Årsredovisning 2024

===== SIDA 1 =====

2024 
 
  
ÅRSREDOVISNING  
  
POST & FÖRPACKNINGSLÖSNINGAR

===== SIDA 2 =====

INNEHÅLL 
 
3 VD har ordet  
4 MarketsandBongsOffering Marknaderna och 
Bongs erbjudande  
5 Överblick och sammanfattning av Bongs  
hållbarhetsarbete  
6 Hållbarhetsrapport  
13 Femårsöversikt  
14 Aktien  
15 Förvaltningsberättelse  
21 Resultaträkningar för koncernen  
22 Balansräkning för koncernen  
23 Förändringar i eget kapital för koncenen  
24 Kassaflödesanalys för koncernen  
25 Resultaträkningar för moderbolaget  
26 Balansräkning för moderbolaget  
27 Förändringar i eget kapital för moderbolaget  
28 Kassaflödesanalys för moderbolaget  
29 Redovisningsprinciper  
34 Noter  
47 Styrelsens och VD:s underskrifter  
48 Revisionsberättelse  
50 Definitioner  
50 Årsstämma 2025 
51 Styrelse och ledning  
 
2024 I KORTHET 
• Nettoomsättningen uppgick till 1 914 MSEK (2 088).  
• Rörelseresultatet uppgick till 43 MSEK (44). Det påverkades av 
en realisationsvinst om 10 MSEK (10).  
• Resultatet efter skatt uppgick till -13 MSEK (-7).  
• Resultatet per aktie uppgick till -0,06 SEK (-0,02).  
• Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 456 MSEK (427).  
• Soliditeten var vid årets slut 37 procent (35). 
BONG PÅ  
EN MINUT 
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbju-
der lösningar för distribution och paketering av information, reklamer-
bjudanden och lätta varor.  
Viktiga tillväxtområden för koncernen är förpackningslösningar för 
detaljhandel och e-handel och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncer-
nen omsätter cirka 2,0 miljarder kronor och har omkring 1 000 an-
ställda i 13 länder.  
Bong har starka positioner på flera betydande marknader i Europa 
och koncernen ser intressanta möjligheter till fortsatt utveckling. Bong 
är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm (Small 
Cap). 
NYCKELTAL 2024 Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 2023 2022 2021 2020 
Nettoomsättning, MSEK 1 914 495 456 456 508 2 088 2 165 1 804 1 843 
Rörelseresultat, MSEK 43 14 1 10 19 44 98 46 -19 
Resultat efter skatt, MSEK -13 3 -13 -3 1 -7 43 3 -66 
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 71 30 1 -19 59 63 72 60 31 
Rörelsemarginal, %1 2,3 2,8 0,2 2,2 3,7 2,1 4,5 2,5 -1 
Medelantal anställda1 1 007 1 007 1 015 1 025 1 034 1 082 1 134 1 141 1 195 
1 Avser tiden från årets början till periodens slut.          
För definitioner av nyckeltal se sid 50

===== SIDA 3 =====

3 
För definitioner av nyckeltal se sid 50. 
MARKNADEN OCH BRANSCHEN 
I Europa var nivån på den makroekonomiska efter-
frågan och konsumtionen fortsatt svag under 
2024. Det pågående kriget i Ukraina, ett negativt 
investeringsklimat, stigande arbetslöshet, byrå-
krati och höga energikostnader fortsätter att 
dämpa det ekonomiska klimatet. Till detta kom-
mer att våra åldrande befolkningar lägger en fi-
nansiell börda på företagen med  höga sociala 
kostnader. Detta scenario kommer inte att föränd-
ras i närtid. 
En positiv aspekt är att den europeiska e -han-
deln efter två år med sjunkande siffror under 2022 
och 2023 vände tillbaka till tillväxtläge: B2C -för-
säljningen av fysiska varor ökade med 7% under 
2024 jämfört med 2023. Vi förväntar oss att denna 
positiva utve ckling kommer att fortsätta under 
2025. 
Råvarupriserna är för närvarande stabila och le-
verantörerna, särskilt pappersbruken, har tillräck-
lig kapacitet. Under 2024 var Bongs rörelsemargi-
naler fortfarande goda, men försäljningspriserna 
är fortsatt under press på grund av outnyttjad pro-
duktionskapacitet på marknaden. Vi fortsätter att 
minska och effektivisera våra fasta kostnader. 
 
LÄTTA FÖRPACKNINGAR  
Under 2024 ökade vår valutajusterade försäljning 
av Light Packaging med 4 % jämfört med 2023. 
Detta är positivt med tanke på de övergripande 
makroekonomiska utmaningarna, men det upp-
fyller inte våra ambitiösa mål.  
Våra e-handelsrelaterade lätta förpackningspro-
dukter som e-Green och AirPro Green utvecklades 
bättre än marknaden under 2024. Även våra avan-
cerade pappersbärkassar visade stark tillväxt un-
der 2024: försäljningen ökade med 16% jämfört 
med 2023.  
Vi är därför fortsatt mycket säkra på vår om-
vandlingsväg eftersom vi har rätt marknadserbju-
dande med våra nya produkter. För 2025 förutspår 
vi en stark tvåsiffrig tillväxttakt inom Bongs för-
packningssegment.
KUVERTMARKNADEN 
Enligt FEPE:s statistik minskade den europeiska 
marknaden endast med 3% i volymförsäljning un-
der 2024, vilket är över den långsiktiga trenden i 
vår bransch. Under 2024 har vi sett små förbätt-
ringar i marknadsklimatet, men kuvert kämpar 
fortfarande med en k rympande efterfrågan på 
grund av digitaliseringen. Kuvert för direktreklam 
gynnades något av den återhämtande reklam-
marknaden, men volymerna ligger långt under ni-
våerna före covid.  
Bongs egen kuvertförsäljning under 2024 var i 
linje med marknadsutvecklingen. För Bong, som är 
en av de två största europeiska aktörerna inom 
detta segment, är kuvert fortfarande en viktig fak-
tor i affärsportföljen. Utbytet av kuvert genom di-
gitalisering kommer att fortsätta under de kom-
mande åren, men vi försöker värna om våra mar-
ginalnivåer. 
 
RÖRELSERESULTAT 
Koncernens valutajusterade försäljning minskade 
med 8,5% jämfört med 2023. Bongs bruttomargi-
nal har ökat jämfört med 2023 och är på en sund 
nivå. Rörelseresultatet minskade till 43 MSEK (44) 
främst relaterat till lägre försäljning. 
Rörelseresultatet 2024 har inte påverkats av 
omstruktureringskostnader (-4) och maskinförsälj-
ningen har haft en positiv påverkan om 10 MSEK 
(10). 
 
KASSAFLÖDE OCH JUSTERAD 
NETTOLÅNESKULD/ JUSTERAD EBITDA  
Kassaflödet från den löpande verksamheten upp-
gick till 71 MSEK (83). Justerad nettoskuld / juste-
rad EBITDA enligt Bongs obligationslån uppgår till 
1,29 (0,83). 
 
FOKUS OCH STRATEGI  
Bongs huvudmål är vår omvandlingsstrategi med 
en andel Light Packaging på 50% inom vår verk-
samhet och samtidigt förbli lönsamma på kuvert-
marknaden. För att uppnå detta kommer vi att 
fortsätta att investera i förpackningsmaskiner men 
också i marknadsföring, mässor och digital handel.
  
Dessutom kommer vi att fortsätta att sänka kost-
naderna på alla enheter och att fokusera på färre 
men mer produktiva enheter är ett ”måste” i vår 
strävan att förbli konkurrenskraftiga. 
 
HÅLLBARHET  
Hållbarhet är fortfarande en av våra högsta priori-
teringar. På Bong kommer vi att göra vårt yttersta 
för att utveckla förpackningsprodukter som är till-
verkade av förnybara resurser eller återvunnet 
material och som är återvinningsbara eller återan-
vändbara.  
På alla våra produktionsanläggningar kommer vi 
att fortsätta våra ansträngningar för att minska ut-
släpp, vatten och avfall, vilket går hand i hand 
med vårt fabrikseffektivitetsprogram. 
I denna årsredovisning ingår vår hållbarhetsre-
dovisning som också är en rapport över våra fram-
steg i arbetet med att skydda miljö, mänskliga rät-
tigheter, sociala relationer och hög affärsetik en-
ligt Global Compact. Vi är glada över att bekräfta 
vårt fortsatta stöd till FN-initiativet och att tillhöra 
den växande krets av företag och individer som 
ser hållbarhetsarbete som ett självklart inslag i fö-
retagande och affärsliv. Detta är vår sjunde rap-
port enligt regelverket.
 
TACK TILL VÅRA ANSTÄLLDA OCH AK -
TIEÄGARE  
Slutligen vill jag särskilt tacka alla våra lojala och 
hårt arbetande medarbetare som kommer att få 
vår omvandlingsprocess i Bong att bli verklighet 
samt våra intressenter och aktieägare för deras 
stöd. 
 
 
Kristianstad i april 2025  
Kai Steigleder  
VD
VD HAR ORDET 
 
 
”Vi såg en fortsatt ökning inom Light Packa-
ging även om tillväxttakten var lägre än våra 
egna ambitiösa förväntningar. Våra två 
främsta produktgrupper med stark tvåsiffrig 
tillväxt var återigen våra påsar för e-handel 
och våra pappersbärkassar av högre kvalitet”, 
säger CEO Kai Steigleder

===== SIDA 4 =====

4 
1 ECDB: “eCommerce in Europe 2025” 
MARKNADERNA OCH BONGS ERBJUDANDE 
Bong är en av de ledande leverantörerna av Lätta förpackningar och Kuvert i Europa som erbjuder  lösningar för distribution och skydd av lätta varor, information och reklam-
material.
MARKNADEN FÖR LÄTTA FÖRPACK-
NINGAR  
Lätta förpackningar erbjuder skydd samtidigt som 
man minskar förpackningsmaterialet, vikten, voly-
men, storleken och förpackningsavfallet. Mark-
naden för lätta förpackningar är en fragmenterad 
marknad med en rad olika konkurrenter i varje un-
dersegment. 
 
E-handel  
Trots de fortsatt tuffa ekonomiska förhållandena 
har onlinehandeln i Europa återhämtat sig under 
2024. B2C -försäljningen av fysiska varor ökade 
med 7% jämfört med 2023, främst drivet av åter-
hämtningen på de största e-handelsmarknaderna 
i Europa - Storbritannien, Tyskland och Frankrike - 
där konsumentförtroendet återvände. Precis som 
tidigare år var ”Mode” det största segmentet, tätt 
följt av ”Elektronik” och ”Hobby & Fritid”¹. 
En stor del av e-handelsvarorna är färdigför-
packade i kartonger eller så är de inte ömtåliga 
och kräver därför inte en solid fraktförpackning. 
Dessa varor kan slås in i en flexibel och lätt för-
packningslösning, vilket hjälper nätbutiker att 
minska volymen och vikten på förpackningen. Av-
sändare kan också spara på förpackningsmaterial 
och fraktkostnader jämfört med traditionella för-
packningsprodukter som wellpapplådor. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det finns olika typer av flexibla förpackningslös-
ningar på marknaden, till exempel papperspro-
dukter, vadderade produkter och lösningar av 
plast. Baserat på en växande efterfrågan på håll-
bara lösningar fortsätter förpackningsindustrin att 
fokusera på förnyb ara och återvinningsbara 
material.  
”Förpacknings- och förpackningsavfallsförord-
ningen” (PPWR), som trädde i kraft den 11 febru-
ari 2025, kommer att driva på nätbutikerna ännu 
mer att byta till återvinningsbara och resursbespa-
rande lösningar som t.ex. postpåsar av papper. 
 
BONGS ERBJUDANDE GÄLLANDE 
LÄTTA FÖRPACKNINGAR 
Bong erbjuder ett brett sortiment av lätta för-
packningsprodukter för olika distributionskanaler 
och applikationer såsom e-handel och detaljhan-
del. Detta inkluderar expanderbara kuvert och 
påsar i olika material såsom kraftpapper, vadde-
rade papperspåsar, bubbelpåsar, pappkuvert och 
wellförpackningar och flexibla förpackningar från 
DuPont™ Tyvek®. 
Väl anpassade förpackningar för e -han-
del 
Bong har fortsatt fokus på e -handelsspecifika för-
packningar, vilket skyddar dess innehåll och bidrar 
till att minska miljöpåverkan. Under varumärket 
”e-Green” producerar och marknadsför Bong kraft-
papperskuvert för e-handel. Detta är en miljövän-
lig lösning baserad till 100 procent på starkt kraft-
papper som bidrar till att minska volymen, vikten, 
förpackningsmaterialet samt avfall. e -Green-lös-
ningen är mycket robust, lätt och flexibel samt kan 
lätt återanvändas för returleverans tack vare två 
limremsor.  
Bongs ”AirPro Green” produkter, som lanserades 
2022, är en 100% pappersbaserad vadderad påse. 
Dessa utnyttjar styrkan hos präglat papper, där-
med behövs ingen bubbelfilm. AirPro Green består 
av tre papperslager där mellanlagret är försett 
med ett stabilt bubbelmönster. Efter den är an-
vänd kan förpackningen enkelt slängas i papperså-
tervinning, inga material behöver separeras. Un-
der 2024 investerade Bong i nya maskiner som ett 
resultat av ökad efterfrågan. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Tilltalande förpackningar inom detalj-
handel 
Bong erbjuder ett brett sortiment av present- och 
bärkasselösningar som hjälper varumärken att 
stärka sin image, öka sin synlighet och förbättra 
kundernas shoppingupplevelse. Varumärken inom 
mode, skönhet, finmat och varuhus samarbetar 
med Bong för att dra nytta av hållbara och effek-
tiva lösningar - alla skräddarsydda för att kommu-
nicera kundernas varumärken och värderingar. 
Bongs bärkassar med vändbar topp är en särskild 
höjdpunkt. 
Dessa påsar är tillverkade av premiumpapper, 
förstärkta med en kartonginsats och helt anpass-
ningsbara med olika tryckeffekter. Utöver premi-
umpåsarna introducerade Bong ett standardsorti-
ment av pappersbärkassar under varumärket ”h -
Green”, som fokuserar på l åg miljöpåverkan. För 
att möta den växande efterfrågan på bärkassar av 
papper investerade Bong i nya maskiner 2024. 
DEN EUROPEISKA KUVERTMARK-
NADEN 
Enligt FEPE (Federation for envelopes and for 
light and e -commerce packaging in Europe) har 
den extremt negativa trenden för försäljningsvo-
lymerna inte fortsatt under 2024. De europeiska 
volymerna minskade endast med 3% jämfört med 
2023 och låg över den långsiktiga trenden. År 
2024 beräknas den totala europeiska kuvertmark-
naden uppgå till cirka 35 miljarder enheter. 
Bong är klar marknadsledare i de nordiska län-
derna och är störst eller näst störst i nästan alla 
väst- och centraleuropeiska länder.  
I Västeuropa svarar affärspost för den största de-
len av kuvert-användningen med mer än 90 pro-
cent av den totala kuvertkonsumtionen. Affärspost 
kan delas in i transaktionspost och direktreklam.  
Transaktionspost används för distribution av 
olika dokument som till exempel kontrakt, löne-
specifikationer, pensionsbesked och fakturor. De 
största användarna av kuvert inom transaktions-
post är företag inom till exempel telekom, bank, 
försäkring, finans, energi och vatten. Som en kon-
sekvens av digitaliseringen har kuvertvolymerna 
för denna typ av användning minskat avsevärt.  
Direktreklam har däremot inte påverkats i nå-
gon större utsträckning av marknadsnedgången. 
Denna form av reklam erbjuder högre träffsäker-
het inom målgruppen jämfört med reklam inom 
tv, radio och tidningar, och är därmed fortfarande 
av stort intresse för marknadsförare. Direktreklam-
skampanjer uppnår hög svarsfrekvens till en jäm-
förelsevis låg kostnad, vilket gör tryckta kuvert till 
ett oumbärligt marknadsföringsverktyg. 
 
BONGS KUVERTERBJUDANDE 
Bong tillverkar och säljer kuvert i alla former och 
storlekar. Allt från standardiserade kuvert till 
kundspecifika lösningar med unika karaktärsdrag, 
med eller utan kundanpassat tryck och prägling, 
tillverkade av en rad olika material och med 
många alternativ gällande färg och form.

===== SIDA 5 =====

5 
BONGS HÅLLBARHETSARBETE  
 
 
 
 
  
ÖVERBLICK OCH SAMMANFATTNING ÖVER RISKER, POLICYER OCH ÅTGÄRDER FÖR BONGS HÅLLBARHETSARBETE ÖVER PRODUKTLIVSCYKELN  
Leverantörsledet  Produktion  Marknadsföring/Försäljning  Distribution  Återvinning  
Risker och påverkan • Negativ miljöpåverkan  
• Bristande arbetsvillkor  
• Brott mot mänskliga rättigheter 
• Korruption och bedrägeri 
• Förhöjda utsläpp  
• Hög förbrukning och  
nedsmutsning  
• Arbetsolyckor och upplevd  
otrygghet på arbetsplatsen 
 
• Korruption och bedrägeri  
• Missnöjda kunder  
• Utsläpp från fordon  
• Brister i arbetsmiljö hos  
transportörer  
• Bristande återvinningsbarhet  
 
Risker beträffande sociala förhållanden och personal är sådana som är knutna till arbetsplatsen och till relationen mellan bolag och anställda samt mellan anställda sinsemellan. Till sådana risker hör fysiska 
arbetsmiljörisker, risker för bristande jämställdhet och risk för diskriminering med avseende på exempelvis kön, etnicitet, å lder, religion och politisk uppfattning. Risker för korruption och bedrägeri kan avse såväl 
interna mellanhavanden som relationer mellan Bong och affärspartners.  
 
Policyer  Uppförandekod (Code of Conduct) vilken inkluderar regler och rekommendationer gällande miljö, regelefterlevnad, etik och anti -korruption, kvalitet, arbetsvillkor, likabehandling, mänskliga rättigheter och 
motverkande av intressekonflikter. Uppförandekoden kompletteras med en Uppförandekod för leverantörer och en Jämställdhets - och mångfaldspolicy.  
 
Hantering av risker 
som spänner över 
hela produktlivscy-
keln  
Samtliga anställda ska känna till och ha tillgång till Uppförandekoden och visselblåsarfunktionen. Rutiner är införda och ans variga inom respektive affärsenhet utsedda för koncernövergripande utbyte av erfaren-
heter beträffande hållbarhetsfrågor och ”best practice” samt uppföljning.  
Hantering av risker 
specifika för respek-
tive fas av produkt-
livscykeln  
Implementering av Uppförandekod för 
leverantörer hos större leverantörer 
centralt och på affärsenhetsnivå.  
Fortsatt miljöanpassning av produkt-
ionsmetoder, som till exempel effekti-
visering av maskiner, minskad elför-
brukning, ökad användning av vatten-
baserade metoder som ersätter lim 
och färger med organiska lösningsme-
del, certifieringar av anläggningar.  
Miljömärkning av produkter enligt nat-
ionella och EU-standarder.  
Ett större klimatkompenserat erbju-
dande.  
Nöjdkundundersökningar. 
Öka användningen av välrenomme-
rade transportörer med miljökrav. 
Ökat inslag av fullt återvinningsbara 
kuvert och förpackningar. Främja pap-
perskassar som ersättning för plastkas-
sar. 
Se not 37 för upplysningar om  
den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

===== SIDA 6 =====

6 
SÄKERHET,  GOD MILJÖ OCH SUNDA AFFÄRER 
 
Bong producerar kuvert och lätta förpackningar på basis av finpapper gjort av ursprungsmärkt råvara. I sitt hållbarhetsarbete  
lägger Bong vikt vid säkerhet för personal, hållbara inköp, lägre förbrukning av energi och insatsvaror, minskning av avfall  
samt sunda affärer
HÅLLBARHET I CENTRUM FÖR BONG  
Bong är en industrikoncern med en omsättning 
om cirka 2 000 MSEK och omkring 1 000 anställda. 
I koncernen ingår elva större anläggningar för till-
verkning av kuvert och förpackningar.  
Tillverkningen, distributionen och använd-
ningen av Bongs produkter medför påverkan och 
risker av skilda slag och olika utsträckning bero-
ende på vilken del av värdekedjan som studeras. 
Till exempel finns miljöfrågor i alla led – i skogarna 
där råvaran till finpapperet växer, i tillverkningen 
och i återvinning och deponi av kuvert och lätta 
förpackningar. När det gäller sociala frågor har 
Bong ansvar för säkra fysiska och psykosociala ar-
betsförhållanden på arbetsplatserna i koncernen 
och hos betydande underle verantörer i egenskap 
av inköpare av tjänster och varor.  
Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som 
syftar till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser 
där anställda behandlas lika samt hög affärsetik. 
 
RISKER OCH RISKHANTERING  
Bongs affärsverksamhet är främst exponerad för 
marknadsrisker, operativa risker, finansiella risker 
och hållbarhetsrisker. För en närmare beskrivning 
av marknadsrisker och operativa risker se sid 1 7. 
En detaljerad beskrivning av de finansiella riskerna 
och hanteringen av dem finns i not 1. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hållbarhetsrisker 
Hållbarhetsrisker gäller miljö, sociala förhållanden 
och personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. 
Riskerna finns i den egna verksamheten och i till 
exempel bolagets leverantörskedja. Till grund för  
styrningen av bolaget ligger bolagets regler, 
branschpraxis, lagstiftning och föreskrifter, kollek-
tivavtal och andra normer. Bolagets styrning och 
kontroll av den egna verksamheten och påverkan 
på leverantörer via bland annat policyer, inflytan-
det av branschpraxis och den kontroll som indirekt 
utövas av lagstiftning och kollektivavtal i de länder 
där bolaget är verksamt ger stöd för bedömningen 
att bolagets hållbarhetsrisker totalt sett är jämfö-
relsevis små.  
Liksom med koncernens övriga risker sker en 
bedömning av hållbarhetsriskernas väsentlighet. 
En risk betraktas som väsentlig om den får allvar-
liga konsekvenser för till exempel anställdas liv 
och hälsa, miljö, bolagets anseende samt resultat 
och finansiella ställning. Riskbegreppet tar hänsyn 
till både sannolikhet för händelser och värden som 
kan gå till spillo om de inträffar. 
 
