===== SIDA 1 ===== 2025 Årsredovisning ===== SIDA 2 ===== Vi återuppfinner ett bättre uppkopplat liv ===== SIDA 3 ===== Innehåll Den reviderade årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar sidorna 18–253. Den granskade bolagsstyrnings ­ rapporten omfattar sidorna 45–60. Den av revisorerna granskade Hållbarhets­ rapporten omfattar sidorna 61–131. Hållbarhetsrapporten utgör en del av förvaltningsberättelsen. 7. 12. 261. Vår verksamhet 5. I mittpunkten av samhället 6. Telia som investering 7. Koncernchefens kommentar 9. Telia i korthet 10. Uppnått 2025 11. Höjdpunkter Vår strategi 13. Se helheten 15. Leverera med fokus 16. Så vinner vi 17. Våra prioriteringar Förvaltningsberättelse 19. Koncernutveckling 34. Utveckling per land 41. Risker Bolagsstyrning 45. Bolagsstyrningsrapport 55. Styrelse 58. Koncernledning Hållbarhetsrapport 62. Allmänt 77. Miljö 97. Samhällsansvar 118. Bolagsstyrning 124. Bilagor Räkenskaper 133. Koncernens totalresultatrapporter 134. Koncernens balansrapporter 135. Koncernens kassaflödesrapporter 136. Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital 137. Koncernens noter 221. Moderbolagets resultaträkningar 221. Moderbolagets totalresultatrapporter 222. Moderbolagets balansräkningar 223. Moderbolagets kassaflödesanalyser 224. Förändringar i moderbolagets eget kapital 225. Moderbolagets noter 253. Styrelsens och verkställande direktörens intygande 254. Revisionsberättelse 259. Revisors rapport Övrigt 262. Fem år i sammandrag 265. Alternativa nyckeltal 268. Definitioner 270. Årsstämma 2026 ===== SIDA 4 ===== Vår verksamhet 4 I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 5 ===== Men det sker inte av sig självt. För att göra det möjligt behövs något mer. Något unikt. Det är där Telia kommer in i bilden: våra säkra och robusta nätverk och tjänster ger liv åt digitaliseringen i alla länder där vi är verksamma, till nytta för tiotusentals företag och miljontals människor. Det innebär att vi befinner oss i mittpunkten av samhället. Det kan handla om affärs­ och uppdragskritisk uppkoppling eller massmarknadstjänster, men Telias verksamhet bygger på mer än bara bits och bytes: den bygger på ansvar och förtroende. I takt med att digitaliseringen går allt snabbare, och säker kommunikation blir viktigare än någonsin, ökar detta ansvar och förtroende. Detta blir mycket tydligt om man tittar på dagens mest omvälvande teknik, som AI, molntjänster och kvantdatorteknik. Sådana lösningar är helt beroende av uppkoppling – och den kommer från Telia. Detta är bakgrunden till vårt syfte: att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv (”to reinvent better connected living”). Det är också därför som vi lever efter våra värderingar: Dare – våga göra skillnad, Care – bry oss om vårt ansvar, och Simplify – förenkla både vår egen verksamhet och våra kunders liv. För att kunna göra det krävs det att vi är bäst på allt vi gör. Människor, företag och hela samhällen får idag nya möjligheter genom digitalisering. Hela världen fortsätter att utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen. I mittpunkten av samhället Massmarknad Urval av kundsegment Transportnät och datacenter Fasta nätverk Mobil- nätUnik digital infrastruktur Konsumenter Tjänste- leverantörer Företag Affärskritisk Uppdragskritisk Militärt försvar Civil- försvar Räddnings- tjänst Offentliga tjänster Sjukvård Bank och finans Transport och logistik 5Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter ===== SIDA 6 ===== T elia som investering Ambitioner på medellång sikt 2025–2027 Ledande marknadspositioner i den starkt digitaliserade nordiska och baltiska regionen, med betydande inträdesbarriärer. Driver digital infrastruktur som tillgodoser ökad data­ konsumtion under decennier framöver, från alla delar av samhället. Potential att öka effektiviteten genom förenkling, nedstängningen av kopparnät, och utveckling av teknik och AI. Disciplinerad kapitalallokering i kombination med aktiv förvaltning av bolagets tillgångar. Robust finansiell ställning och en pålitlig utdelning om minst 2,00 kronor/år, med utbetalningar varje kvartal och en policy att öka den över tid. Ambitiös hållbarhetsagenda med ett högt tempo i genomförandet. Tjänsteintäkter 2% CAGR 2025–2027 (jämförbar bas) Justerad EBITDA 4% CAGR 2025–2027 (jämförbar bas) CAPEX* <14G Per år 2025–2027 (SEK) Fritt kassaflöde** >10G Till 2027 (SEK) Skuldsättningsmål Telias mål är en nettolåne­ skuld/justerad EBITDA i spannet 2,0­2,5x. Utdelningspolicy Telia ämnar följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie med en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt. Varför investera i Telia * Exklusive spektrum och leasing ** Baserat på principen för utsikterna med normaliserad CAPEX för spektrum om 650 MSEK 6Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter ===== SIDA 7 ===== En verksamhet byggd på förtroende På Telia gillar vi data. Vi mäter och övervakar hur våra nätverk och tjänster presterar, dag och natt. Vi analyserar ständigt hur enkla, snabba och effektiva vi är som verksamhet. Vi följer noggrant våra framsteg mot kundnöjdhets­ och finansiella mål. Att hålla våra löften och leva upp till det unika förtroendet som visats oss är helt enkelt vad vår verksamhet går ut på. Levererande i 2025 2025 var ett år då vi gjorde just det på många sätt. Mot bakgrunden av global geopolitisk osäkerhet och kontinuerlig teknologisk förändring, stärkte vi vår position som en betrodd och progressiv partner. Genom att fokusera på det vi gör bäst – vår kärnverksamhet för uppkoppling – levererade vi starka resultat. Våra nätverk var mer stabila än någonsin samtidigt som de hanterade rekordstora mängder data. Vi fattade beslut närmare kunderna och svarade snabbare på lokala behov efter att ha implementerat en landsdriven verksamhetsmodell i slutet av 2024. Och i takt med att digitaliseringen accelererar, ökar relevansen av våra tjänster. Av dessa skäl är våra kunder alltmer nöjda med Telia och det vi erbjuder dem. Det är så viktigt. Genom data får vi avgörande insikter i hur det går. Det hjälper oss att prioritera, jobba smartare och betjäna våra kunder bättre. Men det är bara halva historien. Det som betyder mest för Telias verksamhet är svårare att mäta. Man kan inte ens se det – men vi märker det verkligen när det finns där. Det är förtroende. Vår säkra och motståndskraftiga infrastruktur möjliggör digitalisering för fem länder, tiotusentals företag och miljontals människor. Från att hålla kontakten med nära och kära till att göra bankärenden över nätet, från smarta elnät och digital sjukvård till industrier som transformeras av AI – inget sker utan oss. Det betyder att om Telia inte levererar, är det mer än olyckligt: det är oacceptabelt. Koncernchefens kommentar 7Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter ===== SIDA 8 ===== ”Att hålla våra löften är vad vår verksamhet går ut på.” När det gäller det finansiella nådde vi tillväxtmålet för EBITDA och CAPEX, samt levererade långt över vår prognos på SEK 8 miljarder för fritt kassaflöde. För första gången på flera år täckte vi Telias utdelning genom fritt kassaflöde och styrelsen har föreslagit en höjning av denna utdelning för 2025. Vi visade konsekvent kostnads­ och kapital disciplin, samt tog betydande steg i CAPEX­effektiviteten. Samtidigt jobbade vi aktiv med vår tillgångs­ portfölj för att ytterligare stärka kärnverksamheten. I juli 2025 slutförde vi försäljningen av TV & Media till Schibsted Media – en långsiktig nordisk ägare som kan vidareutveckla verksamheten samtidigt som den redaktionella självständigheten bevaras. Vi ingick även ett en avsiktsförklaring om att avyttra våra lettiska verksamheter där en komplex ägarstruktur har bromsat in möjligheterna att skapa värde. Vi siktar på att slutföra den här transaktionen under det andra halvåret 2026. Vi har inlett 2026 med en överenskommelse om att kombinera Telias och ice:s mobila radio­ accessnät i Norge med förväntad driftstart under andra kvartalet 2026. Det här kommer att bidra till kraftigt förbättrad mobiltäckning vilket i sin tur kommer att öka konkurrensen och kundernas valmöjligheter, samtidigt som Norges digitala motståndskraft stärks. Dessutom förväntar vi oss väsentliga kostnads­ och investeringssynergier. Dessutom har vi nyligen slutfört vårt förvärv av Bredband2 i Sverige. Genom det ökar vi vår bas inom fast bredband med fler än 500 000 kunder, samt kompletterar Telias premiumerbjudande med ett etablerat värdeinriktat erbjudande. Vi har också gjort fortsatt viktiga framsteg i vårt hållbarhetsarbete. Leverantörer som står för 63% av växthusgasutsläppen i Telias leveranskedja har nu satt vetenskapsbaserade mål som är godkända av SBTi eller motsvarande. För våra digitala inkluderingsinitiativ har vi redan överträffat vårt tidigare mål genom att nå 3,6 miljoner individer mellan 2021 och 2025, och nu siktar vi på att stötta ytterligare 1,2 miljoner individer till 2028. En beprövad strategi Våra framsteg visar att vi har rätt fokus. Telias strategi är därför i stort sett oförändrad för det kommande året. Vi verkar på nordiska och baltiska marknader där vi kan vara ledande inom vår kärnverksamhet för uppkoppling eller närliggande områden. Vi ska bli en vinnare genom att inspirera och glädja våra kunder, leverera den bästa nätverks­ och teknikkvaliteten, vara en betrodd och pro­ gressiv partner, och jobba som ett vinnande lag. Vi har satt upp tre prioriteringar: Tillväxt, Förenkling samt att Få det gjort, där innovation är en katalysator för varje prioritering. Och Telias syfte – att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv – knyter ihop allting. Vi bevisar redan att denna strategi får ut det mesta av Telias unika position, infrastruktur och kompetens. Förändringens paradox Det betyder inte att Telia står stilla. Vi rör oss tvärtom snabbare än någonsin. Man kan kalla det för en paradox – för att förbli en fast punkt för våra kunder och alla våra intressenter, måste vi ständigt förändra oss själva. Det är för att vi ser kontinuerlig förändring överallt: teknik, konkurrenter, geopolitik och mer. Om vi slutar röra oss, kommer vi snart ligga steget efter. Under 2026 kommer förändringstakten i vårt företag att fortsatt vara hög. Vi kommer att expandera inom tillväxtområden där Telia kan skapa unikt värde, som affärs­ och upp­ dragskritisk uppkoppling, nationell datasuveränitet och digital säkerhet. Vi kommer att investera i teknik som en katalysator för bättre upplevelser för alla våra kunder, där de får ännu fler anledningar att välja Telia. Vi kommer att bli ännu enklare att arbeta med, snabbare att svara på kundernas krav och tillväxtmöjligheter, och mer effektiva, vilket bidrar till lönsam tillväxt. Inom hela vår verksamhet ska vi få ut det mesta från det vi gör – vi kommer till och med att göra mer med mindre resurser. Kontinuerlig förbättring förväntas av oss som branschledare. Vår position måste förtjänas, om och om igen. Och kontinuerlig förbättring behövs av oss för att nå målen vi har satt. För 2026 ska vi leverera omkring 2% tillväxt i tjänsteintäkter, omkring 3% tillväxt i EBITDA, CAPEX under SEK 13 miljarder, samt ett fritt kassaflöde på omkring SEK 9 miljarder. Medan vi gör detta, kommer vi att fortsätta på vår väg mot nettonoll växthusgasutsläpp till 2040, där vi siktar på en minskning på 42% till 2028 jämfört med vårt basår. Och vi kommer att göra ytterligare framsteg mot att ha de mest nöjda kunderna i vår bransch. En vinnande kultur Allt vi har levererat hittills – och allt vi kommer att göra i år – är tack vare våra medarbetare. I slutändan är Telia summan av våra talanger och deras engagemang. Vi har tagit viktiga steg för att bygga en vinnande kultur och säkerställa att vårt företag är en fantastisk plats där kollegor kan utvecklas och bidra. 2025 års resultat för Telias medarbetarengagemang placerar oss bland de 25% högst rankade företagen i vår region, och vi siktar ännu högre för 2026. Vår kärnverksamhet Varje dag börjar Telia från en position av styrka. Genom att fokusera på det vi gör bättre än någon annan och att ständigt bli bättre, är vi unikt positionerade att möjliggöra allt det som ny teknik möjliggör för miljontals kunder. På Telia bygger vår verksamhet på förtroende. Detta är en utmanande och mycket givande industri. Jag är stolt över att leda det här teamet som jobbar så hårt för att hålla våra löften. Stockholm, mars 2026 Patrik Hofbauer VD och koncernchef, Telia Company 8Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter ===== SIDA 9 ===== T elia i korthet #2 #3 #3 #2 #1 #1 #2 #3 #3 #1 #1 #1 #1 #1 #1 Vilka vi är Vad vi gör Varför vi gör det Telia är en ledande telekommunikationsoperatör med en unik position i mittpunkten av dagens hyperdigitala samhällen i Norden och Baltikum. Vi sätter våra kunder främst, står aldrig stilla och strävar efter att vara bäst på allt vi gör. Det har vi gjort i mer än 170 år, och vi har bara börjat. Varje dag levererar vi uppkoppling och kommunikationstjänster i världsklass till miljontals kunder genom våra säkra och robusta nätverk – och därmed gör vi det möjligt för människor, företag och samhällen att växa och blomstra. På Telia jobbar vi som ett team, med långsiktig närvaro på varje enskild marknad, där vi hanterar totalt 25 miljoner abonnemang. Den siffran visar på vår betydelse och ligger till grund för Telias position som ett av de mest betrodda varumärkena i vår region. Vi möjliggör det möjliga. Tack vare det kan våra kunder göra mer. Det gör oss till en betrodd och progressiv partner och är det som formar vårt syfte – att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv. …den bästa uppkopplingen för privatpersoner och företag: …och tjänster av högsta kvalitet: Mobila tjänster Bredbandstjänster Tv och streaming IKT­tjänster Tilläggstjänster inom infrastruktur Utrustning och enheter Vi erbjuder Intäkter per kundsegment Konsumenter 54% (B2C) Företag 46% (B2B) Intäkter per produkt Mobil 43% Fast 38% Utrustning 16% Övriga 3% Sverige 45% Finland 18% Norge 17% Litauen 7% Estland 5% Övriga 8% Intäkter per marknad #1 #1 9 I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 10 ===== Uppnått 2025 Finansiellt Operationellt Hållbarhet Tjänsteintäkter 68,2 (68,4) Miljarder SEK Justerad EBITDA 31,9 (30,9) Miljarder SEK CAPEX exklusive spektrum och leasing 12,8 (13,4) Miljarder SEK Fritt kassaflöde 9,3 (3,4) Miljarder SEK Abonnemang 25,4 (25,0) Mobil, bredband och tv, i miljoner Kundnöjdhet +2 (+4) Net Promoter Score, årlig förändring Medarbetarengagemang 8,0 (8,1) Intern undersökning Antal anställda 14,8 (16,4) Genomsnitt, tusental Utsläpp i leveranskedjan 63% (62%) Andel växthusgasutsläpp från inköpta varor, tjänster och kapitalvaror som täcks av leverantörer med vetenskapsbaserade klimatmål som godkänts av SBTi eller motsvarande Avfall 95% (91%) Andel återanvänt eller återvunnet avfall från egen och nätverksrelaterad verksamhet Digital inkludering 3,6 (2,3) Antal miljoner personer som nåtts genom initiativ för att stärka den digitala kompetensen sedan 2021 Könsfördelning 43% (40%) Andel kvinnliga befattningshavare i ledande positioner Sverige 45% Norge 19% Finland 15% Litauen 7% Estland 5% Övriga 9% 31,9 (30,9) Justerad EBITDA (GSEK) 10Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter ===== SIDA 11 ===== Höjdpunkter Telia Sveriges mobilnät rankades återigen som det bästa i landet enligt det oberoende benchmarkbolaget umlaut. Netflix adderades till Telias tv­paket för konsumenter i Litauen och Estland. Ett avtal tecknades avseende en försäljning av Tv och Media till Schibsted Media. Telia Norge etablerade en separat enhet för bredband och tv för konsumenter för att förbättra helhetskvaliteten och driva tillväxt. Telia Finland förnyade sitt ramavtal avseende tillhandahållande av telekommunikationstjänster till Hansel, den finska statens centrala upphandlingsmyndighet. Telia Estland blev landets första operatör att etablera solparker vid en fjärdedel av sina mobilsajter. Telia fick betyget ”A” i CDP:s Supplier Engagement Assessment och rankas därmed i topp av världens företag avseende arbetet med att engagera sig med leverantörer och dess klimatfrågor. Ett avsiktsförklaringsavtal undertecknades för avyttringen av Telias verksamheter i Lettland. Telia Finland kom på första plats i EPSI:s kundnöjdhetsundersökning i både konsument­ och företags­segmenten för mobiltelefoni. Ett rekommenderat offentligt uppköps­ erbjudande lämnades till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB (publ), i syfte att stärka Telias svenska bredbandsverksamhet. Telia toppade Svenskt Kvalitets­ index (SKI) för mobiltjänster i företagssegmentet och behöll sin ledande position bland huvud­ varumärkena i konsumentsegmentet. Telias varumärke Phonero hade Norges mest nöjda företagskunder inom mobil­ telefoni för fjärde året i rad, enligt EPSI. Telia nådde 3,6 miljoner människor genom sina initiativ för digital inkludering sedan 2021, vilket redan överträffar målet för 2027. Telia fick betyget ”A” från CDP som ett erkännande för sitt ledarskap inom företagsmässig transparens och klimatarbete. Telia blev den första operatören i Litauen att lansera 5G standalone (5G SA) för konsumentkunder. Telia fick 9,7 poäng av 10 möjliga och säkrade fjärde plats bland 1 806 inter­ nationella företag som bedömdes i Children’s Rights Benchmark av Global Child Forum. Kv1 Kv3 Kv4 Kv2 11Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt I mittpunkten av samhället Telia som investering Koncernchefens kommentar Telia i korthet Uppnått 2025 Höjdpunkter ===== SIDA 12 ===== Vår strategi 12Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Se helheten Leverera med fokus Så vinner vi Våra prioriteringar ===== SIDA 13 ===== Se helheten På Telia omfamnar och driver vi förändring – något som det finns gott om i världen idag. Vår uppgift är att ständigt se helheten – att förstå vad varje stort skifte inom teknik, näringsliv, klimat och geopolitik innebär för våra kunder och vårt företag. Vissa av dessa skiften skapar utmaningar, medan andra för med sig möjligheter. På de följande sidorna beskriver vi de fem trender som är mest relevanta, och hur vi hanterar dem. Se helheten Leverera med fokus Så vinner vi Våra prioriteringar Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt 13 ===== SIDA 14 ===== 01. Geopolitik Världen är en komplicerad plats. Att göra affärer idag innebär att förhålla sig till internationella spänningar, i och med att politiken färgar av sig på såväl leveranskedjor som teknik. Den ekonomiska osäkerheten fortsätter att påverka många konsumenter, och samhällets resiliens och beredskap står högt på dagordningen för myndigheterna. Telias säkra och robusta uppkoppling bidrar till ökad resiliens i de nordiska och baltiska länderna, och våra tjänster erbjuder ett tydligt värde för våra kunder. 02. Cybersäkerhet Människor, infrastruktur, bilar och mycket annat – när allt är uppkopplat kan allt också bli en måltavla. Dessutom kan störningar på ett ställe få konsekvenser på många andra ställen. Statligt sponsrade attacker och cyberkriminell verksamhet belyser behovet av resiliens och ständig vaksamhet – och behovet av pålitliga lösningar och partners. Telias marknadsledande digitala säkerhetstjänster, liksom vår säkra och robusta uppkoppling, är mer relevanta än någonsin och utgör en betydande tillväxtmöjlighet. 03. Artificiell intelligens Mekanisering, elektrifiering, digitalisering – AI? Artificiell intelligens beskrivs som potentiell drivkraft för en fjärde industriell revolution, och är ett nytt paradigm i lika hög grad som det är ett verktyg. AI kan minska kostnaderna, förkorta beslutsvägarna och öka automatiseringen inom nästan all slags verksamhet. Lika viktigt är att AI möjliggör tillväxt och nya erbjudanden. På Telia integrerar vi AI i vår verksamhet för att öka effektiviteten och betjäna våra kunder bättre, samtidigt som vi utforskar hur tekniken kan stödja nya tjänster med högt kundvärde. 04. Hållbarhet Tekniken sprider sig som aldrig förr – men vi har fortfarande bara en planet. I och med att effekterna av klimatförändringarna blir alltmer uppenbara måste både företag och samhällen påskynda omställningen till en koldioxidsnål och mer cirkulär ekonomi som nyttjar jordens resurser bättre och bevarar dem för kommande generationer. Telias digitala lösningar hjälper företag att minska sin miljöpåverkan, och vi gör det enklare för konsumenter att välja begagnade produkter. 05. Nästa generations uppkoppling Rymden må vara den yttre gränsen, men den kommer allt närmare. Satellituppkopplingar har etablerats på massmarknaden och kan nu komplettera traditionella nätverk. Här nere på jorden börjar 5G SA förverkliga sin potential att förvandla hela branscher, och 6G utlovar ännu högre hastigheter och lägre svarstider på 2030­talet. Telia pilottestar nya tillämpningar för 5G SA tillsammans med kunder och genom vårt innovationsprogram NorthStar i samarbete med Ericsson. Vi utvärderar hur satelliter kan göra våra tjänster mer motståndskraftiga och bidra till att utveckla 6G via branschorganisationer. 14Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Se helheten Leverera med fokus Så vinner vi Våra prioriteringar ===== SIDA 15 ===== Att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv Vårt syfte Inspirera och glädja kunderna Tillväxt och innovation Erbjuda sömlös och personanpassad uppkoppling Betrodd och progressiv partner Vinnande lag Få det gjort Bygga ett starkare och högpresterande Telia Den bästa nätverks- och teknikkvaliteten Förenkling Ständigt leverera högre värde och samtidigt vara kostnadsmedvetna Så vinner vi Våra prioriteringar för 2026–2028 Vår strategi sätter riktningen för allt vi gör som företag. Telias syfte är tydligt: att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv. Vi verkar på nordiska och baltiska marknader där vi kan vara ledande inom vår kärnverksamhet för uppkoppling eller närliggande områden. Vi vinner genom att inspirera och glädja våra kunder, leverera den bästa nätverks- och teknikkvaliteten, vara en betrodd och progressiv partner och jobba som ett vinnande lag. För perioden 2026 till 2028 har vi satt upp tre prioriteringar: Tillväxt och innovation, Förenkling och Få det gjort. Vi har också definierat de resultat vi vill ha: lojala kunder, stärkta samhällen, engagerade medarbetare och nöjda aktieägare. Det handlar om att leva upp till det förtroende vi har fått, att skapa möjligheter för våra intressenter och vara bäst på allt vi gör. Leverera med fokus 15Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Se helheten Leverera med fokus Så vinner vi Våra prioriteringar ===== SIDA 16 ===== Inspirera och glädja kunderna Telia toppar kundrankningen umlaut utnämner Telia till en global ledare Telia håller SJ:s uppkoppling på rätt spår Vi tar pulsen på Telia Den bästa nätverks- och teknikkvaliteten Betrodd och progressiv partner Vinnande lag Vi nöjer oss inte med nöjda kunder. Vi vill att våra kunder ska bli inspirerade och glada, och det krävs att vi förstår deras behov i realtid samtidigt som vi förutser vad som kommer härnäst. Inom varje tjänst och varje kontaktyta måste Telia leverera personliga, lyhörda och sömlösa upplevelser. Det är våra medarbetare som får allt att hända. Vi måste vara det snabbaste, hungrigaste och mest innovativa teamet i vår bransch. Telia ska vara en attraktiv arbetsplats med en vinnande kultur som engagerar och ger topp­ talanger möjlighet att nå sin fulla potential och att vara den bästa versionen av sig själva. Det är så vi ska möta varje nytt skifte i konkurrens, kund efterfrågan och teknik. Säker och robust uppkoppling är vår kärnkompetens. Eftersom hela samhällen förlitar sig på våra tjänster har vi ett stort ansvar att prestera och leverera bättre än någon annan. Vår höga kvalitet är resultatet av investeringar, kontinuerlig optimering och användning av ny teknik som hjälper oss att betjäna våra kunder ännu bättre. Vi jobbar med förtroende. I takt med att digitaliseringen accelererar blir förtroendet allt viktigare. Vi måste förtjäna det, varje dag, genom att hålla våra löften och leverera det vi har sagt. Vi letar ständigt efter nya sätt att skapa värde, med tillförlitlighet, hållbarhet och långsiktiga partnerskap i centrum för vårt arbetssätt. Så vinner vi Våra företagskunder inom mobiltelefoni var Sveriges mest nöjda år 2025, enligt Svenskt kvalitets index (SKI). I Finland rankade EPSI oss som nummer ett bland både företagskunder och konsu­ menter inom mobiltelefoni. EPSI fann också att vårt varumärke Phonero hade Norges mest nöjda före­ tagskunder inom mobiltelefoni för fjärde året i rad. Bilden ser lika ljus ut när det gäller Telias tv­kunder, som av SKI rankas som de mest nöjda i Sverige för tredje året i rad och för tionde gången totalt. Telias svenska mobilnät har utsetts till det bästa i landet av det allmänt erkända oberoende benchmarkingföretaget umlaut sex år i rad, senast 2025. I den senaste rankningen fick Telia 970 poäng av 1 000 möjliga, och med toppbetyg i alla kategorier gör resultatet Telia Sverige till en av de ledande operatörerna i världen. Telia har ingått ett långsiktigt samarbete med Sveriges största tågoperatör SJ för att leverera kommunikationstjänster av hög kvalitet som täcker hela SJ:s verksamhet och tågflotta. Avtalet omfattar mobil uppkoppling, IoT­lösningar och en krishanteringsplattform. Målet är säker och robust kommunikation för en av grundpelarna i Sveriges transportinfrastruktur. I vår senaste medarbetarundersökning uppnådde vi poängen 8,0 (­0,1) för engagemang, vilket placerar oss bland de bästa 25 procenten bland företagen i vår region. Förbättringar när det gäller att avlägsna hinder för genomförande (+0,3), beslutsfattande (+0,3) och samarbete (+0,4) visar att fördelarna med vår landssdrivna verksamhetsmodell har omsatts i praktiken. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 92 procent (+3 procent), vilket tangerar vårt tidigare rekord. Exempel Exempel Exempel Exempel 16Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Se helheten Leverera med fokus Så vinner vi Våra prioriteringar ===== SIDA 17 ===== Tillväxt och innovation. Erbjuda sömlös och personanpassad uppkoppling Förenkling. Ständigt leverera högre värde och samtidigt vara kostnadsmedvetna Få det gjort. Bygga ett starkare och högpresterande Telia Håll det enkelt. Det ska vara enkelt för varje kund att köpa och använda Telias tjänster. Vår egen organisation måste vara så snabb och effektiv som möjligt, och vi måste finnas nära våra kunder för att möta deras behov och utforska nya möjligheter tillsammans. På Telia investerar vi i de områden som har störst inverkan, fokuserar på vår kärnverksamhet och använder våra resurser på bästa sätt. På Telia är det vår uppgift att leverera. Allt vi gör ska innebära en positiv skillnad för våra kunder och hjälpa oss att nå våra mål. Vi inser att i en starkt konkurrensutsatt bransch går man bakåt om man står stilla. Vi strävar efter att bli bäst på det vi gör inom alla områden, uppmärksammar starka prestationer och jobbar med ständiga förbättringar inom hela vår organisation. Våra prioriteringar Telia testar uppdragskritisk 5G-skiva Du är nummer … ett i telefonkön Det finns inget recept på framgång. Men det finns en väg dit.Telia, Nokia och den finska försvarsmakten har genomfört världens första överlämning av en 5G SA­skiva mellan flera länder i ett publikt nätverk. Under en nordisk övning upprätthölls en kontinuerlig och säker datauppkoppling inom skivan, samtidigt som den rörde sig över tre nätverk i tre Telia­länder. Detta visar hur 5G kan tillhandahålla uppdragskritisk funktionalitet för försvaret och andra nyckelsektorer. Under 2025 påskyndade vi införandet av AI i Telias kundtjänstprocesser. Allt fler rutinärenden hanteras automatiskt, med sömlös överlämning till mänskliga handläggare vid behov. Våra team får AI­stöd i realtid med bland annat sekundsnabba sammanfattningar av relevanta kunduppgifter samt förslag på merförsäljning. I Finland har detta till exempel lett till att den genomsnittliga handläggningstiden har minskat med mellan 30 och 50 procent, samtidigt som kundnöjdheten har ökat. I november 2025 lanserade vi Telia Way – vår färdplan mot en vinnande kultur. Planen definierar hur vi går från ord till handling (våra strukturer, processer och arbetssätt) och hur vi agerar (våra värderingar och beteenden) inom vårt företag. Färdplanen rullas ut till alla medarbetare på Telia med start i början av 2026. Den kommer att forma våra prioriteringar, mål, förväntningar, beslutsfattande och mycket annat. I dagens hyperdigitaliserade samhälle är Telias erbjudanden mer relevanta än någonsin. Säker och robust uppkoppling som helt enkelt fungerar, och som matchar varje kunds specifika krav, är ovärderlig för människor, företag och organisationer. Dessutom ger vår infrastruktur och kompetens oss möjligheter att skapa innovation kring vår kärnverksamhet samtidigt som vi expanderar till tillväxtområden. Sådana områden är bland andra digital säkerhet, uppdragskritisk kommunikation och suveräna tjänster. Exempel Exempel Exempel 17Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Se helheten Leverera med fokus Så vinner vi Våra prioriteringar ===== SIDA 18 ===== Förvaltnings- berättelse Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt 18 ===== SIDA 19 ===== Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån följande rörelsesegment: Sverige, Finland, Norge, Litauen, och Estland. Det före detta segmentet Tv och Media, vilket har avyttrats, var klassificerat som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet från den 25 februari 2025, se not K34. Utöver de rapporterade rörelsesegmenten ingår verksamheten i Lettland, Telia Towers (tidigare inkluderat i rörelsesegmenten), Telia Finance, samt koncernfunktioner i Övrig verksamhet. Koncernfunktionerna innefattar Technology, Corporate Affairs, Finance, Communication, Brand and Sustainability, samt People and Culture. Koncernutveckling 2025 Finansiell översikt MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar1, 4 Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Förändring (MSEK) Förändring (%) Intäkter2 80 982 80 965 17 0,0 Förändring (%) jämförbar bas 1,8 Tjänsteintäker 68 230 68 420 ­190 ­0,3 Förändring (%) jämförbar bas 1,5 Justerad EBITDA 31 920 30 892 1 028 3,3 Justerad EBITDA­marginal (%) 39,4 38,2 Förändring (%) jämförbar bas 5,2 EBITDA 27 740 29 303 ­1 564 ­5,3 Rörelseresultat 10 426 10 834 ­408 ­3,8 Periodens resultat 3 4 291 7 781 ­3 490 ­44,9 Resultat per aktie (SEK) 3 0,90 1,80 ­0,90 ­50,0 CAPEX exklusive spektrum och leasing 12 827 13 361 ­534 ­4,0 Fritt kassaflöde 9 282 3 414 5 868 171,9 Fritt kassaflöde per aktie (SEK) 2,36 0,87 1,49 171,3 Utdelning per aktie, betald (SEK) 3 2,00 2,00 0,00 0,0 Nettolåneskuld/justerad EBITDA3 1,93x 2,28x 1) Kvarvarande verksamhet om inget annat anges 2) Omräknat, se not K1 3) Avser kvarvarande och avvecklad verksamhet 4) Jämförbar bas, se Definitioner 19Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 20 ===== Intäkterna förblev relativt oförändrade om 80 982 MSEK (80 965) och på jämförbar bas ökade intäkterna 1,8% då tillväxt i framför allt Sverige och Baltikum mer än väl kompenserade för en nedgång i Norge. Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade 1,5% drivet till viss del av mobil tjänsteintäktstillväxt om MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 20241 Förändring (MSEK) Förändring (%) Intäkter Sverige 36 082 35 392 691 2,0 Finland 14 956 15 507 ­550 ­3,5 Norge 13 455 14 307 ­852 ­6,0 Litauen 5 644 5 618 27 0,5 Estland 4 137 4 095 42 1,0 Övrig verksamhet 6 707 6 046 661 10,9 Summa 80 982 80 965 17 0,0 1) Omräknat, se not K1. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 20241 Förändring (MSEK) Förändring (%) Tjänsteintäkter Sverige 31 675 30 798 877 2,8 Finland 12 844 13 532 ­688 ­5,1 Norge 11 675 12 403 ­729 ­5,9 Litauen 4 533 4 439 93 2,1 Estland 3 532 3 488 44 1,2 Övrig verksamhet 3 972 3 759 213 5,7 Summa 68 230 68 420 -190 -0,3 1) Omräknat, se not K1 Rörelsekostnader MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Förändring (MSEK) Förändring (%) Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager ­24 850 ­24 319 ­531 2,2 varav avskrivningar och nedskrivningar på film- och programrättigheter -166 -79 -87 110,1 Samtrafik­ och roamingkostnader ­2 061 ­2 169 108 ­5,0 Övriga nätkostnader ­1 366 ­1 430 63 ­4,4 Summa inköpta varor och tjänster -28 277 -27 918 -360 1,3 Personalkostnader ­11 915 ­13 990 2 075 ­14,8 Marknadsföringskostnader ­2 807 ­2 511 ­297 11,8 varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal -1 159 -1 133 -26 2,3 IT­ och konsultkostnader ­3 368 ­3 424 56 ­1,6 varav aktiverade konsultkostnader 192 361 -168 -46,7 Fastighets­ och energikostnader ­1 944 ­2 050 106 ­5,2 Övrigt ­1 421 ­1 910 490 ­25,6 Summa personal- och övriga externa kostnader -21 454 -23 885 2 431 -10,2 Avskrivningar och nedskrivningar ­17 405 ­18 589 1 184 ­6,4 Övriga rörelsekostnader ­4 220 ­633 ­3 587 566,7 Summa -71 357 -71 025 -332 0,5 0,3%, men främst då de fasta tjänsteintäkterna växte 2,0% supporterat av de flesta segmenten men särskilt Sverige som såg en stark utveckling för tv, bredband och företagslösningar. Dessutom växte övriga tjänsteintäkter främst till följd av en positiv utveckling i Sverige. Rörelsekostnaderna ökade 0,5% till 71 357 MSEK (71 025) då lägre avskrivningar och nedskrivningar samt personalkostnader mer än motverkades av ökade övriga rörelsekostnader vilka innehöll en avsättningsökning om ­3 711 MSEK avseende återställningskostnader för nätverkstillgångar i Sverige och Finland. Se not K23. Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager ökade med 2,2% till 24 850 MSEK (24 319) främst drivet av Sverige och Övrig verksamhet. Intäkter Rörelsekostnader Samtrafik­ och roamingkostnader minskade med 5,0% till 2 061 MSEK (2 169), främst drivet av Sverige och Litauen. Personalkostnader minskade med 14,8% till 11 915 MSEK (13 990) främst som ett resultat av förändringsprogrammet implementerat i det fjärde kvartalet 2024. Avskrivningar och nedskrivningar minskade med 6,4% till 17 405 MSEK (18 589) främst till följd av en minskning i Norge samt då 2024 innehöll en nedskrivning relaterad till kopparnätverkstillgångar i Finland samt IoT­tillgångar i Övrig verksamhet. 20Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 21 ===== Justeringsposter inom EBITDA, kvarvarande verksamhet 1 MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Sverige2 ­3 543 ­379 Finland2 ­476 ­249 Norge ­183 ­126 Litauen ­10 ­46 Estland ­7 ­39 Övrig verksamhet ­172 ­928 Summa inom EBITDA exklusive realisationsvinster/-förluster -4 392 -1 767 varav uppsägningskostnader för personal -388 -1 280 varav konsultkostnader inklusive transformation och integration -59 -231 varav IT-kostnader inklusive transformation -96 -149 varav övrigt2 -3 849 -106 Realisationsvinster/­förluster 210 178 Summa inom EBITDA -4 180 -1 589 1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner. 2) 2025 inkluderade kostnader om 3 711 MSEK hänförliga till ändrad bedömning av avsättningen för återställningskostnader för nätverkstillgångar i Sverige och Finland. Se not K23. Justeringsposter inom EBITDA, avvecklad verksamhet1 MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Summa justeringsposter inom EBITDA, avvecklad verksamhet 1 -256 2 846 1) Justeringsposter 2025 var hänförliga till nedskrivningar av film ­ och programrättigheter delvis motverkade av reverserade avskrivningar avseende film ­ och programrättigheter som en följd av klassificeringen av Tv och Media som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet samt realisationsvinst från försäljningen. Se not K34. 2024 inkluderade verkligt värde ­förändringar i ekon ­ omiska säkringar om ­ 367 MSEK hänförliga till försäljningen av verksamheten och nättillgångarna i Danmark samt en realisationsvinst om 3 261 MSEK hänförlig till försäljningen av verksamheten och nättillgångarna i Danmark. Se not K34. Justerad EBITDA1 MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Förändring (MSEK) Förändring (%) Sverige 14 301 13 256 1 044 7,9 Finland 4 682 4 634 48 1,0 Norge 5 990 6 692 ­702 ­10,5 Litauen 2 287 2 121 166 7,8 Estland 1 700 1 683 17 1,0 Övrig verksamhet 2 960 2 505 455 18,2 Summa 31 920 30 892 1 028 3,3 1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner. Justeringsposter som påverkar EBITDA ökade till ­4 180 MSEK (­1 589) främst till följd av kostnader om ­3 711 MSEK hänförliga till ändrad bedömning av avsättningen för återställningskostnader för nätverkstillgångar i Sverige och Finland, Justerad EBITDA ökade till 31 920 MSEK (30 892) och den justerade EBITDA­marginalen ökade till 39,4% (38,2). Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 5,2% drivet av en positiv utveckling i Sverige, delvis motverkat av lägre personalrelaterade uppsägningskostnader vilka minskade till ­388 MSEK (­1 280). Justeringsposter Justerad EBITDA Finland, Baltikum samt Övrig verksamhet, vilket tillsammans mer än väl kompenserade för en nedgång i Norge drivet primärt av lägre mobila grossistintäkter. 21Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 22 ===== Rörelseresultat MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Förändring (MSEK) Förändring (%) Sverige 4 313 6 046 ­1 734 ­28,7 Finland 956 803 154 19,2 Norge 2 073 2 198 ­125 ­5,7 Litauen 1 429 1 227 202 16,4 Estland 1 026 939 87 9,3 Övrig verksamhet 629 ­378 1 007 ­266,2 Summa 10 426 10 834 -408 -3,8 Finansiella poster uppgick till ­3 126 MSEK (­4 600) varav ­2 746 MSEK (­3 533) hänförliga till räntenettot. Minskningen av räntenettot var främst hänförlig till lägre skulder. I tillägg var 2024 påverkat av negativa effekter från derivat relaterade till ett genomfört återköp av obligationer. Inkomstskatter uppgick till ­1 467 MSEK (­1 313). Den effektiva skattesatsen var 20,1% (21,1). Den effektiva skattesatsen 2024 påverkades av justeringar av tidigare års uppskjuten skatt i Estland. Periodens resultat från kvarvarande verksamhet uppgick till 5 834 MSEK (4 921) och Periodens resultat från avvecklad verksamhet uppgick till ­1 543 MSEK (2 859), se not K34. Finansiella poster, skatter, årets resultat och övrigt totalresultat Rörelseresultatet minskade till 10 426 MSEK (10 834) då ökad justerad EBITDA­generering för de flesta segmenten samt lägre avskrivningar mer än motverkades av kostnader om ­3 711 MSEK hänförliga till ändrad bedömning av avsättning för återställningskostnader för nätverkstillgångar i Sverige och Finland. Se not K23. Rörelseresultat Övrigt totalresultat minskade till ­333 MSEK (2 902) främst påverkat av negativa valutakurseffekter och lägre omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner. Summa totalresultat uppgick till 3 958 MSEK (10 683). 22Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 23 ===== Koncernens balansrapporter i sammandrag MSEK 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Förändring (MSEK) Förändring (%) Goodwill och övriga immateriella tillgångar 56 890 65 442 ­8 552 ­13,1% Materiella anläggningstillgångar 67 469 68 833 ­1 364 ­2,0% Långfristiga film­ och programrättigheter ­ 2 503 ­2 503 ­100,0% Nyttjanderättstillgångar 16 926 17 181 ­255 ­1,5% Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar 13 699 10 964 2 735 24,9% Uppskjutna skattefordringar 543 1 075 ­532 ­49,5% Långfristiga räntebärande fordringar 2 869 4 880 ­2 011 ­41,2% Summa anläggningstillgångar 158 396 170 877 -12 481 -7,3% Kortfristiga film­ och programrättigheter ­ 1 935 ­1 935 ­100,0% Varulager 1 559 1 869 ­310 ­16,6% Kundfordringar, övriga fordringar och aktuella skattefordringar 12 674 13 998 ­1 324 ­9,5% Kortfristiga räntebärande fordringar 5 095 5 780 ­685 ­11,9% Likvida medel 11 527 9 812 1 715 17,5% Summa omsättningstillgångar 30 855 33 395 -2 540 -7,6% Summa tillgångar 189 251 204 272 -15 021 -7,4% Summa eget kapital 54 820 59 357 -4 537 -7,6% Långfristiga lån 82 127 87 826 ­5 699 ­6,5% Uppskjutna skatteskulder 8 615 9 079 ­464 ­5,1% Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar 8 566 5 697 2 869 50,4% Övriga långfristiga skulder 1 493 1 190 303 25,4% Summa långfristiga skulder 100 801 103 793 -2 992 -2,9% Kortfristiga lån 5 331 10 108 ­4 777 ­47,3% Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar 28 299 31 015 ­2 716 ­8,8% Summa kortfristiga skulder 33 630 41 122 -7 492 -18,2% Summa eget kapital och skulder 189 251 204 272 -15 021 -7,4% Finansiell ställning, kreditfaciliteter och kassaflöde Goodwill och övriga immateriella tillgångar minskade till 56 890 MSEK (65 442), främst till följd av nedskrivning och efterföljande avyttring av Tv och Media samt valutakurseffekter. Se not K34. Film­ och programrättigheter, långfristiga och kortfristiga, minskade till ­ MSEK (2 503) respektive ­ MSEK (1 935), till följd av nedskrivning och efterföljande avyttring av Tv och Media. Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar ökade till 13 699 MSEK (10 964), främst till följd av omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner. Långfristiga räntebärande fordringar minskade till 2 869 MSEK (4 880), främst påverkat av försäljning, netto, av obligationer samt förändring av marknadsvärden på derivat. Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga avsättningar ökade till 8 566 MSEK (5 697) främst till följd av ökad avsättning för återställning delvis motverkat av en omklassificering av en avsättning för en rättstvist, till kortfristiga avsättningar. Se not K23. Kortfristiga lån minskade till 5 331 MSEK (10 108) främst på grund av återbetald skuld, delvis motverkat av omklassificeringar från långfristiga lån. Ytterligare information återfinns i Koncernens balansrapporter respektive Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen. 23Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 24 ===== CAPEX CAPEX exklusive leasing minskade till 13 025 MSEK (13 363) då ökade investeringar i Sverige delvis drivet av spektrum mer än väl kompenserades av lägre investeringar i framför allt Norge och Finland. CAPEX exklusive spektrum och leasing minskade till 12 827 MSEK (13 361) drivet av en lägre investeringsnivå för alla segmenten men främst för Norge och Finland. De främsta CAPEX­komponenterna var relaterade till investeringar i de mobila och fasta näten, IT, utbyggnaden av fiber och 5G, samt kundspecifika installationer. Dessutom investerades totalt 198 MSEK (2) i spektrum. Kreditfaciliteter Telia Company bedömer att befintliga bankkreditfaciliteter och uppdaterade marknadsfinansieringsprogram är tillräckliga för nuvarande kända likviditetsbehov. Överskottslikviditet (kortfristiga placeringar, kassa och bank, samt vissa värdepapper med löptider överstigande 12 månader men som kan omvandlas till kassa inom två dagar) uppgick vid årsskiftet till totalt 11,5 GSEK (11,5). Därutöver uppgick totala tillgängliga outnyttjade bekräftade bankkreditlöften samt checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter till 17,2 GSEK (15,3) vid årets slut. Den tillgängliga likviditeten uppgick därmed till 28,8 GSEK (26,8). Telia Company har god tillgång till kapital via europeiska kapitalmarknaderna och via marknaden för företagscertifikat om något finansieringsbehov skulle uppstå. Kreditvärderingen av Telia Company förblev oförändrad under 2025. Moody’s kreditvärdering för Telia Company för långfristig upplåning är Baa1 med en stabil utsikt. S&P’s långfristiga kreditvärdering är BBB+ samt A­2 för kortfristig upplåning, båda med stabila utsikter. Telia Company har ett mål för nettoskuld/justerad EBITDA om 2,0x–2,5x. Telia Company arrangerar normalt sin lånefinansiering genom moderbolaget Telia Company AB och främst under bolagets befintliga EMTN (Euro Medium Term Note) ramverk om 12 GEUR. De huvudsakliga verktygen för extern upplåning beskrivs i noterna K21 och K27. Inga väsentliga upplåningar genomfördes under 2025. Under 2025 återbetalades utestående obligationer med ett nominellt värde motsvarande SEK 6 098 MSEK varav 967 MSEK (20 MEUR respektive 750 MSEK) under det andra kvartalet, 172 MSEK under det tredje kvartalet och 4 959 MSEK (430 MEUR respektive 202 MSEK) under det fjärde kvartalet. En ny revolverande kreditfacilitet på 300 MEUR (3,3 GSEK) tecknades under det fjärde kvartalet 2025 med en grupp om sex relationsbanker. Faciliteten har en löptid på två år med två möjligheter till förlängning på ett år vardera, efter godkännande från kreditgivarna. Vid årets utgång var återstående löptid för Telia Companys samlade skuldportfölj cirka 4,9 år (5,6). 1) Avser Justerad EBITDA 2) Inkluderar kvarvarande och avecklad verksamhet samt tillgångar som innehas för försäljning 1) Den tillgängliga likviditeten omfattar kassaba ­ lanser, depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade kreditfaciliteter CAPEX exklusive spektrum och leasing Nettolåneskuld och nettolåneskuld/EBITDA1,2 Tillgänglig likviditet och återstående löptid1 2021 2022 2023 2024 2025 2021 2022 2023 2024 2025 GSEK Nettolåneskuld GSEK Tillgänglig likviditet GSEK Nettolåneskuld/EBITDA (multipel) Förfallotid (år) Nettolåneskuld Nettolåneskuld/EBITDA Tillgänglig likviditet Förfallotid 2021 2022 2023 2024 2025 80 60 40 20 0 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 50 40 30 20 10 0 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 20 15 10 5 0 24Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 25 ===== Kassaflöde, kvarvarande och avvecklad verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet ökade till 27 602 MSEK (21 196), främst drivet av ökad justerad EBITDA­generering och av positivt bidrag från rörelsekapital. Kassaflöde från investeringsverksamhet minskade till ­7 153 MSEK (4 107). 2025 påverkades av ökad betald CAPEX och mindre positivt bidrag från nettoavyttring av kortfristiga placeringar och obligationer, delvis motverkat av avyttringen av Tv och Media­verksamheten. 2024 påverkades dessutom positivt av avyttringen av verksamheten och nättillgångarna i Danmark. Kassaflöde från finansieringsverksamhet uppgick till ­18 795 MSEK (­27 341). 2024 påverkades främst av återbetalning av lån. Fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet Fritt kassaflöde ökade till 9 282 MSEK (3 414) främst drivet av justerad EBITDA­generering och positivt bidrag från rörelsekapital, delvis motverkat av högre betald CAPEX. Ytterligare information återfinns i Koncernens kassaflödesrapporter och därmed sammanhängande noter i koncernredovisningen. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Förändring (MSEK) Kassaflöde från löpande verksamhet 27 602 21 196 6 406 Betald CAPEX ­14 980 ­13 889 ­1 091 Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument 5 703 8 071 ­2 367 Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet 2 124 9 926 ­7 802 Summa kassaflöde från investeringsverksamhet -7 153 4 107 -11 260 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -18 795 -27 341 8 545 Likvida medel, ingående balans 9 812 11 764 -1 952 Periodens kassaflöde 1 654 -2 037 3 691 varav kvarvarande verksamhet 1 798 -2 428 4 226 varav Fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet 9 282 3 414 5 868 varav avvecklad verksamhet -144 391 -535 Valutakursdifferens i likvida medel 61 85 ­25 Likvida medel, utgående balans 11 527 9 812 1 715 varav kvarvarande verksamhet 11 527 9 812 1 715 varav avvecklad verksamhet - - - Koncernens kassaflödesrapporter i sammandrag Skuldportföljens förfallstruktur — 2026 och framåt Totala skulder exklusive hybrider Hybrider, tidigast inlösendatum GSEK 202620272028202920302031203220332034203520362037203820392040204120422043204420452046204720482049205020512052205320542055205620572058205920602061206220632064206520662067 15 12 9 6 3 0 25Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 26 ===== Väsentliga händelser under 2025 • Den 20 januari 2025 tillkännagav Telia Company att Holger Haljand utnämnts till Senior Vice President, chef för Telia Finland och medlem av koncernledningen, från den 1 februari 2025. Giedrė Kaminskaitė­Salters utnämndes till Senior Vice President, chef för Telia Baltikum och medlem av koncernledningen som representant för både Litauen och Estland. • Den 24 januari 2025 tillkännagavs att Telia Company ingått ett avtal om att sälja sitt innehav om 9,6% av aktierna i Marshall Group till HongShan Group för 101 MEUR (1,15 GSEK). Se not K34. • Den 30 januari 2025 tillkännagav Telia Company att Bjørn Ivar Moen utnämnts till Senior Vice President, chef för Telia Norge och medlem av koncernledningen, senast från den 1 januari 2026. • Den 13 februari 2025 tillkännagav Telia Company att Andre Visse har utsetts till chef för Telia Estland från den 1 mars 2025. • Den 25 februari 2025 tillkännagav Telia Company att ett avtal ingåtts avseende en försäljning av Tv och Media­verksamheten till Schibsted Media till ett försäljningspris motsvarande ett kassa­ och skuldfritt rörelsevärde (enterprise value) om 6,55 GSEK. Se not K34. • Den 7 mars 2025 tillkännagav Telia Company utnämningen av Morten Karlsen Sørby som tillförordnad chef för Telia Norge. • Den 9 april 2025 tillkännagav Telia Company de beslut som fattades på årsstämman, inklusive implementeringen av ett långsiktigt incitamentsprogram 2025/2028. • Den 5 maj 2025 tillkännagav Telia Company att styrelsen beslutat om att utnyttja bemyndigandet att återköpa aktier, vilket godkändes av årsstämman den 9 april 2025. • Den 1 juli 2025 tillkännagav Telia Company att försäljningen av Tv och Media till Schibsted Media hade slutförts. Se not K34. • Den 11 juli 2025 informerades Telia Company om ett domstolsbeslut som bekräftar skattekravet mot den tredje part som skyddas av en skadeslöshetsförbindelse som Telia Company lämnade i samband med avyttringen av Ncell 2016. Se not K23. • Den 17 juli 2025 tillkännagav Telia Company att en avsiktsförklaring (Memorandum of Understanding) ingåtts med Republiken Lettland, Latvenergo och LVRTC om att sälja alla sina aktier i fastnätsoperatören Tet och mobiloperatören LMT. Transaktionen förväntas slutföras under 2026. Se not K34. • Den 18 juli 2025 tillkännagav Telia Company ett rekommenderat offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB att överlåta samtliga aktier, noterade på Nasdaq First North Growth Market, för ett pris om SEK 3,25 kontant per aktie, motsvarande 3,1 GSEK. • Den 29 augusti 2025 publicerade Telia Company AB erbjudandehandlingen för det rekommenderade kontanterbjudandet till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB. • Den 17 oktober 2025 tillkännagav Telia Company AB en förlängning av acceptperioden för det rekommenderade kontanterbjudandet till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB. • Den 22 december 2025 tillkännagav Telia Company AB att bolaget erhållit samtliga nödvändiga myndighetsgodkännanden för det rekommenderade kontanterbjudandet till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB. Väsentliga händelser efter 2025 • Den 2 februari 2026 tillkännagav Telia Company att samtliga villkor för erbjudandets fullföljande har uppfyllts och att erbjudandet förklarats ovillkorat. Aktierna som lämnats in i erbjudandet vid utgången av acceptperioden den 30 januari 2026 motsvarar cirka 96,70 procent av aktiekapitalet och rösterna i Bredband2 i Skandinavien AB. • Den 2 februari 2026 tillkännagav Telia Company att Telia Norge och Lyse, en norsk energi­ och telekomkoncern som äger mobiloperatören ice, har kommit överens om principerna för att skapa ett 50/50­ägt bolag som kombinerar Telias och ice norska mobila radioaccessnät. • Den 16 februari 2026 tillkännagav Telia Company det slutliga utfallet för erbjudandet till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB. Det totala antalet aktier som lämnats in i erbjudandet motsvarande cirka 98,90%. Telia Company har påkallat tvångsinlösen i enlighet med aktiebolagslagen för att förvärva samtliga resterande aktier i Bredband2 i Skandinavien AB. • Den 2 mars 2026 tillkännagavs att Telia Company hade ingått ett avtal om att öka sin ägarandel i den finska fiberoperatören Valokuitunen från 40% till 49%. Transaktionen förväntas slutföras under det andra kvartalet 2026, med ett förväntat kontant vederlag om cirka 30 MEUR för Telia Companys ökade ägarandel. • Den 4 mars 2026 tillkännagav Telia Norge att företaget har utsatts för ett dataintrång som har lett till att kunddata har stulits. Undersökningar visar att det rör sig om namn, adresser, e­postadresser, telefonnummer, födelsedatum och IP­adresser, och i vissa fall personnummer, för privatkunder som har TV­ eller bredbandstjänster från Telia Norge. De stulna uppgifterna inkluderar även information om företagskunder till vilka Telia Norge levererar datakommunikationslösningar. Dessa data innefattar information om kontaktformulär med personuppgifter såsom namn, adress, e­post och telefonnummer till kontaktpersonen i företagen. Dessutom har viss information relaterad till nuvarande och tidigare anställda också blivit stulen. Telia Company samarbetar nära med myndigheterna och händelsen utreds av polisen. 26Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 27 ===== Telia Company-aktien Telia Company­aktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Helsingfors. Aktiens betalkurs i Stockholm 2025 steg med 28% och stängde vid årsskiftet 2025 på 39,38 SEK (30,67). Under samma period steg OMX Stockholm 30 Index 15%. Vid utgången av 2025, uppgick Telia Companys börsvärde till 155 GSEK (121). Förutom Nasdaq Stockholm och Helsingfors handlas aktien även på andra plattformar. Per den 31 december 2025 uppgick Telia Companys emitterade aktiekapital till 13 856 271 299,20 SEK fördelat på 3 932 109 286 aktier med ett kvotvärde om 3,52 kr per aktie. Under 2025 förvärvade Telia Company 861 291 aktier inom ramen för det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTI) 2022/2025 till ett snittpris om 36,21 per aktie. Alla emitterade aktier har till fullo betalats och ger samma rätt att rösta och ta del i bolagets tillgångar. Vid årsstämman har varje aktieägare rösträtt för det totala antalet aktier hon eller han äger eller representerar. Varje aktie berättigar till en röst. Den 31 december 2025 innehade Telia Companys finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 407 000 aktier i bolaget, motsvarande totalt 0,02% av de utestående aktierna. Det finns inga bestämmelser i varken svensk lagstiftning eller i Telia Company AB:s bolagsordning som skulle begränsa möjligheten till att överlåta aktier i Telia Company. Telia Company känner inte till några överenskommelser mellan större aktieägare i bolaget avseende Telia Companys aktier. Styrelsen har för närvarande inte något bemyndigande från årsstämman att emittera nya aktier men har tillstånd att återköpa högst 10% av företagets totala antal utestående aktier före årsstämman 2026. För att fortsatt förse styrelsen med ett verktyg för att anpassa och förbättra Telia Companys kapitalstruktur föreslår styrelsen att årsstämman den 9 april 2026 beslutar om bemyndigande om återköp av egna aktier. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen före årsstämman 2027. Maximalt antal egna aktier som innehas av bolaget får inte överstiga 10% av det totala antalet aktier. Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company (”change of control”) skulle bolaget kunna tvingas att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa av Telia Companys finansieringsavtal inkluderar sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att bli tillämpliga omfattar dessa klausuler i allmänhet även andra villkor, till exempel att ett förändrat ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia Companys kreditvärdering. Utsikter för 2026 • Tjänsteintäktstillväxt, på jämförbar bas, omkring 2% • Justerad EBITDA­tillväxt, på jämförbar bas, omkring 3% • CAPEX, exklusive spektrum och leasing under 13 GSEK • Fritt kassaflöde omkring 9 GSEK* * Baserat på principen för utsikterna med normaliserad CAPEX för spektrum om 650 MSEK Skuldsättnings- och kreditvärderingsmål Telia Companys mål är en nettolåneskuld/justerad EBITDA i spannet 2,0­2,5x. Utdelningspolicy Telia Company ämnar följa en progressiv utdelningspolicy, med ett golv om 2,00 kronor per aktie och en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt. För 2025 föreslår styrelsen att årsstämman be slutar om en ordinarie utdelning på 2,05 SEK (2,00), motsvarande 8,1 GSEK (7,9). Utdelningen ska delas upp och betalas ut i fyra delar om 0,51 SEK per aktie för de tre första utdelningarna och 0,52 SEK för den fjärde utdelningen. Den föreslagna utdelningen baseras på samtliga utestående aktier per den 31 december 2025 som uppgick till 3 932 109 286. Se även avsnitt Förslag till vinstdisposition. 27Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 28 ===== 31 december, 2025 Totalt antal aktier Procent av totalt antal aktier Svenska staten 1 614 513 748 41,1 BlackRock 175 547 785 4,5 Vanguard 103 212 021 2,6 Handelsbanken 52 195 443 1,3 Folksam 48 426 666 1,2 Norges Bank 45 364 010 1,2 Avanza 37 375 638 1,0 SEB 27 348 889 0,7 Dimensional Fund Advisors 27 292 544 0,7 Nordea 27 249 423 0,7 Övriga aktieägare 1 773 583 119 45,1 Totalt antal aktier 3 932 109 286 100,0 Aktiedata 2025 2024 Betalkurs vid årets slut 39,38 30,67 Högsta under året (SEK) 39,38 34,35 Lägsta under året (SEK) 30,20 23,98 Totalt antal aktier vid årets slut (miljoner) 3 932,1 3 932,1 Antal aktieägare vid årets slut (tusental) 418 436 Vinst per aktie, totalt (SEK) 0,90 1,80 Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet (SEK) 1,29 1,07 Utdelning per aktie (SEK) 2,05 2,00 De största aktieägarna Utdelning per aktie 2,05 2,00 2,00 2,00 2,05 Aktieinnehav per land den 31 december 2025 (% av totalt antal aktier)Utdelning per aktie (SEK) Sverige 58% USA 14% Finland 6% Norge 3% Storbritannien 2% Övriga länder och anonymt ägarskap 17% Källa: Modular Finance 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2021 2022 2023 2024 2025* * Styrelsens förslag till årsstämman 28Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 29 ===== På Telia Company delar alla medarbetare ansvaret för att driva innovation. Innovation sträcker sig över hela verksamheten, från nya produkter och tjänster till processförbättringar och optimering av våra arbetsmetoder. För att stärka och möjliggöra en innovationskultur med fokus på kundvärde och inverkan på verksamheten finns en central innovationsenhet som fungerar som stöd för alla operativa enheter i de tidiga stadierna av innovationsprocessen. Parallellt arbetar kund­ fokuserade innovationsteam på alla marknader med att utforska nya behov och möjligheter. 5G Under 2025 lanserade eller slutförde Telia Com­ pany flera viktiga 5G­initiativ. Många av dessa genomfördes inom ramen för de etablerade innovationsprogram som bolaget driver, däribland NorthStar tillsammans med Ericsson i Sverige och Sirius med Nokia i Finland. Programmen gör det möjligt för ledande industri företag och universitet att testa avancerade användningsmöjligheter för 5G Standalone­teknik (5G SA). NorthStar fortsatte att expandera genom nya industrisamarbeten och avancerade demonstra­ tioner inom sektorer som fordonsindustri, gruv­ industri, kollektivtrafik och försvar. Kärn funktioner som nätverksskivning (”network slicing”), högprecisions positionering och kantdatorsystem (”edge computing”) stärktes ytterligare. Via det EU CEF2­finansierade programmet ED5GE utökade NorthStar sin fysiska närvaro med utbyggnaden av nya Edge Breakout­noder (EBO) i Luleå, Skellefteå och Uppsala. Dessa möjliggör uppdragskritisk kommunikation inom försvar och andra kritiska sektorer. Telia har också gått med i Patrias eALLIANCE­ program, även detta i Finland, i syfte att möjliggöra säker fjärrstyrning av obemannade pansarfordon och drönare inom en dedikerad 5G­skiva, något som innebär ett stort framsteg inom uppdragskritisk autonomi. I Norge genomförde Telia och NRK en direktsändning med flera kameror via 5G under skid­VM i Trondheim. Genom nätverksseparation säkerställdes dedikerad kapacitet och rörlighet för tv­kamerorna, vilket gjorde att journalisterna kunde sända nära pågående tävlingar, i en dedikerad nätverksskiva som var helt skild från datatrafiken från de mer än 100 000 åskådare som fanns på plats. Sonys journalister blev också först ut i Norge att använda Telias 5G mmWave­ spektrum för omedelbar uppladdning av bilder med oöverträffad upplänkskapacitet. I Estland deltog Telia med sin 5G­lösning för s.k. privat local core i Natos storskaliga CWIX25­ övning med 40 länder och över 3 000 deltagare, där interoperabiliteten mellan digitala lösningar och kommunikationssystem validerades. I Litauen blev Telia den första operatören i landet att aktivera ett privat 5G SA­nätverk vid Östersjöhamnen Klaipėda, innan man införde 5G SA för konsumenter senare under året. IoT, AI och cybersäkerhet I takt med att digitaliseringen accelererar och hållbarhet blir allt viktigare för B2B­kunderna fortsätter Telia Company att skala sina lösningar för IoT och datainsikt. Detta hjälper kunderna att öka effektiviteten och minska utsläppen, vilket tillför mervärde till Telias uppkopplingserbjudanden. Geopolitiska förändringar och strävan efter större nationell autonomi för med sig nya krav på IoT och datatjänster. Telia Company införlivar dessa krav i sin produktutveckling samtidigt som man utforskar möjligheter inom AI­drivna tjänster. Viktiga initiativ är bland andra lanseringen av Telia Companys nya IoT­ och AI­plattform, tillsammans med tjänsten IoT Monitoring. Båda tjänsterna underlättar för nordiska företag att utnyttja och skala IoT­lösningar, från små projekt till storskalig verksamhet. Telia Company strävar efter att göra digitaliseringen enklare, med hjälp av digitala lågkodsverktyg, AI­kapacitet och IoT­anslutning som levereras via Telia Companys säkra och hållbara mobila nätverk. Plattformen hanterar redan 28 000 IoT­enheter åt kunder inom privat och offentlig sektor. Telia Company erbjuder även smarta kollektivtrafiklösningar som kombinerar IoT och datainsiktsteknik för att stödja effektivare planering och drift. Dessa lösningar förbättrar också tillgänglighet, hållbarhet och säkerhet för både passagerare och förare. Idag finns Telia Companys lösningar installerade i 62 procent av kollektivtrafikbussarna i Sverige, 36 procent i Finland och 8 procent i Norge. lokal utbrytning med låg latens för flera kunder från en och samma anläggning. Några viktiga resultat för NorthStar under 2025: • Ett av de första testerna av 5G Reduced Capability (RedCap) på kommersiell end­ to­end­5G­utrustning bevisade kommersiell lönsamhet i IoT­installationer inom hälso­ och sjukvård, tillverkning och logistik. • En av de första storskaliga installationerna av 5G inomhus utfördes på Södersjukhuset i Stockholm som en del av det EU­finansierade 5GMHI­programmet. Detta gör det möjligt för personalen att snabbt lokalisera medicinteknisk utrustning inom fem byggnader. • Nordens första 5QI 79­installation för fordonssäkerhet i samarbete med RISE Automotive (AstaZero), Luleå tekniska universitet och Scania. Tekniken stöder extremt pålitlig meddelandeöverföring med låg latens för kommunikation mellan fordon och deras omgivning, ”vehicle­to­everything” (V2X). Sådana meddelanden kan utlösa automatisk bromsning och förhindra kollisioner. • Nordens första installation av CAMARA Quality­on­Demand API utfördes för RISE Automotive, LTU Robotics och Scania. Tekniken ger utvecklare direkt tillgång till avancerade uppkopplingsfunktioner för att optimera robotteknik, transport och industriell automatisering. I Finland genomförde Telia, Nokia och den finska försvarsmakten världens första överlämning av en 5G SA­skiva mellan flera länder i ett livenätverk. Detta innebär ett genombrott för säker, Innovation, forskning och utveckling 29Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 30 ===== Medarbetareroaming, routing och uppkoppling samt utveckling av datacenter. Per den 31 december 2025 innehade Telia 126 patentfamiljer samt 717 enskilda patent eller patentansökningar. Antalet var lägre än föregående år på grund av modernisering av patentportföljen. Telia Companys (kvarvarande och avvecklad verksamhet) FoU­kostnader exklusive avskrivningar uppgick under 2025 till 175 MSEK (355). Aktiverade utvecklingsutgifter under 2025 uppgick till 1 049 MSEK (1 045). Det är väsentligt att verkställa Telias Companys medarbetar­ och kulturstrategi för att påskynda företagets transformation och att nå dess mål. Telia Company siktar på att skapa en miljö i vilken dess medarbetare kan växa och utvecklas och som är inkluderande, respekterar rättigheter och som är tillåtande, där alla har möjlighet att inse sin fulla potential. Under 2025 minskade antalet anställda i kvarvarande verksamhet till 14 498 vid årsskiftet, jämfört med 15 669 vid årsskiftet 2024. Det fanns inga anställda i avvecklad verksamhet vid årsskiftet 2025 jämfört med 1 193 vid årsskiftet 2024. Medelantal heltidsanställda under 2025 var 15 916 (17 690), varav 14 775 (16 372) i kvarvarande verksamhet. Ytterligare information om Telias personalstyrka finns i avsnittet S1 i hållbarhetsrapporten och i not K32. I takt med den snabba AI­utvecklingen fortsätter Telia Company att utvärdera och påskynda sådana tillämpningar där tekniken ger särskilt stort värde. Idag tillämpar Telia Company AI i stor skala inom kundtjänst, försäljning och marknadsföring, där tekniken förbättrar supportupplevelser, rekommendationer och personlig anpassning. AI förbättrar kvalitet, säkerhet och operativ effektivitet inom Telia Companys IT­lösningar och nätverk, alltid med utgångspunkt från strikta principer för kvalitet, kontroll och mänsklig validering, i linje med Telias styrningsramverk för AI. Telias Companys AI­relaterade marknadssamarbeten fortsätter att växa, särskilt kring AI­baserade tjänster kopplade till 5G­nätverket. Bolaget utforskar aktivt självständiga AI­lösningar och konvergens mellan AI och uppkoppling, ett område med stor potential. Inom cybersäkerhet har Telia Company lanserat tjänsten Telia Safe på alla sina nordiska och baltiska marknader. Tjänsten ger ett omfattande digitalt skydd för hushåll och mindre företag. Bland funktionerna kan nämnas enhetssäkerhet, VPN, säker surf, identitetsskydd, lösenordshantering, föräldrakontroll och bedrägeriskydd, samtidigt som den erbjuder en enhetlig och säker digital upplevelse. Patent- och FoU-kostnader Under 2025 fortsatte Telia Company att modernisera sin patentportfölj, med fokus på kärnteknik och ny teknik som 5G, säkerhet, Totalt antal anställda (tusental) Totalt antal anställda (medelantal, %) per land Totalt antal anställda (medelantal, %) per kön Anställda vid årets slut Medelantal anställda Män 64,3% Kvinnor 35,6% Övriga 0,1% Sverige 38,2% Finland 20,2% Norge 9,7% Litauen 14,6% Estland 8,4% Lettland 8,3% Övrigt 0,5% 25 20 15 10 5 0 2021 2022 2023 2024 2025 30Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 31 ===== och ska utvärderas mot en jämförelsegrupp av bolag inom liknande bransch samt av liknande storlek och komplexitet. Den ska vidare skapa förutsättningar för internationell rekrytering samt mångfald inom koncernledningen. Den totala ersättningen får omfatta fast grundlön, pension samt övriga ersättningar och förmåner. Telia Company ska inte erbjuda någon rörlig ersättning till koncernledningen. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och övriga förmåner, anpassningar ske för att följa lokala regler eller etablerad lokal praxis. Vid sådana anpassningar ska dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt tillgodoses. Fast grundlön Den fasta grundlönen ska baseras på kompetens, ansvar och prestation. Jämförelser mot marknadsdata ska göras regelbundet. Den individuella prestationen ska utvärderas och utgöra grund för den årliga lönerevisionen. Prestationen ska utvärderas i förhållande till uppfyllandet av årliga förutbestämda mål som ska innefatta finansiella, medarbetar­, och hållbarhetsmål. Pension samt övriga ersättningar och förmåner Pension och pensionsförmåner ska vara premiebestämda, vilket innebär att en fastställd % av hela eller delar av individens årliga fasta grundlön ska inbetalas som pensionspremie, om inte annat krävs av lag eller kollektivavtal. Pensionspremien får inte överstiga 30% av den årliga fasta grundlönen. Vidare får en kontant ersättning utgå, som tillsammans med pensionspremien inte får överstiga 35% av den totala ersättningen. Bolaget får tillhandahålla övriga förmåner i enlighet med vid var tid gällande marknadspraxis. En medlem av koncernledningen kan bland annat vara berättigad till bilförmån samt hälso­ och sjukvårdsförmåner. Kostnader för sådana övriga förmåner får inte överstiga 10% av den årliga fasta grundlönen. Medlemmar av koncernledningen får till följd av rekrytering från annat land eller utlandstjänst­ göring under en begränsad period erbjudas särskilda förmåner kopplade till uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt uppgå till högst 25% av den årliga fasta grundlönen. Villkor för uppsägning och avgångsvederlag Uppsägningstiden för en medlem av koncernledningen får inte understiga sex månader (tolv månader för verkställande direktören) vid uppsägning från den anställdes sida och vara högst tolv månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida kan individen vara berättigad till avgångsvederlag. Fast grundlön under uppsägningstid och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta grundlönen för två år. Avgångsvederlag utgör inte grund för semesterlön eller pension. Ersättning under uppsägningstiden och avgångsvederlag ska reduceras i det fall individen är berättigad till lön från ny anställning eller om individen bedriver egen verksamhet under uppsägningstiden eller under tid då avgångsvederlag betalas ut. Därutöver kan ersättning för eventuellt åtagande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträckning den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska baseras på den fasta grundlönen vid tidpunkten för uppsägningen, uppgå till högst 60% av den fasta grundlönen vid tidpunkten för uppsägningen och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket får vara högst tolv månader efter anställningens upphörande. Lön och anställningsvillkor för anställda som inte ingår i koncernledningen Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om övriga anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Mål för aktieägande för koncernledningen Styrelsen är av uppfattningen att ett betydande långsiktigt aktieägande i Telia Company är en viktig del i att sammanlänka koncernledningens och aktieägarnas intressen, och rekommenderar med anledning därav att verkställande direktören och övriga medlemmar av koncernledningen bygger upp ett personligt innehav av aktier i Telia Company motsvarande 100% av verkställande direktörens och 50% av övriga medlemmar av koncernledningens årliga fasta grundlön (netto efter skatt) inom av styrelsen fastställda tidsramar. Ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för ersättning till koncernledningen Årsstämman den 5 april 2023 beslutade om riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Med koncernledning avses verkställande direktören och övriga medlemmar i ledningsgruppen som rapporterar direkt till verkställande direktören. Dessa riktlinjer har fortsatt tillämpats under 2025. Styrelsen har inte funnit något behov av att föreslå några väsentliga förändringar av riktlinjerna till årsstämman den 9 april 2026 och de tidigare antagna riktlinjerna är därmed fortsatt gällande. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av årsstämman. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att Telia Company kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare, vilket är en förutsättning för en framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsmål. Information om Telia Companys affärsstrategi finns på bolagets hemsida. Total ersättning Ersättningen till koncernledningen ska baseras på principen att det är den totala ersättningen som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig men inte marknadsledande 31Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 32 ===== Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I ersättningsutskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor och att bereda styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer när det uppkommer behov av väsentliga ändringar av riktlinjerna, dock minst vart fjärde år, och lägga fram förslaget för beslut vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet ska även följa tillämpningen av dessa riktlinjer samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Styrelsen ska årligen upprätta en ersättningsrapport som ska framläggas vid årsstämman för godkännande. Beslut gällande ersättning ska hanteras i en väldefinierad process som säkerställer att ingen enskild individ är involverad i beslut gällande sin egen ersättning. Med tillämpning av dessa riktlinjer beslutar styrelsen om verkställande direktörens totalersättning utifrån ersättningsutskottets rekommendation. Totalersättningen för koncernledningens övriga medlemmar godkänns av ersättningsutskottet baserat på verkställande direktörens rekommendationer. Avvikelser från riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt avvika från riktlinjerna helt eller delvis, om det i enskilda fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose Telia Companys långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa koncernens ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersättningsutskottet uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar beslut om avvikelse från riktlinjerna. Långsiktigt incitamentsprogram 2025/2028 Vid årsstämman som hölls den 9 april 2025 beslutades att införa ett långsiktigt incitamentsprogram som omfattar cirka 250 nyckelpersoner. Detta program är inte tillgängligt för medlemmar i koncernledningen på grund av att detta är ett krav från Telia Companys största ägare (svenska staten). Syftet med programmet är att förstärka företagets möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende för och engagemang i koncernens långsiktiga utveckling, skapa överensstämmelse mellan nyckel personernas och aktieägarnas intressen, öka andelen av ersättningen som är kopplad till bolagets prestationer och uppmuntra till aktieägande bland nyckelpersonerna. Pro grammet belönar prestationer över en tidsperiod om tre år, är maximerat till ett värde av 60% av den årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans ska ske i Telia Company AB­aktier). Ett villkor för utbetalning från programmet ska vara att nyckelpersonen är anställd under programmets hela löptid. Målen består av kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital (ROCE), total avkastning för aktieägare (TSR) samt Environmental (miljö), Social (socialt ansvar) och Governance (bolagsstyrning) (ESG). Slutlig tilldelning av Telia Company AB­aktier ska till 25% baseras på kassaflöde, till 20% på ett treårsmål för ROCE, 40% baseras på total avkastning för Telia Companyaktieägare jämfört med motsvarande totalavkastning för aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara företag, och 15% på ESG. ESG definieras av tre separata prestationsvillkor baserade på Klimat, Digital inkludering och Integritet som har satts i linje med mål i bolagets års­ och hållbarhetsredovisning. De tre prestationsmålen för ESG har vardera en vikt om 5%. Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas är baserat på 30% av deltagarens grundlön och relaterat till aktiekursen. Kassaflöde representerar 25% av den totala tilldelningen (eller 7,5% av deltagarens grundlön): • Om 100% (eller mer) av kassaflödesmålet uppnås ska 100% av Prestationsaktierna i kassaflödesdelen bli föremål för tilldelning. • Om mindre än 90% av kassaflödesmålet uppnås ska inga Prestationsaktier i kassaflödesdelen bli föremål för tilldelning. • Om 90% av kassaflödesmålet uppnås, ska 25% av Prestationsaktierna i kassaflödesdelen bli föremål för tilldelning. • Om mellan 90 och 100% av kassaflödesmålet uppfylls, ska en proportionell mängd Prestationsaktier under kassaflödesdelen bli föremål för tilldelning. ROCE­delen representerar 20% av den totala tilldelningen (eller 6% av deltagarens grundlön): • Om 100% (eller mer) av ROCE­målet uppnås ska 100% av Prestationsaktierna i ROCE­delen bli föremål för tilldelning. • Om mindre än 90% av ROCE­målet uppnås ska inga Prestationsaktier i ROCE­delen bli föremål för tilldelning. • Om 90% av ROCE­målet uppnås, ska 25% av Prestationsaktierna i ROCE­delen bli föremål för tilldelning. • Om mellan 90 och 100% av ROCE­målet uppfylls, ska en proportionell mängd Prestationsaktier under ROCE­delen bli föremål för tilldelning. TSR representerar 40% av antalet prestationsaktier (eller 12% av deltagarens grundlön): • Om bolagets TSR är högst eller näst högst vid en jämförelse med bolagen i den definierade referensgruppen ska 100% av Prestationsaktierna i TSR­delen bli föremål för tilldelning. • Om bolagets TSR är tredje eller fjärde högst vid en jämförelse med bolagen i den definierade referensgruppen ska 75% av Prestationsaktierna i TSR­delen bli föremål för tilldelning. • Om bolagets TSR är femte eller sjätte högst vid en jämförelse med bolagen i den definierade referensgruppen ska 50% av Prestationsaktierna i TSR­delen bli föremål för tilldelning. • Om bolagets TSR är sjunde högst vid en jämförelse med bolagen i den definierade referensgruppen ska 25% av Prestationsaktierna i TSR­delen bli föremål för tilldelning. • Om bolagets TSR är åttonde högst eller lägre vid en jämförelse med bolagen i den definierade referensgruppen ska inga Prestationsaktier i TSR­delen bli föremål för tilldelning. ESG­delen representerar 15% av den totala tilldelningen: • Om 100% (eller mer) av ESG­målet uppnås ska 100% av Prestationsaktierna i ESG­delen bli föremål för tilldelning. • Om miniminivån inte nås ska inga Prestationsaktier i ESG­delen bli föremål för tilldelning. 32Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 33 ===== • Om ESG­målet uppnås på en nivå mellan miniminivån och 100 %, kommer ett förutbestämt antal prestationsaktier inom ESG­ delen att tilldelas. Programmet kan förnyas årligen. 2010–2024 infördes likvärdiga program. Införandet av ett långsiktigt incitamentsprogram förutsätter godkännande av årsstämman. För ytterligare information om Telia Companys långsiktiga incitamentsprogram, se not K32. Immateriella nyckelresurser och deras betydelse för värdeskapande Telia Companys mest betydelsefulla immateriella resurs är våra medarbetare. Deras tekniska kompetens, innovationsförmåga och engagemang är avgörande för att utveckla och leverera avancerade kommunikationslösningar, säkra nätverk och digitala tjänster. Genom kontinuerlig kompetensutveckling inom områden som 5G, fiberutbyggnad, cybersäkerhet och molntjänster stärker vi vår förmåga att möta kundernas behov och skapa framtidssäkra lösningar. Medarbetarnas expertis möjliggör effektiv drift av kritisk infrastruktur, snabb anpassning till teknologiska förändringar och utveckling av nya affärsmodeller inom digitalisering och uppkoppling. Detta bidrar direkt till Telia Companys mål att vara den ledande nordiska telekomaktören och skapa långsiktigt värde för kunder, aktieägare och samhället. Rättsliga och administrativa tvister Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommunikationsområdet och konkurrenslagstiftning. För ytterligare information om rättsliga och administrativa tvister, se not K30. Moderbolaget Moderbolaget Telia Company AB (org.nr 556103­4249), med säte i Stockholm, innefattar koncernledningsfunktioner inklusive koncernens internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga utländska filialer. Intäkter minskade till 1 132 MSEK (1 899), huvud­ sakligen relaterat till film­ och programrättigheter, delvis motverkat av intäkter från tjänster under en övergångsperiod och hårdvaruförsäljning till de sålda danska bolagen. Se not K34. Inköpta varor och tjänster minskade till ­241 MSEK (­1 009), huvudsakligen relaterat till film­ och programrättigheter. Personalkostnader minskade till ­527 MSEK (­735), huvudsakligen relaterat till omstruktureringskostnader. Finansiella poster minskade till ­1 923 MSEK (1 837), huvudsakligen påverkat av en nedskrivning av aktier i dotterbolag samt lägre realisationsvinster från avyttringar av aktier, delvis motverkat av positiva valutakurseffekter, räntenetto samt ökade utdelningar från dotterbolagen. Dessutom påverkades helåret 2024 av negativa effekter från derivat relaterade till ett genomfört återköp av obligationer. Anläggningstillgångar minskade till 134 278 MSEK (147 095), huvudsakligen på grund av nedskrivningen och den efterföljande avyttringen av aktierna i dotterbolaget TV4 Media Holding AB. Anläggningstillgångar påverkades även av minskade långfristiga interna fordringar, försäljningar av obligationer, förändring av marknadsvärden på derivat samt försäljning av andra egetkapitalinstrument, delvis motverkat av ökade övriga långfristiga fordringar. Omsättningstillgångar minskade till 27 966 MSEK (32 736), huvudsakligen på grund av minskade räntebärande internfordringar, kortfristiga placeringar samt lägre koncernbidragsfordringar, delvis motverkat av ökad kassa och bank efter avyttringen av TV4 Media Holding AB. Långfristiga skulder minskade till 66 805 MSEK (72 108), huvudsakligen påverkade av valutakurs­ och ränteeffekter på obligationer och derivat samt omklassificeringar till kortfristiga skulder. Kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar minskade till 35 280 MSEK (39 586), främst på grund av återbetald skuld och minskade interna skulder, delvis motverkat av omklassificeringar från långfristiga skulder. Soliditeten var 31,2% (32,7), med ett antagande om en utdelning på SEK 2,05/aktie. Genomsnittligt antal anställda var 167 (224). Förslag till vinstdisposition SEK Fritt eget kapital exklusive årets resultat 39 525 477 047 Årets resultat ­597 462 419 Summa 38 928 014 628 Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt: SEK Ordinarie utdelning om 2,05 SEK per aktie till ägarna 1 8 060 824 036 I ny räkning överförs 30 867 190 592 Summa 38 928 014 628 1) Basearat på antalet utestående aktier per den 31 december 2025. Utdelningen skall delas upp och utbetalas i fyra delar om 0,51 SEK per aktie för de tre första utdelningarna och 0,52 SEK för den fjärde utdelningen. Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig. Efter utbetalning av den föreslagna utdelningen kommer bolagets och koncernens kapital att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget och koncernen ha en tillfredsställande likviditetsnivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en tillfredsställande finansiell ställning. Styrelsens fullständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans dokumentation. Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/sv/bolagsstamma 33Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 34 ===== Utveckling per land under 2025 Sverige Telia fortsatte att stärka och framtidssäkra sin digitala infrastruktur, exempelvis genom att nedmontera kopparnätet och samtidigt rulla ut 5G. Som ett resultat nådde 5G­befolkningstäckningen 99% under året och kopparnätet är på väg mot att vara helt avstängt till slutet av 2026. Telias starka infrastrukturposition underströks av att mobilnätet för sjätte året i rad utnämndes till det bästa i Sverige enligt det oberoende benchmarkingföretaget umlaut. Andra viktiga händelser var de aviserade ambitionerna att ytterligare förbättra landsbygdstäckningen i 71 kommuner samt nå full täckning längs det svenska järnvägssystemet 2030. Dessutom gick Telias flerårssamarbete med energileverantören Ellevio vidare till nästa etapp i uppgraderingen av Ellevios transformatorstationer för att supportera utvecklingen av ett smartare kraftnät. Förutom att kontinuerligt stärka sin unika position som en betrodd leverantör av säker och robust uppkoppling, fortsatte Telia att förnya sig kring och leverera banbrytande digitala tjänster för både konsument­ och företagskunder. Som ett resultat toppade Telia Svenskt Kvalitetsindex (SKI) för mobila tjänster inom företagssegmentet och behöll sin ledande position bland huvudvarumärkena inom konsumentsegmentet. Telias tv­tjänst fortsatte sin starka kundtillväxt och utnämndes igen av SKI till att ha de mest nöjda tv­kunderna. Tjänsteintäkterna inom konsumentsegmentet ökade med 2,8% då en stark utveckling, främst avseende tv­ och bredbandsintäkterna mer än väl kompenserade för en fortsatt nedgång i intäkterna från fast telefoni. Inom företagssegmentet ökade tjänsteintäkterna med 1,5% drivet av en stark utveckling för företagslösningar. Antalet mobilabonnemang exklusive abonnemang avsedda för maskin­till­maskin­ relaterade tjänster ökade med ~23 000. Antalet bredbandsabonnemang ökade med ~37 000 och tv­abonnemang ökade med ~93 000. Intäkterna på jämförbar bas ökade 2,0% då ökade tjänsteintäkter delvis motverkades av lägre försäljning av hårdvara. Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med 2,9% då tillväxt främst avseende tv och företagslösningar mer än väl kompenserade för en fortsatt press på intäkterna från fast telefoni. Den justerad EBITDA­marginalen förbättrades till 39,6% (37,5) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade med 7,4%, supporterat av tjänsteintäktstillväxt samt kostnadseffektiviseringar främst relaterade till förändringsprogrammet implementerat i det fjärde kvartalet 2024. CAPEX exklusive spektrum och leasing ökade till 4 525 MSEK (4 332). Abonnemang i tusental Jan-dec 2025 Bas Jan-dec 2024 Bas Δ år över år Δ år över år % Mobila avtalsabonnemang, exkl. maskin­till­maskin (M2M) 3 876 3 853 23 0,6 Bredband 1 430 1 393 37 2,6 Tv 1 208 1 115 93 8,4 ARPU i SEK Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ % Mobila avtalsabonnemang 1 240 240 0,2 Bredband 348 347 0,3 Tv 250 237 5,3 Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter1 36 082 35 392 2,0 Tjänsteintäkter1 31 675 30 798 2,9 - Mobil 13 063 13 118 -0,3 - Bredband 6 264 6 159 1,7 - Tv 3 461 3 019 14,7 - Företagslösningar 4 240 3 911 8,4 - Övrigt 4 647 4 591 1,3 Justerad EBITDA 14 301 13 256 7,4 Justerad EBITDA-marginal % 39,6 37,5 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 4 525 4 332 Anställda1 4 304 4 514 1) Omräknat, se not K1. 34Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 35 ===== Intäkterna på jämförbar bas ökade med 0,1% då minskade tjänsteintäkter mer än motverkades av ökad försäljning av hårdvara. Tjänsteintäkterna på jämförbar bas minskade 1,4% då mobilintäkterna minskade något främst drivet av företagssegmentet och de fasta intäkterna minskade 2,3% drivet av lägre intäkter från företagslösningar. Det sistnämnda främst som ett resultat från en fortsatt avveckling den ej lönsamma verksamheten inom e­fakturering. Den justerade EBITDA­marginalen ökade till 31,3% (29,9) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade 4,4% då den negativa påverkan från lägre tjänsteintäkter mer än väl motverkades av lägre operationella kostnader, främst hänförliga till resurskostnader till följd av förändringsprogrammet implementerat i det fjärde kvartalet 2024. CAPEX exklusive spektrum och leasing minskade till 1 371 MSEK (1 521). Abonnemang i tusental Jan-dec 2025 Bas Jan-dec 2024 Bas Δ år över år Δ år över år % Mobila avtalsabonnemang, exkl. maskin­till­maskin (M2M) 2 410 2 497 ­86 ­3,5 Bredband 620 617 2 0,4 Tv 658 651 7 1,0 ARPU i EUR Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ % Mobila avtalsabonnemang 1 19,5 18,9 2,9 Bredband 11,7 11,4 2,3 Tv 6,9 6,9 ­0,5 Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter1 14 956 15 507 0,1 Tjänsteintäkter1 12 844 13 532 ­1,4 - Mobil 7 445 7 863 -0,4 - Bredband 1 225 1 222 3,3 - Tv 600 620 -0,4 - Företagslösningar 2 913 3 167 -4,5 - Övrigt 662 662 -7,0 Justerad EBITDA 4 682 4 634 4,4 Justerad EBITDA-marginal % 31,3 29,9 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 1 371 1 521 Anställda1 2 228 2 489 1) Omräknat, se not K1. Finland Efter att avsevärt stärkt nätverkspositionen, kunderbjudanden och övergripande kundupplevelse under de senaste åren fortsatte Telia att förnya sig och driva digitaliseringen i det finska samhället. Ett tydligt bevis på att dessa ansträngningar ger positiva resultat var att Telia kom ut som nummer ett i EPSI:s undersökning avseende kundnöjdhet 2025, både inom konsument­ och företagssegmentet. Dessutom steg tv­tjänsten Telia Play till toppen avseende kundnöjdhet, före både inhemska operatörer och internationella streamingjättar. Telia tecknade eller förlängde flera uppkopplings­ baserade kontrakt under året, bland annat för enhetliga nätverk och andra lösningar i Norden för återförsäljaren Tokmanni Group, och avseende mobilabonnemang och relaterade professionella tjänster för HUS, Finlands största universitetssjukhus. Dessutom valdes Telia återigen som leverantör av telekommunikationstjänster under Hansel­ramavtalet. På konsumentsidan gick Telia med i GlobalConnects fibernät som tjänsteleverantör och mot slutet av året tecknades även ett avtal om att förvärva omkring 10 000 av dess konsumentkunder. Antalet mobilabonnemang exklusive abonnemang avsedda för maskin­till­maskin­relaterade tjänster minskade med ~86 000. Antalet bredbandsabonnemang ökade med ~2 000 och tv­abonnemang ökade med ~7 000. 35Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 36 ===== Antalet mobilabonnemang exklusive abonnemang avsedda för maskin­till­maskin­relaterade tjänster minskade med ~29 000. Antalet bredbandsabonnemang minskade med ~6 000 och tv­abonnemang minskade med ~9 000. Intäkterna på jämförbar bas minskade 2,3% främst drivet av lägre tjänsteintäkter samt till viss del lägre försäljning av hårdvara. Tjänsteintäkterna på jämförbar bas minskade med 2,3%, då de mobila tjänsteintäkterna minskade med 2,0% till följd av förlusten av ett materiellt grossistkontrakt, samt då de fasta tjänsteintäkterna minskade med 2,9% hänförligt till bredband samt tv och drivet av en minskad kundbas. Den justerade EBITDA­marginalen minskade till 44,5% (46,8) och justerad EBITDA på jämförbar bas minskade 7,0% drivet av minskningen för tjänsteintäkterna. CAPEX exklusive spektrum och leasing minskade till 1 865 MSEK (2 310). Abonnemang i tusental Jan-dec 2025 Bas Jan-dec 2024 Bas Δ år över år Δ år över år % Mobila avtalsabonnemang, exkl. maskin­till­maskin (M2M) 1 846 1 875 ­29 ­1,5 Bredband 474 480 ­6 ­1,3 Tv 448 457 ­9 ­2,0 ARPU i NOK Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ år över år % Mobila avtalsabonnemang 1 288 279 3,2 Bredband 252 253 ­0,5 Tv 298 294 1,2 Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter1 13 455 14 307 -2,3 Tjänsteintäkter1 11 675 12 403 -2,3 - Mobil 8 161 8 641 -2,0 - Bredband 1 499 1 606 -3,0 - Tv 1 511 1 635 -3,9 - Företagslösningar 316 327 0,7 - Övrigt 187 195 -0,4 Justerad EBITDA 5 990 6 692 -7,0 Justerad EBITDA-marginal % 44,5 46,8 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 1 865 2 310 Anställda1 1 313 1 461 1) Omräknat, se not K1. Norge För att förbättra helhetskvaliteten, kundupp­ levelsen och driva tillväxt implementerades en separat division för fast bredband och tv­tjänster, och i samband med denna omorganisation genomfördes en minskning av antalet positioner. För att ytterligare förenkla verksamheten, öka effektiviteten och ge sina kunder bättre och mer framtidssäker teknologi stängde Telia även sitt 2G­nät. Inom företagssegmentet placerade sig Phonero för fjärde året i rad högst upp i EPSI:s undersökning om kundnöjdhet. I samma undersökning kom OneCall på andra plats i konsumentsegmentet. Telia vann en kollektiv upphandling av upp­ kopplingstjänster för 19 kommuner och 14 offentliga företag i östra Norge. Avtalet, som löper i upp till sex år, omfattar olika robusta och mycket säkra uppkopplingstjänster, inklusive mer än 20 000 mobilabonnemang. På grossistsidan förlorade Telia ett betydande mobilt grossist­ kontrakt, vilket resulterade i en betydande negativ finansiell påverkan för året. 36Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 37 ===== Intäkterna på jämförbar bas ökade med 3,5%, drivet av ökade tjänsteintäkter vilket mer än väl kompenserade för lägre försäljning av hårdvara. Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med 5,1%, drivet främst av en tillväxt om 7,3% för mobila tjänsteintäkter samt att de fasta tjänsteintäkterna växte 3,4%. Tillväxten för mobila tjänsteintäkter var resultatet av både en expanderande kundbas samt en högre ARPU, medan de fasta tjänsteintäkterna ökade främst till följd av en stark utveckling för intäkterna från bredband, tv och företagslösningar. Den justerade EBITDA­marginalen ökade till 40,5% (37,8) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade med 11,1% hänförligt till både tillväxten för tjänsteintäkterna samt lägre operationella kostnader som ett resultat av förändringsprogrammet implementerat i det fjärde kvartalet 2024. CAPEX exklusive spektrum och leasing minskade till 667 MSEK (674). Abonnemang i tusental Jan-dec 2025 Bas Jan-dec 2024 Bas Δ år över år Δ år över år % Mobila avtalsabonnemang, exkl. maskin­till­maskin (M2M) 1 094 1 056 38 3,6 Bredband 410 420 ­10 ­2,4 Tv 257 259 ­2 ­0,7 ARPU i EUR Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ % Mobila avtalsabonnemang 1 12,9 12,5 3,0 Bredband 16,0 14,9 6,9 Tv 13,0 12,2 6,1 Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter1 5 644 5 618 3,5 Tjänsteintäkter1 4 533 4 439 5,1 - Mobil 2 144 2 056 7,3 - Bredband 918 902 4,9 - Tv 444 435 5,1 - Företagslösningar 476 438 12,1 - Övrigt 550 609 -6,9 Justerad EBITDA 2 287 2 121 11,1 Justerad EBITDA-marginal % 40,5 37,8 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 667 671 Anställda1 1 486 1 539 1) Omräknat, se not K1. Litauen Telia fortsatte att leda utvecklingen inom innovation och digitalisering av det litauiska samhället. Exempelvis lanserade Telia en strategisk uppgradering av det nationella fiberoptiska nätverket, vilket kommer att öka dataöverföringshastigheterna flera gånger om, och testa Litauens första fristående 5G­nätverk i hamnen i Klaipėda vid Östersjön i syfte att öka hamnens driftseffektivitet. Telia förbättrade också sina erbjudanden till konsumentkunder genom att lansera 5G SA och möjliggjorde även 5G för en del av varumärket EŽYS. Dessutom lanserades ett exklusivt partnerskap med Netflix, liksom Telia Safe, en lösning som skyddar data och kunder från onlinebedrägerier. Telia var därtill den första operatören i landet att få det internationella ISO 50001­certifikatet för energiledningssystem, vilket bekräftar att företaget är mycket energieffektivt. Antalet mobilabonnemang exklusive abonnemang avsedda för maskin­till­maskin­ relaterade tjänster ökade med ~38 000. Antalet bredbandsabonnemang minskade med ~10 000 och tv­abonnemang minskade med ~2 000. 37Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 38 ===== Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med 3,8%, drivet av att intäkterna från mobila och fasta tjänster ökade med 2,3% respektive 4,7%. Intäktsökningen för mobila tjänster var hänförlig till en växande ARPU och abonnemangsbas, medan ökningen av intäkterna från fasta tjänster främst drevs av tillväxt för bredband och företagslösningar, som tillsammans mer än väl uppvägde för lägre intäkter från fast telefoni. Den justerad EBITDA­marginalen förblev oförändrad om 41,1% (41,1) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade med 3,9%, hänförligt till tillväxten för tjänsteintäkterna samt lägre operationella kostnader kopplat till resurser som ett resultat av förändringsprogrammet implementerat i det fjärde kvartalet 2024. CAPEX exklusive spektrum och leasing minskade till 530 MSEK (559). Abonnemang i tusental Jan-dec 2025 Bas Jan-dec 2024 Bas Δ år över år Δ år över år % Mobila avtalsabonnemang, exkl. maskin­till­maskin (M2M) 677 667 10 1,6 Bredband 266 267 ­1 ­0,5 Tv 181 186 ­5 ­2,9 ARPU i EUR Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ % Mobila avtalsabonnemang 1 12,6 12,5 0,7 Bredband 23,0 22,4 3,0 Tv 14,6 14,0 4,2 Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter1 4 137 4 095 3,6 Tjänsteintäkter1 3 532 3 488 3,8 - Mobil 1 272 1 281 2,3 - Bredband 821 830 1,8 - Tv 357 364 1,3 - Företagslösningar 470 459 1,3 - Övrigt 612 554 13,9 Justerad EBITDA 1 700 1 683 3,9 Justerad EBITDA-marginal % 41,1 41,1 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 530 559 Anställda1 1 273 1 234 1) Omräknat, se not K1. Estland Telia fortsatte att ligga i framkant inom 5G med en befolkningstäckning som fortsatte att visa betydande framsteg och som nådde 97% vid årets slut jämfört med 92% i början av året. Dessutom integrerades Netflix i Telias tv­streamingerbjudanden, och Telia introducerade en ny säkerhetslösning för sina bredbandskunder, vilken erbjuder ytterligare skydd för internettrafik i hemmet. Telia blev också Estlands första operatör att installera solparker bredvid en fjärdedel av sina mobila sajter. Antalet mobilabonnemang exklusive abonnemang avsedda för maskin­till­maskin­ relaterade tjänster ökade med ~10 000. Antalet bredbandsabonnemang minskade med ~1 000 och tv­abonnemang minskade med ~5 000. Intäkterna ökade med 3,6% på jämförbar bas främst drivet av ökade tjänsteintäkter och till viss del ökad försäljning av hårdvara. 38Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 39 ===== Återstoden var främst relaterad till den centrala teknologienheten och relaterad till områden som exempelvis IT­system, mobilnät, produkter och plattformar för övriga segment att dra nytta av. I Lettland ökade tjänsteintäkterna med 5,8% på jämförbar bas ökade och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade med 6,7% då de ökade tjänsteintäkterna mer än väl kompenserade för en högre kostnadsnivå. Antalet mobilabonnemang exklusive abonnemang avseende för maskin­till­ maskin­relaterade tjänster ökade med ~25 000. I Telia Towers ökade intäkterna (externa och interna) med 4,2% på jämförbar bas främst drivet av prisjusteringar genomförda i det första kvartalet. Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade med 7,3% från intäktstillväxt samt kostnadseffektiviseringar. Övrig verksamhet Övrig verksamhet omfattar främst verksamheten i Lettland, Telia Towers, Telia Finance samt koncernfunktioner. Intäkterna ökade med 11,6% på jämförbar bas till största delen drivet av Lettland och Telia Towers. Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade 5,6% främst drivet av Lettland och Telia Towers. Den justerade EBITDA­marginalen ökade till 44,1% (41,4) och justerad EBITDA på jämförbar bas ökade med 23,9% hänförligt till en positiv utveckling för Lettland, Telia Towers samt centrala funktioner. CAPEX exklusive spektrum och leasing minskade till 3 869 MSEK (3 965), varav 0,7 GSEK hänförligt till Lettland och 0,7 GSEK till Telia Finance. Varav Lettland mobil (LMT) Abonnemang i tusental 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Δ år över år Δ år över år % Base Base Mobila avtalsabonnemang, exkl. maskin­till­maskin, M2M 855 830 25 3.0 ARPU i EUR Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Δ år över år Mobila avtalsabonnemang 1 15,5 14,5 6,9 Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Δ jämförbar bas % Tjänsteintäkter 2 220 2 163 5,8 Justerad EBITDA 1 114 1 077 6,7 Justerad EBITDA-marginal % 31,0 31,5 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 693 677 Varav Telia Towers Operationell data 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Δ år över år Bas Bas Antal siter 8 312 8 070 242 Uthyrningsgrad 2,22x 2,28x ­0,06x Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter, externa och interna 2 261 2 199 4,2 Justerad EBITDA 1 547 1 469 7,3 Justerad EBITDA-marginal % 68,4 66,8 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 351 371 1) Omräknat, se not K1. Finansiell data MSEK, förändring på jämförbar bas, marginal i % Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Δ jämförbar bas % Intäkter 6 707 6 046 11,6 Tjänsteintäkter 3 972 3 759 5,6 Justerad EBITDA 2 960 2 505 23,9 Justerad EBITDA-marginal % 44,1 41,4 CAPEX exklusive spektrum och leasing 1 3 869 3 965 Anställda1 3 894 4 432 39Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 40 ===== Finansiell data MSEK, marginal i % Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Intäkter 4 092 9 436 Justerad EBITDA 621 811 Justerad EBITDA-marginal % 15,2 8,6 CAPEX exklusive spektrum och leasing 81 328 Den 25 februari 2025 tillkännagav Telia Company att ett avtal ingåtts avseende en försäljning av Tv och Media­verksamheten, inklusive varumärkena TV4 i Sverige och MTV i Finland, till Schibsted Media. Baserat på det undertecknade försäljningsavtalet klassificerades segmentet Tv och Media som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet från den 25 februari 2025. Den 1 juli 2025 slutfördes försäljningen av Tv och Media till Schibsted. Den 2 april 2024 slutfördes försäljningen av Telia Companys verksamhet och nättillgångar i Danmark till Norlys a.m.b.a.. Verksamheten och nättillgångarna i Danmark som såldes var klassificerade som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 15 september 2023. Danska enheter som inte såldes inkluderas i Övrig verksamhet inom kvarvarande verksamhet. Översikten för avvecklad verksamhet presenteras i sammandrag. För mer information avseende avyttringarna och avvecklad verksamhet se not K34. Avvecklad verksamhet (Tv och Media/Danmark) 40Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 41 ===== Kommersiella risker Beskrivning Det geopolitiska läget är fortfarande osäkert och kräver fortsatt uppföljning. Detta är samtidigt något som driver upp efterfrågan på pålitliga och säkra kommunikationslösningar. Samtidigt är den makroekonomiska situationen fortsatt svår. Många B2C­kunder fortsätter att nedgradera sina tjänster eller migrera till lågprisvarumärken medan B2B­kunderna omvärderar sina telekom­ och IT­budgetar. Telekom­ och IT­sektorerna genomgår stora omvandlingar till följd av ny teknik. Det finns därför ett ökande behov av innovation i hur Telia bedriver sin verksamhet, konkurrerar med befintliga och nya aktörer och levererar lönsam tillväxt. Olagliga tv­ och streamingtjänster fortsätter att vara ett problem. Potentiella konsekvenser Underlåtenhet att förutse och reagera på den ekonomiska motvinden och branschdynamiken, liksom underlåtenhet att fortsätta med förändringsarbetet för att möta växande efterfrågan på marknaden, kan inverka negativt på Telias kundrelationer, tjänsteerbjudanden, position i värdekedjan och ekonomiska resultat. Motverkande åtgärder • Upprätthålla en ledande position inom nätverk, och därmed ett högt förtroende hos kunderna. Detta stöder också prisanpassning som kompensation för inflationen. • Leverera pålitliga, säkra och hållbara kommunikationslösningar. • Öka tjänstekonvergensen inom B2C och B2B. • Fokusera på att förbättra kundupplevelsen och utforska innovativa förslag inom framväxande digitala ekosystem som ligger nära centrala telekommunikationstillgångar. • Fortsätta den digitala omställningen för att säkerställa framtida affärsmässig rörelsefrihet. • Samarbeta med intressenter för att hantera utmaningen med olagliga tv­ och streamingtjänster. Risker avseende cybersäkerhet, nätprestanda och resiliens Beskrivning Telias förmåga att tillhandahålla robusta, säkra och högkvalitativa tjänster är avgörande för de kunder och samhällen som bolaget betjänar och är därför avgörande för dess kommersiella framgång. För att upprätthålla denna för­ måga krävs ett systematiskt och riskbaserat tillvägagångssätt. Cybersäkerhet och geopolitik är oupplösligt sammanlänkade. Som leverantör av kritisk digital infrastruktur omfattas Telia av många typer av säkerhetslagstiftning, både nationell och gränsöverskridande. Viktiga exempel är EU:s reviderade nätverks­ och informationssäkerhetsdirektiv (NIS2), förordningen om digital operativ motståndskraft (DORA) och förordningen om övergripande cybersäkerhetskrav för produkter med digitala element (CRA). Potentiella konsekvenser Bristande förmåga att uppfylla kundernas förväntningar avseende tjänsternas tillgänglighet, kvalitet och säkerhet kan leda till avtalsviten, kundbortfall och skada på Telias anseende på marknaden. Framgångsrika cyberattacker kan leda till förlust av data, störningar i affärsverksamheten och administrativa sanktioner från tillsynsmyndigheter. Motverkande åtgärder • Konstant uppmärksamhet på livscykelhantering för att hantera teknisk skuld. • Tillämpning av ett systematiskt och riskbaserat tillvägagångssätt för skyddsåtgärder som omfattar informationssäkerhet, personalsäkerhet och fysisk säkerhet. • Externa jämförelser av organisationens cybersäkerhetsmognad, i kombination med en programstruktur för att hantera implementering och förbättringar. • Utvidgning av ramverket för riskkontroller. • Stärkt planering av verksamhetskontinuitet genom översyn av hur kritiska systemen är och hur de påverkar verksamheten. • Granskning av kritiska processer initierad genom beroendekartläggning. • Ny säkerhetslagstiftning granskas successivt genom ett koncerngemensamt efterlevnadsprogram. • Investeringar i nationell autonomikapacitet. Riskväsentlighet: Risktrend: Riskväsentlighet: Risktrend: Risker T elias risk- universum Telias riskuniversum är uppbyggt kring en principiell risktaxonomi som omfattar viktiga riskområden och delriskområden som har identifierats och prioriterats i samarbete med koncernledningen. Dessa utgör de mest väsentliga riskerna för bolagets mål och verksamhet. Telia har ett etablerat koncernövergripande ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Ramverket används för att identifiera, analysera, bedöma och rapportera strategiska, operativa, hållbarhetsrelaterade, finansiella och efterlevnadsrisker och hantera dessa på lämpligt sätt. Telia tillämpar både nedifrån­och upp­ (länder och affärsenheter) och uppifrån­och­ned­metoder (väsentliga riskområden) för att bedöma och hantera risker. Mer information om riskhanteringsprocessen finns i avsnittet Risk och styrning. På följande sidor anges de väsentliga risker som kan påverka Telias verksamhet. Riskväsentlighet: Låg Medel Hög Mycket hög Risktrend: Stabil Ökande Minskande 41Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 42 ===== Risk för korruption och oetiska affärsmetoder Beskrivning Telia är utsatt för korruptionsrisk i sin affärsverksamhet. Exempelvis uppstår en risk för korruption, inklusive intressekonflikter, vid avtal med tredje part och tredjepartshantering. Denna risk ökar i förhållande till leveranskedjornas komplexitet och längd. Det finns också en oundviklig risk för att människor agerar felaktigt i affärssammanhang. Sammantaget leder detta till risk för bristande efterlevnad av gällande regelverk, Telias policyer eller uppförandekoden. Potentiella konsekvenser Faktisk eller misstänkt korruption, eller oetiska affärsmetoder, kan skada Telias anseende. Faktisk korruption kan också leda till förlust av tilltro, förlust av kunder, ekonomiska påföljder samt uteslutning från upphandlings­ och investeringsprocesser. Motverkande åtgärder • Kontinuerlig implementering av en uppförandekod tillsammans med obligatorisk e­utbildning, vilket har stärkt medvetenheten om bekämpning av mutor och korruption inom hela organisationen. Uppförandekoden anger också rutiner för att klarlägga intressekonflikter. • Riskbedömningar avseende bekämpning av mutor och korruption utförs för enskilda länder och affärsenheter samt på koncernnivå. • Implementering av ett nytt verktyg för utvärdering av tillbörlig aktsamhet (due diligence) med integrerad screening avseende mutor och korruption samt kontinuerlig övervakning för att upptäcka korruptionsrisker hos tredje part. • Övervakning av regelverk och verkställighetsåtgärder. Ytterligare information finns i avsnittet Bolagsstyrning i Hållbarhetsrapporten. Riskväsentlighet: Risktrend: Utföranderisker Beskrivning För att effektivt genomföra sin strategi fokuserar Telia på kontinuerlig teknik­ och processförbättring i syfte att snabbt kunna skapa nya tjänster, minska kostnaderna och förenkla verksamheten för att därmed stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Risktrenden är på väg att stabiliseras, då effekterna av det stora stora förändringsprogram som lanserades i slutet av 2024 har identifierats och hanterats. Implementeringen av en landsbaserad verksamhetsmodell har förenklat en marknadsanpassad utveckling och samtidigt möjliggjort synergieffekter. Potentiella konsekvenser Otillräckligt utförande med avseende på tid, kostnad eller kvalitet kan leda till försenad eller minskat värdeskapande. Värdeskapande kan ske i form av intäktsökningar, kostnadsminskningar eller operativ effektivitet. Motverkande åtgärder • Kontinuerlig granskning och justering av förändringsinitiativ. • Förbättringar i datadriven utvärdering av pågående utförande. • Samordnad tillämpning av AI för att öka intern effektivitet och kundvärde. • Förstärkning av ett riskbaserat tillvägagångssätt för beslutsfattande. Miljörisker Beskrivning Intressenterna har fortsatt höga förväntningar på Telia när det gäller att aktivt hantera bolagets miljö­ och klimatrelaterade inverkningar och uppvisa förmåga att anpassa sig till och begränsa klimatförändringarna. Dessa förväntningar formaliseras i allt högre grad genom direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD) och det kommande direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD). I takt med att klimatförändringarna medför mer frekventa extrema väderhändelser kan Telias infrastruktur, tjänster och leveranskedja komma att utsättas för större risker. Därför är det viktigt för bolaget att fokusera på att uppnå sina miljömål för 2030 och 2040. Potentiella konsekvenser Underlåtenhet att uppfylla Telias miljömål och möta intressenternas krav och förväntningar kan leda till skador på anseende, förlust av intäkter, oförmåga att attrahera ny kompetens och minskad tillgång till kapital. Varierande elpriser eller införande av koldioxidbeskattning kan öka driftkostnaderna, medan extrema väderförhållanden kan störa verksamheten och kräva ytterligare investeringar. Avsättningar har gjorts för förpliktelser för återställning av tillgångar, men de faktiska nedmonteringskostnaderna kan komma att överstiga avsättningarna, vilket skulle medföra ökade miljörelaterade kostnader. Motverkande åtgärder • Fastställande av ambitiösa mål för cirkularitet och vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskning. • Fortsatt samarbete med leverantörer för att fastställa vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskning. • Identifiera hotspots för koldioxidutsläpp och fastställa relaterade årliga mål för minskning av växthusgasutsläppen för perioden 2026–2028. • Ökat fokus på att minska miljöpåverkan från Telias produkter och tjänster. • Obligatorisk miljöutbildning har införts för alla anställda, vilket stärker medvetenheten och ansvarstagandet avseende hållbarhet inom hela organisationen. Ytterligare information finns i avsnittet Miljö i Hållbarhetsrapporten. Riskväsentlighet: Risktrend: Riskväsentlighet: Risktrend: 42Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 43 ===== Makroekonomiska och geopolitiska risker Integritetsrisker Risker avseende leverans - kedja och tredje part Beskrivning De makroekonomiska indikatorerna i de nordiska och baltiska regionerna stabiliserades under 2025 med avtagande inflation och lägre räntor, utom i Norge, där räntorna fortfarande är höga och minskar långsamt. Räntorna förväntas förbli låga under nästa år för att stödja den ekonomiska återhämtningen i regionen. Ökad arbetslöshet i Sverige och Finland är dock fortsatt ett problem, eftersom detta kan belasta köpkraften hos B2C­kunderna och även påverka volymerna hos B2B­kunderna. För Telia innebär denna miljö mer förutsägbara finansiella utsikter. De geopolitiska riskerna är dock fortfarande höga till följd av spänningar i Östeuropa och osäkerhet i den globala handeln. Detta medför fortsatta utmaningar gällande säkerhet i leveranskedjan, gränsöverskridande verksamhet och infrastrukturens motståndskraft. Potentiella konsekvenser De makroekonomiska förhållandena påverkar Telia genom risker för högre kostnader relaterade till finansiering, leveranskedjor och resurser samt förändringar i kundernas köpbeteende. Förhöjda geopolitiska spänningar kan öka risken för cyberangrepp som direkt riktar sig mot Telias verksamhet och bolagets kunder, eller mot annan kritisk infrastruktur i samhället med indirekta konsekvenser för bolaget. Motverkande åtgärder • Kontinuerlig finansiell förvaltning och kapitalförvaltning för att optimera Telias kostnadsstruktur och bygga resiliens. • Proaktiv likviditetstillsyn för att hantera viktiga finansiella risker, med fokus på marknads­, kredit­, likviditets­ och refinansieringsrisker, med stöd av ett riskramverk som regelbundet granskas och uppdateras. • Kontinuerlig övervakning av det geopolitiska risklandskapet och bedömning av eventuella konsekvenser för Telias verksamhet. • Riskbedömningar och djupanalys av risker samt framtagning av beredskapsplaner. Beskrivning Att säkerställa integriteten för Telias kunder och anställda är avgörande för bolagets verksamhet. Stora mängder data genereras i och hanteras av Telias tjänster och nät. Telia har ett ansvar att behandla dessa data i enlighet med tillämplig lag och samtidigt skydda dem mot missbruk, förlust, otillåten spridning eller skada. Strängare regler och snabbt införande av teknik som molntjänster och AI förstärker behovet av noggrann hantering av personuppgifter. Telia ska säkerställa att personuppgifter hanteras på ett ansvarsfullt sätt och i enlighet med lagar och förordningar. Potentiella konsekvenser Potentiella problem relaterade till integritetsefterlevnad och personuppgiftsöverträdelser kan medföra brott mot de registrerades integritet. Underlåtenhet att uppfylla nationell lagstiftning eller EU­lagstiftning kan leda till betydande ekonomiska påföljder och förlust av tilltro. Motverkande åtgärder • Kontinuerlig granskning av hur den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) implementeras. • Användning av gemensamma verktyg och processer, däribland konsekvensbedömningar avseende dataskydd samt datakartläggning, som ett stöd för organisationen i att tillämpa adekvata dataskyddsåtgärder och säkerställa efterlevnad av integritetskraven. • Ny obligatorisk dataskyddsutbildning för anställda för att öka medvetenheten och främja ansvarsfull datahantering. • Alla AI­initiativ måste genomgå en separat bedömning för att utvärdera risker som etiska överväganden, som också kan påverka personuppgifter. • Fortlöpande monitorering av förändringar i regleringar samt teknisk och operativ utveckling. Ytterligare information finns i avsnittet Samhällsansvar i Hållbarhetsrapporten. Beskrivning Viktiga risker i leveranskedjan inkluderar stigande komponentkostnader, spänningar i den globala handeln och växelkursvolatilitet. Inflation i tredjepartsutgifter, särskilt inom teknikkategorierna, är fortsatt en risk. Detta inkluderar även leverantörsberoende och påtryckningar om prishöjningar. Telia har ett stort nätverk av leverantörer, partners och kunder. Trots tillbörlig aktsamhet och revisioner finns en risk att tredje part bryter mot uppföranderegler eller lagstadgade skyldigheter eller blir föremål för sanktioner, något som kan ha negativ inverkan på Telias verksamhet. Potentiella konsekvenser Inflation, geopolitisk instabilitet och störningar i leveranskedjan kan leda till ökade kostnader, förseningar och svårigheter med lagerhållning. Leverantörers eller partners bristande efterlevnad av lagar, förordningar eller Telias krav kan leda till kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, skador på anseende, störningar i leveranskedjan och påföljder till följd av sanktionsöverträdelser. Motverkande åtgärder • Aktiv lagerhantering som stöder en robust och responsiv leveranskedja, med etablerade processer som balanserar utbud och efterfrågan, samtidigt som man strävar efter att förutse potentiella störningar och minska riskerna • Omförhandling av avtal med stora teknikleverantörer. • Inkludering av Telias uppförandekod för leverantörer i leverantörsavtalen. • Förbättrade kategoristrategier och samarbete med leverantörer för att förbättra riskhantering och verksamhetskontinuitet hos tredje part. • Lansering av en ny process och ett nytt verktyg för utvärdering av tillbörlig aktsamhet (due diligence) avseende tredje part, inklusive förhandskontroller och kontinuerlig övervakning. Mer information finns i avsnitten Arbetstagare i värdekedjan och Bolagsstyrning i Hållbarhetsrapporten. Riskväsentlighet: Risktrend: Riskväsentlighet: Risktrend: Riskväsentlighet: Risktrend: 43Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 44 ===== Reglerings- och licensrisker Beskrivning Telia verkar inom den mycket hårt reglerade telekombranschen och måste navigera i ett landskap av föränderlig lagstiftning och domstolspraxis. Under de senaste åren har det regulatoriska fokuset inom EU rört sig från primär inriktning på nätverkskonkurrens till större tonvikt på hållbarhet, den digitala ekonomin och säkerhet. Denna dynamiska regleringsmiljö genererar betydande risker, bland annat relaterat till komplex efterlevnad, juridisk osäkerhet, konkurrensrättsliga utmaningar och risk för rättstvister, tillsammans med skärpta operativa och avtalsmässiga krav. Potentiella konsekvenser Regelförändringar och en fragmenterad lokal implementering med varierande tolkningar, samt beslut av tillsynsmyndigheter eller domstolar gällande bland annat utfärdande eller ändring av telekommunikationslicenser och spektrumtillstånd kan, tillsammans med striktare nationella säkerhetskrav, påverka Telias strategiska inriktning, operativa kapacitet och ekonomiska resultat. Dessutom skulle bristande efterlevnad av konkurrenslagar och regleringar kunna resultera i rättsliga sanktioner, ekonomiska påföljder, skada på anseende och störningar i affärsverksamheten. Motverkande åtgärder • Samverkan med lagstiftare och tillsynsmyndigheter under implementering och lokal tillämpning av nya lagar. • Fortlöpande bevakning av lagstiftning och regleringar för att kunna ge råd och stöd i rätt tid till hela organisationen. • Samarbete med linjeorganisationerna för att bygga upp kompetensen och säkerställa att juridisk rådgivning införlivas tidigt i relevanta processer. Gällande exempelvis lagkrav på cybersäkerhet är det pågående efterlevnadsprogrammet utformat för att säkerställa efterlevnad och systematisk implementering av ny lagstiftning. Risker relaterade till kapacitet, kunskap, kompetens och ledarskap Beskrivning Medarbetaren är kärnan i allt vi gör inom Telia, och det är alla medarbetare med sina förmågor som gör det möjligt för oss att leverera i enlighet med vår strategi. Viktiga risker berör förmågan att attrahera och behålla talanger, utveckla färdigheter och kompetenser, främja medarbetarengagemang och produktivitet, främja en vinnarkultur baserad på Telias syfte och värderingar, utveckla ledare och tillhandahålla en arbetsmiljö som är fysiskt och psykologiskt trygg. Denna risk är på väg att återgå till normala nivåer efter det stora förändringsprogram som tillkännagavs i september 2024. Potentiella konsekvenser Brist på färdigheter och kompetens kan påverka personalstyrkans sammansättning och därmed bromsa tempot och effektiviteten i förändringsarbetet. Oengagerade medarbetare är mindre produktiva, mindre lojala och mer benägna att lämna bolaget. En ständigt hög förändringstakt, kostnadspress och upplevd osäkerhet inom bolaget kan påverka medarbetarnas hälsa och välbefinnande negativt. Motverkande åtgärder • Fortsatta insatser för att bygga en vinnarkultur genom fokus på intern talangutveckling, översyn av prestationsprocessen och implementering av en jobbarkitektur. • Bibehållande av ett starkt engagemang för Telias värderingar och för ett attraktivt värdeerbjudande till medarbetarna. • Fortsatta aktiviteter kring strategisk personalplanering, kartläggning av färdigheter och kompetens samt kompetensutveckling/omskolning av personal. • Frekventa medarbetarundersökningar med uppföljning av resultaten. • Etablering av en personal­, teknik­ och ledarskapsakademi och uppdatering av Telias ledarskapsramverk. Beskrivning Telia är utsatt för risken att kränka mänskliga rättigheter i sin värdekedja, trots ett starkt åtagande att respektera mänskliga rättigheter. Risken är främst kopplad till väsentliga människorättsfrågor som barns rättigheter, digital inkludering, yttrandefrihet och övervakningsintegritet samt arbetsrätt i leveranskedjan. Kraven på transparens ökar, vilket återspeglas i lagar som CSRD, CSDDD och den norska Åpenhetsloven. Potentiella konsekvenser Bristande efterlevnad av etiska normer och socialt ansvar kan leda till kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat i form av hälso­ och säkerhetsincidenter och bristande fri­ och rättigheter i olika avseenden. Bristande transparens och/eller kränkningar av mänskliga rättigheter kan i sin tur leda till skador på anseendet, rättsliga och regulatoriska konsekvenser, missnöje bland intressenterna och bristande tilltro. Motverkande åtgärder • Revidering och uppdatering av uppförandekoden för att matcha den snabba tekniska utvecklingen. Uppförandekoden stöds av Telias visselblåsningslinje, som bidrar till att identifiera potentiella fall av bristande efterlevnad. • Kontinuerligt arbete för att öka säkerheten på nätet för barn som använder Telias produkter och tjänster. • Särskilda åtgärder för att täppa till eventuella luckor i efterlevnad av och beredskap för CSDDD. • Implementering av en ny process för utvärdering av tillbörlig aktsamhet (due diligence) för tredje part för att identifiera och hantera risker relaterade till mänskliga rättigheter på ett mer effektivt sätt. • Tillämpa fortlöpande utvärderingar av mänskliga rättigheter (due diligence) och konsekvensbedömningar när det finns behov av att inhämta mer kunskap om en specifik risk. Ytterligare information finns i avsnitten Samhällsansvar och Bolagsstyrning i Hållbarhetsrapporten. Riskväsentlighet: Risktrend: Riskväsentlighet: Risktrend: Riskväsentlighet: Risktrend: Sociala och etiska risker 44Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 45 ===== Uttalande rörande väsentlighet och betydande intressenter Telia Company AB är registrerat i Sverige och regleras av aktiebolagslagen (2005:551). Denna lag kräver att styrelsen styr verksamheten på ett sätt som skapar lönsamhet och aktieägarvärde. Genom att integrera hållbarhet och ansvarsfullt företagande i hela verksamheten strävar företaget efter att skapa långsiktigt värde för aktieägarna och främja hållbar utveckling. Telia har en viktig roll i arbetet att hantera dagens och morgondagens samhälleliga och miljömässiga utmaningar; utmaningar som i sin tur i ökande omfattning definierar förutsättningarna för ekonomisk verksamhet. Företaget har även en förpliktelse att hantera konsekvenser, risker och möjligheter med avseende på hållbarhetsfrågor. Telia tillämpar en dubbelriktad väsentlighetsprincip , där Telias inverkan på människor och miljön och människors och miljöns inverkan på Telia utvärderas. Samverkan med betydande intressentgrupper utgör en viktig del av Telias strävan att identifiera, förstå och hantera sin mest väsentliga nuvarande och framtida konsekvenser med avseende på hållbarhetsfrågor, och för att säkerställa att Telia bidrar till uppfyllandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Telia utvärderar regelbundet arbetet och utvecklingen och redovisar det genom denna Årsredovisning. Telias betydande intressentgrupper omfattar: • Myndigheter • Konsumenter • Företagskunder • Medarbetare • Aktieägare och investerare • Lagstiftare • Media • Leverantörer och partners • Samhället Telia har åtagit sig att följa ett antal internationella riktlinjer och initiativ rörande anti­korruption, arbetsrätt, miljöansvar och mänskliga rättigheter, bland andra: • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna • Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • FN:s Global Compact • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • Barnrättsprinciperna för företag • Parisavtalets 1,5 gradersmål Dessa riktlinjer utgör grunden i Telias uppförandekod, som godkänts av styrelsen och som vidareutvecklas genom policyer och instruktioner. Bolagsstyrnings- rapport Bolagsstyrning Denna bolagsstyrningsrapport har antagits av styrelsen. Den har tagits fram i enlighet med den svenska koden för bolagsstyrning och årsredovisningslagen samt har granskats av Telia Companys revisorer. Den presenterar en översikt av Telias modell för koncernens styrning och inkluderar styrelsens beskrivning av systemet för intern kontroll samt riskhantering avseende finansiell rapportering. Enligt styrelsens uppfattning har Telia under 2025 i alla avseenden följt den svenska koden för bolagsstyrning. Uppdaterad information i enlighet med kraven i den svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/sv/kategori/bolagsstyrning (Information på Telias webbplats utgör inte del av denna rapport). Beslutsorgan Telia Companys huvudsakliga beslutsorgan utgörs av: • Aktieägarna vid bolagsstämma • Styrelsen • Verkställande direktören (vd), assisterad av koncernledningen 45Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 46 ===== Aktieägarna Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag som lyder under den svenska aktiebolagslagen, Nordisk huvudmarknadsregelbok för emittenter av aktier, den svenska koden för bolagsstyrning, företagets bolagsordning samt andra relevanta svenska och utländska lagar och förordningar. Teliaaktien är noterad på Nasdaq Stockholm och Nasdaq Helsinki. Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ där ägarna utövar sitt inflytande. För ytterligare information: Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), värdepappersmarknadslagen (2007:528): www. riksdagen.se, www.regeringen.se – Nasdaq Stockholm (regler för emittenter samt övervakning): www.nasdaq. com/solutions/rules-regulations-stockholm, – Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för bolagsstyrning: www.corporategovernanceboard.se. Telia har en typ av aktie. Varje aktie utgör en röst vid bolagsstämman. Per den 31 december 2025 hade Telia 418 118 aktieägare. Svenska staten var den största enskilda aktieägaren vid årsskiftet 2025, med en ägarandel om 41,06 procent av totalt antal aktier. För bolag med svenskt statligt ägande har den svenska regeringen utfärdat en ägarpolicy, som uppställer krav med avseende på bland annat ersättning, hållbart företagande, mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte har ett majoritetsägande verkar staten i dialog med övriga ägare för att främja tillämpning av ägarpolicyn. Årsstämma 2025 Årsstämman 2025 hölls i Solna, Sverige, och ägde rum i Stockholm den 9 april 2025. Årsstämman beslutade bland annat om följande: • Fastställande av resultat­ och balansräkningen • Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och koncernchef • Val av styrelseledamöter • Val av revisorer • Vinstdisposition • Godkännande av ersättningsrapporten • Långsiktigt incitamentsprogram för nyckelpersoner och överlåtelse av egna aktier • Bemyndigande för styrelsen att besluta om återköp av bolagets aktier samt överlåtelse av dessa Telia Companys bolagsordning finns tillgänglig på: www.teliacompany.com/sv/artiklar/bolagsordning samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument på: www.teliacompany.com/sv/bolagsstamma (Information på Telia Companys webbplats utgör inte del av denna rapport) Telias styrande organ VD och koncernchef Technology Internrevision Finland Baltikum (Litauen/Estland) Finance Communication, Brand and Sustainability People and Culture Corporate Affairs Sverige Norge Revisionsutskottet Aktieägarna Valberedning Årsstämma Externa revisorer Ersättningsutskottet Styrelse 46Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 47 ===== Valberedning Valberedningen ska, i enlighet med föreliggande instruktioner, nomineras av de fyra (4) aktieägare som har flest röster i slutet av juli året före årsstämman, och som önskar delta i valberedningens arbete fram till årsstämman. Telia Companys valberedning inför årsstämman 2026 har utsetts utifrån ägarstrukturen per den 31 juli 2025 och består av: • Magnus Johansson, ordförande (svenska staten) • Sussi Kvart (Handelsbanken Fonder) • Emilie Westholm (Folksam) • Katarina Hammar (Nordea Fonder). Dessutom har Lars­Johan Jarnheimer (styrelsens ordförande) adjungerats till kommittén. Årsstämman har tidigare antagit anvisningar för valberedningens arbete, vilket innefattar att: • Föreslå antalet styrelsemedlemmar som ska väljas på årsstämman • Nominera ordföranden och övriga styrelseledamöter • Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan ordföranden och övriga styrelseledamöter, samt ersättningen för deltagande i styrelseutskott • Nominera årsstämmans ordförande • Nominera de externa revisorerna och föreslå arvode till revisorerna Valberedningen genomför intervjuer och erhåller information från styrelsens ordförande, övriga styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter och koncernchefen, gällande arbetet i styrelsen, Telia Companys ställning och strategiska inriktning samt övriga relevanta omständigheter, samt tar del av en intern styrelseutvärdering. Utifrån denna information bedömer valberedningen hur styrelsen fungerat och de kompetenser som behövs i styrelsen som helhet. Valberedningen har kommit fram till att de kompetenser som för närvarande behövs är erfarenheter från: • Telekommunikationsbranschen och närliggande branscher • Digitalisering • Relevanta marknader • Konsumentorienterade verksamheter och marknader • Hållbarhetsarbete • Styrelsearbete i börsnoterade bolag • Media • Företagsledning • Transformation och förändringsprocesser • Finansiella frågor Baserat på dessa identifierade kompetensbehov utvärderar valberedningen nuvarande styrelseledamöters kompetenser och styrelsens samlade sammansättning. Valberedningen föreslår styrelseledamöter för stämman med hänsyn till de kompetenser och erfarenheter som behövs i framtiden, mångfald, inklusive kön, yrkesbakgrund i styrelsen och de kompetenser som de nuvarande styrelseledamöterna besitter. Valberedningen har meddelat att den följer bestämmelserna i den svenska koden för bolagsstyrning samt att den avser att informera om sitt arbete på bolagets webbplats. Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel 4.1 i den svenska koden för bolagsstyrning som sin mångfaldspolicy. Valberedningen har tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande styrelsesammansättning präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har särskilt diskuterat jämställdhet i sin strävan att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen och att sätta samman en så kompetent styrelse som möjligt. Styrelsen består för närvarande av tre kvinnliga och fyra manliga ledamöter som alla valts i samband med årsmötet. Årsstämman 2025 beslutade att utse styrelseledamöter i enlighet med valberedningens förslag. Valberedningen utvärderar årligen sin instruktion och lämnar vid behov förslag till förändringar till årsstämman. Aktieägarna har möjlighet att vända sig till valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan sändas med e-post till: forslagtillstyrelseledamot@ teliacompany.com 47Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 48 ===== Styrelse Ansvar Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska löpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföring, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens uppgifter innefattar, bland annat, att: • Fastställa affärsmål och strategi integrerade med hållbarhetsprioriteringar. • Utse och regelbundet utvärdera och, vid behov, entlediga koncernchefen. • Säkerställa att det finns effektiva system på plats avseende koncernens övervakning och kontroll av bolagets verksamhet och finansiella ställning i förhållande till uttalade mål. • Säkerställa att det finns tillfredsställande kontroll vad gäller efterlevnad av lagar och regler som är tillämpliga för bolagets verksamhet. • Säkerställa att policyer rörande affärsetik för bolaget och koncernen antas. • Säkerställa att koncernens externa informationshantering präglas av öppenhet och transparens, är korrekt, relevant och tillförlitlig. Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess arbetsordning, vilken granskas och antas en gång per år. Bland annat specificerar arbetsordningen antal ordinarie styrelsemöten, dagordning och vilka ärenden som ska behandlas vid ordinarie styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen, liksom koncernchefens rapportering till styrelsen. Den innehåller också instruktioner för arbetet i styrelseutskott med bland annat angivande av utskottens åligganden, antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska behandlas vid mötena samt rapportering till styrelsen. Ledamöter och oberoende Telia Companys styrelse består av sju ledamöter, valda för ett år i taget av stämman, samt tre arbetstagarrepresentanter från den svenska verksamheten (med tre suppleanter). Lars­Johan Jarnheimer är styrelsens ordförande. Övriga styrelseledamöter, valda vid årsstämman 2025, är Luisa Delgado, Rickard Gustafson, Jeanette Jäger, Johannes Ametsreiter, Thomas Eliasson och Sarah Eccleston. Ingrid Bonde stod inte till förfogande för omval vid årsstämman 2025. I enlighet med riktlinjerna i den svenska koden för bolagsstyrning betraktas samtliga bolagsstämmovalda ledamöter som oberoende i förhållande till bolaget, till koncernledningen och till större aktieägare. En mer detaljerad presentation av styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro, ersättningar och innehav av Teliaaktier, återfinns i slutet av denna rapport. Styrelsens årliga arbetscykel Q4 Dec Q3 Jul Q1 Jan Q2 Jun Q4 Okt Q3 Sep Q1 Mar Q2 Apr Q4 Nov Q3 Aug Q1 Feb Q2 Maj Q3 rapportmöte Möte avseende strategisk planering Möte avseende affärsplan och finansiell plan Möte avseende Q4 rapport och det finansiella resultatet för helåret Möte om årsredovisningen Konstituerande möte Q1 rapportmöte Möte avseende strategisk uppföljning Q2 rapportmöte 48Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 49 ===== Årlig arbetscykel Styrelsearbetet följer en årlig cykel, vilket möjliggör för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på ett lämpligt sätt och att hålla strategiska frågor, utvärdering av risk och värdeskapande högt på agendan. Styrelsemöten hålls normalt i Solna, Sverige, men styrelsens ambition är att hålla åtminstone ett möte på annan ort för att möjliggöra mer djupgående diskussioner om lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök etcetera. Styrelsemöten Den årliga cykeln för styrelsens arbete inleds och avslutas med årsstämman. Under året hålls cirka åtta ordinarie möten, inklusive konstituerande styrelsemöte och ett tvådagars strategimöte. Vid mötena behandlas bland annat följande: • Godkännande av finansiella rapporter samt års­ och hållbarhetsredovisningen • Granskning och utvärdering av finansiella prognoser, investeringar, affärsplaner och status för hållbarhetsaktiviteter • Granskning och godkännande av budget • Strategigenomgång och utvärdering • Granskning och godkännande av policyer samt bolagsstyrningsdokument • Förslag om utdelning • Frågor som ska hänskjutas till styrelsen i enlighet med, bland annat, lag och bolagsstyrningsdokument • Självutvärdering av styrelsens arbete och styrelsens medlemmar • Fastställande av mål • Riskrapporter • Granskning av den verkställande direktörens prestation • Organisations­ och ledningsfrågor • Diskussion med bolagets revisor utan närvaro av vd eller koncernledningen Styrelsens arbete 2025 Under 2025 höll styrelsen nio (9) ordinarie möten (varav ett konstituerande) och fyra (4) extra möten. Utöver uppföljning av koncernens löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild uppmärksamhet åt: • Strategiska alternativ, med särskild genomgång av den förändrade affärslogiken inom telekommunikationsbranschen. • Uppföljning av större strategiska initiativ i affärsenheterna. • Organisatoriska frågor • Godkännandet av fortsatt integration av hållbarhet i bolagets affärsstrategi. • Förvärvsaktiviteter • Genomgång av effektiviseringsinsatser och program för kostnadsminskningar. • Regulatorisk utveckling inom telekombranschen. • Implementering av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) direktiven. • Potentiella förvärv och samarbeten. • Investeringar i telekomlicenser och frekvenstillstånd. • Uppföljning av CAPEX kostnader. • Koncernens kapitalstruktur. • Personalfrågor, främst successionsplanering, samt mål­ och resultatstyrning. Vidare utvärderades styrelsens arbete under 2025 och resultatet rapporterades till valberedningen. Styrelseutskott För att effektivisera styrelsens arbete har styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott. Utskotten utarbetar rekommendationer till styrelsen och lägger fram förslag i frågor som kräver styrelsens godkännande. Utskotten rapporterar också kontinuerligt till styrelsen om sitt arbete. Ersättningsutskott Ersättningsutskottet hjälper, bland annat, styrelsen med att ta fram förslag på ersättningar och regelbundet följa upp och utvärdera ersättningsstrukturer och nivåer för den verkställande direktören och andra medlemmar i koncernledningen samt alla övriga ersättningsstrukturer och nivåer som för tillfället finns i bolaget. Revisionsutskott Revisionsutskottet hjälper bland annat styrelsen med att uppfylla sina åtaganden gällande finansiell­ och hållbarhetsrapportering, intern kontroll, intern och extern revision, hantering av verksamhetsrisker samt att tillse att bolaget har processer för att kunna uppfylla lagar och regler – inklusive lagar och förordningar inom finansiell­ och hållbarhetsrapportering, redovisningsstandarder och andra krav för börsnoterade företag – samt övervakning av företagets arbete med riskhantering och regelefterlevnad. Utskottet ska också godkänna utnämning respektive uppsägning av chefen för internrevisionen. Styrelsens organisation Styrelsen 10 Ledamöter (varav 3 arbetstagarrepresentanter) Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande Ersättningsutskott 3 ledamöter Lars-Johan Jarnheimer (ordförande) Luisa Delgado Rickard Gustafson Revisionsutskott 3 ledamöter Tomas Eliasson (ordförande) Johannes Ametsreiter Jeanette Jäger 49Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 50 ===== Ersättningsutskottets arbete under 2025 Lars­Johan Jarnheimer är ersättningsutskottets ordförande. Under 2025 höll utskottet fyra (4) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor: • Riktlinjer för ersättning och utvärdering av ersättningspolicyer och program liksom att förbereda ersättningsrapporten. • Rörlig lön och långsiktigt incitamentsprogram. • Ersättningsplanering samt kompetenshantering. • Mål­ och resultatstyrningsmodell. • Ersättningar till koncernchefen och koncernledningen. • Godkännande av rekrytering av befattningar på ledningsnivå. Revisionsutskottets arbete under 2025 Tomas Eliasson är revisionsutskottets ordförande. Under 2025 höll utskottet sex (6) möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat följande frågor: • Övervakning och granskning av företagets finansiella rapporteringsprocesser och rutiner för finansiell information och årsbokslut. • Granskning och godkännande av redovisningsprinciper avseende finansiell rapportering. • Granskning av årsbokslut, styrelserapport, bolagsstyrningsrapport samt hållbarhetsrapportering. • Granskning av utvärdering avseende värdering av tillgångar, upplåning och verksamhetsrisker (inklusive utvärdering av och vidtagna åtgärder avseende visselblåsarrapportering). • Övervakning av bokslut och delårsrapporter samt tillhandahållande av rekommendationer och förslag för att säkerställa korrekt rapportering. • Övervakning av implementeringen av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) direktiven. • Övervakning av effektiviteten i de interna kontroll­ och riskhanteringssystemen med avseende på finansiell rapportering. • Granskning av risk och frågor om riskhanteringssystem att presentera i års­ och hållbarhetsredovisningen samt finansiella rapporter. • När det gäller de externa revisorerna: Övervakning och granskning av revisionen av finansiella rapporter samt uppföljning av rekommenderade åtgärder, granskning, utvärdering och godkännande av revisionsplaner, granskning av externa revisorers opartiskhet, oberoende och prestation samt framläggande av nomineringsförslag för val av extern revisor liksom slutna möten med externa revisorer utan koncernledningens deltagande. • När det gäller de interna revisorerna: Granskning och godkännande av stadgar för internrevision och internrevisionsplaner, granskning av revisionsrapporter samt uppföljningsprocess för att övervaka genomförandet, utvärdering av internrevisionens prestation, liksom slutna möten med chefen för internrevisionen utan koncernledningens deltagande. • När det gäller riskhantering och regelefterlevnad: Granskning av företagets riskaptit, företagets riskhanteringssystem, riskportföljen och dess utveckling, funktionen för styrning, risk och regelefterlevnad och relaterade program, utredningsrapporter (inklusive fall som kommit in via Speak­up line), rapporter om risk och regelefterlevnad (inklusive företagets riskkontrollrapport för alla prioriterade riskområden) och riskportföljen med de största riskerna Ersättningsutskottet och revisionsutskottet genomförde en självutvärdering av sitt interna arbete under 2025. Koncernchef och koncernledning Koncernchefen ansvarar för bolagets affärsutveckling samt leder och samordnar den dagliga verksamheten enligt styrelsens instruktioner till koncernchefen och andra beslut fattade av styrelsen. Koncernledningen leds av koncernchefen och består av koncernchefen/vd, finansdirektören, chefen för Technology, chefsjuristen och chefen för Corporate Affairs, chefen för People & Culture, chefen för Communication, Brand and Sustainability, chefen för Telia Sverige, chefen för Telia Norge, chefen för Telia Finland samt chefen för Telia Baltics och Telia Litauen. Koncernledningen sammanträder månadsvis. Mötena ägnas åt uppföljning av strategisk och verksamhetsmässig utveckling, inklusive hållbarhet, större förändringsprogram, risker samt andra frågor av strategisk art och av betydelse för koncernen i sin helhet. Patrik Hofbauer är koncernchef och verkställande direktör för Telia Company. En mer detaljerad presentation av koncernledningen, inklusive ersättningar och innehav av Telia Company­aktier, återfinns i slutet av denna rapport. 50Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 51 ===== Koncernövergripande styrningsmodell Sund bolagsstyrning är en förutsättning för att upprätthålla förtroendet mellan Telia och bolagets intressenter och för att säkra aktieägarvärdet. Investerare, kunder, medarbetare och andra viktiga parter ska alltid kunna vara säkra på att bolagets affärsverksamhet kännetecknas av tillförlitlighet, transparens och högt ställda etiska normer. Syftet med Telias ramverk för bolagsstyrning är att säkerställa att bolagets strategi, riskaptit, kultur och värderingar ligger i linje med dess mål och med intressenternas prioriteringar, samt att bolaget följer gällande lagar och förordningar. Ramverket för bolagsstyrning är godkänt av styrelsen och utformat för att: • säkerställa att bolaget har den förståelse och kapacitet som krävs för att uppfylla löften och åtaganden gentemot sina kunder, aktieägare och medarbetare • säkerställa att strategiska beslut effektivt återspeglas i operativa resultat • uppmuntra varje medarbetare att verka för att nå gemensamma mål inom fastställda riktlinjer • etablera en gemensam och tydlig förståelse för bolagets syfte, värderingar, roller, ansvarsområden och befogenheter. Löften och skyldigheter gentemot kunder och andra viktiga intressenter Telias kunder är centrala för bolagets verksamhet. Åtaganden gentemot kunder, aktieägare och andra intressenter formar Telias mål och återspeglar de värden som bolaget strävar efter att upprätthålla. Besluta vad som ska uppnås Telias uttalade mål är att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv (”We reinvent better connected living”). Bolaget verkar på nordiska och baltiska marknader där det är möjligt att vara ledande inom dess kärnverksamhet för uppkoppling eller närliggande områden. Mer information om Telias syfte, strategi och mål finns i de inledande avsnitten i denna årsredovisning. Sätta ramarna för hur bolaget ska agera Styrelsen och koncernledningen sätter ramarna för hur Telias medarbetare, och i förlängningen Telia som bolag, ska agera. Dessa ramar bygger på Telias värderingar, styrdokument, riskaptit, delegering av ansvar och befogenheter samt uppförandekoden. Styrelsen granskar och godkänner alla koncernens policyer på årsbasis, efter att kommittén för styrning, risk, etik och efterlevnad (GREC) eller koncern­ ledningen har godkänt alla väsentliga ändringar i policyerna. Styrelsen godkänner även Telias upp­ förandekod. Befogenheten att utfärda detaljerade koncerninstruktioner delegeras av styrelsen till VD, som i sin tur delegerar detta ansvar till koncern­ ledningen efter behov. Var och en av Telias väsentliga risker har en ägare i koncernledningen. Riskägarna definierar ytterligare koncerninstruktioner och standarder inom sina respektive områden för att möjliggöra lämplig styrning. Alla väsentliga ändringar i befintliga koncerninstruktioner och eventuella nya koncerninstruktioner granskas av GREC­kommittén eller koncernledningen. Koncernpolicyerna och koncerninstruktionerna ses över årligen. Alla styrdokument är bindande för de enheter där Telia har ledningsansvar. Telias landschefer säkerställer implementering och regelefterlevnad på sina marknader. Telias 12 koncernpolicyer presenteras på nästa sida tillsammans med viktiga styrdokument. Koncernpolicyerna finns tillgängliga på: https://www.telia- company.com/sv/artiklar/foretagspolicy. (Informationen på Telias webbplats är inte en del av denna rapport.) Hålla våra löften Telia strävar alltid efter att uppfylla sina åtaganden och bygga upp tillit hos intressenter och kunder. Telia avser att uppnå detta med hjälp av sin strate­ giimplementering, robusta affärsprocesser och en effektiv organisationsmodell som säkerställer opti­ malt resursutnyttjande. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras enligt följande rörelsesegment: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland. Utöver de rapporterade rörelse­ segmenten ingår verksamheten i Lettland, Telia Finance, Telia Towers samt koncernfunktioner i Övrig verksamhet. Koncernfunktionerna omfattar Techno­ logy, Corporate Affairs, Finance, Communications, Brand and Sustainability samt People and Culture. Följa upp resultat Telia övervakar kontinuerligt sina resultat i syfte att driva på ständiga förbättringar och bidra till effektiv planering. Resultatuppföljningen sker på både organisations­ och individnivå. Styrelsen får varje månad rapporter över operativa resultat samt finansiella rapporter, vid sidan av regelbundna uppdateringar om viktiga affärs­ och hållbarhetsfrågor. Mer information finns i avsnittet Styrelse. På organisationsnivå omfattar detta regelbundna verksamhetsgenomgångar där man följer upp operativa KPI, bland annat kundnöjdhet (Net Promoter Score) och hållbarhet, samt ser över investeringar, risker, efterlevnad och viktiga initiativ. GREC­kommittén är Telias primära beslutsorgan för uppföljning av riskhantering och regelefterlevnad. Mer information finns i avsnittet Risk och styrning. Vidare är Telias personalramverk utformat för att säkerställa överensstämmelse mellan affärsmål och individuella mål, som ses över regelbundet. Koncernövergripande styrningsmodell Löften och skyldigheter gentemot kunder och andra viktiga intressenter Besluta vad som ska uppnås • Vårt syfte Vi återuppfinner ett bättre upp- kopplat liv • Våra strategiska prioriteringar • Finansiella, opera­ tiva och hållbarhets­ relaterade mål Sätta ramarna för hur bolaget ska agera • Våra värderingar Dare – Care – Simplify • Riskaptit • Bolagsstyrning • Delegering av ansvar och befogenheter • Policyramverk • Uppförandekod Hålla våra löften • Strategiimplemen­ tering • Affärsprocesser • Organisation och resurser Följa upp resultat • Verksamhetsgenomgångar • Hållbarhetsgenomgångar • Granskningar av riskhantering och regelefterlevnad • Individuell mål­ och resultatstyrning 51Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 52 ===== Koncernpolicy Beskrivning Hänvisning till standarder Ägare ESRS-område Bekämpning av mutor och korruption Fastställer standarder för etiskt affärs ­ beteende inom hela Telias verksamhet. – OECD:s riktlinjer för multinationella företag – FN:s Global Compact CFO G1 Ansvarsfullt företagande Enterprise Risk Management Beskriver ERM­ramverket som anger hur Telia arbetar med riskhantering. – COSO ERM – ISO 31000 CFO Miljö Beskriver hur Telia uppnår sina miljö­ mål, hanterar sina inverkningar, risker och möjligheter relaterat till miljö genom hela värdekedjan samt uppfyller lagstadgade krav och intressenternas krav och förväntningar. Policyn omfattar viktiga miljöaspekter som klimatföränd ­ ringar, resursanvändning och cirkulari ­ tet, avfall och energi. – Parisavtalets 1,5­gradersmål – ISO 14001 SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet E1 Klimat­ förändringar, E5 Resurs användning och cirkulär ekonomi Ekonomisk förvaltning Fastställer regler för hantering av Telias finansiella risker och kreditvärdering av motparter. CFO Yttrandefrihet och över- vaknings- integritet Definierar Telias åtaganden gällande myndigheters förfrågningar om eller krav på kommunikationsövervakning som kan ha allvarlig inverkan på yttrandefrihet eller kundernas integritet. – FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – OECD:s riktlinjer för multinationella företag SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet S4 Konsumenter och slutanvändare Mänskliga rättigheter Presenterar Telias åtagande att respektera mänskliga rättigheter i hela sin värdekedja, undvika att orsaka eller bidra till negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna i bolagets verksamhet och att hantera sådan inverkan om den skulle uppstå. – FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – OECD:s riktlinjer för multinationella företag – FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna – FN:s Global Compact – Barnrättsprinciperna för företag SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet S1 Den egna arbetskraften, S2 Arbetstagare i värdekedjan, S3 Berörda samhällen, S4 Konsumenter och slutanvändare Insider- information och insiderhandel Fastställer höga standarder för etiskt beteende i förhållande till kapitalmarknaden genom att definiera Telias regler kring handel och rapportering. EVP, chefen för Corporate Affairs Medarbetare Ger medarbetarna en tydlig överblick över Telias värderingar och förväntningar gällande personal, mångfald, hälsa och säkerhet samt välbefinnande. Policyn bekräftar Telias åtagande att respektera de anställdas rättigheter och främja engagemang. – FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner – Barnrättsprinciperna för företag – FN:s Global Compact – ISO 45001 SVP, Chief People Officer S1 Den egna arbetskraften Kvalitet Definierar Telias åtagande att tillhandahålla produkter och tjänster av konsekvent hög kvalitet som uppfyller kundernas behov. – ISO 9001 Head of Group Strategy Koncernpolicy Beskrivning Hänvisning till standarder Ägare ESRS-område Ersättning Definierar Telias hållning vad gäller utformning och tillämpning av ersättningspraxis för anställda på alla nivåer. SVP, Chief People Officer S1 Den egna arbetskraften Säkerhet och integritet Redogör för hur Telia arbetar med integritets­ och dataskydd genom att etablera höga och konsekventa standarder, med stöd av stark styrning och effektiva säkerhetsåtgärder. – Dataskyddsförordningen (GDPR) – Lokala lagar om digital integritet – NIST Cybersecurity Framework EVP, chefen för Corporate Affairs S4 Konsumenter och slutanvändare Skatt Beskriver ett tydligt styrningsramverk för skattefrågor inom Telia, stöder bolaget i att följa skatteregler och säkerställer att Telia hanterar skatter i tid och på ett kostnadseffektivt sätt. Head of Group Tax Övriga nyckeldokument Telias uppförandekod Vägleder Telias anställda i deras dagliga arbete genom att fungera som en etisk kompass. Koden omfattar bland annat bekämpning av mutor och korruption, intressekonflikter, barns rättigheter, miljöansvar, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, integritet, mångfald och inkludering samt hälsa och välbefinnande. – FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – OECD:s riktlinjer för multinationella företag – FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna – FN:s Global Compact – Internationella arbetsorganisationen ILO:s kärnkonventioner – Barnrättsprinciperna för företag – Parisavtalets 1,5­gradersmål Verkställande direktören E1 Klimat­ förändringar, E5 Resurs användning och cirkulär ekonomi, S1 Den egna arbetskraften, S2 Arbetstagare i värdekedjan, S3 Berörda samhällen, S4 Konsumenter och slutanvändare, G1 Ansvarsfullt företagande Uppförandekod för leverantörer Vägleder Telias leverantörer i deras arbete genom att specificera de krav som gäller för leverantörer som bedriver verksamhet med eller på uppdrag av Telia. Termen leverantör omfattar, med avseende på detta dokument, leverantörer och andra tredjeparter, inklusive men inte begränsat till deras anställda, dotterbolag, agenter, partners och underleverantörer till dessa som är direkt involverade i leveranser till Telia. – Se Uppförandekod. CFO S2 Arbetstagare i värdekedjan, G1 Ansvarsfullt företagande Säkerhets- direktivet för leverantörer Vägleder Telias leverantörer i deras säkerhetsarbete. CFO 52Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 53 ===== Risk och styrning Telia har en funktion för risk och styrning (R&G) som ska förse bolaget med ett integrerat och strategiskt tillvägagångssätt för styrning och riskhantering. R&G­funktionen är en del av koncernfunktionen Finance och arbetar under ledning av koncernens CFO. I R&G­funktionens ansvar ingår följande: • Riskhantering: Underhålla koncernens Enterprise Risk Management­ramverk (ERM), samordna och underlätta ERM­ processer, definiera riskaptit i samarbete med koncernledningen och styrelsen samt övervaka risknivåer och specifika frågor i hela organisationen. Förbereda bolagsövergripande riskrapporter halvårsvis som stöd för omfattande bedömningar som utförs av VD, koncernledningen och revisionsutskottet. Förse styrelsen med en årlig helhetsöversikt över risker. • Styrning: Övervaka Telias styrningsramverk och hantera bolagets policyramverk. • Etik: Främja etiskt beteende bland alla Telias anställda. • Forum: Organisera koncernens kommitté för styrning, risk, etik och regelefterlevnad (GREC). Risk­ och styrningsfunktionen arbetar också med att ge stöd för ansvarsfulla inköp, inklusive utvärdering av tillbörlig aktsamhet gällande leverantörer. Risker och osäkerheter Telia bedriver verksamhet på flera marknader och har en omfattande portfölj av produkter och tjänster inom en starkt reglerad och konkurrenspräglad bransch. Följaktligen är bolaget utsatt för ett stort antal av olika risker och osäkerheter. Telia definierar risk som någonting som skulle kunna ha en väsentlig negativ effekt på möjligheten att nå bolagets mål. För ytterligare information om risker, se avsnittet Risker i förvaltningsberättelsen samt Not K27 till koncernredovisningen avseende finansiella risker. Riskhantering Telia inser att effektiv riskhantering är grundläggande för att bolaget ska uppnå sina affärsmål. Bolaget strävar efter att leverera högsta möjliga avkastning inom acceptabla risk­ och kostnadsnivåer. Telia identifierar och bedömer kontinuerligt risker i förhållande till specifika värdeskapande faktorer och strategiska mål. Vidare planerar och genomför Telia åtgärder för att mildra och övervaka dessa risker. Viktiga risker identifieras, analyseras och prioriteras tillsammans med koncernledningen, som kommer överens om en portfölj med huvudrisker. En exekutiv riskägare utses för varje huvudrisk med ansvar för att definiera riskaptiten, som vanligtvis är kopplad till en koncernpolicy. Dessa huvudrisker ligger till grund för Telias ERM­ramverk. Riskhanteringsprocessen ska vara transparent, genomförbar och spårbar och Telia strävar efter att integrera riskhanteringen fullt ut i alla affärsprocesser. Telias ledning arbetar för att medarbetarna ska ha en personlig ansvarskänsla för, en gemensam syn på och en medvetenhet kring risker samt underlätta ägarskapet av risker i det dagliga beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad i affärsplaneringsprocessen och risker granskas som en del av verksamhetsgenomgångarna och eskaleras genom linjeorganisationerna. Riskrapportering Revisionsutskottet får halvårsvisa riskrapporter och kvartalsvisa konsoliderade rapporter om aktuella rättstvister. Styrelsen får en årlig riskrapport och en sammanfattning av större rättstvister. GREC-kommittéer Syftet med koncernens GREC­kommitté – där koncernledningen ingår – är att agera som det främsta beslutsorganet vad gäller styrning, riskhantering, etik och regelefterlevnad inom Telia. GREC­kommittéer finns också etablerade på landsnivå och i vissa utvalda koncernfunktioner. På samtliga nivåer hålls regelbundna GREC­möten som ett forum för att uppdatera ledningen, föra diskussioner, fatta beslut och följa upp frågor som rör styrning, risk, etik och efterlevnad, däribland motverkande åtgärder och kontrollaktiviteter. GREC­kommittéernas ansvarsområden omfattar också hållbarhetsrelaterade risker och initiativ. Kanal för visselblåsning Telias kanal för visselblåsning gör det möjligt för medarbetare och andra att rapportera misstankar om, eller söka råd kring efterlevnad av lagar och regler och Telias affäretiska uppförandekod. Kanalen tillåter anonym och konfidentiell rapportering av brott mot god redovisningssed, korrekt rapportering eller god internkontroll liksom bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod, koncernpolicyer, koncerninstruktioner och koncerngemensamma standarder. Telia Company har en koncernövergripande standard för utförande av interna utredningar av misstänkta brott eller efterlevnad. Ledstjärnan är säkerställande av att utredningar genomförs på ett objektivt och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt fastställs med ett minimum av störningar för affärsverksamheten eller medarbetares integritet; samt att säkerställa att sekretess och icke­vedergällning alltid respekteras. Samlade ärenderapporter har redovisats fortlöpande under året för revisionsutskottet. Rapporterna innefattade information om ärenden av betydelse, utvecklingen för pågående utredningar samt slutliga resultat av utredningar. För mer information om visselblåsarärenden, interna utredningar samt disciplinära beslut under året, se avsnitt G1­1 under Hållbarhetsrapporten. Till läsaren av denna rapport: Om du anser att det finns brister i Telias finansiella rapportering eller om du misstänker oegentligheter inom Telia Company kan du anmäla detta till: https://secure. ethicspoint.eu/domain/media/en/gui/101615/ index.html (engelsk sida) 53Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 54 ===== Internkontroll över finansiell rapportering (ICFR) Telias internkontroll över finansiell rapportering (ICFR) utgör en del av bolagets Enterprise Risk Management­ramverk (ERM) och följer den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning. ICFR­ramverket är strukturerat i enlighet med COSO Internal Control – Integrated Framework och övervakas av styrelsen, med aktivt engagemang från koncernledningen och från anställda i organisationen. Internkontrollfunktionen inom koncernfunktionen Group Finance ansvarar för att utveckla och underhålla ramverket. Syftet med Telias ICFR­ramverk är att skydda bolagets tillgångar, säkerställa tillförlitligheten och korrektheten i den finansiella rapporteringen, säkerställa efterlevnad av gällande lagstiftning och riktlinjer samt garantera att målen uppnås samtidigt som den operativa effektiviteten kontinuerligt förbättras. För att uppnå dessa mål är COSO:s internkontrollkomponenter införlivade i ramverket: • Kontrollmiljö: Koncernpolicyer, koncerninstruktioner och koncerndirektiv vägleder den finansiella styrningen. Ledningen arbetar för att säkerställa att redovisningsstandarder efterlevs, att rapportering utförs i rätt tid och att riskbegränsningsåtgärder genomförs. Group Finance övervakar förändringar i regelverken och uppdaterar finanspolicyerna i enlighet med detta. • Riskbedömning: Telia tillämpar ett riskbaserat tillvägagångssätt med hjälp av bolagsomfattande riskkataloger för att identifiera och hantera risker som kan påverka den finansiella rapporteringen. Bedömningar utförs uppifrån och ner och nedifrån och upp. • Kontrollaktiviteter: De finansiella processerna inkluderar dokumenterade kontroller (manuella och automatiserade) som omfattar godkännande av transaktioner, redovisning och IT­system. Kontrollerna syftar till att förebygga och/eller upptäcka väsentliga felaktigheter och skydda bolagets tillgångar. • Information och kommunikation: Interna policyer och rapporteringsriktlinjer delas via Telias kommunikationskanaler. Utbildning säkerställer konsekvent förhållningssätt inom områden som intäktsredovisning och utgiftsklassificering. Medarbetarna uppmuntras att proaktivt rapportera kontrollbrister. • Övervakning: Efterlevnad av ramverket övervakas genom självbedömningar och oberoende externa och interna efterlevnadsgranskningar. Resultaten rapporteras till ledningen och revisionsutskottet. Internrevision Koncernens internrevisionsfunktion tillhandahåller oberoende och objektiva gransknings­ och rådgivningstjänster i syfte att förbättra Telias verksamhet. Enheten genomför systematiska utvärderingar och arbetar för att förbättra styrning, riskhantering och intern kontroll. Funktionen styrs av revisionsplanen vid prioritering och resursallokering. Revisionsplanen är anpassad till Telias strategi, väsentliga koncernrisker och affärsplaner. Revisionsplanen godkänns av revisionsutskottet och delas med de externa revisorerna. Internrevisionsfunktionen diskuterar regelbundet revisionsuppdrag, iakttagelser och riskbedömningar med de externa revisorerna. Under 2025 omfattade genomförda revisioner bland annat följande områden: • Kommersiell kompetens • Bolagsstyrning • Efterlevnad av lagar och regelverk • Finansiella processer • Resiliens och kontinuitetsplanering för verksamheten Revisionsresultaten delas med berörda chefer, koncernchefen, ekonomi­ och finansdirektören, koncernledningen och de externa revisorerna. En sammanfattning av resultaten rapporteras period­ vis till revisionsutskottet. Chefen för koncernens internrevisionsenhet rapporterar funktionellt till revisionsutskottet och administrativt till ekonomi­ och finansdirektören. Revisorer Antal revisorer och uppdrag Telia Company AB ska ha två till tre revisorer och högst lika många revisorssuppleanter. Årsstämman kan även utse endast en revisor om denna är en auktoriserad revisionsbyrå. Revisorerna rapporterar till aktieägarna på årsstämman. Den externa revisorn granskar Telia Companys årsredovisning och koncernredovisning samt utvärderar styrelsens och koncernchefens förvaltning. Revisorernas uppgifter inkluderar: • Presentera revisionsplan för revisionsutskottet • Granska delårsrapporten för det tredje kvartalet • Revidera årsredovisningen i enlighet med internationella revisionsstandarder och god revisionssed i Sverige • Granska bolagsstyrningsrapporten • Utföra översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen Revisorerna redovisar resultatet av revisionen vid årsstämman och ger uttalande om efterlevnad av riktlinjer för ersättning. Revisorerna rappor­ terar dessutom kvartalsvis till revisionsutskot­ tet, inklusive koncernchefen och ekonomi­ och finansdirektören. Nuvarande revisor och arvoden KPMG AB valdes vid årsstämman 2025 för perioden fram till årsstämman 2026. Ansvarig revisor är Joakim Thilstedt (auktoriserad revisor). KPMG AB anlitas ofta av Telia Companys största ägare, svenska staten, för både revision och rådgivning. Joakim Thilstedt äger inga aktier i Telia Company. Se Not K33 i koncernredovisningen om arvoden för revision och övriga tjänster. 54Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 55 ===== Styrelse Styrelseordförande Lars-Johan Jarnheimer Vald vid extra bolagsstämma i november 2019. Födelseår: 1960 Nationalitet: Svensk Styrelseordförande: Ingka Holding (IKEA), Grimaldi Industries, Elite Hotels och Haypp Group. Styrelseledamot: Stillfront Group och Arvid Nordqvist. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Tidigare styrelseordförande i Egmont International Holdings, Qliro Group, BRIS och Eniro. Styrelseledamot i SAS, Point Properties, Millicom International Cellular, Modern Times Group, Invik och Apoteket. Vd för Tele2 (1999–2008), vice vd och vd för Comviq samt olika befattningar inom H&M. Utbildning: Ekonomie kandidatexamen från Lund och Växjö universitet. Antal aktier i Telia Company: 150 097 Styrelseledamot Johannes Ametsreiter Invald vid årsstämman 2022. Födelseår: 1967 Nationalitet: Österrikisk Styrelseordförande: 1GLOBAL Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Tidigare medlem i kon­ cernledningen för Vodafone och vd för Vodafone Tyskland, kon­ cernchef för Telekom Austria samt ledande befattningar på mobilkom Austria. Omfattande erfarenhet av ESG som sträcker sig över både företagsstrategi och operativt genomförande, utvecklad genom tidigare roller som vd och ledande befattningshavare. Utbildning: Doktorsexamen i filosofi, Master of Arts från universitetet i Salzburg samt executive education kurser vid Harvard Business School, Stanford University och INSEAD. Antal aktier i Telia Company: 17 000 Styrelseledamot Thomas Andersson Utnämnd till arbetstagarrepresentant 2024. Födelseår: 1967 Nationalitet: Svensk Styrelseordförande: Ordförande i Unionen­Tele klubben Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Olika befattningar inom Telia sedan 1990, huvudsakligen inom drift och underhåll. Antal aktier i Telia Company: 5 134 Styrelseledamot Pär Axelsson Utnämnd till arbetstagarrepresentant 2024. Födelseår: 1992 Nationalitet: Svensk Styrelseordförande: Ordförande i SEKO (Service­ och Kommunikationsfacket) lokalavdelning Teliaklubben Seko. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Över tio år på Telia inom kundtjänst. Antal aktier i Telia Company: 0 Styrelseledamot Luisa Delgado Invald vid årsstämman 2021. Födelseår: 1966 Nationalitet: Schweizisk och portugisisk Styrelseordförande: Swarowski Styrelseledamot: DIA Group, Fortum, Ingka Holding, José de Mello och EFG Bank. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Tidigare vd för Safilo Group, styrelseledamot och hr­chef för SAP, nordisk vd för Procter & Gamble samt hr­chef för Procter & Gamble i Europa. ESG­relaterat styrelseansvar för DIA Group och tidigare för Breitling. Utbildning: Juristexamen från Université de Genève, en magisterexamen i juridik från King’s College/University of London, Postgraduate Diploma från Universidade Lusiada i Lissabon samt FT Non­Executive Director Diploma. Antal aktier i Telia Company: 3 600 55Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 56 ===== Styrelseledamot Sarah Eccleston Invald vid årsstämman 2023. Födelseår: 1970 Nationalitet: Brittisk Styrelseledamot: Data Communications Company (DCC) och NCAB Group. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Tidigare global CTO och vice försäljningschef på smöföretag inom Cisco (2019­2022), samt olika ledande befattningar på Nortel Networks och Verizon. Utbildning: Examen inom elektronik och telekommunikation från University of Coventry. Antal aktier i Telia Company: 45 000 Styrelseledamot Tomas Eliasson Invald vid årsstämman 2022. Födelseår: 1962 Nationalitet: Svensk Styrelseledamot: Boliden, Elekta och Hexagon. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Tidigare finanschef för Sandvik, Electrolux, Assa Abloy och Seco Tools. Utbildning: Civilekonom från Uppsala Universitet. Antal aktier i Telia Company: 25 000 Styrelseledamot Rickard Gustafson Invald vid årsstämman 2019. Födelseår: 1964 Nationalitet: Svensk Styrelseledamot: SKF och Svenskt Näringsliv. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Koncernchef för SKF sedan 2021. Tidigare koncernchef för SAS (2011–2021), vd för Codan/Trygg­ Hansa (2006–2011), olika chefsbefattningar inom GE Capital i Europa och USA (1996–2006). Tidigare styrelseordförande för vårdbolaget Aleris (2016­2019). Utbildning: Masterexamen från Linköpings Universitet. Antal aktier i Telia Company: 14 075 Styrelseledamot Jeanette Jäger Invald vid årsstämman 2020. Födelseår: 1969 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Tidigare koncernchef för Enento Group (2022­2025), vd för Bankgirot, olika chefsbefattningar inom Tieto samt produkt­ och marknadsdirektör för TDC. Erfarenhet inom arbete med digital integrering genom initiativ såsom Swish samt som en kvinnlig högprofilerad CEO vara talesperson för mångfald, rättvisa och inkludering Utbildning: Civilekonom från Stockholms Universitet Antal aktier i Telia Company: 16 385 Styrelseledamot Anders Wedebrand Utnämnd till arbetstagarrepresentant 2025. Födelseår: 1967 Nationalitet: Svensk Styrelseordförande: Akademikerklubben på Telia. Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Olika befattningar inom Telia och Telia Cygate sedan 2012. Antal aktier i Telia Company: 3 000 Styrelse 56Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 57 ===== Styrelse Ersättningar och närvaro under 2025 Mötesnärvaro Name Invald år Befattning Styrelse Ersättnings- utskott Revisions- utskott Summa ersättningar (SEK)1 Lars­Johan Jarnheimer 2019 Styrelsens ordförande och ordförande i Ersättningsutskottet 13/13 4/4 2 153 765 Ingrid Bonde* 2020 Vice styrelseordförande och medlem i Revisionsutskottet 5/13 2/6 310 193 Johannes Ametsreiter 2022 Medlem i Revisionsutskottet 13/13 5/6 891 609 Luisa Delgado 2021 Medlem i Ersättningsutskottet 13/13 4/4 770 917 Tomas Eliasson 2022 Ordförande i Revisionsutskottet 13/13 6/6 1 036 539 Rickard Gustafson 2019 Medlem i Ersättningsutskottet 12/13 4/4 773 917 Jeanette Jäger 2020 Medlem i Revisionsutskottet 12/13 4/6 844 354 Sara Eccleston 2023 13/13 698 917 Martin Sääf 2022 Arbetstagarrepresentant 6/13 Thomas Andersson 2024 Arbetstagarrepresentant 12/13 Pär Axelsson 2024 Arbetstagarrepresentant 13/13 Anders Wedebrand 2025 Arbetstagarrepresentant 7/13 Veronica Ljushammar 2025 Arbetstagarrepresentant suppleant 1/13 Per­Ola Wester 2025 Arbetstagarrepresentant suppleant Benjamin Axelsson 2025 Arbetstagarrepresentant suppleant 1) Se även not K32 i koncernredovisningen. *Lämnade Telia i april 2025 57Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 58 ===== Koncern- ledning Från vänster till höger: Ola Rembe Stefan Backman Giedrė Kaminskaitė­Salters Bjørn Ivar Moen Maria Romberg Ewerth Patrik Hofbauer Eric Hageman Holger Haljand Anders Olsson Alexandra Fürst 58Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 59 ===== Patrik Hofbauer Vd och koncernchef Födelseår: 1968 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia Companys VD och koncernchef sedan 2024. Tidigare VD och koncernchef för Svenska Spel (2018­2024), flertal VD­roller inom Telenor (Sverige 2014­2018, Broadcast 2011­2014 och Canal Digital 2005­2009), VD för Clear Channel Sverige (2009­2010), VD för NEC Scandinavia (1999­2004) samt försäljningsdirektör på Scandic Hotels Sverige (1995­1998). Styrelseledamot: Clas Ohlson och World Childhood Foundation Utbildning: DIHM Marknadsekonom från IHM Business School, Master IHM Business School samt utbildningar vid INSEAD och London Business School. Antal aktier i Telia Company: 280 200 Stefan Backman Executive Vice President, Chefsjurist och Chef för Corporate Affairs Födelseår: 1975 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia Companys chefsjurist och chef för Corporate Affairs sedan 2022, chefsjurist på Tele2 (2016 – 2022), olika befattningar inom juridik på Tele2 (2007–2016) samt juristbiträde på Post­ och Telestyrelsen (2003–2007). Utbildning: Juristexamen från Uppsala Universitet. Antal aktier i Telia Company: 75 000 Alexandra Fürst Senior Vice President, Chef för Technology Födelseår: 1973 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Chief Technology & Information Officer på Telia Company sedan 2025. Har tidigare innehaft ledande befattningar på Dustin Group (2019–2025), inklusive Group Chief Operating Officer, Chief Information Officer på Wasa Kredit (2015–2019), Vice President, Financial Services Sweden på Tieto (2009–2015) samt VD för OctaGTM Travel (2002–2008). Utbildning: Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi från Linköpings universitet. Antal aktier i Telia Company: 22 500 Eric Hageman Executive Vice President, Group Chief Financial Officer Födelseår: 1970 Nationalitet: Nederländerna Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia Companys finanschef sedan 2023. Tidigare seniora ledarpositioner på Royal KPN, inklusive koncern CFO och CEO för KPN Belgium (Base) och som koncern CFO på TelecityGroup, IWG och William Hill. Olika roller inom Corporate Finance på Deutsche Bank och ABN Amro med fokus på klienter inom telekom, media och teknik. Styrelseledamot: Mace Group Utbildning: MBA från London Business School och masterexamen i företagsekonomi från Maastricht University. Antal aktier i Telia Company: 123 500 Holger Haljand Senior Vice President, Chef för Telia Finland Födelseår: 1978 Nationalitet: Estnisk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Vd för Telia Finland sedan februari 2025. Har haft flera ledande befattningar inom Telia Estland, inklusive chef för Telia Estonia (2022–2025), chef för företagsaffären (2020–2022) samt chef för konsumentaffären (2016–2020). Styrelseledamot: SK ID Solutions. Utbildning: Civilingenjörsexamen från Estonian Business School Antal aktier i Telia Company: 42 903 Koncern- ledning Giedrė Kaminskaitė-Salters Senior Vice President, Head of Telia Baltics and Head of Telia Lithuania Född: 1978 Nationalitet: Litauisk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Senior Vice President, Chef för Telia Baltics sedan februari 2025 och chef för Telia Litauen sedan 2023. Tidigare chef för Enterprise Telia Danmark (2021–2023), olika ledande befattningar inom Telia Litauen inklusive chef för försäljning och kundservice (2019–2021) samt chefsjurist och chef för företagsfrågor (2015–2019), medlem av Tillsynsrådet för LMT (2018–2021), chefsrådgivare till Litauens president (2014–2015), direktör för energieffektivitetsprogram Ofgem (2011– 2014), senior rådgivare till Storbritanniens departement för internationell utveckling (2009–2011) samt advokat hos Freshfields Bruckhaus Deringer (2003–2008). Styrelsemedlem: Rådgivare för Institutet för internationella relationer och statsvetenskap, Vilnius universitet Utbildning: Kandidatexamen i internationella relationer och statsvetenskap från London School of Economics & Political Science, magisterexamen (MPhil) i internationella relationer från University of Oxford, doktorsexamen i juridik från Maastricht University. Antal aktier i Telia Company: 25 827 59Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 60 ===== Anders Olsson Executive Vice President, Chef för Telia Sverige Födelseår: 1969 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Vd för Telia Sverige sedan 2018. Tidigare COO och chef för Global Services & Operations på Telia Company (2016–2018). CCO (2009–2015) samt Market Area Director Central Europe och BeNeLux på Tele2 (2004–2009). Styrelseledamot: TechSverige och Svenskt Näringsliv. Utbildning: Civilekonom från Uppsala universitet. Antal aktier i Telia Company: 280 000 Ersättningar och övriga förmåner under 2025 samt kapitalvärde av pensionsåtaganden KSEK Grundlön Övrig ersättning Övrig ersättning Pensions- kostnader Kapitalvärde av persions- åtagande Koncernledningen, 2025 Patrik Hofbauer, koncernchef 16 000 6 886 276 581 23 742 Övriga medlemmar av koncernledningen (inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs) 56 067 17 006 1 509 3 749 78 330 Summa 72 067 23 892 1 784 4 329 102 073 Se även not K32 i koncernredovisningen. Koncern- ledning Ola Rembe Senior Vice President, Head of Communications, Brand and Sustainability Födelseår: 1969 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia Companys Head of Communications, Brand & Sustainability sedan 2023.Tidigare partner på Kekst (2020–2023). Olika seniora kommunikationsroller inom Ericsson (2001–2019) inklusive varumärkes­ och kommunikationschef. Utbildning: Studier i Ekonomi och Statsvetenskap Lunds Universitet. Antal aktier i Telia Company: 70 262 Maria Romberg Ewerth Senior Vice President, Chief People Officer Födelseår: 1978 Nationalitet: Svensk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia Companys Chief People Officer sedan 2022. HR chef på ASSA ABLOY (2019–2022). Olika HR roller på ASSA ABLOY Entrance systems (2008–2019), JELD­WEN Sverige, VALEO Engine Cooling och Svenska Meats. Utbildning: Examen inom Human Resources från Kristianstads Universitet och en MBA från Blekinge Tekniska Högskola. Antal aktier i Telia Company: 72 311 Bjørn Ivar Moen Senior Vice President, Chef för Telia Norge Födelseår: 1966 Nationalitet: Norsk Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Vd för Telia Norge sedan 2026. Tidigare VD för Telenor Sverige och Telenor Broadcast, VD för Allente, tillförordnad VD för Telenor Norge, marknadschef för Telenor Mobile. Har även haft flera andra roller på företag som ABB Cables. Utbildning: Ingenjörsexamen från Norges teknisk­naturvitenskapelige universitet Gjøvik Antal aktier i Telia Company: 22 500 60Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning ===== SIDA 61 ===== Innehåll Allmän information ESRS 2 62 Miljö 77 E1. Klimatförändringar 78 E5. Resursanvändning cirkulär ekonomi 89 Taxomonirapportering 93 Samhällsansvar 97 S1. Den egna arbetskraften 98 S2. Arbetstagare i värdekedjan 104 S3. Berörda samhällen 108 S4. Konsumenter och slutanvändare 113 Bolagsstyrning 118 G1. Ansvarsfullt företagande 119 Bilagor 124 Hållbarhets-rapport 61Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 62 ===== Inledning För andra året i rad genomför Telia sin hållbarhetsrapportering enligt de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) i enlighet med direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD). Detta tillvägagångs sätt syftar till att förse intressenter med strukturerad, transparent och jämförbar information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG), samt att ge insikter i bolagets ESG­resultat. Läsanvisningar • För varje avsnittsrubrik anges en ESRS­hänvisning som visar den övergripande standard som rubriken hänvisar till. • Både de kvalitativa och kvantitativa upplysningarna har ESRS­referenser inom parentes som anger de krav som Telias upplysningar hänvisar till. • Telia har, när det är möjligt, gjort kvantitativa jämförelser med föregående års uppgifter. BP-1 Omfattning och rapporteringsprinciper Hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen utgör Telia Companys lagstadgade hållbarhetsrapport i enlighet med årsredovisningslagen. Hållbarhetsrapporten utgör även Telias och samtliga dotterbolags rapportering enligt FN:s Global Compact Communication on Progress (CoP). Det finns även hållbarhetsrelaterat innehåll i andra delar av denna årsredovisning, exempelvis i de avsnitt som beskriver Telias affärsstrategi, marknadstrender och bolagsstyrning. Denna rapport har upprättats i enlighet med ESRS, som har införlivats i svensk lagstiftning. För att underlätta navigering och jämförbarhet finns ett hållbarhetsindex på sida 124. Redovisningen avser hela koncernen och omfattar koncernredovisningen för Telias verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Estland och Litauen. I linje med ESRS­kraven är Telias lettiska dotterbolag Latvijas Mobilais Telefons (LMT), som ingår i koncernredovisningen, också inkluderat i denna rapport. Avyttringen av affärsenheten Tv och Media slutfördes den 1 juli 2025, vilket har medförti partiella utelämnanden i rapportens omfattning. Väsentlig utelämnad information eller begränsad omfattning av information rörande LMT och Tv och Media förklaras i respektive avsnitt. Telia Litauen, det enda börsnoterade dotterbolaget, upprättar en egen ESRS­anpassad rapport. Alla dotterbolag, inklusive Telia Litauen, ingår i koncernredovisningen. (BP­1­5a) (BP­1­5b) Hållbarhetsrapporten omfattar tidigare och senare led i värdekedjan samt Telias egen verksamhet. Inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) har bedömts för alla tre delarna i värdekedjan,med varierande grad av fördjupning beroende på på område. Exempelvis omfattar avsnittet S2 Arbetstagare i värdekedjan främst leverantörer upp till andra nivån, även om vissa väsentliga inverkningar har kartlagts under tredje nivån. I avsnittet S4 Konsumenter och slutanvändare har väsentliga IRO:er kartlagts i relation till Telias egna kunder. Telias policyer gäller för de egna medarbetarna samt för bolagets leverantörer, och omfattar indirekt ytterligare intressenter som kunder och berörda samhällen. Åtgärder och mål som presenteras i denna rapport avser i allmänhet Telias egen verksamhet, med indirekta inverkningar på bolagets bredare värdekedja. (BP­1­5c) Ingen information har utelämnats av Telia på grund av immaterialrättsliga överväganden. (BP­1­5d) Allmänna upplysningar 62Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 63 ===== Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Det har skett flera ändringar i den information som redovisas jämfört med föregående år. Ändringarna är en följd av ändrad omfattning snarare än av metodbyte. • Affärsenheten Tv och Media avyttrades den 1 juli 2025 och är därför utesluten från rapportering från och med andra halvåret 2025. • Under 2025 omräknade Telia sina utsläpp under basåret 2018, införlivade scope 3, kategori 8 i scope 1 för alla rapporteringsår och reviderade emissionsfaktorerna för tidigare år. Detaljerade upplysningar finns i avsnitt E1­6. (BP­2­13b) Rapportering av fel under tidigare perioder Inga fel har identifierats under rapporteringsåret. I de fall det är relevant förklaras omräkningar av föregående års siffror i respektive avsnitt tillsammans med berörd nyckeltal. Framåtblickande upplysningar Framåtblickande upplysningar har tagits fram baserad på antaganden om möjliga resultat i framtiden samt potentiella åtgärder från Telias sida. Det faktiska resultatet kommer sannolikt att avvika eftersom förutsedda händelser ofta inte inträffar som förväntat. Operativ kontroll över växthusgasutsläpp Telias rapportering av utsläpp i värdekedjan och den finansiella rapporteringen använder samma rapporteringsperiod. Telias rapportering BP-2 Särskilda omständigheter Tidshorisonter I denna rapport avser kort sikt ett år, medellång sikt ett till fem år och lång sikt fem år och längre, om ingenting annat anges. (BP­2­9a) Uppskattningar av värdekedjan Telia inser att mätosäkerheter kan förekomma inom hela värdekedjan på grund av olika faktorer som mättekniker och datakvalitet. För varje sådan mätosäkerhet redogör bolaget dessa källor i detalj, på ett sätt som förser intressenterna med en kontext för att utvärdera arten av de osäkerheter som är kopplade till bolagets uppgifter. I enlighet med ESRS 1 åtar sig Telia att fullt ut redovisa alla antaganden, uppskattningar och bedömningar som tillämpats för alla de mått och mängder som anges. Detta omfattar också bolagets grund för att välja metoder, datakällor och justeringar. (BP­2­11b) Uppgifter och beräkningar för värdekedjan används i ett antal olika mått: Mått Grund för utarbetande Åtgärder för att förbättra noggrannheten Utsläpp av växthusgaser – Telia använder en kombination av olika metoder för att redovisa utsläpp, däribland branschgenomsnitt och beräkningar på leverantörsnivå respektive enhets­/produktnivå. Mer information finns under E1­6. – Lettlands utsläppsberäkning inom scope 3 baseras på Telia Finlands utsläpp inom scope 3. – Telia följer löpande utvecklingen vad gäller utsläppsredovisning samt tillgängliga datakällor. Telia ökar andelen uppgifter på leverantörsnivå respektive enhets­/ produktnivå. Energi – Uppskattningar används för anläggningar där elanvändningen ingår i hyran. – Telia arbetar med att förbättra mätningen av bolagets egen energianvändning. Möjliggörande – Nyttoeffekter beräknas med hjälp av generiska möjliggörande faktorer på nationell nivå (baserat på tredjepartskällor och ­data) och på kundspecifik basis. Vid kundspecifika beräkningar beräknas den möjliggörande faktorn utifrån användningen av Telias produkter och tjänster. – Telia granskar årligen modellen och dess antaganden och utvärderar de produkter och tjänster som ingår. (BP­2­10a) (BP­2­10b) (BP­2­10c) (BP­2­10d) av växthusgasutsläpp följer inte fullt ut operativ kontroll, eftersom rapporteringen utesluter affärsenheter där Telia innehar mindre än 51% av aktierna och enheter utan externa intäkter eller anställda. Vidare utesluts affärsenheter som genomgår likvidation eller avyttring, holdingbolag samt bolag som genererar mindre än 10 MSEK i intäkter. (E1­AR42c) Validering av mätvärden KPMG har anlitats för att utföra en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten i sin helhet. De indikatorer och mått som presenterats i denna rapport har inte validerats av något annat externt granskningsorgan. 63Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 64 ===== GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Telias kommitté för styrning, risk, etik och regelefterlevnad (Governance, Risk, Ethics & Compliance, GREC) håller möten minst tre gånger per år. Samtliga väsentliga risk­ och efterlevnadsfrågor tas upp vid dessa möten och eskaleras vid behov. Mer information om GREC­ kommittén finns i Bolagsstyrningsrapporten på sidan 53. (GOV­1­22a) Telias koncernledning (Group Executive Management, GEM) äger och ansvarar för alla koncernpolicyer, koncerninstruktioner och riskminimeringar som beslutats av GREC­ kommittén. Roller och ansvar delegeras genom Telias delegering av ansvar och befogenheter (Delegation of Obligation and Authority, DOA). (GOV­1­22b) Styrningsprocesser, kontroller och rutiner för att övervaka, hantera och följa upp inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) inom Telia är tydligt definierade och strukturerade genom bolagets styrningsramverk och DOA. Roller och ansvarsfördelning gällande riskhantering, inklusive delegering till riskägare och chefer, beskrivs i bolagets ramverk för Enterprise Risk Management (ERM). Styrelsen har det yttersta ansvaret för kontroll av hållbarhetsarbetet och fattar beslut om bolagets övergripande hållbarhetsinriktning och åtagande i bolagets policyer. Styrelsen får avrapporteringar om hållbarhetsarbetet sex till åtta gånger om året som en del av en mötesagenda. Information om nyckelfrågor ges också genom VD:s kvartalsvisa rapportering samt i de externa delårsrapporterna. Styrelsen utbildas regelbundet kring hållbarhetsfrågor av interna och externa experter. Dessutom granskar styrelsens revisionsutskott riskrapporter som täcker huvudriskområden, inklusive hållbarhet, två gånger om året. Styrning på ledningsnivå sker främst genom koncernledningen. Koncernledningen antar och följer upp Telias hållbarhetsmål, som fastställs av styrelsen. Hållbarhetsrelaterade risker rapporteras och övervakas av GREC­kommittén med hjälp av ERM­ramverket. Arbetet inkluderar riskminimeringar och anpassning till riskaptit. Samtliga medlemmar i koncernledningen ingår i GREC­kommittén. Alla GREC­kommittéer på landsnivå rapporterar till GREC på koncernnivå. Telias DOA delegerar ansvaret för risk och efterlevnad till koncernledningen. (GOV­1­22c) Fastställandet av mål relaterade till väsentliga IRO:er samt övervakning av framsteg avseende dessa mål hanteras genom diskussioner mellan koncernledningen och styrelsen och beslutas av styrelsen. Målen följs upp kvartalsvis vid verksamhetsgenomgångarna med koncernledningen. (GOV­1­22d) Dessutom godkänner styrelsen resultaten av Telias process för dubbel väsentlighetsanalys (DMA) – se avsnitt IRO­1 för mer information. Information om styrelsens hållbarhetsrelaterade expertis finns i avsnittet om styrelsen. För information om styrelsens mångfald, se Bolagsstyrningsrapport på sidan 55 och i Räkenskaper på sidan 251. (GOV­1­ 21a) (GOV­1­21e) Styrelsen Koncernledning (GEM) Styrkommittén för hållbarhet, leds av SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet Experter på hållbarhetsfrågor Projektgrupper inom hållbarhet Hållbarhetschef Kontroll Roll Bolagsstyrning/beslutsorgan Ansvar Implementering på bolagsnivå Implementering regionalt/lokalt/ per affärsenhet Lokala och funktionella ledningsgrupper Chef för särskilda utredningar Revisionsutskottet 64Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 65 ===== GOV-2 Ledningens översyn av hållbarhet En omfattande riskbedömning för hela bolaget utarbetas två gånger om året. Denna granskas av koncernledningen inom GREC­kommittén och presenteras för revisionsutskottet och styrelsen. I rapporterna ingår risker relaterade till tillbörlig aktsamhet (due diligence) i hela värdekedjan. Övervakning av implementeringen av policyer och instruktioner utförs genom kontrollramverk som omfattar centrala riskområden som säkerhet, kontinuitet i bolagets verksamhet och finansiell rapportering. I processen ingår också hantering av IRO:er som identifierats genom DMA, vilket säkerställer att väsentliga hållbarhetsrelaterade risker hanteras inom Telias viktigaste riskområden. (GOV­2­26a) Målsättning, risker och möjligheter för de områden som ingår i hållbarhet är en del av Telias strategiprocess. (GOV­2­26b) (GOV­5­36d) Ansvaret för att hantera väsentliga IRO:er delas mellan Telias förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorgan (en förteckning över Telias väsentliga IRO:er finns i avsnitt SBM­3). För praktisk hantering tilldelas dock specifika ansvarsområden för varje fråga och dess relaterade IRO:er till utsedda medlemmar i koncernledningen. Detta stärker ansvarstagande och uppföljning samt säkerställer att relevant ämnesexpertis tillämpas för respektive fokusområde. Varje medlem i koncernledningen och deras enhet är en del av målsättningsprocessen och uppföljningen av mål med avsikt att adressera väsentliga IRO:er. De uppdaterar de specifika policyerna och ändrar vid behov för att säkerställa att väsentliga IRO:er adresseras. De ansvarar också för att fastställa och implementera aktiviteter för att öka positiva effekter och möjligheter och för att minska negativa effekter och risker. (GOV­1­22c) • SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet – klimatförändringar, resursanvändning och cirkulär ekonomi samt berörda samhällen • SVP, Chief People Officer – den egna arbetskraften • EVP, ekonomi­ och finansdirektören – arbetstagare i värdekedjan, ansvarsfullt företagande • EVP, koncernens chefsjurist och chefen för Corporate Affairs – konsumenter och slutanvändare. (GOV­2­26c) Varje marknad ansvarar för att säkerställa att koncernens policyer kommuniceras, implementeras och följs inom samtliga berörda affärsenheter och inom deras respektive ansvarsområden. Telia övervakar implementeringen av policymålen genom sina hållbarhetsmål. En översikt av bolagets policyer finns i Telias policytabell på sidan 52. Uppdateringar samlas in till bolagets kvartalsvisa verksamhetsgenomgångar avseende hållbarhet för att stämma av operativa nyckeltal (KPI:er) mot Telias hållbarhetsmål. I denna process sammanställs information om viktiga KPI:er för varje marknad och överlämnas till ledningen för kontroll av utfall och diskussion med koncernledningen. (GOV­2­AR6) (GOV­5­36e) På begäran av Telias största ägare (svenska staten) erhåller medlemmarna i Telias koncernledning ingen form av rörlig ersättning, vare sig monetär eller icke­monetär. Hållbarhetsmålen är en del av bolagets styrkort, och koncernledningens med­ lemmar har hållbarhetsmål integrerade i sina per­ sonliga utvecklingsplaner och i sina årliga mål och nyckelresultat (OKR). Målen som visas ovan ingår i det långsiktiga incitamentsprogrammet (long­ term­incentive, LTI) som gäller för medarbetare på senior nivå (cirka 250 personer). Därmed inte­ greras hållbarhetsrelaterade aspekter för seniora medarbetares årliga prestationsutvärdering, vilket stöder Telias arbete med att uppnå sina hållbar­ hetsmål. (GOV­3­29) (GOV­3­29a) Totalt är 15% av LTI­programmet kopplat till hållbarhet, där varje hållbarhetsmål därmed motsvarar 5% av programmet. Mål för minskning av växthusgasutsläpp ingår som en del av GOV-3 Hållbarhetslänkade incitamentsprogram Långsiktiga incitamentsprogram Tidsram 2023–2026 2024–2027 2025–2028 Klimat Verka för att leverantörer som står för 72% av växthusgasutsläppen från inköpta varor, tjänster och kapitalvaror ska ha fastställt vetenskapsbaserade mål (science­based targets, SBT) senast 2025. Uppnå betyget A i CDP:s externa klimatbedömning till 2026. Uppnå betyget A i CDP:s externa klimatbedömning till 2027. Digital inkludering Nå 2 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering från 2021 till 2025. Nå 2,2 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering från 2021 till 2026 Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering från 2021 till 2027 Integritet Uppnå ledande positioner när det gäller integritet på alla marknader till 2025. Uppnå ledande positioner när det gäller integritet på alla marknader till 2026. Uppnå ledande positioner när det gäller integritet på alla marknader till 2027. (GOV­3­29b) (GOV­3­29d) (E1­GOV­3­13) LTI­programmet. För programmet som startar 2026 kommer ett absolut mål för minskning av scope 3­utsläpp att inkluderas. Följande mått är kopplade till dessa mål: • Klimat – procentandel utsläpp i leveranskedjan som omfattas av vetenskapsbaserade mål för minskning av växthusgasutsläpp eller motsvarande, CDP:s klimatpoäng. • Digital inkludering – antal individer som nås genom initiativ för digital inkludering. • Integritet – andel kunder som bedömer Telia som den bästa eller näst bästa operatören vad gäller att ha integritet. (GOV­3­29c) LTI­programmets mål och nivåerna för varje nyckeltal (KPI) godkänns årligen av ersättningsutskottet. LTI­programmet som helhet, liksom viktningen för KPI:er, godkänns vid årsstämman. (GOV­3­29e) (E1­GOV­3­13) 65Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 66 ===== GOV-4 Tillbörlig aktsamhet Information om Telias process för tillbörlig aktsamhet finns i nedanstående avsnitt. Delar i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsrapporteringen Sida A. Att integrera tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV­2 Ledningens översyn av hållbarhet 65 GOV­3 Hållbarhetslänkade incitament 65 SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategin 72 B. Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudsteg i tillbörlig aktsamhet GOV­2 Ledningens översyn av hållbarhet 65 SBM­2 Intressentsamverkan 70 SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategin 72 S1­2 Samverkan med den egna arbetskraften 99 S2­2 Samverkan med arbetstagare i värdekedjan 106 S3­2 Samverkan med berörda samhällen 109 S4­2 Samverkan med konsumenter och slutanvändare 114 C. Att identifiera och bedöma negativa inverkningar GOV­2 Ledningens översyn av hållbarhet 65 SBM­2 Intressentsamverkan 70 IRO­1 Process för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 75 E1 ESRS2 IRO­1 Identifiering och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende klimatförändringar 79 E5 ESRS2 IRO­1 Identifiering och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende cirkulär ekonomi 90 S1­2 Samverkan med den egna arbetskraften 99 S2­2 Samverkan med arbetstagare i värdekedjan 106 S3­2 Samverkan med berörda samhällen 109 S4­2 Samverkan med konsumenter och slutanvändare 114 D. Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategin 72 E1­3 Åtgärder för klimatförändringar 83 E5­2 Åtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 S1­4 Åtgärder för den egna arbetskraften 100 S2­4 Åtgärder för arbetstagare i värdekedjan 107 S3­4 Åtgärder för berörda samhällen 110 S4­4 Åtgärder för konsumenter och slutanvändare 116 E. Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det E1­4 Mål för klimatförändringar 84 E5­3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 91 S1­5 Mål för den egna arbetskraften 101 S2­5 Mål för arbetstagare i värdekedjan 107 S3­5 Mål för berörda samhällen 112 S4­5 Mål för konsumenter och slutanvändare 117 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapporteringen Telias hållbarhetsrapportering omfattar både kvalitativ och kvantitativ information i relation till riskhantering och kontroller. Med hänsyn till uppgifternas karaktär har dessa två typer av information hanterats på olika sätt. En mer grundlig riskbedömning har utförts för kvantitativa upplysningar, där fokus ligger på datapunkter med högre risk eller krav baserat på manuell hantering av data och möjligheten till beräkningsfel. Riskbedömning av kvalitativ information planeras under de kommande åren. För att stärka Telias interna kontroll över hållbarhetsrapporteringen har en intern bedömning genomförts i syfte att identifiera vilken information Telia äger (och därmed ansvarar för) och vilka uppgifter som kommer från tredje part (och därmed bygger på extern information). Bedömningen har även beaktat i vilken utsräckning ytterligare antaganden eller uppskattningar har använts för den slutliga rapporteringen. Vad gäller system finns majoriteten av de kvantitativa datapunkterna i interna system, bland annat Telias interna system för hållbarhetsrapportering, som innehåller ESG­relaterad information. Baserat på riskbedömningen har vissa delområden relaterade till området miljö valts ut som högkritiska, baserat på informationens väsentlighet. Till följd av detta har ytterligare kontroller införts för dessa områden. (GOV­5­36a) Den riskbedömning som utfördes på den kvantitativa informationen omfattade noggrannhet och tillförlitlighet, fullständighet, konsekvens, aktualitet och tillgänglighet, transparens och relevans. Frågor från var och en av dessa kategorier kartlades för de olika områdena som innehåller kvantitativ information för att identifiera potentiella höga risker baserat på rapporteringsprocessen. (GOV­5­36b) Telia har vidtagit ett antal åtgärder för att hantera de identifierade riskerna. Bland annat tillämpas fyra ögon­principen, vilket innebär att ha minst en person som validerar och en som godkänner, för att minimera risken för felaktigheter i kvantitativa data. Vidare har en checklista i form av ett frågeformulär implementerats för att stödja fullständighet och noggrannhet, liksom ett verktyg som visar avvikelser och väsentliga förändringar mellan tidsperioderna så att dessa kan granskas. Under 2025 genomförde Telia ett dataarkitekturprojekt där rapportering av alla väsentliga kvantitativa datapunkter integrerades i bolagets hållbarhetsrapporteringssystem enligt ESRS­metodiken. (GOV­5­36c) 66Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 67 ===== SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Telia är en ledande telekommunikationsoperatör med en unik position i mittpunkten av dagens hyperdigitala samhällen i Norden och Baltikum. Telia fyller en viktig samhällsfunktion genom att tillhandahålla kritisk infrastruktur som kopplar samman människor, företag och leverantörer av uppdragskritiska tjänster. Telia levererar säkra och robusta uppkoppling och kommunikationstjänster till miljontals kunder och skapar därmed möjligheter för privatpersoner, företag och samhällen. Bolaget erbjuder röstsamtal och data i mobila och fasta nät, tv, strömningstjänster och andra digitala tjänster och hanterar dagligen 25 miljoner abonnemang. Samtliga Telias produkter och tjänster är relaterade till aspekter som utsläpp av växthusgaser, cirkularitet, säkerhet och integritet, under hela livscykeln. I synnerhet kan IoT (Internet of Things) och 5G­lösningar bidra till att driva på digitalisering och minskade koldioxidutsläpp. Tillförlitlig uppkoppling ger kunderna tillgång till information och kommunikation samtidigt som det stöder innovation, mobilitet och yttrandefrihet. Bolagets strategi definierar dess syfte och marknader, hur Telia kommer vinna, prioriteringar och önskat resultat. Telias syfte är att återuppfinna ett bättre uppkopplat liv. Bolaget strävar efter att bli en vinnare genom att inspirera och glädja sina kunder, leverera den bästa nätverks­ och teknikkvaliteten, vara en betrodd och progressiv partner och jobba som ett vinnande lag. Att driva en hållbar verksamhet hjälper bolaget att bli en vinnare. För perioden 2026 till 2028 har Telia satt upp tre prioriteringar: Tillväxt och innovation, Förenkling och Få det gjort. Bolaget har definierat de resultat man vill ha: lojala kunder, stärkta samhällen, engagerade medarbetare och nöjda aktieägare. För att säkerställa att Telia kontinuerligt skapar positiv inverkan, minskar risker, samverkar med intressenter och skapar affärsvärde genom hållbar verksamhet har bolaget uppdaterat sina fokusområden och strategiska mål för hållbart värdeskapande. Samtidigt som Telia konsekvent bygger vidare på en stark grund av etiskt och ansvarsfullt företagande strävar bolaget efter att värna människors säkerhet i digitala miljöer tryggare, möjliggöra både kundernas och den egna klimatomställning, stärka den digitala kompetensen över alla generationer samt främja en vinnarkultur. Genom dessa fyra fokusområden för hållbarhet tillför Telia värde till verksamheten och till medarbetare, kunder, investerare och samhällen. Varje fokusområde är kopplat till Telias styrkor och förmågor och frigör bolagets potential att bidra till ett säkrare, mer motståndskraftigt och mer jämlikt samhälle. (SBM­1­ 40a i) (SBM­1­40a ii) Hållbarhetsmål Under året uppnåddes förbättringar för samtliga väsentliga KPI:er för hållbarhet. Även om inte alla helårsmål uppnåddes fortsätter arbetet med att utöva positiv inverkan och skapa värde. Som en del av den strategiprocess som genomfördes 2025 satte Telia upp mål för de kommande tre åren. Det första steget var att genomföra en koncern­ övergripande jämförelse för att identifiera trender och bästa praxis i Telias väsentliga frågor. Med utgångspunkt i tidigare mål tog ämnesexperterna fram nya mål i syfte att balansera kontinuitet och framsteg. Ett antal workshops genomfördes för att säkerställa samsyn inom alla marknader, genom att inhämta lokala perspektiv och säkerställa att målen är både ambitiösa och uppnåeliga. Efter denna samarbetsprocess granskades målen av koncernledningen och godkändes av styrelsen. En översikt över målen visas på nästa sida. Målen inom varje område är i linje med respektive koncern policyn. Ytterligare information om årets resultat redovisas i respektive avsnitt. Värna människors säkerhet i digitala miljöer Möjliggöra kundernas och vår egen klimat - om ställning Stärka den digitala förmågan över alla generationer Främja en vinnande kultur CO2 Fokusområden och strategiska mål för hållbart värdeskapande Ledande positioner på samtliga marknader vad gäller kunders digitala integritet 2028. Nettonollutsläpp till 2040 och noll avfall till 2030. Stötta digital kompetens utveckling hos 1,2 miljoner människor (direktkontakt med 10%) till och med 2028, varav 60 000 barn och föräldrar. Uppnå en jämn köns fördelning (50/50) bland ledande befattnings havare och 7,8/10 i medarbetar­ utvecklingsindex 2028. Bygger på en stark grund av etiskt och ansvarsfullt företagande 67Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 68 ===== ESRS Bas- år Bas- värde Mål Beskrivning av nyckeltal (KPI) Framsteg 2025 Målår Mål- värde E1 Klimat- förändringar 2018 925 935 Nettonoll till 2040 (vetenskapsbaserat mål). Ton CO₂e­reduktion (%) 36% 2040 90% 2018 30 880 Minska utsläppen inom scope 1 och 2 (marknadsbaserad metod) i egen verksamhet med 82%. Ton CO₂ e­reduktion (%) 74% 2028 82% 2018 Minska utsläppen inom scope 1 och 2 (marknadsbaserad metod) i egen verksamhet med 90%. Ton CO₂e­reduktion (%) 2030 90% 2018 65 317 Minska växthusgasutsläpp relaterade till användningen av sålda och leasade produkter med 29% (scope 3, kategori 11 och 13).* Ton CO₂ e­reduktion (%) 44% 2025 29% 2024 B Uppnå betyget A i CDP:s externa klimatbedömning. CDP klimatpoäng (betyg) A 2027 A 2018 895 055 Minska utsläppen inom scope 3 med 42%. Ton CO₂e­reduktion (%) 35% 2028 42% 2018 Minska utsläppen inom scope 3 med 50% (föremål för vetenskapsbaserat validering). Ton CO₂e­reduktion (%) 2030 50% 2018 16% 72% av leverantörernas utsläpp (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska omfattas av vetenskapsbaserade mål godkända av SBTi eller motsvarande.* Andel leverantörsutsläpp som omfattas (%) 63% 2025 72% 2024 59% 75% av leverantörsutgifterna (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska omfattas av vetenskapsbaserade mål godkända av SBTi eller motsvarande. Andel leverantörsutgifter som omfattas (%) 62% 2028 75% 2024 0% Begränsa ökningen av elanvändningen (100% förnybar) till 4%. Ökning av elanvändningen (%) ­2,6% 2028 4% E5 Resurs- användning och cirkulär ekonomi 2024 91% 98% av avfallet från egen och nätverksrelaterad verksamhet ska återanvändas eller återvinnas.**** Andel återanvänt och återvunnet avfall (%) 95% 2028 98% 2024 Allt avfall (100%) från egen och nätverksrelaterad verksamhet ska återanvändas eller återvinnas.**** Andel återanvänt och återvunnet avfall (%) 2030 100% 2024 11% Öka återtagningen av begagnade mobiltelefoner från kunderna till 20%. Andel återtagna mobiltelefoner (%) 13% 2028 20% S1 Den egna arbetskraften 2024 39% K Uppnå en jämn könsfördelning på 50/50 (+/–5%) (kvinnor/män) bland ledande befattningshavare. Könsandel (%) 43% K 2028 47% K 2024 31% K Uppnå en könsfördelning på 40/60 (kvinnor/män) bland externa nyanställda. Könsandel (%) 33% K 2028 40% K 2024 12% Avskaffa den justerade löneskillnaden mellan könen och minska den ojusterade löneskillnaden mellan könen till 9%. Ojusterad löneskillnad mellan könen (%) 11,5% 2028 9% 2024 2% Justerad löneskillnad (%) 1,1% 2028 0% 2024 8,1 Skapa en hälsosammare och tryggare arbetsmiljö och uppnå resultatet 8,2 för medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv. Index på medarbetarundersökningen (siffervärde) 8,2 2028 8,2 2024 7,6 Skapa möjligheter för utveckling och en vinnande kultur. Nå 7,8/10 i medarbetarutvecklingsindex. Index på medarbetarundersökningen (siffervärde) 7,7 2028 7,8 S2 Arbets- tagare i värdekedjan 2026 N/A Säkerställa att alla identifierade högriskleverantörer granskas och har en giltig bedömning via Telias Compliance Verification Program (CVP) på årsbasis. Andel högriskleverantörer som granskats (%) N/A** 2028 100% Andel högriskleverantörer med giltig CVP (%) 2028 100% S3 Berörda samhällen 2021 0 Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering.* Miljoner individer som nåtts (siffervärde) 3,6 2027 3 2026 N/A Öka den digitala kompetensen hos 1,2 miljoner människor, varav 10% ska nås genom direktkontakt. Miljoner individer som nåtts (siffervärde) N/A** 2028 1,2 Andel individer som nåtts direkt (%) 2028 10% 2026 N/A Stärka 60 000 barn, föräldrar och vårdnadshavare samt lärare med digital kompetens inom viktiga områden som säkerhet och etik på alla marknader.*** Individer som nåtts (siffervärde) N/A** 2028 60 000 2024 97% Uppnå 99% befolkningstäckning med 5G.* Befolkningstäckning (%) 99% 2025 99% S4 Konsumen- ter och slut- användare 2024 4 av 5 Ledande positioner på alla marknader avseende kundernas digitala integritet. Marknader i topposition (siffervärde) 4 av 5 2028 5 av 5 2024 90% Öka och bibehålla kunskapen om dataskydd genom att 100% av de anställda har slutfört utbildning inom området. Andel slutförda (%) 99% 2028 100% 2026 N/A Öka säkerhetsmedvetenheten genom att 100% av de anställda har slutfört utbildning inom området. Andel slutförda (%) N/A** 2028 100% G1 Ansvarsfullt företagande 2024 89% Öka kunskapen om etiskt och ansvarsfullt företagande genom att säkerställa att 100% av de anställda undertecknar uppförandekoden (CoC) på nytt och har genomgått en utbildning i uppförandekoden. Andel slutförda (%) 99% 2028 100% 2026 N/A Andel som undertecknat på nytt (%) N/A** 2028 100% (SBM­1­40e) *Tidigare mål som avslutats 2025. ** Målet var inte aktivt 2025, utan gäller från 2026. *** Målet utgör en delmängd av det huvudsakliga målet för digital inkludering. **** Exklusive trästolpar behandlade med bekämpningsmedel Beräkningsmetoderna för varje KPI beskrivs i redovisningsprinciperna inom respektive avsnitt. Telias hållbarhetsmål 68Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 69 ===== 10. IT­system och cybersäkerhet 11. Leverantörshantering 1. Materialutvinning 2. Transport 3. Utbyggnad och underhåll av nätverk 4 och 9. Hantering av energiförsörjning Icke­uttömmande illustration 7. Mobilnät 8. Transportnät och datacenter 6. Fasta nät LeverantörerMiljö (tyst intressent) Egen verksamhet Uppströms (leveranskedjan) Denna modell illustrerar var Telias väsentliga IRO:er förekommer inom bolagets direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan: uppströms, i den egen verksamhet och nedströms, inklusive bolagets intressenter. Mer information om Telias IRO:er i värdekedjan återfinns i respektive ESRS­avsnitt. Samhället KunderInvesterareMedarbetare 13. Produkter: programvara och hårdvara 17. Sluthantering av produkter 14. Tjänster: uppkoppling, tv, IKT, konsulttjänster Nedströms 15. Försäljning och marknadsföring 5. Tillverkning av hårdvara 12. Utveckling av produkter och tjänster 16. Hantering av kundrelationer 69Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 70 ===== SBM-2 Intressentsamverkan Telia för en aktiv dialog med en rad intressenter för att kunna införliva deras farhågor och förvänt­ ningar i bolagets affärsstrategi, policyer och mål. Deras synpunkter tillhandahålls genom olika kana­ ler som kund­ och medarbetarundersökningar, investerarmöten och medieanalys. Telia utvärderar synpunkter från intressenter som en del av sina DMA, vilket hjälper bolaget att identifiera potenti­ ella IRO:er relaterade till verksamheten, både ur ett finansiellt och inverkansperspektiv. Viktiga frågor som togs upp i intressentdialoger under året var bland annat utveckling av digital infrastruktur, datasäkerhet och miljöpåverkan från bolagets tjänster, särskilt vad gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Dessutom lyfte intressen­ terna fram vikten av transparens i leveranskedjan, mänskliga rättigheter, barnens rättigheter och ansvarsfull användning av digital teknik, inklu­ sive artificiell intelligens (AI). Intressentdialoger förs för enskilda frågor, baserat på behoven av inmätning (för att förstå hur intressenterna uppfattar bolaget) och av utmatningen (att tillhandahålla information och tillgodose intressenternas behov). På nästa sida visas en sammanfattning per dialogtyp. (SBM­2­45a) Synpunkter från Telias kunder, investerare och ägare samt den bredare samhälls­ och miljöutvecklingen utgör en del av grunden för bolagets strategiutveckling. Investerare och ägare förväntar sig att bolaget agerar ansvarsfullt och arbetar för att säkerställa en fortsatt motståndskraftig verksamhet. (SBM­2­45b) Kunder, lagstiftare och investerare ställer krav på att Telia ska införa pålitliga klimatomställningsplaner som kan följas kontinuerligt. De årliga minskningsmålen för utsläpp av växthusgaser inom scope 3 har lett till nära dialog med leverantörerna för att hitta nya och bättre lösningar för att minska utsläppen, med utgångspunkt i innovation och utveckling. Därigenom stärks partnerskapen med viktiga leverantörer som delar Telias hållbarhetsambitioner. Bolaget räknar med att växthusgasutsläpp kommer att bli en faktor i kundernas köpbeslut, vid sidan av pris, kvalitet och funktionalitet. Denna utveckling är redan verklighet bland vissa offentliga kunder, och det kan förväntas att även privata kunder kommer att ta med detta i beräkningen inom några år. Telia förutser också att allt fler kunder under de närmaste åren kommer att efterfråga lösningar som hjälper dem att minska sina egna växthusgasutsläpp. Bolaget avser att utveckla dessa erbjudanden ytterligare. Genom att minska de egna utsläppen och utveckla möjliggörande tjänster kan Telia förbättra kundvärdet och kundrelationerna. (SBM­2­45c) Telias ledning får regelbundet information om intressenternas åsikter och synpunkter genom intern spridning av kund­ och investerarundersökningar samt genom fördjupning i hållbarhetsfrågor där intressenternas synpunkter tas upp. Uppdateringar om intressenternas synpunkter tillhandahålls till koncernledningen med varierande periodicitet beroende på fråga. (SBM­2­45d) 70Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 71 ===== Intressentgrupp och mål Väsentliga frågor* Hur Telia tillgodoser intressenternas behov B2C-kunder Tillhandahålla säkra och inkluderande digitala tjänster S3, S4 Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data och säkerställa tillgång till kritiska digitala tjänster. Investerar i digital inkludering och kompetenshöjande aktiviteter för att överbrygga den digitala klyftan och bidra till säkerhet på nätet. Utvecklar nätverk för att möta växande digitala behov. B2B-kunder Stödja företagen med pålitliga, innovativa och säkra digitala lösningar E1, E5, S2, S4, G1 Hjälper kunderna att förstå och minska sina växthusgasutsläpp med hjälp av Telias tjänster. Utvecklar nätverk för att möta växande digitala behov. Levererar tillförlitliga och motståndskraftiga digitala tjänster och infrastruktur som uppfyller nuvarande och framtida kommersiella och regulatoriska krav. Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data. Leverantörer Etablera hållbarhetsstandarder för leverantörer E1, E5, S2, S4, G1 Genomför regelbundna granskningar och revisioner av leverantörernas efterlevnad. Tillämpar en uppförandekod för leverantörer för att stödja hållbara metoder i hela leveranskedjan. Anordnar förbättringsforum kring avfallshantering tillsammans med entreprenörer. Medarbetare Vara en inkluderande och trygg arbetsgivare S1 Driver initiativ som mål för en jämn könsfördelning. Genomför medarbetarundersökningar. Erbjuder utbildningar för att främja medarbetarnas utveckling. Ger obligatorisk utbildning inom specifika områden, som följs upp som en del av prestationsutvärdering. Myndigheter Säkerställa efterlevnaden av lagar och regelverk E1, E5, S1, S2, S4, G1 Följer policyer för bekämpning av mutor och korruption med nolltolerans. Utför riskbedömningar för att identifiera problem. Anpassar affärsverksamheten till miljörelaterade och arbetsrättsliga lagar. Ifrågasätter okonventionella förfrågningar relaterade till yttrandefrihet. Lagstiftare/tillsynsmyndigheter Följa EU­regelverk och nationella regelverk S4, G1 Utvecklar och anpassar affärsmetoder för att följa regelverken. Lokalsamhällen Stödja en hållbar utveckling i lokalsamhällena E1, S3, S4 Genomför projekt för digital inkludering i syfte att öka kompetensen. Samarbetar med kommuner och organisationer som är specialiserade på exempelvis barnens rättigheter. Implementerar omställningsplaner för att minska växthusgasutsläppen. Investerare Säkerställa en strategi för en motståndskraftig verksamhet och leverera tillförlitliga hållbarhetsdata E1, E5, S1, S2, S3, S4, G1 Publicerar årsredovisning och kvartalsrapporter. Anordnar kapitalmarknadsdagar för att kommunicera resultat, strategiska mål och hållbarhetsinitiativ. Deltar i konferenser och möten med investerare för att kommunicera framsteg, strategiska mål och hållbarhetsinitiativ. Affärspartners Samarbeta med partners för att främja hållbara metoder E1, E5, S2, S3 Samarbetar med partners via branschorganisationer för att dela bästa praxis och resurser. Barn Stärka barn genom en säker digital miljö och minimera negativa inverkningar för barnens rättigheter E1, S2, S3, S4 Samarbetar med barnrättsorganisationer för att förstå bolagets inverkan. Tillhandahåller detekteringstjänster för material som innehåller sexuella övergrepp på barn (CSAM). Har ett åtagande om nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Tillhandahåller utbildningar för att främja säkert beteende på nätet. Media Tillhandahålla transparent och pålitlig kommunikation om bolagets verksamhet E1, E5, S2, S4, G1 Säkerställer transparens genom att tillhandahålla kommunikation om affärsmetoder. Håller en öppen dialog med media. Branschsamarbeten Främja och bidra till hållbara metoder inom branschen som helhet E1, E5, S2, S3 Har ett aktivt medlemskap i arbetsgrupper inom branschorganisationerna GSMA och JAC. Skapar allianser med Icke­statliga och/eller ideella (NGO) organisationer. Den akademiska världen Bidra till forskningsframsteg och kunskap om hållbarhet E1, E5, S2, S3 Ingår partnerskap inom akademisk forskning. Sjösätter forskningsprojekt baserat på branschens behov. Tar initiativ till långsiktigt strategiskt tänkande. Finansmarknaden Stödja hållbar finansiering och ansvarsfulla investeringsmetoder E1, E5, S2, S4, G1 Anpassar sin rapportering till EU:s taxonomi och policyer för att stödja efterlevnad och transparens. Tillhandahåller rapportering om gröna obligationer. För dialog med relevanta leverantörer av ESG­betyg. Allokerar kapital till hållbarhetsåtgärder. För en regelbunden dialog med banker, investerare och andra finansiella intressenter. * Väsentliga frågor är sådana som definierats i DMA 71Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 72 ===== Dubbel väsentlighetsanalys (DMA) Under 2025 reviderade Telia sin DMA med utgångspunkt från den grund som lades 2023 samt resultatet från 2024. Resultaten visas till höger. Den uppdaterade analysen genomfördes på både koncern­ och marknadsnivå med hjälp av en nedifrån­och­upp­strategi för att säkerställa att alla dotterbolag omfattas. Varje enskild fråga analyserades i relation till sina IRO:er utifrån två huvudkriterier: sannolikhet och påverkansgrad. Bedömningen gjordes ur ett inneboende perspektiv, det vill säga med utgångspunkt från sannolikhet ur branschmässigt och geografiskt perspektiv, men utan hänsyn till bolagets nuvarande motverkande åtgärder och kontroller. Dessutom analyserades varje ämne med avseende på hur bolaget påverkar omvärlden (samhälle och miljö) och hur omvärlden i sin tur påverkar bolaget finansiellt. (IRO­1­53h) (IRO­1­53g) SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategi och affärsmodell Telia har fastställt mekanismer för riskreducering, inklusive åtgärder, policyer och mål, för sina identifierade IRO:er. Dessa beaktas i den årliga riskbedömningen och fungerar som underlag för bolagets strategi, som uppdateras vart tredje år och följs upp varje år. (SBM­3­48b) E1 Klimatförändringar S2 Arbetstagare i värdekedjan E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi S3 Berörda samhällen* G1 Ansvarsfullt företagande S1 Den egna arbetskraften S4 Konsumenter och slutanvändare Inverkan på miljön och samhället från Telias verksamhet Risker och möjligheter som kan påverka eller gynna Telia Företag Miljö Samhället Telia har identifierat och bedömt faktiska och potentiella IRO:er för samtliga ESRS­ ämnen. Vissa av dessa uppfyllde dock inte väsentlighetströsklarna och ingår därför inte i denna hållbarhetsrapport. De icke­väsentliga frågor som presenteras här är inte uttömmande. *Väsentlig från ett inverkansperspektiv. Övriga ämnen är väsentliga ur både ett inverkans­ coh finansiellt perspektiv. Dubbel väsentlighet E4 Biologisk mångfaldE2 Miljöföroreningar E3 Vatten Väsentlig (inom rapportens omfattning) Icke­väsentlig (utanför rapportens omfattning) 72Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 73 ===== Väsentlig fråga Beskrivning av IRO IRO Position i värdekedjan* Tidshorisont Inverkningar Kort Medellång Lång Faktisk/ potentiell E1 Klimat- förändringar Utsläpp av växthusgaser från värdekedjan, i synnerhet från leveranskedjan Risk för att inte uppfylla intressenternas förväntningar på koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster – – – Risk för att inte ha en tillräckligt motståndskraftig energistrategi – 9 – – – Risk för nätverksstörningar på grund av extrema väderhändelser – 6,7,8 – – – Möjlighet att skala IKT­lösningar som minskar koldioxidutsläpp för kunder och samhälle – 12 13,14 – – E5 Resurs- användning och cirkulär ekonomi Resursutarmning av material som används i produktportföljen, nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll av nätverk, samt i förpackningar. 1 – – Bortskaffande av farligt avfall (bekämpningsmedelsbehandlade trästolpar, elektriskt avfall och batterier) kan potentiellt orsaka skador på jord, vatten eller mark*** – 17 Risk för brist på sällsynta material som används i inköpta produkter*** 1 – – – – Risk för att inte uppfylla regelverk relaterade till cirkulär ekonomi och avfallshantering*** – – S1 Den egna arbetskraften Ohanterligt hög belastning på medarbetare kan leda till utbrändhet. – – Möjlig förekomst av trakasserier och diskriminering av anställda (dvs. på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, tro, ålder, funktionshinder, utseende, sexuell läggning, nationalitet etc.) – – Risk för att medverka i orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar – – – – Risk för att avsaknad av en mångsidig och inkluderande arbetskraft kan leda till bristande innovation och medarbetarengagemang – – – – Risk för att inte tillhandahålla tillräckliga möjligheter för kompetenshöjning och utveckling för personalen kan leda till oönskad personalomsättning*** – – – – Uppströms Insatser och infrastruktur 1. Materialutvinning 2. Transport 3. Utbyggnad och underhåll av nätverk 4. Hantering av energiförsörjning 5. Tillverkning av hårdvara Egen verksamhet Verksamhet och tjänster 6. Fasta nät 7. Mobilnät 8. Transportnät och datacenter 9. Hantering av energiförsörjning 10. IT­system och cybersäkerhet 11. Leverantörshantering 12. Utveckling av produkter och tjänster Nedströms Kontaktyta mot marknaden och kunderna 13. Produkter: programvara och hårdvara 14. Tjänster: uppkoppling, tv, IKT, konsulttjänster 15. Försäljning och marknadsföring 16. Hantering av kundrelationer 17. Sluthantering av produkter Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Följande IRO:er har bedömts vara väsentliga för Telia som en del av den DMA som visas på föregående sida. Dessa IRO:er hanteras av Telias ledning. IRO: Negativa inverkningar Positiva inverkningar Risker Möjligheter Genereras genom egen verksamhet Genereras genom affärsförbindelser 73Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 74 ===== Väsentlig fråga Beskrivning av IRO IRO Position i värdekedjan* Tidshorisont Inverkningar Kort Medellång Lång Faktisk/ potentiell S2 Arbetstagare i värdekedjan Oreglerad arbetstid och övertid kan leda till sämre balans mellan arbete och privatliv och ökad risk för skador (Högriskmarknader) – – Osäkra arbetsförhållanden och/eller underlåtenhet att uppfylla villkoren för minimal levnadsstandard kan påverka medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa (Låg­ och högriskmarknader). – – Möjlig förekomst av barn­ och tvångsarbete i leveranskedjan (Högriskmarknader) – – Anseenderisk om leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö och tillämpar orättvisa arbetsmetoder (Låg­ och högriskmarknader) – – – – Anseenderisk om leverantörer tillämpar barnarbete och/eller tvångsarbete (Högriskmarknader) – – – – S3 Berörda samhällen** Brist på digital kompetens kan leda till att sårbara grupper utestängs socialt eller utsätts för digital osäkerhet – – 16 Infrastruktur utgör ryggraden för affärs­ och verksamhetskritiska tjänster och massmarknadstjänster – – 13,14 Tillgängligheten på nätet av material som visar sexuella övergrepp på barn (CSAM)*** – – 14 Innehåll relaterat till grooming, mobbning, våld och liknande kan göras tillgängligt för barn via bolagets nätverk – – 14 S4 Konsumenter och slut- användare** Möjlig skada för slutanvändare till följd av personuppgiftsincidenter som orsakats av cyberattacker, tekniska och mänskliga fel – – 14 Tillförlitlig uppkoppling ger kunderna tillgång till information och kommunikation samt skapar förutsättningar för innovation, kontakter, mobilitet och yttrandefrihet – 14 Möjlighet att skala cybersäkerhetstjänster åt kunderna – 10 13,14 – – Regulatorisk risk och anseenderisk om kundernas och medarbetarnas krav och förväntningar på integritet och säkerhet inte uppfylls – – 16 – – G1 Ansvarsfullt företagande Otillräckliga klagomålsprocesser kan göra individer i värdekedjan mer sårbara för kränkningar av mänskliga rättigheter Risk för att brist på adekvat utbildning och förebyggande åtgärder kan öka sårbarheten för mutor eller korruption – – – – Risk för störningar i leveranskedjan som kan påverka verksamhetens kontinuitet*** – – *Om det inte finns några siffror bredvid de olika stegen i värdekedjan aves hela steget och inte någon specifik del. Se illustrationen av värdekedjan på sidan 69. **Enhetsspecifik ***Ny IRO Vid slutet av 2025 hade Telia utfört resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sina väsentliga IRO:er som finns inom E1 klimatförändringar. (SBM­3­48a) (SBM­3­48b) (SBM­3­48c) (SBM­3­48f) (SBM­3­48g) (SBM­3­48h) Uppströms Insatser och infrastruktur 1. Materialutvinning 2. Transport 3. Utbyggnad och underhåll av nätverk 4. Hantering av energiförsörjning 5. Tillverkning av hårdvara Egen verksamhet Verksamhet och tjänster 6. Fasta nät 7. Mobilnät 8. Transportnät och datacenter 9. Hantering av energiförsörjning 10. IT­system och cybersäkerhet 11. Leverantörshantering 12. Utveckling av produkter och tjänster Nedströms Kontaktyta mot marknaden och kunderna 13. Produkter: programvara och hårdvara 14. Tjänster: uppkoppling, tv, IKT, konsulttjänster 15. Försäljning och marknadsföring 16. Hantering av kundrelationer 17. Sluthantering av produkter IRO: Negativa inverkningar Positiva inverkningar Risker Möjligheter Genereras genom egen verksamhet B Genereras genom affärsförbindelser 74Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 75 ===== IRO-1 Process för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Telias bedömningsprocess för 2025 bestod av sex steg. Uppdatering av ramverken Processen inleddes med granskning och uppdate­ ring av metodologiska ramverk för att återspegla den senaste regulatoriska utvecklingen, inklusive uppdateringar av ESRS och relevant vägledning från Europeiska kommissionen samt Telias interna ERM­ramverk. Därmed säkerställdes att bedöm­ ningen är fortsatt anpassad till uppdaterade ramverk och standarder. De metodologiska upp­ dateringarna påverkade inte resultaten av DMA. Branschjämförelse En jämförelse gjordes för att analysera hur liknande organisationer går tillväga med sina DMA. Detta gav värdefulla insikter om branschens resultat och utgjorde ett bra underlag för Telias egen utvärdering. Bedömning av tidigare väsentliga frågor och IRO:er Telias interna intressenter och ämnesexperter (på koncern­ och marknadsnivå) gick igenom en tidigare framtagen långlista över frågor, såväl väsentliga som icke­väsentliga, och bedömde relevansen för dessa frågor i det aktuella sammanhanget. Arbetet innefattade utvärdering av tillhörande IRO:er för de olika lokala verksamheterna och geografiska områdena, med hjälp av tidigare använda metoder för bedömningsvägledning och poängsättning. Telia har bedömt sina inverkningar och beroenden (naturrelaterade, samhällsrelaterade och människorelaterade) för att identifiera om dessa ledde till eller förstärkte risker och möjligheter. Dessutom har varje IRO bedömts utifrån var i värdekedjan den förekommer. Ämnesrelaterade workshops och iterationer Efter de interna ämnesexperternas inledande omvärdering sammankallade Telia en rad rundabordsdiskussioner för att se över den övergripande logiken som tillämpats under hela processen och säkerställa konsekvens mellan samtliga utvärderade ämnen. Rundabordssamtalen genomfördes på ämnesbasis för att säkerställa att ämnesexperter från både koncern­ och marknadsnivå kunde bidra med sin expertis och kunskap. Under dessa sessioner granskades resultaten av bedömningen kritiskt. Detta ledde till att vissa specifika IRO:er utvärderades på nytt för att bekräfta väsentlighet och överensstämmelse med den etablerade metoden. Ämnesexperter från koncern­ och marknadsnivå deltog i kalibreringsrundor för att validera och förfina bedömningen. Syftet med diskussionerna var att säkerställa att varje fråga utvärderades på lämplig nivå och med rätt kontextuell förståelse. Sammanfattning av DMA-resultatet Resultaten av bedömningen sammanställdes till en utförlig sammanfattning. Där identifierades frågor som ansågs väsentliga ur både ett finansiellt och inverkansperspektiv, med tillämpning av tröskelvärdet hög eller mycket hög poäng på Telias ”heat map”. Denna sammanfattning har sedan legat till grund för Telias hållbarhetsrapportering. Uppdatering av ramverken Bransch- jämförelse Bedömning av tidigare väsentliga frågor och IRO:er Ämnesrelaterade workshops och iterationer Sammanfattning av DMA- resultatet Validering av DMA-resultatet Identifi era Bedöm a Bevaka Prioritera 75Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 76 ===== Validering av DMA-resultatet Telia gav relevanta interna intressenter inklusive GEM i uppdrag att validera resultaten av bedömningen. Detta steg säkerställde att slutsatserna återspeglade förväntningarna hos Telias intressenter. DMA­resultatet godkändes i sin helhet av styrelsen. (IRO­1­53a) Riskhantering Telias tredjeparts riskvärdering och ERM­process samverkar för att bedöma risker för människor och miljö genom förfaranden för tillbörlig aktsamhet. Resultaten av DMA är i enighet med ERM och ingår i ERM­processen. IRO:er för mänskliga rättigheter är baserade på resultaten av inverkansanalyser avseende mänskliga rättigheter. Tröskelvärden Telia tillämpar tröskelvärden för väsentlighet på sina IRO:er baserat på en totalpoäng på ”heat map” som klassificerats som hög eller mycket hög. Detta tillvägagångssätt används för de flesta IRO:er. När inverkningar identifieras som har en allvarlig effekt på mänskliga rättigheter men låg sannolikhet, vilket resulterar i en låg eller medelhög poäng på ”heat map”, tillämpas dock enbart allvarlighetsgraden för att fastställa väsentligheten. (IRO­1­53b) Icke-väsentliga frågor Baserat på den metodik som beskrivs i detta avsnitt har Telia identifierat och bedömt faktiska och potentiella IRO:er för Miljöföroreningar (E2), Vatten och marina resurser (E3) samt Biologisk mångfald och ekosystem (E4). Inga väsentliga IRO:er identifierades, och dessa ämnen är därför undantagna från hållbarhetsrapporten. Denna slutsats baseras på en analys av potentiella inverkningar, operativ verksamhet och geografisk närvaro, där nuvarande verksamhet inte medför några betydande risker eller möjligheter inom dessa områden. Omfattning IRO:er har bedömts med beaktande av Telias huvudsakliga verksamhet i Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland. Bedömningen har gjorts med beaktande av gällande lagstiftning i regionen samt aktuella affärsförbindelser. Intressentsamverkan Inget samråd med externa intressenter genomfördes. Istället fungerade de interna experterna – med hänsyn till deras kontinuerliga samverkan med externa intressenter – som ombud för intressenterna enligt beskrivningen i avsnitt SBM­2. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport Varje IRO bedömdes för att avgöra om den skulle betraktas som väsentlig och om den tillhörande frågan därmed också skulle betraktas som väsentlig. Steg Inverkansväsentlighet Finansiell väsentlighet Identifiera Interna experter identifierar faktiska och potentiella inverkningar i hela värdekedjan, med ledning av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Interna experter identifierar risker och möjligheter med hjälp av ERM­ramverket och det årliga riskhjulet. Bedöma Inverkningarna bedöms utifrån sannolikhet och allvarlighetsgrad, med hänsyn till skala, omfattning och återställbarhet. Risker och möjligheter bedöms med hjälp av ERM­ramverket utifrån operativa, strategiska, anseendemässiga, medarbetar­ och kundrelaterade samt regulatoriska aspekter. Prioritera Den totala väsentligheten fastställs genom att kombinera den högsta poängen för de tre inverkanskategorierna med sannolikheten. För varje inverkning som fick en hög eller mycket hög poäng betraktades motsvarande fråga som väsentlig. Den totala väsentligheten fastställs genom att kombinera den högsta poängen för de sex inverkanskategorierna med sannolikheten. För varje inverkning som fick en hög eller mycket hög poäng betraktades motsvarande fråga som väsentlig. Övervaka Inverkningarna ses över och omprövas årligen för att säkerställa att de är fortsatt relevanta och korrekta. Risker och möjligheter granskas årligen för att hålla poängsättningen och prioriteringen aktuell. (IRO­1­53c) (IRO­1­53d) (IRO­1­53e) (IRO­1­53f) (IRO­1­53g) (IRO­2­59) 76Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 77 ===== Miljö Telia har åtagit sig att minska sin miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar framtid. Bolagets insatser är inriktade på att hantera klimatförändringar, främja energieffektivitet och stärka den cirkulära ekonomin. Bland Telias viktigaste initiativ kan nämnas att minska utsläppen av växthusgaser i hela värdekedjan, öka användningen av förnybar energi samt främja återanvändning och återvinning av material. Bolagets miljöåtgärder ligger i linje med regulatoriska och internationella standarder, inklusive EU:s taxonomi, i syfte att säkerställa mätbara, transparenta och effektiva resultat. 63% av växthusgasutsläppen i leveranskedjan täcks av vetenskapsbaserade mål 74% i total minskning av växthusgasutsläpp från egen verksamhet sedan 2018 A-betyg i CDP:s klimatbedömning 95% av avfallet återanvänds eller återvinns (exklusive trästolpar behandlade med bekämpningsmedel) Läs mer: E1 Klimatförändringar E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Taxonomirapportering 100% förnybar el i den egna verksamheten sedan 2020 77Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 78 ===== E1 Klimatförändringar Tillvägagångssätt Telia eftersträvar nettonollutsläpp av växthusgaser över hela värdekedjan senast 2040. Detta innebär att minska växthusgasutsläppen med 90% jämfört med basåret 2018 och neutralisera återstoden. Som ett medelsiktligt mål har Telia åtagit sig att minst halvera sina utsläpp av växthusgaser till 2030, jämfört med basåret 2018. Dessutom har Telia åtagit sig att möjliggöra en nettonoll­ekonomi genom sina digitala lösningar, för att stödja ett mer motståndskraftigt och mindre koldioxidintensivt samhälle. Under 2025 räknade Telia om sina utsläpp i värdekedjan under basåret 2018 till följd av avyttringar som förändrade gränserna för Telias verksamhet. Denna omräkning påverkade samtliga utsläpp inom scope 1–3 samt tidigare rapporterad utveckling mot basåret. Jämfört med det omräknade basåret har Telia minskat växthusgasutsläppen från den egna verksamheten med 74% sedan 2018 (scope 1 och 2). Telia använder endast förnybar el i den egna verksamheten. Detta inkluderar nätverk, tekniska anläggningar och datacenter. Telia kommer att fortsätta att ersätta återstående fossila energikällor och strävar efter att minska de återstående växthusgasutsläppen från den egna verksamheten med minst 90% till 2030. Den största delen av Telias växthusgasutsläpp genereras i bolagets leveranskedja – uppskattningsvis 93%. För att minska utsläppen inom scope 3 har Telia ett nära samarbete med sina leverantörer och eftersträvar att frikoppla intäktstillväxten från utsläppen. Jämfört med basåret 2018 har Telia minskat de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 3 med 35%. Telias strategi speglar såväl bolagets ansvar för sitt eget klimatavtryck som de affärsmöjligheter som ligger i att hjälpa kunderna att minska sina utsläpp. Klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarna, klimat­ och energinytta samt energianvändning är väsentliga delområden som behandlas. Genom medlemskapet i Exponential Roadmap Initiative, där Telia är en av grundarna, samarbetar Telia med globala företag som Ericsson, IKEA, BT Group och Unilever genom partnerskapet 1.5°C Supply Chain Leaders för att främja klimatåtgärder i globala leveranskedjor. Telia deltar också aktivt i GSMA:s arbetsgrupper för klimat och cirkularitet och bidrar till att utveckla branschriktlinjer och harmonisera ambitioner. Under 2025 tilldelades Telia A­betyg av CDP, som ett erkännande av bolagets ledarskap inom transparens och klimatförändringsåtgärder. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Utsläpp av växthusgaser från värdekedjan, i synnerhet från leveranskedjan Risk1 för att inte uppfylla intressenternas förväntningar på koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster Beroende: Naturrelaterat – Risk1 för att inte ha en tillräckligt motståndskraftig energistrategi Beroende: Naturrelaterat – 9 – Risk2 för nätverksstörningar på grund av extrema väderhändelser Beroende: Naturrelaterat – 6,7,8 – Möjlighet att skala IKT­lösningar som minskar koldioxidutsläpp för kunder och samhälle Beroende: Naturrelaterat, människorelaterat – 12 13,14 Negativa inverkningar Positiva inverkningar Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms 1) Omställningsrisk 2) Fysisk risk * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 78Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 79 ===== E1 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategi och affärsmodell Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, tillsammans med hållbar användning av resurser som energi, är Telias viktigaste områden för miljöpåverkan. Miljöfrågor uppmärksammas som ett viktigt riskområde i bolagets Enterprise Risk Management (ERM)­ ramverk. (E1­SBM­3­19a) Som operatör av mobil­ och fasta nät äger Telia omfattande tillgångar och infrastruktur fördelat över de marknader där bolaget bedriver verksamhet. Denna geografiska spridning innebär att Telias verksamhet utsätts för både fysiska och omställningsrisker i hela Norden och Baltikum. Under 2025 uppdaterade Telia sin koncerngemensamma klimatriskbedömning för att hantera begränsnings­ och anpassningsaspekter. Bedömningen omfattade fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker och ­möjligheter, baserat på olika klimatscenarier. Exponeringen för fysiska klimatrisker förväntas inte leda till betydande kostnader eller nedskrivningar av tillgångar, då endast begränsade effekter bedöms i de scenarier som analyserats. Mer information om bedömningsprocessen finns i avsnittet ESRS 2 IRO­1. (E1­SBM­3­19b) Resiliens Telias arbete med att testa och stärka motstånds­ kraften i hela verksamheten har haft påverkan på åtgärder inom inköp och hantering av affärskontinuitet för att mildra konsekvenserna av värmeböljor och andra extrema miljöhändelser. De insikter som erhållits från trend­ och riskanalyser har påverkat Telias strategi. Exempel är att öka antalet cirkulära erbjudanden samt åtgärder i leveranskedjan för att öka bolagets miljöresiliens. (E1­SBM­3­19c) Telias affärsmodell anses vara motståndskraftig mot klimatförändringar, och inga större justeringar på kort till medellång sikt förväntas. Eftersom majoriteten av växthusgasutsläppen omfattas av scope 3 är Telias anpassningsförmåga i hög grad beroende av bolagets partners och leverantörer. Strategiska förändringar rörande exempelvis tillgångar, tjänster och finansiering, samt utbildning av personalen, kräver tid och är vanligtvis långsiktiga. (E1­SBM­3­AR8b) E1 ESRS 2 IRO-1 Identifiering och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende klimatförändringar I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) ingick kartläggning och utvärdering av inverkningar och risker med hjälp av bolagets växthusgasredovisning (nuvarande och prognostiserad), med hänsyn till såväl inverkningar som finansiell väsentlighet. (E1­IRO­20a) Under 2025 uppdaterade Telia sin bedömning av fysiska klimatrisker på alla marknader, baserat på data från Sveriges meteorologiska och hydro­ logiska institut (SMHI) och IPCC:s femte utvärde­ ringsrapport. (E1­IRO­1­20b) Klimatriskscenarier Klimatmodelleringen omfattade tre scenarier (RCP2.6, RCP4.5, RCP8.5) och referensperioder (2011–2040, 2041–2070, 2071–2100) och analyserade framtida växthusgaskoncentrationer och effekter på temperatur, värmeböljor, vindhastighet och nederbörd. Tre utvecklingskurvor valdes ut för att säkerställa att dessa tillsammans ger en tillräckligt brett underlag för en tillförlitlig klimatriskbedömning. Analysen visade skillnader mellan olika scenarier och perioder, vilket ledde till följande huvudsakliga slutsatser, som kan förväntas inträffa på kort sikt: • Värmeböljor: Stigande temperaturer i den nordiska och baltiska regionen kommer att orsaka mer frekventa, längre och mer intensiva värmeböljor sommartid, särskilt i de nordliga delarna och inlandsområdena. Ökningarna förväntas blir större på längre sikt • Stormar: Den årliga maximala vindhastigheten är mer osäker, på grund av de många variabler som påverkar stormar • Kraftig nederbörd: Förändringarna i nederbörd förväntas bli små på kort sikt, men riskan ökar på längre sikt. Interna och externa experter deltog i analysarbetet, där man granskade information från flera källor och bedömde potentiella politiska, juridiska, tekniska, marknadsrelaterade och anseendemässiga förändringar för alla scenarier som beaktades. Risker och möjligheter identifierades inom samtliga tidshorisonter, med särskilt fokus på medellång sikt. (E1­IRO­1­20c) (E1­IRO­1­AR12a) Analysen kompletterades ytterligare med platsspecifika utvärderingar av datacentren för att bättre förstå riskerna och stödja pågående kontinuitetsåtgärder. De viktigaste konsekvenserna av klimatförändringarna för Telias verksamhet är potentiella störningar som strömavbrott och avbrott i uppkoppling. Telia hanterar dessa genom sin process för hantering av affärskontinuitet. Tidigare erfarenheter av extremväder har lett till förebyggande åtgärder på alla marknader. Extrema väderhändelser som värme böljor, stormar och kraftig nederbörd kan öka kostnader och skador på tillgångar. Dessa risker övervakas och hanteras kontinuerligt via process för hantering av affärskontinuitet, med förebyggande åtgärder som baseras på erfarenheter. (E1­IRO­1­20b) (E1­IRO­1­ AR11a) (E1­IRO­1­AR11c) (E1­IRO­1­AR11d) Telia övervakar kortsiktiga risker (inom ett år) för att följa upp riskreducerande insatser och snabbt anpassa sig. Riskerna på medellång sikt (ett till fem år) anpassas till den finansiella planeringen, vilket säkerställer att tillhörande risker och kostnader beaktas. Långsiktiga risker (över fem år) granskas tillsammans med interna intressenter för att justera bolagets strategi efter behov. (E1­IRO­1­AR11b) 79Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 80 ===== Fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker För fysiska klimatrisker har en tidsperiod fram till 2040 tillämpats. För övriga delar i resiliensanalysen har en tidsperiod fram till 2030 använts. För omställningsriskerna har samma tidshorisonter tillämpats. Dessa tidshorisonter är anpassade till bolagets ERM­ramverk och SBTi­kriterier samt återspeglas i målåren för Telias klimatmål. (E1­SBM­3­AR7­(b)) Telias process för att identifiera, bedöma och hantera fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker Fysiska klimatrisker Klimatrelaterade omställningsrisker Steg i värdekedjan Direkt verksamhet och sluthantering av produkter. Bedömningen är kvalitativ och årlig Direkt verksamhet och sluthantering av produkter. Bedömningen är kvalitativ och årlig Klimatscenarier RCP2.6, RCP4.5, RCP8.5 NZE 2050, STEPS Tidshorisonter Kort, medellång och lång sikt Kort, medellång och lång sikt Risktyper – Köldperioder/frost – Torka – Översvämning – Kraftig nederbörd – Värmestress – Värmebölja – Jordskred och laviner – Stigande havsnivåer och inträngning av saltvatten – Markerosion – Stormar – Subsidering – Vattenstress – Skogsbrand. – Ändringar i internationell och nationell lagstiftning – Förändrade kundbeteenden – Ökad oro hos partners och intressenter – Omställning till utsläppssnål teknik – Tillgång till och ökade kostnader för råmaterial – Tillgång till nya finansieringsalternativ och hållbarhetskopplade lån – Exponering för sanktioner, rättstvister och bristande efterlevnad – Utveckling av nya produkter eller tjänster – Förändringar i varumärkesvärdet. Intressenter Egen verksamhet Kunder, investerare, leverantörer och lagstiftare. Alla tidshorisonter har analyserats som en del av ett större projekt, men de prioriterade omställningsriskerna som listas till höger har alla en påverkan på medellång sikt. Område Beskrivning av risk Policy och lagstiftning Ändringar i regelverk som CSRD och CSDDD. Säkerhetskrav kan leda till ökande behov av lokal infrastruktur. Dessutom kommer ny teknik att behövas för att exempelvis bidra till ökad energieffektivitet och högre återvinningsgrad för hårdvara Marknad Förändrade kund­ och investerarbeteenden. Investerarna visar intresse för gröna obligationer och hållbarhetskopplade lån, samtidigt som Telia får mer detaljerade förfrågningar från leverantörer av ESG­betyg, analytiker och långivare. Strategiska B2B­kunder förväntar sig växthusgasutsläppsdata från inköpta produkter och tjänster från Telia och stöd i sitt eget arbete att minska utsläppen Anseende Ökad oro hos partners och intressenter. Förmågan att ha låga koldioxidutsläpp och en energieffektiv och cirkulär verksamhet förväntas i framtiden vara avgörande för anseendet för såväl enskilda företag som hela branscher De identifierade omställningshändelserna som främst kommer att påverka Telia är inom: • Förväntningar på Telias produkter och tjänster • Förväntningar på datacenter och nätverk • Förväntningar på bolagets övergripande resiliens. Underlag för att bedöma framtida intressent­ förväntningar hämtades från IIEA:s Global Energy and Climate Model som tillhandahåller data om makroekonomisk utveckling, beräknade föränd­ ringar i energianvändning samt förväntad teknik­ utbyggnad. (E1­IRO­1­AR12a) Telias ERM ”heat map” används för att bedöma sannolikheten och den finansiella risknivån baserat på antaganden om finansiell, strategisk och regulatorisk påverkan, samt inverkan på kundupplevelse och anseende. (E1­IRO­1­AR12b) Dessutom tillämpades en scenarioanalys för att identifiera potentiella omställningshändelser och bedöma exponeringen inom samtliga verksamheter på alla marknader. (E1­IRO­1­AR12c) Omställningshändelser i intressenternas förväntningar kommer att relatera till: • Telias produkter och tjänster: Dessa förväntas vara koldioxidsnåla, cirkulära, energieffektiva och levereras med korrekt miljöinformation • Telias datacenter och nätverk: Företaget förväntas dela data om energieffektivitet och växthusgasprestanda transparent, visa att bolaget kan säkerställa tillgång till förnybar energi och uppvisa rättvis energianvändning • Telias övergripande resiliens: Telia förväntas ha en trovärdig och etablerad omställningsplan, som beskriver en robust planering för att säkra bolagets resiliens. Telia bedömer att dessa omställningstrender kommer att intensifieras under de kommande åren. Detta medför att Telia prioriterar väsentliga risker och möjligheter. Osäkerhetsfaktorerna handlar främst om förändringstakten, som kan påverkas av ekonomiska nedgångar, sociala spänningar, ambitionsnivån på statliga policy, samt frekvensen och intensiteten av extremväder. Begränsningarna i analysen följer gränserna för IPCC:s och SMHI:s prognoser. Den fysiska riskbedömningen är begränsad till tillgången till regionala datauppsättningar, vilka inte nödvändigtvis beaktar alla platsspecifika inverkningar. 80Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 81 ===== Bedömningen av omställningsrelaterade klimatrisker begränsas av osäkerheter i framtida policyutveckling, utnyttjande graden för ny teknik samt marknadsrespons. Telias klimatriskbedömning och klimatrelaterade arbete har inte indikerat exponering för risken att affärsverksamheter eller tillgångar kan förlora ekonomiskt värde på grund av inverkningar som härrör från regulatoriska, tekniska eller marknads­ mässiga förändringar till följd av omställningen till en klimatneutral ekonomi. (E1­IRO­1­21) För närvarande har Telia inte införlivat specifika klimatrelaterade antaganden i sina finansiella rapporter. Potentiella finansiella effekter av och mildrande åtgärder mot fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker har granskats, men analysen har inte gett tillförlitliga kvantitativa uppskattningar. Bolagets förhållningssätt till klimatscenarioanalys är fortfarande en integrerad del av den övergripande riskhanteringen och den strategiska planeringsprocessen. Telia använder etablerade klimatscenarier i linje med Parisavtalets 1,5°C­ambition för att vägleda sin omställningsstrategi och bedöma klimatre­ laterade risker och möjligheter. Dessa scenarier gör det lättare att förutse hur klimatförändringar kan påverka bolagets verksamhet och värdekedja och kan därigenom vägleda strategiska beslut. Många av Telias klimatsatsningar – däribland investeringar i förnybar el, anläggningsutveckling, energieffektivitet och koldioxidsnåla fordon (scope 1 och 2) – finns redan integrerade i affärsplanerna. (E1­IRO­1­AR15) E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Telia förbinder sig till Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Telia ser klimatåtgärder som nyckeln till framtida framgång. Bolaget delger investerare och andra intressenter sina planer för att minska utsläppen, anpassa sig till klimatförändringarna och förbli motståndskraftig. Telias klimatomställningsplan (Climate Transition Plan, CTP) är anpassad till Transition Plan Taskforce (TPT)­ramverket och kompletteras av GSMA:s vägledning. (E1­1­14) Under 2025 deltog Telia i GSMA:s arbete med att utveckla en ny branschvägledning för omställningsplanering. Telias marknadsspecifika planer för minskning av växthusgasutsläppen ingår i bolagets strategiuppdatering. Arbetet med att integrera CTP i Telias finansiella planering är pågående. CTP har godkänts av styrelsen och finns tillgänglig på Telias webbplats. (E1­1­14) (E1­1­16i) Genom CTP har bolaget identifierat sina omställ­ ningsrisker, fastställt mål och definierat relevanta KPI:er. Implementeringen pågår, med kontinuerlig utveckling och förfining av detta arbete. (E1­1­16j) Telias hållbarhetsagenda och ambitioner på området är integrerade i bolagets affärsstrategi. Bolaget justerar periodiskt sin strategi och affärsmodell för att säkerställa kompatibilitet med omställningen till en framtid med nettonollutsläpp. Telias förmåga att skapa värde för alla intressenter bygger på bolagets position som en finansiellt, socialt och miljömässigt robust företag. Trender och risker relaterade till policymässiga eller rättsliga frågor, marknader, anseende och teknik utvärderas regelbundet för att säkerställa att omställningen maximerar Telias positiva påverkan på människor och miljö. (E1­1­16h) Telias koncernledning ansvarar som grupp för miljöagendan och respektive medlem ansvarar för utvärdering och styrning av klimatrelaterade frågor, inklusive strategiska affärsbeslut, mål formulering och genomförande. Utöver detta hanterar en styrkommitté för hållbarhet det löpande strategiska arbetet, hittar lösningar när det gäller hållbarhetsmässiga hinder, risker och möjligheter samt engagerar koncernledningen vid behov. Minska växthusgasutsläppen Bolagets nettonollmål ligger i linje med Paris avtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Målet har verifierats av Science­Based Targets (SBTi)­initiativet. (E1­1­16a) Som en del av sitt fokus på absoluta utsläppsminskningar började bolaget fastställa årliga minskningsmål för växthusgasutsläpp 2024, med minskning av växthusgaser i procent som KPI för de kommande åren, och med operativt ansvar på varje marknad. Telias minskningsplan är beroende av flera väsentliga antaganden: • Fortsatta inköp av förnybar el och ökad andel förnybar energi • Leverantörer som minskar sina växthusgasutsläpp i linje med vetenskapen, med direkt inverkan på produkter som Telia köper in • Hantera gapet mellan satta mål och förväntade utsläppsminskningar från specifika nyckelleverantörer. Det är också viktigt att notera att förbättringar av kvaliteten på inmatning av data, utsläppsfaktorer och/eller beräkningsmetoder kommer att påverka minskningsplanen. Under 2025 räknade Telia om sitt basår för utsläpp (2018) i enlighet med SBTi:s vägledning, för att säkerställa jämförbarhet och effektiv uppföljning av framsteg. Omkring 83% av Telias växthusgasutsläpp kommer från leveranskedjan scope 3 kategori 1 och 2, där de 50 största leverantörerna står för 65% av utsläppen. Telia har fördjupat sitt leverantörsengagemang vad gäller klimatfrågor genom att skräddarsy sitt tillvägagångssätt utifrån leverantörskategorier med fokus på de 50 största leverantörerna. Under 2025 har Telia utökat klimatkraven i sin uppförandekod för leverantörer. Leverantörer uppmutras att, på begäran, tillhandhålla egna klimatomställningsplaner samt öka användningen av förnybar energi. Den uppdaterade uppförandekoden förväntas träda i kraft i början av 2026. Aktiviteter för minskade utsläpp I egenskap av teknikpionjär som har digitaliserat samhällen i över 170 år har Telia utmärkta förutsättningar för att hjälpa till att driva utfasning av fossila bränslen över hela värdekedjan och i samhället i stort. Bolagets aktiviteter för denna utfasning, och motsvarande huvudsakliga åtgärder under 2025 och därefter, visas i diagrammet på föregående sida. (E1­1­16b) 81Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 82 ===== 925 935** Uppnått till 2025: -74% scope 1+2 -35% scope 3 Målet för 2030 -90% scope 1+2 -50% scope 3 Mål 2040: Nettonoll (SBTi-anpassat) -11 292 -327 259 -2 400 -4 653 -30 683-91 859 587 384 450 615*** 92 592 -7 174 1 2 3 4 5 6 7 8 2018* 20402025 2030 -358 023 0 Minskning Totalt Telias plan och aktiviteter för utsläppsminskning 2026–2030 Totala utsläpp (scope 1, 2 och 3) (tCO2e) *Basår **varav 97% är scope 3 ***varav >99% är scope 3 1 Förnybar el i egen verksamhet Telia har använt 100% förnybar el sedan 2020 och planerar att fort­ sätta göra det, främst genom köp av ursprungsgarantier. 2 Andra minskningar (scope 3) Skillnaden i utsläpp mellan 2018 och 2025 har främst åstadkommits genom två faktorer: i.) de branschgenomsnittliga utsläppsfaktorerna har minskat över tid på grund av inflation och utfasning av fossila bränslen inom olika sektorer; ii.) ökad tillämpning av leverantörsspecifika utsläppsfaktorer som ger en mer precis återspegling av leverantörernas egna minskningsinsatser. 3 Egen verksamhet (scope 1 och 2) För scope 1 kommer Telia att öka andelen biodiesel som används som drivmedel och slutföra omställningen av fordonsflottan till eldrivna fordon. För scope 2 kommer Telia att fortsätta köpa in 100% förnybar el, förbättra energieffektiviteten och öka andelen förnybar fjärrvärme. 4 Cirkularitetsåtgärder (scope 3) Telia strävar efter att förlänga livslängden på hårdvara, inklusive mobiltelefoner och kundplacerad utrustning genom att utöka sitt utbud av renoverade produkter, och stärka både återtag och cirkulära affärsmodeller. Planen är att öka andelen renoverade enheter i Telias försäljningsmix. Det förväntas även leda till en minskad försäljningsvolym av nya mobiltelefoner och surfplattor. 5 Logistik (scope 3) Telias viktigaste logistikpartners strävar efter att ställa om till koldioxidsnåla transporter till 2030. 6 Förväntade minskningar av leverantörer (scope 3) Telias uppförandekod för leverantörer kräver att leverantörerna ska fastställa verifierade vetenskapsbaserade mål för att minska utsläppen av växthusgaser. I detta målscenario antas att Telias 50 största leverantörer minskar sina växthusgasutsläpp med 50% till 2030 jämfört med sina respektive basår (vanligen 2018–2020). Det förutsätts också att minskningarna direkt kommer att påverka de produkter som Telia köper från dessa leverantörer. 7 Utvecklings- och innovationsgap Telia strävar efter transparens och är medveten om att det krävs ett omfattande arbete för att nå 2030­målet för minskning av växthusgasutsläppen i leveranskedjan, ett område där Telia saknar full kontroll. En plan för hur detta gap ska hanteras är under utveckling, med fokus på att stärka samarbetet med viktiga leverantörer och identifiera aktiviteter för utfasning av fossila bränslen i produktutveckling, i syfte att uppnå de minskningar som krävs. 8 Ytterligare nödvändiga minskningar (scope 3) Under perioden 2031–2040 kommer Telia att fortsätta arbetet med att driva på utsläppsminskning bland leverantörerna och genom sina egna inköps­ mönster. Åtgärderna kommer fastställs i detalj efterhand som detta arbete fortskrider. 9 Koldioxidborttagning till 2040 Telias prioritet är absoluta utsläppsminskningar. I linje med SBTi Corporate Net­Zero Standard kommer bolaget att göra anspråk på att ha nått nettonoll ­utsläpp först när man har uppnått en utsläppsminskning på minst 90% från basåret 2018. De återstående utsläppen, upp till 10%, kommer att neutraliseras genom högkvalitativ koldioxidkompensation i enlighet med denna standard. Förnybar el i egen verksamhet Egen verksamhet (scope 1 och 2) Förväntade minskningar av leverantörer (scope 3) Ytterligare nödvändiga minskningar (scope 3) Koldioxid ­ borttagning till 2 040 Andra minskningar (scope 3) Utvecklings­ och innovationsgap Logistik (scope 3) Cirkularitetsåtgärder (scope 3) Nettonollutsläpp 9 82Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 83 ===== Under 2025, som en del av uppdateringen av koncernens miljöpolicy, formaliserade Telia sitt åtagande att använda 100% förnybar energi, att inte investera i utvidgning av fossila bränslen och inte finansiera klimatförnekande aktiviteter eller lobbying mot klimatreglering. Information om Telias policy rörande klimatförändringar finns i Telias policytabell. E1-3 Åtgärder och resurser för klimatförändringar Åtgärder och resurser Se E1­1 för information om Telias klimatförändrings ­ begränsnings åtgärder och E1 ESRS 2 IRO­1 angå­ ende klimatanpassningsåtgärder, nyckelåtgärder och relaterade tidshorisonter. (E1­3­29a) (E1­3 MDR­A) Telias uppnådda och förväntade minskningar av växthusgasutsläpp beskrivs i grafen på före gående sida. (E1­3­29b) De finansiella effekterna av klimat­ intiativ finns integrerade i Telias verksamhetsplaner och omfattar främst åtgärder som investeringar i förnybar energi, uppgraderingar av anläggningar, energieffektivitet och elfordon (scope 1 och 2). Huvudfokus i omställningsplanen ligger på Telias värdekedja och specifikt leverantörerna (scope 3). Telia samverkar med och stöder sina leverantö­ rer i att fastställa mål för utsläppsminskning och genomföra omställnings åtgärder. Telias uppfattning är att bolaget inte behöver och inte bör finansiera sådana åtgärder. Därför ser bolaget för närvarande ett begränsat behov av ytterligare finansiering för att implementera omställningsplanen. Telia avsätter 1 033.3 MSEK i driftsutgifter (OPEX) och 996.3 MSEK i kapitalutgifter (CAPEX) till initiativ för begränsning av klimatförändringar och cirkulär ekonomi, vilket beskrivs i avsnitt Taxonomirapportering. Andra aktiviteter inkluderar 4.9 MSEK i inköp av förnybar el och 11 858 MSEK i finansiering genom gröna obligationer; se Räkenskap not K21. Dessa investeringar stöder Telias omställning till en koldioxidsnål affärsmodell och återspeglar bolagets åtagande att vara transparent genom regelbunden redovisning av avsatta medel samt klimatpåverkan. (E1­1­16c) (SBM­3­48d) Om initiativen som beskrivs i klimatomställnings­ planen skulle kräva ytterligare resurser eller investeringar kommer dessa att införlivas i den finansiella planeringen. Eventuell väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna kommer vid behov att identifieras och offentliggöras i linje med Telias nuvarande hantering av finansiell rapportering och standarder för detta. (E1­AR21) (E1­3­29c) (E1­3­MDR­A) (SBM­3­48e) Miljöutbildning Under 2025 uppdaterade Telia sin obligatoriska miljöutbildning för att fördjupa medarbetarnas förståelse för Telias klimatåtaganden och miljömål. Utbildningen är riktad till samtliga anställda och konsulter och ger grundläggande kunskaper om att hantera klimatförändringar, främja energieffektivitet och bidra till en cirkulär ekonomi i hela Telias verksamhet och dess partnerskap. Vid årets slut var andelen medarbetare som slutförde utbildningar 99%. I avsnitt S1­13 finns information om principer för redovisning av utbildning. EU:s taxonomi och referensvärden anpassade till Parisavtalet I enlighet med EU:s taxonomiförordning offentliggör Telia sina taxonomi anpassade kapitalutgifter, som för närvarande representerar 0% av bolagets totala investeringar. Telia redovisar en begränsad andel av taxonomi­ omfattad och ­förenlig verksamhet, eftersom telekommunikations nätverk för närvarande inte ingår i taxonomin. Telekommunikations­ branschen har lyft fram denna brist till Europeiska kommissionen och förespråkar att sådana nätverk ska omfattas av framtida taxonomi delegerade akter med specifika, ändamålsenliga förenlighets­ kriterier. På kort sikt har Telia inga planer på att ytterligare anpassa sig till de definierade ekonomiska verksamheterna. (E1­1­16e) Telia är inte exkluderat från EU:s referensvärden anpassade till Parisavtalet enligt de exklusionskriterier som anges i artiklarna 12,1 och 12,2 (förordningen om referensvärden för klimatomställning). (E1­1­16g) Inlåsta utsläpp Telia har inte genomfört någon detaljerad studie av sina inlåsta växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp är främst relaterade till scope 3. (E1­IRO­1­AR12d) Nätverks­ och IT­utrustning, samt kundhårdvara, är grundläggande för Telias verksamhet och har en livslängd på flera år. För större delen av denna utrustning har bolaget flexibilitet att ändra kommersiella arrangemang. För operativa ändamål är vissa investeringar dock fleråriga åtaganden vilket innebär att en viss mängd utsläpp låses in. Trots detta strävar Telia efter förbättringar inom detta område. För att minska inlåsta utsläpp av växthusgaser arbetar Telia med sina partners och leverantörer för att minska utsläppen under hela livscykeln för bolagets tillgångar och produkter. (E1­1­16d) Återkopplingsmekanism Telia samverkar regelbundet med investerare och aktieägare för att diskutera sina hållbarhets­ och klimatmål och välkomnar återkoppling genom möten och e­post. Klimatomställningsplanen är offentligt tillgänglig och intressenter kan kontakta Telias investor relations­team vid frågor. Telia rapporterar årligen om sina framsteg och uppdaterar planen efter behov. E1-2 Policyer relaterad till klimatförändringar Telia­koncernens miljöpolicy vägleder klimat ­ arbetet genom att behandla miljömål, inverkningar, risker och möjligheter inom hela värdekedjan, samtidigt som den beskriver hur Telia uppfyller lagstadgade krav och intressenternas krav och förväntningar inom detta område. Policyn omfattar begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i Telias egen verksamhet och i värdekedjan, förnybar energi och energieffektivitet. (E1­2­25a) (E1­2­25b) (E1­2­25c) Telia har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser, säkerställa kontinuitet i verksam­ heten trots extrema väderhändelser, hantera såväl fysiska som omställningsrelaterade klimatrisker och agera enligt sin ambition att förbättra energieffektiviteten. (E1­2­24) (E1­2­25) 83Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 84 ===== E1-4 Mål för klimatförändringar Uppföljning av effektivitet Telia följer kontinuerligt upp framstegen mot sina uppsatta mål. Vidare tillämpar bolaget kontinuerligt senaste tillgängliga information och metodik för att säkerställa att beräkningarna är tillförlitliga och aktuella. Telias marknader och koncernfunktioner har tagit fram enskilda planer för att minska sina utsläpp av växthusgaser, som en integrerad del av deras strategiska planering. Under 2025 infogade marknaderna hållbarhetsplaner i sina respektive strategiprocesser, i linje med bolagets övergripande 2028­strategi. Marknaderna och koncernfunktionerna har arbetat tillsammans för att identifiera minskningsåtgär­ der och koppla dessa till den strategiska och finansiella planeringen. (E1­4­32) Nyckelmål följs upp kvartalsvis i verksamhetsgenomgångarna avseende hållbarhet. Dessa innefattar andelen leverantörsutsläpp (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) som omfattas av vetenskapsbaserade mål eller motsvarande. Vid årets slut hade detta mål inte uppnåtts, främst på grund av oförutsedda förändringar i leverantörsutgiftsmixen samt fall där vissa leverantörer inte slutförde åtagandeproces­ sen fram till fullt godkännande. Arbetet fortsätter för att säkerställa att fler leverantörer förbinder sig att minska sina utsläpp. Ett utsläppsminskningsmål för scope 3, kategori 1 och 2 samt andelen sålda renoverade telefoner (av samtliga sålda mobiltele­ foner inom privatkundssegmentet) följs också upp kvartalsvis. Dessutom har bolaget fastställt årliga utsläppsminskningsmål för perioden 2025–2030 som är i linje med utsläppsminskningsmålen för 2040. Detta överträffar den allmänna förvänt­ ningen i regelverken om att uppnå klimatneu­ tralitet senast 2050. För närvarande finns det inga sektorspecifika klimatomställningsvägar för telekommunikationsbranschen. Under 2025 stärkte Telia sin kapacitet inom hållbarhetsrapportering ytterligare genom att inrätta ett särskilt hållbarhetsrapporteringsteam. Initiativet syftar till att förbättra bolagets förmåga att övervaka och utvärdera effektiviteten i sina klimatinsatser. Utöver de klimatmål som beskrivs i tabellen över Telias hållbarhetsmål har bolaget som mål att förlänga livslängden på sålda enheter genom återtagning, vilket beskrivs i avsnitt E5 Resurs­ användning och cirkulär ekonomi. Detta mål är också relevant för Telias arbete med begränsning av och anpassning till klimatförändringarna. Omfattning av målen för växthusgasutsläpp Telias nettonollutsläppsmål omfattar utsläpp inom scope 1, scope 2 (marknadsbaserat) och scope 3. Koldioxidkrediter eller nyttopotential (utsläpp som undvikits) ingår inte i bolagets målformulering eller utsläppsrapportering. Telias köp av koldioxid­ krediter samt nyttoeffekter redovisas separat. (E1­4­34b) Telias basår är kalenderåret 2018. Detta är oförändrat (E1­AR25b), även om utsläppen i värdekedjan under 2018 omräknades under 2025 på grund av avyttringar som förändrade gränserna för Telias verksamhet. Större delen av Telias totala utsläpp i värdekedjan hör till scope 3, kategori 1 och 2 och härrör från leveranskedjan. De marknadsbaserade komponenterna i scope 1 och 2 utgör endast cirka 1% av de totala utsläppen i värdekedjan. Telias klimatmål omfattar alla tre stegen i värdekedjan: uppströms, i den egna verksamheten och nedströms. (E1­AR25a) Minskningsmål Telias mål för minskning av växthusgasutsläpp är föremål för vetenskapsbaserad validering och kompatibla med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Telia följer Greenhouse Gas Protocol­metoden, GSMA:s vägledning om scope 3­rapportering för telekomoperatörer och SBTi­ramverket. Telias mål för nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan 2040 och målen för utsläppsminskning till 2030 har verifierats av SBTi. Telia har analyserat potentiella framtida utvecklingar (t.ex. förändringar i försäljningsvolymer, förändringar i kundpreferenser och efterfrågan, regulatoriska faktorer och ny teknik) och hur detta kan påverka bolagets växthusgasutsläpp. Till exempel förutser Telia en minskning av försäljningsvolymerna för mobiltelefoner under perioden fram till 2030 och ett skifte i kundpreferenserna till koldioxidsnåla, cirkulära och energieffektiva produkter och tjänster med korrekt miljöinformation. Därför strävar Telia efter att fortsätta försäljningen av renoverade mobiltelefoner och ytterligare förlänga livslängden på sålda enheter genom återtagning. Regulatoriska faktorer kommer också att leda Telias leverantörer mot att minska sina koldiox­ idutsläpp. Telia utgår från att detta leder till att leverantörerna minskar sina utsläpp och tilläm­ par färdplaner för utfasning av fossila bränslen. Detta skulle påverka utbudet av produkter och tjänster som Telia kan förvänta sig att köpa från leverantörer under de kommande åren. (E1­4­34e) (E1­1­16a) Telia arbetar aktivt med att identifiera och utveckla aktiviteter för att uppnå målet att minska sina växthusgasutsläpp med 50% till 2030. För detta ändamål har bolaget tillämpat ett klimatscenario som är kompatibelt med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C vid sin bedömning av relevant miljö­, samhälls­, teknik­, marknads­ och policyrelaterad utveckling. (E1­AR30c) Mer information om förväntade aktiviteter för minskade utsläpp finns i avsnitt E1­1. (E1­4­34f) Klimat- och energinytta Utöver Telias egen verksamhet och verksamheten i dess värdekedja har flera studier, däribland rapporten från Exponential Roadmap, visat att uppkoppling och digitala lösningar har potential inom alla branscher när det gäller att öka resurseffektivitet och minska utsläpp av växthusgaser. Sedan 2020 följer Telia upp dessa nyttoeffekter (enablement effects) från sina produkter och tjänster som fjärrmötes tjänster samt IoT­lösningar (Internet of Things) för fastighets­, transport­ och energibolag. Utgångspunkten för att utveckla modellen har varit GSMA:s Enablement Effect Report. I dag fokuserar Telia på att beräkna nyttan av sina erbjudanden om fjärrmötestjänster och IoT­lösningar. Bolaget fångar inte upp bredare nyttoeffekter, till exempel sådana som har att göra med att arbeta hemifrån, e­handel, e­tjänster för uthyrning av boende med mera – som våra underliggande uppkopplings­ tjänster bidrar till. Eventuella reboundeffekter ingår inte i bolagets beräkningar. 84Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 85 ===== Att observera om resultaten: • Rapporteringen av nyttoeffekter är fortfa­ rande relativt ny, och metoder för detta är under utveckling samtidigt som forskningen om digitaliseringens inverkningar fortsätter. Beräkningarna av klimatnyttan i samband med koldioxidminskning är i de flesta fall baserade på både data från användning av Telias tjänster och antaganden från marknads rapporter och andra studier. • Det finns ännu ingen standardmetodik för beräkningar av nyttoeffekter. För sin rapporterings metodik samarbetar Telia med Carbon Trust, som har utsetts till expert­ organisation av EU­kommissionen. Telia följer metodutvecklingen noga och ser över och upp­ daterar sin modell vid behov. • Med tanke på det begränsade omfånget hos Telias modell och rådande marknadsförutsätt­ ningar (till exempel nationella utsläppsfaktorer för elenergi, baserade på en hög andel förny­ bara energikällor) är resultaten inte direkt jäm­ förbara med resultaten från liknande modeller som används av andra telekomoperatörer. Redovisningsprinciper: Nyttoeffekter Nyttoeffekten beräknas med hjälp av tredjeparts­ källor och data. Det generiska måttet (tCO2e eller MWh) av möjliggörandet för varje produkt eller tjänst per mätt enhet (ME) beräknas genom att multi plicera ME med en möjliggörande faktor. Denna beräkning görs på landsbasis med hjälp av nationell statistik, data och efterforskade siffror. För lösningar som leder till att man undviker resor har motsvarande besparingar i liter bränsle beräknats. Mer information om metodik, inklusive underliggande antaganden, finns tillgänglig på Telias webbplats. Klimat- och energinytta Klimat (tCO2e) Energi (MWh) 2025 2024 2025 2024 Smarta byggnader 248 331 243 631 1 129 240 1 134 117 Smarta elleveranser 22 561 26 262 860 767 849 439 Smarta transporter 9 177 9 203* 3 776 2 957* Distans­ möten 117 374 126 430 ­ ­ Totalt 397 443 405 527 1 993 783 1 986 513 *Justerad på grund av identifierad inkonsekvens i fallstudien om smarta transporter E1-5 Energianvändning och energimix Telia förbrukar ca 1,1 TWh energi årligen, varav den allra största delen – ca 95% – utgörs av el. Bolaget köper 100% av sin el från förnybara källor som verifierats genom ursprungsgarantier. Dessutom genererar Telia förnybar solel på sina mobila anläggningar, totalt 1,2 MWh under 2025. Följaktligen är andelen förnybar energi i Telias totala energianvändning 97%. Telias totala energianvändning har minskat något totalt sett, främst till följd av avveckling av äldre nätverkskomponenter. Utbyggnaden av 5G­teknik i de mobila nätverken driver på en ökning av energiförbrukningen. För att motverka denna ökning genomför bolaget energieffektivitetsåtgärder som syftar till att begränsa ökningen av elanvändningen till högst 4% till 2028. Telias strategi för att hantera energianvändning, utsläpp och kostnader omfattar flera aspekter, däribland: Energi (MWh) 2025 2024 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter ­ ­ Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 10 117 12 242 Bränsleförbrukning från naturgas 1 561 1 730 Bränsleförbrukning från andra icke­förnybara källor ­ ­ Förbrukning från kärntekniska produkter ­ ­ Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från icke­förnybara källor 16 677 23 701 Total icke-förnybar energianvändning 28 355 37 674 Andel icke-förnybara källor i den totala energianvändningen (%) 3% 3% Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas, avfall från icke­fossila bränslen, förnybar vätgas etc.) 442 83 Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från förnybara källor 1 032 191 1 056 645 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke­bränslebaserad energi 1 202 1 154 Total användning av förnybar energi 1 033 834 1 057 882 Andel förnybara källor i den totala energianvändningen (%) 97% 97% Total energianvändning (MWh) 1 062 189 1 095 555 (E1­5­37) (E1­5­37a) (E1­5­37c) (E1­5­37c i) (E1­5­37c ii) (E1­5­37c iii) (E1­5­AR34) (E1­5­38b) (E1­5­38c) (E1­5­38e) (E1­5­39) • Ökad energieffektivisering genom ny nätverks­ utrustning och energibesparande funktioner • Hantering av elanvändning genom avveckling av äldre nätverk och optimering av anläggningar, exempelvis genom att placera enheter utom­ hus när så är möjligt för att minska behovet av kylning • Beslut om att enbart använda förnybar el för att driva Telias egen verksamhet, samtidigt som bolaget söker alternativ till de fossilbaserade energikällor som återstår • Produkter och tjänster som möjliggör minskad energianvändning hos kund. 96% av växthusgasutsläppen inom scope 2 (mark­ nadsbaserade) är kopplade till avtals instrument. Telia använder inte avtalsinstrument för försäljning av energi. (E1­AR45d) Redovisningsprinciper: Energi Över 95% av Telias totala energianvändning utgörs av el. Telias nätverksrelaterade verksamhet, inklusive mobil­ och fasta nät och datacenter, står för över 97% av den totala elanvändningen. Elanvändningen baseras på bästa tillgängliga data per anläggning. I mer än 80% av fallen finns uppmätta eller utrust­ ningsspecifika elmätningar tillgängliga och faktisk elanvändning har tillämpats vid beräkningarna i dessa fall. För övriga anläggningar där el ingår i en gemen­ sam faktura (t.ex. hyrda eller delade anläggningar) och ingen direkt mätning finns tillgänglig beräknas elanvändningen genom att anläggningens yta kombi­ neras med verkliga mätningar från andra jämförbara anläggningar där energi data finns. Dessa uppskatt­ ningar används särskilt för samlokaliseringsplatser där Telia inte äger näten. Energi som säljs till kunder ingår inte i denna rapport. 85Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 86 ===== % förändring från föregående år % förändring från basår tCO2e- förändring från basår Mål Utsläpp av växthusgaser – tCO2e Basår 2018 2024 2025 2028 2030 Nettonoll 2040 Scope 1 utsläpp av växthusgaser Bruttoväxthusgasutsläpp, scope 1 10 568 5 473 4 503 ­18% ­57% ­6 065 1 902 1 057 1 057 Procentandel av scope 1­utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter 3% 3% 5% ­ ­ ­ ­ ­ ­ Scope 2 utsläpp av växthusgaser Bruttoväxthusgasutsläpp, scope 2, platsbaserade 99 834 82 485 59 157 ­28% ­41% ­40 677 ­ ­ ­ Bruttoväxthusgasutsläpp, scope 2, marknadsbaserade 20 312 4 789 3 605 ­25% ­82% ­16 707 3 656 2 031 2 031 Betydande scope 3-utsläpp av växthusgaser Totala indirekta bruttoväxthusgasutsläpp, scope 3 895 055 607 323 579 277 -5% -35% -315 778 519 131 447 527 89 505 Inköpta varor och tjänster (kategori 1) 555 848 389 964 371 614 ­5% ­33% ­ 184 234 ­ ­ ­ Kapitalvaror (kategori 2) 190 906 104 094 112 642 8% ­41% ­78 264 ­ ­ ­ Bränsle­ och energirelaterad verksamhet (kategori 3) 30 517 39 577 35 435 ­10% 16% 4 918 ­ ­ ­ Transport och distribution i uppströms (kategori 4) 7 826 9 306 7 130 ­23% ­9% ­696 ­ ­ ­ Avfall som genereras i verksamheten (kategori 5) 18 044 1 277 996 ­22% ­94% ­17 048 ­ ­ ­ Affärsresor (kategori 6) 7 492 3 439 1 952 ­43% ­74% ­5 540 ­ ­ ­ Medarbetarnas pendling (kategori 7) 13 028 4 719 3 329 ­29% ­74% ­9 699 ­ ­ ­ Tillgångar som leasas i uppströms (kategori 8)* ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ Transport och distribution i nedströms (kategori 9)* ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)* ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ Användning av sålda produkter (kategori 11) 39 075 14 843 10 420 ­30% ­73% ­28 655 ­ ­ ­ Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12) 958 65 54 ­17% ­94% ­904 ­ ­ ­ Tillgångar som leasas i nedströms (kategori 13) 26 242 25 721 26 266 2% 0% 23 ­ ­ ­ Franchise (kategori 14) 59 31 16 ­48% ­73% ­43 ­ ­ ­ Finansiella investeringar (kategori 15) 5 060 14 286 9 424 ­34% 86% 4 364 ­ ­ ­ Totalt utsläpp av växthusgaser Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat) 1 005 457 695 282 642 936 -8% -34% -362 521 - - - Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat) 925 935 617 586 587 384 -5% -36% -338 551 524 690 450 615 92 593 * ”Tillgångar som leasas i uppströms (kategori 8)”, ”Transport och distribution i nedströms (kategori 9)” och ”Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)” bedöms inte vara relevanta. (E1­4­34a) (E1­4­34b) (E1­6­44) (E1­6­AR46d) (E1­6­48a) (E1­6­48b) (E1­6­49a) (E1­6­52a) (E1­6­49b) (E1­6­52b) (E1­6­51) E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 86Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 87 ===== Redovisningsprinciper: Utsläpp av växthusgaser Telia använder en kombination av metoder för utsläppsrapportering, inklusive beräkningsmetoder för branschgenomsnitt, leverantörsnivå och verksamhets­/produktnivå. De viktigaste källorna till utsläppsfaktorer är IEA, BEIS och CEDA. (E1­AR39b) Telias rapportering av växthusgasutsläpp är anpassad till växthusgasprotokollet (Greenhouse Gas Protocol) och GSMA­riktlinjerna. Telia redovisar sina utsläpp inom scope 1, scope 2 (marknadsbaserade och platsbaserade) och scope 3 på årsbasis och inkluderar följande gaser i sin växthusgasportfölj: CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, SF6 och NF3. Alla utsläppsdata rapporteras i enheten CO2e om inte annat anges. Den 1 juli 2025 slutförde Telia avyttringen av sin tv­ och medieverksamhet. Data för denna affärsenhet ingår därför endast för första halvåret 2025. (E1­6­47) Utsläpp inom scope 1 och 2 Beräkningar av scope 1 och scope 2 baseras på egen energianvändning och läckage av köldmedium. Huvudsakliga källor till utsläppsfaktorer är IEA och BEIS. Telia använder dessa källor eftersom de är internationellt erkända som tillförlitliga, uppdateras regelbundet och är integrerade i Telias verktyg för hållbarhetsrapportering. Från och med 2024 har Telia förbättrat scope 2­utsläppsberäkningen för fjärrvärme i Sverige och Finland genom att byta från BEIS­faktorer till nationella eller stadsspecifika utsläppsfaktorer samt fördelningen av icke­förnybar till förnybar energi. Dessutom har 2024 data för Finland och Estland justerats. Uppgifterna ingår i datatabellerna Energi och Utsläpp av växthusgaser. (E1­AR45e) Utsläpp inom scope 3 Växthusgasutsläppen för basåret 2018 har omräknats för att återspegla avyttrade bolag och säkerställa överensstämmelse med den nuvarande rapporteringsgränsen. De uppdaterade utsläppsfaktorerna har tillämpats på scope 3, kategori 1 och 2 för både 2018 och 2024, vilket medför att historiska och aktuella värden har reviderats. Standarden Corporate Value Chain (scope 3) användes för att beräkna samtliga 15 kategorier av utsläpp inom scope 3. De mest väsentliga kategorierna för Telia är: – Scope 3, kategori 1: Köpta varor och tjänster – baserat på driftsutgifter, t.ex. utsläpp från utbyggnad och underhåll av nätverk samt inköpta mobiltelefoner och annan hårdvara, och – Scope 3, kategori 2: Kapitalvaror – baserat på kapitalutgifter, t.ex. inköpt nätverksutrustning. För att beräkna de mest väsentliga kategorierna använder Telia följande beräkningsmetoder: % för respektive beräkningsmetod, scope 3, kategori 1 och 2* År Bransch- genom- snitt Leverantörs- nivå Produkt- nivå 2018 71% 13% 16% 2024 51% 24% 25% 2025 50,5% 25,5% 24% * Tabellen omfattar huvuddelen av utsläppen från kategori 1 och 2 (87%) exklusive utsläppsdata från Tv och Media, LMT Lettland, Cygate Finland och SYV Joint Network i Finland. (E1­6­AR46g) Branschgenomsnittsmetoden beräknar utsläpp med hjälp av globala branschgenomsnittliga utsläppsfaktorer (källa: CEDA) multiplicerat med utgifter. Telia använder CEDA som källa för utsläppsfaktorerna, eftersom deras faktorer är internationellt erkända som tillförlitliga, uppdateras årligen och är landsbaserade, vilket innebär att utsläppsfaktorn tillämpas för det land där köpet görs, dvs. Telias marknader. Utsläppsberäkningarna för scope 3, kategori 1 och 2 utförs i Telias interna verktyg för utsläppsberäkningar. Utsläppsfaktorerna ser olika ut för olika inköpskategorier och länder och presenteras i enheten kg CO2e/SEK. Leverantörsnivåmetoden baseras på rapporterade utsläpp (scope 1, scope 2 och i uppströms i scope 3) från olika leverantörer dividerat med leverantörens intäkter. Denna utsläppsfaktor presenteras också i enheten kg CO2e/SEK och multipliceras med utgifter. Produktnivåmetoden beräknar utsläpp baserat på de genomsnittliga utsläppen från olika produktkategorier (t.ex. mobiltelefoner, bärbara datorer, surfplattor etc.). Dessa utsläppsfaktorer anges i enheten kg CO2e/produkt och multipliceras med antalet inköpta produkter. Scope 3, kategori 1–7 och 11–15 ingår i Telias inventering. Följande ingår inte: – Kategori 8: leasad fordonsflotta, som rapporteras under scope 1. – Kategori 9: all logistikverksamhet ingår i kategori 4. Telia betalar inte för någon transport eller distribution i nedströms. – Kategori 10: Telia säljer inga mellanliggande produkter, där bearbetning i nedströms skulle bli aktuell. (E1­AR46 i) Inom kategori 11 exkluderas 3% av de produkter som säljs från beräkningen av koldioxidavtrycket, eftersom dessa utgör icke­kärnverksamhet och uppgifter om energiförbrukning saknas. En bedömning har gjorts av eventuella begränsningar i Telias redovisningsmetoder, och inga väsentliga begränsningar har identifierats. Vissa siffror bygger på uppskattningar, däribland undersökningsbaserade och extrapolerade pendlingsdata (kategori 7). I BP­2 finns en fullständig förteckning över uppskattningar i värdekedjan. (E1­5­MDR­M) Växthusgasintensitet 2025 2024 Föränd- ring från före- gående år Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (tCO2e/MSEK) 7,94 8,59 ­8% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt (tCO2e/MSEK) 7,25 7,63 ­5% (E1­6­54) (E1­6­55) Redovisningsprinciper: Växthusgasintensitet Koncernens externa intäkter för kvarvarande verksamhet (not K6) och totala växthusgasutsläpp (scope 1, 2 och 3) har använts för beräkningen. 87Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 88 ===== E1-7, E1-8 Växthusgasupptag genom koldioxidkrediter och intern koldioxidprissättning Koldioxidkrediter Telia köper årligen frivilliga koldioxidkrediter för att balansera återstående växthusgasutsläpp från scope 1, scope 2 (marknadsbaserade) och scope 3, kategori 6 (affärsresor). Genom pågående åtgärder för att minska utsläppen räknar Telia med att minska beloppet av krediter som behövs varje år. Telia har inget långfristigt avtal om kreditköp eller upphävande av krediter i framtiden. Bolaget köper koldioxidkrediter utanför sin värdekedja. Under 2025 köptes och upphävdes krediter för att täcka 10 059 ton CO2e. De totala utgifterna för koldioxidkrediter under 2025 var 1 634 917 kronor. (E1­7­56b) Telia rapporterar inköp av koldioxidkrediter separat, utanför rapporteringen av växthusgasutsläpp. Koldioxidkrediter rapporteras inte som koldioxidreducerande aktivitet eller som åtgärd för att nå Telias nettonollmål. (E1­AR61) Koncernens miljöpolicy behandlar inte upptag av växthusgaser, men Telias koncerninstruktion för miljöfrågor behandlar koldioxidupptag. Telia har fyra projekt i den frivilliga koldioxidkreditportföljen för 2025 (E1­7­58b): 1. Förbättrad skogsförvaltning, Vastolegno IMF, Boumba­et­Ngoko Forest Conservation, Kamerun, Verra­certifiering VCS2897. 2. Förbättrad skogsförvaltning, Green Gold Loreto, Peru, Verra­certifiering VCS2345. 3. Skogsplantering/återbeskogning, Delta Blue Carbon, Pakistan, Verra­certifiering VCS2250 4. Biokol, Four Bordet, Frankrike , Puro­ certifiering PURO619736 i linje med ICROA. Telia tar emot uppsägningsdokumenten för varje inköpt koldioxidkredit och gör inga egna beräkningar eller bedömningar av de utfärdade krediterna. Samtliga projekt är externt validerade av kreditgivaren. (E1­7­58b). Alla Telias koldioxidkrediter baseras på biogent upptag. (E1­AR62b) 100% av krediterna avser utsläpp av växthusgaser från atmosfären och 0% är kopplade till minskningsåtgärder. 100% av krediterna är certifierade enligt de erkända kvalitetsstandarderna Verra och Puro. 1% av krediterna utfärdas från projekt inom EU. 0% av krediterna kvalificeras som en motsvarande justering enligt artikel 6 i Parisavtalet. (E1­AR62a) (E1­AR62c) (E1­AR62d) (E1­AR62e) Växthusgasneutralitet Telia har som mål att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser över hela värdekedjan till 2040. Bolaget kommer att neutralisera återstående växthusgasutsläpp efter att ha uppnått en minskning på 90%. Telia har ännu inte fastställt några planer för denna neutralisering. (E1­7­ 60) Telia hävdar inte växthusgasneutralitet i sin värdekedja. (E1­7­61) Telia tillämpar inte någon intern koldioxidprissättning. (E1­8­62) Härifrån kommer Telias växthusgasutsläpp • Utbyggnad och underhåll av nätverk • Nätverksutrustning • Mobiltelefoner • Övrig hårdvara • Leverantörer av medieinnehåll • Övriga inköpta varor och tjänster 83% Scope 3: kategori 1 och 2 Inköpta varor och tjänster samt kapitalvaror Övrigt i leveranskedjan Kundledet Telias egen verksamhet 6% Scope 3: • Användning av sålda produkter • Tillgångar som leasas i nedströms 10% Scope 3: T.ex.: • Affärsresor • Sluthantering av produkter • Nedmon tering av nätverk 1% Scope 1 (<1%) och Scope 2 (<1%) • Direkta utsläpp • Egen energianvändning Mer än 90% av växthusgasutsläppen genereras i leveranskedjan. Värdekedja Leveranskedja 88Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 89 ===== E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Tillvägagångssätt Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi och nyttja naturresurserna effektivare är avgörande för att hantera klimatförändringar och för att kunna leva inom de gränser som är säkra för såväl mänskligheten som planetens ekosystem. Telia förbinder sig till ansvarsfull resursanvändning i hela sin värdekedja. Därför har Telia åtagit sig att senast 2030 uppnå noll avfall i egen verksamhet, inklusive i arbetet med utbyggnad och underhåll av nätverk. Genom olika initiativ främjar Telia återtagning, renovering och återanvändning av mobiltelefoner samt kundutrustning (CPE) som routrar, digitalboxar och nätverksutrustning. Digitaliseringen kan generellt öka takten i omställningen till en cirkulär ekonomi genom att göra det möjligt för olika sektorer att använda energi, bränsle, vatten och andra natur resurser effektivare. Som leverantör av uppkoppling tillhandahåller Telia verktyg för utveckling av cirkulära affärs modeller som plattformsdelning. I många fall, möjliggör digitala lösningar att fysiska produkter ersätts eller minskar i antal. Dessa effekter är ibland indirekta, men återspeglar betydelsen av uppkoppling – Telias kärnverksamhet. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Resursutarmning av material som används i produktportföljen, nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll av nätverk, samt i förpackningar. 1 – – Bortskaffande av farligt avfall (bekämpningsmedelsbehandlade trästolpar, elektriskt avfall och batterier) kan potentiellt orsaka skador på jord, vatten eller mark – 17 Risk för brist på sällsynta material som används i inköpta produkter Beroende: Naturrelaterat 1 – – Risk för att inte uppfylla regelverk relaterade till cirkulär ekonomi och avfallshantering Beroende: Naturrelaterat Negativa inverkningar Positiva inverkningar Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 89Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 90 ===== E5 ESRS 2 IRO-1 Identifiering och bedömning av circulärekonomiska väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) har kartlagts inom hela Telias värdekedja – uppströms, nedströms och i den egena verk­ samheten – genom en dubbel väsentlighetsanalys (DMA) där interna experter har deltagit. Telias mest betydande inflödesrelaterade IRO:er avser inköpta produkter och tjänster, som normalt ligger utanför bolagets direkta operativa kontroll. Dessa identifierades med hjälp av offentligt tillgänglig information. Avfall och utflödesrelaterade IRO:er baserades på uppgifter från de entreprenörer som hanterar Telias avfallsflöden. Dessutom omfattade analysen IRO:er som är kopplade till produkter som säljs eller leasas ut till kunder. Cirkularitets­ aspekter utvärderades med hjälp av interna data om kundinteraktioner och användningsmönster. (E5­IRO­1­11a) E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Telias miljöpolicy är styrande för bolagets cirkularitets arbete. Policyn identifierar resurs­ användning och cirkularitet som en viktig miljö­ aspekt för Telia. Resursanvändning och cirkularitet omfattar inflöden och utflöden av material samt avfall och energi i hela värdekedjan. (E5­1­14) I enlighet med policyn tillämpar Telia de cirkulära principerna för att förebygga, minska, återanvända och återvinna (med implementering i samma ordning) i sin verksamhet och vid utformning av kunderbjudanden. Dessa principer inkluderar minimering av resursanvändning, minskning av svinn och prioritering av sekundära (icke orörda) resurser i bolagets verksamhet och inköpsprocesser. Mer information om Telias resursinflöden finns i avsnitt E5­4. (E5­1­ 15a) (E5­AR9a) Policyn anger också att Telia prioriterar leverantörer och partners som har vetenskapsbaserade klimatmål och planer för minskade utsläpp och som tillämpar principer för cirkulär ekonomi. Genom att delta i bransch­ organisationen GSMA:s cirkularitetsarbete har Telia åtagit sig att uppfylla cirkularitetsmålet GSMA 2030. I och med detta engagemang har miljö policyn anpassats till sektorövergripande cirkularitetsprioriteringar. (E5­1­15b) (E5­1­MDR­P) Information om koncernens miljöpolicy finns i Telias policytabell. E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Telias produktutvecklings­ och inköpsprocesser omfattar miljöscreening med fokus på utsläpp, energi, avfall och farliga ämnen, i syfte att kontrollera vilka produkter som kommer in i bolagets flöden. Bolaget avser även att skala upp sina cirkulära affärsmodeller och därmed öka livslängden för elektronik och öka graden av återvinning. Dessa modeller kräver ett skifte i kundernas uppfattning, men efterfrågan ökar tack vare det mervärde som Telia kan erbjuda. Istället för att bara leverera en produkt förbättrar Telia erbjudandet genom tjänster som hårdvarusupport, reparationer och försäkringar. När det gäller resursanvändning och cirkulär ekonomi är Telias viktigaste aktiviteter: Minimering av avfall som lämnas till deponi eller förbränning Var och en av Telias marknader är ansvariga för att ta fram planer för hur man når noll avfall senast 2030, det vill säga situationen att inget avfall går till förbränning eller deponi. Istället ska avfallet förebyggas, minskas, återanvändas eller återvin­ nas. Förväntade resultat är bland annat minskad miljöpåverkan på grund av minimering av avfall. Denna åtgärd gäller Telias egen verksamhet samt utbyggnad och underhåll av nätverk (uppströms). Den gäller för fem av Telias marknader: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland. Denna åtgärd granskas årligen och förväntas pågå fram till 2030. Under 2025 förtydligade Telia sin ambition för 2030 genom att utesluta avfall som på grund av regulatoriska begränsningar inte kan återanvändas eller återvinnas, exempelvis bekämpningsmedels­ behandlade telefonstolpar i trä. Efter att detta för­ tydligande tillämpats återanvändes eller återvanns 95% av det totala avfallet. (E5­3­24e) Inberäknat allt avfall återanvändes eller återvanns 75% av avfallet medan 25% gick till förbränning och <1% gick till deponi under 2025. Möjligheterna till återvinning och återanvändning skiftar mellan Telias marknader och mellan olika avfallstyper. Ökad livslängd för utrustning Telia utvecklar och genomför åtgärder för att öka livslängden på produkter i sin portfölj och arbetar för att hjälpa kunder att byta till produkter med lägre miljöpåverkan. a) Uppmuntra kunderna att returnera begagnade mobiltelefoner till Telia för inbyte eller återvinning. Alla Telias marknader erbjuder återtagningskanaler för begagnade mobiltelefoner. Vid slutet av 2025 var Telias återtagningsgrad för mobil telefoner 13% av alla sålda mobiltelefoner till privatkunds­ segmentet. Samtliga av dessa telefoner åter­ användes efter reparation eller återvanns genom kontrollerade återvinningsorganisationer. b) Fortsätta att erbjuda renoverad utrustning. Alla Telia­marknader erbjuder renoverade mobiltelefoner till sina kunder. Telia har också börjat sälja begagnade bärbara datorer (i Finland, Estland och Litauen) och surfplattor (i Finland, Norge, Estland och Litauen). Vid utgången av 2025 var 6% av alla B2C­ mobiltelefoner som såldes av Telia renoverade. (E5­2­20d) c) Förlänga mobiltelefonernas livscykel via Device as a Service (DaaS). I en DaaS­försäljningsmodell returneras mobil­ telefoner till Telia av B2B­kunder efter en leasing­ period och förbereds för vidare användning. Telia har implementerat DaaS i Finland, Sverige och Norge. Vid utgången av 2025 såldes 27% av B2B­mobil­ telefonerna som DaaS på dessa tre marknader. d) Fortsätta att distribuera renoverad kundutrustning (CPE). Telia återanvänder CPE som digitalboxar och routrar på sina fem marknader. Vid utgången av 2025 var 25% av all CPE renoverade enheter. 90Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 91 ===== Dessa cirkularitetsåtgärder bidrar till målen för den cirkulära ekonomin i den europeiska gröna given och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Bland de förväntade resultaten av dessa åtgärder kan nämnas hållbar intäktstillväxt och minskad miljöpåverkan genom optimerad materialanvändning och minskat avfall. Samarbete kring cirkularitet Samarbeten gör att Telia kan bli bättre på att förstå och hantera bolagets inverkningar, risker och möjligheter sett till cirkularitet. Samarbete med andra aktörer i ekosystemet telekommunikation är också viktigt för att etablera sektorns cirkularitet. Telia är medlem i projektgruppen GSMA Circular Economy for Mobile Devices. Under 2024–2025 deltog Telia i Nordic Circular Accelerator, ett samarbetsprojekt med inriktning på datadelning för cirkulära arbetssätt. Telia bidrog med en fallstudie tillsammans med leverantörer av nätverksutrustning och installationer med fokus på cirkularitet kopplat till nätverksanläggningar. (E5­AR11) (E5­2­MDR­A) E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Telias nollavfallsambition avser de övre nivåerna i avfallshierarkin. Detta innebär att allt överblivet material ska återanvändas, användas för nya ändamål eller återvinnas, och att ingenting ska gå till förbränning eller deponi, år 2030. (E5­3­25) Målets omfattning inkluderar avfall som härrör från nätverksinstallationer och ­reparationer, tekniska installationer och fältarbeten, kontor och butiker. (E5­3­23) Det mesta av Telias avfall kommer från uppbyggnad av nätverksinfrastruktur, som att lägga kablar eller sätta upp mobilmaster och ­torn. En begränsad mängd avfall kommer från kontorsverksamhet eller butiker. Huvudsakliga avfallskategorier är asfalt, grus och jord. Endast 3% av det totala avfallet utgörs av elektrisk eller elektronisk utrustning. Detta återanvänds eller återvinns. Under året har Telia åtagit sig att uppfylla GSMA:s cirkularitetsmål, som syftar till att hålla mobila enheter i bruk längre och minska resursanvändningen. Telia åtar sig att samla in begagnade mobiltelefoner genom återtags­ program och leasingupplägg motsvarande 20% av antalet sålda mobiltelefoner fram till 2028, och att reparera, återanvända eller återvinna de insamlade mobiltelefonerna. Telia genomför återtagningskampanjer på alla marknader. (E5­3­24e) Användning av primära råvaror är en kritisk angelägenhet för teknikfokuserade industrier, och varje företag har en roll att spela i att ställa om till en cirkulär ekonomi och förlänga livscykeln på de material som används. Inom ramen för Telias verksamhet kommer denna användning att reduceras genom ökad återtagning samt ökad försäljning av renoverade mobiltelefoner. (E5­3­24c) Telias mål inom detta område är frivilliga snarare än obligatoriska. (E5­3­27) Mer information om målen för resursanvändning och cirkulär ekonomi finns i tabellen över Telias hållbarhetsmål. (E5­2­MDR­T) Redovisningsprinciper: Återtagningsgrad Återtagningsgraden anger andelen mobiltelefoner som kunderna lämnar tillbaka till Telia. För att beräkna återtagningsgraden jämförs antalet mobiltelefoner som samlas in genom återköp och avslutad leasing med antalet sålda nytillverkade mobiltelefoner. E5-4 Resursinflöden I Telias DMA utgörs den största inflödesrelaterade inverkningen av utarmning av resurser som används i Telias utrustning, särskilt i produktportföljen, nätverksutrustning, material som används vid utbyggnad och underhåll av nätverk samt förpackningar. När det gäller produktportföljen innefattar de största utrustningskategorierna kundutrustning som routrar och digitalboxar, mobiltelefoner och SIM­kort. Telia kan påverka hur utrustning anskaffas och försöka styra sina kunders användning av enheterna genom cirkulära affärsmodeller som ökar enheternas livslängd. Nätverksutrustning består av både aktiva och passiva material, däribland elektroniska enheter, servrar, antenner och kablar som används i mobil­ och fasta nätverk. Material som används för utbyggnad och underhåll av nätverk inkluderar byggmaterial, metaller och asfalt. (E5­4­30) E5-5 Resursutflöden Avfall från egen och nätverksrelaterad verksamhet är en av Telias mest betydande miljöaspekter. För att uppnå sitt nollavfallsmål strävar bolaget efter att öka avfallsåtervinningen och förlänga livscykeln på de material som används i den egna verksamheten, inklusive utbyggnad och underhåll av nätverk. Telia eftersträvar att ta sig upp i avfallshierarkin genom att prioritera att förebygga och minska mängden avfall och samtidigt öka graden av återanvändning och återvinning. Resursutflöden Byggavfall, elektronikavfall och batteriavfall är de största avfallskategorierna för Telia. Avfallskategorier och exempel på material som förekommer i Telias avfall är: Avfallskategori Material* Batterier Blybatterier, nickel­kadmiumbatterier, litiumjonbatterier Kablar Kopparkablar, blymantlade optofiberkablar, blyfria/plastmantlade kopparkablar Byggavfall Asfalt, slam/slamvatten, sten/grus/ betong, trä Elektronik Elektronik från nätverk, datorer, annan elektronik och mobiltelefoner Metall Aluminium, koppar, järn, rostfritt stål Övrigt Bioavfall, lysrör, bekämpningsmedels­ behandlade trästolpar, lampor, papper *Icke­uttömmande lista (E5­5­38a) (E5­5­38b) 91Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 92 ===== Insamling av avfallsdata För att kunna uppfylla sin nollavfallsambition arbetar Telia kontinuerligt för att förbättra data­ insamling och datakvalitet. Entreprenörer och avfallshanteringsföretag ger för närvarande Telia vissa uppskattningar efter bästa förmåga, samti­ digt som de anpassar sig för att leverera Telia­spe­ cifika data under de kommande åren. (E5­5­40) Inget radioaktivt avfall produceras till följd av Telias verksamhet, enligt definitionen i artikel 3.7 i rådets direktiv 2011/70/Euratom. (E5­5­39) Eftersom Telia inte producerar några varor i sin egen verksamhet har redovisningarna för E5­4­ 31 och E5­5­36 inte bedömts vara väsentliga. Därför har inga kvantitativa data integrerats i hållbarhetsrapporten, kopplade till dessa upplysningar. Redovisningsprinciper: Avfall Informationen sammanställs via leverantörsportaler eller undersökningar som skickas till entreprenörer och avfallshanteringsföretag, vilka förser Telia med information om mängden avfall och behandlingsmetoder, delvis genom uppskattningar efter bästa förmåga. Avfallsinformationen täcker såväl den egna verksamheten som utbyggnad och underhåll av nätverk. Äldre avfallstyper som omfattas av lagstadgade eller tekniskt oundvikliga behandlingsmetoder – däribland bekämpningsmedelsbehandlade trästolpar, för vilka förbränning är den enda tillåtna bortskaffningsmetoden – är undantagna från omfattningen av Telias nollavfallsmål. Avfall rapporteras i ton. Totalt avfall (ton) 2025 2024 Totalt farligt avfall 19 142 22 661 Totalt icke­farligt avfall 30 592 34 420 Totalt avfall 49 733 57 081 Totalt återvunnet avfall 37 064 39 842 Totalt ej återvunnet avfall 12 669 17 239 Andel ej återvunnet avfall av totalt avfall 25% 30% Icke-farligt fast avfall (ton) 2025 2024 Avfall till förbränning 1 319 1 458 Avfall till deponi 222 120 Övrig bortskaffningsverksamhet ­ ­ Avfall till bortskaffning 1 541 1 577 Återvinning 28 454 4 987 Återanvändning 597 27 856 Övrig återvinningsverksamhet ­ ­ Totalt avfall som avleds från bortskaffning 29 051 32 843 Totalt icke-farligt avfall 30 592 34 420 (E5­5­37a) (E5­5­37b) (E5­5­37c) (E5­5­37d) Farligt fast avfall (ton) 2025 2024 Avfall till förbränning 11 050 15 649 Avfall till deponi 78 12 Övrig bortskaffningsverksamhet ­ ­ Avfall till bortskaffning 11 128 15 662 Återvinning 7 569 6 800 Återanvändning 445 199 Övrig återvinningsverksamhet ­ ­ Totalt avfall som avleds från bortskaffning 8 013 6 999 Totalt farligt avfall 19 142 22 661 Återanvändning Återvinning Förbränning med och utan energi­ återvinning Förbränning av bekämpnings­ medels behandlade trästolpar Deponi 2% 73% 21%4% <1% Telias typer av återvinning och avfallsbehandling 92Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 93 ===== Taxonomi- rapportering Telia har rapporterat enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning sedan 2021 och bygger vidare på sin förmåga att rapportera enligt EU:s taxonomi samt utvecklar sina rapporteringsmetoder. Telia följer kontinuerligt utvecklingen i det regulatoriska landskapet och har därför antagit den delegerade akten om ändring av de delegerade akterna om upplysningar enligt taxonomin och om klimat och miljö och dess bilagor av den 4 juli 2025, som godkändes av Europeiska kommissionen i januari 2026. Detta innebär att bolaget från och med den 1 januari 2026 endast rapporterar icke­ finansiell verksamhet enligt EU:s taxonomi. Under 2024 rapporterade Telia som en blandad koncern och redovisade finansiella KPI:er för dotter­ bolagen Telia Finance och Telia Försäkring utöver den egna verksamheten. Den taxonomi omfattade verksamheten i dessa dotterbolag uppfyller dock inte den nyligen införda väsentlighetströskeln och ingår därför inte i Telias rapportering för 2025. Telia bedömer potentiell väsentlighet internt och följer kontinuerligt lagstiftningsutvecklingen och Europeiska kommissionens vägledning. Telia har tillämpat väsentlighetsundantaget i enlig­ het med artikel 2(1a) och 2(1b) i den delegerade rättsakten om upplysningar och tillämpat väsentlig­ hetströskeln i sina principer för rapportering enligt EU:s taxonomi. Bolaget redovisar därför inte taxonomi indikatorer för ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin eller är förenlig med denna till mindre än 10% av aktuellt KPI. Ett av dotterbolagen till Telia Company AB, Telia Litauen, rapporterar enligt EU­taxonomin som en del av sin årsredovisning. EU:s taxonomiinformation avseende Telia Litauen ingår även i denna koncernredovisning. Endast en begränsad procentandel av Telias verksamhet omfattas idag av EU­taxonomin, eftersom telekommunikationsnätverk inte ingår i denna (se Finansiella nyckeltal på sidorna 95­96). Eftersom nätverken är centrala för telekommunikationsbranschen har aktörer inom denna bransch förespråkat att nätverk ska inkluderas i framtida delegerade rättsakter för EU­taxonomin med specifika och ändamålsenliga kriterier. Bedömning av ekonomiska verksamheter Telia har analyserat samtliga ekonomiska verksamheter för att fastställa vilka som omfattas av EU­taxonomin. De för Telia taxonomiberättigade verksamheterna för räkenskapsåret 2025 presenteras i tabellen till höger. Av de tre taxonominyckeltalen överstiger endast ackumulerad OPEX väsentlighetströskeln om 10% och redovisas därför på sidan 96. Bedömning av förenlighet med taxonomin För att en ekonomisk verksamhet ska definieras som miljömässigt hållbar måste den ge ett väsentligt bidrag till sitt miljömål, inte orsaka betydande skada på andra miljömål samt bedrivas i enlighet med vissa minimikrav. För 2025, Telia rapporterar inga aktiviteter i förenlighet med taxonomin. Verksamheter som omfattas Beskrivning CCM 8.1 Databehandling, värdtjänster o.d. Under denna verksamhet rapporterar Telia datacenter – anläggningar som används för centraliserad lagring, hantering eller bearbetning av data – tillsammans med all infrastruktur och utrustning som behövs för detta. Rapporterade datacenter används av externa kunder och för bolagets interna behov. Telia har avgränsat sin rapportering till att fokusera på datacenter vars energianvändning möter en specificerad tröskel och som är kritiska för nätverkens kärnverksamhet på en specifik marknad eller för bolagets hela verksamhet. CCM 8.2 Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp Under denna verksamhet rapporterar Telia produkter och tjänster som i betydande utsträckning möjliggör för kunder att minska sin klimatpåverkan. Bolaget utesluter däremot dataöverföringsfasen eller tekniker som krävs för dataöverföringsprocesser. Bolaget tillhandahåller för närvarande följande lösningar med betydande nyttoeffekter (eng. enablement effects) för kunderna: – Fjärrmötestjänster – IoT­lösningar för smarta byggnader och energidistribution CE 4.1 Tillhandahållande av datadrivna IT­ och OT­lösningar Under denna verksamhet rapporterar Telia IoT­lösningar som används för fjärrövervakning och prediktivt underhåll. Det finns ingen överlappning med lösningar som rapporteras under CCM 8.2. CE 5.1 Reparation, renovering och återtillverkning Under denna verksamhet rapporterar Telia reparationstjänster – främst av mobiltelefoner – men även av viss kundplacerad utrustning som tillhandahålls till enskilda kunder eller företag via Telias egna serviceverkstäder eller bolagets servicepartners. CE 5.4 Försäljning av begagnade varor Under denna verksamhet rapporterar Telia dels försäljning av begagnade och renoverade mobiltelefoner på alla sina marknader, dels försäljning av kontorsutrustning i Estland. CE 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings­ och resultatorienterade tjänstemodeller Under denna verksamhet rapporterar Telia tillhandahållande av mobiltelefoner till företagskunder via sitt Device as a Service­erbjudande. 93Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 94 ===== Väsentligt bidrag För Telias taxonomiomfattade verksamhet relaterad till begränsning av klimatförändringar (CCM) bedöms inget datacenter som rapporteras under verksamhet CCM 8.1 uppfylla kraven för väsentligt bidrag. Telia har tidigare utvärderat möjligheten att implementera EU:s uppförandekod för datacenter, ett frivilligt initiativ som syftar till att förbättra energieffektivitet och hållbarhet. Hittills har ett av Telias rapporterade datacenter implementerat EU:s uppförandekod. Denna implementering har inte verifierats av tredje part. Avseende datadrivna lösningar som redovisas under verksamhet CCM 8.2 har Telia tidigare bedömt att tjänster för distansmöten samt IoT­lös­ ningar för byggnader och samhällsnyttor bidrog väsentligt till begränsning av klimatförändringar, baserat på jämförelser av koldioxidavtryck och möjliggjord klimatnytta. Dessa tjänster visade betydande minskningar av växthusgasutsläpp och i vissa fall även energi eller elbesparingar. Under 2025 har Telia dock omvärderat sin metodik och anpassat den till vedertagen branschpraxis för CCM 8.2 för att säkerställa en mer konservativ rapportering. Då ingen livscykelanalys har genom­ förts för dessa tjänster rapporteras de nu som icke­förenliga. För Telias EU­taxonomiomfattade verksamhet kopplad till målet Omställning till cirkulär ekonomi (CE) finns det inte tillräckligt med information för att bestämma graden av förenlighet. Följande verksamheter bedöms därför inte uppfylla kriterierna för väsentligt bidrag till CE­målet: 4.1 Tillhandahållande av datadrivna IT­ och OT­lösningar, 5.1 Reparation, renovering och återtillverkning, 5.4 Försäljning av begagnade varor, 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings­ och resultatorienterade tjänstemodeller. Detsamma gäller för inköp av EU­taxonomiomfattade och/eller ­förenliga produkter och tjänster, främst CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon och CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader. Kriterier avseende att Inte orsaka betydande skada För verksamheterna CCM 8.1 och CCM 8.2 genomfördes en bedömning av kriterierna avseende att Inte orsaka betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH). För DNSH­kriterier relaterade till EU­taxonomins mål Anpassning till klimatförändringar (CCA) tillämpades Telias fysiska klimatriskanalys på koncernnivå, som beskrivs i avsnitt E1 ESRS2 IRO­1. I förhållande till verksamhet CCM 8.1 har bolaget gjort fördjupade platsspecifika analyser. Telia bedömer att analysen som finns tillgänglig på bolagsnivå, uppfyller kravet för de datadrivna lösningarna som redovisas under verksamhet CCM 8.2, eftersom digitala tjänster inte är platsspecifika. För DNSH­kriterier relaterade till EU taxonomins mål Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser som är relevanta för verksamhet CCM 8.1 gjordes en bedömning för att säkerställa att kraven uppfylls. Telia är inte höggradigt beroende av vatten i sin verksamhet och i fall där datacenter använder vattenbaserad kylning återcirkuleras vattnet i ett slutet system. Samtliga Telias anläggningar, inklusive datacenter, ligger i områden med anslutning till infrastruktur för kommunalt vatten. Vid planeringen av sina datacenter följer bolaget alla relevanta lagar och förordningar, inklusive när det gäller miljöinverkansanalyser och krav som hör samman med sådana om bedömning av inverkan på vatten. För DNSH­kriterier relaterade till CE som är relevanta för CCM 8.2 genomfördes en ytterligare bedömning. Kriterierna uppfylls baserat på följande: • Telia tillverkar inga servrar eller datalagringsutrustning utan köper in sådan utrustning från leverantörer inom EU. Dessa leverantörer förser sina produkter med CE­märkning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG. Efterlevnaden stärks också genom leverantörskrav baserade på Telias uppförandekod för leverantörer • Telia ställer specifika krav på sina leverantörer när det gäller begränsade och förbjudna ämnen som omfattas av EU­direktiven om begränsning av användning av vissa farliga ämnen och om avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) • Telia följer lokala regler och krav för avfallshantering, samt EU:s WEEE­ lagstiftning. Dessutom köper bolaget in avfallshanteringstjänster från leverantörer med relevanta licenser på sina respektive marknader. Sociala minimiskyddsåtgärder Sociala minimiskyddsåtgärder säkerställs genom implementering av policyer och instruktioner på koncernnivå relaterade till ämnen som mänskliga rättigheter, bekämpning av mutor och korrup­ tion, beskattning och rättvis konkurrens. Dessa policyer och instruktioner lever upp till relevanta internationella standarder och riktlinjer och beskrivs kortfattat i avsnittet Styrningsramverk. Dessa ämnen återspeglas dessutom fullt ut i Telias riskhanteringsprocess, som är en integrerad del av bolagets affärsplaneringsprocess och uppfölj­ ningen av dess resultat. Mer information om Telias riskhanteringspraxis och huvudriskområden finns i avsnittet Riskuniversum. Telias tillvägagångssätt för att bedöma bristande efterlevnad gentemot bolagets policyer och instruktioner innefattar kontinuerlig tillbörlig aktsamhet och olika uppfölj­ ningsprocedurer, inklusive klagomålsmekanismer, revisioner och leverantörskontroller. Redovisningsprinciper: EU:s taxonomi EU­taxonomins KPI definieras enligt följande av Telia 2025: Omsättning (turnover) definieras som externa intäkter enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), vilket motsvarar externa intäkter i Teliakoncernens totalresultatrapporter, t.ex. inklusive endast kvarvarande verksamhet. Se not K5 och K6. Kapitalutgifter (CAPEX) definieras som tillägg till materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och nyttjanderättstillgångar under räkenskaps året före avskrivningar och nedskrivningar. Tillägg till goodwill samt film­ och programrättigheter ingår inte i kapitalutgifter. Tillägg definieras som investeringar under räkenskapsåret (netto efter eventuella erhållna statliga bidrag) och inkluderar tillägg som härrör från rörelseförvärv samt bruttoökningar av förpliktelser för återställning av tillgångar (kostnader för nedmontering och återställning), men exkluderar förskott och förskottsbetalningar. 94Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 95 ===== Driftsutgifter (OPEX) definieras som direkta kostnader som inte redovisas som tillgångar och som avser forskning och utveckling, byggnadsrenoveringsåtgärder, kortsiktiga hyresavtal, underhåll och reparationer och alla andra direkta utgifter relaterade till det dagliga underhållet av fastigheter, anläggningar och utrustning, som utförs av bolaget eller tredje part till vilken verksamhet har lagts ut på entreprenad, och som är nödvändiga för att säkerställa en fortsatt och effektiv funktion hos sådana tillgångar. Måttet driftsutgifter (OPEX) i EU­taxonomin inkluderar endast kvarvarande verksamhet. Direkta kostnader relaterade till forskning och utveckling som inte redovisas som tillgångar, motsvarar beloppet för forsknings­ och utvecklingskostnader i Telias totalresultatrapporter för koncernen, exklusive relaterade avskrivningar och nedskrivningskostnader. Telia har antagit en strikt tolkning av de dagliga underhållsutgifterna och har till exempel inkluderat endast kostnader som är nödvändiga för underhåll och service av materiella anläggningstillgångar. EU­taxonomins KPI­ definitioner för omsättning (turnover), driftsutgifter (OPEX) och kapitalutgifter (CAPEX) är inte helt i linje med liknande mått som används i Telias koncernredovisning. I EU­taxonomirapporteringen har därför vissa justeringar gjorts avseende Telias finansiella mått. Telias tolkningar av EU­taxonomins KPI­definitioner baseras på vägledning från taxonomins publikationer, Frågor och svar om EU:s gröna taxonomi som publiceras av FAR (Föreningen auktoriserade revisorer) samt samråd med externa hållbarhetsexperter. Tolkningarna av KPI­definitionerna kan komma att ändras i framtiden när riktlinjerna för taxonomirapporteringen förtydligas ytterligare och/eller rapporteringspraxis vidareutvecklas. För att uppfylla EU­taxonomins rapporteringskrav behöver Telia fortsatt utveckla sina interna rapporteringssystem och processer. Då nuvarande strukturer ännu inte är fullt anpassade till taxonomins definitioner har vissa antaganden använts för att fastställa täljaren i vissa KPI:er. För vissa datacenterrelaterade aktiviteter har uppskattningar gjorts för att beräkna andelen OPEX och CAPEX som är hänförliga till externa kunder. I och med att IoT­plattformar och tekniska Räken skapsår 2025 KPI Totalt Andel av verksam- heter som omfattas av taxonomin Verksam- heter som är fören- liga med taxonomi- kraven Andel av verksam- heten som är förenlig med taxonomi- kraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjlig- görande verksamhet Andel av omställnings- verksamhet Icke- bedömda verksam- heter som anses vara icke- väsentliga Verksam- heter som är förenliga med taxo- nomikraven under 2024 Andel av verksam- heter som är förenliga med taxo- nomikraven under 2024 Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Miljö - föroreningar Biologisk mångfald MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 2 013,7 - - - - - - - - - - - 2,49% 99,23 0,11% Kapitalutgifter 996,3 - - - - - - - - - - - 5,10% 6,86 0,04% Driftsutgifter 1 033,3 45,90% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% - 57,44 2,51% lösningar inte är utvecklade för ett enskilt vertikalt användningsområde, speglar fördelningen av OPEX och CAPEX de rapporterade tjänsternas andel av den totala IoT­intäkten. Telia har genomgående tillämpat en konservativ metod både i identifieringen av berörda aktiviteter och i uppskattningen av tillhörande CAPEX och OPEX. Bolaget har också fastställt manuella kontroller och rapporteringsriktlinjer för att undvika dubbelräkning mellan olika verksamheter. Mer information om rapporteringskontroller och riskhantering för rapporteringsprocessen finns i avsnitt ESRS 2 GOV­5. Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin eller är förenlig med taxonomin – upplysningar som omfattar år 2025 (sammandrag av KPI:er) 95Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 96 ===== Andel av driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet) Rapporterade indikatorer Driftsutgifter Räkenskapsår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod KPI som omfattas av taxonomi- kraven (andel av drifts utgifter som omfattas av taxo nomin) KPI som är förenliga med taxonomi- kraven (monetärt värde av drifts- utgifter) KPI som är förenliga med taxonomi- kraven (andel av drifts- utgifter som är förenliga med taxonomi- kraven) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjlig- görande verksam heter Omställnings- verksamheter Andel som är förenlig med taxonomi- kraven av den andel som omfattas av taxonomi- kraven Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Miljöföroreningar Biologisk mångfald % MSEK % % % % % % % M (i tillämpliga fall) O (i tillämpliga fall) % Databehandling, hosting och relaterade verksamheter CCM 8.1 4,88% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0% Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp CCM 8.2 12,54% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0% Tillhandahållande av datadrivna IT­ och OT­lösningar CE 4.1 2,02% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0% Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 3,37% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0% Försäljning av begagnade varor CE 5.4 5,77% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0% Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings­ och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 17,32% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0% Summan av förenligheten per mål 0% 0% 0% 0% 0% 0% Total KPI (driftsutgifter) 45,90% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 96Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 97 ===== Samhälls- ansvar Telia eftersträvar att upprätthålla mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och välbefinnande i hela sin personalstyrka, leveranskedja och samhället i stort. Här ingår att stärka arbetstagarskyddet, stödja barnens rättigheter och digital inkludering samt att skydda integritet och säkerhet för kunderna. Bolaget betonar också mångfald, inkludering och medarbetarnas välbefinnande, för att främja en säker, rättvis och inkluderande arbetsplats. Genom aktiv riskhantering och engagemang med intressenter strävar Telia efter att skapa varaktig och positiv social inverkan. 3,6 miljoner personer har nåtts genom initiativ för att stärka digital kompetens Toppnivå Uppnådde en topposition (nr 1 eller 2) avseende integritet på fyra av fem marknader Källa: Telias konsumentundersökning 43% kvinnor bland Telias ledande befattningshavare (ca 80 höga chefer) Läs mer: S1 Den egna arbetskraften S2 Arbetstagare i värdekedjan S3 Berörda samhällen S4 Konsumenter och slutanvändare 8,2 av 10 medarbetare uppgav att de kunde balansera arbete och privatliv på ett bra sätt Källa: medarbetarundersökning Nr 4 bland 1 806 internationella företag som utvärderades i Children's Rights Benchmark, genomfört av Global Child Forum 99% 5G­befolkningstäckning 97Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 98 ===== S1 Den egna arbetskraften Tillvägagångssätt Att genomföra Telias strategi för människor och kultur är avgörande för att nå bolagets mål. Telia eftersträvar att erbjuda en inkluderande, respektfull och stärkande arbetsmiljö där alla medarbetare kan växa och nå sin fulla potential. Telia har åtagit sig att respektera medarbetarnas rättigheter och upprätthålla ett högt medarbetarengagemang. Att attrahera och behålla topptalanger är nyckeln till att bevara bolagets konkurrenskraft. Kultur och ledarskap är nyckeln till framgång för denna ambition. Telia har riktat stor uppmärksamhet och betydande investeringar mot dessa områden. Under de senaste åren har bolaget presenterat ett nytt syfte, uppdaterat sina värderingar och presenterat ett ramverk för ledarskap och strategi. För att stödja en högpresterande bolagskultur lanserades Telia Way som en färdplan som omfattar Telias värderingar, ledarskapsramverk och vägledande principer. Den halvårsvisa medarbetarundersökningen indikerar att många av Telias anställda är intresserade av yrkesmässig utveckling, och därför har tyngdpunkten legat på utveckling under 2025. Konceptet You grow. We grow. lanserades för att samla alla initiativ och verktyg relaterade till medarbetar­ och ledarutveckling, samt Growth Compass, som har till syfte att hjälpa anställda att planera sina karriärvägar och förvärva nya färdigheter. Efter att en ny organisationsmodellen implementerades i december 2024 har Telia fokuserat på att förenkla processer, öka hastigheten och graden av ansvarstagande samt etablera effektivare arbetssätt. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Ohanterligt hög belastning på medarbetare kan leda till utbrändhet – – Möjlig förekomst av trakasserier och diskriminering av anställda (dvs. på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, tro, ålder, funktionshinder, utseende, sexuell läggning, nationalitet etc.) – – Risk för att medverka i orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar Beroende: Människorelaterat – – Risk för avsaknad av en mångsidig och inkluderande personalstyrka kan leda till bristande innovation och medarbetarengagemang. Beroende: Människorelaterat – – Risk för att inte tillhandahålla tillräckliga möjligheter för kompetenshöjning och utveckling för personalen kan leda till oönskad personalomsättning. Beroende: Människorelaterat – – Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 98Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 99 ===== S1 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Anställda som berörs av Telias väsentliga IRO:er är fast anställda, deltidsanställda och konsulter. (S1­SBM­3­14a) Väsentliga negativa inverkningar har identifierats och bedömts systemiskt, baserat på var de anställda är baserade och lagar om anställningsskydd på dessa marknader (Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland). Dessa inverkningar avser medarbetare i Telia Company AB och dess dotterbolag (dvs. inte LMT, Telias intressebolag i Lettland). Baserat på den dubbla väsentlighetsanalysen är risken för tvångs­ eller barnarbete i Telias verksamhet låg och ingår därför inte i de väsentliga IRO:er som presenteras i denna hållbarhetsrapport. (S1­SBM­3­14b) Telia har identifierat risker med att medverka i orimliga och/eller osäkra arbetssituationer till följd av inverkningar och beroenden som berör den egna arbetskraften. Detta hänför sig till konsekvenserna av att lägga ohanterligt hög arbetsbelastning på medarbetare. (S1­SBM­3­14d) Telia delar inte in sin personal i specifika grupper och det är därför inte möjligt att bestämma vilka väsentliga IRO:er som relaterar till sådana specifika grupper. (S1­SBM­3­16) S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Telias medarbetarpolicy, människorättspolicy och bolagets uppförandekod styr medarbetar­ relaterade inverkningar, risker och möjligheter. (S1­1­19) (S1­1­20b) Under året genomfördes flera policyförändringar av icke­väsentlig natur. I början av 2026 uppdaterades policyn för att omfatta människohandel. (S1­AR10) Ytterligare information om dessa policyer och de internationella ramverk som Telia följer finns i Telias policytabell. Telia stöder sina anställdas förståelse av policyer genom kommunikation, dialog och utbildning. (S1­1­20) Mänskliga rättigheter De centrala människorättsaspekterna för Telias personal omfattas av koncernens medarbetar­ policy. Här ingår ämnen som barn­ och tvångs arbete, mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI), arbetsmiljö och säkerhet samt välbefinnande. (S1­1­20c) Uppförandekoden förklarar bolagets tillvägagångssätt för att hantera negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna i dess verksamhet och i samhällen. Telia förbjuder barnarbete, förvarar inte identi­ tetshandlingar, tillåter uppsägning med varsel och garanterar lika möjligheter baserat på kompetens, erfarenhet och prestation. Initiativ för hälsa och välbefinnande prioriterar säkerhet, riskreducering och snabb farohantering och inkluderar både fysiska och psykosociala risker. Telia och bolagets leverantörer är skyldiga att kontinuerligt förbättra sig och att följa lagkrav. (S1­1­20a) Telias medarbetarpolicy listar tillgängliga åtgärder om de mänskliga rättigheterna för bolagets personal påverkas negativt. I händelse av negativ inverkan definieras både en process och specifika åtgärder. Se avsnitt S1­3. Internationellt erkända principer och ramverk Telias medarbetarpolicy beskriver bolagets åtagande att respektera internationella standarder för mänskliga rättigheter, så som framgår av Telias policytabell. Bolaget fokuserar på de mest relevanta mänskliga rättigheterna i förhållande till den egna verksamheten genom pågående förfaranden för tillbörlig aktsamhet och konsekvensbedömning avseende mänskliga rättigheter (Human Rights Impact Assessments, HRIA). (S1­1­21) Policyn föreskriver nolltolerans för tvångsarbete i hela sin verksamhet och leveranskedja (S1­1­22) och kräver arbetsmiljö­ och säkerhetssystem som baseras på kontinuerlig förbättring. (S1­1­23) Policyn främjar också DEI och förbjuder diskriminering på grund av faktorer som är skyddade i lag. (S1­1­24a) (S1­1­24b) Förebygga diskriminering och trakasserier Telia har åtagit sig att främja en mångsidig och inkluderande arbetsplats som stöder utsatta grup­ per, inklusive personer med funktionsnedsättning, HBTQ+­personer och etniska minoriteter. Bolagets specifika policyåtaganden inkluderar en omfat­ tande DEI­strategi med riktade rekryteringsinitia­ tiv, regelbunden utbildning om inkludering, stöd till personalresursgrupper (ERG), flexibla arbetsar­ rangemang och fokus på tillgänglighet. Bolaget följer upp kontinuerligt nyckeltal för mångfald och utbildar chefer i att ta ansvar för att varje enskild medarbetare ska känna sig värdefull och ha egen­ makt som grund för framgång. (S1­1­24c) Inom Telia är förebyggande åtgärder mot diskriminering och trakasserier högt prioriterade, och har stöd av flera inkluderingsinitiativ. Bolagets personal processer säkerställer könsbalanserade kortlistor vid rekrytering, och chefer utbildas i att prioritera mångfald vid rekrytering. Devisen ”Life at Telia” belyser Telias engagemang för att främja en arbetsplats präglad av mångfald. Regelbunden DEI­utbildning och riktade kompetenshöjnings­ program för kvinnor förstärker engagemanget ytterligare. (S1­1­24d) (S1­1­MDR­P) S1-2 Samverkan med den egna arbetskraften Telia samverkar med både medarbetare och arbets tagarrepresentanter (fackföreningar) i olika sammanhang. (S1­2 27a) Nivå och frekvens av samverkan varierar från fall till fall, beroende på situationen. Det kan handla om gemensam representation, det vill säga både medarbetare och fackliga representanter, eller fristående. Formatet kan vara informationsdelning via e­post, möten etc., beroende på situationen. (S1­2­27b) Nivån på ledningens engagemang varierar från fall till fall, beroende på ärende, och kan involvera allt från personalchef till lokal VD. (S1­2­27c) Olika lokala avtal om arbete, fackliga frågor och personalfrågor tillämpas på varje marknad där Telia har verksamhet. Information om aktuella avtal publiceras vanligen på respektive marknads intranät. (S1­2­27d) Resultaten av denna sam­ verkan bedöms genom regelbundna möten och dialog med fackföreningar, samt genom medar­ betarundersökningen som genomförs två gånger 99Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 100 ===== om året. (S1­2­27e) Bolagets DEI­agenda stöder engagemang med hela arbetskraften genom att ge information och insikter om DEI via olika kana­ ler. (S1­2­28) S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Telia har etablerat en process för gottgörelse, eller bidrag till gottgörelse, för situationer där bolaget har orsakat eller bidragit till väsentliga negativa inverkningar för personer i den egna arbetskraften. Arbetet sker i samarbete med en arbetsrättsspecialist. Processens effektivitet har inte utvärderats. (S1­3­32a) Telia har en visselblåsarprocess för att hantera rapporterade problem och klagomål från den egna personalen. Bolagets visselblåsningslinje kan kontaktas via e­post eller brev, och ärenden kan lämnas in på en särskild webbplats. (S1­3­32b) Se avsnitt G1­1 för mer information om hur ärenden hanteras. (S1­3­32c) (S1­3­32d) (S1­3­33) (S1­ AR29) (S1­AR30) S1-4 Åtgärder för den egna arbetskraften De åtgärder som anges nedan gäller för alla Telias anställda kollektivt och utan ytterligare uppdelning. Angivna tidshorisonter och tidsfrister har inte tilldelats de olika åtgärderna, eftersom de pågår under hela året. Dessa åtgärder beskriver hur Telia hanterar de väsentliga IRO:er som är kopplade till den egna personalstyrkan. (S1­4­37) Mångfald, jämställdhet och inkludering Under 2025 fortsatte Telia att granska olika mång­ faldsaspekter av sin verksamhet för att identifiera de hinder som måste åtgärdas för att Telia ska bli en föredragen arbetsgivare som representerar sin kundbas, inklusive minoritetsrepresentation utöver könsidentitet. Telia fortsatte under året att stärka befintliga samarbeten och utforska nya för att hantera flera aspekter av mångfald. Uppgifter om arbetskraftens kön och ålder samlas, inklusive roller relaterade till vetenskap, teknik, ingenjörs­ vetenskap och matematik, i syfte att förstå perso­ nalens sammansättning och välja ändamålsenliga åtgärder. DEI främjas genom en specifik ansvarig för mångfald och inkludering och specifika DEI­ initiativ genom hela bolaget. Dessa insatser stöder arbetet med DEI och säkerställer att det förblir en kärnfråga i Telias verksamhet. Minska könsrelaterad löneskillnad Telia har som mål att minska sin ojusterade löneskillnad mellan könen och genomför årliga schemalagda löneskillnadsanalyser (utöver ej schemalagda kontroller). Bolagets ersättningsteam, samt chefer för People and Culture (på marknaderna och på koncernnivå) och mångfaldsansvariga och ­ambassadörer leder arbetet mot en definierad begränsningsplan för detta ämne. Planen avser (S1­4­38a): • Ojusterad löneskillnad mellan könen: säkerställer att Telia rekryterar fler kvinnor till högre betalda positioner. Det innebär att arbeta med varumärke, talangförvärv, sucessionsplanering och ERG:er för att öka bolagets attraktionskraft. • Identifiering av specifika fall: löneskillnader som saknar godtagbar motivering åtgärdas enligt en bestämd tidsplan. Effektiviteten av åtgärder gällande könsrelaterad löneskillnader följs upp i de årliga gransknings­ resultaten. (S1­4­38d) I vissa fall görs omfördel­ ningar i den årliga budgeten för lönerevision för att överbrygga löneskillnaden. Dessutom kan riktade ändringar göras om det bedöms nödvän­ digt. Chefer och rekryterare utbildas också för att arbeta förebyggande. (S1­4­38b) En inkluderande arbetsplats För att stödja nyanlända och flyktingar att inte­ grera och hitta arbete har Telia börjat samarbeta med program som ”Jobbsprånget” i Sverige för att erbjuda utländska högskoleutbildade möjlighet att arbeta som praktikanter. År 2025 hjälpte bolaget 14 nyanlända och flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. För att främja Telias mångfalds­ och inkluderingsmål genomgår chefer obligatoriska ledarskapsutbildningar som omfattar inkluderande rekrytering och omedvetna fördomar. Detta är en del av Telias ledarskapsramverk. 50% av cheferna hade genomfört utbildningen vid årets slut. (S1­4­ 38a) Frivillig årlig utbildning om trakasserier och diskriminering är tillgänglig för alla anställda. Telias uppförandekod och medarbetarpolicy stärker ansvarsskyldigheten på ledningsnivå. Trakasserier eller diskrimineringsfall hanteras i första hand via Telias visselblåsningslinje. För giltiga rapporter inleds utredningar och resultaten kan vara allt från varningar till uppsägning av kontrakt. (S1­4­38b) Dessutom beaktas information från undersökningar, ERG, DEI­ansvariga och välbefinnandeansvariga vid beslut om kontinuerliga förbättringsåtgärder. (S1­4­39) För att förhindra väsentlig negativa inverkningar följer Telia lagar om icke­diskriminering och kommunicerar detta tydligt för att undvika att bolagets agerande tolkas som omvänd diskriminering. (S1­4­41) Åtgärderna kopplade till Telias egen personalstyrka som beskrivs ovan hanteras av ersättningsutskottet, chefer för People and Culture, DEI­ansvariga, ERG­ansvariga, ambassadörer, välbefinnandeansvariga och utredare. (S1­4­43) Hälsa och välbefinnande Hälsa och välbefinnande är centrala av Telias medarbetarupplevelse. De flesta anställda arbetar i kontors­ eller butiksmiljö, där psykosocialt välbefinnande och ergonomi är viktiga frågor. Telias största utmaningar är att upprätthålla balans mellan arbete och privatliv och möjliggöra återhämtning efter intensiva arbetsperioder. Telias YouFirst­program har som mål att driva prestation och utveckling genom kontinuerlig dialog, coachning och återkoppling. Programmet övervakar också arbetsbelastningen och stöder relaterade åtgärder. (S1­4­38a) I de fall där negativa inverkningar som sjukfrånvaro eller utbrändhet uppstår hanteras situationen lokalt, med tidiga interventionsprocesser som involverar chefer och HR. (S1­4­38b) 100Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 101 ===== Bland ytterligare initiativ kan nämnas Working better together som stöder hybridarbete och Working abroad som stöder distansarbete. Working better together syftar till att sammanföra medarbetare fysiskt i Telias anläggningar, för att öka engagemang, samarbete och prestation. Vidare finns konceptet You grow. We grow., som kombinerar initiativ och verktyg som bidrar till utveckling av medarbetare och chefer. Konceptet ska hjälpa alla på Telia att växa, utveckla ny kompetens och nå sin fulla potential. Medarbetarsamtal ger chefer och medarbetare möjlighet att diskutera frågor som rör både prestation och välbefinnande. Kontorspersonal på Telia har flexibla arbetstider för att underlätta balansen mellan arbete och privatliv. Säljare och teknisk personal har fasta arbetstider. (S1­4­38c) Effektiviteten hos dessa tillvägagångssätt samlas via medarbetarundersökningar, specifikt genom frågor om balans mellan arbete och privatliv. (S1­4­38d) Bolagets primära tillvägagångssätt för att minska personalrelaterade risker är att utrusta chefer med verktyg för att stödja anställda, bland annat i form av obligatorisk arbetsmiljöutbildning. (S1­4­ 40a) Chefer är ansvariga för att identifiera och hantera problem kopplade till välbefinnande. Här finns möjlighet att involvera HR eller hälso­ och sjukvårdsspecialister, beroende på lokala lagar och hur allvarliga problemen är. (S1­4­43) (S1­4­39) I vissa fall görs riskbedömningar före åtgärder som kan orsaka eller bidra till väsentliga negativa inverkningar på Telias egen personalstyrka, exempelvis uppsägningar. (S1­4­41) Telia gör omfattande riskbedömningar om det sker större förändringar eller initiativ i organisationen. Inga väsentliga inverkningar på personalstyrkan har identifierats från Telias klimatomställningsplaner, men riskbedömningarna uppdateras kontinuerligt för att säkerställa att eventuella inverkningar på arbetstagarna identifieras och hanteras proaktivt. (S1­SBM­3­14e) (S1­4­AR43) (S1­4­MDR­A) S1-5 Mål för den egna arbetskraften Telias egna mål för bolagets anställda handlar om könsmångfald bland ledande befattningshavare och över hela arbetsstyrkan, att minska och eliminera ojusterade löneskillnader mellan könen, att upprätthålla en hälsosam och säker arbetsmiljö och att stödja medarbetarnas utveckling genom utbildning och kompetenshöjning. Hela Telias personalstyrka engagerades inte i att definiera målen. Hela personalstyrkan bidrog dock till uppföljning av företagets framsteg via medarbetarundersökningen. Sådana ger också indata till förbättringsdiskussioner på teamnivå. (S1­5­47a) (S1­5­47b) (S1­5­47c) (S1­5­MDR­T) Telias tabell över hållbarhetsmål ger mer information om mål för den egna arbetskraften. (S1­5­46) S1-6 Uppgifter om företagets anställda Information om Telias anställda, som inkluderar typ av anställning och region, finns i not K32. (S1­6­50a) (S1­6­50b) (S1­6­50c) (S1­6­51) S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Kollektivförhandlingar Alla Telias anställda, oavsett anställningsort eller anställningsform, har rätten att välja om de vill representeras av en fackförening inom ramen för kollektivförhandlingar. Ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering för att ha utövat denna rättighet. Dessa principer återfinns även i uppförandekoden för leverantörer, vilket innebär att Telia förväntar sig att samtliga leverantörer erkänner dessa rättigheter. Vid årets slut omfattades 100% (92%) av de anställda kollektivavtal. En uppdelning av kollektivavtalstäckningen, samt den sociala dialogen per land, visas i tabellen till höger. (S1­8­60) Telia samarbetar med arbetstagarrepresentanter och fackföreningar i enlighet med nationella lagar och kollektivavtal. Europeiska företagsråd (European Works Council, EWC) stöder gränsöverskridande diskussioner inom Telias nordiska och baltiska verksamheter, medan lokala Telia­företag upprätthåller en regelbunden dialog med de fackliga organisationerna. Inga strejker eller strejkvarsel förekom under året. Telia har tillämpat infasningsalternativet enligt ESRS för upplysningar om S1­7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda. Överenskommelser om arbetstagarrepresentation hanteras på koncernnivå. (S1­8­63b) Kollektivförhandlingar och social dialog Täcknings- grad Kollektiv- förhandlingar Social dialog 0–19% – – 20–39% – – 40–59% – – 60–79% – – 80–100% Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland Redovisningsprinciper: Kollektivförhandlingar och social dialog Data för kollektivavtalstäckning samlas in från det interna HR­verktyget, exklusive Lettland och vissa mindre bolag. Inga antaganden har gjorts vid insamling av information. Telia redovisar andelen anställda i respektive land som representeras av arbetstagarrepresentanter. I Norge bestäms det tillämpliga kollektivavtalet för en viss grupp anställda av deras avdelningstillhörighet eller arten av deras arbete. 101Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 102 ===== S1-9 Mångfaldsindikatorer Högsta ledningen definieras som koncernled­ ningen (GEM). Mer information om GEM finns i ”Förvalningsberättelse” på sidan 59. (S1­AR71) Vid årets slut innehade kvinnor 43% av Telias högre chefspositioner, 38% av bolagets alla chefsposi­ tioner och 20% av roller relaterade till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Dessutom var 11% under 30 år i STEM­roller, 59% var 30 till 50 år och 30% var över 50 år gamla. År 2025, var 33% av nyrekryterade anställda kvinnor. Seniora chefer Koncern- ledning Styrelse Telia Kön Män 46 6 7 8 509 Kvinnor 35 3 3 4 495 Övriga 0 0 0 19 Totalt 81 9 10 13 023 Ålder Under 30 0 0 0 1 597 30–50 42 4 1 7 555 Över 50 39 5 9 3 871 Totalt 81 9 10 13 023 Redovisningsprinciper: Ålder och kön De rapporterade uppgifterna återspeglar status per den 31 december 2025. Populationen är alla anställda som är registrerade i det interna HR­verk­ tyget exklusive Lettland och vissa mindre bolag. Dessa utgör ungefär 10% av de totalt anställda. Könfördelningen för nyrekryteringar beräknas som antalet kvinnor som anställts dividerat med det totala antalet nyanställningar. S1-10 Tillräckliga löner Utöver kollektivavtal som fastställer minimilöner tillämpar Telia interna löneintervall baserade på externa marknadsriktmärken och nivåer, så att alla medarbetare får en rimlig lön. Marknadsriktmärken sätts separat på varje marknad, där Telia levererar de underliggande data som används i bedömningsprocesserna för dessa. (S1­10­69) (S1­ 10­70) (S1­10­AR73) S1-11 Socialt skydd Alla Teliaanställda, både hel­ och deltidsanställda, i Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland har socialt skydd genom allmän socialförsäkring eller anställningsförmåner som täcker inkomstförlust på grund av sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada, funktionshinder, föräldraledighet och pensionering. (S1­11­74a) (S1­11­74b) (S1­11­74c) (S1­11­74d) (S1­11­74e) S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Utbildning Telia strävar efter att främja sina anställdas yrkesutveckling och framgång genom att erbjuda frikostiga utvecklingsmöjligheter. Från onboarding till avancerade workshops har anställda tillgång till resurser som hjälper dem att bygga ny kompetens, fördjupa sin expertis och förbli konkurrenskraftiga i en bransch som utvecklas snabbt. Telia uppmuntrar kontinuerligt lärande genom både formella och informella kanaler, inklusive e­utbildning, mentorskap och ledarskapsutbildningar. Dessa möjligheter är skräddarsydda för att stödja karriärutveckling, personlig utveckling och förmåga att hantera nya trender och tekniska lösningar. Obligatoriska utbildningar för alla anställda omfattar teman som integritet, säkerhet, uppförandekoden, miljö samt brand och säkerhet. Utöver dessa gäller även en obligatorisk arbetsmiljörelated utbildning för chefer. Growth Compass År 2025 introducerades Growth Compass för att hjälpa de anställda att styra sin utveckling i fyra riktningar: avancera, fördjupa, utforska och vidareutveckla – med stöd av verktyg som interna kortsiktiga uppdrag och förberedda inlärningsvägar. Growth Talks, ett initiativ som också infördes 2025, är nu ett stående inslag i prestations­ och utvecklingsprocesser, där allt fler anställda sätter personliga utvecklingsmål. Vid utgången av 2025 hade 52% av arbetskraften satt upp utvecklingsmål och den totala tillväxtpoängen i Telias medarbetarundersökning som genomförs två gånger per år var 7.7/10 (7.6/10). För att bidra till att bygga framtidssäkrade färdigheter lanserade Telia 2025 initiativet AI Uplift för alla medarbetare. Genom digital utbildning, spotlight­sessioner och praktiska workshops erbjuds anställda stöd i att förstå, tillämpa och använda AI på ett innovativt sätt i sitt dagliga arbete. Medarbetarsamtal Inom Telia bedöms prestation i förhållande till fastställda mål. Målsättningsprocessen börjar med att GEM definierar organisatoriska mål för varje marknad och koncernfunktion. Cheferna leder sedan samtal inom sina team för att klargöra mål, granska årliga prioriteringar (Vad), diskutera framgångsbeteenden (Hur) och identifiera utvecklingsområden (Växa) som grund för individuella mål. Teammedlemmarna använder dessa diskussioner som utgångspunkt för att utarbeta, granska och fastställa mål tillsammans med sina chefer i HR­plattformen. Att etablera förväntningar på ett tidigt stadium stärker ansvarsskyldighet, engagemang och fokus, samtidigt som man förebygger osäkerhet. Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år. Denna process gör det möjligt för anställda att få återkoppling från kollegor, delta i Growth Talks och delta i en ledningsledd talanggranskning som utvärderar potential, identifierar risker och bedömer prestation. Utbildning och kompetensutveckling Kön 2025 Procentandelen anställda som deltar i prestations­ och karriärutvecklings­ granskningar Män 74% Kvinnor 79% Övriga 25% Totalt 76% Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd Män 0.45 Kvinnor 0.45 Övriga 0.30 Telia har tillämpat infasningsalternativet enligt ESRS för upplysningar om S1­12 Personer med funktionsnedsättning. 102Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 103 ===== Redovisningsprinciper: Utbildning och kompetensutveckling Indikatorer för utbildning och kompetensutveckling återspeglar aktivt deltagande i årliga prestations­ utvärderingar. Endast tillsvidareanställda deltar. Om antingen medarbetaren eller chefen underlåter att rapportera karriärutveckling i systemet redo visas inte utvärderingen. Medarbetarnas utbildnings­ timmar beräknas med hjälp av data från Telias HR­system exklusive Lettland och vissa mindre bolag. Indikatorn återspeglar digitala kurser som genomförts mellan den 1 januari och den 31 decem­ ber 2025. Endast kurser som registrerats i Telias HR­system ingår. Livesessioner och utbildningar på andra plattformar ingår inte. Medarbetarutveck­ lings­index härleds från medarbetarundersökningen som sker två gånger om året och återspeglar uppfattningar sett till tre drivkrafter – professionell utveckling, karriärväg, och lärande och kompe­ tensutveckling. Poäng sätts på en skala från 0 till 10. Slutförandegraden för tematiska utbildningar i avsnitt E1, S4 och G1 rapporteras som andelen medarbetare och konsulter som har genomfört utbildningen under de senaste tre åren. Nyanställda medarbetare som har arbetat på Telia i mindre än 3 månader har exkluderats. S1-14 Mått för arbetsmiljö Mätning av hälsa och välbefinnande Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå mäts genom medarbetarundersökningen. 2025 års resultat indikerar att 8,2 (8,1) av 10 respondenter hade en bra balans mellan arbete och privatliv. Telias största utmaningar när det gäller hälsa och välbefinnande är stress och arbetsbelastning. Bolaget följer löpande dessa aspekter genom statistik för sjukfrånvaron. Telias procentuella sjukfrånvaro 2025 var 2.6% (2.4%). Anställda förlorade 261 (371) dagar på grund av ohälsa eller skador. (S­14­88b). Certifiering enligt ISO 45001 Alla Telias marknader omfattas av arbetsmiljö­ ledningssystem, med ISO 45001 som standard för systematiska bedömningar och riskhantering. År 2025 bibehöll de lokala Teliabolagen i Finland, Norge, Estland och Litauen ISO 45001­certifieringen. Vid årets slut omfattades Telias samtliga anläggningar och därmed omfattas 100% av de anställda av ett arbetsmiljö­ ledningssystem baserat på ISO 45001, antingen genom interna eller externa revisioner. (S1­14­88a) Incidenter Under året registrerades 0 (0) dödsfall bland Telias medarbetare och entreprenörer som arbetar i Telias verksamhet. (S1­14­88b) Det inträffade 12 olyckor med medarbetare som resulterade i förlorad arbetstid, vilket ger en skadefrånvaro per miljon arbetade timmar (LTIFR) på 0,38. (S1­14­ 88e) Bland enterprenörer förekom 9 skador. (S1­14­88b) Redovisningsprinciper: Arbetsmiljö Sjukfrånvaron anges som den procentuella andelen sjukfrånvarodagar per dagar av total avtalad arbetstid. Olycksfallsfrekvensen anges som antal arbetsskador som lett till frånvaro från arbetet per miljoner teoretiskt arbetade timmar. Poängen för balans mellan arbete och privatliv härleds från den halvårsvisa medarbetarunder­ sökningen. Poäng sätts på en skala från 0 till 10. S1-16 Ersättningsindikatorer Löneskillnader och total ersättning Som en del av Telias strävan att eliminera löneskillnader mellan könen, analyseras löneskillnader mellan könen en gång om året på alla marknader. Analysen för 2025 visar 11,5% (12%) ojusterad löneskillnad mellan könen och 1,1% som justerad löneskillnad. De ojusterade skillnaderna kan förklaras av könsuppdelningen mellan vissa yrkeskategorier, exempelvis att fler män arbetar inom tekniska områden, medan fler kvinnor arbetar i stödfunktioner. En annan förklaring är obalansen mellan män och kvinnor i den vertikala karriärutvecklingen. (S1­16­97a) Den årliga totala ersättningskvoten är 37 (35). Redovisningsprinciper: Ersättning Telias löneskillnader mellan könen har beräknats med följande formel: (genomsnittlig bruttomånadslön för manliga anställda – genomsnittlig bruttomånadslön för kvinnliga anställda) / genomsnittlig bruttomånadslön för manliga anställda. Månadslönen beräknas omräknad till heltid för samtliga tillsvidareanställda. Beräkningarna har genomförts i lokal valuta och totalresultatet är ett viktat resultat för Telia. Från och med 2025 rapporterar Telia även justerade löneskillnader. Den justerade löneskillnaden mäter skillnaden mellan manlig och kvinnlig genomsnittlig löneavvikelse, dvs. hur nära respektive grupps lön ligger marknadens medianvärde. Jämförelsen av VD:s ersättning jämfört med medianersättningen har beräknats med följande formel: VD:s årliga totala ersättning / medianvärdet för anställdas årliga totala ersättning, där VD:s ersättning har exkluderats. Årlig total ersättning består av grundlön plus rörlig ersättning plus förmåner. Data som ligger grund till denna beräkning exkluderar bolaget i Lettland och vissa mindre bolag. (S1­16­97b) (S1­16­97c) S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar relaterade till mänskliga rättigheter Incidenter och anmälningar För att säkerställa konfidentialitet och anonymitet kan Telia endast se om incidentrapporter som lämnats in via visselblåsningslinjen är anonyma eller inte, och kan inte verifiera om de har lämnats in av en Telia­anställd. För mer information om rapportering av problem via Telias visselblåsningssystem, årets resultat avseende mänskliga rättigheter och påföljder relaterade till dessa, se avsnittet G1­1. (S1­17­103b) (S1­17­104a) (S1­17­104b) (S1­AR106) Telia har tillämpat infasningsalternativet enligt ESRS för upplysningar om S1­15 Balans mellan arbete och privatliv. 103Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 104 ===== S2 Arbetstagare i värdekedjan Tillvägagångssätt I Telias värdekedja ingår ett stort antal leverantörer. Telia har åtagit sig att göra etiska inköp och utvärderar nogrant sina leverantörers praxis i syfte att säkerställa överensstämmelse med Telias hållbarhetskrav sett till integritet och socialt ansvar. Bolagets tillvägagångssätt styrs av dess uppförandekod för leverantörer. Koden fastställer obligatoriska förväntningar på leverantörer när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvilkor, miljöskydd och affärsetik. En förutsättning för att göra affärer med Telia är att leverantören efterlever denna uppförandekod. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Oreglerad arbetstid och övertid kan leda till en sämre balans mellan arbete och privatliv, och ökad skaderisk (Högriskmarknader) – – Osäkra arbetsförhållanden och/eller underlåtenhet att uppfylla vilkoren för minimal levnadsstandard kan påverka medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa (Låg­ och Högriskmarknader). – – Möjlig förekomst för barn­ och tvångsarbete i leveranskedjan (Högriskmarknader) – – Anseenderisk om leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö och tillämpar orättvisa arbetsmetoder (Låg­ och Högriskmarknader) Beroende: Samhällsrelaterat – – Anseenderisk om leverantörer ägnar sig åt barnarbete och/eller tvångsarbete (Högriskmarknader) Beroende: Samhällsrelaterat – – Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 104Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 105 ===== S2 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverk- ningar, risker och möjlig heter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Arbetstagare i värdekedjan som påverkas av Telias väsentliga IRO:er är bland annat direktleverantörer och deras anställda (nivå 1) i Norden och Baltikum, samt underleverantörsanställda (nivå 2–4) över hela världen. (S2­SBM­3­11a) Dessa arbetstagare kan påverkas av arbetsmetoder, arbetsmiljö­ förhållanden och andra människorättsfrågor. Telia identifierar väsentliga inverkningar och risker genom ett strukturerat förfarande för tillbörlig aktsamhet och en dubbel väsentlighetsanalys. Väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan avser barn­ och tvångsarbete, hälsa och säkerhet, löner och ersättningar samt arbetstider. Inga väsentliga möjligheter avseende arbetstagare i värdekedjan identifierades i samband med DMA. (S2­SBM­3­11c) Telias förfarande för tillbörlig aktsamhet fokuserar särskilt på väsentliga risker som härrör från inverkningar och beroenden relaterade till arbetstagare i värdekedjan. De identifierade riskerna är: • Bolagets leverantörer kan utnyttja barnarbete och/eller tvångsarbete och människohandel • Bolagets leverantörer kan underlåta att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö och tillämpa orättvisa arbetsmetoder. (S2­SBM­3­11e) Dessa risker kan uppstå i samband med tillverk­ ning och tjänsteleverans inom Telias leveranskedja. (S2­SBM­3­13) Inom ramen för sitt förfarande för tillbörlig aktsamhet kan Telia upptäcka risker för arbetstagare som utsätts för osund arbetsmiljö, med särskilt fokus på minderåriga. (S2­SBM­3­12) Telia tillämpar ett strukturerat förfarande för till­ börlig aktsamhet för att identifiera och mildra hållbarhets­ och säkerhets mässiga risker i hela sin leverans kedja, inklusive hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bekämpning av mutor och korruption, konflikt mineraler, miljöpåverkan, mänskliga rättig heter och arbets rätt, ledning och ägar struktur, integritet, säkerhet och handels­ sanktioner. (G1­2­15b) Processen omfattar: • Initial riskbedömning baserad på geografi (hög­ och lågriskmarknader), inköpskategori och andra stödjande indikatorer • Utvärdering av leverantörer och kända underleverantörer med hjälp av strukturerade verktyg och databaser, inklusive sanktionslistor, mediebevakning och ESG­index för att upptäcka potentiella överträdelser • Fördjupad riskbedömning delar in leveran­ törerna i kategorierna hög, medelhög eller låg risk. Potentiellt höga risker eller allvarliga överträdelser kan leda till uteslutning av en leve­ rantör, eller utlösa ett djupgående Compliance Verification Program (CVP)­analys för verifiering av efter levnad, till exempel en revision. Kritiska avvikelser placerar automatiskt en leverantör i kategorin hög risk. För inköp krävs då godkän­ nande från ledningen, i enlighet med Telias krav på ansvarsfulla inköp. (S2­SBM­3­11b) Alla leverantörer är skyldiga att följa Telias säkerhetsdirektiv och uppförandekod för leverantörer, liksom att säkerställa att dessa standarder upprätthålls genom hela den egna leveranskedjan. Om avvikelser identifieras samverkar Telia med den aktuella leverantören om åtgärdsplaner. Om problemen inte blir lösta kan partnerskapet avslutas. (S2­SBM­3­11d) S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Telia har åtagit sig att upprätthålla mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet och genom hela sin värdekedja, baserat på sin koncern­ policy för mänskliga rättigheter. I den ingår Telias tillvägagångssätt när det gäller konfliktmineraler. Policyn uttrycker tydliga förväntningar på leverantörer relaterade till tillbörlig aktsamhet, avtalsenliga krav, revisioner och klagomålsmekanismer. Den betonar Telias krav på anständiga arbetsvillkor, föreningsfrihet och arbetarskydd och förbjuder uttryckligen tvångsarbete och barnarbete samt människohandel. Policyn belyser också det allt starkare inflytandet av AI genom att införliva principer relaterade till AI­etik. Dessa principer kräver att leverantörer tillämpar ansvarsfulla och etiska metoder genom alla faser av design, implementering, testning och användning av AI­funktioner. (S2­1­17a) Telia samverkar med arbetstagare i värdekedjan genom sitt Compliance Verification Program (CVP). Programmet är avsett att förbättra leverantörernas resultat inom hållbarhetsfrågor. (S2­1­17b) Det är avgörande för Telia att verifiera leverantörens korrigerande åtgärder när ett problem har upptäckts. Det säker ställer att revisionsresultat hanteras och framsteg spåras. När alla rekommendationer har lösts och korrigerande åtgärder snabbt rapporteras anses revisionen vara avslutad. (S2­1­17c) Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter är en pågående process som är integrerad i Telias ramverk för riskhantering, i syfte att identifiera, förebygga och mildra potentiella negativa inverkningar. Telias uppförandekod för leverantörer behandlar specifikt dessa krav i avsnittet om modernt slaveri och tvångsarbete. Telia förväntar sig att leverantörerna gör följande (S2­1­18): • Aktivt säkerställer att det inte förekommer någon form av slaveri, tvångsarbete, skuldslaveri eller människohandel i någon del av leverantörens värdekedja. Detta inkluderar användning av anställningskontrakt som är tänkta att täcka arbetsgivarens kostnader för utbildning eller förberedelser som är nödvändiga för normal kommersiell verksamhet. • Inte begränsar medarbetarnas rörelsefrihet. • Bekräftar medarbetarnas rätt att säga upp sin anställning, förutsatt rimligt varsel. • Inte begär att anställda deponerar pengar eller motsvarande och/eller sina identitetshandlingar i original, eller betalar några avgifter eller kostnader för rekrytering eller anställning. Uppförandekoden för leverantörer är i linje med Telias policyer och åtaganden. Den ställer bland annat krav inom områdena mänskliga rättigheter, 105Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 106 ===== arbetsrätt, arbetsmiljö, miljö, konfliktmineraler, klimatförändringar och affärsetik bland annat. (S2­1­19) För information om policyer relaterade till arbetare i värdekedjan, se Telias policytabell. (S2­1­MDR­P) S2-2 Samverkan med arbetstagare i värdekedjan Förfarande för tillbörlig aktsamhet Denna process ger värdefulla insikter och bakgrund för inköpsbeslut. Det stöder riskbegränsningsstrategier för att undvika negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan. Väsentliga avvikelser eskaleras till Chief Procurement Officer eller ledningsgruppen för koncernens inköpsavdelning. Tillsynen av den ansvarsfulla anskaffningsprocessen ligger hos Chief Procurement Officer, vilket säkerställer ansvarsskyldighet och anpassning till Telias koncernövergripande styrningsmodell. Tillbörlig aktsamhet är en kontinuerlig process för befintliga och nya leverantörer. Alla leverantörer som kategoriseras som hög risk hanteras i enlighet med företagets etablerade CVP. (S2­2­22b) (S2­2­22c) (G1­2­15a) (S2­3­35) CVP för leverantörer Som en del av förfarandet för tillbörlig aktsamhet tillämpar Telia CVP, en strukturerad mekanism som ska verifiera leverantörens efterlevnad och stödja kontinuerlig förbättring. Mekanismen prioriterar högriskleverantörer som identifieras genom riskbedömning, utvärderingsresultat, tidigare bedömnings resultat, visselblåsarrapporter, enskilda incidenter och framväxande risker. CVP kombinerar verifiering med engagemang, i syfte att främja samarbete med leverantörer och stärka deras förståelse för Telias hållbarhets­ och säkerhetskrav. Verifieringen genomförs på tre nivåer: • Nivå 1: Enkät för självbedömning för alla högriskleverantörer, i linje med Telias uppförandekod och säkerhetsdirektiv • Nivå 2: Djupgående distansbedömningar inriktade på specifika efterlevnadsområden inom leverantörskluster • Nivå 3: Verifiering på plats eller externt för att stödja anpassning till Telias krav. År 2025 lanserade företaget en plattform för att effektivisera bedömning av tredje part genom att integrera genomlysning, efterlevnadskontroller och kontinuerlig övervakning med avseende på hållbarhet och säkerhet. Detta stärker tillbörlig aktsamhet och utnyttjar CVP­plattformen för att förbättra transparens och prioritering i leveranskedjan. Branschsamarbete – Joint Alliance for CSR (JAC) Telia samarbetar med andra telekomoperatörer via JAC för att bedöma gemensamma leverantörer, med särskilt fokus på dem som verkar på högriskmarknader och som bedriver tillverkning. (S2­2­22a) (S2­2­22b) (S2­2­22d) Under 2025 genomförde JAC 166 bedömningar inklusive revisioner i 31 länder och på olika nivåer i leveranskedjan (nivå 1: 39%, nivå 2: 49%, nivå 3: 11%, nivå 4: 1%). Totalt intervjuades 12 552 arbetstagare, vilket resulterade i 794 åtgärdsplaner. De flesta resultaten handlade om arbetsmiljö, följt av arbetstider och miljöfaktorer samt löner och ersättningar. (S2­2­22) (S2­3­36) Förfarande för tillbörlig aktsamhet gentemot tredje part Både CVP och JAC ger Telia kunskap om perspektiven från arbetstagarna i värdekedjan. (S2­2­23) Effektiviteten i Telias samverkan med arbetstagarna i värdekedjan bedöms genom leverantörsrevisioner, vilka utvärderar efterlevnaden av arbetsstandarder, hälso­ och säkerhetsföreskrifter samt etiska arbetsmetoder. I händelse av problem aktiveras åtgärdsplaner som leverantörerna måste genomföra för att förbättra sina rutiner. Uppföljningsrevisioner säkerställer att åtgärderna genomförs effektivt. (S2­2­22e) Leverantörsutvärdering CVP Riskidentifiering, bedömningar, mildrande aktiviteter och uppföljning av leverantörer Krav Policyer och ramverk Etablera policyer och standarder som definierar krav på leverantörer 1. PLANERA Identifiera och bedöm risker Utvärdera och bedömma leverantörer för att identifiera potentiella risker 2. UTFÖR Stoppa, förebygga eller mildra risker Kontrollera efter­ levnad och åtgärda eventuella problem genom korrigerande åtgärder 3. KONTROLLERA Följ upp implementering Följa upp framsteg och kontinuerlig förbättra processer 4. AGERA 106Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 107 ===== Ytterligare information om CVP och åtgärder relaterade till programmet finns i S2­2 Rutiner för samverkan med arbetstagare i värdekedjan. (S2­4­ 32c) (S2­4­32d) (S2­4­33a) (S2­4­34a) (S2­4­34b) (S2­4­MDR­A) Redovisningsprinciper: Tillbörlig aktsamhet De inledande och fördjupade riskbedömningarna för tillbörlig aktsamhet mäter antalet nya och befintliga leverantörer som utvärderas. Data för dessa nyckeltal samlas in från ett externt verktyg för tillbörlig aktsamhet som uppgraderades 2025. Redovisningsprinciper: CVP CVP­bedömningar anger antalet bedömningar som genomförts och antalet leverantörer som ingår i pro­ grammet. Data för dessa indikatorer sammanställs internt (t.ex. verktyg för tillbörlig aktsamhet och CVP­dokumentation). Dessa siffror kompletteras med data från JAC­bedömningar. Siffrorna representerar slutförda bedömningar under rapporteringsperioden. JAC­bedömningsdata kommer från den årliga JAC­rapporten, ett konsoliderat dokument som sammanfattar leverantörsrevisioner och bedömningar mellan deltagande telekomföretag. S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Rapportering om ärenden med negativ inverkan på arbetstagare i Telias värdekedja sker kvartalsvis, inklusive statistik och uppgifter om eventuella specifika ärenden. Rapporter överlämnas till bolagets revisionsutskott. (S2­3­27a) Telias visselblåsningslinje gör det möjligt för alla arbetstagare i bolagets värdekedja att rapportera problem anonymt utan rädsla för vedergällning eller repressalier, och underlättar därmed opartiska utredningar. Se G1­1 för mer information om rapportering av problem via visselblåsningslinjen. (S2­1­19) (S2­3­27b) (S2­3­ 27c) (S2­3­AR23) (S2­3­AR24) (S2­3­AR25) (S2­3­ 28) (S2­3­AR25) Inlämnade anmälningar och behandlingen av dessa är fullt spårbara via rapporteringsfunktionen inom visselblåsningssystemet, vilket säkerställer att systemet är effektivt. (S2­3­27d) S2-4 Åtgärder för arbetstagare i värdekedjan Tillbörlig aktsamhet och CVP-data 2025 2024 Tillbörlig aktsamhet Initial riskbedömning Antal leverantörer 819 1 250 Andel baserad på utgifter 92% 93% Fördjupade riskbedömning Antal utvärderingar 432 443 Andel baserad på utgifter 53% 35% Leverantörer med högriskresultat 2% 0,6% CVP Antal utvärderingar 733 140 Antal leverantörer 390 87 Telias kontinuerliga förfarande för tillbörlig aktsamhet och CVP används för att identifiera leverantörer med höga risknivåer. Under året identifierades inga allvarliga människorättsincidenter genom CVP. (S2­ 4­36) När de har identifierats vidtas snabba åtgärder tillsammans med leverantören. År 2025 genomförde Telia en fördjupad granskning av 15 leverantörer av kontaktcenter och försäljningskanaler för att bedöma deras efterlevnad av viktiga hållbarhets­ och säkerhetskrav. Undersökningen gav en översiktlig bild av övergripande efterlevnad och identifierade förbättringsområden som ligger till grund för de riktade uppföljningsåtgärder planerade för 2026. (S2­4­32a) S2-5 Mål för arbetstagare i värdekedjan Telia har som mål att alla identifierade högriskleverantörer ska utvärderas och på årsbasis ha en giltig CVP­bedömning. Detta mål syftar till att minska potentiella negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan samt att hantera väsentliga risker. (S2­5­39) Arbetstagarna eller deras representanter i Telias värdekedja var inte direkt engagerade i processen att etablera mål för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. (S2­5­42a) Som en del av bolagets leverantörsrevisioner identifieras korrigerande åtgärder. Telia följer upp leverantörens förbättringar. (S2­5­42b) (S2­5­ 42c) Mer information om målet, dess baslinje och mått finns i Telias tabell över hållbarhetsmål. (S2­5­MDR­T) 107Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 108 ===== S3 Berörda samhällen Tillvägagångssätt Digitaliseringen omformar våra samhällen och ger såväl möjligheter som utmaningar. För att säkerställa att ingen blir utanför i denna omvandling är tillgång till tillförlitlig uppkoppling och utveckling av relevant digital kompetens avgörande. Telia bidrar till inkludering, motståndskraft och deltagande på lika villkor genom att utrusta individer – i synnerhet sårbara grupper som äldre och barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare – med den kompetens som krävs för att navigera säkert och vara trygg och utvecklas i den digitala världen. Barn och unga är aktiva användare av Telias tjänster. Bolagets uppfattning är att barn får ett rikare liv genom tillgång till internet. Tekniken ger dem möjlighet att umgås, leka och lära. Barn är samtidigt särskilt sårbara för hot på nätet, som nätmobbning, övergrepp, olämpligt innehåll och överdriven skärmtid. För att skydda barn på nätet krävs samarbete inom och utanför telekomsektorn. Genom nära samarbeten med organisationer som arbetar med barnens rättigheter hjälper Telia att bättre förstå hur dess produkter och tjänster påverkar barn, både direkt och indirekt. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Brist på digital kompetens kan leda till att sårbara grupper utestängs socialt eller utsätts för digital osäkerhet – – 16 Infrastruktur utgör ryggraden för affärs­ och verksamhetskritiska tjänster och massmarknadstjänster – – 13,14 Tillgång till onlinematerial som visar sexuella övergrepp på barn (CSAM) – – 14 Innehåll relaterat till grooming, mobbning, våld och liknande kan göras tillgängligt för barn via bolagets nätverk – – 14 Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 108Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 109 ===== S3 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Digital inkludering Väsentliga inverkningar som bedömts under digital inkludering har sitt ursprung i bolagets egen verksamhet. (S3­SBM­3­9a) Bristande digital kompetens kan leda till att sårbara grupper utestängs socialt och blir mer utsatta. Detta gör det viktigt att förbättra digital kompetens och inkludering. (S3­SBM­3­9b) Telia bidrar genom riktade program och partnerskap som fokuserar på att förbättra digital kompetens, bygga framtida färdigheter och öka medvetenheten inom områden som säkerhet och uppträdande på nätet, särskilt för äldre, barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare. Individer som står utanför den digitala världen kan få svårare att få tillgång till information, kommunikation och tjänster. Detta kan göra dem mer utsatta i samhället. 2025 års utgåva av ”Svenskarna och Internet” från Internetstiftelsen belyser hur digitala tjänster, även om de är allmänt använda, fortfarande utgör barriärer för vissa grupper. Till exempel har nästan en av fyra svenskar avstått från att boka läkarbesök på grund av att e­tjänster är för komplicerad. (S3­SBM­3­10) (S3­SBM­3­11) Barnens rättigheter Berörda grupper som påverkas väsentligt av Telia inkluderar barn på de marknader där Telia är verksamt och barn till Telias kunder. De inverkningar som avses härrör direkt från bolaget och nedströms i värdekedjan. Dessutom kan barn potentiellt utsättas för väsentlig negativa inverkningar i Telias leveranskedja. (S3­SBM­3­9a) Negativa inverkningar kan vara att barn utsätts för grooming eller mobbning eller exponeras för våldsamt eller sexuellt innehåll på nätet genom tillgång till Telias nätverk. I avsaknad av tillförlitliga kontroller riskerar barn som har tillgång till internet att skadas. (S3­SBM­3­10) Dessutom identifierar Eurochilds rapport 2025 bestående luckor i barnens rättigheter online i hela Europa. Rapporten belyser ojämlik tillgång till digitala verktyg, brist på utbildning i digital kompetens och otillräckligt skydd mot övergrepp och bedrägerier på nätet. Sammantaget förstärker dessa faktorer befintliga sårbarheter och social utestängning. Den mest betydande frågan och risken för barn är emellertid den återkommande tillgängligheten av material som skildrar sexuella övergrepp mot barn (CSAM) på nätet, vilket medför en omfattande påverkan. (S3­SBM­3­9b) verksamhet och erbjudanden går via Telias koncernpolicyer och koncerninstruktioner, som uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer och Telias riktlinjer för etisk marknadsföring och försäljning, som beskriver bolagets förväntningar på sina anställda, partners och leverantörer. Detta innebär att Telia arbetar för att undvika kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hanterar eventuella negativa inverkningar för de mänskliga rättigheterna som bolaget är involverat i. (S3­1­16) Se Telias policytabell för mer information om Telias policyer för hantering av bolagets inverkningar, risker och möjligheter kopplade till berörda samhällen, och referenserna i dessa policyer till internationella standarder. (S3­1­14) (S3­1­17) (S3­1­MDR­P) S3-2 Samverkan med berörda samhällen Telia samverkar direkt med sårbara grupper, särskilt barn, för att förstå deras erfarenheter av digitala miljöer. Genom initiativ som Children's Advisory Panels och partnerskapet Listen Up! med Global Child Forum, som lanserades 2025, samlar Telia insikter om ämnen som integritet, desinformation och behov av digital kompetens. Denna insikt ligger till grund för Telias produktutveckling och arbete med digitalt ansvar. Telia bidrar därmed till säkrare och mer inkluderande onlineupplevelser för barn som S3-1 Policyer för berörda samhällen Telias koncernpolicy för mänskliga rättigheter beskriver bolagets förhållningssätt till inverkningar, risker och möjligheter relaterade till digital inkludering och barnens rättigheter i berörda samhällen. Telia fokuserar på mänskliga rättigheter där allvarliga negativa inverkningar kan bli aktuella och som är det mest relevanta området för Telias bransch och verksamhet. Riskerna identifieras genom fortlöpande tillbörlig aktsamhet. Mer djupgående inverkansbedömning avseende mänskliga rättigheter (Human Rights Impact Assessments, HRIA) utförs vid behov. Digital inkludering är ett område som har betydelse för de mänskliga rättigheterna. (S3­1­14) (S3­1­15) I enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, liksom FN:s konvention om barnrättsprinciperna för företag, har Telia åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan. Här tillämpas ett förfarande för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter samtidigt som man erkänner, respekterar och stöder barnens rättigheter. Telias produkter och tjänster möjliggör även att mänskliga rättigheter uppfylls, till exempel genom att ge enklare tillgång till hälsovård, utbildning och arbete. (S3­1­16a) (S3­1­17) En viktig del av bolagets arbete för att integrera barnens rättigheter och perspektiv i dess 109Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 110 ===== använder bolagets tjänster. Detta engagemang stöder Telias processer för tillbörlig aktsamhet och väsentlighetsanalys, samtidigt som berörda intressenter ges möjlighet att påverka bolagets beslut. Integrera och främja barnens rättigheter i verksamheten Telia bedömer sin inverkan på barnens rättigheter med hjälp av UNICEF:s ramverk Mobile Operator – Children's Rights Impact Assessment (MO­CRIA). Ramverket bidrar till integrering av barnens rättigheter i verksamheten och affärsmetoderna. Företaget använder också ett verktyg som har utvecklats tillsammans med Business for Social Responsibility (BSR) för att identifiera och hantera potentiella inverkningar för barnens rättigheter redan på produktutvecklingsstadiet. Riktlinjer för barnens rättigheter och ansvarsfull marknadsföring bidrar till att skydda barn i Telias reklam­ och marknadsföringsverksamhet. För att stärka barns digitala färdigheter och främja ett resilient beteende online samverkar Telia regelbundet med viktiga intressentgrupper, inklusive barn och ungdomar och/eller deras talespersoner, på sina respektive marknader. Telia samarbetar ofta med partners för att få ökad förståelse för specifika inverkningar och ämnesavgränsningar relaterade till barnens rättigheter. Bland sådana partners kan nämnas World Childhood Foundation, Global Child Forum, Rädda Barnen, Bris (den svenska hjälplinjen för barn och unga), UNICEF och ECPAT (en del av International Association of Internet Hotlines (INHOPE), en organisation som arbetar för att stoppa sexuellt utnyttjande av barn). (S3­2­21) (S3­2­21a) (S3­2­21b) (S3­2­21d) (S3­2­ 22) (S3­1­16b) Lyssna på barn Telia har under många år anordnat rådgivande barnpaneler för att ge barnen en röst när det gäller deras erfarenheter av livet på nätet. Några av de ämnen som tas upp är integritet, spel, ett hälsosamt uppkopplat liv, digitalt lärande och vilseledande information. Bolaget använder insikterna i sina affärsbeslut och för att utforma erbjudanden och stödmaterial till familjer. Under 2025 anslöt sig Telia till Global Child Forums initiativ Listen Up!, som en del av intressentengagemanget med sårbara grupper, i syfte att samla insikter om barns erfarenheter och förväntningar i digitala miljöer. Detta treåriga partnerskap ska stödja integrering av barnperspektiv i Telias arbete med ansvar och produktutveckling i den digitala världen, för att skapa säkrare och mer inkluderande onlineupplevelser för barn. Mer information om insikter från tidigare rådgivande barnpaneler finns på Telias webbplats. Telias chef för kommunikation, varumärke, och hållbarhet har det operativa ansvaret för intressentkontakter och för att förmedla bolagets förhållningssätt inom relevanta områden. (S3­2­21c) S3-4 Åtgärder för berörda samhällen Telia genomför löpande initiativ för att stödja berörda samhällen. Bolaget arbetar för att göra sina tjänster lika tillgängliga för alla sina kunder, inklusive personer med funktionsnedsättning. Telias globala designsystem är anpassat till den europeiska tillgänglighetslagen (EAA­direktivet 2019/882) och följer standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG 2.1 AA eller högre) som omfattar aspekter som färgkontrast, läsbarhet och skärmläsarkompatibilitet. Initiativ för digital inkludering Telia identifierar de åtgärder som behövs som respons på potentiella negativa inverkningar på samhällen som berörs av ämnet digital inkludering genom att engagera intressenter i olika initiativ. (S3­4­33a) Telia gör även regelbundna inverkansbedömningar avseende detta ämne. Nedan listas exempel på berörda intressentgrupper. (S3­4­33b) (S3­4­33c) Äldre Telia hjälper äldre människor att hålla sina elektroniska enheter säkra, öka sin digitala kompetens och lära sig mer om bedrägerier och onlinesäkerhet. Detta sker genom informationsevent som organiseras tillsammans med partners, samt i form av webbinarier, tidskrifts­ och nätartiklar samt kundservice i butiker. Dessa aktiviteter är viktiga för att denna intressentgrupp ska få tillgång till viktiga samhällstjänster som hälso­ och sjukvård och banktjänster. S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Telia kan få information om potentiella risker eller skador genom sin visselblåsningslinje och via kanaler som kundtjänst, revisioner som utförs av bolagets inköpsavdelning och externa parter som icke­statliga och/eller ideella organisationer. Telias visselblåsningslinje är en mekanism på operativ nivå för anmälan av avvikelser. Systemet är tillgängligt för både interna och externa intressenter. Mer information om rapportering av problem via Telias visselblåsningssystem finns i G1­1. Även om barn själva inte använder visselblåsningslinjen får Telia insikt om deras behov genom ombud som Bris, Rädda Barnen och ECPAT. Dessutom främjar Telia fri anonym tillgång till barnhjälplinjer på sina marknader. I framtiden kommer Telia att göra en oberoende bedömning av i vilken grad barn är medvetna om dessa kanaler och litar på dem. (S3­3­28) (S3­3­27a) (S3­3­27b) (S3­3­27c) (S3­4­33c) Under året har Telia inte fått några incidentrapporter från berörda samhällen (S3­1­17). Telia erbjuder för närvarande ingen kompensation till digitalt exkluderade grupper. (S3–3­35) 110Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 111 ===== Barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare Barn och unga är särskilt sårbara för hot på nätet och måste vara väl rustade för att skydda sig. Telia lär barn och ungdomar, liksom deras föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare, om säkerhet på nätet. Kurserna täcker ämnen som integritet och personuppgifter, lösenord, sociala medier och lämpligt uppträdande på nätet. Kurserna ges i form av workshops i skolor och på sommarläger, onlineutbildningar och onlineinnehåll, pedagogiska spel och frågesporter. Via webbportaler strävar Telia efter att stödja föräldrar och vårdnadshavare i att skydda och stärka barn när de agerar på nätet. Genom programmeringskurser (för närvarande endast tillgängliga i Litauen) vill Telia inspirera studenter och utbilda dem inom IT­området. (S3­2­32) (S3­4­34a) Bekämpning av CSAM Material som visar sexuella övergrepp på barn (CSAM) är ett allvarligt brott mot barnens rättigheter och är olagligt på alla marknader där Telia verkar. Telia deltar aktivt i kampen mot spridning av CSAM genom blockering och samarbete med branschkollegor, brottsbekämpande myndigheter och icke­statliga och/eller ideella organisationer. Några sådana är World Childhood Foundation och ECPAT (en del av INHOPE) via Ecpat Sveriges techkoalition. För att hantera problem som CSAM följer Telia internationella ramar som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och samarbetar med andra aktörer för att erbjuda tjänster för detektering av CSAM till både företag och offentliga kunder. Samarbetet med World Childhood Foundation och andra barnrättsorganisationer har hjälpt Telia att utveckla sina åtgärder för att förhindra distribution av CSAM. GSMA Mobile Alliance to Combat Digital Child Sexual Exploitation är ett exempel på hur Telia samarbetar med branschkollegor för att påverka lagstiftning och utbyta bästa praxis. Telia blockerar på alla sina marknader sådana webbplatser som brottsbekämpande myndigheter har identifierat som olagliga på grund av att de innehåller CSAM. Bolaget stöder ett öppet internet men har tagit aktiv ställning för omedelbar blockering inom detta specifika område. Om en kund som använder Telias nätverk försöker nå en av dessa identifierade webbplatser visas en ”stoppskylt” med hänvisning till de lokala brottsbekämpande myndigheterna. I Sverige visar stoppskylten också ett hjälplinjenummer som uppmanar användaren att söka vård. (S3­4­32a) Inom Telias egna IT­system använder företaget en externt upphandlad teknisk lösning som meddelar säkerhetsteamet om CSAM upptäcks i utrustning som används av anställda och konsulter. I sådana fall upprättas en polisanmälan och personalrelaterade rättsmedel aktiveras i enlighet med nationell lag. Under 2025 upptäcktes inga sådana fall och därmed gjordes inga polisanmälningar. För att utbilda och medvetandegöra sina medarbetare om barnens rättigheter och mänskliga rättigheter i bredare bemärkelse erbjuder Telia utbildning i samarbete med World Childhood Foundation. (S3­1­17) (S3­ 4­36) (S3­4­32c) Sverige 1. Digitalsmart 2. Engagera äldre med grundläggande digitala färdigheter med hjälp av korsord i målgruppsrelaterade tidskrifter 3. Äldre Norge 1. Trygg på skjerm 2. Erbjuda tips och expertråd för föräldrar så att de kan ge sina barn säkra och sunda nätvanor. Detta sker via onlinekurser, ett skolprogram och Telias podcast: Barn och Medier 3. Föräldrar, barn och skolor Finland 1. Initiativet Safety online 2. Förbättra äldre personers digitala kompetens genom att erbjuda webbinarier, lokala workshops och informationsmaterial om hur man använder digitala tjänster och enheter på ett säkert sätt 3. Äldre Estland 1. Programmet Digimentors 2. Utbilda lärare och ungdomar i att handleda barn och äldre i digital kompetens 3. Barn, ungdomar, föräldrar och lärare Litauen 1. Biblioteksambassadörsprogram med Litauens tillsynsmyndighet för kommunikation 2. Hjälpa äldre personer att säkert utforska den digitala världen, t.ex. att använda onlinetjänster och upptäcka felaktig information 3. Äldre 1. Initiativ, 2. Syfte, 3. Påverkade intressenter Åtgärder för att främja digital kompetens 2025 Under 2025 fortsatte Telia sitt åtagande att främja digital inkludering och ökad digital kompetens på sina marknader. Telias initiativ fokuserade på att bygga digital kompetens, motståndskraft och säkerhet hos både barn och äldre. Några viktiga punkter beskrivs nedan. 111Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 112 ===== Barnsäkerhet genom produktutbud Telia erbjuder på alla sina marknader programvara som gör det möjligt för föräldrar och vårdnadshavare att begränsa barnens skärmtid och blockera webbplatser med olämpligt innehåll. Bolagets tv­tjänst har en PIN­kodfunktion som gör det möjligt för föräldrar och vårdnadshavare att begränsa tillgången till utsänt eller streamat vuxet innehåll som är olämpligt för barn. Tv­kanaler och streamingplattformar som erbjuds via Telias tv­paket har inget olämpligt vuxeninnehåll. Material och verktyg för att stödja barns säkerhet på nätet Telia erbjuder på alla sina marknader resurser för föräldrar och vårdnadshavare att hjälpa sina barn online. För att främja säkrare digitala upplevelser erbjuder Telia appen Telia Safe, en cybersäkerhetslösning som hjälper konsumenter att skydda personuppgifter, förhindra online­ bedrägerier och hantera integritet mellan flera enheter. Tjänsten är till särskild nytta för familjer och finns tillgänglig på alla Telias marknader. På vissa marknader samverkar bolagets medarbetare som har barn i skolor och på sommarläger för att skapa medvetenhet om ämnen som cybersäkerhet och uppträdande på nätet. Telia tillhandahåller också verktyg som är direkt riktade till barn, till exempel onlinespel med säkerhetstema och digitala frågesporter. Dessa verktyg utvecklas alltid i samarbete med organisationer som arbetar med barnens rättigheter, för att säkerställa ett barnvänligt resultat. Syftet är att lära barn hur man uppträder smart, säkert och vänligt online, och att skapa möjligheter för barn att diskutera sina upplevelser på nätet med vuxna. Antalet besökare på föräldraportalerna och antalet som deltar i utbildningar samlas och bedöms av Telia. (S3­4­32c) (S3­4­32d) Stöd till barn i samhället Telia har ett långsiktigt samarbete med Bris, Sveriges nationella hjälplinje för barn och ungdomar. Telia har gjort det möjligt för fler barn att kontakta hjälplinjen genom förlängda öppettider och tillkommande kontaktkanaler. SMS har lagts till som ett anonymt och kostnadsfritt sätt att kontakta Bris. Det är ett resultat av Telias produktutveckling. Telias kostnad för att tillhandahålla sina tjänster till Bris uppgår till cirka 2 MSEK per år. I Sverige deltar Telia i ett initiativ från Next Gene­ ration Sweden som erbjuder ungdomar (14–16 år) avlönad anställning två timmar i veckan under ett år. Därmed bidrar Telia till att bygga ungdomars självförtroende. Samtidigt får ungdomar från socio ekonomiskt utsatta områden ökade möjlig­ heter till arbetslivserfarenhet och inkludering. Telias samarbete och engagemang med expertpartners som Bris, World Childhood Foundation, GSMA Mobile Alliance Against Child Sexual Abuse Content, ECPAT och Rädda Barnen hjälper företaget att identifiera nödvändiga och lämpliga åtgärder som respons på eventuella negativa inverkningar. Detta gäller utöver företagets egna intressentengagemang, till exempel partnerskapet Listen Up! som beskrivs under S3­2. (S3­4­33a) (S3­4­33b) Undersökningar visar återkommande att klimatförändringar och ett ohållbart nyttjande av naturresurser är något som starkt oroar barn. Dessa fenomen har i sig redan stor inverkan på barns säkerhet, hälsa och välbefinnande och kommer att påverka livet för kommande generationer i grunden. Telias åtagande att uppnå nettonollutsläpp i hela värde kedjan till 2040 är en respons på dessa hot. Bolaget ser redan den pågående ekologiska krisen som ett av de största hoten mot mänskliga rättigheter, inklusive barnens rättigheter. Se S3­1 för mer information om Telias policyer och förhållningssätt till IRO:er relaterade till berörda samhällen. (S3­4­MDR­A) S3-5 Mål för berörda samhällen Telias mål är i linje med bolagets övergripande policyer, inklusive koncernpolicy för mänskliga rättigheter, uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer. Målen omfattar aktiviteter i nedströms i värdekedjan, till exempel onlinesäkerhet och utbildning i digital kompetens. Vid årets slut hade Telia nått 3,6 miljoner individer genom initiativ för digital inkludering, vilket överträffade målet för 2027. Som en del av strategiprocessen har ett nytt mål etablerats: 1,2 miljoner individer ska nås av initiativ för digital inkludering fram till 2028 (varav 10% nås direkt). Här ingår 60 000 barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare som nås genom initiativ för digital kompetens inom viktiga områden som säkerhet och etik. (S3­5­42a) De berörda samhällena var inte direkt engagerade i att formulera målen. De ingår i målgruppen, och deras deltagande spåras som intressenter nås, även om de inte bidrar med indata till detta mått. (S3­5­42b) Utveckling mot målen följs upp och granskas årligen. (S3­5­MDR­T) Telia samverkar direkt med barn via initiativ som mobilkörkortet för barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare som använder uppkopplade produkter och tjänster. (S3­5­42c) Se Telias tabell över hållbarhetsmål för mer information om mål för berörda samhällen. Redovisningsprinciper: Digital inkludering Detta KPI representerar antalet individer som nås med initiativ för digital inkludering. Det totala antalet individer som nås visar hur många personer Telia har nått med både direkta och indirekta initiativ. Direkt räckvidd visar i stället hur många personer som aktivt har engagerat sig i initiativet, t.ex. genom ett utbildningstillfälle. 112Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 113 ===== S4 Konsumenter och slutanvändare Tillvägagångssätt Telia har åtagit sig att respektera sina kunders och anställdas rätt till personlig integritet och se till att deras information hanteras och förvaras på ett säkert sätt. Bolaget tillämpar en proaktiv strategi för att bedöma hur bolagets databehandling inverkar på de registrerade och se till att bolaget hanterar kundernas personuppgifter på ett lagenligt, rättvist och öppet sätt. Stora mängder data genereras i och hanteras av Telias tjänster och nät. Bolaget har ansvar för att dessa behandlas i enlighet med tillämplig lag och samtidigt skyddas mot missbruk, förlust, otillåten spridning och skada. Dataskyddsbestämmelserna blir allt strängare, samtidigt som den tekniska utvecklingen möjliggör nya, praktiska och kostnadseffektiva molnbaserade lösningar. I takt med ökande användning av AI i Telias verksamhet uppstår integritetsfrågor. Detta gör det nödvändigt för Telia att hantera personuppgifter i ett AI­sammanhang. Den geopolitiska utvecklingen ökar samtidigt de cybersäkerhetsrisker som Telias kunder, telekommunikationsbranschen och samhället som helhet står inför. Telia hanterar dessa risker genom ett omfattande utbud av proaktiva initiativ som ska göra det möjligt för bolaget att reagera effektivt på snabba förändringar i säkerhetslandskapet. Bolaget prioriterar omfattande säkerhetsmedvetenhet över hela organisationen och förbättrar kontinuerligt sin specialistkompetens inom olika säkerhetsdomäner. Telia granskar och förfinar rutinmässigt sina säkerhetsrutiner för att säkerställa att de är effektiva. Detta sker dels genom interna processer och utvärderingar från externa säkerhetsrevisorer. Dessutom inser bolaget vikten av att investera i avancerad säkerhetsteknik och optimera dess användning. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Möjlig skada för slutanvändare till följd av personuppgiftsincidenter som orsakats av cyberattacker, tekniska och mänskliga fel – – 14 Tillförlitlig uppkoppling ger kunderna tillgång till information och kommunikation samt skapar förutsättningar för innovation, kontakter, mobilitet och yttrandefrihet – 14 Möjlighet att skala cybersäkerhetstjänster åt kunderna Beroende: Människorelaterat – 10 13,14 Regulatorisk risk och anseenderisk om kundernas och medarbetarnas krav och förväntningar på integritet och säkerhet inte uppfylls Beroende: Människorelaterat – – 16 Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 113Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 114 ===== Telias koncernpolicy för yttrandefrihet och övervakningsintegritet beskriver de principer som definierar Telias åtaganden i relation till okonventionella förfrågningar eller krav från regeringar som potentiellt kan påverka Telias användares yttrandefrihet och övervakningsintegritet. Se Telias policytabell för mer information (S4­1­MDR­P) S4-2 Samverkan med konsumenter och slutanvändare Telia strävar efter att säkerställa efterlevnad av GDPR­lagstiftningen och att hantera personuppgifter i sina produkter och tjänster genom principen ”inbyggt dataskydd”. Detta innebär: • Integrera dataskyddsåtgärder i verksamheter, produkter, processer och IT­system från designstadiet och genom hela livscykeln • Konsultera integritetsspecialister tidigt när databehandlingsaktiviteter planeras • Bedöma integritetsaspekter och, vid behov, dataskyddsinverkningar före all databehandling som sannolikt ger upphov till hög risk. Telias regelverk för säkerhetsstyrning är i linje med ISO 27001:2022 och ledande standarder för bästa praxis, inklusive NIST CSF 2.0. Detta bidrar till robust säkerhet och riskhantering i all verksamhet. Bolaget är ISO 27001:2022­certifierat och genomgår årliga externa revisioner för att kontinuerligt stärka sina säkerhetsåtgärder. S4 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Konsumenter som kan påverkas av Telia är tjänsteanvändare vars personuppgifter behandlas av företaget. Dessa kan vara kunder som har avtal med Telia, och användare av bolagets tjänster som inte har slutit direkta avtal. (S4­SBM­3­10) (S4­SBM­3­10a) Negativa inverkningar kan vara att kundintegriteten inte upprätthålls, vilket skulle inverka negativt på Telias kunder (t.ex. personuppgiftsincidenter eller identitetsstöld). Om sådana inverkningar inträffar rör det sig om enstaka fall, som cybersäkerhetsincidenter eller tekniska fel. I händelse av störningar i Telias tjänster kan kunder och samhälle påverkas på olika nivåer genom avbrott i kommunikationen inom samhällskritiska tjänster. (S4­SBM­3­10b) Tillförlitlig uppkoppling genererar positiva inverkningar för kunderna. Tillgång till kommunikation och information möjliggör innovation, kontakter, mobilitet och yttrandefrihet för hela samhället. Telias 4G­ och 5G­nät har sådana positiva effekter på befolkningen på Telias marknader. (S4­SBM­3­9c) (S4­SBM­3­10c) Väsentliga risker avser potentiella regulatoriska och anseendemässiga risker om integritets­ och säkerhetskraven för kunder och anställda inte uppfylls. (S4­SBM­3­10d) (S4­SBM­3­12) Telia erbjuder som regel samma produkter och tjänster till alla kunder, även om det finns fall där särskilda krav gäller. Exempel är att lagen ger skydd för kunder med dolda nummer eller skyddade identiteter, vilka kan utsättas för ökade risker i händelse av personuppgiftsincidenter. Regler och rutiner för att hantera sådana krav varierar mellan Telias olika marknader. Till exempel i vissa länder måste telekommunikationsleverantörer som standard lista sina kunders kontaktdata i en katalog om inte kunden väljer bort det, i andra är sådan publicering tillåten endast med kundens samtycke. (S4­SBM­3­11) S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Telias koncernpolicy för säkerhet och integritet, som ska säkerställa transparent och lagenlig personuppgiftshantering hos Telia, kräver löpande bedömningar av integritetsrisk. Policyn fastställer ett enhetligt säkerhetsramverk baserat på internationella standarder på alla Telias marknader. (S4­1­15) (S4­1­14) Telias koncernpolicy för mänskliga rättigheter beskriver förfaranden för att förebygga och hantera negativa inverkningar på viktiga rättigheter som integritet och säkerhet, med stöd av säkerhets­ och integritetspolicyn för intressentengagemang. (S4­1­16) (S4­1­16a) (S4­ 1­17) (S4­1­16b) Potentiella negativa effekter av personuppgiftsincidenter hanteras genom GDPR och lokala lagar. Rapportering och krav hanteras enligt Telias riktlinjer. (S4­1­16c) Dataskydd Telia arbetar kontinuerligt med att förbättra sina processer, bygga kompetens och öka transparensen i sina kanaler mot kund. Transparens är särskilt viktigt för att öka kundernas medvetenhet om sina rättigheter och om hur bolaget behandlar deras uppgifter. Telia informerar sina kunder om den behandling av personuppgifter som förekommer inom ramen för bolagets tjänster. Denna information ges i Telias villkor, integritetsmeddelanden, på webbplatsen ”Mitt Telia” och i mobilappar (där kunderna kan administrera sina integritetsinställningar och marknadsföringsmedgivanden) och i liknande sammanhang i bolagets kundinriktade kanaler. (S4­2­20b). Det operativa ansvaret för denna uppgift ligger hos Telias affärsenheter på de enskilda marknaderna. Telias Global Security Operations Centre (GSOC), ansvarar för bolagets reaktiva åtgärder genom konstant övervakning och hantering av incidenter kopplade till cybersäkerhet. GSOC är medlem i Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST) och är en Trusted Introducer (TF­CSIRT). (S4­2­20c) Bolaget tillhandahåller statistisk information om dataskydd till kunder som ställer frågor till Telias dataskyddsombud. Frågor, krav och uttryck för oro från kunder behandlas i direkta svar från Telia, och återkopplingen beaktas för att ytterligare klargöra bolagets tillvägagångssätt i framtiden. (S4­2­20) Samverkan i detta ämne sker främst i direkt kontakt med Telias kunder. I fall då bolaget anlitar partners för att hantera försäljning eller kundvård 114Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 115 ===== S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Rapportering av problem Konsumenter och slutanvändare kan rapportera problem via Telias visselblåsningslinje, som har funktioner för skydd mot repressalier. (S4­3­26) Mer information om rapportering av problem via Telias visselblåsningslinje finns under G1­1. Personer med integritetsrelaterade klagomål och problem uppmanas att kontakta dataskyddsombudet för respektive juridisk enhet, eller koncernens dataskyddsombud, via e­post. Dessutom kan de utöva sina rättigheter enligt GDPR genom att kontakta kundtjänst, besöka Telias butiker eller använda självbetjäningsportaler på internet för att få tillgång till sina konton och skicka önskemål. Telia är enligt lag skyldigt att i egen regi tillhandahålla och administrera kanaler för registrerades förfrågningar. (S4­3­25b) Visselblåsningslinjen används även av Telias samarbetspartners som har direktkontakt med Telias kunder. (S4­3­25c) Dataskyddsombudet på varje marknad hanterar kundkrav relaterade till GDPR. Vissa integritets­ relaterade frågor hanteras av kundtjänst, med stöd och instruktioner från dataskyddsombudet. Detta kan gälla hantering, dokumentation och granskning av klagomålsprocesser för att säkerställa att de uppfyller efterlevnads­ standarder och förväntningar på kundtjänst. för dess räkning säkerställer Telia att dessa partners följer samma integritetskrav. (S4­2­20a) Tillgång till uppkoppling När det gäller tillgång till uppkoppling noterar Telia skillnader i tjänstekvalitet mellan nät i stad och på landsbygd. Bolaget har åtagit sig att förbättra nättäckningen på samtliga marknader. I Sverige och Litauen uppfattas Telia ha bäst nättäckning och kvalitet av alla 5G­operatörer. Detta framgår av data från undersökningar av användarupplevelsen samt fältmätningar (OpenSignal, umlaut 2025 m.fl.). När det gäller övergripande mobilnätskvalitet är Telia nummer ett i Norge och Estland. Bolaget förbättrar sin mobilnätskvalitet på alla marknader. Telias pågående avveckling av kopparnätet, tillsammans med 2G­ och 3G­mobilnätet, medför risker genom att kunderna måste installera nya fiberbaserade lösningar, uppgradera sina mobilnätsbaserade lösningar eller lära sig att använda ny utrustning. Dessa risker hanteras tillsammans med kommuner och relevanta myndigheter för att förebygga negativa inverkningar för individer eller lokalsamhällen. Uppföljning av samverkan Telias brand tracker­enkätverktyg är ett sätt för företaget att löpande bedöma effektiviteten i samverkan med konsumenterna. Verktyget samlar in kundernas uppfattning (i jämförelse med deras uppfattning om liknande tjänsteleverantörer) om en rad ämnen. Återkopplingen om integritet används för att bedöma effektiviteten i Telias engagemang i denna fråga. Verktyget bygger på associeringsfrågor där respondenterna uppmanas att klicka på påståenden som de associerar med varumärket. (S4­2­20d) Grupper som är sårbara för negativa inverkningar Telia har identifierat äldre och barn som särskilt sårbara för negativa inverkningar kopplade till integritet och säkerhet. Detta beror på dessa gruppers ofta begränsade digitala kompetens eller lägre medvetenhet om integritets­ och säkerhetsrisker, vilket gör dem känsligare för cyberattacker, tekniska fel och personuppgiftsincidenter. Därför har Telia ökat sina ansträngningar för att lyfta den digitala kompetensen bland sina kunder, särskilt barn (inklusive deras föräldrar, vårdnadshavare, vårdgivare och lärare) och äldre, genom att främja digital kompetens, motståndskraft och säkerhet. (S4­2­21) Se S3 Berörda samhällen för mer information. Rutinerna för reklamationshantering kan skilja sig från land till land, istället för att följa en koncerngemensam standard. Detta kräver ett anpassat tillvägagångssätt, för att hantera alla klagomål effektivt och i linje med såväl lokala bestämmelser som Telias åtagande att skydda kundernas integritet. (S4­3­25d) (S4­4­30) Samtliga dotterbolag inom Telia använder en standardiserad process för att utreda och rapportera misstänkta personuppgiftsincidenter. Telia rapporterar samtliga personuppgiftsincidenter till tillsynsmyndigheter i enlighet med GDPR och lokala integritetslagar, och informerar vid behov berörda individer inom rimlig tid. Begränsningsåtgärder som vidtas i en enhet antas och implementeras i hela koncernen för att minska intrångsrisker. (S4­4­32c) Konsumenters och slutanvändares kännedom om och förtroende för dessa processer följs upp via Telias brand tracker. (S4­3­26) I händelse av negativa inverkningar kan Telia ge gottgörelse: • Återställning – vid integritetsincidenter till exempel genom att radera, eller kräva radering av, olagligt offentliggjorda personuppgifter eller genom att korrigera felaktiga personuppgifter. • Ursäkt – vid integritetsincidenter och kundklagomål i ett bredare perspektiv, genom att undersöka och erkänna den skada som gjorts och be om ursäkt direkt till kunden och/eller via media. Alla kundklagomål bedöms i syfte att förhindra framtida skada. • Kompensation – vid integritetsincidenter som specificeras i avtal eller GDPR. 115Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 116 ===== • Garantier för åtgärder och säkerställande av att incidenten inte upprepas – vid integritets­ och säkerhetsincidenter genom att till exempel förbättra interna riktlinjer och rutiner, eller vid personalfrågor genom att till exempel vidta disciplinära åtgärder. (S4­3­25a) (S4­3­25b) (S4­3­25c) (S4­4­31b) Under 2025 mottog Telia cirka 5 300 (4 300) förfrågningar från kunder som begärde utdrag av sina personuppgifter. Genom att tillgodose dessa önskemål ger Telia sina kunder information om hur bolaget använder deras uppgifter och ger dem möjlighet att försäkra sig om att Telia behandlar dessa uppgifter i enlighet med lagstadgade krav. Redovisningsprinciper: Rätten till insyn i egna personuppgifter Möjligheten att tillämpa rätten till insyn mäts på alla marknader. Varje marknad har sin egen process och för egen dokumentation. Data konsolideras till en centraliserad rapport som följs upp på koncernnivå. På grund av olika efterlevnadskrav på varje marknad hanteras kunders förfrågningar genom lokala processer snarare än med ett centraliserat verktyg. Rätten till insyn i egna personuppgifter fastslås i artikel 15 i GDPR. som Telias GSOC (Global Security Operations Center), styrning av informationssäkerhet, risk­ och incidenthantering, ändringshantering, kontaktcentertjänster och molnbaserade kommunikationstjänster. I takt med den accelerande digitaliseringen blir Telias tjänster allt viktigare för kunder och samhällen. Pågående geopolitiska spänningar understryker behovet av robust tjänsteutbud och pålitlig drift. Telia tillämpar ett ledningssystem för kontinuitetshantering i enlighet med ISO 22301, för att identifiera risker, säkerställa regelefterlevnad och förbereda effektiv respons på störningar. (S4­4­31a) Tillgång till pålitlig uppkoppling Telias ambition är att leverera högkvalitativa tjänster till sina kunder. Under 2025 fortsatte bolaget att göra stora investeringar för att förbättra sin nätverkstäckning och kvalitet på samtliga marknader, och uppnådde följande milstolpar: • Nästan 100% befolkningstäckning med 4G • 99% befolkningstäckning med 5G • I områden där fiberuppkoppling inte är lämplig eller möjlig tillhandahåller Telia trådlös fast uppkoppling via sina 4G­ och 5G­nät. GSMA:s 2025 Mobile Economy Report (The Mobile Economy 2025) hävdar att mobil uppkoppling fortsatt är en kraftfull möjliggörare för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Tekniken underlättar tillgång till hälso­ och sjukvård, utbildning, sysselsättning och offentliga tjänster. Rapporten belyser hur digitalisering och mobilteknik, särskilt 5G, IoT och AI, accelererar framstegen i förhållande till flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling – bland andra fattigdomsminskning, jämställdhet och klimatåtgärder. Tillgång till produkter och tjänster Många konsumenter pressas av hög inflation och den generellt negativa ekonomiska situationen. Därför erbjuder Telia billigare abonnemangsalternativ, eller möjlighet att låta ekonomiskt utsatta kunder välja bolagets lågkostnadsprodukter. Stöd till ökad digital motståndskraft Se S3 Berörda samhällen för mer information om Telias initiativ för att leverera positiva inverkningar för konsumenter och slutanvändare. Dessa initiativ ska öka medvetenheten om risker på nätet, t.ex. om integritetsfrågor för barn och deras föräldrar eller vårdnadshavare. (S4­4­31c) På grund av otillräckliga data kan deras inverkan på integritetsfrågor för närvarande inte utvärderas. (S4­4­31d) År 2025 lanserade Telias koncernsäkerhetsteam ett program för informationssäkerhet riktat till anställda. Programmet omfattar 13 korta moduler om viktiga ämnen som nätfiske, AI och utpressningsprogramvara, samt två frågesportmoduler för att befästa kunskapen. Under en dedikerad säkerhetsmånad gjordes ytterligare innehåll tillgängligt, till exempel en modul om fysisk säkerhet och en videosession som betonar personligt ansvar för att skydda digitala miljöer. (S4­4­30) (S4­4­32b) (S4­4­37) S4-4 Åtgärder för konsumenter och slutanvändare Integritetsåtgärder Telia utvärderar och förfinar regelbundet sina integritetsprocesser. Exempel är Telias process och verktyg för inverkansbedömning avseende dataskydd, baserat på bästa praxis, tillämpliga lagar och rättspraxis samt myndighetsanvisningar och ­beslut. Information om hur bolaget behandlar personuppgifter ges via meddelanden på alla relevanta språk. (S4­4­31a) Alla Telias medarbetare (inklusive resurskonsulter) är skyldiga att genomgå regelbunden utbildning om dataskydd. Därutöver är integritetsbedömning eller en inverkansbedömning avseende dataskydd obligatorisk för alla processer där personuppgifter behandlas. (S4­4­34) Telias ambition är att uppfylla kundernas säkerhetsbehov och att vara deras föredragna leverantör. EU och nationell säkerhetslagstiftning ställer stringenta och ökande krav på flera av bolagets största kunder. Telia har en fördelaktig position för att fortsätta leverera de säkerhetslösningar som dessa kunder behöver. Telias interna GRC­plattform (Governance Risk & Compliance) stöder integrerad riskhantering, vilket i sin tur förbättrar motståndskraft och välgrundat beslutsfattandet i riskrelaterade frågor. Säkerhetsåtgärder Telias ISO 27001­certifiering är avgörande för de pågående säkerhetsförbättringarna och för att uppfylla kundernas förväntningar. Certifieringen bibehölls under hela året och omfattade områden 116Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 117 ===== AI-etik Telia främjar etisk och ansvarsfull användning av AI till nytta för kunder, medarbetare och samhället i stort. Sedan 2019 har Telias vägledande principer om AI­etik fungerat som ett offentligt tillgängligt ramverk för ansvarsfull utveckling och användning av AI. Detta ramverk uppdaterades 2025 för att återspegla Telias AI­dataetiks ansats. Alla nya AI­initiativ inom Telia genomgår en bedömning för att utvärdera deras etiska och juridiska konsekvenser. Telia förbereder sig aktivt för EU:s AI­förordning, till exempel genom interna initiativ som utbildningsprogrammet AI Uplift, som ska förbättra de anställdas AI­mognad. Här ingår en session med fokus på ansvarsfull AI. Nya AI­risker relaterade till integritet, mänskliga rättigheter, säkerhet, immateriella rättigheter och juridiskt ansvar följs upp kontinuerligt. Bland viktiga etiska problem kan nämnas partiskhet, diskriminering, felaktig information och brist på mänsklig översyn. Hittills har inga avgörande etiska konflikter identifierats i Telias AI­bedömningar. Om problem uppstår tas de upp via Telias Technology AI Governance Forum eller Ethics Forum, eller eskaleras till koncernens GREC­kommitté. Utredningsprocesser och gottgörelse Under 2025 kunde Telia bekräfta 519 (537) personuppgiftsincidenter på bolagets marknader. De flesta berodde på mänskliga eller tekniska fel som ledde till att personuppgifter avslöjades eller blev otillbörligt åtkomliga, till exempel genom att kunddata av misstag skickades till fel kund. S4-5 Mål för konsumenter och slutanvändare Telia siktar på toppnivån när det gäller kundintegritet. För att mäta sin prestation mot detta mål använder Telia brand tracker­ enkätverktyget som är baserat på kundernas uppfattningar. Kunderna svarar direkt i brand tracker, vilket är ett sätt att spåra prestanda relativt målen. (S4­5­41b) Under året uppnådde 4 (4) av Telias 5 marknader en position som nummer ett eller två sett till integritet. Arbete med att ytterligare stärka förtroendet bland Telias privatkunder pågår med stöd av högre kapacitet och förbättrad kundinformation. (S4­5­MDR­T) Redovisningsprinciper: Kunders uppfattning av integritet Indikatorn för integritetsuppfattning speglar kundernas uppfattning om integritet och datahantering inom Telias tjänster. Den är baserad på undersökningsdata som samlats in av en oberoende leverantör som tillämpar ett nationellt representativt urval. Resultaten sammanställs över en rullande 12­månadersperiod och jämförs mot huvudsakliga mobil­ och bredbandskonkurrenter för att säkerställa jämförbarhet. För att säkerställa att alla Telias anställda har tillräckliga kunskaper om dataskydd och säkerhetsrelaterade ämnen måste samtliga genomgå två specifika obligatoriska utbildningar. Dataskyddsutbildningen ska säkerställa att varje anställd hos Telia förstår de grundläggande principerna för dataskydd och integritet. Inga allvarliga människorättsärenden eller ­incidenter kopplade till Telias konsumenter eller slutanvändare rapporterades under 2025. (S4­4­35) Telia bedriver löpande initiativ för att stödja sina konsumenter och slutanvändare. (S4­4­MDR­A) Redovisningsprinciper: Personuppgiftsincidenter Indikatorn visar på rapporterade personuppgiftsincidenter på alla marknader, enligt definitionen i artikel 4 i GDPR. Anmälningsskyldigheten baseras på GDPR­ artiklarna 33–34. Det finns en enhetlig process och ett enhetligt verktyg för hantering av personuppgiftsincidenter och rapportering. Den ger grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att hantera integritetskrav i det dagliga arbetet. Säkerhetsutbildningen stärker de anställdas medvetenhet om säkerhet och skydd för information och affärsfunktionalitet inom Telia. Målet är att samtliga anställda ska slutföra båda dessa utbildningar. Under året slutförde 99% av de anställda dataskyddsutbildningen. Säkerhetsutbildningen ska lanseras på nytt 2026 och slutförandegraden kommer att rapporteras från och med denna lansering. Detaljerad information om redovisningsprinciper för utbildningarna finns i S1­13. Telias kunder och slutanvändare har inte deltagit i arbetet med att formulera konsument­ och slutanvändarmål. (S4­5­41a) S3 Berörda samhällen ger mer information om Telias engagemang med sina kunder och slutanvändare i säkerhets­ och integritetsfrågor. (S4­5­41c) Telias tabell över hållbarhetsmål ger mer information om mål för konsumenter och slutanvändare. (S4­5­MDR­T) 117Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 118 ===== Bolagsstyrning Telia eftersträvar transparens, ansvarsskyldighet och ansvarsfulla affärsmetoder genom sitt ramverk för bolagsstyrning. Praxis för bolagsstyrning fokuserar på att hantera viktiga risker, följa upp hållbarhetsinitiativ och upprätthålla etiska och ansvarsfulla principer i den dagliga verksamheten. Genom att upprätthålla höga standarder för bolagsstyrning, inklusive program för att bekämpa korruption och mutor och intressentdialog, anpassar Telia sig till internationell bästa praxis och främjar långsiktigt förtroende hos intressenterna. Genomförande av riskbedömningar avseende mutor och korruption samt bedömning av programmens mognad på samtliga marknader Lansering av bolagets färdplan för en vinnande kultur 99% av de anställda som genomförde utbildningen i uppförandekoden The T elia Way Telias affärsetiska uppförandekod Strävar alltid efter att bli bättre 118Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 119 ===== G1 Ansvarsfullt företagande Tillvägagångssätt Affärsetik är ett avgörande ämne för Telia, eftersom det ligger till grund för den egna verksamheten och påverkar såväl erbjudanden gentemot kunder som krav på bolagets leverantörer. Telias uppförandekod utgör en etisk kompass som ger övergripande vägledning och speglar bolagets policyer och instruktioner i olika frågor, varav många har koppling till Telias väsentliga hållbarhetsfrågor. Telia är beroende av en global leveranskedja för att kunna leverera produkter och tjänster till sina kunder. Bolagets inköpsprocesser beaktar pris, kvalitet, hållbarhetskriterier och innovationsförmåga i den samlade värdebedömningen av leveranser inför val av leverantör. Telia bedriver sin verksamhet på ett affärsetiskt sätt med nolltolerans mot korruption. Telia verkar för omfattande utbildning, robusta förebyggande åtgärder och rättvis betalningspraxis, i syfte att upprätthålla både integritet och höga operativa standarder. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Otillräckliga klagomålsprocesser kan göra individer i värdekedjan mer sårbara för kränkningar av mänskliga rättigheter Risk för att brist på adekvat utbildning och förebyggande åtgärder kan öka sårbarheten för mutor eller korruption Beroende: Människorelaterat – – Risk för störningar i leveranskedjan som kan påverka verksamhetens kontinuitet Beroende: Naturrelaterat, samhällsrelaterat, människorelaterat Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 119Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 120 ===== G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Företagskultur Hos Telia är kultur en viktig drivkraft för både affärstillväxt och utveckling av människor. Den formar hur bolaget arbetar genom strukturer, processer och beteende i den dagliga verksamheten. År 2025 tog Telia viktiga steg i att utveckla sin kultur för att möta förändrade kundbehov och förbli konkurrenskraftigt i en snabbt föränderlig bransch. Bolaget lanserade anpassade organisatoriska mål för att öka tydligheten och ansvarsskyldigheten i verksamheten, återinförde Telias hybridarbetsmodell Working Better Together och lanserade You grow. We grow. – ett enhetligt koncept för medarbetar­ och ledarskapsutveckling. En viktig milstolpe var lanseringen av The Telia Way, avsedd att fungera som en färdplan för en vinnande kultur. Den sammanför Telias värderingar, ledarskapsramverk och vägledande principer. Programmet introducerades för ledande befattningshavare 2025, och under det kommande året kommer det att integreras i processer genom hela bolaget. (G1­1­9) Policyer Telia har åtagit sig att främja hållbarhet i linje med omfattande policyer. Alla Telias koncernpolicyer är godkända av styrelsen och gäller för Telia Company AB, dess dotterbolag och gemensam verksamhet. Varje lands VD är ansvarig för att säkerställa att alla relevanta enheter inom deras respektive geografiska område har antagit och implementerat koncernpolicyerna. Policyerna görs tillgänglig för både interna och externa intressenter via Telias webbplats. Telias policytabell ger en översikt över koncernpolicyerna. Rapportera problem Telia har en oberoende visselblåsningslinje där man kan uttrycka oro eller bekymmer och rapportera potentiella överträdelser och oegentligheter. Via visselblåsningslinjen kan alla intressenter, inklusive Telias kunder, medarbetare och leverantörer samt externa parter, rapportera problem eller oro och be om råd i frågor som rör efterlevnad av lagar eller bolagets uppförandekod för medarbetare respektive leverantörer. Enskilda personer som använder visselblåsningslinjen för att rapportera problem skyddas mot repressalier enligt beskrivning i Telias koncerninstruktion för visselblåsning och skydd mot vedergällning samt i bolagets uppförandekod. Utredare får en introduktion till hur systemet fungerar och tillämpar instruktionen för att säkerställa att alla klagomål behandlas konfidentiellt och med respekt för integritet och dataskyddsrättigheter. Ärenden kan lämnas in via visselblåsningslinjen dygnet runt, året runt. Visselblåsningslinjen gör det möjligt att rapportera anonymt. Ärenden kan också rapporteras via e­post eller skriftlig korrespondens. Information relaterad till Telias visselblåsarprocess finns tillgänglig via visselblåsningslinjens webbportal. Bolaget informerar även om visselblåsningslinjen på sin interna webbplats. (G1­1­10a) Klagomål, påföljder och allvarliga människorättsfrågor 2025 2024 Summa väsentliga böter, påföljder och skadeersättningar till följd av kränkningar av sociala och mänskliga rättigheter 0 0 Antal allvarliga människorättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till den egna arbetskraften 0 0 Antalet allvarliga människorättsincidenter med anknytning till företagets anställda som rör fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag 0 0 Summa väsentliga böter, påföljder och ersättningar för allvarliga människorättsfrågor och ­incidenter kopplade till den egna arbetskraften 0 0 Antal fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor 0 0 (S1­17­103b) (S1­17­103c) (S1­17­104a) (S1­17­104b) (G1­4­24a) Antal visselblåsarärenden 2025 2024 Ärenden relaterade till affärsetik (bedrägeri och korruption) 21 47 Diskriminering och trakasserier (personalrelaterade) 31 26 Lika möjligheter, dåligt ledarskap och rättvis anställning (personalrelaterade) 26 47 Annat eller felaktigt rapporterade (kund­ eller leverantörsklagomål) 75 88 Totalt* 153 208 (S1­17­103a) Rapporteringskanal (%) 2025 2024 Portal för visselblåsning 94 99 Skickade till e­postadressen för visselblåsning 3 1 Direktkontakt med ansvariga för etik och regelefterlevnad på koncernnivå eller lokal nivå 3 0 Linjechefer 0 0 KPI för interna utredningar (%) 2025 2024 Visselblåsarärenden som avslutats inom åtta veckor** 72 46 * Ej möjligt att enbart beakta den egna arbetskraften eftersom vissa ärenden lämnas in anonymt ** En utredning anses vara avslutad när en slutrapport har lämnats till ansvarig person i ledningen från handläggaren eller huvudutredaren, vilka kan vara lokalt ansvariga för etik och regelefterlevnad eller koncernansvariga för särskilda utredningar. Ansvarig person utses från fall till fall. 120Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 121 ===== G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Korruption och mutor Telia bedriver sin verksamhet med nolltolerans mot korruption. Korruptionsrisker klassificeras som en delrisk under huvudområdet ”Finansiella risker” och hanteras aktivt genom ett dedikerat program för bekämpning av mutor och korruption (ABC), vilket är utformat för att mildra exponering och säkerställa efterlevnad. Programmet utgör en systematisk metod att upptäcka och förhindra brott mot korruptionslagar. Programmet implementeras och utvecklas kontinuerligt genom ett riskbaserat arbetssätt. Här ingår: • Regelbundna utvärderingar av korruptionsrisker för att identifiera och hantera de viktigaste riskerna • Årlig utvärdering av implementeringen för att följa upp och identifiera förbättringsområden • Utbildning för att säkerställa medvetenhet rörande korruptionsrisker • Hantering av risker i leveranskedjan genom utvärdering, övervakning och revision av leverantörer. De marknader där Telia verkar idag anses ha låg risk enligt Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI), även om globala leveranskedjor innebär att leverantörerna kan ha varierande riskprofiler. Telia hanterar dessa risker med hjälp av en uppförandekod för leverantörer och förfaranden för tillbörlig aktsamhet, samt revisioner av högriskleverantörer. Telias Group Risk and Governance unit övervakar antikorruptionsprogrammets utformning och samordning, tillsammans med lokala medarbetare med ansvar för etik och efterlevnad som hanterar det praktiska genomförandet. Antikorruptionsprogrammets mognad Under 2019 införde Telia en metod för att bedöma mognadsgraden hos programmet för bekämpning av mutor och korruption på ett holistiskt sätt, och för att kunna följa upp väsentliga risker. Sedan dess har metoden använts för att bedöma hela antikorruptionsprogrammet, både på koncernnivå och på de lokala marknaderna. Resultaten för 2025 tyder fortsatt på ett sammantaget väletablerat program, där mindre förbättringsbehov har identifierats vad gäller intern kontroll och hantering av tredjepartsaktörer. Bedömning av korruptionsrisker Under 2025 genomfördes riskbedömningar på koncernnivå och på samtliga marknader. Resultaten indikerar att bolaget har ett väl fungerande program. På grund av den nuvarande instabila geopolitiska situationen bedöms dock sannolikheten för generell korruptionsrisk som medelhög, med potentiellt hög ekonomisk och anseendemässig inverkan. Vidare finns en hög medvetenhet och uppmärksamhet när det gäller korruption, både på lands­ och koncernnivå. Förfaranden Vägledning i hur man förebygger och upptäcker mutor och korruption finns i Telias uppförandekod. Farhågor om potentiellt olagligt beteende, eller beteende som inte överensstämmer med Telias uppförandekod, ska rapporteras via visselblåsningslinjen. (G1­3­18a) G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Telia upprätthåller löpande kommunikation med leverantörer för att förtydliga sina förväntningar. Bolaget använder ett riskbaserat förfarande för tillbörlig aktsamhet, i linje med sin uppförandekod för leverantörer, säkerhetsdirektivet samt internationella standarder och förordningar. År 2025 introducerade Telia en ny plattform för att hantera sina tredjepartsrisker mer effektivt, genom att integrera genomlysning av risker, efter­ levnadskontroller och kontinuerlig övervakning av hållbarhets­ och säkerhetsfrågor. Detta förbättrar prioritering och transparens i leveranskedjan. Leverantörer som exponeras för stora risker genomgår ytterligare utvärdering via Compliance Verification Program för leverantörer (CVP), vilket inkluderar riktade bedömningar och revisioner. Telia samarbetar också med Joint Alliance for CSR (JAC) för att förbättra tillsynen av gemensamma leverantörer i högriskområden. Styrning säkerställs genom intern rapportering, eskaleringsprocesser och ledande befattnings­ havares ansvarsskyldighet. Rutiner för tillbörlig aktsamhet och revision följs upp regelbundet. Operativa detaljer beskrivs i avsnitt S2 Arbetstagare i värdekedjan. Om en leverantör inte kan genomföra tillräckliga korrigerande åtgärder går Telia in med ytterligare dialog och stöd. Om efterlevnad fortfarande inte kan uppnås kan en sista utväg vara att affärsrelationen avslutas. (G1­2­15b) Eventuella oegentligheter, inklusive visselblåsarskydd, tas upp och hanteras i respektive lokal juridisk instans i enlighet med lokala rutiner. (G1­1­10c) (G1­1­10d) Telia förbinder sig att utreda potentiella incidenter relaterade till ansvarsfullt företagande snabbt, oberoende och objektivt, och bolaget omfattas av lagkrav avseende skydd för visselblåsare. (G1­1­10e) (G1­1­11) För att bedöma effektiviteten i visselblåsningslinjen lanserades under 2025 en undersökning som fångar upp synpunkter från anställda om verktygets tillgänglighet och deras förtroende för det. Resultaten från undersökningen ska användas till utveckling av verktyget under de kommande åren. Redovisningsprinciper: Visselblåsning Antalet fall av visselblåsarrapporter samlas in via visselblåsningslinjen utan ändringar och rapporteras till revisionsutskottet kvartalsvis. Enheten Tv och Media, som avyttrades den 1 juli 2025, använder en separat leverantör för att behålla skiljelinjen mellan den redaktionella verksamheten och Telia som medieägare. Rapporterna följer Telias visselblåsarprocess, men Telia har ingen insyn i de genomförda utredningarna. Alla rapporter ingår i den övergripande statistiken för första halvåret 2025. Ärenden om böter och fällande domar rapporteras av den juridiska funktionen på koncernnivå. Totala mottagna böter beräknas utifrån det monetära värdet av böter som utfärdats under året. Alla ärenden och bötesbelopp rapporteras, ingen minimitröskel tillämpas. 121Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 122 ===== Telia driver ingen korruptionsspecifik utbildning, men utbildningen i uppförandekoden innehåller korruptionsrelaterade moduler. Alla anställda, inklusive högriskfunktioner, ska delta i en process att årligen underteckna uppförandekoden på nytt. Processen kommer att lanseras 2026. (G1­1­10g) (G1­3­21a) G1-4 Fall av korruption eller mutor Inga fall av korruption eller mutor identifierades i Telias värdekedja under 2025 och därför utfärdades inga böter. (G1­4­24a) (G1­4­24b) G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Politiska bidrag Telias EVP, chefen för Corporate Affairs, ansvarar för tillsyn av bolagets politiska inflytande och lobbyverksamhet. (G1­5­29a) I koncerninstruktionen för sponsorskap och donationer anges att sponsring och donationer inte ska göras till politiska partier, offentliga tjänstemän eller kandidater till poster. Detta gäller för Telia Company AB, dess dotterbolag och gemensam verksamhet. Dessutom arbetar Telia för att dessa principer införs även i andra intressebolag där Telia inte har kontroll men har betydande inflytande. Enligt denna koncerninstruktion är varken finansiella bidrag eller politiska naturabidrag tillåtna. Därför har Telia inte gett några politiska bidrag under året. (G1­5­29b) (G1­5­29b i) Lobbyverksamhet Telia bevakar utvecklingen av lagstiftning och initiativ till nya lagar som är relaterade till telekommunikation, digital och mediemässig politik, dataskydd och dataekonomi, cybersäkerhet och hållbarhet. Dessa inkluderar bland annat följande EU­förordningar: förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader, förordningen om artificiell intelligens, förordningen om integritet och elektronisk kommunikation, allmänna dataskyddsförordningen, nätverks­ och informations säkerhets direktivet (NIS2), roaming­ förordningen, EU:s taxonomi, förordningen om material som innehåller sexuella övergrepp på barn, samt kommande lagstiftnings förslag inom telekommunikations området. Med tanke på den potentiella inverkan av dessa initiativ på Telias affärsmodell och verksamhet försöker bolaget bidra till en effektiv och proportionerlig reglering som gör det möjligt för Telia att fortsätta leverera tillförlitliga och hållbara produkter och tjänster. (G1­5­29c) Telia är registrerat i EU:s öppenhetsregister med numret: 381805014604­45. (G1­5­29d) Under året hade inga av de personer som utsetts till Telias styrelse eller koncernledning haft någon liknande befattning inom offentlig förvaltning under de två år som föregått utnämningen. (G1­5­30) G1-6 Betalningspraxis Det genomsnittliga antalet dagar det tar för Telia att betala en faktura, från och med det datum då avtalsenliga eller lagstadgade betalningsvillkor börjar gälla, är 67 (82). Dessutom följer 99% (98%) av betalningarna standardpraxis. Bolaget anser att det är standardpraxis att följa avtalsenliga betalningsvillkor (för inköp, partners och hyres avtal) samt att använda en finansieringslösning för leverantörsfakturor där betalningstidpunkten fastställs separat. I de fall då köpet baseras på Telias allmänna villkor för inköpsordrar anses en maximal betalningsfrist på 90 dagar vara standard. Om ingen inköpsorder utfärdas är den normala maximala betalnings­ perioden 30 dagar i enlighet med gängse praxis i Norden och standardbetalningsvillkor i EU, som gäller för alla leverantörer inklusive små och medelstora företag. (G1­6­33a) (G1­6­33b) Vid årets slut hade Telia 12 (21) fall av utestående rättsliga förfaranden i samband med sena betalningar. (G1­6­33c) Redovisningsprinciper: Betalningspraxis För att beräkna antalet dagar analyserades fakturor från olika regionala system i syfte att få fram den genomsnittliga siffran per region. En viktning tillämpades för varje region, baserat på fakturavolymen för att återspegla det totala viktade genomsnittet. För betalningar som skett enligt standardpraxis delades fakturorna upp efter kategori. Fakturavärdet för varje kategori användes för att beräkna ett övergripande viktat medelvärde. Utredarna arbetar oberoende av Telias linjeorganisation, som är involverad i förebyggande och upptäckt av korruption och mutor. (G1­3­18b) Rapportering om detta ämne sker till revisionsutskottet och till lokala forum för styrning, risk, etik och regelefterlevnad (Governance, Risk, Ethics & Compliance, GREC) i enlighet med lokala processer och arbetssätt. Här inkluderas statistik och detaljer om specifika fall. (G1­3­18c) Kommunikation om policyer Alla Telias policyer beskrivs i uppförandekoden. Uppförandekoden behandlas i introduktions­ processerna för både chefer och andra anställda. Policyerna finns tillgängliga på Telias intranät och bolagets externa webbplats. (G1­3­20) Som anges i koncernpolicyn anti­korruption och mutor, är lokala etik­ och regelefterlevnadsgrupper ansvariga för att skapa handlingsplaner och samarbeta med affärsenheterna för att hantera risker för korruption och mutor. (G1­3­18a) Lokala etik­ och efterlevnadsansvariga sätter årliga, riskbaserade utbildningsmål, som spåras för varje år. Alla Telias medarbetare, inklusive koncernledning, konsulter och styrelse, måste genomföra en e­utbildning om uppförandekoden som en del av introduktionen och sedan upprepa utbildningen vart tredje år. År 2025 var genomförandegraden 99% (89%). Genomförandegraden för e­utbildningen om uppförandekoden delas med relevanta intressenter via det interna utbildningssystemet och kommuniceras till teamen för etik och efterlevnad. S1­13 ger detaljerad information om redovisningsprinciper för utbildning. (G1­3­21b) (G1­3­21c) 122Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 123 ===== Hållbarhetsbetyg Hållbarhetsbetygen ger Telias intressenter information om bolagets prestation och mognad samtidigt som det hjälper bolaget att identifiera möjligheter till förbättringar. EcoVadis Guldmedalj – Telia i topp 5% CDP Climate Change A­betyg MSCI ESG-rankning AAA ISS ESG-rankning B– FTSE4Good Inkluderad i Index Global Child Forum Benchmark 4:e plats World Benchmarking Alliance Digital Inclusion ranking 8:e plats 2025 års resultat: 123Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 124 ===== ESRS-index Upplysningskrav Sida Mer information BP­1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten 62 BP­2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 63 GOV­1 Förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorganens roll 64 GOV­2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings­, lednings­ och tillsynsorgan 65 GOV­3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 65 E1 ESRS 2, GOV­3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 65 GOV­4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 66 GOV­5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 66 SBM­1 Strategi, affärsmodeller och värdekedja 67–69 SBM­2 Intressenters intressen och synpunkter 70–71 SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 72–74 E1 ESRS 2, SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 79 S1 ESRS 2, SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 99 S2 ESRS 2, SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 105 S3 ESRS 2, SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 109 S4 ESRS 2, SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 114 IRO­1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 75–76 E1 ESRS 2, IRO­1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 79–81 E5 ESRS 2, IRO­1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 IRO­2 Upplysningskrav i ESRS­standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 76 Upplysningskrav Sida Mer information Miljöinformation ESRS E1 Klimatförändringar Upplysningskrav E1­1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 81–83 E1­2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 83 E1­3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 83 E1­4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 84–85 E1­5 Energianvändning och energimix 85 E1­6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 86­87 E1­7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 88 E1­8 Intern koldioxidprissättning 88 E1­9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter ­ Infasning Miljöinformation ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Upplysningskrav E5­1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 E5­2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 90–91 E5­3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 91 E5­4 Resursinflöden 91 E5­5 Resursutflöden 91–92 E5­6 Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi ­ Infasning Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomiförordningen) 93-96 Bilaga 1 124Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 125 ===== Upplysningskrav Sida Mer information Samhällsansvarsinformation ESRS S1 Den egna arbetskraften Upplysningskrav S1 ESRS 2, SBM­2 Intressenters intressen och synpunkter 99 S1­1 Policyer för den egna arbetskraften 99 S1­2 Rutiner för samverkan med arbetstagare och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 99­100 S1­3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan rapportera problem 100 S1­4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 100–101 S1­5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 101 S1­6 Uppgifter om företagets anställda 101 S1­7 Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda ­ Infasning S1­8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 101 S1­9 Mångfaldsindikatorer 102 S1­10 Tillräckliga löner 102 S1­11 Socialt skydd 102 S1–12 Personer med funktionsnedsättning ­ Infasning S1­13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 102­103 S1–14 Mått för arbetsmiljö 103 S1­15 Mått för balans mellan arbete och fritid ­ Infasning S1­16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 103 Upplysningskrav Sida Mer information S1­17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 103 Samhällsansvarsinformation ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Upplysningskrav ESRS 2, SBM­2 Intressenters intressen och synpunkter 105 S2­1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 105­106 S2­2 Rutiner för samverkan med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 106 S2­3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan rapportera problem 107 S2­4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 107 S2­5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 107 Samhällsansvarsinformation ESRS S3 Berörda samhällen Upplysningskrav S3 ESRS 2, SBM­2 Intressenters intressen och synpunkter 109 S3­1 Policyer för berörda samhällen 109 S3­2 Rutiner för samverkan med berörda samhällen angående inverkningar 109–110 S3­3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan rapportera problem 110 S3­4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 110–112 125Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 126 ===== Upplysningskrav Sida Mer information S3­5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 112 Samhällsansvarsinformation ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Upplysningskrav ESRS 2, SBM­2 Intressenters intressen och synpunkter 114 S4­1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 114 S4­2 Rutiner för samverkan med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 114–115 S4­3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan rapportera problem 115–116 S4­4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 116–117 S4­5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 117 Bolagsstyrningsinformation ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Upplysningskrav G1­1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 120–121 G1­2 Hantering av förbindelser med leverantörer 121 G1­3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 121–122 G1­4 Fall av korruption eller mutor 122 G1­5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 122 G1­6 Betalningspraxis 122 (BP­2­16) 126Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 127 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 GOV­1 Punkt 21 (d) Styrelsens könsfördelning Indikator nr 13, tabell 1, bilaga I Bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 251 ESRS 2 GOV­1 Punkt 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 251 ESRS 2 GOV­4 Punkt 30 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Indikator nr 10, tabell 3, bilaga I 66 ESRS 2 SBM­1 Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4, tabell 1, bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS 2 SBM­1 Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion Indikator nr 9, tabell 2, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS 2 SBM­1 Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14, tabell 1, bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS 2 SBM­1 Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS E1­1 Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 81­83 ESRS E1­1 Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU­ referensvärdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Artikel 12.1 d–g och artikel 12.2 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 81­83 Förteckning över datapunkter från annan EU-lagstiftning Bilaga 2 127Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 128 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E1­4 Punkt 34 Mål för minskning av växthusgasutsläppen Indikator nr 4, tabell 2, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 68, 84 ESRS E1­5 Punkt 38 Energianvändning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) Indikator nr 5, tabell 1 och indikator nr 5, tabell 2, bilaga I I/A ESRS E1­5 Punkt 37 Energianvändning och energimix Indikator nr 5, tabell 1, bilaga I 85 ESRS E1­5 Punkt 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan Indikator nr 6, tabell 1, bilaga I I/A ESRS E1­6 Punkt 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 Indikator nr 1 och indikator nr 2, tabell 1, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Artikel 5.1, 6 och 8.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 86, 88 ESRS E1­6 Punkt 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp Indikator nr 3, tabell 1, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Artikel 8.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 87 ESRS E1­7 Punkt 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 88 ESRS E1­9 Punkt 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Fasning ESRS E1­9 Punkt 66 (a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47, mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Fasning ESRS E1­9 Punkt 66 (c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Fasning 128Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 129 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E1­9 Punkt 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, mall 2 – Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Fasning ESRS E1­9 Punkt 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Fasning ESRS E2­4 Punkt 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Indikator nr 8, tabell 1, bilaga I; indikator nr 2, tabell 2, bilaga I; indikator nr 1, tabell 2, bilaga I; indikator nr 3, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E3­1 Punkt 9 Vattenresurser och marina resurser Indikator nr 7, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E3­1 Punkt 13 Särskild policy Indikator nr 8, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E3­1 Punkt 14 Hållbara oceaner och hav Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E3­4 Punkt 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten Indikator nr 6,2, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E3­4 Punkt 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkt av egen verksamhet Indikator nr 6,1, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS 2 – IRO­1 – E4 Punkt 16 (a) i Indikator nr 7, tabell 1, bilaga I Icke­materiellt ESRS 2 – IRO­1 – E4 Punkt 16 (b) Indikator nr 10, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS 2 – IRO­1 – E4 Punkt 16 (c) Indikator nr 14, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E4­2 Punkt 24 (b) Hållbara mark­/jordbruksmetoder/­ policyer Indikator nr 11, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E4­2 Punkt 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E4­2 Punkt 24 (d) Policyer för att motverka avskogning Indikator nr 15, tabell 2, bilaga I Icke­materiellt ESRS E5­5 Punkt 37 (d) Icke­återvunnet avfall Indikator nr 13, tabell 2, bilaga I 91­92 ESRS E5­5 Punkt 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall Indikator nr 9, tabell 1, bilaga I 91­92 ESRS 2 – SBM­3 – S1 Punkt 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete Indikator nr 13, tabell 3, bilaga I 99 129Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 130 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 – SBM­3 – S1 Punkt 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete Indikator nr 12, tabell 3, bilaga I 99 ESRS S1­1 Punkt 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 99 ESRS S1­1 Punkt 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 99 ESRS S1­1 Punkt 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel Indikator nr 11, tabell 3, bilaga I 99 ESRS S1­1 Punkt 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana Indikator nr 1, tabell 3, bilaga I 99 ESRS S1­3 Punkt 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering Indikator nr 5, tabell 3, bilaga I 100 ESRS S1­14 Punkt 88 (b) och (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor Indikator nr 2, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 103 ESRS S1­14 Punkt 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom Indikator nr 3, tabell 3, bilaga I 103 ESRS S1­16 Punkt 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen Indikator nr 12, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 103 ESRS S1­16 Punkt 97 (b) Överdrivet hög VD­lön Indikator nr 8, tabell 3, bilaga I 103 ESRS S1­17 Punkt 103 (a) Fall av diskriminering Indikator nr 7, tabell 3, bilaga I 103, 120 ESRS S1­17 Punkt 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell I och indikator nr 14, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 103 ESRS 2 – SBM­3 – S2 Punkt 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan Indikator nr 12 och indikator nr 13, tabell 3, bilaga I 105 ESRS S2­1 Punkt 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 105­106 ESRS S2­1 Punkt 18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Indikator nr 11 och indikator nr 4, tabell 3, bilaga I 105­106 ESRS S2­1 Punkt 19 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 105­106 130Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 131 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S2­1 Punkt 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 105­106 ESRS S2­4 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och nedströms Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 107 ESRS S3­1 Punkt 16 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9, tabell 3, bilaga I och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 109 ESRS S3­1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 109 ESRS S3­4 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 111 ESRS S4­1 Punkt 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 114 ESRS S4­1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 114 ESRS S4­4 Punkt 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 117 ESRS G1­1 Punkt 10 (b) FN:s konvention mot korruption Indikator nr 15, tabell 3, bilaga I 52, 120 ESRS G1­1 Punkt 10 (d) Skydd för visselblåsare Indikator nr 6, tabell 3, bilaga I 121 ESRS G1­4 Punkt 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor Indikator nr 17, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 122 ESRS G1­4 Punkt 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor Indikator nr 16, tabell 3, bilaga I 122 (BP­2­15) 131Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 132 ===== Räkenskaper 132Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 133 ===== Koncernens totalresultatrapporter MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Kvarvarande verksamhet Intäkter K5, K6 80 982 80 965 Inköpta varor och tjänster K7 ­28 277 ­27 918 Personalkostnader K32 ­11 915 ­13 990 Övriga externa kostnader K7 ­9 539 ­9 895 Övriga rörelseintäkter K8 709 774 Övriga rörelsekostnader K8 ­4 220 ­633 EBITDA 27 740 29 303 Avskrivningar och nedskrivningar ­17 405 ­18 589 Resultat från intressebolag och joint ventures K15 91 120 Rörelseresultat K5 10 426 10 834 Finansiella intäkter K9 974 1 939 Finansiella kostnader K9 ­4 100 ­6 539 Resultat efter finansiella poster 7 300 6 234 Inkomstskatter K10 ­1 467 ­1 313 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 5 834 4 921 Avvecklad verksamhet Årets resultat från avvecklad verksamhet K34 ­1 543 2 859 Summa årets resultat 4 291 7 781 MSEK, förutom uppgifter per aktie Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet: Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet K11 ­2 288 64 Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet K11 133 119 Kassaflödessäkringar K11 ­109 ­213 Kostnad för säkring K11 87 ­226 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat K11 ­ ­2 Inkomstskatter avseende poster som kan komma att omklassificeras K10, K11 ­251 300 Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet: Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat K11 696 19 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K11, K22 1 763 3 573 Inkomstskatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras K10, K11 ­365 ­732 Övrigt totalresultat -333 2 902 Summa totalresultat 3 958 10 683 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 3 525 7 079 Innehav utan bestämmande inflytande K20 766 702 Summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 3 469 9 799 Innehav utan bestämmande inflytande 489 884 Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt K20 0,90 1,80 Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet 1,29 1,07 Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet K34 ­0,39 0,73 133Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 134 ===== Koncernens balansrapporter MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Goodwill K12 41 380 44 282 Övriga immateriella anläggningstillgångar K12 15 510 21 160 Materiella anläggningstillgångar K13 67 469 68 833 Långfristiga film­ och programrättigheter K14 ­ 2 503 Nyttjanderättstillgångar K28 16 926 17 181 Andelar i intressebolag och joint ventures K15 1 395 1 367 Uppskjutna skattefordringar K10 543 1 075 Tillgångar för pensionsåtaganden K22 9 081 6 926 Långfristiga räntebärande fordringar K16 2 869 4 880 Övriga anläggningstillgångar K16 3 223 2 671 Summa anläggningstillgångar 158 396 170 877 Kortfristiga film­ och programrättigheter K14 ­ 1 935 Varulager K17 1 559 1 869 Kund­ och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar K18 12 274 13 833 Aktuella skattefordringar 399 165 Räntebärande fordringar K19 5 095 5 780 Likvida medel K19 11 527 9 812 Summa omsättningstillgångar 30 855 33 395 Summa tillgångar 189 251 204 272 MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Eget kapital och skulder Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 51 069 55 439 varav tillskjutet kapital 21 466 21 441 varav reserver och balanserade vinstmedel 29 602 33 998 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande K20 3 751 3 918 Summa eget kapital 54 820 59 357 Långfristiga lån K21 82 127 87 826 Uppskjutna skatteskulder K10 8 615 9 079 Avsatt för pensioner och anställningsavtal K22 1 256 1 346 Övriga långfristiga avsättningar K23 7 309 4 352 Övriga långfristiga skulder K24 1 493 1 190 Summa långfristiga skulder 100 801 103 793 Kortfristiga lån K21 5 331 10 108 Kortfristiga avsättningar K23 1 888 1 346 Aktuella skatteskulder 634 748 Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder K25 25 777 28 921 Summa kortfristiga skulder 33 630 41 123 Summa eget kapital och skulder 189 251 204 272 134Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 135 ===== Koncernens kassaflödesrapporter MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Årets resultat 4 291 7 781 Justeringar för: Av­ och nedskrivningar 19 428 19 332 Av­ och nedskrivning för film­ och programrättigheter 2 669 5 753 Realisationsvinster/förluster vid försäljningar/avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter ­178 ­3 378 Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar 70 ­118 Pensioner och övriga avsättningar 1 506 ­1 085 Gottgörelse från pensionsstiftelse 900 1 050 Finansiella poster ­202 747 Inkomstskatter ­524 ­340 Övriga ej kassaflödespåverkande poster ­ 304 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 27 961 30 046 Ökning (­)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film­ och programrättigheter 639 1 398 Ökning (+)/Minskning (­), skulder hänförliga till film­ och programrättigheter ­686 ­1 010 Ökning (­)/Minskning (+), rörelsefordringar 801 1 172 Ökning (­)/Minskning (+), varulager 256 453 Ökning (+)/Minskning (­), rörelseskulder 1 300 ­5 110 Förändring av rörelsekapital 2 310 -3 097 Justering för av­ och nedskrivningar på film­ och programrättigheter ­2 669 ­5 753 Kassaflöde från löpande verksamhet 27 602 21 196 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -13 1 076 Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar ­14 980 ­13 889 Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 443 242 Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument ­150 ­40 Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument 5 703 8 071 Lämnade lån och andra liknande investeringar ­484 ­3 438 Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar 1 463 6 524 Nettoförändring kortfristiga placeringar 852 6 638 Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 153 4 107 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -79 -244 MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Kassaflöde före finansieringsverksamhet 20 449 25 303 Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader ­31 ­ Utdelning betald till moderbolagets ägare ­7 864 ­7 864 Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande K31 ­712 ­491 Upptagna lån 304 79 Amorterade lån ­9 083 ­19 883 Nettoförändring av lån med kort löptid ­211 ­595 Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA ­1 198 1 413 Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal ­ 23 677 Betalda likvida medel avseende återköpsavtal ­ ­23 677 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -18 795 -27 341 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -52 -441 Årets kassaflöde 1 654 -2 037 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -144 391 Likvida medel vid årets början 9 812 11 764 Årets kassaflöde 1 654 ­2 037 Kursdifferens i likvida medel 61 85 Likvida medel vid årets slut K19 11 527 9 812 varav hänförliga till kvarvarande verksamhet 11 527 9 812 För mer information om kassaflöde se not K31. 135Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 136 ===== Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital MSEK Not Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Säkrings- reserv Reserv för säkrings- kostnader Reserv för verkligt värde Valuta kurs- reserv Eget kapital- transaktioner i intresse- bolag Balanserade vinstmedel Summa moder- bolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Utgående balans 31 december 2023 13 856 7 551 -14 118 1 817 10 217 -2 945 22 867 53 468 3 526 56 994 Utdelningar K20 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­7 864 ­7 864 ­491 ­8 356 Aktierelaterade ersättningar K32 ­ 34 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 34 ­ 34 Summa transaktioner med ägare - 34 - - - - - -7 864 -7 831 -491 -8 322 Årets resultat K20 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 7 079 7 079 702 7 781 Övrigt totalresultat K11, K20 ­ ­ ­169 ­179 17 210 ­ 2 841 2 720 182 2 902 Summa totalresultat - - -169 -179 17 210 - 9 920 9 799 884 10 683 Effekt av kapitaltillskott ­ ­ ­ ­ ­ ­ 3 ­ 3 ­ 3 Utgående balans 31 december 2024 13 856 7 585 -183 -61 1 834 10 427 -2 942 24 922 55 439 3 918 59 357 Utdelningar K20 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­7 864 ­7 864 ­655 ­8 519 Aktierelaterade ersättningar K32 ­ 57 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 57 ­ 57 Återköpta egna aktier K20 ­ ­31 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­31 ­ ­31 Summa transaktioner med ägare - 25 - - - - - -7 864 -7 839 -655 -8 494 Årets resultat K20 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 3 525 3 525 766 4 291 Övrigt totalresultat K11, K20 ­ ­ ­87 69 689 ­2 132 ­ 1 405 ­56 ­277 ­333 Summa totalresultat - - -87 69 689 -2 132 - 4 930 3 469 489 3 958 Utgående balans 31 december 2025 13 856 7 610 -270 8 2 523 8 295 -2 942 21 988 51 069 3 751 54 820 136Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 137 ===== Koncernens noter Innehåll Not Sida K1. Redovisningsnorm 138 K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden 140 K3. Väsentliga redovisningsprinciper 143 K4. Koncernens sammansättning, klimatrelaterade upplysningar och händelser efter balansdagen 152 K5. Segmentinformation 153 K6. Intäkter 156 K7. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader 158 K8. Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader 158 K9. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 159 K10. Inkomstskatter 160 K11. Övrigt totalresultat 163 K12. Goodwill och Övriga immateriella anläggningstillgångar 164 K13. Materiella anläggningstillgångar 168 K14. Film­ och programrättigheter 170 K15. Andelar i intressebolag och joint ventures 171 K16. Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar 173 K17. Varulager 173 Not Sida K18. Kund­ och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar 174 K19. Kortfristiga räntebärande fordringar och Likvida medel 175 K20. Eget kapital och resultat per aktie 176 K21. Långfristiga och kortfristiga lån 178 K22. Avsatt för pensioner och anställningsavtal 181 K23. Övriga avsättningar 185 K24. Övriga långfristiga skulder 186 K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 186 K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 188 K27. Finansiell riskhantering 194 K28. Leasingavtal 203 K29. Transaktioner med närstående 205 K30. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 206 K31. Kassaflödesinformation 208 K32. Personal 211 K33. Arvoden till revisionsföretag 217 K34. Avvecklade verksamheter, innehav för försäljning och övriga avyttringar 218 137Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 138 ===== K1. Redovisningsnorm Allmänt Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 11 mars 2026. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen är föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2026. De finansiella rapporterna för Telia Company­ koncernen har upprättats i enlighet med IFRS Accounting Standards (IFRS) såsom de antagits av den Europeiska unionen (EU). Därutöver, avse­ ende enbart svenska förhållanden, har Rådet för hållbarhets­ och finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 ”Kompletterande redovis­ ningsregler för koncerner” samt andra uttalanden. Rekommendationen som tillämpas av Telia Company, ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen. Värderingsgrunder och redovisningsprinciper Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffnings­ värde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värde rings grunder samt av tillämpade redovisnings­ principer lämnas i not K3. Belopp och datum Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december för resultat­ och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster rela­ terade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma. Upplysningar om eventuella omräkningar av finansiell eller operativ data lämnas om de är väsentliga. Omräkning av finansiell och operationell data Historisk finansiell data har omräknats för att avspegla omorganisationen av Telia Towers till Övrig verk­ samhet (tidigare rapporterat inom Sverige, Finland och Norge). I tillägg har interna intäkter omräknats på grund av ny rapportering av interna transaktioner samt, som ett resultat av den nya landbaserade organisa­ tionen, har CAPEX exklusive spektrum och leasing samt antal anställda omräknats för jämförbarhet mellan segmenten enligt tabeller nedan. MSEK Jan-dec 2024 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verk- samhet Elimine- ringar Summa Övriga mobila tjänsteintäkter ­170 ­465 ­212 ­ ­ 848 ­ - Mobila tjänsteintäkter -170 -465 -212 - - 848 - - Övriga tjänsteintäkter ­5 0 ­1 ­ ­ 6 ­ ­ Summa tjänsteintäkter -175 -466 -213 - - 854 - - Summa externa intäkter -175 -466 -213 - - 854 - - Interna intäkter ­137 ­175 ­147 ­26 ­15 ­1 094 ­ -1 594 Summa intäkter -312 -641 -360 -26 -15 -240 - -1 594 138Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 139 ===== MSEK och anställda Jan-dec 2024 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verk- samhet Elimineringar Summa CAPEX exklusive spektrum och leasing ­101 ­190 ­41 ­ ­ 331 ­1 - Anställda 236 58 36 43 19 ­392 ­ - MSEK 31 dec 2024 Sverige Finland Norge Litauen Estland Tv och Media Övrig verk- samhet Ofördelat Summa Segmenttillgångar ­773 ­4 882 ­550 ­19 ­60 ­22 4 560 1 746 - Segmentskulder ­932 ­900 ­485 ­20 ­60 ­20 641 1 746 - Nyligen publicerade redovisningsstandarder Nya och ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2025 Per den 1 januari 2025 blev följande ändrade standard tillämplig, men hade ingen effekt på Telia Companys finansiella rapporter: • Ändringar i IAS 21 ”Effekterna av ändrade valutakurser: avsaknad av växlingsmöjlighet” Nya eller ändrade standarder och tolkningar som träder i kraft den 1 januari 2026 eller senare Telia Company har inte förtidstillämpat någon av de nya eller ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2026 eller senare. IFRS 18 ”Presentation och upplysning i finansiella rapporter” IFRS 18 och relaterade ändringar i andra standarder kommer att vara tillämpliga för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare, med retroaktiv tillämpning. Den nya redovisningsstan­ darden introducerar nya krav avseende: • Klassificering av resultaträkningen i fem kategorier: rörelsen, investering, finansiering, inkomstskatter och avvecklade verksamheter, där de tre första är nya. • Presentation av en nydefinierad delsumma för rörelseresultat. • Upplysning om ledningsdefinierade resultatmått (Management­defined performance measures, MPMs), delsummor av intäkter och kostnader, i en samlad not i de finansiella rapporterna. • Hur information ska grupperas och särredovisas i de finansiella rapporterna. Dessutom ska delsumman för rörelseresultat användas som utgångspunkt i kassaflödes­ rapporten vid presentation av kassaflöde från den löpande verksamheten enligt den indirekta metoden. I kassaflödesrapporten ska erhållen ränta och utdelning klassificeras inom investeringsverk­ samheten och betald ränta och utdelning inom finansieringsverksamheten. Telia Company analyserar för närvarande effekterna av IFRS 18, särskilt vad gäller utformningen av koncernens resultaträkning, kassaflödesrapport samt de utökade upplysningskraven för MPMs. Telia Company utvärderar även påverkan på hur informa­ tion grupperas i de finansiella rapporterna. Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller begränsad påverkan på Telia Companys finansiella rapporter när de tillämpas för första gången: • Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7 ”Klassificering och värdering av finansiella instrument”, träder i kraft den 1 januari 2026 • Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7 ”Avtal som hänvisar till naturberoende el”, träder i kraft den 1 januari 2026 • Den årliga förbättringscykeln Volym 11, träder i kraft den 1 januari 2026 Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company. Antaganden av EU I början av mars 2026 hade ovannämnda ändrade standarder antagits av EU. 139Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 140 ===== K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar de måste göra vid upp rät­ tande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3. Intäktsredovisning I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning inom ett antal områden för att bestämma om och när intäkter skall redovisas. Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redo­ visas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som intäkter respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som en agent (exempelvis försäkring i några länder) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under intäkter och representerar den marginal/kommission som intjänats. Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redo­ visad intäkter och rörelsekostnader men påverkar inte årets resultat eller kassaflöden. Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Om koncernen inte har kontroll över varorna och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den som en agent. För försäkringstjänster baseras den viktigaste bedömningen på om Telia Company bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms agera som en agent om det inte bär försäkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia Company har det primära ansvaret för att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden före, under och efter leveransen av tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten. Paketering av produkter och tjänster Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att identifiera prestations åtaganden och bestämma fristående försäljnings priser. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster som identifierats som separata presta­ tionsåtaganden baserat på deras relativa fristående försäljningspris. Fristående försäljningspris som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa fristående försäljningspris för varje prestations­ åtagande kan kräva komplicerade bedömningar om de inte är direkt observerbara. Koncernens bedömning av fristående försäljnings priser som inte är direkt observerbara är huvud sakligen baserade på förväntade kostnader plus en marginal. Leasing Definitionen av en lease Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. Betydande bedömning av ledningen krävs för att fastställa om avtalet är ett leasingavtal eller ett serviceavtal. För att avgöra om ett avtal är ett leasingavtal görs en bedömning av om kunden under användningsperioden både har rätten att i allt väsentligt erhålla samtliga ekonomiska fördelarna från användningen av den identifierade tillgången samt rätten att styra användningen av den identifierade tillgången. Framförallt för avtal avseende nätverksrelaterade tillgångar (teknisk yta och teknisk utrustning) där avtalet avser använd­ ningen av en del av en större tillgång kräver denna bedömning betydande bedömning och analys av avtalsvillkoren samt fakta och omständigheter, som till exempel tillgångens teknologiska aspekter. Leasingperiod Fastställande av leasingperioden kräver ledningens bedömning då den uppskattade leasingperioden inkluderar leasingavtalets icke­uppsägnings­ bara period samt både perioder som täcks av förlängnings optioner, om leasetagaren är rimligt säker att nyttja optionen, och perioder som täcks av uppsägningsoptioner om leasetagaren är rimligt säker att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt säker bedöms vara högre än ”mer sannolikt än inte”, men lägre än ”så gott som säkert” i IAS 37 ”Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual­ tillgångar”. Förlängnings­ och uppsägningsoptioner ingår i ett antal av Telia Companys leasingavtal inom alla tillgångsklasser i hela koncernen. Vid fastställandet av leasingperioden beaktar Telia Company alla fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att nyttja en förlängnings­ option, eller inte nyttja en uppsägningsoption. Exempel på faktorer som beaktas är; strategiska planer, bedömning av framtida teknologiska föränd­ ringar, vikten av den underliggande tillgången för Telia Companys verksamhet och/eller kostnader för att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet. Ungefär 40% av Telia Companys leasingskuld avser förlängningsperioder. Diskonteringsränta De framtida leasingbetalningarna diskonteras med användning av antingen den implicita räntan i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller lease tagarens marginella låneränta. Den marginella låne räntan är definierad som den räntesats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under en motsvarande period, och med motsvarande säkerhet, för att erhålla en tillgång av motsvarande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal har Telia Company diskonterat de framtida leasing­ betalningarna med den marginella låneräntan. Att fastställa den marginella låneräntan kräver ledningens bedömning. Den marginella låneräntan baseras på Telia Companys externa finansierings­ ränta per valuta och löptid för den uppskattade leasingperioden. Räntan justeras även för geogra­ fiska risker och kreditrisker för dotterbolagen. För mer information om leasing och redovisade värden se not K28. 140Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 141 ===== Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar Immateriella, materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar. Nyttjandeperioder Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade föränd­ ringar i marknadsbeteende. Under 2025 och 2024 uppgick totala av­ och nedskrivningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar i kvarvarande verksamhet till 17 405 MSEK respektive 18 589 MSEK. Av­ och nedskrivningar i kvarvarande verksamhet för kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till 1 159 MSEK (1 133). Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstill­ gångar samt kostnader för att erhålla ett avtal vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i noterna K6, K7, K12, K13 och K28. För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser. Varumärken Individuell prövning, minst 10%, förutom varumärken med obestämbara nyttjandeperioder Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter Återstående licensperiod, minst 5% Samtrafik­ och roamingavtal Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens Kundrelationer Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn Aktiverade utvecklingsutgifter 20% eller individuell prövning Övriga immateriella anläggningstillgångar 20–33% eller individuell prövning Byggnader 2–10% Markanläggningar 2% Förbättringsutgifter på annans fastighet Hyreskontraktets återstående löptid Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) 14,5–20% Kopplings­ och transmissionssystem 10–20% Transmissionsmedia (kabel) 5–10% Utrustning för specialnät 10% Tidsbestämda nyttjanderättsavtal Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång Övriga anläggningar 2–33% Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal 33%, eller avtalets löptid om längre Utgifter för att erhålla ett avtal Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn Nyttjanderätter Förväntad leasingperiod, 3­50% Prövning av nedskrivningsbehov Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäkts volymer, marknadspriser på telekommu­ nikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Möjliga väsentliga klimatrelaterade risker (så väl som andra typer av risker i Telia Companys Riskuniversum), samt koncernens pågående och framtida motver­ kande aktiviteter är beaktade i prognoserna. Klimatrelaterade risker beaktas genom till exempel prognoser för försäljningstillväxt som innehåller erbjudanden baserade på cirkulära affärsmodeller (t.ex. försäljning av begagnade och renoverade telefoner, Device as a Service (enhet som tjänst), återköpsinitiativ och reparationstjänster för att möjliggöra återanvändning och återvinning) och produkter och tjänster som möjliggör för våra kunder att minska utsläppen av växthusgaser och energianvändning (t.ex. distansmöten, IoT och andra datadrivna tjänster). Vidare innehåller prognoserna för EBITDA­marginalen och CAPEX i relation till intäkter påverkan av högre energipriser samt Telia Companys aktiviteter för att hantera energipåverkan och kostnader. Prognosen för CAPEX i relation till intäkter tar hänsyn till att investeringsbeslut föregås av miljögranskning av energikonsumtion, avfall och 141Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 142 ===== utsläpp av växthusgaser, vilket i sin tur påverkar till exempel produkt­ och tjänsteutveckling samt byggande av nätverk. Det koncern­övergripande återanvändnings­ och återvinningsprogrammet för nätverksutrustning är del av prognoserna. För mer information om klimatrisker, mål och aktiviteter, se Förvaltningsberättelse avsnitt Risker/ Miljörisk samt Hållbarhetsrapporten, avsnitt Miljöinformation. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. Försäljningstillväxten i Norge och Lettland avviker från historisk utveckling till följd av planerade prissättningsåtgärder inom produktportföljen. EBITDA­marginalens utveckling i Sverige och Finland avviker också från historisk utveckling då den påverkas av effekterna av de strukturella kostnadsreduceringarna från den nya verksamhetsmodellen som infördes i december 2024. Utvecklingen för CAPEX i relation till intäkter i Sverige, Norge och Lettland avviker från historisk utveckling på grund av fortsatt planerad kapitaldis­ ciplin samt av åtagna framtida försäljningsinitiativ. Ytterligare information om goodwill och dess redo­ visade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12. Avsättningar för pensioner och anställningsavtal De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensions­ kostnader berör diskonteringsränta, inflation och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansierings behov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i anta­ ganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22. Avsättningar för återställning och rättsliga tvister Avsättningarna för återställning representerar koncernens bästa uppskattning av de framtida kostnaderna för nedmontering och återställning av mobil­ och fastnätverkstillgångar. Att uppskatta avsättningarna för återställning kräver betydande bedömningar avseende uppskattningen avseende omfattningen av åtaganden för återställning, fram­ tida kostnader för nedmontering och återställning samt tidpunkten för avveckling. Omfattningen av åtaganden för återställning påverkas av osäkerhet avseende legala och miljömässiga bedömningar. Nedmonterings­ och återställningskostnaderna påverkas av osäkerhet kring den framtida prisutvecklingen och hur nedmonterings­ och restaureringsarbetet kommer att utföras. Det finns också betydande osäkerhet hänförlig till tidpunkten för avvecklingen eftersom denna påverkas av Telia Companys nätverksstrategi och avvecklingsplaner, förlängningsoptioner i leasingkontrakt för sajter, teknikförändringar och andra faktorer. Som en del av den pågående nedmonteringen av kopparnäten i Sverige och Finland under 2025 har avsättningen för återställning av nätverkstillgångar analyserats och omvärderats ytterligare, vilktet har resulterat i en ökning av avsättningen under det fjärde kvartalet 2025 med 4 700 MSEK. Se not K23. Hur avsättningar och eventualförpliktelser hänförliga till tvister ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Avsättningar för tvister och eventualförpliktelser är osäkra till sin natur och bedömningen av sannolikhet och möjligt utfall inne­ fattar betydande bedömningar. Ledningen rådgör med juridisk expertis och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande frågor avseende tvister. Vid bedömningen av tvister beaktas målets art och framsteg, yrkat belopp, utgång i liknande mål och andra faktorer. På grund av osäkerheter kan de faktiska kostna­ derna för återställning och rättstvister skilja sig från nuvarande uppskattningar av avsättningar. Ytterligare upplysningar om avsättningar för återställning inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om avsättningar och eventualförpliktelser avseende rättstvister i not K23 och K30. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang Telia Company har arrangemang med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrang­ emanget betalar en kredit avgift till banken. Leverantörsfinansieringsportföljen inkluderar även arrangemang där leverantören utfärdar ett finansiellt instrument för handel, som sedan överlåts till en bank som utses av leverantören, och erbjuder Telia Company att förlänga betalnings­ tiden i utbyte mot en prisökningsersättning som betalas av Telia Company. Alla arrangemang i leverantörsfinansieringsportföljen ger leverantö­ rerna tidigare betalning och förlängd betalnings tid för Telia Company. Telia Company använder alla arrangemangen i leverantörsfinansieringsportföljen som integrerade delar av de kommersiella rela­ tionerna med leverantörerna och skulderna är en del av rörelsekapitalet i Telia Companys normala verksamhetscykel. Telia Company ställer inga ytterli­ gare säkerheter eller garantier till bankerna. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulder under leverantörsfinansieringsarrangemang vara nära relaterade till verksamhetsinköp och finansie­ ringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder i leverantörs finansieringsportföljen klassifi­ ceras därför som leverantörsskulder. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskul­ derna diskonteras därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang uppgick per 31 december 2025 till 5 642 MSEK (5 565). Se not K25. 142Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 143 ===== K3. Väsentliga redovisningsprinciper Koncernredovisning Allmänt – Dotterbolag Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och rösträtterna och en rätt till proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majori­ teten av aktierna. Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överförd köpeskilling, plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i tran saktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde på tidigare egetkapitalandel i den förvärvade verksamheten och minus verkligt värde netto för förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Kostnader hänförliga till förvärvet resulta­ tredovisas löpande. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet ”Innehav utan bestämmande inflytande” nedan. Interna mellanhavanden, transaktioner, intäkter och kostnader inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Innehav utan bestämmande inflytande Transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktions relaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas inom balanse­ rade vinstmedel. För varje rörelseförvärv har koncernen ett val att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Generellt värderar Telia Company innehav utan bestämmande inflytande till den propotionella andelen av nettotillgångarna. Samarbetsarrangemang Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsar­ rangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar och åtaganden för skulder och redovisar sin andel av den gemensamma verksamhetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader post för post i koncernredo visningen. De gemensamma verk­ samheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla produkter och tjänster till ägarna, för Telia Company främst i form av delning av nätverk. Joint ventures är arrangemang där Telia Company har rätt till nettotillgångarna och där investeringen redo visas enligt kapitalandelsmetoden (i likhet med intressebolag, se avsnitt nedan). Intressebolag Intressebolag är bolag i vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20% av rösterna i investeringsobjektet antas koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapital andelsmetoden och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomrelaterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera branschkunskap genom investeringar i delägda verksamheter. I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde­ justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom eventuell efterföljande nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar, samt realisa­ tionsvinster och realisations förluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. När ett dotterbolag säljs till ett intressebolag redovisas realisationsvinst eller förlust i sin helhet utan någon eliminering. Orealiserade vinster/förluster från transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens andel i dessa bolag. Erhållen utdelning reducerar ett inne­ havs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och redovisas då som Övriga avsättningar. Kassaflödesrapportering Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggnings­ tillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring av rörelsekapital ingår terminalfinansieringsfordringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten innehåller också kassaflöden från film­ och programrättigheter och leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang. 143Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 144 ===== I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår betalningar avseende förvärv och avyttringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument klassificeras också inom investeringsverksamheten. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare betalningar avseende finansiella leasingfordringar samt föränd­ ringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader. I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex). I upptagna och amor­ terade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare innehåller kassaflödet från finansieringsverksamheten återbetalning av leasingskulder. Likvida medel omfattar bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Segmentrapportering Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de fem kvarvarande rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapporter bara segment (Lettland, Telia Towers och Telia Finans) samt koncernfunktioner rapporteras inom Övrig verksamhet. Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Dessutom rapporteras alla interna transaktioner som kostnadsallokeringar där den sändande enheten rapporterar överföringen som en kostnadsredu­ cering. Segmenttillgångar och segmentskulder innefattar endast externa poster. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder. Omräkning av utländsk valuta Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transak­ tionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finan­ siella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter till periodens genomsnittskurs, förutom väsentliga transaktioner för vilka transaktionstidpunkternas valutakurser ansvänds. Tillgångar och skulder omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. När en utlandsverksamhet avyttras återvinns even­ tuell hänförlig ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten från avyttringen, förutom ackumulerade kursdif­ ferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka bokas bort men ej omklassificeras till årets resultat. Om Telia Company skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs den proportionella tillhörande andelen av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande. Intäktsredovisning Intäkter utgörs huvudsakligen av mobila tjäns­ teintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklusive telefoni, bredband, tv, installationsavgifter, och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av hårdvara och leasing. Det finns både intäkter från produkter och tjänster som säljs separat och från produkter och tjänster som säljs i paketerade erbjudanden. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestations åtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden. Intäkter värderas baserat på ersättningen speci­ ficerad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp som tagits emot för tredje parts räkning. Tjänsteintäkter Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Intäkter från telefoni­ och datatjänster redovisas när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, period iseras som en avtalsskuld och intäktsredo visas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät. Installationstjänster anses i många fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontrollen överförs till kunden. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler, redovisas icke återbetalningsbara kundav­ gifter samt tillhörande installationskostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsut­ rustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som avser tjänster som utförts senare periodiseras. Telia Company erbjuder sina företagskunder komplexa, långfristiga funktionsavtal, vilka kan innehålla abonnemangstjänster för telefoni­ och datakommunikation, installationstjänster 144Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 145 ===== kopplade till telefoni­ och datakommunikation samt andra skräddarsydda tjänster. Telefoni­ och datakommunikationstjänster anses vanligen utgöra separata prestationsåtaganden. Intäkter för varje enskilt prestationsåtagande redovisas över den tidperiod som abonnemangstjänsten utförs och prestationsåtagandet uppfylls. Eftersom abonnemangstjänsterna i ett funktionsavtal utförs på måntlig basis, över samma period, redovisas dessa tjänster i praktikten på samma sätt som om de var ett prestationsåtagande. Installationsintäkter i funktionsavtal anses i de flesta fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontroll överförs till kunden. För många av installations­ tjänsterna överförs kontroll och intäkt redovisas när installationen är slutförd. Funktionsavtal inkluderar ofta även hårdvara, se nedan. I funktionsavtal ingår också ofta variabla nyttjandebaserade tjänster och tilläggstjänster. Var och en av dessa tjänster utgör separata prestationsåtaganden. Intäkter från nytt­ jandebaserade tjänster redovisas över den period som tjänsten används i takt med att åtagandet uppfylls och kontroll överförs över tid. Intäkter från tilläggstjänster redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typen av tilläggs­ tjänst och hur och när kontroll överförs till kunden. Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast telefoni och andra tjänster betalas normalt månadsvis under kontraktsperioden. Hårdvaruintäkter Intäkter från försäljning av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för förväntade returer beräknat baserat på historisk data. Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia Company erbjuder kunden finansiering. Funktionsavtal med företagskunder innehåller ofta hårdvara såsom försäljning eller leasing av t.ex. utrustning (telefoner/surfplattor/LAN­utrustning etc.). Hårdvaran anses vara separata prestationså­ taganden och intäkter från försäljning av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då prestationsåtagandet uppfylls och kontroll har överförts (när hårdvaran har levererats). För leasing av hårdvara, se avsnitt ”Leasingavtal, Telia Company som leasegivare”. Paketerade tjänster och produkter Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan innefatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjandrättstillgångar (”multiple deliverables”). Telia Company redovisar varje enskild produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det vill säga om en produkt eller tjänst är separat identifierbar från andra produkter eller tjänster i det paketerade erbjudandet och om kunden kan dra nytta av den. När transaktionspriset bestäms för paktererade erbjudanden som innehåller tjänster (exempelvis ett mobilabonnemang), beaktas den kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finansieringskompo­ nenter och förväntade returer. Det är vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i transaktions­ priset. Transaktionspriset fördelas på varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som separata prestations­ åtaganden, baserat på deras relativa fristående försäljningspris. För de flesta prestationsåtaganden, är fristående försäljningspriser direkt observerbara. Om fristående försäljningspriser inte är direkt observerbara, beräknas de baserat på förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspriset. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett prestationså­ tagande, fördelas de till andra prestationsåtaganden som identifierats i avtalet. Vissa paketerade erbjudanden inkluderar leasing­ komponenter, exempelvis tv­boxar, såväl som icke­leasingkomponenter, exempelvis abonnemang. För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset till både de identifierade leasingkomponenterna och icke­leasingkomponenterna som separata prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna redovisas antingen som operationell lease eller som finansiell lease beroende på klassificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet ”Leasingavtal, Telia Company som leasegivare” nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt eftersom prestationsåtagandena uppfylls. Hårdvara som bara kan användas tillsammans med tjänster levererade från Telia Company och som inte har någon annan betydande funktion för kunden utöver att leverera tjänsten, exempelvis routrar, redovisas inte som separata prestations åtaganden. För sådana arrangemang, fördelas transaktionspriset på de identifierade prestationsåtagandena, det vill säga ingen del av transaktionspriset fördelas till hårdvaran. Ersättning som erhålls i förskott, när hård­ varan är levererad, redovisas som en avtalsskuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom identifierade prestationsåtaganden uppfylls. Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en licens som antingen en ”rätt att få åtkomst till” eller ”rätt att använda” Telia Companys immateriella rättighet. En licens klassificeras som en ”rätt att få åtkomst till” om Telia Company kommer att bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar den imma­ teriella rättigheten, som inte resulterar i en överföring av ett separat prestationsåtagande till kunden, och kunden utsätts direkt för eventuella positiva eller negativa effekter av denna verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en ”rätt att få åtkomst till”, redovisas intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en ”rätt att använda”, redovisas intäkten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden. Huvudman eller agent En tredje part är ibland anlitad vid leverans av produkter och tjänster till Telia Companys kunder, exempelvis erbjuder Telia Company flertalet tilläggstjänster i paketerade erbjudanden till kunder. I arrangemang där Telia Company agerar som huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia Company agerar som en agent och säljer varor och tjänster som tillhandahålls av en annan part, redo visas intäkten netto av den ersättning som Telia Company erhåller efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering till slutkund för innehållstjänster från tredje part, exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter. För ytter ligare information, se not K2. Andra intäktsrelaterade transaktioner Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett 145Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 146 ===== separat prestationsåtagande. Transaktionspriset fördelas mellan tillhandahållna tjänster och varor, och den väsentliga rättigheten baserade på deras relativa fristående försäljningspriser. Det fristående försäljnings priset för den väsentliga rättigheten är beräknat baserat på rabatten som beviljats och på sannolikheten för inlösen, vilken är baserad på tidigare erfarenhet. En avtalsskuld redovisas tills dess att de väsentliga rättigheterna är intjänade eller utgångna. Några avtal innehåller en finansieringskomponent eftersom betalningstidpunkten ger kunden en finansieringsfördel. När transaktionspriset för sådana avtal bestäms, justerar Telia Company det utlovade ersättningsbeloppet för effekterna av tidsvärdet av pengar. Telia Company använder den praktiska lättnadsregeln att inte beräkna eller redovisa betydande finansieringskomponenter om perioden mellan överföring av varor och tjänster till en kund och betalning är 12 månader eller kortare. Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar och fordringar baserat på huruvida rätten till ersättning är villkorad av annat än att tid passerar. Avtalstillgångar hänför sig primärt till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestations­ åtagande att överföra hårdvara, som är en del av det paketerade erbjudandet till kund, men rätten till betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det vill säga när det enda som återstår är att tid passerar innan ersättning förfaller till betalning. Avtalsskulder hänför sig främst till förskotts betalningar erhållna från kunder såsom förutbetalda kort och förutbetalda abonnemang. Om kostnader för att erhålla ett avtal såsom försälj­ ningsprovisioner och subventioner av hårdvara som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras de över den period som Telia Company förväntas tillhandahålla tjänster till kunden. Till gången (inkluderad i balansräkningen på raden Övriga anläggningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskrivning av kostnader för att erhålla ett avtal ingår i raden Övriga externa kostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen. Rörelsens kostnader Telia Companys kostnader presenteras baserat på deras karaktär (kostnadsslagsindelad). Inköpta varor och tjänster inkluderar inköp av varor och entreprenadtjänster, förändring i varulager, samtrafik­ och roamingkostnader samt övriga nätverkskostnader. Övriga externa kostnader inklu­ derar marknadsföringskostnader, IT­kostnader och konsultkostnader samt övriga externa kostnader. Raden Avskrivningar och nedskrivningar avser materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Avskrivningar av utgifter för att erhålla ett avtal ingår i raden Övriga externa kostnader. Utgifter för annonsering och annan marknads föring kostnadsredovisas löpande. Samtliga kostnader för pensionsförmåner förutom räntekomponenten redo­ visas som personalkostnader. Verkligt värde per tilldelningsdagen för aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egetkapitalinstrument, såsom Telia Companys prestationsaktieprogram, redovisas som personalkostnader, med en motsvarande ökning av eget kapital, fördelat över intjäningsperioden. Kostnaderna justeras för att reflektera antalet tilldelade rättigheter som bedöms kommer uppfylla tjänstevillkor och ej marknads­ baserade villkor vid intjäningsperiodens slut. För aktierelaterade ersättningar med marknadsvillkor, värderas rättigheterna till verkligt värde per tilldelningsdagen för att reflektera sådana villkor och skillnader mellan förväntat och verkligt utfall reflekteras inte vid redovisningen av kostnaderna. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekost­ nader redovisas vinster respektive förluster vid försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbolag (jämför avsnittet ”Intressebolag” ovan) och vid försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister med andra operatörer avseende historiska samtra­ fik­och roamingavgifter, och andra liknande poster. Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader de är avsedda att täcka. Kursdifferenser på transaktioner hänförliga till rörelsen inkluderar även effekter av ekonomiska säkringar samt värdeförändring på derivatinstru­ ment för säkring av operativ transaktionsexponering (se avsnittet ”Derivat och säkringsredovisning” nedan). Finansiella intäkter och finansiella kostnader Ränteintäkter och räntekostnader redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella intäkter och finansiella kostnader innehåller nettoförändringar i verkligt värde på derivat som säkrar finansiella transaktioner, men där säkrings­ redovisning inte tillämpas. Finansiella intäkter och finansiella kostnader innehåller också ineffektivitet på säkringsrelationer hänförliga till finansiella transaktioner. Valutakursvinster och ­förluster från finansiella transaktioner presenteras netto. Inkomstskatter Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatet, förutom när de är hänförliga till poster som är redo­ visade i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital, i vilka fall även aktuell och uppskjuten skatt redovisas i övrigt totalresultat respektive direkt i eget kapital. Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla belopp för temporära skillnader mellan i koncernen redovisade respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för outnyttjade skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas. Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till dotterbolag, joint ventures och intressebolag redovisas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan skattekonsekvenser. I vissa länder, såsom Lettland och Estland utgår inkomstskatt på betald eller beslutad utdelning. För dessa länder redovisas uppskjuten skatt på ej utdelade vinstmedel och aktuell skatt redovisas i den period när utdelningen görs. Effekter av förändringar i gällande skattesatser redovisas i den period förändringen i praktiken har lagstadgats. 146Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 147 ===== Lagstiftning om Pelare Två har antagits, eller anta­ gits i sak i vissa jurisdiktioner där Telia Company är verksam. Telia Company har tillämpat det tillfälliga undantaget från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Därav varken redovisar eller lämnar Telia Company information om uppskjutna skatte­ fordringar och skulder relaterade till inkomstskatter enligt Pelare Två. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder nettoredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta aktuella skatte fordringar mot aktuella skat­ teskulder och de uppskjutna skatterna avser samma skattesubjekt och samma skattemyndighet. Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkom­ mande och överskjutande aktuell skatt klassificeras som Övriga räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter. Immateriella och materiella anläggningstillgångar Värdering Goodwill värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Övriga immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga låneutgifter, med avdrag för ackumulerade avskriv­ ningar samt eventuella nedskrivningar. Direkta externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller avsevärt förbättrade produkter och processer akti­ veras, under förutsättning att framtida ekonomiska fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt och att produkten och processen är tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter under förstudiefasen samt underhålls­ och utbild­ ningsinsatser kostnadsförs löpande. Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga låneutgifter, med avdrag för ackumulerade avskriv­ ningar samt eventuella nedskrivningar. Programvara som används i produktionsprocessen ses som en integrerad del av berörd hårdvara och aktiveras som maskiner och andra tekniska anläggningar. Värdering av pågående nyanläggningar görs till nedlagda kostnader, inklusive ränta under instal­ lationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt eller informellt åtagande gentemot utomstående, ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av det område där tillgången varit installerad eller uppförd. En förändring av uppskattade utgifter för nedmontering, bortfor­ sling och återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat värde på berörd tillgång. Till den del förändringen skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovisas detta över resultatet. Avskrivningsförändringen redovisas framåtriktat. Aktiverad ränta beräknas baserat på koncernens genomsnittliga upplåningskostnad. Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en tillgångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde för den berörda tillgången och avskrivningarna över tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningar Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod) och på materiella anläggnings­ tillgångar baseras på anskaffningsvärden med avdrag för restvärden med beaktande av beräknade nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. Mark skrivs inte av. Avskrivningar görs linjärt. Avskrivning av nätoberoende licenser för utnytt­ jande av specifika radiofrekvenser (spektrum) påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt för nyttjande. Licensavgifter som baseras på fram­ tida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande. Prövning av nedskrivningsbehov Nedskrivningsbehov avseende det redovisade värdet på goodwill och övriga immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas. Immateriella tillgångar med begränsad nyttjande period och materiella tillgångar prövas närhelst händelser eller ändrade förutsätt­ ningar indikerar att redovisat värde överstiger återvinningsvärdet. Om det inte är möjligt att fastställa återvinnings­ värdet för en enskild tillgång beräknas återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. För att kunna pröva nedskrivningsbehov allokeras goodwill till kassagenererande enheter enligt Telia Companys affärsmässiga organisation. Varje land samt Telia Towers utgör en separat kassagenererande enhet, vilket motsvarar den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den interna företagsstyrningen. Om en analys indikerar att redovisat värde är högre än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med skillnaden mellan tillgångens redo visade värde och återvinningsvärdet. Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade förväntade framtida diskonterade kassaflöden (DCF­modell). Finansiella instrument Redovisning och första värdering Kundfordringar och emitterade skuldinstrument redovisas initialt när de är utgivna av Telia Company. Avistaköp av finansiella tillgångar redovisas på den dag då instrumentet faktiskt överförs till Telia Company, dvs. likviddagen. Alla andra finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas initialt när Telia Company blir en del av instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas inledningsvis till verkligt värde plus/minus transaktionsutgifter som är direkt hänförbara till förvärvet av den finansiella tillgången eller skulden. Transaktionsutgifter hänförliga till instrument till verkligt värde via resultatet kostnadsförs dock när de uppstår. Klassificering och efterföljande värdering av finansiella tillgångar En finansiell tillgång klassificeras för värderings­ ändamål initialt i en av tre värderingskategorier. 147Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 148 ===== Klassificeringen beror på hur tillgången förvaltas (affärsmodell) och egenskaperna för tillgångens avtalsenliga kassaflöden. Värderingskategorierna för finansiella tillgångar är följande: • Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet • Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat • Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde Investeringar i obligationer Telia Company innehar en portfölj av obligationer som förvaltas utifrån dess verkliga värde, vilket också är hur portföljens utveckling rapporteras internt inom Telia Company. Det finns en hög frekvens av försälj­ ningar av tillgångar inom portföljen. Följaktligen klassificeras portföljen till verkligt värde via resultatet. Dessutom innehar vissa koncernbolag som står under regulatorisk tillsyn portföljer av obligationer för att uppfylla regulatoriska likviditetskrav. Dessa portföljer hålls inom en affärsmodell vars mål uppnås genom att både erhålla kontraktuella kassa­ flöden och genom att sälja tillgångarna i portföljen. Eftersom de avtalsenliga villkoren för obligationerna i portföljerna även ger upphov till kassaflöden som enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta på utestående kapitalbelopp, klassificeras portföljerna till verkligt värde via övrigt totalresultat. Investeringar i egetkapitalinstrument Telia Company har valt att redovisa förändringar i verkligt värde för egetkapitalinstrument via övrigt totalresultat. Kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel Kortfristiga placeringar i bankdeponering värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kortfristiga placeringar i obligationer är värderade till verkligt värde via resultatet. Derivat som är tillgångar Finansiella derivatinstrument med positivt verkligt värde för Telia Company redovisas som tillgångar och klassificeras som finansiella tillgångar till verk­ ligt värde via resultatet om inte säkringsredovisning tillämpas. Övriga finansiella tillgångar Alla Telia Companys övriga finansiella tillgångar är klassificerade som finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering och värdering av finansiella skulder Efter första värderingstillfället värderas Telia Companys samtliga skulder till upplupet anskaff­ ningsvärde enligt effektivräntemetoden, förutom derivat som utgör skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella skulder som utgör säkrade poster i säkringar av verkligt värde omvärderas till verkligt värde avseende den säkrade risken under säkrings­ relationens löptid. Bortbokning av finansiella tillgångar På vissa marknader har Telia Company arrange­ mang med en tredje part enligt vilka rättigheter till kassaflöden från kundfordringar överförs till tredje part. Transaktionerna enligt dessa arrangemang kvalificerar sig som överföringar av de underlig­ gande finansiella tillgångarna enligt de så kallade ”pass through”­kriterierna i IFRS 9. Den tredje parten påtar sig även i allt väsentligt all kreditrisk och andra finansiella risker för de underliggande tillgångarna. Fordringar som ingår i sådana arrangemang bokas därför bort i sin helhet när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena överförs till tredje part. En kostnad redovisas vid bortbok­ ningen baserat på skillnaden mellan det redovisade värdet på den finansiella tillgången som bokas bort och den ersättning som tredje part betalar för rättigheterna till kassaflödena från tillgången. Nedskrivning av finansiella tillgångar En förlustreserv redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, leasingfordringar, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och för kontraktstillgångar. Förlustreserven värderas till ett belopp som motsvarar förväntade kreditförluster för återstående löptid, med undantag för följande, för vilka förlustreserven värderas till ett belopp av tolv månaders förväntade kreditförluster: • Finansiella tillgångar som bedöms ha låg kreditrisk på balansdagen. • Finansiella tillgångar för vilka kreditrisken inte har ökat väsentligt sedan det första redovisningstillfället. Förlustreserven för kundfordringar och kontraktstill­ gångar värderas alltid till ett belopp som motsvarar förväntade förluster under återstående löptid med tillämpning av den förenklade metoden i IFRS 9. Den generella modellen tillämpas för alla andra finansiella tillgångar. Nedskrivningar av kundford­ ringar, leasingfordringar och kontraktstillgångar redovisas inom Övriga externa kostnader. Nivåer i verkligt värde-hierarkin De redovisade värdena för klasser av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde fast­ ställs baserat på en verkligt värde­ hierarki i tre i nivåer enligt följande. Nivå Bestämning av verkligt värde Omfattar 1 Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder Huvudsakligen obligationer som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via resultatet 2 Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt (härledda från priser) Derivat betecknade som säkringsinstrument eller värderade till verkligt värde via resultatet 3 Ingångsdata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (icke observerbara ingångsdata) Onoterade egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångs ­ data som hänförs till verkligt värde nivå 2. 148Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 149 ===== Uppskattning av verkligt värde Verkligt värde för finansiella instrument som handlas på aktiva marknader baseras på noterade marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finan­ siella tillgångar används de aktuella köpkurserna. Verkligt värde för finansiella instrument som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker. Ledningen använder en mängd metoder och gör antaganden baserade på gällande marknadsförutsättningar vid rapportperiodens slut. För långfristiga skulder används noterade marknadspriser eller handlarkurser för likartade instrument. Andra tekniker, som förväntade diskon­ terade kassaflöden (DCF­analyser), används för att fastställa verkligt värde för återstående finansiella instrument. I DCF­analyserna används för derivat utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan under instrumentens räntebindningstid respektive optionsprissättningsmodeller för derivat med optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av noterade valutakurser och avkastningskurvor härledda från noterade räntesatser som matchar kontraktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och diskonterade utifrån tillämpliga avkastnings­ kurvor härledda från noterade räntesatser. Telia Companys primära värderingsteknik för onote­ rade eget kapitalinstrument baseras på den senaste transaktionen för det specifika bolaget om en sådan transaktion nyligen skett. Justeringar av redovisat värde görs för att återspegla väsentliga förändringar i omständigheterna sedan transaktionsdagen om Telia Company bedömer att förändringen kommer ha väsentlig inverkan på verkligt värde. Det uppskat­ tade verkliga värdet för väsentliga onoterade eget kapitalinstrument verifieras genom att tillämpa andra värderingstekniker i form av multipelvär­ dering som ställs i relation till jämförbara bolag på relevanta finansiella och operativa mätvärden. Noterade egetkapitalinstrument värderas till noterat marknadspris. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang Baserat på Telia Companys bedömning är skulderna under leverantörsfinansieringsarrangemang nära relaterade till inköp som görs i den operativa verksamheten och finansieringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Skulderna i leveran­ törsfinansieringsportföljen klassificeras därför som leverantörsskulder. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte. Derivat och säkringsredovisning Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas som lång­ eller kortfristiga fordringar och derivat med ett negativt verkligt värde som lång­ eller kortfristiga skulder. Swappar och valutaterminer klassificeras som icke­räntebärande och ränteswappar och valutaränteswappar som ränte ­ bärande poster. Verkligt-värdesäkring av ränterisk i upplåning Telia Company har identifierat ränteswappar som säkringsinstrument i verkligt­värdesäk­ ringar av ränterisk i upplåning till fast ränta. Säkringsinstrumenten värderas till verkligt värde och förändringar i verkligt värde redovisas i resul­ tatet. De säkrade posterna omvärderas till verkligt värde under säkringsförhållandets löptid med avseende på den säkrade risken. Även omvärde­ ringen av den säkrade posten redovisas i resultatet. Säkringsineffektivitet redovisas som finansiella intäkter eller finansiella kostnader. Koncernen har i vissa fall även identifierat ränteswappar som säkringsinstrument i säkringsrelationer där den säkrade posten är en aggregerad exponering bestående av en upplåning och ett derivat, vilket tillåts enligt IFRS 9. Kassaflödessäkring av utländsk valuta och ränterisk i upplåning När upplåning görs i utländsk valuta använder Telia Company valutaränteswappar (CCIRS) för att säkra valutaexponeringen från sådan upplåning. Säkringarna är identifierade som kassaflö­ dessäkringar av både valutarisk och ränterisk. Telia Company har valt att exkludera valutaba­ sisspreaden i CCIRS från säkringsrelationen och att redovisa valutabasisspreaden som kostnad för säkring. Förändringen i verkligt värde på säkringsin­ strumentet hänförlig till valutabasisspreaden redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i Reserv för säkringskostnader i eget kapital. Den effektiva delen av förändringen i verkligt värde för CCIRS redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i Säkringsreserven i eget kapital och omklassificeras till resultatet i samma perioder som koncernen redovisar ränta på upplåning och omvär­ dering av den säkrade upplåningen till spot­kurs. Eventuell ineffektivitet på säkringarna redovisas i resultatet inom Finansiella intäkter eller Finansiella kostnader. Ekonomiska säkringar Koncernen använder derivat för att ekonomiskt säkra riskexponeringar för vilka säkringsredo­ visning inte tillämpas. Förändringar i verkligt värde på derivat som ekonomiskt säkrar antingen skuldportföljen eller koncernens innehav i obli­ gationsportföljen redovisas i Finansiella intäkter och Finansiella kostnader. Förändringar i verkligt värde på derivat som ekonomiskt säkrar operativa kassaflöden presenteras inom Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter Eventuell vinst eller förlust på säkringsinstrumentet hänförlig till den effektiva delen av en säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i Valutakursreserven i eget kapital. Vinster och förluster som skjutits upp i Valutakursreserven återförs inte till resultatet förrän den utländska verksamheten avyttras. Energiköpsavtal (PPAer) Telia Company har ingått energiköpsavtal för att anskaffa förnybar el. Energiköpsavtalen kräver att Telia Company betalar för fysiskt levererad el som används för Telia Companys eget användnings­ behov och det finns inga avtalsenliga rättigheter att reglera kontrakten netto kontant. Telia Company anser därför att energiköpsavtalen faller under det så kallade ”own­use exemption” och har följaktligen inte redovisat avtalen som finansiella derivatin­ strument. Priset som betalas för den inköpta elen kostnadsförs istället i den period elen levereras och används. Återköpsavtal Återköpsavtal innebär att parterna har kommit överens om försäljning och återköp av ett visst värdepapper, till ett förutbestämt pris och tidpunkt. Eftersom Telia Company förblir exponerad för tillgångens risker och fördelar under transaktions­ perioden, förblir värdepapper redovisade i balansräkningen som finansiella tillgångar. Erhållna betalningar redovisas som finansiella skulder. Sålda värdepapper presenteras också som pantsatta tillgångar. 149Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 150 ===== Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings­ värdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid bedömning av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och omsättningshastighet. Tillgångar som innehas för försäljning och avvecklad verksamhet Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper klassificeras som innehav för försäljning om deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom fortlöpande användning. En anläggningstillgång (eller avyttringsgrupp) som innehas för försäljning värderas till det lägsta av dess tidigare redovisade värde och det verk liga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning är att försäljningen är mycket sannolik och att tillgången (avyttringsgruppen) är tillgänglig för omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. För att försäljningen ska anses vara mycket sannolik måste behörig nivå i företagsledningen vara bunden till en plan att sälja tillgången eller avyttringsgruppen i sitt nuvarande skick och åtgärder som krävs för att fullborda planen bör indikera att det är osannolikt att betydande förändringar av planen kommer att göras eller att planen kommer att dras tillbaka. Telia Companys bedömning är att dessa kriterier i de flesta fall inte är uppfyllda innan slutgiltiga och bindande försäljningsavtal har tecknats. I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd från regulatoriska myndig heter. Om köparen är en telekom operatör på samma marknad måste parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att få tillståndet. Så länge förväntade efter­ gifter inte är överens komna eller accepterade av företagsledningen anser Telia Company vanligtvis att försäljningen inte är mycket sannolik. Följdaktligen klassificeras inte tillgångarna som innehav för försäljning förrän eftergifterna är över­ enskomna och accepterade av företagsledningen. Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säkringsreserv, reserv för säkringskostnader, reserv för verkligt värde, valutakursreserv, egetkapital­ transaktioner i intressebolag och balanserade vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av överkurser vid nyemission, aktie ägartillskott m m. Posten reduceras med återbetalningar till aktieägare i enlighet med särskilt beslutade och kommunicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel genom återköp av egna aktier eller extraordinära utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för säkringskostnader och valutakurs­ reserven omklassificeras till resultatet. Reserv för verkligt värde inkluderar både skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som omklassificeras till resultatet, och egetkapita­ linstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till resultatet. Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller skuld. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser påverkan på koncernens eget kapital av egetkapitaltransaktioner såsom ett intres­ sebolags återköp av egna aktier från tredjepart. Allt annat eget kapital är balanserade vinstmedel. Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad kontant utdelning kommer att redovisas som skuld omedelbart i samband med att det definitiva beslutet fattas av aktie ägarna. Avsatt för pensioner och anställningsavtal Telia Company tillhandahåller premiebestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer utgörs normalt av en procentuell andel av den anställdes lön. Telia Company betalar fastställda premier till separata juridiska enheter och har ingen legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala förmånerna. Betalningar till premie­ bestämda pensionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes tjänstgöring vilken berättigar till förmånen. Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar av de anställda i Sverige, Finland och Norge och innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspen­ sion, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna beräknas årligen med tillämpning av den så kallade ”projected unit credit”­metoden, vilken fördelar kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod. Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter, kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring redovisas som personalkostnader, nettoräntan, baserat på diskonteringsräntan, för pensionsför­ pliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella poster. Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhets­ baserade justeringar av förpliktelser och avvikelse mot diskonteringsränta avseende avkastningen på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärderingar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av rapporteringsperioden. Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rappor­ teringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser värderas till verkligt värde vid rapporteringsperiodens slut. I balansrapporten upptagen nettoavsättning eller nettofordran för pensioner och anställ­ ningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Övriga avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas när Telia Company har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, när det är troligt att ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmåner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser mindre än trolig, men större än ytterst liten, eller om det inte är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning om en eventualförpliktelse under förutsättning att förpliktelsen eller rättstvisten är väsentlig. Avsättningar värderas enligt företagsledningens bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen. Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten är väsentlig. 150Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 151 ===== Avsättningar för återställning avser främst nedmontering och återställning av mobil­ och fastnätverkstillgångar. Avsättningar för återställning redovisas initialt med en motsvarande ökning av den hänförliga tillgången inom materiella anlägg­ ningstillgångar eller nyttjanderättstillgångar, som därefter skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod. Efterföljande justeringar av avsättningen för åter­ ställning baserade på förändringar i uppskattade nedmonterings­ och återställningskostnader eller förändringar i diskonteringsräntor redovisas med en motsvarande ökning/minskning av det redovisade värdet av den hänförliga tillgången. Om det redovisade värdet på den hänförlig tillgången är reducerad till noll, redovisas alla ändringar som intäkt eller kostnad. I Övriga avsättningar ingår avsättningar för omstruk­ tureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av verksamheter etc. Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa ersättningar eller när Telia Company har gjort ett offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida avgång beskrivs liksom antalet anställda som berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit underrättade om de specifika villkoren. Leasingavtal Telia Company som leasetagare Telia Company redovisar en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld i balansrapporten när den underliggande tillgången är tillgänglig för Telia Company, dvs vid inledningsdatumet. Telia Company tillämpar de praktiska undantagen att redovisa betalningar hänförliga till korttidslea­ singavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia Company tillämpar inte IFRS 16 för immateriella tillgångar. Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av leasingavgifterna under den uppskattade leasing­ perioden som inte är betalda vid inledningsdatumet. I beräkningen av leasingavgifterna ingår fasta avgifter, inklusive till sin substans fasta avgifter, variabla avgifter som är beroende av ett index eller pris, belopp som förväntas betalas ut enligt rest­ värdesgarantier och betalningar som är hänförliga till optioner som Telia Company är rimligt säker att nyttja. I samtliga tillgångsklasser är avgifter hänför­ liga till icke­leasingkomponenter separerade från leasing avgifterna och kostnadsförs när de uppstår. Den uppskattade leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både perioder som omfattas av förlängnings­ optioner (om det är rimligt säkert att Telia Company kommer att nyttja optionen) och perioder som omfattas av optioner att säga upp avtalet (om det är rimligt säkert att Telia Company inte kommer att nyttja optionen). Leasingskulden omvärderas om det sker ändringar i leasingavtalet eller om det sker ändringar i kassaflödet som är baserade på de ursprungliga kontraktsvillkoren. Förändringar i kassaflöden base­ rade på ursprungliga kontraktsvillkor uppstår när; Telia Company ändrar sin initiala bedömning huru­ vida optioner för förlängning och/eller uppsägning kommer att nyttjas, det sker förändringar i tidigare bedömningar ifall en köpoption kommer att nyttjas, leasingavgifter ändras på grund av förändringar i index eller pris, eller om det sker förändringar i bedömningar avseende belopp som förväntas betalas under restvärdegarantier. Leasingavgifterna är diskonterade med leasingavta­ lets implicita ränta, eller om den räntan inte lätt kan fastställas, Telia Companys marginella låneränta. För majoriteten av alla leasingavtal använder Telia Company sin marginella låneränta. Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaff­ ningsvärde, vilket består av det initiala beloppet för leasingskulden plus eventuella leasingbetalningar gjorda vid eller före inledningsdatumet och eventuella initiala direkta utgifter, med avdrag för eventuella förmåner som mottagits. Eventuella kostnader för återställande som uppskattats med vägledning av IAS 37, är också inkluderade i värde­ ringen av nyttjanderättstillgången. Den tillhörande avsättningen redovisas separat från leasingskulden. Därefter skrivs nyttjanderättstillgången av linjärt från inledningsdatumet till den tidpunkt som inträffar tidigast av nyttjandeperiodens utgång och den uppskattade leasingperiodens utgång. Eventuell omvärdering av leasingskulden leder i de flesta fall till en motsvarande justering av nyttjanderättstillgången. Nyttjanderättstillgången nedskrivningsprövas närhelst händelser eller förändringar i förutsättningar indikerar att det redo­ visade värdet för en tillgång inte kan återvinnas. Nyttjanderättstillgångar redovisas på separat rad i balansrapporten och leasingskulder redovisas på raderna lång­ och kortfristiga lån i balansrapporten. I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nytt­ janderättstillgångar i raden Av­ och nedskrivningar. Räntekostnaden på leasingskulden redovisas som finansiell kostnad. Återbetalningar av leasingskulder redovisas som kassaflöde från finansieringsverksamheten. Betalningar av ränta redovisas som kassaflöde från den löpande verksamheten. Telia Company som leasegivare I de fall när Telia Company är leasegivare, görs en bedömning vid avtalets början för varje leasingavtal, huruvida avtalet är ett finansiellt eller operationellt leasingavtal. Om risker och fördelar som för förknip­ pade med ägande i allt väsentligt är överförda, är leasingavtalet ett finansiellt leasing avtal. Om inte, är det ett operationellt leasingavtal. Om ett avtal innehåller både leasingkomponenter och icke­leasing komponenter, fördelar Telia Company ersättningen på de identifierade komponenterna baserat på relativa fristående försäljningspriser. Telia Company som finansiell leasegivare Telia Company äger tillgångar som hyrs ut till kunder enligt finansiella leasingavtal. Belopp som förfaller från leasetagare redovisas som fordringar till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i leasingavtalet, vilket är lika med nuvärdet. Ränteintäkter redovisas över leasingperioden på annuitetsbasis. Telia Company som operationell leasegivare Hyresintäkter från operationella leasingavtal redo­ visas linjärt över leasingperioden för det tillämpliga leasingavtalet. 151Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 152 ===== K4. Koncernens sammansättning, klimatrelaterade upplysningar och händelser efter balansdagen Koncernens sammansättning Dotterbolag Telia Company ABs dotterbolag per 31 december 2025 framgår av not M10. Dotterbolag med innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K20. För information om Innehav för försäljning och avvecklad verksamhet se not K34. Intressebolag och joint ventures För information om intressebolag och joint ventures, se not K15. Gemensamma verksamheter Telia Company äger tre gemensamma verksam­ heter; Svenska UMTS­nät AB (SUNAB) i Sverige, Suomen Yhteisverkko Oy i Finland och Haysquare AB (tidigare Springworks International) inom Övrig verksamhet. Följande bolag är gemensamt ägda nätbolag med Tele2 (SUNAB) och DNA (Suomen Yhteisverkko). Haysquare är en teknologiverk­ samhet som delas med autoSense. Telia Company äger 50% av aktierna i SUNAB och Haysquare. Telia Company äger 51% av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat på aktieägar avtalet är bolaget under gemensamt bestämmande inflytande och styrs gemensamt utifrån principen att parterna är överens. Klimatrelaterade upplysningar De godkända prognoserna som används vid nedskrivningsprövning beaktar möjliga väsentliga klimatrelaterade risker (så väl som andra typer av risker i Telia Companys Riskuniversum) samt koncer­ nens pågående och framtida motverkande aktiviteter. Se not K2 och K12. Telia Company har emitterat gröna EMTN­ obligationer (Euro Medium Term Notes) och gröna hybridobligationer inom sitt ramverk för gröna företagsobligationer. Se not K21. Utsläpp av växthusgaser genereras i Telia Companys leverantörskedja. Under 2025 har Telia Company fortsatt att föra dialog med sina leve­ rantörer och uppmana dem att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål (science­based targets). Se not K25. Telia Company har ingått energiköpsavtal för förnybar energi. Se not K27. För att anpassa utvärderingskriterierna för de lång­ siktiga incitamentsprogrammen (LTI) till koncernens strategiska hållbarhetsprioriteringar har mål för ESG (environmental, social and governance) införts för prestationsaktieprogrammen för 2022, 2023, 2024 och 2025. Se not K32. Händelser efter balansdagen Den 18 juli 2025 offentliggjorde Telia Company ett rekommenderat offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB att överlåta samtliga aktier i Bredband2, noterade på Nasdaq First North Growth Market, till Telia för 3,25 kronor kontant per aktie, motsvarande 3,1 GSEK. Den 2 februari 2026 tillkännagav Telia Company att samtliga villkor för erbjudandets fullföljande har uppfyllts och att erbjudandet förklarats ovillkorat. Den 16 februari 2026 tillkännagav Telia Company det slutliga utfallet för erbjudandet till aktieägarna i Bredband2 i Skandinavien AB. Det totala antalet aktier som lämnats in i erbjudandet motsvarade cirka 98,90%. Telia Company har påkallat tvångs­ inlösen i enlighet med aktiebolagslagen för att förvärva samtliga resterande aktier i Bredband2 och aktierna i Bredband2 har avnoterats från Nasdaq First North Growth Market. Den 2 februari 2026 tillkännagav Telia Company att Telia Norge och Lyse, en norsk energi­ och tele komkoncern som äger mobiloperatören ice, har kommit överens om principerna för att skapa ett 50/50­ägt bolag som kombinerar Telias och ice norska mobila radioaccessnät (RAN). Kombinationen kommer att resultera i kraftigt förbättrad mobiltäckning över hela Norge, vilket kommer att öka konkurrensen och kundernas valmöjligheter, samtidigt som Norges digitala motståndskraft stärks. Telia Norge och ice kommer att fortsätta äga och driva separata kärnnät som oberoende aktörer och konkurrenter. Det gemen­ samt ägda bolaget kommer att äga 100% av Telia Norges och ice respektive mobila RAN, inklusive radioutrustning och basstationer, och kommer att sälja RAN­tjänster till sina ägare baserat på deras kapacitetsanvändning. Parternas spektrumtillgångar kommer att göras tillgängliga för det samägda bolaget. Det kombinerade nätet väntas vara i drift under det andra kvartalet 2026. Kombinationen förväntas leda till väsentliga kostnads­ och investeringssynergier. Den 2 mars 2026 tillkännagavs att Telia Company hade ingått ett avtal om att öka sin ägarandel i den finska fiberoperatören Valokuitunen från 40% till 49%. Transaktionen förväntas slutföras under det andra kvartalet 2026, med ett förväntat kontant vederlag om cirka 30 MEUR för Telia Companys ökade ägarandel. Den 4 mars 2026 tillkännagav Telia Norge att företaget har utsatts för ett dataintrång som har lett till att kunddata har stulits. Undersökningar visar att det rör sig om namn, adresser, e­postadresser, telefonnummer, födelsedatum och IP­adresser, och i vissa fall personnummer, för privatkunder som har TV­ eller bredbandstjänster från Telia Norge. De stulna uppgifterna inkluderar även information om företagskunder till vilka Telia Norge levererar datakommunikationslösningar. Dessa data innefattar information om kontaktformulär med personuppgifter såsom namn, adress, e­post och telefonnummer till kontaktpersonen i företagen. Dessutom har viss information relaterad till nuva­ rande och tidigare anställda också blivit stulen. Telia Company samarbetar nära med myndigheterna och händelsen utreds av polisen. 152Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 153 ===== K5. Segmentinformation Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på geografiska områden. Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån följande rörelseseg­ ment: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland. Organisationerna är landsbaserade. Cheferna för Sverige, Finland, Norge och Litauen rapporterar direkt till vd. Chefen för Estland rapporterar till chefen i Litauen. Övrig verksamhet rapporteras sammanslagen. För information om avvecklad verksamhet se not K34. • Sverige består av Telia Companys mobil­, bredbands­, tv­ och fastnätsverksamheter i Sverige. • Finland består av Telia Companys mobil­, bredbands­, tv­ och fastnätsverksamheter i Finland. • Norge består av Telia Companys mobil­, bredbands­, tv­ och fastnätsverksamheter i Norge. • Litauen består av Telia Companys mobil­, bredbands­, tv­ och fastnätsverksamheter i Litauen. • Estland består av Telia Companys mobil­, bredbands­, tv­ och fastnätsverksamheter i Estland. • Övrig verksamhet omfattar främst verk­ samheterna i Lettland, Telia Towers, Telia Finance och koncernfunktioner. Telia Towers­verksamheterna i Sverige, Finland och Norge har klassificerats om till Telia Asset Management inom Övrig verksamhet från den 1 januari 2025 för att spegla den motsvarande interna omorganisationen. Den nya landsbaserade verksamhetsmodellen har reflekterats fullt ut i segmentrapporteringen från den 1 januari 2025, med påverkan på antal anställda och CAPEX i segmenten. Segmentinformationen baseras på samma redovisnings principer som för koncernen som helhet, med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Dessutom, från den 1 januari 2025, baserat på förändringar i den interna rapporteringen till ledningen och den interna styrningen, rapporteras alla interna transaktioner som kostnadsallokeringar där den sändande enheten rapporterar överfö­ ringen som en kostnadsreducering. I enlighet med den nya interna rapporteringen innefattar segmenttillgångar och segmentskulder endast externa poster. Tidigare rapporterades vissa interna transaktioner som interna intäkter och segment­ tillgångar och segmentskulder innefattade både interna och externa poster. Jämförelseinformation har omräknats, se not K1. Transaktioner mellan segment baseras på marknadsmässiga villkor. Utöver Intäkter och Rörelseresultat är centrala styrnings­ och rapporterings begrepp justerad EBITDA, Investeringar i intressebolag och joint ventures, Övriga operativa segmenttillgångar och Operativa segmentskulder (se Definitioner). Operativa segmenttillgångar består av totala externa tillgångar minskat med ej rörelserelaterade ränte bärande fordringar, lång­ och kortfristiga investeringar, tillgångar för pensions åtaganden, valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och likvida medel. Operativa segmentskulder består av totala externa skulder minskat med ej rörelse­ relaterade räntebärande skulder, avsättningar för pensioner och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta och skatte skulder. För information om fördelning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjande­ period per rapporterbara segment, se not K12. 153Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 154 ===== MSEK, förutom antal anställda Jan-dec 2025 eller 31 dec 2025 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verk samhet Kon cernen Intäkter 36 082 14 956 13 455 5 644 4 137 6 707 80 982 Justerad EBITDA 14 301 4 682 5 990 2 287 1 700 2 960 31 920 Justeringsposter inom EBITDA 3 329 477 182 8 ­0 184 4 180 varav uppsägningskostnader för personal -81 -83 -134 -7 -6 -82 -393 varav ökning av avsättning relaterad till omvärdering av återställningsåtaganden avseende kopparnätverkstillgångar -3 377 -334 - - - - -3 711 Av­ och nedskrivningar ­6 659 ­3 249 ­3 706 ­850 ­686 ­2 254 -17 405 varav nedskrivningar 1 -3 -8 - - - -23 -34 Resultat från intressebolag och joint ventures 0 0 ­28 0 12 107 91 Rörelseresultat 4 313 956 2 073 1 429 1 026 629 10 426 Finansiella poster, netto -3 126 Inkomstskatter -1 467 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 5 834 Andelar i intressebolag och joint ventures 2 4 244 0 77 1 068 1 395 Övriga operativa segmenttillgångar 49 587 29 978 40 479 7 305 6 562 25 539 159 451 Aktuella och uppskjutna skattefordringar 943 Övriga ofördelade tillgångar 27 462 Summa tillgångar 189 251 Operativa segmentskulder 16 088 3 865 4 384 1 794 1 105 7 218 34 454 Aktuella och uppskjutna skatteskulder 9 249 Övriga ofördelade skulder 90 727 Summa långfristiga och kortfristiga skulder 134 431 Investeringar, kvarvarande verksamhet 6 375 3 170 2 748 862 705 4 081 17 941 varav CAPEX exklusive spektrum och leasing, kvarvarande verksamhet 4 525 1 371 1 865 667 530 3 869 12 827 Antal anställda, kvarvarande verksamhet 4 304 2 228 1 313 1 486 1 273 3 894 14 498 1) För mer information om nedskrivningar, se not K12 och K13. 154Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 155 ===== MSEK, förutom antal anställda Jan-dec 2024 eller 31 dec 20242 Sverige Finland Norge Litauen Estland Tv och Media Övrig verk samhet Kon cernen Intäkter 35 392 15 507 14 307 5 618 4 095 ­ 6 046 80 965 Justerad EBITDA 13 256 4 634 6 692 2 121 1 683 ­ 2 505 30 892 Justeringsposter inom EBITDA ­285 ­9 ­126 ­36 ­38 ­ ­1 093 -1 589 varav uppsägningskostnader för personal -310 -159 -87 -26 -39 - -660 -1 280 Av­ och nedskrivningar ­6 925 ­3 823 ­4 359 ­858 ­717 ­ ­1 908 -18 589 varav nedskrivningar 1 -9 -365 -23 -6 - - -155 -559 Resultat från intressebolag och joint ventures 0 0 ­9 0 11 ­ 117 120 Rörelseresultat 6 046 803 2 198 1 227 939 - -378 10 834 Finansiella poster, netto -4 600 Inkomstskatter -1 313 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 4 921 Andelar i intressebolag och joint ventures 2 3 137 0 69 8 1 147 1 367 Övriga operativa segmenttillgångar 48 551 32 045 44 073 8 109 6 814 9 859 25 826 175 277 Aktuella och uppskjutna skattefordringar 1 240 Övriga ofördelade tillgångar 26 388 Summa tillgångar 204 272 Operativa segmentskulder 11 180 4 066 4 841 1 736 1 154 2 162 8 581 33 719 Aktuella och uppskjutna skatteskulder 9 827 Övriga ofördelade skulder 101 369 Summa långfristiga och kortfristiga skulder 144 915 Investeringar, kvarvarande verksamhet 6 184 3 294 3 043 850 790 ­ 4 143 18 305 varav CAPEX exklusive spektrum och leasing, kvarvarande verksamhet 4 332 1 521 2 310 671 559 - 3 965 13 361 Antal anställda, kvarvarande verksamhet 4 514 2 489 1 461 1 539 1 234 ­ 4 432 15 669 1) För mer information om nedskrivningar, se not K12 och K13. 2) Omräknad, se not K1. 155Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 156 ===== K6. Intäkter Uppdelning av intäkter Koncernen genererar intäkter från försäljning av varor och tjänster inom följande väsentliga produkttyper och rapporterbara segment under 2025 respektive 2024. MSEK Jan-dec 2025 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verksamhet Summa Mobila slutkundsintäkter 12 192 6 607 7 128 2 064 1 212 1 954 31 157 Mobil samtrafik 444 256 323 49 41 30 1 143 Övriga mobila tjänsteintäkter 427 582 710 31 19 989 2 759 Mobila tjänsteintäkter 13 063 7 445 8 161 2 144 1 272 2 973 35 058 Telefoni 543 89 63 119 69 ­ 884 Bredband 6 264 1 225 1 499 918 821 ­ 10 727 Tv 3 461 600 1 511 444 357 ­ 6 373 Företagslösningar 4 240 2 913 316 476 470 65 8 481 Övriga fasta tjänsteintäkter 2 854 397 43 413 537 0 4 245 Fasta tjänsteintäkter 17 362 5 225 3 433 2 371 2 253 65 30 709 Övriga tjänsteintäkter 2 1 250 175 80 17 6 933 2 462 Summa tjänsteintäkter 1 31 675 12 844 11 675 4 533 3 532 3 972 68 230 Hårdvaruintäkter1, 2 4 407 2 112 1 780 1 112 605 2 735 12 752 Summa intäkter 36 082 14 956 13 455 5 644 4 137 6 707 80 982 1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid. 2) Intäkter från tjänster under en övergångsperiod och hårdvaruförsäljning till de sålda danska enheterna redovisas som Övriga tjänsteintäkter och Hårdvaruintäkter inom Övrig verksamhet. MSEK Jan-dec 20243 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verksamhet Summa Mobila slutkundsintäkter 12 181 6 833 7 266 1 974 1 220 1 877 31 350 Mobil samtrafik 456 219 368 50 41 34 1 168 Övriga mobila tjänsteintäkter 481 810 1 008 32 21 881 3 233 Mobila tjänsteintäkter 13 118 7 863 8 641 2 056 1 281 2 792 35 751 Telefoni 810 114 65 138 80 0 1 208 Bredband 6 159 1 222 1 606 902 830 0 10 718 Tv 3 019 620 1 635 435 364 0 6 072 Företagslösningar 3 911 3 167 327 438 459 60 8 362 Övriga fasta tjänsteintäkter 2 789 339 41 451 467 0 4 087 Fasta tjänsteintäkter 16 688 5 462 3 673 2 364 2 200 60 30 447 Övriga tjänsteintäkter 2 992 208 89 20 7 907 2 222 Summa tjänsteintäkter 1 30 798 13 532 12 403 4 439 3 488 3 759 68 420 Hårdvaruintäkter1, 2 4 594 1 974 1 903 1 178 607 2 288 12 545 Summa intäkter 35 392 15 507 14 307 5 618 4 095 6 046 80 965 1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid. 2) Intäkter från tjänster under en övergångsperiod och hårdvaruförsäljning till de sålda danska enheterna redovisas som Övriga tjänsteintäkter och Hårdvaruintäkter inom Övrig verksamhet. 3) Omräknad, se not K1. 156Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 157 ===== Externa intäkter baserade på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar1 fördelade sig mellan enskilt betydande länder på följande sätt. Jan-dec 2025 Jan-dec 20242 31 dec 2025 31 dec 2024 Intäkter Anläggningstillgångar MSEK Procent MSEK Procent MSEK Procent MSEK Procent Sverige 38 530 47,6 37 417 46,2 53 004 37,1 57 887 37,1 Finland 15 532 19,2 16 019 19,8 33 362 23,4 37 193 23,8 Norge 13 506 16,7 14 346 17,7 39 635 27,7 43 350 27,8 Litauen 5 831 7,2 5 788 7,1 7 632 5,3 8 189 5,2 Estland 4 137 5,1 4 101 5,1 5 777 4,0 6 004 3,8 Alla övriga länder 3 446 4,3 3 294 4,1 3 464 2,4 3 560 2,3 Summa 80 982 100,0 80 965 100,0 142 875 100,0 156 183 100,0 1) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal, långfristiga avtalstillgångar, nyttjande rättstillgångar och långfristiga film ­ och programrättigheter. 2) Omräknad, se not K1. Tillgångar och skulder hänförliga till avtal med kunder Utgifter för att erhålla ett avtal Utgifter för att erhålla ett avtal är tillkommande kostnader för att erhålla ett avtal med en kund som Telia Company inte skulle ha ådragits sig om kontraktet inte hade erhållits. Dessa kostnader är vanligen betalda externa provisioner, intern provi­ sion eller betald bonus hänförlig till erhållandet av ett nytt avtal. Utgående balans för Utgifter för att erhålla ett avtal uppgick till 1 433 MSEK (1 313). Avskrivningar under 2025 uppgick till 1 159 MSEK (1 133). Andra förändringar under året var främst hänförliga till nya avtal om 1 315 MSEK (1 132). Utgifter för att erhålla ett avtal ingår i Övriga anläggningstillgångar. Avskrivningarna klassificeras som Övriga externa kostnader (inom EBITDA) i resultat räkningen, se not K7. Avtalstillgångar Avtalstillgångar hänför sig främst till transaktioner där Telia Company uppfyller ett prestations­ åtagande att överföra hårdvara, som är en del av ett paketerat erbjudande till kunden, men betalning för hårdvaran är beroende av att Telia Company upp fyller ett annat prestationsåtagande i kontraktet, exempelvis ett mobilabonnemang. Totala avtalstill­ gångar uppgick till 510 MSEK (517) varav 144 MSEK (142) ingår i Övriga anläggningstillgångar och 366 MSEK (375) ingår i Kund­ och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar. Avtalsskulder Avtalsskulder är främst hänförliga till förutbetalda intäkter, som exempelvis förutbetalda abonnemang och andra förutbetalda telekomtjänster. Totala avtalsskulder uppgick till 3 745 MSEK (3 267) varav 7 MSEK (11) ingår i Övriga långfristiga skulder och 3 738 MSEK (3 257) ingår i Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder. Ingående balans för avtalsskulder har i allt väsentligt redovisats som intäkter under året. För information om intäkter från leasing, se not K28. Ouppfyllda prestationsåtaganden Tabellen nedan visar den del av transaktionspriset i långfristiga avtal, som är hänförligt till prestationså­ taganden som är helt eller delvis ouppfyllda per 31 december 2025. Förväntad intäktsredovisning av ouppfyllda prestationsåtaganden MSEK 2026 2027 2028 2029 och framåt Summa 31 dec 2025 Summa 31 dec 2024 Summa ouppfyllda prestationsåtaganden 10 529 3 835 1 120 383 15 867 15 316 Beloppen i ovan tabell inkluderar inte ouppfyllda prestationsåtaganden där Telia Company har rätt till ersätt­ ning från en kund baserat på nedlagd tid. 157Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 158 ===== K7. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Inköpta varor och tjänster Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager ­24 850 ­24 319 varav avskrivningar och nedskrivningar på film- och programrättigheter 1 -166 -79 Samtrafik­ och roamingkostnader ­2 061 ­2 169 Övriga nätkostnader ­1 366 ­1 430 Summa inköpta varor och tjänster -28 277 -27 918 Övriga externa kostnader Marknadsföringskostnader ­2 807 ­2 511 varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal -1 159 -1 133 IT­ och konsultkostnader ­3 368 ­3 424 varav aktiverade konsultkostnader 192 361 Fastighets­ och energikostnader ­1 944 ­2 050 Övrigt ­1 421 ­1 910 Summa övriga externa kostnader -9 539 -9 895 1) För förändringar i film ­ och programrättigheter, se not K14. Raden avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen är hänförlig till immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. K8. Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Övriga rörelseintäkter Realisationsvinster 238 408 Valutakursvinster 337 277 Provisioner, licens­ och patentintäkter, m m 13 31 Bidrag 29 14 Återvunna kundfordringar 55 35 Övriga rörelseintäkter 37 8 Summa övriga rörelseintäkter 709 774 Övriga rörelsekostnader Realisationsförluster ­72 ­216 Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv ­83 ­44 Avsättningar för förlustkontrakt ­18 0 Valutakursförluster ­252 ­363 Skadestånd ­83 ­9 Kostnader för återställning 1 ­3 711 ­ Summa övriga rörelsekostnader -4 220 -633 Resultateffekt, netto -3 511 141 varav netto kursvinster (+)/förluster (-) på derivatinstrument som värderas till verkligt värde via resultaträkningen -3 7 1) 2025 inkluderade kostnader hänförliga till omvärdering av avsättningen för återställningskostnader för nätverkstillgångar i Sverige och Finland, se not K23. 158Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 159 ===== K9. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Finansiella intäkter Ränteintäkter 868 1 300 varav från Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 493 679 varav från Obligationer till verkligt värde via resultatet 46 379 varav från Obligationer till verkligt värde via övrigt totalresultat 25 39 varav från Derivat till verkligt värde via resultatet - 3 varav från Finansiell leasing 78 85 varav från Förmånsbestämd pensionstillgång/skuld, netto 215 77 varav från Övrigt 11 38 Verkligt värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en identifierad säkringsrelation 0 9 Ineffektivitet från säkringar 33 11 Vinst vid återköp av emmitterade obligationer ­ 215 Omklassificering av avbrutna kassaflödessäkringar, där den säkrade posten inte längre existerar ­ 338 Övriga finansiella intäkter 73 66 Summa finansiella intäkter 974 1 939 MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Finansiella kostnader Räntekostnader ­3 614 ­4 833 varav från Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde -2 065 -2 720 varav från Derivat identifierade som säkringsinstrument -721 -1 075 varav från Derivat till verkligt värde via resultatet - -69 varav från Leasingskulder -659 -716 varav från Förändring i nuvärdet av avsättningar -128 -142 varav från Kapitaliserad ränta 85 70 varav från Övrigt -126 -181 Verkligt värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en identifierad säkringsrelation ­90 ­1 499 Förlust vid återköp av emmitterade obligationer -1 ­ Omklassificering av avbrutna kassaflödessäkringar, där den säkrade posten inte längre existerar -2 ­ Övriga finansiella kostnader ­86 ­95 Valutakursförluster, netto ­307 ­112 varav valutakursvinster 42 507 54 705 varav valutakursförluster -42 814 -54 816 Summa finansiella kostnader -4 100 -6 539 Finansnetto -3 126 -4 600 159Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 160 ===== K10. Inkomstskatter Inkomstskatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Inkomstskatt redovisad i årets resultat Aktuell skatt ­1 289 ­1 674 Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år 30 34 Effekt på aktuell skatt från nyttjande av tidigare års outnyttjade underskottsavdrag, framtida skattemässiga avdrag och temporära skillnader 8 10 Uppskjuten skatt, temporära skillnader ­203 402 Uppskjuten skatt, förändrade skattesatser eller nya skatter ­11 ­18 Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år ­3 ­66 Summa skattekostnad redovisad i årets resultat -1 467 -1 313 Inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat Aktuell skatt ­255 209 Uppskjuten skatt ­361 ­641 Summa inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat -616 -432 Resultat efter finansiella poster uppgick till 7 300 MSEK under 2025 respektive 6 234 MSEK under 2024. Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt. Procent Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6 Skillnader i skattesats i dotterbolag ­0,2 ­0,8 Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag ­ 0,0 Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år ­0,4 ­0,5 Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år 0,0 1,1 Effekt på grund av förändrade skattesatser 0,2 0,3 Resultat från intressebolag ­0,3 ­0,4 Årets underskott samt förändring av temporär skillnad för vilka uppskjuten skattefordran inte redovisats ­0,1 ­0,2 Ej avdragsgilla kostnader 0,7 2,2 Ej skattepliktiga intäkter ­0,6 ­1,3 Skatteeffekt av resultat omfört till avvecklad verksamhet 0,1 0,1 Effektiv skattesats i årets resultat 20,1 21,1 Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag 20,3 21,5 160Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 161 ===== Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig och förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Uppskjutna skattefordingar Uppskjutna skatteskulder Netto Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Ingående redovisat värde 1 075 9 079 ­8 004 1 183 9 013 ­7 830 Redovisat i resultaträkningen, kvarvarande verksamhet 2 218 ­217 285 ­34 318 Redovisat i resultaträkningen, avvecklad verksamhet ­ ­ ­ 18 ­98 117 Redovisat i övrigt totalresultat ­39 322 ­361 ­155 486 ­641 Förvärvad/avyttrad verksamhet ­ 3 ­3 ­ ­ ­ Kvittning av uppskjutna skattefordringar/­skulder ­131 ­131 ­ ­286 ­286 ­ Valutakurseffekter ­59 ­158 99 30 ­2 32 Omklassificerat till tillgångar som innehas för försäljning ­304 ­719 415 ­ ­ ­ Utgående redovisat värde 543 8 615 -8 072 1 075 9 079 -8 004 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokerades till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag. 31 dec 2025 2025 31 dec 2024 2024 MSEK Uppskjutna skattefordingar Uppskjutna skatteskulder Redovisat i resultaträkningen Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Redovisat i resultaträkningen Anläggningstillgångar 1 609 12 658 ­297 1 940 12 982 101 Avsättningar 516 8 35 535 9 ­44 Skulder 3 521 28 158 3 498 45 143 Kundfordringar och andra omsättningstillgångar 86 15 1 91 17 ­5 Räntekostnader 520 ­ ­74 594 ­ 296 Aktiverade utvecklingsutgifter och skattereduktioner 160 ­ 3 167 ­ 4 Skattemässiga underskottsavdrag 7 ­ ­4 11 ­ ­8 Källskatter dotterbolag och intressebolag 1 ­ 705 ­75 ­ 670 ­68 Periodiseringsfonder ­ 1 077 37 ­ 1 117 16 Total uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 6 419 14 491 -217 6 836 14 840 435 Kvittning av uppskjutna skattefordringar/­skulder ­ 5 875 ­5 875 ­5 761 ­5 761 Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 543 8 615 1 075 9 079 1) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland. 161Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 162 ===== Oredovisad uppskjuten skatt Avdragsgilla temporära skillnader, outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats förväntades förfalla enligt nedan. Förväntade förfall, MSEK 2026 2027 2028 2029 2030 Obegränsade Summa Temporära skillnader ­ ­ ­ ­ ­ ­ - Underskottsavdrag ­ ­ ­ ­ ­ 1 950 1 950 Skattekrediter ­ ­ 0 ­ ­ ­ 0 Summa bruttovärde - - 0 - - 1 950 1 950 Oredovisade uppskjutna skatteskulder för tempo­ rära skillnader avseende ej utdelade vinstmedel i dotterbolag uppgick till 1 MSEK och 1 MSEK per den 31 december 2025 respektive 2024. Skatte mässiga underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats avser huvudsakligen nederländska holdingbolags nedskrivningar av lånefordringar främst relaterade till tidigare ägda dotterbolag. Telia Companys ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 1 950 MSEK för 2025 (2 669). Internationell skattereform – Pelare Två modell Lagstiftning avseende Pelare Två har antagits eller antagits i sak i vissa av de jurisdiktioner där Telia Company har verksamhet. Lagstiftningen gäller för koncernens räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024. Telia Company omfattas av lagstiftningen som antagits eller antagits i sak och har gjort en bedömning för år 2024 och 2025 av den möjliga exponeringen för inkomstbeskattning enligt Pelare Två för enheterna som ingår i koncernen. Baserat på bedömningen, överstiger de effektiva skattesat­ serna enligt Pelare Två 15% i de flesta jurisdiktioner där koncernen har verksamhet. Det finns dock ett begränsat antal jurisdiktioner där övergångs­ periodens förenklingsregler (Safe Harbour) inte kan tillämpas och där de effektiva skattesatserna enligt Pelare Två är lägre än 15%. Exponeringen för Pelare Två inkomstskatter i dessa jurisdiktioner har bedömts vara oväsentlig och som en följd har ingen inkomstskatt enligt Pelare Två redovisats. Telia Company har tillämpat det tillfälliga undan­ taget från redovisningskraven för uppskjutna skatter i IAS 12. Därav varken redovisar eller lämnar Telia Company information om uppskjutna skatteford­ ringar och skulder relaterade till inkomstskatter enligt Pelare Två. 162Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 163 ===== K11. Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt. MSEK Komponent i eget kapital Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till resultatet Valutakursdifferenser Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet Valutakursreserv ­3 211 857 Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet Valutakursreserv 133 119 Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet Innehav utan bestämmande inflytande ­277 182 Överfört till årets resultat från avyttrade verksamheter Valutakursreserv ­38 42 Säkring av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet Valutakursreserv 1 239 ­1 017 Inkomstskatteeffekt, kvarvarande verksamhet Valutakursreserv ­255 209 Summa valutakursdifferenser -2 409 392 varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande -277 182 Kassaflödessäkringar Nettoförändringar i verkligt värde Säkringsreserv ­54 143 Överfört till finansiella poster i resultatet Säkringsreserv ­55 ­357 Inkomstskatteeffekt Säkringsreserv 22 44 Summa kassaflödessäkringar -87 -169 Kostnad för säkring Nettoförändringar i verkligt värde Reserv för säkringskostnader 87 ­226 Inkomstskatteeffekt Reserv för säkringskostnader ­18 47 Summa kostnad för säkring 69 -179 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Nettoförändringar i verkligt värde Reserv för verkligt värde 0 ­2 Inkomstskatteeffekt Reserv för verkligt värde ­1 1 Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat -1 -2 Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till resultatet -2 428 42 varav summa inkomstskatteeffekt (se även not K10) -251 300 varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande -277 182 MSEK Komponent i eget kapital Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till resultatet Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Nettoförändringar i verkligt värde Reserv för verkligt värde 696 19 Inkomstskatteeffekt Reserv för verkligt värde ­7 ­ Summa egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 690 19 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner Omvärderingar Balanserade vinstmedel 1 763 3 573 Inkomstskatteeffekt Balanserade vinstmedel ­358 ­732 Summa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 1 405 2 841 Summa övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till resultatet 2 094 2 860 varav summa inkomstskatteeffekt (se även not K10) -365 -732 Summa övrigt totalresultat -333 2 902 varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet -277 182 Se not K22 för detaljer avseende omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner. Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på derivat som säkrar ränte­ och valutaexponering och hade en netto effekt i eget kapital om 69 MSEK per den 31 december 2025 och ­179 MSEK per den 31 december 2024. Framtida vinster eller förluster kommer att påverka årets resultat under 2026, 2027, 2028 och senare då de säkrade posterna förfaller. Se vidare avsnittet ”Finansiella instrument” i not K3. 163Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 164 ===== K12. Goodwill och Övriga immateriella anläggnings tillgångar Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt. MSEK Goodwill Övriga immateriella anläggnings tillgångar 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde 74 146 80 759 62 250 69 335 Ackumulerade avskrivningar ­ ­ ­46 716 ­46 520 Ackumulerade nedskrivningar ­32 766 ­36 477 ­24 ­1 655 Redovisat värde 41 380 44 282 15 510 21 160 varav pågående arbeten ­ - 1 395 2 542 Ingående redovisat värde 44 282 43 777 21 160 22 242 Investeringar ­ ­ 2 660 3 392 varav aktiverade räntor - - 27 34 Utrangeringar ­ ­ ­4 ­ Förvärvad verksamhet 52 29 0 14 Omklassificeringar ­ ­ ­214 ­29 Årets avskrivningar ­ ­ ­4 033 ­4 550 Årets nedskrivningar ­ ­ ­24 ­9 Kursdifferenser ­2 403 475 ­484 100 Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning ­552 ­ ­3 552 ­ Utgående redovisat värde 41 380 44 282 15 510 21 160 Förändringar under året inkluderar kvarvarande och avvecklade verksamheter fram till tidpunkten för omklassificering till innehav för försäljning. För kvarvarande verksamhet uppgick årets avskriv­ ningar och årets nedskrivningar till 3 923 MSEK (3 932) respektive 24 MSEK (10). Information om nedskrivning till följd av omklassificering till innehav för försäljning lämnas i not K34. För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet ”Nyttjandeperioder” i not K2. Redovisat värde för goodwill fördelade sig per rapporterbart segment och kassa genererande enhet på följande sätt. Redovisat värde för goodwill MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Sverige 2 047 2 076 Finland 13 251 16 688 Norge 16 539 17 591 Litauen 3 043 3 226 Estland 2 817 2 933 Tv och Media ­ 540 Övrig verksamhet 3 683 1 227 varav Lettland 944 1 001 varav Telia Towers 2 515 - varav övrigt 225 226 Summa goodwill 41 380 44 282 164Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 165 ===== Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer. MSEK 31 dec 2025 31 dec 20242 Varumärken 106 1 927 Telekomlicenser och frekvenstillstånd 6 398 6 749 Kundrelationer 870 3 013 Aktiverade utvecklingsutgifter 1 5 660 6 146 Programvara och övrigt 1 038 715 Pågående arbete, förskott1 1 438 2 610 Summa övriga immateriella anläggningstillgångar 15 510 21 160 1) Aktiverade utvecklingsutgifter samt Pågående arbete, förskott avser i huvudsak IT ­stödsystem för försäljning och marknadsföring samt administration. 2) Fördelningen av övriga immateriella tillgångar per tillgångsslag per den 31 december 2024 har justerats, vilket resulterade i en omklassificering om ­ 1 200 MSEK från Kundrelationer till Telekomlicenser och frekvenstillstånd 175 MSEK, Aktiverade utvecklings­ utgifter 295 MSEK, Programvara och övrigt 667 MSEK samt Pågående arbete 63 MSEK. Prövning av nedskrivningsbehov För att kunna pröva nedskrivningsbehov har goodwill och immateriella anläggningstillgångar med obestämbar nyttjandeperiod allokerats till kassagenererande enheter enligt Telia Companys affärsmässiga organisation. Varje land och Towersverksamheten (Telia Towers) utgör en separat kassagenererande enhet. Redovisade värden för samtliga kassagenererande enheter prövas årligen med avseende på nedskrivnings­ behov, eller mer frekvent om det finns indikationer på nedskrivningsbehov. I samband med prövning av nedskrivningsbehov definieras det redovisade värdet som operativt segmentkapital och allokerade gemensamma tillgångar från koncernfunktionen Technology med avdrag för uppskjuten skatt på verkligt värdejuste­ ringar och kapitalmässigt justerat för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill. I operativt segmentkapital ingår nyttjanderättstillgångar men inte leasingskulder. Se not K5 samt ”Definitioner” för definition av operativt segmentkapital. Återvinningsvärdena (dvs det högre av nyttjande­ värde och verkligt värde efter avdrag för försäljnings kostnader) fastställs normalt baserat på nyttjandevärde, framtaget med användande av diskonterade kassaflödesberäkningar. Beräkningarna av återvinningsvärden baseras alla på bedömningar från företagsledningen, vilka ledningen anser vara rimliga givet den bästa information som finns tillgänglig. Ledningen anser att nyttjandevärde baserat på interna affärsplaner bättre återspeglar värdet för Telia Company samt den mer långsiktiga värderingen jämfört med aktu­ ella marknadsvärden som i vissa fall kan vara lägre än de återvinningsvärden som härleds från Telia Companys interna långsiktiga affärsplaner. De mest väsentliga antagandena i beräkningarna av nyttjandevärden var försäljningstillväxt, utveckling av justerad EBITDA­marginal, vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till intäkter (CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar) och slutvärde för tillväxt i fritt kassa flöde. CAPEX för nyttjanderättstillgångar har beaktats i modellen för nedskrivningsprövning. Beräkningarna av nyttjandevärde baserades på av ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prog­ noser i bransch studier och annan extern tillgänglig information. Försäljningstillväxten i Norge och Lettland avviker från historisk utveckling till följd av planerade prissättningsåtgärder inom produktport­ följen. EBITDA­marginalens utveckling i Sverige och Finland avviker också från historisk utveckling då den påverkas av effekterna av de strukturella kostnads­ reduceringarna från den nya verksamhetsmodellen som infördes i december 2024. Utvecklingen för CAPEX i relation till intäkter i Sverige, Norge och Lettland avviker från historisk utveckling på grund av fortsatt planerad kapitaldisciplin samt av åtagna framtida försäljningsinitiativ. Godkända prognoser beaktar möjliga väsentliga klimatrelaterade risker (såväl som andra typer av risker i Telia Companys Riskuniversum), samt koncernens pågående och framtida motverkande aktiviteter. Klimatrelaterade risker beaktas genom till exempel prognoserna för försäljningstillväxt som innehåller erbjudanden baserade på cirkulära affärsmodeller (t.ex. försäljning av begagnade och renoverade telefoner, Device as a Service (enhet som tjänst), återköpsinitiativ och reparationstjänster för att möjliggöra återanvändning och återvinning) och produkter och tjänster som möjliggör för våra kunder att minska utsläppen av växthusgaser och energianvändning (t.ex. distansmöten, IoT och andra datadrivna tjänster). Prognoserna för EBITDA­marginal och CAPEX i relation till intäkter är exponerade för fluktuerarande energipriser och Telia Companys aktiviteter för att hantera energipåverkan och kostnader, innehållande: • ökad energieffektivitet genom ny nätverkshårdvara och strömbesparingsfunktioner • hantering av strömförbrukning genom att avveckla gamla nätverk och modernisera anläggningar, till exempel placeras relevanta enheter utomhus för att minska behovet av kylning, och • när vi driver våra verksamheter används endast förnybar el vars ursprung garanteras genom ursprungsgarantier eller säkras genom långsiktiga energiköpsavtal (PPA) för sol och vind samt letar efter alternativ till kvarvarande fossilbaserade energikällor. Prognoserna för CAPEX i relation till intäkter tar hänsyn till att investeringsbeslut föregås av miljö­ granskning av energikonsumtion, avfall och utsläpp av växthusgaser, vilket i sin tur påverkar till exempel produkt­ och tjänsteutveckling samt byggande av nätverk. Aktiviteterna för återanvändning och återvinning av nätverksutrustning är också del av prognoserna. För mer information om klimatrisker, mål och aktiviteter, se Förvaltningsberättelse avsnitt Risker/ Miljörisk samt Hållbarhets rapporten, avsnitt Miljöinformation. 165Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 166 ===== Förväntade kassaflöden har diskonterats med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för den relevanta kassagenererande enheten. WACC härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets riskpremie, affärsrisken som representeras av uppskattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpre­ mien och en uppskattad rimlig lånekostnad över den riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan normalt inte observeras direkt eller mätas. Den beräknas genom iteration – genom att först göra en DCF­beräkning baserad på kassaflöden efter skatt med en diskonteringsränta efter skatt och sedan bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle behöva vara för att ge ett nyttjande värde baserat på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på DCF­beräkningen efter skatt. Prognosperioderna, diskonteringsräntor (WACC) och slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperi­ oden varierade för de kassagenererande enheterna på det sätt som presenteras nedan. Ledningen anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttak­ terna för de marknader där Telia Company verkar. År/Procent 2025 Sverige Finland Norge Litauen Lettland Estland Towers Prognosperiod (år) 5 5 5 5 5 5 5 WACC efter skatt (%) 5,9 6,0 6,9 7,1 7,3 6,9 6,2 WACC före skatt (%) 7,6 7,8 9,1 8,6 10,2 9,0 7,8 Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) 2,0 2,0 2,0 2,5 2,4 2,2 2,0 År/Procent 2024 Sverige Finland Norge Litauen Lettland Estland Tv och Media Prognosperiod (år) 5 5 5 5 5 5 5 WACC efter skatt (%) 5,7 5,7 6,9 6,7 6,9 6,6 8,0 WACC före skatt (%) 7,3 7,2 8,8 8,0 9,4 8,5 9,5 Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) 2,0 2,0 2,0 2,4 1,9 2,2 2,0 Känslighetsanalys Per den 31 december 2025 hade ingen av de kassagenererande enheterna ett beräknat återvin­ ningsvärde som låg nära det redovisade värdet. För Tv och Media låg det beräknade återvinningsvärdet nära det redovisade värdet per den 31 december 2024. Vid prövningen av nedskrivningsbehov 2024 har, utöver den diskonteringsränta efter skatt (WACC), 5-årsperioden/Procent 2024 Tv och Media Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%) ­4,0 Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%) 2,2 Justerad EBITDA­marginal, lägsta under perioden (%) 10,4 Justerad EBITDA­marginal, högsta under perioden (%) 15,0 CAPEX1 i % av intäkter, lägsta under perioden (%) 1,6 CAPEX1 i % av intäkter, högsta under perioden (%) 4,1 1) CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar. det slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan, försäljningstillväxt, Justerad EBITDA­marginal och CAPEX i relation till intäkter (CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar) under de kommande 5 åren varierat på följande sätt för den kassagenere­ rande enhet som är känslig för rimliga förändringar i antaganden. 166Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 167 ===== I den övre delen av nedanstående tabell framgår med hur många procentenheter varje enskilt väsent­ ligt antagande måste förändras, allt annat lika, för att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde för den kassagenererande enheten. Den nedre delen av tabellen visar först effekten i GSEK på den kassa genererande enhetens återvinningsvärde om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med en procentenhet. Slutligen framgår den absoluta förändringen av återvinningsvärdet i GSEK som skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i den kassagenererande enheten. Procentenheter, GSEK 2024 Tv och Media Försäljningstillväxt varje år under 5­årsperioden (%) ­1,5 Justerad EBITDA­marginal varje år under 5­årsperioden och därefter (%) ­3,2 CAPEX1 i % av intäkter varje år under 5­årsperioden och därefter (%) 1,0 Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%) ­13,1 WACC efter skatt (%) 0,7 Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK) ­0,9 Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK) ­0,6 1) CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar. 167Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 168 ===== K13. Materiella anläggningstillgångar Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 Fastig heter Varav uthyrda fastigheter Maskiner och andra tekniska anläggningar Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier verktyg och installationer Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer Summa Varav summa uthyrda1 Ackumulerat anskaffningsvärde 8 679 5 207 621 8 700 11 557 2 404 227 857 11 109 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar ­4 960 -4 ­147 842 -6 661 ­7 588 -1 412 -160 390 -8 077 Förskott 2 - ­ - ­ - 2 - Redovisat värde 3 721 1 59 779 2 039 3 969 992 67 469 3 032 varav pågående nyanläggningar 675 - 4 397 - 628 - 5 700 - Ingående redovisat värde 3 609 1 61 297 2 147 3 927 1 201 68 833 3 349 Investeringar 667 0 7 825 181 1 902 737 10 393 919 varav aktiverade räntor 13 - 38 - 8 - 59 - Försäljningar ­5 0 ­230 0 ­92 -96 -327 -96 Nedmontering, återställning och utrangering, netto 55 - 908 -5 ­2 - 961 -5 Förvärvad verksamhet ­ - ­ - 0 - 0 - Avyttrad verksamhet ­1 - ­ - ­ - -1 - Erhållna bidrag ­ - ­11 - ­ - -11 - Omklassificeringar ­267 - 167 - 191 - 91 - Årets avskrivningar ­296 0 ­8 306 -187 ­1 705 -797 -10 307 -984 Årets nedskrivningar 0 - ­21 -3 0 - -22 -3 Kursdifferenser ­90 0 ­1 847 -95 ­139 -53 -2 075 -148 Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning 49 - ­4 - ­112 - -68 - Utgående redovisat värde 3 721 1 59 779 2 039 3 969 992 67 469 3 032 1) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar). 168Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 169 ===== MSEK 31 dec 2024 Fastig heter2 Varav uthyrda fastigheter Maskiner och andra tekniska anläggningar2 Varav uthyrda maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier verktyg och installationer2 Varav uthyrda inventarier, verktyg och installationer Summa Varav summa uthyrda1 Ackumulerat anskaffningsvärde 8 488 6 207 784 9 175 11 468 2 757 227 740 11 938 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar ­4 881 -5 ­146 487 -7 028 ­7 541 -1 556 -158 909 -8 588 Förskott ­ - 1 - ­ - 1 - Redovisat värde 3 609 1 61 297 2 147 3 927 1 201 68 833 3 349 varav pågående nyanläggningar 2 867 - 3 864 - 368 - 5 099 - Ingående redovisat värde 2 637 2 63 886 1 968 3 658 1 228 70 181 3 199 Investeringar 187 - 8 574 713 1 373 676 10 135 1 389 varav aktiverade räntor - - 40 0 - - 40 0 Försäljningar ­41 0 ­249 0 ­84 -23 -373 -23 Nedmontering, återställning och utrangering, netto 21 0 151 14 ­4 - 169 14 Förvärvad verksamhet 0 - 0 0 0 - 0 0 Avyttrad verksamhet ­8 - ­ 0 0 - -9 0 Erhållna bidrag ­ - 2 - ­ - 2 - Omklassificeringar ­1 087 0 ­1 779 210 699 1 7 210 Årets avskrivningar ­302 0 ­8 954 -757 ­1 762 -712 -11 019 -1 469 Årets nedskrivningar ­5 - ­551 0 0 - -556 0 Kursdifferenser 32 0 217 -1 46 32 295 30 Utgående redovisat värde 3 609 1 61 297 2 147 3 927 1 201 68 833 3 349 1) Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar). 2) Pågående nyanläggningar har justerats vilket resulterade i en omklassificering från Maskiner och andra tekniska anläggningar om ­ 1 235 MSEK till Fastigheter om 867 MSEK samt Inventarier, verktyg och installationer om 368 MSEK. Förändringar under året inkluderar kvarvarande verksamhet samt avvecklade verksamheter fram till tidpunkten för omklassificering till innehav för försäljning. För kvarvarande verksamhet uppgick årets avskrivningar och årets nedskrivningar till 10 302 MSEK (10 992) respektive 22 MSEK (556). Information om nedskrivning till följd av omklassifi­ cering till innehav för försäljning lämnas i not K34. Avyttringar av fastigheter i Sverige Den 5 mars 2025 slutförde Telia Company försälj­ ningen av en fastighet hänförlig till kopparnätverket i Sverige, vilket resulterade i en realisationsvinst från avyttring av materiella anläggningstillgångar om 195 MSEK och en positiv kassaflödeseffekt om 198 MSEK i det första kvartalet 2025. Den 1 september 2025 slutfördes försäljningen av en annan fastighet hänförlig till kopparnätverket i Sverige, vilket genererade en realisationsvinst från avyttring av materiella anläggningstillgångar om 19 MSEK och en positiv kassaflödeseffekt om 19 MSEK i det tredje kvartalet 2025. Realisationsvinsterna från avyttringarna av fastigheterna redovisades inom Övriga rörelse­ intäkter och kassaflödeseffekterna presenterades som Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar. 169Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 170 ===== Nedskrivningar 2024 Nedskrivningar under 2024 var huvudsakligen hänförliga till nedskrivning av kopparnätstillgångar i segment Finland uppgående till 365 MSEK till följd av den pågående nedmonteringen av kopparnätet i Finland. IoT­tillgångar inom Övrig verksamhet skrevs ned med 153 MSEK på grund av omorganisationer. Tillgångarna, vilka huvudsakligen klassificerades som Maskiner och andra tekniska anläggningar, hade inte något kvarvarande redovisat värde efter nedskrivningarna. Sale-lease-back av fastigheter i Sverige Den 18 december 2024 slutfördes sale­lease­ back­transaktionerna av fyra fastigheter hänförliga till kopparnätverket i Sverige. Transaktionerna genererade en realisationsvinst 2024 om 89 MSEK. Hela fastigheterna leasas tillbaka under 5­6 år, tills infrastrukturen för koppar har nedmonterats. Realisationsvinsten redovisades inom Övriga rörelseintäkter. Transaktionen hade en positiv kassaflödeseffekt 2024 om 173 MSEK, vilken presenterades som Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Sale-lease-back av Kotikuitu fibertillgångar i Finland Den 30 december 2024 slutfördes sale­lease­ back­transaktionen av Kotikuitu fibertillgångar i Finland till fiberintressebolaget Valokuitunen Oy (konsoliderad andel 40%). De sålda fibertillgång­ arna leasas tillbaka under 5 år. Transaktionen resulterade i en realisationsvinst om 39 MSEK. Realisationsvinsten redovisades inom Övriga rörelseintäkter. Det erhållna priset om 345 MSEK betalades genom utfärdande av en konvertibel fordran och transaktionen hade därmed ingen kassaflödeseffekt. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2025. För tillämpade avskrivnings­ satser, se avsnittet ”Nyttjandeperioder” i not K2. Information om avtalsbundna förpliktelser avseende framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar återfinns i not K30. Fastigheter Telia Companys fastighetsbestånd omfattar omkring 5 000 fastig heter, huvudsakligen i Sverige och Finland. De allra flesta är rena teknikfastigheter, använda för telenätsinstallationer, dator installationer, forsknings­ och utvecklingsverksamhet samt serviceverksamhet. Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 20241 Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader m m) 3 340 3 213 Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark) 381 396 Summa fastigheter 3 721 3 609 1) Redovisat värde har omklassificerats mellan tillgångsslag inom Materiella anläggningstillgångar. K14. Film- och programrättigheter Redovisat värde för film­ och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Film- och programrättigheter Ackumulerat anskaffningsvärde ­ 14 034 Ackumulerade avskrivningar ­ ­11 161 Ackumulerade nedskrivningar ­ ­81 Förskott ­ 1 647 Redovisat värde - 4 438 varav långfristig del - 2 503 varav kortfristig del - 1 935 Ingående redovisat värde 4 438 5 781 Inköp 663 4 363 Årets avskrivningar ­787 ­5 736 Årets nedskrivningar ­ ­17 Kursdifferenser ­35 ­47 Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning ­4 268 ­ Omklassificering till Övriga anläggningstillgångar ­11 ­ Utgående redovisat värde - 4 438 Förändringar under året inkluderar kvarvarande verksamhet samt avvecklade verksamheter fram till tidpunkten för omklassificering till innehav för försäljning. För kvarvarande verksamhet uppgick årets avskrivningar (inkluderade inom EBITDA) till 166 MSEK (79). Information om nedskrivning till följd av omklassificering till innehav för försäljning lämnas i not K34. Film­ och programrättigheter är huvudsakligen hänförliga till segment Tv och Media, vilket omklas­ sificerades till innehav för försäljning och avvecklad verksamhet i februari 2025. Se not K34. 170Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 171 ===== K15. Andelar i intressebolag och joint ventures Redovisat värde fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Andelar i intressebolag 1 369 1 336 Andelar i joint ventures 26 31 Summa redovisat värde 1 395 1 367 Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Resultat från intressebolag 93 122 Resultat från joint ventures ­2 ­2 Redovisat i årets resultat från kvarvarande verksamhet 91 120 Redovisat i årets resultat från avvecklad verksamhet 0 ­1 Redovisat i totalresultatet 91 119 Information om icke väsentliga intresse bolag och joint ventures presenteras inte separat. Telia Company har tre samarbetsarrangemang som klassi ficeras som gemensam verksamhet. Ytterligare information om dessa återfinns i not K4. Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film­ och programrättigheter som inte redovisats i balansrapporten har följande förväntade förfallo struktur. MSEK 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Åtaganden för film- och programrättigheter Inom 1­3 år 59 7 289 Inom 4­10 år 45 4 202 Summa 104 11 491 För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not K30. 171Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 172 ===== Totalresultatrapporter, MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Intressebolag Intäkter (100%) 3 536 3 222 Årets resultat (koncernens andel) 93 122 Totalresultat från intressebolag 93 122 Joint ventures Årets resultat (koncernens andel) ­2 ­3 Totalresultat från joint ventures (koncernens andel) -2 -3 Koncernens andel av totalresultat från intressebolag och joint ventures 91 119 Utdelningar erhållna från intressebolag 160 1 Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures 160 1 Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Goodwill och verkligt värdejusteringar 229 103 Andel i eget kapital 1 166 1 264 Redovisat värde 1 395 1 367 Ingående redovisat värde 1 367 1 190 Andel i årets resultat 118 131 Av­ och nedskrivningar på koncernmässiga övervärden ­24 ­11 Erhållna utdelningar ­160 ­1 Investeringar och förvärvad verksamhet 153 0 Kapitaltillskott ­ 4 Omklassificeringar 71 8 Kursdifferenser ­120 46 Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning ­8 ­ Utgående redovisat värde 1 395 1 367 Fördelning av redovisat värde per rapporterbart segment återfinns i not K5 och per bolag nedan. Bolag, organisationsnummer, säte Ägar- andel (%) Antal aktier Kapitalandel i koncernen Redovisat värde i moderbolaget 2025 2024 2025 2024 MSEK Moderbolagets innehav Svenska bolag SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB, 556595­2925, Stockholm 25 500 2 2 1 1 Solidsport AB, 556671­5586, Stockholm 28 4 871 17 16 29 29 Bolag utanför Sverige Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy, 3101702 ­4, Helsingfors 40 9 617 328 17 0 111 94 Fjordkraft Mobil AS, 916319983, Bergen 39 390 89 106 115 115 Chilimobil AS, 997629485, Moss 45 13 371 112 127 ­ 152 ­ Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag 0 0 0 0 Summa moderbolaget 408 239 Dotterbolagens innehav Svenska bolag Övriga aktiva och vilande bolag 0 0 Bolag utanför Sverige SK ID Solutions AS, 10747013, Tallinn 50 32 77 69 SIA Tet, 40003052786, Riga 49 101 850 587 1 034 1 131 Nasjonal Referensedatabase AS, 983195156, Oslo 29 250 2 2 Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232 ­0, Helsingfors 25 3 000 3 3 Strex Mobile Services AS, 927347830, Oslo 49 49 26 29 Övriga aktiva och vilande bolag samt tillgångar som innehas för försäljning 1 10 Summa 1 395 1 367 För ytterligare information avseende intressebolag, se not K29. 172Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 173 ===== K16. Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar Redovisat värde fördelade sig på följande sätt. 31 dec 2025 31 dec 2024 Egetkapitalinstrument 524 942 Obligationer 592 1 533 Ränteswappar 237 171 Valutaränteswappar 231 1 001 Lånefordringar och andra fordringar 1 932 2 145 Finansiella leasingfordringar 796 292 Summa finansiella tillgångar (not K26) 4 311 6 084 Utgifter för att erhålla ett avtal 1 433 1 313 Avtalstillgångar 144 142 Film­ och programrättigheter, långfristig del 13 ­ Förutbetalda kostnader 190 12 Summa Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar 6 092 7 551 varav räntebärande 2 869 4 880 varav icke räntebärande 3 223 2 671 För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering för kreditrisker och hantering av kreditrisk se not K27. För information om leasing, se not K28. För information om Film­ och programrättigheter 2024, se not K14. K17. Varulager MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Produkter till försäljning 1 532 1 745 Övrigt lager och nedlagda kostnader för entreprenader 27 124 Summa 1 559 1 869 I övrigt lager ingår inköpt material som huvud sakligen är avsett att användas för uppförande av Telia Companys egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Inga väsentliga belopp är redovisade till nettoförsäljningsvärde. 173Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 174 ===== K18. Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar Redovisat värde fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Valutaderivat (swappar och terminer) 202 263 Kundfordringar 7 440 8 619 Lånefordringar och andra fordringar 1 887 2 221 Summa finansiella tillgångar (not K26) 9 529 11 103 Övriga kortfristiga fordringar 1 020 651 Kortfristiga avtalstillgångar 366 375 Förutbetalda kostnader 1 359 1 706 Summa kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar 12 274 13 833 Lånefordringar och andra fordringar består huvudsakligen av förutbetalda samtals­, samtrafik­ och roaming­ avgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett antal mycket konkurrensutsatta marknader, vilket resulterar i en begränsad kreditriskkoncentration till enskilda marknader och kunder. För Kundfordringar och Lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisk per geografiskt område och kundsegment enligt följande. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Geografisk område Norden 6 847 7 921 Baltikum 2 348 2 714 Övriga länder 133 205 Summa redovisat värde 9 328 10 840 Kundsegment Konsumenter 3 431 3 309 Företagskunder 5 243 6 932 Andra operatörer 646 528 Återförsäljare 7 72 Summa redovisat värde 9 328 10 840 I de flesta fall faktureras kunder i lokal valuta. Fordringar på och skulder till andra operatörer för interna­ tionell fast linjetrafik och roaming avräknas normalt netto genom clearinghus. Avtalstillgångar är främst relaterade till de nordiska länderna och företagskunder. Vid utgången av rapportperioden var åldersfördelningen för kundfordringar följande. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Fakturerade kundfordringar 8 194 9 354 Reserv för förväntade kreditförluster för kundfordringar ­754 ­735 Summa kundfordringar 7 440 8 619 Ej förfallna kundfordringar efter reservering för förväntade kreditförluster 6 069 5 324 Förfallna kundfordringar efter reservering för förväntade kreditförluster 1 371 3 295 varav mindre än 30 dagar 1 066 2 650 varav 30–180 dagar 228 276 varav mer än 180 dagar 78 369 Summa kundfordringar 7 440 8 619 174Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 175 ===== Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen för lånefordringar och andra fordringar som följer. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ej förfallna lånefordringar och andra fordringar efter reservering för förväntade kreditförluster 1 884 2 218 Förfallna ej nedskrivna lånefordringar och andra fordringar efter reservering för förväntade kreditförluster 4 1 varav mindre än 30 dagar 3 1 Summa lånefordringar och andra fordringar 1 887 2 221 Reserven för förväntade kreditförluster för låne fordringar och andra fordringar bedöms vara oväsentlig. Det finns inga väsentliga förfallna avtals tillgångar eller någon väsentlig reserv för förväntade kreditförluster för avtalstillgångar. Tabellen nedan visar förändringar i reserven för förväntade kreditförluster för kundfordringar, kostnader för kreditförluster och återvunna belopp för kundfordringar. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ingående redovisat värde för reserv för förväntade kreditförluster för kundfordringar 735 580 Periodens reserveringar för förväntade kreditförluster och avskrivna fordringar, netto 71 149 Återförda reserver ­26 ­ Kursdifferenser ­20 7 Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning ­5 ­ Utgående redovisat värde för förväntade kreditförluster, kundfordringar 754 735 Totala kostnader för kreditförluster, kundfordringar 347 532 Återvunna kundfordringar (not K8) 55 35 För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering för kreditrisker och hantering av kreditrisk se not K27. K19. Kortfristiga, räntebärande fordringar och Likvida medel Kortfristiga, räntebärande fordringar Redovisat värde för kortfristiga, räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Valutaränteswappar 121 256 Kortfristiga placeringar 362 1 119 Lånefordringar och andra fordringar 4 280 4 106 Finansiella leasingfordringar 333 300 Summa kortfristiga, räntebärande fordringar (not K26) 5 095 5 780 Likvida medel Redovisat värde för likvida medel fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kortfristiga placeringar med löptid kortare än 3 månader 2 533 ­ Kassa och bank 8 994 9 812 Summa likvida medel (not K26) 11 527 9 812 Information om spärrade bankmedel presenteras i not K30. För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering för kreditrisker och hantering av kreditrisk se not K27. För information om leasing, se not K28. 175Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 176 ===== K20. Eget kapital och resultat per aktie Aktiekapital Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32 GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt. Registrerat aktiekapital (SEK) Registrerat antal aktier Kvot- värde (SEK/ aktie) Registrerat aktiekapital 31 december 2005 14 960 742 621 4 675 232 069 3,20 Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006 ­591 279 539 ­184 774 856 3,20 Registrerat aktiekapital 31 december 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 14 369 463 082 4 490 457 213 3,20 Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011 ­513 191 783 ­160 372 432 3,20 Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018 13 856 271 299 4 330 084 781 3,20 Indragning av aktier som återköptes 2018 och 2019, 3 maj 2019 ­385 742 099 ­120 544 406 Fondemission, 3 maj 2019 385 742 099 Registrerat aktiekapital 31 december 2019 13 856 271 299 4 209 540 375 3,29 Indragning av aktier som återköptes 2019 och 2020, 15 april 2020 ­394 695 610 ­119 908 673 Fondemission, 15 april 2020 394 695 610 Registrerat aktiekapital 31 december 2020, 2021 och 2022 13 856 271 299 4 089 631 702 3,39 Indragning av aktier som återköptes 2022, 20 april 2023 ­533 709 021 ­157 522 416 Fondemission, 20 april 2023 533 709 021 Registrerat aktiekapital 31 december 2023, 2024 och 2025 13 856 271 299 3 932 109 286 3,52 Egna aktier Under maj 2025 förvärvade Telia Company 861 291 egna aktier som en del av det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTI) 2022/2025 till ett genomsnittligt pris av 36,21 SEK per aktie. Den totala kostnaden för de förvärvade aktierna var 31 MSEK (­) och transaktionskostnaderna, netto efter skatt, uppgick till 0 MSEK (­). Inga aktier förvär­ vades i samband med LTI­programmet 2021/2024. Under 2025 överförde Telia Company alla aktier till deltagarna i incitamentsprogrammet. Förvärven under LTI­programmet minskade Övrigt tillskjutet kapital inom eget kapital med 31 MSEK (­) under 2025. Det totala antalet registrerade och utestående aktier den 31 december 2025 var 3 932 109 286 (3 932 109 286). Resultat per aktie och utdelningar 31 dec 2025 31 dec 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK) 3 525 7 079 Genomsnittligt antal utestående aktier, före och efter utspädning (1 000­tal) 3 932 090 3 932 109 Resultat per utestående aktie, före och efter utspädning (SEK) 0,90 1,80 Kontant ordinarie utdelning (för 2025 enligt styrelsens förslag) – Per aktie (SEK) 2,05 2,00 – Summa baserat på utestående aktier (MSEK) 8 061 7 864 Dotterbolag med väsentliga innehav utan bestämmande inflytande Finansiell information i sammandrag för dotterbolag med väsentliga innehav utan bestämmande infly­ tande presenteras nedan. Beloppen som redovisas för varje bolag är baserade på de belopp som ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna innan eliminering av interna mellanhavanden och enbart de nettotillgångar i vilka innehav utan bestämande inflytande har en andel. Övrigt totalresultat innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer vid omräkning till SEK. Innehav utan bestämmande inflytande i Telia Lietuva, AB uppgår till 11,8%. Koncernen äger 49% av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT). Dock har Telia Company enligt aktie ägaravtal majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas därför som ett dotterbolag. LMT ägs dessutom av intresse bolaget SIA Tet vilket minskar innehav utan bestämmande inflytande till 39,7%. Innehav utan bestämmande inflytande i Telia Towers AB, som inkluderar mastverksamheterna i Sverige, Finland och Norge, uppgår till 49%. Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K31. 176Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 177 ===== 31 dec 2025 MSEK, förutom procent Telia Lietuva, AB, Litauen Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland Telia Towers AB, Sverige¹ Övriga dotterbolag Summa Tillgångar Anläggningstillgångar 5 791 2 528 6 957 Omsättningstillgångar 1 842 1 853 907 Skulder Långfristiga skulder ­1 064 ­1 491 ­1 955 Kortfristiga skulder ­1 694 ­384 ­1 030 Nettotillgångar 4 876 2 507 4 879 Innehav utan bestämmande inflytande procent 11,8 39,7 49,0 Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 578 996 2 390 -213 3 751 Intäkter 5 618 2 028 2 288 Årets resultat 1 054 602 987 Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 125 239 484 -82 766 Kassaflöde från löpande verksamhet 1 704 594 799 1) Telia Towers AB äger mastverksamheterna i Sverige (Telia Towers Sweden AB), Finland (Telia Towers Finland Oy) och Norge (Telia Towers Norway AS). 31 dec 2024 MSEK, förutom procent Telia Lietuva, AB, Litauen Latvijas Mobilais Telefons SIA, Lettland Telia Towers AB, Sverige¹ Övriga dotterbolag Summa Tillgångar Anläggningstillgångar 6 020 2 702 7 193 Omsättningstillgångar 1 354 1 732 759 Skulder Långfristiga skulder ­952 ­1 536 ­1 919 Kortfristiga skulder ­1 611 ­266 ­942 Nettotillgångar 4 812 2 631 5 091 Innehav utan bestämmande inflytande procent 11,8 39,7 49,0 Redovisat värde hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 570 1 045 2 495 -192 3 918 Intäkter 5 605 1 948 2 221 Årets resultat 877 573 967 Årets resultat hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande 104 228 474 -103 702 Kassaflöde från löpande verksamhet 2 212 623 1 270 1) Telia Towers AB äger mastverksamheterna i Sverige (Telia Towers Sweden AB), Finland (Telia Towers Finland Oy) och Norge (Telia Towers Norway AS). 177Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 178 ===== K21. Långfristiga och kortfristiga lån Lån Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga lån Euro Medium Term Notes Program (EMTN) 42 499 47 155 Hybridobligationer 18 335 19 297 Övriga bilaterala 1 943 2 020 Banklån 849 846 Leasingskulder 14 500 14 870 Ränteswappar 2 969 3 450 Valutaränteswappar 1 029 186 Övriga långfristiga lån 2 2 Summa långfristiga lån (not K26) 82 127 87 826 Kortfristiga lån Euro Medium Term Notes Program (EMTN) 1 658 5 813 Banklån 113 62 Leasingskulder 3 369 3 421 Ränteswappar 189 117 Övriga kortfristiga lån ­ 695 Summa kortfristiga lån (not K26) 5 331 10 108 Summa lån 87 459 97 934 178Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 179 ===== Lån och nettolåneskuld MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Förfalloperiod Kupong Nominellt belopp, SEK Redovisat värde Redovisat värde Euro Medium Term Notes Program (EMTN), EUR 04/2025 4,60 20 ­ 237 EMTN, SEK, Grön 06/2025 1,13 750 ­ 747 EMTN, EUR 10/2025 3,88 430 ­ 4 830 EMTN, SEK 03/2026 Rörlig 1 000 656 1 001 EMTN, SEK 03/2026 4,38 1 000 1 003 1 034 Övriga Bilaterala, EUR 01/2027 4,10 50 562 596 EMTN, EUR 01/2027 4,00 75 840 891 EMTN, NOK 02/2027 3,07 600 550 572 EMTN, EUR 09/2027 3,00 370 3 930 4 122 EMTN, NOK 09/2028 3,16 200 176 183 EMTN, SEK 09/2028 Rörlig 1 000 1 000 1 000 EMTN, SEK 09/2028 4,38 1 000 1 011 1 010 EMTN, NOK 03/2029 Rörlig 1 000 916 975 EMTN, NOK 03/2029 4,68 1 000 948 1 020 EMTN, AUD 09/2029 2,47 83 460 504 EMTN, NOK 04/2030 2,90 1 000 823 850 EMTN, NOK 04/2030 3,04 750 655 686 EMTN, NOK 06/2030 3,40 500 444 463 EMTN, EUR 11/2030 0,13 500 4 682 4 903 EMTN, NOK 12/2030 3,30 750 623 650 EMTN, EUR 04/2031 5,14 25 280 296 EMTN, EUR 07/2031 5,03 20 220 233 Övriga Bilaterala, EUR 09/2031 Noll 100 826 836 EMTN, EUR 02/2032 3,63 500 5 464 5 836 Övriga Bilaterala, EUR 03/2032 4,03 50 555 588 EMTN, EUR 04/2032 Noll 110 916 932 EMTN, EUR 09/2033 3,50 506 5 386 5 747 EMTN, EUR 02/2034 2,13 500 5 054 5 407 EMTN, NOK 03/2034 4,79 2 000 1 897 2 041 EMTN, SEK 12/2034 2,88 200 185 186 Lån och nettolåneskuld MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Förfalloperiod Kupong Nominellt belopp, SEK Redovisat värde Redovisat värde EMTN, EUR 02/2035 1,63 500 5 029 5 418 EMTN, JPY 03/2039 1,07 10 000 480 631 EMTN, EUR 09/2064 3,00 50 531 563 Hybrid, EUR, Grön 05/2081 1,38 500 5 399 5 566 Hybrid, EUR 12/2082 4,63 600 6 478 6 899 Hybrid, EUR, Grön 06/2083 2,75 600 6 459 6 831 Banklån 962 908 Övriga lån 2 697 Summa lån exklusive leasingskulder och derivat 65 401 75 889 Leasingskulder 17 870 18 291 Derivat 4 188 3 753 Summa lån 87 459 97 934 Avgår 50% av hybridkapital ­9 177 ­9 720 Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång­ och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA­avtal ­4 052 ­4 370 Avgår långfristiga obligationer och räntederivat ­592 ­1 533 Avgår kortfristiga placeringar ­362 ­1 119 Avgår likvida medel ­11 527 ­9 812 Nettolåneskuld 61 749 71 378 179Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 180 ===== Telia Company swappar normalt om lån i utländsk valuta till SEK. Undantag är vanligtvis lån som avser finansiering av koncernens verksamhet eller selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. Se not K27 för information om säkring. För information om kategorier för finansiella instrument och verkligt värde, se not K26 och för finansiella riskexponering och riskhantering se not K27. För information om leasing, se not K28. Som en del avTelia Companys hållbarhetsstrategi har ett ramverk för att kunna emittera gröna företagsobligationer tagits fram. I ramverket tydliggörs vilka typer av projekt som kan uppfylla kraven, hur projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska hanteras samt hur rapporteringen kommer att göras. Ramverket har utvärderats med en Second Party Opinion från Sustainalytics, ett företag som tillhandahåller olika typer av analystjänster inom hållbarhetsområdet. Per den 31 december 2025 hade Telia Company emitterade gröna hybridobli­ gationer till ett redovisat värde om 11 858 MSEK (12 398). De gröna obligationerna används för finansiering av mer energieffektiva nätverk och gröna digitala kundlösningar. Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå koncernens finansiella ställning och har ett mål för nettolåneskuld/justerad EBITDA i spannet 2,0­2,5x. Se avsnitt Alternativa nyckeltal. 180Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 181 ===== K22. Avsatt för pensioner och anställnings avtal Ersättning efter avslutad anställning Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda pensionsplaner till anställda i Sverige, Finland och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Anställda i Telia Company AB och merparten av dess svenska dotterbolag är berättigade till pensions förmåner enligt den förmånsbestämda pensionsplanen ITP­Tele (ITP 2­plan). Samtliga anställda födda 1979 och senare omfattas dock av en premie bestämd pensionsplan (ITP 1­plan). Den del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som tryggas genom betalning av pensionspremier till Alecta redovisas som en premiebestämd plan till följd av avsaknad av den information som erfordras för att redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Telia Companys andel av sammanlagda premier i Alectas ITP 2­plan är 0,05% (0,05) och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i ITP 2­planen uppgår till 0,56% (0,62). Förväntade avgifter för ITP 2­planen under 2025 uppgår till 11 MSEK. Vid utgången av 2025 är Alectas överskott i form av den kollektiva konsolide­ ringsnivån preliminärt uppskattad till 167% (162). Telia Companys anställda i Finland äger rätt till lag stadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pensioner för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålders­ pension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och dödsfallsersättning (TyEL­pension). Därutöver har vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas en del av pensionen genom avsättning i förskott och resterande del finansieras som direktpension, dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas mot svara ett belopp som är tillräckligt stort för att täcka de förmåner som förfaller till betalning under samma period. Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd pensionsplan, som stängdes för nya inträden 2011. Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensions stiftelser men säkerställs också genom avsättningar i balans rapporten i kombination med pensionskreditförsäkring. Medlemmarna i Telia Companys förmånsbestämda planer är ungefär fördelade mellan följande grupper; 17% aktiva medlemmar, 31% fribrevsha­ vare och 51% pensionärer. Telia Companys anställda i många andra länder omfattas vanligtvis av premiebestämda pensions­ planer. Premierna till de sistnämnda planerna utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön och kostnadsförs löpande. Pensionsförpliktelser och pensionskostnader Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Sverige Finland Norge Summa Sverige Finland Norge Summa Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser 16 825 5 465 229 22 519 18 598 6 237 227 25 062 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde ­23 681 ­7 774 ­264 -31 719 ­23 993 ­7 820 ­268 -32 081 Överskott (-)/ underskott (+) avseende fonderade pensionsplaner -6 856 -2 309 -35 -9 200 -5 395 -1 583 -41 -7 019 Nuvärde av ofonderade pensionsförpliktelser 1 373 ­ ­ 1 373 1 439 ­ ­ 1 439 Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+) för pensionsförpliktelser -5 483 -2 309 -35 -7 827 -3 956 -1 583 -41 -5 580 varav redovisade som avsättningar 1 256 - - 1 256 1 346 - - 1 346 varav redovisade som tillgångar -6 737 -2 309 ­35 -9 081 -5 302 -1 583 ­41 -6 926 181Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 182 ===== De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Sverige Finland Norge Summa Sverige Finland Norge Summa Kostnader avseende tjänstgöring under året ­112 136 0 24 ­138 155 0 17 Vinst/förlust från regleringar ­14 ­ ­ -14 ­ ­ ­ - Summa pensionskostnader i rörelse- resultatet från förmånsbestämda förpliktelser -126 136 0 10 -138 155 0 17 Räntekostnader 680 201 9 890 718 195 8 921 Ränteintäkter ­840 ­255 ­10 -1 105 ­768 ­221 ­9 -998 Summa räntenetto i finansiella poster -159 -54 -2 -215 -50 -26 0 -77 Summa pensionskostnader från förmånsbestämda förpliktelser -285 82 -2 -205 -188 129 0 -59 Pensionskostnader i rörelseresultatet från premie bestämda planer 1 134 1 083 Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden ­1 523 ­606 5 -2 124 ­532 ­298 ­26 -856 Erfarenhetsbaserad vinst/förlust 311 104 11 427 ­545 ­1 9 -538 Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) 252 ­307 ­11 -66 ­1 684 ­484 ­11 -2 179 Summa vinster/förluster redo visade i övrigt totalresultat, förmåns bestämda pensionsplaner -959 -808 5 -1 763 -2 761 -784 -27 -3 573 Specifikationer till förmånsbestämda pensionsförpliktelser och verkligt värde för förvaltningstillgångar Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer. MSEK 2025 2024 Sverige Finland Norge Summa Sverige Finland Norge Summa Ingående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser 20 037 6 237 227 26 501 21 706 6 177 246 28 128 Kostnader avseende tjänstgöring under året ­112 136 0 24 ­138 155 0 17 Räntekostnader 680 201 9 890 718 195 8 921 Betalda förmåner ­1 182 ­198 ­9 -1 390 ­1 171 ­198 ­7 -1 377 Regleringar ­14 - ­ -14 - - ­ - Övrigt ­ 7 ­ 7 ­ 9 ­ 9 Skulder direkt relaterade till tillgångar klassificerade som innehav för försäljning ­ ­66 ­ -66 ­ ­ ­ - Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) Vinst/förlust från förändring i finansiella antaganden ­1 523 ­606 5 -2 124 ­532 ­298 ­26 -856 Erfarenhetsbaserad vinst/förlust 311 104 11 427 ­545 ­1 9 -538 Kursdifferenser ­ ­350 ­14 -364 ­ 199 ­3 196 Utgående balans, nuvärde av pensionsförpliktelser 18 198 5 465 229 23 891 20 037 6 237 227 26 501 182Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 183 ===== Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer. MSEK 2025 2024 Sverige Finland Norge Summa Sverige Finland Norge Summa Ingående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar 23 993 7 820 268 32 081 22 592 6 937 254 29 783 Ränteintäkter 840 255 10 1 105 768 221 9 998 Tillskjutna medel till pensionsstiftelser ­ 113 ­ 113 ­ 131 6 137 Utbetalda medel från pensionsstiftelser ­900 ­ ­ -900 ­1 050 ­ ­ -1 050 Betalda förmåner ­ ­198 ­9 -207 ­ ­198 ­7 -205 Övrigt ­ 7 ­ 7 ­ 9 ­ 9 Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning ­ 71 ­ 71 ­ ­ ­ - Omvärderingsvinster (-)/förluster (+) Avkastning på förvaltningstillgångar (exklusive ränteintäkt) ­252 307 11 66 1 684 484 11 2 179 Kursdifferenser ­ ­459 ­16 -476 ­ 234 ­4 230 Utgående balans, verkligt värde förvaltningstillgångar 23 681 7 774 264 31 719 23 993 7 820 268 32 081 Väsentliga aktuariella antaganden Den aktuariella beräkningen av pensionsförplik­ telser och pensionskostnader baseras på följande väsent liga antaganden. Dessa antaganden är de mest väsentliga i termer av risken för förändringar i Telia Companys pensionsskulder. Diskonteringsräntan avspeglar den ränte nivå vid vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbe­ stämda pensionsförpliktelserna. I linje med tidigare år fastställs diskonterings­ räntan för Sverige genom referens till marknaden för säkerställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har en längre löptid än de flesta bostads obligationer görs en extrapolering av avkastningskurvan och används med motsvarande varaktighet på Telia Companys pensionsåtagande. Diskonteringsräntan för Finland fastställs utifrån förstklassiga företags obligationer med lång löptid. I Norge fastställs diskonteringsräntan efter samma princip som Sverige. Faktorerna inflation och ökad livslängd påverkar framtida pensionsutbetalningar och därmed pensionsförpliktelsen. För Sverige sätter ledningen det långsiktiga inflationsantagandet baserat på en kombination av måltalet som sätts av Sveriges Riksbank, implicit inflation och prognoser. För Finland baseras inflationsantagandet på långfristiga inflationsswappar. För Norge baseras inflations­ antagandet främst på estimat från den norska redovisningsnämnden (Norsk regnskapsstiftelse). Se nedan för känslighetsanalys för de väsentliga antaganden som har använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna. Procent, förutom livslängd 31 dec 2025 31 dec 2024 Sverige Finland Norge Sammanvägda medelvärden Sverige Finland Norge Sammanvägda medelvärden Diskonteringsränta 3,9 4,1 4,2 4,0 3,5 3,4 3,9 3,5 Inflation 2,0 2,0 ­ 2,0 2,0 2,1 2,3 2,0 Livslängd förväntad livslängd 65-årig man (år) 22 19 22 22 21 19 22 21 förväntad livslängd 65-årig kvinna (år) 24 25 25 24 23 25 25 24 183Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 184 ===== Känsligheten i pensionsförpliktelserna för förändring i antaganden presenteras nedan. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Påverkan på pensionsförpliktelsen Påverkan på pensionsförpliktelsen Sverige Finland Norge Summa Sverige Finland Norge Summa Diskonteringsränta +0,5 p.p. ­1 448 ­370 ­15 -1 834 ­1 766 ­454 ­16 -2 236 Diskonteringsränta ­0,5 p.p. 1 448 413 17 1 879 1 766 513 17 2 297 Inflation/Indexering +0,5 p.p.¹ 1 657 363 15 2 035 2 134 441 16 2 591 Inflation/Indexering ­0,5 p.p.¹ ­1 508 ­268 ­14 -1 789 ­1 932 ­325 ­14 -2 271 Livslängd +1 år 951 151 9 1 110 1 192 181 8 1 381 1) Förändringen i inflation inkluderar pensionsökning och löneökning. Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden är konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och förändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade. Investeringsstrategi Tillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser utgörs av förvaltningstillgångar för pensioner och värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar används som huvudsaklig finansieringskälla för pensionsför­ pliktelserna och finns huvudsakligen i Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar tillgångarna på sådant sätt att likviditeten i pensionsstiftel­ serna är säkrad. Investeringshorisonterna är långsiktiga och ämnar täcka Telia Companys pensionsåtaganden. Den viktade genomsnittliga löptiden för pensionsförpliktelsen är cirka 18 år. Investeringsplaner godkänns av pensionsstiftel­ sernas styrelser. Investeringsverksamheten följer de lagar och förordningar som utfärdats av de tillsyns­ myndigheter som reglerar pensionsstiftelser. För den svenska pensionsstiftelsen, som motsvarar cirka 75% av koncernens totala förvaltnings­ till gångar, tillämpar Telia Company ett lägsta fonderings krav. Portföljförvaltningen har varit fram gångsrik och portföljen har genererat en årlig avkastning om 6,1% sedan starten. Per den 31 december 2025 var den strategiska tillgångsfördel­ ningen, som beslutats av styrelsen för den svenska pensionsstiftelsen, 40% räntebärande tillgångar, 35% aktier och 25% alternativa investeringar. De alternativa investeringar består av fastigheter och hedgefonder. Den faktiska portföljsammansätt­ ningen kan avvika från den strategiska fördelningen inom bestämda limiter. Att finna en bra avvägning mellan risk och avkastning är avgörande för att nå de långsiktiga avkastningsmålen. Den finansiella utvecklingen har varit stark under 2025. Marknadsförutsättningar förväntas vara mer utmanande framöver. Diversifiering av tillgångar, samt ett väl avvägt riskutnyttjande är metoder som används för att begränsa eventuell negativ inverkan. Fördelning av totala förvaltningstillgångar Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan. MSEK Tillgångsslag 31 dec 2025 31 dec 2024 Noterat Onoterat Summa Procent Noterat Onoterat Summa Procent Egetkapitalinstrument 11 813 1 104 12 917 41 11 970 1 041 13 011 41 Skuldinstrument 10 838 530 11 367 36 11 759 346 12 105 38 Fastigheter 12 3 357 3 369 11 453 2 033 2 486 8 Likvida medel 104 ­ 104 0 281 ­ 281 1 Alternativa investeringar 9 3 953 3 961 12 836 3 361 4 198 13 Summa 22 775 8 944 31 719 100 25 300 6 781 32 081 100 varav aktier i Telia Company 13 ­ 13 0,04 8 ­ 8 0,02 Framtida tillskott För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna även genom kreditförsäkring. Det innebär att, skulle nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan respektive företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redo­ visa en avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta 100 MSEK under 2026. 184Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 185 ===== K23. Övriga avsättningar Övriga avsättningar förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 Avsättningar för omstruk- turering Av sättningar för åter- ställning Övriga avsättningar Summa Ingående redovisat värde 1 1 011 2 974 1 713 5 698 Årets avsättningar 393 4 835 69 5 099 Ianspråktagna avsättningar ­1 038 ­268 ­2 -1 307 Återförda avsättningar ­ ­199 ­13 -13 Tids­ och ränteeffekter ­ 75 ­ 75 Kursdifferenser ­8 ­155 ­165 -327 Skulder hänförliga till tillgånger som innehas för försäljning ­12 ­ ­15 -27 Utgående redovisat värde 346 7 263 1 588 9 197 varav långfristig del 42 6 858 409 7 309 varav kortfristig del 304 405 1 179 1 888 1) Ingående redovisat värde har justerats för en omklassificering om 107 MSEK från Övriga avsättningar till Avsättningar för återställning. Avsättningar för omstrukturering Avsättningarna för omstrukturering motsvarar nu värdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Beloppen kan komma att variera beroende på förändringar i uppsägningsvillkor, faktiskt utfall av förhandlingar med externa motparter samt när i tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för omstrukturering avser i huvudsak personal­ minskning till följd av pågående optimering av verksamheten. Avsättningar för återställning Avsättningar för återställning avser främst nedmontering och återställning av mobil­ och fastnätverkstillgångar. Som en del av den pågående nedmonteringen av kopparnäten i Sverige och Finland under 2025 har avsättningen för återställning av nätverkstillgångar analyserats och omvärderats ytterligare, vilket har resulterat i en ökning av avsättningen under det fjärde kvartalet 2025 med 4 700 MSEK, varav 3 711 MSEK redovisades som Övriga rörelsekostnader och 989 MSEK som en ökning av materiella anläggningstillgångar. Ökningen som redovisades mot resultatet avsåg kopparnätverkstillgångar utan något kvarvarande redovisat värde. Beloppet som redovisades mot materiella anläggningstillgångar ökade det befintliga redovisade värdet på berörda nätverkstillgångar och kommer att innebära högre avskrivningar under 20 år. Ökningen av avsätt­ ningen för återställning har inte medfört något kassaflöde under det fjärde kvartalet 2025 och den årliga nedmonteringen av nätverkstillgångar, samt dess kassaflödeseffekt, förväntas fortsätta på omkring samma nivåer som historiskt under de kommande åren. För den här typen av avsättning finns det en osäkerhet kring omfattningen av åtaganden för återställning, de uppskattade åter­ ställningskostnaderna samt bedömningen av när i tiden avsättningen kommer att utnyttjas. Totala återstående avsättningar per den 31 december 2025 förväntas bli fullt utnyttjade under perioden 2026–2100 beroende på faktorer som före kommande förlängningsvillkor i hyres avtal för sajter och av ledningen beslutade nedtagningsplaner. Övriga avsättningar Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för skade stånd och rättstvister, framtida förlustkontrakt, försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på framtida pensionsutbetalningar, uppskattade framtida utgifter för att leva upp till gjorda påstå­ enden om sakförhållanden och utställda garantier, t ex transaktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister m m i samband med avyttring och nedläggning av koncernbolag, intressebolag och utomstående bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden för såld utrustning på vissa marknader. För dessa avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2026–2055. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. I samband med avyttringen av Ncell 2016, lämnade Telia Company en skadeslöshetsförbindelse avseende skatt till en tredje part. Vid tidpunkten för transaktionen redovisade Telia Company en långfristig avsättning baserat på den bästa bedöm­ ningen av ett potentiellt ersättningsbelopp. Den 11 juli 2025 informerades Telia Company om ett domstolsbeslut som bekräftar skattekravet mot den part som skyddas av skadeslöshetsförbindelsen. Beloppet och tidpunkten för reglering av avsätt­ ningen är fortfarande mycket osäkra. Avsättningen klassificerades om till kortfristig i det tredje kvartalet 2025. Per den 31 december 2025 uppgick avsätt­ ningen till 1 089 MSEK. För mer information om förändringar under 2025, se not K30. 185Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 186 ===== K24. Övriga långfristiga skulder Redovisat värde för övriga långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Skulder för licensavgifter 548 618 varav svenska 195 95 varav norska 175 323 varav litauiska 179 201 Övriga långfristiga finansiella skulder 95 116 Summa finansiella skulder (not K26) 643 735 Förskottsbetalda operationella leasingavtal 176 197 Övriga skulder 674 258 Summa övriga långfristiga skulder 1 493 1 190 För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering för likviditetsrisker och hantering av likviditetsrisk se not K27. För information om leasing, se not K28. K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder Redovisat värde för leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Valutaderivat (swappar och terminer) 12 93 Leverantörsskulder 12 610 13 287 varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang 5 642 5 565 Övriga kortfristiga finansiella skulder 4 119 6 310 Summa finansiella skulder (not K26) 16 741 19 690 Övriga kortfristiga skulder 5 298 5 974 Avtalsskulder (förutbetalda intäkter) 3 738 3 257 Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 25 777 28 921 Övriga kortfristiga finansiella skulder består i huvud sak av upplupna kostnader till leverantörer och upplupna samtrafik­ och roamingavgifter, medan övriga kortfristiga skulder till största del utgörs av momsskulder, förskott från kunder och periodiseringar av lönekostnader och sociala av gifter. Avtalsskulder (förutbetalda intäkter) avser främst abonnemang och andra telekomavgifter. Leverantörsfinansieringsarrangemang Telia Company har arrangemang med flera banker, under vilka bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjlighet att få tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som använder sig av dessa finansieringsarrange­ mang betalar en kreditavgift till banken. Leverantörs finans ieringsportföljen inkluderar även arrangemang där leverantören utfärdar ett finansiellt instrument för handel, som sedan överlåts till en bank som utses av leverantören, och erbjuder Telia Company att förlänga betalningstider i utbyte mot en prisökningsersättning som betalas av Telia Company. Alla arrangemang i leverantörsfinansie­ ringsportföljen ger leverantörerna tidigare betalning och förlängd betalningstid för Telia Company. Telia Company använder alla arrangemangen i leverantörsfinansieringsportföljen som integrerade delar av de kommersiella relationerna med leveran­ törerna, och skulderna är en del av rörelsekapitalet i Telia Companys normala verksamhetscykel. Telia Company ställer inga ytterligare säkerheter eller garantier till bankerna. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulderna under leverantörsfi­ nansieringsarrangemangen vara nära relaterade till verksamhetsinköp, och finansieringsarrangemangen leder inte heller till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Skulderna i leveran­ törsfinansieringsportföljen klassificeras därför som leverantörsskulder. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskulderna diskonteras därför inte. 186Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 187 ===== MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang Redovisade värden Ingående redovisat värde 5 565 11 527 Utgående redovisat värde 5 642 5 565 varav redovisat värde för vilket leverantörer redan har erhållit betalning från bankerna 5 642 5 565 Summa ej kassaflödespåverkande förändringar i redovisade värden 7 801 13 079 varav nya leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang 7 927 13 008 varav förändringar i valutakurser -126 71 Förfallodagar efter fakturadag Leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang (dagar) 1 50­360 50­360 Leverantörsskulder utan leverantörsfinansieringsarrangemang (dagar) 30­90 30­90 Leverantörsfinansiering - banker Antal banker i leverantörsfinansieringsarrangemang 4 5 Banken med den största leverantörsfinansieringsbalansen (andel av total balans) 40% 48% 1) För leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang har majoriteten av balansen förfallodagar närmare 240 dagar (360). Leverantörers vetenskapligt förankrade klimatmål Utsläppen av växthusgaser (CO₂) genereras i Telia Companys leverantörskedja (inklusive inköp av konstruktion och underhåll av nätverk, nätverksut­ rustning, mobiltelefoner och annan hårdvara samt andra varor och tjänster). I upphandlingsprocessen utvärderar Telia Company mognadsgraden i leverantörernas klimatarbete för att kunna belöna de bästa och på verka övriga. Under 2025 har Telia Company fortsatt att föra dialog med sina leve­ rantörer och uppmana dem att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål (science­ based targets). För information om procentandel av leverantörer som stod för Telia Companys totala växthusgas­ utsläpp i leverantörskedjan som antagit sådana mål, se Hållbarhetsrapporten, avsnitt Miljöinformation. För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering för likviditetsrisker och hantering av likviditetsrisk se not K27. 187Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 188 ===== K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå Redovisat värde per kategori och verkligt värde Följande tabeller visar redovisade värden per kategori och verkliga värden för finansiella tillgångar och finansiella skulder. Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Långfristiga Egetkapitalinstrument K16 ­ ­ ­ ­ 524 942 ­ ­ 524 942 524 942 Obligationer K16 ­ ­ ­ 914 592 620 ­ ­ 592 1 533 592 1 533 Ränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde K16 42 69 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 42 69 42 69 ­ betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde K16 195 102 ­ ­ ­ ­ 195 102 195 102 Valutaränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde K16 231 1 001 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 231 1 001 231 1 001 Kortfristiga Kortfristiga placeringar K19 ­ ­ ­ 767 362 352 ­ ­ 362 1 119 362 1 119 Valutaderivat (swappar och terminer) ­ ej identifierade som säkringsinstrument K18 ­ ­ 202 263 ­ ­ ­ ­ 202 263 202 263 Valutaränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde K19 121 256 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 121 256 121 256 Summa finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 588 1 428 202 1 943 1 478 1 914 - - 2 268 5 285 188Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 189 ===== Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde Långfristiga Lånefordringar och andra fordringar K16 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 1 932 2 145 1 932 2 145 1 932 2 145 Finansiella leasingfordringar K16 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 796 292 796 292 Kortfristiga Kundfordringar K18 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 7 440 8 619 7 440 8 619 7 440 8 619 Lånefordringar och andra fordringar K18 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 1 887 2 221 1 887 2 221 1 887 2 221 Räntebärande lånefordringar och andra fordringar K19 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 4 280 4 106 4 280 4 106 4 280 4 106 Finansiella leasingfordringar K19 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 333 300 333 300 Kortfristiga placeringar med löptid kortare än 3 månader K19 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 2 533 ­ 2 533 - 2 533 ­ Kassa och bank K19 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 8 994 9 812 8 994 9 812 8 994 9 812 Summa finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde - - - - - - 28 195 27 494 28 195 27 494 Summa finansiella tillgångar 588 1 428 202 1 943 1 478 1 914 28 195 27 494 30 463 32 779 189Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 190 ===== Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella skulder värderade till verkligt värde Långfristiga Ränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde K21 292 383 ­ ­ ­ ­ 292 383 292 383 ­ betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde K21 2 677 3 067 ­ ­ ­ ­ 2 677 3 067 2 677 3 067 Valutaränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde K21 1 029 186 ­ ­ ­ ­ 1 029 186 1 029 186 Kortfristiga Ränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde K21 163 ­ ­ ­ ­ ­ 163 - 163 ­ ­ betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde K21 26 117 ­ ­ ­ ­ 26 117 26 117 Valutaderivat (swappar och terminer) ­ ej identifierade som säkringsinstrument K25 ­ ­ 12 93 ­ ­ 12 93 12 93 Summa finansiella skulder värderade till verkligt värde 4 188 3 754 12 93 - - 4 200 3 846 190Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 191 ===== Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella skulder ej värderade till verkligt värde Långfristiga Euro Medium Term Notes Program (EMTN) K21 ­ ­ ­ ­ 42 499 47 155 42 499 47 155 44 247 50 069 Hybridobligationer K21 ­ ­ ­ ­ 18 335 19 297 18 335 19 297 18 846 20 147 Övriga bilaterala K21 ­ ­ ­ ­ 1 943 2 020 1 943 2 020 2 103 2 257 Banklån K21 ­ ­ ­ ­ 849 846 849 846 849 846 Leasingskulder K21 ­ ­ ­ ­ 14 500 14 870 14 500 14 870 Övriga långfristiga lån K21 ­ ­ ­ ­ 2 2 2 2 2 2 Skulder för licensavgifter K24 ­ ­ ­ ­ 548 618 548 618 548 618 Övriga långfristiga finansiella skulder K24 ­ ­ ­ ­ 95 116 95 116 95 116 Kortfristiga Euro Medium Term Notes Program (EMTN) K21 ­ ­ ­ ­ 1 658 5 813 1 658 5 813 1 665 6 010 Banklån K21 ­ ­ ­ ­ 113 62 113 62 113 62 Leasingskulder K21 ­ ­ ­ ­ 3 369 3 421 3 369 3 421 Övriga kortfristiga lån K21 ­ ­ ­ ­ ­ 695 - 695 ­ 695 Leverantörsskulder K25 ­ ­ ­ ­ 12 610 13 287 12 610 13 287 12 610 13 287 Övriga kortfristiga finansiella skulder K25 ­ ­ ­ ­ 4 119 6 310 4 119 6 310 4 119 6 310 Summa finansiella skulder ej värderade till verkligt värde - - - - 100 641 114 513 100 641 114 513 Summa finansiella skulder 4 188 3 754 12 93 100 641 114 513 104 841 118 359 191Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 192 ===== Nivåer inom verkligt värde-hierarkin Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde­hierarkin på följande sätt. 31 dec 2025 31 dec 2024 varav varav MSEK Not Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Redovisat värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Finansiella tillgångar till verkligt värde Egetkapitalinstrument K16 524 ­ ­ 524 942 ­ ­ 942 Lång­ och kortfristiga obligationer K16, K19 955 955 ­ ­ 2 652 2 652 ­ ­ Derivat K16, K18, K19 790 - 790 ­ 1 691 - 1 691 ­ Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå 2 268 955 790 524 5 285 2 652 1 691 942 Finansiella skulder till verkligt värde Derivat K21, K24, K25 4 200 - 4 200 ­ 3 846 - 3 846 ­ Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå 4 200 - 4 200 - 3 846 - 3 846 - Det var inga väsentliga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 under 2025 eller 2024. Värdering av finansiella instrument i Nivå 3 till verkligt värde Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar som klassificeras i Nivå 3 används betydande icke observerbara indata eftersom det inte finns någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då det inte finns några observerbara priser tillgängliga för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia Company en marknadsansats för att uppskatta verkligt värde. Den primära värderingsteknik som Telia Company använder för att uppskatta verkligt värde för onote­ rade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den senaste transaktionen för det specifika företaget om en transaktion har skett nyligen. Om det har skett väsentliga förändringar i förutsättningarna mellan transaktionsdagen och balansdagen som, enligt Telia Companys bedömning, skulle kunna ha en betydande påverkan på verkligt värde justeras det redovisade värdet för att återspegla dessa förändringar. 192Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 193 ===== Tabellen nedan visar förändringar i nivå 3­instrument under året. Tillgångar Jan-dec 2025 Tillgångar Jan-dec 2024 MSEK Egetkapitalinstrument Egetkapitalinstrument Nivå 3, ingående redovisat värde 942 917 Förändringar i verkligt värde 664 19 varav redovisade i övrigt totalresultat 664 19 Förvärv/nyemmision 15 3 Avyttringar ­1 091 ­ Valutakursdifferenser ­6 3 Nivå 3, utgående redovisat värde 524 942 193Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 194 ===== K27. Finansiell riskhantering Principer för finansiering och finansiell riskhantering Telia Companys finansiering och finan­ siella risker hanteras under styrning och övervakning av styrelsen i Telia Company. Finansieringsverksamheten är centraliserad till enheten Group Treasury som fungerar som Telia Companys internbank. Group Treasury ansvarar för att säkerställa finansiering, aktivt hantera koncernens likviditet och att hantera och kontrollera koncernens finansiella riskexponering. Group Treasury ansvarar också för koncernens finansiella infrastruktur och implementering av koncernens finanspolicy och instruktioner. De väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för är refinan­ sieringsrisk, likviditetsrisk, ränterisk, valutarisk och kreditrisk. Group Treasury strävar även efter att hantera kostnaderna för finansiell riskhantering. Telia Company finansierar sin verksamhet i huvudsak genom upplåning via sina marknads­ finansieringsprogram direkt i svensk och internationell penning­ och kapitalmarknad. Finansieringsstrategin är fokuserad på refi­ nansieringsrisk, att ha en jämn förfallostruktur, bibehålla löptiden, diversifiera koncernens finan­ sieringskällor och hålla en betryggande likviditet. Kapitalmarknadsupplåning är den primära finan­ sieringskällan medan bankupplåning betraktas som en backup. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer tillgång till kapitalmarknader med attraktiv prisbild. Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till bankfinansiering. Finansiering under 2025 För finansieringsaktiviteter under 2025 se Förvaltningsberättelse avsnitt kreditfaciliteter i Finansiell ställning, kreditfaciliteter och kassaflöde. Förvaltning av kapital Telia Companys kapitalstruktur och utdelningspolicy beslutas av styrelsen och har ett golv om 2,00 SEK per aktie med en ambition om en låg till medelhög ensiffrig procentuell tillväxt. För 2025 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en ordinarie utdelning om 2,05 SEK per aktie (2,00), totalt 8,1 GSEK (7,9). Utdelningen skall utbetalas i fyra delar om 0,51 SEK per aktie för de tre första utdelningarna och 0,52 SEK för den fjärde utdelningen. Telia Companys mål är en nettolåne­ skuld/justerad EBITDA i spannet 2,0­2,5x. Telia Companys kreditbetyg förblev oförändrade under 2025. Moody’s kreditbetyg för långfristig upplåning är Baa1 med en stabil utsikt. Standard & Poor’s långfristiga kreditbetyg är BBB+ samt A­2 för det kortfristiga kreditbetyget, båda med stabila utsikter. De bägge institutens kreditbetyg motsvarar en stark kreditvärdighet och är mycket viktiga för att ge Telia Company fortsatt god tillgång till kapitalmark­ naderna. Telia Company är inte föremål för några externt påtvingade kapitalkrav. Avseende förvalt­ ning av kapital definierar Telia Company kapital som eget kapital och 50% av hybridupplåning, vilket är i enlighet med marknadspraxis för denna typ av instrument. Per den 31 december 2025 uppgick Telia Companys kapital till 63 997 MSEK (69 077), varav eget kapital utgjorde 54 820 MSEK (59 357) och 50% av hybridupplåning uppgick till 9 177 MSEK (9 720). 194Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 195 ===== Hantering av kreditrisk Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det redovisade värdet av Telia Companys instrument med kreditriskexponering är följande. Kreditriskexponering MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Övriga anläggningstillgångar (exklusive Egetkapitalinstrument, Utgifter för att erhålla ett avtal, Avtalstillgångar, Film­ och programrättigheter, långfristig del och Förutbetalda kostnader) K16 3 787 5 142 Kund­ och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar (exklusive Övriga kortfristiga fordringar, Kortfristiga avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader) K18 9 529 11 103 Kortfristiga räntebärande fordringar K19 5 095 5 780 Likvida medel K19 11 527 9 812 Summa redovisat värde, instrument med kreditexponering 29 939 31 838 Vid ingående av finansiella transaktioner som ränte­ och valutaränteswappar samt andra derivat­ transaktioner accepterar Telia Company endast kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg. Telia Company kräver att varje motpart har ett avtal enligt International Swaps and Derivatives Association (ISDA). Tillåten exponering per motpart vid ingående av en finansiell transaktion är bero­ ende av vilket kreditbetyg motparten har. Telia Company kan placera överskottslikviditet i bankdepositioner och värdepapper utgivna av banker med kreditbetyg om minst A­ (Standard & Poor’s) eller A3 (Moody’s). Placeringar kan dess­ utom göras i värdepapper utgivna av företag med kredit betyg om minst BBB+ eller Baa1. Därutöver kan likviditet också placeras i statsobligationer och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska, tyska, finska, norska eller danska staten, svenska kommunobligationer, investeringsfonder och säkerställda tillgångar med kreditbetyg om AAA/ Aaa. Förväntade kreditförluster på likvida medel redovisade till upplupet anskaffningsvärde anses insignifikanta baserat på den höga kreditvärdig­ heten hos motparterna som reflekteras i de externa kreditbetygen och de korta löptiderna. Investeringar i värdepapper är värderade till verkligt värde via resultatet. Kreditrisken i investeringarna reflekteras i deras verkliga värden. Telia Companys kreditriskexponering i likvida medel såväl som investeringar i värdepapper fördelar sig enligt tabellerna nedan. Den aggregerade netto­ exponeringen från derivat per den 31 december är fördelad efter motpartens långsiktiga kreditbetyg i tabellen nedan. Mottagna säkerheter, som regleras av Credit Support Annex i ISDA­avtalen, är avdragna från exponeringen. Kreditbetyg S&P / Moody’s MSEK 31 dec 2025 Kassa och bank Kortfristiga placeringar m. löptid t.o.m 3 månader Obligationer och kortfristiga placeringar Motpartsex- ponering från derivat AAA / Aaa 149 ­ 648 ­ AA+ till AA­ / Aa1 till Aa3 5 208 ­ 306 58 A+ till A­ / A1 till A3 3 628 2 533 ­ ­ Likvidöverföringar 9 ­ ­ ­ Summa 8 994 2 533 954 58 Kreditbetyg S&P / Moody’s MSEK 31 dec 2024 Kassa och bank Kortfristiga placeringar m. löptid t.o.m 3 månader Obligationer och kortfristiga placeringar Motpartsex- ponering från derivat AAA / Aaa ­ ­ 2 652 ­ AA+ till AA­ / Aa1 till Aa3 6 886 ­ ­ 148 A+ till A­ / A1 till A3 2 926 ­ ­ 76 Summa 9 812 - 2 652 224 Telia Companys kundfordringar och lånefordringar och andra fordringar är diversifierade geografiskt och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner som företag i olika branscher. Solvensupplysningar erfordras för försäljning på kredit i syfte att minimera risken för kreditförluster och baseras på koncernintern information om betalningsbeteende, om nödvändigt kompletterad med kredit­ och affärsinformation från externa källor. Kostnader för kreditförluster i relation till koncernens intäkter uppgick till cirka 0,4% under 2025 och 0,6% under 2024. För kvantitativ information om förlustreserven för förväntade kreditförluster för kundfordringar och kortfristiga lånefordringar och andra fordringar, se not K18. Telia Company är även exponerad mot kreditrisk i finansiella leasingford­ ringar i egenskap av leasegivare, se not K28. På vissa marknader har Telia Company arrang­ emang med en tredje part där rättigheter till kassaflöden från kundfordringar och i allt väsentligt alla relaterade finansiella risker överförs till den tredje parten. Dessa kundfordringar bokas bort i sin helhet när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflö­ dena har övergått till den tredje parten. Kostnaden hänförlig till bortbokning uppgick till 42 MSEK (57). 195Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 196 ===== Hantering av likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att Telia Company kommer möta svårigheter att uppfylla sina åtaganden associerade med finansiella skulder som regleras med leverans av likvida medel eller någon annan finansiell tillgång. Telia Company har interna kontrollprocesser och beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk. Den kort­ och medelsiktiga likviditetshanteringen tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella tillgångar och finansiella skulder samt estimerade kassaflöden från verksamheten. En centraliserad daglig process för cash­pooling gör det möjligt för Telia Company att hantera över­ eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven på koncern­ och dotterbolagsnivå. Telia Companys policy är att ha en betryggande likviditetsposition avseende tillgängliga likvida medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfa­ ciliteter. Telia Companys kortfristiga likviditetsrisk (åtaganden som förfaller till betalning inom ett år, se tabell ”Förfallostruktur, finansiella skulder”) hanteras med den likviditetsreserv som beskrivs nedan. För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not K30. Likviditetsreserv MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Kassa och bank 8 994 9 812 Kortfristiga placeringar med löptid t.o.m. 3 månader 2 533 ­ Likvida medel K19 11 527 9 812 Kortfristiga placeringar¹ K19 ­ 767 Summa 11 527 10 579 Obligationer¹ K16 ­ 913 Summa likviditet i balansrapporten 11 527 11 492 Bekräftade kreditfaciliteter Revolverande kreditfacilitet (rambelopp) 16 197 13 740 Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp) 1 040 1 542 Summa outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter 17 237 15 282 Likviditetsreserv 28 764 26 774 1) Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, d v s exklusive placeringar som av regulatoriska skäl inte kan användas för att möta kortfristig likviditetsrisk. 196Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 197 ===== Telia Companys bekräftade kreditfaciliteter består av två revolverande kreditfaciliteter och check­ räkningskrediter vilka är avsedda för kortfristig finansiering och som likviditetsreserv. En av Telia Companys bekräftade revolverande kreditfaciliteter är hållbarhetslänkad, syndikerad, denominerad i EUR med ett förfallodatum i september 2028 med en option att förlänga ett år till 2029. En ny revol­ verande kreditfacilitet på 300 MEUR (3,3 GSEK) tecknades under det fjärde kvartalet 2025 med en grupp om sex relationsbanker. Faciliteten har en löptid på 2 år med två möjligheter till förlängning på ett år vardera, efter godkännande från kreditgivarna. De bekräftade checkräkningskrediterna är bilate­ rala, i flera valutor och förlängs årligen. Vid årets slut hade avtalsenliga odiskonterade kassaflöden för koncernen följande förväntade förfallostruktur. Belopp avseende koncernens räntebärande upplåning och derivat inkluderar amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Omräkning av belopp i utländsk valuta till SEK har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetalningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto (ränteswappar, valutaränteswappar, valutaswappar och valutaterminer) har samtliga värden redovisats brutto. I tabellen presenteras hybridobligationer baserat på återställningsdatum. Förfallostruktur, finansiella skulder MSEK Not Jan-mar 2026 Apr–jun 2026 Jul–sep 2026 Okt–dec 2026 2027 2028 2029 2030 Senare år Summa Euro Medium Term Notes program K21 ­2 279 ­97 ­417 ­55 ­6 530 ­3 183 ­3 226 ­8 962 ­29 348 -54 097 Hybridobligationer K21 ­ ­5 651 ­ ­300 ­6 957 ­6 657 ­ ­ ­ -19 564 Övriga bilaterala K21 ­44 ­ ­ ­ ­584 ­22 ­22 ­22 ­1 662 -2 356 Banklån K21 ­ ­113 ­ ­ ­324 ­378 ­ ­162 ­ -977 Leasingskulder K21 ­1 243 ­811 ­807 ­948 ­3 113 ­2 839 ­2 385 ­2 146 ­5 982 -20 274 Ränteswappar K16, K19, K21, K24, K25 Kassautflöde ­558 ­681 ­463 ­590 ­2 005 ­1 305 ­1 045 ­966 ­1 616 -9 229 Kassainflöde 413 511 187 525 1 534 974 620 508 909 6 181 Valutaränteswappar K16, K19, K21 Kassautflöde ­299 ­5 576 ­258 ­261 ­10 781 ­6 229 ­1 171 ­6 259 ­14 402 -45 236 Kassainflöde 345 5 665 305 220 10 816 6 041 1 098 5 991 14 195 44 676 Valutaderivat (swappar och terminer) K18, K25 Kassautflöde ­12 323 ­21 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ -12 344 Kassainflöde 12 487 21 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 12 508 Övriga lån K21 ­ ­ ­ ­ ­2 ­ ­ ­ ­ -2 Långfristiga skulder för licensavgifter K24 ­12 ­ ­ ­8 ­293 ­26 ­26 ­26 ­195 -585 Övriga långfristiga finansiella skulder K24 ­1 ­1 ­1 ­1 ­39 ­14 ­19 ­4 ­21 -100 Leverantörsskulder K25 ­9 122 ­1 979 ­738 ­775 ­ ­ ­ ­ ­ -12 615 Övriga kortfristiga finansiella skulder K25 ­4 569 ­10 ­5 ­18 ­ ­ ­ ­ ­ -4 603 Summa -17 204 -8 745 -2 197 -2 211 -18 276 -13 638 -6 176 -12 048 -38 122 -118 616 197Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 198 ===== Hantering av valutarisk Valutarisk är risken för att valutakursförändringar påverkar koncernens resultat, finansiella ställ­ ning och/eller kassaflöden negativt. Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering uppkommer i nettot av operativa och finansiella in­ och utflöden i valutor. Telia Companys allmänna policy är att säkra merparten av känd operationell transaktionsexpo­ nering upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finansiella flöden görs däremot normalt för hela löptiden, även om denna är längre än 12 månader. Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta har finansdirektören för Telia Company ett tydligt avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags Value at Risk (VaR), baserat på det utestående långa/korta SEK motvärdet i positioner exponerade för valutafluktuationer. Eftersom SEK är Telia Company ABs funktionella valuta är upplåningen som Telia Company har normalt antingen denomi­ nerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är kopplad till internationell verksamhet eller använd som säkring av utländska nettoinvesteringar. Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar, skulder och likvida medel i utländska valutor. Valutarisker är även hanterade genom koncernens nettoinvesteringar i EUR, se avsnitt ”Omräkningsexponering”. Finansiell transaktionsexponering Vid årets slut hade avtalsenliga odiskonterade finansiella kassaflöden fördelat per valuta, för koncernens räntebärande tillgångar, räntebä­ rande skulder och derivat följande förväntad förfallostruktur inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Tillgångar och skulder inkluderade i tabellen nedan är endast de Finansiell transaktionsexponering MSEK Jan–mar 2026 Apr–jun 2026 Jul–sep 2026 Oct–dec 2026 2027 2028 2029 2030 Senare år Summa EUR Räntebärande tillgångar 1 626 109 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 1 735 Räntebärande skulder ­474 ­5 665 ­338 ­306 ­13 136 ­7 316 ­659 ­6 058 ­27 971 -61 923 Derivat 319 5 642 45 299 10 471 5 788 227 5 626 13 543 41 960 Netto 1 471 86 -293 -7 -2 665 -1 528 -432 -432 -14 428 -18 228 NOK Räntebärande tillgångar 919 ­ ­ ­ 139 ­ ­ ­ ­ 1 058 Räntebärande skulder ­159 ­75 ­18 ­34 ­832 ­450 ­2 054 ­2 914 ­2 178 -8 714 Derivat ­11 729 ­54 ­ 11 ­59 ­58 ­89 ­57 ­ -12 035 Netto -10 969 -129 -18 -23 -752 -508 -2 143 -2 971 -2 178 -19 690 Övriga Räntebärande tillgångar ­ ­ ­ 52 ­ ­ ­ ­ ­ 52 Räntebärande skulder ­9 ­ ­9 ­ ­19 ­19 ­529 ­6 ­641 -1 232 Derivat 130 ­ 9 ­ 19 19 529 6 641 1 353 Netto 121 - 0 52 0 0 0 0 0 173 Summa, netto -9 377 -43 -311 22 -3 417 -2 036 -2 575 -3 403 -16 605 -37 745 som är i icke­funktionella valutor. Omräkning till SEK av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta framtida räntebetal­ ningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I tabellen presenteras hybridobligationer baserat på återställningsdatum. 198Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 199 ===== Operationell transaktionsexponeringskänslighet Telia Companys kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Den operationella transaktions exponeringen är främst relaterad till köp av hårdvara och lager. De huvudsakliga utländska transaktionsvalutorna är EUR, NOK och USD. Övriga valutor kan ha tillfällig exponering, till exempel GBP vid slutet av 2025 och 2024. Kundfordringar på och leverantörsskulder till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcentraler, vilket reducerar transaktionsexpone­ ringen relaterad till dessa betalningar. Transaktionsexponeringskänslighet (finansiell och operationell) Valutaförsvagning om 10% Resultateffekt MSEK 2025 2024 EUR 0,8 0,0 NOK 0,0 0,0 USD ­0,1 ­0,3 GBP 0,5 1,3 Övriga 0,1 0,3 Summa 1,3 1,3 Känslighetanalysen är baserad på exponeringen vid årets slut och efter säkringsåtgärder. Omräkningsexponering Omräkningsexponering uppkommer genom nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Finansdirektören för Telia Company har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia Companys nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta enligt följande. Omräkningsexponering MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Netto- investering i utländsk verksamhet Säkrat belopp Netto omräknings- exponering Netto- investering i utländsk verksamhet Säkrat belopp Netto omräknings- exponering EUR 37 679 ­4 179 33 500 38 193 ­24 488 13 705 NOK 16 591 16 591 17 644 ­ 17 644 Nettoinvesteringar säkras genom lån eller derivat och presenteras efter skatt i tabellen. Omräkningsexponeringskänslighet Koncernens eget kapital, skulle på en efter skattbasis, påverkas positivt med cirka 5,0 GSEK (3,1) om den svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot omräkningsexponeringsvalutorna ovan och vice versa. Beräkningen baseras på exponeringen vid slutet av året, inklusive säkringar. Hantering av ränterisk Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk är risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. 199Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 200 ===== Leasing och placeringar av regulatoriska skäl omfattas inte av den löpande ränteriskhanteringen och ingår därför inte i avsnittet nedan. Nyckeltal för skuldportföljen MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Skuldportfölj Långfristiga lån exklusive leasingskulder, redovisat värde K21 67 627 72 956 Kortfristiga lån exklusive leasingskulder, redovisat värde K21 1 962 6 687 Skuldportfölj, redovisat värde 69 589 79 643 Genomsnittlig ränta inklusive säkringar (%) 3,9 4,2 Duration (ränterisk, år) 3,0 3,4 Genomsnittlig löptid (år) 4,9 5,6 Räntejustering inom 1 år 18 487 27 875 Räntejustering efter 1 år 51 102 51 768 Telia Companys finanspolicy anger riktlinjer för hantering av räntebindning respektive genomsnittlig löptid för låneskulden och finansiella investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen och risken för negativ påverkan på finansnettot om marknadsräntor stiger. Koncernens policy är att skuldportföljens duration ska ligga mellan ett och fem år. Om skuldportföljens struktur avviker från den önskade används derivat, inklusive ränteswappar och valutaränteswappar, för att anpassa strukturen vad avser räntebindning och/ eller valuta. För exponering mot olika valutor se ”Finansiell transaktionsexponering”. Under 2025 har Telia Company minskat sin skuldportfölj för att minska framtida räntekostnader. Ränteriskkänslighet Telia Company är exponerad mot ränterisk från både skuldportföljen och från koncernens portfölj av obligationer och andra räntebärande tillgångar. Den exakta effekten på finansnettot av en ränteförändring på skuldportföljen beror på tidpunkten för förfall av lån såväl som räntejus­ teringsdatum för lån med rörlig ränta. Dessutom kan lånevolymen variera över tid vilket också påverkar uppskattningen. En procentenhets högre ränta än den befintliga vid årets slut skulle öka räntekostnaderna med ungefär 130 MSEK (172). Uppskattningen är gjord under antagandet att ränte­ och skuldportföljstrukturen förblir densamma under de kommande 12 månaderna och tar också i beaktande effekten av utestående räntesäkringar. Samtidigt skulle nettoeffekten på eget kapital bli en ökning om 689 MSEK (287) på grund av effekten från kassaflödessäkringar där säkringsredovisning tillämpas. Under 2025 har alla innehav i obligationsportföljen sålts. Telia Companys portfölj av obligationer och andra räntebärande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. En förändring i räntor skulle därför ha en påverkan på både ränteintäkter och det verkliga värdet på tillgångarna i portföljen. En procentenhets högre ränta än den befintliga vid årets slut skulle ha ökat ränteintäkterna med 0 MSEK (4), men också lett till en minskning av det verkliga värdet på portföljen med 0 MSEK (23). Nettoeffekten på resultatet och eget kapital skulle därför bli en minskning med 0 MSEK (19). Med hänsyn till både skuldportföljen och till­ gångsportföljen skulle den totala effekten på Telia Companys finansnetto av en ränteökning om en procentenhet bli en minskning om 130 MSEK (191) och en nettoökning av eget kapital om 689 MSEK (268). Redovisat värde på skuldportföljen skulle förändras med cirka 0,8 GSEK (0,5), om marknadsräntor gjorde ett parallellskifte om en procentenhet, med antagandet om samma lånevolym och duration på de lånen som vid årets slut. Hantering av refinansieringsrisk I syfte att reducera refinansieringsrisken har koncernen som ambition att sprida låneförfall över en längre period. Koncernens policy är att genomsnittlig kapitalbindningstid på låneskulden ska överstiga 4 år, och att maximalt 30% av upplåningen tillåts förfalla inom 2 år. Vid årets slut var den genomsnittliga förfallotiden för Telia Companys upplåning 4,9 år (5,6) och 29% (17%) av upplåningen förfaller inom 2 år. Hantering av försäkringsbara risker Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer och omfattar ett gemensamt paket av olika egendoms­ och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av försäkringsskydd beslutas av affärs­ enheterna och andra enheter som är ansvariga för riskbedömningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia Company hanterar de koncerngemen­ samma försäkringslösningarna och använder ett försäkringscaptive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg i hantering av försäkrings­ lösningarna. Vissa av de risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäkras i den internatio­ nella återförsäkringsmarknaden. Energiköpsavtal (Power Purchase Agreements, PPAer) Som en del i strategin att säkra framtida tillgång till förnybar el och bidra till produktionen av förnybar energi har Telia Company ingått energiköpsavtal i Estland och Litauen för inköp av förnybar vind­, sol­, vatten­ och biomassabaserad el. Enligt avtalen betalar Telia Company ett fast pris för en fast kvantitet av fysiskt levererad el om 286 GWh (325) under perioder på 3 månader till 10 år (som startar under 2022­2027). Den inköpta elen kommer att användas för Telia Companys egen förbrukning i nätverken, server­rum, kontrollcenter och kontors­ lokaler. Priset som betalas för den inköpta elen i energiköpsavtalen redovisas som en kostnad i den period när elen levereras och används. 200Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 201 ===== Ramavtal om nettning och liknande avtal Telia Company har ingått ISDA­ramavtal (International Swaps and Derivatives Association) för sin handel i OTC­derivat (Over The Counter), dvs ränte­ och valutaderivat, med alla sina huvudbanker. Dessa ISDA­avtal möjliggör kvittning. CSA­avtal (Credit Support Annex) för finansiella derivattrans­ aktioner får upprättas som en bilaga till respektive ramavtal och redovisas som kortfristiga fordringar/ skulder. Under ett CSA­avtal är parterna överens om att utväxla säkerheter, som beräknas på en Nettning MSEK 31 dec Not Bruttobelopp i balans- rapporten Effekt av nettnings- avtal CSA erhållen/ levererad Netto- belopp 2025 Finansiella tillgångar Derivat K16, K18, K19 790 ­731 ­ 58 Finansiella skulder Derivat K21, K24, K25 4 200 ­731 ­3 464 5 2024 Finansiella tillgångar Derivat K16, K18, K19 1 691 ­778 ­690 224 Finansiella skulder Derivat K21, K24, K25 3 846 ­778 ­2 943 124 veckovis eller daglig exponering under det specifika avtalet. Överförda medel och upplupen ränta under ett CSA­avtal är inte att betrakta som en säkerhet. Derivat inkluderar ränte­ och valutaräntederivat, valutaswappar och valutaterminer. Förändringar i nivåerna för CSA­avtal under 2025 beror främst på förändringar i valutakurser. Säkringsredovisning Telia Company tillämpar säkringsredovisning främst vid säkring av ränterisk och valutarisk i finansie­ ringsverksamheten och för att säkra vissa framtida operationella kassaflöden. Telia Company tillämpar även säkringsredovisning för nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Telia Companys säkringsstrategi är att minska osäkerheten i framtida betalningar och minska volatilitet i resultaträkningen. Osäkerheten består i förändringar i framtida räntejusteringar men också i förändringar i valutakurser mot SEK. En säkringsrelation kommer vara perfekt effektiv om alla kritiska villkor matchar. Det betyder att de kritiska villkoren för den säkrade posten och säkringsinstrumentet kommer att vara identiska. Villkor som kan anses vara kritiska är; nominellt belopp, valuta, förfallodatum, framtida kupongbe­ talningsdatum, framtida kupongfixeringsdatum och räntefixeringsindex. För att utvärdera om en säkring kan antas vara fortsatt effektiv jämförs framtida kassaflöden, beräknade baserat på de kritiska villkoren, mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Om kassaflödena nettas ut av säkringsinstrumentet kan säkringen betecknas som fortsatt effektiv (framåtriktat). För mer information om principer för säkringsredovisning se not K3. Verkligt-värdesäkringar av ränterisk MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Säkringsinstrument Redovisat värde för säkringsinstrument som är tillgångar 195 102 Redovisat värde för säkringsinstrument som är skulder 2 703 3 184 Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året 298 590 Nominella belopp 44 721 40 148 Säkrade poster Redovisat värde 42 715 37 548 Ackumulerad verkligt värde­justering på säkrad post ­2 250 ­2 519 Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året ­264 ­579 Ackumulerade kvarvarande värde­justeringar på stängda säkringsrelationer ­402 ­397 Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen för året (Finansnettot) 33 11 Säkringsinstrumenten ingår i lång­/kortfristiga fordringar/lån i balansrapporten, medan de säkrade posterna ingår i lång­/kortfristiga lån. 201Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 202 ===== Kassaflödessäkringar av valuta- och ränterisk MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Säkringsinstrument Redovisat värde för säkringsinstrument som är tillgångar 393 1 326 Redovisat värde för säkringsinstrument som är skulder 1 485 569 Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året ­54 143 Förändring i verkligt värde rapporterad i övrigt totalresultat för året 33 ­83 Nominella belopp 70 629 37 435 Säkrade poster Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året 54 ­143 Balans i Säkringsreserven för pågående säkringar ­87 ­44 Balans i Säkringsreserven för stängda säkringar ­183 ­139 Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen under året (Finansnettot) ­ ­ Belopp omklassificerat från Säkringsreserv till resultatet för året (Finansnettot) 55 357 Säkringsinstrumenten ingår i lång­/kortfristiga fodringar/lån i balansrapporten. Av det nominella beloppet avser 30 659 MSEK (17 330) ränteswappar och 39 969 MSEK (20 104) valutaränteswappar. Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Säkringsinstrument Redovisat värde för säkringsinstrument som är skulder 6 125 31 743 Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året 1 239 ­1 017 Förändring i verkligt värde rapporterad i övrigt totalresultat för året 1 239 ­1 017 Nominella belopp efter skatt 4 179 24 488 Säkrade poster Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året ­1 239 1 017 Balans i Valutakursreserven för pågående säkringar 1 051 4 919 Balans i Valutakursreserven för stängda säkringar 5 107 ­ Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen under året (Finansnettot) ­ ­ Säkringsinstrumenten ingår i lång­/kortfristiga lån i balansrapporten. 202Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 203 ===== K28. Leasingavtal Telia Company som leasetagare Koncernen hyr olika typer av tillgångar, såsom teknisk yta (t ex lokaler för teknik, yta på tak, samlo­ kalisering, plats på torn och datacenter), teknisk utrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer, torn, basstationer och servrar), icke­teknisk yta (t ex kontorslokaler, butiker och parkeringsplatser) samt mark. Övriga leasingavtal avser främst bilar, kontorsutrustning och it­utrustning. Leasingavtal förhandlas på individuell bas och innehåller en stor spridning av olika leasingperioder och villkor. Leasingavtalen innehåller ofta förlängningsoptioner för olika tidsperioder. Leasingskulderna (och nyttjanderättstillgångarna) omfattar den icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med både förlängningsperioder (om Telia Company är rimligt säker på att nyttja förlängningsoptionen) och uppsägningsbara perioder (om Telia Company är rimligt säker på att inte nyttja uppsägningsop­ tionen). Fastställande av leasingperioden kräver därför ledningens bedömning, se not K2. Förutom vad gäller korttidsleasingavtal, varierar uppskattade leasingperioder inklusive uppskattade förlängnings­ perioder och uppsägningsbara perioder mellan 2 och 86 år. Den genomsnittliga nyttjande perioden för nyttjanderättstillgångar för 2025 varierar mellan 7 och 17 år. Ungefär 40% av de totala leasing skulderna (och nyttjanderättstillgångarna) är hänförliga till förlängningsperioder där Telia Company har gjort en bedömning att det är rimligt säkert att förlängningsoptionerna kommer att nyttjas. Denna del av leasingskulderna (och nyttjanderätts tillgångarna) avser främst teknisk yta och teknisk utrustning. Belopp som redovisats i koncernens balansrapport Redovisat värde för nyttjanderättstillgångar för delade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Nyttjanderättstillgångar Teknisk yta 7 076 7 255 Tekninsk utrustning 6 015 5 501 Icke­teknisk yta 2 471 3 040 Mark 1 161 1 142 Övrigt 202 244 Summa 16 926 17 181 Ökningar av nyttjanderättstillgångar under 2025 uppgick till 4 916 MSEK (4 942). 1 816 MSEK (1 496) avsåg nya avtal främst hänförliga till teknisk yta samt teknisk utrustning och 3 100 MSEK (3 446) avsåg ändringar av leasingavtal främst på grund av indexeringar och omprövade leasingperioder för befintliga avtal för teknisk yta och teknisk utrustning. Redovisat värde för leasingskulder fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Leasingskulder¹ Långfristiga 14 500 14 870 Kortfristiga 3 369 3 421 Summa 17 870 18 291 1) Ingår i raderna lång ­ och kortfristiga lån i koncernens balansrapport. För förväntad förfallostruktur på leasingskulderna se not K27. Belopp som redovisats i koncernens totalresultatrapport Koncernens totalresultatrapport innehåller följande belopp hänförliga till leasing. MSEK, förutom genomsnittlig nyttjandeperiod Genomsnittlig nyttjande- period (år) 2025 31 dec 2025 31 dec 2024 Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar Teknisk yta 11 1 048 1 073 Teknisk utrustning 9 1 253 1 147 Icke­teknisk yta 8 627 648 Mark 17 95 84 Övrigt 7 111 146 Summa avskrivningar 3 135 3 099 Räntekostnad (ingår i finansiella kostnader) 659 716 Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter ¹ 84 42 Summa kostnader 3 878 3 856 1) Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, hyra av tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter ingår i raderna Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader. Det var inga väsentliga realisationsvinster från sale­ and leaseback­transaktioner under 2025. Realisationsvinster från sale­ and leaseback­transaktioner under 2024 uppgick till 128 MSEK, se not K13. 203Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 204 ===== Belopp redovisade i koncernens kassaflödesrapporter Totalt kassautflöde för leasingavtal uppgick under 2025 till 4 049 MSEK (3 763). Återbetalningar av leasingskulder har redovisats som kassaflöde från finansieringsverksamheten och betald ränta har redovisats som kassaflöde från den löpande verksamheten. Telia Company som leasegivare Finansiell leasing Leasingportföljen inom Telia Companys kund­ finansieringsverksamhet i Sverige, Finland och Norge omfattar finansiering inom ramen för Telia Companys produkterbjudande avseende hårdvaror och kundplacerad utrustning. Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka 10 kvartal (9). För nytecknade avtal under 2025 var löptiden 10 kvartal (8). 93% (96) av samtliga avtal löper med fast ränta och 7% (4) med rörlig ränta. Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Försäljningsvinst 18 32 Finansiella intäkter från nettoinvesteringen i leasingavtalet 78 85 Summa 96 117 Finansiell lease löptidsanalys Leasingfordringar har följande löptider. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kortare än 1 år 533 320 1­2 år 396 170 2­3 år 202 93 3­4 år 81 54 4­5 år 28 23 5 år+ 1 4 Summa odiskonterade leasingfordringar 1 242 664 Ej intjänad finansiell intäkt ­113 ­72 Nettoinvestering i leasingavtal 1 129 592 Reserv för förväntade kreditförluster på leasingfordringar uppgick den 31 december 2025 till 2 MSEK (2). Kredit förluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning. Operationell leasing Telia Company som leasegivare, hyr ut olika typer av tillgångar till kunder så som teknisk utrustning och yta (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer och plats på torn). Telia Company har operationella leasingavtal relaterade till produktutbudet till slut­ kunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar mellan 1 och 8 år, med en genomsnittlig avtalslängd om cirka 3 år. Telia Company har också operatio­ nella lesingavtal avseende telefoner i Norge, vilka innehåller en rätt för kunden att byta till en ny telefon genom att återlämna sin existerande telefon och ingå ett nytt leasingavtal. Avtalsperioden är mellan 1 och 5 år. För mer information om tillgångar som är föremål för operationell leasing se not K13. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Leasingintäkter 1 767 2 267 Det var inga väsentliga variabla leasingavgifter hänförliga till operationella leasingavtal under 2025 eller 2024. Löptidsanalys för operationella leasingavgifter MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kortare än 1 år 1 654 1 909 1­2 år 1 317 1 404 2­3 år 1 035 984 3­4 år 792 733 4­5 år 651 477 5 år+ 384 430 Summa odiskonterade framtida operationella leasingavgifter 5 832 5 937 204Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 205 ===== K29. Transaktioner med närstående Svenska staten Vid årsskiftet ägde svenska staten 41,1% av totala aktier i Telia Company. Resterande 58,9% av totala aktierna har ett spritt ägande. Telia Company­koncernens utbud av tjänster och produkter erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och statliga bolag i konkurrens med andra operatörer och på normala kommersiella villkor. Vissa statliga bolag bedriver konkurrerande verksamhet med Telia Company. På motsvarande sätt köper Telia Company tjänster från statligt ägda bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken svenska staten och deras myndigheter eller statliga bolag för en väsentlig andel av Telia Companys intäkter eller resultat. Den svenska telemarknaden regleras främst av lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och av förordningar, föreskrifter och beslut enligt lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller elektroniska kommunikationer. Telia Companys avgift uppgick till 43 MSEK under 2025 respektive 43 MSEK under 2024. Därutöver betalar Telia Company, i likhet med övriga operatörer, årliga avgifter till Post­ och telestyrelsen (PTS) för myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om radio­ och teleterminalutrustning. Telia Company betalade avgifter enligt dessa lagar med 39 MSEK under 2025 och 43 MSEK under 2024. Intressebolag Telia Company säljer och köper tjänster och produkter till och från intressebolag. Dessa transak­ tioner görs på marknadsmässiga villkor. För information avseende sale­leaseback­transak­ tionen av Kotikuitu fibertillgångar i Finland till fiberintressebolaget Valokuitunen Oy under 2024, se not K13. I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag avseende försäljning och köp av varor och tjänster på följande sätt. MSEK Jan–dec eller 31 dec 2025 2024 Försäljning av varor och tjänster Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy 70 62 SK ID Solutions AS 4 4 Strex Mobile Services AS 3 0 SIA Tet 2 3 Övriga 0 2 Summa försäljning av varor och tjänster 80 71 Köp av varor och tjänster Mediamätning i Skandinavien MMS AB 8 30 SK ID Solutions AS 6 4 SIA Tet 4 5 Suomen Numerot NUMPAC Oy 4 6 SNPAC Swedish Number Portability Administrative Centre AB 2 0 Övriga 0 3 Summa köp av varor och tjänster 24 48 Summa kundfordringar och övriga fordringar¹ 734 765 Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 1 7 1) Summa kundfordringar och övriga fordringar inkluderar räntebärande fordran på intressebolaget Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy om 716 MSEK (755). 2024 har omräknats för att inkludera denna fordran. Pensions- och personalstiftelser Per den 31 december 2025 ägde Telia Companys finska pensions stiftelse 366 802 aktier och dess finska personalstiftelse 407 000 aktier i Telia Company, sammantaget 0,02% av totala aktier. Information om transaktioner och balansposter återfinns i not K22. Nyckelpersoner i ledande ställning Se avsnittet ”Ersättningar till ledande befattnings­ havare på koncernnivå” i not K32 för ytterligare information. 205Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 206 ===== K30. Eventualposter, övriga kontrakts förpliktelser och rättstvister Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventual förpliktelser fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kredit­ och fullgörandegarantier m m ­ 1 Delsumma (se Likviditetsrisk – not K27) - 1 Garantier för pensionsförpliktelser 353 358 Summa ansvarsförbindelser 353 359 Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. I några av Telia Companys avtal om obli­ gationsemissioner ingår regler avseende ”change of control”, vilka tillåter långivarna att på vissa villkor återkalla obligationen före avtalad förfallotidpunkt. Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare får ett bestämmande inflytande över Telia Company, bland annat även medförande en sänkning av Telia Companys officiella kreditvärdering till en icke­solid nivå (”non­investment grade”). För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbindelse. Ställda säkerheter Vid rapportperiodens slut var ställda säkerheter på spärrade bankmedel ­ MSEK (­). 206Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 207 ===== Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2025 avseende framtida förvärv (eller mot svarande) av anläggningstillgångar hade följande förväntade förfallostruktur. Förväntad investeringsperiod MSEK Jan–mar 2026 Apr–jun 2026 Jul–sep 2026 Okt–dec 2026 2027 2028 2029 2030 Senare år Summa Immateriella tillgångar 23 22 9 24 62 1 ­ ­ ­ 141 Materiella anläggningstillgångar 1 019 878 758 720 764 292 126 ­ ­ 4 559 Nyttjanderättstillgångar 6 6 9 9 35 37 38 39 41 219 Summa 1 048 906 776 752 862 329 163 39 41 4 918 Kontraktsförpliktelser uppgick per den 31 december 2025 till 5 023 MSEK (17 790), varav 104 MSEK (11 491) avsåg film­ och programrättigheter. Rättsliga och administrativa tvister Inom ramen för den löpande affärsverksamheten är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister. Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande utifrån avtalsrättsliga och affärsjuridiska aspekter samt frågor avseende reglering av telekommu­ nikationsområdet och immaterialrätt. Förutom här beskrivna tvister är Telia Company eller dess dotterbolag inte part i några domstolstvister, skiljeförfaranden eller regulatoriska tvister som kan förväntas få en väsentlig negativ effekt på koncer­ nens verksamhet, ekonomiska ställning eller resultat. Den norska skattemyndigheten (NSM) har genom­ fört en momsrevision där de utrett hanteringen av leveransen av elektroniska nyhetstjänster under åren 2016­2018 i GET AS, som förvärvades av Telia Company under 2018. NSM fattade 2023 ett beslut om att Telia Company skulle betala ett belopp uppgående till ungefär 0,3 GSEK, vilket överklagades av Telia Company. Enligt transaktionsgarantier har Telia Company rätt att återkräva 138 MSEK för gjorda skattebetalningar hänförliga till perioder före förvärvet av GET. Under 2023 utvidgade NTA momsrevisionen till att även täcka åren 2019­2022. Som ett resultat av Telia Companys uppdaterade riskbedömning redovisades en avsättning om totalt 419 MSEK per den 31 december 2023, varav 279 MSEK var klassificerad som långfristig. Ny momslagstiftning i Norge har implementerats från 1 januari 2023, vilket begränsar exponeringen till åren 2016­2022. I februari 2024 betalade Telia Company ett belopp om 270 MSEK enligt NSM:s begäran avseende momsrevisionen 2016­2018 i GET AS. Betalningen minskade avsättningen för åren 2016­2018 med 140 MSEK och resterande belopp om 130 MSEK redovisades som en deposition (tillgång) baserat på att NSM:s beslut har överklagats av Telia Company och det bedöms sannolikt att beloppet kommer att återbetalas efter ett slutligt rättsligt avgörande. Kvarvarande avsättning för den norska momsrevisionen, som redovisades i december 2023, avsåg den utvidgade utredningen för åren 2019­2022. Den 18 oktober 2024 utfärdades dom från första instans Förvaltningsdomstolen i Oslo. Domen överklagades i det fjärde kvartalet 2024. Den 22 januari 2026 utfärdades dom från andra instans Förvaltningsdomstolen i Oslo. Domen har överklagats till Högsta domstolen den 23 februari 2026 och inga ändringar i avsättningen har gjorts. Per den 31 december 2025 uppgick avsättningen till 258 MSEK. Under det fjärde kvartalet 2023 utfärdade den norska skattemyndigheten (NSM) ett övervägande till Telia Finance norska filial (TFN) avseende den skattemässiga avskrivningsperioden för köpt utrustning i TFN under åren 2020­2022. Baserat på Telia Companys riskbedömning, som genomfördes under det fjärde kvartalet 2023, redovisades en ökning av aktuella skatteskulder om 212 MSEK, med en motsvarande skattekostnad om 117 MSEK samt upplösning av en uppskjuten skatteskuld om 95 MSEK. Telia Company har den 24 februari 2025 erhållit ett slutligt beslut från NSM och en betalning uppgående till 212 MSEK har genomförts under det andra kvartalet 2025. NSMs beslut har överklagats till den norska skattemyndighetens överklagande­ nämnd under det andra kvartalet 2025. För information om skadeslöshetsförbindelsen avseende skatt hänförlig till avyttringen av Ncell 2016, se not K23. För information om eventuella framtida betalningar av skatterelaterad skadeersättning till Norlys, se not K34. 207Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 208 ===== K31. Kassaflödesinformation Ej kassaflödespåverkande transaktioner, kvarvarande och avvecklad verksamhet Återställningsåtaganden Åtaganden avseende framtida nedmontering av teknisk utrustning och återställning av mark medförde ej kassaflödespåverkande nettoinveste­ ringar om 4 636 MSEK och 177 MSEK under åren 2025 respektive 2024. För mer information se not K23. Bytestransaktioner avseende fastighetsnät Telia Company tillhandahåller och installerar fastig­ hetsnät och erhåller som ersättning en 5–10­årig ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastig­ hetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2025 och 2024 ej kassaflödespåverkande byten om 88 MSEK respektive 40 MSEK. Utdelning, ränta och inkomstskatter, kvarvarande och avvecklad verksamhet MSEK Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Erhållna utdelningar 209 40 Erhållna räntor 510 1 086 Betalda räntor ­3 954 ­5 067 Betalda skatter ­1 819 ­1 545 Utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande och avvecklad verksamhet MSEK Jan-dec 2025 Jan-dec 2024 Dotterbolag Telia Towers AB ­385 ­419 Latvijas Mobilais Telefons SIA ­244 ­ Telia Lietuva, AB ­82 ­72 Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande -712 -491 208Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 209 ===== Skulder och kassaflöden hänförliga till finansieringsaktiviteter Ej kassaflödespåverkande förändringar MSEK 1 jan 2025 Ingående Balans Kassa- flöden Förvärv/ Avyttringar Nya och förändrade leasingkontrakt Förändringar i valutakurser Förändringar i verkligt värde Övriga förändringar1 Omklassifice- rat till Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning² 31 dec 2025 Utgående Balans Långfristiga leasingskulder 14 870 ­ ­ 3 637 ­507 ­ ­3 273 ­227 14 500 Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning 3 636 183 ­ ­ 670 ­395 ­97 ­ 3 999 Övriga långfristiga lån 69 319 223 ­ ­ ­3 799 124 ­2 239 ­ 63 628 Långfristiga lån 87 826 406 - 3 637 -3 635 -271 -5 609 -227 82 127 Kortfristiga leasingskulder 3 421 ­3 163 ­ ­ ­111 ­ 3 331 ­109 3 369 Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning 117 ­ ­ ­ ­ ­19 90 ­ 189 Övriga kortfristiga lån 6 569 ­6 956 ­ ­ ­202 145 2 217 ­ 1 773 Kortfristiga lån 10 108 -10 119 - - -313 127 5 639 -109 5 331 Långfristiga lån - ­ ­174 ­ ­ ­ ­53 227 - Kortfristiga lån - ­52 ­108 ­ ­ ­ 51 109 - Lån, avvecklad verksamhet - -52 -282 - - - -2 336 - Summa skulder från finansieringsverksamheten 97 933 -9 765 -282 3 637 -3 949 -144 27 - 87 459 Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning -1 172 ­32 ­ ­ 846 79 ­188 ­ -467 Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning -256 161 ­ ­ ­39 10 3 ­ -121 Övriga derivat redovisade som tillgångar -2 943 ­743 ­ ­ 172 ­ 50 ­ -3 464 Tillgångar som innehas för att säkra upplåning 3 -4 370 -614 - - 979 89 -135 - -4 052 Icke­räntebärande derivat som innehas för att säkra upplåning ­171 191 ­ ­ ­210 ­ ­ ­ -190 Summa skulder från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning 3 93 392 -10 188 -282 3 637 -3 179 -55 -108 - 83 217 1 ) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar. 2) Omklassificering av leasingskulder hänförliga till TV och Media. 3) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten. 209Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 210 ===== Ej kassaflödespåverkande förändringar MSEK 1 jan 2024 Ingående Balans Kassa- flöden Förvärv/ Avyttringar Nya och förändrade leasingkontrakt Förändringar i valutakurser Förändringar i verkligt värde Övriga förändringar1 31 dec 2024 Utgående Balans Långfristiga leasingskulder 14 511 ­ ­ 3 351 191 ­ ­3 182 14 870 Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning 5 753 ­ ­ ­ 6 ­2 256 133 3 636 Övriga långfristiga lån 78 233 ­7 447 0 ­ 1 957 1 943 ­5 367 69 319 Långfristiga lån 98 497 -7 447 0 3 351 2 154 -313 -8 416 87 826 Kortfristiga leasingskulder 3 156 ­3 011 ­ ­ 29 ­ 3 247 3 421 Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning 433 ­ ­ ­ ­ 53 ­369 117 Övriga kortfristiga lån 10 481 ­10 429 ­ ­ ­664 22 7 159 6 569 Kortfristiga lån 14 069 -13 440 - - -635 76 10 038 10 108 Långfristiga lån 1 092 ­ ­1 092 ­ ­ ­ ­ - Kortfristiga lån 217 ­342 126 ­ ­ ­ ­ - Lån, avvecklad verksamhet 1 309 -342 -966 - - - - - Summa skulder från finansieringsverksamheten 113 875 -21 230 -966 3 351 1 519 -237 1 622 97 933 Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning -1 473 ­666 - - ­588 1 611 ­56 -1 172 Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning -628 613 ­ ­ ­346 ­6 111 -256 Övriga derivat redovisade som tillgångar -4 324 2 510 ­ ­ ­180 ­69 ­880 -2 943 Tillgångar som innehas för att säkra upplåning 2 -6 425 2 458 - - -1 114 1 536 -826 -4 370 Icke­räntebärande derivat som innehas för att säkra upplåning -230 ­214 ­ ­ 273 ­ ­ -171 Summa skulder från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning 2 107 220 -18 986 -966 3 351 678 1 299 796 93 392 1 ) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar. 2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten. Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar Telia Company­koncernen omstruktureras löpande genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstru­ ment eller verksamheter. Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2025 uppgick till 150 MSEK. Det totala kassaut­ flödet netto från rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument under 2024 uppgick till 40 MSEK. Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapitalinstrument under 2025 uppgick till 5 703 MSEK. Det totala kassainflödet från avyttrade verksamheter och övriga egetkapital instrument under 2024 uppgick till 8 071 MSEK, se not K34 för ytterliggare information. 210Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 211 ===== K32. Personal Anställda Under 2025 minskade antalet anställda i kvar­ varande verksamhet med 1 171 till 14 498 vid årsskiftet, att jämföra med 15 669 vid årsskiftet 2024. Det fanns inga anställda i avvecklad verk­ samhet vid årsskiftet 2025 jämfört med 1 193 vid årsskiftet 2024. Under både 2024 och 2025 bedrevs verksamhet i 8 länder, varav kvarvarande verksamhet i 8 länder. Medelantal anställda (heltidstjänster) per land och kön fördelade sig på följande sätt. Jan–dec 2025 Män Kvinnor Övriga Summa Land Totalt (antal) % Totalt (antal) % Totalt (antal) % Sverige 3 517 66,5 1 770 33,4 5 0,1 5 292 Finland 2 115 73,8 748 26,1 2 0,1 2 865 Norge 1 138 73,4 413 26,6 0 0,0 1 551 Litauen 1 361 58,4 967 41,5 2 0,1 2 330 Estland 777 57,8 567 42,2 ­ ­ 1 344 Lettland 691 52,2 632 47,8 ­ ­ 1 323 Danmark 16 75,0 4 20,0 1 5,0 22 Övriga länder 38 78,4 3 5,9 8 15,7 48 Summa kvarvarande verksamhet 9 653 65,3 5 104 34,6 18 0,1 14 775 Sverige (Tv och Media) 403 51,1 385 48,9 ­ ­ 788 Finland (Tv och Media) 172 48,9 180 51,1 ­ ­ 352 Summa avvecklad verksamhet 576 50,5 565 49,5 - - 1 141 Summa 10 229 64,3 5 669 35,6 18 0,1 15 916 Jan–dec 2024² Land Totalt (antal) varav män (%) Sverige1 5 918 66,4 Finland1 33 265 72,4 Norge 1 656 71,7 Litauen 2 773 54,7 Estland 1 426 54,0 Lettland 1 258 52,2 Danmark 31 83,9 Övriga länder 45 91,1 Summa kvarvarande verksamhet 1 16 372 64,1 Danmark 206 69,4 Sverige (Tv och Media) 763763 51,551,5 Finland (Tv och Media) 349349 47,947,9 Summa avvecklad verksamhet 1 1 318 53,3 Summa 17 690 63,3 1) Omräknad för jämförbarhet. 2) Jämförbar data för 2024 är inte tillgänglig. Personalomsättningen var enligt följande. Jan-dec 20251 Totalt antal anställda som lämnat bolaget 2 352 Personalomsättning (%) 15,3 1) Jämförbar data för 2024 är inte tillgänglig. 211Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 212 ===== Antalet anställda per avtalstyp och kön fördelade sig på följande sätt. 31 dec 20251 Tillsvidare- anställda Visstids- anställda Summa Kvinnor 5 123 63 5 186 Män 9 238 55 9 293 Övriga 19 ­ 19 Summa 14 380 118 14 498 1) Jämförbar data för 2024 är inte tillgänglig. Telia Company hade totalt 218 behovsanställda, varav 59 var kvinnor och 159 var män. Könsfördelning bland ledande befattningshavare Ledande befattningshavare fördelade sig på kvinnor och män enligt nedan. Med styrelseledarmöter avses ledarmöter i respektive styrelse för samtliga konsoliderade bolag i koncernen. Med övriga ledande befatt­ ningshavare avses verkställande direktör samt övriga personer i ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och bolagsnivå. 31 dec 2025 31 dec 2024¹ Styrelse- ledamöter (%) Övriga ledande befattnings- havare (%) Styrelse- ledamöter (%) Övriga ledande befattnings- havare (%) Kvinnor 25,5 49,8 31,0 44,5 Män 74,5 50,2 69,0 55,5 Summa kvarvarande verksamhet 100 100 100 100 Kvinnor ­ ­ 50,0 35,7 Män ­ ­ 50,0 64,3 Summa avvecklad verksamhet - - 100 100 1) Omräknad för jämförbarhet. 212Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 213 ===== Löner och sociala kostnader Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till: MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 20241 Löner och andra ersättningar 10 240 12 287 Sociala kostnader Arbetsgivaravgifter 1 890 2 259 Pensionskostnader 1 144 1 100 Summa sociala kostnader 3 034 3 359 Aktiverat eget arbete ­1 454 ­1 781 Övriga personalkostnader 95 124 Summa personalkostnader, kvarvarande verksamhet 11 915 13 990 Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet 694 1 489 1) Omräknad för jämförbarhet. Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efterföljande år. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 20241 Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) Övriga anställda Ledande befattningshavare (varav rörlig ersättning) Övriga anställda Löner och andra ersättningar, kvarvarande verksamhet 169 (8) 10 071 227 (13) 12 061 Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet 9 (2) 496 14 (2) 1 099 Summa 178 (10) 10 567 241 (15) 13 160 1) Omräknad för jämförbarhet. Pensionskostnaderna för 2025 för samtliga ledande befattnings havare uppgick till 11 MSEK (15). Under 2025 hade Telia Company kostnader för vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag uppgående till 24 MSEK (77). Utöver detta vinst­ delningssystem tillämpar alla marknader inom Telia Company prestationsbaserad rörlig ersättning för olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel, ingår nästan alla fast anställda i system för rörlig ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga medarbetare. Långsiktigt incitamentsprogram (LTI) Årsstämmorna 2010 till 2025 i Telia Company beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP) som omfattar vissa ledande befattningshavare och nyckelpositioner i koncernen. Koncernledningens medlemmar är dock undantagna. Om de förutbe­ stämda prestationskraven, bestående av finansiella mål och hållbarhetsmål, uppnås under en definierad prestationsperiod, ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla slutlig tilldelning av Telia Company­aktier (prestationsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella målen och hållbarhetsmålet inkluderar såväl en miniminivå, som måste uppnås för att någon tilldelning över huvud taget ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program ska omfatta totalt högst 3 428 025 (PSP 2022), 4 065 601 (PSP 2023), 4 827 332 (PSP 2024) och 4 428 993 (PSP 2025) Telia Company­aktier, motsvarande cirka 0,09% av det totala antalet utestående aktier för PSP 2022, 0,10% för PSP 2023, 0,12% för PSP 2024 och 0,11% för PSP 2025. Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier ska göras i händelse av mellanliggande fond­ emission, split, företrädesemission och/eller andra liknande händelser. Prestationsaktieprogram 2022 till 2025 De finansiella målen för programmen 2022 till 2025 är avkastning på sysselsatt kapital (return on capital employed, ROCE), Operationellt fritt kassaflöde (2022, 2023 och 2024)/Fritt kassaflöde (2025) och total avkastning för aktieägare (total shareholder return, TSR). TSR mäts i förhållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av jämförbara telekombolag. För att anpassa utvärderingskri­ terierna till koncernens hållbarhetsprioriteringar har programmen för 2022, 2023, 2024 och 2025 också ett för ESG­mål (environmental, social and governance). Slutlig tilldelning av prestationsaktier från PSP 2022, PSP 2023, PSP 2024 och PSP 2025 ska till 40% baseras på TSR, till 20% baseras på ROCE, till 25% på OFCF (definition ändrades 2025 till Free Cash Flow) och till 15% baseras på ESG under hela prestationsperioden på tre år. Maximalt antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas representerar 30% av deltagarens årliga grundlön. Deltagarna behöver inte investera i Telia Companyaktier. Det slutliga antalet prestations­ aktier som kan komma att tilldelas ska begränsas till det antal prestationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde motsvarar 60% av deltagarens grundlön. 213Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 214 ===== PSP 2022 avslutades våren 2025. De finansiella målen nåddes med en total måluppfyllelse om 39,6%, vilket resulterade i tilldelning av Telia Company­aktier motsvarande 11,88% av deltagarnas årliga grundlön, av maximalt möjliga Jan–dec 2025 Prestationsaktieprogram 2025/2028 2024/2027 2023/2026 2022/2025 Antal prestationsaktier Utestående vid början av året ­ 4 022 024 3 402 492 2 212 684 Tilldelade under året (preliminär tilldelning) 3 386 184 ­ ­ ­ Förverkade under året ­62 482 ­324 245 ­243 828 ­1 351 393 Slutlig tilldelning under året ­ ­ ­ ­861 291 Utestående vid slutet av året 3 323 702 3 697 779 3 158 664 - Vid årets slut fanns inga utestående intjänade prestationsaktier eftersom aktierättigheter för varje program regleras i samband med att de blir intjänade i april under programmets sista år. Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av verkligt värde var enligt följande. Prestationsaktieprogram 2025/2028 2024/2027 2023/2026 2022/2025 Verkligt värde per prestationsaktie per tilldelningsdagen Marknadsbaserad (TSR) prestationsaktie (SEK) 17,1 11,1 10,1 20,6 Ej marknadsbaserad prestationsaktie (SEK) 31,2 21,0 21,3 34,0 Använda antaganden vid värdering per tilldelningsdagen Aktiekurs per tilldelningsdagen (SEK) 36,8 26,4 26,7 40,0 Förväntad årlig utdelning (procent av aktiekurs) 5,4 7,6 7,5 5,4 Använda antaganden vid värdering av TSR-baserat prestationsvillkor (procent) Bedömd volatilitet, Telia Company 22 21 21 22 Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen 13­29 14­32 15­34 19­36 Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen 68 67 70 46 Riskfri ränta 2,0 2,8 2,9 1,2 Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR­ baserade prestationsvillkoret, vilken reducerar det verkliga värdet, användes en Monte Carlo­simuleringsmodell. Det verkliga värdet justerades för nuvärdet av förväntade utdelningar, eftersom innehavare av prestationsaktierättigheter inte kompenseras för utdelning under intjänandeperioden. Verkligt värde­effekten från begränsningen av antal aktier som kan erhållas, som beskrivs ovan, uppskattades med Black & Scholes­modellen. Det uppskattade verkliga värdet för varje prestationsaktieprogram och hänförliga sociala kostnader kostnadsförs över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till följande. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Löner och andra ersättningar 57 34 Sociala kostnader 14 8 Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram 70 42 30%, inom ramen för Långsiktiga incitamentspgro­ grammet 2022/2025 (LTI­programmet). Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag följande omfattning under 2025. 214Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 215 ===== Ersättningar till ledande befattningshavare Styrelsen Enligt beslut av årsstämman 2025 i Telia Company, utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med 2 100 000 SEK (2 040 000) till ordföranden, 705 000 SEK (685 000) vardera till övriga stämmovalda styrelseledamöter, 350 000 SEK (306 000) till ordföranden i revisionsutskottet, 200 000 SEK (174 000) vardera till övriga i revisionsutskottet, 75 000 SEK (75 000) till ordföranden i ersättningsutskottet och 75 000 SEK (75 000) vardera till övriga ledamöter i ersättningsutskottet. Ersättningar till styrelsen KSEK Styrelse1 Revisions- utskott Ersättnings- utskott Summa ersättningar Styrelse 2025 Lars­Johan Jarnheimer, ordförande 2 082 ­ 72 2 154 Ingrid Bonde, vice ordförande till 9 april 262 48 ­ 310 Johannes Ametsreiter 699 193 ­ 892 Luisa Delgado 699 ­ 72 771 Tomas Eliasson 699 338 ­ 1 037 Rickard Gustafson 699 ­ 75 774 Jeanette Jäger 699 145 ­ 844 Sarah Eccleston 699 ­ ­ 699 Summa 6 538 724 219 7 480 1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisionsutskottet samt Ersättningsutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättning betalas månatligen. Lars ­Johan Jarnheimer, Johannes Ametsreiter, Luisa Delgado, Tomas Eliasson, Rickard Gustafsson, Jeanette Jäger och Sarah Eccleston omvaldes på årsstämman 2025. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. KSEK Styrelse Revisions- utskott Ersättnings- utskott Summa ersättningar Styrelse 2024 Lars­Johan Jarnheimer, ordförande 2 027 ­ 75 2 102 Ingrid Bonde, vice ordförande 950 173 ­ 1 123 Johannes Ametsreiter 680 173 ­ 853 Luisa Delgado 680 ­ 75 755 Tomas Eliasson 680 304 ­ 984 Rickard Gustafson 680 ­ 75 755 Jeanette Jäger 680 ­ ­ 680 Jimmy Maymann till 10 april 186 ­ ­ 186 Sarah Eccleston 680 ­ ­ 680 Summa 7 245 650 225 8 119 215Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 216 ===== Koncernledningen Telia Companys koncernledning utgörs av koncern­ chefen, tre EVPs (Executive Vice Presidents) och fem SVPs (Senior Vice Presidents) under år 2025. Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rapporterar direkt till koncernchefen. Under 2025 har tre SVP­roller lämnat koncernledningen och tre nya SVP­roller tillkommit (inkluderade i ”Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen” nedan). Riktlinjer för ersättning till koncernledningen Årsstämman den 5 april 2023 beslutade om riktlinjer för ersättning till koncernledningen, vilka har varit tillämpliga även under 2025, se avsnittet ”Ersättning till ledande befattningshavare” i Förvaltningsberättelsen. Riktlinjerna ska gälla tills dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman och gäller maximalt i fyra år. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att Telia Company kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare, vilket är en förutsättning för en framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess håll­ barhetsmål. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Styrelsen har inte funnit något behov av att föreslå några förändringar av riktlinjerna till årsstämman den 9 april 2026. Ersättningar och övriga förmåner intjänade som medlem av koncernledningen under året och kapitalvärden av pensionsåtaganden. KSEK Fast grundlön Övrig ersättning1 Övriga förmåner2 Pensions- kostnad3 Summa er sättningar och förmåner Kapitalvärde av pensions- åtagande4 Koncernledningen, 2025 Patrik Hofbauer, koncernchef 16 000 6 886 276 581 23 742 - Övriga medlemmar av koncernledningen (inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs) 56 067 17 006 1 509 3 749 78 330 - Summa 72 067 23 892 1 784 4 329 102 073 - Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (3 personer) 5 13 229 3 349 140 228 16 945 - Tidigare koncernchefer och EVPs (9 personer) ­ ­ ­ ­ - 139 645 Summa 13 229 3 349 140 228 16 945 139 645 Totalsumma 85 296 27 241 1924 4 557 119 017 139 645 1) Övrig ersättning till VD och övriga medlemmar i koncernledningen består främst av kontanta ersättningar som införts för att kompen ­ sera för takbegränsade avgiftsbestämda pensionsplaner samt semesterersättning 2) Övriga förmåner avser försäkringar, tjänstebilsförmåner, ersättning vid omlokalisering och ett antal andra skattepliktiga förmåner 3) Beloppet inkluderar pensionspremier och premiebefrielseförsäkring. Se ytterligare upplysningar om villkoren för pensionsförmåner nedan. 4) Kapitalvärdet av pensionsåtaganden inkluderar förmånsbestämda planer för åtta tidigare VD:ar och EVP:er (som lämnade Telia Company före 2022) samt en SVP som gick i pension under 2023. 5) Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen inkluderar tre personer som lämnat Telia Company. Avsättningar under uppsäg ­ ningstiden för grundlön, förmåner och pensionskostnader samt avsättningar för avgångsvederlag ingår i beloppet. KSEK Fast grundlön Övrig ersättning Övriga förmåner Pensions- kostnad Summa er sättningar och förmåner Kapitalvärde av pensions- åtagande Koncernledningen, 2024 Allison Kirby, koncernchef till 31 jan 1 530 688 64 47 2 329 - Patrik Hofbauer, koncernchef från 1 feb 13 750 5 897 240 503 20 390 - Övriga medlemmar av koncernledningen (inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs) 59 720 13 959 1 440 3 543 78 661 - Summa 75 000 20 544 1 744 4 093 101 380 - Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen (2 personer) 18 411 2 904 1 096 990 23 400 - Tidigare koncernchefer och EVPs (9 personer) ­ ­ ­ ­ - 155 142 Summa 18 411 2 904 1 096 990 23 400 155 142 Totalsumma 93 411 23 448 2 839 5 082 124 780 155 142 Kommentarer gällande 2024 återfinns i Års­ och hållbarhetsredovisningen 2024. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundning. 216Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 217 ===== Pensionsförmåner Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar av koncernledningen premiebestämda pensions­ lösningar. En premiebestämd lösning ger en premie till pensionsplanen bestämd som en procentsats av pensionsgrundande lön eller som ett fast belopp. Nivån på pensionsförmånen vid pensionsavgång bestäms av betalda premier och avkastningen på investeringarna efter avdrag för förvaltningskostnader. För förmånsbestämda pensionsplaner är de huvudsakliga orsakerna till förändringen i åtagandet förändringen i diskonteringsränta och utbetalda pensionspremier. Koncernchef Koncernchefens pensionsplan utgör en premie­ bestämd lösning och ger premier om 4,5% av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% av den del av grundlönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp och upp till 30 inkomstbas­ belopp. Dessa ersättningar ger en total pensions­ premie för Patrik Hofbauer som koncernchef på 571 253 SEK (vilket motsvarar ca 3,6% av grund­ lönen på 15 999 996 SEK) baserat på grundlönen under 2025. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av den svenska regeringen och var 80 600 SEK för 2025. Pensionsåldern kan variera. Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen lämnar företaget av annat skäl. Övriga medlemmar av koncernledningen Övriga medlemmar av koncernledningen baserade i Sverige har premiebestämda pensionslösningar med premier om 4,5% av grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% av den del av grund lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp och upp till 30 inkomstbasbelopp. Medlemmar av koncernledningen i Sverige som omfattas av ITP­planen omfattas även av samtliga kollek­ tivavtalade förmåner kopplade till ITP­planen. Koncernledningsmedlemmar baserade i övriga länder har också premiebestämda pensions­ lösningar (med undantag för lagstadgade förmånsbestämda pensionslösningar i Finland). En koncernledningsmedlem utanför Sverige får även en kontantbaserad ersättning i tillägg till pensionen. Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs direkt utan särskilda förbehåll. Pensionsåldern för övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år eller rörlig. Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen Pensionsförmåner som intjänats av tidigare koncernchefer eller tidigare medlemmar av koncernledningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsvariga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company. Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Sedan 2008 erbjuder Telia Company inte några förmånsbestämda pensionsplaner till koncern chefen eller koncernledningen. K33. Arvoden till revisionsföretag Följande arvoden har utgått till valda revisions­ företag för revision och annan granskning enligt tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid granskningen. Arvode har också utgått för fristå­ ende rådgivning från koncernens revisorer eller andra lokalt valda revisionsföretag inom områdena skatt/juridik och Corporate Finance samt andra konsulttjänster. KPMG AB valdes till Telia Companys revisionsföretag vid årsstämman. Arvoden till KMPG var enligt följande för hela Telia­koncernen. Inget separat arvode har utgått för granskning av delårsrapporter. Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser dotterbolag som inte revideras av koncernens revisionsföretag. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Arvoden KPMG Revision 36 34 Revisionsnära tjänster 3 3 Skatterådgivning 2 2 Övriga tjänster 0 2 Summa KPMG, kvarvarande verksamhet 41 42 Övriga revisionsföretag Revision 0 0 Revisionsnära tjänster ­ 0 Skatterådgivning ­ 0 Övriga tjänster ­ 0 Summa övriga revisionsföretag, kvarvarande verksamhet 0 0 Summa arvoden, kvarvarande verksamhet 41 42 Summa arvoden, avvecklad verksamhet 2 4 217Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 218 ===== K34. Avvecklade verksamheter, innehav för försäljning och övriga avyttringar Tv och Media – avvecklad verksamhet (avyttrad tredje kvartalet 2025) Den 25 februari 2025 tecknade Telia Company ett avtal om att sälja sin Tv och Media­verksamhet, inklusive varumärket TV4 i Sverige och varu­ märket MTV i Finland, till Schibsted Media till ett kassa­ och skuldfritt rörelsevärde om 6,55 GSEK. Avtalet är i linje med Telia Companys aktiva portföljförvaltningsstrategi så som beskrevs på investeraruppdateringen i september 2024 och fokus på tillväxt i kärnverksamheten för kommunika­ tionstjänster i Norden och Baltikum. Transaktionen slutfördes den 1 juli 2025. Transaktionslikviden kommer att användas för att minska skuldsätt­ ningen. Genom ett mångårigt partnerskap kommer Telia att fortsätta distribuera innehåll från TV4 och MTV som en del av sitt Tv­erbjudande. Baserat på det tecknade försäljningsavtalet bedömdes försäljningen av Tv och Media som mycket sannolik inom ett år och Tv och Media klas­ sificerades därför som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet från den 25 februari 2025. Som en följd av klassificeringen som avvecklad verksamhet, resulterade en nedskrivningsprövning baserad på verkligt värde (försäljningspris) minus försäljningskostnader i en nedskrivning om 1 936 MSEK netto efter uppskjuten skatt under det första kvartalet 2025. I det andra kvartalet 2025 redovi­ sades ytterligare en nedskrivning om 976 MSEK netto efter uppskjuten skatt, främst på grund av ökade redovisade värden till följd av reverseringen av avskrivningar. Avyttringen av Tv och Media­verksamheten i det tredje kvartalet 2025 genererade en reali­ sationsvinst om 31 MSEK, främst hänförlig till omklassificering av ackumulerade valutakursvinster. Realisationsvinsten redovisades inom avvecklad verksamhet. Kassaflödeseffekten från avyttringen uppgående till 5 105 MSEK presenterades som kassaflöde från investeringsverksamhet från kvarva­ rande verksamhet inom Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument. Danmark – avvecklad verksamhet (avyttrad 2024) Verksamheten och nättillgångarna i Danmark klassificerades som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet sedan den 15 september 2023 och avyttringen av Danmark till Norlys slutfördes den 2 april 2024. Danska enheter som inte avyttrades ingår i Övrig verksamhet inom kvarvarande verksamhet. I det andra kvartalet 2025 återbetalade Telia Company 28 MSEK till Norlys relaterat till slutliga justeringar av försäljningspriset. Betalningen presenterades som kassaflöde från investeringsverksamhet från kvarvarande verk­ samhet inom Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument. Den 25 februari 2025 erhöll Telia Company ett negativt förhandsbesked från den danska skattemyndigheten och har därför betalat en skat­ terelaterad skadeersättning om 340 MDKK (503 MSEK) till Norlys i mars 2025. Kassaflödet presente­ rades som kassaflöde från investeringsverksamhet från kvarvarande verksamhet inom Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument. Förhandsbeskedet har överklagats till den danska skattemyndigheten under det andra kvartalet 2025. Ingen avsättning har redovisats för skadeersättningen då beloppet som betalats till Norlys förväntas återbetalas eftersom det bedöms sannolikt att Telia Company skulle vinna ett slutligt skatteöverklagande i domstol. Aktieinnehav i Marshall Group – tillgång som innehas för försäljning (avyttrad andra kvartalet 2025) Den 24 januari 2025 ingick Telia Company ett avtal med HongShan Group om att sälja sitt innehav om 9,56% av aktierna i Marshall Group (Marshall). Baserat på det tecknade försäljningsavtalet klassi­ ficerades investeringen som innehav för försäljning från slutet av januari 2025. Transaktionen slutfördes den 8 april 2025. Investeringen i Marshall (egetkapitalinstrument) värderades om baserat på det överenskomna försäljningspriset justerat för utdelning som erhölls i mars 2025, vilket resulterade i en ökning av det redovisade värdet om 626 MSEK i det första kvar­ talet 2025 och en ytterligare ökning om 38 MSEK i det andra kvartalet 2025, vilka båda redovisades i övrigt totalresultat. Utdelningen som erhölls i mars 2025 uppgående till 48 MSEK redovisades inom Finansiella intäkter i resultatet. Försäljningspriset som erhölls när transaktionen slutfördes i april 2025 uppgick till 1 091 MSEK och presenterades som kassaflöde från investeringsverksamhet från kvarva­ rande verksamhet inom Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument. Presentation Koncernens totalresultatrapporter för innevarande och jämförande perioder speglar uppdelningen i kvarvarande och avvecklad verksamhet, d.v.s. jämförelseperioder har omräknats. Koncernens kassaflödesrapporter för innevarande och jämfö­ rande perioder visar kassaflödet för hela koncernen, men med tilläggsinformation om kassaflöde från avvecklad verksamhet. Fritt kassaflöde för koncernen inkluderar endast kassaflöde från kvar­ varande verksamhet. Koncernens balansrapporter visar tillgångar och skulder som kommer att säljas som innehav för försäljning, men jämförelseperioder har inte omräknats. Beloppen avseende kvarva­ rande och avvecklad verksamhet i koncernens finansiella rapporter presenteras efter eliminering av koncerninterna poster såvida inte liknande typer av transaktioner och balanser förväntas fortsätta även efter avyttringen. Telia Company kommer att fortsätta att distribuera innehåll från TV4 och MTV som en del av sitt Tv­erbjudande och interna transaktioner och balanser hänförliga till detta har därför inte eliminerats. 218Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 219 ===== Resultat från avvecklad verksamhet (Tv och Media/Danmark) Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 MSEK, förutom uppgifter per aktie Tv och Media Danmark Summa Tv och Media Danmark Summa Intäkter 4 092 ­ 4 092 8 162 1 274 9 436 Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto ­3 976 ­ -3 976 ­8 485 ­1 519 -10 003 Återföring av avskrivningar 1 1 720 ­ 1 720 ­ 221 221 Rörelseresultat 1 835 - 1 835 -323 -24 -347 Finansiella poster, netto ­56 ­ -56 ­150 ­12 -162 Resultat efter finansiella poster 1 779 - 1 779 -473 -36 -509 Inkomstskatter ­441 ­ -441 73 35 108 Resultat före vinst från försäljning och omvärderingar 1 338 - 1 338 -400 -2 -402 Vinst från försäljning av Telia Danmark (inklusive ackumulerade valutakursvinster i eget kapital, omklassificerade till resultatet om 61 MSEK) ­ ­ - ­ 3 261 3 261 Vinst från försäljning av Tv och Media (inklusive ackumulerade valutakursvinster i eget kapital, omklassificerade till resultatet om 38 MSEK) 31 ­ 31 ­ ­ - Nedskrivning vid omvärdering till verkligt värde efter försäljningskostnader ­3 524 ­ -3 524 ­ ­ - Inkomstskatt på nedskrivning 612 ­ 612 ­ ­ - Resultat från avvecklad verksamhet -1 543 - -1 543 -400 3 260 2 859 Justerad EBITDA 621 ­ 621 454 358 811 Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK) ­0,39 ­ -0,39 ­0,10 0,83 0,73 1) Inkluderar även avskrivningar av Film och programrättigheter. 219Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 220 ===== Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning Det fanns inga tillgångar eller skulder klassificerade som innehav för försäljning per den 31 december 2025 eller den 31 december 2024. Övriga avyttringar Tecknad avsiktsförklaring (Memorandum of Understanding) om att sälja lettiska verksamheter Den 17 juli 2025 tillkännagav Telia Company att en avsiktsförklaring (Memorandum of Understanding) ingåtts med Republiken Lettland, Latvenergo och LVRTC om att sälja alla sina aktier i fastnätopera­ tören Tet och mobiloperatören LMT. Telia Companys proportionella ägarandel i de två bolagen är 49% av aktierna i Tet och 60,3% av aktierna i LMT. Parterna avser att teckna slutliga bindande avtal under juli 2026 och siktar mot att slutföra transak­ tionen under det andra halvåret 2026. Eftersom slutliga och bindande avtal ännu inte har tecknats, anser ledningen att de åtgärder som vidtagits för att transaktionen ska kunna slutföras inte kan garantera att det är osannolikt att det kan bli betydande förändringar i planen. Ledningens bedömning är därför att per den 31 december 2025 är kriterierna för klassificering som innehav för försäljning och avvecklad verksamhet ännu inte uppfyllda för de lettiska verksamheterna. 220Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 221 ===== Moderbolagets resultaträkningar MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Intäkter M2 1 132 1 899 Inköpta varor och tjänster M3 ­241 ­1 009 Personalkostnader M25 ­527 ­735 Övriga externa kostnader M3 ­645 ­623 Övriga rörelseintäkter M4 36 53 Övriga rörelsekostnader M4 ­200 ­195 EBITDA -444 -610 Rörelseresultat -444 -610 Finansiella intäkter M5 7 064 9 527 Finansiella kostnader M5 ­8 987 ­7 690 Resultat efter finansiella poster -2 367 1 227 Bokslutsdispositioner M6 2 300 4 304 Resultat före skatt -67 5 531 Inkomstkatter M6 ­530 ­86 Årets resultat -597 5 445 Moderbolagets totalresultatrapporter MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Årets resultat -597 5 445 Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet Kassaflödessäkringar ­109 ­213 Kostnad för säkring 87 ­226 Inkomstskatter avseende poster som kan komma att omklassificeras 5 90 Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 696 19 Inkomstskatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras ­7 ­ Övrigt totalresultat M7 672 -329 Summa totalresultat 75 5 116 221Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 222 ===== Moderbolagets balansräkningar MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar M8 ­ ­ Uppskjutna skattefordringar M6 623 700 Övriga finansiella anläggningstillgångar M10 133 655 146 395 Summa anläggningstillgångar 134 278 147 095 Kortfristiga film­ och programrättigheter M9 ­ ­ Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar M11 17 162 23 148 Aktuella skattefordringar 189 31 Kortfristiga placeringar M12 2 533 767 Kassa och bank M12 8 081 8 790 Summa omsättningstillgångar 27 966 32 736 Summa tillgångar 162 244 179 832 MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital Aktiekapital 13 856 13 856 Reservfond 1 855 1 855 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde 2 543 1 871 Balanserade vinstmedel 36 982 39 420 Årets resultat ­597 5 445 Summa eget kapital 54 640 62 448 Obeskattade reserver M6 5 188 5 336 Avsatt för pensioner och anställningsavtal M14 255 268 Övriga långfristiga avsättningar M15 75 85 Summa långfristiga avsättningar 330 354 Långfristiga lån, räntebärande M16 66 761 72 094 Övriga långfristiga skulder M17 44 14 Summa långfristiga skulder 66 805 72 108 Kortfristiga lån, räntebärande M16 32 112 34 677 Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder M15, M18 3 169 4 910 Summa kortfristiga skulder 35 280 39 586 Summa eget kapital och skulder 162 244 179 832 222Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 223 ===== Moderbolagets kassaflödesanalyser MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Årets resultat ­597 5 445 Justeringar för: Av­ och nedskrivningar 5 556 5 Avskrivningar film­ och programrättigheter 240 996 Realisationsvinster/förluster vid försäljningar/avyttringar av anläggningstillgångar ­127 ­3 376 Pensioner och övriga avsättningar ­100 18 Finansiella poster ­1 181 1 789 Koncernbidrag och bokslutsdispositioner ­2 300 ­4 304 Inkomstskatter ­83 ­315 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 1 408 259 Ökning (­)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film­ och programrättigheter ­ 756 Ökning (­)/Minskning (+), rörelsefordringar 686 369 Ökning (+)/Minskning (­), rörelseskulder ­1 578 ­617 Förändring av rörelsekapital -892 508 Justering för avskrivningar film­ och programrättigheter ­240 ­996 Kassaflöde från löpande verksamhet 275 -228 Förvärvade egetkapitalinstrument och förvärvad verksamhet ­118 ­2 Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet 3 828 8 068 Nettoförändring av lämnade lån och andra liknande investeringar 7 165 ­356 Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar 733 6 537 Återbetalning av långfristiga lån 911 5 971 Kassaflöde från investeringsverksamhet 12 518 20 217 MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Kassaflöde före finansieringsverksamhet 12 793 19 989 Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader ­31 ­ Utdelning till aktieägare ­7 864 ­7 864 Erhållna/lämnade koncernbidrag 4 101 1 471 Upptagna lån 144 39 Amorterade lån ­5 938 ­16 490 Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA ­1 198 1 413 Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal ­ 23 677 Betalda likvida medel avseende återköpsavtal ­ ­23 677 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -10 787 -21 432 Årets kassaflöde 2 006 -1 443 Likvida medel vid årets början 8 790 10 242 Årets kassaflöde 2 006 ­1 443 Kursdifferens i likvida medel ­182 ­9 Likvida medel vid årets slut M12 10 614 8 790 Erhållna utdelningar 3 012 2 012 Erhållna räntor 2 952 3 853 Betalda räntor ­3 666 ­5 542 Betalda skatter ­613 ­400 223Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 224 ===== Förändringar i moderbolagets eget kapital MSEK Not Aktie kapital Reservfond Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Utgående balans 31 december 2023 13 856 1 855 2 201 47 278 65 189 Utdelning M13 ­ ­ ­ ­7 864 - 7 864 Aktierelaterade ersättningar M25 ­ ­ ­ 7 7 Summa totalresultat för året ­ ­ ­329 5 445 5 116 Utgående balans 31 december 2024 13 856 1 855 1 871 44 865 62 448 Utdelning M13 ­ ­ ­ ­7 864 -7 864 Aktierelaterade ersättningar M25 ­ ­ ­ 12 12 Återköp av egna aktier ­ ­ ­ ­31 -31 Summa totalresultat för året ­ ­ 672 ­597 75 Utgående balans 31 december 2025 13 856 1 855 2 543 36 385 54 640 224Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 225 ===== Moderbolagets noter Innehåll Not Sida M1. Redovisningsnorm 226 M2. Intäkter 227 M3. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader 227 M4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 228 M5. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 228 M6. Inkomstskatter 229 M7. Övrigt totalresultat 231 M8. Immateriella anläggningstillgångar 232 M9. Film­ och programrättigheter 232 M10. Övriga finansiella anläggningstillgångar 233 M11. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar 235 M12. Kortfristiga placeringar, likvida medel 237 M13. Eget kapital 237 M14. Avsatt för pensioner och anställningsavtal 238 Not Sida M15. Övriga avsättningar 240 M16. Långfristiga och kortfristiga lån 240 M17. Övriga långfristiga skulder 241 M18. Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 241 M19. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 242 M20. Finansiell riskhantering 247 M21. Operationella leasingavtal 248 M22. Transaktioner med närstående 248 M23. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 248 M24. Kassaflödesinformation 249 M25. Personal 251 M26. Arvoden till revisionsföretag 252 225Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 226 ===== M1. Redovisningsnorm Allmänt De finansiella rapporterna för moderbolaget Telia Company AB har upprättats i enlighet med års redo visningslagen, övrig svensk lagstiftning samt rekommendationen RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer” och andra uttalanden utgivna av Rådet för hållbarhets­ och finansiell rapportering. Rekommendationen ska tillämpas av juridiska personer vars värdepapper vid rapportperiodens utgång är noterade på svensk börs eller aukto­ riserad marknadsplats. I koncernens finansiella rapporter ska sådana före tag tillämpa EU:s förord­ ning om internationella redo visningsnormer medan de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid upprättande av den egna årsredovisningen. RFR 2 anger att som huvudregel ska noterade företag tillämpa IFRS Accounting Standards och specificerar de undantag och tillägg som föranleds av lagbe­ stämmelser eller av sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Värderingsgrunder och väsentliga redovisningsprinciper Med nedanstående få undantag tillämpar Telia Company AB samma värderingsgrunder och redo­ visningsprinciper som beskrivs i noterna K1 och K3. Post Not Redovisningstillämpning Utlåning till bolag inom koncernen och kredit­ värdighet M5, M16 Telia Company AB har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Modellen har två riskkategorier och har, beroende på riskbedömning, en kreditspridningskurva som adderas till en referensränta vid utlåning till dotterbolag. Modellen är baserad på prissättning av koncernintern utlåning på armlängds avstånd och om kreditspridningskurvan som använts representerar en opartisk prissättning av kreditrisken är denna använd vid beräkning av förväntade kreditförluster på koncerninterna fordringar. Koncernbidrag M6 Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Lånekostnader M5, M8 Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Andelar i koncernbolag och intressebolag M5, M10 Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde inklusive hänförliga transaktionskostnader med avdrag för eventuella ned­ skrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av visst bundet tillskjutet kapital minskar redovisat värde. Avsatt för pensioner och anställningsavtal M5, M14 Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln för pensioner i RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner M6 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive upp skjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna. Aktiverade utvecklings­ utgifter M8 Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balans­ räkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital. Leasingavtal M21 Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing. Belopp och datum Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser perioden 1 januari–31 december för resul tat räknings­ och kassa flödesrelaterade poster respektive den 31 december för balansräknings­ relaterade poster. Nyligen publicerade redovisningsstandarder För information av relevans för Telia Company, se not K1. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden För information av relevans för Telia Company, se not K2. 226Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 227 ===== M2. Intäkter Intäkterna avsåg främst gemensamma tjänster till nuvarande och tidigare dotterbolag, och fördelade sig per enskilt betydelse fulla länder på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Sverige 529 1 280 Finland 106 209 Norge 82 99 Danmark1 376 301 Övriga länder 39 10 Summa 1 132 1 899 1) Intäkter avseende Danmark är huvudsakligen relaterat till tjänster under en övergångsperiod och hårdvaruförsäljning till de sålda danska bolagen. M3. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Inköpta varor och tjänster Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager ­241 ­1 009 varav avskrivningar och nedskrivningar på film- och programrättigheter 1 -240 -996 Övriga nätkostnader 0 0 Summa inköpta varor och tjänster -241 -1 009 Övriga externa kostnader Marknadsföringskostnader ­11 ­34 It­kostnader och konsulttjänster ­117 ­202 Övriga kostnader och netto av koncernintern fakturering ­517 ­387 Summa övriga externa kostnader -645 -623 1) För förändringar i film ­ och programrättigheter, se not M9. 227Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 228 ===== M4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Övriga rörelseintäkter Kursvinster 36 53 Summa övriga rörelseintäkter 36 53 Övriga rörelsekostnader Kursförluster ­54 ­81 Övriga rörelsekostnader 1 ­146 ­115 Summa övriga rörelsekostnader -200 -195 Resultateffekt, netto -164 -143 1) Avser huvudsakligen transaktionskostnader. M5. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Finansiella intäkter Återföring av nedskrivningar relaterade till förväntade kreditförluster 98 82 Utdelningar från dotterbolag 2 964 1 973 Realisationsvinster från dotterbolag 129 3 399 Utdelningar från intressebolag ­ 1 Utdelningar från externa bolag 48 38 Värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en identifierad säkringsrelation 0 9 Ineffektivitet från säkringar 33 11 Vinst vid återköp av emmitterade obligationer ­ 215 Omklassificering avbrutna säkringar, där den säkrade posten inte längre existerar ­ 338 Ränteintäker 2 830 3 461 varav Ränteintäkter från dotterbolag 2 467 2 712 varav Övriga ränteintäkter 362 749 Valutakursvinster, netto 961 ­ varav valutakursvinster 42 519 - varav valutakursförluster -41 558 - Summa finansiella intäkter 7 064 9 527 228Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 229 ===== MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Finansiella kostnader Nedskrivningar från dotterbolag ­5 551 ­ Realisationsförluster från dotterbolag ­2 ­23 Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar ­5 ­5 Räntekostnader ­3 282 ­4 635 varav från Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde -1 998 -2 598 varav från Derivat identifierade som säkringsinstrument -721 -1 075 varav från Derivat till verkligt värde via resultatet - -69 varav från Förmånsbestämd pensionstillgång/skuld, netto -8 -9 varav Räntekostnader hänförliga till dotterbolag -555 -885 varav Övrigt 0 ­ Valutakursförluster, netto ­ ­1 442 varav valutakursvinster - 53 667 varav valutakursförluster - -55 109 Förlust vid återköp av emitterade obligationer ­1 ­ Omklassificering av avvecklade kassaflödessäkringar där den säkrade posten inte längre existerar ­2 ­ Värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en identifierad säkringsrelation ­90 ­1 499 Övriga finansiella kostnader ­54 ­87 Summa finansiella kostnader -8 987 -7 690 Resultateffekt netto -1 923 1 837 Realisationsvinster från dotterbolag under 2024 avsåg främst avyttringen av de danska enheterna. Nedskrivningar från dotterbolag 2025 inkluderade nedskrivningar relaterade till dotterbolaget TV Media Holding AB med ­5 551 MSEK. M6. Inkomstskatter Inkomstskatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Inkomstskatt redovisad i årets resultat Aktuell skatt ­459 ­377 Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år 4 ­4 Uppskjuten skatt, temporära skillnader ­75 294 Summa skattekostnad redovisad i årets resultat -530 -86 Inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat Uppskjuten skatt ­2 90 Summa inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat -2 90 Resultat före skatt 2025 uppgick till ­67 MSEK (5 531). Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt. Procent Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6 Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år 5,3 0,1 Räntekostnader, förändring i uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år ­ 0,0 Ej avdragsgilla kostnader ­1 784,7 1,0 Ej skattepliktiga intäkter 966,8 ­20,2 Effektiv skattesats i årets resultat -791,9 1,6 229Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 230 ===== Ej avdragsgilla kostnader 2025 påverkades huvud­ sakligen av nedskrivningar av innehav i TV4 Media Holding AB med 5 551 MSEK. Ej skatte pliktiga intäkter bestod både 2025 och 2024 av utdelningar från dotterbolag. Ej skattepliktiga intäkter 2024 bestod även av realisationsvinster från försäljningen av aktierna i Telia Nät tjänster Norden AB, Telia Mobile Holding AB och Telia Mobil Danmark A/S. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto Ingående balans 700 ­ 700 415 100 316 Redovisat i resultaträkningen ­75 ­ ­75 294 ­ 294 Redovisat i övrigt totalresultat ­2 ­ ­2 ­ ­90 90 Kvittning av uppskjuten skattefordran/skuld 1 ­ ­ ­ ­10 ­10 ­ Utgående balans 1 623 - 623 700 - 700 MSEK 31 dec 2025 2025 31 dec 2024 2024 Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Redovisat i resultaträkningen Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Redovisat i resultaträkningen Anläggningstillgångar 0 7 0 0 ­ 0 Avsättningar 116 ­ ­2 120 ­ ­2 Ränteutgifter 518 ­ ­73 591 ­ 297 Verkligtvärdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat 0 5 ­ ­ 10 ­ Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 635 12 -75 710 10 294 Kvittning av uppskjutna skattefordringar/­skulder ­12 ­12 ­10 ­10 Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 623 - 700 - 1) Utgående balans 2024 har omförts av jämförelseskäl. Per den 31 december 2025 och 2024 fanns inga avdragsgilla temporära skillnader eller outnyttjade underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats. Per den 31 december 2025 fanns oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgående till 1 069 MSEK (1 099). 230Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 231 ===== Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner Per den 31 december 2025 och 2024 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiserings­ fonder upp gående till totalt 5 188 MSEK respektive 5 336 MSEK. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Förändring av periodiseringsfonder 148 204 Erhållna koncernbidrag 2 884 4 449 Lämnade koncernbidrag ­731 ­348 Resultateffekt, netto 2 300 4 304 M7. Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt. MSEK Komponent i eget kapital Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till resultatet Kassaflödessäkringar Nettoförändring i verkligt värde Fond för verkligt värde ­54 143 Överfört till finansiella poster i årets resultat Fond för verkligt värde ­55 ­357 Inkomstskatteeffekt Fond för verkligt värde 22 44 Summa kassaflödes säkringar -87 -169 Kostnad för säkring Förändringar i verkligt värde Fond för verkligt värde 87 ­226 Inkomstskatteeffekt Fond för verkligt värde ­18 47 Summa kostnad för säkring 69 -179 Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till resultatet Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Förändring i verkligt värde Fond för verkligt värde 696 19 Inkomstskatteeffekt Fond för verkligt värde ­7 ­ Summa egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 690 19 Summa övrigt totalresultat 672 -329 varav summa inkomstskatteeffekt (se även not M6) -2 90 231Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 232 ===== M8. Immateriella anläggningstillgångar Redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt. Övriga immateriella anläggningstillgångar1 MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde 3 3 Ackumulerade avskrivningar ­3 ­3 Redovisat värde - - Ingående redovisat värde ­ ­ Årets avskrivning ­ ­ Utgående redovisat värde - - 1) Övriga immateriella anläggningstillgångar är främst relaterade till IT ­system. Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivnings tider, se not K2. I den mån svensk skattelag stiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6. M9. Film- och programrättigheter Redovisat värde för film­ och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt. MSEK Film- och programrättigheter 31 dec 2025 31 dec 2024 Ackumulerat anskaffningsvärde ­ 3 997 Ackumulerade avskrivningar ­ ­3 997 Redovisat värde - - varav kortfristig del - - Ingående redovisat värde ­ 756 Inköp 240 240 Årets avskrivningar (inkluderade inom EBITDA) ­240 ­996 Utgående redovisat värde - - Avskrivningar av film­ och programrättigheter ingår i resultaträkningsraden Inköpta varor och tjänster. Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film­ och programrättigheter, som inte redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallo struktur. MSEK Åtaganden för film- och programrättigheter 31 dec 2025 31 dec 2024 Inom 1­3 år ­ 240 För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not M23. 232Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 233 ===== M10. Övriga finansiella anläggningstillgångar Redovisat värde förändrades på följande sätt. MSEK Andelar i intressebolag och gemensamma verksamheter Egetkapitalinstrument Andelar i koncernbolag och övriga finansiella anläggningstillgångar Summa 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Ingående redovisat värde 241 206 891 869 145 263 148 991 146 395 150 066 Nyemissioner och aktieägartillskott ­ 1 ­ ­ ­ ­ - 1 Investeringar 170 33 15 3 6 529 14 447 6 714 14 483 Avyttringar ­ ­ ­1 091 ­ ­7 638 ­11 367 -8 729 -11 367 Nedskrivningar ­ ­ ­ 19 ­5 551 ­ -5 551 19 Omklassificeringar till kortfristiga placeringar ­ ­ ­ ­ ­3 780 ­7 284 -3 780 -7 284 Övriga omklassificeringar ­ ­ ­ ­ ­104 ­21 -104 -21 Förändringar av verkligt värde ­ ­ 664 ­ ­1 954 496 -1 290 496 Utgående redovisat värde 410 241 479 891 132 765 145 263 133 655 146 395 MSEK Redovisat värde 31 dec 2025 31 dec 2024 Egetkapitalinstrument 479 891 Obligationer ­ 914 Valutaränteswappar 231 1 001 Ränteswappar 237 171 Andelar i koncernbolag 73 698 82 576 Fordringar hos koncernbolag (not M22) 57 380 59 846 Andelar i intressebolag och gemensamma verksamheter 410 241 Fordringar hos intressebolag 716 755 Övrigt 503 ­ Summa övriga finansiella anläggningstillgångar (not M19) 133 655 146 395 varav räntebärande 58 564 62 687 varav icke räntebärande 75 091 83 708 233Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 234 ===== Andelar i dotterbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående bolag återfinns i noterna K15 och K16. Dotterbolag, organisationsnummer, säte Ägarandel (%) Antal aktier Redovisat värde (MSEK) 31 dec 2025 31 dec 2024 Svenska bolag Telia Towers AB, 559196­5164, Stockholm 51 67 855 500 9 081 9 081 TV4 Media Holding AB, 556906­0824, Stockholm ­ ­ ­ 8 857 Telia Sverige AB, 556430­0142, Stockholm 100 3 000 000 8 494 8 494 Telia Finance AB, 556404­6661, Solna 100 45 000 1 079 1 079 Cygate AB, 556549­8952, Solna 100 61 000 865 865 Zitius Service Delivery AB, 556642 ­8339, Göteborg 100 2 079 000 353 353 Telia Försäkring AB, 516401­8490, Stockholm 100 2 000 000 245 245 Telia Sverige Net Fastigheter AB, 556368­ 4801, Stockholm 100 5 000 169 169 Teli Holding AB, 556258­5769, Solna 100 100 47 47 Telia Roof Infra AB, 559438­2235, Stockholm 100 100 000 25 25 Telia Asset Finance AB, 556599­4729, Solna 100 1 000 22 22 Elkraps AB, 559370­2698, Upplands­Bro ­ ­ ­ 20 We Care and Repair Nordic AB, 556989 ­3679, Stockholm 100 500 7 7 Telia Field Operations AB, 556781­2424, Stockholm 100 100 000 6 6 isMobile AB, 556575­0014, Luleå 67 8 255 975 1 1 Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag 0 0 Dotterbolag, organisationsnummer, säte Ägarandel (%) Antal aktier Redovisat värde (MSEK) 31 dec 2025 31 dec 2024 Bolag utanför Sverige Telia Finland Oyj, 1475607­9, Helsingfors 100 1 417 360 515 18 600 18 600 Telia Cygate Oy, 0752421­0, Helsingfors 100 1 500 000 2 950 2 950 Telia Norge AS, 981929055, Oslo 100 30 000 21 875 21 875 Telia Company Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn 100 14 500 32 32 Telia Lietuva, AB, 121215434, Vilnius 88,2 513 594 774 4 144 4 144 Telia Global Services Lithuania, UAB, 134517169, Vilnius 100 192 414 12 12 Telia Eesti AS, 10234957, Tallinn 100 137 954 528 5 691 5 691 Latvijas Mobilais Telefons SIA, 50003050931, Riga 24,5 200 165 2 2 Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag 0 0 Summa 73 698 82 576 Som ett led i försäljningen av verksamheten inom Tv och Media den 1 juli 2025 har aktierna i TV4 Media Holding AB sålts. Elkraps AB likviderades i december 2025. Telia Companys andelar i nätdelnings verksamheten i Sverige ägs via Telia Sverige AB. Ytterligare 24,5% av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA ägs av ett dotter bolag. Telia Company har styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA. Telia Finland Oyj kontrollerar aktierna i Sonera Holding B.V. och TeliaSonera UTA Holding B.V.. I samtliga bolag överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel. Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde. För utom ovan nämnda bolag kontrollerar Telia Company AB indirekt ett antal rörelsedrivande och vilande dotterdotterbolag. 234Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 235 ===== M11. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Valutaderivat (swappar och terminer) 202 263 Valutaränteswappar 121 256 Kundfordringar 74 77 Lånefordringar och andra fordringar 89 108 Fordringar hos dotterbolag (not M22) 12 692 19 462 varav cash-pool och kortfristiga placeringar 9 542 13 428 varav kundfordringar och övriga fordringar 3 150 6 034 Övriga kortfristiga finansiella fordringar 3 464 2 944 Finansiella tillgångar (not M19) 16 642 23 109 Övriga kortfristiga fordringar och förutbetalda kostnader 520 39 Summa kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar och tillgångar 17 162 23 148 varav räntebärande 13 179 16 693 varav icke räntebärande 3 983 6 455 För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och per kundsegment som följer. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Geografiskt område Norden 157 165 Övriga länder 6 20 Summa redovisat värde 163 185 Kundsegment Distributörer 7 9 Övriga kunder 156 176 Summa redovisat värde 163 185 235Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 236 ===== Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster respektive åldersfördelningen hos kundfordringar till följande. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Fakturerade kundfordringar 74 77 Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar ­ ­ Summa kundfordringar 74 77 Ej förfallna kundfordringar 42 43 Förfallna ej nedskrivna kundfordringar 33 35 varav mindre än 30 dagar 27 - varav 30–180 dagar 4 29 varav mer än 180 dagar 1 6 Summa kundfordringar 74 77 Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag) som följer. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ej förfallna lånefordringar och andra fordringar 89 108 Summa lånefordringar och andra kundfordringar 89 108 Inga reserveringar för förväntade kreditförluster gjordes och inga kundfordringar återvanns inom Kundfordringar eller Låne fordringar och andra fordringar till upplupet anskaffningsvärde under 2025 och 2024. 236Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 237 ===== M12. Kortfristiga placeringar, likvida medel Kortfristiga placeringar och likvida medel var som följer. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kortfristiga placeringar med löptider över 3 månader ­ 767 Kortfristiga placeringar med löptider t.o.m. 3 månader 2 533 ­ Summa kortfristiga placeringar 2 533 767 Kassa och bank 8 081 8 790 Summa (not M19) 10 614 9 557 varav likvida medel 10 614 8 790 Likvida medel definieras som summan av Kortfristiga placeringar med löptider t.o.m. 3 månader och balans posten Kassa och bank. Per den 31 december 2025 fanns inga spärrade medel på Telia Company ABs bankkonton. M13. Eget kapital Aktiekapital, egna aktier, resultat per aktie och utdelningar Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20). Till årsstämmans förfogande står: SEK Fritt eget kapital exklusive årets resultat 39 525 477 047 Årets resultat ­597 462 419 Summa 38 928 014 628 Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt: SEK Utdelning om 2,05 SEK per aktie till ägarna¹ 8 060 824 036 I ny räkning överförs 30 867 190 592 Summa 38 928 014 628 1) Baserat på utestående aktier per den 31 december 2025. Utdelningen föreslås delas upp och betalas ut i fyra delar om 0,51 SEK per aktie för de tre första utdelningarna och 0,52 SEK per aktie för den fjärde utdelningen. Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig. Efter utgivning av den föreslagna utdel­ ningen kommer bolagets och koncernens kapital att vara tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget och koncernen ha en tillfredsställande likviditets­ nivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en tillfredsställande finansiell ställning. Styrelsens full­ ständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans dokumentation. 237Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 238 ===== M14. Avsatt för pensioner och anställningsavtal Pensionsförpliktelser och pensionskostnader De anställda i Telia Company AB omfattas av en av de tre kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna ITP1, ITP2 eller ITP­Tele. ITP2 och ITP­Tele är förmånsbaserade tjänstepensionsplaner vilket betyder att individen är garanterad pensionsbelopp beräknade som en procentsats baserad på lön. Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas av ITP1. Merparten av Telia Company ABs pensionsför­ pliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse. Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggs pensionsförmåner samt en rättighet enligt anställningsvillkoren för vissa personal kategorier att gå i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs genom beskattade reserver i balansräkningen. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per rapport periodens slut, enligt försäkringstekniska grunder. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 775 1 746 Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 268 304 Ingående balans, summa pensions förpliktelser 2 043 2 050 Kostnader avseende tjänstgöring under året 10 7 Räntekostnader, fribrevsuppräkning 87 133 Utbetalning av pensioner ­147 ­137 Avyttrad verksamhet ­ 0 Regleringar ­14 ­ Annan förändring av kapitalvärdet och förtida avgångspensioner ­19 ­9 Förändrad diskonteringsränta, konsolideringsreserv och övriga antaganden 0 0 Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 704 1 775 Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 255 268 Utgående balans, summa pensions förpliktelser 1 959 2 043 varav PRI Pensionsgaranti-pensioner 1 587 1 625 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt. MSEK, förutom avkastning 31 dec 2025 31 dec 2024 Ingående balans, förvaltningstillgångar 3 250 3 028 Betalning från pensionsstiftelse ­100 ­110 Årets avkastning 84 332 Utgående balans, förvaltningstillgångar 3 234 3 250 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) 2,6 11,0 Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Nuvärde av pensionsförpliktelser 1 959 2 043 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde ­3 234 ­3 250 Övervärde på förvaltningstillgångar 1 530 1 475 Avsatt för pensioner och anställningsavtal 255 268 238Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 239 ===== Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (­) fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kostnader avseende tjänstgöring under året 10 7 Räntekostnader, fribrevsuppräkning 87 133 Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad ­8 ­9 Årets avkastning på förvaltningstillgångar 16 ­222 Avyttrad verksamhet, kapitalvärde ­ 0 Vinst/förlust från regleringar ­14 - Annan förändring av kapitalvärdet ­20 ­9 Betalning från pensionsstiftelse ­100 ­110 Förändrad diskonteringsränta, konsolideringsreserv och övriga antaganden 0 0 Kostnader (+)/intäkter (-) för förmånsbestämda pensionsplaner -29 -209 Pensionspremier för förmåns­ och premiebestämda planer och övriga pensionskostnader 49 53 Löneskatt på pensionskostnader 22 15 Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt) redovisade som omstruktureringskostnader ­6 ­6 Pensionskostnader (+)/intäkter (-) 65 63 Minskning (­)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar 55 193 Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) 91 46 varav pensionspremier betalda till ITP-planen 3 3 Väsentliga försäkringstekniska antaganden Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning av pensionskostnader tillämpas de försäkringstek­ niska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti respektive Finans inspektionen. Det mest väsentliga beräkningsantagandet är diskonteringsräntan, vilken som ett sammanvägt medelvärde för de olika pensionsplanerna, och i före kommande fall netto efter beräknad avkastningsskatt, var 2,8% under 2025 (2,8). För pliktelserna beräknades utifrån rådande lönenivåer per den 31 december 2025 respektive 2024. Fördelning av förvaltningstillgångar Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var följande. Tillgångsslag 31 dec 2025 31 dec 2024 MSEK Procent MSEK Procent Räntebärande värdepapper, likvida medel 1 235 38,2 1 400 43,1 Aktier och övriga investeringar 1 998 61,8 1 850 56,9 Summa 3 234 100 3 250 100 Framtida tillskott och pensionsutbetalningar Den 31 december 2025 översteg det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensions­ förpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna under 2026 skulle komma att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna har Telia Company inte för avsikt att tillskjuta några medel till pensionsstiftelsen. 239Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 240 ===== M15. Övriga avsättningar Övriga avsättningar förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 Löneskatt på framtida pensions- utbetalningar Avsättningar för omstrukturering Övriga avsättningar Försäkrings- avsättningar Summa Ingående redovisat värde 61 121 8 11 201 Årets avsättningar 0 19 ­ - 19 Utnyttjade avsättningar - ­102 ­2 ­2 -107 Utgående redovisat värde 61 38 5 9 113 varav långfristig del 61 - 5 9 75 varav kortfristig del - 38 - - 38 För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa under perioden 2026–2055. Avsättningarna motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens bästa bedömning erfordras för att reglera skulderna. Omstruktureringsavsättningar avser främst kostnader för övertalig personal. Återstående avsättning per den 31 december 2025 förväntas bli fullt utnyttjad under 2026. Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för uppskat­ tade framtida utgifter för att leva upp till åtaganden och utställda garantier. M16. Långfristiga och kortfristiga lån Marknadsfinansieringsprogram Information om Telia Companys marknadsfinansieringsprogram återfinns i not K21. Upplåning Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga lån Euro Medium Term Notes Program (EMTN) 42 499 47 155 Hybridobligationer 18 335 19 297 Övriga bilaterala 1 943 2 020 Banklån ­15 ­13 Ränteswappar 2 969 3 450 Valutaränteswappar 1 029 186 Summa långfristiga lån (not M19) 66 761 72 094 Kortfristiga lån Euro Medium Term Notes Program (EMTN) 1 658 5 813 Ränteswappar 189 117 Lån från dotterbolag (not M22) 30 264 28 054 varav från cash pool 30 159 27 892 varav övriga lån 105 161 Övriga kortfristiga lån ­ 693 Summa kortfristiga lån (not M19) 32 112 34 677 Summa lån 98 873 106 772 Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på kreditfaciliteter uppgick per den 31 december 2025 till 17 237 MSEK (15 282). 240Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 241 ===== M17. Övriga långfristiga skulder Redovisat värde för övriga långfristiga skulder var 44 MSEK (14), varav ­ MSEK (­) relaterade till finansiella skuld er. För skulder till dotterbolag, se not M22. Inga övriga långfristiga skulder för åren 2025 och 2024 förföll till betalning senare än 5 år efter rapport periodens slut. M18. Kortfristiga avsättningar, leverantörs skulder och övriga kortfristiga skulder Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Valutaderivat (swappar och terminer) 12 93 Leverantörsskulder 56 66 Skulder till dotterbolag (not M22) 987 2 502 Övriga kortfristiga finansiella skulder 1 966 2 017 Summa finansiella skulder (not M19) 3 021 4 678 Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar 148 232 Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 3 169 4 910 Redovisat värde för Leverantörsskulder och Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare upplysningar om finansiella instrument indelade i kategorier/nivåer inom verkligt värde­hierarkin samt om likviditets risker återfinns i not M19 respektive i avsnittet ”Hantering av likviditetsrisk” i not M20. 241Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 242 ===== M19. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå Redovisat värde per kategori och verkligt värde Följande tabeller visar redovisade värden per kategori och verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder. Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Långfristiga Egetkapitalinstrument M10 ­ ­ ­ ­ 479 891 ­ ­ 479 891 479 891 Obligationer M10 ­ ­ ­ 914 ­ ­ ­ ­ ­ 913 ­ 913 Ränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M10 42 69 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 42 69 42 69 ­ betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde M10 195 102 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 195 102 195 102 Valutaränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M10 231 1 001 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 231 1 001 231 1 001 Kortfristiga Valutaderivat (swappar och terminer) ­ ej identifierade som säkringsinstrument M11 ­ ­ 202 263 ­ ­ ­ ­ 202 263 202 263 Valutaränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M11 121 256 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 121 256 121 256 Kortfristiga placeringar M12 ­ ­ ­ 767 ­ ­ ­ ­ ­ 767 ­ 767 Summa finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 588 1 428 202 1 943 479 891 - - 1 269 4 262 242Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 243 ===== Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Verkligt värde via övrigt totalresultat Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde Långfristiga Investeringar i dotterbolag M10 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 73 698 82 576 73 698 82 576 ­ ­ Fordringar på dotterbolag (not M22) M10 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 57 380 59 846 57 380 59 846 ­ ­ Investeringar i intresseföretag och gemensamma verksamheter M10 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 410 241 410 241 ­ ­ Övriga långfristiga räntebärande fordringar och andra långfristiga tillgångar M10 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 1 219 755 1 219 755 ­ ­ Kortfristiga Kundfordringar M11 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 74 77 74 77 74 77 Lånefordringar och andra fordringar M11 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 89 108 89 108 89 108 Fordringar på dotterbolag M11 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 12 692 19 462 12 692 19 462 12 692 19 462 Övriga kortfristiga fordringar M11 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 3 464 2 944 3 464 2 944 3 464 2 944 Kortfristiga placeringar med löptid kortare än 3 månader M12 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 2 533 ­ 2 533 - 2 533 ­ Kassa och bank M12 ­ ­ ­ ­ ­ ­ 8 081 8 790 8 081 8 790 8 081 8 790 Summa finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde ­ ­ ­ ­ ­ ­ 159 643 174 799 159 643 174 799 Summa finansiella tillgångar 588 1 428 202 1 943 479 891 159 643 174 799 160 911 179 061 243Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 244 ===== Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella skulder värderade till verkligt värde Långfristiga Ränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M16 292 383 ­ ­ ­ ­ 292 383 292 383 ­ betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde M16 2 677 3 067 ­ ­ ­ ­ 2 677 3 067 2 677 3 067 Valutaränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M16 1 029 186 ­ ­ ­ ­ 1 029 186 1 029 186 Kortfristiga Ränteswappar ­ betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M16 163 ­ ­ ­ ­ ­ 163 - 163 ­ ­ betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde M16 26 117 ­ ­ ­ ­ 26 117 26 117 Valutaderivat (swappar och terminer) ­ ej identifierade som säkringsinstrument M18 ­ ­ 12 93 ­ ­ 12 93 ­ 93 Summa finansiella skulder värderade till verkligt värde 4 188 3 754 12 93 ­ ­ 4 200 3 846 244Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 245 ===== Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder Säkringsinstrument till verkligt värde Verkligt värde via resultatet Upplupet anskaffningsvärde Summa Verkligt värde MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 Finansiella skulder ej värderade till verkligt värde Långfristiga Euro Medium Term Notes Program (EMTN) M16 ­ ­ ­ ­ 42 499 47 155 42 499 47 155 44 247 50 069 Hybridobligationer M16 ­ ­ ­ ­ 18 335 19 297 18 335 19 297 18 846 20 147 Övriga bilaterala lån M16 ­ ­ ­ ­ 1 943 2 020 1 943 2 020 2 103 2 257 Banklån M16 - - - ­ ­15 ­13 -15 -13 ­15 ­13 Kortfristiga Euro Medium Term Notes Program (EMTN) M16 ­ ­ ­ ­ 1 658 5 813 1 658 5 813 1 665 6 010 Upplåning från dotterbolag (not M22) M16 ­ ­ ­ ­ 30 264 28 054 30 264 28 054 30 264 28 054 Leverantörsskulder M18 ­ ­ ­ ­ 56 66 56 66 56 66 Övriga kortfristiga lån M16 ­ ­ ­ ­ ­ 693 - 693 ­ 693 Övriga kortfristiga finansiella skulder M18 ­ ­ ­ ­ 1 966 2 017 1 966 2 017 1 966 2 017 Skulder till dotterbolag (not M22) M18 ­ ­ ­ ­ 987 2 502 987 2 502 987 2 502 Summa finansiella skulder ej värderade till verkligt värde ­ ­ ­ ­ 97 694 107 604 97 694 107 604 Summa finansiella skulder 4 188 3 754 12 93 97 694 107 604 101 894 111 450 245Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 246 ===== Nivåer inom verkligt värde-hierarkin Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde­hierarkin på följande sätt. MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Redovisat värde varav Redovisat värde varav Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Finansiella tillgångar till verkligt värde Egetkapitalinstrument M10 479 ­ ­ 479 891 ­ ­ 891 Lång­ och kortfristiga obligationer M10, M12 - ­ ­ ­ 1 680 1 680 ­ ­ Derivat M10, M11 790 ­ 790 ­ 1 691 ­ 1 691 ­ Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå 1 269 - 790 479 4 262 1 680 1 691 891 Finansiella skulder till verkligt värde Derivat M16, M17, M18 4 200 ­ 4 200 ­ 3 846 ­ 3 846 ­ Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå 4 200 - 4 200 - 3 846 - 3 846 - Inga väsentliga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under år 2025 och 2024. Finansiella tillgångar i nivå 3 förändrades på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Egetkapitalinstrument Egetkapitalinstrument Nivå 3, ingående redovisat värde 891 869 Förändringar i verkligt värde 664 19 varav redovisade i övrigt totalresultat 664 19 Förvärv / nyemission 15 3 Avyttringar ­1 091 ­ Nivå 3, utgående redovisat värde 479 891 Förändringen i verkligt värde som redovisades i övrigt totalresultat 2025 uppgående till 664 MSEK var hänförlig till omvärdering av Telia Companys 9,56% innehav i Marshall Group. Innehavet värderades om under 2025 till ett verkligt värde uppgående till 1 091 MSEK motsvarande det pris som erhölls vid avyttringen i april 2025. Priset per aktie om 1 060 SEK baserades på aktiepriset i försäljningsavtalet som tecknades den 24 januari 2025, justerat för den utdelning som erhölls i mars 2025. 246Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 247 ===== M20. Finansiell riskhantering Principer, förvaltning av kapital och hantering av finansiella risker Information av relevans för Telia Company AB återfinns i not K27. Hantering av kreditrisk Telia Company ABs exponering för kreditrisk härrör från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldig­ heter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i eget kapitalinstrument), med en maximal expone­ ring motsvarande det redovisade värdet av följande finansiella instrument (specificerat i respektive not och exklusive fordringar på dotterbolag). MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Övriga finansiella anläggnings tillgångar exklusive andelar i koncernbolag, intressebolag och gemensamma verksamheter, fordringar på koncernbolag och investeringar i egetkapitalinstrument M10 1 687 2 840 Derivat, kundfordringar, lånefordringar och andra fordringar och övriga kortfristiga finansiella fordringar M11 3 950 3 648 Kortfristiga placeringar, likvida medel M12 10 614 9 557 Summa 16 251 16 045 Telia Company AB har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Ytterligare information om denna modell återfinns i not M1 och information om hantering av kreditrisk av relevans för Telia Company AB återfinns i not K27. Hantering av likviditetsrisk Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company AB kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka regleras med kontanter eller någon annan finansiell tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk av relevans för Telia Company AB återfinns i not K27. Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den 31 december 2025 för räntebärande upplåning och icke ränte bärande valutaderivat (exklusive koncern interna derivat) motsvarade nedanstående förväntade förfallostruktur, inklusive amorteringar och uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena då diskonteringseffekten är oväsentlig. Förväntade förfall MSEK Jan– mar 2026 Apr– jun 2026 Jul– sep 2026 Okt– dec 2026 2027 2028 2029 2030 Senare år Summa Marknadsfinansiering 1 ­2 323 ­5 748 ­417 ­355 ­14 071 ­9 862 ­3 248 ­8 984 ­31 010 -76 017 Valutaränte­ och ränteswappar2 Kassautflöde ­857 ­6 257 ­721 ­851 ­12 786 ­7 534 ­2 216 ­7 225 ­16 018 -54 465 Kassainflöde 758 6 176 492 745 12 350 7 015 1 718 6 499 15 104 50 857 Valutaswappar och valutaterminer Kassautflöde ­12 323 ­21 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ -12 344 Kassainflöde 12 487 21 ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ 12 508 Summa, netto -2 258 -5 829 -646 -461 -14 507 -10 381 -3 746 -9 710 -31 924 -79 461 1) För uppdelning i Euro Medium Term Notes Program, hybridobligationer och övriga bilaterala, se not K27. 2) För uppdelning i valutaränteswappar och ränteswappar, se not K27 . Leverantörsskulder och övriga kortfristiga finansiella skulder förväntas förfalla under första kvartalet 2026. Ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga kontraktsförplik­ telser återfinns i noterna M15, M18 och M23. 247Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 248 ===== M21. Operationella leasingavtal Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsäg­ ningsbara operationella avtal gällande den 31 december 2025 och där förpliktelsen överstiger ett år uppgick till: Förväntade förfall MSEK Jan– mar 2026 Apr– jun 2026 Jul– sep 2026 Okt– dec 2026 2027 2028 2029 2030 Senare år Summa Framtida minimileaseavgifter 0 0 0 0 0 0 0 ­ ­ 2 Totalt erlagda hyror och leasingavgifter 2025 uppgick till 1 MSEK (3). M22. Transaktioner med närstående Allmänt Vid leverans av tjänster och produkter till respektive från dotterbolag, intressebolag och joint ventures tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor. Dotterbolag Försäljningen till dotterbolag under 2025 uppgick till 746 MSEK (1 601) medan inköp från dotterbolag uppgick till 456 MSEK (328). För information om fordringar och skulder till dotterbolag se noterna M10, M11, M16, M17 och M18. Åtaganden till förmån för närstående Telia Company AB har gjort vissa åtaganden till förmån för koncernbolag och joint ventures. Ytterligare infor mation återfinns i not M23. Övriga transaktioner För beskrivning av vissa övriga transaktioner med närstående hänvisas till not K29. M23. Eventualposter, övriga kontrakts förpliktelser och rättstvister Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser Vid rapportperiodens slut hade Telia Company AB inga eventual tillgångar, medan ansvarsförbindelser rapporterade som eventual förpliktelser fördelade sig på följande sätt. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Borgens­ och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag 18 090 23 292 Garantier för pensionsförpliktelser 40 41 Summa ansvarsförbindelser 18 130 23 333 Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar om regler avseende change­of­control i några av Telia Company ABs avtal om låne emissioner återfinns i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30). För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser angivna värden de maximala framtida betalningar som Telia Company AB eventuellt skulle kunna tvingas göra enligt respektive förbin­ delse. Utöver ovan angivna ansvarsförbindelser före kommer, som ett led i koncernens normala affärs verksamhet, att moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet av dotter bolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid utgången av rapport­ perioden fanns ingen indikation på att lämnade kontraktsgarantier kommer att medföra någon utbetalning. Ställda säkerheter och övriga oredovisade kontraktsförpliktelser Vid rapportperiodens slut fanns inga ställda säker­ heter eller övriga oredovisade kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller mot svarande) av anläggningstillgångar. För ytterligare information se not M9. Rättsliga och administrativa tvister För ytterligare information med relevans för Telia Company AB, se not K30. Telia Company leasar i huvudsak bilar från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är marknadsmässiga vad avser såväl priser som avtalslängd. 248Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 249 ===== M24. Kassaflödesinformation Ej kassaflödespåverkande transaktioner Inga ej kassaflödespåverkande transaktioner förekom under 2025 eller 2024. Skulder och kassaflöden hänförliga till finansieringsaktiviteter MSEK 1 jan 2025 Ingående balans Kassa- flöden Ej kassaflödespåverkande förändringar 31 dec 2025 Utgående balans Förändringar i valutakurser Förändringar i verkligt värde Övriga förändringar1 Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning 3 636 183 670 ­395 ­97 3 999 Övriga långfristiga lån, räntebärande 68 458 ­8 ­3 799 124 ­2 013 62 762 Långfristiga lån, räntebärande 72 094 176 -3 129 -271 -2 109 66 761 Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning 117 ­ ­ ­19 90 189 Övriga kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) 6 506 ­6 745 ­202 145 1 954 1 658 Lån från dotterbolag 28 054 ­ ­ ­ 2 210 30 264 Kortfristiga lån, räntebärande 34 677 -6 745 -202 127 4 255 32 112 Summa skulder från finansieringsverksamheten 106 771 -6 569 -3 331 -144 2 146 98 873 Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning -1 172 ­32 846 79 ­188 -467 Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning -256 161 ­39 10 3 -121 Övriga derivat redovisade som tillgångar -2 943 ­743 172 ­ 50 -3 464 Tillgångar som innehas för att säkra upplåning 2 -4 370 -614 979 89 -135 -4 052 Icke­räntebärande derivat som innehas för att säkra upplåning -171 191 ­210 ­ ­ -190 Summa skulder från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning 2 102 230 -6 993 -2 562 -55 2 011 94 631 1) Övriga förändringar avser främst förändring i lån från dotterbolag samt omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar. 2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten. 249Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 250 ===== MSEK 1 jan 2024 Ingående balans Kassa- flöden Ej kassaflödespåverkande förändringar 31 dec 2024 Utgående balans Förändringar i valutakurser Förändringar i verkligt värde Övriga förändringar1 Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning 5 753 ­ 6 ­2 256 133 3 636 Övriga långfristiga lån, räntebärande 77 357 ­7 134 1 957 1 943 ­5 665 68 458 Långfristiga lån, räntebärande 83 110 -7 134 1 963 -313 -5 532 72 094 Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning 433 ­ ­ 53 ­369 117 Övriga kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) 9 900 ­10 150 ­664 22 7 397 6 506 Lån från dotterbolag 27 962 ­ ­ ­ 92 28 054 Kortfristiga lån, räntebärande 38 294 -10 150 -664 76 7 121 34 677 Summa skulder från finansieringsverksamheten 121 404 -17 283 1 299 -237 1 588 106 771 Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning -1 473 ­666 ­588 1 611 ­56 -1 172 Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning -628 613 ­346 ­6 111 -256 Övriga derivat redovisade som tillgångar -4 324 2 510 ­180 ­69 ­880 -2 943 Tillgångar som innehas för att säkra upplåning 2 -6 425 2 458 -1 114 1 536 -826 -4 370 Icke­räntebärande derivat som innehas för att säkra upplåning -230 ­214 273 ­ ­ -171 Summa skulder från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar som säkrar upplåning 2 114 750 -15 039 458 1 299 762 102 230 1) Övriga förändringar avser främst förändring i lån från dotterbolag samt omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar. 2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.. 250Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 251 ===== M25. Personal Antalet anställda uppgick till 173 per den 31 december 2025 (245). Medelantalet anställda var som följer. Land Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Totalt (antal) varav män (%) Totalt (antal) varav män (%) Sverige 167 53 224 49 Summa 167 53 224 49 Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 5 medlemmar (4) av koncernled­ ningen som var anställda i moderbolaget. Styrelsen bestod av 10 (11) icke verkställande ledamöter, varav 7 (8) var oberoende och 3 (3) var utsedda som arbetstagarrepresentanter. Av ledamöterna var 3 (4) kvinnor och 7 (7) var män. Procent 31 dec 2025 31 dec 2024 Styrelsen Övriga ledande befattnings havare Styrelsen Övriga ledande befattnings havare Kvinnor 30,0 33,3 36,4 20,0 Män 70,0 66,7 63,6 80,0 Summa 100 100 100 100 Totala löner och övriga ersättningar, inklusive sociala avgifter och övriga personalkostnader, fördelades på följande sätt. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Löner och andra ersättningar 301 489 varav prestationsaktieprogram 12 7 Sociala kostnader Arbetsgivaravgifter 130 151 varav prestationsaktieprogram 4 2 Pensionskostnader 71 59 Summa sociala kostnader 201 211 Övriga personalkostnader 24 35 Summa personalkostnader 527 735 251Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 252 ===== Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till: MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) Övriga anställda Ledande befattnings havare (varav rörlig ersättning) Övriga anställda Löner och andra ersättningar 78 (­) 223 107 (­) 382 Ledande befattningshavare omfattar styrelsens leda möter och i förekommande fall tidigare styrelseledamöter (arbetstagar representanter exkluderade), verkställande direktören samt de övriga 5 medlemmar (4) av koncernledningen som är anställda i moderbolaget och i förekommande fall tidigare innehavare av dessa poster. Pen sions kostnader respektive utestående pensions­ förpliktelser för ledande befattningshavare framgår nedan. Det finns inga avtal om pensions förmåner för externa styrelseledamöter. MSEK Jan–dec eller 31 dec 2025 2024 Pensionskostnader 4 4 Utestående pensionsförpliktelser 118 130 Se vidare avsnitten ”Prestationsaktieprogram” samt ”Ersättningar till ledande befattningshavare på koncernnivå” i not K32. M26. Arvoden till revisionsföretag Arvode till valt revisionsföretag framgår nedan. Kompletterande upplysningar återfinns i not K33. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 KPMG Revision 9 9 Revisionsnära tjänster 2 1 Skatterådgivning 2 0 Övriga tjänster 0 1 Summa KPMG 13 11 252Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 253 ===== Styrelsens och verkställande direktörens intygande Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet IFRS redovisningsstandarder antagna av EU samt att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med antagna standarder (ESRS) för hållbarhetsrapportering och de specifikationer som har antagits med stöd av taxonomiförordningen (EU) 2020/852. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Lars-Johan Jarnheimer Styrelsens ordförande Jeanette Jäger Styrelseledamot Johannes Ametsreiter Styrelseledamot Luisa Delgado Styrelseledamot Sarah Eccleston Styrelseledamot Thomas Andersson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Tomas Eliasson Styrelseledamot Anders Wedebrand Styrelseledamot arbetstagarrepresentant Pär Axelsson Styrelseledamot, arbetstagarrepresentant Rickard Gustafson Styrelseledamot Patrik Hofbauer VD och koncernchef Vår revisionsberättelse över årsredovisningen och koncernredovisningen samt vår granskningsberättelse över hållbarhetsrapporten har lämnats den 11 mars 2026 KPMG AB Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 11 mars 2026. Stockholm den 11 mars 2026 253Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 254 ===== Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Telia Company AB (publ), org. nr 556103­4249. Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telia Company AB (publ) för år 2025 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45­60 och hållbarhetsrapporten på sidorna 61­131. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 18­253 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2025 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45­60 och hållbarhetsrapporten på sidorna 61­131. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapport över totalresultat och balansräkningen för koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Intäktsredovisning Se noterna K2 och K6 samt redovisningsprinciper i not K3 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Telia Company’s intäkter utgörs av mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklusive telefoni, bredband, TV, installationsavgifter, och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av hårdvara och leasing. Koncernens tjänster och produkter säljs separat eller paketerade till kunder i flertal geografiska områden. Att fastställa när och med vilket belopp intäkterna ska redovisas kräver ledningens bedömning i tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper med beaktande av volymen av kundkontrakt, frekvent ändrade prismodeller, paketering av olika erbjudanden och komplexa, långfristiga funktionsavtal. Det finns också ett beroende av koncernens komplexa IT­system för att säkerställa riktigheten i de redovisade intäkterna. Hur området har beaktats i revisionen Vi har i vår revision, bland annat, utvärderat ändamålsenligheten i koncernens tillämpning av redovisningsprinciperna. Vi har utvärderat utformning och införande av interna kontroller för väsentliga intäktsströmmar och testat effektiviteten i utvalda kontroller. Vidare har vi säkerställt riktigheten i intäktsredovisningen genom analytisk granskning och stickprovstestning. Vi har utvärderat och testat generella IT kontroller, såsom behörigheter, programändringar, och utveckling samt databehandling, för utvalda IT system. För utvalda intäktsströmmar har vi testat IT applikationskontroller som är relevanta för den finansiella rapporteringen. Vi har även utvärderat organisation, ansvarsfördelning och styrning inom IT området, bolagets uppföljning och hantering av incidenter samt i förekommande fall kompenserande kontroller. Vi har även bedömt riktigheten i koncernens upplysningar avseende redovisningsprinciper och andra upplysningar om intäktsredovisning som lämnats i årsredovisningen och koncernredovisningen. Värdering av goodwill Se noterna K2 och K12 samt redovisningsprinciper i not K3 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Koncernens redovisade värde för goodwill uppgår per den 31 december 2025 till 41,4 miljarder SEK, vilket utgör cirka 22% av balansomslut­ ningen. Goodwill med obestämbar livslängd ska prövas för nedskrivning minst årligen. Nedskrivningsprövningarna är komplexa och inne­ fattar betydande uppskattningar. Det beräknade återvinningsvärdet för tillgångarna baseras på prognoser av diskonterade framtida kassaflöden där uppskattningar av diskonteringsränta, intäkts och resultatprognoser och långsiktig tillväxt är beroende av bedömningar, vilka kan påverkas av koncernledningen. 254Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 255 ===== Hur området har beaktats i revisionen Vi har tagit del av och bedömt koncernens ned­ skrivningsprövningar för att säkerställa huruvida de är genomförda i enlighet med den teknik som föreskrivs i IFRS Redovisningsstandarder. Vidare har vi utvärderat företagsledningens prognoser för framtida kassaflöden och de antaganden som ligger till grund för dessa, vilket inkluderar den långsiktiga tillväxttakten och den antagna diskonteringsräntan genom att ta del av och utvärdera koncernens skriftliga dokumentation och planer. Vi har även utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande till faktiska utfall. En viktig del i vårt arbete har även varit att utvärdera hur förändringar i antaganden kan påverka värderingen. Utvärderingen har skett genom att vi har tagit del av och bedömt koncern­ ens känslighetsanalys. Vi har också bedömt upplysningarna i årsredovis­ ningen och huruvida de överensstämmer med de antaganden som koncernledningen har tillämpat i sin värdering och att de i allt väsentligt motsvarar de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS Redovisningsstandarder. Avyttring av TV och Media Se not K34 samt redovisningsprinciper i not K3 i årsredovisningen och koncernredovisningen för detaljerade upplysningar och beskrivning av området. Beskrivning av området Telia Company har under 2025 avyttrat sin TV och Media­verksamhet genom avyttring av det helägda dotterbolaget TV4 Media Holding AB med dess dotterbolag. Aktierna frånträddes den 1 juli 2025 varvid avyttringen slutfördes. Avtal om avyttringen signerades i februari 2025 vilket medfört att TV och Media­verksamheten redovisats som en avvecklad verksamhet i kon­ cernresultaträkningen, skiljt från kvarvarande verksamhet med motsvarande redovisning för jäm­ förelseperioden. Redovisning av avvecklad verksam­ het kräver att koncernen identifierar och särskiljer resultatet från kvarvarande verksamhet samt säker­ ställer att kraven i IFRS Redovisningsstandarder är uppfyllda för redovisning av avvecklad verksamhet. Avyttringen av TV och Media­verksamheten har medfört nedskrivningar och realisationsresultat som ingår i resultat från avvecklad verksamhet. Hur området har beaktats i revisionen Vi har utvärderat att Telia Companys redovisning av avvecklade verksamhet är förenlig med IFRS Redovisningsstandarder. Vidare har vi kontrollerat att resultatet från avveck­ lad verksamhet särskiljs på ett ändamålsenligt sätt från resultatet från kvarvarande verksamhet samt att resultatet från avyttringen av TV och Media­ verksamheten är beräknat och redovisat i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder. Vi har också beaktat fullständigheten i upplysnin­ garna i årsredovisningen och bedömt om de överensstämmer med den information som har använts som underlag för redovisningen samt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå effekten av avyttringen. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1­17, 61­131 samt 261­270. Den andra informationen består också av ersättnings­ rapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkstäl­ lande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna infor­ mation och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern­ redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern­ redovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. 255Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 256 ===== Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: • identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. • skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen. • utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. • drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. • utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. • planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Revisorns granskning av förvaltning och förslag till disposition av bolagets vinst eller förlust Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telia Company AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvis­ ningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsför­ valtningen ska skötas på ett betryggande sätt. 256Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 257 ===== Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Revisorns granskning av Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef­rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Telia Company AB (publ) för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef­rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef­rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef­rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta Esef­rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef­rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransknings¬åtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef­rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef­rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om Esef­rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef­rapporten upprättats i ett giltigt XHTML­format och en avstämning av att Esef­rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. 257Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 258 ===== Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat­, balans­ och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef­rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef­förordningen. Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45­60 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2­6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs till Telia Company AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 9 april 2025. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit bolagets revisor sedan 2024. Stockholm den 11 mars 2026 KPMG AB Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor 258Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 259 ===== Revisorns granskningsberättelse över Telia Company ABs (publ) hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Telia Company AB (publ), org. nr 556103­4249 Slutsats Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten för Telia Company AB (publ) (företaget) för räkenskapsåret 2025. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 61­131 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen vilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten, och • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomiförordning artikel 8. Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vår slutsats. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1­60, 132­253 och 261­270. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vid genomförandet av vår översiktliga granskning avseende hållbarbetsrapporten har vi genomfört, men var inte begränsade, till följande: • Erhållit en allmän förståelse för företagets rapporteringsprocesser som är relevanta 259Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 260 ===== Stockholm den 11 mars 2026 KPMG AB Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor i upprättandet av hållbarhetsrapporten inklusive konsolideringsprocesserna genom att erhålla en förståelse för företagets interna kontrollmiljö, rapporteringsprocesserna, och informationssystemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhetsrapporten; • Utvärderat om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten; • Utvärderat om strukturen och presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS; • Genomfört förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten; • Utvärderat utvalda metoder, uppskattningar och data för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåtblickande information och hur dessa metoder tillämpats; • Genom förfrågningar, erhållit en allmän förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av EU:s gröna taxonomi och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten; • Utfört substansgranskningsåtgärder genom stickprovstestning på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten avseende EU:s gröna taxonomi; • Där tillämpbart, jämfört upplysningar i hållbarhetsrapporten med motsvarande upplysningar i de finansiella rapporterna. Inneboende begränsningar i upprättandet av hållbarhetsrapporten Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste styrelsen och verk­ ställande direktören för Telia Company AB (publ) förbereda framåtblickande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Telia Company AB. Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. 260Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 261 ===== Övrigt 261Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 262 ===== Fem år i sammandrag Telia Company-koncernen Finansiell information 2025 1 2024 2,4 2023 2,3 2022 4,10 2021 4,5 Resultaträkning (MSEK) Intäkter 80 982 80 965 80 425 85 342 83 193 Rörelseresultat 10 426 10 834 6 695 ­9 214 15 195 Justerad EBITDA 31 920 30 892 30 135 28 954 28 670 EBITDA 27 740 29 303 28 399 28 131 34 125 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 5 834 4 921 1 705 ­13 910 11 595 Årets resultat från avvecklad verksamhet ­1 534 2 859 ­807 ­255 241 Årets resultat 4 291 7 781 897 ­14 165 11 836 Finansiell ställning (MSEK) Anläggningstillgångar 158 396 170 877 172 878 185 090 194 879 Omsättningstillgångar 30 855 33 395 53 590 37 703 42 146 Summa tillgångar 189 251 204 272 226 468 222 793 237 025 Summa eget kapital 54 820 59 357 56 994 67 673 83 544 varav hänförligt till moderbolagets ägare 51 069 55 439 53 468 64 239 80 731 Långfristiga skulder 100 801 103 793 115 317 112 379 110 736 Kortfristiga skulder 33 630 41 123 54 158 42 741 42 746 Summa eget kapital och skulder 189 251 204 272 226 468 222 793 237 025 Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet 61 749 71 378 73 758 71 397 63 133 Kassaflöden (MSEK) 6 Kassaflöde från löpande verksamhet 27 602 21 196 24 671 24 001 27 376 Kassaflöde från investeringsverksamhet ­7 153 4 107 ­22 058 ­9 936 ­10 908 Kassaflöde från finansieringsverksamhet ­18 795 ­27 341 2 653 ­21 779 ­10 600 Årets kassaflöde 1 654 -2 037 5 266 -7 714 5 868 Fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet 9 282 3 414 5 691 ­ ­ Telia Company-koncernen Finansiell information 2025 1 2024 2,4 2023 2,3 2022 4,10 2021 4,5 Investeringar (MSEK) 7 CAPEX 17 941 18 305 20 410 19 789 21 143 Förvärv och övriga investeringar 1 578 627 1 719 305 513 Summa investeringar 19 519 18 932 22 129 20 095 21 655 Nyckeltal8 Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) 7,4 10,2 5,2 neg. 9,1 Nettolåneskuld/Justerad EBITDA 1,93 2,28 2,32 2,35 2,14 Aktiedata Antal utestående aktier (miljoner) – vid periodens utgång 3 932,1 3 932,1 3 932,1 3 932,1 4 089,6 – genomsnitt, före och efter utspädning 3 032,1 3 932,1 3 932,1 4 035,3 4 089,6 Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)9 0,90 1,80 0,08 ­3,63 2,86 Kontant utdelning per aktie (SEK) 9 2,05 2,00 2,00 2,00 2,05 Summa kontant utdelning (MSEK) 9 8 061 7 864 7 864 7 864 8 384 1) Segmentet Tv och Media klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkning och kassaflöde) och innehav för försäljning (balansräkning) från från den 25 februari 2025. 2) Segmentet Tv och Media klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkning och kassaflöde). 3) Segmentet Danmark klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkning och kassaflöde) och innehav för försäljning (balans­ räkning) från det tredje kvartalet 2023. 4) Segmentet Danmark klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkning och kassaflöde). 5) Segmentet Eurasia klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkningen och kassaflödet) och innehav för försäljning (balansräkningen). 6) Kassaflödesinformation presenteras för hela Telia Company ­koncernen, dvs inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet, om inte annat anges. 7) Investeringar avser endast kvarvarande verksamhet. 8) Nyckeltal är beräknade för hela Telia Company ­koncernen, dvs. både kvarvarande och avvecklad verksamhet. 9) För 2025, utdelning enligt styrelsens förslag. 10) Endast 2022 har omräknats för ändringar från justering av Tv och Media DTV­intäkter från operatörer, som implementerades 2024. 262Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 263 ===== Fem år i sammandrag forts. Telia Company-koncernen Operativ information 2025 2024 2023 2022 4 2021 4 Mobila tjänster Abonnemang totalt (1000-tal) 1 19 477 19 177 18 638 17 693 16 155 varav Sverige Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000­tal) 1 9 610 9 309 8 919 7 928 6 728 Mobil telefoni, churn totalt (%) 14 15 15 17 21 Mobil telefoni, ARPU (SEK) 1 220 217 214 221 218 varav Finland Mobil telefoni, abonnemang (1000­tal) 2 901 2 976 3 025 3 151 3 124 Mobil telefoni, churn totalt (%) 25 21 20 25 27 Mobil telefoni, ARPU (EUR) 19,0 18,5 17,2 17,4 17,4 varav Norge Mobil telefoni, abonnemang (1000­tal) 2 395 2 376 2 340 2 379 2 289 Mobil telefoni, churn totalt (%) 23 21 22 21 19 Mobil telefoni, ARPU (NOK) 272 263 260 268 259 varav övriga länder Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000­tal) 1 709 1 703 1 643 1 604 1 518 Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000­tal) 1 524 1 496 1 445 1 399 1 347 Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000­tal) 1 1 339 1 317 1 266 1 233 1 149 Fasta tjänster Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) 3 199 3 177 3 183 3 174 3 114 varav Bredband, abonnemang, Sverige (1000­tal) 1 430 1 393 1 377 1 375 1 340 Bredband, abonnemang, Finland (1000­tal) 620 617 609 596 584 Bredband, abonnemang, Norge (1000­tal) 474 480 499 500 490 Telia Company-koncernen Operativ information 2025 2024 2023 2022 4 2021 4 Bredband, abonnemang, Litauen (1000­tal) 410 420 426 427 421 Bredband, abonnemang, Estland (1000­tal) 266 267 273 276 280 Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal) 2 449 550 668 850 1 015 varav Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000­tal) 165 229 313 431 541 Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000­tal) 5 9 12 14 17 Fast telefoni, abonnemang, Norge (1000­tal) 12 13 14 38 47 Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000­tal) 123 138 155 175 201 Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000­tal) 145 162 174 192 209 Tv, abonnemang totalt (1000-tal) 2 752 3 555 3 430 3 377 3 280 varav Tv, abonnemang, Sverige (1000­tal) 1 208 1 115 1 034 972 915 Tv, abonnemang, Finland (1000­tal) 3 658 651 664 678 646 Tv, abonnemang, Norge (1000­tal) 448 457 474 485 486 Tv, abonnemang, Litauen (1000­tal) 257 259 261 257 255 Tv, abonnemang, Estland (1000­tal) 181 186 194 200 207 Tv, abonnemang, TV och Media (1000­tal) 3 0 887 802 785 771 1) Mobil telefoni, abonnemang totalt, Estland 2021 och Sverige 2022 ­2023, har omräknats för järmförbarhet. Omräkningen påverkar även abonnemang totalt och ARPU i Sverige 2) Fast telefoniabonnemang inkluderar PSTN och VoIP. 3) TV, abonnemang, Finland och Tv och Media har omräknats som ett resultat av en omorganisation. 4) Jämförelsetalen är omräknade för jämförbarhet. 5) Antalet mobil abonnemang samt ARPU har uppdaterats för Sverige, Finland och Norge 263Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 264 ===== Fem år i sammandrag forts. Telia Company-koncernen Operativ information 2025 2024 2023 2022 2021 2 Personal1 Antal anställda den 31 december 14 498 16 862 18 644 19 237 19 566 Medelantal anställda under året 15 916 17 690 18 963 19 202 19 998 varav i Sverige 6 080 6 681 6 996 7 144 7 550 varav i Finland 3 217 3 614 3 837 3 851 4 244 varav i övriga länder 6 618 7 395 8 130 8 207 8 204 Löner och ersättningar (MSEK) 10 745 13 399 13 357 11 897 12 018 Arbetsgivaravgifter (MSEK) 2 013 3 736 2 478 2 203 2 270 Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelse kostnader 16,7 22.4 17,9 14,1 19,6 Intäkter per anställd (kSEK) 5 345 5 110 4 970 4 718 4 418 Rörelseresultat per anställd (kSEK) 551 777 317 neg. 770 Nettoresultat per anställd (kSEK) 270 440 47 neg. 592 1) Personalinformation är baserad på hela Telia Company ­koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad verksamhet (när tillämpligt). 2) Endast 2024­2022 har omräknats för ändringar från justering av Tv och Media DTV ­intäkter från operatörer, som implementerades 2024. 264Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 265 ===== Alternativa nyckeltal Alternativa nyckeltal Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i enlighet med IFRS, presenterar Telia Company finansiella nyckeltal som inte definieras enligt IFRS. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga resultat­ och prestationsindikationer för investerare och andra användare av årsredovisningen. De alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement till, men inte en ersättning för, den finansiella information som upprättats i enlighet med IFRS. Telia Companys definitioner av dessa mått som inte definieras enligt IFRS beskrivs här och i Definitioner. Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra företag och är därför inte alltid jämförbara med liknande mått som används av andra företag. Tjänsteintäkter Telia Company anser Tjänsteintäkter vara ett relevant mått för att förstå utvecklingen för åter­ kommande intäkter inom bolagets huvudsakliga verksamhet, vilken är den huvudsakliga grunden för bolagets förmåga att generera vinster och positivt kassaflöde. Tjänsteintäkter, på jämförbar bas, vilket exkluderar effekter från förändringar i valutakurser och baseras på nuvarande koncernstruktur, det vill säga inklusive effekten av eventuella förvärvade verksamheter och exklusive effekten av eventuella avyttrade verksam­ heter i både nuvarande och jämförande period, var en del av Telia Companys utsikter för 2025. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Intäkter 80 982 80 965 Exkluderat: Hårdvaruintäkter ­12 752 ­12 545 Tjänsteintäkter (externa) 68 230 68 420 Exkluderat: Effekter från förändringar i valutakurser 1 1 191 28 Exkluderat: Effekter från förvärvade och avyttrade verksamheter ­19 ­47 Tjänsteintäkter på jämförbar bas 69 402 68 401 Förändring (%) jämförbar bas 1,5 1) Förändringar i valutakurser avser genomsnittskurser helåret innan. EBITDA och Justerad EBITDA Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått för investerare för att kunna förstå resultatgenerering före investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. För att underlätta förståelsen av Telia Companys underliggande resultat anser vi att det också är relevant att analysera Justerad EBITDA. Justerings poster inom EBITDA specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt ”Justeringsposter”. Justerad EBITDA på jämförbar bas, vilket exkluderar effekter från förändringar i valutakurser och baseras på nuvarande koncernstruktur, det vill säga inklusive effekten av eventuella förvärvade verksamheter och exklusive effekten av eventuella avyttrade verksamheter i både nuvarande och jämförande period, var en del av Telia Companys utsikter för 2025. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 EBITDA 27 740 29 303 Justeringsposter inom EBITDA 4 180 1 589 Justerad EBITDA 31 920 30 892 Exkluderat: Effekter från förändringar i valutakurser 1 564 12 Exkluderat: Effekter från förvärvade och avyttrade verksamheter ­3 ­33 Justerad EBITDA på jämförbar bas 32 481 30 871 Förändring (%) jämförbar bas 5,2 1) Förändringar i valutakurser avser genomsnittskurser helåret innan. 265Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 266 ===== CAPEX och Betald CAPEX Telia Company anser att CAPEX och Betald CAPEX nedan är relevanta mått för att förstå koncernens inves­ teringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar (exklusive goodwill, tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande). CAPEX exklusive spektrum och leasing var en del av Telia Companys utsikter för 2025. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Investeringar i immateriella tillgångar 2 644 3 253 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 10 381 10 110 CAPEX exklusive leasing 13 025 13 363 Investeringar i nyttjanderättstillgångar 4 916 4 942 CAPEX 17 941 18 305 Exkluderat: Investeringar i spektrum och nyttjanderättstillgångar ­5 114 ­4 944 CAPEX exklusive spektrum och leasing 12 827 13 361 MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 CAPEX 17 941 18 305 Exkluderat: Investeringar i nyttjanderättstillgångar ­4 916 ­4 942 Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder 1 877 176 Betald CAPEX 14 902 13 539 Exkluderat: Betald CAPEX för spektrum ­947 ­169 Betald CAPEX exklusive spektrum 13 955 13 371 Fritt kassaflöde (kvarvarande verksamhet) Telia Company anser Fritt kassaflöde och Fritt kassaflöde, per aktie, rullande 12 månader vara relevanta kassa­ flödesmått för att förstå koncernens förmåga att generera medel för framtida utdelningar till moderbolagets aktieägare, minska nettolåneskulden, återköpa egna aktier och genomföra rörelseförvärv.Fritt kassaflöde var en del av Telia Companys utsikter för 2025. MSEK Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 615 20 120 Betald CAPEX (Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar) ­14 902 ­13 539 Återbetalning av leasingskulder ­3 163 ­2 913 Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 443 242 Utdelningar betalade till innehav utan bestämmande inflytande ­712 ­491 Fritt kassaflöde (ny definition) 9 282 3 414 Antal aktier, vägt genomsnitt, före och efter utspädning (tusental) 3 932 090 3 932 109 Fritt kassaflöde per aktie, rullande 12 månader (SEK) 2,36 0,87 266Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 267 ===== Nettolåneskuld (kvarvarande och avvecklad verksamhet) Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för att kunna förstå koncernens skuldsättning. MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga lån 82 127 87 826 varav leasingskulder, långfristiga 14 500 14 870 Avgår 50% av hybridkapital 1 ­9 177 ­9 720 Kortfristiga lån 5 331 10 108 varav leasingskulder, kortfristiga 3 369 3 421 Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång­ och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA ­avtal (Credit Support Annex) ­4 052 ­4 370 Avgår långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via resultaträkningen och övrigt totalresultat ­592 ­1 533 Avgår kortfristiga placeringar ­362 ­1 119 Avgår likvida medel ­11 527 ­9 812 Nettolåneskuld 61 749 71 378 1) 50% av hybridkapital betraktas, enligt marknadspraxis för denna typ av instrument, som eget kapital och minskar nettolåneskuld. Derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång­ och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA­avtal (Credit Support Annex) är del av balansräkningsraderna Långfristiga räntebärande fordringar och Kortfristiga räntebärande fordringar. Hybridkapital, beräknat till nominellt belopp, ingår i balansräkningsraden Lång fristiga lån. Långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via resultatet och övrigt totalresultat är del av balans räkningsraden Långfristiga räntebärande fordringar. Kortfristiga placeringar är del av balansräkningsraden Kortfristiga räntebärande fordringar. Nettolåneskuld/Justerad EBITDA (kvarvarande och avvecklad verksamhet) Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå koncernens finansiella ställning. MSEK, förutom multipel 31 dec 2025 31 dec 2024 Nettolåneskuld 61 749 71 378 Justerad EBITDA, kvarvarande verksamhet 31 920 30 892 Justerad EBITDA, avyttrad verksamhet ­ 454 Justerad EBITDA 31 920 31 345 Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) 1,93x 2,28x Justerad EBITDA-marginal Telia Company anser att Justerad EBITDA i relation till intäkter är ett relevant mått för att förstå koncernens vinstgenerering samt att användas i benchmark­syfte. MSEK, marginal i % Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Intäkter 80 982 80 965 Justerad EBITDA 31 920 30 892 Justerad EBITDA-marginal (%) 39,4 38,2 Räntabilitet på sysselsatt kapital (kvarvarande och avvecklad verksamhet) Telia Company anser att Räntabilitet på sysselsatt kapital är ett relevant mått för att förstå koncernens vinstgenerering samt att användas i benchmark­syfte. MSEK, marginal i % Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Rörelseresultat innevarande år, kvarvarande och avvecklad verksamhet 8 768 13 747 Finansiella intäkter exklusive valutakursvinster innevarande år, kvarvarande och avvecklad verksamhet 1 827 2 276 Räntabilitet, rullande 12 månader 10 595 16 024 Genomsnittligt sysselsatt kapital 143 253 157 595 Räntabilitet på sysselsatt kapital (%, rullande 12 månader) 7,4 10,2 267Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 268 ===== Definitioner Begrepp och nyckeltal Anställda Anställda med tillsvidareanställning eller visstidsanställning. Antal siter Totalt antal siter med master eller torn. ARPU (Average revenue per user) Genomsnittlig intäkt per abonnemang. Betald CAPEX CAPEX med tillägg/avdrag för nettot av betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder. Bredbandsintäkter Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta bredbandstjänster. CAGR En förkortning av ”Compound Annual Growth Rate”. Motsvarar genomsnittlig årlig tillväxttakt. CAPEX En förkortning av ”Capital Expenditure”. Investeringar i immateriella och materiella anlägg­ ningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar, men exklusive goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv, film­ och programrättigheter och åtaganden för återställning. CAPEX exklusive spektrum och leasing CAPEX med avdrag för licenser för att nyttja spektrum frekvenser och nyttjanderättstillgångar. Churn total Antal förlorade abonnemang (avtalsabonnemang och förbetalda abonnemang) uttryckt i procent av genomsnittligt antal abonnemang (avtals­ abonnemang och förbetalda abonnemang). EBITDA En förkortning av “Earnings before Interest, Tax, Depreciation and Amortization“. Motsvarar rörelse­ resultat före av­ och nedskrivningar samt före resultat från intressebolag och joint ventures men inklusive avskrivningar och nedskrivningar av film­ och programrättigheter. EBITDA-marginal EBITDA uttryckt i procent av intäkter. Fritt kassaflöde Från kvarvarande verksamhet: kassaflöde från den löpande verksamheten, immateriella och materiella anläggningstillgångar förvärvade (betald CAPEX) och avyttrade, utdelningar utbetalade till innehav utan bestämmande inflytande samt återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde per aktie, rullande tolv månader Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet på rullande tolv månaders basis, dividerat med antalet aktier, vägt genomsnitt, före och efter utspädning. Företagslösningsintäkter Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta företagslösningar avseende nätverk och kommunikation. Förvärv och övriga investeringar Investeringar i goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar förvärvade genom rörelseförvärv, aktier och andelar, samt åtaganden för återställning. Hårdvaruintäkter Externa intäkter avseende försäljning av hårdvara/ utrustning. Interna intäkter Försäljning inom koncernen. Justerad EBITDA EBITDA justerad med justeringsposter inom EBITDA. Justerad EBITDA-marginal Justerad EBITDA i procent av intäkter. Justerat eget kapital Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För moder bolaget även inklusive obeskattade reserver netto efter skatt. Justerat rörelseresultat Rörelseresultat justerat med justeringsposter inom rörelseresultat. Justeringsposter Omfattar realisationsvinster och realisationsför­ luster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram (kostnader för avveckling av verksamheter och för övertalig personal samt för större koncernövergri­ pande verksamhetstransformeringar) eller andra kostnader som till sin natur inte är del av normal daglig verksamhet. Jämförbar bas (%) Förändringen i intäkter, externa tjänste intäkter och justerad EBITDA exklusive effekter från förändringar i valutakurser och baserat på nuvarande koncernstruktur, det vill säga inklusive effekten av eventuella förvärvade verksamheter och exklusive effekten av eventuella avyttrade verksamheter i både nuvarande och jämförande period. Mobila slutkundsintäkter Externa intäkter relaterade till försäljning av röst, meddelanden, data, extra­ och innehållstjänster (inklusive maskin­till­maskin­relaterade tjänster). Mobil samtrafik Externa intäkter relaterade till terminering av mobil samtrafik. 268Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 269 ===== Nettolåneskuld Räntebärande skulder (inklusive derivat som är skulder och som används för att säkra risker i lån) plus skulder för derivat som används för att säkra risker i portföljen för obligationer och kortfristiga placeringar, minskade med derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och används för att säkra risker i lån, minskade med erhållna säkerheter enligt Credit Support Annex (CSA), minskade med 50% av hybridkapital beräknat som 50% av nominellt belopp (som enligt marknadspraxis för denna typ av instrument betraktas som eget kapital), minskade med långfristiga obligationer, minskade med kortfristiga placeringar, minskade med derivat som är tillgångar och används för att säkra risker i port­ följen för obligationer och kortfristiga placeringar, och minskat med likvida medel. Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) Nettolåneskuld dividerad med justerad EBITDA rullande 12 månader. Operationellt fritt kassaflöde Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklusive betald CAPEX för licenser och frekvenser och utdelningar från intressebolag netto efter skatter och inklusive återbetalning av leasingskulder. Operativt kapital Ej räntebärande tillgångar minskade med ej ränte­ bärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning, och ej ränte bärande avsättningar. Personalomsättning Samtligt uppsagda anställda dividerat med genom­ snittligt antal anställda. Resultat och eget kapital per aktie Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal aktier före, respektive efter utspädning med potentiella stamaktier, medan eget kapital per aktie är baserat på antal aktier vid periodens slut. Med resultat avses årets resultat hänförligt till moder­ bolagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare. Räntabilitet på eget kapital Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och vinster/förluster vid avyttringar, plus finansiella intäkter exklu sive valutakurs vinster uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Segmenttillgångar och segmentskulder (Operativt segmentkapital) Som Operativt kapital, men tillgångar respektive skulder exkluderar poster avseende valutaderivat och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen) utdelning. Soliditet Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i procent av summa tillgångar. Sysselsatt kapital Summa tillgångar minskade med ej räntebärande skulder och avsättningar samt med (föreslagen) utdelning. Telefoniintäkter Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta telefonitjänster. Tjänsteintäkter Externa intäkter exklusive försäljning av hårdvara. Total aktieägaravkastning Årets aktiekursutveckling och utdelning, i förhållande till aktiekursen vid början av året, uttryckt i procent. Tv-intäkter Externa intäkter relaterade till försäljning av Tv­tjänster. Uthyrningsgrad Genomsnittligt antal kunder per site. Övriga fasta tjänsteintäkter Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta tjänster inklusive fiberinstallation, grossisttjänster och övriga tjänster inom infrastruktur. Övriga mobila tjänsteintäkter Externa intäkter relaterade till besökares roaming, grossisttjänster och övriga tjänster. Valutabeteckningar och prefix I enlighet med internationell standard används följande valutabeteckningar: K tusen M miljoner SEK Svenska kronor JPY Japanska yen DKK Danska kronor NOK Norska kronor EUR Europeiska euro USD US­dollar GBP Brittiska pund AUD Australiska dollar 269Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 270 ===== Årsstämma 2026 Telia Companys årsstämma äger rum torsdagen den 9 april 2026 kl. 14.00 på Telia Companys huvudkontor, Stjärntorget 1 i Solna. Den fullständiga kallelsen publicerades på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com i början av mars 2026. Årsstämman kommer huvudsakligen att hållas på svenska. Som en service till aktieägarna kommer årsstämman att simultantolkas från svenska till engelska samt från engelska till svenska. Deltagande Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktieboken avseende förhållandena måndagen den 30 mars 2026, och anmäla sin avsikt att delta senast onsdagen den 1 april 2026. Deltagande i stämmolokalen Aktieägare som önskar närvara i stämmolokalen personligen eller genom ombud ska anmäla sin avsikt att delta senast onsdagen den 1 april 2026 på Euroclear Sweden ABs webbplats https:// www.euroclear.com/sweden/generalmeetings/, på telefon 08­402 90 50, eller per post till Telia Company AB, ”Årsstämma 2026”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Aktieägare ska i anmälan ange namn, person­ eller organisationsnummer, adress, telefonnummer och eventuella biträden. Aktieägare som deltar genom ombud eller ställföreträdare bör skicka behörighetshandlingar till ovanstående adress i god tid före årsstämman. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Telia Companys webbplats www. teliacompany.com. Deltagande genom poströstning Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom poströstning på förhand ska anmäla sin avsikt att delta genom att avge sin poströst så att denna är Euroclear Sweden AB (som administrerar formulären å Telia Companys vägnar) tillhanda senastonsdagen den 1 april 2026. För poströstning ska ett särskilt formulär användas. Poströstningsformuläret finns tillgängligt på Telia Companys webbplats www.teliacompany.com. Poströstningsformuläret kan skickas in antingen via e­post till GeneralMeetingService@euroclear.com, eller per post till Telia Company AB, ”Årsstämma 2026”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm. Aktieägare kan även poströsta elektroniskt genom verifiering med BankID på Euroclear Sweden ABs webbplats https://www. euroclear.com/sweden/generalmeetings/. Om aktieägaren poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas poströstningsformuläret. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Telia Companys webbplats www.teliacompany. com. Om aktieägaren är en juridisk person ska registreringsbevis eller annan behörighetshandling biläggas poströstningsformuläret. Ytterligare anvisningar framgår av poströstningsformuläret och på Euroclear Sweden ABs webbplats https://www. euroclear.com/sweden/generalmeetings/. Förvaltarregistrerade aktier För att få delta i årsstämman måste aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade (inklusive finska aktieägare som är registrerade i det finska värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy) omregistrera aktierna i eget namn så att aktieägaren är införd i framställningen av aktieboken per tmåndagen den 30 mars 2026. Sådan omregistrering kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och kan begäras hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistreringar som gjorts av förvaltaren senast onsdagen den 1 april 2026 beaktas vid framställningen av aktieboken. Beslut som ska fattas av årsstämman Årsstämman beslutar bland annat om disposition av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och verkställande direktör. Årsstämman utser också styrelseledamöter och beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen föreslår en utdelning om totalt 2,05 kronor per aktie att utbetalas till aktieägarna vid fyra utbetalningstillfällen om vardera 0,51 kronor per aktie för de tre första utbetalningarna och 0,52 kronor för den fjärde utbetalningen. Avstämningsdagar för utbetalningar föreslås vara måndag den 13 april 2026, torsdag den 23 juli 2026, torsdag den 29 oktober 2026 och fredag den 5 februari, 2027. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas Euroclear Sweden AB genomföra utbetalningarna torsdag 16 april 2026, tisdag 28 juli 2026, tisdag 3 november 2026 och onsdag 10 februari 2027. 270Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 271 ===== ===== SIDA 272 ===== Telia Company AB (publ) Postadress: 169 94 Solna, Sverige Besöksadress: Stjärntorget 1, Solna, Sverige Org.nr: 556103­ 4249 Säte: Stockholm Telefon: +46 771 990100 www.teliacompany.com Produktion: Telia Company AB i samarbete med Miltton