Årsredovisning 2023

===== SIDA 1 =====

2023 
 
  
ÅRSREDOVISNING  
  
POST & FÖRPACKNINGSLÖSNINGAR

===== SIDA 2 =====

INNEHÅLL 
 
3 VD har ordet  
4 Marknaderna och Bongs erbjudande  
5 Överblick och sammanfattning av Bongs  
hållbarhetsarbete  
6 Hållbarhetsrapport  
9 Femårsöversikt  
10 Aktien  
11 Förvaltningsberättelse  
17 Resultaträkningar för koncernen  
18 Balansräkning för koncernen  
19 Förändringar i eget kapital för koncenen  
20 Kassaflödesanalys för koncernen  
21 Resultaträkningar för moderbolaget  
22 Balansräkning för moderbolaget  
23 Förändringar i eget kapital för moderbolaget  
24 Kassaflödesanalys för moderbolaget  
25 Redovisningsprinciper  
30 Noter  
43 Styrelsens underskrifter  
44 Revisionsberättelse  
47 Styrelse och ledning  
Definitioner  
Årsstämma 2024 
2023 I KORTHET 
• Nettoomsättningen uppgick till 2 088 MSEK (2 165).  
• Rörelseresultatet uppgick till 44 MSEK (98). Det påverkades av 
en realisationsvinst om 10 MSEK (11).  
• Resultatet efter skatt blev -7 MSEK (43).  
• Resultatet per aktie uppgick till -0,02 SEK (0,21).  
• Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 427 MSEK (448).  
• Soliditeten var vid årets slut 35 procent (34). 
BONG PÅ  
EN MINUT 
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbju-
der lösningar för distribution och paketering av information, reklamer-
bjudanden och lätta varor.  
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för 
detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncer-
nen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 000 an-
ställda i 13 länder.  
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa 
och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong 
är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small 
Cap). 
NYCKELTAL 2023 Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 2022 2021 2020 2019 
Nettoomsättning, MSEK 2 088 539 477 497 575 2 165 1 804 1 843 2 166 
Rörelseresultat, MSEK 44 4 8 10 22 98 46 -19 32 
Resultat efter skatt, MSEK -7 -7 -2 -5 8 43 3 -66 -24 
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK 63 34 22 -15 22 72 60 31 78 
Rörelsemarginal, %1 2,1 0,7 1,7 2,1 3,8 4,5 2,5 -1 1,5 
Medelantal anställda1 1 082 1 082 1 095 1 112 1 134 1 134 1 141 1 195 1 334 
1 Avser tiden från årets början till periodens slut.

===== SIDA 3 =====

3 
MARKNADEN OCH BRANSCHEN 
Den europeiska papperskonverteringsindustrin 
samt det övergripande affärsklimatet förblev 
svagt under 2023. Detta var ingen överraskning gi-
vet årets politiska och ekonomiska turbulens. In-
flationsnivåerna var fortsatt höga och minskade 
därmed efterfrågan.  
Våra marginalnivåer var goda under 2023, som 
resultat av våra prisökningar under 2022. I kombi-
nation med vårt kontinuerliga arbete med att hålla 
kostnaderna under kontroll lyckades vi få ett posi-
tivt rörelseresultat. 
Leverantörskedjorna fungerade normal igen ef-
ter stora problem under 2022. Däremot var ener-
gipriserna fortsatt höga, och ökade ytterligare un-
der slutet av året på grund av det nya kriget i Is-
rael/Gaza. 
Utsikterna för de första sex månaderna 2024 av-
seende de svaga makroekonomiska förhållandena 
är oförändrade. Energipriserna förväntas förbli sta-
bila men ligger givetvis fortfarande på en relativt 
hög nivå. Kriget i Israel/Gaza och åtföljande terro-
ristattacker på transportfartyg i Röda havet kan 
åter orsaka problem med leveranskedjan och le-
veranser 2024. 
 
LÄTTA FÖRPACKNINGAR  
Försäljningsutvecklingen av Bongs lätta förpack-
ningar under 2023 hade inte samma positiva trend 
som under 2022; den valutajusterade försälj-
ningen 2023 minskade -12,0% jämfört med 2022. 
Detta nedslående resultat berodde på förra årets 
svaga marknadsutveckling inom e -handel och i 
butiker över hela Europa. Försäljningen började 
dock återhämta sig under andra halvåret då nya 
beställningar kom in från nätbutiker som ville byta 
från plastförpackningar till papper. 
"AirPro Green"-sortimentet av vadderat papper 
som lanserades 2023, började bra med några stora 
beställningar, men kunde inte vända den övergri-
pande negativa trenden inom vårt sortiment av 
lätta förpackningar. 
Bongs detaljhandelssegment drabbades hårt av 
den svaga efterfrågan i butikerna, även om över-
gången från plastpåsar till papperspåsar fortsätter. 
Under 2023 minskade försäljningen av pappers-
bärkassar med -15 % jämfört med 2022. 
Vi är fortfarande mycket trygga i vår omvandling 
eftersom vi har rätt marknadserbjudande med 
våra nya produkter och e -handel kommer också 
att växa igen. För 2024 förutspår vi en stark två-
siffrig tillväxttakt i Bongs förpackningssegment. 
 
KUVERTMARKNADEN 
Den europeiska kuvertmarknaden minskade med 
15% i volymförsäljning, vilket inte enbart är rela-
terat till den digitala utvecklingen under det sen-
aste decenniet, utan även den osäkra ekonomiska 
situationen. Kuvert för direktreklam till exempel 
drabbades hårt av reducerade marknadsförings-
budgetar och hade därmed en nedgång om 25%. 
Bong presterade dock bättre än marknaden för 
kuvert 2023. Detta är i linje med vår strategi för 
kuvert. Våra marginaler för kuvert är fortsatt sta-
bila på en sund nivå och stödjer därför den nöd-
vändiga investeringen i vårt sortiment för lätta för-
packningar. Bongs valutajusterade utveckling 
2023 var -8,4 % jämfört med 2022. 
 
RÖRELSERESULTAT 
Koncernens valutajusterade försäljning minskade 
med -9,7% jämfört med 2022. Bong s bruttomar-
ginal har minskat jämfört med 2022 men är fort-
farande på en bra nivå. Rörelseresultatet före ned-
skrivning av goodwill minskade till 57 MSEK (98). 
Rörelseresultatet 2023 påverkade negativt av 
strukturkostnader om -4 MSEK (-2) och maskinför-
säljningar hade en positiv påverkan om 10 MSEK 
(13). 
 
STABILT KASSAFLÖDE OCH JUSTERAD 
NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA  
Kassaflödet från den löpande verksamheten upp-
gick till 83 MSEK (111). Justerad nettoskuld / 
justerad EBITDA enligt Bongs obligationslån upp-
går till 0,83 (0.71). 
 
FOKUS OCH STRATEGI  
Vårt strategiska mål är att bli en diversifierad pap-
perskonverterare som förlitar sig på en bredare 
portfölj av papperskonverterade produkter med 
en betydande del av försäljning och aktiviteter 
inom segmentet lätta förpackningar. 
För att uppnå detta investerar vi i lätta förpack-
ningar samtidigt som vi ökar vår kuvertmarknads-
andel något med goda marginaler. Investeringar 
görs inte bara i nya förpackningsmaskiner utan 
även inom marknadsföring, mässor och ytterligare 
säljare för att ö vertyga och få nya kunder. Vi ut-
vecklar och lanserar lovande nya produkter som 
våra exklusiva ”Turn Over Top” pappersbärkassar 
för detaljhandeln och vårt utökade AirPro Green® 
sortiment med vadderade påsar för e-handel. 
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår 
produktivitet, bli ”grönare” när det gäller energi-
effektivitet och effektivisera våra fabriker för kost-
nadseffektivitet. 
 
HÅLLBARHET  
Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta priori-
teringar. På Bong kommer vi att göra vårt yttersta 
för att utveckla förpackningsprodukter som är till-
verkade av förnybara resurser eller återvunnet 
material och som är återvinningsbara eller återan-
vändbara.  
På alla våra produktionsanläggningar kommer vi 
att fortsätta våra ansträngningar för att minska ut-
släpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand 
med vårt fabrikseffektivitetsprogram. 
I denna årsredovisning ingår vår hållbarhetsre-
dovisning som också är en rapport över våra fram-
steg i arbetet med att skydda miljö, mänskliga rät-
tigheter, sociala relationer och hög affärsetik en-
ligt Global Compact. Vi är glada över att bekräfta 
vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att tillhöra 
den växande krets av företag och individer som 
ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i fö-
retagande och affärsliv. Detta är vår sjunde rap-
port enligt regelverket. 
 
TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AK -
TIEÄGARE  
Slutligen vill jag särskilt tacka alla våra lojala och 
hårt arbetande medarbetare som kommer att få 
vår omvandlingsprocess i Bong att bli verklighet 
samt våra intressenter och aktieägare för deras 
stöd. 
 
 
Kristianstad i april 2024  
Kai Steigleder  
VD
VD HAR ORDET 
 
2023 präglades av politisk och ekonomisk turbulens. Höga inflationsnivåer dämpade konsumenternas efterfrågan i hela Europa, vilket orsakade en 
nedgång i e-handeln. I en svår marknadsmiljö fortsatte Bong sin omvandlingsprocess och utökade sitt erbjudande inom lätta förpackningar. 
 
”Vi är övertygade om att vi kommer nå en 
tvåsiffrig tillväxt 2024 för våra lätta förpack-
ningsprodukter och fortsätta Bongs transform-
ationsstrategi samtidigt som vi håller en sund 
och hållbar marginalnivå”, säger CEO  
Kai Steigleder

===== SIDA 4 =====

4 
1 Smithers: “Current e-Commerce Packaging trends in Europe” 
2 Cross-Border Commerce Europe: “ReCommerce marketplaces outperform the broader retail market” 
3 Statista: “Nachhaltigkeitstrend im Online-Shopping: Re-Commerce und Second-Hand” 
MARKNADERNA OCH BONGS ERBJUDANDE 
Bong är en av de ledande leverantörerna av Lätta förpackningar och Kuvert i Europa som erbjuder  lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklam-
material.
MARKNADEN FÖR LÄTTA FÖRPACK-
NINGAR  
Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som 
man minskar förpackningsmaterialet, vikten, voly-
men, storleken och förpackningsavfallet. Mark-
naden för lätta förpackningar är en fragmenterad 
marknad med en rad olika konkurrenter i varje un-
dersegment. 
 
E-handel  
De senaste årens enorma tillväxttakt inom e-han-
del har avstannade under 2022 på grund av den 
svaga ekonomin och ökande inflation relaterad till 
kriget i Ukraina. 2023 visade sig vara lika besvär-
ligt, med inflation kvar på höga nivåer, vilket 
minskade konsumenters efterfrågan. E -handeln 
behöll dock sin andel på nästan 13 % av den totala 
detaljhandeln i Västeuropa. Liksom tidigare år var 
"Mode" det största segmentet¹. 
Ett relativt nytt begrepp inom e -handel är ”re -
commerce”, ett växande segment med en mark-
nadsandel på 12 procent jämfört med den totala 
europeiska e-handelsmarknaden. Att köpa begag-
nade och renoverade varor är i linje med kraven 
från kostnadsmedvetna konsumenter och har en 
positiv hållbarhetsimage. ”Re -commerce” mark-
naden förväntas växa med 27 % fram till 2025². 
Även inom re-commerce är mode det största seg-
mentet³. 
En stor del av e -handelsvarorna är färdigför-
packade i kartonger eller så är de inte ömtåliga 
och kräver därför inte en solid fraktförpackning. 
Dessa varor kan slås in i en flexibel och lätt för-
packningslösning, vilket hjälper nätbutiker att 
minska volymen och vikten på förpackningen. Av-
sändare kan också spara på förpackningsmaterial 
och fraktkostnader jämfört med traditionella för-
packningsprodukter som wellpapplådor. 
Det finns olika typer av flexibla förpackningslös-
ningar på marknaden, till exempel papperspro-
dukter, vadderade produkter och lösningar av 
plast. Baserat på en växande efterfrågan på håll-
bara lösningar fortsätter förpackningsindustrin att 
fokusera på förnyb ara och återvinningsbara 
material. Nya EU-regler för förpackningar och för-
packningsavfall väntas träda i kraft 2024, vilket 
tvingar nätbutiker i större utsträckning att gå över 
till miljövänliga lösningar som papperspåsar. 
 
BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE 
LÄTTA FÖRPACKNINGAR 
Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta för-
packningsprodukter för olika distributionskanaler 
och applikationer såsom e-handel och detaljhan-
del. Detta inkluderar expanderbara kuvert och 
påsar i olika material såsom kraftpapper, vadde-
rade papperspåsar, bubbelpåsar, pappkuvert och 
wellförpackningar och flexibla förpackningar från 
DuPont™ Tyvek®. 
Väl anpassade förpackningar för e -han-
del 
Bong har fortsatt fokus på e -handelsspecifika för-
packningar, vilket skyddar dess innehåll och bidrar 
till att minska miljöpåverkan. Under varumärket 
”e-Green” producerar och marknadsför Bong kraft-
papperskuvert för e-handel. Detta är en miljövän-
lig lösning baserad till 100 procent på starkt kraft-
papper som bidrar till att minska volymen, vikten, 
förpackningsmaterialet samt avfall. e -Green-
lösningen är mycket robust, lätt och flexibel samt 
kan lätt återanvändas för returleverans tack vare 
två limremsor.  
Bongs ”AirPro Green” produkter, som lanserades 
2022, är en 100% pappersbaserad vadderad påse. 
Dessa utnyttjar styrkan hos präglat papper, där-
med behövs ingen bubbelfilm. AirPro Green består 
av tre papperslager där mellanlagret är försett 
med ett stabilt bubbelmönster. Efter den är an-
vänd kan förpackningen enkelt slängas i papperså-
tervinning, inga material behöver separeras. Alla 
AirPro Green produkter är tillverkade av 100% 
återvunnet papper. Bong utökade utbudet under 
2023, på grund av en ökad efterfråga. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tilltalande förpackningar inom detalj-
handel 
Kampen om konsumenternas uppmärksamhet 
inom detaljhandeln blir allt hårdare. Tilltalande 
presentförpackningar kan vara ett viktigt verktyg 
för att öka varumärkeskännedom. Bong erbjuder 
ett brett sortiment av presentförpackningar och 
bärkasselösningar, som alla är skräddarsydda för 
att kommunicera kundens varumärke och värde-
ringar. Bong hjälper sina kunder i ”the art of 
giving”. 
 
