===== SIDA 1 ===== 2025 Årsredovisning Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid ===== SIDA 2 ===== Innehåll Introduktion Året i korthet 2 Vd har ordet 4 Vår omvärld 7 Värdeskapande Swedbanks strategiska riktning 10 Vårt hållbarhetsperspektiv 14 Så skapar vi värde 16 Vår affärsplan 18 Strategiska mål och utfall 19 Affärsområden 26 Aktien och ägarna 34 Förvaltningsberättelse Ekonomisk redogörelse 36 Svensk bankverksamhet 42 Baltisk bankverksamhet 43 Företag och Institutioner 44 Premium and Private Banking 45 Koncernfunktioner och Övrigt 46 Vinstdisposition 47 Bolagsstyrningsrapport 49 Intern kontroll 61 Styrelse 62 Koncernledning 69 Hållbarhetsrapport 71 Allmänna upplysningar 72 Miljö 97 Socialt ansvar 124 Bolagsstyrning 141 EU:s taxonomiförordning 153 Finansiella rapporter och noter Koncernen 181 Resultaträkning 182 Rapport över totalresultat 183 Balansräkning 184 Förändring i eget kapital 185 Kassaflödesanalys 186 Noter 187 Moderbolaget 280 Resultaträkning 281 Rapport över totalresultat 281 Balansräkning 282 Förändring i eget kapital 283 Kassaflödesanalys 284 Noter 285 Styrelsens och vd:s underskrift 314 Revisionsberättelse 315 Granskningsberättelse av hållbarhetsrapport 322 Övrigt Swedbank och skatter 324 Marknadsandelar 326 Fem år i sammandrag – koncernen 327 Tre år i sammandrag – affärssegment 329 Definitioner 333 Årsstämma 337 Kontaktuppgifter 338 Swedbanks reviderade årsredovisning består av förvaltningsberättelsen och de tillhörande finansiella rapporterna på sidorna 35–314. Hållbarhetsrapporten på sidorna 71–180 är en del av förvaltningsberättelsen och har genomgått en översiktlig granskning av revisionsföretaget PwC. Originalversionen av årsredovisningen är upprättad i formatet för enhetlig elektronisk rapportering (ESEF) och är publicerad på swedbank.com Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 3 ===== s. 14 Fortsatt utveckling av hållbarhetsarbetet Vi fortsätter att stödja våra kunders omställ­ ning, bland annat genom breddade partner­ skap och lansering av nya tjänster. Vi har även uppdaterat Swedbank Sustainable Funding Framework, ett ramverk som gör det möjligt att ge ut både gröna och sociala obligationer. Läs mer på sidorna 14–15. s. 26 Ökad tillgänglighet och kortare kötider Gemensamt för alla fyra affärsom­ råden är flera nya tjänster som gör det enklare för kunden att sköta sina bankärenden. Utvecklingen bidrar till effektivare service och bättre kund­ upplevelse. Swedbank ökar tillgänglig­ heten för våra kunder genom att allt fler ärenden nu kan göras direkt i app och internetbank samtidigt som vår service via telefon förbättrats. Läs mer om våra affärsområden på sidorna 26–33. s. 18 Uppdaterad affärsplan 15/27 På investerardagen i juni presenterade vi Swedbanks upp­ daterade affärsplan 15/27. Planen beskriver hur vi ska bibehålla en avkastning på minst 15 procent fram till och med 2027 genom stärkta kundinteraktioner, volymtillväxt och ökad effektivitet. Läs mer på sidan 18. 1 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 4 ===== 2025 var ett framgångsrikt år för Swedbank 0,36 K/I-tal 29 ,80 kr/aktie 15,2 procent Fortsatt lågt K/I-tal Föreslagen utdelning, inklusive extra utdelning Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital över 15 procent ● Stabila intäkter ● God kostnadskontroll ● Låg kreditförlustnivå ● Stark kapitalposition ● Föreslagen utdelning per aktie 29,80 kronor, inklusive extra utdelning på 9,35 kronor Resultat, mkr 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 20252024202320222021 Finansiell information, mkr 2025 2024 Räntenetto 44 000 49 267 Provisionsnetto 16 320 16 716 Nettoresultat finansiella poster 3 227 3 687 Övriga intäkter1 5 189 4 435 Summa intäkter 68 736 74 104 Summa kostnader 24 532 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 44 203 48 728 Nedskrivningar av immateriella anläggnings­ tillgångar och materiella tillgångar 0 790 Kreditförluster –34 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter 2 982 4 019 Resultat före skatt 41 255 44 187 Skatt 8 496 9 320 Årets resultat 32 759 34 866 Resultat per aktie efter utspädning, kr 28,98 30,86 Räntabilitet på eget kapital, % 15,2 17,1 K/I­tal 0,36 0,34 Kärnprimärkapitalrelation, % 17,8 19,8 Kreditförlustnivå, % 0,00 –0,01 1) Övriga intäkter inkluderar raderna Försäkringsnetto, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. 2 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 5 ===== Stärkt kunderbjudande genom partnerskap Swedbank fortsätter utveckla strategiska samarbeten som driver innovation och lång­ siktigt värde för våra kunder. Swedbank och SpareBank 1 ingick ett nytt partnerskap för att skapa en ledande nordisk investmentbank: SB1 Markets. Detta ökar branschkompetensen och stärker förmågan att ta hand om kunderna i Norden. Bostadskreditinstitutet Stabelo förvärvades i syfte att ytterligare utveckla kunderbjudandet inom bolån och ge fler kunder till­ gång till våra erbjudanden. Vi förvärvade Barclays ägar­ andel i Entercard, och stärker därmed vårt samlade erbju­ dande inom kort­ och konsu­ ment krediter. Genom vårt samarbete med Econans hjälper vi våra kunder att göra smarta val och för­ bereda sina hem för framtiden. Några av de viktigaste händelserna 2025 S&P Global höjde Swedbanks kreditbetyg till AA­ lång siktigt och A­1+ kortsiktigt, med stabila utsikter och en förväntan att vi ska fort­ sätta utvecklas starkt med en solid kapitalbas. I sin bedöm­ ning lyfter S&P att Swedbank har en stark styrning, god risk­ hantering och robust kapitali­ sering. De uppmärksammar också att vi har en välfunge­ rande struktur för att motverka finansiell brottslighet. Fördjupat samhällsengagemang Under 2025 fortsatte vi utveckla initiativ som Lyckoslanten, Ung ekonomi och andra sam arbeten som främjar lärande och inklu­ dering. Vi lanserade ett nytt nyhetsbrev för skolper sonal och i samband med Vecko­ pengens dag genom fördes aktiviteter runt om i landet. Institutet för finansiell hälsa publicerade en ny rapport om barns eko­ nomi. Tillsammans med spar bankerna instiftade vi också två nationella uppsats­ priser för att främja forskning inom finan­ siell hälsa och välbefinnande. I Estland, Lettland och Litauen har Swedbank de senaste två åren donerat 30 miljoner euro till stiftelser med syfte att stärka utbildning, forskning och hållbar samhällsutveckling. Swedbank får högre kreditbetyg av S&P Ett uppskattat och ansvarsfullt varumärke Swedbank utsågs för sjunde året i rad till det mest omtyckta varumärket i de baltiska länd erna och rankades även som det mest engagerande och humana varumärket vid Baltic Brand Forum. Vi har även fått stor uppmärksamhet för vårt jämställdhets­ arbete. Vi finns återigen med på Allbrights gröna lista över företag med jämställda ledningar, sam tidigt som Equileap placerade Swedbank i Sverige på fjärde plats i sin jämställd­ hets ranking. Båda återspeglar vårt långsiktiga fokus på att skapa en omtänksam och inkluderande kultur. 3 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 6 ===== Bästa läsare, Det är med stolthet jag presenterar Swedbanks årsredovisning för 2025. Genom vår finansiella styrka, beprövade affärsmodell och rådgivning gör vi det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Vi fortsätter vara det mest omtyckta varumärket i de baltiska länderna och vi har närmare 8 miljoner privat- och företagskunder på våra hemma- marknader. Att förvalta deras förtroende är grunden för vår affär och avgörande för bankens utveckling över tid. Det är ett ansvar som genomsyrar hela vår verksamhet. 2025 var ett år som krävde både lyhördhet och framåtblick­ ande. Geopolitiska spänningar påverkade vår omvärld och konsekvenserna av klimatförändringarna blev alltmer på ­ tagliga. Det globala ekonomiska läget var trots geopolitisk osäker het och handelstullar mer motståndskraftigt än väntat. Inflationen dämpades och centralbankerna fortsatte att sänka sina räntor. 2025 var ett framgångsrikt år för Swedbank. Avkastningen på eget kapital blev högre än vårt mål om 15 procent. Det är ett starkt resultat och ett bevis på att vår affärsmodell fungerar. För räkenskapsåret 2025 föreslås att 70 procent av vinsten delas ut vilket är i linje med vår utdelningspolicy. Styrelsen föreslår dessutom en extrautdelning mot bakgrund av vår starka kapitalposition. Som en hållbar och lönsam bank ger Swedbank tillbaka till samhället genom ägarna: sparbanker, försäkringsbolag, pensionsfonder, fondbolag, privata aktie­ ägare och stiftelser. Under året har vi samtidigt ytterligare stärkt vår interna styrning, riskkontroll, och regelefterlevnad. Det uppmärksam­ mades när kreditvärderingsinstitutet S&P Global höjde Swed­ banks kreditbetyg och särskilt lyfte fram bankens förbättringar på just dessa områden. Strax efter årsskiftet informerades Swedbank om att ameri­ kanska justitiedepartementet, Department of Justice (DOJ), avslutat sin fleråriga utredning av banken utan åtgärd. Tidigare under året meddelade amerikanska Finansinspektionen (SEC) detsamma. Därmed lägger vi ytterligare två utredningar kring historiska tillkortakommanden bakom oss och kan ägna ännu mer kraft på att blicka framåt. Från målbild till verklighet och en ny plan för framtiden 2025 markerade både ett viktigt avslut och en ny början för Swedbank. Vi levererade på Swedbank 15/25, den färdplan som vi presenterade 2022 med målet att uppnå minst 15 pro­ cents avkastning på eget kapital till 2025. Genom fokus på strategiska prioriteringar, tillväxt i utvalda segment och för­ bättrad tillgänglighet lyckades vi nå vårt mål. Under året presenterade vi vår plan för att fortsätta leverera hållbar avkastning om 15 procent på eget kapital till 2027 – Swedbank 15/27. Den utgår från kunden och är inriktad på att stärka kundinteraktionerna, öka volymerna och fortsätta effektivisera. Dessa tre områden genomsyrar arbetet i alla våra fyra affärsområden. Framsteg för våra kunder – i varje möte Vårt kundlöfte är att göra våra kunders finansiella liv enklare med omtänksamma råd, med intuitiv service och genom att skapa långsiktigt värde. Det styr vårt arbete varje dag. För att förbättra kundupplevelsen och förbättra tillgänglig­ heten har vi fortsatt att investera i ny teknik och plattformar. Under året har vi förbättrat både låneplattformen och spara­ plattformen samt lanserat nya funktioner i appen och rådgiv­ ningsverktygen. Allt för att vardagsärenden enkelt skall kunna hanteras digitalt. Vi har arbetat systematiskt med att minska väntetider och öka tillgängligheten för våra kunder i Sverige. Öppettiderna på våra kontor för spontanbesök har justerats så att våra medarbetare ska kunna lägga mer tid på att möta kunder på inbokade möten och per telefon. Det har givit resultat med väsentligt kortare väntetider i Sverige. Vi gjorde stora framsteg inom detta område under året. Mot slutet av 2025 besvarades 86 procent av kundsamtalen inom tre minuter i Sverige. Det är en förbättring som speglar såväl ökad tillgänglighet som effektivitet och är i linje med vårt mål. Under hösten 2025 har vi arbetat för att ytterligare identifiera förändringar som kan stärka vårt kundfokus och bidra till att vi kan leverera på vår strategiska riktning och på planen Swed­ bank 15/27. Beslutsfattandet ska föras ännu närmre de som jobbar nära våra kunder. I Sverige har den ökade tillgängligheten och det högre tempot i bolåneprocessen gjort att vi ökat vår marknadsandel av nya lån, men det finns mer att göra. Premium and Private Banking­ koncepten har fått fler kunder och ökade inflöden från både befintliga Swedbankkunder och nya kunder. Företagsaffären växer genom lokal närvaro, sektorkompetens och ökad pro­ aktivitet. I Estland, Lettland och Litauen är vi marknadsledande både på privat­ och företagsmarknaden. Genom ständiga för­ bättringar stärker vi våra kundinteraktioner, vinner vi fler affärer och ökar vår effektivitet. 4 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 7 ===== Varje dag skapar vi värde för våra närmare 8 miljoner kunder och de samhällen vi verkar i. Det är ett stort förtroende vi fått. Jens Henriksson, vd och koncernchef 5 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 8 ===== Partnerskap och strukturella steg för framtiden Vi utvecklar kontinuerligt våra strategiska partnerskap. Sam­ arbetet med sparbankerna i Sverige ger en unik lokal styrka på den svenska marknaden. Under året har vi också vidareutvecklat våra nordiska samarbeten genom partnerskap. Tillsammans med SpareBank 1 bildade vi en ny svensk filial – SB1 Markets. Partnerskapet ger oss möjlighet att bättre möta våra företags­ kunders behov genom ökad branschkompetens, breddad aktieanalys och aktiehandel. Strukturella steg har tagits och under 2025 genomfördes två större affärer. För att komplettera vår bolåneaffär och sam­ tidigt ännu bättre kunna möta yngre och mer digitala kunder förvärvade vi bolåneinstitutet Stabelo. Genom förvärvet av hela Entercard har vi skapat den största kortverksamheten i den nordisk­baltiska regionen. Båda affärerna skapar nya möjlig heter. Ett starkare samhälle börjar med motståndskraft Samhällsberedskap har varit fortsatt prio­ riterat under året. Genom vårt arbete med cybersäkerhet, betalningsinfrastruktur och stabilitet bidrar vi till motstånds­ kraften i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Vi har bekämpat bedrägerier – genom investeringar i ny teknik och för­ bättrad kundinformation har vi stärkt vårt förebyggande arbete. Detta är ett långsiktigt åtagande. En hållbar framtid kräver handling idag Hållbarhet är en integrerad del i vår affärsstrategi och är viktigt för en god och långsiktig lönsamhet. Som bank har vi en viktig roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Vi finansierar energieffektiva fastigheter och rådger kunder om hållbar renovering. Efterfrågan på hållbara investeringar från våra kunder var hög under året. Närmare 40 procent av obliga­ tionerna som Swedbank arrangerade under 2025 klassificer­ ades som hållbara och vårt register för hållbara tillgångar har nu passerat 165 mdkr. I Sverige utsågs vi till det mest hållbara varumärket bland banker av SB Insight 2025. Det ger oss extra kraft att fortsätta driva förändring och hjälpa våra kunder att ställa om. 200 år med fokus på finansiell hälsa Sparbanksrörelsen har funnits i över 200 år och det präglar verksamheten. Då, som nu, har människors finansiella hälsa legat oss varmt om hjärtat. För oss innebär finansiell hälsa att ha kunskap om sin privatekonomi, en sparbuffert på lång sikt, inkomster som är större än utgifter, ha försäkringar som skyddar ekonomin och om du lånar – ha marginaler. Genom Institutet för finansiell hälsa stärker vi människors kunskap om sin privatekonomi och bidrar till ökad ekonomisk trygghet. Under året har över 110 000 barn och unga i Sverige fått utbildning i privatekonomi genom initiativet Ung ekonomi. I Estland har vi öppnat en ny framtidshubb för utbildning och rådgivning där vi bland annat lär skolelever om hushållsbudget och pension. I Estland, Lettland och Litauen har Swed­ bank donerat 30 miljoner euro till tre stiftelser med syfte att främja utbildning, forskning och hållbar samhällsutveckling. Och under 2026 kommer vi att fira att tidningen Lyckoslanten fyller 100 år! Genom vårt arbete stärker vi våra kunders finansiella hälsa. Tillsammans bygger vi Swedbank Låt mig avsluta med att rikta ett tack till våra kunder. Det  förtroende ni ger oss gör det möjligt att fortsätta utveckla banken. Vi tar det ansvaret på största allvar. Tack! Att driva Swedbank hade inte varit möjligt utan våra medarbetare. Ert engagemang och kompetens gör skillnad varje dag. Tack! Ett stort tack till alla er aktieägare för att ni har valt att inves­ tera i Swedbank. Det är ni som tillhandahåller kapital så att vi kan bedriva bankverksamhet. Tack! Kunder, medarbetare, ägare. Tillsammans bygger vi en bank som gör skillnad. En bank som kan arbeta mot visionen om ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle. Swedbank står starkt. Med våra kunder och vår affär i ryggen, våra värderingar som ledstjärna och med vår strategi som karta, fortsätter vi framåt för hållbar tillväxt, kundnytta och långsiktigt värde. Kundernas framtid är vårt fokus. Stockholm i februari 2026 Jens Henriksson Vd och koncernchef Genom Ung Ekonomi har vi under 2025 utbildat över 110 000 barn och unga i privat ekonomi, i Sverige. 6 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 9 ===== Vår omvärld – fortsatt turbulens Året präglades av fortsatta geopolitiska spänningar och tullkonflikter, men den globala ekonomin uppvisade ändå motståndskraft. Efter en utdragen lågkonjunktur började ekonomin visa tecken på återhämtning på våra hemmamarknader. Trots fortsatt stor osäkerhet kring både geopolitik och handels relationer var den globala ekonomin motståndskraftig under året. I USA syntes tecken på att arbetsmarknaden brom­ sade in, även om detta inte satte några tydliga spår på BNP­till­ växten. I euroområdet tog konsumtionen fart men återhämt­ ningen hölls tillbaka av den svaga industrikonjunkturen. Under årets inledning enades EU­länderna om omfattande försvars­ och infra struktur investeringar. Dessa satsningar kommer bidra till till växten i regionen men de sätter också viss press på länd­ ernas offentliga finanser – särskilt på medlemsländer med redan svaga statsfinanser. Kinas BNP­tillväxt dämpades av handels spänningar men väntas ändå nå det uppsatta tillväxt­ målet om 5 procent. Den amerikanska central banken började åter lätta på penningpolitiken medan den europeiska central­ banken och Riksbanken förväntas vara vid slutet av ränte­ sänkningscykeln. Våra hemmamarknader återhämtar sig Under slutet av 2025 visade svensk ekonomi tecken på åter­ hämtning. Hus hållens konsumtion har ökat, om än försiktigt inledningsvis, fem kvartal i rad. De offentliga investeringarna ökade till den högsta nivån sedan 1990­talet, och väntas fort­ sätta öka framöver. Under året enades alla riksdagspartier om en historisk utbyggnad av det svenska försvaret för att nå Natomålet om 3,5  procent av BNP i militär upprustning och 1,5 procent av BNP i försvarsrelaterade investeringar redan till 2030. Swedbanks makroekonomer räknar med att BNP­ tillväxten uppgick till 1,8  procent 2025. Även de baltiska länderna visade tecken på återhämtning i varierande grad, där Litauen utmärkte sig med starkare tillväxt än Estland och Lettland. Gemensamt för alla tre länder var att EU­finansierade försvars­ och infrastruktursatsningar bidrog till tillväxten. I Litauen bidrog även reallöneökningar och stärkt konsumentförtroende till att hushållskonsumtionen ökade. I Lettland märktes en återhämtning inom detaljhandeln, medan återhämtningen i Estland hölls tillbaka av stram finans­ politik och svag efterfrågan från handelspartners. Swedbanks makroekonomer räknar med att BNP­tillväxten i Estland, Lettland och Litauen uppgick till 0,6, 1,7 respektive 2,5 procent 2025. Den svenska bostadsmarknaden bromsade in något under 2025. Försäljningsprocesserna tog längre tid och budprem i­ erna var lägre, medan antalet bostadstransaktioner var fler. Priserna på bostadsmarknaden som helhet var i stort sett oförändrade och kredittillväxten ökade måttligt. Mot bakgrund av osäkerheten i omvärlden bromsade företagens invester­ ingar in medan utlåningen till företag ökade, men i låg takt. I de baltiska länderna tog aktiviteten på bostadsmarknaden fart och bostadspriserna ökade med i genomsnitt 7 procent. Framför allt ökade antalet bostadsaffärer, vilket ledde till att kredittillväxten ökade med nästan 12 procent i snitt i de tre länderna. Även företagens investeringar tog fart och kredit­ tillväxten ökade med drygt 16 procent. Förändringar i internationell klimatpolitik och ökande extremväder Administrationen i USA beslutade återigen att lämna Paris­ avtalet samt skära ned på insamling av klimatdata, vilket påverkar den globala klimatpolitiken. Samtidigt fortsätter världen drabbas alltmer frekvent av återkommande extrem­ väder såsom skyfall och torka. Våra fyra hemmamarknader har inte varit förskonade utan drabbades av såväl ovanligt varmt och nederbördsfattigt väder som omfattande skyfall. BNP-tillväxt inkl. Swedbanks prognoser Index 80 90 100 110 120 130 Litauen Lettland Estland Euroområdet USA Sverige 202720262025202420232022202120202019  Sverige   USA   Euroområdet  Estland   Lettland   Litauen Styrräntor inkl. Swedbanks prognos % –1 0 1 2 3 4 5 6 Euro Area, Join(ExtendToEndOfMonth(Policy Rates, ECB, Deposit Facility, Eff ective Rate), European Central Bank, Deposit Rate, current) United States, Join(ExtendToEndOfMonth(Policy Rates, Federal Reserve, Target Rates, Federal Funds Target Rate), Federal Reserve, USA, Policy Rate, current) Swedbank 202720262025202420232022202120202019  Riksbanken   Federal Reserve   ECB Anm. Avstämningsdatum är 2026­01­29. Källor: Swedbank Analys och Macrobond 7 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 10 ===== I över fyrtio års tid har den ideella orga­ nisationen Ung Företagsamhet (UF) gett unga möjligheten att starta och driva företag som en del av skol arbetet. Swedbank är stolt över att ha varit organisationens partner sedan 1985 – som jurymedlem, rådgivare och stöd till framtidens entreprenörer. Ung Företagsamhet startade med ambi­ tionen att inspirera och träna unga att utveckla sitt entreprenörskap och däri­ genom även främja en positiv samhälls­ utveckling. Sedan dess har intresset bland elever vuxit för varje år – totalt har över 600 000 gymnasieelever drivit över 170 000 UF­företag. Många fortsätter som entreprenörer även efter gymnasiet. Annika Sund startade UF­företaget Dalaklockan, som sålde handmålade dalaklockor, under sitt andra år på gym­ nasiet 1986. Idag är hon marknadschef på familjeföretaget Leksands Knäcke­ bröd som hon driver tillsammans med sin bror Peter Joon som vd. – Det var väldigt lärorikt att se hela pro­ cessen från produktidé till bokslut. Att få driva ett företag i praktiken gjorde det så mycket mer greppbart än att enbart läsa om redovisning och marknadsföring i böcker. Det gav mig en bra grundför­ ståelse för mitt framtida affärsliv och även en bra utgångspunkt när jag sedan valde vad jag ville läsa vidare, säger Annika Sund. Att ha entreprenörskap på schemat har visat sig ge positiva effekter genom stärkt studie motivation samtidigt som det kan bidra till att minska skillnader i klass­ rummen. Enligt en undersökning från Swedbank sparar tidigare UF­före­ tagare mer, i flera olika former, och har bättre kunskaper om ekonomiska begrepp och sparformer. Numera är Ung Företagsamhet en självklar del av skolvardagen på många gymnasie­ och grundskolor runt om i Sverige. Genom temadagen Framtidskoll möter och utbildar Swed­ banks medarbetare cirka 25 000 nionde­ klassare över hela landet i privateko­ nomi, entreprenörskap och arbetslivet i stort. På gymnasienivå ställer ett flertal av Swedbanks med arbetare upp som mentorer åt UF­ före tagen och bidrar med sin kunskap, erfarenhet och nätverk – parallellt med ett engagemang som jury i flera distrikt. – Det är inspirerande att se hur UF i dag engagerar elever från många program, inte bara ekonomi. Det kommer fantas­ tiska idéer från både teknik­ och natur­ programmen, och vi ser att flera tar steget vidare i sitt företagande, säger Frida Svensson Söderlind, team manager inom Growth & Start­ups på Swedbank och jurymedlem i Ung Företagsamhet. Ung Företagsamhet är väldigt nöjda med utvecklingen hittills, men anser att det finns mycket mer att göra. – Vi vill att UF­företagande ska vara till­ gängligt för alla, över hela landet och genom alla inriktningar på gymnasiet, kommenterar Carsten Greiff, chef för strategisk utveckling på Ung Företag­ samhet. Framåt finns en tydlig önskan om att bredda deltagandet till fler elever från yrkesprogrammen där steget till att driva eget efter studierna ofta är kort. Ambitionen är att utveckla stödet med anpassade metoder och verktyg för lärare att integrera entreprenörskap i yrkesprogrammens undervisning. Organisationen vill också växa inom grundskolan genom fler lyckade initiativ som Framtidskoll, ett före läs­ nings koncept om privat­ ekonomi för elever i   årskurs 9. Tillsammans vill Ung Företagsamhet och Swedbank fortsätta bygga broar mellan skola och arbetsliv – och skapa bättre förutsättningar för unga att förstå ekonomi, utveckla sin företagsamhet och aktivt forma sin egen framtid, oavsett vilken väg de sedan väljer. – Genom vårt långsiktiga samarbete kan vi bidra till att öka kunskap om företagande och privatekonomi, och därmed Swedbanks vision att stärka den finansiella hälsan i samhället, säger Frida Svensson Söderlind. I fokus Stolt sponsor av Ung Företagsamhet i 40 år Ung Företag- samhet står redo att stötta fler skolor och lärare, för att ge fler elever möjligheten att lära sig entreprenör- skap under sin skolgång. 8 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 11 ===== I fokus Från uppbundet till uppkopplat – generationsskifte på Väcklinge Södergård När familjen Josefsson stod inför ännu ett generationsskifte på Väcklinge Södergård, belägen strax utanför Reftele i sydvästra Småland, började diskussio­ nen om vad nästa steg skulle bli. Sonen Christoffer hade redan en egen bygg­ firma som gick bra. Men när tiden inte räckte till att både arbeta med det egna företaget och på gården där han växt upp blev valet till slut en självklarhet. Han skulle driva familjegården vidare, och fortsätta satsa på mjölkkor. – Vi behövde fatta ett beslut om gårdens framtida investeringar för kommande generationer, säger Viktoria och Håkan Josefsson, som själva drivit gården i över trettio år. Eftersom korna stod i uppbundna bås, en djurhållning på väg att fasas ut, var upprustningen av gården som tjänat lant­ bruket i tio generationer en tidsfråga. Resultatet blev en investering i en topp­ modern lantbruksanläggning, där man satsat extra mycket på djurens komfort och en klimatanpassad verksamhet. – Det kostar mycket i stunden, men har vi djur som mår bra ger det tillbaka till oss i det långa loppet, kommenterar Christoffer, som själv varit både bygg­ ledare, snickare, lantbrukare och mycket mer i det nya projektet. Swedbank har varit familjens bank i generationer och idag är det skog­ och lantbruksrådgivaren Anna Hallakulle som förvaltar förtroendet. – Det här är långsiktiga samarbeten, vi vill finnas med hela vägen. Både för att möjliggöra generationsväxlingen, men också för att bidra till framtidens jord­ bruk. Familjen på Väcklinge Södergård hade en genomarbetad plan som gjorde det enkelt för oss att lösa finansieringen, säger hon. Att ha en rådgivare som förstår förut­ sättningarna var avgörande för att ombyggnationen skulle bli av. – Det betyder mycket att möta någon som både kan branschen och vågar tro på svenskt lantbruk – även när kal­ kylerna är stora och marknaden volatil. Med planen att dubbla produktionen och investera i tre mjölkrobotar var tid och pengar kritiska faktorer. Vi hade möte med Swedbank på hösten och robotarna behövde köpas in före årsskiftet för att undvika en kommande prisökning. Snabb handläggning och ett lånelöfte i rätt tid gjorde hela skillnaden för att vi skulle kunna gå vidare, säger familjen Josefsson. Investeringen har inneburit ett stort lyft för både djurvälfärd och arbetsmiljö på gården. Tidigare krävde enbart mjölk­ ningen närmare sex timmar per dag – nu har arbetet effektiviserats med uppkopplad övervakning. Med hjälp av de automatiska robotarna kan hela pro­ cessen hanteras på omkring 30 minuter per dag, trots att antalet kor mer än för­ dubblats. Med den nya anläggningen på plats och en bättre utveckling än bud­ geterat har familjen redan fattat beslut om nästa investering. Det blir en fjärde robot. Sedan är nästa steg att genom­ föra generationsväxlingen – även där är Swedbank med och stöttar. I fokus Vi har gjort det vi tror på – och vi har haft en bank som stått bakom oss hela vägen.   T otalttreinstalleradeochen planeradmjölkrobot   Investeringom27miljonerkronor   Prognos:Från800tonmjölk2022 till2900tonmjölk2027 Familjen Josefsson hemma på Väcklinge Södergård. 9 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 12 ===== Din framtid är vårt fokus Swedbanks strategiska riktning Tillsammans skapar vi Vår grund En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där med­ arbetare bidrar och tar ansvar. En effektiv och lönsam bank och plattform för finansiella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. En standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. Våra värderingar Öppen Enkel Omtänksam Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart Vi gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare ● Med omtänksamma råd ● Med intuitiv service ● Genom att skapa långsiktigt värde Vår vision Vårt syfte Vårt kundlöfte Våra kunder Våra produkter och tjänster Vår distribution Vår operationella effektivitet 1 2 3 54 Utlåning Sparande och placeringar Betalningar och kort Försäkring Vår geografiska närvaro Andel av intäkter 2025  Sverige 71%  Estland 9%  Lettland 5%  Litauen 11%  Övriga marknader 4% 209 Bankkontor 5,7 miljoner Digitala interaktioner per dag 7,3 miljoner Privatkunder 545 000 Företags- kunder Kundvärde Kund - upplevelse Vår strategiska position Fem områden som formar Swedbanks nuvarande och framtida position 10 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 13 ===== Swedbank 15/27 Affärsprioriteringar i Swedbanks uppdaterade affärsplan för att nå minst 15 procents avkastning på eget kapital 2027 Finansiell plan Långsiktiga strategiska mål Läs mer på sidan 16. Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande För våra kunder ● Produktportfölj ● Rådgivning ● Tillgänglighet För våra aktieägare ● Skapa långsiktig konkurrenskraftig avkastning För samhället ● Som arbetsgivare ● Som skattebetalare ● Finansiell stabilitet Finansiellt mål ≥15% Avkastning på eget kapital Stödjande nyckeltal ≤0,40 K/I­tal (kvot mellan kostnader och intäkter) 2 procentenheter Kärnprimärkapital buffert Kundnöjdhet och förtroende Tillgänglighet 24/7 Engagerade medarbetare Robust risk- hantering och regel efter- levnad Konkurrens kraftig avkastning på investerat kapital med marknads- ledande kostnads- effektivitet Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart 1 Stärka kundfokus 2 Öka volymerna 3 Öka effektiviteten 11 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 14 ===== Vår strategiska riktning Swedbank gör det möjligt för de många människorna och företagen att skapa en bättre framtid. Vi erbjuder finansiell rådgivning, service och produkter på våra fyra hemmamarknader; Sverige, Estland, Lettland och Litauen. På så sätt arbetar vi mot vår vision om ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Vårt syfte När de första sparbankerna bildades för över 200 år sedan var syftet att göra det möjligt för människor att stärka sin eko­ nomiska trygghet. Det är i sparbanksrörelsen Swedbank har sina rötter och det genomsyrar allt vi gör, i hela vår verksamhet – varje dag. Vår vision Swedbanks vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Det innefattar hållbarhet utifrån miljömässiga, sociala, finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Vi är övertygade om att Swedbank, tillsammans med vår stora kundbas, kan fortsätta att skapa värde och bidra till ett lång­ siktigt hållbart samhälle. Vårt kundlöfte Vi finns här för våra kunder, genom hela livet. Vårt kundlöfte ”Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare” innebär att vi erbjuder omtänksamma råd, intuitiv service och långsiktigt värde – för våra kunder och för samhället i stort. Våra värderingar ”Öppen, Enkel och Omtänksam” är fundamentet för vår före­ tagskultur. Dessa värderingar stödjer vår vision och vägleder oss i vårt dagliga agerande och beslutsfattande, i möten med varandra, våra kunder och intressenter. Vi är en öppen och respektfull bank där mångfald främjas, bland medarbetare och kunder. Vår ambition är att skapa en enkel och omtänksam bankupplevelse för alla kunder, utifrån varje kunds unika behov. Vår grund Grunden för vår verksamhet är att vi tillsammans arbetar för att säkerställa en attraktiv arbetsplats med en inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar. Vårt fokus är att driva en effektiv och lönsam bank med en plattform för finan­ siella tjänster som efterlever gällande lagar och regler. För att driva vår verksamhet på ett ansvarsfullt och effektivt sätt behöver vi en standardiserad, skalbar och stabil infrastruktur. Vår grund är av stor betydelse för att vi ska kunna uppfylla vårt syfte, vision och kundlöfte. 12 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 15 ===== Vår strategiska position Baserat på vår strategiska riktning har vi definierat vår strategiska position som vägleder vårt beslutsfattande och fokus inom organisationen. Vår geografiska närvaro Våra produkter och tjänster Vår distribution Vår operationella effektivitet 1 2 3 54 Våra kunder Våra kunder Swedbank är banken för de många och en pålitlig partner genom kundens livsresa. Vi vill vara det självklara valet för den breda marknaden genom att erbjuda anpassade tjänster och ett personligt bemötande. På så sätt till godoser vi individuella behov, samtidigt som vi säkerställer både kundupp levelse och kostnadseffektivitet. Vår geografiska närvaro Swedbank har fyra hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen, som komplet­ teras av våra internationella filialer i Oslo, Helsingfors, Shanghai och New York. Vi fokuserar på att växa inom våra befintliga marknader och använder filialer och partner­ skap för att stärka vår position, öka effektivi­ teten och skapa mervärde för våra kunder. Våra produkter och tjänster Vi är en fullservicebank för privat­ och företags­ kunder med ett komplett utbud av finansiella lösningar – från lån och spar ande till betalningar, försäkringar och dagliga banktjänster. Vi utvecklar strategiska partnerskap och genomför utvalda förvärv som tillför värde och ökar användningen av vår plattform. På så sätt säkerställer vi ett relevant, hållbart och tillförlitligt helhets erbjudande. Vår distribution Swedbank är en digital bank med hög tillgänglighet via internet­ banken, appar och fysiska mötesplatser. Vår distributions­ modell gör det enkelt för kunderna att ta del av rådgivning och tjänster när, var och hur de vill. Genom digitala verktyg, kom­ pletterade med personlig rådgivning, förenklar vi kundernas finansiella vardag och erbjuder proaktivt, personligt stöd med ett komplett tjänste utbud. Vår operationella effektivitet Swedbank fokuserar på effektivitet och att leverera en först­ klassig kundupplevelse. Genom att förenkla processer, moder­ nisera infrastrukturen och använda teknik, data och artificiell intelligens (AI) minskar vi komplexitet, automatiserar rutin­ uppgifter och frigör resurser för att skapa större kundvärde. Stark styrning, regelefterlevnad och robust riskhan­ tering säkerställer förtroende och tillförlitlighet, samtidigt som vi investerar i nya lösningar och tjänster som förenklar kundernas finansiella vardag. Swedbanks nuvarande och framtida position utvecklas inom fem områden. 13 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 16 ===== Vårt hållbarhetsperspektiv För Swedbank är hållbarhet en förutsättning för långsiktig lönsamhet. Vi arbetar med att integrera hållbarhetsperspektiv i verksamheten – från kreditgivning och kapitalför- valtning till rådgivning och produktutveckling. Som finansiellt institut har Swedbank en viktig roll i omställningen genom att styra kapital och stötta kunder i utvecklingen mot en mer hållbar ekonomi. Swedbanks roll i klimatomställningen Som bank kan vi göra störst skillnad genom att styra kapital mot investeringar och verksamheter som bidrar till minskade utsläpp och ökad resurseffektivitet. Swedbanks klimatomställ­ ningsplan utgår från långsiktiga mål till 2050. För att arbeta mot detta övergripande åtagande har vi satt delmål för kredit­ portföljen, det förvaltade kapitalet och Swedbanks egen verk­ samhet. Vi arbetar med att fortsätta integrera våra åtaganden i vår kreditgivning, våra investeringsbeslut och våra styrmodeller. Övergripande mål Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och att anpassa kreditportföljen och det förvaltade kapitalet till 1,5­gradersmålet. Klimatmål för kreditportföljen Klimatmål för förvaltat kapital Klimatmål för egen verksamhet Swedbank har antagit sektorspecifika delmål för: ● Bolån ● Kommersiella fastigheter ● Kraftproduktion ● Olja och gas ● Stål ● Sjöfart Swedbank Robur har antagit två klimatmål för: ● Aktier ● Företagsobligationer ● Statsobligationer ● Kommunobligationer ● Regionobligationer ● Säkerställda bostadsobligationer Swedbank har som mål att reducera växt­ husgasutsläpp från egen verksamhet med 60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Klimatmålet är att minska den finansie­ rade utsläppsintensiteten till år 2030 inom respektive sektor. Klimatmålen är utformade utifrån vetenskapliga reduk­ tionsbanor som utgår från hur mycket sektorn behöver minska sina utsläpp för att vara i linje med en temperaturökning som inte överstiger 1,5 grader. Det första målet, att det samlade fond­ kapitalet senast 2025 ska förvaltas i linje med Parisavtalets 1,5­gradersmål, är upp­ nått. Det andra målet uppger att fondkapi­ talet ska förvaltas i linje med nettonollut­ släpp senast 2050. Arbetet utgår från en långsiktig klimat strategi i linje med ram­ verket Net Zero Investment Frame work (NZIF) och delas in i tre fokus områden: minskning av koldioxid utsläpp, klimat­ lösningar och påverkansarbete. Läs mer om målens utformning och arbetet för måluppfyllelse på sidorna 102–104 och 120–121. Läs mer om målens utformning och arbetet för måluppfyllelse på sidorna 105–106 och 119–120. Läs mer om målens utformning och arbetet för måluppfyllelse på sidorna 107 och 118. Upplåning och finansiering Swedbank arbetar utifrån ett hållbarhetsramverk som styr hur banken lånar upp och finansierar projekt som bidrar till miljö­ mässig och social hållbarhet. Under 2025 uppdaterades Swed­ banks ramverk för hållbar upplåning och finansiering i syfte att säkerställa att ramverket fortsatt är i linje med marknads­ praxis, gällande rekommendationer och Swedbanks affärs­ modell samt möter investerares krav och förväntningar. Ram­ verket möjliggör utgivning av både gröna och sociala obligationer och är i linje med inter nationella standarder. Gröna obligationer finansierar projekt inom om råden såsom förnybar energi, energieffektiva bygg nader och hållbara trans­ porter. Sociala obligationer finansierar projekt inom exempelvis främjandet av samhällsekonomisk utveckling och delaktighet. Under 2025 emitterade Swedbank gröna obligationer, i linje 14 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 17 ===== med ICMA Green Bond Principles, i SEK, EUR och GBP till ett värde om 24,6 miljarder kronor. Swedbanks hållbara tillgångsregister växte med 37,2 miljarder kronor till totalt 165,4 miljarder kronor. Läs mer om Swedbank Sustainable Funding Framework på vår hemsida. Kunddialog och partnerskap Finansiering med incitament att driva klimatomställning handlar inte bara om produkter, utan också om dialog och råd­ givning. Med fokus på hållbart värdeskapande strävar Swed­ bank efter att erbjuda tjänster som stärker kundernas lönsam­ het och bidrar till långsiktig stabilitet. Vår stora kundbas ger för utsättningar att utveckla erbjudanden som möter krav från omvärlden och internationella åtaganden. Vi har vidareutvecklat vår metodik för att systematiskt bedöma företagskunders klimatomställningsplaner i kreditgivningen och arbetar nära våra kunder för att förstå deras behov och stötta deras väg mot minskade utsläpp. Denna metodik har under året applicerats på stora företagskunder inom sektorer där Swedbank har sektormål till 2030 för minskning av finan­ sierad utsläppsintensitet. Genom partnerskap kan vi erbjuda anpassade verktyg som kan underlätta för hushåll och företag att förstå och fatta beslut om val som bidrar exempelvis till lägre energianvändning och minskade utsläpp. Läs mer om Swedbanks tillvägagångssätt för att bedöma företags kunders klimatomställningsplaner på sidan 102. Vi vill vara en aktiv partner i kundernas omställning. Under 2025 lanserades flera nya lösningar:   Energikollen 2.0, i samarbete med Econans, för hushållens energiförbrukning och ekonomi.   Energy Loan och Energy Renovation Plan för små och medelstora företag.   Utökat partnerskap med Ramboll, teknikkonsulter inom hållbarhet, till fler branscher än fastigheter, även med fokus på social hållbarhet. Påverkan genom kapitalförvaltning Som en stor aktör inom kapitalförvaltning har Swedbank Robur möjlighet att påverka portföljföretagen genom att driva och ställa krav på deras hållbarhetsarbete och utveckling. Vi tror att hållbarhetsarbete och långsiktig lönsamhet hänger ihop. 2025 fördes dialoger med över 700 företag och Swedbank Robur röstade på mer än 1000 bolagsstämmor. Swedbank Robur har utökat sina rikt linjer med ställningstaganden inom mänskliga rättigheter och datasäkerhet, utöver befintliga områden; djur­ skydd, bio logisk mångfald, klimat, skydd av barn och arbets­ tagares rättig heter. Ökat fokus på biologisk mångfald Förlust av natur och biologisk mångfald är en global risk. Det kan innebära en finansiell risk, särskilt i sektorer som jordbruk, skog och byggnation, samtidigt som nya regelverk driver krav på rapportering. Swedbank deltar i arbetet med att integrera natur och bio­ logisk mångfald i den finansiella sektorn genom partnerskap som PRB Nature Community of Practice, Swedish Biocredit Alliance och forskningsprogram som Mistra BIOPATH. Vi kommer i ökande utsträckning väga in natur och biologisk mångfald i vår verksamhet, i takt med att metoder och vår för­ ståelse för Swedbanks inverkan och exponering mot risker blir allt bättre. Swedbank Robur har antagit en Naturstrategi som bygger på ett ramverk från investerarinitiativet Finance for Biodiversity Pledge. Strategin tydliggör bland annat att mål ska sättas inom naturområdet och att dialog ska föras med portföljbolag. Läs mer om Swedbank Robur’s Nature Strategy på vår hemsida. Finansiell hälsa Vi vill ge människor möjlighet att stärka sina ekonomiska förutsättningar. Genom vår rådgivning kan vi bidra till ökad finansiell hälsa och kunskap hos våra kunder. Vi har utvecklat Finansiellt Hälsoindex, som mäter vardagsekonomi, sparande och trygghet på våra hemmamarknader för att bättre kunna anpassa vår rådgivning och våra produkter. Årets rapport visar att den finansiella hälsan är på totalen oförändrad jämfört med för ett år sedan. 77 procent har stark eller god finansiell hälsa medan 23 procent har en ansträngd eller sårbar finansiell hälsa. Även utbildning, analys, donationer och forskningsstöd är delar i detta arbete. På våra marknader sker detta genom olika initiativ, i Sverige genom Institutet för finansiell hälsa och i Estland, Lettland och Litauen genom Institute of Finance. Hållbara medarbetare Som arbetsgivare strävar Swedbank efter att erbjuda en attraktiv arbetsplats med hållbara arbetsvillkor och en hälsosam arbetsmiljö. Arbetsklimatet ska vara inkluderande och präglas av våra värderingar: öppen, enkel och omtänksam. Medarbe­ tarnas engagemang följs upp genom undersökningar som indikerar hur medarbetarna mår och uppfattar Swedbank som arbetsplats. Vi mäter detta genom Engagemangsindex och Hållbara medarbetarindex med målet att resultaten för respektive index ska uppgå till minst 80. Årets resultat visar en fortsatt hög och stabil nivå, där båda indexen uppgår till strax över 80. För att bidra till en inkluderande och jämlik arbetsmiljö, arbetar Swedbank för att uppnå jämn fördelning mellan könen. Swedbank har som mål att för­ delningen mellan kvinnor och män ska ligga inom intervallet 40/60 procent inom högsta led­ ningen och andra högre  ledningsnivåer. Läs om Swedbanks hållbar- hetsarbete i sin helhet i vår hållbarhetsrapport på sidorna 71–152, som följer den europeiska rapporterings- standarden enligt CSRD. 15 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 18 ===== Så skapar vi värde Genom finansiell rådgivning, service och produkter skapar vi värde för våra kunder, aktieägare och bidrar till stabilitet i samhället. Vi gör våra kunders finansiella liv enklare Vi skapar värde för våra 7,3 miljoner privatkunder och 545 000 företagskunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen, genom att erbjuda lån, sparande, betalningar, försäkringar och dagliga banktjänster. Vi är tillgängliga dygnet runt med rådgivning och service genom fysiska möten, telefon och digitala tjänster. Behovet av rådgivning växer bland våra kunder och det blir allt viktigare att erbjuda produkter och tjänster som är anpassade efter deras individuella ekonomiska situation. Eftersom majo­ riteten av våra kunder idag föredrar att sköta sina bankärenden digitalt, är vår ambition att alla vardagliga bankärenden ska kunna genomföras via mobilen eller internetbanken. Samtidigt finns personlig hjälp när det behövs. För att fortsätta skapa värde för våra kunder måste vi ständigt förbättra våra erbju­ danden och kontinuerligt utveckla mer skräddarsydda tjänster. Så skapar Swedbank aktieägarvärde Swedbanks ambition är att skapa en långsiktigt konkurrens­ kraftig avkastning för aktieägarna. Vi har som mål att leverera en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15 procent, vilket vår affärsplan är utformad för att uppnå. Kapitalåterföring För att leva upp till Swedbanks ambition om att vara en låg­ riskbank måste vi förstå och prissätta vår utlåning korrekt. Vår marginal måste därför vara tillräckligt stor för att täcka kreditförluster. Marginalen ska även täcka våra egna kost­ nader, avgifter för att stärka den finansiella stabiliteten och ge avkastning på aktieägarnas kapital. Swedbanks utdelningspolicy är att dela ut 60–70 procent av årsvinsten till aktieägarna. Resterande 30–40 procent används för att finansiera tillväxt, utveckla banken och klara ekonomiska påfrestningar i svåra tider. Intäkter Vår största intäktskälla är räntenettot – skillnaden mellan ränte­ intäkter från utlåning och räntekostnader för in­ och upplåning. Utlåningen finansieras genom inlåning från företag och privat­ personer samt genom upplåning på kapitalmarknaden. Vår näst största inkomstkälla består av avgifter för produkter och tjänster, såsom kapitalförvaltning och betalningar. Intäkterna från kapitalförvaltningen tas ut som en avgift på förvaltat kapital och påverkas därför av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Intäkterna från betalningar kommer främst från kortavgifter, men också från företag som använder våra kortterminaler. Kostnader Våra största kostnadsposter är personal­ och IT­kostnader. För att möta efterfrågan från kunder, uppfylla myndighetskrav och öka kostnadseffektiviteten krävs kontinuerliga investeringar i både medarbetare, tjänster samt system. + Intäkter – Kostnader = Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter – Kreditförluster – Nedskrivningar – Skatter och resolutionsavgifter = Resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB Utdelning Eget kapital En viktig del av samhället Swedbank är en systemviktig bank, det innebär att vi tillhanda­ håller kritisk infrastruktur på våra hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Som en integrerad del av sam­ hällsekonomin påverkas vi av långsiktiga ekonomiska trender, konjunktursvängningar och större omvärldsförändringar – det kan till exempel röra sig om regulatoriska, ekonomiska eller beteendemässiga förändringar. För att förbli konkurrens­ kraftiga och relevanta är vi ständigt redo att anpassa oss till ändrade förutsättningar. Swedbank har en lång tradition av att arbeta för att öka den ekonomiska kunskapen i samhället. Genom ansvarsfull rådgiv­ ning vill vi hjälpa människor och företag att skapa ekonomisk balans. Vi arbetar också för att stärka entreprenörskap och bidra till en hållbar utveckling i lokalsamhället. Särskilt viktigt är att ge barn och unga verktyg för att förstå privatekonomi och inspireras till företagande. Som en stor arbetsgivare på våra hemmamarknader skapar Swedbank ett betydande antal arbetstillfällen. En attraktiv arbetsplats och inkluderande kultur där medarbetare bidrar och tar ansvar är avgörande för både medarbetarnas enga ge­ mang och en god kundupplevelse. 16 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 19 ===== Swedbank och skatter Swedbank är en av de större skattebetalarna på våra hemma­ marknader och som stor arbetsgivare betalar vi betydande belopp i sociala avgifter. På så sätt bidrar vi till ekonomisk utveckling, trygghet och välfärd i de länder där Swedbank bedriver verksamhet. Ansvarsfullt företagande är en central del i vår affärsmodell och en transparent skattehantering ingår som en del i detta åtagande. Därtill är samhällets förväntningar på företag och dess ansvarstagande idag större än någonsin, inte minst från investerare och andra intressenter. Därför strävar vi efter att vara öppna och tydliga med de skatter och avgifter vi betalar och redovisar, och vi arbetar för att upprätthålla hög transpa­ rens i skattehanteringen i de länder vi är verksamma. Swedbank ska varken delta i eller utgöra en plattform för otillbörliga skatteupplägg eller aggressiv skatteplanering. Vi ska minimera risker för att verksamheten utnyttjas för skatte undandragande. Swedbank bidrar aktivt med sin kompetens och sina resurser till vidareutveckling av en väl avvägd och effektiv skattelag­ stiftning genom att delta i expertgrupper och kommittéer både nationellt och internationellt. Vi engagerar oss även aktivt i internationella informationsutbyten på skatteområdet som en del av vårt åtagande att bekämpa skatteflykt och främja transparens. Läs mer om Swedbanks bidrag som skattebetalare och hur arbetet styrs och bedrivs på sidan 324. Swedbanks värdeskapande för kunder, ägare och samhälle Kunder 7 ,8 miljoner Privat­ och företagskunder Aktieägare 33,5 mdkr Föreslagen total utdelning Samhället 17 ,8 mdkr Skatter och andra avgifter 17 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 20 ===== 1 Stärka kundfokus 3 Öka effektiviteten Driva hållbar tillväxt genom att ● erbjuda proaktiva och anpas­ sade tjänster och rådgivning, ● öka intäkterna genom merför­ säljning, koncept utveckling och bredare marknadsnärvaro, ● stärka vårt erbjudande inom företags affären och försäkringar, ● utnyttja våra ledande marknadspositioner och dra nytta av den starka tillväxten i de baltiska länderna, ● främja en stark sparandekultur. Förbättra den operativa effektiviteten och betjäna fler kunder genom att ● optimera kostnaden per kund­ kontakt med hjälp av AI, digita­ lisering och automatisering, ● dra nytta av förbättrade arbets­ metoder i hela organisationen. 2 Öka volymerna Öka kundvärdet genom att ● erbjuda personliga, skräddar­ sydda och kostnadseffektiva upplevelser i varje kundmöte, ● säkerställa hög tillgänglighet genom en beprövad service­ modell som möter behoven hos både privat­ och företagskunder. Affärsprioriteringar i Swedbank 15/27 Vår affärsplan I juni 2025 presenterades Swedbank 15/27, vår uppdaterade affärsplan fram till 2027 för att fortsätta leverera en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15 procent. Vi har uppnått de centrala målen i vår tidigare affärsplan Swed­ bank 15/25 som presenterades 2022. Det har skett genom ett konsekvent fokus på våra affärsprioriteringar och med vår strategiska riktning som vägledning. Målen var att uppnå en avkastning på eget kapital om minst 15 procent, med stöd av ett antal nyckeltal: K/I­tal (kostnads­/intäktskvot) på 0,4, en kärnprimärkapitalbuffert på 200 baspunkter och en intäkts­ tillväxt som i genomsnitt överstiger kostnadstillväxten med 3 procentenheter per år. Med utgångspunkt i dessa resultat presenterade vi vid vår investerardag i juni Swedbank 15/27 – en uppdaterad plan med mål till 2027. Planen syftar till att ha en avkastning på eget kapital på minst 15 procent, bibehålla en hög kreditkvalitet och säkerställa effektiv kapitalanvändning samtidigt som vi skapar långsiktigt värde för våra kunder, aktieägare och sam­ hället. Med en beprövad affärsmodell, tydliga prioriteringar och en stark grund är vi väl positionerade för fortsatt hållbar tillväxt och lönsamhet. Finansiell plan Finansiellt mål ≥ 15% Avkastning på eget kapital Stödjande nyckeltal ≤ 0,40 K/I­tal 2025–2027 2 procentenheter Kärnprimärkapital buffert 2027 (intervall om 1– 3 procentenheter över Finansinspektionens krav) 18 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 21 ===== Våra långsiktiga strategiska mål Vi fokuserar på långsiktigt värdeskapande och har definierat strategiska mål för att mäta framgång i linje med Swedbanks strategiska riktning. Som en stor aktör på finansmarknaden har vi ett stort ansvar. Genom vår strävan att minimera vårt klimatavtryck och erbjuda relevanta investeringar, finansieringslösningar och tjänster för våra kunder kan vi aktivt bidra till sam hällets klimat omställning. Vi engagerar oss i samhälls­ utvecklingen och tar ansvar för vår roll i det finansiella systemet genom att säkerställa en stark finansiell ställning, hög kvalitet på våra tillgångar och god kapitalisering. Kundnöjdhet och förtroende Kundvärde skapas genom att vi erbjuder relevanta produkter och tjänster som bygger på kundernas behov. Att leverera högt kundvärde är en förutsättning för vår långsiktiga lönsamhet, våra kunders nöjdhet, vårt förtroende och valet av Swedbank som finansiell partner. Tillgänglighet 24/7 Vårt mål är att alltid finnas där och hjälpa våra kunder. Vi arbetar kontinuerligt med att upprätthålla en stabil infrastruktur och pålitliga digitala lösningar för att säkerställa att produkter, rådgivning och tjänster är tillgängliga när de behövs. Engagerade medarbetare Engagerade och stolta medarbetare skapar en bättre kundupplevelse, vilket i sin tur leder till nöjdare kunder. Vår ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hållbara arbetsvillkor, tillsam­ mans med ett inkluderade arbetsklimat präglat av våra värderingar, öppen, enkel och omtänksam. Stabil riskhantering och regelefterlevnad En god riskhantering präglar hela vår verksamhet och bidrar till att vi kan fatta informerade och sunda beslut, väl avvägda i förhållande till risk, avkastning och marknadssituation. Det är viktigt för att upprätthålla vårt förtroende bland kunder, investerare och tillsynsmyndigheter samt för att fort­ sätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Konkurrenskraftig avkastning på investerat kapital med marknadsledande kostnadseffektivitet För oss är en hållbar bank en lönsam bank. Vi skapar värde för våra aktieägare genom långsiktigt lönsam tillväxt och effektivitet. Vi värdesätter uthållig lönsamhet före snabb tillväxt eftersom det skapar stabilitet och förutsägbarhet för såväl våra kunder som våra ägare och samhället i övrigt. Kombinerat med vår marknadsledande kostnadseffektivitet har det hjälpt oss att även i år skapa ett starkt finansiellt resultat, som ger oss utrymme att fortsätta investera i produkt­ och kanalutveckling. Läs mer om vår strategi, affärsmodell och värdekedja på sidan 73. Ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart 19 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 22 ===== Lönsamhet och kostnadseffektivitet ► Mål: Räntabilitet på eget kapital på minst 15 procent En hållbar bank är en lönsam bank. Med en långsiktigt stabil lönsamhet kan vi stötta våra kunder, ge utdelning till våra aktieägare och fortsätta utveckla verksamheten. En lönsam bank bidrar till finansiell stabilitet för kunder, medarbetare och genom att vara lönsamma bidrar vi även till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. Räntabilitet på eget kapital, % 0 5 10 15 20 20252024202320222021 Utfall Swedbank levererade en räntabilitet på eget kapital om 15,2 procent (17,1).  Utfall    Mål ► Stödjande nyckeltal: Kvot mellan kostnader och intäkter (K/I-tal) ≤ 0,40 Ett K/I-tal på 0,40 säkerställer att vi driver en kostnadseffektiv bank med låg  operationell risk och kan fortsätta att investera i vår utveckling. Det gör oss kon kurrenskraftiga över tid och stöttar vårt finansiella mål om en räntabilitet på eget kapital om minst 15 procent. K/I-tal 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 20252024202320222021 Utfall Swedbanks K/I-tal uppgick till 0,36 (0,34). Varför? Varför? Vår strategi ger resultat Swedbanks strategiska mål mäts och följs upp löpande. Utvecklingen inom respektive område redovisas genom ett antal utvalda nyckeltal. Med vår affärsplan 15/27 som grund och med fokus på att genomföra vår strategi har vi skapat värde för våra intressenter och under 2025 levererat ett starkt resultat. 20 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 23 ===== Risk ► Mål: God riskhantering Att på ett medvetet och kontrollerat sätt ta och hantera risker är grundläggande för vår affärsmodell och värdeskapande. Swedbanks verksamhet ska ha låg risk och en stabil och långsiktigt hållbar kreditportfölj. Kapital- och likviditetspositionen ska säkerställa att Swedbank kan stå emot ekonomiskt svåra tider, har tillgång till konkurrenskraftig kapital- marknadsupplåning samt upprätthåller kapaciteten att, även i utmanande tider, stödja våra kunder. Kreditförlustnivå, % –0,02 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 20252024202320222021 Utfall Kreditförlusterna uppgick till 0,00 procent (– 0,01) av Swedbanks totala lånestock. Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är solid och kreditförlusterna låga trots geopolitisk och ekonomisk osäkerhet. Minskade expertjusteringar och förbättrade makro­ ekonomiska scenarier bidrog till att avsätt ningarna för förväntade kreditförluster minskade. Likviditetsposition, % 0 50 100 150 200 250 NSFR LCR 20252024202320222021 Utfall Vid årets slut uppgick koncernens likviditets- täckningsgrad (LCR) till 184 procent (201) och den stabila nettofinansieringskvoten (NSFR) till 124 procent (127), vilket innebär en god marginal till de regula toriska kraven.  Likviditetstäckningsgrad (LCR)  Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) ► Stödjande nyckeltal: En kärnprimärkapitalbuffert på 1–3 procentenheter För att ha en god balans mellan uthållig lönsamhet och risk behöver Swedbank ha en ändamåls- enlig buffert till Finansinspektionens kapitalkrav. Vi har som mål att upprätta en buffert utöver kapitalkravet på 1–3 procentenheter, med ambitionen att nå en buffert på två procentenheter. Kärnprimärkapitalrelation, % 0 5 10 15 20 Krav Kärnprimärkapitalrelation 20252024202320222021 Utfall Kärnprimärkapitalrelationen uppgick vid årets slut till 17,8 procent (19,8). Finansinspektionen minskade under året kärnprimärkapitalkravet till 14,8 procent (15,2). Styrelsen föreslår årsstämman att besluta om en extra utdelning. Därmed uppgick bufferten till kapital kravet till 3,0 procentenheter.  Utfall    Krav Varför? Varför? 21 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 24 ===== Kund ► Mål: Ökad kundnöjdhet Kundernas framtid är vårt fokus. För att Swedbank ska kunna fortsätta att vara lång siktigt fram- gångsrik i en allt hårdare konkurrens, krävs att vi säkerställer att våra kunder har högt förtroende för oss. Kundnöjdhet, förtroende och en positiv inställning till vårt varumärke är förutsättningar för att vi ska kunna behålla våra befintliga kunder och för att nya kunder ska välja oss. Kundnöjdhet privatpersoner 0 20 40 60 80 2025 2024 2023 LitauenLettlandEstlandSverige I Sverige har Nöjd Kund Index (NKI) bland privat­ kunderna varit oförändrad mellan 2024 och 2025 (NKI 64). Vi har ett tydligt mål att öka kundnöjdheten i Sverige då vi befinner oss under branschsnittet. Resultatet för Nöjd Kund Index i de baltiska länderna har varit stabilt mellan 2024 och 2025, med endast marginella förändringar. Till skillnad från i Sverige är Swedbanks kundnöjdhet hög i de baltiska länderna: Estland, NKI 72, Lettland, NKI 77 och Litauen, NKI 77. För att förstå Swedbanks attraktivitet på marknaden frågar vi hur stor andel av befolkningen som kan tänka sig att välja Swedbank av de som inte är kunder idag, så kallade icke-kunder. I de baltiska länderna uppnås tänkbarhetsmålet. I Sverige ligger utfallet under målnivån.  2023    2024    2025 Kundnöjdhet mätt som Nöjd Kund Index (NKI). Mål Swedbank har som mål att nå en kundnöjdhet om minst 65 i Sverige och minst 72 i Estland, Lettland och Litauen. Utfall Swedbanks varumärke uppfattas som mycket starkt på tre av våra fyra hemmamarknader. Våra kunder i de baltiska länderna ger Swedbank ett högt betyg avseende förtroende, vilja att rekommendera Swedbank, kundnöjdhet och vårt kundlöfte. Tillgänglighet ► Mål: Tillgänglighet i digitala kanaler Över 99 procent av våra kundinteraktioner sker idag digitalt, och kunderna förväntar sig att våra digitala tjänster är tillgängliga dygnet runt. Vi arbetar kontinuerligt med att stärka tillgänglig heten och förebygga incidenter som kan påverka den negativt. Tillgänglighet i digitala kanaler, % 0 99,7 99,8 99,9 100,0 20252024202320222021 Utfall Under 2025 var tillgängligheten i vår app och internetbank i Sverige och de baltiska länderna 99,9 procent.  Utfall    Mål Varför? Varför? 22 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 25 ===== Medarbetare ► Mål: Ökat medarbetarengagemang Hållbara medarbetare är avgörande för både internt engagemang och en förbättrad kundupp- levelse. För att vara en attraktiv arbetsgivare för såväl nuvarande som potentiella medarbetare strävar vi ständigt efter att skapa en hållbar arbetsmiljö som främjar samarbete och inkludering. Genom indexen för Engagemang och Hållbara medarbetare mäter vi hur medarbetare känner sig på jobbet och upplever sin arbetssituation, om de har rätt förutsättningar, balans mellan arbete och fritid, möjligheter till utveckling, samarbete inom teamen samt om man känner sig uppskattad. Engagemangsindex 0 20 40 60 80 100 202520242023 Mål och utfall Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. Resultaten visar på ett fortsatt högt och stabilt engagemang under året. Ett starkt engagemang, sam arbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet var de områden som fick högst betyg i undersökningen. Hållbara medarbetarindex 0 20 40 60 80 100 202520242023 Mål och utfall Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. Under de senaste åren har resultaten för frågor om medarbetarnas arbetssituation varit på en hög och stabil nivå. Den positiva trenden åter- speglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö som kombinerar flexibilitet med möjligheter till samarbete på arbetsplatsen. Engagemangsindex och Hållbara medarbetarindex är de två mål Swedbank mäter genom medarbetarundersökningar. Fler mål och mer information om hur Swedbank arbetar med medarbetarengagemang hittar du på sidan 128. Varför? 23 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 26 ===== Hållbarhet ► Mål: Uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa våra kredit- och investerings- portföljer till 1,5-gradersmålet Swedbank ska bidra till minskad klimatpåverkan och till energiomställning. Samhället behöver ställa om för att bli mer hållbart och här har bankerna en viktig roll att spela, inte minst inom klimat frågan som är en grundförutsättning för hållbar utveckling. Under året har Swedbank fortsatt arbetet för att stödja våra kunder i omställningen. Klimatmål för kreditportföljen Sektor Enhet Mål 2030 Utfall 2024/ 20251 Basår2 Bolån kgCO2 e/m2 –39% –3% 11,5 (2019) Kommersiella fastigheter kgCO2 e/m2 –43% –24% 26,9 (2019) Olja och gas miljon t CO2 e –50% –52% 6,4 (2019) Kraftproduktion tCO2 e/MWh –59% –65% 0,16 (2019) Stål tCO2 e/ton –29% –21% 0,97 (2019) Sjöfart % alignment delta 0% 12,6% 39,5% (2022) 1) Rapportering sker för år 2024 då kundernas utsläppsdata för 2025 inte finns tillgänglig. Bolån och Kommersiella fastigheter rapporteras för 2025. 2) År 2019 används som basår för målen inom bolån, kommersiella fastig­ heter, olja och gas, kraftproduktion och stål. År 2022 används som basår för mål inom sjöfart. Beräkningar för basåret inom sektorerna bolån och kommersiella fastigheter har justerats under 2025 då metoder och data­ tillgänglighet har förbättrats. Utfall Resultaten för 2024/2025 för de sex sektorerna inom kredit- portföljen presenteras i jämförelse med basåret för den aktuella mätperioden. Resultaten påverkas av faktorer som kundernas utsläpp, Swedbanks exponering och storleken på kundernas tillgångar. Mer information om hur detta beräknats finns på sidorna 118–121. Utsläppsintensiteten för bolån har minskat med 3 procent sedan 2019. Minskningen har skett i både den svenska (–10 procent sedan 2019) och den baltiska portföljen (–17 procent sedan 2019). Samtidigt har en högre tillväxt i det baltiska fastighetsbeståndet sedan basåret, med högre utsläppsintensitet, resulterat i mindre reducering av utsläpps intensitet på gruppnivå. För sektorn kommersiella fastigheter minskade utsläpps­ intensiteten med 24 procent, jämfört med basår 2019. Fram- förallt har utsläppsintensiteten minskat inom det svenska fastighetsbeståndet under året. Sedan 2019 har utsläpps­ intensiteten minskat med 27 procent för den svenska port­ följen och med 11 procent för den baltiska portföljen. Utsläppen från olja och gas har minskat med 52 procent sedan 2019, vilket betyder att målet för 2030 redan är nått. Detta är en följd av att Swedbank har valt att kraftigt reducera exponeringen mot olje­ och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen är mot ett fåtal raffinaderier. Utsläppsintensiteten inom kraftproduktion har minskat med 65 procent sedan 2019. Den förnyelsebara delen av port­ följen har fortsatt växa under året genom nya kunder. I de baltiska länderna har flera kunder avyttrat fossila tillgångar och gått över till förnyelsebar produktion, vilket också gav ett positivt utfall. För stålsektorn har utsläppsintensiteten minskat med 21 pro- cent sedan 2019. Detta beror på ökad exponering mot bolag med lägre utsläppsintensitet och på att flera av kunderna har minskat sina utsläpp under denna period. För kreditportföljen inom sjöfart, där målet är att helt över- ensstämma med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) mest ambitiösa utsläppsminskningsbana till år 2030 (0 procent ”alignment delta”), har ”alignment delta” minskat till 12,6 procent, ned från 40 procent år 2022. Detta har upp- nåtts både genom såväl en förändrad exponering i portföljen som en generell minskning av fartygens utsläppsintensitet. Mer information kring klimatmålen och utfall för kredit­ portföljen finns på sidorna 102–104. Fler hållbarhetsrelaterade mål med klimatinriktning hittar du på sidan 78. För utfall avseende klimatmål för investeringar genom Swedbank Robur Fonder AB, se sidorna 105–106. För utfall avseende hållbar finansiering, se sidorna 76–77. Varför? 24 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 27 ===== Främja finansiell hälsa och investeringskultur i de baltiska länderna Att stärka människors finansiella hälsa är ett långsiktigt fokusområde för Swed- bank. Genom Index för finansiell hälsa mäter Swedbank varje år människors ekonomiska förmåga och kunskap om vardagsekonomi, sparande, lån och ekonomisk trygghet. Undersökningen genomförs i alla Swedbanks hemma- marknader och syftar till att följa utveck- lingen över tid och belysa förbättrings- områden. I Estland, Lettland och Litauen har rapporten blivit ett viktigt verktyg för att identifiera de mest centrala fokus- områdena – med särskild inriktning på att stärka den finansiella kunskapen och öka investeringsviljan. Det finns fortfarande utmaningar kopp- lade till långsiktigt sparande och finan- siell kunskap. För att stärka det regel- bundna sparandet och sänka tröskeln för nya investerare lanserade Swedbank under våren 2025 tjänsten Micro Invest i Estland, Lettland och Litauen. Genom att avrunda kortbetalningar och inves- tera mellanskillnaden i förvalda fonder från Swedbank Robur erbjuder tjänsten en enkel ingång till sparande. Vid slutet av året hade fler än 88 000 användare anslutit sig till Micro Invest – ett tydligt exempel på hur vi kan få fler att börja spara regelbundet genom att göra det enklare. Som ett led i arbetet att förbättra den finansiella hälsan introducerade Swed- bank under 2025 den digitala utbild- ningsplattformen Investment School i Lettland och Estland. Platt formen finns tillgänglig på lokala språk och riktar sig till både nya och mer erfarna investerare som vill börja investera eller fördjupa sina investerings kunskaper. Den erbjuder ett interaktivt videomaterial, som är kostnadsfritt och öppet för alla, och ger ett certifikat efter genomförda kurser och tester. Med hjälp av en virtuell investerings- simulator kan Swedbank erbjuda en dynamisk inlärningsmiljö där användare i Estland och Lettland kan öva på att investera med verkliga marknadsdata, utan risken att förlora verkligt kapital. Simulatorn innehåller aktier från USA, Europa, de baltiska länderna och fonder från Swedbank Robur. Den är utformad för de som vill utforska hur det går till att göra sina första in vesteringar, testa olika invester ings strategier och delta i tävlingar mot andra användare. Genom spelelement skapas ett engagemang, och möjlig heten finns att arrangera både privata och öppna tävlingar som han teras av Swedbank. Med initiativ som Micro Invest och Investment School tar Swedbank kon- kreta steg för att öka investeringsviljan och därigenom stärka den finansiella hälsan i de baltiska länderna. Arbetet fortsätter med målet att ge fler människor självförtroende i sina eko nomiska beslut och förutsättningar att långsiktigt bygga upp en stabil och hållbar ekonomi. För mig var Micro Invest ett enkelt första steg in i sparandet. Verktyget är användarvänligt – från registrering till att välja fonder. Eftersom jag betalar med kort flera gånger om dagen märker jag knappt de auto- matiska investeringarna, men redan i slutet av månaden kan jag se resultat. På det sättet bygger jag sakta upp en trygg ekonomisk framtid. Monika Spuntulytė, Litauen, användare av Micro Invest sedan juni 2025 ”Investeringar har aldrig varit så enkelt”, står det på affischen vid ingången till Chiune Sugihara Sakura Park i Vilnius, Litauen. I fokus 25 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 28 ===== Affärsområde: Svensk bankverksamhet Anna-Karin Laurell, chef för Svensk bankverksamhet En tillgänglig bank – för de många Med omkring 3,8 miljoner privatkunder är Swedbank Sveriges största bank. Inom affärsom­ rådet Svensk bankverksamhet får våra privat­ och småföretagskunder hjälp med både vardags­ ärenden och större finansiella beslut. Under året fortsatte vi satsa på att öka tillgängligheten och utveckla smarta lösningar för våra kunder – och oss. Swedbanks största affärsområde Svensk bankverksamhet erbjuder ett komplett utbud av finansiella tjänster och produkter. Genom internetbanken och våra appar, personlig service via telefon och kontor över hela landet är vi tillgängliga för våra kunder dygnet runt. På Swedbanks investerardag i juni presenterade vi våra sats- ningar på att skapa kundnytta och växa inom bolån, spar ande och försäkringar. Svensk bankverksamhet ska öka tillgänglig- heten, stärka kundupplevelsen och förbättra effektivi teten så att ännu fler kan ta del av våra tjänster och vår rådgivning. Ökad tillgänglighet och effektivare arbetssätt Kunderna ska snabbt kunna nå Swedbank via app, internet- bank, telefon och på kontor. En ökad användning av digitala tjänster ger kunderna effektiv service och rådgivning utan begränsningar i geografi eller tid. Genom att utnyttja hela vår arbetsstyrka kan vi nu möta våra kunder med rätt kompetens. En ny flexibel organisationsmodell sjösattes i början av året, som gör att Swedbank kan fortsätta vara en engagerad och aktiv aktör även på mindre orter. Vi fortsätter kombinera lokal närvaro med större digital tillgänglighet vilket bidrar till att kundnöjd heten ökat. Fler digitala tjänster och stärkt kunderbjudande Vi utvecklar löpande nya smarta produkter och tjänster som gör det enklare för kunderna att utföra sina bankärenden. Under 2025 införde vi digital signering av skuldebrev för kunder som flyttar sina bolån till Swedbank. För att underlätta unga kunders första bostadsköp lanserade vi kampanjen Bo-starts-paketet med samlad information om bolån och rabatter för de som är nya på marknaden. Swedbank för- 26 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 29 ===== 23,5 Avkastning på allokerat kapital, % 0,34 K/I-tal 24 858 Intäkter, mkr värvade bostadskreditinstitutet Stabelo i syfte att ytterligare utveckla kunderbjudandet inom bolån. Genom tillgång till ett kompletterande varumärke, ny teknik och nya kanaler för bolån kan fler kunder ta del av våra erbjudanden. Tjänsterna för att teckna försäkring och öppna e-sparkonto för barn gjordes digitala. Kvaliteten och effektiviteten i våra kund- möten förbättrades med hjälp av AI-verktyg som samman- fattar och dokumenterar samtal mellan kunder och rådgivare. Från 2025 finns en ny möjlighet att använda en virtuell assi- stent för information om beloppsgränser för överföringar, bolåne ränta och villkorsändringar. Under året lanserade vi även ett antal tjänster för att förenkla för småföretag och smidigare digitala processer för de med enskild firma som vill bli kund hos Swedbank. Utökat skydd mot bedrägerier Bedrägerier är ett stort samhällsproblem och är ett prioriterat område för Swedbank. Vi har stärkt bedrägeriskyddet genom funktioner som fördröjd betalning vid större belopp, justerade maxbeloppsgränser i Swish och en ny funktion i bankens app och internetbank som visar samtalsstatus när kunden pratar med våra medarbetare. Vi har också infört nya arbetssätt och uppdaterade instruktioner för att motverka de allt vanligare försöken till romans- och investeringsbedrägerier. Även under 2025 anordnade vi kundträffar om hur man skyddar sig mot bedrägerier, möten som omkring 4 000 kunder deltagit i de senaste åren. Framsteg under året ● Ökad flexibilitet och tillgänglighet genom ny nationell organisationsmodell ● Utökade digitala tjänster via app och internetbank ● Lansering av Bo-starts-paketet för unga kunders bostadsköp ● Förvärv av bostadskreditinstitutet Stabelo ● Stärkt bedrägeriskydd Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 200 400 600 800 1 000 Inlåning Lån 20252024  Lån  Inlåning Läs mer om Svensk bankverksamhets resultat på sidan 42. Anna-Karin Laurell: Vi ska finnas tillgängliga för att möta våra kunders behov och vi arbetar ständigt med att stärka vårt erbjudande. Tillväxt under året Bolånevolymerna förmedlade via våra egna kanaler fortsatte växa och förvärvet av Stabelo bidrog positivt till volym- ökningen. Vår tillgänglighet i Sverige ökade markant under 2025. Under året hade vi drygt 30 procent fler samtal än året innan, och mer än 80 procent av alla samtal besvaras nu inom tre minuter. 27 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 30 ===== Affärsområde: Premium and Private Banking Malin Lilliecrona, chef för Premium and Private Banking Personlig rådgivning för kundens, familjens och företagets utveckling Premium and Private Banking är affärsområdet för kunder med behov av kvalificerad, skräddar­ sydd och personlig rådgivning. Under året välkomnade vi många nya kunder och fortsatte växa vår affär. Genom nya digitala verktyg fick våra kunder större flexibilitet och våra rådgivare bättre förutsättningar att ge goda råd – till fler. Affärsområdets erbjudande omfattar finansiell planering, kapital förvaltning och rådgivning inom juridik, försäkring, pension och ägarplanering. Vi stöttar även stiftelser, orga- nisationer och företagare i deras finansiella utveckling och ansvarar för bankens tjänstepensionsdistribution via specialist rådgivning. Under året tydliggjorde vi affärsområdets riktning och satte tydliga tillväxtmål. Vår ambition är att göra personlig råd giv- ning tillgänglig för fler kunder. Genom att ge våra råd givare bättre verktyg och med ett bredare utbud av produkter och tjänster kan vi möta kundernas ökande efter frågan av skräddar sydda lösningar och personlig proaktiv rådgivning. Lokal närvaro och specialistkompetens Hos Premium and Private Banking finns all den samlade expertis som behövs för att möta varje kunds specifika behov. En personlig rådgivare samordnar den specialistkompetens som behövs i ett team som följer kunden genom livets olika skeden – när kapitalet växer, familjesitua tionen förändras och företag utvecklas. Tillsammans med kunden planerar vi för hur tillgångarna ska förvaltas och växa på ett hållbart och fram- gångsrikt sätt. Next Generation – utbildning och rådgivning för nästa generation Private Banking Next Generation Academy har i år mött ett växande kundintresse. Konceptet riktar sig till den yngre gene- rationen som tar över familjens företag eller förmögenhet och 28 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 31 ===== Framsteg under året ● Fortsatt tillväxt inom sparande, pensioner och bolån, drivet av ökad efterfrågan på helhets- lösningar och proaktiv rådgivning ● Ökad efterfrågan och expansion av konceptet Next Generation ● Etablering av Private Banking Credit – en ny specialistenhet för rikstäckande kreditrådgivning ● Ökad tillgänglighet till kvalificerad rådgivning genom möjlighet för kunden att själv boka råd givningsmöten via app och internetbank syftar till att skapa trygghet inför framtida generationsskiften. Genom utbildning inom entreprenörskap, juridik, skatt och kapitalförvaltning stärker vi kunskapen och bygger samtidigt långsiktiga relationer med våra kunder. Vi har också särskilt utbildade rådgivare för just dessa kunders behov. För att möta den ökade efterfrågan har teamet förstärkts under året och vi kan nu erbjuda konceptet i hela landet. Ny enhet för kreditexpertis Under året etablerade vi en nationell enhet för kreditfrågor – Private Banking Credit. Här samlar vi kreditspecialister med bred och djup kompetens som ger våra kunder en proaktiv, effektiv och specialiserad kreditrådgivning över hela landet. Det gör att vi snabbare kan ge råd till kunder med komplexa kreditärenden och erbjuda dem skräddarsydda finansierings- lösningar. Digitala lösningar skapar kundvärde Vi fortsätter att kombinera personlig rådgivning med ny teknik för att möta kundernas individuella behov. Under året flyttades majoriteten av kunderna till bankens nya sparaplattform vilket lägger grunden för att kunna erbjuda kunderna en tydligare överblick över sitt sparande och tillgång till ett bredare utbud av produkter och tjänster. Vi har också utvecklat digitala lös- ningar som gör det enklare för kunden att boka rådgivnings- möten – fysiskt eller digitalt – direkt via appen eller internet- banken. Vidare kan potentiella kunder som är intres serade av Premium- eller Private Banking- konceptet nu boka digitala introduktionsmöten med våra råd givare. Det ökar tillgänglig- heten till kvalificerad rådgivning, på kundens villkor. Malin Lilliecrona: Vi kombinerar personlig råd­ givning med ny teknik för att skapa långsiktigt värde med kundens individuella behov i centrum. Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 30 60 90 120 150 Inlåning Lån 20252024  Lån  Inlåning Läs mer om Premium and Private Bankings resultat på sidan 45. Ökad tillväxt och fler kunder Efterfrågan på kvalificerad rådgivning var fortsatt hög under året. I tider av osäkerhet värderar kunderna trygghet, tillgäng- lighet och expertis – något som bidrog till ökad tillväxt inom sparande, pensioner och bolån. Särskilt stark var tillväxten bland företagskunder som söker kvalificerad investerings- rådgivning. 22,4 Avkastning på allokerat kapital, % 0,42 K/I-tal 3 589 Intäkter, mkr 29 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 32 ===== Affärsområde: Företag och Institutioner Bo Bengtsson, chef för Företag och Institutioner Strategisk rådgivare och affärspartner Företag och Institutioner är Swedbanks affärsområde för företag som vill växa hållbart och långsiktigt. Under året stärkte vi vårt kunderbjudande inom företagsaffärer i Norden, och fort­ satte att öka den hållbara lånefinansieringen och bidra till energiomställningen. Samtidigt var fler kunder mer nöjda med våra tjänster. Företag och Institutioner har det övergripande ansvaret för Swedbanks erbjudande till företag i alla storlekar, finansiella institutioner, organisationer och banker. Vi erbjuder rådgivning och lösningar inom investeringar och riskhantering, likviditets- hantering och transaktionstjänster, hållbar utlåning samt analys. Affärsområdet ansvarar också för företags- och kapital- marknadsprodukter i andra delar av Swedbank och för spar- bankerna. Vi finns på plats för våra kunder i Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt i Norge, Finland, Kina och USA. Vi tydliggjorde under året hur vi ska fortsätta växa och stärka kundrelationerna genom att vidareutveckla vår service. Vårt mål är att få fler företag och institutioner att välja Swedbank genom att utveckla våra tjänster, smart teknik och förbättrade arbetssätt. Lokal företagsbank för tillväxt och lönsamhet För oss är det viktigt att vara en aktiv del av lokalsamhället för att på bästa sätt stötta våra kunder med råd som bidrar till lönsam tillväxt. Ett strategiskt partnerskap med sparbankerna runt om i landet gör oss också tillgängliga för ännu fler. Våra kundteam kombinerar lokal förankring med specialister och ett hundratal näringslivsansvariga med nära kontakt med före- tagare, myndigheter, föreningar och organisationer i Sveriges alla kommuner. Vår ambition är att göra fler affärer med före- tagskunder som vill växa. Fortsatta steg för omställning Swedbank vill vara med som partner på kundernas hållbar- hetsresa. Under 2025 ökade volymen hållbar utlåning starkt. Swedbank blev också första aktör från finanssektorn att ansluta till Centrum för cirkulärt byggande. Samarbetet syftar till att bidra till bygg- och fastighetsbranschens arbete med att effektivisera resursanvändning och minska miljö påverkan. Ett exempel är vårt samarbete med CCBuild, ett forum för aktörer som vill stödja ett mer resurseffektivt byggande. Genom delta- gandet vill vi bidra till en stärkt marknad för cirkulära produkter 30 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 33 ===== och tjänster samt till utvecklingen av cirkulära arbetssätt. Samarbetet är nyligen inlett och ambitionen är att kunna utveckla uppföljning som möjliggör en mer strukturerad beskrivning av samarbetets bidrag över tid. I Prosperas årliga undersökning för institutionella kunder rank ades Swedbank för andra gången som nummer ett när det gäller aktivt stöd kopplat till hållbarhet. Stärkt position i företagsaffärer Under hösten ingick Swedbank och SpareBank 1 ett nytt part- ner skap för att skapa en ledande nordisk investmentbank: SB1 Markets. Genom samarbetet får våra kunder tillgång till bredare expertis inom företagsaffärer och aktieanalyser i hela Norden. Under året firade vi också 20 års närvaro i Finland och 25 år i Norge. Verksamheterna i Helsingfors och Oslo är väl positionerade för att fortsätta växa med våra nordiska före- tags- och institutionella kunder. I egen regi eller i samarbete med partners. Fokus på nöjdare kunder I vår verksamhet strävar vi alltid efter att öka värdet för våra kunder – genom bättre tjänsteutbud, högre servicegrad och smartare arbetssätt. Och arbetet ger resultat. Under året note- rade Swedbank en förbättrad kundnöjdhet i företagsaffären enligt den årliga NKI-undersökningen (Nöjd Kund Index). Nöjda kunder kräver kompetenta medarbetare. Swedbank har etablerat Corporate Academy – ett utbildningsprogram som stärker medarbetarnas kompetens inom företagsrådgivning, riskhantering och hållbar finansiering. Programmet belönades med Swedish Learning Awards i kategorin Årets Transformation. Bo Bengtsson: I företagsaffären fokuserar vi på att hela tiden utveckla, förbättra och skärpa vårt erbjudande till kunden och under året har vi tagit stora kliv i rätt riktning. Vi är en bra bank, som blir lite bättre för varje dag. Framsteg under året ● Hållbar utlåning och andel ESG-obligationer där Swedbank är rådgivare har fortsatt växa starkt ● Delägare i SB1 Markets, en samägd nordisk investment bank ● Swedish Learning Awards – utmärkelse i kategorin Årets Transformation med Företag Bas ● Ökad marknadsandel inom företagsutlåning Tillväxt under året Företag och Institutioner mötte under året en hög efterfrågan på rådgivning och tjänster från företagskunder. Under 2025 ökade marknadsandelen inom företagsutlåning i Sverige från 14,7 procent till 15,1 procent. Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 100 200 300 400 500 600 Inlåning Lån 20252024  Lån  Inlåning Läs mer om Företag och Institutioners resultat på sidan 44. 16,5 Avkastning på allokerat kapital, % 0,39 K/I-tal 17 805 Intäkter, mkr 31 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 34 ===== Affärsområde: Baltisk bankverksamhet Olof Sundblad, chef för Baltisk bankverksamhet Omtyckt varumärke med stark position För sjunde året i rad utsågs Swedbank till det mest omtyckta varumärket i de baltiska länderna. Utifrån den starka positionen tog affärsområdet Baltisk bankverksamhet flera initiativ under året för att fortsätta bidra till en smidig kundupplevelse med snabb och effektiv service. Baltisk bankverksamhet har ett brett utbud av produkter och banktjänster som bolån, utlåning till företag och privatkunder, spar- och transaktionskonton, livförsäkring och leasing. Affärsområdets 3,5 miljoner privatkunder och 300 000 före- tagskunder erbjuds hög tillgänglighet genom olika digitala plattformar, som app och internetbank, och ett omfattande kontorsnät med 69 kontor i Estland, Lettland och Litauen. Under året presenterade vi vår plan för att fortsätta utvecklas och växa. Vi ska bibehålla vår marknadsandel inom privatlån, stärka den ledande positionen inom företagslån och växa inom försäkringar. Ambitionen är att få fler kunder att spara långsiktigt. Stöd till nästa generations sparare Med målet att få fler kunder att spara och investera lanserade vi flera nya tjänster under året. Micro Invest gör att kunder kan avrunda sina kortbetalningar och investera mellanskillnaden i Swedbank Robur Fonder och på så sätt enkelt bidra till ett sparande. Efter den framgångsrika estniska lanseringen av EasySaver – som uppmuntrar unga att spara – erbjuder vi nu tjänsten även till våra kunder i Litauen och Lettland. Initiativet är en del av Swedbanks ambition att stärka hälsosamma finansiella vanor bland unga. Dessutom gjordes verktyget My Budget tillgängligt för unga i alla tre länder. Förbättrade digitala tjänster Vi arbetar kontinuerligt för att göra det enklare för våra kunder att sköta sin ekonomi digitalt. Under året introducerade vi nya funktioner som ger kunderna en smidigare och mer till gänglig bank upplevelse. I Lettland lanserades en ny lösning för snabb företagsregistrering, som gör det möjligt för företagskunder att öppna konto automatiskt i samband med ansökan. Kunder i Lettland och Litauen kan nu också ansöka om mindre lån direkt i mobilen, och nya investerare kan enkelt öppna ett 32 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 35 ===== värde papperskonto via appen. På de baltiska markna derna lanserade vi även kortbetalningsfunktionen Click to Pay – en säker och smidig tjänst som gör det enklare att betala. Investeringar i samhället Swedbank är en aktiv samhällspartner som främjar idrott och en hälsosammare livsstil. I Estland lanserade vi Smart Future Fund – en utbildningsstiftelse med syfte att stötta projekt som bidrar till tillväxt och utveckling. Vi är partner till Youth Basket- ball i Lettland, och stöttar där även Youth Song and Dance Festival genom att erbjuda kostnadsfri personförsäkring och skade hantering för deltagare, arrangörer och volontärer. I Litauen är vi huvudsponsor till Swedbank Vilnius Marathon och i Estland till Swedbank Tallinn Marathon. 2025 blev vi också huvudsponsor till det estniska basket förbundet – det största sponsringsavtalet i landets basket historia. Swedbank – det mest omtyckta varumärket För sjunde året i rad utsågs Swedbank till det mest omtyckta varumärket i de baltiska länderna vid Baltic Brand Forum. Vi blev också utsedda till det mest engagerande och det mest humana varumärket i alla tre länder – och i Estland dessutom till det snabbast växande varumärket. För fjärde året i rad utsågs Swedbanks Baltiska bankverksamhet till det mest värde fulla företaget i årets lettiska TOP101, som publiceras av Nasdaq Riga och Prudentia, Lettlands ledande rådgivnings- bolag. Vi ser det som fina bevis på vårt stora kundfokus. Olof Sundblad: Vi är stolta över att vi under 2025 behöll vår ledande marknads position i Estland, Lettland och Litauen inom både privat­ och företags­ sektorn. Vi fortsätter att utveckla produkter och tjänster som möter kundernas nuvarande och framtida behov, för att underlätta deras finansiella liv. Framsteg under året ● Nya tjänster för ökat sparande ● Satsningar för högre tillgänglighet ● Ökat stöd till idrott och hälsosam livsstil ● Utsedda till det mest omtyckta, engagerande och humana varumärket Inlånings- och utlåningsvolymer, mdkr 0 100 200 300 400 500 Inlåning Lån 20252024  Lån  Inlåning Läs mer om Baltisk bankverksamhets resultat på sidan 43. Tillväxt under året Under året ökade utlåningen, inklusive valutaeffekter, till både privatpersoner och företag. I lokal valuta (EUR) var ökningen 10 respektive 12 procent. Initiativet Micro Invest bidrar till att stödja Swedbanks ambition att stärka sparandekulturen och få fler att investera och spara långsiktigt. 22,0 Avkastning på allokerat kapital, % 0,37 K/I-tal 18 717 Intäkter, mkr 33 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 36 ===== God utveckling under 2025 2025 var ett framgångsrikt år för Swedbank. Målet om minst 15 procents hållbar avkastning på eget kapital nåddes och styrelsen föreslår en ordinarie utdelning på 20,45 kronor per aktie, i linje med utdelningspolicyn. Mot bakgrund av bankens starka kapitalposition föreslår styrelsen även en extra utdelning på 9,35 kronor per aktie. Swedbankaktien som investering 1 Stor kundbas skapar förutsättningar för hög kostnadseffektivitet och lönsamhet Swedbank är ledande på alla våra fyra hemmamark nader. Med rötterna i sparbanksrörelsen har vi en lång historik i  Sverige och på den svenska marknaden. Vi har även en djup förankring i våra tre baltiska hemma marknader Estland, Lettland och Litauen. Marknader som utvecklas snabbt och uppvisar en hög tillväxtpotential. Swedbank har strategiska partnerskap med sparbankerna i Sverige, SpareBank 1 SR-Bank i Norge, Aktia i Finland och Sydbank i Danmark vilket stärker kunderbjudandet. Vår starka position på våra fyra hemmamarknader ger oss en kundbas på närmare 8 miljoner kunder, där cirka 7,3 miljoner är privatkunder och 545 000 är företagskunder. Den stora kundbasen skapar förutsättningar för en hög kostnadseffek- tivitet. Vidare bidrar kundbasen med inlåning, vilken utgör en stabil och kostnadseffektiv finansieringskälla för Swedbank. 2 En lågriskbank med diversifiering och stark kapitalisering Swedbank har en konservativ syn på både kreditgivning och kapital. Vår lågriskprofil bidrar till en god kreditkvalitet som i sin tur ger låga kreditförluster över tid. Vår geografiska närvaro i Norden och i de baltiska länderna, i kombination med bred utlåning till både hushåll och företag, ger diversifiering som möjliggör en stabil intjäningsförmåga. Swedbank Robur är den största kapitalförvaltaren i Sverige och i de baltiska länderna. Swedbank är också en av ledarna inom försäkringar på alla fyra marknader. De mognande spar- och försäkringsmarknaderna i Estland, Lettland och Litauen har bidragit till ytterligare tillväxt under de senaste åren. 3 Stark kapitalgenereringsförmåga bidrar till hög avkastning Vår affärsmodell, geografiska närvaro och låga riskaptit möjlig gör en stark kapitalgenerering. Vår kapitalisering är stark och vårt kärnprimärkapital överskrider Finansinspek- tionens kapitalkrav med 3,0 procentenheter vid utgången av 2025 – väl över vårt mål att hålla en buffert på 2 procent- enheter över kravet. Under året uppgick ränta biliteten på eget kapital till 15,2 procent jämfört med vårt mål om en uthållig avkastning på eget kapital om minst 15 procent. Styrelsen föreslår till årsstämman en ordinarie utdelning på 20,45 kr per aktie, vilket motsvarar 70 procent av 2025 års vinst, och en extra utdelning på 9,35 kr per aktie. Samman taget summerar det till en total utdelning på 29,80 kr per aktie. I förhållande till aktiekursen vid utgången av 2025 motsvarar den föreslagna utdelningen en direktavkastning på 9,3 procent. Handel på flera marknader Swedbank har ett aktieslag, stamaktier (A-aktier), som sedan 1995 är noterade på listan för stora bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Swedbanks aktier handlas på flera marknads- platser, varav den största omsättningen sker på Nasdaq OMX Stockholm. Under 2025 omsattes Swedbankaktier i genom- snitt till ett värde av 587 miljoner kronor per handelsdag på Nasdaq OMX Stockholm. Banken har också ett ADR-program (American Depositary Receipt) som gör det möjligt att inves- tera i Swedbank genom depåbevis på OTC-marknaden i USA. Ägande, innehav av egna aktier och konvertibler Per den 31 december 2025 hade Swedbank 1 132 005 722 utfärdade aktier, varav innehavet av egna aktier uppgick till 7 780 212. Av de 1 124 225 510 utestående aktierna ägdes 37,2 procent av utländska ägare och 62,8 procent av svenska ägare, varav 14,0 procent avsåg svenska privatpersoner. Vid årsstämman 2025 bemyndigades styrelsen att fatta beslut om återköp av egna aktier upp till 10 procent av utfärdade aktier för att kunna anpassa bankens kapitalstruktur till rådande kapital behov och reglera aktierelaterade ersättnings- program. För att kunna bedriva handel med finansiella instru- ment för egen räkning bemyndigades banken att förvärva egna aktier motsvarande maximalt 1 procent av utfärdade aktier. Styrelsen bemyndigades också att besluta om emittering av konvertibler som kan konverteras till aktier. Dessa konvertibler används för att uppfylla Finansinspektionens kapitalkrav och banken har tidigare emitterat sådana regelbundet. Aktierelaterade ersättningsprogram Swedbank innehar egna aktier bland annat för att säkra sitt åtagande i prestationsbaserade ersättningsprogram, med syfte att främja medarbetarnas långsiktiga engagemang i Swedbank. Under 2025 överläts totalt 1 206 567 aktier inom ramen för dessa ersättningsprogram. Överlåtelsen motsvarade en utspädnings effekt på 0,11 procent i förhållande till antalet utestående aktier vid utgången av 2025. Årsstämman 2025 fattade beslut om nya prestationsbaserade ersättningsprogram. Dessa beräknas resultera i en framtida överlåtelse av cirka 1,58 miljoner aktier, motsvarande en total utspädningseffekt på cirka 0,14 procent i förhållande till antalet ute stående aktier vid utgången av 2025. 34 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 37 ===== Största aktieägarna den 31 december 2025 Andel av kapital och röster, % 2025 Sparbanksgruppen1 13,2 Folksam 5,5 Swedbank Robur Fonder 4,4 Sparbanksstiftelser – ej Sparbanksgruppen2 3,9 Norges Bank Investment Mangement 3,7 BlackRock 3,4 SEB Funds 3,4 Vanguard 3,2 DWS Investments 2,2 Alecta Tjänstepension 2,1 Totalt antal aktieägare 381 593 1) Sparbanksgruppen (Sparbankernas Ägareförening) består av 42 sparbanker, 7 sparbanksaktiebolag, 16 stiftelser, 1 förening samt 2 resultatandelsstiftelser. Medlemmarna äger var och en aktier i Swedbank och deras aktieägar- intressen hanteras gemensamt via årliga fullmakter av ägareföreningen. 2) Sparbanksstiftelserna – ej Sparbanksgruppen består av 16 sparbanks- stiftelser och övriga stiftelser samt 3 av stiftelserna ägda aktiebolag. 12 av sparbanksstiftelserna samverkar men utövar rösträtt individuellt. Under 2025 bytte ett flertal av dessa stiftelser namn. Källa: Modular Finance AB Storleksklasser den 31 december 2025 Antal aktier Antal ägare Andel, % 1—500 321 390 84,2 501—1 000 30 722 8,1 1 001—5 000 25 362 6,6 5 001—10 000 2 299 0,6 10 001—20 000 930 0,2 20 001— 890 0,2 Totalt antal aktieägare 381 593 100 Källa: Modular Finance AB Ägarkategorier den 31 december 2025 Andel av kapital och röster, % 2025 2024 Svenska juridiska personer 48,8 50,7 Svenska privatpersoner 14,0 13,1 Utländska ägare 37,2 36,2 Källa: Modular Finance AB Data per aktie Kronor 2025 2024 2023 2022 2021 Resultat per aktie före utspädning 29,14 30,99 30,35 19,033 18,62 Resultat per aktie efter utspädning 28,98 30,86 30,27 18,983 18,56 Eget kapital per aktie 200,9 194,5 176,7 156,8 144,2 Utdelning per aktie 29,80¹ 21,70² 15,15² 9,75² 11,25² varav ordinarie utdelning 20,45¹ 21,70² 15,15² 9,75² 9,25² varav extra utdelning 9,35¹ – – – 2² P/E-tal 11,0 7,0 6,7 9,33 9,8 Börskurs/eget kapital per aktie 1,60 1,12 1,15 1,13 1,26 1) Styrelsens förslag. 2) Utdelning baserat på intjäningsår. 3) Jämförelsetal har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Aktiestatistik A-aktien 2025 2024 2023 2022 2021 Högsta kurs, kr 322,3 233,8 219,9 188,0 196,7 Lägsta kurs, kr 186,4 195,4 161,6 124,5 143,2 Kurs den sista december, kr 321,1 218,3 203,3 177,3 182,1 Genomsnittligt antal avslut per handelsdag1 5 996 5 079 6 326 7 638 9 193 Genomsnittlig omsättning per handelsdag, mkr1 587 478 530 495 523 Totalt börsvärde per sista december, mdkr 363 247 229 199 204 ISIN-kod A-aktien: SE0000242455 1) Omsättningsuppgifterna omfattar omsättningen på Stockholmsbörsen. Källor: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com och Modular Finance AB Aktiekursutveckling under 2025 jämfört med nordiska banker och index Index 80 90 100 110 120 130 140 150 OMX Stockholm 30 Nordiska banker A-aktien decnovoktsepaugjuljunmajaprmarfebjan  Swedbank  Nordiska banker (exkl. Swedbank)  OMX Stockholm 30 Aktiemarknaden utvecklades positivt under 2025 och stor bolags- indexet OMX 30 ökade med 16,1 procent. Swedbanks aktiekurs steg med 47,1 procent under året, att jämföra med övriga nordiska banker som i genomsnitt steg med 34,3  procent. Totalavkastningen för Swedbankaktien uppgick till 61,1 procent under året. Swed- banks börsvärde var 363  miljarder kronor vid utgången av 2025. Källor: NASDAQ OMX, www.nasdaqomxnordic.com och Modular Finance AB 35 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 38 ===== Ekonomisk redogörelse Swedbanks ledande marknadspositioner inom kärnprodukterna på de fyra hemmamark- naderna utgör en stabil grund för långsiktig intäktstillväxt. Resultatet, som påverkas av kostnadsutveckling och kreditförluster, ska möjliggöra en fortsatt hållbar utveckling av banken till förmån för kunderna, samtidigt som en stark kapitalposition upprätthålls. I enlighet med utdelningspolicyn, som anger att 60–70 procent av resultatet ska delas ut, tillfaller detta även bankens ägare: sparbanker, försäkringsbolag, fondbolag, pensions- fonder, privata aktieägare och stiftelser. Marknadsandelar1, procent Utlåning (privat) Utlåning (företag) Inlåning (privat) Inlåning (företag) Betal- ningar2 Fonder  Sverige 19 15 18 13 33 21  Estland 38 33 44 37 55 39  Lettland 36 22 42 30 62 37  Litauen 39 29 46 28 55 36 1) Marknadsandelarna baseras på statistikuppgifter från myndigheter i respektive land. Senaste tillgängliga data tillämpas. 2) Bankgirotransaktioner (Sverige), inhemska betalningar (Estland och Litauen), inhemska och internationella betalningar (Lettland). 36 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 39 ===== Räntenetto, mkr Provisionsnetto, mkr Kostnader, mkr 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 20252024202320222021 0 5 000 10 000 15 000 20 000 20252024202320222021 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 20252024202320222021 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6  Betalningsförmedling   Övrigt  Kapitalförvaltning  Personalkostnader  Övriga kostnader  IT-kostnader  K/I-tal Räntenettot minskade till 44 000 mkr (49 267) på grund av lägre räntor, vilket till viss del motverkades av högre volymer. Provisionsnettot sjönk och uppgick till 16 320 mkr (16 716). Minskningen var primärt hänförlig till lägre kortprovisioner och högre kostnader kopplade till betal- ningar, delvis motverkat av högre intäkter från servicekoncept och från förmedlings- provisioner. Kostnaderna minskade till 24 532 mkr (25 376). Minskningen var primärt relaterad till återbetalning av moms på totalt 1 539 mkr avseende åren 2016 till 2023 samt av lägre konsultkostnader. Minskningen mot- verkades delvis av högre IT-kostnader, mark- nadsföringskostnader kopplat till donationer till utbildningsstiftelser och av högre personal- kostnader. Valutakursförändringar påver- kade kostnaderna negativt med 278 mkr. Kreditförlustnivå, % Årets resultat, mkr Förändring av kärnkapital, mdkr –0,02 0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 20252024202320222021 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 20252024202320222021 0 50 100 150 200 250 2025-12-3 1 ÖvrigtValuta - för ändringa r Ber äknad utdelnin g Resultat (KS ) 2024-12-31 172,6 166,1 32,7 –1,6 –4,1–33,5 Kreditförlusterna var nettopositiva och upp- gick till –34 mkr (–268), motsvarande en kreditförlustnivå på 0,00 procent (–0,01). Minskningen var primärt ett resultat av upp- daterade makroscenarier och minskade expertjusteringar, delvis motverkat av reser- veringar för individuellt bedömda lån och dag 1-kreditförluster i steg 1 till följd av förvärvet av Entercard. Swedbanks resultat minskade till 32 759 mkr (34 866). Valutakursförändringar påverkade resultatet före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter negativt med 381 mkr. Resultat efter avdrag för föreslagen utdelning, inklusive extrautdelning, på - verkade kärnprimärkapitalet negativt med 0,7  miljarder kronor under 2025. Utöver det, påverkade även avdrag för ökning av imma- teriella tillgångar och valutaeffekter, till- sammans med övrigt kärnprimärkapitalet negativt. 37 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 40 ===== Stabila intäkter, god kostnadskontroll och solid kreditkvalitet Swedbanks resultat minskade till 32 759 mkr (34 866). Valuta- kursförändringar påverkade resultatet före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter negativt med 381 mkr. Avkastningen på eget kapital uppgick till 15,2 procent (17,1) och K/I-talet till 0,36 (0,34). Intäkterna minskade till 68 736 mkr (74 105) till följd av lägre räntenetto, nettoresultat finansiella poster och provisions- netto. Minskningen motverkades delvis av högre övriga intäkter. Valutakursförändringar påverkade intäkterna negativt med 659 mkr. Räntenettot minskade till 44 000 mkr (49 267) på grund av lägre räntor, vilket till viss del motverkades av högre volymer. Provisionsnettot sjönk och uppgick till 16 320 mkr (16 716). Minskningen var primärt hänförlig till lägre kortprovisioner och högre kostnader kopplade till betalningar, delvis motverkat av högre intäkter från servicekoncept och från förmedlings- provisioner. Nettoresultat finansiella poster minskade till 3 227 mkr (3 687) främst till följd av negativa omvärderingseffekter på derivat, delvis motverkat av positiva omvärderingseffekter på egna aktieinnehav samt handel i finansiella instrument. Övriga intäkter ökade till 5 189 mkr (4 435). Uppgången beror främst på en ökning i försäljningen av IT- och administrativa tjänster till sparbankerna, försäljning av rörelsefastigheter i Lettland respektive Estland och av ett förbättrat försäkrings- netto. Ökningen motverkades delvis av lägre resultat från delägda sparbanker. Kostnaderna minskade till 24 532 mkr (25 376). Minskningen var primärt relaterad till återbetalning av moms på totalt 1 539 mkr avseende åren 2016 till 2023 samt av lägre konsult- kost nader. Minskningen motverkades delvis av högre IT-kost- nader, marknadsföringskostnader kopplat till donationer till utbildningsstiftelser och av högre personalkostnader. Valuta- kurs förändringar påverkade kostnaderna negativt med 278 mkr. Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –34 mkr (–268), motsvarande en kreditförlustnivå på 0,00 procent (–0,01). Minskningen var primärt ett resultat av uppdaterade makroscenarier och minskade expertjusteringar, delvis mot- verkat av reserveringar för individuellt bedömda lån och dag 1-kreditförluster i steg 1 till följd av förvärvet av Entercard. Bankskatter och resolutionsavgifter uppgick till 2 982 mkr (4 019). Minskningen beror i huvudsak på lägre bankskatt i Litauen på grund av lägre justerat räntenetto mellan perioderna. Inkomstskattekostnaden uppgick till 8 496 mkr (9 320), vilket motsvarar en effektiv skattesats om 20,6 procent (21,1). Den lägre skattesatsen mellan åren förklaras i huvudsak av en förändrad bedömning av beskattningseffekter i den svenska verksamheten av vissa räntederivat. Ökande ut- och inlåningsvolymer. Utlånings- volymerna ökade delvis med stöd av förvärv. Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom produkt- områdena utlåning, inlåning, fondsparande och livförsäkring samt betalningar. Resultaträkning, mkr 2025 2024 Räntenetto 44 000 49 267 Provisionsnetto 16 320 16 716 Nettoresultat finansiella poster 3 227 3 687 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 783 773 Övriga intäkter1 4 405 3 661 Summa intäkter 68 736 74 104 Summa kostnader 24 532 25 376 Kreditförluster, nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 2 948 4 541 Resultat före skatt 41 255 44 187 Skatt 8 496 9 320 Årets resultat 32 759 34 866 Räntabilitet på eget kapital, % 15,2 17,1 K/I-tal 0,36 0,34 1) Övriga intäkter ovan inkluderar raderna Försäkringsnetto och Övriga intäkter från koncernens resultaträkning. 38 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 41 ===== Lån till kunder ökade med 82 mdkr till 1 882 mdkr (1 800) under året, motsvarande en ökning med 5 procent. Företags- utlåningen i Sverige ökade med 25 mdkr till följd av en högre efterfrågan, främst inom fastighetssektorn. Utlåningen till bolånekunder inom Sverige ökade med 21 mdkr till 934 mdkr (913), varav förvärvet av Stabelo i december bidrog med 17 mdkr, medan den av sparbankerna förmedlade volymen i Swedbank Hypotek minskade med 7 mdkr under året. Inom Baltisk bankverksamhet ökade utlåningen, inklusive valuta- effekt, till både privatpersoner och företag med totalt 11 mdkr. I lokal valuta var ökningen 10 procent respektive 12 procent. Valutakursförändringar påverkade utlåningsvolymerna nega- tivt med 26 mdkr jämfört med 31 december 2025. Registret för hållbara tillgångar ökade med 37 mdkr till 165 mdkr (128) under året. Ökningen är i huvudsak hänförlig till finansiering av gröna byggnader, följt av förnybar energi. Vid årets slut innehöll registret 157 mdkr gröna tillgångar och 8 mdkr sociala tillgångar, som finansieras av bankens hållbara obligationer. Den totala inlåningen från kunder ökade med 15 mdkr till 1 300 mdkr (1 285). Inlåning från privatpersoner ökade med 25 mdkr, varav 7 mdkr i de baltiska länderna. I lokal valuta (EUR) ökade de baltiska länderna med 9 procent (EUR). Inlåningen från privatpersoner i Sverige ökade med 17 mdkr. Företags inlåningen minskade med 6 mdkr i de baltiska län- derna, men ökade med 2 procent i lokal valuta (EUR). Företags- inlåningen i Sverige sjönk med 3 mdkr i Sverige. Valutakursför- ändringar påverkade den totala inlånings volymen negativt med 31 mdkr jämfört med 31 december 2024. Totalt förvaltat kapital steg med 5 procent under året och upp- gick till 2 565 mdkr (2 433) vid årets slut. Av detta avser 2 044 mdkr fondkapital förvaltat i Swedbank Robur Fonder, varav 1 892 mdkr (1 802) är hänförligt till Sverige och 129 mdkr (126) till de baltiska länderna samt 23 mdkr (20) till övriga marknader. Ökningen berodde primärt på en positiv marknads- utveckling, men även nettoinflöden bidrog. Nettoinflödet under året uppgick till 22 mdkr (33). Mätt i förvaltat kapital är Swed- bank Robur Fonder den största aktören på fondmarknaden i Sverige respektive i Estland, Lettland och Litauen. Marknads- andelen i Sverige sjönk något och uppgick till 21 procent (22) vid årets utgång. Även i Estland, Lettland och Litauen sjönk marknadsandelarna något till 39 (40), 37 (39) respektive 36 (37) procent. Inom livförsäkring ökade det förvaltade kapitalet i den svenska verksamheten med 9 procent och uppgick per den sista december till 448 mdkr (412). Marknadsandelarna mätt som inbetalda premier uppgick under årets elva första månader till 45 procent i Estland, 29 procent i Lettland och 21 procent i Litauen. Swedbanks totalt antal utgivna kort uppgick vid årets slut till 8,6 miljoner, vilket är något högre än föregående år (8,5). Utgivna kort av Entercard är 1,4 miljoner, varav 0,6 miljoner avser kort utgivna för Swedbank samt Sparbankerna och 0,8 miljoner avser övriga kort. Bolåneportföljen i Sverige, som utgör drygt hälften av Swed- banks totala utlåning, är av hög kvalitet och historiskt sett har bolånerelaterade kreditförluster varit mycket låga. Under första delen av året ökade lån med villkorslättnader, till följd av fler beviljade amorteringsbefrielser, men minskade mot slutet av året. Även lån med sena betalningar hade samma utveckling. Den totala andelen lån i steg 2 brutto minskade till 8,0 procent (9,1). För privata lån var motsvarande andel 6,9 procent (6,8) och för företagslån 9,9 procent (13,1). Minskningen av lån i steg 2 förklaras främst av förbättrade makroutsikter under året. Andelen lån i steg 3 brutto minskade till 0,62 procent (0,65), drivet av både privatpersoner och företag. Upplåningsaktiviteten ökade något Swedbanks upplåningsaktivitet ökade något under 2025, främst påverkat av förvärven av Stabelo och Entercard som gjordes under året vilket medförde högre utlåningsvolymer. Volymen av utgivna säkerställda obligationer var något högre jämfört med 2024 vilket speglar utvecklingen av balansräk- ningen avseende in- och utlåning. Förväntningar på bland annat att Riksbankens aktiva utfasning av kvantitativa lätt- nader ska minska inlåningen i banksystemet, har ännu inte påverkat Swedbanks totala inlåningsvolymer. Dock minskade företagsinlåningen i Sverige något under slutet av året. Under 2025 emitterade Swedbank 170 mdkr i långfristiga skuld- instrument, inklusive kapitalinstrument i form av ett tidsbundet förlagslån om 6 mdkr. Det totala emissionsbehovet för helåret 2026 förväntas vara i nivå med emissionsvolymen under 2025, med fortsatt fokus på säkerställda obligationer i svenska kronor. Behovet av finansiering påverkas av den nuvarande likviditetssituationen, framtida förfall samt av förändringar i in- och utlåningsvolymer och justeras därför löpande under året. Förfall under 2026 uppgår till 110 mdkr. Vid årets slut uppgick den kortfristiga upplåningen (certifikat) till 251 mdkr (265). Tillgängliga tillgodohavanden hos central- banker samt placeringar hos Riksgälden uppgick till 359 mdkr (321) och likviditetsreserven till 523 mdkr (591). Koncernens likviditetstäckningsgrad (Liquidity Coverage Ratio, LCR) var 184 procent (201) samt 542, 289 respektive 108 pro- cent för amerikanska dollar, euro och svenska kronor. Den stabila nettofinansieringskvoten (Net Stable Funding Ratio, NSFR) uppgick till 124 procent (127). Under året höjde kreditratinginstituten S&P Global Ratings och Moody’s Swedbanks kreditbetyg. S&P Global Rating uppgrade- rade betyget från A+ till AA, medan Moodys höjde det från Aa3 till Aa2. Moodys ändrade även utsikter för Swedbank från stabila till positiva under året. 39 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 42 ===== Stark kapitalisering Kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 17,8 procent vid årets slut (19,8). Det totala kärnprimärkapitalkravet inklusive pelare 2-vägledningen uppgick till 14,8 procent (15,2) av riskexpone- ringsbeloppet (REA), vilket resulterade i att kärnprimärkapital- bufferten uppgick till 3,0 procentenheter (4,6). Förändringen i kärnprimärkapitalkravet beror främst på att styrelsen föreslår årsstämman att besluta om extrautdelning samt att pelare 2 kravet minskade till följd av Finansinspektionens årliga över- syns- och utvärderingsprocess. Kärnprimärkapitalet minskade till 166,1 mdkr (172,6) och påverkades främst av resultat och beräknad utdelning, inklusive föreslagen extra utdelning. Brutto soliditetsgraden uppgick till 6,6 procent (6,8). Brutto- soliditetskravet inklusive pelare 2-vägledningen uppgår till 3,2 procent. Under året ökade REA med 60,2 mdkr till 932,1 mdkr (871,9). REA för kreditrisk ökade främst till följd av högre förlust givet fallisemang (LGD) för bostadslån och företagslån, som en del av Swedbanks plan för modelluppdateringar, samt till följd av ökade volymer och förvärvet av Entercard. Ökningen mot- verkades delvis av valutakurseffekter, minskad risk för falliss- emang samt implementering av kapitalkravsförordningen (CRR3). REA för marknadsrisk var oförändrad under året. REA för kreditvärdighetsjustering (CVA) ökade med 1,8 mdkr främst på grund av ändrad beräkningsmetod med högre risk- vikter under CRR3 än under CRR. Den årliga uppdateringen av REA för operativ risk ökade med 38,1 mdkr främst till följd av övergången till nytt regelverk, CRR3, under 2025 samt att det rullande treårsgenomsnittet av totalinkomsten ökade, jämfört med förra året. Utredningar Den amerikanska myndigheten Securities and Exchange Com- mission (SEC) meddelade under det tredje kvartalet att de har avslutat sin utredning av banken utan åtgärd. I januari 2026 fick banken information om att det amerikanska justitiedepar- tementet Department of Justice (DOJ) avslutat sin utredning av banken utan åtgärd. Department of Financial Services i New York (DFS) utreder fortfarande Swedbank. Banken kan i dags- läget varken bedöma omfattningen av eventuella finansiella konsekvenser eller när denna utredning kommer att slutföras. 40 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 43 ===== Övriga händelser Den 8 januari 2025 meddelades att Jenny Garneij utsetts till ny chef för HR och Facility Management i Swedbank och därmed till att ingå i koncernled- ningen. Jenny tillträdde tjänsten i juli och ersatte då Carina Strand. Den 22 januari 2025 meddelades att Swedbanks styrelse beslutat att ändra utdelningspolicyn till aktieägarna från 50 procent till 60–70 procent av årsvinsten. Den 4 februari 2025 meddelades att Erik Odhnoff utsetts till ny chef för Group Credit i Swedbank och till att ingå i koncernledningen. Erik tillträdde 1 augusti och ersatte då den tidigare chefen Lars-Erik Danielsson. Den 26 mars 2025 beslutade årsstäm- man att antalet styrelseledamöter ska vara elva och omval skedde av Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Kerstin Hermansson, Helena Liljedahl, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese. Rasmus Roos valdes som ny styrelseledamot. Göran Persson utsågs av årsstämman till styrelseordförande. Den 26 mars 2025 beslutade årsstäm- man vidare att i enlighet med styrelsens förslag lämna utdelning på 21,70 kronor per aktie. Den 14 maj 2025 meddelade Finans- inspektionen att Swedbank fått en sank- tionsavgift på 12,5 mkr för överträdelser av säkerhetsskyddsregelverket. Beslutet avsåg dokumentationsbrister i bankens säkerhetsskyddsanalyser. Bristerna i dokumentationen hade åtgärdats för mer än ett år sedan. Bedömningen är att dessa inte har påverkat bankens säker- hetsskydd. Den 4 juni 2025 på en investerardag, presenterade Swedbank affärspriorite- ringar och en finansiell plan – Swed- bank 15/27. Swedbanks plan fokuserar på potentialen inom tre huvudområden: stärkt kundfokus, ökade volymer och ökad effektivitet. Swedbanks mål för avkastning på eget kapital är 15 procent, vilket stöds av en kostnads-intäkts kvot som inte överstiger 0,40 och en målsätt- ning om 200 baspunkters kärnprimär- kapitalbuffert. Den 16 juli 2025 meddelade Swedbank att Martin Noréus rekryterats till uppdraget som ny koncernriskchef med tillträde under 2026. Han tar då plats i Swedbanks koncernledning. Nuvarande riskchef, Rolf Marquardt, kvarstår i sin roll fram till dess att Martin tillträder och blir därefter senior rådgivare i Swedbank AB. Den 1 september 2025 förvärvade Swedbank 20 procent av aktierna i SB1 Markets för ett kontant belopp om 355 mkr samt genom att avyttra delar av investmentbanksverksamheten inom Företag och institutioner till SB1 Markets. Den 31 oktober 2025 började Riksbankens beslut om obligatorisk räntefri inlåning från svenska banker att gälla. För Swed- bank innebär det en räntefri inlåning hos Riksbanken på 6,2 mdkr. Kostnaden, avseende värdet av räntefriheten, om 71 mkr redovisas på resultatraden Bankskatter och resolutionsavgifter. Värdet av räntefriheten är beräknad från tidpunkten för insättningen till juni 2026, då nytt beslut om storlek av framtida insättning förväntas tas av Riksbanken. Den 3 november 2025 förvärvade Swed- bank bostadskreditinstitutet Stabelo, som fortsätter att verka på bolånemark- naden under eget varumärke. Verksam- heten redovisas inom Svensk Bankverk- samhet. Köpeskillingen vid affärens slutförande var 349 mkr. Den slutgiltiga köpeskillingen beror på Stabelos finan- siella utveckling fram till och med 2028. Avtalet om att förvärva Stabelo teck- nades 1 juli 2025. Den 1 december 2025 förvärvade Swedbank hela Entercard och är därmed ensam ägare. Entercard kommer fortsätta verka under eget varumärke. Verksamheten redovisas inom Koncernfunktioner och Övrigt. Köpeskillingen vid affärens slutförande var 2,76 mdkr. Transaktionen påverkade Swedbanks kärnprimärkapitalrelation vid förvärvet med 42 baspunkter, huvud- sakligen genom ett ökat riskvägt exponerings belopp samt goodwill. Konsolideringen medförde även en dag 1 effekt på Swedbanks kreditför- lustreserveringar i Steg 1 på 354 mkr. Överenskommelsen om förvärv meddelades den 28 augusti 2025. Swedbank erhöll under 2025 återbetald moms med totalt 1 539 mkr avseende åren 2016 till 2023. Banken har enligt Skatteverket rätt att använda en ny metod för beräkning av avdragsgill moms. I slutet av 2025 fattades beslut om en omorganisation. Genom att flytta roller och ansvar till affärsområdena, arbeta mer effektivt och stärka ansvaret för kunden, kan förväntningar bättre mötas och bankens kärn erbjudanden utvecklas. Omorganisationen ger även gruppfunk- tionerna Group Products & Advice och Group Channels & Technology bättre möjlighet att fokusera på IT-infrastruktur, system, säkerhet, finansiell brottsbe- kämpning, samt data och AI. Den nya organisationen träder i kraft 1 mars 2026. Händelser efter 31 december 2025 Banken fick i januari 2026 information om att det amerikanska justitiedeparte- mentet Department of Justice (DOJ) avslutat sin utredning av banken utan åtgärd. Swedbank avser att minska risken inom Entercards konsumentfinansierings- verk samhet. Under januari 2026 fattade Swedbank ett inriktningsbeslut att avyttra Entercards portfölj av konsumtionslån utan säkerheter, vilken per förvärvsda- tum uppgick till cirka 40 procent av deras totala låneportfölj, eller cirka 13 mdkr. Den 20 januari meddelade Swedbank att Hans Eckerström har informerat om att han lämnar sitt uppdrag som leda- mot i Swedbanks styrelse till förmån för andra uppdrag. Hans har varit ledamot i Swedbanks styrelse sedan 2020 och lämnade sitt uppdrag med omedelbar verkan. Hans hade tidigare meddelat Swedbanks valberedning att han inte står till förfogande för omval. Den 28 januari 2026 meddelades att styrelsen i Swedbank utnyttjar bemyn- digandet från Swedbanks årsstämma 2025 att förvärva egna aktier i syfte att säkerställa leverans av aktier till del- tagare i Swedbanks prestations- och aktiebaserade ersättningsprogram. Mellan den 29 januari och den 3 februari 2026 återköpte Swedbank 1 830 000 egna stamaktier. 41 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 44 ===== Svensk bankverksamhet Resultatutveckling 2025 Resultatet minskade till 12 679 mkr (13 983). Lägre intäkter motverkas delvis av lägre kostnader. Räntenettot minskade med 11 procent till 15 485 mkr (17 430) främst till följd av lägre marginaler beroende på lägre mark- nadsräntor. Provisionsnettot var oförändrat på 7 467 mkr (7 489). Lägre intäkter från kort motverkades delvis av högre intäkter från kapitalförvaltning. Nettoresultat finansiella poster sjönk med 20 procent till 214 mkr (267). Övriga intäkter ökade med 19 procent till 1 693 mkr (1 424), vilket framför allt berodde på ökat försäkringsnetto. Kostnaderna minskade med 2 procent till 8 387 mkr (8 570). främst till följd av lägre personalkostnader. Kreditförlusterna uppgick till 53 mkr (40). Ökade reserveringar till följd av rating- och stegförändringar motverkades delvis av uppdaterade makroscenarier och modelluppdateringar. Resultaträkning i sammandrag, mkr 20252 20243 Räntenetto 15 485 17 430 Provisionsnetto 7 467 7 489 Nettoresultat finansiella poster 214 267 Övriga intäkter 1 693 1 424 Summa intäkter 24 858 26 611 Personalkostnader 1 820 1 968 Övriga kostnader 6 567 6 582 Summa kostnader 8 387 8 550 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 16 471 18 061 Nedskrivningar Kreditförluster 53 40 Bankskatter och resolutions avgifter 890 854 Resultat före skatt 15 528 17 167 Skatt 2 849 3 184 Årets resultat 12 679 13 983 Affärsvolymer, mdkr 2025 2024 Lån till kunder 848 840 Inlåning från kunder 467 454 Nyckeltal 2025 2024 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 23,5 26,0 K/I-tal 0,34 0,32 Kreditförlustnivå, %1 0,01 0,00 Heltidstjänster 2 168 2 295 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. 2) Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not K53. 3) Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt. 42 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 45 ===== Baltisk bankverksamhet Resultatutveckling 2025 Resultatet minskade till 8 607 mkr (11 443). Resultatet i lokal valuta (EUR) sjönk till följd av lägre intäkter och högre kost- nader, delvis motverkat av lägre bank- och inkomstskatter. Valutakursförändringar påverkade resultatet före nedskriv- ningar, bankskatter och resolutionsavgifter negativt med 372 mkr. Räntenettot minskade med 20 procent (EUR). Det lägre ränte- nettot är huvudsakligen på grund av lägre marknadsräntor, delvis motverkat av lägre kostnad för inlåning och av högre volymer. Valutakursförändringar påverkade resultatet negativt med 438 mkr. Provisionsnettot minskade med 1 procent (EUR) huvudsak- ligen på grund av prisförändringar på kort och betalningar. Nettoresultat finansiella poster minskade med 5 procent (EUR), på grund av negativa omvärderingseffekter under året. Övriga intäkter ökade med 19 procent (EUR) drivet av högre inkomst från försäkringsområdet och försäljning rörelsefastig- heter i Estland och Lettland. Ökningen motverkades av nega- tiva omvärderingseffekter inom försäkringsaffären. Kostnaderna ökade med 12 procent (EUR), primärt på grund av donationerna till utbildningsstiftelser och högre personal- och IT-kostnader. Valutakursförändringar påverkade kostnaderna negativt med 231 mkr. Den minskade kostnaden för bankskatt (EUR) berodde främst på lägre bankskatt i Litauen på grund av lägre justerat ränte- netto mellan perioderna, delvis motverkat av den nya tillfälliga bankskatten i Lettland som gäller för perioden 2025 till 2027. Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –71mkr (–86). Positiva effekter från minskade expertjusteringar och exponeringsförändringar motverkades delvis av negativa rating och stegförändringar samt modelluppdateringar. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025 2024 Räntenetto 13 695 17 620 Provisionsnetto 3 299 3 458 Nettoresultat finansiella poster 526 571 Övriga intäkter 1 197 1 042 Summa intäkter 18 717 22 692 Personalkostnader 2 358 2 215 Övriga kostnader 4 554 4 170 Summa kostnader 6 912 6 385 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 11 805 16 306 Nedskrivningar 0 1 Kreditförluster –71 –86 Bankskatter och resolutions avgifter 1 008 2 079 Resultat före skatt 10 868 14 312 Skatt 2 261 2 869 Årets resultat 8 607 11 443 Affärsvolymer, mdkr 2025 2024 Lån till kunder 300 288 Inlåning från kunder 435 434 Nyckeltal 2025 2024 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,0 31,3 K/I-tal 0,37 0,28 Kreditförlustnivå, %1 –0,02 –0,03 Heltidstjänster 4 722 4 731 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. 43 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 46 ===== Företag och Institutioner Resultatutveckling 2025 Resultatet minskade till 8 234 mkr (9 307) i huvudsak till följd av lägre intäkter och högre kostnader, till viss del motverkat av lägre kreditförluster. Räntenettot minskade med 11 procent till 11 503 mkr (12 918) till följd av lägre marginaler. Provisionsnettot sjönk svagt till 3 995 mkr (4 035) främst till följd av lägre intjäning från kortinlösen. Nettoresultat finansiella poster ökade 6 procent till 2 051 mkr (1 934) drivet av högre intäkter från ränte- och valutahandel. Kostnaderna ökade med 6 procent till 6 903 mkr (6 518). Årliga löneökningar och till affärsområdet tillkommande kostnader när företagsaffären samlades till enheten, samt högre IT-kost- nader bidrog till ökningen. Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –406 mkr (–171). Minskade expertjusteringar, minskade reserveringar till följd av uppdaterade makroscenarier och exponerings- förändringar motverkades delvis av ökade reserveringar för individuellt bedömda lån. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025 2024 Räntenetto 11 503 12 918 Provisionsnetto 3 995 4 035 Nettoresultat finansiella poster 2 051 1 934 Övriga intäkter 257 143 Summa intäkter 17 805 19 031 Personalkostnader 2 479 2 395 Övriga kostnader 4 424 4 123 Summa kostnader 6 903 6 518 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 10 902 12 513 Nedskrivningar Kreditförluster –406 –171 Bankskatter och resolutions avgifter 936 960 Resultat före skatt 10 372 11 724 Skatt 2 137 2 417 Årets resultat 8 234 9 307 Affärsvolymer, mdkr 2025 2024 Lån till kunder 563 538 Inlåning från kunder 314 316 Nyckeltal 2025 2024 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 16,5 19,8 K/I-tal 0,39 0,34 Kreditförlustnivå, %1 –0,06 –0,03 Heltidstjänster 1 758 1 820 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. 44 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 47 ===== Premium and Private Banking Resultatutveckling 2025 Resultatet minskade till 1 518 mkr (1 838) i till följd av lägre intäkter och högre kostnader. Räntenettot minskade med 14 procent till 1 515 mkr (1 762) till följd av lägre utlåningsräntenetto på grund av lägre utlå- ningsmarginaler, delvis motverkat av ökade ut- och inlånings- volymer, samt något högre inlåningsmarginaler. Provisionsnettot sjönk svagt till 1 967 mkr (1 984) främst på grund av minskade intäkter från kapitalförvaltning. Nettoresultat finansiella poster steg till 42 mkr (29). Övriga intäkter ökade till 65 mkr (18 mkr). Kostnaderna ökade med 9 procent till 1 525 mkr (1 405). Årliga löneökningar och fler anställda samt uppbyggnaden av affärsområdet bidrog till ökade kostnader. Kreditförlusterna uppgick till 8 mkr (–50). Negativa effekter från modelluppdateringar motverkades delvis av positiva effekter från uppdaterade makroscenarier. Resultaträkning i sammandrag, mkr 2025 20242 Räntenetto 1 515 1 762 Provisionsnetto 1 967 1 984 Nettoresultat finansiella poster 42 29 Övriga intäkter 65 18 Summa intäkter 3 589 3 793 Personalkostnader 669 623 Övriga kostnader 855 782 Summa kostnader 1 525 1 405 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 2 065 2 388 Nedskrivningar Kreditförluster 8 –50 Bankskatter och resolutions avgifter 145 126 Resultat före skatt 1 912 2 312 Skatt 393 474 Årets resultat 1 518 1 838 Affärsvolymer, mdkr 2025 2024 Lån till kunder 141 133 Inlåning från kunder 80 77 Nyckeltal 2025 2024 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,4 29,9 K/I-tal 0,42 0,37 Kreditförlustnivå, %1 0,01 –0,04 Heltidstjänster 603 622 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. 2) Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt. 45 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 48 ===== Koncernfunktioner och Övrigt Resultatutveckling 2025 Resultatet ökade till 1 721 mkr (–1 704) till följd av högre intäkter, lägre kostnader och lägre nedskrivningar av imma- teriella tillgångar jämfört med föregående år. Högre kredit- förluster motverkade till viss del ökningen. Räntenettot ökade till 1 714 mkr (–555). Group Treasury´s ränte netto ökade till 1 970 mkr (–259) till följd av sjunkande korta marknadsräntor som medförde lägre upplåningskost- nader och lägre kompensation från Group Treasury på inlåning till affärsområdena. Detta motverkades delvis av lägre intäkter från affärsområdenas utlåning och mindre inkomst från central banksplaceringar. Nettoresultat finansiella poster sjönk till 394 mkr (885). Netto- resultat finansiella poster inom Group Treasury sjönk till 383 mkr (904) främst på grund av negativa omvärderingseffekter på derivat, till viss del motverkat av positiva omvärderings- effekter på egna aktieinnehav. Kostnaderna sjönk till 3 562 mkr (4 926). Förändringen mellan åren förklaras främst av återbetalningarna av moms på totalt 1 539 mkr. Minskningen motverkas delvis av ökade personal- kostnader, primärt som en följd av förvärvet av Entercard den 1 december 2025. Kreditförlusterna uppgick till 382 mkr (–2). Förändringen för- klaras av dag 1-kreditförluster i steg 1 uppgående till 354 mkr i på förvärvade volymer i Entercard. Resultaträkning i sammandrag, mkr 20252 2024 Räntenetto 1 714 –555 Provisionsnetto –394 –252 Nettoresultat finansiella poster 394 885 Övriga intäkter 4 809 4 308 Summa intäkter 6 523 4 385 Personalkostnader 7 928 7 839 Övriga kostnader –4 365 –2 914 Summa kostnader 3 562 4 926 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutions avgifter 2 961 –540 Nedskrivningar 0 789 Kreditförluster 382 –2 Bankskatter och resolutions avgifter 2 1 Resultat före skatt 2 576 –1 328 Skatt 855 376 Årets resultat 1 721 –1 704 Affärsvolymer, mdkr 2025 2024 Lån till kunder 30 1 Inlåning från kunder 3 4 Nyckeltal 2025 2024 Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 2,6 –2,8 K/I-tal 0,55 1,12 Kreditförlustnivå, %1 2,13 0,00 Heltidstjänster 8 050 7 741 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. 2) Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not K53. 46 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 49 ===== Förslag till vinstdisposition och yttrande från styrelsen Till årsstämmans förfogande står vinstmedel, enligt balans- räkningen i Swedbank AB, med 77 755 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt: mkr 2025 29,80 kronor utdelas kontant per stam aktie 33 487 Till ny räkning överförs 44 268 Summa disponerat 77 755 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som före- slås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 124 225 510 utestående stamaktier per den 31 december 2025 med avdrag för 1 830 000 stamaktier som återköpts fram till och med februari 2026. Dessutom har tillägg gjorts med 1 324 419 utdelningsberättigade stamaktier som beräk- nas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 24 mars 2026 till följd av ersättnings- program. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstäm nings - dagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämningsdagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet negativt med 125 miljoner kronor. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 26 mars 2026. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 24 mars 2026. Beslutar års stämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 31 mars 2026. Den  konsoliderade situationens totala kapital översteg vid års skiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med 51 986 miljoner kronor. Överskottet i Swedbank AB var 69 882 miljoner kronor. Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens eko- nomiska ställning och moderbolagets och koncernens möjlig- heter att på sikt infria sina åtaganden. Bedömningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moder bolaget och kon- cernen kan fortsätta sin verksamhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedöm- ning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före- slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är för enade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksam hetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på stor leken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsoliderings- behov, likviditet och ställning i övrigt. 47 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 50 ===== Styrelsen, som har kontinuerligt fokus på att upprätthålla förtroendet för banken, är av den fasta övertygelsen att detta kräver en bolags­ styrningsmodell med kompetenta medarbetare, tydlig ansvarsfördelning, effektiv intern styrning och kontroll samt en robust riskhantering. Under det gångna året har styrelsen särskilt fokuserat på fortsatt utveckling av bankens tjänster och cybersäkerhet samt på att hindra bedrägerier. Genom strategiska förvärv som Stabelo och Entercard, samt etableringen av investmentbanken SB1 Markets svenska filial, har Swedbank stärkt sitt helhetserbjudande till kun­ derna. Banken är väl rustad för att hantera de utmaningar som det skiftande geo politiska och makroekonomiska läget medför med en sund riskkultur som  fundament. Göran Persson, styrelseordförande 48 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 51 ===== Bolagsstyrningsrapport 2025 Swedbank fyller en viktig samhällsfunktion som bank för de många människorna och företagen. Vi anser att en lönsam bank skapar värde för sina kunder och bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. En förutsättning för detta är att förtroendet för det finansiella systemet och bank­ erna upprätthålls. Här utgör en bolagsstyrningsmodell med kompetenta medarbetare, tydlig ansvars fördelning, effektiv intern styrning och kontroll, robust riskhantering samt regelefter­ levnad viktiga komponenter. Det är av yttersta vikt att en sund riskkultur upprätthålls. Swedbank arbetar löpande med att säkerställa att banken har en ändamålsenlig bolagsstyrningsmodell där en effektiv koncernövergripande styrning, kontroll och riskhantering upprätthålls. Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med års redovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Betydelsen av bolagsstyrning God bolagsstyrning handlar om att koncernen styrs effektivt och ansvarsfullt med utgångspunkt i Swedbanks strategier, mål och värderingar. Detta är avgörande för att upprätthålla förtroendet för Swedbank hos aktieägare, kunder, medarbe­ tare, tillsynsmyndigheter och övriga intressenter samt för att säkerställa en effektiv och god riskhantering och intern styr­ ning och kontroll. God bolagsstyrning utgör basen för en väl fungerande och transparent intern och extern informations­ givning. Beslutsprocesserna ska vara enkla, transparenta och följa tydliga ansvarsområden. Det ska finnas ramverk för såväl intern styrning och kontroll som riskhantering, inklusive tydliga regler och rutiner för hantering av intressekonflikter. Kulturen i banken ska präglas av transparens, integritet, regelefterlevnad och riskmedvetenhet. Swedbanks värderingar ska utgöra en grund för beslutsfattande i den dagliga verksamheten och medarbetarnas löpande arbete. Regelverk Swedbank är ett svenskt publikt bankaktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm och står under tillsyn av Finansinspektionen. Tillsynen handlar i grunden om riskhantering, styrning och kontroll. Därutöver står bankverksamheten på övriga hemma­ marknader under tillsyn av lokala tillsynsmyndig heter och Europeiska centralbanken (ECB). Bankverksamhet är föremål för ett omfattande regelverk. Swedbank har inom ramen för god bolagsstyrning bland annat att följa: ● Aktiebolagslagen ● Lag om bank­ och finansieringsrörelse ● Lag om värdepappersmarknaden ● Lag om straff för marknadsmissbruk på värdepappers marknaden ● Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers bolag ● Lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag ● Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av  terrorism ● Regelverk för emittenter Nasdaq Stockholm ● Svensk kod för bolagsstyrning ● Finansinspektionens och andra myndigheters regelverk och riktlinjer Ingen avvikelse från Svensk kod för bolagsstyrning eller börsens regelverk (NASDAQ OMX, Stockholm) finns att rapportera för 2025. Swedbank ska även följa ett stort antal regelverk som beslutas på EU­nivå, bland annat: ● Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (CRR) ● Europaparlamentets och rådets förordning om marknadsmissbruk (MAR) ● Europaparlamentets och rådets förordning om dataskydd (GDPR) ● Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer om intern styrning ● EBA:s riktlinjer om outsourcing ● Europeiska värdepappers­ och marknadsmyndighetens och EBA:s gemensamma riktlinjer om lämplighetsbedömning av ledamöter i ledningsorgan och ledande befattningshavare Lagar och andra externa regler som är tillämpliga på Swed­ banks verksamhet implementeras bland annat genom ett internt koncernregelverk bestående av policyer, instruktioner och direktiv. De interna regelverken revideras årligen, men kan vid behov uppdateras oftare för att säkerställa att banken snabbt kan reagera på förändrade omvärldsförhållanden eller nya risker. Policyer antas av styrelsen och anger de generella standarder och principer som ska gälla för verksamhetsutöv­ ning och uppförande i hela koncernen. Vd antar instruktioner som omfattar hela koncernen, eller delar därav. De innehåller på en mer detaljerad nivå en överblick av rapporteringsstruk­ turer och beskriver hur vd har delegerat olika ansvarsområden inom banken. Direktiv antas av koncernfunktionschefer och produktområdeschefen. Genom de interna och externa regel­ verken fördelas ansvaret för styrning, riskhantering och kon­ troll samt uppföljning av verksamheten dels internt i banken, dels mellan aktieägare, styrelse och vd samt den kontrollfunk­ tion som den stämmo valde revisorn utövar. I den del av det 49 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 52 ===== interna regel verket som utgörs av bolagsordningen och de regelverk som antas av styrelsen, ingår bland annat följande övergripande policyer: ● Arbetsordning för styrelsen och instruktioner för styrelsens utskott ● Vd­instruktion ● Policy för bolagsstyrning ● Policy för Group Internal Audit ● Policy för Group Risk ● Policy för koncernens övergripande riskramverk ● Policy för operativa risker ● Policy för Group Compliance ● Uppförandekod ● Policy för intressekonflikter ● Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet ● Skattepolicy ● Kreditpolicy ● Ersättningspolicy ● Hållbarhetspolicy ● Policy för finansiell och ESG­rapportering ● Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering Mångfald inom Swedbank Swedbank är banken för de många. Målet är att vara ett före­ döme i frågor som rör kundrelationer, affärsetik och ansvar för att stödja principerna om mångfald, jämlikhet och inkludering och därför finns en sådan policy antagen av styrelsen. Banken vill skapa ett klimat där mångfald, jämlikhet och inkludering är självklara delar av organisationen och där olikheter används aktivt för att skapa affärsfördelar. Vår ambition är att våra medarbetare ska spegla mångfalden hos våra kunder och de marknader där vi verkar. Mångfalden bland våra medarbetare ger, utöver människorättsperspektivet, möjlighet att dra nytta av olika erfarenheter och kompetenser. Mångfald leder till höjd lönsamhet och att banken förblir en attraktiv arbetsgivare. Följ­ aktligen är mångfald, jämlikhet och inkludering av strategisk betydelse för banken och bankens resultat. Struktur för bolagsstyrning Swedbankkoncernen består av moderbolaget Swedbank AB (publ) samt ett antal dotterföretag, bland annat dotterbank­ erna i de baltiska länderna (vilka ägs av det helägda dotterföre­ taget Swedbank Baltics AS) och de svenska dotterföretagen Swedbank Robur AB, Swedbank Hypotek AB, Swedbank Försäkring AB. Tillsättande och utvärdering av styrelseleda­ möter i dotterföretagen sker genom en intern nominerings­ process. Group Compliance Chef för Group Compliance Group Risk Chef för Group Risk Utser/Godkänner Rapporterar till/Informerar /Rekommenderar Aktie­ ägare­och­bolagsstämma  1 Vd­&­koncernchef  4 Styrelse  3 Externrevision  6 Valberedning  2 5 Group Internal Audit Chef för Group Internal Audit Revisionsutskott Styrelsens Revisions­ utskott bistår styrelsen i arbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitlig­ heten och effektiviteten i den finansiella rappor ter­ ingen samt hållbarhets­ rapporter ingen. Beslut fattas i  styrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet bistår styrelsen i arbetet med att över­ vaka, utvärdera och säkerställa att bankens bolags styrnings­ modell och processer är effektiva och ändamåls enliga samt att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styrning och kontroll kan genom­ föras för koncernen. Beslut fattas i  styrelsen. Risk- och Kapital utskott Styrelsens Risk­ och Kapital­ utskott bistår styrelsen bland annat i  arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera riskerna inom verksamheten samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Beslut fattas i  styrelsen. Ersättnings- och Hållbarhets utskott Styrelsens Ersättnings­ och Hållbarhetsutskott övervakar och utvärderar koncernens hållbarhetsarbete samt kontrollerar att ersättnings­ systemen i  banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering. Beslut fattas i styrelsen. Vår bolagsstyrningsmodell Illustrationen nedan visar den formella strukturen för bolagsstyrningen. Rutornas nummer hänvisar till motsvarande numrerade avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. 50 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 53 ===== Koncernen styrs genom en matrisorganisation som komplette­ rar den legala strukturen. Organisationsstrukturen säkerställer löpande styrning och kontroll, en god intern rapportering samt kontroll över de risker som koncernen är eller kan förväntas bli exponerad för. Matrisorganisationen ska åstadkomma ändamåls enlig samverkan inom koncernen och säkerställer att verksamheten bedrivs effektivt. Swedbanks bolagsstyr­ ningsmodell anger ansvarsfördelningen inom koncernen, där mandat och rollbeskrivningar syftar till att skapa en tydlig och överblickbar fördelning av funktioner och ansvarsområden. Förändringar under året: ● Den 1 april tillträdde Olof Sundblad som ordinarie chef för affärsområdet Baltisk bankverksamhet, efter en period som tillförordnad chef för samma affärsområde. ● Den 1 juli meddelades att Swedbank förvärvar bostadskredit­ institutet Stabelo. Förvärvet slutfördes den 3 november och Stabelo blev därmed ett helägt dotterföretag till Swedbank. ● Den 8 juli tillträdde Jenny Garneij som chef för koncernfunk­ tionen HR and Facility Management och ingår i Swedbanks koncernledningen. ● Den 16 juli meddelades att Martin Noréus rekryterats som koncernriskchef och att han tillträder tjänsten under 2026 samt därmed till att ingå i koncernledningen. ● Den 1 augusti tillträdde Erik Ohdnoff som koncernkreditchef och ingår i Swedbanks koncernledningen. ● Den 28 augusti meddelades att Swedbank förvärvar Barcleys ägarandel i Entercard. Förvärvet slutfördes den 1 december och Entercard blev därmed ett helägt dotter­ företag till Swedbank. ● Den 1 september startade Swedbank och SpareBank 1 en ny gemensam investmentbank, SB1 Markets. ● Den 6 september informerades Swedbank om att amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) avslutat sin utredning av banken utan åtgärd. ● Den 1 november blev PayEx och Swedbank Pay separata legala entiteter. 1 Aktieägare och bolagsstämma Aktieägarnas inflytande utövas genom deltagande på bolags­ stämma. Beslut på bolagsstämma fattas genom acklamation eller votering. Swedbank har endast ett aktieslag, stamaktier, även kallade A­aktier. Aktierna berättigar till en röst vardera. Sparbanksgruppen utgör Swedbanks största aktieägare med direkta eller indirekta aktieinnehav som överstiger en tiondel av röstetalet. Bolagsstämman beslutar bland annat om: ● Val av styrelse och styrelseledamöternas arvode, inklusive ledamöternas ersättning för utskottsarbete ● Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och vd ● Ändringar i bolagsordningen ● Val av revisor och revisorns arvode ● Fastställande av resultat­ och balansräkning ● Disposition av bankens vinst eller förlust ● Riktlinjer för ersättning till vd och vissa andra ledande befattnings havare Årsstämma 2025 Swedbanks årsstämma 2025 hölls den 26 mars i Stockholm. Totalt var 665 220 096 aktier företrädda vid årsstämman genom 1 489 representerade aktieägare. Vid årsstämman beslutades i enlighet med samtliga förslag som styrelsen och valberedningen lagt fram. Några av de beslut som fattades på årsstämman 2025 var: ● Fastställande av resultaträkning och balansräkning samt koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för räkenskapsåret 2024. ● Beslut om en ordinarie utdelning om 21,70 kr per aktie till aktieägarna. Som avstämningsdag för utdelning fastställdes den 28 mars 2025. ● Ansvarsfrihet för året 2024 beviljades för samtliga styrelse­ ledamöter, suppleanter och vd. ● Beslut om antalet styrelseledamöter skulle vara elva (11). Följande ledamöter omvaldes: Göran Bengtsson, Annika Creutzer, Hans Eckerström, Helena Liljedahl, Kerstin Hermansson, Anna Mossberg, Per Olof Nyman, Biljana Pehrsson, Göran Persson och Biörn Riese. Rasmus Roos valdes till ny styrelseledamot. ● Omval av Göran Persson till styrelseordförande. Vid efter­ följande konstituerande sammanträde utsågs Biörn Riese till vice ordförande. ● Beslut om principer för hur valberedningen ska utses, samt instruktion för valberedningsarbete. ● Beslut om förvärv av egna aktier enligt lagen om värde pappers marknaden. ● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier utöver förvärv enligt lagen om värdepappersmarknaden. ● Beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om emission av konvertibler. ● Godkännande av prestations­ och aktiebaserade ersättnings­ program för år 2024 för Swedbankkoncernen – dels ett generellt program för 2025, dels ett individuellt program för 2025, samt beslut om överlåtelse av egna aktier med mera med anledning av 2025 års program och av tidigare stämmor beslutade program. 