnybar skogstillgång, ökat värde från varje träd och hög själv - försörjningsgrad inom vedråvara, energi och logistik. Kring skogen har bolaget byggt ett integrerat industriellt ekosystem, där de avverkade träden används för produktion av förnybara produkter som kan ersätta fossila material och fossil energi. Bolaget är beroende av tillgång till ved - råvara som dels kommer från den egna skogen, dels köps från privata skogsägare, skogsbolag och andra mark ägare. Ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan påverka den biologiska mångfalden negativt genom att till exempel påverka förutsättningarna för vissa arter sam tidigt som andra arter kan gynnas. SCAs mål är att bolagets skogar ska skötas så att de är minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och vedråvara i framtiden som idag och att 100 procent av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt skötta skogar. Baserat på nya kunskaper och erfarenheter från olika forskningsprogram och försöksverksamheter, har skogsbruket utvecklats över tid för att värna biologisk mångfald och andra värden i skogen tillsammans med en god råvarutillväxt. Då förloppen i skogen är långa, tar det lång tid att utvärdera nya metoder. Därtill kommer klimat - förändringar som skogen också behöver anpassas till. Resiliensen för bolagets affärsmodell och strategi med avseende på biologisk mångfald och ekosystem har bedömts utifrån ett tidsperspektiv på cirka 100 år, vilket motsvarar en ungefärlig omloppstid i skogen. För - loppen i skogen är långsamma och det tar tid att se effekter av gjorda insatser. Bedömningen omfattar det egna skogsinnehavet samt försörj - ningskedjan av vedråvara till SCA. Bedömningen baseras på att huvud - delen av det egna innehavet finns i norra Sverige och att över 95 procent av råvaran kommer från samma geografi. SCA har god kontroll över för - sörjningskedjan av vedråvara eftersom större delen av externa inköp sker i form av avverkningsrätter från privata skogsägare där SCA ombesörjer naturvärdesbedömning, planering samt avverkning i egen regi. Genom långvarigt arbete med att följa tillståndet i skogarna via Riksskogs - taxeringens inventeringar och analyser, finns bra statistik för att följa utvecklingen av flera parametrar av betydelse för biologisk mångfald, exempelvis andelen död ved och andelen lövträd. Riksskogstaxeringen redovisar även statistik för utvecklingen av ålder och det totala virkesför - rådet. Omställningsrisker avseende politiska beslut som kan öka kraven på att avsätta mark för att gynna biologisk mångfald eller för att bidra till nationellt LULUCF-åtagande har inte beaktats vid analysen, eftersom det i nuläget råder oklarhet kring definitioner och tolkningar. Värdering av eventuell påverkan från politiska beslut sker löpande i verksamheten. Andra omställningsrisker omfattar tillgång till ny teknik som bedöms inne - bära nya möjligheter till ett effektivare och skonsammare skogsbruk. Sys - temrisker, så som kollaps av ekosystem eller utarmning av biologisk mångfald, bedöms i nuläget som låga för norra Sverige, den geografi som bolaget i första hand är beroende av för sin råvaruförsörjning. Bedöm - ningen är att bolagets affärsmodell och strategi har en god resiliens vad gäller biologisk mångfald. Med stort utspritt skogsinnehav minskar risken vid lokala störningar som till exempel stormar eller bränder eller andra skogsskador. Ett varmare klimat medför en längre växtsäsong, högre halt av koldioxid i atmosfären och därmed sannolikt en ökad tillväxt. Däremot kan stormar och längre perioder av torka påverka tillväxten negativt liksom eventuella angrepp av skadedjur och svampar. SCA bedriver ett betydande arbete för att skydda biologisk mångfald på olika sätt och för att restaurera och återskapa livsmiljöer för arter som kan påverkas negativt av skogsbruk. Arbetet sammanfattas i SCAs natur - vårdsstrategi som kombinerar ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk med att värna om biologisk mångfald, skydd av ekosystemtjänster och andra värden i skogen så som möjlighet till rekreation och naturupplevelser. På motsvarande sätt värnar SCAs virkesförsörjningsstrategi den biologiska mångfalden i de skogar som SCA köper vedråvara ifrån. SCAs skogsbruk är utformat enligt den svenska modellen som utvecklats över lång tid baserat på kunskapsuppbyggnad genom vetenskapliga arbeten och fält - studier samt utifrån erfarenheter från certifieringssystemen så som FSC och PEFC. En rad olika intressenter har involverats, exempelvis myndig - heter, skogliga forskningsinstitut, miljöorganisationer och företrädare för rennäringen. SCA följer och deltar i den fortsatta utvecklingen av skogs - bruket samt de lagar och regler som styr brukandet och nyttjandet av skogen för att kunna tillämpa nya metoder och anpassa det egna arbetet. Basen och planen för naturvårdsarbetet utgörs av den ekologiska landskapsplaneringen, som omfattar hela SCAs innehav och uppdateras kontinuerligt. I den ekologiska landskapsplaneringen och med hjälp av omfattande naturvärdesinventeringar, klassas all mark i hänsyns kategorier som beskriver på vilket sätt marken ska skötas och brukas, se beskriv - ning av process för bedömning av hänsynskategori och åtgärder för att bevara biologisk mångfald i bolagets skogar i avsnitt E4-3. Hänsyn till biologisk mångfald tas vid alla åtgärder i bolagets skogar. I hänsyns - kategorin fri villiga avsättningar, undantas mark helt från virkesproduktion eller sköts med naturvårdande skötsel för att främja den biologiska mång - falden. Andra hänsynskategorier är områden med kombinerade mål och områden med förstärkt hänsyn. På övrig produktiv skogsmark lämnas generell hänsyn i samband med skogliga åtgärder. E4 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SCA är beroende av tillgång till vedråvara och livskraftiga fungerande ekosystem för sin råvaruförsörjning, affärsmodell och strategi. Det är därför viktigt att använd vedråvara kommer från ansvarsfullt brukade skogar där hänsyn tas till biologisk mångfald och skogarnas övriga värden. I den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen bedömdes bola - gets väsentliga påverkan på biologisk mångfald och ekosystem främst bero på aktivt skogsbruk dels i bolagets egna skogar, dels uppströms i värdekedjan från de skogar som bolaget köper vedråvara. Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mång fald Storskaligt skogsbruk kan ha en direkt påverkan på biologisk mångfald genom exempelvis avverkning, markberedning och anläggning av skogs - bilvägar. Skogsbruket kan påverka livsmiljöer, utbredning och spridnings - möjligheter för olika arter. Skogsbruket kan även påverka vattendrag negativt om inte hänsyn tas. Aktivt skogsbruk, kan även medföra bättre övervakning vilket kan medföra att naturliga störningar så som skogs - bränder inträffar mer sällan. När naturliga störningar minskar har behov av att genomföra kontrollerade bränder (naturvårdsbränningar) identifierats för att gynna arter som är beroende av bränd ved. Brist på naturliga stör - ningar har bedömts som en faktisk negativ påverkan dels i bolagets egna skogar dels i de skogar där inköpt råvara avverkas. Påverkan på och beroenden av ekosystemtjänster Aktivt skogsbruk omfattar olika åtgärder så som avverkning, markbered - ning, återplantering och vägbyggnation över stora arealer och kan leda till lägre grad av variation i skogslandskapet. Storskaligt skogsbruk kan påverka skogsekosystemens naturliga förmåga att leverera viktiga eko - systemtjänster, såsom vattenrening, reglering av vattenflöden, klimat - reglering via kolinlagring, bevarande av biologisk mångfald och rekrea - tionsvärden. Detta har bedömts som en potentiell negativ påverkan på medel och lång sikt dels i det egna skogsbruket, dels i den uppströms värdekedjan för externt inköpt vedråvara. SCA bedriver ett strukturerat och systematiskt arbete med ekologisk landskapsplanering, naturhänsyn och skydd av särskilt värdefulla livs - miljöer, vilket ger möjlighet att bidra till bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner i den boreala skogen. Bolagets stora mark - innehav möjliggör samordnade insatser över större landskapsavsnitt, vilket enligt vissa intressenter, inklusive naturvårdsaktörer, kan komplet - tera och förstärka det offentliga naturvårdsarbetet. SCA har resurser och planeringskapacitet som gör det möjligt att identifiera och genomföra åtgärder där andra aktörer har mer begränsade förutsättningar. På så sätt kan ett ansvarsfullt skogsbruk bidra till att stärka de ekologiska värdena i brukad skog. Den ekologiskt anpassade skogsförvaltningen har bedömts som en potentiell positiv påverkan på medel och lång sikt. SCA är beroende av väl fungerande ekosystem för att kunna bedriva ett effektivt och uthålligt skogsbruk och för att få tillgång till förnybar råvara. Försämring av ekosystemtjänster som påverkar skoglig produktionsför - måga, kan påverka tillväxten i skogen negativt. Förändrade förhållanden i skogen till följd av klimatförändringar eller begränsningar i markanvänd - ning till följd av politiska beslut om ökade krav på naturrestaurering kan påverka tillgång på råvara negativt och medföra ökade kostnader för vedråvaran. Detta har bedömts som en finansiell risk på lång sikt. 138 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 141 ===== SCAs affärsmodell bygger på ansvarsfullt brukade skogar och förnybara råvaror, vilket positionerar bolaget väl i omställningen till en biobaserad och cirkulär ekonomi. Genom att erbjuda produkter som ersätter fossil - baserade alternativ, såsom träprodukter och förnybara förpacknings - material, möter SCA krav från kunder och slutkonsumenter på produkter med lägre klimatavtryck och högre spårbarhet. Detta har bedömts som en finansiell möjlighet på kort, medel och lång sikt. Påverkan på arters tillstånd Skogsbruk kan påverka arter som är beroende av skogsstrukturer som långsamt uppstår genom naturliga processer och störningar i skogsland- skapet. Detta har bedömts som en potentiell negativ påverkan på lång sikt. Bolagets påverkan på populationernas storlek och utbredning bedöms i nuläget som begränsad. Potentiell påverkan har studerats genom att analysera de arter som skulle kunna påverkas negativt av aktivt skogs - bruk genom att utgå från Artdata bankens rödlista för Sverige (SLU) och filtrera ut de arter som finns i norra Sverige, kan påverkas negativt av skogsbruk och som finns observerade på SCAs mark. Av totalt cirka 7 400 skogslevande arter i norra Sverige, identifierades 685 arter på röd - listan som skulle kunna påverkas negativt av skogsbruk. Av dessa fanns betydelsefulla förekomster av 203 arter på bolagets markinnehav. Dessa utgör SCAs särskilda artansvar. Bolaget arbetar aktivt med att bevara, utveckla och återskapa prioriterade livs miljöer för SCAs ansvarsarter, se även avsnitt E4-3. Verksamhetsställen nära områden med känslig biologisk mångfald I tabellen nedan redovisas en översikt över bolagets olika verksamheter och antal eller hektar per kategori som finns i eller i anslutning till områden med känslig biologisk mångfald. Områden med känslig biologisk mång - fald har definierats som Natura 2000, världsarv enligt UNESCO, national - parker samt så kallade ”Key Biodiversity Areas” (KBA). För att identifiera KBA-områden har bland annat KBA Map search använts. SCAs produktionsverksamheter finns i Sverige och skogsinnehavet finns i fyra olika länder. Det svenska skogsinnehavet är stort till samman - lagd yta och har redovisats på en rad då det omfattas av samma lagstift - ning och interna rutiner och då inget område bedöms ha en stor påverkan på området med känslig biologisk mångfald. Beslut om åtgärder tas dessutom alltid individuellt för varje område för att på bästa sätt värna känsliga naturvärden. Bedömningen har gjorts genom att mappa bola - gets innehav av skogsmark mot områden med känslig biologisk mångfald enligt definition ovan. Bedömning av påverkan har, för samtliga länder, baserats på respektive skogsområdes hänsynskategori och skötselplan. De 115 857 hektar som identifierats på bolagets svenska markinnehav utgörs av ett stort antal avdelningar. Merparten av dessa ligger nära Natura 2000-områden, främst i anslutning till vattendrag. Bedömningen är att bolagets påverkan på den biologiska mångfalden inom de känsliga områdena är låg för samtliga avdelningar då de redan utgör en frivillig avsättning eller genom den hänsyn som tas eller planeras. En industriplats har identifierats nära område med känslig biologisk mångfald. Enhetens påverkan på området bedöms som liten och hanteras inom ramen för anläggningens miljötillstånd. Verksamhet/aktivitet Antal nära känsligt område Hektar nära känsligt område Bedömning av påverkan Sågverk och träförädling 1 N/A Liten Massa- och pappersbruk 0 N/A N/A Pelletsproduktion 0 N/A N/A Skogsinnehav, Sverige N/A 115 857 Liten Skogsinnehav, Estland N/A 201 Liten Skogsinnehav, Lettland N/A 1 565 Liten Skogsinnehav, Litauen N/A 619 Liten E4 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem SCA har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys omfattande koncer - nens verksamhet och värdekedja för att identifiera påverkan, risker och möjligheter. Processen beskrivs i Allmän information IRO-1 och utfallet redovisas översiktligt i Allmän information SBM-3. Samtliga risker ingår i bolagets riskhanteringsprocess och redovisas i riskavsnittet i Förvalt - ningsberättelsen. Utveckling av möjligheter utgör en del av bolagets stra - tegiprocess. Scenarioanalys har utgjort en del av analysen och beskrivs i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Systemrisker, så som kollaps av ekosystem eller utarmning av biologisk mångfald, bedöms i nuläget som låga för norra Sverige, den geografi som bolaget i första hand är bero - ende av för sin råvaruförsörjning och en grundligare analys av dessa har därmed inte utförts som en del av väsentlighetsanalysen. För att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald och ekosystem, har dialog förts både med interna experter och externa intressenter i form av bland annat arbetsmöten, litteratur studier samt intressentdialoger med bland annat kunder, investe - rare, leverantörer, kreditmarknad, företrädare för rennäringen och miljö - organisationer. De årliga intressentdialoger för bolagets fem mångfalds - parker ger möjligheter till dialog med närboende kring skogsbruk och skogens övriga värden. Kontinuerlig bevakning av förslag till nya lagar och förordningar utgör också en viktig del i att identifiera, bedöma och hantera potentiella risker. Skogsbruket och lagstiftningen i Sverige har utvecklats över tid för att minska risken för negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Svensk lagstiftning har ett starkt fokus på hållbar skogsskötsel och skydd av naturvärden, men det finns fortfarande utmaningar och risker att han - tera. Nedan ges exempel på utmaningar och risker kopplade till skogs - bruk som skulle kunna påverka biologisk mångfald och ekosystem negativt och som har beaktats i den dubbla väsentlighetsanalysen. En låg grad av trädslagsvariation eller åldersvariation i skogen kan medföra mindre varierade skogar. Detta kan minska variationen av både växt- och djurarter som trivs i olika typer av skogsmiljöer. Skogsbruket kan medföra brist på livsmiljöer så som äldre skog om inte äldre skog med höga naturvärden skyddas frivilligt eller brukas med till exempel hyggesfria metoder. Skogsbruket kan även medföra brist på substrat som grov, död ved och gamla träd om inte dessa sparas genom hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Dessa miljöer är viktiga för vissa arters fortlevnad. Skogsbruk kan leda till fragmentering av livsmiljöer om större samman - hängande skogsområden delas upp i mindre områden, vilket kan göra det svårare för arter att sprida sig och interagera med andra populationer för att öka den genetiska variationen. Ekologisk landskapsplanering är därför viktig för att planera skötsel- och naturvårdsåtgärder över längre tid och över hela landskapet. Skogsbrand är ett viktigt inslag i det boreala ekosystemet och många växter och djur är beroende av brända substrat och brandfält utan kon - kurrerande växtlighet. Dagens aktiva skogsbruk har en effektiv brand - bekämpning och därmed är förekomsten av bränder lägre, vilket kan kompenseras med kontrollerade naturvårdsbränningar. Skogsbruk kan påverka markens vattenflöden vid avverkning på fuktig mark och nära vattendrag om inte god hänsyn lämnas i form av kantzoner och att körning och markskador undviks nära dessa områden. Detta kan påverka både växt- och djurliv som är beroende av dessa ekosystem samt kan påverka vattenkvaliteten om ämnen som finns i marken transporteras till vattendrag. Skogsbruket behöver även tillgång till vägar för att till exempel frakta avverkat virke från skogen till förbrukare. Bilvägarna kan innebära en stör - ning i skogslandskapet, men kan även underlätta för människor att ta sig ut i naturen. Bilvägar minskar också behovet av långa terrängtransporter, vilket är gynnsamt för att reducera koldioxidutsläpp samt kan minska risken för markskador vid känsliga passager. 139FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 142 ===== E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem SCAs hållbarhetspolicy, SCAs naturvårdsstrategi och Instruktion för anskaffning av vedråvara utgör tillsammans med satta mål grunden för bolagets arbete för att värna biologisk mångfald och ekosystem (hållbar markpolicy). Exempel på områden som omfattas är biologisk mångfald, ansvarsfullt skogsbruk, ansvarsfull fiberanskaffning, minimering av negativ påverkan på människa och miljö, respekt för mänskliga rättig - heter, klimatpåverkan och resurseffektivitet. Policyn omfattar även att SCAs skogsbruk ska vara praktiskt och vetenskapligt beprövat och utvecklas i samverkan med forskning och viktiga intressenter. SCAs hållbarhetspolicy beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunikationsdirektören har det övergripande ansvaret för implemen - tering av policyn. Policyn gäller för hela SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via bolagets hemsida. Arbetet följs upp på koncernnivå via SCAs hållbarhetsråd som rapporterar till koncernledningen och vidare till styrelsen. SCA arbetar för ett aktivt och ansvarfullt skogsbruk, där skogsbruk kombinerar hög produktion av förnybar råvara med stor hänsyn för att bevara eller utveckla skogens övriga värden så som: • Biologisk mångfald • Vattenkvalitet • Samexistens med rennäring • Kulturella minnen och fornlämningar • Rekreation och friluftsliv • Andra näringar beroende av skog SCA bedriver ett betydande arbete för att skydda biologisk mångfald på olika sätt och för att restaurera och återskapa livsmiljöer för arter som kan påverkas negativt av skogsbruk. Arbetet sammanfattas i SCAs natur - vårdsstrategi som kombinerar ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk med att värna om biologisk mångfald, skydd av ekosystemtjänster och andra värden i skogen så som möjlighet till rekreation och naturupplevelser. På motsvarande sätt värnar SCAs virkesförsörjningsstrategi den bio - logiska mångfalden i de skogar som SCA köper vedråvara ifrån. SCAs skogsbruk är utformat enligt den svenska modellen som utvecklats över lång tid baserat på kunskapsuppbyggnad genom vetenskapliga arbeten och fältstudier samt utifrån erfarenheter från certifieringssystemen så som FSC och PEFC. En rad olika intressenter har involverats, exempelvis myndigheter, skogliga forskningsinstitut, miljöorganisationer och före - trädare för rennäringen. Instruktion för anskaffning av vedråvara ska säkerställa att inköpt vedråvara kommer från skogar som skötts på ett ansvarsfullt sätt och tar hänsyn till biologisk mångfald. All inköpt råvara ska som minimikrav uppfylla kraven i FSCs Controlled Wood. I samband med inköp av vedråvara arbetar SCA systematiskt med att säkerställa goda arbetsvillkor och hänsyn till biologisk mångfald, även utanför det egna innehavet. Bolaget tillämpar en hållbar avverkningsstrategi för att säkra ett ökande förråd av stående skog över tid, vilken tas fram genom avance - rade avverkningsberäkningar baserade på regelbundna taxeringar av det egna skogsbeståndet. Laserscanning av skogsbeståndet är en viktig metodutveckling för att effektivisera analysen av skogsbeståndet. Analys av skogsbeståndets utveckling i de områden som SCA köper vedråvara från externa leverantörer visar på ett ökande skogsbestånd över tid. Genom certifiering enligt FSC Chain of custody och gällande EU-bestämmelser säkras spårbarhet av råvaran från skogen till färdig produkt. SCA tar avstånd från avskogning och anskaffar inte vedråvara eller annan råvara från regioner där avskogning sker. 140 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 143 ===== E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem SCAs skogsbruk har utvecklats och fortsätter att utvecklas för att kombi - nera ett aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens övriga värden. Genom att bedriva skogsbruket på ett ansvarsfullt sätt och med en medveten strategi för att bevara och stärka naturvärden kan en positiv effekt på bio - logisk mångfald uppnås till exempel genom att bevara, utveckla eller åter - skapa livsmiljöer och främja en varierad skogsstruktur. Sett från ett begränsningshierarkiperspektiv, utgår bolagets åtgärder från att undvika eller minimera att höga naturvärden påverkas negativt. Bolaget strävar därutöver att förstärka och utveckla naturvärden som redan finns samt att skapa förutsättningar för framtida livsmiljöer som gynnar hotade arter. SCA vidtar ett stort antal åtgärder varje år för att värna om biologisk mångfald och för att fortsätta utveckla skogsbruket dels i egen regi dels tillsammans med myndigheter och angränsande markägare samt genom forskning- och utvecklingsprojekt. Synpunkter inhämtas från dialoger och samråd med olika intressentgrupper så som myndigheter, berörd ren näring och andra mark ägare. Kompensationsåtgärder för biologisk mångfald utgör inte en del av SCAs åtgärdsplaner för att uppnå natur - vårdsstrategin. SCA har fem mångfaldsparker i Sverige. Parkerna är större skogs - områden som sköts för att gynna biologisk mångfald, lyfta fram kultur - historiska värden eller rekreationsvärden. Varje år genomförs en intressent dialog för var och en av de fem mångfaldsparkerna, om hur skogen bör hanteras med avseende på olika värden i parken. Inom parkerna utvärderas många olika åtgärder och skötselmetoder, för att både förstärka befintliga värden, skapa nya naturvärden och utvärdera nya brukningssätt. Bolaget samarbetar med andra markägare och myndigheter för att tillsammans bidra till effektiva åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Tillsammans med kunder förs dialog om bland annat försörjningskedjor för vedråvara, ansvarsfullt skogsbruk och klimateffekter med avseende på biologisk mångfald. Bolaget har även utvecklat rutiner för att identifiera och skydda kultur- och fornminnen i sina skogar. Process för bedömning av hänsynskategori och åtgärder för att bevara eller gynna biologisk mångfald i bolagets skogar Klassas marken som skogsmark? Definition: Minst 10% krontäckning Ej skogsmark (kalfjäll, myrar, vägar) Brukas inte. Vissa riktade åtgärder så som hydrologisk återställning. Produktiv skogsmark? Definition: Tillväxt på minst 1 m3/ha och år Förekommer mycket höga naturvärden? Frivilliga avsättningar (FA) 100% hänsyn. Fri utveckling eller naturvårdande skötsel för att förstärka naturvärden såsom naturvårdsbränning. Förekommer höga naturvärden som kräver >50% hänsyn? Kombinerade mål (KM) >50% hänsyn. Skötsel för att bevara biologisk mångfald och avverkning med hyggesfria metoder. Finns behov av förstärkt hänsyn utöver generell hänsyn? Produktionsskog med för - stärkt hänsyn (PF) 15–30% hänsyn. Åtgärder för att till exempel gynna känsliga arter eller främja lövskogar. Generell hänsyn Till exempel sparas kantzoner mot vattendrag och myrar, mindre skogsområden för känsliga arter och trädgrupper som lämnas kvar, död ved och spridda träd som är gamla eller på annat sätt viktiga för till exempel insekter och fåglar. Produktionsskogar Skogar för virkesproduktion. Generell hänsyn vid alla skogs - bruksåtgärder. Cirka 15% hänsyn vid avverkning. Lågproduktiv skogsmark (trädbevuxna myrar, hällmarker) 100% hänsyn. Ingen avverkning. Vissa åtgärder för att främja biologisk mångfald. Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Hänsynsområde Större sammanhängande områden eller kluster med högre koncentration av höga naturvärden. Högre naturvårdsambition gäller inom dessa områden genom en högre förekomst av FA, KM, PF och riktade åtgärder. I ett tiotal hänsynsområden görs anpassningar för att gynna skötselkrävande ÅGP-arter, se avsnitt E4-3. Klassning av hänsynskategori Flera parametrar vägs ihop för att avgöra vilken hänsyns kategori som ska tillämpas. Exempelvis bedöms mängd och kvalitet på död ved, frekvens av gamla träd och lövinslag. Även typ av biotop påverkar bedömningen liksom förekomst av hotade arter. Nivåerna är noga kalibrerade och resulterar i en poängsumma som är vägledande vid klassningen av hänsyns kategori för respektive skogsbestånd. Bedömningen utförs av medarbetare som får regelbunden utbildning i gällande kriterier och vid behov stöttning av naturvårdsspecialister. Ekologisk landskapsplanering (ELP) 141FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 144 ===== Skötsel av skogen är en integrerad del av bolagets verksamhet och är organiserad inom affärsområde Skog. Naturhänsyn tas i alla skogliga åtgärder och det finns dedikerade resurser som arbetar med naturvård. Utöver de löpande kostnaderna, har bolaget inte identifierat signifikanta merkostnader under år 2025. Naturvårdsstrategi för biologisk mångfald SCAs naturvårdsstrategi beskriver hur bolaget planerar att skogen ska skötas för att gynna biologisk mångfald och skogens övriga värden och minimera negativ påverkan. Naturvårdsstrategin är baserad på känd forskning och har ett långsiktigt perspektiv. Ekologisk landskapsplane - ring görs genom att identifiera större geografiska områden, där olika värden på en lokal nivå skapar och förstärker specifika naturvärden i ett landskap. Områden som är viktiga livsmiljöer för känsliga djur- och växtarter undantas från virkes produktion i form av frivilliga avsättningar, sköts med alternativa brukningsformer eller lämnas vid trakthyggesbruk som miljö - hänsyn vid avverkning. De skogar som undantas från virkesproduktion eller sköts med hyggesfria brukningsformer ingår i den ekologiska landskaps planeringen som SCA utvecklat för hela sitt innehav. Den ekologiska landskaps planeringen är en process som pågår fortlöpande i syfte att uppnå högsta naturvårdsnytta. Planerade och genomförda natur vårds åtgärder dokumenteras. Arbetet för att gynna naturvärden och biologisk mångfald bedrivs enligt principerna bevara, utveckla och återskapa. • Bevara – Arbetet inriktas på att bevara och främja de naturvärden som redan finns på skogsmarken. De högsta naturvärdena skyddas genom att helt avsätta 7 procent av den produktiva skogsmarksarealen som fri - villiga avsättningar. Prioriteringen utgår ifrån naturvärdesbedömningar och artförekomster. Ytterligare 6 procent av arealen utgörs av skog som sköts med kontinuitetsskogsbruk eller förstärkt hänsyn där de livs - miljöer som finns i skogen bevaras samtidigt som ett virkesuttag kan göras. I genomsnitt undantas 10–15 procent av arealen vid föryngrings - avverkning som generell naturhänsyn för livsmiljöer som redan finns i skogslandskapet, exempelvis genom skyddszoner mot vattendrag och våtmarker och mindre hänsynskrävande biotoper. Exempel på livs - miljöer är gammal flerskiktad tallskog, gransumpskogar och lövrika barrskogar med mycket gammal asp, blädning av flerskiktad granskog eller luckhuggning av tall- och lövskog. • Utveckla – Åtgärder utförs i form av naturvårdande skötsel för att för - stärka och utveckla naturvärden över tid. Detta är ett långsiktigt arbete och det tar många år innan effekterna kan följas upp. Exempel på åtgärder är naturvårdsbränningar, återvätning av våtmarker, avlägs - nande av trädkonkurrens från gran i tall- eller lövskog, veteranisering av tall för att skapa värdefull ved som efterliknar den ved som tall får efter att ha utsatts för en skogsbrand. Åtgärderna sker framför allt i bolagets frivilliga avsättningar men naturvårdande åtgärder kan även utföras i skog med kombinerade mål eller förstärkt hänsyn. • Återskapa – Insatserna utförs för att skapa eller ge förutsättningar för framtida livsmiljöer, framtidsbiotoper, som inte redan finns i de områden där åtgärderna utförs. Arbetet strävar efter att återskapa variation i landskapet och ger resultat först på lång sikt. Exempel kan vara etable - ring av lövskog vid föryngringsplantering, röjning eller gallring, ska - pande av framtidsbiotoper vid gallring av tallskog med låga naturvärden eller att minska fragmentering i utpekade ÅGP-landskap där produk - tionsskogen anpassas för ansvarsarter som är beroende av tall- eller lövskog. På den produktiva marken finns identifierade områden, så kallade hän - synsområden, med högre naturvärden och förekomst av ansvarsarter än utanför hänsynsområdena. Här finns en högre andel av frivilliga avsätt - ningar, hyggesfria metoder och anpassningar av brukandet av skogen och till dessa områden prioriteras naturvårdsåtgärder. Naturvärdesinventeringar, uppföljningar i fält och dialog med intres - senter utgör en viktig del av arbetet med att bedöma negativ påverkan samt effekten av genomförda åtgärder och identifiering av behov av för - bättringar. Samråd och samplanering genomförs tillsammans med berörd rennäring för att identifiera och planera skogsbruksåtgärder så som avverkning, gallring, vägröjning och val av trädslag för återplantering med hänsyn till rennäringens behov och för att undvika negativ påverkan. Naturvårdsarbetet bygger på hög kompetens hos egen personal och entreprenörer, omfattande inventeringar av naturvärden inom bolagets skogar samt dialog med intressenter. Naturvärdesbedömning i fält utförs inför all föryngrings avverkning och kompletterande inventering utförs av personal med specialistkompetens i skogar där det bedöms kunna förekomma höga naturvärden. Den ekologiska landskapsplaneringen omfattar sedan många år dialog med bland annat länsstyrelserna och Naturvårdsverket kring vilka skogar som lämpar sig bäst för formellt skydd. I tabell Åtgärder för att gynna biologisk mångfald, redovisas de åtgärder som utförts och hur dessa bidrar till livsmiljöer som är viktiga för att gynna SCAs ansvarsarter. SCAs särskilda artansvar för ökad precision i naturvårdsarbetet I norra Sverige där SCA har majoriteten av sitt skogsinnehav finns upp - skattningsvis cirka 7 400 skogslevande arter, varav cirka 700 är rödlistade enligt SLUs Artdatabank och bedöms kunna påverkas negativt av skogs - bruk. I syfte att utveckla och öka precisionen i arbetet med att bevara och utveckla biologisk mångfald genomförde SCA under år 2020 ett arbete tillsammans med Artdatabanken och extern expertis för att kartlägga vilka av dessa arter som förekommer på SCAs mark innehav. Arbetet iden - tifierade 203 arter som kan anses vara särskilt berörda av SCAs skogs - bruk och därmed de arter som SCA har ett särskilt ansvar för. Dessa arter kallas för ”SCAs ansvarsarter” och utgörs främst av svampar, skalbaggar, mossor, lavar samt insekter och vissa fåglar. Fördelning per hänsynskategori Tabellen visar fördelning av den produktiva skogsarealen uppdelad per hänsynskategori. Sverige Baltikum1) Hänsynskategori, andel av produktiv skogsmark Ambition 2025 2024 2025 2024 Generell hänsyn 87% 88% 88% 83% 83% Frivillig avsättning2) 7% 8% 8% 5% 5% Utökad hänsyn3) 6% 4% 4% 12% 12% Areal produktiv skogsmark, miljoner ha 2,0 2,0 0,07 0,07 1) För Baltikum har ingen ambition fastställts, då processen att förvärva mark upp till 100 000 ha pågår och skogsinnehavet är under utveckling i form av exempelvis återplantering. 2) Inkluderar arealer som har skyddats eller i framtiden kan komma att skyddas formellt, exempelvis i form av naturreservat. Sammanlagt avsätts minst 10 procent av den produktiva skogsmarken som frivilliga avsättningar eller sköts med kombinerade mål för att långsiktigt bevara och primärt utveckla naturvärden och/eller sociala värden. 3) Utökad hänsyn omfattar kombinerade mål och produktionsskog med förstärkt hänsyn, se processbild. 142 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 145 ===== Åtgärder för att gynna biologisk mångfald Tabellen redovisar åtgärder som utförts för att gynna biologisk mångfald inom SCAs svenska skogsinnehav och exempel på livsmiljöer och ansvarsarter som gynnas av dessa åtgärder och som är viktig för SCAs ansvarsarter. Inom de olika hänsynskategorierna genomförs fler åtgärder än vad som har specificerats på underliggande rader, varför totala hektar per hänsynskategori blir något högre än summan av underliggande rader. Förutom redovisade åtgärder nedan, lämnades 14,5 procent som generell hänsyn vid föryngringsavverkningar år 2025. Antal hektar Utförda åtgärder Viktiga livsmiljöer för SCAs ansvarsarter Exempel på ansvarsarter 2025 20241) Naturvårdande skötsel i frivilliga avsättningar 128 160 varav talldominans Ljusa tallskogar med kontinuitet av död ved Mörk kolflarnlav, urskogsticka, kantad kulhalsbock 87 varav lövrik barrskog Lövrika skogar med död ved Finporing, grynig gelelav, karelsk barkfluga 35 Kombinerade mål (exempelvis blädning, plockhuggning och luckhuggning) 2 206 1 531 varav talldominans Ljusa tallskogar med kontinuitet av död ved, öppen sandtallskog Lakritsmusseron, dvärgbägarlav, fläckporing 529 varav granskogsdominans Barrnaturskog med trädkontinuitet och/eller död ved Lappticka, skogsfru, norsk näverlav 675 varav lövrik barrblandskog Lövrika skogar med död ved Liten aspgelelav, djupsvart brunbagge, koralltaggsvamp 370 varav barrblandskog Barrnaturskog med trädkontinuitet och/eller död ved Knärot, garnlav, orange taggsvamp, rynkskinn 490 Förstärkt hänsyn (utförda skärmar där lövträd sparas för framtiden eller produktion med förstärkta hänsynsytor) 2 708 2 828 varav talldominans Ljusa tallskogar med kontinuitet av död ved, öppen sandtallskog Kolflarnlav,reliktbock, talltaggsvamp 1 132 varav grandominans Barrnaturskog med trädkontinuitet, lövrika skogar med död ved Garnlav, ullticka, större flatbagge 405 varav lövdominans Lövrika skogar med död ved, levande/ döda träd i solöppen miljö Liten aspgelelav, svart plattbagge, aspbarkgnagare 396 varav barrblandskog Barrnaturskog med trädkontinuitet, lövrika skogar med död ved Doftticka, lunglav, violettgrå tagellav 615 Övriga åtgärder Fröträdsställning, skärmträd sparas för framtiden Levande, döda träd i solöppen miljö, öppen sandtallskog med trädkontinuitet Reliktbock, slaguggla, motaggsvamp 1 184 1 516 Naturvårds- och hyggesbränning2) Brandfält Grov tallkapuschongbagge, kolticka, djupsvart brunbagge 96 193 Restaureringsåtgärder i produktions- bestånd inom ÅGP-landskap Lövrika skogar med död ved, ljusa tallskogar med kontinuitet av död ved Liten aspgelelav, kantad kulhalsbock, djupsvart brunbagg 1 623 453 Våtmarksrestaurering3) 355 397 Summa4) 8 300 7 078 1) Mindre justeringar av utfallet för år 2024 har gjorts med uppdaterade data efter att årsredovisningen 2024 publicerades. Justeringarna beror på fördröjda registreringar av utförda åtgärder som utförts under år 2024 och dessa åtgärder har adderats till fjolårets utfall. Ibland har siffran minskat, vilket beror på löpande justeringar av beståndsavgränsningar i GIS-systemet. 2) Naturvårdsbränningar utförs inom frivilliga avsättningar. 3) Restaurering av öppna våtmarker på SCAs mark utförda i SCAs regi och i samverkan med andra aktörer. Efterbehandling av sentida torvtäkter som avslutats utgjorde år 2025 0 (155) hektar. 4) Tillkommer arealer för generell hänsyn vid avverkning i produktiv skog som år 2025 uppgick till 14,5 procent. Utifrån arternas ekologi, har ett antal olika livsmiljöer identifierats som ansvarsarterna är beroende av. Genom att inrikta naturvårdsarbetet till dessa livsmiljöer kan SCA, tillsammans med andra markägare och myndig heter, på ett resurseffektivt sätt skapa förutsättningar för att ansvarsarterna ska kunna fortleva i det brukade skogslandskapet. För att återskapa biotoper och värdefulla substrat utförs olika åtgärder och rik - tade insatser, där naturvårdsbränning och våtmarksrestaurering är två exempel. Bränning genomförs både på hyggen som föryngringsmetod och i avsatta naturvårdsskogar. Våtmarks restaurering har utförts av öppna våtmarker för att återställa hydrologi efter historisk utdikning. För att förbättra hänsynen till ansvarsarter i skogsbruket har SCA bland annat identifierat de arter som behöver skötselåtgärder för att finnas kvar på lång sikt. Ett 30-tal av SCAs ansvarsarter är så kallade ÅGP-arter. ÅGP är åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper framtagna av Natur - vårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Åtgärderna består främst av naturvårdande skötsel, såsom naturvårdsbränning, nyskapande av död ved eller återställning av vattendrag. Åtgärderna kan även utgöras av res- taurering för att öka omfattningen av den livsmiljö som arten är beroende av, såsom att skapa lövdominerad skog och flerskiktad tallskog. Denna typ av åtgärder gynnar även betydligt fler än de cirka 30 ÅGP- arterna. SCA har hittills identifierat cirka 10 ÅGP-landskap, på drygt 73 000 hektar, för arter som kräver landskapstäckande anpassningar såsom aspbarkg - nagare och tallkapuschongbaggar. Naturvärdena i dessa landskap är typ - iskt knutna till antingen löv- eller tallskogar, men det är också vanligt att livsmiljöerna ligger isolerade från varandra. Till dessa landskap prioriteras åtgärder för att både höja kvaliteten i befintliga livsmiljöer och restaurera sådana livsmiljöer som arterna kan dra nytta av på sikt. Genom högre precision i naturvårdsarbetet knyter de restaurerade livsmiljöerna på så sätt samman dagens livsmiljöer så att funktionaliteten i landskapet förbättras över tid genom högre kvalitet, större livsutrymmen och bättre spridningsmöjligheter. I riktade artinventeringar under senare år, har tidi - gare okända förekomster av mycket ovanliga ÅGP-arter upptäckts på SCAs mark, vilket är ett tydligt kvitto på att de utpekade ÅGP- landskapen är mycket betydelsefulla. Geografisk utbredning och skötselinriktning inom dessa landskap ses kontinuerligt över för att skapa högsta natur - vårdsnytta. Under år 2025 genomfördes naturvårdsåtgärder för att gynna bio logisk mångfald på 8 300 (7 078) hektar i både produktionsskog och i skog med befintliga höga naturvärden. Därutöver har röjning och gallring utförts för att skapa lövdominerade skogar. 143FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 146 ===== Ansvarsfull fiberanskaffning Det finns en risk att inköpt vedråvara kommer från skogar som inte skötts på ett ansvarsfullt sätt och inte tar hänsyn till biologisk mångfald. För att minimera denna risk ska all vedråvara som används i SCAs produkter komma från ansvarsfullt brukade skogar. All ved råvara som SCA köper omfattas av spårbarhetsregler och ska som lägst uppfylla kraven i FSCs standard för Controlled Wood, FSC CW. Detta innebär att vedråvaran inte får komma från kontroversiella källor vilket bland annat omfattar skogar som avverkats olagligt, skogar med höga bevarandevärden där dessa värden hotas av skogsbruk och skogsbruk där urfolks rätt eller mänskliga rättigheter kränks. SCAs virkesanskaffningsverksamhet är tredjeparts - certifierad enligt PEFC Chain of Custody och FSC Chain of Custody. SCA arbetar aktivt för att öka andelen vedråvara från skogsbruk som är certi - fierat. SCA uppmuntrar de markägare som inte har ett certifierat skogs - bruk att ta samma naturhänsyn vid avverkning som bolaget tar i egen skog. Detta benämns SCA-hänsyn och motsvarar certifieringskrav. I sam - band med inköp av vedråvara arbetar SCA systematiskt med att säker - ställa goda arbetsvillkor. Nästan all vedråvara som SCA använder kommer från Sverige, se tabell nedan. Förutom vedråvaran som avverkas i bola - gets egen skog, avverkar bolaget det mesta av den inköpta ved råvaran från privata markägare. Detta ger bolaget en mycket god kontroll över den vedråvara som används. Ingen vedråvara härstammar från Ryssland, Vit - ryssland eller något annat land som omfattas av EUs eller FNs sanktioner. Ursprungsland, andel av förbrukad vedråvara 2025 2024 Sverige 96,6% 95,7% Estland, Lettland, Litauen 2,5% 3,5% Övriga 0,9% 0,8% SCAs produktionsanläggningar förbrukade 11,0 (10,9) miljoner m3 vedråvara år 2025. E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem SCAs mål är att SCAs skogar ska skötas så att de är minst lika rika på bio - logisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag och att 100 procent av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt skötta skogar. Samtliga mål och mätetal utgör en del av bolagets frivilliga rapportering och är inget lagkrav. SCA har definierat ambitionsnivåer för hur stor andel av SCAs produk - tiva skogsmark i Sverige som ska undantas från aktivt skogsbruk eller brukas med alternativa brukningsformer. Detta mäts som andel av pro - duktiv skogsmark och per hänsyns kategori, se tabell Fördelning per hän - synskategori, där ambitionsnivå och utfall redovisas. För varje hänsyn - skategori har tröskelvärden för andel naturhänsyn specificerats vilka framgår av processbeskrivningen Process för bedömning av hänsyns - kategori och åtgärder för att bevara eller gynna biologisk mångfald i bolagets skogar. Ansvaret hör organisatoriskt till affärsområde Skog. Ambitionsnivån har utformats i linje med certifieringskrav enligt FSC Forest management. SCA genomför många olika åtgärder för att gynna biologisk mångfald i SCAs skogar. Ett strukturerat arbete bedrivs och fokuserar på livs miljöer som främjar SCAs ansvarsarter. SCAs mål är att aktivt bidra till biologisk mångfald genom att bevara, utveckla och återskapa prioriterade livs - miljöer för SCAs ansvarsarter. Målet mäts som antal hektar per år där olika åtgärder genomförts i syfte att gynna biologisk mångfald och redo - visas i tabell Åtgärder för att gynna biologisk mångfald. För att följa utvecklingen av biologisk mångfald i bolagets skogar har SCA valt att följa ett antal indikatorer av betydelse för biologisk mångfald exempelvis andelen död ved och andelen lövträd, se avsnitt E4-5. I nuläget följs dessa indikatorer och hur de utvecklas över tid på SCAs mark i Sverige i förhållande till norra Sverige som helhet. Dessa indika - torer är etablerade sätt att följa utveckling av biologisk mångfald och används av Riksskogstaxeringen på nationell nivå. Riksskogstaxeringen har samlat data från provytor i skogar från hela Sverige vilket ger under - lag för att följa utvecklingen under lång tid, och är en förutsättning för att utvärdera utveckling av biologisk mångfald då det tar lång tid att se resul tat av de åtgärder som görs. Bolaget erhåller primärdata för de provytor som finns på SCAs mark. Bolaget har inte själv kännedom om var provytorna är lokaliserade. Data tas från Sveriges officiella statistik, Skogsdata 2025, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. SLU inhämtar data från provytorna med ett rullande femårsintervall varför redovisade data avser 5-årsmedelvärden. Utfall uppdateras årligen och redovisas för produktiv skogsmark, exklusive formellt skyddade områden, på SCAs mark. Provytor som ligger på mark som bolaget sålt under året exkluderas från trenderna och för referenspunkten. För att få en representativ bas för att följa utvecklingen valdes ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000 som startpunkt. I nuläget finns inte mot - svarande statistik för innehavet i Estland, Lettland och Litauen varför uppföljningen enbart omfattar det svenska innehavet. För att följa att vedråvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar, har bolaget krav och mål på att 100 procent av vedråvara som lägst ska uppfylla FSC CW. Bolaget har även som mål att 75 procent av vedråvaran ska komma från certifierat skogsbruk eller vara avverkat med SCA- hänsyn. Med certifierad råvara avses att vedråvaran kommer från skogs - bruk som är certifierat enligt FSC eller PEFC. Med SCA-hänsyn avses att vedråvaran avverkas med samma krav på naturhänsyn som FSC-certi - fierat skogsbruk. Uppföljningen görs på den volym som levereras till bola - gets produktionsanläggningar och rapporteras på årsnivå. SCA har under många år arbetat med att bevara och gynna biologisk mångfald dels på eget initiativ dels i samarbeten i form av forsknings - program och utveckling av certifieringar. Bolagets naturvårdsstrategi bygger på dessa mångåriga erfarenheter och arbetet fortsätter att utvecklas över tid baserat på nya kunskaper och erfarenheter. FNs ram - verk, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, syftar till att stoppa och vända pågående förlust av biologisk mångfald globalt. Avtalet omsätts till nationella krav och SCA följer hur detta arbete samt relevanta direktiv från EU utvecklas för att vid behov anpassa de egna målsätt - ningarna. SCAs mångåriga arbete har resulterat i att cirka 33 procent av bolagets skogsmark är reserverad för naturhänsyn eller brukas med alter - nativa metoder, se tabell och figur nedan, vilket är i linje med visionerna inom ramverket Kunming-Montreal. I avsatt areal ingår frivilliga avsätt - ningar, generell hänsyn och lågproduktiv skogsmark. I areal som brukas med alternativa metoder ingår kombinerade mål och produktionsskog med förstärkt hänsyn. Fördelning SCAs skogsmark i Sverige, år 2025 Areal Reserverad för naturhänsyn1) 673 000 Alternativa brukningsformer2) 81 000 Produktionsskog 1 513 000 Summa skogsmark 2 267 000 Ej skogsmark3) 333 000 Totalt landinnehav, miljoner ha 2 600 000 1) I areal reserverad för naturhänsyn ingår frivilliga avsättningar, generell hänsyn och lågproduktiv skogsmark. 