DEN EUROPEISKA KUVERTMARK-
NADEN 
Enligt FEPE minskade volymen för kuvert på den 
europeiska marknaden med mer än 15 procent 
under 2023 jämfört med 2022 och var därmed un-
der den långsiktiga trenden. Den totala europeiska 
kuvertmarknaden uppskattas till omkring 36 (43) 
miljarder enheter under 2023.  
Bong är klar marknadsledare i de nordiska län-
derna och är störst eller näst störst i nästan alla 
väst- och centraleuropeiska länder.  
I Västeuropa svarar affärspost för den största de-
len av kuvert-användningen med mer än 90 pro-
cent av den totala kuvertkonsumtionen. Affärspost 
kan delas in i transaktionspost och direktreklam.  
Transaktionspost används för distribution av 
olika dokument som till exempel kontrakt, löne-
specifikationer, pensionsbesked och fakturor. De 
största användarna av kuvert inom transaktions-
post är företag inom till exempel telekom, bank, 
försäkring, finans, energi och vatten. Som en kon-
sekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna 
för denna typ av användning minskat avsevärt.  
Direktreklam har däremot inte påverkats i nå-
gon större utsträckning av marknadsnedgången. 
Denna form av reklam erbjuder högre träffsäker-
het inom målgruppen jämfört med reklam inom 
tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande 
av stort intresse för marknadsförare. Direktreklam-
skampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jäm-
förelsevis låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till 
ett oumbärligt marknadsföringsverktyg. 
 
BONGS KUVERTERBJUDANDE 
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och 
storlekar. Allt från standardiserade kuvert till 
kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, 
med eller utan kundanpassat tryck och prägling, 
tillverkade av en rad olika material och med 
många alternativ gällande färg och form.

===== SIDA 5 =====

5 
BONGS HÅLLBARHETSARBETE  
 
 
 
 
  
ÖVERBLICK OCH SAMMANFATTNING ÖVER RISKER, POLICYER OCH ÅTGÄRDER FÖR BONGS HÅLLBARHETSARBETE ÖVER PRODUKTLIVSCYKELN  
Leverantörsledet  Produktion  Marknadsföring/Försäljning  Distribution  Återvinning  
Risker och påverkan • Negativ miljöpåverkan  
• Bristande arbetsvillkor  
• Brott mot mänskliga rättigheter 
• Korruption och bedrägeri 
• Förhöjda utsläpp  
• Hög förbrukning och  
nedsmutsning  
• Arbetsolyckor och upplevd  
otrygghet på arbetsplatsen 
 
• Korruption och bedrägeri  
• Missnöjda kunder  
• Utsläpp från fordon  
• Brister i arbetsmiljö hos  
transportörer  
• Bristande återvinningsbarhet  
 
Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Till sådana risker hör fysiska 
arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, å lder, religion och politisk uppfattning. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl 
interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners.  
 
Policyer  Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti -korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga rättigheter och 
motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets - och mångfaldspolicy.  
 
Hantering av risker 
som spänner över 
hela produktlivscy-
keln  
Samtliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen. Rutiner är införda och ans variga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av erfaren-
heter beträffande hållbarhetsfrågor och ”best practice” samt uppföljning.  
Hantering av risker 
specifika för respek-
tive fas av produkt-
livscykeln  
Implementering av Uppförandekod för 
leverantörer hos större leverantörer 
centralt och på affärsenhetsnivå.  
Fortsatt miljöanpassning av produkt-
ionsmetoder, som till exempel effekti-
visering av maskiner, minskad elför-
brukning, ökad användning av vatten-
baserade metoder som ersätter lim 
och färger med organiska lösningsme-
del, certifieringar av anläggningar.  
Miljömärkning av produkter enligt nat-
ionella och EU-standarder.  
Ett större klimatkompenserat erbju-
dande.  
Nöjdkundundersökningar. 
Öka användningen av välrenomme-
rade transportörer med miljökrav. 
Ökat inslag av fullt återvinningsbara 
kuvert och förpackningar. Främja pap-
perskassar som ersättning för plastkas-
sar. 
Se not 37 för upplysningar om  
den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

===== SIDA 6 =====

6 
SÄKERHET, GOD MILJÖ OCH SUNDA AFFÄRER 
 
Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete  
lägger Bong vikt vid säkerhet för personal, hållbara inköp, lägre förbrukning av energi och insatsvaror, minskning av avfall  
samt sunda affärer
HÅLLBARHET I CENTRUM FÖR BONG  
Bong är en industrikoncern med en omsättning 
om cirka 2 100 MSEK och omkring 1 000 anställda. 
I koncernen ingår elva större anläggningar för till-
verkning av kuvert och förpackningar.  
Tillverkningen, distributionen och använd-
ningen av Bongs produkter medför påverkan och 
risker av skilda slag och olika utsträckning bero-
ende på vilken del av värdekedjan som studeras. 
Till exempel finns miljöfrågor i alla led – i skogarna 
där råvaran till finpapperet växer, i tillverkningen 
och i återvinning och deponi av kuvert och lätta 
förpackningar. När det gäller sociala frågor har 
Bong ansvar för säkra fysiska och psykosociala ar-
betsförhållanden på arbetsplatserna i koncernen 
och hos betydande underle verantörer i egenskap 
av inköpare av tjänster och varor.  
Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som 
syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser 
där anställda behandlas lika samt hög affärsetik. 
 
RISKER OCH RISKHANTERING  
Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för 
marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker 
och hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning 
av marknadsrisker och operativa risker se sid 1 3. 
En detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna 
och hanteringen av dem finns i not 1. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hållbarhetsrisker 
Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden 
och personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. 
Riskerna finns i den egna verksamheten och i till 
exempel bolagets leverantörskedja. Till grund för  
styrningen av bolaget ligger bolagets regler, 
branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter, kollek-
tivavtal och andra normer. Bolagets styrning och 
kontroll av den egna verksamheten och påverkan 
på leverantörer via bland annat policyer, inflytan-
det av branschpraxis och den kontroll som indirekt 
utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder 
där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen 
att bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämfö-
relsevis små.  
Liksom med koncernens övriga risker sker en 
bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. 
En risk betraktas som väsentlig om den får allvar-
liga konsekvenser för till exempel anställdas liv 
och hälsa, miljö, bolagets anseende samt resultat 
och finansiella ställning. Riskbegreppet tar hänsyn 
till både sannolikhet för händelser och värden som 
kan gå till spillo om de inträffar. 
 
Miljörisker 
Den dominerande delen av Bongs tillverkning av 
kuvert och lätta förpackningar sker i elva anlägg-
ningar i Väst- och Centraleuropa.  
För tillverkning av kuvert och förpackningar 
krävs inga tillstånd i enlighet med respektive län-
ders miljölagstiftning. Påverkan från den egna 
verksamheten i anläggningarna är förhållandevis 
liten jämförd med påverkan på miljön från bakom-
liggande led som sk ogsbruk, tillverkning av fin-
papper och produktionen av el för konvertering av 
finpapper. I våran egen tillverkning strävar Bong 
efter att minimera förbrukning av energi och in-
satsvaror samt att minska mängden avfall. 
 
 
Sociala förhållanden och personal 
De allvarligaste riskerna är sådana som skulle 
kunna medföra svåra skador eller till och med 
dödsfall. I koncernen är olycksriskerna störst inom 
tillverkningen. Hantering av till exempel kuvert-
maskiner (av vilka koncernen totalt har cirka 120) 
kräver utbildning och är omgärdad av stränga sä-
kerhetsbestämmelser. Den nationella arbetsmiljö-
lagstiftningen i respektive land kompletteras med 
lokala säkerhets - och kvalitetsbestämmelser för 
affärsenheterna vars utformning kan skifta men 
som har god säkerhet för personal och hög pro-
duktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. 
Under 2023 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka 
i någon av koncernens enheter. 
 
Mänskliga rättigheter 
Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser 
mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den 
egna verksamheten som hos sina leverantörer. 
Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de län-
der där bolaget är verksamt. Bong anställer under 
inga förhållanden arbetskraft under 15 år. 
 
Affärsetiska risker Bong 
Motverkande av korruption sker på flera fronter. 
Bongs system för intern kontroll och riskhantering 
syftar bland annat till att minska risken för oegent-
ligheter och korruption. Uppförandekoden inskär-
per förbud mot bestickning. 
 
Uppförandekod  
Uppförandekoden är baserad på FN-initiativet Glo-
bal Compacts principer om skydd för miljö, mänsk-
liga rättigheter, affärsetik och anständiga arbets-
förhållanden. Det syftar till att ytterligare förbättra 
förutsättningarna för Bong att bidra till en socialt 
och miljömässigt bättre värld inom ramen för dess  
 
 
aktiviteter. Bongs Uppförandekod ska tillämpas av 
styrelse, samtliga anställda, leverantörer och öv-
riga externa parter Uppfö randekoden innehåller 
regler och rekommenda tioner på följande områ-
den: 
• miljö  
• etik och antikorruption  
• regelefterlevnad  
• kvalitet  
• arbetsvillkor, likabehandling och mänsk-
liga rättigheter  
• motverkande av intressekonflikter.  
 
I uppförandekoden beskrivs också visselpipan för 
den som anonymt vill göra en anmälan till bola-
gets ledning om misstänkta överträdelser. Uppfö-
randekoden är ett levande dokument som revide-
ras när så behövs. Den finns tillgänglig på 
www.bong.com 
 
Uppförandekoden för leverantörer  
Utöver de övergripande reglerna i Uppförandeko-
den har leverantörer också att iaktta de mer de-
taljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för le-
verantörer (Bong’s Supplier Code of Conduct) av-
seende antikorruption, miljö, arbetsförhållanden, 
mänskliga rättigheter, social hållbarhet med mera. 
Vid slutet av 2023 hade pappersleverantörer som 
representerar mer än 90% av Bongs inköp av fin-
papper skrivit på Bongs uppförandekod för leve-
rantörer. 
 
Jämställdhets- och mångfaldspolicy  
Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jäm-
ställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående 
regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn väg-
leder bolagets och de anställdas agerande i frågor 
som rör likabehandling, mångfald på arbetsplat-
sen, balans mellan arbete och fritid etc.

===== SIDA 7 =====

7 
BONGS PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR OCH DERAS CERTIFIERINGAR  
Angoulème, 
Frankrike  
Evreux,  
Frankrike  
Derby,  
Storbritannien  
Milton Keynes, 
Storbritannien  
London,  
Storbritannien  
Solingen, 
Tyskland  
Torgau,  
Tyskland  
Erlangen, 
Tyskland  
Gersthofen, 
Tyskland  
Kristianstad, 
Sverige  
Poznan,  
Polen  
Krakow,  
Polen  
PEFC             
FSC             
ISO 14001             
ISO 9001             
ISO 50001             
HÅLLBARHETSARBETET I KORTHET  
Miljöarbetet  
Bong har bedömt att de största möjligheterna att 
minska koncernens påverkan på miljön ligger i att 
göra inköp av finpapper från välrenommerade le-
verantörer med resursbas i Norden samt att vidta 
åtgärder som syftar till minskad förbrukning av 
energi och insatsvaror samt lägre avfallsvolymer.  
De största anläggningarna är certifierade enligt 
ISO 14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöar-
betet på anläggningarna sker effektivt, att det do-
kumenteras och följs upp, redovisas och utvärde-
ras. ISO 9001 är en väl etablerad standard för led-
ningssystem. För en mer detaljerad beskrivning av 
miljöaspekterna av Bongs verksamhet i alla led, se 
nedan. 
 
Goda sociala förhållanden  
Kollektivavtal är den vanligaste anställningsfor-
men i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relat-
ioner till fackföreningarna i respektive land. Bong 
betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fack-
föreningar som en självklarhet.  
Alla människors lika värde ska ligga till grund 
för bolagets relationer till sina anställda och deras 
relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte 
på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, 
politisk uppfattning etc. Anställda förväntas be-
möta varandra som de själva vill bli bemötta. All-
varliga överträdelser eller misstanke därom har 
inte kommit till bolagets kännedom under 2023.  
 
Etik och anti-korruption  
Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong 
erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar, 
ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot 
gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller 
misstankar om överträdelser har inte kommit till 
bolagets kännedom under 2023. 
 
MILJÖARBETE I ALLA LED  
Rå- och insatsvaror  
Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter 
(presentförpackningar och bärkassar till exempel) 
svarar för den dominerande delen av Bongs verk-
samhet. De ur hållbarhetssynpunkt viktigaste fy-
siska resurserna i tillverkningen är insatsvaror - 
främst finpapper - och elektricitet. Bong har avtal 
med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur 
miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till 
tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens 
totala inköp där finpapper utgör merparten (75 
procent). Samtliga finpappers -leverantörer kan 
uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av 
råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantö-
rer av lim, färg och fönsterfilm. 
 
Energiförbrukning  
Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen 
härrör från energiförbrukning som leder till emiss-
ion av koldioxid. Sedan 2016 har Bong mätt för-
brukningen av el i sina kuvert - och förpacknings-
fabriker. På grund av stigande energikostnader 
2023 har Bong drivit åtgärder för att förbättra 
energieffektiviteten och lyckats minska energiför-
brukningen per tillverkad enhet med mer än 8% 
jämfört med 2022. 
 
 
 
Avfall och återvinning av kemikalier  
Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och 
säljs för att ingå som returpapper i olika pappers-
produkter. Av anläggningarnas totala avfalls-
mängd går mer än 90 procent till återvinning. 
Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfal-
let transporteras bort enligt gällande förordningar. 
Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anlägg-
ningarna visar att avfallsmängden per tillverkad 
enhet var 10% högre under 202 3 jämfört med 
2022. Anledningen till detta är ett ökat fokus på 
mer komplexa förpackningsprodukter med fler 
produktionssteg som genererar avfall. De kemika-
lier som används i produktionen omhändertas och 
destrueras på godkänt sätt och överbliven färg 
samlas upp och återvinns. 
 
Transporter  
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong 
väljer välrenommerade transportörer som strävar 
efter att minska koldioxidutsläppen.  
 
Återvinning av produkterna  
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har 
inte processer för att ta emot papper som innehål-
ler fönsterfilm och limrester. Bongs rekommen-
dation är att kuvert sorteras som brännbart 
material. Flertalet av Bongs förpackningar kan 
återvinnas som pappersförpackning. 
 
EU-taxonomin  
Som en del av EU:s gröna tillväxtstrategi trädde 
EU-taxonomin i kraft 2020. Det är ett klassifice-
ringsverktyg för miljömässigt hållbara investe-
ringar. Bong har analyserat sin verksamhet för att 
uppfylla nuvarande och framtida upplysningskrav. 
Bolagens omsättning, kapitalutgifter och driftsut-
gifter ska redovisas i enlighet med ”Nomenclature 
of Economic Activities” (NACE -koder). För respek-
tive NACE-kod har EU ännu inte fastställt vilka eko-
nomiska v erksamheter som ska definieras som 
miljömässigt hållbara. Detsamma gäller ytterli-
gare underordnade ekonomiska verksamheter 
som har identifierats vid analysen av Bongs om-
sättning, kapitalutgifter och driftsutgifter. Majori-
teten av Bongs ekonomiska verksamheter kan till-
delas massa- och pappersindustrin. Bongs omsätt-
ning, kapitalutgifter och driftsutgifter omfattas 
därmed inte av taxonomiförordningen denna rap-
porteringsperiod. 
 
CERTIFIERINGAR OCH MÄRKNINGAR  
Innebörden av att kuvert och förpackningar är 
märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garan-
terar att produkterna är gjorda av råvara från sko-
gar skötta i enlighet med de krav som ställs av 
PEFC (Programme for the Endorsement of Forest 
Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). 
Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att 
insatsvarans ursprung kan följas och garanteras. 
 
Produktmärkningar  
Förutom europeiska märkningar har Bongs kuvert 
fått olika lokala miljömärken. För kuvert i Norden 
är till exempel Svanen en garanti att kuverten är 
tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim 
och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret 
är avs kiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der 
Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement. 
Dessa certifieringar visar för lokala köpare att de 
gör ett miljövänligt val.