Miljörisker 
Den dominerande delen av Bongs tillverkning av 
kuvert och lätta förpackningar sker i elva anlägg-
ningar i Väst- och Centraleuropa.  
För tillverkning av kuvert och förpackningar 
krävs inga tillstånd i enlighet med respektive län-
ders miljölagstiftning. Påverkan från den egna 
verksamheten i anläggningarna är förhållandevis 
liten jämförd med påverkan på miljön från bakom-
liggande led som skogsbruk, tillverkning av fin-
papper och produktionen av el för konvertering av 
finpapper. I våran egen tillverkning strävar Bong 
efter att minimera förbrukning av energi och in-
satsvaror samt att minska mängden avfall. 
 
 
Sociala förhållanden och personal 
De allvarligaste riskerna är sådana som skulle 
kunna medföra svåra skador eller till och med 
dödsfall. I koncernen är olycksriskerna störst inom 
tillverkningen. Hantering av till exempel kuvert-
maskiner (av vilka koncernen totalt har cirka 120) 
kräver utbildning och är omgärdad av stränga sä-
kerhetsbestämmelser. Den nationella arbetsmiljö-
lagstiftningen i respektive land kompletteras med 
lokala säkerhets - och kvalitetsbestämmelser för 
affärsenheterna vars utformning kan skifta men 
som har god säkerhet för pers onal och hög pro-
duktkvalitet som gemensamt och överordnat mål. 
Under 2024 inträffade ingen allvarlig arbetsolycka 
i någon av koncernens enheter. 
 
Mänskliga rättigheter 
Bong betraktar risken för allvarliga överträdelser 
mot mänskliga rättigheter som liten i såväl den 
egna verksamheten som hos sina leverantörer. 
Barnarbete är till exempel förbjudet i lag i de län-
der där bolaget är verksamt. Bong anställer under 
inga förhållanden arbetskraft under 15 år. 
 
Affärsetiska risker Bong 
Motverkande av korruption sker på flera fronter. 
Bongs system för intern kontroll och riskhantering 
syftar bland annat till att minska risken för oegent-
ligheter och korruption. Uppförandekoden inskär-
per förbud mot bestickning. 
 
Uppförandekod  
Uppförandekoden är baserad på FN-initiativet Glo-
bal Compacts principer om skydd för miljö, mänsk-
liga rättigheter, affärsetik och anständiga arbets-
förhållanden. Det syftar till att ytterligare förbättra 
förutsättningarna för Bong att bidra till en socialt 
och miljömässigt bättre värld inom ramen för dess  
 
 
aktiviteter. Bongs Uppförandekod ska tillämpas av 
styrelse, samtliga anställda, leverantörer och öv-
riga externa parter Uppfö randekoden innehåller 
regler och rekommenda tioner på följande områ-
den: 
• miljö  
• etik och antikorruption  
• regelefterlevnad  
• kvalitet  
• arbetsvillkor, likabehandling och mänsk-
liga rättigheter  
• motverkande av intressekonflikter.  
 
I uppförandekoden beskrivs också visselpipan för 
den som anonymt vill göra en anmälan till bola-
gets ledning om misstänkta överträdelser. Uppfö-
randekoden är ett levande dokument som revide-
ras när så behövs. Den finns tillgänglig på 
www.bong.com 
 
Uppförandekoden för leverantörer  
Utöver de övergripande reglerna i Uppförandeko-
den har leverantörer också att iaktta de mer de-
taljerade reglerna i Bongs Uppförandekod för le-
verantörer (Bong’s Supplier Code of Conduct) av-
seende antikorruption, miljö, arbetsförhållanden, 
mänskliga rättigheter, social hållbarhet med mera. 
Vid slutet av 2024 hade pappersleverantörer som 
representerar mer än 90% av Bongs inköp av fin-
papper skrivit på Bongs uppförandekod för leve-
rantörer. 
 
Jämställdhets- och mångfaldspolicy  
Uppförandekoden hänvisar också till Bongs Jäm-
ställdhets- och mångfaldspolicy för mer ingående 
regler. Jämställdhets- och mångfaldspolicyn väg-
leder bolagets och de anställdas agerande i frågor 
som rör likabehandling, mångfald på arbetsplat-
sen, balans mellan arbete och fritid etc.

===== SIDA 7 =====

7 
BONGS PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR OCH DERAS CERTIFIERINGAR  
Angoulème,  
Frankrike 
Evreux, 
Frankrike 
Derby, 
Storbritannien 
Milton Keynes,  
Storbritannien 
Solingen,  
Tyskland 
Torgau, 
Tyskland 
Erlangen,  
Tyskland 
Kristianstad,  
Sverige 
Poznan, 
Polen 
Krakow, 
Polen 
PEFC           
FSC           
ISO 14001           
ISO 9001           
ISO 50001           
 
HÅLLBARHETSARBETET I KORTHET  
Miljöarbetet  
Bong har bedömt att de största möjligheterna att 
minska koncernens påverkan på miljön ligger i att 
göra inköp av finpapper från välrenommerade le-
verantörer med resursbas i Norden samt att vidta 
åtgärder som syftar till minskad förbrukning av 
energi och insatsvaror samt lägre avfallsvolymer.  
De största anläggningarna är certifierade enligt 
ISO 14001 och ISO 9001 vilket innebär att miljöar-
betet på anläggningarna sker effektivt, att det do-
kumenteras och följs upp, redovisas och utvärde-
ras. ISO 9001 är en väl etablerad standard för led-
ningssystem. För en mer detaljerad beskrivning av 
miljöaspekterna av Bongs verksamhet i alla led, se 
nedan. 
 
Goda sociala förhållanden  
Kollektivavtal är den vanligaste anställningsfor-
men i koncernen. Bolaget anser sig ha goda relat-
ioner till fackföreningarna i respektive land. Bong 
betraktar rätten att bilda och ansluta sig till fack-
föreningar som en självklarhet.  
Alla människors lika värde ska ligga till grund 
för bolagets relationer till sina anställda och deras 
relationer sinsemellan. Bolaget diskriminerar inte 
på basis av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, 
politisk uppfattning etc. Anställda förväntas be-
möta varandra som de själva vill bli bemötta. All-
varliga överträdelser eller misstanke därom har 
inte kommit till bolagets kännedom under 2024.  
 
 
 
 
 
Etik och anti-korruption  
Alla former av bestickning är oacceptabla. Bong 
erbjuder inte och tar inte heller emot betalningar, 
ekonomiska fördelar eller gåvor som strider mot 
gällande lag eller affärspraxis. Överträdelser eller 
misstankar om överträdelser har inte kommit till 
bolagets kännedom under 2024. 
 
MILJÖARBETE I ALLA LED  
Rå- och insatsvaror  
Tillverkning av kuvert och andra pappersprodukter 
(presentförpackningar och bärkassar till exempel) 
svarar för den dominerande delen av Bongs verk-
samhet. De ur hållbarhetssynpunkt viktigaste fy-
siska resurserna i tillverkningen är insatsvaror - 
främst finpapper - och elektricitet. Bong har avtal 
med ett stort antal leverantörer. De viktigaste ur 
miljösynpunkt är leverantörer av insatsvaror till 
tillverkningen som svarar för 2/3 av koncernens 
totala inköp där finpapper utgör merparten (75 
procent). Samtliga finpappers -leverantörer kan 
uppvisa full spårbarhet och ursprungskontroll av 
råvaran. Hårda miljökrav ställs även på leverantö-
rer av lim, färg och fönsterfilm. 
 
Energiförbrukning  
Den största miljöpåverkan i tillverkningsprocessen 
härrör från energiförbrukning som leder till emiss-
ion av koldioxid. Sedan 2016 har Bong mätt för-
brukningen av el i sina kuvert - och förpacknings-
fabriker. År 2024 ökade energiförbrukningen per 
tillverkad enhet något med 1,6% jämfört med 
2023. 
 
 
Avfall och återvinning av kemikalier  
Det papper som blir spill sorteras efter kvalitet och 
säljs för att ingå som returpapper i olika pappers-
produkter. Av anläggningarnas totala avfalls-
mängd går mer än 90 procent till återvinning. 
Återstoden går till förbränning eller deponi. Avfal-
let transporteras bort enligt gällande förordningar. 
Farligt avfall lagras inte. Mätningar vid anlägg-
ningarna visar att avfallsmängden per tillverkad 
enhet var 9% lägre under 2024 jämfört med 2023. 
Anledningen är ett starkare fokus på att minska 
avfallet genom effektivare maskiner och miljövän-
lig produktdesign . De kemikalier som används i 
produktionen omhändertas och destrueras på god-
känt sätt och överbliven färg samlas upp och åter-
vinns. 
 
Transporter  
Tillverkningsenheterna ligger nära kunderna. Bong 
väljer välrenommerade transportörer som strävar 
efter att minska koldioxidutsläppen.  
 
Återvinning av produkterna  
Alla pappersbruk som hanterar returpapper har 
inte processer för att ta emot papper som innehål-
ler fönsterfilm och limrester. Bongs rekommen-
dation är att kuvert sorteras som brännbart 
material. Flertalet av Bongs förpackningar kan 
återvinnas som pappersförpackning. 
 
CERTIFIERINGAR OCH MÄRKNINGAR  
Innebörden av att kuvert och förpackningar är 
märkta PEFC® och FSC® är att tillverkaren garan-
terar att produkterna är gjorda av råvara från sko-
gar skötta i enlighet med de krav som ställs av 
PEFC (Programme for the Endorsement of Forest 
Certification) och FSC (Forest Stewardship Council). 
Certifieringen av Bongs anläggningar innebär att 
insatsvarans ursprung kan följas och garanteras. 
 
Produktmärkningar  
Förutom europeiska märkningar har Bongs kuvert 
fått olika lokala miljömärken. För kuvert i Norden 
är till exempel Svanen en garanti att kuverten är 
tillverkade av godkända papperskvaliteter, att lim 
och tryckfärger är vattenbaserade och att fönstret 
är avs kiljbart. Motsvarigheten i Tyskland är Der 
Blaue Engel och i Frankrike NF Environnement. 
Dessa certifieringar visar för lokala köpare att de 
gör ett miljövänligt val. 
 
RAPPORTERING ENLIGT  
EU-TAXONOMIN 
Bakgrund  
Förordning (EU) 2020/852 (taxonomiförord-
ningen) är avsedd att stödja omställningen av EU:s 
ekonomi så att den uppfyller målen i den europe-
iska gröna given, däribland målet om klimatneut-
ralitet till 2050. I taxonomiförordningen etableras 
sex miljömål som be skrivs i de delegerade akter 
som har antagits inom ramen för förordningen. I 
följande avsnitt redovisar vi, som icke - finansiellt 
moderbolag, andelen av koncernens omsättning,  
kapitalutgifter (Capex) och driftsutgifter (Opex) för

===== SIDA 8 =====

8 
räkenskapsåret 2024, förknippade med ekono-
misk verksamhet som omfattas av taxonomin och 
därtill kopplad ekonomisk verksamhet hänförlig 
till de sex miljömålen. 
 
Aktiviteter som omfattas av taxnomin 
Vi har granskat all ekonomisk verksamhet som 
omfattas av de delegerade akterna enligt EU:s tax-
onomiförordning, utifrån Bongs verksamhet som 
producent av kuvert och lätta förpackningar. Pro-
duktion av kuvert och lätta förpackningar är bola-
gets ekonomiska kär nverksamheter. Vår slutsats 
är att våra ekonomiska kärnverksamheter inte 
omfattas av de delegerade akterna enligt taxono-
miförordningen och därmed inte av taxonomin. 
Med hänvisning till bilaga XII i den delegerade  
rättsakten om kärnenergi och naturgas, kan kon-
stateras att Bong inte bedriver några verksam-
heter relaterade till kärnenergi eller fossilgas. 
 
Nyckeltal 
Nyckeltalen omfattar omsättning, kapitalutgifter 
(Capex) och driftsutgifter (Opex). För rapporte-
ringsperioden 2024 måste nyckeltalen redovisas i 
förhållande till ekonomisk verksamhet förenlig 
med taxonomin och följaktligen ekonomisk verk-
samhet som omfattas av taxonomin hänförligt till 
specifika miljömål som klimatförändringar, vatten 
och marina resurser, cirkulär ekonomi, förore-
ningar och biologisk mångfald. Kapitalutgifter och 
driftsutgifter avser inköp av output från ekono-
miska verksamheter som är förenli ga med taxo-
nomikraven samt vissa enskilda åtgärder som gör 
det möjligt för målverksamheterna att bli koldiox-
idsnåla eller leda till minskade växthusgasutsläpp.
Analys av om en ekonomisk verksamhet 
omfattas av taxonomin och är förenlig 
med den 
En ekonomisk verksamhet som omfattas av taxo-
nomin beskrivs i den delegerade klimatakten oav-
sett om denna  ekonomiska verksamhet uppfyller 
några eller  samtliga av de tekniska gransknings-
kriterierna i de delegerade akterna. Eftersom våra 
ekonomiska verksamheter inte omfattas av någon 
av de delegerade akterna i taxonomiförordningen 
uppgår andelen som omfattas av taxonomin eller 
är förenlig med den av vår totala omsättning till 0 
procent. Följaktligen uppgår även andelen relate-
rade kapitalutgifter och driftsutgifter till 0 procent. 
Vi har inte kunnat verifiera förenligheten hos våra 
leverantörer. För att vara förenlig med taxonomin 
måste en verksamhet som omfattas uppfylla de 
tekniska  granskningskriterierna, det vill säga om 
den väsentligt bidrar till klimatsk yddet, om den 
väsentligt bidrar till minst ett av sex miljömål och 
inte orsakar betydande skada för övriga mål,  sam-
tidigt som den respekterar grundläggande mänsk-
liga rättigheter och arbetsrätten, inga mutor/ 
ingen korruption, beskattning och sund konkur-
rens.

===== SIDA 9 =====

9 
TABELL ÖVER TAXONOMIRAPPORTERING 2024 – OMSÄTTNING

===== SIDA 10 =====

10 
TABELL ÖVER TAXONOMIRAPPORTERING 2024 – KAPITALUTGIFTER

===== SIDA 11 =====

11 
TABELL ÖVER TAXONOMIRAPPORTERING 2024 – DRIFTSUTGIFTER

===== SIDA 12 =====

12 
UPPLYSNINGAR HÅLLBARHETSRAPPORT 
PLACERING AV LAGSTADGADE UPPLYSNINGAR I HÅLLBARHETSRAPPORT FÖR BONG 2024 
Område Upplysningskrav enligt Årsredovisningslagen  Miljö Sociala förhållanden och personal Mänskliga rättigheter Anti-korruption 
Policy ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva den policy 
som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de 
granskningsförfaranden som har genomförts.” 
7 7 7 7 
Resultat av policyn  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva resultatet 
av policyn.”  
7 7 7 7 
Väsentliga risker  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva de väsent-
liga risker som rör frågorna och är kopplade till 
företagets verksamhet inklusive, när det är re-
levant, företagets affärsförbindelser, produkter 
eller tjänster som sannolikt får negativa konse-
kvenser.”  
6 Bolaget är exponerat för risker i 
dessa avseenden men de bedöms 
inte som väsentliga. De beskrivs 
på sid 6.  
Bolaget är exponerat för risker i 
dessa avseenden men de bedöms 
inte som väsentliga. De beskrivs 
på sid 6.  
Bolaget är exponerat för risk be-
träffande korruption men den be-
döms inte som väsentlig. Den be-
skrivs på sid 6.  
Hantering av riskerna  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva hur företa-
get hanterar riskerna.”  
6, 7 6, 7 6, 7 6, 7 
Resultatindikatorer  ”Hållbarhetsrapporten ska beskriva centrala re-
sultatindikatorer som är relevanta för verksam-
heten.”  
7 7 7 7 
Affärsmodell  
 
”Hållbarhetsrapporten ska beskriva företagets 
affärsmodell.”  
7 7 7 7 
Siffrorna hänvisar till respektive sida i årsredovisningen.  
 
REVISORNS YTTRANDE AVSEENDE DEN LAGSTAD-
GADE HÅLLBARHETSRAPPORTEN  
Till bolagsstämman i Bong AB (publ), org.nr. 556034-1579 
 
Uppdrag och ansvarsfördelning 
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2024 
och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. 
Granskningens inriktning och omfattning 
Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 12 Revi-
sorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta inne-
bär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inrikt-
ning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning 
och omfattning som en revision enligt International Standards on Au-
diting och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna gransk-
ning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. 
Uttalande 
En hållbarhetsrapport har upprättats. 
 
Stockholm den 23 april 2025  
Grant Thornton Sweden AB  
 
 
Mia Rutenius 
Auktoriserad revisor

===== SIDA 13 =====

13 
 
FEMÅRS- 
ÖVERSIKT
NYCKELTAL 2024 2023 2022 2021 2020  
Nettoomsättning, MSEK 1 914 2 088 2 165 1 804 1 843  
Rörelseresultat, MSEK 43 44 98 46 -19  
Jämförelsestörande poster, MSEK - -13 - -18 -35  
Resultat efter skatt, MSEK -13 -7 43 3 -66  
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 71 83 111 67 34  
Rörelsemarginal, % 2,3 2,1 4,5 2,5 -1,0  
Avkastning på eget kapital, % neg neg 8,7 5,2 Neg  
Genomsnittligt sysselsatt kapital, MSEK 1 122 1 137 1 090 1 004 1064  
Avkastning på sysselsatt kapital, % 4,1 4,0 9,1 6,4 Neg  
Soliditet, % 37 35 34 31 30  
Nettolåneskuld, MSEK 456 427 448 439 471  
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,80 0,77 0,78 1,00 1,14  
Nettoskuld/EBITDA, ggr 3,8 3,2 2,7 3,4 4,9  
Medelantal anställda 1 007 1 082 1 134 1 141 1 195  
Antal aktier       
Antalet utestående aktier vid periodens utgång före utspädning  211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058  
Antalet utestående aktier vid periodens utgång efter utspädning  211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058  
Genomsnittligt antal aktier före utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058  
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058 211 205 058  
Resultat per aktie       
Före utspädning, SEK -0,06 -0,02 0,21 0,02 -0,31  
Efter utspädning, SEK -0,06 -0,02 0,21 0,02 -0,31  
Justerat resultat per aktie       
Före utspädning, SEK -0,06 0,04 0,21 0,11 -0,14  
Efter utspädning, SEK -0,06 0,04 0,21 0,11 -0,14  
Eget kapital per aktie       
Före utspädning, SEK 2,71 2,63 2,71 2,08 1,95  
Efter utspädning, SEK 2,71 2,63 2,71 2,08 1,95  
Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie        
Före utspädning, SEK 0,34 0,39 0,53 0,32 0,16  
Efter utspädning, SEK 0,34 0,39 0,53 0,32 0,16  
Övriga data per aktie       
Noterad köpkurs per bokslutsdagen, SEK 0,8 0,9 1,1 0,9 0,6  
P/E-tal, ggr neg neg 5,4 41,3 Neg  
Justerat P/E-tal, ggr neg neg - 8,1 Neg  
Börskurs/Eget kapital före utspädning, % 0,29 0,34 0,41 0,41 0,30  
Börskurs/Eget kapital efter utspädning, % 0,29 0,34 0,41 0,41 0,30  
       
       
För definitioner av nyckeltal se sidan 50

===== SIDA 14 =====

14 
AKTIEN 
Bong-aktien är listad på NASDAQ Stockholms Small Cap-segment. Vid utgången av 2024 uppgick antalet aktier i Bong AB till 
211 205 058.  
 
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING 
Kursen för Bongaktien sjönk med 14 procent under 2024. Årets högsta betalkurs noterades den 3 januari 2024 och uppgick 
till 0,99 SEK. Den lägsta betalkursen under året uppgick till 0,70 SEK och noterades den 11 december 2024. 
OMX Stockholm PI (ett index som avser kursutvecklingen för samtliga noterade aktier på Stockholms-börsen) ökade med 6 
procent under 2024. OMX Stockholm Small Cap PI, ett index som mäter kursutvecklingen för bolag som storleksmässigt är 
jämförbara med Bong, sjönk med 11 procent under året. 
 
AKTIEÄGARE 
Antalet aktieägare per den 30 december 2024 uppgick till 3 032 (3 435). Holdham S.A. är Bongs största ägare med 25,0 
procent av röster och kapital. Gomobile Nu AB är den näst största ägaren med 15,1 procent och Bengt Stillström den tredje 
största ägaren med 12,9 procent av röster och kapital. 
 
Aktieägare Antal Aktier   
Andel av 
röster och 
kapital, % 
Holdham S.A.  52 850 282   25,0 
Gomobile Nu AB  31 916 018   15,1 
Stillström, Bengt Erik Arne  27 240 621   12,9 
Avanza Pension  13 568 182   6,4 
Jeansson, Theodor  10 000 000   4,7 
Paulsson Advisory AB  9 299 026   4,4 
År Händelse Förändring av antal aktier Totalt antal aktier  Kvotvärde SEK  
2013 Nedsättning av aktiekapital  - 17 480 995  1,5 
2013 Företrädesemission  69 923 980 87 404 975  1,5 
2013 Kvittningsemissioner  69 254 629 156 659 604  1,5 
2016 Nedsättning av aktiekapital  - 156 659 604  1,12 
2016 Konvertering av konvertibler  27 272 727 183 932 331  1,12 
2016 Kvittningsemission  27 272 727 211 205 058  1,12

===== SIDA 15 =====

15 
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE  
 
 
Styrelsen och verkställande direktören för Bong AB (publ.), organisationsnummer 556034-1579 med säte i Kristianstad, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari 2024 – 31 
december 2024 för moderbolaget och koncernen (”Bong”, ”Bolaget”, ”Företaget” eller ”koncernen”).  
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för 
koncernen är förpackningslösningar för detaljhandeln, e-handeln och kuvertmarknaden i Östeuropa. Koncernen omsätter cirka 2,0 miljarder kronor och har omkring 1 000 anställda i 13 länder. 
Bong är ett publikt bolag och aktien är noterad på Nasdaq Stockholm Small Cap. 
 