2 Valberedningen Vid årsstämman 2025 fattades beslut om de principer som gäller för hur valberedningen ska utses inför årsstämman 2026. Dessa principer innebär bland annat att valberedningen ska bestå av sex ledamöter, vilka utgörs av representanter för de fem aktieägare som har störst aktieinnehav per den sista bankdagen i augusti 2025, och som önskar utse en ledamot, samt styrelsens ordförande. Valberedningens arbete regleras i en instruktion fastställd av årsstämman 2025. Valberedningens uppdrag är att bereda och lämna förslag till årsstämman 2026 om val av ordförande vid årsstämman, ledamöter och ordförande i styrelsen, samt revisor. Valberedningen ska även lämna förslag till antalet styrelse ledamöter, arvode till av bolagsstämman utsedda ledamöter och revisor, principer för hur valberedningen inför 51 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 54 ===== årsstämman 2027 ska utses, samt instruktioner för valbered­ ningens arbete inför årsstämman 2027. Av instruktionen fram­ går vidare att styrelsen ska ha en vid var tid ändamålsenlig sammansättning präglad av mångsidighet och bredd, avse­ ende de bolagsstämmovalda styrelseledamöternas kompe­ tens, erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning efter­ strävas över tid. Hänsyn ska tas till bankens verksamhet, utvecklingsskede och förväntade framtida inriktning och för­ hållanden i övrigt. Styrelsen ska vidare ha en ägarförankring, samtidigt som behovet av oberoende i förhållande till banken, bankledningen och bankens större aktieägare, ska beaktas för styrelsen som helhet. Valberedningen tar del av, och diskuterar, styrelseutvärdering samt har personliga samtal med varje styrelseledamot. Styrel­ sens ordförande är inte närvarande vid samtal med övriga styrelse ledamöter. Valberedningen genomför vidare lämplig­ hetsbedömning av föreslagna kandidater och utvärderar bland annat kandidaternas erfarenhet och kompetens, anseende, eventuella intressekonflikter, oberoende, samt möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för uppdraget. Utifrån styrelseut­ värderingen, de personliga samtalen med styrelsens leda­ möter och övrig information diskuterar valberedningen styrelsens storlek och sammansättning. Ingen ersättning har utgått från banken till ledamöterna i  valberedningen. Valberedningens aktuella sammansättning inför årsstämman 2026 Ledamot Representerar Bo Lundgren, valberedningens ordförande Sparbankernas Ägareförening Ylva Wessén Folksam Annette Björkman Ägargruppen Sparbanksstiftelserna Magnus Tell Alecta Anders Hansson AMF Göran Persson, styrelseordförande Swedbank AB (publ) 3 Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för Swedbanks orga nisation, verksamhet och förvaltning. Verksamheten ska bedrivas på ett hållbart sätt med kundernas behov och sunt risk tagande i fokus för att säkerställa en långsiktig fortlevnad för banken samt för att upprätthålla förtroendet för banken. Vid årsstämman 2025 valdes elva ledamöter in i styrelsen. I styrelsen ingår även två arbetstagarrepresentanter med två suppleanter. Swedbanks styrelse uppfyller kraven i Svensk kod för bolagsstyrning avseende antalet oberoende leda möter. Samtliga ledamöter, förutom Göran Bengtsson och Rasmus Roos, anses oberoende i förhållande till banken och bank­ ledningen. Samtliga ledamöter anses vara oberoende i för­ hållande till Swedbanks större aktieägare. Efter årsstämman 2025 var fördelningen 45,5 procent kvinnor och 54,5 procent män. Vd, vice vd, koncernfinanschef och styrelsens sekrete­ rare närvarar vid styrelsens möten, men är inte ledamöter av styrelsen. Styrelsens sammansättning presenteras på sidorna 62–68. Policyn för mångfald, jämställdhet och inkludering till­ lämpas för styrelsen, se S1 Den egna arbets kraften sidan 125. Styrelsens ansvar och ansvarsfördelning Styrelsen är det högsta beslutande organet efter bolagsstäm­ man och det högsta verkställande organet. Styrelsen ansvarar för att banken har en effektiv och ändamålsenlig organisation och bolagsstyrning. I enlighet med styrelsens fastställda arbetsordning beslutar styrelsen bland annat om mål, strate­ gier, ramar för verksamheten och affärsplan. Styrelsen antar policyer för verksamheten och ser till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av verksamheten. Styrel­ sen ansvarar även för att lagar och regler följs samt säker­ ställer en öppen och korrekt informationsgivning. Styrelsen utser, entledigar och utvärderar vd och vice vd, samt cheferna för funktionen för riskkontroll (Group Risk), funktionen för regelefterlevnad (Group Compliance) och internrevision (Group Internal Audit), samt beslutar om ersättning till dessa. Vd och funktionen för internrevision är direkt underställda styrelsen. Styrelsen ansvarar för att verksamheten, i enlighet med externa och interna regler, är organiserad så att redovisning, medelsförvaltning (treasury), risker i verksamheten, och bankens ekonomiska förhållanden i övrigt hanteras på ett betryggande sätt. Styrelsens ordförande har enligt den av styrelsen antagna arbetsordningen vissa angivna ansvarsområden. De innefattar bland annat att: ● Leda styrelsens möten och arbete samt att uppmuntra en öppen och konstruktiv diskussion. ● Tillse att styrelsen utvärderas årligen och att styrelsens ledamöter erhåller nödvändig utbildning. ● Följa vd:s arbete, vara diskussionspartner och utgöra stöd till vd samt övervaka att styrelsens beslut, instruktioner och anvisningar implementeras. ● Representera banken och styrelsen gentemot ägare i ägar­ frågor, och i andra väsentliga frågor med investerare och andra intressenter. Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras. I syfte att bereda styrelseärenden och möjliggöra fördjupning inom vissa områden, har styrelsen inrättat utskott. Dessa har ingen for­ mell beslutanderätt, utan ansvarar för att utvärdera frågor och lämna rekommendationer som stöd för ett informerat besluts­ fattande i styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras genom instruktioner beslutade av styrelsen. Arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande och vd beslutas årligen bland annat genom styrelsens arbets­ ordning, Policy för bolagsstyrning och vd­instruktion. 52 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 55 ===== Under 2025 har styrelsen, utöver löpande affärsfrågor, bland annat behandlat följande frågor: Första kvartalet ● Års­ och hållbarhetsredovisning 2024, samt boksluts­ kommuniké (kvartal 4 2024) ● Kallelse och förslag till årsstämman, inklusive förslag till utdelning ● Konstituerande styrelsemöte, inklusive fastställande av (bland annat) styrdokument för styrelsen ● Strategiöversyn och uppföljning av transformationsplan för koncernen ● Strategiska samarbeten och förvärv ● Uppföljning av vd­mål 2024, samt beslut om vd­mål 2025 ● Hållbarhetsinitiativ ● Pelare 3 årsrapport ● Intern kapital­ och likviditetsutvärdering (IKLU) ● Internal Ratings Based modellansökan (IRB­modellansökan) ● Fastställande av internrevisionens och externrevisorns årsplaner ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Affärskontinuitetshantering ● Makroekonomisk genomgång ● Kreditrisker ● Datahantering­/styrning ● Ersättningar till vd, koncernledning och kontrollfunktionerna ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Årsrapport om risker relaterade till penningtvätt och terrorist finansiering ● Myndigheters utredningar Tredje kvartalet ● Delårsrapport (kvartal 2) ● Uppföljning av koncernens transformationsplan ● Strategiska förvärv ● Kapitalstrategi ● Information om dubbla väsentlighetsanalysen ● Preliminär process för att bedöma riskhantering och kapital­ och likviditetskrav 2025 (SREP 2025) ● IRB­modellansökan ● Top Down riskbedömning i enlighet med EU­förordningen för digital operativ motståndskraft (DORA) ● Kreditrisker ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Makroekonomisk genomgång ● Datahantering/­styrning ● Ersättningsrelaterade frågor ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar, bland annat amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) Fjärde kvartalet ● Delårsrapport (kvartal 3) ● Uppföljning av koncernens transformationsplan ● Affärs­, transformations­ och finansieringsplan 2026 ● Kapitalstrategi ● Stablecoin ● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete samt hållbarhetsrapportering ● Datahantering/­styrning ● Slutlig SREP 2025 ● Koncernens återhämtningsplan ● Civilförsvar ● Kreditrisker, ESG­risker samt IT­risker ● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Utvärdering styrelse och vd ● Ersättningsrelaterade frågor ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar Andra kvartalet ● Delårsrapport (kvartal 1) ● Strategiöversyn och uppföljning av koncernens transformationsplan ● Strategiska förvärv ● Investerardag ● Uppföljning av sparbankssamarbetet ● Bankens organisation ● Uppdatering om Swedbanks hållbarhetsarbete ● IRB­modellansökan ● Kreditrisker ● Översyn av outsourcing­ och leverantörsavtal ● Geopolitiska risker och civilt försvar ● Rapporter från kontrollfunktionerna och externrevisorn ● Rapport från särskilt utsedd befattningshavare avseende åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ● Makroekonomisk genomgång ● Datahantering­/styrning ● Bankens arbete med mångfald, jämställdhet och inkludering ● Utvärdering av riskrapportering ● Genomgång av potentiella intressekonflikter vd, koncern­ ledning och cheferna för kontrollfunktionerna ● Översyn av policyer ● Ersättningsrelaterade frågor ● Informationssäkerhet inklusive cybersäkerhet ● Myndigheters utredningar ● Successionsplanering vd och koncernledning 53 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 56 ===== I oktober 2025 genomfördes en årlig intern styrelseutvärde­ ring. Ett av extern part framtaget utvärderingsverktyg använ­ des vid genomförandet av styrelseutvärderingen. En samman­ ställning av resultatet har presenterats för, och diskuterats i styrelsen och valberedningen. Styrelsens arbete Under 2025 hölls 18 styrelsesammanträden. Styrelsebeslut fattades enhälligt och ingen avvikande mening antecknades i någon beslutsfråga under året. Eventuella intressekonflikter för styrelsens ledamöter anmäls vid varje möte och innebär att ledamoten varken deltar i beredning, diskussioner eller beslut gällande den aktuella frågan. Styrelsen diskuterar regelmässigt affärsläget, och följer löpande upp bankens kapitalsituation, kreditrisker, samt kredit­ kvalitet. Styrelsen erhåller löpande rapporter från styrelsens utskott. Styrelsen erhåller vidare månatliga rapporter från Group Risk och kvartalsvisa rapporter från övriga kontrollfunk­ tioner (Group Internal Audit och Group Compliance), samt avseende kundklagomål och informationssäkerhet. Under 2025 hade styrelsen stort fokus bland annat på utveck­ ling av bankens tjänster och affärsverksamhet, organisation, den geopolitiska och makroekonomiska utvecklingen, bedräg­ erier och cybersäkerhet, hållbarhetsrapportering, inflationsut­ veckling och ränteläge liksom hur dessa faktorer påverkar, och förväntas påverka, Sverige, Estland, Lettland, Litauen samt övriga världen, liksom banken och bankens kunder. Styrelsens kompetensutveckling Styrelsens ledamöter ska löpande uppdatera och fördjupa sina kunskaper om Swedbanks verksamhet och för banken tillämp­ liga regler. Som ett led i detta fastställer styrelsen varje år en utbildningsplan. Under året har styrelsen genomfört utbild­ ningar inom bland annat betalningar (infrastruktur, konkurrens / marknad, utveckling och framtid), marknadsrisker, civilför­ svar, de baltiska marknaderna samt regelverket RDARR (Risk data aggregering och Riskrapportering). Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning som syftar till att ge fördjupad information om organisationen och verksamheten, kontrollfunktionerna, samt bankens ramverk och modell för bolagsstyrning. Utöver detta genomför styrelsen ett årligt styrelseseminarium med fördjupad genomgång av ett eller flera aktuella områden. Styrelseledamöterna genomför även utbildning/fördjupning inom eget valda områden. Styrelsens utskott Styrelsen har inrättat utskott för beredning av styrelseärenden och för möjlighet till fördjupning inom vissa områden. Styrelse­ utskotten har ingen materiell beslutanderätt, utan bereder och rekommenderar beslut till styrelsen. Samtliga utskottsproto­ koll och allt material som bereds och presenteras i utskotten finns tillgängligt för hela styrelsen. Bolagsstyrningsutskott Bolagsstyrningsutskottet stödjer styrelsen i arbetet med att övervaka, utvärdera och säkerställa att bankens bolags­ styrnings modell och processer är effektiva och ändamåls­ enliga samt att dessa inrättas i organisationen på sådant sätt att en effektiv styrning och kontroll kan genomföras för koncernen. Utskottet ska även säkerställa att verksamheten har klara och tydliga principer för rapportering, eskalering och ansvarsfördelning. Biörn Riese, ordförande Bolagsstyrningsutskottet har bistått styrelsen i dess arbete att säkerställa att banken vid var tid har en tydlig och hållbar bolagsstyrningsmodell med robusta processer för styrning och intern kontroll. Utskottet har under året fortsatt att följa de öppna myndig hets­ utredningarna, varav Amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) avslutade sin utredning av banken utan åtgärd. Genom utskottet allokeras mer tid för fördjupad beredning av bolagsstyrningsrelaterade frågor, inbegripet återkommande översyn och utvärdering av styrelsens koncernövergripande principer för bolagsstyrning samt intern kontroll och uppfölj­ ning av dotterföretagens implementering av koncernens interna regler. Utskottet ska även följa upp bankens arbete med pågående myndighetsutredningar med övergripande påverkan på koncernens verksamhet. Arbetet i Bolagsstyrningsutskottet omfattar bland annat: ● Övervakning och utvärdering av koncernens interna regelverk avseende bolagsstyrning är i linje med bankens kärnvärden och att regelverket har implementerats tillfreds­ ställande i koncernen. ● Övervakning och utvärdering av bolagsstyrningsstrukturen, innefattande organisationsstrukturen, medför en väldefinierad beslutsordning och en tydlig ansvarsfördelning. ● Övervakning av utvecklingen inom bolagsstyrningsområdet, informera styrelsen om materiella regelverksförändringar och ny branschpraxis vad avser bolagsstyrning samt ge rekommendationer om hur sådana förändringar och ny branschpraxis ska hanteras. ● Övervakning av materiella förändringar i koncernens organi­ sationsstruktur i syfte att säkerställa att koncernens regula­ toriska åligganden och dess interna regelverk för bolags­ styrning efterlevs. ● Löpande översyn av koncernens matrisorganisation och att den kompletterar den legala strukturen på ett sätt som medför användande av expertis, kunskapsöverföring och transparens (beträffande exempelvis rapportering och eskalering) mellan dotterföretag och moderbolaget, sam­ tidigt som de särskilda legala krav som gäller för varje juridisk enhet iakttas. 54 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 57 ===== Fokus under 2025 Fokus under 2025 var fortsatt på bolagsstyrningsfrågorna i banken, förändringar i bankens organisationsstruktur för ökat kundfokus liksom på de alltjämt pågående myndighets ut red­ ning arna om Swedbanks historiska tillkortakommanden avseende styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i  bankens baltiska dotterbanker. Ytterligare information finns i Swedbanks förvaltningsberättelse och not K51. Ledamöter i Bolagsstyrningsutskottet Sedan årsstämman 2025 ● Biörn Riese, ordförande ● Hans Eckerström ● Per Olof Nyman ● Göran Persson ● Rasmus Roos Revisionsutskott Revisionsutskottet ska, genom sitt arbete och i dialog med den externa revisorn, chef för Group Internal Audit, vd och koncern­ ledningen, bistå styrelsen i arbetet med att utvärdera och säkerställa tillförlitligheten och effektiviteten i den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Revisions­ utskottet ska också övervaka eventuella svagheter i den interna kontrollen avseende finansiell rapportering och håll­ barhetsrapportering samt tillförsäkra att den externa revisorn utför sitt arbete effektivt och opartiskt. Kerstin Hermansson, ordförande Revisionsutskottet har bistått styrelsen med att säkerställa en sund intern kontroll och korrekt finansiell rapportering, inklusive hållbarhetsrapportering, samt med att löpande övervaka externrevisionen och dess oberoende. Utskottet har under året bland annat fortsatt fokuserat på implementering av regelverk för hållbarhetsrapportering samt biträtt valberedningen inför val av extern­ revisor vid årsstämman 2026. Arbetet i styrelsens Revisionsutskott syftar bland annat till att säkerställa att bankens vd etablerar och upprätthåller effektiva rutiner för riskhantering och intern kontroll vad gäller koncer­ nens finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering. Detta är en del av styrelsens åtgärder för att följa upp att den interna kontrollen i samband med den finansiella rapporte­ ringen och hållbarhetsrapporteringen samt att rapporteringen till styrelsen fungerar. Rutinerna ska utformas i syfte att säker­ ställa tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen, hållbar­ hetsrapporteringen, regelefterlevnad samt ändamålsenlighet och effektivitet i de administrativa processerna och skydd av bankens tillgångar. Revisionsutskottet informerar styrelsen om resultatet av externrevisionen och på vilket sätt revisionen bidrar till den finansiella rapporteringens och hållbarhetsrap­ porteringens tillförlitlighet. Vidare föreslår utskottet åtgärder som fastställs av styrelsen om brister observeras i den interna kontrollen, i den finansiella rapporteringen eller hållbarhets­ rapporteringen. Arbetet i Revisionsutskottet omfattar bland annat även: ● Genomgång och utvärdering av koncernens finansiella rapporteringsprocess och hållbarhetsrapporteringsprocess. ● Säkerställande av kvaliteten i bankens finansiella rappor­ tering och hållbarhetsrapportering och att de uppfyller gällande krav. ● Säkerställande av att delårsrapporter och boksluts­ kommuniké granskas av den externa revisorn. ● Avstämning med den externa revisorn vid varje rapport tillfälle. ● Avstämning med den externa revisorn avseende hållbarhetsrapporteringen. ● Granskning och övervakning av den externa revisorns opar­ tiskhet och självständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revision. ● Support till valberedningen vid upprättande av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. ● Utvärdering av chefen för Group Internal Audit. ● Genomgång av Group Internal Audits budget, policy och instruktion och årsplan och rekommendation till styrelsen för godkännande av dessa. ● Genomgång av Group Internal Audits kvartalsvisa avrapportering och förslag på förbättringsåtgärder. ● Uppföljning av Group Internal Audits årsplan och strategiska prioriteringar. ● Uppföljning av externrevisionens årsplan och diskutera koordineringen mellan extern­ och internrevisionen och synen på koncernens risker. ● Översyn av utskottets ansvarsområden. Fokus under 2025 Fokus för Revisionsutskottet var under 2025 att löpande över­ vaka den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen samt externrevisionen och dess oberoende. Utskottet fort­ satte också att fokusera på redovisningskrav och implemen­ tering av regelverk för hållbarhetsrapportering. Därutöver har Revisionsutskottet biträtt valberedningen i dess arbete med framtagande av förslag till årsstämman 2026 avseende val av externrevisor. Ledamöter i Revisionsutskottet Sedan årsstämman 2025 ● Kerstin Hermansson, ordförande ● Annika Creutzer ● Anna Mossberg ● Per Olof Nyman ● Biljana Pehrsson 55 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 58 ===== Risk- och Kapitalutskott Risk­ och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i  arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera riskerna inom verksamheten samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Per Olof Nyman, ordförande Risk­ och Kapitalutskottet har bistått styrelsen med att säkerställa att verksamheten övervakas och bedrivs i enlighet med bankens riskaptit och riskstrategi samt tillämpliga regelsystem. Utifrån omvärldsförutsättningarnas påverkan på bankens verksamhet har utskottet under året fortsatt fokuserat på regelefterlevnad samt vidareutveckling av bankens risk­ och kapitalhantering. Arbetet i Risk­ och Kapitalutskottet omfattar bland annat: ● Översyn av Policy för koncernens övergripande riskramverk och övriga policyer inom riskområdet. ● Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i not K3. ● Uppföljning och beredning av Group Compliance kvartals­ visa rapportering av koncernens regelefterlevnadsrisker och avvikelser. ● Genomgång och uppföljning av Group Compliance och Group Risks årsplaner och strategiska prioriteringar. ● Intern kapital­ och likviditetsutvärdering (IKLU) och frågor rörande bankens kapitalisering. ● Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar. ● Upplåningsrelaterade frågor och strategier. Fokus under 2025 Risk­ och Kapitalutskottet hade under året bland annat ett fortsatt stort fokus på frågor inom regelefterlevnadsområdet. Utskottet fokuserade vidare på och vidareutvecklade bankens hantering av risk­ och kapitalfrågor samt följde omvärldsför­ utsättningarnas påverkan på bankens verksamhet. Vidare lämnade koncernkreditchefen månatliga uppdateringar till utskottet avseende kreditrisker relaterade till större företagsengagemang. Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet Sedan årsstämman 2025 ● Per Olof Nyman, ordförande ● Göran Bengtsson ● Kerstin Hermansson ● Göran Persson ● Biörn Riese Ersättnings- och Hållbarhetsutskott Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet ska stödja och stärka det strategiska hållbarhetsarbetet avseende verksamhets­ modeller och rapportering. Utskottet ska också övervaka samt utvärdera koncernens arbete med hållbarhet samt bistå styrel­ sen i fullgörandet av dess övergripande skyldigheter relaterade till hållbarhet. Vidare ska Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning, Aktiemark­ nadens Självregleringskommittés ersättningsregler, Finans­ inspektionens regler och Europeiska bankmyndighetens rikt­ linjer för sunda ersättningssystem. Göran Persson, ordförande Ersättnings ­ och Hållbarhets ­ utskottet bistår styrelsen i bankens hållbarhetsarbete och affärs ­ relaterade hållbarhetsinitiativ samt ersättningsfrågor. Under året har utskottet bland annat fastställt och följt upp vd:s mål för 2025 samt arbetat med ersättningsprogram, ersättningsrelate ­ rade risker och ersättning till ledande befattningshavare. Arbetet i Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet omfattar bland annat: ● Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncern ledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Group Internal Audit. ● Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. ● Styrelsens förslag till årsstämman av bankens prestations­ och aktiebaserade ersättningsprogram, liksom allokering, utvärdering och övriga frågor sammanhängande med programmen. ● Swedbanks Ersättningspolicy. ● Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom ersättningsområdet. ● Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten i instruktionerna för ersättning. ● Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa är sakliga. ● Tillsammans med bankens hållbarhetschef, följa utvecklingen inom hållbarhetsområdet. ● Regelbunden uppföljning av hur hållbarhet integreras i  koncernens affärsstrategi, samt koncernens framdrift och prestation inom hållbarhet. Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolagsstyr­ ningsrapporten samt i not K13. Mer information om hållbarhet finns i Swedbanks hållbarhetsrapport. 56 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 59 ===== Fokus under 2025 Ersättnings­ och hållbarhetsutskottet fokuserade under året på bankens hållbarhetsarbete och hållbarhetsinitiativ relaterat till bankens affär. Vidare fastställde utskottet vd:s mål för 2025 och följde upp dessa, samt fokuserade på bankens ersättnings­ program, ersättningsrelaterade risker och ersättning till ledande befattningshavare. Ledamöter i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet: Sedan årsstämman 2025 ● Göran Persson, ordförande ● Helena Liljedahl ● Anna Mossberg ● Biljana Pehrsson 4 Vd och koncernchef Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande förvaltning och är den befattningshavare som ytterst ansvarar för att sty­ relsens strategiska riktning och andra beslut fattade av styrel­ sen implementeras och följs i banken och dess dotterföretag, samt att riskhantering, styrning, IT­system, organisation och processer är tillfredsställande. Vd representerar banken externt i olika angelägenheter, leder arbetet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess medlemmar. Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade chefer vars befogenheter regleras i mandat, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Styrelsens anvisningar om vd:s särskilda ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens Policy för bolagsstyrning och Vd­instruktion. Vd ansvarar för att styrel­ sens beslut implementeras och att det finns en process som säkrar att policyer och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen. Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal koncernfunktioner, främst Group Finance, Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skrift­ liga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för koncernfunktioner, produkt­ och affärsområden. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 61. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning. Koncernledning och andra kommittéer Vd tillsammans med fjorton andra befattningshavare utgör Swedbanks koncernledning. Ett stort antal av befattnings­ havarna har ett direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations­ och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt vecko­ vis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen. Koncernledningen består av femton ledamöter: ● vd, ● vice vd, ● koncernfinanschefen, ● affärsområdescheferna för Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner, ● produktområdeschefen för Group Products and Advice, och ● koncernfunktionscheferna för Group Credit, Group Channels and Technologies, Group Risk, Group Compliance, Group Human Resources and Facility Management, Group Brand and Communication samt Group Legal. Både vd och underordnade chefer tar hjälp av koncernkommittéer som samlar expertis vid beredning av olika ärenden. Kommit­ téerna har, med några få undantag, ingen kollektiv besluts­ förhet. Besluten fattas av respektive kommittés ordförande, vilken typiskt sett är en underordnad chef till vd, alternativt eskaleras beslutet till vd. Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer: – Group Asset Allocation Committee (GAAC), – Group Risk and Compliance Committee (GRCC), – Group IT Investment Committee (GIIC), – Group Financial Crime Committee (GFCC), – Group Product Oversight Committee (GPOC), och – Group Executive Sustainable Committee (GESC). GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor. GIIC leds av CIO. GIIC planerar och prioriterar koncernens strategiska IT investeringar och säkerställer att de står i överens stämmelse med bankens strategi. GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella risker inklu­ sive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund riskkultur. GFCC leds av chefen för Group Products and Advice. GFCC har som uppgift att säkerställa lämplig och effektiv hantering av koncernens penningtvätts­, terrorismfinansierings­ och finan­ siella sanktionsrisker samt en fullständig och enhetlig imple­ mentering av koncernens interna regelverk för att motverka penningtvätt och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner. GPOC leds av chefen för Group Products and Advice. GPOC har som uppgift att säkerställa koncernövergripande översikt avseende produkt­ och tjänsteerbjudandet inom områdena sparande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt utgöra stöd för beslut rörande dessa. GESC leds av koncernfinanschefen. GESC har som uppgift att säkerställa en effektiv hantering och styrning av hållbarhets­ perspektivet inom koncernen. GESC bildades 2025 i samband med en omorganisation då Group Sustainability flyttades till koncernfunktionen CFO Office vilket medförde att Head of CFO Office tog över ansvar för hållbarhetsfrågor som tidigare låg hos Head of Group Brand and Communication. 57 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 60 ===== Några fokusområden för koncernledningen under 2025 Koncernledningen har under 2025 hanterat ett stort antal frågor. Följande är ett urval: ● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för att förebygga olika typer av finansiell brottslighet (till exempel bedrägerier). ● Lansering av nya digitala verktyg. ● Migrering av kunder till ny sparplattform. ● Förstärkning av kunders finansiella hälsa. ● Förbättrad tillgänglighet och kundupplevelse. ● Ökat förtroende och kundvärde. ● Etablering av nya samarbetspartners för ökad service till bankens kunder. ● Förvärv för att stärka kunderbjudandet. ● Data och AI­ relaterade frågor. ● Hållbarhetsarbete. ● Mångfald och inkludering. ● Ersättningsfrågor. ● Regulatoriska frågor. ● Intern styrning och kontroll. ● Kapital­ och likviditetsfrågor. ● Bankens modeller för intern riskklassificering. ● IT­utveckling, cybersäkerhet, motståndskraft och  drift säkerhet. ● Strategi, affärsplaner, investeringsplanering och  kostnads utveckling. ● Swedbank 15/27. ● Myndighetsutredningar. Intern kontroll och riskhantering Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl implemen­ terad, sund och konsekvent riskkultur. Styrelsen fastställer ramen för bankens riskarbete och riskkultur genom Policy för koncernens övergripande riskramverk. Koncernens risk­ han tering bygger på principen om tre försvarslinjer. Första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering Den första försvarslinjen har det yttersta riskhanteringsansvaret och det utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter som bedrivs av verksamheten inom affärsområden, produktområden och kon­ cernfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verksam­ heten äger sina risker inom respektive ansvarsområde och är också ansvarig för att det finns strukturer för interna kontroller och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, rapporteras och hålls inom ramarna för koncernens riskaptit och i enlighet med ramverket för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls. Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kontroll funktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa funktioner ansvarar för ramverket för riskhantering som täcker alla risktyper i koncernen, inom ramen för sitt respektive ansvarsområde. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva risk­ hanteringsprocesser och kontroller är implementerade av rele­ vanta riskägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar första linjens riskhanteringsaktiviteter, kontrollerar och analy­ serar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende riskrapportering. Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverk­ samheten eller den enhet de övervakar och kontrollerar. Group Risk Rolf Marquardt, Koncern riskchef (Group Risk) Swedbanks oberoende riskkontroll­ funktion, Group Risk, arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande hel­ hetssyn över materiella risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhante­ ring och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adekvata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrel­ sen beslutat. Group Risk stöttar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns. Styrelsens Policy för koncernens övergripande riskramverk samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och riskkontroll. Group Compliance Britta Hjorth­Larsen, Chef Group Compliance Swedbanks oberoende regelefter­ levnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt under­ ställd vd och rapporterar till vd och sty­ relse om koncernens regelefterlevnad. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimistandarder inom områden som åtgärder mot pen­ ningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner, uppförande på finansmarknaden och kundskydd (innefattandes bland annat dataskyddsområdet) samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Group Compliance följer upp bankens implementering av externa och interna regelverk som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten. Group Compliance utför löpande kontroller av koncernens regelefterlevnad samt ger råd och stöd till verksamheten för att säkerställa att bankens arbete är förenligt med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende regelefterlevnadsrisker. Group Compliance hanterar också myndighetskontakter gällande tillsyn av koncernens tillståndspliktiga verksamhet. 58 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 61 ===== Group Compliances arbete, som bland annat styrs av Policy för Group Compliance fastställd av styrelsen, är riskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens regelefterlevnadsrisker. 5 Tredje försvarslinjen – Group Internal Audit Ana Maria Matei, Chef Group Internal Audit I Swedbank finns en oberoende funk­ tion för internrevision, Group Internal Audit. Chefen för Group Internal Audit utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhål­ lande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksam­ heten genom oberoende utvärdering av koncernens processer för bolags­ styrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernföretag under tillsyn av en finansiell tillsynsmyndighet samt andra koncernföretag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av intern­ revisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fast­ ställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig­ het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrel­ sen, och som vid behov ändras och uppdateras. Revisions­ rapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som före­ dras i koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen. 6 Externrevision Den externa revisorn väljs årligen av årsstämman och är en oberoende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. PwC utsågs till revisions­ bolag på årsstämman 2025 och huvudansvarig är den aukto­ riserade revisorn Anneli Granqvist. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet. Under 2025 har den externa revisorn löpande avrapporterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rappor­ tering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ordföranden i Revisionsutskottet, Chefen för Group Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva­ riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsrapporten har översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen. Koncernstruktur En effektiv operativ struktur är avgörande för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncern­ struktur är uppdelad i affärsområden och koncernfunktioner, inklusive produktområde. Affärsområden Affärsverksamheten i banken bedrivs i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet samt Företag och Institutioner. Affärs­ områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdes­ cheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verk­ samhet och rapporterar löpande till vd. Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat att: ● Implementera koncernens strategier och sammanställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd. ● Säkerställa och skapa rapporterings­ och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd­ eller styrelsenivå. ● Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärsområdet. ● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet. ● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt. ● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärsområdet. ● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling. ● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker­ ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med bankens riskaptit. ● Ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell. Koncernfunktioner Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt skapa koncerngemensamma arbets­ sätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värderingar, och strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policyer och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom tas även andra koncernövergri­ pande interna regler fram, vilka beslutas av chefen för respek­ tive koncernfunktion. Syftet med de koncern övergripande reg­ lerna och processerna är att minimera riskerna verksamheten. Till koncernfunktionernas uppgifter hör också att skapa och 59 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 62 ===== Styrelse Group Products and Advice Group Internal Audit Vd Företag och Institutioner Baltisk bankverk- samhet Svensk bankverk- samhet Premium and Private Banking Organisationsstruktur Swedbankkoncernen Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur avseende affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Deputy CEO Office Group CFO Office Group Brand and Communication Group Channels and Technologies Group Credit Group HR and Facility Management Group Legal Group Compliance Group Risk följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens enheter som är verksamma på olika mark­ nader. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att samman­ ställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har fullständig insyn i affärs­ verksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Banken har även produktområdet Group Products and Advice med övergri­ pande ansvar för produkthantering, produktstyrning och tillsyn, produkt­ och tjänsteerbjudanden, produktportföljer, end­to­end ­ processer och IT­tjänster inom områdena betala, lån, kort, sparande och försäkring. Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller: ● Swedbanks bolagsordning ● Valberedningens principer och arbete ● Information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011 ● Information om ersättningar i Swedbank ● Bankens uppförandekod 60 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 63 ===== Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens års­ och delårsbokslut följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll för finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR på Swedbank avser de processer och kontroller som finns implementerade för att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering. IKFR baseras på Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). För att upprätthålla, utveckla och anpassa interna kontroller, begränsa risker och stödja sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen, tillämpar Swedbank COSO genom nedan fem integrerade komponenter: 1. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen Swedbanks interna kontroll för finansiell rapportering tar sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur och ansvars­ fördelning, samt styrande dokument i form av policyer och instruktioner beslutade av styrelse och vd. 2. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten, samt i koncernens finansiella rapporteringsprocess. För att identifiera och skapa förståelse för riskerna i koncernens finansiella rapporterings­ process utför Group Finance en riskbedömning av finansiella rapporteringsrisker på koncernnivå, både vad avser väsentlig­ het och komplexitet. Riskbedömningen används som utgångs­ punkt för att besluta vilka processer och aktiviteter som ska omfattas av ramverket. 3. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering utförs kontroller på flera nivåer i koncernen. Group Finance ansvarar för att identifiera de kontroller som ska omfattas av ramverket för finansiell rapportering. Kontrollerna är uppdelade enligt IKFR­ramverkets kontrollstruktur i följande tre kategorier: koncern övergripande kontroller, kontroller på process­ eller transaktionsnivå, samt generella IT kontroller. 4. Efterlevnad – uppföljning och utvärdering De kontroller som ingår i IKFR ramverket utvärderas regel­ bundet av kontrollägarna genom självutvärdering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att bedöma tillför litligheten i koncernens års­ och delårsbokslut. 5. Kommunikation – analys och rapportering Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av Group Finance för att bedöma den återstående risken för materiella felaktigheter i koncernens finansiella rapportering. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncern­ finanschef och styrelsens revisionsutskott på kvartalsbasis. Under 2024 påbörjades arbetet med att utveckla riskbedöm­ ningar för interna kontroller för de huvudsakliga riskerna relaterade till hållbarhetsrapportering. Vidare identifierades nyckel kontroller för hållbarhets­ och taxonomirapporteringen. Arbetet har fortsatt under 2025 och ytterligare nyckelkontroller för hållbarhets­ och ESRS­rapporteringen har utvecklats. Intern kontroll över hållbarhetsrapportering (IKHR) är integrerat i IKFR, rapportering sker årligen. IKFR 4. Efterlevnad 5. Kommuni- kation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö 61 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 64 ===== Styrelse Göran Persson Styrelseordförande Biörn Riese Vice styrelseordförande Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022. I Swedbank som  Styrelsen, ordförande  Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ordförande  Risk- och Kapitalutskottet, ledamot  Bolagsstyrningsutskottet, ledamot  Styrelsen, vice ordförande  Risk- och Kapitalutskottet, ledamot  Bolagsstyrningsutskottet, ordförande Närvaro  18/18   8/8   12/12   9/9  18/18   12/12   9/9 Totalt års­ arvode1, kronor  3 450 000   415 000   320 000   300 000  1 155 000   320 000   495 000 Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelse arbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nätverk samt har en bred erfarenhet av nationella och internationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom bland annat bolagsstyrning och affärsjuridik. Han driver egen advokat- byrå där han specialiserat sig på att ge råd och stöd till bolag i bolagsstyrning och hållbarhet med särskilt fokus på antikorruption och riskhantering. Utbildning Högskolestudier i sociologi och stats vetenskap Jur.kand. och Civilekonom, Stockholms univer sitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 11 år (2015) Bankstyrelse: 4 år (2022) Arbetslivs­ erfarenhet Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • JKL Group, rådgivare • Scandinavian Biogas Fuels International AB, ordförande • Ålandsbanken Abp, ledamot • Sveaskog AB, ordförande • Scandinavian Air Ambulance Holding AB, ordförande • Wiklöf Holding AB, ledamot • LKAB, ordförande Advokat, Jurie Advokat AB • Mannheimer Swartling Advokat byrå, ordförande och partner • Åbjörnsson & Rausing Advokatbyrå • Domstolstjänstgöring Andra väsent­ liga uppdrag Greengold Group AB, ordförande • Lumo Advice AB, senior rådgivare • Baven AB, egen verksamhet, konsultuppdrag Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid Nordquist H. AB, ledamot • Heloos AB, ordförande • Heloos Skog AB, ord- förande • Institutet Mot Mutor, ledamot • Advokatsam- fundets disciplinnämnd, vice ordförande • Folkuniversitetets Stiftelse för Folkbildning, ordförande Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 700 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 62 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 65 ===== Göran Bengtsson Styrelseledamot Annika Creutzer Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021. I Swedbank som  Styrelsen, ledamot  Risk- och Kapitalutskottet, ledamot  Styrelsen, ledamot  Revisionsutskottet, ledamot Närvaro  16/18   11/12  18/18   10/10 Totalt års­ arvode1, kronor  800 000   320 000  800 000   320 000 Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfa- renhet från bank och finansbranschen. Han har haft flertal chefspositioner i Swedbank och är idag vd i Falkenbergs Sparbank. Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans och mediabranschen, med särskild inriktning på ekonomi- journalistik och folkbildning. Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilekonom (nationalekonomi), Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 36 år Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 6 år Bankstyrelse: 5 år (2021) Arbetslivs­ erfarenhet Regionkreditchef Swedbank AB, Företagschef Spar banken Sjuhärad AB Pensionsmyndigheten, ledamot • Startupföretaget Påmind AB, ledamot • Pengar24, chefredaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm, ledamot • Poppius journalistskola, ledamot • Skandia- banken AB, Privatekonom Andra väsent­ liga uppdrag Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik och folkbildning, Creutzer & Co AB • Brf Mullbärsträdet 5, ordförande Ledamotens oberoende Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 560 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 63 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 66 ===== Hans Eckerström3 Styrelseledamot Kerstin Hermansson Styrelseledamot Född/Invald Född 1972. Invald 2020. Född 1957. Invald 2019. I Swedbank som  Styrelsen, ledamot  Bolagsstyrningsutskottet, ledamot  Styrelsen, ledamot  Risk- och Kapitalutskottet, ledamot  Revisionsutskottet, ordförande Närvaro  18/18   9/9  17/18   12/12   10/10 Totalt års­ arvode1, kronor  800 000   300 000  800 000   320 000   540 000 Bakgrund Hans Eckerström har lång erfarenhet från private equity- branschen med bland annat bakgrund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföretag. Han bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden, reglering av och regelefterlevnad i finansmarknaden. Hon har mångårig erfarenhet från den europeiska värde- pappersmarknaden. Utbildning Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers tekniska högskola • Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jur. kand., Lunds universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 10 år Bankstyrelse: 7 år (2019) Arbetslivs­ erfarenhet Profoto Invest AB, ordförande • HenriLloyd Group AB, ord- förande • Nobia AB, ordförande • Nordstjernan AB, leda- mot • NC Advisory AB, Nordic Capital, anställd och Partner • Arthur D. Little, Manager • Aligro Partners Acquisition Company AB (publ), Chief Investment Officer Linnéuniversitetet, ordförande • Svenska Fondhandlare- föreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värdepappersjurist • Jacobsson & Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist • Medlem av den europeiska värdepappers- och marknads- myndighetens (ESMA) samrådsgrupp Andra väsent­ liga uppdrag Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, ordförande Swedsec Licensiering AB, vice ordförande • Swedish Financial Benchmark Facility AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 3) Hans Eckerström har avböjt omval inför årsstämman 2026 och lämnade sitt styrelseuppdrag den 20 januari 2026. 64 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 67 ===== Helena Liljedahl Styrelseledamot Roger Ljung Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1969. Invald 2022. Född 1967. Invald 2015. I Swedbank som  Styrelsen, ledamot  Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot  Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro  18/18   8/8  18/18 Totalt års­ arvode1, kronor  800 000   245 000 Inget arvode Bakgrund Helena Liljedahl har en gedigen kunskap och erfarenhet från utveckling och förvaltning inom fastighetssektorn och företag som riktar sig mot konsument. Hon bidrar även med erfarenhet av arbete med framtagande och genomförande av företagsstrategier, samt erfarenhet av kapitalförvaltning (fastighetsportfölj) och försäkrings- branschen. Roger Ljung är arbetstagarrepresentant och har bred erfa- renhet inom bank, både från privat- och företagssektorn. Utbildning Civilekonom, Högskolan i Örebro Gymnasieutbildning Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 39 år Arbetslivs­ erfarenhet MedMera Bank, ledamot • Coeli Fastighet II, ordförande • Technopolis Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia, Head of Commercial Development • Centrumutveckling, vice vd • Alecta, Asset manager Swedbank AB, privatrådgivare, kontorschef, företags- rådgivare Andra väsent­ liga uppdrag KF Fastigheter AB, vd • Folksam ömsesidig sakförsäkring, ledamot samt ordförande i Risk- och Kapitalutskottet Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncern klubb Swedbank, ordförande • Finansförbundets förbundsstyrelse, ledamot • Finans- och Försäkrings- branschens A-kassa, vice ordförande • SPK, vice ordförande Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Ej tillämpligt. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 99 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 65 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 68 ===== Anna Mossberg Styrelseledamot Per Olof Nyman Styrelseledamot Född/Invald Född 1972. Invald 2018. Född 1956. Invald 2021. I Swedbank som  Styrelsen, ledamot  Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot  Revisionsutskottet, ledamot  Styrelsen, ledamot  Risk- och Kapitalutskottet, ordförande  Revisionsutskottet, ledamot   Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro  16/18   8/8   10/10  18/18   12/12   9/10   9/9 Totalt års­ arvode1, kronor  800 000   245 000   320 000  800 000   550 000   320 000   300 000 Bakgrund Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande inom digitalt förändringsarbete, inklusive AI. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bland annat som affärsområdeschef på Google, och många år i olika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG. Per Olof Nyman har varit vd och koncernchef för Lantmännen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bio- energi och livsmedel. Han bidrar också med en gedigen kunskap inom bland annat jord- och skogsbrukssektorn samt lång operativ erfarenhet från livsmedels- och vit- varusektorerna. Utbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Sverige Civilingenjör, industriell ekonomi (investerings och finan- sieringsteori), Linköpings universitet • IFL Handelshög- skolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 8 år (2018) Bankstyrelse: 5 år (2021) Arbetslivs­ erfarenhet Orkla ASA, ledamot • Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta Group Nordic AB, ledamot • Google Sverige AB, Affärsom- rådeschef • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Portfolio Mgmt • Bahnhof AB, vd • Telia Inter- national Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet Services • Silo AI, MD • Marshall Group AB, ledamot HKScan Oyj, ledamot • Intercoop Europe, ordförande • Lantmännen, vd och koncernchef • Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO • Whirlpool Europe, olika ledande roller inom företaget Andra väsent­ liga uppdrag Swisscom AG, ledamot • Volvo Cars AB, ledamot • Ringier AG, ledamot Skogsägarna Mellanskog ek.för., ledamot • Setra Group AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 5 155 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 66 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 69 ===== Biljana Pehrsson Styrelseledamot Rasmus Roos Styrelseledamot Född/Invald Född 1970. Invald 2020. Född 1978. Invald 2025. I Swedbank som  Styrelsen, ledamot  Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot  Revisionsutskottet, ledamot  Styrelsen, ledamot  Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro  15/18   5/8   9/10  13/13   6/6 Totalt års­ arvode1, kronor  800 000   245 000   320 000  800 000   300 000 Bakgrund Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet från ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar i styrelsen med kompetens och erfarenhet inom strategi och affärer, ledarskap och förändring samt fastighets- och finansbranschen. Rasmus Roos har lång erfarenhet av bank- och finans- branschen. Han har bl.a. innehaft flera höga chefs- befattningar i Sparbanken Finn, Sparbanken Öresund, och  Sparbanken Skåne. Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm Magisterexamen Ekonomi, Lunds universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 21 år Bankstyrelse: 1 år (2025) Arbetslivs­ erfarenhet Nordr Sverige AB, vd • Kungsleden AB, vd • East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Mattsson AB/Fastighets AB Stadshus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrumutveckling, vd Sparbankernas Riksförbund, ledamot • Sparbankernas Service AB, ledamot • Sparbanken Skåne, vice vd • Sparbanken Skåne, bankchef Andra väsent­ liga uppdrag Jernhusen AB, vd • Kungliga Dramatiska Teatern AB, ledamot Sparbanken Skåne, vd Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Beroende i förhållande till banken och bankledningen men oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 31 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 67 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 70 ===== Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1959. Invald 2020 och suppleant mellan 2018–2020. I Swedbank som  Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro  18/18 Totalt års­ arvode1, kronor Inget arvode Bakgrund Åke Skoglund är arbetstagarrepresentant och har mång- årig bred erfarenhet från olika positioner inom Swedbank. Utbildning Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 36 år Arbetslivs­ erfarenhet Affärsutveckling • redovisning/bokslut • myndighets- rapportering Andra väsent­ liga uppdrag Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncern klubb i Swedbank, ledamot • Finansförbundets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank AB, Huvudskyddsombud Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 193 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 68 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 71 ===== Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 40 000 Utbildning: Civilekonom, Civil- ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Tomas Hedberg Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 8 050 Utbildning: Studier i national- ekonomi Bo Bengtsson Chef för Företag och Institutioner Född 1966. Anställd sedan 2023. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 6 000 Utbildning: Studier i ekonomi Jenny Garneij Chef för Human Resources and Facility Management Född 1973. Anställd sedan 2025. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Masterexamen i  ekonomi och företagsekonomi Britta Hjorth-Larsen Chief Compliance Officer och chef för Group Compliance Född 1965. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: M.Sc. Business Law and Economics Anna-Karin Laurell Chef för Svensk bankverksamhet Född 1963. Anställd sedan 2024. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Studier i humaniora Jon Lidefelt Finansdirektör (CFO) Född 1973. Anställd sedan 2013. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 5 135 Utbildning: Civil ingenjör Malin Lilliecrona Chef för Premium and Private Banking  Född 1975. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 150 Utbildning: Civilekonom Koncernledning 1) Innehav per 31 december 2025. 69 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 72 ===== Erik Ljungberg Kommunikationsdirektör och chef för Group Brand and Communication Född 1971. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 850 Utbildning: Civilekonom Lotta Lovén Chief Information Officer och chef för Group Channels and Technologies Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 5 224 Utbildning: Marknadsekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef och chef för Group Risk Född 1964. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 5 000 Utbildning: Fil. dr i företags- ekonomi Erik Odhnoff Koncernkreditchef och chef för Group Credit Född 1972. Anställd sedan 2000. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 388 Utbildning: Ekonomie magister- examen Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Jur.kand. Olof Sundblad Chef för Baltisk bankverksamhet Född 1980. Anställd 2012–2018 och sedan 2021. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 1 586 Utbildning: Civilekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Products and Advice Född 1966. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie­ innehav i Swedbank:1 2 000 Utbildning: Civilekonom 1) Innehav per 31 december 2025. 70 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 73 ===== Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar BP Grund för utarbetande Grunder för redovisningen 72 Särskilda omständigheter 72 SBM Strategi Verksamhet, Värdekedja, Mål 73 Dialog med intressenter 79 Väsentliga hållbarhetsämnen 81 IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Dubbel väsentlighetsbedömning 85 GOV Styrning och hållbarhet Hållbarhetsstyrning 92 Hantering av hållbarhetsfrågor 94 Incitamentssystem 95 Tillbörlig aktsamhet 96 Riskhantering och intern kontroll 96 Miljö Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning 97 Klimatförändringar 99 Biologisk mångfald och ekosystem 122 Socialt ansvar Den egna arbetskraften 124 Konsumenter och slutanvändare 133 Bolagsstyrning Ansvarsfullt företagande 141 Kompletterande information Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av hållbarhetsrapporten 146 Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning 153 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 71 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 74 ===== BP Grund för utarbetande Grunder för redovisningen BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen Swedbanks hållbarhetsrapport är en del av förvaltningsberättelsen och har upp- rättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag (ÅRKL) samt årsredovisningslagen (ÅRL). Rapporteringen upprättas för koncernen på samma konsolideringsgrund som de finansiella rapporterna. Hållbarhetsrapporten upprättas på koncernnivå och alla dotterföretag, inklusive Swedbanks dotterföretag Swedbank AS Estonia, Swedbank AS Latvia och Swedbank AB Lithuania, ingår i konsolideringen. Den utgör även Swedbanks rapport till UN Global Compact (CoP). Hållbarhetsrapporten omfattar aktiviteter uppströms och nedströms i  värdekedjan samt Swedbanks egen verksamhet. Swedbank har använt möjligheten att utelämna sekretessbelagd och känslig information som rör informationssäkerhet och motverkande av finansiell brotts- lighet. Utelämnanden har gjorts på sidan 138 samt 145. Swedbank har inte ute- lämnat information avseende immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Särskilda omständigheter BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter De tidshorisonter som appliceras i hållbarhetsrapporten speglar de tids- horisonter som tillämpas i koncernens befintliga riskramverk: kort sikt (1–3 år), medel lång sikt (3–10 år) samt lång sikt (10 år eller längre). Ändringar i hur information utarbetas och presenteras Den dubbla väsentlighetsbedömningen för 2025 resulterade i tre nya väsentliga hållbarhetsområden, samtliga enhetsspecifika underämnen. Rapporteringen för de nytillkomna områdena följer ESRS-standarder där tillämpligt: E4 Biologisk mångfald: Indirekt inverkan på förlust av biologisk mångfald S4 Konsumenter och slutanvändare: Informationssäkerhet S4 Konsumenter och slutanvändare: Finansiell hälsa Koncernens styrdokument presenteras inom respektive tematiskt kapitel. Osäkerhet i uppskattning och utfall Uppskattning och extern data beskrivs under avsnittet Beräkningsmetoder i res- pektive tematiskt kapitel. Exempelvis anges om externa data använts eller inte. Uppskattningar används bland annat vid beräkning av finansierade utsläpp, då detta är det område där osäkerheten i kvantitativa mått är mest betydande till följd av begränsad tillgång till underliggande utsläppsdata. Där anges även kvali- teten på underliggande data. Swedbank arbetar aktivt för att stärka insamlingen av data i syfte att minska beroendet av uppskattningar som kan skapa osäkerhet i utfallet. Ett fortsatt fokus på utveckling av interna kontroller och system stöd för datainsamling förväntas förbättra datakvaliteten över tid. Eventuella korriger­ ingar och omräkningar av mätdata inför årets rapportering, liksom information om mätosäkerhet och de antaganden, skattningar och bedömningar som ligger till grund för mätningarna, redovisas i respektive tematiskt kapitel. I de fall jämförande siffror har omräknats sker detta i enlighet med gällande rapporteringskrav. Om justering inte har kunnat genomföras, framgår detta till- sammans med förklaringar av skillnader mellan tidigare rapporterade siffror och omräknade belopp i respektive tematiskt kapitel. Infasning En förteckning över de upplysningskrav som inkluderats i Swedbanks hållbarhets rapport 2025 finns på sidan 146. För att underlätta införandet av de nya rapporteringsstandarderna har flera infasningsmöjligheter införts i ESRS. Swedbank har valt att successivt fasa in viss information. De lättnader som införts genom ESRS Quick Fix har tillämpats vilket innebär att vissa rapport- erings krav har skjutits upp i enlighet med gällande rätt. De infasningskrav som Swedbank tillämpar för 2025 presenteras i tabellen på sidan 148. Allmänna upplysningar 72 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 75 ===== SBM Strategi Swedbanks verksamhet SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Swedbank är en ledande finansiell aktör med fyra hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Koncernen har ett fullserviceerbjudande genom produkter, service och rådgivning inom finansiering, sparande och placering samt betalning. Swedbank tillhandahåller finansiella tjänster till 7,3 miljoner privat­ kunder och 545 000 företagskunder. De huvudsakliga kundsegmenten omfattar privat kunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institutioner. Verksamheten är organiserad i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Företag och Institutioner samt Premium and Private Banking, och ett antal koncernfunktioner med uppgift att stötta affärsverksamheten. Swedbanks vision är ”ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”, med ambitionen att verka för ett samhälle som är hållbart ur miljömässiga, sociala, finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Koncernen eftersträvar att inte- grera hållbarhet i strategi och affärsmodell, och genom det bidra till att skapa affärsmöjligheter, möta kundkrav på produkter och tjänster, stärka riskhanter- ingen och möjliggöra attraktiv finansiering på kapitalmarknaden. Det är även en viktig faktor för att attrahera medarbetare med rätt kompetens. Sammantaget bedöms hållbarhetsarbetet driva långsiktigt värdeskapande för aktieägare. Omställningen till ett hållbart samhälle kräver insatser från många olika aktörer, var och en med sina specifika roller och ansvar. Den finansiella sektorn har i detta sammanhang en viktig roll, genom sin möjlighet att påverka hur kapital allokeras, vilka investeringar som får finansiering och hur risker prissätts. Genom att styra kapital mot långsiktigt hållbara verksamheter och integrera klimat- och hållbar- hetsrisker i kreditbedömningar kan finanssektorn bidra till att accelerera omställ- ningen och stärka den finansiella stabiliteten. Swedbank utvecklar relevanta pro- dukter och tjänster för både privatpersoner och företag, fungerar som rådgivare i företags och offentlig sektors omställning och förmedlar därmed kapital samt skapar incitament som driver omställningen mot en mer hållbar ekonomi. En bred kundbas skapar förutsättningar för att åstadkomma förändring och skapa affärsvärde. Swedbank strävar efter att minska det egna klimatavtrycket och erbjuda produkter och tjänster som stödjer kundernas finansierings- och investeringsbehov i en hållbar riktning. Fokus är att minska klimatpåverkan och energiförbrukning, samt främja åtgärder inom jämställdhet, mångfald och inklu- dering, och bekämpa ekonomisk brottslighet. Genom att säkerställa en stark finansiell ställning, hög kredit- och tillgångs kvalitet och god kapitalisering tar Swedbank ansvar för sin roll i det finansiella systemet. Väsentliga hållbarhetsämnen Swedbanks verksamhet 7,3 miljoner Privatkunder ˜19 500 Medarbetare1 5,7 miljoner Digitala interaktioner per dag 545 000 Företags - kunder 209 Bankkontor Andel av intäkter 2025  Sverige, 71%  Estland, 9%  Lettland, 5%  Litauen, 11%  Övriga marknader, 4% Utlåning Sparande och placeringar Betalningar och kort Den egna arbetskraftenKlimat förändringar Ansvarsfullt företagande Konsumenter och slut användareBiologisk mångfald och ekosystem Kunder Geografisk närvaro Produkter och tjänster Socialt ansvarMiljö Bolagsstyrning Distribution Medarbetare Swedbanks verksamhet och väsentliga hållbarhetsämnen 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller icke­garanterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid). Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 73 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 76 ===== Swedbanks värdekedja Swedbanks värdekedja omfattar de aktiviteter och processer som genererar värde för koncernens kunder och andra intressenter. Den delas in i uppströms­ aktiviteter, den egna verksamheten samt nedströmsaktiviteter. Uppströmsaktiviteter Aktiviteter uppströms inkluderar kapitalanskaffning, genom insättningar från privat-, företags- och institutionella kunder samt upplåning på kapitalmarknad och likviditetshantering, för att säkerställa koncernens finansiering och likviditet. Även inköp och partnerskap är kritiska uppströmsaktiviteter för Swedbanks lång- siktiga stabilitet, effektivitet och konkurrenskraft. Dessa akti vi teter innefattar inköp av produkter, tjänster och teknik samt andra stödjande aktiviteter för Swedbanks verksamhet. Aktiviteter inom egen verksamhet Swedbanks egen verksamhet inkluderar såväl utveckling, produktion och pake- tering av produkter och tjänster som försäljningsaktiviteter direkt riktade mot kunder. Vidare omfattar aktiviteter inom den egna verksamheten exempelvis regelverksefterlevnad, kundkännedom, främjandet av medarbetarengagemang, riskhantering samt drift och underhåll av IT­infrastruktur. Syftet med de interna aktiviteterna är att skapa en robust operativ grund och möjliggöra för effektiva affärsprocesser genom hela värdekedjan. Nedströmsaktiviteter Aktiviteter nedströms omfattar kund- och relationshantering genom olika distri- butionstjänster och kanaler, inklusive fysiska bankkontor och digitala kanaler. Här ingår även användning av finansiella produkter och tjänster som insättnings-, utlånings-, försäkrings- och betalningstjänster samt investeringsrådgivning och kapitalförvaltning. Producera Produkter och tjänster Utforma och utveckla pro- dukter och tjänster för kunder och distributions partners. ● Utlåning ● Sparande och placeringar ● Betalningar och kort Drift av infrastruktur – Driva en stabil och tillförlitlig bankinfrastruktur. Används av medarbetare, kunder och partners. Risk- och regelverkshantering – Säkerställa efterlevnad av regelverk och sund riskhantering. Medarbetaransvar – Planera och tillgodose behovet av rätt resurser och kompetens. Strategi och styrning – Fastställa affärsinriktning samt följa upp resurs- fördelning, inklusive hållbarhetsmål och ­plan. Distribuera Marknads- och försäljnings aktiviteter Distributionskanaler för produkter och tjänster, via egna kanaler eller genom tredjepart. ● Kanaler ● Kundförvärv ● Distribution genom partners ● Rådgivningstjänster ● Kundsupport Leverera Utgående leverans Leverera produkter, erbjudanden och tjänster för användning av slutkunder och partners. ● Privatpersoner ● Företag ● Institutioner ● Distributionspartners Direkta och indirekta affärsrelationer Uppströms Egen verksamhet Nedströms Anskaffa Inkommande resurser Insatsvaror omfattar den kapital- och resurs- anskaffning som krävs för Swedbanks verksamhet. ● Kapital från kapital- marknader, investerare och insättningar. ● Kompetens, teknik och data. ● Tredjepartsprodukter och ­tjänster. Väsentliga hållbarhetsämnen ● Klimatförändringar ● Biologisk mångfald och ekosystem ● Dataskydd ● Informationssäkerhet ● Finansiell hälsa ● Ansvarsfullt företagande ● Motverka finansiell brottslighet Direkta och indirekta affärsrelationer Väsentliga hållbarhetsämnen ● Dataskydd ● Informationssäkerhet ● Ansvarsfullt företagande Väsentliga hållbarhetsämnen ● Den egna arbetskraften ● Dataskydd ● Informationssäkerhet ● Finansiell hälsa ● Ansvarsfullt företagande ● Motverka finansiell brottslighet 74 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 77 ===== Hållbarhet i värdekedjan Som ett stort kreditinstitut är Swedbank en central aktör på de marknader där koncernen är verksam. Swedbank utvecklar och distribuerar produkter och tjänster med hållbar inriktning. Koncernen utformar även ekonomiska incitament och villkor för att uppmuntra till förändring samt tillämpar aktiv selektering vid val av kundengagemang. Som en stor finansiell aktör och arbetsgivare har Swedbank även ett ansvar att aktivt arbeta med relevanta miljömässiga områden, social hållbarhet samt bedriva ansvarsfullt företagande och motverka ekonomisk brottslighet. För att bidra till den bredare hållbarhetsomställningen är Swedbank även på olika sätt engagerad i lokalsamhällen samt samhällsdebatten för att påverka diskussion- ernas riktning till nytta för branschen, kunderna och samhället i stort. Ställningstaganden Swedbank har antagit två koncernövergripande ställningstaganden avseende vapen och försvar samt klimatförändringar och natur. De tillämpas på samtliga marknader där Swedbank är verksamt och finns publikt publicerade på Swed- banks hemsida. Ställningstagandena omfattar finansiering, investeringar när Swedbank tar investeringsbeslut för finansiella produkter samt kapitalmarknads- tjänster när Swedbank exempelvis arrangerar obligationer eller kommersiella värde papper. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part eller investeringsbeslut baserade på ett diskretionärt mandat omfattas inte. I ställningstagandet för vapen och försvar specificeras förutsättningar för till- handahållande av finansierings- och investeringstjänster till vapen- och försvars- sektorn. Med hänsyn till risker kopplade till icke­legitim användning och distribu- tion av vapen som skulle strida mot internationella mänskliga rättigheter samt internationell humanitär rätt, exkluderar Swedbank företag som producerar, under håller, eller handlar med kontroversiella vapen samt kärnvapen. I ställningstagandet för klimatförändringar och natur har Swedbank specificerat olika typer av restriktioner för fossila bränslen inklusive kol, torv, olja och gas. Affärsmodellen och värdekedjans involvering av och påverkan på intressenter Swedbanks affärsmodell och värdekedja är utvecklade för att leverera kund- värde, vilket utgör grunden för koncernens existens och fortsatta verksamhet. Koncernens erbjudande och service byggs upp utifrån kundernas förväntningar och önskemål. Kunders insikter insamlas genom undersökningar och kunddia- log. Det ger information om kund ernas åsikter om hållbarhetsfrågor, både vad gäller koncernens ställnings taganden, varumärke och kapitalgenerering samt efterfrågan på hållbara pro dukter, service och distribution. Värdeskapande Med fokus på hållbart värdeskapande strävar Swedbank efter att erbjuda tjänster som stärker kundernas lönsamhet och bidrar till långsiktig stabilitet. Ett led i detta är en fortsatt utveckling av en robust infrastruktur och tillförlitlig digital prestanda. Det är avgörande för att säkerställa att produkter och tjänster är till- gängliga och fungerar som förväntat, även i en snabb föränderlig omvärld där risker och krav förändras. I verksamheten förväntas en god riskhantering bidra till informerade och sunda beslut som är väl avvägda i förhållande till risk, avkast- ning och marknadssituation. Detta är viktigt för att upprätthålla förtroendet och leverera långsiktigt värde till kunder och investerare samt för att fortsätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Intressenter Swedbank för dialog med investerare, ägare och andra aktörer på kapitalmarknaden för att bättre förstå förväntningar och behov kopplade till långsiktig hållbarhet. Dessa dialoger är viktiga för att identifiera relevanta möjligheter och hantera potentiella risker. Samtidigt är det ett område i ständig utveckling, vilket ställer krav på transparens, anpassningsförmåga och nära dialog med marknadsaktörer och andra intressenter. Utöver samarbetet med externa parter är arbetet med medarbetarrelationer och den interna arbetsmiljön centralt. Ett särskilt fokus riktas på att skapa en attraktiv och inkluderande arbetsplats med inriktning på långsiktig kompetens- försörjning. I syfte att identifiera förbättringsområden i det interna arbetet involveras med arbetarna genom bland annat med arbetarundersökningar vars resultat diskuteras inom respektive team och genom dialog med arbetstagar- representanter. Antal anställda per land presenteras i tabellen nedan. Antal anställda per land1 2025 2024 Sverige 11 423 11 098 Estland 2 785 2 810 Lettland 2 200 2 200 Litauen 2 944 2 833 Norge 176 177 Finland 51 51 Danmark 17 15 USA 13 13 Kina 18 18 Spanien 2 2 Totalt antal 19 629 19 217 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i  Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller icke garanterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid). Partnerskap och samarbeten Swedbank har ett stort antal leverantörer, vilket medför ett ansvar och en möjlig het att påverka genom högt ställda krav och förväntningar vid inköp. Partnerskap och leverantörsrelationer utgör en viktig och växande del i Swedbanks strategi- och hållbarhetsarbete. Syftet med partnerskap är att komplettera koncernens erbju- dande samt tillföra relevant kompetens och expertis. Det kan möjliggöra utveck- lingen av produkter och tjänster som stärker kunderbjudandet. Aktuella exempel på vad samarbeten bidrar till är energieffektivisering i fastig heter samt omställ- ning av affärsmodeller mot mer hållbara och cirkulära lösningar. Swedbank ställer hållbarhetsrelaterade krav på både leverantörer och partners genom koncernens uppförandekod. På så sätt stärks kommunikationen och kravställan mellan Swedbank och tredje parter vilket skapar förutsättningar för att leveran törer och partners lever upp till koncernens förväntningar och krav inom hållbarhet. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 75 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 78 ===== Produkter och tjänster Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom tre produktområden: utlåning, sparande och placeringar (inklusive försäkring) samt betalningar och kort. Utgångspunkten är att omställningen mot ett hållbart samhälle ska ske i nära samarbete med kunderna. Genom kunddialog har Swedbank möjlighet att förstå individuella behov, anpassa tjänster inom produktområdena och samtidigt skapa incitament för omställning. I syfte att ytterligare stärka produktutbudet etablerar Swedbank partnerskap inom utvalda områden. Swedbank har under året utvecklat ett nytt erbjudande inom energilån, riktat till bostadsrättsföreningar samt små och medelstora företag i Sverige. Erbjudandet lanserades i september 2025 och är ett konkret stöd till fastighetsägare som vill investera i energieffektivisering och förbättra byggnaders klimat prestanda. Energi lånet är en viktig finansieringslösning för att möjliggöra omställning inom fastighets sektorn. Under året ingick Swedbank i ett partnerskap med SB1 Markets som ska till- handahålla tjänster inom Corporate Finance, DCM High-Yield, aktieanalys och aktiehandel, tjänster som tidigare levererades i egen regi. Partnerskapet innebär att Swedbanks företagskunder får tillgång till en större investmentbank med djupare branschexpertis, bredare geografisk närvaro, utökad aktieanalys och starkare distribution via bankernas nätverk och Sparbankerna. I syfte att vidareutveckla bolåneaffären och stärka kunderbjudandet på den svenska marknaden förvärvades under året bostadskreditinstitutet Stabelo. Genom tillgång till ett kompletterande varumärke, ny teknik och nya kanaler för bolån ska förvärvet bidra till att Swedbank når fler kunder på bolånemarknaden. Under året har Swedbank förvärvat Barclays ägarandel i Entercard, som därmed blir ett helägt dotterföretag till Swedbank. Entercard är ett ledande kredit- marknadsbolag i Norden och erbjuder kortprodukter och konsumentlån. Intäkter per produktområde 2025  Utlåning, 32%  Sparande och placeringar, 25%  Betalningar och kort, 31%  Övrigt, 12% Utlåning För att stödja en hållbar omställning har Swedbank utvecklat ett diversifierat utbud av finansieringsprodukter och ­tjänster för kunder. Privatkunder erbjuds olika typer av lån, såsom: • Gröna bolån för fastigheter med godkänd energiklass eller miljöcertifiering enligt koncernens kriterier. • Gröna billån och billeasing för fordon med låga koldioxidutsläpp. • Solpanelslån för installation av solpaneler. • Energilån för energibesparande åtgärder i bostäder i Sverige. För företagskunder erbjuds lån, såsom: • Gröna lån till företag vid finansiering av miljömässigt hållbara aktiviteter enligt fastställda kriterier, till exempel energi- och resurseffektiva fastigheter med lägre miljöpåverkan. • Hållbarhetslänkade lån som kan användas för generella företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte. Räntesatsen på lånet kopplas till hur väl före- taget presterar i förhållande till uppsatta mätetal för företagets hållbarhets- arbete. Lånen följs upp genom återkommande prestationsrapportering under lånets löptid. • ESG-relaterade obligationer där företagskunder och institutionella kunder erbjuds möjligheten att få hjälp att emittera gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer på kapitalmarknaden. • Hållbarhetsrelaterad rådgivning och analys inom hållbar finansiering. Swedbanks register för hållbara tillgångar Swedbanks register för hållbara tillgångar är en samling av koncernens gröna och sociala tillgångar som uppfyller fastställda kriterier i ramverket för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustainable Funding Framework. • Gröna tillgångar: Finansiering av tillgångar som bidrar till miljömässig håll barhet, exempelvis förnybar energiproduktion, energieffektiva byggnader och hållbar hantering av ekosystem. • Sociala tillgångar: Finansiering som bidrar till positiva sociala effekter, exempel vis främjandet av samhällsekonomisk utveckling och delaktighet. Swedbank Sustainable Funding Framework Ramverket för hållbar upplåning och finansiering gör det möjligt för koncernen att ställa ut gröna och sociala obligationer. Det har uppdaterats under året i syfte att säkerställa att det fortsatt är i linje med rådande rekommendationer, marknads praxis och Swedbanks affärsmodell, samt investerares krav och förväntningar. Swedbanks register för hållbara tillgångar fortsatte att växa under året, särskilt inom gröna byggnader. Ökningen förklaras av fler bolån till privatpersoner samt lån till kommersiella fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som uppfyller särskilda hållbarhetskriterier. Tillväxten beror också till viss del på tillgång till bättre data, såsom energideklarationer, som möjliggör identifiering av finansi- ering av byggnader i linje med kriterierna i ramverket för hållbar upplåning och finansiering. Även förnybar energi ökade under året, där Swedbank stödjer utbyggnaden av förnybara energikällor och energiomställningen inom kon- cernens hemmamarknader. Hållbar utlåning, mkr 2025 2024 Register för hållbara tillgångar 165 385 128 158 – varav gröna kategorier 157 126 119 345 – varav sociala kategorier 8 259 8 813 Hållbarhetslänkade lån 33 615 23 043 Hållbar utlåning 199 000 151 201 Hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 39 014 36 271 Hållbar utlåning samt hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 238 014 187 472 Ambition inom hållbar utlåning Hållbar utlåning omfattar både Swedbanks hållbarhetslänkade lån och volymen i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Swedbanks ambition är att minst tre- dubbla volymen hållbar utlåning till år 2027 jämfört med 2022. Under året ökade Swedbanks hållbara utlåning samt hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften, med 51 mdkr vilket motsvarar 27 procent. Totalt uppgick Swedbanks hållbara utlåning till 238 miljarder kronor vid årets slut. Hållbarhetslänkade lån ökade med 13 miljarder, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Den ökade primärt inom fastighetssegmentet och sekun- därt inom industri och retail. De vanligaste förekommande mätetalen inom samt- liga segment avser utsläpp inom scope 1, 2 och 3. Swedbanks register för hållbara tillgångar ökade med 37 miljarder jämfört med föregående år. Swedbank har även beslutat om en ambition att andelen ESG-obligationer ska uppgå till minst 40 procent där Swedbank är rådgivare år 2027. Data för ESG­obligationer hämtas från dataleverantören Bloomberg. Under 2025 uppgick andelen ESG-obligationer till 38 procent i de transaktioner där Swedbank agerat som arrangör. 76 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 79 ===== Hållbar utlåning, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften1 Mdkr 0 50 100 150 200 250 300 350 202720262025202420232022 +3 ggr 1) Hållbar utlåning utgörs av Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhets­ länkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks ambition är att minst tredubbla volymen till år 2027, jämfört med 2022. Andel obligationer som klassificeras som hållbara av total volym1 % 0 20 40 60 80 100 20272026202520242023 40% 1) Avser ESG­relaterade obligationer där Swedbank är arrangör. Sparande och placeringar Swedbank erbjuder spar- och placeringslösningar för privatpersoner och företag, inklusive sparkonton, fonder och investeringssparkonton. Regelverken för ansvarsfulla och hållbara investeringar har skärpts, vilket påverkar både rådgiv- ning och produktinformation till kunder. Produktområdet utvecklas kontinuerligt för att möta nya kundkrav och ­behov. Swedbanks fondutbud och tillhörande råd givning omfattar olika lösningar som beaktar hållbarhetsrelaterade aspekter. Genom fondutbudet ges kunder möjlighet att placera kapital utifrån individu- ella behov. För att främja hållbart sparande erbjuds rådgivning med utgångspunkt i kundens preferenser tillsammans med information om hur hållbarhetsaspekter beaktas i produkterna och vilka val som finns tillgängliga. På så sätt ges kunden stöd i att beakta hållbarhet i sitt sparande. Fonder erbjuds enligt följande kategorier: • Grå fonder: Fonder utan särskilt hållbarhetsfokus, som kan investera i alla typer av tillgångar och endast ange hur hållbarhetsrisker hanteras (artikel 6­fonder). • Ljusgröna fonder: Fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egen skaper (artikel 8­fonder). • Mörkgröna fonder: Fonder som har som huvudsakligt mål att investera i  hållbara tillgångar och som aktivt väljer in bolag med relevant hållbarhets­ arbete (artikel 9­fonder). Det helägda dotterföretaget Swedbank Robur förvaltar fem artikel 9-fonder i  enlighet med SFDR, övriga förvaltade fonder är artikel 8­fonder. Merparten av diskretio nära mandat som förvaltas för kunders räkning klassas som artikel 8. Under 2025 uppgick förvaltat fondkapital till 2 054, av detta var 94 procent placerat i Artikel 8 och 9 fonder. Förvaltat kapital (inklusive livförsäkring), mdkr 2025 2024 Artikel 9-fonder 11 12 Artikel 8-fonder 1 912 1 831 Artikel 6-fonder 132 110 Totalt förvaltat fondkapital 2 054 1 953 Förvaltat kapital diskretionärt och slutna fonder 511 481 Totalt förvaltat kapital 2 565 2 433 Privat­ och företagskunder erbjuds olika former av försäkringslösningar. Genom dotterföretaget Swedbank Försäkring erbjuds privat- och företagskunder i Sverige pensions­, kapital­ samt person­ och riskförsäkringar. Swedbank Försäk- ring beaktar hållbarhetsaspekter i försäkringar med underliggande investerings- alternativ. Det finns olika typer av försäkringslösningar. Traditionell försäkring där Swedbank Försäkring, som försäkringsgivare, hanterar placeringarna samt fond- och depåförsäkring där kunden, ibland tillsammans med rådgivare, själv väljer fonder. Genom att investera i fonder som beaktar hållbarhetskriterier kan kunder som har en fond­ eller depåförsäkring påverka graden av hållbarhet i sina investeringar. I enlighet med SFDR klassificeras försäkringsprodukterna enligt följande: • Traditionell försäkring: Denna produkt är inte klassificerad då den inte är öppen för nyteckning. • Fondförsäkring: Samtliga teckningsbara fondförsäkringar klassificeras som ljusgröna (artikel 8­fonder). • Depåförsäkring: Klassificering är inte tillämpbart, då det finns ett stort utbud av investeringsalternativ i finansiella instrument som inte omfattas av SFDR. I de baltiska länderna finns Swedbank Skadeförsäkring och Swedbank Livförsäk- ring, som är helägda dotterföretag till Swedbank Estonia. De har filialer i Lettland och Litauen. Swedbank Skadeförsäkring erbjuder egendoms­, motor­, rese­ och betalskyddsförsäkringar. Inom Swedbank Livförsäkringar innefattas investe- ringsprodukter. Sedan 2023 klassificeras dessa som artikel 8, med stärkt håll­ barhetsmonitorering och interna kontroller för ökad transparens och hållbarhet i investeringsbeslut. Betalningar och kort Swedbank tillhandahåller kort- och betalningstjänster till privat- och företags- kunder inom samtliga hemmamarknader. Tjänsterna omfattar både fysiska och digitala produkter. Via internetbanken och mobilapplikationer kan kunder genomföra betalningar, överföringar och hantera sin ekonomi. Kunderna har även tillgång till Utgifts­ kollen, ett verktyg som samlar utgifter per kategori och ger en överblick över hur utgifterna fördelas. De fysiska kortprodukterna är tillverkade av återvunnet material och utfor- made för att vara tillgängliga även för personer med synnedsättning. Kortens design inkluderar även funktioner som förlänger den fysiska livslängden och minskar behovet av ersättningskort. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 77 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 80 ===== Swedbanks hållbarhetsrelaterade mål Hållbarhetsrelaterade mål har etablerats inom flera strategiska områden. Swedbank beaktar olika intressenters perspektiv när målen utformas. Genom kontinuerlig dialog med medarbetare, investerare och kunder erhålls en för djupad förståelse för vilka frågor som är mest relevanta för respektive grupp. Inom klimat området är Swedbanks övergripande målsättning att uppnå netto- noll i växthusgasutsläpp senast år 2050 och att anpassa kredit­ och investerings- portföljerna i linje med Parisavtalets 1,5­gradersmål. Swedbank har antagit en ambitionsnivå för ökad hållbar finansiering, samt klimatmål för fondförvalt- ningen och kreditport följen. Swedbank har beslutat om mål för ökat medarbetarengagemang, vilket är centralt för både medarbetarnas trivsel och en förbättrad kundupplevelse. Målet inkluderar mätbara indikatorer som engagemangsindex och hållbara medarbetar- index, vilket utvärderar lärande och utveckling, om arbetsplatsen är attraktiv samt balans mellan arbete och fritid. Målen för jämställdhet och mångfald följs upp via nyckeltal rörande löneklyftor och jämn könsfördelning bland ledare. Som en del av koncernens samhällsansvar har Swedbank satt mål för att stärka den finansiella hälsan på hemmamarknaderna. Uppföljning sker årligen och omfattar antalet deltagare i föreläsningar, aktiviteter och event inom olika samhällsinitiativ. Utfall, basår samt mer information om målen i relation till betydande produkter och tjänster, marknader och kundgrupper återfinns där relevant i respektive tematiskt kapitel, se E1­4 Mål, S1­5 Mål samt S4­5 Finansiell hälsa Mål. Hållbarhetsrelaterade mål Område Mål Målår1 Produktområde/ Värdekedja Kundkategori/ Intressentgrupp Geografisk omfattning Klimatförändringar Kreditportfölj Sektorsspecifika klimatmål har antagits för: bolån, kommersiella fastigheter, olja och gas (inklusive prospektering, produktion och raffinering), kraftproduktion, stål och sjöfart. 2030 Utlåning Privat- och företagskunder Alla länder där Swedbank är verksam Förvaltat kapital Minska koldioxidutsläpp i enlighet med antagna mål för aktier, företagsobligationer, statsobligationer, kommunobligationer, regionobligationer och säkerställda bostads- obligationer. 2030 Svenska fond kapitalet Privat- och företags kunder Sverige Den egna arbetskraften Hållbara medarbetarindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. 2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där Swedbank är verksam Engagemangsindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. 2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där Swedbank är verksam Jämställdhet och mångfald ● Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, % ● Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå, 40/60, % ● Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där Swedbank är verksam Konsumenter och slutanvändare Finansiell hälsa Genom digitala och fysiska samhällsinitiativ ska Swedbank utbilda 340 000 barn och ungdomar i finansiell hälsa. 2025 Egen verksamhet   Samhälle och omvärld Sverige, Estland, Lettland och Litauen Hållbar finansiering Ambition att: ● tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 ● andelen ESG-obligationer där Swedbank är arrangör ska uppgå till minst 40% 2027 Utlåning Privat- och företags kunder Alla länder där Swedbank är verksam 1) Mål med 2025 som målår fastställs årligen och en årlig uppföljning genomförs för att säkerställa att målet fortsatt är relevant och för att identifiera om justeringar behöver göras. Värdekedjan  Uppströms   Egen verksamhet   Nedströms 78 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 81 ===== Dialog med intressenter SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Swedbanks intressenter Swedbank har en regelbunden dialog med sina huvudsakliga intressentgrupper: kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld. Utöver dessa förs även en dialog med andra intressenter, bland annat: myndigheter, kommuner och regioner, reglerare, pensions- och kapitalförvaltare, analytiker, journalister, fackförbund, studenter, stiftelser, ideella organisationer, intresse- och branschorganisationer, föreningar, skolor och universitet, leverantörer, dotter- företag, sparbankerna, konkurrenter, ratinginstitut och index samt revisorer. Kunder Swedbank använder aggregerad data från löpande kundundersökningar för att proaktivt utveckla produkter och tjänster utifrån kundernas behov. Genom kon- cernens femstegsprocess för kundklagomål kan kunder ta kontakt i specifika ärenden. Den medarbetare som tar emot klagomålet ansvarar för att det han teras internt samt återkopplar till kunden. Swedbank har även särskilt utsedda kund­ ombudsmän. Medarbetare Swedbank uppmuntrar till löpande dialog och en öppen feedbackkultur i koncer- nens olika enheter. För att bedöma och följa upp hur medarbetarna upplever sin arbetssituation genomförs regelbundna medarbetarundersökningar. Utfallet av dessa är viktiga bidrag vid identifieringen av styrkor, inverkningar, risker och möjlig heter för eventuella åtgärder. Resultaten diskuteras inom respektive enhet. Group HR & Facility Managements ansvarar för att kommunicera resultaten till koncernledningen för att stödja strategiutveckling och förbättringsinitiativ. Utvecklingssamtal med närmaste chef utgör därutöver en viktig kanal för att till- varata medarbetarnas intressen. Medarbetarna representeras även av två arbets- tagarrepresentanter samt två suppleanter i styrelsen utsedda av Finansförbundet respektive Akademikerföreningen. Representanterna är involverade i styrelsens arbete med strategi och affärsmodell. Ägare och investerare Swedbank för en kontinuerlig dialog med befintliga och potentiella ägare och investerare. Denna dialog omfattar frågor som affärsetik, ansvarsfull bolagsstyr- ning, finansiell stabilitet, kapital- och riskhantering samt hantering av ESG-rela- terade mål samt risker och möjligheter. Återkopplingen från dessa intressenter är central för att utveckla verksamheten och säkerställa koncernens relevans på marknaden. Ett sunt finansiellt system är en förutsättning för Swedbanks lång- siktiga existens. Genom en god lönsamhet och avkastning kan koncernen bidra till samhällsnytta genom investeringar och satsningar på olika former av sam- hällsengagemang. Samhälle och omvärld Swedbank interagerar ständigt med samhällsaktörer, omvärld samt tillsynsmyn- digheter och beslutsfattare. Dialog förs både direkt med myndigheterna samt med branschorganisationer såsom Svenska Bankför eningens hållbarhetsråd, European Savings and Retail Banking Group (ESBG), European Banking Federa- tion (EBF) och andra relevanta grupperingar. Majori teten av dialogerna sker med svenska myndigheter som Finansinspektionen, men även med EU-institutioner såsom Europeiska kommissionen. Syftet är att följa regelverksutvecklingen och att bidra vid policyutformning för effektiva regelverk som ger banker goda möjlig- heter att verka för ett mer hållbart samhälle. Swedbank övervakar även medie­ rapportering rörande hållbarhet på samtliga hemmamarknader vilket beaktas i hur förbättringsarbetet ska bedrivas. Intressentdialog Tabellen nedan ger en översikt över hur Swedbank samarbetar med betydande intressenter, inklusive syften och centrala frågor för dessa engagemang. Intressent Syfte Viktiga frågor Metod för dialog Kunder Förstå kundens behov, erbjuda individuellt anpassade finansiella produkter och tjänster, samt bygga långsiktiga relationer för ökad kundnöjdhet och lojalitet. ● Säkerhet och integritet ● Räntor och avgifter ● Digitala tjänster ● Kundservice ● Produktutbud ● Tillgänglighet ● Finansiell rådgivning ● Kundmöten ● Kundundersökningar ● Kundombudsmän ● Kundevent ● Seminarier Medarbetare Bevaka, följa upp medarbetarnas engage- mang och strategiskt viktiga områden, främja kontinuerlig dialog och en öppen feedbackkultur. ● Strategisk riktning ● Ledarskap ● Företagskultur ● Hållbara medarbetare ● Trivsel ● Utveckling ● Likabehandling ● Ersättning ● Engagemang ● Chef- och medarbetardialog ● Medarbetarundersökningar – Engagemangsindex – Rekommendationsindex – Hållbara medarbetarindex ● Interna event och aktiviteter ● Utvecklingssamtal ● Arbetstagarrepresentanter i styrelsen ● Europeiska företagsrådet (EWC) Ägare och investerare Säkerställa en transparent kommuni kation kring Swedbanks hållbarhets åtagande. ● Affärsetik ● Bolagsstyrning ● Finansiellt resultat ● Hantering av ESG risker ● Hållbarhetsrelaterade mål och måluppfyllnad ● Årsredovisning ● Kvartalsrapport ● Hållbarhetsratings ● Investerar- och analytikermöten ● Pressmeddelanden Samhällsaktörer och omvärld Stärka koncernens förtroende samt bidra vid utformning av policyförslag. Bidra till att regelverk blir effektiva och ge banker goda förutsättningar att bidra till ett mer hållbart samhälle. ● Energieffektivisering i byggnader ● Omnibuspaketet relaterat till hållbar finansiering ● Sparande och investeringsunionen ● Makrotillsynsfrågor ● Öppna finansiella tjänster (FIDA) ● Betalningar ● Kapitaltäckningsfrågor ● Samarbete med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare ● Hållbarhetsinitiativ ● Deltagande i branschorganisationer ● Media ● Pressmeddelanden Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 79 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 82 ===== Insikter från intressentdialogen och dess relation till strategi och affärsmodell Swedbanks strategi och affärsmodell syftar till att uppfylla intressenters förvänt- ningar utifrån flera olika perspektiv på såväl kort som lång sikt. Utveckling och justering av Swedbanks strategi och affärsmodell underbyggs av extern och intern analys. Den externa analysen omfattar flera intressenter och aspekter som påverkar vilka strategiska val Swedbank gör. Aspekter som utvärderas innefattar marknadsutveckling, regulatoriska förändringar, kundinsikter samt olika typer av trender, vilket utgör grunden för att identifiera möjligheter och risker att ta ställning till. Den interna analysen syftar till att identifiera Swedbanks styrkor och svagheter, bland annat kopplat till koncernens nuvarande position samt de  resurser och kompetenser som koncernen besitter. Dessa analyser ligger samman taget till grund för strategiska vägval och beslut framåt. Affärsstrategin ses över årligen med intressenters bestående och förändrade synpunkter samt krav i åtanke, likväl som övriga interna och externa faktorer som kan påverka Swedbanks strategiska val. Under 2025 riktades ett särskilt strate- giskt fokus på att ytterligare stärka kundupplevelsen och öka tillgängligheten samt korta ned väntetider i Sverige för att möta kundernas förväntningar. Detta har lett till att Swedbank reviderat sin distributionsmodell i Sverige genom att etablera en enhetlig servicemodell. Dessutom har anpassningar gjorts till rele- vanta regelverksförändringar som har bäring på affärsmodell och strategi såsom regelverk för interna kreditriskmodeller och förändrade krav och regelverk inom betal ningsområdet. Swedbank deltar i initiativ som SAMLIT och det finansiella underrättelse­ centrumet, och samarbetar aktivt med myndigheter och andra intressenter för att bekämpa penningtvätt, finansiering av terrorism och bedrägerier. Arbetet bygger på löpande informationsutbyte och strategisk dialog, vilket stärker motstånds- kraften i det finansiella systemet. Kommande år planerar Swedbank flera steg för att ytterligare stärka arbetet och proaktivt bemöta intressenters intressen. Detta inkluderar fokus på personliga kundupplevelser, förenklade processer och att fortsätta stärka kund erbjudandet. Inom den dubbla väsentlighetsbedömningen beaktas intressenternas åsikter, exempelvis inkluderas resultat från koncernens medarbetarundersökningar i årets analys. En specifik intressentdialog inom den dubbla väsentlighets­ bedömningen, där externa intressenter deltog, genomfördes under 2023. Resultatet från den dubbla väsentlighets bedömningen stöttar den strategiska analysen inom hållbarhetsområdet. Det används för validering av satt strategi samt som input till den årliga översynen av strategin samt för att identifiera behov av ytterligare strategiska aktiviteter. Swedbank har inte etablerat en formaliserad process för uppföljning av hur intressenters synpunkter och intressen rörande koncernens väsentliga inverkan rapporteras till koncernledning och styrelse. Läs mer om hur intressenternas intressen och synpunkter beaktas i den dubbla väsentlighetsbedömningen i kapitlet IRO­1. Medarbetares intressen och rättigheter S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande del av Swedbanks verk- samhet, strategi och affärsmodell. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut och i förhållandet med den egna arbetskraften. Koncernen har åtagit sig att agera i enlighet med inter nationellt erkända mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: • Universal Declaration of Human Rights • Charter of Fundamental Rights of the European Union • European Convention on Human Rights • International Labour Organization’s Declaration on Fundamental Principles (ILO) • Rights at Work • United Nations Convention on the Rights of the Child • UN Guiding Principles on Business and Human Rights Åtagandet gäller för samtliga marknader där Swedbank verkar och för alla Swed- banks affärsrelationer. Koncernen ska främja och respektera mänskliga rättig­ heter i den egna verksamheten, bidra till utvecklingen av en sund och hållbar finansmarknad samt verka för en tillgänglig och tillförlitlig finansiell infrastruktur. Swedbank värdesätter mångfald, rättvisa och inkludering och har antagit en Policy för mångfald, rättvisa och inkludering. Alla medarbetare inom koncernen ska ha likvärdiga förutsättningar med lika tillgång till utvecklings- och karriär- möjlig heter. Koncernen tillämpar nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Genom kontinuerlig dialog och utvärdering följer Swedbank upp arbetet. Konsumenter och slutanvändares intressen S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Dataskydd Det är viktigt att koncernens kunder känner sig trygga med hur deras personupp- gifter används och skyddas. Uppförandekoden tydliggör åtagandet avseende dataskydd, vilket omfattar den grundläggande rätten till skydd av personupp- gifter. Swedbank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättigheter genom att följa dataskyddsförordningens krav på information, transparens och individens rättigheter gällande sina personuppgifter. På så sätt ser koncernen till att både juridiska skyldigheter och kunders grundläggande mänskliga rättighet till dataskydd upprätthålls. Swedbanks rutiner för informationssäkerhet samt svensk lag om banksekretess skyddar även kundernas uppgifter och integritet. Informationssäkerhet Informationssäkerhet är en central del i Swedbanks förtroendebyggande arbete gentemot koncernens kunder. Swedbanks strategi och affärsmodell utvecklas kontinuerligt, och i takt med utvecklingen anpassas säkerhetsinitiativen för att stödja affären och skapa värde för kunderna. På så sätt integreras informations- säkerheten med den övergripande affärsverksamheten. Ett av koncernens kundinriktade säkerhetsarbeten är den tredjepartsgran- skade rapporten, SOC2, som Swedbank tillhandahåller till företagskunder och samarbetspartners vid behov. Detta för att ge ökad transparens kring koncernens kontroller kopplade till säkerhet och tillgänglighet. Rapporten är ett viktigt verktyg för att underlätta kunders egen riskbedömning och stärka förtroendet för Swed- banks verksamhet. Swedbank genomför riktad kundkommunikation för att dela insikter om cybersäkerhetsläget, besvara frågor kring koncernens säkerhetsarkitektur och diskutera gemensamma säkerhetsutmaningar. Dessa tillfällen stärker relationen och skapar en plattform för proaktiv samverkan samt bygger en gemensam säkerhetskultur. Finansiell hälsa Swedbank respekterar universella mänskliga rättigheter på samtliga marknader där koncernen är verksam. Styrelsen har antagit en koncernövergripande hållbar- hetspolicy som tydliggör arbetet för social hållbarhet, främjande av mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och ett långsiktigt samhällsengagemang. I linje med detta värdesätter Swedbank sina intressenters perspektiv och upp- rätthåller en aktiv dialog med såväl kunder som olika samhällsaktörer för att bättre förstå och prioritera deras behov och förväntningar. Genom digitala och fysiska föreläsningar, rådgivningsmöten, event och regelbundna undersökningar strävar Swedbank efter att främja finansiell inklu dering och att ta hänsyn till intressenters behov i enskilda aktiviteter. 80 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 83 ===== Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell I tabellen nedan presenteras de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats inom Swedbanks väsentlighetsbedömning 2025. För varje hållbarhetsämne redovisas dess underämne och orsaken till att ämnet har bedömts som väsentligt. Informationen omfattar även var i värdekedjan respek- tive väsentlig inverkan, risk eller möjlighet identifierats. Därutöver specificeras tidshorisonten för när identifierad inverkan, risk och möjlighet förväntas ha effekt. Information inkluderar även huruvida Swedbank har fastställt mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsentliga hållbarhetsämnen, i syfte att bedöma utvecklingen. Inom Swedbanks riskarbete genomförs en ESG-risk- och väsentlighetsbe- dömning för att identifiera aktiviteter som kan ha en väsentlig finansiell påverkan. De ESG­risker som bedöms vara materiella utgör grunden för den finansiella risk- bedömningen i den dubbla väsentlighetsbedömningen och är integrerade i koncernens etablerade riskhanteringsprocesser samt beaktas i kreditstrategin. Swedbanks ambition är att fortsätta arbetet med att tydligare integrera resultatet från den dubbla väsentlighetsbedömningen i den årliga koncernövergripande strategiöversynsprocessen samt andra relevanta interna processer och rapporte- ringar. Syftet är att återanvända analysens insikter för att möjliggöra strategiska beslut och systematisk integrera nuvarande och framtida effekter av koncernens väsentliga hållbarhetsämnen i det operationella arbetet. Swedbanks ESG-risk- och väsentlighetsbedömning baseras på klimat- och miljö scenarier som tillhandahålls av Network for Greening the Financial System (NGFS). Utifrån dessa scenarier uppskattas risken för kreditförluster öka på kort till medellång sikt, till följd av företags och privatpersoners högre kostnader för växthusgasutsläpp och energianvändning. Prognosen understryker den inne­ boende komplexiteten i att kunna navigera och på ett tillförlitligt sätt kvantifiera i den rådande osäkerheten relaterat till olika ambitioner avseende klimat­ omställningstakten. Utöver klimatriskområdet har Swedbank under inne varande år inte systematiskt utvärderat de finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter för koncernens finansiella ställning, resultat och kassaflöde. En koncernövergripande analys av strategi- och affärsmodellens motstånds- kraft i förhållande till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter återstår att genomföras för Swedbank. Arbetet med ökad motståndskraft mot klimatrisker har etablerats i de baltiska länderna och påbörjats inom koncernen. Den etable- rade processen i baltiska länderna omfattar både kvalitativa och kvantitativa analyser i syfte att hantera dessa risker effektivt. För ytterligare information, se avsnitt E1 Klimatförändringar på sidan 99. Förändringar i väsentlighetsbedömningen 2025 Resultatet av årets väsentlighetsbedömning uppvisar skillnader jämfört med föregående år. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är ett nytt hållbarhets- område som identifierats som väsentligt inom miljöområdet. Det beror på en vidareutveckling av metodiken för väsentlighetsbedömningen 2025 där analysen av koncernens affärsrelationer och sektorexponering fördjupades. Analysverktyg som tillämpades hade parallellt anpassats till att behandla de tematiska områ- dena inom ESRS samt indirekta affärsrelationer, i enlighet med uppdaterade rapporteringskrav. Inverkansanalysen identifierade en indirekt negativ inverkan på biologisk mångfald kopplad till Swedbanks företagsutlåning, vilket medför att ämnet klassificeras som väsentligt för 2025. Vidare har förändringar i resultatet skett bland de identifierade underämnena. Två nya underämnen Informationssäkerhet och Finansiell hälsa har till kommit inom kategorin Konsumenter och slut användare. Samtidigt har vissa underämnen omvärderats. För området Den egna arbets- kraften har underämnet Andra arbetsrelaterade rättigheter inte längre bedömts vara väsentligt. Samma förändring gäller för området Ansvarsfullt företagande där underämnet Skydd för visselblåsare inte längre bedöms vara ett väsentligt underämne. Dessa förändringar är i stor utsträckning ett resultat av förbättrade metoder för identifiering och bedömning av inverkansväsentlighet samt risk, då kon cernens operativa riskutvärdering har tillämpats i den dubbla väsentlighets- bedömningen för 2025. Ytterligare information om väsentlighetsbedömningen finns på sidan 85. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 81 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 84 ===== Miljö E1 Klimatförändringar Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål1 Anpassning till klimatförändringar Ökad utveckling och efterfrågan på finansieringsprodukter kopplade till klimatanpassning kan skapa nya intäktsmöjligheter. Begränsning av klimatförändringar Swedbanks positiva inverkan på begränsning av klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via rådgivning, utlåning och investeringar som exempelvis bidrar till energieffektivisering, förnybar energi produktion och hållbar skogsförvaltning. Swedbanks negativa inverkan på klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via utlåning samt investeringar i verksamheter med höga utsläpp av växthusgaser. Risk för kreditförluster på grund av värdeminskning i fastighetsbestånd eller industrier som inte klarar energiomställningen. Detta kan orsakas av regelverksändringar, teknikskiften eller marknadsskiften drivet av exempelvis höga energipriser. Klimatrelaterad rådgivning till privat- och företagskunder, tillsammans med en ökad efterfrågan på relaterade produkter, kan bidra till nya intäkts- strömmar, stärka Swedbanks anseende och skapa konkurrensfördelar. Energi Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen och öka energieffektiviteten i samhället. Ökad utveckling och efterfrågan på låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån kan skapa nya intäktsmöjligheter. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM­1 och Mål, E1­4. E4 Biologisk mångfald och ekosystem Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Indirekt inverkan till förlust av bio- logisk mångfald¹ Swedbanks potentiella negativa inverkan på biologisk mångfald sker främst genom värdekedjan nedströms, exempelvis via företagsutlåning till verksamheter vars aktiviteter kan bidra till förlust av biologisk mångfald. 1) Enhetsspecifik benämning av underämne. Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell  Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk  Faktisk inverkan   Potentiell inverkan Värdekedjan Tidshorisont  Uppströms   Egen verksamhet   Nedströms  Kort sikt   Medellång sikt   Lång sikt 82 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 85 ===== Socialt ansvar S1 Egen arbetskraft Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål1 Arbetsvillkor Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats, ett arbetsklimat präglat av samarbete, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid har Swedbank en positiv inverkan på medarbetarnas väl befinnande. Faktorer som hot, kränkningar och otillåten påverkan riktad mot kund- mötande personal, hög arbetsbelastning och ogynnsamma arbets tider kan leda till en negativ inverkan på medarbetarnas välbefinnande genom ohälsa och ökad sjukfrånvaro. Likabehandling och lika möjligheter för alla Genom att erbjuda en inkluderande arbetsplats med ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete, goda utvecklingsmöjligheter samt jämställd lönesättning och representation i styrelse och ledningsgrupper har Swed- bank en positiv inverkan på medarbetarna. Detta stärker välbefinnande, engagemang och långsiktig kompetensförsörjning. Genom att erbjuda lika möjligheter för alla, tillgång till utvecklings- och karriär möjligheter samt lika lön för lika arbete kan Swedbank positionera sig inom mångfald och inkludering, och därigenom attrahera och behålla medarbetare. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM­1 och Mål, S1­5. S4 Konsumenter och slutanvändare Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål1 Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare Dataskydd² Swedbank hanterar stora mängder personuppgifter, och en felaktig hantering av kundinformation kan medföra negativa effekter på samhället samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet. Vid en bristande hantering av kundinformation kan det medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes­ och/eller regelefterlevnadsrisk. Informations- säkerhet² Som en samhällsviktig finansiell institution är informationssäkerhet avgörande för Swedbank. Både privat och offentlig sektor kan utstå negativ inverkan om dataintrång inträffar i Swedbanks system vilket skulle kunna påverka möjligheter att utföra nödvändiga bankärenden. Swedbank, som hanterar stora mängder data, kan utsättas för dataintrång och cyberkriminalitet. Dataintrång och cyberattacker kan medföra betydande kostnader, påverka kundernas förtroende negativt och i för längningen minska intäkterna. Eventuella regulatoriska överträdelser kan leda till böter och sanktioner. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Finansiell hälsa² Swedbank erbjuder privatekonomisk rådgivning och utbildning, vilket kan främja finansiell inkludering, höja den ekonomiska kunskapsnivån samt bidra till ökad ekonomisk trygghet. Detta kan i sin tur ha en positiv inverkan på individens ekonomi och bidra till ökad finansiell stabilitet i sam hället. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM­1 och Mål, S4­5. 2) Enhetsspecifik benämning av underämne. Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell  Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk  Faktisk inverkan   Potentiell inverkan Värdekedjan Tidshorisont  Uppströms   Egen verksamhet   Nedströms  Kort sikt   Medellång sikt   Lång sikt Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 83 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 86 ===== Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål Företagskultur Swedbank integrerar koncernens värderingar öppen, enkel och omtänksam i strategier och det dagliga arbetet. Genom detta främjas en god företagskultur som har en positiv inverkan på medarbetare. Förvaltning av förbindelser med leverantörer Som en systemviktig aktör är Swedbanks verksamhet central för att upp- rätthålla samhällsviktiga finansiella tjänster. Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras korrekt, kan det leda till avbrott i leveranser av tjänster till kunder, vilket kan ha negativ inverkan på samhällskritiska funktioner. Bristande hantering av relationer med kritiska leverantörer kan påverka Swedbanks tillhandahållande av produkter och tjänster och utgör en operationell risk, vilket riskerar få en finansiell påverkan på Swedbank. Korruption och mutor Otillräckliga förebyggande åtgärder mot korruption och mutor kan medföra en negativ inverkan på samhället. Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning för att förhindra korruption och mutor kan det medföra att regelverkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka Swedbanks tillståndspliktiga verksamhet, trovärdighet och varumärke vilket kan leda till en finansiell risk. Motverka finansiell brottslighet¹ Om Swedbank, som central aktör i det finansiella systemet, brister i  hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan det få negativ inverkan på samhället. Finansiell brottslighet utgör ett betydande samhällsproblem där bank- sektorn exponeras genom sin affärsverksamhet. Brister i arbetet med att motverka finansiell brottslighet kan medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes­ och/eller regelefterlevnadsrisk. 1) Enhetsspecifik benämning av underämne samt enhetsspecifik rapportering. Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell  Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk  Faktisk inverkan   Potentiell inverkan Värdekedjan Tidshorisont  Uppströms   Egen verksamhet   Nedströms  Kort sikt   Medellång sikt   Lång sikt 84 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 87 ===== IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen I syfte att vidareutveckla den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförde Swedbank under 2025 sin tredje dubbla väsentlighetsbedömning. Denna fördju­ pade bedömning genomfördes bland annat med ökad användning av kvantitativa data och anpassade verktyg. Följande avsnitt beskriver Swedbanks metod och process för att fastställa koncernens dubbla väsentlighets bedömning. Liksom föregående år har väsentlighetsbedömningen genomförts enligt principen om dubbel väsentlighet. För att nå fram till bedömningen genomförs en dubbel väsentlighetsbedömning, en process som identifierar och analyserar hållbarhetsämnen utifrån de två perspektiven inverkansväsentlighet och finan­ siell väsentlighet. Den dubbla väsentlighetsbedömningens resultat visar vilka hållbarhetsämnen som är mest relevanta för Swedbank och därför bör prioriteras i koncernens hållbarhetsarbete och rapportering. Swedbank har utvecklat en analysmetod i enlighet med ESRS och EFRAG:s vägledning. Antaganden har tillämpats där fullständig information saknats, exempelvis vid kartläggning av värdekedjan, bedömning av tidshorisont för inverkan samt hantering av datatillgång och relaterade osäkerheter. För rappor­ teringen av väsentliga hållbarhetsämnen har Swedbank valt att applicera de tidshorisonter som används i koncernens befintliga risk ramverk: kort sikt 1–3 år, medel 3–10 år samt lång sikt 10 år eller längre. Analysen bygger på separata bedömningsfaktorer för respektive perspektiv, vilka beskrivs nedan. Inverkansväsentlighet Inverkansväsentlighet avser organisationens faktiska och potentiella inverkan på människor och miljö, både positiv och negativ. Faktisk inverkan avser områden som identifierats genom koncernens analys och hantering av tillbörlig aktsamhet. Potentiell inverkan avser områden som kan vara relevanta men där tillräckliga data eller bevis ännu saknas. Vid bedömning av potentiell inverkan ingår sannolikhet, som utvärderas uti­ från hur ofta en given händelse förväntas inträffa. Exempelvis bedöms en händelse som förväntas inträffa en gång per år i snitt ha hög sannolikhet, medan en händelse som förväntas inträffa vart 10–20:e år bedöms ha låg sannolikhet. Finansiell väsentlighet Finansiell väsentlighet avser hur yttre hållbarhetsrelaterade faktorer kan påverka organisationen finansiellt, i form av risker och/eller möjligheter. Nuvarande metoder för bedömning av finansiell väsentlighet är främst utvecklade gällande riskhantering kopplat till klimatförändringar, ett område Swedbank arbetat med under en längre tid. Metoder för bedöm­ ning av risker kopplat till andra hållbarhetsämnen samt bedömning av affärsmöjligheter kopplat till hållbarhetsämnen är i dagsläget primärt kvalitativa. Analysen av Swedbanks inverkan på omvärlden baseras på följande: Faktiska inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet Potentiella inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet • Sannolikhet Analysen av Swedbanks hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter baseras på följande: Risker • Sannolikhet • Finansiell effekt Möjligheter • Sannolikhet • Finansiell effekt Skala: Hur allvarlig den negativa inverkan är eller hur fördelaktig den positiva inverkan är för människor eller miljö. 1) låg, 2) medel, 3) hög, 4) mycket hög. Omfattning: Hur utbredd den negativa eller positiva inverkan är, exempelvis hur stort område eller hur många som påverkas. 1) isolerad, 2) lokal, 3) regional, 4) global. Återställbarhet: Om och i vilken utsträckning den negativa inverkan kan åtgärdas, det vill säga återställa miljön eller de drabbade personerna till dess tidigare tillstånd. Lätt att återställa (0–1 år), återställbar med viss svårighet (1–5 år), svår att återställa (tidigast efter 5 år), irreversibel ( tidigast efter 20 år). Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är bedöms för potentiell inverkan enligt följande skala (i genomsnitt). 1) inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. Sannolikhet: Hur sannolikt det är att händelsen inträffar (i genomsnitt). 1) inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. Finansiell effekt: Hur betydande den finansiella förlusten eller den finansiella möjligheten är. 1) liten påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende, 2) måttlig påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende, 3) begränsad påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende, 4) hotar affärens existens/signifikant affärsmöjlighet. Finansiell väsentlighet Inverkans- väsentlighet Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 85 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 88 ===== Process för att bedöma väsentliga hållbarhetsämnen 1 Analys av affärskontext 2 Identifiering av väsentlighet 3 Bedömning av väsentlighet 4 Resultat och fast ställande Bedömning av inverkan Identifiering av inverkan Bedömning av risker/möjligheter Identifiering av risker/möjligheter 1 Analys av affärskontext Kartläggningen av värdekedjan utgör grunden för den dubbla väsentlighets­ bedömningen och omfattar koncernens hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Swedbank är ett finansiellt företag kan det förut­ sättas att de mest relevanta delarna av koncernens värdekedja gällande hållbar­ hetsämnen återfinns nedströms, där väsentliga inverkningar, risker och möjlig­ heter främst uppstår genom affärsförbindelser, exempelvis via kreditgivning till koncernens kunder. I värdekedjans uppströmsled är hållbarhetsämnen främst kopplade till aktiviteter som inköpsprocesser och kapitalanskaffning. Inom den egna verksamheten är rollen som arbetsgivare central för analysen. Baserat på dessa insikter och i syfte att stödja den fortsatta analysen, delas koncernens verksamhet in i fyra olika analys enheter utifrån underliggande aktiviteter: • Utlåning • Förvaltat kapital • Betalningar (ny för 2025) • Den egna verksamheten, inklusive inköp 2 Identifiering av väsentlighet I ett tidigt skede av analysen upprättades en bruttolista över hållbarhetsämnen som bedömdes vara potentiellt väsentliga. Den tog utgångspunkt i hållbarhets­ ämnen definierade i ESRS samt insikter från koncernens intressentdialog. Vid väsentlighetsbedömningen 2023 fördes dialog med både interna och externa intressenter, vilket bidrog med värdefulla insikter. Externa intressenter, inklusive investerare, kunder, leverantörer, forskare och frivilligorganisationer, konsulterades för att identifiera relevanta hållbarhetsämnen. Under 2024 och 2025 fördjupades dialogen med interna intressenter utifrån de ämnen som tidigare identifierats i samråd med externa parter. Interna intressenter inkluderar medarbetare, fackliga representanter och interna ämnesexperter. Utöver intressentdialog användes underlag relevanta för finanssektorn, såsom rapporter från frivilligorganisationer, branschundersökningar, forskningsresultat, index som The Sustainability Accounting Standards Board (SASB) samt verktyg som Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative), ENCORE och Bioscope. Vidare utgick Swedbank från verksamhetens signifikanta aktiviteter baserat på intjäning från kreditportföljen, investeringar och betalningslösningar. Hur koncernens kostnader fördelar sig över olika verksamhetsområden togs också i beaktande. 3 Bedömning av väsentlighet De hållbarhetsämnen som identifierats som potentiellt väsentliga togs vidare för väsentlighetsbedömning. Samtliga hållbarhetsämnen omfattades av samma metod för bedömning, oavsett om de identifierats som potentiellt väsentliga eller inte. Under 2025 konsulterades interna intressenter såsom ämnesexperter och representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner i arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter för de hållbarhetsämnen som identifierats som potentiellt väsentliga genom bruttolistan. En serie workshops genomfördes med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner för att bedöma och beskriva vilka hållbarhetsämnen som är väsentliga i koncer­ nens värdekedja. Väsentlig inverkan Faktisk och potentiell inverkans allvarlighetsgrad bedömdes utifrån skala, omfattning, återställbarhet samt sannolikhet. Utfallet av bedömningen är medel­ värdet av skala, omfattning samt återställbarhet och om tillämpligt multiplicerat med sannolikhet för inverkan, enligt den tidigare beskrivna metoden. Detta resultat låg till grund för prioriteringen av områden, där tröskelvärdet för att klassas som väsentlig inverkan sattes till två. Det finns ingen specifik process inom den dubbla väsentlighetsbedömningen för övervakning av väsentlig inverkan. Finansiell väsentlighet Risker och möjligheter som identifierats som poten tiellt väsentliga i bruttolistan utvärderades genom att tillämpa kriterier för finansiell effekt och sannolikhet. För finansiell väsentlighet är utfallet av bedömningen finansiell effekt multiplicerat med sannolikhet. Utfallet av bedömningen utgjorde grunden för att prioritera de identifierade riskerna och möjligheterna. Ett tröskelvärde på två tillämpades för att avgöra vilka som skulle klassas som finansiellt väsentliga. Swedbank har beaktat kopplingarna mellan inverkan och finansiell väsentlig­ het genom att exempelvis undersöka hur Swedbank genom utlåning till fastig­ hetssektorn bidrar till växthusgasutsläpp och därmed kan vara exponerad för risker kopplat till klimatanpassning, eller att utlåning till energieffektivisering kan utgöra en möjlighet. Inom den riskbaserade planeringen genomförs en prioritering av ESG­risker årligen i en intern beräkningsapplikation. Den inkluderar att identifiera och över­ väga risker med hjälp av både ett top­down­ och ett bottom­up­perspektiv samt har både ett lång­ och kortsiktigt perspektiv. Eftersom ESG­risk är en drivare av andra risker prioriteras den på samma sätt som övriga risktyper. Riskbaserad planering stödjer organisationen i att proaktivt överväga relevanta och väsentliga risker, för att bättre prestera i linje med koncernens strategi och mål samt för att hålla sig inom spannet för den fastställda riskaptiten. Processen för att identi­ fiera, bedöma och hantera ESG­ risker är också en integrerad del av koncernens verksamhet och resultaten används som indata till IKU, intern kapitalutvärdering, där väsentliga risker kan stresstestas inom ramen för utvärderingen. För närva­ rande har Swedbank ingen process för att integrera identifierad inverkan i den etablerade riskhanteringen. Däremot ingår väsentliga risker i riskhanterings­ processen. Det innebär att även om vissa inverkansområden har bedömts som väsentliga så hanteras de inte systematiskt som risker inom ramen för befintlig riskhantering. Swedbank har i nuläget inte integrerat väsentliga möjligheter i en övergripande ledningsprocess. Förändringar, validering och beslut Utfallet i 2025 års dubbla väsentlighetsbedömning skiljer sig delvis från mot­ svarande bedömning 2024. Detta beror generellt på ökad tillgång på kvantitativa data som underlag, såsom sektorindelning av kreditportföljen och resultat av medarbetarundersökningar. Användning av kvantitativa data samt användning av verktyg anpassade till CSRD, såsom Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP­FI, har möjliggjort en mer granulär bedömning specifik för Swedbanks verksamhet. För en komplett lista med väsentliga hållbarhetsämnen, se avsnitt SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell på sidan 81. Implementeringen av CSRD är fortfarande i ett relativt tidigt skede, vilket tillsammans med föreslagna regelverksuppdate­ ringar gör att Swedbank ser ett fortsatt behov av metodutveckling av den dubbla väsentlighetsbedömningen. 86 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 89 ===== 4 Resultat och fastställande Utfallet av bedömningen sammanställdes och slutresultatet presenterades för berörda enheter för validering. Slutgiltigt beslut om Swedbanks väsentliga håll­ barhetsämnen fattades av Swedbanks vd. Det presenterades också för koncern­ ledning samt två av styrelsens utskott, Revisionsutskottet samt Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet. Koncernen har ännu inte utvecklat interna kontroller för den dubbla väsentlig­ hetsbedömningen. Ett arbete pågår för att etablera sådana. För en fullständig förteckning över väsentlighetsbedömningens resultat samt hur Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen relaterar till strategi och affärs­ modell, se avsnitt SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell på sidan 81. Miljöområden som inte bedömdes vara väsentliga Vid bedömningen ansågs de miljörelaterade hållbarhetsämnena föroreningar, vatten och marina resurser samt resursanvändning och cirkulär ekonomi inte vara väsentliga för koncernen i nuläget. Detta baseras på analysverktygens utfall samt Swedbanks begränsade exponering mot sektorer där dessa ämnen bedöms medföra betydande inverkningar, risker eller möjligheter. Under 2025 inkluderades inte intressentgruppen berörda samhällen i bedömningen, och inga samråd med dessa samhällen genomfördes. Process för att bedöma klimatförändringar E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter Arbetsgången för att bedöma och fastställa väsentliga hållbarhetsfrågor kopplade till klimat delades in i fyra analysenheter: • Utlåning: Swedbanks kreditportfölj. • Förvaltat kapital: Swedbanks investeringar, främst genom Swedbank Robur Fonder. • Den egna verksamheten inklusive inköp: Swedbanks verksamhet i form av fastigheters energiförbrukning, affärsresor samt inköp av IT och kontors material. • Betalningar: Swedbanks tillhandahållande av betalningstjänster. Analysen delas även in i tre delar: i) inverkningar, ii) risker och iii) möjligheter. Identifieringen av väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter baseras till stor del på koncernens utsläppsvolymer. Då majoriteten av Swed­ banks utsläpp härstammar från utlåning och förvaltat kapital innebär det att fokus för Swedbanks arbete är inom dessa områden. För en överblick av Swedbanks utsläpp, se avsnitt E1­6 Totala växthusgasutsläpp på sidan 107. Inverkan Utlåning Swedbank har bedömt positiv och negativ klimatrelaterad inverkan relaterad till kreditportföljen. För att bedöma positiv inverkan gjordes en analys av kon cernens register över hållbara tillgångar samt relaterad effektrapportering som presen­ teras i Swedbank Sustainable Bond Impact Report. För att bedöma negativ inverkan från Swedbanks kreditportfölj analyse rades utsläppen på sektornivå. Initialt utfördes en analys av Swedbanks kreditportfölj med hjälp av verktyget Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP­FI. Analysens resultat jämfördes mot koncernens beräkningar av utsläpp per sektor. För ett flertal utsläppsintensiva sektorer har Swedbank beslutat om mål för utsläppsminskning fram till 2030 i enlighet med Paris avtalets 1,5­gradersscenario. Sektorerna har valts utifrån potentiell eller faktisk klimat påverkan, storleken på Swedbanks finansiering och tillgången till tillför litliga data. Ytterligare informa­ tion om valda sektorer finns i avsnittet E1­4 Mål på sidorna 102–104. Förvaltat kapital Swedbank Robur Fonder har åtagit sig att minska sitt koldioxidavtryck och kan ha indirekt eller faktisk inverkan på klimatförändringar genom att allokera tillgångar i investeringar som har inverkan på klimatet, vilket beskrivs i fondbolagets Klimat strategi. Väsentlig positiv inverkan på klimatförändringar har utvärderats inom ramen för investeringsprocessen i respektive fond. För att identifiera och bedöma potentiell och faktisk negativ inverkan använder sig Swedbank Robur Fonder av indikatorer i förordningen om hållbarhetsrelate­ rade upplysningar (SFDR). Indikatorerna anger Principle Adverse Impact (PAI) och är utformade för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbarhetsfaktorer, inklusive klimatförändringar. Inverkan på klimat från investeringar i fonder följs upp genom att mäta klimatavtryck för innehaven i  fonderna. Metoden följer rekommendationer fån Net Zero Investment Frame­ work och appliceras på hela fondkapitalet. Klimatavtrycksmätningarna följs upp, minst årligen. Den egna verksamheten och betalningar Då Swedbank har låga utsläpp från den egna verksamheten är den enheten inte väsentlig ur ett lagkravsperspektiv. Samma bedömning gjordes för betalningar eftersom Swedbanks betalningstjänster till stor del utförs genom betalningar med låga klimatutsläpp. För att identifiera och bedöma potentiell eller faktisk inverkan i den egna verksamheten samt i leverantörsledet har Swedbank gjort en genomlysning av utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3. Det har även genomförts en analys av de sektorer som Swedbank gör inköp från som kan ha en inverkan på klimatföränd­ ringar med hjälp av verktyget ENCORE. Som en del av Swedbanks upphandlings­ process görs även en granskning av leverantörens geografiska placering, vilket är relevant eftersom exempelvis energikällor och infrastruktur kan variera mellan regioner, Vid analysen av klimatinverkan från betalningstjänster har forsknings­ baserade uppskattningar av utsläpp från olika betalningsmetoder, såsom kontanter, kort och mobilbetalningar, använts. Resultaten visar att kontantbetalningar gene­ rerar högre utsläpp jämfört med kort och digitala alternativ. Då en stor andel av Swedbanks kunder använder kortbetalningar bedöms den negativa klimatpå­ verkan från koncernens betalningstjänster som låg. För att bedöma finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade operativa ESG­riskmetoden för den egna verksamheten inklusive inköp och betalningar, tillsammans med en kvali tativ bedömning av möjligheter baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESG­relaterade ämnen. Det har inte genomförts en analys av fysiska­ och transitionsrisker eller applicerats scenarioanalyser. Risk Utlåning Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker Klimatförändringarna kännetecknas av både en ökad risk för akuta faror och en potentiellt irreversibel långsiktig miljöförstöring. Riskerna behöver hanteras i närtid trots att merparten av risken sannolikt materialiseras på lång sikt. Det råder också en betydande osäkerhet kring vilka åtgärder som världens länder kommer vidta, liksom tidpunkt och omfattning av åtgärder. Det betyder att det behövs olika typer av metoder för att bedöma den finansiella påverkan på Swed­ bank, bland andra en utvecklad analys där olika scenarier och utfall undersöks i ekonomiska och finansiella termer. Det behövs också en utvecklad analys av koncernens kunder för att identifiera både närliggande och framtida potentiella risker i koncernens utlåning på mikronivå. Metoder för att bedöma den finansiella väsentligheten för finansiella aktörer som banker, det vill säga etablera en tydlig och mätbar koppling mellan klimatrisker och kreditrisk, är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium, vilket innebär en betydande osäkerhet i utfallet. I sin rapport om hantering och tillsyn av ESG­risker, det vill säga miljörisker, sociala risker och styrningsrisker, presenterar den europeiska bankmyndigheten (EBA) en uppsättning riskbedömningsmetoder, samtliga med fokus på klimat­ risker. Dessa är: (1) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur ESG­risker påverkar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer och som omfattar scenarioanalys och stresstester (2) exponeringsmetoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESG­faktorer, och (3) portföljanpassningsmetoden, som fokuserar på hur anpassad en banks kredit portfölj är till globala hållbarhetsmål. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 87 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 90 ===== Swedbank har utvecklat metoder inom alla tre kategorier, som beskrivs i följande text. Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning i) Scenarioanalyser Klimatförändringar samt den omställning som görs för att möta hotet om klimat­ förändringar kan ge upphov till risker för Swedbank, framför allt genom den kredit risk som uppstår i utlåningen. Som en del av koncernens ESG­risk­ och väsentlighetsbedömning av klimatrisker genomförs scenarioanalyser (notera att scenarioanalyser är separat från den dubbla väsentlighetsbedömningen). Samt­ liga scenarier är framtagna av Network for Greening the Financial System (NGFS) och de som använts är; (a) The Net­Zero 2050 som innebär en omedelbar och ordnad omställning med en ökning av medeltemperaturen om 1,4°C till år 2100. (b) The Delayed transition som innebär en fördröjd och oordnad omställning med förhöjd omställningsrisk och med en ökning av medeltemperaturen om 1,7°C till år 2100. (c) The Current policies som innebär ökade fysiska klimatrisker och en ökning av medeltemperaturen med 3,0°C till år 2100. Scenarierna innehåller både globala och nationella variabler, till exempel BNP , inflation och pris på koldioxid, som är relevanta drivkrafter för identifiering och bedömning av risker där koncernen har sina tillgångar. För bedömningen av fysiska risker finns variabler för ekonomiska skador relaterade till översvämning, värmeböljor och torka som i Swedbanks fastighetsutlåning kompletteras med geodata, vilka visar fastighetsutlåning i särskilt utsatta områden. NGFS­scenarierna har olika narrativ som innehåller kvantitativa variabler och antaganden, samt beskrivningar av olika tidshorisonter för omställnings­ respek­ tive fysiska scenarier med varierande grad av naturkatastrofer. Med vägledning av Swedbanks ESG­riskramverk, relevansbedömning och väsentlighetskartan som tagits fram av Sustainable Accounting Standards Board (SASB) samt kon­ cernens egna bransch­ och hållbarhetsexperter identifieras vilka sektorer som är exponerade mot olika drivkrafter inom klimatrisk. Några exempel på dessa drivkrafter är utsläpp av växthusgaser, energihantering och fysiska klimat risker. En expertbedömning görs sedan för att bedöma negativa finansiella effekter för Swedbank i olika scenarier i termer av till exempel ökade förväntade kredit­ förluster och potentiella operativa förluster. I Swedbanks Interna Kapital Utvärdering (IKU/ICAAP) undersöks de lång­ siktiga effekterna av övergången till klimatneutralitet i ett tioårigt scenario. De klimatscenarier som presenteras har inte påverkat koncernens finansiella rapporter för 2025. Klimatrisker förväntas främst materialiseras i de finansiella rapporterna som kreditrisker och kreditförluster. I koncernens bedömning för för­ väntade kreditförluster som inte fångas av traditionella modeller och historisk statistik har sannolika kreditrisker till följd av klimatscenarierna ännu inte ansetts vara tillräckligt kvantifierbara och materiella för specifika reserveringar. ii) Stresstester Som en del av IKU görs treåriga scenariodrivna stresstester där både fysiska risker och omställningsrisker integreras. Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder med fokus på klimat relaterad risk I kreditprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv med syfte att arbeta för att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. ESG­analysverk­ tyget använder en kvantifierbar metodik som utgår från väsentlighetskartan utvecklad av SASB, vilken nu är en del av IFRS Redovisningsstandarder. Metoden gör det möjligt att fokusera på de mest väsentliga ESG­faktorerna för varje bransch. Genom att tillhandahålla industri­ och kundspecifika ESG­poäng blir det möjligt för Swedbank att hantera ESG­risker i utlåningsverksamheten både på kund­ och portföljnivå. ESG­poängen är ett resultat av: (i) Identifieringen av exponeringar mot ESG­faktorer (till exempel växthusgas­ utsläpp, energieffektivitet, fysisk risk) i varje sektor baserat på kundens primära ekonomiska aktivitet. (ii) Bedömningen av kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESG­faktorer baserat på ett frågeformulär. Bedömningen leder till en ESG­poäng och en klassi­ ficering av företagskunder i kategorierna hög, medel och låg ESG­risk. Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och har antagit klimatmål för kreditportföljen som är i linje med 1,5-gradersmålet Swedbanks klimatmål för kreditportföljen syftar främst till att skapa långsiktigt hållbara affärer genom att stödja kunder i att minska sin klimatpåverkan och samtidigt reducera klimatriskerna i portföljen. Samtidigt fungerar målen som ett verktyg för koncernen att minska sin exponering mot klimatrisker, genom att styra kreditportföljen mot aktiviteter som ligger i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker Swedbank använder en kombination av metoder för att identifiera och bedöma omställningsrisker och fysiska risker i sin utlåning. Som beskrivits tidigare görs en ESG­risk­ och väsentlighetsbedömning där det identifieras vilka aktiviteter som bedöms kunna ha väsentlig finansiell påverkan. För exempelvis fastighets­ portföljerna (förvaltning och boende), transport och tillverkningssektorn analy­ seras omställningsrisker baserat på striktare regleringar och ökade kostnader för koldioxidutsläpp på kort till medellång sikt. De fysiska riskerna analyseras genom en metod utvecklad av SMHI där ett brett spektrum av klimatrelaterade händelser har undersökts, bland annat i IPCC:s högutsläppsscenario (Representative Concentration Pathways RCP 8.5) där utsläppen fortsätter att accelerera och den globala uppvärmningen stabiliseras på strax under 4 grader. Identifieringen av fastigheter som är mer känsliga för inverkan från klimatförändringens fysiska riskhändelser görs genom att utvärdera utvecklingen av fysiska riskindikatorer i de olika scenarierna i olika geografiskt angivna område. För 2025 har det bedömts att 4 procent av utlåningen mot säkerhet i fastig­ heter i Sverige har ökad känslighet för fysisk risk, varav 3 procent var känslig för akut fysisk risk. I de baltiska länderna bedömdes 1,2 procent av utlåningen mot säkerhet i bostadsfastighet ha ökad känslighet för fysiska klimatrisker 2025. Indikatorn för havsnivå höjning har inte beräknats för de baltiska länderna. Klimatrisker på kort, medellång och lång sikt Den scenarioanalys som ligger till grund för Swedbanks ESG­risk­ och väsentlig­ hetsbedömning använder NGFS­scenarier som sträcker sig till år 2050. I ”Delayed transition”­scenariot är fokus på 2030, då omställningsriskerna plötsligt ökar snabbt och kraftigt. I ”Current Policies”­scenariot är fokus på effekterna i den senare delen av scenariot då de fysiska riskerna har nått en betydligt högre nivå jämfört med övriga scenarier. På så vis fångas även potentiellt väsentliga risker som ligger långt fram i tiden. Den interna prognos som i IKU undersöker effek­ terna av Swedbanks strategi och planer sträcker sig tio år framåt till 2034 med årliga effekter och utvidgad analys av mätetal 2023, 2028 och 2033. På kort sikt, i det här fallet tre år, har Swedbank som del av IKU undersökt vad en stressad omställning skulle kunna innebära i termer av lönsamhet och kapitalisering, inklusive bedömning av ökade kreditrisker. Definition av kort, medellång och lång sikt Utifrån ett riskidentifieringsperspektiv och för avgöranden om vad som är väsent­ ligt används en definition där lång sikt sträcker över 10 år (i enlighet med den dubbla väsentlighetsbedömningen). De NGFS­scenarier som används i koncer­ nen sträcker sig till 2050 och täcker därmed det långsiktiga perspektivet. Bland scenarierna finns ”Delayed transition” där de största riskerna materialiseras i det medellånga perspektivet, det vill säga i spannet 4–10 år. Swedbanks strategiska planering har en femårshorisont och en taktisk planering med en horisont om 1–3 år, där det senare representerar det kortsiktiga perspektivet. Nedan beskrivs den förväntade livslängden på olika delar av Swedbanks utlåning. Omställningsrisk: Swedbank har utlåning om cirka 580 mdkr till företag och bostadsrättsföreningar som rapporteras ha förhöjd omställningsrisk. Fastighets­ relaterad utlåning inklusive bostadsrättsföreningar står för 70 procent. Den genomsnittliga kvarvarande löptiden för fastighetsrelaterad utlåning är 9 år. För flertalet andra sektorer är löptiden mellan 0 och 3 år, med tydlig tyngdpunkt på 1 år. Den enda längre löptiden noteras för ” Produktion av elektricitet” (exponering 15 mdkr) som har en löptid om 3 år. Fysisk risk: Swedbank har lån med säkerheter i bostadsfastigheter om cirka 1 062 mdkr. De lån i portföljen som har en förhöjd fysisk klimatrisk (cirka 4 pro­ cent) har en genomsnittlig kvarvarande löptid om drygt 23 år. Lån med säkerheter i kommersiella fastigheter i Sverige uppgår till cirka 170 mdkr. De lån som har förhöjd fysisk klimatrisk har en genomsnittlig löptid om 11 år. 88 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 91 ===== Mot bakgrund av de relativt långa löptiderna i den fastighetsrelaterade utlåningen bedöms det rimligt att ha långa scenarier som underlag för Swedbanks risk­ bedömning. När det gäller övrig utlåning med identifierade omställningsrisker är löptiderna korta vilket ger möjlighet att proaktivt justera exponeringen. Swedbank har en uttalad strategi att ställa om tillsammans med sina kunder för ett hållbart samhälle inklusive nettonollutsläpp senast 2050. Detta definieras av Swedbanks Kreditpolicy där en hörnsten i koncernens låga riskprofil är långsiktiga och håll­ bara kundrelationer. Scenarioanalys och stresstester ger underlag för kund­ dialoger som syftar till att främja kundernas omställning samt möjliggör pro aktivitet i strategier och planer. Bedömning och omfattning av klimatrisker för tillgångar och affärs verksamhet med hänsyn till geografi Bedömningen har gjorts som en del av ESG­risk­ och väsentlighetsbedömningen med avseende på låneprodukter med säkerhet i fysiska fastighetstillgångar där koordinaterna analyseras baserats på SMHI:s utvecklade metod för fysiska risker. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel IT­infra­ struktur och kontorsmiljöer, bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens leverantörskedja har det identifierats väsentliga klimatrisker. När det gäller utlå­ ning visar ESG­risk­ och väsentlighetsbedömningen att omställningsriskerna är väsentliga. Identifiering av tillgångar och affärsverksamheter som är oförenliga med, eller behöver betydande insatser för att bli förenliga med, en omställning till nettonollutsläpp Swedbank gör bedömningar av risken för att vissa verksamheter och kunder saknar planer för att ställa om eller bedöms ha svårigheter att ställa om enligt de planer som finns. Analysen omfattar information om växthusgasutsläpp och energiprestanda med fokus på de stora företagskunder som står för Swedbanks största finansierade utsläpp av växthusgaser. En del av analysen innebär att kund ernas framtida kassaflöden testas genom en känslighetsanalys. I Swedbanks ställningstagande avseende klimatförändringar och natur beskrivs vilka verksamheter koncernen inte finansierar eller investerar i. Dessa verksamheter bedöms inte vara förenliga med ett 1,5­gradersscenario eller med Swedbanks vision om ett hållbart samhälle. Risker identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedanstående tabell redovisar en summering av de potentiella risker som identi­ fierats inom värdekedjans utlåning baserat på NGFS­scenarier på kort, medellång och lång sikt. Riskerna nedan är identifierade i Swedbanks ESG­risk­ och väsentlig­ hetsbedömning och bedöms som möjliga men med olika grader av sanno likhet. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år) Kreditrisk: kostsamma investeringar i elektrifiering, särskilt för kunder inom energi, transport och mate­ rial i kombination med stor teknologisk osäker het. Kreditrisk: ökat pris på utsläppsrätter och höga inves­ teringskostnader i kraftsektorn, samtidigt som efter­ frågan ökar, ger ytterligare tryck uppåt på elpriserna. Kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk: klimatför­ ändringarnas påverkan på utsatta ekonomier och finansiella institutioner, särskilt inom EU, innebär system risker som sprids till Swedbanks hemma­ marknader. Kreditrisk: elpriserna stiger på grund av invester­ ingskostnader och ökande efterfrågan på el. Påverkar stora delar av Swedbanks kunder. Kreditrisk: energieffektiviseringen av byggnader fort­ sätter och medför ökande prisskillnader mellan bygg­ nader med hög respektive låg energieffektivitet. Kreditrisk: kunder i utsatta sektorer som inte lyckats ställa om går till slut under vilket kan medföra strandade tillgångar. Kreditrisk: ökande refinansieringsrisker för kunder som inte ställer om från fossila bränslen. Kreditrisk: övergången till mer hållbara jordbruks­ metoder sätter press på den finansiella motstånds­ kraften inom jordbruket. Kreditrisk: energikrävande byggnader i geografiska områden med låg efterfrågan blir strandade till­ gångar. Kreditrisk: lägre efterfrågan på energikrävande byggnader efter införandet av ny EU­lagstiftning. Kreditrisk: EU­regler om restaurering sätter press på värdet av skyddad skogsmark och lönsamheten inom skogsnäringen. Kreditrisk: havsnivåhöjning och mer frekventa akuta översvämningar leder till prisnedgångar och urholkat försäkringsskydd för särskilt utsatta fastig heter. Ryktesrisk: anklagelser för grönmålning om finansiella institutioner och kunder börjar avvika från uppsatta klimatmål. Risk för rättstvister: potentiell ökning av kostnader för Swedbank och koncernens kunder i takt med att de rättsliga ramarna för hållbarhetsansvar stärks. Kreditrisk: fysiska klimatrisker (akuta och kroniska) leder till ekonomisk press och urholkat försäkrings­ skydd inom jordbruks­ och skogssektorn. Affärsrisk: förlorade intäkter om Swedbank inte lever upp till kundernas förväntningar på finansiellt stöd och rådgivning. Kreditrisk: omställningsrisken ökar när cirkulära affärsmodeller ersätter befintliga modeller. Förvaltat kapital Klimatrisker för Swedbank Robur Fonder härrör från klimatrisker och hanteringen av dem i de underliggande innehaven i fonderna. Vissa verksamheter har en mycket hög inneboende klimatpåverkan och har valts bort från fondbolagets investeringar, som ett led i arbetet med att minska inverkan på klimatet. I Swed­ bank Robur Fonders Strategi för att välja bort, anges de verksamheter som fond­ bolaget väljer att exkludera. Finansiellt väsentlig klimatrisk kopplad till innehav bedöms löpande som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Exempelvis utvärderas utsläpp, strategier och mål för utsläppsminskning och omställning. Swedbank Robur Fonder har inte genomfört analys av fysiska och omställningsrisker. Swedbank Robur Fonder har dialoger med innehav för att kunna identifiera och bedöma klimatrisker. Möjlighet Utlåning Swedbank arbetar aktivt med att se de möjligheter som den klimatrelaterade omställningen medför, samtidigt som klimatrelaterade risker hanteras. I takt med att Swedbank möter dessa möjligheter och risker, utvecklas även kunderbjudan­ det med ambitionen att bidra till en positiv miljöpåverkan. Swedbank eftersträvar att ta tillvara på affärsmöjligheter, genom att både bemöta utmaningarna i klimat­ omställningen och att arbeta med innovation för att stödja kunder att utveckla sin affärsverksamhet och ställa om sin ekonomi. Inom Swedbanks affärsområden identifieras klimatrelaterade möjligheter genom analyser av hur omställningen påverkar olika sektorer och resultaten integreras i den strategiska planeringen. Till exempel arbetar Swedbank med att stötta före­ tag och hushåll med energiomställning via bland annat tredjepartssamarbeten där kunden kan göra en energieffektiviseringsanalys. Viktiga drivkrafter i arbetet med att hitta dessa möjligheter är bland annat monitorering av regula toriska för­ ändringar, teknologisk utveckling och skiftande konsumtionsmönster. På så sätt vävs klimatrelaterade möjligheter in i Swedbanks affärs planer och långsiktiga strategi. I Swedbanks ställningstagande om klimatförändringar och natur anges principer för finansiering av omställningen samt hur koncernen ska stödja sina kunder. Exempel på möjligheter inkluderar finansiering av energieffektiviseringar av kund ers fastigheter. För ytterligare information, se avsnitt E1­1 Omställningsplan samt E1­4 Mål på sidorna 100 respektive 102. Ställningstaganden uppdateras årligen baserat på analyser av klimatrelaterade faktorer som påverkar de sektorer där utlåningen är stor. Affärsmöjligheter identifierades även som en del av den dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under året. Huvudsakligen användes kvali tativ analys i kombination med extern analys för att identifiera affärsmöjligheter relaterade till klimatomställning. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 89 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 92 ===== Möjligheter identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedanstående tabell redovisar en summering av de möjligheter som identifierats på kort, medellång och lång sikt. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10 år) Lång sikt (>10år) Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastighetssektorn. Ökat investeringsbehov av klimatanpassning i syfte att reducera fysiska klimatrisker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. Förlängd växtsäsong i norra Europa, till följd av högre temperaturer och längre varma perioder, kan resultera i ökad mat­ och virkesproduktion till fördel för jord­ bruks­ och skogsbrukssektorn. Förväntad tillväxt inom sol­ och vindkraft både inom energi­ och fastighetssektorn. Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gent­ emot konkurrenter inom fastighetssektorn och andra resursintensiva branscher. En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter­ frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jord­ bruks­ och skogsbrukssektorn. Ökat behov av rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter. Ökat behov av klimatanpassningsåtgärder inom jordbruks­ och skogsbrukssektorn genom etablerade relationer med stora aktörer. Utlåning till kunder som har omfattande insikter i klimat förändringarnas effekter och dess sektorspeci­ fika omställningsbehov inom den finansiella sektorn. Samarbeten och partnerskap i syfte att identifiera områden där kunden behöver ställa om för en reducerad energiförbrukning. Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhets profil inom prioriterade sektorer. Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering, digitalisering och automatisering inom samtliga sektorer. Förvaltat kapital Klimatrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder är kopplade till under­ liggande innehav i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Metoden för att iden tifiera och bedöma klimatrelaterade möjligheter beskrivs i Swedbank Robur Fonders Strategi för att välja in. Respektive förvaltningsteam och varje enskild för valtare integrerar utvärdering av klimatrelaterade möjligheter i sin invester­ ingsprocess. Hur detta har implementerats redovisas publikt, minst årligen, i Årsberättelsen för respektive fond. Process för att bedöma biologisk mångfald och ekosystem E4 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen Arbetsgången för att identifiera och bedöma väsentliga hållbarhetsfrågor kopplade till biologisk mångfald och ekosystem delades in i fyra analysenheter: utlåning, förvaltat kapital, betalningar samt den egna verksamheten inklusive inköp. Biologisk mångfald bedömdes som väsentligt inom utlåningsverksam­ heten och visade på en indirekt potentiell negativ inverkan. Arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald inom banksektorn befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Det finns en brist på vetenskapligt baserade sektorspecifika riktlinjer, universella kvantifierbara mätvärden samt kvalitetssäkrade data för kunderna i relation till biologisk mångfald. Till följd av detta har Swedbanks fokus varit på att bedöma potentiell, snarare än faktisk, inverkan där koncernen har applicerat tillgängliga och anpassade analys verktyg i den utsträckning det varit möjligt. Utöver det har kvalitativa bedömningar utförts baserat på branschexponering i relation till relevanta kvan titativa och kvalitativa indata. Ett samarbete med interna experter och forskare inom ämnet har också genomförts. Bedömningen är utförd i enlighet med kraven för den dubbla väsentlighetsbedömningen vars process finns beskriven på sidorna 86–87. Utlåning Inverkan För att analysera inverkan inom området använde Swedbank Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) En potentiell negativ inverkan på förlust av biologisk mångfald identifierades indirekt genom värdekedjan via koncernens företagsutlåning. För att kunna identifiera vilka sektorer som har störst potentiell negativ inverkan genomfördes en djupare analys av låneportföljens exponering med hjälp av analys verktygen ENCORE och Bioscope. Bedömningen omfattade Swedbanks indirekta bidrag till de direkta orsakerna bakom förlust av biologisk mångfald, inklusive klimatförändringar, förändringar i land­, söt­ och havsvatten, direkt exploatering av arter, invasiva arter och föroreningar samt inverkan på och beroenden av ekosystemtjänster. Däremot inkluderar inte bedömningen analys av inverkan på arternas tillstånd eller inverkan på utbredning och tillstånd av ekosystem genom landdegradering, ökenbildning och markförsegling. Swedbank har identifierat beroenden av ekosystemtjänster med specifikt fokus på värdekedjan nedströms. ENCORE har använts för att bedöma dessa beroenden, med fokus på att kartlägga dem utan att utvärdera deras nuvarande eller förväntade störningsstatus. Risk Riskbedömningen av området är en del av den riskbaserade planeringen, där en prioritering av ESG­risker genomförs årligen. Swedbank bedömer väsentliga risker orsakade av förlust av biologisk mångfald och ekosystem för relevanta risktyper. Analysen baseras på scenarier från Network for Greening the Financial System (NGFS). Utvecklingen av fysiska och omställningshändelser på makro­ ekonomisk nivå beaktas i dessa scenarier och används i sektoranalyser. För att genomföra bedömningen görs en konsekvensanalys för vissa sektorer baserat på deras beroende av ekosystemtjänster. En konsekvens­ och beroende analys grundad på geografisk information har utförts för biologisk mångfald och eko­ system, med fokus på finansierade fastigheter belägna i nyckelbiotoper, naturre­ servat samt Natura 2000­områden. Bedömningskriterierna för sektors analysen baseras på WWF Biodiversity Risk Filters femgradiga skala samt vägledning från Task Force on Nature­related Financial Disclosures (TNFD). I NGFS­scenarier är systemrisker, såsom storskaliga ekosystem kollapser, inte specifikt inkluderade. Förhöjda medel temperaturer samt ökad frekvens av skyfall, torka och värme­ böljor ingår dock i scenarierna. Dessa händelser har särskilt beaktats för jord­ bruks­ och skogsbrukssektorn. Möjlighet Analysen av affärsmöjligheter byggde på koncernens ramverk för att bedöma affärsmöjligheter i relation till NGFS stipulerade scenarier, och genomfördes i samarbete med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner. Förvaltat kapital Bedömning av inverkan Swedbank Robur Fonder har åtagit sig att minska negativ inverkan på biologisk mångfald, vilket beskrivs i fondbolagets Naturstrategi. Fondbolaget kan ha indirekt eller faktisk inverkan på biologisk mångfald och ekosystem genom att allokera tillgångar i investeringar som har inverkan på dessa. För att identifiera och bedöma indirekta bidrag från affärsområdet till de direkta orsakerna bakom förlust av biologisk mångfald, utgår Swedbank Robur Fonder från sektorer/ industrier baserat på riktlinjerna i Nature Target­setting Frame work for Asset Managers and Asset Owners, som har utvecklats av Finance for Biodiversity Foundation med utgångspunkt i ENCORE knowledge base. Bedömningen omfat­ tar förvaltat kapital (AUM) i noterade aktier och företagsobliga tioner i förvaltade fonder. Bedömningen av fondens påverkan på naturen visar en låg exponering mot industrier/sektorer med betydande negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. 90 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 93 ===== För att övervaka potentiell negativ inverkan använder sig Swedbank Robur Fonder också av indikatorer i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplys­ ningar (SFDR). Indikatorerna anger Principle Adverse Impact (PAI) och är utfor­ made för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbar­ hetsfaktorer, inklusive natur och biologisk mångfald. Potentiell inverkan på natur från investeringar i fonder mäts med hjälp av data för naturrelaterade PAI­indika­ torer för innehaven i fonderna och appliceras på investeringar i aktier, krediter och säkerställda obligationer. Status för PAI följs upp, minst årligen. Bedömningen inkluderar inte potentiell, indirekt påverkan på arters eller ekosystemens utbredning och tillstånd eller beroenden av ekosystem tjänster. Indirekta beroenden kan förekomma via fondinvesteringar i sektorer, företag och emittenter, som i sin tur är beroende av tillståndet hos arter och ekosystem. Risk Naturrelaterade risker för Swedbank Robur Fonder härrör från naturrisker och hanteringen av dessa som återfinns i de underliggande innehaven i fonderna. Vissa verksamheter, som har mycket hög inneboende naturpåverkan, måste genomgå en utökad riskbedömning innan ett investeringsbeslut kan fattas. Detta beskrivs i fondbolagets Strategi för att välja in och är ett led i arbetet med att förebygga och minska naturrelaterade risker i investeringar. Väsentlig finansiell risk kopplad till innehav bedöms löpande som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond, exempelvis vatten­ användning samt förebyggande av utsläpp och föroreningar. Fysiska risker samt omställningsrisker har inte analy serats. Swedbank Robur Fonder har dialoger kring detta med bolag som är innehav i fonderna för att kunna identifiera och bedöma potentiella, indirekta risker kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Möjlighet Naturrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder är kopplade till under­ liggande innehav i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Metoden för att iden tifiera och bedöma investeringsmöjligheter i relation till globala trender och hållbar hetsteman beskrivs i Swedbank Robur Fonders Strategi för att välja in. Fokusområden för natur för fondbolaget anges i Swedbank Robur Fonders Naturstrategi. Respektive förvaltningsteam och varje förvaltare utvärderar invester ingsmöjligheter i sin investeringsstrategi. Hur detta har implementerats redo visas publikt, minst årligen, i Årsberättelsen för respektive fond. Betalningar Biologisk mångfald bedömdes inte vara väsentligt inom området betalningar. Bedömningen grundar sig på tillgänglig forskning som visar att dessa produkter har en mycket begränsad direkt påverkan på biologisk mångfald. För att bedöma finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade ope­ rativa ESG­risk metoden, tillsammans med en bedömning av möjligheter baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESG­relaterade ämnen. Inom bedöm­ ningen genomfördes varken en separat bedömning av beroenden eller en analys av systemrisker för betalningar. Egna verksamheten Biologisk mångfald bedömdes inte vara väsentligt inom Swedbanks egen verk­ samhet. Det baserades på en kartläggning av egna kontor i förhållande till bio­ logiskt känsliga områden samt på inköpsaktiviteter utifrån en branschbaserad analys av inköpskostnader med hjälp av verktyget ENCORE. För att bedöma finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade ope­ rativa ESG­riskmetoden för inköp, tillsammans med en bedömning av möjligheter baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESG­relaterade ämnen. Inom bedömningen genomfördes varken en separat bedömning av beroenden eller en analys av systemrisker för betalningar. Berörda samhällen Swedbank har inte verksamheter och aktiviteter belägna i eller vid områden som är känsliga för biologisk mångfald. Koncernen har inte heller någon råvarufram­ ställning eller råvaruanskaffning. Därmed har det inte vid tagits åtgärder för att begränsa förlusten av biologisk mångfald i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG, 92/43/EEG, 2011/92/EU (76), samt Inter­ nationella finansieringsbolagets (IFC) standard 6. Process för att bedöma ansvarsfullt företagande G1 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen Att verka med hög standard för ansvarsfullt företagande är fundamentet för all bankverksamhet och ett väsentligt hållbarhetsområde för Swedbank. Swedbank verkar i en sektor med omfattande reglering på koncernens samtliga fyra hemma marknader med ett åtagande om att upprätthålla finansiell stabilitet. Med utgångspunkt i Swedbanks metod för dubbel väsentlighetsbedömning har aspekter relaterade till ansvarsfullt företagande analyserats utifrån Swedbanks affärskontext och etablerade riskanalysmodeller för bankverksamhet. Vid identi­ fiering och bedömning av väsentlig inverkan samt finansiell väsentlighet gav också interna experter inom relevanta enheter med juridisk kompetens sina utlå­ tanden och bedömningar. Swedbank har identifierat positiv inverkan som rör den egna verksamheten där grunden läggs för ansvarsfullt företagande genom pro­ cesser och rutiner för sund företagskultur och affärsetisk hållning. Genom till­ handahållande av finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgivning involverar Swedbank intressenter i uppströms­ och nedströms värdekedja. I värde kedjans tidigare led identifierades affärsförbindelser med leverantörer som ett väsentligt hållbarhetsområde som ställer krav på etiska standarder och med veten riskhantering i inköpsprocessen. Genom sin affärsverksamhet exponeras banksektorn för risker kopplat till finansiell brottslighet i form av korruption och mutor, penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, skatteflykt samt bedrägerier. Korruption och mutor samt den enhetsspecifika upplysningen finansiell brottslighet identifierades därför som väsentliga hållbarhetsområden för Swedbank kopplade till ansvarsfullt företagande. Eventuella brister i dessa processer och kontroller kan medföra negativ inverkan på samhället, men också finansiella konsekvenser i form av skadat förtroende och sanktioner för  Swedbank. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 91 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 94 ===== GOV Styrning och hållbarhet Hållbarhetsstyrning GOV-1 Styrelsens och vd:s roll1 Styrelsens roll Swedbanks styrelse är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet, med det övergripande ansvaret för koncernens styrning. Styrelsen fastställer koncernens mål och strategier samt säkerställer att dessa är ändamålsenliga för verksamheten och att de implementeras, följs upp och utvärderas. Vidare ansvarar styrelsen för att styra och stötta verksam­ heten genom att anta policyer, säkerställa effektiva system och processer för uppföljning och kontroll samt regelbundet utvärdera att riskhanteringen är effek­ tiv. Styrelsen ansvarar för att lagar och regler följs och håller sig informerad om förändringar i omvärlden och relevanta regler för ansvarsfullt företagande. Styrelsens ansvar följer av externa och interna regelverk. De interna regel­ verken, såsom policyer vilka antas av styrelsen och instruktioner som antas av vd, definierar ansvarsfördelningen inom koncernen och är verktyg för styrelse och vd i deras kontrollerande roller. Styrelsen har bland annat antagit en Hållbarhets­ policy där det framgår att styrelsen har det övergripande ansvaret för att säker­ ställa att Swedbanks strategier är väl anpassade till dess verksamhet, att kon­ cernen har adekvata och effektiva styrningsstrukturer och kontrollprocesser på plats, att dessa processer tillämpas konsekvent i hela organisationen och att de är integrerade med Swedbanks riskramverk och riskhantering. Av Hållbarhets­ policyn framgår även att styrelsen ska säkerställa att organisationen och förvalt­ ningen av Swedbanks verksamhet präglas av en sund intern kontroll. Till sin hjälp har styrelsen inrättat fyra utskott som bland annat bereder hållbarhetsfrågor. Därutöver har styrelsen antagit en Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering då detta är grundläggande förutsättningar för robust bolagsstyrning. Styrelsen har även antagit en Uppförandekod som sätter ramarna för hur med­ arbetarna förväntas hantera Swedbanks affärer och relationer, och fungerar som koncernens etikpolicy. Swedbanks interna regelverk och relaterade styrdokument beskriver vidare hur medarbetare ska verka med transparens, förtroende och integritet. Samtliga av Swedbanks policyer och instruktioner ses över och antas årligen. Styrelsen godkänner Swedbanks årsredovisning samt, minst kvartalsvis, delårs­ rapporter om koncernens ekonomiska ställning och utveckling och kan på så sätt utvärdera och följa upp verksamheten och hållbarhets arbetet. Därut över erhåller styrelsen även månadsvisa rapporter från Group Risk och löpande information från vd, koncernledningen, styrelsens utskott samt kvartalsvisa rapporter från Group Compliance för att överse och styra verksamheten, bland annat avseende intressekonflikter och  korruption. Styrelsens sammansättning De styrelseledamöter som utsetts av bolagsstämman arbetar inte operativt i Swedbank. Styrelsens sammansättning bör präglas av mångfald vad gäller ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings­ och yrkesbakgrund för att främja oberoende åsikter, sunt beslutsfattande och kritiskt ifrågasättande. Det är 29 års åldersskillnad mellan Swedbanks yngsta och äldsta styrelseledamot. Leda­ möternas utbildningsbakgrunder varierar och omfattar exempelvis ekonomi, juridik, sociologi, politisk vetenskap och maskinteknik. En jämn könsfördelning ska eftersträvas över tid. Med en jämn könsfördelning menas att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön. Könsfördelningen i styrelsen är 45,5 procent kvinnor och 54,5 procent män. Antalet oberoende styrelseledamöter uppgår till 9 av totalt 11 ledamöter vilket motsvarar 81,8 procent. I styrelsen finns även två ordinarie arbetstagarrepresentanter, utsedda av det lokala finansför bundet. Det lokala finansförbundet och det lokala akademikerförbundet utser även varsin styrelsesuppleant. I oktober 2025 avgick suppleanten som utsetts av Finansförbundet och en ersättare kommer att väljas i samband med årsstämman 2026. Arbets tagarrepresentanterna bidrar främst med kompetens inom det arbetsrättsliga området, inklusive frågor om arbets­ villkor och likabehandling. Ledamöterna har erfarenhet från olika sektorer som bank och sparbanker, för­ säkring och pensioner, makroekonomi, företagande, fastighetssektorn, privat­ och företagskunder, skogs­ och lantbruk, digitalisering och artificiell intelligens, sparande inklusive värdepapper samt utlåning. Ledamöterna har även arbetslivs­ erfarenhet från ledande befattningar bland annat som Sveriges statsminister och finansminister, vd och ledande befattningshavare inom fastighetssektorn, vd för en sparbank samt vd och koncernchef för en internationell koncern. Leda­ möterna har dessutom erfarenhet inom olika geografier såsom Sverige och de baltiska länderna. Styrelsen besitter även kompetens inom digitalisering och AI, bolagsstyrning, etik, juridik och hållbarhetsområdet, med särskild kompetens inom arbete mot finansiell brottslighet, antikorruption och riskhantering. För ytterligare information om styrelsens utbildning och erfarenhet, se bolags­ styrningsrapporten på sidorna 48–70. Styrelsens utskott I syfte att bereda styrelseärenden och möjliggöra fördjupning inom vissa områden, har styrelsen inrättat utskott. Dessa har ingen formell beslutanderätt, utan ansvarar för att utvärdera frågor och lämna rekommendationer som stöd för ett informerat beslutsfattande i styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras genom kommitté­ instruktioner beslutade av styrelsen. Tabellen nedan beskriver utskottens ansvar inom hållbarhetsområdet och för Swedbanks väsentliga hållbarhets frågor. För ytterligare information om styrelsens utskott och deras fullständiga ansvar, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 54–57. 1) Inklusive information för upplysningskrav Förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorganens ansvar. ”Tillsynsorgan” definieras som Swedbanks styrelse och ”förvaltnings­ och lednings­ organ” definieras som Swedbanks vd. Styrelsens utskott Ansvar inom hållbarhetsområdet Relaterad väsentlig hållbarhetsfråga Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet ● Bistår styrelsen i att fullgöra sitt tillsynsansvar avseende hållbarhet, inklusive strategi, verksamhetsmodell, rapportering och styrdokument. ● Övervakar och utvärderar koncernens hållbarhetsarbete, inklusive identifierade möjlig heter och inverkningar från Swedbanks väsentlighetsbedömning. ● Säkerställer att ersättningssystemen i Swedbank är förenliga med en effektiv riskhantering och legala krav. ● Övergripande hållbarhetsrelaterade frågor, exklusive hållbarhetsrelaterade risker i för­ hållande till konsumenter och slutanvändare. ● Ansvarsfullt företagande. Revisionsutskottet ● Bistå styrelsen genom att upprätthålla en fungerande kontrollmiljö för finansiell och hållbarhetsrapportering genom att säkerställa effektiva rutiner för risk hantering och internkontroll av rapporteringen. ● Utvärderar och säkerställer tillförlitligheten i finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. ● Arbetar i dialog med extern revisor, chef för Group Internal Audit, vd och koncern ledning. ● Ansvarsfullt företagande. 92 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 95 ===== Styrelsens utskott Ansvar inom hållbarhetsområdet Relaterad väsentlig hållbarhetsfråga Bolagsstyrnings- utskottet ● Säkerställer att bolagsstyrningsmodell och processer inrättas för att möjliggöra effektiv styrning och kontroll. ● Övervakar, utvärderar och säkerställer att bolagsstyrningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga. ● Ansvarsfullt företagande. Risk- och Kapital- utskottet ● Säkerställer rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera risker inom verksamheten. Ansvaret omfattar även hållbarhetsrelaterade risker, inklusive de som identifierats i Swedbanks väsentlighets bedömning. ● Bedömer och kontrollerar koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. ● Hållbarhetsrelaterade risker i förhållande till kon sumenter och slutanvändare, såsom dataskydd, informationssäkerhet och arbete mot finansiell brottslighet. ● Ansvarsfullt företagande. Kompetens i hållbarhetsfrågor Bedömning av styrelsens kompetens görs dels av valberedningen i samband med nominering av styrelseledamöter, dels genom den årliga interna styrelseut­ värderingen, vilken valberedningen tar del av inför nomineringsarbetet. En leda­ mot i Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet är utsedd för att ha särskilt fokus på hållbarhetsfrågor. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning som omfattar fördjupad information om koncernens organisation och verksam­ het, kontrollfunktionerna samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyr­ ning. Frågor rörande koncernens organisation samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyrning diskuteras främst i Bolagsstyrningsutskottet. Styrel­ sens ledamöter har tillsammans kompetens inom samtliga väsentliga hållbar­ hetsområden avseende inverkningar, risker och möjligheter och deras förhåll­ anden till koncernens strategier och affärsmodell. Olika enheter inom koncernen understödjer styrelse och ledning med expertis i hållbarhetsrelaterade frågor. Group Sustainability gör en årlig bedömning av utbildningsbehovet och tillhandahåller utbildning till styrelsen utifrån detta samt informerar löpande styrelsen om hållbarhetsarbetet i koncernen. Group Sustaina­ bility tillhandahåller även regelbunden information avseende Swedbanks hållbara affärer, primärt till Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet. Group Finance ger Revi­ sionsutskottet kontinuerlig information relaterat till hållbarhetsrapportering. Där­ till tillser styrelsen att specifika utbildningsinsatser genomförs vid behov. Generell kompetens inom koncernen avseende hållbarhet ses över i takt med att nya och ändrade regelverk som berör koncernen träder i kraft. Cheferna för Swedbanks affärsområden, koncernfunktioner och Group Products and Advice har ansvar för att verksamheten kan säkerställa medarbetares kunskap och kompetens, där utbildning är ett av verktygen som tillämpas. Struktur för hållbarhetsstyrning Illustrationen nedan visar den formella strukturen för Swedbanks hållbarhetsarbete. Utser/Godkänner Rapporterar till/Informerar/Rekommenderar Aktie ägare och bolagsstämma Vd och koncernchef Styrelse Affärsområden – Produktområden – Koncernfunktioner1 Externrevision Group Internal Audit Revisionsutskott Group Asset Allocation Committee Group Risk and Compliance Committee BolagsstyrningsutskottRisk­ och Kapital utskottErsättnings­ och Hållbarhets utskott Sustainability Committees 1) Styrelsen utser vice vd, chefen för Group Risk och chefen för Group Compliance. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 93 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 96 ===== Vd och koncernledning Swedbanks koncernledning består av 15 ledamöter som alla arbetar operativt i koncernen. Koncernledningens könsfördelning är 47 procent kvinnor och 53 pro­ cent män. Det är 17 års åldersskillnad mellan koncernledningens yngsta och äldsta ledamot. Ledamöterna i koncernledningen har djup kompetens från bland annat privata bolag, branschorganisationer och statliga organ i finanssektorn inom och utanför Sveriges gränser. Koncernledningen sammanträder normalt en gång i veckan och har som uppgift att stödja vd i ledningen av koncernen och i beslutsfattandet genom att diskutera och ge råd i frågor som hänskjuts till kon­ cernledningen. Koncern ledningen är det huvudsakliga forumet för vd:s beslut och alla ledamöter i koncernledningen är ansvariga för att hänskjuta relevanta frågor till koncernledningen. Alla frågor som kräver vd­beslut, enligt Swedbanks interna instruktion för bolagsstyrning eller enligt vad som annars föreskrivs i interna/ externa relevanta bestämmelser, måste hänskjutas till koncernledningen eller till vd separat. I syfte att öka koncernens fokus på mångfald och inkludering har koncern­ ledningen inrättat funktionen Chief Diversity Officer som roterar inom koncern­ ledningen med två års intervall. Rollen roterade senast 2024, då koncernens Chief Information Officer och Head of Group Channels and Technologies utsågs till Chief Diversity Officer. En nyhet för 2025 är att Group Sustainability har omorganiserats till koncernfunktionen CFO Office vilket medfört att Head of CFO Office har tagit över ansvar för hållbarhetsfrågor som tidigare låg hos Head of Group Brand and Communication. Vd ansvarar för att verkställa, implementera och följa upp styrelsens beslutade strategier och säkerställa att Swedbank utvecklas i linje med den strategiska rikt­ ningen, även avseende hållbarhet vilket framgår av koncernens Hållbarhets­ policy. För att stödja detta har styrelsen fastställt hållbarhetsrelaterade nyckel­ prestanda indikatorer (KPI:er) för vd som rapporteras halvårsvis. Motsvarande KPI:er för affärsområden, produktområden och koncernfunktioner rapporteras kvartalsvis till vd. För att stödja välgrundade beslut har vd inrättat flera kommit­ téer med uppgift att bereda ärenden inom olika områden, bland annat hållbarhet. Vd ansvarar för Swedbanks ställningstaganden avseende försvarsmateriel­ industrin och klimatförändringar samt instruktioner för att stödja implemente­ ringen av koncernens policyer. Swedbanks ställningstaganden specificerar hur hållbarhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än Swedbanks policyer. Utöver koncernledningen finns ett antal kommittéer som samlar expertis vid beredning av olika ärenden. Kommittéerna har, med några få undantag, ingen kollektiv beslutsförhet. Besluten fattas av respektive kommittés ordförande, alternativt hänskjuts beslutet till vd. Som framgår av kartan över hållbarhets­ styrning, har bland annat följande kommittéer inrättats: Group Asset Allocation Committee har som uppgift att hantera koncernens finansiella risker. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom i all riskhantering. Koncernfinanschefen är ordförande och beslutsfattare i  kommittén. Beroende på ärendets art kan kommittén lämna rekommendation inför att beslut hänskjuts till behörigt organ, till exempel koncernriskchefen, vd eller styrelse. Group Risk and Compliance Committee har som uppgift att kartlägga och kommunicera en helhetssyn över koncernens icke­finansiella risker liksom att säkerställa en konsekvent och lämplig styrning inom riskområdet samt bidra till en sund riskkultur. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper och i all riskhantering. Chefen för Group Risk är ordförande i kommittén. Beroende på ärende är chefen för Group Risk eller chefen för Group Compliance beslutsfattare i kommittén. Beroende på ärendets art kan Group Risk and Compliance Committee lämna rekommendation inför att beslut hänskjuts till behörigt organ, till exempel vd eller styrelse. Group Executive Sustainability Committee har som uppgift att säkerställa en effektiv hantering och styrning av hållbarhetsperspektivet inom koncernen. Koncern finanschefen är ordförande och beslutsfattare i kommittén. Beroende på ärendets art kan kommittén lämna rekommendationer inför att beslut hänskjuts till behörigt organ eller befattningshavare, till exempel vd. Denna kommitté, till­ sammans med Group Operational Sustainability Committee och dess två under­ kommittéer, etablerades under 2025 i samband med en omorganisation inom Swedbank och ersatte då tidigare motsvarande kommitté för att säkerställa att hållbarhet integreras mer effektivt i koncernens kärnverksamhet och styrnings­ processer. Syftet med Operational Sustainability Committee är att omsätta strategi och hållbarhetsplaner till konkreta åtgärder genom att samordna mellan enheter och följa upp pågående initiativ. Underkommittéerna omfattar bland annat Sustainability Framework Committee, som stödjer organisationen med strukturerad analys och rekommendationer i enskilda ärenden inom koncernens hållbarhetspolicy ramverk. Denna struktur syftar till att säkerställa att Swedbank hanterar hållbarhets frågor på flera nivåer, med tydliga beslutsvägar och en gemensam inriktning för att stärka koncernens långsiktiga arbete med ansvarsfull bankverksamhet. För information till styrelse och vd relaterad till inverkningar, risker och möjlig­ heter använder Swedbank redan existerande rapporteringsvägar och hanterar relevant information genom dessa. Dessutom har Swedbank en oberoende och fristående visselblåsarfunktion vilket möjliggör att visselblåsare öppet eller anonymt kan rapportera om oegentligheter vid sidan av de vanliga rapporterings­ linjerna. Styrelsen, vd samt relevanta utskott och kommittéer informeras regelbundet om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter från berörda enheter. Dessa aspekter beaktas på övergripande nivå vid den årliga översynen av koncernens affärsstrategi. Vd ansvarar för att verkställa, implementera och följa upp styrel­ sens beslutade strategier samt säkerställa att Swedbank utvecklas i linje med den strategiska riktningen, inklusive hållbarhetsområdet. För att säkerställa fram­ steg följs både vd och Swedbanks affärsområden, produktområden och koncern­ funktioner upp genom hållbarhetsrelaterade nyckelprestandaindikatorer (KPI:er). Swedbanks interna regelverk och tillhörande processer styr hur styrelse, vd och koncernledning utövar tillsyn över målsättning och övervakar framstegen mot dessa mål. Hållbarhetsarbetet är en återkommande punkt på styrelsens och vd:s agenda, vilket säkerställer att hållbarhetsperspektivet integreras i besluts­ fattandet. Swedbanks omfattande interna regelverk täcker samtliga av koncernens verk­ samhetsområden och reglerar bland annat hantering av information, rapporte­ ring och eskalering. Swedbanks interna regelverk och tillhörande processer styr även hur särskilda kontroller och förfaranden tillämpas på hanteringen av inverk­ ningar, risker och möjligheter och hur dessa integreras med andra interna funktio­ ner samt hur styrelse, vd och koncernledning utövar tillsyn över uppsättandet av relaterade mål och övervakar framstegen i riktning mot de målen. Bland annat genomförs regelbundna medarbetarundersökningar vars utfall är viktiga bidrag vid identifieringen av styrkor, inverkningar, risker och möjligheter för eventuella åtgärder. Resultaten diskuteras inom respektive enhet och Group HR & Facility Managements ansvarar för att kommunicera resultaten till koncernledningen för att stödja strategiutveckling och förbättringsinitiativ. Styrelsens två arbetstagar­ representanterna är dessutom involverade i styrelsens, arbete med strategi och affärsmodell. Ett annat exempel på hur hållbarhetsarbetet omsätts i praktiken är att Swedbanks affärsområden identifierar klimatrelaterade möjligheter genom analyser av hur omställningen påverkar olika sektorer och resultaten integreras i den strategiska planeringen. Med utgångspunkt i Swedbanks metod för dubbel väsentlighetsbedömning har dessutom aspekter relaterade till ansvarsfullt före­ tagande analyserats utifrån Swedbanks affärskontext och etablerade riskanalys­ modeller för bankverksamhet. Att verka med hög standard för ansvarsfullt före tagande är fundamentet för Swedbanks bankverksamhet. Swedbanks håll­ barhetsarbete inkluderas således regelbundet på styrelsens och vd:s agenda, och perspektivet inkluderas på så sätt i beslutsfattandet. Detta innefattar att hantera hållbarhetsrelaterad inverkan samt risker och möjligheter genom att exempel vis integrera hållbarhet inom utbudet av finansiella produkter och tjänster. Hantering av hållbarhetsfrågor GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelse och vd Styrelse och vd, inklusive relevanta utskott och kommittéer, informeras regel­ bundet om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter av relevanta enheter. Som en del av arbetet med att fastställa resultatet av koncernens väsentlighets­ bedömning informeras styrelsens utskott (Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet samt Revisionsutskottet) och vd om processen för den dubbla väsentlighetsana­ lysen, genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt resultaten av och ändamål­ senligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att hantera dem. Under 2025 genomfördes en kvartalsvis rapportering till vd, koncernledningen och styrelse avseende implementeringen av lagkraven i rapporteringsregelverken inom hållbarhet. På övergripande nivå beaktas inverkningar, risker och möjligheter när koncer­ nens affärsstrategi ses över årligen, av både styrelsen och vd. Det finns specifika delstrategier utvecklade för teknik och data, arbetskraft samt kundsegmenten privat och företag. Som en del av den årliga strategiprocessen får styrelsen ta del av en konsoliderad och kvalitativ översikt av inverkningar, risker och möjligheter. Styrelsen och vd får löpande information för att säkerställa att hanteringen av risker och potentiell negativ inverkan avseende finansiell brottslighet sker inom ramen för Swedbanks riskaptit. Under året har styrelsen och vd, via koncernled­ 94 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 97 ===== ningen, kontinuerligt informerats om olika miljöaspekter, inklusive koncernens möjlig heter och risker samt den potentiella positiva och negativa inverkan från arbetet med begränsning av klimatförändringar. Detta inkluderar även risker och möjligheter inom energiområdet samt potentiell indirekt negativ inverkan på förlust av biologisk mångfald. Möjligheter relaterade till anpassning till klimat­ förändringar har inte presenterats för styrelsen eller vd under året. På kvartalsbasis får styrelsen och vd rapporter angående risker kopplade till informationssäkerhet, samt rapporter avseende Swedbanks hantering av data­ skyddsfrågor, vilket inkluderar hur arbetet mot dataskydd fungerar utifrån externa och interna regelverk och krav samt riskaptit. Dessutom rapporteras kvartalsvis information relaterat till företagskulturen samt arbetet med att hantera risker och potentiell negativ inverkan kopplat till korruption och mutor. Årligen får styrelse och vd information kring Swedbanks arbete med att hantera risker och potentiell negativ inverkan kopplat till förvaltning av förbindelser med leverantörer, samt Swedbanks arbete kring likabehandling och lika möjligheter för alla, samt poten­ tiell positiv och negativ inverkan kopplat till arbetsförhållanden. Rapportering kring koncernens insatser för finansiell hälsa sker vid behov. Vd, genom koncernledningen, beaktar konsekvenser, risker och möjligheter som en del av ICAAP­processen, med fokus på det finansiella ESG­riskperspek­ tivet. För 2025 har Swedbank inget ramverk som specifikt och heltäckande beaktar inverkningar, risker och möjligheter vid beslut om större transaktioner av styrelsen eller vd. I tabellen nedan visas en förteckning över vilka väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer behandlat under 2025. Väsentligt underämne Vd genom koncernledning Styrelsen Anpassning till klimat förändringar Begränsning av klimat förändringar Energi Indirekt inverkan till förlust av biologisk mångfald Arbetsvillkor Likabehandling med lika möjligheter för alla Dataskydd Informationssäkerhet Finansiell hälsa Företagskultur Förvaltning av förbindelser med leverantörer Korruption och mutor Motverka finansiell brottslighet Incitamentssystem GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitaments system Swedbanks styrelse och koncernledning, inklusive vd, är inte berättigade att delta i koncernens incitamentsprogram för rörlig ersättning, i enlighet med beslut från bolagsstämman och styrelsen. Styrelsen fastställer övergripande hållbarhetsrelaterade mål som syftar till att bidra till koncernens förmåga att leverera enligt den strategiska riktningen. Kon­ cernledningen utvärderas bland annat på mätetal för hållbarhet, vilka dock inte är kopplade till rörlig ersättning. Mätetalen inkluderar prioriterade hållbarhetsområ­ den inom miljö och sociala frågor och kopplas till Swedbanks målsättningar att öka medarbetarengagemang, uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 samt ambi­ tionen att öka koncernens hållbara finansiering. På så sätt integreras hållbarhets­ relaterade resultat i bankens incitamentsstruktur genom styrning, ansvarsfördel­ ning och utvärdering, trots att monetär rörlig ersättning saknas. Klimatrelaterade incitamentssystem E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitaments system Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. Förvaltat kapital Swedbank Robur Fonders styrelse, ledningsgruppen inklusive vd samt ledare för kontrollfunktioner, är inte berättigade att delta i Swedbanks incitamentsprogram för rörlig ersättning. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 95 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 98 ===== Tillbörlig aktsamhet GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Rapporteringen av Swedbanks arbete med tillbörlig aktsamhet är en integrerad del av hållbarhetsrapporten. De centrala processerna för att identifiera, bedöma, före­ bygga och mildra negativa effekter på människor och miljö redovisas i anslutning till relevanta upplysningskrav. Tabellen nedan visar vilka hållbarhets områden och upplysningskrav som omfattar metoder och arbetssätt för tillbörlig aktsamhet. Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Upplysningskrav som beskriver Swedbanks integrerade processer för tillbörlig aktsamhet Allmänna upplysningar Klimat­ förändringar Biologisk mångfald och ekosystem Den egna arbetskraften Konsumenter och slut­ användare Ansvarsfullt företagande 1. Att bygga in tillbörlig aktsamhet i  styrning, strategi och affärsmodell GOV­2 SBM­1 SBM­3 SBM­3 E1­1 SBM­3 SBM­3 SBM­3 2. Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet GOV­2 SBM­2 IRO­1 IRO­1 IRO­1 SBM­2 SBM­2 3. Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO­1 SBM­3 IRO­1 SBM­3 IRO­1 SBM­3 SBM­3 SBM­3 IRO­1 4. Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar MDR­A E1­3 MDR­A S1­4 S4­4 G1­1–G1­3, MDR­A 5. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det MDR­T MDR­M E1­4 E1­6 MDR­T S1­5 S1­6—S1­17 S4­5 G1­3, MDR­T MDR­M Riskhantering och intern kontroll GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhets­ rapporteringen Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Swedbanks hållbarhetsrapport upprättas enligt gällande lagstiftning. Swedbank har en process för att identi­ fiera, adressera och implementera ny och/eller ändrad lagstiftning, inklusive hållbar hetsregelverk. Swedbank arbetar kontinuerligt med riskbedömningar och interna kontroller för de huvudsakliga riskerna inom hållbarhetsrapportering enligt ESRS och EU­taxonomin. Detta tar sin utgångspunkt i befintliga processer för intern kontroll inom finansiell rapportering (IKFR). Under året har huvudfokus varit att kartlägga rapporteringsprocesserna, iden­ tifiera områden med störst risk samt identifiera och etablera interna kontroller. Kontroller för de huvudsakliga riskerna i hållbarhetsrapporteringen har etablerats och integrerats i processen för IKFR. Uppföljning, utvärdering och analys sker enligt samma metod som övriga IKFR­kontroller, rapportering sker årligen till koncern finanschefen samt revisionsutskottet. De huvudsakliga riskerna som identifierats är förändringar i regelverk samt kvalitet och hantering av data. För att säkerställa tillförlitligheten i hållbarhets­ rapporteringen har kontroller implementerats för att hantera dessa risker. 96 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 99 ===== Miljö Rapportering enligt EU:s taxonomi förordning Utveckling av taxonomirapporteringen Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassifi- ceringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. EU-taxonomin är en central del av EU:s hand- lingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och utgör ett ramverk som underlättar för företag att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att tillgångar ska anses taxonomiförenliga krävs att den underliggande ekonomiska verksamheten: • väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljömål; • inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen; • uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna och • uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt miljömål. Swedbank har sedan 2021 rapporterat i enlighet med EU-taxonomin och kontinu- erligt utökat rapporteringen i linje med EU:s krav. Under året antog EU uppdate- rade krav i EU-taxonomin som publicerades i januari 2026. Kommissionens dele- gerade förordning (EU) 2026/73 (Omnibus delegerade akt) innebär ändringar i innehåll och presentation av upplysningar enligt EU-taxonomin, vilka Swedbank implementerat från och med 2025 års rapport. I samband med detta har de standardiserade rapporterings mallarna för kreditinstitut, förvaltat kapital och försäkring kondenserats och förenklats. Information avseende fossilgas och kärnkraftsaktivi teter inkluderas på aggregerad nivå i de standardiserade mallarna för finansiella företag, istället för i de separata mallar som tidigare krävdes. Taxonomirapporteringen för kreditinstitut baseras på den konsoliderade situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen avviker från den koncernredovisning som upprättas enligt IFRS Redovisnings- standarder när det gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures och intresseföretag. I övrigt tillämpas samma principer. Informationen till tabellen för den centrala resultatindikatorn för kapitalför- valtare presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB inklusive dess dotterföretag. Tabellen baseras på samma information som i raden för tillgångar under förvaltning i tabell 1 för kredit institut. De specifika tabellerna för liv- och sakförsäkring presenterar detaljer kring för- säkringsverksamhetens taxonomiförenlighet. Tabellen för livförsäkring presen- teras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB samt Swedbank Life Insurance SE. Inom livförsäkringsverksamheten inkluderas till största del innehav som förvaltas av Swedbank Robur AB. Tabellen för sakförsäkring presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Som ett komplement till de huvudsakliga nyckeltalen presenteras ett kon soli- derat nyckeltal, viktat utifrån tjänsterna bankverksamhet, kapitalförvaltning och för säk ringsverksamhet samt deras andel av koncernens netto intäkter. Informa- tion från tabellerna för kreditinstitut, inklusive kapitalförvaltning, och försäkring används i beräkningen. Swedbanks icke- finansiella aktiviteter är inte taxonomi- förenliga men ingår i beräkningen av det kon soliderade nyckeltalet. Definitioner relaterade till rapportering enligt EU-taxonomin finns på sidan 336. För tabellerna enligt taxonomiregelverket, se sidorna 153–180. Nyckeltal Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, Andel gröna tillgångar i stocken (GAR), syftar till att öka transparens och påskynda den hållbara omställningen. Swed- banks GAR påverkas främst av energiprestanda för lån med säkerhet i bostads- fastigheter samt andelen miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter hos företag som omfattas av CSRD (CSRD-företag) inom företagsutlåningen. Till följd av implementeringen av Omnibus delegerade akt har nämnaren för andel gröna tillgångar, gröna tillgångar under förvaltning samt gröna finansiella garantier ändrats, vilket lett till förbättrade nyckeltal. Swedbank presenterar jämförelsetal enligt både 2024 års rapportering och 2025 års beräkningsmetodik i detta text- avsnitt för att tydliggöra förändringen. Per 31 december 2025 uppgår GAR omsättningsbaserad i stocken till 6,74 pro- cent (rapporterad 2024: 3,37, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,17) och GAR kapitalsutgiftsbaserad till 7,37 procent (rapporterad 2024: 3,59, nyckeltal 2024 enligt 2025 år beräkningsmetodik: 5,51). Under 2025 har taxonomi förenligheten i stocken ökat till 85 792 mkr (64 290) för tillgångar avseende omsättning och 93 747 mkr (68 504) avseende kapitalutgifter. Den största ökningen avseende taxonomiförenliga tillgångar förklaras av en förbättrad datakvalitet, vilket gjort det möjligt att påvisa taxonomi förenlighet hos fler lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet. På företagssidan har kapitalutgiftsbaserade taxonomiförenliga tillgångar ökat bland CSRD-företagen. Tabellen nedan presenterar taxonomiförenliga tillgångar fördelade på koncer- nens fyra rörelsesegment. Uppgifterna är indelade på utlåning till CSRD-företag samt till hushåll, främst lån med säkerheter i bostadsfastigheter. Taxonomi- förenlighet presenteras baserat på både omsättning och kapital utgifter. Nyckeltal 2025 rapporteras i enlighet med 2025 års beräkningsmetodik. Nyckeltal 2024 presen teras enligt 2024 års rapportering samt med 2025 års beräkningsmetodik inom parentes. 2025 2024 per rörelsesegment per rörelsesegment Taxonomiför enliga tillgångar, mkr Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Tillgångar i CSRD-företag1 5 111 0 2 621 2 136 0 6 069 0 1 907 3 891 0 Lån med säkerheter i bostadsfastigheter 80 681 53 714 16 043 94 10 831 58 221 39 568 11 825 68 6 759 Omsättnings baserad 85 792 53 714 18 663 2 229 10 831 64 290 39 569 13 732 3 959 6 759 GAR omsättningsbaserad 6,74 6,52 10,42 3,10 7,68 3,37 (5,17) 4,67 (4,75) 4,49 (7,87) 0,76 (5,57) 5,07 (5,08) Tillgångar i CSRD-företag1 13 066 0 5 700 7 007 0 10 285 0 4 845 5 158 0 Lån med säkerheter i bostadsfastigheter 80 681 53 714 16 043 93 10 831 58 221 39 568 11 825 68 6 759 Kapitalutgifts baserad 93 747 53 714 21 742 7 100 10 831 68 504 39 568 16 670 5 226 6 759 GAR kapitalutgiftsbaserad 7,37 6,52 12,13 9,86 7,68 3,59 (5,51) 4,67 (4,75) 5,44 (9,56) 1 (7,35) 5,07 (5,08) 1) Beloppet i kolumnen ’Totalt’ inkluderar även gruppfunktioner som inte visas i tabellen, med 355 mkr (271) hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 359 mkr (282) avseende kapital- utgiftsbaserade tillgångar. 97 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 100 ===== Per 31 december 2025 uppgår GAR i flödet till 9,48 procent (rapporterad 2024: 3,08, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,70) avseende omsätt- ning och 11,03 procent (rapporterad 2024: 3,15, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,85) avseende kapitalutgifter. Under 2025 har taxonomi- förenlig heten i flödet ökat till 16 682 mkr (10 264) för tillgångar avseende om - sättning och 19 408 mkr (10 498) avseende kapitalutgifter. Per 31 december 2025 uppgår andelen gröna tillgångar under förvaltning i stocken till 4,58 procent (rapporterad 2024: 1,38, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 3,89) avseende omsättning och 6,33 procent (rapporterad 2024: 2,23, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,26) avseende kapital utgifter. Under 2025 har taxonomiförenligheten i stocken ökat till 42 191 mkr (32 571) för tillgångar under förvaltning avseende omsättning och 58 367 mkr (52 450) avseende kapital utgifter. Nyckeltalen påverkas av de under- liggande innehaven i fonder och diskretionär portföljförvaltning samt deras investeringsstrategier. Om de underliggande innehaven finns i flera produkter räknas de endast med en gång. Andel gröna tillgångar under förvaltning för flödet, vilket visar taxonomiför- enligheten i förvärv gjorda under året, är 6,19 procent (rapporterad 2024: 1,20, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,52) avseende omsättning och 8,56 procent (rapporterad 2024: 1,75, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräk- ningsmetodik: 8,07) avseende kapitalutgifter. Under 2025 är taxonomifören lig- heten i flödet 11 942 mkr (8 299) för tillgångar under förvaltning avseende omsättning och 16 522 mkr (12 126) avseende kapitalutgifter. De konsoliderade viktade nyckeltalen utifrån Swedbanks tjänster är 6,04 pro- cent (rapporterad 2024: 3,05, nyckeltal 2024 enligt 2025 år beräkningsmetodik: 4,75) avseende omsättning och 6,70 procent (rapporterad 2024: 3,38, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,25) avseende kapital ut gifter per 31 december 2025. Tolkning och implementering Rapporteringskraven inom EU-taxonomin är under utveckling och ingår som en del i EU:s Omnibus-förslag för hållbarhet, vilket syftar till att förenkla och sam- ordna hållbarhetslagstiftningen. Swedbank arbetar kontinuerligt med att imple- mentera förändringar i EU-taxonomin och diskuterar löpande tolknings frågor och branschpraxis inom Bankföreningen i Sveriges arbetsgrupp. Årets rapportering presenteras enligt Omnibus delegerade akt, men analys- och implementations- arbetet till följd av det nya direktivet kommer fortsätta under nästa år, i takt med att Swedbank också fortsätter utvärderingen av de FAQ:er som publicerades i december 2025. Swedbanks förhoppning är att ytterligare väg ledning kring krav och definitioner publiceras under 2026. Swedbank tillämpar inte de nya tilläggen om materialitetsundantag som ger möjlighet att undanta rapportering av vissa nyckel tal och innehav samt exponeringar inkluderade på frivillig basis i 2025 års rapport, men avser att utvärdera möjligheterna under 2026. Förenlighet med EU-taxonomin, inklusive nyckel tal, följs upp kvartalsvis av Swedbanks affärsområden. Genom att stödja koncernens kunder i att utveckla hållbara verksamheter och energieffektiva bostäder samt göra hållbara investe- ringar, är ambitionen att förbättra nyckeltalen. Swedbank arbetar med att uppda- tera kundprocesser och utveckla nya produkter, exempelvis för att kunna påvisa taxonomiförenlig heten hos ett individuellt lån. En ökad andel av miljö mässigt hållbara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimat arbete. Koncernen har beslutat om klimatmål för finansierade utsläpp fram till 2030 inom flera sektorer, inklusive kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. Hållbarhetsrelate- rade klimatmål presenteras på sidan 78. EU-taxonomin är central i identifieringen av de verksamheter hos Swedbanks kunder som kan bidra till att nå klimatmålen. Ökning av taxonomi förenliga till- gångar, samt tillgångar under förvaltning är viktigt för att Swedbank ska kunna säkerställa att målen uppfylls. Inom Swedbanks tillgångar under förvaltning har ett antal fonder i produktutbudet åtagit sig att upprätthålla en lägsta andel taxo- nomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer att utgöra ett av flera verktyg för hållbarhetsuppföljning av dessa tillgångar. Lån med bostadsfastighet som säkerhet Hushållens förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas av EU-taxonomin. En majoritet av Swedbanks tillgångar som omfattas av regel- verket utgörs av lån med bostadsfastighet som säkerhet. Bostäder står för en betydande del av EU:s energikonsumtion och växthusgasutsläpp, vilket kan minskas genom ökad energieffektivitet. Swedbank bidrar till finansieringen av energieffektivisering i bostadsfastigheter och är beroende av energidata av god kvalitet. EU-taxonomin ställer olika krav för att ett lån med bostadsfastighet som säker- het ska klassificeras som taxonomiförenligt, beroende på när byggnaden upp- fördes. För byggnader uppförda före den 31 december 2020 måste fastighetens primär energibehov ligga inom de översta 15 procenten av det nationella beståndet eller ha energiklass A. Swedbanks energikrav är baserade på tröskelvärden framtagna på uppdrag av Fastighetsägarna för lån med bostadsfastigheter som säkerhet i Sverige. Motsvarande information har använts för lån med bostadsfastigheter som säker heter i Estland, Lettland och Litauen. För byggnader uppförda efter den 31 december 2020 krävs att primärenergi- behovet är minst 10 procent under tröskelvärdet för nära noll-energibyggnader. För att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada på målet om klimat- anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser av bostadsfastigheter som används som säkerhet för lån, enligt samma metod som används i Pelare 3 rapporten. Lån med bostadsfastighet som säkerhet redovisas som taxonomi- förenliga när fastigheten både uppfyller energikraven och där klimatriskanalysen visar låg risk. Data till klimatriskanalysen har inhämtats från en extern leverantör. Ett arbete med att utveckla dessa analyser pågår. CSRD-företag Finansiella företag är i stor utsträckning beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlighet med EU-taxonomin för att själva kunna uppfylla sina rappor- teringsskyldigheter. Swedbanks rapportering återspeglar därmed företagens rapportering, både i omfattning och förenlighet. Information från företags- kunders hållbarhetsförklaringar har inhämtats från en extern leverantör. Företagsutlåningen utgör 26 procent (24) av Swedbanks tillgångar, varav endast 2 procent (2) är CSRD-företag. Förvaltat kapital i CSRD-företag utgör 36 procent (35) av totala tillgångar under förvaltning. Tillgångar under förvaltning i globala portföljer med innehav utanför EU samt tillgångar under förvaltning med placeringsinriktning inom små och medelstora företag, vilka inte rapporterar enligt EU-taxonomin, bidrar till lägre taxonomi förenlighet. Datatillgänglighet och kvalitet Avsaknad av en central extern databas för företags hållbarhetsinformation och otillräcklig kvalitet på externa data, medför svårigheter att samla in kvalitetssäk- rade data gällande nyckeltal från företagskunder och energiprestanda för fastig- heter. Bristande tillgänglighet och kvalitet i data påverkar taxonomiförenligheten och därmed nyckeltalen GAR och Andel gröna tillgångar under förvaltning. I dags- läget har Swedbank inte kunnat inhämta data för samtliga efterfrågade data- punkter, exempelvis ”användning av intäkter” i samband med företagslån. För 52 procent (55) av Swedbanks lån med bostadsfastighet som säkerhet, saknas giltiga energideklarationer, vilket begränsar möjligheten att påvisa taxonomi- förenlighet. Systemet med energiklasser är inte harmoniserat varför det exempel- vis i Sverige är högre krav än i många andra EU-länder för att en fastighet ska till- delas energiklass A, och därmed uppfylla EU-taxonomins krav. 98 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 101 ===== E1 Klimatförändringar Introduktion Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar, risker och möjligheter relaterade till anpassning till klimatförändringar, begränsning av klimatförändringar samt energi som väsentliga. Tabellen nedan beskriver varför dessa bedömdes som väsentliga. Rapportering av upplysningskraven inom ESRS E1 Klimatförändringar behand- lar hantering av inverkningar, risker och möjligheter tillsammans med anledning av att de nära angränsar till varandra. Arbetet med klimatförändringar är koncern- gemensamt, men eftersom metoder, mål och mätetal skiljer sig i olika delar av verksamheten delas rapporteringen in i följande underområden, där tillämpligt: • Kreditportfölj avser Swedbanks utlåning, eventualförpliktelser samt åtaganden. • Förvaltat kapital avser investeringar genom fondför valtning inom det svenska fondbolaget Swedbank Robur Fonder AB, i kapitlet benämnt ” Swedbank Robur Fonder” om inget annat anges. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Anpassning till klimatförändringar Ökad utveckling och efterfrågan på finansieringsprodukter kopplade till klimatanpassning kan skapa nya intäktsmöjligheter. Begränsning av klimatförändringar Swedbanks positiva inverkan på begränsning av klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via rådgivning, utlåning och investeringar som exempelvis bidrar till energieffektivi- sering, förnybar energi produktion och hållbar skogsförvaltning. Swedbanks negativa inverkan på klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via utlåning samt investeringar i verksamheter med höga utsläpp av växthusgaser. Risk för kreditförluster på grund av värdeminskning i fastighetsbestånd eller industrier som inte klarar utsläppsminskningar och energiomställningen. Detta kan orsakas av regelverksändringar, teknikskiften eller marknadsskiften drivet av exempel vis höga energipriser. Klimatrelaterad rådgivning till privat- och företagskunder, tillsammans med en ökad efterfrågan på relaterade produkter, kan bidra till nya intäktsströmmar, stärka Swedbanks anseende och skapa konkurrensfördelar. Energi Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen och öka energieffektiviteten i samhället. Ökad utveckling och efterfrågan på låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån kan skapa nya intäktsmöjligheter. Positiv inverkan  Negativ inverkan  Möjlighet  Risk  Faktisk inverkan  Potentiell inverkan  Uppströms  Egen verksamhet  Nedströms Strategi och affärsmodell E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Klimatomställningen innebär stora utmaningar samtidigt som den kan innebära nya affärsmöjligheter för både Swedbank och kunderna. Koncernens ambition är att vara en central aktör i omställningen genom att finansiera hållbara lösningar, exempelvis genom projekt som ökar energieffektiviteten i byggnader. Swedbank arbetar med att styra finansiering och investeringar mot hållbara aktiviteter i kombination med dialog, råd givning och uppföljning. Inom Swedbanks totala kreditportfölj, där fastighetssektorn utgör cirka 80 procent, ligger fokus på att stödja energiomställningen inom sektorn. Genom att efterfråga energideklarationer och erbjuda kommersiella fastighetskunder stöd i att implementera hållbara energilösningar, kan koncernen stärka deras möjlig- heter att uppgradera befintliga fastigheter. Dessutom ser Swedbank över sin produkt- och tjänsteportfölj för att bättre kunna möta marknadens krav på håll- barhet och innovation. Inom kapitalförvaltningen är arbetet med att begränsa klimatförändringar en viktig utgångspunkt. Det innebär dels att innehav med betydande klimatpåverkan väljs bort i enlighet med fastställda kriterier för fossilrelaterade sektorer och dels att kapital aktivt styrs mot bolag som bedöms vara väl positionerade i klimat- omställningen. Identifierade klimatrelaterade risker Riskidentifiering och utvärdering av klimatrelaterade risker genomförs årligen. Det är främst i kreditportföljen där omställningsrisker på kort sikt bedömts vara väsentliga för koncernen. Bland de sektorer där Swedbank funnit betydande omställningsrisker finns energi sektorn, fastighetsförvaltning, transporter, skog och lantbruk samt tillverkningsindustri. En uppräkning av samtliga riskdrivare och deras finansiella effekt på olika delar av koncernens utlåning skulle bli mycket omfattande. Några exempel på händelser som kan öka koncernens omställ- ningsrisk i kreditgivningen är: • Ny eller förändrad politik och lagstiftning med syfte att begränsa klimatförändringar. • Kraftigt ökade energipriser med påverkan på den ekonomiska stabiliteten. • Ny eller förändrad teknik som begränsar klimatförändringar. • Nya eller förändrade beteenden hos konsumenter och investerare som syftar till att begränsa klimatförändringar. Resiliensanalys Swedbanks arbete med ökad motståndskraft mot klimatrisker omfattar både kvalitativa och kvantitativa analyser för att hantera klimatrisker effektivt inom kreditportföljen. De kvalitativa bedömningarna indikerar att växthusgasutsläpp och energifaktorer kommer att ha en mindre negativ påverkan på affärsmodellen och strategin över en horisont på 1–5 år. Mot bakgrund av den scenarioanalys och de stresstester som utförts som en del av Swedbanks Interna kapitalut- värdering (IKU) är be dömningen att koncernens motståndskraft mot klimat- relaterade risker är god. I IKU ingår: • Ett tioårigt scenario där Swedbank simulerar sin kapitalsituation givet en omställning i enlighet med koncernens klimatmål. Resultatet visar att både lönsamhet och kapitalisering förblir stark. • Treåriga makroekonomiska stresstester där både fysiska risker och omställ- ningsrisker integreras. Av resultaten framgår att koncernens motståndskraft mot både stressade omställningsrisker och stressade fysiska risker i termer av omfattande översvämningar är god. IKU omfattar Swedbanks konsoliderade situation, med undantag för koncernens helägda försäkringsbolag som endast tas med som aktieinnehav. IKU omfattar såväl den operativa verksamheten som värdekedjorna kreditgivning och spar- 99 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 102 ===== ande. Inga väsentliga klimatrelaterade risker har exkluderats från IKU avseende värdekedjorna. Processerna för den tioåriga scenarioanalysen och de treåriga stressade scenarierna är under utveckling och de kvantitativa resultaten bygger på en rad antaganden utifrån Swedbanks strategi, planer och hypotetiska sce- narioutvecklingar. Den makroekonomiska scenarioutvecklingen antas följa den långsiktiga trenden där hänsyn tagits till att omställningen antas medföra ett ökat investeringsbehov i samtliga av koncernens hemmamarknader. Behovet är brett men särskilt utmärkande inom energi där energimixen på hemmamark­ naderna antas förändras på ett betydande sätt, med ett allt större inslag av för - nybar energiproduktion inte minst i de baltiska länderna. Även transportsektorn bedöms ha ett utökat inves teringsbehov främst utifrån den teknikförändring som drivs fram av elektrifier ingen. Det har inte gjorts något specifikt antagande om energikonsumtion. Stresstester och scenarioanalyser över långa tidshorisonter, upp till tio år, medför större osäkerhet, särskilt kring antaganden om kreditport- följens utveckling samt intäkter och kostnader. Trots att IKU visar på god motståndskraft bedöms omställningen kunna inne- bära utmaningar såsom utmaningar för koncernens fastighetskunder att genom- föra energieffektiviserande åtgärder. Klimatomställningsplan E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Swedbanks klimatomställningsplan, Swedbank Climate Transition Plan, är base- rad på koncernens strategi och fokuserar på utvalda kundsegment och områden. En viktig del av planen är Swedbanks ställningstagande om klimat och natur, där olika typer av restriktioner för fossila bränslen, inklusive kol, torv, olja och gas, specificeras. En central del av Swedbanks klimatomställningsplan är koncernens övergri- pande mål om att uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 genom att anpassa kredit portföljen och det förvaltade kapitalet till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Här arbetar Swedbank med att anpassa affärsmodellen genom att styra finansiering och investeringar mot hållbara aktiviteter samt genom dialog, rådgivning och uppföljning. Det konkretiseras genom en ambition om att öka hållbar finansiering för att stärka affärsmöjligheterna. Koncernens största klimatpåverkan sker via kundledet, vilket innebär att kundernas omställning är en nyckelkomponent i arbetet med att minska utsläppen. Swedbanks förmåga att nå uppsatta klimat- mål beror på kund ernas förmåga att ställa om. Därför lägger klimatomställnings- planen särskild vikt vid detta. Swedbanks klimatomställningsplan publicerades 2024 och har godkänts av vd och setts över av styrelsen. Den kommer att uppdateras och anpassas i takt med att klimatarbetet utvecklas och ny lagstiftning tillkommer samt för att sträva efter att rätt förutsättningar finns på plats för att uppnå koncernens klimat mål. Framsteg i genomförandet av klimatomställningsplanen följs upp genom över- syn av satta mål, främst genom mätning av finansierade utsläpp. Swedbank genomför för närvarande ingen kvanti tativ analys eller uppföljning av de åtgärder som bidrar till utsläppsminskning. Klimatomställningsplanen är för närvarande inte en integrerad del av den finansiella planeringen. Swedbank har inte identifie- rat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för klimatomställningsplanen; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader. Swedbanks aktie är inte exkluderad från EU Paris-aligned Benchmarks. Övergripande målsättning Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och att anpassa kreditportföljen och det förvaltade kapitalet till 1,5-gradersmålet. Klimatmål för kreditportföljen Klimatmål för förvaltat kapital Swedbank har antagit sektorspecifika delmål för: • Bolån • Kommersiella fastigheter • Kraftproduktion • Olja och gas • Stål • Sjöfart Swedbank Robur Fonder har antagit klimatmål för: • Aktier • Företagsobligationer • Statsobligationer • Kommunobligationer • Regionobligationer • Säkerställda bostadsobligationer Viktiga åtgärder för att nå Swedbanks klimatmål ● Stödja kunder för att stimulera en hållbar omställning, exempelvis genom rådgivning och att erbjuda anpassade finansiella lösningar. ● Fortsätta utveckla partnerskap och samarbeten som stödjer kunder i deras omställning. ● Öka finansiering av hållbara aktiviteter och andra aktiviteter som bidrar till omställningen. Viktiga åtgärder för att nå Swedbank Robur Fonders klimatmål ● Investera i bolag med lösningar som bidrar till klimatomställningen. ● Föra dialog med innehavsbolag med höga utsläpp för att förmedla förväntan om att sätta klimatmål för nettonollutsläpp. ● Avstå från investeringar i verksamheter i fossilsektorn som förhindrar att klimatstrategin uppfylls. Kreditportfölj Swedbanks breda kundbas ger förutsättningar att påverka omställningen genom hållbar finansiering, rådgivning och kunskapsspridning. Med betydande expo- nering mot fastighetssektorn på samtliga hemmamarknader fokuserar klimat- arbetet inom kreditportföljen särskilt på att stödja energiomställningen inom denna sektor. Även andra utsläppsintensiva sektorer i kreditportföljen är i fokus, inklusive kraftproduktion, stål, sjöfart samt olja och gas. Affärsmöjligheter och partnerskap inom grön teknologi och finansiering av hållbara lösningar är viktiga drivkrafter för Swedbank. Dessutom spelar förändrade marknadstrender och en ökad efter frågan på gröna finansiella produkter och tjänster, från både privat- och företags kunder, en betydande roll. Förändrade investerarkrav och efterlevnad av lagstiftning är också centrala när de regulatoriska kraven ökar. Att minska exponeringen mot kunder med liten eller obefintlig omställnings- vilja är viktigt. Swedbanks förväntningar vid tillhandahållandet av finansiella tjänster samt restriktioner för fossila bränslen specificeras i Swedbanks ställ- ningstagande om klimatförändringar och natur. Swedbanks potentiellt inlåsta växthusgasutsläpp finns främst identifierade i tillgångar kopplade till kunder inom sektorer med stora investeringar i fossila bränslen och koldioxidintensiva processer där det är svårt och kostsamt att snabbt minska utsläppen. Dessa sektorer är exempelvis olja och gas, kraftpro- duktion, stål och sjöfart. Swedbanks möjligheter att nå sina klimatmål i de sekto- rerna kommer att bero på koncernens exponeringar mot dessa kunder samt kundernas förmåga att ställa om sin verksamhet. För att bättre förstå före- tagskundernas omställning har Swedbank utvecklat verktyg för att underlätta analys av omställningsplaner, vilket ger värdefulla insikter för interna besluts- processer och vid kundrådgivning. Förvaltat kapital Swedbanks klimatomställningsplan beskriver det övergripande tillvägagångs- sättet för att uppnå nettonollutsläpp inom förvaltat kapital. Detta åtagande fram- går tydligt i Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar, tillsammans med Klimat strategin, som vägleder insatserna inom fondförvaltningen och revi- deras årligen. Klimatstrategin, som godkänts av Swedbank Robur Fonders vd, anger klimat mål och delmål. Swedbank exkluderar bolag med över fem procent omsättning från produktion och distribution av fossila bränslen (kol och olja). Bolag med över fem procent omsättning från gasproduktion utesluts också, samt bolag med distribution eller energiproduktion från gas över 50 procent. Denna exkluderingsstrategi begränsar exponeringen mot fossil intensiva sektorer och är ett verktyg för att undvika inlåsningseffekter kopplade till fossila bränslen. Swedbank Robur Fonder har undertecknat initiativet Net Zero Asset Manager (NZAM). Ytterligare information om klimatåtgärder och klimatmål beskrivs i E1­3 Åtgärder på sidorna 101–102 samt i E1­4 Mål på sidorna 102–107. 100 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 103 ===== Policyer E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimat förändringar samt energi Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter relaterade till klimatförändringar. Styrande dokument för klimatområdet1 Hållbarhetspolicy2 Syfte och innehåll ● Fastställer miljömässiga principer för Swedbanks arbete med klimatanpassning, minskning av växthusgasutsläpp och stöd för energiomställningen. ● Kompletteras av två vd-instruktioner (ställningstaganden), varav en för klimat. ● Baseras på externa regelverk, vetenskaplig evidens och koncernens deltagande i  internationella klimatinitiativ som UN Principles for Responsible Banking (PRB), UN  Principles for Responsible Investment (PRI) och UN Global Compact. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare Instruktion – Ställningstaganden om klimatförändringar och natur2 Syfte och innehåll ● Ställningstaganden för hantering, begränsning och anpassning till klimatförändringar. ● Specificerar restriktioner gällande fossila bränslen. ● Framhåller Swedbanks roll i att främja teknologier som möjliggör omställning, såsom elektrifiering och förnybar energiproduktion. ● Fastställer att koncernen ska sätta mål samt övervaka, mäta och följa upp utsläppen. Ansvar ● Beslutad av vd ● Chief Financial Officer är regelverksägare Policy för koncernens övergripande riskramverk Syfte och innehåll ● Koncernens övergripande riskramverk inkluderar ESG-risk. De ingår i risktaxonomin som en egen risktyp. ● Tydliggör att ESG-risker, inklusive klimatrisker, identifieras, bedöms och hanteras tillsammans med övriga risker. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Risk Officer är regelverks ägare Kreditpolicy Syfte och innehåll ● Reglerar kreditriskhanteringen, tillsammans med ett flertal direktiv och instruktioner. ● Uttrycker att ESG-risk är en naturlig och integrerad del av kreditriskbedömningen och ska återspeglas i koncernens kreditverksamhet. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, klimat anpassning och begränsning av klimatförändringar. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Risk Officer är regelverks ägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regelverks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. De styrande dokumenten uppdateras årligen utifrån syn punkter från relevanta intressenter och finns tillgängliga för medarbetare via intra nätet. 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. Åtgärder E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Genom koncernens klimatrelaterade policyer framgår riktlinjer som styr resurser och åtgärder för att minska utsläpp och möta klimatförändringar. Under rappor- teringsåret utfördes åtgärder för att begränsa Swedbanks inverkan på klimat- förändringar, hantera risker och ta till vara på affärsmöjligheter. Under rapporte- ringsåret har koncernen inte identifierat några åtgärder som direkt syftar till att tillhandahålla eller stödja rättsmedel för personer som drabbats av faktisk negativ inverkan kopplat till klimatförändringar. Kreditportfölj Samarbeten för utvecklat kunderbjudande i  energi omställning Swedbank fokuserar på att bidra till energiomställningen i fastighetssektorn och stöttar sina kunder inom sektorn med råd givning och anpassade produkter kopp- lade till energieffektivitet. Under 2025 etablerade Swedbank ett partnerskap med företaget Econans AB för att kunna erbjuda energirådgivning och stötta privat- kunder i Sverige att minska sina energikostnader. Det nya partnerskapet ersätter Swedbanks tidigare samarbete med Hemma AB. Under året har Swedbank genomfört en kampanj för att inspirera hushåll med stora utsläpp från oljepannor att byta ut dem till mer miljövänliga alternativ. Swedbank har även uppdaterat tjänsten Energikollen, som syftar till att hjälpa kunderna att renovera energismart och har tecknat avtal med företag som kan hjälpa bolåne kunder att göra energi deklarationer till bra villkor. Swedbank deltar i olika expertgrupper tillsammans med aktörer som Boverket, Energi myndig heten och andra banker för att utveckla relevanta metoder för att ta fram information om fastig heters energiprestanda. Detta för att få tillgång till bättre underliggande data och ytterligare påskynda omställningen. För företagskunder i Sverige vidareutvecklades partnerskapet med Ramboll, som syftar till att tillhandahålla rådgivningsstöd till kunder inom energieffekti- vitet. Under året fokuserade arbetet på att nå ut till fler branscher och kunder genom bland annat event och webbinarier. Swedbank utvidgade även samar betet med Almi för att erbjuda små- och medelstora företag en hållbarhetsdialog och stötta dem i omställningen. Parallellt har en plattform för utvalda företagskunder anpassats i syfte att kunna simulera fastigheters behov av energi effektiviserande åtgärder samt göra det möjligt för kunderna att ta del av kunskap kring energi och hållbarhet. Det gemensamma syftet är att stötta kunderna att genomföra en energi omställning. Inom jordbrukssektorn har Swedbanks samarbete med Agronod fortsatt under året, som gör det möjligt för lantbrukare att enkelt beräkna och rapportera klimat avtrycket från sin verksamhet. I de baltiska länderna erbjuder Swedbank tillsammans med eAgronom finansieringslösningar för investeringar i hållbart jordbruk. Det utvecklade kund erbjudandet och samarbeten för energiomställning är ett löpande arbete och omfattar Swedbanks hemma marknader. Uppdatering av ramverk Under året uppdaterades Swedbank Sustainable Funding Framework, det vill säga Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, för att anpassas 101 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 104 ===== till senaste marknadspraxis och för att ytterligare klargöra kvalificeringskriteri- erna. Ramverket är i linje med ICMA:s Green Bond Principles (2025), Social Bond Principles (2025) och Sustainability Bond Guidelines (2021). Därutöver har Swed- bank erhållit en Second Party Opinion från ISS-Corporate som bekräftar att ram- verket uppfyller kraven enligt ICMA:s principer. Ramverket omfattar Swedbanks hemmamark nader och innehåller både gröna och sociala kategorier som tydlig- gör vilka hållbarhetskriterier som behöver vara uppfyllda för att ett lån ska kunna inkluderas i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Swedbank använder ram- verket i dialog med företagskunder och kan genom det stötta kunderna i att göra investeringar i aktiviteter som bidrar till omställning och minskar växthusgasut- släppen. Aktiviteterna kan handla om att effektivisera energianvändningen eller minska beroendet av fossila bränslen. Utlånade volymer kopplade till ramverket sammanställs i  tabellen nedan. Finansiering av omställning via register för hållbara tillgångar1 Kategori Aktivitet Volym (mdkr) Gröna byggnader Finansiering av nya gröna byggnader, befintliga energieffektiva byggnader och renoveringar. 132,6 (99,1) Förnybar energi Finansiering inom förnybar energi: vindkraft, vattenkraft och solenergi. 9,9 (7,5) Hållbara transporter Finansiering av fordon med låga koldioxid utsläpp. 10,2 (9,0) Annan grön finansiering Finansiering för hållbar vattenhante- ring, energieffektivisering, förorenings- begränsning och ansvarsfull förvalt- ning av naturresurser. 4,5 (3,7) 1) Avser gröna kategorier i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Mer information finns i den årligt publicerade effektrapporteringen, Swedbank Sustainable Bond Impact Report. Bedömning av kunders klimatomställningsplaner Under 2025 utvecklade Swedbank sin metodik för att bedöma företagskunders klimatomställningsplaner. Bedömningen fokuserar på fyra områden: mål och mätetal, implementeringsplan, finansiering och styrning. Metoden har under året använts för utvärdering av stora företagskunder inom sektorer där Swedbank har klimatmål till 2030 för minskning av finansierad utsläppsintensitet. Genom denna bedömning kan Swedbank bättre förstå kundernas beredskap för klimatomställningen och utvärdera om deras planer är förenliga med 1,5- gradersscenariot. Dessutom används denna bedömning för att bättre förstå hur kundernas klimatomställningsplaner förhåller sig till koncernens egna klimatmål. Majoriteten av de utvärderade kunderna bedömts ha trovärdiga omställnings- planer. En trovärdig klimatomställningsplan innebär att kunden har mål i linje med Parisavtalet, tydliga strategier för att nå målen, effektiv styrning och rappor tering samt investeringar och beslut som följer planen. Mindre än en tredjedel bedöms sakna ett tillräckligt starkt åtagande i sin omställningsplan eller ha betydande brister i planen. Swedbank arbetar med dialog, rådgivning och uppföljning av för bätt rings åtgärder för dessa kunder. Förvaltat kapital Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi omfattar hela det svenska fondkapi- talet, exklusive diskretionär förvaltning. Åtgärder har vidtagits under året för att välja bort verksamheter, välja in investeringsobjekt samt påverka innehav i syfte att minska förvaltade fonders utsläpp av växthus gaser. Swedbank Robur Fonder har valt bort verksamheter inom fossil sektorn (kol, olja och gas) i enlighet med sin Strategi för att välja bort. Daglig kontroll genomförs för att säkerställa att stra- tegin för att välja bort efterföljs enligt uppsatta kriterier. Dia loger har förts med innehav inom materiella sektorer, som tillsammans står för 70 procent av finan- sierade scope 1 och 2 utsläpp från det svenska fondkapitalet, exklusive diskre- tionär förvaltning, och som saknar verifierade mål hos Science Based Targets initiative (SBTi). Syftet har varit att förmedla Swedbank Robur Fonders förväntan på dessa bolag att anta klimatmål och nå nettonollutsläpp. Utfallet av dessa dia- loger beskrivs i Swedbank Robur Fonders årliga rapport: Corporate Governance and Engagement report 2025. Swedbank Robur Fonders koldioxidavtryck har mellan 2024 och 2025 ökat något inom flera tillgångsslag. Ökningen är marginell och förklaras huvudsak- ligen av en ökning i förvaltat kapital. Samtidigt uppvisar koldioxidavtrycket över tid en stabil nedåtgående trend, vilket är ett resultat av ett långsiktigt påverkans- arbete för klimatomställning samt arbetet med att välja in bolag som är väl posi- tionerade i klimatomställningen. Förutsättningar för klimatåtgärder Swedbanks förmåga att genomföra åtgärder för att hantera klimatförändringar, både vad gäller begränsning och anpassning, är beroende av tillgången till resur- ser, där kapital är en avgörande faktor. Genom att bedriva en lönsam verksamhet kan koncernen säkerställa stabil och kostnadseffektiv finansiering. Detta möjlig- gör i sin tur att Swedbank kan stödja sina kunder i omställningen, exempelvis genom att erbjuda utlåning till investeringar i hållbara projekt och teknologier som minskar utsläppen och främjar klimatomställningen. Vidare spelar intern hållbarhetsexpertis en central roll. Medarbetare med god kunskap om klimatfrågor bidrar till att driva effektiviteten i Swedbanks klimat­ åtgärder. Swedbank följer branschpraxis och anpassar sig till förändrade reg- leringar och marknads trender. Slutligen är tillgången till data avgörande för strategi utveckling och operativa beslut. Data ger koncernen insikt i nuvarande utsläppsnivåer, identifierar riskområden och möjligheter samt hjälper till att mäta framstegen mot Swedbanks mål. Genom analyser av data kan Swedbank fatta mer informerade beslut som stärker engagemanget för långsiktig hållbarhet. Sammantaget innebär detta att Swedbank i hög utsträckning är beroende av dessa resurser för att framgångsrikt kunna genomföra sina klimatstrategier. Swedbank har identifierat åtgärder baserat på antagna strategier vilka följs upp årligen. Åtgärderna syftar till att bidra till klimatmålen som i sin tur syftar till att minska negativ inverkan, stärka positiv och ta tillvara på affärsmöjligheter. Swed- bank gör inte en kvantitativ uppföljning på hur respektive åtgärd bidrar till dessa. Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär- derna utöver de resurser som redan är integrerade i  ordinarie finansiell planering. Mål E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Swedbanks klimatomställningsplan utgår från åtagandet att nå nettonoll växt- husgasutsläpp senast 2050, i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att uppnå detta övergripande åtagande har koncernen satt delmål till 2030 för kredit- portföljen, förvaltat kapital och Swedbanks egen verksamhet. Målen syftar till att hantera klimatrelaterade inverkningar, risker och affärsmöjligheter med fokus på värdekedjan nedströms. Mål för kreditportföljen täcker alla Swedbanks hemma- marknader medan mål för förvaltat kapital täcker den svenska fondförvaltningen. Klimatmålen är i linje med de styrdokument som upprättats för området. Utsläpp från egen verksamhet är inte väsentliga i förhållande till indirekta finan- sierade utsläpp nedströms. Samtidigt bedömer Swedbank att det är viktigt att även minska de egna utsläppen och har därför fastställt specifika mål för detta. Mer information om målen för varje verksamhetsdel presenteras i detta avsnitt. Mål för kreditportföljen Swedbank har fastställt klimatmål som omfattar sex sektorer inom kreditport- följen. Målen har fastställts utifrån Net Zero Banking Alliance (NZBA) ramverk. Urvalet av sektorer baseras på flera kriterier: klimatpåverkan (sektorer med hög utsläppsintensitet enligt NZBA), Swedbanks exponering mot respektive sektor, sektorernas grad av homogenitet, vilket är viktigt för att möjliggöra en gemensam metodik och målsättning, samt tillgången till relevanta data och etablerade beräkningsmetoder. 2022 och 2024 publicerade Swedbank metodrapporter externt på hemsidan som vidare förklarar urval av sektorer för målsättning. Klimatmålen är koncernövergripande och har godkänts av vd samt setts över av styrelsen. Målen följs upp genom årliga KPI:er som fastställs för vd och där- efter bryts ned till cheferna för respektive affärsområde på enhetsnivå. Vd:ns mål rapporteras till styrelsen, medan måluppfyllelsen på enhetsnivå rapporteras till vd. Framstegen mot klimatmålen för de olika sektorerna följs dessutom upp i koncernens hållbarhetskommittéer: Group Operating Sustainability Committee och Group Executive Sustainability Committee. Swedbank för löpande dialoger med sina intressenter. Insikterna från dessa dialoger används övergripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressen- terna är inte involverade i fastställandet av målen. Koncernen ser kontinuerligt över klimatmålen för att verka för kreditport- följens anpassning till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Swedbank ingår också i  flertalet partnerskap, medlemskap och nätverk, inklusive EEMI (Energy Efficient Mortgage Initiative), PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) samt Poseidon Principles. Målen är satta utifrån vetenskapliga reduktionsbanor som utgår från hur mycket sektorn behöver minska sina utsläpp för att vara i linje med en temperatur- ökning som inte överstiger 1,5°C. Utöver det har Swedbank inte använt fler sce narier eller fastställt och kvantifierat åtgärder. Swedbank har inte gjort några antaganden kring hur port följen ska utvecklas. Olika faktorer påverkar utfallet såsom kundernas verksamhet, koncernens exponering och storleken på kund- ernas totala tillgångar. Dessa förklaras mer ingående nedan. För närvarande har Swedbank inte kvantifierat effekten av olika åtgärder för att uppnå koncernens 102 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 105 ===== klimatmål eller gjort några antaganden om absoluta värden på finansierade utsläpp för dessa sektorer för målåret. Resultatet för Swedbanks klimatmål rapporteras för 2024 respektive 2025. För bolån och kommersiella fastigheter redovisas utfallet för innevarande år, till skillnad från tidigare rapporter, efter som en metodförändring i beräkningen av utsläpp har tillämpats under 2025. För kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart rapporteras utfallet för 2024, då kundernas utsläppsdata för 2025 inte var tillgängliga vid tidpunkten för rapportens publicering. Eftersom utsläppsberäk- ningarna baseras på dessa kunddata rapporteras utfallet per december 2024. Beräkningarna av utfallet för klimatmålen baseras på Swedbanks kreditport- följ volymer och kundernas utsläppsdata för samma period. Detta skiljer sig från rapporteringen av finansierade utsläpp som återfinns i Totala växthusgasutsläpp där utsläppen baseras på Swedbanks kreditportföljs volym vid rapporterings- tillfället och den senast tillgängliga utsläppsinformationen. Notera att definitio- nerna av sektorerna för klimatmålen kan skilja sig från övriga delar av rapporten, inklusive E1-6. Mer information om målen samt förändringar i mätvärden, mätmetoder, betydande antaganden, begränsningar eller källor beskrivs under respektive sektor på sidorna 103–104, samt i beräkningsmetoder på sidorna 118–121. Målens omfattning Totalt omfattar klimatmålen 81 procent av Swedbanks utlåningsvolym, redovisade värde brutto i balansräkningen, och 72 procent av Swedbanks volym för kredit- portföljen. Avseende finansierade utsläpp omfattar målen 39 procent av kund- ernas utsläpp inom scope 1 och 2 i kreditportföljen. När även kundernas utsläpp inom scope 3 inkluderas omfattar målen 18 procent av kreditportföljen. Swedbanks klimatmål är utformade för att omfatta de mest relevanta utsläpps scope per sektor. Utifrån denna avgränsning, det vill säga kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 för alla sektorer samt utsläpp inom scope 3 för olja och gas och bilindustrin, täcker målen 45 procent av de finansierade utsläppen. Det finns flera skäl till att målen omfattar en lägre andel av de finansierade utsläppen än av Swedbanks totala kreditportfölj. Swedbanks bolåne- och fastig- hetsportfölj bedöms ha relativt låg utsläppsintensitet jämfört med andra sek- torer, samtidigt som den utgör en majoritet av koncernens kreditportföljvolym. Swedbank har också relativt liten andel av kreditportföljen mot flertalet av sektorerna som definieras som koldioxidintensiva i NZBA:s ramverk, såsom exempelvis kol (ingen exponering) och olja och gas (endast en liten exponering mot raffinaderier kvar). Swedbank ser kontinuerligt över klimatmålen och deras omfattning. Externa faktorer som kan påverka utfall av målen Swedbanks förmåga att uppnå sina klimatmål inom kreditportföljen är i stor utsträckning kopplad till kundernas omställning. Flera faktorer driver denna omställning, bland annat framväxten av grön teknologi som successivt sänker kostnaderna för hållbara lösningar, skärpta regelverk och styrmedel såsom EU ETS (European Union Emissions Trading System), ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster samt ett växande tryck från investerare på finansierade företag att minska sina utsläpp. Flera av de sektorer där Swedbank har satt upp klimatmål är också beroende av samhällets omställning i stort. Detta omfattar bland annat övergången från fossila bränslen till förnybar energi. För att Swedbank ska nå sina klimatmål krävs en successiv utfasning av fossila bränslen inom respektive sektor. Utveck- ling av ny teknik är också centralt, särskilt för stålindustrin och sjöfart som i hög grad är beroende av utveckling av nya teknologier för produktion av fossilfritt stål och nya typer av fossilfria fartyg. Inom fastighetssektorn beror också utveck- lingen till stor del på nationell förflyttning vad gäller ländernas energimix, samt införande av regelverk eller incitament för energideklarationer, förbättrad energi- effektivitet och utfasning av fossila energikällor. Utfall I tabellerna anges utfall för Swedbanks klimatmål i kreditportföljen. Klimatmål för kreditportföljen1 Utfall Sektor Enhet Mål 2030, % Förändring sedan basår, % 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Basvärde Bolån2 kg CO2 e/m2 –39 –3 11,2 11,5 Kommersiella fastigheter2 kg CO2 e/m2 –43 –24 20,5 26,9 Kraftproduktion tCO2 e/MWh –59 –65 (0,06)³ 0,06 0,08 0,15 0,13 0,14 0,16 Olja och gas miljoner tCO2 e –50 –52 (2,7)³ 3,07 2,99 2,89 4,6 5,7 6,4 Stål tCO2 e/t stål –29 –21 (0,82)³ 0,77 0,68 0,72 0,89 1,13 0,97 Sjöfart 0% alignment delta 0 12,6%³ 17,7% 39,5% 39,5% 1) Målen omfattar utvalda delar av GHG­protokollet kategori 15 och är konsekvent med gränserna för inventering av växthusgasutsläpp. De inkluderar ej koldioxidkrediter. Mål för olja och gas finns angivet i absolut värde, övriga som intensitetsmål för att möjliggöra både tillväxt i sektorn och minskning i utsläpp i enlighet med 1,5-gradersscenariot. Ingen prognos över absoluta utsläpp för målåret finns fram tagen för de sektorer som endast har mål på utsläppsintensitet. Målen har inte granskats av extern part. 2) Utfall rapporteras endast för innevarande år, till skillnad från tidigare rapportering. Under 2025 har en metodförändring i beräkningen av utsläpp tillämpats, vilket innebär att de historiska värdena inte rapporteras i enlighet med den nya metoden. Metodförändringen beror främst på att utsläppsfaktorer från European Energy Agency (EEA) har ersatts med faktorer från International Energy Agency (IEA). För bolån har dessutom energiförbrukningen omfördelats mellan bostadsrätter och bostadsrättsföreningar. 3) För kraft produktion, olja och gas samt stål redovisas estimerat utfall för 2025 inom parentes. Faktiskt utfall för målen är 2024 eftersom utsläppsberäkningarna baseras på kundernas utsläppsdata som inte fanns publikt tillgängliga för 2025 vid rapportens publicering. För sjöfart fanns varken utfall eller estimat av alignment delta tillgängligt vid publiceringstillfället eftersom utfallet baseras på rapportering via Poseidon Principles, som ännu inte publicerat de uppgifter som krävs för att utföra beräkningen. Totala finansierade utsläpp i kreditportföljen från sektorer med klimatmål och målens omfattning Kreditportfölj per sektor1 Finansierade utsläpp4 Totalt, mkr2 Målens omfattning, %3 Scope 2025 (MtCO2e)2 2024 (MtCO2e)2 2023 (MtCO2e)2 2022 (MtCO2e)2 2021 (MtCO2e)2 2020 (MtCO2e)2 Basår5 (MtCO2e)2 Bolån 1 138 499 99 1 och 2 0,51 0,50 Kommersiella fastigheter 289 834 89 1 och 2 0,33 0,34 Kraftproduktion 22 998 52 1 (0,65)6 0,44 0,5 0,89 0,64 0,93 1,18 Olja och gas 3 558 100 1, 2 och 3 (2,69)6 3,07 2,99 2,89 4,63 5,65 6,36 Stål 5 747 93 1 och 2 (0,37)6 0,19 0,18 0,19 0,24 0,49 0,27 Sjöfart 4 741 83 1 och 34 (0,29)6 0,33 0,33 0,57 0,57 1) Volymer, redovisat värde brutto för lån och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser till bostads- och kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart. 2) Företag och tillgångar som täcks av klimatmål. För kraftproduktion, olja och gas samt stål omfattas stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning >500 mkr eller balans omslutning > 1 000 mkr, (2) redo visat värde och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser > 8 mkr. 3) Målens omfattning av kreditportföljens volymer, redovisat värde brutto för lån och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser för sektorn. 4) Omfattar utsläpp scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning. 5) Basår är 2019 för bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål. Basår är 2022 för sjöfart. 6) För kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart rapporteras ett estimerat utfall för 2025 inom parentes, då kundernas utsläppsdata för 2025 inte var publika vid rapportens publicering. 103 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 106 ===== Bolån Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO2e/m2) med 39 procent till 2030 samt 89 procent till 2050 jämfört med 2019 Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och inkluderar lån till hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar. Utfallet för 2025 visar på en 3 procents reduktion av sektorns utsläpps- intensitet för fastighetsportföljen, jämfört med basår 2019. Utsläpps intensiteten minskade både för det svenska (–10 procent) och det baltiska fastighetsbeståndet (–17 procent) i portföljen. Samtidigt har en högre tillväxt i det baltiska fastighetsbeståndet sedan basåret, med högre utsläpps- intensitet, resulterat i mindre reducering av utsläppsintensitet på gruppnivå. Utvecklingen påverkas bland annat av takten i energiomställningen i de länder där koncernen är verksam samt styrmedel och incitament som påverkar hus- hållens vilja och möjlighet att upprätta energideklarationer, förbättra energieffek- tivitet och fasa ut fossila energikällor. Dessa externa faktorer ligger till stor del utanför Swedbanks direkta möjlighet att påverka och innebär en ökad osäkerhet i utvecklingen mot målet. Sammantaget innebär detta att det finns en risk att Swedbank inte fullt ut kan nå målsättningen till 2030. För den svenska bolåneportföljen beror den framtida utvecklingen främst på fortsatt energieffektivisering av fastighetsbeståndet, ökad andel småhus med energideklarationer samt utfasning av fossila uppvärmningskällor. Bland små- husen i Sverige sker omställningen genom investeringar som görs av enskilda hushåll. För att hushållen ska ta kostnaden för energieffektiviseringar kan utbildning och stöd fungera som möjliggörare. De finansierade utsläppen från bolån i de baltiska länderna har fortsatt minskat. Denna minskning drivs av en ökad täckningsgrad av energideklarationer samt en förbättrad energi effektivitet i bolåneportföljen. Swedbank har fortsatt att stödja kunderna inom bolåneportföljen till att göra mer hållbara val genom utvecklande av erbjudanden kopplat till mer energieffektiva fastigheter. Sam tidigt är Swed- bank beroende av omställningen i ländernas energisystem som också står inför andra utmaningar i de baltiska länderna (exempelvis vad gäller energisäkerhet). Andra utmaningar för att ställa om den baltiska bolåneportföljen är den låga energieffektiviteten i fastighetsbeståndet kombinerat med ett beroende av nationella stödprogram för att renoveringar ska kunna genomföras. Dessa strukturella förutsättningar påverkar möjligheten att accelerera utsläpps- minskningstakten framåt och kan därmed också påverka måluppfyllelsen. Kommersiella fastigheter Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO2e/m2) med 43  procent till 2030 samt 91 procent till 2050 jämfört med 2019 Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och inkluderar alla fastig- heter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom detalj handel, kontors- lokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus. Utfallet för 2025 visar på en 24 procents reduktion av utsläppsintensitet för fastighetsportföljen, jämfört med basår 2019. Utsläppsintensiteten inom den svenska delen av portföljen har minskat något jämfört med föregående år. De främsta orsakerna är att andelen finansierade fastig- heter med högre energiklass har ökat samt att fler fastigheter nu omfattas av giltiga energideklarationer. Denna utveckling speglar effekterna av Swedbanks arbete med att säkerställa energideklarationer vid ny finansiering samt att kräva klimat- omställningsplaner för fastigheter med lägre energiprestanda. Utöver det fortsatte även arbetet med energirådgivning till kunderna, i samarbete med Ramboll. För fastighetsbeståndet i de baltiska länderna har utsläppsintensiteten minskat med 22 procent sedan 2019, till följd av ökad finansiering mot energieffektiva fastigheter samt införande av en kontrollprocess vid lånebeslut som inkluderar bedömning av byggnadens energiprestanda och utsläpp. Fokus framåt är att fort- satt förbättra kontrollprocessen och datakvaliteten för port följen, samt stärka kundengagemanget och utforska ytterligare produkttjänster som stödjer kunder i att minska utsläpp relaterade till fastigheterna i de baltiska länderna. Olja och gas (utvinning, produktion och raffinering) Mål: Minska finansierade utsläpp (tCO2e) med 50 procent till 2030 samt 99 procent till 2050 jämfört med 2019 Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, 2 och 3 och omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Utfallet för 2024 visar att absoluta finansierade utsläpp för sektorn olja och gas minskat med 52 procent sedan 2019 vilket innebär att Swedbank redan har uppnått målet att minska de finansierade utsläppen med minst 50 procent till 2030. Orsaken till detta är att Swedbank har valt att kraftigt reducera sin kredit- givning mot olje- och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen är mot ett fåtal raffinaderier. Framöver är det viktigt för Swedbank att övervaka portföljens finansierade utsläpp och utvärdera att kunderna har klimatomställningsplaner som bedöms vara trovärdiga. För ytterligare information, se E1­3 Åtgärder. Kraftproduktion Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/MWh) med 59  procent till 2030 samt 99 procent till 2050 jämfört med 2019 Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Utfallet för 2024 visar på en reduktion om 65 procent av portföljens utsläpps- intensitet, jämfört med 2019 vilket innebär att Swedbank ligger i linje med målet att minska de finansierade utsläppen med 59 procent till 2030. Den förnyelsebara delen av portföljen har fortsatt att växa, vilket har bidragit till att de finansierade utsläppen minskat. I de baltiska länderna har dessutom flera kunder övergått till en större andel förnybar energiproduktion, vilket också haft en positiv effekt. Under året har kundernas klimatomställningsplaner utvärderats. Resultatet visar att majoriteten av kunderna har etablerade klimatomställningsplaner som bedöms vara trovärdiga. Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta utöka finansieringen mot förnyelsebar kraftproduktion samt utvärdera att kunderna har klimat­ omställnings planer som bedöms vara trovärdiga. Stål Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/ton) med 29  procent till 2030 samt 94 procent till 2050 jämfört med 2019 Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Utfallet för 2024 visar på en minskning med 21 procent sedan 2019, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år då utfallet visade på en minskning med 30 procent. Ökningen beror främst på att ett fåtal kunder ökat sin utsläppsinten sitet. Portföljen är koncentrerad till ett begränsat antal kunder, vilket innebär att förändring i exponering mot enskilda kunder har stor påverkan på portföljens totala utsläppsintensitet. Under året har kundernas klimatomställningsplaner utvärderats. Resultatet visar att majoriteten av kunderna har etablerade klimatomställningsplaner som bedöms vara trovärdiga. Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta följa upp portföljens utsläppsintensitet, analysera effekterna av förändrad kreditgivning samt utvärdera att kunderna har klimatomställningsplaner som bedöms vara tro värdiga. Sjöfart Mål: 0 procent alignment delta jämfört med Internationella sjöfarts- organisationens (IMO) mest ambitiösa reduktionsbana till år 2030 (g CO2e/ton-nautisk mile) Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från bränsle- användning och omfattar fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage. Utfallet för 2024 visar att portföljens avvikelse från målbanan för utsläpps- minskningar (”alignment delta”) minskat från 17,7 procent till 12,6 procent. Det innebär att portföljens faktiska utsläppsintensitet ligger närmare den nivå som krävs för att nå klimatmålet, vilket är en positiv utveckling. Det är ett resultat av både förändringar i portföljen, där kreditgivningen till vissa fartygstyper med hög Annual Efficiency Ratio (AER) har minskat, och en generell minskning av utsläppsinten siteten i den kvarvarande fartygsflottan. Den positiva utvecklingen härrör främst till bränslereducerande åtgärder och investeringar, hastighets- optimering och användning av alternativa bränslen, såsom biobränsle. Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta finansiera kunder med klimat omställningsplaner på plats som bedöms vara trovärdiga. Därtill avser Swedbank att stödja kunder i förnyelsen av deras fartygsflottor, både genom finansiering av modernare fartyg och byggnation av nya fartyg med potential att bli fossilfria, samt genom att möjliggöra optimering av befintliga fartyg. 104 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 107 ===== Mål för förvaltat kapital Swedbank Robur Fonder har i sin Klimatstrategi antagit två övergripande klimat- mål: att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål år 2025 och att nå nettonoll- utsläpp år 2050. Fondbolaget har även antagit tre delmål och fem koldioxidmål. Delmålen har tre fokusområden och koldioxidmålen omfattar fem tillgångsslag inom fondportföljen. Diskretionär förvaltning omfattas inte av klimatmålen efter- som det är kunderna själva som fastställer investeringsinriktning och mål för sin portfölj. Fondkapital i Estland, Lettland och Litauen omfattas av egna klimatmål för respektive fondbolag. Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi har godkänts av Swedbank Robur Fonders vd. Målsättningen för nettonollutsläpp följer Paris Aligned Investment Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med best-prac- tice inom fondbranschen. För att sätta koldioxidmål för aktier och företagsobli- gationer har Swedbank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp kommer att minska givet faktorer såsom BNP-tillväxt, befolkningstillväxt samt policyändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av klimat målen analyserat flera klimatscenarier och valt att utgå från IEA NZ2050. Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager (NZAM) och Swedbank Robur Fonder anser att trots att portföljsammansätt- ningen kommer ändras över tid så är basåret generellt representativt för port- följen även i framtiden. Om större ändringar görs i portföljen, kommer basåret justeras. För övriga tillgångsslag har målsättning för antingen Sverige eller EU använts som utgångspunkt och med 2024 som basår och precis som för aktier och företagsobligationer anser Swedbank Robur Fonder att basåret är represen- tativt för portföljen i framtiden. Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitetsmått för att kunna urskilja förändring i koldioxid för underliggande innehav i relation till förändring i totalt förvaltat kapital. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några antaganden kring hur portföljen ska utvecklas. Målen har inte blivit granskade av extern part. För ytterligare information om beräkningar och mätning, se sidorna 119–121. I början av året ändrade Swedbank Robur Fonder enhet för sitt koldioxid mål för aktier och företagsobligationer. Det tidigare måttet viktad genomsnittlig kol dioxidintensitet ersattes av koldioxidavtryck. Ett nytt mål antogs för klimatlös- ningar för aktier och företagsobligationer som är anpassat efter ramverket NZIF. Swedbank Robur Fonder antog nya koldioxidmål för statsobligationer, kommun- obligationer, region obligationer och säkerställda bostadsobligationer, vilket inne- bär att koldioxidmålen nu omfattar nästan hela fondkapitalet. Dessa mål uttrycks i samma intensitetsmått som för aktier och företagsobligationer, förutom säker- ställda bostadsobligationer som uttrycks i totala utsläpp. Detta har påverkat baslinje värdet, men inte de långsiktiga klimatmålen eller hur de ska uppnås. Dessutom har Swedbank Robur Fonder antagit ett nytt klimatmål kallat Portfolio Alignment för tillgångsslagen aktier, krediter och säkerställda bostadsobliga- tioner. De utsläpp som omfattas av Swedbank Roburs Fonders mål ingår även i Totala växthusgasutsläpp, E1­6. Swedbank Robur Fonders mål följs upp årligen. Resultaten granskas av fondbolagets Hållbarhets- och Ägarstyrningsteam och av vd. Resultaten publi- ceras externt i Swedbank Roburs årliga rapport Climate and Nature. Eventuella förändringar i metodik eller mål fastställs av vd. Swedbank Robur Fonder har löpande dialog med sina intressenter. Insikter från dialogerna används övergripande när Swedbank Robur Fonder utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen. Övergripande mål • 2025: Samlade fondkapitalet förvaltas i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål • 2050: Samlade fondkapitalet är senast nettonoll Delmål • Koldioxidavtryck: Minska koldioxidutsläpp till 2030 i enlighet med antagna mål per tillgångslagen aktier och företagsobligationer, statsobligationer, kommun obligationer, regionobligationer samt säkerställda bostads- obligationer. Öka investeringar i emittenter med nettonoll mål. • Klimatlösningar: Öka investeringar i klimat lösningar, med utgångspunkt i EU­taxonomin och motsvarande aktiviteter. • Dialog: Föra dialog med företag inom materiella sektorer som utgör 70  procent av Swedbank Robur Fonders finansierade scope 1 och 2 samt uppströms scope 3 utsläpp. Utfall Swedbank Robur Fonders mål är att det samlade fondkapitalet ska förvaltas i linje med Parisavtalet senast 2025. Fondbolaget har säkerställt att relevanta artiklar i Parisavtalet uppfylls genom de mål och styrdokument som antagits inom ramen för den uppdaterade Klimatstrategin. Exempelvis finns nu utsläpps- kurvor för samtliga tillgångsslag i linje med nettonoll senast 2050 som det samlade fondkapitalet ska följa. Vidare har Swedbank Robur Fonder säkerställt att processer och rutiner i fondförvaltningen är förenliga med artiklarna. Mot denna bakgrund bedömer Swedbank Robur Fonder att 2025 målet är uppfyllt. Klimatmål för förvaltat kapital¹ Utfall Tillgångsslag Enhet Mål 2030, % Förändring sedan basår, % 2025 2024 Basvärde2 Aktier och företagsobligationer tCO2e/mkr –50 –58 1,5 1,3 3,6 Statsobligationer tCO2e/mkr –15 1 10,8 10,7 10,7 Regionobligationer tCO2e/mkr –26 –3 0,96 0,99 0,99 Kommunobligationer tCO2e/mkr –26 9 4,5 4,1 4,1 Säkerställda bostadsobligationer tCO2e –20 4 26 321 25 261 25 261 1) Inkluderar Swedbank Robur Fonder i Sverige. Övrigt förvaltat kapital inom Swedbank, tex förvaltat fondkapital i Estland, Lettland och Litauen samt diskretionär förvaltning omfattas inte. 2) Basår är 2019 för aktier och företagsobligationer och 2024 för resterande tillgångsslag. Finansierade utsläpp i svenska fonder per tillgångsslag med klimatmål och målens omfattning Volymer per tillgångslag Finansierade utsläpp Totalt 2025, mkr¹ Målens omfattning 2025, %2 Scope MtCO2e 2025 MtCO2e 2024 Aktier och företagsobligationer 1 682 098 100 1 och 2³ 2,45 1,99 Statsobligationer 17 960 100 1 0 0 Regionobligationer 4 523 100 1 och 2 0 0 Kommunobligationer 8 914 100 1 0,04 0,02 Säkerställda bostadsobligationer 149 799 100 2 0,03 0,03 1) Inkluderar Swedbank Robur Fonder i Sverige och övrigt förvaltat kapital inom Swedbank, tex förvaltat fondkapital i Estland, Lettland och Litauen samt diskretionär förvaltning omfattas inte. 2) Målens omfattning av investeringsportföljen per tillgångsslag för Swedbank Robur Fonder i Sverige. 3) Dialogmål på scope 3. 105 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 108 ===== Aktier och företagsobligationer Mål: Minska koldioxidavtrycket med 50 procent till 2030 jämfört med 2019 Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1 och 2. Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i aktier och före- tagsobligationer ökat från 1,32 tCO2e/mkr till 1,51 tCO2e/mkr, motsvarande en ökning på 14 procent. Trots denna uppgång visar utvecklingen över tid en tydlig nedåtgående trend, och investeringarna ligger fortsatt väl i linje med målsätt- ningen för 2030. Den huvudsakliga förklaringen till årets resultat är en ökning i förvaltat kapital. Därtill har exponeringen mot tillverkningssektorn, som är mer utsläppsintensiv, ökat, vilket påverkat avtrycket ytterligare. Utfallet kan variera mellan år beroende på omallokeringar och förändringar i portföljsammansätt- ningar, men Swedbank Robur Fonders målsättning är att koldioxidavtrycket över tid ska fortsätta minska i linje med fastställda klimatmål. För att säkerställa detta har påverkansarbetet fortsatt, med fokus på att tydliggöra för portföljbolagen vikten av att sätta och följa upp egna klimatmål. Statsobligationer Mål: Minska koldioxidavtrycket med 15 procent till 2030 jämfört med 2024 Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1. Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i statsobliga- tioner har ökat marginellt. Årets utfall uppgår till 10,83 tCO2e/mkr, vilket motsvarar en ökning med en procent jämfört med föregående års nivå på 10,70 tCO2e/mkr. Trots denna mindre uppgång ligger utvecklingen i linje med de långsiktiga mål- sättningarna. Eftersom svenska statsobligationer utgör den dominerande andelen av investeringarna inom detta tillgångsslag uppvisar portföljen en stabil utveckling mellan åren. Detta innebär samtidigt att koldioxidavtryckets utveckling i hög grad påverkas av Sveriges klimatarbete och de framsteg som görs på nationell nivå. Kommunobligationer Mål: Minska koldioxidavtrycket med 26 procent till 2030 jämfört med 2024 Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1. Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i kommunobliga- tioner har ökat med nio procent från 4,08 tCO2e/mkr till 4,46 tCO2e/mkr. En bidra- gande faktor är ett ökat förvaltat kapital vilket vissa år kan leda till en uppgång men bedöms inte utgöra ett hinder för att nå de långsiktiga målsättningarna. Swedbank Robur Fonder fortsätter sitt dialog arbete med kommuner för att säkerställa att de arbetar mot Sveriges målsättning om netto noll 2045. Regionobligationer Mål: Minska koldioxidavtrycket med 26 procent till 2030 jämfört med 2024 Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1 och 2. Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i regionobliga- tioner har legat stabilt, med en svag nedgång på tre procent från 0,99 tCO2e/mkr till 0,96 tCO2e/mkr. Swedbank Robur Fonder har invester ingar i ett fåtal regioner, vilket gör utfallet känsligt för förändringar i de under liggande innehaven. Säkerställda bostadsobligationer Mål: Minska de finansierade utsläppen med 20 procent till 2030 jämfört med 2024 Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 2. Utfallet för 2025 visar att utsläpp relaterade till investeringar i säkerställda bostadsobligationer har ökat något från 25 261 tCO2e till 26 321 tCO2e, motsva- rande en ökning på fyra procent. En ökning i förvaltat kapital är en bidragande faktor, vilket vissa år kan leda till en uppgång men bedöms inte utgöra ett hinder för att nå de långsiktiga målsättningarna. Den svenska energimixen är en central faktor för att minska utsläppen inom detta tillgångsslag, då utsläppen härstammar från energianvändningen i de underliggande bostäder som utgör säkerhet. 106 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 109 ===== Mål för egen verksamhet Swedbank har som mål att reducera växthusgasutsläpp från egen verksamhet med 60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Koncernen har valt att inklu- dera vissa utsläppskategorier inom scope 3 i målet för att ge en helhetsbild av direkt klimatpåverkan, trots att de utsläppen inte bedöms vara signifikanta. De inkluderar utsläpp från affärsresor, transporter, uppströms utsläpp från energi- användning och företagsägda bilar, avfallshantering samt vatten- och pappers- förbrukning. Målet har fastställts av interna experter men har inte granskats av extern part. Swedbank arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor, bland annat genom att öka andelen virtuella möten, minska affärsresor samt byta till hållbara transportsätt. Möjlighet finns även att resa med Sustainable Aviation Fuel (SAF) för att minska utsläppen. Avdelningen för lokalförsörjning (Real Estate & Facility Management) strävar aktivt efter att optimera användningen av Swedbanks lokaler och säkerställa effektiv energianvändning. Det tidigare målet att reducera energianvändningen med 15 procent per kvadratmeter under perioden 2017–2025 har uppnåtts. Under 2025 har ett nytt mål antagits: att minska energianvändningen med 15 procent per kvadratmeter mellan åren 2025 och 2030. Energianvändning för elbilsladdning är inte inkluderat i målet. Inom avdelningen för lokalförsörjning utgör datadrivna beslutsprocesser, utökade leverantörskrav samt ett förstärkt fokus på social hållbarhet centrala delar av hållbarhetsarbetet. Utfall Förändring sedan basår, % Utfall, tCO2e Basvärde (basår 2019) Scope 2025 2025 2024 2023 Scope 1¹ –49 522 853 692 1 020 Scope 2¹ –56 2 681 3 417 3 678 6 067 Scope 3 Affärsresor2 –80 3 275 3 968 4 400 16 359 Övriga scope 32, 3 22 1 914 2 126 2 354 1 567 Totalt –66 8 392 10 364 11 124 25 013 1) Utsläpp från dotterföretagen Stabelo och Entercard inkluderas ej. 2) Icke betydande utsläpp inom scope 3, men ingår i mål för egen verksamhet. 3) Säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och före tags ägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning samt pappersförbrukning. Egen verksamhet Mål: Minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet med 60 procent till 2030 jämfört med 2019 (tCO2e) Målet omfattar scope 1, 2 (marknadsbaserade) och scope 3 kategorierna; affärs- resor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och före- tagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning samt pappersförbrukning. Utfallet för 2025 visar att Swedbanks mål om att minska utsläppen från den egna verksamheten med 60 procent till 2030 har uppnåtts, med en total reduktion om 66 procent jämfört med 2019. Reduktionen beror främst på en övergång från naturgas till fjärrvärme i Lettland. I Estland reducerades utsläppen ytterligare genom flytten av huvudkontoret till en BREEAM-certifierad byggnad med högre energieffekti vitet. Utsläppen från affärs- resor med flyg minskade också, vilket främst förklaras av en förändrad utsläpps- faktor kopplad till högre fyllnadsgrad på flygningar. Under kommande år avser Swedbank att se över och fastställa nya mål- sättningar för att ytterligare minska utsläppen från den egna verksamheten. Mått Totala växthusgasutsläpp E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Swedbank presenterar direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser från egen verksamhet och värdekedjan nedströms i scope 1, 2 och 3, där de största utsläppen kommer från kreditportföljens kunder och det förvaltade kapitalet. 2024 används som basår, eftersom det var det första året med CSRD­rappor­ tering. Basåret etablerar grunden för att följa upp åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen och utgör därmed basen för upplysningarna om växthus- gasutsläpp. Swedbank mäter och följer upp utsläpp enligt scope 1, 2 och 3. I scope 1 och 2 inkluderas Swedbanks direkta utsläpp från egen verksamhet inklusive dotter- företag. Scope 3 omfattar Swedbanks största utsläpp, vilka består av finansierade utsläpp från kreditportföljen och investeringsportföljen samt faciliterade port- följen från kapitalmarknadsrådgivning. Majoriteten av utsläppen i scope 3 härrör från kundernas verksamheter och investeringar (kategori 15). De åter stående kategorierna (1–14), som tillsammans utgör en mindre del av scope 3, exklude- ras därför från tabellen Bruttoväxthusgasutsläpp. Swedbank fortsätter dock att beräkna och följa upp dessa scope 3-utsläpp för intern styrning och klimat- målsuppföljning för egen verksamhet. Utveckling Swedbank arbetar kontinuerligt med att förbättra uppföljningen av utsläpp av växthusgaser och följer upp detta kvartalsvis med Swedbanks affärsområden. Standarder för beräkning av finansierade utsläpp är fortfarande under utveckling, se avsnittet beräkningsmetoder nedan. För att stärka kvaliteten i koncernens utsläppsrapportering har Swedbank under året utökat täckningsgraden för signifikanta scope 3-utsläpp i kategori 15. Detta innebär att tidigare rapporterade siffror för 2024 har ändrats och inkluderar även utsläpp från scope 3 från fonder i förvaltat kapital samt diskre tionär för- valtning (80 598 221 tCO2e) för investeringsportföljen, utsläpp från beviljade ej utnyttjade låne löften samt eventualförpliktelser för kreditportföljen (9 585 893 tCO2e) samt utsläpp från faciliterade portföljen (769 305 tCO2e). Faciliterade utsläpp avser utsläpp som uppstår när Swedbank agerar som facilitator på skuldkapital marknaden, exempel vis vid utgivning av obligationer. Förändringen påverkar rapporteringen av utfallen för 2024 och medför en bety- dande ökning av rapporterade utsläpp, till följd av den utökade täcknings graden. Denna förändring innebär därmed inte en faktisk ökning av koncernens klimat- påverkan. Majoriteten av de volymer som inte inkluderas från kreditportföljen kommer i huvudsak från konsumentkrediter och kreditinstitut. Inom investeringsportföljen inkluderas inte tillgångarna från främst likviditetsportföljen i balansräkningen. De huvud sakliga undantagen beror på faktorer som brist på tillförlitlig utsläppsdata eller begränsningar i beräkningsmetoder. 2025 års täckningsgrad uppgår till 84 procent av kredit­ och investeringsportföljer volymer. Mål Tabellen Bruttoväxthusgasutsläpp innehåller målkolumner där klimatmål ska presenteras i absoluta tal. Nettonollutsläpp 2050 förväntas innebära successiva utsläppsminskningar för koncernen, i genomsnitt med 3,8 procent per år, jämfört med basåret 2024. Dock väntas utvecklingen av Swedbanks absoluta utsläpp fram till 2050 inte följa en linjär bana. Metoder för utsläppsberäkningar är därtill under utveckling och det förväntas att förbättrad datakvalitet och beräknings- metoder kommer att ha en påverkan på utfallet även framåt. Swedbanks klimatmål för kreditportföljen och förvaltat kapital är främst inten- sitetsbaserade, i enlighet med etablerade internationella ramverk. Detta innebär att uppföljningen av klimatmålen i dagsläget sker genom intensitetsmått snarare än i absoluta tal. För den egna verksamheten rapporteras utsläppsmål i absoluta tal, men dessa är inte nedbrutna per scope. Notera att klimatmålen som presen- teras under Mål, E1–4 har egna separata basår. 107 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 110 ===== Datakvalitet Utsläppsrapporteringens kvalitet påverkas av begränsningar i underliggande data vilket presenteras i tabellerna för kredit- och investeringsportföljerna. Data- kvalitet bedöms i enlighet med PCAF-metoden. Skalan sträcker sig från 1, som innebär verifierad rapporterad data (högst kvalitet), till 5 som innebär att ingen utsläppsdata finns, vilket medför att datan bygger på schablonberäkningar (lägst kvalitet). Datakvaliteten varierar mellan scope 1, 2 och 3. Scope 2 uppvisar generellt högst datakvalitet, medan scope 3 har lägst. Detta beror främst på att Swed- banks kreditportfölj omfattar många mindre bolag, där tillgången till rapporterad och verifierad utsläppsdata är mer begränsad. Jämfört med kreditportföljen uppvisar investeringsportföljen en högre datakvalitet, eftersom den i större utsträckning baseras på rapporterad data från bolag med mer utvecklade processer för klimatrapportering. I takt med att rapporteringskraven stärks, till exempel genom CSRD, får Swed- bank tillgång till mer fullständig och tillförlitlig utsläppsdata från koncernens kunder. Det gör att behovet av uppskattade värden minskar, vilket höjer preci- sionen och transparensen i utsläppsrapporteringen över tid. För närvarande baseras en stor del av utsläppsberäkningarna på schabloner. Utfall Totala utsläpp av växthusgaser har ökat mellan 2024 och 2025. Det härrör främst till en ökning av koncernens scope 3-utsläpp inom kategori 15 för finansierade utsläpp. Inom kreditportföljen förklaras ökningen på nästan 10 miljoner tCO2e huvud- sakligen till en kvalitetsförbättring på den underliggande datan, där Swedbank i högre grad har använt rapporterade utsläppsdata från koncernens företags­ kunder i stället för schablonvärden. För investeringsportföljen förklaras ökningen på drygt 24 miljoner tCO2e främst av en förändrad sektorallokering där förvaltat kapital i större utsträckning placerats inom tillverkningsindustrin, en sektor med hög utsläppsintensitet. Utsläpp inom scope 1 och 2 har minskat. Bruttoväxthusgasutsläpp Retroaktivt År för delmål och mål5 Basår 2024 2024 2025 Föränd- ring, % 2025 2030 2050 Årligt mål i %/Basår Scope 1 växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e)1 853 853 5335 –38 0 -3,8 Scope 2 växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp (tCO2e) 9 500 9 500 8 5635 –10 0 -3,8 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp (tCO2e) 3 417 3 417 2 7145 –21 0 -3,8 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp (tCO2e) 1 Inköpta varor och tjänster2 2 Kapitalvaror2 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2)2 4 Transport och distribution i tidigare led2 5 Avfall genererat i verksamheter2 6 Tjänsteresor2 7 Anställdas pendling2 8 Tillgångar som leasas i tidigare led2 9 Transport i senare led2 10 Bearbetning av sålda produkter2 11 Användning av sålda produkter2 12 Slutbehandling av sålda produkter2 13 Tillgångar som leasas i senare led2 14 Franchiseavtal2 15 Investeringar3 101 429 347 101 429 347 135 598 296 34 0 -3,8 Totala utsläpp av växthusgaser (scope 1, scope 2 och betydande scope 3)4 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 101 439 700 101 439 700 135 607 392 34 0 -3,8 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 101 433 617 101 433 617 135 601 543 34 0 -3,8 1) Swedbank har inga utsläpp från reglerade utsläppshandelssystem. 2) Icke-betydande utsläpp inom scope 3, men ingår i mål för egen verksamhet. 3) Avser finansierade utsläpp i kredit- och investeringsportföljen samt faciliterade utsläpp. 4) Inkluderade växthusgaser; koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O) och köldmedium. 5) Swedbanks klimatmål presenteras i E1-4. 108 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 111 ===== Investeringar i scope 3 kategori 15 Tabellen nedan visar utsläpp från investeringar, kategori 15 i tabellen Bruttoväxthus gasutsläpp, per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kreditportfölj, investeringsportfölj samt de faciliterade utsläpp från koncernens kapitalmark- nadsrådgivning. Dessutom presenteras andelen av respektive portfölj som utsläppsberäkningarna omfattar. De finansierade utsläppen har ökat med 34 procent under året. Av denna ökning står kreditportföljen för en tredjedel och investeringsportföljen för två tredjedelar. Investeringsportföljen utgör en betydande del av utsläppen, motsvarande 79 (82) procent, vilket i huvudsak kan kopplas till förvaltat kapital. Kreditportföljen utgör 20 (17) procent. Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr finansierat) är ett mått som Swedbank använder för att jämföra koncernens portföljer. Koldioxid avtryck för kreditportföljen är 11,56 (7,86) och investeringsportföljen är 37,30 (29,93). För kreditportföljen beräknas utsläpp på 86 (91) procent av deras volym er. För investeringsportföljen beräknas utsläpp på totalt 84 (87) procent, vilket begränsas av att beräkningar saknas för tillgångar i balansräkningen. De efterföljande detaljerade tabellerna för kredit- och investeringsportföljen är strukturerade i enlighet med EU:s standardiserade kodning (NACE). Facilite- rade utsläpp mot svarar mindre än en procent av totalt rapporterade utsläpp och rapporteras därmed inte vidare på detaljerad nivå. Utsläpp från investeringar i scope 3 kategori 15 2025 Utsläpp per kategori (tCO2e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt % totalt Volym, mkr Andel beräknad volym1 (%) Finansierade utsläpp, kreditportföljen 3 689 939 2 086 987 21 750 499 27 527 425 20 2 382 068 86 Finansierade utsläpp, investeringsportföljen 2 305 013 1 143 249 103 761 387 107 209 650 79 2 874 498 84 Faciliterade utsläpp 2 310 2 490 856 421 861 221 1 36 929 0 Totalt 5 997 262 3 232 726 126 368 307 135 598 296 100 5 293 494 84 1) Andelen beräknade utsläpp avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats. 2024 Utsläpp per kategori (tCO2e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt % totalt Volym, mkr Andel beräknad volym1 (%) Finansierade utsläpp, kreditportföljen 4 217 288 1 610 139 11 723 505 17 550 932 17 2 232 606 91 Finansierade utsläpp, investeringsportföljen 1 731 962 946 666 80 429 628 83 108 255 82 2 776 745 87 Faciliterade utsläpp 7 911 5 370 756 879 770 159 1 57 446 0 Totalt 5 957 161 2 562 174 92 910 012 101 429 347 100 5 066 797 86 1) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats. 109 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 112 ===== Kreditportföljen Tabellen nedan presenterar utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kredit- portfölj upp delad per sektor. Dessutom visas datakvalitet enligt PCAF metoden samt hur stor volym och andel som utsläppsberäkningarna omfattar. Finansie- rade utsläpp från kreditport följen avser utlåning till allmänheten och kredi tinstitut och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser. Beräkning har ej genomförts främst för kreditinstitut samt konsumtionslån eftersom tillgänglig data saknas. Swedbank använder olika metoder för att beräkna finansierade utsläpp. För jord- och skogsbruk används en top down-metod. För företagslån används en företagsbaserad metod, vilket står för den största delen av de rapporterade utsläppen. För motorfordon, fastigheter och sjöfart används tillgångsbaserade metoder, där utsläppen beräknas utifrån specifika egenskaper hos respektive tillgångstyp. En mer detaljerad beskrivning finns i avsnittet Beräkningsmetoder nedan. De finansierade utsläppen från kreditportföljen för 2025 uppgick till 27 527 425 (17 550 932) tCO2e, vilket motsvarar en ökning med 57 procent jämfört med 2024. Majoriteten av ökningen beror på att Swedbank förbättrat kvalitén på underliggande data för utsläppsberäkningarna genom att koncernen i högre utsträckning använt rapporterade utsläppsdata från företagskunderna i stället för att basera beräkningarna på schabloner. För vissa företag är de rapporterade utsläppen betydligt högre än tidigare schabloner. Den största andelen av utsläppen (scope 1, 2 och 3) kommer från företags- utlåningen 98 (97) procent. Inom företagsutlåningen är det den högintensiva sektorn tillverkningsindustrin som genererar största utsläppen. Den största ökningen under året har varit i sektorn detalj- och partihandel, främst inom handel; reparation. För sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske ingår negativa utsläpp från svenskt skogsbruk i scope 1. Totalt uppgår detta till 343 748 (412 067) tCO2e. Beräkning- arna för skogsbrukssektorn inkluderar både utsläpp och koldioxid upptag från skogen. Eftersom uppgifterna rapporteras på aggregerad nivå är det inte möjligt att särskilja utsläpp respektive upptag. Koldioxidupptaget från skogsbrukssek- torn resulterar i att de totala rapporterade utsläppen uppvisar ett negativt värde. 2 (3) procent av utsläppen kommer från privatsidan vilka består främst av hypoteksutlåning. Finansierade utsläpp, kredit portföljen, per sektor 2025 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Utsläpp per sektor tCO2e Data- kvalitet¹ tCO2e Data- kvalitet¹ tCO2e Data- kvalitet¹ tCO2e % av utsläppen (scope 1, 2, 3) Volym, mkr Andel beräknad volym2 (%) Privatpersoner 5 879 3,50 502 319 3,58 2 4,00 508 200 2 1 210 661 89 Hypoteksutlåning 0 4,00 500 955 3,58 2 4,00 500 957 2 1 090 116 97 Övrigt 5 879 3,50 1 364 3,73 0 0,00 7 243 0 120 545 14 Företagsutlåning 3 684 060 3,66 1 584 668 3,58 21 750 497 3,77 27 019 225 98 1 171 406 83 Jordbruk, skogsbruk, fiske 327 200 4,88 62 494 4,83 219 814 4,84 609 508 2 64 098 98 varav jordbruk 641 825 45 418 102 369 789 612 3 35 985 varav skogsbruk –343 748 8 919 95 052 –239 777 –1 25 738 Tillverkningsindustri 866 961 2,52 415 047 2,52 8 917 273 2,58 10 199 281 37 99 802 95 Offentliga tjänster och samhälls service 804 380 3,48 85 040 3,56 1 933 518 3,67 2 822 937 10 94 787 92 Byggnadsverksamhet 154 049 3,71 16 829 3,79 846 786 3,85 1 017 664 4 36 537 98 Detalj- och partihandel 599 868 2,90 555 625 2,92 7 785 851 3,08 8 941 343 32 77 533 84 Transport 202 713 3,67 12 649 3,61 238 177 3,72 453 540 2 15 612 97 Sjöfart och offshore 281 514 2,17 882 3,25 128 907 2,45 411 303 1 6 522 62 Hotell och restaurang 6 267 4,07 4 882 4,08 41 022 4,10 52 171 0 6 389 83 Informations- och kommu- nika tions verk sam het 19 391 4,08 12 648 4,09 131 689 4,12 163 729 1 19 505 98 Finans och försäkring 59 943 3,99 6 730 3,98 629 086 4,08 695 759 3 78 995 91 Fastighetsförvaltning 94 040 4,37 352 789 3,72 64 512 4,56 511 341 2 370 336 99 Bostadsrättsföreningar 0 3,13 11 642 3,07 0 4,00 11 643 0 98 556 91 Företagstjänster 248 054 3,89 35 957 3,93 762 763 4,04 1 046 775 4 31 786 100 Övrig företagsutlåning 19 677 4,01 11 454 4,28 51 100 4,01 82 230 0 170 947 12 Totalt 3 689 939 3,66 2 086 987 3,58 21 750 499 3,77 27 527 425 100 2 382 068 86 1) Datakvalitet i enlighet med PCAF. 2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats. 110 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 113 ===== Finansierade utsläpp, kredit portföljen, per sektor 2024 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Utsläpp per sektor tCO2e Data- kvalitet¹ tCO2e Data- kvalitet¹ tCO2e Data- kvalitet¹ tCO2e % av utsläppen (scope 1, 2, 3) Volym, mkr Andel beräknad volym2 (%) Privatpersoner 58 458 3,20 489 859 3,58 0 548 317 3 1 099 937 96 Hypoteksutlåning 0 0,00 485 647 3,58 0 485 647 3 1 044 126 100 Övrigt 58 458 3,20 4 212 3,25 0 62 670 0 55 811 22 Företagsutlåning 4 158 830 4,09 1 120 280 3,86 11 723 505 4,21 17 002 615 97 1 132 669 86 Jordbruk, skogsbruk, fiske 396 201 4,89 64 875 4,85 181 338 4,86 642 414 4 64 459 100 varav jordbruk 765 447 50 058 69 240 884 745 5 42 947 varav skogsbruk –412 067 5 623 80 149 –326 294 –2 19 658 Tillverkningsindustri 1 225 595 3,58 311 408 3,60 6 619 363 3,85 8 156 366 46 113 985 100 Offentliga tjänster och samhälls service 946 273 3,66 92 452 3,69 971 724 3,77 2 010 449 11 100 465 100 Byggnadsverksamhet 147 572 3,92 15 374 4,04 794 795 4,10 957 741 5 36 875 100 Detalj- och partihandel 490 362 4,11 176 060 4,16 1 921 222 4,29 2 587 645 15 73 976 100 Transport 231 475 3,77 14 124 3,68 225 654 3,91 471 254 3 17 984 100 Sjöfart och offshore 592 702 3,43 13 699 4,95 433 485 3,43 1 039 886 6 11 689 100 Hotell och restaurang 6 590 4,05 4 526 4,07 46 280 4,07 57 397 0 7 092 100 Informations- och kommu- nika tions verk sam het 22 371 4,14 16 257 4,15 149 232 4,18 187 860 1 23 377 100 Finans och försäkring 3 290 4,56 1 562 4,56 67 647 4,57 72 499 0 34 777 100 Fastighetsförvaltning 10 323 4,66 370 940 3,65 35 769 4,68 417 032 2 370 641 95 Bostadsrättsföreningar 0 4,64 13 627 3,09 0 5,00 13 628 0 94 154 100 Företagstjänster 75 446 4,02 18 087 4,10 231 984 4,20 325 517 2 30 886 100 Övrig företagsutlåning 10 629 4,38 7 289 4,39 45 009 4,40 62 927 0 152 308 10 Totalt 4 217 288 4,07 1 610 139 3,72 11 723 505 4,21 17 550 932 100 2 232 606 91 1) Datakvalitet i enlighet med PCAF. 2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats. 111 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 114 ===== Tabellen nedan presenterar kreditportföljens största utsläpp i mer granulärt nedbrutna sektorer. Den inkluderar även utsläppen från NZBAs utsläppsintensiva sektorer som inte framgår i tabellen Finansierade utsläpp, kreditportföljen per sektor. Företagsutlåning, sektorer med högst utsläpp och utsläppsintensitet 2025 Utsläpp per sektor Scope 1, 2, tCO2e Scope 3, tCO2e Totalt, tCO2e Volym, mkr Tillverkning 1 282 008 8 917 273 10 199 281 99 802 Utvinning av mineral 104 200 420 772 524 972 6 190 varav kolutvinning (kol) 0 0 0 0 Livsmedelsframställning 81 713 629 126 710 838 6 271 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 105 713 2 580 011 2 685 725 3 534 varav petroleumraffinering (olja) 105 713 2 580 011 2 685 725 3 534 varav stenkolsprodukter (kol) 0 0 0 0 Tillverkning av kemikalier 175 002 297 162 472 164 1 931 Tillverkning av gummi- och plastvaror 36 949 509 832 546 781 5 899 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 34 180 28 880 63 060 549 varav tillverkning av cement 257 141 398 4 varav tillverkning av varor av betong, cement 26 254 22 041 48 294 368 Stål- och metallframställning 392 805 413 010 805 816 5 682 varav framställning av stål 389 870 406 889 796 758 5 382 varav framställning av aluminium 190 307 497 43 Tillverkning av motorfordon 15 429 1 850 169 1 865 598 4 665 Tillverkning av andra transportmedel 24 048 565 095 589 143 7 930 Offentliga tjänster och samhällsservice 889 420 1 933 518 2 822 937 94 787 Försörjning av el, gas, värme och kyla (kraftproduktion) 838 007 1 784 617 2 622 623 48 767 Detalj- partihandel 1 155 492 7 785 851 8 941 343 77 533 112 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 115 ===== Tabellen nedan anger utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kreditportfölj uppdelad per affärsområde samt utlåning och beviljade och ej utnyttjade låne- löften samt eventualförpliktelser. 39 (45) procent av utsläppen kommer från utlåningen och 61 (55) procent av utsläppen kommer från beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventual för­ pliktelser. Utsläppen för kreditportföljen är huvudsakligen hänförliga till affärsområdet Företag och Institutioner. Detta beror främst på att de hanterar företagsutlåning, vilket genererar markant större utsläpp än privatpersoner, samt att de har en stor andel beviljade ej utnyttjade lånelöften och eventualförpliktelser till företag. Baltisk bankverksamhet innefattar både privat- och företagsutlåning, vilket reflekteras i de högre utsläppsutfallen. Inom utlåningen står Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner för ungefär lika stora utsläpp, med 51 (47) procent respektive 47 (50) procent. Utsläppen från beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser kommer huvudsakligen från affärsområdet Företag och Institutioner med 83 (80) procent. Negativa utsläppsvärden i scope 1 för Svensk bankverksamhet samt Premium and Private Banking beror på att beräkningen inkluderar koldioxidupptag från svenskt skogsbruk. Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde 2025 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Utsläpp per affärsområde tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e % av utsläppen (scope 1, 2, 3) Volym, mkr Andel beräknad volym2 (%) Utlåning Svensk bankverksamhet –51 183 4,73 153 520 3,63 153 442 4,85 255 779 2 851 100 98 Baltisk bankverksamhet 1 291 128 3,56 778 474 3,60 3 350 782 3,75 5 420 385 51 300 682 86 Företag och Institutioner 980 876 3,93 527 841 3,59 3 503 551 4,05 5 012 267 47 707 044 78 Premium and Private Banking –28 567 4,89 14 052 3,61 7 285 4,89 –7 230 0 140 552 98 Övriga 2 0 0 2 0 27 261 0 Totalt 2 192 256 3,89 1 473 887 3,61 7 015 060 4,05 10 681 203 100 2 026 638 88 Beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser Svensk bankverksamhet 9 289 4,43 3 640 4,43 58 268 4,43 71 198 0 74 036 3 Baltisk bankverksamhet 413 818 3,14 116 506 3,57 2 340 079 3,20 2 870 403 17 38 051 56 Företag och Institutioner 1 077 567 3,29 492 891 3,31 12 336 143 3,36 13 906 601 83 202 346 97 Premium and Private Banking –2 991 4,67 63 4,67 949 4,67 –1 980 0 2 010 28 Övriga 0 0 0 0 0 38 987 0 Totalt 1 497 683 3,29 613 100 3,35 14 735 439 3,36 16 846 222 100 355 429 73 Kreditportfölj Svensk bankverksamhet –41 894 4,71 157 160 3,64 211 711 4,82 326 977 1 925 136 91 Baltisk bankverksamhet 1 704 946 3,49 894 980 3,59 5 690 862 3,65 8 290 788 30 338 733 83 Företag och Institutioner 2 058 443 3,62 1 020 732 3,51 15 839 693 3,71 18 918 869 69 909 390 83 Premium and Private Banking –31 558 4,86 14 115 3,61 8 233 4,86 –9 210 0 142 561 97 Övriga 2 0 0 2 0 66 247 0 Totalt 3 689 939 3,66 2 086 987 3,58 21 750 499 3,77 27 527 425 100 2 382 068 86 1) Datakvalitet i enlighet med PCAF. 2) Andelen beräknade utsläpp avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats. 113 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 116 ===== Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde 2024 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Utsläpp per affärsområde tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e % av utsläppen (scope 1, 2, 3) Volym, mkr Andel beräknad volym2 (%) Utlåning Svensk bankverksamhet –56 506 4,77 146 982 3,64 166 814 4,86 257 291 3 839 996 98 Baltisk bankverksamhet 1 363 696 3,65 766 386 3,64 1 637 763 3,82 3 767 845 47 287 997 92 Företag och Institutioner 1 064 953 4,30 309 080 3,76 2 572 619 4,42 3 946 652 50 637 995 84 Premium and Private Banking –27 584 4,87 13 054 3,61 7 780 4,86 –6 749 0 132 998 97 Övriga 0 0 2 0 23 572 0 Totalt 2 344 561 4,16 1 235 503 3,67 4 384 976 4,31 7 965 040 100 1 922 558 91 Beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser Svensk bankverksamhet 9 961 4,42 3 915 4,42 61 864 4,42 75 740 1 63 998 3 Baltisk bankverksamhet 564 680 3,87 113 903 3,87 1 167 681 3,87 1 846 265 19 39 716 100 Företag och Institutioner 1 299 666 3,99 256 707 4,01 6 107 700 4,08 7 664 073 80 171 469 100 Premium and Private Banking –1 579 4,63 110 4,61 1 283 4,61 –185 0 991 37 Övriga 0 0 0 0 33 875 0 Totalt 1 872 728 3,99 374 636 4,01 7 338 529 4,09 9 585 892 100 310 048 90 Kreditportfölj Svensk bankverksamhet –46 545 4,75 150 898 3,64 228 678 4,84 333 031 2 903 993 92 Baltisk bankverksamhet 1 928 376 3,67 880 289 3,65 2 805 444 3,81 5 614 109 32 327 712 93 Företag och Institutioner 2 364 618 4,14 565 787 3,84 8 680 319 4,27 11 610 725 66 809 464 95 Premium and Private Banking –29 163 4,85 13 165 3,61 9 063 4,83 –6 934 0 133 989 97 Övriga 0 0 2 0 57 447 0 Totalt 4 217 288 4,07 1 610 139 3,72 11 723 505 4,21 17 550 932 100 2 232 606 91 1) Datakvalitet i enlighet med PCAF. 2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats. 114 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 117 ===== Investeringsportföljen Tabellen nedan anger utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks investerings- portfölj uppdelad per sektor. Finansierade utsläpp från investeringsportföljen avser huvudsakligen utsläpp kopplade till förvaltat kapital, inklusive diskretionär förvaltning. Utsläpp från tillgångar i balansräkningen ingår också i rapporteringen, även om de är mycket små i relation till utsläppen från investeringsportföljen. De sammanlagda utsläppen från investeringsportföljen uppgick till 107 209 650 (83 108 255) tCO2e. Jämfört med 2024 motsvarar utsläppen 2025 en ökning med 29 procent. Under året har förvaltat kapital inom den utsläpps- intensiva tillverkningssektorn ökat. Det är därmed främst den ändrade sektor- allokeringen som lett till ökade finansierade utsläpp. Dessutom har datakvaliten förbättrats, vilket både kan leda till ökade utsläpp men också minskade. Inom tillverkning återfinns den största andelen av utsläpp främst inom tillverkning av elapparatur 27 (32) procent, tillverkning av övriga maskiner 37 (34) procent samt tillverkning av motorfordon 21 (18) procent. Finansierade utsläpp, investeringsportföljen, per sektor 2025 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Utsläpp per sektor tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e % Volym, mkr Andel beräknad volym2 (%) Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 319 1,39 407 1,39 12 416 3,32 15 141 0 1 270 94 Tillverkningsindustri 1 196 505 1,32 828 348 1,46 92 269 938 2,30 94 294 790 88 967 802 99 Offentliga tjänster och samhälls service 781 946 1,88 59 239 1,66 1 209 747 2,28 2 050 931 2 163 891 97 Byggnadsverksamhet 70 139 1,52 15 893 1,54 651 100 2,34 737 132 1 23 091 98 Detalj- och partihandel 73 555 1,39 60 327 1,43 4 734 108 2,21 4 867 990 5 117 839 99 Transport 61 465 1,17 5 638 1,21 150 897 2,41 218 000 0 8 076 100 Sjöfart och offshore 30 255 1,04 489 1,06 320 992 2,24 351 736 0 1 310 100 Hotell och restaurang 2 597 1,29 9 024 2,51 164 215 2,40 175 837 0 7 892 100 Informations- och kommu- nika tions verk sam het 6 667 1,37 68 938 1,37 575 158 2,21 650 762 1 315 275 99 Finans och försäkring 42 003 1,29 70 046 2,01 2 690 459 2,17 2 802 507 3 746 397 95 Fastighetsförvaltning 3 664 1,43 14 315 1,46 747 309 2,33 765 288 1 59 924 99 Företagstjänster 31 871 1,80 10 482 1,82 234 348 2,40 276 700 0 66 807 99 Övrig företagsutlåning 2 029 1,38 106 1,96 701 3,13 2 835 0 394 923 0 Totalt 2 305 013 1,37 1 143 249 1,65 103 761 387 2,26 107 209 650 100 2 874 489 84 varav tillgångar i balans räkningen 463 426 1,52 463 426 309 567 18 varav tillgångar utanför balans- räkningen, förvaltat kapital 1 841 587 1,36 1 143 249 1,65 103 761 387 2,26 106 746 224 2 564 931 92 1) Datakvalitet i enlighet med PCAF. 2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläppen har beräknats. 