===== SIDA 8 =====

8 
Upplysningar hållbarhetsrapport 
PLACERING AV LAGSTADGADE UPPLYSNINGAR I HÅLLBARHETSRAPPORT FÖR BONG 2023 
Område Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen  Miljö Sociala förhållanden och personal Mänskliga rättigheter Anti-korruption 
Policy ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy 
som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de 
granskningsförfaranden som har genomförts.” 
7 7 7 7 
Resultat av policyn  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet 
av policyn.”  
7 7 7 7 
Väsentliga risker  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsent-
liga risker som rör frågorna och är kopplade till 
företagets verksamhet inklusive, när det är re-
levant, företagets affärsförbindelser, produkter 
eller tjänster som sannolikt får negativa konse-
kvenser.”  
6 Bolaget är exponerat för risker i 
dessa avseenden men de bedöms 
inte som väsentliga. De beskrivs 
på sid 6.  
Bolaget är exponerat för risker i 
dessa avseenden men de bedöms 
inte som väsentliga. De beskrivs 
på sid 6.  
Bolaget är exponerat för risk be-
träffande korruption men den be-
döms inte som väsentlig. Den be-
skrivs på sid 6.  
Hantering av riskerna  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företa-
get hanterar riskerna.”  
6, 7 6, 7 6, 7 6, 7 
Resultatindikatorer  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala re-
sultatindikatorer som är relevanta för verksam-
heten.”  
7 7 7 7 
Affärsmodell  
 
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets 
affärsmodell.”  
7 7 7 7 
Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.  
 
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTAD-
GADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN  
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579 
 
Uppdrag och ansvarsfördelning 
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2023 
på sidorna 5-8 och för att den är upprättad i enlighet med årsredo-
visningslagen. 
Granskningens inriktning och omfattning 
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revi-
sorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta inne-
bär att min (vår) granskning av hållbarhetsrapporten har en annan 
inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med d en in-
riktning och omfattning som en revision enligt International Stan-
dards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att 
denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. 
Uttalande 
En hållbarhetsrapport har upprättats. 
 
Malmö den 24 april 2024  
PricewaterhouseCoopers AB  
 
Tobias Stråhle      Ulf Carlström  
Auktoriserad revisor     Auktoriserad revisor  
Huvudansvarig revisor

===== SIDA 9 =====

9 
 
FEMÅRS- 
ÖVERSIKT
NYCKELTAL 2023 2022 2021 2020 2019 
Nettoomsättning, MSEK 2 088 2 165 1 804 1 843 2 166 
Rörelseresultat, MSEK 44 98 46 -19 32 
Jämförelsestörande poster, MSEK -13 - -18 -35 - 
Resultat efter skatt, MSEK -7 43 3 -66 -24 
Kassaflöde efter investeringsverksamhet, MSEK 63 72 60 31 78 
Rörelsemarginal, % 2,1 4,5 2,5 -1,0 1,5 
Avkastning på eget kapital, % neg 8,7 5,2 Neg Neg 
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK 1 137 1 090 1 004 1064 983 
Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,0 9,1 6,4 Neg 3,2 
Soliditet, % 35 34 31 30 33 
Nettolåneskuld, MSEK 427 448 439 471 506 
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,77 0,78 1,00 1,14 0,91 
Nettoskuld/EBITDA, ggr 3,2 2,7 3,4 4,9 4,2 
Medelantal anställda 1 082 1 134 1 141 1 195 1 334 
Antal aktier      
Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning  211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 
Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning  211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 
Genomsnittligt antal aktier före utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 
Resultat per aktie      
Före utspädning, SEK -0,02 0,21 0,02 -0,31 -0,11 
Efter utspädning, SEK -0,02 0,21 0,02 -0,31 -0,11 
Justerat resultat per aktie      
Före utspädning, SEK 0,03 0,21 0,11 -0,14 -0,11 
Efter utspädning, SEK 0,03 0,21 0,11 -0,14 -0,11 
Eget kapital per aktie      
Före utspädning, SEK 2,63 2,71 2,08 1,95 2,50 
Efter utspädning, SEK 2,63 2,71 2,08 1,95 2,50 
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie       
Före utspädning, SEK 0,39 0,53 0,32 0,16 0,48 
Efter utspädning, SEK 0,39 0,53 0,32 0,16 0,48 
Övriga data per aktie      
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK 0,9 1,1 0,9 0,6 0,7 
P/E-tal, ggr neg 5,4 41,3 Neg Neg 
Justerat P/E-tal, ggr neg - 8,1 Neg Neg 
Börskurs/Eget kapital före utspädning, % 0,34 0,41 0,41 0,30 0,29 
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % 0,34 0,41 0,41 0,30 0,29

===== SIDA 10 =====

10 
AKTIEN 
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2023 uppgick antalet aktier i Bong AB till 
211 205 058.  
 
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING 
Kursen för Bongaktien sjönk med 17 procent under 2023. Årets högsta betalkurs noterades den 23 februari 2023 och 
uppgick till 1,32 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,804 SEK och noterades den 26 oktober 2023. 
OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) ökade med 13 
procent under 2023. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är 
jämförbara med Bong, sjönk med 9 procent under året. 
 
AKTIEÄGARE 
Antalet aktieägare per den 29 december 2023 uppgick till 3 435 (3 783). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 
procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 15,1 procent av röster och kapital. 
Analytiker som följer Bong 
Redeye 
Henrik Alveskog 
08-545 013 45 
henrik.alveskog@redeye.se 
 
NYCKELTAL Antal Aktier   
Andel av 
röster och 
kapital, % 
Holdham S.A.  52 850 282   25,0 
Gomobile Nu AB  31 916 018   15,1 
Stillström, Bengt Erik Arne  15 927 824   7,5 
Avanza Pension  13 484 335   6,4 
Jeansson, Theodor  10 000 000   4,7 
Paulsson Advisory AB  9 299 026   4,4 
År  Förändring av antal aktier Totalt antal aktier  Kvotvärde SEK  
2013 Nedsättning av aktiekapital  - 17 480 995  1,5 
2013 Företrädesemission  69 923 980 87 404 975  1,5 
2013 Kvittningsemissioner  69 254 629 156 659 604  1,5 
2016 Nedsättning av aktiekapital  - 156 659 604  1,12 
2016 Konvertering av konvertibler  27 272 727 183 932 331  1,12 
2016 Kvittningsemission  27 272 727 211 205 058  1,12

===== SIDA 11 =====

11 
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  
 
 
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2023 – 31 
december 2023 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget”, ”Företaget” eller ”koncernen”).  
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för 
koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,1 miljarder kronor och har omkring 1 000 anställda i 13 länder. 
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. 
 
 
 
MARKNADEN  
Den europeiska papperskonverteringsindustrin samt det övergripande affärskli-
matet förblev svagt under 2023. Inflationsnivåerna var fortsatt höga och mins-
kade därmed efterfrågan.  
Leverantörskedjorna fungerade normalt igen efter stora problem under 
2022. Däremot var energipriserna fortsatt höga och ökade ytterligare under 
slutet av året på grund av det nya kriget i Israel/Gaza. 
Utsikterna för de första sex månaderna 2024 avseende de svaga makroeko-
nomiska förhållandena är oförändrade. Energipriserna förväntas förbli stabila 
men ligger givetvis fortfarande på en relativt hög nivå. Kriget i Israel och åtföl-
jande terroristattacker på transportfartyg i Röda havet kan åter orsaka problem 
med leveranskedjan och leveranser 2024. 
 
LÄTTA FÖRPACKNINGAR  
Försäljningsutvecklingen av Bongs lätta förpackningar under 2023 hade inte 
samma positiva trend som under 2022; den valutajusterade försäljningen 2023 
minskade -12,0% jämfört med 2022. Detta nedslående resultat berodde på 
förra årets svaga marknadsutveckli ng inom e -handel och i butiker över hela 
Europa. Försäljningen började dock återhämta sig under andra halvåret då nya 
beställningar kom in från nätbutiker som ville byta från plastförpackningar till 
papper.  
Bongs detaljhandelssegment drabbades hårt av den svaga efterfrågan i bu-
tikerna, även om övergången från plastpåsar till papperspåsar fortsätter. Under 
2023 minskade försäljningen av pappersbärkassar med -15 % jämfört med 
2022. 
 
KUVERT  
Den europeiska kuvertmarknaden minskade med 15% i volymförsäljning, vilket 
inte enbart är relaterat till den digitala utvecklingen under det senaste decen-
niet, utan även den osäkra ekonomiska situationen.  
Bong presterade dock bättre än marknaden för kuvert 2023. Detta är i linje 
med vår strategi för kuvert. Våra marginaler för kuvert är fortsatt stabila på en 
sund nivå och stödjer därför den nödvändiga investeringen i vårt sortiment för 
lätta förpackningar. Bongs valutajusterade utveckling 2023 var -8,4 % jämfört 
med 2022. 
 
 
OMSÄTTNING  
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 2 088 MSEK (2 165). Valuta-
kursförändringar påverkade omsättningen positivt för perioden med 148 MSEK 
(73) jämfört med 2022. 
Rörelseresultatet minskade till 44 MSEK (98). Koncernens bruttomarginal 
har minskat jämfört med föregående år . Under perioden har rörelseresultatet 
påverkats positivt av realisationsvinst om 10 MSEK (11) hänförligt till försäljning 
av maskiner. Nedskrivning av goodwill påverkade rörelseresultatet negativt om 
-13 MSEK  (0). Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet positivt för 
perioden med 4 MSEK (3).  
Finansnettot under perioden uppgick till -39 MSEK ( -36). Resultatet före 
skatt uppgick till 4 MSEK (62) och det redovisade resultatet efter skatt blev -7 
MSEK (43).  
Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 585 MSEK (619). Valuta-
kursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 22 MSEK 
(-14) jämfört med motsvarande period 2022. 
Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1  452 MSEK (1  483). Valuta-
kursförändringar påverkade kuvertförsäljningen positivt med 102 (51) jämfört 
med motsvarande period 2022.  
 
 
KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR  
Kassaflödet efter investeringsverksamhet försämrades jämfört med fjolåret och 
uppgick till 63 MSEK (72). Kassaflödet från den löpande verksamheten före för-
ändringen av rörelsekapitalet blev 78 MSEK (111). Rörelsekapitalet påverkade 
kassaflödet positivt med 5 MSEK (1).  
Strukturkostnader påverkade kassaflödet negativt i perioden om -4 MSEK (-1).  
 
 
FINANSIELL STÄLLNING  
Likvida medel uppgick den 31 december 2023 till 129 MSEK (145 MSEK per 31 
december 2022). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 8 MSEK 
och outnyttjade factoring faciliteter till 39 MSEK. Totalt tillgänglig likviditet upp-
gick därmed till 176 MSEK (153 MSEK per 31 december 2022). Vid utgången av 
december 2023 uppgick koncernens eget kapital till  555 MSEK ( 572 MSEK den 
31 december 2022)). Omräkning till svenska kronor av nettotillgångsvärden i 
utländska dotterbolag, omvärdering av pensionsskuld och verklig värdeföränd-
ring av derivatinstrument minskade koncernens eget kapital med 11 MSEK. Den 
räntebärande nettolåneskulden uppgick till 4 26 MSEK varav pensionsavsätt-
ningar uppgår till 177 MSEK och IFRS 16 Leasingkontrakt uppgår till 180 MSEK 
(448 MSEK den 31 december 2022 varav pensionsavsättningar 163 MSEK och 
IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till 202 MSEK).  
Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om  
110 MSEK med förfall i oktober 2024 är pågående. Då koncernen trots rådande 
ekonomiska klimat har en bättre ställning nu till följd av resultatutvecklingen 
de senaste tre åren utvärderas möjligheter till alternativa lösningar. Processen 
kommer avslutas under andra kvartalet 2024. 
 
INVESTERINGAR  
Periodens nettoinvesteringar påverkade negativt om -20 MSEK ( -39). Bland 
nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, produktions-
utrustning och försäljningar av maskiner. 
 
 
PERSONAL  
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 082 (1 134). Vid utgången 
av december 2023 var antalet anställda 1 034 (1 148). Bong har 
arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen  
till rådande marknadssituation. 
 
 
MILJÖ 
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutpro-
dukter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att förbättra 
produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter 
att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka 
kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa 
krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer 
och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande 
och hushållning med naturresurser prioriteras.  
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla 
anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna

===== SIDA 12 =====

12 
i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i 
Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade.  
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning 
är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.  
FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som 
främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt 
bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen, Torgau och 
Gersthofen i Tyskland, Milton Keynes , Derby och London i Storbritannien, An-
goulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC ®-certi-
fierade.  
 
 
HÅLLBARHETSRAPPORT  
Bong har i enlighet med reglerna i Årsredovisningslagen valt att upprätta en 
hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Hållbarhetsrappor-
ten återfinns på sidorna 5-8.  
 
 
FORSKNING OCH UTVECKLING  
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom 
bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas be-
hov av olika kuvert och förpackningslösningar.  
 
 
MODERBOLAGET  
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande 
dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till  
2,4 MSEK (2,2) och periodens resultat före skatt uppgick till 3 MSEK (20). 
 
 
STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE 
BEFATTNINGSHAVARE  
Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken 
för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef 
Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhets-
chef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även af-
färsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar 
som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade er sättningar. Riktlin-
jerna antogs av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som 
beslutas av bolagsstämman.  
 
 
RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFF ÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA IN-
TRESSEN OCH HÅLLBARHET  
Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvert-
företagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering 
av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för 
koncernen är förpac kningslösningar för detaljhandeln, e -handeln och kuvert-
marknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar 
till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög 
affärsetik.  
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvarata-
gandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter 
att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs 
att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör 
att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens kraftig totalersätt-
ning.  
Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att 
främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess håll bar-
het. 
 
 
FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M. 
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: 
fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra för-
måner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – 
besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.  
Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska 
kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får 
uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.  
Bong AB har, vid tiden för avlämning av årsredovisning 2023, inga ersätt-
ningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till 
ledande befattningshavare.  
För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukför -
säkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensions-
grundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 
30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befattningsha-
vare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda 
om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tving-
ande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara pensions-
grundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som 
är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premiebestämd 
pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen.  
Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och 
bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får 
sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.  
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än 
svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga 
anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, 
varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.  
 
 
UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING  
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv måna-
der. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sam-
mantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två 
år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare. 
Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst 
sex månader, utan rätt till avgångsvederlag.  
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än 
svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar 
ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa 
riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.  
KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M. 
Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mät-
bara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgö-
ras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara 
utformade så att de  främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, 
inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till af-
färsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tilläm-
pade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål 
för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga 
intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar 
till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög 
affärsetik.  
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kon-
tantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriteri-
erna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig 
kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersätt-
ning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedöm-
ningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bola-
get senast offentliggjorda finansiella informationen.  
 
 
LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA  
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och 
anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om an-
ställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning 
och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrel-
sens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och  de 
begränsningar som följer av dessa.  
 