 
 
MARKNADEN  
I Europa var nivån på den makroekonomiska efterfrågan och konsumtionen 
fortsatt svag under 2024. Det pågående kriget i Ukraina, ett negativt investe-
ringsklimat, stigande arbetslöshet, byråkrati och höga energikostnader fortsät-
ter att dämpa det ekonomiska klimatet.  
Den europeiska e-handeln har efter två år med sjunkande siffror under 2022 
och 2023 vänt tillbaka till ett tillväxtläge: B2C -försäljningen av fysiska varor 
ökade under 2024 jämfört med föregående år. Denna positiva utveckling för-
väntas fortsätta under 2025. Råvarupriserna är för närvarande stabila och leve-
rantörerna, särskilt pappersbruken, har tillräcklig kapacitet.  
 
LÄTTA FÖRPACKNINGAR  
Under 2024 ökade vår valutajusterade försäljning av Light Packaging med 4 % 
jämfört med 2023. Detta är positivt givet de övergripande makroekonomiska 
utmaningarna, men uppfyller inte Bongs ambitiösa mål.  
Bongs e-handelsrelaterade lätta förpackningsprodukter som e-Green och AirPro 
Green utvecklades bättre än marknaden under 2024. Även Bongs avancerade 
pappersbärkassar visade stark tillväxt under 2024; försäljningen ökade med 
16% jämfört med 2023. 
 
KUVERT  
Enligt FEPE:s statistik minskade den europeiska marknaden endast med 3% i 
volymförsäljning under 2024, vilket är mindre den långsiktiga trenden i kuvert-
industrin. Under 2024 har det skett små förbättringar i marknadsklimatet, men 
kuvert kämpar fortfarande med en krympa nde efterfrågan på grund av digita-
liseringen. Kuvert för direktreklam gynnades något av den återhämtande re-
klammarknaden, men volymerna ligger långt under nivåerna före covid.  
Bongs egen kuvertförsäljning under 2024 var i linje med marknadsutveckl-
ingen. För Bong, som är en av de två största europeiska aktörerna inom detta 
segment, är kuvert fortfarande en viktig faktor i affärsportföljen. Utbytet av 
kuvert genom digitalisering k ommer att fortsätta under de kommande åren, 
men vi försöker värna om våra marginalnivåer. 
 
 
OMSÄTTNING  
Koncernens omsättning under perioden uppgick till 1 914 MSEK (2 088). Valuta-
kursförändringar påverkade omsättningen positivt för perioden med 9 MSEK 
(148) jämfört med 2023. 
Rörelseresultatet minskade till 43 MSEK (44). Koncernens bruttomarginal 
har ökat jämfört med föregående år . Under perioden har rörelseresultatet på-
verkats positivt av realisationsvinst om 1 0 MSEK (10) hänförligt till försäljning 
av maskiner. Nedskrivning av goodwill påverkade inte rörelseresultatet under 
året (-13). Valutakursförändringar påverkade rörelseresultatet positivt för peri-
oden med 1 MSEK (5).  
Finansnettot under perioden uppgick till -39 MSEK ( -39). Resultatet före 
skatt uppgick till 4 MSEK (4) och det redovisade resultatet efter skatt blev -13 
MSEK (-7).  
Bongs totala förpackningsomsättning uppgick till 602 MSEK (585). Valuta-
kursförändringar har påverkat förpackningsförsäljningen positivt med 3 MSEK 
(46) jämfört med motsvarande period 2023. 
Bongs totala kuvertomsättning uppgick till 1  270 MSEK (1  452). Valuta-
kursförändringar påverkade kuvertförsäljningen positivt med 6 (102) jämfört 
med motsvarande period 2023.  
 
KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR  
Kassaflödet efter investeringsverksamhet försämrades jämfört med fjolåret och 
uppgick till 38 MSEK (63). Kassaflödet från den löpande verksamheten före för-
ändringen av rörelsekapitalet blev 57 MSEK (78). Rörelsekapitalet påverkade 
kassaflödet positivt med 13 MSEK (5).  
Strukturkostnader påverkade kassaflödet negativt i perioden om -2 MSEK (-4).  
 
 
FINANSIELL STÄLLNING  
Likvida medel uppgick den 31 december 2024 till 104 MSEK (129 MSEK per 31 
december 2023). Koncernens outnyttjade krediter uppgick samtidigt till 8 MSEK. 
Totalt tillgänglig likviditet uppgick därmed till 1 12 MSEK (176 MSEK per 31 de-
cember 2023). Vid utgången av december 2024 uppgick koncernens eget ka-
pital till  573 MSEK ( 555 MSEK den 31 december 2023)). Omräkning till svenska 
kronor av nettotillgångsvärden i utländska dotterbolag, omvärdering av pens-
ionsskuld och verklig värdeförändring av derivatinstrument ökade koncernens 
eget kapital med 31 MSEK. Den räntebärande nettolåneskulden uppgick till 456 
MSEK varav pensionsavsättningar uppgår till 163 MSEK och IFRS 16 Leasingkon-
trakt uppgår till 227 MSEK (426 MSEK den 31 december 2023 varav pensions-
avsättningar 177 MSEK och IFRS 16 leasingkontrakt uppgår till 180 MSEK).  
Refinansieringsprocessen av Bongs emitterade säkerställda obligationer om 
110 MSEK med förfall i oktober 2024 slutfördes under året. Bong har signerat 
kontrakt med en tysk bank som en del av refinansieringsprocessen till ett be-
lopp av 7 miljoner euro och lånet kommer amorteras fram till december 2028. 
Återstående belopp kommer fortsatt vara finansierat genom säkertställda obli-
gationer om 52 MSEK. Dessa obligationer har förfall i december 2028.  
 
INVESTERINGAR  
Periodens nettoinvesteringar påverkade  kassaflödet negativt om -32 MSEK (-
20). Bland nettoinvesteringarna ingår investeringar i produktionsanläggning, 
produktionsutrustning och försäljningar av maskiner.  
 
PERSONAL  
Medelantalet anställda uppgick under perioden till 1 007 (1 082). Vid utgången 
av december 2024 var antalet anställda 973 (1 034). Bong har 
arbetat intensivt med att öka produktiviteten och anpassa bemanningen  
till rådande marknadssituation. 
 
MILJÖ 
Bongs miljöarbete syftar till att minimera effekterna på miljön av såväl slutpro-
dukter som processer. I dagsläget arbetar Bong med miljön genom att förbättra 
produktionsmetoder så att miljöpåverkande emissioner minimeras, sträva efter 
att så stor del som möjligt av sortimentet är miljömärkt samt genom att öka 
kunskapen och medvetandet i miljöfrågor hos medarbetare. Förutom att ställa 
krav på egna verksamheten arbetar Bong även med att påverka leverantörer 
och kunder att styra utformningen av sina produkter så att kretsloppstänkande 
och hushållning med naturresurser prioriteras.  
För att ytterligare effektivisera miljöarbetet strävar bolaget efter att alla 
anläggningar inom koncernen ska certifieras enligt ISO 14 001. Anläggningarna 
i Solingen i Tyskland, Kristianstad i Sverige, samt Milton Keynes och Derby i 
Storbritannien, Evreux och Angoulême i Frankrike är certifierade.

===== SIDA 16 =====

16 
Miljöcertifiering av produkterna är en viktig aspekt och Svanen märkning 
är därför en naturlig del av Bongs skandinaviska sortiment.  
FSC®, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som 
främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt 
bruk av världens skogar. Anläggningarna i Erlangen, Solingen och Torgau i Tysk-
land, Kristianstad i Sverige,  Milton Keynes  och Derby i Storbritannien, An-
goulême och Evreux i Frankrike, samt Krakow och Poznan i Polen är FSC ®-certi-
fierade.  
 
HÅLLBARHETSRAPPORT  
Bong har i enlighet med den gamla lydelsen av  Årsredovisningslagen valt att 
upprätta en hållbarhetsrapport som är skild från Förvaltningsberättelsen. Håll-
barhetsrapporten återfinns på sidorna 5-12. Bong förbereder sig för att uppfylla 
CSRD-kraven för 2025. Då detta är ett ämne för pågående diskussion i EU så 
bevakar Bong utvecklingen inom CSRD rapporteringen och dess krav.  
 
 
FORSKNING OCH UTVECKLING  
Koncernen bedriver viss verksamhet inom forskning och utveckling. Dessutom 
bedrivs ett aktivt arbete avseende kundanpassning för att möta kundernas be-
hov av olika kuvert och förpackningslösningar.  
 
 
MODERBOLAGET  
Moderbolagets verksamhet består av förvaltning av rörelsedrivande  
dotterbolag samt vissa koncernledningsfunktioner. Omsättningen uppgick till  
2,4 MSEK (2,4) och periodens resultat före skatt uppgick till 5 MSEK (3). 
 
 
STYRELSENS FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE 
BEFATTNINGSHAVARE  
Dessa riktlinjer omfattar befattningshavare ingående i ledningsgruppen, vilken 
för närvarande utgörs av bolagets verkställande direktör, även affärsenhetschef 
Centraleuropa, ekonomidirektör (CFO), affärsenhetschef Norden, affärsenhets-
chef Storbritannien samt affärsenhetschef Sydeuropa och Nordafrika, även af-
färsenhetschef Bong Retail Solutions. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar 
som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade er sättningar. Riktlin-
jerna antogs av årsstämman 2024, och styrelsen föreslår att riktlinjerna är oför-
ändrade inför nästa är. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av 
bolagsstämman.  
 
 
RIKTLINJERNAS FRÄMJANDE AV BOLAGETS AFF ÄRSSTRATEGI, LÅNGSIKTIGA IN-
TRESSEN OCH HÅLLBARHET  
Bolagets affärsstrategi är i korthet följande. Bong är ett av de ledande kuvert-
företagen i Europa som även erbjuder lösningar för distribution och paketering 
av information, reklamerbjudanden och lätta varor. Viktiga tillväxtområden för 
koncernen är förpac kningslösningar för detaljhandeln, e -handeln och kuvert-
marknaden i Östeuropa. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar 
till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög 
affärsetik.  
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvarata-
gandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter 
att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs 
att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör 
att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrens kraftig totalersätt-
ning.  
Rörlig kontantersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att 
främja bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess håll bar-
het. 
 
 
FORMERNA AV ERSÄTTNING M.M. 
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: 
fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra för-
måner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – 
besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.  
Uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska 
kunna mätas under en period om ett år. Den rörliga kontantersättningen får 
uppgå till högst 60 procent av den fasta årliga kontantlönen.  
Bong AB har, vid tiden för avlämning av årsredovisning 2024, inga ersätt-
ningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till 
ledande befattningshavare.  
För verkställande direktören ska pensionsförmåner, innefattande sjukför -
säkring, vara premiebestämda. Rörlig kontantersättning ska inte vara pensions-
grundande. Pensionspremierna för premiebestämd pension ska uppgå till högst 
30 procent av den fasta årliga kontantlönen. För övriga ledande befattningsha-
vare ska pensionsförmåner, innefattande sjukförsäkring, vara premiebestämda 
om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension enligt tving-
ande kollektivavtalsbestämmelser. Rörlig kontantersättning ska vara pensions-
grundande i den mån så följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser som 
är tillämpliga på befattningshavaren. Pensionspremierna för premiebestämd 
pension ska uppgå till högst 30 procent av den fasta årliga kontantlönen.  
Andra förmåner får innefatta bl.a. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och 
bilförmån. Premier och andra kostnader i anledning av sådana förmåner får 
sammanlagt uppgå till högst 15 procent av den fasta årliga kontantlönen.  
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än 
svenska får, såvitt avser pensionsförmåner och andra förmåner, vederbörliga 
anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, 
varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.  
 
 
UPPHÖRANDE AV ANSTÄLLNING  
Vid uppsägning från bolagets sida får uppsägningstiden vara högst tolv måna-
der. Fast kontantlön under uppsägningstiden och avgångsvederlag får sam-
mantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta kontantlönen för två 
år för verkställande direktören och ett år för övriga ledande befattningshavare. 
Vid uppsägning från befattningshavarens sida får uppsägningstiden vara högst 
sex månader, utan rätt till avgångsvederlag.  
Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än 
svenska får, såvitt avser upphörande av anställning, vederbörliga anpassningar 
ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa 
riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.  
KRITERIER FÖR ERHÅLLNING AV RÖRLIG KONTANTERSÄTTNING M.M. 
Den rörliga kontantersättningen ska vara kopplad till förutbestämda och mät-
bara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella. De kan också utgö-
ras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara 
utformade så att de  främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, 
inklusive dess hållbarhet, genom att exempelvis ha en tydlig koppling till af-
färsstrategin eller främja befattningshavarens långsiktiga utveckling. Tilläm-
pade kriterier är finansiella resultatmål som Resultat före skatt och tillväxtmål 
för Light Packaging vilka båda bidrar till koncernens affärsstrategi, långsiktiga 
intressen och hållbarhet. Bong bedriver ett brett hållbarhetsarbete som syftar 
till låg miljöpåverkan, säkra arbetsplatser där anställda behandlas lika samt hög 
affärsetik.  
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kon-
tantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriteri-
erna uppfyllts. Ersättningsutskottet ansvarar för bedömningen såvitt avser rörlig 
kontantersättning till verkställande direktören. Såvitt avser rörlig kontantersätt-
ning till övriga befattningshavare ansvarar verkställande direktören för bedöm-
ningen. Såvitt avser finansiella mål ska bedömningen baseras på den av bola-
get senast offentliggjorda finansiella informationen.  
 
 
LÖN OCH ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR ANSTÄLLDA  
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och 
anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om an-
ställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning 
och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningsutskottets och styrel-
sens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de 
begränsningar som följer av dessa.  
 
 
BESLUTSPROCESSEN FÖR ATT FASTSTÄLLA, SE ÖVER OCH GENOMFÖRA RIKTLIN-
JERNA  
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att be-
reda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befatt-
ningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtmins tone vart 
fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska 
gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningsutskottet 
ska även följa och utvärdera program för rörliga er sättningar för bolagsled-
ningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 
samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrel-
sens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verk-
ställande direktören eller andra personer i  bolagsledningen, i den mån de be-
rörs av frågorna.  
 
 
FRÅNGÅENDE AV RIKTLINJERNA  
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i 
ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att 
tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att 
säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår det i ersätt-
ningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket 
innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna.

===== SIDA 17 =====

17 
HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS UTGÅNG 
Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.  
 
ÄGARFÖRHÅLLANDE  
Bongs huvudägare, med en ägarandel om mer än 10 procent av röster och 
kapital, är Holdham S.A. med 25 procent av röster och kapital. GOMOBILE NU 
AB är den näst största ägaren med 1 5,1 procent och Bengt Stillström är den 
tredje största med 12,9 procent  av röster och kapital. Det totala antalet aktier 
uppgick per den 31 december 2024 till 211 205 058. Samtliga aktier ger samma 
rättighet. Det föreligger inte några begränsningar i aktiernas överlåtbarhet till 
följd av bestämmelse i lag eller bolagsordning. Bong har inte kännedom om 
förekomst av avtal mellan direkta aktieägare i Bong som medför begränsningar 
i rätten att överlåta aktierna. Vid eventuellt offentligt uppköpserbjudande utlö-
ses inga avtal eller överenskommelser som ger väsentlig effekt åt Bongs resul-
tat eller ställning. 
 
 
TILLSÄTTANDE OCH ENTLEDIGANDE AV STYRELSELEDAMÖTER SAMT 
ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN  
Bolagets styrelse skall bestå av minst fyra och högst nio ledamöter. Ledamö-
terna väljs på bolagsstämma för tiden intill slutet av den första årsstämma som 
hålls efter det år då styrelseledamoten utsågs. Bolagsordning kan ändras vid 
årsstämma eller bolagsstämma.  
 
 
MÖJLIGHETER OCH RISKER  
Bongs verksamhet rymmer som alla affärsverksamheter risker och möjligheter. 
Nedan redogörs för de faktorer som bedöms kunna ha störst påverkan.  
Det pågående kriget i Ukraina, negativt investeringsklimat, stigande ar-
betslöshet och höga energikostnader påverkar bolaget. Däremot är detta inte 
något som enbart påverkar Bong utan hela Europa. Bong har ingen produktion 
i Ukraina eller Ryssland. 
 
OPERATIVA RISKER OCH MÖJLIGHETER  
MARKNADSUTVECKLING  
Historiskt utvecklades kuvertmarknaden i takt med den allmänna ekonomiska 
utvecklingen. Utvecklingen av kuvertmarknaden idag påverkas av den inform-
ationstekniska utvecklingen med tillhörande digitalisering.  
Efterfrågan på kuvert för direktmarknadsföring varierar med konjunkturen. 
Med hjälp av mer sofistikerade databaser med personuppgifter skapas en 
marknad för mindre upplagor av högförädlade kuvert avsedda för personligt 
adresserad direktmarknadsföring. De stora kuverterade reklamutskicken tende-
rar att minska i frekvens och omfång över tid. Den administrativa posten som 
helhet har minskat avseende kontoutdrag, orderbekräftelser etcetera som en 
del av digitaliseringen och internets utbredning.  
Den starka efterfrågan på förpackningar inom både e -handel och tradit-
ionell detaljhandel skapar stora möjligheter för Bong att skapa tillväxt inom sitt 
förpackningssortiment. Förpackningskunder utgör även en möjlighet för kors -
försäljning av kuvert. Över tid f örväntas tillväxten inom förpackningsområdet 
kompensera för minskningen inom kuvert. Bong följer utvecklingen noga och 
är mycket aktivt inom förpackningar för att skapa kontinuerlig tillväxt.  
 
PORTO- OCH AVGIFTSSYSTEM  
Förändringar i porto - och avgiftssystem kan medföra förändringar i brev - och 
postvolymer. Portohöjningar påverkar volymerna negativt, medan portosänk -
ningar påverkar volymerna positivt. Portot baseras oftast på vikt eller format. 
Flera större marknader använder sig av viktbaserade porton. En övergång från 
vikt till formatbaserat porto kan leda till förändringar i Bongs produktmix och 
ge en förskjutning mot mindre kuvertstorlekar.  
 
 
BRANSCHSTRUKTUR OCH PRISKONKURRENS  
Den europeiska kuvertmarknaden genomgår kontinuerligt en konsoliderings-
fas. De tre största kuvertföretagen representerar cirka 70 procent av den totala 
marknaden. Några av de stora marknaderna är dock fortfarande tämligen frag-
menterade. Det är Bongs uppfattning att överkapaciteten i branschen har mins-
kat något.  
 
 
PAPPERSPRISER  
Obestruket finpapper är den enskilt viktigaste insatsvaran för Bong. Kostnaden 
för finpapper uppgår till cirka 50 procent av den totala kostnadsmassan. Under 
normala förhållanden kan Bong kompensera sig för prishöjningar, med viss ef-
tersläpning.  
 
 
BEROENDE AV ENSKILDA LEVERANTÖRER OCH/ELLER KUNDER  
Obestruket finpapper är Bongs viktigaste insatsvara och köps i huvudsak från 
tre större leverantörer. Leveransstörningar från någon av de tre leverantörerna 
skulle kunna påverka Bong negativt på kort sikt. I ett längre tidsperspektiv har 
Bong inte några leverantörer som är kritiska för verksamheten. Koncernens be-
roende av enskilda kunder är begränsat. Den största kunden svarar för 5 pro-
cent av den totala omsättningen och de 25 största kunderna svarar för 41 pro-
cent av den totala försäljningen.  
 
 
KAPITALBEHOV OCH INVESTERINGAR  
I den europeiska kuvertbranschen har alla aktörer i princip samma produktions-
utrustning. Maskinernas ålder har begränsad betydelse för effekti vitet i pro-
duktionen, men nyare maskiner har generellt högre kapacitet. Maskinslitaget 
är lågt och produktionsstyrning och automatisering är i hög grad avgörande för 
en kostnadseffektiv produktion. Generellt gäller att maskinernas långa livs-
längd hämmar utskrotning och konsolidering av branschen. Å andra sidan leder 
det låga investeringsbehovet till god kassagenererande förmåga. Maskinpar-
ken bestod vid årsskiftet av cirka 1 10 kuvertmaskiner samt cirka 50 tilltrycks-
pressar. Investeringsbehovet är begränsat de närmaste åren och understiger 
koncernens avskrivningskostnader. 
 
 
FINANSIELL RISKHANTERING  
Upplysningar avseende mål och tillämpade principer för finansiell riskhante -
ring, användning av finansiella instrument samt exponering för valutarisker, 
ränterisker och likviditetsrisker lämnas i not 1.  
TVISTER  
Bong har inga väsentliga pågående rättsliga tvister. 
 
MILJÖ  
Bong följer de miljölagar och regler som gäller i respektive land för denna typ 
av industriproduktion. Genom mätningar och regelbundna kontroller har Bong 
säkerställt att bland annat gränsvärden för utsläpp inte överskrids. Det finns 
inga indikationer som tyder på att lagarna inom detta område skulle förändras 
på ett sätt som innebär att Bong skulle påverkas i någon väsentlig utsträckning 
eller att Bong inte i framtiden kan leva upp till dessa krav.  
 
 
KÄNSLIGHETSANALYS  
Viktiga faktorer som påverkar Bongs resultat och finansiella ställning är volym-
utveckling avseende sålda kuvert, prisutveckling på kuvert, papperspriser, lö-
nekostnader, valutakursförändringar samt räntenivå. I tabellen nedan redovisas 
hur Bongs resultat under 2024 skulle ha påverkats vid en förändring av ett antal 
för verksamheten kritiska parametrar. Redovisade effekter skall endast ses som 
en vägledning till hur resultatet efter finansnetto skulle ha påverkats vid en 
isolerad förändring av respektive parameter.  
 