2024 Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Utsläpp per sektor tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e Data - kvalitet¹ tCO2e % Volym, mkr Andel beräknad volym2 (%) Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 381 2,00 279 2,00 7 127 3,39 8 787 0 1 152 100 Tillverkningsindustri 893 997 2,08 661 833 2,20 70 261 708 2,34 71 817 538 86 898 833 100 Offentliga tjänster och samhälls service 554 019 2,12 52 201 2,04 914 333 2,33 1 520 553 2 123 389 100 Byggnadsverksamhet 34 019 2,17 5 356 2,22 398 228 2,45 437 603 1 20 164 99 Detalj- och partihandel 76 095 2,12 55 821 2,14 4 147 138 2,29 4 279 054 5 118 490 99 Transport 47 434 2,02 6 042 2,07 120 937 2,70 174 413 0 21 576 42 Sjöfart och offshore 29 183 2,00 319 2,07 300 004 2,54 329 505 0 992 99 Hotell och restaurang 2 385 2,00 8 077 2,98 156 289 2,20 166 751 0 7 528 100 Informations- och kommu- nika tions verk sam het 5 756 2,13 55 778 2,13 453 686 2,27 515 220 1 331 960 94 Finans och försäkring 54 729 1,79 68 053 2,44 2 806 127 2,23 2 928 909 4 687 143 95 Fastighetsförvaltning 3 501 2,11 21 563 2,11 383 429 2,43 408 493 0 66 527 98 Företagstjänster 20 708 2,36 8 036 2,38 173 633 2,45 202 377 0 56 917 100 Övrig företagsutlåning 8 754 2,23 3 308 2,24 306 989 3,27 319 051 0 442 073 2 Totalt 1 731 962 2,02 946 666 2,27 80 429 628 2,32 83 108 255 100 2 776 745 87 varav tillgångar i balans räkningen 284 168 1,34 284 168 343 886 12 varav tillgångar utanför balans- räkningen, förvaltat kapital 1 447 794 2,04 946 666 2,27 80 429 628 2,32 82 824 087 2 432 859 92 1) Datakvalitet i enlighet med PCAF. 2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläppen har beräknats. 115 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 118 ===== Energieffektivitet i fastigheter Swedbank har en betydande utlåning till både bostads- och kommersiella fastig- heter. Koncernen stödjer kunder i att förbättra energieffektiviteten och data från energideklarationer, inklusive energiklasser, används för att analysera portföljens prestanda. I tabellerna nedan presenteras redovisat värde och utsläpp per energiklass för bostads fastig heter och kommersiella fastigheter uppdelat per affärsområde. De utsläpp som rapporteras i tabellerna nedan ingår i kreditportföljens utsläpps- tabeller ovan. En betydande del av fastighetsbeståndet saknar energi klassificering och står för en stor andel av de totala utsläppen inom sektorn. För att förbättra kvalitet och precision i framtida utsläppsberäkningar är det viktigt att dessa fastigheter klassificeras. Många av de fastigheter som är energiklassade ligger i mittensegmentet av energi klasser, vilket är vanligt både inom kommersiella fastigheter och bostads- fastigheter. Detta innebär att det finns betydande potential för förbättringar genom riktade åtgärder för ökad energieffektivitet. Den baltiska bankverksamheten har en högre andel fastigheter med energi- klass A. Eftersom klassificeringssystemen skiljer sig åt mellan länder är klas- serna inte helt jämförbara, vilket begränsar möjligheten till direkt jämförelse. I tabellen kommersiella fastigheter anges negativa utsläppsvärden för Premium and Private Banking vilket beror på att beräkningen inkluderar koldioxid- upptag från säkerheter avseende svenska skogsbruksfastigheter. 2025 Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e Bostads- fastigheter Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt % av utsläppen Energiklass A 2 734 14 857 222 754 18 567 128 5 236 17 21 5 402 1,00 B 31 300 6 410 6 736 6 033 50 480 1 951 8 938 1 510 233 12 631 2,34 C 65 504 3 772 15 085 12 445 96 806 6 207 9 567 1 363 743 17 881 3,31 D 94 399 2 649 22 468 16 763 136 279 12 824 9 612 4 761 1 079 28 277 5,24 E 113 215 1 767 27 327 18 526 160 835 21 846 8 227 8 066 1 647 39 787 7,37 F 54 092 1 990 12 288 8 415 76 785 12 247 12 669 3 601 972 29 488 5,46 G 16 343 9 619 2 815 2 568 31 344 5 836 32 793 1 892 982 41 502 7,69 H 123 123 1 524 1 524 0,28 Ej klassificerad 392 093 90 926 14 223 67 410 564 652 70 417 270 485 15 581 6 694 363 178 67,30 Totalt 769 680 132 112 101 164 132 915 1 135 871 131 457 359 051 36 792 12 371 539 671 100 2025 Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e Kommersiella fastigheter Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt % av utsläppen Energiklass A 83 8 739 3 712 23 12 556 –329 140 785 913 17 141 385 5,67 B 409 3 907 13 599 102 18 018 –190 25 130 4 156 –272 28 824 1,16 C 850 687 18 946 138 20 621 178 10 833 5 725 302 17 039 0,68 D 1 059 997 28 155 225 30 437 978 9 172 16 385 267 26 803 1,08 E 960 277 28 612 89 29 939 1 765 4 498 17 059 169 23 491 0,94 F 607 459 12 135 57 13 259 528 5 823 7 267 –81 13 537 0,54 G 380 167 7 299 40 7 886 566 2 468 6 405 11 9 449 0,38 H 495 495 5 324 5 324 0,21 Ej klassificerad 35 022 59 090 58 938 3 806 156 855 –23 291 1 963 208 305 770 –19 950 2 225 737 89,33 Totalt 39 370 74 819 171 396 4 481 290 066 –19 794 2 167 241 363 680 –19 537 2 491 589 100 116 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 119 ===== 2024 Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e Bostads- fastigheter Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt % av utsläppen Energiklass A 2 418 15 624 188 579 18 808 120 10 472 83 17 10 692 1,99 B 27 213 9 072 5 419 4 838 46 542 1 520 16 462 337 176 18 495 3,44 C 57 326 4 155 13 209 10 149 84 839 4 553 12 133 958 535 18 179 3,38 D 83 403 2 366 20 383 13 952 120 104 9 055 9 047 4 686 787 23 575 4,38 E 102 418 1 707 25 797 15 614 145 537 14 185 7 739 9 209 1 118 32 251 5,99 F 49 693 1 707 12 244 7 356 71 000 8 305 10 532 4 379 657 23 873 4,44 G 15 656 7 920 2 767 2 247 28 591 4 508 25 354 1 991 782 32 635 6,06 H 117 117 1 143 1 143 0,21 Ej klassificerad 436 699 83 955 21 542 69 855 612 052 83 885 259 724 26 400 7 423 377 432 70,12 Totalt 774 827 126 623 101 549 124 590 1 127 590 126 130 352 605 48 044 11 495 538 274 100 2024 Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e Kommersiella fastigheter Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt Svensk bankverk- samhet Baltisk bankverk- samhet Företag och Insti- tutioner Premium and Private Banking Totalt % av utsläppen Energiklass A 70 4 492 493 14 5 069 –91 25 435 248 16 25 608 0,99 B 338 2 633 6 258 67 9 296 60 16 068 2 750 –288 18 590 0,72 C 815 505 11 723 92 13 135 250 8 259 5 142 256 13 907 0,54 D 995 1 094 20 983 195 23 267 993 7 766 12 550 548 21 857 0,84 E 1 052 1 488 21 879 84 24 503 1 649 11 793 12 325 182 25 949 1,00 F 615 893 8 633 66 10 208 545 23 108 6 262 –35 29 881 1,15 G 376 796 5 092 39 6 302 358 4 593 7 248 95 12 294 0,47 H 422 422 5 578 5 578 0,22 Ej klassificerad 37 772 56 589 81 684 3 708 179 753 490 978 1 574 019 386 910 –17 380 2 434 526 94,06 Totalt 42 033 68 911 156 746 4 265 271 955 494 742 1 676 619 433 434 –16 606 2 588 189 100 Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter Tabellen nedan anger växthusgasintensitet baserad på nettointäkter. Totala utsläpp av växthusgaser rapporteras i tabell Bruttoväxthusgasutsläpp på sidan 108, medan nettointäkter är summan av ränteintäkter, provisionsintäkter, nettoresultat finansiella poster, försäkringsintäkter, andel av intresseföretags och joint ventures resultat samt övriga intäkter netto, se Resultaträkningen på sidan 182. Netto intäkter för 2025 är 120 415 mkr och för 2024 148 290 mkr. Växthusgasintensitet per nettointäkter 2025 2024 Förändring (%) Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (tCO2e/kr) 0,0011 0,0007 65 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per netto intäkt (tCO2e/kr) 0,0011 0,0007 65 117 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 120 ===== Beräkningsmetoder Nedan presenteras beräkningsmetoder för att kunna beräkna Swedbanks totala utsläpp i scope 1–3. Metoden för beräkningar av utsläpp tar avstamp i GHG- proto kollet. Beräkningarna används även för att kunna följa upp de uppsatta klimat målen som presenteras under Mål, E1-4. Klimatberäkningarna har inte validerats av ett externt organ. Scope 11 Beräkningarna har emissionsfaktorer som kommer från internationellt erkända databaser som IPCC, AIB, BEIS och FN. När aktivitetsdata inte funnits att tillgå har antaganden gjorts beträffande fordonsbränsle baserade på utsläpp från ett ”medelfordon”. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) och kvadratmeteryta (m2). Då det finns god tillgång på aktivitets- data från Swedbanks huvudverksamheter, är det rimligt att använda en alloke- ringsmetod för att täcka in de relativt få enheter som inte levererat aktivitetsdata. Metoden har utgått från GHG-protokollet, och den är vald eftersom GHG-proto- kollet är den internationellt mest erkända metoden. Scope 21 Vid beräkning av platsbaserade scope 2 utsläpp har Swedbank för sin huvud- sakliga verksamhet robust rapportering av aktivitetsdata avseende inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Inköp av el (kWh) är separata från elnätsavgifterna. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) och kvadrat meteryta (m2). Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända databaser som IPCC, BEIS, AIB, CIBSE och FN. Emissionsfaktorer för kontraktsbaserad el kommer från elleverantörers environmental product declaration (EPD:er) eller leverantörsspecifik elmix. I de fall emissionsfaktorer innehåller biomassa sär- redovisas inte procent andelen biomassa. Biogena utsläpp är endast beräknade för fjärrvärme i Estland, samt för vissa fordonsbränslen. Biogena utsläpp är ej separerade. Vid beräkning av marknadsbaserade scope 2 utsläpp tillämpas emissions- faktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstru- ment. Kontraktsinstrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energi- kontrakt, power purchase agreement (PPA) och leverantörsspecifika utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument motsvarade 43 procent av totalför- brukningen år 2025. Andelen försäljning av kontraktsinstrument är 0 procent eftersom Swedbank inte säljer energi. U&We har i beräkningen bedömt ifall presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitetskriterier. Där kontrakts instrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontraktsinstru- ment inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp av residual faktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet i kontor och byggnader där Swedbank har operativ kontroll. Scope 3 Scope 3-utsläpp från egen verksamhet1 Scope 3 utsläpp för klimatmål för egen verksamhet har beräknats baserat på aktivitetsdata som antal/vikt för inköpta produkter, passagerarkilometer, hotell- nätter eller avfallsvikter. Inga spendberäkningar har genomförts för rapporter- ingen 2025. Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända data baser som IPCC, BEIS, CIBS, FN, och enskilda leverantörer. Swedbank kan inte kvanti- fiera den andel scope 3 data som baseras på primärdata från leverantörer och affärspartners i värdekedjan. Scope 3-utsläpp från kategori 15 Investeringar Swedbank har utvecklat ett internt beräkningsverktyg baserat på PCAF-standarden (Partnership for Carbon Accounting Financials) för att beräkna finansierade utsläpp för kreditportföljen. PCAF används för kreditportföljen för att följa branschstandarden av beräkningsmetoder, och för att kunna bedöma relevansen för olika delar av kreditportföljen. Beräkningarna baseras på följande formel: Finansierade utsläpp = Utsläpp X Tilldelningsfaktor Utsläpp = Utsläppen från ett underliggande bolag eller en tillgång Tilldelningsfaktor = Swedbanks finansierade andel av företagets eller till gångens totala värde 1) Swedbank genomför årligen en beräkning i beräkningsverktyget Our Impacts som tillhandahålls av mjukvaruutvecklaren EcoOnline. Tillgång till plattformen administreras av U&We som också genomför kvalitetskontroll av indata, marknadsbaserade energicertifikat och beräkningar. Beräkning genomförs i enlighet med World Business Council for Sustainable Development and World Resources Institutes (WBCSD/WRI) Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol); Corporate Accounting and Reporting Standard. Beräkning av växthusgaser i plattformen Our Impact kvantifierar alla sju Kyotoväxthusgaserna där så är tillämpligt, och mäter dem i enheter för koldioxidekvivalenter, CO2e. De sju gaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), kvävetrifluorid (NF3), svavelhexafluorid (SF6) och perfluorkolväten (PFC). Den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för varje gas är applicerad. Swedbank har ytterligare utökat beräkningarnas omfattning och utvecklat nya metoder. Detta år har Swedbank, utöver uppskattningar av finan sierade utsläpp för kreditportföljen, även gjort uppskattningar för Swedbanks investeringar till statliga enheter. Swedbank Robur Fonders scope 3 utsläpp från investeringar har också lagts till. Swedbank har även uppskattat sina faciliterade utsläpp (facilita- ted emissions). Metoden för att beräkna finansierade utsläpp relaterade till bolån och kommersiella fastigheter har förbättrats, bland annat genom att källan för emissionsfaktorer för elektricitet ändrats från European Energy Agency (EEA) till International Energy Agency (IEA), vilket bedöms ge större noggrannhet. I och med denna metodförändring har även basåret 2019 uppdaterats. Sammantaget har Swedbank utvecklat tillgångsbaserade metoder för Fastig- heter, Motorfordon och Sjöfart, och en beräkningsmetod på företagsnivå definie- rad som Företagslån. För finansiering relaterad till Jordbruk och privatpersoners skogsägande i Sverige har en top-down-metod på landsnivå definierats. Beräkningarna inkluderar generellt inte utsläppsborttagningar (emission removals) på företagsnivå. Utsläppsinbindning (Emission sequestration) tilläm- pas för privatpersoner inom Skogssektorn i Sverige, vilket beskrivs nedan i det relevanta avsnittet. För motparters scope 2 utsläpp används i första hand den marknadsbaserade metoden. Regler för omräkning Swedbank har definierat regler för omräkningar som beskriver vilka typer av händelser som skulle utlösa en omräkning av finansierade utsläpp för basåret, samt en betydande tröskel som skulle vara föremål för omräkning. I enlighet med de definierade reglerna ska finansierade utsläpp omräknas vid: • Strukturella förändringar inom Swedbank-koncernen, såsom förvärv och  avyttringar. • Betydande förändringar i metoden för uppskattning av växthusgasutsläpp (GHG). • Förbättringar i precision av utsläppsfaktorer eller aktivitetsdata (till exempel mer detaljerad information om utsläppsfaktorer per energikälla). • Upptäckter av fel som bedöms vara materiella, individuellt eller kollektivt. • Tillägg av nya scope 3-kategorier. De klimatmål och finansierade utsläppsdata för basåret som redovisats behöver uppdateras om de historiska dataändringarna är betydande och i linje med ovan- stående principer. Effekten anses vara betydande om den uppåtgående eller ned- åtgående påverkan överstiger fem procent för någon sektor/portfölj där klimat- mål är satta. Swedbank kan välja att räkna om basåret även för förändringar som bedöms mindre betydande för att säkerställa enhet lighet, relevans och jämför- barhet av den rapporterade datan över tid. Bolån och Kommersiella fastigheter Bolån definieras som lån till privatpersoner eller bostadsrättsföreningar för för- värv av bostäder. Kommersiella fastigheter omfattar alla lån till företag inom fastighetsförvaltning avseende förvärv av fastigheter för intäktsgenererande verksamheter såsom detaljhandel, kontor, industrifastigheter och flerfamiljshus. I enlighet med PCAF används en tillgångsbaserad beräkningsmetod som om - fattar scope 1 och 2-utsläpp. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar: till delningsfaktorn och byggnadens utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med fastighetens belåningsgrad (loan-to-value ratio) fastställd till baslinjens marknadsvärde, och för lån öppnade efter 2019, lånetillfällets värde. Byggnadens utsläpp uttrycks som mängden kgCO2e per år som byggnadens energianvändning genererar och omfattar tillgångar som bedöms generera utsläpp. Metodiken för att beräkna byggnadens utsläpp är beroende av datatill- gänglighet. I Sverige, för de mest noggranna beräkningarna, används information om uppvärmd yta, energiförbrukning från Energideklarationen (EPC), värmekälla och en emissionsfaktor för varje typ av energi samt en uppskattning av energi- åtgången från boende. I de baltiska länderna används information om uppvärmd yta, EPC samt respektive EPC- och byggnadstypspecifika uppskattningar av energi förbrukningen från PCAF. För beräkningar i de baltiska länderna används även uppskattade EPC:er, inklusive EPC:er som löpt ut upp till tio år sedan. Anta- gandet är att utgångna EPC:er fortfarande är representativa och ger användbar 118 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 121 ===== information även efter utgångsdatumet, eftersom det är bättre att ha någon form av energi relaterad siffra än bara ett genomsnitt baserat på fastighetstyp. När sådana data saknas eller är ofullständiga i både Sverige och de baltiska länderna används uppskattade siffror för uppvärmningsyta och uppskattningar från PCAF baserade endast på fastighetstyp. Motorfordon Motorfordon definieras som finansiering av personbilar, lätta tjänstefordon (skåpbilar), motorcyklar och tunga lastbilar. Traktorer exkluderas på grund av brist på korrekta data att basera beräkningarna på. I enlighet med PCAF används en tillgångsbaserad beräkningsmetod som omfattar scope 1 och 2-utsläpp från motorfordon. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för motorfordon består av två delar: tilldel- ningsfaktorn och fordonets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansie- ring som tillhandahålls för varje motorfordon, dividerat med fordonets marknads- värde vid lånets uppkomst. Fordonets utsläpp uttrycks som mängden utsläpp per år som fordonet genererar. Utsläppen genereras antingen som avgasutsläpp (tailpipe emissions) eller utsläpp kopplade till elförbrukning. För bästa datakvalitet används fordonets avgasutsläppsintensitet per kilometer i kombination med den årliga körsträckan för fordonet. I de fall där uppgiften om avgasutsläpp saknas hämtar Swedbank uppskattningar från PCAF:s databas. Dessa uppskattningar baseras på fordonsattribut såsom märke/modell, fordonstyp och bränsletyp. För scope 2­utsläpp hämtas data från PCAF i samtliga fall. När specifika årliga körsträckor för fordonet saknas, härleds måttet från PCAF:s databas. Sjöfart Sjöfartsberäkningsmetoden avser lån med fartyg som säkerhet för företag verk- samma inom sjöfartsrelaterade branscher. Omfattningen begränsas av datatill- gängligheten eftersom endast fartyg större än 5 000 GT (Gross Tonnage) är skyl- diga att rapportera utsläppsdata enligt Internationella Sjöfartsorganisationens (IMO) föreskrifter. Metoden omfattar scope 1-utsläpp och uppströms scope 3-utsläpp från fartyg samt använder en tillgångsbaserad beräkningsmetod. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för fartyg består av två delar: tilldelnings- faktorn och fartygets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansiering som tillhandahålls för varje fartyg, dividerat med fartygets marknadsvärde vid lånestart. Fartygens utsläpp uttrycks i ton CO2e som ett fartygs bränsleförbruk- ning ger upphov till varje år. Exakta utsläppsberäkningar för fartyg baseras på bränsleutsläppsfaktorn för varje bränsletyp och respektive bränslevolym som förbrukas under ett givet år. Utsläppsfaktorn återspeglar ett fartygs motortyp, storlek och typ av fartyg och skiljer sig mellan de olika bränsletyperna, såsom tung eldningsolja, marin gasolja, flytande naturgas, biobränsle, metanol etc. Jord- och skogsbruk Finansierade utsläppsberäkningar för jordbruksindustrin och delar av skogs- bruksportföljen görs enligt en top-down-metod baserat på Nationella Invente- ringsrapporter (National Inventory Reports) för respektive land och sektor. Denna top-down-metod väljs eftersom metoden för företagslån (Business loan method) överskattar de finansierade utsläppen för koncernen, baserat på jämförande analyser, landsnivåstatistik och anekdotisk analys på gårdsnivå. Omfånget för jordbruksberäkningarna definieras som sektorer relaterade till mejeri, uppfödning av boskap, blandat jordbruk, odling av grödor och annat jordbruk. Omfånget för skogsbruksberäkningarna definieras som aktiviteter relaterade till skogsbruk och gäller endast privatpersoner i Sverige. För övriga verksamheter relaterade till skogsbruk tillämpas metoden för företagslån. Beräkningsmetodik För jordbruket inkluderar top-down-utsläppen ett lands territoriella utsläpp som täcker scope 1 och scope 2-utsläpp. Scope 1 omfattar utsläpp av växthusgaser från jordbruksverksamhet och utsläpp av växthusgaser från organisk jord på odlingsmark och gräsmark. Utsläppen inom scope 2 kommer från den energi som används för stationära och icke-stationära maskiner. Scope 3 läggs till från andra källor och inkluderar endast utsläpp kopplade till produktion av mineral- gödsel som används av jordbruksindustrin på Swedbanks kärnmarknader. Beräkningsmetoden av finansierade utsläpp från skogsbruk använder ett top-down-angreppssätt baserat på värden från National Inventory Report. Dessa värden inkluderar skogens koldioxidupptag. Eftersom värden från rapporten endast rapporteras som en aggregerad siffra är det inte möjligt att särskilja de totala utsläppen från koldioxidupptaget. Det medför att kunder som bedöms enligt skogsbruksmetoden erhåller negativa värden för finansierade utsläpp. Eftersom PCAF i dagsläget inte tillhandahåller en specifik metodik för skogs- brukssektorn har denna metod valts som den mest lämpliga kortsiktiga lösningen. PCAF utvecklar för närvarande en beräkningsmetod för jordbruk och skogsbruk. Företagslån Beräkningsmetoden för Företagslån använder en företagsbaserad metod och tillämpas på alla företagslån såvida inte ett lån omfattas av någon av de andra metoderna. Metoden omfattar kundernas scope 1, scope 2 och scope 3-utsläpp. Det är viktigt att notera att portföljens Scope 3-utsläppsdata fortfarande är ofull- ständiga eftersom de underliggande bolagen fortfarande förbättrar sin scope 3-täckning och sina beräkningsmetoder. PCAF-beräkningar omfattar endast uppströms utsläpp (upstream emissions). Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för företagslån består av två delar: tilldel- ningsfaktorn och företagets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är Swedbanks lånebe- lopp till företaget dividerat med företagets totala tillgångar (som proxy för total skuld + eget kapital). Vilket tillgångsvärde som används baseras på om det är företagets eller koncernens utsläppsinformation som används. Kundens utsläppsdata hämtas antingen från kunders offentliga rapporter eller tillhanda- hålls av kunder bilateralt, alternativt uppskattas utsläppsdatan baserat på region- specifik och branschspecifik proxyinformation som tillhandahålls genom PCAF. Kundens rapporterade siffror, både, finansiella och relaterade till växthusgasut- släpp, baseras på de senaste tillgängliga helårsdata där de senaste data inte är äldre än 24 månader. Avvikelser från PCAF Koncernen har valt att göra vissa avvikelser från PCAF-standarden baserat på datatillgänglighet eller datakvalitet. Avvikelserna är antingen relaterade till meto- derna i sig eller relaterade till antaganden. Swedbank har valt att använda egna metoder för sjöfartyg, jordbruksindustrin och fastigheter i Sverige för Bostads- rättsföreningar (BRF) och tillgångar med tillgängliga EPC:er. Metoden som tilläm- pas på sjöfartyg följer de årliga data på fartygsnivå som krävs av IMO. Metoden som tillämpas för jordbruk och privatpersoner som är involverade i skogssektorn i Sverige följer top-down-uppskattningar med hjälp av Nationella Inventerings- rapporter, marknadsandel och finansieringsinformation. Metoden som tillämpas för fastigheter i Sverige för BRF:er och tillgångar med tillgängliga EPC:er följer den vägledning som tagits fram av Svenska Bankföreningen. Beräkningen för BRF är utvecklad för att undvika dubbelräkning. De huvudsakliga avvikelserna rör följande antaganden: För Företagslån använder Swedbank företagets tillgångs- värde som proxy för eget kapital och skuldvärde på grund av bristande intern datatillgång. För Kommersiella fastigheter erhålls i dagsläget inget uppdaterat fastighetsvärde vid låneändringar till följd av begränsningar i interna datahante- ringssystem. För Motorfordon behandlar Swedbank leasingavtal på samma sätt som utlåning, i enlighet med PCAF-metoden för motorfordon. Nästa steg Swedbank fortsätter att utveckla sina beräkningar och rapportering av finansie- rade utsläpp, bland annat genom att förbättra datakvaliteten och metodologiska aspekter. Swedbank har åtagit sig att fortsätta tillhandahålla transparens och jämförbarhet inom detta område genom att beskriva sina beräkningsmetoder. Scope 3-utsläpp från förvaltat kapital Beräkningar av finansierade och intensitetsbaserade utsläpp i investeringar Investeringar omfattas av GHG-protokollet, scope 3 kategori 15 (investeringar). Swedbank Robur Fonder har inte själva undertecknat PCAF, men ingår i Swed- banks åtagande och följer därmed PCAF:s föreskrifter för de tillgångsslag som det finns metod för. Vid beräkningar används senaste tillgängliga data. Nedan beskrivs de beräkningar som ingår i denna årsrapport. Aktier och företagsobligationer Beräkningen för aktier och företagsobligationer baseras på PCAFs föreskrifter. Koldioxiddata för underliggande investeringar inhämtas från Swedbanks data- leverantör som i sin tur inhämtar rapporterad data från bolagen eller gör en estimering. Beräkningarna omfattar fondinnehavens scope 1, 2 och 3 utsläpp. Finansierade utsläpp (tCO2e): En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, där finansierad andel beräknas som: Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ EVIC innehav n 119 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 122 ===== Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat): Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. Statsobligationer Beräkningen för statsobligationer baseras på PCAFs föreskrifter. Koldioxiddata är rapporterad data från varje stat enligt United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) och omfattar scope 1. Data rapporteras både med och utan Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF). För denna rappor- tering rapporterar Swedbank exklusive LULUCF. BNP data inhämtas från OECD. Finansierade utsläpp (tCO2e): En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, där finansierad andel beräknas som: Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ BNP innehav n Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat): Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. Kommunobligationer PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag, men rekommenderar att det ska han- teras likt statsobligationer då utsläppen i praktiken är desamma. Koldioxiddata inhämtas från SMHI:s Nationella emissionsdatabas. Databasen inkluderar estimerade utsläpp på kommunnivå som är framräknade genom att utgå från Sveriges rapporterade produktionsutsläpp (scope 1). Databasen innehåller utsläpp exklusive LULUCF. BRP (bruttoregionprodukt) inhämtas från SCB. Finansierade utsläpp (tCO2e): En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, där finansierad andel beräknas som: Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ BRP innehav n Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat): Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. Regionobligationer PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag och därmed har Swedbank Robur Fonder utvecklat en egen metod som tar avstamp i den för aktier och företags- obligationer. Detta då verksamheten och strukturen hos svenska regioner i hög grad kan efterliknas ett bolag när det kommer till koldioxidredovisning. Koldioxid- data inhämtas direkt från regionernas årsrapportering och omfattar scope 1, 2 och 3. Finansiell data för eget kapital, avsättningar och skulder, inhämtas även det direkt från regionernas årsrapportering. Finansierade utsläpp (tCO2e): En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, där finansierad andel beräknas som: Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ Eget kapital, avsättningar och skulder innehav n Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat): Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens AUM. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. Säkerställda bostadsobligationer PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag och därmed har Swedbank Robur Fonder utvecklat en egen metod. Säkerställda bostadsobligationer har bolån som säkerhet, vilket gör att man kan uppskatta utsläppen baserat på utsläppen i bolånepoolen. Denna utsläppsdata inhämtas direkt från varje bolåneinstitut. Totala utsläpp (tCO2e): För denna beräkning finns inte samma koncept som finansierad andel, därför kallas den totala utsläpp. Totala utsläpp = Investeringsinnehav n * (Koldioxidutsläppinnehav n / Total utlåningsinnehav n) Scope 3-utsläpp från faciliterade utsläpp Beräkningar av faciliterade utsläpp från skuldkapitalmarknaden Faciliterade utsläpp avser utsläpp som uppstår genom kapitalmarknadstrans- aktioner där Swedbank agerar som facilitator, men inte direkt investerare, på skuldkapitalmarknaden. Dessa utsläpp beräknas enligt en standardiserad metodik som utvecklats av PCAF, del B. Beräkningen baseras på följande formel: Faciliterade utsläpp = årliga utsläpp × tilldelningsfaktor × viktningsfaktor Årliga utsläpp avser företagets totala växthusgasutsläpp under året. Tilldelnings- faktorn avser Swedbanks andel av finansieringen i relation till företagets totala värde. Viktningsfaktorn är en fast faktor som speglar ansvarsnivån för facilite- rade transaktioner. PCAF har fastställt denna till 33 procent för alla kapitalmarknads emissioner som omfattas. Klimatmål för kreditportföljen Bolån Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktions - banan för det 1,5-gradersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitets baserad. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net­Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid­19­ restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthus- gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Under 2025 uppdaterades den underliggande beräkningen för bolåneport- följen, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 10,0 kg CO2e/m2 till 11,5 kg CO2e/m2. Huvudsakliga skäl till förändring i basvärdet 2019 är dels skiftet från att använda utsläppsfaktorer från EEA till utsläppsfaktorer från IEA, dels ändring i allokering av energiförbrukning mellan bostadsrätter och bostadsrätts- föreningar. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet beskrivs på sidorna 103–104 samt 118–119. Kommersiella fastigheter Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan för det 1,5-gradersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net­Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid­19­ restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthus- gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Under 2025 uppdaterades den underliggande beräkningen för portföljen, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 22,8 kg CO2e/m2 till 26,9 kg CO2e/ m2. Huvudsakligt skäl till förändring i basvärdet 2019 är skiftet från att använda utsläppsfaktorer från EEA till utsläppsfaktorer från IEA. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet beskrivs på sidorna 103–104 samt 118–119. Olja och gas Målet omfattar utsläpp från utvinning, produktion och raffinering. Målnivån har fastställts baserat på procentuell minskning som anges i den vetenskapsbase- rade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduktionsbana har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C, vilket kan jämföras med International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ2050) reduktionsbana som har 50 procent sanno likhet att begränsa uppvärmningen till 1,5° C. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvi- valenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 103–104 samt 119. Kraftproduktion Målnivån har fastställts baserat den vetenskapsbaserade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduktionsbana har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C, vilket kan jämföras med International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ 2050) reduktionsbana som har 50 procent sannolikhet att begränsa upp- värmningen till 1,5° C. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansie- rade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapporte- ring av utsläpp. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 103–104 samt 119. 120 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 123 ===== Stål Målnivån har fastställts baserat på en kombination av de vetenskapsbaserade reduktionsbanorna från One Earth Climate Models (OECM) och International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ2050). Globala reduktionsbanor har använts för sektorn givet portföljens globala inriktning. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net­Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19- restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Ytter ligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 103–104 samt 119. Sjöfart Swedbank har antagit ett koncernövergripande klimatmål för sjöfartsportföljen för att klimathänsyn ska integreras i koncernens lånebeslut för fartygsfinansie- ring. Målet innebär att sjöfartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” år 2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) reduktionsbana ”striving for”. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med den valda reduktionsbanan. Målet är baserat på metodik framtagen av Poseidon Principles som är ett glo- balt ramverk för att integrera klimathänsyn i lånebeslut inom sjöfartsfinansiering. Reduktionsbanan är baserad på IMO:s mest ambitiösa klimatmål för sektorn, inklusive att nå nettonollutsläpp 2050. Reduktionsbanan är dock ännu inte helt i linje med 1,5­gradersscenariot. Swedbank har åtagit sig att följa utvecklingen kring metodik för klimatmålsättning inom sjöfart och att revidera målet när för- bättrade reduktionsbanor finns tillgängliga genom Poseidon Principles. Portföljens ”alignment delta” baseras på AER som mäts i g CO2e/ton-nautisk mil, och är en del av rapporteringen som sker genom Poseidon Principles. Målet omfattar de fartyg som täcks av Poseidon Principles (fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage). Målet omfattar fartygens utsläpp utifrån ”well­to­wake” ­ perspektiv, vilket innebär att utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning inkluderas. Målet omfattar de mest relevanta växthus gaserna koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt Swedbanks verksamhet i samtliga hemmamarknadsländer. År 2022 valdes som basår till följd av datatill- gänglighet och givet att det speglar ett år utan på verkan från covid-19-restrik- tioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 103–104 samt 119. Klimatmål för förvaltat kapital Målsättningen för nettonollutsläpp följer Paris Aligned Investment Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med best­practice inom fondbranschen. För att sätta koldioxidmål för aktier och företagsobligationer har Swedbank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp kommer att minska givet faktorer såsom BNP-tillväxt, befolkningstillväxt samt policy- ändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av klimat- målen analyserat flera klimatscenarier och valde att utgå från IEA NZ2050. Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager (NZAM) och Swedbank Robur Fonder anser att trots att portföljsammansätt- ningen kommer ändras över tid så är basåret generellt representativt för port- följen även i framtiden. Om större ändringar görs i portföljen, kommer basåret justeras. För övriga tillgångsslag har målsättning för antingen Sverige eller EU använts som utgångspunkt och med 2024 som basår och precis som för aktier och företagsobligationer anser Swedbank Robur Fonder att basåret är represen- tativt för portföljen i framtiden. Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitetsmått för att kunna urskilja föränd- ring i koldioxid för underliggande innehav i relation till förändring i totalt förvaltat kapital. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några antaganden kring hur port- följen ska utvecklas. Målen har inte blivit granskade av extern part. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 105–106. Klimatmål för egen verksamhet Målet omfattar scope 1, scope 2 och scope 3 (omfattade scope 3 kategorier är: affärsresor, säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvändning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning). Målet omfattar Swedbanks verksamhet på samtliga hemmamarknadsländer samt övriga länder där Swedbank är verksam i (Norge, Finland, Kina och USA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid­19­ restriktioner. Swedbank kan inte specificera vilken andel av målet som gäller för respektive scope, eftersom målet sattes gemensamt för utvalda delar av GHG-protokollet enligt datatillgänglighet 2019. Mål definieras i absoluta tal. De utsläpp som rapporteras för scope 1 och 2 i E1-6 Totala växthusgasutsläpp ligger till grund för målen för utsläppsreduktion. För ytterligare information om beräkningar och mätning mot målet se sidan 118. 121 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 124 ===== E4 Biologisk mångfald och ekosystem Introduktion Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 identifierade indirekt inverkan relaterad till förlust av biologisk mångfald. Koncernens arbete befinner sig fort- farande i en uppstartsfas och rapporteringen är därmed i ett tidigt skede. Rapporteringen utgår från upplysningskraven inom ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Indirekt inverkan till förlust av bio- logisk mångfald Swedbanks potentiella negativa inverkan på biologisk mångfald sker främst genom värde kedjan nedströms, exempelvis via företagsutlåning till verksamheter vars aktiviteter kan bidra till förlust av biologisk mångfald. Positiv inverkan  Negativ inverkan  Möjlighet  Risk  Faktisk inverkan  Potentiell inverkan  Uppströms  Egen verksamhet  Nedströms Strategi och affärsmodell E4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och deras förhållande till strategi och affärsmodell Att vända förlusten av biologisk mångfald är en viktig aspekt av miljömässig hållbar het, där den finansiella sektorn har en central roll genom sin hantering av indirekta effekter på naturrelaterade förluster. Swedbank bedöms ha en potentiellt indirekt negativ inverkan på biologisk mångfald nedströms i värdekedjan. Detta beror främst på koncernens utlåning till företagskunder vars verksamheters aktiviteter kan leda till förlust av biologisk mångfald. Swedbank kan i dagsläget inte bedöma huruvida eller exakt vilka verk- samheter som kan orsaka en negativ inverkan på områden med känslig biologisk mångfald, inklusive markförstöring, ökenspridning, hårdgörning av mark samt på hotade arter. Bakgrunden till det är att vetenskapligt baserade riktlinjer för bank- sektorn och etablerade mätbara indikatorer för att bedöma koncernens inverkan genom sina kunders verksam heter fortfarande är under utveckling. Swedbank har inte identifierat några delar av den egna verksamheten som har en väsentlig inverkan på bio logisk mångfald. Omställningsplan för biologisk mångfald E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och  ekosystem i strategi och affärsmodell Swedbank har ännu inte antagit någon omställningsplan för biologisk mångfald eller utvärderat resiliensen i sin affärsstrategi. Däremot ser koncernen ett behov av att i högre grad beakta biologisk mångfald och ekosystem i den framtida strategin och affärsmodellen. I takt med att mätmetoder utvecklas och förståelsen för Swedbanks inverkan ökar, kommer koncernen i allt större utsträckning att kunna beakta natur och bio- logisk mångfald i verksamheten. Policyer E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Swedbank har antagit styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentlig negativ inverkan relaterad till biologisk mångfald. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Hållbarhetspolicy samt Ställningstagande om klimatförändringar och natur. Styrdokumenten adresserar inte specifikt direkta inverkansfaktorer som bidrar till förlust av bio- logisk mångfald, orsakad inverkan, spårning av aktiviteter som orsakar negativ inverkan längs värdekedjan, uppföljning av biologiska mångfaldens status eller dess samhällseffekter. Swedbank har för närvarande inte antagit en specifik policy för skydd av biologisk mångfald och ekosystem som omfattar kunders operativa anläggningar som ägs, leasas eller förvaltas i eller nära områden med känslig biologisk mångfald. Styrande dokument för biologisk mångfald och ekosystem Hållbarhetspolicy1, 2 Syfte och innehåll ● Fastställer miljömässiga principer för Swedbanks arbete och uppmuntrar koncernen på ett övergripande plan att arbeta för omställningen till en ekonomi som tar hänsyn till natur och biologisk mångfald. ● Baseras på externa regelverk, vetenskaplig evidens och koncernens deltagande i inter nationella initiativ som UN Principles for Responsible Banking (PRB), UN Principles for Responsible Investment (PRI) och UN Global Compact. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare Instruktion – Ställningstagande om klimatförändringar och natur1, 2 Syfte och innehåll ● Anger villkoren för koncernens agenda i klimat- och naturfrågor. ● Beaktar hållbara mark- och jordbruksmetoder, hållbarhet i haven samt åtgärder för att motverka avskogning. ● Som vägledning i ställningstagandet inkluderas Kunming-Montreal protokollet, det globala ramverket för biologisk mångfald som antogs vid FN:s biodiversitetskonferens (COP15). Ansvar ● Beslutad av vd ● Chief Financial Officer är regelverksägare 1) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 2) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Dokumenten upp dateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter. Respektive regelverksägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverks- ägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. 122 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 125 ===== Åtgärder E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem Swedbanks Hållbarhetspolicy betonar att hälsosamma ekosystem är avgörande för ekonomisk och samhällelig motståndskraft samt för långsiktigt värde- skapande. Swedbanks ambition är att verka för att integrera natur och biologisk mångfald i finanssektorn och koncernen deltar i olika samarbeten och forsk- ningsprojekt med fokus på biologisk mångfald. Under det aktuella rapporteringsåret har Swedbank inte explicit integrerat ursprunglig och traditionell kunskap eller naturbaserade lösningar i sina åtgärder för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Swedbank tillämpar inte heller kompensation för biologisk mångfald. Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär- derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Natur- och biodiversitetskrediter För att bidra till ökad kunskap om innovativa ekonomiska incitament för att bevara och utveckla biologisk mångfald, köpte Swedbank under 2023 de första svenska biodiversitetskrediterna i ett pilotprojekt med Orsa Besparingsskog. Biokrediterna har tagits fram inom ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruks- universitet. Sedan dess har Swedbank vidareutvecklat kompetens inom området och varit aktiv i diskussioner med både privata och offentliga aktörer om bio- diversitetskrediter. Under 2025 har Swedbank bland annat deltagit i rundabordssamtal om natur- krediter organiserade av EU-kommissionären för miljö, vatten och cirkulär eko- nomi. Swedbank har även anslutit sig till Swedish Biocredit Alliance för att bidra till utvecklingen av en trovärdig och transparent marknad för biokrediter. Koncer- nen arbetar också kontinuerligt för att öka den interna med veten heten om natur och biologisk mångfald inom koncernen genom olika evene mang. Partnerskap och kunskapsdelning I enlighet med Swedbanks Hållbarhetspolicy deltar koncernen i internationella initiativ, bland annat inom området biologisk mångfald. Genom engagemang i branschforum, samarbeten och forskningsprojekt är syftet att bidra till utveck- lingen av bästa praxis och etableringen av globala standarder. Under 2025 har Swedbank fortsatt att delta i flera initiativ med fokus på bio- logisk mångfald. Syftet med detta är att öka samarbetet med relevanta aktörer och att gemensamt hantera utmaningar kopplade till förlust av biologisk mång- fald. Bland dessa initiativ finns kompetensbyggande program genom Principles for Responsible Banking (PRB Nature Working Group, sedermera PRB Nature Community of Practice). Initiativet syftar till att stödja banker i deras arbete med natur och biologisk mångfald genom att bland annat publicera riktlinjer och rapporter om bästa praxis. Genom att tillhandahålla verktyg och insikter under- lättar initiativet kunskapsutbytet inom banksektorn. PRB Nature Community of Practice är ett internationellt program där banker och intressenter från hela världen deltar, däribland Swedbank som agerade referensgruppmedlem i syfte att främja erfaren hets utbyte. Swedbank är även involverad i Mistra BIOPATH, vilket är ett forskningsprogram som undersöker hur biologisk mångfald kan integreras i finansiellt besluts- fattande. Utöver samarbeten med olika intressenter har Swedbanks arbete under 2025 fokuserat på intern analys och planering framåt. Resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen utgör grunden för fortsatt utveckling och fördjupning inom området. Nästa steg innefattar en mer precis identifiering av drivkrafter bakom förlust av biologisk mångfald i Swedbanks företagsutlåning. Avsikten är att etablera en grund för att hantera dessa frågor genom informerade åtgärder. En nyckelaspekt framåt är att förbättra datatillgång och fördjupa analysen. Mål och mått E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem Swedbank rapporterar inga mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ända- målsenligheten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämför- elser över tid. Det är viktigt att fördjupa arbetet framåt för att öka förståelsen för de drivkrafter som ligger bakom potentiell negativ inverkan. Det är avgörande för att möjliggöra riktade åtgärder och utveckla relevanta mått för att bedöma resultat och ändamålsenlighet. Att utveckla denna förståelse utgör en central del av det kommande arbetet. 123 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 126 ===== Socialt ansvar S1 Den egna arbetskraften Introduktion 1) Samtliga anställda inom koncernen inkluderas i rapporteringen av upplysningarna i detta kapitel. Rapporteringen inkluderar inte egenföretagare eller anställda hos konsult- och bemanningsföretag, om inte annat särskilt framgår. Swedbank har inte utvärderat eventuella väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften på grund av omställningsplaner för att minska negativa inverkningar på miljön. Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och möjligheter relaterade till arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter som väsentliga. Rapportering av upplysningskraven inom ESRS S1 Den egna arbetskraften behandlar områdena arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter tillsammans med anledning av att de nära angränsar till varandra. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Arbetsvillkor Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats, ett arbetsklimat präglat av samarbete, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid har Swedbank en positiv inverkan på medarbet arnas väl befinnande. Faktorer som hot, kränkningar och otillåten påverkan riktad mot kundmötande personal, hög arbetsbelastning och ogynnsamma arbets tider kan leda till en negativ inverkan på med arbetarnas välbefinnande genom ohälsa och ökad sjukfrånvaro. Likabehandling och lika möjligheter för alla Genom att erbjuda en inkluderande arbetsplats med ett aktivt mångfalds- och jämställdhets- arbete, goda utvecklingsmöjligheter samt jämställd lönesättning och representation i styrelse och ledningsgrupper har Swedbank en positiv inverkan på medarbetarna. Detta stärker väl befinnande, engagemang och långsiktig kompetensförsörjning. Genom att erbjuda lika möjligheter för alla, tillgång till utvecklings- och karriär möjligheter samt lika lön för lika arbete kan Swedbank positionera sig inom mångfald och inkludering, och därigenom attrahera och behålla medarbetare.   Positiv inverkan  Negativ inverkan  Möjlighet  Risk  Faktisk inverkan  Potentiell inverkan  Uppströms  Egen verksamhet  Nedströms Strategi och affärsmodell S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell1 Swedbanks medarbetare är avgörande för koncernens verksamhet, kultur och framgång. Den koncernövergripande strategin tydliggör vikten av att attrahera, behålla och utveckla en dynamisk arbetsstyrka för att säkerställa att framtida verksamhets- och kompetensbehov är i linje med strategin och affärsmodellen. I såväl strategin som i affärsmodellen är arbetsvillkor och likabehandling viktiga områden för att skapa ett inkluderande arbetsklimat. Arbetsvillkor Goda arbetsvillkor med fokus på arbetsmiljö och trygghet är ett sätt att bidra till medarbetarnas välmående, engagemang och prestation. Inom arbetsmiljöområ- det arbetar Swedbank strukturerat med fokus på en öppen och transparent dialog mellan chef och medarbetare samt en hållbar balans mellan arbete och privatliv. Swedbank strävar efter att erbjuda en öppen och flexibel arbetsmiljö som främjar samarbete och kunskapsdelning. Arbetsplatskonceptet Swedbank at work är ett strategiskt verktyg för att bidra till detta och för att skapa en attraktiv, inklude- rande och tillgänglig arbetsplats. Alla som verkar på Swedbanks arbetsplatser ska erbjudas en trygg, säker och inkluderande arbetsmiljö, såväl anställda som icke -anställda medarbetare. Swedbanks arbetsvillkor och förmåner gäller som utgångspunkt enbart för anställda i Swedbank. Swedbank verkar på marknader och inom en bransch där tvångsarbete, barn- arbete och människohandel inte är vanligt förekommande. Däremot kan andra faktorer inverka negativt på medarbetarna i Swedbank. I finans sektorn är arbets­ miljö risker i huvudsak relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön så som hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider samt kognitiv och emotionell stress. Detta gäller främst medarbetare i kund mötande roller och blir synligt genom ökad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av de organisatoriska och  sociala aspekterna har Swedbank valt att fokusera på dessa områden i arbetsmiljö arbetet. För ytterligare information om Swedbanks åtgärder i arbetsmiljö området, se avsnitt S1­4 Åtgärder på sidan 127. Likabehandling och lika möjligheter för alla Swedbank främjar en miljö som uppmuntrar medarbetare att ta ansvar för sin egen utveckling. Medarbetarna erbjuds olika möjligheter att utveckla kompe- tenser, för befintliga och framtida roller. Swedbank strävar efter att skapa en inkluderande och ansvarsfull kultur där koncernens värderingar; öppen, enkel och omtänksam, syftar till att skapa ett högt engagemang bland medarbetarna, som vägleds av ett stödjande hand- ledande och ledarskap. Principer för mångfald, jämställdhet och inkludering är centrala i processer som syftar till att motverka diskriminering och främja lika möjligheter. Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella tra- kasserier och mobbning. Möjlighet att kunna utvecklas och göra karriär ska vara densamma för samtliga medarbetare, oberoende av bland annat ålder, kön och etnicitet. Det är viktigt för Swedbank att vara en attraktiv arbetsgivare då koncer- nen är beroende av kompetenta och motiverade medarbetare. Genom att aktivt arbeta med mångfalds-, jämställdhets- och inkluderingsfrågor ur ett kund-, medarbetar- och samhällsperspektiv, kan Swedbank stärka sin position inom området. Målen om en jämn könsfördelning i ledande positioner och utjämnade löne skillnader förstärker den ambitionen. 124 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 127 ===== Policyer S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och möjlig- heter relaterade till medarbetare. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Hållbar- hetspolicy och Swedbanks Uppförandekod som båda omfattar positiv och nega- tiv inverkan relaterat till arbetsvillkor samt positiv inverkan och möjlighet relaterat till likabehandling och lika möjligheter för alla. Swedbanks Ersättningspolicy liksom Swedbanks Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering omfattar positiv inverkan och möjlighet relaterat till likabehandling och lika möjlig heter för alla. Swedbanks Arbetsmiljödirektiv omfattar positiv och negativ inverkan rela terat till arbetsvillkor. Styrdokument för den egna arbetskraften1 Hållbarhetspolicy2 Syfte och innehåll ● Vägledande principer för Swedbanks hållbarhetsarbete, inklusive socialt engagemang samt åtaganden för rättvisa arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. ● Anställda inom Swedbank ska ha rätt till en säker och hälsosam arbetsplats, med lag stadgade arbetstider och ersättning, vilka kan vara en del av kollektivavtal. ● Omfattar bland annat respekt för föreningsfrihet, rätten till kollektivavtal, nolltolerans mot barn- och tvångsarbete samt rätten till en arbetsmiljö med skäliga arbetsvillkor. Människo handel tas inte uttryckligen upp i policyn men är förbjudet på de marknader Swedbank verkar. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare Uppförandekod2 Syfte och innehåll ● Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar och beskriver övergripande hur medarbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer. ● Vägleder medarbetare att bemöta varandra och koncernens intressenter respektfullt i det dagliga arbetet. ● Ingår i introduktionsprogrammet för nya medarbetare. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare ● Samtliga medarbetare signerar den årligen Ersättningspolicy Syfte och innehåll ● Gemensamma principer och praxis för ersättning inom hela koncernen. ● Följer relevanta externa regelverk, däribland Finansinspektionens föreskrifter, EU-lagstiftning och EBA-riktlinjer. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Head of Group HR & FM är regelverksägare Arbetsmiljödirektiv Syfte och innehåll ● Grunden för koncernens systematiska arbetsmiljöarbete. ● Fastställer Swedbanks mål och inriktning för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet och definierar hur Swedbank ska arbeta systematiskt enligt arbetsmiljöagendan. ● Syftar till att skapa en hälsosam arbetsmiljö och förebygga ohälsa och olyckor. Ansvar ● Beslutad av Head of Group HR & FM ● Head of Group HR & FM är regelverksägare Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering2, 3 Syfte och innehåll ● Swedbank tillämpar nolltolerans mot mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Koncernen och dess anställda får inte diskriminera eller trakassera på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, etnicitet, hudfärg, etnisk eller social tillhörighet, genetiska drag, språk, tillhörighet till nationell minoritet, för mögenhet, börd, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning samt politisk uppfattningen eller andra åsikter. ● Alla medarbetare ska ha lika möjlighet till utveckling och karriär samt att en inkluderande arbetsmiljö skapas där olikheter ses som en tillgång och bidrar till affärsnytta. ● Styrelsen, dotterföretags styrelser och högsta ledningen ska bestå av mångfald vad gäller exempelvis kön, ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund. ● Policyn bygger inte på externa standarder eller initiativ från tredje part men refererar till lagar, regler och fackliga avtal, vilka utgör miniminivå. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Head of Group HR & FM är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel- verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. Dokumenten uppdateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter och finns tillgänglig för med arbetare via intranätet. 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 3) Visselblåsning samt processen för hantering av rapporterade fall av diskriminering och trakasserier har etablerats där utbildade utredare i Swedbank är involverade. För ytterligare information, se avsnitt G1­1 Policyer Visselblåsarprocessen på sidorna 141–143. 125 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 128 ===== Policyerna bygger på internationellt erkända regelverk för mänskliga rättigheter och omfattar bland annat förbud mot diskriminering, barnarbete och tvångs- arbete samt rätt till en säker arbetsmiljö och lagstadgade villkor. Processer finns för visselblåsning, hantering av diskriminering och trakasserier, samt syste- matiskt arbetsmiljöarbete och mångfaldsinitiativ. För att öka inkludering och mångfald genomförs utbildningar, workshops och regelbunden kommunikation för att förtydliga ledarnas ansvar att främja en respekt full kultur och motverka olämpligt beteende. Swedbank har en central aktivitetsplan för jämställdhet, mångfald och inkludering. Området leds av kon- cernansvarig för mångfald, jämställdhet och inkludering, med ytterligare mång- faldsansvariga på varje hemmamarknad. Sedan 2022 har Swedbank etablerat en Chief Diversity Officer-roll i koncernledningen, ett roterande tvåårigt ansvar, med syfte att förstärka detta arbete i affärsverksamheten samt att accelerera koncer- nens proaktiva insatser för jämställdhet, mångfald och inkludering. Arbetet med att förebygga diskriminering och trakasserier är en prioriterad fråga. I de återkommande medarbetarundersökningarna ställs frågor om hur inkluderande arbetsplatsen upplevs samt om medarbetare upplever diskri- minering eller trakasserier. Undersökningar omfattar även frågor om medarbetare känner till hur de ska agera i de fall diskriminering eller trakasserier observeras. Swedbank följer kontinuerligt upp utvecklingen inom områden såsom likabe- handling, könsfördelning i chefskap samt i seniora roller, sjuktal, föräldraledighet, åldersfördelning och lika lön för lika arbete. Detta finns uppdelat på enhetsnivå samt för varje hemmamarknad. Information om koncernens policy och de rutiner som används vid diskriminering eller trakasserier finns tillgänglig för alla anställda på intranätet. Swedbank har även nätverk och föreningar som arbetar för att lyfta och arbeta med frågor för marginaliserade grupper. För ytter ligare information om processer och åtgärder, se avsnitt S1­4 på sidan 127. Kommunikation med medarbetare S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbets tagarrepresentanter angående inverkningar Swedbank kommunicerar kontinuerligt med medarbetare via flera kanaler och har etablerade rutiner för kontakt med både medarbetare och arbetstagarrepre- sentanter. Dessa rutiner främjar en öppen feedbackkultur och säkerställer ett löpande informationsutbyte. Dialogen med medarbetare sker främst genom den närmsta chefen samt via internkommunikation i olika kanaler, som intranät och nyhetsbrev och genom fysiska och digitala möten. Arbetsmiljödirektiv Enligt Swedbanks arbetsmiljödirektiv ansvarar chefer för att säkerställa en kon- tinuerlig dialog med medarbetarna om deras välbefinnande och arbetssituation genom regelbundna individuella samtal. Om något framkommer i de enskilda samtalen som kan påverka medarbetarens arbetsmiljö eller hälsa negativt vidtar chefen åtgärder i enlighet med chefsansvaret och arbetsmiljödirektivet. Forum för arbetstagarrepresentanter Swedbank för en kontinuerlig dialog med arbetstagarrepresentanter i olika forum. Swedbank etablerade ett koncernövergripande europeiskt företagsråd (EWC) under 2007, vilket är ett gränsöverskridande forum för information och samråd med arbetstagarrepresentanter från olika europeiska länder där Swed- bank är verksamt. Forumet ska behandla gränsöverskridande frågor som exem- pelvis större organisationsförändringar, personalpolitiska frågor och olika affärs- strategiska initiativ. Swedbanks CEO och CFO deltar regelbundet i dessa möten. Inom den svenska verksamheten förs en löpande dialog med representanter från fackliga organisationer och arbetsmiljöombud, i enlighet med kollektivavtalen. Swedbanks medbestämmandemodell bygger på att de fackliga organisatio- nerna ska involveras tidigt, ges god insyn och möjlighet att påverka beslut kring förändringar i verksamheten som kan påverka koncernens medarbetare. Genom dialogen beaktas arbetstagarrepresentanternas synpunkter, som för in med- arbetarnas perspektiv i Swedbanks beslutsprocesser. Group HR & Facility Management har ansvar för området fackliga relationer. Swedbanks medarbe- tare är även representerade i Swedbanks styrelse av två arbetstagarledamöter och två supple anter. Medarbetarundersökningar Ett av verktygen för att engagera medarbetare är den återkommande medarbetar- undersökningen (People Pulse), som Group HR & Facility Management genom- för. Undersökningen ger medarbetare möjlighet att uttrycka sin syn på verksam- heten och arbetsmiljön genom olika frågor, samtidigt som den också möjliggör en utvärdering av medarbetarnas engagemang och hur väl de uppfattar, förstår och levererar i enlighet med Swedbanks strategiskt viktiga områden. Medarbetar- undersökningen innehåller frågor om huruvida Swedbank upplevs som en inkluderande arbetsplats samt om medarbetaren upplever diskriminering eller trakasserier. Ett urval av frågorna fokuserar på likabehandling utifrån diskrimi- neringsgrunderna för att ge insyn i om vissa medarbetargrupper löper större risk att utsättas för orättvis behandling. Med en genomsnittlig svarsfrekvens på 85 procent ger undersökningen värde- full information till ledare och team för att identifiera och fastställa åtgärder för den kommande perioden. Denna feedback delas och diskuteras också regel- bundet av både koncernledningen och styrelsen. Resultatet från medarbetar- undersökningar sammanställs i index där två av dessa, Engagemangsindex och Hållbara medarbetarindex, utgör nyckeltal som regelbundet följs upp på en kon- cernövergripande nivå. Höga och stabila resultat i dessa index indikerar ett starkt engagemang hos medarbetare, och att arbetsmiljön upplevs som god och hållbar. Utöver de insikter som medarbetarundersökningarna ger, arbetar Swedbank även aktivt med att skapa forum där olika perspektiv kan lyftas fram. Det finns interna medarbetarnätverk, såsom Swedbank Women in Tech och HBTQ+ GLaS- nätverket, som fungerar både som plattformar för nätverkande och erfarenhets- utbyte samt som viktiga kanaler för att identifiera och diskutera utmaningar eller barriärer som medarbetare kan möta. Möten för dialog Två gånger per år möts koncernledningen och medarbetarna i ett så kallat Town Hall­möte, där Swedbanks vd och koncernledning presenterar utvecklingen i Swedbank samt besvarar medarbetarnas frågor. Rutiner för att gottgöra negativ inverkan och kanaler för rapportering S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ inverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem Swedbank har etablerade rutiner för att hantera och åtgärda potentiella väsent- liga negativa inverkningar. Detta inkluderar ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att identifiera arbetsmiljörisker och vidta lämpliga åtgärder för att hantera upp- komna situationer samt arbeta preventivt. För ytterligare information om arbets- miljöarbetet, se avsnitt S1­4 Åtgärder avseende inverkningar, risker och möjlig­ heter på sidan 127. Swedbanks medarbetare uppmuntras att agera etiskt, ta ansvar och vid behov agera mot eventuella missförhållanden. Swedbank har flera kanaler genom vilka medarbetare kan uppmärksamma koncernen på missförhållanden och få dem utredda. Om missförhållanden bekräftas efter genomförd utredning, vidtar Swed- bank lämpliga åtgärder på individ- eller gruppnivå för att åtgärda situationen. Detta kan exempelvis vara arbetsrättsliga åtgärder för att få ett beteende att upphöra eller stödjande åtgärder för att hjälpa den som utsatts. Rapportering av missförhållanden Samtliga medarbetare kan rapportera misstänkta missförhållanden till sin chef eller vid behov till annan ansvarig enhet, samt via ett internt incident- rapporter ingssystem. I Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanas medarbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om allvarliga missförhållanden i verksamheten. Swedbank följer upp rapporter och ärenden som inkommer via visselblåsarfunktionen. Genom att kontrollera tillgänglighet och direkt dialog med visselblåsaren säkerställs att processen fungerar väl. Infor- mation om visselblåsarprocessen finns i koncernens uppför ande kod, som samt- liga medarbetare tar del av. Det saknas uppgift om medarbetarna litar på vissel- blåsar processen. En mer omfattande beskrivning av vissel blåsarfunktionen och processen kring detta finns i G1­1 Visselblåsar funktion på sidan 143. Missförhållanden kan även uppmärksammas via de fackliga organisationerna, arbetstagarrepresentanterna från Swedbanks europeiska företagsråd eller arbetsmiljöombuden, beroende på land och lokal lag. De fackliga organisationer som Swedbank har kollektivavtal med kan kräva skadestånd om Swedbank skulle bryta mot sina kollektivavtalade skyldigheter. En särskild process för att utvärdera om en eventuell gottgörelse är tillräcklig finns inte etablerad. 126 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 129 ===== Åtgärder S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar och strategier för att utnyttja de väsentliga möjligheterna Swedbank har etablerade processer för att minska risken för att koncernens affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa inverkningar för medarbetarna. Exempel på dessa processer är det systematiska arbetsmiljöarbetet, vissel- blåsar process samt processen för den årliga lönekartläggningen. Interna kontroller, och i vissa fall dubbla beslutsprocesser, är etablerade för att förebygga intresse- konflikter och korruption. Swedbank har flera styrdokument som stödjer dessa processer. De uppdateras regelbundet för att möta förändringar i verksamheten, lagstiftning och omvärlden. Med utgångspunkt i koncernens medarbetarrela- terade policyer har det under året vidtagits ett antal åtgärder inom den egna verk- samheten. Syftet är att främja en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverk- samhet. Under 2025 har följande åtgärder varit i fokus: Arbetsvillkor: • Arbetsmiljöarbete på Swedbanks hemmamarknader  — Dialog  — Arbetsmiljökommitté  — Arbetsmiljörond Likabehandling och lika möjligheter för alla: • Lika lön för lika arbete • Nya program för kompetensutveckling Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader, varken finansiella eller icke-finansiella, för åtgärderna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Arbetsvillkor Arbetsmiljöarbete på Swedbanks hemmamarknader Under 2025 färdigställdes implementeringen av det systematiska arbetsmiljö- arbetet i de baltiska länderna med syfte att uppnå ett koncerngemensamt arbete för arbetsrelaterad hälsa. Det innebar en implementering av en arbetsmiljö- kommitté, kvartalsvisa ledningsgruppsmöten om den psyko sociala arbetsmiljön och en regelbunden och strukturerad dialog mellan chef och medarbetare om arbetssituation och välmående. Swedbank har under året erbjudit seminarium kring mental hälsa på arbetsplatsen till samtliga medarbetare i koncernen med syfte att öka kunskapen och förståelsen kring vikten av mental hälsa. I Sverige till handahåller Swedbank ett rikstäckande företagshälsovårdsstöd. I de baltiska länderna tillgodoses motsvarande behov genom sjukvårdsförsäkringar för medarbetarna. Dialog som en del av arbetsmiljöarbetet En central del i det preventiva och systematiska arbetsmiljöarbetet är chefernas regelbundna och nära dialog med varje medarbetare om den egna arbetssitua- tionen, samarbetsklimat, balans mellan arbete och fritid, hälsa och välmående. Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker lokalt i respektive verksamhets led- ningsgrupp och utgår från en koncerngemensam arbetsmiljöagenda som foku- serar på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och indikationer på poten- tiella arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöagendan baseras bland annat på resultaten av medarbetarundersökningar, incidentrapportering, sjuktal, personalomsättning samt omständigheter i eller utanför verksamheten som kan påverka medarbe- tarna. Ledningsgruppernas arbete med arbetsmiljöagendan ligger till grund för risk bedömning, åtgärder och preventivt arbete, och innebär ett enhetligt arbete för hållbara medarbetare i alla verksamheter, på samtliga hemmamarknader. Arbetsmiljökommitté Swedbanks arbetsmiljökommitté är en koncerngemensam grupp bestående av verksamhetschefer, arbetstagarledamöter samt representanter från koncern­ ledningen. Kommitténs uppdrag är att följa upp det lokala arbetsmiljöarbetet på central nivå och samverka mellan koncernens olika verksamheter. Arbetsmiljö- kommittén genomför möten kvartalsvis där uppföljning sker genom att varje affärsområde redovisar sina största arbetsmiljörisker samt åtgärdsplaner med tillhörande aktiviteter. Uppföljning fokuserar på verksamheternas resultat av Hållbara medarbetarindex, bestående av frågor som speglar koncernens största arbetsmiljörisker, sjuktal, personalomsättning samt arbetsmiljörelaterade inci- denter. Hållbara medarbetarindex följs även upp som ett nyckeltal på lednings- nivå i koncernledningen. Sjuktal i form av lång­ och korttidsfrånvaro följs vidare upp av enheten Group Risk. Resultaten av koncernens arbetsmiljömål under året visar att Swedbank har en god arbetsmiljö. Arbetsmiljörond som åtgärd inom arbetsmiljöarbetet I samverkan med arbetstagarrepresentanter genomförs årligen en arbetsmiljö- rond för varje arbetsställe där en systematisk genomgång görs för att undersöka hur den fysiska arbetsmiljön och arbetsplatsens utformning upplevs och stödjer det dagliga arbetet och hälsan. Efter en arbetsmiljörond riskbedöms brister, och åtgärder vidtas. Dessa ronder följs upp två gånger per år på central nivå. Resul- tatet för 2025 visade på ett minskat antal allvarliga och kritiska arbetsmiljörisker på koncernens kontor, vilket bland annat beror på ett intensifierat systematiskt arbetsmiljöarbete med att åtgärda risker enligt fastställd handlingsplan. Relaterade nyckeltal redovisas i S1­14 tabell arbetsmiljöindikatorer, S1­6 tabell personalomsättning samt not K13.9 tabell sjukfrånvaro på sidan 244. Likabehandling och lika möjligheter för alla Swedbank har etablerat ett strategiskt ramverk för mångfald, jämställdhet och inkludering som syftar till att operationalisera Swedbanks Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering. Ramverket klargör hur olika initiativ skapar värde för kunder, medarbetare och samhälle. Det beskriver också specifika mål som ska uppnås och betonar vikten av både affärs- och HR-processer samt styrning, kommunikation och kultur för att nå önskade resultat inom området. Ramverket avser hela koncernen och en översyn sker årligen. Ramverket finns tillgängligt på intranätet för alla medarbetare. Arbetet med att integrera ett tillgänglighetsperspektiv har stärkts, med målet att skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare ges likvärdiga förutsättningar att bidra och utvecklas. Ett exempel är kontorslokalernas miljö som ska stödja inkludering, välbefinnande och olika tillgänglighetsbehov för att ge medarbetare förutsättningar att utföra sitt arbete effektivt. Swedbank mäter och utvärderar arbetet med likabehandling och diskrimine- ring via medarbetarundersökningen. Koncernen följer upp data gällande kön och ålder, vilket grundas på personnummer. Könsfördelningen inom seniora roller, på chefsnivå och i ledande befattningar, följs upp systematiskt för att säkerställa transparens och driva utvecklingen mot en mer jämställd representation. Andra diskrimineringsgrunder i Swedbanks policy för mångfald, jämställdhet och inkludering efterfrågas inte i undersökningen. För ytterligare information om Swedbanks policyer, se avsnitt S1-1 Policyer för den egna arbetskraften på sidan 125. För att öka medvetenhet och engagemang i hela organisationen har medarbe- tare erbjudits flera seminarier och utbildningstillfällen kring inkludering, mångfald och jämställdhet. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitten S1­6, S1­9, S1­15 samt i not K13.9. Lika lön för lika arbete Lika lön för lika arbete innebär att löner bestäms på ett rättvist sätt för alla med- arbetare. I syfte att leverera i enlighet med koncernens strategi om en inklude- rande och jämlik arbetsmiljö, är Swedbanks ersättningsstrategi utformad för att attrahera och behålla en personalstyrka med mångfald, kompetens, erfarenhet och färdigheter. Swedbank följer upp lönegapet varje månad på samtliga hemmamarknader. Detta ger en kontinuerlig kontroll av eventuella skillnader och stödjer arbetet för jämställda löner. I samarbete med de fackliga organisationerna genomför Swed- bank årligen en lönekartläggning som omfattar alla medarbetare i Sverige. Syftet är att identifiera och hantera eventuella osakliga löneskillnader. Under året har förberedelser inför det kommande lönetransparensdirektivet påbörjats. Direktivet börjar gälla i juni 2026 och innebär nya rutiner för transparens, lönekartläggning, rapportering och dialog med fackliga parter. Sammantaget förväntas detta bidra till en strukturerad hantering av ersättningsfrågor, med fokus på rättvisa och transparens. Det förväntas även stödja konti nuitet i personalstyrkan genom minskad personalomsättning. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitt S1­16 Ersättningsindikatorer på sidan 131. Nya program för kompetensutveckling Swedbank fortsätter arbeta för att främja en kultur som värdesätter lärande. Under 2025 har flera initiativ lanserats som gör det möjligt för både chefer och övriga medarbetare att utvecklas i sina nuvarande roller eller förbereda sig för framtida roller. Sex kompetensutvecklingsområden har identifierats, implemen- terats och integrerats i den årliga prestations- och karriärutvecklingsöversynen. Uppföljningen genomförs även via de kvartalsvisa medarbetarsamtalen. Under året har ledarskaps utveckling också varit i fokus. Utveckling av potentiella ledare, AI, dataanalys och digitalt ledarskap är områden där utbildningsprogram har lan- serats för alla medarbetare. Swedbank har även fortsatt att investera i utbildning, särskilt i ESG-relaterade frågor. Uppföljning av prestations- och karriärutveckling samt utbildning görs kontinuerligt. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitt S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling på sidan 130. 127 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 130 ===== Mål S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och möjligheter hanteras Swedbank har antagit två koncernövergripande strategiska mål inom med- arbetar engagemang samt jämställdhet och mångfald. Målen omfattar områdena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter i den egna verksamheten. Medarbetarnas engagemang mäts och följs upp via återkommande under- sökningar för att följa upp positiv inverkan på medarbetarnas välbefinnande. Det ger insikt i hur medarbetarna mår och hur de uppfattar Swedbank som arbets givare och arbetsplats. Inom ramen för detta arbete har specifika delmål för medarbetarna utvecklats. För att bidra till en inkluderande och jämlik arbetsmiljö arbetar Swedbank även aktivt för jämn könsfördelning. Jämställdhets- och mångfaldsmål har fastställts, och nyckeltal används för att följa upp löneklyftor samt könsbalans bland chefer på olika nivåer. Medarbetar- engagemang1 Hållbara medarbetarindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. Engagemangsindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. Jämställdhet och mångfald2 Jämställd könsfördelning Uppnå 40/60, (%): ● Högsta ledningsnivå ● Högre nivåer med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå Jämställda löner för lika arbete ● Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen (lönegap i procentenheter) 1) Baseras på hållbara medarbetarindex och engagemangsindex för koncernen, exklusive PayEx, Stabelo, Entercard (totalt 96 procent av alla anställda). 2) Att bibehålla lika lönemöjligheter för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen avser Swedbanks hemmamarknader (totalt 95 procent av alla anställda). Om målen Mål för medarbetare tas fram av respektive processägare inom Group HR & Facility Management utifrån prioriterade områden och baseras bland annat på resultaten från Swedbanks medarbetarundersökningar. Processägarna ansvarar även för att löpande utvärdera målens relevans och ändamålsenlighet. För att möjliggöra uppföljning över tid är ansatsen att behålla kontinuitet i både mål och uppföljning. Under året har inga förändringar gjorts avseende mätvärden, metoder, antaganden, basår, begränsningar, datainsamling eller källor. De föreslagna målen diskuteras i Group HR & Facility Managements lednings- grupp för att säkerställa att de stödjer Swedbanks medarbetarstrategi. Slutligt beslut fattas av vd. Arbetstagarrepresentanter ingår i Swedbanks styrelse och deltar därigenom i uppföljningen av koncernens målsättningar. Resultatet följs upp kvartalsvis på koncernledningsnivå, jämförs med föregå- ende år, och rapporteras till styrelsen på årsbasis. Målen omfattar alla anställda i Swedbank och gäller för räkenskapsåret 2025. Basvärdet är 31 december 2024. Utfall Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. Resultaten visar på ett fortsatt högt och stabilt engagemang under året. Ett starkt engagemang, sam- arbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet var de områden som fick högst betyg i undersökningen. Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. Under de senaste åren har resultaten för frågor om medarbetarnas arbetssituation varit på en hög och stabil nivå. Den positiva trenden återspeglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö som kombinerar flexibilitet med möjligheter till samarbete på arbets- platsen. Målet att uppnå jämställd könsfördelning bryts ner på flera nivåer inom organi- sationen, på högsta ledningsnivå i de högsta chefsskikten och på de högre nivå- erna, med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå. Utfallet för 2025 är i linje med fastställt mål. Målsättningen att upprätthålla jämställda löner för lika arbete och att minska löneklyftan mellan könen har uppnåtts i enlighet med det fastställda målet, vilket bekräftar en fortsatt positiv utveckling. Resultat medarbetarmål 2025 2024 Index för hållbara medarbetare ≥ 801 84 85 Engagemangsindex ≥ 802 83 84 Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, %3 47/53 47/53 Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efter trädare på högsta ledningsnivå, 40/60, % 3 56/44 57/43 Upprätthålla jämställda löner för lika arbete4 och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 1,0 1,1 1) Skala 1–100. 2) Skala –100 – +100. 3) Utfallet visar kvinnor respektive män 4) Lönegap i procentenheter. Mått Samtliga mätetal som presenteras i tabellerna inom kapitel S1 Den egna arbets- kraften omfattar anställda inom koncernen. Mätetalen har inte validerats av annat externt organ. 128 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 131 ===== Anställda och anställningsformer S1-6 Uppgifter om företagets anställda I tabellerna anges antal anställda utifrån anställningsform, uppdelat på kön och geografi samt personalomsättning inom koncernen. Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller icke-garanterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid). Ytterligare personal relaterade nyckeltal finns i not K13.9 på sidan 244. Antal anställda, kön1 2025 2024 Män 7 702 7 488 Kvinnor 11 927 11 729 Övriga Ej angivet Totalt 19 629 19 217 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Antal anställda, land 2025 2024 Sverige 11 249 11 098 Estland 2 785 2 810 Lettland 2 200 2 200 Litauen 2 944 2 833 Övriga länder 451 276 Totalt 19 629 19 217 Kvinnor Män Totalt Antal anställda per arbetstid och anställningsform, kön1, 2 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Anställda 11 927 11 729 7 702 7 488 19 629 19 217 Tillsvidareanställda 11 084 10 977 7 212 7 073 18 296 18 050 Tillfälligt anställda 843 752 490 415 1 333 1 167 Behovsanställda 361 361 346 288 707 649 Heltidsanställda 10 790 10 600 7 121 6 967 17 911 17 567 Deltidsanställda 776 768 235 233 1 011 1 001 1) Antal anställda redovisas som antal personer vid rapportperiodens slut. 2) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Sverige Estland Lettland Litauen Övriga länder Totalt Antal anställda per arbetstid och anställningsform, land1 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Anställda 11 249 11 098 2 785 2 810 2 200 2 200 2 944 2 833 451 276 19 629 19 217 Tillsvidareanställda 10 498 10 384 2 626 2 676 2 041 2 048 2 705 2 679 426 263 18 296 18 050 Tillfälligt anställda 751 714 159 134 159 152 239 154 25 13 1 333 1 167 Behovsanställda 691 639 0 0 0 0 0 0 16 10 707 649 Heltidsanställda 9 687 9 613 2 705 2 712 2 185 2 182 2 909 2 794 425 266 17 911 17 567 Deltidsanställda 871 846 80 98 15 18 35 39 10 0 1 011 1 001 1) Antal anställda redovisas som antal personer vid rapportperiodens slut. Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättningen under rapporteringsperioden, antal anställda 1 227 1 442 Antal anställda som lämnat företaget frivilligt eller på grund av uppsägning, pensionering eller dödsfall i tjänst under rapporteringsperioden, % 6,3 8 Kollektivavtal S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog I tabellen anges andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och social dialog (genom arbetstagarrepresentation i Swedbanks europeiska företagsråd och/eller till följd av kollektivavtal). Swedbanks europeiska företagsråd är ett forum för social dialog, information och samverkan med arbetstagar- representanter. Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal uppgick till 58 procent vid årets slut. Kollektivavtalstäckning¹ Social dialog¹ Täckningsgrad, % Anställda – EES² Anställda – utanför EES² Företrädare på arbets- platsen, EES² 0–19 Estland, Finland, Lettland, Litauen, 20–39 40–59 60–79 Norge 80–100 Sverige Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen 1) Endast länder med en betydande anställd arbetsstyrka inkluderas. 2) Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (EES). 129 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 132 ===== Mångfald S1-9 Mångfaldsindikatorer I tabellerna anges könsfördelning på högsta ledningsnivå samt åldersfördelning bland anställda i Swedbank. Könsfördelning i antal och andel anställda på företagsledningsnivå¹ 2025 2024 Kvinna Antal 7 7 % av totalt på högsta ledningsnivå 47 47 Man Antal 8 8 % av totalt på högsta ledningsnivå 53 53 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Fördelning av antal och andel anställda per åldersgrupp 2025 2024 Under 30 år 3 699 3 723 Andel anställda under 30 år, % 19 19 Mellan 30 och 50 år 11 534 10 957 Andel anställda 30–50 år, % 59 57 Över 50 år 4 396 4 537 Andel anställda över 50 år, % 22 24 Tillräckliga löner S1-10 Tillräckliga löner Swedbank erbjuder konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner som är anpassade efter Swedbanks etablerade jobbarkitektur och relevant marknads- data. Swedbank genomför årligen en strukturerad löneöversyn för att säkerställa att alla medarbetare erhåller en tillräcklig ersättning i nivå med gängse referenslöner och i enlighet med gällande lagstiftning och kollektivavtal i respektive verksam- hetsland. Swedbank följer även utvecklingen av marknadspraxis kring tillräckliga löner på de baltiska hemmamarknaderna för att säkerställa att ersättningen är ansvarsfull och hållbar. Swedbank arbetar systematiskt med principen om lika lön för lika arbete, eller arbete av lika värde, och strävar efter att upprätthålla rättvisa, transparens och icke-diskriminering i hela löneprocessen. Kompetens utveckling S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling I tabellen anges i vilken utsträckning anställda fått ta del av utbildning, kompetensutveckling och karriärutvecklingsöversyn under 2025 samt 2024, uppdelat per kön. Ytterligare information om kompetensutveckling finns i SBM­3 och S1­4. Kvinnor Män Totalt Prestations- och karriärutveckling samt utbildning¹ 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Andel anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriär utvecklingsöversyner, % 91 91 92 93 91 92 Antal prestations- och karriär utvecklingsöversyner2 10 872 10 698 7 087 6 959 17 959 17 657 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 24 30 17 21 22 27 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. 2) Varje anställd ska delta i ett prestations- och karriärutvecklingssamtal per år i enlighet med interna krav. Arbetsmiljö S1-14 Mått för arbetsmiljö I tabellen anges internt rapporterade arbetsmiljöskador i form av arbets miljöolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Arbetsmiljöskador som rapporteras har upp- kommit på, eller till följd av arbetet. Olyckor i samband med resor till eller från arbetet ingår inte. Ytterligare information om sjuktal finns i not K13.9 på sidan 244. Anställda Icke anställda Arbetsmiljöindikatorer 2025 2024 2025 2024 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av Swedbanks arbets miljö system för hälsa och säkerhet baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer 100 100 100 100 Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har orsakats av arbets relaterade skador och arbets relaterad ohälsa 0 0 Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa hos andra arbetare som arbetar på Swedbanks anläggningar 0 0 Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbets kraften 19 25 0 0 Frekvensen av registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften1 0,7 0,9 0 0 Antal dagar som gått förlorade på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa² 4 1) Antalet olycksfall per miljon arbetade timmar. 2) Började mätas 2025, endast anställda. 130 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 133 ===== Balans mellan arbete och fritid S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid I tabellen anges andelen anställda som har tagit ut föräldraledighet eller vård av barn per år upp delat på könstillhörighet. Samtliga anställda inom koncernen har rätt till föräldraledighet. Swedbank mäter endast föräldraledighet och vård av barn som mått för ledighet av familje skäl. Ytterligare information om föräldraledighet finns i not K13.9 Nyckeltal på sidan 244. Andel anställda som har tagit ut föräldraledighet eller vård av barn, per kön¹, % 2025 2024 Kvinnor 17 16 Män 16 15 Totalt 17 16 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Ersättning S1-16 Ersättningsindikatorer I tabellerna anges den procentuella löneskillnaden mellan kvinnor och män samt förhållandet mellan ersättningen till den anställda med högst ersättning och medianersättningen för samtliga anställda i koncernen. Även skillnader i lika lön för lika arbete redovisas. Syftet är att visa på hur stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män är, hur stor ojämlikheten är vad gäller ersättning och huruvida det finns stora löneskillnader inom Swedbank. Löneskillnad mellan könen1, % 2025 2024 Sverige 16 19 Estland 28 29 Lettland 28 29 Litauen 32 32 Övriga länder 23 Totalt, koncernen2 27 28 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor, alla anställda. 2) Omfattar samtliga anställda. Övriga länder särredovisas inte för 2024. Total ersättningskvot, vd jämfört med anställda1 2025 2024 Swedbank, koncernen2 31 31 1) Skillnad i total ersättning mellan den anställda med högst ersättning och övriga anställdas medianersättning. 2) Omfattar samtliga anställda. Skillnader i lika lön1, % 2025 2024 Sverige 1,3 1,6 Estland 0,2 0,1 Lettland 0,1 0,2 Litauen 0,8 –0,2 Total2 1,0 1,1 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor som utför lika arbete (Equal Pay Gap). 2) Omfattar anställda på Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Anmälningar och incidenter relaterade till mänskliga rättigheter S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Swedbanks medarbetare kan använda flera kanaler för att uppmärksamma kon- cernen på missförhållanden, bland annat ett internt incidentrapporteringssystem och Swedbanks visselblåsarfunktion. Under 2025 anmäldes totalt 39 diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, i dessa kanaler. Detta avser diskrimineringsfall i Swedbanks hemmamarknader (Sverige, Estland, Lettland och Litauen) som utretts av Group HR & FM. Det totala antalet klagomål som lämnats in genom Swedbanks visselblåsar- funktion och som utretts av Group HR & FM uppgick till 42 under 2025. Detta inkluderar inte eventuella ärenden som rör diskriminering, inklusive trakasserier i Swedbanks hemmamarknader. För ytterligare information om rapportering av missförhållanden, se avsnitt S1­3, sidan 126. Under 2025 har Swedbank inte utgett några böter, viten eller ersättningar kopplade till incidenter och klagomål som redovisats ovan. Swedbank har inga upptäckta fall av allvarliga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter, såsom tvångsarbete, människohandel eller barnarbete som rör Swedbanks anställda. 131 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 134 ===== Beräkningsmetoder Anställda och anställningsformer Antalet anställda redovisas som antal personer och avser det totala antalet anställda i koncernen vid rapportperiodens slut. Swedbank använder intern infor- mation för att räkna alla medarbetare med uppdelning efter kön, anställningstyp och land. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-system: HRMS, POL och HCM. Om systemdata saknas för en juridisk person tillhanda- håller enhetens representant uppgifterna. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är full ständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon se- kventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads rapporter). Kollektivavtal och social dialog I Sverige omfattas alla anställda av kollektivavtal förutom vd och koncernledning samt anställda i det under hösten förvärvade bolaget Stabelo. Även anställda i Danmark omfattas av kollektivavtal. Anställda i Entercard och Swedbanks norska filialer samt PayEx­anställda i  Finland omfattas också av kollektivavtal. Övriga anställda omfattas inte av kollektivavtal. För att redovisa graden för kollektivavtalstäcknig i Norge och Finland har en beräkning gjorts av hur stor andel av anställda i Norge och Finland som omfattas av kollektivavtal jämfört med det totala antalet anställda. I tabellen för kollektiv- avtalstäckning och social dialog inkluderas endast länder med en betydande anställd arbetsstyrka. Betydande anställd arbetsstyrka definieras som minst 50 anställda (head count) som utgör minst 10 procent av Swedbanks totala antal anställda. Inga antaganden har gjorts. Mångfald Beräkningar och uppgifter om kön och ålder baseras på anställdas person- nummer och juridiskt kön, kvinna/man. Den baseras inte på självidentifierande uppgifter. Könsfördelning i antal och procent på högsta ledningsnivå avser antal anställda per kön vid rapportperiodens slut. Högsta ledningen betraktas som vd och koncernledningen. Fördelningen av anställda per åldersgrupp är antalet anställda uppdelat per åldersgrupp (under 30 år, 30–50 år och över 50 år) vid rapportperiodens slut. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-system: HRMS, POL och HCM. Om systemdata saknas för en juridisk person tillhanda- håller enhetens representant uppgifterna. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är  fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon sekventa (att uppgifterna stämmer över- ens med tidigare års- och månads rapporter). Kompetensutveckling Andel anställda som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal är uppdelat på kön. För att redovisa genomsnittligt antal utbildningstimmar använder Swedbank följande beräkning: totalt antal genomförda utbildningstimmar av anställda per könskategori dividerat med det totala antalet anställda per könskategori. Siffror redovisade i upplysningskravet S1­6 används för total sysselsättning och syssel- sättning efter kön. Data som används för beräkningar hämtas från koncernens HR-system: SABA. Om data om en viss juridisk person saknas i systemen ombeds en representant för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon se- kventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads rapporter). Antaganden Om uppgifter saknas för en juridisk person antas resultatet överensstämma med genomsnittet eller procentandelen för övriga juridiska personer. Arbetsmiljö I Swedbank rapporteras arbetsrelaterade skador så som arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar enligt rådande lagstiftning i varje land till respektive myndig het. Arbetsrelaterade olyckor, sjukdomar och ohälsa rapporteras även internt som incidenter i Swedbanks incidentrapporteringssystem av respektive anställd och icke-anställd alternativt chef, i samråd med arbetsmiljöombud. Vissa bolag inom koncernen har inte tillgång till incidentrapporterings- systemet. Uppgifter om arbetsmiljörelaterade incidenter för dessa bolag har tillhandahållits av representanter för verksamheten. Tabellen Arbetsmiljöindikatorer redovisar internt rapporterade arbetsskador i form av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar som även har rapporterats till myndigheter. Dessa arbetsskador har uppkommit på arbetsplatsen eller på grund av arbetet. Olyckor som uppkommit i samband med resor till eller från arbetet, så kallade färdolyckor, är inte inkluderade. När det gäller mätetalen för antal och frekvens av registrerade arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften antas att inga anmälningar avser olyckor bland icke-anställda, eftersom detta inte har specificerats i anmälningarna. Alla personer i den egna arbetskraften omfattas av Swedbanks arbetsmiljö- system. Swedbanks arbetsmiljösystem innebär att koncernen tillämpar lokal arbetsmiljölagstiftning i samtliga länder samt att ett internt systematiskt arbets- miljöarbete bedrivs i respektive land. Avseende icke-anställd arbetskraft har Swedbank som beställare ett gemensamt arbetsmiljöansvar tillsammans med den icke-anställda arbetskraftens arbetsgivare Swedbanks arbetsmiljösystem är föremål för extern granskning. Som exempel kan nämnas att i Sverige genomför Arbetsmiljöverket återkommande punktin satser och granskar hur Swedbank strukturerar och hanterar det syste- matiska arbetsmiljöarbetet samt resultatet av arbetsmiljöarbetet, mot bakgrund av EU:s och Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Swedbank genomför även interna granskningar av arbetsmiljöarbetet årligen. Balans mellan arbete och fritid Antal anställda som tar ut föräldraledighet eller vård av barn, utifrån kön. Procent- satsen beräknades genom att dividera det totala antalet anställda som tagit ut familjeledighet eller vård av barn under 2025 med det totala antalet anställda per den 31 december 2025. Data hämtas från de interna HR-systemen (POL och HRMS) och indata från juridiska personers representanter. Ersättning Löneskillnader mellan könen beräknas som skillnaden mellan bruttotimlönen för alla män och bruttotimlönen för alla kvinnor i förhållande till männens bruttolöne- timme. Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Ett positivt procent tal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa. Total ersättningskvot vd jämfört med anställda beräknas som den årliga totala ersättningen för koncernens högst betalda individ (vd) i förhållande till medianen för den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda individen). Tillämpningsområdet för båda mätetalen är alla anställda inom koncernen. Om data saknas för en juridisk enhet tillhandahåller en representant från enheten denna data. Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap) beräknas som jämförelse mellan genom- snittliga löneindex för män och kvinnor per befattningsnivå och marknad. Tillämpningsområdet är Swedbanks hemmamarknader. Ett positivt procenttal betyder att män har högre ersättning än kvinnor för lika arbete och vice versa. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-systemet HCM. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är  fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon sekventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads- rapporter). Antaganden Om vissa juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat överensstämmer med den totala procentandel som observerats för de andra juri- diska personerna. Eftersom Swedbanks anställda på hemmamarknaden utgör cirka 95 procent av koncernens totala antal anställda antas att medianen för den totala ersättningen per år för koncernen är lika med medianen för den totala ersättningen för hemmamarknaderna. Incidenter och anmälningar Uppgifterna om det totala antalet klagomål baseras på under 2025 inkomna ärenden i Swedbanks visselblåsarfunktion som överlämnats till och utretts av Group HR & FM i Sverige. Uppgifter om diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, omfattar även ärenden som inkommit via andra kanaler genom vilka medarbe- tarna och chefer kan uppmärksamma problem och som utretts av Group HR & FM i Swedbanks hemmamarknader. Swedbank har ett arbetssätt där chef med stöd av Group HR & FM initialt hanterar ärenden som rör beteenden på arbetsplatsen. Dessa ärenden kan sedan eskaleras till Group HR & FM för vidare utredning. Uppgifter om upptäckta fall av allvarliga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter, såsom tvångsarbete, människohandel eller barnarbete som rör Swedbanks anställda har tillhandahållits av representanter för verksamheten. 132 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 135 ===== S4 Konsumenter och slutanvändare Introduktion 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och risker relaterade till dataskydd och informationssäkerhet samt inverkan relaterad till finansiell hälsa som väsentliga. Rapporteringen sker i enlighet med upplys­ ningskraven inom ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare och behandlar ­ områdena­separat­då de­är­olika­till­sin­karaktär. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare Dataskydd Swedbank hanterar stora mängder personuppgifter, och en felaktig hantering av kund­ information kan medföra negativa effekter på samhället samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet. Vid en bristande hantering av kundinformation kan det medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes­ och/eller regelefterlevnadrisk. Informations- säkerhet Som en samhällsviktig finansiell institution är informationssäkerhet avgörande för Swedbank. Både privat och offentlig sektor kan inverkas negativt om dataintrång inträffar i Swedbanks system vilket skulle kunna påverka möjligheten att utföra nödvändiga bankärenden. Swedbank, som hanterar stora mängder data, kan utsättas för dataintrång och cyberkriminalitet. Dataintrång och cyberattacker kan medföra betydande kostnader, påverka kundernas förtroende negativt och i för läng ningen minska intäkterna. Eventuella regulatoriska överträdelser kan leda till böter och sanktioner. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Finansiell hälsa Swedbank erbjuder privatekonomisk rådgivning och utbildning vilket kan främja finansiell inkludering, höja den ekonomiska kunskapsnivån samt bidra till ökad ekonomisk trygghet. Detta kan­i­sin­tur­ha­en­positiv­inverkan­på­individens­ekonomi­och­bidra­till­ökad­finansiell­ ­ stabilitet­i samhället. ­Positiv­inverkan  ­Negativ­inverkan  ­Möjlighet  ­Risk  ­Faktisk­inverkan  ­Potentiell­inverkan  ­Uppströms  ­Egen­verksamhet  Nedströms Dataskydd I Swedbanks verksamhet behandlas en betydande mängd personuppgifter. Att skydda­kundernas­information­är­av­högsta­prioritet,­och­korrekt­hantering­ är avgörande­för­att­upprätthålla­intressenternas­förtroende.­För­att­säkerställa­ att behandlingen sker på ett sätt som respekterar individens rättigheter, til l ämpas noggrant utformade rutiner och åtgärder. Strategi och affärsmodell S4 SBM-3 Strategi och affärsmodell Swedbank erbjuder ett stort utbud av finansiella tjänster som medför ett bety­ dande ansvar för hantering av känsliga kunddata. För Swedbank som finansiell aktör är detta fundamentalt för koncernens strategi och verksamhet, eftersom det kräver att all hantering sker på ett korrekt och säkert sätt som förhindrar skada för kunder, medarbetare och andra berörda intressenter. En bristfällig hantering kan leda till kränkning av den personliga integriteten, förlorat för­ troende, misstro och oro bland kunder, vilket kan utgöra en finansiell risk för ­ Swedbank.­ Swedbank har processer för att identifiera och hantera risker vid behandling av personuppgifter.­Arbetet­baseras­på­policyer­och­riktlinjer­enligt­dataskydds­ förordningen, GDPR1. Det innebär att produkter och tjänster utformas för att uppfylla regelverket och skydda både kunder och medarbetare. Hanteringen ska vara­i linje­med­koncernens­strategi­och­interna­styrning.­ Olika grupper kan påverkas av Swedbanks hantering av personupp gifter, exempelvis befintliga och blivande kunder, medarbetare inklusive konsulter, samt besökare på Swedbanks kontor. Det är viktigt för Swedbank att kommunicera på ett sätt som gör det möjligt för kunder att förstå hur deras uppgifter behandlas och hur de kan utöva sina rättigheter, ställa frågor eller lämna klagomål. Detta inkluderar även utsatta grupper. Policyer S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och risker relaterade till dataskyddsområdet. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Håll­ barhetspolicy, Swedbanks Uppförandekod, Policy för uppföranderisk samt Policy för kundklagomål som omfattar negativ inverkan och risk relaterat till dataskydd. 133 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 136 ===== Styrande dokument för dataskydd1 Hållbarhetspolicy2 Syfte och innehåll ● Grunden för socialt engagemang och arbete med mänskliga rättigheter. ● Koncernen ska agera med tillbörlig aktsamhet i såväl den egna verksamheten som­i affärsrelationer.­ ● Policyn inkluderar internationellt erkända principer och riktlinjer för mänskliga rättig heter som The Universal Declaration of Human Rights, UN Global Compact, The UN Guiding Principles on Business and Human Rights och nationellt antagna FN­konven tioner och fördrag inom mänskliga rättigheter. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare Uppförandekod2 Syfte och innehåll ● Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar och beskriver övergripande hur medarbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer. ● Vägleder medarbetare i att interagera respektfullt med varandra och koncernens intressenter i det dagliga arbetet. ● Anger vikten av att agera i enlighet med lagar och förordningar om individers grund läggande rättigheter och friheter, inklusive grundläggande rätt till skydd av sina personuppgifter. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare ● Varje medarbetare behö­ ver signera den årligen Policy för uppföranderisker Syfte och innehåll ● Grundläggande riktlinjer för hanteringen av uppföranderisker. ● Beskriver principerna som ska iakttas när koncernen behandlar personuppgifter samt utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid data behandling och hantering av risker kopplade till marknadsuppförande. ● Personuppgiftsrättigheter innefattas som en del av koncernens åtagande att respektera mänskliga rättigheter genom att följa EU­riktlinjer i anslutning till GDPR. ● Policyn bygger inte på några externa standarder eller initiativ från tredje part. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare Policy för kundklagomål Syfte och innehåll ● Grunden för Swedbanks arbete med att ta emot och hantera kundklagomål. ● Beskriver­hur­medarbetare­ska­hantera­klagomål­och­koncernens­arbete­för­att ­ förebygga framtida klagomål. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Head of Group Brand and Communications är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel­ verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera­brister,­införa­kontroller­och­rapportera­risker­inom­ordinarie­riskhantering.­Dokumenten­uppdateras­årligen­utifrån­synpunkter­från­relevanta­intressenter­och­finns­ tillgänglig för med arbetare via intranätet. 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. Skydd av personuppgifter enligt GDPR Swedbank följer regelverket GDPR, vilket innebär ett ansvar att värna individens rätt till sina personuppgifter. Regelverket bygger på internationellt erkända konventioner och prin ciper för skydd av mänskliga rättigheter. Dessa gäller inte enbart Swedbanks kunder utan alla vars personuppgifter hanteras av Swedbank. Kunder får bland annat information om personuppgiftsbehandling på Swed­ banks externa hemsidor och kan även kontakta koncernens dataskyddsombud. Swedbanks riskhantering bygger på principen om tre försvarslinjer. Genom en strukturerad­ansvars­ kedja­med­oberoende­kontroller­säkerställs­att­bristande­ efterlevnad följs upp, hanteras och rapporteras. Detta minskar inte bara risker och förbättrar den operativa effektiviteten i Swedbank, utan bygger även för­ troende hos kunder, medarbetare och andra intressenter. Vidare skapar detta en kultur­av­transparens­och­ansvarstagande­som­skyddar­individers­rätt­till­ integritet. För närvarande mäter Swedbank inte antalet rapporterade fall gällande bristande respekt för internationella principer och riktlinjer, där konsumenter och/ eller slutanvändare i nedströms värdekedja involveras. Gottgörande vid eventuell personuppgiftsincident, i form av kompensation, hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Rutiner för kundkontakt S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Swedbank informerar om hur och varför koncernen samlar in och behandlar kunders personuppgifter samt ger vägledning för hur kunder kan utöva sina rättig heter. På så sätt skapas förutsättningar för kunder att upprätthålla sina rättig heter rörande personuppgiftshantering. Informationen finns tillgänglig på Swedbanks externa hemsidor och applikationer samt via kundmöten. Det finns även andra möjligheter att komma i kontakt med Swedbank, exempelvis via internet banken, kundcenter, brev, e­post eller genom direkt besök på ett fysiskt kontor. Denna information tillgängliggörs på ett tydligt och begripligt sätt för alla kundgrupper.­ Om kunden har synpunkter på hanteringen finns möjlighet att lämna klagomål. Klagomålen registreras i koncernens interna system för hantering av kundklago­ mål och utgör en viktig källa för Swedbank att identifiera och utveckla nödvän­ diga förändringar baserat på kundernas önskemål. Genom denna process kan kund ernas perspektiv integreras i Swedbanks beslut om åtgärder Kundklagomåls processen inkluderar uppföljning, utvärdering och implemen­ tering av förbättringsåtgärder. Swedbank åtgärdar klagomål kvartalsvis för att identifiera och implementera lösningar. 134 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 137 ===== Swedbanks hantering av personuppgifter ska alltid bedrivas i linje med kon cernens etablerade processer och rutiner som bygger på principer om dataskydd: • Laglighet, korrekthet och öppenhet • Ändamålsbegränsning • Uppgiftsminimering • Korrekthet • Lagringsminimering • Integritet och konfidentialitet • Ansvarsskyldighet Swedbank har etablerade enheter för dataskyddsarbete inkluderat dataskydds­ ombudet, och säkerställer att följa gällande regelverk när det gäller svarstider på individuella förfrågningar rörande personuppgifter. Kunder kan även vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) gällande Swedbanks behandling av deras personuppgifter. Om Swedbank skulle brista i efterlevnad av personuppgiftshantering ska drabbade individer, om möjligt, kontaktas via telefon eller e­post. När detta inte är möjligt,­kan­information­ges­via­hemsida­eller­andra­publika­kanaler.­Kontakt­ med de drabbade individerna ska ske utan dröjsmål. Det yttersta ansvaret för rätt och­riktig­hantering­av­personuppgifter­inom­Swedbank­ligger­hos­vd.­Det­ operativa ansvaret i hanteringen av personuppgiftsincidenter är delegerat till koordinatorer för personuppgiftsincidenter och beslutsfattare. Swedbank utvärderar om processerna gällande dataskydd är ändamålsenliga genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvars­ linjen. Incidenthantering S4-3 Rutiner för gottgörelse Utöver Swedbanks policyer, instruktioner och direktiv gällande efterlevnad av GDPR finns Data Breach Guidelines som beskriver hur koncernen ska agera vid personuppgiftsincidenter samt hur åtgärdernas tillräcklighet utvärderas. I enlig­ het med gällande regelverk utreder Swedbank om eventuell gottgörelse ska utgå till den berörda individen om Swedbank bidragit till negativ inverkan genom bristande dataskydd. Om en omprövning skett av ett personuppgiftsärende och kunden inte är nöjd med det slutliga beslutet av Swedbanks kundombudsman, kan kunden vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), hemkommunens konsumentvägledare eller Konsumenternas Bank­ och finans­ byrå. Information om detta finns på Swedbanks hemsida. Swedbank har även personuppgiftsbiträden, företag som för Swedbanks räkning hanterar registrerade personuppgifter, och en trestegsprocess för tillbörlig aktsamhet. Detta innebär: • Bedömning av eventuella personuppgiftsbiträden innan kontrakt upprättas för att lämpliga tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga kompletterande åtgärder finns på plats, garantera efterlevnad av GDPR­kraven och uppfylla avtalsenliga skyldigheter. • Bevakning av att etablerade personuppgiftsbiträden upprätthåller och fort sätter att utveckla säkerhet kring hantering av personuppgifter. • Offboarding­fas för att säkerställa att personuppgiftsbiträdet returnerar och raderar alla personuppgifter i enlighet med etablerade personuppgifts biträdes kontrakt. Det saknas uppföljning och rapportering om kunders kännedom om detta arbete. Åtgärder S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och dessa åtgärders ändamålsenlighet Swedbanks arbete med dataskydd berör flera områden såsom regelverksupp­ fyllnad, riskidentifiering och kundkommunikation. De åtgärder som beskrivs nedan syftar till att bidra till långsiktig motståndskraft inom integritet och data­ skydd. De ska förebygga och begränsa väsentlig negativ påverkan på konsumenter i form av intrång i den personliga integriteten, obehörig användning av person­ uppgifter samt bristande möjligheter för individer att utöva sina rättigheter gällande dataskydd. Uppföljningen indikerar att koncernens åtgärder för dataskydd i huvudsak är ändamålsenliga. Swedbank har inte identifierat betydande kapital­ eller driftkostnader för åtgär­ derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Uppdatering av styrdokument Swedbank förbättrar kontinuerligt sitt interna regelverk gällande integritet för att säkerställa överensstämmelse med utvecklade dataskyddsregler och etablerad praxis. Koncernen har ett proaktivt förhållningssätt till regulatoriska förändringar och följer noggrant nya regleringar och lagstiftning samt har infört relevanta krav i sina styrningsstrukturer. För att stödja efterlevnad och främja en kultur av ansvarstagande utvecklar och uppdaterar Swedbank regelbundet anpassade utbildningspaket som tillgodoser de specifika behoven hos olika medarbetar­ funktioner. Regelefterlevnad och förberedelser Under 2025 har ett program med syfte att stärka styrning av AI­system samt efterlevnad av EU:s AI­förordning etablerats. I programmet har aktiviteter initie­ rats för att säkerställa efterlevnad av AI­förordningen och genomdriva ansvarsfull användning av AI med stöd av representanter från verksamheten. En process för identifiering, riskbedömning och dokumentering av AI­system har upprättats och en utbildning tillgänglig för alla anställda har utvecklats. Detta gäller medarbetare som arbetar inom EU. AI­förordningen träder i kraft i augusti 2027, vilket innebär att programmets verksamhet fortlöper under 2026. Programmets regelefter­ levnad följs upp kvartalsvis av Group Compliance, i CIO Risk Report och Swed­ banks AI Acceleration & Governance Council. En kontroll av alla AI­systemen genomförs och rapporteras utifrån risknivå enligt AI­förordningen. Antal anställda som genomfört de två utbildningarna inom området följs också upp. Utbildning av medarbetare För att bygga en motståndskraftig organisation är det viktigt att Swedbanks med­ arbetare har god kunskap inom dataskyddsområdet, så att risker kan förebyggas, exempelvis personuppgiftsincidenter. Alla medarbetare i Swedbank genomgår årliga­obligatoriska­utbildningar­och­erbjuds­även­en­frivillig­fördjupning­i GDPR­­ relaterad personuppgiftshantering. Syftet är att öka medvetenheten om data­ skydd bland medarbetarna, vilket indirekt kan påverka kunderna och samhället positivt genom att främja informerade beslut gällande personuppgifter. Antalet genomförda utbildningar följs upp. 135 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 138 ===== Utveckling av dataskyddsprocesserna Swedbank har etablerade processer i form av konsekvensbedömningar, intresse­ avvägningar och relaterad dokumentation för att säkerställa korrekt personupp­ giftshantering och hantering av risker. Detta är en del av koncernens riskbedöm­ ning. Bedömningen sker bland annat genom att tillämpa proportionalitetsprinci­ pen och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Kunder och anställda, men även andra typer av registrerade individer, kan kontakta Swedbanks dataskydds­ ombud. Rollen tillhör Group Compliance, som rapporterar halvårsvis till styrelsen hur­Swedbanks­dataskyddsarbete­fungerar­i relation­till­externa­regelverk,­krav­ och Swedbanks risk aptit. Swedbank säkerställer att behandling av personuppgifter sker efter en av ­ vägning mellan individens rätt till sina personuppgifter och koncernens rätt att behandla uppgifter. Personuppgifter sparas så länge det är nödvändigt för insam­ lingsändamålen och i enlighet med lag eller annan legal grund. Efter avslutat avtal sparas uppgifterna för till exempel bokföring, penningtvättsförebyggande åtgärder, kapitaltäckningskrav och rättsliga ändamål. Detta innebär att Swed­ bank ibland måste behålla data längre än avtalets varaktighet. Swedbank rappor­ terar personuppgiftsincidenter där GDPR föreskriver att dessa ska rapporteras till integritetsskyddsmyndigheten. Det har inte förekommit någon anmälan om all­ varliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbanks kunder under året. Swedbank har en omvärldsbevakning för att anpassa dataskyddsprocesser enligt nya regelverk, praxis och riktlinjer från de svenska och europeiska data­ skyddsmyndigheterna och arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar av dataskyddsprocesserna. Swedbank följer upp att åtgärder implementeras när nya system och processer utvecklas för att upprätthålla dataskyddsprinciperna. Om Swedbank skulle orsaka en individ skada till följd av bristande dataskydds­ rutiner­så­har­denne­i­vissa­fall­rätt­till­ändamålsenlig­kompensation­i enlighet­ med lagstiftning och koncernens interna rutiner. För ytterligare information om gottgörelse se S4­3 Rutiner för gottgörelse på sidan 135. Kundombud Kundombudsmannaorganisationen i Swedbank omfattar sju kundombudsmän som hanterar överklaganden från kund samt två klagomålsanalytiker ansvariga för klagomålsprocess samt förbättringsprocess. Swedbank följer Finansinspek­ tionens regelverk gällande hanteringstid av registrerade klago målsärenden som säger att klagomål ska hanteras inom 14 dagar, helst färdig ställas, men om det av utredningsskäl tar längre tid ska kunden kontaktas och informeras inom 14 dagar.­ Mål och mått S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar och väsentliga risker hanteras Swedbank strävar efter att minimera antalet personuppgiftsincidenter samt de efterföljande konsekvenserna. Koncernen arbetar ständigt med att anpassa och förbättra metoder för att möta de föränderliga kraven på hantering av personupp­ gifter. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämförelser över tid. För att följa upp ändamåls­ enligheten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för årlig­uppföljning.­ Koncernen bevakar löpande antalet inträffade personuppgiftsincidenter och använder riskindikatorer kopplade till dessa mätvärden. Swedbank har en obero­ ende regelefterlevnadsfunktion, som arbetar med och övervakar koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. För ytterligare information om hur Swed­ bank­hanterar­dataskydd­i relation­till­externa­regelverk­och­interna­krav­samt­ ­ rapportering­till­styrelsen,­se S4­4­­ Åtgärder,­på­sidorna­135–136. Mätetal I tabellerna anges antalet förfrågningar från indi vider till dataskyddsombud respektive antal klagomål från individer till Dataskyddsombud. Syftet är att ge insyn­i antalet­mottagna­klagomål­och­förfrågningar­som­skickas­till­dataskydds­ ombudet. För dessa mätetal används data insamlad direkt från registrerade personer samt tillsynsmyndigheter. Mätetalen omfattar hela koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. Behandling av personuppgifter – förfrågningar 2025 2024 Antal förfrågningar från individer till dataskydds­ ombud, totalt1 34 28 –­varav­Sverige 10 12 –­varav­Estland 11 11 –­varav­Lettland 6 1 –­varav­Litauen 7 4 Antal förfrågningar från tillsyns myndighet, totalt 3 3 –­varav­Sverige 0 0 –­varav­Estland 1 2 –­varav­Lettland 2 0 –­varav­Litauen 0 1 1) Individer som framfört förfrågningar genom korrespondens till dataskyddsombud via mail­­eller­postbox. Behandling av personuppgifter – klagomål 2025 2024 Antal klagomål från individer till dataskyddsombud, totalt1 13 12 –­varav­Sverige 6 11 –­varav­Estland 0 0 –­varav­Lettland 3 0 –­varav­Litauen 4 1 1) Individer som framfört klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail­ eller postbox. 136 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 139 ===== Informationssäkerhet Informationssäkerhet utgör en viktig grund för finansiell stabilitet, eftersom brister inom området kan leda till allvarliga konsekvenser som inverkar negativt på sam­ hället. Det är samtidigt en förutsättning för att säkerställa att individer och företag, oavsett bakgrund och förutsättningar, får trygg tillgång till finansiella tjänster. Swedbanks arbete inom området syftar till att säkra tillgång till finansiella tjänster, skydda information samt upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet. Strategi och affärsmodell S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och risker och deras förhållande till strategi och affärsmodell Swedbank har som en systemviktig aktör i de svenska och baltiska banksystemen, med en bred kundbas bestående av både privatpersoner och företag, ett ansvar att skydda den finansiella infrastrukturen mot cyberhot. Den globala hotbilden känne tecknas av en växande cyberkriminalitet, där aktörer försöker stjäla infor­ mation, genomföra bedrägerier eller störa verksamheter. Händelserna kan vara av systematisk karaktär, gälla enskilda händelser och i vissa fall kopplas till speci fika affärsförbindelser. Denna hotbild har bedömts kunna orsaka en poten­ tiellt allvarlig negativ inverkan på konsumenter där Swedbanks alla kundgrupper kan komma att omfattas. Exempel på negativ inverkan för konsumenter är sprid­ ning av desinformation, bedrägerier, avbrott eller lägre tillgänglighet till viktiga finansiella tjänster. Genomarbetade hotbilds­ och bedrägerianalyser samt analyser av risker ligger till grund för dessa bedömningar. Ett allvarligt angrepp mot koncernen eller dess samarbetspartners kan få långtgående konsekvenser för ekonomisk stabilitet, samhälls viktiga funktioner och individers tillgång till finansiella tjänster. Informationssäkerhet utgör även en finansiell risk för Swedbank. Hot om data­ intrång, cyberattacker och otillåten hantering av information kan leda till bety­ dande ekonomiska konsekvenser för koncernen. Överträdelser kan resultera i direkta­kostnader­för­incidenthantering,­rättsliga­åtgärder,­viten­och­böter­vid­ bristande efterlevnad av regelverk. Utöver direkta ekonomiska förluster kan informations säkerhetsincidenter påverka kundernas förtroende och därmed Swedbanks varumärke och marknadsposition. Policyer S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och risker relaterade till informationssäkerhet. Swedbank ställer också krav på säkerhet hos sina tredjepartsleverantörer och partners. Området kompletteras av två vd­instruktioner, Instruktion om operationell risk och Instruktion om informationssäkerhet. De detaljerar ytterligare styrning och de åtgärder som vidtas för informationssäkerhet. Utöver dessa fungerar Swedbanks Hållbarhetspolicy som ett styrande doku­ ment som omfattar mänskliga rättigheter samt Uppförandekoden som fungerar som Swedbanks etikpolicy. Läs mer om policyerna i S4­1 Dataskydd på sidan 134. Samtliga dessa styrdokument omfattar negativ inverkan och risk relaterat till informationssäkerhet. Styrande dokument för informationssäkerhet1 Policy för koncernens övergripande riskramverk Syfte och innehåll ● Fastställer koncernens övergripande riskstrategi och riskaptit. ● Beskriver styrelsens ansvar för att operativa risker hanteras genom ett integrerat ramverk som omfattar identifiering, bedömning, hantering, övervakning och löpande rapportering till styrelsen. ● Sammanfattar de grundläggande principerna för riskhantering, ger vägledning om införande av Swedbanks strategier, inklusive riskaptit för operationell risk, som även omfattar IT­ och informationssäkerhetsrisk (inklusive cybersäkerhetsrisk). Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Risk Officer är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel­ verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera­brister,­införa­kontroller­och­rapportera­risker­inom­ordinarie­riskhantering.­Dokumenten­uppdateras­årligen­utifrån­synpunkter­från­relevanta­intressenter­och­finns­ tillgänglig för med arbetare via intranätet. Rutiner för kundkontakt S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Swedbank har etablerade processer för dialog och informationsutbyte med konsumenter och slutanvändare avseende informationssäkerhet. Koncernens hemsidor är en viktig kanal, där kunderna kan ta del av informa­ tion om säkerhet. Där finns också kontaktvägar till Swedbank för dialog samt hur processen för kundklagomål fungerar. För att ytterligare stärka denna kommuni­ kation genomför Swedbank regelbundna utbildningar och medvetandehöjande insatser för både medarbetare och kunder. Swedbank för en regelbunden dialog om informationssäkerhet med koncer­ nens kunder och partners. Koncernen uppmärksammar särskilt grupper som kan vara mer sårbara för informationssäkerhetsincidenter. Digital information, sam­ arbete med andra banker och deltagande i evenemang för att öka förstå elsen för ett starkt digitalt försvar är en del av koncernens rutiner. Insikter om det aktuella cybersäkerhetsläget delas, frågor om Swedbanks säkerhets arkitektur besvaras och gemensamma säkerhetsutmaningar diskuteras. Dessa interaktioner är viktiga för att stärka relationen och skapa en plattform för proaktivt samarbete, vilket bidrar till att bygga en gemensam säkerhetskultur baserad på ett ömse­ sidigt ansvar, där företagskunderna också förväntas ta ett aktivt ansvar för sin del av säkerhetsarbetet. Swedbank har processer för hantering av incidenter. Upparbetade rutiner för kommunikation säkerställer att samordnad information når målgrupperna för att undvika eller minska negativ inverkan vid en incident. Swedbank ska i dessa fall informera berörda parter om att deras uppgifter har läckt i linje med rådande lag­ stiftning. I arbetet med att skydda personuppgifter strävar Swedbank efter att endast behandla nödvändig information för att minska risken för exponering av känsliga uppgifter. För ytterligare information om dataskydd och GDPR se S4­2 och­S4­3­Dataskydd­på­sidorna­134–135.­ Medlemmarna i Swedbanks ledning ansvarar för säkerheten inom sina respek­ tive produkt­ och affärsområden, inklusive tillhörande produktportföljer och kund­ relationer. Inom varje område åligger det ansvariga chefer att utöva ett tydligt informationssäkerhetsansvar som omfattar implementering, operativt genom­ förande samt löpande uppföljning och övervakning av informationssäkerheten. Till stöd finns en senior ansvarig inom respektive område, utsedd av Swedbanks Chief Security Officer (CSO), med ansvar för implementering, genomförande och övervakning av informationssäkerheten. Det funktionella ansvaret att leda och samordna alla säkerhetsinsatser inom koncernen vilar på Group Security & Cyber Defence (GSCD) där CSO är ansvarig för området och rapporterar till högsta led­ ningen. CSO har dessutom en rapporteringslinje till vd gällande särskilda säker­ hetsfrågor samt möjlighet, och skyldighet som följer av externa krav, till eska­ lering, även till styrelsen. Swedbank utvärderar löpande om säkerhetsprocesserna är ändamålsenliga genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvars­ linjen. Arbetet kompletteras med återkommande granskningar och rapportering som syftar till att följa upp säkerhetsincidenter, inspektioner, efterlevnad och den övergripande effektiviteten i säkerhetsarbetet. Granskningar genomförs tre gånger per år och omfattar utvärdering av säkerhetsstrategier, mål, incidenter, riskbedömningar samt efterlevnad av tillämpliga lagar och regelverk. Resultaten analyseras och rapporteras till styrelse, ledning och dotterföretag för att stödja beslut om åtgärder, identifiera förbättringsområden och säkerställa en kontinu­ erlig utveckling av organisationens säkerhetsnivå. 137 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 140 ===== Reklamation vid missnöje S4-3 Rutiner för gottgörelse Reklamation vid missnöje och rutiner för gottgörelse ingår som en del av kundklagomålsprocessen. För ytterligare information se S4­3 Dataskydd på sidan­135.­ Åtgärder S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och dessa åtgärders ändamålsenlighet Swedbank investerar kontinuerligt för att stärka sitt säkerhetsarbete, både genom tekniska skyddsåtgärder och genom ett aktivt arbete med säkerhetsmed­ vetande och utbildning. Informationssäkerhet integreras i affärsprocesser, pro­ duktutveckling och hantering av tredjepartsrelationer för att skapa ett helhets­ grepp avseende säkerheten. Arbetet syftar inte enbart till att efterleva lagkrav och tillsynsmyndigheters förväntningar, utan är också viktigt för att långsiktigt stärka koncernens motståndskraft i en föränderlig digital miljö. Under 2025 genomförde Swedbank flera aktiviteter som omfattade hela kon­ cernen, samtliga affärsområden och kundsegment, med undantag för partner­ skap. Dessa samarbeten bedöms dock ha positiva effekter för hela koncernen. Det har inte förekommit någon anmälan om allvarliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbanks kunder under året. Swedbank har inte identifierat betydande kapital­ eller driftkostnader för åtgär­ derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. System för att stärka informationssäkerheten Genom ett strukturerat och riskbaserat angreppssätt identifieras och hanteras hot mot informationssäkerheten, vilket säkerställer att regulatoriska krav efter­ levs. Swedbank har etablerat ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) baserat på internationella standarder såsom ISO 27001. Informationssäkerhet är integrerat i Swedbanks ramverk, processer och rutiner, vilket bidrar till minskad risk för incidenter samt att informationen är skyddad och tillgänglig när den behövs. Den systematiska hanteringen av informationssäkerhet minskar risken för intrång. Arbetet är avgörande för Swedbank och prioriteras framför andra affärsbehov. Säkerhetstester och sårbarhetsanalyser Swedbank har genomfört en rad säkerhetsinitiativ för att stärka sin motstånds­ kraft mot cyberhot under året. Genom regelbundna phishing­simuleringsövningar kan säkerhetsmedvetandet bland medarbetarna höjas. Tester används kontinu­ erligt för att förbättra koncernens skydds­ och responsförmågor. Swedbank utför även periodiska utvärderingar av säkerhetsåtgärder relaterade till API:er och IT­tjänster, i linje med aktuella hotbilder. Swedbanks säkerhetstestningsramverk styr olika testaktiviteter såsom penetrationstester och informationssäkerhets­ riskbedömningar, vilket bidrar till en proaktiv inställning för att förstärka koncer­ nens cybersäkerhet. Incidenthanteringsprocessen Swedbank har etablerade processer och stödjande verktyg för att hantera infor­ mationssäkerhetsincidenter samt effektivt upptäcka, åtgärda och följa upp sådana händelser. Syftet är att begränsa incidenternas påverkan, vidta åtgärder för att minska risken för framtida händelser, säkerställa korrekt rapportering till berörda myndigheter samt tillhandahålla en samlad överblick. Incidenthantering­ ens huvudprocess styrs av Gruppoperativ Risk (GOR) och täcker operativa inci­ denter samt obligatorisk rapportering. Informationssäkerhetsincidenter hanteras som operativa incidenter. Cybersäkerhetsincidenter, som cyberattacker, hanteras av en process för att begränsa hoten och analysera förlopp. Processen använder IT­incidenthantering för återställning av normal drift vid större eller kritiska händelser. Under pågående händelse liksom i efterföljande analys beaktas den negativa inverkan för direkta kunder och partners via kommunikation enligt upparbetade metoder. Säkerhetskultur och utbildning Utöver tekniska lösningar främjar Swedbank även en stark säkerhetskultur. Genom regelbundna utbildningar för medarbetare och kunder och medvetenhets­ insatser stärks motståndskraften mot säkerhetshot och minskar risken för mänskliga fel. Swedbanks medarbetare inom infomationssäkerhet genomför årligen en obligatorisk utbildning där genomförandet följs upp. Partnerskap Samarbete och partnerskap är en viktig del i arbetet med informationssäkerhet. Swedbank ingår i samarbeten med såväl myndigheter som företag inom och utanför finanssektorn. Ett exempel är banksamarbetet, Nationellt Cybersäker­ hetscenter, där Swedbank deltar i informationsdelningsgruppen, med målet att stärka Sveriges kollektiva förmåga mot cyberhot, där samarbetet bankerna emellan är en viktig del. För ytterligare information, se G1 Motverka finansiell brottslighet på sidan 145. Intressekonflikter För att skydda Swedbank, kunder och andra intressenter finns policyer för hante­ ring av intressekonflikter. Syftet är att förebygga att intressekonflikter påverkar kundernas intressen eller, om det inte är möjligt, att tydligt identifiera och redo­ visa dem. Identifierade intressekonflikter ska dokumenteras, bedömas och före­ byggas eller mildras enligt av Group Compliance fastställda processer samt följas upp vid behov. Mål och mått S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar och väsentliga risker hanteras Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra metoder för att möta en alltmer komplex och eskalerande hotbild, och har etablerade processer för att identifiera, övervaka och hantera risker kopplade till informationssäker­ hetsincidenter. En del i detta är att höja medarbetares medvetenhet genom utbildning och kompetensutveckling. Andelen medarbetare som genomgått utbildning inom informationssäkerhet under året presenteras som ett mått för uppföljning.­ För att följa upp arbetet med informationssäkerhet tillämpas etablerade säker­ hetsmått och centrala riskindikatorer. Swedbank rapporterar därmed inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämför elser över tid. För att följa upp ändamålsenligheten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för årlig uppföljning. Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. I detta arbete ingår att föreslå och definiera minimistandarder inom bland annat informationssäkerhets­ området samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Vid överskridande av fastställda tröskelvärden eller vid en väsentlig ökning av infor­ mationssäkerhetsincidenter genomförs en fördjupad analys och, vid behov, en intern utredning. Detta utgör sedan underlag för framtida utveckling och åtgärder. Mätetal I tabellen anges andelen medarbetare som genomgått koncernens interna utbild­ ning inom informationssäkerhet. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare som har tillgodogjort sig kunskap för att skydda känslig information och upprätt­ hålla en god säkerhetsnivå inom koncernen. Anställda som genomgått utbildning i informationssäkerhet, (%) 2025 2024¹ Totalt 95 96 1) En uppskattning baserad på legala enheter har använts för värdet för övriga länder 2024. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare som fullgjort­utbildningen.­För­att­ta­fram­mätetalet­för­fullgjorda­utbildningar­ används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen omfattar koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. För juri­ diska personer utanför hemmamarknaderna har respektive representant lämnat in nödvändig indata. 138 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 141 ===== Finansiell hälsa Med 7,3 miljoner privatkunder har Swedbank ett ansvar att verka för finansiell hälsa. Att stärka kundernas finansiella hälsa är en del av Swedbanks strategi och affärsmodell, grundad i en lång tradition av att sprida kunskap om privatekonomi och sparande. Genom löpande och individanpassad rådgivning kan Swedbank bidra till att höja den ekonomiska kunskapen i samhället. Strategi och affärsmodell S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och deras förhållande till strategi och affärsmodell Swedbanks arbete inom området finansiell hälsa bygger på FN:s definition: att känna sig trygg i sin privatekonomi, ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet. Swedbanks initiativ inom finansiell hälsa omfattar kundernas möjlighet att skapa en stabil, långsiktig och trygg ekonomi med utrymme för oförutsedda händelser. Syftet är att stötta kunder i att få en bättre förståelse för sin nuvarande och framtida ekonomiska situation, önskad risknivå samt skydd i form av försäk­ ringar. Genom koncernens produkt­ och tjänsteutbud erbjuds kunder möjligheter att stärka sin finansiella hälsa utifrån sina individuella behov. Koncernens finansiella helhetserbjudande omfattar utlåning, sparande, försäk­ ringar, pension och betalningar för privatkunder. Inom privataffären integreras finansiell hälsa som ett genomgående tema. Arbetet inkluderar bland annat utveckling av digital och proaktiv information och rådgivning, vilket gör det möj­ ligt att nå fler kunder och erbjuda rådgivning i större skala. Temat finansiell hälsa samlar koncernens kompetenser inom utbildning, analys och forskning, vilket delas med kunder genom rådgivning, rapporter och andra initiativ. Genom undersökningar och dialoger följer koncernen människors ekono­ miska förmåga och kunskap på hemmamarknaderna, för att få en bättre för­ ståelse för den finansiella hälsan. Utöver integreringen inom koncernens produkt­ och tjänsteutbud erbjuder Swedbank specifika utbildningar och före­ läsningar inom privatekonomi. En betydande del av dessa initiativ är särskilt inriktade till unga. Detta arbete gör det möjligt för Swedbank att bidra till ökad ekonomisk kunskap och trygghet samt finansiell inklu dering, vilket i sin tur kan ha en­positiv­inverkan­på­både­enskilda­individer­och­samhället­som­helhet.­ Policyer S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Swedbank har antagit styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentlig positiv inverkan relaterat till finansiell hälsa. Swedbanks hållbarhetspolicy omfattar positiv inverkan relaterat till finansiell hälsa. Styrande dokument för finansiell hälsa1 Hållbarhetspolicy Syfte och innehåll ● Tydliggör koncernens ambition att främja finansiell hälsa genom att öka medveten heten och förståelsen för centrala ekonomiska begrepp. ● Syftar till att ge individer och företag möjlighet att fatta välgrundade ekonomiska beslut och förbättra sin långsiktiga ekonomiska trygghet. ● Policyn inkluderar internationellt erkända principer och riktlinjer för mänskliga rättig heter som The Universal Declaration of Human Rights, UN Global Compact, The UN Guiding Principles on Business and Human Rights och nationellt antagna FN­konven tioner och fördrag inom mänskliga rättigheter. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel­ verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera­brister,­införa­kontroller­och­rapportera­risker­inom­ordinarie­riskhantering.­Dokumenten­uppdateras­årligen­utifrån­synpunkter­från­relevanta­intressenter­och­finns­ tillgänglig för med arbetare via intranätet samt på Swedbanks externa hemsida. Dialog med kunder och samhälle S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Swedbank har daglig interaktion med sina kunder, där rådgivning spelar en cen­ tral roll i att stärka ekonomisk kunskap och förståelse. Kund dialoger sker direkt mellan koncernens rådgivare och kunder, vilket möjliggör en fördjupad förståelse för kundernas behov och förväntningar. Utöver finansiell vägledning i sitt produkt­ och tjänsteutbud erbjuder Swedbank även utbildningar och föreläsningar inom privatekonomi, med särskilt fokus på unga. Unga människor har ofta ett större behov av ekonomisk kunskap och kan vara mer sårbara, vilket gör att de har ett särskilt behov av stöd för att stärka sin finansiella hälsa. Som en del av arbetet för att höja individers finansiella kunskap driver Swedbank flera initiativ riktade till ungdomar. Detta arbete tar sig uttryck i ett brett utbud av engagerande och pedagogiska aktiviteter, bland annat genom föreläsningar på skolor i Sverige och de baltiska länderna. Informationssessioner och seminarier med kunder, lokal­ samhällen och olika samhällsgrupper genomförs regelbundet, i syfte att främja dialog och sprida kunskap brett i samhället. Dessa aktiviteter sker löpande under året, både i skolor, i Swedbanks egna lokaler och digitalt. Kommunikationsdirektör och chef för Group Brand and Communication ansvarar för området finansiell hälsa. Ansvar för seminarier och kunskaps­ byggande aktiviteter är delegerat inom organisationen och hanteras av olika funktioner beroende på marknad och målgrupp. Reklamation vid missnöje S4-3 Rutiner för gottgörelse Upplysningar enligt S4­3: Rutiner för gottgörelse bedöms inte vara relevanta eller väsentliga i förhållande till den potentiella positiva inverkan koncernen identi­ fierat inom området finansiell hälsa. Då inverkan är av positiv karaktär föreligger inget behov av särskilda åtgärder för gottgörelse. För ytterligare information om reklamation vid missnöje och rutiner för gottgörelse, se avsnitt S4 Dataskydd på sidan­135.­ Åtgärder S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och dessa åtgärders ändamålsenlighet Inom Swedbanks Institut för finansiell hälsa i Sverige samt Institutes of Finance i de­baltiska­länderna arbetar totalt 31 medarbetare med att stärka den finansiella hälsan i de länder där koncernen är verksam. Utöver detta engagerar Swedbank över 100 kollegor i andra delar av organisationen som ambassadörer, vilka kon­ tinuerligt föreläser i skolor som ett deltidsuppdrag. Under de senaste åren har Swedbank genomfört en rad strategiska initiativ och aktiviteter som syftar till att stärka individers finansiella kunskap och möjliggöra långsiktig ekonomisk stabilitet. 139 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 142 ===== Aktiviteter för att stödja finansiell hälsa Financial Laboratory är ett initiativ inom Swedbanks baltiska verksamhet i Lettland och Litauen. Det erbjuder ett interaktivt utrymme för lärande utanför det traditionella klassrummet, där elever får utforska ekonomi genom spel och prak­ tiska övningar. På huvudkontoret i Estland etablerades under året Center för finansiell kunskap. Det är utformat för skolelever och erbjuder interaktiva utbild­ ningssessioner inom ämnen som budgetering, lån, investeringar och entreprenör­ skap. Syftet med dessa initiativ är att ge deltagarna konkreta erfarenheter som stärker ekonomisk medvetenhet och färdighet. Ung ekonomi är initiativ från Swedbank och Sparbankerna som lär barn och unga om privatekonomi i Sverige. Initiativet har pågått i flera år och innebär att Swedbank erbjuder gratis föreläsningar för skolklasser, föreningar och på andra platser där barn och unga finns. Allt för att inspirera och förbereda dem att fatta medvetna ekonomiska beslut och förstå vikten av ekonomisk planering. Swedbank Investment School är en kostnadsfri utbildningsplattform lanserad i slutet av 2025 inom den baltiska verksamheten. Syftet är att stärka investerings­ kunskapen i regionen. Plattformen, tillgänglig på lokala språk, erbjuder interaktiva videor för personer mellan 18 och 45 år som är nya inom investeringar eller vill fördjupa sin kunskap. Efter genomförd utbildning och godkänt test erhålls ett certifikat. Swedbank Institutes of Finance drivs sedan 2010 i Estland, Lettland och Litauen. Syftet är att fördjupa förståelsen för privatekonomi och stärka det finan­ siella beteendet i samhället. Genom dessa institut analyseras ekonomiska faktorer, samtidigt som konkreta råd om finansiell hälsa tas fram och sprids. Initiativen syftar också till att öka kunskapen kring ämnen som privatekonomi, budgetering och entreprenörskap. Under 2024 lanserades även Institutet för finansiell hälsa i Sverige.­Där­samlas­Swedbanks­kompetenser­för­utbildning,­analys,­donationer­ och forskningsstöd. Ekonomerna på institutet mäter regelbundet den svenska befolkningens eko­ nomi och finansiella hälsa genom att analysera hur såväl personliga livsval som konjunkturförändringar och politiska beslut påverkar individers privatekonomi. Institutet studerar även förutsättningarna för företag och företagare. Ett koncern­ övergripande Index för finansiell hälsa har utvecklats. Indexet mäter årligen människors finansiella förmåga och kunskap avseende vardagsekonomi, spar­ ande, lån och ekonomisk trygghet. Mätningarna hjälper koncernen och samhället att förstå den finansiella hälsan på sina hemmamarknader. Med resultatet som utgångspunkt kan Swedbank sprida kunskap och skapa medvetenhet för att stärka människor i deras strävan mot bättre finansiell hälsa. Aktiviteterna är i linje med Swedbanks Hållbarhetspolicy som lyfter koncer­ nens ambition att öka ekonomisk medvetenhet och förståelse för centrala ekonomiska begrepp. Koncernmål finns uppsatta för antalet deltagare vilket följs upp löpande. Utvärderingar genomförs löpande, dock saknas för när varande en systematisk uppföljning om huruvida kunskapsnivån ökar hos del tagarna. Swedbank har inte identifierat betydande kapital­ eller driftkostnader för åtgär­ derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Utöver ovan har Swedbank sedan 1985 varit en långsiktig partner till Ung Företagsamhet, med engagemang som jurymedlem, rådgivare och stöd för fram tidens entreprenörer. Mer information om arbetet inom Ung Företagsamhet finns på sidan 8. Mål och mått S4-5 Mål för hur väsentliga inverkningar hanteras Mål inom finansiell hälsa Genom digitala och fysiska samhällsinitiativ ska Swedbank inom de fyra hemmamarknaderna utbilda 340 000 barn och ungdomar i finansiell hälsa under 2025. Swedbank följer årligen upp antalet individer som tagit del av utbildnings insatser i syfte att stärka finansiell hälsa, genom olika initiativ där en kombination av digi­ tala och fysiska aktiviteter används för att nå ut brett. Genom tidigare nämnda initiativ, hade Swedbank som mål att under 2025 utbilda 340 000 barn och ung­ domar i finansiell hälsa på de fyra hemmamarknaderna. Målet utgår från basåret 2024, vars utfall ligger till grund för fastställandet av målnivån. En samman­ ställning av utfallet återfinns i efterföljande tabell. Swedbank upprätthåller en kontinuerlig dialog med sina intressenter. Insikterna från dessa dialoger används övergripande när Swedbank utvecklar sina mål. Intressenterna har dock inte varit delaktiga i att fastställa målet för finansiell hälsa eller kontrollera måluppfyllnad samt identifiering av förbättringar. För att fastställa målnivåer användes historiska data över deltagande där liknande till­ växtmönster baserat på tidigare deltagartrender förväntades för respektive land. Målet avser 2025, och den årliga uppföljningen säkerställer att det fortsatt är relevant samt om justeringar i målnivå behöver göras framåt. Utfall I tabellen anges antalet deltagare vid Swedbanks föreläsningar, aktiviteter och evenemang.­Initiativ­följs­upp­per­land­och­omfattar­flera­typer­av­insatser.­ I ­ Sverige­avser­det­deltagare­i­initiativet­Ung­ekonomi.­I­Estland­inkluderas­del­ tagare­i både­fysiska­och­digitala­lektioner­i­privatekonomi.­I­Lettland­omfattar­ uppföljningen deltagare i Moneyday, besökare av Finance Lab samt deltagare i skol­ programmet­Redo­för­livet.­I­Litauen­avser­det­deltagare­i­Mokonomika­ samt besökare­av­Finance­Lab.