 
BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLIN-
JERNA  
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att be-
reda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtmins tone vart 
fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska 
gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet 
ska även följa och utvärdera program för rörliga er sättningar för bolagsled-
ningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 
samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrel-
sens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verk-
ställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de be-
rörs av frågorna.  
 
 
FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA  
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i 
ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att 
tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att 
säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersätt-
ningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket 
innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

===== SIDA 13 =====

13 
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG 
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång. 
 
ÄGARFÖRHÅLLANDE  
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och 
kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU 
AB är den näst största ägaren med 15,1 procent av röster och kapital. Det totala 
antalet aktier uppgick per den 31 december 2023 till 211 205 058. Samtliga 
aktier ger samma rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas 
överlåtbarhet till följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte 
kännedom om förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför 
begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköps-
erbjudande utlöses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt 
åt Bongs resultat eller ställning. 
 
 
TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT 
ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN  
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamö-
terna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som 
hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid 
årsstämma eller bolagsstämma.  
 
 
MÖJLIGHETER OCH RISKER  
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. 
Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.  
 
 
OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER  
MARKNADSUTVECKLING  
Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska 
utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den inform-
ationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.  
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. 
Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en 
marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt 
adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tende-
rar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som 
helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en 
del av digitaliseringen och internets utbredning.  
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e-handel och tradit-
ionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt 
förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för kors -
försäljning av kuvert. Över tid förväntas tillväxten inom förpackningsområdet 
kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och 
är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.  
PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM  
Förändringar i porto - och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev - och 
postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänk -
ningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. 
Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från 
vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och 
ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.  
 
 
BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS  
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsoliderings-
fas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent av den totala 
marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen frag-
menterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har mins-
kat något.  
 
 
PAPPERSPRISER  
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden 
för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under 
normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss ef-
tersläpning.  
 
 
BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER  
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från 
tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna 
skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har 
Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens be-
roende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 5 pro-
cent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 38 pro-
cent av den totala försäljningen.  
 
 
KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR  
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktions-
utrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effekti vitet i pro-
duktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget 
är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för 
en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livs-
längd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder 
det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinpar-
ken bestod vid årsskiftet av cirka 1 10 kuvertmaskiner samt cirka 60 tilltrycks-
pressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger 
koncernens avskrivningskostnader. 
 
 
FINANSIELL RISKHANTERING  
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhante -
ring, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, 
ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.  
 
 
TVISTER  
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister. 
MILJÖ  
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ 
av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong 
säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns 
inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras 
på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning 
eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.  
 
 
KÄNSLIGHETSANALYS  
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volym-
utveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lö-
nekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas 
hur Bongs resultat under 2023 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal 
för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som 
en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en 
isolerad förändring av respektive parameter.  
 
 
Parameter Förändring 
Påverkan resultat efter finans-
netto, MSEK 
Pris +/- 1% 20 +/- 
Volym +/- 1% 1 +/- 
Papperspriser +/- 1% 11 -/+ 
Lönekostnader +/- 1% 6 -/+ 
Räntenivå upplåning +/- 1%-enhet 2 -/+ 
 
 
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT  
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos 
Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde 
i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet 
underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt 
att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.  
 
 
GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN  
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket 
för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste 
versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i november 
2019 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2020. Bong 
tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler re-
dovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.  
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stock-
holm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 3 435 aktieägare.  
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på 
bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, 
andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade 
bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.

===== SIDA 14 =====

14 
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning 
mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.  
 
 
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2023  
ÄGARINFLYTANDE  
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direk-
tören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.  
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också 
bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om 
disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvars frihet för 
styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.  
Vid Bongs årsstämma den 10 Maj 2023 i Malmö var av det totala  antalet 
aktier och röster i bolaget , 40% representerat. Vid stämman var samtliga sty-
relseledamöter samt bolagets revisorer närvarande eller representerade.  
 
 
STYRELSE  
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt 
förvärv och avyttring av företag och fast egendom.  
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsord-
ningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen 
ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs 
styrelse bestod sedan årsstämman 2023  av fyra stämmovalda ledamöter utan 
suppleanter samt en arbetstagarledamot utan suppleant. Styrelsens ordförande 
är sedan årsstämman 2023 Per Åhlgren. Styrelsens övriga ledamöter var Stép-
hane Hamelin, Eric Joan samt Christian Paulsson. Styrelsen har inom sig utsett 
ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.  
 
 
STYRELSENS ERSÄTTNING  
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2023 (317). Beloppet 
utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för 
arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Av-
tal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information 
om ersättning till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2023 
finns i not 5. 
 
 
BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER  
Per Åhlgren  
Född 1960. Styrelsens ordförande sedan maj 2023. Styrelseledamot sedan 
2020. Ledamot i revisionsutskottet. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i 
Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-batal-
jonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för Salomon 
Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Mangold AB.  
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB. Styrelseledamot i Vestum 
AB. Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt sty-
relseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory.  
Innehav: 31 916 018 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag. 
Christian Paulsson  
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ordförande i revisionsutskottet och i 
ersättningsutskottet. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, Euro-
pean University Bruxelles, CFO Avonova Group, CFO & Head of M&A Footway 
AB, CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD 
Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice VD och  EVP M&A fö r af-
färssystemföretaget IBS AB samt VD för finansrådgivningsföretaget Bankirfir-
man Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Man-
gold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co. 
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory AB 
samt ett antal dotterbolag i Avonova koncernen. 
Tidigare uppdrag (senaste fem åren):  Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ), 
Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB. 
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB. 
 
 
Stéphane Hamelin  
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet.  
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare  Verkställande direktör för Bong 
AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.  
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för  Supervisory Bord i Holdham 
S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.  
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.  
 
 
Eric Joan  
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010.  
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique  
Universitaire de Lille och Harvard Business School.  
Andra pågående uppdrag:  Styrelseordförande för Management Board samt  
Verkställande direktör för Hamelin Group.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.  
Innehav: –.  
 
 
 
 
ARBETSTAGARLEDAMÖTER  
Mats Persson  
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. Re-
presentant för Grafiska Personalklubben.  
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.  
Andra pågående uppdrag: –.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.  
Innehav: –.  
 
 
Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 47 i 
denna rapport. 
 
STYRELSENS ARBETSORDNING  
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instrukt-
ioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. 
Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.  
Under verksamhetsåret 2023 avhöll styrelsen 7 sammanträden utöver det 
konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelsele-
damöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga 
händelser i bolagets verksamhet.  
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstitu e-
rande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncer-
nens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.  
Under 2023 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:  
 
• 9 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna  
• 10 maj Delårsbokslut Q1 
• 10 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2023 
• 17 juli Halvårsbokslut Q2  
• 9 november Delårsbokslut Q3  
• 13 december Budget 2024  
 
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2023   
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i förhål-
lande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i för-
hållande till större aktieägare. 
 
 
 
Oberoende till 
bolaget¹ 
Oberoende till 
större ak-
tieägare¹ 
Närvaro 
styrelse- 
sammanträden 
Christian Paulsson Ja Ja 7 st 
Stephane Hamelin Ja Nej 7 st 
Eric Joan Ja Nej 6 st 
Per Åhlgren Ja Nej 8 st 
¹Bedömningen av styrelseledamoternas har utförts i enlighet med Koden.  
 
 
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR  
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många 
röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.  
 
 
VALBEREDNING  
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att inför årsstämma i 
samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens sammansättning. Den 
av årsstämman 2023 utsedda valberedningen bestod av tre medlemmar: Stép-
hane Hamelin (Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Christian Pa-
ulsson (Paulsson Advisory AB). Christian Paulsson  utsågs till valberedningens 
ordförande. Eftersom Bongs huvudägare Holdham S.A., Gomobile Nu AB och 
Paulsson Advisory AB representerade över 44 procent av rösterna var det na-
turligt att de fanns representerade i valberedningen.  Medlemmarna i

===== SIDA 15 =====

15 
valberedningen sitter även i bolagets styrelse, och styrelsemedlemmar innehar 
därmed majoritet i valberedningen. Detta avviker från kodens regler om bo-
lagsstyrning. Däremot är det rimligt att de största ägarna är representerade i 
valberedningen. Valberedningen har behandlat de frågor som följer av Koden 
och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Utvärderingen har genomförts 
med en enkät som visade att styrelsen har god funktionalitet. Valberedningen 
har haft ett protokollfört möte samt däremellan löpande kontakt.  
 
 
ERSÄTTNINGSUTSKOTT  
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ord-
förande, och Stéphane Hamelin.  
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer 
angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar 
till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, 
ersättningar och förm åner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av sty-
relsen.  
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som 
omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD. 
Ersättningsutskottet har under 2023 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga 
ledamöter deltog. 
 
 
REVISIONSUTSKOTT  
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson, ord-
förande, och Per Åhlgren.  
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas 
med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt 
särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och själv-
ständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget 
andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla till-
låtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte -och värderings-
tjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 
70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och själv-
ständighet. 70% -regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får 
överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revision sarvode.  
Revisionsutskottet har under 2023 sammanträtt tre gånger varvid samtliga 
ledamöter deltog.  
 
 
EXTERNA REVISORER  
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 
2023 valdes revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB, med auktoriserade 
revisorn Tobias Stråhle  som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år.  
PricewaterhouseCoopers AB har varit bolagets revisorer från 1997 och kan an-
svara för revisionen för räkenskapsåret 2023 innan en ny byrå behöver väljas 
enligt gällande regler.  Revisorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av 
företaget och kvalitén i företagets redovisningshandlingar. Revisorerna rappor-
terar resultatet av sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, 
vilken framläggs på årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade re-
dogörelser till styrelsen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsut-
skottet vid samtliga utskottsmöten.  
 
 
VD OCH KONCERNLEDNING  
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer 
och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att 
styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD 
håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om kon-
cernens utveckling.  
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet 
samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat 
samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2023 bestått av 
fem personer. Koncernen består av moderbolaget Bong AB och ett flertal dot-
terbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande 
på månadsbasis. Dotterbolagens styrels er består företrädesvis av medlemmar 
ur Bongs företagsledning.  
 
 
ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING  
Årsstämman 2023 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast 
grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersätt-
ningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt för-
väntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella 
prestationer och bolagets redovisade resultat.  
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den le-
dande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga er-
sättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara 
marknadsmässig.  
 
 
INTERN KONTROLL  
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och 
riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att 
arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i 
företaget har de tta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och 
ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instrukt-
ioner för attesträtter.  
 
 
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL  
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste in-
slagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den 
finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.  
 
 
ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN  
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i 
syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella 
rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överens-
stämmelse med god redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt 
övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs 
administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 
i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.  
 
 
KONTROLLMILJÖ  
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och 
ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, 
uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i in-
tern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella 
rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, be-
fogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande do-
kument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbe-
skrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsord-
ningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informat-
ionspolicy och attestinstruktion.  
 
 
KONTROLLAKTIVITETER  
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, 
avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.  
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags - och avdel-
ningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner ut-
gör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte 
att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardi-
serat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent till-
lämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.  
 
 
RISKBEDÖMNING  
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. 
Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för 
informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definie-
rade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.  
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av af-
färsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och 
prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedöm-
ning rutinmässigt inom kon cernen. Det finns tillvägagångssätt för att säker-
ställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärk-
sammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.  
 
 
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION  
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, 
krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att 
relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom 
respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och 
arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt 
form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och 
komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.  
 
 
UPPFÖLJNING  
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de 
riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av kon-
cernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras månatli-
gen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter och 
vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.

===== SIDA 16 =====

16 
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det 
genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera 
och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll 
och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen 
i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild gransknings-
funktion i form av internrevision. 
 
 
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION  
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 163 220 817 ,99 kr, 
balanseras i ny räkning. Se not 35 
 
 
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN 
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lön-
samheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2023 lämnas till 
moderbolagets aktieägare. För år 2022 lämnades ingen utdelning .

===== SIDA 17 =====

17 
RESULTATRÄKNINGAR FÖR KONCERNEN 
         
         
TSEK Not 2023 2022  TSEK Not 2023 2022 
RESULTATRÄKNING     RAPPORT ÖVER  TOTALRESULTAT    
Nettoomsättning 2-3 2 088 028 2 164 704  Årets resultat  -6 685 42 745 
Kostnad för sålda varor 4-5, 7 -1 760 532 -1 779 921  Övrigt totalresultat    
Bruttoresultat    327 496 384 783  Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt:    
     Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning*   -14 083 38 005 
Försäljningskostnader 4-5, 7 -157 628 -146 668    -14 083 38 005 
Administrationskostnader 4-7 -135 785 -121 554      
Övriga rörelseintäkter 8-12 53 276 83 711  Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt:    
Övriga rörelsekostnader  8-12 -43 798 -101 983  Kassaflödessäkringar  - -53 
Rörelseresultat   43 562 98 289  Omräkningsdifferenser*  3 343 51 162 
Finansiella intäkter 9, 12 1 538 910  Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt   -10 740 89 114 
Finansiella kostnader 10, 12 -41 012 -37 350  SUMMA TOTALRESULTAT  -17 425 131 859 
Summa finansiella intäkter och kostnader   -39 474 -36 440      
     Hänförligt till:    
Resultat före skatt  4 089 61 849  Moderbolagets aktieägare  -15 463 133 233 
Inkomstskatt 11 -10 774 -19 104  Innehav utan bestämmande inflytande  -1 962 -1 374 
ÅRETS RESULTAT  -6 685 42 745      
     * Omklassificering har skett mellan “Reserver” och “Balanserad vinst inkl årets resultat” i eget kapital. Se sida 25 
för detaljer. Hänförligt till:     
Moderbolagets aktieägare  -4 723 44 119      
Innehav utan bestämmande inflytande  -1 962 -1 374      
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbola-
gets aktieägare 13 -0,02 0,21      
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbola-
gets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster 13 0,04 0,21

===== SIDA 18 =====

18 
BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN  
         
TSEK Not 2023-12-31 2022-12-31  TSEK Not 2023-12-31 2022-12-31 
TILLGÅNGAR     EGET KAPITAL OCH SKULDER    
         
Anläggningstillgångar 2    Egel kapital    
Immateriella tillgångar     Aktiekapital 32 236 549 236 549 
Goodwill 14 475 511 487 984  Övrigt tillskjutet kapital  796 845 796 845 
Övriga immateriella tillgångar 15 2 688 1 684  Reserver* 31 72 324 68 981 
Summa  478 199 489 668  Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat*  -550 750 -527 626 
     Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare   554 968 574 749 
Materiella anläggningstillgångar         
Byggnader, mark och markanläggning 16 50 117 53 894  Innehav utan bestämmande inflytande  -202 -2 912 
Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 78 047 80 469  Summa eget kapital  554 766 571 837 
Inventarier, verktyg och installationer 16 20 946 25 422      
Pågående nyanläggningar inklusive förskott 18 18 365 19 509  Långfristiga skulder    
Nyttjanderätter 17 173 593 190 790  Upplåning 26,33 41 734 198 293 
Summa  341 068 370 084  Uppskjutna skatteskulder 20 4 366 10 995 
     Pensionsförpliktelser 27 177 191 163 191 
Övriga anläggningstillgångar     Övriga avsättningar 28 6 876 9 054 
Uppskjutna skattefordringar 20 93 727 90 281  Övriga långfristiga skulder 26,33 129 299 154 543 
Övriga långfristiga fordringar  771 831  Summa långfristiga skulder  359 466 536 076 
Summa  94 498 91 112      
Summa anläggningstillgångar  913 765 950 864  Kortfristiga skulder    
     Upplåning 26,33 158 092 31 337 
Omsättningstillgångar     Leverantörsskulder  193 599 226 525 
Varulager m m 21    Aktuell skatteskuld  6 568 8 781 
Råvaror och förnödenheter  113 735 149 567  Övriga kortfristiga skulder 23,26,33 92 668 92 298 
Varor under tillverkning  3 154 4 566  Övriga avsättningar 28 25 174 26 120 
Färdiga varor och handelsvaror  107 778 130 576  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 180 945 192 848 
Summa  224 667 284 709  Summa kortfristiga skulder  657 046 577 909 
     SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER  1 571 280 1 685 821 
Kortfristiga fordringar         
Kundfordringar 22 178 363 192 206  * Omklassificering har skett mellan “Reserver” och “Balanserad vinst inkl årets resultat” i eget kapital. Se sida 25 
för detaljer. Aktuell skattefordran  739 2 803  
Övriga kortfristiga fordringar 23 27 806 40 041      
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 96 577 70 476      
Summa  303 485 305 526      
         