 
Parameter Förändring 
Påverkan resultat efter finans-
netto, MSEK 
Pris +/- 1% 19 +/- 
Volym +/- 1% 1 +/- 
Papperspriser +/- 1% 10 -/+ 
Lönekostnader +/- 1% 6 -/+ 
Räntenivå upplåning +/- 1%-enhet 2 -/+ 
 
 
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT  
En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet hos 
Bongs intressentgrupper och ökar även fokus på affärsnytta och aktieägarvärde 
i företaget. Bongs styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet 
underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt 
att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger.  
 
 
GRUNDERNA FÖR BOLAGSSTYRNINGEN  
Bolagsstyrningen inom Bong AB baseras på tillämplig lagstiftning, regelverket 
för emittenter på Nasdaq Stockholm samt olika interna riktlinjer. Den senaste 
versionen av Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) publicerades i december 
2023 och omfattar alla noterade företag från och med den 1 januari 2024. Bong 
tillämpar Koden och i de fall bolaget har valt att avvika från Kodens regler re-
dovisas en motivering under respektive avsnitt i bolagsstyrningsrapporten.  
Bong är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på Nasdaq Stock-
holm inom segmentet Small Cap. Bong har omkring 3 032 aktieägare.

===== SIDA 18 =====

18 
Ansvaret för ledning och kontroll av Bong fördelas mellan aktieägarna på 
bolagsstämman, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt aktiebolagslagen, 
andra lagar och förordningar, Koden och andra gällande regler för noterade 
bolag, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument.  
Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en ansvars- och rollfördelning 
mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och utsedda kontrollorgan.  
 
 
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2024  
ÄGARINFLYTANDE  
Styrningen av Bong sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direk-
tören. Högsta beslutande organ i Bong är bolagsstämman.  
Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstämmans uppgifter hör också 
bland annat att fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om 
disposition av resultat av verksamheten samt att besluta om ansvars frihet för 
styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också Bongs revisorer.  
Vid Bongs årsstämma den 15 Maj 2024 i Stockholm var av det totala anta-
let aktier och röster i bolaget, 24% representerat. Vid stämman var styrelseord-
förande och en  styrelseledamot samt bolagets revisorer närvarande eller re-
presenterade.  
 
 
STYRELSE  
Bongs styrelse beslutar bland annat om koncernens övergripande strategi samt 
förvärv och avyttring av företag och fast egendom.  
Styrelsens arbete regleras bland annat av aktiebolagslagen, bolagsord-
ningen och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsen 
ska enligt bolagsordningen bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Bongs 
styrelse bestod sedan årsstämman 2024  av fyra stämmovalda ledamöter utan 
suppleanter samt en arbetstagarledamot utan suppleant. Styrelsens ordförande 
är sedan årsstämman 2023 Per Åhlgren. Styrelsens övriga ledamöter var Stép-
hane Hamelin, Eric Joan samt Christian Paulsson. Styrelsen har inom sig utsett 
ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott.  
 
 
STYRELSENS ERSÄTTNING  
Styrelsens ordförande har erhållit 350 TSEK i arvode för 2024 (350). Beloppet 
utgör del av det totala styrelsearvode som fastställs av årsstämman samt för 
arbete som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt arvode har ej utgått. Av-
tal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån föreligger ej. Information 
om ersättni ng till styrelseledamöterna som beslutades av årsstämman 2024 
finns i not 5. 
 
 
BOLAGSSTÄMMOVALDA LEDAMÖTER  
Per Åhlgren  
Född 1960. Styrelsens ordförande sedan maj 2023. Styrelseledamot sedan 
2020. Ledamot i revisionsutskottet. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Civilekonom från Handelshögskolan i 
Stockholm. Reservofficer i Armen, Rank Kapten. Plutonchef i Svenska FN-batal-
jonen på Cypern. Tio års erfarenhet från derivathandel i London för Salomon 
Brothers, Bear Stearns och Deutsche. Medgrundare till Mangold AB.  
Andra pågående uppdrag: Ordförande Mangold AB. Styrelseledamot i Vestum 
AB. Styrelseledamot i det helägda Investmentbolaget GoMobile NU AB.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): Ordförande Black Earth Farming samt sty-
relseledamot i Runaware Holding AB, Ress Capital AB och The Skirt Factory.  
Innehav: 31 916 018 aktier genom GoMobile Nu Aktiebolag. 
 
Christian Paulsson  
Född 1975. Styrelseledamot sedan 2014. Ordförande i revisionsutskottet och i 
ersättningsutskottet. 
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Bachelor of Business Administration, Euro-
pean University Bruxelles, CFO Avonova Group, CFO & Head of M&A Footway 
AB, CFO på Indiska Magasinet AB, M&A Rådgivare Paulsson Advisory AB, VD 
Formar Assistans AB, VD Liv ihop AB (publ), VD, Vice VD och  EVP M&A fö r af-
färssystemföretaget IBS AB samt VD för finansrådgivningsföretaget Bankirfir-
man Lage Jonason AB, erfarenhet inom Corporate Finance på bland annat Man-
gold Fondkommission, Alfred Berg/ ABN Amro Fondkommission och Booz & Co. 
Andra pågående uppdrag: Styrelseledamot i Huntway AB, Paulsson Advisory AB 
samt ett antal dotterbolag i Avonova koncernen. 
Tidigare uppdrag (senaste fem åren):  Styrelseordförande i Liv ihop AB (publ), 
Styrelseledamot i Hubbr AB, IBS AB, Caperio Holding AB och Apper Systems AB. 
Innehav: 9 299 026 aktier genom Paulsson Advisory AB. 
 
 
Stéphane Hamelin  
Född 1961. Styrelseledamot sedan 2010. Ledamot i ersättningsutskottet.  
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Tidigare  Verkställande direktör för Bong 
AB. Verksam vid Borloo advokatbyrå 1984-1989.  
Andra pågående uppdrag: Styrelseordförande för  Supervisory Bord i Holdham 
S.A.S. Representerar GESTEUROP i styrelsen för BANQUE CIC NORD OUEST S.A.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.  
Innehav: 52 850 282 aktier genom Holdham S. A.  
 
 
Eric Joan  
Född 1964. Styrelseledamot sedan 2010.  
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Utbildad vid École Polytechnique  
Universitaire de Lille och Harvard Business School.  
Andra pågående uppdrag:  Styrelseordförande för Management Board samt  
Verkställande direktör för Hamelin Group.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.  
Innehav: –.  
 
 
ARBETSTAGARLEDAMÖTER  
Mats Persson  
Född 1963. Arbetstagarrepresentant sedan 2020, suppleant sedan 2001. Re-
presentant för Grafiska Personalklubben.  
Utbildning och arbetslivserfarenhet: Fabriksarbetare Bong Sverige AB.  
Andra pågående uppdrag: –.  
Tidigare uppdrag (senaste fem åren): –.  
Innehav: –.  
 
Motsvarande uppgifter för den Verkställande Direktören finns på sidan 51 i 
denna rapport. 
 
 
STYRELSENS ARBETSORDNING  
Styrelsen har antagit en skriftlig arbetsordning och utfärdat skriftliga instrukt-
ioner avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören. 
Instruktioner finns avseende information som styrelsen löpande ska erhålla.  
Under verksamhetsåret 2024 avhöll styrelsen 8 sammanträden utöver det 
konstituerande sammanträdet. Vid samtliga ordinarie möten gav VD styrelsele-
damöterna information om koncernens ekonomiska ställning och om viktiga 
händelser i bolagets verksamhet.  
Styrelsen sammanträder vid minst fyra tillfällen per år utöver konstitu e-
rande sammanträde. Ett av sammanträdena kan förläggas till någon av koncer-
nens enheter och kombineras med en fördjupad genomgång av denna enhet.  
Under 2024 har styrelsen bland annat avhandlat följande väsentliga frågor:  
 
• 12 februari Bokslutskommuniké och avrapportering från revisorerna  
• 15 maj Delårsbokslut Q1 
• 15 maj Konstituerande styrelsemöte efter årsstämman 2024 
• 15 juli Halvårsbokslut Q2  
• 7 november Delårsbokslut Q3  
• 11 december Budget 2025  
 
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ANTAL PROTOKOLLFÖRDA MÖTEN 2024   
Bong uppfyller Koden vad gäller krav på oberoende styrelseledamöter i förhål-
lande till bolaget, men avviker vad gäller oberoende styrelseledamöter i för-
hållande till större aktieägare.  Mot bakgrund av strategiska och operationella 
utmaningar är valberedningens uppfattning att bolaget behöver en mindre sty-
relse för att möjliggöra kortare beslutsvägar. Vidare är nuvarande styrelse le-
damöter som kan bolaget sedan tidigare. 
 
 
 
Oberoende till 
bolaget¹ 
Oberoende till 
större ak-
tieägare¹ 
Närvaro 
styrelse- 
sammanträden 
Per Åhlgren Ja Nej 8 st 
Christian Paulsson Ja Ja 8 st 
Stephane Hamelin Ja Nej 8 st 
Eric Joan Ja Nej 5 st 
¹Bedömningen av styrelseledamoternas har utförts i enlighet med Koden.  
 
 
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR  
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i fråga om hur många 
röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.  
 
 
VALBEREDNING  
Årsstämman beslutar gällande valberedning som har till uppgift att inför års-
stämma i samråd med huvudägarna lämna förslag till styrelsens

===== SIDA 19 =====

19 
sammansättning. I enlighet med årsstämmans beslut ska Bongs valberedning 
bestå av 3 ledamöter. Valberedningens ledamöter ska utses genom att styrel-
sens ordförande kontaktar de tre röstmässigt största aktieägarna per den 30 
september varje år, som vardera ges möjlighet att  utse en person att vara le-
damot i bolagets valberedning för tiden intill dess att ny valberedning utsetts.  
Valberedningen inför årsstämman 2025 består av Stéphane Hamelin 
(Holdham S.A.), Per Åhlgren (GoMobile Nu AB) och Bengt Stillström.  Per Åhl-
gren utsågs till valberedningens ordförande.  
Två av medlemmarna i valberedningen sitter även i bolagets styrelse, och 
styrelsemedlemmar innehar därmed majoritet i valberedningen. Detta avviker 
från kodens regler om bolagsstyrning. Däremot är det rimligt att de största 
ägarna är representerade i valberedninge n. Valberedningen har behandlat de 
frågor som följer av Koden och erhållit en styrelseutvärdering av styrelsen. Ut-
värderingen har genomförts med en enkät som visade att styrelsen har god 
funktionalitet. Valberedningen har haft ett protokollfört möte samt däremellan 
löpande kontakt.  
 
 
ERSÄTTNINGSUTSKOTT  
Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott bestående av Christian Paulsson, ord-
förande, och Stéphane Hamelin.  
Utskottet har till uppgift att granska och ge styrelsen rekommendationer 
angående principerna för ersättning, inklusive prestationsbaserade ersättningar 
till bolagets ledande befattningshavare. Frågor som rör VDs anställningsvillkor, 
ersättningar och förm åner bereds av ersättningsutskottet och beslutas av sty-
relsen.  
Lönen för VD består av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen, som 
omprövas årligen, är beroende av uppnådda resultat för bolaget och för VD. 
Ersättningsutskottet har under 2024 sammanträtt vid ett tillfälle varvid samtliga 
ledamöter deltog. 
 
 
REVISIONSUTSKOTT  
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av Christian Paulsson, ord-
förande, och Per Åhlgren.  
Utskottet har till uppgift att övervaka att bolagets redovisning upprättas 
med full integritet till skydd för aktieägares och övriga parters intresse samt 
särskilt ansvara för att granska och övervaka revisorns opartiskhet och själv-
ständighet och då särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget 
andra tjänster än revision. Dessutom ska revisionsutskottet godkänna alla till-
låtna icke-revisionstjänster, utfärda riktlinjer för tillåtna skatte -och värderings-
tjänster, övervaka att arvodet för tillåtna icke-revisionstjänster inte överstiger 
70%-regeln samt övervaka revisorns bedömning av sin opartiskhet och själv-
ständighet. 70% -regeln innebär att arvodet för rådgivningstjänster inte får 
överstiga 70 procent av de tre senaste årens genomsnittliga revision sarvode.  
Revisionsutskottet har under 2024 sammanträtt t vå gånger varvid samt-
liga ledamöter deltog.  
 
 
EXTERNA REVISORER  
Bongs revisorer väljs av årsstämman för en period av ett år. Vid årsstämman 
2024 valdes revisionsbolaget Grant Thornton Sweden  AB, med auktoriserade 
revisorn Mia Rutenius som huvudansvarig för en mandatperiod om ett år. Re-
visorerna granskar styrelsens och VDs förvaltning av företaget och kvalitén i 
företagets redovis ningshandlingar. Revisorerna rapporterar resultatet av sin 
granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på 
årsstämman. Därutöver lämnar revisorerna detaljerade redogörelser till styrel-
sen minst en gång per år samt rapporterar till revisionsutskottet vid samtliga 
utskottsmöten.  
 
 
VD OCH KONCERNLEDNING  
VD leder den löpande förvaltningen i verksamheten enligt styrelsens riktlinjer 
och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad samt tillse att 
styrelsen har nödvändigt och så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. VD 
håller dessutom i kontinuerlig dialog styrelsens ordförande informerad om kon-
cernens utveckling.  
VD och övriga i koncernledningen har formella möten en gång i kvartalet 
samt ett antal informella möten för att gå igenom föregående månads resultat 
samt diskutera strategifrågor. Bongs koncernledning har under 2024 bestått av 
fem personer. Koncernen består av moderbolage t Bong AB och ett flertal dot-
terbolag vilket redovisas i not 19. Rapporteringen från dotterbolag sker löpande 
på månadsbasis. Dotterbolagens styrels er består företrädesvis av medlemmar 
ur Bongs företagsledning.  
 
 
ERSÄTTNING TILL KONCERNLEDNING  
Årsstämman 2024 beslutade att koncernledningens lön ska utgöras dels av fast 
grundlön och dels av rörlig prestationsbaserad ersättning. Den rörliga ersätt-
ningen ska kunna utgå för prestationer som går utöver vad som normalt för-
väntas av person i koncernledningen efter att utvärdering gjorts av individuella 
prestationer och bolagets redovisade resultat.  
I vilken utsträckning på förhand uppställda mål för bolaget och den le-
dande befattningshavaren uppnåtts beaktas vid fastställande av den rörliga er-
sättningen. Den totala ersättningen för personer i koncernledningen ska vara 
marknadsmässig.  
 
 
INTERN KONTROLL  
Styrelsen har ansvar för att det finns ett effektivt system för intern kontroll och 
riskhantering. Till VD delegeras ansvaret att skapa goda förutsättningar för att 
arbeta med dessa frågor. Såväl koncernledning som chefer på olika nivåer i 
företaget har de tta ansvar inom sina respektive områden. Befogenheter och 
ansvar är definierade i policies, riktlinjer, ansvarsbeskrivningar samt instrukt-
ioner för attesträtter.  
 
 
STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL  
Enligt Koden skall styrelsen årligen lämna en beskrivning av de viktigaste in-
slagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering avseende den 
finansiella rapporteringen. Denna rapport är upprättad i enlighet med Koden.  
 
 
ORGANISATION FÖR DEN INTERNA KONTROLLEN  
Intern kontroll avseende finansiell rapportering är en process som utformats i 
syfte att ge rimlig säkerhet avseende tillförlitligheten i den externa finansiella 
rapporteringen och huruvida de finansiella rapporterna är framtagna i överens-
stämmelse med god  redovisningssed, tillämpliga lagar och förordningar samt 
övriga krav på noterade bolag. De interna kontrollaktiviteterna ingår i Bongs 
administrativa rutiner. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 
i Bong kan beskrivas i enlighet med följande ramverk.  
 
 
KONTROLLMILJÖ  
Intern kontroll i Bong baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och 
ledningskultur, uppföljning, en tydlig och transparent organisationsstruktur, 
uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i in-
tern kommunikation. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella 
rapporteringen utgörs av en kontrollmiljö med organisation, beslutsvägar, be-
fogenheter och ansvar som dokumenterats och kommunicerats i styrande do-
kument såsom interna policies, riktlinjer och instruktioner, samt befattningsbe-
skrivningar för kontrollerande funktioner. Som exempel kan nämnas arbetsord-
ningar för styrelse och VD, instruktioner för finansiell rapportering, informat-
ionspolicy och attestinstruktion.  
 
 
KONTROLLAKTIVITETER  
Kontrollaktiviteterna innefattar såväl generella som mer detaljerade kontroller, 
avsedda att förhindra, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.  
Kontrollaktiviteterna utarbetas och dokumenteras på bolags - och avdel-
ningsnivå. Det interna regelverket med policies, riktlinjer och instruktioner ut-
gör det viktigaste verktyget för informationsgivning och instruktioner med syfte 
att säkerställa den finansiella rapporteringen. Därjämte används ett standardi-
serat rapporteringspaket av alla dotterbolag för att säkerställa konsekvent till-
lämpning av Bongs principer och samordnad finansiell rapportering.  
 
 
RISKBEDÖMNING  
Bong utvärderar kontinuerligt de risker kring rapporteringen som kan uppstå. 
Dessutom ansvarar styrelsen för att relevanta insiderlagar och standarder för 
informationsgivning efterlevs. De övergripande finansiella riskerna är definie-
rade och beaktas i fastställandet av koncernens finansiella mål.  
Koncernen har ett etablerat, men föränderligt, system för hantering av af-
färsrisker som är integrerat i koncernens kontrollprocess för affärsplanering och 
prestation. Därutöver genomförs utvärderingar om affärsrisker och riskbedöm-
ning rutinmässigt inom kon cernen. Det finns tillvägagångssätt för att säker-
ställa att väsentliga risker och kontrollbrister, när så är nödvändigt, uppmärk-
sammas av koncernledningen och styrelsen på periodisk basis.  
 
 
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION  
För att säkerställa effektiv och korrekt information, internt såväl som externt, 
krävs god kommunikation. Inom koncernen finns riktlinjer för att säkerställa att 
relevant och väsentlig information kommuniceras inom verksamheten, inom 
respektive enhet samt mellan ledningen och styrelsen. Policies, manualer och 
arbetsbeskrivningar finns tillgängliga på bolagets intranät och/eller i tryckt 
form. För att säkerställa att den externa informationsgivningen är korrekt och 
komplett tillämpar Bong en av styrelsen antagen informationspolicy.  
 
 
UPPFÖLJNING  
VD ansvarar för att den interna kontrollen är organiserad och följs upp enligt de 
riktlinjer som styrelsen fastställt. Finansiell styrning och kontroll utförs av

===== SIDA 20 =====

20 
koncernekonomifunktionen. Den ekonomiska rapporteringen analyseras må-
natligen på detaljnivå. Styrelsen får löpande tillgång till ekonomiska rapporter 
och vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation.  
Varje kvartalsrapport gås igenom av styrelsen. VD är ansvarig för att det 
genomförs oberoende objektiva granskningar i syfte att systematiskt utvärdera 
och föreslå förbättringar av koncernens processer för styrning, internkontroll 
och riskhantering. Mot denna bakgrund och hur den finansiella rapporteringen 
i övrigt har organiserats finner styrelsen inget behov av en särskild gransknings-
funktion i form av internrevision. 
 
 
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION  
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 167 820 909,48 kr, 
balanseras i ny räkning. Se not 35 
 
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN 
Bong prioriterar för närvarande att minska sin skuldsättning och förbättra lön-
samheten. Därför föreslår styrelsen att ingen utdelning för år 2024 lämnas till 
moderbolagets aktieägare. För år 2023 lämnades ingen utdelning .