2) Omfattar kombinerade mål och produktionsskog med förstärkt hänsyn. 3) Omfattar till exempel myrar och vägar. Reserverad för naturhänsyn 30% Alternativa brukningsformer 3% Produktionsskog 67% Fördelning skogsmark, Sverige 144 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 147 ===== E4-5: Mått på påverkan relaterad till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av gjorda insatser för att gynna biologisk mångfald. SCA har valt att följa utvecklingen på SCAs svenska markinnehav för några indikatorer relevanta för biologisk mång - fald med hjälp av Riksskogstaxeringen vid SLU som publicerar data för hela Sverige baserat på ett stort antal provytor. Status för indikatorerna bygger på skattningar av data från Riksskogstaxeringens provytor på SCAs mark. Åtgärder för bio logisk mångfald är långsiktiga och resultatet ses oftast först efter lång tid. För att få en representativ bas för att följa utvecklingen valdes ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000 som startpunkt. Följande indikatorer har valts: död ved, äldre lövträd, volym lövträd, äldre skog samt äldre skog med särskilda indikationer på natur - värden. Samtliga indikatorer bedöms representera viktiga förutsättningar för biologisk mångfald i skog. Provytor som ligger på skogsmark som sålts av SCA under år 2025 har exkluderats i analysen och vid bestämning av startnivå. Det medför dock endast marginella skillnader jämfört med tidigare redovisade data och har liten inverkan på tolkningen av indikatorernas utveckling över tid. Mängden död ved i skogslandskapet är en etablerad indikator för att bedöma förutsättningar för biologisk mångfald då många arter är beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier. Tillgång till grova lövträd är en annan viktig indikator för att gynna vissa fågel arter och på sikt ge livsmiljöer med gammal död lövved. Då det finns osäkerheter i data för respektive år följs i första hand den relativa utvecklingen per indikator. Utvecklingen av samtliga indikatorer på SCAs mark har varit mycket positiv och är ett resultat av bolagets satsningar på frivilliga avsättningar, lämnad hänsyn vid slut avverkningar och ändrade skötselstrategier. För död ved noteras också en effekt av större stormfällningar. Volymen död ved har ökat med cirka 44 procent jämfört med startpunkten, se ovan. Ökningen är påtaglig från år 2011 och beror främst på att döda träd lämnats efter stormar (år 2011, 2013) och insektsangrepp (år 2009–2016). Volymen grova lövträd har ökat med 86 procent. Ökningen utgörs främst av ökad mängd grova lövträd i äldre skog. För grova lövträd, som förekommer på relativt få av Riksskogstaxeringens provytor, är skillnader mellan enskilda år osäkra. Volymen lövträd har ökat med 23 procent. Ökningen beror främst på att lövträd lämnas i större utsträckning vid röjning och gallring. Löv lämnas även i stor utsträckning i generell miljöhänsyn vid avverkning. Andelen äldre skog (≥141 år) har ökat med 45 procent. Ökningen beror främst på att frivilligt avsatt skog blivit äldre. Andelen äldre skog med särskild indikation på naturvärden har ökat med 55 procent sedan de första skattningarna från år 2005. För att mäta att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar följs dels hur stor andel som uppfyller kraven i FSC CW och dels hur stor andel som kommer från certifierat skogsbruk (FSC eller PEFC) eller som har avverkats med SCA-hänsyn. All vedråvara, 100 (100) procent, som SCA använde under år 2025 uppfyllde minimikravet FSC CW. Vedråvara från certifierat skogsbruk utgjorde 74 (66) procent av förbrukad vedråvara och 6 (9) avverkades med SCA-hänsyn vilket summerat ger 80 (75) procent vedråvara från certifierat skogsbruk eller avverkat med SCA-hänsyn. Ved - råvara från egen skog och flis från egna sågverk är inkluderad i andelen certifierat skogsbruk. SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC Forest management och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) vilket också innebär att skogsbruket regelbundet revideras av tredje part. SCA har inte identifierat några siter som ligger nära eller i områden med känslig biologisk mångfald och som har stor påverkan på den bio - logiska mångfalden inom dessa områden, se Allmän information SBM-3. Åtgärder i skogs bestånden bedöms och beslutas utifrån de lokala behoven och naturvärdena. För de industriella platserna bedöms påverkan på biologisk mångfald som en del av tillståndsprocessen för miljötillstånd. Indikatorer för biologisk mångfald 1) Indikator SCA Startpunkt 1996–2000 SCA Nuläge 2022 SCA Utveckling Medel- värde för norra Sverige Död ved, m3 sk/ha 9,0 13,0 44% 9,4 Äldre lövträd (grova lövträd ≥ 35 cm), m3 sk/ha 0,6 1,0 86% 1,1 Lövträd, m3 sk/ha 15,7 19,3 23% 20,2 Äldre skog (≥141 år), andel av produktiv skogsmark2) 5,3% 7,7% 45% 9,2% Äldre skog med SIN, andel av produktiv skogsmark3) 2,8% 4,3% 55% 4,5% 1) Data avser 5-årsmedelvärden på produktiv skogsmark, exklusive formellt skyddade områden för SCAs skogar respektive referensvärden för norra Sverige. 2) Äldre skog redovisar ålder ≥141 år för att harmoniera med Riksskogstaxeringens redovisning (Skogsdata). Tidigare redovisades för SCA ålder ≥140 år. Ändringen har marginell påverkan. 3) SIN står för särskild indikation på naturvärden och omfattar hög beståndsålder, grova träd, död ved samt trädskiktning. SIN började mätas år 2003 och har en annan referensperiod. År 2005 valdes som startpunkt då det är det första redovisade 5-årsmedelvärdet. Indikatorer för biologisk mångfald – relativ förändring 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000 Index 1 = medelvärde 1996–2000 Död ved Grova lövträd Volym lövträd Äldre skog Äldre skog SIN Källa: SLU Riksskogstaxeringen. Sveriges officiella statistik, Skogsdata 2025. Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Referensvärden är hämtade från Skogsdata samt från Riksskogstaxeringen. Data för SCA baseras på Riksskogstaxeringens provytor på SCAs skogsinnehav. 145FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 148 ===== ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi Effektiv resursanvändning blir allt viktigare för att nyttja jordens resurser på ett hållbart sätt. Förnybara råvaror utgör en väsentlig förutsättning för en cirkulär ekonomi. Under år 2025 har SCA genomfört en dubbel väsent - lighetsanalys för att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi inom den egna verk - samheten, uppströms och nedströms i värdekedjan. För att fastställa väsentliga områden har dialog förts med både interna experter och externa intressenter från bolagets olika intressentgrupper. Information har samlats in genom bland annat workshops, litteraturstudier och enkät till leverantörer. Vid årets process har ingen separat dialog förts med berörda samhällen som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen. Processen för att fastställa väsentliga områden beskrivs i Allmän infor - mation IRO-1 och en översiktlig beskrivning av identifierade områden i Allmän information SBM-3. Nedan ges en mer detaljerad beskrivning av påverkan och möjligheter. Inga väsentliga finansiella risker kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi har identifierats. Resursinflöden, inklusive resursanvändning SCAs industriella verksamhet är beroende av stora mängder råmaterial, energi och insatsvaror för att producera massa, papper, trävaror och energi. Råmaterialet utgörs till största delen av förnybar vedråvara, men det krävs även inflöden av icke-förnybara resurser såsom fossil energi för transporter, IT-produkter, metaller i maskinkomponenter och inköpta kemikalier. Detta har identifierats som en faktisk negativ påverkan på naturresursernas tillgång och förnyelseförmåga samt på klimat och miljö genom utsläpp och resursåtgång. SCAs affärsmodell bygger på användning av biologiskt förnybar ved - råvara som huvudsaklig insatsvara i produktionen av massa, papper, trä - varor och energi. Denna råvara kommer från skogar där den biologiska tillväxten över tid överstiger avverkningen vilket innebär att de natur - resurser som används för produktion kontinuerligt återskapas. Detta har identifierats som en potentiell positiv påverkan eftersom råvaran inte bara ersätter icke-förnybara material utan utvinns ur ett system som syftar till att stärka naturens förmåga att ge resurser på lång sikt. Tillväxten i SCAs skogar överstiger årlig avverkning vilket innebär att bolagets användning av skogsråvara inte bara är neutral utan kan bidra till en nettoförbättring i ekosystemets tillstånd över tid. Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster SCAs ambition är att tillhandahålla återvinningsbara produkter. Trots det finns det användningsområden så som vissa förpackningar med barriär - beläggning, hygienprodukter och sammansatta material där cirkularitet är tekniskt eller praktiskt svårt att uppnå med dagens teknik eller infra - struktur. Dessa produkter riskerar att bidra till resursförlust, ökad avfalls - mängd och utsläpp av växthusgaser. Brist på lokala återvinningslösningar och variationer i insamlingssystem mellan olika geografiska marknader medför även risk för att återvinningsbara produkter inte alltid kan åter - cirkuleras. Detta har identifierats som en faktisk negativ påverkan på resursanvändning och klimat. SCAs produkter, särskilt inom trävaror och förpackningsmaterial, är utformade med fokus på hållbarhet, återvinningsbarhet och funktionell resurseffektivitet. Trävaror används i långlivade konstruktioner som binder koldioxid under lång tid medan förpacknings- och massaprodukter är designade för hög återvinningsgrad i etablerade kretslopp. Genom att minimera avfall och maximera materialens livslängd och cirkulära värde bidrar SCA till att minska resursförbrukning och klimat påverkan i sam- hället vilket har identifierats som en potentiell positiv påverkan. Ökande efterfrågan på återvinningsbara och cirkulära produktlös - ningar där bolagets produkter är väl positionerade har identifierats som en finansiell möjlighet. Avfall SCA utgår från ett livscykelperspektiv och arbetar aktivt med resurs- effektivitet. Detta har möjliggjort nya användningsområden och i en del fall helt nya produkter, endera i egen verksamhet eller hos en extern part. Biprodukter och sidoströmmar tas tillvara så långt det är möjligt och det fasta avfallet, som främst utgörs av askor, slam, organiskt avfall och plast återvinns till största delen genom att användas som råvara i andra pro - cesser som konstruktionsmaterial eller genom att energiåtervinnas. SCAs verksamhet genererar avfall från produktion av massa, papper, trävaror och energi samt från emballage, slam, plastavfall och metallskrot. Även om delar återvinns eller energiåtervinns hanteras viss andel fortfa - rande som icke-återvunnet avfall. Detta har identifierats som en faktisk negativ påverkan på miljö och resurseffektivitet särskilt vid hantering av farligt avfall och blandavfall som kan bidra till förorening, klimat påverkan och resursförlust. Genom att återanvända och energiutvinna restflöden som askor, bark, slam och spån i exempelvis fjärrvärme, jordförbättring och bränslen bidrar SCA till att minimera avfall, reducera klimatpåverkan och optimera resursanvändningen i sin verksamhet. Effektiv avfallshantering och intern cirkulation minskar behovet av extern avfallshantering, ökar energiåter - vinningen samt minskar trycket på deponi. Detta har identifierats som en potentiell positiv påverkan på både den naturliga miljön och resurseffekti - viteten och visar att industriprocesser kan integreras i ett cirkulärt flöde. E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi SCAs hållbarhetspolicy utgör tillsammans med koncernmålet Zero waste – inga slöserier, grunden för bolagets arbete med resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Policyn omfattar områden så som optimering av resurs - effektivitet och energiprestanda samt minimering av avfall genom stän - diga förbättringar av processer, produkter, arbetssätt och transportlös - ningar samt ökad återvinning och nya användningsområden för bolagets sidoströmmar. Policyn omfattar även att bidra till kunders resurseffekti - vitet och ökad cirkularitet i samhället. Policyn kompletteras med instruk - tioner som reglerar arbetet mer i detalj. Policyn beskriver även processen för identifiering, bedömning och hantering av negativ påverkan vilken även beskrivs mer i detalj i Allmän information IRO-1. Hållbarhetspolicyn beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunikationsdirektören har det övergripande ansvaret för implementering av policyn. Policyn gäller för hela SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via sca.com. Arbetet följs upp på koncernnivå via SCAs hållbarhetsråd som rapporterar till koncern ledning och vidare till styrelsen. SCAs leverantörsstandard beskriver de krav som bolaget ställer på sina leverantörer så som att minimera påverkan på människa och miljö. Risker inom hållbarhetsområdet ingår i SCAs gemensamma process för identifiering och hantering av risker som beskrivs i bolagets Risk - hantering- och internkontrollpolicy och i riskavsnittet i Förvaltningsberät - telsen. Identifiering och utveckling av möjligheter utgör en del av bolagets strategiprocess. 146 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 149 ===== E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi SCAs produkter är förnybara och möjliggör ökad cirkularitet såväl som lägre klimatpåverkan och är viktiga för att ställa om till ett hållbart sam - hälle och en hållbar konsumtion där fossila material kan fasas ut. SCA ska bedriva sin verksamhet så att påverkan på människa och miljö minimeras samt att eliminera slöserier, Zero waste. SCAs produkter är baserade på förnybar råvara som kan återanvändas och bidrar till ett cirkulärt material - flöde. Genom samarbeten och innovationer söker bolaget löpande nya användningsområden för befintliga eller nyutvecklade produkter, bipro - dukter och sidoströmmar från processen för att på så sätt ytterligare öka cirkulariteten och klimatnyttan. SCA arbetar kontinuerligt för att öka materialeffektiviteten i varje steg. Det största råvaruinflödet består av vedråvara. Åtgångstal, det vill säga förbrukad mängd vedråvara för att producera trävaror, massa och för - packningspapper är därför ett viktigt mått för att nyttja trädet så effektivt som möjligt. Åtgångstalet eller utbytet följs noggrant på respektive enhet som också identifierar åtgärder för att ständigt förbättra utfall och material effektivitet. På motsvarande sätt följs maskinverkningsgrad lokalt på enhetsnivå för att nyttja industrianläggningarna så effektivt som möjligt. SCA använder även sekundära råvaror i form av returfiber för sin till - verkning av förpackningspapper. Färskfiber och returfiber utgör tillsam - mans ett cirkulärt kretslopp där fibrerna cirkulerar och återanvänds flera gånger. Eftersom fibrer inte kan återvinnas ett oändligt antal gånger krävs ett kontinuerligt tillflöde av färskfiber. Insamling och återanvändning av fibrerna är ett väl fungerande system och återvinningsgraden i Europa är cirka 85 procent. SCA och skogsindustrin som bransch har en viktig roll i transforma - tionen till ett cirkulärt samhälle. SCAs strategi och hållbarhetsarbete syftar till att öka värdeskapandet från varje träd. Hela trädet nyttjas i bolagets industriella ekosystem där sidoströmmar så som cellulosaflis och bark från sågverken blir till råvara för massatillverkning respektive biobränsle och kan ersätta olja. Genom innovation strävar bolaget också efter att kontinuerligt höja förädlingsgraden och klimatnyttan för bolagets sidoströmmar. Bolaget för även dialog med återvinningsföretag för att identifiera nya användningsområden. I nära kontakt med kunder och leverantörer driver SCA ett strukturerat innovationsarbete som till exempel kan leda till ökad materialeffektivitet. Bolaget uppmuntrar och stöttar även entreprenörer genom programmet Forest Business Accelerator vilket är ett samarbete med IBM, RISE Processum och BizMaker i syfte att skapa nya affärsmöjligheter och ett mera hållbart samhälle genom att förena skog, digitalisering och entre - prenörskap för att på så sätt gynna företagande och innovation i den skogliga värdekedjan. Energieffektivitet är ytterligare ett exempel på åtgärder. SCA har samlat sitt arbete i ett ESAVE-program där nya initiativ för energieffektivitet prio - riteras, genomförs och följs upp, se avsnitt E1-3. SCA arbetar löpande för att förbättra produkternas och processernas hållbarhetsprofil genom att öka resurseffektivitet och miljöprestanda genom hela livslängden vilket inkluderar bra dialog med leverantörer och kunder. E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi SCAs övergripande koncernmål för resurseffektivitet och cirkulär eko - nomi är Zero waste – inga slöserier där det viktigaste delmålet är att hela trädet ska användas och som följs genom att mäta utbyte och åtgångstal för vedråvaran. Detta mål mäts på respektive enhet och syftar till att minimera behovet av primär råvara. Bolaget har också ett mål kopplat till avfallshantering där det egna icke-farliga avfallet ska återanvändas till minst 95 procent. Till återvinning räknas även energiåtervinning. Detta mål syftar till att öka cirkulariteten genom att avfallsströmmarna kan nyttjas till andra produkter och att minimera mängden avfall och följer kaskadprincipen. För det avfall som klassas som farligt avfall till exempel lysrör och hydrauloljor ska en korrekt avfallsklassning användas för att säkerställa rätt hantering. År 2025 åter - användes 97 procent av det egna icke-farliga avfallet, se tabell i avsnitt E5-5. Då bolagets råvaruflöde till största delen utgörs av biologiskt material, se avsnitt E5-4, och utgör en del av det biogena kretsloppet då bolagets produkter är förnybara och bidrar till att möjliggöra ett cirkulärt samhälle samt att bolagets eget industriella ekosystem baseras på cirkulära flöden inom koncernens olika enheter har SCA valt att inte formulera ett konkret mätbart mål kring ökad cirkularitet. Bolagets mål är frivilliga och när dessa har formulerats har omvärldsfaktorer och trender beaktats men externa intressenter har inte deltagit i den slutliga formuleringen av målen. E5-4: Resursinflöden I den dubbla väsentlighetsanalysen har materialflöden så som råvaror och insatsvaror för produktion av bolagets produkter bedömts som väsent - liga. De väsentliga inflödena utgörs av vedråvara, returfiber, kemikalier och fyllmedel, vatten och energi. Av dessa utgörs sekundära material till största delen av returfiber. Övriga klassas som primära material. SCA är självförsörjande på biobränslen. Bolaget har en egen elproduk - tion och köper resterande från nätet. Den totala energianvändningen redovisas i avsnitt E1-5. Vatten är väsentligt för produktion av bolagets produkter. Vattenanvändningen redovisas i avsnitt E3-4. Huvuddelen av resursinflödet utgörs av vedråvara och returfiber som levereras utan emballage. Förpackningar har därmed inte bedömts som väsentliga för bolaget. Dubbelräkning undviks genom att enbart bedöma inflöden till koncernen som helhet. Sällsynta jordartsmetaller ingår i elektronik som bolaget använder men ingår inte i bolagets produkter och utgör ingen väsentlig del av resurs inflödet. Vedråvaran mäts som volym ingående till industrierna och mäts av tredje part. Omräkning till vikt görs med densitet för respektive träslag. Returfiber mäts via inlevererad mängd och lagerinventering. Kemikalier och fyllmedel mäts via fakturerad mängd på faktura. Mängderna rapporteras i torra ton. Resursinflöde, torra ton 2025 Råvara (rundved, flis, sågad vara, sågspån och returfiber) 4 905 000 Kemikalier och fyllmedel 215 000 Totalt 5 120 000 Biologiskt material 4 905 000 Biologiskt material av totalt, % 96% Andel hållbart anskaffat biologiskt material, %1) 100% Sekundärt material av totalt, % 8% 1) Hållbar anskaffning omfattar råvara som är certifierad enligt FSC eller PEFC eller omfattas av FSC CW samt återvunnen fiber (returfiber). 147FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 150 ===== E5-5: Resursutflöden SCA levererar produkter baserade på förnybar vedråvara från ansvarsfullt skötta skogar som erbjuder alternativ till fossilbaserade material och kan därigenom bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. I den dubbla väsentlighetsanalysen var det främst tillgång till fungerande system i alla geografier för återvinning av produkter som identifierades som en poten - tiell negativ påverkan. Likaså möjlighet till materialåtervinning för samtliga slutprodukter. Produkterna kan återanvändas, recirkuleras eller energiåtervinnas. De huvudsakliga produktområdena är trävaror, massa, förpacknings - papper och energi. Energin är förnybar och kan ersätta fossil energi. Övriga produkter är helt återvinningsbara och bidrar till ett cirkulärt material flöde. En mycket liten andel av bolagets träprodukter är behand - lade med impregneringsmedel för att öka livslängden eller fabriksmålade för att minska kundernas miljöpåverkan i senare led. Även dessa pro - dukter är återvinningsbara då de färger och impregneringsmedel som används uppfyller krav för återvinning. Andel återvinningsbart material i produkter uppgår till 100 procent. Dock kan det saknas effektiva åter - vinningssystem på olika marknader. Bolagets produkter levereras både med och utan emballage beroende på leveransform och användningsområde. För massa och papper är emballagen återvinningsbara. För träprodukterna höjs successivt andelen emballage som är återvinningsbart. I nuläget är 8 procent av förpacknings - materialet återvinningsbart och resterande andel är brännbart och kan energiåtervinnas. Andel återvinningsbart förpackningsmaterial uppgår till 100 procent om energiåtervinning inkluderas. Utflöden av avfall består huvudsakligen av slam, aska och plastrejekt. Alla resursutflöden mäts i vikt eller volym för varje fraktion. För volym tillämpas en känd eller etablerad densitet för omvandling till vikt. SCA bedriver inte verksamhet som genererar radioaktivt avfall. Avfallsström, ton Farligt avfall Icke- farligt avfall Total mängd genererat avfall Avledd från avfallshantering Förberedelse för återanvändning 6 385 391 Materialåtervinning 463 148 859 149 322 Andra återvinningsförfaranden 397 7 999 8 396 Total mängd avledd från avfallshantering 866 157 243 158 109 Avsedd till bortskaffande Förbränning 87 0 87 Deponi 2 594 3 982 6 576 Annat bortskaffningsförfarande 307 346 653 Total mängd bortskaffat 2 988 4 328 7 316 Totalt avfall 3 854 161 571 165 425 Andel icke-återvunnet avfall 4% Måluppföljning Andel återvunnet av eget icke-farligt avfall 97% 148 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 151 ===== ESRS S1 – Den egna arbetskraften Samhällsansvarsinformation S1 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter SCAs värdebaserade kultur vilar på bolagets kärnvärden och den värde - baserade kulturen värnar om ett olycksfritt och hälsosamt SCA med en sund affärsetik. Medarbetarna är en viktig intressentgrupp för bolaget och det finns flera möjligheter för dem att föra dialog kring förväntningar, arbetssituation, trivsel, arbetsmiljö samt att lämna synpunkter. Med när - maste chef sker dialog i vardagen och i mål- och utvecklingssamtal och utöver det genomförs arbetsplatsträffar. På de svenska enheterna finns även samverkansforum på olika nivåer i bolaget där representanter från bolaget och fackliga företrädare träffas. Uppföljning sker löpande med närmaste chef och i respektive forum. SCAs verksamheter i andra länder följer rådande praxis och har regelbundet individuella samtal och arbets - platsträffar. Frågor som behandlas i möten med medarbetare och fackliga före - trädare är exempelvis arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, personal- och organisationsfrågor, likabehandling, strategi samt ekonomiskt utfall. Olika affärsbeslut kan påverka medarbetare både positivt och negativt. Vid förändringar av verksamheten har bolaget en process för att sam - verka med fackliga företrädare och tillsammans bedöma påverkan. S1 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SCA har gjort en dubbel väsentlighetsanalys, se Allmän information SBM-3, för hela koncernen där den egna arbetskraften ingått. Områden som beaktats är arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Väsentlighetsanalysen har omfattat påverkan på den egna arbetskraften som innefattar alla anställda, inhyrd personal och egenföretagare som arbetsleds av SCA. Väsentlig - hetsanalysen baseras på bolagets huvudkategorier av anställda såsom arbete i industriprocesser, underhållsarbete, skogliga tjänster och kon - torsarbete. Bolaget har inte identifierat några kategorier av anställda som skulle vara speciellt utsatta för negativ påverkan. Inga väsentliga risker kopplade till den egna arbetskraften, med finansiell påverkan på bolaget, har identifierats. Likabehandling och lika möjligheter för alla SCA verkar inom en bransch som historiskt präglats av mansdominerade yrkesstrukturer där kvinnor varit och är underrepresenterade inom många yrkeskategorier. Detta är en branschgemensam utmaning och kan med - föra en potentiell negativ påverkan i form av bristande mångfald på arbetsplatserna och i arbetsgrupperna samt begränsa möjligheterna att tillvarata hela arbetsmarknadens kompetens. SCA strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare för en bred målgrupp samt rekrytera och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Arbetsvillkor När det gäller arbetsvillkor har både en positiv och en negativ påverkan identifierats. Den positiva påverkan handlar om att SCA har en företags - kultur som möjliggör medarbetarnas välbefinnande och bidrar till en hållbar prestation inom hela koncernen. I SCAs senaste medarbetar - undersökning som genomfördes under år 2025, ger medarbetarna ett högt betyg på områden så som arbetsmiljö, ledarskap och målfokus vilket tyder på en etablerad företagskultur där psykologisk trygghet, tydlighet kring mål och stöd från chefer möjliggör välbefinnande och en hållbar prestation. SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och bedriver ett strukturerat arbete för att realisera ett olycksfritt och hälsosamt SCA. Ett systematiskt arbete bedrivs för att proaktivt minimera risker för att arbetsrelaterade olycksfall och ohälsa ska inträffa. Samtliga medarbetare förväntas delta i det förebyggande arbetet och att uppmärksamma risker, säkra och osäkra beteenden. Trots ett aktivt proaktivt arbete, kan olyckor ändå inträffa som kan påverka drabbade individer negativt. Detta har identifie - rats som en negativ påverkan. Med hjälp av riskanalyser får bolaget kunskap om vilka risker som finns på en arbetsplats, såväl fysiska som psykosociala. För att minimera risken genomförs bland annat riskanalyser av hela anläggningar, säker - hetsvandringar och arbete med beteendebaserad säkerhet. SCA arbetar även med att fortlöpande uppdatera policyer och instruktioner, utbild - ningar och arbetssätt för att minska risken för negativ påverkan på medarbetarna. SCA bedömer att bolaget inte har någon väsentlig påverkan på områden såsom barn- och tvångsarbete. SCA tar avstånd från barn- och tvångsarbete och bolaget är inte verksamt i geografiska områden eller annan typ av verksamhet där det finns signifikant risk för barn- och tvångsarbete. Övergången till en grönare och mer klimatneutral verksamhet är i linje med bolagets strategi och affärsmodell och bedöms medföra möjligheter att utveckla bolaget och därmed skapa arbetstillfällen, vilket bedöms positivt för den egna arbetskraften. S1-1: Policyer för den egna arbetskraften SCA har flera policyer och övergripande instruktioner som beskriver hur bolaget hanterar väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till den egna arbetskraften. SCAs policyer beslutas av bolagets styrelse och gäller för hela bolaget. Övergripande instruktioner beslutas av verkställande direktör. SCAs Uppförandekod är en av bolagets policyer och utgör grunden för bolagets företagskultur, hur människor bemöts och hur SCA gör affärer och bedriver verksamhet på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Bolaget res - pekterar och stödjer internationella standarder och följer nationella lagar i respektive land där bolaget bedriver verksamhet. SCA värnar om res - pekten för de mänskliga rättigheterna såsom föreningsfrihet, nolltolerans mot barnarbete och tvångsarbete samt att beakta urfolks intressen. Uppförandekoden baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, internationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag och FN Global Compacts tio principer som integrerats i den dagliga verksamheten. Alla koncernens medarbe - tare och andra som representerar SCA omfattas av Uppförandekoden och har ansvar för att följa den. SCAs chefsjurist är övergripande ansvarig för implementeringen. Andra områden i Upp förandekoden handlar bland annat om att mini - mera risken för diskriminering, trakasserier samt ett oetiskt och korrupt beteende. I koden beskrivs hur SCA arbetar för att utveckla mångfalden och strävar efter att alla medarbetare ska nå sin fulla potential, i en omgivning av respekt och tillit. Alla nuvarande och framtida medarbetare behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, civilstånd, föräldraskap, etniskt, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, religion, politisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning eller annat som skyddas av tillämplig lag. I Uppförandekoden beskrivs även hur anmälan och överträdelser mot Uppförandekoden ska hanteras. SCA uppmuntrar alla medarbetare att rapportera misstankar om överträdelser av Uppförandekoden och lag - stiftning enligt SCAs ordinarie kanaler. Även inhyrd personal och egen - företagare som inte är anställda av SCA kan rapportera misstankar om överträdelser. Upp förandekoden är publikt tillgänglig via sca.com, och beskrivs mer i detalj i Bolagsstyrningsinformation G1-1. Bolaget har även en HR-policy som beskriver hur medarbetare och ledare i SCA ska förhålla sig till och ta ansvar i diverse frågor såsom med- arbetarskap, ledarskap, utveckling och lärande, mångfald, jämställdhet, kränkande särbehandlingar samt drogfri arbetsplats. HR-policyn beskriver även hur rekryteringar ska genomföras professionellt och högklassigt. Bolaget har även tydliga instruktioner kring kränkande sär - behandling för att minimera att detta inträffar och hur det ska hanteras om det ändå skulle inträffa. Likabehandlingsplaner upprättas och följs upp årligen. SCAs HR-direktör är övergripande ansvarig för implementering av HR-policyn och tillhörande instruktioner samt att dessa är uppdaterade. 149FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 152 ===== SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och har en hälso- och säker - hetspolicy som beskriver bolagets vision och arbete för att realisera ett olycksfritt och hälsosamt SCA, där alla ska komma hem friska och oskadda från arbetet. Det systematiska arbets miljöarbetet sker i ett företags övergripande arbete kallat ZERO. SCAs HR-direktör är övergri - pande ansvarig för att hälso- och säkerhetspolicyn är uppdaterad och kommunicerad. Respektive affärsområdeschef ansvarar för att hälso- och säkerhetspolicyn implementeras. SCA har en due diligence-process med tillhörande instruktion för bedömning och hantering av negativ och positiv påverkan på människa och miljö och som beskrivs mer i detalj i Allmän information IRO-1. Processen beskriver även hur uppföljning ska ske. Bolagets process för risk bedömning och hantering beskrivs i riskavsnittet i Förvaltnings - berättelsen. SCA ser barn som en grupp intressenter med särskilt behov av skydd vilket beskrivs i bolagets Uppförandekod. Bolaget respekterar och främjar barns rättigheter i sin verksamhet och i samhället i enlighet med FNs Barnrättsprinciper. I de fall där vår verksamhet berör barn, tar vi särskild hänsyn till barnens intresse. SCA tolererar inte barnarbete i våra anlägg - ningar eller i verksamheter som drivs av våra affärspartners. Vi följer strikt gällande nationell och internationell lagstiftning om minimiålder på alla platser där vi bedriver verksamhet. Alla medarbetare ska följa och efterleva SCAs policyer och tillhörande instruktioner, och agera i enlighet med dessa. Implementering av policyer och övergripande instruktioner sker via koncernledningen till affärs - områdena. Affärsområdena och dess enheter har sedan ansvar att sprida informationen inom respektive verksamhet. Vanligtvis sprids informa - tionen via avdelningsmöten och arbetsplatsträffar. Information om nya eller förändrade policyer och instruktioner sker även på bolagets intranät. Vid förändringar kan även utbildning inom dessa områden förekomma. S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och deras företrädare angående påverkan Samverkan med de fackliga organisationerna är en mycket viktig del i det kontinuerliga arbetet med att utveckla individen, arbetsplatsen och verk - samheten. Syftet med samverkan är att från idé till beslut skapa infly - tande och delaktighet i arbetet genom att arbetstagarna ges möjligheter till information och dialog. Samverkan sker på alla nivåer i bolaget. På SCAs styrelsemöten, som genomförs omkring tio gånger per år, deltar medarbetarnas fackliga representanter. SCA har i Sverige ett fackligt koncernråd där representanter från bolaget bjuds in. Affärsområdena har affärsråd där representanter från affärsområdet och fackliga företrädare deltar. Andra forum för dialog är enheternas samverkansgrupper och skyddsronder med fackliga företrädare och direkt med medarbetare genom arbetsplatsträffar, mål- och utvecklingssamtal samt dagliga möten i den operativa verksamheten så kallad operativ styrning. I övriga länder där SCA har verksamhet sker dialog direkt med medarbetarna och i arbetsgrupper. SCA och de fackliga organisationerna har avtal som reglerar hur sam - verkan ska gå till och vilka punkter som ska behandlas på olika möten. Syftet med avtalet är att skapa en väl fungerande struktur för information och utövande av medbestämmandet i koncernen. Samverkansgrupperna sammanträder minst tre gånger per år och målsättningen är att främja involvering, öka inflytande, utveckling och effektivisering av bolaget jäm - sides med skapandet av stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter i en god och säker arbetsmiljö. Agendan innehåller punkter som hälsa och säkerhet, personal- och organisationsfrågor, likabehandling, ekonomi och investeringar samt information om hur det går för bolaget. Samverkans - mötena ger arbetstagarna en möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka genom de fackliga före trädarna. Vid samverkansmötena noteras beslut och information till övriga medarbetare sker via de fackliga före - trädarna samt mötesprotokoll. Inom hela koncernen har arbetsgrupper regelbundna möten där dialog sker kring frågor som kan påverka medarbetaren och dennes arbets - grupp. Agendan omfattar bland annat frågor såsom hälsa och säkerhet, personal- och organisationsfrågor, måluppföljning, ekonomi och investe - ringar. Detta är ett forum med möjlighet till inflytande och påverkan om det som berör den egna gruppen där information kan förtydligas, idéer utvecklas och gemensamma beslut fattas. SCA har även en egen - utvecklad samtalsbox som finns att tillämpa för att underlätta och upp - muntra dialog kring frågor och situationer som kan uppstå i vardagen och hur dessa bör hanteras. Genom att synliggöra och skapa förståelse för varandra kan SCAs medarbetare och bolaget arbeta för att tillsammans skapa en ännu bättre arbetsplats. Med närmaste chef sker, förutom det årliga mål- och utvecklings - samtalet, kontinuerlig dialog i frågor som främst berör medarbetaren såsom hälsa och säkerhet, arbetsuppgifter, trivsel, personlig utveckling, resultat och återkoppling på prestation, individuella behov eller annat som kan påverka medarbetaren. Vid förändringar som kan få betydande påverkan på anställda, respekteras och följs lokala lagar och förordningar, samt kollektivavtal. SCAs HR-direktör är övergripande ansvarig för processen för sam - verkan. På affärsområden, stödjande enhet och koncernstaber är respek - tive chef ansvarig för att mål- och utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och samverkansmöten genomförs. Uppföljning och bedömning hur väl dialogen fungerar sker i respektive forum, både i koncernråd och affärs råd. Affärsområdenas HR-chefer, fackliga representanter och koncernens HR-direktör utvärderar samverkans processen regelbundet för att bedöma dess effektivitet. SCA genomför återkommande medarbetarundersökningar där med - arbetarna får möjlighet att anonymt göra sin röst hörd. Handlingsplaner tas fram i dialog med medarbetare och chefer och integreras i verksam - heten. S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem SCA uppmuntrar alla medarbetare att föra en dialog med sin närmaste chef när det gäller frågeställningar kring den egna arbetssituationen, verksamheten, klagomål eller andra områden som påverkar eller kan komma att påverka medarbetaren negativt. Samtliga medarbetare har möjlighet att rapportera misstankar om överträdelser av SCAs Upp - förandekod och gällande lagstiftning via bolagets ordinarie kanaler, vilka är närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist, fackliga företrädare eller bolagets vissel blåsar kanal. För att fånga upp alla potentiella brott mot Uppförandekoden och för att anmälare ska känna sig trygga finns ett flertal kanaler. Visselblåsar - kanalen är publikt tillgänglig via sca.com och är därmed öppen både för medarbetare och personer som inte är anställda av SCA. Anmälningar kan göras anonymt och behandlas konfidentiellt, skyndsamt och profes - sionellt samt med beaktande av gällande personuppgiftslagstiftning. SCAs complianceråd följer kontinuerligt upp pågående ärenden och vid - tagna åtgärder. Compliancerådet gör även en årlig sammanställning och analys av inkomna ärenden för att följa upp antal och kategori samt iden - tifiera behov av åtgärder. Utveckling jämfört mot tidigare år analyseras. I samband med analysen bedöms processens effektivitet. I Bolags - styrningsinformation G1-3 finns detaljerad beskrivning kring visselblåsar - processen och uppföljning av inrapporterade ärenden. Alla medarbetare har även möjlighet att via en plattform som tillhanda - hålls av Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag, Afa, rapportera hän - delser och riskobservationer inom miljö och arbetsmiljö. Vid introduktionen av nya medarbetare och vid repetitionsutbildning i Uppförandekoden medvetandegörs alla medarbetare vilka kanaler som finns för att framföra synpunkter eller klagomål. Om bolaget har eller kan komma att påverka en medarbetare negativt sker dialog med medarbe - taren hur den negativa påverkan kan minimeras eller helt undvikas. Med - arbetaren har möjlighet att vid samtalet ta hjälp av sin fackliga företrädare. Uppföljning sker i dialog med närmaste chef om åtgärden varit tillräcklig. Medarbetarna ges även möjlighet att uttrycka sina åsikter i medarbe - tarundersökningar, via fackliga kontakter och i dialog med närmaste chef och bedömning görs om fler åtgärder behöver vidtas. 150 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 153 ===== S1-4: Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjlig - heterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet För att öka attraktiviteten och främja en ökad mångfald i branschen genomförs olika initiativ som till exempel FLIT (Flickor i teknik), Ung Före - tagsamhet och skolsamverkan. För att öka mångfalden strävar SCA att bredda rekryteringsbasen inom hela koncernen. Detta görs fortlöpande bland annat med att tydliggöra arbetsgivarerbjudandet genom utformning av rekryteringsannonser. Vid rekrytering eftersträvas att minst en av slut - kandidaterna är av det underrepresenterade könet för befattningen. För att öka intresset hos unga sker kontinuerlig samverkan med gymnasie skola, högskola och universitet. SCA erbjuder examensarbete, arbetsplatspraktik och sommarjobb. Årligen ges cirka 445 (400) sommar - jobbare möjlighet till arbetslivserfarenhet och för dessa eftersträvas en balanserad könsfördelning för att på sikt öka mångfalden i branschen. Könsfördelningen för år 2025 bland sommarjobbare var 35 procent kvinnor och 65 procent män. SCA deltar i Tekniksprånget, ett praktik - program för unga som funderar på att läsa högre tekniska utbildningar, och Jobbsprånget som är ett praktikprogram för nyanlända med högre teknisk examen. Bolaget har även interna nätverk och mentorskap för att inspirera och utveckla medarbetare inom yrkeskategorier med bristande mångfald. Det finns även möjlighet för medarbetare att delta i externa nätverk inom branschen och olika yrkeskategorier. Uppföljning av effektiviteten sker fortlöpande. För att fånga medarbetarnas uppfattning av företagskulturen görs återkommande medarbetarundersökningar där koncernens medarbetare har möjlighet att delta. Den senaste medarbetarundersökning genom - fördes år 2025 och hade en svarsfrekvens på 87 procent. Medarbetar - undersökningen visar att det framför allt är inom områdena arbetsmiljö, ledarskap och målfokus som medarbetarna ger bolaget ett högt betyg. SCA följer specifikt utvecklingen av två index, ledarskap och engage - mang. Ledarskapsindexet är ett nyckeltal som visar hur medarbetarna bedömer sin närmaste chefs ledarskap. Det andra indexet, engage - mangsindexet, baseras på medarbetarnas upplevelse av sin motivation och engagemang, allmän tillfredställelse samt om de rekommenderar SCA som arbetsgivare. Alla medarbetare får ta del av resultat från med - arbetarundersökningen samt delta i framtagande och genomförande av handlingsplaner för att fortsätta utveckla verksamheten. Den positiva påverkan skapar trygghet, motivation och arbetsglädje inom hela koncernen vilket är centralt för medarbetares hälsa och lång - siktiga lojalitet. SCA jobbar kontinuerligt för att skapa en bra arbetsmiljö för samtliga medarbetare. Alla medarbetare ska ha årliga mål- och utvecklingssamtal för att diskutera arbetssituation, följa upp prestation och trivsel samt för att definiera utvecklingsområden och nya mål. I sam - talet har medarbetaren även möjlighet att lyfta annat som skulle kunna påverka medarbetaren. SCA jobbar även kontinuerligt med likabehandlingsplaner inom hela bolaget. På verksamhetsnivå genomförs åtgärder inom områden som arbetsförhållanden, kränkande särbehandling och trakasserier, löner och anställningsvillkor, rekrytering, utbildning och övrig kompetensutveckling samt förvärvsarbete och föräldraskap. För SCA är ledarskapet en prioriterad fråga och bolaget har utvecklat en ledarskapsplattform som bygger på fyra grundpelare så som per - spektiv, prestation, personalledning och personlig påverkan. Bolaget erbjuder sina chefer ledarutveckling via koncerngemensamma program, lokala ledarforum och individuella utvecklingsplaner. SCA genomför löpande utbildningar för nya chefer, där bolagets förväntningar på ledare samt ledarskapets betydelse för företagskulturen och måluppfyllelse ingår. För chefer i affärsområdenas ledningsgrupper startades år 2025 ett program tillsammans med Stockholm School of Economics inom finansiellt värdeskapande. Chefer inom SCA förväntas leda arbetet så att verksamhetens kvalitet bibehålls och utvecklas, formulera och kommuni - cera mål för verksamheten tillsammans med medarbetarna och aktivt arbeta med uppföljning för att säkerställa måluppfyllelse. I chefskapet ingår även att skapa förutsättningar för dialog, medinflytande och ett positivt arbetsklimat samt att agera som förebild och uppmärksamma andra goda föredömen. För att minska risken för negativ påverkan i form av fysisk hälsa och arbetsrelaterade olycksrisker arbetar SCA aktivt för att förebygga arbets - relaterade skador och ohälsa inom hela bolaget. SCAs mål inom hälsa och säkerhet är ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare kommer hem friska och oskadda efter arbetet. SCA har samlat hälso- och säkerhetsarbetet under programmet ZERO. Varje affärsområde ansvarar för att identifiera, förebygga och åtgärda risker som kan påverka fysisk och psykisk hälsa negativt. Styrgrupp ZERO ansvarar för koncernens övergripande hälso- och säkerhetsarbete. Styrgruppen består av med - lemmar ur koncernledningen, SCAs koordinator för ZERO och facklig företrädare. Styrgrupp ZERO följer upp mål och aktiviteter inom området. Rapportering sker direkt till koncernens verkställande direktör. Verkstäl - lande direktör rapporterar i sin tur regelbundet utfall och utveckling till bolagets styrelse. SCA har även ett tvärfunktionellt arbetsmiljönätverk som aktivt ska bidra till att förverkliga ett olycksfritt SCA genom att utveckla hälso- och säkerhetskulturen inom hela SCA-koncernen. Nätverket samordnar och prioriterar gemensamma frågeställningar för koncernen. Arbetsmiljönätverket består av en representant per affärs - område/större enhet och leds av koordinatorn för ZERO. Inom ZERO utvecklas den gemensamma hälso- och säkerhetskulturen, tränas ledare samt förs dialoger kring säkra och osäkra beteenden. Alla medarbetare förväntas engagera sig och delta aktivt i arbetet. Varje med - arbetare har rätt att avbryta ett arbete om situationen upplevs osäker. ZERO omfattar även gemensamma rutiner och en enhetlig struktur för systematisk uppföljning, utvärdering och rapportering. SCA arbetar före - byggande med att identifiera och åtgärda brister och risker, rapportera och analysera inträffade händelser för att identifiera bakomliggande orsaker samt åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden. Lärdomar från inträffade händelser delas med övriga enheter inom koncernen. SCA genomför utbildningsinsatser kring hälsa och säkerhet. Alla nya chefer, ledare och skyddsombud utbildas i ”Bättre arbetsmiljö”, BAM. Utöver det, utbildas alla medarbetare i beteendebaserad säkerhet, BBS, ett metodiskt och enkelt sätt att uppmärksamma varandra att arbeta säkert via BBS-dialoger. Lagstadgade utbildningar inom olika områden exempelvis heta arbeten, truckkörning och kemiska risker på arbets - platserna genomförs löpande. Regelbundet genomförs lagstadgade medicinska kontroller i arbetslivet. Dessutom erbjuds medarbetarna hälsoprofil bedömningar vart tredje år, med syfte att fånga upp risk - faktorer som eventuellt finns och som har betydelse för medarbetarens hälsa. Det finns även lokala initiativ som främjar hälsa och en säker arbetsmiljö. På varje enhet finns en tydlig skyddsorganisation, lokala mål och handlings planer. Arbetsmiljömålen är nedbrutna utifrån identifierade risker, och har omsatts till handlingsplaner och aktiviteter. Under år 2025 har det systematiska förbättringsarbetet fortsatt för att - driva hälso- och säkerhetsarbetet framåt. Inom SCA genomförs kontinu - erligt aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att medarbetare undersöker, bedömer, åtgärdar och kontrollerar att det leder till förbättringar som skapar säkrare och hälsosammare arbetsplatser för alla medarbetare inom våra verksamhetsområden. Genom det bygger SCA också en god säkerhetskultur och ett säkerhetsklimat där vi har gemensamma värderingar och uppfattningar som bidrar till att bolaget prioriterar och hanterar säkerhetsfrågor på alla nivåer i verksamheten. Genom uppföljning av vidtagna åtgärder och kontroller, exempelvis vid skyddsronder och samverkansforum kan enheterna utvärdera om åtgärderna varit effektiva. Inom hela koncernen har det under år 2025 pågått ett arbete med extra fokus för att minimera risk för kollision mellan människa och fordon, fall, halka och snubbla samt BBS-dialoger och att medarbetarna tar del av och tillämpar livräddande regler. Under år 2025 införde koncernen en kravutbildning gällande brandskydd för samtliga anställa. Bolaget har haft en mycket positiv utveckling i antalet arbetsolycksfall som medfört frånvaro sedan år 2019 och har valt att övergå till mätetalet Total Recordable Incidents, TRI istället för som tidigare LTA. TRI omfattar arbetsolycksfall som medför frånvaro, att ordinarie arbetsuppgifter inte kan utföras men medarbetaren ändå kan återvända till andra anpassade arbetsuppgifter eller att medicinsk behandling utöver första hjälpen behövts. 151FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 154 ===== Inriktningen för hälsa och säkerhet år 2026 är en vidareutveckling av ZERO livräddande regler, där befintliga instruktioner vidareutvecklas till nivåanpassade standarder för att systematiskt förbättra säkerhetskul - turen steg för steg. Fokus kommer att vara att implementera standarderna, vilket kommer att ge tydligare hälso- och säkerhetsregler på varje del i organisationen. SCA startar år 2026 med bolagets årliga hälso- och säkerhetsvecka som omfattar hela koncernen där fokus kommer att vara ett liv i rörelse. Temat kommer att vara i fokus för hela året. Med detta avses att öka riskmedvetenheten och medvetandegöra våra egna bete - enden för att förebygga olyckor och främja hälsa i det tempo vi lever i idag samt när vi förflyttar oss på olika sätt. Arbetsrelaterade skador och tillbud, arbetsrelaterad ohälsa till följd av yrkessjukdomar enligt ILOs definition rapporteras per enhet och följs upp med hjälp av ett koncernövergripande system, IA-systemet. Statistiken aggregeras till koncernnivå. Systemet används även för förebyggande rapportering av riskobservationer. Ett system har utvecklats av SCA för att rapportera observationer av säkra och osäkra beteenden, BBS, som ett hjälpmedel för att utveckla hälso- och säkerhetskulturen i bolaget. Uppföljning av bolagets hälso- och säkerhetsarbete sker i ZERO styr - grupp med underlag från IA-händelsehanteringssystemet och systemet för att följa antalet registrerade BBS-observationer. Statistiken följs även upp i arbetsmiljönätverket. SCA rapporterar dödsfall, allvarliga arbets- olycksfall samt allvarliga tillbud till berörd myndighet vilka kan gå vidare till åklagare för prövning. För att förebygga att bolaget inte skapar rutiner och arbetssätt som kan påverka negativt genomförs konsekvensbedömningar av arbets - moment, analyser av inrapporterade riskobservationer och dialoger om beteendebaserad säkerhet. I arbetet medverkar både medarbetare och fackliga representanter. Vid organisationsförändringar genomför bolaget konsekvensanalyser där fackliga företrädare deltar. Analysen omfattar bland annat förändrade arbetsuppgifter och framtida arbetssituation jämfört med nuläget samt eventuella risker för ohälsa. Bolaget bedömer att processen för arbetet med hälsa och säkerhet utvecklas positivt då det proaktiva arbetet involverar många medarbe - tare, att antalet olycksfall successivt minskar samt att resultatet i den senaste genomförda medarbetarundersökningen visar att SCA prioriterar arbetet med hälsa och säkerhet. S1-5: Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras SCAs övergripande mål kopplat till den egna arbetskraften är ”Ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare följer SCAs Uppförande kod”. För att främja en ökad mångfald inom branschen, gör SCA flera initiativ både genom egna insatser och via branschinitiativ. Bolaget arbetar på olika sätt för att nå bredast möjliga rekryteringsbas. Utvecklingen av könsfördelning följs årligen på koncernnivå och vid genomgångar med affärsområdena för att säkerställa att bolaget har rätt kompetens nu och för framtiden utan att något siffersatt mål fastställts. SCA följer ledarskaps- och engagemangsindex som mäts för hela koncernen via medarbetarundersökningar och har som mål att dessa ska vara på grönt. SCA har en nollvision för arbetsolycksfall. Målet är ett olycksfritt och hälsosamt SCA vilket mäts som TRI-frekvens, som står för Total Recordable Incidents per miljon arbetade timmar. Målet omfattar alla medarbetare och gäller för år 2026. Inhyrd personal ingår i statistiken medan egenföretagare och tillfälliga konsulter inte ingår. TRI omfattar arbetsolycksfall som resulterar i sjukskrivning, att den anställde inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter eller behöver medicinsk behandling utöver första hjälpen. Tidigare användes mätetalet Lost Time Accidents per miljon arbetade timmar, LTA-frekvens. Utveck - lingen av LTA har sedan basåret 2019 varit mycket positiv. Den positiva utvecklingen har bidragit till att nyckeltalet utökats med fler kategorier för att ytterligare bidra till att uppnå målet med ett olycksfritt och hälsosamt SCA. Från år 2025 har SCA övergått till att mäta TRI-frekvens. Målet gäller hela bolaget och har utformats efter analys av statistik, jämförelser i branschen och interna diskussioner. I processen för att sätta målet har fackliga representanter varit delaktiga innan det beslutats av koncern - ledningen och presenterats för styrelsen. Förutom TRI-frekvens fortsätter bolaget att mäta LTA-frekvens och en rad proaktiva mått exempelvis antal riskobservationer och BBS-dialoger. Uppföljning av målet sker månadsvis på koncernledningsmöten, lednings - gruppsmöten, ZERO styrgrupp, arbetsplatsträffar och i samverkans - grupper. I de olika mötesforumen ges möjlighet att diskutera utfallet och dra lärdomar för att minska framtida negativ påverkan. Olycksfall och inträffade händelser gås löpande igenom i olika forum på affärsområ - dena, koncernledningsmöten, styrgrupp ZERO och arbetsmiljönätverket. Lärdomar, erfarenhets- och kunskapsutbyte sker på mötena och sprids i hela organisationen. S1-6: Uppgifter om företagets anställda Genomsnittligt antal anställda totalt i koncernen år 2025 var 3 508. Motsvarande siffra för Sverige var 3 437, det vill säga cirka 98 procent av totalt anställda. Närmare 90 procent av bolagets medarbetare är tills - vidare anställda och resterande innehar olika former av tidsbegränsade anställningar. Tidsbegränsade anställningar förekommer vid hög arbets - belastning och projekt, och varierar med säsong och enheternas behov. Antalet anställda som lämnade bolaget under året uppgick till 254 medarbetare. Medarbetaromsättningen ligger i nivå med fjolåret på 7 (8) procent, vilket beror på normala avgångar. Insamling av personalrelaterade data sker främst i SCAs HR-system. Viss HR-data kompletteras manuellt. Sammanställning och validering av HR-data sker centralt. Antal anställda vid årets slut redovisas nedbrutet på avtalstyp, länder som SCA är verksamt i och juridiskt kön, se tabellerna nedan. Tabellerna avser data vid årets slut, 31 december 2025, uttryckt i antal anställda. Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. Totala personalkostnader redovisas i SEK i not C1 i den finansiella redovisningen. Anställda efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor Antal personer Kvinnor Män Annat Ej angivet Totalt Antal anställda 859 2 565 - - 3 424 Antal tillsvidareanställda 720 2 288 - - 3 008 Antal tillfälligt anställda 129 213 - - 342 Antal behovsanställda 10 64 - - 74 Antal heltidsanställda 847 2 533 - - 3 380 Antal deltidsanställda 12 32 - - 44 Antal anställda i länder med minst 50 anställda Land Antal anställda (antal personer) Sverige 3 352 Antal anställda uppdelat i män och kvinnor Könstillhörighet Antal anställda (antal personer) Män 2 565 Kvinnor 859 Annat - Ej angivet - Totalt anställda 3 424 152 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 155 ===== S1-7: Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda I kategorin medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda av SCA, inkluderas inhyrd personal och egenföretagare som arbetsleds av SCA. I rapporteringen ingår även inhyrda och egenföretagare i utländska verksamheter. Den personal som ingår i denna kategori ersätter ordinarie personal, arbetsleds av SCAs personal och bolaget har ett gemensamt arbetsmiljöansvar med individens arbetsgivare i linje med den svenska arbetsmiljölagen samt att personalen har den huvudsakliga sysselsätt - ningen hos SCA. Med huvudsaklig sysselsättning avses icke-anställda vars uppdrag utgör mer än 80 procent av deras årsarbetstid. Från bemannings- och konsultföretag anlitas bland annat administra - törer, operatörer, hamnarbetare, tekniker och innesäljare. Rapportering av antalet icke- anställda sker manuellt på varje affärsområde och sam - manställning sker centralt. Eventuella fluktuationer mellan åren påverkas av bolagets behov av kompetens och resurser. Vid årets slut, den 31 december 2025, hade SCA anlitat 89 personer jämfört med 77 personer för år 2024, räknat som heltidsanställda vilket utgör 3 procent av SCAs anställda. I genomsnitt har 91 personer anlitats under året i jämförelse till 69 personer för år 2024. Ökning av antalet icke-anställda beror på ett tillfälligt ökat behov av arbetskraft. Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog SCAs utgångspunkt är att arbetsvillkoren ska följa respektive lands lag - stiftning och att kollektivavtal finns på alla arbetsplatser i Sverige. I dessa regleras minimilöner och årsarbetstider. Arbetstagarrepresentation regleras av bolaget och fackförbunden. I de fall kollektivavtal inte är tillämpliga följer bolaget gällande industrinormer. På SCA är andelen kollektivavtalsanslutna 98 procent av de anställda. Medlemmar i koncernledningen samt majoriteten av utlandsanställda omfattas inte av kollektivavtal. För den svenska verksamheten är 100 procent av medarbetarna anslutna till kollektivavtal, när verkställande direktör och koncernledning exkluderas. SCAs verksamheter i andra länder omfattas inte av kollektivavtal, förutom i Tyskland där 70 procent av medarbetarna är anslutna. Inhyrd personal och egenföretagare som arbetsleds av SCA ingår inte i statistiken. SCA har ett vilande European Works Council (EWC) då företaget har majoriteten av sina verksamheter och anställda i Sverige (98 procent). Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Anställda i EES Anställda – utanför EES Företrädare på arbets- platsen (endast EES) 0–19% 20–39% 40–59% 60–79% 80–100% Sverige Sverige S1-9: Mångfaldsindikatorer Koncernens åldersstruktur redovisas i tabell nedan. Tabellen avser tillsvidare anställda vid årets slut för hela koncernen. Inga större föränd - ringar har skett jämfört med föregående år. SCAs styrelse består av fem kvinnor och fyra män, andelen kvinnor utgör 56 (56) procent exklusive arbetstagarrepresentanter. SCAs kon - cernledning består av tre kvinnor och åtta män, andelen kvinnor utgör 27 (27) procent. Andel kvinnor i ledande positioner dvs de som ingår i ledningsgrupper på affärsområden och större enheter är 22 (21) procent. Totalt Åldersstruktur totalt för koncernen, % 2025 2024 <30 år 16 15 31–40 år 26 25 41–50 år 21 21 51–60 år 29 31 >60 år 8 8 S1-10: Tillräckliga löner Lönen för SCAs samtliga medarbetare är högre än respektive lands minimilön eller gängse referenslön i de fall minimilön inte är reglerad enligt lag. S1-11: Socialt skydd I Sverige omfattas SCAs medarbetare av den nationella lagstiftningen som innefattar sjuklön, ersättning vid arbetslöshet, arbetsskada och funktionsnedsättning, föräldraledighet och pensionering. I andra länder där SCA har verksamhet, har medarbetarna ett socialt skydd som berättigar dem ersättning vid sjukfrånvaro, arbetslöshet, arbetsskador och förvärvat funktionshinder, föräldraledighet samt pension. S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling SCA har som målsättning att samtliga medarbetare ska genomföra minst ett mål- och utvecklingssamtal med sin chef årligen. För år 2025 hade 96 procent av männen ett samtal med sin chef, motsvarande siffra för kvinnor var 95 procent. Totalt ligger andelen genomförda mål- och utvecklingssamtal på 96 (93) procent i bolaget. Under året har i genomsnitt varje medarbetare genomgått utbildning i 23 timmar jämfört med fjolårets 18 utbildningstimmar. Av dessa har män i genomsnitt utbildats 23 timmar och kvinnor i genomsnitt 25 timmar. Utöver dessa utbildningstimmar sker utveckling och lärande enligt 70-20-10-modellen, vilket innebär att det mesta lärandet sker genom att utföra arbetsuppgifter och reflektera i vardagen (70 procent), följt av inter - aktion med varandra (20 procent) och formella utbildningar (10 procent). Förutom kravutbildningar utifrån befattning och ledarskapsträning, genomfördes kompetensutvecklingsinsatser under året såsom skogs - maskinförarutbildning i egen regi, externt utvecklingsprogram för att öka kompetensen inom underhåll samt traineeprogram för att möjliggöra för - sörjning av framtida ledare och specialister. SCA startade även en ny utbildning där medarbetare tränas i att handleda andra för att öka bola - gets förmåga till effektiv kompetensöverföring vid introduktion av kollegor och praktikanter. Utöver det, har SCAs egna funktionella akademier inom till exempel inköp och individuell utveckling med syfte att attrahera, behålla och utveckla kompetens. SCA genomför även kontinuerligt nano - utbildningar inom exempelvis IT-säkerhet och GDPR. Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. 153FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 156 ===== S1-14: Mått för arbetsmiljö Grunden för SCAs systematiska arbetsmiljöarbete, som gäller för hela koncernen, följer föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1). Arbetsmiljöarbetet på SCAs bruk är certifierat enligt ISO 45001 vilket utgör 33 procent av totala antalet anställda. Interna och externa revisioner utförs i enlighet med standarden. Arbetsrelaterade skador och tillbud, arbetsrelaterad ohälsa till följd av yrkessjukdomar enligt ILOs definition rapporteras per enhet och följs upp med hjälp av ett koncernövergripande system, IA-systemet. Statistiken aggregeras till koncernnivå. Rapporteringen omfattar även inhyrd per - sonal, egenföretagare och entreprenörer som utför arbete inom SCAs anläggningsområden. I tabellen nedan redovisas utfall för hälsa och säkerhet. TRI-utfallet blev 10,0 arbetsolycksfall per miljon arbetade timmar för år 2025. Utfallet för LTA-frekvens år 2025 blev 3,9 (3,1) jämfört med 7,4 arbetsolycksfall per miljon arbetade timmar för basåret 2019. Utfallet är i linje med målsättningen. Beräkningen för LTA och TRI baseras på antalet arbetade timmar från föregående år. DLA, arbetsdagar som förlorats på grund av arbetsplatsolyckor, redo - visas till totalt 488 dagar vilket främst orsakats av två händelser som till - sammans utgör drygt 280 dagar. Hälsa och säkerhet 1) 2025 2024 Sjukfrånvaro totalt 3,1% 3,1% Antal arbetsplatsolyckor med frånvaro, LTA (varav utlandsenheter) 20 (0) 16 (0) Antal arbetsplatsolyckor bland entreprenörer, CLTA2) (varav dödsolyckor) 20 (0) 12 (0) Antal arbetsdagar som förlorats p.g.a. arbetsplats olyckor, DLA3) 488 280 Arbetsplatsolyckornas allvarlighetsgrad, ASR, mätt som frånvarodagar/LTA 24,4 17,5 Arbetsolycksfallsfrekvens, FR, LTA per miljon arbetade timmar 3,9 3,1 Dödsolyckor 0 0 Antal Total Recordable Incidents, TRI4) 52 53 Total Recordable Incidents Rate, TRIR, TRI per miljon arbetade timmar 10,0 10,4 Antal arbetade timmar, miljoner timmar 5,18 5,11 1) I tabellen redovisas aggregerade data på koncernnivå för de verksamheter som vid aktuellt år ingått i koncernen. 2) Avser entreprenörer som utför arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verksamhet eller utför transporter. 3) Schemalagda frånvarodagar från dag 1 efter olyckan. 4) Inkluderar alla olyckor med frånvaro (LTA), alternativa arbetsuppgifter (RWC) och medicinskt behandlade olycksfall (MT). Medicinskt behandlade olycksfall enligt OHSA. De vanligaste olyckorna under år 2025 som medfört frånvaro är relaterade till att med arbetare faller, snubblar eller halkar. En annan kategori på olyckor som medfört frånvaro är kläm- och skärskador. Baserat på analys av de vanligaste olycksorsakerna, initieras åtgärder och utbildning. S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid SCA följer rådande lagstiftning i respektive land, som möjliggör för medarbetarna att ta familjerelaterad ledighet i samtliga länder där SCA är verksamt. I Tyskland är det möjligt för med arbetarna att ta ledigt av familjeskäl med ett undantag, det saknas laglig rätt att ta ut pappaledighet. Andelen som har möjlighet att ta familjerelaterad ledighet i SCA är 99 procent av medarbetarna. Under året har 24 procent av kvinnorna och 19 procent av männen tagit familjerelaterad ledighet. Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) SCA följer kollektivavtal och gällande lagstiftning och arbetar med even - tuella osakliga löneskillnader för lika och likvärdigt arbete per legal enhet. På koncernövergripande nivå är kvinnors genomsnittliga lönenivå 11 (13) procent lägre än männens genomsnittliga lönenivå. För att beräkna löneskillnaden mellan mäns och kvinnors lön används bruttolönen, där även rörliga ersättningar ingår, för samtliga anställda. En brutto - timlön räknas ut genom att ställa bruttolönen mot betald arbetad tid för perioden. Skillnaden mellan mäns och kvinnors bruttomedellön per timme ställs i förhållande till mäns bruttomedellön per timme. Den årliga totala ersättningskvoten för den högst betalda personen i förhållande till medianvärdet för den totala ersättningen för övriga anställda var 23 (34). För att beräkna den årliga totala ersättningskvoten för den högst betalda personen i förhållande till medianårslönen för övriga anställda, utgår SCA från bruttolönen för samtliga anställda. Den totala årslönen för den högst betalde medarbetaren har ställts mot median - bruttolönen för övriga anställda för att få fram ersättningskvoten. Mätetalen har granskats av SCAs externa revisorer. S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan relaterade till mänskliga rättigheter SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av gällande lagstiftning och bolagets Uppförandekod. Dessa innefattar bland annat riskutvärdering, revisioner av externa och interna revisorer, bolagets internkontroll, rapportering av händelser och kontroller i sam - band med förvärv. Processen för att rapportera misstänkta överträdelser av lagstiftning och/eller bolagets Uppförandekod inklusive mänskliga rättig heter hänvisas till Bolagsstyrningsinformation G1-1. Rapportering av oro kan ske genom samma kanaler som vid rapportering av misstänkt överträdelse av Uppförandekoden. Medarbetarna uppmuntras att i första hand vända sig till närmaste chef. Under år 2025 har inga (0) diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, anmälts, varken genom kanaler för att uppmärksamma problem (inklusive klagomålsmekanismer) som finns tillgängliga för personer i den egna arbetskraften, eller på annat sätt. SCA har heller inte ålagts böter, viten eller att betala ersättningar för några sådana incidenter eller klagomål under året. Det har inte inträffat några fall (0) av allvarliga människorätts - incidenter med anknytning till SCAs anställda under rapporterings - perioden. SCA har heller inte ålagts böter, viten eller att betala ersätt - ningar för skador som uppstått i samband med några sådana incidenter under året. Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. 154 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 157 ===== ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan Väsentlig påverkan, risker och möjligheter I bolagets värdekedja skapas många arbetstillfällen som utförs dels på SCAs anläggningar och markinnehav, dels hos leverantörer och under - leverantörer. Några exempel är skogsbruksåtgärder, underhållstjänster, transporttjänster, konsulttjänster och produktion av insatsvaror. SCA har avtal med ett stort antal leverantörer. Cirka 175 entreprenörer svarar för huvuddelen av avverkningsarbetet, cirka 100 för transporterna av virke till SCAs industrier och cirka 100 för skogsvårdsåtgärder. SCAs entrepre - nörer och underentreprenörer i den skogliga verksamheten sysselsätter årligen drygt 1 100 personer. I Baltikum arbetar närmare 200 entrepre - nörer med skogsvård, avverkning och transporter åt SCA. För virkesförsörjningen från privata skogsägare har SCA byggt upp en inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor i hela regionen. Genom denna organisation har SCA affärsrelationer med cirka 18 000 privata skogsägare. Virkesinköp från andra skogsbolag och större skogsägarföreningar sköts av en central inköpsfunktion, som även hanterar eventuell import av virke. SCA har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys där medarbetare i värdekedjan ingått. Väsentlighetsanalysen visar att det kan finnas potentiell negativ påverkan inom områdena arbetsvillkor och andra arbetsrelaterade rättigheter då det kan vara komplext för bolaget att ha insyn och kontroll i alla led i värdekedjan, Allmän information SBM-3. Arbetsvillkor Det kan finnas en potentiell negativ påverkan att medarbetare i värde - kedjan skulle kunna utsättas för bristande arbetsvillkor i leverantörsledet om otillräckliga leverantörskontroller genomförs vid exempelvis tillfälliga anställningar och när underentreprenörer och utländsk arbetskraft anlitas. Den negativa påverkan skulle kunna innebära låga löner, osäkra arbets - villkor, bristande arbetsmiljö, otillräcklig vila eller för mycket övertid. Andra arbetsrelaterade rättigheter Begränsningar av föreningsfrihet och otillräckliga möjligheter till dialog i leverantörsledet, skulle kunna leda till att arbetstagarnas rättighet att organisera sig fackligt, föra dialog med arbetsgivaren eller delta i kollek - tiva förhandlingar begränsas och har identifierats som potentiell negativ påverkan. Säsongs- och migrantarbetare som anlitats av underentrepre - nörer skulle kunna utsättas för otrygga anställningsformer, ofördelaktiga lönevillkor, begränsad tillgång till skyddsutrustning, språkliga hinder och bristande arbetsmiljöinformation, vilket skulle kunna leda till negativ påverkan på medarbetare i värdekedjan. Koppling till affärsmodell och strategi I bolagets värdekedja skapas många arbetstillfällen som utförs dels på SCAs anläggningar och markinnehav, dels hos leverantörer och under - leverantörer. SCA är beroende av tillgång till entreprenörer och leveran - törer av olika slag. Entreprenörer inom skogsbruksåtgärder och naturvård är speciellt kritiska för bolagets verksamhet för att säkra tillgång på råvara, skötsel av den egna skogen och i arbetet med att värna biologisk mångfald. Skötsel av den egna skogen säkrar värdet av skogstillgången för framtiden och tillgången till vedråvara är kritisk för att bolaget ska kunna producera sina produkter och bidra till klimatnytta. Policyer SCAs Uppförandekod, hållbarhetspolicy och instruktioner för entrepre - nörer inom skogsverksamheten, utgör grunden för bolagets arbete kopplat till arbetare i värdekedjan. SCA har en leverantörsstandard som baseras på SCAs Uppförandekod och internationella standarder. Den har formulerats för att säkerställa att leverantörerna delar bolagets vär - deringar och för att minimera negativ påverkan i leverantörskedjan. Leverantörs standarden är global och gäller för bolagets samtliga leveran - törer. I leverantörsstandarden framgår det att leverantörerna förväntas ställa motsvarande krav på sina leverantörer. Leverantörsstandarden ställer krav på leverantörerna bland annat inom mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet, miljöpåverkan, affärsetik och hållbara inköp. Inom skogsbruket finns tydliga krav på vad entreprenörer och under - entreprenörer måste leva upp till samt checklistor för dokumentation. Åtgärder SCA har flera olika åtgärder för att säkerställa att arbetsmiljö och arbets - förhållanden i värdekedjan lever upp till SCAs krav. SCA har processer för att granska och godkänna leverantörer och affärspartners innan avtal ingås. Potentiella affärspartners utvärderas enligt en instruktion för integritetsgranskning av affärspartners (IDD), innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga områden, frågor om befintliga policyer och processer gällande till exempel mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, arbetsförhållanden och affärsetik. SCAs process för en hållbar leverantörskedja innefattar leve - rantörernas godkännande av SCAs leverantörsstandard, riskbedöm - ningar och revisioner hos utvalda leverantörer. För att säkerställa att SCAs leverantörer delar bolagets värdegrund, har SCA formulerat en leverantörsstandard som leverantörerna måste uppfylla. Kontroller av att leverantörerna uppfyller SCAs leverantörsstandard genomförs. För att minimera risk för negativ påverkan inom skogsbruket finns en process för att granska och godkänna entreprenörer. Med hjälp av en checklista, kontrolleras dels vid avtalstecknandet, dels vid en årlig leve - rantörsbedömning, som genomförs med samtliga entreprenörer, bland annat att entreprenören har F-skattesedel och ansvarsförsäkring, är PEFC-certifierade, är ansluten till företagshälsovård, har ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har gjort en generell riskbedömning av arbetsupp - gifterna samt att personalen har relevant utbildning och att entreprenören upprätthåller ett utbildningsregister. Processen och arbetssättet är det - samma oavsett om det är lokala eller utländska entreprenörer. SCA har även krav att alla entreprenörer ska vara knutna till antingen grön arbets - givare eller ha hängavtal med Grafiska fackförbundet och Skogs- och Trä - facket (GS-facket). Ett annat krav SCA har, är att samtliga entreprenörers anställda ska ha gjort Skötselskolan, en utbildning inom skogsbruk som skapats i samarbete mellan flera skogsbolag, skogsägarföreningar, Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) och Skogforsk. Beroende på vilka arbetsuppgifter entreprenörernas anställda ska utföra, finns även krav på en utbildning i naturvård. Utbildningarna inom skogsbruket finns tillgängliga på minst tio språk. 155FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 158 ===== Utöver SCAs interna checklista finns det även en årlig process när SCA anlitar tillkommande skogsvårds- och avverkningsentreprenörer där GS-facket är involverat. GS-facket, som ofta har en djupare kunskap kring entreprenörerna, ger SCA ett uttalande kring entreprenörens status, om det kan finnas brister som behöver åtgärdas eller annat som skulle kunna påverka om entreprenören bör anlitas eller inte. SCA utvärderar kontinuerligt leverantörernas hållbarhetsarbete inom miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, etik och hållbara inköpspro - cesser i ett externt system. Hållbarhetsrisker för drygt 4 400 (4 400) av SCAs leverantörer har utvärderats i verktyget EcoVadis IQ vilket är samt - liga leverantörer som SCA har köpt varor och tjänster av för mer än 30 000 kronor per år. Hållbarhetsarbetet för närmare 700 (500) av dessa leveran - törer har dessutom granskats mer i detalj med hjälp av EcoVadis. Åter - kommande risk- och förbättringsgenomgångar görs både internt och i dialog med leverantörer. För bolagets befintliga leverantörer, görs en risk - baserad genomgång som ligger till grund för urval av revisioner på plats hos leverantören. SCA, eller av SCA utsedd tredje part, besöker leveran - tören och utför revision på plats för att försäkra sig om efterlevnad av leverantörsstandarden. Dessa revisioner görs i första hand med personal som pratar det lokala språket på aktuell plats och eventuella avvikelser hanteras därefter via en åtgärdsplan med gemensam uppföljning. Under år 2025 har 9 (8) revisioner genomförts på plats. Om leverantören eller någon av dess egna underleverantörer inte upp - fyller kraven i leverantörsstandarden, ska leverantören vidta åtgärder så att kraven uppfylls. Vid uppkomna avvikelser sker en ny utvärdering för att säkerställa att avvikelserna har korrigerats. Om en leverantör inte åtgärdar avvikelserna kan SCA avsluta samarbetet. För entreprenörer som utför avverknings- och skogsvårdstjänster finns en rutin för leverantörsbedömning kombinerad med kontroll och uppfölj - ning i fält. Kraven motsvarar SCAs leverantörsstandard och har komplet - terats med krav och kontroller kopplade till skog och skogsbruk, bland annat i enlighet med PEFCs entreprenörscertifiering. Stickprov hos SCAs entreprenörer genomförs löpande dels för att följa upp kvalitet på utförda arbetsuppgifter och dels för att säkerställa en säker arbetsmiljö för entre - prenörernas medarbetare. Drygt 7 100 (7 000) uppföljningar har gjorts i fält under år 2025. Entreprenörernas medarbetare inom skogsvård får dessutom anonymt svara på en enkät med frågor kring arbetsvillkor såsom anställningsförhållanden, lön, arbetstider, boende, arbetsmiljö och tillgång till skyddsutrustning. Enkäten finns på tio språk. Utöver SCAs egna kontroller och stickprov genomförs även inspektioner av GS-facket och PEFC-revisioner kontinuerligt. För att minska den potentiella negativa påverkan genomförs regel - bundet kontroller av säkerhetsarbete hos SCAs entreprenörer, exempelvis i form av säkerhetsvandringar. Dialogen kring säkerhetsarbetet har ökat de senaste åren och vid säkerhetsvandringar granskas exempelvis skyddsutrustning, arbetsmiljö, transporter, baracker, sanitetsutrymmen samt ordning och reda. Eventuella brister följs upp för att säkerställa att de åtgärdats. Ett fokusområde har varit att bilen ska vara en säker arbetsplats. Samtliga planterings-, röjnings- och avverkningsentreprenörer har genomgått utbildning där områden som trafiksäkerhet, vilt, lastning och beteende i trafiken har ingått. Motsvarande utbildning som genomförs av NTF, Nationella trafiksäkerhetsförbundet, planeras genomföras år 2026 med bolagets markberedningsentreprenörer. Ett annat exempel på säkerhetsarbetet är krav på varselkläder för alla som vistas vid arbetsplatser i skogen. SCA driver även vidareutveckling tillsammans med maskintillverkare för att vidareutveckla arbetsmiljön för maskinförare. Ett exempel är utvecklingen av en förarstol som anpassas till olika kroppstyper. SCA har ett integrerat samarbete med entreprenörerna och en nära dialog kring verksamheten för att tillsammans skapa goda förutsättningar. För att säkerställa att SCAs krav efterlevs och att risken för den poten - tiella negativa påverkan minimeras, genomför SCA stickprov på lagefter - levnad hos entreprenörer och underentreprenörer inom skogsvård både genom besök och med en enkät till medarbetarna. När det gäller avverknings entreprenörer sker löpande stickprov kring lagefterlevnad utöver den årliga checklistan. Stickproven kontrollerar lagefterlevnad och att SCAs rutiner följs inom bland annat avverkning, kvalitet, arbetsmiljö och virkesfrågor. Mål och mätetal SCAs inköp ska göras från leverantörer som delar SCAs värderingar och följer bolagets leverantörsstandard. Målet är att > 98 procent av avtals leverantörerna ska godkänna SCAs leverantörsstandard. Under år 2025 har 98 (98) procent av avtalsleverantörerna godkänt leverantörs - standarden. 156 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 159 ===== ESRS S3 – Påverkade samhällen Väsentlig påverkan, risker och möjligheter SCA vill utvecklas tillsammans med de samhällen där bolaget bedriver verksamhet och därigenom bidra till livskraftiga lokalsamhällen där det finns möjlighet till försörjning och meningsfull fritid. SCAs samhälls - engagemang har en tydlig koppling till bolagets värderingar, strategiska prioriteringar, kompetens, verksamhet samt geografiska närvaro. SCA för kontinuerligt dialog med olika intressenter om hur koncernen kan bidra till att samhället utvecklas positivt. Det sker exempelvis i möten och samtal med kommunrepresentanter, lokalbefolkning, renskötande samer och närboende kring SCAs anläggningar. Identifierad väsentlig påverkan, risker och möjligheter beskrivs över - siktligt i Allmän information SBM-3. SCA bedriver skoglig verksamhet i delar av norra Sverige som även utgör traditionella renbetesområden för renägande samebyar. I dessa områden finns en potentiell risk att åtgärder såsom avverkning, anlägg - ning av skogsbilvägar eller markberedning kan påverka renskötselns för - utsättningar negativt om inte tillräcklig hänsyn tas. Detta omfattar både skogsbruksåtgärder på egen skog eller på skog som ägs av andra mark - ägare och som bolaget köper in råvara ifrån. Contortatallen, som ingår i SCAs strategi för ett uthålligt skogsbruk, har en hög tillväxt som bidrar till ökad klimatnytta men bildar ofta täta bestånd, vilket kan utgöra problem för rennäringen och utgöra en potentiell negativ påverkan. Genom SCAs verksamhet och värdekedja skapas många arbets - tillfällen och bidrag till ekonomisk utveckling av lokalsamhällen, i främst norra Sverige, vilket identifierats som en väsentlig positiv påverkan för påverkade samhällen. Risker har identifierats i form av risk för begränsningar i råvarutillgång, missade affärsmöjligheter eller förlängda projekttider om inte goda rela - tioner, samsyn och samexistens nås. Detta kan gälla såväl skogsbruks - åtgärder eller etablering av ny verksamhet som vindkraftsparker. Omvänt gäller att goda relationer och samexistens identifierats som en möjlighet för att underlätta ansvarsfullt brukande av skogen och etablering av ny verksamhet. Koppling till affärsmodell och strategi Skogen är kärnan i SCAs verksamhet och bolagets affärsmodell är att uthålligt skapa högsta möjliga värde av, ur och kring denna unika resurs. Med skogens kraft bidrar vi till en hållbar framtid genom ansvarsfullt skogsbruk, resurseffektivitet och förnybara produkter. SCA engagerar sig på olika sätt i lokal, regional och global utveckling. SCAs stora skogsinnehav och omfattande industriverksamhet gör bolaget till en synlig och viktig aktör lokalt, regionalt och nationellt. SCA bidrar till den lokala ekonomin i kommuner i norra Sverige där bolaget bedriver verksamhet. Huvuddelen av SCAs cirka 3 500 med - arbetare, 98 procent, är anställda i Sverige och resterande 2 procent före - trädesvis i övriga Europa. Förutom de direkta inbetalningarna i form av olika skatter, genererar SCA förutsättningar för att handel, servicetjänster och samhällsservice kan finnas kvar på mindre orter. SCAs verksamhet, där köp av vedråvara från privata skogsägare är en mycket viktig del av råvaruförsörjningen, skapar arbetstillfällen i glesbygd såväl direkt som indirekt. SCAs skogar och de skogsbilvägar som bolaget anlägger, bidrar till ekoturism, jakt och fiske. Betydande investeringar i industriell kapacitet och ansvarsfullt skogsbruk skapar värde för bolaget och för andra skogs - ägare i regionen. En viktig förutsättning för att locka företag att etablera sig i regionen är hållbara transporter. SCA har byggt en ny containerhamn i Sundsvall, i direkt anslutning till den logistikpark som Sundsvalls kommun investerat i och som utgör ett viktigt transportnav. Policyer SCAs Uppförandekod och SCAs hållbarhetspolicy utgör grunden för bolagets arbete kopplat till påverkade samhällen. Hållbarhetspolicyn omfattar bland annat områden som att utvecklas tillsammans med de samhällen där bolaget bedriver verksamhet och att bolagets produkter ska produceras så att negativ påverkan på människa och miljö minimeras och med respekt för mänskliga rättigheter och hänsyn till urfolks rättig - heter. Policyn kompletteras med instruktioner för att reglera arbetet mer i detalj, exempelvis Instruktion för anskaffande av vedråvara. Alla policyer beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunika - tionsdirektören har det övergripande ansvaret för implementering av håll - barhetspolicyn. Policyn gäller för alla verksamheter inom SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via sca.com. Arbetet följs upp på koncernnivå via SCAs hållbarhetsråd som rapporterar till koncernledning och vidare till styrelsen. Bolagets process för identifiering, bedömning och hantering av negativ påverkan, beskrivs i Allmän information IRO-1. Risker inom området ingår i SCAs gemensamma process för iden - tifiering och hantering av risker som beskrivs i bolagets Risk hantering- och internkontrollpolicy och i riskavsnittet i Förvaltnings berättelsen. Identifiering och utveckling av möjligheter utgör en del av bolagets strategiprocess. Åtgärder SCA vill bidra till en hållbar utveckling i de samhällen där vi är verksamma. Bolagets åtgärder för påverkade samhällen fokuseras till tre områden; en konstruktiv dialog och samverkan med rennäringen, att främja kompe - tensutveckling, etablering och utveckling av verksamheter som skapar värde i och från skogen samt att stödja lokalsamhället inom idrott, kultur och andra områden för att bidra till attraktivitet och en meningsfull fritid. En konstruktiv dialog och samverkan med rennäringen På SCAs mark har ett trettiotal samebyar hävdvunnen rätt att bedriva ren - skötsel. Genom aktiva dialoger mellan parterna, både på central och lokal nivå, säkerställs att rennäringens behov blir beaktade som en naturlig del av vårt skogsbruk. Med dialogen som stöd söker vi den information som behövs för att kunna anpassa skogsskötseln mot renskötselns behov. Med dessa centrala verktyg som grund strävar vi efter att stödja en lång - siktig samverkan mellan skogsbruk och renskötsel. Detta arbete utgår från principerna för FPIC (Free, Prior, and Informed Consent) och genom - förs för att säkerställa hänsyn till rennäringens behov samtidigt som vi upprätthåller våra långsiktiga strategier för ett hållbart skogsbruk. Samplanering är en integrerad process på lokal- och landskapsnivå som genomförs i en gemensam process vilket möjliggör landskapsplane - ring över både stora geografiska områden och över längre tidsperioder. Samplaneringsprocessen är utformad för att i god anda i linje med princi - perna i FPIC, skapa goda förutsättningar för både renskötsel och skogs - bruk att samexistera. En viktig del av samplaneringen är att renskötarna kan lyfta sina specifika behov via sina renbruksplaner, vilket ger en grund för dialog och anpassning av skogsbrukets planering. Under året har vi fått tillgång till mer information från ett antal samebyar om renskötselns viktigaste områden, vilket varit ett bra stöd för att utveckla våra skogs - skötselstrategier för att ännu bättre kunna möta renskötselns behov. För att underlätta samverkan används den gemensamma webplatt - formen samplanering.se, där information om planerade skogliga åtgärder delas med samebyarna. Plattformen gör det möjligt för samebyarna att lämna synpunkter, vilket är en mycket viktig del i informationsflödet inför fysiska eller digitala möten. Samverkan sker ur ett landskapsperspektiv, där skogliga åtgärder som röjning, gallring, biobränslehantering och alter - nativa avverkningsmetoder anpassas inom områden med hög betydelse för rennäringen. På de marker som är lämpliga för att bibehålla eller för - bättra förutsättningarna för marklavsbete genomförs riktade insatser för att främja marklavens bevarande och tillväxt. 157FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 160 ===== Contortatallen, som är en viktig del av SCAs strategi för hållbart skogs - bruk, har hög tillväxt, vilket gynnar klimatet genom ett högt koldioxid - upptag från atmosfären, men kan också orsaka täta bestånd som ibland utgör hinder för renskötseln. Därför etableras inte några nya contortatall - bestånd utan genomförd samplanering med berörd sameby. Samplane - ringen inkluderar även att utarbeta lämpliga åtgärder i befintliga bestånd av contortatall för att främja renskötselns behov. Främja kompetensutveckling, etablering och utveckling av verksamheter som skapar värde i och från skogen SCA arbetar för att främja kompetensutveckling, etablering och utveck - ling av verksamheter som skapar värde i och från skogen. Ett exempel är den maskinförarutbildning som SCA bedriver för att säkra tillgång till maskinförare i skogsbruket och samtidigt skapa möjlighet till syssel - sättning, ofta i glesbygd. Andra exempel är SCAs deltagande i olika forsk - nings- och utvecklingsprogram tillsammans med universitet, forsknings- institut och kommersiella aktörer på nationell och internationell nivå. Närheten mellan SCA R&D Centre och Mittuniversitetet i Sundsvall har bidragit till flera forsknings- och innovationsprojekt i regionen och till att attrahera kompetens. Stöd till lokalsamhället för att bidra till attraktivitet och en meningsfull fritid SCA har som mål att stödja lokalsamhället inom idrott, kultur och andra områden som kan bidra till en meningsfull fritid och attraktivitet för de samhällen där bolaget bedriver verksamhet. SCA sponsrar närmare 200 föreningar inom sitt verksamhetsområde, från södra Norrland och norrut. Samarbeten med ideella föreningar bidrar till att stärka lokalsamhällen och gynna en hållbar social utveckling, där invånarna trivs och har en meningsfull fritid. SCA stöttar föreningslivet inom såväl idrott som fri - luftsliv och kultur. SCA sponsrar främst verksamheter för barn och ung - domar, men elitverksamhet är också värdefull eftersom den skapar attrak tions kraft. Elitidrott skapar även förebilder och motivation för våra ungdomar och bidrar till inkludering i samhället. Mål och mätetal SCAs koncernmål är att bidra till hållbar utveckling i de samhällen vi verkar. Detta innefattar en konstruktiv dialog och samverkan med rennäringen, att främja kompetensutveckling, etablering och utveckling av verksamheter som skapar värde i och från skogen samt att stödja lokalsamhället inom idrott, kultur och andra områden för att bidra till attraktivitet och en meningsfull fritid. Under år 2025 samplanerade SCA med 24 (21) samebyar, vilket omfat - tade cirka 3 800 (5 100) skogsbestånd. Förutom fysiska möten, upprätt - hålls dialogen med samebyarna löpande under året via olika kanaler. De fysiska mötena planeras till att huvudsakligen genomföras vintertid dels för att passa rennäringens årshjul, dels för en effektiv planering av de åtgärder som ska genomföras, och kan följas av ett eller flera gemen - samma fältmöten under sommaren. Under senare år har samplanerings - processen inte fungerat effektivt för att möjliggöra en långsiktig och bra planering av skogsbruksåtgärder. För att säkerställa en effektiv och fungerande process, ser vi behov av fortsatt utveckling och förbättring av processen. Detta skulle skapa den framförhållning som behövs för att genomföra fler anpassningar som gynnar renskötseln och som ger den långsiktighet som krävs för planering av skogliga åtgärder. SCA utvär - derar därför kontinuerligt metoder och processer tillsammans med ren - näringen för att effektivisera och förbättra samverkan. Under år 2025 har två maskinförarutbildningar med totalt 25 deltagare genomförts med bra resultat. I årets omgång av Forest Business Accele - rator har 4 (5) startuppbolag deltagit. Bolagen arbetar bland annat med obemannade fordon, mätmetoder för fältinventering baserade på AI och livsmedelsbaserade ingredienser för livsmedel. Under år 2025 har 196 centrala sponsoravtal gett bidrag till lokala föreningar inom sport, kultur och hälsa. 