Likvida medel 25 129 363 144 722      
Summa omsättningstillgångar  657 515 734 957      
SUMMA TILLGÅNGAR  1 571 280 1 685 821

===== SIDA 19 =====

19 
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KON-
CERNEN 
        
  Hänförligt till moderbolagets aktieägare   
TSEK Not Aktiekapital 
Övrigt tillskjutet 
kapital Reserver 
Balanserade vinstmedel 
inkl. årets resultat 
Innehav utan bestäm-
mande inflytande 
Summa eget 
kapital 
Ingående balans per 1 januari 2022  236 549 796 845 18 366 -609 751 -2 032 439 977 
Totalresultat        
Årets resultat     44 119 -1 374 42 745 
Övrigt totalresultat        
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen         
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt*      38 005  38 005 
     38 005  38 005 
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen         
Kassaflödessäkringar, efter skatt    -53   -53 
Omräkningsdifferenser*    50 668  494 51 162 
Summa övrigt totalresultat    50 615 38 005 494 89 114 
Summa totalresultat    50 615 82 124 -880 131 859 
Transaktioner med aktieägare        
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022  31, 32 236 549 796 845 68 981 -527 626 -2 912 571 837 
        
Ingående balans per 1 januari 2023  236 549 796 845 68 981 -527 626 -2 912 571 837 
Totalresultat        
Årets resultat     -4 723 -1 962 -6 685 
Övrigt totalresultat        
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen         
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt     -14 083  -14 083 
     -14 083  -14 083 
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen         
Omräkningsdifferenser    3 343 - - 3 343 
Summa övrigt totalresultat    3 343 -14 083 - -10 740 
Summa totalresultat    3 343 -18 806 -1 962 -17 425 
Transaktioner med aktieägare        
Utdelning      -172 -172 
Kapitaltillskott      527 527 
Transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande     -4 317 4 317 - 
Summa transaktioner med aktieägare     -4 317 4 672 355 
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2023  31, 32 236 549 796 845 72 324 -550 750 -202 554 766 
        
* Omklassificering har skett mellan “Reserver” och “Balanserad vinst inkl årets resultat” i eget kapital. Se sida 25 för detaljer.

===== SIDA 20 =====

20 
KASSAFLÖDESANALYS FÖR 
KONCERNEN 
    TSEK Not 2023 2022 
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN    
Rörelseresultat  43 562 98 289 
Avskrivningar och nedskrivningar  91 370 66 338 
Erhållna räntor  333 29 
Erlagda räntor  -31 677 -24 519 
Erlagda finansiella kostnader  -4 179 -7 668 
Skatt, betald  -10 732 -7 063 
Övriga ej likviditetspåverkande poster 33 -11 137 -14 743 
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital  
 
77 541 110 663 
    
Förändring av rörelsekapital    
Varulager  63 444 -57 799 
Kortfristiga fordringar  5 792 1 133 
Kortfristiga rörelseskulder  -63 892 57 284 
Kassaflöde från löpande verksamhet   82 885 111 281 
    
INVESTERINGSVERKSAMHET    
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantö-
rer  -29 320 -51 591 
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar   9 654 12 723 
Kassaflöde från investeringsverksamhet   -19 666 -38 868 
    Kassaflöde efter investeringsverksamhet   63 219 72 413 
    
FINANSIERINGSVERKSAMHET    
Förändring övriga långfristiga skulder  -31 689 -26 332 
Amortering av leaseskulder  -48 801 -46 548 
Kassaflöde från finansieringsverksamhet  33 -80 490 -72 880 
Årets kassaflöde   -17 271 -467 
    
Likvida medel vid årets början   144 722 135 280 
Kursdifferens i likvida medel   1 912 9 909 
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT  129 363 144 722

===== SIDA 21 =====

21 
RESULTATRÄKNINGAR FÖR MODERBOLAGET 
         
TSEK Not 2023 2022  TSEK Not 2023 2022 
RESULTATRÄKNING     RAPPORT ÖVER  TOTALRESULTAT    
Nettoomsättning 39 2 370 2 212  Årets resultat  8 141 28 490 
Administrationskostnader 39 -8 710 -6 599  Övrigt totalresultat    
Övriga rörelseintäkter 8 30 36  Kassaflödessäkringar  - - 
Övriga rörelsekostnader 8 -59 -42  Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat - - 
Rörelseresultat  -6 369 -4 392  Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt   - - 
     SUMMA TOTALRESULTAT  8 141 28 490 
Resultat från andelar i dotterbolag 40 - 26 000      
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 35 448 23 562      
Räntekostnader och liknande resultatposter 10 -25 998 -25 489      
Summa finansiella intäkter och kostnader  9 450 24 072      
Resultat före skatt  3 081 19 675      
Skatt på årets resultat 11 5 060 8 810      
ÅRETS RESULTAT  8 141 28 490

===== SIDA 22 =====

22 
BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 
         
TSEK Not 2023-12-31 2022-12-31  TSEK Not 2023-12-31 2022-12-31 
TILLGÅNGAR     EGET KAPITAL OCH SKULDER    
Anläggningstillgångar     Eget kapital 32   
Finansiella anläggningstillgångar     Bundet eget kapital    
Andelar i dotterbolag 19 401 388 370 389  Aktiekapital  236 549 236 549 
Uppskjutna skattefordringar  13 870 8 810  Fritt eget kapital    
Fordringar hos dotterbolag  249 881 267 333  Fri överkursfond  383 264 383 264 
Summa anläggningstillgångar  665 139 646 532  Balanserad vinst  -228 184 -256 674 
     Årets resultat  8 141 28 490 
Omsättningstillgångar     Summa fritt eget kapital  163 221 155 080 
Kortfristiga fordringar     Summa eget kapital  399 770 391 629 
Fordringar hos dotterföretag  3 773 3 511      
Aktuell skattefordran  413 413  Långfristiga skulder    
Övriga kortfristiga fordringar 23 138 -  Upplåning 26 - 109 673 
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 305 105  Skulder till dotterbolag  70 168 70 331 
Summa  4 629 4 029  Summa långfristiga skulder  70 168 180 004 
         
Kassa och bank 25 89 53  Kortfristiga skulder    
Summa omsättningstillgångar  4 718 4 082  Upplåning 26 109 854 - 
SUMMA TILLGÅNGAR  669 857 650 614  Leverantörsskulder  286 475 
     Skulder till dotterbolag  85 115 74 618 
     Övriga kortfristiga skulder 23 113 120 
     Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 4 551 3 768 
     Summa kortfristiga skulder  199 919 78 981 
     SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER  669 857 650 614

===== SIDA 23 =====

23 
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR  
MODERBOLAGET 
      
  Bundet eget kapital Fritt eget kapital  
TSEK Not Aktiekapital Fri överkursfond Balanserad vinst inkl. årets re-
sultat Summa 
Ingående balans per 1 januari 2022  236 549 383 264 -256 674 363 139 
      
Totalresultat      
Årets resultat    28 490 28 490 
Summa totalresultat    28 490 28 490 
      
Transaktioner med aktieägare      
      
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2022 32 236 549 383 264 -228 184 391 629 
      
Ingående balans per 1 januari 2023  236 549 383 264 -228 184 391 629 
      
Totalresultat      
Årets resultat    8 141 8 141 
Summa totalresultat    8 141 8 141 
      
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2023 32 236 549 383 264 -220 043 399 770

===== SIDA 24 =====

24 
KASSAFLÖDESANALYS FÖR 
MODERBOLAGET 
    
TSEK Not 2023 2022 
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN    
Rörelseresultat  -6 369 -4 392 
Erhållna räntor  16 - 
Erlagda räntor  -15 441 -11 432 
Erlagda finansiella kostnader  -98 -94 
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital   -21 892 -15 918 
    
Förändring av rörelsekapital    
Kortfristiga fordringar  -600 -877 
Kortfristiga rörelseskulder  22 528 16 760 
Kassaflöde från löpande verksamhet  36 -35 
    
INVESTERINGSVERKSAMHET    
Förändring av långfristiga fordringar  - -20 
Kassaflöde från investeringsverksamhet  - -20 
Kassaflöde efter investeringsverksamhet   36 -55 
    
FINANSIERINGSVERKSAMHET    
Förändring övriga långfristiga skulder  - 22 
Kassaflöde från finansieringsverksamhet   - 22 
Årets kassaflöde  36 -33 
    
Likvida medel vid årets början  53 86 
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT  89 53

===== SIDA 25 =====

25 
REDOVISNINGSPRINCIPER  
 
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lös-
ningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och 
lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Stor-
britannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Ru-
mänien, Italien och Tunisien.  Bong har starka marknadspositioner, framför allt 
i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har 
godkänts av styrelsen den 24 april 2024 för offentliggörande. 
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncern-
redovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent 
för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upp-
rättats enligt International Fina ncial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC -tolk-
ningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för 
koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats 
enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar fina nsiella tillgångar 
och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.  
.Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning 
av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att led-
ningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisnings-
principer. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är kom-
plexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig 
betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pens-
ionsförpliktelser. Goodwill är ett område med hög grad av bedömning där det 
finns betydande risk för väsentlig justering av redovisat värde inom de närm-
aste 12 månaderna. 
Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna 
årsredovisning har varit föremål för avrundning. Följaktligen är siffror som visas 
som summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siff-
rorna som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske 
inte är 100 % eller, i tillämpliga fall, när aggregerat kanske inte är den aritme-
tiska aggregeringen av procentsatser som föregår dem. För nya och kommande 
standarder och redovisningsprinciper se not 41. 
 
OMKLASSIFICERING 
I årsredovisningen 2023 har jämförelsesiffrorna för 2022 justerats genom att 
omklassificering skett av uppskjuten skatt hänförlig till Aktuariell vinst/förlust 
på ersättningar efter avslutad anställning . Den uppskjutna skatten har tidigare 
klassificerats som del av uppskjuten skatt för Omräkningsdifferenser. De juste-
ringar av jämförelsesiffror som har skett är: 
• I Övrigt totalresultat har Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt to-
talresultat om -8 525 TSEK fördelats till raderna Aktuariell vinst/förlust på 
ersättningar efter avslutad anställning  (-13 009 TSEK), Kassaflödessäkringar 
(14 TSEK) och Omräkningsdifferenser (4 470 TSEK).  
• I Balansräkning och Förändringar i eget kapital  har omklassificering mellan 
Reserver och Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat  skett om 13 
009 TSEK 
I samband med omklassificering har även ett summeringsfel av Summa total-
resultat i Rapport över totalresultat om 10 TSEK justerats. 
 
KONCERNREDOVISNING  
DOTTERFÖRETAG  
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka kon-
cernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när 
den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget 
och har möjlighet att påverka avkastningen genom  sitt inflytande i företaget. 
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det 
bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernre-
dovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.  
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. 
Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på 
överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I kö-
peskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en 
följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade 
kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och 
övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden 
på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan be-
stämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde 
eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets  nettotill-
gångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinne-
hav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade 
nettotillgångar, redov isas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt 
värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s.k. 
”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalre-
sultat. 
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget 
kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvs-
tidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.  
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till 
verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde 
av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redo-
visas i enlighet med  IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalre-
sultat. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapital omvärderas inte 
och efterföljande reglering redovisas i eget kapital.  
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster 
och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisnings-
principerna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera 
en konsekvent tillämpning av koncernens principer. 
 
TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE  
INFLYTANDE  
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande infly-
tande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från inneha-
vare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpe-
skilling och den faktiska förvärvade an delen av det redovisade värdet på 
dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avytt-
ringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget ka-
pital. När koncernen inte längre har ett bestämmande eller bety dande infly-
tande, omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen 
i redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används 
som det första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovis-
ningen av det kvarvarande innehavet som intresseföret ag, joint venture eller 
finansiell tillgång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare 
redovisats i övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avytt-
rat de hänförliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp  
som tidigare redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.  
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande infly-
tande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proport-
ionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resul-
tatet. 
 
INTRESSEFÖRETAG  
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte 
bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar 
mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redo-
visas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffnings-
värde. Koncernens redovisade värde på innehav i intresseföretag inkluderar 
goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. 
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvär-
vet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt total-
resultat efter förvärve t redovisas i övrigt total resultat. Ackumulerade föränd-
ringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. 
När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger 
dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, 
redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit 
sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.  
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresse-
företag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.  
Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett be-
vis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Till-
lämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall änd-
rats för att garantera en kon sekvent tillämpning av koncernens principer. Ut-
spädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultat-
räkningen. 
 
SEGMENTSRAPPORTERING  
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de 
mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta 
beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets 
högsta verkställande bes lutsfattare följer försäljning och rörelse resultat regel-
bundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande be-
slutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som

===== SIDA 26 =====

26 
överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste 
verkställande beslutsfattaren. 
 
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA  
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA  
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen 
är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive fö-
retag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen an-
vänds SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.  
 
TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER  
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de 
valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster/för luster som 
uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräk ning av mo-
netära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas 
i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som upp-
fyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinveste-
ringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.  
 
KONCERNFÖRETAG  
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funkt-
ionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder 
omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen 
till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt to-
talresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid för-
värv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna 
verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.  
 
EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING  
Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på ut-
landsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets 
respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen 
inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av net-
toinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser 
som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen 
i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid 
avyttring av nettoinvesteringen. 
 
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR  
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för 
avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till 
förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade 
värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämp-
ligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är 
förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och till-
gångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former 
av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen un-
der den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar 
på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräk-
nade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker 
linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas i bru k. 
 
FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:  
Byggnader 25–33 år  
Markanläggningar 20 år  
Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år  
Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5 –14 år  
Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år  
 
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och just-
eras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess 
beräknade återvinningsvärde.  
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan 
försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.  
 
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR  
GOODWILL  
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verk-
liga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresse-
företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på för-
värv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.  
Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och 
redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. 
Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat 
värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. I syfte att testa ned-
skrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kas-
sagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som för-
väntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av en-
heter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på 
vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen, vilket för koncer-
nen är rörelsesegmentsnivån(not3). 
 