===== SIDA 21 =====

21 
RESULTATRÄKNING OCH RAPPORT ÖVER TO-
TALRESULTAT FÖR KONCERNEN 
         
         
TSEK Not 2024 2023  TSEK Not 2024 2023 
RESULTATRÄKNING     RAPPORT ÖVER  TOTALRESULTAT    
Nettoomsättning 2-3 1 914 269 2 088 028  Årets resultat  -12 642 -6 685 
Kostnad för sålda varor 4-5, 7 -1 603 408 -1 760 532  Övrigt totalresultat    
Bruttoresultat    310 861 327 496  Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt:    
     Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning   9 002 -14 083 
Försäljningskostnader 4-5, 7 -157 188 -157 628    9 002 -14 083 
Administrationskostnader 4-7 -126 496 -135 785      
Övriga rörelseintäkter 8-12 54 401 53 276  Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen, netto efter skatt:    
Övriga rörelsekostnader  8-12 -38 182 -43 798  Omräkningsdifferenser  22 259 3 343 
Rörelseresultat   43 396 43 562  Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt   31 261 -10 740 
     SUMMA TOTALRESULTAT  18 619 -17 425 
Finansiella intäkter 9, 12 2 983 1 538      
Finansiella kostnader 10, 12 -42 175 -41 012  Hänförligt till:    
Summa finansiella intäkter och kostnader   -39 193 -39 474  Moderbolagets aktieägare  19 149 -15 463 
     Innehav utan bestämmande inflytande  -530 -1 962 
Resultat före skatt  4 204 4 089      
Inkomstskatt 11 -16 846 -10 774   
ÅRETS RESULTAT  -12 642 -6 685  
         
Hänförligt till:         
Moderbolagets aktieägare  -12 061 -4 723      
Innehav utan bestämmande inflytande  -581 -1 962      
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbola-
gets aktieägare 13 -0,06 -0,02      
Resultat per aktie, före och efter utspädning, hänförligt till moderbola-
gets aktieägare, exklusive jämförelsestörande poster 13 -0,06 0,04      
         
För definitioner av nyckeltal se sidan 50

===== SIDA 22 =====

22 
BALANSRÄKNING FÖR KONCERNEN  
         
TSEK Not 2024-12-31 2023-12-31  TSEK Not 2024-12-31 2023-12-31 
TILLGÅNGAR     EGET KAPITAL OCH SKULDER    
         
Anläggningstillgångar 2    Egel kapital    
Immateriella tillgångar     Aktiekapital 32 236 549 236 549 
Goodwill 14 492 849 475 511  Övrigt tillskjutet kapital  796 845 796 845 
Övriga immateriella tillgångar 15 416 2 688  Reserver 31 94 532 72 324 
Summa  493 265 478 199  Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat  -553 809 -550 750 
     Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare   574 117 554 968 
Materiella anläggningstillgångar         
Byggnader, mark och markanläggning 16 49 371 50 117  Innehav utan bestämmande inflytande  -732 -202 
Maskiner och andra tekniska anläggningar 16 109 942 78 047  Summa eget kapital  573 385 554 766 
Inventarier, verktyg och installationer 16 23 490 20 946      
Pågående nyanläggningar inklusive förskott 18 1 099 18 365  Långfristiga skulder    
Nyttjanderätter 17 207 894 173 593  Upplåning 26,33 149 835 41 734 
Summa  391 796 341 068  Uppskjutna skatteskulder 20 12 877 4 366 
     Pensionsförpliktelser 27 162 564 177 191 
Övriga anläggningstillgångar     Övriga avsättningar 28 8 797 6 876 
Uppskjutna skattefordringar 20 89 089 93 727  Övriga långfristiga skulder 26,33 163 315 129 299 
Övriga långfristiga fordringar  10 233 771  Summa långfristiga skulder  497 388 359 466 
Summa  99 322 94 498      
Summa anläggningstillgångar  984 383 913 765  Kortfristiga skulder    
     Upplåning 26,33 47 472 158 092 
Omsättningstillgångar     Leverantörsskulder  157 753 193 599 
Varulager m m 21    Aktuell skatteskuld  3 291 6 568 
Råvaror och förnödenheter  113 401 113 735  Övriga kortfristiga skulder 23,26,33 84 853 92 668 
Varor under tillverkning  4 160 3 154  Övriga avsättningar 28 17 958 25 174 
Färdiga varor och handelsvaror  108 780 107 778  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 186 063 180 945 
Summa  226 341 224 667  Summa kortfristiga skulder  497 390 657 046 
     SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER  1 568 164 1 571 280 
Kortfristiga fordringar         
Kundfordringar 22 158 867 178 363   
Aktuell skattefordran  5 314 739  
Övriga kortfristiga fordringar 23 30 739 27 806      
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 58 950 96 577      
Summa  253 870 303 485      
         
Likvida medel 25 103 570 129 363      
Summa omsättningstillgångar  583 781 657 515      
SUMMA TILLGÅNGAR  1 568 164 1 571 280

===== SIDA 23 =====

23 
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR KON-
CERNEN 
        
  Hänförligt till moderbolagets aktieägare   
TSEK Not Aktiekapital 
Övrigt tillskjutet 
kapital Reserver 
Balanserade vinstmedel 
inkl. årets resultat 
Innehav utan bestäm-
mande inflytande 
Summa eget 
kapital 
Ingående balans per 1 januari 2023  236 549 796 845 68 981 -527 626 -2 912 571 837 
Totalresultat        
Årets resultat     -4 723 -1 962 -6 685 
Övrigt totalresultat        
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen         
Aktuariell förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt      -14 083  -14 083 
     -14 083  -14 083 
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen         
Omräkningsdifferenser    3 343  - 3 343 
Summa övrigt totalresultat    3 343 -14 083 - -10 740 
Summa totalresultat    3 343 -18 806 -1 962 -17 425 
Transaktioner med aktieägare        
Utdelning      -172 -172 
Kapitaltillskott      527 527 
Transaktioner med ägare utan bestämmande inflytande   -  -4 317 4 317 - 
Summa transaktioner med aktieägare   -  -4 317 4 672 355 
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2023 31, 32 236 549 796 845 72 324 -550 750 -202 554 766 
        
Ingående balans per 1 januari 2024  236 549 796 845 72 324 -550 750 -202 554 766 
Totalresultat        
Årets resultat     -12 061 -581 -12 642 
Övrigt totalresultat        
Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen         
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter avslutad anställning, efter skatt      9 002  9 002 
     9 002 - 9 002 
Poster som senare kan omklassificeras till resultaträkningen        
Omräkningsdifferenser    22 208 - 51 22 259 
Summa övrigt totalresultat    22 208 9 002 51 31 261 
Summa totalresultat    22 208 -3 059 -530 18 619 
Transaktioner med aktieägare        
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2024  31, 32 236 549 796 845 94 532 -553 809 -732 573 385

===== SIDA 24 =====

24 
KASSAFLÖDESANALYS FÖR 
KONCERNEN 
    TSEK Not 2024 2023 
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN    
Rörelseresultat  43 396 43 562 
Avskrivningar och nedskrivningar  75 734 91 370 
Erhållna räntor  1 702 333 
Erlagda räntor  -34 363 -31 677 
Erlagda finansiella kostnader  -4 773 -4 179 
Skatt, betald  -16 260 -10 732 
Övriga ej likviditetspåverkande poster 33 -8 293 -11 137 
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital  
 
57 142 77 541 
    
Förändring av rörelsekapital    
Varulager  7 070 63 444 
Kortfristiga fordringar  63 559 5 792 
Kortfristiga rörelseskulder  -57 204 -63 892 
Kassaflöde från löpande verksamhet   70 567 82 885 
    
INVESTERINGSVERKSAMHET    
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar inkl. förskott till leverantö-
rer  -46 085 -29 320 
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar   13 774 9 654 
Kassaflöde från investeringsverksamhet   -32 311 -19 666 
    Kassaflöde efter investeringsverksamhet   38 256 63 219 
    
FINANSIERINGSVERKSAMHET    
Upptagning av långfristiga skulder  76 740 - 
Amortering av långfristiga skulder  -91 738 -31 689 
Amortering av leaseskulder  -52 543 -48 801 
Kassaflöde från finansieringsverksamhet  33 -67 541 -80 490 
Årets kassaflöde   -29 285 -17 271 
    
Likvida medel vid årets början   129 363 144 722 
Kursdifferens i likvida medel   3 492 1 912 
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 25 103 570 129 363

===== SIDA 25 =====

25 
RESULTATRÄKNINGAR FÖR MODERBOLAGET 
         
TSEK Not 2024 2023  TSEK Not 2024 2023 
RESULTATRÄKNING     RAPPORT ÖVER  TOTALRESULTAT    
Nettoomsättning 39 2 391 2 370  Årets resultat  4 601 8 146 
Administrationskostnader 39 -8 353 -8 710  Övrigt totalresultat    
Övriga rörelseintäkter 8 23 30  Kassaflödessäkringar  - - 
Övriga rörelsekostnader 8 -40 -59  Inkomstskatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat - - 
Rörelseresultat  -5 979 -6 369  Övriga totalresultat för perioden, netto efter skatt   - - 
     SUMMA TOTALRESULTAT  4 601 8 146 
Resultat från andelar i dotterbolag 40 4 000 -      
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 31 683 35 448      
Räntekostnader och liknande resultatposter 10 -25 103 -25 998      
Summa finansiella intäkter och kostnader  10 580 9 450      
Resultat före skatt  4 601 3 081      
Skatt på årets resultat 11 - 5 060      
ÅRETS RESULTAT  4 601 8 141

===== SIDA 26 =====

26 
BALANSRÄKNING FÖR MODERBOLAGET 
         
TSEK Not 2024-12-31 2023-12-31  TSEK Not 2024-12-31 2023-12-31 
TILLGÅNGAR     EGET KAPITAL OCH SKULDER    
Anläggningstillgångar     Eget kapital 32   
Finansiella anläggningstillgångar     Bundet eget kapital    
Andelar i dotterbolag 19 401 388 401 388  Aktiekapital  236 549 236 549 
Uppskjutna skattefordringar  13 870 13 870  Fritt eget kapital    
Fordringar hos dotterbolag  297 079 249 881  Fri överkursfond  383 264 383 264 
Summa anläggningstillgångar  712 337 665 139  Balanserad vinst  -220 043 -228 184 
     Årets resultat  4 601 8 141 
Omsättningstillgångar     Summa fritt eget kapital  167 822 163 221 
Kortfristiga fordringar     Summa eget kapital  404 371 399 770 
Fordringar hos dotterföretag  2 136 3 773      
Aktuell skattefordran  - 413  Långfristiga skulder    
Övriga kortfristiga fordringar 23 71 138  Upplåning 26 52 000 - 
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 264 305  Skulder till dotterbolag  213 137 70 168 
Summa  2 471 4 629  Summa långfristiga skulder  265 137 70 168 
         
Kassa och bank 25 136 89  Kortfristiga skulder    
Summa omsättningstillgångar  2 607 4 718  Upplåning 26 - 109 854 
SUMMA TILLGÅNGAR  714 944 669 857  Leverantörsskulder  140 286 
     Skulder till dotterbolag  42 911 85 115 
     Övriga kortfristiga skulder 23 114 113 
     Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 2 271 4 551 
     Summa kortfristiga skulder  45 436 199 919 
     SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER  714 944 669 857

===== SIDA 27 =====

27 
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL FÖR  
MODERBOLAGET 
      
  Bundet eget kapital Fritt eget kapital  
TSEK Not Aktiekapital Fri överkursfond Balanserad vinst inkl. årets re-
sultat Summa 
Ingående balans per 1 januari 2023  236 549 383 264 -228 184 391 629 
      
Totalresultat      
Årets resultat    8 141 8 141 
Summa totalresultat    8 141 8 141 
      
Transaktioner med aktieägare      
      
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2023  32 236 549 383 264 -220 043 399 770 
      
Ingående balans per 1 januari 2024  236 549 383 264 -220 043 399 770 
      
Totalresultat      
Årets resultat    4 601 4 601 
Summa totalresultat    4 601 4 601 
      
UTGÅENDE BALANS PER 31 DECEMBER 2024  32 236 549 383 264 -215 442 404 371

===== SIDA 28 =====

28 
KASSAFLÖDESANALYS FÖR 
MODERBOLAGET 
    
TSEK Not 2024 2023 
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN    
Rörelseresultat  -5 979 -6 369 
Erhållna räntor  15 16 
Erlagda räntor  -14 800 -15 441 
Erlagda finansiella kostnader  -365 -98 
Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital   -21 129 -21 892 
    
Förändring av rörelsekapital    
Kortfristiga fordringar  225 -600 
Kortfristiga rörelseskulder  20 875 22 528 
Kassaflöde från löpande verksamhet  -29 36 
    
INVESTERINGSVERKSAMHET    
Kassaflöde efter investeringsverksamhet   -29 36 
    
FINANSIERINGSVERKSAMHET    
Upptagning av långfristiga skulder  58 076 - 
Amortering av långfristiga skulder  -58 000 - 
Kassaflöde från finansieringsverksamhet  76 - 
Årets kassaflöde  47 36 
    
Likvida medel vid årets början  89 53 
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT  136 89

===== SIDA 29 =====

29 
REDOVISNINGSPRINCIPER  
 
Bong är ett av de ledande kuvertföretagen i Europa som även erbjuder lös-
ningar för distribution och paketering av information, reklamerbjudanden och 
lätta varor. Koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Stor-
britannien, Holland, Belgien, Tyskland, Frankrike, Polen, Spanien, Schweiz, Ru-
mänien, Italien och Tunisien.  Bong har starka marknadspositioner, framför allt 
i norra Europa, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Denna årsredovisning har 
godkänts av styrelse och VD den 23 april 2025 för offentliggörande. 
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncern-
redovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent 
för alla presenterade år, om inte annat anges. Koncernredovisningen har upp-
rättats enligt International Fina ncial Reporting Standards (IFRS) och IFRIC -tolk-
ningar sådana de antagits av EU, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för 
koncerner samt Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats 
enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar fina nsiella tillgångar 
och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde.  
.Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning 
av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att led-
ningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisnings-
principer. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är kom-
plexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig 
betydelse för koncernredovisningen anges i noterna 14 Goodwill och 27 Pens-
ionsförpliktelser. Goodwill är ett område med hög grad av bedömning där det 
finns betydande risk för väsentlig justering av redovisat värde inom de närm-
aste 12 månaderna. 
Vissa monetära belopp, procentsatser och andra siffror som ingår i denna 
årsredovisning har varit föremål för avrundning. Följaktligen är siffror som visas 
som summor i vissa tabeller kanske inte den aritmetiska aggregeringen av siff-
rorna som föregår dem, och siffror uttryckta som procentsatser i texten kanske 
inte är 100 % eller, i tillämpliga fall, när aggregerat kanske inte är den aritme-
tiska aggregeringen av procentsatser som föregår dem. För nya och kommande 
standarder och redovisningsprinciper se not 41. 
 
 
KONCERNREDOVISNING  
DOTTERFÖRETAG  
Dotterföretag är alla företag (inklusive strukturerade företag) över vilka kon-
cernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när 
den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget 
och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. 
Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det 
bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernre-
dovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.  
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. 
Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på 
överlåtna tillgångar, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. I kö-
peskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en 
följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Förvärvsrelaterade 
kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar och 
övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden 
på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan be-
stämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde 
eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade företagets nettotill-
gångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestäm-
mande inflytande samt verkligt värde på förvä rvsdagen på tidigare aktieinne-
hav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade 
nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt 
värde för det förvärvade dotterföretagets tillgångar, i händelse av ett s .k. 
”bargain purchase”, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalre-
sultat. 
Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare eget 
kapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvs-
tidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust redovisas i resultatet.  
Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till 
verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde 
av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redo-
visas i enlighet med IFRS9 i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klas-
sificeras som eget kapital omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas 
i eget kapital.  
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster 
och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Redovisnings-
principerna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera 
en konsekvent tillämpning av koncernens principer. 
 
TRANSAKTIONER MED INNEHAVARE UTAN BESTÄMMANDE  
INFLYTANDE  
Koncernen behandlar transaktioner med innehavare utan bestämmande infly-
tande som transaktioner med koncernens aktieägare. Vid förvärv från inneha-
vare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan erlagd köpe-
skilling och den faktiska förvärvade an delen av det redovisade värdet på dot-
terföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar 
till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. 
När koncernen inte längre har ett bestämmande eller bety dande inflytande, 
omvärderas varje kvarvarande innehav till verkligt värde och ändringen i redo-
visat värde redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet används som det 
första redovisade värdet och utgör grund för den fortsatta redovisningen av det 
kvarvarande innehavet som intresseföretag, joint venture eller finansiell till-
gång. Alla belopp avseende den avyttrade enheten som tidigare redovisats i 
övrigt totalresultat, redovisas som om koncernen direkt hade avyttrat de hän-
förliga tillgångarna eller skulderna. Detta kan medföra att belopp som tidigare 
redovisats i övrigt totalresultat omklassificeras till resultatet.  
Om ägarandelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande infly-
tande ändå kvarstår, omklassificeras, i de fall det är relevant, bara en proport-
ionell andel av de belopp som tidigare redovisats i övrigt totalresultat till resul-
tatet. 
 
INTRESSEFÖRETAG  
Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande, men inte 
bestämmande inflytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar 
mellan 20 procent och 50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redo-
visas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffnings-
värde. Koncernens redovisa de värde på innehav i intresseföretag inkluderar 
goodwill som identifieras vid förvärvet, netto efter eventuella nedskrivningar. 
Koncernens andel av resultat som uppkommit i intresseföretaget efter förvär-
vet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt total-
resultat efter förvärvet redovisas i övrigt total resultat. Ackumulerade föränd-
ringar efter förvärvet redovisas som ändring av innehavets redovisade värde. 
När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger 
dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, 
redovisar koncernen inte ytterligare förluster, om inte koncernen har påtagit 
sig förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning.  
Orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernen och dess intresse-
företag elimineras i förhållande till koncernens innehav i intresseföretaget.  
Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett be-
vis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Till-
lämpade redovisningsprinciper i intresseföretag har i förekommande fall änd-
rats för att garantera en kon sekvent tillämpning av koncernens principer. Ut-
spädningsvinster och -förluster i andelar i intresseföretag redovisas i resultat-
räkningen. 
 
SEGMENTSRAPPORTERING  
Den externa ekonomiska informationen skall avspegla den information och de 
mått som används internt inom företaget för att styra verksamheten och fatta 
beslut om resursfördelning. Företaget skall identifiera den nivå där företagets 
högsta verkställande beslutsfattare följer försäljning och rörelse resultat regel-
bundet. Dessa nivåer definieras som segment. Bongs högsta verkställande be-
slutsfattare är företagets VD. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som över-
ensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verk-
ställande beslutsfattaren. 
 
OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA  
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTVALUTA  
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncer-
nen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där re-
spektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernre-
dovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och kon-
cernens rapporteringsvaluta. 
 
TRANSAKTIONER OCH BALANSPOSTER  
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de 
valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster/för luster som 
uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräk ning av mo-
netära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas 
i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som

===== SIDA 30 =====

30 
uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinveste-
ringen, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.  
 
KONCERNFÖRETAG  
Resultat och finansiell ställning i alla koncernföretag som har en annan funkt-
ionell valuta än rapportvalutan omräknas enligt följande: Tillgångar och skulder 
omräknas till balansdagens valutakurs och samtliga poster i resultaträkningen 
till genomsnittlig valutakurs. Uppkomna valutadifferenser redovisas i övrigt to-
talresultat. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid för-
värv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna 
verksamhet och omräknas till balansdagens kurs.  
 
EFFEKT AV UTÖKAD NETTOINVESTERING  
Moderbolaget i koncernen innehar monetära poster som är fordringar på ut-
landsverksamheter, dvs utgivna lån till utländska dotterbolag i dotterbolagets 
respektive valuta. För dessa lån är reglering inte planerad eller kommer troligen 
inte att ske inom överskådlig framtid varför de i praktiken utgör en del av net-
toinvestering i den självständiga utlandsverksamheten. Valutakursdifferenser 
som uppstår avseende dessa monetära poster redovisas koncernredovisningen 
i övrigt totalresultat och omklassificeras från eget kapital till resultatet vid 
avyttring av nettoinvesteringen. 
 
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR  
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för 
avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter 
som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs 
till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, bero-
ende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida eko-
nomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma kon-
cernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt 
sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader 
i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs 
på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffnings-
värde ner till det beräknade restvärdet, baseras på tillgångarnas beräknade 
nyttjandeperiod och sker linjärt från och med den tidpunkt då anläggningen tas 
i bruk. 
 
FÖLJANDE AVSKRIVNINGSTIDER HAR TILLÄMPATS:  
Byggnader 25–33 år  
Markanläggningar 20 år  
Maskiner och andra tekniska anläggningar 10–15 år  
Inventarier, verktyg, installationer, fordon och datorutrustning 5 –14 år  
Övriga immateriella anläggningstillgångar 3–8 år  
 
Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och just-
eras vid behov. En tillgång skrivs ned om dess redovisade värde överstiger dess 
beräknade återvinningsvärde.  
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan 
försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen.  
 
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR  
GOODWILL  
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verk-
liga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets/ intresse-
företagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på för-
värv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.  
Goodwill testas årligen, samt vid indikation på nedskrivningsbehov, för att iden-
tifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde 
minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av 
en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser 
den avyttrade enheten. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill 
som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper 
av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från för-
värvet. Varje enhet eller grupp av enh eter som goodwill har fördelats till mot-
svarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den 
interna styrningen, vilket för koncernen är rörelsesegmentsnivån(not3).  
 
PROGRAMVAROR  
Programvaror av standardkaraktär kostnadsförs. Utgifter för programvaror som 
utvecklats eller på ett omfattande sätt anpassats för koncernens räkning, ba-
lanseras som immateriell tillgång om de har troliga ekonomiska fördelar som 
efter ett år överstiger kostnaden. Balanserade utgifter för förvärvade program-
varor skrivs av linjärt över nyttjandeperioden, dock högst åtta år. Avskrivning-
arna ingår i resultaträkningens post Administrationskostnader.  
 
NEDSKRIVNINGAR AV ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR  
Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas 
årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av be-
döms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller föränd ringar 
i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är åter vinnings-
bart. En ned skrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade 
värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en 
tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevär-
det. 
 
FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER 
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs-
sidan övriga långfristiga fordringar, likvida medel, kundfordringar, övriga kort-
fristiga fordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns upplåning, leverantörs-
skulder, övriga skulder samt derivat.  
 
KLASSIFICERING OCH VÄRDERING  
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande in-
strumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finan-
siella instrument förutom de som tillhör kategorin verkligt värde via resultatet, 
vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Klassifice-
ringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings-
tillfället såsom beskrivs nedan.  
Klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldinstrument avgörs av 
affärsmodellen för portföljen i vilken den finansiella tillgången ingår och karak-
tären på de avtalsenliga kassaflödena. Bongs affärsmodell för samtliga finansi-
ella tillgångar som ä r skuldinstrument är att inkassera kapitalbelopp och 
eventuell ränta på kapitalbeloppet. De avtalsenliga kassaflödena från dessa till-
gångar utgörs enbart av kapitalbelopp och ränta varför dessa klassificeras som 
finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde. Samtliga finan-
siella tillgångar klassificeras som upplupet anskaffningsvärde förutom derivat-
instrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet eller identifierats 
som säkringsinstrument.  
Samtliga finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffnings värde 
förutom derivatinstrument som klassificeras som verkligt värde via resultatet 
eller identifierats som säkringsinstrument. 
Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att 
transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovis -
ningen redovisas derivatinstrument på det sätt som beskrivs nedan. Används 
derivatinstrument för säkringsredovisning redovisas värdeförändringar på deri-
vatinstrument enligt beskrivningen i avsnitt ”Derivat och säkringsredovisning”.  
För derivat som inte ingår i en säkringsrelation, redovisas resultat från de-
rivatet som intäkter respektive kostnader inom rörelseresultatet eller inom fi-
nansnettot baserat på syftet med användningen av derivatinstrumentet och 
huruvida användningen relateras till en rörelsepost eller en finansiell post. 
 
FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET   
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeför-
ändringar redovisade i resultatet. Denna kategori består av två undergrupper: 
obligatoriskt redovisad till verkligt värde och andra finansiella tillgångar som 
koncernen initialt valt att placera i denna kategori, identifierad som redovisad 
till verkligt värde. Finansiella instrument i denna kategori värd eras löpande till 
verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första 
undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för de-
rivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Koncernen har 
endast använt underkategorin obligatoriskt redovisad till verkligt värde. Till-
gångar i denna kategori avser derivat som inte är identifierade som ett 
säkringsinstrument. 
 
FINANSIELLA TILLGÅNGAR REDOVISADE TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE   
Tillgångar i denna kategori, värderas initialt till verkligt värde inklusive trans-
aktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning 
av effektivräntemetoden. I kategorin ingår övriga långfristiga fordringar, likvida 
medel, kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar. Likvida medel består av 
kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och 
motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från 
anskaffningstidpunkten understigande tre  månader vilka är utsatta för endast 
en obetydlig risk för värdefluktuationer. Kundfordringar redovisas efter avdrag 
för förväntade kreditförluster. Diskontering tillämpas inte på grund av den korta 
löptiden varför upplupet anskaffningsvärde överensstämmer  med nominellt 
belopp. 
 
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE  
VIA RESULTATET  
Denna kategori består av två undergrupper; finansiella skulder som obliga to-
riskt redovisas till verkligt värde via resultatet och andra finansiella skulder som 
koncernen valt att placera i denna kategori. I den första kategorin ingår kon-
cernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är 
ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde

===== SIDA 31 =====

31 
redovisas i årets resultat. Skulder i denna kategori avser derivat som inte är 
identifierade som ett säkringsinstrument. 
 
FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL UPPLUPET  
ANSKAFFNINsVÄRDE  
Lån samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna ka-
tegori. Skulderna värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktions kost-
nader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv-
räntemetoden. 
 
NEDSKRIVNINGAR  
Alla finansiella tillgångar, förutom de som tillhör kategorin finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultatet, prövas för nedskrivning. Vid varje 
rapporttillfälle beräknar koncernen för en finansiell tillgång eller grupp av fi-
nansiella tillgångar de förväntade kreditförlusterna för den återstående löpti-
den. De mest väsentliga finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivnings-
reglerna är kortfristiga varför koncernen valt att tillämpa den förenklade mo-
dellen där förväntade kreditförluster redovisas för tillgångarnas återstående 
löptid från den dag då de första gången redovisas.  
De förväntade kreditförlustnivåerna baserar sig huvudsakligen på en indi-
viduell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med kundernas betal-
ningshistorik tillsammans med förlusthistoriken för samma period. Historiska 
förluster justeras sedan för att t a hänsyn till nuvarande och framåtblickande 
information om makroekonomiska faktorer som kan påverka kundernas möj-
ligheter att betala fordran. Koncernen har identifierat BNP och arbetslöshetsni-
vån i länder där försäljning av varor och tjänster sker som rele vanta faktorer. 
Den historiska förlustnivån justeras därför baserat på förväntade förändringar i 
dessa faktorer. Kundfordringar och avtalstillgångar skrivs bort när det inte finns 
någon rimlig förväntan om återbetalning. Indikatorer på att det inte finns någon 
rimlig förväntan om återbetalning inkluderar bland annat att gäldenären miss-
lyckas med återbetalningsplanen eller att kontraktuella betalningar lokalt be-
döms som substantiellt försenade.  
Kreditförluster på kundfordringar och avtalstillgångar redovisas som kre-
ditförluster – netto inom rörelseresultatet. Återvinningar av belopp som tidigare 
skrivits bort redovisas mot samma rad i resultaträkningen.  
 
REDOVISNING I OCH BORTTAGANDE FRÅN BALANSRÄKNINGEN   
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget 
blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i ba-
lansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har preste-
rat och avtalsenlig skyldig het föreligger att betala, även om faktura ännu inte 
mottagits.Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. En finansiell till-
gång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfal-
ler eller bolaget förlorar kontrollen över d em. Detsamma gäller för del av en 
finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förplik-
telsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av 
en finansiell skuld. 
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett 
nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta 
beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe-
lopp eller att samtidi gt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och 
avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag 
då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.  
 
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 
Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra risken för 
valutaexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett inbäddat derivat särredo-
visas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisats initialt 
till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens re-
sultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt 
värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.  
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IFRS9 krävs att det finns 
en entydig koppling till den säkrade posten. Då transaktionen ingås, dokumen-
terar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade pos-
ten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och risk hanteringsstrate-
gin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både 
när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som an-
vänds i säkringstransaktioner är effektiva när det gäl ler att motverka föränd-
ringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade pos-
terna. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid 
samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säk rats. 
Vid säkringsredovisning bokförs värdeförändringar i säkringsreserven inom 
eget kapital. 
 
KASSAFLÖDESSÄKRINGAR  
De valutaderivat som används för säkring av framtida kassaflöden och progno-
stiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt 
värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat tills dess att det säk-
rade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkringsinstrumentets ackumule-
rade värdeförändringar överförs till resultaträkningen för att där möta och mat-
cha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. 
 
VARULAGER  
Varulagret värderas, med tillämpning av först -in-först-ut-principen, till det 
lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. An-
skaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, 
direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverk ningskost-
nader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. 
Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande 
verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.  
 
AKTIEKAPITAL  
Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan 
hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i 
eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. 
 
LEVERANTÖRSSKULDER  
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har 
förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder 
klassificeras som kortfristiga skulder om de förfaller inom ett år eller tidigare. 
Om inte, tas de u pp som långfristiga skulder. Leverantörsskulder redovisas in-
ledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med 
tillämpning av effektivräntemetoden. 
 
UPPLÅNING  
Skulder till kreditinstitut, obligationslån och, i moderbolaget, skulder till dotter-
företag redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. 
Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skill-
nad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetal -
ningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med 
tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga 
skulder om inte konc ernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av 
skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.  
Checkräkningskrediter redovisas som upplåning bland Kortfristiga skulder 
i balansräkningen. 
 
INKOMSTSKATTER 
Periodens skattekostnad omfattar aktuell skatt och uppskjuten skatt. Den aktu-
ella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen 
är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där koncernbolagen är verk-
samma och genererar skattepliktiga intäkter.  
Uppskjuten skatt beräknas i sin helhet enligt balansräkningsmetoden på alla 
temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på till-
gångar och skulder och dessas redovisade värden. De huvudsakliga temporära 
skillnaderna uppkommer från obeskattade reserver, avsättningar för pensioner 
och andra pensionsförmåner, materiella anläggningstillgångar samt skatte-
mässiga underskottsavdrag. Uppskjuten skatt beräknas med til lämpning av 
skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats pe r balansdagen 
och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras 
eller den uppskjutna skatteskulden regleras.  
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra fram -
tida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att av-
draget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Uppskjuten skat-
teskuld avseende temporära skillna der som hänför sig till investeringar i dot-
terbolag redovisas inte i Bongs koncernredovisning då moderbolaget i samtliga 
fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det 
inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom en överskådlig framtid.  
Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns en legal 
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de upp-
skjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade 
av en och samma skattemyn dighet och avser antingen samma skattesubjekt 
eller olika skattesubjekt, där det finns en avsikt att reglera saldona genom net-
tobetalningar.  
För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sam-
manhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som 
redovisas i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital redo visas i övrigt 
totalresultat respektive eget kapital. 
 
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA  
PENSIONER  
Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensions-
planer. De största förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Tyskland, 
Frankrike och Norge. I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda av-
gifter till en separat jurid isk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterli-
gare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att för-
månerna intjänas. I förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda

===== SIDA 32 =====

32 
och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet 
tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. I de 
fall planerna är fonderade har tillgångar avskiljts i pensionsstiftelser eller mot-
svarande. I balansräkningen redovisas nettot av beräknat nuvärde av förplik-
telserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna som en avsättning. Be-
träffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden och pensions-
förpliktelsen med hjälp av den s k Projected Unit Credit Method på ett sätt som 
fördelar kostnaden under den anställdes yrkesverksamma liv. Beräkningen ut-
förs regelbundet av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till 
nuvärdet av förväntade framtida utbetal ningar med användning av en diskon-
teringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer alter-
nativt statsobligationer eller motsvarande med en löptid som motsvarar de ak-
tuella åtagandena. De viktigaste aktuariella antagandena anges i not 27 Pens-
ionsförpliktelser.  
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvalt-
ningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vins-
ter och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i 
aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de 
uppstår. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas di-
rekt i resultaträkningen.  
På den pensionskostnad och pensionsavsättning som fastställs för svenska 
planer enligt IAS 19 redovisas även en kostnad för särskild löneskatt på mel-
lanskillnaden. Den beskrivna redovisningsprincipen för förmånsbestämda pens-
ionsplaner ovan tillämpas bara för koncernredovisningen. 
 
ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING  
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av kon-
cernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig av-
gång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag 
när den bevisligen är förpliktigad endera att säga upp anställda enligt en de-
taljerad formell plan  utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersätt-
ningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att upp-
muntra frivillig avgång. 
 
BONUSPLANER  
Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus när det finns en legal 
förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis.  
 
ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA  
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med intjänandet.  
 
AVSÄTTNINGAR  
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse 
som ett resultat av tidigare händelser och där ett utflöde av resurser är troligt 
för att reglera åtagandet, och där det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt be-
räkna beloppet. I de fall koncernen förväntar sig att en avsättning ska återbe-
talas, exempelvis enligt ett försäkringskontrakt, ska återbetalningen redovisas 
som en separat tillgång men endast då återbetalningen är så gott som säker. 
Avsättningar värderas till den bästa uppskattningen av det belopp som förvän-
tas regleras. Avsättningar för omstrukturering innefattar kostnader för uppsäg-
ning av leasingavtal och avgångsersättningar. Inga avsättningar görs för fram-
tida rörelseförluster. 
 
INTÄKTSREDOVISNING  
Bong tillämpar femstegsmodellen enligt IFRS 15 för samtliga avtal med kunder. 
I Bongs avtal med kunder framgår att försäljning av produkt bedöms vara ett 
prestationsåtagande. Grundprincipen är att intäkter ska avspegla förväntad er-
sättning i samband med fullgörandet av ett kontraktsenligt åtagande mot kund 
och motsvara den ersättning som koncernen är berättigad till vid överlåtelse 
av kontroll till de produkter som levererats till motpart.  
Koncernen tillverkar och säljer kuvert och förpackningar till distributörer. 
Försäljningen redovisas som intäkt när kontrollen för varorna överförs, vilket 
inträffar när varorna levereras till distributören. Kuvert och förpackningar säljs 
ofta med individu ella rabatt - eller bonusavtal. Intäkten från försäljningen av 
kuvert och förpackningar redovisas baserat på priset i avtalet, med avdrag för 
beräknade rabatter eller bonusar. Koncernen har inga avtal med ursprunglig 
förväntad löptid som överstiger 12 månad er, varför upplysning om kontrakte-
rade men ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden inte lämnas.  
 
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelnings -
intäkter, vinst vid värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verk-
ligt värde via resultaträkningen samt sådana vinster på säkringsinstrument som 
redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter på finansiella instrument redovisas 
enligt effektivräntemetoden (se nedan).Utdelningsintäkter redovisas när rätten 
till att erhålla utdelning fastställs. Resultatet från avyttring av ett finansiellt in-
strument redovisas då de risker och fördelar som är förknippade med ägandet 
av instrumentet överförts till  köparen och koncernen inte längre har kontroll 
över instrumentet.  
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekten av upplös-
ning av nuvärdesberäkning av avsättningar, förlust vid värdeförändring på fi-
nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskriv-
ning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som 
redovisats i resultaträkningen. Alla lånekostnader redovisas i resultatet med 
tillämpning av effektivräntemetoden oavsett hur de upplånade medlen har an-
vänts. Valutakursvinster och valutakursförluster r edovisas netto. Effektivräntan 
är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in - och utbetalningarna 
under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgång-
ens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar al la avgifter 
som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, 
transaktionskostnader och alla andra över- och underkurser. 
 
LEASING  
Koncernen redovisar tillgångar med nyttjanderätt respektive leasingskulder vid 
leasingavtalets startdatum. Tillgångar med nyttjanderätt värderas initialt till an-
skaffningsvärde bestående av initial värdering av leasingskulderna, eventuella 
leasingbetalningar gjorda vid eller före startdatum minus eventuella rabatter, 
eventuella initiala direkta kostnader och återställningskostnader och därefter 
till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade av - och ned-
skrivningar, justerade för eventuella omvärderingar  av leasingskulden. Avtal 
kan innehålla både leasing - och icke -leasingkomponenter. Koncernen har i 
dessa fall valt att inte separera leasing - och icke-leasingkomponenter utan re-
dovisa dessa som en enda leasingkomponent.  
Leasingskulder redovisas initialt till nuvärdet av framtida ej betalade lea-
singavgifter från avtalets startdatum diskonterat med antingen räntan enligt 
leasingavtalet eller om detta inte kan fastställas av koncernens marginella lå-
neränta. Generellt använder koncernen den marginella låneräntan som diskon-
teringsränta. Koncernen fastställer den marginella låneräntan med hjälp av en 
build-up-metod som utgår från en riskfri ränta, justerad för inflation, landsrisk-
premie, säkerhet och hyresspecifika justeringar för olika tillgångskategorier och 
leasingvillkor. Leasingskulden ökar därefter med räntekostnader på leasings-
kulden och minskar med betalade leasingavgif ter. Leasingskulden omvärderas 
om det sker en förändring av framtida leasingavgifter till följd av en förändring 
av ett index eller en kurs, det vill säga förändringar av uppskattade framtida 
betalningar under den garanterade resterande leasingperioden eller i förekom-
mande fall förändringar av bedömning av huruvida köp eller förlängning av 
avtalet respektive uppsägning är sannolikt.  
De enda undantagen från redovisningen av tillgångar med nyttjanderätt 
är kortfristiga avtal och leasingavtal med lågt värde. Leasingbetalningar för 
kortfristiga avtal och avtal med lågt värde redovisas löpande under kostnader 
för sålda varor, försäljningsk ostnader och administrativa kostnader beroende 
på kostnadens karaktär över leasingperioden. 
 
FORSKNING OCH UTVECKLING  
Utgifter för forskningsarbeten kostnadsförs löpande när de uppkommer. Utgif-
ter för utvecklingsarbeten kostnadsförs vanligtvis löpande när de upp kommer. 
Det utvecklingsarbete som utförs är av stor vikt för koncernen men har karaktär 
av underhållsutveckling vilket innebär att alla kriterier enligt IAS 38 inte är upp-
fyllda och då framförallt kravet på ett framtida kassaflöde till följd av investe-
ringen. 
 
KASSAFLÖDESANALYS  
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflö-
det omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 
 
UTDELNING  
Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens fi-
nansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets 
aktieägare. 
 
MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER  
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisnings i enlighet med Årsredovisnings-
lagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Reglerna i RFR 2 innebär att 
moderbolaget i årsredovisningen för juridiska personer skall tillämpa samtliga 
av EU godkända IFRS-regler och uttalande så långt detta är möjligt inom ramen 
för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet 
mellan redovisningen och beskattningen. Rekommendationen anger vilka un-
dantag och tillägg som skall göras från IFRS.  
Moderbolaget tillämpar följaktligen de principer som presenteras i kon-
cernredovisningen, med de undantag som anges nedan. Principer har tilläm-
pats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.  
 
UPPSTÄLLNINGSFORMER  
Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det 
innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende obe-
skattade reserver och avsättningar.

===== SIDA 33 =====

33 
AKTIER OCH ANDELAR I DOTTERFÖRETAG  
Aktier och andelar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag 
för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella 
intäkter.  
 
KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT  
Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och 
andelar i dotterbolag. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger 
ett nedskrivningsbehov av värdet på aktier och andelar. Lämnade koncern bi-
drag till dotterbolag redovisas, beroende på sambandet mellan redovisning och 
beskattning, i resultaträkningen på raden resultat från andelar i dotterbolag. 
Erhållna koncernbidrag från dotterbolag redovisas enligt samma principer som 
sedvanliga utdelningar från dotterbolag och redovis as därmed som finansiella 
intäkter på raden resultat från andelar i dotterbolag.

===== SIDA 34 =====

34 
NOTER Samtliga värden i TSEK om inget annat anges 
NOT 1 - FINANSIELL RISKHANTERING  
Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som anger 
regler och riktlinjer för hur de olika finansiella riskerna skall hanteras. Denna 
policy reglerar såväl den övergripande riskhanteringen som specifika områden, 
såsom valutarisk, ränterisk, användning av säkringsinstrument och placering av 
överskottslikviditet. I finanspolicyn identifieras följande tre väsentliga risker – 
marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk, vilka koncernen utsätts för i sin dag-
liga verksamhet. Finanspoli cyn fokuserar på att minimera eventuella ogynn-
samma effekter på koncernens operativa och finansiella resultat till följd  av 
oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna.  
Hanteringen av finansiella risker sköts av en central finansfunktion som 
identifierar, utvärderar och hanterar finansiella risker i nära samarbete med 
dotterbolagen. De säkringsinstrument som används är lån samt valuta- och rän-
tederivat enligt de riktlinjer som fastställts i finanspolicyn. 
 
MARKNADSRISK  
Med marknadsrisk avses dels den valutarisk som uppkommer när framtida in-
köps- och försäljningsavtal eller kommersiella fakturor i en valuta som inte är 
enhetens funktionella valuta påverkar ett framtida rörelseresultat (transakt-
ionsexponering) och när värdet av investeringar i utlandet påverkas av valuta-
kursförändringar (omräkningsexponering) samt den ränterisk som kan inne-
bära att koncernens räntenetto försämras vid förändrade marknadsräntor.  
 
(A) VALUTARISK  
Under 2024 utgjorde Bongs försäljning i länder utanför Sverige 90 (89) procent. 
Av koncernens sammanlagda försäljning sker cirka 6 6 (67) procent i EUR, 1 6 
(16) procent i GBP, 1 0 (10) procent i SEK, samt 8 (7) procent i övriga valutor. 
Det finns även lokal hantering i dotterbolagen av utländska valutor (se nedan 
under Transaktionsexponering). 
 
(i)Transaktionsexponering  
Transaktionsexponering uppkommer i koncernens operationella flöden (försälj-
ning och inköp) i valutor som skiljer sig från bolagens funktionella valuta. Dessa 
valutarisker består dels i risken för fluktuationer i värdet av kundfordringar dels 
att värdet av leverantörsskulder och andra korta fordringar och skulder föränd-
ras samt risken för förändringar av förväntade och kontrakterade framtida fak-
turerade valutaflöden. 
Bong bedriver tillverkning på merparten av de huvudmarknader som be-
arbetas, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutarisk som finns 
härrör främst från interna inköp och försäljningar i utländsk valuta mellan Bongs 
enheter, externa inköp och för säljningar i utländsk valuta. Koncernens finans-
policy kräver att dotterbolagen rapporterar sin valutakursrisk till centrala finans-
funktionen. Denna risk aggregeras normalt sett sedan och säkras främst med 
terminskontrakt. Bongs riskhanteringspolicy är att säkra mellan 50 procent och 
100 procent av förväntade nettokassaflöden i utländsk valuta för de kommande 
tolv månaderna, beroende på förfallotidpunkt.   
Valutaexponeringen i bolaget består av en rad olika valutapar, se tabell 
nedan. Vid en förändring om 10% hade koncernens resultat på årsbasis, givet 
samma flöden som 2024, förändrats med +1 1/-11 MSEK (+11/-11) exklusive 
valutasäkringar. 
  10% förändring 
 Exponering (EUR) EUR SEK 
EUR/SEK 1 060 106,0 1 212,4 
EUR/GBP 5 202 520,2 5 946,9 
EUR/PLN 2 536 253,6 2 899,7 
EUR/RON 783 78,3 895,4 
Totalt 9 581 958 10 954 
 
Om EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent mot SEK på balansda-
gen, med alla andra variabler konstanta, skulle transaktionsexponeringen med-
föra en försämring/förbättring av resultatet med 0, 4 MSEK (0,4) till följd av 
förluster/vinster vid omräkning av kundfordringar och leverantörsskulder.   
Vid sensitivitetsberäkningarna i känslighetsanalysen i EUR ovan inkluderas 
även DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs 
mot EUR. 
 
(ii) Omräkningsexponering 
Valutarisker återfinns även i omräkningen av utländska dotterbolags till-
gångar, skulder och rörelseresultat till moderbolagets funktionella valuta, så 
kallad omräkningsexponering.  
Bongs policy är att dotterbolagen främst ska uppta lån i sin lokala valuta 
för att begränsa omräkningsexponeringen. Låneportföljen hanteras av centrala 
finansfunktionen.  
Omräkningsexponeringen i koncernen utgörs främst av EUR och GBP. Om 
EUR hade förstärkts/försvagats med 10 procent jämfört med balansdagskursen 
per 31 december 2024, med alla andra variabler konstanta, skulle koncernens 
finansiella resultat förändrats med +0,3/-0,3 MSEK (+0,7/-0,7), som en följd av 
omvärdering av dotterbolagens in - och utlåning i Bong International AB. Mot-
svarande förstärkning/försvagning hade förändrat koncernens eget kapital 
med +48,9/-48,9 MSEK (+59,2/-59,2) till följd av vinster/ förluster vid omräk-
ning av nettoinvesteringar i dotterbolagen. Analysen inkluderar även poster i 
DKK, eftersom denna valuta under rapportperioden hade en fast växelkurs mot 
EUR. För GBP skulle effekten på det finansiella resultatet bli en förändring med 
-0,3/+0,3 MSEK (+2,6/-2,6) och eget kapital skulle öka/ minska med + 2,0/-
2,0 MSEK (+2,0/-2,0). 
 
 (B) RÄNTERISK  
Ränterisk är risken för att koncernens räntenetto försämras vid stigande mark-
nadsräntor.  
Koncernens upplåning består vid årsskiftet av seniora säkerställda obligat-
ioner till ett belopp om 52 MSEK som gavs ut den 14 oktober 2021 och förläng-
des 2024 med 5 års löptid. Lånet löper med en ränta om STIBOR (3 månaders) 
plus 10 procent som erläggs kvartalsvis i januari, april, juli samt oktober.  Upp-
låning i form av checkräkningskredit finns i mindre omfattnin g.  
Skulle räntenivån för upplåningen förändras med en procentenhet skulle 
detta påverka resultat efter finansnetto med 2 MSEK. 
 