158 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 161 ===== ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsinformation G1 GOV-1: Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säkerställande av att riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och efterlevs. För att säkerställa att SCA och dess medarbetare lever upp till bolagets kärnvärden har SCA en Uppförandekod. Uppförandekoden är grunden för företagskulturen och utgår från SCAs kärnvärden; ansvar, respekt och högklassighet. Den återspeglas i det sätt SCA bemöter människor samt i det sätt SCA gör affärer och bedriver verksamhet. Koden är ett ramverk för hur koncernens kärnvärden omsätts i praktisk handling och ska säker - ställa att SCAs medarbetare och andra som representerar SCA lever upp till koncernens kärnvärden och inte medverkar i oetiska affärer eller aktiviteter. Uppförandekoden är en policy som godkänns av styrelsen och ses över regelbundet. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, antikorruption, relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättig - heter och hänsyn till miljön. Både medarbetare och koncernledning utbildas kontinuerligt i bolagets Uppförandekod. Policyn är publikt tillgänglig via sca.com. SCA har ett koncernövergripande complianceråd som löpande följer upp rapporterade ärenden vid misstanke om potentiella överträdelser av Uppförandekoden vad gäller omfattning, utfall och åtgärder. SCAs complianceråd rapporterar löpande potentiella och bekräftade över - trädelser mot Uppförandekoden till SCAs revisionsutskott. Compliance - rådet har till uppgift att säkerställa ett effektivt och funktionellt ramverk för compliancefrågor, att vid behov uppdatera regelverk och styrande dokument samt att följa upp och eventuellt hantera misstänkta över - trädelser av Uppförandekoden. I rådets uppgifter ingår även att ha en överblick av antikorruptionsfrågor och affärsetik, klagomål, revisions - avvikelser, GDPR-förvaltning och den årliga internkontrollen inom relevanta områden. Styrelsens revisionsutskott övervakar bland annat compliancefrågor, den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. SCAs funktion för internrevision utvärderar bland annat SCAs interna processer för inköp, finansiell rapportering, affärsetik, hållbarhetsrappor - tering, kompensationer och förmåner, personalrelaterade frågor samt efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning av Uppförandekoden och övergripande instruktioner. Internrevisionen rapporterar till revisions - utskottet. 159FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 162 ===== SCAs process för en hållbar leverantörskedja Det är viktigt att bolagets leverantörer delar våra värderingar. Genom återkommande risk- och förbättringsgenomgångar kan vi utvecklas tillsammans. Godkänd leverantör Uppdaterad riskbedömning Revision av utvalda leverantörer Korrigering av funna avvikelser Avtal där SCAs leverantörs- standard accepterats av leverantören Utvärdering av genomförda revisioner och korrigeringar Samarbetet med leverantören avslutas om avvikelserna är allvarliga Godkänd leverantör SCA har en process för att kvalificera och god - känna leverantörer som bland annat omfattar granskning av ekonomi, arbetsmiljö, miljö och kvalitet samt andra specifika kontroller vid behov. SCAs leverantörsstandard Standarden baseras på SCAs Uppförandekod och internationella standarder. Den har formule - rats för att säkerställa att leverantörerna delar bolagets värderingar och för att minimera risker i leverantörskedjan. Standarden täcker områden såsom affärsetik, mänskliga rättigheter, arbets - förhållanden, miljöpåverkan och produkt säkerhet. G1 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter SCA har gjort en dubbel väsentlighetsanalys under år 2025. Processen för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter beskrivs i Allmän information IRO-1. Specifikt inom området ansvarsfullt företagande har intervjuer gjorts med intressentgrupper både internt och externt. Externa intressenter som gett SCA insikter kring ansvarsfullt företagande är leverantörer, privata skogsägare, investerare, kreditmark - naden och representanter från lokalsamhället. Väsentlighetsanalysen som gjorts för hela koncernen, har identifierat två områden med potentiell negativ påverkan och två risker. Företagskultur En bra och sund företagskultur är en viktig förutsättning för ett ansvars - fullt företagande. Brister eller inkonsekvenser i företagskulturen skulle kunna medföra ett agerande i strid med SCAs värderingar och påverka beslut, arbetsmiljö och anseende. Detta har identifierats som en potentiell negativ påverkan. Brister i företagskulturen skulle även kunna leda till sämre måluppfyllelse och risk för bristande regelefterlevnad, vilket skulle kunna påverka bola - gets finansiella ställning och identifieras som en potentiell finansiell risk. Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner SCA har ett omfattande nätverk av små och medelstora leverantörer. I dessa relationer finns risk för en potentiell maktobalans, som skulle kunna skapa ett beroendeförhållande. Detta har identifierats som en potentiell negativ påverkan när det gäller förvaltning av förbindelser med leverantörer såväl på kort, medellång som lång sikt. Korruption och mutor SCA tar avstånd från alla former av korruption och mutor och arbetar på olika sätt för att minimera risken för att detta ska inträffa. Om korruption och mutor ändå skulle förekomma i verksamheten eller hos affärspart - ners, skulle det kunna leda till finansiella effekter och negativ påverkan på bolagets anseende. Detta har identifierats som en potentiell finansiell risk. 160 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 163 ===== G1-1: Affärsetiska policyer och företagskultur SCA är en aktör i många olika sammanhang – stora som små. Hur SCA agerar har betydelse för natur, miljö, människor och samhällen. Därför är det viktigt att säkerställa att verksamheten alltid bedrivs på ett ansvars - fullt sätt. SCA har ett robust internt ramverk som syftar till att upptäcka, bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentlig påverkan, risker och möjlig - heter relaterade till affärsetiska frågor och bolagets företagskultur. SCAs Uppförandekod är grunden för företagskulturen, som utgår från SCAs kärnvärden; ansvar, respekt och högklassighet. Uppförandekoden gäller för alla verksamheter och alla medarbetare inom SCA. Den gäller också för tillfälligt anställda, konsulter och andra som representerar SCA eller agerar på uppdrag av SCA. Koden återspeglas i bemötandet, både av varandra och av bolagets intressenter, i hur affärer genomförs och hur verksamheten bedrivs. Koden är fundamentet för hur koncernens kärn - värden omsätts i praktisk handling och syftar till att säkerställa att SCAs medarbetare och andra som representerar SCA lever upp till kärnvärdena. Med Uppförandekoden som bas har ytterligare ett flertal koncernöver - gripande policyer, instruktioner och riktlinjer antagits, som mer ingående reglerar de områden som finns i koden. Bland dessa finns exempelvis SCAs hållbarhetspolicy, HR-policy, antikorruptionsinstruktion och rikt - linjer för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen. Uppförandekoden baseras på FNs deklaration om mänskliga rättig - heter, internationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, OECDs riktlinjer för multinationella företag och FN Global Compacts tio principer. Koden fastställer exempelvis att hälsa och säkerhet alltid ska sättas främst samt understryker ett strängt förbud mot mutor, bedräg - erier, utpressning och all annan form av korruption. SCA tar ansvar för och visar omsorg om miljö och samhälle, värnar om respekten för de mänskliga rättigheterna och föreningsfriheten samt har nolltolerans för barn- och tvångsarbete, vilket också fastslås i koden. I koden beskrivs även hur SCA arbetar för att bredda mångfalden bland medarbetarna och att alla medarbetare ska behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, civilstånd, föräldraskap, etniskt, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, religion, politisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning eller annat som skyddas av lag. Uppförandekoden finns publicerad på SCAs intranät och externt på sca.com. Uppförandekoden fastställs årligen av styrelsen och SCAs chefsjurist är övergripande ansvarig för implementeringen. Koden gäller för alla marknader där SCA har verksamhet. Alla koncer - nens medarbetare och andra som representerar SCA omfattas av Upp - förandekoden och har ansvar för att följa den. Utvärdering och uppfölj - ning av SCAs företagskultur sker bland annat genom en bedömning i internkontrollen av hur väl Uppförandekoden efterlevs och genom att analysera och följa upp inrapporterade avvikelser. Medarbetarna har även möjlighet att göra sin röst hörd i SCAs medarbetarundersökning. Nya medarbetare utbildas i Uppförandekoden som en del av introduk - tionen, och vart tredje år genomgår samtliga medarbetare en repetitions - utbildning. Utbildningen omfattar bland annat områdena hälsa och säkerhet, affärsetik, antikorruption och rättvis konkurrens, respekt för mänskliga rättigheter, mångfald och icke-diskriminering, miljö och håll - barhet, relationerna med samhället samt informationssäkerhet och inte - gritet. Under året uppgick andelen tillsvidareanställda som genomgått utbildning i Uppförandekoden till 98 procent. Samtliga tjänstemän får vartannat år en utökad utbildning inom antikorruption. Funktioner som kan vara särskilt utsatta för risker, såsom medarbetare i ledande befatt - ningar och/eller som har externa kontakter, samt nyanställda inom utvalda funktioner, ges regelbundet fördjupad antikorruptionsutbildning i seminarieform, enligt ett särskilt utbildningsprogram. Med Uppförandekoden och internationella standarder som grund har SCA även formulerat en leverantörsstandard, för att säkerställa att bola - gets leverantörer delar bolagets värderingar och för att minimera risker i leverantörskedjan. Detta arbete utvecklas närmare i avsnitt G1-2. SCA uppmuntrar alla medarbetare att rapportera misstankar om överträdelser av Uppförandekoden och lagstiftning via SCAs ordinarie kanaler, vilka är närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist, fackliga företrädare eller via SCAs visselblåsarsystem. Bolaget tillämpar en instruktion för vissel blåsning som är upprättad i enlighet med gällande lagstiftning, däribland den så kallade visselblåsarlagen, som införlivar direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Visselblåsarsystemet, som finns tillgängligt på svenska, engelska och franska, är en krypterad rapporteringskanal som tillhanda - hålls av en extern leverantör och är publikt tillgängligt via sca.com. SCAs visselblåsarsystem är tillgängligt för både medarbetare och externa intressenter. Anmälningar kan lämnas anonymt och behandlas konfidenti - ellt, skyndsamt och professionellt av mottagare med adekvat kompetens och erfarenhet inom juridik respektive HR, samt med beaktande av gäl - lande personuppgiftslagstiftning. Vid behov kan experter kallas in till utredningsprocessen. Som anges i Uppförandekoden och i SCAs instruk - tion för visselblåsning skyddas den som i god tro anmäler en genuin misstanke mot alla former av repressalier och annan ogynnsam behand - ling till följd av detta. Skyddet gäller även gentemot den som har koppling till en anmälare, till exempel anhöriga, kollegor eller någon som hjälpt till med rapporteringen. SCA tolererar inte heller repressalier på grund av att någon har vänt sig till sin arbetstagarorganisation för att samråda kring rapportering. Likaså är det strängt förbjudet att hindra eller försöka hindra någon att söka sådant samråd. Detta framgår av både SCAs egna interna regelverk och av visselblåsarlagen. Utbildning om hur man rapporterar ingår bland annat i utbildningen kring Uppförandekoden och i den för - djupade utbildningen i antikorruption. G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer SCA är beroende av en rad leverantörer av varor och tjänster för att bedriva sin verksamhet. Bolagets inköpsaktiviteter är främst knutna till en gemensam inköpsorganisation där inköpsarbetet samordnas och inköparna ansvarar för merparten av dialogerna med bolagets leveran - törer. Upphandling av entreprenörer inom skogsvård och avverkning sker inom affärsområde Skog. För SCA är det viktigt att affärer sker på affärsetiska villkor. Genom systemstöd, riktlinjer och internrevisioner säkerställer SCA rättvisa och ansvarsfulla affärsöverenskommelser inklusive betalningsvillkor. SCA har en process för hållbar leverantörskedja som innefattar utvärdering av leverantör, leverantörernas godkännande av SCAs leverantörsstandard, riskbedömningar och revisioner hos utvalda leverantörer, se SCAs pro - cess för en hållbar leverantörskedja. Innan en affärsförbindelse eller ett samarbete inleds med leverantörer, görs en utvärdering av potentiella leverantörer i enlighet med bolagets instruktion för integritets granskning av affärspartners (IDD). Utvärde - ringen omfattar affärsmässiga frågor där bland annat sanktioner och negativ media kontrolleras. Även frågor om affärspartnerns befintliga policyer och processer gällande till exempel mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, arbetsförhållanden och affärsetik utvärderas. SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra varor och tjänster med hög kvalitet som tillverkas och levereras med respekt för mänskliga rättigheter, människa och miljö. För att säkerställa att SCAs leverantörer delar bolagets värdegrund, har SCA formulerat en leveran - törsstandard som leverantörerna måste uppfylla. Standarden baseras på SCAs Uppförandekod och internationella standarder. Den har formulerats för att säkerställa att leverantörerna delar bolagets värderingar och för att minimera risker i leverantörskedjan. Leverantörsstandarden ställer krav på leverantörerna bland annat inom mänskliga rättigheter, arbetsförhål - landen, hälsa och säkerhet, miljö, affärsetik och hållbara inköp. För entre - prenörer som utför avverknings- och skogsvårdstjänster finns en rutin för leverantörsbedömning kombinerad med kontroll och uppföljning i fält. Kraven motsvarar SCAs leverantörsstandard och har kompletterats med krav och kontroller kopplade till skog och skogsbruk, bland annat i enlighet med PEFCs entreprenörscertifiering. För att minimera negativ påverkan och risker i leverantörsledet gör SCA återkommande risk- och förbättringsgenomgångar både internt och i dialog med leverantörer. SCA nyttjar externa system från EcoVadis och Dun & Bradstreet, för att utvärdera leverantörernas hållbarhets arbete inom miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, etik och hållbara inköps - processer. Baserat på riskbedömningar genomförs även revisioner på plats. SCA, eller av SCA utsedd tredje part, besöker leverantörerna och utför granskningar eller revisioner på plats för att försäkra sig om att leverantörerna uppfyller SCAs leverantörsstandard. 161FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 164 ===== G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor SCA bygger sin affärsverksamhet på ärlighet, integritet och ansvarsfullt företagande. Arbetet mot korruption är en del av SCAs Uppförandekod och SCAs instruktion för antikorruption fastställer regler för att förhindra korruption i koncernens verksamhet oavsett land. Tillämpliga lagar, före - skrifter och SCAs policyer med tillhörande instruktioner ska följas. Mutor, bedrägerier, utpressning och all annan form av korrupt verksamhet är strängt förbjuden och tolereras inte. Varken SCA eller någon som agerar för SCAs räkning får erbjuda, ge, ta emot, godkänna eller främja betal - ningar, gåvor eller andra förmåner som kan påverka eller kan uppfattas påverka objektiviteten av ett affärsbeslut eller myndighetsbeslut. SCAs Uppförandekod och antikorruptionsinstruktion finns publikt tillgängliga via sca.com. I koncernens interna dokumenthanteringssystem finns bola - gets samtliga policyer och instruktioner tillgängliga för medarbetarna. Under år 2024 lanserades en ny riktlinje för antikorruption med fördjupad information och exempelsituationer som belyser praktiska frågeställ - ningar och kan vägleda medarbetarna i deras vardag. Korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. Här inkluderas mutor som innebär att lämna, erbjuda, ta emot eller begära en otillbörlig förmån. Bolagets förebyg - gande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor innefattar en rad aktiva åtgärder. Antikorruption ingår i utbildningen för Uppförandekoden där samtliga medarbetare inom alla verksamheter och geografier där SCA verkar utbildas, både vid nyanställning och med löpande repetition vart tredje år. Samtliga tjänstemän genomgår vartannat år en utökad utbildning inom antikorruption, som syftar till att stärka medarbetarnas förmåga att identi - fiera och undvika korruptionsrisker samt ger tydlig vägledning kring hur de ska agera etiskt vid potentiellt komplexa situationer. Den utökade utbildningen omfattar tjänstemän i alla SCAs verksamheter, både i Sverige och i andra länder. Under år 2025 uppgick målgruppen för den utökade utbildningen till cirka 1 600 medarbetare, vilket motsvarar nästan 50 procent av samtliga medarbetare. Funktioner som kan vara särskilt utsatta för risker, såsom medarbetare i ledande befattningar och/eller som har externa kontakter, samt nyanställda inom utvalda funktioner, ges regelbundet fördjupad antikorruptionsutbildning i seminarieform, enligt ett särskilt utbildningsprogram. SCA står för öppen och rättvis konkurrens och därför ska alltid affärer göras på ett ärligt sätt och enligt gällande konkurrenslagstiftning. SCA följer konkurrenslagstiftningen och arbetar för att motverka kartellbild - ning, prissamarbeten, uppdelning av kunder eller geografiska marknader, otillbörligt samarbete vid budgivning eller missbruk av en dominerande ställning. SCA har ett program för att öka medarbetarnas kunskap om konkurrenslagstiftning. Målgruppen är medarbetare som har marknads - relaterad kontakt och omfattar cirka 500 medarbetare, bland annat inom försäljning och inköp. SCA har väletablerade riktlinjer för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen. Dessa skickas årligen ut till målgruppen, som får bekräfta att de tagit del av riktlinjerna. Förutom utbildning av med - arbetare och nyanställda inom berörd målgrupp, genomförs löpande seminarier där frågeställningar och nyheter inom området diskuteras. Under året finns det inga pågående (0) utredningar mot SCA avseende överträdelse av konkurrenslagstiftningen och SCA har inte heller varit föremål för någon rättslig process under året eller föregående år. SCA arbetar också aktivt för att undvika intressekonflikter hos med - arbetarna. Som framgår av SCAs Uppförandekod ska medarbetare alltid handla i SCAs intresse och undvika intressekonflikter. I bolagets intresse - konfliktsinstruktion utvecklas innebörden av intressekonflikter och hur potentiella intressekonflikter ska rapporteras. SCA bedriver sin verksamhet i enlighet med tillämplig penningtvätts - lagstiftning. SCA förbinder sig också att följa gällande nationella och internationella bestämmelser om handelsrestriktioner och sanktioner som gäller i de länder där bolaget är verksamt. All finansiell information måste redovisas korrekt enligt SCAs principer och inte vara missledande. SCAs leverantörer och andra affärspartners förväntas följa liknande principer som de som finns i Uppförandekoden i sina egna verksamheter. Att de lever efter dessa principer är ett viktigt kriterium när SCA väljer affärspartners. SCA har en process för att utvärdera potentiella affärs - partners innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärs - mässiga områden och affärsetiska frågor. För att säkerställa att SCAs leverantörer delar bolagets värdegrund har SCA även etablerat en leverantörs standard som bland annat innefattar affärsetiska krav som leverantörerna måste uppfylla. Åtgärder för kontroll och uppföljning i dessa delar framgår av avsnitt G1-2. Risker inom affärsetik ingår i SCAs gemensamma process för identifie - ring och hantering av risker som beskrivs i bolagets Riskhanterings- och internkontrollpolicy, där kontrolleraktiviteternas effektivitet följs upp genom utvärderingar och bolagets internrevision. Efterlevnad följs även upp genom analys av inrapporterade ärenden, se avsnitt G1-4. SCA uppmuntrar den som har en misstanke om att något inte står rätt till att rapportera detta. Ordinarie kanaler för att rapportera överträdelser, incidenter och klagomål är till närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist eller fackliga företrädare. Varje affärsområde har även utsett särskilda funk - tioner för att oberoende och självständigt ta emot anmälningar. Därutöver finns ett visselblåsarsystem tillgängligt via sca.com som är öppet både för medarbetare och personer som inte arbetar inom SCA. Anmälningar kan lämnas anonymt om så önskas och behandlas alltid konfidentiellt, skyndsamt och professionellt samt med beaktande av gällande person - uppgiftslagstiftning. Även om ingen överträdelse kan konstateras, kan förebyggande åtgärder vidtas. Bolaget tillämpar en visselblåsarinstruktion som är upprättad i enlighet med gällande lagstiftning, däribland den så kallade visselblåsarlagen, som införlivar direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rappor - terar om överträdelser av unionsrätten. Ärenden som rapporteras in han - teras av oberoende och självständiga funktioner som utsetts av respek - tive verksamhet inom SCA, där de som granskar och hanterar ärenden är oberoende från de involverade i respektive anmälan. Vid behov sker granskningen av extern part. Den som i god tro anmäler en genuin miss - tanke är skyddad mot alla former av repressalier och annan ogynnsam behandling på grund av detta. Skyddet gäller även gentemot den som har koppling till en anmälare, till exempel anhöriga, kollegor eller någon som hjälpt till med rapporteringen. SCA tolererar inte heller repressalier på grund av att någon har vänt sig till sin arbetstagarorganisation för att samråda kring rapportering. Likaså är det strängt förbjudet att hindra eller försöka hindra någon att söka sådant samråd. Information om hur en anmälan görs och efterföljande process finns tillgängligt via sca.com. Medarbetare får information genom utbildning i Uppförandekoden och utbildning i antikorruption. Utbildning till mottagare och utredare sker återkommande i mindre grupper. Omfattning, utfall och åtgärder av rap - porterade ärenden följs upp av SCAs complianceråd som också löpande rapporterar till styrelsens revisionsutskott. 162 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 165 ===== G1-4: Bekräftade fall av korruption och mutor Rapporterade fall och klagomål under år 2025 SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av gällande lagstiftning och bolagets Uppförandekod. Dessa innefattar bland annat riskutvärdering, revisioner av externa och interna revisorer, bolagets internkontroll, rapportering av händelser och kontroller i sam - band med förvärv. Misstänkta överträdelser utreds och hanteras i enlighet med SCAs instruktion för visselblåsning, som även erbjuder möjlig heten att rapportera anonymt. Alla anmälningar behandlas konfi - dentiellt, skyndsamt och professionellt samt med beaktande av gällande personuppgiftslagstiftning. Överträdelser tas på största allvar och kan leda till disciplinåtgärder som kan inkludera avsked. Om överträdelsen utgör ett brott kan den även medföra rättsliga åtgärder. Även om ingen över trädelse kan konstateras, kan förebyggande åtgärder vidtas. Omfattning, utfall och åtgärder av rapporterade ärenden följs upp av SCAs compliance råd som också löpande rapporterar till styrelsens revisionsutskott. Under år 2025 rapporterades och utreddes 12 (9) fall av potentiella överträdelser av Uppförandekoden, vilka bland annat omfattade katego - rierna stöld och bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt övriga överträdelser. Av dessa bekräftades 2 (5) fall som överträdelser av koden. Därutöver bekräftades ytterligare ett fall av överträdelse av koden under året, kopplad till ett ärende som rapporterades in under 2024. Vid årets utgång fanns 2 pågående ärenden. SCA har inte varit föremål för några fällande domar (0) eller böter (0) för brott mot lagar mot korruption och mutor under rapporteringsperioden. Inga (0) åtal i brottmål avseende mutor och korruption har heller väckts mot SCA och dess medarbetare under året. G1-6: Betalningspraxis I tabellen nedan redovisas genomsnittlig betalningstid, avtalad betal - ningstid och andel genomförda betalningar i tid till små och medelstora företag. SCA betalar leverantörerna enligt svensk praxis, vilket innebär en genomsnittlig betalningstid om cirka 32 dagar. Utsökning av leverantörs - fakturor och när de har betalats har gjorts i koncernens ekonomisystem från 1 januari till 30 september där samtliga SCA-bolag med fler än 249 anställda har ingått. Betalningstiderna hämtas för de tre första kvartalen i ekonomisystemen och beräknas vara likvärdiga för kvartal fyra. Data grundar sig på leverantörer med 0 till 249 anställda. Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. SCA har inga rättsliga förfaranden med avseende på sena betalningar till leverantörer. Antal anställda hos leverantörer Betalningspraxis 0–9 10–49 50–249 Genomsnittlig betalningstid, antal dagar 29 30 39 Avtalad betalningstid, antal dagar 26 27 31 Andel genomförda betalningar i tid, % 59 58 55 163FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 166 ===== Finansiella rapporter och noter KONCERNEN Koncernens räkningar Koncernens resultaträkning 165 Koncernens rapport över totalresultat 166 Koncernens förändring i eget kapital 167 Koncernens balansräkning 168 Koncernens kassaflödesanalys 169 Noter till koncernens räkningar A Redovisningsprinciper och användning av alternativa nyckeltal Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler A1 170 Användning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS A2 171 B Omsättning och resultat Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund B1 174 Övriga rörelseintäkter B2 177 Råvaror och förnödenheter B3 177 Övriga rörelsekostnader B4 177 Skatter B5 177 C Anställda Personalkostnader C1 179 Personaldata C2 179 Ersättning till ledande befattningshavare C3 179 Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget C4 182 Ersättning efter avslutad anställning C5 182 D Operativa tillgångar och skulder Immateriella anläggningstillgångar D1 185 Materiella anläggningstillgångar D2 186 Skogstillgångar D3 187 Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder D4 191 Varulager D5 193 Övriga kortfristiga fordringar D6 193 Övriga skulder D7 193 Övriga avsättningar D8 194 Leverantörsskulder D9 194 E Kapitalstruktur och finansiering Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå E1 195 Finansiella tillgångar och likvida medel E2 196 Kundfordringar E3 197 Finansiella skulder E4 197 Likviditetsrisk E5 199 Derivat och säkringsredovisning E6 199 Finansiella intäkter och kostnader E7 200 Eget kapital E8 201 F Koncernstruktur Dotterbolag F1 204 Intressebolag och joint ventures F2 204 Rörelseförvärv och avyttringar F3 205 G Övrigt Tillgångar som innehas för försäljning G1 206 Säkerheter, ställda panter och åtaganden G2 206 Transaktioner med närstående G3 206 Händelser efter balansdagen G4 206 MODERBOLAGET Moderbolagets räkningar Moderbolagets resultaträkning 207 Moderbolagets rapport över totalresultat 207 Moderbolagets förändring i eget kapital 208 Moderbolagets balansräkning 209 Moderbolagets kassaflödesanalys 210 M Noter till moderbolagets räkningar Övriga rörelsekostnader M1 211 Personal- och styrelsekostnader M2 211 Personaldata M3 211 Avsättningar för pensioner M4 211 Bokslutsdispositioner M5 211 Skatter M6 212 Materiella anläggningstillgångar M7 212 Andelar i koncernbolag M8 213 Fordringar och skulder dotterbolag M9 213 Övriga kortfristiga fordringar M10 213 Finansiella instrument M11 214 Övriga kortfristiga skulder M12 214 Aktiekapital M13 215 Eventualförpliktelser, ställda säkerheter och garantier M14 215 Förslag till vinstdisposition M15 215 Den här symbolen tar dig tillbaka till denna innehållsförteckning. 164 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 167 ===== Koncernens resultaträkning (RR) MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning B1 20 427 20 232 Övriga rörelseintäkter B1, B2 3 020 3 395 Intäkter 23 447 23 627 Förändring av varulager 71 105 Värdeförändring biologiska tillgångar D3 1 782 1 840 Råvaror och förnödenheter B3 –5 610 –5 081 Personalkostnader C1 –2 796 –2 781 Övriga rörelsekostnader B4 –10 325 –10 421 Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures F2 –5 –146 EBITDA 6 564 7 143 Av- och nedskrivningar –2 132 –2 116 Rörelseresultat 4 432 5 027 Finansiella intäkter E7 86 79 Finansiella kostnader E7 –519 –585 Resultat före skatt 3 999 4 521 Inkomstskatter B5 –794 –882 Årets resultat 3 205 3 639 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 3 205 3 639 Innehav utan bestämmande inflytande 0 - Resultat per aktie Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare1) E8 4,56 5,18 Utdelning per aktie, SEK2) 3,00 3,00 1) Det finns inga utspädningseffekter. 2) Utdelning år 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman. 165Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 168 ===== Koncernens rapport över totalresultat (TRR) MSEK Not 2025 2024 Periodens resultat (RR) 3 205 3 639 Övrigt totalresultat för perioden: Poster som inte kan omföras till periodens resultat Värdeförändring marktillgångar D3 –5 346 –2 376 Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner 744 229 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 919 453 Summa –3 683 –1 694 Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital 699 –419 Överfört till resultaträkningen för perioden –426 –65 Säkringskostnad 0 12 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet –208 125 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat –47 97 Summa 18 –250 Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –3 665 –1 944 Summa totalresultat för perioden –460 1 695 Summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare (EK) –460 1 695 Innehav utan bestämmande inflytande (EK) 0 - 166 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 169 ===== Koncernens förändring i eget kapital (EK) MSEK 2025 2024 Hänförligt till moderbolagets aktieägare Värde vid periodens början 104 035 104 284 Summa totalresultat för perioden (TRR) –460 1 695 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar 45 –1 Skatt på kassaflödessäkring –9 0 Utdelning –2 107 –1 931 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande 0 –12 Värde vid periodens slut 101 504 104 035 Innehav utan bestämmande inflytande Värde vid periodens början - - Summa totalresultat för perioden (TRR) 0 - Kapitaltillskott till innehavare utan bestämmande inflytande 17 - Värde vid periodens slut 17 - Summa eget kapital, värde vid periodens slut 101 521 104 035 För ytterligare information, se not E8. 167Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 170 ===== Koncernens balansräkning (BR) MSEK Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar D1 1 301 1 025 Byggnader, mark, maskiner och inventarier D2 24 935 25 239 Skogstillgångar D3 103 766 107 329 varav marktillgångar D3 41 536 46 974 varav biologiska tillgångar D3 62 230 60 355 Nyttjanderättstillgångar D4 459 573 Innehav i intressebolag och joint ventures F2 1 146 1 156 Överskott i fonderade pensionsplaner C5 3 168 2 448 Långfristiga finansiella tillgångar E2 158 155 Uppskjutna skattefordringar B5 60 35 Övriga långfristiga tillgångar 13 3 Summa anläggningstillgångar 135 006 137 963 Omsättningstillgångar Varulager D5 6 555 5 730 Kundfordringar E3 3 196 3 279 Aktuella skattefordringar B5 58 56 Övriga kortfristiga fordringar D6 970 803 Kortfristiga finansiella tillgångar E2 82 92 Likvida medel E2 590 1 328 Omsättningstillgångar exklusive tillgångar som innehas för försäljning 11 451 11 288 Tillgångar som innehas för försäljning G1 - 12 Summa omsättningstillgångar 11 451 11 300 Summa tillgångar 146 457 149 263 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital E8 Moderbolagets aktieägare Aktiekapital 2 350 2 350 Övrigt tillskjutet kapital 6 830 6 830 Reserver 31 147 35 367 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 61 177 59 488 Summa eget kapital Moderbolagets aktieägare 101 504 104 035 Innehav utan bestämmande inflytande 17 - Summa eget kapital 101 521 104 035 Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder E4 12 620 11 519 Avsättningar för pensioner C5 300 325 Uppskjutna skatteskulder B5 24 115 24 348 Övriga långfristiga avsättningar D8 57 58 Övriga långfristiga skulder D7 0 0 Summa långfristiga skulder 37 092 36 250 Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder E4 2 017 3 064 Leverantörsskulder D9 4 580 4 440 Aktuella skatteskulder B5 4 10 Kortfristiga avsättningar D8 73 172 Övriga kortfristiga skulder D7 1 170 1 292 Summa kortfristiga skulder 7 844 8 978 Summa skulder 44 936 45 228 Summa eget kapital och skulder 146 457 149 263 168 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 171 ===== Koncernens kassaflödesanalys (KF) MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt (RR) 3 999 4 521 varav erhållen ränta 14 18 varav betald ränta –420 –571 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet (KF:1) 433 315 Förändring av skulder avseende omstruktureringskostnader –19 –17 Betald skatt B5 –197 –293 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 4 216 4 526 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring av varulager –856 –367 Förändring av rörelsefordringar 41 –356 Förändring av rörelseskulder 616 –317 Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 017 3 486 Investeringsverksamheten Rörelse- och tillgångsförvärv - –117 Avyttringar 0 - Investering i immateriella anläggningstillgångar (KF:2) –172 –138 Investering i materiella anläggningstillgångar (KF:2) –1 370 –1 344 Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (KF:2) –1 273 –689 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (KF:2) 233 560 Förvärv och avyttring av finansiell tillgång –23 24 Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 605 –1 704 Finansieringsverksamheten Upptagna lån E4 2 762 2 653 Amortering av lån E4 –2 576 –1 466 Amortering av lån, leasing E4 –223 –215 Utdelning E8 –2 107 –1 931 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –2 144 –959 Periodens kassaflöde –732 823 Likvida medel vid periodens början 1 328 502 Kursdifferens i likvida medel –6 3 Likvida medel vid periodens slut E2 590 1 328 TABELL KF:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet MSEK 2025 2024 Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar (RR) D1, D2, D4 2 132 2 116 Värdeförändring biologiska tillgångar (RR) D3 –1 782 –1 840 Resultat vid försäljning och byten av tillgångar 57 –72 Orealiserat resultat på säkrade poster –143 97 Upplupen ränta –1 –12 Övrigt 170 26 Summa 433 315 TABELL KF:2 Nettoinvestering i immateriella och materiella anläggningstillgångar MSEK 2025 2024 Löpande nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar B1 –1 309 –922 Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar B1 –1 273 –689 Summa –2 582 –1 611 För upplysningar om koncernens likviditetsreserv, se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. 169Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 172 ===== A Redovisningsprinciper och användning av alternativa nyckeltal A1 Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler Läsanvisning Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler § beskrivs nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under respektive not i moderbolaget. Viktiga bedömningar och antaganden ! redovisas under respektive not. För att kunna upprätta redovisningen enligt internationella redovis - ningsstandarder och god svensk redovisningssed måste bedömningar och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuld - poster respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information i övrigt. Dessa bedömningar och antaganden, vilka även inkluderar upp - skattningar baserade på bland annat valda värderingsmodeller, grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och upp - skattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer sällan helt att överensstämma med det uppskattade. SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar har störst inverkan är: • Ersättning efter avslutad anställning, not C5. • Skogstillgångar, not D3. Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkning, balansräkning, totalresultat, eget kapital och kassaflödesanalys samt tabell i noter markeras med följande symboler: RR Koncernens resultaträkning TRR Koncernens rapport över totalresultat EK Koncernens förändring i eget kapital BR Koncernens balansräkning KF Koncernens kassaflödesanalys XX:X Hänvisning till tabell i not Bolagsinformation Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), organisationsnummer 556012-6293, är ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade och handlas på börsen Nasdaq Stockholm (för mer information se ”Aktien och ägarna” på sidorna 66–68). Registrerat säte är Sundsvall, Sverige, med postadress 851 88 Sundsvall. Koncernen bedriver huvudsakligen verksamhet inom skogsindustriområdet. Grunder för upprättande SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen, International Financial Reporting Standards (IFRS ®) samt International Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redo visningsregler för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets bokslut har RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moder- bolaget avser räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2025. Biologiska tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i övrigt totalresul tat. I moderbolaget värderas biologiska tillgångar till anskaffningsvärdet. SCA tillämpar det tvingande undantaget i IAS 12 Inkomstskatter att inte redovisa uppskjuten skatt avseende tilläggsskatter som uppstår på grund av OECD:s (Organisation for Economic Co-operation and Development) modellregler enligt Pelare 2 för global minimiskatt (tilläggsskatt). Se not B5 för ytterligare information. Årsredovisningen samt koncernredovisningen har signerats och godkänts för publicering av styrelsen den 26 februari 2026. Balansräkningarna och resultaträkningarna är föremål för fastställande av årsstämman 27 mars 2026. Ändring av redovisningsprinciper Nya eller reviderade IFRS eller tolkningsuttalanden från Inter national Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapportering. IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och gäller från och med 1 januari 2027 och bedöms ha en påverkan på SCAs finansiella rapportering. SCA fortsätter utvärdera effekterna av införandet. Inga andra nya eller ändrade standarder och tolkningar, som ännu inte trätt i kraft, har tillämpats i förtid och förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapportering. Konsolideringsprinciper Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovis - ningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga koncernbolag. Dotterbolag Som dotterbolag konsolideras alla bolag där koncernen har bestäm - mande inflytande. Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernbolag till rapportvaluta SCAs moderbolag har svenska kronor (SEK) som funktionell valuta. Koncern bolagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapport - valuta, vilket i SCAs fall är SEK. Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används för att säkra utländska dotterbolags nettotillgångar redovisas i övrigt totalresultat, som är en del av omräkningsreserver i eget kapital. Transaktioner och balansposter i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom användning av transaktionsdagens kurs. I de fall valutakurseffekten är relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valuta - kurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas som övriga finansiella poster. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital under övrigt totalresultat. För finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument som inte innehas för handel, redovisas den del av värdeförändringen som avser valuta i resultaträkningen. Övrig orealiserad förändring redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Redovisning av intäkter Nettoomsättning omfattar ersättning för sålda varor, inklusive intäkter från egen vindkraft, inom koncernens huvudsakliga verksamhet. Dessa består i sin helhet av intäkter från avtal med kund och redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kund. Övriga rörelseintäkter innefattar bland annat intäkter från SCAs transportverksamhet, försäljning av skogsplantor, grus, fjärrvärme, el, ursprungsgarantier avseende vindkraft, tallolja och pellets, intäkter från leasing, arrendeintäkter från vindkraft, jakt- och fiske rätter, samt realisations vinster vid försäljning av anläggnings till gångar. Merparten av övriga rörelseintäkter är intäkter från avtal till kund och redovisas enligt IFRS 15. Intäkter från hållbarhets - instrument från massabruk redovisas som minskade energi kostnader. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts. Statliga stöd Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräk - ningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redo - visas i resultaträkningen som kostnadsreduktion under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt. För mer information om statliga stöd se not B2, B4, D1, D2 och D8. 170 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 173 ===== A2 Användning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS I årsredovisningen refereras till ett antal finansiella mått som inte återfinns i IFRS, som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera bolagets verksamhet. Nedan beskrivs de finansiella mått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS. Beräkning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS RESULTATMÅTT Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av nettoomsättningen Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Intäkter Summan av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter. Måttet är ett komplement till uppföljning av nettoomsättning och följs av ledningen inom affärsområdet Förnybar energi. EBITDA Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt. Måttet är ett komplement till rörelseresultatet, då det visar resultatet från verksamheten exklusive effekter av avskrivningar, nedskrivningar, finansiella poster och skatter. Se not B1. EBITDA exklusive omvärdering av biologiska tillgångar Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt exklusive omvärdering av biologiska tillgångar. Måttet är ett komplement till EBITDA, då det visar resultatet från verksamheten utan omvärdering av biologiska tillgångar. EBITDA-marginal EBITDA i procent av nettoomsättning. Definitionen används på koncernnivå och segmentnivå förutom för Förnybar energi där EBITDA-marginalen beräknas i procent av intäkter. Ett komplement till rörelsemarginal. Ledningen använder måttet som ett av de viktigaste för att styra bolagets affärsenheter. Se not B1. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Definitionen används på koncernnivå och segmentnivå för samtliga segment förutom Förnybar energi där rörelsemarginalen beräknas som rörelseresultat i procent av intäkter. Rörelsemarginal beskriver hur stor andel av nettoomsättningen eller intäkter som blir kvar som rörelseresultat. Se not B1. KAPITALMÅTT Visar hur kapital nyttjas samt bolagets finansiella styrka Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Sysselsatt kapital Beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella tillgångar och pensionstillgångar, minskat med ej räntebärande skulder (uppskjutna och aktuella skatteskulder, övriga långa och korta avsättningar, övriga lång- och kortfristiga skulder samt leverantörsskulder). Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i rörelsen och som finansierats av ägare och långivare. MSEK Not 2025 2024 SYSSELSATT KAPITAL Totala tillgångar 146 457 149 263 Finansiella tillgångar C5, E2 –3 998 –4 023 Långfristiga, ej räntebärande skulder B5, D7, D8 –24 172 –24 406 Kortfristiga, ej räntebärande skulder B5, D7, D8, D9 –5 827 –5 914 Sysselsatt kapital 112 460 114 920 SYSSELSATT KAPITAL Skogstillgångar D3 103 766 107 329 Immateriella och övriga materiella anläggningstillgångar D1, D2, D4 26 694 26 837 Rörelsekapital 5 344 4 768 Aktuell och uppskjuten skatt B5 –24 002 –24 267 Övrigt sysselsatt kapital 658 253 Sysselsatt kapital 112 460 114 920 Klimatrelaterade risker och möjligheter SCA ser både risker och möjligheter kopplade till ett förändrat klimat och åtgärder för att motverka eller anpassa verksamheter till förväntade klimat förändringar. Identifiering och hantering av dessa risker är integre - rade i bolagets riskprocess. SCA har analyserat klimatrelaterade risker och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp, se risk - avsnittet i Förvaltningsberättelsen. Negativa konsekvenser kan vara ökade kostnader eller minskad möjlighet att bedriva skogsbruk och därmed lägre avverkningsnivåer. Positiva möjligheter kan vara ökad efterfrågan på förnybara material och förnybar energi. Förväntade fysiska klimatförändringar bedöms ha störst påverkan på utvecklingen av skogsbeståndet samt förhållandena för skogsbruket och bedöms i nuläget vara relaterade till mer frekventa extrema väder - förhållanden, ökad risk för skadeangrepp samt en längre växtsäsong. Transitionsrisker så som politiska beslut kan innebära både möjligheter och risker för bolaget. Positiv eller negativ påverkan har identifierats inom följande områden och kommenteras under respektive not: Värdering av tillgångar, se not D1 och D2. Värdering av skogstillgångar, se not D3. Tillgång och villkor för finansiering, se not E4. 171Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 174 ===== Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Rörelsekapital Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar (varulager, kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder exklusive de som avser strategiska investeringar, andra kortfristiga skulder och kortfristiga övriga avsättningar). Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital som binds i balansräkningen från bolagets operativa verksamhet. MSEK Not 2025 2024 RÖRELSEKAPITAL Varulager D5 6 555 5 730 Kundfordringar E3 3 196 3 279 Övriga kortfristiga fordringar D6 970 803 Leverantörsskulder D9 –4 375 –3 774 Övriga kortfristiga skulder D7 –998 –1 270 Övriga kortfristiga avsättningar D8 –4 - Rörelsekapital 5 344 4 768 Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Nettolåneskuld Beräknas som lång- och kortfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel). Nettolåneskulden bedöms vara det mest relevanta måttet för att beskriva bolagets totala lånefinansiering på kort och lång sikt, därför ingår korta och långa finansiella skulder likväl som korta och långa finansiella tillgångar. Nyckeltalet följs löpande av ledningen. Skuldsättningsgrad Nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Visar den finansiella risken och används av ledningen för att följa skuldsättningsnivån. Nettolåneskuld/ EBITDA Nettolåneskuld i förhållande till 12 månaders rullande (LTM) EBITDA. I årsredovisningen utgör LTM räkenskapsåret. Används för att bedöma SCAs förmåga att betala av skulder med genererade kassaflöden från verksamheten. Måttet ger en övergripande bild av SCAs finansiella struktur och hjälper bolaget att säkerställa en hållbar skuldsättningsnivå. MSEK Not 2025 2024 NETTOLÅNESKULD Överskott i fonderade pensionsplaner C5 3 168 2 448 Långfristiga finansiella tillgångar E2 158 155 Kortfristiga finansiella tillgångar E2 82 92 Likvida medel E2 590 1 328 Finansiella tillgångar 3 998 4 023 Långfristiga finansiella skulder E4 12 620 11 519 Avsättningar för pensioner C5 300 325 Kortfristiga finansiella skulder E4 2 017 3 064 Finansiella skulder 14 937 14 908 Nettolåneskuld 10 939 10 885 Eget kapital E8 101 521 104 035 Skuldsättningsgrad % 10,8 10,5 EBITDA B1 6 564 7 143 Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x AVKASTNINGSMÅTT Olika typer av avkastningsmått uttryckta i procent av sysselsatt kapital Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE Avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande (LTM) rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. I årsredovisningen utgör LTM räkenskapsåret. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat multiplicerat med fyra, i procent av de två senaste kvartalens genomsnittliga sysselsatta kapital. Engångseffekter exkluderas. För industriella segment används enbart ROCE industridelen. Används för att mäta avkastning på kapitalet som binds i verksamheten. Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen Detta mått gäller för segment Trä, Massa och Containerboard. Beräknas på samma sätt som koncernens Avkastning på sysselsatt kapital, exklusive strategiska investeringar i industri som ej är tagna i drift. För beräkning av koncernen exkluderas rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelse - segment Skog, verksamhet inom området vindkraft och en andel av Övrig verksamhet. Används för att mäta den underliggande avkastningen på sysselsatt kapital för industridelen justerat för pågående strategiska investeringar. Engångseffekter Väsentliga transaktioner som saknar tydlig koppling till den vanliga verksamheten och som inte förväntas inträffa regelbundet. Detta mått exkluderas vid beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. 172 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 175 ===== Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE MSEK Not Skog Trä Massa Container- board Förnybar energi Övrigt Koncernen Räkenskapsåret 2025 Rörelseresultat B1 3 522 564 80 318 368 –420 4 432 Genomsnittligt sysselsatt kapital: 87 637 3 633 9 290 10 715 3 115 838 115 228 avseende industridelen - 3 633 9 290 10 715 1 034 841 25 513 avseende övrigt 87 637 - - - 1 852 - 89 489 avseende pågående strategisk investering - - - - 229 –3 226 Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 4,0 - - - 11,8 - 3,8 Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen % - 15,5 0,9 3,0 - - 4,4 MSEK Not Skog Trä Massa Container- board Förnybar energi Övrigt Koncernen Räkenskapsåret 2024 Rörelseresultat B1 3 282 642 997 142 377 –413 5 027 Genomsnittligt sysselsatt kapital: 88 187 3 665 9 638 10 966 2 204 793 115 453 avseende industridelen - 3 665 9 638 10 966 840 796 25 905 avseende övrigt 88 187 - - - 1 060 - 89 247 avseende pågående strategisk investering - - - 0 304 –3 301 Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 3,7 - - - 17,1 - 4,4 Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen % - 17,5 10,3 1,3 - - 7,3 KASSAFLÖDESMÅTT Olika mått samt kostnader som påverkat bolagets kassaflöde Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet Rörelsens kassaflöde Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt samt påverkan från övrigt finansiellt kassaflöde. Måttet illustrerar vilket kassaflöde rörelsen genererar, som potentiellt kan användas till strategiska initiativ såsom investeringar eller förvärv. Kassamässigt rörelseöverskott EBITDA med avdrag för realisationsvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar, återläggning av resultat från andelar i intressebolag och joint ventures (JV) samt resultatet från omvärderingen av biologiska tillgångar. Måttet visar kassaflödet som resultaträkningen genererar vid beräkning av operativt kassaflöde. Strategiska investeringar i anläggningar Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av bolag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny teknik som ökar konkurrenskraften. Visar storleken på de investeringar som görs för expansion av tillverkningskapacitet och andra tillväxtåtgärder. Operativt kassaflöde Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar i anläggningstillgångar samt strukturkostnader. Förändring av skulder avseende omstruktureringskostnader kan utgöras av utbetalning av personalkostnader i samband med strukturella förändringar av bolagets verksamhet. Ledningen styr affärsområdena med detta mått som visar det samlade kassaflödet i den operativa verksamheten. Löpande nettoinvesteringar Löpande nettoinvesteringar utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär med avdrag för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar. I operativt kassaflöde ingår även effekter från tillkommande, omvärderade och i förtid avslutade nyttjanderättstillgångar kopplat till leasing. Visar storleken på de investeringar som krävs för att bibehålla befintlig kapacitet i verksamheten. Koncernens operativa kassaflödesanalys MSEK Not 2025 2024 EBITDA (RR) 6 564 7 143 Värdeförändring biologiska tillgångar –1 782 –1 840 Andra icke kassaflödespåverkande poster –19 –56 Kassamässigt rörelseöverskott 4 763 5 247 Förändring av rörelsekapital –590 –441 Löpande nettoinvesteringar –1 309 –922 Löpande nettoinvesteringar, leasing –89 –187 Övrigt operativt kassaflöde 303 –510 Operativt kassaflöde 3 078 3 187 Finansiella poster –364 –510 Betald och erhållen skatt B5 –197 –293 Övrigt 3 0 Rörelsens kassaflöde 2 520 2 384 173Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 176 ===== B Omsättning och resultat B1 Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund § REDOVISNINGSPRINCIPER Segment Segment rapporteras enligt IFRS 8 Rörelsesegment på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högst verkställande beslutsfattaren, vilket i SCAs fall är bolagets verk - ställande direktör. Den verkställande direktören ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Till sitt stöd har verkställande direktören koncernledningen, se avsnittet Bolagsstyrning i Förvaltningsberättelsen. En beskrivning av innehållet i de fem rörelsesegmenten återfinns på sidorna 40–65. Intäkter från avtal med kund SCA tillämpar IFRS 15 Intäkter från avtal med kund. SCAs avtal med kunder utgörs främst av ramavtal utan fastställda minimi volymer, vilket innebär att ett bindande avtal enligt kriterierna i IFRS 15 uppstår först då kunden gör ett avrop. SCAs prestations åtaganden i avtalen utgörs av att tillhandahålla de varor som specificerats i avtalen. Prestationsåtaganden utgörs av försäljning av varor, vilka uppfylls vid en given tidpunkt. SCA har bedömt att kontrollen övergår till kunden vid samma tillfälle som risken för varan övergår, i enlighet med de leverans - villkor (Incoterms) som tillämpas i avtalet. SCA tillämpar leveransvillkoret DAP (Delivered at place) för 47 (52) procent av försäljningsintäkterna, vilket innebär att risken övergår när varan ställts till kundens förfogande på överenskommen destination. För övriga tillämpade fraktvillkor övergår risken i samband med att varorna lastas på fartyg eller annat fraktfordon. Betalnings villkor följer branschpraxis och varierar beroende på bransch. Transaktionspriset utgörs i huvudsak av fast pris per såld kvantitet. Rörliga delar såsom kassarabatter, volymrabatter och leveransbonusar minskar transaktionspriset. Transaktionspriset uppskattas till det värde som SCA bedömer kommer att tillfalla bolaget vid avtalets ingående. Transaktionspriset uppdateras löpande om förutsättningarna som ligger till grund för uppskattningen har ändrats. ! VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN SCA har bedömt att intäkter som rapporteras som netto omsättning samt övriga rörelseintäkter avseende varor och tjänste uppdrag i allt väsentligt utgör intäkter från avtal med kund. Nettoomsättning består av försäljning av varor, inklusive intäkter från egen vindkraft. Övriga rörelseintäkter består av försäljning av varor och tjänster. TABELL B1:1 Koncernen per land Nettoomsättning – säljs från1) Medelantal anställda Anläggnings- tillgångar2) 2025 2024 2025 Varav, % 2024 Varav, % 2025 MSEK 2024 MSEKMSEK % MSEK % män kvinnor män kvinnor Sverige 19 155 94 19 110 95 3 436 75 25 3 386 76 24 126 462 129 893 Storbritannien 512 3 490 2 8 62 38 8 62 38 48 64 Kina (Hongkong) 539 3 463 2 7 54 46 7 57 43 1 0 Lettland 91 0 118 1 22 40 60 21 40 60 2 636 2 775 Frankrike 62 0 - - 1 100 - - - - - - Estland 59 0 42 0 10 47 53 9 57 43 887 969 Litauen 9 0 9 0 1 67 33 2 50 50 420 450 Tyskland - - - - 22 58 42 22 58 42 7 15 Nederländerna - - - - 1 100 - 1 100 - - - Summa koncernen 20 427 100 20 232 100 3 508 75 25 3 456 75 25 130 461 134 166 1) ”Säljs från” består av nettoomsättning från externa kunder baserat på var SCAs säljande dotterbolag har sitt registrerade säte. 2) Anläggningstillgångar består av övriga immateriella anläggningstillgångar, byggnader, mark, maskiner och inventarier, skogstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Internleveranser Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsesegmenten har påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade. Rörelsesegment SCA redovisar fem rörelsesegment i enlighet med IFRS 8. I segment Skog ingår råvaruförsörjningen av SCAs skogsindustrier samt förvaltning och avverkning av egenägd skogsmark om 2,7 miljoner hektar i norra Sverige och Baltikum. Segmentet innefattar även inköp av virke från andra skogsägare samt transporter av virke till SCAs industrier. Segment Trä omfattar sågverksaffären med fem sågverk i norra Sverige samt träförädling och distribution till byggvaruhandeln i Sverige och Frankrike. Segment Massa omfattar produktion och försäljning av blekt barr- sulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP), som produceras vid Östrands massafabrik och Ortvikens industriplats. Massa- fabriken i Östrand är även netto produ cent av grön energi och biokemikalier. Segment Containerboard tillverkar och säljer förpackningspapper (kraftliner), med produktion vid de integrerade pappersbruken i Obbola och Munksund. Segment Förnybar energi omfattar produktion och försäljning av för - ädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel. I segmentet ingår även utveckling och intäkter kopplat till vindkraftsaffären samt försäljning av tallolja från industrin för drivmedelsproduktion. Kunder SCAs tio största kunder står för 30 (30) procent av bolagets omsättning. Intäkterna från den största kunden uppgår till 2 261 (2 246) MSEK, vilket utgör 11 (11) procent av nettoomsättningen, och redovisas i segment Containerboard. 174 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 177 ===== TABELL B1:2 Koncernen per land Nettoomsättning – såld till1) 2025 2024 MSEK % MSEK % Sverige 3 850 19 3 843 19 Tyskland 2 115 10 2 258 11 USA 1 968 10 2 063 10 Storbritannien 1 859 9 1 832 9 Övriga Europa Norge 1 129 6 936 5 Frankrike 1 036 5 1 020 5 Spanien 881 4 1 009 5 Italien 869 4 810 4 Nederländerna 497 2 484 2 Danmark 364 2 379 2 Polen 327 2 273 1 Belgien 285 1 334 2 Finland 263 1 306 2 Österrike 207 1 173 1 Turkiet 203 1 223 1 Övriga 1 157 6 1 081 5 Summa Övriga Europa 7 218 35 7 028 35 Asien Kina 792 4 889 5 Japan 454 2 490 2 Indien 274 1 352 2 Övriga 527 3 437 2 Summa Asien 2 047 10 2 168 11 Övriga världen Marocko 567 3 436 2 Övriga 803 4 604 3 Summa Övriga världen 1 370 7 1 040 5 Summa koncernen 20 427 100 20 232 100 1) Nettoomsättning redovisad utifrån ”Såld till” sammanställer försäljning till de länder där SCA har sina kunder. Nettoförsäljning per marknad år 2025 Sverige 19% Tyskland 10% USA 10% Storbritannien 9% Övriga Europa 35% Asien 10% Övriga världen 7% Försäljning per region MSEK Skog Trä Massa Container- board Förnybar energi Elimineringar Koncernen 2025 Sverige 9 807 2 144 1 192 502 9 –9 804 3 850 Tyskland - 93 554 1 468 - 2 115 USA - 322 1 328 318 - 1 968 Storbritannien - 519 276 1 064 - 1 859 Övriga Europa 155 1 531 2 568 2 964 - 7 218 Asien - 986 925 136 - 2 047 Övriga - 530 300 540 - 1 370 Summa 9 962 6 125 7 143 6 992 9 –9 804 20 427 MSEK Skog Trä Massa Container- board Förnybar energi Elimineringar Koncernen 2024 Sverige 8 665 1 994 1 250 563 32 –8 661 3 843 Tyskland - 72 682 1 504 - 2 258 USA - 368 1 469 226 - 2 063 Storbritannien - 501 286 1 045 - 1 832 Övriga Europa 165 1 280 2 955 2 628 - 7 028 Asien - 908 1 122 138 - 2 168 Övriga - 416 294 330 - 1 040 Summa 8 830 5 539 8 058 6 434 32 –8 661 20 232 175Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 178 ===== Rapportering per rörelsesegment MSEK Skog Trä Massa Container- board Förnybar energi Övrigt Elimineringar Koncernen Räkenskapsåret 2025 Extern försäljning 158 6 125 7 143 6 992 9 - 20 427 Intern försäljning 9 804 - - - - - –9 804 0 Nettoomsättning (RR) (B1:1, B1:2) 9 962 6 125 7 143 6 992 9 - –9 804 20 427 Övriga rörelseintäkter 532 1 402 736 545 2 042 14 –2 251 3 020 Intäkter 10 494 7 527 7 879 7 537 2 051 14 –12 055 23 447 Rörelsens kostnader –6 706 –6 646 –7 127 –6 426 –1 629 –399 12 055 –16 878 Resultat från andelar i intressebolag och JV - –25 0 - 20 - –5 EBITDA 3 788 856 752 1 111 442 –385 6 564 Av- och nedskrivningar –266 –292 –672 –793 –74 –35 –2 132 Rörelseresultat 3 522 564 80 318 368 –420 4 432 Övriga upplysningar EBITDA-marginal, %1) 38,0 14,0 10,5 15,9 21,5 32,1 Rörelsemarginal, %1) 35,4 9,2 1,1 4,5 17,9 21,7 Sysselsatt kapital 85 144 3 468 8 953 10 514 3 461 920 112 460 varav andelar i intressebolag och JV - 269 0 - 877 - 1 146 Operativt kassaflöde Kassamässigt rörelseöverskott 1 987 840 745 1 109 422 –340 4 763 Förändring av rörelsekapital 33 –47 9 –517 –54 –14 –590 Löpande nettoinvesteringar –403 –172 –268 –271 –58 –137 –1 309 Löpande nettoinvesteringar, leasing –40 –11 –20 –12 –3 –3 –89 Övrigt 1 47 132 113 21 –11 303 Operativt kassaflöde 1 578 657 598 422 328 –505 3 078 Strategiska investeringar i anläggningstillgångar –34 0 –165 –58 –1 016 - –1 273 MSEK Skog Trä Massa Container- board Förnybar energi Övrigt Elimineringar Koncernen Räkenskapsåret 2024 Extern försäljning 169 5 539 8 058 6 434 32 - 20 232 Intern försäljning 8 661 0 - - - - –8 661 - Nettoomsättning (RR) (B1:1, B1:2) 8 830 5 539 8 058 6 434 32 - –8 661 20 232 Övriga rörelseintäkter 491 1 316 992 560 2 018 35 –2 017 3 395 Intäkter 9 321 6 855 9 050 6 994 2 050 35 –10 678 23 627 Rörelsens kostnader –5 790 –5 893 –7 370 –6 062 –1 488 –413 10 678 –16 338 Resultat från andelar i intressebolag och JV - –35 - - –111 - –146 EBITDA 3 531 927 1 680 932 451 –378 7 143 Av- och nedskrivningar –249 –285 –683 –790 –74 –35 –2 116 Rörelseresultat 3 282 642 997 142 377 –413 5 027 Övriga upplysningar EBITDA-marginal, %1) 40,0 16,7 20,8 14,5 22,0 35,3 Rörelsemarginal, %1) 37,2 11,6 12,4 2,2 18,4 24,8 Sysselsatt kapital 88 126 3 651 9 270 10 626 2 399 848 114 920 varav andelar i intressebolag och JV - 369 1 - 786 - 1 156 Operativt kassaflöde Kassamässigt rörelseöverskott 1 479 922 1 703 932 561 –350 5 247 Förändring av rörelsekapital –369 –198 214 –41 –37 –10 –441 Löpande nettoinvesteringar –51 –167 –277 –291 –20 –116 –922 Löpande nettoinvesteringar, leasing –91 –16 –10 –61 –4 –5 –187 Övrigt 0 –62 –245 –173 –19 –11 –510 Operativt kassaflöde 968 479 1 385 366 481 –492 3 187 Strategiska investeringar i anläggningstillgångar –215 - –28 –81 –365 - –689 1) EBITDA respektive rörelseresultat i procent av nettoomsättning, förutom Förnybar energi där det är EBITDA respektive rörelseresultat i procent av intäkter. 176 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 179 ===== B2 Övriga rörelseintäkter Specifikation av övriga rörelseintäkter MSEK 2025 2024 Biprodukter och energi 1 769 1 824 Transporter 741 847 Skogsvårdstjänster och -produkter 201 239 Leasing 134 161 Övrigt 175 324 Summa (RR) 3 020 3 395 Övriga upplysningar Erhållna statliga stöd har ökat övriga rörelseintäkter med 11 (1) MSEK. B3 Råvaror och förnödenheter Specifikation av råvaror och förnödenheter MSEK 2025 2024 Virke och flis –2 816 –2 259 Kemikalier –1 337 –1 347 Övriga råvaror och förnödenheter –1 152 –1 246 Inköp av varor för återförsäljning –305 –229 Summa (RR) –5 610 –5 081 B4 Övriga rörelsekostnader Specifikation av övriga rörelsekostnader MSEK 2025 2024 Transporter –4 303 –4 392 Skogsbrukskostnader –1 649 –1 606 Reparation och underhåll –1 149 –1 078 Energi –558 –822 IT och telefoni –537 –507 Produktionsnära driftskostnader –480 –363 Övrigt –1 649 –1 653 Summa (RR) –10 325 –10 421 Övriga upplysningar Erhållna statliga stöd har reducerat rörelsens kostnader med 17 (22) MSEK, exklusive effekter från europeiska systemet för utsläppsrätter som finns beskrivet i not D1 och D8. Kostnader för forskning och utveckling uppgick till 48 (48) MSEK under 2025. Specifikation av revisionskostnader MSEK 2025 2024 EY Revisionsuppdrag –15 –13 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –1 –5 Summa EY –16 –18 Övriga revisorer Revisionsuppdrag –1 –1 Summa övriga revisorer –1 –1 Summa –17 –19 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakt - tagel ser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. B5 Skatter § REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernens skattekostnad utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt innefattar justeringar avseende andra perioders redo - visade aktuella skatt. Ränta hänförlig till inkomstskatt redovisas också som aktuell inkomstskatt. SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag. Sådana eventuella effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom kon - cernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skill - nader eller om det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid. Skattefordringar och -skulder nettoredovisas i de fall SCA har legal rätt till kvittning. Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2, och tillämpar undantaget i IAS 12 för redovisning av och upplysningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder avseende inkomstskatter enligt Pelare 2. ! VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid fastställande av uppskjuten skattefordran och -skuld. Det innebär att bedömningar och antaganden görs för att bestämma värdet på den upp - skjutna skattefordran och den uppskjutna skatteskulden på balansdagen. Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av affärs- klimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möj - ligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och på övriga temporära skillnader. En förändrad bedömning av sannolikheten för framtida skattemässiga vinster kan ge en positiv eller negativ effekt. Per den 31 december 2025 redovisades 60 (35) MSEK som uppskjuten skattefordran baserat på en bästa bedömning om framtida skattemässiga vinster i koncernen. Vid utgången av 2025 fanns i koncernen skattemäs - siga underskottsavdrag på 24 (24) MSEK för vilka någon uppskjuten skatte fordran inte redovisats. SCA bedömer att det vid utgången av 2025 inte finns några väsentliga osäkra skatteposter i de finansiella rapporterna vilka kan innebära en väsentlig justering av de redovisade värdena under näst kommande räkenskapsår. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redo - visning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. 177Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 180 ===== TABELL B5:1 Skattekostnad Skattekostnad (+), skatteintäkt (–) 2025 2024 MSEK MSEK %1) MSEK %1) Aktuell skatt Inkomstskatt för perioden 202 5,1 343 7,6 Justeringar för andra perioder –13 –0,3 –1 0,0 Aktuell skattekostnad 189 4,8 342 7,6 Uppskjuten skatt Förändringar i temporära skillnader 612 15,3 535 11,8 Justeringar för andra perioder –7 –0,2 5 0,1 Uppskjuten skattekostnad (B5:3) 605 15,1 540 11,9 Skattekostnad (RR) 794 19,9 882 19,5 1) Procentuell andel av resultat före skatt. Redovisad och förväntad skattekostnad 2025 2024 MSEK % MSEK % Resultat före skatt (RR) 3 999 4 521 Skattekostnad (RR) 794 19,9 882 19,5 Förväntad skattekostnad 811 20,3 888 19,6 Skillnad –17 –0,4 –6 –0,1 Skillnaden förklaras av: Permanenta skillnader mellan redovisningsmässigt och skatte- mässigt resultat Andra permanenta effekter1) –6 –0,1 –10 –0,2 Skatter hänförliga till andra perioder2) –11 –0,3 4 0,1 Summa –17 –0,4 –6 –0,1 1) Andra permanenta effekter avser till största del ej skattepliktiga resultat från intressebolag samt ej skattepliktig intäkt kopplad till tonnagebeskattning. 2) Skatter hänförliga till andra perioder 2025 avser till största del skatt relaterat till omprövning av tidigare års taxerade resultat. Skatter hänförliga till andra perioder 2024 avser till största del justering av uppskjuten skatt avseende byggnader och mark. Lagstiftning om Pelare 2 trädde i kraft 1 januari 2024. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt de så kallade GloBE (Global Anti- Base Erosion)-reglerna för varje jurisdiktion och minimi skatte satsen på 15 procent. Koncernen redovisar en aktuell skattekostnad i resultaträkningen för året som avser effekterna av specifika justeringar i enlighet med lagstift - ningen enligt Pelare 2. Beloppet är inte väsentligt. Aktuell skatteskuld Aktuell skatteskuld (+), aktuell skattefordran (–) MSEK 2025 2024 Värde vid årets början –46 –95 Aktuell skattekostnad (B5:1) 189 342 Betald skatt (B5:2) –197 –293 Omräkningsdifferenser 0 0 Värde vid årets slut –54 –46 varav aktuell skatteskuld (BR) 4 10 varav aktuell skattefordran (BR) –58 –56 TABELL B5:2 Betald skatt Skattebetalningar av SCAs enheter per land, betald skatt (–) MSEK 2025 2024 Frankrike –5 0 Kina (Hongkong) 0 –2 Storbritannien –4 –4 Sverige –179 –281 Tyskland –9 –6 Övriga 0 0 Summa (KF) –197 –293 TABELL B5:3 Uppskjuten skatteskuld 2025 Uppskjuten skatteskuld (+), uppskjuten skattefordran (–) MSEK Värde vid årets början Uppskjuten skatte- kostnad Övriga för- ändringar1) Värde vid årets slut Övriga materiella anläggnings tillgångar 2 789 201 0 2 990 Skogstillgångar 21 155 385 –1 072 20 468 Finansiella anläggnings- tillgångar 443 23 118 584 Omsättningstillgångar –652 153 8 –491 Avsättningar –30 –20 36 –14 Skulder 640 –151 27 516 Framtida skatte- och underskottsavdrag –5 5 0 0 Övrigt –27 9 20 2 Summa2) 24 313 605 –863 24 055 varav uppskjuten skatteskuld3) (BR) 24 115 varav uppskjuten skattefordran3) (BR) –60 1) Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot övrigt totalresultat enligt IAS 19 med 153 MSEK, IFRS 9 säkringsredovisade derivat med 69 MSEK samt uppskjuten skatt hänförlig till förändring av verkligt värde av marktillgångar med –1 072 MSEK. 2) Uppskjuten skattefordran på leasing enligt IFRS 16 uppgår netto till –10 (–11) MSEK, varav –107 (–133) MSEK i uppskjuten skattefordran och 97 (122) MSEK i uppskjuten skatteskuld. 3) Motsvarande belopp för 2024: uppskjuten skatteskuld 24 348 MSEK och uppskjuten skattefordran –35 MSEK. Underskottsavdrag Framtida skatte- och underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatte - fordran har redovisats, anges med sitt skattevärde om 0 MSEK på raden framtida skatte- och underskottsavdrag i tabell B5:3. Underskottsavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick per den 31 december 2025 i bruttovärde till 24 (24) MSEK, se tabell B5:4. Det skatte mässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 5 (5) MSEK. SCA bedömer det inte sannolikt att underskottsavdragen, för vilka uppskjuten skatt ej har redovisats, kommer att kvittas mot framtida vinster då dessa till stor del avser fållade kapitalförluster med begränsad rätt till avdrag för framtida kapitalvinster. Nyttjandetiden avseende under - skottsavdragen fördelar sig enligt tabell B5:4. TABELL B5:4 Underskottsavdrag i bruttobelopp för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats per den 31 december MSEK 2025 2024 Förfalloår Obegränsad nyttjandetid 24 24 Summa 24 24 178 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 181 ===== C Anställda C1 Personalkostnader Personalkostnader MSEK Not 2025 2024 Löner och ersättningar –1 975 –1 954 varav koncernledning –41 –63 varav styrelse C4 –9 –9 Pensionskostnader –249 –261 varav förmånsbestämda pensions- kostnader –42 –16 varav övriga pensionskostnader –207 –245 Övriga sociala kostnader –608 –608 Övriga personalkostnader 36 42 Summa personalkostnader (RR) –2 796 –2 781 C2 Personaldata Medelantal anställda 2025 2024 Medelantal anställda 3 508 3 456 varav män 2 628 2 607 varav kvinnor 880 849 C3 Ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Dessa riktlinjer beslutades av bolagsstämman 2022 och ska därefter tillämpas på ersättning till styrelseledamot, verkställande direktör, vice verkställande direktör samt annan ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Principer för ersättning En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvara - tagande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förut sätter att bolaget genom konkurrenskraftig och marknadsmässig ersättning kan rekrytera, motivera och behålla kvalificerade medarbetare. Den sammanlagda ersättningen ska därför vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar samt vara relaterad till befattningshavarens ansvar, befogenheter och presta - tion. Ersättning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension, som sammantaget benämns totalersättning. Bolagets affärsstrategi återfinns på sidorna 12–21. Rörlig ersättning Rörlig ersättning ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och lång - siktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Rörlig ersättning ska baseras på utfall i förhållande till kortsiktigt respektive långsiktigt uppsatta finan - siella mål, mål som bidrar till sådana (inklusive hållbarhetsmål) eller till värdeutvecklingen av bolagets B-aktie. Den ska vara relaterad till den fasta årliga lönen och vara maximerad. Rörlig ersättning ska vidare utgå som kontant ersättning och ska inte vara pensionsgrundande. Kortsiktiga prestationsmål kan bland annat innefatta organisk tillväxt, resultat, kassaflöde, kapitaleffektivitet, avkastning, hälsa-säkerhet-miljö, individuella mål eller en kombination därav. Ersättning som kan utgå enligt sådana kortsiktiga prestationsmål ska inte överstiga 100 procent av den fasta årliga lönen. Långsiktiga prestationsmål ska vara kopplade till dels värdeutveck - lingen av bolagets B-aktie, dels bolagets ökade klimatnytta. Ersättning som kan utgå enligt sådana långsiktiga prestationsmål, inklusive mät - period, högsta belopp och övriga huvudsakliga villkor, ska därmed god - kännas av bolagsstämman. Total rörlig ersättning för kortsiktiga prestationsmål och långsiktiga prestationsmål enligt vad som beskrivits ovan ska inte överstiga 100 procent av den fasta årliga lönen. Därutöver kan, i enskilda fall, rörlig ersättning i form av projektbonus utgå. Prestationsmålen ska i sådant fall vara kopplade till projektet (t.ex. capex eller produktionsvolym) i syfte att främja genomförandet av pro - jektet. Utvärdering av måluppfyllnad och utbetalning av bonus kan ske efter ett eller flera år. Sådan projektbonus ska inte överstiga 40 procent av den sammanlagda fasta årliga lönen under relevant period. Bolaget ska ha möjlighet att innehålla utbetalning av rörlig ersättning när så är erforderligt och möjligt enligt lag om det finns särskilda skäl för det och ett innehållande är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen inklusive dess hållbarhet. Bolaget ska vidare ha den möjlighet som följer av tillämplig lag att återkräva rörlig ersättning som utbetalas på felaktiga grunder. Pensions- och övriga förmåner Pensionsförmåner ska endast innehålla premiebestämda pensionsför - måner, om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Planerad pensionsålder är 65 år. Den premiebestämda pensionen ska uppgå till högst 50 procent av den fasta årliga lönen. Övriga förmåner kan bland annat innefatta sjukvårdsförsäkring, bil förmån och friskvårdsbidrag. Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om högst två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, om upp - sägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag ska inte förekomma. Beslutsprocess och rapportering Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av styrelsens ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, beslutas av styrelsen. I ersättningsutskottets uppgifter ska även ingå att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, genomföra översyn samt följa och utvärdera tillämp - ning av dessa. Vid styrelsens respektive ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor ska ledande befattnings - havare inte närvara i den mån denne berörs av frågorna. Vid beredningen av ersättningsriktlinjerna ska lön och anställnings - villkor för bolagets övriga anställda i Sverige beaktas såsom uppgifter om totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid, tillika bolagets jämställdhetspolicy. Styrelsen ska upprätta en ersättningsrapport. Tillämpning och frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt arbets - rättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte tillämpning på redan ingångna avtal. Tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare 2025 Bolaget har under 2025 följt de tillämpliga ersättningsriktlinjerna som antagits av bolagsstämman. Inga avsteg från riktlinjerna har gjorts och inga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av riktlinjerna finns tillgänglig på www.sca.com. Ingen ersättning har krävts tillbaka. 179Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 182 ===== Fast lön Den fasta lönens storlek har varit relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Lönen har fastställts på individuell basis till en nivå där den, utifrån en samlad bedömning av befattningshavarens totala ersätt - ning, bedömts vara konkurrenskraftig och marknadsmässig på den arbetsmarknad där befattningshavaren varit verksam. Rörlig ersättning Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare har omfattats av SCAs program för rörlig ersättning, där ersättning utgår i enlighet med SCAs bestämmelser. Den totala rörliga ersättningen kunde för verkställande direktören maximalt uppgå till 100 procent av den fasta lönen medan den rörliga ersättningen för övriga ledande befattnings - havare maximalt kunde uppgå till 80 procent av den fasta lönen. Den rör - liga ersättningen var uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig del. Den kortsiktiga rörliga ersättningen (Short Term Incentive, STI) kunde för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen. De för 2025 uppsatta STI-målen för verkställande direktören och ekonomi- och finansdirektören utgjordes av koncernens EBITDA, periodens resultat, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för SCAs industridel samt Total Recordable Incidents (TRI-frekvens) i SCA-koncernen. TRI inkluderar alla olyckor med frånvaro (LTA), alternativa arbetsuppgifter (RWC) och medicinskt behandlade olycksfall (MT) (medicinskt behandlade olycksfall enligt OHSA). För de ledande befattningshavare som har stabsfunktioner, chefen för den stödjande enheten Inköp och Logistik samt affärsområdeschefen för Skog, utgjordes STI-målen av koncernens EBITDA, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för industridelen samt Total Recordable Incidents (TRI-frekvens) i SCA koncernen. För affärsområdescheferna Trä, Massa, Containerboard och Förnybar Energi har STI-målen utöver de koncerngemensamma målen utgjorts av EBITDA, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för indu - stridelen för respektive segment. För affärsområdeschef för Förnybar energi bestod avkastningsmålet av avkastning på sysselsatt kapital för segmentet. För affärsområdeschef för Containerboard respektive Massa ersattes avkastning på sysselsatt kapital för industridelen med leverans - volym per segment. Den långsiktiga delen (Long Term Incentive, LTI) kunde för verkstäl - lande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen, där hela nettoutfallet (efter skatteavdrag) skulle användas till förvärv av aktier i SCA. De förvärvade aktierna får därefter inte avyttras inom tre år. SCA hade under 2025 tre utestående långsiktiga kontantbaserade incitaments program LTI 2023–2025, LTI 2024–2026 samt LTI 2025–2027. Prestationskriterierna för LTI 2023–2025 bestod dels av ett finansiellt mål relaterat till den sammanlagda totalavkastningen (TSR) för bolagets B-aktie under en prestationsperiod bestående av räkenskapsåren 2023– 2025, vilket mättes till 60 procent i förhållande till en jämförelsegrupp av andra bolag och till 40 procent i förhållande till index OMXS30GI (TSR-villkoret), dels ett hållbarhetsmål relaterat till ökad klimatnytta (miljoner ton CO2-ekvivalenter,) under prestationsperioden (Hållbarhets - villkoret). TSR-villkoret viktades med 90 procent och Hållbarhetsvillkoret med 10 procent vid bestämmande av utbetalning av kontantersättning. En förutsättning för utbetalning enligt TSR-villkoret var att TSR för bolagets B-aktie inte understeg det viktade TSR-utfallet för jämförelse - gruppen och index OMXS30GI under prestationsperioden. För maximal utbetalning enligt TSR-villkoret krävdes att TSR för bolagets B-aktie över - steg det viktade TSR-utfallet för jämförelsegruppen och OMXS30GI med minst 5 procentenheter under prestationsperioden. En förutsättning för utbetalning enligt Hållbarhetsvillkoret var att den genomsnittliga årliga klimat nyttan ökade under prestationsperioden jämfört med den genom - snittliga årliga klimatnyttan under räkenskapsåren 2020–2022. För maximal utbetalning enligt Hållbarhetsvillkoret krävdes att den genom - snittliga årliga klimatnyttan ökade med 1,5 miljoner ton CO 2-ekvivalenter under prestationsperioden jämfört med den genomsnittliga årliga klimat - nyttan under räkenskapsåren 2020–2022. Om TSR för bolagets B-aktie respektive klimatnyttan uppgick till en nivå mellan miniminivån och maximi nivån under prestationsperioden, skulle en linjär utbetalning ske. Utvärderingsperioden i programmet omfattade räkenskapsåren 2023– 2025. Utbetalning av kontantersättning enligt programmet kan därmed ske först 2026. Prestationskriterierna för LTI 2024–2026 och LTI 2025–2027 består dels av ett finansiellt mål relaterat till den sammanlagda totalavkastningen (TSR) för bolagets B-aktie under en prestationsperiod bestående av räkenskapsåren 2024–2026 (LTI 2024–2026) respektive 2025–2027 (LTI 2025–2027), vilket ska mätas till 60 procent i förhållande till en jämförelse - grupp av andra bolag och till 40 procent i förhållande till index OMXS30GI (TSR-villkoret), dels av ett hållbarhetsmål relaterat till SCAs klimatnytta under räkenskapsåret 2026 (LTI 2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025– 2027) (miljoner ton CO2-ekvivalenter) (Hållbarhetsvillkoret). TSR-villkoret kommer att viktas med 90 procent och Hållbarhetsvillkoret med 10 pro - cent vid bestämmande av utbetalning av kontantersättning. En förutsätt - ning för utbetalning enligt TSR-villkoret är att TSR för bolagets B-aktie inte understiger det viktade TSR-utfallet för jämförelsegruppen och index OMXS30GI under prestationsperioden. För maximal utbetalning enligt TSR-villkoret krävs att TSR för bolagets B-aktie överstiger det viktade TSR-utfallet för jämförelsegruppen och index OMXS30GI med minst 5 procentenheter under prestationsperioden. Om TSR för bolagets B-aktie uppgår till mellan miniminivån och maximinivån under presta - tionsperioden, sker en linjär utbetalning. En förutsättning för utbetalning enligt Hållbarhetsvillkoret är att SCAs klimatnytta under räkenskapsåret 2026 (LTI 2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025–2027) uppgår till minst 10 miljoner ton CO2-ekvivalenter. För maximal utbetalning enligt Hållbar - hetsvillkoret krävs att SCAs klimatnytta under räkenskapsåret 2026 (LTI 2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025–2027) uppgår till minst 15 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Om klimatnyttan uppgår till en nivå mellan minimi - nivån och maximinivån under räkenskapsåret 2026 (LTI 2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025–2027), sker en linjär utbetalning. Utvärdering av programmet omfattar räkenskapsåren 2024–2026 respektive 2025–2027. Utbetalning av kontantersättning enligt pro - grammen kan därmed ske först 2027 respektive 2028. För LTI-programmet 2023–2025 beräknas klimatnytta enligt modell publicerad 2019, se sidan 124. För LTI-programmen 2024–2026 och 2025–2027 beräknas klimatnyttan baserat på komponenterna i ISO 13391, se sidan 124. Utfall rörlig ersättning LTI 2023–2025 bestod av mål relaterade till en prestationsperiod som avslutades den 31 december 2025. Under prestationsperioden har bola - gets B-aktie haft en sammanlagd totalavkastning (TSR) om –6,5 procent, vilket är 14,1 procentenheter sämre än det viktade TSR -utfallet för jäm - förelse gruppen och index OMXS30GI. Den genomsnittliga årliga klimat - nyttan har under prestationsperioden minskat med 1,5 miljon ton CO2-ekvivalenter jämfört med den genomsnittliga årliga klimatnyttan under räkenskapsåren 2020, 2021 och 2022. För verkställande direktören har en STI-ersättning för 2025 utgått med 20,0 procent av det årliga maximala STI-utfallet. För övriga ledande befattningshavare har en STI-ersättning för 2025 utgått med 18,5–33,9 procent av det årliga maximala STI-utfallet. För LTI-programmet 2023–2025 har en ersättning motsvarande 0 procent av det maximala utfallet utgått, vilket utgör en ersättning motsvarande 0 procent för verkställande direktören respektive 0 procent för övriga ledande befattningshavare. Verkställande direktören samt övriga ledande befattningshavare har, som alla svenska tjänstemän inom SCA, rätt att växla utfallande belopp i rörliga program till pension. Förfarandet är kostnadsneutralt för SCA. Pension De ledande befattningshavarna omfattas av en premiebestämd pension, där bolaget årligen betalar en premie om 40 procent av den fasta lönen till verkställande direktören och en årlig premie om 30 procent av den fasta lönen till övriga ledande befattningshavare. Avtalad pensionspremie till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare betalas så länge anställningsförhållandet fortgår, dock längst till och med månaden före den månad den ledande befattningshavaren uppnår 65 års ålder. Övriga förmåner Övriga förmåner har utgjorts av bilförmån och eventuella andra förmåner. Uppsägningstid och avgångsvederlag Avtalet med verkställande direktören föreskriver en uppsägningstid om 24 månader från bolagets sida och en uppsägningstid om 6 månader från verkställande direktörens sida. Sker uppsägning från bolagets sida är verkställande direktören skyldig att stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden om bolaget begär detta. Om verkställande direktören, efter skriftligt godkännande från bolaget, tillträder ny anställning under uppsägningsperioden ska, om inte annat överenskommits, ny lön avräknas mot uppsägningslönen. Avtalet saknar bestämmelser om avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid från bolagets sida om 12 månader, som efter fem års tjänstgöring, från senaste anställ - ning, ökas till 18 månader. Befattningshavarens uppsägningstid mot bolaget är 6 månader. Om bolaget så begär ska befattningshavaren stå till bolagets förfogande under uppsägningstiden. Ny lön från annan anställ - ning avräknas mot uppsägningslönen. Avtalen saknar bestämmelser om avgångsvederlag. 180 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 183 ===== TABELL C3:1 Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner 2025 SEK Fast lön1) Rörlig ersättning2) Övriga förmåner Summa lön och ersättningar Verkställande direktören3) 11 750 000 1 175 000 203 597 13 128 597 Övriga ledande befattningshavare (10 st)4) 26 168 260 4 702 823 1 166 613 32 037 696 Summa 37 918 260 5 877 823 1 370 210 45 166 293 1) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån. 2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2025, men utbetalas under 2026. 3) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 0 SEK. 4) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 0 SEK, samt ingår annan engångsbonus vid anställning. Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner 2024 SEK Fast lön1) Rörlig ersättning2) Övriga förmåner Summa lön och ersättningar Verkställande direktören3) 11 300 000 6 712 200 164 101 18 176 301 Övriga ledande befattningshavare (10 st)4) 27 178 420 12 305 035 1 364 228 40 847 683 Summa 38 478 420 19 017 235 1 528 329 59 023 984 1) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån. 2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2024, men utbetalas under 2025. 3) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 1 853 200 SEK. 4) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 3 489 793 SEK. I kategorin övriga ledande befattningshavare ingår 10 (10) personer, varav 7 (7) män och 3 (3) kvinnor. Pensionskostnad 2025 1) SEK Verkställande direktören2) 4 746 299 Övriga ledande befattningshavare (10 st)2) 8 196 384 Summa 12 942 683 1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2025 års resultat, exklusive särskild löneskatt. 2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive verkställande direktören, uppgår till 38 317 031 SEK (värdet per 31 december 2025). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP. Pensionskostnad 2024 1) SEK Verkställande direktören2) 4 644 786 Övriga ledande befattningshavare (10 st)2) 8 599 494 Summa 13 244 280 1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2024 års resultat, exklusive särskild löneskatt. 