PROGRAMVAROR  
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som 
utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, ba-
lanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som 
efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade program-
varor skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivning-
arna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.  
 
NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR  
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas 
årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av be-
döms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller föränd ringar 
i förhållanden indikerar att d et redovisade värdet kanske inte är åter vinnings-
bart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade 
värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en 
tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskos tnader och nyttjandevär-
det. 
 
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs-
sidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga 
kortfristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leveran-
törsskulder, övriga skulder samt derivat.  
 
KLASSIFICERING OCH VÄRDERING  
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande in-
strumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finan-
siella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, 
vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassifice-
ringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings-
tillfället såsom beskrivs nedan.  
Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av 
affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karak-
tären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansi-
ella tillgångar som är skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och even-
tuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa till-
gångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som 
finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finan-
siella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivat-
instrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats 
som säkringsinstrument.  
Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffnings värde 
förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet 
eller identifierats som säkringsinstrument. 
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att 
transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovis -
ningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används 
derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på deri-
vatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovisning”.  
För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från de-
rivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom fi-
nansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och 
huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. 
 
FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET   
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeför-
ändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: 
obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som 
koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad 
till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värd eras löpande till 
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första 
undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för de-
rivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har 
endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Till-
gångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett 
säkringsinstrument. 
 
FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE   
Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive trans-
aktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning 
av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida 
medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av 
kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och 
motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från

===== SIDA 27 =====

27 
anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast 
en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag 
för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta 
löptiden varför u pplupet anskaffningsvärde överensstämmer med nominellt 
belopp. 
 
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE  
VIA RESULTATET  
Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obliga to-
riskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som 
koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår kon-
cernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är 
ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde 
redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är 
identifierade som ett säkringsinstrument. 
 
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET  
ANSKAFFNINsVÄRDE  
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna ka-
tegori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktions kost-
nader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv-
räntemetoden. 
 
NEDSKRIVNINGAR  
Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje 
rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av fi-
nansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löpti-
den. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivnings-
reglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade mo-
dellen där förväntade kreditför luster redovisas för tillgångarnas återstående 
löptid från den dag då de första gången redovisas.  
De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en indi-
viduell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betal-
ningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska 
förluster justeras sedan för att t a hänsyn till nuvarande och framåtblickande 
information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möj-
ligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsni-
vån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som rele vanta faktorer. 
Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i 
dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns 
någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon 
rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären miss-
lyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt be-
döms som substantiellt försenade.  
Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kre-
ditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare 
skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.  
 
REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN  
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget 
blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i ba-
lansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har 
presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu 
inte mottagits.Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell 
tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, för-
faller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en 
finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förplik-
telsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av 
en finansiell skuld. 
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett 
nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta 
beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe-
lopp eller att samtidi gt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och 
avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag 
då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.  
 
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för 
valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredo-
visas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt 
till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens re-
sultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt 
värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.  
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns 
en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumen-
terar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade pos-
ten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och risk hanteringsstrate-
gin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både 
när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som an-
vänds i säkringstransaktioner är effektiva när det gäl ler att motverka föränd-
ringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade pos-
terna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid 
samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säk rats. 
Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom 
eget kapital. 
 
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR  
De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och progno-
stiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt 
värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säk-
rade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumule-
rade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och mat-
cha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. 
 
VARULAGER  
Varulagret värderas, med tillämpning av först -in-först-ut-principen, till det 
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. An-
skaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, 
direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverk ningskost-
nader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. 
Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande 
verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.  
 
AKTIEKAPITAL  
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan 
hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i 
eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. 
 
LEVERANTÖRSSKULDER  
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har 
förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder 
klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. 
Om inte, tas de u pp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas in-
ledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med 
tillämpning av effektivräntemetoden. 
 
UPPLÅNING  
Skulder till kreditinstitut och, i moderbolaget, skulder till dotterföretag redo vi-
sas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning re-
dovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan 
erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet 
redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av 
effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte 
koncernen har en ovillkorlig rätt  att skjuta upp betalning av skulden i åt-
minstone 12 månader efter balansdagen.  
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder 
i balansräkningen. 
 
INKOMSTSKATTER 
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktu-
ella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen 
är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verk-
samma och genererar skattepliktiga intäkter.  
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla 
temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på till-
gångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära 
skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner 
och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skatte-
mässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med til lämpning av 
skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats pe r balansdagen 
och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras 
eller den uppskjutna skatteskulden regleras.  
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra fram -
tida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att av-
draget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skat-
teskuld avseende temporära skillna der som hänför sig till investeringar i dot-
terbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga 
fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det 
inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.  
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal 
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de upp-
skjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade 
av en och samma skattemyn dighet och avser antingen samma skattesubjekt 
eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom net-
tobetalningar.

===== SIDA 28 =====

28 
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sam-
manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som 
redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redo visas i övrigt 
totalresultat respektive eget kapital. 
 
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA  
PENSIONER  
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensions-
planer. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, 
Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda av-
gifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterli-
gare avgifter. Koncernens resultat belastas för kos tnader i takt med att för-
månerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda 
och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet 
tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de 
fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller mot-
svarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förplik-
telserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Be-
träffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensions-
förpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som 
fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen ut-
förs regelbundet av oberoende aktuarier. Fö retagets åtaganden värderas till 
nuvärdet av förväntade framtida utbetal ningar med användning av en diskon-
teringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alter-
nativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de ak-
tuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pens-
ionsförpliktelser.  
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvalt-
ningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vins-
ter och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i 
aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de 
uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas di-
rekt i resultaträkningen.  
På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska 
planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mel-
lanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pens-
ionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. 
 
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING  
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av kon-
cernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig av-
gång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag 
när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en de-
taljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersätt-
ningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudand e som gjorts för att upp-
muntra frivillig avgång. 
 
BONUSPLANER  
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal 
förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.  
 
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA  
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.  
 
AVSÄTTNINGAR  
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse 
som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt 
för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt be-
räkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbe-
talas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas 
som en separat tillgång  men endast då återbetalningen är så gott som säker. 
Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förvän-
tas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsäg-
ning av leasingavtal och avgångsersättningar. Ing a avsättningar görs för fram-
tida rörelseförluster. 
 
INTÄKTSREDOVISNING  
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. 
I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett 
prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad er-
sättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund 
och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse 
av kontroll till de produkter som levererats till motpart.  
Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. 
Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket 
inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs 
ofta med individu ella rabatt - eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av 
kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för 
beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig 
förväntad löptid som överstiger 12 månad er, varför upplysning om kontrakte-
rade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.  
 
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings -
intäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verk-
ligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som 
redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas 
enligt effektivräntemetoden (se nedan).Utdelningsintäkter redovisas när rätten 
till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt in-
strument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet 
av instrumentet överförts till köparen och koncern en inte längre har kontroll 
över instrumentet.  
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplös-
ning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på fi-
nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskriv-
ning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som 
redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med 
tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har an-
vänts. Valutakursvinster och valutakursförluster r edovisas netto. Effektivräntan 
är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in - och utbetalningarna 
under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgång-
ens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar al la avgifter 
som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, 
transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. 
 
LEASING  
Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid 
leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till an-
skaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella 
leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter, 
eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter 
till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av - och ned-
skrivningar, justerade för eventuella omv ärderingar av leasingskulden. Avtal 
kan innehålla både leasing - och icke -leasingkomponenter. Koncernen har i 
dessa fall valt att inte separera leasing - och icke-leasingkomponenter utan re-
dovisa dessa som en enda leasingkomponent.  
Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade lea-
singavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt 
leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella lå-
neränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskon-
teringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en 
build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsrisk-
premie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika tillgångskategorier och 
leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasings-
kulden och minskar med betalade leasingavgifter. Leasingskulden omvärderas 
om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring 
av ett index eller en kurs, det vill säga förändringar av uppskattade framtida 
betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekom-
mande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av 
avtalet respektive uppsägning är sannolikt.  
De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt 
är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för 
kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader 
för sålda varor, försäljningsk ostnader och administrativa kostnader beroende 
på kostnadens karaktär över leasingperioden. 
 
FORSKNING OCH UTVECKLING  
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgif-
ter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp kommer. 
Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär 
av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är upp-
fyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investe-
ringen. 
 
KASSAFLÖDESANALYS  
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflö-
det omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 
 
UTDELNING  
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi-
nansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets 
aktieägare. 
 
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER  
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisnings-
lagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att

===== SIDA 29 =====

29 
moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga 
av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen 
för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet 
mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka un-
dantag och tillägg som skall göras från IFRS.  
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i kon-
cernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tilläm-
pats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.  
 
UPPSTÄLLNINGSFORMER  
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det 
innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obe-
skattade reserver och avsättningar. 
  
AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG  
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag 
för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella 
intäkter.  
 
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT  
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och 
andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger 
ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncern bi-
drag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och 
beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. 
Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som 
sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovis as därmed som finansiella 
intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.

===== SIDA 30 =====

30 
NOTER Samtliga värden i TSEK om inget annat anges 
NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING  
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger 
regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna 
policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, 
såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av 
överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – 
marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dag-
liga verksamhet. Finanspoli cyn fokuserar på att minimera eventuella ogynn-
samma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd  av 
oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.  
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som 
identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med 
dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och rän-
tederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn. 
 
MARKNADSRISK  
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida in-
köps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är 
enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transakt-
ionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valuta-
kursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan inne-
bära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.  
 
(A) VALUTARISK  
Under 2023 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 89 (89) procent. 
Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 6 7 (65) procent i EUR, 1 6 
(17) procent i GBP, 1 0 (11) procent i SEK, samt 7 (7) procent i övriga valutor. 
Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan 
under Transaktionsexponering). 
 
(i)Transaktionsexponering  
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försälj-
ning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa 
valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels 
att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder föränd-
ras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fak-
turerade valutaflöden. 
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som be-
arbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns 
härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs 
enheter, externa inköp och för säljningar i utländsk valuta. Koncernens finans-
policy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finans-
funktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med 
terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 
100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande 
tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.   
Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell 
nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet 
samma flöden som 2023, förändrats med +1 1/-11 MSEK (+19/-19) exklusive 
valutasäkringar. 
  10% förändring 
 Exponering (EUR) EUR SEK 
EUR/SEK 726 72,6 832,7 
EUR/GBP 3 702 370,2 4 248,3 
EUR/PLN 4 130 413,0 4 739,4 
EUR/RON 984 98,4 1 128,8 
Totalt 9 542 954 10 949 
 
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansda-
gen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen med-
föra en försämring/förbättring av resultatet med 0, 4 MSEK (0,1) till följd av 
förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.   
Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas 
även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs 
mot EUR. 
 
(ii) Omräkningsexponering 
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags till-
gångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så 
kallad omräkningsexponering.  
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta 
för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala 
finansfunktionen.  
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om 
EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen 
per 31 december 2023, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens 
finansiella resultat förändrats med +0,7/-0,7 MSEK (+2,4/-2,4), som en följd av 
omvärdering av dotterbolagens in - och utlåning i Bong International AB. Mot-
svarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital 
med +59,2/-59,2 MSEK (+54,3/-54,3) till följd av vinster/ förluster vid omräk-
ning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i 
DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot 
EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med 
-2,6/+2,6 MSEK (+2,0/-2,0) och eget kapital skulle öka/ minska med + 2,0/-
2,0 MSEK (+1,4/-1,4). 
 
 (B) RÄNTERISK  
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande mark-
nadsräntor.  
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligat-
ioner till ett belopp om 110 MSEK som gavs ut den 1 4 oktober 2021 med tre 
års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) plus 10 procent 
som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober.  Upplåning i form av 
checkräkningskredit finns i mindre omfattning.  
Koncernen har ingen betydande ränterisk. 
 
KREDITRISK  
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.  
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kredit-
process har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera 
kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.  
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men 
kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till en-
skilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag 
hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas vä-
sentlig ekonomisk skada.  
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort an-
tal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar 
tillsammans för 27 procent (23) av den totala försäljningen och de tre största 
kunderna svarar för 1 4 procent (11). Kreditrisken minskas också av att Bong i 
hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer 
och kunder.  
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker 
utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska 
franska, polska och engelska bolag.  
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplys -
ningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men base-
ras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernin-
tern information om historiskt betalningsbeteende.  
Under 2023 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till 
cirka 0,04 procent (0,01) 
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22

===== SIDA 31 =====

31 
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte 
kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplace-
ringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde.  
Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 129 MSEK, hänför-
ligt till likvida medel (145 MSEK per 31 december 2022) och derivatinstrument 
med marknadsvärde 0,0 MSEK (0,0). 
 
LIKVIDITETSRISK  
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kort-
siktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har 
vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande 
delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa 
och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassame-
del. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsre-
serv från dotterbolagen.  
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för 
att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av 
Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av 
lokala stödpaket. Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten 
inte får lov att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå 
centraliseringen av likviditet har påverkats något. 
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 110 MSEK har en treårig 
löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är för-
pliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. 
Dessa anger hur stor nettolå neskulden får vara i förhållande till EBITDA samt 
minsta tillåtna likviditet. För mer information se not 26. 
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräk-
ningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter uppgick till 8 
MSEK (8). 
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens låne -
behov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skul-
der och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppde-
lade efter den tid som på ba lansdagen återstår fram till den avtalsenliga för-
fallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruk-
tur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument 
som utgör finansiella skulder ingår i analysen om dera s avtalsenliga 
förfallodagar är väsentliga för att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflö-
dena. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassa-
flödena beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade 
räntemarginal. 
 
HANTERING AV KAPITAL  
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att 
fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till 
aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapital -
struktur som minimerar kostnaderna för kapital.  
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra 
den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, 
utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.  
 
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:  
 
Nyckeltal 2023 2022 
Soliditet, % 35 34 
Nettolåneskuld, MSEK 427 448 
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0.77 0.78 
Nettoskuld/EBITDA, ggr 3.17 2.72 
. 
 
BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE  
Valutakursvinster och -förluster på valutaterminer för kassaflödessäkring per 31 
december, vilka redovisats i Övrigt totalresultat, redovisas i resultaträkningen i 
den period under vilken den säkrade transaktionen påverkar resultaträkningen. 
Samtliga kassaflödessäkringar bedömdes vara fullt effektiva vid årsskiftet. Vins-
ter och förluster på de säkringar som innehas för handel redovisas i resultat-
räkningen som finansiella intäkter och  kostnader. Koncernen nettoredovisar 
inte finansiella tilgångar och skulder. 
Tabellen nedan visar koncernens finansiella tillgångar och skulder i form 
av derivat som värderas till verkligt värde. 
 