­ Antal deltagare vid föreläsningar, aktiviteter och evenemang inom olika samhällsinitiativ¹ 2025 2024 Sverige 111 049 103 201 Estland 18 608 13 221 Lettland 111 835 112 060 Litauen 15 506 113 040 Totalt 256 998 341 522 1) Mätetalen omfattar Swedbanks verksamhet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen och har inte validerats av ett annat externt organ. Målet att genom digitala och fysiska samhällsinitiativ utbilda 340 000 personer i finansiell­hälsa­inom­de­fyra­hemmamarknaderna­under­2025­uppnåddes­inte.­ Utfallet visar att antalet deltagare har varit relativt stabilt mellan åren, med undan­ tag för Litauen. Den främsta orsaken till minskningen där var förändringen av Mokonomikas upplägg, som tidigare genomfördes som ett endagsevenemang med ett stort antal deltagare. Under 2025 ersattes detta av konferenser med fokus på att stärka lärares kunskap och verktyg för att diskutera ekonomi i skolan. Metod och antaganden Deltagarstatistik samlas främst in genom närvaroregistreringar och deltagande i föreläsningar,­aktiviteter­och­event­inom­olika­samhällsinitiativ,­både­fysiska­och­ digitala. Under 2025 hölls de flesta föreläsningarna fysiskt, vilket gjorde det möj­ ligt för föreläsaren att uppskatta antalet deltagare. Vid digitala föreläsningar regi­ streras deltagarantalet automatiskt eller rapporteras av föreläsaren vid grupp­ deltagande. I Sverige rapporterar projektledare månadsvis inom sina respektive områden, medan rapporteringen i de baltiska länderna sker kvartalsvis. Det möjlig gör kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring av initiativets räckvidd. För deltagare i Mokonomika i Litauen har en förändring skett där Mokonomika gått från ett endagsevenemang till löpande aktiviteter under året. Fokus har skiftat från att räkna deltagare under en enskild dag till att mäta engagemang över tid, främst via lärarkonferenser. Förändringar i evenemangsformatet kan för­ svåra jämförelser av mätvärden mellan år, då insamlingsmetoder och deltagar­ engagemang kan variera. 140 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 143 ===== Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande Introduktion Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och risker relaterade till företagskultur, förvaltning av förbindelser med leveran­ törer, korruption och mutor samt motverkande av finansiell brottslighet som väsentliga. Rapporteringen sker i enlighet med upplysningskraven inom ESRS G1 Ansvarsfullt företagande och behandlar områdena separat då de är olika till sin karaktär. Rapporteringen för motverkande av finansiell brottslighet är enhets­ specifik.­ Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Företagskultur Swedbank integrerar koncernens värderingar öppen, enkel och omtänksam i strategier och det dagliga arbetet. Genom detta främjas en god företagskultur som har en positiv inverkan på medarbetare.­ Förvaltning av förbindelser med leverantörer Som en systemviktig aktör är Swedbanks verksamhet central för att upprätthålla samhällsviktiga finansiella tjänster. Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras korrekt, kan det leda­till­avbrott­i leveranser­av­tjänster­till­kunder,­vilket­kan­inverka­negativt­på­samhällskritiska­ funktioner. Bristande hantering av relationer med kritiska leverantörer kan påverka Swedbanks tillhanda­ hållande av produkter och tjänster och utgör en operationell risk vilket riskerar få en finansiell påverkan på Swedbank. Korruption och mutor Otillräckliga förebyggande åtgärder mot korruption och mutor kan medföra en negativ inverkan på samhället. Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning för att förhindra korruption och mutor kan det med­ föra att regelverkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka Swedbanks tillståndspliktiga verksamhet, trovärdighet och varumärke vilket kan leda till en finansiell risk. Motverka finansiell brottslighet1 Om Swedbank, som central aktör i det finansiella systemet, brister i hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan det få negativ inverkan på samhället. Finansiell brottslighet utgör ett betydande samhällsproblem där banksektorn exponeras genom sin affärsverksamhet. Brister i arbetet med att motverka finansiell brottslighet kan medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes­ och/eller regelefterlevnadsrisk. 1) Enhetsspecifik benämning av underämne samt enhetsspecifik rapportering. ­Positiv­inverkan  ­Negativ­inverkan  ­Möjlighet  ­Risk  ­Faktisk­inverkan  ­Potentiell­inverkan  ­Uppströms  ­Egen­verksamhet  Nedströms Affärsetiska policyer och företagskultur G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Swedbanks företagskultur präglas av värderingarna öppen, enkel och omtänk­ sam. Värderingarna stödjer Swedbanks vision och vägleder det dagliga ager­ andet och beslutsfattandet. Frågor relaterade till affärsetik och företagskultur diskuteras löpande i både styrelsen och koncernledningen. Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för riskhantering med ansvar och riskaptit. Genom koncernens sty­ rande dokument förankras Swedbanks värderingar. De sätter standarden för den affärsetiska hållningen och beskriver hur medarbetare ska verka med transpa­ rens, förtroende och integritet. Swedbank informerar medarbetare om styrdoku­ ment med anknytning till affärsetik och ansvarsfullt företagande genom en årlig etikutbildning. Policyer antas av styrelsen och genom underliggande dokument för instruk­ tioner förtydligar vd sina förväntningar och krav på organisationen. 141 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 144 ===== Styrande dokument för ansvarsfullt företagande1 Uppförandekod2 Syfte och innehåll ● Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar samt beskriver övergripande hur med arbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer. ● Vägleder medarbetare i att bemöta varandra och koncernens intressenter respektfullt­i det­dagliga­arbetet. ● Inkluderar hur Swedbank främjar en ansvarstagande kultur genom rutiner för­hantering­av visselblåsning. Ansvar ● Beslutad av styrelsen. ● Chief Compliance Officer är regelverksägare ● Samtliga medarbetare signerar den årligen Policy för intressekonflikter2 Syfte och innehåll ● Utgör grunden för arbetet att identifiera, hantera och dokumentera intressekonflikter för att säkerställa efterlevnad av såväl interna som externa krav. ● Beskriver roller och ansvar vid identifiering av intressekonflikter. ● Syftar till att upprätthålla affärsetisk hållning och god företagskultur. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare Policy för koncernens övergripande riskramverk Syfte och innehåll ● Fastställer koncernens övergripande riskstrategi och riskaptit. ● Beskriver styrelsens ansvar för att operativa risker hanteras genom ett integrerat ramverk som omfattar identifiering, bedömning, hantering, övervakning och löpande rapportering till styrelsen.­ ● Styr koncernens riskhantering relaterat till leverantörsrelationer och finansiell brottslighet, inkluderat korruption och mutor. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Risk Officer är regelverksägare Instruktion avseende inköp Syfte och innehåll ● Förtydligar principer relaterade till tredjepartsrisk och utgör det huvudsakliga styr dokumentet för hantering av koncernens leverantörsrelationer. ● Innehåller­allmänna­principer,­interna­kontrollstrukturer,­regler­och­styrning­i relation­ till inköpsaktiviteter.­ ● Fastställer att medarbetare och leverantörer ska följa koncernens principer vad gäller mutor och personliga relationer, samt att hållbarhetsaspekter inkluderas i utvärderingen av leverantörer. Ansvar ● Beslutad av vd ● Chief Financial Officer är regelverksägare Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet Syfte och innehåll ● Utgör grunden för koncernens arbete för att motverka finansiell brottslighet. ● Fastställer en uppsättning av principer och minimikrav på de kontroller som gör det möjligt för­koncernen­att­följa­lagar­och­förordningar­samt­minska­riskerna­kopplat­till penningtvätt,­ finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och korruption eller skatteflykt. ● Kompletteras av tre vd­instruktioner som omfattar områdena penningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner och antikorruption. De detaljerar ytterligare styrningen och de åtgärder som vidtas i Swedbank. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare Instruktion för att motverka korruption och mutor Syfte och innehåll ● Redogör för interna processer och kontrollkrav för det riskförebyggande arbetet mot korruption och mutor samt lämpliga åtgärder. ● Inkluderar förebyggande hantering i leverantörsledet och rutiner för utvärdering av ­ affärs­ relationer­i Swedbanks­uppströms­värdekedja. ● Förenlig med FN:s konvention mot korruption, The Wolfsberg Group, Wolfsberg Anti­Bribery and Corruption, Compliance Programme Guidance, Institutet mot mutor Näringslivskod samt EBA Guidelines. Ansvar ● Beslutad av vd ● Chief Compliance Officer är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regelverks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. Dokumenten uppdateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter och finns­tillgänglig­för­medarbetare­via­intranätet.­ 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 142 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 145 ===== Hantering av avvikelser och överträdelser Ansvarsfullt företagande är av högsta prioritet för Swedbank. Medarbetare upp­ manas att vara uppmärksamma på händelser i det dagliga arbetet som avviker från koncernens företagskultur och utgör brott mot de regler som Swedbank ska följa.­ Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av interna bedrägerier inbegriper etiska överträdelser och korruption och mutor. De interna styrande dokumenten ålägger koncernen att säkerställa ett riskbaserat ramverk mot över­ trädelser i enlighet med gällande lagar och regler. Där framgår även kravet att upprätta kontroller för att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkta inci­ denter. Interna riktlinjer inkluderar krav på en enhetlig process för att skyndsamt utreda misstänkta incidenter som klassas som interna bedrägerier, där tekniska och manuella kontrollmiljöer är implementerade för att upptäcka avvikelser i ­ särskilt­riskfyllda­processer.­Medarbetare­som­upptäcker­avvikelser­kan­rappor­ tera till sin närmaste chef som dokumenterar och förmedlar informationen för utredning. Om utredningen visar att det föreligger allvarliga regelöverträdelser kan­detta­leda­till arbetsrättsliga­åtgärder.­Beslut­om­arbetsrättslig­åtgärd­ska­ fattas­utifrån­rekommendation­från­de­enheter­som­varit­involverade­i utred­ ningen. Swedbank har även etablerade processer för identifiering och hantering av intressekonflikter, vilka syftar till att stödja medarbetare och stärka förtroen­ det för Swedbank. Det åligger varje enhetschef att hantera identifierade intresse­ konflikter och genomföra en årlig rapportering och bedömning. Mer information om korruption och mutor rapporteras i G1­3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor samt G1­4 Fall av korruption och mutor på sidan 144. Visselblåsarfunktion Den koncernövergripande visselblåsarfunktionen är en viktig del i att stödja ansvarsfullt företagande och upprätthålla en god företagskultur. Swedbank har etablerat konfidentiella och säkra rapporteringskanaler samt säkerställt ett starkt skydd mot repressalier för visselblåsare1. Processen möjliggör tidig upptäckt, utredning och hantering av överträdelser, vilket bidrar till ökad transparens och ansvarsskyldighet inom koncernen. Genom visselblåsarfunktionen kan även externa aktörer rapportera om oegentligheter och övriga missförhållanden. De rutiner som Swedbank har inrättat som skyddar visselblåsare är i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv och vissel blåsar lagen. Information om koncernens vissel blåsarprocess finns i Uppför ande koden, på koncernens interna kanaler samt externa hemsida. Medarbetare genomgår även en obligatorisk årlig etik­ utbildning där information om koncernens visselblåsarprocess ingår. Vid misstankar om oegentligheter inom verksamheten ska misstanken rap­ porteras till visselblåsarenheten inom Group Compliance, som äger processen, samt Group Internal Audit. Visselblåsaren kan öppet eller anonymt sända in rap­ porter samt vara fortsatt anonym i dialogen. Rapporter och meddelanden är kryp­ terade och behandlas strikt konfidentiellt av Swedbanks respektive visselblåsar­ enhet som utreder ärendet. De behöriga medarbetarna inom respektive enhet är oberoende och självständiga med ett särskilt reglerat mandat att hantera rappor­ teringskanaler och förfaranden. Vid eventuell intressekonflikt överlämnas ärendet till annan utredande visselblåsarenhet. Styrelsen informeras om antal visselblåsarärenden och övergripande om sakfrågor i samband med kvartals­ rapporteringen. Åtgärder avseende företagskultur Swedbanks styrdokument utgör ett centralt verktyg för att integrera koncernens värderingar i det dagliga arbetet och präglar de insatser som genomförs och planeras för att stärka företagskulturen. Koncernen arbetar aktivt för att med­ arbetarna ska må bra på arbetsplatsen, ha en sund arbetsbelastning, känna sig inkluderade och ha en balans mellan fritid och arbetsliv. Swedbank genomför årli­ gen medarbetarundersökningar med frågor som rör strategisk riktning, ledarskap och företagskultur. Undersökningarna syftar till att uppmuntra till en kontinuerlig dialog och öppen företagskultur där medarbetares åsikter beaktas. Alla chefer ska gå igenom resultatet och följa upp det med sin enhet för att identifiera för­ bättringsområden. Ledare i Swedbank guidas av ledarprinciperna; bygga förtro­ ende, inspirera och visa mod, som beskriver förväntningar på hur koncernens ledare ska agera. Varje medarbetare förväntas agera i enlighet med Swedbanks värderingar och ska följa Uppförandekoden, interna regler, lagar och förordningar och god praxis inom sitt ansvarsområde. Som nyanställd får samtliga medarbetare utbildningar i Swedbanks värderingar. Av Uppförandekoden framgår att medarbetare ska genomgå obligatorisk utbildning som krävs för sin position och roll i Swedbank. För vissa positioner och roller finns särskilda kunskaps­ och kompetens krav vilket innebär att medarbetares specifika licenser och certifikat ska upp dateras 1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten och lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. regel bundet. Utbildningskrav framgår av interna regelverk som speci ficerar vilken typ av utbildning som krävs för vilka roller. Under 2025 har medarbetare genomgått interna utbildningar inom etikom­ rådet. Uppförandekoden är en hörnsten i den årliga etikutbildningen, vilket är en bas utbildning som är obligatorisk för samtliga medarbetare inklusive koncern­ ledningen och konsulter. Etikutbildningen berör Swedbanks förväntningar på med arbetare kring ämnen relaterade till ansvarsfullt företagande samt företags­ kultur såsom mångfald, jämställdhet och inkludering, intressekonflikter, bank­ sekretess och konfidentialitet, visselblåsning och antikorruption och mutor samt ger vägledning om lämpligt agerande i särskilda situationer baserat på koncer­ nens styrdokument. Under året har etikutbildningen reviderats med nya och verklighets inspirerade affärsetiska dilemman. För kommande år planeras revide­ rad etik utbildning med nya dilemman. En utbildning om banksekretess har tagits fram under 2025. Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen och rapporteras till styrelsen. Under 2025 har uppföljning och avrapportering av genomförd utbildning skett till vd på månadsbasis. De medvetandehöjande åtgärderna bidrar till att uppfylla hur koncernen förväntas hantera affärer och relationer enligt Uppförandekoden. Leverantörsförbindelser G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Det är viktigt att Swedbank agerar med hög etisk standard vid val av leverantörer. Genom att segmentera leverantörsbasen och identifiera riskområden, samt införa anpassade kontroller och uppföljning, säkerställs effektiv hantering av leverantörsrelationer. Det ger Swedbank förutsättningar att uppnå regelefter­ levnad, minimera risker samt bygga långsiktiga relationer. Inköpsprocess Swedbanks inköpsprocess är till stor del digitaliserad och inkluderar identifiering samt hantering av risker och inverkan. För att säkerställa regelefterlevnad genomför Swedbank omfattande utvärderingar inom data­ och informations­ säker het samt affärskontinuitet, för att minimera risker kopplade till utkontrakte­ ring och kritiska leverantörer. Processen innefattar också kontroll av intresse­ konflikter mellan uppdragsgivare och potentiella leverantörer samt granskning av leverantörers­antikorruptionsarbete.­Utöver­detta­används­dualitet­i­god­ kännande processen av kontrakt, medan bakgrundskontroll av konsulter mini­ merar­korruptionsrisker.­För att­underlätta­efterlevnaden­av­inköpsprocessen­ erbjuder Swedbank utbildningar för både medarbetare inom inköpsorganisa­ tionen och andra intressenter, som beställare och kontraktsägare. Koncernen har också­tagit­fram­riktlinjer­och­handböcker­för­inköp­och­riskhantering.­ Inköpsprocessen stipulerar att leverantörer ska underteckna koncernens håll­ barhetskrav och Uppförandekod för leverantörer, som innehåller särskilda klau­ suler mot korruption och mutor. Leverantörer ombeds även att besvara frågor om korruption och mutor för att identifiera potentiella högriskområden. Hållbarhets­ utvärderingar baseras på geografiska och sektorsspecifika risker och omfattar miljömässiga, sociala och affärsetiska aspekter genom frågeformulär. Om en leverantör inte möter förväntningarna skapas en aktivitetsplan för förbättring. Under 2025 genomfördes 139 dialoger för att följa upp svar från leverantörer och utveckla deras hållbarhetsarbete. Swedbank övervakar för närvarande inte lokala eller certifierade leveran törer, då de bedöms vara lågriskleverantörer. Uppförandekod för leverantörer Swedbanks Uppförandekod för leverantörer beskriver koncernens krav inom affärsetik rörande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. Leverantörer förväntas distribuera innehållet i Uppförandekoden vidare i sin värdekedja, och rekommenderas att inrätta egna visselblåsarprocesser. Uppför ande koden ska undertecknas av leverantören i samband med avtalstecknande, såvida inte bedömning görs att leverantören redan tillämpar likvärdiga policyer. Om leveran­ tören inte signerar Uppförandekoden inleds en dialog för att nå en överenskom­ melse om signering eller möjliga undantag, beslutat av inköpsenhetens hållbar­ hetskommitté. Brott mot koden betraktas som kontraktsbrott och kan leda till avslutat samarbete. Åtgärder avseende leverantörsförbindelser Under året har Swedbank utvecklat en metod för att genomföra olika typer av leverantörsgranskningar, inklusive revisioner. Syftet är att säkerställa efterlevnad av riskrelaterade krav, öka transparens och ansvarsskyldighet samt främja lång­ siktiga samarbeten med leverantörer som delar Swedbanks värderingar. Under 143 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 146 ===== 2025 påbörjades också en uppdatering av interna regler för kontinuitetshantering för att förbättra hanteringen av störningar och säkerställa oavbruten drift i krit­ iska funktioner, vilket stärker den organisatoriska motståndskraften och bättre möter kunders förväntningar. Arbetet som inleddes 2025 för att stärka den centrala enheten för uppföljning av strategiska leverantörssamarbeten har möjliggjort omfattande bedömningar av hela leverantörsbasen. Samtidigt har Uppförandekoden uppdaterats med krav på­ESG­data­samt­regler­för­gåvor­och­visselblåsning.­Åtgärderna­syftar­till­att­ stärka­det­förebyggande­arbetet­mot­risker­och­negativ­inverkan­i koncernens­ leverantörsrelationer i första ledet, i linje med relevanta styrdokument. Korruption och mutor G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Swedbank har nolltolerans mot korruption och mutor. Koncernen arbetar före­ byggande mot korruption och mutor i verksamheten såväl som i affärsrelationer. För att utvärdera dessa insatser har Swedbank etablerat interna processer för uppföljning av det förebyggande arbetet. Åtgärder för att motverka korruption och mutor Styrelsen fastställer Swedbanks låga riskaptit inom arbetet mot korruption och mutor och har genom delegering etablerat interna processer för att utvärdera arbetet och säkerställa att riskaptiten efterlevs och följs upp kontinuerligt. En allmän riskbedömning genomförs för att identifiera och förstå de risker, förknip­ pade med korruption och mutor, som koncernen exponeras för. Koncernens Chief Compliance Officer (CCO) rapporterar kvartalsvis till vd och styrelse avseende Swedbanks hantering av affärsetiska frågor, hur arbetet mot korruption och mutor fungerar utifrån externa och interna regelverk och krav samt riskaptit. Koncernens oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med att övervaka och identifiera koncernens regelefterlevnadsrisker, utvärdera hur effektiva Swedbanks interna regelverk och åtgärder är för att upprätthålla god affärsetik, förhindra korruption och mutor och upprätthålla skydd för vissel­ blåsare. För att efterleva förenlighet med styrelsens riskaptit avseende regel­ efter levnadsrisker ger enheten även råd och stöd till verksamheten. Utbildning inom korruption och mutor Swedbank har vidtagit förebyggande åtgärder mot korruption och mutor under 2025 i form av bland annat utbildningar för att skapa medvetenhet i den egna verksamheten.­Utbildning­i koncernens­Uppförandekod­adresserar­vad­medar­ betare, inklusive koncernledning, bör vara uppmärksamma på i relation till tredje part, som leverantörer och konsulter. Swedbanks årliga etikutbildning genomförs digitalt, är på koncernnivå och innehåller allmän information om regelverkskrav, rapporteringsprocessen, risk för insiderhandel samt tillåtna, förbjudna och olämpliga förmåner. Utbildningen innehåller ett avsnitt inom korruption och mutor på basnivå som omfattar externa och interna regelverk, riskbedömningar och förebyggande information. Samtliga enheter i koncernen, inklusive koncern­ ledningen, har som krav att genomgå etikutbildningen. För styrelsens utbildning i hållbarhetsrela­ terade­frågor­se­GOV­1­Styrelsens­och­vd:s­roll­på­sidan­92.­ Utöver den årliga etikutbildningen lanserades två nya utbildningar under 2025 för att vidareutveckla Swedbanks förebyggande arbete mot korruption och mutor, vilket­var­en­planerad­åtgärd­som­beskrevs­i­Årsredovisningen­2024.­En­av­utbild­ ningarna riktar sig till alla ledare på Swedbank, inklusive koncernledningen, och avser vilka korruptionsrisker de kan möta i sin ledarroll. Den andra utbildningen vänder sig till kundmötande personal för att öka medveten heten avseende korruptionsrisker inom det vardagliga arbetet. Utbildningarna syftar till att hjälpa medarbetare att agera i enlighet med koncernens Uppförandekod och etiska regler i såväl verksamhet som i affärsrelationer och därmed minska risken för att korruption­och­mutor­inte­upptäcks.­Utbildningarna­är­obligatoriska­för­samt­ liga chefer respektive all kund mötande personal i koncernen. Andelen medarbe­ tare som genomfört utbildningarna följs upp årligen. Under 2025 har även arbetet fortskridit­avseende­fördjupad­obligatorisk­utbildning­för kontrakts­ ägare­med­ högriskkontrakt gällande vad medarbetare ska vara uppmärksamma på i relation till tredje part. Förebyggande arbete mot korruption och mutor I det förebyggande arbetet mot korruption och mutor genomför Swedbank en allmän riskbedömning för att förstå de risker som koncernen exponeras för och där otillräckliga förbyggande åtgärder mot korruption och mutor kan ha en nega­ tiv inverkan på samhället. Swedbank arbetar aktivt för att motverka detta i såväl verksamheten som i affärsrelationer genom att regelbundet uppdatera risk­ bedömningen av korruptions­ och mutrisker och implementera kontroller och processer för att förebygga de risker som Swedbank möter. Riskbedömningen genomförs minst vartannat år eller vid behov. Under 2025 färdigställdes den koncern gemensamma riskbedömningen avseende 2024. Den uppdaterade risk­ bedömningen innefattar en bedömning av risker förknippade med bland annat de länder som Swedbank verkar i och förändringar i affärsverksamheten som kan öka risken för korruption och mutor. Swedbank bedömer kontinuerligt var i verksamheten som risken för korruption och mutor är störst. Utvärderingen utgår från den allmänna riskbedömningen, utredningar av medarbetare som år 2024 misstänktes för regelöverträdelser och händelser i omvärlden. Utvärderingen visar att risken för korruption och mutor är högre för kundmötande medarbetare samt medarbetare som hanterar inköp främst för stora kontrakt eller kontrakt i länder med hög korruptionsrisk. Rekryte­ ring och upphandling av konsulttjänster bedöms också vara områden med risk för korruption och mutor. Vidare arbetar Swedbank med att identifiera riskutsatta roller inom organisationen snarare än att identifiera riskutsatta enheter, eftersom medarbetare med olika roller och arbetsuppgifter kan ingå i samma enhet. Mål och mått G1-4 Fall av korruption och mutor Misstankar om korruption och mutor kan rapporteras av interna och externa intressenter via Swedbanks visselblåsarfunktion. De enheter som utreder incidenter rörande korruption och mutor är oberoende från medarbetarna och avdelningarna som utreds. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom området korruption och mutor, inte heller jämförelser över tid. För att följa upp ändamålsenlig heten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för uppföljning. Group Compliance följer löpande riskutvecklingen och testar om Swedbanks kontroller och processer är effektiva och av den kvalitet som förväntas för att koncernens riskexponering fortsatt ska vara låg. Mätetal för ansvarsfullt företagande I tabellerna nedan presenteras mått för företagskultur, förbindelser med leveran­ törer samt korruption och mutor. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta samtliga av dessa mått. Metod för insamling av mätetalet för visselblåsar­ ärenden regleras i styrdokumenten kopplat till visselblåsarområdet. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen har ej valide rats av ett annat externt organ.­ Mottagna rapporter via koncernens visselblåsarfunktion1 2025 2024 Antal 191 188 1) Det rapporterade mätvärdet för 2024 har korrigerats från 158 till 188, eftersom det tidigare rapporterade värdet enbart omfattade moderbolaget Swedbank AB och inte koncernen som helhet. Leverantörer som åtagit sig att följa Swedbanks Uppförandekod för leverantörer, (%)1 2025 2024 Totalt 86 1) Mätetalet är baserat på inköpsvolym och började mätas under 2025. Anställda som genomgått obligatoriska utbildningar (%) 2025 2024 Uppförandekod 94 91 Etikutbildning 94 95 144 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 147 ===== Motverka finansiell brottslighet Swedbank tar arbetet mot finansiell brottslighet på yttersta allvar. Koncernen bär ansvar på både regulatorisk, systemkritisk och moralisk nivå gentemot kunder, aktieägare och samhället i stort att skydda system, produkter och tjänster från att missbrukas i kriminella syften. Policyer MDR-P Policyer Swedbanks Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet och Policy för koncernens övergripande riskramverk är hörnstenar i arbetet att motverka inverkan och risk relaterad till finansiell brottslighet. Swedbanks styrande doku­ ment för ansvarsfullt företagande rapporteras i G1­1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur på sidan 141. Åtgärder för att motverka finansiell brottslighet MDR-A Åtgärder Som en ledande finansiell aktör i Norden och de baltiska länderna har Swedbank utvecklat strategiska initiativ och proaktiva åtgärder för att motverka potentiell inverkan relaterad till finansiell brottslighet, både i den egna verksamheten och nedströms i värdekedjan. Det möjliggör för koncernen att efterleva sina åtag­ anden och effektivt hantera risker kopplat till penningtvätt, brott mot eller kring­ gående av finansiella sanktioner, möjliggörande av skatteflykt samt bedrägerier. Swedbank har inte identifierat betydande kapital­ eller driftkostnader för åtgär­ derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Penningtvätt, finansiella sanktioner samt möjliggörande av skatteflykt Swedbank arbetar kontinuerligt med att anpassa och utveckla interna processer kopplat till motverkande av finansiell brottslighet. Centrala delar i arbetet utgörs av kundriskklassificering, transaktionsövervakning, sanktionsscreening och myndig hetsrapportering av misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism samt överträdelser av sanktioner. En central utgångspunkt för Swedbank är identifieringen och förståelsen för de risker som koncernen exponeras för. Swedbank har därför etablerat en allmän risk bedömningsprocess som ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Minst årligen genomför Swedbank allmänna risk bedömningar avseende risken att kon­ cernens produkter och tjänster utnyttjas för finansiell brottslighet. Bedömningen är datadriven och visar riskexponering utifrån kund, produkt, geografi och distributions kanal. En annan viktig del är utbildning och efterlevnadskultur. Swedbank fokuserar på att säkerställa att samtliga med arbetare får utbildning och information anpas­ sad utifrån roll och arbetsuppgift. Utöver grundläggande utbildning, som riktas till alla anställda, finns också ett anpassat utbildningsprogram som utformats efter identifierade risker och som syftar till att stärka de områden där kunskapsbehoven är störst. Utbildning är nyckeln till att utveckla och upprätthålla en god efter­ levnadskultur i verksamheten. Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla koncernens förmåga att mot­ verka finansiell brottslighet i värde kedjan både genom att förstärka medveten­ heten och den samlade riskhanteringskompetensen. Effektiviteten i Swedbanks förebyggande arbete är även beroende av samarbeten med svenska brotts­ bekämpande myndig heter och andra banker. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT Financial Crime Prevention, ett samarbetsorgan mellan polisen och de fem största bank erna i Sverige. Swedbank har även ingått flera informationsutbyten med brottsbekämpande myndigheter. Samlat ger dessa externa aktiviteter och utbyten en ökad förståelse, kunskap och effek tivitet i koncernens interna aktivi­ teter för att motverka finansiell brottslighet. Bedrägerier Swedbanks arbete med att förebygga och utreda bedrägerier bygger på tre strategiska nivåer av åtgärder: förhindra, upptäcka och utreda. Dessa bidrar till att­motverka­bedrägerier­och­förstärks­kontinuerligt­genom­förbättringar­ av säkerheten­i­produkter­och­kanaler,­utveckling­av­transaktionsövervakningar­ samt effektiviseringar av processer. Bankföreningen i Sverige har tillsammans med svenska banker tagit fram ett gemensamt åtgärdspaket i syfte att stärka kundskyddet mot bedrägerier ytter­ ligare,­både­för­egen­verksamhet­och­nedströms­i­värdekedjan.­Åtgärderna­har­ tillämpats i sin helhet av Swedbank. Våren 2025 utökades åtgärdspaketet med ytterligare åtgärder, framförallt riktade mot investerings­ och romansbedrägerier. Dessa utökade åtgärder ska vara genomförda i bankerna senast under 2026. Swedbank arbetar sedan länge kontinuerligt för att på olika sätt stärka kund­ skyddet mot bedrägerier genom produktutveckling, övervakning av transaktioner och utveckling av den dagliga verksamheten för att hantera bedrägeriförsök och utreda incidenter. Swedbank arbetar dagligen med att hjälpa drabbade kunder, dels genom att stoppa pågående bedrägerier, dels genom att återvinna medel och återställa drabbade kunders konton. Ett gemensamt bedrägerisamarbete finns upprättat mellan de största svenska bankerna med syfte att dela informa­ tion om bedrägeritrender och nya modus. Samarbetet med Bankföreningen i ­ Sverige­och­SAMLIT­Financial­Crime­Prevention­sker­inom­olika­bedrägeri­ områden och arbetsgrupper för att dela erfarenheter och lärdomar från daglig verksamhet och för att följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder bank erna har infört. Som en av Sveriges största banker speglar bedrägerier via Swedbanks pro­ dukter och tjänster den allmänna utvecklingen av bedrägerier i samhället. Trots att bedrägerivolymen fortsatt är hög, noterades en minskning under det första halvåret under 2025 jämfört med föregående år. Denna trend bekräftas både i Finansinspektionens­statistik­över­betaltjänstbedrägerier­och­Polisens­statistik­ över brottsvinster från bedrägerier. Kundförluster till följd av bedrägerier i Swed­ bank minskade också under året. Minskningen kan antas vara en effekt av kon­ cernens arbete med förstärkt säkerhet i produkter, kontroller och processer samt ökad medvetenhet om bedrägerier i samhället. För bedrägerier genom social manipulation via telefon och sms, så kallad vishing/smishing, är minskningen särskilt märkbar. Däremot har investeringsbedrägerier ökat, där bedragare lurar kunder att investera i falska eller vilseledande investeringsmöjligheter. Nivåerna för andra typer av bedrägerier har i stort varit oförändrade under året. Mål och mått MDR-T Mål Swedbank har en låg riskaptit för finansiell brottslighet. Den låga riskaptiten fastställs genom interna regelverk och följs kontinuerligt upp av Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. För att följa upp ändamålsenlig­ heten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för upp­ följning. Swedbank följer löpande riskutvecklingen och utvärderar om kontroller och processer är av den kvalitet som förväntas för att riskexponeringen fortsatt ska vara låg. Rapportering görs kvartalsvis till vd och styrelse. Inom Swedbank återfinns också rollen centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket, som rapporterar kvartals­ och årsvis till styrelsen hur Swedbanks arbete mot finansiell brottslighet fungerar i relation till externa regelverk och Swedbanks risk aptit. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Koncernens bedömning är att offentliggörande­av­specifika­mål­och­mätetal­skulle­ge­oberättigad­insyn­ i Swedbanks­kontrollsystem.­ MDR-M Mått I tabellen nedan presenterar Swedbank information om andelen medarbetare som genomgått koncernens interna utbildning i att motverka finansiell brotts­ lighet. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen har ej valide rats av ett annat externt organ. Anställda som genomgått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, (%) 2025 2024 Totalt 97 97 145 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning­ 2025­–­Förvaltningsberättelse ===== SIDA 148 ===== Index över upplysningskrav IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsrapporten Tabellen nedan är en förteckning över de upplysningskrav som inkluderats i Swedbanks hållbarhetsrapport 2025. Swedbank har genomfört en kvalitativ väsentlighetsbedömning på upplysningskravs- samt datapunktsnivå för att fast- ställa vilka upplysningskrav som ska inkluderas i 2025 års rapport. Bedömningen har utgått från två perspektiv: dels informationens relevans för att beskriva eller förklara väsentliga hållbarhetsfrågor, dels dess förmåga att tillgodose intressen- ters behov. När de väsentliga upplysningskraven och datapunkterna hade identi- fierats, fördelades ansvaret till de delar av organisationen som har störst sak- kunskap inom respektive område. ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Allmän information ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 72 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 72 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 92 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 94 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 95 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 96 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 96 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 73 ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 79 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 81 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och  möjligheter 85 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 146 Miljö ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E1 E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 95 ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 100 ESRS E1 E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 99 ESRS E1 E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 87 ESRS E1 E1-2, MDR-P Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 101 ESRS E1 E1-3, MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 101 ESRS E1 E1-4, MDR-T Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 102 ESRS E1 E1-6, MDR-M Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 108 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Utsläpp från investeringar i scope 3 kategori 15 110 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per sektor 111 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Företagsutlåning, sektorer med högst utsläpp och utsläppsintensitet 112 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde 113 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, investeringsportföljen, per sektor 116 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Bostadsfastigheter, energiklass 117 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Kommersiella fastigheter, energiklass 117 ESRS E2: Miljöförorening ESRS E2 E2 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och  möjligheter 87 ESRS E3: Vattenresurser och marina resurser ESRS E3 E3 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och  möjligheter 87 ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E4 E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 122 ESRS E4 E4 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärs modell 122 ESRS E4 E4 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och  möjligheter 90 ESRS E4 E4-2, MDR-P Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 122 ESRS E4 E4-3, MDR-A Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 123 ESRS E4 E4-4, MDR-T Mål för biologisk mångfald och ekosystem 123 146 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 149 ===== ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Socialt ansvar ESRS S1: Egen arbetskraft ESRS S1 S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S1 S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 124 ESRS S1 S1-1, MDR-P Policyer för den egna arbetskraften 125 ESRS S1 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående inverkningar 126 ESRS S1 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna med arbetarna kan uppmärksamma problem 126 ESRS S1 S1-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 127 ESRS S1 S1-5, MDR-T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 128 ESRS S1 S1-6, MDR-M Uppgifter om företagets anställda 129 ESRS S1 S1-8, MDR-M Kollektivavtalstäckning och social dialog 129 ESRS S1 S1-9, MDR-M Mångfaldsindikatorer 130 ESRS S1 S1-13, MDR-M Mått för utbildning och kompetensutveckling 130 ESRS S1 S1-14, MDR-M Mått för arbetsmiljö 130 ESRS S1 S1-15, MDR-M Mått för balans mellan arbete och fritid 131 ESRS S1 S1-16, MDR-M Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 131 ESRS S1 S1-16, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Skillnader i lika lön 131 ESRS S1 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 131 S4: Konsumenter och slut användare: Dataskydd ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 133 ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 133 ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 134 ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slut användare kan uppmärksamma problem 135 ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 135 ESRS S4 S4-5, MDR-T, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 136 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Behandling av personuppgifter – förfrågningar 136 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Behandling av personuppgifter – klagomål 136 S4: Konsumenter och slut användare: Informations säkerhet ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 137 ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 137 ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 137 ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 138 ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 138 ESRS S4 S4-5, MDR-T, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 138 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet, per land 138 S4: Konsumenter och slut användare: Finansiell hälsa ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 139 ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 139 ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 139 ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 139 ESRS S4 S4-5, MDR-T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 140 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Antal deltagare vid föreläsningar, aktiviteter och evenemang inom olika samhälls initiativ 140 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 147 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 150 ===== ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Bolagsstyrning ESRS G1: Ansvarsfullt före tagande ESRS G1 G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 92 ESRS G1 G1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 91 ESRS G1 G1-1, MDR-P , MDR-AAffärsetiska policyer och företagskultur 141 ESRS G1 G1-1, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Mottagna rapporter via koncernens visselblåsarfunktion 144 ESRS G1 G1-2, MDR-A Hantering av förbindelser med leverantörer 143 ESRS G1 G1-2, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Leverantörer som åtagit sig att följa Swedbanks Uppförandekod för leverantörer 144 ESRS G1 G1-3, MDR-A Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 144 ESRS G1 G1-3, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Anställda som genomgått obligatoriska utbildningar 144 ESRS G1 G1-4, MDR-T Fall av korruption och mutor 144 ESRS G1: Ansvarsfullt före tagande: Motverka finansiell brottslighet ESRS G1 MDR-A Enhetsspecifik upplysning: Åtgärder och resurser för att motverka finansiell brottslighet 145 ESRS G1 MDR-T Enhetsspecifik upplysning: Mål relaterat till att motverka finansiell brottslighet 145 ESRS G1 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Mått relaterat till att motverka finansiell brottslighet 145 ESRS G1 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Anställda som genomgått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism 145 Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten samt visar vilka som bedömts som icke- väsentliga. Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord­ ningen om hållbar­ hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens­ värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrel- serna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 92 ESRS 2 GOV-1 Procent- andel oberoende styrelse- ledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 92 ESRS 2 GOV-4 Redogö- relse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 96 ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ infor- mation om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ infor- mation om sociala risker Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till kemikalie- produktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Deltag- ande i verksamhet med anknytning till kontrover- siella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS E1-1 Omställnings- plan för att uppnå klimat- neutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 100 148 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 151 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord­ ningen om hållbar­ hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens­ värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU- referensvärdena för anpassning till Paris- avtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 dg och artikel 12.2 Ej tillämplig ESRS E1-4 Minsknings- mål för utsläpp av växt- husgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handels lagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: anpassnings- mått Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artikel 6 102—107 ESRS E1-5 Energiförbruk- ning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimat påverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-5 Energiförbruk- ning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E1-5 Energiinten- sitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpå verkan, punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasut släpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handels lagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 108 ESRS E1-6 Brutto- utsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: anpassnings- mått Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 117 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldi- oxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Ej väsentlig ESRS E1-9 Referensport- följens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande till- gångar utsatta för väsent- lig fysisk risk, punkt 66 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommis- sionens genomförand eför- ordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Ej tillämplig, infasning Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 149 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 152 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord­ ningen om hållbar­ hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens­ värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitets- klasser punkt 67 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatom ställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egen- dom – Säkerhetens energi- effektivitet Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjlig- heter punkt 69 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej tillämplig, infasning ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vatten resurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt åter- vunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vatten- förbrukning i m3 per netto inkomst av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I 90—91 ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I 90—91 ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 90—91 ESRS E4-2 Hållbara mark- /jordbruksmetoder/ - policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I 123 ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för håll- barhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I 123 ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I 123 ESRS E5-5 Icke-åter- vunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångs- arbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I 124 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barn- arbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I 124 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättig heter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 125—126 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 125—126 150 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 153 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord­ ningen om hållbar­ hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens­ värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 125—126 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbets- platsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 125—126 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med personal- frågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 126 ESRS S1-14 Antal döds- fall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 130 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig, infasning ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 131 ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 131 ESRS S1-17 Fall av diskri- minering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-17 Underlåten- het att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barn- arbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättig heter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värde- kedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationen s (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 Människo- rättsfrågor och människo rättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Människo- rätts åtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägled- ande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 151 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 154 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord­ ningen om hållbar­ hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens­ värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS S3-4 Människo- rättsfrågor och människo rättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slut- användare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 133—134, 137, 139 ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 133—134, 137, 139 ESRS S4-4 Människo- rättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 135, 138, 139—140 ESRS G1-1 FN:s konven- tion mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 141—143 ESRS G1-1 Skydd för vissel blåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 143 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad för ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 144 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 144 152 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 155 ===== Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning EU-taxonomins specifika tabeller för kreditinstitut avser tabell 0 till och med 5 nedan. För ytterligare information och rapportering enligt taxonomiregelverket, se sidorna 97–98. 0. Sammanställning av resultatindikatorer 2025 2025 Total exponering för verksam- heter som är förenliga med taxonomi kraven, mkr Central resultat- indikator (%) Central resultat- indikator (%) % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings - baserad Kapitalutgifts - baserad Huvudsaklig central resultat­ indikator Andelen gröna tillgångar i stocken 85 792 93 747 6,74 7,37 48,68 Total exponering för verksam- heter som är förenliga med taxonomi kraven, mkr Central resultat- indikator (%) Central resultat- indikator (%) % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings - baserad Kapitalutgifts - baserad Andra centrala resultat indikatorer Andelen gröna tillgångar i flödet 16 682 19 408 9,48 11,03 47,97 Handelslager1 Finansiella garantier2 706 428 38,48 23,33 26,14 Tillgångar under förvaltning3 42 191 58 367 4,58 6,33 36,08 Avgifts- och provisionsintäkter1 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 2) Finansiella garantier uppgår totalt till 7 018 mkr. 3) Tillgångar under förvaltning uppgår totalt till 2 555 041 mkr. 153 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 156 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 1 272 761 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 272 761 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988 3 Finansiella företag 10 706 4 211 357 357 0 0 0 0 1 2 4 Lån och förskott 1 872 81 3 3 0 0 0 0 0 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8 352 4 101 352 352 1 2 6 Egetkapitalinstrument 482 28 2 2 0 0 7 Icke­finansiella företag 44 052 18 669 4 754 4 747 0 8 422 1 985 8 Lån och förskott 44 052 18 669 4 754 4 747 0 8 422 1 985 9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 0 0 11 Hushåll 1 216 833 1 064 637 80 681 80 681 80 681 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 1 062 929 1 062 929 80 681 80 681 80 681 13 varav lån för byggnadsrenovering 191 191 14 varav lån till motorfordon 11 342 1 517 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 163 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 163 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 7 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 1 272 761 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 1 341 934 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 47 185 23 Exponering mot centralbanker 365 655 24 Handelslager 213 201 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 670 675 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 659 455 27 Lån och förskott 639 318 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 240 750 29 varav ån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 3 228 31 Egetkapitalinstrument 16 909 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 11 220 33 Lån och förskott 6 670 34 Räntebärande värdepapper 4 330 35 Egetkapitalinstrument 219 36 Derivat 1 125 37 Internbanklån på anfordran 1 319 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 4 124 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 38 650 40 Totala tillgångar 2 614 695 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988 154 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 157 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 1 835 1 557 706 705 426 0 42 Tillgångar under förvaltning 921 893 349 745 42 191 39 091 179 22 2 633 265 2 157 18 338 43 varav räntebärande värdepapper 308 178 145 979 13 632 13 365 103 5 108 50 227 1 529 44 varav egetkapitalinstrument 613 716 203 766 28 559 25 726 76 17 2 524 215 1 930 16 809 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 155 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 158 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 156 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 159 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 157 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 160 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 1 272 761 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 272 761 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536 3 Finansiella företag 10 706 4 827 362 362 0 0 0 0 14 8 4 Lån och förskott 1 872 689 3 3 0 0 0 0 0 0 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8 352 4 110 357 357 14 8 6 Egetkapitalinstrument 482 28 2 2 0 0 7 Icke­finansiella företag 44 052 26 104 12 704 12 685 0 17 532 2 528 8 Lån och förskott 44 052 26 104 12 704 12 685 0 17 532 2 528 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 1 216 833 1 064 680 80 681 80 681 80 681 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 1 062 929 1 062 929 80 681 80 681 80 681 13 varav lån för byggnadsrenovering 191 191 14 varav lån till motorfordon 11 342 1 517 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 163 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 163 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 7 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 1 272 761 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 1 341 934 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 47 185 23 Exponering mot centralbanker 365 655 24 Handelslager 213 201 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 670 675 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 659 455 27 Lån och förskott 639 318 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 240 750 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 3 228 31 Egetkapitalinstrument 16 909 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 11 220 33 Lån och förskott 6 670 34 Räntebärande värdepapper 4 330 35 Egetkapitalinstrument 219 36 Derivat 1 125 37 Internbanklån på anfordran 1 319 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 4 124 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 38 650 40 Totala tillgångar 2 614 695 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536 158 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 161 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 1 835 1 710 428 427 0 151 42 Förvaltade tillgångar 921 893 379 760 58 367 56 088 87 18 1 504 256 0 2 150 19 337 43 varav räntebärande värdepapper 308 178 148 651 15 576 15 248 49 8 117 72 0 349 2 316 44 varav egetkapitalinstrument 613 716 231 109 42 791 40 840 38 10 1 387 184 0 1 801 17 021 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 159 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 162 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 160 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 163 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 161 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 164 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 175 951 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 175 951 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689 3 Finansiella företag 1 735 52 1 1 0 0 0 0 4 Lån och förskott 1 735 52 1 1 0 0 0 0 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 19 918 11 541 2 147 2 141 7 20 689 8 Lån och förskott 19 918 11 541 2 147 2 141 7 20 689 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 152 855 129 480 14 534 14 534 14 534 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 127 935 128 854 14 534 14 534 14 534 13 varav lån för byggnadsrenovering 22 22 14 varav lån till motorfordon 3 078 604 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 443 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 443 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 175 951 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 190 840 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 3 577 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 78 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 187 185 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 184 697 27 Lån och förskott 184 697 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 71 307 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 2 488 33 Lån och förskott 2 488 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 366 791 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689 162 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 165 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 307 290 279 278 0 0 42 Tillgångar under förvaltning 193 039 69 342 11 942 11 040 51 6 721 114 690 6 017 43 varav räntebärande värdepapper 59 774 27 048 2 941 2 807 45 1 48 32 113 523 44 varav egetkapitalinstrument 133 265 42 294 9 001 8 234 6 6 673 81 577 5 495 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 163 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 166 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 164 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 167 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 165 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 168 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 175 951 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 175 951 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775 3 Finansiella företag 1 735 660 1 1 0 0 0 4 Lån och förskott 1 735 660 1 1 0 0 0 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 19 918 12 125 4 873 4 866 7 19 775 8 Lån och förskott 19 918 12 125 4 873 4 866 7 19 775 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 152 855 129 480 14 534 14 534 14 534 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 127 935 128 854 14 534 14 534 14 534 13 varav lån för byggnadsrenovering 22 22 14 varav lån till motorfordon 3 078 604 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 443 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 443 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 175 951 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 190 840 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 3 577 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 78 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 187 185 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 184 697 27 Lån och förskott 184 697 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 71 307 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 2 488 33 Lån och förskott 2 488 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 366 791 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775 166 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 169 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 307 294 291 290 0 42 Tillgångar under förvaltning 193 039 77 594 16 522 15 835 22 8 430 131 0 667 7 094 43 varav räntebärande värdepapper 59 774 28 135 3 713 3 596 15 1 32 52 0 137 862 44 varav egetkapitalinstrument 133 265 49 459 12 810 12 240 7 7 398 79 0 530 6 231 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 167 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 170 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till­ gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads­ fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk­ ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 168 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 171 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 169 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 172 ===== 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, stocken Omsättningsbaserade 2025 Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) (Mkr) Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 26.51 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 216 346 2 2 2 31.01 – Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiks- inredningar 1 078 386 3 3 3 32.50 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 875 979 2 2 4 32.99 – Diverse övrig tillverkning 2 400 682 5 5 5 35.11 – Genering av elektricitet 5 645 2 491 2 010 2 009 6 35.14 – Distribution av elektricitet 1 631 7 46.46 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 2 234 635 4 4 8 47.78 – Annan specialiserad butikshandel med nya varor 1 033 9 68.20 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 10 777 8 590 1 631 1 633 10 70.22 – Företagsrådgivning och annan managementkonsult verksamhet 1 359 761 699 699 0 11 Kärnteknisk verksamhet 3 1 0 12 Fossilgasverksamhet 2 0 13 varav icke-bedömda exponeringar 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) (Mkr) Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 26.51 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 216 689 358 358 2 31.01 – Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiks- inredningar 1 078 113 5 5 3 32.50 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 875 922 288 288 4 32.99 – Diverse övrig tillverkning 2 400 1 361 710 708 2 5 35.11 – Genering av elektricitet 5 645 4 438 4 374 4 373 6 35.14 – Distribution av elektricitet 1 631 7 46.46 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 2 234 1 267 661 659 2 8 47.78 – Annan specialiserad butikshandel med nya varor 1 033 754 9 68.20 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 10 777 8 993 3 720 3 719 10 70.22 – Företagsrådgivning och annan managementkonsult verksamhet 1 359 1 269 1 254 1 254 0 11 Kärnteknisk verksamhet 3 12 Fossilgasverksamhet 2 13 varav icke-bedömda exponeringar 170 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 173 ===== 3. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i  nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16 3 Finansiella företag 0,33 0,03 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,32 0,03 0,03 0,00 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Icke­finansiella företag 1,47 0,37 0,37 0,00 0,00 0,03 0,16 8 Lån och förskott 1,47 0,37 0,37 0,00 0,00 0,03 0,16 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 0,00 11 Hushåll 83,65 6,34 6,34 6,34 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 83,51 6,34 6,34 6,34 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,12 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16 2025 % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i  nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 7,89 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 7,89 3 Finansiella företag 8,48 4 Lån och förskott 3,50 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8,57 6 Egetkapitalinstrument 8,48 7 Icke­finansiella företag 25,46 8 Lån och förskott 25,46 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 7,58 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 7,59 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 7,89 171 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 174 ===== 3. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i  nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20 3 Finansiella företag 0,38 0,03 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,32 0,03 0,03 0,00 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Icke­finansiella företag 2,05 1,00 1,00 0,00 0,00 0,04 0,20 8 Lån och förskott 2,05 1,00 1,00 0,00 0,00 0,04 0,20 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 83,65 6,34 6,34 6,34 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 83,51 6,34 6,34 6,34 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,12 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20 2025 % (i förhållande till alla täckta tillgångar i  nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 8,56 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 8,56 3 Finansiella företag 7,50 4 Lån och förskott 0,44 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8,68 6 Egetkapitalinstrument 8,48 7 Icke­finansiella företag 48,67 8 Lån och förskott 48,67 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 7,58 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 7,59 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 8,56 172 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 175 ===== 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i  nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39 3 Finansiella företag 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 6,56 1,22 1,22 0,00 0,01 0,39 8 Lån och förskott 6,56 1,22 1,22 0,00 0,01 0,39 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 73,59 8,26 8,26 8,26 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 73,23 8,26 8,26 8,26 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,34 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39 2025 % (i förhållande till alla täckta tillgångar i  nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 11,82 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 11,82 3 Finansiella företag 1,90 4 Lån och förskott 1,90 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 18,60 8 Lån och förskott 18,60 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 11,22 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 11,28 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 11,82 173 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 176 ===== 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i  nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44 3 Finansiella företag 0,38 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,38 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 6,89 2,77 2,77 0,00 0,01 0,44 8 Lån och förskott 6,89 2,77 2,77 0,00 0,01 0,44 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 73,59 8,26 8,26 8,26 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 73,23 8,26 8,26 8,26 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,34 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44 2025 % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i  nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 13,64 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 13,64 3 Finansiella företag 0,16 4 Lån och förskott 0,16 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Icke­finansiella företag 40,19 8 Lån och förskott 40,19 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 11,22 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 11,28 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på  frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 13,64 174 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 177 ===== 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, stocken Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 84,88 38,48 38,40 23,24 0,03 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 37,94 4,58 4,24 0,02 0,00 0,29 0,03 0,23 1,99 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 93,22 23,33 23,27 0,00 8,22 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 41,19 6,33 6,08 0,01 0,00 0,16 0,03 0,00 0,23 2,10 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 175 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 178 ===== 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, flödet Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 94,42 90,89 90,43 0 0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 35,92 6,19 5,72 0,03 0,00 0,37 0,06 0,36 3,12 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 95,59 94,65 94,28 0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 40,20 8,56 8,20 0,01 0,00 0,22 0,07 0,00 0,35 3,67 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 176 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 179 ===== Nyckeltal per tjänst samt koncernens konsoliderade nyckeltal Omsättningsbaserade 2025 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 100 629 81,49 69,63 5,56 5,56 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,07 0,13 Kreditportfölj 86 868 81,28 69,45 5,48 5,48 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,13 Finansiella garantier 219 0,21 0,17 0,08 0,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,05 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter1 11 530 Handelslagerportföljen1 2 012 Kapitalförvaltning 11 172 10,45 3,97 0,48 0,44 0,00 0,00 0,03 0,00 0,00 0,21 0,00 0,00 Försäkringsverksamhet 5 804 5,43 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,04 Icke­finansiella aktiviteter 2 811 2,63 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 120 415 100,00 73,61 6,04 6,00 0,00 0,00 0,03 0,00 0,00 5,35 0,08 0,17 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 20241 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 129 252 85,63 47,64 2,88 2,87 0,00 0,01 0,00 2,61 0,00 0,07 Kreditportfölj 113 241 85,47 47,61 2,88 2,87 0,00 0,01 0,00 2,61 0,00 0,07 Finansiella garantier 214 0,16 0,03 0,00 0,00 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter2 12 742 Handelslagerportföljen2 3 055 Kapitalförvaltning 10 988 8,29 1,24 0,11 0,11 0,00 0,01 0,05 Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,35 0,05 0,00 0,00 0,00 Icke­finansiella aktiviteter 2 322 1,75 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 148 290 100,00 49,23 3,05 3,03 0,00 0,01 0,00 2,61 0,01 0,12 1) Presenteras enligt 2024 års rapportering. 2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 177 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 180 ===== Nyckeltal per tjänst samt koncernens konsoliderade nyckeltal Kapitalutgiftsbaserade 2025 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 100 629 81,49 70,16 6,03 6,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,18 Kreditportfölj 86 868 81,28 69,97 5,99 5,99 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,16 Finansiella garantier 219 0,21 0,19 0,05 0,05 0,00 0,00 0,017 Avgifts- och provisionsintäkter1 11 530 Handelslagerportföljen1 2 012 Kapitalförvaltning 11 172 10,45 4,31 0,66 0,64 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,02 0,22 Försäkringsverksamhet 5 804 5,43 1,72 0,41 0,00 0,00 0,00 0,04 Icke­finansiella aktiviteter 2 811 2,63 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 120 415 100,00 74,48 6,70 6,67 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 5,15 0,06 0,43 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 20241 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 129 252 85,63 47,88 3,08 3,07 0,00 0,00 0,00 2,61 0,02 0,11 Kreditportfölj 113 241 85,47 47,84 3,07 3,06 0,00 0,00 0,00 2,61 0,02 0,11 Finansiella garantier 214 0,16 0,04 0,01 0,01 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter2 12 742 Handelslagerportföljen2 3 055 Kapitalförvaltning 10 988 8,29 1,29 0,18 0,17 0,00 0,01 0,06 Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,35 0,12 0,06 0,00 0,00 Icke­finansiella aktiviteter 2 322 1,75 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 148 290 100,00 49,52 3,38 3,30 0,00 0,00 0,00 2,61 0,03 0,17 1) Presenteras enligt 2024 års rapportering. 2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 178 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 181 ===== Centrala resultatindikatorer för kapitalförvaltare Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB, mkr. Tabellen baseras på samma information som i raden förvaltade tillgångar i tabell 1 för kreditinstitut. 2025 Exponeringar % mkr 1 Totala tillgångar under förvaltning 100 2 538 812 2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 36,13 917 272 % Omfattade tillgångar % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 3 Omfattas av taxonomin1 37,91 41,16 4 Kärnteknisk verksamhet 0,26 0,16 5 Fossilgasverksamhet 0,74 0,31 6 Förenliga med taxonomin2 4,57 6,32 7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,57 6,32 8 varav icke-finansiella bolag 3,21 3,86 9 varav finansiella bolag 1,36 2,46 10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 0,00 0,00 11 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 12 Omställningsverksamhet 0,09 0,08 13 Möjliggörande verksamhet 0,71 0,75 14 Kärnteknisk verksamhet 0,59 0,27 15 Fossilgasverksamhet 0,03 0,00 Taxonomiförenlighet per miljömål % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 16 Begränsning av klimat förändringar (CCM) 1,57 2,25 17 Anpassning till klimat förändringar (CCA) 0,01 0,00 18 Vatten och marina resurser (WTR) 0,00 0,00 19 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,11 0,06 20 Föro reningar (PPC) 0,01 0,01 21 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00 0,00 22 Icke­bedömda exponeringar 23 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga 24 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten 25 Exponeringar mot motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr 26 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 100,00 917 272 27 varav icke-finansiella bolag 53,98 495 187 28 varav finansiella bolag 46,02 422 086 29 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 30 Frivilligt inkluderade exponeringar 1) 347 736 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 377 549 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. 2) 41 962 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 57 931 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. 179 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 182 ===== Centrala resultatindikatorer för försäkrings- och återförsäkringsföretag Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank försäkring AB samt Swedbank Life Insurance SE, mkr. Andelen av försäkrings- eller återförsäkrings- företagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, taxonomiförenliga verksamheter i förhållande till totala investeringar. 2025 Exponeringar % mkr 1 Total andel tillgångar under förvaltning 100 458 000 2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 27,84 127 521 % Omfattade tillgångar % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 3 Omfattas av taxonomin1 33,47 39,19 4 Kärnteknisk verksamhet 0,01 0,00 5 Fossilgasverksamhet 0,26 0,08 6 Förenliga med taxonomin2 4,66 7,47 7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,66 7,47 8 varav icke-finansiella bolag 4,08 5,07 9 varav finansiella bolag 0,58 2,40 10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 0,00 0,00 11 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär investeringsrisken 0,21 0,32 12 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 13 Omställningsverksamhet 0,10 0,09 14 Möjliggörande verksamheter 0,71 0,67 15 Kärnteknisk verksamhet 0,35 0,05 16 Fossilgasverksamhet 0,06 0,02 Taxonomiförenlighet per miljömål % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 17 Begränsning av klimat förändringar (CCM) 0,98 1,83 18 Anpassning till klimat förändringar (CCA) 1,01 0,00 19 Vatten och marina resurser (WTR) 0,00 0,00 20 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,18 0,08 21 Föro reningar (PPC) 0,00 0,00 22 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00 0,00 23 Icke­bedömda exponeringar 24 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga 25 Exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning 26 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr 27 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 100,00 127 521 28 varav icke-finansiella bolag 75,83 96 697 29 varav finansiella bolag 24,17 30 824 30 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 31 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär investeringsrisken 21,81 27 806 32 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 1) 42 675 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 49 977 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. 2) 5 940 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 9 520 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Ekonomiska verksamheter: Försäkrings­ och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet Absoluta premier, 2025 Andel premier, 2025 Absoluta premier, 2024 Andel premier, 2024 mkr % mkr % Verksamheter som är förenliga med taxonomin Kärnteknisk verksamhet Fossilgasverksamhet Verksamheter som omfattas av taxonomin 2 151 100 2 124 100 Kärnteknisk verksamhet Fossilgasverksamhet Icke­bedömda verksamheter som anses vara icke­väsentliga Totalt 2 151 100 2 124 100 180 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 183 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 181 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Koncernen Resultaträkning 182 Rapport över totalresultat 183 Balansräkning 184 Förändringar i eget kapital 185 Kassaflödesanalys 186 Inledande noter K1 Företagsinformation 187 K2 Redovisningsprinciper 187 K3 Risker 197 3.1 Kreditrisk 198 3.2 Likviditetsrisk 216 3.3 Marknadsrisk 221 3.4 Operativ risk 224 3.5 Regelefterlevnadsrisk 225 3.6 Uppföranderisk 225 3.7 Risk för finansiell brottslighet 225 3.8 Risk i försäkringsrörelsen 225 K4 Kapital 227 4.1 Intern kapitalutvärdering 227 4.2 Kapitaltäckningsanalys 228 K5 Rörelsesegment 230 K6 Produkter 234 K7 Geografisk fördelning 235 Resultaträkning K8 Räntenetto 237 K9 Provisionsnetto 238 K10 Nettoresultat finansiella poster 239 K11 Försäkringsnetto 240 K12 Övriga intäkter 240 K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 241 K14 Övriga allmänna administrationskostnader 245 K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 245 K16 Kreditförluster 245 K17 Bankskatter och resolutionsavgifter 246 K18 Skatt 246 K19 Resultat per aktie 249 Totalresultat K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 249 Balansräkning K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 250 K22 Utlåning till kreditinstitut 250 K23 Utlåning till allmänheten 250 K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 251 K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 251 K26 Aktier och andelar 251 K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 252 K28 Derivat 253 K29 Säkringsredovisning 254 K30 Immateriella anläggningstillgångar 258 K31 Materiella tillgångar 261 K32 Övriga tillgångar 262 K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 262 K34 Skulder till kreditinstitut 262 K35 In‐ och upplåning från allmänheten 262 K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 262 K37 Emitterade värdepapper 262 K38 Korta positioner värdepapper 262 K39 Pensioner 263 K40 Försäkringsskulder 265 K41 Övriga skulder och avsättningar 267 K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 267 K43 Efterställda skulder 267 K44 Eget kapital 268 K45 Värderingskategorier för finansiella instrument 269 K46 Verkligt värde för finansiella instrument 271 K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal 273 Kassaflödesanalys K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 274 K49 Kassaflödesanalys, händelser under året 274 Övriga noter K50 Utbetald och föreslagen utdelning 274 K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 274 K52 Överförda finansiella tillgångar 275 K53 Rörelseförvärv 276 K54 Närstående och andra betydande relationer 277 K55 Andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag 278 K56 Känslighetsanalys 278 K57 Händelser efter 31 december 2025 279 Finansiella rapporter och noter ===== SIDA 184 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 182 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, koncernen mkr Not 2025 2024 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 82 589 110 019 Övriga ränteintäkter 1 066 602 Ränteintäkter 83 655 110 621 Räntekostnader –39 655 –61 353 Räntenetto K8 44 000 49 267 Provisionsintäkter 25 055 26 067 Provisionskostnader –8 735 –9 352 Provisionsnetto K9 16 320 16 716 Nettoresultat finansiella poster K10 3 227 3 687 Försäkringsresultat 1 224 –1 184 Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal 567 2 714 Försäkringsnetto K11 1 791 1 531 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K27 783 773 Övriga intäkter K12 2 614 2 131 Summa intäkter 68 736 74 104 Personalkostnader K13 15 241 15 024 Övriga allmänna administrationskostnader K14 8 605 8 180 Momsåterbetalningar K14 –1 539 0 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 2 225 2 171 Summa kostnader 24 532 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 44 203 48 728 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K30 0 789 Nedskrivning av materiella tillgångar K31 0 1 Kreditförluster K16 –34 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter K17 2 982 4 019 Resultat före skatt 41 255 44 187 Skatt K18 8 496 9 320 Årets resultat 32 759 34 866 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 32 762 34 869 Minoriteten –3 –3 Resultat per aktie, kr K19 29,14 30,99 Resultat per aktie efter utspädning, kr K19 28,98 30,86 ===== SIDA 185 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 183 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Rapport över totalresultat, koncernen mkr Not 2025 2024 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 32 759 34 866 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K39 237 1 360 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 1 33 Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen 0 0 Skatt K20 –49 –280 Summa 189 1 113 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter: Vinster/förluster uppkomna under året –4 773 2 260 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 0 –1 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K29 Vinster/förluster uppkomna under året 3 989 – 1 856 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 0 2 Kassaflödessäkringar: K29 Vinster/förluster uppkomna under året –617 278 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 609 –278 Valutabasisspreadar: Vinster/förluster uppkomna under året 40 –35 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 0 5 Skatt: K20 Vinst/förlust uppkomna under året –703 333 Omfört till resultaträkningen, skatt –125 57 Summa –1 581 764 Årets övrigt totalresultat, efter skatt –1 392 1 877 Årets totalresultat 31 368 36 744 Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 31 371 36 746 Minoriteten –3 –3 ===== SIDA 186 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 184 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Balansräkning, koncernen mkr Not 2025 2024 1/1/2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 263 628 325 604 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 161 053 182 205 178 619 Utlåning till kreditinstitut K22 32 015 34 068 67 534 Utlåning till allmänheten K23 1 989 024 1 882 244 1 863 375 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K29 –597 –2 723 –8 489 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 60 444 57 790 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 430 867 394 883 319 795 Aktier och andelar K26 46 056 45 438 34 316 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K27 7 423 9 093 8 275 Derivat K28 17 283 37 595 39 563 Immateriella anläggningstillgångar K30 22 661 20 871 20 440 Materiella tillgångar K31 6 118 5 200 5 544 Aktuella skattefordringar 2 640 2 411 1 951 Uppskjutna skattefordringar K18 487 96 82 Pensionstillgångar K39 4 522 3 791 2 100 Övriga tillgångar K32 15 914 8 330 8 001 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K33 3 245 2 802 2 579 Summa tillgångar 3 062 782 3 009 697 2 855 519 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K34 54 544 64 500 72 054 In‐ och upplåning från allmänheten K35 1 303 172 1 288 609 1 234 262 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K29 238 549 209 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 431 894 395 800 320 609 Emitterade värdepapper K37 733 765 758 199 728 548 Korta positioner värdepapper K38 36 038 16 458 17 297 Derivat K28 29 531 35 274 73 453 Aktuella skatteskulder 1 887 3 197 3 872 Uppskjutna skatteskulder K18 8 598 7 005 5 740 Pensionsskulder K39 171 180 176 Försäkringsskulder K40 27 211 28 260 26 315 Övriga skulder och avsättningar K41 29 518 29 170 31 162 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K42 6 154 5 783 5 364 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 121 204 104 828 Efterställda skulder K43 38 422 36 609 32 841 Summa skulder 2 836 957 2 790 797 2 656 730 Eget kapital Minoritetskapital 25 28 30 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 225 802 218 874 198 760 Summa eget kapital K44 225 826 218 901 198 790 Summa skulder och eget kapital 3 062 782 3 009 697 2 855 519 ===== SIDA 187 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 185 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Förändring i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital1 Omräknings‐ differens dotter‐ och intresse‐ företag Säkring av netto‐ investeringar i utlands‐ verksamheter Kassa‐ flödes‐ säkringar Valuta‐ basis‐ spreadar Balanserad vinst Totalt Minoritets‐ kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2025 24 904 17 275 11 594 –7 169 7 –50 172 313 218 874 28 218 901 Utdelningar –24 392 –24 392 –24 392 Återköp egna aktier –574 –574 –574 Aktierelaterade ersättningar till anställda 438 438 438 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 65 65 65 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 19 19 19 Årets totalresultat –4 773 3 167 –6 32 32 951 31 371 –3 31 368 redovisat via resultaträkningen 32 762 32 762 –3 32 759 redovisat via övrigt totalresultat före skatt –4 773 3 989 –8 40 238 –514 –514 skatt redovisat via övrigt totalresultat –822 2 –8 –49 –877 –877 Utgående balans 31 december 2025 24 904 17 275 6 821 –4 002 1 –18 180 821 225 802 25 225 826 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital1 Omräknings‐ differens dotter‐ och intresse‐ företag Säkring av netto‐ investeringar i utlandsverk- samheter Kassa‐ flödes‐ säkringar Valuta‐ basis‐ spreadar Balanserad vinst Totalt Minoritets‐ kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2024 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790 Utdelningar –17 048 –17 048 –17 048 Aktierelaterade ersättningar till anställda 410 410 410 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 1 1 1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 5 5 5 Årets totalresultat 2 264 –1 472 0 –28 35 982 36 746 –3 36 744 redovisat via resultaträkningen 34 869 34 869 –3 34 866 redovisat via övrigt totalresultat före skatt 2 264 –1 854 0 –35 1 393 1 768 1 768 skatt redovisat via övrigt totalresultat 382 0 7 –280 109 109 Utgående balans 31 december 2024 24 904 17 275 11 594 –7 169 7 –50 172 313 218 874 28 218 901 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. ===== SIDA 188 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 186 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys, koncernen mkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 41 255 44 187 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K48 –1 130 –3 959 Betalda inkomstskatter –9 209 –8 732 Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 30 916 31 496 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –10 586 35 524 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –81 114 –9 976 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel 20 790 –9 776 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar 5 345 –3 017 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut –22 485 –7 535 Ökning (+) / minskning (–) av in‐ och upplåning från allmänheten 21 334 41 370 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 34 582 –26 199 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder –45 124 28 930 Kassaflöde från den löpande verksamheten –46 342 80 817 Investeringsverksamheten Rörelseförvärv K53 –3 105 –49 Förvärv av och tillskott till joint ventures –517 –191 Avyttring av aktier i intresseföretag 151 0 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 153 186 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –490 –407 Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 137 314 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 671 –147 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder K3.2.8 –964 –908 Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 32 736 20 742 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –12 456 –15 020 Emission av efterställda skulder K3.2.8 5 583 6 811 Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –1 934 –7 222 Utbetald utdelning –24 392 –17 048 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 427 –12 645 Årets kassaflöde –51 440 68 025 Likvida medel vid årets början 325 604 252 994 Årets kassaflöde –51 440 68 025 Valutakursdifferenser i likvida medel –10 536 4 585 Likvida medel vid årets slut 263 628 325 604 Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49. ===== SIDA 189 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 187 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Noter Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej varför summeringsdifferenser kan uppstå. Siffror inom parentes avser föregående år. K1 Företagsinformation Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps- året 2025 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 18 februari 2026. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sve- rige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt handel och kapitalmarknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6. Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbo- lagets årsstämma den 24 mars 2026. K2 Redovisningsprinciper Innehåll 1 Grunder för redovisningen 187 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 187 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 188 3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedöm- ningar och uppskattningar 188 3.1 Koncernredovisning 188 3.2 Intresseföretag och joint ventures 188 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 188 3.4 Rörelsesegment 189 3.5 Finansiella instrument – Allmänt 189 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 189 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 190 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 191 3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 192 3.10 Leasingavtal 193 3.11 Immateriella tillgångar 193 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 194 3.13 Pensioner 194 3.14 Försäkringsavtal 194 3.15 Räntenetto 195 3.16 Provisionsnetto 195 3.17 Övriga intäkter 195 3.18 Aktierelaterade ersättningar 195 3.19 Nedskrivningar 195 3.20 Skatt 196 4 Nya standarder och tolkningar 196 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 196 Namn Swedbank AB (publ) Säte Sverige Rättslig form Aktiebolag (publ) Rättslig hemvist Sverige Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg Organisationsnummer 502017‐7753 LEI kod M312WZV08Y7L YUC71685 1. Grunder för redovisningen De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt Inter- national Financial Reporting Standards (IFRS Redovisnigsstandarder), såsom antagna av EU, samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks kon- cernredovisning i takt med att EU godkänner dem. I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette- rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets‐ och finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets‐ och finansiell rap- portering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års‐ och hållbarhetsredovisningen 2024 med undantag för de ändringar som beskrivs i avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation. 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet- erna. Det faktiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt. • Koncernredovisning • Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde • Finansiella instrument – Kreditförluster • Immateriella tillgångar – Goodwill • Avsättningar och eventualförpliktelser • Pensioner • Försäkringsavtal • Skatt ===== SIDA 190 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 188 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2. Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation Ändringar i redovisningsregler som antagits under 2025 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upp- lysningar eller kapitaltäckning. 3. Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedömningar och uppskattningar 3.1 Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele- vanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföre- tag, konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värde- ras till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvär- det, köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade eventualför- pliktelserna redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt värde av överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovi- sas som kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstid- punkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av koncernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i kon- cernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat som minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen. Betydande bedömningar och uppskattningar – Koncernredovisning Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångar- nas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller kunder med sparkon- trakt. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen för- valtningsavgifter samt i vissa fall inträdes‐ och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en inves- teringsfond styrs av fondbestämmelserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfon- derna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtag- anden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den rör- liga exponeringen, eller 22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften. Detta leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investeringsfonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investerarna i fonden. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför- säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm- mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 383 mdkr (349) redovisades som Finansiella till- gångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fond- försäkringsavtalen om 383 mdkr (349) redovisades som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestäm- mande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 182 mdkr (203) i finan- siella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning. 3.2 Intresseföretag och joint ventures Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint ven- tures är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intressefö- retag eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Andelarnas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinveste- ringen i intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt ned- skrivningsbehov. I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsam- mans med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföretag och joint ventures överensstämmer med koncernens. 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola- gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild verksamhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fast- ställs som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en utvidgning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av självständighet. 3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke‐monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke‐monetära poster som värderas till verkligt värde, redovisas i resultaträk- ningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. 3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar nettoin- vesteringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen. Valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländ- ska företagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivi- tet i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan- siella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras acku- mulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt totalresultat till resultaträkningen. ===== SIDA 191 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 189 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.4 Rörelsesegment Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelseseg- menten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verk- ställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci- perna i koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen vilka beskrivs i not K5 Rörelsesegment. 3.5 Finansiella instrument – Allmänt Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke‐prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivnings- bara skulder (MREL) presenteras på separat rad. 3.5.1 Redovisning och bortbokning Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas första gången i balansräk- ningen när företaget blir part i instrumentets avtalsvillkor. Avistaköp eller avista‐ försäljningar av finansiella instrument klassificerade som värderade till verkligt värde redovisas på affärsdagen. Med affärsdag avses den dag då ett företag åtar sig att köpa eller sälja ett instrument. Finansiella tillgångar tas bort från balans- räkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena som härrör från till- gången upphör eller om koncernen överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. 3.5.2 Derivat Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri- vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs- sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat finansiella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas redovisningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9. 3.5.3 Inbäddade derivat Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke‐finansiella till- gångar redovisas separat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för- knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock ej om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet. Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet, inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm- ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapitalbe- lopp och ränta. 3.5.4 Återköpstransaktioner Med en återköpstransaktion (repotransaktion), avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva- rande tillgång till ett bestämt pris. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen beroende på motpart. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värde- papprets värdeförändringsrisk. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repotrans- aktion, redovisas i balansräkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likvi- den för avista‐ och terminsledet periodiseras som ränta. 3.5.5 Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi- sas på affärsdagen som ställd säkerhet, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepap- per sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepapper- nas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen. 3.5.6 Lånelöften Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen och de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avse- ende dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar i balansräkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.5.7 Kvittning Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans- räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto- belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet – obligatorisk • innehas för handel • övrigt Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till- gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor. Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till- gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapi- talbelopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovis- ningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtalsenliga vill- koren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenliga med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta och till- gången värderas till verkligt värde. Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet • innehas för handel • identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen I not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella till- gångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori. ===== SIDA 192 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 190 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om: • affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och • de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består nor- malt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaff- ningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfalloda- gen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finan- siell tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta inte är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument. 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värde- ringsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodel- lerna baseras i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller note- rade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. För finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader används ett genomsnitt av köp‐ och säljkurser, mittpriser, som grund när verkliga värden fastställs. När finansiella tillgångar och finansiella skulder har marknadsrisker som motverkar varandra utförs en köp/sälj justering för att öppna nettopositio- ner ska tas upp till det relevanta av köp‐ eller säljkurs. Dessutom görs andra rele- vanta justeringar om det anses nödvändigt för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar såsom credit valuation adjustments (CVA) och debit valuation adjustments (DVA ). I not K46 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella instru- ment värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer; nivå 1 – noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknads- data samt nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Innehaven i nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där kunder bär placeringsrisken. Betydande bedömningar och uppskattningar – Beräkning av verkligt värde för finansiella instrument redovisade till verkligt värde Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas när justeringar görs till köp‐ eller säljkurs. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inak- tiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderings- modeller behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels- plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp‐ och säljkurser. Då vissa av dessa krite- rier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsled- ningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade av marknadsaktörer och är föremål för obero- ende riskkontroll. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel- lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär- dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. 3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finan- siella tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingskategori och omfattar: • Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldin- strument som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde • Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betal- ningar av kapitalbelopp och ränta • Aktier och andelar • Derivat som inte säkringsredovisas Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt gene- rera vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verk- ligt värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens likviditetsportfölj. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller anskaffning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs i resultatet. Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. 3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföl- jande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränteme- toden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit- förlustreserveringar. 3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar: • Finansiella skulder som innehas för handel • Derivat som inte säkringsredovisas • Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt vär- deoptionen Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redo- visning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för: • Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå- ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar. • Vissa emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som vär- deras till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för för- ändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklas- sificering till resultaträkningen. ===== SIDA 193 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 191 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford- ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit- förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kredit- förlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditris- ken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som omfat- tas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, dvs de motparter som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad. • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kredit- kvalitet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objek- tiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen 12 månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlus- terna för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förlus- ter från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instru- mentets återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster representerar de förluster som beror på fallissemangshändelser som är möjliga inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid. 3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexpo- nering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunk- ten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande kredi- ter och lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kre- ditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger 12 månaders förväntade kreditförluster. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med rele- vanta makroekonomiska variabler såsom BNP , bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införli- var effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett san- nolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder kon- cernen sig av expertjusteringar. Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit‐ exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier. 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en bety- dande ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finan- siella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3. Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter- som den används vid kreditriskhantering. Hos förvärvade enheter kan definitio- nen avvika något. När något av det följande inträffar utlöses fallissemang och därmed en osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osan- nolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra föl- jande månader. Ett lån som är i fallissemang, en osäker fordran, beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid. 3.8.3 Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För att bedöma förändring i kreditrisken för instrument med ett första redovis- ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid sedan första redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effek- ter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållan- den. I andra hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där varje riskklassificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang sedan första redovisningstillfället som indikator. För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är det inte möjligt att uppskatta den framåtriktade sannolikheten för fallissemang vid första redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information. Det skulle dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär indikator. Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exem- pel om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevillkoren. Vidare anses en betydande ökning i kreditrisken ha inträffat när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument. Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporte- ringsdagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kreditrisk. Koncer- nen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut. Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kredit‐ risk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda. 3.8.4 Förväntad löptid Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings‐, förlängnings‐ och rullningsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att expone- ringen finns kvar och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående löptid (sannolikheten för återbetalningar i förtid). Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förvän- tade löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kredit‐ risk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av pro- duktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. ===== SIDA 194 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 192 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.8.6 Presentation av kreditförluster För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovi- sat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till- gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presen- teras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ian- språktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. 3.8.5 Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvär- vade eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana till- gångar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Däremot anses de förväntade kreditförlusterna vid första redovisningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast föränd- ringen av de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redovisningstillfället. Positiva förändringar i förväntade kreditförlus- ter för tillgångens återstående löptid redovisas som en vinst även om den gynn- samma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträk- ningen som kreditförlust. 3.9.1 Säkringar av verkligt värde Ett till ett säkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när rän- teexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde- papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo- visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan- siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru- mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta från den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot. Portföljsäkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone- ringen i portföljer av utlåning och icke‐löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj- säkringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Räntor från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom Räntenettot. 3.9.2 Kassaflödessäkringar Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kas- saflöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade exponeringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt ränteswappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från säk- ringsförhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäk- ringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verk- ligt värde i valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De föränd- ringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassa- flödesreserven medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkring- arna anses vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen i verkligt värde från säkringens start är större för den identifierade delen av säk- ringsinstrumentet än för den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av hypo- tetiska derivat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Netto- resultat finansiella poster. Betydande bedömningar och uppskattningar – Kreditförluster Fastställande av betydande ökning i kreditrisken och införlivande av framåtblick- ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säker- ställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräk- ningen av reserveringen för kreditförluster. Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken och i relation till framåtblickande makroeko- nomiska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kreditförlustre- serveringar. Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kredit- förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resul- terar i en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvali- teten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens posi- tion gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för ind- rivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens fram- tida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedöm- ningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. 3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte: • Säkringar av verkligt värde • Kassaflödessäkringar • Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäk- ring av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s carve‐out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Enligt EU:s carve‐out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på inlåning betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skillnader mellan för- väntade och faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt att endast en del av portföljen är säkrad. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säk- ringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovis- ning enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid identifieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säk- ringsinstrumentet som faktiskt säkras. För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retro‐ aktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar. ===== SIDA 195 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 193 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skulde- brev i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstru- ment och värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresul- tatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan- siella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras upp- komna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. 3.10 Leasingavtal Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. 3.10.1 Leasetagare Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de lokal‐ och IT‐avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presente- ras inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för leasingskulder redovisas i resultaträkningen. Koncernen har valt att tillämpa und- antagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underlig- gande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasing perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader. Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea- singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost- nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderät- ten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden vilken motsvarar leasingperioden. Leasingavgifterna diskonte- ras med den marginella låneräntan. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen inom Övriga intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader. 3.10.2 Leasegivare Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio- nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingav- talet och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna lea- singavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finan- siella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen. 3.11 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar är identifierbara, icke‐monetära tillgångar utan fysisk form samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas i balansräkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncer- nen ekonomiska fördelar i framtiden. Koncernens immateriella tillgångar utgörs främst av internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid rörel- seförvärv och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar. 3.11.1 Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Däref- ter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumu- lerade nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Nedskrivningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är obero- ende av andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för good- will motsvarar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwill- posten är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte. Betydande bedömningar och uppskattningar – Nedskrivningsprövning av goodwill Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande- värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kas- sagenererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassa‐ flödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av kon- cernens hemmamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer koncernen att kassaflödena är eviga samt deras storlek. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väl- digt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Företagsled- ningen anser att gjorda bedömningar och uppskattningar är väsentliga för kon- cernens resultat och finansiella ställning. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K30 Immateriella anläggningstillgångar. 3.11.2 Internt utvecklad programvara Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och förvän- tas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som immate- riell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkommer. De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till- gångar avseende IT‐utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas avskrivningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas och justeras årligen eller vid behov. ===== SIDA 196 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 194 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas och justeras årligen eller vid behov. 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvär- desberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för redovisning i balansräkningen. Istället lämnas upplysning om eventualförplik- telse, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten. Betydande bedömningar och uppskattningar – Avsättningar och eventualförpliktelser Bedömning krävs för att fastställa om en aktuell förpliktelse föreligger samt för att uppskatta sannolikheten, tidpunkten och storleken på ett eventuellt utflöde. Avsättningar för krav, och upplysningar om eventualförpliktelser avseende civil- rättsliga tvister och myndighetsärenden kräver vanligtvis en högre grad av bedömning på grund av inneboende osäkerhet och komplexitet. För mer informa- tion, se not K51. Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner För pensionsskulder och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda åtag- anden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K39 Pensioner. Betydande bedömningar och uppskattningar – Försäkringsavtal Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk- ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den 31 december 2025 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till 432 mdkr (395), vilket huvudsakligen avser unit‐linked avtal. Även om delar av det redovisade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal, så är det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovis- ningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras i princip kontinuerligt. 3.14 Försäkringsavtal Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety- dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ påverkan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finan- siella risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag överför inte betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investe- ringsavtal och i stället redovisas som finansiella instrument. Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräk- ningen till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kas- saflöden inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke‐finansiell risk samt den avtalsenliga marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som ska- deersättningar, skadeanspråks‐ och försäkringsadministrationskostnader samt andra omkostnader för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida uppskat- tade kassaflödena tillsammans med riskjustering för icke‐finansiell risk utgör kassaflödena för åtaganden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade vinsten som företaget kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster till- handahålls i framtiden. Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsskuld som består av skul- den för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel i underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar i kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk- ringsavtalstjänster under perioden. Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då försäk- ringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att pre- mierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkringsskyd- dets löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader, finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda återförsäkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal med resultatandel. 3.13 Pensioner Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensions- förpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensions- förpliktelserna och redovisas som pensionsskuld alternativt pensionstillgång. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beak- tas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna förde- las på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de till- gångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel- serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkost- nader med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncer- nen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då anta- ganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbe- stämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar. ===== SIDA 197 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 195 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.15 Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i räntenet- tot enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en rimlig uppskattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonte- rar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen. Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve- ringar för kreditförluster. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde och som var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas räntein- täkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde vilken inkluderar effekten av förväntade framtida kreditförlus- ter på uppskattade framtida kassaflöden. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden. I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkringsre- dovisning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska säk- ringar. I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom redovisas insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader. Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handelssyfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och Institutioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär. Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till verkligt värde. 3.16 Provisionsnetto Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhanda- hålls kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjäns- ten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje presta- tionsåtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tid- punkt. Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs. prestationsbaserade avgif- ter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovi- sas som provisionsintäkt. Utlånings‐ och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar pro- visionsintäkter, redovisas som provisionskostnader. 3.19 Nedskrivningar För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovi- sat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika till- gången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar redo- visas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anlägg- ningstillgångar. 3.17 Övriga intäkter Intäkter avseende IT‐ och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar- bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi- sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter vilket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT‐tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. 3.18 Aktierelaterade ersättningar Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsva- rande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapi- talinstrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalin- strumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värde- ringstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldel- ningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru- ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer- nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk- ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierela- terad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betal- ning av sociala avgifter. ===== SIDA 198 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 196 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 4. Nya standarder och tolkningar 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Com- mittee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2026 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS redovisningsstandar- der. Inga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder eller tolkningar som ännu ej tillämpas förväntas ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upplysningar eller kapitaltäckning. Swedbank har inte tillämpat nedanstående i Års‐ och hållbarhetsredovisningen 2025. 4.1.1 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter (IFRS 18) International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presen- tation och upplysningar i finansiella rapporter. IFRS 18 utfärdades i april 2024. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2027 och antogs av EU i februari 2026. Den nya standarden ersätter IAS 1 och introducerar främst nya krav på struktur och presentation i resultaträkningen samt upplysningar om vissa resultatmått. Införandet kommer inte ha någon påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller kapitaltäckning. Påverkan på presentationen i koncer- nens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. 4.1.2 Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (IFRS 9 och IFRS 7) International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat ändringar avse- ende klassificering och värdering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7. Ändringarna antogs av EU i maj 2025 och tillämpas från 1 januari 2026. Ändring- arna innebär främst vägledning vid bedömning av kontraktuella kassaflöden i finansiella tillgångar som inkluderar villkor som är beroende av framtida händel- ser samt relaterade upplysningskrav. Införandet kommer inte ha någon påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller kapitaltäckning men medför ytterligare upplysningar. 4.1.3 Övriga ändringar i redovisningsregler Inga övriga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder/tolkningar eller ändringar i svenska regelverk, som ännu ej tillämpas, förväntas ha någon väsent- lig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upplysningar eller kapitaltäckning. 3.20 Skatt Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perio- der värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndig- heter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovi- sas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skat- teskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skat- tepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bok- slutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är san- nolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skatteplikt- iga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesat- ser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen inkluderar inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran net- toredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemäs- sig rätt till utjämning. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt För de estniska och lettiska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning när utdelning lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslut. Till den del det inte finns någon avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från estniska dotterföre- tags ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För mer information se not K18. ===== SIDA 199 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 197 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en hän- delse inträffar, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncer- nens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande riskhanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Genom Policy för koncernens övergripande riskramverk (Policy on Enterprise Risk Management) definierar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstra- tegi och riskaptit. I samma dokument lägger styrelsen även grunden för en sund riskkultur och en riskmedvetenhet inom organisationen. För att säkerställa att riskexponeringen bibehålls på en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer styrelsen riskaptit och limiter för de risktyper som har definierats i koncernens risktaxonomi. Riskaptiten begränsar Swedbanks risktagande och säkerställer att mininivåerna vad gäller kapital och likviditet hålls på adekvata nivåer. De kvalita- tiva riskaptiterna och de kvantitativa styrelselimiterna implementeras genom ett risklimitramverk. I ramverket beslutas limiter, eskaleringstriggers och riskindika- torer (KRI) av vd, övrig företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå. Risklimitramverket är ett verktyg för att övervaka och kontrollera riskexponering, riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet är att säkerställa att risker hålls inom fastställd riskaptit. Den interna kapitalutvärderingen utvärderar om Swedbank är tillräckligt kapi- taliserad, dvs. att tillgängligt kapital på ett adekvat sätt täcker koncernens riskex- poneringar samt interna och regulatoriska krav. Syftet är att säkerställa att Swed- bank kan upprätthålla pågående och planerade affärsaktiviteter under normala och ogynnsamma ekonomiska förhållanden. Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2025 Geopolitisk situation De geopolitiska spänningarna under 2025 förblev höga då Rysslands krig i Ukraina fortsatte att störa handelsvägar, leveranskedjor och energimarknader, medan konflikten i Mellanöstern bidrog till osäkerhet kring energipriser och däm- pade investerarsentiment. Tilltagande spänningar i relationerna mellan USA och Kina, i kombination med nya amerikanska tullar, påskyndade omstruktureringen av globala leveranskedjor vilket kan öka kostnaderna för företag. För Sveriges och de baltiska staternas öppna, exportorienterade ekonomier bidrog dessa hän- delser till mer volatila förutsättningar för handel och investeringar, men trots dessa lyckades Swedbank stärka sin motståndskraft mot geopolitiska chocker, bland annat genom att fördjupa analysen och utföra diverse stresstester. Inflationstrender och tullar Disinflationen fortsatte under 2025, men hur den hanterades skilde sig tydligt åt mellan Europa och USA. I Europa närmade sig inflationen målnivån på 2 procent, vilket gjorde det möjligt för ECB och Riksbanken att sänka styrräntorna och däri- genom lätta på villkoren för hushåll och företag. Räntorna sänktes även i USA, men det politiska trycket på Federal Reserve väckte oro för centralbankens obe- roende. Kortfristiga räntor föll, medan långfristiga amerikanska statsobligations- räntor steg, vilket återspeglade en kombination av ihållande budgetunderskott och stigande inflationsförväntningar. Samtidigt bidrog nya amerikanska tullåt- gärder till ytterligare komplexitet genom att driva upp kostnaderna för handelsva- ror och påskynda omstruktureringen av leveranskedjor, även om de bredare glo- bala disinflationstrenderna bestod. För Swedbank innebär detta att banken noggrant behöver följa förändringarna i både räntemiljö och handelsflöden, då dessa faktorer påverkar kundernas finansiella förutsättningar och de makroeko- nomiska antaganden som ligger till grund för bankens framåtblickande analyser. Europeisk finanspolitisk expansion och NATO-upprustning Finanspolitiken i Europa blev mer expansiv under 2025, med stark tonvikt på säkerhet. Tyskland lanserade ett historiskt program för att stärka både infrastruk- tur och försvar, medan Sverige och de baltiska staterna kombinerade riktade hus- hållsstöd med ökade försvarsbudgetar. Alla NATO‐allierade förväntas också nå försvarsutgiftsmålet på 2 procent av BNP under 2025, samtidigt som flera länder så som Polen och de baltiska staterna når över denna nivå. USA:s krav på att NATO‐medlemmar ska öka försvarsutgifterna till omkring 5 procent av BNP håller också på att omforma de europeiska finanspolitiska planerna. För högt skuldsatta länder i Europa skulle en sådan ökning innebära betydande avväg- ningar gentemot välfärds‐ och investeringsutgifter, medan även finansiellt star- kare ekonomier står inför komplexa prioriteringsutmaningar. Dessa åtgärder stärker visserligen säkerheten och stöder den inhemska efterfrågan, men riskerar att bromsa disinflationen och väcker frågor kring långsiktig förmåga att hantera ländernas höga skuldnivåer skulder och huruvida länderna också drabbas av undanträngningseffekter. För Swedbank innebär detta att banken behöver följa hur dessa faktorer påverkar räntor, offentliga investeringar och den bredare makroekonomiska utvecklingen, då dessa faktorer kan ha betydelse för våra kun- ders finansiella förutsättningar. Den svenska kronans dynamik Den svenska kronan uppvisade perioder med stora rörelser under 2025 då den under vissa perioder stärktes och under andra försvagades. I ett längre tidsper- spektiv är valutan dock fortsatt svag mot större valutor såsom den amerikanska dollarn och euron. Viktiga drivkrafter har varit räntedifferenser, osäkerhet kopplad till globala tullar samt kronans roll som en riskkänslig valuta som tenderar att underprestera under perioder av förhöjda geopolitiska spänningar. Övriga omvärldstrender Utöver dessa makroekonomiska och geopolitiska faktorer präglades 2025 även av flera bredare strukturella omvärldstrender. Återhämtningen på den globala fastighetsmarknaden förblev försenad, och arbetsmarknaderna i Sverige och Baltikum fortsatte att vara dämpade, samtidigt som kompetensbrist och löne- kostnadstryck bestod i delar av ekonomin. Klimatrelaterade regelverk, bland annat inom ramen för EU‐taxonomin och CSRD, fortsatte att forma regleringsmil- jön och påverkade därigenom företagens omställningstakt och investerings- mönster. Samtidigt ökade betydelsen av cyber‐ och teknologirelaterade omvärldsrisker i takt med snabb AI‐utveckling och ett allt mer komplext digitalt landskap. Sammantaget är detta omvärldsdrivna förhållanden som Swedbank följer noggrant. Utvecklingen av kreditrisk Under året var inflationen stabil på Swedbanks fyra hemmamarknader och i Sve- rige under Riksbankens mål. Med detta följde sjunkande räntor vilket hade en positiv inverkan på skuldsatta hushåll och företag. Detta ledde till förbättrade makroekonomiska utsikter samt att hushållens syn på ekonomin förbättrades, om än från låga nivåer i Sverige. Den makroekonomiska situationen var likartad i Estland och Lettland medan BNP tillväxten var högre i Litauen. Osäkerheten kring de geopolitiska spänningarna och den framtida ekonomiska utvecklingen samt hög arbetslöshet gjorde dock fortsatt svenska hushåll försiktiga som behöll sitt höga sparande hellre än att öka sin konsumtion. Den ekonomiska utvecklingen var därför dämpad även om det mot slutet av året fanns signaler om ökande privat konsumtion och högre ekonomisk tillväxt. Sektorer kopplade till privata investeringar och konsumtion påverkades mest under året, som till exempel bostadsbyggande, handel och restauranger. Även om inflationen var stabil och räntorna sjönk under året så bidrog låg privat konsumtion och höga kostnader till att antalet konkurser i Sverige låg kvar på höga nivåer. Antalet konkurser i Estland, Lettland och Litauen var på stabila och i stort sett oförändrade nivåer under året. Priserna på privata bostäder i Sverige var i genomsnitt nästan oförändrade under året men med lokala variationer beroende på skillnader i utbud och efter- frågan och bostadstyp. Den genomsnittliga prisnivån var fortfarande på en lägre nivå jämfört med toppnivåerna i början av 2022. Priserna på privata bostäder i Estland var i stort sett oförändrade samtidigt som de ökade något i Lettland och fortsatte öka i Litauen. Förändringarna i marknadsvärden på kommersiella fastigheter i Sverige var små under året och varierade beroende på fastighetstyp och läge. Även om ris- kerna för sektorn som helhet har minskat under året kvarstår riskerna för enskilda särskilt utsatta bolag och orter. För att säkerställa en låg risk i Swed- banks utlåning analyseras låntagarnas långsiktiga återbetalningsförmåga vid kreditgivningen. Swedbank lägger stor vikt vid att låntagarnas kassaflöden ska vara hållbara även vid sämre konjunktur eller högre ränteläge. Kreditriskindikatorer som andelen bolån med sena betalningar minskade något under året. Lån med lättnader i villkor ökade under året till följd av fler bevil- jade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige men minskade mot slutet av året. Trots det svaga ekonomiska läget var kreditförlusterna låga. Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är fortsatt solid. ===== SIDA 200 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 198 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Utmaningar och risker med digitalisering Swedbank är en fullservicebank som verkar på fyra hemmamarknader. Våra kunder förväntar sig att möta oss på ett säkert, bekvämt och kontinuerligt till- gängligt sätt, oavsett var de väljer att interagera med oss. Detta kräver att Swed- bank uppnår och bibehåller en effektiv, stabil och motståndskraftig IT‐miljö, inklu- sive outsourcade tjänster. Kontinuerliga insatser för att tillhandahålla pålitliga digitala lösningar kräver nya sätt att skydda Swedbank och våra kunder. Under 2025 har Swedbank ytterli- gare stärkt sitt ramverk för digital operativ motståndskraft samt sina processer för att säkerställa motståndskraften hos koncernens kritiska eller viktiga funktio- ner. Efter flera års förbättringar fortsätter Swedbank att testa och verifiera sin digitala operativa motståndskraft för att säkerställa att den kan stå emot allvar- liga incidenter, såsom avancerade cyberattacker eller omfattande IT‐störningar. Risken för bedrägerier orsakade av organiserad brottslighet var fortsatt hög under 2025. Att förebygga bedrägerier är avgörande för att framtidssäkra Swed- banks verksamhet och behålla vår position som en betrodd och omtänksam bank. Under året har Swedbank fortsatt att investera i ökad kapacitet för att före- bygga, upptäcka och snabbt agera på/åtgärda bedrägerier genom förstärkta resurser, mer kompetent stöd samt smartare processer. Swedbank har tillsammans med de andra stora svenska bankerna och Svenska Bankföreningen utvecklat och implementerat åtgärder för alla banker i syfte att ytterligare stärka kundskyddet mot bedrägerier. Dessa åtgärder inklude- rar bland annat en fyratimmarsfördröjning vid justering av dagliga överförings- gränser samt implementation av Sender‐ID‐skydd för Swedbanks telefonnummer för att skydda kunder från SMS‐förfalskning. Åtgärder mot finansiell brottslighet Swedbanks arbete med att motverka finansiell brottslighet präglas av en låg ris- kaptit.Under 2025 har arbetet fortsatt med investeringar i infrastruktur för lång- siktigt hållbara och effektiva nyckelprocesser för kundkännedom (KYC), riskbe- dömningar, transaktionsmonitorering, sanktionsscreening och rapportering. Fortbildning av medarbetare genomförs regelbundet i syfte att öka medvetenhe- ten om aktuella risker förknippade med finansiell brottslighet och för att upprätt- hålla en god regelefterlevnadskultur. För information om AML‐utredningar se not K51. Området Finansiell brottslighet beskrivs även i kapitlet Bolagsstyrningsin- formation i hållbarhetsrapporten. Den geopolitiska situationen har inneburit särskilt fokus på finansiella sanktio- ner och stora resurser har lagts ned på att, tillsammans med svenska myndighe- ter, motverka finansiell brottslighet inom kriminella nätverk.Swedbank fortsätter att allokera resurser och kompetens för att hantera den ökade risken samt genomdriva proaktiva styrningsbeslut förenliga med Swedbanks riskaptit. Skatt Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte- områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland ret- roaktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning. Den globala minimiskatten (OECD Pelare 2) omfattar multinationella koncer- ner med en konsoliderad omsättning om minst 750 miljoner euro. Alla länder där koncernen har etableringar, förutom USA och Kina, har antagit regelverket. Kon- cernen omfattas och har efter analys konstaterat att de effektiva skattesatserna i respektive jurisdiktion överstiger de tillämpliga gränsvärdena. Koncernen har därför ingen minimiskatt att redovisa för räkenskapsåret 2025. Swedbanks risktaxonomi Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att organisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktax- onomin benämns risktyper. Risktyper Beskrivning Kreditrisk (3.1) Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gente- mot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. Likviditetsrisk (3.2) Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extra- kostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsam- kas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. 3.1 Kreditrisk 3.1.1 Definition Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot kon- cernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. 3.1.2 Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks affärs‐ och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmäs- siga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithante- ring inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsin- stanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen. Kreditprocessen omfattar arbets‐ och beslutsprocesser för kreditgivning, kre- dituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncer- nen. Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning för- utsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regio- nal och global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning. I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhets- relaterade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsför- måga och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncernkreditlimit större än 8 mkr i Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostadsfastighet. Risktyper Beskrivning Marknadsrisk (3.3) Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan- siella marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar såsom Credit Valuation Adjustment (CVA) samt Debit Valuation Adjustment (DVA). Operativ risk (3.4) Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och nega- tiv ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och sys- temfel, eller externa händelser. Regelefterlev- nadsrisk (3.5) Risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Uppföranderisk (3.6) Risk för att fallera att agera i enlighet med kunds bästa intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskydds- lagstiftning och uppförandekoden. Risk för finansiell brottslighet (3.7) Risk för penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av skatteflykt. Risk i försäk- ringsrörelsen (3.8) Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringstecknings- risk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. ESG risk Risken för negativ finansiell påverkan på koncernen till följd av nuvarande och framtida påverkan från miljö‐, soci- ala eller bolagsstyrande ESG‐faktorer på koncernens mot- parter och investerade tillgångar; ESG‐risker materialise- ras genom de traditionella kategorierna av finansiella risker. Affärsrisk Risken för att resultatet minskar på grund av oväntade för- ändringar i affärsmiljön, som inte kan hänföras till andra risktyper. ===== SIDA 201 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 199 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och syste- matiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande kredituppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk res- pektive större exponeringar mot kunder, finansiella institut och stater minst årli- gen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens eko- nomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen. Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassifice- ringssystem. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kre- ditportföljens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncen- trationer och förhöjda risker inom olika segment samt större enskilda kreditta- gare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sekto- rer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införli- vas i affärsplaner och kreditstrategier där klimatperspektivet integreras genom att såväl omställningsrisker som fysiska risker beaktas. 3.1.3 Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat: • riskbedömning och kreditbeslut • beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering • beräkning av riskjusterad avkastning • beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster • övervakning och hantering av kreditrisker • rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning • utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter. De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regulatoriska kapitalkrav för kre- ditexponeringar är: PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånaderspe- riod, LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlorad vid fallissemang, och EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en motpart hamnar i fallissemang. Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förut- sätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbe- dömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna. Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större för- ändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontroll- eras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregelverket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk. 3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar Reservering av förväntade kreditförluster Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförlus- ter. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella till- gången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom tolv månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som mot- svarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstå- ende löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföl- jerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade ris- kegenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kredit- portföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp. De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallis- semang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot- svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kom- mande tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken. Riskklassificeringen i PD‐modellerna enligt IRK‐metoden ger indata till PD‐ modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PD‐terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD‐modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lånta- gare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv månader och för återstående löptid. Bransch‐ och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier. För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskatt- ningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande. LGD‐modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono- miska faktorer återspeglas i LGD‐beräkningarna genom att utifrån prognostice- rade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera fram- tida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallis- semang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalle- liga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fal- lissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings‐, förlängnings‐ och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikhe- ten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något till- fälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida åter- betalning). För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år. ===== SIDA 202 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 200 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018 2025 2024 Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Intern riskklass vid första redovisningstill- fället 12 månaders PD intervall vid första redovisningstill- fället, % Tröskel- värde, ned- gradering i riskklass1,2,3 Ökning i tröskel- värde med 1 enhet, % Minskning i tröskel- värde med 1 enhet, % Kreditför- lustreser- veringar Andel av totalportfölj i bruttobelopp, % Ökning i tröskel- värde med 1 enhet, % Minskning i tröskel- värde med 1 enhet, % Kreditför- lustreser‐ veringar Andel av totalportfölj i bruttobelopp, % 18–21 <0,1 5–8 enheter –6,1 6,6 50 9 –5,6 3,6 62 10 13–17 0,1–0,5 3–7 enheter –10,6 7,8 192 9 –4,8 5,8 278 10 9–12 >0,5–2,0 1–5 enheter –10,8 13,5 146 3 –14,5 8,7 198 4 6–8 >2,0–5,7 1–3 enheter –6,5 4,9 60 1 –9,1 3,7 64 1 0–5 >5,7–99,9 1 enhet –3,3 0,0 24 0 –2,0 0,0 33 1 –9,4 8,8 472 22 –8,4 6,0 634 25 Expertjustering efter modellberäkningen4 7 87 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 2 0 4 0 Finansiella instrument i steg 3 466 0 590 0 Summa5 947 23 1 315 25 1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader. 2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet. 4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 97 mkr (127). Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci- per, avsnitt 3.8.3 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Efterföljande tabeller visar kvantitativa tröskelvärden, nämligen: • Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv månaderna samt intern riskklassificering som har tillämpats för den portföljen av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexpone- ringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i risk- klass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det första redovis- ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk • Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har till- lämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som bety- dande med undantag för svenska bolån där också ett absolut 12‐månaders PD tröskelvärde appliceras. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genom- fört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserve- ringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Efterföljande tabeller visar effekterna av denna känslighetsanalys för kredit- förlustreserveringarna vid årsskiftet. ===== SIDA 203 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 201 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018 2025 2024 Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Intern riskklass vid första redovisningstillfället Tröskelvärde, ökning i PD för återstående löptid1, % Ökning i tröskel- värde med 100%, % Minskning i tröskel- värde med 50%, % Kreditför‐ lustreser‐ veringar Andel av totalportfölj i bruttobelopp, % Ökning i tröskel- värde med 100%, % Minskning i tröskel- värde med 50%, % Kreditför- lustreser‐ veringar Andel av total- portfölj i brut- tobelopp, % 18–21 200–3002 –15,4 16,3 132 23 –7,7 17,6 118 22 13–17 100–250 –1,6 5,3 873 25 –2,8 3,9 1 031 23 9–12 100–200 –2,0 1,0 1 118 13 –1,4 1,6 1 270 13 6–8 50–150 –0,5 1,5 493 4 –10,9 1,5 556 4 0–5 50 0,0 0,1 483 3 –0,2 0,1 389 2 –1,9 2,8 3 099 67 –3,5 2,7 3 365 64 Expertjustering efter modellberäkningen3 124 632 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 9 7 63 11 Icke riskklassificerade4 410 2 Finansiella instrument i steg 35 1 670 0 1 879 0 Summa6 5 311 77 5 938 75 1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 2) För svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 en relativ ökning av PD för återstående löptid på 200‐300% samt med en absolut ökning av 12‐månaders PD över 7,5bps appliceras. 3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 4) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo. 5) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar om 8 mkr. 6) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 562 mkr (880). ===== SIDA 204 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 202 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av his- toriska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroeko- nomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer. Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korre- lerade faktorerna är BNP‐tillväxt, bostads‐ och fastighetspriser, arbetslöshet, olje- priser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utveck- lingen med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika marknader och översätta dem till makroekonomiska prognoser. De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro Rese- arch och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna utvecklas för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden med utgångspunkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ända- mål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD‐ och LGD‐indata för modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot base- ras på antaganden som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån detta skapas alternativa scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en mer negativ framtidsutsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sanno- likhetsvikt på 16,7 procent. Scenarier Den globala ekonomin har varit oväntat motståndskraftig till de höjda import- tullarna i USA och motåtgärder från främst Kina. I Europa fortsätter exporten att vara svag, men hushållens konsumtion ökar något snabbare. Tillväxten har under året ökat på våra hemmamarknader, utom i Litauen där till- växten var stark redan 2024. Nästa år ökar tillväxten ytterligare i alla fyra länderna och blir påtagligt högre än genomsnittet för hela EU. Styrräntorna har sänkts under året i både Sverige, euroområdet och USA. Ytter- ligare sänkningar väntas i USA men inte i Sverige. I Sverige har inflationen blivit högre än väntat men närmar sig nu snabbt inflationsmålet. 2025 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 20251 2026 2027 2028 20251 2026 2027 2028 20251 2026 2027 2028 Sverige BNP , årlig % tillväxt 1,8 3,0 2,8 1,7 1,8 2,4 2,2 1,8 1,8 –4,6 –1,2 3,4 Arbetslöshet, % 8,7 8,3 7,5 7,2 8,7 8,4 7,8 7,4 8,7 9,6 10,8 9,9 Husprisutveckling, årlig % utveckling 1,9 2,3 4,8 3,6 1,9 1,9 4,1 3,4 1,9 –6,6 –1,7 3,2 Stibor 3m, % 2,17 2,03 2,09 2,13 2,17 1,85 1,95 2,10 2,17 0,88 0,20 0,26 Estland BNP , årlig % tillväxt 0,6 3,8 3,0 2,2 0,6 2,3 2,6 2,4 0,6 –6,8 –4,8 4,6 Arbetslöshet, % 7,7 6,9 5,6 4,9 7,7 7,2 6,2 5,2 7,7 9,5 14,4 14,3 Husprisutveckling, årlig % utveckling 5,7 4,9 6,8 4,0 5,7 3,3 4,8 4,9 5,7 –17,4 –20,2 4,4 KPI, årlig % utveckling 5,1 3,4 2,9 2,3 5,1 3,0 2,5 2,2 5,1 0,7 0,3 1,9 Lettland BNP , årlig % tillväxt 1,7 3,1 2,8 2,4 1,7 2,3 2,5 2,4 1,7 –5,0 –2,0 3,8 Arbetslöshet, % 7,0 6,4 6,1 5,9 7,0 6,6 6,3 6,1 7,0 8,6 13,5 14,5 Husprisutveckling, årlig % utveckling 6,1 8,0 6,3 5,4 6,1 6,0 6,0 6,0 6,1 –21,9 –21,8 6,6 KPI, årlig % utveckling 3,8 3,5 3,0 2,7 3,8 3,0 2,8 2,6 3,8 0,5 0,3 2,9 Litauen BNP , årlig % tillväxt 2,5 4,2 2,6 1,7 2,5 3,3 2,3 1,8 2,5 –6,0 –2,4 4,6 Arbetslöshet, % 7,1 6,6 6,2 6,3 7,1 7,1 7,2 7,3 7,1 9,3 14,0 15,3 Husprisutveckling, årlig % utveckling 9,2 11,1 7,7 4,7 9,2 8,4 6,1 4,9 9,2 –20,4 –18,6 3,2 KPI, årlig % utveckling 3,8 4,0 3,5 2,5 3,8 3,5 3,0 2,5 3,8 1,4 0,7 2,2 Globala indikatorer US BNP , årlig % tillväxt 2,0 2,4 2,4 1,8 2,0 1,7 2,0 1,8 2,0 –2,1 –1,5 1,8 EU BNP , årlig % tillväxt 1,4 2,0 1,9 1,5 1,4 1,1 1,6 1,6 1,4 –3,4 –2,4 2,8 Brent oljepris, USD/fat 68,7 67,9 67,3 66,2 68,7 64,9 65,2 65,5 68,7 37,1 37,7 55,4 Euribor 6m, % 2,19 1,99 1,93 1,92 2,19 1,91 1,89 1,92 2,19 1,43 0,22 0,04 1) Prognosticerade värden för 2025 eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. ===== SIDA 205 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 203 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario 20241 2025 2026 2027 20241 2025 2026 2027 20241 2025 2026 2027 Sverige BNP , årlig % tillväxt 0,6 2,7 3,1 1,8 0,6 2,3 2,8 2,0 0,6 –3,7 –0,1 3,2 Arbetslöshet, % 8,4 8,5 7,9 7,3 8,4 8,6 8,0 7,5 8,4 9,5 10,8 9,9 Husprisutveckling, årlig % utveckling 0,4 4,9 7,2 4,9 0,4 4,6 6,5 4,7 0,4 –7,0 0,0 4,6 Stibor 3m, % 3,46 2,04 1,88 2,05 3,46 1,91 1,86 2,05 3,46 1,11 0,21 0,13 Estland BNP , årlig % tillväxt –0,7 3,0 2,9 2,8 –0,7 1,5 2,5 3,0 –0,7 –6,5 –3,6 4,7 Arbetslöshet, % 7,6 7,0 5,9 5,1 7,6 7,2 6,5 5,4 7,6 9,6 14,2 14,1 Husprisutveckling, årlig % utveckling 6,7 4,7 5,2 4,5 6,7 3,2 4,5 4,9 6,7 –22,1 –18,7 9,8 Lettland BNP , årlig % tillväxt –0,3 2,7 3,4 2,9 –0,3 2,4 2,8 2,5 –0,3 –5,9 –3,0 3,3 Arbetslöshet, % 7,0 6,3 5,8 5,7 7,0 6,5 6,0 5,9 7,0 8,5 11,2 10,6 Husprisutveckling, årlig % utveckling 3,2 6,7 5,6 4,6 3,2 4,6 5,3 5,3 3,2 –23,5 –24,0 4,5 Litauen BNP , årlig % tillväxt 2,4 4,2 4,3 2,0 2,4 3,0 2,5 2,5 2,4 –5,8 –2,8 4,8 Arbetslöshet, % 7,4 7,0 6,5 6,4 7,4 7,5 7,5 7,4 7,4 9,4 14,2 15,6 Husprisutveckling, årlig % utveckling 8,8 7,7 6,9 5,2 8,8 4,5 4,9 4,9 8,8 –25,7 –19,9 2,2 Globala indikatorer US BNP , årlig % tillväxt 2,8 2,9 2,4 1,9 2,8 2,3 2,0 1,9 2,8 –1,6 –1,6 1,9 EU BNP , årlig % tillväxt 0,8 2,2 1,5 1,3 0,8 1,3 1,2 1,4 0,8 –3,4 –3,0 2,7 Brent oljepris, USD/fat 79,7 73,8 71,5 69,4 79,7 71,2 69,5 68,8 79,7 45,5 43,9 59,1 Euribor 6m, % 3,50 2,06 1,80 1,86 3,50 1,93 1,77 1,83 3,50 1,26 0,08 0,00 1) Prognosticerade värden för 2024 eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades. Känslighetsanalys I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kreditförlust‐ reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsutsikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning av sanno- likheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten. 2025 2024 Kreditförlustreserveringar Kreditförlustreserveringar Rörelsesegment Kreditförlust ‐ reserveringar (sannolikhets- viktade) Varav expertjustering av kreditförlust‐ reserveringarna Negativt scenario Positivt scenario Kreditförlust‐ reserveringar (sannolikhets- viktade) Varav expertjustering av kreditförlust‐ reserveringarna Negativt scenario Positivt scenario Svensk bankverksamhet 1 020 1 102 997 1 428 1 494 1 412 Baltisk bankverksamhet 1 100 131 1 317 988 1 319 321 1 536 1 152 Företag och Institutioner 3 612 4 438 3 023 4 381 398 5 322 3 829 Premium and Private Banking 92 103 88 86 95 84 Koncernfunktioner och Övrigt1 435 472 327 39 40 39 Koncernen 6 259 131 7 432 5 424 7 254 720 8 487 6 516 1) Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not K5. ===== SIDA 206 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 204 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Expertjustering av kreditförlustreserveringarna Historiska störningar i leveranskedjor leder till osäkerhet om potentiella försäm- ringar av kreditkvaliteten, utöver det som fångas i de kvantitativa riskmodellerna. Därför har expertjusteringarna behållits för att fånga ökad kreditrisk, såsom potentiella framtida rating‐ och stegmigrationer. Expertjusteringarna som ökar kreditförlustreserveringarna uppgick till 131 mkr (720) och är fördelade med 93 mkr i steg 1 och 37 mkr i steg 2 (336 i steg 1 och 383 i steg 2). Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situa- tionen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Under året minskade expertjusteringar för flera sektorer, där riskerna alltmer fångas i de makroekonomiska scenarierna och de kvantitativa riskmodellerna. Vid årsskiftet finns de mest betydande expertjusteringarna inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt tillverkningsindustri. Individuella bedömningar av betydande osäkra fordringar Kriterierna för osäkra fordringar beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar upp- skattade kreditförluster på betydande osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller limitgruppens totala koncernkreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för kre- ditförluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förvän- tade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är ett förlustscenario. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke‐ makroekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskat- tas med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta externa kostnader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. 3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK‐modeller, som används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga skillnaderna är samman- ställda i efterföljande tabell. Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9 PD • Fast tolv månaders horisont för fallissemang • Över en konjunkturcykel, baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Konservativ kalibrering baserad på historisk information som inkluderar data från lågkonjunkturer • Tolv månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid för steg 2 och 3 • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln • Införlivar framåtblickande information • Inga konservativa påslag LGD • Värdet på säkerheter justerat för lågkonjunkturer och kalibrering baserat på ett långsiktigt genomsnitt • Alla kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar inkluderas • Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln • Justerad för att införliva framåtblickande information • Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning av tillgångar exkluderade • Återvinningar diskonterade med det specifika instrumentets effektiv- ränta EAD • Tolv månaders utfalls period • Kredit‐konverteringsfaktor, med justering för lågkonjunktur, till- lämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen • EAD för instrumentets återstående löptid • Kreditkonverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen • Förskottsbetalningar beaktas Förväntad löptid • Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för port- följer med lång löptid och framträdande förskottsbetalningar, till exempel bolån • Löptider estimeras for vissa revolverande krediter som kreditkort Diskontering • Ingen diskontering (förutom i LGD modeller) • Förväntade kreditförluster diskonterade till balansdagen med instru- mentets effektivränta Betydande ökning av kreditrisk • Ej tillämplig • Relativbedömning för betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället • Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara bety- dande ===== SIDA 207 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 205 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.1.6 Maximal kreditriskexponering 3.1.6.1. Geografisk fördelning Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geo- grafi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas i balansräkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovi- sade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säkerhe- tens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det outnyttjade beloppet. 2025 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 27 149 37 743 33 601 68 162 3 361 37 546 56 026 40 263 628 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 150 497 614 1 791 3 970 2 499 1 753 161 053 Riksbanken 99 966 99 966 Stater 44 296 614 1 791 3 970 1 753 52 352 Kommuner 6 235 2 499 8 734 Utlåning till kreditinstitut K22 30 019 73 95 44 554 12 23 1 196 32 015 Banker 27 661 68 95 44 554 12 23 1 196 29 653 Övriga kreditinstitut 2 319 4 2 323 Återköpsavtal, banker1 322 322 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1 ‐283 ‐283 Utlåning till allmänheten K23 1 616 737 122 439 55 370 121 980 47 785 16 619 4 628 3 465 1 989 024 Riksgälden 1 1 Återköpsavtal, Riksgälden1 2 2 Återköpsavtal, övriga allmänheten1 102 077 846 102 923 Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 110 622 52 697 23 089 60 760 2 100 990 1 250 258 Övriga fastigheter 158 882 21 144 10 380 25 191 10 347 2 225 945 Garantier 36 197 5 692 4 671 3 094 2 806 1 030 53 490 Erhållna kontanter 7 523 250 612 1 185 9 570 Övriga säkerheter 52 595 12 841 8 974 20 710 3 164 98 282 Blanco2 148 838 29 815 7 644 11 040 31 328 12 821 4 628 2 435 248 551 Obligationer och andra räntebärande värdepap- per K24 48 168 37 96 35 2 061 2 346 3 857 3 844 60 444 Bostadsinstitut 21 946 21 946 Banker 6 041 30 1 3 196 1 902 3 836 1 847 13 856 Andra finansiella företag 19 375 22 1 865 86 1 706 23 054 Icke finansiella företag 805 7 73 32 358 21 291 1 587 Derivat K28 5 495 29 17 78 546 800 10 319 17 283 Övriga finansiella tillgångar K32, K33 13 142 587 999 829 117 143 74 15 891 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 20 420 3 953 1 429 3 481 4 932 57 3 125 140 37 537 Löften 224 097 12 931 8 516 16 437 28 925 23 004 491 3 494 317 894 Summa 2 135 724 178 406 101 841 215 016 88 281 83 026 68 150 24 325 2 894 770 % av total 74 6 4 7 3 3 2 1 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten. Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2025 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Finland Övriga Totalt Positiva marknadsvärden, balansräkning 5 495 29 17 78 546 800 10 319 17 283 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 2 001 2 152 309 7 199 9 664 Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 3 494 29 15 78 394 491 3 119 7 619 Erhållna säkerheter1 2 033 18 4 42 169 196 1 385 3 963 Netto kreditriskexponering 1 461 11 11 35 225 295 1 734 3 656 1) Säkerheter består till 91, 9 procent av kontanta medel och till 8,1 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 85 497 mkr. ===== SIDA 208 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 206 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 51 824 45 706 48 860 89 870 1 643 50 679 37 001 21 325 604 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 178 807 772 1 630 325 670 182 205 Riksbanken 139 914 139 914 Stater 35 731 772 1 630 325 670 39 129 Kommuner 3 162 3 162 Utlåning till kreditinstitut K22 32 229 64 230 101 53 10 79 1 301 34 068 Banker 11 052 61 230 101 53 10 79 1 301 12 887 Övriga kreditinstitut 20 840 3 20 843 Återköpsavtal, banker1 Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1 337 337 Utlåning till allmänheten K23 1 525 814 124 911 52 755 110 484 43 477 19 831 3 678 1 296 1 882 244 Riksgälden Återköpsavtal, Riksgälden1 0 Återköpsavtal, övriga allmänheten1 76 347 1 738 78 085 Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 081 139 53 866 22 487 56 255 1 854 1 147 1 216 748 Övriga fastigheter 155 594 24 024 9 762 19 170 9 401 2 217 952 Garantier 36 174 4 170 4 014 2 280 3 542 1 156 51 336 Erhållna kontanter 8 139 267 648 1 148 10 203 Övriga säkerheter 48 108 13 719 8 068 20 850 3 650 94 394 Blanco2 120 313 28 865 7 776 10 781 26 834 15 140 3 678 140 213 526 Obligationer och andra räntebärande värdepap- per K24 45 299 34 46 194 3 592 858 1 367 4 327 2 073 57 790 Bostadsinstitut 27 063 27 063 Banker 6 225 34 4 99 80 480 4 234 1 815 12 972 Andra finansiella företag 10 659 11 3 389 750 407 20 34 15 269 Icke finansiella företag 1 352 46 179 104 28 480 74 224 2 486 Derivat K28 12 254 38 18 93 1 499 3 509 1 544 18 640 37 595 Övriga finansiella tillgångar K32, K33 6 222 627 718 588 77 9 6 49 8 296 Eventualförpliktelser och åtaganden Garantier 26 881 4 090 2 364 2 673 3 635 232 3 920 242 44 037 Löften 182 608 10 685 7 928 14 046 25 279 24 793 446 226 266 011 Summa 2 061 938 186 927 114 549 218 374 79 255 4 376 98 462 49 451 24 518 2 837 850 % av total 73 6 4 8 3 0 3 2 1 100 1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. 2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten. ===== SIDA 209 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 207 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Derivat, nettning och erhållna säkerheter 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland Övriga Totalt Positiva marknadsvärden, balansräkning 12 254 38 18 93 1 499 3 509 1 544 18 640 37 595 Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 2 776 522 763 861 11 284 16 207 Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 9 478 38 18 93 977 2 746 682 7 356 21 388 Erhållna säkerheter1 7 287 19 13 19 551 2 732 139 7 042 17 801 Netto kreditriskexponering 2 192 19 6 75 426 13 544 314 3 588 1) Säkerheter består till 74,8 procent av kontanta medel och till 25,2 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s. Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa kreditderivat vid årsskiftet är 52 897 mkr. Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp 2025 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 3 195 162 88 214 3 660 Övriga fastigheter 1 659 74 4 17 1 755 Garantier 1 132 16 11 1 1 159 Erhållna kontanter 2 1 3 6 Övriga säkerheter 406 42 25 41 514 Blanco1 202 80 14 21 39 0 355 Summa 6 596 374 143 296 39 0 7 448 1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet. 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 3 897 185 104 322 4 509 Övriga fastigheter 2 055 93 27 26 2 200 Garantier 1 495 17 14 2 1 527 Erhållna kontanter 0 1 6 7 Övriga säkerheter 749 53 28 70 27 926 Blanco1 277 84 15 28 6 410 Summa 8 473 432 188 454 33 9 580 1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet. 3.1.6.2 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde, 151 990 mkr (146 717), täcker åter- köpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 321 mkr (4 032). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts. ===== SIDA 210 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 208 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.1.6.3 Kreditriskexponering fördelat enligt intern kreditriskbedömning Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Redovisade värden före reserveringar eller de nominella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg. Finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde 2025 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings- värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 31 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa 18–21 <0,1 1 170 610 11 668 1 182 278 90 414 2 778 93 191 13–17 0,1–0,5 571 473 29 105 1 600 579 147 026 10 263 157 289 9–12 >0,5–2,0 248 045 49 255 12 297 311 36 973 9 673 46 645 6–8 >2,0–5,7 56 138 33 769 15 89 921 7 984 2 663 10 647 0–5 >5,7–99,9 10 816 27 617 23 38 456 1 860 3 303 5 163 Fallerade 100 11 451 11 451 171 171 Icke riskklassificerade2 66 253 1 024 435 67 713 41 551 771 2 42 325 Summa 2 123 335 152 438 11 936 2 287 709 325 807 29 451 172 355 431 1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr. 2) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo. 2024 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings- värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa 18–21 <0,1 1 255 126 9 636 1 264 763 81 057 7 692 88 749 13–17 0,1–0,5 557 293 27 010 3 584 305 144 696 17 033 161 728 9–12 >0,5–2,0 237 777 59 918 11 297 707 31 235 9 837 41 072 6–8 >2,0–5,7 52 321 37 031 10 89 363 7 115 3 308 10 423 0–5 >5,7–99,9 10 248 32 856 28 43 132 1 598 5 117 6 716 Fallerade 100 11 879 11 879 843 843 Icke riskklassificerade 12 043 496 0 12 540 517 1 518 Summa 2 124 809 166 948 11 931 2 303 688 265 701 43 504 844 310 048 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar 2025 Intern riskklass Kassa och till‐ godohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldför- bindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga finan- siella tillgångar Summa 18–21 263 628 99 984 4 553 814 111 2 1 182 278 13–17 9 067 591 504 8 600 579 9–12 492 296 778 41 297 311 6–8 17 89 886 18 89 921 0–5 683 37 743 30 38 456 Fallerade 11 439 12 11 451 Icke riskklassificerade1 5 572 46 200 15 940 67 713 Summa 263 628 99 984 20 384 1 887 662 16 052 2 287 709 1) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo. 2024 Intern riskklass Kassa och till‐ godohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldför- bindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga finan- siella tillgångar Summa 18–21 325 604 139 942 4 360 794 853 4 1 264 763 13–17 18 846 565 447 13 584 305 9–12 115 297 561 30 297 707 6–8 20 89 324 19 89 363 0–5 43 101 31 43 132 Fallerade 11 868 11 11 879 Icke riskklassificerade 244 3 811 8 485 12 540 Summa 325 604 139 942 23 585 1 805 964 8 592 2 303 688 ===== SIDA 211 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 209 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.1.6.4 Koncentrationsrisk, kundexponering Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen. 3.1.7 Utlåning till upplupet anskaffningsvärde 3.1.7.1 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat på rörelsesegment, geografi. 2025 Steg 1 Steg 2 Steg 3¹ Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Summa Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 795 097 104 794 993 51 010 387 50 623 3 229 522 2 708 848 323 Baltisk bankverksamhet 261 893 285 261 608 37 636 504 37 132 1 153 272 881 299 621 Företag och Institutioner 510 527 541 509 987 56 162 1 260 54 902 5 000 1 224 3 776 568 664 Premium and Private Banking 134 162 17 134 144 7 152 56 7 096 144 16 127 141 368 Koncernfunktioner och Övrigt² 39 661 320 39 341 2 823 73 2 750 2 397 18 2 380 44 470 Utlåning till allmänheten och kre- ditinstitut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 741 340 1 267 1 740 073 154 782 2 280 152 502 11 924 2 052 9 871 1 902 446 Geografisk fördelning Sverige 1 409 233 719 1 408 514 113 935 1 624 112 311 10 300 1 720 8 580 1 529 404 Estland 109 159 76 109 083 12 922 109 12 814 537 162 374 122 271 Lettland 48 948 108 48 839 6 489 109 6 380 196 44 151 55 371 Litauen 103 786 101 103 686 18 225 286 17 939 421 66 355 121 979 Norge 44 743 152 44 592 2 747 124 2 623 335 60 276 47 490 Finland 16 232 21 16 211 440 21 419 16 629 USA 4 651 4 651 4 651 Övriga 4 588 90 4 498 25 8 18 136 1 135 4 650 Utlåning till allmänheten och kre- ditinstitut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 741 340 1 267 1 740 073 154 782 2 280 152 502 11 924 2 052 9 871 1 902 446 1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar om 8 mkr. 2) Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not K5. ===== SIDA 212 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 210 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Summa Rörelsesegment Svensk bankverksamhet 787 266 127 787 139 49 551 424 49 127 4 671 869 3 802 840 067 Baltisk bankverksamhet 250 976 295 250 680 36 767 570 36 196 1 455 381 1 074 287 950 Företag och Institutioner 468 356 751 467 605 73 792 1 614 72 177 5 640 1 091 4 549 544 332 Premium and Private Banking 126 380 17 126 363 6 898 56 6 842 137 11 126 133 331 Koncernfunktioner och Övrigt 17 661 39 17 622 2 2 17 623 Utlåning till allmänheten och kre- ditinstitut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 650 638 1 230 1 649 409 167 008 2 665 164 343 11 903 2 352 9 551 1 823 303 Geografisk fördelning Sverige 1 337 939 742 1 337 197 123 650 1 880 121 770 10 343 1 899 8 444 1 467 411 Estland 108 971 74 108 897 15 560 175 15 385 672 240 432 124 713 Lettland 46 164 112 46 052 6 617 103 6 514 241 53 188 52 753 Litauen 95 841 109 95 731 14 590 292 14 298 542 87 454 110 483 Norge 36 563 125 36 438 5 470 158 5 311 105 72 33 41 783 Finland 18 818 44 18 774 1 121 56 1 065 19 840 USA 3 757 3 757 3 757 Övriga 2 586 24 2 562 2 562 Utlåning till allmänheten och kre- ditinstitut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 650 638 1 230 1 649 408 167 008 2 665 164 343 11 903 2 352 9 551 1 823 303 3.1.7.2 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde Nedan redovisas utlåning till allmänheten och kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde fördelat per sektor/bransch, nyckeltal för utlåning och reserveringar för för- väntade kreditförluster. 2025 Steg 1 Steg 2 Steg 3¹ Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Summa Sektor/bransch Privatpersoner 1 062 920 560 1 062 360 78 754 662 78 092 6 381 656 5 725 1 146 176 Hypoteksutlåning, privat 996 883 101 996 782 70 514 314 70 200 3 501 411 3 089 1 070 071 Övrigt, privat 66 037 459 65 577 8 240 348 7 892 2 880 245 2 635 76 105 Företagsutlåning 660 570 686 659 885 73 493 1 617 71 876 5 543 1 396 4 147 735 907 Jordbruk, skogsbruk och fiske 50 460 68 50 392 9 488 152 9 335 258 39 219 59 947 Tillverkningsindustri 36 548 92 36 456 6 959 261 6 697 1 162 539 623 43 776 Offentliga tjänster och samhällsservice 45 626 55 45 571 3 490 151 3 339 38 9 29 48 939 Byggnadsverksamhet 15 884 34 15 850 4 321 138 4 183 172 40 132 20 165 Detalj‐ och partihandel 39 327 49 39 278 5 604 82 5 522 967 335 632 45 432 Transport 10 199 14 10 185 2 518 105 2 414 47 8 39 12 638 Sjötransport och offshore 3 190 3 3 186 1 159 21 1 138 90 59 31 4 355 Hotell och restaurang 4 661 5 4 656 1 152 15 1 137 52 13 39 5 832 Informations‐ och kommunikations- verksamhet 10 245 28 10 217 3 086 253 2 833 4 1 4 13 054 Finans och försäkring 19 316 21 19 295 1 508 29 1 479 36 4 32 20 806 Fastighetsförvaltning 297 642 224 297 418 27 041 262 26 779 2 203 241 1 962 326 159 Bostadsfastigheter 80 224 51 80 173 12 474 155 12 320 1 209 204 1 005 93 498 Kommersiella fastigheter 146 503 116 146 386 8 066 70 7 997 776 20 756 155 139 Industri och lagerlokaler 43 644 26 43 617 3 079 11 3 068 85 8 77 46 762 Övrig fastighetsförvaltning 27 271 30 27 241 3 421 27 3 395 133 9 124 30 760 Bostadsrättsföreningar 92 716 8 92 708 2 550 8 2 542 95 250 Företagstjänster 22 175 54 22 121 3 347 116 3 231 170 62 108 25 461 Övrig företagsutlåning 12 581 30 12 551 1 272 25 1 247 343 46 297 14 095 Lån till kunder 1 723 490 1 246 1 722 244 152 247 2 279 149 968 11 924 2 052 9 871 1 882 084 Utlåning till Riksgälden 1 1 1 Utlåning till kreditinstitut 17 848 20 17 828 2 535 2 2 534 0 0 0 20 362 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 741 340 1 267 1 740 073 154 782 2 280 152 502 11 924 2 052 9 871 1 902 446 Andel lån, % 91,26 8,11 0,62 100 Reserveringsgrad för lån, % 0,07 1,47 17,21 0,29 1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar om 8 mkr. ===== SIDA 213 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 211 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Redovisat värde brutto Reserve- ringar Netto Summa Sektor/bransch Privatpersoner¹ 1 017 010 250 1 016 760 74 207 578 73 629 5 484 988 4 496 1 094 884 Hypoteksutlåning, privat 972 948 117 972 832 66 525 302 66 223 4 653 570 4 083 1 043 138 Övrigt, privat 44 061 133 43 928 7 682 276 7 406 831 418 412 51 746 Företagsutlåning¹ 610 159 916 609 242 92 685 2 084 90 601 6 419 1 364 5 056 704 899 Jordbruk, skogsbruk och fiske 50 374 89 50 285 9 358 153 9 205 431 74 357 59 848 Tillverkningsindustri 33 724 143 33 581 10 140 476 9 664 1 238 504 734 43 979 Offentliga tjänster och samhällsservice 41 500 50 41 450 3 165 86 3 079 31 6 25 44 555 Byggnadsverksamhet 15 844 64 15 780 4 235 143 4 093 441 93 348 20 221 Detalj‐ och partihandel 37 736 84 37 651 6 046 251 5 795 398 115 283 43 729 Transport 10 764 18 10 746 2 770 96 2 674 50 12 38 13 459 Sjötransport och offshore 4 234 4 4 230 1 170 15 1 155 105 72 33 5 418 Hotell och restaurang 4 782 6 4 777 1 648 22 1 625 48 14 34 6 435 Informations‐ och kommunikations- verksamhet 9 031 25 9 006 3 648 109 3 539 43 4 39 12 585 Finans och försäkring 18 593 53 18 540 1 667 35 1 632 1 787 221 1 565 21 737 Fastighetsförvaltning 268 796 310 268 486 37 148 533 36 615 1 330 172 1 159 306 259 Bostadsfastigheter 75 479 98 75 380 13 688 315 13 374 683 41 642 89 396 Kommersiella fastigheter 131 048 147 130 901 13 483 143 13 341 131 15 116 144 358 Industri och lagerlokaler 39 687 36 39 652 4 701 25 4 676 104 16 88 44 415 Övrig fastighetsförvaltning 22 582 29 22 553 5 275 51 5 225 412 99 313 28 091 Bostadsrättsföreningar 87 772 13 87 759 4 979 12 4 967 25 2 23 92 749 Företagstjänster 16 759 41 16 719 5 026 101 4 926 82 16 66 21 710 Övrig företagsutlåning 10 250 17 10 233 1 684 52 1 632 409 58 350 12 215 Lån till kunder 1 627 168 1 166 1 626 002 166 893 2 663 164 230 11 903 2 352 9 551 1 799 783 Utlåning till kreditinstitut 23 470 63 23 407 115 2 114 23 520 Utlåning till allmänheten och kreditinstitut värderat till upplupet anskaffningsvärde 1 650 638 1 230 1 649 409 167 008 2 665 164 343 11 903 2 352 9 551 1 823 303 Andel lån, % 90,22 9,13 0,65 100 Reserveringsgrad för lån, % 0,07 1,60 19,76 0,34 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning. 3.1.8 Kreditförlustreserveringar 3.1.8.1 Sammanställning av kreditförlustreserveringar Nedan redovisas en sammanställning av kreditförlustreserveringar för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. Redovisat värde brutto / Nominella belopp Kreditförlustreserveringar Redovisat värde 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Utlåning till kreditinstitut 20 384 23 585 22 65 20 362 23 520 Utlåning till allmänheten 1 887 662 1 805 964 5 577 6 181 1 882 085 1 799 783 Övrigt¹ 116 035 148 535 3 116 035 148 531 Summa 2 024 081 1 978 084 5 599 6 250 2 018 482 1 971 835 Lånelöften och finansiella garantier 355 431 310 048 659 1 007 1) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar. ===== SIDA 214 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 212 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.1.8.2 Redovisat värde brutto per steg Nedan redovisas redovisat värde brutto och nominella belopp per steg för finansiella instrument som omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. Redovisat värde brutto / Nominella belopp 2025 2024 1/1 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3³ Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Utlåning till kreditinstitut 17 848 2 535 0 20 384 23 470 115 23 585 24 701 323 25 024 Utlåning till allmänheten 1 723 492 152 247 11 924 1 887 662 1 627 168 166 893 11 903 1 805 964 1 619 682 191 506 7 855 1 819 043 varav privatpersoner¹ 1 062 920 78 754 6 381 1 148 055 1 017 010 74 207 5 484 1 096 701 995 743 85 514 4 086 1 085 344 varav företagsutlåning¹ 660 570 73 493 5 543 739 606 610 159 92 685 6 419 709 263 593 939 105 992 3 769 703 700 Övrigt² 115 996 27 12 116 035 148 503 21 11 148 535 168 136 42 5 168 182 Summa 1 857 336 154 809 11 935 2 024 081 1 799 141 167 029 11 914 1 978 084 1 812 519 191 871 7 860 2 012 249 Lånelöften och finansiella garantier 331 212 24 046 172 355 431 270 870 38 335 844 310 048 256 362 36 104 791 293 257 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning. 2) Övrigt inkluderar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. och Övriga finansiella tillgångar. 3) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr. 3.1.8.3 Avstämningar av reserveringar för förväntade kreditförluster Nedan redovisas avstämningar av reserveringar för förväntade kreditförluster avseende lån till kreditinstitut till upplupet anskaffningsvärde, lån till allmänheten till upplupet anskaffningsvärde samt åtaganden och garantier. Utlåning till kreditinstitut 2025 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 63 2 65 54 11 65 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto –19 –10 –29 20 7 27 Förändringar i PD 6 6 2 –4 –2 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –13 –2 –15 –16 –15 –31 Förändringar i makroekonomiska scenarier –7 –1 –9 5 0 5 Överföringar mellan steg –6 13 7 –2 2 från 1 till 2 –6 13 7 –3 3 från 2 till 1 1 –1 Övriga –3 –3 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –43 0 –44 8 –9 –1 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser 0 0 0 1 0 1 Utgående balans 20 2 22 63 2 65 ===== SIDA 215 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 213 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Utlåning till allmänheten 2025 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3¹ Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 1 166 2 663 2 352 6 181 1 557 3 515 1 989 7 062 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 736 313 25 1 073 759 861 42 1 662 Dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv 343 343 Borttagna finansiella tillgångar –246 –404 –697 –1 346 –287 –867 –605 –1 758 Bortskrivningar –672 –672 –895 –895 Förändringar i PD 96 –159 –63 399 48 448 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –184 –393 162 –414 –248 –909 164 –992 Förändringar i makroekonomiska scenarier –110 –118 0 –229 –143 –353 –21 –517 Förändringar av modeller 71 141 –218 –6 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –180 –280 –461 –299 –287 –1 –587 Individuella bedömningar 771 771 974 974 Överföringar mellan steg –386 496 376 486 –586 621 663 699 från 1 till 2 –503 1 292 789 –753 1 775 1 022 från 1 till 3 –6 42 36 –2 85 82 från 2 till 1 122 –467 –345 169 –514 –345 från 2 till 3 –383 502 118 –683 691 8 från 3 till 2 54 –138 –83 42 –92 –50 från 3 till 1 0 –30 –29 1 –20 –19 Övriga –19 76 –76 –20 –6 1 –114 –120 Summa förändringar redovisade som kreditförluster 121 ‐329 ‐329 ‐537 –410 –884 207 –1 087 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 101 101 113 113 Valutakursdifferenser –41 –55 –72 –168 19 31 43 93 Utgående balans 1 246 2 279 2 052 5 577 1 166 2 663 2 352 6 181 1) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till kreditförlustreserveringar om 8 mkr. Utlåning till allmänheten, privatpersoner 2025 2024¹ Steg 1 Steg 2 Steg 3² Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 250 579 988 1 817 297 868 1 046 2 212 Nya finansiella tillgångar 166 11 12 189 163 11 21 196 Dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv 343 343 Borttagna finansiella tillgångar –35 –78 –177 –290 –47 –105 –164 –316 Bortskrivningar –434 –434 –560 –560 Förändringar i PD 25 –120 –95 111 –68 43 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –3 –81 228 145 –12 –88 199 100 Förändringar i makroekonomiska scenarier –45 –58 1 –103 –80 –215 –17 –312 Förändringar av modeller 59 116 –199 –24 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –11 –5 –16 20 –28 0 –7 Individuella bedömningar –4 –4 Överföringar mellan steg 37 –66 29 9 –187 178 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –187 304 198 315 –209 382 285 459 Valutakursdifferenser och övrigt –39 61 10 32 –3 8 3 8 Utgående balans 560 662 656 1 879 250 579 988 1 817 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning. 2) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till kreditförlustreserveringar om 8 mkr. ===== SIDA 216 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 214 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Utlåning till allmänheten, företagsutlåning 2025 2024¹ Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 916 2 085 1 364 4 364 1 260 2 647 943 4 851 Nya finansiella tillgångar 569 302 12 884 596 850 20 1 467 Borttagna finansiella tillgångar –211 –326 –520 –1 056 –240 –762 –441 –1 442 Bortskrivningar –238 –238 –334 –334 Förändringar i PD 71 –39 32 288 117 404 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –181 –312 –66 –559 –236 –821 –35 –1 092 Förändringar i makroekonomiska scenarier –66 –60 0 –126 –63 –138 –4 –205 Förändringar av modeller 12 25 –20 17 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –169 –275 –444 –320 –259 –1 –580 Individuella bedömningar 771 771 978 978 Överföringar mellan steg –82 62 20 –231 –43 274 Omvärderingar av reserveringar till följd av överföringar mellan steg –154 195 129 171 –154 469 –75 240 Valutakursdifferenser och övrigt –21 –41 –57 –118 15 24 38 78 Utgående balans 686 1 617 1 396 3 699 916 2 085 1 364 4 364 1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omklassificering av bostadsrättsföreningar från privatpersoner till företagsutlåning. Lånelöften och finansiella garantier 2025 2024 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Ingående balans 287 603 117 1 007 330 448 320 1 097 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 152 –138 –7 7 180 –84 –142 –46 Dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv 11 11 Förändringar i PD –16 2 –14 37 –13 24 Förändringar i riskfaktorer (EAD, LGD, CCF) –124 –43 6 –161 –106 –117 79 –144 Förändringar i makroekonomiska scenarier –32 –24 0 –57 –10 –13 0 –23 Förändringar av modeller 2 0 0 2 Expertjusteringar av kreditreserveringarna –51 –57 –108 –48 13 0 –34 Individuella bedömningar –185 –185 Överföringar mellan steg –15 33 –41 –22 –101 364 34 297 från 1 till 2 –80 179 99 –124 313 188 från 1 till 3 0 3 3 0 11 11 från 2 till 1 66 –167 –101 24 –62 –38 från 2 till 3 –4 7 3 –12 34 23 från 3 till 2 25 –51 –26 125 –6 119 från 3 till 1 0 0 0 0 –6 –6 Övriga 0 0 9 10 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –73 –226 –34 –332 –47 150 –214 –111 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –1 –15 0 –16 4 5 11 20 Utgående balans 213 362 84 659 287 603 117 1 007 ===== SIDA 217 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 215 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.1.9 Lån med förhöjda risker 3.1.9.1 Lån med lättnader i villkor Lån med lättnader i villkor avser lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av gäl- denärens finansiella svårigheter. Syftet med lättnader är att möjliggöra för lånta- garen att återfå full betalningsduglighet och att undvika pantrealisation, eller när detta inte är bedömt möjligt, att maximera återbetalningen av utestående for- dran. Ändring av avtalsvillkoren inkluderar diverse olika åtgärder såsom uppskov med amorteringar, sänkning av räntan under marknadsränta, eftergift av hela eller delar av lån, eller utfärdande av nytt lån för betalning av förfallet belopp. Beroende på när lättnaden medges och graden av låntagarens finansiella svårig- heter, kan lån med lättnader i villkor behandlas som ej varande i fallissemang eller varande i fallissemang. Tabellen nedan visar redovisade värden för lån med lätt- nader i villkor. Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2025 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Ej i fallissemang 14 506 334 329 745 13 117 16 044 I fallissemang 3 234 291 88 132 141 22 3 907 Summa 17 740 624 416 877 155 139 19 951 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Övriga Summa Ej i fallissemang 12 180 619 243 623 819 380 14 864 I fallissemang 2 821 361 132 191 104 3 609 Summa 15 001 980 375 814 923 380 18 474 3.1.9.2 Bortskrivningar Lån skrivs bort då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av fordran. Den återstående delen av lån som delvis skrivits bort ingår även därefter i osäkra lån eller i lån med lättnader i villkor. I samband med bortskrivningen utnyttjas tidigare gjorda reser- veringar. Förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då ford- ringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag redovisat att fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför nor- malt inte att kraven emot låntagaren efterskänks. Kraven mot låntagaren drivs som regel vidare genom efterbevakning. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Det totala avtalsbeloppet för skulder som har skri- vits bort under året och som fortfarande är föremål för indrivningsåtgärder upp- gick till 686 mkr (400). 3.1.9.3 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt Ett sätt för koncernen att hantera kreditrisk är genom att begära relevanta säker- heter för kreditriskexponeringar. Koncernens definition av kreditrisk inkluderar risken för att erhållna säkerheter inte täcker fordringarna. I vissa fall, då motpar- ten inte fullgör sina förpliktelser gentemot koncernen, behöver koncernen överta säkerheter eller återta leasingobjekt för att skydda fordran. Åtgärden syftar till att ge större möjligheter att återvinna så mycket kassaflöden som möjligt och därmed minimera kreditförlusterna. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångs- förvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av de övertagna säkerheterna. De interna anta- gandena vid beräkningen av verkligt värde anses vara så betydande att värdet hänförs till nivå tre i hierarkin för verkligt värde. En värderingsmodell där de bety- dande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden. 2025 2024 Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Byggnader och mark 1 7 7 3 8 12 12 Övrigt 47 7 23 26 38 7 34 37 Summa 48 7 30 34 41 15 46 49 3.1.10 Kapitalkrav för kreditrisker Det grundläggande kapitalbaskravet för kreditrisker i Swedbank (konsoliderad situation) uppgick per årsskiftet 2025 till 45 312 mkr (39 661 mkr). För ytterligare information se not K4 Kapital. ===== SIDA 218 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 216 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.2 Likviditetsrisk 3.2.1 Definition Risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extrakostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsamkas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. 3.2.2 Riskhantering Styrelsen beslutar om koncernens övergripande riskaptit och risklimiter för likvi- ditetsrisk för interna såväl som regulatoriska mått. Vd är ansvarig för att imple- mentera policyer för likviditetsrisk och för att säkerställa att affärsverksamheten håller sig inom den av styrelsen fastställda riskaptiten. Vd har delegerat till koncernfinanschefen att ansvara för koncernens likvidi- tetshantering och för detta ändamål har koncernfinanschefen etablerat funktio- nen Group Treasury. Group Risk utgör den oberoende riskhanteringsfunktionen och ansvarar för att säkerställa att likviditetsrisker är identifierade och korrekt hanterade. Group Risk har också ansvar för att utveckla och upprätthålla ett limitramverk, samt interna metoder för mätning av likviditetsrisk. Finansieringsstrategi och hantering av likviditetsreserven, sammantaget med riskbedömningsprocesser, hantering av intradagslikviditet, metoder för intern- prissättning samt kontinuitetsplanering, är exempel på viktiga beståndsdelar i Swedbanks riskhantering med avseende på likviditet. 3.2.3 Riskmätning Swedbank använder en uppsättning riskmått för att bedöma koncernens likvidi- tets‐ och finansieringsrisker, dels över olika tidsperspektiv, inklusive intradag, dels för både normala och stressade omständigheter. Likviditetsmåtten är defi- nierade antingen internt eller genom externa likviditetskrav. Likviditetsrisk begränsas bland annat genom det interna måttet Survival hori- zon. Måttet beräknar antalet dagar med ett positivt kumulativt nettokassaflöde, med hänsyn taget till framtida kassaflöden. Survival horizon är ett konservativt mått i den meningen att det antar ett stressat scenario, till exempel begränsad tillgång till finansieringsmarknader, samt att det inträffar stora utflöden av inlå- ning från koncernens kunder under en kort tidsperiod. Därtill antas ett stort bostadsprisfall i måttet, vilket påverkar övervärdet i säkerhetspoolen‐. Swedbank säkerställer också efterlevnad av två regulatoriska likviditetsmått; Likviditetstäckningskvot (Liquidity Coverage Ratio, ”LCR”) och stabil nettofinan- sieringskvot (Net Stable Funding Ratio, ”NSFR”). Dessa riskmått beräknas, beva- kas samt rapporteras regelbundet till relevanta myndigheter. LCR syftar till att säkerställa att Swedbank har ett tillräckligt stort innehav av icke‐pantsatta till- gångar av hög kvalitet (en likviditetsreserv) för att möta likviditetsbehov i stres- sade situationer under kommande 30 dagar. NSFR kräver att bankerna upprätt- håller en stabil finansieringsprofil och begränsar därmed utrymmet för kortfristig finansiering. Måttet säkerställer att en banks illikvida långfristiga tillgångar till en tillfredsställande nivå finansieras av stabil långfristig finansiering. Därtill följer Swedbank ett antal riskindikatorer, för att på ett tidigt stadium kunna identifiera och agera på ökade likviditetsrisker. 3.2.4 Finansieringsstrategi Swedbanks finansieringsstrategi är baserad på tillgångarnas kvalitet och sam- mansättning. Med flertalet finansieringsprogram säkerställs både kortsiktiga och långsiktiga behov. Exempel på finansieringskällor är säkerställda obligatio- ner, icke säkerställd upplåning, upplåning genom penningmarknadscertifikat samt andra inlåningscertifikat. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån vilka till stor del är finansierade med säkerställda obligationer. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer samt eget kapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering. Swedbank strävar efter att matcha icke‐säkerställd finansiering mot tillgångar med motsvarande belopp och löptid. Efterfrågan på emitterad icke‐säkerställd finansiering bestäms av regulatoriska minimikrav för nedskrivningsbara skulder (MREL). 3.2.5 Likviditetsreserv Swedbank upprätthåller en likviditetsreserv för att hantera koncernens likviditets- risk. Likviditetsreserven är central för att minimera likviditetsrisk och kalibreras så att limiter för riskaptit kan skyddas även under omständigheter med allvarlig stress. Likviditetsreserv¹ 2025 2024 Nivå 1 tillgångar 512 905 585 443 Kassa och tillgodohavande hos centralbanker² 258 729 320 813 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker 153 684 173 279 Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller offentliga organ 7 158 3 435 Säkerställda obligationer med extremt hög kvalitet 93 334 87 916 Nivå 2 tillgångar 9 803 5 445 Nivå 2A tillgångar 9 107 4 110 Säkerställda obligationer med hög kvalitet 9 107 4 108 Företagsvärdepapper (lägsta kreditbetyg AA–) 2 Nivå 2B tillgångar 696 1 335 Företagsvärdepapper (kreditbetyg mellan A+ to BBB–) 250 218 Aktier (större aktieindex) 446 1 117 Summa 522 708 590 888 1) Ojusterade likvida tillgångar klassificerade i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61. 2) Minimikrav på likvida tillgångar hos Estlands, Lettlands, Litauens och Finlands centralbanker är undantagna från likvida tillgångar. ===== SIDA 219 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 217 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.2.6 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden uti- från återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen innehåller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunk- ten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 317 894 mkr (266 011) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda finansiella garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 37 537 mkr (44 037) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflö- den om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 659 mkr (1 007), rapporteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt i tabellen nedan. Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2025 Betalbar på anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år Utan löptid/ diskonte- ringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 263 628 263 628 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 106 410 18 608 23 235 9 905 3 803 –909 161 053 Utlåning till kreditinstitut 2 623 20 778 1 193 6 398 706 317 32 015 Utlåning till allmänheten 18 957 192 216 169 789 441 168 175 536 1 007 790 –16 433 1 989 023 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkring –597 –597 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 490 7 885 42 809 6 372 –112 60 444 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 210 115 739 6 811 43 442 74 695 187 969 430 867 Aktier och andelar 7 118 121 513 3 448 4 366 9 336 21 155 46 056 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 7 423 7 423 Derivat 45 423 87 569 347 544 103 590 32 062 –598 906 17 283 Immateriella anläggningstillgångar 22 661 22 661 Materiella tillgångar 6 118 6 118 Övriga tillgångar 19 194 3 233 565 707 3 109 26 808 Summa 294 535 503 372 295 601 908 608 375 878 1 244 387 –559 600 3 062 782 Skulder Skulder till kreditinstitut 38 138 14 016 2 390 54 544 In‐ och upplåning från allmänheten 1 127 306 103 117 69 854 2 888 6 1 303 172 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 238 238 Emitterade värdepapper 89 797 253 621 408 132 5 089 13 369 –36 242 733 765 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2 002 116 035 6 849 43 603 74 921 188 483 431 894 Derivat 49 738 88 200 352 340 103 425 32 981 –597 153 29 531 Övriga skulder 411 67 933 4 335 16 490 7 656 12 296 454 109 576 varav försäkringsskulder 411 579 1 088 5 712 6 789 11 788 844 27 211 varav leasingskulder 244 676 2 091 840 391 –390 3 852 Seniora icke prioriterade skulder 216 28 970 94 887 11 316 425 135 814 Efterställda skulder 38 232 189 38 422 Eget kapital 225 826 225 826 Summa 1 167 857 440 852 454 219 956 573 202 414 247 130 –406 262 3 062 782 ===== SIDA 220 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 218 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2024 Betalbar på anfordran ≤ 3 mån >3 mån–1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år Utan löptid/ diskonte- ringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 325 604 325 604 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140 468 3 290 29 825 327 8 839 –543 182 205 Utlåning till kreditinstitut 2 273 14 910 3 940 11 807 840 298 34 068 Utlåning till allmänheten 430 120 356 151 118 452 516 159 678 999 898 –1 751 1 882 244 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkring –2 723 –2 723 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 146 4 290 47 052 3 689 42 –429 57 790 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 242 108 565 6 183 38 142 66 229 173 522 394 883 Aktier och andelar 7 118 124 519 3 283 4 501 10 075 19 818 45 438 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 9 093 9 093 Derivat 82 897 134 263 420 328 136 904 27 637 –764 435 37 595 Immateriella anläggningstillgångar 20 871 20 871 Materiella tillgångar 5 200 5 200 Övriga tillgångar 11 161 2 595 474 592 2 606 17 429 Summa 337 667 481 628 306 197 1 003 428 372 759 1 222 917 –714 898 3 009 697 Skulder Skulder till kreditinstitut 41 227 18 050 5 224 64 500 In‐ och upplåning från allmänheten 1 101 977 100 000 84 890 1 730 12 1 288 609 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 549 549 Emitterade värdepapper 113 081 266 594 379 635 12 621 15 180 –28 912 758 199 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2 020 108 833 6 223 38 308 66 431 173 986 395 800 Derivat 72 517 136 747 425 268 137 062 28 739 –765 058 35 274 Övriga skulder 477 48 098 5 952 14 346 7 651 12 875 654 90 052 varav försäkringsskulder 477 636 1 127 5 489 6 924 12 751 855 28 260 varav leasingskulder 320 599 1 759 700 –201 3 177 Seniora icke prioriterade skulder 8 615 102 255 12 142 –1 808 121 204 Efterställda skulder 30 026 7 148 –565 36 609 Eget kapital 218 901 218 901 Summa 1 145 700 460 579 514 245 991 567 243 067 230 779 –576 240 3 009 697 ===== SIDA 221 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 219 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.2.7 Stresstester Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen för eventuella störningar på de finansiella marknaderna. Dessa tester beaktar såväl Swedbank- specifika störningar som marknadsövergripande störningar. Analyserna inbegri- per även de kombinerade effekter som skulle kunna uppstå om samtliga stör- ningar skulle inträffa samtidigt. I scenarierna stressas ett antal riskfaktorer upp till osannolika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på faktorer som stressas är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter och höjda krav på ställda säkerheter för olika ändamål. Ytterligare exempel är minskat värde på Swedbanks likviditetsreserv, liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen minskar i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swed- banks finansiering. Slutligen kan nämnas antaganden om att tillgången till kapi- talmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera likviditet. Nedan redovisas en tabell som visar hur den så kallade säker- hetspoolen såg ut per årsskiftet. I tabellen åskådliggörs effekterna på Swedbank Hypoteks övervärde i säkerhetspoolen, givet olika grader av prisfall på fastighetsmarknaden. Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter Husprisförändring Oförändrat –5% –10% –15% –20% –25% –30% –35% –40% Totala tillgångar i säkerhetspool, mkr 1 122 773 1 115 131 1 105 394 1 092 066 1 074 322 1 052 024 1 025 064 993 068 955 387 Totalt utgivna säkerställda obligationer, mkr 402 681 402 681 402 681 402 681 402 681 402 681 402 681 402 681 402 681 Övervärde i säkerhetspoolen (OC), % 178,8 176,9 174,5 171,2 166,8 161,3 154,6 146,6 137,3 Likviditetstäckningskvot¹ Högkvalitativa likvida tillgångar (HQLA), mkr 2025 2024 Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 1 506 373 579 289 Högkvalitativa likvida tillgångar, Nivå 2 8 089 4 161 Högkvalitativa likvida tillgångar, Totalt 514 462 583 450 Kassautflöden, mkr Inlåning från privatpersoner och inlåning från småföretagskunder 61 922 60 306 Osäkrad kapitalmarknadsfinansiering 188 544 196 174 Säkrad kapitalmarknadsfinansiering 4 657 6 329 Ytterligare krav 63 778 68 355 Andra kassautflöden 6 110 2 794 Summa kassautflöden 325 011 333 958 Kassainflöden, mkr Utlåning mot säkerhet 17 567 21 555 Inflöden från fullt presterande exponeringar 16 662 13 975 Andra kassainflöden 11 274 8 838 Summa kassainflöden 45 504 44 367 Likviditetstäckningskvot (LCR), Total, % 184 201 Likviditetstäckningskvot, EUR, % 289 287 Likviditetstäckningskvot, USD, % 542 333 Likviditetstäckningskvot, SEK², % 108 102 1) LCR – beräknad i enlighet med Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/1620. 2) För LCR i SEK är myndighetskravet 75%. Motsvarande krav för LCR i EUR och USD, samt total LCR, är däremot 100%. NSFR och NSFR-komponenter 2025 2024 NSFR, % 125 127 Tillgänglig stabil finansiering (ASF), mkr 1 841 258 1 795 743 Behov av stabil finansiering (RSF), mkr 1 477 043 1 418 861 ===== SIDA 222 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 220 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.2.8 Räntebärande värdepapper och leasingskulder Återbetalning av leasingskulder inkluderar räntebetalningar om 81 mkr (81). I kassaflödesanalysen redovisas dessa i den löpande verksamheten medan återbetal- ningar hänförliga till amortering på leasingskulden redovisas inom finansieringsverksamheten. Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2025 Certifikat¹ Säkerställda obligationer Seniora icke säkerställda obligationer Strukture- rade privat obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efter- ställda skulder Leasing skulder Summa Ingående balans 265 526 353 430 139 113 129 758 199 121 204 36 609 3 177 919 189 Emitterade/Nya kontrakt 532 046 101 904 29 387 663 337 32 736 5 583 1 238 702 894 Återköpt –32 720 –91 –32 811 –32 811 Återbetalt –494 484 –60 117 –41 342 –1 595 943 –12 456 –1 934 –1 046 –611 379 Modifieringar och övrigt 457 457 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar –51 973 3 716 –10 722 –36 –59 015 –5 670 –1 837 26 –66 496 Utgående balans 251 115 366 213 116 436 1 733 765 135 814 38 422 3 852 911 854 1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år. Emitterade värdepapper Omsättning under året, 2024 Certifikat¹ Säkerställda obligationer Seniora icke säkerställda obligationer Strukture- rade privat obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efter- ställda skulder Leasing skulder Summa Ingående balans 263 334 345 615 118 238 1 361 728 548 104 828 32 841 3 676 869 893 Emitterade/Nya kontrakt 595 404 88 666 28 309 712 379 20 742 6 811 75 740 007 Återköpt –26 538 –1 055 –27 593 –27 593 Återbetalt –622 272 –69 701 –19 012 –710 985 –15 020 –7 222 –989 –734 216 Modifieringar och övrigt 332 332 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar 29 060 15 388 11 579 –177 55 850 10 654 4 179 83 70 766 Utgående balans 265 526 353 430 139 113 129 758 199 121 204 36 609 3 177 919 189 1) Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än ett år. ===== SIDA 223 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 221 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.3 Marknadsrisk 3.3.1 Definition Marknadsrisk definieras som risk relaterat till värde, resultat, kapital eller expone- ring som härrör från rörelser avseende riskfaktorer på finansiella marknader. Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejus- teringar såsom Credit Valuation Adjustment (CVA) samt Debit Valuation Adjust- ment (DVA). 3.3.2 Riskhantering Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptit och risklimiter, som begränsar risktagandets art och storlek för marknadsrisk. Enbart risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit godkännande från vd att ta risk, tillåts ta marknadsrisk. Styrelsens riskaptit och styrelselimiter implementeras av vd genom limitramverket. Limitramverket kan inkludera limiter, escalation trig- gers (ET) och key risk indicators (KRI) efter beslut av vd. För att komplettera limi- terna uppsatta av vd, sätts ytterligare limiter av verkställande ledning för att und- vika uppbyggandet av koncentrationsrisk. Koncernfinanschefen allokerar limiter till respektive affärsområdeschef för Företag och Institutioner (C&I) och Baltisk bankverksamhet samt till Group Treasury. Limiter allokeras därefter vidare inom respektive affärsområde. Ytterligare limiter kan tilldelas till specifika handlar- bord, dotterföretag eller organisatoriska enheter. Koncernens avdelning för risk- kontroll arbetar dagligen med att mäta, övervaka och rapportera marknadsris- kerna inom Swedbank. Det finns andra enheter inom koncernen där marknadsrisk som uppstår här‐ rörande till bankverksamhet, av flertalet praktiska skäl, inte kan överföras i dess helhet till Group Treasury. I dessa fall, kan chefen för Group Treasury utfärda mandat avseende marknadsrisk till dessa enheter i form av administrativa limiter, ET eller KRI. Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury. Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in‐ och utlåning. Ränterisker uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid och rän- tebindningstid mellan koncernens tillgångar och skulder vilket hanteras genom att Group Treasury, inom givna limiter, i stor utsträckning matchar dessa löptider antingen direkt eller via användandet av derivat, till exempel ränteswappar. Ränte- risker uppstår även inom tradingverksamheten. Koncernens valutakursrisker utgörs av strukturell valutakursrisk i bankverksamheten, valutakursrisk som en följd av tradingverksamheten, samt av investeringar i utlandsverksamheter. Aktiekursrisker uppstår till följd av innehav i aktier och aktie‐ relaterade derivat. 3.3.3 Riskmätning Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke‐ statistiska, med syftet att limitera koncernens risktagande enheter samt för regelefterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value‐at‐Risk (VaR) och Stres- sad Value‐at‐Risk (SVaR) är viktiga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav. Ickestatistiska mått, som till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komple- ment till VaR och SVaR då dessa mått i vissa fall ger en vidare förståelse för de marknadsriskfaktorer som man avser att mäta. Känslighetsanalyser ger en tydli- gare bild av koncentrerad risk inom specifika marknadsriskfaktorer som man inte kan utläsa i exempelvis VaR. Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser utför Swedbank även en omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester bygger på scenarier som kan delas in i tre grupper; historiska, nutida och framåtblickande scenarier, inklusive metod‐ och modellstresstester. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptio- nella marknadsstörningar. 3.3.4 Riskexponering Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom koncernens bankverksam- het som hanteras av Group Treasury. Marknadsrisk uppstår även i tradingverk- samheten, huvudsakligen som en följd av kundtransaktioner vilka exekveras inom affärsområdena C&I och Baltisk bankverksamhet. 3.3.5 Value-at-Risk (VaR) VaR innebär att man utifrån en modell, beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Modellen baseras på prisrörelser i olika faktorer inom marknadsrisk såsom räntenivåer, valutakurser och aktiepriser med en effektiv historisk observationsperiod på ett år. Undantag kan göras för regulatorisk VaR där en kortare tidsperiod kan användas vid tider då det råder en signifikant ökning av prisvolatilitet. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna ligger orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR‐modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshori- sont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR‐beloppet en dag av 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara för att bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag, utan också för att man med detta mått kan jämföra risknivåer exempelvis mellan de olika tillgångsslagen. Ordinarie VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stres- sade modellen applicerar marknadsdata för ett år som utmärks av stress. Den av Swedbank valda perioden täcker delar av åren 2008 och 2009, en tids‐period präglad av den dåvarande finanskrisen. Swedbanks tradingverksamhet bedrivs inom affärsområdena C&I samt Baltisk bankverksamhet och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Risknivån (mätt i termer av VaR) tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav. Swedbank utvärderar dagligen VaR‐modellens tillförlitlighet med faktiska och hypotetiska utfallstester (backtesting). Faktiska utfallstester använder sig av tra- ding verksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma VaR‐modellens pre- cision, medan man i hypotetiska utfallstester gör en jämförelse mellan portföl- jens värde vid dagens slut och dess beräknade värde vid slutet av påföljande dag. Det beräknade värdet fås genom att använda marknadsrörelser för det dygn för vilket testet utförs, med antagandet att positionerna i portföljen förblir oföränd- rade under denna tidsperiod. Swedbanks utfallstester under 2025 översteg VaR‐ nivån vid ett tillfälle avseende både den hypotetiska utfallstestningen samt den faktiska utfallstestningen. VaR trading för kapitalkrav Jan–dec 2025 (2024) 2025 2024 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Value‐at‐Risk 25 (38) 14 (14) 20 (24) 16 17 Stressad Value‐at‐Risk 74 (86) 36 (43) 53 (58) 57 50 Utöver den VaR‐modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använder koncernen en VaR‐modell som även fångar kreditspreadrisk i sin interna riskhanteringsprocess. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2025 ett medelvärde på 22 mkr, vilket kan jämföras med medelvärdet år 2024 som var 26 mkr. VaR trading för riskberäkning Jan–dec 2025 (2024) 2025 2024 mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Kreditspreadrisk 7 (8) 2 (3) 4 (5) 2 3 Aktiekursrisk 7 (8) 0 (0) 2 (1) 4 2 Valutakursrisk 15 (13) 1 (1) 4 (4) 2 1 Ränterisk 29 (42) 15 (15) 20 (24) 21 17 Diversifiering –8 (–8) –6 –5 Total 27 (43) 17 (16) 22 (26) 21 18 Data i tabellen ovan är framtaget genom användandet av den VaR‐modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genererade vid användandet av VaR‐modellen för kapitalkravs‐ beräkningar. ===== SIDA 224 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 222 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.3.6 Ränterisk Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer. Merparten av koncernens ränterisk är strukturell och uppstår inom koncer- nens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklu- sive beteendemässig löptidsmodellering för delar av inlåning betalbar på anfor- dran samt derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och säkras antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår även inom trading- verksamheten genom till exempel kundrelaterade aktiviteter. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet skulle per års- skiftet påverkat nettovärdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive deri- vat, med 3 806 mkr (4 405). Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 1 412 mkr (1 682) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påver- kats med 2 394mkr (2 723). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde skulle ha påverkats med –693 mkr (–523). Koncernen använder derivat i så kallade kassaflödessäkringar. En förändring av marknadsräntorna enligt ovan skulle ha påverkat koncernens övriga totalresul- tat med 6 mkr (9). Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. I beräkningen ingår inlåning om 389 mdkr (353) där beteendemässig löptid modellerats vilka bedöms ha en genomsnittlig räntebindningstid på 2,8 år (2,7). 2025 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –861 –40 –195 –439 362 443 331 1 167 645 1 412 Utländsk valuta –281 –88 196 319 153 –390 401 1 654 430 2 394 Summa –1 143 –128 0 –119 514 53 732 2 821 1 075 3 806 2024 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor –400 208 –197 173 –305 27 593 1 103 480 1 682 Utländsk valuta –243 –133 309 22 –73 935 –371 1 898 379 2 723 Summa –643 75 112 195 –378 962 222 3 001 859 4 405 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2025 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 211 –76 85 –699 378 489 69 –388 268 337 Utländsk valuta –352 –266 –218 269 35 –660 12 241 –91 –1 030 Summa –141 –342 –133 –430 413 –171 80 –147 177 –693 2024 ≤ 3 mån >3–6 mån >6–12 mån >1–2 år >2–3 år >3–4 år >4–5 år >5–10 år > 10 år Totalt Svenska kronor 356 228 –289 323 –570 –8 538 –505 54 127 Utländsk valuta –375 –157 –73 –71 –315 837 –882 444 –58 –650 Summa –19 71 –362 252 –885 829 –344 –61 –4 –523 3.3.7 Kreditspreadrisk För finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde inom koncer- nens tradingverksamhet och likviditetsportfölj mäts även kreditspreadrisken separat. Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av dessa tillgångar och skulder påverkas av förändringar i det emittentspecifika räntepåslaget, det vill säga skillnaden mellan ett värdepappers räntepåslag och aktuell marknadsränta med motsvarande löptid. En höjning av samtliga emittentspecifika spreadar med en hundradels procent- enhet, 1 baspunkt, skulle per årsskiftet medfört en minskning av värdet för dessa räntebärande tillgångar och derivat med –5 mkr (–5). 3.3.8 Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skul- der, inklusive derivat, påverkas negativt av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Koncernen har strategiska valutapositioner via goodwill och andra immateri- ella anläggningstillgångar, vilka är avdragsposter från kapitalbasen. Dessa valuta- positioner finansieras i svenska kronor och valutasäkras inte eftersom föränd- ringar i valutakurserna mellan de utländska valutorna och svenska kronan varken påverkar resultat eller kapitalbas. Den enskilt största positionen är i euro och avser i den baltiska verksamheten. Vid årsskiftet uppgick goodwill i den baltiska valutapositionen till 10 975 mkr (11 658). Utöver detta har koncernen strukturella valutakursrisker som uppstår i bankverksamheten på grund av in‐ och utlåning i olika valutor. Valutakursrisk uppstår även inom tradingverksamheten, huvudsakligen som en följd av kund- transaktioner. Valutakursrisk som uppstår i bankverksamheten, eller som är av strategisk karaktär, hanteras av koncernens treasuryavdelning Group Treasury genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder (inklusive derivat) i en valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valuta‐ swappar och valutaterminer. Även de valutakursrisker som uppstår inom trading- verksamheten hanteras genom användning av valutaderivat. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och till- hörande säkringar är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på –10 mkr (33), varav 8 mkr (2) relate- rar till euron. Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om –5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat om –20 mkr (–25), varav –18 mkr (0) relaterar till euron. En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/–5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relate- rade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/– 1 175 mkr efter skatt (+/– 1 186), varav 1 153 mkr (1 172) relaterar till euron. Koncernen redovisar vissa valutaderivat som kassaflödessäkringar. En höj- ning av valutabasisspreaden, det vill säga priset för att byta kassaflöden i en valuta mot en annan, med en baspunkt skulle för dessa derivat per årsskiftet ha medfört en positiv effekt i övrigt totalresultat på 1 mkr (3) efter skatt. Upplåning i utländsk valuta motsvarande ett redovisat värde på 58 150 mkr (64 454) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. ===== SIDA 225 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 223 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Nedan fördelas redovisade värden i balansräkningen utifrån transaktionsvaluta, förutom för derivat. Derivat kan innehålla kassaflöden i olika valutor, varför ett sådant derivat fördelas på avtalets olika valutor. Alla belopp presenteras i svenska kronor. Nedanstående nettoposition i EUR avser huvudsakligen delar av nettoinveste- ringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i övrigt totalresultat som omräkningsdifferens. Valutafördelning 2025 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 177 053 56 026 0 0 3 361 40 236 481 27 147 263 628 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 7 667 0 0 0 0 0 7 667 153 385 161 053 Utlåning till kreditinstitut 12 053 2 503 189 297 669 975 16 685 15 329 32 015 Utlåning till allmänheten 348 307 14 504 889 5 099 35 323 2 497 406 618 1 582 405 1 989 024 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 4 021 1 191 0 0 3 309 0 8 521 51 923 60 444 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 556 618 556 618 Summa 549 101 74 225 1 078 5 396 42 661 3 512 675 973 2 386 809 3 062 782 Skulder Skulder till kreditinstitut 8 810 3 604 121 122 2 252 387 15 296 39 248 54 544 In‐ och upplåning från allmänheten 442 789 20 856 1 716 1 375 5 930 4 491 477 157 826 015 1 303 172 Emitterade värdepapper 160 687 226 450 29 677 0 4 401 2 624 423 840 309 926 733 765 Seniora icke prioriterade skulder 66 268 32 815 14 383 0 9 280 8 116 130 862 4 952 135 814 Efterställda skulder 13 538 15 190 5 049 0 550 1 272 35 599 2 823 38 422 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 571 240 571 240 Eget kapital 225 826 225 826 Summa 692 091 298 915 50 946 1 497 22 413 16 890 1 082 753 1 980 030 3 062 782 Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder 154 329 224 551 49 831 –3 890 –20 099 13 328 418 050 Nettopositioner i valuta 11 338 –139 –37 9 149 –50 11 271 Valutafördelning 2024 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Total utländsk valuta SEK Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 235 115 37 001 1 643 21 273 781 51 823 325 604 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 3 338 60 3 398 178 807 182 205 Utlåning till kreditinstitut 8 289 2 810 343 3 112 1 926 1 142 17 623 16 445 34 068 Utlåning till allmänheten 338 851 13 745 1 906 4 292 30 627 1 177 390 599 1 491 645 1 882 244 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 409 2 246 4 351 10 007 47 784 57 790 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 527 786 527 786 Summa 589 003 55 862 2 249 7 404 38 548 2 340 695 407 2 314 290 3 009 697 Skulder Skulder till kreditinstitut 14 417 6 335 806 51 2 056 1 502 25 167 39 334 64 500 In‐ och upplåning från allmänheten 445 414 28 006 1 883 745 3 388 3 202 482 638 805 971 1 288 609 Emitterade värdepapper 187 034 279 497 10 695 3 864 3 765 484 856 273 343 758 199 Seniora icke prioriterade skulder 60 324 30 439 10 171 8 718 6 589 116 241 4 963 121 204 Efterställda skulder 8 557 17 579 5 553 582 1 511 33 782 2 827 36 609 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 521 676 521 676 Eget kapital 218 901 218 901 Summa 715 746 361 856 29 108 796 18 608 16 570 1 142 683 1 867 015 3 009 697 Valutafördelade derivat, övriga tillgångar och skulder 138 435 305 815 26 808 –6 609 –19 733 14 174 458 891 Nettopositioner i valuta 11 692 –178 –50 –1 208 –55 11 615 3.3.9 Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta aktiekursriskfaktorer såsom aktiekursvolatilitet. Aktiekursrisk uppstår till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på sämsta utfall i 81 olika scenarier baserat på förändringar i aktiekurser och implicit volatilitet. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/– 20 procent och den implicita volatiliteten maximalt med +/– 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken där det sämsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med –13 mkr (–12). 3.3.10 Råvarurisk Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelate- rade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kundrelaterade produkter. Swedbank säkrar alla positioner med råvaruexpone- ring med annan part så att ingen öppen exponering kvarstår. 3.3.11 Kapitalkrav för marknadsrisker Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgick per årsskiftet till 1 086 mkr (1079). ===== SIDA 226 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 224 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.4 Operativ risk 3.4.1 Definition Operativ risk definieras som risken för förluster, störningar i affärsprocesserna och negativ ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och systemfel eller externa händelser. 3.4.2 Hantering av operativa risker Varje affärsområde, produktområde, koncernfunktion och dotterföretag äger de operativa risker som är inneboende i deras verksamhet, för att hålla sig inom ris- kaptiten och för att upprätthålla en hög nivå av operativ motståndskraft. Alla chefer inom Swedbank ansvarar för kontinuerlig och aktiv hantering av operativa risker, som en del av deras första linjeansvar för riskhantering, och stöds av dedi- kerade riskexperter för att säkerställa effektiv hantering av operativa risker. Group Operational Risk är en oberoende andra försvarslinjefunktion, ansvarig för att upprätthålla ramverket för hantering av operativ risk, fastställa central styr- ning för riskhantering, processer och minimikrav för hantering av operativa risker, samt enhetlig och koncerngemensam mätning och rapportering av operativa risker. Koncernens ramverk för hantering av operativ risk, samt betydande risker som gruppen utsätts för, granskas minst årligen. Rapportering utförs regelbun- det, och vid behov, till lokal ledning, vd och Swedbanks företagsledning samt sty- relsen. Swedbanks övergripande ramverk för riskhantering omfattar hanteringen av Informations‐ och Kommunikationsteknologi (IKT)‐relaterade risker i syfte att säkerställa en hög nivå av digital operativ motståndskraft. IKT‐riskhanteringsde- larna i ramverket täcker alla relevanta strategier, policyer, processer och verktyg, inklusive avancerade former av testning som är nödvändiga för att tillräckligt skydda alla informations‐ och IT‐tillgångar samt säkerställa fortsatt leverans av kritiska eller viktiga funktioner under störningar. Ramverket och rapporterings- strukturerna möjliggör att koncernen kan tillhandahålla fullständig och uppdate- rad information om IKT‐relaterad risktagning. 3.4.3 Risk och kontrollhantering Metoder för konsekventa och enhetliga bedömningar av operativa risker tillläm- pas inom hela koncernen. Dessa metoder används regelbundet, inklusive, men inte begränsat till, alla processer som stöder kritiska eller viktiga funktioner inom koncernen, för att identifiera betydande risker, planera för åtgärder, implementera eller stärka kontroller och följa upp. Ett specifikt ramverk för interna kontroller av finansiell rapportering tillämpas på de berörda processerna. 3.4.4 Scenarioanalys Koncernen utför scenarioanalyser för att identifiera risker med allvarlig finansiell eller icke‐finansiell påverkan och låg sannolikhet att materialiseras. Analys av dessa scenarier bidrar till ökad motståndskraft och förståelse för de huvudsak- liga konsekvenserna av, samt beredskap för, ovanliga riskeventualiteter om de skulle materialiseras, liksom identifiering och åtgärdande av befintliga kontroll- brister. 3.4.5 Process för godkännande av nya produkter Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya produkter (NPAP) som omfattar alla nya och materiellt förändrade produkter, tjänster, mark- nader, processer, modeller och IT‐system, samt för stora operativa eller organisa- toriska förändringar inklusive outsourcing. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker, och att accepterade risker hanteras och kontrolleras på ett adekvat sätt, vid lansering av nya eller materiellt förändrade produkter eller tjänster. Processen är utformad för att betona ansvar och skyldigheter gällande produkt‐godkännandet, inklusive konti- nuerlig riskidentifiering, analys och åtgärder för att minska riskerna. Group Risk och Group Compliance bidrar med en oberoende utvärdering av riskanalyspro- cessen och de kvarstående riskerna, och både Group Risk och Group Compliance har mandat att invända mot förändringar där riskerna överstiger riskaptiten och de underliggande risklimiterna. 3.4.6 Incidenthantering Swedbank stärker proaktivt sin motståndskraft och beredskap för att effektivt hantera olika incidenter, såsom IT‐störningar, bedrägerier, processfel och inciden- ter orsakade av miljöfaktorer. Dessa insatser är avgörande för att säkerställa kon- cernens fortsatta förmåga att leverera tjänster och erbjudanden med en konse- kvent hög standard. Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att underlätta rapportering och uppföljning av incidenter. Varje affärsområde, pro- duktområde och koncernfunktion ansvarar för att rapportera, analysera och skapa handlingsplaner som identifierar grundorsakerna och effektivt åtgärdar orsakerna. Incidenter och operativa riskförluster rapporteras i en central databas för vidare analys, vilket underlättar kontinuerlig förbättring av vår metod för inci- denthantering. 3.4.7 Kontinuitets- och krishantering Swedbank har en strukturerad metod för kontinuitet i verksamheten och krishan- tering. Incidentrespons‐ och krishanteringsteam opererar både på koncernnivå och lokal nivå för att leda, styra och samordna aktiviteter som är nödvändiga under en kris. Hantering av affärskontinuitet (BCM) är en nyckelkomponent för att upprätthålla hög operativ motståndskraft och omfattar kontinuitets‐, respons‐ och återhämtningsplaner för processer, IT‐tjänster, infrastruktur och tredje parter som stödjer kritiska eller viktiga funktioner. Planerna testas och övas på regel- bundet, med hänsyn till allvarliga men trovärdiga scenarier, för att säkerställa kontinuerligt lärande och förbättringar, så att banken kan fortsätta leverera kri- tiska eller viktiga funktioner genom störningar. 3.4.8 Affärsverksamhet För att främja identifiering och hantering av relevanta operativa risker och kon- troller, har Swedbank vidareutvecklat sitt sätt att dokumentera affärsverksam- heten och regelbunden granskning därav. Det omfattar identifiering och kartlägg- ning av funktioner, produkter, enheter, tjänster, processer, informationstillgångar, IT‐tillgångar, tredje parter samt deras respektive interna och externa beroenden, samt tilldelning av ägarskap och klassificering med hänsyn till deras kritikalitet, där de som är av väsentlig betydelse för koncernen klargörs. 3.4.9 Informationssäkerhetsrisk Swedbank verkar i en starkt digital, sammanlänkad och ömsesidigt beroende miljö, där bedragare och cyberkriminella utnyttjar både mänskliga och tekniska sårbarheter, och både planerade och oplanerade händelser kan leda till stör- ningar av banktjänster. Allvarliga cyberattacker fortsätter att hota Swedbanks operativa motståndskraft samt dess associerade tredje parter och motparter, och därmed den finansiella stabiliteten och samhället i stort. För detta ändamål har Swedbank en strukturerad metod för informations‐ och cybersäkerhet samt riskhantering inom dessa områden. Alla medarbetare deltar i relevanta medve- tenhets‐ och utbildningsaktiviteter. Produkter, processer, IT‐system och plattfor- mar upprätthålls enligt principerna om ”security by design”. Sårbarheter åtgärdas noggrant, incidenter hanteras snabbt och deras effekter minskas effektivt. Dess- utom testas säkerhetskontroller regelbundet, och kritiska system och tjänster genomgår avancerade former av cybersäkerhetstestning för att säkerställa beredskap inför allvarliga cyberattacker. Slutligen upprätthåller Swedbank en stabil infrastruktur som garanterar pålitlig digital prestanda samt att produkter och tjänster är tillgängliga vid behov. 3.4.10 IT-risk Swedbank bedriver ett strukturerat arbete för att hantera IT‐risker. IT spelar en viktig roll i Swedbank genom att möjliggöra för banken och dess dotterföretag att bedriva affärsverksamheten på ett kostnadseffektivt, säkert och skalbart sätt. Swedbank har väl dokumenterad och implementerad arkitektur, processer och rutiner som definierar hur koncernen opererar, övervakar och kontrollerar IT‐ system och tjänster. Swedbanks Tech & Datastrategi beskriver de tekniska kapaciteter som behövs för att stödja dess koncernstrategiska inriktning och andra kärnstrategier. Strate- gin är baserad på Swedbanks låga riskposition och definierade riskaptit och en stabil IT grund som förutsättningar. 3.4.11 Tredjepartrisk Alla sourcingarrangemang är förknippade med risker. Swedbank förblir fullt ansvarig och redovisningsskyldig för alla outsourcade processer, tjänster eller aktiviteter. Swedbank har definierade standarder för sourcing samt outsourcing för att säkerställa att alla arrangemang genomförs på ett kontrollerat sätt och att relaterade risker identifieras och hanteras på ett adekvat sätt. ===== SIDA 227 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 225 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.4.12 Legal risk Swedbank har jurister dedikerade till större affärsområden och koncernfunktio- ner med specialistkunskap inom Swedbanks kärnområden. Juristerna ger juri- disk rådgivning genom att stödja och agera utifrån de berörda verksamheternas behov. Det finns också interna regler för eskalering, informationsdelning och rap- portering av juridiska risker och rättstvister. Regelbundna granskningar genom- förs för att identifiera och följa upp faktiska och/eller potentiella juridiska risker, så att praxis kan anpassas för att säkerställa efterlevnad av juridiska krav. 3.4.13 ESG-aspekter inom operativ risk De sociala och styrningsmässiga aspekterna av ESG är nära sammankopplade med operativ risk. Swedbank identifierar relevanta ESG‐faktorer i undergrupper inom operativ risk och bedömer deras väsentlighet. De väsentliga ESG‐faktorerna beaktas och hanteras både inom ramen för befintlig strategi och processer relate- rade till undergrupper inom operativ risk, samt inom scenarier för operativ risk. 3.4.14 Kapitalkrav för operativa risker Swedbank använder ny standardiserad metod, som ersätter den tidigare standar- diserade metoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick vid årsskiftet till 12 008 mkr (8 961). 3.5 Regelefterlevnadsrisk Regelefterlevnadsrisk är den risk som är förknippad med att Swedbank inte följer interna och externa regler och de följder som kan uppstå i form av finansiell‐, ryktes‐, juridisk‐ eller regelverksmässig inverkan på koncernen. Verksamheten, första försvarslinjen, har ansvaret för att regler följs och att de risker som uppstår i verksamheten hanteras. Group Compliance är en oberoende kontrollfunktion som ansvarar för att på övergripande nivå identifiera, övervaka, kontrollera och rapportera regelefterlevnadsrisker. För att effektivt hantera och ha en god över- sikt över regelefterlevnadsriskerna i koncernen har Group Compliance etablerat ett antal processer, bland annat bevakning av nya och uppdaterade regelverk och uppföljning av hur de implementeras. Chefen för Group Compliance rapporterar löpande till vd och till styrelsen om regelefterlevnaden i koncernen. Inom Group Compliance ingår även de särskilt utpekade rollerna centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket och dataskyddsombudet. 3.6 Uppföranderisk Uppföranderisk uppstår om Swedbank inte agerar utifrån kundens intresse i enlighet med god marknadspraxis, dataskyddslagstiftning och Swedbanks upp- förandekod. Group Compliance ansvarar för att definiera minimistandarder för området och att ha den samlade överblicken över riskerna som är kopplade till bankens eller anställdas uppförande samt bevaka och utvärdera hanteringen av sådana risker. Se vidare om Swedbanks arbete med ansvarsfullt företagande i kapitlet Bolagsstyrningsinformation i hållbarhetsrapporten. 3.7 Risk för finansiell brottslighet Risk för finansiell brottslighet innefattar penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot internationella sanktioner, mutor och korruption samt främjande av skatteflykt. Group Compliance ansvarar för att definiera minimistandarder för området och att ha den samlade överblicken över riskerna förknippade med dessa områden. Den ständigt närvarande risken för finansiell brottslighet tas på stort allvar i Swedbank och aptiten för dessa risker är låg. Berörda enheter utvecklar kontinuerligt sina rutiner gällande rapportering av misstänkta ärenden om penningtvätt, finansiering av terrorism samt brott mot finansiella sanktioner utifrån nya krav och risker som koncernen exponeras för. Swedbank har under 2025 fortsatt arbetet med att förbättra processerna för allmän riskbedömning, kundkännedom, kundriskbedömning, transaktionsövervakning, sanktionsscreen- ing och rapportering. Swedbank investerar i teknisk utveckling och säkerställer kompetens för att skydda och hjälpa koncernens kunder, samt försvåra för krimi- nella att använda Swedbank för finansiell brottslighet. Swedbank har etablerade mekanismer för att följa upp och kontrollera exponeringen mot finansiell brotts- lighet. Utöver ett detaljerat regelverk används löpande ett antal nyckeltal för att mäta om Swedbank ligger inom den låga riskaptiten. Se vidare om Swedbanks arbete mot finansiell brottslighet i kapitlet Bolagsstyrningsinformation i hållbarhetsrap- porten. 3.8 Risk i försäkringsrörelsen 3.8.1 Definition Risk i försäkringsrörelsen inkluderar försäkringsteckningsrisk, marknadsrisk, kredi- trisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. 3.8.2 Försäkringsföretag De helägda försäkringsföretagen i koncernen är Swedbank Försäkring AB, Swed- bank Life Insurance SE och Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Dess- utom äger Swedbank ett så kallat captive‐försäkringsföretag, Sparia Group För- säkrings AB, som endast försäkrar egna risker i koncernen. Försäkringsföretagen är exponerade mot försäkringsteckningsrisk, definierad som risken för en änd- ring i värde, intjäning, eller kapital på grund av avvikelse mellan faktiska och för- väntade försäkringskostnader (skade‐ och driftskostnader), samt marknads, kredit, likviditets och operationella risker. 3.8.2.1 Swedbank Försäkring AB Swedbank Försäkring agerar på den svenska försäkringsmarknaden och sysslar främst med unit‐linked och depåförsäkring utan finansiella garantier. Kontrakten leder till att aktiekursrisk och annulationsrisk relaterat till framtida intäkter är de största riskerna. En relativt liten och över tid minskande del av Swedbank Försäkring sparande- försäkringar utgörs av kontrakt med finansiella garantier där Swedbank Försäk- ring bestämmer tillgångsallokeringen. I tillägg till de ovannämnda riskerna kan dessa kontrakt leda till situationer där Swedbank Försäkring tvingas göra kapita- linjektioner för att infria garantierna om tillgångarnas avkastning inte skulle vara tillräckliga över tid. För närvarande är de ackumulerade buffertar som mitigerar garantirisken tillräckliga, men exempelvis ofördelaktiga framtida avkastningar kan reducera tillgångarna och därmed öka risken. Den relativt lilla garantiaffären i kombination med tillgängliga buffertar resulterar i begränsad sårbarhet för lägre räntor. Långlevnadsrisk är relevant för sparandeaffären och innebär att förluster från långlevnad uppstår om durationen hos pensionsutbetalningar är längre än för- väntad. Swedbank Försäkring hanterar denna risk genom att följa utvecklingen av dödligheten hos de försäkrade och justera riskpremier i kontrakten. Riskerna i Swedbank Försäkrings trygghetsförsäkringar består huvudsakligen av dödlighetsrisk från ett äldre bestånd av livförsäkringar kopplade till bolån samt den privata trygga‐affären, följt av risk relaterat till invaliditet och sjuklighet. Riskerna hanteras genom bedömningar av hälsodeklarationer samt, för större försäkringsbelopp, hälsoundersökningar. De mest skadliga händelserna relaterat till trygghetsförsäkringarnas risker skulle vara en allvarlig pandemi med många dödsfall i åldrarna under 65 år eller en kraftigt ökad sjukdomsfrekvens i försäkringsbeståndet. Efterföljande tabell visar solvenskapitalkravet för Swedbank Försäkring AB, uppdelat per produktka- tegori och risktyp. Det visar att ren försäkringsrisk är liten jämfört med övriga risktyper. Sparförsäkring (fond‐ och depå- försäkring samt garantiprodukter) Riskförsäkring Totalt Risktyp i procent 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Marknadsrisk 52 50 0 0 52 50 Livförsäkringsrisk (exkl kostnads‐ och annullationsrisk) 3 4 3 3 6 7 Kostnadsrisk 6 6 0 0 6 6 Annullationsrisk 31 32 1 1 32 33 Sjukförsäkringsrisk (exkl kostnads‐ och annullationsrisk) 0 0 2 2 2 2 Övriga risker 1 2 Totalt 100 100 ===== SIDA 228 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 226 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.8.2.2 Swedbank Life Insurance SE Swedbank Life Insurance är ett livförsäkringsföretag som verkar i Estland, Lett- land och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är term life och sparande- försäkring. Företagets primära fokus är term life‐försäkring. Detta gör att anulla- tionsrisk och dödlighetsrisk dominerar mer än hälften av risken i företagets profil. Utöver detta är även ränterisk och aktierisk viktiga i sparförsäkringar,. Sparandeförsäkring inkluderar produkter med garanterad ränta och unit‐ linked försäkring. Unit‐linked produkterna är antingen med eller utan garantier. Den största delen av sparportföljen innehåller produkter med premiumgarantier medan en mindre och minskande del innehåller kapitalgaranti‐ och räntegaranti- produkter. 3.8.2.3 Swedbank P&C Insurance AS Swedbank P&C Insurance AS är ett skadeförsäkringsföretag som verkar i Est- land, Lettland och Litauen. Dess främsta verksamhetsområde är egendoms‐, motor‐, rese‐ och betalskyddsförsäkringar. De största produkterna är egendoms- försäkring och motorförsäkring (eget fordon) vilka tillsammans utgör nästan 68 procent av portföljen.Portföljen har sin tyngdpunkt i Estland följt av Litauen och Lettland. Den största risken är teckningsrisk som mitigeras med återförsäk- ringsprogram samt en noggrann teckningspolicy. 3.8.3 Kapitalkrav för risk i försäkringsrörelsen Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. För- säkringsföretagens kapitalbuffertar är avsedd att täcka samtliga risktyper. Sol‐ venskraven i försäkringsföretagen beräknas enligt Solvens II. Kapitalbasen (Own Funds, OF) beräknas genom en marknadsvärdering av nettot av försäkringsföre- tagets framtida kassaflöden och kapitalkravet (Solvency Capital Requirement, SCR) genom att stressa OF under olika scenarier. Solvenskvoten definieras som OF dividerat med SCR. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick till 15 160 mkr (13 401). Detta ska ställas i relation till kapi- talkravet som uppgick till 10 785 mkr (10 322). Solvenskvoten uppgick till 1,41 (1,30). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick till 2 241 mkr (2 332). Solvenskvoten uppgick till 1,55 (1,56). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick till 853 mkr (858). Solvenskvoten uppgick till 1,50 (1,50). ===== SIDA 229 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 227 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K4 Kapital 4.1 Intern kapitalutvärdering 4.1.1 Syfte Den interna kapitalutvärderingen genomförs genom att bedöma internt kapital- behov utifrån modeller för ekonomiskt kapital per risktyp och genom simulering av ogynnsamma scenarier. Syftet är att säkerställa att Swedbank kan upprätt- hålla pågående och planerade affärsaktiviteter under normala och ogynnsamma ekonomiska förhållanden samt säkerställa att Swedbank möter legala minimik- rav och därigenom bibehåller åtkomst till både nationella och internationella kapitalmarknader. Resultaten av den interna kapitalutvärderingen beaktas i kapitalplaneringspro- cessen vid kalibrering av storleken på kapitalbuffertar utöver gällande kapi- talkrav, vilket i sin tur påverkar kapitalallokering, produktprissättning och resul- tatuppföljning av rörelsesegmenten. Om utfallet av ett visst stresstestscenario visar att Swedbank hamnar under de internt beslutade målen för kapitaltäckning, kan det leda till beslut att emittera ytterligare kapitalinstrument, justering av interna kontroller och riskmitigerande åtgärder, ändringar av gränsvärden för expo- neringar inom rörelsesegmenten och utvärdering av koncernens långsiktiga stra- tegi. 4.1.2 Risktäckning Inom ramen för den interna kapitalutvärderingen (IKU) beaktas alla relevanta risker som uppkommer inom koncernen. Förutom Pelare 1‐risker utvärderas även andra risktyper, som illustreras i Pelare 2‐kolumnen i tabellen nedan. Fler risker kan identifieras och utvärderas som en del av IKU. Risktyper beaktade i IKU processen Pelare 1 risktyper Bedömning av kapital Kreditrisk Ja Marknadsrisk Ja Operativ risk1 Ja Pelare 2 risktyper Koncentrationsrisk Ja Ränterisk i bankboken Ja Pensionsrisk Ja Risk i försäkringsrörelsen2 Ja Likviditetsrisk3 Ja Affärsrisk4 Ja 1) Operativ risk inkluderar även risk för potentiell negativ påverkan från skadat rykte. 2) Riskvikt om 250% appliceras på innehav i försäkringsföretag i Pelare 1. Försäkringföreta- gen inom koncernen genomför en egen risk‐ och solvensbedömning (Own Risk and Sol- vency Assessment, ORSA). Denna process syftar till att kvalitativt och kvantitativt bedöma risker och solvenspositionen över en planeringshorisont på tre år. Beräkningarna genomförs genom en prognos av riskerna under ett basscenario och ett antal stressade scenarier. Beroende på utfallet av ORSA kan Swedbank välja att avsätta kapital inom ramen för sitt ekonomiska kapital. 3) Lividitetsrisker bedöms årligen i den interna likviditetsutvärderingen (ILU). Refinansie- ringsrisk fångas upp inom IKU stressade scenarier. 4) Affärsrisker ingår som del av den normala kapitalplaneringsprocessen och täcks inom ramen av buffertkraven. Ekonomiskt kapital och simuleringar med ogynnsamma scena- rier kan justeras för att spegla ett framåtblickande perspektiv. 4.1.3 Scenariosimulering Som en del av IKU utför Swedbank simuleringar av ogynnsamma scenarier. Swedbank använder scenariebaserade makroekonomiska stresstester för att prognostisera solvens och kapitalbehov. Stresstesterna är ett viktigt sätt att ana- lysera hur Swedbanks portföljer skulle påverkas av negativ makroekonomisk utveckling, inklusive effekter av negativa händelser för Swedbanks kapitalsitua- tion och riskprofil. Den koncerngemensamma stresstestmetoden tar sin utgångspunkt i identifie- ring av makroekonomiska, systematiska och geopolitiska risker som kan ha en negativ påverkan på Swedbanks kapitalposition. De identifierade riskerna omvandlas till kvantitativa effekter på viktiga makroekonomiska variabler för att skapa makroekonomiska scenarier. Scenarierna innehåller variabler för Swed- banks fyra hemmamarknader och kan därmed användas både på koncernnivå och för dotterföretagen. När Swedbank stressar kreditrisk används statistiska modeller som omvandlar negativa makroekonomiska scenarier till förlustnivåer för relevanta balansräkningsposter. Resultatposter som räntenetto samt avgifter och provisioner stressas även i scenariot. Efter att förändringar i riskexponerings- beloppet (REA) har redovisats uppskattas den totala effekten på kapitaltäck- ningen. Slutligen utvärderas och diskuteras stresstestresultat och metod av Swedbanks experter och ledning för att säkerställa tillförlitlighet. Scenarierna presenteras för styrelsen för godkännande tillsammans med en bedömning av effekterna på de väsentliga risktyperna. Swedbanks utförda simuleringar med ogynnsamma scenarier i samband med IKU 2025 visar att koncernen har motståndskraft och kan motstå en omfattande makroekonomisk stress samtidigt som Swedbank upprätthåller kapitalnivåer över de legala kraven. Swedbanks starka tillgångskvalitet, resultaträkning och kapitalsituation är nyckelfaktorerna bakom denna slutsats. 4.1.4 Ekonomiskt kapital Simuleringar med ogynnsamma scenarier komplettas med beräkning av kapital- behovet enligt den interna metoden för ekonomiskt kapital. Inom ramverket för ekonomiskt kapital beaktas kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk, affärsrisk och pensionsrisk, medan risk i försäkringsrörelsen utvärderas separat. Value‐at‐Risk (VaR)‐baserade modeller har i allmänhet en konfidensnivå på 99,9% och används för att beräkna ekonomiskt kapital för de olika risktyperna. Konfidensnivån, mot- svarar den konfidensnivå som används vid kalibrering av Basel IRK‐ramverket, använder ett års tidshorisont. Försäkringsföretagen inom koncernen genomför en egen årlig risk‐ och sol- vensbedömning (ORSA). ORSA‐processen bedömer risker och solvenspositionen genom att beräkna riskmått under ett basscenario och ett antal stressade scena- rier. Modeller för ekonomiskt kapital Swedbanks interna modell för ekonomiskt kapital avseende kreditrisk är baserad på samma teoretiska grund som Basel IRK‐ramverket, men IRK‐ramverket är begränsat till enfaktorsmodell, medan Swedbanks ramverk för ekonomiskt kapi- tal använder sig av en multifaktormodell. I och med detta kan den befintliga port- följuppsättningen användas, och både koncentration och diversifieringseffekter beaktas. Den operativa riskmodellen kombinerar en statistisk modell baserad på extremvärdesteori med scenariobaserade förlustestimat. Modellen har tagits fram genom att använda intern och extern förlustdata och kompletteras sedan med scenarieinformation för att fånga områden där det finns behov av mer än existerande förlustdata. Ekonomiskt kapital för marknadsrisk drivs framförallt av ränterisk i bankboken där en metod för ekonomiskt värde används. För risker som härrör från trading- verksamheten är Swedbanks interna bedömning i linje med marknadsrisker i pelare 1. Den största skillnaden är att Swedbank använder ett standardiserat sätt att beräkna specifik ränterisk i pelare 1, och att en intern modell används i ramverket för ekonomiska kapital. Förutom marknadsrisk i bankboken och tra- dingboken tar den ekonomiska kapitalbedömningen också hänsyn till CVA‐ risk. Modellen för affärsrisk mäter risken för att resultatet minskar till följd av ovän- tade förändringar i affärsmiljön som exempelvis kan leda till reducerade volymer, marginaler eller ökade kostnader. Pensionsrisk är den sista risktypen som beaktas inom ramverket för ekono- miskt kapital. Metoden för att beräkna pensionsrisk är baserat på de befintliga förmånsbestämda pensionsplanerna, där de underliggande marknadsriskfakto- rerna stressats för att utvärdera kapitalbehovet för pensionsrisk under stressade förhållanden. Vid årsskiftet 2025 uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Swed- banks konsoliderade situation till 64,9 mdkr (65,5 mdkr). ===== SIDA 230 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 228 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 4.2 Kapitaltäckningsanalys Regler om kapitaltäckning är lagstiftarens krav om hur mycket kapital, benämnt kapitalbas, som ett kreditinstitut måste ha i förhållande till hur stora risker institu- tet tar. Regelverket förstärker kopplingen mellan risktagande och kapitalbehov i koncernens verksamhet. Swedbanks legala kapitalkrav är baserad på Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinsti- tut. I den konsoliderade situationen konsolideras koncernens försäkringsföretag enligt kapitalandelsmetoden istället för genom fullständig konsolidering. Joint venture bolagen Invidem AB, Finansinfrastruktur i Sverige AB, Tibern AB och Svenska e‐fakturabolaget AB konsolideras genom klyvningsmetod istället för genom kapitalandelsmetod. I övrigt tillämpas samma principer vid konsolidering som för koncernen. Tabellen nedan innehåller den information som ska offentliggöras enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25). Ytterligare periodisk informa- tion enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om till- synskrav för kreditinstitut samt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2021/637 återfinns på Swedbanks webbplats https://www.swedbank.com/ sv/investor‐relations/ rapporter‐och‐presentationer/riskrapporter.html. Konsoliderad situation 2025 2024 Tillgänglig kapitalbas Kärnprimärkapital 166 099 172 620 Primärkapital 181 239 189 809 Totalt kapital 204 483 209 547 Riskvägda exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp 932 090 871 902 Justerat golvvärde för riskvägt exponeringsbelopp 932 090 Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kärnprimärkapitalrelation 17,8 19,8 Justerat golvvärde för kärnprimärkapitalrelation 17,8 Primärkapitalrelation 19,4 21,8 Justerat golvvärde för primärkapitalrelation 19,4 Total kapitalrelation 21,9 24,0 Justerat golvvärde för total kapitalrelation 21,9 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 2,2 2,8 varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 1,5 1,9 varav: ska utgöras av primärkapital 1,7 2,2 Totala kapitalbaskrav för översyns‐ och utvärderings- processen 10,2 10,8 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponerings- beloppet Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsris- ker eller systemrisker identifierade på medlems- statsnivå Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,8 1,7 Systemriskbuffert 3,1 3,1 Buffert för globalt systemviktigt institut Buffert för andra systemviktiga institut 1,0 1,0 Kombinerat buffertkrav 8,4 8,3 Samlade kapitalkrav 18,5 19,1 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns‐ och utvär- deringsprocessen 11,8 13,2 Konsoliderad situation 2025 2024 Bruttosoliditetsgrad Totalt exponeringsmått 2 761 434 2 790 854 Bruttosoliditetsgrad, % 6,6 6,8 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet varav: ska utgöras av kärnprimärkapital Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för över- syns‐ och utvärderingsprocessen 3,0 3,0 Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditets- krav som en procentandel av det totala exponerings‐ måttet Krav på bruttosoliditetsbuffert Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot1 Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnitt- ligt viktat värde 646 577 692 476 Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 457 665 467 304 Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 65 037 56 180 Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 392 628 411 124 Likviditetstäckningskvot, % 165,1 169,7 Stabil nettofinansieringskvot Total tillgänglig stabil finansiering 1 830 750 1 795 743 Totalt behov av stabil finansiering 1 477 043 1 418 861 Stabil nettofinansieringskvot, % 123,9 126,6 ===== SIDA 231 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 229 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Kärnprimärkapital 2025 2024 Eget kapital enligt koncernbalansräkning 225 802 218 874 Beräknad utdelning –33 487 –24 396 Förändringar i värdet på egna skulder –47 –106 Kassaflödessäkringar –1 –9 Ytterligare värdejusteringar –595 –415 Goodwill –14 734 –14 262 Uppskjuten skattefordran –84 –2 Immateriella tillgångar –5 844 –3 764 Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –393 –114 Avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 CRR –147 –158 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –73 –49 Förmånsbestämda pensionsplaner –3 591 –3 010 Reserveringsnetto för IRK rapporterade kreditexponeringar –708 Övrigt 30 Summa 166 099 172 620 Riskexponeringsbelopp 2025 2024 Kreditrisker enligt schablonmetoden 79 716 62 639 Kreditrisker enligt IRK 479 898 425 897 Obeståndsfond 260 266 Avvecklingsrisker 0 0 Marknadsrisker 13 571 13 482 Kreditvärdighetsjustering 2 853 1 085 Operativ risk 150 104 112 018 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 3 CRR 6 805 7 256 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt artikel 458 CRR 198 884 249 259 Summa 932 090 871 902 mkr % Kapitalkrav1 2025 2024 2025 2024 Kapitalkrav pelare 1 152 497 142 157 16,4 16,3 varav buffertkrav2 77 930 72 405 8,4 8,3 Kapitalkrav pelare 23 20 133 24 326 2,2 2,8 Pelare 2‐vägledning 4 660 4 360 0,5 0,5 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2‐vägledning 177 290 170 842 19,0 19,6 Kapitalbas 204 483 209 547 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2‐krav och pelare 2‐vägledning. 2) Buffertkraven inkluderar systemriskbuffert, kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk buffert och buffert för övriga systemviktiga institut. 3) Individuellt pelare 2‐krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2025. mkr % Bruttosoliditetskrav1 2025 2024 2025 2024 Bruttosoliditetskrav pelare 1 82 843 83 726 3,0 3,0 Pelare 2‐vägledning 5 523 13 954 0,2 0,5 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2‐vägledning 88 366 97 680 3,2 3,5 Primärkapital 181 239 189 809 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade bruttosolidietskrav, inklusive pelare 2‐krav och pelare 2‐vägledning. Swedbank omfattas sedan 30 januari 2017 även av ett kapitalkrav på nivån finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglo- merat, se vidare kapitaltäckning för det finansiella konglomeratet nedan. Finansiella konglomeratet Kapitaltäckning finansiella konglomeratet1 2025 2024 Kapitalbas efter justeringar och avdrag 215 869 220 848 Kapitalkrav 188 881 181 831 Överskott 26 988 39 017 Finansiella konglomeratets kapitaltäckningsgrad, % 114,3 121,5 1) Det finansiella konglomeratets kapitalbas och kapitalkrav är beräknade enligt konsolideringsmetoden i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. ===== SIDA 232 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 230 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K5 Rörelsesegment 2025 Svensk bank– verksamhet1 Baltisk bank– verksamhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Koncern– funktioner och Övrigt2 Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 15 485 13 695 11 503 1 515 1 714 89 44 000 Provisionsnetto 7 467 3 299 3 995 1 967 –394 –14 16 320 Nettoresultat finansiella poster 214 526 2 051 42 394 –0 3 227 Försäkringsnetto 717 943 18 35 78 1 791 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 809 2 –27 783 Övriga intäkter 167 253 237 30 4 836 –2 909 2 614 Summa intäkter 24 858 18 717 17 805 3 589 6 523 –2 756 68 736 varav interna intäkter 32 1 740 –1 772 Personalkostnader 1 748 2 207 2 316 645 7 517 –12 14 421 Rörliga personalkostnader 71 150 163 25 411 0 820 Övriga allmänna administrationskostnader 6 559 4 333 4 403 855 –4 801 –2 744 8 605 Momsåterbetalningar –1 539 –1 539 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 8 221 21 0 1975 0 2225 Summa kostnader 8 387 6 912 6 903 1 525 3 562 –2 756 24 532 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 16 471 11 805 10 902 2 065 2 961 44 203 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 Kreditförluster 53 –71 –406 8 382 –34 Bankskatter och resolutionsavgifter 890 1 008 936 145 3 2 982 Resultat före skatt 15 528 10 868 10 372 1 912 2 576 41 255 Skatt 2 849 2 261 2 137 393 855 8 496 Årets resultat 12 679 8 607 8 234 1 518 1 721 32 759 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 12 683 8 607 8 234 1 518 1 721 32 763 Minoriteten –3 –3 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 394 493 1 010 10 444 –20 2 331 Kort 2 044 2 221 1 817 75 –358 –0 5 799 Kundkoncept 939 435 426 116 –13 1 903 Kapitalförvaltning och depå 6 280 745 2 532 1 983 –3 –366 11 172 Livförsäkring 137 18 206 252 20 633 Värdepapper 65 74 525 249 29 –13 929 Corporate Finance 4 28 0 31 Utlåning 84 225 907 5 1 –7 1 214 Garantier 2 109 110 0 6 –7 219 Inlåning 5 152 8 1 –0 0 165 Fastighetsförmedling 196 196 Skadeförsäkring 70 –0 –0 10 11 91 Övrigt 10 29 327 1 4 371 Summa provisionsintäkter 10 226 4 504 7 895 2 702 141 –413 25 055 Provisionskostnader 2 760 1 205 3 900 735 535 –400 8 735 Provisionsnetto 7 467 3 299 3 995 1 967 –394 –14 16 320 1 Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not 53. 2 Koncernfunktioner och Övrigt inkluderar Entercard från och med den 1 december 2025, se not 53. Rörelsesegmentsrapporteringen bygger på Swedbanks redovisningsprinciper, organisation och internredovisning. Marknadsbaserade ersättningar tillämpas mellan rörelsesegmenten, medan alla kostnader för koncernfunktioner samt kon- cernstaber överförs via självkostnadsbaserade internpriser till rörelsesegmen- ten. Koncernledningskostnader utfördelas inte. För gränsöverskridande tjänster sker fakturering enligt OECD:s riktlinjer för internprissättning. Koncernens eget kapital tillhörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråktaget kapital baserat på koncernens interna kapitalutvärdering (IKU). Räntabilitet på allokerat eget kapital för rörelsesegmenten beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelsesegmenten i relation till genomsnittligt månadsvis allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Svensk bankverksamhet är Swedbanks största rörelse- segment. Här ligger ansvaret för majoriteten av de svenska privat– och småföre- tagskunderna. Rörelsesegmentets tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, kundcenter och internetbanken samt fristående sparbankers distributionsnät. I rörelsesegmentet ingår även ett antal dotterföretag. Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not 53. Baltisk bankverksamhet bedriver verksamhet i Estland, Lettland och Litauen. Tjänster säljs genom det egna kontorsnätet, kundcenter och digitala kanaler. ===== SIDA 233 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 231 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter I Baltisk bankverksamhet redovisas även effekterna av Swedbank AB:s ägande i verksamheten i form av bland annat finansieringskostnader, koncernmässig goodwill samt koncernmässiga avskrivningar på inlåningsportföljen som identi- fierades vid förvärvet 2005. Företag och Institutioner har kundansvaret för små, medelstora och stora företag med behov av specialistkompetens. De har även ansvar för finansiella institutioner och banker samt ansvaret för trading– och kapitalmarknadsprodukter. Verksamheten bedrivs i Sverige, Norge, Finland, USA och Kina. Premium and Private Banking är ansvarar för att möta kunder med behov av kvalificerad rådgivning. Koncernfunktionerna verkar tvärs över affärseg- menten och fungerar som strategiskt och administrativt stöd åt dessa. Koncern- funktionern och Övrigt är: Group Products & Advice, Group Channels & Technolo- gies, CFO Office (inklusive Group Treasury), Group Risk, Group Compliance, Group Credit, Group Brand & Communication, Group HR & Facility managment, Group Legal, koncernledningen och internrevision. Entercard som från den 1 december 2025 är ett nytt eget rörelsesegment presenteras inom Koncernfunk- tioner och Övrigt till följd av att det inte överstiger gränsvärdet för att rapporteras separat, se not 53. 2025 Svensk bank– verksamhet Baltisk bank– verksamhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Koncern– funktioner och Övrigt Elimineringar Totalt Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 4 063 3 180 256 386 –0 263 628 Utlåning till kreditinstitut 5 376 1 053 61 050 0 205 554 –241 018 32 015 Utlåning till allmänheten 848 317 299 789 670 330 141 368 47 072 –17 851 1 989 024 Räntebärande värdepapper 1 805 71 001 156 249 –7 559 221 497 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 334 352 2 210 38 579 55 725 430 867 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 4 717 473 2 233 7 423 Derivat 284 69 821 53 828 –106 650 17 283 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 250 13 184 –92 0 13 436 –0 28 779 Övriga tillgångar 22 382 158 879 30 158 2 860 372 053 –514 064 72 267 Summa tillgångar 1 217 395 481 268 944 499 199 953 1 106 810 –887 143 3 062 782 Skulder till kreditinstitut 19 860 172 281 272 10 243 –257 003 54 544 In– och upplåning från allmänheten 467 485 435 582 330 610 80 216 4 461 –15 183 1 303 172 Emitterade värdepapper –51 289 –11 741 097 –7 559 733 765 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 335 140 2 228 38 670 55 857 431 894 Derivat 241 74 555 61 336 –106 600 29 531 Övriga skulder 341 594 165 888 56 866 46 263 –500 798 109 814 Seniora icke prioriterade skulder –18 135 832 135 814 Efterställda skulder –3 38 425 –0 38 422 Summa skulder 1 164 029 438 511 890 962 192 939 1 037 658 –887 143 2 836 957 Allokerat eget kapital 53 366 42 757 53 537 7 014 69 152 225 826 Summa skulder och eget kapital 1 217 395 481 268 944 499 199 953 1 106 810 –887 143 3 062 782 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 23.5 22.0 16.5 22.4 2.6 15.2 K/I–tal 0.34 0.37 0.39 0.42 0.55 0.36 Kreditförlustnivå, % 0.01 –0.02 –0.06 0.01 2.13 –0.00 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 181 69 179 176 884 145 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 3 1 5 0 0 9 Lån till kunder, total, mdkr 848 300 563 141 30 1 882 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 1 1 3 0 0 6 Inlåning från kunder, mdkr 467 435 314 80 3 1 300 Riskexponeringsbelopp, mdkr 296 210 327 44 55 932 Heltidstjänster 2 168 4 722 1 758 603 8 050 17 300 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 54 39 50 7 65 215 ===== SIDA 234 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 232 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Svensk bank– verksamhet Baltisk bank– verksamhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Koncern– funktioner och Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 17 430 17 620 12 918 1 762 –555 92 49 267 Provisionsnetto 7 489 3 458 4 035 1 984 –252 1 16 716 Nettoresultat finansiella poster 267 571 1 934 29 885 0 3 687 Försäkringsnetto 528 900 17 17 68 1 531 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 800 –13 –13 773 Övriga intäkter 97 142 140 0.39 4 320 –2 568 2 131 Summa intäkter 26 611 22 692 19 031 3 793 4 385 –2 408 74 104 varav interna intäkter 83 1 628 –1 711 Personalkostnader 1 910 2 081 2 260 607 7 453 –16 14 294 Rörliga personalkostnader 58 134 135 17 386 0 731 Övriga allmänna administrationskostnader 6 560 3 995 4 104 782 –4 868 –2 392 8 181 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 23 176 19 0 1 954 0 2 171 Summa kostnader 8 550 6 385 6 518 1 405 4 926 –2 408 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 18 061 16 306 12 513 2 388 –540 48 728 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 789 789 Nedskrivning av materiella tillgångar 1 1 Kreditförluster 40 –86 –171 –50 –2 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter 854 2 079 960 126 1 4 019 Resultat före skatt 17 167 14 312 11 724 2 312 –1 328 44 187 Skatt 3 184 2 869 2 417 474 376 9 320 Årets resultat 13 983 11 443 9 307 1 838 –1 704 34 866 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 13 986 11 443 9 307 1 838 –1 704 34 869 Minoriteten –3 –3 Provisionsnetto Provisionsintäkter Betalningsförmedling 446 615 936 10 450 –17 2 439 Kort 2 229 2 246 3 286 57 –696 –0 7 122 Kundkoncept 884 377 432 111 –14 0 1 790 Kapitalförvaltning och depå 6 095 722 2 468 2 063 –3 –357 10 988 Livförsäkring 169 18 200 236 18 641 Värdepapper 56 54 550 164 30 –12 842 Corporate Finance 16 7 23 Utlåning 95 230 893 5 0 –8 1 215 Garantier 2 103 108 0 5 –5 214 Inlåning 6 155 12 1 –0 –0 173 Fastighetsförmedling 191 191 Skadeförsäkring 64 0 0 9 3 76 Övrigt 7 30 316 0 –1 353 Summa provisionsintäkter 10 244 4 567 9 206 2 656 –208 –398 26 067 Provisionskostnader 2 754 1 109 5 171 672 44 –398 9 352 Provisionsnetto 7 489 3 458 4 035 1 984 –252 1 16 716 Under andra kvartalet 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt. ===== SIDA 235 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 233 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Svensk bank– verksamhet Baltisk bank– verksamhet Företag och Institutioner Premium and Private Banking Koncern– funktioner och Övrigt Elimineringar Totalt Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 2 717 4 137 1 665 317 145 –60 325 604 Utlåning till kreditinstitut 5 834 954 59 588 0 204 363 –236 671 34 068 Utlåning till allmänheten 840 428 288 148 620 506 133 331 562 –731 1 882 244 Räntebärande värdepapper 2 021 77 996 168 164 –8 185 239 996 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 310 186 2 242 31 411 51 043 394 883 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6 787 2 306 9 093 Derivat 291 102 634 84 632 –149 962 37 595 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 004 12 890 –75 0 11 251 –0 26 071 Övriga tillgångar 18 979 166 970 20 909 2 840 373 388 –522 941 60 144 Summa tillgångar 1 186 936 477 653 914 634 187 214 1 161 812 –918 552 3 009 697 Skulder till kreditinstitut 2 713 246 280 218 0 6 423 –225 101 64 500 In– och upplåning från allmänheten 454 211 434 658 332 599 76 790 3 921 –13 570 1 288 609 Emitterade värdepapper –32 1 697 137 764 636 –8 240 758 199 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 310 885 2 274 31 482 51 158 395 800 Derivat 263 110 559 74 397 –149 946 35 274 Övriga skulder 365 014 0 113 539 53 165 80 579 –521 695 90 602 Seniora icke prioriterade skulder –65 121 269 –0 121 204 Efterställda skulder –5 36 614 0 36 609 Summa skulder 1 132 791 439 140 868 466 181 113 1 087 840 –918 552 2 790 797 Allokerat eget kapital 54 146 38 514 46 169 6 101 73 972 218 901 Summa skulder och eget kapital 1 186 936 477 653 914 634 187 214 1 161 812 –918 552 3 009 697 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 26.0 31.3 19.8 29.9 –2.8 17.1 K/I–tal 0.32 0.28 0.34 0.37 1.12 0.34 Kreditförlustnivå, % 0.00 –0.03 –0.03 –0.04 0.00 –0.01 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 185 66 170 174 14 140 Utlåning till allmänheten, steg 3, mdkr 5 1 6 0 0 12 Lån till kunder, total, mdkr 840 288 538 133 1 1 800 Reserveringar för lån till kunder, total, mdkr 1 1 3 0 0 6 Inlåning från kunder, mdkr 454 434 316 77 4 1 285 Riskexponeringsbelopp, mdkr 294 218 288 39 33 872 Heltidstjänster 2 295 4 731 1 820 622 7 741 17 209 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 54 37 47 6 61 204 ===== SIDA 236 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 234 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K6 Produkter 2025 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 19 845 6 903 15 779 48 1 426 44 000 Provisionsnetto 2 095 8 684 4 930 2 151 –1 540 16 320 Nettoresultat finansiella poster 299 85 –9 602 2 250 3 227 Övriga intäkter1 5 1 702 466 0 3 016 5 189 Summa intäkter 22 243 17 374 21 166 2 801 5 151 68 736 20242 Finansiering Sparande & Placeringar Betalningar & Kort Handel & Kapitalmarknad Övrigt Totalt Räntenetto 21 997 7 277 19 775 42 176 49 267 Provisionsnetto 2 126 8 625 5 361 2 131 –1 528 16 716 Nettoresultat finansiella poster 890 191 –17 622 2 001 3 687 Övriga intäkter1 6 1 466 280 0 2 684 4 435 Summa intäkter 25 019 17 559 25 399 2 794 3 333 74 104 1) Övriga intäkter inkluderar raderna Andel av intresseföretags och joint ventures resultat och Försäkringsnetto. 2) Jämförelsetal har räknats om då den interna produktuppföljningen har förändrats metodmässigt. I produktredovisningen har intäkter från Sverige, de baltiska länderna och Norge fördelats på fem huvudsakliga produktområden. Övriga länders intäkter är inkluderade i posten Övrigt. Koncernen har ingen enskild kund från vilken koncernens intäkter överstiger 10 procent av koncernens totala intäkter. Finansiering Handel & Kapitalmarknadsprodukter • boendefinansiering • aktiehandel • konsumentkrediter • strukturerade produkter • företagsfinansiering • corporate finance • leasing • förvaringstjänster • övriga finansieringsprodukter • räntehandel • trade finance • valutahandel • factoring • övriga kapitalmarknadsprodukter Sparande & Placeringar Övrigt • sparkonton • administrativa tjänster • fond– och försäkringssparande • egen finansförvaltning • pensionssparande • fastighetsmäkleri • institutionell kapitalförvaltning • fastighetsförvaltning • övriga sparande– och placeringsprodukter • juridiska tjänster Betalningar & Kort • bankfack • transaktionskonton • övrigt • kontanthantering • nationella betalningar • internationella betalningar • mobilbetalningar • dokumentbetalningar • bankkort • kreditkort (inklusive Entercard) • kortinlösen • andra betalningsprodukter ===== SIDA 237 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 235 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K7 Geografisk fördelning Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs och är inte jämförbar med redovisningen av rörelsesegment. I den geografiska fördel- ningen har immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, härrörande till företagsförvärv allokerats till det land som verksamhet förvärvats i. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Finland, Danmark, Luxemburg och Kina. 2025 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 29 143 4 700 2 979 5 543 1 005 144 329 156 44 000 Provisionsnetto 12 620 780 1 018 1 431 378 34 196 –137 16 320 Nettoresultat finansiella poster 2 644 153 130 256 4 10 29 3 227 Försäkringsnetto 812 433 204 317 26 1 791 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 725 4 19 35 783 Övriga intäkter 4 046 1 076 491 708 96 17 –3 819 2 614 Summa intäkter 49 989 7 147 4 820 8 255 1 502 189 607 –3 774 68 736 Personalkostnader 10 091 1 619 1 000 1 311 229 43 128 14 421 Rörliga personalkostnader 558 99 64 81 8 0 8 820 Övriga allmänna administrationskostnader 7 905 1 520 1 132 1 634 178 –47 56 –3 774 8 605 Momsåterbetalningar –1 539 –1 539 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 843 166 54 102 39 5 16 2 225 Summa kostnader 18 859 3 404 2 251 3 128 455 1 207 –3 774 24 532 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 31 130 3 742 2 569 5 126 1 047 188 400 44 203 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar Nedskrivning av materiella tillgångar –0 0 0 Kreditförluster 102 –96 25 –2 –66 9 –7 –34 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 956 0 607 401 13 5 2 982 Resultat före skatt 29 071 3 838 1 937 4 728 1 100 178 402 41 255 Skatt 5 974 843 386 966 220 34 73 8 496 varav aktuell skatt 4 098 1 066 413 938 217 33 72 6 836 varav betald skatt 5 693 1 074 702 1 264 347 2 127 9 209 Årets resultat 23 098 2 995 1 551 3 762 881 144 329 32 759 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 23 101 2 995 1 551 3 762 881 144 329 32 762 Minoriteten –3 –3 2025 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 27 150 37 743 33 601 68 162 3 361 56 026 37 585 263 628 Utlåning till kreditinstitut 232 184 235 26 119 22 579 467 62 415 2 040 –314 025 32 015 Utlåning till allmänheten 1 614 343 123 532 56 458 123 070 47 785 4 628 20 084 –876 1 989 024 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –597 –597 Räntebärande värdepapper 212 213 7 850 12 600 19 714 1 191 448 –32 519 221 497 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 428 656 634 1 109 468 430 867 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 6 918 31 473 7 423 Derivat 17 306 202 85 297 –607 17 283 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstill- gångar 14 868 6 062 2 709 4 794 277 16 53 28 779 Övriga tillgångar 62 233 1 778 2 198 6 359 3 883 933 2 612 –7 132 72 864 Summa tillgångar 2 615 274 178 067 134 879 245 443 56 246 125 210 62 822 –355 160 3 062 782 Skulder till kreditinstitut 154 292 249 32 70 48 993 59 303 58 695 –267 090 54 544 In– och upplåning från allmänheten 877 358 139 862 98 745 196 359 464 585 –10 201 1 303 172 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 148 26 24 41 238 Emitterade värdepapper 701 432 1 64 852 –32 519 733 765 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 429 667 635 1 114 479 431 894 Derivat 29 729 141 66 197 5 –607 29 531 Övriga skulder 74 348 20 538 23 116 29 693 1 664 69 1 005 –40 833 109 600 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 135 814 Efterställda skulder 38 422 811 1 353 1 746 –3 910 38 422 Summa skulder 2 441 208 162 263 124 450 228 585 51 121 124 224 60 290 –355 160 2 836 981 Allokerat eget kapital 174 066 15 804 10 429 16 858 5 126 986 2 532 225 802 Summa skulder och eget kapital 2 615 274 178 067 134 879 245 443 56 246 125 210 62 822 –355 160 3 062 782 ===== SIDA 238 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 236 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Resultaträkning Räntenetto 31 179 5 770 3 577 6 975 1 052 162 436 116 49 267 Provisionsnetto 12 744 895 1 067 1 435 372 33 265 –94 16 716 Nettoresultat finansiella poster 3 020 201 163 273 3 –6 33 3 687 Försäkringsnetto 603 473 151 287 17 1 531 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat 789 4 –3 –17 773 Övriga intäkter 3 544 967 427 707 122 8 –3 644 2 131 Summa intäkter 51 880 8 310 5 385 9 676 1 545 189 724 –3 605 74 104 Personalkostnader 10 142 1 562 946 1 242 235 43 124 14 294 Rörliga personalkostnader 505 90 56 69 5 5 731 Övriga allmänna administrationskostnader 6 696 1 340 1 074 1 501 233 –46 100 –3 605 7 294 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 1 836 119 56 103 39 5 13 2 171 Sanktionsavgifter 850 37 887 Summa kostnader 20 030 3 110 2 168 2 916 512 2 243 –3 605 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 31 850 5 200 3 217 6 760 1 033 187 481 48 728 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar 789 789 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 0 1 Kreditförluster 27 –6 –84 5 –261 –4 55 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 918 –0 472 1 607 17 5 4 019 Resultat före skatt 29 115 5 205 2 829 5 147 1 277 191 421 44 187 Skatt 6 287 1 150 567 949 248 35 83 9 320 varav aktuell skatt 5 075 1 533 489 934 245 36 83 8 395 varav betald skatt 4 840 1 677 737 1 396 6 2 74 8 732 Årets resultat 22 828 4 055 2 262 4 198 1 029 156 338 34 866 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 22 831 4 055 2 262 4 198 1 029 156 338 34 869 Minoriteten –3 –3 2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge USA Övrigt Elimineringar Totalt Balansräkning Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 51 823 45 706 48 860 89 870 1 643 37 001 50 700 325 604 Utlåning till kreditinstitut 216 529 5 925 31 223 23 988 791 96 515 4 717 –345 620 34 068 Utlåning till allmänheten 1 526 400 125 059 52 898 110 617 43 476 3 678 21 127 –1 012 1 882 244 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar –2 723 –2 723 Räntebärande värdepapper 232 635 2 592 1 462 502 2 245 561 239 996 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 392 641 664 1 089 489 394 883 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 8 467 29 365 233 9 093 Derivat 37 494 280 169 267 22 2 –639 37 595 Materiella tillgångar och immateriella anläggningstill- gångar 12 451 5 331 2 900 5 059 256 20 53 26 071 Övriga tillgångar 53 212 1 869 1 840 6 037 2 484 1 097 95 –3 767 62 867 Summa tillgångar 2 528 929 187 454 140 441 236 828 49 037 140 556 77 488 –351 037 3 009 697 Skulder till kreditinstitut 208 383 277 22 161 42 653 36 579 73 595 –297 170 64 500 In– och upplåning från allmänheten 866 371 146 360 97 985 189 742 322 664 –12 836 1 288 609 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 220 99 81 149 549 Emitterade värdepapper 655 486 1 102 711 758 199 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 393 526 665 1 105 504 395 800 Derivat 35 570 146 40 125 22 2 –632 35 274 Övriga skulder 38 773 24 508 30 429 29 860 1 431 60 1 262 –36 242 90 079 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 Efterställda skulder 36 609 862 1 438 1 858 –4 157 36 609 Summa skulder 2 356 142 172 918 131 101 222 398 44 428 139 350 75 523 –351 037 2 790 824 Allokerat eget kapital 172 787 14 536 9 340 14 430 4 610 1 206 1 965 218 874 Summa skulder och eget kapital 2 528 929 187 454 140 441 236 828 49 037 140 556 77 488 –351 037 3 009 697 ===== SIDA 239 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 237 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K8 Räntenetto 2025 2024 Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultatet Summa Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde via resultatet Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 10 244 10 244 15 583 15 583 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 2 814 591 3 941 7 284 555 7 839 Utlåning till kreditinstitut 1 267 1 131 1 861 1 604 1 341 2 945 Utlåning till allmänheten 68 172 3 583 71 755 85 546 5 484 91 029 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 1 745 1 745 2 267 2 267 Summa räntebärande instrument 82 497 7 050 89 548 110 018 9 646 119 664 Derivat1 2 702 2 702 –1 290 –1 290 Övriga tillgångar 92 92 1 1 2 Summa 82 589 9 753 92 342 110 019 8 357 118 375 Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat finansiella poster –8 687 –7 755 Ränteintäkter 83 655 110 621 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 842 496 3 338 3 574 1 021 4 595 In– och upplåning från allmänheten 14 843 753 15 596 28 730 2 157 30 887 varav insättningsgarantiavgifter 663 663 652 652 Emitterade värdepapper 25 640 5 25 645 29 197 8 29 205 Seniora icke prioriterade skulder 4 578 4 578 4 090 4 090 Efterställda skulder 2 061 2 061 2 278 2 278 Summa räntebärande instrument 49 964 1 254 51 218 67 870 3 186 71 056 Derivat1 –4 928 –4 928 –417 –417 Övriga skulder 155 3 158 90 3 94 varav leasingsskulder 80 80 77 77 Summa 50 119 –3 671 46 448 67 961 2 772 70 733 Överföring av handelsrelaterade räntor till Nettoresultat finansiella poster –6 793 –9 379 Räntekostnader 39 655 61 353 Summa räntenetto 44 000 49 267 Ränteintäkter från lån i steg 3 344 379 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och ränte‐ kostnader. Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo 2025 2024 2025 2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3,12 4,58 328 458 339 931 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 1,98 3,24 198 666 241 678 Utlåning till kreditinstitut 4,11 5,47 45 305 53 792 Utlåning till allmänheten 3,68 4,81 1 950 322 1 894 128 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2,29 2,77 76 193 81 886 Summa räntebärande instrument 3,45 4,58 2 598 944 2 611 416 Derivat1 24 204 33 941 Övriga tillgångar 516 332 466 232 Summa 2,94 3,80 3 139 480 3 111 589 Skulder Skulder till kreditinstitut 2,96 4,36 112 693 105 262 In– och upplåning från allmänheten 1,18 2,37 1 320 844 1 305 630 Emitterade värdepapper 3,28 3,55 783 019 822 876 Seniora icke prioriterade skulder 3,53 3,49 129 530 117 109 Efterställda skulder 5,62 5,95 36 680 38 293 Summa räntebärande instrument 2,15 2,97 2 382 765 2 389 170 Derivat1 32 525 40 433 Övriga skulder 509 204 477 802 Summa 1,59 2,43 2 924 495 2 907 405 Räntenettomarginal2 1,54 1,72 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och räntekostnader. 2) I årsredovisningen 2025 presenteras det nya nyckeltalet räntenettomarginal. ===== SIDA 240 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 238 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K9 Provisionsnetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2025 över tid vid en viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 462 1 868 2 331 –1 733 597 Kort 405 5 394 5 799 –2 291 3 508 Kundkoncept 1 903 1 903 –187 1 716 Kapitalförvaltning och depå 11 022 150 11 172 –3 454 7 718 varav försäkringsverksamhet 1 403 1 403 –254 1 149 Livförsäkringar 627 5 633 –145 488 Värdepapper 72 857 929 –384 545 Corporate finance 31 31 31 Utlåning 1 025 189 1 214 –168 1 046 Garantier 209 10 219 219 Inlåning 143 23 165 165 Fastighetsförmedling 196 196 196 Skadeförsäkring 91 0 91 91 Övrigt 154 217 371 –373 –1 Summa 16 311 8 744 25 055 –8 735 16 320 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2024 över tid vid en viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 569 1 871 2 439 –1 527 913 Kort 522 6 600 7 122 –3 361 3 761 Kundkoncept 1 790 1 790 –189 1 601 Kapitalförvaltning och depå1 10 781 207 10 988 –3 250 7 738 varav försäkringsverksamhet 1 377 1 377 –236 1 141 Livförsäkringar1 635 6 641 –135 506 Värdepapper 54 788 842 –388 454 Corporate finance 23 23 23 Utlåning 1 010 205 1 215 –142 1 074 Garantier 205 9 214 214 Inlåning 151 22 173 173 Fastighetsförmedling 191 191 191 Skadeförsäkring 76 76 76 Övrigt 170 183 353 –361 –8 Summa 16 153 9 914 26 067 –9 352 16 716 1) Under 2024 har en omklassificering skett av provisionsintäkter och provisionskostnader från raden Kapitalförvaltning och depå till raden Livförsäkringar. Från och med tredje kvartalet 2025 har allmänna villkor i kundavtal avseende kortinlösentransaktioner justerats för att förtydliga att Swedbank agerar som ombud i relationen till externa kortutgivare och kortnätverk. Att vara ombud, till skillnad från att vara huvudman, medför att avgifter uttagna från kunder avseende service som levererats av externa kortutgivare och kortnätverk inte redovisas som provisionsintäkter och provisionskostnader. För 2025 uppgick sådana avgifter överförda via Swedbank till 1 356 mkr. Avtals- ändringen påverkar inte provisionsnettot. Om Swedbank varit huvudman i stället för ombud skulle således både provisionsintäkter och provisionskostnader varit vardera 1 356 mkr högre. ===== SIDA 241 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 239 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K10 Nettoresultat finansiella poster 2025 2024 Verkligt värde via resultatet Innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 515 939 varav utdelning 165 181 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat –609 2 494 Andra finansiella instrument –1 –1 Summa –94 3 432 Övrigt Aktier 530 303 varav utdelning 81 57 Räntebärande värdepapper 19 158 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 21 608 58 360 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken –21 583 –58 316 Finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultatet –9 –9 Summa 565 496 Summa verkligt värde via resultatet 471 3 928 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar 132 –184 varav säkringsinstrument 2 037 6 786 varav säkrade poster –1 905 –6 970 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar –23 130 varav säkringsinstrument –2 446 –5 299 varav säkrade poster 2 423 5 429 Ineffektivitet, kassaflödessäkringar –19 15 Summa säkringsredovisning 90 –40 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 98 82 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 86 142 Summa upplupet anskaffningsvärde 184 223 Handelsrelaterade räntor Ränteintäkter 8 687 7 755 Räntekostnader –6 793 –9 379 Summa handelsrelaterade räntor 1 894 –1 624 Valutakursförändringar 588 1 199 Summa 3 227 3 687 ===== SIDA 242 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 240 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K11 Försäkringsnetto 2025 2024 Generell modell utan direkt resultatandel Generell modell med direkt resultatandel Premie– fördelnings- metoden Summa Generell modell utan direkt resultatandel Generell modell med direkt resultatandel Premie– fördelnings- metoden Summa Försäkringsintäkter 665 359 4 201 5 225 590 355 3 971 4 915 Försäkringskostnader –241 –254 –2 794 –3 289 –249 –242 –2 990 –3 480 Resultat från försäkringstjänster 424 105 1 406 1 935 341 113 981 1 435 Resultat från innehavda återförsäk- ringsavtal –3 –84 –87 –3 –33 –35 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal –65 –549 –10 –625 127 –2 689 –21 –2 583 Försäkringsresultat 356 –445 1 312 1 224 465 –2 576 927 –1 184 Avkastning från bakomliggande finan- siella tillgångar till försäkringsavtal med resultatandel 26 542 567 37 2 677 2 714 Summa 382 97 1 312 1 791 503 101 927 1 531 K12 Övriga intäkter 2025 2024 IT och administrativa tjänster till sparbanker 2 253 1 994 Avyttring av verksamhet till SB1 Markets 49 Övriga rörelseintäkter 312 137 Summa 2 614 2 131 ===== SIDA 243 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 241 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 13.1 Ersättningar inom Swedbank Flertalet medarbetare i Swedbank har en fast och en rörlig ersättningsdel som tillsammans med pension och övriga förmåner bildar medarbetarens totala ersättning. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och baserad på en sund balans mellan den fasta och den rörliga ersättningsdelen. Information om ersättningar enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) är publicerad på Swedbanks webbplats. Totala personalkostnader 2025 2024 Löner och arvoden 9 780 9 614 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 438 410 Sociala avgifter 2 868 2 705 Pensionskostnader1 1 365 1 545 Utbildningskostnader 99 107 Övriga personalkostnader 691 643 Summa 15 241 15 024 varav rörliga personalkostnader 820 731 varav kostnader för personalomställning 64 67 1) Pensionskostnader specificeras i not K39. 13.2 Rörlig ersättning Swedbank har sju pågående rörliga ersättningsprogram; Program 2019, Program 2020, Program 2021, Program 2022, Program 2023, Program 2024 och Program 2025. Under 2025, har aktier tillhörande Program 2020, 2021 och 2023 överlåtits till medarbetarna. 13.2.1 Program 2025 Program 2025 består av tre delar; ett generellt program (Eken), ett individuellt program (IP) och ett individuellt program för anställda inom kapitalförvaltning (IPAM). Eken 2025 omfattar anställda i koncernen med undantag av koncernledningsmedlemmar och chefen för internrevisionen, anställda i Entercard, PayEx, Swedbank Pay, Stabelo samt vissa andra utländska filialer. Eken består av aktierelaterad ersättning som är uppskjuten i 3 år. IP omfattar cirka 200 deltagare. För IP‐deltagare som har identifierats som materiella risktagare består IP till hälften av aktierelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen skjuts upp minst tre år, och ytterligare en ettårig inlåsningsperiod tillämpas för den aktierelaterade delen. För övriga IP deltagare består ersättningen av kontanter. IPAM omfattar cirka 70 deltagare och består till hälften av fondrelaterad ersättning och till hälften av kontanter. Minst 40 procent av den rörliga ersättningen är uppskjuten i 3–5 år. För samtliga program sker slutlig överlåtelse efter gällande uppskjutandeperioder endast om vissa villkor är uppfyllda vid leveranstidpunkten. Mer information om Program 2025 samt Program 2019–2024 finns i Swedbanks faktabok som publiceras på koncernens hemsida samt i detaljerade dokument som utgör grund till beslut för årsstämman. 