KREDITRISK  
Kreditrisken består av operationell och finansiell kreditrisk.  
Den operationella risken finns i koncernens kundfordringar. Bongs kredit-
process har till mål att uppnå en konkurrenskraftig kreditförsäljning, minimera 
kreditförlusterna och förbättra kassaflöde och vinst.  
Beroende på nationell praxis varierar kredittiderna från land till land men 
kan i vissa länder vara långa, cirka 90 dagar, varför utestående krediter till en-
skilda företag i vissa fall kan uppgå till väsentliga belopp. Skulle sådana företag 
hamna på obestånd eller få andra betalningssvårigheter kan Bong åsamkas vä-
sentlig ekonomisk skada.  
Denna risk begränsas av att kundfordringarna är fördelade på ett stort an-
tal kunder och geografiska marknader. Koncernens tio största kunder svarar 
tillsammans för 30 procent (27) av den totala försäljningen och de tre största 
kunderna svarar för 1 3 procent (14). Kreditrisken minskas också av att Bong i 
hög utsträckning har långa och stabila förhållanden till sina stora leverantörer 
och kunder.  
I flera länder tecknar dotterbolagen löpande kreditförsäkringar som täcker 
utestående kundfordringar. Detta gäller främst koncernens tyska, belgiska 
franska, polska och engelska bolag.  
För att ytterligare förbättra kreditprocessen inhämtas soliditetsupplys -
ningar för försäljning på kredit. Denna inhämtning skiljer sig lokalt, men base-
ras på data från externa kreditupplysningsföretag kombinerad med koncernin-
tern information om historiskt betalningsbeteende.  
Under 2024 uppgick kreditförlusterna i relation till nettoomsättningen till 
cirka 0,19 procent (0,04) 
Mer information om utestående fordringar återfinns i not 22  
 
Den finansiella kreditrisken är risken att koncernens finansiella motparter inte 
kan fullgöra sina förpliktelser avseende likvida medel, kortfristiga bankplace-
ringar eller finansiella instrument med positivt marknadsvärde. 
Vid årsskiftet uppgick den finansiella kreditexponeringen till 104 MSEK, hänför-
ligt till likvida medel (129 MSEK per 31 december 2023). 
 
LIKVIDITETSRISK  
Likviditetsrisken avser risken för att koncernen inte kan fullgöra sina kort-
siktiga betalningsskyldigheter pga otillräcklig eller illikvid kassareserv. Bong har 
vid var tid leverantörsskulder till icke obetydliga belopp. Den helt övervägande 
delen förfaller inom 90 dagar. Bong minimerar likviditetsrisken avseende dessa 
och övriga kortfristiga skulder genom att bland annat ha tillräckliga kassame-
del. Finansfunktionen inhämtar rullande prognoser för koncernens likviditetsre-
serv från dotterbolagen.

===== SIDA 35 =====

35 
 
 
Överskottslikviditet i dotterbolagen, överstigande den del som krävs för 
att hantera rörelsekapitalbehov, överförs till finansfunktionen. Som resultat av 
Covid-19 pandemin har en del dotterbolag tagit upp extern skuld i form av 
lokala stödpaket. 
Villkoren för majoriteten av dessa paket är att den likviditeten inte får lov 
att användas till annat än att stödja det lokala bolaget i fråga, varpå centrali-
seringen av likviditet har påverkats något. 
Bongs emitterade säkerställda obligationer om 52 MSEK har en femårig 
löptid och en årlig ränta om STIBOR (3 månader) plus 10 procent. Bong är för-
pliktigat att efterleva finansiella villkor i låneavtalet, så kallade kovenanter. 
Dessa anger hur stor nettolåneskulden får vara i förhållande till EBITDA samt 
minsta tillåtna likviditet. För mer information se not 26. 
Övriga kreditfaciliteter består främst av dotterbolagens lokala checkräk-
ningskrediter i utländska banker. Beviljade outnyttjade krediter uppgick till 8 
MSEK (8). 
Moderbolagets externa upplåning täcker till stor del dotterbolagens låne -
behov. Ovanstående tabell analyserar koncernens icke derivata finansiella skul-
der och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppde-
lade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenlig a för-
fallodagen samt med antagande om över tiden oförändrad finansieringsstruk-
tur och amorteringstakt för koncernens icke derivata skulder. Derivatinstrument 
som utgör finansiella skulder ingår i analysen om deras avtalsenliga förfalloda-
gar är väsentliga f ör att förstå tidpunkterna för de framtida kassaflödena. De 
belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena 
beräknade till balansdagens marknadsränta och periodens förväntade ränte-
marginal. 
 
HANTERING AV KAPITAL  
Bongs mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att 
fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till 
aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en kapital -
struktur som minimerar kostnaderna för kapital.  
 
 
 
 
För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra 
den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, 
utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.  
 
Koncernen bedömer kapitalet baserat på följande nyckeltal, utfall:  
 
Nyckeltal 2024 2023 
Soliditet, % 37 35 
Nettolåneskuld, MSEK 456 427 
Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0.80 0.77 
Nettoskuld/EBITDA, ggr 3.84 3.17 
. 
 
Koncernen har seniort säkerställd obligation samt banklån som extern finansie-
ring. För dessa finns där avtal innehållande kovenanter som måste uppfyllas på 
kvartals- och årsbasis. Dessa kovenanter är gällande följande:  
- Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,0 
- Justerad nettolåneskuld/EBITDA max 3,5 (Bong GmbH banklån)  
- Mimimumlikviditet om 50 MSEK 
Justerad räntebärande nettolåneskuld 2024-12-31 2023-12-31  
Räntebärande lån, långfristiga 465,1 346,8  
Räntebärande lån, kortfristiga 94,9 209,1  
Likvida medel -103,6 -129,4  
Nettolåneskuld 456,4 426,5  
Pensionsförpliktelser -162,6 -177,2  
Leasing kontrakt - IFRS 16 -218,6 -180,3  
Justerad nettolåneskuld 75,3 69,0  
    
    
    
    
Justerad EBITDA rullande 12 månader 2024-12-31 2023-12-31  
Resultat efter skatt -12,6 -6,7  
Finansiella intäkter och kostnader 39,0 39,3  
Skatt 16,8 10,8  
Avskrivningar 75,7 91,4  
Strukturkostnader 0,3 3,6  
Transaktionskostnader 0,1 0,2  
Innehav utan bestämmande inflytande 0,6 2,0  
IFRS 16, leasingbetalningar -61,9 -57,5  
Justerat rörelseresultat före avskrivningar  58,1 83,1  
    
Justerad Räntebärande nettolåneskuld/Ju-
sterad EBITDA 1,29 0,83  
 
  
NOT 2 - GEOGRAFISK FÖRDELNING AV NETTOOMSÄTTNING  OCH AN-
LÄGGNINGSTILLGÅNGAR 
 2024  2023  
Netto- 
omsättning Kuvert Förp. IFRS  
Just. Kuvert Förp. IFRS  
Just. 
Sverige 91 165 49 850 7 655 108 350 47 609 8 131 
Norden 
och Bal-
tikum 
93 910 42 688 - 116 826 40 038 - 
Central- 
europa 531 485 245 984 20 708 586 020 227 794 21 951 
Södra  
Europa 289 618 113 101 10 494 352 210 115 910 17 674 
UK 202 062 109 650 3 107 228 324 98 214 3 854 
Övriga 62 525 40 267 - 59 929 55 194 - 
Totalt 1 270 765 601 540 41 964 1 451 659 584 759 51 610 
 
Anläggningstillgångar 2024 2023 
Sverige 111 019 114 400 
Norden och Baltikum 4 486 3 136 
Centraleuropa 455 220 428 799 
Södra Europa* 269 641 243 547 
Storbritannien 43 693 28 385 
Övriga 1 002 1 000 
Totalt 885 061 819 267 
. 
* Nedskrivning av goodwill om 13 198 KSEK gjordes under december 2023 
 
NOT 3 - SEGMENTRAPPORTERING 
RÖRELSESEGMENT 
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt  som överensstämmer med den interna 
rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den 
högsta verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldel-
ning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen 
har denna funktion identifierats som verkställande direktören/ koncernchef.  
FORTS. NOT 1    
    
Per 31 december 2024 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) 20 465 138 950  
Upplåning med anledning av Covid-19 8 966 13 972 876 
Skulder avseende leasing 52 647 135 227 67 386 
Leverantörsskulder och andra skulder 383 826   
    
Per 31 december 2023 Mindre än 1 år Mellan 1 och 5 år Mer än 5 år 
Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) 168 014 17 622  
Upplåning med anledning av Covid-19 7 910 23 292 1 981 
Skulder avseende finansiell leasing 54 431 101 524 49 040 
Leverantörsskulder och andra skulder 418 564   
.

===== SIDA 36 =====

36 
Segmentsrapporteringen för affärsområde omfattar EBITDA före struktur-
kostnader. 
 
SEGMENTINFORMATION  
Indelningen i segment är i första hand relaterad till geografiska områden som 
visas nedan. 
Segmenten tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen med 
undantag för redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning av avfall 
och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rapporterade 
som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räkningarna 
redovisas posterna som omsättning. 
Centraleuropa 
Segmentet omfattar bolag i Tyskland, Polen, Rumänien och Schweiz.  
Södra Europa och norra Afrika 
Segmentet omfattar bolag i Frankrike, Belgien, Italien, Spanien och Tunisien.  
Norden 
Segmentet omfattar bolag i Sverige, Norge, Danmark och Finland.  
Storbritannien 
Segmentet omfattar bolagen i Storbritannien. 
IFRS justeringar 
IFRS justeringar omfattar redovisningen av försäljning av råmaterial, försäljning 
av avfall och hyresintäkter. I den interna rapporteringen är dessa poster rap-
porterade som minskning av kostnader medan i koncernens konsoliderade räk-
ningar redovisas posterna som omsättning. 
 
NOT 4 - KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG  
 2024 2023 
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) 75 734 91 370 
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 5) 567 196 554 696 
Förändringar i lager av färdiga varor och produk-
ter i arbete -2 397 9 790 
Råmaterial 884 041 1 019 303 
Transportkostnader 105 492 104 400 
Övriga kostnader 257 026 274 385 
Summa kostnader för sålda varor, försäljnings - 
och administrationskostnader 1 887 092 2 053 945 
  
NOT 5 - ANSTÄLLDA SAMT LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR 
 2024 2023 
Medeltal anställda 
Antal 
anställda varav män 
Antal 
anställda varav män 
Sverige 81 54 86 57 
Tyskland 305 173 325 155 
Frankrike 242 180 255 189 
Storbritannien 127 76 138 91 
Polen 195 108 199 113 
Finland 9 3 8 3 
Norge 5 3 6 3 
Danmark 5 2 5 2 
Spanien 8 7 10 7 
Belgien 12 4 16 5 
Rumänien 4 3 4 3 
Tunisien 13 12 29 26 
Italien 1 - 1 - 
Totalt 1 007 625 1 082 654 
. 
 
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 
 Koncernen Moderbolaget 
 2024 2023 2024 2023 
 
Totalt varav 
män 
Totalt varav 
män 
Totalt varav 
män 
Totalt varav 
män 
Styrelseledamöter 20 16 24 20 5 5 5 5 
VD och andra le-
dande befatt-
ningshavare 16 15 28 27 1 1 1 1 
.   
Löner, ersättningar och sociala kostnader 
Koncernen 
2024 2023 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
444 545 122 651 14 869 436 964 117 732 17 542 
      
. 
Moderbolaget 
2024 2023 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
Löner och 
ersättningar 
Sociala 
kostnader 
Varav  
pensions- 
kostnader 
2 613 165 - 2 623 256 - 
 
 
  
FORTS. NOT 3           
           
Nettomsättning och EBITDA innan omstrukturering per segment 
 2024 2023 
Segment 
Externa 
intäkter 
IFRS 
justeringar 
Intäkter från 
andra seg-
ment Totalt  EBITDA 
Externa 
intäkter 
IFRS 
justeringar 
Intäkter 
från andra 
segment Totalt  EBITDA 
Centraleuropa 765 805 20 680 65 916 852 401 62 931 816 642 21 951 68 305 906 898 69 589 
Södra Europa och norra Afrika 566 044 10 494 28 320 604 858 21 972 614 360 17 674 32 844 664 878 25 251 
Norden 242 868 7 655 218 250 741 20 146 284 200 8 131 34 292 365 34 393 
Storbritannien 297 616 3 107 365 301 088 9 903 321 216 3 854 92 325 162 8 870 
Konsolidering och eliminering - - -94 819 -94 819 4 473 - - -101 275 -101 275 433 
Totalt 1 872 333 41 936 - 1 914 269 119 425 2 036 418 51 610 - 2 088 028 138 536 
Omstruktureringskostnader     -296     -3 603 
Avskrivningar och nedskrivningar    -75 734     -91 370 
Finansiella intäkter    2 983     1 225 
Finansiella kostnader    -42 175     -40 698 
Resultat före skatt    4 204     4 090 
Inkomstskatt    -16 846     -10 775 
Årets resultat     -12 643     -6 685 
IFRS Justeringar är inkluderade i ovan rapports EBITDA

===== SIDA 37 =====

37 
Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m fl och an-
ställda 
 Moderbolaget 
 2024 2023 
 
Styrelse och 
VD 
Övriga an-
ställda 
Styrelse och 
VD 
Övriga an-
ställda 
Totala ersättningar 2 613 932 2 623 934 
 
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ANSTÄLLNINGSVILLKOR  
STYRELSENS ORDFÖRANDE 
Styrelsens ordförande har erhållit 3 50 TSEK I arvode för 2024 ( 350). Beloppet 
utgör styrelsearvode och arvode som ledamot i revisionsutskottet. Något övrigt 
arvode har inte utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller annan förmån 
föreligger ej. 
 
ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER 
Arvode till övriga styrelseledamöter har för år 2024 utgått med sammanlagt 
550 TSEK (550). Ledamoten Christian Paulsson har erhållit 250 TSEK (250). Be-
loppet utgör styrelsearvode och arvode som ordförande i revisionsutskotte t. 
Stéphane Hamelin och Eric Joan har erhållit 150 TSEK vardera.  
Något övrigt arvode har ej utgått. Avtal om pension, avgångsvederlag eller 
annan förmån föreligger ej. Styrelsearvode har ej utgått arbetstagarrepresen-
tanterna. 
 
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR TILLIKA KONCERNCHEF  
För år 2024 har utgått för Kai Steigleder en fast lön inklusive ersättning för 
semester om 4 469 TSEK samt förmåner främst bestående av bilförmån till ett 
värde av 66 TSEK. Lönen omfattar även arbetet som affärsenhetschef för Cen-
traleuropa.  
Utöver fast lön kan, på koncernens uppfyllelse av vissa finansiella mål kan 
rörlig ersättning utgå efter beslut av styrelsen. 
Under året har utbetalats en rörlig ersättning om 5 73 TSEK avseende år 
2023. Pensionsåldern är 67 år.  Vid uppsägning från bolagets sida föreligger 
rätt till lön och löneförmåner under 12 månader. Vid uppsägning från verstäl-
lande direktören gäller uppsägningstid av 6 månader.  
 
ÖVRIGA BEFATTNINGSHAVARE I LEDNINGSGRUPPEN  
Till övriga befattningshavare i ledningsgruppen, omfattande fyra personer, har 
under 2024 utgått en sammanlagd fast lön om 10 324 TSEK (10 143) jämte 
förmåner främst bestående av bilförmån till ett värde av 338 TSEK (309)  
Utöver fast lön kan, baserad på koncernens uppfyllelse av visa finansiella 
mål, rörlig ersättning utgå med maximalt 20-30 procent av den fasta lönen. För 
2024 har rörlig ersättning på 0 TSEK utgått (0). 
Under året har  utbetalats rörlig ersättning avseende 2023 om 573 TSEK 
(771). Pensionsförmåner utgår enligt individuella avtal som ger företaget en 
kostnad som maximalt uppgår till 10 procent av årslönen. 
Under 2024 har pensionspremie utgått med 113 TSEK (97) Vid uppsägning 
från bolagets sida utgår oförändrad lön under 6 –18 månader. Vid uppsägning 
från den anställdes sida föreligger en uppsägningstid om 4 – 12 månader. 
BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS 
Inom styrelsen finns en ersättningskomitté i vilken ingår två styrelseledamöter. 
Kommittén handlägger frågor rörande anställningsvillkor och ersättning till VD  
och de som rapporterar direkt till VD. 
  
NOT 6 - ERSÄTTNING TILL REVISORERNA 
 Koncernen Moderbolaget 
Grant Thornton 2024 2023 2024 2023 
Revisionsuppdrag 1) 3 258 218 884 - 
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget  - - - - 
Övriga tjänster - - - - 
Totalt 3 258 218 884 - 
     
PwC     
Revisionsuppdrag 1 158 2 695 1 077 1 070 
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget 116 - 93 - 
Skatterådgivning     
Övriga tjänster 360 240 360 240 
Totalt 1 634 2 935 1 530 1 310 
     
KPMG     
Revisionsuppdrag 114 92 - - 
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget 57 57 - - 
Skatterådgivning 57 -   
Övriga tjänster - - - - 
Totalt 228 149 - - 
     
Övriga     
Revisionsuppdrag 895 567 - - 
Revisionsverksamhet utöver revi-
sionsuppdraget - 178 - - 
Skatterådgivning 151 -   
Övriga tjänster 432 407 329 247 
Totalt 1 478 1 152 329 247 
1) Varav 1 154 (0) avser Grant Thornton Sverige 
. 
NOT 7 - AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR  
Fördelade per anläggningstillgång 2024 2023 
Nedskrivning goodwill - 13 198 
Övriga immateriella tillgångar -1 824 1 484 
Byggnader och markanläggningar 39 233 41 626 
Maskiner och tekniska anläggningar 28 788 23 456 
Inventarier, verktyg och installationer 9 537 11 606 
Totalt 75 734 91 370 
 
 
Fördelade per funktion 2024 2023 
Kostnad för sålda varor 68 172 68 390 
Försäljningskostnader 5 598 7 355 
Administrationskostnader 1 964 15 625 
Totalt 75 734 91 370 
. 
NOT 8 - ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH RÖRELSEKOSTNADER  
 Koncernen Moderbolaget 
Rörelseintäkter 2024 2023 2024 2023 
Valutakursvinster på operativa 
fordringar och skulder 32 152 42 441 23 30 
Vinst vid försäljning av anlägg-
ningstillgångar 21 944 10 835 - - 
Övrigt 305 - - - 
Totalt 54 401 53 276 23 30 
. 
 Koncernen Moderbolaget 
Rörelsekostnader 2024 2023 2024 2023 
Strukturkostnader och övriga 
avsättningar -296 -3 603 - - 
Valutakursförluster på operativa 
fordringar och skulder -28 905 -40 153 -40 -59 
Förlust vid försäljning av anlägg-
ningstillgångar -8 979 - - - 
Övrigt -2 -42 - - 
Totalt -38 182 -43 798 -40 -59 
  
NOT 9 - FINANSIELLA INTÄKTER 
 Koncernen Moderbolaget 
 2024 2023 2024 2023 
Ränteintäkter 1 370 333 15 16 
Valutakursvinster på finan-
siella poster 1 190 1 205 - - 
Finansiella intäkter, 
koncernföretag 423 - 31 668 35 432 
Totalt 2 983 1 538 31 683 35 448 
. 
NOT 10 - FINANSIELLA KOSTNADER 
 Koncernen Moderbolaget 
 2024 2023 2024 2023 
Räntekostnader, övriga -36 188 -35 808 -22 675 -25 719 
Valutakursdifferenser på 
finansiella poster -677 -314 -1 917 - 
Övriga finansiella kost-
nader -5 310 -4 890 -511 -279 
Totalt -42 175 -41 012 -25 103 -25 998

===== SIDA 38 =====

38 
NOT 11 - SKATT  
 Koncernen Moderbolaget 
 2024 2023 2024 2023 
Aktuell skatt -8 150 -10 576 - - 
Uppskjuten skatt -8 696 -198 - 5 060 
Totalt -16 846 -10 774 - 5 060 
. 
Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp 
som skulle framkommit vid tillämpning av skattesatserna gällande för resulta-
ten i de konsoliderade företagen enligt följande. 
 Koncernen Moderbolaget 
 2024 2023 2024 2023 
Resultat före skatt 4 204 4 089 4 601 3 081 
Beräknad svensk inkomstskatt, 
20,6% -866 -842 -948 -635 
Skillnad utländska skattesatser 11 656 -2 450 - - 
Ej avdragsgill kostnad/skattefri in-
komst -11 928 -9 699 1 852 1 932 
Skatteeffekter från tidigare år 2 853 -1 275 - - 
Skatteeffekter på grund av föränd-
ringar i skattesatser/lagar -50 -29 - - 
Ökning av outnyttjade skattemäss-
iga underskott utan matchande akti-
vering av uppskjuten skatt -19 850 -2 731 - - 
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade 
outnyttjade skattemässiga under-
skott 1 339 6 252 -904 3 763 
Värdejusteringar på uppskjuten skatt - - - - 
Redovisning av tidigare oredovisade 
förluster - - - - 
Skatt enligt resultaträkningen -16 846 -10 774 - 5 060 
  
 
NOT 12 - VALUTAKURSVINSTER/-FÖRLUSTER - NETTO 
Valutakursvinster/-förluster har redovisats i 
resultaträkningen enligt följande 2024 2023 
Övriga rörelseintäkter 32 152 42 441 
Övriga rörelsekostnader -28 905 -40 153 
Finansiella intäkter 1 190 1 205 
Finansiella kostnader -677 -314 
Totalt 3 760 3 179 
  