2023-12-31 Tillgångar Skulder 
Valutaterminskontrakt - Kassa-
flödessäkringar - - 
Totalt - - 
   
2022-12-31 Tillgångar Skulder 
Valutaterminskontrakt - Kassa-
flödessäkringar - - 
Totalt - - 
. 
NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING  OCH AN-
LÄGGNINGSTILLGÅNGAR 
 2023  2022  
Netto- 
omsättning Kuvert Förp. IFRS  
Just. Kuvert Förp. IFRS  
Just. 
Sverige 108 350 47 609 8 131 113 522 65 224 5 844 
Norden 
och Bal-
tikum 
116 826 40 038 - 115 631 46 358 - 
Central- 
europa 586 020 227 794 21 951 581 321 239 811 28 699 
Södra  
Europa 352 210 115 910 17 674 348 809 112 292 23 030 
UK 228 324 98 214 3 854 256 710 100 750 4 636 
Övriga 59 929 55 194 - 67 357 54 710 - 
Totalt 1 451 659 584 759 51 610 1 483 350 619 145 62 209 
 
Anläggningstillgångar 2023 2022 
Sverige 114 400 118 944 
Norden och Baltikum 3 136 3 316 
Centraleuropa 428 799 437 573 
Södra Europa* 243 547 255 871 
Storbritannien 28 385 43 398 
Övriga 1 000 650 
Totalt 819 267 859 752 
. 
* Nedskrivning av goodwill om 13 198 KSEK gjordes under december 2023 
 
NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING 
RÖRELSESEGMENT 
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt  som överensstämmer med den interna 
rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den 
högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldel-
ning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen 
har denna funktion identifierats som verkställande direktören/ koncernchef.  
Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före struktur-
kostnader. 
 
SEGMENTINFORMATION  
Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som 
visas nedan. 
FORTS. NOT 1    
    
Per 31 december 2023 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) 168 014 17 622  
Upplåning med anledning av Covid-19 7 910 23 292 1 981 
Skulder avseende finansiell leasing 54 431 101 524 49 040 
Leverantörsskulder och andra skulder 418 564   
    
Per 31 december 2022 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) 23 613 180 456  
Upplåning med anledning av Covid-19 8 493 33 522 2 552 
Skulder avseende finansiell leasing 50 436 122 364 55 217 
Leverantörsskulder och andra skulder 454 274   
.

===== SIDA 32 =====

32 
Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med 
undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall 
och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade 
som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna 
redovisas posterna som omsättning. 
Centraleuropa 
Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, Rumänien och Schweiz.  
Södra Europa och norra Afrika 
Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.  
Norden 
Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.  
Storbritannien 
Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien. 
IFRS justeringar 
IFRS justeringar omfattar redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning 
av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rap-
porterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räk-
ningar redovisas posterna som omsättning. 
 
NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG  
 2023 2022 
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) 91 370 66 338 
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5) 554 696 516 928 
Förändringar i lager av färdiga varor och produk-
ter i arbete 9 790 -34 274 
Råmaterial 1 019 303 1 125 354 
Transportkostnader 104 400 119 393 
Övriga kostnader 274 385 254 403 
Summa kostnader för sålda varor, försäljnings - 
och administrationskostnader 2 053 945 2 048 143 
  
NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR 
 2023 2022 
Medeltal anställda 
Antal 
anställda varav män 
Antal 
anställda varav män 
Sverige 86 57 93 61 
Tyskland 325 155 344 256 
Frankrike 255 189 262 195 
Storbritannien 138 91 145 105 
Polen 199 113 208 120 
Finland 8 3 8 3 
Norge 6 3 6 3 
Danmark 5 2 5 2 
Spanien 10 7 9 7 
Belgien 16 5 13 5 
Rumänien 4 3 5 3 
Tunisien 29 26 35 26 
Italien 1 - 1 - 
Totalt 1 082 654 1 134 786 
. 
 
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 
 Koncernen Moderbolaget 
 2023 2022 2023 2022 
 
Totalt varav 
män 
Totalt varav 
män 
Totalt varav 
män 
Totalt varav 
män 
Styrelseledamöter 24 20 28 24 4 4 4 4 
VD och andra le-
dande be-
fattningshavare 28 27 33 32 1 1 1 1 
.   
Löner, ersättningar och sociala kostnader 
Koncernen 
2023 2022 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
436 964 117 732 17 542 413 007 103 921 15 484 
      
. 
. 
Moderbolaget 
2023 2022 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
2 623 256 - 2 338 240 - 
. 
FORTS. NOT 3           
           
Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment 
 2023 2022 
Segment 
Externa 
intäkter 
IFRS 
justeringar 
Intäkter från 
andra seg-
ment Totalt  EBITDA 
Externa 
intäkter 
IFRS 
justeringar 
Intäkter 
från andra 
segment Totalt  EBITDA 
Centraleuropa 816 642 21 951 68 305 906 898 69 589 848 313 28 699 95 581 972 593 94 355 
Södra Europa och norra Afrika 614 360 17 674 32 844 664 878 25 251 605 504 22 286 35 382 663 172 38 304 
Norden 284 200 8 131 32 042 324 373 34 393 296 596 6 588 13 622 316 806 17 782 
Storbritannien 321 216 3 854 92 325 162 8 870 352 082 4 636 586 357 304 12 478 
Konsolidering och eliminering - - -133 283 -133 283 433 - - -145 171 -145 171 3 298 
Totalt 2 036 418 51 610 - 2 088 028 138 536 2 102 495 62 209 - 2 164 704 166 217 
Omstruktureringskostnader     -3 603     -1 590 
Avskrivningar och nedskrivningar    -91 370     -66 338 
Finansiella intäkter    1 225     910 
Finansiella kostnader    -40 698     -37 350 
Resultat före skatt    4 090     61 850 
Inkomstskatt    -10 775     -19 103 
Årets resultat     -6 685     42 745 
IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA

===== SIDA 33 =====

33 
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och an-
ställda 
 Moderbolaget 
 2023 2022 
 
Styrelse och 
VD 
Övriga an-
ställda 
Styrelse och 
VD 
Övriga an-
ställda 
Totala ersättningar 2 623 934 2 338 881 
 
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR  
STYRELSENS ORDFÖRANDE 
Styrelsens ordförande har erhållit 3 50 TSEK I arvode för 2023 ( 183). Beloppet 
utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt 
arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån 
föreligger ej. 
 
ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER 
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2023 utgått med sammanlagt 
550 TSEK (483). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 250 TSEK (383). Be-
loppet utgör styrelsearvode och arvode som ordförande i revisionsutskotte t. 
Stéphane Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera.  
Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller 
annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresen-
tanterna. 
 
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF  
För år 2023 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för 
semester om 4 216 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett 
värde av 67 TSEK. Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för Cen-
traleuropa.  
Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan 
rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. 
Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 5 55 TSEK avseende år 
2022. Pensionsåldern är 67 år.  Vid uppsägning från bolagets sida föreligger 
rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verstäl-
lande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.  
 
ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN  
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har 
under 2023 utgått en sammanlagd fast lön om 10 143 TSEK (8 852) jämte för-
måner främst bestående av bilförmån till ett värde av 309 TSEK (330)  
Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella 
mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 
2023 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0). 
Under året har  utbetalats rörlig ersättning avseende 2022 om 771 TSEK 
(838). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en 
kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. 
Under 2023 har pensionspremie utgått med 97 TSEK (72) Vid uppsägning 
från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning 
från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader. 
 
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS 
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. 
Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD  
och de som rapporterar direkt till VD. 
  
 
NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA 
 Koncernen Moderbolaget 
PwC 2023 2022 2023 2022 
Revisionsuppdrag 1) 2 695 2 763 1 070 929 
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget 2) - 15 - 15 
Skatterådgivning 3) - - - - 
Övriga tjänster 4) 240 441 240 264 
Totalt 2 935 3 219 1 310 1 208 
     
Övriga     
Revisionsuppdrag 877 841 - - 
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget 235 268 - - 
Övriga tjänster 407 373 247 46 
Totalt 1 519 1 482 247 46 
1) Varav 1 238 (1 187) avser PwC Sverige 
2) Varav 0 (15) avser PwC Sverige 
3) Varav 0 (0) avser PwC Sverige 
4) Varav 240 (264) avser PwC Sverige 
. 
 
NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR  
Fördelade per anläggningstillgång 2023 2022 
Nedskrivning goodwill 13 198 - 
Övriga immateriella tillgångar 1 484 1 773 
Byggnader och markanläggningar 41 626 36 528 
Maskiner och tekniska anläggningar 23 456 19 663 
Inventarier, verktyg och installationer 11 606 8 374 
Totalt 91 370 66 338 
 
Fördelade per funktion 2023 2022 
Kostnad för sålda varor 68 390 57 409 
Försäljningskostnader 7 355 6 458 
Administrationskostnader 15 625 2 471 
Totalt 91 370 66 338 
. 
 
NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER  
 Koncernen Moderbolaget 
Rörelseintäkter 2023 2022 2023 2022 
Valutakursvinster på operativa 
fordringar och skulder 42 441 71 794 30 36 
Vinst vid försäljning av 
anläggningstillgångar 10 835 11 917 - - 
Totalt 53 276 83 711 30 36 
. 
 
 Koncernen Moderbolaget 
Rörelsekostnader 2023 2022 2023 2022 
Strukturkostnader och övriga 
avsättningar -3 603 -25 590 - - 
Valutakursförluster på operativa 
fordringar och skulder -40 153 -74 968 -59 -42 
Övrigt -42 -1 425   
Totalt -43 798 -101 983 -59 -42 
. 
 
NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER 
 Koncernen Moderbolaget 
 2023 2022 2023 2022 
Ränteintäkter 333 29 16 - 
Valutakursvinster på finan-
siella poster 1 205 881 - - 
Finansiella intäkter, 
koncernföretag - - 35 432 23 562 
Totalt 1 538 910 35 448 23 562 
. 
 
NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER 
 Koncernen Moderbolaget 
 2023 2022 2023 2022 
Räntekostnader, övriga -35 808 -28 621 -25 719 -25 003 
Valutakursdifferenser på 
finansiella poster -314 -3 188 - -212 
Övriga finansiella kost-
nader -4 890 -5 541 -279 -274 
Totalt -41 012 -37 350 -25 998 -25 489 
.

===== SIDA 34 =====

34 
NOT 11 - SKATT  
 Koncernen Moderbolaget 
 2023 2022 2023 2022 
Aktuell skatt -10 576 -12 123 - - 
Uppskjuten skatt -198 -6 981 5 060 8 810 
Totalt -10 774 -19 104 5 060 8 810 
. 
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp 
som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resulta-
ten i de konsoliderade företagen enligt följande. 
 Koncernen Moderbolaget 
 2023 2022 2023 2022 
Resultat före skatt 4 089 61 849 3 081 19 675 
Beräknad svensk inkomstskatt, 
20,6% -842 -12 741 -635 -4 053 
Skillnad utländska skattesatser -2 450 -7 807 - - 
Ej avdragsgill kostnad/skattefri 
inkomst -9 699 3 564 1 932 838 
Skatteeffekter från tidigare år -1 275 152 - - 
Skatteeffekter på grund av förän-
dringar i skattesatser/lagar -29 1 - - 
Ökning av outnyttjade 
skattemässiga underskott utan 
matchande aktivering av uppskjuten 
skatt -2 731 -5 488 - - 
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade 
outnyttjade skattemässiga under-
skott 6 252 3 215 3 763 12 025 
Värdejusteringar på uppskjuten skatt - - - - 
Redovisning av tidigare oredovisade 
förluster - - - - 
Skatt enligt resultaträkningen -10 774 -19 104 5 060 8 810 
  
 
NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/-FÖRLUSTER - NETTO 
Valutakursvinster/-förluster har redovisats i 
resultaträkningen enligt följande 2023 2022 
Övriga rörelseintäkter 42 441 71 794 
Övriga rörelsekostnader -40 153 -74 968 
Finansiella intäkter 1 205 881 
Finansiella kostnader -314 -3 188 
Totalt 3 179 -5 481 
  
 
NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE  
RESULTAT PER AKTIE 
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-
förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt an-
tal utestående stamaktier under perioden. 
 2023 2022 
Resultat som är hänförligt till moder-
bolagets aktieägare -4 723 44 119 
Vägt genomsnittligt antal utestående 
stamaktier (tusental) 211 205 211 205 
Resultat per aktie , SEK  -0,02 0,21 
 
RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER  
De jämförelsestörande posterna om totalt -13,2 MSEK (0) består av nedskriv-
ning av goodwill. Under 2022 hade Bong inga jämförelsestörande poster. Jäm-
förelsestörandeposter definieras på sidan 46. 
 2023 2022 
Resultat som är hänförligt till moder-
bolagets aktieägare -4 723 44 119 
Jämförelsestörande poster 13 198 - 
Resultat som är hänförligt till moder-
bolagets aktieägare, exklusive jämförel-
sestörande poster 8 475 44 119 
Vägt genomsnittligt antal utestående 
stamaktier (tusental) 211 205 211 205 
Resultat per aktie exklusive jämförel-
sestörande poster, SEK 0,04 0,21 
  
NOT 14 - GOODWILL  
 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 487 984 454 475 
Nedskrivning -13 198 - 
Valutakursdifferenser 725 33 509 
Utgående anskaffningsvärden 475 511 487 984 
 
FÖRDELNING AV GOODWILL 
Centraleuropa 273 483 272 828 
Södra Europa och norra Afrika* 40 312 53 196 
Norden 56 880 56 879 
Övrigt 104 836 105 081 
*Nedskrivning av goodwill om 13 198 KSEK 
 
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL  
Återvinningsbart belopp för varje separat KGE (kassagenererande enhet) 
fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från 
uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts 
av ledningen och som täcker en f emårsperiod. Kassaflödet bortom femårspe-
rioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet 
kommer att ha en begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar 
fortsatt växer. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens för-
väntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade 
kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effek-
tiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen. 
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 
10,3 procent efter skatt (11,4 procent före skatt). Samma diskonteringsränta är 
applicerbar på alla segment eftersom risken inte skiljer sig åt mellan dem. An-
vänd tillväxttakt är positiv under de tre första åren i prognosperioden om i ge-
nomsnitt 5,4 procent (6,5 procent föregående år) och i genomsnitt 4,8 procent 
(7,0 procent föregående år) för de sista två åren baserat på en fortsatt mins-
kande kuvertmarknad och växande marknad för lätta förpackningar.  En uthållig 
årlig tillväxttakt om 1,0 procent (1,0 procent föregående) år har antagits för att 
extrapolera kassaflöden bortom budgetperioden. Föregående år användes en 
diskonteringsränta om 10,2 procent (11,4 procent före skatt).  
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de 
marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den 
genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns 
för branschen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och base-
ras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på 
framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.  
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger 
för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redo-
visningsprinciperna. 
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. 
För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.   
Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina för-
väntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om mark-
nadsutveckling. 
 
KÄNSLIGHETSANALYS 
Antagandet avseende kvarvarande tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre 
skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 0 MSEK fördelat enligt 
följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 
1 procentenhet lägre skulle  det innebära en nedskrivning om 0 MSEK fördelat 
enligt följande på respektive KGE. Antagandet om den beräknade tillväxttakten 
bortom budgetperioden då återvinningsvärdet hade varit detsamma som det 
bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. 
 