2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive verkställande direktören, uppgår till 38 092 580 SEK (värdet per 31 december 2024). De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP. Berednings- och beslutsprocess för ersättningar Ersättningsutskottet har under året givit rekommendationer till styrelsen gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsled - ningen för verksamhetsåret har behandlats av ersättningsutskottet. Frågor om ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Berörda befattningshavare har inte deltagit i handläggningen av ersätt - ningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så bedömts nödvändigt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning om ersättningsutskottets sammansättning, se avsnitt bolagsstyrning i Förvaltningsberättelsen. Nuvarande riktlinjer De riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande befattningshavare, som årsstämman beslutade om 2022, gäller fram till årsstämman 2026 såvida inte väsentliga förändringar genomförs innan dess. 181Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 184 ===== C4 Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget Ersättningar till styrelsen, som inte är anställda, avser ordinarie arvoden beslutade vid årsstämman 2025 till nästa årsstämma i mars 2026. Till verkställande direktör och övriga anställda utgår ingen ersättning. Styrelsearvode Arvode revisionsutskott Arvode ersättningsutskott Summa SEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Helena Stjernholm 2 220 000 2 145 000 300 000 290 000 150 000 145 000 2 670 000 2 580 000 Åsa Bergman 740 000 715 000 - - - - 740 000 715 000 Lennart Evrell 740 000 715 000 - - 130 000 125 000 870 000 840 000 Annemarie Gardshol 740 000 715 000 - - - - 740 000 715 000 Carina Håkansson 740 000 715 000 - - - - 740 000 715 000 Martin Lindqvist 740 000 715 000 300 000 290 000 - - 1 040 000 1 005 000 Anders Sundström 740 000 715 000 - - 130 000 125 000 870 000 840 000 Barbara Milian Thoralfsson 740 000 715 000 425 000 410 000 - - 1 165 000 1 125 000 Summa 7 400 000 7 150 000 1 025 000 990 000 410 000 395 000 8 835 000 8 535 000 SCAs styrelse bestod vid årets utgång av 5 kvinnor och 4 män. C5 Ersättning efter avslutad anställning § REDOVISNINGSPRINCIPER Förmånsbestämda pensionsplaner De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen baseras på aktuariella antaganden. Aktuariella antaganden utgörs av bolagets bästa bedömning av de variabler som avgör den slutliga kost - naden för att tillhandahålla förmånerna. Förpliktelsen värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonterings - ränta (se Viktiga bedömningar och antaganden). Aktuariella vinster och förluster (omvärderingar) redovisas direkt i eget kapital under övrigt total - resultat i den period de uppstår. Den redovisade kostnaden för de för - månsbestämda planerna utgörs av personalkostnader samt räntenetto. Räntenettot består av diskonteringsräntan beräknad på genomsnittlig nettopensionsskuld för perioden med hänsyn tagen till avgifts- och ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan den beräknade ränte intäkten (diskonteringsräntan) på förvaltningstillgångarna och SCAs faktiska avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen av den förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången), som redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med till - gångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggnings - tillgång förutsatt att de inte begränsas av tillgångstaket i IAS 19 Ersätt - ningar till anställda. Övriga pensionsplaner, vilka ej är fullt ut fonderade alternativt ofonderade, redovisas som avsättningar för pensioner. I vissa länder belöper pensionsbetalningar med skatt eller avgift. I dessa fall inkluderas dessa i beräkningen av förpliktelsen för de förmåns - bestämda pensionsplanerna. Dessa skatter eller avgifter redovisas som en kostnad i resultaträkningen utom i de fall de är hänförliga till aktuariella vinster och förluster då de, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat. ! VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN Beräkningen av redovisade kostnader och avsättningar för förmåns - bestämda pensionsplaner, där storleken på den framtida ersättningen är okänd och betalningen ligger långt fram i tiden, är beroende av anta - ganden och bedömningar. De mest väsentliga bedömningarna och anta - gandena utgörs av diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation och förväntad livslängd. För bestämmande av diskonteringsränta utgår SCA i första hand från AA-klassade företagsobligationer utgivna i den valuta ersättningarna kommer att betalas i och som matchar löptiden i åtagandena. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om sådana företagsobligationer ej är tillgängliga. Inflationsantagandena baseras på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknads - förväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneöknings- antagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från mark - nadsundersökningar. I tabell C5:5 presenteras de väsentliga aktuariella antagandena. I tabell C5:6 beskrivs den redovisade avsättningens käns - lighet med avseende på de mest väsentliga aktuariella antagandena. 182 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 185 ===== Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser MSEK 2025 2024 Förmånsbestämda åtaganden (C5:2) 1 269 1 390 Verkligt värde av förvaltningstillgångar (C5:3) –5 528 –4 702 Effekt av tillgångstaket (C5:4) 1 391 1 189 Avsättning för pensioner, netto (C5:1) –2 868 –2 123 Överskott i fonderade planer redovisade som finansiell anläggnings - tillgång uppgick på balansdagen till (BR) 3 168 (2 448) MSEK och avsättningar för pensioner till (BR) 300 (325) MSEK. I förmånsbestämda åtagan den ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 126 (130) MSEK. SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner i ett flertal dotterbolag. Den mest betydande förmånsbestämda pensions - planen är pensionsplanen i Sverige, som framgår av tabell C5:1. TABELL C5:1 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2025 MSEK Åtagande Förvaltnings- tillgångar, verkligt värde Effekt av tillgångstaket Netto Löptid åtagande, årAktiva Fribrev Pensionärer Summa Land Sverige 341 267 376 984 –4 060 –3 076 16 Övriga 189 45 51 285 –1 468 1 391 208 9 Summa 530 312 427 1 269 –5 528 1 391 –2 868 Sverige ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmåns - bestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen ger pension i procent av olika löneintervall. Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och bolaget kan gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar. Övriga Det finns ett antal mindre pensionsåtaganden i Tyskland och Sverige. Några av planerna är fonderade. Periodens kostnader MSEK 2025 2024 Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, efter avdrag för premier betalda av de anställda –72 –63 Pensionsskattekostnad 4 1 Räntenetto 57 49 Pensionskostnader –11 –13 TABELL C5:2 Förmånsbestämda åtaganden MSEK 2025 2024 Värde vid periodens början 1 390 1 419 Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period 72 63 Räntekostnad 55 53 Pensionsskattekostnad –4 –1 Utbetalda ersättningar –64 –66 Betald pensionsskatt 6 0 Omvärdering: finansiella antaganden –35 –44 Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden –6 11 Pensionsskatt avseende omvärdering –145 –45 Värde vid periodens slut 1 269 1 390 Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av för - ändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan, eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhets - baserade avvikelser. Som erfarenhetsbaserade avvikelser räknas till exempel oväntat höga eller låga tal för personalomsättning. TABELL C5:3 Verkligt värde av förvaltningstillgångar MSEK 2025 2024 Verkligt värde vid periodens början –4 702 –4 466 Ränteintäkt –151 –138 Avgifter från arbetsgivaren 4 0 Utbetalda ersättningar, exklusive regleringar 43 53 Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt –722 –151 Verkligt värde vid periodens slut –5 528 –4 702 Av förvaltningstillgångarna på balansdagen handlas 100 (100) procent på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera till - gångarna. Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna per 31 december 2025 i likhet med föregående år. Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag 2024: Aktier och aktiefonder 95% (4 426 MSEK) Räntebärande värdepapper 4% (206 MSEK) Fastighetsfond 1% (60 MSEK) Övrigt 0% (10 MSEK) Förvaltningstillgångarna fördelar sig på följande tillgångsslag 2025: Aktier och aktiefonder 95% (5 248 MSEK) Räntebärande värdepapper 4% (213 MSEK) Fastighetsfond 1% (60 MSEK) Övrigt 0% (7 MSEK) 183Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 186 ===== TABELL C5:4 Effekt av tillgångstaket MSEK 2025 2024 Värde vid periodens början 1 189 1 154 Räntekostnad 39 36 Övrig förändring av tillgångstaket 163 –1 Värde vid periodens slut 1 391 1 189 Effekt av tillgångstaket avser medel i en svensk stiftelse som kan användas för eventuella framtida åtaganden om förtida avgång för vissa kategorier anställda. TABELL C5:5 Väsentliga aktuariella antaganden Sverige 2025 2024 Diskonteringsränta, % 3,42 3,26 Förväntad löneökningstakt, % 3,10 3,10 Förväntad inflation, % 1,96 1,91 Förväntad livslängd, män1) 23 22 Förväntad livslängd, kvinnor1) 24 24 1) Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år. Diskonteringsräntan avseende Tyskland var 2,00 (3,38) procent. TABELL C5:6 Känslighetsanalys MSEK 2025 2024 Diskonteringsränta +0,5% 121 133 Prisinflation inklusive löneinflation +0,5% –133 –145 Livslängd +1 år –62 –64 Känslighetsanalysen är beräknad genom att ett antagande förändras och de övriga hålls konstanta. Ett ökat åtagande redovisas med minustecken. Övriga upplysningar Planer som omfattar flera arbetsgivare SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension för tjänstemän i Sverige, som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Konsoliderings- graden uppgår till 167 (162) procent. Dessa förmåner redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsättningar för att fördela förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader tillhörande respektive bolag som omfattas av planen. Budgeterade avgifter De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensions - planer år 2026 beräknas till 60 (66) MSEK. Avgifter för planer som omfattar flera arbetsgivare beräknas för år 2026 till 3 (3) MSEK. 184 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 187 ===== D Operativa tillgångar och skulder D1 Immateriella anläggningstillgångar § REDOVISNINGSPRINCIPER Övriga immateriella anläggningstillgångar Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, utgifter för systemutveckling och andra liknande rättigheter. Förvärvade sådana tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, och skrivs av linjärt under förväntad nyttjandeperiod som varierar mellan 5 och 25 år. Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Identifierbara utgifter för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa bedöms ge framtida ekonomiska fördelar. I de fall svårigheter föreligger att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt betraktas hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att kunna använda den på det sätt som företagsledningen avser. Nedskrivningsprövning Vid prövningen grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter enligt SCAs rörelsesegment i not B1. Beräkningen av de framtida kassaflödena grundar sig i de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för de kommande tre åren. Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid SCA deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter och erhåller tillstånd att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår för respektive anläggning i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs. Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas, när de erhålls, som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld). Utsläpps rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. Under perioden upplöses den initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som en intäkt i takt med faktiska koldioxidutsläpp och möter annulleringen av den immateriella tillgången från tilldelade utsläppsrätter i den mån till delningen täcker faktiska utsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte täcker faktiska utsläpp reserveras underskottet värderat till aktuellt mark - nadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter intäktsförs på leveransdagen då upplösning av motsvarande skuld och utrangering av motsvarande immateriella tillgångar sker. Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläpps - rätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande mark - nadspris. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förut - betalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel vid den avräkning som görs med svenska staten avseende skulden för faktiska koldioxidutsläpp. Ursprungsgarantier SCA erhåller ursprungsgarantier för den el som produceras vid SCAs industrier och vindkraftsparker. Ursprungsgarantierna redovisas som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld) motsvarande producerad volym för innevarande månad till marknadsvärde. Ursprungs - garantier kan antingen säljas, köpas eller annulleras. Försäljning av ursprungsgarantier intäktsförs på leveransdagen till försäljningspris och den immateriella tillgången och förutbetalda intäkten (skuld) löses upp proportionerligt. Vid annullering för egen användning eller om giltighets - perioden löper ut löses den immateriella tillgången upp och förutbetalda intäkter reduceras med motsvarande belopp. Beräknade nyttjandeperioder Antal år Balanserade utgifter för programvaror 5–15 Nyttjanderätt för nätanslutning 25 Patent 15 Redovisade värden Balanserade utgifter Utsläppsrätter Ursprungsgarantier Pågående nyanläggningar Summa immateriella anläggningstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 1 084 1 159 238 166 3 5 419 76 1 744 1 406 Ackumulerade avskrivningar –410 –347 - - - - - –2 –410 –349 Ackumulerade nedskrivningar –33 –32 - - - - - - –33 –32 Summa 641 780 238 166 3 5 419 74 1 301 1 025 Värde vid periodens början 780 674 166 118 5 14 74 7 1 025 813 Investeringar 128 129 - - - - 106 56 234 185 Erhållna hållbara instrument - - 366 284 6 20 - - 372 304 Försäljningar och utrangeringar - - –144 –116 –8 –29 - - –152 –145 Omvärderingar - - 1 –3 - - - - 1 –3 Avräkning med svenska staten - - –151 –117 - - - - –151 –117 Omklassificeringar –207 29 - - - - 239 11 32 40 Avskrivningar –60 –52 - - - - - - –60 –52 Värde vid periodens slut 641 780 238 166 3 5 419 74 1 301 1 025 Klimatrisker Från och med 2024 har sjöfartssektorn stegvis inkluderats i EU:s system för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS). Införandet har skett stegvis, men är 100 procent av utsläppen för 2026 och kommande år. Det finns visst undantag för fartyg som lämnar eller ankommer till EU från tredje land. På resor mellan medlemsstater och inom hamnar i EU omfattas 100 procent av utsläppen. På resor mellan en medlemsstat i EU och tredjeland omfattas 50 procent av utsläppen. Det är ingen fri tilldelning av utsläppsrätter för sjöfarten, men SCA kan omför - dela utsläppsrätter inom koncernen. 185Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 188 ===== D2 Materiella anläggningstillgångar § REDOVISNINGSPRINCIPER I anskaffningsvärdet för fastigheter och produktionsanläggningar som ingår i stora projekt, tillkommer kostnader för intrimning och igång körning. Intäkter från försäljning av produkter från intrimningsperioden redovisas som omsättning i resultaträkningen. Lånekostnader inkluderas i anskaff - ningsvärdet för investeringar av betydande belopp och som tar mer än 12 månader att färdigställa. Utgifter för reparation och underhåll kost - nadsförs direkt i resultaträkningen. I de fall en investering i utländsk valuta har säkringsredovisats, redovisas resultatet av säkringen som en del av förvärvskostnaden. Marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas på separat rad i balansräkningen och ingår i not D3. För information om investeringsåtagande i anläggningstillgångar hänvisas till not G2. Avskrivning och nedskrivning Mark är inte föremål för avskrivning. Byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier skrivs av linjärt över tillgångarnas nyttjande - period. Återstående nyttjandeperioder för tillgångar som kommer att ersättas i omställningen till fossilfri tillverkning kan komma att påverkas. Villkoren för att ändra redovisningsmässiga uppskattningar har dock inte uppnåtts, till exempel har investeringsbeslut ännu ej fattats. Inte heller har investeringar och andra kassaflöden relaterade till omställningen beaktats vid nedskrivningsprövning. Risken för så kallade strandade tillgångar bedöms i nuläget som låg. Beräknade nyttjandeperioder Antal år Datorer 3–5 Arbetsfordon 5–10 Verktyg 3–10 Kontorsutrustning 5–10 Övriga maskiner 7–18 Markanläggningar 10–20 Massa- och pappersbruk samt sågverk 10–25 Energianläggningar 15–30 Hamnar och järnvägar 20–30 Byggnader 15–50 Redovisade värden Byggnader Mark och markanläggningar1) 2) Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar3)4) Summa materiella anläggningstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 6 275 6 247 4 790 4 633 36 409 37 087 2 375 1 822 49 849 49 789 Ackumulerade avskrivningar –2 538 –2 409 –2 711 –2 545 –18 757 –18 396 - - –24 006 –23 350 Ackumulerade nedskrivningar –192 –198 –8 –7 –696 –983 –12 –12 –908 –1 200 Summa 3 545 3 640 2 071 2 081 16 956 17 708 2 363 1 810 24 935 25 239 Värde vid periodens början 3 640 3 789 2 081 1 728 17 708 18 270 1 810 1 443 25 239 25 230 Investeringar 26 45 158 168 354 572 1 024 1 219 1 562 2 004 Försäljningar och utrangeringar - - 1 - –4 –1 - - –3 –1 Bolagsförsäljningar - –47 - –17 - - - - - –64 Omklassificeringar 38 16 3 368 442 410 –503 –852 –20 –58 Avskrivningar –160 –163 –172 –166 –1 546 –1 543 - - –1 878 –1 872 Nedskrivningar 1 - - - 1 - - - 2 - Omräkningsdifferenser - - - - 1 - 32 0 33 0 Värde vid periodens slut (BR) 3 545 3 640 2 071 2 081 16 956 17 708 2 363 1 810 24 935 25 239 1) I mark och markanläggningar ingår skogsbilvägar till ett värde av 1 080 (1 030) MSEK. Årets investeringar i skogsbilvägar uppgick till 150 (137) MSEK och årets avskrivningar uppgick till 101 (96) MSEK. 2) För 2025 ingår statliga stöd i form av investeringsbidrag med 0,5 (0) MSEK. 3) Ränta har under perioden aktiverats med 41 (19) MSEK. Genomsnittlig använd räntesats har varit 3,2 (4,1) procent. 4) Av utgående värde för pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar avser 1 332 (968) MSEK investeringar i Fasikan Vind AB. 186 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 189 ===== D3 Skogstillgångar § REDOVISNINGSPRINCIPER Skogstillgångarna består redovisningsmässigt av biologiska tillgångar och mark, men då tillgångarna normalt handlas tillsammans (det vill säga de är inte separerbara) bedöms huvudmarknaden utgöras av handel med skogsfastigheter. Det totala värdet på skogstillgångarna baseras på genomförda trans - aktioner i de områden där SCA äger skogstillgångar. SCA hämtar, som stöd för värderingen, in statistik över transaktioner som finns tillgängliga från ett flertal marknadsaktörer. Värdet på skogstillgången beräknas genom att prisnivån från transaktionerna multipliceras med SCAs virkes - förråd. Nivån på virkesförrådet baseras på historiska inventeringar och simulerad tillväxt. I SCAs värdering används indata, som enligt IFRS 13 Värdering till verkligt värde, hänförs till olika nivåer i värderingshierarkin, till värdering av skogstillgången. Statistiken som inhämtas är marknadsbekräftad indata enligt värderingsnivå 2. Värderingen av skogstillgångar är dock i sin helhet hänförlig till nivå 3, vilket beror på att den beräknade skogs - volymen inne håller SCAs egna bedömningar och att leverantörerna gör vissa justeringar i transaktionsdatan med hjälp av icke observerbara indata (se Viktiga bedömningar och antaganden nedan). Det har inte skett några förflyttningar mellan värderings nivåer under året. Det totala värdet av SCAs skogstillgångar fördelas på biologiska till- gångar och mark. Biologiska tillgångar värderas i enlighet med IAS 41 Jord- och skogsbruk med hjälp av en DCF-modell (diskonterade kassa- flöden). Värdeförändringen redovisas i resultaträkningen på raden värde - förändring biologiska tillgångar. Värdet på marktillgången beräknas som det totala värdet på skogstillgången baserat på skogsmarkstransaktioner med avdrag för värdet på de biologiska tillgångarna. För att rimlighets - bedöma markvärdet gör SCA en bedömning av fördelningen mellan bio - logiska tillgångar och marken samt även en kontrollvärdering av mark- tillgången med hjälp av DCF-modeller. Marktillgångar som är hänförliga till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar p. 31 och redovisas på en egen rad i balans räk ningen under skogstillgångar. Värde förändringen avseende marktillgångar redo - visas i övrigt totalresultat och påverkar inte årets resultat. ! VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN Väsentliga antaganden vid värdering av total skogstillgång Marknadspris Marknadspriset som ligger till grund för värderingen av skogstillgångarna avseende det svenska skogsinnehavet inhämtas från leverantörerna Ludvig & Co och Svefa, vilka är två oberoende aktörer i förhållande till SCA. Leverantörerna bearbetar data genom att justera transaktioner i marknaden där det ingår andra väsentliga komponenter förutom skogs - mark. Svefa exkluderar även transaktioner under tio hektar skogsmark. SCA gör ingen justering av data från Ludvig & Co och Svefa. Baserat på data från leverantörerna beräknar SCA ett volymviktat pris utifrån hur skogstillgången är fördelad geografiskt. Underlaget från respektive leverantör har samma vikt i värderingen av skogstillgången. Då försäljningen av skogsfastigheter i regel tar längre tid och med eftersläpningar i registreringar finns det en risk att antalet transaktioner i vissa områden blir för få för att vara representativa vid en kortare mät - period. Prisvariationen i enskilda skogsfastigheter kan även vara relativt stor beroende på bonitet (växtkraft i skogen), skogens åldersstruktur, avstånd till industri och tätort, tillgång till vägar och eventuella natur - värden med brukningsrestriktioner. För att få ett tillräckligt underlag som med säkerhet representerar en genomsnittlig skogsfastighet i respektive geografiskt prisområde är SCAs bedömning att ett tillräckligt antal trans - aktioner finns över en treårsperiod. SCAs framräknade marknadspris är baserat på skogsmarkstransaktioner under de tre senaste åren. Underlaget från leverantörerna levereras till SCA fördelat på regioner i norra Sverige. SCA använder leverantörernas fördelning som klasser i sin värdering och prissätter respektive klass för sig. Klassens vikt i det totala marknadspriset utgörs av virkesförrådets fördelning vid den senaste företagstaxeringen (2019). Skogsvolym Virkesförrådet baserar sig på SCAs senaste företagstaxering som utfördes 2019. Vid en företagstaxering utförs en inventering av virkes - förrådet baserat på statistiskt utvalda provytor på SCAs mark, och med hjälp av dessa provytor simuleras virkesförrådet i hela beståndet. Före - tagstaxeringen jämförs även med den nationella skogstaxeringens (Riks - skogstaxeringen) utfall på SCA-ägd mark. Jämförelsen utförs även mellan företagstaxeringarna. Den nationella skogstaxeringen utförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), vilket är en oberoende aktör i förhållande till SCA. Virkesförrådet inkluderar endast volymer från produktiv skogsmark. Företagstaxeringarna utförs ungefär vart tionde år. Mellan företags - taxeringarna simuleras den årliga tillväxten i skogen med taxeringen som bas. Simulering av SCAs tillväxt utförs av extern part som är oberoende i förhållande till SCA, och ligger sedan fast fram till nästa taxering. Till - växten räknas ned med den faktiska avverkningen som görs i SCAs skogsinnehav. Baltiskt innehav SCA använder ett treårigt genomsnittligt marknadspris baserat på genomförda skogsmarkstransaktioner i Baltikum. Marknadsstatistik över skogsmarkspriser i Baltikum inhämtas primärt från Norskog, som är en oberoende aktör i förhållande till SCA. Då tillgängligheten på data för skogsfastighetstransaktioner i Baltikum inte är lika heltäckande som i Sverige, använder SCA ytterligare datakällor för att fastställa det pris - intervall som används för bedömningen av priset i värderingen. SCA anskaffar därför en extern DCF-värdering från Norskog, och som en ytter - ligare jämförelse används SCAs egna affärer i Baltikum tillsammans med andra kända transaktioner utanför Norskogs statistik, exempelvis trans - aktioner i bolagsform. Intervallet för datakällorna indikerade per balans - dagen ett pris mellan 43–62 (44–61) EUR/m 3sk. Tillväxten i virkesförrådet i Baltikum beräknas av Norskog. Väsentliga antaganden vid fördelning av tillgången på biologiska tillgångar och mark Det totala värdet av skogstillgången fördelas på biologiska tillgångar och mark. Biologiska tillgångar värderas med en DCF-modell. Marktillgången beräknas som det totala värdet på skogstillgången baserat på skogs - markstransaktioner med avdrag för värdet på de biologiska tillgångarna. För det baltiska innehavet används samma fördelning som för det svenska innehavet, vilket bedöms vara den bästa approximationen för fördelningen på värdet på skogstillgångarna i Baltikum. Biologiska tillgångar Beräkningen för att fastställa värdet på biologiska tillgångar baseras på SCAs befintliga hållbara avverkningsplaner och bedömningar avseende tillväxt, virkespriser, avverknings- och skogsvårdskostnader samt försälj - ningsomkostnader. När kassaflöden diskonterats har bedömda intäkter och kostnader baserats på historiska trendpriser som räknats upp med 2 (2) procents årlig inflation. SCA kapitaliserar även återplanterings - kostnader. Avkastningskrav SCA gör en skattning av avkastningskravet utifrån tillgängliga data som främst består av Lantmäteriets vägledning för skogsvärdering, jämförbara bolag i samma bransch samt en uppskattning av det implicita avkast - ningskravet för hela skogstillgången utifrån gjorda transaktioner under en treårsperiod. Se vidare i avsnitt Marknadspris för mer information om de transaktioner som används. SCA har gjort antagandet att avkastnings - kravet för skogstillgången som helhet och den biologiska tillgången inte avviker väsentligt oavsett region i norra Sverige och använder därför samma avkastningskrav. Baserat på den data som inhämtas bestäms ett intervall inom vilket avkastningskravet för den biologiska tillgången bedöms ligga, och utifrån en helhetsbedömning och analys av tillgänglig data bestämmer SCA ett avkastningskrav inom intervallet. Avkastningskravet påverkar inte det totala värdet på skogstillgången utan enbart fördelningen av värdet mellan biologiska tillgångar och mark - tillgångar. Påverkan av klimatförändringar och politiska beslut Klimatrelaterade risker och möjligheter har utvärderats med hjälp av scenario analys där både fysiska risker och transitionsrisker har bedömts, se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Klimatförändringar kan inne - bära en längre tillväxtperiod, vilket kan medföra en ökad avverknings - volym. Ökad risk för konsekvenser av extremväder så som stormar, längre torrperioder eller ökad risk för skadeangrepp, kan minska avverkningsbar volym och öka kostnaderna för avverkning. Ökad efterfrågan på förnybara produkter kan gynna efterfrågan på produkter baserade på skogsråvara, vilket kan leda till ökade virkespriser. Politiska beslut och certifieringskrav som kan begränsa uttaget av råvara, rätt att bruka skogen och krav på ökade avsättningar kan minska avverkningsbar volym. Ökad eller minskad avverkningsvolym kan i sin tur påverka virkesutbudet i marknaden och 187Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 190 ===== därmed virkespriserna. Även valet av att delta, eller avstå från, frivilliga certifieringssystem kan påverka virkespriserna. Vid värdering av de bio - logiska tillgångarna tas dessa risker och möjligheter i beaktande, exem - pelvis effekterna av klimatförändringar. Då osäkerheten kring när effek - terna inträffar i tid och med vilken magnitud, den långa produktionscykeln på 100 år samt att de förväntas ge både positiva och negativa effekter, var bolagets bästa bedömning 2025, att dessa hade en neutral effekt på biologiska tillgångars värde. En känslighetsanalys finns i tabell D3:2 som täcker in viktiga antaganden, exempelvis ändrat avkastningskrav, virkespris, avverkningskostnad och -volym för att ge möjligheten att själv uppskatta värdet vid andra antaganden. Antaganden för värdering av biologiska tillgångar påverkar inte det totala värdet på skogstillgången utan enbart fördelningen av värdet mellan biologiska tillgångar och marktillgångar. Värdering av total skogstillgång SCA marknadsvärderar skogstillgången baserat på genomförda skogs - markstransaktioner, där värdet beräknas genom att den genomsnittliga prisnivån i de regioner där SCA äger skog multipliceras med SCAs virkes - förråd. SCAs skogsinnehav i Sverige består av cirka 2,6 (2,6) miljoner hektar skogstillgångar i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 (2,0) mil - joner är produktiv skogsmark. SCA äger också drygt 67 000 (66 000) hektar skogsmark samt 10 000 (11 000) hektar övrig mark i Baltikum, som är möjlig att konvertera till skogsmark eller sälja. Bruttotillväxten uppgår till cirka 10,9 (10,9) miljoner m3sk per år på den produktiva skogsmarken. Nettotillväxten, det vill säga bruttotillväxten efter avverkning och naturliga förluster, beräknades för 2025 vara cirka 2,5 (2,7) miljoner m 3sk i Sverige och 0 (0,1) miljoner m3sk i Baltikum. Per 31 december 2025 beräknades virkesvolymen uppgå till cirka 268 (266) miljoner m 3sk i Sverige och cirka 8 (8) miljoner m3sk i Baltikum. Det totala värdet på SCAs skogstillgångar baseras på transaktioner i de områden där SCA äger skogsfastigheter. Respektive leverantörs pris - statistik för norra Sverige är fördelad på ett antal regioner. Ludvig & Co levererar statistik fördelad på län i norra Sverige och Svefa levererar sin statistik fördelat på skogsprisområden enligt figuren Prisområden Svefa, se följande sida. Hela SCAs svenska innehav återfinns i norra Sverige med en koncentration till södra Norrland enligt tabellen Marknadsdata beräkning treårssnitt per område i Sverige, se följande sida. Prisskill - naderna mellan klasserna i värderingen drivs enligt SCAs uppfattning främst av avstånd till industrier (transportkostnader), bonitet och avstånd till större städer/orter. I leverantörernas underlag för 2025 står SCA som part i cirka 3 (2) procent av transaktionerna. Det treåriga snittpriset för 2025 uppgick till 372 (388) SEK/m 3sk och ligger till grund för det totala genomsnittliga värdet per m 3sk på SCAs skogstillgångar i Sverige. För Baltikum är motsvarande pris 44 (44) EUR/m3sk. Skogstillgångar Biologiska tillgångar Marktillgångar Summa skogstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Värde vid periodens början 60 355 58 214 46 974 49 267 107 329 107 481 Förvärv 132 204 111 167 242 371 Avyttringar –95 –159 –99 –147 –195 –306 Förändring till följd av avverkning –1 541 –1 471 - - –1 541 –1 471 Övrig förändring av verkligt värde1) 3 519 3 491 –5 346 –2 375 –1 825 1 116 Omräkningsdifferenser –140 76 –104 62 –244 138 Värde vid periodens slut (BR) 62 230 60 355 41 536 46 974 103 766 107 329 1) Övriga förändringar hänförs framförallt till värdeförändringen relaterat till marknadspris på skogsfastigheter och tillväxt i skogen. Tillväxt i SCAs skog Totalt Volym, miljoner m3sk 2025 2024 Ingående balans 274,1 271,1 Tillgänglig tillväxt 9,3 9,5 varav bruttotillväxt av skog 10,9 10,9 varav naturliga förluster, röjning och övrigt –1,6 –1,4 Avverkning –6,8 –6,7 Nettotillväxt av skog 2,5 2,8 Utgående balans 276,6 273,9 Förvärv 0,0 0,2 Utgående balans 276,6 274,1 varav Sverige 268,3 265,8 varav Baltikum 8,3 8,3 Fördelning per land MSEK 2025 2024 Skogstillgångar i Sverige1) 99 829 103 145 Skogstillgångar i Baltikum2) 3 937 4 184 Totalt värde skogstillgångar 103 766 107 329 Uppskjuten skatt hänförlig till skogstillgångar 20 467 21 155 1) Verkligt värde på SCAs skogstillgångar i Sverige har år 2025 baserats på en virkes- volym uppgående till cirka 268 miljoner m3sk multiplicerat med marknadspriset 372 SEK/m3sk. 2) Verkligt värde på SCAs skogstillgångar i Baltikum har år 2025 baserats på en virkesvolym uppgående till cirka 8 miljoner m3sk multiplicerat med marknadspriset 44 EUR/m3sk (omräknat till SEK enligt balansdagens kurs). Bokfört värde per hektar och skogskubikmeter 2025 2024 Produktiv areal SEK/hektar (Sverige) 49 153 50 697 Total areal SEK/hektar (Sverige) 38 798 40 033 Total areal EUR/hektar (Baltikum) 4 714 4 750 Produktiv areal EUR/hektar (Baltikum) 5 448 5 540 SEK/m3sk (Sverige) 372 388 EUR/m3sk (Baltikum) 44 44 188 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 191 ===== Marknadsdata beräkning treårssnitt per område i Sverige Marknadspris (3-årigt snitt) Antal trans aktioner (3 år) Område Prisvikt 2025 2024 2025 2024 Norrbotten 5% 283 286 181 152 Västerbotten 7% 315 331 383 329 Jämtland 20% 378 398 285 295 Västernorrland 18% 414 442 200 169 Totalt svenska tillgången, Ludvig & Co 50% 372 392 1 049 945 Område 1 30% 409 426 339 293 Område 2 12% 302 313 177 155 Område 3 6% 380 378 303 259 Område 4 3% 257 261 65 60 Totalt svenska tillgången, Svefa 50% 372 384 884 767 Genomsnitt svenska tillgången 100% 372 388 967 856 Skogsmarkspriser Sverige, nominella värden 2011–2025 Ludvig & Co SEK/m3sk 0 200 400 600 800 1 000 252423222120191817161514131211 År Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige Svefa SEK/m3sk 0 200 400 600 800 1 000 252423222120191817161514131211 År Södra Sverige Mellersta Sverige Norra Sverige SEK/m3sk 0 100 200 300 400 500 600 2025202420232022202120202019 372 SEK 44 EUR År Marknadspris på skogsmarkstransaktioner Historiskt marknadspris 2019–2025 (treårssnitt) Sverige Baltikum Marknadsdata ingående i SCAs skogsvärdering 1) År Indata i treårssnittet2) 2025 2025 2024 2023 Antal transaktioner 967 342 339 286 Snittpris, SEK/m3sk 372 367 358 390 Genomsnittlig storlek på fastigheten (hektar) 115 95 123 127 1) Sammanslagen statistik från Svefa och Ludvig & Co volymvägt enligt den geo- grafiska belägenheten för SCAs skogsbestånd. SCAs skogsbestånd finns i stor utsträckning i södra delarna av området norra Sverige, där priset ligger något över snittet för norra Sverige som helhet. 2) Den data som ingår i treårssnittet baseras på tillgänglig information per 31 december 2025. Informationen från Svefa och Ludvig & Co uppdateras i efterkommande perioder för att även reflektera transaktioner som inte var registrerade per 31 december varje år. Det gör att upplysningarna för respektive historisk period i denna tabell kan ha förändrats sedan årsredovisningen 2024. Prisområden Svefa SCA har upprättat en känslighetsanalys för skogstillgången (tabell D3:1) i form av ändrad virkesvolym och pris för respektive klass i värderingen. TABELL D3:1 Känslighetsanalys total skogstillgång Förändring värde Miljarder SEK Antagande 2025 2024 Marknadspris Prisförändring Totalt treårssnitt baserat på marknadsstatistik 5% på en total volym 277 (274) miljoner m3sk 5,2 5,4 Norrbotten treårssnitt 5% på en prisvikt av 10% 0,5 0,6 Västerbotten treårssnitt 5% på en prisvikt av 14% 0,7 0,7 Jämtland treårssnitt 5% på en prisvikt av 40% 2,0 2,0 Västernorrland treårssnitt 5% på en prisvikt av 36% 1,8 1,9 Baltikum 5% på en total volym 8 miljoner m3sk 0,2 0,2 Skogsbeståndets virkesvolym1) 3 miljoner m3sk (ca 1%) 1,1 1,2 1) Känslighetstalen är baserade på det svenska marknadspriset som för år 2025 fastställts till 372 (388) SEK/m3sk. 189Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 192 ===== 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 2110–21222100–21092090–20992080–20892070–20792060–20692050–20592040–20492030–20392026–2029 2025 2015–2024 km3fub/år Avverkning 2015–2025 Planerad avverkning 2026–21221) 1) Enligt den senaste avverkningsberäkningen (2020). Avverkning Avverkning 2015–2025 och planerad avverkning 2026–2122 1) Fördelning av total skogstillgång Årets värdering av biologiska tillgångar och marktillgångar har baserats på marknadsstatistik, skogsvolym och diskonterade kassaflöden. SCA använder ett avkastningskrav som speglar marknadens avkastningskrav för skogsfastigheter. Vid årets värdering av biologiska tillgångar användes samma värderingsmodell som tidigare med ett avkastningskrav upp - gående till 3,9 (3,8) procent efter skatt. Avkastningskravet för investe - ringar i skogstillgångar speglar skogens långa cykel, och den påverkas inte av kortfristiga variationer i marknadsräntor. Biologiska tillgångar Värdet av de biologiska tillgångarna har fastställts genom upprättandet av en DCF-modell, där förväntade kassaflöden efter skatt utgör försäljnings - intäkter efter avdrag för avverknings- och försäljningskostnader. Nivån på uttaget ur skogen baseras på SCAs senaste långsiktiga avverknings - beräkning, upprättad 2020, och en produktionscykel som sträcker sig över cirka 100 år. Antagandet för framtida pris- och kostnadsnivå har baserats på historiska trendpriser som justerats för inflation. Vid värderingen har ett genomsnitt - ligt virkespris om 575 (549) SEK/m 3fub använts. Det årliga uttaget 2025 var 5,4 (5,2) miljoner m3fub och antas vara stigande under den framtida produktionscykeln. Av detta förväntas i genomsnitt över åren 48 procent utgöra sågtimmer och 52 procent massaved. I resultaträkningen redovisas biologiska tillgångars förändring i verkligt värde och förändring till följd av avverkning som ett nettovärde på raden värdeförändring i biologiska tillgångar enligt IAS 41. Förändringen upp - gick till 1 782 (1 840) MSEK i resultaträkningen. Förändringen drevs främst av ett högre långsiktigt virkespris. Total värdeförändring av biologiska till - gångar uppgick till 1 875 (2 141) MSEK. Avkastningskrav SCA uppskattar att avkastningskravet där SCA innehar skogstillgångar i Sverige uppgick till mellan 3,4–4,4 (3,3–4,4) procent efter skatt. SCA bedömer att avkastningskravet ökat något under 2025 till 3,9 (3,8) procent efter skatt då långsiktiga virkespriser har ökat samtidigt som prisnivån på skogsfastigheter minskat något. Hade den lägre delen av intervallet för avkastningskravet använts skulle den biologiska tillgången värderats till 75 (73) miljarder SEK och om den högre delen av intervallet hade använts skulle den biologiska tillgången ha värderats till 52 (47) miljarder SEK, givet att övriga antaganden lämnas oförändrade. Känsligheten framgår vidare av tabell D3:2. Ett förändrat avkastningskrav skulle inte ha en påverkan på det redovisade värdet på den totala skogstillgången. Det implicita avkastningskravet som baseras på gjorda transaktioner och som är en viktig indata i intervallet baseras på 967 (856) transaktioner under perioden 2023–2025. Inget område hade färre än 65 (60) transak - tioner under mätperioden. Total transaktionsvolym motsvarande cirka 3 (4) procent av SCAs totala innehav. TABELL D3:2 Känslighetsanalys biologisk tillgång som andel av skogstillgång 1)2) Förändring värde Miljarder SEK Antagande 2025 2024 Diskonteringsränta Minskning med 0,1% 2,3 2,3 Virkespris Ökning med 10% 13,0 12,6 Avverkningskostnad Ökning med 10% –3,5 –3,5 Avverkad volym Ökning med 10% 6,6 6,4 1) Då effekten från klimatförändringar är svåra att förutspå har SCA valt ut några parametrar för en känslighetsanalys där bland annat klimatet kan påverka värderingen av skogstillgången och den biologiska tillgångsdelen. Exempelvis kan virkesvolymen och den framtida möjliga avverkningen påverkas av klimat- förändringar genom ökad tillväxt, samtidigt kan risken för skadeangrepp och extremväder öka. 2) Parametrarna i känslighetsanalysen förklarar majoriteten av möjlig värdepåverkan på biologiska tillgångar. Marktillgången Skogsmark utgörs av skogstillgången exklusive de träd som för närva - rande står i skogen, och dess kassaflöde består främst av framtida pro - duktionscykler och av övriga intäkter från marken, som till exempel vind - kraft, grustäkter och jakt. Värdet av skogsmark beräknas som det totala värdet på skogstillgången, baserat på skogsmarkstransaktioner, med avdrag av värdet på de biologiska tillgångarna (för närvarande stående träd på marktillgången). För 2025 uppgick värdet av marktillgången till 41 536 (46 974) MSEK, det vill säga totala värdet av skogstillgången om 103 766 (107 329) MSEK med avdrag för biologiska tillgångar om 62 230 (60 355) MSEK. Den största delen av kassaflödet från marktillgången utgörs av avverk - ning från framtida generationer träd, det vill säga träd som kommer att planteras. SCAs bedömning är att till exempel förbättrade plantor med högre tillväxt, förbättrade skogliga förhållanden och effektivare skogsbruk i högre grad påverkar framtida produktionscykler och därmed markvärdet. En annan viktig komponent i kassaflödet från marktillgången är vind - kraftsarrenden. Arrendeintäkterna för 2025 uppgick till 99 (128) MSEK och förväntas öka i takt med att mer mark upplåts för vindkraft. Marktillgången kan även generera intäkter från vindkraftsprojektering, det vill säga försäljning av tillstånd för vindkraft kopplat till markinnehavet. Därtill säljer SCA grus- och stenmaterial från bolagets bergtäkter samt fiske- och jakträtter. Marktillgången har även potential att i framtiden generera nya intäkts - strömmar, som till exempel gröna certifikat. Det finns således en framtida potential i kassaflöde från marktillgången om skogens nettoinfångning inkluderas i befintliga eller nya handelssystem för utsläppsrätter. I dags - läget finns inget sådant system som genererar kassaflöde för mark - tillgången. Förändringen av verkligt värde för marktillgången redovisas i övrigt totalresultat och uppgick för 2025 till –5 346 (–2 376) MSEK. Förändringen drevs främst av ett lägre marknadspris på skogsmark. Då marktillgången baseras på skogsmarkstransaktioner minskat med biologiska tillgångar kan läsaren använda sig av tabell D3:1 och D3:2 för att simulera värdeförändringen för marken i olika scenarion. 190 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 193 ===== D4 Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder § REDOVISNINGSPRINCIPER Leasetagare SCAs leasingavtal består i huvudsak av tåg, kontorslokaler, terminaler, lagerlokaler, övriga byggnader, markarrenden, diverse transportfordon samt tjänstebilar. SCA tillämpar lättnadsreglerna för korttidsavtal samt leasing avtal där den underliggande tillgången är av lågt värde. Avtal som omfattas av lättnadsreglerna utgörs till stor del av kopieringsmaskiner och kaffeautomater. Vid leasingavtalets inledningsdatum värderas leasingskulden till nuvärdet av återstående leasingavgifter. Leasingbetalningarna diskon - teras med leasingavtalets implicita ränta om denna räntesats enkelt kan fastställas. Vid de fall den implicita räntan inte enkelt kan fastställas diskon teras leasingbetalningarna med SCAs marginella låneränta. En väsentlig del av SCAs leasingskuld har diskonterats med den marginella låneräntan. SCA har utarbetat en metod för att fastställa den marginella låneräntan, vilken omfattar de enskilda dotter bolagens kreditvärdighet, den ekonomiska miljön, löptid på leasingavtal samt typ av tillgång. Upp - datering av den marginella låneräntan sker löpande av nya samt ändrade avtal. Leasingskulderna rubriceras som finansiella skulder, se not E4. Leasingperioden definieras som den icke uppsägningsbara leasing - perioden tillsammans med perioder som kan omfattas av en möjlighet att förlänga leasingavtalet om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja det alternativet, samt perioder som omfattar en möjlighet att säga upp leasingavtalet, om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja det alternativet. SCA innehar ett antal avtal där avtalsvillkoren tydligt omfattar förlängningsperioder. Rätt till förlängning har inkluderats i leasing perioden där SCA med rimlig säkerhet kan fastställa att avtalet ska förlängas. Nedskrivningar behandlas i not D2. Beräknade nyttjandeperioder för nyttjanderättstillgångar Antal år Tjänstebilar 3–4 Övrigt 2–8 Tåg 10 Arbetsfordon 3–12 Fastigheter 3–40 Leasegivare Avtalen där SCA är leasegivare består till största del av avtal om anlägg - ningsarrende av markområden kopplade till vindkraftsprojekt, uthyrning av ej produktiv skogsmark, uthyrning av delar av industrianläggning samt andrahandsuthyrning av fastighet. Samtliga kontrakt där SCA är lease - givare klassificeras som operationell leasing. Klassificeringen sker främst med utgångspunkt i de huvudavtal som SCA har ingått och inte utifrån den underliggande tillgången. ! VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN IFRS 16 Leasingavtal föreskriver att alla avtal vid dess ingående ska bedömas med avseende på huruvida avtalet är eller inkluderar ett leasing avtal. SCA utvärderar samtliga kontrakt som träder i kraft indi - viduellt med undantag för avtal gällande tjänstebilar, vilka utvärderas som en portfölj. I de fall ett hyresavtal innehåller en identifierbar tillgång, men SCA inte har rätten att väsentligen erhålla alla fördelar från användningen av tillgången eller inte har rätten att styra användningen av den identifie - rade tillgången, har SCA i samtliga fall bedömt att avtalet inte är eller innehåller ett leasingavtal. Ett avtal kan innehålla komponenter vilka inte ska klassificeras som leasingkomponenter, såsom inkluderade tjänster, personal och administration. SCA har för samtliga avtal valt att helt exkludera icke-leasing komponenter. SCA har för hyreskontrakt där hyresperioden överstiger tio år inte inkluderat rätt till förlängning i leasingperioden då bedömningen är att begreppet ”med rimlig säkerhet” inte kan appliceras på ett sådant långt tidsintervall. För avtal som inkluderar rätt till förlängning under en ej spe - cificerad tidsperiod och där SCA med rimlig säkerhet kommer att utnyttja denna rättighet har följande förlängningsperioder nyttjats: truckar och andra arbetsfordon 3 år, fastigheter 3–5 år. Ett antal avtal innefattar möjligheten att frånträda avtalen i förtid, men en förtida uppsägning skulle då utlösa en uppsägningsavgift vars storlek beror på när i tiden avtalen sägs upp. SCA har i inget fall i leasingperioden beaktat möjligheten att frånträda ett avtal i förtid mot bakgrund av de i många fall betydande uppsägningsavgifterna. I de fall SCA och motpart, var för sig, har rätten att säga upp ett hyresavtal utan motpartens sam - tycke och utan en väsentlig ekonomisk påföljd, har SCA bedömt avtalet som ej verkställbart. I de fall endast motparten har rätt att säga upp avtalet så har avtalets uppsägningstid utgjort leasingperioden. När SCA har haft ensamrätt att säga upp ett avtal har leasingperioden i de flesta före kommande fallen bedömts vara 3–5 år enligt ovan beskrivning. Restvärdesgarantier har i de fall det är tillämpligt beaktats vid fast - ställande av leasingavgiften. 191Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 194 ===== Leasing där SCA är leasetagare enligt IFRS 16 Redovisade värden nyttjanderättstillgångar och leasingskulder Nyttjanderättstillgångar MSEK Fastigheter Tåg Arbets- fordon Tjänste- bilar Övrigt Summa Leasing- skulder2) 2025 års värde vid periodens början 274 128 65 98 8 573 606 Leasingbetalningar - - - - - - –223 Avskrivningar –70 –42 –33 –44 –7 –196 - Räntekostnader - - - - - - 25 Tillkommande och omvärderade kontrakt1) 28 0 25 36 3 92 92 Avslutade kontrakt 0 0 –1 –2 0 –3 –2 Omräkningsdifferens –7 0 0 0 0 –7 –10 Värde vid periodens slut (BR) 225 86 56 88 4 459 488 1) Tillkommande kontrakt uppgår till 53 MSEK och omvärdering av befintliga kontrakt uppgår till 39 MSEK. Omvärdering av leasingkontrakt avser främst förlängning av hyresperioden för ett antal hyreskontrakt avseende lokaler samt indexerade hyresbetalningar. Av de tillkommande kontrakten utgörs 14 MSEK av ny maskinpark och 31 MSEK av bilar. 2) Av den totala leasingskulden vid årets utgång rubriceras 303 MSEK som långfristig finansiell skuld och 185 MSEK som kortfristig finansiell skuld. För löptidsanalys, se not E4. Nyttjanderättstillgångar MSEK Fastigheter Tåg Arbets- fordon Tjänste- bilar Övrigt Summa Leasing- skulder2) 2024 års värde vid periodens början 263 166 61 71 9 570 600 Leasingbetalningar - - - - - - –215 Avskrivningar –67 –42 –35 –39 –8 –191 - Räntekostnader - - - - - - 29 Tillkommande och omvärderade kontrakt1) 72 4 41 71 9 197 193 Avslutade kontrakt 0 0 –2 –5 –2 –9 –10 Omräkningsdifferens 6 0 0 0 0 6 9 Värde vid periodens slut (BR) 274 128 65 98 8 573 606 1) Tillkommande kontrakt uppgår till 143 MSEK och omvärdering av befintliga kontrakt uppgår till 54 MSEK. Omvärdering av leasingkontrakt avser främst förlängning av hyres- perioden för ett antal hyreskontrakt avseende lokaler samt indexerade hyresbetalningar. Av de tillkommande kontrakten utgörs 28 MSEK av lagerlokal, 11 MSEK av en truck och 64 MSEK av bilar. 2) Av den totala leasingskulden vid årets utgång rubriceras 402 MSEK som långfristig finansiell skuld och 204 MSEK som kortfristig finansiell skuld. För löptidsanalys, se not E4. Redovisade värden resultaträkning MSEK 2025 2024 Avskrivningar nyttjanderättstillgångar –196 –191 Räntekostnader leasingskuld –25 –29 Leasingavgifter relaterade till avtal av mindre värde –1 –2 Leasingavgifter relaterade till korttidsavtal –2 –1 Variabla avgifter 0 –14 Avslutade kontrakt –1 1 Summa –225 –236 Kassaflöde SCA redovisar en kassaflödeseffekt till följd av betalningar hänförliga till nuvärdesberäknade leasingkontrakt med 223 (215) MSEK. Kassaflödes - effekten hänförlig till avtal av mindre värde, korttidsavtal samt variabla avgifter uppgår till 3 (17) MSEK. TABELL D4:1 Operationell leasing där SCA är leasegivare Årets hyresintäkt uppgår till 135 (162) MSEK. Framtida minimileaseavgifter för operationella leasingkontrakt förfaller enligt tabell nedan: MSEK 2025 2024 Inom 1 år 152 123 Mellan 1 år och 5 år 757 537 Längre än 5 år 191 108 Summa 1 100 768 192 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 195 ===== D5 Varulager § REDOVISNINGSPRINCIPER Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsälj - ningsvärde. Avverkningsrätter för rotstående skog värderas till kontrakts - priser, vilka i genomsnitt inte överstigit det lägsta av nettoförsäljnings- eller anskaffningsvärde. Varulager MSEK 2025 2024 Råvaror och förnödenheter 1 605 1 542 Reservdelar och förrådsartiklar 928 917 Varor under tillverkning 269 235 Färdiga varor 2 038 1 927 Avverkningsrätter 1 715 1 109 Summa (BR) 6 555 5 730 Nedskrivningar av varulager uppgick till 27 (19) MSEK under perioden. D6 Övriga kortfristiga fordringar § REDOVISNINGSPRINCIPER Derivat Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. Eftersom SCA definierar derivat som används för att säkra rörelseposter som operativa derivat så redovisas de på operativa rader i balansräkningen. Övriga kortfristiga fordringar MSEK 2025 2024 Övriga kortfristiga fordringar inkluderade i rörelsekapital Momsfordringar 258 243 Upplupna intäkter 73 80 Förutbetalda kostnader 184 193 Fordringar myndigheter 76 83 Derivat 235 30 Övriga fordringar 144 174 Summa övriga kortfristiga fordringar inkluderade i rörelsekapital 970 803 Övriga kortfristiga fordringar exkluderade i rörelsekapital Fordringar elcertifikat 0 0 Summa övriga kortfristiga fordringar exkluderade i rörelsekapital 0 0 Summa (BR) 970 803 D7 Övriga skulder § REDOVISNINGSPRINCIPER Derivat Derivat klassificeras som ett finansiellt instrument, se not E1. Eftersom SCA definierar derivat som används för att säkra rörelseposter som operativa derivat så redovisas de på operativa rader i balansräkningen. Övriga skulder MSEK 2025 2024 Övriga långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder 0 0 Summa (BR) 0 0 Varav poster som förfaller till betalning senare än om 5 år - - Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder inkluderade i rörelsekapital Derivat 8 270 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (D7:1) 761 840 Övriga rörelseskulder 228 160 Summa övriga kortfristiga skulder inkluderade i rörelsekapital 997 1 270 Övriga kortfristiga skulder exkluderade i rörelsekapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (D7:1) 173 22 Summa övriga kortfristiga skulder exkluderade i rörelsekapital 173 22 Summa (BR) 1 170 1 292 TABELL D7:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK 2025 2024 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderade i rörelsekapital Upplupna sociala kostnader 95 111 Upplupen semesterlöneskuld 123 116 Övriga skulder till personal 112 166 Bonus och rabatter till kunder1) 56 83 Övriga poster 375 364 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter inkluderade i rörelsekapital 761 840 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter exkluderade i rörelsekapital Utsläppsrätter 173 22 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter exkluderade i rörelsekapital 173 22 Summa 934 862 1) Principer för redovisning av intäkter från avtal med kund beskrivs i not B1. 193Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 196 ===== D8 Övriga avsättningar § REDOVISNINGSPRINCIPER En reserv för omstruktureringsåtgärder redovisas när koncernen har fast - ställt en detaljerad plan och där antingen genomförandet har påbörjats eller huvuddragen av åtgärderna har kommunicerats med berörda parter. Omstruktureringskostnader omfattar bland annat kostnader för stängning av fabriker, nedskrivning av produktionsmaskiner och kostnader för minskning av personal. Övriga avsättningar MSEK Miljö Övriga Summa Värde vid periodens början 206 23 229 Avsättningar 69 5 74 Ianspråktaganden –150 –19 –169 Upplösningar - –4 –4 Värde vid periodens slut 125 5 130 Avsättningarna består av: Långfristig del (BR) 57 Kortfristig del (BR) 73 varav kortfristig del inkluderad i rörelsekapital 4 varav kortfristig del exkluderad i rörelsekapital 69 Av periodens avsättningar för miljö avser 67 MSEK utsläpp av koldioxid, vilka kommer att betalas ut under 2026. Resterande 2 MSEK av periodens avsättningar för miljö avser återställningskostnader av mark. Kvarvarande avsättningar för miljö från tidigare år utgörs i stort av skuld för utsläpp av koldioxid, avsättningar för framtida saneringsåtaganden samt återställ - ningskostnader av mark och grustäkter. Av årets kvarvarande övriga avsättningar avser 3 MSEK avgångs - pensioner och 2 MSEK avser reparationer för hyrd lagerbyggnad. Avsätt - ning för personalkostnader kopplade till organisationsförändringar har under 2025 minskat med 18 MSEK och är därmed fullt reglerad. Avsätt - ning till följd av avveckling av tryckpappersverksamheten avser främst kostnader för rivningsarbeten och IT. Avsättningen har minskat med 5 MSEK under 2025 och är därmed fullt reglerad. D9 Leverantörsskulder § REDOVISNINGSPRINCIPER Leverantörsskulder klassificeras som finansiell post enligt IFRS 9, men då skulden hänför sig till rörelsen så klassificerar SCA den som operativ. Leverantörsskulder MSEK 2025 2024 Leverantörsskulder inkluderade i rörelsekapital Leverantörsskulder 4 375 3 774 Summa leverantörsskulder inkluderade i rörelsekapital 4 375 3 774 Leverantörsskulder exkluderade i rörelsekapital Leverantörsskulder strategiska investeringar 205 666 Summa leverantörsskulder exkluderade i rörelsekapital 205 666 Summa (BR) 4 580 4 440 Av den totala skulden avsåg 2 445 (1 835) MSEK skulder till leverantörer av rotstående skog, så kallade rotposter. Säljaren av rotposten har rätt till en i stort sett omedelbar betalning efter det att avverkning skett, dock kan en betalplan läggas upp vilken sträcker ut betalningen över en längre tid. 194 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 197 ===== E Kapitalstruktur och finansiering E1 Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå § REDOVISNINGSPRINCIPER Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar lik - vida medel, värdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantörs skulder, låneskulder, derivat samt egetkapitalinstrument. Kortfristiga placeringar och derivat redovisas på affärsdagen. Kundford - ringar och leverantörsskulder redovisas i balansräkningen när fakturan skickats respektive erhållits. Eget kapitalinstrument samt låneskulder redovisas på likviddagen. Finansiella instrument per kategori och värderingsnivå MSEK Not Värderings- nivå 2025 2024 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Långfristiga finansiella tillgångar E2 2 110 102 Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar E2 2 1 1 Derivat – Övriga kortfristiga fordringar D6 2 105 8 Summa 216 111 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivat – Kortfristiga finansiella skulder E4 2 0 3 Derivat – Övriga kortfristiga skulder D7 2 2 45 Summa 2 48 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Egetkapitalinstrument E2 3 24 14 Summa 24 14 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Förutbetalda finansiella kostnader E2 - 81 91 Kundfordringar E3 - 3 196 3 279 Likvida medel E2 - 590 1 328 Summa 3 867 4 698 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Långfristiga finansiella skulder exklusive leasing och derivat E4 - 12 306 11 107 Långfristiga finansiella skulder leasing D4, E4 - 303 402 Kortfristiga finansiella skulder exklusive leasing och derivat E4 - 1 832 2 857 Kortfristiga finansiella skulder leasing D4, E4 - 185 204 Leverantörsskulder D9 - 4 580 4 440 Summa 19 206 19 010 Derivat som används för säkringsredovisning Långfristiga finansiella tillgångar E2 2 24 39 Övriga långfristiga tillgångar - 2 6 - Övriga kortfristiga fordringar D6 2 130 22 Summa 160 61 Långfristiga finansiella skulder E4 2 11 10 Övriga kortfristiga skulder D7 2 6 225 Summa 17 235 De finansiella instrumenten redovisas till verkligt värde förutom låne- och kundfordringar samt finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffnings - värde. Värderingsgrunden för leasingskulder framgår av noten D4. SCA bedömer att det verkliga värdet i allt väsentligt överensstämmer med det redovisade värdet förutom för långfristiga skulder (räntebärande lån och placeringar), för vilka verkligt värde redovisas i not E4. 195Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 198 ===== Finansiella instrument i andra noter till balansräkningen 2025 2024 MSEK Not Finansiella instrument Varav derivat Finansiella instrument Varav derivat Tillgångar Finansiella tillgångar och likvida medel E2 830 25 1 575 40 Övriga långfristiga tillgångar 6 6 0 0 Kundfordringar E3 3 196 - 3 279 - Övriga kortfristiga fordringar D6 235 235 30 30 Summa 4 267 266 4 884 70 Skulder Finansiella skulder exklusive leasing E4 14 149 11 13 977 13 Övriga långfristiga skulder D7 - - 0 - Leasingskulder D4, E4 488 - 606 - Leverantörsskulder D9 4 580 - 4 440 - Övriga kortfristiga skulder D7 8 8 270 270 Summa 19 225 19 19 293 283 E2 Finansiella tillgångar och likvida medel § REDOVISNINGSPRINCIPER Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kort fristiga placeringar med en löptid kortare än tre månader från anskaff - ningstidpunkten. Egetkapitalinstrument utgörs av aktier vilka redovisas till verkligt värde. Aktierna innehas inte för handel, varför värdeförändringar i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat. Värdeförändringar kopplade till valutaresultat redo - visas som finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen. Finansiella tillgångar och likvida medel Redovisat värde MSEK 2025 2024 Långfristiga finansiella tillgångar Egetkapitalinstrument (E2:1) 24 14 Derivat 24 39 Kapitalplaceringar, övriga 110 102 Summa (BR) 158 155 Kortfristiga finansiella tillgångar Förutbetalda finansiella kostnader 81 91 Derivat 1 1 Summa (BR) 82 92 Likvida medel Kassa och bank 590 1 328 Summa (BR) 590 1 328 Summa finansiella tillgångar och likvida medel 830 1 575 TABELL E2:1 Egetkapitalinstrument MSEK 2025 2024 Värde vid periodens början 14 14 Omvärdering nettoredovisad över övrigt totalresultat 10 0 Värde vid periodens slut 24 14 Fördelning av egetkapitalinstrument MSEK 2025 2024 Aktier – Shore Link AB 3 3 Aktier – Sundsvalls Hamn AB 17 7 Aktier – Bioenergi i Luleå AB 3 3 Övrigt 1 1 Summa 24 14 196 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 199 ===== E3 Kundfordringar § REDOVISNINGSPRINCIPER Kundfordringar tillhör den kategori av finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, då syftet med innehavet är att erhålla kontraktsenliga kassaflöden. Reservering för osäkra kundfordringar baseras på individuell bedömning av förfallna kundfordringar på respek - tive kund. SCA tillämpar i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument, en förenklad nedskrivningsmodell för kundfordringar där den förväntade kredit förlusten redovisas för fordrans återstående löptid. Grunden för bedömning av kreditrisk på den del av kundportföljen som inte bedömts individuellt är historiska kundförluster, där basen är genomsnittlig förlust - frekvens. Den genomsnittliga förlustfrekvensen justeras vid behov för att möta en förändring avseende kreditrisk. SCA har historiskt sett inga väsentliga kundförluster och förlusterna har inte visat betydligt olikartade förlustmönster för olika kundsegment eller ekonomisk konjunktur, varför värderingen av förväntade kundförluster sker med hjälp av en matris. Den sammanlagda reserveringen av förväntade kundförluster, utöver de kund - fordringar som har bedömts individuellt, uppgår vid 2025 års utgång till –10 (–10) MSEK. SCA har tecknat kreditförsäkringar för att sänka kredit - risken. Kundfordringar som omfattas av kreditförsäkringar uppgår per 31 december 2025 till 28 (36) procent av totala kundfordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar påverkar SCAs övriga rörelse kostnader. SCAs kundfordringar är generellt kortfristiga och diskonteras inte. Kundfordringar MSEK 2025 2024 Kundfordringar brutto 3 244 3 321 Avsättning för osäkra kundfordringar –48 –42 Summa (BR, E3:1) 3 196 3 279 TABELL E3:1 Analys av kreditexponering i kundfordringar MSEK 2025 2024 Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna 2 984 2 902 Kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna Mindre än 30 dagar 173 328 Mellan 30–90 dagar 23 31 Mer än 90 dagar 16 18 Summa kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna 212 377 Summa 3 196 3 279 SCA har en spridd kundstruktur med kunder inom många olika verksam - hetsområden. SCAs tio största kunder svarade år 2025 för 30 (30) procent av SCAs försäljning. Mer information återfinns i avsnittet om kreditrisker i Förvaltningsberättelsen. Reserv för förväntade kundförluster MSEK 2025 2024 Värde vid periodens början –42 –33 Reservering för förväntade kreditförluster –21 –9 Konstaterade kreditförluster 2 1 Minskning på grund av återföring av reserveringar för förväntade kreditförluster 13 2 Omklassificering - –3 Omräkningsdifferens 0 0 Värde vid periodens slut –48 –42 Förväntade kreditförluster i resultaträkningen uppgick till –14 (–1) MSEK. E4 Finansiella skulder Finansiella skulder MSEK 2025 2024 Långfristiga finansiella skulder Obligationslån 4 450 2 700 Derivat 11 10 Andra långfristiga lån med löptid mellan 1–5 år 5 496 5 765 Leasingskulder med löptid mellan 1–5 år 197 280 Andra långfristiga lån med löptid längre än 5 år 2 360 2 642 Leasingskulder med löptid längre än 5 år 106 122 Summa (BR) 12 620 11 519 Kortfristiga finansiella skulder Obligationslån 500 1 300 Derivat 0 3 Amorteringar inom 1 år 1 051 797 Lån med kortare löptid än 1 år 247 715 Leasingskulder med kortare löptid än 1 år 185 204 Upplupna finansiella kostnader 34 45 Summa (BR) 2 017 3 064 Summa finansiella skulder 14 637 14 583 Verkligt värde finansiella skulder1) 14 077 13 851 1) Verkligt värde av finansiella skulder redovisas exklusive leasingskulder. Upplåning Klimat och hållbarhet är en integrerad och väsentlig del av kredit analyser från kreditgivare, banker och ratinginstitut. SCAs arbete med hållbarhet och klimatvärdet i SCAs balansräkning och värdekedjan har möjliggjort och förväntas fortsatt bidra till att SCA har goda möjligheter till finansie - ring även i en situation där kraven tilltar. Detta medför möjligheter till diversifiering mellan olika lånekällor, längre löptider och förmånliga villkor, vilket minskar refinansieringsrisken. SCA har inga finansiella kovenanter kopplade till någon del av koncernens finansiering. Obligationslån SCA har ett Medium Term Note (MTN) program med ett rambelopp om 8 000 (8 000) MSEK för emissioner på kapitalmarknaden. Den 31 december 2025 var nominellt 4 950 (4 000) MSEK utestående, varav gröna obligationer stod för 3 250 (1 500) MSEK. De gröna obligationerna är emitterade under det gröna ramverket SCA Green Bond Framework från 2021, samt det reviderade ramverket från 2025 vilka båda följer Green Bond Principles. SCA återrapporterar årligen de gröna investe - ringarna till obligations innehavarna. MSEK Förfall, år Redovisat värde Verkligt värde Obligation – rörlig ränta 2026 500 501 Obligation – fast ränta 2027 1 200 1 172 Obligation – fast ränta (Grön) 2028 400 387 Obligation – rörlig ränta (Grön) 2028 1 100 1 111 Obligation – rörlig ränta (Grön) 2030 1 100 1 103 Obligation – rörlig ränta (Grön) 2032 650 649 Summa 4 950 4 923 Bilaterala lån Cirka 63 (70) procent av SCAs finansiella skulder består av ett flertal bilaterala långa lån med starka och väletablerade banker. Dessa lån har möjliggjorts tack vare SCAs klimatvärde i balansräkningen och i investe- ringsprogrammet. Den 31 december 2025 uppgick dessa lån nominellt till 9 154 (9 919) MSEK. MSEK Redovisat värde Verkligt värde Bilaterala lån med löptid kortare än 1 år 1 298 1 298 Bilaterala lån med löptid mellan 1–5 år 5 496 5 496 Bilaterala lån med löptid längre än 5 år 2 360 2 360 Summa 9 154 9 154 197Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 200 ===== Företagscertifikatprogram SCA har ett svenskt företagscertifikatprogram med en ram om 5 000 (5 000) MSEK, som nyttjas för kortfristig finansiering. Vid årets slut var 0 (0) MSEK utestående. Kreditfaciliteter SCA har en syndikerad kreditfacilitet med bankgruppen om 6 000 (6 000) MSEK i syfte att begränsa refinansieringsrisken och upprätthålla en likvi - ditetsreserv. Faciliteten undertecknades i november 2024 och förfaller år 2030 med ytterligare en förlängningsoption om 1 år. Den syndikerade kredit faciliteten var outnyttjad per 31 december 2025. –3 500 –3 000 –2 500 –2 000 –1 500 –1 000 -500 0 2031+20302029202820272026MSEK Obligationslån Övriga lån Förfalloprofil räntebärande lån Genomsnittlig löptid på räntebärande lån, exklusive leasingskulder, var 3,6 (3,6) år. För beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hänvisas till riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Förändringar i skulder från finansiella aktiviteter MSEK IB 2025 Kassaflöde (KF) Omklassificering från lång- till kortfristig skuld Omvärde- ringar Övrigt UB 2025 Kortfristiga finansiella skulder 2 857 12 –1 025 - –12 1 832 Långfristiga finansiella skulder 11 107 174 1 025 - - 12 306 Leasingskulder 606 –223 - 39 66 488 Derivat 13 - - –2 - 11 Totala skulder från finansieringsaktiviteter 14 583 –37 - 37 54 14 637 MSEK IB 2024 Kassaflöde (KF) Omklassificering från lång- till kortfristig skuld Omvärde- ringar Övrigt UB 2024 Kortfristiga finansiella skulder 1 740 –386 1 510 - –7 2 857 Långfristiga finansiella skulder 11 044 1 573 –1 510 - - 11 107 Leasingskulder 600 –215 - 51 170 606 Derivat 16 - - –3 - 13 Totala skulder från finansieringsaktiviteter 13 400 972 - 48 163 14 583 198 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 201 ===== E5 Likviditetsrisk Nedanstående tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive räntebetalningar), samt bruttoreglerade derivats nega - tiva kassaflöden. Beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetsrisk åter - finns i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Likviditetsrisk MSEK Kortare än 1 år Mellan 1–5 år Längre än 5 år 2025 Lån inklusive räntor 1 677 10 164 3 306 Leasingskuld inklusive räntor 209 255 209 Nettoreglerade derivat - 11 1 Energiderivat 2 - - Leverantörsskulder 2 537 2 043 - Summa 4 425 12 473 3 516 Bruttoreglerade derivat1) 7 703 2024 Lån inklusive räntor 3 213 9 403 2 983 Leasingskuld inklusive räntor 232 355 239 Nettoreglerade derivat - 10 - Energiderivat 67 - - Leverantörsskulder 3 021 1 419 - Summa 6 533 11 187 3 222 Bruttoreglerade derivat1) 10 031 3 133 - 1) De bruttoreglerade derivaten har i stort sett motsvarande positiva kassaflöden och utgör därmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk. Utestående derivat MSEK Valuta Ränta Energi Summa 2025 Nominellt 7 504 2 584 93 10 181 Tillgång 222 24 20 266 Skuld 6 11 2 19 2024 Nominellt 10 228 2 559 127 12 914 Tillgång 24 39 7 70 Skuld 206 10 67 283 Kvittning av utestående derivat MSEK Tillgångar Skulder 31 december 20251) Bruttobelopp 267 19 Kvittningsbara belopp - - Nettobelopp redovisat i balansräkningen 267 19 ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen2) –13 –13 Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal 254 6 31 december 20241) Bruttobelopp 71 284 Kvittningsbara belopp –1 –1 Nettobelopp redovisat i balansräkningen 70 283 ISDA-avtal vars transaktioner inte kvittas i balansräkningen2) –71 –71 Netto efter kvittning enligt ISDA-avtal –1 212 1) Utestående derivat brutto utan hänsyn till kvittningsrätt enligt ISDA-avtalen. 2) ISDA innebär ramavtal för finansiella transaktioner. Balansräkning SCA använder finansiella derivat för att hantera risker i valuta, ränta och energipris. För beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hänvisas till riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Ovan visas en tabell för de derivat som har påverkat koncernens balansräkning per 31 december 2025. För mer information avseende derivat i balansräkningen, se not E1. Resultaträkning Säkringar avseende transaktionsexponeringen har påverkat periodens rörelseresultat med 460 (40) MSEK. Nettomarknadsvärdet uppgick på balansdagen till 117 (–134) MSEK. Valutasäkringar påverkade anlägg - ningstillgångarnas anskaffningsvärde med 45 (1) MSEK. Nettomarknads - värdet uppgick på balansdagen till –4 (–20) MSEK. Nettomarknadsvärdet för säkringar av ränterisk uppgick till 13 (29) MSEK. Räntederivat har påverkat periodens räntenetto med 6 ( 34) MSEK. Energiderivat har påverkat periodens rörelseresultat med –41 (–9) MSEK. Energiderivat hade vid årsskiftet ett utestående marknadsvärde om 18 (–49) MSEK. För mer information avseende finansnettot, se not E7. Känslighetsanalys SCA har gjort känslighetsanalyser på exponering av risk i finansiella instrument per 31 december 2025 med antaganden om marknadsrörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Om den svenska kronan ensidigt försvagas/förstärks med 10 procent mot alla valutor skulle utestående finansiella säkringar, leverantörsskulder samt kundfordringar minska/öka resultatet före skatt med 369 (352) MSEK. De finansiella säkringar som har längre löptid än 1 år skulle öka/minska det egna kapitalet med 0 (0) MSEK. För terminssäkringar som avser anläggningstillgångars anskaffnings - värde skulle en kronförstärkning/försvagning om 10 procent minska/öka eget kapital med 26 (20) MSEK. Om energipriserna ökar/minskar med 20 procent skulle utestående finansiella säkringar avseende elektricitet minska/öka energikostnaderna med 12 (1) MSEK. Utöver resultateffekten minskar/ökar det egna kapitalet med 8 (9) MSEK. E6 Derivat och säkringsredovisning § REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisning av derivat som används i säkringssyfte Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balans - räkningen. Verkligt värde för valutaoptioner fastställs med options - värderings modellen Black-Scholes. Resultat vid omvärdering av derivat som används för säkring redovisas enligt nedan. Kassaflödessäkring Resultat vid omvärdering av derivat avsedda för kassaflödessäkringar redovisas i eget kapital under övrigt totalresultat och förs till resultat - räkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultaträk - ningen. Vid säkringar av icke-finansiella tillgångar och skulder omförs resultatet av säkringen till anskaffningsvärdet utan en omklassificerings - justering och påverkar därför inte övrigt totalresultat. Kassaflödes - säkringar avseende energi påverkar energikostnaderna, det vill säga kostnad för såld vara. Trans aktionsexponeringens kassaflödessäkringar påverkar koncernens netto omsättning och kostnader. Kassaflödes - säkringar avseende räntekostnader påverkar finansnettot. När optioner har använts för att säkra valutaflöden identifierar kon - cernen endast optionens realvärde som säkringsinstrument. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutaoption redo - visas via övrigt totalresultat i säkringsreserven i eget kapital. Förändringar i valutaoptionens tidsvärde hänförligt till säkrade poster redovisas, via övrigt totalresultat, i reserven för säkringskostnad i eget kapital. Ekonomiska säkringar I de fall SCA gör ekonomiska säkringar utan att transaktionerna möter kraven för säkringsredovisning enligt IFRS 9, redovisas förändringar av verkligt värde på säkringsinstrumentet direkt i resultat räkningen mot den initialt säkrade posten. 199Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 202 ===== Utestående derivat med säkringsredovisning 1) MSEK Tillgång Skuld Netto Skatt Säkringsreserv efter skatt 2025 Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv Kassaflödessäkringar: Energirisk 19 –1 18 –4 14 Valutarisk 117 –4 113 –23 90 Ränterisk 24 –11 13 –3 10 Summa 160 –16 144 –30 114 2024 Derivat med säkringsredovisning i säkringsreserv Kassaflödessäkringar: Energirisk 7 –55 –48 10 –38 Valutarisk 15 –170 –155 32 –123 Ränterisk 39 –10 29 –6 23 Summa 61 –235 –174 36 –138 1) Utestående derivat med säkringsredovisning ingår i tabellen Utestående derivat på föregående sida. Resultat från säkringar av verkligt värde redovisas direkt i resultat - räkningen. Säkringsreserv i eget kapital Valutaderivat avseende säkring av transaktionsexponering förfaller under år 2026. Resultatet efter skatt kommer att påverkas med 93 (–107) MSEK med oförändrade valutakurser. Valutaderivat avseende säkring av anlägg - ningstillgångarnas anskaffningsvärde förfaller under 2026. Anläggnings - tillgångarnas anskaffningsvärden kommer förändras med –3 (–16) MSEK efter skatt med oförändrade valutakurser. Derivat som avser att säkra energikostnaderna i koncernen förfaller fram till och med 2027. Koncernens resultat efter skatt kommer att påverkas med 14 (–38) MSEK med oförändrade priser. E7 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader 1) MSEK 2025 2024 Resultat från aktier och andelar i andra bolag Utdelning 3 1 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, placeringar 77 73 Andra finansiella intäkter 6 5 Summa finansiella intäkter (RR) 86 79 Resultat från aktier och andelar i andra bolag Nedskrivning av andelar –72 - Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, upplåning2) –385 –521 Räntekostnader, derivat 0 2 Räntekostnader, leasing –25 –29 Andra finansiella kostnader –37 –37 Summa finansiella kostnader (RR) –519 –585 Summa –433 –506 1) I andra finansiella intäkter och kostnader ingår kursdifferenser med 28 (4) MSEK. 2) Kapitaliserad ränta har minskat räntekostnaderna med 41 (19) MSEK. Känslighetsanalys Om räntenivåerna hade varit 2 procentenheter högre, med oförändrad räntebindning och nettolåneskuld, skulle periodens räntekostnader varit 198 (160) MSEK högre. Känslighetsanalys har gjorts på den risk som SCA var exponerad för per 31 december 2025 med antaganden om marknads - rörelser som anses rimligt möjliga på ett års sikt. Beskrivning av hur SCA hanterar sin ränterisk återfinns i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. 200 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 203 ===== E8 Eget kapital Eget kapital uppgick totalt till 101 521 (104 035) MSEK per 31 december 2025. Tabellerna visar fördelning och periodens resultat. Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver1) Balanserad vinst Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital 2025 års värde vid periodens början 2 350 6 830 35 367 59 488 104 035 - 104 035 Periodens resultat redovisat i resultaträkningen (RR) - - - 3 205 3 205 0 3 205 Periodens övriga totalresultat Poster som inte kan omföras till periodens resultat Värdeförändring marktillgångar - - –5 346 - –5 346 - –5 346 Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner2) - - - 744 744 - 744 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat3) - - 1 072 –153 919 - 919 Summa - - –4 274 591 –3 683 - –3 683 Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital - - 699 - 699 - 699 Överfört till resultaträkningen för perioden - - –426 - –426 - –426 Säkringskostnad - - 0 - 0 - 0 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet - - –208 - –208 - –208 Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital3) - - –47 - –47 - –47 Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt - - –4 256 591 –3 665 - –3 665 Periodens totalresultat (TRR) - - –4 256 3 796 –460 0 –460 Transaktioner med ägare Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar - - 45 - 45 - 45 Skatt på kassaflödessäkring - - –9 - –9 - –9 Kapitaltillskott till ej helägt dotterbolag - - - - 0 17 17 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande - - - - 0 - 0 Utdelning4) - - - –2 107 –2 107 - –2 107 Värde vid periodens slut (BR) 2 350 6 830 31 147 61 177 101 504 17 101 521 1) Omvärderingsreserv, säkringsreserv, säkringskostnad och omräkningsreserv ingår i raden reserver i balansräkningen, se tabell E8:2. 2) Inklusive särskild löneskatt. 3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår av tabell E8:3. 4) Utdelning uppgick till 3,00 SEK per aktie och avser moderbolagets ägare. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman en utdelning om 3,00 SEK per aktie för verksamhetsåret 2025. För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M13. TABELL E8:1 Resultat per aktie 2025 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 3 205 3 639 Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, MSEK 0 - Medelantal aktier, miljoner 702 702 Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare 4,56 5,18 201Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 204 ===== Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver1) Balanserad vinst Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital 2024 års värde vid periodens början 2 350 6 830 37 494 57 610 104 284 - 104 284 Periodens resultat redovisat i resultaträkningen (RR) - - - 3 639 3 639 - 3 639 Periodens övriga totalresultat Poster som inte kan omföras till periodens resultat Värdeförändring marktillgångar - - –2 376 - –2 376 - –2 376 Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner2) - - - 229 229 - 229 Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat3) - - 500 –47 453 - 453 Summa - - –1 876 182 –1 694 - –1 694 Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital - - –419 - –419 - –419 Överfört till resultaträkningen för perioden - - –65 - –65 - –65 Säkringskostnad - - 12 - 12 - 12 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet - - 125 - 125 - 125 Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital3) - - 97 - 97 - 97 Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt - - –2 126 182 –1 944 - –1 944 Periodens totalresultat (TRR) - - –2 126 3 821 1 695 - 1 695 Transaktioner med ägare Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar - - –1 - –1 - –1 Skatt på kassaflödessäkring - - 0 - 0 - 0 Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande - - - –12 –12 - –12 Utdelning4) - - - –1 931 –1 931 - –1 931 Värde vid periodens slut (BR) 2 350 6 830 35 367 59 488 104 035 - 104 035 1) Omvärderingsreserv, säkringsreserv, säkringskostnad och omräkningsreserv ingår i raden reserver i balansräkningen, se tabell E8:2. 2) Inklusive särskild löneskatt. 3) Specifikation över inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat framgår i tabell E8:3. 4) Utdelning uppgick till 2,75 SEK per aktie och avser moderbolagets ägare. För ytterligare information i anslutning till eget kapital, se moderbolagets not M13. 202 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 205 ===== TABELL E8:2 Eget kapital, specifikation av reserver Omvärderingsreserv Säkringsreserv1) Omräkningsreserv MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Värde vid periodens början 35 577 37 453 –147 229 –63 –188 Omvärdering av marktillgångar –5 346 –2 376 - - Kassaflödessäkringar: Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital - - 699 –419 - - Överfört till resultaträkning för perioden - - –426 –65 - - Säkringskostnad - - 0 12 - - Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet - - - - –208 125 Skatt på poster redovisade direkt i/överförda från eget kapital 1 072 500 –47 97 - - Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt –4 274 –1 876 226 –375 –208 125 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar - - 45 –1 - - Skatt på kassaflödessäkring - - –9 0 - - Värde vid periodens slut 31 303 35 577 115 –147 –271 –63 1) Se även not E6 för uppgift om när resultat förväntas bli realiserat. TABELL E8:3 Specifikation över inkomstskatt hänförlig till övrigt totalresultat för perioden 2025 2024 MSEK Före skatt Skatte- effekt Efter skatt Före skatt Skatte- effekt Efter skatt Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner 744 –153 591 229 –47 182 Kassaflödessäkringar 273 –47 226 –484 97 –387 Säkringskostnad 0 - 0 12 - 12 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet –208 - –208 125 - 125 Omvärdering av marktillgångar –5 346 1 072 –4 274 –2 376 500 –1 876 Periodens övriga totalresultat –4 537 872 –3 665 –2 494 550 –1 944 Skuldsättningsgraden uppgick till 10,8 (10,5) procent per 31 december 2025. Förändring i skulder och eget kapital beskrivs i avsnittet Finansiell ställning i Förvaltningsberättelsen. SCA strävar efter att ha en effektiv kapitalstruktur, samtidigt som långsiktig tillgång till lånefinansiering ska säkerställas. Kassa flöde i förhållande till nettolåneskuld, enligt vid var tid gällande definitioner från Standard & Poor’s, beaktas med målsättning att upprätthålla en kredit värdighet motsvarande ”investment grade”. SCA har i kreditbetyg för lång upplåning BBB från Standard & Poor´s. SCAs finansiella riskhantering beskrivs i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. 203Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 206 ===== F Koncernstruktur F1 Dotterbolag Förteckning över större dotterbolag Koncernens andelar i större dotterbolag per 31 december 2025 presenteras nedan. Tabellen visar helägda dotterbolag eller dotterbolag med väsentligt innehav och bestämmande inflytande med en extern och intern omsättning överstigande 100 MSEK under 2025. Bolagsnamn Organisationsnummer Säte Röstandel 2025-12-31 Röstandel 2024-12-31 SCA Massa AB 556093-6733 Sundsvall, Sverige 100 100 SCA Munksund AB 556237-4859 Piteå, Sverige 100 100 SCA Obbola AB 556147-1003 Umeå, Sverige 100 100 SCA Skog AB 556048-2852 Sundsvall, Sverige 100 100 SCA Wood AB 556047-8512 Sundsvall, Sverige 100 100 SCA Wood Scandinavia AB 556302-0667 Sundsvall, Sverige 100 100 Gällö Timber AB 556801-1786 Bräcke, Sverige 100 100 SCA Metsad Eesti AS 10329729 Harjumaa, Estland 100 100 SCA Products (UK) Ltd 1549728 Essex, Storbritannien 100 100 SCA Wood Hong Kong Ltd 1134245 Hongkong, Kina 100 100 SCA Logistics GmbH, Tyskland, ingår i SCAs konsoliderade finansiella räkningar och använder sig av förenklingarna i Section 264 (3) HGB (Handelsgesetzbuch). F2 Intressebolag och joint ventures § REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernens andel av resultat efter skatt som uppkommit i intressebolag och joint ventures efter förvärvet redovisas på raden ”Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures” i koncernens resultaträkning. Aktier i intressebolag och joint ventures Intressebolag Joint ventures MSEK 2025 2024 2025 2024 Värde vid periodens början 370 400 786 853 Investeringar - - 71 45 Nettoförändring (RR) –25 –34 20 –112 Nedskrivningar1) –71 - - - Omräkningsdifferenser –5 4 - - Värde vid periodens slut (BR) 269 370 877 786 1) Nedskrivningen avser Florencia S.A.S. Kapitalandel, % Bokfört värde, MSEK Bolagsnamn Organisationsnummer Säte 2025 2024 2025 2024 Intressebolag Florencia S.A.S. 809 910 177 Rennes, Frankrike 38,5 38,5 245 345 Övrigt 24 25 Summa (BR) 269 370 Joint ventures Biorefinery Östrand AB 559111-7956 Sundsvall, Sverige 50 50 234 185 Scastone AB 559337-8788 Sundbyberg, Sverige 50 50 647 607 Övrigt –4 –6 Summa (BR) 877 786 204 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 207 ===== F3 Rörelseförvärv och avyttringar § REDOVISNINGSPRINCIPER Förvärv av dotterbolag SCA tillämpar IFRS 3 Rörelseförvärv i samband med förvärv. Ett bolags - förvärv kan klassificeras som ett rörelseförvärv eller ett tillgångsförvärv. Om de förvärvade tillgångarna inte är en verksamhet/rörelse ska trans - aktionen redovisas som ett tillgångsförvärv. Bolagsförvärv vars primära syfte är att förvärva bolagets fastigheter och där bolagets eventuella förvaltnings organisation och administration är av underordnad betydelse för förvärvet, klassificeras som tillgångsförvärv. Vid tillgångsförvärv redo - visas ingen uppskjuten skatt hänförligt till förvärvet. Förvärv Under 2025 har inga bolag förvärvats. Under 2024 utnyttjade SCA sin köpoption att förvärva resterande aktier i Gällö Timber AB och blev därmed helägare av bolaget. Förvärvet slut - fördes under andra kvartalet 2024. SCA förvärvade även bolaget Ortviken BESS AB. Avyttringar Under 2025 avyttrade SCA 49 procent av sitt innehav i Ortviken BESS AB. SCA har även likviderat ett bolag i Tyskland och ett i Nederländerna. Under 2024 avyttrade SCA inget bolag. Väsentliga innehav i intressebolag och joint ventures, 100 % av verksamheten Intressebolag Joint venture Florencia S.A.S1) Biorefinery Östrand AB Scastone AB1) 2) MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Resultatposter Intäkter 1 704 1 968 28 20 291 1 003 Rörelseresultat –49 –111 –43 –36 41 –207 Periodens resultat –55 –102 –43 –36 79 –207 Summerad balansräkning Anläggningstillgångar 422 416 632 565 659 659 Omsättningstillgångar 824 1 063 80 62 1 048 1 018 Summa tillgångar 1 246 1 479 712 627 1 707 1 677 Eget kapital 595 690 469 370 1 289 1 211 Långfristiga skulder 279 348 231 184 400 0 Kortfristiga skulder 372 441 12 73 18 466 Summa skulder 1 246 1 479 712 627 1 707 1 677 1) Resultatposter LTM per november och balansposter per november. 2) 31 december 2024 upphörde ett avtal om handel med CTO (Crude Tall Oil), CFA (Crude Fatty Acid) samt TOP (Tall Oil Pitch) för bolaget som påverkat nettoomsättningen negativt mellan 2024 och 2025, utan materiell påverkan av rörelseresultatet. Verksamheten bedrivs vidare genom att realisera hela förädlingsvärdet av produktion genom ett hyresavtal för sin andel av produktionskapaciteten i ett bioraffinaderi. 205Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 208 ===== G Övrigt G1 Tillgångar som innehas för försäljning Tillgångar som innehas för försäljning MSEK 2025 2024 Värde vid periodens början 12 - Omklassificeringar –12 18 Försäljningar - –6 Värde vid periodens slut (BR) - 12 Tillgångar som innehas för försäljning avser maskiner och inventarier. G3 Transaktioner med närstående I den mån transaktioner med närstående har skett så har dessa baserats på vedertagna kommersiella villkor och prissättning i branschen och ingåtts under normala kommersiella villkor. SCA har under 2025 sålt för 431 (318) MSEK till Uni4 Marketing AB, för 3 (0) MSEK till Florencia S.A.S. samt varor och tjänster till Biorefinery Östrand AB för cirka 43 (73) MSEK. SCA har under 2025 köpt för 716 (607) MSEK från Uni4 Marketing AB och för 1 (3) MSEK från Florencia S.A.S. För information om löner och andra ersättningar, kostnader och för - pliktelser avseende pensioner och liknande förmåner för styrelse, verk - ställande direktören och andra ledande befattningshavare, se not C3–C5. I övrigt har inga transaktioner ägt rum mellan SCA och närstående. G4 Händelser efter balansdagen Det har inte inträffat några väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. G2 Säkerheter, ställda panter och åtaganden Eventualförpliktelser MSEK 2025 2024 Borgensförbindelser för dotterföretag 15 25 intressebolag 5 5 kunder och övriga - 28 Övriga ansvarsförbindelser 26 25 Summa 46 83 Ställda säkerheter SCA har inga skulder för vilka panter ställts, varken per 31 december 2025 eller motsvarande datum föregående år. SCA innehar inga företags - inteckningar. Åtaganden SCA har en beslutad investering i vindkraftsprojekt på totalt 1 715 MSEK över en tvåårsperiod. Per 31 december 2025 återstod 145 (583) MSEK i kontrakterade åtaganden varav 9 (454) MSEK i leverantörsskulder. Åtagandena avser i sin helhet anläggnings tillgångar. SCA har genom ett helägt dotterbolag förbundit sig att återbetala skulder som ett joint venture-bolag åtagit sig. Per 31 december 2025 uppgick SCAs åtagande till 115 (94) MSEK. Ställda garantier SCA har per 31 december 2025 ställda garantier avseende skogs maskiner till underentreprenörer om 479 (452) MSEK. SCA bedömer att de ställda garantierna utgör en obetydlig risk varför värdet inte tagits upp som en eventualförpliktelse. 206 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 209 ===== Moderbolagets resultaträkning (MRR) MSEK Not 2025 2024 Rörelsens intäkter Övriga rörelseintäkter 393 408 Summa intäkter 393 408 Rörelsens kostnader Övriga rörelsekostnader M1 –306 –281 Personalkostnader M2 –77 –109 Avskrivningar M7 –108 –104 Summa rörelsens kostnader –491 –494 Rörelseresultat –98 –86 Finansiella poster M11 Resultat från andelar i koncernbolag 800 - Resultat från övriga värdepapper och fordringar 1 - Ränteintäkter och liknande resultatposter 626 908 Räntekostnader och liknande resultatposter –538 –675 Summa finansiella poster 889 233 Resultat efter finansiella poster 791 147 Bokslutsdispositioner M5 888 1 614 Resultat före skatt 1 679 1 761 Skatter M6 –168 –353 Årets resultat 1 511 1 408 Moderbolagets rapport över totalresultat (MTRR) MSEK 2025 2024 Årets resultat 1 511 1 408 Övrigt totalresultat - - Summa totalresultat 1 511 1 408 207Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 210 ===== Moderbolagets förändring i eget kapital (MEK) MSEK Aktiekapital1) Uppskrivningsfond Reservfond Balanserad vinst och periodens resultat Summa eget kapital 2025 års värde vid periodens början 2 350 1 740 7 283 8 516 19 889 Årets resultat - - - 1 511 1 511 Utdelning 3,00 SEK per aktie - - - –2 107 –2 107 Värde vid periodens slut 2 350 1 740 7 283 7 920 19 293 MSEK Aktiekapital1) Uppskrivningsfond Reservfond Balanserad vinst och periodens resultat Summa eget kapital 2024 års värde vid periodens början 2 350 1 740 7 283 9 039 20 412 Årets resultat - - - 1 408 1 408 Utdelning 2,75 SEK per aktie - - - –1 931 –1 931 Värde vid periodens slut 2 350 1 740 7 283 8 516 19 889 1) Se även not M13. 