13.2.2 Redovisning av aktierelaterad ersättning Den aktierelaterade ersättningen tilldelas i form av prestationsrätter (framtida aktier i Swedbank). Kostnaden periodiseras under respektive programs löptid. Överlåtelse av aktier efter uppskjutandeperioden förutsätter fortsatt anställning antingen vid överlåtelsetidpunkten (Eken) eller under en fastställd del av uppskjutandeperioden (IP) samt uppfyllelse av vissa andra villkor avseende bland annat resultatuppfyllelse och finansiella förutsättningar. Löptiden för respektive program består av det initiala prestationsåret följt av tilldelning och en uppskjutandeperiod på minst tre år samt villkorad slutgiltig överlåtelse av aktier till deltagarna som avslutar uppskjutandeperioden. Under det initiala prestationsåret uttrycks och mäts ersättningen i form av ett monetärt värde, prestationsbelopp. Därefter uttrycks ersättningen i antal prestationsrätter fram till överlåtelsestidpunkten. Prestationsrätter för respektive program värderas baserat på Swedbanks aktiekurs per värderingstidpunkt. Med värderingstidpunkt avses det datum när företaget och motparten är överens om villkoren och bestämmelserna i respektive program. Varje prestationsrätt berättigar till en aktie i Swedbank och för majoriteten av deltagarna kompensation för lämnade utdelningar som prestationsrätterna inte berättigat till under programmets löptid. Redovisad kostnad för respektive program kan förändras under perioden fram till överlåtelsestidpunkten till följd av att prestationsbeloppet förändras eller till följd av att prestationsrätter förverkas. Den redovisade kostnaden, exklusive sociala avgifter, förändras inte till följd av att marknadsvärdet för prestationsrätterna förändras. Sociala avgifter beräknas och redovisas löpande baserat på marknadsvärdet och fastställs slutligen vid överlåtelsetidpunkten. Rörliga ersättningsprogram 2025 2024 Program 2023 och tidigare Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 177 220 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 134 52 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 7 29 Redovisad kostnad avseende fondandel 0 7 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 2 11 Program 2024 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 131 190 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 42 32 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 22 47 Redovisad kostnad avseende fondandel 4 11 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 7 16 Program 2025 Redovisad kostnad avseende ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 131 Redovisad kostnad för sociala avgifter avseende aktierelaterad del 24 Redovisad kostnad avseende kontantbaserad del 65 Redovisad kostnad avseende fondandel 10 Redovisad kostnad för lönebikostnader avseende kontantbaserad del och fondandelar 16 Total redovisad kostnad 771 615 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner st 2025 2024 Utestående vid årets början 10,4 7,9 Tilldelade 2,0 3,3 Förverkade 0,4 0,3 Inlösta 1,2 0,5 Utestående vid årets slut 10,8 10,4 Inlösningsbara vid periodens slut 0 0 Viktat genomsnittlig verkligt värde per prestations- rätt vid värderingstidpunkten, kr 206 190 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 20 24 Viktat genomsnittligt lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 ===== SIDA 244 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 242 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 13.3 Ersättning till verkställande direktör 13.3.1 Ersättning till verkställande direktör och koncernchef Jens Henrikssons fasta årslön uppgick till 15 000 tkr. Anställningsvillkoren för den verkställande direktören innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Jens Henriksson disponerar en premie till pensionsförsäkring om 6,5 procent på lön upp till 7,5 inkomstbasbe- lopp, 32 procent på lön mellan 7,5 till 30 inkomstbasbelopp och 30 procent på lön från 30 inkomstbasbelopp upp till den fasta årslönen. Den maximala pensions- medförande lönen är fastställd till 18 000 tkr av styrelsen. Vid uppsägning från Swedbanks sida får Jens Henriksson 75 procent av lönen under uppsägningstiden, som är 12 månader. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande 75 procent av lönen under 12 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Jens Henriksson erhåller nytt arbete. Vid uppsägning från Jens Henrikssons sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte. tkr 2025 2024 Jens Henriksson Fast ersättning, lön 15 000 14 460 Övriga ersättningar/förmåner 31 30 Summa 15 031 14 490 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 4 394 4 238 13.3.2 Ersättning till vice verkställande direktör och vice koncernchef Tomas Hedbergs fasta årslön uppgick till 6 336 tkr. Anställningsvillkoren som vice verkställande direktör innehåller inga inslag av rörliga lönedelar. Den ordinarie pensionsåldern är 65 år och Tomas Hedberg disponerar förmånsbaserad pension upp till 30 inkomstbasbelopp och premiebaserad ålderspension med 30 procent på lön över 30 inkomstbasbelopp upp till maximalt 80 inkomstbasbelopp. Vid uppsägning från Swedbanks sida har Tomas Hedberg en uppsägningstid som är 12 månader under vilken han erhåller sin fasta månadslön. Utöver det utgår ett avgångsvederlag motsvarande den fasta månadslönen under 6 månader. Avräkning på lön och avgångsvederlag sker om Tomas Hedberg erhål- ler nytt arbete. Vid uppsägning från Tomas Hedbergs sida är uppsägningstiden 6 månader och avgångsvederlag utgår inte. tkr 2025 2024 Tomas Hedberg Fast ersättning, lön 6 336 6 120 Övriga ersättningar/förmåner 258 177 Summa 6 594 6 297 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 2 451 1 999 13.4 Ersättning till övriga ledande befattningshavare 13.4.1 Allmänt om övriga ledande befattningshavare Medlemmar i koncernledningen exklusive verkställande direktör och vice verk- ställande direktör definieras, i detta sammanhang, som övriga ledande befattningshavare. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare inkluderar ersättningar som utgått från samtliga koncernföretag under året, såväl svenska som utländska, och avser ersättningar under den tid personerna varit aktiva som ledande befattningshavare. Inga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga ersättningar. Sammanlagt var det ytterligare 13 medlemmar i koncernledningen vid årets slut: Bo Bengtsson, Jenny Garneij, Britta Hjorth‐Larsen, Anna‐Karin Laurell, Jon Lidefelt, Malin Lilliecrona, Erik Ljungberg, Lotta Lovén, Rolf Marquardt, Erik Odhnoff, Charlotte Rydin, Olof Sundblad och Kerstin Winlöf. 11 personer har varit aktiva som övriga ledande befattningshavare under hela året. 4 personer har varit aktiva som ledande befattningshavare delar av året: Lars‐Erik Danielsson, Jenny Garneij, Erik Odhnoff och Carina Strand. Övriga ledande befattningshavare 2025 2024 Fast ersättning, lön 69 68 Rörlig ersättning, aktiebaserad 0 1 Övriga ersättningar/förmåner1 1 1 Ersättning vid uppsägning2 12 Summa 82 70 Pensionskostnad, exklusive löneskatt 21 21 Antal prestationsrätter avseende aktierelaterad ersättning som ligger till grund för årets kostnad 1 165 1 856 Totalt tilldelade prestationsrätter avseende aktierela- terad ersättning 8 337 10 298 Antal personer vid årsskiftet 13 13 1) Inkluderar semesterersättning, ränteförmån, aktieförmån, lunchbidrag, förmån för sjukvårdsförsäkring, telefon och fondrabatt. 2) Inkluderar lön under uppsägningstid, avgångsvederlag, pensionskostnader samt eventu- ella förmåner 13.4.2 Rörlig ersättning till övriga ledande befattningshavare Inga övriga ledande befattningshavare omfattas från och med 2022 av nya rörliga ersättningar. Före 2022 omfattades ledande befattningshavare av Eken, med undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör och ytterli- gare tre ledande befattningshavare. Prestationsrätter kan också ha tilldelats i egenskap av annan befattning under perioder då de inte varit ledande befattningshavare. Nedan redovisas snittutfall i andel av månadslön för berättigade övriga ledande befattningshavare i respektive pågående Eken program. År Räntabilitet på eget kapital Andel månadslön, generellt Andel månadslön, övriga ledande befattningshavare Eken 2020 8,9 0,1 0,1 Eken 2021 13,2 0,3 0,3 13.4.3 Pension och andra avtalsvillkor till övriga ledande befattningshavare Pension Swedbank tillämpar bankernas tjänstepensionsavtal BTP , en kollektivavtalad pension som är ett komplement till allmän pension för medarbetare i Sverige. BTP består av BTP1, en premiebestämd ålderspension och BTP2, en i huvudsak förmånsbestämd ålderspension. BTP1 gäller för alla medarbetare anställda från 1 februari 2013. Med premiebestämd ålderspension menas att arbetsgivaren avsätter en viss procent av lönen i en premie. Med förmånsbestämd ålderspension menas att arbetsgivaren utger ett löfte om framtida pension ofta uttryckt i procent av lönen. Taket för den pensionsmedförande lönen i BTP är 30 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet 2025 var 80 600 kr). Tre ledande befattningshavare omfattas av BTP2 och tio ledande befattningshavare omfattas av BTP1. Därutöver utgår en ålderspension på fast lön överstigande 30 inkomstbasbelopp för tretton ledande befattningshavare. Den maximala pensionsmedförande lönen för den premiebestämda delen för samtliga ledande befattningshavare fastställs av styrelsen. Andra avtalsvillkor Uppsägningstid vid uppsägning från Swedbanks sida Avgångsvederlag vid uppsägning från Swedbanks sida Uppsägningstid vid uppsägning från med‐ arbetarens sida 13 personer 12 månader 6 månader 6 månader Förutsättningar inom ramen för avtalsvillkoren: • Vid uppsägning utgår lön och förmåner under uppsägningstiden. • Vid uppsägning från Swedbanks sida utgår avgångsvederlag. • Om nytt arbete erhålles sker en avräkning under uppsägningstiden och under den period då avgångsvederlaget utgår. ===== SIDA 245 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 243 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 13.5 Ersättning till styrelsen 13.5.1 Allmänt Ersättningar till styrelsen som redovisas nedan är beslutade av årsstämman och avser årsarvodet från årsstämman 2025 till årsstämman 2026. Ersättningar till styrelsen består av en fast ersättning för styrelsearbete samt en fast ersättning för arbete i respektive utskott. De fyra utskotten är: Revisionsutskottet, Risk‐ och Kapitalutskottet, Ersättnings‐ och Hållbarhetsutskottet och Bolagsstyrnings- utskottet. Koncernen har inte några pensionsutfästelser för styrelseledamöter. Utbetalda ersättningar har anpassats till tid för styrelsearbete för avgående ledamöter samt för ledamöter med förändrade uppdrag inom styrelsen under året, vilka redovisas nedan. 2025 2024 Ersättningar till styrelsen, årsarvodet fram till stämman, tkr Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Styrelsearvode Utskottsarbete Summa Göran Persson, styrelsens ordförande 3 450 1 035 4 485 3250 1000 4250 Biörn Riese, styrelseledamot, vice ordförande 1 155 815 1 970 1090 790 1 880 Göran Bengtsson, styrelseledamot 800 320 1 120 750 305 1 055 Annika Creutzer, styrelseledamot 800 320 1 120 750 310 1 060 Hans Eckerström, styrelseledamot till och med 2026‐01‐20 667 250 917 750 295 1 045 Kerstin Hermansson, styrelseledamot 800 860 1 660 750 815 1 565 Anna Mossberg, styrelseledamot 800 565 1 365 750 545 1 295 Per Olof Nyman, styrelseledamot 800 1 170 1 970 750 1135 1 885 Biljana Pehrsson, styrelseledamot 800 565 1 365 750 545 1 295 Helena Liljedahl, styrelseledamot 800 245 1 045 750 235 985 Rasmus Roos, styrelseledamot 800 300 1 100 Summa 11 672 6 445 18 117 10 340 5 975 16 315 13.5.2 Ersättning till styrelsens ordförande Styrelsens ordförande har fast ersättning för sitt styrelsearbete samt en fast ersättning för sitt arbete i utskotten, det vill säga inga rörliga delar, pension eller andra förmåner. Inom ramen för av styrelsen fastställda styrelsearvoden, tkr 2025 2024 Göran Persson 4 426 4 186 Summa 4 426 4 186 13.6 Sammanställning – ersättning till styrelsen, koncernchef, vice koncernchef och övriga i koncern- ledningen Nedan redovisas kostnader för styrelsen i Swedbank AB, koncernchef, vice kon- cernchef och övriga i koncernledningen. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2025 2024 Kortfristiga ersättningar 110 106 Ersättningar efter avslutad anställning, pensionskostnader 28 27 Ersättningar vid uppsägning, avgångsvederlag 12 Aktierelaterade ersättningar 0 1 Summa 150 134 Lämnade lån 74 64 13.7 Sammanställning – pension och lån till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen Pensionskostnaderna som redovisas nedan avser nuvarande ledamöter, vd:ar, vice vd:ar samt motsvarande befattningshavare i samtliga koncernföretag. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2025 2024 Årets kostnader avseende pensioner och liknande förmåner 32 31 Antal personer 20 23 Lämnade lån, mkr 411 394 Antal personer 123 110 Förpliktelser avseende pensioner för tidigare vd:ar och vice vd:ar har tryggats genom försäkringar samt genom pensionsstiftelser. Stiftelsetryggade förpliktelser uppgick till 188 mkr (197). Koncernen har inte ställt pant, annan säkerhet eller ingått ansvarsförbindelse till förmån för någon i ovanstående krets av ledande befattningshavare. ===== SIDA 246 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 244 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 13.8 Sammanställning – ersättning till styrelser och motsvarande befattningshavare i hela koncernen Nedan redovisas löner och andra ersättningar för styrelser, vd:ar, vice vd:ar samt motsvarande befattningshavare i koncernen. I denna grupp ingår nuvarande anställda. Arvode till vd:ar och motsvarande befattningshavare för interna styrelseuppdrag avräknas mot lön om inte annat avtalats. Kostnaderna är exklusive sociala avgifter och löneskatt. 2025 2024 Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Samtliga anställda Styrelser, vd:ar, vvd:ar samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Samtliga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner och rörliga ersättningar Summa Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersättningar Löner och rörliga ersättningar Summa Sverige 90 128 1 6 528 6 656 76 122 1 6 496 6 619 Estland 30 22 1 1 292 1 316 36 26 2 1 249 1 276 Lettland 19 25 1 829 855 20 20 1 791 812 Litauen 16 21 1 1 326 1 349 18 24 1 1 254 1 279 Norge 10 5 175 181 10 5 162 167 USA 32 32 32 32 Övriga länder 2 33 33 1 27 27 Summa 167 201 4 10 217 10 421 161 196 5 10 011 10 212 13.9 Nyckeltal Medelantalet anställda beräknat efter 1 585 timmar per anställd 2025 2024 Sverige 11 293 10 719 Estland 2 907 2 995 Lettland 2 246 2 278 Litauen 2 979 2 942 Norge 298 193 USA 14 14 Övriga länder 110 93 Summa 19 847 19 233 Antal arbetade timmar (tusental) 31 457 30 484 Antal anställda i koncernen vid årets utgång exkl. långtidsfrånvaro relaterat till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster 17 300 17 209 Personalomsättning inklusive pensionsavgångar1, % 2025 2024 Svensk bankverksamhet 11,0 11,0 Företag och Institutioner 9,1 6,6 Baltisk bankverksamhet 8,7 10,0 Premium and Private Banking 7,1 4,9 Koncernfunktioner och Övrigt 5,8 6,7 Totalt 7,7 8,2 Personalomsättning exklusive pensionsavgångar1, % 2025 2024 Svensk bankverksamhet 9,5 10,0 Företag och Institutioner 7,2 5,6 Baltisk bankverksamhet 8,5 9,7 Premium and Private Banking 7,0 4,1 Koncernfunktioner och Övrigt 5,0 6,1 Totalt 6,8 7,6 1) Personalomsättning beräknas som antal medarbetare som avslutat sin anställning under året genom antalet anställda per årsskiftet föregående året. Övriga nyckeltal 2025 2024 Antal anställda, medeltal 19 183 19 233 Antal anställda vid årets slut 18 638 18 362 Antal heltidstjänster 17 300 17 209 Sjukfrånvaro, % 2025 2024 Sjukfrånvaro Sverige 3,4 3,5 Sjukfrånvaro Estland 2,0 1,9 Sjukfrånvaro Lettland 3,1 3,0 Sjukfrånvaro Litauen 1,5 1,4 Sjukfrånvaro koncernen 2,9 2,9 Långtidsfriska, %1 71,3 70,4 1) Avser svenska verksamheten. Långtidsfriska avser medarbetare med maximalt 5 arbets- dagar sjukfrånvaro under rullande 12 månadersperiod. Uttag föräldraledighet kvinnor/ män, % 2025 2024 Sverige 74,8/25,2 72,6/27,4 Estland 96,0/4,0 96,2/3,8 Lettland 97,7/2,3 98,8/1,2 Litauen 95,8/4,2 96,4/3,6 2025 2024 Könsfördelning per land, % Kvinnor Män Kvinnor Män Sverige 53 47 54 46 Estland 72 28 72 28 Lettland 74 26 74 26 Litauen 72 28 70 30 Norge 42 58 33 67 USA 38 62 38 62 Övriga länder 51 49 51 49 Könsfördelning för samtliga anställda, koncernledning och styrelser, % 2025 2024 Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 61 39 61 39 Swedbanks styrelse 45 55 50 50 Koncernledning inkl. vd 47 53 47 53 Koncernledning och respektive ledningsgrupp 48 52 48 52 Styrelser i hela koncernen inkl. dotterföretag 38 62 42 58 Ledande befattningshavare i hela koncernen inkl. dotterföretag 40 60 43 57 Könsfördelning på chefspositio- ner, % 2025 2024 Kvinnor Män Kvinnor Män Chefspositioner, totalt1 56 44 57 43 Chefspositioner, Sverige 50 50 52 48 Chefspositioner, Estland 67 33 68 32 Chefspositioner, Lettland 69 31 70 30 Chefspositioner, Litauen 60 40 60 40 1) Gäller Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. ===== SIDA 247 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 245 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K14 Övriga allmänna administrationskostnader 2025 2024 Fastighets‐ och lokalkostnader 433 401 IT‐kostnader 3 974 3 739 Konsulter och övrigt köpta tjänster 2 147 2 277 Ersättning till sparbanker 202 210 Resor och marknadsföring 855 614 Tele, porto, värdetransport och kontorskostnader 441 430 Sanktionsavgifter 13 Övriga kostnader 540 510 Summa 8 605 8 180 Följande leasingrelaterade kostnader är inkluderade i raderna Fastighets‐ och lokalkostnader samt IT‐ kostnader: Korttidsleasingavtal 15 16 Leasingavtal med tillgångar med lågt värde 6 6 Rörlig leasingbetalning som inte inkluderas i leasingskulder 53 51 2025 2024 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC Revisionsuppdraget 70 59 Annan revisionsverksamhet 11 13 Skatterådgivning 1 Övriga tjänster 0 Summa ersättning till revisorer 82 73 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskatt- ning i andra länder. Momsåterbetalningar Swedbank erhöll under 2025 återbetalningar av moms för beskattningsåren 2016‐‐2023 om totalt 1 539 mkr. Swedbank har enligt Skatteverket rätt att använda en ny metod för beräkning av avdragsgill moms enligt ändrad rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen. 2025 Momsåterbetalningar, beskattningsår 2016 197 2017 205 2018 174 2019 228 2020 268 2021 125 2022 191 2023 150 Summa 1 539 K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2025 2024 Materiella tillgångar Inventarier 321 283 Rörelsefastigheter 30 34 Nyttjanderätter för hyrda lokaler 807 779 Övrigt 225 218 Summa 1 383 1 313 Immateriella anläggningstillgångar Kundbas 43 43 Internt utvecklad programvara 734 747 Övrigt 65 68 Summa 842 858 Summa 2 225 2 171 K16 Kreditförluster 2025 2024 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditförluster – steg 1 78 –402 varav dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv 343 Kreditförluster – steg 2 –329 –893 Kreditförluster – steg 3 –334 208 Kreditförluster – förvärvade eller utgivna osäkra fordringar 5 –1 Summa –580 –1 088 Bortskrivningar 965 1 213 Återvinningar –86 –282 Summa 879 931 Summa – kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde 298 –157 Kreditförluster avseende lånelöften och garantiavtal Kreditförluster – steg 1 –73 –47 varav dag 1 förlust till följd av rörelseförvärv 11 Kreditförluster – steg 2 –226 150 Kreditförluster – steg 3 –34 –214 Summa – kreditförluster avseende lånelöften och garantier –332 –111 Summa kreditförluster –34 –268 Kreditförluster fördelade på låntagarkategori Kreditinstitut –53 12 Allmänheten 19 –280 Summa –34 –268 Under tredje kvartalet 2025 avyttrades en portfölj med lån till privatpersoner. Lånen var klassificerade i steg 3. Avyttringen av lånen i steg 3 medförde bort- skrivningar på 336 mkr samtidigt som kreditförlustreserveringar återfördes med 332 mkr. Under andra kvartalet 2024 avyttrades en portfölj med lån till privatpersoner. Lånen var antingen klassificerade i steg 3 eller hade tidigare skrivits bort. Avytt- ringen av lånen i steg 3 medförde bortskrivningar på 505 mkr samtidigt som kre- ditförlustreserveringar återfördes med 496 mkr. Avyttringen av lån som tidigare skrivits bort medförde en återvinning om 145 mkr. ===== SIDA 248 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 246 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K18 Skatt Skattekostnad 2025 2024 Skatt avseende tidigare år 8 4 Aktuell skatt 6 838 8 397 Uppskjuten skatt 1 650 919 Summa 8 496 9 320 Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande svensk skattesats förklaras nedan: 2025 2024 % % Utfall 8 496 20,6 9 320 21,1 Aktuell skattesats på resultat före skatt 8 499 20,6 9 102 20,6 Skillnad –3 –0,0 218 0,5 Skillnaden består av följande poster: Skatt tidigare år 8 0,0 4 0,0 Omvärdering av uppskjutna skattefordringar/skulder –3 –0,0 –47 –0,1 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –91 –0,2 139 0,3 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 425 1,0 469 1,1 Schablonintäkt periodiseringsfonder 53 0,1 36 0,1 Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –73 –0,2 –29 –0,1 Annan skattebas i försäkringsrörelsen –195 –0,4 –197 –0,4 Skatt i intresseföretag och joint ventures –183 –0,4 –158 –0,4 Avvikande skattesatser i andra länder 51 0,1 2 0,0 Övrigt, netto 5 0,0 –1 0,0 Summa –3 –0,0 218 0,5 K17 Bankskatter och resolutionsavgifter 2025 2024 Svensk bankskatt 1 092 1 105 Litauisk bankskatt 401 1 607 Lettisk bankskatt 607 439 Räntefri inlåning i Riksbanken 71 Resolutionsavgifter 811 868 Summa 2 982 4 019 Den svenska bankskatten tas ut av stora kreditinstitut med 0,06 procent på deras totala justerade skulder vid ingången av året. Den litauiska bankskatten är tillfällig för perioden maj 2023 ‐ december 2025. Den tas ut med 60 procent på den del av periodens justerade räntenetto som överstiger det genomsnittliga räntenettot för åren 2019–2022 med mer än 50 procent. Nedgången i bankskatten förklaras av lägre justerat räntenetto under perioden jämfört med det genomsnittliga räntenettot under jämförelseperioden. Den tillfälliga lettiska bolåneskatten som gällde 2024 ersattes av en ny tillfällig bankskatt för åren 2025‐2027. Den nya bankskatten tas ut med 60 procent på den del av periodens justerade räntenetto som överstiger det genomsnittliga rän- tenettot för åren 2018‐2022 med mer än 50 procent. Lagstiftningens utformning möjligör rabatt på bankskatten förutsatt viss tillväxt på kreditportföljen. Vid utgången av året har konstaterats att Swedbanks tillväxt på kreditportföljen kvali- ficerar för rabatterad bankskatt avseende 2025. Från 31 oktober 2025 har Riksbanken infört ett krav för banker att hålla räntefri inlåning i Riksbanken. Kravet har införts för att stärka Riksbankens egna kapital. Inlåningens storlek omvärderas årligen efter att Riksbankens årsbokslut fast- ställts. Swedbank redovisar nuvärdet av den uteblivna ränteintäkten för inlåning som kostnad i sin helhet när Riksbanken får den räntefria inlåningen. ===== SIDA 249 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 247 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2025 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultat‐ räkning Övrigt totalresultat Rörelse‐ förvärv Eget kapital Valutakurs‐ differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader Lån 46 350 396 Immateriella anläggningstillgångar –80 –80 Aktierelaterade ersättningar 12 1 –3 –1 9 Leasingskulder 644 –112 532 Nyttjanderätter –621 107 –514 Underskottsavdrag 91 –18 82 –5 150 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –13 5 1 –7 Övrigt –17 18 –79 Summa 96 47 352 –3 –5 487 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 3 912 1 577 5 489 Pensionsskuld 625 93 51 –1 –6 762 Kassaflödessäkringar 41 –45 –1 –5 Immateriella anläggningstillgångar 1 401 190 8 –5 1 594 Reserveringar för kreditförluster 38 35 –3 70 Valutabasisspreadar –208 148 8 –52 Försäkringsskuld 241 –37 –13 191 Aktierelaterade ersättningar –14 –5 –67 –86 Rörelsefastigheter 11 –14 –3 Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 1 279 –220 –61 998 Övrigt –321 –25 –1 –13 –360 Summa 7 005 1 697 58 6 –67 –101 8 598 Ej redovisad del av uppskjuten skattefordran uppgick till 7 mkr (13). Fordran är ej redovisad till följd av osäkerheten om när skattepliktiga intäkter kommer att genereras. För de estniska och lettiska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning om och när utdelning lämnas. Då moderbolaget styr tidpunkten för utdelning redovi- sas uppskjuten skatt för den del av koncernföretagens ackumulerade vinstmedel som avses att delas ut inom överskådlig framtid. Då vinstmedel som ackumule- rats i estniska koncernföretag före 2017 inte avses delas ut redovisas inte upp- skjuten skatt på dessa vinstmedel om 13 430 mkr (13 130). Den sålunda ej redo- visade uppskjutna skatteskulden uppgick till 2 789 mkr (2 889). Underskottsavdrag Land Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Totalt underskotts‐ avdrag1 Underskottsavdrag i utländska filialer Litauen 344 344 Luxemburg 38 38 Finland 3 3 Sverige 407 407 USA 3702 Summa 751 41 792 370 1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt. 2) Underskottsavdraget i den amerikanska filialen saknar värde då skattemässigt avdrag erhållits i huvudkontorslandet Sverige. Beloppet avser senaste taxerade underskott reducerat med årets resultat. Underskottsavdraget har ingen förfallotidpunkt. När koncernen fastställer hur stor uppskjuten skattefordran som ska redovisas prognostiseras framtida skattepliktiga överskott som kan användas emot under- skottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefor- dran redovisas endast i den omfattning sådana överskott är sannolika. Koncer- nen förväntar att cirka 100 procent (100) av de skattemässiga underskott som utgör underlag för redovisad uppskjuten skattefordran utnyttjas före 2028 års utgång, det vill säga inom ramen för koncernens finansiella treårsplaner. ===== SIDA 250 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 248 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Uppskjutna skattefordringar Ingående balans Resultat‐ räkning Övrigt totalresultat Rörelse‐ förvärv Eget kapital Valutakurs‐ differenser Utgående balans Avdragsgilla temporära skillnader Aktierelaterade ersättningar 13 1 –2 12 Leasingskulder 705 –61 644 Nyttjanderätter –687 66 –621 Underskottsavdrag 144 –29 –28 4 91 Ej redovisade uppskjutna skattefordringar –91 52 31 –5 –13 Övrigt –2 –14 1 –2 –17 Summa 82 15 4 –2 –3 96 Uppskjutna skatteskulder Skattepliktiga temporära skillnader Obeskattade reserver 2 547 1 365 3 912 Pensionsskuld 328 17 280 625 Kassaflödessäkringar 46 –5 41 Immateriella anläggningstillgångar 1 374 20 7 1 401 Reserveringar för kreditförluster 48 –12 2 38 Valutabasisspreadar –72 –129 –7 –208 Försäkringsskuld 136 105 –4 4 241 Aktierelaterade ersättningar –7 –5 –2 –14 Rörelsefastigheter 14 –3 11 Uppskjuten skatt för ännu ej utdelade vinster 1 639 –415 55 1 279 Övrigt –313 –4 –4 –321 Summa 5 740 934 273 7 –6 57 7 005 Underskottsavdrag Land Avdrag för vilka uppskjuten skatt redovisats Avdrag för vilka uppskjuten skatt inte redovisats Totalt underskotts‐ avdrag1 Underskottsavdrag i utländska filialer Litauen 488 31 519 Luxemburg 40 40 Finland 3 3 USA 7042 Summa 488 74 562 704 1) Underskottsavdragen har ingen förfallotidpunkt. 2) Underskottsavdraget i den amerikanska filialen saknar värde då skattemässigt avdrag erhållits i huvudkontorslandet Sverige. Beloppet avser senaste taxerade underskott reducerat med årets resultat. Underskottsavdraget har ingen förfallotidpunkt. ===== SIDA 251 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 249 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K19 Resultat per aktie Resultat per aktie beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett vägt genomsnittligt antal under året utestå- ende stamaktier. Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att dividera årets resultat hänförligt till ägare av stamaktier i moderbolaget med ett genom- snitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier. Swedbanks aktierelaterade ersättningsprogram ger upphov till potentiella sta- maktier från dagen då rätterna till dessa stamaktier ur ett redovisningsmässigt perspektiv har tilldelats. Med tilldelningstidpunkt avses här det datum då par- terna var överens om villkoren och bestämmelserna i programmen. Rätterna behandlas som optioner i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. Aktierelaterat ersättningsprogram: Redovisningsmässig tilldelningstidpunkt 2019 28 maj 2020 2020 25 mars 2021 2021 30 mars 2022 2022 30 mars 2023 2023 26 mars 2024 2024 26 mars 2025 2025 24 mars 2026 2025 2024 Genomsnittligt antal aktier Vägt genomsnittligt antal aktier före utspädning 1 124 298 572 1 125 239 008 Vägt genomsnittligt antal aktier för potentiella stamaktier som ger upphov till utspädningseffekt till följd av aktierelaterade ersättningsprogram 6 031 549 4 536 267 Vägt genomsnittligt antal aktier efter utspädning 1 130 330 121 1 129 775 275 Resultat per aktie Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB 32 763 34 869 Resultat per aktie före utspädning, kr 29,14 30,99 Resultat per aktie efter utspädning, kr 28,98 30,86 K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 2025 2024 Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Belopp före skatt Uppskjuten skatt Aktuell skatt Summa skatt Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 237 –51 2 –49 1 360 –280 –280 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 1 33 Summa 238 –51 2 –49 1 393 –280 –280 Komponenter som har eller kan komma att omklassifice- ras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter –4 773 2 259 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 3 989 –822 –822 –1 854 382 382 Kassaflödessäkringar –8 1 1 2 0 0 0 Valutabasisspreadar 40 –8 –8 –35 7 7 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures, valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 0 5 Summa –752 –7 –821 –828 375 7 382 389 Övrigt totalresultat –514 –58 –821 –877 1 768 –273 382 109 ===== SIDA 252 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 250 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Redovisat värde Nominellt belopp 2025 2024 1/1/2024 2025 2024 1/1/2024 Riksbanken 99 966 139 914 159 946 100 000 140 000 160 000 Stater 52 352 39 129 17 270 52 229 40 003 17 440 Kommuner 8 735 3 162 1 403 8 611 3 179 1 457 Summa 161 053 182 205 178 619 160 840 183 182 178 897 K22 Utlåning till kreditinstitut 2025 2024 1/1/2024 Lån 20 362 23 520 24 959 Återköpsavtal 39 337 232 Ställda kontantsäkerheter 11 615 10 211 42 343 Summa 32 015 34 068 67 534 K23 Utlåning till allmänheten 2025 2024 1/1/2024 Lån 1 814 674 1 749 998 1 735 513 Finansiell leasing 47 601 47 817 44 508 Kreditkort 20 036 2 396 2 204 Summa lån till kunder 1 882 311 1 800 211 1 782 225 Ställda kontantsäkerheter 3 785 3 947 5 177 Återköpsavtal 102 924 78 086 43 229 Återköpsavtal, Riksgälden 2 0 2 744 Lån till Riksgälden 1 30 000 Summa 1 989 024 1 882 244 1 863 375 Finansiella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter 2025 2024 < 1 år 1—5 år > 5 år Summa < 1 år 1—5 år > 5 år Summa Bruttoinvesteringar 14 635 32 241 5 146 52 023 14 847 33 292 5 384 53 523 Ej intjänade finansiella intäkter 1 602 2 312 507 4 422 2 010 3 055 641 5 706 Nettoinvesteringar 13 033 29 929 4 639 47 601 12 837 30 237 4 744 47 817 Finansiell leasing avser leasing av fordon, maskiner och båtar. Leasingavtalens restvärden är i samtliga fall garanterade av leasetagarna eller tredje part. Leasingintäkterna innehåller inga variabla avgifter. ===== SIDA 253 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 251 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Redovisat värde Nominellt belopp 2025 2024 1/1/2024 2025 2024 1/1/2024 Bostadsinstitut 21 946 27 063 36 190 21 811 27 123 36 135 Banker 13 858 12 972 11 033 13 752 12 992 11 184 Övriga finansiella företag 23 054 15 269 9 151 23 034 15 143 9 235 Icke‐finansiella företag 1 587 2 486 2 467 1 595 2 503 2 537 Summa 60 444 57 790 58 841 60 191 57 761 59 091 varav efterställda 51 11 51 10 varav seniora icke prioriterade 397 348 412 390 349 414 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ. K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 2025 2024 1/1/2024 Fondandelar 402 939 369 300 295 107 Räntebärande värdepapper 4 777 4 295 4 973 Aktier 23 151 21 288 19 715 Summa 430 867 394 883 319 795 K26 Aktier och andelar 2025 2024 1/1/2024 Aktier, handelslager 5 573 4 153 532 Fondandelar, handelslager 9 377 11 065 5 469 Fondandelar bakomliggande till försäkringsavtal med resultatandel 24 901 25 620 23 848 Fondandelar, övriga 3 873 2 780 2 707 Övrigt 2 332 1 821 1 759 Summa 46 056 45 438 34 316 ===== SIDA 254 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 252 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 2025 2024 1/1/2024 Anläggningstillgångar Kreditinstitut, intresseföretag 6 037 5 593 5 024 Kreditinstitut, joint ventures 2 616 2 500 Övriga intresseföretag 831 777 626 Övriga joint ventures 555 107 125 Summa 7 423 9 093 8 275 Ingående balans 9 093 8 275 7 830 Tillkommande 643 191 5 Förändring av ackumulerade resultatandelar, totalresultat 785 812 747 Erhållna utdelningar –153 –186 –307 Avgående –2 944 Utgående balans 7 423 9 093 8 275 Andel av årets: Redovisat värde Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal aktier Kapital‐ andel, % Resultat Övrigt total- resultat Erhållna utdelningar 2025 2024 Intresseföretag Sparbanken Mälardalen AB, Eskilstuna 516401‐9928 865 000 30 109 2 –15 926 798 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401‐9852 4 750 000 47,9 182 6 –48 2 140 2 030 Sparbanken Skåne AB, Lund 516401‐0091 3 670 342 22 246 –1 –77 2 413 2 244 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401‐0174 340 000 40 15 –3 –5 146 140 Ölands Bank AB, Borgholm 516401‐0034 637 000 49 40 –2 –9 411 381 Bankomat AB, Stockholm 556817‐9716 150 20 –11 73 84 BGC Holding AB, Stockholm 556607‐0933 –274 425 Finansiell ID‐Teknik BID AB, Stockholm 556630‐4928 12 735 28,3 9 120 111 Getswish AB, Stockholm 556913‐7382 10 000 20 5 121 116 SB1 Markets AS, Oslo 992 999 101 1 201 469 20 13 473 SK ID Solutions AS, Tallinn 10747013 16 25 4 –2 31 29 Thylling Insight AB, Göteborg 559181‐9015 40 000 40 0 12 11 USE Intressenter AB, Uppsala 559161‐9464 2 000 20 0 0 Summa intresseföretag 339 1 –153 6 868 6 369 Joint ventures Entercard Group AB, Stockholm 556673‐0585 161 2 616 Invidem AB, Stockholm 559210‐0779 10 000 16,67 0 0 Finansinfrastruktur i Sverige AB, Stockholm 559198‐9610 12 500 20,83 287 535 87 Svenska e‐faktura bolaget AB, Stockholm 556563‐0596 100 50 –5 13 15 Tibern AB, Stockholm 559384‐3542 4 000 14,29 1 7 6 Summa joint ventures 444 555 2 723 Summa intresseföretag och joint ventures 783 1 –153 7 423 9 093 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier är onoterade. Swedbank har inte några individuella väsentliga andelar i intresse- företag. Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Svenska e‐fakturabolaget AB om 4 mkr och Finansinfrastruktur i Sverige AB om 135 mkr. Under året förvärva- des andelar i Finansinfrastruktur i Sverige AB om 27 mkr, Sparbanken Sjuhärad AB 17 mkr, SB1 Markets AS om 460 mkr samt att andelar om 151 mkr i BGC Hold- ning AB avyttrades. Under året förvärvades resterande andelar i företag Entercard Group AB, som gick från ett joint venture till ett helägt dotterföretag, se not K53. Swedbanks del av intresseföretags och joint ventures eventualförpliktelser och åtaganden per årsskiftet uppgick till 1 025 mkr (855) respektive 1 541 mkr (1 487). Sammanfattad finansiell information för Entercard Group 2025‐11‐30 2024 Totala tillgångar 36 068 varav utlåning till allmänheten 30 914 Totala skulder 30 878 varav skulder till kreditinstitut 30 463 Totalt eget kapital 5 190 Totala intäkter 2 694 2 960 varav räntenetto 2 251 2 428 Totala kostnader 2 083 2 660 varav kreditförluster 742 1 164 Resultat före skatt 611 300 Skatt –136 –100 Årets resultat 474 200 Årets totalresultat 474 232 Kapitalandel 50% 237 Tidigare innehavd andel, omvärdering –77 Summa 161 ===== SIDA 255 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 253 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K28 Derivat Koncernen handlar med derivat i den normala affärsverksamheten samt i syfte att säkra vissa positioner som är exponerade mot aktie‐, ränte‐, kredit‐, råvaru och valutarisker. Nedan anges redovisat värde separat för derivat som ingår i säk- ringsredovisning. Samtliga derivats redovisade värden avser verkligt värde inklu- sive upplupen ränta. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut. Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not 2025 2024 2025 2024 1/1 2024 2025 2024 1/1 2024 Derivat i säkringsredovisning Ett till ett verkligt värdesäkringar, ränteswappar K29 603 139 598 513 8 545 8 696 6 415 5 465 8 931 15 654 Portfölj verkligt värdesäkringar, ränteswappar K29 298 632 334 142 1 638 3 923 9 665 1 976 1 485 503 Kassaflödessäkringar, valutaba- sisswappar K29 5 493 8 466 273 858 596 12 Summa 907 264 941 120 10 456 13 477 16 676 7 453 10 415 16 157 Derivat ej i säkringsredovisning 34 691 183 36 112 482 558 304 726 136 887 411 574 057 728 025 925 558 Bruttobelopp 35 598 447 37 053 602 568 760 739 612 904 087 581 510 738 441 941 715 Kvittade belopp K47 –551 478 –702 017 –864 523 –551 979 –703 167 ‐868 262 Summa 17 283 37 595 39 563 29 531 35 274 73 453 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 109 875 143 555 921 1 132 1 917 767 999 2 017 Terminer 12 675 195 11 761 414 1 100 2 264 2 470 1 132 2 771 2 581 Swappar 20 275 518 22 332 630 544 544 692 783 854 242 549 806 699 580 864 165 Valutarelaterade Optioner 28 000 24 798 118 33 493 177 14 515 Terminer 692 081 826 194 2 738 13 145 7 449 9 008 5 940 29 076 Swappar 764 327 906 086 6 435 15 098 19 174 10 645 16 976 25 668 Aktierelaterade Optioner 20 811 23 152 690 577 1 082 590 439 679 Terminer 21 610 8 838 56 10 0 55 11 4 Swappar 14 417 28 619 48 131 455 165 258 562 Kreditrelaterade Swappar 85 497 52 897 1 580 917 56 1 642 994 182 Råvarurelaterade Terminer 3 852 4 300 73 47 72 70 43 88 Summa 34 691 183 36 112 482 558 304 726 136 887 411 574 057 728 025 925 558 ===== SIDA 256 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 254 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K29 Säkringsredovisning 29.1 Säkringar av verkligt värde Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive ränterisk samt exponeringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Risken för förändringar i verkligt värde, på grund av förändring i räntenivån, på vissa finansiella fastränteinstrument reduce- ras enligt koncernens strategi för riskhantering med hjälp av ränteswappar. Port- följsäkringsredovisning tillämpas för både fasträntelån i Utlåning till allmänheten (bolån) och icke–löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran. Emitterade värdepapper, seniora icke prioriterade skulder och efter- ställda skulder identifieras och säkras per emission. Ränteswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräkningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för säkringar av verkligt värde används för att säkra ränterisken i referensräntan, vilken är en observerbar och tillförlitligt mätbar komponent i ränterisken och i det verkliga värdet. Där säkringsredovis- ning tillämpas säkerställer koncernen att säkringsförhållandena uppfyller de kri- terier som beskrivs i not K2 avsnitt.3.9.1, inklusive kraven på säkringens effektivi- tet. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Ineffektivitet i säkringsförhållanden redovisas i resultaträkningen inom Netto- resultat finansiella poster. Möjliga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i ränteswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i rän- teswappar med motparter med hög kreditvärdighet. • I vissa fall tillämpas olika diskonteringskurvor för värdering av säkrad post och ränteswappar. Ett till ett säkringar – effektivitetstest enligt IFRS 9 Det ekonomiska sambandet mellan det emitterade värdepappret, den seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden och ränteswappen bedöms utifrån en kvalitativ analys av kritiska villkor. De kritiska villkoren för de finansiella instrumenten matchas, särskilt med avseende på nominellt belopp, referensränta, räntejusteringsdag och löptid. Det verkliga värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i den säkrade referensränterisken. Effekten av kredi- trisken anses inte vara dominerande i förändringen av verkligt värde. Säkrings- kvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på ränteswappen matchar det emitterade beloppet för det emitterade värdepappret, den seniora icke priori- terade skulden eller den efterställda skulden. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeförändringen som är resultat av förändringar i referensräntan för emitterade värdepappret, seniora icke prioriterade skulden eller den efterställda skulden med värdeförändringen för den identifierade rän- teswappen. Portföljsäkringar – effektivitetstest enligt IAS 39 Bolån är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på nästa räntejusteringsda- tum. Icke‐löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfor- dran, är grupperade i kvartalsvisa intervall baserat på beteendemässig duration. De nominella belopp som avser en del av lånen eller en del av inlåningen i respek- tive tidsintervall är säkrade med ränteswappar. Specifika lånebelopp och inlå- ningsvolymer i varje tidsintervall är därmed identifierade som de säkrade pos- terna. Effektiviteten i den säkrade portföljen bedöms av koncernen både framåtriktat och retroaktivt. I den framåtriktade bedömningen används en kvali- tativ analys av kritiska villkor i den säkrade posten och ränteswappen. Den ret- roaktiva bedömningen görs dagligen med användning av dollar offset‐metoden på kumulativ basis. Värdeförändringarna på bolånen och inlåningen, som beror på förändringar i referensräntan, jämförs med värdeförändringarna på de identi- fierade ränteswapparna. Tabellerna nedan ger information om säkrad post och säkringsinstrument i verkligt värdesäkringar. 2025 2024 Redovisat värde Värdeförändring som använts för att redovisa säk- ringsineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat‐ räkningen Redovisat värde Värdeförändring som använts för att redovisa säk- ringsineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat‐ räkningen Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Nominellt belopp Nominellt belopp Till- gångar Skulder Till- gångar Skulder Ränterisk Portföljsäkringar Ränteswappar, Säkrade tillgångar 247 426 1 035 1 924 659 –26 287 275 3 299 1 457 2 769 130 Ränteswappar, Säkrade skulder 51 206 603 52 76 3 46 867 623 28 467 –0 Ett till ett säkringar Ränteswappar, Emitterade värdepapper 438 517 7 058 3 853 –1 330 149 447 517 7 468 5 585 –1 906 188 Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder 128 186 1 245 1 180 –389 –12 115 648 1 176 2 312 –1 518 –351 Ränteswappar, Efterställda skulder 36 437 242 432 –272 –5 35 348 53 1 034 –992 –21 Summa 901 771 10 183 7 441 –1 255 109 932 654 12 619 10 415 –1 180 –55 ===== SIDA 257 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 255 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2025 2024 Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings– ineffektivitet Redovisat värde Ackumulerat justeringsbelopp på den säkrade posten Värdeförändring som använts för att redovisa säkrings– ineffektivitetSäkrade poster Till- gångar Skulder Till- gångar Skulder Till- gångar Skulder Till- gångar Skulder Portföljsäkringar Utlåning till allmänheten 247 426 287 275 Värdeförändring på ränte- säkrade tillgångar i portfölj- säkringar –597 –597 –597 –2 723 –2 723 –2 723 In– och upplåning från all- mänheten 51 206 46 867 Värdeförändring på ränte- säkrade skulder i portföljsäkringar 238 238 –238 549 549 ‐549 Ett till ett säkringar Emitterade värdepapper 441 224 –1 504 1 504 447 892 –1 954 1 954 Seniora icke prioriterade skulder 129 269 –312 312 116 784 –1 476 1 476 Efterställda skulder 36 879 –255 255 35 762 –980 980 Summa 246 829 658 816 –597 –1 833 1 236 284 552 647 854 –2 723 –3 861 1 138 2025 2024 Löptidsprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Nominellt belopp, Säkrade tillgångar 93 975 149 146 4 305 127 200 154 605 5 470 Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade tillgångar 1,44 2,10 1,82 1,42 1,60 1,38 Nominellt belopp, Säkrade skulder 19 141 31 215 850 16 140 30 727 Genomsnittlig fast ränta (%), Säkrade skulder 2,68 2,39 2,41 2,97 3,13 Ett till ett säkringar Nominellt belopp 104 291 471 520 27 329 109 934 445 265 43 314 Genomsnittlig fast ränta (%) 1,72 2,52 1,89 1,19 2,33 2,35 ===== SIDA 258 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 256 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 29.2 Kassaflödessäkringar Koncernens sätt att hantera marknadsrisk, inklusive valutarisk samt expone- ringen mot dessa risker beskrivs i not K3. Enligt koncernens strategi för riskhan- tering används valutabasisswappar för att minska valutakursrisken i framtida ränte– och amorteringsbetalningar på emitterade värdepapper i utländsk valuta. Den säkrade posten är den aggregerade exponeringen i emitterade värdepapper i utländsk valuta med fast ränta och ränteswappar i samma valuta. Säkringsin- strumenten är valutabasisswappar vilka omvandlar kassaflöden i utländsk valuta till svenska kronor. Valutabasisspreaden i valutabasisswapparna exkluderas från säkringsförhållandet och redovisas som det beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Valu- tabasisswappar identifierade som säkringsinstrument rapporteras i balansräk- ningen som Derivat. Identifierade säkringsförhållanden för kassaflödessäkringar används för att säkra valutakursförändringar. Då säkringsredovisning tillämpas säkerställer kon- cernen att säkringsförhållandena uppfyller de kriterier som beskrivs i not K2 avsnitt 3.9.2. Koncernen hanterar även andra risker på dessa exponeringar, såsom kreditrisk, men tillämpar inte säkringsredovisning för dem. Koncernen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena upp- fylls. Det ekonomiska sambandet mellan den aggregerade exponeringen och valutabasisswappen bedöms med användning av en kvalitativ analys där kritiska villkor matchas. Det verkliga värdet på den säkrade posten och säkringsinstru- mentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Effekten av kreditrisken anses inte vara dominerande i föränd- ringen av verkligt värde. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det nominella beloppet på valutabasisswappen matchar det emitterade beloppet för den aggre- gerade exponeringen. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värdeföränd- ringen som är resultat av förändringar i valutakurser i den aggregerade expone- ringen med värdeförändringen på den identifierade delen av valutabasisswappen. Värdeförändringarna beräknas med användning av ett hypotetiskt derivat vilket speglar villkoren i den aggregerade exponeringen. Ineffektivitet i säkringsförhål- landen redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Möj- liga orsaker till ineffektivitet i säkringsförhållanden är relaterade till följande: • Det finns en exponering mot kreditrisken hos motparten i valutabasisswappen som inte finns i respektive säkrad post. Denna risk minimeras genom att ingå i valutaswappar med motparter med hög kreditvärdighet. • Olika diskonteringskurvor tillämpas för värdering av säkrad post och valutaba- sisswappar. Tabellerna nedan ger information om koncernens kassaflödessäkringar. Koncer- nen identifierar kassaflödessäkringar avseende valutarisk, där säkringsinstru- menten är valutabasisswappar i EUR/SEK och de säkrade posterna är emitterade värdepapper och ränteswappar, båda i EUR. Säkringsinstrument 2025 2024 Valutabasisswappar, EUR/SEK Nominellt belopp 5 493 8 466 Redovisat värde: Tillgångar 273 858 Skulder 12 Säkringens effektivitet Värdeförändring i säkringsinstrument som använts för att värdera säkringsineffektivitet 285 922 Värdeförändring i säkrade poster som använts för att värdera säkringsineffektivitet: Emitterade värdepapper och ränteswappar i EUR –285 –902 Årets ineffektivitet redovisad i resultaträkningen –19 15 Reserv för kassaflödessäkringar Ingående balans 7 7 Vinster/förluster från säkringar som redovisats i övrigt totalresultat –617 278 Belopp som omklassificerats till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 609 –278 Övrigt totalresultat före skatt –8 0 Skatt 2 –0 Utgående balans 1 7 Förfalloprofil och genomsnittspris för säkringsinstrument 2025 2024 Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid Valutarisk <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Nominellt belopp 1 517 3 977 2 642 5 824 Genomsnittlig valutakurs 10,30 10,79 10,45 10,45 ===== SIDA 259 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 257 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 29.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Omräkningsdifferenser uppkommer då dotterföretag och joint ventures med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas. Valutakursrisken uppkom- mer som ett resultat av att avistakursen i den utländska verksamhetens funktio- nella valuta fluktuerar gentemot svenska kronan, vilket medför att redovisat värde för nettoinvesteringen varierar. Koncernen säkrar dessa exponeringar genom att emittera värdepapper eller efterställda skulder i samma valuta som den säkrade nettoinvesteringen i utlandsverksamheten. Koncernen tillämpar säkringsredovisning avseende valutaomräkningen av dessa skulder till den del de används som säkringsinstrument. Valutakursföränd- ringar för säkringsinstrument rapporteras i rapporten för övrigt totalresultat i stäl- let för i resultaträkningen. Koncernens säkringsstrategi är generellt att säkra nettoinvesteringar i dotter- företag, intresseföretag och joint ventures med utländsk funktionell valuta utifrån att minimera effekten av ändrade valutakurser på kärnprimärkapitalet. Koncer- nen säkerställer att kraven på effektivitet i säkringsförhållandena uppfylls. Det ekonomiska sambandet mellan nettoinvesteringen i utlandsverksamheten och de emitterade värdepappren bedöms med användning av en kvalitativ analys av kritiska villkor, vilka matchas. Det redovisade värdet för den säkrade posten och säkringsinstrumentet förväntas att utvecklas i motsatt riktning som ett resultat av förändringar i valutakurserna. Säkringskvoten är ett till ett eftersom det redovi- sade värdet för säkringsinstrumentet matchar det redovisade värdet för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post. Det redovisade värdet för säkringsinstrumentet motsvarar dess nominella värde. Koncernen bedömer säkringens effektivitet genom att jämföra värde‐ förändringen för den del av nettoinvesteringen i utlandsverksamheten som är identifierad som säkrad post med förändringen av det redovisade värdet för säk- ringsinstrumenten, som uppkommit till följd av ändrade valutakurser. Säkrings- förhållandet omfördelas månatligen eller under månaden vid väsentliga föränd- ringar av nettotillgångarna. Nedan redovisas information om säkrad post och säkringsinstrument i säk- ringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. 2025 2024 Säkringsinstrument och säkringseffektivitet Redovisat värde, Skulder Värde‐ förändring som använts för att redovisa säkrings‐ ineffektivitet Värdeföränd- ring redovisad i Övrigt total‐ resultat före skatt Säkring av net- toinvesteringar i utlandsverk- samheter efter skatt Redovisat värde, Skulder Värde‐ förändring som använts för att redovisa säkrings‐ ineffektivitet Värdeföränd- ring redovisad i Övrigt total‐ resultat före skatt Säkring av net- toinvesteringar i utlandsverk- samheter efter skatt Valutarisk Emitterade värdepapper i EUR 57 001 3 948 3 948 –4 171 63 937 –1 867 –1 867 –7 306 Emitterade värdepapper i NOK 1 149 41 41 170 516 11 11 137 Summa 58 150 3 989 3 989 –4 002 64 454 –1 856 –1 856 –7 169 Säkrade poster 2025 2024 Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Värdeförändring som använts för att redovisa säkringsineffektivitet Nettoinvesteringar i EUR –3 948 1 867 Nettoinvesteringar i NOK –41 –11 Summa –3 989 1 856 ===== SIDA 260 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 258 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K30 Immateriella anläggningstillgångar För immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjan- deperiod är mellan 3 och 20 år, förutom för internt utvecklad programvara. Ursprunglig nyttjandeperiod för internt utvecklad programvara är mellan 3 och 10 år. Avskrivningen av dessa tillgångar påbörjas när tillgången är färdigställd. Obestämbar period Bestämbar period 2025 Goodwill Varumärke Kundbas Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 17 209 158 2 002 11 012 1 501 31 882 Nyanskaffningar 31 31 Nyanskaffningar genom rörelseförvärv 1 079 428 140 1 647 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 642 1 642 Utrangeringar –153 –25 –179 Valutakursdifferenser –827 –58 –13 –898 Anskaffningsvärde vid årets utgång 17 461 586 1 944 12 640 1 493 34 125 Avskrivningar vid årets ingång –1 638 –2 962 –1 200 –5 800 Årets avskrivningar –43 –734 –65 –842 Utrangeringar 38 25 64 Valutakursdifferenser 57 –2 12 67 Avskrivningar vid årets utgång –1 624 –3 659 –1 227 –6 511 Nedskrivningar vid årets ingång –3 034 –84 –237 –1 816 –41 –5 211 Årets nedskrivningar Utrangeringar 115 115 Valutakursdifferenser 144 144 Nedskrivningar vid årets utgång –2 889 –84 –237 –1 701 –41 –4 951 Redovisat värde 14 571 502 83 7 279 226 22 661 Under 2025 fanns ingen indikation på nedskrivningsbehov av internt utvecklad programvara. Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2025. Under 2025 förvärvades företagen Entercad Group AB samt Stabelo Group AB. Vid förvärvet av Entercard Group AB uppkom en goodwill om 945 mkr och vid förvärvet av Stabelo Group AB uppkom en goodwill om 134 mkr. Vid förvärven uppkom också, förutom goodwill, immateriella anläggningstill- gångar vars nyttjandeperiod bedömts vara obestämbara. Dessa avser varumär- ken vars redovisade värde fördelar sig på varumärkena Entercard med 223 mkr, re:member med 165 mkr samt Stabelo med 40 mkr, se not K53. Obestämbar period Bestämbar period 2024 Goodwill Varumärke Kundbas Internt utvecklad programvara Övrigt Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 16 780 158 1 969 10 253 1 460 30 621 Nyanskaffningar genom rörelseförvärv 7 49 56 Nyanskaffningar genom intern utveckling 1 576 51 1 627 Utrangeringar –866 –17 –883 Valutakursdifferenser 422 33 0 7 461 Anskaffningsvärde vid årets utgång 17 209 158 2 002 11 012 1 501 31 882 Avskrivningar vid årets ingång –1 563 –2 755 –1 158 –5 476 Årets avskrivningar –43 –747 –68 –858 Utrangeringar 544 29 573 Valutakursdifferenser –32 –3 –4 –38 Avskrivningar vid årets utgång –1 638 –2 961 –1 200 –5 799 Nedskrivningar vid årets ingång –2 994 –84 –237 –1 349 –41 –4 704 Årets nedskrivningar –789 –789 Utrangeringar 322 322 Valutakursdifferenser –40 –40 Nedskrivningar vid årets utgång –3 034 –84 –237 –1 816 –41 –5 211 Redovisat värde 14 175 75 127 6 234 260 20 871 Under 2024 gjordes nedskrivningar av internt utvecklad programvara som inte längre kommer att användas med 789 mkr. Någon väsentlig förändring av nytt- jandeperioderna har inte skett under 2024. Per årsskiftet fanns inga indikatorer på ytterligare nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar. Under 2024 förvärvades det estniska företaget Paywerk AS. I sambande med det uppkom en goodwill om 7 mkr. ===== SIDA 261 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 259 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Redovisat värde Specifikation av immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod Anskaffningsår 2025 2024 1/1/2024 Goodwill Swedbank Robur AB 1995 328 328 328 Föreningsbanken AB 1997 1 342 1 342 1 342 Swedbank Försäkring AB 1998 651 651 651 Kontoret i Bergsjö 1998 13 13 13 FSB Bolåndirekt Bank AB 2002 159 159 159 Söderhamns Sparbank AB 2007 24 24 24 Stabelo Group AB 2025 134 Entarcard Group AB 2025 945 Sverige 3 596 2 517 2 517 varav bankverksamhet 1 538 1 538 1 538 varav övrigt 2 058 979 979 Swedbank AS 1999 1 390 1 390 1 345 Swedbank AS 2000 13 14 14 Swedbank AS 2001 154 164 158 Swedbank AS 2005 9 493 10 083 9 752 Paywerk AS 2024 6 7 De baltiska länderna 10 975 11 658 11 269 varav allokerat till: bankverksamhet i Estland 4 591 4 877 4 717 bankverksamhet i Lettland 2 364 2 511 2 428 bankverksamhet i Litauen 4 014 4 264 4 124 övrigt i Estland 6 7 Summa 14 571 14 175 13 786 Nyttjandevärde Goodwill förvärvade i rörelseförvärv har allokerats till respektive lägsta möjliga kassagenererande enhet. Återvinningsvärden för dessa har fastställts baserat på nyttjandevärdet. Detta innebär att tillgångarnas uppskattade framtida kassa- flöden nuvärdesberäknas med en diskonteringsfaktor. De framtida uppskattade kassaflödena har baserats på koncernens upprättade finansiella treårsplaner. De viktigaste antagandena i treårsplanen är ledningens bedömning avseende netto- vinst inklusive kreditförluster, tillväxt i respektive ekonomi, såväl BNP som branschtillväxt och utveckling av riskvägda tillgångar. Den ekonomiska plane- ringen sker ner på lägre nivå än den kassagenererande enheten. Nödvändiga för- utsättningar i planeringen baseras så långt det är möjligt och lämpligt på extern information. Därefter räknas de framtida kassaflödena fram med hjälp av lång- siktiga antaganden om tillväxt i riskvägda tillgångar samt om nettovinst i förhål- lande till riskvägda tillgångar. Till följd av investeringarnas långsiktiga karaktär bedöms ett evigt kassaflöde. Användandet av ett evigt kassaflöde motiveras av att samtliga kassagenere- rande enheter är delar av koncernens hemmamarknader, för vilka det inte finns några avsikter att lämna. Med nettokassaflöde avses det belopp som teoretisk kan erhållas som utdelning alternativt behöver tillskjutas som kapitaltillskott med beaktande av att kapitaltäckningsregler eller solvensregler ska uppfyllas. Koncer- nen anser för närvarande att en primärkapitalrelation om 20 procent (15) är rimlig lägsta nivå för den kassagenererande enheten, varför överskott alternativt under- skott beräknat emot denna nivå anses teoretiskt kunna lämnas som utdelning eller behöva skjutas till som kapitaltillskott och utgör därmed nettokassaflöde. Diskonteringsfaktorn fastställs utifrån marknadens riskfria ränta, marknadens avkastningskrav, enhetens utveckling på en aktiemarknad i förhållande till hela aktiemarknaden samt tillgångens specifika risk. Diskonteringsfaktorn anpassas vid behov till olika perioder. Eventuell erforderlig anpassning av diskonteringsfak- torn fastställs utifrån i vilken ekonomisk fas aktuell kassagenererande enhet befinner sig och innebär att varje års ackumulerade kassaflöde diskonteras med unik diskonteringsfaktor. Antagen tillväxt i riskvägda tillgångar baseras på för- väntad inflation, förväntad real BNP‐tillväxt samt eventuell ytterligare förväntad tillväxt i banksektorn, beroende på i vilken ekonomisk fas sektorn befinner sig i. I det långsiktiga tillväxtantagandet ingår inte, i enlighet med IAS 36, någon för- väntad ökning i marknadsandelar. Det långsiktiga tillväxtantagandet har baserats på externa bedömningar samt koncernens erfarenhet och bedömning av tillväxt inom banksektorn i förhållande till BNP‐tillväxt och inflation. Förväntad nettovinst i förhållande till riskvägda tillgångar har härletts baserat på historisk erfarenhet och anpassas också utifrån den ekonomiska fas den kassagenererande enheten befinner sig. Anpassning sker även utifrån hur den kassagenererande enhetens sammansättning av balansräkning förväntas förändras. Parametrarna härleds i möjligaste mån från externa källor. De viktigaste antagandena samt dess känslig- het beskrivs i tabellen på nästa sida. ===== SIDA 262 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 260 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % Årlig genomsnittlig REA tillväxt % Årlig REA tillväxt % 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Kassagenererande enhet 2026–2028 2025–2027 2029–2031 2028–2030 2029–2031 2028–2030 2032– 2031– Bankverksamhet Estland 1,3 –3,7 2,3–7,3 2,3–4,1 4,1 3,0 3,0 3,0 Lettland 4,2 3,3 0,7–6,8 1,0–9,8 4,1 4,4 3,0 3,0 Litauen 1,2 –1,5 3,0–5,42 –0,4–10,1 3,8 3,1 3,0 3,0 Sverige 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % Årlig genomsnittlig diskonteringsfaktor % Årlig diskonteringsfaktor % 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Kassagenererande enhet 2026–2028 2025–2027 2029–2031 2028–2030 2029–2031 2028–2030 2032– 2031– Bankverksamhet Estland 9,1 9,3 9,1–9,1 9,3–9,3 9,1 9,3 9,1 9,3 Lettland 9,8 9,9 9,8–9,8 9,9–9,9 9,8 9,9 9,8 9,9 Litauen 9,3 9,5 9,3–9,3 9,5–9,5 9,3 9,5 9,3 9,5 Sverige 8,0 7,6 8,0 7,6 8,0 7,6 8,0 7,6 Känslighetsanalys, förändring av nyttjandevärde Nettotillgång inklusive good- will, redovisat värde, mkr Nyttjandevärde,mkr Sänkning av antagande om tillväxt med 1 procentenhet Höjning av diskonteringsfaktor med 1 procentenhet Kassagenererande enhet 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Bankverksamhet Estland 23 132 25 408 42 737 44 593 –2 898 –3 646 –3 892 –4 940 Lettland 13 569 15 335 20 645 29 022 –1 238 –2 371 – 1 717 –3 271 Litauen 22 386 22 496 36 165 33 245 – 2 154 –2 221 – 2 981 –3 092 Sverige1 53 366 56 146 65 199 88 205 2 215 2 240 – 6 524 –8 847 1) Den kassagenererande enheten är en del av segmentet Svensk bankverksamhet. Känslighetsanalys Vid en rimlig förändring av ett av ovanstående antaganden så skulle det inte upp- komma något nedskrivningsbehov för någon kassagenererande enhet. För de kassagenererande enheterna finns det även utrymme kvar om en rimlig föränd- ring av båda antagandena som åskådliggjorts i tabellen inträffar samtidigt, det vill säga både en ökning av diskonteringsfaktorn, +1 procentenhet, och en sänk- ning av tillväxtantagandet, –1 procentenhet. Det är koncernens bedömning att det även finns utrymme för en rimlig förändring av antagen nettovinstmarginal för dessa enheter utan att det uppkommer något nedskrivningsbehov. Bankverksamhet i baltiska länder Redovisad goodwill uppgick sammantaget till 10 969 mkr (11 651). Prövning för nedskrivning av goodwillvärdet sker separat för varje land. I nedskrivningspröv- ningen för 2025 har i princip samma antaganden använts som vid föregående årsskifte. Den finansiella treårsplanen har uppdaterats. Diskonteringsfaktorn har uppdaterats med nya landspecifika riskpremier. Något nedskrivningsbehov förelåg inte per balansdagen. De finansiella treårsplanerna har uppdaterats uti- från respektive lands förutsättningar. Initial antagen tillväxt efter upprättade finan- siella treårsplaner baseras på företagsledningens bästa bedömning av inflation, real BNP‐tillväxt samt tillväxt i banksektorn för aktuell marknad. Bedömningarna har gjorts med utgångspunkt från externa källor. Därefter antas i princip en evig årlig tillväxt om 3 procent, som anses vara långsiktigt hållbar tillväxt för en mogen marknad. Diskonteringsräntan före skatt uppgick till dryga 11 procent (12). Övriga kassagenererande enheter, exklusive bankverksamheter Redovisad goodwill ökade med 1 079 mkr till följd av förvärven av Stabelo Group AB och Entercard Group AB och uppgick sammantaget till 2 064 mkr (986). Något nedskrivningsbehov förelåg inte på balansdagen. Vid nedskrivningstester för de kassagenererande enheterna som förvärvades före 2025 har genomsnittlig årlig tillväxt antagits vara 2 procent (2) och lägsta diskonteringsfaktor har fastställts till 8 procent (8), eller 10 procent (10) före skatt. ===== SIDA 263 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 261 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K31 Materiella tillgångar Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Rörelsefastighe- ters enskilda byggnadskomponenter bedöms ha nyttjandeperioder mellan 12 och 25 år. Restvärdena bedöms liksom föregående år vara noll för både inventarier och rörelsefastigheter. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträk- ningen över nyttjandeperioden. Mark har en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Nyttjandeperioden för nyttjanderätterna bedöms vara densamma som leasingpe- rioderna. Kvarvarande nyttjandeperioder är upp till 15 år varav majoriteten av kon- trakten har nyttjandeperioder upp till 8 år. Det avskrivningsbara beloppet redovi- sas linjärt i resultaträkningen över nyttjandeperioden. Information om korresponderande leasingskuld redovisas i not K41 Övriga skulder och avsätt- ningar. Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2025 Fastigheter Inventarier Rörelse‐ fastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt1 Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 13 3 564 1 500 6 690 1 012 12 779 Nyanskaffningar genom rörelseförvärv 14 130 144 Nyanskaffningar 490 23 1 107 258 1 878 Avyttringar och utrangeringar –5 –137 –360 –263 –12 –777 Bedömningar och modifieringar 433 9 443 Valutakursdifferenser –1 –45 –79 –47 –9 –180 Anskaffningsvärde vid årets utgång 7 3 886 1 083 8 050 1 260 14 287 Avskrivningar vid årets ingång –2 701 –668 –3 723 –483 –7 575 Årets avskrivningar –321 –30 –807 –225 –1 383 Avyttringar och utrangeringar 100 333 268 700 Valutakursdifferenser 26 29 33 2 90 Avskrivningar vid årets utgång –2 895 –337 –4 229 –707 –8 168 Nedskrivningar vid årets ingång –1 –3 –4 Avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferenser 1 1 Årets nedskrivningar Nedskrivningar vid årets utgång 0 –3 –3 Redovisat värde 7 991 744 3 822 553 6 118 1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 67 mkr (207). Någon väsentlig förändring av nyttjandeperioderna har inte skett under 2025. Per årsskiftet fanns inga indikationer på nedskrivningsbehov av materiella anläggnings- tillgångar. Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar 2024 Fastigheter Inventarier Rörelse‐ fastigheter Nyttjanderätter för hyrda lokaler Övrigt1 Totalt Anskaffningsvärde vid årets ingång 14 3 475 1 439 6 379 845 12 152 Nyanskaffningar 8 357 41 77 166 648 Avyttringar och utrangeringar –9 –292 –25 –92 –22 –441 Bedömningar och modifieringar 312 21 332 Valutakursdifferenser 25 44 16 2 88 Anskaffningsvärde vid årets utgång 13 3 564 1 500 6 690 1 012 12 779 Avskrivningar vid årets ingång – 2 669 –622 –3 024 –282 –6 598 Årets avskrivningar –283 –34 –779 –218 –1 313 Avyttringar och utrangeringar 265 8 90 18 381 Valutakursdifferenser –14 –20 –10 –45 Avskrivningar vid årets utgång –2 701 –668 –3 723 –483 –7 575 Nedskrivningar vid årets ingång –8 –3 –11 Avyttringar och utrangeringar 8 8 Årets nedskrivningar –1 –1 Nedskrivningar vid årets utgång –1 –3 –4 Redovisat värde 12 864 829 2 968 529 5 200 1) I det redovisade värdet för Övrigt ingår nyttjanderätter som avser IT utrustning med 207 mkr (334). ===== SIDA 264 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 262 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K32 Övriga tillgångar 2025 2024 1/1/2024 Fondlikvidfordringar 9 386 2 273 2 742 Övriga tillgångar 6 067 5 722 4 978 Summa finansiella tillgångar 15 453 7 995 7 720 Innehavda återförsäkringsavtal 253 281 236 Övertagen egendom för skyddande av fordran 23 34 29 Övriga icke‐finansiella tillgångar 185 20 16 Summa icke‐finansiella tillgångar 461 335 281 Summa 15 914 8 330 8 001 K35 In– och upplåning från allmänheten 2025 2024 1/1/2024 Privatpersoner 770 951 746 177 701 863 Företagsinlåning 529 187 538 389 528 565 Summa inlåning från kunder 1 300 138 1 284 566 1 230 428 Erhållna kontantsäkerheter 1 807 3 338 3 470 Riksgälden 118 126 94 Återköpsavtal, Riksgälden 1 0 3 Återköpsavtal 1 107 578 268 Summa upplåning 3 034 4 043 3 835 Summa 1 303 172 1 288 609 1 234 262 K34 Skulder till kreditinstitut 2025 2024 1/1/2024 Svenska banker 39 188 34 023 26 484 Övriga svenska kreditinstitut 3 224 6 315 7 460 Utländska centralbanker 2 256 10 098 Utländska banker 6 672 16 720 20 055 Utländska kreditinstitut 534 875 701 Återköpsavtal, svenska banker och kreditinstitut 1 561 318 69 Återköpsavtal, utländska banker och kreditinstitut 3 365 3 994 7 187 Summa 54 544 64 500 72 054 K37 Emitterade värdepapper 2025 2024 1/1/2024 Certifikat och kuponginstrument med ursprunglig löptid kortare än 1 år 251 115 265 526 263 334 Säkerställda obligationer 366 213 353 430 345 615 Seniora icke säkerställda obligationer 116 436 139 113 118 238 Strukturerade privatobligationer 1 129 1 361 Summa 733 765 758 199 728 548 K38 Korta positioner värdepapper 2025 2024 1/1/2024 Aktier 484 274 729 varav egna emitterade aktier 141 116 98 Räntebärande värdepapper 35 554 16 184 16 568 varav egna emitterade obligationer 64 306 Summa 36 038 16 458 17 297 K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 1/1/2024 Förutbetalda kostnader 1 666 1 330 1 337 Förutbetalda kostnader IT 980 908 783 Ännu ej fakturerade fordringar 599 564 459 Summa 3 245 2 802 2 579 K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 2025 2024 1/1/2024 Fondförsäkringssparande 431 894 395 800 320 609 ===== SIDA 265 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 263 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K39 Pensioner Förmånsbestämda pensionsplaner redovisas i balansräkningen som en skuld och i resultaträkningen som pensionskostnad inom personalkostnader. I de fall skulden blir negativ redovisas en pensionstillgång. Omvärderingar av förmånsbe- stämda pensionsplaner redovisas i övrigt totalresultat. Skulden i balansräk- ningen är ett netto av skulder för pensionsförpliktelser och det verkliga värdet för de tillgångar som avsatts för ändamålet att trygga pensionsförpliktelserna, så kallade förvaltningstillgångar. Koncernen beräknar skuld och kostnad för för- månsbestämda pensionslöften utifrån löftenas innebörd samt utifrån egna anta- ganden om framtida utveckling. Pensionsförpliktelserna liksom tjänstgörings- kostnad och räntekostnad för pensionsförpliktelserna inkluderar löneskatt. Löneskatten är beräknad enligt en aktuariell metod. Näst intill samtliga anställda som har anställts före 2013 i den svenska delen av koncernen omfattas av en förmånsbaserad pensionsplan benämnd BTP 2 (Bankernas tjänstepension), en pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare. Den förmånsbestämda pensionsplanen innebär att den anställde garanteras en livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfat- tar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevandepension. Ersättnings- nivåerna är olika för löner inom olika inkomstbasbelopp. För löner över 30 inkomstbasbelopp utgår ingen pension enligt BTP 2. Koncernens skuld och pen- sionskostnad påverkas därför av anställdas förväntade livslängd, förväntade slutlön samt av förväntat inkomstbasbelopp. Pensionsplanen innehåller även en kompletterande ålderspension som från 2001 inte är förmånsbestämd utan avgiftsbestämd. Under 2012 omförhandlades dåvarande BTP till att i sin helhet bli en avgiftsbestämd pensionsplan, BTP 1, för alla nyanställda från och med 2013. Den förmånsbestämda pensionsplanen omfattar därför bara personer som anställts före 2013 och är därmed under avveckling. Den förmånsbestämda delen av pensionsplanen BTP 2 tryggas genom köp av tjänstepensionsförsäkringar i försäkringsföretaget SPK (SPK Pen- sion tjänstepensionsförening). SPK administrerar pensioner och förvaltar till- gångar för pensionsändamålen både för Swedbank och andra arbetsgivare. Kon- cernen behöver därför fastställa sin andel av förvaltningstillgångarna som finns hos SPK. Andelen uppgick till 73 procent. Fördelningen sker genom att använda den fördelningsnyckel SPK sannolikt skulle ha använt per balansdagen för att för- dela tillgångarna om planen omgående avvecklats alternativt om det förelegat en situation där det erfordrats en extra inbetalning från arbetsgivarna till följd av otillräckliga tillgångar. Arbetsgivarna har ett ansvar att säkerställa att SPK har till- räckligt med tillgångar för att fullgöra pensionsplanens förpliktelser mätt utifrån den lagstiftningen som reglerar SPK. Något sådant underskott finns inte. SPK:s förvaltning av tillgångarna sker främst utifrån det regelverk som SPK följer. Kon- cernens tillgång eller skuld och övrigt totalresultat påverkas därför av SPK:s för- valtningsresultat. Under 2017 förvärvades PayEx. Dess svenska del utfäster förmånsbestämd pension i enlighet med den så kallade ITP planen (Industrins och handelns till- läggspension). Förmånerna motsvarar huvudsakligen förmånerna i BTP 2. Skul- den i balansräkningen uppgick vid årsskiftet till 171 mkr (180). Pensionsförplik- telserna tryggas i egen balansräkning i enlighet med tryggandelagen. Under 2025 förvärvades Entercard. Personer som anställts i företagets svenska verksamheten före 2013 omfattas av förmånsbestämda pensionslöften enligt BTP 2 avtalet. Personer som anställts i företagets norska verksamhet före 1 november 2016 omfattas också av en förmånsbestämd pensionsplan. Den norska förmånsbestämda pensionsplanen innebär, liksom den svenska BTP 2 planen, en garanterad livslång pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen och omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och efterlevande pension. Pensionsplanen i Norge tryggas genom köpt av tjänstepensionsförsäk- ringar hos DNB Livforsakring AS, som administrerar pensioner och förvaltar till- gångarna för pensionsändamålen. Skulden för den norska pensionsplanen upp- gick vid årsskiftet till 3 mkr. För personer som har varit i ledande ställning finns kompletterande individu- ella förmånsbestämda pensionslöften. Dessa tryggas genom avsättningar till pensionsstiftelser, vilka sker i enlighet med tryggandelagen. Belopp redovisade i balansräk- ningen för förmånsbestämda pensionsförpliktelser 2025 Varav Norge 2024 1/1/2024 Fonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 18 910 225 19 417 19 805 Ofonderade pensionsförpliktelser och löneskatt 168 180 176 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –23 429 –222 –23 208 –21 905 Summa –4 352 3 –3 611 –1 924 varav rapporterade som pensionstillgångar 4 522 3 791 2 100 varav rapporterade som pensionsskulder 171 3 180 176 Förändringar av pensionsför‐ pliktelser, inklusive löneskatt 2025 Varav Norge 2024 Ingående förpliktelser 19 597 0 19 981 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 350 365 Räntekostnad på pensions‐ förpliktelser 737 1 717 Pensionsutbetalningar –961 –974 Löneskatteutbetalningar –137 –121 Rörelseförvärv 443 223 Omvärdering –952 1 –372 Utgående förpliktelser 19 078 225 19 597 2025 Varav Norge 2024 2025 Pensionsförpliktelser, inklusive löneskatt Antal Aktiva 4 864 59 5 234 2 955 Vilande 4 093 4 838 9 195 Pensionärer 9 897 18 9 525 13 499 Summa 18 853 77 19 597 25 649 Intjänade 18 760 225 19 217 Ej intjänade 317 380 Summa 19 078 225 19 597 varav belopp som är hänförliga till framtida löneökningar 307 346 Förändringar av förvaltningstill- gångar 2025 Varav Norge 2024 Ingående verkligt värde 23 208 0 21 905 Ränteintäkt på förvaltningstill- gångar 890 1 799 Pensionspremier och avsättningar till stiftelser 563 2 488 Pensionsutbetalningar –959 –973 Rörelseförvärv 443 219 Omvärdering –715 988 Utgående verkligt värde 23 429 222 23 208 Förvaltningstillgångarnas verkliga värden 2025 varav noterat pris på aktiv marknad 2024 varav noterat pris på aktiv marknad Likvida medel 1 040 952 Skuldinstrument, Svenska staten och kommuner 284 284 272 272 Derivat 56 –136 Investeringsfonder, räntor 7 683 7 683 7 529 7 529 Investeringsfonder, aktier 8 919 8 919 8 121 8 121 Investeringsfonder, övrigt 5 448 954 6 470 954 Summa 23 429 17 840 23 208 16 877 ===== SIDA 266 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 264 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Odiskonterade kassaflöden 2025 2024 Löptidsöversikt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år Utan löptid/ diskonte- ringseffekt Totalt ≤ 1 år >1–5 år >5–10 år > 10 år Utan löptid/ diskonte- ringseffekt Totalt Pensionsförpliktelser, inklusive löne- skatt 974 4 003 9 144 22 081 –17 123 19 078 968 3 915 5 043 27 361 –17 690 19 597 Förvaltningstillgångar 1 127 111 42 24 22 126 23 429 973 170 81 21 984 23 208 Förväntade pensionspremier och avsättningar till stiftelser 148 148 198 198 Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen 2025 2024 Tjänstgöringskostnad och löneskatt 350 365 Räntekostnad på pensionsförpliktelser 737 717 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –890 –799 Pensionskostnad förmånsbestämda planer 197 283 Erlagda premier för avgiftsbestämda pensionsplaner och löneskatt 1 168 1 262 Summa 1 365 1 545 Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner redovisad i övrigt totalresultat 2025 2024 Erfarenhetsmässiga aktuariella vinster och förluster –6 65 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade demografiska antaganden 0 0 Aktuariella vinster och förluster till följd av ändrade finansiella antaganden 958 307 Skillnad mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar –715 988 Summa 237 1 360 Aktuariella antaganden för svenska pensionsplaner, procent 2025 2024 Finansiella Diskonteringsränta 1 januari 3,86 3,69 Diskonteringsränta 31 december 4,05 3,86 Framtida årliga löneökningar 1 januari 2,13 2,35 Framtida årliga löneökningar 31 december 1,72 2,13 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 1 januari 1,72 1,57 Framtida årliga pensionsuppräkningar/inflation 31 december 1,60 1,72 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 1 januari 3,39 3,07 Framtida årliga förändringar av inkomstbelopp 31 december 3,33 3,39 Demografiska Berättigade anställdas val att utnyttja option till tidi- gare pensionsavgång 50,00 50,00 Framtida årlig personalomsättning 3,50 3,50 Förväntad återstående livslängd för 65‐årig man, år 23 22 Förväntad återstående livslängd för 65‐årig kvinna, år 25 24 Aktuariella antaganden för norsk pensionsplan, procent 2025 2024 Finansiella Diskonteringsränta 31 december 4,00 Framtida årliga löneökningar 31 december 4,00 Framtida årliga pensionsuppräkningar 31 december 2,70 Framtida årliga förändringar av folketrygdens grund- belopp (G) 31 december 3,75 Känslighetsanalys, pensionsförpliktelser 2025 2024 Finansiella Förändring av diskonteringsränta –25 bps 642 697 Förändring av löneökningsantagande +25 bps 201 226 Förändring av pensionsuppräkningar/inflation +25 bps 646 699 Förändring av inkomstbasbelopp –25 bps 89 100 Demografiska Samtliga berättigade anställda utnyttjar option till tidigare pensionsavgång maximalt 370 453 Förändring av personalomsättning –25 bps –6 –3 Förväntad återstående livslängd för nu 65‐årig man och kvinna +2 år 1 000 1 057 När resultatet för lämnade förmånsbestämda pensionsförpliktelser beräknas krävs att både finansiella och demografiska antaganden görs för framtida utveckling av faktorer som påverkar storleken av de framtida pensionsutbetal- ningarna. Diskonteringsräntan är den räntesats som används för att diskontera värdet av framtida utbetalningar. Räntan fastställs utifrån en marknadsränta för förstklassiga företagsobligationer som handlas på en fungerande marknad med återstående löptid och valuta som motsvarar pensionsförpliktelsernas egenska- per. För de svenska pensionsplanerna anser koncernen anser att svenska obliga- tioner som har hypotekslån som säkerheter utgör sådana obligationer varför dis- konteringsräntan baseras på prisnoteringar för dessa. Egna emissioner exkluderas. De avlästa prisnoteringarna justeras till relevant återstående löptid med hjälp av priser för ränteswappar. Den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen uppgick till cirka 17 år (17). En sänkning av dis- konteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle medföra en ökning av pen- sionsskulden med cirka 642 mkr (697) och en ökning av pensionskostnaden med 46 mkr (47). Framtida årliga löneökningar för svenska pensionsplaner speglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av både avtalsen- liga löneökningar och löneglidning. I och med att den förmånsbestämda pen- sionsplanen inte längre omfattar nyanställda utan enbart de som anställts före 2013 används ett åldersbaserat löneökningsantagande. Det innebär att ett unikt löneökningsantagande sätts för varje åldersgrupp av anställda. Inflationsanta- gandet för svenska pensionsplaner fastställs utifrån noterade priser för svenska nominella respektive reala statsobligationer. För längre löptider, där noterade priser saknas, antas inflationsantagandet gradvis anpassas till Riksbankens mål om 2 procentenheter. De slutliga förmånerna enligt BTP styrs utifrån inkomstbas- beloppet. Därför måste den framtida förändringen av inkomstbasbeloppet bedö- mas. Antagandet baseras på historiskt utfall. Även årlig pensionsuppräkning måste bedömas då uppräkning historiskt sett alltid har skett. Pensionsuppräk- ningen antas motsvara inflationsantagandet. BTP 2 innehåller en möjlighet för anställda födda 1966 och tidigare att fritt välja en något tidigare pensionsålder än normalt i utbyte mot en något lägre ersättningsnivå. Eftersom det är en fri valmöj- lighet för dessa anställda görs ett antagande för ett sådant framtida utfall. För- tida pensioneringar som är ett gemensamt beslut mellan arbetsgivare och anställd bedöms inte bland de aktuariella antagandena utan kostnadsförs när de inträffar. Antagandet om förmånstagarnas återstående livslängd uppdateras årli- gen. Aktuariella antaganden som används vid beräkning av de norska pensions- förpliktelserna överensstämmer med utfärdad vägledning från Norsk Regnskaps- Stiftelse (NRS) om pensionsantaganden. ===== SIDA 267 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 265 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K40 Försäkringsskulder Koncernen redovisar riskförsäkringar och egendomsförsäkringar enligt premiefördelningsmetoden, när avtalens löptid är högst 1 år. Den generella modellen omfattar i allt väsentligt traditionell livförsäkring. 2025 2024 Kassaflöden för åtaganden Avtalsenlig marginal Totalt Kassaflöden för åtaganden Avtalsenlig marginal Totalt Generell modell utan direkt resultatandel –2 474 2 422 –52 –2 230 2 330 100 Generell modell med direkt resultatandel 24 332 1 402 25 734 24 965 1 530 26 495 Premiefördelningsmetoden 1 529 1 529 1 665 1 665 Summa 23 387 3 824 27 211 24 400 3 860 28 260 2025 2024 Kassaflöden för åtaganden Avtalsenlig marginal Totalt Kassaflöden för åtaganden Avtalsenlig marginal Totalt Ingående balans 24 400 3 860 28 260 22 506 3 809 26 315 Nya avtal –364 372 8 –374 383 9 Förändringar avseende framtida tjänster –129 138 9 73 –60 13 Förändringar avseende tjänster under innevarande period –1 194 –404 –1 598 –833 –392 –1 226 Förändringar avseende tidigare tjänster –354 –354 –230 –230 Finansiella intäkter och kostnader från försäkringsavtal 577 27 604 2 541 26 2 567 Kassaflöden 741 741 569 569 Valutakursdifferenser –290 –169 –459 148 95 243 Utgående balans 23 387 3 824 27 211 24 400 3 860 28 260 Förväntad framtida intäktsredovisning av avtalsenlig marginal 2025 2024 <1 år 1–5 år >5 år Diskonte- ringseffekt Totalt <1 år 1–5 år >5 år Diskonte- ringseffekt Totalt Generell modell utan direkt resultatandel 277 843 1 651 –349 2 422 269 842 1 502 –282 2 330 Generell modell med direkt resultatandel 105 383 1 435 –522 1 402 112 413 1 500 –494 1 530 Totalt 382 1 226 3 087 –871 3 824 380 1 254 3 002 –777 3 860 ===== SIDA 268 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 266 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2025 2024 Återstående försäkringsskydd Inträffade skador Totalt Återstående försäkringsskydd Inträffade skador Totalt Exklusive förlust‐ komponenten Förlust‐ komponenten Exklusive förlust‐ komponenten Förlust‐ komponenten Ingående balans 26 457 43 1 756 28 257 24 790 26 1 500 26 315 Förväntade inträffade skador och andra kostnader för försäkringstjänster –457 –457 –425 –425 Förändring av riskjustering för icke‐ finansiell risk som upphört –132 –132 –87 –87 Avtalsenlig marginal –404 –404 –392 –392 Återvinning av kassaflöden från anskaffning av försäkringsavtal –33 –33 –30 –30 Tjänster under innevarande period, premiefördelningsmetoden –4 200 –4 200 –3 980 –3 980 Försäkringsintäkter –5 225 –5 225 –4 915 –4 915 Inträffade skador och skadehanterings- kostnader 2 581 2 581 2 732 2 732 Andra uppkomna kostnader för försäkringstjänster 1 021 1 021 932 932 Avskrivning av kassaflöden för anskaffning av försäkringsavtal 33 33 30 30 Förluster och återföring av förluster för förlustkontrakt 9 9 16 16 Justeringar för inträffade skador –354 –354 –230 –230 Försäkringskostnader 33 9 3 248 3 290 30 16 3 435 3 481 Investeringskomponenter –1 744 1 744 –1 809 1 809 Resultat från försäkringstjänster –6 936 9 4 992 –1 935 –6 694 16 5 244 –1 434 Pengars tidsvärde –71 16 –55 –100 23 –77 Effekter från låst avkastningskurva 13 13 14 14 Förändringar som avser underliggande poster 549 549 2 689 2 689 Andra förändringar som avser finansiell risk 122 –26 96 –45 –14 –60 Finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal 614 –10 604 2 558 9 2 567 Erhållna premier 5 804 5 804 5 671 5 671 Betalningar –68 –4 995 –5 063 –67 –5 036 –5 103 Kassaflöden 5 736 –4 995 741 5 605 –5 036 569 Valutakursdifferenser –331 –3 –122 –456 201 1 40 243 Utgående balans 25 540 50 1 621 27 211 26 460 43 1 756 28 260 2025 2024 Försäkringsskulder Finansiella tillgångar Resultat‐ räkning Försäkringsskulder Finansiella tillgångar Resultat‐ räkning Känslighetsanalys Kassaflöden för åtaganden Avtalsenlig marginal Totalt Bakom‐ liggande till försäkrings- avtal Försäk- ringsnetto Kassaflöden för åtaganden Avtalsenlig marginal Totalt Bakom‐ liggande till försäkrings- avtal Försäk- ringsnetto Försäkringsrisker Förändring av annullationer, +10% 149 –156 –6 6 157 –154 2 –2 Förändring av kostnader, +10% 127 –115 12 –12 120 –107 13 –13 Förändring av dödlighet, +5% 10 –12 –2 2 1 –2 –1 1 Finansiella risker Förändring av aktiepriser, –10% –1 095 –52 –1 147 –1 153 –5 –1 187 –62 –1 249 –1 255 –6 Förändring av marknadsräntor, +100 bps –370 23 –346 –508 –162 –399 41 –357 –519 –162 varav tidsbegränsad livförsäkring 184 184 –184 184 184 –184 Förändring av marknadsräntor, –100 bps 409 –59 350 529 179 470 –105 365 540 175 varav tidsbegränsad livförsäkring –209 –209 209 –208 –208 208 ===== SIDA 269 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 267 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K41 Övriga skulder och avsättningar 2025 2024 1/1/2024 Fondlikvidskulder 3 687 1 724 2 493 Leasingskulder 3 852 3 177 3 676 Övriga skulder 21 230 23 175 23 817 Reserveringar för finansiella garantier och lånelöften 659 1 007 1 097 Summa finansiella skulder 29 428 29 083 31 084 Övriga avsättningar 90 87 78 Summa 29 518 29 170 31 162 Redovisade leasingskulder återspeglar nuvärdet av framtida kassaflöden i lea- singavtal där koncernen är leasetagare. Leasingskuldernas framtida kassaflöden löptidsfördelas i not K3 avsnitt 3.2.6. I not K3 avsnitt 3.2.8 redovisas förändringen av leasingskulderna. Information om korresponderande nyttjanderätter redovi- sas i not K31 Materiella tillgångar. Framtida kassaflöden relaterat till möjliga förlängningar och uppsägningar av leasingavtal som inte återspeglas i värderingen av leasingskulderna uppgick till 3 518 mkr (4 286). Framtida kassaflöden för leasingavtal som ännu inte har påbörjats men som koncernen är förpliktad till uppgick till 2 506 mkr (3 820). Kostnader avseende korttidsleasingavtal, leasingavtal för vilka den underlig- gande tillgången är av lågt värde samt variabla leasingavgifter redovisas i not K14 Övriga allmänna administrationskostnader. K43 Efterställda skulder 2025 2024 1/1/2024 Förlagslån 23 231 19 030 18 356 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 15 190 17 580 14 485 Summa 38 422 36 609 32 841 Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2018 2028 2028‐03‐28 JPY 5 000 289 0,90% 2022 2027 2027‐06‐16 JPY 7 000 407 1,45% 2022 2027 2027‐08‐23 EUR 750 8 123 3,63% 2022 2027 2027‐11‐15 GBP 400 5 049 7,27% 2023 2028 2028‐05‐25 JPY 10 000 576 2,00% 2023 2028 2028‐06‐09 SEK 1 500 1 575 5,79% 2023 2028 2028‐06‐09 SEK 1 250 1 248 6,78% 2023 2028 2028‐06‐09 NOK 600 550 7,37% 2025 2030 2030‐08‐19 EUR 500 5 414 3,50% Summa 23 231 Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens pri- märkapitalrelation understiger 8,0 procent. Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupongränta, % 2021 Evigt 2029‐03‐17 1 USD 500 4 286 4,00% 2023 Evigt 2028‐03‐172 USD 500 4 720 7,63% 2024 Evigt 2030‐03‐173 USD 650 6 184 7,75% Summa 15 190 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor. 3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,36 USD omräknat till svenska kronor. K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 1/1/2024 Upplupna kostnader 3 595 3 375 3 409 Avtalsskulder IT 1 501 1 418 1 209 Övriga avtalsskulder 1 058 991 746 Summa 6 154 5 783 5 364 ===== SIDA 270 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 268 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K44 Eget kapital Nedan visas koncernens eget kapital uppdelat enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Uppdelning samt förändring av koncernens eget kapital enligt IFRS Redovisningsstandarder framgår av rapporten Förändring i eget kapital, koncernen. 2025 2024 1/1/2024 Bundet eget kapital Aktiekapital, stamaktier 24 904 24 904 24 904 Reservfond 10 678 10 805 10 315 Kapitalandelsfond 4 768 6 613 5 989 Fond för utvecklingsutgifter 5 780 4 950 4 881 Övriga fonder 30 738 25 589 21597 Summa 76 868 72 860 67 686 Fritt eget kapital Valutaomräkning av utlandsverksamheter 2 819 4 423 3 633 Kassaflödessäkringar 1 7 7 Valutabasisspreadar –18 –50 –22 Överkursfond 13 206 13 206 13 206 Balanserad vinst 132 925 128 426 114 249 Summa 148 934 146 013 131 073 Minoritetskapital 25 28 30 Summa eget kapital 225 826 218 901 198 790 Stamaktier Antal 2025 2024 1/1/2024 Beslutade, emitterade och fullt betalda 1 132 005 722 1 132 005 722 1 132 005 722 Egna aktier –7 780 212 –6 686 779 –7 209 322 Utestående 1 124 225 510 1 125 318 943 1 124 796 400 Ingående balans 1 125 318 943 1 124 796 400 1 123 070 804 Återköp egna aktier –2 300 000 Överlåtna aktier till anställda avseende aktierelaterade ersättningar 1 206 567 522 543 1 725 596 Utgående balans 1 124 225 510 1 125 318 943 1 124 796 400 Kvotvärde per aktie är 22 kronor. Stamaktier berättigar till vardera en röst och vinstutdelning. Egna innehav ger inte rätt till vinstutdelning. Sammanlagd ersättning som betalts och erhållits för egna aktier uppgick till –3 923 (–3 348). ===== SIDA 271 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 269 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K45 Värderingskategorier för finansiella instrument Nedan redovisas redovisat värde samt verkligt värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder enligt värderingskategori. För information om fastställande av verkligt värde för finansiella instrument, se not K46. 2025 Verkligt värde via resultatet Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings‐ instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 263 628 263 628 263 628 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 99 984 26 410 34 659 61 069 161 053 161 055 Utlåning till kreditinstitut K22 20 362 11 653 11 653 32 015 32 015 Utlåning till allmänheten1 K23 1 882 085 106 711 228 106 939 1 989 024 1 989 993 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K29 –597 –597 ‐597 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 37 490 22 954 60 444 60 444 60 444 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 430 867 430 867 430 867 430 867 Aktier och andelar K26 18 769 27 287 46 056 46 056 46 056 Derivat K28 16 157 16 157 1 125 17 283 17 283 Övriga finansiella tillgångar K32, K33 16 051 16 051 16 051 Summa 2 281 513 217 191 515 994 733 185 1 125 3 015 824 3 016 795 Verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Verkligt värde‐ optionen Summa Säkringsin- strument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut K34 46 251 8 293 8 293 54 544 54 544 In‐ och upplåning från allmänheten K35 1 300 256 2 915 2 915 1 303 172 1 303 116 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K29 238 238 238 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 431 894 431 894 431 894 431 894 Emitterade värdepapper2 K37 733 647 1 118 118 733 765 736 257 Korta positioner värdepapper K38 36 038 36 038 36 038 36 038 Derivat K28 28 692 28 692 840 29 531 29 531 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 135 814 138 288 Efterställda skulder K43 38 422 38 422 39 733 Övriga finansiella skulder K41, K42 32 958 32 958 32 958 Summa 2 287 586 75 939 432 012 507 951 840 2 796 377 2 802 598 1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen, uppgick till 108 mkr. ===== SIDA 272 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 270 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2024 Verkligt värde via resultatet Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings‐ instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 325 604 325 604 325 604 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 139 942 36 353 5 910 42 263 182 205 182 207 Utlåning till kreditinstitut K23 23 520 10 547 10 547 34 068 34 068 Utlåning till allmänheten1 K24 1 799 783 82 033 428 82 461 1 882 244 1 882 811 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –2 723 –2 723 –2 723 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 33 713 24 077 57 790 57 790 57 790 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 394 883 394 883 394 883 394 883 Aktier och andelar K27 17 946 27 493 45 438 45 438 45 438 Derivat K29 35 545 35 545 2 050 37 595 37 595 Övriga finansiella tillgångar K33, K34 8 559 8 559 8 559 Summa 2 294 685 216 136 452 792 668 928 2 050 2 965 663 2 966 232 Verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Verkligt värde‐ optionen Summa Säkrings‐ instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut K35 47 915 16 585 16 585 64 500 64 500 In‐ och upplåning från allmänheten K36 1 284 692 3 917 3 917 1 288 609 1 288 474 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 549 549 549 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 395 800 395 800 395 800 395 800 Emitterade värdepapper2 K38 757 944 129 126 255 758 199 756 051 Korta positioner värdepapper K39 16 458 16 458 16 458 16 458 Derivat K29 34 633 34 633 641 35 274 35 274 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 120 624 Efterställda skulder K44 36 609 36 609 36 244 Övriga finansiella skulder K42, K43 32 431 32 431 32 431 Summa 2 281 344 71 721 395 926 467 648 641 2 749 633 2 746 405 1) Finansiella leasingavtal, där koncernen är leasegivare, ingår i värderingskategorin upplupet anskaffningsvärde då de omfattas av reserveringar för förväntade kreditförluster. 2) Nominellt belopp av emitterade värdepapper identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen, uppgick till 115 mkr. ===== SIDA 273 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 271 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K46 Verkligt värde för finansiella instrument Fastställande av verkligt värde för finansiella instrument När koncernen fastställer verkliga värden för finansiella instrument används olika metoder beroende på graden av observerbarhet av marknadsdata i värderingen samt aktiviteten på marknaden. En aktiv marknad anses vara antingen en regle- rad eller tillförlitlig handelsplats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning av aktiviteten genom att ana- lysera faktorer såsom skillnader i köp‐ och säljkurser. Metoderna är uppdelade på tre olika nivåer: • Nivå 1: Ojusterat noterat pris på en aktiv marknad • Nivå 2: Justerat noterat pris eller värderingsmodell med värderingsparametrar härledda från en aktiv marknad • Nivå 3: Värderingsmodell där de betydande värderingsparametrarna är icke observerbara och därav baseras på interna antaganden För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund för att fastställa verkligt värde. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/ sälj justering för att nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp‐ och säljkurs. För ut‐ och inlåning med rörlig ränta, vilka redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde, anses redovisat värde överensstämma med verkligt värde. I de fall det saknas en aktiv marknad bestäms verkligt värde med hjälp av eta- blerade värderingsmetoder och modeller. I dessa fall kan antaganden som inte direkt kan härledas till en marknad tillämpas. Dessa antaganden baseras då erfa- renhet och kunskap kring värdering på de finansiella marknaderna. Målet är dock att alltid maximera användningen av data från en aktiv marknad. Samtliga värderingsmetoder och modeller valideras kontinuerligt av den obe- roende riskkontrollenheten. I de fall som det anses nödvändigt görs relevanta jus- teringar för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värdejusteringar. Detta görs för att på ett korrekt sätt återspegla de parametrar som finns i de finansiella instrumenten och som ska återspeglas i dess värdering. Exempelvis för OTC‐deri- vat sker verkligt värde justering utifrån den aktuella motpartsrisken, CVA och DVA. CVA och DVA beräknas utifrån simulerade exponeringar som kalibrerats med marknadsimplicita parametrar. Koncernen har en fortlöpande process där finansiella instrument som indike- rar hög nivå av egna uppskattningar eller låg nivå av observerbar marknadsdata fångas upp. I de fall de interna antagandena har en betydande påverkan på det verkliga värdet rapporteras det finansiella instrumentet i nivå 3. Processen inklu- derar även en analys och bedömning, utifrån kvalitet på värderingsdata, samt om någon typ av finansiella instrument ska överföras mellan de olika nivåerna. Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Efterföljande tabeller redovisar verkligt värde fördelat på de olika värderingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. 2025 2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 51 873 9 196 61 069 38 963 3 300 42 263 Utlåning till kreditinstitut 11 653 11 653 10 547 10 547 Utlåning till allmänheten 106 927 12 106 939 82 432 29 82 461 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 49 268 11 176 60 444 48 470 9 321 57 790 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 430 867 430 867 394 883 394 883 Aktier och andelar 45 584 8 464 46 056 44 462 7 969 45 438 Derivat 121 17 162 17 283 150 37 444 37 595 Summa 577 713 156 121 476 734 310 526 928 143 051 998 670 978 Skulder Skulder till kreditinstitut 8 293 8 293 16 585 16 585 In‐ och upplåning från allmänheten 2 915 2 915 3 917 3 917 Emitterade värdepapper 118 118 255 255 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 431 894 431 894 395 800 395 800 Derivat 126 29 405 29 531 169 35 105 35 274 Korta positioner värdepapper 35 900 138 36 038 16 015 443 16 458 Summa 36 026 472 764 508 791 16 184 452 104 468 288 Nivå 1 innehåller i huvudsak aktier, fondandelar, obligationer, statsskuldsväxlar, certifikat, egna emitterade värdepapper och standardiserade derivat där det note- rade priset på en aktiv marknad använts vid värderingen. Nivå 2 innehåller i huvudsak OTC derivat, mindre likvida obligationer, egna emitterade värdepapper, inlåning och investeringsavtal i försäkringsverksam- heten. Aktiederivat samt alla finansiella instrument som innehåller optionalitet värderas genom att använda optionsmodeller kalibrerade med parametrar som har observerats på marknaden. Övriga ränte‐, valuta ‐ och kreditderivat samt rän- tebärande finansiella instrument värderas genom att diskontera kassaflöden med hjälp av marknadsbaserade kurvor. Verkligt värde på investeringsavtal i försäk- ringsverksamheten bestäms av det verkliga värdet på de underliggande tillgång- arna (det vill säga det belopp som ska betalas vid flytt av investeringsavtalet). Nivå 3 innehåller i huvudsak onoterade aktier, där priset icke är observerbart och känsligheten i värderingen mot den icke observerbara parametern är linjär. För att estimera det icke observerbara priset används olika metoder beroende på typ av tillgänglig data. Den primära metoden är baserad på genomförda transak- tioner eller priser för liknande noterade aktier. Övrig input till dessa metoder är framförallt tillgängliga priser, proxypriser, marknadsindikatorer samt företagsin- formation. Då värderingsmodeller används för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 3 anses det transaktionspris som erlagts eller erhållits vara bästa bedömning av verkligt värde vid första redovisningstillfället. Då det skulle kunna uppkomma en skillnad mellan transaktionspriset och verkligt värde beräk- nat med hjälp av värderingsmodellen, så kallade dag ett resultat, kalibrerar kon- cernen sina värderingsmodeller för att undvika skillnader. Per årsskiftet fanns inga operiodiserade skillnader i balansräkningen. Överföringar mellan nivåerna sker till verkligt värde per balansdagen. Under åren 2025 och 2024 har det inte förekommit några materiella överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. ===== SIDA 274 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 272 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Förändringar inom nivå 3 2025 2024 Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Aktier och andelar Lån Fondandelar där kunden bär placeringsrisken Summa Skulder där kunden bär placerings‐ risken Aktier och andelar Lån Fondandelar där kunden bär placeringsrisken Summa Skulder där kunden bär placerings‐ risken Ingående balans 969 29 0 998 0 1 173 37 0 1 210 0 Köp 10 10 57 10 67 Försäljning av tillgångar/erhållna utdelningar –223 –223 –129 –129 Konvertering Visa Inc. A‐aktier –224 –224 –338 –338 Konvertering till aktier Återbetalning –9 –9 19 129 Realiserade vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella poster –10 –10 –19 69 129 198 –129 Orealiserade vinster eller förlus- ter i Nettoresultat finansiella poster 17 –8 9 6 –18 –12 Valutakursförändringar –75 –75 3 3 Utgående balans 464 12 0 476 0 969 29 0 998 0 Nivå 3 tillgångar utgörs främst av strategiska onoterade aktieinnehav. Bland dessa finns aktier i Visa Inc. C som är föremål för försäljningsrestriktioner till juni 2028, vilka också under vissa förutsättningar kan behöva återlämnas. Då likvida noteringar saknas för dessa aktier har dess aktiepris fastställts med betydande inslag av Swedbanks egna interna antaganden. Under tredje kvartalet gjordes en konvertering av Visa Inc. C aktier till A‐aktier. Redovisat värde för aktierna i Visa Inc.C uppgick per 31 december 2025 till 127 mkr (344). Under året såldes aktier i Kepler Cheuvreux för 223 mkr. Finansiella instrument överförs till eller från nivå 3 beroende på om betydelsen av ej observerbara indata har ändrat signifikans i värderingen. I koncernens försäkringsverksamhet innehas fondandelar som kunder valt att investera sitt försäkringssparande i. Innehaven redovisas i balansräkningen som finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken och värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 1, då andelarna handlas på en aktiv marknad. Koncernens skuld till försäkringsspararna redovisas som finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken eftersom kunderna bär tillgångarnas hela mark- nadsvärdeförändring. Skulderna värderas normalt till verkligt värde enligt nivå 2, och då baserat på tillgångarnas värde. Under första kvartalet 2022 stängdes handeln helt eller delvis i fonder inrik- tade mot Ryssland och Östeuropa. Kvarvarande fondandelsinnehav, vilka enbart avser Rysslandsfonden, och relaterade skulder till försäkringsspararna, har vär- derats till verkligt värde enligt nivå 3 och åsatts värdet 0. Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabell fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. 2025 2024 Verkligt värde Verkligt värde Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Totalt Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 99 984 19 99 966 99 985 139 942 30 139 914 139 945 Utlåning till kreditinstitut 20 362 20 360 20 360 23 520 23 520 23 520 Utlåning till allmänheten inklusive värdeförändring från ränte- säkrade tillgångar i portföljsäkringar 1 881 488 1 882 457 1 882 457 1 797 060 1 797 627 1 797 627 Summa 2 001 834 19 2 002 784 2 002 803 1 960 523 30 1 961 062 1 961 092 Skulder Skulder till kreditinstitut 46 251 46 251 46 251 47 915 47 915 47 915 In‐ och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 1 300 495 1 300 438 1 300 438 1 285 241 1 285 106 1 285 106 Emitterade värdepapper 733 647 223 790 512 349 736 139 759 944 200 668 555 128 755 795 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 138 288 138 288 121 204 120 624 120 624 Efterställda skulder 38 422 39 733 39 733 36 609 36 244 36 244 Summa 2 254 628 223 790 2 037 059 2 260 848 2 248 914 200 668 2 045 018 2 245 687 ===== SIDA 275 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 273 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Nedan redovisas finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen i enlig- het med IAS 32 och de som omfattas av rättsligt bindande ramavtal avseende nettning eller liknande avtal som inte har kvalificerats för kvittning. De finansiella instrumenten avser derivat, återköpsavtal och omvända återköpsavtal, värdepap- persinlåning och värdepappersutlåning. Säkerheter avser finansiella instrument eller kontanter som erhållits eller lämnats för transaktioner som omfattas av rättsligt bindande avtal om nettning eller liknande avtal, vilka tillåter nettning av förpliktelser emot motparter vid fallissemang. Säkerheternas värde är begrän- sade till det redovisade värdet på de underliggande instrumenten och därför är säkerheternas övervärden inte inkluderade. Belopp som inte kvittats i balansräk- ningen presenteras som en reducering av det redovisade värdet för finansiella till- gångar och skulder för att upplysa om tillgångens och skuldens nettoexponering. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut. 2025 2024 Tillgångar Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värde‐ papper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värde‐ papper Summa Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 568 450 149 701 718 152 739 172 145 618 6 884 796 Kvittade belopp –551 478 ‐46 737 –598 215 –702 017 –67 196 –769 213 Redovisat värde i balansräkningen 16 972 102 964 119 937 37 154 78 422 6 115 582 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 9 664 29 9 692 16 207 808 17 015 Finansiella instrument, säkerheter 321 102 823 103 144 4 479 77 418 81 897 Kontanter, säkerheter 3 642 3 642 13 322 61 6 13 389 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 13 626 102 852 116 478 34 007 78 287 6 112 300 Nettobelopp 3 346 112 3 458 3 147 135 3 282 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 16 972 102 964 119 937 37 154 78 422 6 115 582 Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 310 310 441 441 Redovisat värde i balansräkningen 17 283 102 964 120 247 37 595 78 422 6 116 023 2025 2024 Skulder Derivat Återköpsavtal Utlånade värde‐ papper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värde‐ papper Summa Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal Bruttobelopp 581 209 52 771 11 633 991 738 140 72 085 4 810 229 Kvittade belopp –551 979 ‐46 737 –598 716 –703 167 –67 196 –770 363 Redovisat värde i balansräkningen 29 231 6 034 11 35 276 34 974 4 889 4 39 867 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettingsavtal 9 664 29 9 692 16 207 808 17 015 Finansiella instrument, säkerheter 1 298 5 973 7 271 3 442 3 964 7 406 Kontanter, säkerheter 13 217 3 11 13 231 11 201 68 4 11 273 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 24 178 6 005 11 30 194 30 850 4 840 4 35 694 Nettobelopp 5 052 29 5 082 4 124 49 4 172 Finansiella skulder som är föremål för kvittning eller nettningsavtal 29 231 6 034 11 35 276 34 974 4 889 4 39 867 Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning eller nettningsavtal 301 301 300 300 Redovisat värde i balansräkningen 29 531 6 034 11 35 576 35 274 4 889 4 40 167 ===== SIDA 276 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 274 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2025 2024 Periodiserade uppläggningsavgifter –427 –464 Orealiserade värdeförändringar/ valutakursförändringar –774 –7 089 Ej utdelad kapitalandel intresseföretag –783 –773 Av‐ och nedskrivningar på materiella tillgångar inklu- sive återtagna leasingobjekt 1 383 1 313 Av‐ och nedskrivningar på goodwill och övriga imma- teriella anläggningstillgångar 842 1 647 Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 52 14 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader –452 –219 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 409 387 Aktierelaterad ersättning 438 410 Övrigt –1 818 815 Summa –1 130 –3 959 K51 Ställda säkerheter, eventual- förpliktelser och åtaganden Ställda säkerheter För egna skulder ställda 2025 2024 1/1/2024 Statspapper och obligationer hos Riksbanken 54 997 79 994 79 998 Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker 4 420 8 405 8 417 Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 1 726 1 512 1 477 Statspapper och obligationer för inlå- ning från allmänheten, återköpsavtal 24 093 21 109 20 626 Lånefordringar till förmån för säker- ställda obligationer1 425 131 374 936 381 369 För försäkringstagares räkning register- förda tillgångar 449 714 411 120 335 375 Kontanter 14 871 13 711 41 245 Summa 974 951 910 787 868 507 1) Säkerhetsmassan anges som låntagarens nominella kapitalskuld inklusive upplupen ränta och avser de lånefordringar av den totala tillgängliga säkerhetsmassan som utnytt- jas vid var tidpunkt. Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i koncernen till 863 943 mkr (780 168). Övriga ställda säkerheter 2025 2024 1/1/2024 Aktier 11 4 3 Statspapper och obligationer pantsatta för övriga åtaganden 12 322 11 794 11 975 Kontanter 529 446 6 275 Summa 12 863 12 244 18 253 Företag i koncernen ställer säkerheter och pantsätter regelmässigt finansiella till- gångar som säkerhet för sina skyldigheter gentemot centralbanker, börser, cen- trala värdepappersförvarare, clearingorganisationer och andra institutioner med liknande eller närliggande funktioner samt gentemot försäkringssparare. Trans- aktionerna kan vara gjorda av ett eller flera av företagen i koncernen beroende på vilken verksamhet som bedrivs i respektive företag. Dessa finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Företag i koncernen deltar i arrangemang som inte är pantsättningar men där finansiella tillgångar används i liknande syfte. K50 Utbetald och föreslagen utdelning 2025 2024 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning, april 21,70 24 392 15,15 17 048 Föreslagen utdelning till årsstämma 29,80 33 487 21,70 24 396 Styrelsen föreslår att en utdelning med 29,80 kr (21,70) per stamaktie, inklusive extrautdelning med 9,35 kr, ges 2026 för räkenskapsåret 2025, vilket motsvarar 33 487 mkr (24 396). För mer information, se moderbolaget not M44. K49 Kassaflödesanalys, händelser under året Kassaflödesanalysen visar in‐ och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverk- samheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från resultat före skatt. Juste- ring görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassaflöde. För- ändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut‐ och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till investerings‐ eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 92 683 mkr (118 592) samt ränteut- betalningar med 48 410 mkr (69 575). Kapitaliserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av rörelser samt andra anläggningstillgångar, såsom rörelsefastigheter och inventarier samt strategiska finansiella tillgångar. Med strategiska finansiella tillgångar avses strategiska aktieinnehav i andra företag än dotter‐, intresseföretag och joint ventures. 2025 Under året förvärvades samtliga aktier i Stabelo Group AB för 349 mkr, dessutom förvärvades samtliga resterande aktier i Entercard Group AB för 2 756 mkr, aktier i SB1 Markets AS för 334 mkr, ägarandelen uppgår till 20 procent. Dessutom för- värvades ytterligare aktier i Sparbanken Sjuhärad AB för 17 mkr, ägarandelen uppgår därefter till 47,9 procent. Under året lämnades tillskott till joint ventures Finansinfrastruktur i Sverige AB (f.d. P27 Nordic Payments Platform AB (P27)) och Svenska efakturabolaget AB om 135 mkr respektive 4 mkr. Dessutom förvär- vades ytterligare aktier i Finansinfrastruktur i Sverige AB (f.d. P27) för 27 mkr. Ägarandelen uppgår därefter till 22,5 procent. Under året avyttrades innehavet i intresseföretaget BGC Holding AB. Swedbank erhöll en kontant försäljningslikvid om 151 mkr. 2024 Under 2024 förvärvades samtliga aktier i det estniska företaget Paywerk AS för 49 mkr. Tillskott lämnades till intresseföretagen Getswish AB, Finansiell ID‐ teknik BID AB och Svenska efakturabolaget AB om 90 mkr, 62 mkr respektive 16 mkr. Dessutom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Pay- ments Platform AB för 23 mkr. Ägarandelen uppgick därefter till 20,83 procent. Likvida medel Likvida medel i kassaflödesanalysen består av kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, då centralbankerna är hemmahörande i ett land där Swedbank har banklicens. Med tillgodohavande avses medel som är tillgängliga när som helst. Det innebär att samtliga likvida medel är användbara omgående. Koncernens likviditetsreserv samt koncernens riskhantering av likviditetsris- ker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2. ===== SIDA 277 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 275 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Även sådana finansiella tillgångar redovisas som ställda säkerheter. Exempel på ställda säkerheter är då finansiella tillgångar av visst värde överlåts till motparter i derivat för att väga upp dessa motparters kreditrisk på koncernen. Ett annat exempel är överlåtelser av finansiella tillgångar med åtagande från koncernen att köpa tillbaka dessa, så kallade återköpsavtal. Ytterligare ett exempel är att vissa typer av lånefordringar kan ingå i den så kallade säkerhetsmassan för säker- ställda obligationer och därmed ge förmånsrätt i tillgångarna för de investerare som innehar sådana obligationer. De pantsättningar och andra arrangemang som har nämnts ovan medför att de aktuella finansiella tillgångarnas värde inte kan utnyttjas helt fritt så länge pantsättningen eller arrangemanget varar. Trans- aktionerna görs på marknadsmässiga villkor. Eventualförpliktelser Nominella belopp 2025 2024 1/1/2024 Kreditgarantier 3 789 4 206 1 238 Övriga fullgörandegarantier 30 303 33 182 38 147 Accepterade och endosserade växlar 216 2 893 1 781 Beviljade ej disponerade remburser 3 229 3 756 2 669 Övriga eventualförpliktelser 72 89 77 Summa 37 609 44 126 43 911 Åtaganden Nominella belopp 2025 2024 1/1/2024 Beviljade ej utnyttjade krediter 220 421 210 575 192 919 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 57 291 55 435 56 503 Beviljade ej utnyttjade kreditkortslimiter 40 182 Summa 317 894 266 011 249 422 Reservering för förväntade kreditförlus- ter för eventualförpliktelser och åtaganden –659 –1 007 –1 097 AML utredningar I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse- ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotterban- kerna i Estland, Lettland och Litauen. I samband med detta beslutade finansin- spektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar vilka formellt inleddes den 1 april 2019. I november 2019 överlämnade den estniska Finansin- spektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att gran- ska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swedbank AS i Estland. De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars 2020. Deras slutsats var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka penningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektio- nen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finansin- spektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrapport avseende arbetet mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärdspla- nen och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar. I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss- tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Åklagarmyndig- heten i Estland lade ner utredningen i februari 2024. Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens respons på detta. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. I sep- tember 2025 meddelade Securities and Exchange Commission (SEC) att de avslutade sin utredning, gällande historiska offentliggöranden av information, utan åtgärd. Swedbank fick i januari 2026 information om att det amerikanska justitiedepartementet Department of Justice (DoJ) avslutat sin utredning utan åtgärd. En utredning utförs fortfarande av Department of Financial Services i New York. Swedbank kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av eventuella finansiella konsekvenser eller när denna utredning kommer att slutföras. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av potentiella finansiella kon- sekvenser, som skulle kunna bli materiella. Krav från Pensionsmyndigheten Den 20 december 2024 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank om 2 790 mkr. Stämningen gäller Swedbanks roll som förvaringsinstitut under perioden 2012–2015 för fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensionsmyndighetens stämning. K52 Överförda finansiella tillgångar Koncernen överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter- köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa transak- tioner kvarstår tillgången i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid över- förandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovisas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värde- ringskatgorin verkligt värde via resultatet. Tillhörande skulder till värdepappers- lån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redovisas i vär- deringskategorin verkligt värde. Utöver det som anges i tabellen för värdepapperslån erhålls säkerheter i form av andra värdepapper som täcker skill- naden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skul- dens verkliga värde.Koncernen hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balansräkningen. Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2025 Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Aktier 11 11 11 11 Räntebärande värdepapper 25 818 25 818 25 746 25 746 Summa 25 829 25 818 11 25 757 25 746 11 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2024 Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Redovisat värde varav återköps- avtal varav värde- papperslån Aktier 4 4 4 4 Räntebärande värdepapper 22 621 22 621 22 749 22 749 Summa 22 625 22 621 4 22 752 22 749 4 ===== SIDA 278 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 276 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K53 Rörelseförvärv Rörelseförvärv 2025 Den 1 december 2025 förvärvade Swedbank samtliga återstående aktier i det tidigare joint venture företaget Entercard Group AB för en kontant köpeskilling om 2 756 mkr. Förvärvet grundar sig främst på möjligheten att erbjuda ett mer integrerat kunderbjudande, vilket stärker den övergripande upplevelsen för Swed- banks befintliga kunder samt skapar möjligheter för ökad korsförsäljning. Redo- visad goodwill avspeglar förväntade synergieffekter. Likvida medel i det förvär- vade företaget uppgick till 0 mkr. Förvärvsrelaterade utgifter som uppgick till totalt 3 mkr har redovisats som Övriga allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Från förvärvstidpunkten bidrog Entercard med 215 mkr i intäkter och med –265 mkr till periodens resultat efter skatt. Om företaget hade förvärvats i början av räkenskapsåret 2025 så skulle företaget ha bidragit med cirka 2 895 mkr i intäkter för 2025 samt med cirka 374 mkr till periodens resultat efter skatt. Entercard Group AB Redovisat värde i koncer- nen per förvärvstidpunk- ten 1 dec 2025 Utlåning till kreditinstitut 2 839 Utlåning till allmänheten 27 613 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 055 Immateriella anläggningstillgångar 452 Materiella tillgångar 139 Uppskjutna skattefordringar 271 Övriga tillgångar 240 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 87 Summa tillgångar 33 698 Skulder till kreditinstitut 28 427 Aktuella skatteskulder –16 Uppskjutna skatteskulder –3 Övriga skulder och avsättningar 551 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 173 Summa skulder 29 132 Identifierbara nettotillgångar 4 566 Överförd ersättning, kontant 2 756 Tidigare innehavd andel, redovisat värde 2 832 Tidigare innehavd andel, omvärdering –77 Summa verkligt värde 5 511 Goodwill 945 Förvärvade lån till allmänheten, verkligt värde 27 613 Förvärvade lån till allmänheten, kontraktsenliga belopp 32 595 Förvärvade lån till allmänheten, bästa uppskattning av kontraktsenliga betalningar som inte förväntas erhållas 4 982 Den 3 november 2025 förvärvade Swedbank samtliga aktier i Stabelo Group AB för en kontant köpeskilling om 349 mkr. Stabelo Group AB äger dotterföretagen Stabelo AB, Stabelo Asset Management AB, Stabelo Fund 1 och Stabelo Fund 2. Förvärvet grundar sig främst på tillgång till ett kompletterande varumärke och nya kanaler för bolån, i syfte att hjälpa Swedbank att nå fler kunder på bolåne- marknaden. Redovisad goodwill avspeglar förväntade synergieffekter. I det fall det finansiella utfallet av den förvärvade verksamheten under perioden 2026– 2028 överstiger vissa resultatnivåer, såsom räntabilitet, utgår en tilläggsköpeskil- ling. Vid förvärvstidpunkten redovisades den till 16 mkr, vilket motsvarade det sannolikhetsviktade genomsnittliga värdet av att företaget uppnår relevanta resultatnivåer. Avsikten med tilläggsköpeskillingen är att fördela eventuell över- avkastning med säljaren. Beloppet redovisas som Övriga skulder och avsätt- ningar. Likvida medel i det förvärvade bolaget uppgick till 0 mkr. Förvärvsrelate- rade utgifter som uppgick till totalt 17 mkr har redovisats som Övriga allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Från förvärvstidpunkten bidrog Stabelo med 11 mkr i intäkter och med –8 mkr till periodens resultat efter skatt. Om företaget hade förvärvats i början av räken- skapsåret 2025 så skulle företaget ha bidragit med cirka 26 mkr i intäkter för 2025 samt med cirka –58 mkr till periodens resultat efter skatt. Stabelo Group AB Redovisat värde i koncer- nen per förvärvstidpunk- ten 3 nov 2025 Utlåning till kreditinstitut 2 298 Utlåning till allmänheten 16 687 Immateriella anläggningstillgångar 115 Materiella tillgångar 5 Aktuella skattefordringar 1 Uppskjutna skattefordringar 82 Övriga tillgångar 2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 Summa tillgångar 19 190 In‐ och upplåning från allmänheten 18 933 Uppskjutna skatteskulder 9 Övriga skulder och avsättningar 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 Summa skulder 18 976 Identifierbara nettotillgångar 215 Överförd ersättning, kontant 349 Goodwill 134 Förvärvade lån till allmänheten, verkligt värde 16 687 Förvärvade lån till allmänheten, kontraktsenliga belopp 16 687 Rörelseförvärv 2024 Paywerk AS Redovisat värde i koncernen per för- värvstidpunkten 23 jul 2024 Immateriella tillgångar 49 Övriga tillgångar 2 Summa tillgångar 51 Uppskjutna skatteskulder 7 Övriga skulder och avsättningar 2 Summa skulder 9 Identifierbara nettotillgångar 42 Överförd ersättning, kontant 49 Goodwill 7 Den 23 juli 2024 förvärvade Swedbank samtliga aktier i det estniska företaget Paywerk AS för en kontant köpeskilling om 49 mkr. Förvärvet grundar sig till stor del på den Buy Now Pay Later (BNPL) och handlarplatform som Paywerk erbjuder. Likvida medel i det förvärvade företaget uppgick till 0 mkr. Förvärvsrela- terade utgifter som uppgick till totalt 4 mkr har redovisats som Övriga allmänna administrationskostnader i resultaträkningen 2023 och 2024. Från förvärvstidpunkten bidrog Paywerk med 1 mkr i intäkter och med –4 mkr till periodens resultat efter skatt. Om företaget hade förvärvats i början av räken- skapsåret 2024 så skulle företaget bidragit med cirka 4 mkr i intäkter för 2024 samt med cirka –6 mkr till periodens resultat efter skatt. ===== SIDA 279 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 277 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K54 Närstående och andra betydande relationer Intresseföretag och joint ventures Andra närstående Tillgångar 2025 2024 2025 2024 Utlåning till kreditinstitut 95 15 693 Utlåning till allmänheten 4 14 Derivat 12 2 Övriga tillgångar 6 Summa 110 15 715 Skulder Skulder till kreditinstitut 2 130 3 148 In‐ och upplåning från allmänheten 3 1 672 796 Derivat 9 21 Övriga skulder 59 45 Summa 2 202 3 216 672 796 Derivat, nominellt belopp 897 845 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 500 763 Räntekostnader 34 56 Erhållna utdelningar 153 186 Provisionsintäkter 583 665 Provisionskostnader 448 680 Nettoresultat finansiella poster –1 10 Övriga intäkter 922 1 002 Övriga allmänna administrations- kostnader 106 129 Intresseföretag och joint ventures Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures framgår av not K27. Under året har koncernen lämnat kapitaltillskott till intresseföretag och joint ventures med 139 mkr (168). Erhållna utdelningar från intresseföretag och joint ventures uppgick till 153 mkr (186). Intresseföretagen har vid årsskiftet ställt ut garantier med 876 mkr (577) till förmån för Swedbank. Koncernens förvärv av tjänster från intresseföretag och joint ventures som inte är kreditinstitut utgörs främst av betalningsförmedling och kontanthantering. De fem delägda bankerna som är intresseföretag säljer produkter som tillhan- dahålls av koncernen och erhåller provision för hantering av produkterna. Samar- betet mellan de delägda bankerna och Swedbank grundar sig på det samarbets- avtal som beskrivs i stycket Andra betydande relationer. Koncernens innehav i Entercard var ett joint venture fram till och med november 2025. Därefter är Entercard ett dotterföretag till Swedbank AB. Entercard utfärdar betal‐ och kredit- kort i Sverige för Swedbanks kunder. Swedbank AB finansierade Entercard mot- svarande andelsinnehavet fram till och med november 2025. Nyckelpersoner Upplysningar avseende styrelseledamöter och koncernledningen framgår av not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal. Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension tjänstepensionsförening) tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. Swedbank betalade under året 568 mkr (488) i pen- sionspremier till SPK. Andra betydande relationer Swedbank har sin historiska förankring i sparbanksrörelsen och verkar enligt den grundläggande sparbanksideologin; att ge de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Utifrån detta har Swedbank ett nära och omfattande samarbete med 57 av totalt 58 sparbanker i Sverige. Ett övergripande samarbetsavtal mellan Swedbank och de samverkande sparbankerna ligger till grund för det unika partnerskapet. Sparbankerna har även ingått distributionsav- tal med vissa av Swedbanks dotterföretag. Genom samarbetet har sparbankerna möjlighet att erbjuda sina kunder ett brett urval av Swedbanks produkter och tjänster samtidigt som sparbankerna får tillgång till Swedbanks infrastruktur och produktutbud. Samarbetet omfattar även en rad administrativa områden. Swed- bank är clearingbank för sparbankerna och tillhandahåller omfattande IT‐tjänster vilket även innebär en möjlighet att fördela utvecklingskostnader på större affärs- volymer. Samarbetet som sådant vilar på en stark grund av delade värderingar och garanterar kontinuitet. För Swedbanks och sparbankernas kunder innebär samarbetsavtalet tillgäng- lighet till konkurrenskraftiga helhetslösningar i kombination med en stark unik lokal närvaro och kännedom. ===== SIDA 280 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 278 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K55 Andelar i icke-konsoliderade strukturerade företag Ett strukturerat företag är ett företag som har utformats så att rösträtter och lik- nande rättigheter inte är den dominerande faktorn som avgör vem som har bestämmande inflytande i företaget, exempelvis när alla rösträtter avser enbart förvaltningsuppgifter och de berörda verksamheterna styrs genom avtalsbe- stämmelser. Under året ägde Swedbank andelar i strukturerade företag som inte konsoliderats till följd av att Swedbank inte hade bestämmande inflytande i före- tagen. Information om koncernens andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Definition av sponsor Swedbank är beslutsfattare, sponsor, för strukturerade företag när koncernen sätter upp och fastställer utformningen av ett strukturerat företag och när det strukturerade företagets produkter förknippas med Swedbanks varumärken. Investeringsfonder Swedbank är sponsor i investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. Swedbanks andelar i sådana investeringsfonder avser främst kapitalplaceringar av koncernens försäkringsverksamhet, startkapital och säkringar av anställdas ersättningar erhållna för att förvalta fondernas investeringar. Kapitalförvaltningsavgifterna beräknas på det verkliga värdet av fondernas netto- tillgångar. Därav exponerar dessa avgifter Swedbank för rörlig avkastning från investeringsfondernas förvaltningsprestationer. Swedbank har ibland lämnat ej utnyttjade lånelöften till dessa investeringsfonder, vilket medför ett krav på finansiellt stöd till investeringsfonderna. Swedbanks andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag redovisas nedan. Andelarna inkluderar inte vanliga derivat, såsom ränte‐ och valutaswappar och transaktioner där Swedbank skapar, i stället för att absorbera, rörlig avkast- ning i det strukturerade företaget. Totala tillgångar i investeringsfonder uppsatta av koncernen uppgick till 2 044 415 mkr (1 942 655). Alternativa investeringsfonder Swedbank är sponsor i alternativa investeringsfonder där koncernen agerar som förvaltare. En alternativ investeringsfond motsvarar till stora delar en vanlig investeringsfond men har inte samma krav på sig avseende vilka tillgångar fonden får placera i. En alternativ investeringsfond kan placera i illikvida till- gångar. Aktier och andelar Resultatandelar1 2025 2024 2025 2024 Investeringsfonder uppsatta av koncernen 17 879 18 685 14 359 15 438 Alternativa investeringsfonder uppsatta av koncernen 14 19 10 10 Summa 17 893 18 704 14 369 15 448 1) Resultat från andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag inkluderar kapitalförvaltningsavgifter, förändringar i verkligt värde samt ränteintäkter. Under året har Swedbank inte tillskjutit något icke‐avtalsenligt finansiellt eller annat stöd till icke konsoliderade strukturerade företag och har heller inte per balansda- gen någon avsikt att lämna något sådant. K56 Känslighetsanalys Förändring 2025 2024 Räntenetto, 12 månader1 Höjda räntor + 1 %‐enhet 6 388 6 202 Sänkta räntor –1 %‐enhet –5 935 –2 745 Värdeförändring2 Marknadsränta + 1 %‐enhet –693 –523 –1 %‐enhet 795 529 Aktiekurser +10% 9 7 –10% –5 –1 Valutakurser +5% –10 33 –5% –20 –25 Övrigt Börsutveckling3 +/– 10 % +/–860 +/–707 Personalförändring +/–100 personer +/–88 +/–87 Löneförändring +/–1 %‐enhet +/–135 +/–135 Kreditförlustnivå +/–0,1 %‐enhet +/–2021 +/–1 916 1) Räntenettokänslighetsberäkningen omfattar alla räntebärande tillgångar och skulder, inklu- sive derivat, i övrig verksamhet. Beräkningen är en statisk analys av effekterna av ett ome- delbart ränteskifte på 100 räntepunkter, och illustrerar räntenettokänsligheten under en  12‐ månaders period. Tillgångar och skulder med förfall eller räntejustering inom 12‐månadsperioden antas omprissättas till den befintliga avtalsräntan +/–100 räntepunkter. Omprissatta kon- trakt antas ha samma ränta under hela den återstående delen av 12‐månadsperioden. Kon- traktuella referensräntegolv på lån med rörlig ränta är inkluderade i känslighetsberäkningen. När räntan skiftas uppåt antas transaktionskonton ha 0 procent elasticitet, det vill säga ingen justering av räntan görs. Alla andra insättningskonton har en 100 procent elasticitet till förändringar i marknadsräntan, det vill säga räntan justeras). I scenariot med sjunkande räntor antas insättningskonton ha 100 procent elasticitet till respektive golv. I scenariot med sjunkande räntor appliceras ett golv på kontraktsräntan för inlåningskonton. Ett golv på 0 procent på kontraktsräntan för inlåningskonton från privatpersoner är applicerat. För alla andra typer av kontrakt tillåts negativ kontraktsränta. 2) Beräkningen avser den omedelbara resultateffekten av respektive scenario för koncernens marknadsvärderade räntepositioner respektive koncernens aktie‐ och valutapositioner. Notera att icke symmetriska effekter förekommer med anledning av icke‐linjära produkter. 3) Avser påverkan på provisionsnettot genom värdeförändring av Swedbank Roburs aktiefonder. ===== SIDA 281 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 279 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K57 Händelser efter 31 december 2025 Banken fick i januari 2026 information om att det amerikanska justitiedeparte- mentet Department of Justice (DOJ) avslutat sin utredning av banken utan åtgärd. Swedbank avser att minska risken inom Entercards konsumentfinansierings- verksamhet. Under januari 2026 fattade Swedbank ett inriktningsbeslut att avyttra Entercards portfölj av konsumtionslån utan säkerheter, vilken per för- värvsdatum uppgick till cirka 40 procent av deras totala låneportfölj, eller cirka 13 mdkr. Den 20 januari 2026 meddelade Swedbank att Hans Eckerström har informe- rat om att han lämnar sitt uppdrag som ledamot i Swedbanks styrelse till förmån för andra uppdrag. Hans Eckerström har varit ledamot i Swedbanks styrelse sedan 2020 och lämnar sitt uppdrag med omedelbar verkan. Hans Eckerström har tidigare meddelat Swedbanks valberedning att han inte står till förfogande för omval. Fram till och med februari 2026, enligt bemyndigande av Swedbanks års- stämma 2025, har 1 830 000 egna aktier förvärvats för ett sammantaget belopp om 643 mkr i syfte att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Swedbanks prestations‐ och aktierelaterade ersättnings program. ===== SIDA 282 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 280 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Finansiella rapporter och noter Moderbolaget Resultaträkning 281 Rapport över totalresultat 281 Balansräkning 282 Förändringar i eget kapital 283 Kassaflödesanalys 284 Inledande noter M1 Redovisningsprinciper 285 M2 Risker 286 2.1 Kreditrisk 286 2.2 Likviditetsrisk 288 2.3 Marknadsrisk 289 2.3.1 Ränterisk 289 2.3.2 Valutarisk 290 M3 Kapitaltäckningsanalys 291 M4 Geografisk fördelning av intäkter 292 Resultaträkning M5 Räntenetto 292 M6 Erhållna utdelningar 294 M7 Provisionsnetto 294 M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 295 M9 Övriga intäkter 295 M10 Personalkostnader 296 M11 Övriga allmänna administrationskostnader 297 M12 Av– och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 297 M13 Kreditförluster, netto 297 M14 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 297 M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 297 M16 Bokslutsdispositioner 298 M17 Skatt 298 Balansräkning M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 299 M19 Utlåning till kreditinstitut 299 M20 Utlåning till allmänheten 299 M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 299 M22 Aktier och andelar 300 M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 300 M24 Aktier och andelar i koncernföretag 301 M25 Derivat 302 M26 Säkringsredovisning 302 M27 Immateriella anläggningstillgångar 303 M28 Leasingobjekt 304 M29 Materiella tillgångar 304 M30 Övriga tillgångar 304 M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 304 M32 Skulder till kreditinstitut 304 M33 In– och upplåning från allmänheten 305 M34 Emitterade värdepapper 305 M35 Övriga skulder 305 M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 305 M37 Avsättningar 305 M38 Efterställda skulder 306 M39 Obeskattade reserver 306 M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 307 M41 Verkligt värde för finansiella instrument 308 M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal 309 Kassaflödesanalys M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 310 Övriga noter M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 310 M45 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 311 M46 Överförda finansiella tillgångar 312 M47 Operationell leasing 312 M48 Närstående och andra betydande relationer 313 M49 Händelser efter 31 december 2025 313 ===== SIDA 283 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 281 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, moderbolaget mkr Not 2025 2024 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 50 674 72 681 Övriga ränteintäkter 9 572 8 700 Leasingintäkter 5 848 6 051 Ränteintäkter 66 093 87 432 Räntekostnader –37 685 –63 572 Räntenetto M5 28 408 23 861 Erhållna utdelningar M6 22 644 17 339 Provisionsintäkter 10 153 9 926 Provisionskostnader –2 947 –2 603 Provisionsnetto M7 7 206 7 323 Nettoresultat av finansiella transaktioner M8 –488 2 745 Övriga intäkter M9 5 432 4 878 Summa intäkter 63 202 56 145 Personalkostnader M10 12 799 12 493 Övriga allmänna administrationskostnader M11 7 922 7 604 Momsåterbetalningar M11 –1 490 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar M12 5 400 5 430 Summa kostnader 24 631 25 527 Resultat före nedskrivningar, svensk bankskatt och resolutionsavgifter 38 572 30 618 Kreditförluster, netto M13 –197 –384 Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar M14 165 4 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter M15 1 371 1 344 Rörelseresultat 37 233 29 654 Bokslutsdispositioner M16 7 658 6 626 Skatt M17 3 689 4 363 Årets resultat 25 885 18 665 Rapport över totalresultat, moderbolaget mkr Not 2025 2024 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 25 885 18 665 Årets totalresultat 25 885 18 665 ===== SIDA 284 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 282 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Balansräkning, moderbolaget mkr Not 2025 2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 124 123 141 168 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 154 166 178 799 Utlåning till kreditinstitut M19 817 359 797 216 Utlåning till allmänheten M20 519 370 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 67 207 64 789 Aktier och andelar M22 16 952 16 684 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures M23 2 629 2 492 Aktier och andelar i koncernföretag M24 72 901 69 042 Derivat M25 23 781 42 639 Immateriella anläggningstillgångar M27 222 252 Leasingobjekt M28 19 161 18 852 Materiella tillgångar M29 796 772 Aktuella skattefordringar 2 450 2 382 Uppskjutna skattefordringar M17 156 Övriga tillgångar M30 21 463 17 547 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter M31 2 279 2 190 Summa tillgångar 1 845 012 1 809 661 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut M32 162 358 135 106 In– och upplåning från allmänheten M33 891 570 880 069 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 148 220 Emitterade värdepapper m.m. M34 366 807 399 842 Derivat M25 40 229 53 289 Aktuella skatteskulder 969 1 760 Uppskjutna skatteskulder M17 785 Övriga skulder M35 56 058 37 314 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter M36 3 513 3 091 Avsättningar M37 646 984 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 121 204 Efterställda skulder M38 38 422 36 609 Summa skulder 1 696 533 1 670 273 Obeskattade reserver M39 26 646 18 988 Eget kapital Aktiekapital 24 904 24 904 Andra fonder 19 174 19 174 Balanserad vinst 77 755 76 322 Summa eget kapital 121 834 120 400 Summa skulder och eget kapital 1 845 012 1 809 661 Vid årsstämman 24 mars 2026 kommer balansräkning och resultaträkning fastställas. ===== SIDA 285 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 283 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Förändring i eget kapital, moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital mkr Aktiekapital¹ Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Summa Ingående balans 1 januari 2025 24 904 5 968 13 206 76 322 120 400 Utdelning –24 392 –24 392 Återköp egna aktier –574 –574 Aktierelaterade ersättningar till anställda 438 438 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 59 59 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 17 17 Årets totalresultat 25 885 25 885 varav redovisat över resultaträkningen 25 885 25 885 Utgående balans 31 december 2025 24 904 5 968 13 206 77 755 121 833 varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 923 Ingående balans 1 januari 2024 24 904 5 968 13 206 74 281 118 359 Utdelning –17 048 –17 048 Aktierelaterade ersättningar till anställda 410 410 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 9 9 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 6 6 Årets totalresultat 18 665 18 665 varav redovisat över resultaträkningen 18 665 18 665 Utgående balans 31 december 2024 24 904 5 968 13 206 76 322 120 400 varav ersättning som betalats och erhållits för egna aktier –3 348 1) Stamaktier. För antal och kvotvärde se not K44. ===== SIDA 286 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 284 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys, moderbolaget mkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 37 233 29 654 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten M43 –19 293 –13 150 Betalda inkomstskatter –5 429 –4 423 Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 12 511 12 081 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –20 387 19 846 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –64 603 16 861 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel 22 860 –17 335 Ökning (+) / minskning (–) av inlåning och upplåning från allmänheten 11 441 15 325 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut 27 564 –17 068 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –77 665 34 787 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 25 516 –18 626 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 30 856 –16 749 Kassaflöde från den löpande verksamheten –31 907 29 122 Investeringsverksamheten Förvärv av och tillskott till dotterföretag eller intresseföretag och joint ventures –3 980 –1 315 Avyttring av/återbetalning från dotterföretag eller intresseföretag 151 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –9 591 –8 705 Försäljning av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 3 266 3 222 Utdelningar och koncernbidrag 25 479 14 034 Kassaflöde från investeringsverksamheten 15 325 7 236 Finansieringsverksamheten Emission av seniora icke prioriterade skulder M2.2 32 736 20 742 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder M2.2 –12 456 –15 020 Emission av efterställda skulder M2.2 5 583 6 811 Återbetalning av efterställda skulder M2.2 –1 934 –7 222 Utbetald utdelning –24 392 –17 048 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –463 –11 737 Årets kassaflöde –17 045 24 621 Likvida medel vid årets början 141 168 116 547 Årets kassaflöde –17 045 24 621 Likvida medel vid årets slut 124 123 141 168 Kommentarer till kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar under året samt likvida medel vid årets början och slut. Kassaflödesanalysen redovisas enligt indirekt metod och delas in i utbetalningar från den löpande verksamheten, investeringsverk- samheten samt finansieringsverksamheten. Den löpande verksamheten Kassaflödet från den löpande verksamheten utgår från årets rörelseresultat. Justering görs för poster som inte ingår i den löpande verksamhetens kassa- flöde. Förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder består av sådana poster som ingår i den normala affärsverksamheten såsom ut- och inlåning från allmänheten och kreditinstitut och som inte är att hänföra till inves- terings- eller finansieringsverksamheten. I kassaflödet ingår ränteinbetalningar med 66 639 mkr (87 386) samt ränteutbetalningar med 39 629 mkr (63 452). Kapital iserade räntor är inkluderade. Investeringsverksamheten Investeringsverksamheten består av förvärv respektive försäljning av strategiska finansiella tillgångar eller andra anläggningstillgångar, tillskott till och återbetal- ningar från dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures. 2025 Under året avyttrades BGC Holding AB till ett värde av 151 mkr. Swedbank AB för- värvade alla aktier i bolaget Stabelo AB för 349 mkr samt resterande 50 procent i bolaget Entercard Group AB för 2 756 mkr. Vidare förvärvades 20 procent av akti- erna i norska bolaget SB1 Markets AS för 334 mkr. Aktier förvärvades i Finansin- frastruktur i Sverige AB för 26 mkr och Sparbanken Sjuhärad AB för 17 mkr. Under 2025 lämnades tillskott till Swedbank PayEx Holding AB om 359 mkr, Finansinfra- struktur i Sverige AB om 135 mkr samt till Svenska e-fakturabolaget AB om 4 mkr. 2024 Under året förvärvades andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB för 23 mkr samt aktier i dotterföretaget Paywerk AS för 49 mkr. Tillskott betalades kontant under året till Swedbank PayEx Holding AB med 980 mkr, Paywerk AS med 94 mkr, Getswish AB med 90 mkr, Finansiell ID Teknik BID AB med 62 mkr, Svenska e-fakturabolaget AB med 16 mkr och till Swedbank Pay AB med 2 mkr. Likvida medel Likvida medel består av kassa och tillgodohavande hos centralbanker, vilket motsvarar balansposten Kassa och tillgodohavande hos centralbanker. Likvida medel i kassaflödesanalysen definieras i enlighet med IAS 7 och överens- stämmer inte med det som moderbolaget betraktar som likviditet. Vad moderbolaget anser vara likviditet samt Swedbanks riskhantering av lik viditetsrisker beskrivs i not K3 avsnitt 3.2. ===== SIDA 287 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 285 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Noter Angivna belopp i noter är i miljoner kronor (mkr) och redovisat värde om inget annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. M1 Redovisningsprinciper Grunder för redovisningen Moderbolaget följer som huvudregel IFRS Redovisningsstandarder och de redo- visningsprinciper som tillämpas i koncernredovisningen, vilka det redogörs för i not K2. Moderbolaget behöver därutöver beakta och upprätta årsredovisning i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:25 samt rekommendation RFR 2 Redo visning för juridiska personer, utgiven av Rådet för hållbarhets‐ och finansiell rapportering. Moderbolagets årsredovisning är därför upprättad enligt IFRS Redovisningsstandarder så långt det är förenligt med ÅRKL, RFR 2 och Finansinspektionens föreskrifter. De mest väsentliga prin cipiella avvikelserna mellan moderbolagets redovisning och koncernens redo visnings ­ principer avser redovisning av: • valutakomponenten avseende valutasäkringar av investeringar i utländska dotter‐ och intresseföretag och joint ventures • dotterföretag • intresseföretag och joint ventures • goodwill och internt utvecklade immateriella tillgångar • leasingavtal då moderbolaget är leasetagare • finansiella leasingavtal då moderbolaget är leasegivare • pensioner • obeskattade reserver och koncernbidrag samt • rörelsesegment Rubriceringar i räkningar följer ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter, varför de i vissa fall avviker från rubriceringar i koncernens räkningar. Förändringar i IFRS och svenska regelverk Nya eller ändrade IFRS Redovisningsstandarder eller tolkningar eller förändringar i svenska regelverk utgivna men som ännu ej tillämpas förväntas inte ha någon väsentlig effekt på moderbolagets finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upp- lysningar eller kapitaltäckning. Väsentliga skillnader i moderbolagets redovisningsprinciper jämfört med koncernens redovisningsprinciper Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Valutakomponenten på skulder som utgör valutasäkringar avseende netto­ investeringar i utländska dotter‐ och intresseföretag värderas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Prövning för nedskrivning av andelarnas värde görs när en indikation finns på att värdet minskat. I de fall värdet har minskat sker nedskrivning till koncernmässigt värde. Alla erhållna utdelningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Intresseföretag och joint ventures Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Alla erhållna utdel- ningar redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Immateriella tillgångar Moderbolaget skriver av goodwill systematiskt utifrån bedömd nyttjandeperiod. Alla utgifter, även utvecklingsutgifter, hänförliga till internt utvecklade immateri- ella tillgångar eller konfiguration och kundanpassningar av köpta servicetjänster redovisas i resultaträkningen som kostnad när utvecklingsarbetet genomförs. Leasingavtal Leasetagare Moderbolaget har valt möjligheten i RFR 2 att inte tillämpa IFRS 16. Moderbolaget är lease tagare i operationella leasingavtal vilka är de avtal där leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna. Då moderbolaget är leasetagare kost- nadsförs leasing avgiften linjärt över leasingperioden. Leasegivare Moderbolaget redovisar finansiella leasingavtal som operationella leasingavtal. Det innebär att tillgångarna redovisas som inventarier med avskrivningar inom Av‐ och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstill- gångar i resultaträkningen. Hyres intäkter redovisas som leasingintäkter inom Räntenettot i resultat räkningen. Pensioner Moderbolaget redovisar pensionskostnader för svenska förmånsbestämda pensions planer enligt tryggandelagen, vilket medför att dessa redovisas som avgiftsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. Obeskattade reserver och koncernbidrag På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas i moderbolaget inte den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till de obeskat- tade reserv erna. Dessa redovisas således med bruttobeloppet i balansräkningen och resultat räkningen. Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom Erhållna utdelningar. Rörelsesegment Moderbolaget lämnar inte segmentinformation då den informationen lämnas för koncernen. Däremot redovisas geografisk fördelning av intäkter. ===== SIDA 288 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 286 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M2 Risker Swedbanks riskhantering beskrivs i not K3. Specifika upplysningar över moderbolagets risker presenteras i följande tabeller. 2.1 Kreditrisk 2025 2024 Utlåning till kreditinstitut Steg 1 Steg 2 Summa Steg 1 Steg 2 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 782 531 114 782 645 772 547 211 772 758 Utgående balans 802 853 2 533 805 386 782 531 114 782 645 Reserveringar Ingående balans 132 2 134 111 11 122 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 22 –5 17 29 7 36 Förändringar i PD 18 –2 16 4 –4 –1 Förändringar i övriga riskfaktorer –34 –6 –41 –17 –15 –31 Förändringar i makroekonomiska scenarier –16 –6 –22 6 0 6 Förändringar av modeller 2 0 2 Överföringar mellan steg –23 40 17 –2 2 0 från 1 till 2 –23 40 17 –3 3 0 från 2 till 1 1 –1 0 Övriga –3 –3 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –35 21 –14 20 –9 11 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –1 –1 –2 0 0 1 Utgående balans 95 23 118 132 2 134 Redovisat värde Ingående balans 782 399 112 782 511 772 436 200 772 636 Utgående balans 802 758 2 510 805 268 782 399 112 782 511 2025 2024 Utlåning till allmänheten Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Redovisat värde före reserveringar Ingående balans 316 739 54 069 5 009 375 817 347 133 73 842 3 546 424 521 Utgående balans 364 364 47 155 3 743 415 263 316 739 54 069 5 009 375 817 Reserveringar Ingående balans 702 1 324 1 187 3 213 898 2 058 1 158 4 114 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya finansiella tillgångar 567 287 13 867 600 834 22 1 456 Borttagna finansiella tillgångar –216 –223 –391 –830 –254 –705 –361 –1 319 Bortskrivningar –572 –572 –758 –758 Förändringar i PD 81 –10 71 265 127 393 Förändringar i övriga riskfaktorer –179 –237 –29 –446 –241 –756 9 –988 Förändringar i makroekonomiska scenarier –81 –88 –0 –169 –85 –166 –2 –252 Förändringar av modeller 17 4 –1 20 Expertjustering av kreditreserveringarna –96 –100 –196 –143 –184 –1 –328 Individuella bedömningar 576 576 706 706 Överföringar mellan steg –230 180 263 213 –347 105 386 144 från 1 till 2 –301 638 337 –464 896 432 från 1 till 3 –5 23 17 0 26 25 från 2 till 1 76 –204 –127 117 –268 –152 från 2 till 3 –288 316 28 –546 420 –126 från 3 till 2 33 –64 –31 23 –47 –24 från 3 till 1 0 0 –12 –11 1 0 –13 –12 Övriga 5 –64 –59 –71 –71 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –132 –187 –207 –526 –204 –744 –70 –1 019 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Ränta 64 64 71 71 Valutakursdifferenser –22 –25 –52 –98 8 11 28 47 Utgående balans 548 1 112 992 2 652 702 1 324 1 187 3 213 Redovisat värde Ingående balans 316 037 52 745 3 822 372 604 346 235 71 784 2 388 420 407 Utgående balans 363 816 46 043 2 751 412 611 316 037 52 745 3 822 372 604 ===== SIDA 289 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 287 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2025 2024 Lånelöften och finansiella garantier Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Nominellt belopp Ingående balans 290 250 40 629 773 331 652 288 772 34 744 758 324 274 Utgående balans 288 083 25 545 125 313 754 290 250 40 629 773 331 652 Reserveringar Ingående balans 260 608 116 984 292 437 319 1 049 Förändringar redovisade som kreditförluster Nya och borttagna finansiella tillgångar, netto 91 –143 –7 –59 139 –68 –142 –71 Förändringar i riskfaktorer PD 27 –31 –4 34 –8 26 Förändringar övriga riskfaktorer –73 –51 6 –118 –68 –99 79 –88 Förändringar i makroekonomiska scenarier –37 –41 0 –78 –8 –10 0 –18 Förändringar av modeller –1 0 0 0 Expertjustering av kreditreserveringarna –43 –36 0 –79 –40 3 0 –37 Individuella bedömningar –185 –185 Överföringar mellan steg –39 97 –41 16 –91 349 33 290 från 1 till 2 –108 249 141 –115 296 181 från 1 till 3 0 3 3 0 11 11 från 2 till 1 69 –173 –104 24 –60 –36 från 2 till 3 –4 7 2 –11 34 22 från 3 till 2 25 –51 –25 125 –6 119 från 3 till 1 0 –0 –0 0 –6 –6 Övriga 9 9 Summa förändringar redovisade som kreditförluster –75 –205 –33 –313 –35 166 –214 –84 Förändringar ej redovisade som kreditförluster Valutakursdifferenser –9 –16 0 –25 3 5 11 19 Utgående balans 176 386 83 646 260 608 116 984 Redovisat värde före reserveringar, för lån med lättnader i villkor 2025 2024 Ej i fallissemang 586 1 749 I fallissemang 1 408 884 Summa 1 994 2 633 Koncentrationsrisk, kundexponering Moderbolaget hade per årsskiftet 2025 en exponering emot enskild motpart som översteg 10 procent av kapitalbasen. Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontrakts enliga villkor Omvända återköpsavtal innebär att moderbolaget erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde, 152 428 mkr (146 717), täcker återköps avtalens redovisade värden. Moderbolaget erhåller även säkerheter i form av värde papper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 321 mkr (4 032). Inga av dessa erhållna säkerheter har sålts eller pantsatts. ===== SIDA 290 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 288 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2.2 Likviditetsrisk I löptidsöversikten fördelas icke diskonterade kontraktsenliga kassaflöden uti- från återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där avtalen inne­ håller möjlighet till förtidsinlösen, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/ diskonterings effekt. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där för väntad betalningstidpunkt inte fastställts. Beviljade lånelöften uppgående till 246 742 mkr (251 955) kan utnyttjas när som helst av kunden. Utställda garantier och övriga ansvarsförbindelser uppgående till 67 012 mkr (79 698) kan leda till ett utflöde av framtida kassaflöden om specifika händelser inträffar. Förväntade kassautflöden, uppgående till 646 mkr (984), rap- porteras i tidsintervallen upp till ett år, inom Övriga skulder. I löptidsfördelningen nedan har kassaflöden för derivat fördelats mellan tillgångar och skulder utifrån om det enskilda derivatet har ett positivt eller negativt verkligt värde, utan att beakta om derivaten har kvittats i redovisningen. Kvittade belopp i redovisningen rapporteras i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt. 2.2.1 Löptidsöversikt Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Återstående löptid 2025 Betalbar på anfordran ≤ 3 mån >3 mån—1 år >1—5 år >5—10 år > 10 år Utan löptid/ diskonte­ ringseffekt Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 124 123 124 123 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 106 267 17 116 18 047 9 844 3 802 –910 154 166 Utlåning till kreditinstitut 2 893 21 202 688 014 94 387 6 653 4 210 817 359 Utlåning till allmänheten 1 515 147 685 124 601 227 992 14 578 2 999 519 370 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 732 7 736 49 557 6 356 –174 67 207 Aktier och andelar 92 482 92 482 Derivat 46 600 87 268 351 511 104 557 32 902 –599 057 23 781 Immateriella anläggningstillgångar 222 222 Materiella tillgångar 19 957 19 957 Övriga tillgångar 14 616 2 605 9 126 26 347 Summa 128 531 340 102 927 340 741 494 141 988 43 913 –478 355 1 845 012 Skulder Skulder till kreditinstitut 108 179 13 939 40 240 162 358 In­ och upplåning från allmänheten 807 899 56 920 24 287 2 463 891 569 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 148 148 Emitterade värdepapper 39 150 246 645 82 669 694 –2 351 366 807 Derivat 54 592 87 200 358 485 103 702 33 846 –597 596 40 229 Övriga skulder 60 504 646 26 681 87 831 Seniora icke prioriterade skulder 216 28 970 94 887 11 316 425 135 814 Efterställda skulder 38 232 189 38 421 Eget kapital 121 834 121 834 Summa 916 078 225 321 427 342 577 383 115 712 33 846 –450 670 1 845 012 Återstående löptid 2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 141 168 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 140 118 1 549 28 652 185 8 839 –544 178 799 Utlåning till kreditinstitut 1 644 17 632 685 498 87 169 4 975 298 797 216 Utlåning till allmänheten 91 369 98 418 243 351 16 139 5 561 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 984 3 947 54 713 3 662 42 –559 64 789 Aktier och andelar 88 218 88 218 Derivat 83 655 135 810 421 990 137 575 28 165 –764 556 42 639 Immateriella anläggningstillgångar 252 252 Materiella tillgångar 19 624 19 624 Övriga tillgångar 7 452 2 382 12 284 22 118 Summa 142 812 343 210 927 604 835 875 162 536 42 905 –645 281 1 809 661 Skulder Skulder till kreditinstitut 65 008 47 644 22 454 135 106 In­ och upplåning från allmänheten 795 515 67 320 16 308 926 880 069 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 220 220 Emitterade värdepapper 107 580 198 927 89 861 8 165 –4 691 399 842 Derivat 77 230 137 570 436 552 137 507 30 333 –765 903 53 289 Övriga skulder 40 327 1 837 1 769 18 988 62 921 Seniora icke prioriterade skulder 8 615 102 255 12 142 –1 808 121 204 Efterställda skulder 30 026 7 148 –565 36 609 Eget kapital 120 400 120 400 Summa 860 523 340 101 385 711 661 389 164 962 30 333 –633 358 1 809 661 ===== SIDA 291 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 289 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2.2.2 Räntebärande värdepapper Emitterade värdepapper Omsättning under året 2025 Certifikat Seniora icke säkerställda obligationer Strukturerade privat­ obligationer Summa emitterade värdepapper Seniora icke prioriterade skulder Efterställda skulder Summa Ingående balans 265 527 134 189 127 399 842 121 204 36 609 557 656 Emitterat 532 046 29 387 561 433 32 736 5 583 599 752 Återköpt –91 –91 –91 Återbetalt –494 484 –41 342 –535 826 –12 456 –1 934 –550 216 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar –51 973 –6 541 –36 –58 551 –5 670 –1 836 –66 057 Utgående balans 251 115 115 693 ‐0 366 808 135 814 38 422 541 044 Omsättning under året 2024 Ingående balans 263 334 113 861 1 359 378 554 104 829 32 841 516 224 Emitterat 595 405 28 309 623 713 20 742 6 811 651 266 Återköpt –1 055 –1 055 –1 055 Återbetalt –622 272 –19 012 –641 284 –15 020 –7 222 –663 526 Ränta, förändring av marknadsvärde eller av säkrad post i säkringsredovisning till verkligt värde och valutakursförändringar 29 060 11 031 –177 39 914 10 654 4 179 54 747 Utgående balans 265 527 134 189 127 399 842 121 205 36 609 557 656 2.3 Marknadsrisk 2.3.1 Ränterisk Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i mkr om marknadsräntorna höjs med en procentenhet. 2025 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor –1 478 0 292 –276 481 558 419 1 280 665 1 941 Utländsk valuta –96 17 33 260 13 –718 –15 202 –92 –395 Summa –1 574 17 324 –15 495 –160 403 1 483 573 1 546 2024 Svenska kronor –1 378 233 106 388 –180 173 705 1 212 494 1 753 Utländsk valuta –135 –33 151 –73 –365 794 –980 406 –59 –294 Summa –1 513 199 257 315 –545 967 –275 1 618 435 1 459 Tabellen nedan visar påverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen i mkr om marknadsräntorna höjs med en  procentenhet. 2025 ≤ 3 mån >3—6 mån >6—12 mån >1—2 år >2—3 år >3—4 år >4—5 år >5—10 år > 10 år Summa Svenska kronor 213 –76 86 –702 380 492 68 –392 268 336 Utländsk valuta –347 –266 –216 271 38 –659 13 243 –90 –1 014 Summa –134 –342 –130 –432 417 –168 82 –149 178 –679 2024 Svenska kronor 372 237 –300 335 –591 –8 557 –527 54 129 Utländsk valuta –371 –157 –60 –70 –316 841 –885 451 –58 –625 Summa 1 80 –360 265 –908 833 –328 –76 –3 –496 ===== SIDA 292 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 290 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2.3.2 Valutarisk Valutafördelning 2025 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 37 548 56 026 3 361 41 96 976 27 147 124 123 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 780 780 153 385 154 165 Utlåning till kreditinstitut 49 534 2 390 167 3 181 3 532 927 59 731 757 628 817 359 Utlåning till allmänheten 45 485 14 405 889 2 839 32 469 2 501 98 588 420 782 519 370 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 3 597 1 191 3 309 8 097 59 110 67 207 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 162 789 162 789 Summa 136 944 74 012 1 056 6 020 42 671 3 468 264 172 1 580 841 1 845 012 Skulder Skulder till kreditinstitut 46 790 3 595 121 122 2 399 452 53 479 108 879 162 358 In­ och upplåning från allmänheten 30 913 11 210 534 1 216 5 441 3 790 53 104 838 465 891 569 Emitterade värdepapper 89 890 226 396 29 677 4 401 2 624 352 988 13 819 366 807 Seniora icke prioriterade skulder 66 268 32 815 14 383 9 280 8 116 130 862 4 952 135 814 Efterställda skulder 13 538 15 190 5 049 550 1 272 35 599 2 823 38 422 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 128 207 128 207 Eget kapital 121 834 121 834 Summa 247 398 289 206 49 764 1 338 22 071 16 254 626 031 1 218 981 1 845 012 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 121 701 215 054 48 671 –4 671 –20 427 12 736 373 064 373 064 Nettopositioner i valuta 11 247 ‐140 ‐37 11 173 ‐50 11 204 11 204 Valutafördelning 2024 EUR USD GBP DKK NOK Övriga Summa utländsk valuta SEK Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 50 679 37 002 1 643 21 89 345 51 823 141 168 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. 178 799 178 799 Utlåning till kreditinstitut 43 933 2 609 313 4 895 2 323 1 010 55 083 742 133 797 216 Utlåning till allmänheten 50 683 13 581 1 905 4 430 30 741 1 183 102 523 352 316 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2 253 2 246 4 351 8 850 55 939 64 789 Derivat och övriga ej valutafördelade tillgångar 172 851 172 851 Summa 147 548 55 438 2 217 9 325 39 058 2 214 255 800 1 553 861 1 809 661 Skulder Skulder till kreditinstitut 60 191 7 766 806 53 2 092 1 831 72 739 62 367 135 106 In­ och upplåning från allmänheten 38 251 16 927 726 610 2 851 2 801 62 166 817 903 880 069 Emitterade värdepapper 97 426 279 436 10 695 3 864 3 765 395 186 4 656 399 842 Seniora icke prioriterade skulder 60 324 30 439 10 171 8 718 6 589 116 241 4 963 121 204 Efterställda skulder 8 557 17 579 5 553 582 1 511 33 782 2 827 36 609 Derivat och övriga ej valutafördelade skulder 116 431 116 431 Eget kapital 120 400 120 400 Summa 264 749 352 147 27 951 663 18 107 16 497 680 114 1 129 546 1 809 661 Derivat, övriga tillgångar och övriga skulder 128 893 296 531 25 683 –8 663 –20 743 14 227 435 928 Nettopositioner i valuta 11 692 –178 –50 –1 208 –55 11 615 ===== SIDA 293 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 291 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M3 Kapitaltäckningsanalys 2025 2024 Tillgänglig kapitalbas Kärnprimärkapital 107 689 109 312 Primärkapital 122 829 126 502 Totalt kapital 146 487 146 716 Riskvägda exponeringsbelopp Totalt riskvägt exponeringsbelopp 627 051 447 318 Kapitalrelationer som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kärnprimärkapitalrelation 17,2 24,4 Primärkapitalrelation 19,6 28,3 Total kapitalrelation 23,4 32,8 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet som en procent andel av det riskvägda exponeringsbeloppet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet 1,0 1,5 varav: ska utgöras av kärnprimärkapital 0,6 0,9 varav: ska utgöras av primärkapital 0,8 1,1 Totala kapitalbaskrav för översyns­ och utvärderingsprocessen 9,0 9,5 Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet Kapitalkonserveringsbuffert 2,5 2,5 Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert 1,7 1,7 Systemriskbuffert Buffert för globalt systemviktigt institut Buffert för andra systemviktiga institut Kombinerat buffertkrav 4,2 4,2 Samlade kapitalkrav 13,2 13,7 Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns­ och utvärderingsprocessen 12,1 19,1 Bruttosoliditetsgrad Totalt exponeringsmått 1 335 830 1 342 959 Bruttosoliditetsgrad, % 9,2 9,4 Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet som en procentandel av det totala exponeringsmåttet Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet varav: ska utgöras av kärnprimärkapital Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns­ och utvärderingsprocessen 3,0 3,0 Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditets­ krav som en procentandel av det totala exponerings­ måttet Krav på bruttosoliditetsbuffert Samlat bruttosoliditetskrav 3,0 3,0 Likviditetstäckningskvot 2025 2024 Totala högkvalitativa likvida tillgångar, genomsnittligt viktat värde 516 737 547 516 Likviditetsutflöden, totalt viktat värde 468 478 472 061 Likviditetsinflöden, totalt viktat värde 60 558 49 325 Totala nettolikviditetsutflöden, justerat värde 407 919 422 736 Likviditetstäckningskvot, % 126,6 130,1 Stabil nettofinansieringskvot 2025 2024 Total tillgänglig stabil finansiering 1 078 944 1 063 545 Totalt behov av stabil finansiering 624 479 614 294 Stabil nettofinansieringskvot, % 172,8 173,1 Kärnprimärkapital 2025 2024 Eget kapital enligt balansräkning 121 834 120 400 Beräknad utdelning –33 487 –24 396 Kapitalandel av periodiseringsfond 21 157 15 077 Förändring i värdet på egna skulder –126 –332 Ytterligare värdejusteringar –535 –387 Goodwill –813 –709 Immateriella tillgångar –222 –252 Avdrag för aktier, kärnprimärkapital –73 –49 Otillräcklig täckning för nödlidande exponeringar –47 –39 Summa 107 689 109 312 Riskexponeringsbelopp 2025 2024 Kreditrisker enligt schablonmetoden 258 121 133 188 Kreditrisker enligt IRK 239 507 206 977 Obeståndsfond 260 266 Avvecklingsrisker 0 0 Marknadsrisker 13 581 13 382 Kreditvärdighetsjustering 2 724 1 033 Operativ risk 100 495 57 758 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR 200 200 Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 458 CRR 12 164 34 514 Summa 627 051 447 318 mkr % Kapitalkrav¹ 2025 2024 2025 2024 Kapitalkrav pelare 1 76 605 54 648 12,2 12,2 varav buffertkrav² 26 441 18 862 4,2 4,2 Kapitalkrav pelare 2³ 6 333 6 531 1,0 1,5 Totalt kapitalkrav inklusive pelare 2‐vägledning 82 939 61 179 13,2 13,7 Kapitalbas 146 487 146 716 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade kapitalbaskrav, inklusive pelare 2­krav och pelare 2­vägledning. 2) Buffertkraven inkluderar kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk buffert. 3) Individuellt pelare 2­krav enligt gällande beslut från Finansinspektionens SREP 2025. mkr % Bruttosoliditetskrav¹ 2025 2024 2025 2024 Bruttosoliditetskrav pelare 1 40 075 40 289 3,0 3,0 Totalt bruttosoliditetskrav inklusive pelare 2‐väg­ ledning 40 075 40 289 3,0 3,0 Primärkapital 122 829 126 502 1) Swedbanks beräkning baserad på Finansinspektionens annonserade brutto soliditetskrav, inklusive pelare 2­krav och pelare 2­vägledning. ===== SIDA 294 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 292 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M4 Geografisk fördelning av intäkter 2025 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa Ränteintäkter 48 518 2 970 2 492 6 187 78 60 245 Leasingintäkter 5 848 5 848 Erhållna utdelningar 22 644 22 644 Provisionsintäkter 9 787 211 106 44 5 10 153 Nettoresultat av finansiella transaktioner –423 –85 2 5 13 –488 Övriga intäkter 4 252 10 1 170 5 432 Summa 90 626 3 106 2 600 6 236 1 266 103 834 2024 Sverige Norge Finland USA Övrigt Summa Ränteintäkter 65 805 3 407 5 159 6 907 104 81 382 Leasingintäkter 6 051 6 051 Erhållna utdelningar 17 338 1 17 339 Provisionsintäkter 9 567 191 113 49 6 9 926 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2 791 –67 7 –3 17 2 745 Övriga intäkter 3 759 10 –5 1 114 4 878 Summa 105 311 3 542 5 274 6 953 1 241 122 321 Den geografiska fördelningen har skett utifrån var verksamheten främst bedrivs. I kolumnen övrigt ingår verksamheter i Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Kina och Danmark. M5 Räntenetto 2025 2024 Ränteintäkter 60 245 81 382 Leasingintäkter från finansiella leasingavtal 5 848 6 051 Räntekostnader 37 685 63 572 Räntenetto före avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 28 408 23 861 Avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 5 078 4 991 Räntenetto efter avskrivningar enligt plan för finansiella leasingavtal 23 330 18 870 ===== SIDA 295 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 293 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2025 2024 Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultat et Summa Upplupet anskaffnings- värde Verkligt värde via resultat et Summa Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 7 224 7 224 10 416 10 416 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 2 814 1 027 3 841 7 285 507 7 792 Utlåning till kreditinstitut 21 692 603 22 295 30 726 1 354 32 080 Utlåning till allmänheten 18 862 3 582 22 444 24 260 5 478 29 738 Obligationer och räntebärande värdepapper 1 759 1 759 2 361 2 361 Summa räntebärande instrument 50 592 6 971 57 563 72 687 9 700 82 387 Derivat¹ 2 601 2 601 –1 000 –1 000 Övriga tillgångar 5 929 5 929 6 045 6 045 Ränteintäkter 56 521 9 572 66 093 78 732 8 700 87 432 Skulder Skulder till kreditinstitut 5 472 504 5 976 8 081 1 020 9 101 In- och upplåning från allmänheten 11 270 753 12 023 23 651 2 157 25 808 varav insättningsgarantiavgifter 248 248 238 238 Emitterade värdepapper m.m. 16 353 16 353 21 902 3 21 905 Seniora icke prioriterade skulder 4 573 4 573 4 090 4 090 Efterställda skulder 2 060 2 060 2 278 2 278 Summa räntebärande instrument 39 728 1 257 40 985 60 002 3 180 63 182 Derivat¹ –3 314 –3 314 382 382 Övriga skulder 14 14 8 8 Räntekostnader 39 742 –2 057 37 685 60 010 3 562 63 572 Räntenetto 16 779 11 629 28 408 18 722 5 139 23 861 Ränteintäkter från lån i steg 3 174 139 1) Raderna avseende derivat inkluderar räntenetto från derivat som säkrar tillgångar och skulder i balansräkningen. Dessa kan ha både positiv och negativ inverkan på ränteintäkter och ränte kostnader. Genomsnittlig årlig ränta, % Medelsaldo Tillgångar 2025 2024 2025 2024 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3,73 5,36 193 454 194 294 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 1,98 3,28 194 105 237 400 Utlåning till kreditinstitut 2,81 3,91 794 697 820 732 Utlåning till allmänheten 4,33 6,17 518 668 481 825 Obligationer och räntebärande värdepapper 3,11 4,10 56 655 57 535 Summa räntebärande instrument 3,28 4,60 1 757 579 1 791 786 Derivat 29 742 42 591 Övriga tillgångar 138 462 129 761 Summa 3,43 4,45 1 925 783 1 964 138 Skulder Skulder till kreditinstitut 2,87 4,42 208 084 205 860 In- och upplåning från allmänheten 1,31 2,80 920 478 921 719 Emitterade värdepapper m.m. 3,95 4,78 414 403 458 378 Seniora icke prioriterade skulder 3,53 3,49 129 530 117 109 Efterställda skulder 5,62 5,95 36 680 38 293 Summa räntebärande instrument 2,40 3,63 1 709 175 1 741 359 Derivat 45 579 60 661 Övriga skulder 52 221 46 214 Summa 2,09 3,44 1 806 975 1 848 234 ===== SIDA 296 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 294 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M6 Erhållna utdelningar 2025 2024 Aktier och andelar 239 233 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 153 186 Aktier och andelar i koncernföretag 22 253 16 920 varav genom koncernbidrag 9 126 12 285 Summa 22 644 17 339 M7 Provisionsnetto Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2025 Över tid Vid viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 433 1 442 1 875 –1 507 368 Kort 198 1 624 1 822 –488 1 334 Kundkoncept 1 013 1 013 1 013 Kapitalförvaltning och depå 2 416 31 2 447 –218 2 229 Livförsäkringar 594 594 –4 590 Värdepapper 0 868 868 –311 557 Corporate finance 28 28 28 Utlåning 736 82 818 –78 740 Garantier 266 266 266 Inlåning 11 3 14 14 Skadeförsäkring 91 91 91 Övrigt 136 181 317 –341 –24 Summa 5 894 4 259 10 153 –2 947 7 206 Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto 2024 Över tid Vid viss tidpunkt Summa Betalningsförmedling 538 1 300 1 838 –1 300 538 Kort 222 1 596 1 818 –374 1 444 Kundkoncept 955 955 955 Kapitalförvaltning och depå 2 446 31 2 477 –202 2 275 Livförsäkringar 586 1 587 –5 582 Värdepapper 3 797 799 –324 475 Corporate finance 7 7 7 Utlåning 728 94 822 –62 760 Garantier 227 227 227 Inlåning 16 3 18 18 Skadeförsäkring 76 76 76 Övrigt 149 153 302 –336 –34 Summa 5 946 3 982 9 926 –2 603 7 323 ===== SIDA 297 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 295 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2025 2024 Verkligt värde via resultatet innehas för handel Aktier och aktierelaterade derivat 297 632 Räntebärande värdepapper och ränterelaterade derivat –1 257 2 464 Summa –960 3 096 Övrigt Aktier 454 256 Räntebärande instrument 19 71 Summa 474 327 Summa verkligt värde via resultatet –486 3 423 Säkringsredovisning Ineffektivitet, ett till ett verkligt värdesäkringar –50 –98 varav säkringsinstrument 2 437 2 317 varav säkrade poster –2 487 –2 415 Ineffektivitet, portfölj verkligt värdesäkringar 2 –1 varav säkringsinstrument –70 10 varav säkrade poster 73 –11 Summa säkringsredovisning –47 –100 Upplupet anskaffningsvärde Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella skulder 12 7 Vinster och förluster vid bortbokning av finansiella tillgångar 4 0 Summa upplupet anskaffningsvärde 16 7 Valutakursförändringar 29 –585 Summa –488 2 745 M9 Övriga intäkter 2025 2024 IT-tjänster dotterföretag 46 45 IT-tjänster sparbanker 1 551 1 514 Övrig försäljning dotterföretag 2 766 2 526 Övriga rörelseintäkter 1 068 793 Summa 5 432 4 878 ===== SIDA 298 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 296 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M10 Personalkostnader Totala personalkostnader 2025 2024 Löner och arvoden 7798 7 791 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 308 282 Socialförsäkringsavgifter 2531 2 406 Pensionskostnader 1583 1 454 Utbildningskostnader 72 80 Övriga personalkostnader 507 480 Summa 12 799 12 493 varav resultatbaserade personalkostnader 578 436 Rörligt ersättningsprogram 2025 2024 Program 2023 och tidigare Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 131 149 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 117 52 Kontantbaserad del 3 25 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 1 14 Program 2024 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 89 134 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 40 31 Kontantbaserad del 19 19 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 11 12 Program 2025 Ersättningar i form av aktier i Swedbank AB 88 Sociala avgifter avseende aktierelaterad del 20 Kontantbaserad del 37 Lönebikostnader avseende kontantbaserad del 22 Summa redovisad kostnad 578 436 Antal prestationsrätter som ligger till grund för aktierelaterad redovisad kostnad, miljoner 2025 2024 Utestående vid årets början 6,8 5,3 Tilldelade 1,4 2,2 Förverkade 0,3 0,3 Inlösta 0,8 0,4 Utestående vid årets slut 7,1 6,8 Inlösningsbara vid periodisens slut 0 0 Viktat genomsnittligt verkligt värde per prestations- rätt vid värderingstidpunkten, kr 205 190 Viktad genomsnittlig återstående löptid, månader 20 24 Viktat genomsnittlig lösenpris per prestationsrätt, kr 0 0 2025 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersätt- ningar Löner Summa Sverige 26 108 1 6 376 6 485 Norge 86 86 USA 32 32 Finland 63 63 Kina 13 13 Estland 595 595 Lettland 290 290 Litauen 542 542 Summa 26 108 1 7 997 8 106 2024 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare Övriga anställda Land Antal personer Löner och arvoden Rörliga ersätt- ningar Löner Summa Sverige 25 97 1 6 391 6 489 Norge 85 85 USA 32 32 Finland 65 65 Kina 13 13 Estland 587 587 Lettland 268 268 Litauen 534 534 Summa 25 97 1 7 975 8 073 Styrelse, vd samt motsvarande befattningshavare 2025 2024 Årets kostnad avseende pensioner och liknande förmåner 28 28 Antal personer 17 18 Lämnade lån, mkr 74 64 Antal personer 22 14 2025 2024 Könsfördelning, % Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga anställda 53 47 54 46 Styrelseledamöter 45 55 50 50 Övriga ledande befatt- ningshavare inklusive vd 47 53 47 53 ===== SIDA 299 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 297 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M11 Övriga allmänna administrationskostnader 2025 2024 Fastighets- och lokalkostnader 983 949 IT-kostnader 4 302 4 031 Konsulter och övriga köpta tjänster 1 752 1 751 Resor och marknadsföring 370 357 Tele, porto, värdetransport och kontorskostnader 313 313 Sanktionsavgifter 13 Övriga kostnader 189 202 Summa 7 922 7 604 Ersättning till bolagsstämmovalda revisorer, PwC 2025 2024 Revisionsuppdraget 39 32 Annan revisionsverksamhet 7 10 Skatterådgivning 1 Summa 46 43 Med revisionsuppdraget avses granskning av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Annan revisionsverksamhet innefattar översiktlig granskning av delårsrapporter, myndighetsrapportering och tjänster i anslutning till intygsgivning och utlåtanden. Skatterådgivning innefattar råd kring beskattning i andra länder. Momsåterbetalningar Swedbank AB erhöll under 2025 återbetalningar av moms för beskattningsåren 2016-2023 med totalt 1 490 mkr. Swedbank har enligt Skatteverket rätt att använda en ny metod för beräkning av avdragsgill moms enligt ändrad rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen. 2025 Momsåterbetalningar, beskattningsår 2016 197 2017 200 2018 168 2019 219 2020 259 2021 120 2022 183 2023 144 Summa 1 490 M12 Av- och nedskrivningar av mate- riella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2025 2024 Avskrivningar Inventarier 254 234 Immateriella anläggningstillgångar 61 59 Leasingobjekt 5 078 4 991 Summa 5 392 5 284 Nedskrivningar Leasingobjekt 8 146 Summa 8 146 Summa 5 400 5 430 M13 Kreditförluster, netto 2025 2024 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Kreditförlustreserveringar – steg 1 –167 –184 Kreditförlustreserveringar – steg 2 –166 –754 Kreditförlustreserveringar – steg 3 –207 –70 Summa –540 –1 008 Bortskrivningar 667 895 Återvinningar –11 –187 Summa 656 708 Summa kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde 116 –300 Lånelöften och garantier Kreditförlustreserveringar – steg 1 –75 –35 Kreditförlustreserveringar – steg 2 –205 166 Kreditförlustreserveringar – steg 3 –33 –214 Summa lånelöften och garantier –313 –84 Summa kreditförluster –197 –384 Kreditförluster fördelade per låntagarkategori Kreditinstitut –26 4 Allmänheten –171 –388 Summa –197 –384 M14 Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 2025 2024 Aktier och andelar i dotterföretag Ektornet AB 165 Swedbank Management Company S.A. 4 Summa 165 4 M15 Svensk bankskatt och resolutionsavgifter 2025 2024 Svensk bankskatt 879 891 Räntefri inlåning i Riksbanken 61 Resolutionsavgifter 431 453 Summa 1 371 1 344 Från 31 oktober 2025 har Riksbanken infört ett krav för banker att hålla räntefri inlåning i Riksbanken. Kravet har införts för att stärka Riksbankens egna kapital. Inlåningens storlek omvärderas årligen efter att Riksbankens årsbokslut fast- ställts. Swedbank redovisar nuvärdet av den uteblivna ränteintäkten för inlåning som kostnad i sin helhet när Riksbanken får den räntefria inlåningen. ===== SIDA 300 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 298 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M16 Bokslutsdispositioner 2025 2024 Avsättning till periodiseringsfond 7 470 6 530 Överavskrivningar inventarier 188 96 Summa 7 658 6 626 M17 Skatt Skattekostnad 2025 2024 Skatt avseende tidigare år 2 5 Aktuell skatt 4 569 4 267 Uppskjuten skatt –882 91 Summa 3 689 4 363 2025 2024 mkr % mkr % Utfall 3 689 12,5 4 363 18,9 Aktuell skattesats på resultatet före skatt 6 092 20,6 4 744 20,6 Skillnad –2 403 –8,1 –381 –1,7 Skillnaden består av följande poster Skatt tidigare år 2 5 Ej skattepliktiga intäkter/ej avdragsgilla kostnader –74 –0,3 139 0,6 Ej avdragsgill ränta på efterställda skulder 425 1,4 469 2,0 Ej avdragsgill sanktionsavgift Finansinspektionen 3 0 Ej skattepliktiga utdelningar –2 752 –9,2 –1 004 –4,3 Skattefria vinster och ej avdragsgilla förluster på aktier och andelar –95 –0,3 –29 Schablonintäkt periodiseringsfond 53 0,2 36 Ej avdragsgill nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 34 0,1 1 Avvikande skattesats i andra länder 1 2 Summa –2 403 –8,1 –381 –1,7 Uppskjutna skattefordringar 2025 Ingående balans Resultat- räkning Eget kapital Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter –1 014 861 –153 Pensionsskuld 146 11 157 Aktierelaterade ersättningar 19 59 78 Övrigt 64 10 74 Summa –785 882 59 156 Uppskjutna skatteskulder 2024 Ingående balans Resultat- räkning Eget kapital Utgående balans Avdragsgilla och skattepliktiga temporära skillnader Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 902 112 1 014 Pensionsskuld –136 –10 –146 Aktierelaterade ersättningar –10 –9 –19 Övrigt –53 –11 –64 Summa 703 91 –9 785 ===== SIDA 301 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 299 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M18 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Redovisat värde Nominellt belopp 2025 2024 1/1/2024 2025 2024 1/1/2024 Svenska staten 44 296 35 723 11 501 44 309 34 611 9 926 Svenska kommuner 6 235 3 162 1 403 6 185 3 179 1 457 Riksbanken 99 966 139 914 159 947 100 000 140 000 160 000 Utländska stater 1 169 2 1 151 2 Utländska kommuner 2 499 0 2 426 0 Summa 154 166 178 799 172 853 154 071 177 790 171 385 M19 Utlåning till kreditinstitut 2025 2024 1/1/2024 Svenska banker 8 457 2 942 10 466 Riksbanken 5 209 Övriga svenska kreditinstitut 751 712 746 462 743 646 Utländska kreditinstitut 51 504 47 475 62 667 Återköpsavtal, svenska banker 0 68 Återköpsavtal, övriga svenska kredit institut 439 318 3 Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 38 19 161 Summa 817 359 797 216 817 011 varav efterställda fordringar Koncernföretag 3 910 4 157 1 800 varav seniora icke prioriterade fordringar Koncernföretag 76 961 75 611 65 190 M20 Utlåning till allmänheten 2025 2024 1/1/2024 Svensk allmänhet 338 732 298 591 311 975 Utländsk allmänhet 74 095 74 412 78 639 Lån till kunder 412 827 373 003 390 614 Ställda kontantsäkerheter, svensk allmänhet 3 040 2 150 4 190 Ställda kontantsäkerheter, utländsk allmänhet 577 1 599 834 Återköpsavtal, svensk allmänhet 5 033 5 194 2 657 Återköpsavtal, Riksgälden 2 0 2 744 Återköpsavtal, utländsk allmänhet 97 891 72 892 40 573 Lån till Riksgälden 30 000 Summa 519 370 454 838 471 612 M21 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Redovisat värde Nominellt belopp 2025 2024 1/1/2024 2025 2024 1/1/2024 Svenska bostadsinstitut 29 505 35 248 41 414 29 338 35 334 41 414 Svenska banker 5 970 6 143 4 635 5 903 6 160 4 759 Övriga svenska kreditinstitut 19 365 10 659 4 104 19 369 10 589 4 210 Svenska icke-finansiella företag 762 1 311 1 184 762 1 320 1 229 Utländska banker 7 533 6 275 5 837 7 500 6 285 5 858 Övriga utländska kreditinstitut 3 635 4 546 4 970 3 612 4 490 4 946 Utländska icke-finansiella företag 437 607 644 445 613 661 Summa 67 207 64 789 62 788 66 929 64 791 63 077 varav efterställda 51 11 51 10 varav seniora icke prioriterade 397 348 412 390 349 414 Obligationer och andra räntebärande värdepapper är emitterade av andra än offentliga organ. ===== SIDA 302 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 300 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M22 Aktier och andelar 2025 2024 1/1/2024 Aktier, handelslager 5 373 3 941 347 Fondandelar, handelslager 9 376 11 065 5 452 Bostadsrätter 0 Övrigt 2 203 1 678 1 744 Summa 16 952 16 684 7 544 M23 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures Anläggningstillgångar 2025 2024 1/1/2024 Kreditinstitut, intresseföretag 1 651 1 634 1 634 Kreditinstitut, joint ventures 420 420 Övriga intresseföretag 649 274 122 Övriga joint ventures 329 164 125 Summa 2 629 2 492 2 301 Ingående balans 2 492 2 301 2 578 Tillkommande 656 191 5 Nedskrivet –239 Avgående –519 –43 Utgående balans 2 629 2 492 2 301 Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Erhållna utdelningar Intresseföretag Sparbanken Mälardalen AB, Eskilstuna 516401-9928 865 000 125 125 30 15 Sparbanken Sjuhärad AB, Borås 516401-9852 4 790 000 305 305 47,9 48 Sparbanken Skåne AB, Lund 516401-0091 3 670 342 1 070 1 070 22 77 Vimmerby Sparbank AB, Vimmerby 516401-0174 340 000 41 41 40 5 Ölands Bank AB, Borgholm 516401-0034 637 000 110 110 49 9 Finansiell ID-Teknik BID AB, Stockholm 556630-4928 12 735 66 86 28,3 Getswish AB, Stockholm 556913-7382 10 000 109 111 20 SB1 Markets AS, Oslo 992999101 1 201 469 474 474 20 USE Intressenter AB, Uppsala 559161-9464 2 000 0 0 20 Summa intresseföretag 2 300 2 322 153 Joint ventures Finansinfrastruktur i Sverige AB, Stockholm 559198-9610 22 500 304 419 23 Invidem AB, Stockholm 559210-0779 10 000 125 17 Svenska e-fakturabolaget AB, Stockholm 556563-0596 100 20 20 50 Tibern AB, Stockholm 559384-3542 4 000 5 5 14 Summa joint ventures 329 569 Summa intresseföretag och joint ventures 2 629 2 891 153 Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga aktier och andelar är onoterade. Under året lämnade Swedbank AB ett tillskott till Svenska e-fakturabolaget AB om 4 mkr och Finansinfrastruktur i Sverige AB (fd P27 Nordic Payments Platform AB) om 135 mkr. Andelar förvärvades i Finansinfrastruktur i Sverige AB om 26 mkr och Sparbanken Sjuhärad AB 17 mkr. Under första kvartalet avyttrades BGC Holdning AB. Under tredje kvar talet förvärvades andelar i norska bolaget SB1 Markets AS. Under fjärde kvartalet förvärvades resterande andelar i bolaget Entercard Group AB, som gick från ett joint venture till ett helägt dotterföretag. Under 2024 betalades kapitaltillskott till Svenska e-fakturabolaget AB om 16 mkr, Getswish AB om 90 mkr och till Finansiell ID-teknik BID AB om 62 mkr. Dessutom förvärvades ytterligare andelar i joint venture P27 Nordic Payments Platform AB för 23 mkr. ===== SIDA 303 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 301 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M24 Aktier och andelar i koncernföretag Anläggningstillgångar 2025 2024 1/1/2024 Svenska kreditinstitut 32 598 29 073 29 073 Utländska kreditinstitut 15 15 19 Övriga företag 40 288 39 954 38 706 Summa 72 901 69 042 67 798 Ingående balans 69 042 67 798 62 242 Tillkommande 4 024 1 248 5 556 Nedskrivet –165 –4 Utgående balans 72 901 69 042 67 798 Firmanamn, säte Organisations- nummer Antal Redovisat värde Anskaffnings- värde Kapital andel, % Svenska kreditinstitut Entercard Group AB, Stockholm 556673‐0585 5 000 3 176 3 176 100 Stabelo Group AB, Stockholm 559064‐2376 500 349 349 100 Swedbank Hypotek AB, Stockholm 556003‐3283 23 000 000 29 073 29 073 100 Summa 32 598 32 597 Utländska kreditinstitut Swedbank (Luxembourg) S.A., Luxemburg 302018‐5066 300 000 15 143 100 Swedbank Management Company S.A., Luxemburg B149317 0 0 38 0 Summa 15 181 Övriga ATM Holding AB, Stockholm 556886‐6692 350 40 47 70 Ektornet AB, Stockholm 556788‐7152 5 000 000 0 1 813 100 FR & R Invest AB, Stockholm 556815‐9718 10 000 000 36 70 100 Paywerk AS, Tallinn EE10266480 1 068 746 143 143 100 Sparfrämjandet AB, Stockholm 556041‐9995 45 000 6 6 100 Sparia Group Försäkring AB, Stockholm 516406‐0963 70 000 152 152 100 Swedbank Baltics AS, Riga 40203295309 3 882 550 000 29 775 29 775 100 Swedbank Fastighetsbyrå AB, Stockholm 556090‐2115 1 000 288 288 100 Swedbank Försäkring AB, Stockholm 516401‐8292 150 000 3 383 3 383 100 Swedbank Pay AB, Stockholm 559465‐5366 500 10 10 100 Swedbank PayEx Holding AB, Visby 556714‐2798 500 000 3 065 3 406 100 Swedbank Robur AB, Stockholm 556110‐3895 10 000 000 3 346 3 346 100 Swedbank Support OÜ, Tallinn 10425396 1 44 44 100 Övriga företag 1 000 0 0 Summa 40 288 42 482 Summa 72 901 75 259 Förteckningen omfattar alla direktägda koncernföretag. Röstandelen i respektive företag motsvaras av kapitalandelen. Samtliga företag är onoterade. Under tredje kvartalet 2025 förvärvade Swedbank AB bolaget Stabelo Group AB för 349 mkr. Swedbank AB förvärvade resterande andelar i bolaget Entercard Group AB för 2 756 mkr som gick från ett intresseföretag till ett helägt dotterföre- tag. Under 2025 lämnades kapitaltillskott till Swedbank PayEx Holding AB om 350 mkr och till Swedbank Pay AB om 9 mkr. Under året har en nedskrivning av Ektornet AB skett. Under tredje kvartalet 2024 köpte Swedbank AB alla aktier i det estniska före- taget Paywerk AS för 49 mkr. Under 2024 lämnades kapitaltillskott till Paywerk AS om 94 mkr, till Swedbank PayEx Holding AB om 980 mkr samt till Swedbank Pay AB om 2 mkr. ===== SIDA 304 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 302 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M25 Derivat I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balansräkningsposten Utlåning till kreditinstitut. Nominellt belopp Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Not 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Derivat i säkringsredovisning Ett till ett verkligt värdesäkringar, ränteswappar M26 246 427 260 394 2 099 1 905 2 337 5 310 Portfölj verkligt värdesäkringar, ränteswappar M26 15 800 12 751 380 367 12 19 Summa 262 227 273 145 2 479 2 272 2 349 5 329 Derivat ej i säkringsredovisning 36 106 326 37 537 840 572 779 742 384 589 858 751 127 Bruttobelopp 36 368 553 37 810 985 575 258 744 656 592 207 756 456 Kvittade belopp M42 –551 478 –702 017 –551 979 –703 167 Summa 36 368 553 37 810 985 23 781 42 639 40 229 53 289 Derivat ej i säkringsredovisning Ränterelaterade Optioner 109 875 143 554 920 1 130 766 999 Terminer 12 675 194 11 761 414 1 101 2 264 1 134 2 772 Swappar 21 571 273 23 654 284 557 328 708 212 562 850 715 027 Valutarelaterade Optioner 27 999 24 798 117 33 176 14 Terminer 706 504 841 529 2 823 13 159 9 018 6 032 Swappar 873 363 998 902 8 118 15 953 13 468 24 587 Aktierelaterade Optioner 20 595 23 010 689 576 585 434 Terminer 21 610 8 834 56 10 55 10 Swappar 14 416 28 619 48 130 165 258 Kreditrelaterade Swappar 85 497 52 896 1 579 917 1 641 994 Summa 36 106 326 37 537 840 572 779 742 384 589 858 751 127 M26 Säkringsredovisning Swedbanks säkringsredovisning beskrivs i not K29. Specifika upplysningar över moderbolagets säkringar av verkligt värde presenteras i följande tabeller. 2025 2024 Säkringsinstrument och effektivitet i säkringar Redovisat värde Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings­ ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat­ räkningen Redovisat värde Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings­ ineffektivitet Ineffektivitet redovisad i resultat­ räkningen Nominellt belopp Tillgångar Skulder Nominellt belopp Tillgångar Skulder Ränterisk Portföljsäkringar Ränteswappar, Säkrade skulder 15 800 380 12 151 2 12 751 367 19 221 –1 Ett till ett säkringar Ränteswappar, Emitterade värdepapper 81 805 612 724 –365 –32 109 399 677 1 966 –1 233 274 Ränteswappar, Seniora icke prioriterade skulder 128 186 1 245 1 180 –389 –12 115 648 1 176 2 312 –1 518 –351 Ränteswappar, Efterställda skulder 36 437 242 432 –272 –5 35 348 53 1 034 –992 –21 Summa 262 227 2 479 2 349 –874 –47 273 145 2 273 5 331 –3 523 –100 ===== SIDA 305 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 303 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2025 2024 Redovisat värde Ackumulerat justerings­ belopp på den säkrade posten Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings­ ineffektivitet Redovisat värde Ackumulerat justerings­ belopp på den säkrade posten Värdeför ändring som använts för att redovisa säkrings­ ineffektivitet Säkrade poster Skulder Skulder Portföljsäkringar In- och upplåning från allmänheten 15 800 12 751 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 148 148 –148 220 220 –220 Ett till ett säkringar Emitterade värdepapper 82 312 –385 385 109 909 –1 257 1 257 Seniora icke prioriterade skulder 129 269 –312 312 116 784 –1 476 1 476 Efterställda skulder 36 879 –255 255 35 762 –980 980 Summa 264 407 –805 805 275 426 –3 493 3 493 2025 2024 Löptidsprofil och genomsnittspris, säkringsinstrument Återstående kontraktsenlig löptid Återstående kontraktsenlig löptid <1 år 1–5 år >5 år <1 år 1–5 år >5 år Portföljsäkringar Nominellt belopp 4 250 10 700 850 1 12 750 Genomsnittlig fast ränta (%) 3,53 2,97 2,41 4,17 3,24 Ett till ett säkringar Nominellt belopp 56 942 177 475 12 010 43 722 190 120 26 552 Genomsnittlig fast ränta (%) 1,72 2,45 2,31 1,96 2,14 2,86 M27 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill skrivs av över en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 20 år. För övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod fördelas det avskrivningsbara beloppet linjärt över nyttjandeperioden. Ursprunglig nyttjandeperiod är mellan 3 och 20 år. 2025 2024 Goodwill Kundbas Övrigt Summa Goodwill Kundbas Övrigt Summa Anskaffningsvärde vid årets ingång 2 254 130 785 3 169 2 254 130 1 245 3 629 Nyanskaffningar via separata förvärv 31 31 67 67 Avyttringar och utrangeringar –12 –12 –527 –527 Anskaffningsvärde vid årets utgång 2 254 130 804 3 188 2 254 130 785 3 169 Avskrivningar vid årets ingång –2 254 –73 –533 –2 860 –2 254 –73 –771 –3 098 Årets avskrivningar –61 –61 –59 –59 Avyttringar och utrangeringar 11 11 297 297 Avskrivningar vid årets utgång –2 254 –73 –583 –2 910 –2 254 –73 –533 –2 860 Nedskrivningar vid årets ingång –57 –57 –57 –223 –280 Årets nedskrivningar Avyttringar och utrangeringar 223 223 Nedskrivningar vid årets utgång –57 –57 –57 –57 Redovisat värde 221 221 252 252 Per årsskiftet fanns inga indikationer på nedskrivningsbehov av immateriella tillgångar. ===== SIDA 306 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 304 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M28 Leasingobjekt Samtliga leasingobjekts restvärden är garanterade av leasetagaren eller tredje part. Leasingobjekten skrivs av antingen med en linjär eller progressiv avskriv- ningsmetod under leasingavtalets löptid. Leasing objekten består huvudsakligen av fordon och maskiner. Leasing avgifterna innehåller inga variabla avgifter. Anläggningstillgångar 2025 2024 Anskaffningsvärde vid årets ingång 31 390 30 880 Nyanskaffningar 8 638 8 331 Avyttringar –8 023 –7 821 Anskaffningsvärde vid årets utgång 32 004 31 390 Avskrivningar vid årets ingång –12 191 –11 825 Årets avskrivningar –5 078 –4 991 Avyttringar 4 751 4 625 Avskrivningar vid årets utgång –12 518 –12 191 Nedskrivningar vid årets ingång –346 –205 Årets nedskrivningar –8 –146 Avyttringar 29 5 Nedskrivningar vid årets utgång –325 –346 Redovisat värde 19 161 18 853 2025 < 1 år 1–5 år > 5 år Summa Framtida minimilease- avgifter 5 669 10 624 4 730 21 023 M29 Materiella tillgångar Inventariernas nyttjandeperiod bedöms vara mellan 3 och 10 år. Förbättrings- utgifter på annans fastighet skrivs av över nyttjandeperioden. Restvärdena bedöms vara noll liksom föregående år. Det avskrivningsbara beloppet redovisas linjärt i resultaträkningen över nyttjandeperioden. Anläggningstillgångar 2025 2024 Anskaffningsvärde vid årets ingång 3 079 2 973 Nyanskaffningar 285 324 Avyttringar och utrangeringar –83 –218 Anskaffningsvärde vid årets utgång 3 281 3 079 Avskrivningar vid årets ingång –2 307 –2 288 Årets avskrivningar –254 –234 Avyttringar och utrangeringar 76 215 Avskrivningar vid årets utgång –2 485 –2 307 Redovisat värde 796 772 Per årsskiftet fanns inga indikationer på nedskrivningsbehov av materiella tillgångar. M30 Övriga tillgångar 2025 2024 1/1/2024 Fondlikvidfordringar 9 239 2 180 2 427 Koncernbidrag 9 125 12 285 8 971 Övriga finansiella tillgångar 3 083 3 055 1 958 Summa finansiella tillgångar 21 447 17 520 13 356 Övertagen egendom för skyddande av fordran och återtagna leasingobjekt 16 27 27 Summa 21 463 17 547 13 383 M31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2025 2024 1/1/2024 Förutbetalda kostnader 1 351 1 351 1 374 Förutbetalda kostnader IT 392 340 323 Ännu ej fakturerade fordringar 536 499 398 Summa 2 279 2 190 2 095 M32 Skulder till kreditinstitut 2025 2024 1/1/2024 Riksbanken 0 0 134 Svenska banker 39 405 34 443 26 938 Övriga svenska kreditinstitut 72 960 29 590 31 026 Utländska centralbanker 2 256 9 964 Utländska kreditinstitut 45 068 64 505 77 162 Återköpsavtal, svenska banker 1 69 Återköpsavtal, övriga svenska kredit institut 1 237 317 Återköpsavtal, utländska kreditinstitut 3 687 3 994 7 186 Summa 162 358 135 106 152 479 ===== SIDA 307 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 305 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M33 In- och upplåning från allmänheten 2025 2024 1/1/2024 Svensk allmänhet 870 907 855 798 850 531 Utländsk allmänhet 17 630 20 227 10 540 Summa inlåning från kunder 888 537 876 025 861 071 Erhållna kontantsäkerheter, svensk allmänhet 1 764 2 830 3 277 Erhållna kontantsäkerheter, utländsk allmänhet 43 508 193 Återköpsavtal, svensk allmänhet 12 20 201 Återköpsavtal, utländsk allmänhet 1 096 559 67 Riksgälden 118 127 97 Summa upplåning 3 033 4 044 3 835 Summa 891 570 880 069 864 906 M34 Emitterade värdepapper 2025 2024 1/1/2024 Certifikat 251 115 265 526 263 334 Seniora icke säkerställda obligationer 115 692 134 189 113 861 Strukturerade privatobligationer 127 1 359 Summa 366 807 399 842 378 554 Omsättningen av emitterade värdepapper redovisas i not M2 Likviditetsrisk. M35 Övriga skulder 2025 2024 1/1/2024 Fondlikvidskulder 3 595 1 628 2 283 Koncernbidrag 12 270 Korta positioner aktier 484 274 729 varav egna emitterade aktier 141 116 98 Korta positioner räntebärande värdepapper 35 554 16 184 16 568 varav egna emitterade obligationer 64 306 Olikviderade betalningar 10 571 11 461 10 950 Övriga finansiella skulder 5 842 7 767 7 279 Summa finansiella skulder 56 058 37 314 38 079 M36 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2025 2024 1/1/2024 Upplupna kostnader 3 282 2 948 2 623 Avtalsskulder 231 143 81 Summa 3 513 3 091 2 704 M37 Avsättningar 2025 2024 1/1/2024 Reserveringar för garantier och andra åtaganden 646 984 1 049 Summa 646 984 1 049 ===== SIDA 308 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 306 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M38 Efterställda skulder 2025 2024 1/1/2024 Förlagslån 23 231 19 030 18 356 Eviga förlagslån, primärkapitaltillskott 15 190 17 580 14 485 Summa 38 422 36 609 32 841 Tidsbundna förlagslån Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupong- ränta, % 2018 2028 2028-03-28 JPY 5 000 289 0,90% 2022 2027 2027-06-16 JPY 7 000 407 1,45% 2022 2027 2027-08-23 EUR 750 8 123 3,63% 2022 2027 2027-11-15 GBP 400 5 049 7,27% 2023 2028 2028-05-25 JPY 10 000 576 2,00% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 500 1 575 5,79% 2023 2028 2028-06-09 SEK 1 250 1 248 2,75% 2023 2028 2028-06-09 NOK 600 550 2,75% 2025 2030 2030-08-19 EUR 500 5 414 3,50% Summa 23 231 Eviga förlagslån godkända av Finansinspektionen som primärkapitaltillskott Skulderna konverteras till stamaktier i Swedbank AB om Swedbank AB:s primärkapitalrelation understiger 5,125 procent eller om den konsoliderade situationens primärkapital understiger 8,0 procent. Emissionsår Löptid Första möjliga datum för inlösen Valuta Nominellt belopp Redovisat värde Kupong- ränta, % 2021 Evig 2029-03-17¹ USD 500 4 286 4,00% 2023 Evig 2028-03-17² USD 500 4 720 7,63% 2024 Evig 2030-03-17³ USD 650 6 184 7,75% Summa 15 190 1) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 12,92 USD omräknat till svenska kronor. 2) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,09 USD omräknat till svenska kronor. 3) Skulden konverteras till aktuell aktiekurs, dock lägst till 13,36 USD omräknat till svenska kronor. M39 Obeskattade reserver Ackumulerade över - av skrivningar Periodiserings- fond Summa Ingående balans 2024 5 722 6 640 12 362 Avsättning 96 6 530 6 626 Utgående balans 2024 5 818 13 170 18 988 Avsättning 188 7 470 7 658 Utgående balans 2025 6 006 20 640 26 646 Skattemässigt värde enligt räkenskaps enlig avskrivning Tillgångar utanför räkenskapsenlig avskrivning Summa Immateriella anlägg- ningstillgångar 126 96 222 Leasingobjekt 19 161 19 161 Materiella tillgångar 523 273 796 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 392 1 887 2 279 Överavskrivningar –6 006 –6 006 Redovisat värde, netto 14 196 2 256 16 452 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ingår i underlaget för räken- skapsenlig avskrivning avser programlicenser med löptid under 36 månader. Skattemässigt ej avskrivningsbara anläggningstillgångar som konst samt för- bättringsutgifter för hyrd lokal och andra tillgångar som inte bedömts utgöra anläggningstillgångar enligt räkenskaps enlig avskrivning har undantagits från beräkningen, totalt 369 mkr. Periodiseringsfond 2025 2024 1/1/2024 Avsättning 2024 6 530 6 640 Avsättning 2025 7 470 Summa 7 470 6 530 6 640 ===== SIDA 309 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 307 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M40 Värderingskategorier för finansiella instrument 2025 Verkligt värde via resultatet Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 124 123 124 123 124 123 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 99 966 26 045 28 155 54 200 154 166 154 166 Utlåning till kreditinstitut M19 805 268 12 091 12 091 817 359 817 359 Utlåning till allmänheten M20 412 611 106 543 216 106 759 519 370 519 370 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 44 991 22 216 67 207 67 207 67 207 Aktier och andelar M22 14 749 2 203 16 952 16 952 16 952 Derivat M25 23 388 23 388 393 23 781 23 781 Övriga finansiella tillgångar M30 21 447 21 447 21 447 Summa 1 463 415 227 807 52 790 280 597 393 1 744 405 1 744 405 Verkligt värde via resultatet Finansiella skulder Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut M32 154 107 8 251 8 251 162 358 162 358 In- och upplåning från allmänheten M33 888 655 2 915 2 915 891 570 891 570 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar M26 148 148 148 Emitterade värdepapper M34 366 807 366 807 368 008 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 135 814 138 288 Efterställda skulder M38 38 422 38 422 39 733 Derivat M25 40 174 40 174 55 40 229 40 229 Skulder inlånade värdepapper M35 36 038 36 038 36 038 36 038 Övriga finansiella skulder M35 20 020 20 020 20 020 Summa 1 603 973 87 378 87 378 55 1 691 406 1 696 392 2024 Verkligt värde via resultatet Obligatorisk Finansiella tillgångar Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Övrigt Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 141 168 141 168 141 168 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. M18 139 914 36 134 2 751 38 885 178 799 178 799 Utlåning till kreditinstitut M19 786 669 10 547 10 547 797 216 797 216 Utlåning till allmänheten M20 372 604 81 835 399 82 234 454 838 454 838 Obligationer och andra räntebärande värdepapper M21 41 865 22 924 64 789 64 789 64 789 Aktier och andelar M22 15 005 1 679 16 684 16 684 16 684 Derivat M25 42 272 42 272 367 42 639 42 639 Övriga finansiella tillgångar M30 17 520 17 520 17 520 Summa 1 457 875 227 658 27 753 255 411 367 1 713 653 1 713 653 Verkligt värde via resultatet Finansiella skulder Not Upplupet anskaff- ningsvärde Innehas för handel Summa Säkrings- instrument Summa redovisat värde Verkligt värde Skulder till kreditinstitut M32 118 533 16 573 16 573 135 106 135 106 In- och upplåning från allmänheten M33 876 152 3 917 3 917 880 069 880 069 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar M26 220 220 220 Emitterade värdepapper M34 399 715 127 127 399 842 399 047 Seniora icke prioriterade skulder 121 204 121 204 120 624 Efterställda skulder M38 36 609 36 609 36 244 Derivat M25 53 205 53 205 84 53 289 53 289 Skulder inlånade värdepapper M35 16 458 16 458 16 458 16 458 Övriga finansiella skulder M35 20 856 20 856 20 856 Summa 1 573 289 90 280 90 280 84 1 663 653 1 661 913 ===== SIDA 310 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 308 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M41 Verkligt värde för finansiella instrument Använda metoder för att fastställa verkligt värde för finansiella instrument beskrivs i not K46. Finansiella instrument redovisade till verkligt värde Under åren 2025 och 2024 har det inte förekommit några materiella överföringar av finansiella instrument mellan värderingsnivå 1 och 2. Efterföljande tabeller redo- visar beloppsmässiga fördelningar på de tre olika värder ingsnivåerna avseende finansiella instrument som redovisas till verkligt värde. 2025 2024 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 45 004 9 196 54 200 35 585 3 300 38 885 Utlåning till kreditinstitut 12 091 12 091 10 547 10 547 Utlåning till allmänheten 106 759 106 759 82 234 82 234 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 54 607 12 600 67 207 55 022 9 767 64 789 Aktier och andelar 16 593 359 16 952 15 830 854 16 684 Derivat 47 23 734 23 781 102 42 537 42 639 Summa 116 251 164 380 359 280 990 106 539 148 385 854 255 778 Skulder Skulder till kreditinstitut 8 251 8 251 16 573 16 573 In- och upplåning från allmänheten 2 915 2 915 3 917 3 917 Emitterade värdepapper 127 127 Derivat 55 40 174 40 229 125 53 164 53 289 Skulder inlånade värdepapper 35 900 138 36 038 16 015 443 16 458 Summa 35 955 51 478 87 433 16 140 74 224 90 364 Förändringar inom nivå 3 2025 2024 Tillgångar Tillgångar Aktier och andelar Summa Aktier och andelar Summa Ingående balans 854 854 1 054 1 054 Köp 3 3 50 50 Försäljningar av tillgångar/erhållna utdelningar –223 –223 Konvertering till Visa Inc. A-aktier –224 –224 –338 –338 Realiserade vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella poster –9 –9 69 69 Orealisreade vinster eller förluster i Nettoresultat finansiella poster 24 24 19 19 Valutakursförändringar –66 –66 Utgående balans 359 359 854 854 Finansiella instrument redovisade till upplupet anskaffningsvärde Efterföljande tabeller fördelar verkliga värden på de olika värderingsnivåerna för finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. 2025 2024 Verkligt värde Verkligt värde Redovisat värde Nivå 2 Redovisat värde Nivå 2 Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 99 966 99 966 139 914 139 914 Utlåning till kreditinstitut 805 268 805 268 786 669 786 669 Utlåning till allmänheten 412 611 412 611 372 604 372 604 Summa 1 317 845 1 317 845 1 299 187 1 299 187 Skulder Skulder till kreditinstitut 154 107 154 107 118 533 118 533 In- och upplåning från allmänheten inklusive värdeförändring från räntesäkrade skulder i portföljsäkringar 888 803 888 803 876 372 876 372 Emitterade värdepapper 366 807 368 008 399 715 398 919 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 138 288 121 204 120 624 Efterställda skulder 38 422 39 733 36 609 36 244 Summa 1 583 953 1 588 939 1 552 433 1 550 692 ===== SIDA 311 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 309 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M42 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal Upplysningar nedan avser redovisade finansiella instrument som har kvittats i balansräkningen alternativt omfattas av rättsligt bindande ramavtal av nettning, även då de inte har kvittats i balansräkningen, samt relaterade rättigheter till finansiella säkerheter. Per balansdagen avsåg dessa finansiella instrument derivat, återköpsavtal (inklusive omvända) och värdepapperslån. I det kvittade beloppet för derivattillgångar ingår kvittade kontantsäkerheter om 3 679 (6 372) mkr vilka härrör från balans räkningsposten Skulder till kreditinstitut. I det kvittade beloppet för derivatskulder ingår kvittade kontantsäkerheter om 4 180 (7 522) mkr vilka härrör från balans räkningsposten Utlåning till kreditinstitut. 2025 2024 Tillgångar Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värde papper Summa Derivat Omvända återköpsavtal Inlånade värde papper Summa Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 574 746 150 140 724 886 744 087 145 618 6 889 711 Kvittade belopp –551 478 –46 737 –598 215 –702 017 –67 196 –769 213 Redovisat värde i balansräkningen 23 268 103 403 126 671 42 070 78 422 6 120 498 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 9 664 29 9 692 21 356 808 22 164 Finansiella instrument, säkerheter 321 103 261 103 581 4 479 77 418 81 897 Kontanter, säkerheter 3 642 3 642 13 322 61 6 13 389 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 13 626 103 289 116 916 39 157 78 287 6 117 450 Nettobelopp 9 642 114 9 755 2 913 135 3 048 Finansiella tillgångar som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 23 268 103 403 126 671 42 070 78 422 6 120 498 Finansiella tillgångar som inte är föremål för kvittning, nettnings avtal eller liknande avtal 513 513 569 569 Redovisat värde i balansräkningen 23 781 103 403 127 184 42 639 78 422 6 121 067 Skulder Derivat Återköpsavtal Utlånade värdepapper Summa Derivat Återköpsavtal Utlånade värde papper Summa Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal Bruttobelopp 591 518 52 771 11 644 300 755 687 72 085 4 827 776 Kvittade belopp –551 979 –46 737 –598 716 –703 167 –67 196 –770 363 Redovisat värde i balansräkningen 39 539 6 033 11 45 584 52 520 4 889 4 57 413 Relaterade belopp som inte kvittats i balansräkningen Finansiella instrument, nettningsavtal 9 664 29 9 692 21 356 808 22 164 Finansiella instrument, säkerheter 1 298 5 974 7 271 3 442 3 964 7 406 Kontanter, säkerheter 13 217 3 11 13 231 11 201 68 4 11 273 Summa av belopp som inte har kvittats i balansräkningen 24 178 6 005 11 30 195 35 999 4 840 4 40 843 Nettobelopp 15 361 28 15 389 16 521 49 16 570 Finansiella skulder som är föremål för kvittning, nettningsavtal eller liknande avtal 39 539 6 033 11 45 584 52 520 4 889 4 57 413 Finansiella skulder som inte är föremål för kvittning, nettnings avtal eller liknande avtal 689 689 769 769 Redovisat värde i balansräkningen 40 229 6 033 11 46 273 53 289 4 889 4 58 182 ===== SIDA 312 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 310 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M43 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 2025 2024 Periodiserade uppläggningsavgifter –236 –280 Orealiserade värdeförändringar/valutakursdifferenser –162 –1 699 Av- och nedskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 5 400 5 430 Nedskrivningar på finansiella anläggningstillgångar 165 4 Kreditförlustreserveringar och bortskrivningar 127 –113 Utdelning koncernföretag –22 320 –17 078 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 464 –118 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter –2 688 506 Aktierelaterade ersättningar till anställda 308 282 Reavinst finansiella tillgångar 0 0 Övrigt –351 –84 Summa –19 293 –13 150 M44 Utbetald utdelning samt förslag till vinstdisposition 2025 2024 Stamaktier Kr per aktie Summa Kr per aktie Summa Utbetald utdelning, april 21,70 24 392 15,15 17 048 Styrelsen föreslår att en utdelning med 29,80 kr (21,70) per stamaktie, inklusive extrautdelning med 9,35 kr, ges 2026 för räkenskapsåret 2025. Förslaget mot- svarar 33 487 mkr. Till årsstämmans förfogande står vinstmedel om 77 755 mkr (76 322). Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt (mkr): 2025 2024 Föreslagen utdelning kontant per stamaktie 33 487 24 396 Till ny räkning överförs 44 268 51 926 Summa disponerat 77 755 76 322 De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning har beräknats på samtliga 1 124 225 510 utestående stamaktier per den 31 december 2025 med avdrag för 1 830 000 stamaktier som återköpts fram till och med februari 2026. Dessutom har tillägg gjorts med 1 324 419 utdelnings- berättigade stamaktier som beräknas överlåtas till anställda under perioden den 1 januari till bolagsstämman den 24 mars 2026 till följd av ersättningsprogram. De totala beloppen som föreslås delas ut samt som föreslås överföras till ny räkning fastställs slutligen beräknat på antalet utdelningsberättigade aktier per avstämningsdagen. Beloppen kan därför komma att ändras på grund av förvärv av egna aktier eller genom att aktier i eget förvar kan komma att säljas fram till avstämnings dagen. Orealiserade värdeförändringar på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde har påverkat det egna kapitalet positivt med 125 mkr. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 26 mars 2026. Sista dag för handel med Swedbanks aktier med rätt till utdelning blir därmed den 24 mars 2026. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag, beräknas utdelningen komma att utbetalas genom Euroclears försorg den 31 mars 2026. Den kon- soliderade situationens totala kapital översteg vid årsskiftet kapitalkravet enligt Pelare 1 och buffertkrav med 51 986 mkr. Överskottet i Swedbank AB var 69 882 mkr. Den verksamhet som bedrivs i moderbolaget och koncernen medför inte risker utöver vad som förekommer eller kan antas förekomma i branschen eller de risker som är förenade med bedrivande av näringsverksamhet. Styrelsen har beaktat moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning och moder- bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Bedöm- ningen har även gjorts utifrån nu förväntade framtida regelverksförändringar. Moderbolagets och koncernens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att moderbolaget och koncernen kan fortsätta sin verk- samhet och förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt samt ha förmåga att göra de investeringar som är nödvändiga. Styrelsens bedömning är att storleken på det egna kapitalet, även efter före- slagen utdelning, står i rimlig proportion till omfattningen på moderbolagets och koncernens verksamhet samt de risker som är förenade med verksamhetens bedrivande. Det är styrelsens bedömning att föreslagen utdelning är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens och koncernverksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital liksom på moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. ===== SIDA 313 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 311 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M45 Ställda säkerheter, eventual förpliktelser och åtaganden Ställda säkerheter För egna skulder ställda säkerheter 2025 2024 1/1/2024 Statspapper och obligationer hos Riksbanken 54 997 79 994 79 998 Statspapper och obligationer hos utländska centralbanker 4 420 8 405 8 417 Statspapper och obligationer för skulder till kreditinstitut, återköpsavtal 1 726 1 512 1 477 Statspapper och obligationer för inlåning från allmänheten, återköpsavtal 24 093 21 109 20 626 Kontanter 14 703 13 513 41 091 Summa 99 938 124 533 151 609 Redovisat värde för skulder där säkerhet ställts uppgick i moderbolaget 2025 till 99 571 mkr (124 313). Övriga ställda säkerheter 2025 2024 1/1/2024 Aktier 11 4 3 Statspapper och obligationer för övriga åtaganden 12 322 11 794 11 975 Kontanter 529 446 6 275 Summa 12 863 12 244 18 253 Säkerheter ställs i form av statspapper eller obligationer till centralbanker för att transaktioner ska kunna genomföras med centralbankerna. I så kallade äkta åter- köpstransaktioner, där moderbolaget säljer ett värdepapper och samtidigt avtalar att värdepappret ska köpas tillbaka, redovisas det sålda värdepappret fortsatt i balansräkningen. Värdepapprets redovisade värde tas också upp som ställd pant. Moderbolaget kan i princip inte avyttra ställda säkerheter. Generellt gäller också att tillgångarna separeras för förmånstagarnas räkning i händelse av att moder bolaget skulle hamna på obestånd. Eventualförpliktelser Nominella belopp 2025 2024 1/1/2024 Kreditgarantier 24 332 32 069 48 424 Övriga fullgörandegarantier 39 517 41 096 35 932 Accepterade och endosserade växlar 216 2 893 1 781 Beviljade ej disponerade remburser 2 947 3 640 2 398 Summa 67 012 79 698 88 535 Åtaganden Nominella belopp 2025 2024 1/1/2024 Beviljade ej utnyttjade krediter 185 124 191 852 175 030 Beviljade ej utnyttjade räkningskrediter 61 619 60 103 60 709 Summa 246 742 251 955 235 739 Reservering för befarade kreditförluster för eventualförpliktelser och åtaganden –646 –984 –1 049 Nominellt belopp för ränte-, aktie- och valutarelaterade kontrakt framgår av not M25 Derivat. AML-utredningar I februari 2019 initierade den svenska Finansinspektionen en undersökning avse- ende koncernens styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i dotter- bankerna i Estland, Lettland och Litauen. I samband med detta beslutade finans- inspektionerna i Estland och Sverige att göra parallella utredningar vilka formellt inleddes den 1 april 2019. I november 2019 överlämnade den estniska Finans- inspektionen en del av sin utredning till Åklagarmyndigheten i Estland för att granska om penningtvätt eller annan kriminell verksamhet har ägt rum i Swed- bank AS i Estland. De svenska och estniska finansinspektionernas utredningar avslutades i mars 2020. Deras slutsats var att Swedbank hade brister i sitt arbete med att motverka penningtvättrisker i de baltiska och svenska verksamheterna. Brister upptäcktes också i informationsgivningen till myndigheterna. Den svenska Finansinspektionen utfärdade en varning och sanktionsavgift om 4 mdkr. Den estniska Finansinspektionen utfärdade en föreskrift, vilken krävde att Swedbank vidtar specifika åtgärder för att stärka AML processer och rutiner. I januari 2021 utvärderade den estniska Finansinspektionen Swedbanks slutrap- port avseende arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism, inklusive den framåtblickande åtgärdsplanen och bedömde att det var tillräckligt och att det inte fanns några ytterligare anmärkningar. I mars 2022 delgav Åklagarmyndigheten i Estland Swedbank AS Estland miss- tanke om brott rörande penningtvätt under perioden 2014–2016. Åklagarmyndig- heten i Estland lade ner utredningen i februari 2024. Myndigheterna i USA inledde också utredningar av koncernens regelefterlevnad inom AML och koncernens respons på detta. I juni 2023 nådde Swedbank Lettland en uppgörelse att betala 37 mkr relaterat till brott mot Office of Foreign Assets Controls regelverk. I sep- tember 2025 meddelade Securities and Exchange Commission (SEC) att de avslutade sin utredning, gällande historiska offentliggöranden av information, utan åtgärd. Swedbank fick i januari 2026 information om att det amerikanska justitiedepartementet Department of Justice (DoJ) avslutat sin utredning utan åtgärd. En utredning utförs fortfarande av Department of Financial Services i New York. Swedbank kan i dagsläget varken bedöma omfattningen av eventuella finansiella konsekvenser eller när denna utredning kommer att slutföras. Det är därför inte möjligt att ge en tillförlitlig uppskattning av potentiella finansiella konsekvenser, som skulle kunna bli materiella. Krav från Pensionsmyndigheten Den 20 december 2024 lämnade Pensionsmyndigheten in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med ett krav på Swedbank om 2 790 mkr. Stämningen gäller Swedbanks roll som förvaringsinstitut under perioden 2012–2015 för fonden Optimus High Yield. Swedbank bestrider Pensionsmyndighetens krav och har inte gjort några reserveringar med anledning av Pensionsmyndighetens stämning. ===== SIDA 314 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 312 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M46 Överförda finansiella tillgångar Moderbolaget överför äganderätten av finansiella tillgångar i samband med åter- köpsavtal och värdepapperslån. Trots att äganderätten överförts i dessa trans- aktioner kvarstår tillgången i balansräkningen då moderbolaget fortsatt är expo- nerad emot tillgångens värdeförändringsrisk. Detta till följd av att avtalet redan vid överförandet även innebär att tillgången återfås. Erhållen försäljningslikvid i samband med återköpsavtal redovisas som skuld. Tillhörande skulder redovi- sas i noten före eventuell kvittning i balansräkningen. Samtliga tillgångar samt tillhörande skulder avseende återköpsavtal redovisas till verkligt värde och ingår i värderingskategorin verkligt värde via resultatet. Tillhörande skulder till värde- papperslån avser erhållna säkerheter i form av kontanter. Dessa skulder redo- visas i värderingskategorin verkligt värde. Utöver det som anges i tabellen för värde papperslån erhålls säkerheter i form av andra värde papper som täcker skillnaden mellan de överförda tillgångarnas verkliga värde och den redovisade skuldens verkliga värde. Moder bolaget hade vid årsskiftet inga engagemang i finansiella tillgångar som tagits bort ifrån balans räkningen. Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2025 Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde­ papperslån Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde­ papperslån Aktier 11 11 11 11 Räntebärande värdepapper 25 818 25 818 25 746 25 746 Summa 25 829 25 818 11 25 757 25 746 11 Överförda tillgångar Tillhörande skulder 2024 Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde­ papperslån Redovisat värde varav återköpsavtal varav värde­ papperslån Aktier 4 4 4 4 Räntebärande värdepapper 22 621 22 621 22 749 22 749 Summa 22 625 22 621 4 22 753 22 749 4 M47 Operationell leasing Avtalen avser i huvudsak lokaler där moderbolaget är hyrestagare. Villkoren i avtalen följer normal praxis med bland annat klausuler om inflation och fastighetsskatt. Det sammanlagda beloppet av framtida minimileasingavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara avtal fördelar sig på förfallotidpunkter enligt nedan. 2025 Kostnader Intäkter vidare­ uthyrning Summa 2026 822 32 790 2027 763 31 732 2028 703 31 672 2029 548 17 531 2030 507 17 490 2031 450 17 433 2032 421 17 404 2033 370 17 353 2034 189 17 172 2035 eller senare 1 666 146 1 520 Summa 6 439 342 6 097 2024 Kostnader Intäkter vidare­ uthyrning Summa 2025 891 32 859 2026 606 31 575 2027 594 31 563 2028 545 31 514 2029 462 17 445 2030 433 17 416 2031 406 17 389 2032 387 17 370 2033 360 17 343 2034 eller senare 1 836 161 1 675 Summa 6 520 371 6 149 ===== SIDA 315 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 313 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter M48 Närstående och andra betydande relationer Dotterföretag Intresseföretag och joint ventures Andra närstående 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Tillgångar Utlåning till kreditinstitut 788 235 779 124 95 15 693 Utlåning till allmänheten 17 851 731 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 7 559 8 185 Derivat 6 659 5 262 12 2 Övriga tillgångar 9 161 12 332 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 320 351 Summa 829 785 805 986 106 15 700 Skulder Skulder till kreditinstitut 107 945 70 729 2 130 3 148 In- och upplåning från allmänheten 23 677 25 951 672 796 Derivat 10 876 18 177 9 21 Övriga skulder 62 83 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 821 699 Summa 143 381 115 640 2 139 3 169 672 796 Garantier 38 345 44 816 Åtaganden 28 659 30 513 Derivat, nominellt belopp 799 499 773 838 897 845 Intäkter och kostnader Ränteintäkter 20 026 29 242 500 763 Räntekostnader 4 066 5 422 34 56 Erhållna utdelningar 22 253 16 920 153 186 Provisionsintäkter 3 379 3 314 129 185 Provisionskostnader 192 200 121 334 Nettoresultat finansiella poster –1 10 Övriga intäkter 2 812 2 571 922 1 002 Personalkostnader 544 437 Övriga allmänna administrationskostnader 185 192 38 Andra närstående Swedbanks pensionsstiftelser och SPK (SPK Pension Tjänstepensionsförening) tryggar anställdas förmåner efter avslutad anställning. Dessa anlitar Swedbank för sedvanliga banktjänster. M49 Händelser efter 31 december 2025 Se koncernens not K57. ===== SIDA 316 ===== Styrelsens och vd:s underskrift Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att årsredovis­ ningen har upprättats enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25), RFR 2 redo visning för juridiska personer samt i enlighet med antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförord­ ningen (EU) 2020/852. Styrelsen och verkställande direktören intygar vidare att årsredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen ger en rättvis­ ande översikt över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Styrelsen och verkställande direktören intygar härmed att koncern­ redovisningen har upprättats enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, samt i enlighet med antagna standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) och de speci­ fikationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Styrelsen och verkställande direktören intygar vidare att koncernredovisningen ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat och att förvaltningsberättelsen för koncernen ger en rätt­ visande översikt över utvecklingen av koncernens verksamhet, ställ­ ning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets­ faktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Stockholm den 18 februari 2026 Göran Persson Ordförande Biörn Riese Göran Bengtsson Annika Creutzer Vice ordförande Ledamot Ledamot Kerstin Hermansson Helena Liljedahl Anna Mossberg Ledamot Ledamot Ledamot Per Olof Nyman Biljana Pehrsson Rasmus Roos Ledamot Ledamot Ledamot Roger Ljung Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Jens Henriksson Verkställande direktör och koncernchef Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår av ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 februari 2026. Koncernens resultat­ och balansräkning samt moderbolagets resultat­ och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 24 mars 2026. Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 2026 Vår granskningsberättelse över den upprättade hållbarhetsrapporten har avgivits den 19 februari 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 314 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 317 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017-7753 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo­ visningen för Swedbank AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sid­ orna 48–70 respektive 71–180. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 36–47 samt 181–314 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlig­ het med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap­ persbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 decem­ ber 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde­ pappersbolag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepap­ persbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, som de antagits av EU, och lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers­ bolag. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 48–70 respektive 71–180. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredo visningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträk­ ningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon­ cernredovisningen är förenliga med innehållet i den komplette­ rande rapport som har överlämnats till moderbolagets revi­ sionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnit­ tet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder­ bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bola­ get eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Vår revisionsansats Revisionens inriktning och omfattning Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighets­ nivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finan­ siella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verk­ ställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga upp­ skattningar som har gjorts med utgångspunkt från antagan­ den och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rap­ porterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struk­ tur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar. Swedbanks bankverksamhet i samtliga länder revideras av lokala revisionsteam från PwC. Swedbankkoncernen har cen­ traliserade servicecenter, system och processer för ett antal processer. Vi har utformat vår revision så att vårt centrala revi­ sionsteam testar samtliga centraliserade system och proces­ ser. Lokala revisionsteam utför ytterligare granskning baserat på våra instruktioner. Enheter med stor betydelse eller risk för koncernen är föremål för revision och rapportering till oss som koncernrevisorer. Revisionen utförs i enlighet med ISA och lokala revisionsstan­ darder. Granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis granskning av interna kontroller för nyckelprocesser, analytisk granskning av specifika konton, granskning av bokföringsposter genom inspektion, observation eller bekräftelse samt inhämtande av revisionsbevis för att styrka våra förfrågningar. För vissa enheter är det ur ett koncernperspektiv nödvändigt att granska specifika poster i redovisningen, trots att dessa enheter inte bedöms vara väsentliga eller ha hög risk. I dessa fall instrueras lokala team att utföra specifika granskningsåt­ gärder och att rapportera resultatet av dessa åtgärder till oss. Specifika granskningsåtgärder inkluderar vanligtvis en detalje­ rad analytisk granskning, avstämning av redovisning mot underliggande system, substansgranskning för specifika pro­ cesser, områden och konton, diskussioner med företagsled­ ning gällande bokföring, skatt och interna kontroller såväl som uppföljning av frågeställningar kända från tidigare perioder. 315 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 318 ===== Som en del av vår revision förlitar vi oss på intern kontroll över affärsprocesser, applikationer/system och hänförliga plattfor­ mar som stödjer Swedbanks redovisning och finansiella rap­ portering. Därför utför vi granskningsåtgärder för att säker­ ställa att system och processer är utformade, underhållna, drivs och skyddas på ett sätt som säkerställer att risken för fel­ aktigheter minimeras. Granskningsåtgärder innefattar genom­ gångar av processer, utvärdering av design av och test av effektivitet i kontroller. Även substansgranskningsåtgärder har utförts. Vår revision utförs löpande under året med särskilt fokus på kvartalsbokslut. I samband med att Swedbankkoncernen lämnat kvartalsrapporter har vi rapporterat våra observationer till styrelsens revisionsutskott och avlämnat externa delårs­ granskningsrapporter. En gång per år rapporterar vi även våra huvudsakliga observationer till styrelsen. Väsentlighet Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rappor­ terna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betrak­ tas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna. Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvanti­ tativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporte­ ringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa över­ väganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfatt­ ning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydel­ sefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis­ ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlas inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. 316 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 319 ===== Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Reservering av kreditförluster för lånefordringar Redovisning avseende nedskrivning av lånefordringar kräver sub­ jektiv bedömning av såväl tidpunkt för som storlek på ett sådant nedskrivningsbehov. Swedbank reserverar för förväntade kreditförluster i enlighet med IFRS 9 där lånefordringar kategoriseras i tre olika steg beroende av nivån på eller förändring i nivå avseende kreditrisk för varje enskilt lån. Steg 1 motsvarar förväntad kreditförlust inom 12 månader och avser samtliga lånefordringar som möter ursprunglig förväntan. För lånefordringar med en väsentligt ökad kreditrisk sedan första redo­ visningstillfället, steg 2, eller lånefordringar i fallissemang, steg 3, beräknas utifrån förväntad kreditförlust på hela lånets livslängd. Förväntad kreditförlust beräknas som en funktion av sannolikhet för fallissemang, exponering vid fallissemang, förlust vid fallisse­ mang samt tidpunkt för fallissemang. IFRS 9 tillåter även att reser­ vering av förväntade kreditförluster justeras med beaktande av professionella bedömningar. De väsentliga områden där vi har identifierat en högre grad av led­ ningens bedömningar, och därmed medfört ett större revisions­ fokus vid granskningen av koncernens uppskattningar av kredit­ förluster är: Modelluppskattningar – Vid uppskattning av förväntade kreditför­ luster används modeller innehållande olika antaganden och bedöm­ ningar, inklusive fastställande av sannolikheten för fallissemang (”PD”), förlust vid fallissemang (”LGD”), och exponering vid fallisse­ mang (”EAD”). Modeller för beräkning av sannolikheten för fallisse­ mang är en viktig del vid uppskattning av förväntade kreditförluster och påverkar även kategoriseringen av lånefordringarna. FRS 9 kräver att Koncernens uppskattning av förväntade kreditförluster baseras på en opartisk framåtriktad återspegling av ett antal ekonomiska förhållanden. Expertjustering av kreditförlustreserveringarna – Ledningen justerar resultatet av beräkningar med kvantitativa modeller för att beakta kända begränsningar i kreditförlustmodellerna samt ej beaktade framtida trender. Sådana justeringar har en inneboende osäkerhet och uppskattningen av dessa belopp baseras till en hög grad på ledningens bedömning. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety­ dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk och not K16 och M13 Kreditförluster. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende kreditförluster. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vi har testat IT miljön för väsentliga system och applikationer som används vid reservering av förväntade kreditförluster. Vår granskning omfattade testning av design och effektivitet av kontroller över indata. Vi har även utvärderat kontroller över model­ ler samt beräkningar och godkännande av expertjustering av kredit­ förlustreserveringar. Uppskattningar med modeller: Vi har granskat väsentliga antagan­ den och bedömningar samt utfört kontrollberäkningar för ett urval av lånefordringar för att vi ska få revisionsbevis för om beräkningen av förväntade kreditförluster är korrekt och i enlighet med vår för­ väntan. Dessa beräkningar utfördes för de mest väsentliga model­ lerna i låneportföljen. Makroekonomiska faktorer: Vi har bedömt rimligheten i de anta­ ganden som Swedbank använder för att fastställa makroekono­ miska faktorer. Detta inkluderade analys av BNP , fastighetspris­ höjning och arbetslöshetsprognoser mot andra oberoende källor och vårt eget professionella omdöme. Test av detaljer: Vi har testat detaljer inom flera områden, inklusive testning av individuellt bedömda kreditreserveringar och expert­ justering av kreditreserveringar. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga. 317 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 320 ===== Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området Värdering av finansiella instrument till verkligt värde Vid redovisning av finansiella instrument till verkligt värde delas instrumenten upp i tre nivåer, i enlighet med IFRS 9. Nivå 1 innehåller instrument där priser finns på en aktiv marknad. Nivå 2 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell och där indata kan härledas till en aktiv marknadsplats, som valutakur­ ser eller räntenivåer. Nivå 3 avser instrument där värdet beräknas med hjälp av en modell som i hög grad är beroende av uppskatt­ ningar och bedömningar gjorda av Swedbank. Värdering av nivå 2 och nivå 3 finansiella instrument var ett fokus­ område under revisionen på grund av den komplexitet som finns vid värdering, de bedömningar och uppskattningar som utförs av led­ ningen samt deras betydelse för den finansiella ställningen och resultatet. Att fastställa verkligt värde för finansiella instrument i nivå 2 och nivå 3 är till sin natur komplicerat på grund av ett antal faktorer, bland annat instrumentets egenskaper. Värdet på nivå 3 instrument är också baserat på indata som inte är observerbara på en aktiv marknad och användandet av värderingsmodeller för att beräkna verkligt värde. På grund av dessa faktorer är värderingen av nivå 3 instrument föremål för betydande osäkerhet i uppskattningar och i hög grad beroende av ledningens uppskattningar och bedömningar. Se årsredovisningen not K2 och M1 Redovisningsprinciper för bety­ dande bedömningar och uppskattningar, not K3 och M2 Risker för upplysningar om kreditrisk, not K46 Värderingskategorier för finan­ siella instrument och not K47 och M41 Verkligt värde för finansiella instrument. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende värderingen av finansiella instrument till verkligt värde. Granskning av kontroller: Vi har utfört processgenomgångar för att identifiera väsentliga system, applikationer och kontroller som används vid värderingsprocessen. Vi har testat IT miljön för väsent­ liga system och applikationer som används vid värdering av finan­ siella instrument till verkligt värde. Vi har granskat design och operationell effektivitet i nyckelkontrol­ ler som stödjer identifiering, mätning och kontroll av värdering av finansiella instrument. Test av detaljer: Vi har utfört test av detaljer för alla tre nivåer av finansiella instrument. För värderingar som baseras på modeller använde vi värderingsexperter för att genomföra en oberoende värdering av ett stickprov av finansiella instrument. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga. Finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt Som det beskrivs i förvaltningsberättelsen har en myndighet i USA fortsatt en utredning pågående kring Swedbanks arbete avseende penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism (AML/ CTF). Den kvarvarande utredningen kan potentiellt leda till väsent­ liga konsekvenser i form av böter, indragna tillstånd, begränsningar i valutahandel eller annat (”sanktionerna”). Med anledning av den kvarvarande utredningen har Swedbank övervägt om befarade sanktionsavgifter ska redovisas som avsättning eller eventualförpliktelse. De kriterier som beaktas är: ● om det är mer sannolikt än inte att ett ekonomiskt utflöde till följd av pågående utredningar kommer inträffa, och ● om sanktionens belopp kan uppskattas tillförlitligt. I nuläget anser Swedbank att det ännu inte är möjligt att tillförlitligt uppskatta tidpunkt eller belopp av eventuella sanktioner, som skulle kunna medföra en väsentlig finansiell effekt. Swedbank upplyser därför om dessa risker i enlighet med redovisning av eventual­ förpliktelser. Se årsredovisningens förvaltningsberättelse, not K2 och M1 Redovisningsprinciper för betydande bedömningar och upp­ skattningar och K51 och M45 Ställda säkerheter, eventual för­ pliktelser och åtaganden. Vi har utfört ett antal olika revisionsåtgärder avseende finansiella effekter av myndigheters utredningar av penningtvätt. Vi har tagit ställning till i vilken utsträckning myndigheters utred­ ningar kan komma att påverka årsredovisningens finansiella rapporter. Det inkluderar redovisning och upplysningar avseende reserver och eventualförpliktelser. Vi har tagit del av Swedbanks bedömningar i redovisningen och tagit ställning till dessa. Vi har gjort detta genom följande aktiviteter: ● Granskat Swedbanks dokumentation av juridiska och redo­ visningsmässiga bedömningar i relation till myndigheters utredningar. ● Förfrågningar och möten med ansvariga parter inom Swedbank. ● Förfrågningar och granskning av juridiska bedömningar från Swedbanks legala ombud. Upplysningar: Vi har bedömt om lämnade upplysningar i årsredovisningen är lämpliga och tillräckliga. 318 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 321 ===== Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo­ visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–35, 324–337 samt den lagstadgade hållbarhetsrapporten på sidorna 71–180. Den andra informationen består även av Ersättningsrapporten och som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredo­ visningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern­ redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifierats ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern­ redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun­ skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovis­ ning i kreditinstitut och värdepappersbolag och, vad gäller kon­ cernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktö­ ren ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredo­ visning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovis­ ningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fort­ sätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om för­ hållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksam­ heten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upp­ höra med verksamheten eller inte har något realistiskt alter­ nativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrel­ sens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bola­ gets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsbe­ rättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisors­ inspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/ revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisions­ berättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis­ ningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verk­ ställande direktörens förvaltning för Swedbank AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt för­ slaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens leda­ möter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räken­ skapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi­ stioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekono­ 319 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 322 ===== miska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande för­ valtningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: ● företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon för­ summelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller ● på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank­ och finansieringsrörelse, lagen om årsredo­ visning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolags­ ordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskriv­ ning är en del av revisionsberättelsen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis­ ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek­ tronisk rapportering (Esef­rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Swedbank AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag stadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef­rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalanden Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef­rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända­ målsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef­rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkstäl­ lande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef­ rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef­ rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som upp­ fyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde­ pappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings­ åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef­rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef­rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implemen­ terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef­rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovis­ ningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgär­ der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedöm­ ning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar 320 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 323 ===== fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verk­ ställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef­rapporten upprättats i ett giltigt XHTML­format och en avstämning av att Esef­rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat­, balans­ och egetkapitalräkningar, kassa­ flödesanalys samt noter i Esef­rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef­förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrappor­ ten på sidorna 48–70 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revi­ sorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Interna­ tional Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlig­ het med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovis­ ningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är för­ enliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med lagen om års­ redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Swedbank AB (publ) revisor av bolags­ stämman den 26 mars 2025 och har varit bolagets revisor sedan 28 mars 2019. Stockholm den 19 februari 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Martin By Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 321 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 324 ===== Revisorns granskningsberättelse av Swedbank AB (publ):s lagstadgade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Swedbank AB (publ), org.nr 502017­7753 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Swedbank AB (publ) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhets­ rapporten ingår sidorna 71–180 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständig­ heter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovis­ ningslagen vilket inbegriper ● om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, ● om den process som företaget har genomfört för att identi­ fiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i IRO­1 avsnittet i hållbarhetsrapporten och ● efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi­ förordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade håll­ barhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända­ målsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbar­ hetsrapporten och återfinns på sidorna 1–70, 181–314 och 324–337. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrk­ ande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets­ rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om infor­ mationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direk­ tören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegent­ ligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ års­ redovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrappor­ ten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att håll­ barhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säker­ het. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig­ heter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkes­ etiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Swedbank AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes­ etiska ansvar enligt dessa krav. 322 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 325 ===== Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgär­ der som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna risk­ bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma gransknings­ åtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständig­ heterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra för­ frågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upp­ rättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk gransk­ ning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen: Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: ● Erhålla en förståelse för processen genom att: – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den information som används av företagsledningen (t.ex. intressent dialoger, affärsplaner och strategidokument), och –Granska företagets interna dokumentation av sin process; och ● Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i IRO 1-avsnittet i hållbarhetsrapporten. Våra granskningsåtgärder avseende hållbarhetsrapporten inkluderade, men var inte begränsade till följande: ● Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och infor­ mationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten. ● Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som bolaget genomfört för att identi­ fiera innehållet i hållbarhetsrapporten också ingår. ● Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets­ rapporten är förenlig med kraven i ESRS; ● Genomföra förfrågningar till relevant personal och analy­ tiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; ● Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stick­ prov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; ● Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder inhämta underlag på metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och på hur dessa metoder tillämpades; ● Erhålla förståelse för processen för att identifiera ekono­ miska verksamheter som är tillämpliga och är förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten. ● Granskningen av taxonomiupplysningarna inkluderade men var inte begränsade till följande granskningsåtgärder: – Utföra substansgranskning baserat på ett stickprov av utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi. Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verkställande direktören för Swed­ bank AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framti­ den och möjliga framtida aktiviteter av Swedbank AB (publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Stockholm den 19 februari 2026 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Anneli Granqvist Auktoriserad revisor 323 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 326 ===== Swedbank och skatter För att förbli en stabil aktör i det finansiella systemet behöver Swedbank upprätthålla förtro- endet hos kunder, investerare, myndigheter och samhället i stort. I linje med Swedbanks vision och värderingar ska skattefrågor hanteras på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Detta ansvar avser skattefrågor som rör såväl Swedbank som koncernens kunder. Swedbank hanterar skatter i enlighet med tillämplig lagstiftning och praxis – och strävar samtidigt efter att agera i linje med lagstiftningens syfte. Rättvisa, transparenta och effektiva skattesystem utgör en grundläggande del av ett välfungerande samhälle. Skatte­ intäkter är avgörande för att stater ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot medborgarna. Swedbank är en av de större skattebetalarna på sina hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen, genom bolagsskatter, bank­ skatter, sociala avgifter och andra avgifter. I Sverige står Swedbank tillsammans med landets övriga banker för cirka 10 procent av den totala bolagsskatten. Genom att betala och uppbära skatt – för Swedbanks medarbetares och kunders räkning – främjas ekonomisk utveckling, trygghet och välfärd. Fördelning av Swedbanks avgifts- och skattebidrag  Bolagsskatter, 48%  Bankskatter, 12%  Sociala avgifter, 16%  Ej avdragsgill moms, 15%  Resolutionsavgifter, 5%  Insättningsgarantiavgifter, 4% Swedbanks interna skattestyrning Swedbank följer tillämpliga lokala och internationella skatte­ bestämmelser i de länder där verksamhet bedrivs. Det vägle­ dande styrdokumentet för koncernens skattearbete är Swed­ banks skattepolicy, som ses över och uppdateras årligen. På Swedbanks hemsida (www.swedbank.com) under ”Hållbarhet” finns en särskild avdelning för policyer där skattepolicyn är publicerad. Swedbanks skattepolicy har antagits av styrelsen som också har det yttersta ansvaret för skattefrågor. Vd har utsett ansva­ riga för olika skatteområden. Skatter med direkt påverkan Skatter som direkt påverkar Swedbank är framför allt bolags­ skatt, moms, bankskatt, avkastningsskatt och källskatt. CFO och Group Corporate Taxes har ansvar för dessa skatter. Group Corporate Taxes ansvarar för att utveckla riktlinjer och genomföra granskningar av koncernens bokförda skatt, skatte deklarationer, internprissättningsmetoder och doku­ mentation. Gruppen stödjer koncernen i bolagsskatteange­ lägenheter. Internprissättningsfrågor hanteras i enlighet med OECD:s riktlinjer för internprissättning och inhemsk skatte­ lagstiftning. Gruppen granskar löpande organisationens effektiva skattesatser för att förstå avvikelser från standard­ skattesatser. Skatter med indirekt påverkan Skatter med indirekt påverkan är operationella skatter som har samband med affärer med kunder, leverantörer och andra externa affärspartners. Ansvaret för dessa skatter vilar på res­ pektive affärsområde. Group Human Resources ansvarar för personalrelaterade skatter. Koncernens chefsjurist ansvarar för att säkerställa tillräcklig rådgivningskompetens inom operationella och personalrelaterade skatter och har för detta ändamål etablerat Group Operational Taxes, koncernens operativa skattegrupp. Group Operational Taxes är rådgivande till respektive affärsområde och till Group Human Resources. Hantering av skatterisker Swedbank har utvecklat riskbaserade processer för att identi­ fiera åtgärder och förhållanden som riskerar att inte följa rikt­ linjerna. Skulle väsentliga finansiella risker eller ryktesrisker relaterade till skatt identifieras eskaleras ärendet först till det enskilda koncernbolagets vd och styrelse och därefter till koncernens vd och styrelse. Skattelagstiftning kännetecknas av komplexitet och föränder­ lighet. Vid situationer där det kan finnas alternativa tolkningar av lagstiftning använder Swedbank intern och/eller extern expertis för att säkerställa en lämplig skattetolkning. Om skatte myndigheterna gör en annan bedömning än Swedbank i en oklar fråga är ambitionen i första hand att nå en gemen­ sam förståelse. Skulle det fortsatt råda olika uppfattningar om vad som är rätt kan frågan komma att prövas i domstol. Skatteplanering och skatteundandragande Swedbank har en konservativ inställning till skatt. Det innebär att koncernen varken ska delta i eller utgöra en plattform för otillbörliga skatteupplägg eller aggressiv skatteplanering. Swedbank ska minimera risker för att verksamheten utnyttjas för skatteundandragande. För det fall koncernen identifierar kriminella handlingar hanteras det enligt koncernens rutiner för ekonomisk brottslighet. 324 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 327 ===== Swedbank tillämpar riskbaserade processer för att utvärdera sina affärspartners allmänna skatteefterlevnad och enskilda transaktioner. Affärspartners förväntas vara transparenta gentemot Swedbank och skattemyndig heterna angående betydande skatteåtgärder. Vid kreditgivning till företag genom­ förs en hållbarhetsanalys som bland annat ställer krav på att företaget har en transparent rapportering av skatt. Transaktio­ ner som uppvisar eventuella skattedrivna element granskas särskilt. Vid svåra bedömningar kan ärenden rörande affärs­ partners lyftas till Swedbanks koncernövergripande hållbar­ hetskommitté för vägledning. Dialog med intressenter i skatterelaterade frågor Relationen med skattemyndigheter, institutioner och bransch­ organisationer baseras på öppenhet och respekt. Swedbank kommunicerar transparent och besvarar förfrågningar på ett effektivt sätt. Som stort företag inom den finansiella sektorn har Swedbank en insyn och kompetens som kan stödja lagstiftare för en väl avvägd och effektiv skattelagstiftning. Koncernen bidrar med sin kompetens och sina resurser, bland annat via expert­ grupper och kommittéer i nationella bankföreningar liksom EU­baserade organ. Internationella informationsutbyten och rapportering Swedbank följer nationella och internationella krav enligt rapporterings standarder. Exempel är Common Reporting Standard (CRS), vilket är OECD:s standard för internationellt informationsutbyte om finansiella konton, och Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA), ett amerikanskt juri­ diskt ramverk som kräver att finansiella institutioner identi­ fierar och rapporterar finansiella konton som innehas av amerikanska personer. Genom att delta i dialoger och tillämpa internationella rapporterings mekanismer stärks det gränsöver­ skridande samarbetet i skatte frågor samt säkerställer infor­ mationsbyte till relevanta myndigheter. Swedbanks avgifts- och skattebidrag Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Summa Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Bolagsskatter 5 974 6 287 843 1 150 386 567 966 949 327 367 8 496 9 320 Bankskatter 1 163 1 105 607 439 401 1 607 2 171 3 151 Sociala avgifter 2 227 2 087 396 386 178 169 21 20 46 43 2 868 2 705 Resolutionsavgifter 792 813 33 18 22 810 868 Insättningsgarantiavgifter 248 238 114 150 110 105 191 159 663 652 Ej avdragsgill moms1 1 900 2 000 335 280 164 170 313 326 30 30 2 742 2 806 Summa 12 304 12 530 1 688 1 966 1 446 1 483 1 891 3 061 421 462 17 750 19 502 1) Beloppen avseende Sverige är avrundade. 2025 års siffra inkluderar inte momsåterbetalningar i Sverige avseende åren 2016–2023, se not K14. 325 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 328 ===== Marknadsandelar Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr Sverige 2025 2024 2023 2022 2021 2025 2024 2023 2022 2021 Privatmarknaden Inlåning (2025.11) 18 18 18 18 19 493 472 465 476 454 Utlåning (2025.11) 19 20 20 20 21 996 995 1 000 1 012 992 varav bostadslån (2025.11) 22 22 22 22 23 918 914 915 919 895 Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. u.s. u.s. 4 534 4 524 4 496 4 465 4 413 Företagsmarknaden Inlåning1 (2025.11) 13 13 14 15 16 210 211 221 260 273 Utlåning1 (2025.11) 15 15 15 15 16 460 431 434 452 408 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr De baltiska länderna 2025 2024 2023 2022 2021 2025 2024 2023 2022 2021 Privatmarknaden Estland Inlåning (2025.11) 44 45 45 48 51 80 82 71 68 62 Utlåning (2025.10) 38 40 42 42 43 61 62 58 55 48 varav bostadslån (2025.11) 39 40 42 42 44 53 53 50 48 41 Bankkort (antal tusen) u.s. 56 57 58 59 1 083 1 089 1 081 1 079 1 074 Lettland Inlåning (2025.09) 42 42 40 38 37 59 60 51 50 42 Utlåning (2025.09) 36 36 36 35 34 28 28 25 24 20 varav bostadslån (2025.09) 42 42 42 41 40 24 24 22 21 18 Bankkort (antal tusen) u.s. 51 50 50 50 1 107 1 086 1 053 1 033 1 013 Litauen Inlåning (2025.09) 46 46 45 46 45 127 129 111 107 94 Utlåning (2025.09) 39 39 39 39 39 69 67 60 56 47 varav bostadslån (2025.09) 39 39 38 39 39 61 58 53 50 42 Bankkort (antal tusen) u.s. u.s. u.s. 55 54 1 851 1 831 1 786 1 743 1 693 Marknadsandelar, procent Volymer, mdkr De baltiska länderna 2025 2024 2023 2022 2021 2025 2024 2023 2022 2021 Företagsmarknaden Estland Inlåning (2025.11) 37 37 38 39 43 53 57 54 56 54 Utlåning (2025.10) 33 35 35 35 37 57 61 54 51 45 Lettland Inlåning (2025.09) 30 29 28 27 27 36 39 33 31 24 Utlåning (2025.09) 22 22 20 19 19 25 24 21 20 17 Litauen Inlåning (2025.09) 28 30 31 33 35 51 56 54 56 46 Utlåning (2025.09) 29 28 26 23 21 48 45 35 30 22 1) Företagsutlåning inkluderar utlåning till icke­finansiella företag. Företagsinlåning inkluderar inlåning från icke­finansiella företag. 326 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 329 ===== Fem år i sammandrag Nyckeltal 2025 2024 2023 20221 2021 Lönsamhet Räntabilitet på eget kapital, % 15,2 17,1 18,3 13,0 13,2 K/I­tal1 0,36 0,34 0,33 0,40 0,44 Placeringsmarginal före avdrag för handelsrelaterade räntor, % 1,54 1,72 1,78 1,18 1,01 Kapitaltäckning Kärnprimärkapitalrelation, % 17,8 19,8 19,0 17,8 18,3 Primärkapitalrelation, % 19,4 21,8 20,6 18,9 20,2 Total kapitalrelation, % 21,9 24,0 23,1 21,8 22,4 Kärnprimärkapital 166 098,6 172 620 160 659 144 107 129 644 Primärkapital 181 239 189 809 174 848 153 320 143 022 Kapitalbas 204 483 209 547 195 648 176 331 158 552 Riskexponeringsbelopp 932 090 871 902 847 121 809 438 707 753 Kreditkvalitet Kreditförlustnivå, % 0,00 –0,01 0,09 0,08 0,01 Total reserveringsgrad för lån, % 0,29 0,34 0,39 0,32 0,29 Andel lån i steg 3, brutto, % 0,62 0,65 0,43 0,31 0,37 Antalsuppgifter 2025 2024 2023 2022 2021 Privatkunder, miljoner 7 7 7 7 7 Företagskunder, tusen 602 612 618 620 620 Heltidstjänster 17 300 17 209 17 275 16 803 16 565 Kontor2 399 396 408 400 423 1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. 2) Inklusive sparbanker och delägda banker. Kommentarer till fem år i sammandrag 2025 – Årets resultat minskade till 32 759 mkr (34 866). Minskningen var primärt till följd av lägre intäkter, delvis motverkat av lägre kostna­ der och nedskrivningar av immateriella tillgångar. Intäkterna minskade till 68 736 mkr (74 104) primärt till följd av lägre räntenetto, kopplat till lägre räntor. Även provisionsnettot och nettoresultat finansiella poster minskade, medan övriga intäkter ökade. Kostnaderna sjönk till 24 532 mkr (25 376). Lägre kostnader var i huvudsak relaterat till återbetalning av moms avseende avseende åren 2016­2023. Lägre bankskatt och resultionsavgifter samt lägre inkomstskatter påverkade resultatet posi­ tivt. Kreditförlusterna var nettopositiva och uppgick till –34 mkr (­268), motsvarande 0,00 procent (­0,01) av Swedbanks totala lånestock. För­ bättrade makroscenarier under året och minskade expertjusteringar bidrog positivt. Ökade reserveringar för individuellt bedömda lån och effekter relaterat till förvärvet av Entercard bidrog negativt. 2024 – Årets resultat ökade till 34 866 mkr, jämfört med 34 130 mkr 2023, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster, delvis mot­ verkat av högre kostnader. Kostnaderna steg främst till följd av ökade personal­ och IT­kostnader. Bankskatter i de baltiska länderna påver­ kade resultatet negativt, liksom nedskrivningar av immateriella till­ gångar. Intäkterna ökade till 74 104 mkr (73 057) framför allt till följd av ett högre provisionsnetto. Även nettoresultat finansiella poster och övriga intäkter bidrog medan räntenettot sjönk. Kreditförlusterna upp­ gick till –268 mkr (1 674), motsvarande –0,01 procent (0,09) ) av Swedbanks totala lånestock, där förbättrade makroscenarier under året bidrog till den positiva utvecklingen. 2023 – Årets resultat ökade till 34 130 mkr, jämfört med 21 368 mkr 2022, till följd av högre intäkter. Intäkterna ökade till 73 057 mkr (52 028) och har påverkats positivt av framför allt räntenettot. Kost- naderna ökade till 24 100 mkr (20 817) framför allt till följd av högre personalkostnader samt på grund av en sanktionsavgift från Finans­ inspektionen och en uppgörelse med Office of Foreign Assets Control (OFAC). Kreditförlusterna uppgick till 1 674 mkr (1 479) och förklaras främst av negativa rating­ och stegförändringar samt uppdaterade makroscenarier, delvis motverkat av minskade expertjusteringar och återbetalning av lån. 2022 – Årets resultat ökade till 21 368 mkr, jämfört med 20 872 mkr 2021, till följd av högre intäkter. Högre kreditförluster, nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar och högre kostnader påverkade resultatet negativt tillsammans med införandet av den svenska bankskatten. Intäkterna ökade till 52 028 mkr (47 681) och har på ­ verkats positivt av framför allt räntenettot. Kostnaderna minskade till 20 817 mkr (20 847) framför allt till följd av lägre övriga allmänna administrationskostnader. Kreditförlusterna uppgick till 1 479 mkr (170) och förklaras främst av sämre makroekonomiska scenarier och negativa rating- och stegförändringar. 2021 – Årets resultat ökade till 20 872 mkr, jämfört med 12 929 mkr 2020, till följd av högre intäkter och lägre kreditförluster samt Finans­ inspektionens sanktionsavgift som belastade 2020. Intäkterna ökade till 47 681 mkr (46 539) och har påverkats positivt i första hand av ett högre provisionsnetto. Kostnaderna minskade till 20 847 mkr (24 560) då kostnaden för Finansinspektionens sanktionsavgift på 4 000 mkr påver­ kade föregående år. Kreditförlusterna minskade till 170 mkr (4 334) då kreditförlusterna 2020 var starkt påverkade av pandemiutbrottet. 327 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 330 ===== Resultaträkning, mkr 2025 2024 2023 20221 2021 Räntenetto 44 000 49 267 50 933 33 146 27 048 Provisionsnetto 16 320 16 716 15 088 14 114 14 853 Nettoresultat finansiella poster 3 227 3 687 2 938 1 940 2 048 Försäkringsnetto 1 791 1 531 1 527 529 1 457 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 783 773 803 738 976 Övriga intäkter 2 614 2 131 1 769 1 560 1 299 Summa intäkter 68 736 74 104 73 057 52 028 47 681 Personalkostnader 15 241 15 024 13 944 12 831 12 739 Övriga allmänna administrationskostnader 8 605 8 180 7 349 6 291 6 477 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 2 225 2 171 1 920 1 695 1 631 Momsåterbetalningar –1 539 Sanktionsavgift 887 Summa kostnader 24 532 25 376 24 100 20 817 20 847 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 44 203 48 728 48 957 31 211 26 834 Nedskrivning av immateriella tillgångar 789 81 1 125 56 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 1 7 13 Kreditförluster –34 –268 1 674 1 479 170 Bankskatter och resolutionsavgifter 2 982 4 019 3 574 1 831 791 Resultat före skatt 41 255 44 187 43 622 26 763 25 817 Skatt 8 496 9 320 9 492 5 396 4 945 Årets resultat 32 759 34 866 34 130 21 368 20 872 Årets resultat hänförligt till Aktieägarna i Swedbank AB 32 762 34 869 34 128 21 365 20 871 Minoriteten ­3 2 3 1 1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. Balansräkning, mkr 2025 2024 2023 20221 2021 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 263 628 325 604 252 994 365 992 360 153 Utlåning till kreditinstitut 32 015 34 068 67 534 56 589 39 504 Utlåning till allmänheten 1 989 024 1 882 244 1 863 375 1 842 811 1 703 206 Räntebärande värdepapper 221 497 239 996 237 460 212 780 221 683 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 430 867 394 883 319 795 268 594 328 512 Aktier och andelar i intresseföretag och joint venture 7 423 9 093 8 275 7 830 7 705 Derivat 17 283 37 595 39 563 50 504 40 531 Materiella tillgångar och immateriella tillgångar 28 779 26 071 25 984 25 335 25 011 Övriga tillgångar 72 267 60 144 40 539 24 211 24 312 Summa tillgångar 3 062 782 3 009 697 2 855 519 2 854 646 2 750 617 Skulder till kreditinstitut 54 544 64 500 72 054 72 826 92 812 In­ och och upplåning från allmänheten 1 303 172 1 288 609 1 234 262 1 305 948 1 265 783 Emitterade värdepapper 733 765 758 199 728 548 784 206 735 917 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 431 894 395 800 320 609 268 892 329 667 Derivat 29 531 35 274 73 453 68 679 28 106 Övriga skulder 109 814 90 602 90 134 89 245 70 200 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 121 204 104 828 57 439 37 832 Efterställda skulder 38 422 36 609 32 841 31 331 28 604 Eget kapital 225 826 218 901 198 790 176 080 161 696 Summa skulder och eget kapital 3 062 782 3 009 697 2 855 519 2 854 646 2 750 617 1) Nyckeltalen har räknats om till följd av införandet av IFRS 17. 328 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 331 ===== Tre år i sammandrag Svensk bankverksamhet 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. Svensk bankverksamhet inkluderar Stabelo från och med den 3 november 2025, se not 53. Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt. mkr 2025 2024 2023 Resultaträkning Räntenetto 15 485 17 430 20 262 Provisionsnetto 7 467 7 489 6 998 Nettoresultat finansiella poster 214 267 261 Försäkringsnetto 717 528 483 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 809 800 836 Övriga intäkter 167 97 121 Summa intäkter 24 858 26 611 28 962 Personalkostnader 1 748 1 910 1 916 Rörliga personalkostnader 71 58 43 Övriga kostnader 6 559 6 560 6 318 Avskrivningar 8 23 18 Summa kostnader 8 387 8 550 8 295 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 16 471 18 061 20 666 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar Kreditförluster 53 40 877 Bankskatter och resolutionsavgifter 890 854 873 Resultat före skatt 15 528 17 167 18 917 Skatt 2 849 3 184 3 555 Årets resultat 12 679 13 983 15 362 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 3 0 Utlåning till kreditinstitut 5 6 5 Utlåning till allmänheten 848 840 858 Räntebärande värdepapper Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 334 310 251 Övriga tillgångar 29 28 26 Summa tillgångar 1 217 1 187 1 141 Skulder till kreditinstitut 20 3 6 In­ och upplåning från allmänheten 467 454 449 Emitterade värdepapper –0 –0 –0 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 335 311 252 Övriga skulder 342 365 381 Summa skulder 1 164 1 133 1 088 Allokerat eget kapital 53 54 53 Summa skulder och eget kapital 1 217 1 187 1 141 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 24 827 26 588 28 931 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 23,5 26,2 29,2 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 181 185 191 Lån till kunder, mdkr 848 840 858 Inlåning från kunder, mdkr 467 454 449 Kreditförlustnivå1, % 0,01 0,00 0,10 K/I­tal 0,34 0,32 0,29 Riskexponeringsbelopp, mdkr 296 294 345 Heltidstjänster 2 168 2 295 2 623 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 54 54 53 329 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 332 ===== Tre år i sammandrag Baltisk bankverksamhet 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. mkr 2025 2024 2023 Resultaträkning Räntenetto 13 695 17 620 18 360 Provisionsnetto 3 299 3 458 3 390 Nettoresultat finansiella posterr 526 571 566 Försäkringsnetto 943 900 901 Övriga intäkter 253 142 136 Summa intäkter 18 717 22 692 23 352 Personalkostnader 2 207 2 081 1 973 Rörliga personalkostnader 150 134 106 Övriga kostnader 4 333 3 995 3 260 Avskrivningar 221 176 174 Summa kostnader 6 912 6 385 5 513 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 11 805 16 306 17 839 Nedskrivning av materiella tillgångar 0 1 7 Kreditförluster –71 –86 83 Bankskatter och resolutionsavgifter 1 008 2 079 1 602 Resultat före skatt 10 868 14 312 16 148 Skatt 2 261 2 869 3 573 Årets resultat 8 607 11 443 12 575 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 4 4 4 Utlåning till kreditinstitut 1 1 1 Utlåning till allmänheten 300 288 255 Räntebärande värdepapper 2 2 2 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 2 2 2 Derivat 0 0 0 Övriga tillgångar 172 180 156 Summa tillgångar 481 478 419 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 In­ och upplåning från allmänheten 436 435 383 Emitterade värdepapper 0 2 2 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 2 2 2 Derivat 0 0 0 Summa skulder 439 439 388 Allokerat eget kapital 43 39 32 Summa skulder och eget kapital 481 478 419 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 18 717 22 692 5 097 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,0 31,3 41,1 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 69 66 67 Lån till kunder, mdkr 300 288 255 Inlåning från kunder, mdkr 435 434 383 Kreditförlustnivå1, % –0,02 –0,03 0,03 K/I­tal 0,37 0,28 0,24 Riskexponeringsbelopp, mdkr 210 218 189 Heltidstjänster 4 722 4 731 4 762 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 39 37 31 330 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 333 ===== Tre år i sammandrag Företag och Institutioner 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. mkr 2025 2024 2023 Resultaträkning Räntenetto 11 503 12 918 13 801 Provisionsnetto 3 995 4 035 3 666 Nettoresultat finansiella poster 2 051 1 934 1 288 Försäkringsnetto 18 17 29 Andel av intresseföretags resultat och joint ventures 2 –13 –12 Övriga intäkter 237 140 144 Summa intäkter 17 805 19 031 18 915 Personalkostnader 2 316 2 260 2 110 Rörliga personalkostnader 163 135 106 Övriga kostnader 4 403 4 104 3 781 Avskrivningar 21 19 23 Summa kostnader 6 903 6 518 6 020 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 10 902 12 513 12 895 Nedskrivning av immateriella tillgångar 27 Kreditförluster –406 –171 669 Bankskatter och resolutionsavgifter 936 960 955 Resultat före skatt 10 372 11 724 11 244 Skatt 2 137 2 417 2 275 Årets resultat 8 234 9 307 8 968 Balansräkning, mdkr Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 3 2 2 Utlåning till kreditinstitut 61 60 124 Utlåning till allmänheten 670 621 595 Räntebärande värdepapper 71 78 59 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 39 31 25 Derivat 70 103 131 Övriga tillgångar 31 21 11 Summa tillgångar 944 915 947 Skulder till kreditinstitut 281 280 333 In­ och upplåning från allmänheten 331 333 334 Emitterade värdepapper –0 0 2 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 39 31 25 Derivat 75 111 140 Övriga skulder 166 114 62 Summa skulder 891 868 895 Allokerat eget kapital 54 46 52 Summa skulder och eget kapital 944 915 947 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 17 777 19 011 18 906 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 16,5 19,8 17,5 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 179 170 170 Lån till kunder, mdkr 563 538 543 Inlåning från kunder, mdkr 314 316 320 Kreditförlustnivå1, % –0,06 –0,03 0,10 K/I­tal 0,39 0,34 0,32 Riskexponeringsbelopp, mdkr 327 288 270 Heltidstjänster 1 758 1 820 1 725 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 50 47 51 331 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 334 ===== Tre år i sammandrag Premium and Private Banking 1) Uppgifter för beräkning av kreditförlustnivå finns i Faktaboken på sidan 47. Under 2025 uppdaterades en allokeringsmodell avseende fondsparande mellan Svensk bankverksamhet och Premium and Private Banking, varför jämförelsetal har räknats om. Förändringen har påverkat provisionsnetto, övriga kostnader och skatt. mkr 2025 2024 2023 Resultaträkning Räntenetto 1 515 1 762 2 103 Provisionsnetto 1 967 1 984 1 401 Nettoresultat finansiella poster 42 29 27 Försäkringsnetto 35 17 48 Övriga intäkter 30 0 0 Summa intäkter 3 589 3 793 3 579 Personalkostnader 645 607 483 Rörliga personalkostnader 25 17 11 Övriga kostnader 855 782 557 Avskrivningar 0 0 0 Summa kostnader 1 525 1 405 1 050 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 2 065 2 388 2 529 Kreditförluster 8 –50 28 Bankskatter och resolutionsavgifter 145 126 119 Resultat före skatt 1 912 2 312 2 382 Skatt 393 474 490 Årets resultat 1 518 1 838 1 892 Balansräkning, mdkr Utlåning till allmänheten 141 133 126 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken 56 51 41 Övriga tillgångar 3 3 3 Summa tillgångar 200 187 170 In­ och upplåning från allmänheten 80 77 76 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken 56 51 41 Övriga skulder 57 53 46 Summa skulder 193 181 163 Allokerat eget kapital 7 6 6 Summa skulder och eget kapital 200 187 170 Intäktsposter Intäkter från externa kunder 3 589 3 793 3 579 Nyckeltal Räntabilitet på allokerat eget kapital, % 22,4 29,0 30,1 Lån till kunder/Inlåning från kunder, % 176 174 165 Lån till kunder, mdkr 141 133 126 Inlåning från kunder, mdkr 80 77 76 Kreditförlustnivå1, % 0,01 –0,04 0,02 K/I­tal 0,42 0,37 0,29 Riskexponeringsbelopp, mdkr 44 39 15 Heltidstjänster 603 622 552 Genomsnittligt allokerat eget kapital, mdkr 7 6 6 332 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 335 ===== Definitioner Övriga definitioner i de finansiella rapporterna inklusive alternativa nyckeltal (APM) Alternativa nyckeltal Swedbank upprättar de finansiella rapporterna enligt av EU antagna internationella IFRS redovisningsstandarder, såsom anges i not K2. Årsredovisningen innehåller ett antal alternativa nyckeltal (APM), vilka exkluderar vissa poster som koncernledningen anser inte är representativa för resultatet av den underlig­ gande/löpande verksamheten. Dessa nyckeltal är inte direkt reglerade i IFRS Redovisningsstandarder. Koncernledningen bedömer att införandet av dessa alternativa nyckeltal ger information till läsaren som möjliggör mer jämför barhet mellan de finansiella åren. De används även av koncernledningen i den interna styrningen och uppföljningen av de olika rörelsesegmenten. Allokerat eget kapital (APM) Allokerat eget kapital är ett mått för allokering av eget kapital till de olika rörelsesegmenten. Koncernens eget kapital till­ hörande aktieägarna allokeras till respektive rörelsesegment med hänsyn till kapitaltäckningsreglerna och bedömt ianspråk­ taget kapital baserat på bankens interna kapitalutvärdering (IKU). Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS­måttet, i not K5. Andel lån i steg 1, brutto1 (APM) Redovisat värde för lån i steg 1, brutto, i förhållande till redo­ visat värde, för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Andel lån i steg 2, brutto1 (APM) Redovisat värde för lån i steg 2, brutto, i förhållande till redo­ visat värde, för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Andel lån i steg 3, brutto1 (APM) Redovisat värde för lån i steg 3, brutto, i förhållande till redo­ visat värde, för utlåning till kreditinstitut och allmänheten exklusive reserveringar. Antal anställda Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvar­ ande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster. Börskurs/eget kapital Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie. Eget kapital per aktie1 (APM) Eget kapital i relation till antalet utestående aktier. K/I-tal1 (APM) Summa kostnader i relation till summa intäkter. Kreditförluster Bortskrivningar och reserveringar för kreditförluster med avdrag för återvinningar. Dessutom ingår årets nettokostnad avseende kreditförluster för garantier och andra ansvarsför­ bindelser. Kreditförlustnivå1 (APM) Kreditförluster, i förhållande till ingående balans för utlåning till kreditinstitut och allmänheten efter reserveringar. Lån med lättnader i villkor Ett lån där avtalsvillkoren har ändrats till följd av gäldenärens finansiella svårigheter. Lån till kunder/inlåning från kunder1 (APM) Lån till kunder i relation till inlåning från kunder. P/E-tal Börsvärde vid årets utgång i relation till Årets resultat hän förligt till aktieägarna. Reserveringsgrad för lån i steg 11 (APM) Reserveringar för lån i steg 1 i relation till lån i steg 1 brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 21 (APM) Reserveringar för lån i steg 2 i relation till lån i steg 2 brutto. Reserveringsgrad för lån i steg 31 (APM) Reserveringar för lån i steg 3 i relation till lån i steg 3 brutto. Resultat per aktie efter utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier justerat för utspädningseffekten av potentiella aktier. Resultat per aktie före utspädning Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående aktier. 1) Nyckeltalet är beräknat från de finansiella rapporterna utan någon justering. 333 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 336 ===== Räntabilitet på allokerat eget kapital1 (APM) Beräknas på årets resultat hänförligt till aktieägarna för rörelse segmenten i relation till genomsnittligt allokerat eget kapital för rörelsesegmenten. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1, inklusive föregående års­ bokslut. Det allokerade egna kapitalet per rörelsesegment är avstämt mot koncernens totala egna kapital, det närmaste IFRS-måttet, i not K5. Räntabilitet (Avkastning) på eget kapital1,2 (APM) Årets resultat hänförligt till aktieägarna i relation till genom­ snittligt eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbok­ slut, inklusive föregående årsbokslut. Räntenettomarginal1,2 (APM) Beräknad som räntenetto i relation till genomsnittliga totala tillgångar exklusive handelsrelaterade tillgångar. Genomsnittet är beräknat utifrån värdet vid varje månadsbokslut1, inklusive föregående årsbokslut. Det närmaste IFRS­måttet är ränte­ netto. Avstämningen redovisas i not K8. Räntebindningstid Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden. Totalavkastning Aktiens kursutveckling under tolvmånadersperioden inklusive verkställd utdelning per aktie, dividerat med börskurs vid perio­ dens början. Total reserveringsgrad för lån2 (APM) Samtliga reserveringar i relation till lån, brutto. VaR Value­at­Risk (VaR) är ett statistiskt mått som används för att kvantifiera marknadsrisk. VaR definieras som den förväntade maximala värdeminskningen av en portfölj givet en viss sanno­ likhet över en viss tidsperiod. 1) Värdet vid varje månadsbokslut som används för beräkningen av genomsnitt kan hittas på sidan 74 i faktaboken. 2) Nyckeltalet är beräknat från de finansiella rapporterna utan någon justering. 334 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 337 ===== Enligt Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (EU) No 575/2013 (CRR) Bruttosoliditetsgrad Primärkapital i relation till det totala exponeringsmåttet, där exponeringsmåttet inkluderar både tillgångar och poster utanför balansräkningen. CRR3 Förordning (EU) 2024/1623 ersätter CRR. Exponeringar i fallissemang Exponering vid fallissemang uppskattar de utnyttjade expo­ neringar vid fallissemang. För exponeringar utanför balans­ räkningen, beräknas exponeringar i fallissemang genom användning av en kreditkonverterings faktor som beräknar det förväntade utnyttjandet i framtiden av idag outnyttjat belopp. Exponeringsbelopp Exponering efter hänsyn till kreditriskreducering med substitu­ tionseffekter och konverteringsfaktorer, exponeringsbeloppet är det belopp som multipliceras med en riskvikt för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet. Fallissemang Kreditexponeringar anses vara i fallissemang när bedömning har gjorts som indikerar att motparten sannolikt inte kommer att betala sina kreditåtaganden som överenskommits eller om motparten är försenad med betalning i mer än 90 dagar. Förväntade förluster Förväntade förluster ska indikera hur stora kreditförluster Swedbank förväntas ådra sig. Förväntade förluster är en produkt av parametrarna förlust vid fallissemang, risk för fallisse mang och exponeringsbeloppet. Förlust vid fallissemang Förlust vid fallissemang mäter hur stor del av exponerings­ beloppet som förväntas förloras i händelse av fallissemang. Genomsnittlig riskvikt Det totala riskvägda exponeringsbeloppet i relation till det totala exponeringsbeloppet för ett antal exponeringar. Kapitalbas Summan av primärkapital och supplementärkapital. Kärnprimärkapital Kapital som består av kapitalinstrument, relaterade överkurs­ fonder, balanserade vinstmedel, och ackumulerat övrigt total­ resultat efter avdrag. Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i relation till det totala riskexponerings­ beloppet. Likviditetstäckningskvot Likviditetstäckningskvot används för att definiera ett kvanti­ tativt regelverks krav för europeiska bankers likviditetsrisk. En likviditetstäckningskvot över 100 procent antyder att banken har tillräckligt med likvida tillgångar för att täcka sin likviditet över en 30 kalenderdagars period under en allvarligt stressat likviditets scenario. Minimikapitalkrav Den minsta mängd kapital en bank måste hålla för att täcka sina kredit­, marknads, kreditvärdighetsjusterings, avvecklings och operativa risker i enlighet med Pelare I det vill säga 8 pro­ cent av det totala riskexponeringsbeloppet. Primärkapital Summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital. Primärkapitalrelation Primärkapital i relation till det totala riskexponeringsbeloppet. Riskexponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp, dvs exponeringsbeloppet efter hänsyn tagen till den inneboende risken i tillgången. Risk för fallissemang Risken för fallissemang indikerar risken att en motpart eller ett kontrakt fallerar inom en 12 månaders period. Stabil nettofinansieringskvot Stabil nettofinansieringskvot mäter ett instituts belopp stabil finansiering i relation till finansieringsbehovet inom ett års horisont. Målet med regelverket är att säkerställa att institu­ tioner har en tillräckligt stor andel långsiktig stabil finansiering i förhållande till långsiktiga stabila tillgångar. Supplementärt kapital Kapitalinstrument och efterställda lån samt relaterade överkursfonder som uppfyller vissa krav efter avdrag. Totalt exponeringsmått Totalt exponeringsmått som används för bruttosoliditets­ gradberäkning. Total kapitalrelation Kapitalbas i relation till det totala riskexponeringsbeloppet. Övrigt primärkapital Kapitalinstrument samt relaterade överkursfonder som upp fyller vissa krav efter avdrag. 335 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 338 ===== Enligt delegerade akter antagna i enlighet med EU:s Taxonomiförordning, Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, 2021/2139, 2026/73 Andelen gröna tillgångar Andelen tillgångar som finansieras och investeras i taxonomi­ förenliga ekonomiska verksamheter som en andel av de totala täckta tillgångarna. Andelen gröna tillgångar under förvaltning Andelen av förvaltade tillgångar (eget kapitalinstrument och räntebärande värdepapper) från företag som omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt direktivet om före­ tagens hållbarhetsrapportering, CSRD, och som finansierar taxonomi förenliga ekonomiska verksamheter, jämfört med totala för valtade tillgångar. Andel gröna finansiella garantier Andelen av finansiella garantier som stöder skuldinstrument som finansierar taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter, jämfört med totala finansiella garantier som stöder skuld­ instrument. Ekonomiska verksamheter som omfattas av EU-taxonomin Ekonomiska verksamheter som beskrivs i de delegerade akter som antagits i enlighet med EU:s taxonomiförordning, oavsett om den ekonomiska verksamheten uppfyller något eller några av de tekniska granskningskriterier som fastställs i dessa dele­ gerade akter. Exponeringar som inkluderats på frivillig basis Finansiella företag kan välja att i sina centrala resultatindika­ torer inkludera exponeringar mot motpartsföretag som inte omfattas av CSRD, men som frivilligt uppfyller kraven i EU­ taxonomin. Flödet Redovisat bruttovärde av nya tillgångar, tillgångar under förvaltning och finansiella garantier under året före referens­ datumet för upplysningen. Företag och enheter omfattas av skyldigheten att lämna upplysningar enligt direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD, kräver att stora företag av allmänt intresse (börsnoterade bolag, banker och försäkringsbolag) med mer än 500 anställda lämnar upplysningar om hållbarhetsrelaterad information. Icke-bedömda exponeringar Exponeringar för vilka finansiella företag kan välja att inte bedöma omfattning eller förenlighet med EU­taxonomin då de finansierar ekonomiska verksamheter eller tillgångar som inte är ekonomiskt väsentliga (om den sammanlagda omsätt­ ningen eller kapitalutgifterna understiger 10 procent av nämnaren för den centrala resultatindikatorn). Kapitalutgiftsbaserad Kapitalutgifterna inbegriper kostnader som redovisas under följande kategorier: Materiella anläggningstillgångar (IAS 16), Immateriella tillgångar (IAS 38), Förvaltningsfastigheter (IAS 40), Jord­ och skogsbruk (IAS 41) samt Leasingavtal (IFRS 16). Omsättningsbaserad Omsättningen ska inbegripa intäkter som erkänts i enlighet med internationell redovisningsstandard (IAS 1). Taxonomiförenlig (miljömässigt hållbara) ekonomiska verksamheter En taxonomiförenlig ekonomisk verksamhet är en ekonomisk verksamhet som väsentligt bidrar till ett eller flera av miljö­ målen, inte orsakar betydande skada på något av miljömålen och som bedrivs i enlighet med minimiskyddsåtgärderna. Taxonomiförenlig möjliggörande verksamhet En ekonomisk verksamhet som direkt gör det möjligt för andra verksamheter att väsentligt bidra till ett eller flera av miljö­ målen. Den ekonomiska verksamheten skall anses bidra väsentligt till ett eller flera av miljömålen genom att direkt möjlig göra för andra verksamheter att bidra väsentligt till ett eller flera av dessa mål. Taxonomiförenlig omställningsverksamhet En ekonomisk verksamheter för vilken det inte finns något tek­ niskt och ekonomiskt genomförbart koldioxidsnålt alternativ. Den ekonomiska verksamheten ska anses bidra väsentligt till att begränsa klimatförändringarna om den stöder övergången till en klimatneutral ekonomi som är i linje med att begränsa temperaturökningen till 1,5° C över förindustriella nivåer, inbegripet genom utfasning av växthusgasutsläpp, i synnerhet utsläpp från fasta fossila bränslen. Täckta tillgångar Redovisat bruttovärde för alla tillgångar som inkluderas i totala täckta tillgångar (vilket innebär alla tillgångar i totala tillgångar subtraherat exponering mot centralbanker, stater, överstatliga emittenter, bankens handelsportfölj samt företag och enheter som inte omfattas av CSRD). Alla tillgångar som inkluderas för beräkning av andelen gröna tillgångar. 336 Swedbank  Årsredovisning 2025 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 339 ===== Produktion: Vero Kommunikation. Foto: Sara Fredefors vd­bilder och sidorna 26, 28, 30 och 48, Filip Vilthed sidan 9, Kaspars Filips Dobrovoļskis sidan 32, Jenny Hallengren och Sara Fredefors sidorna 64–72 (styrelse & ledning). Swedbankbilder: omslaget, sidorna 1, 3, 8, 12, 13, 15, 17, 18, 25 och 72. Tryck: GigantPrint, Norrköping. SVANENMÄRKET Trycksak 5041 0004 Årsstämma Årsstämman äger rum på Cirkus (Cirkusscenen), Djurgårds­ slätten 43–45, Stockholm, tisdagen den 24 mars 2026 kl 11.00. Den som önskar utöva sin rösträtt vid årsstämman ska: ● vara införd i den av Euroclear Sweden AB (Euroclear) förda aktieboken per den 16 mars 2026, och ● anmäla sin avsikt att delta vid årsstämman till bolaget enligt anvisningarna i kallelsen senast den 18 mars 2026. Förvaltarregistrerade aktier För att ha rätt att delta i stämman måste en aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (i depå) – utöver att anmäla sig eller avge poströst – begära att aktierna omregist­ reras i eget namn så att aktieägaren är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken per avstämningsdagen den 16 mars 2026. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. röst­ rättsregistrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvalta­ rens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistrering som har gjorts av förvaltaren senast den 18 mars 2026 kommer att beaktas vid framställningen av aktie boken. Detta gäller också för aktieägare som har sina aktier i depå i Swedbank. Kallelse och ärenden Dagordning med uppgift om vid årsstämman förekommande ärenden anges i kallelsen till årsstämman. Kallelsen pub­ licerades den 18 februari 2026 på bankens webbplats www.swedbank.com/arsstamma och och kommer att pub­ liceras den 20 februari 2026 i Post­ och Inrikes Tidningar. Även annonser, i bland annat Dagens Nyheter, om att kallelse har skett kommer att publiceras. Utdelning Swedbanks styrelse föreslår årsstämman att besluta om en ordinarie utdelning om 20,45 kr per aktie och en extra utdel­ ning om 9,35 kr per aktie. Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 26 mars 2026. Sista dag för handel med Swed­ bankaktier med rätt till utdelning blir därmed den 24 mars 2026. Beslutar årsstämman enligt styrelsens förslag beräknas utdelning komma att utbetalas genom Euro clears försorg den 31 mars 2026. Finansiell information 2026 Delårsrapport Kv 1 29 april Delårsrapport Kv 2 17 juli Delårsrapport Kv 3 22 oktober Läs mer om Swedbank På vår hemsida www.swedbank.com I våra delårsrapporter www.swedbank.com/ir I våra risk­ och kapitaltäckningsrapporter www.swedbank.com/ir ===== SIDA 340 ===== Kontaktuppgifter Huvudkontor Org.nr 502017–7753 Besöksadress: Landsvägen 40 172 63 Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Telefon: 08­585 900 00 E-post: info@swedbank.se www.swedbank.com Kontaktpersoner Erik Ljungberg Kommunikationsdirektör Telefon: +46739883557 E-post: erik.ljungberg@ swedbank.com Maria Caneman chef Investerarrelationer Telefon: +46722383210 E-post: maria.caneman@ swedbank.com Johanna Fager Wettergren Hållbarhetschef Telefon: +46722286979 E-post: johanna.fager. wettergren@swedbank.se