KGE 
Tillväxt 0,5 pro-
centenheter 
lägre 
Tillväxt 1,0 pro-
centenheter 
lägre 
Break-even sce-
nario 
 i procent 
Centraleuropa - - -2,2 
Sydeuropa och Nordafrika - - -0,4 
Norden - - -28,9 
Övrigt - - -4,1 
 
Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre 
skulle det innebära en nedskrivning om 19 MSEK. Vidare om antagandet avse-
ende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en 
nedskrivning om 101 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagan-
det om fasta kostnader i förhållande till omsättning där återvinningsvärdet varit 
detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är föl-
jande för varje KGE.

===== SIDA 35 =====

35 
KGE 
Kostnad 0,5 
procentenheter 
högre 
Kostnad 1,0 
procentenheter 
högre 
Break-even sce-
nario 
 i procent 
Centraleuropa - -49 0,6 
Sydeuropa och Nordafrika -19 -52 0,2 
Norden - - 2,1 
Övrigt - - 1,4 
 
Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre 
skulle det innebära en nedskrivning om 27 MSEK fördelat enligt följande på 
respektive KGE. Antagandet om bruttomarginal vid vilken återvinningsvärdet 
hade varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enhet-
erna är följande för varje KGE.  
 
KGE 
Bruttomarginal 1 procentenhet 
lägre 
Break-even sce-
nario 
 i procent 
Centraleuropa  - -1,0 
Sydeuropa och Nordafrika  -27 -0,3 
Norden  - -3,2 
Övrigt  - -2,1 
 
Antagandet om den beräknade kapitalkostnaden till vilken återvinningsvärdet 
hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enhet-
erna är följande för varje KGE. 
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på 
att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen 
bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet 
överstiger det bokförda värdet med 234 MSEK beräknat på samtliga KGE.  
KGE 
Break-even scenario 
 i procent för WACC efter skatt 
Centraleuropa   12,2 
Sydeuropa och Nordafrika   11,0 
Norden   22,4 
Övrigt   12,9 
  
NOT 15 - ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR  
 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 93 108 87 991 
Inköp 4 387 4 451 
Försäljning/utrangering -47 117 -2 030 
Omklassificeringar -1 672 -467 
Valutakursdifferenser 321 3 163 
Utgående 49 027 93 108 
 
 
 
 2023 2022 
Ingående ackumulerade avskrivningar -91 424 -86 586 
Försäljningar/utrangeringar 46 921 2 030 
Omklassificeringar -42  
Valutakursdifferenser -310 -5 095 
Årets avskrivningar -1 484 -1 773 
Utgående ackumulerade avskrivningar -46 339 -91 424 
Utgående planenligt restvärde 2 688 1 684 
 
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror. 
 
NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR  
Byggnader, mark och markanläggning 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 175 379 162 353 
Inköp 40 205 
Försäljning/utrangering -46 -776 
Omklassificeringar -574 66 
Valutakursdifferenser -160 13 531 
Utgående anskaffningsvärden 174 639 175 379 
 
Ingående ackumulerade 
avskrivningar/nedskrivningar -121 485 -110 359 
Försäljningar/utrangeringar 46 776 
Valutakursdifferenser 192 -9 226 
Årets avskrivningar/nedskrivningar -3 275 -2 676 
Utgående ackumulerade avskrivningar -124 522 -121 485 
Utgående planenligt restvärde 50 117 53 894 
Varav mark 9 709 9 731 
 
Maskiner och andra tekniska anläggningar 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 745 695 671 652 
Inköp 10 810 3 496 
Försäljning/utrangering -48 668 -31 368 
Omklassificeringar 10 060 13 852 
Valutakursdifferenser 4 164 88 063 
Utgående anskaffningsvärden 722 061 745 695 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -665 226 -597 060 
Försäljningar/utrangeringar 42 460 30 430 
Omklassificeringar - 11 
Valutakursdifferenser -3 498 -82 658 
Årets avskrivningar -17 750 -15 949 
Utgående ackumulerade avskrivningar -644 014 -665 226 
Utgående planenligt restvärde 78 047 80 469 
 
Inventarier, verktyg och installationer 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 194 393 174 214 
Inköp 1 589 1 295 
Försäljning/utrangering -26 486 -7 604 
Omklassificeringar -874 12 383 
Valutakursdifferenser 781 14 105 
Utgående anskaffningsvärden 169 403 194 393 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -168 971 -158 835 
Försäljningar/utrangeringar 26 366 7 558 
Valutakursdifferenser -563 -13 429 
Omklassificeringar 512 - 
Årets avskrivningar -5 801 -4 265 
Utgående ackumulerade avskrivningar -148 457 -168 971 
Utgående planenligt restvärde 20 946 25 422 
  
NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER  
I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.  
Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 269 603 167 751 
Nya hyreskontrakt 2 959 114 844 
Avslutade hyreskontrakt -6 710 -24 654 
Valutakursdifferenser 3 335 11 662 
Utgående anskaffningsvärden 269 187 269 603 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -100 049 -84 991 
Avslutade hyreskontrakt 6 075 23 468 
Valutakursdifferenser -1 000 -4 674 
Årets avskrivningar -38 350 -33 852 
Utgående ackumulerade avskrivningar -133 324 -100 049 
Utgående planenligt restvärde 135 863 169 554 
 
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 36 199 30 325 
Nya hyreskontrakt 28 021 8 057 
Avslutade hyreskontrakt -4 621 -4 562 
Valutakursdifferenser -557 2 379 
Utgående anskaffningsvärden 59 042 36 199 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -14 962 -10 760 
Avslutade hyreskontrakt 4 189 4 451 
Omklassificeringar 470 - 
Valutakursdifferenser 831 -831 
Årets avskrivningar -11 511 -7 823 
Utgående ackumulerade avskrivningar -20 983 -14 962 
Utgående planenligt restvärde 38 059 21 237 
.

===== SIDA 36 =====

36 
 
Leasingskulder 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående skulder 201 570 115 269 
Nya hyreskontrakt 26 230 121 678 
Avslutade hyreskontrakt -1 431 -1 568 
Ränta 8 682 5 873 
Valutakursdifferenser 2 430 9 044 
Hyresbetalningar -57 181 -48 727 
Utgående skulder, not 23 och not 26 180 300 201 570 
 
Redovisade belopp i resultaträkningen . I resultaträkningen redovisas följande 
belopp relaterade till leasingavtal: 
Avskrivningar på nyttjanderätter 2023 2022 
Fastigheter -38 350 -33 852 
Övriga -10 508 -7 823 
Summa -48 858 -41 674 
Räntekostnader (ingår i finansiella kost-
nader) -8 682 -5 873 
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal -3 073 -1 669 
Utgifter hänförliga till leasingavtal med un-
derliggande lågt värde som inte är kort-
tidsleasingavtal -427 -247 
 
Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal 
under 2023 var -48 801 ( -46 548). 
 
NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MA-
TERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 
 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 19 509 3 826 
Under året nedlagda kostnader 5 555 41 288 
Omklassificeringar -6 940 -25 834 
Valutakursdifferenser 241 229 
Utgående balans 18 365 19 509 
  
NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG 
 2023-12-31 2022-12-31 
Ingående anskaffningsvärde 370 388 370 388 
Aktieägartillskott 31 000 - 
Utgående balans 401 388 370 388 
 
Ovan utgående balans består av Bong ABs  bokförda värde på andelar i dotter-
bolag där 276 456 (276 456) är i Bong GmbH och 124  932 (93 932) är i Bong 
International. 
. 
NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT 
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvitt-
ningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna 
skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad 
uppgår till: 
 
Uppskjuten skattefordran 2023-12-31 2022-12-31 
Förlustavdrag 43 094 42 324 
Immateriella anläggningstillgångar - 2 805 
Materiella anläggningstillgångar 7 701 4 055 
Pensioner 25 386 22 790 
Nyttjanderätter* 3 372 3 212 
Räntebärande skulder 26 689 25 622 
Övriga temporära skillnader 13 196 11 374 
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i 
enlighet med kvittningsavsättningar -25 711 -21 901 
Totalt 93 727 90 281 
 
* Av dessa är 46 042 (53 771) relaterat till nyttjanderätter och 49 414 (56 983) 
relaterat till leasingskulder. 
 
Uppskjuten skatteskuld 2023-12-31 2022-12-31 
Immateriella anläggningstillgångar 382 383 
Materiella anläggningstillgångar 8 748 11 613 
Pensioner 18 420 18 619 
Övriga temporära skillnader 2 527 2 281 
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i 
enlighet med kvittningsavsättningar -25 711 -21 901 
Totalt 4 366 10 995 
 
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den ut-
sträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida be-
skattningsbara vinster.  
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och 
Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostna-
derna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande 
förlustavdrag bedöms som goda. 
FORTS. NOT 19     
     Bolag Organisationsnummer Säte Antal aktier Andel av kapital, % 
Bong International AB 556044-3573 Kristianstad, Sweden 1 501 200 100 
Bong GmbH HRB 1646 Solingen, Germany 1 100 
Bong Sverige AB 556016-5606 Kristianstad, Sweden 804 000 100 
Bong UK Ltd 3895897 Milton Keynes, Great Britain 7 000 000 100 
IPC SAS 327 956 199 Angoulème, France 15 000 100 
Bong SAS 775 695 299 Saint Sébastien de Morsent, France 100 000 100 
Pflueger Lober Kuvert GmbH HRB 9534 Erlangen, Germany 1 100 
Bong Packaging S.R.L. 3774701209 Bologna, Italy 10 000 85 
Bong Belgium SA 0453.235.963 Kortrijk, Belgium 25 696 100 
Bong Denmark A/S 58154717 Høje-Taastrup, Denmark 5 000 100 
Bong Envelo SRL 296556/06.08.2015 Bukarest, Romania 100 100 
Bong Africa Sarl 1620893G Tunis, Tunisia 322 036 85 
CADIX SAS 518971866 Saint Sébastien de Morsent, France 7 203 512 100 
BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo. o. KRS 286281 Poznan, Poland 8 000 100 
Bong S.a.r.l. 329200570 Paris, France 1 000 100 
Envel Europa SA ES-A25422015 Barcelona, Spain 8 000 100 
Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG) HRB 8789 Solingen, Germany 1 100 
Bong Retail Solutions AB 556296-3115 Kristianstad, Sweden 10 000 100 
Bong Norge AS 931080687 Vear, Norway 40 000 100 
Bong Polska Sp. zo. o. KRS 45327 Krakow, Poland 2 300 100 
Bong Retail Solutions NV 0826.223.234 Kortrijk, Belgium 4 000 100 
Bong Suomi Oy 1487663-6 Pirkkala, Finland 20 050 100 
Packaging First Ltd 3838039 Essex, Great Britain 100 90 
     
¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterbolag konsolideras i koncernen.  
.

===== SIDA 37 =====

37 
 
Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:  
   Förlustavdrag 2023-12-31 2022-12-31 
Vid årets början 42 324 49 694 
Valutakursdifferenser 600 1 969 
Redovisning i resultaträkningen 170 -9 339 
Vid årets slut 43 094 42 324 
 
Materiella anläggningstillgångar 2023-12-31 2022-12-31 
Vid årets början -7 558 -7 973 
Valutakursdifferenser -65 -486 
Omklassificeringar 6 607 -341 
Redovisning i resultaträkningen -31 1 242 
Vid årets slut -1 047 -7 558 
 
Pensioner 2023-12-31 2022-12-31 
Vid årets början 4 171 20 030 
Valutakursdifferenser -710 642 
Omklassificeringar - - 
Redovisning i resultaträkningen -707 -3 436 
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter 
avslutad anställning 4 212 -13 065 
Vid årets slut 6 966 4 171 
 
Immateriella anläggningstillgångar 2023-12-31 2022-12-31 
Vid årets början 2 422 2 565 
Valutakursdifferenser 1 119 
Omklassificeringar -2 805 - 
Redovisning i resultaträkningen - -262 
Vid årets slut -382 2 422 
 
Nyttjanderätter 2023-12-31 2022-12-31 
Vid årets början 3 212 3 412 
Valutakursdifferenser 94 145 
Redovisning i resultaträkningen 66 -345 
Vid årets slut 3 372 3 212 
 
Övriga temporära skillnader 2023-12-31 2022-12-31 
Vid årets början 34 715 24 477 
Valutakursdifferenser 285 88 
Redovisning i resultaträkningen 304 5 121 
Omklassificeringar 987 545 
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt to-
talresultat 1 067 4 484 
Vid årets slut 37 358 34 715 
. 
. 
NOT 21 - VARULAGER 
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor 
och uppgick till 1 019 303 TSEK (1 123 354). Av varulagervärdet har 0 TSEK (0) 
värderats till nettoförsäljningsvärde. 
 
NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR  
 2023-12-31 2022-12-31 
Kundfordringar 188 052 201 311 
Avgår reservering för värdeminskning i for-
dringar -9 689 -9 105 
Kundfordringar – netto 178 363 192 206 
. 
 
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens 
kundfordringar 2023-12-31 2022-12-31 
SEK 15 194 21 622 
EUR 72 452 64 211 
GBP 67 466 79 290 
Andra valutor 23 251 27 083 
Summa 178 363 192 206 
 
Geografisk fördelning av kundfordringar 2023-12-31 2022-12-31 
Sverige 20 555 26 037 
Övriga Norden och Baltikum 6 454 5 191 
Centraleuropa 41 196 51 368 
Frankrike och Spanien 42 168 29 743 
Storbritannien 67 990 79 867 
Summa 178 363 192 206 
 
Förändringar i reserven för osäkra kundfordrin-
gar 2023-12-31 2022-12-31 
Per 1 januari 9 105 5 851 
Reservering för osäkra fordringar 1 942 3 367 
Fordringar som har skrivits bort under året 
som ej indrivningsbara (–) -973 -295 
Återförda outnyttjade belopp -536 -111 
Valutakursdifferens 151 293 
Per 31 december 9 689 9 105 
. 
 
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller 
är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.  
 
 
Betalningshistorik motparter 2023-12-31 2022-12-31 
Grupp 1 nya kunder 1 161 5 717 
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare be-
talningsförsummelser 175 750 183 874 
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare 
uteblivna betalningar där alla uteblivna be-
talningar har återvunnits fullt ut 1 452 2 615 
Summa kundfordringar 178 363 192 206 
 
 
 
Per 31 december 2023 var kundfordringar uppgående till 27 845 TSEK (11 745) 
förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna 
fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvå-
righeter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan:  
 
Åldersanalys: 2023-12-31 2022-12-31 
Mindre än 3 månader 27 845 11 745 
3 till 6 månader 3 564 1 953 
Mer än 6 månader 6 125 7 152 
Summa 37 534 20 850 
 
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med 
bokfört värde. 
 
NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER  
 Koncernen Moderbolaget 
Övriga kortfristiga fordringar 2023-12-31 2022-12-31 2023-12-31 2022-12-31 
Övriga kortfristiga fordrin-
gar 27 806 40 041 138 - 
Totalt 27 806 40 041 138 - 
 
 Koncernen Moderbolaget 
Övriga kortfristiga skulder 2023-12-31 2022-12-31 2023-12-31 2022-12-31 
Kortfristiga hyreskontrakt 
IFRS 16 50 958 47 027 - - 
Moms 23 303 28 280 - - 
Övriga kortfristiga skulder 18 407 16 991 113 120 
Totalt 92 668 92 298 113 120

===== SIDA 38 =====