208 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 211 ===== Moderbolagets balansräkning (MBR) MSEK Not 2025 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader, mark och inventarier M7 9 427 9 382 Materiella anläggningstillgångar 9 427 9 382 Andelar i koncernbolag M8 9 604 9 604 Fordringar hos dotterbolag M9 2 601 2 438 Långfristiga finansiella tillgångar M11 24 39 Övriga långfristiga fordringar 87 72 Finansiella anläggningstillgångar 12 316 12 153 Summa anläggningstillgångar 21 743 21 535 Omsättningstillgångar Fordringar hos dotterbolag M9 14 055 14 648 Kortfristiga finansiella tillgångar M11 1 1 Aktuella skattefordringar M6 57 55 Övriga kortfristiga fordringar M10 348 146 Kassa och bank M11 501 1 230 Summa omsättningstillgångar 14 962 16 080 Summa tillgångar 36 705 37 615 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital M13 2 350 2 350 Uppskrivningsfond 1 740 1 740 Reservfond 7 283 7 283 Summa bundet eget kapital 11 373 11 373 Balanserad vinst 6 409 7 108 Årets resultat 1 511 1 408 Summa fritt eget kapital 7 920 8 516 Summa eget kapital 19 293 19 889 Avsättningar Avsättningar för pensioner M4 112 102 Avsättningar för skatter M6 1 672 1 675 Summa avsättningar 1 784 1 777 Långfristiga skulder Långfristiga finansiella skulder M11 12 317 11 117 Skulder till dotterbolag M9 6 0 Övriga långfristiga skulder 0 0 Summa långfristiga skulder 12 323 11 117 Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder M11 1 551 2 580 Skulder till dotterbolag M9 1 685 1 880 Leverantörsskulder 1 4 Aktuella skatteskulder M6 - 0 Övriga kortfristiga skulder M12 68 368 Summa kortfristiga skulder 3 305 4 832 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 36 705 37 615 209Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 212 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys (MKF) MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 791 147 varav erhållen ränta 626 908 varav betald ränta –495 –651 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet (MKF:1) 104 13 Betald skatt M6 –173 –246 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 722 –86 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring i rörelsefordringar 391 1 393 Förändring i rörelseskulder –498 –1 007 Kassaflöde från den löpande verksamheten 615 300 Investeringsverksamheten Förvärv av anläggningstillgångar M7 –169 –276 Förvärv av finansiella tillgångar –163 –111 Avyttring av finansiella tillgångar 0 4 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 33 71 Kassaflöde från investeringsverksamheten –299 –312 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 2 750 2 637 Amortering av lån –2 576 –1 461 Utdelning –2 107 –1 931 Koncernbidrag M5 888 1 614 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 045 859 Periodens kassaflöde –729 847 Likvida medel vid periodens början 1 230 383 Likvida medel vid periodens slut 501 1 230 TABELL MKF:1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet MSEK 2025 2024 Avskrivningar på anläggningstillgångar 108 104 Realisationsresultat vid avyttring av anläggningstillgångar –17 –95 Orealiserade kurseffekter/värdeförändringar på fordringar och finansiella tillgångar 0 0 Förändring av derivat –3 0 Förändring av avsättningar 10 4 Övriga poster 6 0 Summa 104 13 210 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 213 ===== Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkningen, balansräkningen, totalresultatet, eget kapital och kassaflödesanalysen samt tabell i noterna markeras med följande symboler: MRR Moderbolagets resultaträkning. MTRR Moderbolagets rapport över totalresultat. MEK Moderbolagets förändring i eget kapital. MBR Moderbolagets balansräkning. MKF Moderbolagets kassaflödesanalys. XX:X Hänvisning till tabell i not. M1 Övriga rörelsekostnader Revisionskostnader MSEK 2025 2024 EY Revisionsuppdrag –8 –5 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –1 –5 Summa –9 –10 M2 Personal- och styrelsekostnader Personal- och styrelsekostnader MSEK 2025 2024 Löner och ersättningar –45 –72 varav koncernledning –36 –63 varav styrelse –9 –9 Pensionskostnader1) –13 –10 Övriga sociala kostnader –17 –26 Övriga personalkostnader –2 –1 Summa –77 –109 1) Moderbolagets pensionskostnader avser i sin helhet verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Pensionskostnaderna för 2024 var 3 MSEK lägre jämfört med vad som angavs i not C3 vilket berodde på en värdenedgång av befintlig pensionsskuld till verkställande direktören och övriga ledande befattnings- havare. Motsvarande belopp för 2025 var 0 MSEK. M3 Personaldata Medelantal anställda 2025 2024 Medelantal anställda 10 11 varav män 7 8 varav kvinnor 3 3 M4 Avsättningar för pensioner § REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolagets avsättningar för pensioner tryggas via Tryggandelagen och via kapitalförsäkringar. Den huvudsakliga skillnaden mellan Tryggande- lagens regler avseende pensioner och IAS 19 Ersättningar till anställda är att svensk god redovisningssed bortser från framtida höjningar av löner och pensioner vid beräkning av pensionsförpliktelsens nuvärde. I moder - bolaget förekommer såväl premiebestämda som förmånsbestämda planer. Kapitalvärde av pensionsförpliktelser avseende pensioner i egen regi MSEK 2025 2024 Avsättningar enligt Tryggandelagen 31 29 Avsättningar utanför Tryggandelagens regler 81 73 Summa (MBR) 112 102 Av den totala pensionsskulden på balansdagen uppgående till 112 MSEK, utgör 81 (73) MSEK en direktpensionsskuld inklusive löneskatt som är tryggad via kapitalförsäkringar. Direktpensionsskulden är inte tryggad i enlighet med Tryggandelagen. Kapitalförsäkringarna redovisas bland övriga långfristiga fordringar i balansräkningen. För resterande del av pensionsskulden har extern aktuarie genomfört kapitalvärdesberäkningar enligt reglerna i Tryggande lagen. Diskonteringsräntan är 3,42 (3,26) procent. Bolagets utestående pensionsförpliktelser enligt balansräkningen den 31 december 2025 avser verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. För ytterligare information om moderbolagets pensionsplaner, se not C3. M5 Bokslutsdispositioner § REDOVISNINGSPRINCIPER Vid redovisning av koncernbidrag tillämpar moderbolaget alternativregeln enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer och redovisar nettot av lämnade och erhållna koncernbidrag som bokslutsdisposition. Bokslutsdispositioner MSEK 2025 2024 Koncernbidrag från dotterbolag 2 304 3 093 Koncernbidrag till dotterbolag –1 416 –1 479 Summa (MRR) 888 1 614 M Noter till moderbolagets räkningar 211Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 214 ===== M6 Skatter § REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteutjämning inom koncernen genomförs genom lämnade och erhållna koncernbidrag. Moderbolaget redovisar merparten av koncernens svenska skatt. Skattekostnad (+), skatteintäkt (–) MSEK 2025 2024 Uppskjuten skatt (M6:2) –3 39 Aktuell skatt 171 314 Summa (MRR) 168 353 TABELL M6:1 Redovisad och förväntad skattekostnad 2025 2024 Avstämning MSEK % MSEK % Resultat före skatt (MRR) 1 679 1 761 Skattekostnad (MRR) 171 10,2 314 17,8 Förväntad skattekostnad 346 20,6 363 20,6 Skillnad –175 –10,4 –49 –2,8 Skillnaden förklaras av: Skatter hänförliga till tidigare perioder 0 0,0 –2 –0,1 Övriga poster –175 –10,4 –47 –2,7 Summa –175 –10,4 –49 –2,8 Aktuell skatteskuld (+), skattefordran (–) MSEK 2025 2024 Värde vid periodens början –55 –123 Aktuell skattekostnad 171 314 Betald skatt –173 –246 Värde vid periodens slut (MBR) –57 –55 TABELL M6:2 Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintäkt (–) MSEK 2025 2024 Förändringar i temporära skillnader –3 39 Summa –3 39 Avsättningar för uppskjuten skatt MSEK Värde vid periodens början Uppskjuten skatte- kostnad Värde vid periodens slut Byggnader och mark 1 690 2 1 692 Avsättningar för pensioner –21 –2 –23 Övrigt 6 –3 3 Summa (MBR) 1 675 –3 1 672 M7 Materiella anläggningstillgångar § REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolagets materiella anläggningstillgångar redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. I moderbolaget redovisas dock rot stående skog som materiell anläggningstillgång till historiskt anskaff - ningsvärde. Några systematiska avskrivningar eller förändringar av värdet i samband med avverkning görs inte i moderbolaget. Kollektiv omvär - dering av skogstillgångarna har förekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes till uppskrivningsfond i eget kapital. För information om kon - cernen, se not D2. Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark och markanläggningar1) Inventarier Total MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 189 177 5 753 5 596 1 1 5 943 5 774 Ackumulerade avskrivningar –150 –145 –1 745 –1 642 –1 –1 –1 896 –1 788 Ackumulerade uppskrivningar - - 5 380 5 396 - - 5 380 5 396 Planenligt restvärde 39 32 9 388 9 350 0 0 9 427 9 382 Värde vid periodens början 32 38 9 350 9 179 - - 9 382 9 217 Investeringar 12 - 157 276 - - 169 276 Avyttringar och utrangeringar - - –16 –7 - - –16 –7 Periodens avskrivningar –5 –6 –103 –98 - - –108 –104 Värde vid periodens slut (MBR) 39 32 9 388 9 350 0 0 9 427 9 382 1) I mark och markanläggningar ingår bokfört värde på skogstillgångar med 8 235 (8 245) MSEK. 212 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 215 ===== M8 Andelar i koncernbolag § REDOVISNINGSPRINCIPER Årligen görs en bedömning om det finns någon indikation på nedskriv - ningsbehov av posten andelar i koncernbolag. Nedskrivning redovisas i posten resultat från andelar i koncernbolag. Nedskrivningsprövning Prövningen innebär att bokfört värde på aktier i dotterbolag jämförs med koncernmässigt eget kapital. Årets nedskrivningsprövning av bokfört värde på aktier i dotterbolag har inte resulterat i någon nedskrivning. Andelar i koncernbolag MSEK 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 9 604 9 604 Redovisat värde 9 604 9 604 Värde vid periodens början 9 604 9 604 Investeringar - - Värde vid periodens slut (MBR, M8:1) 9 604 9 604 TABELL M8:1 Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag per 31 december 2025 Bolagsnamn Organisationsnummer Säte Antal andelar Kapital- andel, % Redovisat värde, MSEK Svenska dotterbolag SCA Graphic Holding AB 556479-2058 Sundsvall, Sverige 1 000 100 9 604 SCA Skogsfastigheter AB 556207-6256 Sundsvall, Sverige 1 000 100 0 SCA Kraftfastigheter AB 556449-7237 Sundsvall, Sverige 1 000 100 0 Totalt redovisat värde dotterbolag1) 9 604 1) I övrigt hänvisas till not F1 i koncernen. I noten presenteras helägda dotterbolag eller dotterbolag med väsentligt innehav och bestämmande inflytande med omsättning överstigande 100 MSEK under 2025. M9 Fordringar och skulder dotterbolag Fordringar och skulder dotterbolag MSEK 2025 2024 Anläggningstillgångar Räntebärande fordringar 2 601 2 438 Övriga fordringar - - Summa (MBR) 2 601 2 438 Omsättningstillgångar Räntebärande fordringar 11 720 11 235 Övriga fordringar 2 335 3 413 Summa (MBR) 14 055 14 648 Långfristiga skulder Räntebärande skulder - - Övriga skulder 6 0 Summa (MBR) 6 0 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder - 275 Övriga skulder 1 685 1 605 Summa (MBR) 1 685 1 880 M10 Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar MSEK 2025 2024 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (M10:1) 86 94 Övriga fordringar 262 52 Summa (MBR) 348 146 TABELL M10:1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter MSEK 2025 2024 Förutbetalda finansiella kostnader 82 91 Övriga poster 4 3 Summa 86 94 213Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 216 ===== M11 Finansiella instrument § REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningsprinciperna för finansiella instrument i moderbolaget är i enlighet med koncernens redovisningsprinciper förutom att säkrings - redo visning ej tillämpas, se not E1. Finansiella instrument kategoriseras i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument. Finansiella poster MSEK 2025 2024 Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar från dotterbolag 800 - Resultat från övriga värdepapper och fordringar Utdelning på aktier och andelar i andra företag 1 - Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter, dotterbolag 615 895 Ränteintäkter, externa 11 13 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader, externa –436 –532 Räntekostnader, dotterbolag –76 –118 Andra finansiella kostnader1) –26 –25 Summa (MRR) 889 233 1) I posten ingår valutakursdifferenser, vilka netto uppgår till 6 (4) MSEK. Finansiella tillgångar MSEK 2025 2024 Långfristiga finansiella tillgångar Derivat 24 39 Summa (MBR) 24 39 Kortfristiga finansiella tillgångar Derivat 1 1 Summa (MBR) 1 1 Finansiella skulder MSEK 2025 2024 Långfristiga finansiella skulder Långfristiga räntebärande skulder 12 306 11 107 Derivat 11 10 Summa (MBR) 12 317 11 117 Kortfristiga finansiella skulder Kortfristiga räntebärande skulder 1 551 2 576 Derivat 0 4 Summa (MBR) 1 551 2 580 Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder Redovisat värde Verkligt värde MSEK 2025 2024 2025 2024 Lån med löptid mellan 1–5 år 9 296 8 465 9 269 8 381 Lån med löptid mer än 5 år 3 010 2 642 3 009 2 649 Summa (MBR) 12 306 11 107 12 278 11 030 Kortfristiga räntebärande skulder Redovisat värde Verkligt värde MSEK 2025 2024 2025 2024 Lån med löptid <1 år 1 551 2 576 1 552 2 577 Summa (MBR) 1 551 2 576 1 552 2 577 För mer information om upplåningsaktiviteter under året, se not E4. Finansiella instrument per kategori Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde MSEK 2025 2024 Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos dotterbolag 2 601 2 437 Räntebärande fordringar 81 73 Omsättningstillgångar Fordringar hos dotterbolag 11 720 11 235 Kassa och bank (MBR) 501 1 230 Summa 14 903 14 975 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde MSEK 2025 2024 Skulder Långfristiga skulder Räntebärande skulder 12 306 11 107 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder 1 551 2 576 Skulder till dotterbolag - 275 Leverantörsskulder 1 4 Övriga kortfristiga skulder 33 44 Summa 13 891 14 006 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen MSEK 2025 2024 Derivat – Långfristiga finansiella tillgångar 24 39 Derivat – Kortfristiga finansiella tillgångar 1 1 Derivat – Övriga långfristiga fordringar 6 0 Derivat – Övriga kortfristiga fordringar 243 300 Summa 274 340 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen MSEK 2025 2024 Derivat – Långfristiga finansiella skulder 11 10 Derivat – Kortfristiga finansiella skulder 0 4 Derivat – Övriga långfristiga skulder 6 0 Derivat – Övriga kortfristiga skulder 243 300 Summa 260 314 M12 Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder MSEK 2025 2024 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (M12:1) 57 95 Övriga rörelseskulder 11 273 Summa (MBR) 68 368 TABELL M12:1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter MSEK 2025 2024 Upplupna räntekostnader 33 44 Upplupna sociala kostnader 5 11 Upplupen semesterlöneskuld 3 3 Övriga skulder till personal 3 22 Övriga poster 13 15 Summa 57 95 214 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 217 ===== M13 Aktiekapital Förändringen i eget kapital framgår av den finansiella rapport avseende eget kapital som presenteras under moderbolagets räkningar. Aktiekapitalet och antalet aktier har från och med 1993 genom nyemissioner, nyteckning, konverteringar, split samt dödande av aktier i eget förvar förändrats enligt nedanstående: År Händelse Antal aktier Ökning av aktiekapital Inbetalt belopp MSEK 1993 Antal aktier 1 januari 1993 172 303 839 1993 Konvertering av förlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1 4 030 286 40,3 119,1 Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK 17 633 412 176,3 1 410,7 1994 Konvertering av förlagsbevis 16 285 0,2 - 1995 Konvertering av förlagsbevis 3 416 113 34,2 - 1999 Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK 32 899 989 329,0 4 579,0 2000 Konvertering av förlagsbevis 101 631 1,0 15,0 2001 Nyemission, riktad 1 800 000 18,0 18,0 2002 Nyteckning genom optionsbevis IIB 513 - 0,1 2003 Konvertering av förlagsbevis 1 127 792 11,3 288,4 Nyteckning genom optionsbevis IIB 1 697 683 17,0 434,5 2004 Konvertering av förlagsbevis 9 155 0,1 1,1 2007 Split 3:1 470 073 396 - - 2017 Dödande av aktier i eget förvar –2 767 605 - - 2025 Antal aktier 31 december 2025 702 342 489 SCAs aktiekapital 31 december 2025 Antal röster per aktie Antal aktier Aktiekapital MSEK A-aktier 10 61 866 430 207 B-aktier 1 640 476 059 2 143 Summa 702 342 489 2 350 Kvotvärde på moderbolagets aktier uppgår till 3,35 SEK. Under 2025 har på aktieägares begäran 1 833 877 aktier av serie A omvandlats till serie B. M14 Eventualförpliktelser, ställda säkerheter och garantier Eventualförpliktelser MSEK 2025 2024 Borgensförbindelser för dotterbolag 650 1 552 intressebolag 175 250 Övriga ansvarsförbindelser 2 2 Summa 827 1 804 Ställda säkerheter MSEK 2025 2024 Ställda säkerheter för dotterbolag 0 0 Summa 0 0 Ställda garantier SCA har per 31 december 2025 ställda garantier avseende skogs maskiner till underentreprenörer om 479 (452) MSEK. SCA bedömer att de ställda garantierna utgör en obetydlig risk varav värdet inte tagits upp som en eventualförpliktelse. M15 Förslag till vinstdisposition Bokslut 2025 Vinstdisposition moderbolaget (SEK) Fritt eget kapital i moderbolaget är: Balanserade vinstmedel 6 409 010 682 Återbetalning av tidigare utdelning 141 790 Periodens resultat 1 510 956 642 Summa 7 920 109 114 Styrelsen och verkställande direktören föreslår: – att till aktieägarna utdelas 3,00 SEK per aktie 2 107 027 467 – samt att återstående belopp balanseras 5 813 081 647 Summa 7 920 109 114 Årsredovisningen fastställs av SCAs årsstämma och kommer att fram - läggas för beslut på årsstämman den 27 mars 2026. 215Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 218 ===== Underskrifter Styrelsen bedömer att utdelningen till aktieägarna med föreslaget belopp enligt not M15 är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsoliderings - behov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och ha möjlighet att göra eventuella nöd - vändiga investeringar. Årsredovisningen samt koncernredovisningen har signerats och godkänts för pub licering av styrelsen den 26 februari 2026. Koncernens resultat- och balans räkning samt moderbolagets resultat- och balans - räkning kommer att framläggas för beslut på årsstämman den 27 mars 2026. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern redo vis- ningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings - standarderna IFRS såsom de har antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltnings berättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen för koncernen och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen. Styrelsen och verkställande direktören försäkrar vidare att års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de europeiska stan - darderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de specifikationer som har antagits med stöd av artikel 8.4 i EU:s taxonomiförordning. Sundsvall, 26 februari 2026 Helena Stjernholm Styrelseordförande Niclas Andersson Styrelseledamot, utsedd av de anställda Åsa Bergman Styrelseledamot Roger Boström Styrelseledamot, utsedd av de anställda Lennart Evrell Styrelseledamot Annemarie Gardshol Styrelseledamot Carina Håkansson Styrelseledamot Maria Jonsson Styrelseledamot, utsedd av de anställda Martin Lindqvist Styrelseledamot Anders Sundström Styrelseledamot Barbara Milian Thoralfsson Styrelseledamot Ulf Larsson Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot Vår revisionsberättelse har avgivits den 2 mars 2026 Vår granskningsberättelse avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten har avgivits den 2 mars 2026 Ernst & Young AB Fredrik Norrman Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 216 Övrigt SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 219 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), org nr 556012-6293 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 84–95 och hållbarhetsrapporten på sidorna 96–163. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 69–216 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisnings - lagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis - ningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS ®), så som de antagits av EU, och årsredo - visningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 84–95 respektive 96–163. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern - redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål - lande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga för - bjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Beskriv - ningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska läsas i detta sammanhang. Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder som utformats för att beakta vår bedöm - ning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen och koncernredovis - ningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår revisionsberättelse. Skogsvärdering Beskrivning av området Hur detta område beaktades i revisionen SCA koncernen redovisar sina skogstillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 41 Jord- och skogsbruk. Koncernens skogstillgångar delas upp i biologiska tillgångar vars värdeförändring redovisas i rörelseresultatet enligt IAS 41 och marktillgångar vars värdeförändring redovisas i övrigt totalresultat enligt omvärderingsmetoden i enlighet med IAS 16. Det verkliga värdet på koncernens totala skogstillgångar beräknas utifrån transaktioner i de områden där SCA har skogsmark och den beräknade virkesvolymen, för att sedan allokeras ut baserat på diskonterade kassaflöden. Värderingen klassificeras som nivå 3 i enlighet med IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En beskrivning av redovisningsprinciperna samt viktiga antaganden och bedömningar framgår av not D3 tillsammans med övriga upplysningar kring skogstillgångarna. Per den 31 december 2025 har biologiska tillgångar tagits upp till ett värde om 62 230 miljoner SEK och marktillgångar till ett värde om 41 536 miljoner SEK, totalt 103 766 miljoner SEK vilket representerar 71 procent av koncernens totala tillgångar. Värderingsprocessen är komplex då den kräver bedömningar och antaganden vad gäller marknadsstatistiken, virkesvolymen och de framtida diskonterade kassaflödena för allokeringen av totalvärdet på mark- och biologisk tillgång. Väsentliga bedömningar och antaganden inkluderar marknadsstatistikens tillförlitlighet och period, beräkning av virkesvolym, diskonteringsränta samt framtida kassaflöden. Med hänsyn till ovan anser vi att värderingen av koncernens skogstillgångar utgör ett särskilt betydelsefullt område. Vår granskning har bland annat omfattat följande granskningsåtgärder: • Utvärderat och granskat koncernens process och metod för värdering av skogstillgångar och allokering av verkligt värde mellan biologiska- och marktillgångar. • Utvärderat tredjepartsleverantörerna av marknadsstatistiken samt statistikens områdesindelning och period. • Med stöd av extern specialist utvärderat och granskat beräkningen av virkesvolym. • För beräkningen av allokering mellan mark- och biologiska tillgångar har vi, med stöd av våra värderingsexperter utfört följande granskningsåtgärder: • Granskat diskonteringsräntan. • Utvärderat bedömningar i kassaflödesmodellerna såsom inkluderade kostnader och intäkter samt inflationsantagande. • Kontrollerat indata i kassaflödesmodellerna mot redovisningen och tillhörande bokföringsunderlag. För den indata i modellerna som baseras på prognoser har vi bedömt rimligheten i gjorda antaganden samt jämfört mot historiska utfall för att bedöma tillförlitligheten i tidigare prognoser. • Utvärderat Koncernens egna känslighetsanalyser samt genomfört egna känslighetsanalyser. Vi har även bedömt lämnade upplysningar i årsredovisningen. 217ÖvrigtSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 220 ===== Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–68 och 223–227. Även ersättningsrapporten för räkenskapsåret 2025 utgör annan informa - tion. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrk - ande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovis - ningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktig - heter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa - tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att års - redovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredo - visningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkstäl - lande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bola - gets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämp - ligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam - heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fort - satt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga fel - aktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revi - sion som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsent - liga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i års - redovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är till - räckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegent - ligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhål - landen som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fort - sätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksam - heten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäker - hetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slut - satser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och inne - hållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplys - ningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också infor - mera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. 218 Övrigt SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 221 ===== Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk - ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är obero - ende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända - målsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf - fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvalt - ningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska full - göras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo - visningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättnings - skyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revi - sionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vid - tagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns granskning av Esef­rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revi - sorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommen - dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för - väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 Kvalitetsstyrning för revisions - företag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rap - porter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. 219ÖvrigtSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 222 ===== Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektro - nisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma ris - kerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma gransk - ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls - enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredo - visningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncer - nens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 84–95 och för att den är upprättad i enlighet med årsredo - visningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfatt - ning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överensstämmelse med årsredovisningslagen. Stockholm, den 2 mars 2026 Ernst & Young AB Fredrik Norrman Auktoriserad revisor 220 Övrigt SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 223 ===== Revisorns granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten Revisorns granskningsberättelse över Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCAs hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, org.nr 556012-6293 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten upprättad av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (företaget) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 96–163 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS; • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten; och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EUs taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revi - sorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets - rapporten och återfinns på sidorna 1–95, 164–215 och 223–227. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna infor - mation och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och över - väga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbar - hetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna informa - tion, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Övrig upplysning Upplysningarna i hållbarhetsrapporten avseende föregående räken - skapsår har i vissa fall varit föremål för översiktlig granskning enligt ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och över siktliga granskningar av historisk finansiell information och gransk - ningsberättelsen lämnades den 3 mars 2025. Övriga jämförelsetal i hållbarhets rapporten för år 2025 har inte varit föremål för granskning. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ års - redovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som sty - relsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbar - hetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lag - stadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och han - terar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avse - ende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i håll - barhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransknings- åtgärder. 221ÖvrigtSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 224 ===== Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inklu - derade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsled - ningen (t.ex. intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument); och • Granska företagets interna dokumentation av sin process; och • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 115–116 i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till att: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kon - trollmiljön, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten; • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identifiera innehållet i hållbar - hetsrapporten också ingår; • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska gransk - ningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utföra substansgranskningsåtgärder för utvalda upplysningar i hållbar - hetsrapporten; • Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram väsentliga uppskatt - ningar och framåtblickande information och förstå hur dessa metoder tillämpades. Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna inklude - rade, men var inte begränsade till att: • Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksam - heter som omfattas av- och är förenliga med EUs Taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten. • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska gransk - ningsåtgärder på taxonomiupplysningarna; • Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används i taxonomiupplysningarna; • Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna är förenlig med kraven i EUs Taxonomiförordning; • Utföra substansgranskningsåtgärder för utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EUs Taxonomi. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för Svenska Cellulosa Aktie - bolaget SCA förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga fram - tida aktiviteter av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm, den 2 mars 2026 Ernst & Young AB Fredrik Norrman Auktoriserad revisor 222 Övrigt SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 225 ===== Flerårsöversikt MSEK 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 RESULTATRÄKNING Nettoomsättning 20 427 20 232 18 081 20 794 18 822 18 410 19 591 EBITDA 6 564 7 143 6 807 10 194 9 109 4 4401) 5 3192) Skog 3 788 3 531 3 511 2 602 2 601 2 213 1 740 Trä 856 927 550 1 945 2 895 657 789 Massa 752 1 680 1 213 2 883 2 010 614 983 Containerboard 1 111 932 1 212 2 792 1 708 1 190 2 064 Förnybar energi 442 451 690 355 248 - - Övrigt –385 –378 –369 –383 –353 –2341) –2572) Avskrivningar –2 132 –2 116 –1 950 –1 552 –1 475 –1 6011) –1 6162) Rörelseresultat 4 432 5 027 4 857 8 642 7 634 2 8391) 3 7032) Finansiella poster –433 –506 –414 –39 –107 –117 –126 Resultat före skatt 3 999 4 521 4 443 8 603 7 527 2 7221) 3 5772) Inkomstskatter –794 –882 –818 –1 782 –1 426 –4831) –7302) Periodens resultat 3 205 3 639 3 625 6 821 6 101 2 2391) 2 8472) BALANSRÄKNING Skogstillgångar 103 766 107 329 107 481 97 882 84 497 74 900 69 682 Immateriella och övriga materiella anläggningstillgångar 26 694 26 837 26 613 26 091 22 877 19 690 19 237 Rörelsekapital 5 344 4 768 4 321 4 138 2 823 2 759 3 748 Aktuell och uppskjuten skatt –24 002 –24 267 –24 233 –22 315 –19 130 –16 646 –15 672 Övrigt sysselsatt kapital 658 253 868 551 –260 –869 112 Sysselsatt kapital 112 460 114 920 115 050 106 347 90 807 79 834 77 107 Eget kapital 101 521 104 035 104 284 96 358 83 055 72 163 68 510 Nettolåneskuld 10 939 10 885 10 766 9 989 7 752 7 671 8 597 Sysselsatt kapital 112 460 114 920 115 050 106 347 90 807 79 834 77 107 KASSAFLÖDESANALYS Operativt kassaflöde 3 078 3 187 2 985 5 685 5 216 2 688 2 922 Kassaflöde före utdelning 1 247 1 578 585 –320 876 723 145 Löpande investeringar, netto –1 3983) –1 109 –1 603 –1 436 –1 236 –1 224 –1 132 Strategiska investeringar i anläggningar –1 273 –689 –1 510 –4 351 –3 723 –1 414 –1 256 FINANSIELLA NYCKELTAL EBITDA-marginal 32,1% 35,3% 37,6% 49,0% 48,4% 24,1%1) 27,2%2) Rörelsemarginal 21,7% 24,8% 26,9% 41,6% 40,6% 15,4%1) 18,9%2) Avkastning på sysselsatt kapital, Industridelen 4,4% 7,3% 7,3% 40,1% 33,0% 5,4%1) 11,9% Avkastning på sysselsatt kapital 3,8% 4,4% 4,5% 8,9% 9,0% 3,6%1) 6,9%2) Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x 1,6x 1,0x 0,9x 1,7x1) 1,6x2) Skuldsättningsgrad 10,8% 10,5% 10,3% 10,4% 9,3% 10,6% 12,5% Data per aktie Resultat, SEK/aktie 4,56 5,18 5,23 9,61 8,69 3,191) 4,052) Utdelning, SEK/aktie 3,004) 3,00 2,75 2,50 3,25 2,00 0,00 ICKE-FINANSIELLA NYCKELTAL Kreditbetyg Investment Grade Investment Grade Investment Grade Investment Grade Investment Grade Investment Grade Investment Grade Klimatnytta, miljoner ton CO2e5) 12,0 12,3 12,8 (9,1) 10,1 10,5 9,6 10,5 Fossila utsläpp i värdekedjan (scope 1–3), miljoner ton CO2e6) 0,98 0,97 (0,93) (0,82) (0,80) (0,79) (0,96) 1,12 (1,09) Vedråvara från ansvarsfullt skötta skogar, andel spåbarhets- certifierad vedråvara (lägst FSCs Controlled Wood) 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Förbrukad vedråvara, miljoner m3 fub 11,0 10,9 10,3 10,4 10,7 11,3 11,2 Andel kvinnor i koncernen, avser 31 december respektive år 25% 24% 24% 23% 22% 21% 19% Arbetsolycksfallsfrekvens, TRI per miljon arbetade timmar7) 10,0 (3,9) 3,1 4,3 3,1 5,8 5,6 7,4 1) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till avvecklingen av tryckpappersverksamheten. 2) Exklusive effekten av engångsposter relaterade till ändrad redovisningsmetod för värdering av skogstillgångar. 3) –89 MSEK från nya, omvärderade samt avslutade leasingkontrakt. 4) Styrelsens förslag. 5) Byte av modell år 2023. Baserat på komponenterna i ISO 13391 för år 2025, för år 2024 FDIS 13991 och för år 2023 Skogsforsk rapport 1187-2024 som alla är baserade på samma modell, och dessförinnan modell publicerad av SCA 2019, Holmgren och Kolar. 6) Övergång till redovisning av bruttousläpp från år 2024. Nettoutsläpp inom parentes. 7) Total Recordable Incidents, TRI. Övergång till TRI från år 2025. Tidigare år avser Lost Time Accidents, LTA, per miljon arbetade timmar. 223ÖvrigtSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 226 ===== Definitioner och ordlista Finansiella begrepp Resultatmått EBITDA Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt. EBITDA-marginal Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt i procent av nettoomsättning. Definitionen används på koncernnivå och segmentnivå förutom för Förnybar energi där EBITDA-margi - nalen beräknas i procent av intäkter. EBITDA exklusive omvärdering av biologiska tillgångar Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt exklusive omvärdering av biologiska tillgångar. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av netto omsättning. Definitionen används på koncern nivå och segmentnivå för samtliga segment förutom Förnybar energi där rörelse marginalen beräknas som rörelse resultat i procent av intäkter. Kapitalmått Sysselsatt kapital Balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella tillgångar och pensionstillgångar, minskat med ej räntebärande skulder. Rörelsekapital Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar (varulager, kundfordringar och övriga ej räntebärande kortfristiga fordringar) minus kortfristiga rörelseskulder (leverantörsskulder exklusive de som avser strategiska investeringar, övriga ej ränte - bärande kortfristiga skulder samt övriga kortfristiga avsättningar). Nettolåneskuld Finansiella skulder och avsättningar för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel). Skuldsättningsgrad Nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Nettolåneskuld/EBITDA Nettolåneskuld i förhållande till 12 månaders rullande (LTM) EBITDA. I årsredovisningen utgör LTM räkenskapsåret. Avkastningsmått Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens sysselsatta kapital. Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelse resultat multiplicerat med fyra i procent av genomsnittet av de två senaste kvartalens sysselsatta kapital. Engångseffekter exkluderas. För industriella segment används endast ROCE industridelen. Avkastning på sysselsatt kapital – industridelen Beräknas som koncernens avkastning på sysselsatt kapital exklu - sive rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelsesegment Skog, verksamhet inom området vindkraft och en andel av Övrig verksamhet. Strategiska investeringar i industri som ej är tagen i drift och engångseffekter exkluderas. Detta mått gäller för segment Trä, Massa och Containerboard. Engångseffekter Väsentliga transaktioner som saknar tydlig koppling till den vanliga verksamheten och som inte förväntas inträffa regelbundet. Detta mått exkluderas vid beräkning av avkastning på sysselsatt kapital. Kassaflödesmått Operativt kassaflöde Summan av kassamässigt rörelseöverskott samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar i anlägg- ningstillgångar samt strukturkostnader. Rörelsens kassaflöde Operativt kassaflöde med avdrag för finansiella poster och betald skatt samt påverkan av övrigt finansiellt kassaflöde. Strategiska investeringar i anläggningar Investeringar med syfte att öka bolagets framtida kassaflöde genom förvärv av företag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny konkurrenskraftig teknik. Löpande nettoinvesteringar Konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhålls-, rationali- serings-, ersättnings- eller miljökaraktär med avdrag för ersättning från avyttrade anläggnings tillgångar med syfte att bevara värdet på tillgångarna. Kassamässigt rörelseöverskott EBITDA med avdrag för realisationsvinster och -förluster från materiella och immateriella tillgångar, återläggning av resultat från andelar i intressebolag och joint ventures (JV) samt resultatet från omvärderingen av biologiska tillgångar. 224 Övrigt SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 227 ===== Ordlista CTMP (kemisk termomekanisk massa) är en högutbytesmassa som produceras genom uppvärmning och mekanisk sönderdelning i raffinörer av kemiskt förbehandlad ved. FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell organisation som verkar för ansvarsfullt skogsbruk. FSC har utvecklat principer som kan användas för certifiering av skogsförvaltning och som tillåter FSC- märkning av produkter baserade på råvara från FSC-certifierade skogar. FSC Controlled wood Regelverk för att undvika inköp av produkter, exempelvis virke, från oacceptabla källor. Klimatnytta beskriver bolagets totala klimat effekt i miljoner ton koldioxid- ekvivalenter och beräknas baserat på komponenterna i den globala standarden ISO 13391. Modellen omfattar skogens netto upptag av koldioxid, produkternas bidrag då de lagrar kol och ersätter fossila material samt värdekedjans fossila utsläpp. Kraftliner är ytskiktet i wellpapp baserat på färsk vedfiber. m3fub (fastkubikmeter under bark) avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vid bland annat avverkning och handel. 1 m3fub motsvarar cirka 1,22 m3sk. m3sk (skogskubikmeter) avser volymen av hela trädstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används för att beskriva skogsbeståndet av rotstående skog. Även tillväxt anges i skogskubik- meter. 1 m3sk motsvarar cirka 0,82 m3fub. PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) är ett inter - nationellt skogscertifieringssystem. Produktiv skogsmark är mark med en produktionskapacitet som överstiger 1 m³ skog per hektar och år i genomsnitt över en omloppstid. NBSK är blekt barrsulfatmassa som till - verkats genom att vedfiber kokas med kemikalier. Sågade trävaror är sågat virke i olika storlekar för till exempel möbeltillverkning, snickeri eller byggnadsindustri. Vedråvara avser färsk vedfiber som används i trä-, massa- och pappers - produkter. Skogsråvara avser alla råmaterial som hämtas från skogen och används i industri - ella eller kommersiella syften. Förutom ved - råvara inkluderar det även exempelvis bränsleved, grenar och toppar. 225ÖvrigtSCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 228 ===== Om årsstämman Årsstämma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hålls fredagen den 27 mars 2026, kl. 13.00 på Clarion Hotel Sundsvall, Skeppare - gatan 9 i Sundsvall. Inregistrering till årsstämman börjar kl. 11.30. Aktieägarna har även möjlighet att utöva sin rösträtt per post före stämman. Rätt att delta och anmälan till deltagande i stämmolokalen Aktieägare som önskar delta i årsstämman i stämmolokalen per - sonligen eller via ombud ska dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena torsdagen den 19 mars 2026, dels ha anmält sig senast måndagen den 23 mars 2026. Anmälan kan göras på något av följande sätt: • På bolagets hemsida www.sca.com • Per telefon 060-19 33 00, vardagar kl. 09.00–16.00. • Per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. • per e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com Vid anmälan ska uppges namn, person-/organisationsnummer, adress, telefonnummer samt i förekommande fall antalet biträden (högst två stycken). Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig, undertecknad och daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns tillgängliga på bolagets hemsida www.sca.com och tillhandahålls även av bolaget på begäran. En fullmakt gäller ett (1) år från utfärdande eller den längre giltighetstid som framgår av fullmakten, dock högst fem (5) år. Den som före - träder juridisk person ska förete kopia av registreringsbevis eller mot svarande behörighetshandling som utvisar behörig firmateck - nare. För att underlätta inpasseringen vid stämman bör fullmakt, registreringsbevis och andra behörighetshandlingar översändas till bolaget på ovan angivna adress i god tid före stämman och senast måndagen den 23 mars 2026. Rätt att delta och anmälan genom poströstning Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska dels vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena torsdagen den 19 mars 2026, dels anmäla sig genom att avge sin poströst enligt anvisningar nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast måndagen den 23 mars 2026. Den som vill närvara i stämmolokalen personligen eller via ombud måste anmäla detta enligt anvisningar under rubriken ”Rätt att delta och anmälan till deltagande i stämmolokalen”. Det innebär att en anmälan endast genom poströstning inte räcker för den som vill närvara i stämmolokalen. För poströstning ska ett särskilt formulär användas. Post röst nings- formuläret finns tillgängligt på bolagets hemsida www.sca.com och gäller som anmälan till årsstämman. Det ifyllda och undertecknade formuläret ska, för att beaktas, vara Euroclear Sweden AB tillhanda senast måndagen den 23 mars 2026 och skickas med post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com. Aktie ägare kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Sweden AB:s hemsida https://www.euroclear.com/sweden/generalmeetings/. Sådana elektroniska röster måste, för att beaktas, avges senast måndagen den 23 mars 2026. Om aktieägaren poströstar genom ombud ska skriftlig, under - tecknad och daterad fullmakt biläggas formuläret. Fullmakts - formulär på svenska och engelska finns tillgängliga på bolagets hemsida www.sca.com och tillhandahålls även av bolaget på begäran. Fullmakt gäller ett (1) år från utfärdande eller den längre giltighetstid som framgår av fullmakten, dock högst fem (5) år. Om aktieägaren är en juridisk person ska registreringsbevis eller mot - svarande behörighets handling som utvisar behörig firmatecknare biläggas formuläret. Aktieägaren ska inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är poströsten i dess helhet ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor finns i poströstningsformuläret. Förvaltarregistrerade aktier För att ha rätt att delta i stämman personligen, via ombud eller genom poströstning måste aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, förutom att anmäla sig till stämman, låta registrera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställ - ningen av aktieboken per torsdagen den 19 mars 2026. Sådan omregistrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som har gjorts av för - valtaren senast måndagen den 23 mars 2026 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken. Kallelsen till årsstämman återfinns på bolagets hemsida www.sca.com. 226 Övrigt SCA Årsredovisning 2025 ===== SIDA 229 ===== Adresser Huvudkontor Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) Organisationsnummer: 556012-6293 Postadress: 851 88 Sundsvall Besöksadress: Skepparplatsen 1 Telefon: 060-19 30 00 E-post: info@sca.com Webbplats: sca.com För uppgifter om kontaktpersoner, se sca.com Produktion: SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Mattias Andersson, Torbjörn Bergkvist, Daniel Bernstål, Michael Engman, Per Helander, Olle Melkerhed, Henke Olofsson, Per Simonsson, Håkan Sjödin, Amanda Sjökvist, Per-Anders Sjöquist och Voith Group. Illustrationer: Robin Franzén, Martin Holmer, Nadja Nörbom och FMCA (3D-rendering). Papper: Inlaga – Munken Polar 100 g/m2. Omslag – Munken Polar Laminated 300 g/m 2. Tryck: Larsson Offsettryck AB, 2026. Trycksak 3041 0298 SVANENMÄRKT ===== SIDA 230 ===== sca.com