 
NOT 13 - RESULTAT PER AKTIE  
RESULTAT PER AKTIE 
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän-
förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt an-
tal utestående stamaktier under perioden. 
 2024 2023 
Resultat som är hänförligt till moderbola-
gets aktieägare -12 061 -4 723 
Vägt genomsnittligt antal utestående stam-
aktier (tusental) 211 205 211 205 
Resultat per aktie , SEK  -0,06 -0,02 
 
RESULTAT PER AKTIE, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 
De jämförelsestörande posterna består av nedskrivning av goodwill. Under 
2024 hade Bong inga jämförelsestörande poster  (-13,2). Jämförelsestörande-
poster definieras på sidan 50. 
 2024 2023 
Resultat som är hänförligt till moderbola-
gets aktieägare -12 061 -4 723 
Jämförelsestörande poster - 13 198 
Resultat som är hänförligt till moderbola-
gets aktieägare, exklusive jämförelsestö-
rande poster -12 061 8 475 
Vägt genomsnittligt antal utestående stam-
aktier (tusental) 211 205 211 205 
Resultat per aktie exklusive jämförelsestö-
rande poster, SEK -0,06 0,04 
  
NOT 14 - GOODWILL  
 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 475 511 487 984 
Nedskrivning - -13 198 
Valutakursdifferenser 17 338 725 
Utgående anskaffningsvärden 492 849 475 511 
 
FÖRDELNING AV GOODWILL 
Centraleuropa 282 705 273 483 
Södra Europa och norra Afrika* 43 728 40 312 
Norden 56 880 56 880 
Övrigt 109 536 104 836 
*Nedskrivning av goodwill om 13 198 KSEK, 2023 
 
PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL  
Återvinningsbart belopp för varje separat KGE (kassagenererande enhet) 
fastställs baserat på beräkning av nyttjandevärde. Denna beräkning utgår från 
uppskattade framtida kassaflöden baserat på finansiell budget som godkänts 
av ledningen och som täcker en f emårsperiod. Kassaflödet bortom femårspe-
rioden extrapoleras och utgår från att kuvertmarknaden i Europa som helhet 
kommer att ha en begränsad tillväxt medan marknaden för lätta förpackningar 
fortsatt växer. Kassaflödena baseras på tidigare års utfall och ledningens för-
väntningar på marknadsutvecklingen. Ledningen har fastställt de budgeterade 
kassaflödena baserat på tidigare års resultat, beslutade och genomförda effek-
tiviseringsåtgärder och förväntningar på marknadsutvecklingen. 
Vid beräkning av nyttjandevärde har antagits en diskonteringsränta om 
10,4 procent efter skatt (11,4 procent före skatt)  för affärsenhet Nordic samt 
Centraleuropa medan 10,8 procent efter skatt (11,6 procent före skatt) har an-
vänts för Södra Europa och Norra Afrika samt övriga . Använd tillväxttakt är po-
sitiv under de tre första åren i prognosperioden om i genomsnitt 7,9 procent 
(7,0 procent föregående år) och i genomsnitt 8,8 procent (6,5 procent föregå-
ende år) för de sista två åren baserat på en fortsatt minskande kuvertmarknad 
och växande marknad för lätta förpackningar.  En uthållig årlig tillväxttakt om 
1,0 procent (1,0 procent föregående) år har antagits för att extrapolera kassa-
flöden bortom budgetperioden. Föregående år användes en diskonteringsränta 
om 10,3 procent (11,4 procent före skatt). 
Den diskonteringsränta som använts anges efter skatt och återspeglar de 
marknadsräntor, risker och skattesatser som gäller för de olika enheterna. Den 
genomsnittliga tillväxttakt som använts är baserad på de prognoser som finns 
för branschen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och base-
ras på historiska erfarenheter och andra faktorer, inklusive förväntningar på 
framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.  
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger 
för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs bland redo-
visningsprinciperna. 
Återvinningsvärdet har fastställts genom beräkning av nyttjandevärdet. 
För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras.   
Ledningen har fastställt budgeten baserat på tidigare resultat och sina för-
väntningar på framtida marknadsutveckling samt extern information om mark-
nadsutveckling. 
 
KÄNSLIGHETSANALYS 
Antagandet avseende kvarvarande tillväxt hade varit 0,5 procentenhet lägre 
skulle det innebära ett totalt nedskrivningsbehov om 0 MSEK fördelat enligt 
följande på respektive KGE. Vidare om antagandet avseende tillväxt hade varit 
1 procentenhet lägre skulle  det innebära en nedskrivning om 0 MSEK fördelat 
enligt följande på respektive KGE. Antagandet om den beräknade tillväxttakten 
bortom budgetperioden då återvinningsvärdet hade varit detsamma som det 
bokförda värdet av de kassagenererande enheterna är följande för varje KGE. 
 
KGE 
Tillväxt 0,5 pro-
centenheter 
lägre 
Tillväxt 1,0 pro-
centenheter 
lägre 
Break-even sce-
nario 
 i procent 
Centraleuropa - - -2,3 
Sydeuropa och Nordafrika - - -0,3 
Norden - - -7,5 
Övrigt - - -3,8 
 
Om antagandet avseende fasta kostnader hade varit 0,5 procentenhet högre 
skulle det innebära en nedskrivning om 9 MSEK. Vidare om antagandet avse-
ende fasta kostnader hade varit 1 procentenhet högre skulle det innebära en 
nedskrivning om 105 MSEK fördelat enligt följande på respektive KGE. Antagan-
det om fasta kostnader i förhållande till omsättning där återvinningsvärdet varit 
detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enheterna är föl-
jande för varje KGE.

===== SIDA 39 =====

39 
 
KGE 
Kostnad 0,5 
procentenheter 
högre 
Kostnad 1,0 
procentenheter 
högre 
Break-even sce-
nario 
 i procent 
Centraleuropa - 63 0,6 
Sydeuropa och Nordafrika 9 33 0,2 
Norden - 9 0,8 
Övrigt - - 1,1 
 
Om antagandet avseende bruttomarginal hade varit 1 procentenhet lägre 
skulle det innebära en nedskrivning om 36 MSEK fördelat enligt följande på 
respektive KGE. Antagandet om bruttomarginal vid vilken återvinningsvärdet 
hade varit detsamma som det bokförda värdet på de kassagenererande enhet-
erna är följande för varje KGE.  
 
KGE 
Bruttomarginal 1 procentenhet 
lägre 
Break-even sce-
nario 
 i procent 
Centraleuropa  15,0 -0,7 
Sydeuropa och Nordafrika  21 -0,4 
Norden  - -1,0 
Övrigt  - -1,7 
 
Antagandet om den beräknade kapitalkostnaden till vilken återvinningsvärdet 
hade varit detsamma som det bokförda värdet av de kassagenererande enhet-
erna är följande för varje KGE. 
Dessa beräkningar är hypotetiska och skall inte ses som en indikation på 
att dessa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras. Känslighetsanalysen 
bör därför tolkas med försiktighet. Det totala beräknade återvinningsvärdet 
överstiger det bokförda värdet med 179 MSEK beräknat på samtliga KGE. 
KGE 
Break-even scenario 
 i procent för WACC efter skatt 
Centraleuropa   12,3 
Sydeuropa och Nordafrika   11,7 
Norden   15,2 
Övrigt   13,3 
  
NOT 15 - ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR  
 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 49 027 93 108 
Inköp 160 4 387 
Försäljning/utrangering -560 -47 117 
Omklassificeringar 503 -1 672 
Valutakursdifferenser 2 063 321 
Utgående 51 193 49 027 
 
 
 
 2024 2023 
Ingående ackumulerade avskrivningar -46 339 -91 424 
Försäljningar/utrangeringar 560 46 921 
Omklassificeringar - -42 
Valutakursdifferenser -6 822 -310 
Årets avskrivningar 1 824 -1 484 
Utgående ackumulerade avskrivningar -50 777 -46 339 
Utgående planenligt restvärde 416 2 688 
 
Posten avser huvudsakligen anpassningar av programvaror. 
 
NOT 16 - MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR  
Byggnader, mark och markanläggning 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 174 639 175 379 
Inköp 526 40 
Försäljning/utrangering - -46 
Omklassificeringar 171 -574 
Valutakursdifferenser 5 702 -160 
Utgående anskaffningsvärden 181 038 174 639 
 
Ingående ackumulerade 
avskrivningar/nedskrivningar -124 522 -121 485 
Försäljningar/utrangeringar - 46 
Valutakursdifferenser -4 082 192 
Årets avskrivningar/nedskrivningar -3 062 -3 275 
Utgående ackumulerade avskrivningar -131 666 -124 522 
Utgående planenligt restvärde 49 372 50 117 
Varav mark 10 027 9 709 
 
Maskiner och andra tekniska anläggningar 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 722 061 745 695 
Inköp 22 301 10 810 
Försäljning/utrangering -68 485 -48 668 
Omklassificeringar -15 463 10 060 
Valutakursdifferenser 45 900 4 164 
Utgående anskaffningsvärden 706 314 722 061 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -644 014 -665 226 
Försäljningar/utrangeringar 62 375 42 460 
Omklassificeringar 47 606 - 
Valutakursdifferenser -42 264 -3 498 
Årets avskrivningar -20 075 -17 750 
Utgående ackumulerade avskrivningar -596 372 -644 014 
Utgående planenligt restvärde 109 942 78 047 
 
Inventarier, verktyg och installationer 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 169 403 194 393 
Inköp 4 550 1 589 
Försäljning/utrangering -13 091 -26 486 
Omklassificeringar 112 -874 
Valutakursdifferenser 6 918 781 
Utgående anskaffningsvärden 167 892 169 403 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -148 457 -168 971 
Försäljningar/utrangeringar 12 912 26 366 
Valutakursdifferenser -4 963 -563 
Omklassificeringar - 512 
Årets avskrivningar -3 894 -5 801 
Utgående ackumulerade avskrivningar -144 402 -148 457 
Utgående planenligt restvärde 23 490 20 946 
  
NOT 17 - NYTTJANDERÄTTER  
I balansräkningen redovisas följande belopp relaterade till leasingavtal.  
Tillgångar med nyttjanderätt - Fastigheter 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 269 187 269 603 
Nya hyreskontrakt 37 302 2 959 
Ändring leasingkontrakt 30 982  
Avslutade hyreskontrakt -65 878 -6 710 
Valutakursdifferenser 12 035 3 335 
Utgående anskaffningsvärden 283 629 269 187 
 
Ingående ackumulerade avskrivningar -133 324 -100 049 
Avslutade hyreskontrakt 52 671 6 075 
Valutakursdifferenser -6 248 -1 000 
Årets avskrivningar -36 171 -38 350 
Utgående ackumulerade avskrivningar -123 072 -133 324 
Utgående planenligt restvärde 160 556 135 863 
 
Tillgångar med nyttjanderätt - Övriga 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 59 042 36 199 
Nya hyreskontrakt 20 797 28 021 
Ändring leasingkontrakt 1 651 - 
Omklassificering 47 606 - 
Avslutade hyreskontrakt -12 571 -4 621 
Valutakursdifferenser 10 078 -557 
Utgående anskaffningsvärden 126 603 59 042 
Ingående ackumulerade avskrivningar -20 983 -14 962 
Avslutade hyreskontrakt 11 811 4 189 
Omklassificeringar -47 606 470 
Valutakursdifferenser -8 131 831 
Årets avskrivningar -14 357 -11 511 
Utgående ackumulerade avskrivningar -79 265 -20 983 
Utgående planenligt restvärde 47 338 38 059

===== SIDA 40 =====

40 
Leasingskulder 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående skulder 180 300 201 570 
Nya hyreskontrakt 56 320 26 230 
Ändring leasingkontrakt 32 625 - 
Avslutade hyreskontrakt -15 858 -1 431 
Ränta 9 376 8 682 
Valutakursdifferenser 7 343 2 430 
Hyresbetalningar -59 326 -57 181 
Utgående skulder, not 23 och not 26 210 779 180 300 
 
Redovisade belopp i resultaträkningen . I resultaträkningen redovisas följande 
belopp relaterade till leasingavtal: 
Avskrivningar på nyttjanderätter 2024 2023 
Fastigheter -36 171 -38 350 
Övriga -14 356 -10 508 
Summa -50 527 -48 858 
Räntekostnader (ingår i finansiella kostna-
der) -9 377 -8 682 
Utgifter hänförliga till korttidsleasingavtal -255 -3 073 
Utgifter hänförliga till leasingavtal med un-
derliggande lågt värde som inte är korttids-
leasingavtal -476 -427 
 
Redovisade belopp i kassaflödet. Det totala kassaflödet gällande leasingavtal 
under 2024 var -52 543 ( -48 801). 
 
NOT 18 - PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MA-
TERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 
 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärden 18 365 19 509 
Under året nedlagda kostnader 15 790 5 555 
Omklassificeringar -33 284 -6 940 
Valutakursdifferenser 228 241 
Utgående balans 1 099 18 365 
  
NOT 19 - ANDELAR I DOTTERBOLAG 
 2024-12-31 2023-12-31 
Ingående anskaffningsvärde 401 388 370 388 
Aktieägartillskott - 31 000 
Utgående balans 401 388 401 388 
 
Ovan utgående balans består av Bong ABs bokförda värde på andelar i dotter-
bolag där 276 456 (276 456) är i Bong GmbH och 124 932 (124 932) är i Bong 
International. 
. 
NOT 20 - UPPSKJUTEN SKATT 
Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvitt-
ningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna 
skatter avser samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt per temporär skillnad 
uppgår till: 
 
Uppskjuten skattefordran 2024-12-31 2023-12-31 
Förlustavdrag 40 181 43 094 
Immateriella anläggningstillgångar - - 
Materiella anläggningstillgångar 8 016 7 701 
Pensioner 20 556 25 386 
Nyttjanderätter 3 026 3 372 
Räntebärande skulder 28 766 26 689 
Övriga temporära skillnader 13 874 13 196 
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i 
enlighet med kvittningsavsättningar -25 330 -25 711 
Totalt 89 089 93 727 
 
 
Uppskjuten skatteskuld 2024-12-31 2023-12-31 
Immateriella anläggningstillgångar 6 382 
Materiella anläggningstillgångar 15 722 8 748 
Pensioner 18 683 18 420 
Övriga temporära skillnader 3 796 2 527 
Kvittning av uppskjutna skattefordringar i 
enlighet med kvittningsavsättningar -25 330 -25 711 
Totalt 12 877 4 366 
 
Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga förlustavdrag i den ut-
sträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida be-
skattningsbara vinster.  
Koncernens förlustavdrag avser framförallt verksamheten i Tyskland och 
Sverige. Under senare år har ett antal åtgärder vidtagits för att sänka kostna-
derna och effektivisera verksamheten. Möjligheterna att utnyttja kvarvarande 
förlustavdrag bedöms som goda. 
Oredovisade skattefordringar uppgår till 599 231 TSEK (547 310) och är 
inte tidsbegränsade. 
FORTS. NOT 19     
     Bolag Organisationsnummer Säte Antal aktier Andel av kapital, % 
Bong International AB 556044-3573 Kristianstad, Sweden 1 501 200 100 
Bong GmbH HRB 1646 Solingen, Germany 1 100 
Bong Sverige AB 556016-5606 Kristianstad, Sweden 804 000 100 
Bong UK Ltd 3895897 Milton Keynes, Great Britain 7 000 000 100 
IPC SAS 327 956 199 Angoulème, France 15 000 100 
Bong SAS 775 695 299 Saint Sébastien de Morsent, France 100 000 100 
Pflueger Lober Kuvert GmbH HRB 9534 Erlangen, Germany 1 100 
Bong Packaging S.R.L. 3774701209 Bologna, Italy 10 000 85 
Bong Belgium SA 0453.235.963 Kortrijk, Belgium 25 696 100 
Bong Denmark A/S 58154717 Høje-Taastrup, Denmark 5 000 100 
Bong Envelo SRL 296556/06.08.2015 Bukarest, Romania 100 100 
Bong Africa Sarl 1620893G Tunis, Tunisia 322 036 85 
CADIX SAS 518971866 Saint Sébastien de Morsent, France 7 203 512 100 
BONG Caly Swiat Kopert Sp. zo. o. KRS 286281 Poznan, Poland 8 000 100 
Bong S.a.r.l. 329200570 Paris, France 1 000 100 
Envel Europa SA ES-A25422015 Barcelona, Spain 8 000 100 
Bong Grundstucksverwaltung GmbH (BONG) HRB 8789 Solingen, Germany 1 100 
Bong Retail Solutions AB 556296-3115 Kristianstad, Sweden 10 000 100 
Bong Norge AS 931080687 Vear, Norway 40 000 100 
Bong Polska Sp. zo. o. KRS 45327 Krakow, Poland 2 300 100 
Bong Retail Solutions NV 0826.223.234 Kortrijk, Belgium 4 000 100 
Bong Suomi Oy 1487663-6 Pirkkala, Finland 20 050 100 
Packaging First Ltd 3838039 Essex, Great Britain 100 90 
     
¹Sammanställningen omfattar direktägda dotterbolag samt indirekt ägda bolag som inte är vilande. Samtliga dotterbolag konsolideras i koncernen. 
.

===== SIDA 41 =====

41 
 
Bruttoförändringar avseende uppskjutna skatter är enligt följande:  
   Förlustavdrag 2024-12-31 2023-12-31 
Vid årets början 43 094 42 324 
Valutakursdifferenser 901 600 
Redovisning i resultaträkningen -3 814 170 
Vid årets slut 40 181 43 094 
 
Materiella anläggningstillgångar 2024-12-31 2023-12-31 
Vid årets början -1 047 -7 558 
Valutakursdifferenser -2 913 -65 
Omklassificeringar - 6 607 
Redovisning i resultaträkningen -3 746 -31 
Vid årets slut -7 706 -1 047 
 
Pensioner 2024-12-31 2023-12-31 
Vid årets början 6 966 4 171 
Valutakursdifferenser -2 500 -710 
Omklassificeringar - - 
Redovisning i resultaträkningen -287 -707 
Aktuariell vinst/förlust på ersättningar efter 
avslutad anställning -2 306 4 212 
Vid årets slut 1 873 6 966 
 
Immateriella anläggningstillgångar 2024-12-31 2023-12-31 
Vid årets början -382 2 422 
Valutakursdifferenser -24 1 
Omklassificeringar - -2 805 
Redovisning i resultaträkningen 400 - 
Vid årets slut -6 -382 
 
Nyttjanderätter 2024-12-31 2023-12-31 
Vid årets början 3 372 3 212 
Valutakursdifferenser 159 94 
Redovisning i resultaträkningen -505 66 
Vid årets slut 3 026 3 372 
 
Övriga temporära skillnader 2024-12-31 2023-12-31 
Vid årets början 37 358 34 715 
Valutakursdifferenser 153 285 
Redovisning i resultaträkningen -744 304 
Omklassificeringar - 987 
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt to-
talresultat 2 077 1 067 
Vid årets slut 38 844 37 358 
. 
. 
NOT 21 - VARULAGER 
Den utgift för varulager som kostnadsförts ingår i posten Kostnad för sålda varor 
och uppgick till 884 041 TSEK (1 019 303). Av varulagervärdet har  0 TSEK (0) 
värderats till nettoförsäljningsvärde. 
 
NOT 22 - KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR  
 2024-12-31 2023-12-31 
Kundfordringar 167 984 188 052 
Avgår reservering för värdeminskning i ford-
ringar -9 117 -9 689 
Kundfordringar – netto 158 867 178 363 
. 
 
Redovisade belopp, per valuta, för koncernens 
kundfordringar 2024-12-31 2023-12-31 
SEK 14 841 15 194 
EUR 55 952 72 452 
GBP 57 739 67 466 
Andra valutor 30 335 23 251 
Summa 158 867 178 363 
 
Geografisk fördelning av kundfordringar 2024-12-31 2023-12-31 
Sverige 18 966 20 555 
Övriga Norden och Baltikum 4 939 6 454 
Centraleuropa 45 535 41 196 
Frankrike och Spanien 31 688 42 168 
Storbritannien 57 739 67 990 
Summa 158 867 178 363 
 
Förändringar i reserven för osäkra kundford-
ringar 2024-12-31 2023-12-31 
Per 1 januari 9 689 9 105 
Reservering för osäkra fordringar 2 542 1 942 
Fordringar som har skrivits bort under året 
som ej indrivningsbara (–) -3 349 -973 
Återförda outnyttjade belopp -243 -536 
Valutakursdifferens 478 151 
Per 31 december 9 117 9 689 
. 
 
Kreditkvaliteten för kundfordringar som varken har förfallit till betalning eller 
är i behov av nedskrivning kan bedömas genom betalningshistorik.  
 
 
Betalningshistorik motparter 2024-12-31 2023-12-31 
Grupp 1 nya kunder 2 025 1 161 
Grupp 2 befintliga kunder utan tidigare be-
talningsförsummelser 164 349 175 750 
Grupp 3 befintliga kunder med vissa tidigare 
uteblivna betalningar där alla uteblivna be-
talningar har återvunnits fullt ut 1 610 1 452 
Summa kundfordringar 167 984 178 363 
 
 
 
Per 31 december 2024 var kundfordringar uppgående till 23 443 TSEK (27 845) 
förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. De förfallna 
fordringarna avser ett antal kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvå-
righeter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: 
 
Åldersanalys: 2024-12-31 2023-12-31 
Mindre än 3 månader 28 795 27 845 
3 till 6 månader 3 105 3 564 
Mer än 6 månader 660 6 125 
Summa 32 560 37 534 
 
För kundfordringar och andra fordringar överensstämmer verkligt värde med 
bokfört värde. 
 
NOT 23 - ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER  
 Koncernen Moderbolaget 
Övriga kortfristiga fordringar 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 
Övriga kortfristiga fordrin-
gar 30 739 27 806 71 138 
Totalt 30 739 27 806 71 138 
 
 Koncernen Moderbolaget 
Övriga kortfristiga skulder 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 
Kortfristiga hyreskontrakt 
IFRS 16 47 434 50 958 - - 
Moms 17 464 23 303 - - 
Övriga kortfristiga skulder 19 955 18 407 114 113 
Totalt 84 853 92 668 114 113

===== SIDA 42 =====